{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2291537",
      "dok_id": "GR01UU11",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-22 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:45",
      "titel": "Folkrätt",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UU11</div><h1>Folkrätt</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nI   betänkandet   behandlas  76  motionsyrkanden  om\r\nfolkrättsfrågor  som   väckts   under  den  allmänna\r\nmotionstiden   2002   respektive   2003   samt   sex\r\nmotionsyrkanden   som   väckts   med  anledning   av\r\nregeringens     skrivelse    2003/04:20    Mänskliga\r\nrättigheter i svensk utrikespolitik.\r\nFrågorna rör bl.a.  avvägningen  mellan människors\r\nsäkerhet  och staters suveränitet. Vidare  behandlas\r\nmotioner om  Internationella  brottmålsdomstolen och\r\nfolkrättsliga  frågeställningar   kring   konflikten\r\nIsrael-Palestina.  Ett  antal motioner rör specifika\r\nFN-konventioner.\r\nTill betänkandet har fogats 14 reservationer och 6\r\nsärskilda yttranden.\r\nTill  betänkandet  fogas   också   som  bilaga  en\r\nförteckning   över   länder  som  ratificerat   FN:s\r\nkonventioner på MR-området (bilaga 2).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Folkrätten inför framtiden\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U212\r\nyrkande  7,  2002/03:U276  yrkandena   2  och  3,\r\n2002/03:U280  yrkandena 4, 7 och 10, 2002/03:U322\r\nyrkande 17, 2003/04:U15  yrkande 1, 2003/04:U215,\r\n2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246  yrkandena 5\r\noch   6,   2003/04:U282   yrkandena   8   och  9,\r\n2003/04:U289  yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande  10\r\nsamt 2003/04:U352 yrkande 2.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n2. Kampen mot terrorismen\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U212\r\nyrkandena 10-12, 2002/03:U228  yrkandena 5 och 6,\r\n2002/03:U249  yrkandena  5  och  7,  2002/03:U277\r\nyrkande  1, 2002/03:U304 yrkande 3,  2003/04:U282\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.\r\nReservation 4 (v)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n3. Israel och Palestina\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U231\r\nyrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena 1, 2 och 5,\r\n2002/03:U275  yrkandena  1  och  2,  2002/03:U283\r\nyrkande    2,   2003/04:U259    yrkandena    1-4,\r\n2003/04:U289  yrkandena  5  och  6,  2003/04:U302\r\nyrkande  1,  2003/04:U311  yrkandena  1  och   2,\r\n2003/04:U313   yrkandena  1-4  samt  2003/04:U340\r\nyrkandena 3-5.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp) - motiv\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n4. Internationella brottsmålsdomstolen\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:U258\r\nyrkande 2, 2002/03:U297 yrkandena  2, 5, 6 och 8,\r\n2003/04:U14 yrkande 9, 2003/04:U16 yrkande 2 samt\r\n2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n5. Traktaträtt\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U313\r\nyrkande 23, 2003/04:U15  yrkande  4, 2003/04:U282\r\nyrkande   16,   2003/04:U317   yrkande   2   samt\r\n2003/04:U352 yrkande 1.\r\n\r\n6. Tilläggsprotokoll till\r\nEuropakonventionen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju278 yrkande\r\n2.\r\nReservation 11 (v, mp)\r\n\r\n7. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention\r\nom ekonomiska, sociala och kulturella\r\nrättigheter\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U16 yrkande\r\n1 och 2003/04:U243.\r\nReservation 12 (v, mp)\r\n\r\n8. FN:s konvention om migrantarbetares och\r\nderas familjers rättigheter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U321.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n9. Sexuell läggning och könstillhörighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:U287\r\nyrkande  1,  2003/04:K418 yrkande 1, 2003/04:L350\r\nyrkande 20, 2003/04:U16  yrkande  4, 2003/04:U282\r\nyrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.\r\nReservation 14 (fp, v, mp)\r\n\r\n\r\nStockholm den 22 april 2004\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Urban\r\nAhlin (s), Carl B Hamilton  (fp),  Birgitta Ahlqvist\r\n(s),  Göran  Lindblad  (m), Kenneth G Forslund  (s),\r\nVeronica  Palm (s), Lotta  N  Hedström  (mp),  Anita\r\nJohansson (s),  Björn Hamilton (m), Birgitta Ohlsson\r\n(fp), Rosita Runegrund  (kd), Sermin Özürküt (v) och\r\nNils Oskar Nilsson (m).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUU11\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  76   motionsyrkanden   om\r\nfolkrättsfrågor   som   väckts  under  den  allmänna\r\nmotionstiden   2002   respektive    2003   och   sex\r\nmotionsyrkanden   som   väckts   med  anledning   av\r\nregeringens     skrivelse    2003/04:20    Mänskliga\r\nrättigheter i svensk utrikespolitik.\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\nUtskottet   har  den   10   februari   erhållit   en\r\nföreläsning av  professor  Inger  Österdahl, Uppsala\r\nuniversitet, om folkrätten och folkrättens  grunder.\r\nUtskottet  har  vidare i samband med beredningen  av\r\närendet erhållit  en föredragning den 17 februari av\r\nambassadör Krister  Kumlin,  generalsekreterare  för\r\nkonferensen  Stockholms  Internationella  Forum: Att\r\nförebygga  folkmord, om resultaten från konferensen.\r\nUtskottet fick den 17 februari också en föredragning\r\nav ämnesråden  Marie  Jacobsson och Pål Wrange, båda\r\nUtrikesdepartementet,     om     s.k.     humanitära\r\ninterventioner   och   om  rapporten   International\r\nCommission  on Intervention  and  State  Sovereignty\r\n(ICISS).\r\n\r\n\r\n\r\nFolkrätten inför framtiden\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nStatssuveränitet och mänsklig säkerhet\r\n\r\n\r\nPrincipen om statssuveränitet  och relationen till de mänskliga\r\nrättigheterna behandlas i flera motioner.\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U246  (m) yrkande 5 anser\r\nmotionärerna att Sverige och EU skall  verka för att\r\nprincipen   om   statssuveränitet   inte   får  vara\r\növerordnad folkmord, folkfördrivning och andra grova\r\noch  systematiska  brott  mot mänskliga rättigheter.\r\nFolkrätten   bygger   på   FN-stadgans    principer,\r\ninternationella  traktater  och  sedvanerätt och  är\r\ndynamisk  och  ger  därför  utrymme  för   politiska\r\ntolkningar,    vilket    kan    leda    till   olika\r\nförhållningssätt.   Statssuveränitetsprincipen   kan\r\ninte längre vara överordnad andra viktiga principer.\r\nOm folkrätten inte skall reduceras till en illusion,\r\nmåste varje människas rätt att leva ett liv i frihet\r\noch säkerhet skyddas  -  även  om  angriparen är den\r\negna regimen.\r\nI kommittémotion 2003/04:U282 (fp)  yrkande 8 görs\r\ngällande  att  folkrätten  bör  utvecklas  till  ett\r\nbättre skydd för mänskliga rättigheter inom  länder.\r\nEn  huvudfråga  i  diskussionen  om  en  ny folkrätt\r\ngäller  vad  som skall ske i fall då FN-systemet  är\r\nblockerat och  inte kan komma fram till beslut trots\r\nakuta och grava  hot  mot mänskliga rättigheter inom\r\nlandet  eller  mot andra  länder.  Arbetet  med  att\r\nförnya   folkrätten    och   stärka   de   mänskliga\r\nrättigheterna måste intensifieras. Sverige bör driva\r\npå  denna  förnyelseprocess.   Sverige  bör  vidare,\r\nenligt motionärerna (yrkande 9)  gå i spetsen för en\r\nfortsatt förnyelse av folkrätten. Motionärerna anser\r\natt   Sverige  bör  verka  för  att  förnyelsen   av\r\nfolkrätten  går  vidare så att den entydigt blir ett\r\nstöd,  inte  ett  hinder,  för  enskilda  individers\r\ngrundläggande rättigheter. Tillsammans med andra kan\r\nen förändring åstadkommas.\r\nI  kommittémotion   2002/03:U280  (kd)  yrkande  7\r\nhävdas  att  folkrätten  måste   främja   människors\r\nsäkerhet   före   staters.  Folkrätten  och  staters\r\nsuveränitet får inte  användas  som  alibi för brott\r\nmot  mänskliga rättigheter. Normalt sett  finns  det\r\ntvå allmänt  accepterade  undantag  från FN-stadgans\r\nförbud  mot  våld:  rätten  till  självförsvar   och\r\ningripanden  auktoriserade av FN:s säkerhetsråd. Det\r\nsenare   förutsätter    alltså   att   samtliga   av\r\nsäkerhetsrådets  medlemsstater   är  överens.  Natos\r\nagerande  i Kosovokonflikten illustrerar  en  tredje\r\npunkt  som vunnit  ökat  gillande:  rätten  att  med\r\nmilitärt  våld  ingripa  i  humanitära nödlägen utan\r\nsäkerhetsrådets godkännande.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U352   (kd)  yrkande  2\r\nargumenteras för att folkrättsliga krav  aldrig  får\r\ngå   ut   över  kravet  på  grundläggande  mänskliga\r\nrättigheter.\r\nVilka principer  som  skall  ligga  till grund för\r\nsvenska      utrikes-     och     säkerhetspolitiska\r\nställningstaganden  i  de  fall  då staters rätt och\r\nmänniskors    rätt    kolliderar    diskuteras     i\r\nkommittémotion  2003/04:U15  (kd)  yrkande 1. Svensk\r\nutrikespolitik  bör  genomsyras av och  vila  på  en\r\ntydlig värdegrund som  kan  ge  vägledning  i  svåra\r\nutrikespolitiska bedömningar.\r\nMotionärerna   bakom  kommittémotion  2003/04:U335\r\n(mp) yrkande 10 anser att definitionen av folkrätten\r\nbehöver moderniseras.  Utvecklingen  mot  i huvudsak\r\n\"interna\" konflikter inom nationalstater innebär att\r\ndet kollektiva säkerhetssystem som FN vilar  på inte\r\nfungerar  som  avsett.  Avgörande  är om FN i första\r\nhand   skall   skydda   människors   eller   staters\r\nrättigheter  och  suveränitet. Folkrätten bygger  på\r\natt alla stater är  suveräna att och att FN inte får\r\ningripa i deras \"interna  angelägenheter\". Samtidigt\r\när  det  ofta  stater  som  kränker   de   mänskliga\r\nrättigheter  som FN skall främja. FN har ett  ansvar\r\natt ingripa när  stater  gör sig skyldiga till grova\r\nbrott  mot  de  mänskliga  rättigheterna   och   mot\r\nmänniskor  som  bor  eller befinner sig inom de egna\r\nländernas gränser. Erfarenheterna måste leda till en\r\nmodernisering  av  definitionen   av   folkrätt.  En\r\nomfattande  debatt  måste  uppmuntras och leda  fram\r\ntill en väl förankrad och moderniserad definition av\r\nfolkrätten.\r\n\r\nEnligt  motionären  bakom  den   enskilda   motionen\r\n2003/04:U238    (m)   yrkande   1   bör   folkrätten\r\nomdefinieras   så   att    grundläggande   mänskliga\r\nrättigheter  sätts före staternas  suveränitet.  Den\r\nvärldsordning   som  främjar  demokrati  och  frihet\r\nkräver   ett   nytt  FN.   Organisationens   tydliga\r\nutgångspunkt måste  vara mänskliga rättigheter, inte\r\nstatsmakternas folkrätt. Målet för FN måste vara att\r\n2000-talet, i motsats till 1900-talet, skall bli det\r\nårhundrade där diktaturer inte längre ohindrat eller\r\nostraffat  kan  begå  brott  mot  mänskligheten.  De\r\nklassiska idéerna om mänskliga  rättigheter måste gå\r\nföre  totalitära  regimers rätt att  förtrycka  sina\r\nbefolkningar. Folkrätten  måste  omdefinieras så att\r\nalla  människors  rättigheter sätts  före  staternas\r\nsuveränitet. Ett viktigt steg i en sådan reformering\r\när att avskaffa diktaturstaternas rösträtt i FN.\r\n\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2003/04:U215  (kd)  anser  att  en  kampanj  behöver\r\ngenomföras för  att upplysa om och hävda folkrättens\r\nvärde som ett skydd för folk och inte för stater. En\r\nupplysningskampanj  och  diskussion  om  folkrättens\r\netiska    implikationer   behövs   bland   forskare,\r\npolitiker, beslutsfattare och opinionsbildare.\r\n\r\nStaters inbördes maktbefogenheter och s.k.\r\nhumanitära interventioner\r\n\r\n\r\nFN:s  globala   våldsmonopol   och  s.k.  humanitära\r\ninterventioner  är  något  som  diskuteras  i  flera\r\nmotioner.\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U246 (m) yrkande 6 begärs\r\natt  Sverige och EU skall verka för  att  FN-stadgan\r\nförtydligas   så   att   kamp   mot   folkmord   och\r\nfolkfördrivning  kodifieras  som grund för humanitär\r\nintervention. Det finns anledning  att  fundera över\r\nFN:s    roll    som   bärare   och   beskyddare   av\r\ninternationell moral  när  principerna om att skydda\r\nmänskliga           rättigheter          underordnas\r\nbeslutsprocesserna.  Det  är  nödvändigt  att  värna\r\nfolkrätten,  även  när  säkerhetsrådet  inte  förmår\r\nagera.  Världen  kan  och  får   inte  stillatigande\r\nacceptera  folkmord  och  andra  grova   brott   mot\r\nfolkrätten.   Folkrätten   står   således  inför  en\r\nutmaning. Den behöver förtydligas och kodifieras vad\r\ngäller  humanitär  intervention.  Ingrepp   för  att\r\nförhindra folkmord och folkfördrivning bör kunna ske\r\nmed  explicit stöd i FN-stadgan. Det internationella\r\nsamfundet  måste  även  i  enlighet  med FN-stadgans\r\nprinciper kunna agera i akuta krislägen,  trots  att\r\ninte säkerhetsrådet har givit klartecken.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U289 (m) yrkande 1 görs\r\ngällande  att Iraks befrielse  var  riktig  både  ur\r\nhumanitär   synpunkt   och   för   att   hävda   den\r\ninternationella rättsordningen.\r\nKommittémotion  2002/03:U280  (kd) yrkandena 4 och\r\n10 tar upp frågan om när väpnat våld  får användas i\r\nförsvarssyfte  och  att  självförsvarsrätten   måste\r\nanalyseras  och  definieras  ur  ett internationellt\r\nperspektiv.  Rätten  till självförsvar  är  inte  på\r\nnågot sätt obegränsad.  Samtliga eventuella insatser\r\nmot terrorism måste följa  de allmänna folkrättsliga\r\nkraven.\r\nI partimotion 2002/03:U249  (v)  yrkande  5 kräver\r\nVänsterpartiet  att  militära aktioner mot ett  land\r\nskall   diskuteras   och   beslutas    i    FN.   Om\r\nvärldssamfundet  skall  acceptera  militära aktioner\r\nmot  ett  land skall sådana aktioner diskuteras  och\r\nbeslutas i  FN.  FN  måste framdeles ges resurser så\r\natt organisationen själv  förmår  leda den operativa\r\nverksamheten.\r\nSverige  bör, enligt partimotion 2002/03:U212  (c)\r\nyrkande   7,   verka    för    en   uppdatering   av\r\ninternationell rätt så att den omfattar  inte enbart\r\nrelationerna  mellan krigförande stater, utan  också\r\nmellan    andra    krigförande     parter,     såsom\r\ngerillaförband,         terroristgrupper         och\r\nbefrielsearméer. Terroristattackerna mot World Trade\r\nCenter   och   den  efterföljande  interventionen  i\r\nAfghanistan har  medfört  att FN-stadgans artikel 51\r\nhar diskuterats. Den internationella  rätten är inte\r\nutformad  för  att hantera situationer när  en  stat\r\nattackerar en terroristgrupp.\r\nMotionärerna  bakom   kommittémotion  2002/03:U276\r\n(mp)  yrkande  3 anser att  den  svenska  regeringen\r\nskall  stå  fast vid  att  FN  innehar  det  globala\r\nvåldsmonopolet         samt         att         FN:s\r\nsäkerhetsrådsresolutioner   måste   respekteras   av\r\nsamtliga  medlemsstater.  Motionärerna efterlyser en\r\nsjälvständig   svensk   analys    av   det   farliga\r\nvärldspolitiska  läge  vi befinner oss  i.  På  alla\r\nnivåer  måste  regeringen   ställa  sig  bakom  FN:s\r\nglobala  våldsmonopol  och särskilt  FN:s  roll  som\r\ninternationell fredsorganisation.  I  samma  motion,\r\nyrkande  2,  förs ett resonemang, med aktualitet  då\r\nmotionen väcktes,  om  att  Sverige  på  alla nivåer\r\nmåste  förhindra  att  USA, ensamt eller i samarbete\r\nmed andra stater, påbörjar  ett  krig  mot  Irak som\r\ninte sanktionerats enhälligt av FN:s säkerhetsråd.\r\n\r\nKampen mot terrorismen\r\n\r\n\r\nI  flera  motioner förs fram krav på att kampen  mot\r\nterrorismen   måste   ske   inom  folkrättsliga  och\r\nrättsäkra former och med referens till en fastslagen\r\ndefinition.\r\n\r\nI partimotion 2002/03:U212 (c) yrkande 11 framhåller\r\nCenterpartiet  att  Sverige på  det  internationella\r\nplanet bör vara noga  med  att  uttrycka  sig så att\r\nbenämningen  terrorism  inte används vårdslöst  utan\r\nreferens till en fastslagen definition.\r\n\r\nEnligt kommittémotionerna  2003/04:U282 (fp) yrkande\r\n5 och 2002/03:U228 (fp) yrkande  5  måste kampen mot\r\nterrorismen föras inom demokratins och  rättsstatens\r\nramar.  Samtidigt  som  vi måste visa handlingskraft\r\nmot   terrorism  måste  rättsstatens   grundläggande\r\nprinciper  respekteras.  Vi  kan  inte acceptera att\r\nmänskliga  rättigheter  åsidosätts  av   kortsiktiga\r\nopinions-  eller effektivitetsskäl. De åtgärder  som\r\nvidtas  i jakten  på  terrorister  måste  ske  under\r\nformer som  är  internationellt  vedertagna  när det\r\ngäller    respekten   för   mänskliga   rättigheter.\r\nAmbitionen  att komma åt det onda får inte leda till\r\nåtgärder som går ut över oskyldiga individer. Enligt\r\nkommittémotionerna  2003/04:U282  (fp) yrkande 6 och\r\n2002/03:U228 (fp) yrkande 6 bör Sveriges  regering i\r\nkampen  mot  terrorismen kraftfullt driva frågan  om\r\nrättssäkerhet  så  att grundlagarna upprätthålls för\r\nalla  medborgare.  Det   är,   enligt  motionärerna,\r\noacceptabelt  att  USA  inte följer  internationella\r\nkonventioner    när   det   gäller    fångarna    på\r\nGuantánamobasen i  Kuba, även om de fängslade själva\r\nhar utfört terrordåd.\r\n\r\nI  kommittémotion  2003/04:U352  (kd)  yrkande  10\r\nhävdar  motionärerna  att   grundläggande  mänskliga\r\nrättigheter måste respekteras  också för de personer\r\nsom blivit involverade i kampen mot terrorismen.\r\nCenterpartiet anser, vilket framgår av partimotion\r\n2002/03:U212 (c) yrkande 10, att Sverige bör fördöma\r\nde  fall  där mänskliga rättigheter  medvetet  eller\r\nomedvetet    kränks     under     förevändning    av\r\nterrorismbekämpning. Den internationella förståelsen\r\nför  staters  behov  av skärpta kontroller  av  sina\r\ninvånare  har  i  vissa  fall   missbrukats  så  att\r\nauktoritära eller våldsamma aktioner  av regimer har\r\nsanktionerats  eller  motiverats  som antiterrorism.\r\nEnligt  samma  motions yrkande 12 måste  kriget  mot\r\nterrorismen föras inom en multilateral och juridiskt\r\nhållbar ram. Ett  förebyggande  arbete,  grundat  på\r\nökat  internationellt samarbete, bör stödjas för att\r\ni framtiden hindra framväxten av terroristnätverk.\r\nMotionärerna   bakom  kommittémotion  2002/03:U277\r\n(mp)   yrkande   1   anser    att   FN   och   andra\r\ninternationella   organ   måste   säkerställa    att\r\nnationell     lagstiftning    och    internationella\r\növerenskommelser  om  de mänskliga rättigheterna och\r\nde   medborgerliga  fri-  och   rättigheterna   inte\r\nurholkas av USA:s och det internationella samfundets\r\nkamp mot  terrorism.  Vidare kräver motionärerna att\r\nSverige   genom   FN   och   andra   internationella\r\norganisationer verkar för att  USA  inte  missbrukar\r\nsin  militära och ekonomiska styrka för att  påverka\r\ndet folkrättsliga  regelverket  och  internationella\r\növerenskommelser på ett negativt sätt. Motionärernas\r\nuppfattning är att USA:s säkerhetspolitiska  doktrin\r\ninnebär  ett hot mot den existerande internationella\r\nrättsordningen  och  tänjer  FN-stadgans  rätt  till\r\nsjälvförsvar.   Den   allmänna  rättssäkerheten  och\r\nfolkrätten håller därmed på att urholkas.\r\nI kommittémotion 2002/03:U304  (v) yrkande 3 menar\r\nmotionärerna  att  Sverige, som EU-medlem,  har  ett\r\nansvar  för  att  EU  som   organisation   tillämpar\r\nfolkrätten  och  att  andra EU-länder med ekonomiska\r\nintressen i Västsahara agerar på ett sådant sätt att\r\nman strikt tillämpar folkrätten  och  ser  till  att\r\nFN:s resolutioner följs.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nEnligt  Moderata samlingspartiet har, vilket framgår\r\nav partimotion  2002/03:U322  (m)  yrkande 17, FN en\r\nviktig  roll för att ge sanktioner effektivitet  och\r\nmoralisk legitimitet.\r\n\r\nI  Vänsterpartiets  partimotion  2002/03:U249  (v)\r\nyrkande  7  begärs  att  Sverige  i  FN  och i andra\r\ninternationella   sammanhang  måste  kritisera   och\r\nbekämpa den folkrättsfientliga  och  imperialistiska\r\npolitik  som  president Bush och hans administration\r\nbedriver.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBakomliggande problem och frågeställningar\r\n\r\n\r\nEngagemanget  för  de  mänskliga  rättigheterna  och\r\nfolkrätten  är  starkt   i   Sverige  och  i  svensk\r\nutrikespolitik. Sverige fäster  sedan  gammalt  stor\r\nvikt  vid att alla länder respekterar folkrätten och\r\nmenar att  det  är  särskilt  viktigt  för  små  och\r\nmedelstora länder att folkrätten upprätthålls.\r\n\r\nDet  internationella  samfundet  och folkrätten står\r\nefter kalla krigets slut inför nya  utmaningar.  Den\r\nklassiska folkrätten och FN-stadgan är i stora delar\r\nformulerad   för  att  ta  sikte  på  mellanstatliga\r\nförhållanden,  inte  minst  konflikter, medan dagens\r\nglobala utmaningar ofta handlar  om  konflikter  och\r\nsituationer  då  individers  rättigheter och staters\r\nsuveränitet kommer i motsatsställning.\r\n\r\nDet kollektiva säkerhetssystem som FN vilar på har\r\nmött nya utmaningar till följd av utvecklingen efter\r\nkalla  krigets  slut.  För  det  första  gäller  det\r\nsjälvförsvarsrätten,  såsom  den  framgår   av   FN-\r\nstadgans   artikel   51.   bl.a.  konflikter  mellan\r\nkrigförande    stater.    Såväl    förekomsten    av\r\ninomstatliga  konflikter  som  grupper   vilka  utan\r\nspecifik  nationsanknytning angriper mål såväl  inom\r\nden egna nationalstaten  som  i  andra  stater och i\r\nandra  världsdelar  illustrerar att folkrätten  står\r\ninför nya utmaningar.  För  det andra gäller det den\r\nnationella   suveräniteten   och   s.k.   humanitära\r\ninterventioner.   Att  omfattande   brott   mot   de\r\nmänskliga  rättigheterna   har   kunnat   ske  under\r\nåberopande av principen om icke-inblandning  i andra\r\nstaters  inre  eller  yttre  angelägenheter  är  ett\r\nförhållande som alltmer kommit att ifrågasättas.\r\n\r\nFolkrättsliga  frågor  kring  brott mot de mänskliga\r\nrättigheterna och s.k. humanitära interventioner har\r\ndärför varit föremål för uppmärksamhet  under senare\r\når  och  utgör  ett  område där folkrätten är  under\r\nutveckling.  Under de senaste  decennierna  har  det\r\nsärskilt  förts   en   debatt   i   FN  om  huruvida\r\nkränkningar av de mänskliga rättigheterna tillhör en\r\nstats  inre  angelägenheter.  En  allt större  krets\r\nmedlemsländer  har  ställt sig bakom  synen  att  de\r\nmänskliga   rättigheterna    är    universella   och\r\nokränkbara och att övergrepp måste beivras var de än\r\nbegås.  De  olika  former av MR-mekanismer  som  har\r\netablerats medför ökad  insyn  i enskilda stater och\r\nhar de facto gjort förment interna  rättighetsfrågor\r\ntill internationella angelägenheter.\r\n\r\nNär grova kränkningar och brott mot  mänskligheten\r\nsker i ett enskilt land är frågan hur omvärlden  kan\r\nagera   när   den   ser  sig  tvungen  att  ingripa.\r\nFrågeställningarna     kring     s.k.     humanitära\r\ninterventioner  är  viktiga  och  principiella,  men\r\nockså  många  och  inte   oproblematiska.   Det  som\r\naktualiseras  är å ena sidan FN-stadgans våldsförbud\r\noch en betoning  av säkerhetsrådets auktoritet och å\r\nandra   sidan  nödvändigheten   av   att   förhindra\r\nhumanitära  katastrofer  och grova kränkningar av de\r\nmänskliga rättigheterna.\r\nDet   folkrättsliga   regelsystemet    består   av\r\nsedvanerätt[1]      och     traktatbaserad     rätt.\r\nSedvanerätten anses binda  alla  stater oberoende av\r\nderas skriftliga samtycke, medan traktaträtten - som\r\ntillkommit   genom   avtal   -   enbart  binder   de\r\navtalsslutande staterna. En förändring av folkrätten\r\ni  ovan aktuell del kan således ske  antingen  genom\r\nändringar  av FN-stadgan (traktaträtten) eller genom\r\nen utveckling  av  sedvanerätten.  Det finns, enligt\r\nutskottets    mening,    anledning   att   framhålla\r\nsvårigheten att få till stånd  en  förändring av FN-\r\nstadgan,   eftersom  sådana  ändringar  kräver   två\r\ntredjedels majoritet och vidare måste ratificeras av\r\ntvå tredjedelar av medlemsstaterna, inklusive de fem\r\npermanenta medlemmarna  av  säkerhetsrådet.  När det\r\ngäller  förändringar  av  de  grundläggande reglerna\r\nfrån  vilka i princip inga avvikelser  är  tillåtna,\r\ns.k. jus  cogens,  krävs  dessutom  att förändringen\r\naccepteras av det internationella statssamfundet som\r\nhelhet.[2]   En   förändring  av  folkrätten   genom\r\nsedvanerätten förefaller  i  det  perspektivet något\r\nmer  realistisk,  även om också en sådan  förändring\r\nkräver  att  den  accepteras  av  en  överväldigande\r\nmajoritet  av världens  stater,  inklusive  de  mest\r\ninflytelserika.\r\n\r\nDiskussionen om människors säkerhet och staters\r\nsuveränitet\r\n\r\n\r\nDiskussionen   om   avvägningen   mellan  människors\r\nsäkerhet  och  staters suveränitet har  sedan  kalla\r\nkrigets  slut  stått  högt  på  den  internationella\r\ndagordningen.  Under   intryck   av   den   allmänna\r\nutvecklingen  har  successivt också diskussionen  om\r\nfolkrätten utvecklats.\r\n\r\nResonemanget  om  individers   rättigheter  kontra\r\nstatssuveräniteten   kan   knytas   till   begreppet\r\nhumanitär  intervention  som  kan härledas  tillbaka\r\ntill     1800-talet.     Själva     idén,    skriver\r\nfolkrättsexperten Marie Jacobsson[3],  är ännu äldre\r\noch återfinns till och med hos 1600-talsjuristen och\r\ndiplomaten Hugo Grotius.[4]\r\nUtskottet  kan  också,  utifrån  ett idéhistoriskt\r\nperspektiv,  finna  det  ändamålsenligt   att  något\r\nberöra  tankar  publicerade  1755  av  Jean  Jacques\r\nRousseau[5]   (Discours   sur   l''''''''''''''''origine   et   les\r\nfondements  de  l''''''''''''''''inégalité) där han - delvis i John\r\nLockes[6] anda - utgår från förekomsten av naturliga\r\nrättigheter. I Rousseaus  filosofi  kan  spåras  ett\r\ninslag   av   konflikt   mellan   individualism  och\r\nkollektivism som får anses ha bäring  på  nu aktuell\r\ndiskussion om avvägningen mellan människors säkerhet\r\noch  staters  suveränitet. Hos Rousseau manifesteras\r\nkonflikten i tesen  om att människan är född fri och\r\natt hon är bunden av ett socialt kontrakt. Människor\r\när fria i den meningen  att  de  följer lagar som de\r\nsjälva   varit   med   om   att  stifta.  Människors\r\nrättigheter i termer av t.ex.  frihet, jämlikhet och\r\näganderätt  är  därmed rättigheter  inom,  och  inte\r\ngentemot,   samhället.   Individens   naturrättsligt\r\nförankrade rättigheter  innehas inte i egenskapen av\r\natt  vara människa utan i  egenskapen  av  att  vara\r\nmedborgare.\r\nI modern  tid  bör särskilt framhållas den rapport\r\nom  FN:s  arbete  som   Kommissionen   för   globalt\r\nsamarbete    (Commission   on   Global   Governance)\r\npresenterade 1995.[7] Ett av kommissionens viktigare\r\nbidrag till diskussionen  var  genomgången  av  fyra\r\nolika säkerhetsbegrepp: kollektiv säkerhet, gemensam\r\nsäkerhet,   allomfattande  säkerhet  och  människors\r\nsäkerhet.   Begreppet    människors   säkerhet   var\r\nkommissionens  eget  bidrag  till  diskussionen  och\r\nskiljer sig från de tre  andra  begreppen  genom att\r\ndet inte är fokuserat på staters behov av att  hävda\r\nsin suveränitet och territoriella integritet utan på\r\nmänniskors  behov  av  säkerhet  och  skydd  för  de\r\nmänskliga  rättigheterna.[8]  Utskottet  konstaterar\r\natt  kommissionen i denna genomgång förde resonemang\r\nsom nu fått ökad uppmärksamhet och aktualitet.\r\nUtskottet anser också att rapporten Responsibility\r\nto Protect (Skyldigheten att skydda), som under 2001\r\navgivits   av   The   International   Commission  on\r\nIntervention and State Sovereignty (ICISS),  är  ett\r\nviktigt  bidrag  till  diskussionen  om  avvägningen\r\nmellan     människors     säkerhet    och    staters\r\nsuveränitet.[9]   ICISS   leddes    av   den   förre\r\naustraliensiske  utrikesministern Gareth  Evans  och\r\nden förre algeriske  FN-ambassadören Mohamed Sahnoun\r\noch  har genom sin rapport  kommit  att  bidra  till\r\nförsöken  att  bygga  en ny internationell samsyn om\r\nhur man skall svara upp  mot  massiva kränkningar av\r\nde mänskliga rättigheterna och av humanitär rätt.\r\nAv  stort  intresse är att rapporten  försöker  ta\r\nsteget  bort  från   diskussionen  om  en  rätt  att\r\nintervenera  genom  att   den   i   stället  betonar\r\nskyldigheten att skydda enskilda individer och deras\r\nsäkerhet (human security). Ett viktigt  bidrag  till\r\ndiskussionen  är  rapportens  helhetsperspektiv, som\r\ninnebär  att  det  inte  räcker att  världssamfundet\r\nagerar när en katastrof är  på väg att inträffa utan\r\nmåste   agera  i  syfte  att  minska,   eller   helt\r\neliminera,  risken  för  massiva  kränkningar  av de\r\nmänskliga  rättigheterna.  Utskottet  välkomnar  att\r\nSverige  i  FN,  trots  en betydande oenighet mellan\r\nolika länder om värdet av  rapportens förslag, givit\r\nrapporten sitt stöd.\r\nBakgrunden  till  de  nu  aktuella   folkrättsliga\r\ndiskussionerna    om    brott   mot   de   mänskliga\r\nrättigheterna   och  frågan   om   s.k.   humanitära\r\ninterventioner söker  sig  tillbaka till bl.a. Natos\r\nmilitära  ingripande  1999  mot   Förbundsrepubliken\r\nJugoslavien (FRJ). Natoländerna angav humanitära och\r\nmoraliska motiv för sitt ingripande  mot FRJ. Vidare\r\nåberopades  en  rad  säkerhetsrådsresolutioner   som\r\nrörde   Kosovo,  vilka  av  vissa  Natoländer  sades\r\nindirekt  och  sammantaget  utgöra  en  folkrättslig\r\ngrund  för de vidtagna åtgärderna. Utskottet  har  i\r\nett    utlåtande     till     konstitutionsutskottet\r\n(1999/2000:UU1u) närmare redogjort  för  sin  syn på\r\nNatos    krigshandlingar    mot   Förbundsrepubliken\r\nJugoslavien. Genom ingripandet aktualiserades frågan\r\nom det internationella samfundets  rätt  att ingripa\r\nmed  våld  mot  ett  enskilt  land för att förhindra\r\nfolkfördrivning   och   grova  kränkningar   av   de\r\nmänskliga    rättigheterna    i    situationer    då\r\nvärldssamfundet  inte  kunnat samla  sig  bakom  ett\r\nbeslut i FN.