{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286979",
      "dok_id": "GR01UU10",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:45",
      "titel": "Verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UU10</div><h1>Verksamheten i Europeiska unionen under 2003</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens\r\nskrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten inom\r\nEuropeiska  unionen  under   2003   samt  ett  antal\r\nmotioner från allmänna motionstiden 2002  respektive\r\n2003   som   innehåller  yrkanden  med  avseende  på\r\nsamarbetet inom Europeiska unionen samt två motioner\r\nsom väckts med anledning av skrivelse 2003/04:60.\r\nUtrikesutskottet har berett övriga berörda utskott\r\ntillfälle   att    vad    avser    sina   respektive\r\nberedningsområden yttra sig över skrivelsen  samt de\r\nmotioner som behandlas i anslutning till denna.  EU-\r\nnämnden  har  beretts  tillfälle  att yttra sig över\r\nskrivelsen.    Yttranden    har    inkommit     från\r\nkonstitutionsutskottet,             finansutskottet,\r\narbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden.  Förutom att\r\ndessa    yttranden   citeras   eller   refereras   i\r\nbetänkandet   är   de   i  sin  helhet  fogade  till\r\nbetänkandet.\r\nI föreliggande betänkande tar utskottet upp frågor\r\nkring den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken\r\n(GUSP)  till  särskild behandling.  Utrikesutskottet\r\ntar   även   upp   frågor    som    gäller    övriga\r\nsamarbetsområden  i anslutning till de motioner  som\r\nhar väckts. Till följd  av  att konventet om Europas\r\nframtid    avslutades    under    2003    men    att\r\nregeringskonferensen  inte kunde avslutas  har  även\r\nfrågor kring EU:s framtid  givits omfattande utrymme\r\ni betänkandet.\r\nTill betänkandet har fogats 19 reservationer och 2\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Europeiska rådet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U208 yrkande 1.\r\n\r\n2. Utvidgningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K419 yrkande 2.\r\n\r\n3. Ekonomiskt samarbete och ekonomisk\r\npolitik\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna    2003/04:U18\r\nyrkandena 6 och 12 samt 2003/04:U19 yrkande 3.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. Konventet och regeringskonferensen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K206,\r\n2002/03:K238    yrkandena    1-3,    2002/03:K288\r\nyrkandena  1  och  2,  2002/03:Fi289  yrkande  1,\r\n2002/03:U323 yrkande  17,  2002/03:U324 yrkandena\r\n3-5, 2002/03:U326 yrkandena  13,  14,  17, 19, 20\r\noch  23,  2003/04:K209,  2003/04:U18  yrkande  1,\r\n2003/04:U19 yrkande 4 samt 2003/04:U211 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 2 (v, mp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n5. Folkomröstning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 1.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\n\r\n6. Europeiska unionens förbindelser med\r\nomvärlden\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U206\r\nyrkandena  1-3 och  5,  2002/03:U228  yrkande  4,\r\n2002/03:U245  yrkande  3, 2002/03:U277 yrkande 2,\r\n2002/03:U280 yrkandena 2, 3, 8, 9, 11, 13 och 14,\r\n2002/03:U299 yrkandena 4-7,  2002/03:U326 yrkande\r\n3, 2002/03:Fö261 yrkande 6, 2003/04:K419  yrkande\r\n8, 2003/04:U14 yrkande 10, 2003/04:U17 yrkande 7,\r\n2003/04:U18 yrkande 3, 2003/04:U19 yrkandena 5, 8\r\noch  10, 2003/04:U203 yrkandena 3, 5, 12 och  13,\r\n2003/04:U208  yrkandena 2-5, 2003/04:U211 yrkande\r\n4, 2003/04:U256  yrkande  3, 2003/04:U259 yrkande\r\n6, 2003/04: U282 yrkandena 4 och 21, 2003/04:U289\r\nyrkande 3, 2003/04:U292 yrkandena  1,  3  och  4,\r\n2003/04:U325  yrkande  3, 2003/04:U329 yrkande 4,\r\n2003/04:U340 yrkande 1,  2003/04:U342  yrkande 1,\r\n2003/04:U348 yrkande 30, 2003/04:U350 yrkandena 6\r\noch 7 samt 2003/04:Fö242 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\nReservation 6 (v, mp)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n7. Ökade internationella åtaganden och\r\nsvenska försvarsmakten\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U256 yrkande 4.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n8. EU:s bilaterala relationer\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U231\r\nyrkande 9, 2002/03:U281  yrkande  7, 2002/03:U295\r\nyrkande  4, 2002/03:U322 yrkande 14  2003/04:U248\r\nyrkande 3 samt 2003/04:U339 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 9 (v)\r\n\r\n9. Wider Europe\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande\r\n5, 2003/04:U19  yrkandena  2  och 7, 2003/04:U220\r\nyrkandena 7 och 8, 2003/04:U249  yrkandena  2 och\r\n3,   2003/04:U329  yrkande  6  samt  2003/04:U342\r\nyrkande 2.\r\nReservation 10 (m)\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n10. Turkiet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:U286\r\nyrkandena 1 och 6 samt 2003/04:U19 yrkande 1.\r\n\r\n11. Irak\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 9.\r\nReservation 13 (m, fp, kd)\r\n\r\n12. Den gemensamma handelspolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U18 yrkande\r\n2, 2003/04:U19 yrkande 6, 2003/04:U348 yrkande 28\r\nsamt 2003/04:U351 yrkande 1.\r\nReservation 14 (fp) - motiv\r\n\r\n13. Sysselsättning och socialpolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:U18 yrkandena\r\n10 och 11.\r\nReservation 15 (m, fp, kd)\r\n\r\n14. Arbetstidsdirektivet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 11.\r\nReservation 16 (m)\r\n\r\n15. Tjänstedirektivet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 12.\r\n\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n16. Fri abort\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:U235\r\nyrkande 2 och 2003/04:U276 yrkande 2.\r\n\r\n17. Jordbruk, fiske och miljö\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U324\r\nyrkande    17,    2002/03:U326     yrkande    10,\r\n2002/03:MJ428   yrkande   50   samt   2003/04:U18\r\nyrkandena 4 och 5.\r\nReservation 18 (c)\r\nReservation 19 (mp)\r\n\r\n18. Konsumentpolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:U18 yrkande 7.\r\n\r\n19. Människohandel och narkotikafrågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2003/04:U18\r\nyrkandena 8 och 9 samt 2003/04:U339  yrkandena  1\r\noch 2.\r\n\r\n20. Regeringens skrivelse 2003/04:60\r\nBerättelse om verksamheten inom den\r\nEuropeiska unionen under 2003\r\n\r\nRiksdagen   lägger  skrivelse  2003/04:60  till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n\r\nStockholm den 27 april 2004\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Urban\r\nAhlin (s), Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m),  Berndt\r\nEkholm (s), Carl B Hamilton (fp), Alice Åström  (v),\r\nKent   Härstedt  (s),  Anders  Sundström  (s),  Agne\r\nHansson  (c),  Kenneth  G Forslund (s), Ewa Björling\r\n(m), Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Anita\r\nJohansson (s), Birgitta Ohlsson  (fp) och Mats Odell\r\n(kd).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUU10\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI   detta   betänkande   behandlar  utrikesutskottet\r\nregeringens  skrivelse  2003/04:60   Berättelse   om\r\nverksamheten inom Europeiska unionen under 2003 samt\r\nett  antal  motioner från allmänna motionstiden 2002\r\nrespektive 2003 som innehåller yrkanden med avseende\r\npå  samarbetet  inom  Europeiska  unionen  samt  två\r\nmotioner  som  väckts  med  anledning  av  skrivelse\r\n2003/04:60.\r\nUtrikesutskottet   har   berett   övriga   utskott\r\ntillfälle  att  yttra  sig  över  skrivelsen samt de\r\nmotioner som behandlas i anslutning  till denna i de\r\ndelar   som  har  samband  med  respektive  utskotts\r\nberedningsområde.   Även   EU-nämnden   har  beretts\r\ntillfälle    att    yttra   sig   över   skrivelsen.\r\nUtrikesutskottet   har   erhållit   yttranden   över\r\nskrivelsen        jämte        motioner         från\r\nkonstitutionsutskottet,             finansutskottet,\r\narbetsmarknadsutskottet    samt    yttrande     över\r\nskrivelsen  från  EU-nämnden.  I  de frågor som inte\r\nfaller      inom      utrikesutskottets      primära\r\nberedningsområde  har  relevanta avsnitt ur de andra\r\nutskottens  yttranden  refererats   eller   citerats\r\nrelativt utförligt. Yttrandena återges också  i  sin\r\nhelhet  i bilagor till betänkandet. Även bedömningar\r\ni de övergripande  frågor som faller inom respektive\r\nutskotts  beredningsområde  och  som  utskotten  har\r\npresenterat    i    sina   yttranden   redovisas   i\r\nbetänkandet. Därutöver  har  utrikesutskottet även i\r\nvissa fall refererat eller citerat  egna betänkanden\r\neller betänkanden från andra utskott  i de delar som\r\nberör  frågor  som  även  behandlas  i  föreliggande\r\nbetänkande.\r\n\r\nUtskottet har i samband med beredningen av  ärendet,\r\noch  avsnittet  om  EU:s förbindelser med omvärlden,\r\nerhållit  en  föredragning  den  20  april  2004  av\r\nambassadören och  departementsrådet  Anders  Bjurner\r\noch kanslirådet Anna-Karin Holm-Ericson.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt   10   kap.   1   §  riksdagsordningen  skall\r\nregeringen fortlöpande informera  riksdagen  om  vad\r\nsom  sker  inom  ramen  för  samarbetet i Europeiska\r\nunionen  samt  varje  år  till  riksdagen  lämna  en\r\nskrivelse   med   berättelse  över  verksamheten   i\r\nEuropeiska  unionen.   Med   regeringens   skrivelse\r\n2003/04:60   har   regeringen   lämnat  den  avsedda\r\nredogörelsen till riksdagen gällande år 2003.\r\n\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten inom\r\nEuropeiska  unionen  under  2003 behandlar  samtliga\r\nsamarbetsområden  inom  EU, varav  kan  nämnas  EU:s\r\növergripande utveckling,  det ekonomiska och sociala\r\nsamarbetet, unionens förbindelser med omvärlden, det\r\nrättsliga  och  inrikes  samarbetet   samt  unionens\r\ninstitutioner.\r\n\r\nVerksamheten  under  2003 präglades av  arbetet  i\r\nkonventet och regeringskonferensen.  Arbetet med ett\r\nnytt  fördrag,  syftar  bl.a.  till  ett effektivare\r\nbeslutsfattande i den utvidgade unionen.  Under året\r\nantogs  för  första  gången ett strategiskt treårigt\r\narbetsprogram för rådet,  samt  en säkerhetsstrategi\r\nför unionen. Anslutningsfördraget  med  de  tio  nya\r\nmedlemsstaterna   -   Cypern,   Estland,   Lettland,\r\nLitauen,   Malta,   Polen,   Slovakien,   Slovenien,\r\nTjeckien  och  Ungern - undertecknades den 14  april\r\n2004.\r\nSkrivelsen redovisar  också  att  arbetet  med att\r\nfrämja   en   hållbar   utveckling,  där  ekonomiska\r\nreformer, sysselsättning  och  sociala  frågor  samt\r\nmiljöhänsyn kopplas samman, fortsatte inom ramen för\r\nden s.k. Lissabonstrategin.\r\nI  bilagor redovisas bl.a. mål av svenskt intresse\r\nvid EG-domstolen  och  EG:s  förstainstansrätt  samt\r\nviktigare domar och överträdelseärenden.\r\nDen övergripande utvecklingen i\r\nEuropeiska unionen\r\n\r\n\r\nEuropeiska rådet under 2003\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nFörberedelserna  inför  utvidgningen  av unionen med\r\ntio  nya  medlemsstater  samt arbetet med  ett  nytt\r\nfördrag präglade i hög grad  arbetet under året. Vid\r\nEuropeiska rådets möte i december  konstaterades att\r\nEU:s målsättning är att kunna välkomna Bulgarien och\r\nRumänien som medlemmar i januari 2007.  Turkiet  har\r\nunder  året  gjort  avsevärda  ansträngningar i sitt\r\nreformarbete. Europeiska rådet konstaterade  dock  i\r\ndecember att fortsatta reformer krävs för att landet\r\nskall  anses  uppfylla  det  politiska kriteriet för\r\ninträde,   som   är  ett  av  de  s.k.   Köpenhamns-\r\nkriterierna,    och    som     krävs     för     att\r\nmedlemskapsförhandlingar skall kunna inledas.\r\n\r\nFörberedelserna  inför  den nu pågående regerings-\r\nkonferensen,  som  bl.a.  syftar   till  effektivare\r\nbeslutsprocesser i den utvidgade unionen, slutfördes\r\nunder våren. Detta arbete skedde inom  ramen för det\r\ns.k.  konventet  om  Europas framtid. Vid mötet  med\r\nEuropeiska rådet i Thessaloniki i juni bestämdes att\r\nen regeringskonferens  skulle  sammankallas  redan i\r\noktober.  Det  italienska ordförandeskapets ambition\r\natt avsluta förhandlingarna  i  december  kunde dock\r\ninte infrias.\r\nArbetet  med  att  inom  unionen främja en hållbar\r\nutveckling,   dvs.   ett   integrerat   synsätt   på\r\nekonomiska,  sociala/sysselsättnings-   och   miljö-\r\nfrågor,   fortsatte   under   året  inom  ramen  för\r\nLissabonstrategin.  Vid  Lissabonstrategins   tredje\r\nuppföljningsmöte  i  Bryssel  betonades  att  miljö-\r\nfrågorna,  en  fråga  som drivits aktivt från svensk\r\nsida, utgjorde ett bärande inslag i strategin. Euro-\r\npeiska  rådet konstaterade  att  betydande  framsteg\r\ngjorts sedan det senaste vårtoppmötet.\r\nPå  det   ekonomiska   området  antogs  de  årliga\r\nallmänna ekonomiska riktlinjerna.  Dessa  lyfte fram\r\nett antal områden som viktiga för att åstadkomma  en\r\nhållbar tillväxt, bl.a. en väl avvägd makroekonomisk\r\npolitik,    sunda    offentliga    finanser,   ökade\r\ninvesteringar i kunskap och innovation  samt  bättre\r\nfungerande   och   mer  konkurrenskraftiga  arbets-,\r\nprodukt- och kapitalmarknader.\r\nUnder    året   fortsatte    diskussionen    kring\r\nutformningen  och  tillämpningen av stabilitets- och\r\ntillväxtpakten. Kommissionens  s.k.  underskottsför-\r\nfaranden  avseende  Tyskland och Frankrike  inleddes\r\nnär det stod klart att  budgetunderskottet  i  dessa\r\nländer  överstigit  treprocentsgränsen.  Rådet kunde\r\ndock   inte   enas   kring  de  rekommendationer  om\r\nförbättringar   i   de  tyska   respektive   franska\r\noffentliga finanserna  som kommissionen presenterat.\r\nI  stället  antogs icke förpliktande  rådsslutsatser\r\nsom  dock  i  sak  anslöt  mycket  nära  till  dessa\r\nrekommendationer.\r\nDen folkomröstning  om införandet av euron som den\r\nsvenska       regeringen       beslutade       efter\r\npartiledaröverläggningar i slutet  av 2002 hölls som\r\nplanerat den 14 september. Utfallet  visade  att det\r\ninte fanns stöd för ett beslut om att Sverige skulle\r\ndelta fullt ut i tredje etappen av EMU.\r\nUnder  året genomfördes en halvtidsöversyn av  den\r\ngemensamma  jordbrukspolitiken.  Förhandlingarna  om\r\nförslagen  pågick under våren och i juni nådde rådet\r\nen politisk  överenskommelse  om  den framtida jord-\r\nbrukspolitiken.    Överenskommelsen   innebär    två\r\nprincipiellt viktiga  förändringar av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken, dels  att  de  nuvarande direkt-\r\nstöden till jordbrukare omvandlas till  inkomststöd,\r\ndels  att  medlemsstaterna ges ett större inflytande\r\növer hur jordbrukspolitiken  skall  utformas  i  det\r\negna landet.\r\nFortsatta  steg  togs  i  syfte  att  upprätta  en\r\ngemensam  asyl-  och  migrationspolitik för unionen.\r\nVid  Europeiska  rådet  i  Thessaloniki  bekräftades\r\nmålsättningen  att  få till  stånd  ett  effektivare\r\neuropeiskt asylsystem  för  att  snabbt  identifiera\r\nskyddsbehövande. Den s.k. Dublinförordningen antogs.\r\nFörordningen innehåller regler för att avgöra vilken\r\nmedlemsstat  som  ansvarar för att pröva en  asylan-\r\nsökan.  Rådet  kunde   också   enas   i   frågan  om\r\nminiminormer för mottagandevillkor för asylsökande i\r\nmedlemsstaterna. Diskussionen kring regler för pröv-\r\nningen av en asylansökan fortsatte. Under hösten var\r\nfrågor om laglig och illegal invandring i fokus.\r\nInom      den      gemensamma     utrikes-     och\r\nsäkerhetspolitiken präglades  arbetet  av  krisen  i\r\nIrak.  Vid  ett  extra  möte  med Europeiska rådet i\r\nfebruari  konstaterade stats- och  regeringscheferna\r\natt  medlemsstaterna  trots  vissa  åsiktsskillnader\r\nkunde  enas  i sitt stöd för FN:s ansträngningar att\r\nfinna   fredliga    lösningar.   Som   ett   led   i\r\nuppföljningen av krisen  inleddes ett arbete med att\r\nutarbeta  en  säkerhetsstrategi   för  unionen,  som\r\nbekräftade    unionens    stöd   för   en   effektiv\r\nmultilateralism med FN i fokus. På svenskt initiativ\r\nantogs   även   en   strategi   mot   spridning   av\r\nmassförstörelsevapen.\r\nGenomförandet av den handlingsplan  mot  terrorism\r\nsom  beslutades  av  Europeiska  rådet vid ett extra\r\nmöte den 21 september 2001 fortsatte  att ligga till\r\ngrund  för  unionens  kamp mot terrorismen.  En  rad\r\nåtgärder  vidtogs  för att  ytterligare  stärka  det\r\noperativa polissamarbetet inom unionen.\r\nVid  mötet  med  Europeiska   rådet  i  Bryssel  i\r\ndecember  antogs  även  unionens första  strategiska\r\ntreåriga arbetsprogram för  rådet.  Detta  skedde  i\r\nenlighet  med  den  överenskommelse  som träffats av\r\nEuropeiska  rådet  i  Sevilla  i  juni 2002  om  att\r\neffektivisera rådets arbete.\r\n\r\nEuropeiska rådets uppgifter enligt EU-fördraget\r\när att \"ge unionen de impulser som behövs för\r\ndess utveckling och fastställa allmänna\r\npolitiska riktlinjer för denna utveckling\".\r\nResultaten av Europeiska rådets möten\r\npresenteras i form av skriftliga slutsatser\r\nfrån mötena. Dessa publiceras på rådets\r\nwebbplats. Under året hölls möten i Bryssel den\r\n20-21 mars, i Thessaloniki den 19-20 juni samt\r\ni Bryssel den 16-17 oktober och 12-13 december.\r\nEtt extramöte för att diskutera krisen i Irak\r\nhölls i Bryssel den 17 februari. Därutöver\r\nhölls ett informellt möte för en diskussion om\r\nkonventet den 16 april.\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI den enskilda motionen 2003/04:U208  (m)  yrkande 1\r\ndiskuteras, mot bakgrund av utvidgningen av  EU, hur\r\nSverige  allmänt  förhåller  sig till det europeiska\r\nintegrationsarbetet. Det anses  beklagligt  att  det\r\nSverige, som inte minst på grund av sitt geografiska\r\nläge  haft den stora lyckan att klara sig undan krig\r\noch  förtryck,   inte   tillmäter   det   europeiska\r\nsamarbetet    större   betydelse.   Det   finns   en\r\nisolationism  byggd   på  en  tro  att  den  svenska\r\nvälfärden skulle vara unik och dessutom oberoende av\r\nomvärlden.  I  själva verket  har  Sveriges  välfärd\r\nalltid byggt på  och  förutsatt djup integration med\r\nomvärlden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet vill framhålla  att  Sveriges medlemskap i\r\nEuropeiska unionen är ett uttryck för en strävan att\r\ntillsammans   med   andra  länder  lösa   gemensamma\r\nproblem. Frågor som är  gränsöverskridande  och  där\r\ndet nationella beslutsfattandet inte räcker till för\r\natt  nå  politiska mål behöver lösas i samverkan med\r\nandra länder.  Det  kan  exempelvis röra miljöfrågor\r\noch   kamp  mot  narkotika  och   gränsöverskridande\r\nbrottslighet,    men    också    röra    frågor   om\r\nsysselsättning   och  tillväxt.  Europeiska  unionen\r\nkommer tack vare utvidgningen i maj 2004 med tio nya\r\nmedlemsstater   att   bli   en   bredare   europeisk\r\nsamarbetsorganisation.  Ytterligare medlemsstater är\r\natt vänta under kommande  år.  Strävan  är  att alla\r\nmedlemsstater  skall  delta  fullt  ut  i  de  olika\r\ndelarna  av  samarbetet, även om visst utrymme finns\r\nför s.k. flexibel integration, dvs. att olika länder\r\nrör sig i olika hastigheter mot samma mål.\r\n\r\nUtskottet har  dubbla uppgifter när det gäller EU.\r\nUtskottet ansvarar  t.ex.,  när så är behövligt, för\r\nriksdagens beredning av övergripande  frågor som rör\r\nEuropeiska   unionen.   Det  innebär  att  utskottet\r\nbereder  propositioner  om   medlemskap   i  EU,  om\r\nfördragsändringar  samt regeringens årliga skrivelse\r\nom  verksamheten  inom   EU.  Detta  arbete  sker  i\r\nsamarbete med andra berörda utskott. Utskottets roll\r\nliknar   i   detta   sammanhang    den    roll   som\r\nfinansutskottet har vad gäller budgetfrågor.  Vidare\r\nhar utskottet, enligt riksdagsordningen, ansvar  att\r\nfölja  EU-frågorna  inom  sitt  beredningsområde som\r\nfackutskott. Det bör dock samtidigt  noteras att EU-\r\nfrågor   berörs  i  nästan  samtliga  av  utskottets\r\nbetänkanden  under  varje riksmöte. Utskottet berörs\r\nsåledes i mycket hög  grad av EU-frågorna. Utskottet\r\nser positivt på detta arbete  och  tar  aktiv  del i\r\ndetsamma.   Utifrån   utskottets  funktion  som  det\r\nutskott i riksdagen som  ansvarar för beredningen av\r\növergripande EU-frågor har  utskottet  ett  särskilt\r\nansvar att följa utvecklingen inom Europeiska rådet.\r\n\r\nMed vad som ovan anförts anser\r\nutskottet att de frågor som motionen\r\nväckt är besvarade och avstyrker\r\ndärmed motion 2003/04:U208 (m)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n\r\nUtvidgningen\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nDen    14    april   2003   undertecknade   de   tio\r\nanslutningsländerna     och    de    15    dåvarande\r\nmedlemsstaterna anslutningsfördraget vid en ceremoni\r\ni Aten. Nio anslutningsländer  höll folkomröstningar\r\nsom i samtliga fall gav ett positivt  utfall när det\r\ngäller   ett   framtida   EU-medlemskap.  På  Cypern\r\nfattades  beslut  om medlemskap  av  det  nationella\r\nparlamentet.\r\n\r\nFortsatt   övervakning   av   de   tio   ländernas\r\nreformframsteg  bedrivs  av  kommissionen genom s.k.\r\nmonitoring.  En  sista heltäckande  rapportering  om\r\növervakningen avgavs  i och med de översynsrapporter\r\nsom presenterades i november.  I dessa presenterades\r\nläget  när  det  gäller  anpassningen  av  nationell\r\nlagstiftning till EU:s regelverk  per  den 1 septem-\r\nber.  Kommissionen konstaterade att de tio  länderna\r\nvid denna  tidpunkt  hade uppnått en hög grad av EU-\r\nanpassning på flertalet områden till EU:s regelverk.\r\nPå ett mindre antal områden bedömde kommissionen att\r\nländerna med befintlig  planering  inte skulle hinna\r\nuppfylla sina åtaganden före anslutningen  den 1 maj\r\n2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI partimotion 2003/04:K419 (fp) yrkande 2 diskuteras\r\nfrågeställningar  om  s.k. övergångsregler inför  de\r\nnya medlemsländernas inträde i EU.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av\r\nEuropeiska unionens utvidgning.  I  det av riksdagen\r\nden    17   december   2003   godkända   betänkandet\r\n2003/04:UU4   Europeiska  unionens  utvidgning  2004\r\ntillstyrkte   utskottet    regeringens   proposition\r\n2003/04:25.\r\n\r\nUtskottet anser, vilket framfördes  också i nämnda\r\nbetänkande, att anslutningsfördraget utgör  en  stor\r\nframgång  efter  ett mångårigt och omfattande arbete\r\nav förberedelser och  förhandlingar  för medlemskap.\r\nUtvidgningen innebär att den konstlade  delningen av\r\nEuropa  upphör  och att Europeiska unionen  blir  en\r\nbredare       europeisk       samarbetsorganisation.\r\nMedlemsländernas  samarbete  ger möjlighet att skapa\r\nbättre villkor för medborgarna. Utvidgningen innebär\r\näven att de nya medlemsländerna  får  tillgång  till\r\nEU:s inre marknad. Den inre marknaden växer kraftigt\r\noch  en  ny  grund  för  ekonomisk  tillväxt skapas.\r\nUtvidgningen  innebär  ökad  säkerhet  för   alla  i\r\nEuropa.\r\nUtvidgningen har haft högsta prioritet för Sverige\r\nalltsedan Sverige blev medlem i EU år 1995. I ljuset\r\nav  slutsatserna  från  toppmötena  i  Göteborg  och\r\nLaeken   verkade   Sverige   för   framsteg   enligt\r\ntidtabellen      men      också      för     viktiga\r\nförhandlingsprinciper   såsom,  framsteg   på   egna\r\nmeriter och möjlighet att  komma  i  kapp länder som\r\ninlett förhandlingar tidigare. Sverige  fäste  också\r\nvikt  vid  att  överenskommelser  som  nåtts med ett\r\neller flera kandidatländer även skulle tillämpas för\r\növriga  kandidatländer med liknande förutsättningar.\r\nSverige framhöll även vikten av fortsatta framsteg i\r\nkandidatländernas anpassning och tillämpning av EU:s\r\nregelverk  och  betydelsen  av att följa färdplanen.\r\nSveriges   ståndpunkter  i  förhandlingarna   utgick\r\nsamtidigt från  en  strävan att begränsa antalet och\r\nomfattningen av övergångslösningar  för  tillämpning\r\nav EU:s regelverk. Tidtabellens inverkan gjorde  att\r\nförhandlingarna      präglades      av     betydande\r\nansträngningar   från   såväl   medlemsstater    som\r\nkandidatländer  att finna förhandlingslösningar inom\r\nde   flesta   områden.    Utskottet    noterar   med\r\ntillfredsställelse att Sverige deltog aktivt i dessa\r\nansträngningar.\r\nUtskottet    avser   att   särskilt   uppmärksamma\r\nutvidgningen genom att flera av utskottets ledamöter\r\ngör besök i Estland,  Lettland och Litauen i samband\r\nmed ländernas inträde i  unionen  den  1  maj  2004.\r\nUtskottet anser det angeläget att Sverige fortsätter\r\natt   arbeta   för   goda   relationer  med  de  nya\r\nmedlemmarna också efter den 1  maj  2004. De tio nya\r\nmedlemsstaterna kommer självfallet att  vara viktiga\r\naktörer  i  EU  och  delta  i  samarbetet  på  samma\r\ngrundläggande villkor som övriga medlemmar.\r\nUtskottet  vill  vidare erinra om att utvidgningen\r\ninnebär att unionen  får  nya grannar. Kommissionens\r\narbete med frågan om den utvidgade unionen tar bl.a.\r\nsikte  på att öka och förbättra  möjligheterna  till\r\ngränsöverskridande samarbete mellan det utvidgade EU\r\noch  dess  nya  grannar.  Utskottet  vill  framhålla\r\nvikten  av  att frågan om relationerna till unionens\r\nnya grannländer prioriteras.\r\nUtskottet tog  i  december 2003 ställning till ett\r\nmotionsförslag i frågan om s.k. övergångsregler.\r\n\r\nRegeringens   skrivelse    2003/04:119    har,   jämte   väckta\r\nföljdmotioner,             behandlats             av\r\nsocialförsäkringsutskottet i det av utskottet den 20\r\napril     justerade    betänkandet    2003/04:SfU15.\r\nRiksdagens   beslut  med  anledning  av  betänkandet\r\nkommer att fattas  den  28  april. Att nu göra något\r\nställningstagande i anledning  av den långt tidigare\r\nväckta motionen synes således inte relevant.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan anförts anser utskottet  att  de\r\nfrågor som motionen väckt är besvarade och avstyrker\r\ndärmed motion 2003/04:K419 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n\r\nDen ekonomiska och monetära unionen\r\n- EMU\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nDe   allmänna  riktlinjerna   för   den   ekonomiska\r\npolitiken   utgör   det  centrala  instrumentet  för\r\nsamordning  av  den ekonomiska  politiken  inom  EU.\r\nRiktlinjerna består  av  en  allmän  del,  som anger\r\növergripande riktlinjer för den ekonomiska politiken\r\ni  medlemsstaterna  och  gemenskapen, samt specifika\r\nrekommendationer till varje medlemsstat. De omfattar\r\nsåväl  makroekonomisk politik  som  sysselsättnings-\r\noch strukturpolitik.  Från och med år 2003 kommer en\r\nfullständig revidering  av  riktlinjerna  att  göras\r\nförst  vart  tredje  år. Under treårsperioden kommer\r\nendast mindre justeringar  att göras. Uppföljning av\r\ngenomförandet av riktlinjer sker dock årligen.\r\n\r\nRiktlinjerna baserades som vanligt på ett s.k. Key\r\nIssues    Paper   (KIP),   i   vilket    Ekofinrådet\r\nidentifierade   huvudfrågorna  inför  den  fortsatta\r\nbehandlingen. I mars  2003  förelades KIP Europeiska\r\nrådet för att stats- och regeringscheferna skulle ge\r\npolitisk vägledning till det  fortsatta  arbetet med\r\nutformningen av riktlinjerna. Med beaktande av denna\r\nvägledning  presenterade  kommissionen  i  april  en\r\nrekommendation    till    riktlinjer.    Ekofinrådet\r\npresenterade   ett   utkast  till  riktlinjer  inför\r\nEuropeiska  rådet  i  Thessaloniki.  De  slutgiltiga\r\nriktlinjerna antogs sedan av rådet den 25 juni.\r\nDe allmänna riktlinjerna  för  2003-2005 fokuserar\r\npå  de viktigaste och högst prioriterade  ekonomisk-\r\npolitiska  frågorna  under  de  kommande  tre  åren.\r\nSamtidigt som krav på kort sikt beaktas, inriktas de\r\nallmänna   riktlinjerna   på   hur   den  ekonomiska\r\npolitiken  kan  bidra  till  att uppnå målsättningen\r\nfrån Lissabon. I riktlinjerna  framhålls  ett  antal\r\nfaktorer som viktiga för att åstadkomma en höjd  och\r\nlångsiktigt hållbar tillväxt.\r\n1         Sunda  makroekonomiska villkor och en sund\r\nmakroekonomisk politik.\r\n2\r\n3         En  starkare   företagaranda   och   ökade\r\ninvesteringar i kunskap och innovation.\r\n4\r\n5         Bättre       fungerande       och      mer\r\nkonkurrenskraftiga  arbets-, produkt-  och\r\nkapitalmarknader.\r\n6\r\n7         Främjandet   av  ekonomisk,   social   och\r\nmiljömässig hållbarhet.\r\n8\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI kommittémotion 2003/04:U19  (m) yrkande 3 begär\r\nModeraterna  att  regeringen  redogör   för   hur\r\nSverige,     särskilt     med     avseende     på\r\ntillväxtfrågorna,   har  mött  utanförskapet  med\r\nanledning    av   folkomröstningsresultatet    om\r\ninförande av euron.\r\n\r\nI  Kristdemokraternas  kommittémotion  2003/04:U18\r\n(kd)    yrkande     12    föreslås    ett,    enligt\r\nLissabonprocessen,    reformerat     skatte-     och\r\nbidragssystem för att öka incitamenten att arbeta.\r\nEnligt Kristdemokraterna har tillväxten i EU länge\r\nsläpat  efter  andra regioners. I motion 2003/04:U18\r\n(kd) yrkande 6 hävdas  därför  att  byråkratin  inom\r\nEU:s regelsystem behöver minska. Byråkratin inom EU-\r\nsystemet,  den  åldrande  befolkningen  och det höga\r\nskattetrycket  är  hinder  för att EU skall  nå  det\r\nuppsatta    målet    och    bli    världens     mest\r\nkonkurrenskraftiga  ekonomi före 2010. För att komma\r\ntill rätta med det problemet  krävs  åtgärder på EU-\r\nnivå  i  en  rad  frågor. Konkurrensen inom  Europas\r\ntjänste-, transport-  och  energisektorer måste öka.\r\nAlla konkurrenshinder inom marknaderna  för  turism,\r\ntransporter och byggande bör undanröjas. En gemensam\r\nmarknad för finansiella tjänster bör skapas, och den\r\nfinansiella  marknaden  bör  göras  tillgänglig  för\r\nprivata   kunder   för   att   öka   tillgången   på\r\nriskkapital. Byråkratin och bidragsberoendet inom EU\r\nmåste minska, och all ny EU-lagstiftning bör föregås\r\nav kostnadsberäkningar för de europeiska företagen.\r\n\r\nFinansutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nFinansutskottet  erinrar  om  att  Sveriges tillväxt\r\nligger över genomsnittet för EU och  att  Sverige är\r\ndet  land  som har flest placeringar på första  till\r\ntredje  plats   bland   de   olika  indikatorerna  i\r\nLissabonstrategin. Det innebär  inte att den svenska\r\nekonomiska politiken inte kan utvecklas ytterligare,\r\nmen  i  ljuset av Sveriges framgångsrika  ekonomiska\r\nutveckling,  inte minst i ett europeiskt perspektiv,\r\när motionärernas framställning missvisande.\r\n\r\nUtskottet  vill   inte  föregripa  den  ekonomiska\r\nvårpropositionen - som överlämnas till riksdagen två\r\ndagar  efter  det  att detta  yttrande  beslutats  i\r\nutskottet - men kan  konstatera  att  den ekonomiska\r\npolitik  som  har  förts  har bidragit till  en  god\r\nekonomisk tillväxt. En hållbar  ekonomisk utveckling\r\när  en  självklar  ledstjärna  för  politiken.   Som\r\nutskottet   har   argumenterat  i  många  ekonomisk-\r\npolitiska  betänkanden  (t.ex.  bet.  2002/03:FiU20,\r\n2003/04:FiU1)  skulle  inte  den  politik  som de nu\r\naktuella  motionärernas  partier  förespråkar  bidra\r\ntill tillväxt.\r\n\r\nMotionsyrkandet   om   reformering  av  skatte-  och\r\nbidragssystemen hänvisar till Lissabonprocessen. Som\r\nframgår  av regeringens skrivelse  (skr.  2003/04:60\r\ns.157 f.)  är det dock inom sysselsättningsstrategin\r\nsom  rekommendationen   har   givits.   I   Sveriges\r\nhandlingsplan  för  sysselsättning  2003 kommenteras\r\nrekommendationen, och regeringen redovisar  där  att\r\nde   genomsnittliga  marginaleffekterna  har  sänkts\r\nbetydligt sedan 1997. Ett långsiktigt arbete med att\r\nminska  de kombinerade marginaleffekterna i skatte-,\r\ntransfererings-  och  bidragssystemen  bedrivs. Till\r\nexempel  inleddes år 2001 en omfattande skattereform\r\ninriktad på att sänka marginalskatterna för låg- och\r\nmedelinkomsttagare.  Reformen  består  av en stegvis\r\nkompensation  för den allmänna egenavgiften  och  en\r\nsuccessiv minskning  av  andelen  skattebetalare som\r\nbetalar  statlig  inkomstskatt.  Skattereformen  har\r\ntillsammans  med  reformer  i  bidragssystemen   och\r\ninförandet  av  en maxtaxa inom barnomsorgen medfört\r\nökade drivkrafter att söka och acceptera erbjudanden\r\nom arbete samt att öka arbetsinsatsen från del- till\r\nheltid.\r\n\r\nFinansutskottet     erinrar    vidare    om    att\r\nEgendomsskattekommittén       överlämnade       sitt\r\nhuvudbetänkande   Reformerade  egendomsskatter  (SOU\r\n2004:36) till finansminister Bosse Ringholm måndagen\r\n29 mars 2004 och att  kommittén  avser  att redovisa\r\nåterstående  delar  av utredningsuppdraget  (rörande\r\narvs- och gåvobeskattningen)  i ett slutbetänkande i\r\nslutet  av  maj månad 2004. Utskottet  finner  ingen\r\nanledning att  i  detta sammanhang ta ställning till\r\nkommitténs huvudbetänkande.\r\nUtskottet anser med  hänvisning  till  det anförda\r\natt motionerna bör avstyrkas.\r\n\r\nTill yttrandet är fogat en avvikande mening  av  (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet    kan    dela    de    bedömningar    som\r\nFinansutskottet  gjort  beträffande  motionsyrkanden\r\nmed   anknytning   till  ekonomiskt  samarbete   och\r\nekonomisk politik. Utskottet  anser  därmed  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2003/04:U18   (kd)\r\nyrkandena 6 och 12 och 2003/04:U19 (m) yrkande 3.\r\n\r\n\r\nKonventet om Europas framtid och\r\nregeringskonferensen\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nKonventet om  Europas  framtid gick under våren in i\r\nsin  s.k.  beslutsfas. Den  26-27  maj  presenterade\r\nkonventets presidium  ett  samlat  fördragsutkast  i\r\nfyra delar. Utkastet diskuterades därefter intensivt\r\nunder  de  tre  sista  plenarmötena  i maj och juni.\r\nKonventets   presidium   valde   att   söka  undvika\r\nalternativa skrivningar och eftersträvade  konsensus\r\nkring breda kompromisser.\r\n\r\nKonventsresultatet  presenterades  vid  Europeiska\r\nrådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni.  Utkastet\r\ntill konstitutionellt fördrag välkomnades som en god\r\ngrund  för  regeringskonferensen. En teknisk översyn\r\nav  den del i  det  konstitutionella  fördraget  som\r\nbehandlar  politikområdena  genomfördes  sedan under\r\njuli  månad.  Regeringskonferensens huvuduppgift  är\r\natt   ta   ställning    till    det    utkast   till\r\nkonstitutionellt fördrag som framlagts av  konventet\r\nsamt ändringsförslag från medlemsstaterna.\r\nBeslut  om  att  hålla  en  regeringskonferens  om\r\nEuropas framtid fattades redan vid Europeiska rådets\r\nmöten  i  Nice  år 2000 och i Laeken  år  2001.  Vid\r\ntoppmötet i Thessaloniki  bestämdes  att konferensen\r\nskulle  sammankallas  redan  i  oktober  2003.   Vid\r\ntoppmötet  beslutades  vidare att konferensen skulle\r\nfullborda  sitt  arbete  i   så   god  tid  att  den\r\neuropeiska   allmänheten   kunde   få  kännedom   om\r\nresultatet före valen till Europaparlamentet  i juni\r\n2004.  Det  nya  konstitutionella  fördraget  skulle\r\nundertecknas  av samtliga medlemsstater, gamla såväl\r\nsom nya, så snart  som möjligt efter den 1 maj 2004.\r\nNuvarande och anslutande medlemsstater skall delta i\r\nregeringskonferensen      på      samma     villkor.\r\nKandidatländerna  Bulgarien,  Rumänien  och  Turkiet\r\nskall delta som observatörer.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI flera motioner diskuteras EU:s  framtidsfrågor.\r\nI  två  motioner argumenteras för att  regeringen\r\naktivt  bör  verka  för  att  förhandlingarna  om\r\nkonventets  förslag  till  fördrag återupptas och\r\navslutas,   samt   att   regeringen    i    detta\r\nförhandlingsarbete  följer  det  mandat riksdagen\r\ntidigare   givit.   Moderaterna  gör,  i   motion\r\n2003/04:U19  (m)  yrkande   4,  gällande  att  de\r\nsenaste månadernas utveckling  i världen och inom\r\nEU gör det möjligt att återuppta  förhandlingarna\r\ni  regeringskonferensen om ett nytt  fördrag.  Om\r\nordförandeskapet    nu    väljer    att   inkalla\r\nregeringskonferens,    finns   möjligheter    att\r\nslutföra  förhandlingarna   under   året.  Enligt\r\nModeraterna bör regeringen aktivt bidra  till att\r\nförhandlingarna  återupptas  och  helst  avslutas\r\nredan  under  våren.  Partiet  påpekar  också att\r\nriksdagen    sedan    tidigare   definierat   det\r\nförhandlingsmandat regeringen  har att respektera\r\noch     driva     i    förhandlingarna.    Enligt\r\nKristdemokraterna  var  det  olyckligt  att  EU:s\r\nmedlemsregeringar inte  lyckades komma överens om\r\nde strukturella förändringar som EU bör gå igenom\r\nför   att   fungera  med  25  (och   senare   27)\r\nmedlemsländer   i  stället  för  som  i  dag  15.\r\nKristdemokraterna   menar  därför,  genom  motion\r\n2003/04:U18 (kd) yrkande  1,  att  Sverige aktivt\r\nmåste verka för att EU snarast möjligt återupptar\r\nförhandlingarna om en ny konstitution  och agerar\r\nför  att  framtidskonventets  förslag  i så  stor\r\nutsträckning som möjligt skall vara gällande.\r\n\r\nI   motion   2002/03:U323   (m)  yrkande  17  lyfter\r\nModeraterna  fram  tre  utgångspunkter   som   anses\r\nsärskilt   viktiga   för   EU:s   framtid.  Den  ena\r\nutgångspunkten är att det inte bör  vara lätt att ge\r\nEU  ny kompetens. Medlemsländerna bör  noga  betänka\r\nsig innan  de  överlåter till EU att ta ansvaret för\r\nnya uppgifter. Den  andra  utgångspunkten är att när\r\nEU har fått ett sådant ansvar måste unionen faktiskt\r\nha    möjlighet    att   fullfölja   sin    uppgift.\r\nBeslutsordningarna  måste   vara  utformade  så  att\r\nunionen verkligen kan leverera  till medborgarna det\r\nsom  de  förväntar  sig.  Det  är, för  det  tredje,\r\nviktigt att medborgarna tydligt  ser var EU:s ansvar\r\nligger och att det finns möjlighet  att  utkräva ett\r\npolitiskt  ansvar från EU:s olika institutioner.  EU\r\ngrundas på fördrag  mellan  medlemsländerna.  EU  är\r\nalltså  ingen självständig statsbildning utan makten\r\növer EU ligger hos medlemsländerna.\r\n\r\nI  ett  stort   antal   motioner   diskuteras   EU:s\r\nbeslutsprocedurer  och  institutionella frågor, dels\r\nutifrån  frågeställningar  om  mellanstatlighet  och\r\növerstatlighet,  dels  utifrån  olika  förslag  till\r\nförändringar.\r\n\r\nCenterpartiet  hävdar,  i  motion  2002/03:U326  (c)\r\nyrkande  19,  att  EU:s konstitution bör delas upp i\r\ntvå delar. Konstitutionen  bör  bestå av ett avsnitt\r\nsom bör vara mycket svårt att förändra,  till vilket\r\nt.ex.  frågor  om  institutionella  arrangemang  och\r\nrösträttsregler  kan  föras. Ett annat  avsnitt  kan\r\nbehandla    unionens    politiska    innehåll    och\r\nkompetenskatalogen.  För det  senare  avsnittet  bör\r\nformerna  för att fatta  beslut  om  ändringar  vara\r\nenklare, även  om kravet på enhällighet bör kvarstå.\r\nVidare   hävdar   partiet,   i   yrkande   20,   att\r\nbeslutsprocedurens     behöver     förändras     och\r\nförtydligas. Beslut i parlamentet borde kunna fattas\r\ngenom  enkel  majoritet  och  beslut i ministerrådet\r\ngenom ett slags kvalificerad dubbel  majoritet,  där\r\nen  kvalificerad  mängd  röster  representerande  en\r\nkvalificerad    majoritet    av    befolkningen    i\r\nmedlemsstaterna tillåts fälla avgörandet.\r\n\r\nEU:s  utveckling  mot  en överstatlig politisk union\r\nmåste förhindras, enligt  vad  som framgår av motion\r\n2002/03:Fi289   (v)  yrkande  1.  Också   i   motion\r\n2002/03:K238   (c)   yrkande   1   hävdas   att   en\r\nkompetenskatalog  måste  utarbetas  för att begränsa\r\nEU:s  överstatliga  makt  och  för  att  stärka   de\r\nnationella   parlamentens   makt.   Dessutom   menar\r\nmotionärerna,  i  yrkande  2,  att ett brett rådslag\r\nbland folkrörelser och organisationer  skulle  kunna\r\nutarbeta  ett  i  huvudsak mellanstatligt alternativ\r\ntill det federala statsbygget.  Motionärerna  önskar\r\nockså,  i  yrkande  3,  se  en  ökad  samverkan  med\r\nDanmark,   Storbritannien   och  kandidatländerna  i\r\nutarbetandet av en mellanstatlig samarbetsmodell.\r\n\r\nI motion 2002/03:U326 (c) yrkande  14 drivs kravet\r\natt  den  offentliga  makten  skall  byggas  ur  ett\r\nunderifrånperspektiv.     Makten     skall    enligt\r\nmotionärerna  ligga  på  den  lokala nivån  varifrån\r\nbefogenheter  skall  kunna lämnas  över  till  högre\r\nnivåer. Vilken nivå ett  beslut  skall fattas på bör\r\navgöras  av  närheten  till  dem  som  berörs.  EU:s\r\nhuvudsakliga  ämnesområden  bör  omfatta sådant  som\r\ninte kan hanteras lokalt, regionalt eller nationellt\r\nutan sköts bättre på unionsnivå. Sådana  områden  är\r\nfred    och   rättssäkerhet,   miljö   och   hållbar\r\nutveckling,  främjandet  av ekonomisk utveckling och\r\nvälståndsutveckling. Till områden där frågorna löses\r\nbättre på nationell eller regional nivå hör form och\r\nval   av  utbildning,  kultur   och   socialpolitik.\r\nMotionärerna anser det naturligt att medlemsstaterna\r\nsamarbetar  kring dessa frågor, men de bör inte vara\r\nföremål för gemensamt beslutsfattande.\r\nCenterpartiet  anser,  i  motion  2002/03:U326 (c)\r\nyrkande 13, att EU bör utvecklas mot ett smalare och\r\neffektivare  EU.  För  att  uppnå  att makten  skall\r\nbyggas  underifrån  bör  institutionernas  roll  och\r\nutveckling  ses över. Att förändra  institutionerna,\r\nsom byggts upp sedan mitten av förra seklet, är dock\r\nett långsiktigt  arbete. Det är varken möjligt eller\r\nönskvärt att genomföra  en  snabb totalrevidering av\r\nalla fördragen, även om en revidering bör göras.\r\nI motion 2002/03:K288 (v) yrkande  1 begärs att en\r\nutredning  tillsätts  som  belyser  maktrelationerna\r\növer lagstiftningen mellan Sveriges riksdag och EU:s\r\ninstitutioner.  Vidare  hävdas,  i  yrkande  2,  att\r\nregeringen i EU bör verka för att EU:s medlemsländer\r\ngör  egna  utvärderingar  av den öppna samordningens\r\nmetod.\r\nI motion 2002/03:U324 (mp)  yrkande  5  hävdas att\r\nalla  av  EU  beslutade  regler  och lagar som berör\r\nSverige efter en tid borde tas upp  i  riksdagen för\r\natt få de praktiska konsekvenserna belysta  och  att\r\nriksdagen  bör  ha  möjlighet  att  göra  efter- och\r\nomprövningar  av  redan  fattade  beslut  och  lämna\r\nförändringsförslag till EU.\r\n\r\nI  motionerna  2002/03:K206 (m) och 2003/04:K209 (m)\r\nhävdar motionären  att  EU  inte  bör  ägna  sig  åt\r\ndetaljreglering.\r\n\r\nHur EU:s institutioner kan förändras uppmärksammas i\r\nett antal motioner.\r\n\r\nI  motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 3 hävdas att EG-\r\nkommissionens  ensamrätt  att lägga fram förslag bör\r\navskaffas  till förmån för en  förslagsrätt  för  de\r\nnationella parlamenten och Europaparlamentet. Vidare\r\ngörs,  i yrkande  4,  gällande  att  EG-kommissionen\r\nborde  avskaffas   och   ersättas   med   ett   rent\r\nadministrativt organ.\r\n\r\nBehovet  av offentlig debatt och insyn i EU:s beslut\r\nsamt behovet av ökad folkbildning om EU diskuteras i\r\nnågra olika motioner.\r\n\r\nI motion  2002/03:U326  (c)  yrkande 23 anförs att\r\nregeringen  bör  bli  mer aktiv i debatten  om  EU:s\r\nframtidsfrågor. Motionärerna  anser  att  regeringen\r\nbör  lägga  fram  sin syn på hur EU:s framtid  skall\r\nformas  och att även  regeringens  representanter  i\r\nkonventet  bör  bli  mer  aktiva  i debatten om EU:s\r\nframtidsfrågor. Centerpartiet lyfter vidare, i samma\r\nmotion yrkande 17, fram kravet på att EU måste få en\r\ntydligare  beslutsstruktur.  En beslutsstruktur  där\r\nbesluten  måste passera båda institutionerna  skulle\r\nunderlätta  insyn och offentlig debatt. Motionärerna\r\nanser att kommissionen  bör  underställas  de beslut\r\nsom fattas i de politiska institutionerna, att såväl\r\nministerrådet  som  parlamentet bör ha initiativrätt\r\noch  att  de  förändringar   som   görs  i  de  båda\r\ninstitutionerna bör kunna passera utan  att  på nytt\r\ngodkännas  av  kommissionen.  I  motion 2003/04:U211\r\n(fp) yrkande 1 hävdas att det finns  ett stort behov\r\nav  folkbildning  kring EU. Särskilt behövs,  enligt\r\nmotionens  yrkande 2,  en  kontinuerlig  demokratisk\r\ndialog med ungdomar  kring  EU.  Miljöpartiet för, i\r\nmotion 2002/03:U324 (mp) yrkande 1,  fram  kravet på\r\natt  alla  nya EU-fördrag som innebär maktöverföring\r\ntill EU-nivå  skall  underställas  medborgarna  i en\r\nfolkomröstning.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nI  frågan  om  slutförande  av  regeringskonferensen\r\nkonstaterar  konstitutionsutskottet  att  Europeiska\r\nrådet nu enats  om  att  förhandlingarna om ett nytt\r\nkonstitutionellt fördrag skall vara avslutade senast\r\nvid Europeiska rådets möte  i mitten av juni och att\r\nden svenska regeringen synes  vara  inställd  på att\r\nresultat  skall  uppnås.  Utskottet vill understryka\r\nbetydelsen  av  att  så  sker  och  utgår  från  att\r\nregeringen  därvid  kommer  att  arbeta   enligt  de\r\nståndpunkter som angivits av riksdagen på förslag av\r\nsammansatta  konstitutions-  och utrikesutskottet  i\r\nbetänkande 2003/04:KUU1. Utskottet  anser därmed att\r\nnågra   sådana   tillkännagivanden   som  begärs   i\r\nmotionerna   2003/04:U18   (kd)   yrkande   1    och\r\n2003/04:U19 (m) yrkande 4 inte behövs.\r\n\r\nSåvitt  avser  synpunkterna  i motion 2002/03:U323\r\n(m)  yrkande  17  vill  utskottet  hänvisa  till  de\r\nställningstaganden i olika delfrågor  som  gjorts  i\r\nbetänkande 2003/04:KUU1. Även såvitt avser de frågor\r\nsom   tas   upp   i   motionerna  2002/03:K206  (m),\r\n2002/03:K238  (c)  yrkande   1,   2002/03:U324  (mp)\r\nyrkandena  3 och 4, 2002/03:U326 (c)  yrkandena  13,\r\n14,  17,  19  och   20  och  2003/04:K209  (m)  vill\r\nutskottet  hänvisa  till   de  ställningstaganden  i\r\nfrågor   om   institutioner,   beslutsfattande   och\r\nbefogenheter  som  gjorts i det nämnda  betänkandet,\r\nfrämst med anledning  av  motioner som väckts senare\r\nän  de  nu  nämnda. Motionerna  avstyrks  i  berörda\r\ndelar.\r\nI motionerna  2002/03:K288  (v)  yrkandena 1 och 2\r\noch 2002/03:Fi289 (v) yrkande 1 tas  frågor om bl.a.\r\nden   öppna  samordningsmetoden  och  EMU  upp   med\r\ninriktning  på frågornas betydelse för en utveckling\r\nmot  överstatlighet.   