\r\nDen av USA och Storbritannien  ledda  koalitionens\r\nmilitära  ingripande mot Irak ledde till en  förnyad\r\noch omfattande  debatt om folkrätten såväl i Sverige\r\nsom  i  andra  länder.   Det   bör   betonas,  menar\r\nutskottet,  att  skiljelinjen i Sverige  om  krigets\r\nberättigande huvudsakligen  inte  gick  mellan olika\r\nfolkrättsjurister     utan    i    stället    mellan\r\nfolkrättsjurister  och andra  debattörer.  Enigheten\r\nsåväl bland svenska  som utländska folkrättsjurister\r\nsom  uttalat sig har varit  stor,  även  om  nyanser\r\nkunnat  utläsas.  Utskottet tog aktiv del av svenska\r\nfolkrättsjuristers    bedömningar    i   frågan.   I\r\nbetänkande  2002/03:UU16  Irakkonflikten   och   FN-\r\nstadgans    våldsförbud   har   utskottet   tidigare\r\nredovisat sin  syn  i  frågan  om huruvida USA:s och\r\ndess  allierades  invasion  av Irak  var  riktig  ur\r\nhumanitär   synpunkt   och   för   att   hävda   den\r\ninternationella rättsordningen. Någon  anledning att\r\nnu göra något annat ställningstagande till USA:s och\r\ndess  allierades  angrepp på Irak utifrån  humanitär\r\noch folkrättslig synpunkt föreligger inte.\r\nInsikten att FN har  en  central roll för att föra\r\nutvecklingen i Irak framåt och  för  att  Irak skall\r\nbli   ett   fritt,   demokratiskt  och  livskraftigt\r\nsamhälle delas av alltfler.\r\nTill diskussionen om avvägningen mellan människors\r\nsäkerhet och staters suveränitet hör också frågan om\r\nden av Bushadministrationen hösten 2002 antagna s.k.\r\nBushdoktrinen och dess  två  centrala  folkrättsliga\r\nteman. Det gäller både USA:s uppfattning om att anse\r\nsig  ha rätten att tillgripa förebyggande  våld  vid\r\nfall av  hot  mot den nationella säkerheten och dess\r\nformulering   av    skyddet    för    de   mänskliga\r\nrättigheterna i termer av \"mänsklig värdighet\".\r\nUtskottet  anser  att Sverige och EU, som  nyligen\r\nantagit  en  säkerhetsstrategi  för  unionen,  delar\r\ngrundläggande  demokratiska  värden  med USA och ser\r\ndärför     positivt     på    ansträngningar    till\r\ninternationell  samverkan  inom  olika  områden  som\r\nt.ex. kampen mot  fattigdom,  demokratifrämjande och\r\nmedling   i   regionala   konflikter.    En    stark\r\ntransatlantisk  relation ligger i USA:s och Europas,\r\noch därmed Sveriges,  intresse  även  om densamma nu\r\nutsätts  för  viss påfrestning till följd  av  olika\r\nuppfattningar   i    synen    på    betydelsen    av\r\nmultilateralism     och    globala    regelverk    i\r\ninternationella relationer  samt  i  fråga  om t.ex.\r\ndödsstraffet,           rättssäkerheten          för\r\nGuantánamofångarna,    nedrustningsavtal    gällande\r\nmassförstörelsevapen,                Internationella\r\nbrottmålsdomstolen,  Kyoto-protokollet  och  området\r\nsexuell och reproduktiv hälsa.\r\nDet finns anledning att notera att den amerikanska\r\nsäkerhetsstrategin från  hösten  2002  gör klart att\r\nUSA förbehåller sig rätten att i förebyggande  syfte\r\nagera  mot  potentiella  hot  med  militärt våld. En\r\nsådan  i  strategin  formulerad  rätt att  tillgripa\r\nförebyggande våld vid fall av hot mot den nationella\r\nsäkerheten  bör  ses i ljuset av självförsvarsrätten\r\nsom den framgår av  FN-stadgans  artikel  51. En del\r\nstater  och  folkrättsjurister  har  sedan  tidigare\r\nansett   att   ett   förebyggande   självförsvar  är\r\nberättigat vid omedelbara och tydligt identifierbara\r\nhot, medan den s.k. Bushdoktrinen synes  sträcka sig\r\ntill  att  omfatta  även  mer  avlägsna och otydligt\r\nidentifierade  hot.  Situationer kan  förekomma  där\r\nfolkrättens  regelverk   om   en   självförsvarsrätt\r\nförefaller  otillräckligt  för att i förväg  avstyra\r\nomfattande och tydliga hot mot  den  egna  nationens\r\nsäkerhet. En bredare tolkning av självförsvarsrätten\r\nsom  också accepterar förebyggande självförsvar  har\r\ndärmed  kommit  att aktualiseras. I dessa sammanhang\r\när  det  också  av  avgörande   betydelse   att  det\r\ninternationella  samfundets institutioner, såsom  FN\r\noch andra multilaterala  organisationer, står starka\r\noch  kan  hantera  komplicerade  avvägningar  mellan\r\nsjälvförsvarsrätten  å  ena  sidan  och  folkrättens\r\ngrundläggande  förbud  mot  våldsanvändning å  andra\r\nsidan.  Det  är  också mot denna  bakgrund  som  det\r\nomfattande svenska stödet för FN:s vapeninspektioner\r\ni Irak före den USA-ledda  koalitionens  angrepp bör\r\nses.  Utan starka internationella institutioner  kan\r\nenskilda  länder  välja  att  agera  på  egen  hand.\r\nFolkrättsligt  synes  den stora svårigheten ligga  i\r\nmöjligheterna att låta enskilda länder, i detta fall\r\nUSA,  på  egen  hand definiera  när  den  nationella\r\nsäkerheten  skulle   vara  hotad,  och  sedan  agera\r\nutifrån detta. Sammantaget  finns skäl som talar för\r\natt den av USA antagna strategin  riskerar att sänka\r\ntröskeln för våldsanvändning och av det skälet måste\r\nifrågasättas.\r\n\r\nUnder intryck av utvecklingen, och  med beaktande av\r\nsituationer     då    världssamfundet    och    dess\r\ninstitutioner inte  kunnat  agera  till följd av att\r\nlåsningar  uppstått  i säkerhetsrådet  och  FN,  har\r\nfolkrätten sedan kalla  krigets  slut  kommit  under\r\nomprövning. Utskottet menar att det i dag inte råder\r\nnågon  tvekan  om  att en förskjutning i avvägningen\r\nmellan människors säkerhet  och  staters suveränitet\r\nhar ägt rum efter det kalla kriget.\r\n\r\nI    det    svenska    anförandet    inför    FN:s\r\ngeneralförsamling  i  september  2003  betonades att\r\nstatssuveräniteten   också  innefattar  skyldigheter\r\ngentemot   den  egna  befolkningen   och   att   det\r\ninternationella  samfundet  måste  vara  berett  att\r\nagera  om  regeringar  inte tar detta ansvar. Även i\r\növrigt har Sverige, enligt  vad  utskottet  erfarit,\r\nvid flera tillfällen i FN lyft fram ståndpunkten att\r\nstatssuveräniteten  inte får utnyttjas som en  sköld\r\nmot   massiva   kränkningar    av    de    mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nDen  förskjutning  i avvägningen mellan människors\r\nsäkerhet och staters suveränitet  som  har  ägt  rum\r\nframgår  ävenledes  av  den  i februari i år avgivna\r\nutrikespolitiska deklarationen  i  vilken regeringen\r\nklargjorde  att statssuveräniteten inte  längre  kan\r\nvara ett legitimt  skydd  bakom vilken massiva brott\r\nmot de mänskliga rättigheterna tillåts fortgå.\r\nUtskottet menar dock att  det  finns anledning för\r\ndet internationella samfundet att  ytterligare lyfta\r\nfram   denna   viktiga  diskussion.  I  ett   sådant\r\nsammanhang   bör   olika    centrala   aspekter   av\r\nfrågeställningen belysas mer ingående. Dit hör t.ex.\r\nfrågan om vad som avses med \"massiva  kränkningar\" i\r\ndiskussionen  om  att  statssuveräniteten  inte  får\r\nutnyttjas som en sköld mot massiva kränkningar av de\r\nmänskliga rättigheterna.\r\nUtskottet finner det inte  lämpligt  att begreppet\r\ndefinieras i antalet personer som drabbas,  utan att\r\ndet  snarare  bör handla om på vilket sätt, i vilket\r\nsyfte och vilka  personer,  grupper och liknande som\r\nutsätts   för  kränkningarna.  Att   formulera   ett\r\nspecifikt antal personer som behöver drabbas för att\r\ndet skall handla  om  \"massiva  kränkningar\" är inte\r\nändamålsenligt.\r\n\r\nFN:s säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella\r\nsäkerhetsordningen,   varför   ett  särskilt   tungt\r\npolitiskt  och folkrättsligt ansvar  kan  läggas  på\r\ndess  medlemmar.   Besluten   i   säkerhetsrådet  är\r\nbindande  för  alla FN:s medlemsländer  och  kan  få\r\nlångtgående konsekvenser.  FN,  med sin legitimitet,\r\nstår som garant för att rätt skall  gå före makt och\r\ngodtycklighet  i  världspolitiken. Det  är  särskilt\r\nviktigt    för    små   och    medelstora    länder.\r\nSäkerhetsrådet  måste   därför   kunna  fatta  svåra\r\nbeslut.  FN:s auktoritet kan ifrågasättas  såväl  om\r\nnågot eller  några  länder  agerar  på egen hand och\r\nutan  säkerhetsrådets mandat som om möjligheten  för\r\nFN att använda väpnade insatser utesluts.\r\n\r\nUtskottet  anser samtidigt att det finns anledning\r\natt vara vaksam  på  att  maktpolitiska överväganden\r\nkan    vara    förenade    med    s.k.    humanitära\r\ninterventioner.  Bland  de många fall  där  enskilda\r\nstater,  utan  säkerhetsrådets   beslut,  gjort  ett\r\nmilitärt ingripande, är det svårt  att  finna  något\r\nexempel  som  skulle kunna åberopas som en humanitär\r\nintervention med  enbart altruistiska förtecken utan\r\nnågra   som   helst   maktpolitiska    eller   andra\r\növerväganden.\r\nUtskottet    konstaterar,    som    i   betänkande\r\n2002/03:UU16, att Sverige traditionellt  lägger stor\r\nvikt vid våldsförbudet i FN:s stadga och betonar det\r\nvåldsmonopol  som givits till FN:s säkerhetsråd.  Av\r\nfolkrätten  och   FN-stadgans  artikel  2:7  framgår\r\nprincipen om icke-inblandning  i  andra staters inre\r\neller yttre angelägenheter och därmed  staters  rätt\r\ntill  suveränitet,  även  om  ett undantag finns för\r\ns.k. kapitel VII-åtgärder.\r\nDet    generella    våldsförbudet    är    således\r\ngrundläggande  i  FN-stadgan.  Förutom  i  fall   av\r\nsjälvförsvar   (art.   51)   är   det   endast  FN:s\r\nsäkerhetsråd  som  kan  besluta  om  undantag   från\r\nförbudet mot att bruka våld (art. 39). Artikel 39  i\r\nFN-stadgan   ger   säkerhetsrådet  befogenheter  att\r\ningripa  om  det  anser   att   hot  föreligger  mot\r\ninternationell fred och säkerhet.  Dessa begrepp har\r\nsuccessivt tolkats allt vidare, och  de  anses i dag\r\ninbegripa   folkmord   och   folkfördrivning.   FN:s\r\nsäkerhetsråd  har  också  i  en rad fall med stöd av\r\nFN:s stadga ingripit, både med  sanktioner och våld,\r\nmot  folkmord och folkfördrivning.  Det  måste  dock\r\nunderstrykas  att FN:s säkerhetsråd i första hand är\r\nett politiskt organ.  Problemet  är  ofta  att någon\r\neller   några   av  de  fem  permanenta  medlemmarna\r\nanvänder eller hotar  att  använda  sitt  veto.  När\r\nsäkerhetsrådet  inte  har  förmått att agera för att\r\nsäkra  internationell  fred och  säkerhet  har  FN:s\r\ngeneralförsamling tidigare  fattat beslut enligt den\r\ns.k.  Uniting  for Peace-resolutionen  som  bl.a.  i\r\nsamband    med    Koreakriget    gav    mandat    åt\r\nvärldssamfundet att  ingripa  med  våldsmedel. Denna\r\nresolution  aktualiserades  inför  Irakkriget,   men\r\nUniting   for  Peace-mekanismen  kom  då  inte  till\r\nanvändning.\r\nArgumentet för att arbeta för en förändring av FN-\r\nstadgan är  att det bör finnas en folkrättslig grund\r\nsom världssamfundet  kan agera utifrån i situationer\r\ndå låsningar uppstått  i säkerhetsrådet och i FN med\r\nföljd att nödvändiga beslut stoppas. Utskottet är av\r\nden meningen att det viktigaste i dagens läge är att\r\nutveckla och stärka FN och  särskilt säkerhetsrådets\r\nförmåga  att  i  tid kunna fatta  beslut.  FN  måste\r\nfortsatt  ha  en  avgörande   roll  när  det  gäller\r\nansvaret  för  internationell  fred   och  säkerhet.\r\nRätten  att besluta om våldsanvändning bör  fortsatt\r\nligga hos  säkerhetsrådet. Uppgiften måste i stället\r\nvara att påverka  säkerhetsrådets  arbetssätt så att\r\nvetot  inte  används  annat än i undantagsfall.  Ett\r\nbättre fungerande säkerhetsråd  skulle kunna hantera\r\ntendensen  att  enskilda  eller  grupper  av  stater\r\nanvänder  våld utan dess medgivande.  Likaså  skulle\r\nett  mer beslutsfähigt  säkerhetsråd  kunna  ingripa\r\ntidigare och kraftfullare vid humanitära kriser.\r\n\r\nSverige   stöder   aktivt  FN:s  generalsekreterares\r\nansträngningar    att    inom    ramen    för    det\r\nkonfliktförebyggande arbetet  få  säkerhetsrådet att\r\nta   ett   större   ansvar.   Utskottet  anser   att\r\nStockholmskonferensen  om förebyggande  av  folkmord\r\nhar  gett  detta arbete en  förnyad  kraft  och  ser\r\npositivt på  Sveriges  aktiva  arbete med de förslag\r\nsom    generalsekreteraren    förde    fram    under\r\nkonferensen.  Vid  konferensens  inledning  föreslog\r\ngeneralsekreteraren   att   en   särskild   kommitté\r\ninrättas  för  att  förhindra folkmord  och  att  en\r\nrapportör    direkt    skall     kunna     informera\r\nsäkerhetsrådet     om    gryende    massbrott    mot\r\nmänskligheten och föreslå åtgärder.\r\n\r\nUtskottet finner vidare  anledning  att  framhålla\r\nvärdet  av  den  slutdeklaration  som antogs den  28\r\njanuari  2004 vid Stockholms Internationella  Forum:\r\nAtt  förebygga   folkmord,  vari  dryga  femtiotalet\r\nländer   förbinder  sig   att   skydda   potentiella\r\nfolkmordsoffer  och  att  skapa  mekanismer  för att\r\nstoppa folkmord innan de inträffar. Utskottet  anser\r\ndet  vara centralt att FN:s folkmordskonvention från\r\n1948[10]  följs  upp och att FN:s och andra aktörers\r\nkapacitet att verka  för  att förhindra folkmord och\r\netnisk rensning stärks.\r\n\r\nKampen mot terrorismen\r\n\r\n\r\nTerrorismen brukar delas upp  i nationell terrorism,\r\ninternationell  terrorism  och  statsterrorism.  Den\r\nnationella terrorismen brukar grundas  på  politiska\r\neller  sociala  förhållanden  inom  det egna landet.\r\nDetsamma kan gälla den internationella,  även om den\r\nriktar sig mot mål utomlands. Utskottet behandlar  i\r\ndet  här betänkandet främst frågeställningar rörande\r\nden internationella terrorismen.\r\n\r\nNär   det   gäller   kampen   mot  internationell\r\nterrorism  vill  utskottet inledningsvis  hänvisa\r\ntill  den  av  regeringen   i   februari  avgivna\r\nutrikespolitiska deklarationen, i vilken följande\r\nframhölls:\r\nDen internationella terrorismen utgör ett växande\r\nhot mot allas vår säkerhet och grundläggande fri-\r\noch rättigheter. Vi får ständigt rapporter om nya\r\nohyggliga terrordåd. Sverige deltar  aktivt i det\r\ninternationella samarbete som är en förutsättning\r\nför  att  bekämpa  terrorismen.  Respekt  för  de\r\nmänskliga  rättigheterna  och  för folkrätten  är\r\navgörande   för   att   den   kampen  skall   bli\r\nframgångsrik.\r\n\r\nUtskottet menar att kampen mot terrorismen  måste föras på bred\r\nfront  och  med  många olika verktyg. Militära medel\r\nkan  inte  anses  vara   de   primära   eller   mest\r\nverkningsfulla    metoderna    för    att   bemästra\r\nterrorismen  som  fenomen. Grogrunden för  terrorism\r\nväxer bl.a. fram i  människors känsla av hopplöshet,\r\nupplevd   fattigdom   och   bristande   delaktighet.\r\nSolidariteten med människor i andra länder är därför\r\nviktig  också  i kampen mot  terrorismen.  Utskottet\r\nmenar att övertygelsen  om varje människas rätt till\r\nett värdigt liv utgör grunden  för  den  solidaritet\r\nmed fattiga, förtryckta och utsatta människor som är\r\nen viktig del i svensk utrikespolitik sedan många år\r\noch som också kommer till uttryck i FN-stadgan och i\r\nFN:s    allmänna    förklaring   om   de   mänskliga\r\nrättigheterna. Insikterna  har vuxit om att säkerhet\r\noch en framgångsrik kamp mot terrorismen förutsätter\r\ndemokrati,  respekt för de mänskliga  rättigheterna,\r\njämställdhet,   ekonomisk   och  social  utveckling,\r\nrättvis   fördelning,  miljöhänsyn   och   förstärkt\r\ninternationellt samarbete.\r\n\r\nUtskottet menar samtidigt att kampen mot terrorism\r\nställer  många  frågor  om  folkrätt  och  mänskliga\r\nrättigheter  på sin spets. Utskottet anser t.ex. att\r\nsituationen för  de  frihetsberövade  personerna  på\r\nGuantánamobasen  med  rätta har kritiserats av bl.a.\r\nInternationella       rödakorskommittén       (ICRC,\r\nInternational   Committee   of   the   Red   Cross).\r\nBeträffande  den svensk  som  sitter  i  lägret  har\r\nSverige, genom  regeringen,  krävt  hans  omedelbara\r\nfrigivande, då någon folkrättsligt hållbar grund för\r\nfrihetsberövandet  enligt  svensk  uppfattning  inte\r\nkunnat åberopas av USA. De tre svenskar  som  sattes\r\nupp   på   FN:s   sanktionslista,   och   fick  sina\r\nfinansiella tillgångar frysta, utan att rimliga krav\r\npå   rättssäkerhet  respekterades  utgör  ett  annat\r\nexempel  på  hur det internationella samfundets kamp\r\nmot  terrorismen  aktualiserar  frågeställningar  om\r\nfolkrätt, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.\r\nDet  finns anledning för Sverige att stödja kampen\r\nmot terrorismen  men  i  internationella  sammanhang\r\nkonsekvent framhålla vikten av att denna kamp  måste\r\nbedrivas   med   full  respekt  för  folkrätten,  de\r\nmänskliga rättigheterna  och  rättssäkerheten.  Inom\r\nramen    för    EU:s    gemensamma    utrikes-   och\r\nsäkerhetspolitik     har    gemensamma    riktlinjer\r\nutarbetats om respekten  för mänskliga rättigheter i\r\nkampen mot terrorismen.\r\nÄven inom Europarådet har utarbetats riktlinjer om\r\nmänskliga rättigheter och  kampen  mot  terrorismen.\r\nSverige har också i FN, OSSE och andra forum påtalat\r\nvikten av skydd för de mänskliga rättigheterna  inom\r\nramen för terroristbekämpning samt givit aktivt stöd\r\nför   det   arbete  inom  FN  som  syftar  till  att\r\nunderstryka denna  viktiga princip. Sverige reagerar\r\nockså när enskilda länder  åsidosätter  folkrätten i\r\nkampen mot terrorism.\r\n\r\nSanktionsinstrumentet är ett område som Sverige  har\r\nvarit  med  om  att försöka reformera genom den s.k.\r\nStockholmsprocessen.[11] Resultatet har bl.a. blivit\r\nen handbok i hur  FN  skall  kunna genomföra riktade\r\nsanktioner så att de blir effektiva och inte drabbar\r\noskyldiga. Genom att frysa tillgångar  eller  införa\r\nreserestriktioner  för  just  de  personer som anses\r\nansvariga för en konflikt eller grova brott mot FN:s\r\nkonventioner  kan  sanktionerna  bli ett  trovärdigt\r\ninstrument.   Rapporten   presenterades   för   FN:s\r\nsäkerhetsråd av kabinettssekreterare Hans Dahlgren i\r\nfebruari    2003.    Arbetet    inom    ramen    för\r\nStockholmsprocessen bedrivs med fortsatt intensitet.\r\nRapporten presenterades t.ex. inom EU (KUSP) i april\r\n2003. Under året anordnades också,  i  samarbete med\r\nett  amerikanskt  universitet,  ett  seminarium  för\r\nsäkerhetsrådets samtliga medlemsstater.  Avsikten är\r\natt   detta   skall   bli  ett  årligt  återkommande\r\narrangemang där också Schweiz  och  Tyskland deltar,\r\nsom  ansvariga  för  tidigare rapporter  om  riktade\r\nsanktioner.  Vidare  genomför   Uppsala  universitet\r\n(institutionen för freds- och konfliktforskning), på\r\nuppdrag av Utrikesdepartementet, två pilotstudier om\r\nriktade  sanktioner.  En  avser  erfarenheterna   av\r\nsanktionerna  mot  Irak  (vapenembargot och oil-for-\r\nfood-programmet). Den andra gäller Myanmar/Burma och\r\ntar  upp EU:s nuvarande sanktionsregim,  möjligheter\r\ntill  demokratidialog   och   behovet   av  framtida\r\nsanktioner.[12]   Inom  EU:s  pågående  översyn   av\r\nsanktionspolitiken  spelar nu Stockholmsrapporten en\r\nframträdande roll.\r\n\r\nUtskottet  har vidare  inhämtat  att  regeringen\r\nsedan  2001  arbetar   för   ett   ökat   fokus   på\r\nrättssäkerhetsfrågor  och  mänskliga  rättigheter  i\r\nkampen  mot  terrorismen. Huvuddelen av detta arbete\r\nhar  regeringen   bedrivit  med  inriktning  på  FN,\r\neftersom    organisationen     utgör     navet     i\r\nsanktionsarbetet.   Flera   förbättringar  av  detta\r\nsanktionsinstrument  har skett.  Sverige  har  t.ex.\r\nfått genomslag för idéer  om  förbättringar  av  den\r\nsanktionsregim   under   vilken  bl.a.  tre  svenska\r\nmedborgare fick sina tillgångar  frysta.  Regeringen\r\nhar också tagit nya initiativ genom att i New York i\r\nnovember 2003, tillsammans med Tyskland, anordna ett\r\nseminarium  om rättssäkerhetsaspekter på sanktioner,\r\nvarvid olika  tankar  kring hur FN:s sanktionssystem\r\nytterligare skulle kunna  förbättras  presenterades.\r\nUtskottet ser positivt på detta arbete.\r\nSom   utskottet   har  framhållit  ovan  utvecklas\r\nsedvanerätten genom att  nya regler accepteras av en\r\növerväldigande   majoritet   av   världens   stater,\r\ninklusive de mest inflytelserika.  Ett exempel på en\r\nsådan    utveckling    avser   den   internationella\r\nbekämpningen av terrorism.\r\nI resolution 1368 gör FN:s säkerhetsråd för första\r\ngången   även   en   koppling    mellan    begreppet\r\nsjälvförsvar i FN:s stadga (art. 51) och kampen  mot\r\ninternationell   terrorism.  Från  att  tidigare  ha\r\nbetraktat internationell  terrorism  främst  som  en\r\nkriminell  handling  har tolkningen av FN:s stadga i\r\noch   med   resolution  1368   utvecklats   så   att\r\nstorskaliga  internationella   terroristattacker  nu\r\nanses vara även ett hot mot internationell  fred och\r\nsäkerhet som utlöser rätten till självförsvar.  Värt\r\natt  notera  i  sammanhanget  är  enligt  utskottets\r\nmening   att   ett  enigt  säkerhetsråd  står  bakom\r\nresolutionen  och  därmed  denna  tolkning  av  FN:s\r\nstadga, även om  tolkningen  inte kan inbegripa alla\r\ntänkbara terroristangrepp utan  främst  tar sikte på\r\nstorskaliga sådana.\r\nSom   framgått   ovan   har  frågan  om  terrorism\r\nbehandlats  från olika utgångspunkter  och  i  olika\r\nforum. Utskottet  skulle  emellertid  se  det som en\r\nfördel  om en systematisk och heltäckande diskussion\r\ninitierades  på  expertnivå  om hur folkrätten kunde\r\nutvecklas för att hantera terrorism.\r\n\r\nMed  vad  som ovan anförts anser  utskottet  att  de\r\nfrågor  som   motionerna   väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U212   (c)\r\nyrkandena 7, 10-12, 2002/03:U228  (fp)  yrkandena  5\r\noch   6,   2002/03:U249   (v)  yrkandena  5  och  7,\r\n2002/03:U276 (mp) yrkandena  2  och  3, 2002/03:U277\r\n(mp) yrkande 1, 2002/03:U280 (kd) yrkandena 4, 7 och\r\n10,  2002/03:U304  (v)  yrkande 3, 2002/03:U322  (m)\r\nyrkande 17, 2003/04:U15 (kd) yrkande 1, 2003/04:U215\r\n(kd), 2003/04:U238 (m) yrkande  1,  2003/04:U246 (m)\r\nyrkandena 5 och 6, 2003/04:U282 (fp) yrkandena 5, 6,\r\n8  och  9, 2003/04:U289 (m) yrkande 1,  2003/04:U335\r\n(mp) yrkande  10  samt 2003/04:U352 (kd) yrkandena 2\r\noch 10.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Ibland omnämnt som allmän folkrätt.\r\n[2]: Jfr art. 53 i Wienkonventionen om traktaträtten.\r\n[3]:  \"Vart  är  folkrätten   på   väg?\",  Internationella\r\nStudier,  Nr.3  hösten 2003, Utrikespolitiska  institutet,\r\nStockholm.\r\n[4]: 1583-1645.\r\n[5]: 1712-1778.\r\n[6]: 1632-1704.\r\n[7]:   Rapporten   lades    fram   av   dåvarande\r\nstatsminister Ingvar Carlsson  och  Sonny Ramphal\r\n(Guyana),     brittiska    samväldets    tidigare\r\ngeneralsekreterare.\r\n[8]: Kollektiv  säkerhet  var  begreppet  för  FN-stadgans\r\nsystem för möjlighet till militära interventioner  för att\r\nskydda  offer  för  aggression.  Gemensam säkerhet var ett\r\nbegrepp,  lanserat  av Olof Palmes nedrustningskommission,\r\nför  att  påvisa  Natos   och   dåvarande  Warszawapaktens\r\ngemensamma   behov   av   förtroendeskapande   avtal   för\r\nnedrustning. Med begreppet allomfattande säkerhet omfattas\r\nekonomiska, miljöpolitiska, befolkningsmässiga och sociala\r\nproblem  som  kräver  hantering  för  att  internationella\r\nkonflikter skall kunna förebyggas.\r\n[9]:  Rapporten finns publicerad  på  ICISS  egen\r\nhemsida     på     Internet:    http://www.dfait-\r\nmaeci.gc.ca/iciss-ciise/     På    det    svenska\r\nutrikesdepartementets   hemsida   för   mänskliga\r\nrättigheter   finns   rapportens   sammanfattning\r\npublicerad    i    en    svensk     översättning:\r\nhttp://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/\r\n[10]: Convention on the Prevention  and Punishment of the\r\nCrime of Genocide.\r\n\r\n[11]: Stockholm Process on the Implementation of\r\nTargeted  Sanctions  (SPITS).  Rapporten  Making\r\nTargeted Sanctions Effective Guidelines for  the\r\nimplementation   of   UN   Policy  Options.  För\r\nytterligare information hänvisas  till hemsidan:\r\nhttp://www.smartsanctions.se\r\n[12]:  Vidare  har  Vetenskapsrådet  under  2003\r\nbeviljat forskningsmedel till ett projekt  kring\r\nriktade  sanktioner  mot individer för att uppnå\r\nfred och medgörlighet.\r\nIsrael och Palestina\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFredsprocessen\r\n\r\n\r\nMånga    motionskrav   gäller    fredsprocessen    i\r\nMellanöstern   och  möjligheterna  att  upprätta  en\r\ninternationell övervakningsstyrka för området.\r\n\r\nMotionärerna bakom  kommittémotion  2003/04:U289 (m)\r\nhävdar att Sverige och EU bör stödja  fredsprocessen\r\nmellan Israel och dess grannar (yrkande  5).  Enligt\r\nmotionärerna  står  läget  i Mellanöstern och väger.\r\nUtsikter finns att utvecklingen  blir  positiv genom\r\natt en substantiell fredsprocess leder fram till ett\r\nömsesidigt   erkännande   mellan   Israel   och   en\r\npalestinsk   stat.  Vidare  menar  motionärerna  att\r\nSverige och EU bör verka för att den s.k. färdplanen\r\nför fred förverkligas  så  att  parterna kan enas om\r\natt  en  palestinsk  stat  skall etableras  år  2005\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nVänsterpartiet anser, enligt  vad  som  framförs i\r\nmotion 2002/03:U231 (v) yrkande 8, att Sverige  i FN\r\noch  i  EU  skall  verka  för  att en internationell\r\növervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U340   (kd)  yrkande  5\r\nargumenteras för att Sverige och EU skall  verka för\r\natt en internationell fredsstyrka under FN:s ledning\r\nupprättas  i  syfte  att  åstadkomma  vapenvila  och\r\nsäkerhet. Därmed främjas hela fredsprocessen.\r\nKommittémotion   2003/04:U302   (mp)   yrkande   1\r\ninnehåller  förslag  om  internationell närvaro inom\r\nFN:s  ram  för att säkerställa  att  den  israeliska\r\narmén inte kränker palestinier.\r\n\r\nRespekt för folkrätten och efterlevnad av FN-\r\nresolutioner\r\n\r\n\r\nEtt   flertal    motioner    riktar    in   sig   på\r\nfrågeställningar  kring efterlevnaden av  folkrätten\r\noch  antagna  FN-resolutioner.   Vidare   innehåller\r\nmotioner förslag om att erkänna Palestina som stat.\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U259 (s) yrkande 1 begärs\r\natt  Sverige  verkar  för  att FN skall driva igenom\r\nsina redan antagna resolutioner  angående  Palestina\r\noch ser till att de efterlevs. Det viktigaste kravet\r\ngäller  att  Israels  ockupation  av Palestina måste\r\nupphöra.\r\nI  partimotion 2002/03:U231 (v) yrkande  1  kräver\r\nVänsterpartiet   att   Sverige   i   EU   och  andra\r\ninternationella    sammanhang    verkar    för   att\r\ninternationell  rätt och FN:s resolutioner efterlevs\r\nnär    det   gäller   palestiniernas    rätt    till\r\nsjälvbestämmande           och          suveränitet.\r\nVänsterpartimotionen   gör   också    gällande   att\r\npalestinierna  har  rätt att utropa en egen  suverän\r\nstat, dvs. en stat som  har  kontroll  över det egna\r\nterritoriet,  sina  gränser  och  handel samt  andra\r\nrelationer  med  andra  länder (yrkande  4).  Vidare\r\nanser Vänsterpartiet att  Sverige i FN, EU och andra\r\ninternationella   sammanhang    skall    verka   för\r\npalestiniernas  rätt  till hela östra Jerusalem  som\r\nhuvudstad  (yrkande  7).   Partiet  anser  också,  i\r\npartimotion 2003/04:U311 (v)  yrkande 2, att Sverige\r\ninom  EU-kretsen  bör verka för att  den  israeliska\r\nsäkerhetstjänsten Mossad  förhindras  att operera på\r\neuropeiska flygplatser.\r\nMotionärerna   bakom   motion  2002/03:U283   (kd)\r\nyrkande 2 kräver stöd för FN:s centrala resolutioner\r\nsåsom  resolution  242  från   1967   som  talar  om\r\nåterlämnande  av ockuperade områden, resolution  338\r\nfrån  1973  som uppmanar  parterna  att  stoppa  all\r\nmilitär  verksamhet  och  genomföra  resolution  242\r\nfullt ut och  resolution  1397  från  mars  2002 som\r\nbekräftar  säkerhetsrådets  vision om en region  där\r\ntvå  stater, Israel och Palestina,  lever  sida  vid\r\nsida inom säkra och erkända gränser.\r\nI kommittémotion 2002/03:U275 (mp) yrkande 2 begär\r\nmotionärerna  att  Sverige  tar  initiativ  till att\r\nPalestina   erkänns  som  stat.  Enligt  Osloavtalet\r\nskulle den palestinska  staten  ha  etablerats redan\r\n1999.\r\n\r\nI  en  enskild motion, 2002/03:U245 (s)  yrkande  2,\r\nframför   motionären   krav   på  att  Israel  måste\r\nrespektera folkrättens principer  och palestiniernas\r\nmänskliga  rättigheter.  Vidare  hävdas  att  Israel\r\nmåste lämna all ockuperad mark i enlighet  med  FN:s\r\nresolutioner (yrkande 5).\r\n\r\n\r\nÖvervåld av parterna\r\n\r\n\r\nI  flera  motioner  diskuteras  övervåld  från  båda\r\nparter i konflikten.\r\n\r\nAtt  Israels  självpåtagna  rätt  att utvisa eller\r\navrätta  Arafat kraftfullt måste fördömas  är  något\r\nsom motionärerna  bakom  kommittémotion 2003/04:U259\r\n(s)  yrkande  3  betonar.  Arafat  har  ett  oerhört\r\nsymbolvärde   för   det   palestinska   folket   och\r\nsymbolvärdet   har  stigit  ju   mer   hans   frihet\r\nbegränsats. En utvisning  eller  avrättning av honom\r\nskulle väcka ett ramaskri hos det palestinska folket\r\noch omöjliggöra att en fredsprocess drivs framåt.\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U340 (kd)  yrkande  3  görs\r\ngällande  att  Sverige  och  EU  måste fördöma varje\r\nvåldshandling  i  form av självmordsterrordåd  eller\r\nrepressalier   för   självmordsterrordåd.   I   alla\r\nkonflikter  är  det civila  medborgare  som  drabbas\r\nhårdast.   Barn   på   båda   sidor   i   konflikten\r\ntraumatiseras  av  våldet   och  på  de  palestinska\r\nområdena  blir,  enligt motionärerna,  misären  allt\r\nvärre.\r\n\r\nMotionärerna  bakom   kommittémotion  2003/04:U313\r\n(mp)   yrkande   4  kräver  att   de   kontinuerliga\r\nisraeliska våldsövergreppen mot palestinierna, eller\r\nsom det uttrycks i  motionen  \"en granne utan armé\",\r\nupphör.  Också  i kommittémotion  2002/03:U275  (mp)\r\nyrkande 1 diskuteras Israels krig mot Palestina.\r\n\r\nMotionären bakom  den enskilda motionen 2002/03:U245\r\n(s) yrkande 1 vill  få  till  stånd  ett  omedelbart\r\nstopp  på  allt  övervåld  från israelisk polis  och\r\nmilitär. Motionären menar att  staten  Israel  ägnar\r\nsig  åt  statsterrorism  genom rena avrättningar som\r\ngodkänts  på  hög politisk och  militär  nivå.  Även\r\noskyldiga har drabbats.\r\n\r\n\r\nIsraels bosättningspolitik\r\n\r\n\r\nMånga    motioner    tar    upp    den    israeliska\r\nbosättningspolitiken.\r\n\r\nI kommittémotion  2003/04:U259  (s) yrkande 2 kräver\r\nmotionärerna  ett stopp för bosättningspolitiken.  I\r\nstället för att  lämna ockuperad mark i enlighet med\r\nFN:s resolutioner har Israel valt att konfiskera mer\r\noch mer palestinsk  mark.  Palestinska  hus rivs för\r\natt  ge  plats  åt  israeliska  bosättningar  i   en\r\nmedveten strategi från Israel.\r\n\r\nI  partimotion  2002/03:U231  (v) yrkande 2 kräver\r\nVänsterpartiet   att   Sverige   i   EU  och   andra\r\ninternationella sammanhang skall verka  för  att den\r\nillegala    israeliska    bosättningspolitiken    på\r\nockuperat     palestinskt    område    stoppas.    I\r\npartimotionens yrkande 3 framförs kravet att Sverige\r\ni  EU  och andra  internationella  sammanhang  måste\r\nmotsätta  sig  \"bantustaniseringen\" av de ockuperade\r\npalestinska områdena.\r\n\r\nIsraels barriärbygge\r\n\r\n\r\nI    flera    motioner     diskuteras    det    s.k.\r\nsäkerhetsstängsel   som   den   israeliska    staten\r\nupprättar  i  syfte  att  skydda dess medborgare mot\r\nterrorister.\r\n\r\nI  kommittémotion  2003/04:U259   (s)   yrkande  4\r\nframförs  uppfattningen att muren är folkrättsvidrig\r\noch därför  förtjänar  hård  kritik.  Vänsterpartiet\r\nanser,  vilket  framgår  av partimotion 2003/04:U311\r\n(v) yrkande 1, att Sverige  som enskild stat och som\r\nmedlem av EU bör verka för att  muren  mellan Israel\r\noch  Västbanken  rivs. I kommittémotion 2003/04:U340\r\n(kd) yrkande 4 krävs  att  byggandet  måste stoppas.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U313  (mp)\r\nanser   dels   att   Sverige   i   sina   bilaterala\r\nförbindelser  med Israel måste påpeka att bygget  av\r\nmuren innebär en  olaglig annektering av palestinska\r\nområden (yrkande 1), dels att Sverige inom EU och FN\r\nmåste  arbeta för ett  fördömande  av  den  mur  som\r\nIsrael   bygger    (yrkande    2).   Vidare   kräver\r\nmotionärerna,  i  yrkande  3,  att  Sverige  i  sina\r\nbilaterala förbindelser med Israel arbetar  för  att\r\ndet  olagliga bygget av muren omedelbart stoppas och\r\nför att redan byggda delar rivs.\r\n\r\nPalestinska flyktingar\r\n\r\n\r\nPalestinska  flyktingars  situation uppmärksammas av\r\nVänsterpartiet  som,  i  motion   2002/03:U231   (v)\r\nyrkande  5  och 6, kräver dels att de flyktingar som\r\nönskar återvända  till  sina hem skall tillåtas göra\r\ndetta, dels att kompensation  för förlust av egendom\r\ni  enlighet med internationell lag  och  sedvanerätt\r\nskall  utbetalas  av den israeliska regeringen eller\r\nansvarig myndighet  till  de  palestinier som väljer\r\natt   inte   återvända.  Partiet  påtalar   att   de\r\npalestinska  flyktingarnas  rätt  att  återvända  är\r\ninskriven  i  internationell   rätt   och   att   de\r\npalestinska  flyktingarna har väntat i över 50 år på\r\natt få flytta ut ur sina läger och få återvända till\r\nsina hem, eller  åtminstone få en plats i hemområdet\r\natt bo på och en kompensation  som  gör  det möjligt\r\natt skapa en framtid. Vänsterpartiet noterar  att de\r\npalestinska  barn  som nu växer upp i flyktinglägren\r\när  den  fjärde  generationen   som   lever  utanför\r\nhemlandet.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nSvensk   politik   har  alltid  varit  att  försvara\r\nfolkrätten    och    slå    fast    respekten    för\r\nsäkerhetsrådets resolutioner.\r\n\r\nInledningsvis  vill utskottet  framhålla  att  detta\r\nbetänkande  fokuserar   på   de  rent  folkrättsliga\r\naspekterna   av   konflikten   mellan   Israel   och\r\nPalestina.  Situationen  vad  gäller  brott  mot  de\r\nmänskliga  rättigheterna  av  såväl  den  israeliska\r\nstaten som av den palestinska myndigheten  behandlas\r\ni utskottets betänkande 2003/04:UU9.\r\n\r\nLäget  i  konflikten  i  Mellanöstern  är alltjämt\r\nmycket  allvarligt.  Den  politiska  processen  står\r\nstill  och  våldsnivån  är  fortsatt hög.  Utskottet\r\nanser    att    terrorristattacker     aldrig    kan\r\nrättfärdigas.  Fortsatt  våld  i  regionen ger  inga\r\nfördelar åt någondera sidan. Utskottet fördömer alla\r\nvåldshandlingar mot oskyldiga civila,  vare  sig det\r\när   palestinier   eller   israeler   som   drabbas.\r\nPalestinska    självmordsbombningar    kan    aldrig\r\nursäktas.  De  måste  upphöra  för  att israeler och\r\npalestinier skall kunna leva i fred och harmoni. Den\r\npalestinska   myndigheten   måste   agera  för   att\r\nförhindra    palestinska    terrordåd    och   andra\r\nvåldshandlingar.  Utskottet ser med stort allvar  på\r\nisraeliska  anfall  mot   palestinska   civila   och\r\nmilitära  mål. Utskottet konstaterar att Sverige och\r\nEU i ett flertal  uttalanden  har  krävt  att Israel\r\nskall upphöra med de utomrättsliga avrättningarna av\r\npalestinska   ledare,   vilket  på  senare  tid  har\r\nupprepats.\r\nI dagsläget förmår inte  parterna själva att nå en\r\nfredsuppgörelse eller att uppfylla  den i april 2003\r\npresenterade  färdplanen  för fred (The  Road  Map).\r\nSverige och Europeiska unionen  har  verkat  för att\r\nfredsprocessen   får   en  fortsättning  och,  trots\r\nsvårigheterna,  för  att  konfliktens   parter  inte\r\nbryter  mot folkrätten inklusive det internationella\r\nregelverket  om  de  mänskliga rättigheterna och den\r\nhumanitära rätten. I fall  där  så skett har Sverige\r\noch EU reagerat.\r\nMålet för Sveriges och EU:s Mellanösternpolitik är\r\natt   bidra   till   en   rättvis,   varaktig    och\r\nallomfattande  fred  mellan Israel och dess grannar.\r\nDetta  förutsätter  säkra   och  erkända  gränser  i\r\nområdet samt bildandet av en självständig palestinsk\r\nstat.   Att   upprätta   en  palestinsk   stat   och\r\nnormalisera  de  bilaterala   förbindelserna  mellan\r\nländerna  utgör  fredsprocessens   logiska  slutmål.\r\nUtgångspunkten    för   en   fredlig   lösning    på\r\nMellanösternkonflikten,  både i Oslo-processen och i\r\nkvartettens (bestående av  USA, EU, Ryssland och FN)\r\nfärdplan, har varit 1967 års  gränser  och principen\r\nom land för fred. Hela regionens framtid  hänger  på\r\natt   den   israelisk-palestinska   konflikten   kan\r\navslutas  genom  en  fredlig,  hållbar  och  rättvis\r\nlösning   enligt   folkrättens  regler  och  att  de\r\nrelevanta FN-resolutionerna  uppfylls och genomförs.\r\nEn  hållbar fred i regionen är  inte  heller  möjlig\r\nutan  fredsavtal också mellan Israel och Syrien samt\r\nIsrael och Libanon.\r\nSverige   och   EU   har,   bl.a.  för  att  hävda\r\nfolkrättens principer, sedan länge  ställt sig bakom\r\nnågon  form  av  internationell närvaro  i  området.\r\nUtskottet vill i detta  sammanhang  notera att det i\r\nfärdplanen   nämns   en   övervakningsmekanism   som\r\nkvartetten skall ha ansvaret  för.  Utskottet  anser\r\natt  Sverige  och  EU  bör fortsätta att driva denna\r\nfråga i nära samråd med  USA och övriga medlemmar av\r\nkvartetten.\r\nKvartetten framstår dock  alltjämt  som passiv och\r\nparterna  förefaller  ovilliga  eller oförmögna  att\r\ngenomföra färdplanen. Sverige anser  att  kvartetten\r\nmåste  aktiveras  och  sätta  press på parterna  att\r\ngenomföra färdplanen. Utskottet  menar att det är av\r\nstor vikt att USA åter engagerar sig mer intensivt i\r\nregionen   och,  tillsammans  med  alla   inblandade\r\nparter, söker en lösning på problemen. I den rådande\r\nsituationen, då behovet av engagemang av utomstående\r\nblivit större,  anser  utskottet  att EU måste agera\r\nmer kraftfullt och med större enighet  för att bidra\r\ntill    att    parterna   återupptar   arbetet   med\r\nfredsprocessen.  Ett  exempel  på  Sveriges bidrag i\r\ndetta viktiga arbete är de möten med företrädare för\r\nGenèveinitiativet som representanter för riksdag och\r\nregering hade i februari.\r\nGenèveinitiativet, som offentliggjordes formellt i\r\nSchweiz  i  december 2003, har förhandlats  fram  av\r\nframträdande  israeler  och palestinier. Initiativet\r\nskiljer  sig  på  viktiga  punkter   från   tidigare\r\nfredsförslag  i  och  med  att  det  även innehåller\r\nkonkreta  förslag  till lösningar av frågor  som  de\r\nisraeliska    bosättningarna,     den    palestinska\r\nflyktingfrågan,  Jerusalem,  de  heliga   platserna,\r\ngränser  och status. Genèveinitiativet behöver  inte\r\nanses stå  i  motsättning  till  färdplanen för fred\r\nutan är ett konkret förslag på en  permanent lösning\r\nenligt färdplanens tredje fas. Utskottet  ser därför\r\npositivt på initiativet, som bl.a. visar på  att det\r\näven  i  ett  känsligt  läge  finns  möjlighet  till\r\nfortsatta förhandlingar.\r\nUtskottet    menar    att   även   om   den   s.k.\r\nBarcelonaprocessen inte är  en del av fredsprocessen\r\ni    Mellanöstern   utan   drivs   parallellt    och\r\nsjälvständigt så påverkas den politiska utvecklingen\r\ni regionen  av  processen. Det är för närvarande det\r\nenda forum förutom  FN  där israeler och araber möts\r\npå ministernivå. Inom Barcelonaprocessen finns flera\r\nparlamentariska forum, och  för närvarande pågår ett\r\narbete för att upprätta en parlamentarisk församling\r\nför Barcelonaprocessen.\r\nBosättningar  på  av  Israel  ockuperad   mark  är\r\nillegala  och  Sverige  och EU har därför konsekvent\r\nprotesterat mot Israels bosättningspolitik.  Det  är\r\notillfredsställande   att  Israel  under  senare  år\r\nfortsatt att bygga nya  bosättningar och att utvidga\r\nde  befintliga.  Den fortsatta  bosättningspolitiken\r\nlägger   ytterligare   hinder   i   vägen   för   en\r\ntvåstatslösning  grundad  på  folkrätten,  inklusive\r\nsäkerhetsrådets resolutioner.\r\nSverige  och  EU  har  vidare uppmanat Israel  att\r\nstoppa bygget av barriären. Uppförandet av barriären\r\nstrider mot folkrätten när  det  sker  på  ockuperad\r\npalestinsk  mark.  Byggandet får dessutom allvarliga\r\nhumanitära  konsekvenser  för  stora  delar  av  den\r\npalestinska  befolkningen.  Dessutom  kan  barriären\r\nkomma  att försvåra  möjligheten  till  en  framtida\r\ntvåstatslösning. Problematiken har tagits upp i EU:s\r\nanförande  i FN:s säkerhetsråd i oktober 2003 samt i\r\nden resolution  (ES-10/13)  som  presenterades av EU\r\noch som FN:s generalförsamling antog  samma månad. I\r\nresolutionen   förklaras   byggandet   på  ockuperad\r\npalestinsk   mark   vara   folkrättsstridigt.   FN:s\r\ngeneralsekreterare har i en  rapport i november 2003\r\nkonstaterat  att Israel inte uppfyllt  resolutionens\r\nkrav om att stoppa byggandet. FN:s generalförsamling\r\nantog i december  en resolution (ES-10/14), i vilken\r\nInternationella domstolen  (ICJ, International Court\r\nof Justice) ombads avge ett rådgivande yttrande över\r\nde juridiska konsekvenserna av Israels uppförande av\r\nen barriär på ockuperat område.  ICJ,  som  är  FN:s\r\nhögsta  juridiska  organ, inbjöd därefter stater att\r\ntill domstolen inkomma  med  information  i  frågan.\r\nNärmare 50 länder, däribland Sverige, och ett  antal\r\norganisationer   har   skickat   in   inlagor   till\r\ndomstolen.  I  den  svenska inlagan görs bedömningen\r\natt barriären, som uppförs delvis på ockuperad mark,\r\nstrider mot folkrätten.[13]  Den  muntliga  delen av\r\nförhandlingarna  pågick den 23-25 februari 2004.  Om\r\ndomstolen beslutar  att avge ett rådgivande yttrande\r\nförväntas dessa dröja ett antal månader.\r\nEnligt utskottets mening kommer barriären att göra\r\nlivet svårare för dem  som bor i dess närhet. Israel\r\nhar inte formellt annekterat  det palestinska område\r\nsom ligger mellan barriären och gränsen till Israel.\r\nOmrådets folkrättsliga status har  inte  förändrats.\r\nDen  konfiskering  av  mark  som Israel gör för  att\r\nbygga barriären strider mot den  humanitära  rättens\r\nskydd  för  enskild  och allmän egendom på ockuperat\r\nområde.   Enligt   utskottets    mening   är   detta\r\noacceptabelt.\r\nBarriären kommer att påverka palestinier  på  båda\r\nsidor.  Utskottet  finner  det angeläget att Sverige\r\noch EU inom olika internationella  forum  kommer att\r\nfortsätta   att   kräva   att   Israel   respekterar\r\nfolkrätten,  inte  minst  förbudet  mot annektering.\r\nIsrael    måste    fortsatt    avkrävas    att   som\r\nockupationsmakt  agera i enlighet med den humanitära\r\nrätten.  Palestinierna  väster  om  barriären  måste\r\ntillåtas bo kvar. Det är oacceptabelt om palestinier\r\nförvisas från  sina  hem,  vägras tillträde till sin\r\njordbruksmark   eller   på  annat   sätt   får   sin\r\nrörelsefrihet begränsad.\r\nUtskottet  anser  att  ökade   krav  fortsatt  bör\r\nställas på den israeliska regeringen,  både  enskilt\r\noch  genom  EU och FN, att upphöra med byggandet  av\r\nbarriären.\r\nMed vad som ovan  anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U231   (v)\r\nyrkandena 1-8,  2002/03:U245  (s) yrkandena 1, 2 och\r\n5, 2002/03:U275 (mp) yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283\r\n(kd)  yrkande  2,  2003/04:U259 (s)  yrkandena  1-4,\r\n2003/04:U289 (m) yrkandena  5  och  6,  2003/04:U302\r\n(mp) yrkande 1, 2003/04:U311 (v) yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:U313  (mp)  yrkandena  1-4 samt 2003/04:U340\r\n(kd) yrkandena 3-5.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[13]:  Den  svenska  inlagan till Internationella\r\ndomstolen har publicerats på regeringens hemsida:\r\nhttp://www.utrikes.regeringen.se/fragor/geografiska_omraden/mellanostern/pdf/sv\r\nInternationella brottmålsdomstolen m.m.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)\r\n\r\nav Göran Lindblad  (m),  Björn  Hamilton  (m) och\r\nNils Oskar Nilsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:U322  yrkande   17,\r\n2003/04:U246  yrkandena  5 och  6  och  2003/04:U289\r\nyrkande   1  samt  avslår  motionerna   2002/03:U212\r\nyrkande  7,   2002/03:U276   yrkandena   2   och  3,\r\n2002/03:U280  yrkandena  4,  7  och  10, 2003/04:U15\r\nyrkande 1, 2003/04:U215, 2003/04:U238 (m) yrkande 1,\r\n2003/04:U282 yrkandena 8 och 9, 2003/04:U335 yrkande\r\n10 samt 2003/04:U352 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   operation   som  under  ledning  av  USA   och\r\nStorbritannien genomfördes  med  aktivt  stöd  av en\r\nfjärdedel  av  FN:s  medlemsländer  för  att få bort\r\nSaddam   Husseins   regim  i  Irak  var  viktig  och\r\nnödvändig och ledde till  en  förnyad och omfattande\r\ndebatt  om folkrätten såväl i Sverige  som  i  andra\r\nländer.  Av  EU:s  28  medlems-  och  kandidatländer\r\ndeltar  16  i  koalitionen  och  av  i  Nordens  och\r\nBaltikums 8 länder deltar 5.\r\n\r\nIraks folk  led  på  ett  fruktansvärt sätt under en\r\nhård  diktatur som förvärrades  av  FN-sanktionerna.\r\nKombinationen av extremt hårt förtryck och isolering\r\nfrån omvärlden  skapade  en  orimlig  situation  för\r\nIraks  folk.  Hundratusentals  beräknas  ha omkommit\r\nunder   förtrycket,   och  dödstalen  i  Irak  ökade\r\ndramatiskt under de långa isoleringsåren. Befrielsen\r\nav landet var därför humanitärt berättigat. Särskilt\r\nStorbritannien,  som  är   mycket   noga   med   den\r\nfolkrättsliga legitimiteten, hävdar att Irakaktionen\r\nhar   ett  starkt  stöd  i  de  FN-resolutioner  som\r\nsäkerhetsrådet utfärdade om Irak inklusive den sista\r\nföre aktion nr 1441, som utfärdades i november 2002.\r\nDen   baserades    på    den   omfattande   militära\r\nstyrkeuppbyggnad  som  USA  och   Storbritannien  då\r\ngjorde  i regionen och vars tydliga  syfte  var  att\r\nmöjliggöra  ett militärt ingripande. Storbritanniens\r\ntolkning  har   bestridits   av   främst  Frankrike,\r\nRyssland  och  Kina  med  instämmande av  ett  antal\r\nländer  däribland  Tyskland,  Belgien  och  Sverige.\r\nInget  annat  land  i Norden  eller  Baltikum  delar\r\nSveriges ståndpunkt. Storbritanniens tolkning har en\r\nuttalad eller tyst accept  av det stora flertalet av\r\nFN:s  medlemsländer.  FN ställde  entydiga  krav  på\r\nIraks  regim  efter  dess   aggression  mot  Kuwait,\r\nSaudiarabien och Israel. Redan för tio år sedan stod\r\ndet klart att regimen inte avsåg  att  uppfylla  FN-\r\nkraven.  Trots  det  fortsatte FN med sanktioner som\r\nvarit avsedda för en kortare  period. Därmed hamnade\r\nockså  FN  i  en  orimlig  situation.   Sanktionerna\r\nskadade  Iraks  folk  men ett upphävande av  desamma\r\nskulle   ha   givit  regimen   ett   internationellt\r\nerkännande, riskerat folkmord på kurderna och utsatt\r\ngrannländerna   för    förnyade   hot.   FN:s   båda\r\nalternativa  handlingslinjer,   nämligen   fortsatta\r\nsanktioner  eller  ett  upphävande  av sanktionerna,\r\nskulle ha fått orimliga följder - antingen  fortsatt\r\nutarmning  av  Irak  eller förnyat hot mot kurderna,\r\ngrannländerna och Israel, fortsatt förtryck och kamp\r\nmot fredsprocessen mellan  Palestina och Israel. USA\r\noch Storbritannien kunde inte  heller  förväntas att\r\nge  ett  dagligt  skydd  i ytterligare många  år  åt\r\nKurdistan.\r\n\r\nUtvecklingen i Irak kommer att få stor betydelse för\r\ninte bara landet självt utan  för  Mellanöstern  och\r\narabvärlden  i  stort.  För omvärlden är det viktigt\r\natt stödja demokratiutvecklingen i Irak.\r\n\r\nDet   finns   tillfällen   då  den   internationella\r\ndiplomatin, trots alla ansträngningar,  inte  räcker\r\ntill för att hindra regimer från att utöva folkmord,\r\nunderstödja terrorism eller starta angreppskrig. Som\r\nen  åtgärd  för  att betvinga ondska kan man tvingas\r\ntill att vidta sanktioner.  FN  spelar då en central\r\nroll.  Ett problem med sanktioner  är  att  de  ofta\r\nleder till  att  landet  isoleras och att diktaturen\r\nfördjupas.  Regimen  kan genom  sanktionerna  skylla\r\nproblemen på en fientlig  omvärld.  Endast FN kan då\r\nge moralisk legitimitet åt ett sanktionsbeslut.  Det\r\när   också   endast   FN   som   kan  ge  sanktioner\r\neffektivitet.   Om   inte  alla  stater   deltar   i\r\nsanktionen blir verkan låg. För att sanktioner skall\r\nge effekt är det dock  viktigt  att  sanktionerna  i\r\nförsta  hand  träffar regimen och inte befolkningen.\r\nDet kan inte accepteras att enskilda länder försöker\r\nutsträcka sin egen  sanktionslagstiftning  till  att\r\nockså gälla andra länder.\r\n\r\nVi  har i dag en ny hotbild med terrorism som verkar\r\ngränsöverskridande  i nätverksform samtidigt som det\r\nfinns  farhågor  att  terroristorganisationer  skall\r\nskaffa massförstörelsevapen.  Sverige  och andra FN-\r\nmedlemmar   är   förpliktade   att  verka  för  FN:s\r\nprinciper.  Det  innebär  främst en  skyldighet  att\r\nförhindra  eller  motverka  angreppskrig,   folkmord\r\neller  folkfördrivning. Därför skall vi främja  FN:s\r\nsäkerhetsråd och dess ansvar för internationell fred\r\noch säkerhet.\r\n\r\nArtikel  39  i FN-stadgan ålägger säkerhetsrådet att\r\nfastställa förekomster  av  varje  hot  mot  freden,\r\nfredsbrott  eller  aggression och rekommendera eller\r\nbesluta om åtgärder.  Det  centrala  problemet,  som\r\ntydligast  kom till uttryck vid folkmordet i Rwanda,\r\när vad som händer  när säkerhetsrådet inte uppfyller\r\nsitt  ansvar,  som  i  fallet  Rwanda  på  grund  av\r\npassivitet, eller i andra  fall på grund av oförmåga\r\natt fatta beslut.\r\n\r\nProblemet  uppstår  när säkerhetsrådet  självt  inte\r\nuppfyller FN-stadgans  principer.  I ett sådant läge\r\nmåste det övergripande ansvaret vara  att  följa FN-\r\nstadgans principer och säkra att internationell rätt\r\ninte    grovt    åsidosätts.    Folkrätten   behöver\r\nförtydligas  och  kodifieras  vad  gäller  humanitär\r\nintervention,  särskilt  vad avser skyldigheten  att\r\nförhindra folkmord och folkfördrivning.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning  av  motionerna\r\n2002/03:U322  yrkande 17, 2003/04:U246  yrkandena  5\r\noch 6 samt 2003/04:U289 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n2. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)\r\n\r\nav  Carl  B  Hamilton  (fp)  och Birgitta Ohlsson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U282 yrkande  8 samt avslår\r\nmotionerna   2002/03:U212  yrkande  7,  2002/03:U276\r\nyrkandena 2 och  3,  2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och\r\n10, 2002/03:U322 yrkande  17, 2003/04:U15 yrkande 1,\r\n2003/04:U215, 2003/04:U238  yrkande  1, 2003/04:U246\r\nyrkandena   5   och   6,  2003/04:U282  yrkande   9,\r\n2003/04:U289 yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt\r\n2003/04:U352 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSveriges mål för det i  betänkandet  refererade  och\r\nanalyserade  arbetet  med  att förnya folkrätten bör\r\nvara att folkrätten entydigt  bör bli ett stöd, inte\r\nett  hinder,  för  att  skydda  enskilda  individers\r\ngrundläggande mänskliga rättigheter.\r\n\r\nDen  av  USA  och Storbritannien ledda  koalitionens\r\nmilitära ingripande  mot  Irak ledde till en förnyad\r\noch omfattande debatt om folkrätten  i såväl Sverige\r\nsom   i   andra   länder.  Det  bör  betonas,  menar\r\nutskottet, att skiljelinjen  internationellt  och  i\r\nSverige både gick mellan olika folkrättsjurister och\r\nmellan  olika  debattörer.  De olika uppfattningarna\r\nillustrerades även inför utskottet  när  det  inbjöd\r\ntvå  svenska professorer i folkrätt som gjorde olika\r\nbedömningar  av  den  folkrättsliga  legitimiteten i\r\nalliansens  angrepp  mot Irak. En knäckfråga  visade\r\nsig  vara  huruvida resolutioner  riktade  mot  Irak\r\nunder Saddam  Hussein,  men ännu inte följda av Irak\r\n(under Saddam Hussein), skulle anses gälla till dess\r\nde uppfylls, eller om de  efter en längre tid skulle\r\nanses överspelade. Folkpartiet  liberalerna, för sin\r\ndel,   anslöt   sig  till  den  förra  folkrättsliga\r\nhållningen, i likhet  med  bl.a.  Storbritannien och\r\nDanmark.\r\n\r\nFolkrättsligt  ligger  den stora svårigheten  i  att\r\nöppna för möjligheten att  låta  enskilda  länder, i\r\ndetta  fall  en  koalition under ledning av USA  och\r\nStorbritannien, vid  ett  av dem uppfattat dödläge i\r\nFN:s säkerhetsråd, agera utifrån  ett  av dem själva\r\ndefinierat    begrepp    för   nationell   säkerhet.\r\nErfarenhetsmässigt, enligt omfattande forskning, bör\r\nsvårigheten dock vara väsentligt  mindre när det rör\r\nsig  om  demokratiska  stater  (\"democratic  peace\"-\r\nargumentet).\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2003/04:U282 yrkande 8.\r\n\r\n\r\n3. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och\r\n10 och 2003/04:U15 yrkande 1 samt avslår  motionerna\r\n2002/03:U212 yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och\r\n3,    2002/03:U322    yrkande    17,   2003/04:U215,\r\n2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246 yrkandena 5 och\r\n6,  2003/04:U282  yrkandena  8  och 9,  2003/04:U289\r\nyrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt 2003/04:U352\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  menar  att svensk  utrikespolitik\r\nbör genomsyras av och vila  på  en tydlig värdegrund\r\nsom  kan  ge  vägledning  i  svåra  utrikespolitiska\r\nbedömningar.  Demokrati,  mänskliga rättigheter  och\r\nrättssamhällets principer är  grundläggande  för  en\r\nsådan värdegrund.\r\n\r\nKristdemokraterna    har    länge   förespråkat   en\r\nförskjutning av fokus inom folkrätten,  från staters\r\nrätt och säkerhet till människors rätt och säkerhet.\r\nFolkrätten och staters suveränitet får inte användas\r\nsom  alibi  för  brott  mot  mänskliga  rättigheter.\r\nProblematiken   aktualiserades  då  Nato  ingrep   i\r\nkonflikten i Kosovo  utan att förankra operationen i\r\nFN:s  säkerhetsråd.  Risken  för  att  rådsmedlemmar\r\nskulle lägga in veto uppfattades  uppenbarligen  som\r\nstor.\r\n\r\nNormalt  sett  finns  det  två  allmänt  accepterade\r\nundantag  från  FN-stadgans förbud mot våld:  rätten\r\ntill självförsvar  och  ingripanden auktoriserade av\r\nFN:s säkerhetsråd. Det senare förutsätter alltså att\r\nsamtliga   av   säkerhetsrådets   medlemsstater   är\r\növerens.   Natos   agerande    i    Kosovokonflikten\r\nillustrerar   en   tredje  punkt  som  vunnit   ökat\r\ngillande: rätten att  med  militärt  våld  ingripa i\r\nhumanitära    nödlägen    -   utan   säkerhetsrådets\r\ngodkännande.   Det  är  dock  ett   instrument   som\r\nuppenbarligen   måste    hanteras    med    yttersta\r\nförsiktighet och endast i mycket kritiska lägen.\r\n\r\nEn  humanitär  intervention  måste  för  att ses som\r\nlegitim uppfylla minst fyra krav som till  stor  del\r\növerensstämmer  med  vår syn på rätten till försvar.\r\nFör det första måste det  röra  sig  om en humanitär\r\nkatastrof   som  folkmord  eller  andra  brott   mot\r\nmänskligheten   eller   en   stats  sammanbrott  och\r\nbrutalisering. För det andra måste  bruket  av  våld\r\nvara  en  absolut sista utväg och det enda medel som\r\nkan avbryta  kränkningarna  efter  att alla fredliga\r\nmetoder att lösa konflikten prövats.  För det tredje\r\nmåste den potentiella skada interventionen  är tänkt\r\natt  förhindra  överstiga den potentiella skada  som\r\nkan  åstadkommas  genom   interventionen.  Slutligen\r\nmåste sannolikheten vara hög för att interventionens\r\nhumanitära syften skall uppnås.  Om  dessa kriterier\r\nkan  uppfyllas  får folkrätten inte tillåtas  utgöra\r\nett hinder för att rädda människoliv.\r\n\r\nEnligt FN-stadgans  artikel  51 har stater rätt till\r\nsjälvförsvar  mot  väpnade angrepp.  När  FN-stadgan\r\nskrevs  var  storskaliga  internationella  terrordåd\r\ninte en realitet och de anti- terrorkonventioner som\r\nredan   fanns  i   FN-stadgan   kan   inte   hantera\r\nomfattningen  av  attacker  såsom de mot World Trade\r\nCenter och Pentagon den 11 september 2001.\r\n\r\nFN:s       säkerhetsråd      fördömde      enhälligt\r\nterroristattacken    i    september    2001.   Genom\r\nresolutionerna     1368     och    1373    uttryckte\r\nsäkerhetsrådet för första gången  ett  klart samband\r\nmellan  rätten  till  självförsvar  och  storskaliga\r\nterroristattacker  och  att  terrorismen  hädanefter\r\nskulle kunna bekämpas även med militära medel  - vid\r\nsidan av de juridiska och polisiära.\r\n\r\nRätten  till  självförsvar  är  inte  på  något sätt\r\nobegränsad.   Samtliga   eventuella   insatser   mot\r\nterrorism  måste  följa  de  allmänna  folkrättsliga\r\nkraven:    För   det   första   måste   det   finnas\r\nproportionalitet  mellan det hot man vill skydda sig\r\nmot via självförsvarsrätten och de militära resurser\r\nsom sätts in. Det får för det andra inte gå för lång\r\ntid  mellan angreppet  och  självförsvarsinsatserna.\r\nSlutligen   får   insatserna   endast   hindra   nya\r\nterroristattacker och civila offer måste undvikas så\r\nlångt   det   är   möjligt.   Hur   de   två  första\r\nfolkrättsliga  kraven  skall bedömas finns det  inga\r\negentliga    bestämmelser    om.     Därför    måste\r\nsjälvförsvarsrätten analyseras och definieras ur ett\r\ninternationellt  perspektiv.  Annars är  risken  för\r\nomfattande  missbruk  av  självförsvarsrätten   både\r\nuppenbar och överhängande.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2002/03:U280  yrkandena 4, 7 och 10 samt 2003/04:U15\r\nyrkande 1.\r\n\r\n\r\n4. Kampen mot terrorismen (punkt 2)\r\n\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U249 yrkandena 5 och 7 samt\r\navslår   motionerna  2002/03:U212  yrkandena  10-12,\r\n2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U277 yrkande\r\n1, 2002/03:U304  yrkande 3, 2003/04:U282 yrkandena 5\r\noch 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån  att  tidigare   ha   betraktat  internationell\r\nterrorism  främst  som  en  kriminell  handling  har\r\ntolkningen av FN:s stadga i och  med resolution 1368\r\nutvecklats så att internationell terrorism  nu anses\r\nvara  även  ett  hot  mot  internationell  fred  och\r\nsäkerhet  och utlöser rätten till självförsvar. Även\r\nom  man i sammanhanget  kan  notera  att  ett  enigt\r\nsäkerhetsråd  står bakom resolutionen är det viktigt\r\natt notera att  begreppet  internationell  terrorism\r\ninte  är  klart  definierat, vare sig när det gäller\r\ngraden av våldsamhet  eller  geografisk  utbredning.\r\nDet  är  därför viktigt att regeringen tar initiativ\r\ntill  att  arbete   inleds  som  avser  att  närmare\r\ndefiniera begreppet så  att begreppet internationell\r\nterrorism inte används för  andra  syften än vad som\r\nhär avses. Det vore ytterst olyckligt  som  en oklar\r\noch  felaktig definition av begreppet internationell\r\nterrorism skulle bli etablerad som sedvanerätt.\r\n\r\nVidare  är  det  angeläget  att  framhålla  att  när\r\nmilitära    ingripanden   av   det   internationella\r\nsamfundet mot en stat anses nödvändiga de endast kan\r\nske efter det  att  FN:s  säkerhetsråd fattat beslut\r\ndärom. Ett sådan beslut måste,  om  det  skall kunna\r\nverkställas,  dessutom  vara  förenat med ekonomiska\r\nresurser.  FN måste framdeles ges  resurser  så  att\r\norganisationen   själv  förmår  leda  den  operativa\r\nverksamheten.\r\n\r\nJag   föreslår   att  riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad  som  ovan framförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2003/04:U249 yrkandena 5 och 7.