Även   frågor   om  en  sådan\r\nutveckling     har    behandlats    i    betänkandet\r\n2003/04:KUU1, och  utskottet  avstyrker motionerna i\r\nberörda   delar,  liksom  motion  2002/03:K238   (c)\r\nyrkandena 2 och 3.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet delar motionärens uppfattning\r\nom behovet  av  folkbildning  och  debatt  kring EU.\r\nUtskottet, som kommer att behandla en motion (fp) om\r\nregeringens   ansvar   för   en   ökad   debatt   om\r\nEuropafrågor    i   betänkande   2003/04:KU19   över\r\ndemokratiskrivelsen,    anser    dock    att   något\r\ntillkännagivande med anledning av motionen  inte  är\r\npåkallat.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade i sitt betänkande\r\n2001/02:KU29   Lagstiftningsprocessen    m.m.    två\r\nmotionsyrkanden  (mp)  av  samma lydelse som det här\r\nbehandlade.  Utskottet  hänvisade   till   en  given\r\nredovisning  varav  framgick  att det också inom  EU\r\nbedrevs    ett   arbete   med   regelkvalitet    och\r\nregelförenkling  och  att  det  också i detta arbete\r\nfanns en inriktning på att analysera konsekvenser av\r\nförslag till nya regler. Utskottet  hänvisade vidare\r\ntill   ett   tidigare   påpekande  om  att  EU   bör\r\neftersträva  ett  så  okomplicerat  regelsystem  som\r\nmöjligt. Därutöver påpekade  utskottet att riksdagen\r\nbl.a.   inom   ramen  för  sitt  uppföljnings-   och\r\nutvärderingsarbete   hade   möjlighet   att   belysa\r\nkonsekvenserna   av  EU-regler.  Någon  åtgärd  från\r\nriksdagens sida med  anledning av vad som anfördes i\r\nmotionerna i berörd del var enligt utskottets mening\r\ninte påkallad, utan de avstyrktes.\r\n\r\nSom  konstitutionsutskottet   tidigare  påpekat  har\r\nriksdagen  bl.a. inom ramen för  sitt  uppföljnings-\r\noch   utvärderingsarbete    möjlighet   att   belysa\r\nkonsekvenser av regler som beslutats  på  EU-nivå  -\r\nlikaväl som konsekvenserna av andra regler. Liksom i\r\nfråga  om  andra  regler har riksdagsledamöter också\r\nmöjlighet att motionsvis begära att regeringen skall\r\nverka för förändringar.  Inom  EU  bedrivs  fortsatt\r\narbetet  med  regelkvaliteten. Utskottet anser  inte\r\natt  någon  åtgärd  är  påkallad  med  anledning  av\r\nmotionen.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  i  tidigare  sammanhang\r\nredogjort    för    regeringsformens    regler    om\r\nfolkomröstning.   Utskottet   behandlade  frågor  om\r\nfolkomröstningsinstitutet som sådant  och  särskilda\r\nfrågor   om   grundlagsändring   och  folkomröstning\r\ningående     i     sitt    betänkande    2003/04:KU9\r\nFörfattningsfrågor.\r\n\r\nSammansatta  konstitutions-   och   utrikesutskottet\r\nbehandlade  i  betänkande 2003/04:KUU1  motioner  om\r\nfolkomröstning     om      det      fördrag      som\r\nregeringskonferensen skall utmynna i.\r\n\r\nUtskottet  ansåg  att frågan om en folkomröstning om\r\ndet framtida fördraget  borde  prövas av den riksdag\r\nsom  har  att ta slutlig ställning  till  fördraget.\r\nSammanfattningsvis  fann  utskottet  ingen anledning\r\ntill   att  ställa  sig  bakom  motionsyrkanden   om\r\nfolkomröstning,       utan       de      avstyrktes.\r\nKonstitutionsutskottet anser, liksom  tidigare,  att\r\navgörandet  av  om  folkomröstning  bör  hållas i en\r\nfråga  bör  avgöras  från  fall till fall. Utskottet\r\nvill också erinra om vad som tidigare sagts bl.a. om\r\natt den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett\r\nrepresentativt   och   parlamentariskt   statsskick.\r\nRiksdagen  är  enligt  utskottets   uppfattning  väl\r\nskickad att ta ställning i de frågor som nya fördrag\r\noch fördragsändringar kan ge upphov till.  Utskottet\r\navstyrker motionen.\r\n\r\nTill  yttrandet  är fogat tre avvikande meningar  av\r\n(m), (c), och (mp).\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledningsvis   vill   utskottet,   i   likhet   med\r\nsammansatta  konstitutions-   och   utrikesutskottet\r\n(bet.  2003/04:KUU1 s.36), framhålla att  konventets\r\narbete var framgångsrikt. Konventets förslag innebar\r\nett angeläget förtydligande av samarbetets natur och\r\nomfattning  genom  att  reglerna  förs  samman i ett\r\nsamlat   och   välstrukturerat  fördrag.  Konventets\r\nförslag    utgjorde     en     bra     grund     för\r\nregeringskonferensen.  Utskottet  konstaterar,  inte\r\nutan  viss  besvikelse,  att  det  inte  visade  sig\r\nmöjligt att slutförhandla regeringskonferensen redan\r\nvid toppmötet i Bryssel den 12-13 december 2003.\r\n\r\nUtskottet   noterar   dock  att  EU:s  stats-  och\r\nregeringschefer vid toppmötet  i  Bryssel  den 25-26\r\nmars 2004 enades om att återuppta förhandlingarna om\r\nkonstitutionen  med  sikte  på  att nå en uppgörelse\r\nsenast  till  EU:s toppmöte den 17-18  juni,  vilket\r\nutskottet välkomnar.\r\nSom  också  framgår   av   konstitutionsutskottets\r\nyttrande har samtliga nu aktuella  motionsförslag om\r\nhur   EU   bör   utvecklas   i  framtiden  och   hur\r\nbeslutsprocedurerna inom EU skall  formas behandlats\r\nav  sammansatta  utskottet.  Utskottet  vill  därför\r\nhänvisa   till   sammansatta   konstitutions-    och\r\nutrikesutskottets betänkande 2003/04:KUU1, vilket de\r\nalltjämt tillämpliga ställningstagandena för vad som\r\nbör     vara     Sveriges    utgångspunkter    under\r\nförhandlingarna om  ett  nytt  fördrag  framgår. Det\r\ngäller också motionsförslag om att en folkomröstning\r\nbör    hållas    i    Sverige   om   resultaten   av\r\nregeringskonferensen.\r\n\r\nUtskottet instämmer i det värdefulla i att folkbildning bedrivs\r\nom   utvecklingen  inom  Europeiska   unionen.   Den\r\nparlamentariskt tillsatta EU 2004-kommittén har till\r\nuppgift  att  bl.a.  stimulera  en  bred,  offentlig\r\ndebatt om Europeiska unionen, särskilt i förhållande\r\ntill  regeringskonferensen.  Kommittén  skall  också\r\nbidra  till  att  öka kunskaperna hos allmänheten om\r\naktuella frågeställningar  kring EU:s utveckling och\r\nge  företrädare  för olika åsiktsriktningar  utrymme\r\natt argumentera för  sina  uppfattningar.  Kommittén\r\nhar   lämnat  projektbidrag  till  ett  stort  antal\r\nprojekt  som  nu  pågår i syfte att stimulera svensk\r\ndebatt   om   EU:s   framtidsfrågor.    Den    sista\r\nbidragsomgången  ägde rum i december och i dagsläget\r\nplaneras  inte  någon  ny  bidragsomgång.  EU  2004-\r\nkommitténs arbete  fortsätter under året, men kommer\r\nenligt direktiven till utredningen att vara avslutat\r\nsenast den 1 september.\r\n\r\nUtskottet delar uppfattningen att ungdomar behöver\r\ninvolveras  i  den  demokratiska   diskussionen   om\r\nEuropeiska  unionens  framtida  utveckling  och  ser\r\ndärför  allvarligt  på det låga valdeltagandet bland\r\nunga   i  valen  till  Europaparlamentsvalet   1999.\r\nUtskottet noterar att Ungdomsstyrelsen i en särskild\r\nungdomssatsning  inför  Europaparlamentsvalet i juni\r\n2004 beviljat ett stort antal ungdomsorganisationer,\r\ngymnasieskolor, politiska  ungdomsförbund  och andra\r\naktörer bidrag och stöd.\r\nMot  bakgrund  av konstitutionsutskottets yttrande\r\noch med vad som ovan  anförts anser utskottet att de\r\nfrågor  som  motionerna  väckt   är   besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna  2002/03:K206   (m),\r\n2002/03:K238  (c) yrkandena  1-3,  2002/03:K288  (v)\r\nyrkandena 1 och  2,  2002/03:Fi289  (v)  yrkande  1,\r\n2002/03:U323   (m)  yrkande  17,  2002/03:U324  (mp)\r\nyrkandena 1, 3-5, 2002/03:U326 (c) yrkandena 13, 14,\r\n17,  19, 20 och 23,  2003/04:K209  (m),  2003/04:U18\r\n(kd) yrkande  1,  2003/04:U19  (m)  yrkande  4  samt\r\n2003/04:U211 (fp) yrkandena 1 och 2.\r\nEuropeiska unionens förbindelser med\r\nomvärlden\r\n\r\n\r\nDen gemensamma utrikes- och\r\nsäkerhetspolitik under 2003\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nVerksamheten  inom  GUSP  präglades  under  2003  av\r\nkrisen  i  Irak.  Trots vissa åsiktsskillnader kunde\r\nmedlemsstaterna  enas   i   sitt   stöd   för   FN:s\r\nansträngningar att finna fredliga lösningar. Som ett\r\nled  i  uppföljningen  av krisen inleddes ett arbete\r\nmed att utarbeta en säkerhetsstrategi  för  unionen.\r\nDetta    arbete    har    letts    av    den    höge\r\nrepresentanten/generalsekreteraren Javier Solana.\r\n\r\nSäkerhetsstrategin  innehåller  tre  avsnitt.  Det\r\nförsta  behandlar  globala utmaningar och hot, såsom\r\nterrorism,      massförstörelsevapen,      regionala\r\nkonflikter, sönderfallande  stater  samt organiserad\r\nbrottslighet.  Det  andra avsnittet rör  strategiska\r\nmålsättningar  för EU:s  agerande  med  betoning  på\r\nsäkerhetsfrämjande  -  i  vid  bemärkelse  -  i EU:s\r\ngrannskap  samt effektiv multilateralism. Det tredje\r\noch       avslutande       avsnittet       behandlar\r\nsäkerhetsstrategins politiska konsekvenser för EU.\r\nGenom säkerhetsstrategin  har  EU:s  medlemsstater\r\nenats    kring    en   gemensam   säkerhetsrelaterad\r\nomvärldssyn liksom  kring  strategiska målsättningar\r\nför EU:s GUSP-politik. Strategin  ger EU en gemensam\r\nutgångspunkt  och  skapar  möjligheter   att  bättre\r\nkommunicera  EU:s  ståndpunkter  till  andra länder.\r\nHärmed   stärks   agerandet   inom  EU:s  gemensamma\r\nutrikes- och säkerhetspolitik.\r\nStrategin antogs av Europeiska rådet vid dess möte\r\ni Bryssel i december 2003, och under 2004 kommer ett\r\nuppföljningsarbete att inledas  som  syftar till att\r\nta    fram    konkreta    handlingsplaner    utifrån\r\nsäkerhetsstrategin.   Dessa   handlingsplaner  avser\r\nbl.a. stärkandet av effektiv multilateralism  med FN\r\ni  fokus,  kampen  mot  terrorism,  en  strategi för\r\nMellanöstern och en sammanhållen EU-politik  i fråga\r\nom Bosnien och Hercegovina.\r\nInom  GUSP finns det flera instrument tillgängliga\r\nför  att  genomföra   den  gemensamma  utrikes-  och\r\nsäkerhetspolitiken.  De   viktigaste  är  gemensamma\r\nstrategier,    gemensamma    åtgärder,    gemensamma\r\nståndpunkter och gemensamma uttalanden.\r\nUnder året antogs 18 gemensamma  ståndpunkter  som\r\nexempelvis  gällde  ändring  av restriktiva åtgärder\r\nmot  Liberia,  kontroll av vapenförmedling  och  den\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\nVidare antogs 19 gemensamma åtgärder om bl.a. EU:s\r\npolismission i f.d.  jugoslaviska republiken Makedo-\r\nnien  (\"EUPOL  Proxima\"),   fortsättande   av   EU:s\r\nsamarbetsprogram  för icke-spridning och nedrustning\r\ni Ryska federationen  och  EU:s militära operation i\r\nDemokratiska republiken Kongo (\"Artemis\").\r\nUtöver detta har det inom  ramen  för  GUSP gjorts\r\n138 uttalanden.\r\nI  den s.k. GUSP-budgeten, som är en del  av  EU:s\r\ntotala budget, uppgick de finansiella medlen år 2003\r\ntill 47,5  miljoner  euro.  Denna  budget belastades\r\nframför  allt  av kostnader för EU:s polismission  i\r\nBosnien och Hercegovina och EU:s polismission i f.d.\r\njugoslaviska republiken Makedonien.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  partimotion  2002/03:U326  (c)  yrkande  3  menar\r\nmotionärerna att  EU:s utrikes- och säkerhetspolitik\r\nskall stärkas och utvecklas  för att möta nya de nya\r\nhot   som   vi  såg  exempel  på  i  USA   2001.   I\r\nkommittémotion  2003/04:U350  (kd)  yrkande 7 anförs\r\natt   framtida   hot   mot   säkerheten   i   Europa\r\nföreträdesvis  skall  hanteras  och  lösas gemensamt\r\ninom ett utvidgat EU.\r\n\r\nFolkpartiet menar i partimotion 2003/04:K419  (fp)\r\nyrkande  8  att  det  måste  vidtas åtgärder för att\r\nstärka  och effektivisera EU:s  gemensamma  utrikes-\r\noch säkerhetspolitik. Enligt motionärerna är det ett\r\nproblem  att   GUSP   i  dag  leds  från  två  olika\r\ninstitutioner,  dels från  ministerrådet  genom  den\r\nhöge representanten,  dels  från  kommissionen genom\r\nden  ansvarige  kommissionären för utrikespolitiken.\r\nFolkpartiet   välkomnar    följaktligen   konventets\r\nförslag om att man skall slå  ihop  dessa funktioner\r\ntill en, för att på så vis effektivisera arbetet och\r\ntydliggöra  att  EU  talar med en och samma  röst  i\r\nfrågor   som   rör  den  gemensamma   utrikes-   och\r\nsäkerhetspolitiken.      Moderaterna     anför     i\r\nkommittémotion 2003/04:U19  (m) yrkande 5 att bättre\r\ngemensamma  analysresurser,  en  utveckling  av  den\r\ngemensamma   värdegrunden   och   definitionen    av\r\ngemensamma mål för utrikespolitiken, tillsammans med\r\nen  gemensam  utrikesminister,  kommer att ge bättre\r\nförutsättningar  för en enad och trovärdig  utrikes-\r\noch säkerhetspolitik i EU.\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2003/04:U325 (m)  yrkande  3  anser  att EU, med sin\r\ngemensamma  utrikes- och säkerhetspolitik,  har  ett\r\nansvar för att  medlemsländerna  gentemot länderna i\r\nMellanöstern   gemensamt   agerar  med   kraven   på\r\ndemokrati, respekt och tolerans  samt mänskliga fri-\r\noch   rättigheter   som   grund.   I  kommittémotion\r\n2003/04:U19 (m) yrkande 8 anför moderaterna  att den\r\nstrategi för Mellanöstern som är under process i EU,\r\noch som förväntas antas i juni i år, måste utarbetas\r\ni     nära    samverkan    med    den    amerikanska\r\nadministrationens  nya  Mellanösternpolitik. I samma\r\nmotion (yrkande 9) menar  motionärerna  att  Sverige\r\noch  EU  bör  stödja  uppbyggnaden  av ett fredligt,\r\nstabilt och demokratiskt Irak.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U282  (fp)  yrkande  21\r\nförespråkar Folkpartiet att Sverige bör verka för en\r\ntydligare  och  mer sammanhållen strategi  för  EU:s\r\narbete med mänskliga rättigheter i världen.\r\nModeraterna menar i kommittémotion 2003/04:U14 (m)\r\nyrkande 10 att det  finns  all anledning för Sverige\r\noch EU att genom tydliga krav  och  kontakter  bidra\r\ntill att demokratin får fotfäste i Europas grannskap\r\nsöder och öster om Medelhavet. Inrättandet av en  ny\r\nparlamentarisk     församling,    Euro-Mediterranean\r\nParliamentary Assembly  (EMPA),  i  vilken  samtliga\r\nkuststater förutom Libyen och Jordanien skall  ingå,\r\när ett steg i rätt riktning framhåller motionärerna.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U289 (m) yrkande 3  pekar\r\nmoderaterna likaledes  på  att EU:s MEDA-process bör\r\nintensifieras    för    att    främja     frihandel,\r\nmiljösamarbete  och  en  demokratisk  utveckling.  I\r\nkommittémotion  2003/04:U18  (kd)  yrkande   3  vill\r\nmotionärerna   understryka  betydelsen  av  att  den\r\nsvenska regeringen  aktivt  verkar  för  en  positiv\r\nutveckling av Barcelonaprocessen. Motionärerna bakom\r\nkommittémotion 2003/04:U340 (fp) yrkande 1 anser att\r\ndet politiska och ekonomiska stödet från Sverige och\r\nEU  måste vara kopplat till huruvida parterna i  den\r\nisraelisk-palestinska    konflikten   gör   konkreta\r\nframsteg i fredsprocessen. Motionärerna anför vidare\r\natt det är fredsviljan och  åtgärder  för  fred  som\r\nskall  belönas.  Därför  måste den israeliska staten\r\nupphöra med bosättarpolitiken  och  den  palestinska\r\nmyndigheten    måste    fortsatt    vidta   seriösa,\r\nlångsiktiga,  konkreta och resultatgivande  åtgärder\r\nför att stoppa terrordåden mot israeliska mål. Detta\r\nmåste vara ovillkorliga krav på parterna.\r\nI den enskilda  motionen 2003/04:U211 (fp) yrkande\r\n4 anser motionären att regeringen bör arbeta fram en\r\ntydlig strategi för  att  vinna större svensk makt i\r\nEU:s ställningstagande i viktiga  globala  frågor. I\r\nkommittémotion  2002/03:U299  (v)  yrkande  6  begär\r\nVänsterpartiet  att  den  svenska  regeringen  skall\r\nstoppa  beslut  inom  EU:s  framtidskonvent  som kan\r\ntänkas leda till att Sverige måste ge ifrån sig makt\r\npå  det  utrikes-,  säkerhets- och försvarspolitiska\r\nområdet.\r\nI den enskilda motionen  2002/03:U277 (mp) yrkande\r\n2 anför motionären att Sverige  i  längden  inte kan\r\nvara  tyst  och tolerera att USA går sin egen väg  i\r\nden    internationella     politiken.     Motionären\r\nkonstaterar  att  det verkar som om Sverige förlorat\r\nsin röst i världen.  Anledningen  till detta, hävdar\r\nmotionären, är EU-anpassningen och  EU:s krav på att\r\ntala med en röst i världen. Motionären anser att den\r\nsvenska   regeringen   i  större  utsträckning   kan\r\nframföra  Sveriges  egna åsikter  i  internationella\r\nfrågor, inte minst när  det  gäller  USA:s  politik.\r\nSverige   har,   avslutar   motionären,   genom  sin\r\nhistoria,   en   moralisk  skyldighet  att  försvara\r\nvärldens små länder mot världens orättvisor.\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2003/04:U342 (fp) yrkande 1 menar att det är viktigt\r\natt verka för att de nordiska länderna har en samlad\r\nsyn på den nordliga  dimensionen. Det nordiska i den\r\nnordliga dimensionen måste stärkas.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   inledningsvis   understryka   att\r\nSverige, genom medlemskapet  i  Europeiska  unionen,\r\ndeltar i ett samarbete vars uttalade strävan  är att\r\nförhindra krig på den europeiska kontinenten. EU har\r\nstarkt  bidragit till att bevara freden i Västeuropa\r\nunder  de  senaste  50  åren.  Utskottet  menar  att\r\nunionens fortsatta fördjupning och utvidgning även i\r\nfortsättningen  är  det  bästa  instrumentet för att\r\nvaraktigt   säkra  ett  förtroendefullt   och   nära\r\nsamarbete mellan  Europas  stater.  Möjligheten till\r\nintegration  i  EU  har  stark  dragningskraft,  och\r\nintegrationen  är  i sig själv säkerhetsbefrämjande.\r\nDenna  integration förutsätter  demokrati  och  goda\r\ngrannrelationer.  Deltagandet  i  unionen  utvecklar\r\nömsesidig  solidaritet,  gemensamma värderingar  och\r\ngemensamma politiska intressen.\r\n\r\nUtskottet konstaterar vidare  att  frågan om ökad\r\neffektivitet,    förbättrad    samordning     och\r\nsamstämmighet     i     EU:s     utrikes-     och\r\nsäkerhetspolitik samt frågan om inrättandet av en\r\nutrikesministerfunktion  för EU har behandlats av\r\ndet        sammansatta        utrikes-        och\r\nkonstitutionsutskottet  (bet.  2003/04:KUU1). Det\r\nsammansatta utskottet konstaterade  då  att  \"det\r\nfinns  utrymme  för  ökad politisk samordning och\r\nsamverkan  i  EU:s yttre  agerande\"  och  att  en\r\nförstärkning  av   den  gemensamma  utrikes-  och\r\nsäkerhetspolitiken \"ligger  i Sveriges intresse\".\r\nVad       gäller      inrättandet      av      en\r\nutrikesministerfunktion      konstaterade     det\r\nsammansatta utskottet följande:\r\nUtskottet  vill se förslaget om  att  inrätta  en\r\nutrikesminister   mot   bakgrund   av  konventets\r\ngenerella   ansats   beträffande  den  gemensamma\r\nutrikes- och\r\n\r\nsäkerhetspolitiken. Utgångspunkten har varit att öka\r\neffektiviteten i arbetet, förbättra samordningen och\r\nsamstämmigheten  mellan olika  områden  av  unionens\r\nyttre    åtgärder   samt    skapa    en    tydligare\r\nrepresentation  gentemot  omvärlden. Utskottet delar\r\ndetta grundläggande synsätt  och anser att förslaget\r\nom  en  utrikesminister kan passa  in  väl  i  denna\r\nansats.\r\n\r\nUtskottet   ansluter   sig   till   det  sammansatta\r\nutskottets tidigare ställningstaganden  angående  en\r\nökad  effektivitet  och  bättre  samordning  av EU:s\r\nexterna    relationer   samt   inrättandet   av   en\r\nutrikesministerfunktion.\r\n\r\nNär det gäller  samstämmigheten,  eller  brist  på\r\nsådan,  mellan  medlemsländerna  vad gäller utrikes-\r\noch   säkerhetspolitiska   frågor   vill   utskottet\r\nframhålla  att  GUSP  grundar  sig  på  en  gemensam\r\npolitik  och ej på en enhetlig politik. I  praktiken\r\nkan EU endast  uttala sig och agera om det existerar\r\nen  intressegemenskap   och  samstämmiga  positioner\r\nmellan medlemsländerna. Det  bör  vara målsättningen\r\natt arbetet i rådet skall styras av  ambitionen  att\r\nnå   fram  till  en  gemensam  EU-position  i  olika\r\nutrikes-  och  säkerhetspolitiska frågor men det bör\r\nsamtidigt  stå  klart  att  det  inte  är  politiskt\r\nmöjligt att alltid uppnå detta.\r\nDet säkerhetspolitiska  läget  i  Mellanöstern har\r\nallvarligt  försämrats  alltsedan  den  s.k.   andra\r\nintifadans  inledning  i september 2000. Palestinier\r\noch israeler tycks låsta  i en våldsspiral som antar\r\nallt grymmare och blodigare former. Antalet döda och\r\nskadade till följd av såväl  de  åtgärder som vidtas\r\nav israeliska militära myndigheter  gentemot  civila\r\npalestinier   som   palestinska   självmordsbombares\r\nterror  gentemot  civila  israeler  växer  ständigt.\r\nNågon  lösning  på  konflikten kan inte  förutses  i\r\nnärtid. I omedelbar geografisk anslutning till denna\r\nexplosiva region finns  ett  stort antal stater vars\r\npolitiska  stabilitet  vilar  på   mycket  bräckliga\r\nfundament.  Såväl  den demografiska som  den  socio-\r\nekonomiska utvecklingen i hela området från Pakistan\r\ni öster till Marocko  i  väster  ger  anledning till\r\nstor oro.\r\nDet är av stor vikt att staterna inom  EU  enas om\r\nen  gemensam linje som hävdar kravet på att staterna\r\ni Mellanöstern  måste främja demokrati och mänskliga\r\nrättigheter. Utskottet anser att det internationella\r\nsamfundet alltför länge har prioriterat stabilitet i\r\nMellanöstern på bekostnad  av  såväl  stöd  till som\r\nkrav   på   reformer   syftande  till  ökad  folklig\r\ndelaktighet,  mänskliga rättigheter  och  demokrati.\r\nDetta har varit  en  problematisk  linje.  Historien\r\nvisar   att   icke-demokratiska   regimer   har  ett\r\nförfärande   register  av  grova  övergrepp  mot  de\r\nmänskliga rättigheterna  på sina samveten. Utskottet\r\ndelar bedömningen att de senaste  årens  tilltagande\r\nreligiösa fundamentalism och terroristdåd  har  sitt\r\nursprung  i  den  förbittring,  rädsla  och  hat som\r\nrepressiva icke-demokratiska regimer ger näring åt.\r\nDet  är  viktigt  att  såväl  enskilda  stater som\r\ninternationella  organisationer och sammanslutningar\r\nav stater, såsom EU,  ger  stöd åt ambitioner att få\r\ntill   stånd   politiska  reformer   i   auktoritära\r\nstatssystem.  Instabila,  icke-demokratiska  stater,\r\nvars legitimitet  är  djupt  ifrågasatt  hos de egna\r\nbefolkningarna, är farliga i sin oberäknelighet både\r\ngentemot   omvärlden   och  den  egna  befolkningen.\r\nTyskland och Japan utgör  ovedersägliga  exempel  på\r\natt  totalitära  icke-demokratier  kan omvändas till\r\nciviliserade    partner    i   det   internationella\r\nsamhället.\r\nUtskottet vill understryka  att  det i den nyligen\r\nantagna säkerhetsstrategin för EU slås fast att \"det\r\nbästa  skyddet  för  vår  säkerhet är en  värld  med\r\nvälstyrda demokratiska stater\".  Det  är viktigt att\r\nEU också förmår leva upp till denna ambition.\r\nDet  går  inte  att  komma  ifrån  att en fortsatt\r\nnonchalans från EU:s sida inför bristen på demokrati\r\noch mänskliga rättigheter i Mellanöstern till fromma\r\nför upprätthållandet av en bräcklig och  väsentligen\r\nfiktiv  stabilitet  i längden är en ohållbar  linje.\r\nFörtryck   föder  intolerans,   fundamentalism   och\r\nbenägenhet att använda massivt våld. Det är värt att\r\nnotera att de  flesta  av  flygplanskaparna  den  11\r\nseptember  2001 kom från Saudiarabien, ett land vars\r\nregim utgör  en  av  de  mest repressiva i regionen.\r\nTerrordådet  i  Madrid  den  11   mars   2004,   som\r\nefterlämnade   202  döda  och  över  1  000  skadade\r\nmänniskor, visar att Europa på intet sätt går säkert\r\nfrån storskaliga terrorhandlingar.\r\nUtskottet  vill   understryka  vikten  av  att  EU\r\ngemensamt  börjar  arbeta   för   ökad  demokrati  i\r\nMellanöstern. Detta bör ske parallellt  med insatser\r\nför   att   uppnå   en  lösning  på  den  israelisk-\r\npalestinska    konflikten.    Utskottet    välkomnar\r\nföljaktligen Europeiska  rådets initiativ i december\r\n2003   till   att   utarbeta  en   EU-strategi   mot\r\nMellanöstern  som  bl.a.  har  som  mål  att  främja\r\ndemokrati    och   respekt    för    de    mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nVad beträffar  EU:s  Nordliga dimension, dvs. EU:s\r\nhandlingsplan för samarbetet  med  staterna  i norra\r\nEuropa,[1]  kan  utskottet  konstatera att det under\r\n2003 tydligt framgått att den  nordliga  dimensionen\r\nnumera  utgör  en  etablerad  del  av  EU:s  politik\r\ngentemot  partnerländerna.  Regeringen framhåller  i\r\nsin  skrivelse  att unionens utvidgning  kommer  att\r\nresultera i att den  nordliga dimensionen kommer att\r\nbli ett, av flera, allt  viktigare instrument i EU:s\r\npolitik visavi Ryska federationen.  Detta  motiverar\r\nenligt    utskottets   mening   att   den   nordliga\r\ndimensionen ges en egen budget.\r\nNordiskt    samarbete   och   samsyn   beträffande\r\ngenomförandet av  den nordliga dimensionen är enligt\r\nutskottets mening viktigt.  Minst  lika  viktigt  är\r\nemellertid  att  även de övriga medlemsländerna i EU\r\nkänner  fortsatt  ansvar   för  utvecklandet  av  de\r\npolitiska,   ekonomiska,  sociala   och   kulturella\r\nrelationerna med  partnerländerna inom EU:s nordliga\r\ndimension.\r\nMed vad som ovan  anförts  anser  utskottet att de\r\nfrågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U277  (mp)\r\nyrkande 2, 2002/03:U299 (v) yrkande  6, 2002/03:U326\r\n(c)   yrkande   3,  2003/04:K419  (fp)  yrkande   8,\r\n2003/04:U14 (m) yrkande 10, 2003/04:U18 (kd) yrkande\r\n3, 2003/04:U19 (m)  yrkandena  5, 8, 9, 2003/04:U211\r\n(fp)  yrkande  4,  2003/04:U282  (fp)   yrkande  21,\r\n2003/04:U289 (m) yrkande 3, 2003/04:U325 (m) yrkande\r\n3,  2003/04:U340  (fp) yrkande 1, 2003/04:U342  (fp)\r\nyrkande 1 samt 2003/04:U350 (kd) yrkande 7.\r\n\r\nTerrorism\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nÅtgärder mot terrorism  har haft hög prioritet under\r\n2003.  Till  grund  för  arbetet   har   legat   den\r\nhandlingsplan   mot   terrorism  som  beslutades  av\r\nEuropeiska rådet vid ett extra möte den 21 september\r\n2001. Förutom det löpande  arbetet  med  att ta fram\r\nhotbildsanalyser    och   sammanställa   strategiska\r\nrapporter har arbetet  fokuserats på att hitta vägar\r\natt förbättra det konkreta praktiska polissamarbetet\r\nför att förebygga och bekämpa  terrorism. Behovet av\r\natt  utveckla de nya medlemsländernas  kapacitet  på\r\nområdet  har  uppmärksammats.  Ett  arbete  har även\r\ninletts för att ta fram en handbok som sätter  ramar\r\nför  närmare  samarbete och informationsutbyte inför\r\noch under större sportevenemang.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2002/03:U206  (m)   yrkandena   1-3,  kommittémotion\r\n2002/03:U228 (fp) yrkande 4, den  enskilda  motionen\r\n2002/03:U245    (s)    yrkande   3,   kommittémotion\r\n2002/03:U280   (kd)   yrkande   11,   kommittémotion\r\n2003/04:U282   (fp)   yrkande    4,   kommittémotion\r\n2003/04:U350  (fp) yrkande 6, den enskilda  motionen\r\n2003/04:U259 (s) yrkande 6 och den enskilda motionen\r\n2003/04:Fö242 (m)  yrkande  3  menar att terrorismen\r\nutgör  ett allvarligt hot som måste  bekämpas  genom\r\ninternationellt samarbete.\r\n\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2002/03:U206  (m) yrkande 5 menar att de stater  som\r\naktivt   stöder   terrorister    är    odemokratiska\r\ndiktaturer som bryter mot folkrätten. Samme motionär\r\nframhåller i den enskilda motionen 2003/04:Fö242 (m)\r\nyrkande   1   att   det   inte   går  \"att  förklara\r\nterroristers  agerande  med västerländska  politiska\r\nögon eftersom de per definition  inte  resonerar  på\r\ndet sätt som demokrater gör\". Motionären konstaterar\r\ndock    att   terroristorganisationerna   inte   har\r\nfattigdomsbekämpning  som  mål  utan  endast strävar\r\nefter makt i muslimska länder.\r\nKristdemokratiska  partiet  anser i kommittémotion\r\n2002/03:U280  (kd)  yrkande  8  att   Europol  måste\r\ntilldelas  tillräckliga  resurser  för  att  bedriva\r\nspanings-  och  utredningsarbete inom ramen  för  en\r\nsärskild antiterroristenhet.  För  att  få överblick\r\növer  och insyn i detta arbete skulle Europol  kunna\r\npresentera      en     årlig     lägesrapport     om\r\nterroristbekämpningen.  Europol  och  de myndigheter\r\nsom  samverkar  under dess paraply får inte  hindras\r\nfrån att effektivt  efterspana och gripa terrorister\r\npå andra medlemsstaters  territorium. I samma motion\r\n(yrkande   9)   föreslår  motionärerna   också   att\r\nterrorister bör kunna  ställas  inför  rätta  på det\r\ninternationella  planet.  Målet  måste vara att även\r\nterroristbrott  skall införas i den  internationella\r\nbrottmålsdomstolens befogenheter. Alternativt bör en\r\nspecifik tribunal för terroristbrott upprättas.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U299 (v)\r\nyrkande 4 begär att  regeringen  skall verka för att\r\nEU tydligt deklarerar att ESFP inte  skall  användas\r\nför terroristbekämpning.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att EU, som en direkt följd\r\nav  terrorattentatet i Madrid den 11 mars 2004,  har\r\nföreslagit   en   rad   konkreta  åtgärder  för  att\r\nförhindra nya terrordåd.  Bland  annat  föreslås att\r\nutbyte  av underrättelseinformation mellan  länderna\r\ninom  EU skall  underlättas,  samt  att  arbete  mot\r\nterrorism  skall  skrivas in som villkor i avtal med\r\ntredjeland. Därtill  föreslås  inrättas  en särskild\r\nEU-koordinator för anti-terrorism.\r\n\r\nI  övrigt  fortgår  arbetet med att genomföra  den\r\nhandlingsplan mot terrorism som antogs av Europeiska\r\nrådet den 21 september 2001. Handlingsplanen spänner\r\növer en mängd områden såsom  utrikespolitik och sjö-\r\noch  luftsäkerhet.  Tyngdpunkten   ligger   dock  på\r\nstraffrättsliga  frågor och polissamarbete. Konkreta\r\nåtgärder  mot  terrorism   är  således  föremål  för\r\ninternationellt      samarbete.     Frågorna      om\r\ninternationellt samarbete  mot  terrorism  behandlas\r\nockså  i  annat sammanhang (bet. 2003/04:UU11).  Här\r\nkonstateras  bl.a. att \"kampen mot terrorismen måste\r\nföras på bred  front  och  med många olika verktyg\".\r\nUtskottet vill dock i detta  sammanhang  understryka\r\natt  kampen  mot  terrorismen  alltid måste föras  i\r\nenlighet med rättsstatliga principer och normer.\r\nDet         sammansatta        utrikes-        och\r\nkonstitutionsutskottet   (bet.   2003/04:KUU1)   har\r\nbehandlat  och  uttalat  sin mening såväl i fråga om\r\nEuropol som i fråga om ramarna  för  den  gemensamma\r\neuropeiska säkerhets- och försvarspolitiken  (ESFP).\r\nDet     europeiska     konventet     föreslog    att\r\npolissamarbetet  inom  EU  i  stort skall  ha  samma\r\nutformning som för närvarande,  dvs.  att stödja och\r\nstärka medlemsstaternas polismyndigheters  och andra\r\nbrottsbekämpande    organs   insatser   samt   deras\r\nömsesidiga samarbete  i  den förebyggande kampen mot\r\nallvarlig gränsöverskridande  brottslighet och sådan\r\nbrottslighet    som   skadar   ett   unionsintresse.\r\nUtskottet  har uttalat  sitt  stöd  till  konventets\r\nförslag.\r\nUnder förhandlingarna  kring  upprättandet  av den\r\ninternationella    brottmålsdomstolen    (den   s.k.\r\nRomstadgan) pläderade ett antal stater för att också\r\ninternationella  terroristbrott  och  narkotikabrott\r\nskulle    omfattas   av   domstolens   jurisdiktion.\r\nMajoriteten  av  de deltagande staterna motsatte sig\r\ndetta   och   ansåg   att    endast   de   klassiska\r\nfolkrättsbrotten,   dvs.   folkmord,    brott    mot\r\nmänskligheten och krigsförbrytelser, borde medtas.\r\nMed  vad  som  ovan anförts anser utskottet att de\r\nfrågor  som  motionerna   väckt   är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U206   (m)\r\nyrkandena  1-3och  5, 2002/03:U228 (fp)  yrkande  4,\r\n2002/03:U245  (s)  yrkande   3,   2002/03:U280  (kd)\r\nyrkandena 8, 9 och 11, 2002/03:U299  (v)  yrkande 4,\r\n2003/04:U259   (s)   yrkande  6,  2003/04:U282  (fp)\r\nyrkande  4,  2003/04:U350   (fp)   yrkande   6  samt\r\n2003/04:Fö242 (m) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nKris- och konflikthantering\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nUtvecklingen  av EU:s säkerhets- och försvarspolitik\r\n(ESFP) fortsatte  i  snabb  takt under 2003. Unionen\r\ninledde   sin   första  civila  krishanteringsinsats\r\nnågonsin, polismissionen  i Bosnien-Hercegovina. Den\r\nförsta militära krishanteringsinsatsen, \"Concordia\",\r\npåbörjades  i  mars i Republiken  Makedonien.  Efter\r\nförfrågan från FN:s  generalsekreterare  genomfördes\r\nen andra militär krishanteringsinsats, \"Artemis\",  i\r\nDemokratiska  republiken  Kongo.  Sverige bidrog med\r\ntrupp till insatsen, som stod under  franskt  befäl.\r\n\"Artemis\"  avslutades  för  EU:s del den 1 september\r\n2003.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom kommittémotion  2002/03:U280 (kd)\r\nyrkandena  2,  3  och  14 menar att demokratier  som\r\nrespekterar och skyddar  de  mänskliga rättigheterna\r\nskall vara fundamentet i arbetet  med  att  bygga en\r\nsäkerhetspolitiskt    stabil    och   trygg   värld.\r\nSäkerhetspolitikens övergripande  mål skall vara att\r\nbidra  till  fred,  frihet  och  säkerhet  för  alla\r\nmänniskor i samhället. Den skall även syfta till att\r\nsolidariskt  bidra  till  en  fredlig  utveckling  i\r\nomvärlden.  Det konfliktförebyggande  arbetet  måste\r\nbetonas. I partimotion  2003/04:U203  (c)  yrkande 5\r\nsägs   att   konfliktförebyggande  åtgärder  och  en\r\nfredlig  utveckling  är  en  förutsättning  för  att\r\ndemokratin  och  demokratiseringen inte skall sättas\r\nur spel.\r\n\r\nMotionärerna bakom  partimotion  2003/04:U256  (m)\r\nyrkande   3  menar  att  EU:s  civila  och  militära\r\nkonflikthantering  skall  ha  som mål att bidra till\r\nfred och säkerhet varhelst i världen  det behövs. EU\r\noch  dess  medlemsländer  måste  också kunna  infria\r\ndetta. I kommittémotion 2003/04:U19  (m)  yrkande 10\r\nmenar  moderaterna  att  en utveckling med tydligare\r\nmandat och reella resurser  är  en förutsättning för\r\natt  EU skall kunna bidra till internationell  kris-\r\noch  konflikthantering  samt  fredsinsatser  där  så\r\nbehövs.  Sverige  bör aktivt skall verka för en ökad\r\nsolidaritet och ömsesidighet  på  det säkerhets- och\r\nförsvarspolitiska området. Centerpartiet  framhåller\r\ni  partimotion  2003/04:U203  (c) yrkande 12 att  EU\r\nframgent  bör  satsa  än mer på konfliktförebyggande\r\narbete, såväl inom unionens gränser som utanför.\r\nAmbitionen  för  Europapolitiken  måste  vara  att\r\nSverige skall kunna  göra  mer  för  att  bidra till\r\nstabilitet  och  krishantering  i Europa. Det  anser\r\nmotionären bakom den enskilda motionen  2003/04:U208\r\n(m)  yrkande  3.  I  partimotion  2003/04:U256   (m)\r\nyrkande   4   framhålls   likaledes  att  Sverige  i\r\nbetydligt större utsträckning måste ta ansvar för en\r\ngemensam europeisk krishanteringsförmåga. Det kräver\r\nbåde  ökade  anslag  och  en ny  inriktning  av  den\r\nsvenska     försvarsmakten.     I     kommittémotion\r\n2002/03:Fö261 (mp) yrkande 6 anförs att  regeringen,\r\ni  enlighet  med sitt eget handlingsprogram  för  en\r\nkonfliktförebyggande   politik,   måste   verka  för\r\nEuropaparlamentets        beslut        om        en\r\ngenomförbarhetsstudie för en civil fredskår inom EU.\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2003/04:U292  (m) yrkandena 3 och 4 menar att  civil\r\nkrishantering försvåras  eller  omöjliggörs  utan en\r\ntrovärdig  militär  krishanteringsförmåga  inom  EU.\r\nMotionären anför vidare att Sverige uttryckligen och\r\nentydigt   måste   acceptera  formuleringarna  kring\r\nmandatet  för krishantering  från  EU:s  toppmöte  i\r\nHelsingfors.  I  samma motion (yrkande 1) hävdas att\r\nden svenska regeringen  har varit medvetet otydlig i\r\nfrågan  om  vilket  mandat  som   krävs   för   EU:s\r\nkrishanteringsinsatser.   Sverige  riskerar,  enligt\r\nmotionären,  att bli ett hinder  i  situationer  där\r\ncivila  krishanteringsinsatser   inte   förslår  och\r\nmilitära   insatser  blir  nödvändiga.  Mandatfrågan\r\nmåste därför,  noterar  motionären,  få  ett tydligt\r\nsvar.\r\nCenterpartiet anser i partimotion 2003/04:U203 (c)\r\nyrkande 13 att en krishanteringsinsats ovillkorligen\r\nmåste     kännetecknas     av    effektivitet    och\r\nsamstämmighet. Det gemensamma  behovet  av logistisk\r\nkapacitet i krishanteringsarbetet behöver diskuteras\r\noch lösas.\r\nKristdemokraterna anför i partimotion 2003/04:U348\r\n(kd)  yrkande  30 att Sverige bör vara pådrivande  i\r\nutvecklandet av  ett effektivare samarbete mellan EU\r\noch FN. Motionärerna  bakom partimotion 2003/04:U203\r\n(c)  yrkande 3 anser att  det  finns  ett  generellt\r\nbehov av att öka samordning, samverkan och samarbete\r\nmellan  såväl  olika  aktörer  som  olika  typer  av\r\nverksamheter  inom  området  för  konflikthantering,\r\nbåde nationellt och internationellt.  Ett  fördjupat\r\nsamarbete  mellan  EU, OSSE och FN måste komma  till\r\nstånd,  detta  för  att   undvika   duplicering   av\r\nverksamheten  och  för  att  främja  samordning  och\r\nerfarenhetsutbyte.    I    den   enskilda   motionen\r\n2003/04:U208 (m) yrkandena 2,  4 och 5 framhålls att\r\nEU är en unik aktör för freden därför att samarbetet\r\nomfattar det vida säkerhetsbegreppets alla delar. EU\r\nbehöver  dock låna kapacitet från  Nato  vad  gäller\r\nsåväl    fredsframtvingande    som    fredsbevarande\r\noperationer.   Motionärerna   bakom   kommittémotion\r\n2003/04:U329  (fp)  yrkande  4  anser likaledes  att\r\nutvecklingen  av  en europeisk krishanteringsförmåga\r\nbör ske i nära samarbete  med  USA och att försök av\r\nvissa europeiska länder att konkurrera  med  USA och\r\nNato i detta avseende bör motverkas.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U299 (v)\r\nyrkande  5  begär  att  regeringen skall stoppa alla\r\nbeslut   inom  EU  om  att  utvidga   mandatet   för\r\nkrishanteringsstyrkan      till      att     omfatta\r\nterroristbekämpning  eller  kollektivt  försvar.   I\r\nsamma   motion   anförs   vidare   (yrkande  7)  att\r\nregeringen    måste   stoppa   beslut   inom    EU:s\r\nframtidskonvent   om   att   utvidga   mandatet  för\r\nkrishanteringsförmågan så att Sverige hamnar närmare\r\nett kollektivt EU-försvar.\r\nMotionärerna   bakom  kommittémotion  2002/03:U280\r\n(kd) yrkande 13 anser  att det finns ett stort behov\r\nav att definiera och förklara  de centrala begreppen\r\ni internationell krishantering.\r\nI den enskilda motionen 2003/04:U17 (fp) yrkande 7\r\nframhålls att det behövs beredskap  för  att  stärka\r\noch    skydda    de    mänskliga   rättigheterna   i\r\ninternationella krishanteringsinsatser.  Som ett led\r\ni  denna  strävan bör kopplingen mellan arbetet  för\r\nmänskliga rättigheter och arbetet för fred ökas.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet vill  betona  att  hot  mot freden och vår\r\nsäkerhet  bäst  kan avvärjas i samarbete  med  andra\r\nländer. Sverige och  alla  andra medlemsländer har i\r\nEU-fördraget åtagit sig att  arbeta  tillsammans för\r\natt    förstärka    och   utveckla   sin   politiska\r\nsolidaritet, även inom  den  gemensamma utrikes- och\r\nsäkerhetspolitiken. Utskottet  välkomnar  att EU som\r\nen  del  av  detta arbete bygger upp en sammanhållen\r\ncivil  och militär  krishanteringsförmåga,  som  ett\r\nkomplement till diplomatiska och ekonomiska verktyg.\r\n\r\nVidare  noterar  utskottet att EU under föregående\r\når inledde civila och militära krishanteringsinsater\r\ni Bosnien-Hercegovina, i Republiken Makedonien och i\r\nDemokratiska republiken  Kongo.  Den av motionärerna\r\nefterfrågade målsättningen att EU  skall kunna verka\r\nför konflikt- och krishantering i såväl  Europa  som\r\npå andra håll är således en realitet.\r\nVad  avser  Sveriges  bidrag  till  EU:s  och FN:s\r\nkrishanteringskapacitet kan utskottet konstatera att\r\nSverige har tagit sitt ansvar i detta sammanhang och\r\nsolidariskt   bidragit   till   unionens   och  FN:s\r\ninsatsstyrkor.  Vidare kan utskottet konstatera  att\r\nSverige bidrar med militära resurser vid ett flertal\r\npågående internationella  operationer.  Tyngdpunkten\r\nligger  på  bidrag  till de Natoledda insatserna  på\r\nvästra Balkan, framför allt den svenska bataljonen i\r\nKosovo. Därutöver har  Sverige lämnat bidrag till de\r\nFN-sanktionerade    insatserna     i    Afghanistan,\r\nInternational   Security   Assistance   Force    for\r\nAfghanistan     (ISAF)    (senaste    riksdagsbeslut\r\n2002/03:FöU1 med  anledning  av  prop.  2002/03:21),\r\nFolkrepubliken     Kongo,     Förenta    nationernas\r\nfredsoperation   i  Demokratiska  republiken   Kongo\r\n(MONUC)  (senaste  riksdagsbeslut  2002/03:UU15  med\r\nanledning av prop. 2002/03:58)  och Liberia, Förenta\r\nnationernas   fredsoperation   i   Liberia   (UNMIL)\r\n(senaste riksdagsbeslut 2003/04:UFöU1  med anledning\r\nav prop. 2003/04:61). Sverige deltar även  i den EU-\r\nledda  fredsstyrkan  i Makedonien (prop. 2002/03:43,\r\nbet. 2002/03:UU14).\r\nUtskottet noterar att  frågan  om  ett effektivare\r\nsamarbete mellan EU och FN har uppmärksammats av den\r\nsvenska  regeringen  under  ordförandeskapet   2001.\r\nDetta  har  bl.a.  resulterat  i upprättandet av ett\r\npolitiskt  ramverk  för  att  underlätta   fortsatta\r\nkontakter  mellan  EU  och  FN  på  olika nivåer och\r\nundertecknandet  i  september  2003  av en  gemensam\r\nförklaring  om krishanteringssamarbete.  Vidare  har\r\nfyra         samarbetsområden         identifierats:\r\nkonfliktförebyggande,   militär   respektive   civil\r\nkrishantering  samt  regionala kriser. EU har också,\r\nunder  sommaren  2003,  efter  förfrågan  från  FN:s\r\ngeneralsekreterare, genomfört  sin  första  militära\r\nkrishanteringsinsats till stöd för FN i Demokratiska\r\nRepubliken  Kongo.  Under  hösten  2003  har EU haft\r\nintensiva diskussioner om samarbetet med FN  i syfte\r\natt skapa en sammanhållen FN-politik inom EU.\r\nUtskottet  noterar  vidare  att man vid Europeiska\r\nrådets   möte   för   allmänna  frågor   och   yttre\r\nförbindelser   den   17-18   november   2003   antog\r\nriktlinjer för samarbetet  mellan  EU  och OSSE inom\r\nområdena  konfliktförebyggande,  krishantering   och\r\npost-konfliktrehabilitering.   Riktlinjerna   byggde\r\nvidare  på  ett  dokument  som  utarbetats under det\r\nsvenska ordförandeskapet i EU.\r\nUtskottet  vill  betona  att en grundförutsättning\r\nför  utvecklingen  av  en europeisk  säkerhets-  och\r\nförsvarspolitik är att EU,  förutom att bygga upp en\r\nkris-hanteringsförmåga,   etablerar    en    närmare\r\nsamarbetsrelation  till Nato. Utskottet noterar  med\r\ntillfredsställelse      att       EU:s      militära\r\nkrishanteringsinsats, \"Concordia\",  som  inleddes  i\r\nRepubliken  Makedonien i mars 2003, var den första i\r\nsitt slag där  EU använde sig av Natoresurser så som\r\növerenskommits i  de s.k. Berlin plus-arrangemangen.\r\nUtskottet vill framhålla  att  en  grundtanke  bakom\r\ndenna  ståndpunkt  är  att EU inte skall utveckla en\r\negen    kapacitet    med    militära     högkvarter,\r\nledningssystem  och militära strukturer, som  skulle\r\nkunna   utgöra  en  dubblering   och   konkurrerande\r\nstruktur i förhållande till Natos resurser.\r\nUtskottet  menar  att de kapaciteter, såväl civila\r\nsom militära, som nu  utvecklas  inom  ramen för den\r\neuropeiska  säkerhets- och försvarspolitiken  (ESFP)\r\nskall ses som ett stöd till EU:s gemensamma utrikes-\r\noch säkerhetspolitik i syfte att stärka EU:s roll på\r\nden    internationella     arenan     vad     gäller\r\nkonfliktförebyggande  och  krishantering. Samarbetet\r\ninom ESFP är ett mellanstatligt  samarbete. Samtliga\r\nmedlemsstater i EU har, enligt fördraget,  rätt  att\r\nfullt  ut  delta  i EU:s krishanteringsinsatser, men\r\ndet finns ingen skyldighet  att  delta. Det ankommer\r\npå varje medlemsstat att avgöra om,  och i så fall i\r\nvilken  omfattning,  staten  i fråga vill  göra  så.\r\nSverige fattar i varje enskilt  fall  och i enlighet\r\nmed   svensk   lag   beslut   om   medverkan   i  en\r\nkrishanteringsinsats.  En  förutsättning  för svensk\r\nmedverkan i en internationell fredsfrämjande  insats\r\när att denna vilar på folkrättslig grund. Enligt FN-\r\nstadgan skall beslut om fredsframtvingande insatser,\r\ndvs.    sådana    insatser    som    kan    innebära\r\nvåldsanvändning   utöver  vad  som  kan  anses  vara\r\nsjälvförsvar, fattas av FN:s säkerhetsråd.\r\nMed vad som ovan  anförts  anser  utskottet att de\r\nfrågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U280  (kd)\r\nyrkandena   2,  3,  13  och  14,  2002/03:U299   (v)\r\nyrkandena 5 och  7,  2002/03:Fö261  (mp)  yrkande 6,\r\n2003/04:U17 (fp) yrkande 7, 2003/04:U19 (m)  yrkande\r\n10,  2003/04:U203  (c)  yrkandena  3, 5,  12 och 13,\r\n2003/04:U208  (m)  yrkandena  2-5, 2003/04:U256  (m)\r\nyrkandena 3 och 4, 2003/04:U292  (m)  yrkandena 1, 3\r\noch 4, 2003/04:U329 (fp) yrkande 4 samt 2003/04:U348\r\n(kd) yrkande 30.\r\n\r\nEU:s bilaterala relationer\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nEU  och  Ryssland  fortsatte  arbetet i strävan  att\r\nutveckla   ett  strategiskt  partnerskap.   I   juli\r\npåbörjades den  nya transitregimen från Kaliningrad,\r\ngenom Litauen, till övriga Ryssland.\r\n\r\nLäget i Georgien  ägnades  stor  uppmärksamhet. EU\r\ngav  fortsatt  stöd till skyddet av de  observatörer\r\nfrån OSSE, som verkar  i  Georgien.  EU:s relationer\r\nmed Vitryssland var under 2003 fortsatt ansträngda.\r\nEtt  toppmöte  mellan  EU  och länderna  i  västra\r\nBalkan hölls i Thessaloniki. Toppmötet  fastslog att\r\ndet  inte  är  en  fråga  om  hur länderna på västra\r\nBalkan kommer med i EU utan när.  Takten  bestäms av\r\nländernas  egen  vilja  och  förmåga  att genomdriva\r\nnödvändiga reformer. Kroatien inlämnade  en  ansökan\r\nom  EU-medlemskap  i  februari.  Makedonien  har för\r\navsikt  att  lämna in en ansökan om medlemskap 2004.\r\nFör  Serbien och  Montenegro,  i  likhet  med  andra\r\nBalkanländer,        är        samarbetet        med\r\nkrigsförbrytartribunalen (ICTY) en avgörande fråga i\r\nrelationerna till EU.\r\nSituationen i Irak stod högt på dagordningen under\r\nmånga    EU-möten   under   2003.   Ett   omfattande\r\nförberedelsearbete    har    pågått   i   EU   inför\r\nåteruppbyggnadsfasen i Irak.