\r\n\r\n\r\n5. Kampen mot terrorismen (punkt 2)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U277  yrkande 1 samt avslår\r\nmotionerna     2002/03:U212     yrkandena     10-12,\r\n2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U304 yrkande\r\n3,  2003/04:U249  yrkandena  5  och 7,  2003/04:U282\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltsedan   terrorattackerna   i   september    2001\r\ndomineras  den  internationella  agendan av den USA-\r\nledda kampen mot terrorismen. Syftet  med kampen och\r\ndess  utformning har emellertid också skapat  tvivel\r\nvärlden  över.  Miljöpartiet anser att en insats mot\r\nden globala terrorismen  enligt  den modell USA valt\r\nmed   anfall   på   t.ex.  det  fattiga  Afghanistan\r\näventyrar  den  globala   säkerheten.  Den  allmänna\r\nrättssäkerheten och folkrätten  håller  också på att\r\nurholkas.  Vi  ser  en  utveckling  mot  mer av  ett\r\nkontroll-  och övervakningssamhälle där medborgarnas\r\ncivila och politiska  rättigheter  alltmer inskränks\r\noch   där   den   personliga   integriteten   hotas.\r\nMiljöpartiet anser att detta aldrig  får  ske  under\r\nhänvisning  till  kampen  mot  terrorismen.  Att USA\r\ntillåter sig göra detta är en överträdelse.\r\n\r\nMiljöpartiet  anser att FN och andra internationella\r\norgan   måste  säkerställa   att   såväl   nationell\r\nlagstiftning som internationella överenskommelser om\r\nde mänskliga rättigheterna och de medborgerliga fri-\r\noch   rättigheterna    inte    urholkas    av   USA-\r\nadministrationens och det internationella samfundets\r\nkamp mot terrorismen.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2002/03:U277 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n6. Israel och Palestina (punkt 3)\r\n\r\nav  Göran  Lindblad  (m),  Björn Hamilton (m) och\r\nNils Oskar Nilsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U289 yrkandena 5 och 6 samt\r\navslår   motionerna  2002/03:U231   yrkandena   1-8,\r\n2002/03:U245  yrkandena  1,  2  och  5, 2002/03:U275\r\nyrkandena   1   och   2,  2002/03:U283  yrkande   2,\r\n2003/04:U259 yrkandena  1-4, 2003/04:U302 yrkande 1,\r\n2003/04:U311  yrkandena  1   och   2,   2003/04:U313\r\nyrkandena 1-4 samt 2003/04:U340 yrkandena 3-5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet centrala målet för fredsprocessen i Mellanöstern\r\när  att Israel och en palestinsk stat lever  i  fred\r\nmed varandra  och  inom  säkra  och erkända gränser.\r\nIsrael  måste också erkännas med trygga  gränser  av\r\nSyrien, Libanon  och  andra  stater  i regionen. Den\r\nfredsprocess  som  startade  efter Gulfkriget  1991,\r\nofta  kallad  Madrid- och Osloprocessen,  såg  efter\r\nbakslag  och förseningar  ut  att  kunna  fullbordas\r\nhösten 2000  eller  vintern 2001. En palestinsk stat\r\nhade då kunnat skapas år 2002.\r\n\r\nI en situation då parterna  stod närmare varandra än\r\nnågonsin  tidigare  avbröts  fredsprocessen  av  den\r\nintifada    som   startades   i   september    2002.\r\nFörhandlingarna   avlöstes   av  terrorattacker  och\r\növervåld. Den politiska tyngdpunkten hos båda parter\r\nförsköts mot oförsonlighet, och  de grupperingar som\r\nmotarbetade fredsprocessen stärktes.  De palestinska\r\nterrororganisationerna  förnekar  Israels  rätt  att\r\nexistera  och  motsätter  sig därför fredsprocessen.\r\nÄven på den israeliska sidan finns krafter, särskilt\r\nbland bosättarna, som förnekar  palestinierna rätten\r\ntill en egen stat.\r\n\r\nValen  1996  av  president  och  parlament  för  den\r\npalestinska  myndigheten väckte stora  förhoppningar\r\nom ett demokratiskt  Palestina,  som också kunde bli\r\nett  föredöme för andra arabiska länder.  I  stället\r\nutvecklas  en korrupt diktatur, som hårt drabbat det\r\npalestinska    folket.    Brister   på   demokratisk\r\nutveckling bidrog sannolikt  till att fredsprocessen\r\nstoppades, menar många palestinier.\r\n\r\nLärdomen av Oslo-processens misslyckande kan måhända\r\nvara att sätta ett tydligt datum  då  fredsprocessen\r\nskall vara klar och att överge de successiva stegens\r\nmetodik,  som möjliggjort för fredsmotståndarna  att\r\nförhindra processen.\r\n\r\nEftersom parterna  verkar  oförmögna att tillsammans\r\nåteruppta processen bör omvärlden sätta målet att en\r\ndemokratisk palestinsk stat  som erkänner Israel och\r\nerkännas   av  Israel  etableras  redan   nästa   år\r\nparallellt   med    att   Arabförbundet   och   dess\r\nmedlemsländer erkänner  Israel.  FN  bör  uppdra  åt\r\nnågon  tillräckligt  stark  utomstående organisation\r\nsom har båda parters förtroende, sannolikt Nato, att\r\nbidra till säkerheten för de båda staterna.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2003/04:U289 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\n\r\n7. Israel och Palestina (punkt 3, motiveringen)\r\n\r\nav  Carl  B  Hamilton  (fp)  och Birgitta Ohlsson\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder   utskottets   överväganden  om   Israel   och\r\nPalestina  anser vi att  viktiga  tillägg  borde  ha\r\ngjorts. När  det  gäller konflikten Israel-Palestina\r\ndrabbas   regionens  invånare   av   övergrepp   och\r\nförödmjukelser  i strid med folkrättsliga principer.\r\nDessa  principer,   som   inkluderar  respekten  för\r\nmänskliga rättigheter, bör  till  sitt  innehåll ses\r\nsom  bindande  och  vägledande inte bara för  Israel\r\nutan för alla dem som har ansvar för säkerheten i de\r\npalestinska  områdena,  dvs  ockupationsmakten,  den\r\npalestinska myndigheten  och  i  princip  även andra\r\nreella maktutövande icke-statliga grupper som  Hamas\r\noch islamiska Jihad. Alla parter och makthavare  bör\r\nutan   undantag   följa  folkrättens  principer  och\r\nsedvanerätt.\r\n\r\nVi vill understryka  att  våldet  också  har drabbat\r\nIsrael.   För   den  enskilde  israelen  försämrades\r\nsäkerheten  under  lång  tid,  men  sedan  barriären\r\nbyggdes anses  den av många israeler ha förbättrats.\r\nUtskottet vill påminna om bakgrunden till barriärens\r\nuppförande:    Hamas     och     andra     fanatiska\r\nterrororganisationer       har       skickat      in\r\nsjälvmordsbombare i bl.a. täta israeliska folkmassor\r\nför att döda så många oskyldiga som möjligt. När man\r\nlyckas döda många oskyldiga israeler har inte sällan\r\njublet   stigit  mot  skyn  i  Gaza.  Detta  är   en\r\nfruktansvärd och självklart svårhanterlig situation,\r\ninte minst  för  en  vital demokrati som Israel, med\r\nstora möjligheter för  medborgarna  och  pressen att\r\nkräva   åtgärder   för   att  förbättra  säkerheten.\r\nUtskottet, som naturligtvis stöder staten Israel och\r\ndess existens, stöder förvisso  inte  i alla stycken\r\nden  sittande  israeliska regeringen, men  utskottet\r\nmenar  likväl  att  man  aldrig  kan  ursäkta  eller\r\nacceptera  en  organisation   med  Hamas  och  andra\r\nterrororganisationers  syfte  att   utplåna   staten\r\nIsrael.\r\n\r\nDet  palestinska rättsväsendets svaghet och korrupta\r\nnatur resulterar i avsevärda problem vad avser bl.a.\r\nfolkrättens    krav   på   respekt   för   mänskliga\r\nrättigheter. Såväl domstolsväsendet som det allmänna\r\nåklagarämbetet lider  brist på utbildad personal och\r\növriga   resurser.   De  s.k.   säkerhetsdomstolarna\r\nfungerar  i  praktiken  som   ett  slags  parallellt\r\nrättssystem på de palestinska områdena men det råder\r\nstor   oklarhet   om  vilka  fall  som   förs   till\r\nsäkerhetsdomstol. Godtyckligheten  härvidlag  är ett\r\nstort  problem, och ett antal personer hålls häktade\r\ntrots att  palestinska  domstolar  beslutat om deras\r\nfrigivning.\r\n\r\nOckså under utskottets överväganden  om  den barriär\r\nsom  Israel  uppför  anser  Folkpartiet  att viktiga\r\ntillägg  borde  ha  gjorts.  Ökade krav bör fortsatt\r\nställas på den israeliska regeringen att upphöra med\r\nbyggandet  av  barriären i den mån  den  uppförs  på\r\nfolkrättsstridigt sätt på palestinskt område.\r\n\r\nMed vad som ovan  anförts anser vi att de frågor som\r\nmotionerna väckt är  besvarade  och avstyrker därmed\r\nmotionerna om Israel och Palestina.\r\n\r\n\r\n8. Israel och Palestina (punkt 3)\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:U283  yrkande  2  och\r\n2003/04:U340 yrkandena 3-5  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:U231  yrkandena  1-8, 2002/03:U245 yrkandena\r\n1,  2  och  5,  2002/03:U275  yrkandena   1  och  2,\r\n2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U289 yrkandena 5\r\noch   6,   2003/04:U302   yrkande   1,  2003/04:U311\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:U313 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna förordar en mer balanserad  svensk\r\nMellanösternpolitik  som  medför bra relationer till\r\nkonfliktens alla parter. Efterlevnaden av folkrätten\r\noch de mänskliga rättigheterna  bör  sättas i fokus.\r\nDet är viktigt att omvärlden uppmanar  parterna  att\r\nuppfylla  sina  åtaganden  i  enlighet  med tidigare\r\ningångna avtal och bistår med politisk och ekonomisk\r\nassistans   för   att  underlätta  en  fredsprocess.\r\nKristdemokraterna stöder FN:s centrala resolutioner,\r\nsåsom  resolution  242   från   1967  som  talar  om\r\nåterlämnande av ockuperade områden,  resolution  338\r\nfrån  1973  som  uppmanar  parterna  att  stoppa all\r\nmilitär  verksamhet  och  genomföra  resolution  242\r\nfullt   ut  samt  resolution  1397  från  2002   som\r\nbekräftar  säkerhetsrådets  vision  om en region där\r\ntvå  stater,  Israel och Palestina, lever  sida  vid\r\nsida inom säkra och erkända gränser.\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  också poängtera att Sverige\r\noch EU skall fördöma varje  våldshandling  vare  sig\r\nden  manifesteras  i  terrordåd av självmordsbombare\r\neller motsvarande, eller  i form av repressalier med\r\nanledning   av  terrordåden.  Som   i   alla   andra\r\nkonflikter är  det de vanliga civila medborgarna som\r\ndrabbas hårdast.  Barn  på  bägge sidor i konflikten\r\ntraumatiseras av våldet. På de  palestinska områdena\r\nblir misären allt värre och situationen  är av flera\r\nolika  anledningar  oacceptabel.  Den  barriär   som\r\nstaten  Israel  bygger  upp  i  syfte att skydda sin\r\nbefolkning mot terrorism för med sig mycket negativa\r\nkonsekvenser    för    det    palestinska    folket.\r\nKristdemokraterna   uppmanar  Israel   att   avbryta\r\nbyggandet     av    denna    barriär.     Det     är\r\nKristdemokraternas  uppfattning  att  Sverige och EU\r\nskall verka för en internationell fredsstyrka  under\r\nFN:s  ledning  för upprätthållandet av vapenvila och\r\nsäkerhet för att främja fredsprocessen.\r\n\r\nJag   föreslår  att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2002/03:U283  yrkande  2 samt 2003/04:U340 yrkandena\r\n3-5.\r\n\r\n\r\n9. Israel och Palestina (punkt 3)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:U275  yrkande  2  och\r\n2003/04:U302   yrkande   1  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:U231 yrkandena 1-8,  2002/03:U245  yrkandena\r\n1,  2  och  5,  2002/03:U275 yrkande 1, 2002/03:U283\r\nyrkande 2, 2003/04:U259  yrkandena 1-4, 2003/04:U289\r\nyrkandena 5 och 6, 2003/04:U311  yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:U313   yrkandena   1-4   samt   2003/04:U340\r\nyrkandena 3-5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMiljöpartiet anser att Sverige bör ta initiativ till\r\natt  Palestina  erkänns som stat. Enligt Osloavtalet\r\nskulle den palestinska  staten  ha  etablerats 1999.\r\nYassir  Arafat avstod från att utropa  staten  efter\r\npåtryckningar   från   bl.a.   EU.   Läget   i  hela\r\nMellanösternkonflikten skulle ha varit annorlunda om\r\nPalestina varit en erkänd stat.\r\n\r\nDet  palestinska  folket  är  i  stort  behov av det\r\ninternationella   samfundets   hjälp,  närvaro   och\r\növervakning.  Sedan  hösten  2000,   då   den  andra\r\nintifadan  inleddes  och den israeliska ockupationen\r\nav   Palestina   och   våldet    mot   palestinierna\r\neskalerade,  har  det  palestinska folket  bett  det\r\ninternationella samfundet  om  sådan  hjälp, närvaro\r\noch  övervakning.  Syftet  har  varit  att  på   ett\r\nrättvist    och   rättskipande   sätt   skydda   den\r\npalestinska civilbefolkningen  från  den  israeliska\r\narméns övertramp. Det är beklagligt att denna vädjan\r\ninte  har  hörsammats.  Miljöpartiet  anser att  den\r\nsvenska regeringens uppfattning om en internationell\r\nnärvaro  har  varit  tvetydig. Mot bakgrund  av  att\r\nvärldssamfundet inte har agerat tillräckligt tydligt\r\noch  effektivt mot ockupationsmaktens  övervåld  har\r\ncivila  medborgare  från hela världen i stället valt\r\natt agera på egen hand.  Fredsrörelsen  och enskilda\r\nfredsaktivister   har  velat  ta  det  ansvar  deras\r\nregeringar  valt  att   inte   ta.  Det  måste  dock\r\nkonstateras   att   denna   närvaro  inte   ersätter\r\nvärldssamfundets  ansvar.  Den   svenska  regeringen\r\nborde kraftfullt kunna höja sin röst  och  kräva att\r\nIsrael      respekterar      de      internationella\r\nfredsaktivisternas     närvaro     och     mänskliga\r\nrättigheter. Miljöpartiet anser också att det  finns\r\nett  behov  av en stadig internationell närvaro inom\r\nFN:s ram för att säkerställa att den israelska armén\r\ninte kränker palestinier.\r\n\r\nJag  föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2002/03:U275 yrkande 2 samt 2003/04:U302 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n10. Internationella brottsmålsdomstolen\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Göran Lindblad  (m),  Björn  Hamilton  (m) och\r\nNils Oskar Nilsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion 2003/04:U14 yrkande 9  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:U258   yrkande  2,  2002/03:U297\r\nyrkandena 2, 5, 6 och 8, 2003/04:U16  yrkande 2 samt\r\n2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörutsättningen   för  ökad  respekt  för  mänskliga\r\nrättigheter och en  utveckling  av  demokrati är att\r\ndet  råder fredliga förhållanden. I Afghanistan  går\r\nutvecklingen  framåt  om  än läget är instabilt. Den\r\nafghanska   regeringen   behöver    stöd    i   sina\r\nansträngningar  med att anta en ny konstitution  och\r\ngenomföra fria och  demokratiska  val.  Det  Sverige\r\nfrämst  kan  göra för en god utveckling i landet  är\r\natt  bidra  med   betydligt   ökade   fredsfrämjande\r\ninsatser.\r\n\r\nTrots att Afrika är inblandat i och hårt  drabbat av\r\nväpnade konflikter kan en ljusare framtid skönjas då\r\nsamtliga  större  konflikter  i Afrika nu är föremål\r\nför afrikanskt ledda fredsprocesser.  Ett afrikanskt\r\nramverk    för    operationella    strukturer    för\r\nkonflikthantering  håller  på att utvecklas, och det\r\nfinns förslag inom ramen för  EU-Afrikadialogen  och\r\nEU-AVS  ministerråd att EU skall stödja Afrikas egna\r\nansträngningar.   Stödet   skall   ha   karaktär  av\r\nfredsbevarande  insatser  och föreslås huvudsakligen\r\ngenom  Afrikanska unionen eller  andra  subregionala\r\norganisationer.  Detta är ett viktigt steg på vägen,\r\ndå EU genom att stimulera  afrikansk konfliktlösning\r\nkan  skapa  förutsättningar  för  frihet,  fred  och\r\nstabilitet  och  därigenom  ge  förutsättningar  för\r\ndemokrati och mänskliga rättigheter.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U14\r\nyrkande 9.\r\n\r\n\r\n11. Tilläggsprotokoll till Europakonventionen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju278 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet nuvarande diskrimineringsförbudet i artikel 14 i\r\nEuropakonventionen  om  mänskliga rättigheter gäller\r\nendast rättigheter vilka  omfattas  av konventionen.\r\nFör  att  eliminera denna allvarliga begränsning  av\r\nskyddet  för  de  mänskliga  rättigheterna  har  ett\r\ntilläggsprotokoll  12  till konventionen förhandlats\r\nfram.         Tilläggsprotokollet         utsträcker\r\ndiskrimineringsförbudet    så   att   det   omfattar\r\nåtnjutandet av alla rättigheter vilka är reglerade i\r\nlag. Detta är ett viktigt steg  i  arbetet  för  att\r\nförverkliga principen om alla människors lika värde.\r\n\r\nTyvärr   har   Sverige   varken  undertecknat  eller\r\nratificerat  protokollet.  Regeringen  har  tidigare\r\nifrågasatt om ett tilläggsprotokoll  är  rätt  metod\r\neftersom  det  tar  lång  tid  innan Europadomstolen\r\nhunnit  utveckla  en  praxis.  Detta  är  en  mycket\r\nanmärkningsvärd  hållning  eftersom  samma  argument\r\nlikaväl   kan  användas  mot  själva   konventionen.\r\nKonventionen är även den ett levande instrument, med\r\nen  praxis  från   domstolens   sida,  som  ständigt\r\nutvecklas    beroende    på   samhällsförhållandenas\r\nförändringar.  Detta argumentet  skulle  även  kunna\r\nanföras  mot ny nationell  lagstiftning  över  huvud\r\ntaget.\r\n\r\nDe    argument    som    regeringen    anfört    mot\r\ntilläggsprotokollets   form   och   innehåll  saknar\r\nbärkraft,  och  det  är  synnerligen  angeläget  att\r\nregeringen omgående undertecknar protokollet och att\r\ndet   sedan   skyndsamt   föreläggs  riksdagen   för\r\nratificering.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2002/03:Ju278 yrkande 2.\r\n\r\n\r\n12. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention\r\nom ekonomiska, sociala och kulturella\r\nrättigheter (punkt 7)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2003/04:U16  yrkande  1  och\r\n2003/04:U243.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt tilläggsprotokoll  till  ESK-konventionen skulle\r\nvara värdefullt. Sveriges agerande  under  den  57:e\r\nsessionen  av  FN:s människorättskommission i Genève\r\när   förvånande.   Sverige    blockerade   där   ett\r\ntilläggsprotokoll till den tredje stora konventionen\r\nom   mänskliga   rättigheter,  ESK-konventionen   om\r\nekonomiska, sociala  och  kulturella rättigheter. Av\r\nde sex stora konventionerna  på  MR-området  är  det\r\nbara     ESK-konventionen     som     saknar     ett\r\ntilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge\r\nindivider och/eller grupper möjlighet att klaga till\r\nFN:s   granskningskommitté  för  ESK-rättigheter  om\r\nkonventionsrättigheterna   kränkts,  exempelvis  vad\r\ngäller  individers  rätt  till  utbildning,  arbete,\r\nrätten att bilda fackförbund,  rätten  till  mat och\r\nbostad,  rätten till hälsa och en tillfredsställande\r\nlevnadsstandard och social trygghet. Rätten till mat\r\nhör  exempelvis   till  de  grundläggande  mänskliga\r\nrättigheterna  och  är  själva  förutsättningen  för\r\nannan utveckling. Ett  sätt  att  stärka  kampen mot\r\nsvälten är att anta ett tilläggsprotokoll till  ESK-\r\nrättigheterna   som  skulle  göra  det  möjligt  för\r\nindivider och grupper  att  klaga på sina regeringar\r\näven  när  det gäller ESK-rättigheterna  där  rätten\r\ntill mat ingår.\r\n\r\nSverige, som  traditionellt  varit ett föregångsland\r\nvad gäller mänskliga rättigheter, borde ta initiativ\r\ntill  ett  tilläggsprotokoll för  ESK-rättigheterna.\r\nFördelarna med  ett  sådant  protokoll  skulle  vara\r\nflera.  Förutom  klagomöjligheten  skulle  det bidra\r\ntill förståelsen och tillämpningen av de ekonomiska,\r\nsociala och kulturella rättigheterna. Det skulle  ge\r\nenskilda möjlighet att, i sista hand, vända sig till\r\nFN:s     granskningskommitté    för    konventionens\r\nefterlevnad  (ESK-kommittén)  för att få upprättelse\r\nnär rättigheterna kränkts. En sådan  möjlighet finns\r\nredan  i  dag  när  det gäller de medborgerliga  och\r\npolitiska  rättigheterna.  Även  konventionerna  mot\r\ntortyr,  rasdiskriminering  och  diskriminering  mot\r\nkvinnor  har   en  individuell  klagomöjlighet.  Det\r\nskulle också tvinga  fram en rättspraxis på området.\r\nSamtidigt skulle det för  de ekonomiska, sociala och\r\nkulturella rättigheterna vara  ett värdefullt steg i\r\narbetet med att få bort den tveksamma uppdelning som\r\nhar gjorts mellan olika kategorier av rättigheter.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2003/04:U16 yrkande 1 och 2003/04:U243.\r\n\r\n\r\n13. FN:s konvention om migrantarbetares och\r\nderas familjers rättigheter (punkt 8)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U321.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSituationen  för många migrantarbetare, såväl de som\r\nplockar bär i de svenska skogarna på sensommaren som\r\nde miljontals indiska migrantarbetare som jobbar för\r\nminimala löner  i  oljestaterna runt Persiska viken,\r\när ofta mycket otillfredsställande.\r\n\r\nSverige  var  ett  av de  länder  som  var  med  och\r\nutarbetade den internationella  FN-konventionen  för\r\nskydd   av   migrantarbetare   och  deras  familjers\r\nrättigheter  som antogs av FN:s generalförsamling  i\r\ndecember 1990.  Konventionen  trädde  i  kraft den 1\r\njuli  2003.  Sverige  har dock ännu inte ratificerat\r\nkonventionen.\r\n\r\nKonventionen  är  tänkt  att  reglera  grundläggande\r\nrättigheter för alla som arbetar i ett annat land än\r\ndet egna, oavsett om de har  giltiga  dokument eller\r\ninte. Undantagna är arbetare som sänds  utomlands av\r\nföretag  eller  organisationer  i hemlandet,  liksom\r\nflyktingar  och  statslösa  (som  skyddas  av  andra\r\nkonventioner). Konventionen tar fasta  på  den  roll\r\nsom  migrantarbetare  spelar  i den globala ekonomin\r\noch skapar en internationell standard för behandling\r\nav,  välfärd  och  rättigheter  för  migrantarbetare\r\noavsett deras status samt pekar på  skyldigheter och\r\nansvar  för  de länder som tar emot migrantarbetare.\r\nKonventionen tillvaratar  migrantarbetares och deras\r\nfamiljers  intressen genom hela  migrationsprocessen\r\nfrån    förberedelser    i    det    egna    landet,\r\ntransitförfarandet,  uppehåll och arbetsförhållanden\r\ni ett annat land till  återvändandet till hemlandet.\r\nKonventionen   försöker  motarbeta   och   eliminera\r\nexploatering av  alla  typer  av migrantarbetare och\r\nderas familjemedlemmar. Den försöker särskilt hindra\r\nillegal   handel   och   olaglig   anställning    av\r\nmigrantarbetare.\r\n\r\nDe  22 länder som skrivit under konventionen har det\r\ngemensamt  att  de är utvecklingsländer, ofta länder\r\nsom migranterna kommer  från.  Hittills  är Bosnien-\r\nHercegovina  det  enda  europeiska  land som skrivit\r\nunder  konventionen.  Det  måste  ligga  i  Sveriges\r\nintresse att snarast ratificera denna konvention.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening vad som ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2003/04:U321.\r\n\r\n\r\n14. Sexuell läggning och könstillhörighet\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav  Carl  B Hamilton (fp), Lotta N Hedström (mp),\r\nBirgitta Ohlsson (fp) och Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:U287   yrkande   1,\r\n2003/04:K418  yrkande  1,  2003/04:L350  yrkande 20,\r\n2003/04:U16 yrkande 4, 2003/04:U282 yrkande  19 samt\r\n2003/04:U337 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRätten  till  frihet  från  diskriminering  och från\r\nförföljelse   på   grund  av  sexuell  läggning  och\r\nkönstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande\r\nerkännande först under  senare  år.  Det finns många\r\nangelägna  åtgärder  som  behöver  vidtas   för  att\r\nmotverka  diskriminering av homosexuella, bisexuella\r\noch  transpersoner.   Sverige  bör  snarast  ta  ett\r\ninternationellt  initiativ   för   att  upprätta  en\r\ninternationell  konvention  för  att  undanröja  all\r\ndiskriminering  på  grund av sexuell läggning  eller\r\nkönsidentitet.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning  av  motionerna\r\n2002/03:U287  yrkande  1,  2003/04:K418  yrkande  1,\r\n2003/04:L350  yrkande  20,  2003/04:U16  yrkande  4,\r\n2003/04:U282 yrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande   särskilda  yttranden.  I  rubriken  anges\r\nvilken   punkt    i    utskottets    förslag    till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Folkrätten inför framtiden, punkt 1 (v)\r\n\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nBakgrunden  till  den  folkrättsliga  diskussion som\r\nförts under senare år har sin utgångspunkt  i  Natos\r\nmilitära    ingripande   1999   mot   Folkrepubliken\r\nJugoslavien (FRJ).  Natoländerna  med  USA i spetsen\r\nangav  humanitära  och  moraliska  motiv  för   sitt\r\ningripande  mot  FRJ.  Man  angav  som skäl för sitt\r\ningripande  att  man ville förhindra folkfördrivning\r\noch grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.\r\nIngripandet hade inget  stöd  i  FN:s  säkerhetsråd.\r\nUtskottets sätt att skriva om utvecklingen  i Kosovo\r\nföre  Natos  ingripande har en stark benägenhet  att\r\nacceptera Natoländernas beskrivning av situationen i\r\nKosovo  som  ett   självklart   historiskt   faktum.\r\nSituationen  i  Kosovo  var  inte  alls så enkel och\r\nsjälvklar   att   den   omedelbart  motiverade   ett\r\ningripande.  Det är visserligen  sant  att  våldsdåd\r\nhade begåtts i  Kosovo,  men det är ytterst tveksamt\r\nom dessa var av den omfattningen  att  de motiverade\r\nomfattande    bombningar   av   FRJ.   Vidare   hade\r\nbombningarna  av   FRJ  föregåtts  av  förhandlingar\r\nmellan FRJ och Nato med Madelaine Albright i spetsen\r\ni Rambouillet, där praktiskt  oantagliga  förslag av\r\nultimativ  karaktär  presenterats  av  Nato.  Vidare\r\ninleddes    angreppet    i   stor   skala   på   den\r\nkosovoalbanska befolkningen först efter det att Nato\r\ninlett  sina  bombningar.  Massflykten  från  Kosovo\r\ninleddes inte förrän bombningarna  av  FRJ  inletts.\r\nDen  historiska  utvecklingen  av  vad  som hände  i\r\nKosovo efter Natoangreppet har beskrivits  av  flera\r\nkritiska journalister men också av fredsförhandlaren\r\noch   OSSE:s  representant  i  Belgrad,  överste  Bo\r\nPellnäs.\r\n\r\nNatos ingripande  i Kosovo var det första fallet där\r\nNato  eller  en  USA-allians   gjorde   ett  militär\r\ningripande som kan rubriceras som preventivkrig. USA\r\noch  dess  alierade har senare genomfört ytterligare\r\nett sådant krig utan FN:s sanktion.\r\n\r\nDet är av största  vikt  att  detta uppträdande inte\r\nupprepas  och  omvandlas till prejudikat  eller  ges\r\nnågon plats i sedvanerätten.  Det  skulle undergräva\r\nFN:s  auktoritet och underminera respekten  för  FN-\r\nstadgan.\r\n\r\nVad beträffar den diskussion som uppstått till följd\r\nav Natos  intervention  i  Kosovo,  som  är det enda\r\nexemplet  en  intervention  med  hänvisning till  de\r\nmänskliga   rättigheterna,  samt  det   faktum   att\r\nhistorieskrivningen    kring    detta   exempel   är\r\nomdiskuterad, bör man vara ytterst försiktig med att\r\nföra  långtgående  resonemang  om sedvanerätt  kring\r\ndetta enda fall.\r\n\r\nSom  bekant  rättfärdigades  inte  USA:s   och  dess\r\nallierades  folkrättsvidrig  ingripande  i Irak  med\r\nhänvisning  till  de  mänskliga rättigheterna,  utan\r\ntill  förekomsten av, som  det  senare  visade  sig,\r\nobefintliga massförstörelsevapen.\r\n\r\nDet går  inte att förneka att det kan förekomma fall\r\ndär skyddet av människors säkerhet kommer i konflikt\r\nmed staters säkerhet. Detta är ett svårlöst dilemma.\r\nDels är det  svårt  att  fastställa  hur grova dessa\r\ningripanden   skall   vara  för  att  motivera   ett\r\ningripande utifrån, dels  kan  det  vara  svårt  att\r\nfastställa  vad  som  är ett militärt ingripande mot\r\nstater som begår brott mot mänskliga rättigheter som\r\nenda  och sanna motiv och  ett  militärt  ingripande\r\nutifrån  som  har  andra  politiska  motiv än, eller\r\nutöver,  de rent humanitära. FN-stadgan  torde  vara\r\ndet enda instrument  som  kan  ge ett viss skydd mot\r\nmissbruk av militära ingripanden  med andra motiv än\r\nde humanitära.\r\n\r\nUtrikesutskottet   har   i  betänkande  2002/03:UU16\r\nIrakkonflikten och FN-stadgans våldsförbud redovisat\r\nsin  syn  i  frågan  om USA:s  och  dess  allierades\r\nstörtande av diktatorn  Saddam Hussein och den därpå\r\nföljande ockupationen av  Irak  och hävdat att detta\r\ningripande  kan  ha  varit  riktig  från   humanitär\r\nsynpunkt. I betänkandet fastslogs dock att USA:s och\r\ndess    allierades    ingripande   stred   mot   den\r\ninternationella  rättsordningen.   Noteras  bör  att\r\nUSA:s  och dess allierades ingripande  inte  gjordes\r\nmed hänvisning  till den irakiska regimens brott mot\r\nde  mänskliga  rättigheterna   utan   till  att  den\r\nirakiska     regimen    var    i    besittning    av\r\nmassförstörelsevapen.\r\n\r\n\r\n2. Kampen mot terrorismen, punkt 2 (m, fp, kd)\r\n\r\nav  Carl B Hamilton  (fp),  Göran  Lindblad  (m),\r\nBjörn  Hamilton  (m),  Rosita  Runegrund (kd) och\r\nNils Oskar Nilsson (m).\r\n\r\nUnder  utskottets  överväganden  kring   kampen  mot\r\nterrorismen anser vi att ett tillägg borde ha gjorts\r\nom  det beklagliga i att den svenska försvarsmakten,\r\ni motsats  till  försvarsmakten  i  andra EU-länder,\r\ninte anses behöva planera för militära  uppgifter  i\r\nkampen  mot  terrorismen så som den beskrivs i t.ex.\r\nEU:s nya säkerhetsstrategi.\r\n\r\n\r\n3. Israel och Palestina, punkt 3 (v)\r\n\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nUnder utskottets  överväganden om läget i konflikten\r\ni Mellanöstern anser  jag  att viktiga tillägg borde\r\nha gjorts.\r\n\r\nLäget i konflikten i Mellanöstern är alltjämt mycket\r\nallvarligt. Den politiska processen  står  still och\r\nvåldsnivån  är  fortsatt  hög.  Utskottet anser  att\r\nterroristattacker aldrig kan rättfärdigas.  Fortsatt\r\nvåld  i  regionen  ger  inga  fördelar  åt någondera\r\nsidan.  Utskottet fördömer alla våldshandlingar  mot\r\noskyldiga  civila, vare sig det är palestinier eller\r\nisraeler       som        drabbas.       Palestinska\r\nsjälvmordsbombningar kan aldrig  ursäktas.  