\r\nKonflikten  mellan  israeler och  palestinier  har\r\nunder  året  fortsatt  att  stå  i  fokus  för  EU:s\r\nansträngningar   till   en  fredlig   utveckling   i\r\nMellanöstern. Den europeiska  gemenskapen tillhör de\r\nfå givare - övriga är arabstaterna  och  Norge - som\r\ngivit den palestinska myndigheten direkt budgetstöd.\r\nEU   fortsatte  att  nära  följa  utvecklingen   i\r\nZimbabwe.  Den svenske kabinettssekreterares uppdrag\r\nsom EU-ordförandeskapets  särskilde  representant  i\r\nMano River-länderna Guinea, Liberia och Sierra Leone\r\nfortsatte under 2003.\r\nTill  följd  av kriget i Irak och dess förspel har\r\nunder det senaste  året  tillståndet i och framtiden\r\nför den transatlantiska relationen  stått  i  fokus.\r\nRelationen har dryftats bilateralt mellan europeiska\r\nledare  och  med  amerikanska  motparter. Europeiska\r\nrådet    antog   i   december   en   \"transatlantisk\r\ndeklaration\". Syftet var att lyfta fram vikten av en\r\nstark transatlantisk  länk  utifrån flera aspekter -\r\nsäkerhetspolitiska, ekonomiska och handelspolitiska.\r\nDet helt dominerande temat  i  EU:s relationer med\r\nNordkorea  under  året  har  varit EU:s  kritik  mot\r\nlandets eventuella kärnvapenprogram.\r\nRelationerna mellan EU och Kina  fördjupades under\r\nåret,  och  Kina publicerade för första  gången  ett\r\npolicydokument  om  EU.  Sverige fortsatte att genom\r\nEU,  men  även  bilateralt,  driva   frågor   om  de\r\nmänskliga rättigheterna i Kina.\r\nSverige   har  även  drivit  frågan  om  mänskliga\r\nrättigheter i  Afghanistan,  i  synnerhet kvinnornas\r\nrättigheter,   samt   understrukit  vikten   av   en\r\nsamordning av insatserna inom utvecklingssamarbetet.\r\nDen 16 juni beslutade  Europeiska  rådet  att  med\r\nomedelbar   verkan  införa  skärpta  sanktioner  mot\r\nBurma. Detta  var  en  reaktion  på arresteringen av\r\noppositionsledaren Aung San Suu Kyi samt den allmänt\r\nförsämrade situationen i landet.\r\n\r\nAfrika\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom kommittémotion  2002/03:U295  (m)\r\nyrkande  4 och 2003/04:U248 (m) yrkande 3 framhåller\r\natt det inte  räcker  att  få  stopp  på  krigen och\r\nmöjliggöra  samtal mellan de krigförande parterna  i\r\nAfrika. Det måste  också  byggas en organisation för\r\natt förebygga framtida konflikter.  Sverige bör inom\r\nFN och EU ta initiativ till en afrikansk  freds- och\r\nsäkerhetsordning  där det europeiska fredssamarbetet\r\nmed   ett  fast,  organiserat   och   förpliktigande\r\nsamarbete   mellan   länderna,   byggt   på   starka\r\norganisationer kan ses som en förebild. Motionärerna\r\nbakom  partimotion 2002/03:U322 (m) yrkande 14 pekar\r\npå  att  Afrika   är   den   mest   konfliktdrabbade\r\nkontinenten och att FN följaktligen måste prioritera\r\nfredsfrämjande insatser där.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet noterar att EU under 2003 har  stärkt sitt\r\nstöd   åt  afrikanska  organisationers  arbete   att\r\nförebygga och hantera konflikter i Afrika. I oktober\r\npresenterade  kommissionen formellt ett förslag till\r\nbeslut om att ge  finansiellt  stöd genom Europeiska\r\nutvecklingsfonden (EUF) till fredsbevarande insatser\r\ni Afrika för rådet (KOM 2003 638 slutlig). Förslaget\r\nomfattar  250  miljoner  euro  och syftar  till  att\r\nstödja Afrikas fredsansträngningar,  särskilt  genom\r\nAfrikanska unionen (AU), för att stimulera afrikansk\r\nkonfliktlösning,  afrikansk  solidaritet  och  skapa\r\nförutsättningar för utveckling i Afrika. Stödet  har\r\nkaraktär  av  fredsbevarande  insatser  och föreslås\r\nhuvudsakligen  ske  genom  Afrikanska unionen  eller\r\nregionala organisationer.\r\n\r\nMed vad som ovan anförts anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2002/03:U295 (m) yrkande\r\n4, 2002/03:U322 (m) yrkande 14 samt 2003/04:U248 (m)\r\nyrkande 3.\r\n\r\nBalkan\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom  kommittémotion 2002/03:U281 (kd)\r\nyrkande 7 menar att regeringen bör ta initiativ till\r\nen   studie  kring  bekämpning   av   transnationell\r\norganiserad  brottslighet  som emanerar från Balkan.\r\nMan   bör   också   få   till  stånd   ett   konkret\r\nåtgärdsprogram för att komma  till  rätta  med denna\r\ntyp  av  brottslighet. I kommittémotion 2003/04:U339\r\n(kd) yrkande  3 menar motionärerna att EU genom sitt\r\nutvecklingssamarbete   på   Balkan   bör  stödja  en\r\nomfattande kompletteringsutbildning av  poliser  och\r\nandra   myndigheter  för  utveckling  av  fungerande\r\nrättssamhällen.  I  samma  motion (yrkande 4) anförs\r\nvidare att EU bör genomföra en uppföljningskonferens\r\nom transnationell organiserad  brottslighet  i  EU:s\r\nnärområde.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet  noterar  att  EG-kommissionen finansierar\r\nflera av Europarådets biståndsprojekt, t.ex. projekt\r\nmot organiserad brottslighet, på västra Balkan.\r\n\r\nMed vad som ovan anförts  anser  utskottet  att de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed  motion 2002/03:U281 (kd) yrkande 7\r\noch 2003/04:U339 (kd) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nMellanöstern\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  partimotion  2002/03:U231  (v)  yrkande  9  pekar\r\nVänsterpartiet på  att  Israel  har  hållit inne med\r\nskattemedel,  som  man  inkasserat på palestiniernas\r\nvägnar och som skulle överförts  till palestinierna.\r\nEU  har gått emellan och betalat motsvarade  belopp.\r\nEU  har  dock  avstått  från  att  kräva  Israel  på\r\nmotsvarande  summa. Vänsterpartiet anser att Sverige\r\nfortsättningsvis bör verka för att EU inkräver denna\r\nskuld från Israel.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet noterar  att Sverige aktivt har verkat för\r\nmänskliga rättigheter  i EU:s samarbete med länderna\r\nrunt   södra   och   östra  Medelhavet   (den   s.k.\r\nBarcelonaprocessen).  Det  bistånd  som  kanaliseras\r\ngenom  MEDA  är  avsett  att   gå   till   ekonomisk\r\nomvandling,   stärkande   av   den  socio-ekonomiska\r\njämvikten  och  stöd för utveckling  av  det  civila\r\nsamhället  samt regionalt  samarbete.  För  perioden\r\n2000-2006 har  till  EU:s Medelhavsbistånd anslagits\r\n5,3   miljarder   euro.   Därtill   har   Europeiska\r\nInvesteringsbanken  utlovat   krediter  på  drygt  7\r\nmiljarder euro. EU gav t.o.m. 2003  ett  regelbundet\r\nbudgetstöd  till den palestinska myndigheten.  Detta\r\nstöd har syftat  till  att  myndigheten  skall kunna\r\nfortsätta  bedriva  sin  verksamhet  med skolor  och\r\nhälsovård.     Budgetstödet    har    varit    extra\r\nbetydelsefullt när  myndighetens egna resurser sinat\r\ngenom  Israels  vägran   att   överföra   innehållna\r\nskattemedel. Däremot är det inte så att budgetstödet\r\nhar varit en ersättning för dessa medel. Något  krav\r\npå  återbetalning  är  därför  inte aktuellt. Med en\r\nsista  utbetalning på 18 miljoner  euro  under  2003\r\navslutades  EU:s direkta budgetstöd till palestinska\r\nmyndigheten   eftersom    Israel   nu   återupptagit\r\nutbetalningar av skatteintäkter.\r\n\r\nMed vad som ovan anförts  anser  utskottet  att de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motion 2002/03:U231 (v) yrkande 9.\r\n\r\nTurkiet\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nVid  Europeiska  rådets   möte   i   december   2003\r\nvälkomnades  de  avsevärda  reformansträngningar som\r\nden   turkiska   regeringen  gjort   för   att   öka\r\nreformtakten vilka  innebar  betydande  framsteg mot\r\natt       kunna      uppfylla      de      politiska\r\nKöpenhamnskriterierna. Vidare underströks betydelsen\r\nav att Turkiet  visar  politisk vilja att bidra till\r\nen   lösning  av  Cypernfrågan.   Europeiska   rådet\r\nbetonade  att  en  lösning  i  hög grad skulle gagna\r\nTurkiets  strävan efter medlemskap.  Flera  reformer\r\nhar antagits  bl.a.  för  att  stärka yttrande-, och\r\nföreningsfriheterna,  kulturella   rättigheter   och\r\ncivil   kontroll   över   militären.   Turkiet   har\r\nratificerat    två    viktiga   FN-konventioner   om\r\nmedborgerliga   och   politiska   rättigheter   samt\r\nekonomiska, sociala och  kulturella  rättigheter och\r\nprotokoll  6  i Europakonventionen för de  mänskliga\r\nfri-  och  rättigheterna.   Kampen  mot  tortyr  har\r\nstärkts.  Möjligheten att få förnyad  rättegång  har\r\nintroducerats.  Åtgärder har vidtagits för att lyfta\r\nförbudet mot radio- och TV-sändningar och utbildning\r\ni   andra   språk   än    turkiska.    Hävandet   av\r\nundantagstillståndet   i   sydöstra    Turkiet   har\r\ngenerellt  minskat  spänningarna bland befolkningen.\r\nTurkiet  har  även vidtagit  reformer  i  syfte  att\r\nstärka   marknadsekonomin.   Vad   gäller   Turkiets\r\nanpassning    till    det   gemensamma   regelverket\r\nkonstateras att framsteg gjorts på de flesta områden\r\noch särskilt beträffande  den  del av EU:s regelverk\r\nsom  tullunionen  omfattar. Trots  framstegen  krävs\r\ndock  fortsatta  reformer   för   att   uppfylla  de\r\npolitiska  Köpenhamnskriterierna.  I  praktiken   är\r\ngenomförandet av reformerna ännu ojämnt.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna  bakom  kommittémotion 2003/04:U286 (c)\r\nyrkande 1 anser att EU  fortsättningsvis måste bistå\r\nTurkiet  i dess genomförande  av  interna  politiska\r\nreformer.  I  samma  motion  (yrkande  6) anförs att\r\nTurkiet  kan accepteras som kandidatland  först  när\r\nlandet kan  bevisa  att  de  formella  krav  som  EU\r\nställer   också   uppfylls   i  det  dagliga  livet.\r\nModeraterna menar i kommittémotion  2003/04:U19  (m)\r\nyrkande    1   att   Sverige   aktivt   bör   stödja\r\nreformprocessen i Turkiet med syfte att landet skall\r\nfå    möjlighet    till    medlemskapsförhandlingar.\r\nModeraternas   uppfattning   är  att  Turkiet  skall\r\nbehandlas  på  samma sätt som länderna  i  Öst-  och\r\nCentraleuropa, där  EU bidragit till en demokratisk,\r\nsäkerhetsmässig och ekonomisk utveckling. Att stänga\r\nute Turkiet från den  europeiska  gemenskapen, anför\r\nmotionärerna       vidare,      skulle      försämra\r\nförutsättningarna för  en  fortsatt  reformpolitik i\r\nTurkiet  och  riskera en vidgad klyfta mellan  väst-\r\noch arabvärlden.  Sverige  måste  vara  tydligt  och\r\npådrivande  för  att  Turkiet  skall bedömas utifrån\r\negna   meriter  och  på  lika  villkor   som   andra\r\nkandidatländer.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet  noterar inledningsvis att Turkiet, enligt\r\nkommissionens översynsrapport från november 2003, är\r\npå rätt väg när det gäller att uppfylla de politiska\r\nKöpenhamnskriterierna. Kommissionen påtalar dock att\r\ndet återstår  mycket att göra, inte minst vad gäller\r\ngenomförande av  beslutade  reformer  och nya lagar.\r\nSamma  krav  skall ställas på Turkiet som  på  andra\r\nkandidatländer  när det gäller respekt för mänskliga\r\nrättigheter,     rättstatens      principer      och\r\nmarknadsekonomisk    mognad.   Köpenhamnskriterierna\r\nmåste uppfyllas i sin helhet.\r\n\r\nUtskottet  menar att  Sverige  aktivt  bör  stödja\r\nreformprocessen i Turkiet med syfte att landet skall\r\nfå  möjlighet till  medlemskapsförhandlingar.  Under\r\nhösten   2004   kommer  en  ny  genomgång  från  EU-\r\nkommissionen och  beslut  skall fattas av Europeiska\r\nrådet   om  Turkiets  status.  Det   är   utskottets\r\nuppfattning  att  Turkiet  skall  behandlas på samma\r\nsätt som länderna i Öst- och Centraleuropa,  där  EU\r\nhar  bidragit  till  en demokratisk, säkerhetsmässig\r\noch ekonomisk utveckling.  Att  stänga  ute  Turkiet\r\nfrån  den  europeiska  gemenskapen  skulle  försämra\r\nförutsättningarna  för  en fortsatt reformpolitik  i\r\nTurkiet.  Sverige  måste,  anser   utskottet,   vara\r\ntydligt och pådrivande för att Turkiet skall bedömas\r\nutifrån  egna  meriter och på lika villkor som andra\r\nkandidatländer.\r\n\r\nMed vad som ovan  anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2003/04:U286   (c)\r\nyrkandena 1 och 6 och 2003/04:U19 (m) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nWider Europe\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna  bakom  kommittémotion  2003/04:U14 (m)\r\nyrkande 5 och kommittémotion 2003/04:U19 (m) yrkande\r\n2  pekar på att alla länder väster om Ryssland,  med\r\nundantag för Moldavien, Ukraina och Vitryssland, har\r\ngivits  en  uttalad  möjlighet till medlemskap i den\r\neuropeiska   unionen.  Det   är   nu   dags,   anser\r\nModeraterna,  att   också   ge   dessa   tre  länder\r\nmedlemskapsperspektiv  för att därmed ge deras  folk\r\nframtidshopp om att även  de  en dag skall få leva i\r\nett   samhälle   som   garanterar  och   respekterar\r\nindividens  grundläggande   fri-   och  rättigheter.\r\nSverige bör i EU driva denna fråga för att främja en\r\nstadig  utveckling  mot  demokrati och  respekt  för\r\nmänskliga rättigheter.\r\n\r\nCenterpartiet     framhåller     i     partimotion\r\n2003/04:U220 (c) yrkande  7  att  det är av yttersta\r\nvikt att EU tar ett särskilt ansvar  för  att stärka\r\nen demokratisk utveckling i Vitryssland, Ukraina och\r\nMoldavien.  Utvecklingen  i framför allt Vitryssland\r\ngår för närvarande åt helt fel håll både ekonomiskt,\r\ndemokratiskt och säkerhetsmässigt.  Sverige bör inom\r\nramen   för  sitt  arbete  i  EU  uppmärksamma   hur\r\nsamarbetet  med  dessa  länder  fortskrider. Framför\r\nallt   bör   frågor   som   demokratisk  utveckling,\r\nmänskliga       rättigheter,      gränsöverskridande\r\nbrottslighet, jämställdhet  och miljö prioriteras. I\r\nsamma  motion  (yrkande  8) noteras  att  Europeiska\r\nunionen tillsammans med organisationer  och nätverk,\r\nsåsom Transparency International och World  Movement\r\nfor  Democracy,  kan stödja och hjälpa länderna  att\r\nmotverka  korruption   och  stödja  uppbyggnaden  av\r\nansvarskännande    och    effektiva     demokratiska\r\ninstitutioner.\r\nModeraterna  menar  i  kommittémotion 2003/04:U249\r\n(m)  yrkande  2 och kommittémotion  2003/04:U19  (m)\r\nyrkande  7  att  det  är  angeläget  att  skapa  ett\r\nfrihandelsområde   med   Ryssland.  Därmed  kan  man\r\nundvika att bygga upp nya  skiljelinjer i Europa och\r\nunderlätta   en   snabb   och   uthållig   ekonomisk\r\nutveckling   i   östligaste  delen  av   Europa.   I\r\nkommittémotion 2003/04:U249  (m) yrkande 3 anges att\r\nEU  bör  sträva  efter  visumfrihet  mellan  EU  och\r\nRyssland. Den organiserade  brottsligheten som utgör\r\nett allvarligt problem i Ryssland  stoppas  inte  av\r\nkrav  på  visum.  Visumkravet är däremot, framhåller\r\nmotionärerna, ett problem  för  normala  ryssar  som\r\ndels  måste betala ett för den egna hushållsekonomin\r\nansenligt belopp, dels ansöka om visum i en storstad\r\ndär det finns ambassad eller konsulat.\r\nFolkpartiet     framhåller     i    kommittémotion\r\n2003/04:U329  (fp)  yrkande  6 att utvecklingen  mot\r\ndemokrati  och  marknadsekonomi   i  Ryssland  tagit\r\navgörande  och stora steg framåt. EU:s  politik  vad\r\ngäller ekonomi  och handelspolitik gentemot Ryssland\r\när  dock,  menar motionärerna  protektionistisk  och\r\npräglas för  mycket av högtidstalens retoriska flykt\r\ntill framtiden  och  har för litet fokus på konkreta\r\nåtgärder  i  närtid. Det  gäller  framför  allt  att\r\nnedmontera handelshinder av alla slag, inklusive dem\r\nför jordbruksprodukter, stål, enklare kemikalier och\r\nindustrivaror. Som ett led i detta arbete bör EU öka\r\nsina ansträngningar att säkra Rysslands medlemskap i\r\nWTO.\r\nMotionären    bakom    den    enskilda    motionen\r\n2003/04:U342 (fp)  yrkande  2 menar att en stabilare\r\npolitisk,   social   och  ekonomisk   utveckling   i\r\nKaliningrad är både mål  och  förutsättning  för  en\r\nstarkare  integration  i  den  utveckling som sker i\r\nÖstersjöområdet. Kaliningrads strategiska  ställning\r\när  viktig  för  denna  utveckling  liksom  för  den\r\nsäkerhetspolitiska  stabiliteten  i södra Östersjön.\r\nNordiska  insatser  för att stödja civil  verksamhet\r\nkan inte nog understrykas  och  behövs för att fylla\r\nutrymmet   efter   den  tidigare  massiva   militära\r\nnärvaron i Kaliningrad.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet vill framhålla att unionens ansträngningar\r\natt  genom  utvidgning   bidra   till   att   stärka\r\ndemokrati,   säkerhet  och  stabilitet  samt  bättre\r\nmarknadsvillkor, ökad tillväxt högre välstånd och en\r\nhållbar utveckling i blivande medlemsländer inte får\r\nstanna  vid  unionens  gränser.  Integrationens  och\r\nutvecklingens  frukter  bör även komma EU:s blivande\r\ngrannländer  i  öster till  del.  Unionens  blivande\r\nöstgräns får inte  bli  en  fattigdomsgräns eller en\r\ngräns mellan demokratier och  auktoritära  politiska\r\nsystem.  Nya  skiljelinjer  i Europa måste undvikas.\r\nDet finns enligt utskottets uppfattning  behov av en\r\naktiv  politik  gentemot  de  blivande grannländerna\r\nsåväl på multilateral EU-nivå som på bilateral nivå.\r\n\r\nUtskottet   ser   positivt   på   EU:s    European\r\nNeighbourhood  Policy  gentemot  unionens grannar  i\r\nÖsteuropa,  dvs.  Moldavien, Ryssland,  Ukraina  och\r\nVitryssland,  samt  staterna   söder  och  öster  om\r\nMedelhavet    dvs.   Algeriet,   Egypten,    Israel,\r\nJordanien,  Libanon,  Libyen,  Marocko,  Palestinska\r\nmyndigheten, Syrien och Tunisien.\r\nEuropean Neighbourhood  Policy gick tidigare under\r\nbenämningen   Nya  grannlandsinitiativet   och   Det\r\nutökade Europa,  Wider Europe. Utskottet konstaterar\r\natt tyngdpunkten i unionens grannlandspolitik, i sin\r\nnya tappning, tycks  ha  förskjutits från staterna i\r\nCentral- och Östeuropa, till att anta en geografiskt\r\nsett   bredare  och  mindre  fokuserad   inriktning.\r\nUtskottet vill understryka att det vore olyckligt om\r\ndenna tyngdpunktsförskjutning  får  till  följd  att\r\nEU:s  grannar  i  Öst-  och  Centraleuropa framdeles\r\nägnas mindre engagemang och intresse  från  unionens\r\nsida.\r\nI  slutsatserna  från  Europeiska  rådets  möte  i\r\nKöpenhamn   i   december   2002   sägs   att   genom\r\nutvidgningen kommer förbindelserna med Ryssland  att\r\nstärkas.   Europeiska   unionen   vill  även  stärka\r\nförbindelserna  med Ukraina, Moldavien,  Vitryssland\r\noch de södra Medelhavsländerna  på  grundval  av  en\r\nlångsiktig  strategi för att främja demokratiska och\r\nekonomiska reformer,  hållbar utveckling och handel,\r\noch den utarbetar nya initiativ  i  denna  riktning.\r\nEuropeiska   rådet   välkomnade   kommissionens  och\r\ngeneralsekreterarens/den höge representantens avsikt\r\natt lägga fram förslag i detta syfte.\r\nKommissionen avlämnade sitt meddelande i mars 2003\r\nunder  rubriken \"Ett utvidgat europeiskt  grannskap;\r\nEn ny ram  för förbindelserna med våra grannländer i\r\nöster  och  söder\"  (KOM  2003  104  slutlig).  Häri\r\nbehandlades frågan  om hur unionens förbindelser med\r\nde grannländer som för  närvarande inte har utsikter\r\ntill  medlemskap  i EU kan  stärkas.  Målet  är  att\r\nundvika nya skiljelinjer  i  Europa  och  att främja\r\nstabilitet och välstånd inom och bortom unionens nya\r\ngränser,  vilket  underströks vid Europeiska  rådets\r\nmöte i Köpenhamn i december 2002.\r\nRådet för allmänna  frågor  och yttre förbindelser\r\nantog  i  juni  2003  slutsatser  som   sedan   även\r\nEuropeiska   rådet  anslöt  sig  till  vid  mötet  i\r\nThessaloniki   den   20-21   juni.   Huvuddragen   i\r\nmeddelandet under  rubriken  \"På  väg  mot  ett nytt\r\ngrannskapsinstrument\"   (KOM   2003   393   slutlig)\r\nvälkomnades   och  beslut  fattades  att  Europeiska\r\nkommissionen skulle  ta  fram  handlingsplaner för i\r\nförsta   hand  Ukraina,  Moldavien  och   de   södra\r\nMedelhavsländer med vilka EU har associationsavtal.\r\nFörslaget i det nya meddelandet innebär att man på\r\nkort  sikt  (2004-2006)  skapar  nya  \"Neighbourhood\r\nProgrammes\", grannskapsprogram. Dessa skulle baseras\r\npå  nuvarande   program   och  samtidigt  skapa  nya\r\nlösningar  för  genomförande  av  gränsöverskridande\r\nprojekt.  Programmen   skall   bygga   på  nuvarande\r\nInterregprogram     (program    inom    ramen    för\r\nstrukturfonderna för  samarbete mellan medlemsländer\r\noch grannländer) vid EU:s  yttre  gränser  (och  för\r\nBulgarien  och  Rumänien  -  Phare  Cross Border Co-\r\noperation-program).  På  längre  sikt  (efter  2006)\r\nförutses  skapandet av ett nytt grannskapsinstrument\r\nsom  skall  täcka   alla  de  områden  som  ingår  i\r\nexisterande  samarbetsprogram   i   gränsregionerna.\r\nInstrumentet   skall   innehålla  en  blandning   av\r\ngränsöverskridande/gränsnära samarbete och regionalt\r\nsamarbete runt gränsområdena för det utvidgade EU.\r\nUtskottet   har  inhämtat   att   Sverige   stöder\r\nEuropeiska    kommissionens    ansträngningar    att\r\ngenomföra målen  för Wider Europe och underlätta det\r\ngränsnära samarbetet över EU:s nya gränser genom att\r\nbygga  vidare  på  samordningen   mellan   de  olika\r\ninstrumenten och förenkla procedurerna för samarbete\r\növer gränserna.\r\nUtskottet  vill  framhålla att det är av vikt  att\r\nunionen ökar sitt engagemang  i  förhållande till de\r\nblivande     grannländerna.     När    det    gäller\r\nMedelhavsområdet finns redan lämpliga  instrument  i\r\nform  av  Medelhavssamarbete, Barcelonaprocessen och\r\nMEDA-biståndet.    Det   saknas   dock   motsvarande\r\ninstrument i förhållande till de nya grannländerna i\r\nöster: Ukraina, Vitryssland och Moldavien. Utskottet\r\nvälkomnar   att   EU   har    beslutat    ta    fram\r\nhandlingsplaner   för  i  första  hand  Ukraina  och\r\nMoldavien, men vill  understryka  vikten  av  att en\r\nliknande  handlingsplan  också  utarbetas  för  EU:s\r\nrelationer till Vitryssland.\r\nUtskottet vill även framhålla att unionens politik\r\ni   förhållande   till   de  blivande  grannländerna\r\nUkraina, Vitryssland och Moldavien bör innehålla ett\r\nmedlemskapsperspektiv.    Enligt    unionsfördragets\r\nartikel 49 får varje europeisk  stat som respekterar\r\nde  grundläggande principer som anges  i  fördragets\r\nartikel 6.1 ansöka om att bli medlem i unionen.\r\nInom  ramen  för  unionens östpolitik måste enligt\r\nutskottets  uppfattning  relationerna  med  Ryssland\r\nägnas särskild  uppmärksamhet. Utskottet noterar att\r\ndet sedan tidigare  finns  en  gemensam strategi för\r\nRyssland (denna löpte dock ut den  24  juni 2003 men\r\nhar förlängts på ettårsbasis av Europeiska  rådet  i\r\nväntan på avslutningen av regeringskonferensen efter\r\nvilken  en  ny  strategi  väntas utarbetas), och ett\r\npartnerskaps- och samarbetsavtal,  vilket  riksdagen\r\ngodkände  1997 (prop. 1996/97:177, bet. 1997/98:UU5,\r\nrskr.  1997/98:1).   Arbetet   med   att   uppnå  de\r\nmålsättningar som partnerskaps- och samarbetsavtalet\r\nanger  bl.a.  inom  områdena  politik,  ekonomi  och\r\nhandel   hämmas   emellertid   av   bristande  ryskt\r\nengagemang och intresse.\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  bör en  reviderad\r\nstrategi utarbetas som i högre grad  kan  bidra till\r\natt    utveckla    de   politiska   och   ekonomiska\r\nförbindelserna och bidra till tillväxt, välstånd och\r\nhållbar utveckling och till att befästa demokratin i\r\nRyssland. En integration  av  Ryssland  i europeiskt\r\nsamarbete  gagnar  säkerheten  och  stabiliteten   i\r\nEuropa.\r\nNär  det  gäller unionens långsiktiga förbindelser\r\nmed  Ryssland  är  det  av  särskild  betydelse  att\r\nutveckla handeln med Ryssland och att landet i högre\r\ngrad får  tillgång  till  unionens  marknad  för sin\r\nexport. Det är i ett längre perspektiv ohållbart att\r\nunionen  begränsar  Rysslands  export  till  unionen\r\ngenom antidumpningsåtgärder och andra restriktioner.\r\nEn ökad rysk export är ett effektivt bidrag till att\r\nskapa  tillväxt  i landet och därmed förutsättningar\r\nför högre välstånd och i förlängningen skapa grunder\r\nför en stabil politisk  utveckling  i landet. Enligt\r\nutskottets  uppfattning bör motsvarande  motiv  vara\r\nför  handen  för   att   utveckla  relationerna  med\r\nUkraina, Moldavien och Vitryssland.\r\nEn övergripande målsättning  för  EU  borde enligt\r\nutskottets   mening   vara   att   det   skapas  ett\r\nfrihandelsområde som - med en angiven tidshorisont -\r\nomfattar Ryssland och de nya grannländerna  Ukraina,\r\nVitryssland  och Moldavien. För att uppnå denna  bör\r\nEU  i  första  hand   stödja   grannländernas   WTO-\r\nanslutningar,  som  innebär  flera  viktiga steg mot\r\nanpassning till EU-ländernas lagstiftning.  Därefter\r\nkan  bilaterala/regionala  frihandelsavtal vara  ett\r\nsätt att ytterligare fördjupa samarbetet.\r\nVad gäller Vitryssland vill  utskottet understryka\r\nvikten  av  att  EU  förmår  samarbeta   med  lokala\r\nmyndigheter  på  lägre  nivå. Det är nödvändigt  att\r\nredan  nu,  i  väntan  på Lukasjenkos  efterträdare,\r\netablera   kontakter   och   samarbetsmönster    med\r\nreformvänliga     krafter     i     den     vitryska\r\nadministrationen  i  syfte att underlätta övergången\r\ntill  demokrati, marknadsekonomi  och  ett  framtida\r\nnärmare   samarbete   mellan   EU  och  Vitryssland.\r\nUtskottet noterar vidare att det  är  fullt  möjligt\r\natt bedriva verksamhet i landet genom kontakter  med\r\ndet civila samhället och den politiska oppositionen.\r\nEn  central  roll  kan  även enskilda organisationer\r\nfrån  EU:s  medlemsländer  spela   i  att  upparbeta\r\nkontakter i Vitryssland och bidra med  sitt kunnande\r\nom hur det är att verka i ett demokratiskt  samhälle\r\ndär   respekten   för   de  mänskliga  rättigheterna\r\nupprätthålls   och   pressfrihet   råder.   Det   är\r\nväsentligt att kontakter  utvecklas  både bilateralt\r\noch  multilateralt  för  att stödja de reformvänliga\r\nkrafterna som finns i Vitryssland.\r\nMed vad som ovan anförts  anser  utskottet att de\r\nfrågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och\r\navstyrker  därmed motionerna 2003/04:U14 (m) yrkande\r\n5, 2003/04:U19  (m)  yrkandena 2 och 7, 2003/04:U220\r\n(c) yrkandena 7 och 8,  2003/04:U249 (m) yrkandena 2\r\noch 3, 2003/04:U329 (fp) yrkande 6 samt 2003/04:U342\r\n(fp) yrkande 2.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:  Den  nordliga  dimensionen   omfattar   det\r\ngeografiska  området  från  island  i  väst  till\r\nnordvästra  Ryssland i öst, från Barents och Kara\r\nhav i norr till  Östersjöns södra kust i syd. Den\r\nnordliga dimensionen  stöds av EU samt de sju ND-\r\npartnerländerna, dvs. Estland,  Island, Lettland,\r\nLitauen, Norge, Polen och Ryska federationen.\r\nÖvriga samarbetsområden\r\n\r\n\r\nDen gemensamma handelspolitiken\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nSveriges mål är att värna och utveckla öppna, enkla,\r\nrättvisa och legitima ramvillkor  för internationell\r\nhandel   och   investeringar.  Detta  gynnar   såväl\r\nSveriges  export,   import   och  investeringar  som\r\nutvecklingsländernas   möjligheter   att   delta   i\r\nvärldshandeln  och  dra  nytta  av  globaliseringens\r\nfördelar. Sverige verkar för att detta synsätt skall\r\nfå genomslag i EU:s gemensamma handelspolitik både i\r\nvärldshandelsorganisationen, WTO, och i andra forum,\r\ninklusive     de     bilaterala    och     regionala\r\nhandelsavtalen, så att dessa medel ska samverka till\r\nmålen  att  skapa  förutsättningar   för   tillväxt,\r\nsysselsättning  och hållbar utveckling i Sverige,  i\r\növriga EU och i omvärlden.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFem motioner uppmärksammar handelspolitiska frågor.\r\n\r\nMotionärerna  bakom  partimotion  2003/04:U348  (kd)\r\nyrkande 28 anser  att  Sverige  bör verka för en mer\r\nsammanhållen     utvecklings-,     handels-      och\r\nutrikespolitik  inom EU och arbeta för att integrera\r\nrättvisefrågorna  inom  alla  EU:s politikområden. I\r\nmotionerna    2003/04:U348    (kd)    yrkande    28,\r\n2003/04:U351  (kd)  yrkande  1 och 2003/04:U18  (kd)\r\nyrkande 2, krävs att regeringen  inom EU arbetar för\r\natt  eliminera handelshinder för u-ländernas  export\r\ntill i-länder,  såsom ursprungsregler och gränsskydd\r\nsom försvårar handel.\r\n\r\nFör  att  åstadkomma   handelsliberaliseringar  på\r\njordbruksområdet och en genomgripande reformering av\r\nEU:s   jordbrukspolitik   menar    Moderaterna,    i\r\nkommittémotion   2003/04:U19   (m)  yrkande  6,  att\r\nSverige i EU måste verka för att  WTO:s ministermöte\r\ni Hongkong hålls redan före 2004 års utgång.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   med   hänvisning  till   tidigare\r\nställningstaganden gjorda  av  riksdagen,  senast  i\r\nbet.  2003/04:UU3 och 2003/04:UU12, framhålla att en\r\nfri och  öppen handel med överenskomna spelregler är\r\nett  kraftfullt   instrument   för   att  åstadkomma\r\nutveckling  och sprida ekonomiska framsteg.  Det  är\r\nett i högsta  grad  svenskt  intresse  att  värna om\r\nfrihandel och förespråka dess principer. En framsynt\r\nhandelspolitik  har  goda  förutsättningar att verka\r\nstödjande  för möjligheterna  att  uppnå  målet  för\r\npolitiken för  global  utveckling. Det är utskottets\r\nuppfattning att frihandel  gynnar ett lands och hela\r\nvärldens             utveckling.            Ensidiga\r\nhandelsliberaliseringar  från olika länders sida kan\r\nbefrämja  tillväxt  och  välfärd   på   lång   sikt.\r\nÖvergångsvis  kan  dock  problem  uppkomma,  och det\r\nfinns,  särskilt på jordbruksområdet, anledning  att\r\nuppmärksamma de effekter som kan påverka u-länderna.\r\nDet råder  även  bred  enighet  om att friare handel\r\növer  nationsgränserna  generellt leder  till  högre\r\nsysselsättning  och  ökat  välstånd.  Betydelsen  av\r\nutrikeshandel och internationella  investeringar för\r\nekonomisk  utveckling  är  också  väl  dokumenterad.\r\nUtskottet  instämmer  i  tidigare ställningstaganden\r\nsom  framhållit  att internationell  handel,  liksom\r\nandra  former  av  samarbete   över  gränserna,  har\r\npositiva  effekter  för  demokrati   och   mänskliga\r\nrättigheter  samt  bidrar  till att befrämja person-\r\noch kunskapsutbyte mellan länder.\r\n\r\nEnligt  utskottets mening medför  nedmontering  av\r\nhandelshinder möjligheter till ökad handel mellan i-\r\nländerna och  u-länderna, men även mellan u-länderna\r\nsjälva.  Sverige   driver   därför   en  långtgående\r\nfrihandelsvänlig   linje  inom  EU  med  syfte   att\r\neliminera handelshinder  för u-ländernas export till\r\ni-länder.   Utskottet   vill  starkt   markera   det\r\nangelägna i att den industrialiserade  världen  inte\r\nlåter  tid  gå  förlorad  när  det  handlar  om  att\r\navveckla   sina  handelshinder  och  att  regeringen\r\ndriver denna  linje inom EU. Utvecklingsländerna bör\r\nges  möjlighet  att  gradvis  öppna  sina  marknader\r\nsamtidigt som handelshinder  elimineras  i  snabbare\r\ntakt   vad   gäller   u-ländernas   export  till  i-\r\nlandsmarknaderna.  Utskottet  anser  att  det  finns\r\nutrymme  att  föra  en  generös  politik vad  gäller\r\ntidsgränser för u-ländernas implementering  av avtal\r\noch   övergångsregler.  Utskottet  noterar  i  detta\r\nsammanhang   att   utvecklingsländerna  inte  är  en\r\nenhetlig grupp med lika  förutsättningar.  Många har\r\nen styrka att bygga vidare på, medan andra är  svaga\r\noch behöver betydligt större hänsynstaganden och mer\r\nstöd.\r\nUtskottet    anser   det   angeläget   att   också\r\nhandelshindren      utvecklingsländerna      emellan\r\nuppmärksammas och att ansträngningar görs för att få\r\nutvecklingsländerna    att     öka    handelsutbytet\r\nsinsemellan,  bl.a.  genom  att dessa  handelshinder\r\navvecklas. Ett centralt inslag  i  svensk politik är\r\natt ge utvecklingsländerna möjlighet  att  reformera\r\nsin handelspolitik i en takt och i en sådan  ordning\r\natt   processen   ingår   som   en   del  i  landets\r\növergripande    utvecklingsstrategi.    Det    finns\r\nanledning  att  ge u-länder längre övergångsperioder\r\nän i-länder för att införa specifika åtaganden.\r\nUtskottet konstaterar att det av mandatet för WTO-\r\nförhandlingarna,  som  antogs  i  Doha  hösten 2001,\r\nframgår  att utvecklingsländernas marknadstillträde,\r\nsärskilt till  i-ländernas  marknader, skall öka och\r\natt  interna  handelsstörande stöd  skall  reduceras\r\nsamt att alla former  av  exportstöd skall fasas ut.\r\nAvsikten med mandatet är främst att åstadkomma öppna\r\noch   rättvisa  spelregler  för   världshandeln   på\r\njordbruksområdet   med   u-ländernas   intressen   i\r\ncentrum. Denna politik har utskottets stöd.\r\n\r\nUtskottet   noterar   vidare   att  Kommerskollegium\r\nnyligen kommit med en rapport om  konsekvenserna för\r\nu-länderna av WTO-avtalen, som gjorts  på uppdrag av\r\nregeringen   efter   en  beställning  av  riksdagens\r\nnäringsutskott     (bet.     2002/03:NU5,      rskr.\r\n2002/03:127).\r\n\r\nUtskottet har senast i betänkande 2003/04:UU3  och\r\n2003/04:UU12,  framhållit  att  det, mot bakgrund av\r\nsammanbrottet   vid  ministermötet  i   Cancún,   är\r\ncentralt    att    snarast     möjligt     återuppta\r\nDohaförhandlingarna. Vidare har utskottet framhållit\r\natt  det  kan  ske  på  basis  av  det  utkast  till\r\nministerdeklaration som förelåg i Cancún. Enligt vad\r\nutskottet  kunnat  inhämta har regeringen verkat för\r\natt förhandlingarna snarast skall återupptas. Ett av\r\nskälen är att det ligger  i u-ländernas intresse att\r\nmålsättningen för utvecklingsdagordningen  från Doha\r\nkan uppnås.\r\nI enlighet med ministeruttalandet vid WTO-mötet  i\r\nCancún  hölls  ett  möte  i  WTO:s  allmänna  råd  i\r\ndecember  2003. Vid mötet konstaterades att tilltron\r\ntill det multilaterala  handelssystemet  var utbredd\r\nmen  att  det saknades nödvändig politisk vilja  och\r\nflexibilitet   för   att  kunna  överbrygga  sakliga\r\nskillnader och återuppta  förhandlingarna. I januari\r\n2004 tog Förenta staternas  chefsförhandlare  Robert\r\nZoellick ett initiativ genom att sända ett brev till\r\nsamtliga WTO-medlemmar med uppmaningen att återuppta\r\nDohaförhandlingarna.   Brevet   innehöll  också  ett\r\nförslag om att hålla nästa ministermöte  i  Hongkong\r\nredan  år 2004. Utskottet anser att USA:s engagemang\r\nför förhandlingarna  är  positivt och kan bidra till\r\nny    energi    kring    Dohaförhandlingarna.    Ett\r\nställningstagande i frågan om en ministerkonferens i\r\nHongkong  år  2004  har  dock   skjutits   upp  till\r\nhalvårsskiftet 2004.\r\nDet framgår av ministerdeklarationen från Doha att\r\nen liberalisering av handeln på jordbruksområdet  är\r\nen   fundamental  del  av  det  åtagande  alla  WTO-\r\nmedlemmar har gjort. En minskning av exportstöden är\r\nen central  del  av  dessa förhandlingar. Regeringen\r\nhar    verkat    för   en   snabb    utfasning    av\r\nexportsubventionerna,  vilket  framförts  såväl inom\r\nsom   utanför  EU-kretsen.  Detta  är  en  fråga  av\r\nsärskild vikt för u-länderna.\r\n\r\nMed vad  som  ovan  anförts  anser  utskottet att de\r\nfrågor   som  motionerna  väckt  är  besvarade   och\r\navstyrker därmed motionerna 2003/04:U18 (kd) yrkande\r\n2, 2003/04:U19  (m)  yrkande  6,  2003/04:U348  (kd)\r\nyrkande 28 samt 2003/04:U351 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nSysselsättning och socialpolitik\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nSysselsättning  ligger  sedan  mitten  av 1990-talet\r\nhögt  upp på EU:s dagordning. Syftet med  samarbetet\r\när att  \"främja en anpassningsbar arbetskraft och en\r\narbetsmarknad      mottaglig      för     ekonomiska\r\nförändringar\".\r\n\r\nVid toppmötet i Lissabon 2000 antog  EU  den  s.k.\r\nLissabonstrategin   med   målet   att,   genom  nära\r\nsamverkan       mellan       ekonomisk      politik,\r\nsysselsättningspolitik  och  socialpolitik,   stärka\r\nunionens  konkurrenskraft  och stimulera till arbete\r\noch  hållbar  tillväxt.  EU  enades   även   om  att\r\nmedlemsstaterna  ska sträva mot full sysselsättning,\r\noch  i denna strävan  bidra  till  att  nå  följande\r\ngenomsnittliga  delmål  i  EU:  Den  totala  syssel-\r\nsättningsgraden skall vara 67 % 2005, och 70 % 2010.\r\nSysselsättningsgraden  för  kvinnor skall vara 57  %\r\n2005, och 60 % 2010. Sysselsättningsgraden för äldre\r\n(55-64 år) skall vara 50 % 2010.\r\nDen  arbetsform  som  används   för   att  bedriva\r\nsamarbetet     och     samordna     medlemsstaternas\r\nsysselsättningspolitik  mot gemensamma  mål  är  den\r\n\"öppna            samordningsmetoden\".            På\r\nsysselsättningsområdet     används     den     öppna\r\nsamordningsmetoden enligt artikel 125 i fördraget.\r\nSociala   dialogen   och  goda  relationer  mellan\r\narbetsmarknadens  parter  står  i  centrum  för  den\r\neuropeiska  sociala   modellen.   Europeiska  rådet,\r\narbetsmarknadens   parter   och   kommissionen   har\r\nupprepade gånger betonat vikten av  social dialog på\r\nalla   nivåer  för  att  främja  modernisering   och\r\nförändringar   såväl  inom  unionen  som  i  de  nya\r\nmedlemsstaterna.   Kommissionen  utvecklade  i  sitt\r\nmeddelande (KOM (2002)  341  slutlig)  synpunkter på\r\nden sociala dialogens framtid, både som nyckelfaktor\r\nför  bättre styrelseformer i en utvidgad  union  och\r\nsom  en   drivkraft   för   ekonomiska  och  sociala\r\nreformer.  I  juli 2002 lade kommissionen  fram  ett\r\nförslag till rådsbeslut  som  innebär  att  Ständiga\r\nsysselsättningskommittén   skall  ersättas  med  ett\r\nsocialt    trepartstoppmöte   för    tillväxt    och\r\nsysselsättning.  Den  6 mars fattade rådet beslut om\r\ninrättande  av  ett  socialt   trepartstoppmöte  för\r\ntillväxt  och sysselsättning. Toppmötet,  som  skall\r\nsammanträda minst en gång om året, skall fungera som\r\nsamrådsorgan  mellan rådet, kommissionen och arbets-\r\nmarknadens parter.  Det  skall  ge  arbetsmarknadens\r\nparter  på europeisk nivå möjlighet att  inom  ramen\r\nför den sociala dialogen bidra till de olika delarna\r\nav den strategi  som  inleddes vid Europeiska rådets\r\nmöte i Lissabon.\r\nÅr 2000 inrättades Kommittén  för  social trygghet\r\n(se  avsnitt  13.5.2  i  skrivelsen  för  år  2000).\r\nKommittén har till uppgift att främja samarbetet  på\r\ndet sociala trygghetsområdet på europeisk nivå genom\r\nutbyte   av   information  och  erfarenheter  mellan\r\nmedlemsstaterna.     Arbetet    har    under    2003\r\nhuvudsakligen inriktats  på  frågor om pensioner och\r\nsocial sammanhållning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFlera  motioner  innehåller  förslag   i  syfte  att\r\nstimulera sysselsättningen inom unionen.\r\n\r\nEnligt  Moderaternas motion 2003/04:U19 (m)  yrkande\r\n11 bör Sverige  utnyttja möjligheterna till undantag\r\nsom  EU:s  s.k.  arbetstidsdirektiv  medger.  Enligt\r\nmotionärerna  är  det   ett   direktiv  som  kan  få\r\nkonsekvenser för hela samhällsekonomin om regeringen\r\ninte  utnyttjar  de  möjligheter till  undantag  och\r\navvikelser som direktivet  medger.  Moderaterna  har\r\ndärför  i  Europaparlamentet  röstat  emot  det s.k.\r\narbetstidsdirektivet   med   bestämmelser  om  bl.a.\r\ndygnsvila,   begränsning  av  veckoarbetstiden   och\r\nnattarbete.\r\n\r\nVidare anser Moderaterna,  i  motion 2003/04:U19 (m)\r\nyrkande  12, att fri rörlighet för  tjänster  och  i\r\nprincip  fri   etableringsrätt   måste   garanteras.\r\nModeraterna anser att tjänstesektorn i i Sverige och\r\ni  EU måste utvecklas. Därför bör fri rörlighet  för\r\ntjänster   och   i   princip   fri   etableringsrätt\r\ngaranteras.  Regeringen  uppmanas att aktivt  stödja\r\narbetet med det sk. Tjänstedirektivet.\r\n\r\nI  kommittémotion  2003/04:U18   (kd)   yrkande   10\r\nföreslås  ett  införande  av  jobbguider i Sverige i\r\nsyfte att förbättra tillvaratagandet  av invandrares\r\nkompetens.  Kristdemokraterna påpekar i  sin  motion\r\natt invandrare  i  dag har svårt att snabbt komma in\r\npå arbetsmarknaden trots  att många är högutbildade.\r\nDet     är    därför    oerhört    angeläget     att\r\nkunskapsvalideringen  förbättras  så  att exempelvis\r\ninvandrare med akademisk utbildning snabbt kan komma\r\nin     på    arbetsmarknaden.    För    många    med\r\ninvandrarbakgrund   krävs   det   ibland   specifika\r\nåtgärder  eftersom många saknar ett socialt nätverk,\r\nkontakter  och  erfarenhet  av  att  söka  arbete  i\r\nSverige. Kristdemokraterna  vill  införa  så kallade\r\njobbguider för invandrare som är nya på den  svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nKristdemokraterna     önskar     i    kommittémotion\r\n2003/04:U18  (kd) yrkande 11 främja  en  effektivare\r\nåterintegrering      på      arbetsmarknaden     för\r\nlångtidssjukskrivna.  Kristdemokraterna   menar  att\r\nSverige fortfarande har långt kvar för att  uppfylla\r\nkommissionens rekommendationer på området.\r\n\r\nPå  det  sociala  samarbetsområdet lyfter motionerna\r\n2002/03:U235 (fp) yrkande  2  och  2003/04:U276 (fp)\r\nyrkande 2 fram kravet att Sverige bör  verka för att\r\nkvinnors  rätt  till fri abort främjas inom  EU  och\r\nblir ett nytt krav för ansökarländerna.\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet   slår   fast  att  den  för\r\nSverige alltför låga sysselsättningen  och  den höga\r\narbetslösheten är några av de största problemen  som\r\nSverige  har  att ta sig an. Den svenska regeringens\r\növergripande mål är att uppnå full sysselsättning. I\r\ndenna strävan ingår  som  två väsentliga komponenter\r\ndels   att  halvera  ohälsotalet,   dels   att   öka\r\ninvandrares     integrering     på    den    svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nUtskottet  pekar  vidare  på kommissionens  utkast\r\ntill gemensam rapport om sysselsättning  (KOM (2004)\r\n24  slutlig)  som innehåller en första bedömning  av\r\nmedlemsstaternas    genomförande    av    den    nya\r\nsysselsättningsstrategin.  Kommissionen  konstaterar\r\natt arbetsmarknadsläget innebär en stor utmaning för\r\natt  uppnå  Lissabonstrategins mål. Sysselsättningen\r\ninom  EU slutade  att  öka  i  början  av  2003  och\r\nförväntas bara öka långsamt 2004-2005.\r\nArbetslösheten  inom  EU  har successivt ökat till\r\n8,1 % 2003. När det gäller Lissabonmålet om en total\r\nsysselsättningsintensitet på  70  %  senast 2010 har\r\ndet   inte   gjorts  några  framsteg,  och  med   en\r\nsysselsättningsintensitet  på  64,3  %  står  det nu\r\nklart att EU inte kommer att uppnå det delmål på  67\r\n%  som  fastställdes  för  2005. Fyra medlemsländer,\r\nbl.a. Sverige, ligger dock redan över målet om minst\r\n70  %  sysselsättning  2010. Sysselsättningen  bland\r\nkvinnor i EU ökade 2002  (55,6  %),  och möjligheten\r\nfinns fortfarande att delmålet för 2005  (57  %) kan\r\nkomma att uppnås. Huruvida målet för 2010 kommer att\r\nnås   beror  på  hur  sysselsättningen  bland  äldre\r\npersoner  utvecklas.  Även om sysselsättningen bland\r\näldre arbetstagare har  ökat  till  drygt 40 % under\r\n2002 ligger man ännu långt från målet  på  50 % till\r\n2010.\r\nSverige har den högsta sysselsättningsgraden  i EU\r\nför  kvinnor  och  äldre  (55-64  år)  samt en av de\r\nlägsta nivåerna för långtidsarbetslöshet.  Rapporten\r\nanger att Sveriges framtida utmaningar ligger  i att\r\nfortsätta   arbeta  för  att  få  in  invandrare  på\r\narbetsmarknaden, halvera antalet sjukdagar till 2008\r\noch  att  fortsätta   minska  marginaleffekterna  av\r\nskatte-   och   bidragssystemen    för    att    öka\r\ndrivkrafterna till arbete.\r\nEuropeiska rådet höll den 25 och 26 mars 2004 sitt\r\nårliga möte om Lissabonstrategin och den ekonomiska,\r\nsociala  och  miljörelaterade situationen i unionen.\r\nVid mötet, som  hölls  i  Bryssel, konstaterades att\r\ndet krävs stark ekonomisk tillväxt  och  skapande av\r\narbetstillfällen  tillsammans  med  en  hög grad  av\r\nsocial   sammanhållning   och  miljöskydd  för   att\r\ntillgodose förväntningarna hos Europas befolkning om\r\nhögre levnadsstandard och bättre  livskvalitet.  Det\r\nfastställdes  att  de  viktigaste politiska frågorna\r\nsom  leder  till  ökad tillväxt  och  sysselsättning\r\nmåste prioriteras.  Mötet  inriktades  därför på två\r\nfrågor,  nämligen  hållbar  tillväxt  och  fler  och\r\nbättre  arbetstillfällen. Man gav också uttryck  för\r\natt  ökad   sysselsättningsgrad   är   av  avgörande\r\nbetydelse   för  bl.a.  ekonomisk  tillväxt.   Rådet\r\nbetonade  att   medlemsstaterna  måste  förnya  sitt\r\nåtagande att uppnå Lissabonmålen för sysselsättning.\r\nEuropeiska rådet  uppmanade kommissionen att inrätta\r\nen ny högnivågrupp  under ledning av Wim Kok för att\r\ngenomföra en oberoende  översyn av hur Lissabonmålen\r\nkan uppfyllas på bästa sätt i synnerhet mot bakgrund\r\nav utvidgningen. Rapporten  skall  läggas  fram  för\r\nkommissionen senast den 1 november 2004.\r\n\r\nAtt  öka de utlandsföddas inträde på arbetsmarknaden\r\när en  central  uppgift för arbetsmarknadspolitiken.\r\nDet är av stor betydelse  att  ta  till  vara  allas\r\nvilja    att    arbeta    och   att   motverka   all\r\ndiskriminering. Det är också  en  viktig  del  av de\r\nsärskilda sysselsättningsriktlinjerna. Alla skall ha\r\nsamma  rätt  och möjlighet att försörja sig med eget\r\narbete. Detta  är  också  viktigt  för  att skapa en\r\nintegrerad arbetsmarknad för alla. Utskottet  har  i\r\nbudgetbetänkande 2003/04:AU1 redogjort för en del av\r\nde  insatser  som pågår för att integrera invandrare\r\npå  arbetsmarknaden  och  hänvisar  därför  i  detta\r\nyttrande  till  den  sammanställningen. Här kan dock\r\nnämnas   att   utskottet   pekat   på   behovet   av\r\ntillräckliga          personalresurser           vid\r\narbetsförmedlingarna     i     de    mest    utsatta\r\nstorstadsområdena,      försöksverksamheten      med\r\narbetsplatsintroduktion för vissa invandrare och den\r\nsärskilda  satsningen  på  bristyrkesutbildning  för\r\nredan anställda där ett särskilt  mål  satts upp för\r\npersoner med utländsk högskoleutbildning.\r\n\r\nUtskottet  pekar  på  att  det  finns flera pågående\r\nkommittéarbeten     på     diskriminerings-      och\r\nintegrationsområdet.   Diskrimineringskommittén  har\r\nett omfattande utredningsuppdrag  att bl.a. överväga\r\nen  gemensam  lagstiftning  mot  diskriminering  som\r\nomfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder\r\noch samhällsområden och överväga om regler om aktiva\r\nåtgärder  bör  införas  i  arbetslivet   för   andra\r\ndiskrimineringsgrunder    än    kön    och    etnisk\r\ntillhörighet.  