De måste\r\nupphöra för att israeler och palestinier skall kunna\r\nleva i fred och harmoni. Den palestinska myndigheten\r\nmåste  agera med kraft för att förhindra palestinska\r\nterrordåd  och  andra våldshandlingar. Utskottet ser\r\nockså   med  allvar   på   israeliska   anfall   mot\r\npalestinska  mål.  Den palestinska myndigheten måste\r\nagera  med  kraft  för   att  förhindra  palestinska\r\nterrordåd  och andra våldshandlingar  samtidigt  som\r\nden israeliska  staten  måste  tillhållas  att  inte\r\nlägga  palestinska  myndigheter  och institutioner i\r\ngrus och aska. Utan fungerade institutioner kan inte\r\nde palestinska myndigheterna stoppa  den  terror som\r\ngenomförs av palestinier. Utskottet konstaterar  att\r\nSverige  och  EU  i ett flertal uttalanden har krävt\r\natt  Israel  skall  upphöra   med  de  utomrättsliga\r\navrättningarna  av  palestinska  ledare,  vilket  på\r\nsenare tid har upprepats.\r\n\r\n\r\n4. Israel och Palestina, punkt 3 (mp)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nGenèveinitiativet framställs som en positiv ansats i\r\nutskottets betänkande och det kan  det  också  vara,\r\nmen   vissa   svagheter  bör  påpekas  och  påtalas,\r\nnämligen att initiativet:\r\n\r\n-  inte ligger  i  linje  med de resolutioner som FN\r\ntagit om Israel-Palestinakonflikten genom åren,\r\n-\r\n-  inte  säkerställer  de palestinska  flyktingarnas\r\nstatus och hemvändande\r\n-\r\n-  inte garanterar en palestinsk  stat eftersom land\r\noch  luftrum  inte  kan  upprätthållas   på   ett\r\nautonomt   sätt,  och  israelisk  militär  enligt\r\nförslaget kommer  att  finnas kvar på palestinskt\r\nterritorium.\r\n-\r\n\r\n5. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4\r\n(v)\r\n\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\n\r\nUtskottet menar att Saddam  Hussein  byggde  upp  en\r\ndiktatur   som   utgjorde   ett  hot  mot  den  egna\r\nbefolkningen  och  mot  omvärlden.  USA:s  och  dess\r\nallierades  angrepp  på  Irak   innebar  att  Saddam\r\nHusseins  grymma  diktatur störtades.  Angreppet  på\r\nIrak   var   likafullt    ett   folkrättsbrott   och\r\ngenomfördes inte med hänvisning  till  att man avsåg\r\natt   störta   en   diktator,   vars  regim  innebar\r\nomfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter\r\nutan  med  hänvisning till falska uppgifter  om  att\r\nIrak innehade massförstörelsevapen samt uppgifter om\r\natt Saddam Hussein  gav skydd åt terrornätverket al-\r\nQaida - uppgifter som  USA:s  utrikesminister  Colin\r\nPowell senare medgav var felaktiga.\r\n\r\n\r\n6. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4\r\n(mp)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nMiljöpartiet     menar    att    beskrivningen    av\r\nfolkrättsfrågorna  i  samband  med  interventionen i\r\nAfghanistan lämnar mycket i övrigt att önska.\r\n\r\nDet svenska stödet till de amerikanska  bombningarna\r\n2001  stod  inte  på en klar folkrättslig grund  och\r\nalternativen för Amerika  att  gå  tillväga på annat\r\nsätt  för att hävda sin självförsvarsrätt  än  genom\r\nanfallsvåld  på  världens  fattigaste  land uttömdes\r\ninte.\r\n\r\nVi    menade    då   och   menar   fortfarande   att\r\nterroristhandlingen   i   New   York,   som  utlöste\r\nAfghanistankriget,  i  stället  borde  ha mötts  med\r\nframför     allt     brottsbekämpande,    polisiära,\r\ndiplomatiska och sanktionsinriktade  medel  i  brett\r\ninternationellt   samförstånd.   Sverige   hade   en\r\nundfallande,  ogenomtänkt  och  reflexmässsigt  USA-\r\ntrogen  linje,  och  folkrättsdiskussionen  var inte\r\nkvalificerad.\r\n\r\nDen retorik som finns att läsa i riksdagsprotokollen\r\nfrån  den vintern visar också på en patetisk övertro\r\npå hur  bra  och lugnt allt skulle bli i Afghanistan\r\nefter att den förhatliga talibanregimen störtats med\r\namerikanska trupper.\r\n\r\nDagens facit  visar  tyvärr  inte på de vinsterna,\r\nutan på ett växande hat mot allt  västerländskt, mot\r\nFN  och mot USA hos stora delar av befolkningen  som\r\ntvärtom  försvårar  återuppbyggnad, genuin demokrati\r\noch god integrering i världssamfundet.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n2003/04:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nvara   berett  att  göra   större   fredsfrämjande\r\ninsatser   i   Afghanistan,   vilket  bidrar  till\r\nförutsättningar  för  ökad respekt  för  mänskliga\r\nrättigheter och demokrati i landet.\r\n\r\n2003/04:U15 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vilka principer\r\nsom skall ligga till  grund  för  svenska utrikes-\r\noch  säkerhetspolitiska  ställningstaganden  i  de\r\nfall   då   staters   rätt  och  människors   rätt\r\nkolliderar.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en sammanställning\r\nav  de  konventioner  från FN, Europarådet och ILO\r\nsom Sverige inte signerat och ratificerat.\r\n\r\n2003/04:U16 av Lotta N Hedström och Ulf Holm (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige även\r\nbör   verka   för   ett   tilläggsprotokoll   till\r\nGenèvekonventionen, ESK-rättigheterna.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att skriva under\r\noch   ratificera    avtalet   om   immunitet   och\r\nprivilegier för ICC-anslutna.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige i FN-\r\nsammanhang  bör  verka  för  att  en konvention om\r\nrättigheter   avseende   sexuell   läggning    och\r\nkönstillhörighet antas.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\nomedelbart skall  underteckna tilläggsprotokoll 12\r\ntill Europakonventionen  om  mänskliga rättigheter\r\noch skyndsamt förelägga riksdagen  protokollet för\r\nratificering.\r\n\r\n2002/03:U212 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör\r\nverka   för   en   uppdatering  av  internationell\r\nlagstiftning  med  hänvisning   till   krigförande\r\nrelationer   mellan   statliga  och  icke-statliga\r\nparter.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nfördöma de fall där mänskliga rättigheter medvetet\r\neller omedvetet  kränks under förevändning att man\r\nbekämpar terrorism.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige  inte\r\nbör använda  epitetet  \"terrorism\"  vårdslöst  och\r\nutan referens till en fastslagen definition.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att \"kriget\" mot\r\nterrorism  förs inom ett multilateralt,  juridiskt\r\nhållbart nätverk.\r\n\r\n2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att kampen mot\r\nterrorismen  måste  föras  inom   demokratins  och\r\nrättsstatens ramar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  Sveriges\r\nregering  i  kampen   mot  terrorismen  kraftfullt\r\ndriver  frågan  om  rättssäkerhet   så   att  våra\r\ngrundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.\r\n\r\n2002/03:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att Sverige i EU\r\noch andra internationella sammanhang  skall  verka\r\nför  att internationell rätt och FN:s resolutioner\r\nefterlevs  när det gäller palestiniernas rätt till\r\nsjälvbestämmande och suveränitet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige i EU\r\noch andra internationella  sammanhang  skall verka\r\nför      att      den      illegala     israeliska\r\nbosättningspolitiken   på  ockuperat   palestinskt\r\nområde stoppas.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige i EU\r\noch   andra   internationella   sammanhang   skall\r\nmotsätta sig \"bantustaniseringen\" av de ockuperade\r\npalestinska områdena.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att palestinierna\r\nhar rätt  att utropa en egen suverän stat, dvs. en\r\nstat som har  kontroll  över det egna territoriet,\r\nsina gränser och handel och  andra  relationer med\r\nandra länder.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att de flyktingar\r\nsom önskar återvända till  sina hem skall tillåtas\r\ngöra detta.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att kompensation\r\nför   förlust   av    egendom   i   enlighet   med\r\ninternationell lag och sedvanerätt skall utbetalas\r\nav  den  israeliska  regeringen   eller   ansvarig\r\nmyndighet till de palestinier som väljer att  inte\r\nåtervända.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige  i FN\r\noch  i  EU  och  andra  internationella sammanhang\r\nskall  verka  för palestiniernas  rätt  till  hela\r\nöstra Jerusalem som huvudstad.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige i FN\r\noch i EU skall  verka  för  att  en internationell\r\növervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.\r\n\r\n2002/03:U245 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det måste bli\r\nett  omedelbart  stopp  på   allt   övervåld  från\r\nisraelisk polis och militär.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att Israel måste\r\nrespektera      folkrättens     principer      och\r\npalestiniernas mänskliga rättigheter.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Israel måste\r\nlämna all ockuperad  mark,  i  enlighet  med  FN:s\r\nresolutioner.\r\n\r\n2002/03:U249 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  militära\r\naktioner   mot  ett  land  skall  diskuteras   och\r\nbeslutas i FN.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige i FN och\r\ni andra internationella sammanhang måste kritisera\r\noch bekämpa den folkrättsfientliga och\r\nimperialistiska politik som president Bush och hans\r\nadministration bedriver.\r\n\r\n2002/03:U258 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nbåde nationellt och internationellt  bör verka för\r\natt    Saddam    Hussein    ställs    inför    den\r\ninternationella  brottmålsdomstolen,  i  synnerhet\r\nför  hans  brott både mot sitt eget folk, mot  det\r\nkurdiska folket och mot andra minoriteter.\r\n\r\n2002/03:U275 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om Israels krig mot\r\nPalestina.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige bör ta\r\ninitiativ till att Palestina erkänns som stat.\r\n\r\n2002/03:U276 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  regeringen på\r\nalla nivåer skall förhindra att USA ensamt eller i\r\nsamarbete  med  andra stater börjar ett  krig  mot\r\nIrak  som  inte sanktionerats  enhälligt  av  FN:s\r\nsäkerhetsråd.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nskall  stå  fast  vid att endast  FN  innehar  det\r\nglobala våldsmonopolet samt att FN:s säkerhetsråds\r\nresolutioner   måste   respekteras   av   samtliga\r\nmedlemsstater.\r\n\r\n2002/03:U277 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige genom\r\nFN och andra  internationella organisationer måste\r\nverka för att USA inte missbrukar sin militära och\r\nekonomiska   styrka    för    att    påverka   det\r\nfolkrättsliga     regelverket,     internationella\r\növerenskommelser  och  FN-charten på ett  negativt\r\nsätt.\r\n\r\n2002/03:U280 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om när väpnat våld\r\nskall få användas i försvarssyfte.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att folkrätten\r\nförst och främst skall främja  människors säkerhet\r\nföre staters.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsjälvförsvarsrätten    måste     analyseras    och\r\ndefinieras ur ett internationellt perspektiv.\r\n\r\n2002/03:U283 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  alla  nationers\r\nrätt till trygghet inom fasta och erkända gränser.\r\n\r\n2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att Sverige i FN-\r\nsammanhang  bör  verka  för att en  konvention  om\r\nrättigheter   avseende   sexuell    läggning   och\r\nkönstillhörighet antas.\r\n\r\n2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nförlängd och förstärkt internationell  närvaro för\r\nskydd och observation.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att verka för att\r\nförmå Pakistan att underteckna  Genèvekonventionen\r\nom flyktingar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om inrättandet av en\r\nsanningskommission och av  ett  förfarande  i  den\r\ninternationella    brottmålsdomstolen    för   att\r\nklarlägga    ansvar    för   olika   övergrepp   i\r\nAfghanistan.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\npoängtera  USA:s särskilda  moraliska  ansvar  för\r\nåteruppbyggnaden av Afghanistan.\r\n\r\n2002/03:U304 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att Sverige\r\nsom  EU-medlem  har ett  ansvar  för  att  EU  som\r\norganisation strikt  tillämpar folkrätten och FN:s\r\nresolutioner och att även EU-länder i sin egenskap\r\nav enskilda stater gör detsamma.\r\n\r\n2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att Sverige på\r\nlämpligt  sätt  bör arbeta för att FN:s förklaring\r\nom   mänskliga   rättigheter    kompletteras   med\r\ndiskriminering på grund av sexuell läggning.\r\n\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om FN:s roll för att\r\nge   sanktioner    effektivitet    och    moralisk\r\nlegitimitet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en FN-konvention\r\nmot  diskriminering  på grund av sexuell  läggning\r\neller könsidentitet.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att Sverige  i\r\nFN  bör arbeta för antagandet av en konvention som\r\nerkänner    likaberättigande   och   frihet   från\r\ndiskriminering  för  homo-,  bi- och transsexuella\r\nsom en mänsklig rättighet.\r\n\r\n2003/04:U215 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att en  kampanj  genomförs\r\nför att  upplysa  om och hävda folkrättens värde som\r\nett skydd för folk och inte för stater.\r\n\r\n2003/04:U238 av Henrik von Sydow (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att omdefiniera\r\nfolkrätten   så   att    grundläggande   mänskliga\r\nrättigheter sätts före staternas suveränitet.\r\n\r\n2003/04:U243 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt Sverige fortsättningsvis  bör arbeta för att ett\r\ntilläggsprotokoll    till   konventionen    om    de\r\nekonomiska,  sociala  och  kulturella  rättigheterna\r\n(ESK) antas.\r\n\r\n2003/04:U246 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nskall  verka för att principen om statssuveränitet\r\ninte får  vara  överordnad andra viktiga principer\r\nsom folkmord, folkfördrivning  och andra grova och\r\nsystematiska brott mot mänskliga rättigheter.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nskall verka för att FN:s stadga förtydligas så att\r\nkamp mot folkmord  och  folkfördrivning kodifieras\r\nsom grund för humanitär intervention.\r\n\r\n2003/04:U259 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att Sverige\r\nbör  verka för att FN  driver  igenom  sina  redan\r\nantagna  resolutioner  angående  Palestina och ser\r\ntill  att  de  efterlevs.  Det  viktigaste  kravet\r\ngäller att Israels ockupation av  Palestina  måste\r\nupphöra.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om ett stopp för\r\nbosättningspolitiken.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att Israels\r\nsjälvpåtagna rätt att utvisa eller  avrätta Arafat\r\nkraftfullt måste fördömas.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att den mur\r\nIsrael    bygger    på    palestinsk    mark    är\r\nfolkrättsvidrig och förtjänar hård kritik.\r\n\r\n2003/04:U282 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  kampen  mot\r\nterrorismen   måste  föras  inom  demokratins  och\r\nrättsstatens ramar.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att Sveriges\r\nregering   i  kampen  mot  terrorismen  kraftfullt\r\ndriver  frågan   om   rättssäkerhet  så  att  våra\r\ngrundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\nfolkrätten  till  ett  bättre  skydd för mänskliga\r\nrättigheter inom länder.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige bör gå\r\ni spetsen för  en fortsatt förnyelse av folkrätten\r\nså  att  den entydigt  blir  ett  stöd,  inte  ett\r\nhinder,  för   enskilda  individers  grundläggande\r\nrättigheter.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\ndriva  på  så  att  fler  stater,  inklusive  USA,\r\nratificerar   Romstadgan    om    den   permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  åtal  av\r\namerikanska    medborgare    i    den   permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en omarbetning av\r\nFN:s konvention mot rasdiskriminering.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nmotverka     diskriminering    av    homosexuella,\r\nbisexuella och  transpersoner  samt  betydelsen av\r\natt   Sverige   snarast  tar  ett  internationellt\r\ninitiativ  för  att   upprätta  en  internationell\r\nkonvention för att undanröja all diskriminering på\r\ngrund av sexuell läggning eller könsidentitet.\r\n\r\n2003/04:U289 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  Iraks\r\nbefrielse var riktig  både  ur  humanitär synpunkt\r\noch    för    att    hävda   den   internationella\r\nrättsordningen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nbör  stödja  fredsprocessen mellan Israel och dess\r\ngrannar.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nbör  verka  för  att  den s.k. färdplanen för fred\r\nförverkligas så att parterna  kan  enas  om att en\r\npalestinsk stat skall etableras år 2005.\r\n\r\n2003/04:U302 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om behovet en stadig\r\ninternationell  närvaro  inom  FN:s  ram  för  att\r\nsäkerställa att den israeliska armén  inte kränker\r\npalestinier.\r\n\r\n2003/04:U311 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige som\r\nenskild  stat och som medlem av EU bör  verka  för\r\natt muren mellan Israel och Västbanken rivs.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionens anförs om att Sverige  inom\r\nEU-kretsen  bör  verka  för  att förhindra att den\r\nisraeliska  säkerhetstjänsten Mossad  opererar  på\r\neuropeiska flygplatser.\r\n\r\n2003/04:U313 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige i sina\r\nbilaterala  förbindelser  med  Israel skall påpeka\r\natt bygget av muren innebär olaglig annektering av\r\npalestinska områden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att Sverige inom\r\nEU  och  FN  skall arbeta för en bred  uppslutning\r\nkring att den mur Israel bygger skall fördömas.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige i sina\r\nbilaterala  förbindelser  med  Israel skall arbeta\r\nför  att  det olagliga bygget av muren  omedelbart\r\nstoppas och för att redan byggda delar rivs.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  de\r\nkontinuerliga israeliska våldsövergreppen  mot  en\r\ngranne utan armé upphör.\r\n\r\n2003/04:U317 av Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om undertecknande\r\nav legosoldatskonventionen.\r\n\r\n2003/04:U321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att  Sverige   skall\r\nratificera    FN:s    konvention    för   skydd   av\r\nmigrantarbetares och deras familjers rättigheter som\r\nantogs  av  FN:s generalförsamling den  18  december\r\n1990.\r\n\r\n2003/04:U335 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  definitionen\r\nav folkrätten behöver moderniseras.\r\n\r\n2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i   motionen   anförs  om  en\r\nFN-konvention   om  rättigheter  rörande   sexuell\r\nläggning och könstillhörighet.\r\n\r\n2003/04:U340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nskall   fördöma  varje  våldshandling  i  form  av\r\nsjälvmordsterrordåd    eller    repressalier   för\r\nsjälvmordsterrordåd.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  stoppa\r\nbyggandet  av den s.k. muren  som  den  israeliska\r\nstaten  upprättar   i   syfte   att   skydda  dess\r\nmedborgare mot terrorister.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nskall  verka  för  en  internationell  fredsstyrka\r\nunder   FN:s  ledning   för   upprätthållande   av\r\nvapenvila   och   säkerhet   för   att  främja  en\r\nfredsprocess.\r\n\r\n2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\nskall redovisa de internationella konventioner och\r\ntilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat\r\noch tydligt förklara varför.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att folkrättsliga\r\nkrav aldrig får gå ut över kravet på grundläggande\r\nmänskliga rättigheter.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  grundläggande\r\nmänskliga rättigheter måste respekteras också för de\r\npersoner  som  blivit   involverade   i  kampen  mot\r\nterrorismen.</pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U282 (fp) yrkande 11 hävdas\r\natt  Sverige  bör  driva  på  så  att  fler  stater,\r\ninklusive  USA,  ratificerar   Romstadgan   om   den\r\npermanenta internationella brottmålsdomstolen (ICC).\r\nMotionärerna    önskar    också,   i   yrkande   12,\r\nuppmärksamma   frågan   om  åtal   mot   amerikanska\r\nmedborgare   i   den   permanenta    internationella\r\nbrottmålsdomstolen.  Enligt motionärerna  bör  inget\r\nlands  medborgare  som begår  allvarliga  brott  mot\r\nmänskligheten kunna  gå säkra från att ställas inför\r\ndomstolen. Sverige bör  verka för att EU-länder inte\r\ningår bilaterala överenskommelser  med  USA  om  att\r\navskriva möjligheten att inför ICC åtala amerikanska\r\nmilitärer och diplomater.\r\n\r\nI  kommittémotion 2003/04:U16 (mp) yrkande 2 begär\r\nmotionärerna   att   Sverige   skriver   under   och\r\nratificerar avtalet om immunitet och privilegier för\r\nICC-anslutna.  Regler  om  immunitet och privilegier\r\nskapar  förutsättningar för att  vittnen  och  offer\r\nsamt domstolens  företrädare  och  tjänstemän  skall\r\nkunna utföra sitt arbete så effektivt som möjligt.\r\nRegeringen    bör,   enligt   motionärerna   bakom\r\nkommittémotion 2002/03:U258  (mp)  yrkande  2, verka\r\nbåde  nationellt  och internationellt för att Saddam\r\nHussein    ställs    inför    den    internationella\r\nbrottmålsdomstolen, i  synnerhet  för sina brott mot\r\nsitt  eget  folk,  mot det kurdiska folket  och  mot\r\nandra minoriteter.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U14   (m)   yrkande   9\r\ndiskuteras  situationen  i Afghanistan. Motionärerna\r\nanser  att  Sverige bör vara  berett  att  där  göra\r\nstörre fredsfrämjande  insatser, vilket skulle bidra\r\ntill förutsättningar för  ökad respekt för mänskliga\r\nrättigheter och demokrati i landet.\r\n\r\nI den enskilda motionen 2002/03:U297  (mp)  begärs i\r\nyrkande   6   både  en  sanningskommission  och  ett\r\nförfarande i den  internationella brottmålsdomstolen\r\nför att klarlägga ansvaret  för  olika  övergrepp  i\r\nAfghanistan.  Vidare  hävdas behovet av förlängd och\r\nförstärkt internationell  närvaro  i Afghanistan för\r\nskydd och observation (yrkande 2). Motionären  anser\r\natt  Sverige bör poängtera USA:s särskilda moraliska\r\nansvar  för återuppbyggnaden av Afghanistan (yrkande\r\n8). Vidare  måste  Pakistan  förmås  att underteckna\r\nGenèvekonventionen om flyktingar (yrkande 5).\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInternationella brottmålsdomstolen (ICC)\r\n\r\n\r\nDen   1   juli   2002  trädde  Romstadgan  för   den\r\ninternationella       brottmålsdomstolen       (ICC,\r\nInternational Criminal  Court) i kraft. Därmed kunde\r\ndomstolen,  som  har  sitt  säte  i  Haag,  träda  i\r\nfunktion. Under 2003 har val av domare, åklagare och\r\nbiträdande  åklagare  till  domstolen  ägt  rum  och\r\ninvigningen av domstolen kunnat ske.\r\n\r\nSverige  och Europeiska unionen  har  från  början\r\nvarmt stött upprättandet av brottmålsdomstolen, vars\r\ninrättande kanske  är  att  betrakta som den största\r\nhändelsen   inom   folkrätten   sedan    FN-stadgans\r\ntillkomst   för   mer   än   50   år   sedan.  Genom\r\nbrottmålsdomstolen  tas ett viktigt steg  bort  från\r\nstraffrihet  för  grova  brott  mot  den  humanitära\r\nrätten.\r\nEuropeiska unionen  har  under  2003 bekräftat sin\r\nbestämda  avsikt  att  samarbeta med domstolen.  Den\r\ngemensamma   ståndpunkt   om   den   internationella\r\nbrottmålsdomstolen  som  Europeiska   unionen  antog\r\nunder  svenskt  ordförandeskap  den  11  juni   2001\r\nreviderades och förstärktes under 2002 och 2003.  En\r\nhandlingsplan  har  upprättats  i syfte att samordna\r\nunionens aktiviteter till stöd för domstolen och för\r\natt bibehålla Romstadgans integritet.\r\nUtskottet  vill  samtidigt  framhålla  Romstadgans\r\ncentrala komplementaritetsprincip, som anger att ICC\r\nfår träda in endast om det inte finns någon stat som\r\nkan  och  vill  lagföra  för internationella  brott.\r\nRomstadgan utgör således ett  incitament  för stater\r\natt  själva  åtala och stärker därmed trenden  under\r\nsenare år att  åtala  och döma för krigsförbrytelser\r\noch kränkningar av de mänskliga rättigheterna.\r\nUtskottet har tidigare  välkomnat ansträngningarna\r\natt upprätta den internationella  brottmålsdomstolen\r\noch anser det ytterst värdefullt att  den nu trätt i\r\nfunktion  och  kan  bemöta  bristande  åtgärder   på\r\nnationell   nivå   och  komma  till  rätta  med  den\r\nstraffrihet som har  förekommit  för bl.a. folkmord,\r\nbrott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.\r\nHittills  har 92 länder ratificerat  Romstadgan  -\r\ndäribland Sverige och samtliga övriga EU-länder.[14]\r\nKina, Indien,  Pakistan,  Indonesien  och Turkiet är\r\nnågra  av  de  länder  som  inte  har skrivit  under\r\nfördraget.  Det finns också länder som  har  skrivit\r\nunder, men som  inte  har  ratificerat,  Romstadgan.\r\nBland  dessa  finns  USA, Israel, Egypten, Iran  och\r\nRyssland. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-\r\nländer för att förmå fler  stater  att  ansluta  sig\r\ntill  Romstadgan  för  att  därigenom göra domstolen\r\ntill den globala kraft mot straffrihet  för de allra\r\ngrövsta brotten, som är dess främsta syfte.  Sverige\r\noch  Europeiska  unionen  har  även  på  olika  sätt\r\nförsökt   påverka   USA,  som  genom  sin  nuvarande\r\ninställning till Romstadgan  har en negativ inverkan\r\npå ratifikationsprocessen i vissa länder.\r\nUtskottet finner det ytterst  beklagligt  att  USA\r\nfortsätter  sina ansträngningar att förmå länder att\r\ningå bilaterala  avtal  i  syfte  att staterna skall\r\nförbinda   sig   att   inte   överlämna  amerikanska\r\nmedborgare till domstolen. EU har, med svenskt stöd,\r\nantagit slutsatser innehållande  vissa principer som\r\nskall  beaktas  av  EU-staterna i deras  förhållande\r\ntill USA i frågan. Av dessa principer framgår att EU\r\nbestämt tar avstånd från  det  amerikanska förslaget\r\ntill  dylika  avtal. Enligt EU:s tydliga  riktlinjer\r\nför de länder som  väljer  att  sluta  avtal med USA\r\nmåste avtalen slå fast att inga krigsförbrytare  får\r\nförbli  ostraffade  och  att amerikaner som utlämnas\r\ntill USA i stället för till ICC därför måste ställas\r\ninför  rätta  i  amerikanska   domstolar,  samt  att\r\navtalen  aldrig  kan  omfatta alla  amerikaner  utan\r\nendast   personer   utsända   av   den   amerikanska\r\nregeringen.\r\nInget EU-land har slutit  något  avtal  med USA om\r\natt   inte   överlämna  amerikanska  medborgare  för\r\nlagföring av ICC.  Sverige  och EU har vidare aktivt\r\narbetat  för  att uppmärksamma  tredjeland  på  EU:s\r\nvägledande principer  och  hjälpa tredjeland att stå\r\nemot amerikanska påtryckningar. Flera länder utanför\r\nEU  har  med  stöd  i  rådsslutsatserna   avböjt  de\r\namerikanska förslagen.\r\nSverige  har i februari 2004 undertecknat  avtalet\r\nom immunitet  och  privilegier  för  Internationella\r\nbrottmålsdomstolen.  Enligt  vad  utskottet  erfarit\r\npågår  arbetet  med en proposition om  avtalet,  och\r\narbetet med den beräknas vara klart under våren 2004\r\nså att en proposition  kan  föreläggas riksdagen för\r\nbeslut. Därefter kan Sverige ratificera avtalet.\r\nEnligt vad utskottet inhämtat  har  Sverige  varit\r\nmycket  aktivt  i att effektivisera EU:s arbete. Det\r\nbör  framhållas  att   det  var  under  det  svenska\r\nordförandeskapet i EU 2001 som den första gemensamma\r\nståndpunkten om ICC antogs,  och  Sverige  har sedan\r\ndess   följt   upp  detta  arbete  bl.a.  genom  den\r\nhandlingsplan som  nyligen  antogs av ministerrådet.\r\nUtskottet välkomnar detta arbete  och  stöder vidare\r\nregeringens  fortsatta ansträngningar att,  både  på\r\negen hand och  i  samarbete med andra länder, främst\r\ninom  Europeiska  unionen,  ge  domstolen  och  dess\r\nstadga starkt stöd.\r\n\r\nAfghanistan\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis   hänvisa   till  det\r\nseminarium som hölls i riksdagen i november  2003 om\r\nsituationen  i Afghanistan. Utskottet anser att  den\r\nnuvarande   situationen    och    säkerhetsläget   i\r\nAfghanistan   ger  anledning  till  oro.   En   bred\r\ninternationell   närvaro   är   nödvändig   för  att\r\nförbättra  säkerhetssituationen  och  för att stödja\r\nåteruppbyggnadsarbetet. Sverige har sedan årsskiftet\r\n2001/02  deltagit  med enheter i den internationella\r\nsäkerhetsstyrkan  i Kabul.  Delar  av  den  styrkan,\r\nfrämst stabs- och samverkansofficerare,  kommer  att\r\nfortsätta   sin  tjänstgöring  där.  Regeringen  har\r\nvidare nyligen beslutat att bidra med svensk militär\r\nräddningstjänstpersonal  till Kabuls internationella\r\nflygplats. Det svenska engagemanget  är  ett viktigt\r\nled i en strävan att bidra till utveckling, fred och\r\nsäkerhet i Afghanistan. Regeringen har i proposition\r\n2003/04:71  föreslagit  att  riksdagen  medger   att\r\nregeringen  ställer  en  väpnad  styrka bestående av\r\nhögst  150 personer till förfogande  för  deltagande\r\ninom ramen  för  Internationella  säkerhetsstyrkan i\r\nAfghanistan   (ISAF).   Propositionen   bereds   för\r\nnärvarande av riksdagen.\r\n\r\nSverige   stöder  vidare  FN:s  centrala  roll   i\r\nåteruppbyggnadsarbetet  genom  representanter  i FN-\r\nmissionen   Unama   och   andra   FN-organ.  