En annan utredning på området är  den\r\nom  strukturell diskriminering.  I  uppdraget  ingår\r\nbl.a.   att   föreslå   åtgärder  för  att  motverka\r\nstrukturell diskriminering  på grund av etnisk eller\r\nreligiös tillhörighet och att  föreslå  åtgärder för\r\natt   fylla   luckor   i  kunskapen  om  strukturell\r\ndiskriminering  på  dessa  grunder.  Regeringen  har\r\nockså föreslagit en ny  utredning om diskriminering,\r\nintegration och makt.\r\n\r\nIntegrationsverket  har  i  rapporten  Integration\r\n2003  presenterat  en  rad,  som  utskottet  finner,\r\nintressanta  men  även  alarmerande   uppgifter   om\r\nintegrationen  bl.a. på den svenska arbetsmarknaden.\r\nSå  länge  Integrationsverket   har   kunnat   följa\r\nstatistiken  har  utrikes födda lägre sysselsättning\r\nän de som är födda i Sverige.\r\nIntegrationsverket har konstaterat att det sker en\r\nhög utvandring av utrikes  födda med hög utbildning,\r\nvilket  innebär  att  den  svenska   arbetsmarknaden\r\nförlorar  välutbildad  arbetskraft.  Den   risk  för\r\nförlust av kompetens som detta innebär förstärks  av\r\natt   återinvandringen   tillbaka  till  Sverige  är\r\nbetydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes\r\nfödda.\r\nUtskottet  pekar  också  på   att  Institutet  för\r\narbetsmarknadspolitisk  utvärdering  (IFAU)  nyligen\r\nhar presenterat en rapport  (2004:5)  om praktik som\r\nåtgärd för invandrares integration och socialisation\r\ni arbetslivet. Slutsatsen i rapporten är  att de som\r\nanordnar  praktik  för  nyanlända invandrare kan  ha\r\nganska olika föreställningar  om  vad  praktiken har\r\nför  syfte.  Praktiken  står inte alltid i  relation\r\ntill den enskildes tidigare  yrkeserfarenheter.  Det\r\nkan  finnas  en  risk  att  praktiken  leder till en\r\n\"inlåsning\"  i  okvalificerade  arbetsuppgifter  och\r\nbidrar   till   en   framtida   etnisk  delning   av\r\narbetsmarknaden.\r\nUtskottet  understryker  att  frågan  om  hur  väl\r\nintegrationen  på  arbetsmarknaden   lyckas  får  en\r\navgörande  betydelse  för Sveriges möjligheter  till\r\nframgång när det gäller  att  öka tillväxten och att\r\nuppnå  målet  om  80  % reguljär sysselsättningsgrad\r\n2004.\r\nI  betänkande  2003/04:AU1   behandlades  liknande\r\nyrkanden som de som återfinns i  motion  U18 yrkande\r\n10 om att ta till vara invandrares kompetens och att\r\ninföra    jobbguider.   AMS   arbetar   aktivt   med\r\nintegrationsfrågorna  och  genomför flera satsningar\r\npå området. Arbetsmarknadsutskottet  anser  att  det\r\ninte  finns  anledning att föreslå några ytterligare\r\nåtgärder med anledning  av  motionen,  varför motion\r\nU18 yrkande 10 bör avstyrkas.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  ser, trots att utvecklingen\r\nhar vänt och att antalet sjukskrivningar nu minskar,\r\nmed oro på de fortsatt höga sjukskrivningssiffrorna.\r\nRiksförsäkringsverket (RFV) konstaterade den 19 mars\r\n2004 att ohälsotalet - som är ett mått på de samlade\r\nutbetalningarna   för   sjukpenning,    sjuk-    och\r\naktivitetsersättning  samt rehabiliteringsersättning\r\n- inte ökar för första  gången  på  mycket lång tid.\r\nEnligt   utskottets   mening   måste   sjukfrånvaron\r\nfortsätta  att  bringas ned både för att minska  den\r\nenskildes lidande  och  för  att  minska  samhällets\r\nkostnader genom att ge fler chansen att försörja sig\r\ngenom    eget    arbete.    För    långsiktigt   hög\r\nsysselsättning  måste utvecklingen av  sjukfrånvaron\r\nminskas   ytterligare.   Utskottet   vill   särskilt\r\nframhålla att  det är arbetsplatsen och parterna som\r\nmåste  stå i fokus  för  arbetet  med  ett  hållbart\r\narbetsliv.  Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar\r\nän i dag för  att  integrera  det  förebyggande  och\r\nrehabiliterande  arbetet  i  verksamheten. Utskottet\r\nunderstryker  vikten  av  att  kvinnornas  situation\r\nsärskilt uppmärksammas i arbetet mot ohälsan.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet instämmer  i uppfattningen\r\ni   motion   U18   att   det  höga  ohälsotalet   är\r\noacceptabelt    och    att    man    skall    främja\r\nåterintegrering      på      arbetsmarknaden     för\r\nlångtidssjukskrivna.    Utskottet    redovisade    i\r\nbetänkande   2003/04:AU1   pågående   åtgärder   som\r\ntillsammans   skall   bidra  till   ökad   hälsa   i\r\narbetslivet.\r\nArbetsmarknadsutskottet   ser   positivt   på  det\r\nomfattande arbete som regeringen bedriver inom ramen\r\nför  strategin för ökad hälsa i arbetslivet och  det\r\ns.k.  elvapunktsprogrammet.   Tillsammans   med   de\r\nytterligare   åtgärder   som   redovisats   här  bör\r\nohälsotalet  kunna  pressas  ned  mot  målet  om att\r\nhalvera   antalet   sjukdagar   till  år  2008.  Med\r\nhänvisning  till vad som ovan anförts  är  utskottet\r\ninte i nuläget berett att ställa sig bakom förslaget\r\ni motion U18 yrkande 11.\r\n\r\nGenomförandet  av arbetstidsdirektivet i svensk rätt\r\nhar varit föremål  för  diskussion under mycket lång\r\ntid. Frågan om lagstiftningen  på  arbetstidsområdet\r\när mycket komplicerad, bl.a. eftersom  man  på stora\r\ndelar av arbetsmarknaden reglerat arbetstiden  genom\r\nkollektivavtal.  På så sätt har parterna kunnat göra\r\nnödvändiga   anpassningar    till   branschen   m.m.\r\nUtskottet kan i detta sammanhang konstatera att 1993\r\nårs arbetstidsdirektiv i fråga  om  undantag  har en\r\nhänvisning till ramdirektivet 89/391 om åtgärder för\r\natt  främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet\r\noch hälsa  i  arbetet.  Denna hänvisning finns kvar,\r\nvilket  innebär att vissa  sektorer  fortfarande  är\r\nundantagna från arbetstidsdirektivets regler.\r\n\r\nFlera  utredningar   har   lämnat  betänkanden  på\r\nområdet.  EG-domstolen  har dessutom  bidragit  till\r\nrättsutvecklingen  genom  sin   dömande  verksamhet.\r\nFörutsättningarna     har    ändrats    för     både\r\narbetsmarknadens parter  och  lagstiftaren.  Därtill\r\nhar kommissionen aktivt drivit vissa frågor avseende\r\ndet  svenska  införlivandet  på området och i somras\r\navgett det ovannämnda motiverade yttrandet.\r\nUtskottet  konstaterar  att  arbetstidsfrågan   är\r\nkomplex  och har starka parts- och branschintressen.\r\nRegeringen   har  aviserat  att  en  proposition  på\r\narbetstidens  område  skall  lämnas  till  riksdagen\r\nsenare i vår. Utskottet  anser att denna proposition\r\nbör avvaktas. Motionsyrkandet bör därför avstyrkas.\r\n\r\nTill yttrandet finns fogat två avvikande meningar av\r\n(m, fp, kd) och (m).\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet      vill      inledningsvis      uttrycka\r\ntillfredsställelse  över att  Lissabonprocessen  och\r\ndess genomförande, samt sysselsättningssamarbetet är\r\nbland de högst prioriterade  frågorna  i regeringens\r\nEU-politik.  Utskottet ser positivt på målsättningen\r\natt  EU  skall  bli   världens  mest  dynamiska  och\r\nkonkurrenskraftiga ekonomi  till år 2010 där strävan\r\nefter full sysselsättning är  en  central komponent.\r\nDet  är utskottets uppfattning att Lissabonstrategin\r\ni  kombination   med  de  andra  ekonomisk-politiska\r\nprocesserna,          Cardiffprocessen           och\r\nsysselsättningsstrategin (Luxemburgprocessen), utgör\r\nviktiga  verktyg  för att modernisera den europeiska\r\nekonomin.  Dessutom   kommer  Lissabonstrategin  att\r\nutgöra ett värdefullt redskap  för  att integrera de\r\nnya  medlemsländerna  i  det  europeiska  ekonomiska\r\nsamarbetet.\r\n\r\nUtskottet       vill       särskilt      framhålla\r\nLissabonstrategins ambitiösa målsättningar  och  ser\r\npositivt  på  att  Sverige kunnat uppnå överlag höga\r\nbetyg i EU-kommissionens  jämförelser över hur långt\r\nmedlemsländerna har kommit  i  arbetet  för  att  nå\r\nstrategins  ambitiösa mål. För att nå målet att till\r\når  2010  vara   världens  mest  konkurrenskraftiga,\r\ndynamiska   och   kunskapsbaserade    ekonomi,   med\r\nmöjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt  med  fler\r\noch  bättre  arbetstillfällen  och  en högre grad av\r\nsocial sammanhållning krävs dock en betydligt större\r\npolitisk vilja. Utskottet vill vidare  framhålla att\r\nSveriges   tillväxt   är  god  och  har  legat  över\r\ngenomsnittet  för  EU:s medlemsländer.  I  fråga  om\r\nincitamenten att arbeta  kan nämnas att regeringen i\r\nSveriges  handlingsplan  för   sysselsättning   2003\r\nredovisar  att  de genomsnittliga marginaleffekterna\r\nhar sänkts betydligt  sedan  1997.  Målet  inom EU:s\r\nsysselsättningsstrategi  är att man mot bakgrund  av\r\nde nationella omständigheterna  senast 2010 skall ha\r\nåstadkommit en betydande sänkning  av höga effektiva\r\nmarginalskatter   och   när   så   är   befogat   av\r\nskattetrycket på lågavlönad arbetskraft.\r\n\r\nVid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i  juni  1993\r\nfastslogs   villkoren  för  EU-medlemskap,  de  s.k.\r\nKöpenhamnskriterierna.  Kriterierna  är av politisk,\r\nekonomisk respektive administrativ karaktär.\r\n\r\nDe   politiska   kriterierna   innebär   att   ett\r\nkandidatland,   för  att  kunna  bli  medlem,  skall\r\nuppvisa   stabila   institutioner   som   garanterar\r\ndemokrati, rättssäkerhet,  mänskliga rättigheter och\r\nrespekt för och skydd av minoriteter.  De ekonomiska\r\nkriterierna  innebär att landet, för att  kunna  bli\r\nmedlem, skall  vara  en  fungerande  marknadsekonomi\r\nsamt  ha förmåga att hantera den konkurrens  och  de\r\nmarknadskrafter   som  uppträder  på  unionens  inre\r\nmarknad. De administrativa  kriterierna  innebär att\r\nlandet,  för att kunna bli medlem, skall ha  förmåga\r\natt  fullgöra   de   skyldigheter   som   följer  av\r\nmedlemskap i EU. Kriterierna avser ländernas förmåga\r\natt överta och efterleva EU:s regelverk, vilket till\r\nstor del är beroende av deras administrativa förmåga\r\noch nivån på deras rättsväsende.\r\nUtskottet  menar  att  Sverige  i  internationella\r\nsammanhang måste fortsätta att verka för  att frågan\r\nom  kvinnors  sexuella  och  reproduktiva hälsa  och\r\nrättigheter  har  ett  starkt  skydd  och  utskottet\r\nvidhåller tidigare ställningstaganden,  framförda  i\r\nbetänkandena  2003/04:UU3  och 2003/04:UU9, att alla\r\nkvinnor skall ha rätt till fri  och säker abort. Att\r\ndäremot  verka  för  att  fri  abort  införs   bland\r\nkriterierna i de s.k. Köpenhamnskriterierna kan dock\r\nförefalla mindre ändamålsenligt.\r\nMot  bakgrund  av  arbetsmarknadsutskottets yttrande\r\noch med vad som ovan  anförts anser utskottet att de\r\nfrågor  som  motionerna  väckt   är   besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna  2002/03:U235   (fp)\r\nyrkande 2, 2003/04:U276  (fp) yrkande 2, 2003/04:U18\r\n(kd)  yrkandena  10  och  11  samt  2003/04:U19  (m)\r\nyrkandena 11 och 12.\r\n\r\nJordbruk, fiske och miljö\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nUnder  2003  har  arbetet,  liksom   föregående  år,\r\npräglats    av    reformen    av    den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken.  Den  26  juni nådde  jordbruks-\r\nministrarna en politisk överenskommelse  och  den 29\r\nseptember fattades formellt beslut. Under hösten har\r\nförhandlingar  om en fortsatt reformering påbörjats;\r\nmarknadsordningarna  för tobak, olivolja, bomull och\r\nhumle skall reformeras  i samma anda som de sektorer\r\nsom  ingick  i  juniöverenskommelsen.  Dessutom  har\r\ndiskussioner  påbörjats   om   en  reform  av  mark-\r\nnadsordningen    för   socker.   I   oktober    höll\r\nkommissionen  en konferens  om  landsbygdsutveckling\r\nfr.o.m. 2007 och  i  slutet  av året lämnade Sverige\r\ntill   kommissionen   en  halvtidsöversyn   av   det\r\nnuvarande     miljö-    och    landsbygdsprogrammet.\r\nFörenkling   av   regelverket    för    miljö-   och\r\nlandsbygdsutvecklingsprogrammet,  märkning  av  vin,\r\nhandelsavtal   med   tredjeland   om  vin   och   en\r\nhandlingsplan  för  ekologiskt  jordbruk  har  också\r\nvarit  aktuella  frågor  under  året.  Inom  området\r\ndjurskydd  och  djurhälsa har rådet  under  året,  i\r\nvissa fall efter mycket långa förhandlingar, antagit\r\nbestämmelser om bl.a. fodertillsatser, bekämpning av\r\nmul-  och  klövsjuka,  bekämpning  och  kontroll  av\r\nzoonoser samt  märkningssystem för identifiering och\r\nregistrering av får och get.\r\n\r\nDen   gemensamma    fiskeripolitiken    är    helt\r\nharmoniserad. Målet för politiken är att säkerställa\r\natt  levande  akvatiska  resurser  utnyttjas  på ett\r\nhållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt\r\nhänseende.  Bestämmelserna omfattar fiskerinäringens\r\nalla aspekter,  bl.a. regler för fiskets bedrivande,\r\nkvoter, kontrollåtgärder  och  att marknadsordningen\r\nför  fisket tillämpar gemensamma  saluföringsformer,\r\nskapar  ett  system  för  prisstöd  samt ordning för\r\nhandeln  med tredje land. Genom fiskefonden  främjas\r\näven en omstrukturering  och utveckling av näringens\r\nalla        sektorer,       såsom       yrkesfisket,\r\nfiskförädlingsindustrin och vattenbruket.\r\nEU:s miljöpolitik  skall  bidra  till  att bevara,\r\nskydda  och förbättra miljön, skydda människors  liv\r\noch  hälsa,  utnyttja  naturresurserna  varsamt  och\r\nrationellt  samt  främja  åtgärder på internationell\r\nnivå.      Hållbar     utveckling     är,      sedan\r\nAmsterdamfördraget   trädde   i   kraft   1999,  ett\r\növergripande  mål  för  alla  politikområden  i  EU.\r\nYtterligare  steg  för att utveckla de grundläggande\r\nprinciperna för skyddet  av  miljö  har tagits under\r\nåret.  Rådet  lyckades förstärka miljödimensionen  i\r\nLissabonprocessen     och     de     miljörelaterade\r\nstrukturella indikatorerna. På klimatområdet befäste\r\nunionen sin pådrivande roll i det fortsatta  arbetet\r\ninom klimatkonventionen och arbetade vidare med  ett\r\nflertal  frågor i syfte att genomföra EU:s åtaganden\r\nenligt Kyotoprotokollet,  bl.a. antogs direktivet om\r\nhandel  med utsläppsrätter för  växthusgaser.  Rådet\r\nhar beslutat om gemensamma ståndpunkter om bl.a. ett\r\ndirektiv  om  ansvar  för att förebygga och avhjälpa\r\nmiljöskador. Direktiv om  buller-  och avgaskrav för\r\nfritidsbåtar  samt avgaskrav för arbetsmaskiner  har\r\nantagits. Rådet  har även antagit slutsatser om EU:s\r\nstrategi för den marina  miljön,  utsläpp från havs-\r\ngående   fartyg  och  en  integrerad  produktpolitik\r\n(IPP). Under  hösten startade förhandlingarna om ett\r\nomfattande förslag om ny kemikalielagstiftning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMiljöpolitiska  frågeställningar  diskuteras  i  ett\r\nflertal motioner.\r\n\r\nI  motion  2002/03:U326  (c)  yrkande  10 framförs\r\nförslag  om  hur EU:s inre miljöarbete skulle  kunna\r\nbidra till en  radikalt  förbättrad miljösituation i\r\nEuropa. En gemensam miljöpolitik bör vara EU:s nästa\r\nstora projekt och målet för  en  sådan  politik  bör\r\nvara  att  ambitionsnivån  i  EU:s  inre miljöarbete\r\nmåste stärkas. EU bör främja en gradvis  omställning\r\ntill ett ekologiskt hållbart samhälle.\r\nCenterpartiet  anser,  enligt motion 2002/03:MJ428\r\n(c) yrkande 50, att miljöområdet  utgör  ett  område\r\ndär   ökad  överstatlighet  är  nödvändig.  En  ökad\r\növerstatlighet  på  miljöområdet är speciellt viktig\r\nom EU skall kunna agera  som  en  stark kraft på den\r\ninternationella  miljöscenen.  Samtidigt   som   det\r\nbehövs en ökad överstatlighet på miljöområdet är det\r\nviktigt att slå fast att enskilda länder måste kunna\r\ngå  längre  i  miljöarbetet om det finns klara motiv\r\nför detta.\r\nMiljöpartiet anser,  i  motion  2002/03:U324  (mp)\r\nyrkande 17, att den s.k. miljögarantin i artikel  95\r\ni  EG-fördraget  behöver  stärkas och att regeringen\r\naktivt bör arbeta för detta.\r\nKristdemokraterna  framför  i  motion  2003/04:U18\r\n(kd) yrkande 5 förslag  om  att medlemsländerna inom\r\nEU  skall införa miljöskatter.  För  att  skapa  ett\r\ngrönare  Europa måste marknadsmekanismerna göras mer\r\nmiljövänliga  och  miljöskatter  införas  på EU-nivå\r\nsamtidigt som användningen av hållbara bränslen  för\r\ntransport-   och   energisektorn   stimuleras  genom\r\nlångsiktiga  skattelättnader.  Miljöskatt  bör  även\r\ninföras på flygbränsle.\r\n\r\nDen  nya  kemikaliestrategin,  REACH,   tas   upp  i\r\nKristdemokraternas  motion  2003/04:U18 (kd) yrkande\r\n4.  Det  är  viktigt,  menar Kristdemokraterna,  att\r\narbetet fortskrider utan alltför stora fördröjningar\r\noch att förslaget blir så innehållsrikt som möjligt.\r\nDet  är  viktigt  att  Sverige  är  drivande  i  det\r\nfortsatta  arbetet och motverkar  en  urholkning  av\r\nregelverket.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet vill  i  detta sammanhang hänvisa till att\r\nfrågor  med  liknande   innebörd   som  nu  aktuella\r\nmotionsyrkanden nyligen har behandlats av miljö- och\r\njordbruksutskottet   i  de  av  riksdagen   godkända\r\nbetänkandena 2003/04:MJU8  och  2003/04:MJU10,  till\r\nvilka hänvisas.\r\n\r\nUtskottet  konstaterar,  i  likhet  med  miljö-  och\r\njordbruksutskottet,  att miljöpolitiken inom unionen\r\nhar stor betydelse inte bara för Sveriges miljö utan\r\näven  för  det  svenska  agerandet  internationellt.\r\nBetydelsen av samverkan i  olika  ländergrupperingar\r\nökar i internationella sammanhang.  Tillsammans  med\r\növriga  EU-länder  kan  Sverige driva på det globala\r\noch  regionala  miljöarbetet.  Inom  internationella\r\nmiljökonventioner  är  EU:s  agerande  av stor vikt.\r\nGenom  samordning  kan  EU  bli  en  stark  aktör  i\r\nförhandlingarna.     Ett    tydligt    exempel    är\r\nklimatkonventionen  och  Kyotoprotokollet  där  EU:s\r\nagerande   har   varit   avgörande.    Vidare    bör\r\nuppmärksammas   att   det   vid   världstoppmötet  i\r\nJohannesburg    år    2002   beslutades   att    ett\r\ninternationellt  tioårigt  ramverk  av  program  för\r\nhållbar konsumtion och produktion skall utvecklas.\r\n\r\nUtskottet     utgår,     liksom      miljö-      och\r\njordbruksutskottet,  från att Sverige fortsätter att\r\nvara pådrivande för att  EU skall ta en ledande roll\r\ni  utvecklandet  och  genomförandet   av  ramverket.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet (bet. 2003/04:MJU8, s.\r\n15)   anförde   att   stöd  för  renare  produktion,\r\nkapacitetsuppbyggnad    och     teknikutbyte     med\r\nutvecklingsländer    och    övergångsekonomier   bör\r\nprioriteras. Dessutom bör förutsättningar skapas och\r\nhinder     undanröjas     i    de    internationella\r\nhandelsregelverken   avseende   miljöprodukter   och\r\nmiljömärkning.\r\n\r\nUtskottet  har i betänkande  2003/04:UU3  lyft  fram\r\nsambanden mellan  fattigdomsbekämpning  och  hållbar\r\nutveckling. Att bekämpa fattigdom är nödvändigt  för\r\natt  uppnå  en hållbar utveckling, inte minst för de\r\nminst utvecklade länderna. En betydande samsyn råder\r\ni dag om att  kampen  mot fattigdomen är en gemensam\r\ninternationell   utmaning.    EG   tillsammans   med\r\nmedlemsstaterna är för närvarande  världens  största\r\nfinansiär av utvecklingssamarbete.\r\n\r\nFlera     rättsakter     på     miljöområdet    är\r\nminimidirektiv.   Utskottet   kan   konstatera   att\r\nminimidirektiv   innebär  att  medlemsstaterna   har\r\nmöjlighet att anta  strängare regler än de som anges\r\ni  direktiven.  Eftersom   flertalet  rättsakter  på\r\nmiljöområdet är minimidirektiv finns det möjligheter\r\ntill   mer   långtgående   åtgärder    i    enskilda\r\nmedlemsländer.  Sådana  åtgärder  måste  utformas  i\r\nenlighet med de principer och den praxis som  gäller\r\ninom   EU.   Därutöver   kan   medlemsländerna   med\r\nekonomiska   och  marknadsmässiga  styrmedel  främja\r\nprodukter  som   är   miljömässigt  bättre  än  EU:s\r\nminimikrav.  I  de  fall  en   rättsakt   kräver  en\r\nfullständig harmonisering på ett område innebär  det\r\ni princip att den gemensamma kravnivå som föreskrivs\r\nmåste genomföras i alla medlemsstater. Den rättsliga\r\ngrunden  för detta slag av direktiv är artiklarna 94\r\noch 95 i EG-fördraget  som  syftar till upprättandet\r\nav den inre marknaden med dess krav på fri rörlighet\r\nför varor och tjänster. I artikel  95 i EG-fördraget\r\nfinns   den  s.k.  miljögarantin  som  under   vissa\r\nförutsättningar  ger  en  medlemsstat  möjlighet att\r\nbehålla  eller  införa  strängare regler än  de  som\r\nangetts i ett direktiv. Om  nya regler skall införas\r\ngäller  att  de  nationella  reglerna   skall   vara\r\ngrundade  på nya vetenskapliga belägg. De skall vara\r\nnödvändiga för att lösa ett problem som är specifikt\r\nför medlemsstaten  i  fråga  och  som  har uppkommit\r\nefter beslutet om harmonisering. Utskottet  kan, som\r\nmiljö-   och   jordbruksutskottet  gjorde  i  nämnda\r\nbetänkande, anse  att  dessa  begränsningar  ställer\r\nstora krav på ett enskilt lands grundarbete för  att\r\ndriva  på  arbetet  inom EU, t.ex. på det av Sverige\r\nprioriterade kemikalieområdet.\r\nUtskottet menar att  ett  av de viktigaste syftena\r\nmed förslaget till ny gemensam kemikalielagstiftning\r\nför EU (REACH) är att ta fram  den kunskap som i dag\r\nsaknas  om egenskaper och risker  med  kemikalierna.\r\nEnligt  utskottets   mening   utgör   de  föreslagna\r\nreglerna sammantaget en förbättring jämfört  med vad\r\nsom gäller i dag, även om ytterligare ansträngningar\r\nkan   göras   för   att   uppnå   en   så   fullödig\r\nkemikalielagstiftning    som    möjligt.   Utskottet\r\nförutsätter att regeringen agerar  i syfte att uppnå\r\nsådana förbättringar av de föreslagna reglerna.\r\nUtskottet    vill,   precis   som   i   betänkande\r\n2003/04:MJU8 (s. 12), framhålla att det är angeläget\r\natt regeringen - inom ramen för regeringskonferensen\r\nom   EU:s  framtida   konstitutionella   fördrag   -\r\nfortsätter  att  verka  aktivt  för  förbättringar i\r\nfördraget   när   det   gäller   tillämpningen    av\r\nförsiktighetsprincipen   och   en   introduktion   i\r\nfördraget  av den s.k. substitutionsprincipen. Dessa\r\nprinciper bör  beaktas  vid  harmonisering  och  vid\r\ntillämpning   av   harmoniserade  bestämmelser.  Det\r\nsistnämnda avser särskilt  den  s.k.  miljögarantin.\r\nBestämmelserna  i fördraget får inte leda  till  att\r\nmedlemsstaterna måste sänka sina miljökrav.\r\nVidare har miljö-  och  jordbruksutskottet i annat\r\nsammanhang  bl.a.  konstaterat   att  Sverige  genom\r\nmedlemskapet  i  EU  sedan  1995  är bundet  av  den\r\nrättsordning som gäller för Europeiska  gemenskapen.\r\nEG:s direktiv kan kräva en fullständig harmonisering\r\nav medlemsstaternas nationella regler men  kan också\r\nange endast de minimikrav som måste garanteras (s.k.\r\nminimidirektiv).    Att    rättsakten    kräver   en\r\nfullständig  harmonisering  på ett område innebär  i\r\nprincip att den gemensamma kravnivå  som  föreskrivs\r\nmåste  genomföras  i alla medlemsstater. Miljö-  och\r\njordbruksutskottet har  framhållit därvid att det är\r\nsvårt att bedöma hur långt miljögarantin i praktiken\r\nsträcker sig, då någon praxis  ännu inte vuxit fram,\r\noch   att   förslagen   om   miljöbestämmelserna   i\r\nkonventets tredje del i huvudsak  överensstämmer med\r\nbestämmelserna i nuvarande fördrag. Vidare betonades\r\nbetydelsen av att enskilda länder är  pådrivande och\r\ngoda  föredömen. I betänkande 2003/04:MJU8  (s.  12)\r\ninstämnde    miljö-    och    jordbruksutskottet   i\r\nuppfattningen  att  Sverige  bör utnyttja  den  s.k.\r\nmiljögarantin  i  artikel  95  i  EG-fördraget   när\r\nförutsättningarna    för    att   införa   strängare\r\nnationella åtgärder anses vara  för  handen  i syfte\r\natt  försöka  flytta  fram  EU:s  positioner när det\r\ngäller miljöanpassning av kemikalieanvändning.\r\nUtskottet    kan   dela   den   av   miljö-    och\r\njordbruksutskottet   framförda  uppfattningen  (bet.\r\n2003/04:MJU8, s. 37) att  Sverige  bör verka för att\r\nminiminivåer för miljörelaterade skatter  införs  på\r\nEU-nivå  inom  fler  områden samt att miniminivåerna\r\nsätts    till    lämpliga   nivåer.    Miljö-    och\r\njordbruksutskottet anförde:\r\n\r\nI          energiskattedirektivet          införs\r\nminimiskattenivåer  för kol, naturgas och el samt\r\nhöjda  miniminivåer  för   oljor.   De  fastlagda\r\nnivåerna är dock låga och Sverige bör  verka  för\r\nhöjda  minimiskattenivåer  på  fossila  bränslen.\r\nEnergiskattedirektivet     ger    medlemsstaterna\r\nmöjlighet att beskatta bränsle  för  yrkesmässigt\r\nflyg  och  sjöfart  nationellt och via bilaterala\r\navtal mellan medlemsstater  inom  EU. Sverige bör\r\nundersöka  möjligheterna  att  införa   en  sådan\r\nbeskattning.  Om det är möjligt att införa  någon\r\nform av beskattning av flyg- och sjöfartsbränslen\r\noch om detta kan  leda till minskad miljöpåverkan\r\nbör införandet av en sådan skatt kunna övervägas.\r\nSverige bör i detta  sammanhang  verka för att EU\r\ninternationellt  driver  att  särskilda  åtgärder\r\nvidtas  för  att  minska utsläpp av  växthusgaser\r\nfrån luftfarten och  sjöfarten, såsom anges i det\r\nsjätte miljöhandlingsprogrammet.  Skatteutskottet\r\nhar  tidigare  anfört  i  samband  med riksdagens\r\nbehandling av skrivelsen Europeiska  konventet om\r\nEU:s framtid (2003/04:SkU2y) att en förutsättning\r\nför att riksdag och regering skall kunna driva en\r\neffektiv  ekonomisk  politik är att en oinskränkt\r\nrådighet över beslut som  rör  skatter finns kvar\r\npå    den   nationella   nivån.   Skatteutskottet\r\nkonstaterade  vidare  att  de  utgångspunkter för\r\narbetet    i   regeringskonferensen   beträffande\r\nskattefrågor   som  redovisas  i  skrivelsen  kan\r\nförväntas  få  stöd   av  en  stor  majoritet  av\r\nriksdagens ledamöter. Mot  denna  bakgrund  fanns\r\ninte  någon  erinran mot regeringens utgångspunkt\r\nbeträffande   skattefrågor    i    de   fortsatta\r\nförhandlingarna, d.v.s. att hålla fast vid kravet\r\npå   enhällighet   när   EU   skall   besluta   i\r\nskattefrågor. Det sammansatta konstitutions-  och\r\nutrikesutskottet      delade     skatteutskottets\r\nuppfattning (bet. 2003/04:KUU1 s. 121).\r\n\r\nUtskottet gör inte något annat  ställningstagande  i\r\ndetta sammanhang.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  anser utskottet att de\r\nfrågor  som  motionerna  väckt  är   besvarade   och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2002/03:U324  (mp)\r\nyrkande    17,   2002/03:U326   (c)   yrkande    10,\r\n2002/03:MJ428  (c)  yrkande 50 samt 2003/04:U18 (kd)\r\nyrkandena 4 och 5.\r\n\r\n\r\nKonsumentpolitik\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nEtt flertal viktiga förslag  har presenterats på det\r\nkonsumentpolitiska området under  2003  och  arbetet\r\nhar  varit  förhållandevis  intensivt.  Sedan en tid\r\nbehandlas    konsumentfrågorna    i   två   rådskon-\r\nstellationer:   Konkurrenskraftsrådet,   dvs.   inre\r\nmarknad, industri  och  forskning,  och EPSCO-rådet,\r\ndvs.   sysselsättning,  socialpolitik,  hälso-   och\r\nsjukvård  samt  konsumentfrågor.  Två  av konsument-\r\nministrarnas rådsmöten år 2003 ägde rum  i den förra\r\nrådskonstellationen (19 maj och 10 november) och ett\r\ni   den  senare  (1  december).  Avseende  2004  har\r\nordförandeskapet  meddelat  att  samtliga konsument-\r\nfrågor skall behandlas i Konkurrenskraftsrådet.\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna    föreslår    i    kommittémotion\r\n2003/04:U18 (kd) yrkande 7 att Sverige bör verka för\r\nen förstärkning av den gemensamma konsumentpolitiken\r\ninom  Europeiska  unionen.  Kristdemokraterna   vill\r\nstärka   konsumentskyddet   och   införa  gemensamma\r\nminimiregler för bl.a. produktsäkerhet, tvistlösning\r\noch handel med finansiella tjänster och e-handel.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nInom  EU  har  på  det  konsumenträttsliga   området\r\nbeslutats  en  rad  olika  rättsakter, huvudsakligen\r\ndirektiv, sedan 1980-talet.  Direktiven kan delas in\r\ni två huvudgrupper; dels horisontella  direktiv  med\r\nallmänna  bestämmelser  om  exempelvis  vilseledande\r\nreklam och prismärkning, dels vertikala direktiv som\r\nreglerar  olika  sektorer eller försäljningsmetoder,\r\nexempelvis hemförsäljning  och  avtal om time-share.\r\nVissa  av  dessa  direktiv  är  utformade  som  s.k.\r\nminimiharmoniseringsdirektiv,  vilket   innebär  att\r\nmedlemsstaterna  är  oförhindrade att behålla  eller\r\ninföra regler till konsumenternas  fördel utöver vad\r\ndirektivet  föreskriver, så länge bestämmelserna  är\r\nförenliga med EG-rätten i övrigt. Andra bestämmelser\r\när utformade som harmoniseringsdirektiv som inte kan\r\nfrångås av medlemsländerna.\r\nRegeringen   överlämnade   våren  2002  skrivelsen\r\n2001/02:148    Mål    och   inriktning    för    det\r\nkonsumentpolitiska arbetet  inom  EU till riksdagen.\r\nSkrivelsen   behandlades   av   lagutskottet   (bet.\r\n2001/02:LU28).\r\nVad gäller frågan om den framtida  utformningen av\r\nden  konsumenträttsliga  lagstiftningen  på  EU-nivå\r\nanförde  regeringen  i  skrivelse   2001/02:148  att\r\ngemensamma regler med hög konsumentskyddsnivå gynnar\r\nutvecklingen  av  en konkurrenskraftig  marknad  med\r\nbredare  utbud,  större   valmöjligheter   och  ökad\r\nprispress.   Gemensamma  regler  gör  det  dessutom,\r\nanfördes det vidare,  lättare  för konsumenterna att\r\nfå  grepp  om  sina  rättigheter. Att  sträva  efter\r\ngemensamma regler var  således  angeläget på områden\r\ndär    splittrade    nationella    regler    hindrar\r\nutvecklingen  av  den  inre  marknaden.   Gemensamma\r\nregler  med  hög  skyddsnivå  blir  också viktiga  i\r\nsamband med att den europeiska gemenskapen  utvidgas\r\ntill att omfatta nya länder.\r\nRegeringen  drog  mot den nu redovisade bakgrunden\r\nslutsatsen  att  Sverige   bör  verka  för  att  ett\r\ngemensamt konsumentskydd kommer  till stånd inom den\r\ngemensamma  marknaden så långt det  är  möjligt  och\r\nrimligt. Konsumentskyddet skall, anförde regeringen,\r\nvara det bästa  möjliga, och inriktningen skall vara\r\natt  uppnå  en  marknad  som  är  på  konsumenternas\r\nvillkor i lika hög  grad  som  företagens.  Fullt ut\r\nharmoniserade regler ansågs dock, enligt skrivelsen,\r\ninte alltid vara det mest ändamålsenliga. Frågan  om\r\nharmoniseringsgrad   måste  således,  på  såväl  det\r\nmarknadsrättsliga som  det  civilrättsliga  området,\r\nbedömas  från  fall  till  fall  med hänsyn till det\r\naktuella  ämnet för lagstiftning och  vad  som  mest\r\ngynnar konsumenternas intressen.\r\n\r\nLagutskottet   ställde   sig,  i  det  av  riksdagen\r\ngodkända   betänkandet   2001/02:LU28,   bakom   den\r\nredovisade inriktningen av  regeringens  arbete  och\r\nunderströk   därvid   vikten  av  att  regeringen  i\r\nkommande   lagstiftningsarbeten   verkar   för   att\r\nkonsumentskyddet blir så starkt som möjligt, oavsett\r\nom det är fråga  om minimiregler eller harmoniserade\r\nregler. Lagutskottet  har  dock,  senast  i  det  av\r\nriksdagen  godkända  betänkandet  2003/04:LU8 (prot.\r\n2003/04:85),   avslagit   ett  motionsyrkande   vari\r\nförespråkas att Sverige inom  EU  skall verka för en\r\nökad   harmonisering   av   den   konsumenträttsliga\r\nlagstiftningen.\r\n\r\nUtskottet kan instämma i gjorda ställningstaganden\r\ni lagutskottet.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts anser utskottet  att  de  frågor  som\r\nmotionen  väckt  är  besvarade  och avstyrker därmed\r\nmotion 2003/04:U18 (kd) yrkande 7.\r\n\r\n\r\nRättsliga och inrikes frågor:\r\nmänniskohandel och narkotikafrågor\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nMänniskohandel, sexuellt utnyttjande av barn\r\noch barnpornografi\r\n\r\nDen  22  december  antogs inom EU ett  rambeslut  om\r\nbekämpande  av  sexuellt  utnyttjande  av  barn  och\r\nbarnpornografi.  I   rambeslutet   återfinns   bl.a.\r\nbestämmelser   om  vad  som  skall  vara  straffbart\r\nsexuellt  utnyttjande   av   barn   och   straffbara\r\nförfaranden  med barnpornografi, samt vilka  straff-\r\nrättsliga påföljder  som dessa gärningar skall kunna\r\nleda till. Regeringen  föreslog i en proposition den\r\n25  september  2003  att riksdagen  skulle  godkänna\r\nrambeslutet om bekämpande av sexuellt utnyttjande av\r\nbarn och barnpornografi  (prop.  2003/04:12), vilket\r\nskedde  den  16  december  2003 (bet.  2003/04:JuU9,\r\nrskr. 2003/04:108).\r\n\r\nMänniskosmuggling\r\n\r\nVid  rådsmötet  den  28  november  2002  antogs  ett\r\ndirektiv    (2002/90/EG)    och     ett    rambeslut\r\n(2002/946/RIF)  i  syfte  att förstärka  kampen  mot\r\nolaglig  invandring och människosmuggling.  Avsikten\r\nmed direktivet och rambeslutet är att vidareutveckla\r\nSchengen-regelverket  och  att  fastställa effektiva\r\nstraffrättsliga   påföljder  för  människosmuggling.\r\nDirektivet anger vilka  handlingar  som  skall  vara\r\nförbjudna  medan rambeslutet innehåller bestämmelser\r\nom  vilka  påföljder   som  skall  kunna  dömas  ut.\r\nDessutom  innehåller  rambeslutet   bestämmelser  om\r\ndomsrätt, utlämning och åtal.\r\n\r\nNarkotika\r\n\r\nUnder    våren    behandlades   ett   förslag   till\r\nhandlingsplan   för  minskning   av   tillgång   och\r\nefterfrågan på narkotika (8926/2/03). I de delar som\r\navser minskning av  tillgången  tas  frågor  som rör\r\ninsamling,  analys och utvärdering av underrättelser\r\nupp tillsammans med frågor om utbildning, vinning av\r\nnarkotikahandel samt bästa metoder för bekämpning av\r\nnarkotikahandel.  Genomförandet  skall kontinuerligt\r\nföljas  upp  i  den  horisontella  narkotikagruppen.\r\nAktiviteter som nu genomförs rör bl.a.  kriminaltek-\r\nniska  analyser  av narkotikabeslag. När det  gäller\r\nhandlingsplanen   mot    syntetisk   narkotika   som\r\nslutbehandlades  under det  danska  ordförandeskapet\r\nhar  bl.a. Europol  genomfört  aktiviteter  som  rör\r\ndistributionsnäten för syntetisk narkotika.\r\n\r\nUnder  hösten 2003 färdigbehandlades en resolution\r\nom placerande av narkotikasambandsmän i Albanien och\r\nen  resolution   om   utbildning  för  tjänstemän  i\r\nrättsvårdande, narkotikarelaterade yrken (11051/6/03\r\noch 11052/4/03).\r\nPå narkotikaområdet har under slutet av året också\r\ninletts ett arbete med den framtida strategin och en\r\nhandlingsplan för 2005-2010. Detta arbete kommer att\r\nfortsätta under 2004 tillsammans  med  den  slutliga\r\nutvärderingen    av    nu   gällande   handlingsplan\r\n2000-2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMänniskohandel och narkotikaproblem  aktualiseras  i\r\nnågra motioner.\r\n\r\nI   motionerna   2003/04:U339  (kd)  yrkande  2  och\r\n2003/04:U18 (kd) yrkande 8, föreslås satsningar inom\r\nEU  för  att stoppa  människosmuggling  via  de  nya\r\nmedlemsländerna.   Sverige  bör  verka  för  att  EU\r\nhögprioriterar kampen  mot  människosmugglingen  och\r\nger   tullen   och   Europol   ökade   resurser  och\r\nbefogenheter  att  agera  mot  könshandeln.   Enligt\r\nkommittémotion 2003/04:U339 (kd) yrkande 1 måste  EU\r\ni   sitt   samarbete   med  de  nya  medlemsländerna\r\nprioritera  ett  fungerande   yttre  gränsskydd  och\r\nkorruptionsbekämpning.\r\nKristdemokraterna  anser  vidare,  i  kommittémotion\r\n2003/04:U18 (kd) yrkande 9, att Sverige bör motverka\r\nalla  tendenser  till  drogliberalisering  inom  EU.\r\nKristdemokraterna vill att  Sverige  agerar vakthund\r\noch försöker blockera all sådan liberalisering.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att  arbetet mot\r\nmänniskohandel  var  en  av  de  högst  prioriterade\r\nfrågorna     för     regeringen    under    Sveriges\r\nordförandeskap i rådet  under  det  första  halvåret\r\n2001.   Under   år  2002  antogs  ett  rambeslut  om\r\nbekämpande  av  människohandel,  med  minimikrav  på\r\nmedlemsstaternas    straffrättsliga    lagstiftning.\r\nRiksdagen  godkände  rambeslutet  den 24 april  2002\r\ngenom  justitieutskottets  betänkande  2001/02:JuU28\r\n(rskr. 2001/02:219). Rambeslutet  antogs därefter av\r\nrådet  den  19  juli  2002 (rambeslut 2002/629/RIF).\r\nRambeslutet   omfattar   människohandel   för   dels\r\narbetskraftsexploatering, dels sexuell exploatering.\r\nDet  behandlar  bl.a.  definitioner   av   straffbar\r\nmänniskohandel,  lägsta  maximistraff  och  vad  som\r\nskall   anses   utgöra  försvårande  omständigheter,\r\nansvar  och  påföljder   för   juridiska   personer,\r\njurisdiktion  och brottsoffer. Vidare bör framhållas\r\natt EU:s medlemsstater före den 1 augusti 2004 skall\r\nha vidtagit de  åtgärder  som  är nödvändiga för att\r\nfölja     rambeslutet.    Regeringens    proposition\r\n2003/04:111    Ett    utvidgat    straffansvar   för\r\nmänniskohandel   innehåller   förslag   till   bl.a.\r\nlagändringar   som   krävs  för  att  Sverige  skall\r\nuppfylla  åtagandena  i  rambeslutet.  Propositionen\r\nbehandlas för närvarande  av  justitieutskottet, som\r\nden   11   maj   planerar  att  justera   betänkande\r\n2003/04:JuU20.  De   föreslagna   lagändringarna  är\r\ntänkta att träda i kraft den 1 juli 2004.\r\n\r\nI    november    2003   överlämnades   proposition\r\n2003/04:35   Människosmuggling   och   tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd  för målsägande och vittnen, m.m.\r\ntill riksdagen. I propositionen  föreslogs att vissa\r\nstraffbestämmelser   i  utlänningslagen   (1989:529)\r\nskärps  för att uppfylla  kraven  i  direktivet  och\r\nrambeslutet.     Bland     annat    föreslogs    att\r\nmaximistraffet  för  grovt  brott   när  det  gäller\r\nmänniskosmuggling   skall  skärpas  till   sex   års\r\nfängelse. Propositionen  har  behandlats  i  det  av\r\nriksdagen godkända betänkande 2003/04:Sfu6.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  det  inom samhället finns ett\r\nstarkt stöd för satsningar på  bekämpning  av  såväl\r\nnarkotika   som  narkotikaliberala  idéer.  I  dessa\r\nsatsningar ingår  bl.a.  det  av  riksdagen godkända\r\nförslaget  till  en nationell narkotikahandlingsplan\r\n(prop. 2001/02:91,  bet.  2001/02:SoU15,  samt yttr.\r\n2001/02:JuU5y)     och     justitieutskottets    och\r\nsocialutskottets    beslutade    samarbete     under\r\ninnevarande  valperiod om narkotikafrågorna (se bet.\r\n2002/03:JuU13).   En   av   huvudpunkterna   i   den\r\nnationella        narkotikahandlingsplanen        är\r\ninternationellt  samarbete. Enligt utskottets mening\r\nbör det framhållas  att svenskt agerande i dag utgår\r\nifrån den restriktiva  narkotikapolitik  som  kommer\r\ntill  uttryck  i  FN:s narkotikakonventioner och som\r\nockså är basen för  den  svenska narkotikapolitiken.\r\nSverige har genom en konsekvent hållning, också inom\r\nEuropeiska unionen, närmast  blivit  en  symbol  för\r\ndenna  restriktiva  politik och stor tyngd läggs vid\r\nsvenska synpunkter.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2003/04:U18 (kd) yrkande\r\n8 och 9 samt 2003/04:U339 (kd) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nSkrivelsens inriktning och omfattning\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt   10  kap.  1   §   riksdagsordningen   skall\r\nregeringen  fortlöpande  informera  riksdagen om vad\r\nsom  sker  inom  ramen  för samarbetet i  Europeiska\r\nunionen  samt  varje  år  till  riksdagen  lämna  en\r\nskrivelse   med  berättelse  över   verksamheten   i\r\nEuropeiska unionen.  Skrivelse 2003/04:60 Berättelse\r\nom verksamheten inom Europeiska  unionen  under 2003\r\nbehandlar  samtliga samarbetsområden inom EU,  varav\r\nkan  nämnas  EU:s   övergripande   utveckling,   det\r\nekonomiska    och   sociala   samarbetet,   unionens\r\nförbindelser  med   omvärlden,   det  rättsliga  och\r\ninrikes samarbetet samt unionens institutioner.\r\n\r\n\r\nFinansutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nFinansutskottet    välkomnar    den    genomarbetade\r\nredovisningen   av   skilda  områden  i  regeringens\r\nskrivelse.  Som  utskottet  anfört  tidigare  fyller\r\nredovisningen både  ett  uppföljande  syfte  och ett\r\nframåtblickande    syfte   (yttr.   1999/2000:FiU3y,\r\n2001/02:FiU7y).  Dels   kan   riksdagen   följa  upp\r\nregeringens agerande under det gångna året, dels kan\r\nriksdagen   i  sitt  löpande  arbete  med  EU-frågor\r\nutnyttja skrivelsen för de många frågor i skrivelsen\r\nsom kommer att  vara  aktuella  också under kommande\r\når.\r\n\r\n\r\nEU-nämndens yttrande\r\n\r\n\r\nEU-nämnden  menar  att  skrivelsens  utformning  och\r\ninnehåll har utvecklats väsentligt  över tid och att\r\nden  utgör  en mycket värdefull översikt  över  EU:s\r\nhela verksamhet.  Den  utgör också en bekräftelse på\r\natt regeringen har fullgjort  sin  informations- och\r\nsamrådsskyldighet  visavi  riksdagen.  Alla  viktiga\r\nsakfrågor som tas upp i skrivelsen har behandlats av\r\nEU-nämnden. Många frågor som  behandlas i skrivelsen\r\när  också  aktuella under flera år  framöver  vilket\r\nmedför  att skrivelsen  är  ett  viktigt  verktyg  i\r\nriksdagens löpande arbete med EU-frågorna.\r\n\r\nI likhet  med  förra  årets  skrivelse  har  vissa\r\nbilagor  som fanns i tidigare skrivelser ersatts  av\r\nen  lista  över  Internetadresser.  Liksom  tidigare\r\nanser  nämnden  att  detta  till  största  delen  är\r\nmotiverat. En mängd information kan nu återfinnas på\r\nInternet.   På   GUSP-området  och  på  området  för\r\nrättsliga  och  inrikes   frågor  går  det  att  via\r\nInternet hitta förteckningar över antagna beslut. På\r\ngemenskapspolitikens  område   konstaterade  nämnden\r\ndock  förra  året att det krävs att  en  sökfunktion\r\nutnyttjas och  ansåg  att  -  på  samma  sätt  som i\r\ntidigare  skrivelser  -  en  bilaga  över  viktigare\r\nförordningar,  direktiv  och  beslut  (dvs. bindande\r\nrättsakter)  antagna  under verksamhetsåret,  liksom\r\nuppgift  om grönböcker och  vitböcker  beslutade  av\r\nkommissionen  under året, borde finnas i skrivelsen.\r\nI den nu aktuella  skrivelsen finns dock inga sådana\r\nuppgifter. Ett alternativ  till  sådana  bilagor kan\r\nvara   att   i   stället   hänvisa  till  Europeiska\r\nkommissionens  årliga  allmänna   rapport   om  EU:s\r\nverksamhet  som  kommissionen i enlighet med artikel\r\n212 i EG-fördraget  offentliggör  varje år senast en\r\nmånad före öppnandet av Europaparlamentets  session.\r\nI denna allmänna rapport - som finns tillgänglig  på\r\nInternet  - finns uppgifter om beslut inom ramen för\r\nGUSP och tabeller  med  uppgifter  om rättsakter och\r\ninternationella  avtal.  Likaså finns  uppgifter  om\r\ngrön- och vitböcker utgivna under verksamhetsåret.\r\nEU-nämnden konstaterade  i samband med förra årets\r\nskrivelse att det vore värdefullt  om  uppgifter  om\r\nhur  Sverige  röstat i rådet redovisades inte bara i\r\nden löpande texten utan också samlat på ett ställe i\r\nskrivelsen så att  riksdagen  kan få en komplett och\r\növersiktlig bild av hur regeringen har agerat i EU i\r\ndetta  avseende.  Någon sådan redovisning  kan  dock\r\ninte återfinnas i årets  skrivelse. Det vore således\r\nvärdefullt  om  nästa  års skrivelse  innehåller  en\r\nsamlad redovisning för de  fall  i rådet där Sverige\r\nröstat nej eller avstått från att rösta.\r\nEU-nämnden  har  tidigare  framhållit  att  det  i\r\nskrivelsen bör redovisas i vilka fall som regeringen\r\nhar  mottagit  yttrande  från fackutskott  till  EU-\r\nnämnden och hur regeringen  agerat  eller  avser att\r\nagera med anledning av ett sådant yttrande. Under år\r\n2003  erhöll  EU-nämnden  ett  sådant  yttrande från\r\ntrafikutskottet (2002/03:TU6y) angående  förslag  om\r\ninrättande     av     en    europeisk    nät-    och\r\ninformationssäkerhetsbyrå. EU-nämnden, som vid flera\r\ntillfällen behandlat detta ärende, beslöt den 3 juni\r\n2003 att ansluta sig till  yttrandet  och  överlämna\r\ndet  till  regeringen  för beaktande i den fortsatta\r\nprocessen    beträffande    förslaget.    EU-nämnden\r\nbehandlade också ärendet vid  ytterligare tillfällen\r\ninför slutförhandlingarna. I skrivelsen  nämns  inte\r\natt regeringen har mottagit yttrandet.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtskottet  noterar  de uttalanden som EU-nämnden gör\r\nangående  skrivelsens   inriktning  och  omfattning.\r\nUtrikesutskottet kan, vilket  också framförts i bet.\r\n2002/03:UU10, instämma i vissa  av de påpekanden som\r\ngörs, t.ex. att regeringens agerande  i  vissa  fall\r\nkunde  beskrivas  mer utförligt. Samtidigt vill dock\r\nutskottet  betona att  skrivelsen  har  ett  gediget\r\nomfång, täcker  många  frågor och ger en god bild av\r\nEU-samarbetet.  Utökade  krav   på   redovisning   i\r\nskrivelsen  måste  enligt  utrikesutskottets  mening\r\nvägas   mot  önskemålet  att  skrivelsen  inte  blir\r\nalltför  omfattande   och   att   den   måste  kunna\r\nframställas med en rimlig arbetsinsats.\r\n\r\nSkrivelsen  innebär  en värdefull återrapportering\r\nav verksamheten inom EU  under  året  som  varit. Av\r\nstort  värde för riksdagen är också de återrapporter\r\nsom, enligt  tillkännagivanden  till  regeringen och\r\nförarbetena  till riksdagsordningens 10  kap.  1  §,\r\nskall    inges   till    riksdagen    efter    varje\r\nministerrådsmöte (Riksdagskommitténs huvudbetänkande\r\n2000/01:RS1,  s.  140  och bet. 2000/01:KU23). Under\r\n2003 har det emellanåt brustit i rutinerna för dessa\r\nåterrapporter, som därvidlag  inkommit med betydande\r\ntidsfördröjning till riksdagen.  Utskottet menar att\r\ndet försvårar för riksdagen att på  ett meningsfullt\r\nsätt både följa och följa upp verksamheten  inom  EU\r\noch finner detta förhållande oacceptabelt.\r\n\r\nMed vad utskottet anfört i detta betänkande föreslår\r\nutskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse\r\n2003/04:60  Berättelse  om verksamheten i Europeiska\r\nunionen under 2003 till handlingarna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Ekonomiskt samarbete och ekonomisk politik\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Carl B Hamilton\r\n(fp),   Agne   Hansson  (c),  Ewa  Björling  (m),\r\nBirgitta Ohlsson (fp) och Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:U18 yrkandena 6 och 12\r\nsamt 2003/04:U19 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   viktigaste  uppgiften   för   den   ekonomiska\r\npolitiken är att få fart på svensk ekonomi och uppnå\r\nen  högre   långsiktig   tillväxt.   Det   är  också\r\nnödvändigt att förstärka incitamenten att arbeta  om\r\nvi långsiktigt skall klara den sociala tryggheten.\r\n\r\nDen  politik  som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet  för  leder  dock Sverige in på fel\r\nväg. De s.k. tillväxtsamtalen har uppenbarligen inte\r\npåverkat   politikens   inriktning.   Den   statliga\r\nbudgeten går med underskott  och  Socialdemokraterna\r\noch  dess  stödpartier  hankar  sig fram  genom  att\r\nskjuta viktiga beslut på framtiden. Regeringen borde\r\nägna    mer    energi    åt    att   ta   fasta   på\r\nrekommendationerna  från  EU  om  reformeringen   av\r\nskatte- och bidragssystemen i stället för att skryta\r\növer  att  Sverige ligger före vissa andra EU-länder\r\navseende några nyckeltal i Lissabonprocessen.\r\n\r\nDen  svenska   uthålliga  tillväxtpotentialen  måste\r\nförbättras.   Skattetrycket    ligger   omkring   10\r\nprocentenheter över det europeiska  genomsnittet och\r\nförsvagar incitamenten till företagande,  arbete och\r\nutbildning.   Ett  ogynnsamt  företagsklimat  håller\r\ntillbaka nyföretagandet och försvårar inte minst för\r\nsmå och medelstora  företag.  Arbetskraftsbristen är\r\nstor på vissa områden samtidigt  som närmare 20 % av\r\nden   arbetsföra   befolkningen   är  arbetslös,   i\r\nåtgärder,   förtidspensionerad  eller   sjukskriven.\r\nDiskriminering    och    otillräcklig    integration\r\nförsvårar och hindrar många nya svenskars inträde på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nEgendomsskattekommitténs  förslag  om  sänkning   av\r\ngrundavdraget   bör  avvisas.  Det  är  typiskt  att\r\nSocialdemokraterna  inte  kan  tänka  sig  att sänka\r\ntillväxthindrande   skatter   utan  att  höja  andra\r\nskatter som skadar tillväxten.\r\n\r\nUtgången av folkomröstningen om  införande  av euron\r\ninnebär   att   den  penningpolitiska  regimen  blir\r\noförändrad  med  ett   inflationsmål   och  flytande\r\nväxelkurs. Inget i det rådande ramverket förändras.\r\n\r\nFinanspolitiken  kan  därmed  i  huvudsak  ägnas  åt\r\nstruktur-     och    fördelningspolitiska    frågor.\r\nHuvuduppgiften  är  att  finansiera  det  som det är\r\nangeläget att det offentliga svarar för. Det behöver\r\nlångt  ifrån  alltid handla om utförande i offentlig\r\nregi, avgörande är den offentliga finansieringen. De\r\ngrundläggande uppgifter  som  det  offentliga  skall\r\nsvara  för  är  de  genuint  kollektiva  varorna och\r\ntjänsterna som rättsväsende, försvar, grundforskning\r\noch   infrastruktur.  Dessutom  har  det  offentliga\r\nansvaret  för  att alla människor i vårt land får en\r\ngod vård, omsorg  och utbildning. Verksamheterna bör\r\nutföras av en mångfald av huvudmän.\r\n\r\nVad som anförts här  bör  med  delvis bifall till de\r\naktuella  motionerna  ges  regeringen   till  känna.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning  av  motionerna\r\n2003/04:U18  yrkandena  6  och  12  och  2003/04:U19\r\nyrkande 3.\r\n\r\n\r\n2. Konventet och regeringskonferensen (punkt 4)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K288 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Fi289 yrkande  1, 2002/03:U324 yrkandena 3-5\r\nsamt  avslår  motionerna 2002/03:K206,  2002/03:K238\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:U323 yrkande 17, 2002/03:U326\r\nyrkandena 13, 14,  17,  19, 20 och 23, 2003/04:K209,\r\n2003/04:U18 yrkande 1, 2003/04:U19  yrkande  4  samt\r\n2003/04:U211 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  tydligt  att  alltfler  moment  leder  EU:s\r\nutveckling  i  riktning mot överstatlighet. Vi anser\r\natt  denna  utveckling   bör   motverkas   och   att\r\nmaktrelationerna   mellan   EU:s  institutioner  och\r\nSveriges riksdag därför bör belysas  i en utredning,\r\nexempelvis  i  den  författningsutredning   som  för\r\nnärvarande  diskuteras  mellan  partierna.  Sveriges\r\nambition  borde  vara  att  kraftigt  verka  för att\r\nomvandla   EU   till  att  i  högre  grad  vara  ett\r\nmellanstatligt samarbete.\r\n\r\nVåra  partiers syn  på  de  frågor  som  regleras  i\r\nkonventets   förslag   till   nytt  konstitutionellt\r\nfördrag  framfördes  hösten  2003   i   samband  med\r\nbehandlingen   i   sammansatta  konstitutions-   och\r\nutrikesutskottets   betänkande    2003/04:KUU1.   Vi\r\nhänvisar, såvitt avser de i motionerna  2002/03:K288\r\nyrkandena  1  och  2, 2002/03:Fi289 yrkande  1  samt\r\n2002/03:U324 yrkande   3-5 här behandlade yrkandena,\r\ntill vad Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet i de\r\naktuella frågorna anfört  i  reservationer  till det\r\nbetänkandet.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2002/03:K288   yrkandena   1  och  2,  2002/03:Fi289\r\nyrkande 1 samt 2002/03:U324 yrkande  3-5.\r\n\r\n\r\n3. Konventet och regeringskonferensen (punkt 4)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:U326 yrkandena 13, 14,\r\n17,  19,  20 och 23 och 2002/03:K238  yrkandena  1-3\r\nsamt avslår  motionerna  2002/03:K206,  2002/03:K288\r\nyrkandena   1   och  2,  2002/03:Fi289  yrkande   1,\r\n2002/03:U323 yrkande 17, 2002/03:U324 yrkandena 3-5,\r\n2003/04:K209,  2003/04:U18  yrkande  1,  2003/04:U19\r\nyrkande 4 samt 2003/04:U211 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiets samlade syn på de frågor som regleras\r\ni  konventets  förslag  till  nytt  konstitutionellt\r\nfördrag framfördes  hösten 2003 i en partimotion som\r\nbehandlades   i   sammansatta   konstitutions-   och\r\nutrikesutskottets   betänkande   2003/04:KUU1.   Jag\r\nhänvisar, såvitt avser  de i motionerna 2002/03:U326\r\n(c) och 2002/03:K238 (c)  här  behandlade yrkandena,\r\ntill vad Centerpartiet i de aktuella frågorna anfört\r\ni reservationer till det betänkandet.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2002/03:U326 yrkandena 13,  14,  17,  19,  20 och 23\r\nsamt 2002/03:K238 yrkandena 1-3.\r\n\r\n\r\n4. Folkomröstning (punkt 5)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:U324 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan  Sverige  blev  medlem  i EU 1995 har  unionen\r\nförändrats på många punkter, inte minst genom de nya\r\nfördrag som antagits. Vi anser  att  det  vid  varje\r\nnytt   fördrag,   även  kallat  EU:s  grundlag,  som\r\nföreslås    skall    genomföras     en     nationell\r\nfolkomröstning  i  Sverige. Det måste anses ligga  i\r\nallas intresse att kunskapen om EU är på en hög nivå\r\noch att medborgarna  känner  till  vem som bestämmer\r\nvad. Detta är särskilt viktigt vid de  tillfällen då\r\nriksdag  och  regering  har för avsikt att  överföra\r\nmaktbefogenheter från riksdagen  till  EU.  Vi anser\r\ndärför  att  det borde vara självklart att alla  nya\r\nfördrag som innebär  att  mera  makt  förs över från\r\nSveriges   riksdag   till  EU:s  institutioner   bör\r\nunderställas medborgarna i en folkomröstning.\r\n\r\nAlltfler länder i Europeiska  unionen  ansluter  sig\r\ntill   uppfattningen  att  en  folkomröstning  skall\r\ngenomföras  när  ett förslag om ett nytt fördrag har\r\nkunnat  framförhandlas   i   en   regeringskonferens\r\nbestående av EU:s medlemsstater. Nu  senast  var det\r\nden  socialdemokratiska  regeringen i Storbritannien\r\nsom föreslog en folkomröstning  och  därmed betonade\r\nvikten av att ställa ett förslag till  nytt  fördrag\r\ninför folkets prövning.\r\n\r\nEn  folkomröstning  om  det  snart färdigförhandlade\r\nförslaget till konstitutionellt  fördrag  för EU bör\r\nsåledes vara en självklarhet.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2002/03:U324 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n5. Europeiska unionens förbindelser med\r\nomvärlden (punkt 6)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Carl B Hamilton\r\n(fp), Ewa Björling (m) och Birgitta Ohlsson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2003/04:K419   yrkande   8,\r\n2003/04:U19  yrkandena  5,  och  10,  2003/04:  U282\r\nyrkande  21  och  2003/04:U329 yrkande 4 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:U206   yrkandena   1-3   och  5,\r\n2002/03:U228  yrkande  4,  2002/03:U245  yrkande  3,\r\n2002/03:U277 yrkande 2, 2002/03:U280 yrkandena 2, 3,\r\n8,  9,  11,  13  och 14, 2002/03:U299 yrkandena 4-7,\r\n2002/03:U326 yrkande  3,  2002/03:Fö261  yrkande  6,\r\n2003/04:U14   yrkande  10,  2003/04:U17  yrkande  7,\r\n2003/04:U18  yrkande   3,   2003/04:U19  yrkande  8,\r\n2003/04:U203 yrkandena 3, 5, 12 och 13, 2003/04:U208\r\nyrkandena 2-5, 2003/04:U211 yrkande  4, 2003/04:U256\r\nyrkande  3,  2003/04:U259  yrkande 6, 2003/04:  U282\r\nyrkande  4,  2003/04:U289  yrkande  3,  2003/04:U292\r\nyrkandena  1,  3  och  4,  2003/04:U325  yrkande  3,\r\n2003/04:U329  yrkande  4,  2003/04:U340  yrkande  1,\r\n2003/04:U342  yrkande  1, 2003/04:U348  yrkande  30,\r\n2003/04:U350 yrkandena 6  och  7  samt 2003/04:Fö242\r\nyrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt problem är att GUSP i dag leds  från  två  olika\r\ninstitutioner,  dels  från  ministerrådet  genom den\r\nhöge  representanten,  dels från kommissionen  genom\r\nden ansvarige kommissionären  för  utrikespolitiken.\r\nDärför välkomnar vi konventets förslag  om  att  man\r\nskall  slå  ihop  dessa delar till en, för att på så\r\nvis  effektivisera arbetet  och  tydliggöra  att  EU\r\ntalar  med  en  och  samma röst i frågor som rör den\r\ngemensamma utrikes- och  säkerhetspolitiken. Arbetet\r\nmed  GUSP  måste  drivas  framåt   med   kraft   och\r\nbeslutsamhet.\r\n\r\nInom  ramen  för  en övergripande strategi finns det\r\ngott  om utrymme för  nya  initiativ  för  specifika\r\nfrågor.  EU-institutionerna  bör  t.ex.  upprepa att\r\nindividen  är det centrala i all verksamhet  för  de\r\nmänskliga rättigheterna,  och  de  bör fortsätta att\r\nuppmärksamma  fall  där enskilda personer  förföljs.\r\nSverige  bör  verka  för   en   tydligare   och  mer\r\nsammanhållen  strategi för EU:s arbete med mänskliga\r\nrättigheter i världen.\r\n\r\nKrigen   i   f.d.  Jugoslavien   avslöjade   tydligt\r\nfrånvaron  av  verkningsfulla   instrument  för  att\r\nhantera  kriser med militära inslag  i  Europa.  Det\r\nblev  startskottet   för  både  den  mer  gemensamma\r\nutrikes- och säkerhetspolitiken  och  en  europeisk,\r\nEU-ledd, krishanteringsförmåga. Europa kommer  genom\r\nbl.a.  det  nya fördraget i högre grad att samla sig\r\ntill åtgärder  av  såväl  civil som militär karaktär\r\nför  att  hantera  kriser  och   konflikter  i  vårt\r\nnärområde. Däremot är det viktigt  att  se att denna\r\nutveckling  av  en  europeisk  krishanteringsförmåga\r\nsker - och även fortsättningsvis  bör  ske  - i nära\r\nsamarbete   med   USA   inom   det   transatlantiska\r\nsamarbetet. Varje försök att se dessa ansträngningar\r\nsom ett sätt för Europa att konkurrera  med  USA bör\r\nmotverkas.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2003/04:K419  yrkande 8, 2003/04:U19 yrkandena 5 och\r\n10, 2003/04:U282 yrkande 21 och 2003/04:U329 yrkande\r\n4.\r\n\r\n\r\n6. Europeiska unionens förbindelser med\r\nomvärlden (punkt 6)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:U299  yrkandena  4-7  samt\r\navslår motionerna  2002/03:U206 yrkandena 1-3 och 5,\r\n2002/03:U228  yrkande  4,  2002/03:U245  yrkande  3,\r\n2002/03:U277 yrkande 2, 2002/03:U280 yrkandena 2, 3,\r\n8,  9,  11,  13  och  14,  2002/03:U326  yrkande  3,\r\n2002/03:Fö261 yrkande  6,  2003/04:K419  yrkande  8,\r\n2003/04:U14   yrkande  10,  2003/04:U17  yrkande  7,\r\n2003/04:U18 yrkande  3,  2003/04:U19  yrkandena 5, 8\r\noch  10,  2003/04:U203  yrkandena 3, 5, 12  och  13,\r\n2003/04:U208 yrkandena 2-5,  2003/04:U211 yrkande 4,\r\n2003/04:U256  yrkande  3,  2003/04:U259  yrkande  6,\r\n2003/04:  U282  yrkandena  4  och  21,  2003/04:U289\r\nyrkande  3,  2003/04:U292  yrkandena  1,  3  och  4,\r\n2003/04:U325  yrkande  3,  2003/04:U329  yrkande  4,\r\n2003/04:U340  yrkande  1,  2003/04:U342  yrkande  1,\r\n2003/04:U348  yrkande 30, 2003/04:U350  yrkandena  6\r\noch 7 samt 2003/04:Fö242 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dagsläget är  EU:s  säkerhets- och försvarspolitik\r\n(ESFP)   begränsad  till  krishantering.   Det   har\r\nemellertid  funnits  anledning att tvivla på om EU:s\r\nregeringar verkligen kommer  att  stå fast vid denna\r\nbegränsning,  eftersom vi har sett att  debatten  om\r\nett tätare försvarssamarbete  har  fortskridit i ett\r\nflertal EU-länder.\r\n\r\nMed anledning av terrordåden i USA i  september 2001\r\noch  i  Spanien  i  mars  2004, har diskussionen  om\r\nanvändandet    av   ESFP   för   terrorismbekämpning\r\nintensifierats kraftigt.  Man  har  talat om att EU-\r\nländerna  \"efter  vars och ens förmåga\"  skall  vara\r\nberedda att stödja en militär motattack och länderna\r\nhar enats om att agera  i  den  anda som anges i det\r\nsom kallas solidaritetsklausulen i förslaget till ny\r\nkonstitution  för  EU. En sådan utvidgning  av  ESFP\r\ninnebär  ett  steg in  i  en  suddig  gråzon  mellan\r\nkrishantering  och   kollektivt  försvar.  Detta  är\r\noförenligt med den svenska alliansfriheten.\r\n\r\nSjälvklart skall EU engagera  sig  mot  terrorismen,\r\nmed  detta  bör  inte  göras  genom  att utöka  EU:s\r\nmilitära  mandat. EU bör i stället öka  satsningarna\r\npå   att  förebygga   väpnade   konflikter,   främja\r\ndemokratisk  utveckling och bekämpa fattigdom. FN är\r\noch       bör      förbli       den       viktigaste\r\nsäkerhetsorganisationen.   Regeringen  skall  därför\r\nstoppa alla förslag om att utvidga mandatet för EU:s\r\nkrishanteringsstyrka      till      att      omfatta\r\nterrorismbekämpning och kollektivt försvar i den nya\r\nEU-konstitutionen.   I  konstitutionsförhandlingarna\r\nskall regeringen vara  tydlig med att förhindra alla\r\nbeslut som kan tänkas leda till att Sverige måste ge\r\nifrån  sig  makt  på  det utrikes-,  säkerhets-  och\r\nförsvarspolitiska området,  då  detta  är oförenligt\r\nmed den svenska alliansfriheten.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2002/03:U299 yrkandena 4-7.\r\n\r\n\r\n7. Europeiska unionens förbindelser med\r\nomvärlden (punkt 6)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen   motion   2002/03:U326  yrkande   3   och\r\n2003/04:U203 yrkandena  3,  5, 12 och 13 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:U206  yrkandena   1-3   och   5,\r\n2002/03:U228  yrkande  4,  2002/03:U245  yrkande  3,\r\n2002/03:U277 yrkande 2, 2002/03:U280 yrkandena 2, 3,\r\n8,  9,  11,  13  och 14, 2002/03:U299 yrkandena 4-7,\r\n2002/03:Fö261 yrkande  6,  2003/04:K419  yrkande  8,\r\n2003/04:U14   yrkande  10,  2003/04:U17  yrkande  7,\r\n2003/04:U18 yrkande  3,  2003/04:U19  yrkandena 5, 8\r\noch  10,  2003/04:U208  yrkandena  2-5, 2003/04:U211\r\nyrkande  4,  2003/04:U256  yrkande  3,  2003/04:U259\r\nyrkande  6,  2003/04:  U282  yrkandena  4  och   21,\r\n2003/04:U289 yrkande 3, 2003/04:U292 yrkandena 1,  3\r\noch  4, 2003/04:U325 yrkande 3, 2003/04:U329 yrkande\r\n4, 2003/04:U340  yrkande  1, 2003/04:U342 yrkande 1,\r\n2003/04:U348  yrkande 30, 2003/04:U350  yrkandena  6\r\noch 7 samt 2003/04:Fö242 yrkande 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStabilitet och  säkerhet är utan tvivel en fråga som\r\nför  tillfället  står  högt  på  alla  dagordningar.\r\nDärför är detta en  fråga  som bör prioriteras. EU:s\r\nutrikes- och säkerhetspolitiska arbete skall stärkas\r\noch utvecklas för att möta de  nya  hot  som  vi såg\r\nexempel på i USA 2001. Det finns skäl att ha en  mer\r\nsamordnad  EU-policy  inom  det konfliktförebyggande\r\nområdet.     Samtliga     de     instrument      för\r\nkonfliktförebyggande    samt   civil   och   militär\r\nkrishantering som EU och dess medlemsstater förfogar\r\növer skall utnyttjas så effektivt som möjligt.\r\n\r\nSkillnaden i utveckling är  dock  stor  mellan olika\r\nländer.  Förändringarna är snabba och innebär  stora\r\nomställningsproblem  som ibland leder till våldsamma\r\nkonfrontationer  när olösta  konflikter  kommer  upp\r\ntill ytan. Över hela  världen  står  samhällen inför\r\nbördan     av     befolkningsökning,    strukturella\r\nförändringar   i  världsekonomin,   migration   till\r\nstäder,  ökande  miljöproblem   och  snabba  sociala\r\nförändringar.   Samhällen   som  har  institutioner,\r\nregler och normer för hur konflikter skall hanteras,\r\nliksom  väletablerade  styrelseskick,  är  generellt\r\nsett bättre på att anpassa  sig  till  förändringar.\r\nSamhällen  med  svagare styrelseskick och  obetydlig\r\nkonsensus om värden  eller  traditioner  kommer  mer\r\nsannolikt inte att klara av förändringen.\r\n\r\nNär    gamla    samhällsstrukturer   förändras   kan\r\ndemokratier och en demokratiseringsprocess hotas och\r\nfå   bakslag.   När   väpnade   konflikter   drabbar\r\nbefolkningen blir instabiliteten stor och demokratin\r\nkan  sättas  ur spel. Konfliktförebyggande  åtgärder\r\noch en fredlig  utveckling  är  en förutsättning för\r\natt  demokratin  och  demokratiseringen  inte  skall\r\nsättas ur spel.\r\n\r\nDet finns ett behov av  att  förstärka förmågan till\r\nkonfliktförebyggande arbete. EU har goda traditioner\r\nav preventiv diplomati. Genom denna tradition kan EU\r\nbalansera  USA i konflikthantering.  EU  skall  inte\r\nersätta USA.  Båda  behövs  för  utvecklingen mot en\r\nsäkrare  och tryggare värld. För att  unionen  skall\r\nkunna utveckla  konflikt- och krishantering bör EU:s\r\nministerråd  ha  ett   permanent   sekretariat   som\r\nsjälvständigt  kan  analysera kriser och händelser i\r\nvärlden och komma med  förslag till åtgärder. EU bör\r\nframgent   satsa   än   mer   på    det   preventiva\r\nkonflikthanteringsarbetet,   såväl   inom   unionens\r\ngränser som utanför.\r\n\r\nEn    krishanteringsinsats    måste    ovillkorligen\r\nkännetecknas av två ting, nämligen effektivitet  och\r\nsamstämmighet.  Unionen  bör snabbt kunna mobilisera\r\nsin militära resurs i samband med krishantering. Den\r\nkan inte begränsa sig till  uttalanden  om  operativ\r\nkapacitet eller styrkekataloger. Den bör kunna fatta\r\nbeslut  snabbt  och  effektivt.  Det  handlar om att\r\nutrusta  unionen med nödvändiga instrument  för  att\r\nförsvara sina  mål  och  värderingar  och bidra till\r\nfred  och  stabilitet  i  världen  i  enlighet   med\r\nprinciperna  i FN-stadgan och folkrätten. En uppgift\r\nsom behöver diskuteras  och  lösas är det gemensamma\r\nbehovet      av      logistisk      kapacitet      i\r\nkrishanteringsarbetet.\r\n\r\nDet finns ett generellt behov av att öka samordning,\r\nsamverkan och samarbete mellan såväl  olika  aktörer\r\nsom  mellan olika typer av verksamheter inom området\r\nför   konflikthantering,    både    nationellt   som\r\ninternationellt. På det internationella planet måste\r\nett fördjupat samarbete mellan EU, OSSE  och  FN fås\r\ntill  stånd.  Detta  för  att undvika duplicering av\r\nverksamheten  och  för  att  främja  samordning  och\r\nerfarenhetsutbyte.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2002/03:U326 yrkande 3 samt  2003/04:U203  yrkandena\r\n3, 5, 12 och 13.\r\n\r\n\r\n8. Ökade internationella åtaganden och svenska\r\nförsvarsmakten (punkt 7)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Ewa Björling\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U256 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInternationellt   samarbete   kommer  att  vara   av\r\ngrundläggande  betydelse för svensk  säkerhet  under\r\n2000-talet. De hot Sverige kan stå inför i framtiden\r\nkan inte bemötas på egen hand, utan måste avvärjas i\r\ngemenskap med andra  fria och demokratiska nationer.\r\nEtt nära samarbete mellan  Europa  och USA utgör här\r\nden bästa fredsgarantin.\r\n\r\nEfterfrågan   från   världssamfundet   på    svenskt\r\ndeltagande   i   internationella   insatser   kommer\r\nsannolikt  att  öka.  Samtidigt  måste Europa ta ett\r\nökat  ansvar  för sin egen säkerhet.  Det  ligger  i\r\nsvenskt intresse  att  erbjuda  såväl  militära  som\r\ncivila  resurser  för att därmed med kraft och fullt\r\nut bidra till fred  och säkerhet i Europas närområde\r\noch omvärlden. Den nationella  försvarsförmågan  och\r\nden  internationella  förmågan  bör utvecklas hand i\r\nhand. Dessa är varandras förutsättningar.\r\n\r\nDet   är   mot  denna  bakgrund  som  vi   moderater\r\nformulerar våra  krav  på  förnyelsen av det svenska\r\nförsvaret.  Det svenska försvarets  möjligheter  att\r\nverka  i  olika   situationer   skall   vara  reell.\r\nNödvändiga ambitioner kräver höjda anslag.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  ovan anförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2003/04:U256 yrkande 4.\r\n\r\n\r\n9. EU:s bilaterala relationer (punkt 8)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U231  yrkande 9 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:U281  yrkande   7,  2002/03:U295\r\nyrkande  4,  2002/03:U322  yrkande  14, 2003/04:U248\r\nyrkande 3 samt 2003/04:U339 yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  Israel  hållit  inne med skattemedel,  som  man\r\ninkasserat på palestiniernas  vägnar  och som skulle\r\növerförts  till  palestinierna, har EU gått  emellan\r\noch betalt motsvarade  belopp.  EU  har dock avstått\r\nfrån att kräva Israel på motsvarande  summa. Sverige\r\nborde  under sin ordförandetid i EU första  halvåret\r\n2001 ha verkat för att EU inkrävde dessa pengar från\r\nIsrael.  Sverige bör i EU fortsättningsvis verka för\r\natt EU inkräver  denna  skuld  från  Israel,  då det\r\nknappast  varit EU:s mening att ge Israel ekonomiskt\r\nbistånd.\r\n\r\nJag  föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2002/03:U231 yrkande 9.\r\n\r\n\r\n10. Wider Europe (punkt 9)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Ewa Björling\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U249 yrkande 3 samt  avslår\r\nmotionerna   2003/04:U14   yrkande   5,  2003/04:U19\r\nyrkandena 2 och 7, 2003/04:U220 yrkandena  7  och 8,\r\n2003/04:U249 yrkande 2, 2003/04:U329 yrkande 6  samt\r\n2003/04:U342 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige  och EU skall föra en aktiv politik gentemot\r\nRyssland.  Det  ligger i Sveriges intresse att bistå\r\nRyssland att bygga  de  strukturer som krävs för att\r\nutveckla   en   stark   demokrati    med   grund   i\r\nrättsstatsprincipen,     respekt    för    mänskliga\r\nrättigheter  och  en väl fungerande  marknadsekonomi\r\ndär individen har full frihet.\r\n\r\nDet är angeläget att inte bygga upp nya skiljelinjer\r\ni Europa. Sverige bör  därför  driva  att  EU  skall\r\nsträva  efter  visumfrihet  med  Ryssland. Det finns\r\nfarhågor  att visumfrihet skulle medföra  ökad  risk\r\nför   kriminalitet    med   ursprung   i   Ryssland.\r\nErfarenheter   pekar   på   att   den   organiserade\r\nbrottsligheten  som utgör ett  allvarligt  problem i\r\nRyssland  inte stoppas av krav på visum. Visumkravet\r\när däremot  ett  problem för normala ryssar som dels\r\nmåste  betala  ett  för  den  egna  hushållsekonomin\r\nansenligt belopp, dels ansöka om visum i en storstad\r\ndär det finns ambassad eller konsulat.\r\n\r\nNär   EU   nu   utvecklar  en   mer   sammanhängande\r\nRysslandsstrategi  har  Sverige  en  viktig roll att\r\nspela.  Det  hade  underlättat  vår  möjlighet   att\r\npåverka   och   ta   ledarskap   om   Sveriges  egen\r\nRysslandsstrategi  tidigare  kunnat  vara  klar  och\r\nockså förankrad i den svenska riksdagen.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som ovan  anförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2003/04:U249 yrkande 3.\r\n\r\n\r\n11. Wider Europe (punkt 9)\r\n\r\nav  Carl  B Hamilton (fp)  och  Birgitta  Ohlsson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U329  yrkande 6 samt avslår\r\nmotionerna   2003/04:U14   yrkande  5,   2003/04:U19\r\nyrkandena 2 och 7, 2003/04:U220  yrkandena  7 och 8,\r\n2003/04:U249  yrkandena  2  och  3 samt 2003/04:U342\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU:s  politik vad gäller ekonomi och  handelspolitik\r\ngentemot  Ryssland  är  protektionistisk och präglas\r\nför  mycket av högtidstalens  retoriska  flykt  till\r\nframtiden  och  har  för  litet  fokus  på  konkreta\r\nåtgärder  i  närtid.  Det  gäller  framför  allt att\r\nnedmontera handelshinder av alla slag, inklusive dem\r\nför jordbruksprodukter, stål, enklare kemikalier och\r\nindustrivaror. Som ett led i detta arbete bör EU öka\r\nsina ansträngningar att säkra Rysslandsmedlemskap  i\r\nWTO.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas   med   anledning    av    motion\r\n2003/04:U329 yrkande 6.\r\n\r\n\r\n12. Wider Europe (punkt 9)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U220 yrkandena 7 och 8 samt\r\navslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 5, 2003/04:U19\r\nyrkandena 2 och 7, 2003/04:U249 yrkandena  2  och 3,\r\n2003/04:U329 yrkande 6 samt 2003/04:U342 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEuropeiska  unionen  uttryckte  på Europeiska rådets\r\nmöte i december 2002 att unionen  vill  stärka  sina\r\nförbindelser  med Ukraina, Moldavien och Vitryssland\r\npå grundval av en långsiktig strategi för att främja\r\ndemokratiska och  ekonomiska  reformer  samt hållbar\r\nutveckling och handel. Efter Europeiska rådets  möte\r\ni Thessaloniki beslutade kommissionen om ytterligare\r\nsteg   för   att  främja  sin  politik  rörande  ett\r\n\"utvidgat europeiskt grannskap\".\r\n\r\nNär det gäller  länder  som Vitryssland, Ukraina och\r\nMoldavien kan deras problem lätt bli EU:s. Det är av\r\nyttersta vikt att EU tar ett särskilt ansvar för att\r\nstärka  en demokratisk utveckling  i  dessa  länder.\r\nUtvecklingen  i  framför  allt  Vitryssland  går för\r\nnärvarande   åt   helt  fel  håll  både  ekonomiskt,\r\ndemokratiskt  och  säkerhetsmässigt.  Sverige  måste\r\ngenom EU lägga mer tyngd  i  sitt engagemang för det\r\nnärområde  som  finns  strax bortom  EU:s  utvidgade\r\ngränser.\r\n\r\nSverige  bör  inom  ramen  för   sitt  arbete  i  EU\r\nuppmärksamma   hur   samarbetet  med  dessa   länder\r\nfortskrider. Framför allt bör frågor som demokratisk\r\nutveckling,          mänskliga          rättigheter,\r\ngränsöverskridande  brottslighet,  jämställdhet  och\r\nmiljö prioriteras i EU:s  samarbete med Vitryssland,\r\nUkraina och Moldavien.\r\n\r\nJag   föreslår   att  riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad  som  ovan framförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2003/04:U220 yrkandena 7 och 8.\r\n\r\n\r\n13. Irak (punkt 11)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Carl B Hamilton\r\n(fp), Ewa Björling (m), Birgitta Ohlsson (fp) och\r\nMats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U19 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvecklingen  i  Irak   ter  sig  oviss.  Trots  det\r\nupplever många irakier att  de  har en större frihet\r\nän någonsin tidigare och att de trots  dagens osäkra\r\noch instabila förhållanden lever ett bättre  liv  nu\r\nän  under  den tidigare brutala diktaturregimen. Det\r\när viktigt att  Sverige  och EU politiskt sluter upp\r\nmed  USA,  Storbritannien  och   övriga   länder   i\r\nalliansen  i  deras  ambition  att nå en fredlig och\r\ndemokratisk utveckling i landet.\r\n\r\nI  samband med maktöverlämnandet  vill  vi  starkt\r\nunderstryka FN:s roll och närvaro.\r\nDet  som sker i Irak kommer att få stor betydelse,\r\ninte  bara   för   landet   självt  utan  också  för\r\nMellanöstern och arabvärlden i stort.\r\n\r\nOmvärlden får inte vända det  irakiska folket ryggen\r\nnär  förhoppningen om en bättre  framtid  försiktigt\r\nbörjar  gro  och  det  finns krafter vars mål är att\r\nomintetgöra en fredlig och demokratisk utveckling.\r\n\r\nVi menar att Sverige och  EU bör stödja uppbyggnaden\r\nav  ett  fredligt,  stabilt och  demokratiskt  Irak.\r\nSverige bör överväga att utöka sin närvaro genom att\r\nbidra med ytterligare civila insatser för att främja\r\nen stabil utveckling i landet.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin mening  vad  som  ovan  anförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U19\r\nyrkande 9.\r\n\r\n\r\n14. Den gemensamma handelspolitiken (punkt 12,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav  Carl B Hamilton  (fp)  och  Birgitta  Ohlsson\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  utskottets  överväganden  om  den  gemensamma\r\nhandelspolitiken  anser  vi  att  viktiga  tillägg i\r\nresonemanget kring u-länder och handelspolitik borde\r\nha gjorts.\r\n\r\nEU  kan  ge  ett  väsentligt  stöd  till u-ländernas\r\nbättre  resursutnyttjande  och  fortsatta   tillväxt\r\ngenom    att   avveckla   sina   handelshinder   för\r\njordbruksprodukter   och  livsmedel,  men  även  för\r\narbetskraftsintensivt  producerade industrivaror och\r\ntjänster   (teko,   skor,   leksaker,    elektronik,\r\ntransporttjänster,    m.m.).   Det   innebär   bl.a.\r\nnedläggning   av  delar  av   jordbruket   i   bl.a.\r\nVästeuropa, inklusive delar av Sverige.\r\n\r\nMen utskottet betonar  att  man  inte  ensidigt  bör\r\nfokusera  på  i-ländernas  politik, även om många u-\r\nlandspolitiker väldigt gärna  skulle  vilja att vi i\r\nEU  gjorde  det:  Möjligheten  att  häva fattigdomen\r\nberor nästan alltid, och i första hand, på ledarna i\r\ntredje  världen.  U-ländernas fattigdom  beror  inte\r\nprimärt på omvärlden.  Länderna  i Asien, Afrika och\r\nLatinamerika  möter  inte radikalt olika  omvärldar,\r\noch ändå utvecklas de  olika. Därför är - förutom en\r\nfriare ekonomi - demokrati,  fri  press  och respekt\r\nför mänskliga rättigheter omistliga inslag  för  att\r\nförbättra de fattigastes levnadsvillkor.\r\n\r\nU-länder  bör  för  sin  egen  utvecklings  skull  i\r\nallmänhet   driva  en  öppen  utrikeshandel  i  WTO-\r\nstadgans anda. Det kan kanske låta sympatiskt att u-\r\nländerna   skall   vänta   med   att   ta  ned  sina\r\nskyddstullar och andra handelshinder, och att EU och\r\nUSA bör \"gå före\".\r\n\r\nMen de som står för detta råd riskerar dessvärre att\r\ngöra  u-länderna  en ofta allvarlig björntjänst.  De\r\nmänniskor  som i u-länderna  förlorar  på  det  egna\r\nlandets protektionistiska  politik  är främst de som\r\ninte  får  några  jobb  med högre produktivitet  och\r\nlönebetalningsförmåga  i  exportsektorn,  liksom  de\r\nmänniskor som därför inte heller  får  tillverka och\r\nsälja varor och tjänster till dem som hade kunnat få\r\nen högre lön. Vidare drabbas de kvinnor  som tvingas\r\ngå kvar hemma i jordbruket, gifta sig och föda flera\r\nbarn redan i tonåren i stället för att komma  ur  en\r\ntraditionell  roll,  få  en  liten  egen inkomst och\r\ngifta sig senare. Drabbas gör också de människor som\r\ninte  får chans till utbildning och sjukvård  därför\r\natt de  totala resurserna är mindre än de hade varit\r\nmed ett bättre  resursutnyttjande,  bl.a. genom ökad\r\nfrihandel. Andra människor i u-länderna som förlorar\r\npå  u-landsprotektionism  är  alla  konsumenter  som\r\ntvingas hålla till godo med varor av låg eller ojämn\r\nkvalitet,  och som antingen tvingas att  helt  avstå\r\neller tvingas  betala  priser  över  de  potentiella\r\nimportpriserna  för  sina  varor.  Det gäller  t.ex.\r\nlivsmedel,  kläder  och  bussar för kollektivtrafik.\r\nOrsakssamband och analyskedjor kan följas vidare.\r\n\r\nYtterligare en viktig aspekt  av  frihandel  -  inte\r\nminst  för  vanliga  människor  i  u-länder - är att\r\nhandel och gränsöverskridande kontakter också gynnar\r\nimporten av kunskap, t.ex. om värderingar av den typ\r\nsom  finns  i  FN:s  stadga  om mänskliga  fri-  och\r\nrättigheter.\r\n\r\nDe  människor  i  u-länder som tjänar  på  u-landets\r\nprotektionism    är   de    skyddade,    ineffektiva\r\nföretagarna,  en  eventuell  \"arbetararistokrati\"  i\r\ndessa anläggningar samt politiker och byråkrater som\r\nefter mutor delar ut  licenser och tillstånd för att\r\nbedriva utrikeshandel.  Se t ex på hur det gick till\r\ni Marcos Filippinerna eller Suhartos Indonesien!\r\n\r\nAlltså:  Det är ett olyckligt  och  kontraproduktivt\r\nråd till u-länderna  att  de bör vänta på EU och USA\r\ninnan de monterar ned sina  egna handelshinder: dels\r\nkommer  det  att  ta  årtionden  innan  EU  och  USA\r\nliberaliserat  sin  utrikeshandel,  dels  skadar  u-\r\nländernas    handelshinder   u-ländernas   fattigare\r\ngrupper, bromsar  uppkomsten av en modern medelklass\r\noch gynnar etablerade, privilegierade grupper. Några\r\nkanske vilseleds av WTO/GATT:s på balanstänkande och\r\nreciprocitet byggda  förhandlingsmetod.  Metoden har\r\ndock  inte  haft  sin utgångspunkt i  ett ekonomiskt\r\nsynsätt eller sociala konsekvensanalyser.\r\n\r\nI själva verket har Sverige en mycket viktig uppgift\r\ni att företräda de  fattiga  i  u-länderna mot deras\r\negna herrar, snarare än att företräda  dessa  herrar\r\npå den internationella arenan.\r\n\r\nU-länderna  bör  också  driva  en  långsiktigt  sund\r\nekonomisk   politik   i   IMF-reglernas   och   EU:s\r\nstabilitetspakts  anda.  Därigenom  kan de förbättra\r\nsina  möjligheter till ett långsiktigt  och  stabilt\r\nutnyttjande  av  de  egna ekonomiska resurserna. Det\r\nbehövs   också   starkare   och   bättre   utformade\r\nnationella  institutioner  i  u-länderna  (kompetent\r\ncentralbank,       fungerande      finansinspektion,\r\nsjälvständigt rättssystem,  m.m.).  Även bistånd kan\r\nhjälpa till, förutsatt att det är rätt  utformat och\r\nförsett med rimliga villkor.\r\n\r\nPå det internationella planet finns framförda en rad\r\nförslag  om  hur  man  bl.a. kan öka den finansiella\r\nstabiliteten  genom  ett  reformerat   IMF   och  en\r\nförstärkning  av  Världshandelsorganisationen (WTO).\r\nOm denna typ av förslag  genomförs  skulle det bl.a.\r\nminska   riskerna  för  internationella  finansiella\r\nkriser  och  att  nya  handelshinder  reses  mot  u-\r\nländernas  export  och  import. Därmed minskar också\r\nrisken för situationer som  erfarenhetsmässigt  slår\r\noerhört  hårt  mot de fattigas köpkraft, t.ex. lokal\r\nhyperinflation i jordbrukspriser.\r\n\r\nMed vad som ovan  anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker  därmed   motionerna   om  den  gemensamma\r\nhandelspolitiken.\r\n\r\n\r\n15. Sysselsättning och socialpolitik (punkt 13)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Carl B Hamilton\r\n(fp), Ewa Björling (m), Birgitta Ohlsson (fp) och\r\nMats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U18 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige har en alltför  låg  sysselsättning  och hög\r\narbetslöshet.  Över  en miljon människor i arbetsför\r\nålder   står   kvartal   efter    kvartal    utanför\r\narbetsmarknaden    på    grund    av   arbetslöshet,\r\nsjukskrivning  eller  förtidspensionering.  En  allt\r\nmindre  andel av befolkningen  måste  försörja  inte\r\nbara sig själv utan en växande grupp som saknar egen\r\nförsörjning.  Detta  är  en  oacceptabel  utveckling\r\nsåväl ekonomiskt som socialt.\r\n\r\nEuropeiska rådets rekommendationer 2003 till Sverige\r\ngick  alla  ut  på  att  förstärka  och upprätthålla\r\nutbudet  av  arbetskraft  och  utnyttja  potentiella\r\nkällor   till   arbetskraft   särskilt  genom  högre\r\ndeltagande   av   invandrare,  att  minska   antalet\r\nlångtidssjukskrivna   personer   och  att  reformera\r\nskatte-   och   bidragssystemen.   Vi   menar    att\r\nsituationen  på arbetsmarknaden är allvarlig och att\r\nregeringen  inte   vidtar   tillräckligt  kraftfulla\r\nåtgärder för att komma till rätta med problemen. Det\r\när av stor vikt att öka antalet  arbetade  timmar  i\r\nSverige.\r\n\r\nNär  det   gäller den svenska sysselsättningsgraden,\r\när det visserligen  riktigt  att Sverige har uppnått\r\nEU:s mål om en sysselsättningsgrad  på 70 %. Men det\r\när   inte  korrekt  att  jämföra  den  siffran   med\r\nKonjunkturinstitutets   uppgift   om   en   reguljär\r\nsysselsättningsgrad   på   76,8   %,  mätt  som  ett\r\nårsgenomsnitt.  Det senare måttet avser  personer  i\r\nåldern 20-64 år och  ger  därmed  en högre siffra än\r\nEU:s statistik som avser personer i åldern 16-64 år.\r\nEn annan omständighet som förrädiskt  höjer nivån på\r\nsysselsättningen      är     att     den     svenska\r\nsysselsättningsstatistiken  räknar  både  den som är\r\nsjukskriven  och den som innehar sjukvikariatet  som\r\nsysselsatta. I  statistiken  ger  alltså  en  tjänst\r\nutslag  som  om  två  personer  är  sysselsatta. Det\r\ninnebär att när sjukskrivningarna ökar,  ökar  också\r\nsysselsättningen.\r\n\r\nEtt  bättre mått när det gäller sysselsättningen  är\r\nantalet  arbetade  timmar.  Ända sedan 1990, som var\r\nett  toppår i detta sammanhang,  har  trenden  varit\r\ntydligt   sjunkande.   Det   genomsnittliga  antalet\r\narbetade timmar per person i befolkningen  i  åldern\r\n16-64  år  blir  allt  lägre. Detta leder till sämre\r\nskatteintäkter för offentlig  service  och  utgör  i\r\nförlängningen  ett  hot  mot välståndet och hela det\r\nsvenska välfärdssystemet.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U18\r\nyrkandena 10 och 11.\r\n\r\n\r\n16. Arbetstidsdirektivet (punkt 14)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Ewa Björling\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U19 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi befarar att arbetstidsdirektivet kan komma att få\r\nnegativa  konsekvenser för hela samhällsekonomin  om\r\ninte möjligheterna till undantag tas till vara i det\r\nkommande lagförslaget  på  området. Detta har mycket\r\nklart  framgått i de uppvaktningar  från  såväl  den\r\nprivata  som  den  offentliga  sektorn som utskottet\r\ntagit emot. Undantag bör göras t.ex. för läkare inom\r\nsjukvården   som  arbetar  jourtid  men   även   för\r\nyrkesgrupper  inom   andra  områden.  Vi  anser  att\r\nSverige  måste ha ett mera  flexibelt  regelverk  på\r\narbetstidens   område.   Frågan   om  arbetstid  och\r\narbetande  timmar  hänger tätt samman  med  Sveriges\r\nförmåga  att  skapa  ökat   välstånd  och  tillväxt.\r\nRegeringen bör därför tillse  att  Sverige utnyttjar\r\nde  möjligheter  till  undantag  och avvikelser  som\r\narbetstidsdirektivet  medger.  Det förhållandet  att\r\ndet  nu  pågår  en  översyn  av arbetstidsdirektivet\r\nunderstryker ytterligare vikten  av  att  Sverige  i\r\ndenna  process  mycket  tydligt  markerar behovet av\r\nflexibilitet     och    utrymme    för    nationella\r\nsärlösningar.\r\n\r\nVi  föreslår  att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U19\r\nyrkande 11.\r\n\r\n17. Tjänstedirektivet (punkt 15)\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Ewa Björling\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:U19 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU kan inte lösa Sveriges grundläggande problem. Men\r\nmånga frågor som rör handel och företagande avgörs i\r\nEU,  och  då  måste  en  mer  tillväxtfrämjande  och\r\njobbskapande politik prägla EU:s ekonomiska politik.\r\nSverige  måste bättre tillvarata  möjligheterna  med\r\nEU:s inre marknad.\r\n\r\nDen inre marknaden  måste utvidgas till nya områden:\r\ntill tjänstesektorn för utbildning, till vårdsektorn\r\noch  till bank- och försäkringstjänster.  Så  skapas\r\nalternativ  och  bättre konkurrens, lägre priser för\r\nkonsumenterna och  möjligheter  för  svenska företag\r\natt vara med på en större marknad.\r\n\r\nOffentliga monopol bör därför öppnas för  konkurrens\r\növer  gränserna  genom  att  offentlig  finansiering\r\ntillåts   följa   den   enskilde   över   gränserna.\r\nMervärdesskattedirektivet bör ändras så att  privata\r\nalternativ  inom  välfärdssektorn kan konkurrera  på\r\nlikvärdiga villkor med offentliga alternativ.\r\n\r\nInom  sjukvårdens och  utbildningens  område  kommer\r\ndetta inte bara, att skapa konkurrens och utveckling\r\nutan även  ökad  mångfald och valfrihet med sikte på\r\nden  enskilde  medborgarens   behov.  Den  dynamiska\r\nutvecklingen  inom  olika  regioner   oberoende   av\r\nnationella  gränser  underlättas.  Det  kommer också\r\nleda till olika framväxande centrum för kvalitet och\r\nföregångsverksamhet inom dessa sektorer.\r\n\r\nDetta  har  stor betydelse för medborgarna  som  kan\r\nvälja   sjukvård   och   utbildning   oberoende   av\r\nnationsgränserna.  Det  är  särskilt  viktigt för de\r\nmånga  patienter i Sverige som inte får  sjukvård  i\r\ntid, utan lider i operationsköerna.\r\n\r\nRegeringen  agerar i EU i helt annan riktning, t.ex.\r\ngällande förslaget  om  att  skydda s.k. tjänster av\r\nallmänt intresse. Vi anser att  det  strider  mot de\r\nmålsättningar EU har satt upp för att utvecklas till\r\nen  mer dynamisk ekonomi. Förslaget syftar i stället\r\ntill att ge skydd åt nationella monopol via EU.\r\n\r\nInte  minst inom tjänstesektorn finns stor potential\r\nför tillväxt  och  nya  jobb.  Regeringen  har redan\r\nförklarat att det tjänstedirektiv som nu framarbetas\r\ni  Bryssel  inte  kan  förvänta  sig  Sveriges stöd.\r\nModeraterna  anser  att tjänstesektorn i  EU  och  i\r\nSverige måste utvecklas.  Därför  bör  fri rörlighet\r\nför  tjänster  och  i  princip  fri  etableringsrätt\r\ngaranteras.  Med  den  inriktningen  skulle  Sverige\r\nfullfölja   den  roll  vi  haft  i  EU.  Genom   att\r\nförespråka  konkurrens  och  rivande  av  nationella\r\nmonopol har tillgång  och  mångfald ökat, och därmed\r\nmöjliggjort  lägre  priser  och  valmöjligheter  för\r\nkonsumenterna.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som ovan  anförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U19\r\nyrkande 12.\r\n\r\n\r\n18. Jordbruk, fiske och miljö (punkt 17)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:U326  yrkande  10  och\r\n2002/03:MJ428  yrkande  50  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:U324 yrkande 17 och 2003/04:U18 yrkandena  4\r\noch 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  anser  att ambitionsnivån i EU:s inre\r\nmiljöarbete  måste  stärkas   och  att  EU  bör  bli\r\nföregångare  för  en  gradvis omställning  till  ett\r\nekologiskt hållbart samhälle. Genom utvidgningen med\r\nfler  länder  och  genom  ett   massivt  miljö-  och\r\nutvecklingsbistånd till övriga länder  i  närområdet\r\nkan miljösituationen i Europa radikalt förbättras.\r\n\r\nCenterpartiet  förespråkar  gemensamma  miljöskatter\r\noch gemensamma lagstiftning för hela EU och att alla\r\nmedlemsländer  agerar gemensamt och inte väljer  att\r\nutnyttja lägre miljökrav  i syfte att locka till sig\r\nföretag     och     jobb    (s.k.    miljödumpning).\r\nMiljöstyrningen  på  EU-området  måste  vara  tydlig\r\neftersom   nationella   konkurrensvillkor    alltmer\r\nersätts   av   internationell   konkurrens   på  den\r\ngemensamma  marknaden.  Olika  konkurrensvillkor  på\r\ngrund  av  olika  miljöregler  och miljöskatter  kan\r\nfungera som en drivkraft men också  som  ett hinder.\r\nGemensamma miljöskatter är ett av verktygen  för att\r\nkomma     till     rätta    med    sådana    hinder.\r\nSkatteinstrumentet kan  stimulera teknikutvecklingen\r\nsamtidigt  som  länderna  inom   EU   inte  utsätter\r\nvarandra  för  skattekonkurrens  på  ett så  viktigt\r\nområde som miljön.\r\n\r\nHittills har den svenska regeringen varit kallsinnig\r\ntill att införa gemensamma miniminivåer. Det är dock\r\nangeläget,  menar  Centerpartiet,  att  Sverige  mer\r\naktivt    börjar   arbeta   för   miniminivåer   för\r\nmiljöskatterna  i  EU och för att dessa skattenivåer\r\nkan beslutas genom majoritetsbeslut.  Detta vore bra\r\nför  miljön,  och  det  är  ett  bra sätt att  skapa\r\nlikvärdiga konkurrensvillkor inom EU.\r\n\r\nAtt införa gemensamma miniminivåer  för miljöskatter\r\nbetyder  inte att EU skall ha harmoniserade  skatter\r\npå alla områden. Miljön utgör ett tydligt område där\r\nökad  överstatlighet   är  nödvändig.  Detta  gäller\r\nnaturligtvis även på miljöskatteområdet.  Den  ökade\r\növerstatligheten på miljöområdet är speciellt viktig\r\nom  EU  skall  kunna agera som en stark kraft på den\r\ninternationella   miljöscenen.   Samtidigt  som  det\r\nbehövs en ökad överstatlighet på miljöområdet är det\r\nviktigt att slå fast att enskilda länder måste kunna\r\ngå  längre i miljöarbetet om det finns  klara  motiv\r\nför detta.\r\n\r\nJag  föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget   lämnas  med  anledning   av   motionerna\r\n2002/03:U326  yrkande  10  och 2002/03:MJ428 yrkande\r\n50.\r\n\r\n\r\n19. Jordbruk, fiske och miljö (punkt 17)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U324 yrkande 17 samt avslår\r\nmotionerna   2002/03:U326  yrkande 10, 2002/03:MJ428\r\nyrkande 50 och 2003/04:U18 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBegreppet miljögaranti (artikel  95  i EG-fördraget)\r\när  centralt för EU-arbetet. Begreppet  innebär  att\r\nenskilda  medlemsländer skall ha rätt att gå före på\r\nmiljöområdet  och  införa  strängare  lagstiftning i\r\nsyfte  att skydda miljö och hälsa. Konventsförslaget\r\ngav  tyvärr   inte   länderna  någon  verklig  sådan\r\nmöjlighet.  Miljöpartiet  anser  att  EU måste få en\r\nriktig  miljögaranti som verkligen säkerställer  att\r\nländerna  kan  driva  en aktiv miljöpolitik utan att\r\nhindras  av EU. Miljökrav  får  inte  betraktas  som\r\nhandelshinder  utan  varje  land  skall  ha rätt att\r\nfatta  beslut för att skydda miljön. Miljöfrågor  är\r\nett av de  få  områden  där  överstatliga beslut kan\r\nvara nödvändiga, men EU har hittills  inte  varit så\r\noffensiv på miljöområdet.\r\n\r\nJag   föreslår   att  riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  ovan  framförs.\r\nFörslaget    lämnas    med   anledning   av   motion\r\n2002/03:U324 yrkande 17.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett\r\nföljande  särskilda  yttranden.  I  rubriken   anges\r\nvilken    punkt    i    utskottets    förslag   till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Turkiet, punkt 10 (mp)\r\n\r\nav Lotta N Hedström (mp).\r\n\r\nEnligt Miljöpartiets mening är förhoppningen,  såsom\r\nden   kommer  till  uttryck  i  utskottsmajoritetens\r\nställningstagande,   om   Turkiets   reformarbete  i\r\nriktning  mot  uppfyllda  Köpenhamnskriterier  något\r\noptimistisk.  