På  det\r\nhumanitära området är Sverige sedan  länge  aktivt i\r\nminröjningsarbetet  och  verkar  kraftfullt för  att\r\navväpna  barnsoldater  och  ge  stöd  till   barnens\r\nåteranpassning  till  samhället.  Det  är utskottets\r\nuppfattning  att  situationen  i  Afghanistan  måste\r\nfortsätta att ges hög prioritet på  världssamfundets\r\ndagordning.  Hela  det  internationella   samfundet,\r\ninklusive  USA,  har ett stort ansvar i arbetet  med\r\natt  förbättra  situationen   och  säkerhetsläget  i\r\nlandet.\r\nAfghanistan  är  inte  part till  Romstadgan,  och\r\nförutsättningar   för   att   låta   Internationella\r\nbrottsmålsdomstolen  klarlägga  ansvaret  för  olika\r\növergrepp  i  Afghanistan  är  inte  uppfyllda.   De\r\nbrottstyper som domstolen har mandat att döma för är\r\nfolkmord,     brott     mot     mänskligheten    och\r\nkrigsförbrytelser. Det gäller dock  bara  brott  som\r\nbegåtts  efter det att domstolen formellt inrättades\r\nden 1 juli 2002.\r\n\r\nSaddam Hussein\r\n\r\n\r\nI december  2003  nåddes världen av uppgiften om att\r\nSaddam  Hussein gripits.  USA  har  i  januari  2004\r\ntillkännagivit     att     Saddam     Hussein    har\r\nkrigsfångestatus,  vilket betyder att han  kommer  i\r\nåtnjutande  av  det rättsskydd  som  föreskrivs  för\r\nkrigsfångar i Genèvekonventionen. Konventionen är en\r\nuppsättning internationellt  erkända  regler för hur\r\nfångar skall behandlas. Bland annat ges  fångar rätt\r\natt  ta  emot besök av personal från Internationella\r\nrödakorskommittén. ICRC-personal, som bl.a. har till\r\nuppgift   att    övervaka   att   Genèvekonventionen\r\nrespekteras, besökte  i februari 2004 Saddam Hussein\r\ni dennes cell.\r\n\r\nUtskottet menar att Saddam  Hussein  byggde upp en\r\ndiktatur  som  utgjorde  ett  hot både mot den  egna\r\nbefolkningen  och mot omvärlden.  Utskottet  har  på\r\nannat håll i detta  betänkande  tagit ställning till\r\nfrågan  huruvida det var folkrättsligt  riktigt  att\r\ninvadera  Irak.  Med  dessa  ställningstaganden  som\r\ngrund  bör  det mot bakgrund av regimens grova brott\r\nmot de mänskliga  rättigheterna anses värdefullt att\r\nSaddam Hussein har kunnat gripas. Förutsättningarna,\r\nvilka utskottet redogjort för i det ovanstående, för\r\natt     ställa    honom    inför     Internationella\r\nbrottsmålsdomstolen    är   dock   inte   uppfyllda.\r\nUtskottet förutsätter dock att Saddam Hussein kommer\r\natt  ställas  till  svars  för   sina  oförrätter  i\r\nenlighet med andra internationella rättsliga normer.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan anförts anser utskottet  att  de\r\nfrågor  som  motionerna   väckt   är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna  2002/03:U258   (mp)\r\nyrkande 2, 2002/03:U297  (mp)  yrkandena 2, 5, 6 och\r\n8,  2003/04:U14  (m)  yrkande  9,  2003/04:U16  (mp)\r\nyrkande  2 samt 2003/04:U282 (fp) yrkandena  11  och\r\n12.\r\n**FOOTNOTES**\r\n[14]:   Avseende   den   svenska   ratifikationen\r\nhänvisas   till   justitieutskottets   betänkande\r\n2000/01:JuU30 Internationella brottmålsdomstolen.\r\nTraktaträtt och specifika konventioner,\r\nratificeringar m.m.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFlera  motionskrav  gäller  svensk  ratifikation  av\r\neller  krav  på  omarbetningar  av redan  befintliga\r\ninternationella konventioner och  tilläggsprotokoll.\r\nAndra    motioner   innehåller   förslag   på    nya\r\nkonventioner.\r\n\r\nEtt flertal  motioner, såsom motionerna 2002/03:U287\r\n(mp,  s,  fp, v,  c)  yrkande  1,  2003/04:U16  (mp)\r\nyrkande 4,  2003/04:U337 (s) yrkande 2, 2003/04:K418\r\n(fp)  yrkande   1,   2003/04:L350  (c)  yrkande  20,\r\n2003/04:U282 (fp) yrkande  19  och tar ställning för\r\natt  Sverige  i  FN  bör verka för att  en  särskild\r\nkonvention   om   rättigheter,   och   frihet   från\r\ndiskriminering,  avseende   sexuell   läggning   och\r\nkönstillhörighet antas.\r\n\r\nI  kommittémotion  2003/04:U282  (fp)  yrkande  16\r\nönskar   motionärerna  se  en  omarbetning  av  FN:s\r\nkonvention  mot rasdiskriminering eftersom det i dag\r\ninte  bara  är  högerextrema  hot  som  underminerar\r\ndemokratin i  världen.  Aggressivitet  inspirerad av\r\ntraditionell  vänsterretorik är lika destruktiv  som\r\nrasism och respekterar  inte  alla  människors  lika\r\nvärde. Mot bakgrund av detta bör FN:s konvention mot\r\nrasdiskriminering  revideras  och  vidgas så att den\r\ninbegriper  alla  typer  av  hatpolitik   och   alla\r\npolitiska   aktiviteter   som  bygger  på  våldsamma\r\nangrepp  mot  vissa  grupper eller  vissa  politiska\r\narbetssätt.\r\nMotionärerna bakom kommittémotionerna  2003/04:U15\r\n(kd)  yrkande  4  och  2003/04:U352  (kd) yrkande  1\r\nönskar  en  sammanställning av de konventioner  från\r\nFN,   Europarådet   och   ILO   som   Sverige   inte\r\nundertecknat   och   ratificerat.   Regeringen   bör\r\nredovisa   vilka  internationella  konventioner  och\r\ntilläggsprotokoll  som  Sverige inte har ratificerat\r\noch   tydligt   förklara  varför   så   är   fallet.\r\nMotionärerna menar  att  Sverige bör föregå med gott\r\nexempel  och skriva under och  ratificera  så  många\r\nkonventioner   som   möjligt   i   syfte   att   öka\r\nmöjligheterna  att andra länder följer efter och gör\r\nsamma sak.\r\nGenom  partimotion  2002/03:Ju278  (v)  yrkande  2\r\nframför Vänsterpartiet  krav  på  att  Sverige måste\r\nunderteckna och ratificera tilläggsprotokoll 12 till\r\nEuropakonventionen   om  mänskliga  rättigheter.   I\r\nkommittémotion 2003/04:U243  (v)  begärs att Sverige\r\nskall arbeta för att ett tilläggsprotokoll  till FN-\r\nkonventionen   om   de   ekonomiska,   sociala   och\r\nkulturella  rättigheterna  (ESK) antas. Det är svårt\r\natt   förstå   varför   regeringen   motarbetar   en\r\nutveckling som skulle stärka  ESK-rättigheterna  och\r\ntydliggöra   att   de   har   samma  status  som  de\r\nmedborgerliga och politiska rättigheterna,  dvs. att\r\nde mänskliga rättigheterna är \"universella, inbördes\r\nberoende  av  varandra  och  odelbara\".  Sverige bör\r\ndärför   fortsättningsvis   arbeta   för   att   ett\r\ntilläggsprotokoll    till    konventionen    om   de\r\nekonomiska,  sociala  och  kulturella  rättigheterna\r\n(ESK) antas.\r\nEnligt kommittémotion 2002/03:U313 (c)  yrkande 23\r\nhar konventionerna om mänskliga rättigheter med åren\r\nblivit   många   och   därmed  tillsammans  relativt\r\nheltäckande.  Även vissa  gruppers  rättigheter  har\r\nlyfts  fram  under   årens  lopp.  Konventioner  och\r\nförklaringar  har  uppmärksammat  exempelvis  barns,\r\nkvinnors,   funktionshindrades,   minoriteters   och\r\nursprungsfolks  utsatta situation i skilda avseenden\r\noch  slagit  fast rättigheter.  FN:s  förklaring  om\r\nmänskliga rättigheter om att ingen får diskrimineras\r\npå grund av \"ras,  hudfärg,  kön,  språk,  religion,\r\npolitisk  eller annan uppfattning, nationellt  eller\r\nsocialt ursprung,  egendom,  börd  eller ställning i\r\növrigt\"  behöver kompletteras med diskriminering  på\r\ngrund av sexuell läggning.\r\nI kommittémotion  2003/04:U16 (mp) yrkande 1 begär\r\nmotionärerna  att  Sverige   bör   verka   för   ett\r\ntilläggsprotokoll   till  FN-konventionen  och  ESK-\r\nrättigheterna. Av de  sex  stora MR-konventioner som\r\nfinns är det bara ESK-konventionen  som  saknar  ett\r\ntilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge\r\nindivider och/eller grupper möjlighet att klaga till\r\nFN:s   granskningskommitté  för  ESK-rättigheter  om\r\nkonventionsrättigheterna   kränkts,  exempelvis  vad\r\ngäller  individers  rätt  till  utbildning,  arbete,\r\nrätten att bilda fackförbund,  rätten  till  mat och\r\nbostad,  rätten till hälsa och en tillfredsställande\r\nlevnadsstandard och social trygghet. Situationen för\r\nmånga migrantarbetare  är,  även  i Sverige, alltför\r\nofta   dålig.   Motionärerna   bakom  kommittémotion\r\n2003/04:U321 (mp) önskar därför  att  Sverige  skall\r\nratificera    FN:s    konvention    för   skydd   av\r\nmigrantarbetares och deras familjers rättigheter.\r\n\r\nI den enskilda motionen 2003/04:U317  (mp) yrkande 2\r\nbegärs att Sverige undertecknar och ratificerar FN:s\r\nlegosoldatskonvention. Sverige bör i internationella\r\nsammanhang  motverka  och  ifrågasätta  att  företag\r\nerbjuder stater professionella militära tjänster.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet      konstaterar     inledningsvis     att\r\ninternationell rätt  omfattar ett mycket stort antal\r\ninternationella, globala som regionala, konventioner\r\noch avtal. Utrikesdepartementet  publicerar Sveriges\r\ninternationella överenskommelser (SÖ)  från  år 1999\r\noch  framåt,  samt  vissa  äldre  ofta  efterfrågade\r\növerenskommelser, på Internet. Vidare kan nämnas att\r\ndet  av  FN-stadgans  artikel 102 framgår att  varje\r\ntraktat   som   ingås   av   medlemsstaterna   skall\r\nregistreras  hos  FN:s  sekretariat   och  av  detta\r\noffentliggöras.\r\n\r\nUtskottet har vidare inhämtat att en identifiering\r\nav  internationella,  såväl  globala  som regionala,\r\nkonventioner  och avtal som Sverige tillträtt  eller\r\nskulle kunna tillträda  skulle  bli  omfattande. Det\r\nkan noteras att enbart FN registrerat ungefär 10 000\r\ninternationella  avtal  och - som jämförelse  -  att\r\nUD:s eget traktatregister  över  avtal  som  Sverige\r\ningått  omfattar  omkring  5 000 avtal, ungefär lika\r\nfördelat på bilaterala och multilaterala avtal. Bara\r\nen redogörelse för potentiella  avtal  på MR-området\r\nskulle  kräva  en  omfattande utredning. Som  bilaga\r\ntill  detta betänkande  läggs  en  förteckning  över\r\nländer,   inklusive  Sverige,  som  ratificerat  ett\r\ntrettiotal   olika   FN-konventioner  på  MR-området\r\n(bilaga 2).\r\nUtskottet  instämmer  i  bedömningen  att  det  är\r\nviktigt  att Sverige  föregår  med  gott  exempel  i\r\nfolkrättsliga   överväganden   och  diskussioner  om\r\nhuruvida   internationella   överenskommelser    och\r\nkonventioner  skall  undertecknas  och  ratificeras.\r\nUtskottet finner dock inget egenvärde i att  Sverige\r\nskulle  vara  part  till  så  många konventioner som\r\nmöjligt.  Ett  stort  antal  konventioner  från  FN,\r\nEuroparådet  och  ILO  är  i  dag obsoleta  och  har\r\nersatts  av  nyare  konventioner även  om  de  äldre\r\nkonventionerna  formellt  sett  fortsatt  existerar.\r\nUtskottet  kan  inte  anse  det  ändamålsenligt  att\r\navkräva  att  en lista  över  dessa  äldre  obsoleta\r\nkonventioner publiceras. Betydande svårigheter finns\r\nockså att på annat  sätt  än vad som ovan beskrivits\r\nfinna former för en presentation  och redovisning av\r\nsvenska    överväganden    i   fråga   om   enskilda\r\nkonventioner.\r\nUtskottet vill beträffande  nyare konventioner som\r\nSverige   inte   blivit   part  till  hänvisa   till\r\növerväganden  redovisade  i  regeringens   skrivelse\r\n2003/04:20    Mänskliga    rättigheter    i   svensk\r\nutrikespolitik.      Skrivelsen      behandlas     i\r\nutrikesutskottets betänkande 2003/04:UU9.  Utskottet\r\nvill  också särskilt betona att det, i enlighet  med\r\nden  nationella   handlingsplan   för  de  mänskliga\r\nrättigheterna som skrivelse 2001/02:83  En nationell\r\nhandlingsplan   för   de   mänskliga   rättigheterna\r\nhänvisar  till  (avsnitt  5.2  s. 23 f.), pågår  ett\r\narbete i en interdepartemental arbetsgrupp  för  att\r\nse   över  frågan  om  vilka  konventioner  som  bör\r\nratificeras   och   därmed   eventuella  ytterligare\r\nratifikationer.  Det kan därmed  konstateras,  menar\r\nutskottet, att frågan  om  ratifikationer  av  olika\r\nkonventioner  får  en  tillfredsställande  beredning\r\ninom ramen för regeringens arbete.\r\n\r\nTilläggsprotokoll till FN:s konvention om\r\nekonomiska, sociala och kulturella rättigheter\r\n\r\n\r\nNär det gäller frågan om ett tilläggsprotokoll  till\r\nFN:s   konvention   om   ekonomiska,   sociala   och\r\nkulturella   rättigheter   noterar   utskottet   att\r\nregeringen    i   skrivelse   2003/04:20   Mänskliga\r\nrättigheter   i  svensk   utrikespolitik   förklarar\r\nföljande:\r\n\r\nDe   senaste   åren    har    frågan    om    ett\r\ntilläggsprotokoll     till     konventionen    om\r\nekonomiska,  sociala  och kulturella  rättigheter\r\ndiskuterats   inom  FN.  Ett   protokoll   skulle\r\nmöjliggöra för  individer  att  klaga på sin stat\r\nför  att den inte skyddar individens  ekonomiska,\r\nsociala eller kulturella rättigheter. En liknande\r\nmekanism  finns  redan  för  konventionen  för de\r\nmedborgerliga och politiska rättigheterna.\r\nUnder  år  2003  har  en arbetsgrupp upprättats\r\nunder   FN:s   kommission   för    de   mänskliga\r\nrättigheterna för att överväga förslag  till  ett\r\ntilläggsprotokoll     till     konventionen    om\r\nekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.\r\nSverige    kommer    att    aktivt   delta    i\r\narbetsgruppens      diskussioner      om      ett\r\ntilläggsprotokoll,  även  om  regeringen inte  är\r\növertygad  om  att  ett sådant protokoll  är  det\r\nbästa  sättet  att  främja   dessa   rättigheter.\r\nDessutom  kommer  Sverige  att verka för  att  de\r\nekonomiska, sociala och kulturella  rättigheterna\r\npå ett effektivt sätt drivs inom övriga  delar av\r\nFN-systemet, inte minst på utvecklingssidan.\r\n\r\nUtskottet står bakom denna politik.\r\n\r\n\r\nFN:s konvention om avskaffandet av alla former\r\nav rasdiskriminering\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  starkt betona alla människors  lika\r\nvärde och rättigheter. Ingen får diskrimineras eller\r\nhindras från att utnyttja  sina rättigheter på grund\r\nav kön, hudfärg, nationellt  eller etniskt ursprung,\r\nspråklig      eller      religiös      tillhörighet,\r\nfunktionshinder,  sexuell  läggning  eller  politisk\r\neller  annan uppfattning. Skyddet mot diskriminering\r\när en av  hörnstenarna  i  arbetet  för de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\n\r\nDet främsta internationella instrumentet  för  att\r\nmotverka   etnisk   diskriminering  utgörs  av  FN:s\r\nkonvention  om  avskaffandet   av   alla  former  av\r\nrasdiskriminering    (CERD,   Convention   on    the\r\nElimination of All Forms  of  Racial Discrimination)\r\nsom antogs i New York 1965. Konventionen  innefattar\r\nförbud  av rasistiska och fascistiska organisationer\r\noch  syftar   till  att  garantera  alla  människor,\r\noavsett ursprung,  absolut och fullständig rätt till\r\nalla  tänkbara  mänskliga   rättigheter.   Uttrycket\r\n\"rasdiskriminering\"  avser varje skillnad, undantag,\r\ninskränkning  eller  företräde   på  grund  av  ras,\r\nhudfärg, härstamning eller nationellt  eller etniskt\r\nursprung,  som  har  till  syfte  eller  verkan  att\r\nomintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet\r\neller  utövandet,  på  lika  villkor,  av  mänskliga\r\nrättigheter och grundläggande friheter på politiska,\r\nekonomiska, sociala, kulturella eller andra  områden\r\nav det offentliga livet.\r\nEnligt   rasdiskrimineringskonventionen  åtar  sig\r\nkonventionsstaterna att fördöma [kolla*] all form av\r\nrasdiskriminering  och  att  med  alla  tillgängliga\r\nmedel  bedriva en politik som leder till avskaffande\r\nav     alla     former     av     rasdiskriminering.\r\nKonventionsstaterna  förbinder  sig också att stifta\r\nlagar som förbjuder rasdiskriminering  samt  bekämpa\r\nfördomar som kan leda till rasdiskriminering.\r\nEnligt  artikel 2 i rasdiskrimineringskonventionen\r\nskall staten  vidta ett antal olika åtgärder för att\r\nbekämpa rasism. Flera olika typer av insatser behövs\r\nför att bekämpa  brottslighet  med  anknytning  till\r\nrasism  och  främlingsfientlighet.  Detsamma gäller,\r\nvilket   även  diskuteras  i  utskottets  betänkande\r\n2003/04:UU9,  möjligheterna  att  bekämpa  politiska\r\naktiviteter som bygger på våldsamma angrepp  och hat\r\nmot    vissa    grupper    eller   vissa   politiska\r\narbetsformer.    Endast   lagstiftning    är    inte\r\ntillfyllest enligt utskottets uppfattning. Det krävs\r\nsamarbete  mellan  olika  myndigheter,  kunskap  och\r\nutbildning men även  uppföljning av nyare regler för\r\natt utvärdera om reglerna  fungerar  i  enlighet med\r\nsina syften. Rättsvårdande myndigheter och domstolar\r\nhar  en  särskilt viktig uppgift att fylla  i  dessa\r\nsammanhang.\r\nPrincipen om icke-diskriminering utgör grunden för\r\nhela det system  av  rättsregler  som skapats för de\r\nmänskliga  rättigheterna.  I FN:s konvention  om  de\r\nmedborgerliga  och politiska  rättigheterna  stadgas\r\natt ingen åtskillnad  får  göras på grundval av ras,\r\nhudfärg, kön, språk, religion,  politisk eller annan\r\nåsikt,  nationellt eller socialt ursprung,  egendom,\r\nhärstamning     eller     annan     ställning.     I\r\nrasdiskrimineringskonventionen   inkluderas  däremot\r\ninte politiska åsikter som diskrimineringsgrund.\r\nEnligt  utskottets  mening  är det  angeläget  att\r\nverka  för  att alla stater förmås  efterleva  redan\r\ngjorda   konventionsåtaganden.   Utskottet   bedömer\r\nvidare att en omförhandling av konventionen kan vara\r\nsvår  att  få   till   stånd.   I  sammanhanget  kan\r\nkonstateras   att   det   vid   Interparlamentariska\r\nunionens  session  i  Santiago de Chile  våren  2003\r\nantogs en resolution som  uppmanar  FN att utsträcka\r\nden  internationella konventionen om avskaffande  av\r\nalla former  av  rasdiskriminering  till  att  också\r\nomfatta  politiska  aktiviteter  som härstammar från\r\nhat och våld .[15]\r\nUtskottet  vill  vidare  framhålla  att  FN:s  MR-\r\nkommission  vid  FN:s  världskonferens  mot  rasism,\r\nfrämlingsfientlighet och  relaterad  intolerans 2001\r\nrekommenderades    att    förbereda   kompletterande\r\ninternationella normer för  att stärka och uppdatera\r\ninternationella      instrument     mot      rasism,\r\nrasdiskriminering,     främlingsfientlighet      och\r\nrelaterad intolerans i alla dess aspekter.\r\nUtskottet        konstaterar       också       att\r\nEuropakonventionens   artikel   14   innehåller  ett\r\ndiskrimineringsförbud.   Även   i  EG-rätten,   till\r\nexempel artikel 13 i EG-fördraget  och  artikel 21 i\r\nEU-stadgan,     finns     bestämmelser     varigenom\r\ndiskriminering  förbjuds. Utskottet anser också  att\r\ndet  förslag till  fördrag  om  upprättande  av  ett\r\nkonstitutionellt fördrag för Europeiska unionen, som\r\nsammansatta   konstitutions-   och  utrikesutskottet\r\nbehandlat  i  betänkande  2003/04:KUU1,   innehåller\r\ntydliga    och   adekvata   bestämmelser   varigenom\r\ndiskriminering förbjuds.\r\nEtt  förbud   mot   diskriminering  finns  även  i\r\nregeringsformen.   Enligt    andra   kapitlet,   som\r\nbehandlar de grundläggande fri-  och  rättigheterna,\r\nfår   lag  eller  annan  föreskrift  inte  missgynna\r\nmedborgare  därför att han eller hon med hänsyn till\r\nras,  hudfärg   eller   etniskt   ursprung   tillhör\r\nminoritet.  I  Sverige  finns  sedan  juli 2003 även\r\nlagen  (2003:306)  om förbud mot diskriminering  som\r\nytterligare förstärker diskrimineringsskyddet.\r\n\r\nTilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterar   att   Europakonventionen  i\r\nartikel 14 innehåller ett diskrimineringsförbud. Ett\r\ntilläggsprotokoll   12   till   konventionen,    som\r\ninnehåller  ett generellt diskrimineringsförbud, har\r\nnyligen  antagits.   Enligt  utskottets  mening  har\r\ntilläggsprotokollet fått  en  mycket  allmänt hållen\r\nutformning, eftersom protokollet är avsett att täcka\r\nmånga praktiska situationer. Det reella innehållet i\r\nförbudet   kommer   därför   att  bli  beroende   av\r\nEuropadomstolens tolkning av protokollet. Därmed går\r\ndet inte heller att förutse diskrimineringsförbudets\r\nverkliga innebörd i enskilda,  konkreta  situationer\r\nförrän  det  finns  en  utvecklad  rättspraxis   med\r\navgöranden     från    Europadomstolen.    Utskottet\r\nkonstaterar att regeringen alltsedan förhandlingarna\r\nom  protokollet började  har  uttalat  sig  för  ett\r\nseparat  instrument  med  mer utvecklade och precisa\r\nbestämmelser  för  att  mer effektivt  kunna  främja\r\nkampen  mot diskriminering.  Utskottet  delar  denna\r\nuppfattning.  Protokollets  vida  tillämpningsområde\r\ngör också att staten mycket väl kan  anses  ansvarig\r\nför   handlingar   som  vidtas  av  enskilda,  t.ex.\r\nhyresvärdar,  restaurangägare   eller  arbetsgivare.\r\nEnligt  utskottets mening skall åtgärder  mot  sådan\r\ndiskriminering  i  första  hand hanteras i nationell\r\nlagstiftning.\r\n\r\nI   dagsläget   har   33   av   Europarådets    45\r\nmedlemsstater   undertecknat  tilläggsprotokoll  12.\r\nEndast fem stater  -  Bosnien-Hercegovina, Kroatien,\r\nCypern, Georgien och San  Marino  -  har ratificerat\r\nprotokollet.  Protokollet  har  ännu  inte  trätt  i\r\nkraft.  Utskottet  anser  det  rimligt att  det  får\r\nankomma på regeringen att avgöra  om  och  i så fall\r\nnär   tilläggsprotokollet   bör   undertecknas   och\r\nratificeras.\r\n\r\nSexuell läggning och könstillhörighet\r\n\r\n\r\nRätten  till  frihet  från  diskriminering  och från\r\nförföljelse   på   grund  av  sexuell  läggning  och\r\nkönstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande\r\nerkännande först under  senare  år. Sexuell läggning\r\nfinns   därför  inte  uttryckligen  upptaget   bland\r\ndiskrimineringsgrunderna   i  FN:s  konventioner  om\r\nmänskliga rättigheter. Senare  har  dock  både  FN:s\r\nkommitté för mänskliga rättigheter och kommittén för\r\nekonomiska,  sociala och kulturella rättigheter haft\r\nanledning att  fastslå att diskrimineringsförbudet i\r\nFN:s  två  centrala   konventioner   för   mänskliga\r\nrättigheter (ICCPR och ICESCR) även omfattar sexuell\r\nläggning.\r\n\r\nInte    heller    Europakonventionen   från   1950\r\ninnehåller   uttryckligen   sexuell   läggning   som\r\ndiskrimineringsgrund.  Även  här  har  senare praxis\r\nslagit  fast  att konventionens diskrimineringsskydd\r\nomfattar sexuell läggning.\r\nFrågor om skydd  mot  diskriminering  på  grund av\r\nsexuell   läggning   har   inom  Europeiska  unionen\r\ndiskuterats under senare år. Genom en ändring av EG-\r\nfördraget   1997   infördes   en  artikel   13   som\r\nfastställer en befogenhet för rådet  att  besluta om\r\nåtgärder för att bekämpa sådan diskriminering. Under\r\n2000  antogs ett direktiv (2000/78/EG) om en  allmän\r\nram  för   likabehandling  i  arbetslivet  som  även\r\nomfattar   sexuell    läggning.   Samma   år   antog\r\nministerrådet  en  gemenskapens   handlingsplan  mot\r\ndiskriminering (2001-2006) som även omfattar sexuell\r\nläggning.  Sexuell läggning finns också  upptaget  i\r\ndiskrimineringsförbudet   i   EU:s   stadga   om  de\r\ngrundläggande rättigheterna (artikel 21).\r\nSamtidigt  som skyddet mot diskriminering på grund\r\nav sexuell läggning  utvecklats  i Sverige med flera\r\nländer  så  finns det i FN-sammanhang  alltjämt  ett\r\nutbrett motstånd  mot  att ens omnämna dessa frågor.\r\nDet    är    utskottets    uppfattning     att    en\r\nattitydförändring  bland  FN:s  länder kan påskyndas\r\ngenom att frågorna successivt tas  upp  i  olika FN-\r\nforum.   I   FN:s   kommission   för   de  mänskliga\r\nrättigheterna  2000 tog Sverige initiativ  till  att\r\nföra  in ett uttryckligt  fördömande  av  summariska\r\navrättningar  av personer på grund av deras sexuella\r\nläggning  i  det  resolutionsförslag  om  summariska\r\navrättningar som  Sverige årligen lägger fram. Detta\r\nutgjorde det första  omnämnandet av sexuell läggning\r\ni en FN-resolution. Formuleringen har trots motstånd\r\nfrån vissa länder kunnat bibehållas och ingår även i\r\nden  text som antogs av  kommissionen  2003.  Vidare\r\nvalde   Sverige  vid  kommissionens  möte  2003  att\r\nuppmärksamma   frågan   genom   ett   anförande   av\r\nOmbudsmannen  mot diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning  (HomO).   Under   2004   års   session  av\r\nkommissionen   stödde   Sverige   ett  av  Brasilien\r\nframlagt    resolutionsförslag    om    skydd    mot\r\ndiskriminering  på grund av sexuell läggning.  Också\r\ndetta  bidrog,  även  om  resolutionsförslaget  inte\r\nkunde  antas  vid årets  session,  till  att  frågan\r\nfördes upp på FN:s dagordning.\r\nUtskottet  välkomnar  dessa,  om  än  långt  ifrån\r\ntillräckliga,  framgångar  vad  gäller omnämnande av\r\nsexuell  läggning  i  centrala FN-forum.  Mot  denna\r\nbakgrund  får  det  bedömas  föga  troligt  att  ett\r\nförslag om en specifik konvention mot diskriminering\r\npå  grund av sexuell läggning  och  könstillhörighet\r\nskulle   kunna   vinna   tillräckligt  gehör  i  det\r\ninternationella  samfundet.   Utskottet  förutsätter\r\ndock att Sverige kommer att fortsätta  att motarbeta\r\növergrepp  mot  och  diskriminering  av personer  på\r\ngrund av sexuell läggning varhelst det förekommer.\r\n\r\nÖvriga konventioner\r\n\r\n\r\n1989   antogs   FN:s   konvention  mot  rekrytering,\r\nanvändning,    finansiering     och    träning    av\r\nlegosoldater. Endast ett fåtal länder  har  hittills\r\nanslutit   sig   till  konventionen,  och  ingen  av\r\nEuropeiska unionens medlemsstater har gjort det.\r\n\r\nFN:s konvention för  skydd  av  migrantarbetares och\r\nderas   familjers   rättigheter   antogs   av   FN:s\r\ngeneralförsamling 1990. Konventionen  trädde i kraft\r\nden   1 juli   2003.   Utskottet   konstaterar   att\r\nkonventionen inte har ratificerats av  Sverige eller\r\nnågot annat EU-land.\r\n\r\nUtskottet   kan   vidare,  genom  t.ex.  dåvarande\r\nutrikesminister  Anna   Lindhs  skriftliga  svar  på\r\nfrågorna 2002/03:157, 2002/03:161,  2002/03:162  och\r\n2002/03:171,   konstatera   att  de  sex  stora  FN-\r\nkonventionerna  om mänskliga rättigheter,  med  sina\r\neventuella  tillhörande  fakultativa  protokoll,  är\r\nuniversella  och   ger  ett  gott  skydd,  även  för\r\npersoner som arbetar  i  ett annat land än där de är\r\nmedborgare.  Migrerande arbetares  situation  stärks\r\näven  genom  Internationella   arbetsorganisationens\r\n(ILO, International Labour Organization)  befintliga\r\nkonventioner.  Om  Sverige, eller något annat  land,\r\nskulle   ratificera   konventionen   om   migrerande\r\narbetares  och  deras  familjemedlemmars   rättsliga\r\nställning, skulle konventionen äga giltighet  bara i\r\nde  länder  som har ratificerat den. Det kan, enligt\r\nutskottets mening, sättas i fråga i vad mån detta är\r\nen ändamålsenlig ordning. Utskottet finner det också\r\ntroligt  att  Sveriges  existerande  lagstiftning  i\r\nstort  ger  ett  fullgott   rättsligt  skydd  åt  de\r\nmigrerande arbetare och deras  familjemedlemmar  som\r\nbefinner  sig i Sverige. Mot bakgrund av dessa redan\r\nexisterande skyddsmekanismer kan det ifrågasättas om\r\nSverige, och  många  andra länder, har anledning att\r\nratificera konventionen  om migrerande arbetares och\r\nderas familjemedlemmars rättsliga ställning.\r\n\r\nUtskottet   finner,   utan   att   några   specifika\r\nmotionsförslag väckts i denna  del,  också anledning\r\natt uppmärksamma att Europeiska unionen fortsatt att\r\nspela en aktiv roll i arbetet med utarbetandet av en\r\nkonvention    om   funktionshindrades   rättigheter.\r\nUnionen har lämnat  förslag  till  konventionstexten\r\nsom  utgår från uppfattningen att en  ny  konvention\r\nbör bygga  på existerande internationella normer och\r\ntydliggöra  kopplingen  mellan  funktionshinder  och\r\nmänskliga  rättigheter.   Sverige  betonar  särskilt\r\nfrågor  som icke-diskriminering,  lika  möjligheter,\r\nautonomi,  deltagande  och  integration. Arbetet med\r\nkonventionen fortsätter i en  arbetsgrupp  som  haft\r\nsitt första möte i januari 2004. I arbetsgruppen har\r\ninvalts  flera representanter för EU-länderna, bl.a.\r\nfrån Sverige. Det utkast som antogs i januari kommer\r\natt  utgöra  grunden  för  de  förhandlingar  om  en\r\nkonvention som inleds under våren.\r\n\r\nMed vad  som  ovan  anförts  anser  utskottet att de\r\nfrågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:Ju278  (v)\r\nyrkande 2, 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 1,\r\n2002/03:U313  (c)  yrkande  23,  2003/04:K418   (fp)\r\nyrkande  1, 2003/04:L350 (c) yrkande 20, 2003/04:U15\r\n(kd) yrkande  4, 2003/04:U16 (mp) yrkandena 1 och 4,\r\n2003/04:U243 (v), 2003/04:U282 (fp) yrkandena 16 och\r\n19, 2003/04:U317  (mp) yrkande 2, 2003/04:U321 (mp),\r\n2003/04:U337 (s) yrkande  2  samt  2003/04:U352 (kd)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[15]:   Parliaments''   Role   in   Strengthening\r\nDemocratic Institutions and Human Development in\r\na    Fragmented    World   (Resolution   adopted\r\nunanimously by the 108th Conference, Santiago de\r\nChile, 11 April 2003).