Dessutom  tenderar   majoriteten   och\r\nregeringen  att  försköna uppnådda resultat. Viktiga\r\naspekter av Turkiets  roll,  som  Natos  postering i\r\nMellanöstern,      förbises     också     helt     i\r\nutskottsmajoritetens  överväganden,  vilket  inte är\r\noproblematiskt.  Anledning  finns  också att hänvisa\r\ntill  de ställningstaganden som utskottet  gjorde  i\r\nbetänkande  2003/04:UU9  Mänskliga  rättigheter  och\r\nrelationer   till  andra  länder  jämte  den  i  det\r\nbetänkandet  väckta  reservationen  av  Miljöpartiet\r\n(reservation 18).\r\n\r\n\r\n2. Regeringens skrivelse 2003/04:60 Berättelse\r\nom verksamheten inom Europeiska unionen\r\nunder 2003, punkt 20 (fp) och (kd)\r\n\r\nav Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson (fp)\r\noch Mats Odell (kd).\r\n\r\nSamrådet inför Europeiska rådets möten regleras inte\r\ni  riksdagsordningen  till  skillnad  mot  reguljära\r\nministerrådsmöten. EU-nämnden har på grund av denna,\r\ni dagsläget som lapsus i riksdagsordningen betraktad\r\nkunnat  påbörja  en försöksverksamhet med offentliga\r\nsammanträden inför  Europeiska  rådets  möten. Detta\r\nhar  slagit  väl  ut  och EU-nämnden har också  haft\r\noffentligt samråd inför  Europeiska  rådets  vårmöte\r\n2004.  För  att det skall bli möjligt att helt eller\r\ndelvis hålla öppna sammanträden med EU-nämnden inför\r\nreguljära  ministerrådets  möten  krävs  däremot  en\r\nändring  av  riksdagsordningen  som  för  närvarande\r\ndessvärre föreskriver  att sådana sammanträden skall\r\nske inom stängda dörrar.\r\n\r\nVi vill hävda vikten av  ökad öppenhet och skulle,\r\ni likhet med vad EU-nämnden  anfört  i sitt yttrande\r\ntill       utrikesutskottet,       välkomna      att\r\nriksdagsordningen   ändras   för  att  främja   både\r\nöppenhet och EU-frågornas legitimitet,  på  det sätt\r\nsom  företrädare  från  Sverige  med all rätt brukar\r\nhävda inte minst i EU-sammanhang.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens   skrivelse  2003/04:60  Berättelse   om\r\nverksamheten i Europeiska unionen 2003.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:U18 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nverkar   för   att   snarast   möjligt   återuppta\r\nförhandlingarna  om en ny konstitution och  agerar\r\nför att Framtidskonventets  förslag  -  såsom  det\r\npresenterades för riksdagen under hösten 2003 -  i\r\nså   stor  utsträckning  som  möjligt  skall  vara\r\ngällande.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nverka för en ökad samordning och effektivitet inom\r\nramen   för  EU:s   handels-,   utvecklings-   och\r\njordbrukspolitik.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om betydelsen av  att\r\nden   svenska  regeringen  aktivt  verkar  för  en\r\npositiv utveckling av Barcelonaprocessen.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nvara  drivande   i   det   fortsatta  arbetet  med\r\nkemikalielagstiftningen  och  aktivt  motverka  en\r\nfördröjning av det föreslagna regelverket.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nverka  för  att  man   inom  EU  beslutar  om  att\r\nmedlemsländerna skall införa miljöskatter.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nverka  för  att  minska   byråkratin   inom   EU:s\r\nregelsystem  och  kräva  att  all lagstiftning bör\r\nföregås av kostnadsberäkningar  för  de europeiska\r\nföretagen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör\r\nverka   för  en  förstärkning  av  den  gemensamma\r\nkonsumentpolitiken.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nverka  för  att   EU   högprioriterar  kampen  mot\r\nmänniskosmugglingen  och  ge  tullen  och  Europol\r\nökade  resurser  och befogenheter  att  agera  mot\r\nkönshandeln.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nverka för att man  inom  EU stoppar alla tendenser\r\ntill drogliberalisering inom EU.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om införandet av\r\njobbguider     i     Sverige     och    förbättrat\r\ntillvaratagande av invandrares kompetens.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att främja en\r\neffektivare återintegrering på arbetsmarknaden för\r\nlångtidssjukskrivna.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att reformera\r\nskatte-      och      bidragssystemen,      enligt\r\nLissabonprocessen,  i  syfte  att öka incitamenten\r\natt arbeta.\r\n\r\n2003/04:U19 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nskall stödja reformprocessen i Turkiet i syfte att\r\nmöjliggöra  medlemskapsförhandlingar,   samt   att\r\nTurkiet  skall bedömas utifrån egna meriter och på\r\nlika villkor som andra kandidatländer.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige  skall\r\nverka  för  att EU skall ge Moldavien, Ukraina och\r\nVitryssland medlemskapsperspektiv.\r\n\r\n3.  Riksdagen begär  hos  regeringen  att  den  till\r\nriksdagen  snarast  återkommer  med en redogörelse\r\nför   hur  Sverige  har  mött  utanförskapet   med\r\nanledning    av    folkomröstningsresultatet    om\r\ninförande av euron.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\naktivt  bör  bidra   till  att  förhandlingarna  i\r\nregeringskonferensen   om    ett    nytt   fördrag\r\nåterupptas och avslutas under våren.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att en enad och\r\ntrovärdig utrikes- och säkerhetspolitik  i  EU kan\r\nskapas genom bättre gemensamma analysresurser,  en\r\nutveckling  av  den  gemensamma  värdegrunden  och\r\ndefinitionen     av     gemensamma     mål     för\r\nutrikespolitiken,       samt      en      gemensam\r\nutrikesminister.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige i EU\r\nskall verka för  att  ett WTO-ministermöte hålls i\r\nHongkong redan före detta  års  utgång i syfte att\r\nhandelsliberaliseringar på jordbruksområdet och en\r\ngenomgripande reformering av EU:s jordbrukspolitik\r\nskall kunna ske så snart som möjligt.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att Sverige skall\r\nverka för att nuvarande  frihandelsområde utvidgas\r\ngenom en avveckling av handelstullarna  mellan  EU\r\noch Ryssland.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  den  strategi\r\nför Mellanöstern, som är under utarbetande  i  EU,\r\nmåste   utarbetas   i   nära   samverkan  med  den\r\namerikanska          administrationens         nya\r\nMellanösternpolitik.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige och EU\r\nbör  stödja  uppbyggnaden av ett fredligt, stabilt\r\noch demokratiskt Irak.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nskall  verka  för  en  utveckling inom EU mot ökad\r\nsolidaritet och ömsesidighet på det säkerhets- och\r\nförsvarspolitiska området.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nutnyttja de möjligheter  till  undantag  som  EU:s\r\narbetstidsdirektiv medger.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att garantera fri\r\nrörlighet   för   tjänster   och  i  princip   fri\r\netableringsrätt och om att aktivt  stödja  arbetet\r\nmed det s.k. tjänstedirektivet.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n2002/03:K206 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om EU:s detaljreglering.\r\n\r\n2002/03:K238 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en\r\nkompetenskatalog utarbetas för att  begränsa  EU:s\r\növerstatliga makt och för att stärka de nationella\r\nparlamentens makt.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  utifrån\r\nett   brett   rådslag   bland   folkrörelser   och\r\norganisationer    utarbeta    ett    i    huvudsak\r\nmellanstatligt   alternativ   till   det  federala\r\nstatsbygget.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att om möjligt\r\nsamverka   med   Danmark,    Storbritannien    och\r\nkandidatländerna    i    utarbetandet    av    den\r\nmellanstatliga samarbetsmodellen.\r\n\r\n\r\n2002/03:K288 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen i enlighet med vad\r\ni  motionen  anförs  tillsätter  en  utredning som\r\nbelyser   maktrelationerna   över   lagstiftningen\r\nmellan Sveriges riksdag och EU:s institutioner.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att regeringen i\r\nEU bör verka för att EU:s medlemsländer  gör  egna\r\nutvärderingar av den öppna samordningens metod.\r\n\r\n2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige  inom\r\nEU  skall  verka för att EU:s utveckling - med EMU\r\nsom dess viktigaste  byggsten - mot en överstatlig\r\npolitisk union förhindras.\r\n\r\n2002/03:U206 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om terrorismen som\r\nhot mot det demokratiska  systemet  och det öppna,\r\nvästerländska samhällssystemet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  det  gemensamma\r\nansvaret   för   världens   länder   att  motverka\r\nterrorism.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\ninternationell samverkan mot terrorism.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om regimer som stöder\r\neller  skyddar  terrorism genom att ge terrorister\r\nmöjlighet  att träna,  ha  baser,  finansiera  sin\r\nverksamhet  och   planera   terror  utifrån  deras\r\nterritorier.\r\n\r\n2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att\r\nbekämpa  terrorismen,  vilken  utgör  ett  hot mot\r\ndemokratin och rättsstaten.\r\n\r\n2002/03:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige  i EU\r\nskall   verka   för  att  EU  av  Israel  inkräver\r\nersättning för uppkommen  skuld för de palestinska\r\nskattemedel  som  Israel  vägrat   utbetala   till\r\npalestinierna, men som i stället utbetalats av  EU\r\ntill palestinierna.\r\n\r\n2002/03:U235 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  Sverige\r\nbör  verka  för  att  kvinnors rätt till fri abort\r\nfrämjas  inom  EU  och  blir  ett  nytt  krav  för\r\nansökarländerna.\r\n\r\n2002/03:U245 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsjälvmordsbombningar och andra former av terrorism\r\ndär civila drabbas måste fördömas och bekämpas.\r\n\r\n2002/03:U277 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige måste\r\nhöja sin röst gentemot USA.\r\n\r\n2002/03:U280 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att demokratier\r\nsom   respekterar   och   skyddar   de   mänskliga\r\nrättigheterna skall vara fundamentet i arbetet med\r\natt bygga en säkerhetspolitiskt  stabil  och trygg\r\nvärld.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nsäkerhetspolitikens  övergripande  mål  skall vara\r\natt bidra till fred, frihet och säkerhet  för alla\r\nmänniskor  i  samhället  och att solidariskt bidra\r\ntill en fredlig utveckling i omvärlden.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att inom Europol\r\nförstärka samarbetet mot terrorism.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att terrorister\r\nmåste kunna dömas på det internationella planet.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att kampen mot\r\nterrorism förutsätter internationellt samarbete.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att de centrala\r\nbegreppen  inom internationell  krishantering  och\r\nfredsfrämjande   verksamhet   bör  definieras  och\r\ntydliggöras.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkonfliktförebyggande  arbete   skall   betonas   i\r\narbetet för en fredligare värld.\r\n\r\n2002/03:U281 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  ta  initiativ\r\ntill   en  studie  kring  samt  till  ett  konkret\r\nåtgärdsprogram  för  bekämpning  av transnationell\r\norganiserad brottslighet som emanerar från Balkan.\r\n\r\n2002/03:U295 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  en  afrikansk\r\nfreds- och säkerhetsordning.\r\n\r\n2002/03:U299 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen begär  att regeringen verkar för att EU\r\ntydligt deklarerar  att  ESFP  inte skall användas\r\ntill terroristbekämpning.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  stoppar  alla\r\nbeslut  inom  EU  om  att  utvidga   mandatet  för\r\nkrishanteringsstyrkan     till     att     omfatta\r\nterroristbekämpning eller kollektivt försvar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen stoppar beslut\r\ninom EU:s framtidskonvent som kan tänkas leda till\r\natt  Sverige  måste  ge  ifrån  sig  makt  på  det\r\nutrikes-,    säkerhets-    och   försvarspolitiska\r\nområdet.\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär att regeringen  stoppar  beslut\r\ninom EU:s framtidskonvent  om att utvidga mandatet\r\nför krishanteringsförmågan så  att  Sverige hamnar\r\nnärmare ett kollektivt EU-försvar.\r\n\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att FN omedelbart\r\nmåste prioritera fredsfrämjande insatser i Afrika.\r\n\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   EU:s\r\nframtidsfrågor.\r\n\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att alla nya EU-\r\nfördrag som innebär  maktöverföring  till  EU-nivå\r\nskall     underställas     medborgarna     i    en\r\nfolkomröstning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  avskaffa  EG-\r\nkommissionens  ensamrätt  att  lägga  fram förslag\r\ntill  förmån  för  förslagsrätt  för de nationella\r\nparlamenten och EU-parlamentet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   EG-\r\nkommissionen  skall avskaffas och ersättas med ett\r\nrent administrativt organ.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att alla av EU\r\nbeslutade regler och lagar som berör Sverige efter\r\nen tid skall tas upp i riksdagen  för  att  få  de\r\npraktiska konsekvenserna belysta och att riksdagen\r\nbör  ha möjlighet att göra efter- och omprövningar\r\nav    redan     fattade     beslut    och    lämna\r\nförändringsförslag till EU.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om artikel 95 i EG-\r\nfördraget, även kallad miljögarantin.\r\n\r\n2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att EU:s utrikes-\r\noch säkerhetspolitik  skall  stärkas och utvecklas\r\nför att möta nya hot.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   stärkt\r\nambitionsnivå i EU:s inre miljöarbete.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  EU:s  inriktning\r\nmot ett smalare och effektivare EU.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  bygga  den\r\noffentliga makten ur ett underifrånperspektiv.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att en tydligare\r\nbeslutsstruktur  där  beslut  måste  passera  båda\r\ninstitutionerna   skulle   underlätta  insyn   och\r\noffentlig debatt.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en uppdelning av\r\nEU:s konstitution i två delar.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om beslutsprocedurens\r\nförändring och förtydligande.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nbli mer aktiv i debatten om EU:s framtidsfrågor.\r\n\r\n2002/03:Fö261 av Lars Ångström m.fl. (mp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att i enlighet med\r\nsitt      eget     handlingsprogram     för     en\r\nkonfliktförebyggande     politik     verka     för\r\nEuropaparlamentets        beslut       om       en\r\ngenomförbarhetsstudie för en  civil  fredskår inom\r\nEU.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n50.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad\r\növerstatlighet på miljöområdet inom EU.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:K209 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om EU:s detaljreglering.\r\n\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla\r\nmedborgare i ett utvidgat  EU  skall  kunna  resa,\r\narbeta  och  leva på samma villkor, vilket innebär\r\natt Sverige inte bör tillämpa s.k. övergångsregler\r\ninför de nya medlemsländernas inträde i EU.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nstärka och effektivisera  EU:s gemensamma utrikes-\r\noch säkerhetspolitik.\r\n\r\n2003/04:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att Moldavien,\r\nUkraina och Vitryssland bör  ges medlemsperspektiv\r\ni EU.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om arbetet i den nya\r\nparlamentariska  församlingen  inom ramen för EU:s\r\nMedelhavsdimension.\r\n\r\n2003/04:U17 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om betydelsen av att\r\nöka  kopplingen  mellan  arbetet   för   mänskliga\r\nrättigheter och arbetet för fred.\r\n\r\n2003/04:U203 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  ett  fördjupat\r\nsamarbete mellan EU, OSSE och FN.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkonfliktförebyggande  åtgärder   och   en  fredlig\r\nutveckling  är  förutsättningar för att demokratin\r\noch demokratiseringen inte skall sättas ur spel.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att EU framgent\r\nbör satsa än mer  på  konfliktförebyggande arbete,\r\nsåväl inom unionens gränser som utanför.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om effektiviteten och\r\nden      logistiska     kapaciteten     i     EU:s\r\nkrishanteringsarbete.\r\n\r\n2003/04:U208 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om utvidgningen  av\r\nEU.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige skall\r\nvara med i den europeiska säkerhetsordningens alla\r\ndelar.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ambitionen för\r\nEuropapolitiken måste vara att Sverige skall kunna\r\ngöra   mer  för  att  bidra  till  stabilitet  och\r\nkrishantering i Europa.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om EU som verktyg för\r\ndet breda säkerhetsbegreppet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om vikten  av  Natos\r\nstrukturer   för  EU:s  möjligheter  att  agera  i\r\nfredsbevarande operationer.\r\n\r\n2003/04:U211 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nfolkbildning kring EU.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en kontinuerlig\r\ndemokratisk dialog med ungdom kring EU.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en strategi för\r\nförstärkt svenskt  inflytande  över  EU:s  globala\r\npolitik.\r\n\r\n2003/04:U220 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om prioriteringar  i\r\nEU:s  samarbete   med   Vitryssland,  Ukraina  och\r\nMoldavien.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om samarbetet mellan\r\nEU och olika organisationer för demokratisering av\r\nVitryssland, Ukraina och Moldavien.\r\n\r\n2003/04:U248 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att FN nu skall\r\nfokusera  på  fred   i   Afrika   och   omedelbart\r\nprioritera fredsfrämjande insatser samt att FN och\r\nEU  skall  stödja  utvecklingen  av  en  afrikansk\r\nfreds- och säkerhetsordning.\r\n\r\n2003/04:U249 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  EU  bör\r\netablera ett frihandelsområde med Ryssland.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att EU bör sträva\r\nefter visumfrihet mellan EU och Ryssland.\r\n\r\n2003/04:U256 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att EU:s civila\r\noch militära konflikthantering  skall  kunna bidra\r\ntill frihet och fred både i och utanför Europa.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att Sverige måste\r\nuppfylla  sin  del  av  ansvaret för  en  gemensam\r\neuropeisk krishanteringsförmåga.\r\n\r\n2003/04:U259 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om att alla\r\nformer av terrorism som drabbar civila,  inklusive\r\nsjälvmordsbombningar, måste fördömas.\r\n\r\n2003/04:U276 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  Sverige bör\r\nverka för att kvinnors rätt till fri abort främjas\r\ninom    EU    och   blir   ett   nytt   krav   för\r\nansökarländerna.\r\n\r\n2003/04:U282 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nbekämpa  terrorismen,  vilken  utgör ett  hot  mot\r\ndemokratin,  rättsstaten  och enskilda  människors\r\nliv och hälsa.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nverka  för  en  tydligare   och  mer  sammanhållen\r\nstrategi för EU:s arbete med mänskliga rättigheter\r\ni världen.\r\n\r\n2003/04:U286 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  EU  även\r\nfortsättningsvis   måste   bistå  Turkiet  i  dess\r\nreformeringsprocess.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  Turkiets\r\nkandidatskap i Europeiska unionen.\r\n\r\n2003/04:U289 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  EU:s\r\nMedaprocess   bör  intensifieras  för  att  främja\r\nfrihandel,  miljösamarbete   och   en  demokratisk\r\nutveckling.\r\n\r\n2003/04:U292 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  mandatfrågan  i\r\nEU:s krishantering.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att   civil\r\nkrishantering  försvåras eller omöjliggörs utan en\r\ntrovärdig militär krishanteringsförmåga inom EU.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Sverige\r\nuttryckligen   skall  acceptera  Helsingforsmötets\r\nslutsatser    angående     mandatet    för    EU:s\r\nkrishanteringsinsatser.\r\n\r\n2003/04:U325 av Gunnar Hökmark (m):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   svensk\r\nutrikespolitik och den gemensamma utrikespolitiken\r\ninom EU.\r\n\r\n2003/04:U329 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  utvecklingen\r\nav en europeisk  krishanteringsförmåga  bör  ske i\r\nnära  samarbete  med  USA  och att försök av vissa\r\neuropeiska länder att konkurrera  med USA och Nato\r\ni detta avseende bör motverkas.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om Ryssland och EU:s\r\npolitik gentemot Ryssland.\r\n\r\n2003/04:U339 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att EU i sitt\r\nsamarbete   med   de  nya  medlemsländerna   skall\r\nprioritera  ett fungerande  yttre  gränsskydd  och\r\nkorruptionsbekämpning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om EU-satsningar för\r\natt   stoppa    människosmuggling   via   de   nya\r\nmedlemsländerna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att verka för att\r\nEU  genom   sitt  utvecklingssamarbete  på  Balkan\r\nstöder en omfattande  kompletteringsutbildning  av\r\npoliser  och  andra  myndigheter för utveckling av\r\nfungerande rättssamhällen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  EU  bör\r\ngenomföra      en     uppföljningskonferens     om\r\ntransnationell  organiserad  brottslighet  i  EU:s\r\nnärområde.\r\n\r\n2003/04:U340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att det politiska\r\noch ekonomiska  stödet  från  Sverige och EU måste\r\nvara  kopplat  till huruvida respektive  part  gör\r\nkonkreta framsteg  i fredsprocessen och att det är\r\nfredsviljan  och  åtgärder   för  fred  som  skall\r\nbelönas.\r\n\r\n2003/04:U342 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  EU:s  nordliga\r\ndimension.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att verka för  en\r\nekonomisk  och  demokratisk  utveckling i enklaven\r\nKaliningrad.\r\n\r\n2003/04:U348 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nverka  för  en  mer   sammanhållen   utvecklings-,\r\nhandels- och utrikespolitik inom EU och arbeta för\r\natt  integrera  rättvisefrågorna  inom  alla  EU:s\r\npolitikområden.\r\n\r\n30.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör\r\nvara pådrivande i utvecklandet av ett  effektivare\r\nsamarbete mellan EU och FN.\r\n\r\n2003/04:U350 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att alla former av\r\nnationell  och  internationell   terrorism   skall\r\nfördömas och bekämpas.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  framtida  hot\r\nmot   säkerheten   i  Europa  företrädesvis  skall\r\nhanteras och lösas gemensamt inom ett utvidgat EU.\r\n\r\n2003/04:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\ninom   EU   skall   arbeta   för   att   eliminera\r\nhandelshinder  för  u-ländernas  export   till  i-\r\nländer,  såsom ursprungsregler och gränsskydd  som\r\nförsvårar handel.\r\n\r\n2003/04:Fö242 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  terrorismens\r\norsaker och mål.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om gemensamma insatser\r\nmot terrorism.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande 2003/04:KU4y\r\n\r\n\r\nTill utrikesutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nUtrikesutskottet  har  den  1  april  2004  beslutat\r\nbereda  bl.a. konstitutionsutskottet  tillfälle  att\r\navge yttrande  över regeringens skrivelse 2003/04:60\r\nBerättelse  om  verksamheten  i  Europeiska  unionen\r\nunder 2003 jämte motioner.\r\nKonstitutionsutskottet  yttrar sig över motionerna\r\n2003/04:U18  (kd)  yrkande  1  och  2003/04:U19  (m)\r\nyrkande 4, som väckts med anledning  av  skrivelsen,\r\nmotion  2003/04:U211  (fp)  yrkandena  1 och 2,  som\r\nväckts   under  allmänna  motionstiden  2003,   samt\r\nmotionerna 2002/03:Fi289 (v) yrkande 1, 2002/03:U323\r\n(m) yrkande  17,  2002/03:U324  (mp) yrkandena 1 och\r\n3-5 och 2002/03:U326 (c) yrkandena  13,  14, 17, 19,\r\n20  och  23,  som väckts under allmänna motionstiden\r\n2002.\r\nKonstitutionsutskottet   lämnar   tillsammans  med\r\nyttrandet över motion 2003/04:K209 (m),  som  väckts\r\nunder  allmänna  motionstiden  2003, samt motionerna\r\n2002/03:K206 (m), 2002/03:K238 (c) yrkandena 1-3 och\r\n2002/03:K288 (v) yrkandena 1 och 2, som väckts under\r\nallmänna motionstiden 2002.\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll av\r\nbetydelse för\r\nkonstitutionsutskottets\r\nberedningsområde\r\n\r\n\r\nSkrivelsen  inleds med ett övergripande  avsnitt  om\r\nsamarbetet i  Europeiska unionen som ett svenskt och\r\neuropeiskt  intresse.  Där  uttalas  bl.a.  att  EU-\r\narbetet  under  2003  präglades  av  förberedelserna\r\ninför utvidgningen  med  tio  nya medlemsstater samt\r\narbetet med ett nytt fördrag.\r\n\r\nI skrivelsen påminner regeringen  om att presidiet\r\nför    Europeiska    konventet   om   EU:s   framtid\r\npresenterade ett samlat  fördragsutkast  i  maj, att\r\nEuropeiska  rådet i Thessaloniki välkomnade utkastet\r\nsom en god grund  för  regeringskonferensen,  att  i\r\nSverige       en      departementspromemoria      om\r\nfördragsutkastet     remissbehandlades    och    att\r\nregeringskonferensen   sammankallades   i   oktober.\r\nRegeringens   utgångspunkter    inför    konferensen\r\nredovisades  i  en  skrivelse till riksdagen  den  7\r\noktober. Skrivelsen behandlades  av  ett  sammansatt\r\nkonstitutions- och utrikesutskott, vars förslag till\r\nriksdagsbeslut bifölls av riksdagen den 20 november.\r\nDet   italienska   ordförandeskapets   ambition  att\r\navsluta  förhandlingarna i december infriades  inte.\r\nEuropeiska   rådet  i  Bryssel  gav  det  inkommande\r\nirländska ordförandeskapet  i  uppdrag  att  värdera\r\nläget till vårtoppmötet i slutet av mars 2004.\r\nRegeringen  påpekar att en ny svensk lag om förbud\r\nmot  diskriminering  även  utanför  arbetslivet  och\r\nhögskolan trädde i kraft den 1 juli och är ett led i\r\ngenomförandet av två direktiv om likabehandling.\r\nPå   området    elektroniska   kommunikationer   -\r\ninformationsteknik  och  samhället  omtalas  att  en\r\nstyrgrupp    för   handlingsplanen   e-Europa   2005\r\ninrättats.  Planens  syfte  är  att  få  fram  säkra\r\ntjänster och  tillämpningar  och innehåll som bygger\r\npå   lättillgänglig   bredbandsinfrastruktur.    Den\r\nomfattar    bl.a.   e-förvaltning   och   en   säker\r\ninformationsinfrastruktur.   Rådet  antog  även  ett\r\nprogram     (Modinis)     för     övervakning     av\r\nhandlingsplanen, för spridning av goda arbetsmetoder\r\noch förbättrad nät- och informationssäkerhet. Beslut\r\nfattades   om   att   en   ny  europeisk  nät-   och\r\ninformationssäkerhetsbyrå skall  upprättas  som  ett\r\nexpert-        och        kompetenscentrum       för\r\ninformationssäkerhetsfrågor.  Byrån  skall  ha  sitt\r\nsäte i Grekland.\r\nEtt   nytt   direktiv   om   vidareutnyttjande  av\r\ninformation från den offentliga  sektorn  antogs. En\r\nminsta   uppsättning   gemensamma   regler   införs.\r\nBestämmelser  om  tillgång till handlingar och skydd\r\nav personuppgifter påverkas inte. De nya reglerna är\r\nockså förenliga med internationella överenskommelser\r\nom skydd av immateriella rättigheter.\r\nRådet antog slutsatser  avseende  tillgången  till\r\ninformationssamhällets      nya     tjänster     och\r\ntillämpningar genom öppna plattformar  inom digital-\r\nTV    och   3G-system   för   mobil   kommunikation.\r\nMedlemsstaterna uppmanas att, där det är möjligt, se\r\ntill att  de  offentliga  elektroniska tjänsterna är\r\ntillgängliga   genom   olika   typer   av   tekniska\r\nplattformar, för att få ett så stort  genomslag  som\r\nmöjligt och bredda marknaderna.\r\nUnder  året  inleddes  arbetet med att föra samman\r\nEU:s båda rättsdatabaser,  EUR-lex  och  Celex.  Den\r\ngemensamma  databasen,  som  tas  i bruk 2004, skall\r\nvara    gratis    och   tillhandahållas   på    alla\r\nmedlemsspråk.\r\nInom kultur- och medieområdet fortsatte arbetet på\r\nen översyn av direktivet om TV utan gränser. Sverige\r\nhar framfört synpunkter  till  kommissionen angående\r\nreklam  riktad  till  barn  samt en  uppmaning  till\r\nkommissionen      att      granska     den      s.k.\r\nsändarlandsprincipen.\r\nVid rådsmötet i maj godkändes  också en resolution\r\nom   tillgängligheten  för  funktionshindrade   till\r\nkulturell infrastruktur och aktiviteter.\r\nI fråga  om  institutionernas verksamhet framhålls\r\natt   -   för   att   effektivisera   ministerrådets\r\nförberedelser  och  genomförande   av   möten  inför\r\nutvidgningen  - beslut togs om en uppförandekod  för\r\nrådet.  Kommissionen,  rådet  och  Europaparlamentet\r\nenades om  ett  nytt  interinstitutionellt  avtal om\r\n\"bättre  lagstiftning\".  Avtalet  föreskriver  bl.a.\r\nstörre   öppenhet   i   lagstiftningsprocessen  samt\r\nuppdatering och reducering  av  lagstiftningsvolymen\r\noch  är  ett  led  i genomförandet av  kommissionens\r\nregelförbättringspaket.\r\nDiskussionen  fortsatte   om   att   upprätta  ett\r\ngemensamt  regelverk  för  löner,  skatt  och  andra\r\nvillkor  för  Europaparlamentets  ledamöter. I  juni\r\n2003 antog Europaparlamentet ett nytt  förslag  till\r\nledamotsstadga,  vilket reviderades i december efter\r\nkritik från rådet.\r\nI november antogs  Europaparlamentets  och  rådets\r\nförordning   om   regler  för  och  finansiering  av\r\npolitiska partier på europeisk nivå.\r\nDiskussionerna om  en  förändring av ombudsmannens\r\nstatus, som initierades av  Europaparlamentet  under\r\n2002, har ännu inte lett till något beslut.\r\nUnder    året    begärde    nationella   domstolar\r\nförhandsavgörande från EG-domstolen  i  ca 200 fall.\r\nAv  dessa kom 5 från svenska domstolar. Den  svenska\r\nregeringen  yttrade  sig  i  tio  mål  om  förhands-\r\navgörande.\r\nRegionkommitténs verksamhet dominerades under året\r\nav framtidskonventet och regeringskonferensen.\r\nI  skrivelsen framhålls att Sverige fortsatte  att\r\nverka   för   ökad   öppenhet   och   insyn  i  EU:s\r\ninstitutioner  och  att  yttrandefriheten  för  EU:s\r\ntjänstemän     kommer    att    skrivas     in     i\r\ntjänsteföreskrifterna  till  följd  av  ett  svenskt\r\ninitiativ.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  anser inte att skrivelsen  i\r\nsig föranleder något uttalande  av utskottet i detta\r\nsammanhang.\r\n\r\n\r\nRiksdagsbehandling av det förslag\r\ntill konstitutionellt fördrag som\r\nlagts fram av Europeiska konventet\r\nom EU:s framtid\r\n\r\n\r\nRiksdagen behandlade under hösten  2003  regeringens\r\nskrivelse  2003/04:13 Europeiska konventet  om  EU:s\r\nframtid. Skrivelsen  och de motioner som väcktes med\r\nanledning    av   skrivelsen    remitterades    till\r\nkonstitutionsutskottet.       Konstitutionsutskottet\r\növerlämnade  skrivelsen  och  de  med  anledning  av\r\nskrivelsen väckta motionerna samt ett antal motioner\r\nsom väckts under allmänna motionstiden 2002 och 2003\r\nmed  anknytning till de frågor som aktualiserades  i\r\nskrivelsen  till  ett  sammansatt konstitutions- och\r\nutrikesutskott för beredning.  De  med  anledning av\r\nskrivelsen väckta motionerna omfattade parti-  eller\r\nkommittémotioner    från   samtliga   partier   utom\r\nSocialdemokraterna.   Det    sammansatta   utskottet\r\nbehandlade skrivelsen och motionerna  i  betänkandet\r\n2003/04:KUU1, vilket debatterades i kammaren  den 20\r\nnovember 2003. Riksdagen fattade samma dag beslut  i\r\növerensstämmelse med utskottets förslag.\r\n\r\nDe   motioner   som  utrikesutskottet  nu  bereder\r\nkonstitutionsutskottet  tillfälle att yttra sig över\r\navser i huvudsak frågor av  den  art som behandlades\r\nav     det     sammansatta    konstitutions-     och\r\nutrikesutskottet i det nämnda betänkandet.\r\n\r\nFrågor inom konventsförslaget\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  de  två motioner  som  väckts  med  anledning  av\r\nregeringens  skrivelse  om  verksamheten  i EU under\r\n2003 finns yrkanden som avser slutförande av arbetet\r\nmed  det  konstitutionella  fördraget i den pågående\r\nregeringskonferensen. Det gäller  motion 2003/04:U19\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  m.fl.  (m)  yrkande 4,\r\nvari  begärs ett tillkännagivande för regeringen  om\r\natt den  bör bidra aktivt till att förhandlingarna i\r\nregeringskonferensen  om ett nytt fördrag återupptas\r\noch avslutas under våren, samt motion 2003/04:U18 av\r\nHolger Gustafsson m.fl.  (kd) yrkande 1, vari begärs\r\nett tillkännagivande för regeringen  om  att Sverige\r\naktivt  verkar  för  att  snarast  möjligt återuppta\r\nförhandlingarna om en ny konstitution och agerar för\r\natt   framtidskonventets   förslag   -   såsom   det\r\npresenterades för riksdagen under hösten 2003 - i så\r\nstor utsträckning som möjligt skall vara gällande.\r\n\r\nHärutöver    finns    motioner    från    allmänna\r\nmotionstiden  2002  som  har  nära  anknytning  till\r\nfrågan om att avsluta arbetet med konventets förslag\r\ntill konstitutionellt fördrag.\r\nI  motion  2002/03:U323  av  Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nyrkande   17   begärdes  ett  tillkännagivande   för\r\nregeringen om EU:s framtidsfrågor. De synpunkter som\r\nförs   fram   i  motionen   utvecklades   i   motion\r\n2003/04:K10,   som    väcktes   med   anledning   av\r\nregeringens    skrivelse    2003/04:13    Europeiska\r\nkonventet  om  EU:s framtid. I  den  motionen  knöts\r\nsynpunkterna  dessutom   till   mera   specificerade\r\ntillkännagivanden.\r\nEn   del   av   motionerna   avser   huvudsakligen\r\ninstitutionella frågor.\r\nI motion 2002/03:U326 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande   13   begärdes   ett  tillkännagivande  för\r\nregeringen om EU:s inriktning  mot  ett  smalare och\r\neffektivare  EU.  Institutionernas  roll bör  enligt\r\nmotionärerna  ses  över och en revidering  göras  av\r\nfördragen  för  att  åstadkomma   ett   smalare  och\r\neffektivare EU.\r\nI samma motion  begärdes tillkännagivanden i andra\r\ninstitutionella frågor. Motionärerna ansåg  (yrkande\r\n17)  att  en  tydligare  beslutsstruktur  där beslut\r\nmåste passera båda institutionerna skulle underlätta\r\ninsyn   och   offentlig   debatt.   De   ansåg   att\r\nkommissionen bör underställas de beslut som fattas i\r\nde     politiska    institutionerna,    att    såväl\r\nministerrådet  som  parlamentet bör ha initiativrätt\r\noch  att  de  förändringar   som   görs  i  de  båda\r\ninstitutionerna bör kunna passera utan  att  på nytt\r\ngodkännas  av kommissionen. De önskade (yrkande  19)\r\nen uppdelning  av  EU:s konstitution i två delar: en\r\nfast kärna som bör vara mycket svår att förändra och\r\nett   avsnitt  som  behandlar   unionens   politiska\r\ninnehåll,  däribland  kompetenskatalogen.  Beslut  i\r\nfråga  om kompetenskatalogen bör enligt motionärerna\r\nkunna fattas under enklare former men med bibehållet\r\nkrav på  enhällighet. De önskade vidare (yrkande 20)\r\nförändring  och  förtydligande av beslutsproceduren.\r\nBeslut i parlamentet  borde kunna fattas genom enkel\r\nmajoritet och beslut i ministerrådet genom ett slags\r\nkvalificerad dubbel majoritet,  där  en kvalificerad\r\nmängd   röster   representerande   en   kvalificerad\r\nmajoritet av befolkningen i medlemsstaterna  tillåts\r\nfälla avgörandet.\r\nI  motion  2002/03:U324  av  Ulf  Holm  m.fl. (mp)\r\nbegärdes  tillkännagivanden  för  regeringen om  att\r\navskaffa EG-kommissionens ensamrätt  att  lägga fram\r\nförslag   till   förmån   för  förslagsrätt  för  de\r\nnationella parlamenten och  EU-parlamentet  (yrkande\r\n3)  och  om att EG-kommissionen skall avskaffas  och\r\nersättas med  ett rent administrativt organ (yrkande\r\n4).\r\n\r\nVissa motioner  har  mer  uttalat varit inriktade på\r\nsubsidiaritetsprincipen.\r\n\r\nI motion 2002/03:U326 av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande   14   begärdes  ett  tillkännagivande   för\r\nregeringen om att bygga den offentliga makten ur ett\r\nunderifrånperspektiv.     Makten     skall    enligt\r\nmotionärerna  ligga  på  den  lokala nivån  varifrån\r\nbefogenheter  skall  kunna lämnas  över  till  högre\r\nnivåer. Vilken nivå ett  beslut  skall fattas på bör\r\navgöras  av  närheten  till  dem  som  berörs.  EU:s\r\nhuvudsakliga  ämnesområden  bör  omfatta sådant  som\r\ninte kan hanteras lokalt, regionalt eller nationellt\r\nutan sköts bättre på unionsnivå. Sådana  områden  är\r\nfred    och   rättssäkerhet,   miljö   och   hållbar\r\nutveckling,  främjandet  av ekonomisk utveckling och\r\nvälståndsutveckling. Till områden där frågorna löses\r\nbättre på nationell eller regional nivå hör form och\r\nval   av  utbildning,  kultur   och   socialpolitik.\r\nMotionärerna anser det naturligt att medlemsstaterna\r\nsamarbetar  kring  dessa frågor men de bör inte vara\r\nföremål för gemensamt beslutsfattande.\r\nI motion 2002/03:K238  av  Håkan Larsson m.fl. (c)\r\nyrkande  1  har  begärts  ett  tillkännagivande  för\r\nregeringen om att en kompetenskatalog  bör utarbetas\r\nför att begränsa EU:s överstatliga makt  och för att\r\nstärka de nationella parlamentens makt.\r\nRolf  Gunnarsson (m) har i motionerna 2002/03:K206\r\noch  2003/04:K209   begärt   tillkännagivanden   för\r\nregeringen   om   att   EU  inte  bör  ägna  sig  åt\r\ndetaljreglering.\r\n\r\nI   några   motioner  betonas   den   mellanstatliga\r\ndimensionen.\r\n\r\nI motion 2002/03:K238  av  Håkan Larsson m.fl. (c)\r\nhar begärts tillkännagivanden  för regeringen om att\r\nutifrån  ett  brett rådslag bland  folkrörelser  och\r\norganisationer     utarbeta     ett    i    huvudsak\r\nmellanstatligt   alternativ   till   det    federala\r\nstatsbygget  (yrkande  2)  och  om  att  om  möjligt\r\nsamverka    med    Danmark,    Storbritannien    och\r\nkandidatländerna     i     utarbetandet    av    den\r\nmellanstatliga samarbetsmodellen (yrkande 3).\r\nI motion 2002/03:K288 av Gudrun  Schyman m.fl. (v)\r\nhar begärts tillkännagivanden för regeringen  om att\r\nden   bör   tillsätta   en   utredning  som  belyser\r\nmaktrelationerna mellan Sveriges  riksdag  och  EU:s\r\ninstitutioner över lagstiftningen (yrkande 1) och om\r\natt   regeringen   i  EU  bör  verka  för  att  EU:s\r\nmedlemsländer gör egna  utvärderingar  av  den öppna\r\nsamordningens metod (yrkande 2). Motionärerna  anser\r\natt  EU  under de senaste 15 åren befunnit sig i ett\r\npermanent  krisläge  vad  gäller ökad misstro mellan\r\nmedborgare och elit samt att  detta sammanfaller med\r\nbetydande  maktförskjutningar  från  medlemsstaterna\r\ntill  EU:s  olika  organ.  De  anser   att  det  för\r\nEuropaparlamentet,   som   den  mest  federalistiska\r\ninstitutionen,  ofta  är ett självändamål  att  föra\r\növer   så   mycket  makt  som   möjligt   till   den\r\növerstatliga  nivån  och  att  även  kommissionen är\r\npådrivande  för  att  utvidga sin egen och  unionens\r\nkompetens.    Motionärerna    anför    vidare    att\r\nambitionsnivån  på det välfärdspolitiska området har\r\nökat  sedan  EMU  introducerades.   Det   är  enligt\r\nmotionärerna  en  historisk erfarenhet att sambandet\r\nmellan en gemensam  valuta  och en gemensam skatte-,\r\nfinans- och välfärdspolitik är  starkt. En självklar\r\nförklaring till detta är att ett valutaområde nästan\r\nalltid  också  utgör  gränsen  för  en   stat  eller\r\nfederation.  Det  är  enligt  motionärerna  i  detta\r\nperspektiv ambitionerna inom välfärdspolitiken skall\r\nses. Motionärerna anser att det är kommissionen  som\r\när  drivande  kraft  inom  den  öppna  samordningens\r\nmetod,  och  de  motsätter  sig att ett överstatligt\r\ntjänstemannaorgan  som kommissionen  har  inflytande\r\növer     välfärds-    och    sysselsättningspolitik.\r\nUtvecklingen  skall  styras av de demokratiskt valda\r\nförsamlingarna. Motionärerna  anser  det viktigt att\r\nmedlemsländerna gör egna utvärderingar  av den öppna\r\nsamordningsmetoden  och  att  Sverige bör föra  fram\r\ndetta till rådet.\r\nI motion 2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande  1  har  begärts  ett  tillkännagivande  för\r\nregeringen om att Sverige inom EU  skall  verka  för\r\natt  EU:s  utveckling  - med EMU som dess viktigaste\r\nbyggsten  -  mot  en  överstatlig   politisk   union\r\nförhindras.  Motionärerna kritiserar att EU, förutom\r\nvalutan, har tagit  över eller är på väg att ta över\r\nalltfler   politikområden    som   normalt   tillhör\r\nsjälvständiga länders kärnuppgifter, bl.a. utrikes-,\r\nsäkerhets-, gräns-, flykting-  och  asylpolitik  och\r\npolisiära  frågor  samt därutöver även visar tydliga\r\nambitioner  på  det  välfärdspolitiska  området  och\r\nalltmer vill intervenera i ländernas skattepolitik.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSlutförande av regeringskonferensen\r\n\r\nSom  regeringen  anför  i   sin  skrivelse  öppnades\r\nregeringskonferensen  om  ett nytt  konstitutionellt\r\nfördrag  den 4 oktober 2003,  varefter  hölls  flera\r\nförhandlingstillfällen   under   hösten,   och   det\r\nitalienska   ordförandeskapets   ambition   var  att\r\nslutförhandla    regeringskonferensen    redan   vid\r\ntoppmötet  i  Bryssel  den  12-13  december.   Detta\r\nvisade   sig   omöjligt.  Det  inkommande  irländska\r\nordförandeskapet  fick  i  uppdrag att värdera läget\r\ntill vårtoppmötet i slutet av mars 2004.\r\n\r\nDen svenska regeringen är enligt skrivelsen beredd\r\natt      återuppta     förhandlingarna      närhelst\r\nförutsättningarna finns att nå en överenskommelse.\r\nVid sitt  möte  i  Bryssel  den  25-26 mars enades\r\nEuropeiska rådet om att förhandlingarna  om ett nytt\r\nkonstitutionellt fördrag skall vara avslutade senast\r\nvid  toppmötet  i  mitten  av juni. Ordförandeskapet\r\nfick i uppdrag att fortsätta sina konsultationer med\r\nenskilda medlemsländer, så att  regeringskonferensen\r\nkan  återuppta  sitt formella arbete  så  snart  som\r\nmöjligt.\r\nI den rapport från  Europeiska rådets marsmöte som\r\nstatsministern  lämnade  i  riksdagen  den  1  april\r\nförklarade han att  intrycket  från diskussionen vid\r\nmötet var att det nu finns en politisk  vilja att nå\r\nett slutligt resultat. Samtidigt varnade han för att\r\nunderskatta svårigheterna i att finna en  lösning på\r\nde kvarstående makt- och sakfrågorna. Statsministern\r\nförklarade  att regeringen kommer att fortsätta  att\r\ndriva en linje  som  syftar  till  att  både  bevaka\r\nviktiga  svenska  intressen  och samtidigt säkra den\r\neuropeiska beslutskraft som behövs i en union med 25\r\nmedlemmar.   På  fråga  om  svenska   prioriteringar\r\nframhöll  han  att   det   inte  finns  någon  annan\r\nprioritering än inför förhandlingen  strax före jul,\r\noch  om han skulle nämna en svensk huvudprioritering\r\nså var det att \"vi får ett resultat\".\r\n\r\nFrågor av institutionellt slag, inklusive\r\nfrågor om befogenheter och om överstatlighet\r\n\r\nSom framgår  ovan  har ett sammansatt konstitutions-\r\noch   utrikesutskott  under   innevarande   riksmöte\r\nbehandlat  frågor  om  Europeiska  unionens framtid.\r\nUtskottets    ställningstaganden    redovisades    i\r\nbetänkande    2003/04:KUU1.   Konstitutionsutskottet\r\nredovisar  här  i   översikt  delar  av  sammansatta\r\nutskottets  ställningstaganden.  I  övrigt  hänvisas\r\ntill det nämnda betänkandet.\r\n\r\nSammansatta  konstitutions-  och  utrikesutskottet\r\nuttalade  bl.a. att konventets förslag  innebar  att\r\nbeslutsfattandet  i  unionen skulle komma att ske på\r\nett   tydligare   sätt,   varmed   ansvarsutkrävande\r\nunderlättades utan att parlamentarism införs och att\r\ndet  inte  fanns  någon  anledning  att  frångå  den\r\nrådande ordningen inom EU,  där  institutionerna  är\r\nfristående från varandra och maktdelning råder.\r\nUtskottet  uttalade vidare att kommissionen spelar\r\nen central roll  i  Europeiska  unionens verksamhet.\r\nÄven   om  detaljer  alltid  kan  diskuteras   borde\r\nkommissionens  grundläggande  roll  inte ändras. Det\r\ninnebär,  framhöll utskottet, att kommissionen  även\r\nfortsättningsvis  bör ha exklusiv initiativrätt (med\r\nde undantag som konventet  föreslog  och  som  redan\r\nfanns:  frågor  inom  straffrättsligt  samarbete och\r\npolissamarbete  samt  den  gemensamma  utrikes-  och\r\nsäkerhetspolitiken). Inte minst ökningen  av antalet\r\nfrågor   där  beslut  kan  fattas  med  kvalificerad\r\nmajoritet  i  ministerrådet  gjorde enligt utskottet\r\natt  kommissionens  exklusiva  initiativrätt   borde\r\nbevaras. I annat fall riskerade små stater att få en\r\nsämre ställning.\r\nUtskottet  framhöll  att  EU styrs av principen om\r\ntilldelade befogenheter och att  denna princip är av\r\ngrundläggande betydelse för såväl  den politiska som\r\nden rättsliga kontrollen av hur unionen  utövar  sin\r\nmakt.  Utskottet  betonade  att  det - till skillnad\r\nfrån i nuvarande fördrag - uttryckligen  anges i det\r\nkonstitutionella  fördraget att de befogenheter  som\r\ninte  har tilldelats  unionen  i  fördraget  tillhör\r\nmedlemsstaterna  och  att unionen inte kan utöka sin\r\negen  kompetens.  Utskottet   välkomnade  konventets\r\nförslag  om kompetensavgränsning,  som  innebär  ett\r\nangeläget    förtydligande    jämfört   med   dagens\r\nsituation. Någon närmare reglering av vad som ligger\r\npå  medlemsstatsnivå  vore enligt  utskottet  direkt\r\nmissvisande,  eftersom det  är  medlemsstaterna  som\r\növerlämnar kompetens inom begränsade områden för att\r\ngemensamt fatta beslut inom dessa områden.\r\nUtskottet   välkomnade   konventets   förslag   om\r\nförenkling av beslutsprocedurerna. Konventsförslaget\r\ninnebar  enligt   utskottet   att  man  fastslår  en\r\nbeslutsregel som är lättförståelig  och hållbar. Det\r\nvanliga  lagstiftningsförfarandet skulle  komma  att\r\ntillämpas  i  ett åttiotal fall när europeiska lagar\r\noch ramlagar antas.  I  drygt  25  fall  skulle  ett\r\nsärskilt lagstiftningsförfarande komma att tillämpas\r\nenligt   de  bestämmelser  som  anges  i  respektive\r\nartikel. Ofta  skulle  det röra sig om enhällighet i\r\nrådet och yttrande från Europaparlamentet.\r\nFörslaget om röstregler  i  rådet  innebar  enligt\r\nutskottet en balans mellan principen om en röst  per\r\nland  och  principen  om  en  röst  per  medborgare.\r\nUtskottet  erinrade  om  att majoritetsbeslut  redan\r\ntillämpas för många politikområden  inom gemenskapen\r\noch   ansåg   det  rimligt  att  konventet  föreslog\r\nkvalificerad   majoritet   på   flertalet   områden.\r\nUtskottet    fann    det,     när     det     gäller\r\nEuropaparlamentets     ställning,     rimligt    att\r\nparlamentet normalt sett är medbeslutande när beslut\r\nfattas  med  kvalificerad majoritet i rådet,  vilket\r\ninnebär att det parlamentariska inflytandet stärks.\r\nUtskottet   var   kritiskt   mot   möjligheten   i\r\nkonventets förslag att fatta beslut om övergång från\r\nen   beslutsregel    till    en   annan,   de   s.k.\r\npasserellerna.  De  avser i huvudsak  möjlighet  för\r\nEuropeiska  rådet  att   beträffande  ministerrådets\r\nbeslutsfattande besluta om övergång från enhällighet\r\ntill kvalificerad majoritet.  Utskottet motsatte sig\r\natt  Europeiska  rådet  skulle  kunna  fatta  sådana\r\nbeslut. Regeringen borde enligt utskottet  verka för\r\natt     passerellerna     inte     finns    med    i\r\nregeringskonferensens  slutliga  överenskommelse.  I\r\ndenna  fråga  gjorde  riksdagen ett tillkännagivande\r\nför regeringen.\r\nUtskottet   erinrade   om   att   unionen   enligt\r\nsubsidiaritetsprincipen bör  vidta  en åtgärd endast\r\nom   målet  som  skall  uppnås  inte  i  tillräcklig\r\nutsträckning  kan  uppnås  av medlemsstaterna själva\r\n(och därför bättre kan uppnås på unionsnivå) och att\r\nkonventet föreslog att de nationella parlamenten ges\r\nmöjlighet   att  pröva  hur  subsidiaritetsprincipen\r\ntillämpas  redan   när   kommissionen   lägger  sina\r\nlagstiftningsförslag.  Utskottet  erinrade   om  att\r\nkontrollen  av  subsidiaritetsprincipen stärks genom\r\nden  nya mekanismen  som  involverar  de  nationella\r\nparlamenten,  som  får  både  en  möjlighet  och ett\r\nansvar  att  kontrollera  att  kommissionens förslag\r\ninte går utöver unionens befogenheter.\r\nUtskottet framhöll att Europeiska  unionen inte är\r\nen  statsbildning,  men inte heller uppbyggd  enligt\r\ntraditionell form för mellanstatlig samverkan. EU är\r\nen organisation av ett  nytt slag med inslag av både\r\növerstatlighet   och   mellanstatlighet.    Det   är\r\nmedlemsstaterna som äger fördragen. Samtidigt  borde\r\ndet  hållas  i  minnet  att  EU-samarbetet  inte  är\r\nstatiskt,  utan  dynamiskt,  och att medlemsstaterna\r\ngenom  fördragsändringar kan utveckla  och  förändra\r\nEU.\r\nTill      sammansatta      konstitutions-      och\r\nutrikesutskottets betänkande fogades ett stort antal\r\nreservationer.\r\n\r\nFrågor om maktrelationerna  mellan  Sveriges riksdag\r\noch  EU:s  institutioner och om utvärdering  av  den\r\nöppna samordningsmetoden  har  behandlats i tidigare\r\nbetänkanden.\r\n\r\nEn   motion   om   en   utredning   som    belyser\r\nmaktrelationerna  mellan  Sveriges  riksdag och EU:s\r\ninstitutioner vad gäller lagstiftningen  behandlades\r\nav konstitutionsutskottet i betänkande 2001/02:KU34.\r\nUtskottet  påpekade  att  frågan  om  maktrelationen\r\nmellan  Sveriges riksdag och EU:s institutioner  var\r\nett ämne som ägnats uppmärksamhet i olika akademiska\r\nstudier.  Inom  ramen  för  Demokratiutredningen (se\r\nbetänkandet En uthållig demokrati,  SOU 2000:1) hade\r\npublicerats  uppsatser i ämnet i forskarvolymer  och\r\nsmåskrifter.    Den    av    regeringen    tillsatta\r\nExpertgruppen  för   EU-frågor   (Sieps)  hade  till\r\nuppgift    att   bedriva   och   främja   forskning,\r\nutvärdering,  analys  och  studier i Europapolitiska\r\nfrågor.   Verksamheten  skulle   inriktas   på   att\r\nsjälvständigt  och  objektivt  fördjupa  och  bredda\r\nunderlaget  för  sådana  ställningstaganden som hade\r\nbetydelse för utvecklingen  av  EU  och för Sveriges\r\nEU-politik, främst inom områdena ekonomi och handel,\r\nstatsvetenskap   och   juridik.  Den  likaledes   av\r\nregeringen  tillsatta EU  2004-kommittén  hade  till\r\nuppgift bl.a. att sammanställa analyser av de frågor\r\nsom     kunde    komma     att     behandlas     vid\r\nregeringskonferensen  2004.  Utskottet pekade på att\r\nett  grovt mått på maktrelationen  mellan  riksdagen\r\noch  EU-institutionerna   var   att   räkna  andelen\r\npropositioner   till   ett  riksmöte  som  har   EU-\r\nanknytning    och    att    detta    gjorts    under\r\nRiksdagskommitténs arbete som mynnade ut i förslaget\r\nRiksdagen  inför  2000-talet (förslag  2000/01:RS1).\r\nEtt  annat  grovt  mått   användes   i   regeringens\r\nskrivelser  med  redogörelse  för  behandlingen   av\r\nriksdagens  skrivelser,  som  lämnas årligen (senast\r\nskr.  2003/04:75).  Där  redovisas   andelen  grund-\r\nrespektive    ändringsförfattningar    (lagar    och\r\nregeringsförordningar) som genomför EG-direktiv. För\r\nen   närmare   bedömning   krävdes  också,  framhöll\r\nutskottet,   en   analys   av  betydelsen   av   EG-\r\nförordningar, som är direkt tillämpliga och som inte\r\ntillåter  någon  nationell  implementering,  och  av\r\nbetydelsen   av  samrådet  mellan   regeringen   och\r\nriksdagen i EU-nämnden.   Utskottet  ville erinra om\r\natt   frågorna   om   kompetensfördelningen   mellan\r\nmedlemsstaterna och EU  var en central fråga för det\r\nkonvent som då arbetade inför regeringskonferensen.\r\nUtrikesutskottet  behandlade   i  sitt  betänkande\r\n2001/02:UU10 en motion om att regeringen  i  EU  bör\r\nverka för att medlemsländerna gör egna utvärderingar\r\nav  den  öppna samordningens metod. Utrikesutskottet\r\nansåg bl.a.  att  kommissionen  var  väl skickad att\r\ngenomföra  utvärdering  av måluppfyllnad  men  ville\r\nsamtidigt,  liksom arbetsmarknadsutskottet  gjort  i\r\nett yttrande  till  utrikesutskottet,  framhålla att\r\nutvärderingar  även  borde  genomföras  på nationell\r\nnivå.  Utrikesutskottet  ansåg  att  motionen  kunde\r\nanses besvarad med vad som anförts.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  frågan  om  slutförande  av  regeringskonferensen\r\nkonstaterar utskottet att Europeiska  rådet nu enats\r\nom  att förhandlingarna om ett nytt konstitutionellt\r\nfördrag  skall  vara avslutade senast vid Europeiska\r\nrådets möte i mitten  av  juni  och  att den svenska\r\nregeringen synes vara inställd på att resultat skall\r\nuppnås. Utskottet vill understryka betydelsen av att\r\nså sker och utgår från att regeringen  därvid kommer\r\natt  arbeta  enligt de ståndpunkter som angivits  av\r\nriksdagen på förslag  av  sammansatta konstitutions-\r\noch  utrikesutskottet  i  betänkandet  2003/04:KUU1.\r\nUtskottet    anser   därmed   att    några    sådana\r\ntillkännagivanden    som    begärs    i   motionerna\r\n2003/04:U18  (kd)  yrkande  1  och  2003/04:U19  (m)\r\nyrkande 4 inte behövs.\r\n\r\nSåvitt  avser  synpunkterna i motion  2002/03:U323\r\n(m)  yrkande  17  vill  utskottet  hänvisa  till  de\r\nställningstaganden  i  olika  delfrågor som gjorts i\r\nbetänkande 2003/04:KUU1. Även såvitt avser de frågor\r\nsom   tas   upp   i  motionerna  2002/03:K206   (m),\r\n2002/03:K238  (c)  yrkande   1,   2002/03:U324  (mp)\r\nyrkandena  3 och 4, 2002/03:U326 (c)  yrkandena  13,\r\n14,  17,  19  och   20  och  2003/04:K209  (m)  vill\r\nutskottet  hänvisa  till   de  ställningstaganden  i\r\nfrågor   om   institutioner,   beslutsfattande   och\r\nbefogenheter  som  gjorts i det nämnda  betänkandet,\r\nfrämst med anledning  av  motioner som väckts senare\r\nän  de  nu  nämnda. Motionerna  avstyrks  i  berörda\r\ndelar.\r\nI motionerna  2002/03:K288  (v)  yrkandena 1 och 2\r\noch 2002/03:Fi289 (v) yrkande 1 tas  frågor om bl.a.\r\nden   öppna  samordningsmetoden  och  EMU  upp   med\r\ninriktning  på frågornas betydelse för en utveckling\r\nmot  överstatlighet.   Även   frågor   om  en  sådan\r\nutveckling     har    behandlats    i    betänkandet\r\n2003/04:KUU1, och  utskottet  avstyrker motionerna i\r\nberörda   delar,  liksom  motion  2002/03:K238   (c)\r\nyrkandena 2 och 3.\r\n\r\nAndra frågor\r\n\r\n\r\nDebatt och folkbildning\r\n\r\nTvå motioner  tar  särskilt upp frågor om debatt och\r\nfolkbildning kring EU.\r\n\r\nI motion 2002/03:U326  av  Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande   23   begärdes  ett  tillkännagivande   för\r\nregeringen om att  regeringen  borde bli mer aktiv i\r\ndebatten   om   EU:s  framtidsfrågor.   Motionärerna\r\nhänförde sig till konventet och ansåg att regeringen\r\nborde lägga fram  sin syn på hur EU:s framtid skulle\r\nformas  och att även  regeringens  representanter  i\r\nkonventet  borde  bli  mer aktiva i debatten om EU:s\r\nframtidsfrågor.\r\nÖnskemål om folkbildning kring EU tas upp i motion\r\n2003/04:U211 av Ana Maria  Narti  (fp).  I  motionen\r\nbegärs  tillkännagivanden  för regeringen om behovet\r\nav  folkbildning  kring EU (yrkande  1)  och  om  en\r\nkontinuerlig demokratisk  dialog med ungdom kring EU\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI  betänkandet 2003/04:KUU1  redogjorde  sammansatta\r\nkonstitutions-  och  utrikesutskottet  för  bl.a. EU\r\n2004-kommitténs  verksamhet,  som innebar bl.a.  att\r\nstimulera en bred, offentlig debatt  om EU inför och\r\nunder regeringskonferensen.\r\n\r\nI      regeringens      skrivelse      2003/04:110\r\nDemokratipolitik hänvisar regeringen till  att den i\r\ndemokratipropositionen (prop. 2001/02:80) lyfte fram\r\nvikten av att öka kunskapen och medvetenheten  om de\r\nnya formerna av beslutsfattande som växer fram i och\r\nmed  det  alltmer  komplexa flernivåstyret samt till\r\natt  strukturer  bör  skapas   som  ger  medborgarna\r\nmöjlighet till god insyn, delaktighet och inflytande\r\nliksom goda förutsättningar för ansvarsutkrävande. I\r\nskrivelsen  framhålls  behovet  av   tillgång   till\r\ninformation  och  kunskap  om det politiska systemet\r\noch  samhället  för människors  förutsättningar  att\r\nutöva makt över sin  egen  vardag och livssituation.\r\nSkolan,  massmedier  och  folkbildningen  anges  som\r\nexempel på betydelsefulla aktörer när det gäller att\r\nförmedla sådan information och kunskap.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet delar motionärens uppfattning\r\nom  behovet av folkbildning  och  debatt  kring  EU.\r\nUtskottet, som kommer att behandla en motion (fp) om\r\nregeringens   ansvar   för   en   ökad   debatt   om\r\nEuropafrågor    i   betänkande   2003/04:KU19   över\r\ndemokratiskrivelsen,    anser    dock    att   något\r\ntillkännagivande med anledning av motionen  inte  är\r\npåkallat.\r\n\r\nRegelreformering\r\n\r\nI motion 2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande\r\n5  begärs ett tillkännagivande för regeringen om att\r\nalla  av  EU  beslutade  regler  och lagar som berör\r\nSverige efter en tid skall tas upp  i  riksdagen för\r\natt få de praktiska konsekvenserna belysta  och  att\r\nriksdagen  bör  ha  möjlighet  att  göra  efter- och\r\nomprövningar  av  redan  fattade  beslut  och  lämna\r\nförändringsförslag till EU.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet     behandlade    i    sitt\r\nbetänkande 2001/02:KU29 Lagstiftningsprocessen  m.m.\r\ntvå motionsyrkanden (mp) av samma  lydelse  som  det\r\nhär  behandlade.  Utskottet  hänvisade till en given\r\nredovisning varav framgick att  det  också  inom  EU\r\nbedrevs    ett    arbete   med   regelkvalitet   och\r\nregelförenkling och  att  det  också  i detta arbete\r\nfanns en inriktning på att analysera konsekvenser av\r\nförslag till nya regler. Utskottet hänvisade  vidare\r\ntill  ett  tidigare påpekande att EU bör eftersträva\r\nett  så  okomplicerat   regelsystem   som   möjligt.\r\nDärutöver  påpekade  utskottet  att  riksdagen bl.a.\r\ninom    ramen    för    sitt    uppföljnings-    och\r\nutvärderingsarbete   hade   möjlighet   att   belysa\r\nkonsekvenserna   av  EU-regler.  Någon  åtgärd  från\r\nriksdagens sida med  anledning av vad som anfördes i\r\nmotionerna i berörd del var enligt utskottets mening\r\ninte påkallad, utan de avstyrktes.\r\nSom konstitutionsutskottet  tidigare  påpekat  har\r\nriksdagen  bl.a.  inom  ramen för sitt uppföljnings-\r\noch   utvärderingsarbete   möjlighet    att   belysa\r\nkonsekvenser  av  regler som beslutats på EU-nivå  -\r\nlikaväl som konsekvenserna av andra regler. Liksom i\r\nfråga om andra regler  har  riksdagsledamöter  också\r\nmöjlighet att motionsvis begära att regeringen skall\r\nverka  för  förändringar.  Inom  EU bedrivs fortsatt\r\narbetet  med regelkvaliteten. Utskottet  anser  inte\r\natt  någon  åtgärd  är  påkallad  med  anledning  av\r\nmotionen.\r\n\r\nFolkomröstning\r\n\r\nI motion 2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande\r\n1 begärs  ett tillkännagivande för regeringen om att\r\nalla nya EU-fördrag  som innebär maktöverföring till\r\nEU-nivå   skall  underställas   medborgarna   i   en\r\nfolkomröstning.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  i tidigare sammanhang\r\nredogjort    för    regeringsformens    regler    om\r\nfolkomröstning.   Utskottet  behandlade  frågor   om\r\nfolkomröstningsinstitutet  som  sådant och särskilda\r\nfrågor   om   grundlagsändring   och  folkomröstning\r\ningående     i     sitt    betänkande    2003/04:KU9\r\nFörfattningsfrågor.\r\nSammansatta  konstitutions-  och  utrikesutskottet\r\nbehandlade  i betänkande  2003/04:KUU1  motioner  om\r\nfolkomröstning      om      det      fördrag     som\r\nregeringskonferensen skall utmynna i.\r\nUtskottet ansåg att frågan om en folkomröstning om\r\ndet framtida fördraget borde prövas av  den  riksdag\r\nsom  har  att  ta  slutlig ställning till fördraget.\r\nAllmänt  sett ville dock  utskottet  erinra  om  att\r\nEuropeiska    unionen    förblir   ett   i   grunden\r\nmellanstatligt samarbete där varje stats godkännande\r\nkrävs för att förändra EU:s kompetens på ett område.\r\nUtskottet   erinrade   om   att   riksdagen   utan\r\nföregående   folkomröstning  haft   att   pröva   om\r\nAmsterdamfördraget    och    Nicefördraget    skulle\r\ngodkännas för svenskt vidkommande, och utskottet såg\r\ninte  \"nu\"  skäl  till  någon  annan ordning för det\r\nkommande fördraget.\r\nUtskottet    erinrade    om   att   den    svenska\r\nfolkstyrelsen förverkligas genom  ett representativt\r\noch parlamentariskt statsskick och  att  den svenska\r\ntraditionen  lägger stor vikt vid de allmänna  valen\r\noch vid det aktiva  folkrörelsearbetet mellan valen.\r\nUtskottet erinrade vidare  bl.a.  om  att riksdagens\r\nbeslut om överlåtelse av beslutanderätt  inom  ramen\r\nför  samarbete  i  Europeiska unionen kräver stöd av\r\nminst    tre    fjärdedelar     av    de    röstande\r\nriksdagsledamöterna eller beslut i samma ordning som\r\nvid  stiftande  av grundlag, dvs. beslut  med  enkel\r\nmajoritet före och efter ett riksdagsval.\r\nSammanfattningsvis  fann utskottet ingen anledning\r\ntill  att  ställa  sig  bakom   motionsyrkanden   om\r\nfolkomröstning, utan de avstyrktes.\r\nFrågan   om  folkomröstning  om  det  fördrag  som\r\nregeringskonferensen   kommer  fram  till  har  åter\r\nväckts i en motion (mp) med anledning av regeringens\r\nskrivelse        2003/04:110       Demokratipolitik.\r\nKonstitutionsutskottet  kommer att behandla motionen\r\nsenare   i   vår  i  sitt  betänkande   2003/04:KU19\r\nDemokratifrågor.\r\nKonstitutionsutskottet  anser,  liksom tidigare, att\r\navgörandet  av  om folkomröstning bör  hållas  i  en\r\nfråga bör avgöras  från  fall  till  fall. Utskottet\r\nvill också erinra om vad som tidigare sagts bl.a. om\r\natt den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett\r\nrepresentativt   och   parlamentariskt   statsskick.\r\nRiksdagen  är  enligt  utskottets  uppfattning   väl\r\nskickad att ta ställning i de frågor som nya fördrag\r\noch  fördragsändringar kan ge upphov till. Utskottet\r\navstyrker motionen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 18 april 2004\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Gunnar Hökmark (m),\r\nGöran Magnusson (s), Barbro\r\nHietala Nordlund (s), Helena\r\nBargholtz (fp), Pär Axel\r\nSahlberg (s), Kenth Högström\r\n(s), Ingvar Svensson (kd), Mats\r\nBerglind (s), Anders Bengtsson\r\n(s), Tobias Krantz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Helene\r\nPetersson (s), Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson\r\n(s), Gustav Fridolin (mp) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Gunnar Hökmark (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och\r\nBertil Kjellberg (m) anför:\r\n\r\nFrågorna  som  tas  upp  i  motion  2002/03:U323 (m)\r\nyrkande   17   har   med   anledning  av  en  senare\r\npartimotion behandlats i sammansatta  konstitutions-\r\noch  utrikesutskottets  betänkande 2003/04:KUU1.  Vi\r\nhänvisar till vad som i de aktuella frågorna anförts\r\ni reservationer till det  betänkandet av ledamöterna\r\nfrån Moderaterna.\r\n\r\n2. Kerstin Lundgren (c) anför:\r\n\r\nCenterpartiets samlade syn på de frågor som regleras\r\ni  konventets  förslag  till  nytt  konstitutionellt\r\nfördrag framfördes hösten 2003  i en partimotion som\r\nbehandlades   i   sammansatta   konstitutions-   och\r\nutrikesutskottets   betänkande   2003/04:KUU1.   Jag\r\nhänvisar, såvitt avser de i motion  2002/03:U326 (c)\r\nhär behandlade yrkandena, till vad jag i de aktuella\r\nfrågorna    anfört   i   reservationer   till    det\r\nbetänkandet.\r\n\r\n3. Gustav Fridolin (mp) anför:\r\n\r\nSom  anförs  i   motionerna   2002/03:K288  (v)  och\r\n2002/03:Fi289  (v)  tillkommer alltfler  moment  som\r\nleder EU:s utveckling i riktning mot överstatlighet.\r\nJag anser att denna utveckling bör motverkas och att\r\ndärför maktrelationerna  mellan  EU:s  institutioner\r\noch  Sveriges  riksdag bör belysas i en utredning  -\r\nexempelvis  i  den   författningsutredning  som  för\r\nnärvarande diskuteras  mellan  partierna  - samt att\r\nregeringen  bör  verka  för att medlemsstaterna  gör\r\negna utvärderingar av den  öppna samordningsmetodens\r\nbetydelse och mot att alltfler  politikområden  förs\r\növer till EU-nivån.\r\n\r\nMiljöpartiets   samlade   syn  på  de  frågor  som\r\nregleras    i   konventets   förslag    till    nytt\r\nkonstitutionellt fördrag framfördes hösten 2003 i en\r\nmotion som behandlades  i sammansatta konstitutions-\r\noch utrikesutskottets betänkande  2003/04:KUU1.  Jag\r\nhänvisar  såvitt avser de i motion 2002/03:U324 (mp)\r\nframställda  yrkandena  om  kommissionens  ställning\r\ntill   mina   ställningstaganden  för  Miljöpartiets\r\nräkning i det betänkandet.\r\nSåvitt avser  uppföljning  av  nya EU-regler anser\r\njag  att  alla regler som EU beslutat  och  som  rör\r\nSverige efter en tid bör tas upp i riksdagen, varvid\r\nde praktiska  konsekvenserna  av  reglerna  bör  bli\r\nbelysta.  Riksdagen  bör också ha möjlighet att göra\r\nefter- och omprövningar  av redan fattade beslut och\r\nlämna       förändringsförslag       till        EU.\r\nSubsidiaritetsprincipens  tillämpning  bygger på att\r\nman noggrant följer effekter och förändrade  villkor\r\ni  de  olika  medlemsländerna.  Jag anser därför att\r\nmotion 2002/03:U324 (mp) yrkande 5 bör bifallas.\r\n\r\nJag anser vidare att det borde vara  självklart  att\r\nalla nya fördrag som innebär att mera makt förs över\r\nfrån  Sveriges  riksdag  till EU:s institutioner bör\r\nunderställas medborgarna i en folkomröstning. Motion\r\n2002/03:U324 (mp) bör därför  bifallas  även  såvitt\r\navser yrkande 1.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFinansutskottets yttrande 2003/04:FiU3y\r\n\r\n\r\nTill utrikesutskottet\r\n\r\nUtrikesutskottet   har  beslutat  att  bereda  bl.a.\r\nfinansutskottet  tillfälle   att   yttra   sig  över\r\nregeringens  skrivelse  om verksamheten i Europeiska\r\nunionen under 2003 (skr. 2003/04:60) jämte motioner.\r\n\r\nFinansutskottet yttrar sig över\r\nde två yrkanden i\r\nföljdmotionerna U18 (kd) och\r\nU19 (m) som rör utskottets\r\nområde. Utskottet föreslår att\r\nmotionerna avstyrks.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redogör regeringen för\r\nverksamheten i Europeiska unionen\r\nunder 2003. Bland de områden som rör\r\nfinansutskottet finns den ekonomiska\r\noch monetära unionen, EU:s budget,\r\nstatistik, offentlig upphandling\r\nsamt finansiella tjänster.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nPolitiken efter folkomröstningen om euron\r\n\r\n\r\nI motion U19 av Gunilla Carlsson  m.fl.  (m)  begärs\r\natt regeringen snarast återkommer till riksdagen med\r\nen    redogörelse   för   hur   Sverige   har   mött\r\nutanförskapet         med        anledning        av\r\nfolkomröstningsresultatet   om  införande  av  euron\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nEnligt  motionärerna gör folkomröstningsresultatet\r\ndet  än  viktigare   med   en  regeringspolitik  som\r\nunderlättar för företagande  och nya jobb i Sverige.\r\nDen fortsatt höga arbetslösheten,  tröga  ekonomiska\r\nåterhämtningen och svaga tillväxtförmågan i  Sverige\r\nger  utrymme  till oro. Det krävs en långsiktig  och\r\nansvarsfull politik  med  lägre  skatter, flexiblare\r\narbetsmarknad och en bred kunskapssatsning.\r\nI  samband med folkomröstningsresultatet  utlovade\r\nstatsministern    en   bred   satsning   på   bättre\r\ntillväxtförutsättningar      i      Sverige.      Av\r\ntillväxtsatsningar  blev  enligt motionärerna intet.\r\nDe utlovade tillväxtsamtalen verkar ha tystnat innan\r\nde   ens   började.   I   stället   upplever   många\r\nsmåföretagare    att    skatte-    och   regelbördan\r\nytterligare  har  ökat,  vilket  i  sin tur  minskar\r\nmöjligheten till mer av företagande och  nya  jobb i\r\nSverige.\r\n\r\nIncitamenten att arbeta\r\n\r\n\r\nI motion U18 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) erinras\r\nom   att   kommissionen  rekommenderar  Sverige  att\r\nreformera skatte-  och  bidragssystemen  i syfte att\r\nöka  incitamenten  att arbeta. Vad vi ser i  dag  är\r\nenligt motionärerna  en  motsatt  utveckling. Skulle\r\nregeringen       till       exempel       gå      på\r\nEgendomsskatteutredningens förslag om att finansiera\r\nen  sänkning  av förmögenhetsskatten genom att  höja\r\ninkomstskatten  är det ett steg i helt fel riktning.\r\nMotionärerna föreslår  ett tillkännagivande om vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  reformera   skatte-   och\r\nbidragssystemen,  enligt  Lissabonprocessen, i syfte\r\natt öka incitamenten att arbeta (yrkande 12).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet välkomnar den genomarbetade  redovisningen\r\nav  skilda  områden  i  regeringens  skrivelse.  Som\r\nutskottet anfört tidigare fyller redovisningen  både\r\nett  uppföljande syfte och ett framåtblickande syfte\r\n(yttr.  1999/2000:FiU3y,  2001/02:FiU7y).  Dels  kan\r\nriksdagen  följa  upp regeringens agerande under det\r\ngångna  året,  dels kan  riksdagen  i  sitt  löpande\r\narbete  med EU-frågor  utnyttja  skrivelsen  för  de\r\nmånga  frågor  i  skrivelsen  som  kommer  att  vara\r\naktuella också under kommande år.\r\n\r\nNär   det    gäller    motionerna   vill   utskottet\r\ninledningsvis erinra om att Sveriges tillväxt ligger\r\növer genomsnittet för EU och att Sverige är det land\r\nsom  har flest placeringar  på  första  till  tredje\r\nplats     bland    de    olika    indikatorerna    i\r\nLissabonstrategin.  Det innebär inte att den svenska\r\nekonomiska politiken inte kan utvecklas ytterligare,\r\nmen  i ljuset av Sveriges  framgångsrika  ekonomiska\r\nutveckling,  inte minst i ett europeiskt perspektiv,\r\när motionärernas framställning missvisande.\r\n\r\nUtskottet  vill   inte  föregripa  den  ekonomiska\r\nvårpropositionen - som överlämnas till riksdagen två\r\ndagar efter att detta yttrande beslutats i utskottet\r\n- men kan konstatera  att den ekonomiska politik som\r\nhar  förts  har  bidragit   till  en  god  ekonomisk\r\ntillväxt.  En  hållbar ekonomisk  utveckling  är  en\r\nsjälvklar ledstjärna  för  politiken.  Som utskottet\r\nhar   argumenterat   i   många   ekonomisk-politiska\r\nbetänkanden (t.ex. bet. 2002/03:FiU20, 2003/04:FiU1)\r\nskulle   inte   den  politik  som  de  nu   aktuella\r\nmotionärernas   partier   förespråkar   bidra   till\r\ntillväxt.\r\n\r\nMotionsyrkandet  om   reformering   av  skatte-  och\r\nbidragssystemen hänvisar till Lissabonprocessen. Som\r\nframgår av regeringens skrivelse (skr. 2003/04:60 s.\r\n157  f.)  är  det dock inom sysselsättningsstrategin\r\nsom  rekommendationen   har   givits.   I   Sveriges\r\nhandlingsplan  för  sysselsättning  2003 kommenteras\r\nrekommendationen och regeringen redovisar där att de\r\ngenomsnittliga    marginaleffekterna   har    sänkts\r\nbetydligt sedan 1997. Ett långsiktigt arbete med att\r\nminska de kombinerade  marginaleffekterna i skatte-,\r\ntransfererings-  och bidragssystemen  bedrivs.  Till\r\nexempel inleddes år  2001 en omfattande skattereform\r\ninriktad på att sänka marginalskatterna för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Reformen  består  av  en stegvis\r\nkompensation  för den allmänna egenavgiften  och  en\r\nsuccessiv minskning  av  andelen  skattebetalare som\r\nbetalar  statlig  inkomstskatt.  Skattereformen  har\r\ntillsammans  med  reformer  i  bidragssystemen   och\r\ninförandet  av  en maxtaxa inom barnomsorgen medfört\r\nökade drivkrafter att söka och acceptera erbjudanden\r\nom arbete samt att öka arbetsinsatsen från del- till\r\nheltid.\r\n\r\nFinansutskottet anförde följande i bet. 2003/04:FiU1\r\ns. 101 f.:\r\n\r\nSom     framgår     av      t.ex.     regeringens\r\nfördelningspolitiska        redogörelse         i\r\nvårpropositionen för 2003 bilaga 3 har både löne-\r\noch inkomstspridningen ökat under senare delen av\r\n1990-talet  efter att successivt ha minskat sedan\r\nmitten  av  1970-talet.   Till   följd   av   den\r\nekonomiska   krisen   i   början   av  1990-talet\r\nmarginaliserades vissa grupper i samhället.  Till\r\nexempel    har    antalet    människor   som   är\r\nlångtidsarbetslösa, långtidssjuka  eller beroende\r\nav   socialbidrag   under   långa   tider   ökat.\r\nRegeringens  politik  syftar till att bryta detta\r\nutanförskap.   Marginaleffekter   ska   samtidigt\r\nminskas så att det  lönar  sig bättre att studera\r\noch arbeta.\r\nBeslutet    om    att    införa    maxtaxa    i\r\nförskoleverksamheten  och  barnomsorgen   är  ett\r\nexempel  på  åtgärder  som bidrar till att minska\r\nmarginaleffekterna. Sänkning av marginalskatterna\r\ngenom  höjningen  av den nedre  skiktgränsen  för\r\nstatlig  inkomstskatt   och   kompenseringen   av\r\negenavgifterna  är  andra exempel på åtgärder som\r\nvidtagits under senare år. Enligt beräkningar som\r\nredovisades i vårpropositionen  för  2002 hade en\r\nensamstående    förälder    med   två   barn   en\r\nmarginaleffekt på ungefär 65  %  år  1999.  Under\r\nförra   året   hade  marginaleffekten  för  denna\r\nfamiljetyp sjunkit  med  nästan 7 procentenheter,\r\ntill 58,6 %. För sammanboende  med  två barn hade\r\nmarginaleffekterna under samma period sjunkit med\r\nomkring 5 procentenheter.\r\n\r\nUtskottet  vill  i  detta sammanhang erinra  om  att\r\nregeringen i vårpropositionen för 2003 angav att den\r\navser att se över hur marginaleffekterna kan minskas\r\nytterligare i syfte att  öka arbetskraftsdeltagandet\r\noch minska utanförskapet och socialbidragsbehovet.\r\n\r\nMotionärerna tar vidare upp Egendomsskattekommittén.\r\nUtskottet vill erinra om att  kommittén  överlämnade\r\nsitt   huvudbetänkande  Reformerade  egendomsskatter\r\n(SOU 2004:36)  till  finansminister  Bosse  Ringholm\r\nmåndagen  29  mars 2004 och att kommittén avser  att\r\nredovisa återstående  delar  av  utredningsuppdraget\r\n(rörande   arvs-   och  gåvobeskattningen)   i   ett\r\nslutbetänkande i slutet av maj månad 2004. Utskottet\r\nfinner ingen anledning  att  i  detta  sammanhang ta\r\nställning till kommitténs huvudbetänkande.\r\n\r\nUtskottet  anser  med hänvisning till det  anförda\r\natt motionerna bör avstyrkas.\r\n\r\nStockholm den 13 april 2004\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Sven-Erik Österberg\r\n(s), Mikael Odenberg (m), Carin\r\nLundberg (s), Sonia Karlsson\r\n(s), Agneta Ringman (s), Gunnar\r\nAxén (m), Christer Nylander\r\n(fp), Lena Ek (c), Hans Hoff\r\n(s), Tomas Högström (m), Agneta\r\nGille (s), Yvonne Ruwaida (mp),\r\nGunnar Nordmark (fp), Olle\r\nSandahl (kd), Siv Holma (v),\r\nTommy Ternemar (s) och Lars\r\nJohansson (s).\r\n\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\nDen ekonomiska politiken efter folkomröstningen\r\nom euron och i ljuset av Lissabonprocessen (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m),  Gunnar  Axén  (m), Christer\r\nNylander  (fp),  Lena  Ek  (c), Tomas Högström  (m),\r\nGunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   viktigaste   uppgiften  för   den   ekonomiska\r\npolitiken just nu är  att  få fart på svensk ekonomi\r\noch uppnå en högre långsiktig tillväxt. Det är också\r\nnödvändigt att förstärka incitamenten  att arbeta om\r\nvi långsiktigt ska klara den sociala tryggheten.\r\n\r\nDen politik som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet för leder dock Sverige  in  på  fel\r\nväg. De s.k. tillväxtsamtalen har uppenbarligen inte\r\npåverkat   politikens  inriktning.  Överenskommelsen\r\nmellan  de  tre   partierna   inför  den  ekonomiska\r\nvårpropositionen innehåller inga reformer som kan få\r\nfart på tillväxten. I stället tycks  den mest handla\r\nom att dela ut bidrag till kommunerna med pengar som\r\növer   huvud   taget   inte  finns  i  den  statliga\r\nkassakistan.   Den   statliga   budgeten   går   med\r\nunderskott   och   Socialdemokraterna    och    dess\r\nstödpartier hankar sig fram genom att skjuta viktiga\r\nbeslut  på  framtiden.  Regeringen  borde  ägna  mer\r\nenergi åt att ta fasta på rekommendationerna från EU\r\nom  reformeringen  av  skatte- och bidragssystemen i\r\nstället för att skryta över  att Sverige ligger före\r\nvissa  andra EU-länder avseende  några  nyckeltal  i\r\nLissabonprocessen.\r\n\r\nDen  svenska   uthålliga  tillväxtpotentialen  måste\r\nförbättras.   Skattetrycket    ligger   omkring   10\r\nprocentenheter över det europeiska  genomsnittet och\r\nförsvagar incitamenten till företagande,  arbete och\r\nutbildning.   Ett  ogynnsamt  företagsklimat  håller\r\ntillbaka nyföretagandet och försvårar inte minst för\r\nsmå och medelstora  företag.  Arbetskraftsbristen är\r\nstor på vissa områden samtidigt  som närmare 20 % av\r\nden   arbetsföra   befolkningen   är  arbetslös,   i\r\nåtgärder,   förtidspensionerad  eller   sjukskriven.\r\nDiskriminering    och    otillräcklig    integration\r\nförsvårar och hindrar många nya svenskars inträde på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nMen     det     kanske    allvarligaste    svenska\r\ntillväxthindret  är   socialdemokratins   låga   och\r\nsjunkande   tilltro   till  den  enskildes  förmåga.\r\nSjälvbestämmandet hos Sveriges  medborgare  är i dag\r\nkraftigt  inskränkt.  Funktionen i bidrags-, skatte-\r\noch transfereringssystemen  är  med  dagens  politik\r\növerordnad individens välbefinnande.\r\n\r\nEgendomsskattekommitténs   förslag  om  sänkning  av\r\ngrundavdraget  bör  avvisas.  Det   är  typiskt  att\r\nSocialdemokraterna  inte  kan  tänka sig  att  sänka\r\ntillväxthindrande  skatter  utan  att   höja   andra\r\nskatter som skadar tillväxten.\r\n\r\nUtgången  av  folkomröstningen om införande av euron\r\ninnebär  att  den   penningpolitiska   regimen  blir\r\noförändrad   med   ett  inflationsmål  och  flytande\r\nväxelkurs. Inget i det rådande ramverket förändras.\r\n\r\nFinanspolitiken kan  därmed  i  huvudsak  ägnas åt\r\nstruktur-     och    fördelningspolitiska    frågor.\r\nHuvuduppgiften  är  att  finansiera  det  som det är\r\nangeläget att det offentliga svarar för. Det behöver\r\nlångt  ifrån  alltid handla om utförande i offentlig\r\nregi, avgörande är den offentliga finansieringen. De\r\ngrundläggande uppgifter som det offentliga ska svara\r\nför är de genuint  kollektiva varorna och tjänsterna\r\nsom   rättsväsende,  försvar,   grundforskning   och\r\ninfrastruktur.  Dessutom har det offentliga ansvaret\r\nför att alla människor  i vårt land får en god vård,\r\nomsorg och utbildning. Verksamheterna bör utföras av\r\nen mångfald av huvudmän.\r\nVad som anförts här bör  med delvis bifall till de\r\naktuella motionerna ges regeringen till känna.\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2003/04:AU5y\r\n\r\nTill utrikesutskottet\r\n\r\n\r\nUtrikesutskottet har den 1 april  2004  berett bl.a.\r\narbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över\r\nregeringens  skrivelse  2003/04:60  Årsboken  om  EU\r\n-Berättelse  om  verksamheten  i Europeiska  unionen\r\nunder 2003 och över de motioner som utrikesutskottet\r\nplanerar att behandla i samband  med  skrivelsen. Av\r\nde  motioner som väckts med anledning av  skrivelsen\r\navser  motionerna  2003/04:U18  av Holger Gustafsson\r\nm.fl.  (kd) yrkandena 10 och 11 och  2003/04:U19  av\r\nGunilla  Carlsson  m.fl.  (m)  yrkande  11 frågor på\r\narbetsmarknadsutskottets           beredningsområde.\r\nMotionerna anges fortsättningsvis utan  angivande av\r\nårtal.\r\n\r\nMotion  U18  yrkandena  10  och  11  avser  rådets\r\nrekommendationer   till   Sverige   om  den  svenska\r\nsysselsättningspolitiken.  Motion  U19   yrkande  11\r\navser    frågan    om   Sveriges   införlivande   av\r\narbetstidsdirektivet   och  om  att  regeringen  bör\r\ntillse  att Sverige utnyttjar  de  möjligheter  till\r\nundantag och avvikelser som direktivet medger.\r\nUtskottet  begränsar i huvudsak sitt yttrande till\r\nde frågor som  aktualiserats  motionsvis.  Därmed är\r\ndetta  yttrande  inte  någon heltäckande redogörelse\r\nför  arbetsmarknadsutskottets   synpunkter  på  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi m.m.\r\n\r\n\r\nSysselsättningsfrågor\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\n\r\nFrågan  om  sysselsättning  ligger  högt   på   EU:s\r\ndagordning sedan mitten av 1990-talet. Vid toppmötet\r\ni  Lissabon 2000 antog EU den s.k. Lissabonstrategin\r\nmed målet att, genom nära samverkan mellan ekonomisk\r\npolitik,  sysselsättningspolitik  och socialpolitik,\r\nstärka unionens konkurrenskraft och  stimulera  till\r\narbete  och  hållbar  tillväxt.  Medlemsstaterna ska\r\nsträva  efter  full  sysselsättning,   och  det  har\r\nfastlagts en rad delmål att uppnå på vägen till full\r\nsysselsättning.   EU:s  sysselsättningsstrategi   är\r\nsedan  1997  inskriven  i  fördraget  om  Europeiska\r\nunionen och är  ett  nyckelinstrument  för att uppnå\r\nambitionerna från Lissabon. Kommissionen  ska  varje\r\når   presentera  ett  förslag  till  riktlinjer  för\r\nsysselsättningen.          Huvudansvaret         för\r\nsysselsättningspolitiken  ligger   dock   kvar   hos\r\nmedlemsstaterna.\r\n\r\nRådet    fattade    i    juli   2003   beslut   om\r\nsysselsättningsriktlinjerna   för   2003.   De   nya\r\nriktlinjerna  ska  i  princip  ligga  fast  i tre år\r\n(t.o.m. 2006) och ska ha en tydligare inriktning  på\r\natt      uppnå      Lissabonmålen     till     2010.\r\nSysselsättningsriktlinjerna      innefattar      tre\r\növergripande  mål  och  tio särskilda riktlinjer. De\r\ntre  övergripande  målen  är:  full  sysselsättning,\r\nförbättrad kvalitet och produktivitet i arbetet samt\r\nökad  social  sammanhållning  och  en  arbetsmarknad\r\nöppen för alla.  De  tio  särskilda riktlinjerna är:\r\natt      vidta      aktiva      och     förebyggande\r\narbetsmarknadsåtgärder,  skapa nya  arbetstillfällen\r\noch företagaranda, hantera  förändringar  och främja\r\nanpassbarhet   och   rörlighet  på  arbetsmarknaden,\r\nfrämja   utveckling   av  humankapitalet   och   det\r\nlivslånga  lärandet,  öka   arbetskraftsutbudet  och\r\nfrämja ett aktivt åldrande, arbeta för jämställdhet,\r\nfrämja  integration och motverka  diskriminering  på\r\narbetsmarknaden, initiera drivkrafter som gör arbete\r\ntill ett attraktivt alternativ, omvandla odeklarerat\r\narbete till  reguljär  sysselsättning och ta itu med\r\nregionala skillnader i sysselsättning.  Riktlinjerna\r\nunderstryker även vikten av att fler aktörer på alla\r\nnivåer involveras i genomförandet av strategin.\r\nSverige fick 2003 tre rekommendationer  av  rådet.\r\nDet    konstateras    att    svensk    arbetsmarknad\r\nkarakteriseras  av mycket höga sysselsättningsnivåer\r\noch att alla de gemensamma  sysselsättningsmålen har\r\nnåtts. Med tanke på den åldrande befolkningen kommer\r\nlandet att bli tvunget att se till att det finns ett\r\nutbud   av   arbetskraft.  Sverige   fick   följande\r\nrekommendationer:\r\n\r\natt  förstärka  de  insatser  som  syftar  till  att\r\nupprätthålla  utbudet  av  arbetskraft  på lång sikt\r\ngenom  att  utnyttja  alla  potentiella källor  till\r\narbetskraft, särskilt genom ett  högre deltagande av\r\ninvandrare,\r\n\r\natt  minska  antalet  långtidssjukskrivna   personer\r\ngenom  att förbättra arbetsförhållandena och anpassa\r\nlagstiftningen    för   att   främja   en   effektiv\r\nåterintegrering på arbetsmarknaden,\r\n\r\natt  arbeta vidare med  reformerna  av  skatte-  och\r\nbidragssystemen  i  syfte  att  öka incitamentet att\r\narbeta, i synnerhet för grupper för  vilka samspelet\r\nmellan  skatter  och  bidrag  har  de mest  negativa\r\neffekterna på utbudet av arbetskraft,  och fullfölja\r\nreformen av skatterna på arbetsinkomst.\r\n\r\nSveriges handlingsplan 2003 överlämnades  i  oktober\r\n2003  till  kommissionen  och rådet. Handlingsplanen\r\nger en situationsbeskrivning  mot bakgrund av de tre\r\növergripande målen, de tio riktlinjerna  och  de tre\r\nrekommendationerna och framtida insatser beskrivs.\r\n\r\nDen    av   rådet   utsedda   högnivågruppen   för\r\nsysselsättning  som  leddes  av Wim Kok presenterade\r\nsin   rapport   den  26  november  2003.   Rapporten\r\nfokuserade   på   fyra    områden,   nämligen   ökad\r\nanpassningsbarhet,      ökat      arbetskraftsutbud,\r\ninvesteringar   i   humankapital   samt  effektivare\r\ngenomförande av reformer.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  i  kommittémotion  U18  med\r\nanledning av de rekommendationer  som  rådet  avgett\r\ntill  Sverige  att  s.k.  jobbguider  ska  införas i\r\nSverige och att invandrares kompetens tas till  vara\r\nbättre  (yrk.  10)  och  att  de långtidssjukskrivna\r\nåterintegreras bättre på arbetsmarknaden  (yrk. 11).\r\nKristdemokraterna  instämmer  i  rådets  kritik  och\r\nunderstryker behovet av kraftfullt agerande från den\r\nsvenska    regeringen    inom    de    områden   som\r\nrekommendationerna    avser.   Integrationspolitiken\r\nmåste  förbättras,  och fler  invandrare  måste  ges\r\ntillträde  till den svenska  arbetsmarknaden.  Många\r\nhar   svårt   att    komma   in   på   den   svenska\r\narbetsmarknaden trots  hög utbildning. Det är därför\r\nviktigt att kunskapsvalideringen  förbättras  så att\r\nt.ex. invandrare med akademisk utbildning snabbt kan\r\nkomma   in  på  arbetsmarknaden.  Ibland  krävs  det\r\nspecifika  åtgärder eftersom många invandrare saknar\r\nett socialt nätverk, kontakter och erfarenhet av att\r\nsöka  arbete   i   Sverige.   Partiet   vill  införa\r\njobbguider    för   invandrare   som   är   nya   på\r\narbetsmarknaden.  Det  höga ohälsotalet i Sverige är\r\noacceptabelt    och    måste    åtgärdas.    Otaliga\r\nutredningar, statistiska uppdrag  och  \"pratgrupper\"\r\nhar tillsatts, men det har inte gett många  konkreta\r\nförslag till åtgärder. Det mesta har präglats av ett\r\nostrukturerat lappande och lagande.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet allmänna sysselsättningsläget\r\n\r\nUtskottet  vill  redan från början slå fast att  den\r\nför Sverige alltför  låga  sysselsättningen  och den\r\nhöga arbetslösheten är några av de största problemen\r\nsom   Sverige   har  att  ta  sig  an.  Den  svenska\r\nregeringens  övergripande  mål  är  att  uppnå  full\r\nsysselsättning.   I  denna  strävan  ingår  som  två\r\nväsentliga komponenter  att  halvera ohälsotalet och\r\natt  öka  invandrares  integrering  på  den  svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nInledningsvis vill utskottet peka på kommissionens\r\nutkast till gemensam rapport  om sysselsättning (KOM\r\n(2004)   24  slutlig)  som  innehåller   en   första\r\nbedömning  av  medlemsstaternas  genomförande av den\r\nnya      sysselsättningsstrategin.      Kommissionen\r\nkonstaterar att arbetsmarknadsläget innebär  en stor\r\nutmaning   för  att  uppnå  Lissabonstrategins  mål.\r\nSysselsättningen inom EU slutade att öka i början av\r\n2003 och förväntas bara öka långsamt 2004-2005.\r\nArbetslösheten  inom  EU  har successivt ökat till\r\n8,1 % 2003. När det gäller Lissabonmålet om en total\r\nsysselsättningsintensitet på  70 %  senast  2010 har\r\ndet   inte   gjorts   några  framsteg,  och  med  en\r\nsysselsättningsintensitet  på  64,3 %  står  det  nu\r\nklart  att  EU  inte  kommer att uppnå det delmål på\r\n67 % som fastställdes för  2005. Fyra medlemsländer,\r\nbl.a. Sverige, ligger dock redan över målet om minst\r\n70  %  sysselsättning  2010. Sysselsättningen  bland\r\nkvinnor i EU ökade 2002  (55,6  %),  och möjligheten\r\nfinns fortfarande att delmålet för 2005  (57  %) kan\r\nkomma att uppnås. Huruvida målet för 2010 kommer att\r\nnås   beror  på  hur  sysselsättningen  bland  äldre\r\npersoner  utvecklas.  Även om sysselsättningen bland\r\näldre arbetstagare har  ökat  till  drygt 40 % under\r\n2002 ligger man ännu långt från målet  på  50 % till\r\n2010.\r\nSverige har den högsta sysselsättningsgraden  i EU\r\nför  kvinnor  och  äldre  (55-64  år)  samt en av de\r\nlägsta nivåerna för långtidsarbetslöshet.  Rapporten\r\nanger att Sveriges framtida utmaningar ligger  i att\r\nfortsätta   arbeta  för  att  få  in  invandrare  på\r\narbetsmarknaden, halvera antalet sjukdagar till 2008\r\noch  att  fortsätta   minska  marginaleffekterna  av\r\nskatte-   och   bidragssystemen    för    att    öka\r\ndrivkrafterna till arbete.\r\nEuropeiska rådet höll den 25 och 26 mars 2004 sitt\r\nårliga möte om Lissabonstrategin och den ekonomiska,\r\nsociala  och  miljörelaterade situationen i unionen.\r\nVid mötet, som  hölls  i  Bryssel, konstaterades att\r\ndet krävs stark ekonomisk tillväxt  och  skapande av\r\narbetstillfällen  tillsammans  med  en  hög grad  av\r\nsocial   sammanhållning   och  miljöskydd  för   att\r\ntillgodose förväntningarna hos Europas befolkning om\r\nhögre levnadsstandard och bättre  livskvalitet.  Det\r\nfastställdes  att  de  viktigaste politiska frågorna\r\nsom  leder  till  ökad tillväxt  och  sysselsättning\r\nmåste prioriteras.  Mötet  inriktades  därför på två\r\nfrågor,  nämligen  hållbar  tillväxt  och  fler  och\r\nbättre  arbetstillfällen. Man gav också uttryck  för\r\natt  ökad   sysselsättningsgrad   är   av  avgörande\r\nbetydelse   för  bl.a.  ekonomisk  tillväxt.   Rådet\r\nbetonade  att   medlemsstaterna  måste  förnya  sitt\r\nåtagande att uppnå Lissabonmålen för sysselsättning.\r\nEuropeiska rådet  uppmanade kommissionen att inrätta\r\nen ny högnivågrupp  under ledning av Wim Kok för att\r\ngenomföra en oberoende  översyn av hur Lissabonmålen\r\nkan uppfyllas på bästa sätt i synnerhet mot bakgrund\r\nav  utvidgningen.  Rapporten  ska  läggas  fram  för\r\nkommissionen senast den 1 november 2004.\r\nUtskottet ser med stor oro på att arbetslösheten i\r\nSverige  är  hög.  Det   är   den   höga   nivån  på\r\narbetslösheten  som  oroar snarare än situationen  i\r\nförhållande till andra  EU-länder.  I  januari  2004\r\nhade  Sverige  två procentenheter lägre arbetslöshet\r\nän  genomsnittet  för  EU,  och  för  kvinnorna  var\r\narbetslösheten    ca    4    procentenheter    under\r\ngenomsnittet.  Som  redovisats  ovan har EU:s mål om\r\n70 % sysselsättning redan uppnåtts i Sverige. Enligt\r\nArbetsmarknadsstyrelsen (AMS) var  det drygt 234 000\r\npersoner,  eller.5,4 %  av  arbetskraften,  som  var\r\ninskrivna  som arbetslösa i mars  2004.  Det  är  en\r\nökning med 1  procentenhet  eller 42 000 personer på\r\nett  år.  Enligt  AMS är ingen påtaglig  uppgång  på\r\narbetsmarknaden  synbar.  Statistiska  centralbyråns\r\n(SCB) arbetskraftsundersökning  (AKU)  för  februari\r\n2004 visar att det har skett en minskning av antalet\r\nanställda.  Det  gäller  framför  allt tidsbegränsat\r\nanställda  kvinnor,  till  stor  del inom  vård  och\r\nomsorg. Den ökade arbetslösheten har  påverkat  alla\r\nåldersgrupper,  men mest har ungdomar i åldern 16-24\r\når  drabbats. Trots  den  minskade  sysselsättningen\r\nuppvisar   det  totala  antalet  arbetade  timmar  i\r\ngenomsnitt per  vecka  ingen statistiskt säkerställd\r\nskillnad jämfört med februari  för ett år sedan. Den\r\nreguljära  sysselsättningsgraden   för   personer  i\r\nåldern  20-64 år sjunker enligt Konjunkturinstitutet\r\ntill 76,8  %  2004,  mätt som ett årsgenomsnitt. Det\r\ninnebär att målet om en reguljär sysselsättningsgrad\r\npå 80 % 2004 inte uppnås.\r\nUtskottet anser att situationen på arbetsmarknaden\r\nkräver kraftfulla insatser.  Arbetet  i enlighet med\r\nSveriges  handlingsplan  för  sysselsättning   måste\r\nfortsätta  och  intensifieras.  Det  är av avgörande\r\nbetydelse  för  utvecklingen på arbetsmarknaden  att\r\ndet finns en god  beredskap  för  att  på olika sätt\r\nmöta den ökande arbetslösheten. Stora ansträngningar\r\nmåste   göras   för   att  nå  sysselsättningsmålen.