</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nInternationella MR-instrument\r\n\r\nFörteckning över länder som ratificerat FN:s\r\nkonventioner på MR-området\r\n\r\n\r\n\r\nListan bygger på FN:s Chart of\r\nRatifications\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |International|International|Optional|Second||International|\r\nInternational     |International|Convention|\r\nConvention                       |Convention|\r\nConvention                                 |\r\nConvention   |\r\nConvention      |\r\n|                 |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Convention|\r\nConvention             |on  |on  |on  |on  |on  |on|\r\n|                 |on  |on  |to  |Protocol||on  |on  |against|the|the|the|the |\r\n|\r\n|                 |Economic,|Civil|the|to| |the |the |Apartheid|Prevention|Non-\r\nElimination                                |\r\nPolitical    |\r\nNationality     |\r\n|                 |Social|and|International|the||Elimination|Suppression|in|and\r\nApplicability                    |of  |of  |Rights|\r\nof              |\r\n|                 |and |Political|Covenant|International||of|and|Sports|Punishm\r\nthe                                   |All |of  |\r\nMarried         |\r\n|                 |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|Statutory|Ch\r\nForms   |Women|\r\nWomen           |\r\n|                 |Rights|  |Civil|on |    |Forms|of |    |the |Limitations||of\r\n|                 |    |    |and |Civil|   |of  |the |    |Crime|to |    |\r\nDiscrimination                             |    |  |\r\n|                 |    |    |Political|and||Racial|Crime| |of  |War |    |again\r\n|                 |    |    |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|Crim\r\nWomen   |    |  |\r\n|                 |    |    |    |rights|  |    |Apartheid||   |and |    |    |\r\n|                 |    |    |    |aiming|  |    |    |    |    |Crimes|  |    |\r\n|                 |    |    |    |at  |    |    |    |    |    |against| |    |\r\n|States           |    |    |    |the |    |    |    |    |    |Humanity||    |\r\n|                 |    |    |    |abolition||   |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |    |    |    |of  |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |    |    |    |the |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |    |    |    |death|   |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |    |    |    |penalty| |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention  on   |    |1   |2   |3   |4   |5   |6   |7   |8   |9   |10  |11  |\r\n|Consent     to   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|Marriage,        |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|Minimum Age for  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|Marriage   and   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|Registration of  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|Marriages        |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      14         |Afghanistan|X|X|   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Albania|X|X   |    |    |X   |    |    |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Algeria|X|Xa  |X   |    |Xb  |X   |X   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Andorra| |S   |S   |S   |S   |    |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Angola|X |X   |X   |    |    |    |X   |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Antigua| |    |    |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |\r\n|                 |and |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |Barbuda| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Argentina|X|Xa|X   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Armenia|X|X   |X   |    |X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Australia|X|Xa|X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Austria|X|Xa  |X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Azerbaijan|X|X|X   |X   |Xb  |X   |    |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bahamas| |    |    |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bahrain| |    |    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bangladesh|X|X|    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Barbados|X|X  |X   |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Belarus|X|Xa  |X   |    |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Belgium|X|Xa  |X   |X   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Belize|S |X   |    |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Benin|X  |X   |X   |    |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Bhutan|  |    |    |    |S   |    |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bolivia|X|X   |X   |    |X   |X   |X   |S   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bosnia|X |Xa  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n|                 |and |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |Herzegovina|| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Botswana||X   |    |    |X   |    |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Brazil|X |X   |    |    |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Brunei|  |    |    |    |    |    |    |    |    |X   |    |\r\n|                 |Darussalam||  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Bulgaria|X|Xa |X   |X   |Xb  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Burkina|X|X   |X   |    |X   |X   |X   |X   |    |X   |X   |\r\n|                 |Faso|    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Burma,|  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |see |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |Myanmar| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Burundi|X|X   |    |    |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Cambodia|X|X  |    |    |X   |X   |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Cameroon|X|X  |X   |    |X   |X   |S   |    |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Canada|X |Xa  |X   |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Cape|X   |X   |X   |X   |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |\r\n|                 |Verde|   |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Central|X|X   |X   |    |X   |X   |S   |    |    |X   |X   |\r\n|                 |African| |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n|                 |Republic||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Chad|X   |X   |X   |    |X   |X   |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Chile|X  |Xa  |X   |S   |Xb  |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      S          |China|X  |S   |    |    |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Colombia|X|X  |X   |X   |X   |X   |S   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Comoros| |    |    |    |S   |    |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Congo|X  |Xa  |X   |    |X   |X   |    |    |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Cook|    |    |    |    |    |    |    |    |    |X   |    |\r\n|                 |Island|  |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Costa|X  |X   |X   |X   |Xb  |X   |    |X   |    |X   |X   |\r\n|                 |Rica|    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |Côte|X   |X   |X   |    |X   |    |    |X   |    |X   |X   |\r\n|                 |d'Ivoire||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Croatia|X|Xa  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Cuba|    |    |    |    |X   |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Cyprus|X |X   |X   |X   |Xb  |    |S   |X   |    |X   |X   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |Czech|X  |Xa  |X   |    |Xb  |X   |X   |X   |X   |X   |X   |\r\n|                 |Republic||    |    |    |    |    |    |    |    |    |    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention\r\n|                        Convention| |     |     |             |\r\n|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel\r\n|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |\r\n|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |\r\n|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |\r\n|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |\r\n|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|\r\n|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |\r\n|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |\r\n|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |\r\n|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |\r\n|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |\r\n|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |\r\n|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |S    |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xe   |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |     |S    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xe   |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |S    |     |     |     |     |     |S    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |International|International|Optional|Second||Internati\r\nInternational                        |Convention|Convention|\r\nConvention          |Convention\r\n|\r\nConvention                    |\r\n|                 |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conven\r\non                  |on   |on |\r\n|                 |     |on   |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|the|\r\n|                 |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Apartheid|Pr\r\nElimination               |\r\nPolitical                     |\r\n|                 |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppression\r\nof                  |of   |\r\nRights                        |\r\n|                 |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Sports|\r\nof                            |\r\n|                 |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of   |\r\nWomen                         |\r\n|                 |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |the  |\r\n|                 |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Crime|\r\nDiscrimination            |   |\r\n|                 |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of   |\r\n|                 |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||Genoc\r\n|                 |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |     |\r\n|                 |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |death|     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention on    |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8    |\r\n|     the         |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|Nationality of   |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|Married Women    |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Registration||   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      13         |14   |Dem. |X    |X    |     |     |     |     |     |X    |\r\n|                 |     |People's|  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |Korea|     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Dem. |X    |X    |X    |     |X    |X    |S    |X    |\r\n|                 |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |the  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |Congo|     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Denmark|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |Djibouti|X |X    |X    |X    |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Dominica|X |X    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Dominican|X|X    |X    |     |X    |     |     |S    |\r\n|                 |     |Republic|  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Ecuador|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |     |Egypt|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     | El  |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |X    |\r\n|                 |     |Salvador|  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Equatorial|X|X   |X    |     |X    |     |X    |     |\r\n|                 |     |Guinea|    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Eritrea|X  |X    |     |     |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Estonia|X  |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Ethiopia|X |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Fed. |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |States|    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |Micronesia||     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Fiji |     |     |     |     |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |Finland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |France|X   |X    |X    |     |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Gabon|X    |X    |     |     |X    |X    |S    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Gambia|X   |Xa   |X    |     |X    |X    |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Georgia|X  |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Germany|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |Ghana|X    |Xa   |X    |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |     |Greece|X   |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |S    |Grenada|X  |X    |     |     |S    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Guatemala|X|X    |X    |     |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |Guinea|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      S          |X    |Guinea-|X  |S    |S    |S    |S    |     |S    |     |\r\n|                 |     |Bissau|    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Guyana|X   |Xa   |X    |     |X    |X    |X    |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Haiti|     |X    |     |     |X    |X    |S    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Holy |     |     |     |     |X    |     |     |     |\r\n|                 |     |See  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Honduras|X |X    |S    |S    |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Hungary|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |X    |S    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Iceland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |X    |India|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      S          |     |Indonesia| |     |     |     |X    |     |X    |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Iran |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |\r\n|                 |     |Islamic|   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                 |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Iraq |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |     |Ireland|X  |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |     |Israel|X   |X    |     |     |X    |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|      X          |S    |Italy|X    |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                 |S\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention|Slavery1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention|\r\nConvention                     |     |     |\r\n|against|ConventionProtocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rela\r\n|Torture|of amending|of |on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |\r\n|and  |1926 the   |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |\r\n|Other|     1926  |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |\r\n|Cruel,|    Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|   |     |\r\n|Inhuman|         |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|\r\n|or   |           |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |\r\n|Degrading|       |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |\r\n|Treatment|       |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |\r\n|or   |           |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |\r\n|Punishment|      |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |\r\n|     |           |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |\r\n|     |           |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15   |16    17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X     X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |S          |     |X    |     |S    |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X     X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |S    |     |     |S    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X          |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |           |     |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X     X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X          |     |X    |S    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xe   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |           |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X          |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |     |     |S    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |X    |     |S    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |           |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |X     X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |           |     |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |S          |     |X    |S    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |           |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X     X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X     X    |X    |X    |X    |S    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X     X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |International|International|Optional|Second||Inter\r\nInternational                            |Convention|Convention|\r\nConvention              |Convention\r\n|\r\nConvention                        |\r\n|                     |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co\r\non                      |on   |on |\r\n|                     |States|on  |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|\r\n|                     |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Aparthei\r\nElimination                   |\r\nPolitical                         |\r\n|                     |     |Social|and |International|the||Elimination|Suppres\r\nof                      |of   |\r\nRights                            |\r\n|                     |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Spo\r\nof                                |\r\n|                     |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of\r\nWomen                             |\r\n|                     |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |th\r\n|                     |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Cr\r\nDiscrimination                |   |\r\n|                     |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of\r\n|                     |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||G\r\n|                     |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |\r\n|                     |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |death|     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention on the    |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8\r\n|Nationality    of    |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|Married Women        |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Registration||   |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        13           |14   |Jamaica|X  |X    |     |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Japan|X    |X    |     |     |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Jordan|X   |X    |     |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Kazakstan|S|S    |     |     |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Kenya|X    |X    |     |     |X    |S    |S    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Kiribati|  |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Kuwait|X   |X    |     |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Kyrgyzstan|X|X   |X    |     |X    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Lao  |S    |S    |     |     |X    |X    |     |X\r\n|                     |     |People s|  |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Dem. |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Rep. |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Latvia|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Lebanon|X  |X    |     |     |X    |     |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Lesotho|X  |X    |X    |     |X    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Liberia|S  |S    |     |     |X    |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Libyan|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n|                     |     |Arab |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Jamahiriya||     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Liechtenstein|X|Xa|X   |X    |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Lithuania|X|X    |X    |X    |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Luxembourg|X|Xa  |X    |X    |Xb   |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Madagascar|X|X   |X    |     |X    |X    |S    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        S            |     |Malawi|X   |X    |X    |     |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Malaysia|  |     |     |     |     |     |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Maldives|  |     |     |     |X    |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Mali |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Malta|X    |Xa   |X    |X    | Xb  |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Marshall|  |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Islands|   |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Mauritania||     |     |     |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Mauritius|X|X    |X    |     |X    |     |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Mexico|X   |X    |X    |     | Xb  |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Monaco|X   |X    |     |X    | Xb  |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Mongolia|X |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |X    |Morocco|X  |X    |     |     |X    |     |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Mozambique||X    |     |X    |X    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Myanmar|   |     |     |     |     |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Namibia|X  |X    |X    |X    |X    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Nauru|     |S    |S    |     |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Nepal|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Netherlands|X|Xa |X    |X    |Xb   |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |X    |New  |X    |Xa   |X    |X    |X    |     |     |X\r\n|                     |     |Zealand|   |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Nicaragua|X|X    |X    |S    |X    |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Niger|X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |X    |Nigeria|X  |X    |     |     |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Niue |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Norway|X   |Xa   |X    |X    |Xb   |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention\r\nConvention                     |     |     |     |\r\n|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel\r\n|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |\r\n|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |\r\n|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |\r\n|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |\r\n|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|\r\n|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |\r\n|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |\r\n|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |\r\n|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |\r\n|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |\r\n|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |\r\n|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xd   |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |S    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |S    |S    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |     |     |     |S    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |S    |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |X    |X    |S    |     |     |X    |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xe   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |     |S    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |International|International|Optional|Second||Interna\r\nInternational                          |Convention|Convention|\r\nConvention            |Convention\r\n|\r\nConvention                      |\r\n|                   |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conv\r\non                    |on   |on |\r\n|                   |     |on   |on   |to   |Protocol| |on    |on   |against|th\r\n|                   |     |Economic,|Civil|the|to |    |the   |the  |Apartheid|\r\nElimination                 |\r\nPolitical                       |\r\n|                   |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppressi\r\nof                    |of   |\r\nRights                          |\r\n|                   |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Sport\r\nof                              |\r\n|                   |     |Cultural|Rights|on|Covenant||All   |Punishment||of\r\nWomen                           |\r\n|                   |     |Rights|    |Civil|on   |    |Forms |of   |     |the\r\n|                   |     |     |     |and  |Civil|    |of    |the  |     |Crim\r\nDiscrimination              |   |\r\n|                   |     |     |     |Political|and|  |Racial|Crime|     |of\r\n|                   |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||Gen\r\n|                   |     |     |     |     |rights|   |      |Apartheid| |\r\n|                   |     |     |     |     |aiming|   |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |at   |    |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |the  |    |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |abolition||      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |of   |    |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |the  |    |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |death|    |      |     |     |\r\n|                   |     |     |     |     |penalty|  |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention on the  |Convention||1    |2    |3    |4   |5     |6    |7    |8\r\n|Nationality   of   |on   |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|Married Women      |Consent|   |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |to   |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Marriage,| |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Minimum|   |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Age  |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |for  |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Marriage|  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |and  |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Registration||   |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |of   |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |Marriages| |     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       13          |14   |Oman |     |     |     |    |X     |X    |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Pakistan|  |     |     |    |X     |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       S           |     |Palau|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Panama|X   |X    |X    |X   |X     |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Papua|     |     |     |    |X     |     |     |X\r\n|                   |     |New  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Guinea|    |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Paraguay|X |X    |X    |X   |X     |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Peru |X    |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Philippines|X|Xa |X    |    |X     |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |X    |Poland|X   |Xa   |X    |S   |Xb    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Portugal|X |X    |X    |X   |Xb    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       S           |     |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Qatar|     |     |     |    |X     |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Republic|X |Xa   |X    |    |Xb    |     |     |X\r\n|                   |     | of  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Korea|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Republic|X |X    |     |    |X     |     |     |X\r\n|                   |     | of  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Moldova|   |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Romania|X  |X    |X    |X   |Xb    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Russian|X  |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X\r\n|                   |     |Federation||     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Ruwanda|X  |X    |     |    |X     |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |     |     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Saint|     |     |     |    |      |     |X    |\r\n|                   |     |Kitts|     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Nevis|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Saint|     |     |     |    |X     |     |S    |\r\n|                   |     |Lucia|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Saint|X    |X    |X    |    |X     |X    |     |X\r\n|                   |     |Vincent|   |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |  &  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |the  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Grenadines||     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Samoa|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |X    |San  |X    |X    |X    |S   |X     |     |     |\r\n|                   |     |Marino|    |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Sao  |S    |S    |S    |S   |S     |X    |     |\r\n|                   |     |Tome |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Principe|  |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Saudi|     |     |     |    |X     |     |     |X\r\n|                   |     |Arabia|    |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Senegal|X  |Xa   |X    |    |Xb    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Serbia|X   |X    |X    |X   |Xb    |X    |X    |X\r\n|                   |     |and  |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Montenegro||     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Seychelles|X|X   |X    |X   |X     |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Sierra|X   |X    |X    |    |X     |     |S    |\r\n|                   |     |Leone|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Singapore| |     |     |    |      |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Slovakia|X |Xa   |X    |X   |Xb    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Slovenia|X |Xa   |X    |X   |Xb    |X    |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Solomon|X  |     |     |    |X     |     |     |\r\n|                   |     |Islands|   |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Somalia|X  |X    |X    |    |X     |X    |S    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |South|S    |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X\r\n|                   |     |Africa|    |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Spain|X    |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |X    |Sri  |X    |Xa   |X    |    |X     |X    |     |X\r\n|                   |     |Lanka|     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |S    |Sudan|X    |X    |     |    |X     |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Suriname|X |X    |X    |    |X     |X    |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Swaziland| |     |     |    |X     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |     |Sweden|X   |Xa   |X    |X   |Xb    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|       X           |X    |Switzerland|X|Xa |     |X   |Xb    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Syrian|X   |X    |     |    |X     |X    |X    |X\r\n|                   |     |Arab |     |     |     |    |      |     |     |\r\n|                   |     |Rep. |     |     |     |    |      |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Tajikistan|X|X   |X    |    |X     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                   |     |Thailand|X |X    |     |    |X     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention\r\n|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel\r\n|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |\r\n|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |\r\n|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |\r\n|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |\r\n|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|\r\n|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |\r\n|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |\r\n|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |\r\n|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |\r\n|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |\r\n|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |\r\n|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |S    |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |X    |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |S    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |S    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xe   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S    |X    |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |     |     |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|||||||||||||||Thailand|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |International|International|Optional|Second||Inter\r\nInternational                            |Convention|Convention|\r\nConvention              |Convention\r\n|\r\nConvention                        |\r\n|                     |     |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co\r\non                      |on   |on |\r\n|                     |States|on  |on   |to   |Protocol|  |on   |on   |against|\r\n|                     |     |Economic,|Civil|the|to |     |the  |the  |Aparthei\r\nElimination                   |\r\nPolitical                         |\r\n|                     |     |Social|and |International|the||Elimination|Suppres\r\nof                      |of   |\r\nRights                            |\r\n|                     |     |and  |Political|Covenant|International||of|and|Spo\r\nof                                |\r\n|                     |     |Cultural|Rights|on|Covenant| |All  |Punishment||of\r\nWomen                             |\r\n|                     |     |Rights|    |Civil|on   |     |Forms|of   |     |th\r\n|                     |     |     |     |and  |Civil|     |of   |the  |     |Cr\r\nDiscrimination                |   |\r\n|                     |     |     |     |Political|and|   |Racial|Crime|    |of\r\n|                     |     |     |     |Rights|Political||Discrimination|of||G\r\n|                     |     |     |     |     |rights|    |     |Apartheid| |\r\n|                     |     |     |     |     |aiming|    |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |at   |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |abolition| |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |of   |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |the  |     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |death|     |     |     |     |\r\n|                     |     |     |     |     |penalty|   |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention  on  the  |Convention||1    |2    |3    |4    |5    |6    |7    |8\r\n|Nationality      of  |on   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|Married Women        |Consent|   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |to   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriage,| |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Minimum|   |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Age  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |for  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriage|  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |and  |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Registration||   |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |of   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |Marriages| |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        13           |14   |The  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |former|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Yugoslav|  |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Republic|X |X    |X    |X    |Xb   |X    |     |X\r\n|                     |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Macedonia| |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Timor-|X   |X    |     |X    |X    |     |     |\r\n|                     |     |Leste|     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Togo |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Tonga|     |     |     |     |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Trinidad|X |X    |     |     |X    |X    |X    |X\r\n|                     |     |and  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Tobago|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Tunisia|X  |Xa   |     |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Turkey|X   |X    |     |     |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Turkmenistan|X|X |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Tuvalu|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Uganda|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Ukraine|X  |Xa   |X    |     |Xb   |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |United|    |     |     |     |X    |X    |     |\r\n|                     |     |Arab |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Emirates|  |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |United|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Kingdom|   |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Great|     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Britain|   |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |and  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Nothern|X  |Xa   |     |X    |X    |     |     |X\r\n|                     |     |Ireland|   |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |United|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |Republic|  |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |X    | of  |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X\r\n|                     |     |Tanzania|  |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |United|S   |Xa   |     |     |X    |     |     |X\r\n|                     |     |States|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|        X            |     | of  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |America|   |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |S    |Uruguay|X  |X    |X    |X    |Xb   |     |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        S            |     |Uzbekistan|X|X   |X    |     |X    |     |     |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Vanuatu|   |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Venezuela|X|X    |X    |X    |Xb   |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |Viet |X    |X    |     |     |X    |X    |     |X\r\n|                     |     |Nam  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Yemen|X    |X    |     |     |X    |X    |S    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |Zambia|X   |X    |X    |     |X    |X    |X    |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |     |Zimbabwe|X |Xa   |     |     |X    |X    |X    |X\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        X            |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |TOTAL|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |NUMBER|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     | OF  |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|                     |     |STATES|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|                     |     |PARTIES|148|151  |104  |52   |169  |101  |58   |13\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|        72           |51   |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n| X Ratification, accession, approval, notification or succession, acceptance o\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|S Signature not yet followed by ratification.                     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention\r\nConvention                     |     |     |     |                   |\r\n|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel\r\n|Torture|of |amending|of|on   |the  |the  |to   |to   |to   |the  |     |     |\r\n|and  |1926 |the  |1926 |the  |Suppression|Reduction|the|the|the|rights||     |\r\n|Other|     |1926 |as   |Abolition|of|of  |Status|Status|Status|of|     |     |\r\n|Cruel,|    |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|  |     |\r\n|Inhuman|   |     |     |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|\r\n|or   |     |     |     |the  |in   |     |Persons|   |     |and  |     |     |\r\n|Degrading| |     |     |Slave|Persons|   |     |     |     |the  |     |     |\r\n|Treatment| |     |     |Trade,|and |     |     |     |     |members|   |     |\r\n|or   |     |     |     |and  |of   |     |     |     |     |of   |     |     |\r\n|Punishment||     |     |Institutions|the||     |     |     |their|     |     |\r\n|     |     |     |     |and  |Exploitation||   |     |     |families|  |     |\r\n|     |     |     |     |Practices|of|    |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Similar|the|     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |to   |Prostitution||   |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |Slavery|of |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |Others|    |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15   |16   |17   |18   |19   |20   |21   |22   |23   |24   |25   |26   |27   |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |S    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |X    |X    |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xd   |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |X    |X    |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|Xd   |X    |X    |X    |X    |     |X    |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |X    |X    |     |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xd   |X    |X    |X    |X    |     |     |     |     |X    |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |S    |     |X    |X    |     |X    |     |X    |X    |X    |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Xc   |     |     |     |     |X    |     |     |     |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |X    |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |     |X    |     |     |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|X    |     |     |X    |X    |     |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |X    |X    |     |X    |X    |X    |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n|     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|134  |78   |59   |95   |119  |76   |27   |55   |142  |141  |25   |     |     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|a  Declaration  recognizing  the competence of the Human Rights Committee unde\r\n|International Covenant on Civil and Political Rights.             |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|b Declaration recognizing the competence of the Committee on the Elimination o\r\n|under  article 14 of the International  Convention  on  the  Elimination  of\r\n|Discrimination.                |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|c Declaration recognizing the competence of the Committee against Torture unde\r\n|the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|d Declaration under article 21 only.                              |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|e Declaration under article 22 only.                              |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|* Convention No. 11, the Convention on the Elimination of all Forms of Discrim\r\n|is not valid between Sweden and the Maldives.                     |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Folkrätten i framtiden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U212 yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och 3, 2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och 10, 2002/03:U322 yrkande 17, 2003/04:U15 yrkande 1, 2003/04:U215, 2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246 yrkandena 5 och 6, 2003/04:U282 yrkandena 8 och 9, 2003/04:U289 yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 och 2003/04:U352 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "E284DDCF-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "46",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "47",
                    "95",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E284DDCF-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kampen mot terrorismen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U212 yrkandena 10-12, 2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U249 yrkandena 5 och 7, 2002/03:U277 yrkande 1, 2002/03:U304 yrkande 3, 2003/04:U282 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:U352 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "E284DDD0-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "11",
                    "0",
                    "6",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "45",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "24",
                    "20",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E284DDD0-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Israel och Palestina",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U231 yrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena 1, 2 och 5, 2002/03:U275 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283 yrkande 2, 2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U289 yrkandena 5 och 6, 2003/04:U302 yrkande 1, 2003/04:U311 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U313 yrkandena 1-4 och 2003/04:U340 yrkandena 3-5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E284DDD1-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (mp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "130",
                      "0",
                      "0",
                      "14"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "47",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "19",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "42",
                      "0",
                      "4",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "28",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "13",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "215",
                      "13",
                      "79",
                      "42"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "130",
                      "0",
                      "0",
                      "14"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "1",
                      "0",
                      "46",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "19",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "45",
                      "1",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "28",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "0",
                      "12",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "174",
                      "45",
                      "87",
                      "43"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E284DDD1-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Internationella brottmålsdomstolen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U258 yrkande 2, 2002/03:U297 yrkandena 2, 5, 6 och 8, 2003/04:U14 yrkande 9, 2003/04:U16 yrkande 2 och 2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Traktaträtt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U313 yrkande 23, 2003/04:U15 yrkande 4, 2003/04:U282 yrkande 16, 2003/04:U317 yrkande 2 och 2003/04:U352 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Tilläggsprotokoll till Europakonventionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju278 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "E284DDD4-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "37",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E284DDD4-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Tilläggsprotokoll till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U16 yrkande 1 och 2003/04:U243.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "E284DDD5-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "36",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E284DDD5-9823-11D8-AF5F-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "FN:s konvention om migrantarbetares och deras familjers rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U321.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Sexuell läggning och könstillhörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U287 yrkande 1, 2003/04:K418 yrkande 1, 2003/04:L350 yrkande 20, 2003/04:U16 yrkande 4, 2003/04:U282 yrkande 19 och 2003/04:U337 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Folkrätten i framtiden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Folkrätten i framtiden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Folkrätten i framtiden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kampen mot terrorismen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kampen mot terrorismen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Israel och Palestina",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Israel och Palestina",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Israel och Palestina",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Israel och Palestina",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Internationella brottmålsdomstolen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Tilläggsprotokoll till Europakonventionen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Tilläggsprotokoll till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "FN:s konvention om migrantarbetares och deras familjers rättigheter",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Sexuell läggning och könstillhörighet",
          "partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 09:26:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om folkrätt. Motionerna handlar bland annat om avvägningen mellan människors säkerhet och staters suveränitet. Andra motioner handlar om Internationella brottmålsdomstolen och folkrättsliga frågeställningar kring konflikten Israel-Palestina. Ett antal motioner handlar om specifika FN-konventioner. Motionerna lämnades in bland annat under allmänna motionstiden 2002 och 2003. ",
          "dok_id": "GR01UU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om folkrätt (UU11)",
          "dok_id": "GR01UU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 09:26:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om folkrätt. Motionerna handlar bland annat om avvägningen mellan människors säkerhet och staters suveränitet. Andra motioner handlar om Internationella brottmålsdomstolen och folkrättsliga frågeställningar kring konflikten Israel-Palestina. Ett antal motioner handlar om specifika FN-konventioner. Motionerna lämnades in bland annat under allmänna motionstiden 2002 och 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01UU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om folkrätt (UU11)",
          "dok_id": "GR01UU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_11.docx",
          "filstorlek": "222863",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Folkrätt",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B17CA8E4-00A9-42E0-97E7-3CB6CEEFD274"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_11.pdf",
          "filstorlek": "2486321",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_uu_11",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/219D82A7-BD37-4035-B76D-EA0F6AC26C93"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju278",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U212 FN och internationell säkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02U212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U212",
          "ref_dok_titel": "FN och internationell säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U228 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U228",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U231 Israel - Palestina",
          "ref_dok_id": "GQ02U231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U231",
          "ref_dok_titel": "Israel - Palestina",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U245 Palestinafrågan",
          "ref_dok_id": "GQ02U245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U245",
          "ref_dok_titel": "Palestinafrågan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U249 För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02U249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U249",
          "ref_dok_titel": "För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U258 Kurdistan",
          "ref_dok_id": "GQ02U258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U258",
          "ref_dok_titel": "Kurdistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U275 Mellanöstern",
          "ref_dok_id": "GQ02U275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U275",
          "ref_dok_titel": "Mellanöstern",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U276 Irak",
          "ref_dok_id": "GQ02U276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U276",
          "ref_dok_titel": "Irak",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U277 USA:s utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02U277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U277",
          "ref_dok_titel": "USA:s utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U280 Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02U280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U280",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U283 Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_id": "GQ02U283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U283",
          "ref_dok_titel": "Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U287 Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_id": "GQ02U287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U287",
          "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, S, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U297 Afghanistan",
          "ref_dok_id": "GQ02U297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U297",
          "ref_dok_titel": "Afghanistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U304 Västsahara",
          "ref_dok_id": "GQ02U304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U304",
          "ref_dok_titel": "Västsahara",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U313 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U322",
          "ref_dok_titel": "Sverige i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U14 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U15 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U16 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U215 Folkrätten",
          "ref_dok_id": "GR02U215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U215",
          "ref_dok_titel": "Folkrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U238 Ett reformerat FN",
          "ref_dok_id": "GR02U238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U238",
          "ref_dok_titel": "Ett reformerat FN",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U243 Tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna",
          "ref_dok_id": "GR02U243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U243",
          "ref_dok_titel": "Tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U246 Förenta nationerna",
          "ref_dok_id": "GR02U246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U246",
          "ref_dok_titel": "Förenta nationerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U259 Palestina",
          "ref_dok_id": "GR02U259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U259",
          "ref_dok_titel": "Palestina",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U282 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02U282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U282",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U289 Utveckling mot frihet, fred och demokrati i Mellanöstern",
          "ref_dok_id": "GR02U289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U289",
          "ref_dok_titel": "Utveckling mot frihet, fred och demokrati i Mellanöstern",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U302 Våld mot fredsaktivister",
          "ref_dok_id": "GR02U302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U302",
          "ref_dok_titel": "Våld mot fredsaktivister",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U311 Konflikten mellan Israel och Palestina",
          "ref_dok_id": "GR02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Konflikten mellan Israel och Palestina",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U313 Israels murbygge på palestinskt område",
          "ref_dok_id": "GR02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Israels murbygge på palestinskt område",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U317 Privata aktörer med militära uppdrag",
          "ref_dok_id": "GR02U317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U317",
          "ref_dok_titel": "Privata aktörer med militära uppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U321 FN:s konvention om migrantarbetare",
          "ref_dok_id": "GR02U321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U321",
          "ref_dok_titel": "FN:s konvention om migrantarbetare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U335 Förenta Nationerna i en globaliserad värld",
          "ref_dok_id": "GR02U335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U335",
          "ref_dok_titel": "Förenta Nationerna i en globaliserad värld",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U337 Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_id": "GR02U337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U337",
          "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U340 Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_id": "GR02U340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U340",
          "ref_dok_titel": "Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U352 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02U352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U352",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-05",
          "ref_dok_id": "GR09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2004-05-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}