\r\nUtskottet    utgår    från    att    regeringen    i\r\nvårpropositionen som i dagarna  ska  överlämnas till\r\nriksdagen lämnar förslag om åtgärder för  att  vända\r\nutvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.\r\n\r\nSärskilt om invandrare på arbetsmarknaden\r\n\r\nAtt  öka de utlandsföddas inträde på arbetsmarknaden\r\när som  utskottet  redan  inledningsvis  betonat  en\r\ncentral  uppgift för arbetsmarknadspolitiken. Det är\r\nav stor betydelse  att  ta till vara allas vilja att\r\narbeta och att motverka all  diskriminering.  Det är\r\nockså    en    viktig    del    av    de   särskilda\r\nsysselsättningsriktlinjerna. Alla ska ha  samma rätt\r\noch  möjlighet  att  försörja  sig  med eget arbete.\r\nDetta är också viktigt för att skapa  en  integrerad\r\narbetsmarknad    för    alla.    Utskottet   har   i\r\nbudgetbetänkande 2003/04:AU1 redogjort för en del av\r\nde  insatser som pågår för att integrera  invandrare\r\npå  arbetsmarknaden  och  hänvisar  därför  i  detta\r\nyttrande  till  den  sammanställningen. Här kan dock\r\nnämnas   att   utskottet   pekat   på   behovet   av\r\ntillräckliga          personalresurser           vid\r\narbetsförmedlingarna     i     de    mest    utsatta\r\nstorstadsområdena,      försöksverksamheten      med\r\narbetsplatsintroduktion för vissa invandrare och den\r\nsärskilda  satsningen  på  bristyrkesutbildning  för\r\nredan anställda där ett särskilt  mål  satts upp för\r\npersoner med utländsk högskoleutbildning.\r\n\r\nUtskottet  noterar  att  den i budgetpropositionen\r\nföreslagna valideringsdelegationen  numera är utsedd\r\noch  på  plats i Norrköping. Valideringsdelegationen\r\nhar i uppdrag  att  t.o.m. år 2007 främja och stödja\r\nvalidering.   Med   validering   brukar   avses   en\r\nbedömning, värdering  och  erkännande i strukturerad\r\nform av kunskaper och kompetens  som uppnåtts både i\r\noch   utanför   det   formella  utbildningsväsendet.\r\nUtskottet menar att valideringsdelegationen  har  en\r\nviktig   uppgift  både  när  det  gäller  invandrade\r\nakademiker och andra invandrade grupper.\r\nUtskottet  vill  också peka på att det finns flera\r\npågående  kommittéarbeten  på  diskriminerings-  och\r\nintegrationsområdet.  Diskrimineringskommittén (dir.\r\n2002:11    och   2003:69)   har    ett    omfattande\r\nutredningsuppdrag  att  bl.a.  överväga  en gemensam\r\nlagstiftning  mot  diskriminering som omfattar  alla\r\neller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och\r\nsamhällsområden  och  överväga  om  regler om aktiva\r\nåtgärder   bör  införas  i  arbetslivet  för   andra\r\ndiskrimineringsgrunder    än    kön    och    etnisk\r\ntillhörighet.   Utredningen  beräknas  avsluta  sitt\r\narbete  den  1 juli  2005.  En  annan  utredning  på\r\nområdet är den  om  strukturell diskriminering (dir.\r\n2003:118).  I  uppdraget  ingår  bl.a.  att  föreslå\r\nåtgärder för att motverka strukturell diskriminering\r\npå grund av etnisk  eller  religiös tillhörighet och\r\natt  föreslå  åtgärder  för  att   fylla   luckor  i\r\nkunskapen  om  strukturell  diskriminering  på dessa\r\ngrunder.  Utredningen  beräknas  avsluta sitt arbete\r\nden 31 mars 2005. Därtill kommer att  regeringen har\r\nföreslagit   en   ny  utredning  om  diskriminering,\r\nintegration och makt. Avsikten är att regeringen ska\r\nbesluta  om direktiv  för  denna  utredning  i  vår.\r\nProfessor    Masoud   Kamali   har   av   regeringen\r\nföreslagits bli särskild utredare.\r\nIntegrationsverket  har  i  rapporten  Integration\r\n2003  presenterat  en  rad,  som  utskottet  finner,\r\nintressanta   men   även  alarmerande  uppgifter  om\r\nintegrationen bl.a. på  den svenska arbetsmarknaden.\r\nSå  länge  Integrationsverket   har   kunnat   följa\r\nstatistiken  har  utrikes födda lägre sysselsättning\r\nän de som är födda  i  Sverige.  Dessa  skillnader i\r\nsysselsättning  kan  enligt Integrationsverket  inte\r\nförklaras av individuella  egenskaper som de utrikes\r\nföddas kön, ålder, utbildning  eller civilstånd. Det\r\när tvärtom så att utbildning, ålder  och  civilstånd\r\ninte  påverkar  chanserna  på  arbetsmarknaden  lika\r\nmycket för utrikes som för inrikes  födda.  Det sker\r\nen  sortering på arbetsmarknaden som innebär att  de\r\nsom  är   födda  i  Asien  eller  Afrika  har  lägre\r\nsysselsättning  än andra, oavsett hur länge de varit\r\ni Sverige och oavsett  kön,  utbildning,  ålder  och\r\ncivilstånd.  När  man jämför män och kvinnor framgår\r\ndet att kvinnor har  lägre  sysselsättning  än  män.\r\nDetta  gäller  särskilt  utrikes  födda  kvinnor som\r\nvarit i Sverige upp till 10 år.\r\nNär   det   gäller   frågan   om   kompetens   och\r\narbetsmarknad   är   Integrationsverkets  slutsatser\r\nföljande.  Det är inte  någon  större  skillnad  vad\r\navser  högre  utbildning  än  grundskolenivå  mellan\r\ninrikes  och  utrikes  födda.  Trots detta är det är\r\nmycket      stora      skillnader     i     arbetets\r\nkvalifikationsgrad mellan inrikes och utrikes födda.\r\nNästan 50 procent av män  som är födda i Sverige har\r\nett kvalificerat arbete, jämfört  med  mindre  än 20\r\nprocent  av  dem  som  är  födda i ett land i Afrika\r\neller Sydeuropa (inkluderat  f.d.  Jugoslavien). Det\r\när  däremot  inga  större skillnader mellan  inrikes\r\nfödda  män  och  kvinnor  när  det  gäller  arbetets\r\nkvalifikationsgrad.  Bland utrikes födda skiljer det\r\nsig dock mellan män och  kvinnor, framför allt genom\r\natt  det är betydligt vanligare  att  utrikes  födda\r\nkvinnor   har   arbeten   utan   några   som   helst\r\nutbildningskrav. De största skillnaderna mellan  män\r\noch kvinnor finns för dem som är födda i ett land  i\r\nAsien    (utom    Mellanöstern)    och    Sydeuropa.\r\nArbetsmarknaden  för  utrikes  födda är alltså  inte\r\nbara  är  segregerad  efter  kön  utan  också  efter\r\nfödelseregion.\r\nAv en studie som Integrationsverket  hänvisar till\r\nsom berör akademikers sysselsättning framgår  att de\r\nutrikes  födda  i  hög grad har en inriktning på sin\r\nutbildning  som  redan   i  dag  är  efterfrågad  på\r\narbetsmarknaden och sannolikt  kommer  att  bli ännu\r\nmer efterfrågad i framtiden. Trots detta har  endast\r\n60 %  av  utrikes  födda  akademiker  ett arbete som\r\nmotsvarar  deras  utbildningsnivå  -att jämföra  med\r\n80 %  av  de  akademiker  som  är  födda i  Sverige.\r\nSkillnaderna   mellan  utrikes  och  inrikes   födda\r\nakademiker följer den rangordning på arbetsmarknaden\r\nsom redovisats ovan.\r\nIntegrationsverket konstaterar att det sker en hög\r\nutvandring  av utrikes  födda  med  hög  utbildning,\r\nvilket  innebär   att  den  svenska  arbetsmarknaden\r\nförlorar  välutbildad   arbetskraft.  Den  risk  för\r\nförlust av kompetens som  detta innebär förstärks av\r\natt  återinvandringen  tillbaka   till   Sverige  är\r\nbetydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes\r\nfödda.\r\nIntegrationsverket  pekar  på  att  den  bild  som\r\nframkommer   vid   internationella   jämförelser  om\r\nintegration  är  att  arbetsmarknadssituationen  för\r\ninvandrade  är  mest  gynnsam   i   de   transoceana\r\n(Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA)  och  i de\r\nsydeuropeiska   (Grekland,   Italien,   Spanien  och\r\nPortugal)  länderna  samt  på  Irland.  För samtliga\r\ndessa länder finns uppgifter som visar att en mycket\r\nstor  del  av  de invandrade som ingår i statistiken\r\nutgörs av arbetskraftsinvandrare, som valts ut efter\r\npoäng-      eller     kvotsystem      eller      där\r\nuppehållstillståndet är knutet till att personen har\r\nett  arbete.  För   flera  av  dessa  länder  gäller\r\ndessutom att en hög andel  av  de  invandrade kommer\r\nfrån  länder  där  samma  språk  talas.  Den  sämsta\r\nsituationen   på   arbetsmarknaden   för  invandrade\r\nåterfinns    i    Belgien,    Danmark,    Frankrike,\r\nNederländerna och Sverige. För inget av dessa länder\r\nhar   Integrationsverket   funnit   tecken   på  att\r\narbetskraftsinvandringen    skulle   vara   särskilt\r\nomfattande.  Integrationsverkets   slutsats  är  att\r\nmycket tyder på att den internationella  statistiken\r\njämför  olika  saker  och  endast visar det tämligen\r\nsjälvklara  att  sysselsättningen   är   hög   bland\r\ninvandrade  som  väljs ut i enlighet med efterfrågan\r\npå arbetsmarknaden.\r\nI detta sammanhang  vill  utskottet  peka  på  att\r\nInstitutet  för  arbetsmarknadspolitisk  utvärdering\r\n(IFAU)  nyligen har presenterat en rapport  (2004:5)\r\nom praktik  som  åtgärd  för invandrares integration\r\noch  socialisation  i  arbetslivet.   Slutsatsen   i\r\nrapporten   är  att  de  som  anordnar  praktik  för\r\nnyanlända   invandrare    kan    ha   ganska   olika\r\nföreställningar  om  vad  praktiken har  för  syfte.\r\nPraktiken  står  inte alltid  i  relation  till  den\r\nenskildes tidigare yrkeserfarenheter. Det kan finnas\r\nen risk att praktiken  leder  till  en \"inlåsning\" i\r\nokvalificerade  arbetsuppgifter och bidrar  till  en\r\nframtida etnisk delning av arbetsmarknaden.\r\nUtskottet vill  åter understryka att frågan om hur\r\nväl integrationen på  arbetsmarknaden  lyckas får en\r\navgörande  betydelse  för Sveriges möjligheter  till\r\nframgång när det gäller  att  öka tillväxten och att\r\nuppnå  målet  om  80 %  reguljär sysselsättningsgrad\r\n2004.\r\nI  betänkande  2003/04:AU1   behandlades  liknande\r\nyrkanden som de som återfinns i  motion  U18 yrkande\r\n10 om att ta till vara invandrares kompetens och att\r\ninföra    jobbguider.   AMS   arbetar   aktivt   med\r\nintegrationsfrågorna  och  genomför flera satsningar\r\npå  området.  Till exempel arbetar  sedan  september\r\n2003 närmare 300  särskilt  utbildade förmedlare med\r\natt  \"coacha\" personer med utländsk  bakgrund  under\r\nhela inträdet  på  arbetsmarknaden. Det individuella\r\nstödet  kan också ges  genom  att  arbetsförmedlaren\r\ntill en början  finns  med  ute på arbetsplatsen för\r\natt    bistå   med   stöd   i   introduktionen    av\r\narbetsuppgifter    och    annat    som    krävs    i\r\narbetssituationen.  Arbetsmarknadsverket  har  under\r\nvåren  avslutat en stor utbildningssatsning för alla\r\narbetsförmedlingschefer  som bl.a. handlat om att se\r\nmekanismer   när   det   gäller    integration   och\r\ndiskrimineringsfrågor. Överensstämmelsen  i  sak  är\r\nenligt utskottets uppfattning stor mellan AMS arbete\r\nmed  integrationsfrågorna som redovisats här och vad\r\nsom sagts  i  betänkande  2003/04:AU1  och motionens\r\nförslag. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet\r\natt  det  inte  finns  anledning  att föreslå  några\r\nytterligare åtgärder med anledning av motionen.\r\nMed beaktande av det som sagts ovan bör motion U18\r\nyrkande 10 avstyrkas.\r\n\r\nOhälsotalet sjunker\r\n\r\nUtskottet ser, trots att utvecklingen  har  vänt och\r\natt  antalet sjukskrivningar nu minskar, med oro  på\r\nde    fortsatt     höga     sjukskrivningssiffrorna.\r\nRiksförsäkringsverket (RFV) konstaterade den 19 mars\r\n2004 att ohälsotalet - som är ett mått på de samlade\r\nutbetalningarna   för   sjukpenning,    sjuk-    och\r\naktivitetsersättning  samt rehabiliteringsersättning\r\n- inte ökar för första  gången  på  mycket lång tid.\r\nUnder  februari 2004 betalades sjukpenning  ut  till\r\n289 600  personer,  vilket var 29 500 färre än under\r\nfebruari  2003 och 9 000  färre  än  månaden  innan.\r\nEnligt   utskottets   mening   måste   sjukfrånvaron\r\nfortsätta  att  bringas  ned både för att minska den\r\nenskildes  lidande  och för  att  minska  samhällets\r\nkostnader genom att ge fler chansen att försörja sig\r\ngenom    eget    arbete.   För    långsiktigt    hög\r\nsysselsättning måste  utvecklingen  av sjukfrånvaron\r\nminskas   ytterligare.   Utskottet   vill   särskilt\r\nframhålla att det är arbetsplatsen och parterna  som\r\nmåste  stå  i  fokus  för  arbetet  med ett hållbart\r\narbetsliv. Arbetsgivarna måste ta ett  större ansvar\r\nän  i  dag  för  att integrera det förebyggande  och\r\nrehabiliterande arbetet  i  verksamheten.  Utskottet\r\nunderstryker  vikten  av  att  kvinnornas  situation\r\nsärskilt uppmärksammas i arbetet mot ohälsan.\r\n\r\nUtskottet   noterar   att   en   analysgrupp  inom\r\nSocialdepartementet  har  utarbetat  rapporten   Den\r\nsvenska     sjukan     II     -     regelverk    och\r\nförsäkringsmedicinska bedömningar i åtta  länder (Ds\r\n2003:63).     Av     rapporten     framkommer    att\r\nkunskapsunderlaget  måste förbättras.  En  studie  i\r\nnära   samverkan   med   några   andra   länder   av\r\nsjukförsäkring, förtidspension  och  olika  typer av\r\nkompletterande  avtalsförmåner  skulle vara av  stor\r\nbetydelse för att kunna förklara  den  höga  svenska\r\nsjukfrånvaron.\r\nUtskottet  instämmer i uppfattningen i motion  U18\r\natt det höga ohälsotalet är oacceptabelt och att man\r\nska främja återintegrering  på  arbetsmarknaden  för\r\nlångtidssjukskrivna.    Utskottet    redovisade    i\r\nbetänkande   2003/04:AU1   pågående   åtgärder   som\r\ntillsammans ska bidra till ökad hälsa i arbetslivet.\r\nDärtill    kommer    den    avsiktsförklaring    som\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\npresenterade   den   18   december   2003   om   ett\r\nhälsosammare  arbetsliv. Dokumentet  slår  fast  ett\r\nantal åtgärder  för  att nå målet om en halvering av\r\nantalet      sjukdagar     fram      till      2008.\r\nAvsiktsförklaringen  innehåller  åtgärder  på  flera\r\nområden,  t.ex.  när det gäller sjukförsäkringen och\r\narbetsmiljön. För  att  nämna  några  andra aktuella\r\nregeringsinitiativ  infördes  den  1  januari   2004\r\npermanent       finansiell      samordning      inom\r\nrehabiliteringsområdet.    Människor    ska    kunna\r\nrehabiliteras  tillbaka  i  arbetslivet  effektivare\r\ngenom finansiell samordning mellan fyra olika parter\r\n(allmän  försäkringskassa,  länsarbetsnämnd,  kommun\r\noch landsting). Ett annat exempel  är att regeringen\r\nfr.o.m. den 1 mars 2004 har infört ett tidsbegränsat\r\nanställningsstöd  för  långtidssjukskrivna   som  är\r\nbosatta  i  vissa  delar  av  landet.  Syftet är att\r\nstimulera   anställningar   av   personer  som   har\r\nsvårigheter  att  få  reguljärt arbete.  Stödet  kan\r\nlämnas   för  anställning   av   personer   som   är\r\nlångtidssjukskrivna  från  anställningar  de  bedöms\r\ninte  kunna återgå till. Ett ytterligare exempel  är\r\nregeringens   förslag   (prop.  2003/04:69)  att  en\r\nsammanhållen  statlig  myndighet  ska  inrättas  för\r\nsocialförsäkringsadministration  där  bl.a.  RFV och\r\nförsäkringskassorna   ska   inordnas.   Syftet   med\r\nreformen  är  att  ge nya och bättre förutsättningar\r\nför socialförsäkringsadministrationen  att  fullgöra\r\nde   uppdrag   som  ges  av  riksdag  och  regering.\r\nRegeringen hoppas  även  åstadkomma  en mer enhetlig\r\nrättstilllämpning  på  socialförsäkringsområdet,  en\r\nbättre  styrning  av  IT-verksamheten  och  en  ökad\r\nflexibilitet och samsyn inom organisationen. Nyligen\r\nhar också en promemoria  (Ds 2004:16) om drivkrafter\r\nför   minskad   sjukfrånvaro  presenterats   av   en\r\narbetsgrupp   i   Regeringskansliet.   Förslagen   i\r\npromemorian  syftar   till   att  arbetsgivarna  ska\r\nstimuleras till aktiva insatser  för  att underlätta\r\nför den sjukskrivne att komma tillbaka till arbetet.\r\nUtskottet  ser  positivt på det omfattande  arbete\r\nsom regeringen bedriver inom ramen för strategin för\r\nökad   hälsa   i   arbetslivet    och    det    s.k.\r\nelvapunktsprogrammet. Tillsammans med de ytterligare\r\nåtgärder  som  redovisats  här bör ohälsotalet kunna\r\npressas  ned  mot  målet  om  att   halvera  antalet\r\nsjukdagar till år 2008. Med hänvisning  till vad som\r\novan anförts är utskottet inte i nuläget  berett att\r\nställa sig bakom förslaget i motion U18 yrkande 11.\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsfrågor -\r\narbetstidsdirektivet\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\n\r\nOm det svenska genomförandet av EU:s\r\narbetstidsdirektiv\r\n\r\nDet  ursprungliga  arbetstidsdirektivet  (93/104/EG)\r\nhar genomgått vissa ändringar och ett nytt  direktiv\r\n(2000/34/EG)  har antagits. Ändringarna innebar  att\r\nde  sektorer  som  tidigare  varit  undantagna  från\r\ntillämpning kom att omfattas av direktivets regler.\r\n\r\nKommissionen   tillställde   under  sommaren  2003\r\nregeringen  ett  s.k.  motiverat  yttrande  angående\r\nbrister   i   genomförandet  av  bestämmelserna   om\r\ndygnsvila,  begränsning   av   veckoarbetstiden  och\r\nnattarbete.  Regeringen  avser  att   överlämna   en\r\nproposition   på  arbetstidsområdet  till  riksdagen\r\nunder våren 2004.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nModeraterna anser i kommittémotion U19 (yrk. 11) att\r\nSverige bör utnyttja  de  möjligheter  till undantag\r\nsom arbetstidsdirektivet medger. Partiet  menar  att\r\ndirektivet    kan    få    konsekvenser   för   hela\r\nsamhällsekonomin om regeringen  inte utnyttjar dessa\r\nmöjligheter. Frågan om arbetstid och arbetade timmar\r\nhänger  tätt samman med Sveriges förmåga  att  skapa\r\nökat välstånd och tillväxt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nGenomförandet  av arbetstidsdirektivet i svensk rätt\r\nhar varit föremål  för  diskussion under mycket lång\r\ntid. Frågan om lagstiftningen  på  arbetstidsområdet\r\när mycket komplicerad, bl.a. eftersom  man  på stora\r\ndelar av arbetsmarknaden reglerat arbetstiden  genom\r\nkollektivavtal.  På så sätt har parterna kunnat göra\r\nnödvändiga   anpassningar    till   branschen   m.m.\r\nUtskottet kan i detta sammanhang konstatera att 1993\r\nårs arbetstidsdirektiv i fråga  om  undantag  har en\r\nhänvisning till ramdirektivet 89/391/EEG om åtgärder\r\nför   att  främja  förbättringar  av  arbetstagarnas\r\nsäkerhet och hälsa i arbetet. Denna hänvisning finns\r\nkvar, vilket  innebär att vissa sektorer fortfarande\r\när undantagna från arbetstidsdirektivets regler.\r\n\r\nFlera  utredningar   har   lämnat  betänkanden  på\r\nområdet.  EG-domstolen  har dessutom  bidragit  till\r\nrättsutvecklingen  genom  sin   dömande  verksamhet.\r\nFörutsättningarna     har    ändrats    för     både\r\narbetsmarknadens parter  och  lagstiftaren.  Därtill\r\nhar kommissionen aktivt drivit vissa frågor avseende\r\ndet  svenska  införlivandet  på området och i somras\r\navgett det ovannämnda motiverade yttrandet.\r\nDet  ska också nämnas att utskottet  uppvaktats  i\r\nfråga om  arbetstidsdirektivet och dess genomförande\r\ni   svensk  lagstiftning   av   representanter   för\r\narbetsmarknadens parter på arbetsgivarsidan.\r\nUtskottet  kan  konstatera  att  arbetstidsfrågan är\r\nkomplex och har starka parts- och  branschintressen.\r\nRegeringen  har  aviserat  att  en  proposition   på\r\narbetstidens område ska lämnas till riksdagen senare\r\ni  vår.  Utskottet  anser  att denna proposition bör\r\navvaktas. Motionsyrkandet bör därför avstyrkas.\r\nStockholm den 13 april 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Anders Karlsson\r\n(s), Margareta Andersson (c),\r\nLaila Bjurling (s), Anders G\r\nHögmark (m), Erik Ullenhag\r\n(fp), Sonja Fransson (s),\r\nPatrik Norinder (m), Lars Lilja\r\n(s), Berit Högman (s), Henrik\r\nWestman (m), Britta Lejon (s),\r\nUlf Holm (mp), Mauricio Rojas\r\n(fp), Annelie Enochson (kd),\r\nAnders Wiklund (v), Britt-Marie\r\nLindkvist (s) och Christer\r\nErlandsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Sysselsättningsfrågor på den svenska\r\narbetsmarknaden m.m. (m, fp, kd)\r\nav  Anders  G Högmark (m),  Erik  Ullenhag  (fp),\r\nPatrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio\r\nRojas (fp) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nSverige har en alltför  låg  sysselsättning  och hög\r\narbetslöshet.  Över  en miljon människor i arbetsför\r\nålder   står   kvartal   efter    kvartal    utanför\r\narbetsmarknaden    på    grund    av   arbetslöshet,\r\nsjukskrivning  eller  förtidspensionering.  En  allt\r\nmindre  andel av befolkningen  måste  försörja  inte\r\nbara sig själv utan en växande grupp som saknar egen\r\nförsörjning.  Detta  är  en  oacceptabel  utveckling\r\nsåväl ekonomiskt som socialt.\r\n\r\nEuropeiska   rådets   rekommendationer  2003  till\r\nSverige   gick   alla  ut  på  att   förstärka   och\r\nupprätthålla utbudet  av  arbetskraft  och  utnyttja\r\npotentiella  källor till arbetskraft särskilt  genom\r\nhögre deltagande  av  invandrare, att minska antalet\r\nlångtidssjukskrivna  personer   och   att  reformera\r\nskatte-    och   bidragssystemen.   Vi   menar   att\r\nsituationen  på arbetsmarknaden är allvarlig och att\r\nregeringen  inte   vidtar   tillräckligt  kraftfulla\r\nåtgärder för att komma till rätta med problemen. Det\r\när av stor vikt att öka antalet  arbetade  timmar  i\r\nSverige.\r\nNär  det  gäller  den statistik som utskottet valt\r\natt  redovisa  i yttrandet  vill  vi  göra  följande\r\nkommentarer. AMS  arbetslöshetssiffra  för mars 2004\r\nuppgår  till  5,4  %  av  arbetskraften (motsvarande\r\nsiffra för februari var 5,7  %).  Enligt SCB uppgick\r\narbetslösheten  i  februari  2004  till   6,0  %  av\r\narbetskraften. SCB:s siffror för mars 2004  har ännu\r\ninte     publicerats.     Statistik     från    EU:s\r\nstatistikmyndighet   Eurostat   anger  ett  relativt\r\narbetslöshetstal som är omkring 1 procentenhet högre\r\nän SCB:s. En anledning till denna  skillnad  är  att\r\nman inte mäter exakt samma sak, t.ex. är kriterierna\r\nför  vem  som  betraktas  som arbetslös olika. SCB:s\r\nstatistik har snävare kriterier  för  att  räkna  en\r\nperson  som  arbetslös.  Oavsett vilken mätmetod som\r\nanvänds  ger  statistiken  en  allvarlig  signal  om\r\ntillståndet  på  den  svenska  arbetsmarknaden.  Den\r\nnegativa  bilden förstärks av tillgänglig  statistik\r\npå EU-nivå.\r\nI  majoritetstexten   står   det  att  ohälsotalet\r\nsjunker, och det redovisas att antalet  personer som\r\ndet   betalades   sjukpenning   till  februari  2004\r\nminskade  med 29 500 personer jämfört  med  februari\r\n2003. Det utskottet  \"glömmer\"  att nämna är att det\r\nden 1 juli 2003 infördes ett ansvar för arbetsgivare\r\natt  betala sjuklön även för den tredje  sjukveckan.\r\nDet  är   en   omständighet  som  självklart  är  en\r\nförklaring till  minskningen  även  om vi i dag inte\r\nexakt  vet  i  vilken  grad.  Vi kan konstatera  att\r\nsituationen även på detta område  är  värre  än  vad\r\nutskottsmajoriteten vill göra gällande.\r\nNär    det    slutligen    gäller    den   svenska\r\nsysselsättningsgraden,  är  det visserligen  riktigt\r\natt   Sverige   har   uppnått   EU:s   mål   om   en\r\nsysselsättningsgrad på 70 %. Men det är inte korrekt\r\natt  jämföra  den  siffran med Konjunkturinstitutets\r\nuppgift  om  en  reguljär   sysselsättningsgrad   på\r\n76,8 %,  mätt  som  ett  årsgenomsnitt.  Den  senare\r\nmåttet  avser  personer  i  åldern  20-64 år och ger\r\ndärmed en högre siffra än EU:s statistik  som  avser\r\npersoner  i  åldern  16-64 år. En annan omständighet\r\nsom förrädiskt höjer nivån  på  sysselsättningen  är\r\natt  den  svenska  sysselsättningsstatistiken räknar\r\nbåde  den som är sjukskriven  och  den  som  innehar\r\nsjukvikariatet  som  sysselsatta.  I statistiken ger\r\nalltså  en  tjänst  utslag  som  om två personer  är\r\nsysselsatta.  Det  innebär att när sjukskrivningarna\r\nökar, ökar också sysselsättningen.\r\nEtt bättre mått när det gäller sysselsättningen är\r\nantalet arbetade timmar.  Ända  sedan  1990, som var\r\nett  toppår  i  detta sammanhang, har trenden  varit\r\ntydligt  sjunkande.   Det   genomsnittliga   antalet\r\narbetade  timmar  per person i befolkningen i åldern\r\n16-64 år blir allt  lägre.  Detta  leder  till sämre\r\nskatteintäkter  för  offentlig  service och utgör  i\r\nförlängningen ett hot mot välståndet  och  hela  det\r\nsvenska välfärdssystemet.\r\n\r\n2. Arbetstidsdirektivet (m)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\nVi befarar  att arbetstidsdirektivet kan komma att\r\nfå negativa konsekvenser  för  hela samhällsekonomin\r\nom inte möjligheterna till undantag  tas till vara i\r\ndet  kommande  lagförslaget  på området.  Detta  har\r\nmycket klart framgått i de uppvaktningar  från såväl\r\nden privata som den offentliga sektorn som utskottet\r\ntagit emot. Undantag bör göras t.ex. för läkare inom\r\nsjukvården   som   arbetar   jourtid  men  även  för\r\nyrkesgrupper  inom  andra  områden.   Vi  anser  att\r\nSverige  måste  ha  ett mera flexibelt regelverk  på\r\narbetstidens  område.   Frågan   om   arbetstid  och\r\narbetade  timmar  hänger  tätt  samman med  Sveriges\r\nförmåga  att  skapa  ökat  välstånd  och   tillväxt.\r\nRegeringen  bör  därför tillse att Sverige utnyttjar\r\nde  möjligheter till  undantag  och  avvikelser  som\r\narbetstidsdirektivet  medger.  Det  förhållandet att\r\ndet  nu  pågår  en  översyn  av arbetstidsdirektivet\r\nunderstryker ytterligare vikten  av  att  Sverige  i\r\ndenna  process  mycket  tydligt  markerar behovet av\r\nflexibilitet     och    utrymme    för    nationella\r\nsärlösningar.\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nEU-nämndens yttrande 2003/04:EUN1y\r\n\r\n\r\nTill utrikesutskottet\r\n\r\nUtrikesutskottet har  den 1 april  2004 beslutat att\r\nge  EU-nämnden  tillfälle   att   yttra   sig   över\r\nregeringens   skrivelse   2003/04:60  Berättelse  om\r\nverksamheten i Europeiska unionen under 2003.\r\n\r\nEU-nämnden behandlar i detta  yttrande  - liksom i\r\ntidigare  års  yttranden  -  dels vissa övergripande\r\nfrågor   som   gäller   skrivelsens   innehåll   och\r\nregeringens samråd med riksdagen,  dels  vissa av de\r\nfrågor  som  redovisas i skrivelsen och som  nämnden\r\nvelat särskilt uppmärksamma.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\n\r\n\r\nI skrivelsen om  verksamheten  i  Europeiska unionen\r\nunder    2003    behandlas    Europeiska    unionens\r\növergripande    utveckling    (del    1),   unionens\r\nförbindelser  med omvärlden (del 2), ekonomiska  och\r\nfinansiella frågor (del 3) och rättsliga och inrikes\r\nfrågor (del 4).  Vidare  behandlas  unionens  övriga\r\npolitikområden  (del  5-10).  Slutligen redogörs för\r\nunionens institutioner m.m. (del 11).\r\n\r\nEU-nämnden\r\n\r\n\r\n\r\nAllmänna synpunkter på innehållet i skrivelsen\r\n\r\nEnligt 10 kap. 6 § regeringsformen  skall regeringen\r\nfortlöpande  informera  riksdagen  och  samråda  med\r\norgan  som  utses av riksdagen om vad som sker  inom\r\nramen för samarbetet i Europeiska unionen. Enligt 10\r\nkap. 1 § riksdagsordningen skall regeringen varje år\r\ntill riksdagen  lämna  en  skrivelse  med berättelse\r\növer  verksamheten i Europeiska unionen.  Regeringen\r\nskall dessutom  redovisa  sitt  agerande  i  EU  för\r\nriksdagen.  Den  första  skrivelsen  lämnades i mars\r\n1996, och detta är således den nionde skrivelsen som\r\nlämnas till riksdagen.\r\n\r\nEU-nämnden bereddes tillfälle att yttra  sig  över\r\nskrivelsen  för  första  gången  våren  1999 och har\r\ndärefter  yttrat  sig över varje års skrivelse.  Det\r\nkan   konstateras  att  skrivelsens  utformning  och\r\ninnehåll har utvecklats väsentligt och att den utgör\r\nen  mycket  värdefull   översikt   över   EU:s  hela\r\nverksamhet.  Den utgör också en bekräftelse  på  att\r\nregeringen  har   fullgjort  sin  informations-  och\r\nsamrådsskyldighet  visavi  riksdagen.  Alla  viktiga\r\nsakfrågor som tas upp i skrivelsen har behandlats av\r\nEU-nämnden. Många frågor  som behandlas i skrivelsen\r\när också aktuella under flera  år  framöver,  vilket\r\nmedför  att  skrivelsen  är  ett  viktigt  verktyg i\r\nriksdagens löpande arbete med EU-frågorna.\r\nI  likhet  med  förra  årets  skrivelse  har vissa\r\nbilagor  som fanns i tidigare skrivelser ersatts  av\r\nen  lista  över  Internetadresser.  Liksom  tidigare\r\nanser  nämnden  att  detta  till  största  delen  är\r\nmotiverat. En mängd information kan nu återfinnas på\r\nInternet.   På   GUSP-området  och  på  området  för\r\nrättsliga  och  inrikes   frågor  går  det  att  via\r\nInternet hitta förteckningar över antagna beslut. På\r\ngemenskapspolitikens  område   konstaterade  nämnden\r\ndock  förra  året att det krävs att  en  sökfunktion\r\nutnyttjas och  ansåg  att  -  på  samma  sätt  som i\r\ntidigare  skrivelser  -  en  bilaga  över  viktigare\r\nförordningar,  direktiv  och  beslut  (dvs. bindande\r\nrättsakter)  antagna  under verksamhetsåret,  liksom\r\nuppgift  om grönböcker och  vitböcker  beslutade  av\r\nkommissionen  under året, borde finnas i skrivelsen.\r\nI den nu aktuella  skrivelsen finns dock inga sådana\r\nuppgifter. Ett alternativ  till  sådana  bilagor kan\r\nvara   att   i   stället   hänvisa  till  Europeiska\r\nkommissionens  årliga  allmänna   rapport   om  EU:s\r\nverksamhet  som  kommissionen i enlighet med artikel\r\n212 i EG-fördraget  offentliggör  varje år senast en\r\nmånad före öppnandet av Europaparlamentets  session.\r\nI denna allmänna rapport - som finns tillgänglig  på\r\nInternet  - finns uppgifter om beslut inom ramen för\r\nGUSP och tabeller  med  uppgifter  om rättsakter och\r\ninternationella  avtal.  Likaså finns  uppgifter  om\r\ngrön- och vitböcker utgivna under verksamhetsåret.\r\nEU-nämnden konstaterade  i samband med förra årets\r\nskrivelse att det vore värdefullt  om  uppgifter  om\r\nhur  Sverige röstat  i rådet redovisades inte bara i\r\nden löpande texten utan också samlat på ett ställe i\r\nskrivelsen  så  att riksdagen kan få en komplett och\r\növersiktlig bild av hur regeringen har agerat i EU i\r\ndetta avseende. Någon  sådan  redovisning  kan  dock\r\ninte  återfinnas i årets skrivelse. Det vore således\r\nvärdefullt  om  nästa  års  skrivelse  innehåller en\r\nsamlad redovisning för de fall där Sverige  i  rådet\r\nröstat nej eller avstått från att rösta.\r\nEU-nämnden  har  tidigare  framhållit  att  det  i\r\nskrivelsen bör redovisas i vilka fall som regeringen\r\nhar  mottagit  yttrande  från  fackutskott  till EU-\r\nnämnden  och  hur regeringen agerat eller avser  att\r\nagera med anledning av ett sådant yttrande. Under år\r\n2003  erhöll EU-nämnden  ett  sådant  yttrande  från\r\ntrafikutskottet  (2002/03:TU6y)  angående förslag om\r\ninrättande     av     en    europeisk    nät-    och\r\ninformationssäkerhetsbyrå. EU-nämnden, som vid flera\r\ntillfällen behandlat detta ärende, beslöt den 3 juni\r\n2003 att ansluta sig till  yttrandet  och  överlämna\r\ndet  till  regeringen  för beaktande i den fortsatta\r\nprocessen    beträffande    förslaget.    EU-nämnden\r\nbehandlade också ärendet vid  ytterligare tillfällen\r\ninför slutförhandlingarna. I skrivelsen  nämns  inte\r\natt  regeringen  har  mottagit yttrandet (se avsnitt\r\n35.2).\r\n\r\nDen övergripande utvecklingen i Europeiska\r\nunionen (del 1)\r\n\r\n\r\nI  skrivelsen  redogörs  i   denna   del  bl.a.  för\r\nregeringens   information   till   och  samråd   med\r\nriksdagen.  Av  redogörelsen  framgår,  som  nämnden\r\nockså inledningsvis konstaterat,  att regeringen har\r\nfullgjort sin informationsskyldighet bl.a. genom att\r\növerlämna faktapromemorior om betydelsefulla förslag\r\nfrån kommissionen och att regeringen har samrått med\r\nEU-nämnden  om den svenska ståndpunkten  dels  inför\r\nbeslut  som regeringen  bedömt  som  betydelsefulla,\r\ndels i andra frågor som nämnden bestämt. Vidare sägs\r\natt information  till  fackutskotten om arbetet inom\r\nEU:s olika politikområden  har  lämnats  fortlöpande\r\nunder  året.  Det skriftliga underlag som regeringen\r\növerlämnat  finns,  som  påpekas  i  skrivelsen,  på\r\nriksdagens  webbplats   där   också   kallelser  och\r\nföredragningslistor  till  EU-nämndens  sammanträden\r\nfinns   liksom  stenografiska  uppteckningar    från\r\nnämndens överläggningar med regeringen.\r\n\r\nDärutöver  vill nämnden framhålla att nämnden även\r\nfått   information    om     Sveriges    uppdaterade\r\nkonvergensprogram  samt  att regeringen har  samrått\r\nmed EU-nämnden inför vissa  informella ministermöten\r\n-   förutom   inför   det   s.k.  Gymnichmötet   med\r\nutrikesministrarna, informella  Ekofinmöten  och det\r\ninformella  ministermötet  om  EU:s  regionalpolitik\r\nefter 2006.\r\nRegeringen redovisar vidare i denna  del  (avsnitt\r\n2) resultaten av Europeiska rådets möten under året.\r\nEuropeiska  rådet,  som  inte  är  en institution  i\r\nfördragens  mening,  har  utvecklats  till   ett  av\r\nunionens viktigaste organ. I regeringskonferensen om\r\nett   nytt   konstitutionellt  fördrag  för  EU  har\r\nföreslagits  att  Europeiska  rådet  skall  vara  en\r\ninstitution och  kunna  fatta vissa formella beslut.\r\nDen    i   riksdagsordningen   reglerade    formella\r\nsamrådsskyldigheten gentemot riksdagen gäller beslut\r\nsom    fattas    av    Europeiska    unionens    råd\r\n(ministerrådet),  men enligt av riksdagen fastställd\r\npraxis har regeringen  också  samrått med EU-nämnden\r\ninför  Europeiska  rådets möten.  Eftersom  samrådet\r\ninför  Europeiska  rådets   möten  inte  regleras  i\r\nriksdagsordningen har EU-nämnden  under  året kunnat\r\npåbörja    en   försöksverksamhet   med   offentliga\r\nsammanträden  inför  Europeiska  rådets möten. Detta\r\nhar, sett från EU-nämndens synpunkt,  slagit  väl ut\r\noch  EU-nämnden  har  också  haft  offentligt samråd\r\ninför Europeiska rådets vårmöte 2004.  För  att  det\r\nskall  bli möjligt att helt eller delvis hålla öppna\r\nsammanträden  med  EU-nämnden  inför  ministerrådets\r\nmöten  krävs däremot en ändring av riksdagsordningen\r\nsom   för    närvarande   föreskriver   att   sådana\r\nsammanträden skall  ske inom stängda dörrar. För att\r\nkunna  främja  öppenhet   och   kunskap  beträffande\r\nSveriges  EU-politik skulle EU-nämnden  välkomna  en\r\nsådan ändring i riksdagsordningen.\r\nEU-nämnden har liksom under tidigare år ägnat stor\r\nuppmärksamhet  åt  frågan  om  EU:s  utvidgning. EU-\r\nnämnden har följt processen med folkomröstningar och\r\nratifikationerna   av   anslutningsfördraget    samt\r\nkommissionens     återkommande    översynsrapporter.\r\nFörhandlingarna  med  Bulgarien  och  Rumänien  samt\r\nutvecklingen i Turkiet  har  ägnats  stort intresse.\r\nVidare  har  EU-nämnden  fäst  stor  vikt  vid   den\r\nutvidgade  unionens  förbindelser med grannländerna:\r\nfrågan om \"Ett utvidgat  Europa  -  Nytt  grannskap\"\r\n(Wider   Europe   Neighbourhood).  Denna  fråga  har\r\nbehandlats  ett  flertal   gånger   i   nämnden  och\r\nregeringen  har  också  ansett  frågan angelägen.  I\r\nårsboken har emellertid \"Wider Europe\"  fått  mycket\r\nlitet  utrymme; det nämns bara mycket kortfattat  på\r\nnågra  ställen,   och   ger   inte   någon   närmare\r\ninformation om vad som inryms i detta begrepp.\r\nTillsammans  med  övrig information som lämnats  i\r\nriksdagen  om utvidgningsprocessen  har  regeringens\r\nsamråd med EU-nämnden  inneburit  att  huvuddragen i\r\nanslutningsfördraget,  som  undertecknades   den  16\r\napril  2003,   varit väl kända. Detta har i sin  tur\r\nmöjliggjort  en  snabb   och  positiv  behandling  i\r\nriksdagen  av  propositionen   om   godkännande   av\r\nfördraget.\r\nI  EU-nämndens  besöksutbyte  och övriga kontakter\r\nmed kolleger i andra parlament i medlemsländerna och\r\nanslutningsländerna har utvidgningsfrågorna tidigare\r\nvarit ett dominerande diskussionstema. Under år 2003\r\nhar ökande uppmärksamhet kommit att  ägnas frågor om\r\nförhandlingarna om ett nytt konstitutionellt fördrag\r\noch om hur medlemsstaternas nationella parlament kan\r\narbeta med EU-frågorna. Ofta har diskussionerna rört\r\nsig på ett mycket konkret, praktiskt plan  och gällt\r\nbl.a.  hur man i den svenska riksdagen utformat  ett\r\nsystem för  mandatgivning  till  regeringen  och för\r\nkontroll  och uppföljning av regeringens agerande  i\r\nEU.  Också  frågor  om  den folkliga förankringen av\r\nEU-frågor      liksom      hur     den      framtida\r\nsubsidiaritetskontrollen  som  konventet  föreslagit\r\nskall  kunna utformas är frågor  som  besökare  från\r\nandra    medlemsländers    och    anslutningsländers\r\nparlament ofta ställer.\r\nAndra övergripande  frågor som tas upp i denna del\r\ni  skrivelsen och som EU-nämnden  behandlat  är  det\r\nitalienska  ordförandeskapets  tillväxtinitiativ med\r\nsatsningar  på infrastruktur (avsnitt  2.4).  I  EU-\r\nnämnden har på  detta område framförts synpunkter om\r\natt miljöfrågorna  bör  beaktas  liksom åtgärder för\r\natt  effektivisera  befintlig infrastruktur.  Vidare\r\nnämns i skrivelsen de  allmänna riktlinjerna för den\r\nekonomiska        politiken        samt         EU:s\r\nsysselsättningsstrategi (avsnitt 4, se nedan).\r\nI denna del nämns också den regeringskonferens som\r\nförbereddes  av  det  s.k.  konventet  (avsnitt  6).\r\nRiksdagen  har  nära följt konventsarbetet  genom de\r\nav   riksdagsstyrelsen    utsedda    ledamöterna   i\r\nkonventet.  EU-nämnden  har  följt och följer  detta\r\narbete bl.a. genom en särskild  beredningsgrupp  med\r\nföreträdare    för   alla   riksdagspartier.   Under\r\nEuropeiska rådets  möte  i  december  2003  hade EU-\r\nnämnden  extra  sammanträden  med telefonuppkoppling\r\ntill   förhandlingsdelegationen.    Utrikesministern\r\ninformerade       nämnden       fortlöpande       om\r\nförhandlingsläget.\r\nSom  nämns  i  skrivelsen  är  utgångspunkten  för\r\nregeringens förhandlingsarbete det mandat som givits\r\ngenom   riksdagens   beslut  med  anledning  av  det\r\nsammansatta  konstitutions-   och  utrikesutskottets\r\nbetänkande   om   Europeiska  konventet   och   EU:s\r\nframtidsfrågor  (bet.   2003/04:KUU1).   Som   också\r\nframhålls   i   skrivelsen   kommer   de   fortsatta\r\nkompromisserna  att  behöva förankras hos riksdagens\r\npartier i de former för  samråd  som  gäller.  I det\r\nsammansatta  utskottets  nyss  nämnda betänkande (s.\r\n43)  uttalades i detta sammanhang  följande:  \"Genom\r\nsamrådet   i   EU-nämnden   ges  riksdagen  insyn  i\r\nförhandlingsprocessen och regeringen  skall  där  få\r\naccept  för  de  olika  vägval som kommer att behöva\r\ngöras under förhandlingarna och som ibland kan komma\r\natt innebära avvikelser från  de  utgångspunkter som\r\nriksdagen godkänt.\"\r\n\r\nEU:s förbindelser med omvärlden (del 2)\r\n\r\n\r\nUnder  år  2003 har uppbyggnaden av EU:s  säkerhets-\r\noch försvarspolitik fortsatt på grundval av tidigare\r\nfastlagda principer.  Liksom  under  förra  året har\r\nuppbyggnaden av både militär och civil kapacitet  på\r\nområdet   för   krishantering   stått   i   centrum.\r\nRegeringen har under året samrått med EU-nämnden  om\r\nde  olika  krishanteringsinsatserna som ägt rum. EU-\r\nnämnden har  också  följt utvecklingen i Irak, bl.a.\r\ngenom ett telefonsammanträde inför Europeiska rådets\r\nextrainkallade möte den 17 februari om situationen i\r\nIrak.\r\n\r\nRegeringen har vidare  samrått  med  EU-nämnden om\r\nsina   ställningstaganden   inom   ramen   för   den\r\ngemensamma    utrikes-    och    säkerhetspolitiken.\r\nMinisterrådet,    och    därmed   EU-nämnden,    har\r\nkontinuerligt    följt    utvecklingen    i    Irak,\r\nMellanöstern och på västra  Balkan. Vidare har bl.a.\r\nEU:s  förbindelser  med såväl Ryssland  som  de  nya\r\ngrannarna i öst (Vitryssland, Ukraina och Moldavien)\r\nbehandlats   vid   flera    tillfällen.    En   ofta\r\nåterkommande  fråga  har  varit återuppbyggnaden  av\r\nIrak som har engagerat  EU-nämnden  mycket.  I detta\r\nsammanhang  har i EU-nämnden bl.a. framhållits  FN:s\r\nansvar och att  enskilda  länders  egenintressen bör\r\nmotverkas.\r\nI skrivelsen tas frågor upp om EU:s arbete för att\r\nfrämja  respekten  för mänskliga rättigheter,  bl.a.\r\ndialogmötena med Iran  och  Kina  (avsnitt  7.7).  I\r\ndetta  sammanhang  kan nämnas att EU-nämnden nyligen\r\ndiskuterat  EU:s ståndpunkt  inför  innevarande  års\r\nmöte i FN:s kommission för mänskliga rättigheter och\r\ndärvid uttalat sig för att Sverige bör verka för att\r\nEU tar initiativ  till  en särskild FN-resolution om\r\nIran respektive Kina.\r\nMot  bakgrund  av  Irakkonflikten   har   inom  EU\r\narbetats fram en säkerhetsstrategi för EU som antogs\r\nav Europeiska rådet i Bryssel i december  2003.  EU-\r\nnämnden  har  vid  flera  tillfällen behandlat denna\r\nstrategi,  som  beskrivs  utförligt   i   skrivelsen\r\n(avsnitt  7).  I  nämnden  har  därvid  nämnts bl.a.\r\nbehovet  av  att komplettera strategin med  konkreta\r\naktionsplaner  och  det  angelägna  i  att strategin\r\ntydligt behandlar även andra säkerhetsaspekter än de\r\nrent  militära.  Nämnden  följer  genomförandet   av\r\nsäkerhetsstrategin liksom strategin mot spridning av\r\nmassförstörelsevapen   som   är   en  del  av  detta\r\ngenomförande.\r\nI skrivelsen redogörs kortfattat (avsnitt 7.5) för\r\nbeslutet  att  inrätta  en  europeisk  förmåge-  och\r\nförsvarsmaterielbyrå.    Det    kan   förtjäna   att\r\nuppmärksammas   att   frågor   kring   denna    byrå\r\ndiskuterats     utförligt     i    EU-nämnden    med\r\nstatsministern  (den 19 mars), med  näringsministern\r\n(den  9  maj)  och  med  försvarsministern  vid  två\r\ntillfällen (den 16 maj  och  den  14  november). EU-\r\nnämnden  har  därvid  ställt  sig  tveksam till  ett\r\nnärmare  samarbete  om  försvarsmaterielfrågor   men\r\nvarit   positiv   till  att  byrån  skall  bygga  på\r\nmellanstatlighet och  frivillighet  och  ansett  att\r\ndess  organisation  och  funktion  måste  återspegla\r\ndetta.\r\nKampen mot terrorism tas upp i skrivelsen  i flera\r\navsnitt (avsnitt 5.2, 7.12, 16.1.5, 16.4.3, 34.3.1).\r\nSom  framhålls i skrivelsen spänner denna kamp  över\r\nen mängd områden. EU-nämnden, som har överblick över\r\nalla dessa  områden,  har  behandlat dessa frågor på\r\nsåväl   utrikespolitikens  som   transportpolitikens\r\nområden  och   också   inom  ramen  för  Ekofin  och\r\nrättsliga  och  inrikes frågor.  Frågorna  har  fått\r\nförnyad aktualitet  genom  bombdåden i Madrid den 11\r\nmars 2004.\r\nÄven WTO-frågorna, som nämnden  har diskuterat vid\r\nett  flertal  tillfällen och därvid gett  regeringen\r\naccept för sina  ståndpunkter,  spänner  över  flera\r\nområden, bl.a. jordbruksområdet, tjänstehandeln  och\r\nimmaterialrätten.\r\n\r\nEkonomiska och finansiella frågor (del 3)\r\n\r\n\r\nUnder  denna  rubrik  behandlas  i skrivelsen främst\r\nskattefrågor  och  frågor rörande EU:s  budget.  Det\r\nekonomisk-politiska   samarbetet   och   frågor   om\r\nfinansiella   tjänster   tas  däremot  upp  i  andra\r\navsnitt.\r\n\r\nDe skattefrågor inom EU  som  främst stått i fokus\r\nför  den politiska uppmärksamheten  under  2003  rör\r\nliksom under förra året dels det s.k. skattepaketet,\r\ndels  förslaget   om   ett   direktiv   som   täcker\r\nbeskattningen   av   samtliga  energiprodukter.  EU-\r\nnämnden  har  vid ett flertal  tillfällen  behandlat\r\ndessa förslag som bägge har antagits under året.\r\nDe finansiella  frågorna  behandlas i avsnittet om\r\nfri rörlighet för tjänster och kapital (avsnitt 28).\r\nEn viktig fråga under 2002 var  beslutet  om  en  ny\r\nlagstiftningsprocess,  den s.k. Lamfalussy-modellen,\r\npå   värdepappersområdet.    Under   år   2003   har\r\nkommissionen lagt fram förslag  om  att  förfarandet\r\nskall     tillämpas     även     på     bank-    och\r\nförsäkringsområdet.      EU-nämnden     kommenterade\r\nLamfaluss-modellen i sitt  yttrande över förra årets\r\nskrivelse och konstaterade bl.a. att förfarandet som\r\ninnebär   ett   ökat   inflytande   för   det   s.k.\r\nkommittéväsendet  innebär  en  svårighet  för  såväl\r\nEuropaparlamentet som  för nationella parlament. EU-\r\nnämnden   framhöll   i  det  sammanhanget   att   de\r\nnationella parlamentens  arbete  inför antagandet av\r\nnya rättsakter på EU-nivå i huvudsak inriktar sig på\r\natt styra och granska respektive regerings  agerande\r\ni  ministerrådet,  medan  man av både praktiska  och\r\nandra skäl har svårare att  följa  eller påverka vad\r\nsom sker inom ramen för kommittéväsendet.\r\nSamarbetet  i  fråga  om den ekonomiska  politiken\r\nbehandlas  i  skrivelsen  under   avsnittet  om  den\r\nekonomiska och monetära unionen - EMU  (avsnitt  4).\r\nDet  kan  påpekas  att  frågor  inför  och efter den\r\nsvenska  folkomröstningen den 14 september  2003  om\r\ninförandet  av  euron  är svenska, nationella frågor\r\nsom inte behandlas i EU-nämnden.\r\nVad  gäller  de  allmänna   riktlinjerna  för  den\r\nekonomiska  politiken  har  EU-nämnden   under  året\r\ndiskuterat  och  gett  synpunkter  på  innehållet  i\r\ndessa.  Senast i februari i år godkände nämnden  ett\r\nutkast  till  rådsslutsatser  om  dessa  riktlinjer.\r\nNämnden har bl.a. välkomnat att riktlinjerna nu blir\r\ntreåriga,  och att större vikt kommer att läggas vid\r\nuppföljning.     Beträffande     tillämpningen    av\r\nstabilitets-  och tillväxtpakten har  nämnden  stött\r\nregeringen i frågan  om  underskottsförfarandena mot\r\nFrankrike  och  Tyskland. Härutöver  har  i  nämnden\r\nockså  diskuterats   frågan   om  en  mera  flexibel\r\ntolkning av stabilitetspakten för länder som uppnått\r\nhållbarhet i de offentliga finanserna.\r\n\r\nRättsliga och inrikes frågor (del 4)\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redovisas på detta  område  bl.a.  både\r\ntidigare  beslutade  rättsakter  som  är föremål för\r\nsvenskt genomförande, under året antagna rättsakter,\r\nbeslut  om politiska överenskommelser samt  tidigare\r\noch under  året  framlagda  förslag  som fortfarande\r\nförhandlas. Beträffande rambeslut sker  regelmässigt\r\ndet   svenska  genomförandet  i  två  steg  -  först\r\ngodkännandet  av  själva  beslutet och vid en senare\r\ntidpunkt antagandet av den  eventuella  lagstiftning\r\nsom  krävs för att genomföra rambeslutet i  Sverige.\r\nSom framhölls  i  EU-nämndens  yttrande  över  förra\r\nårets  skrivelse  har  det  i  nämnden,  även om  en\r\nmajoritet har gett stöd åt regeringens ståndpunkter,\r\nsamtidigt uttryckts oro över att konsekvenserna  för\r\ndet  svenska  rättssystemet  av  rambeslut  kan vara\r\nsvåra att överblicka.\r\n\r\nRegeringen  redogör  i flera fall för när besluten\r\nberäknas vara genomförda  i Sverige. Samtidigt skall\r\nframhållas  att  Europeiska rådets  förklaring  från\r\nmars   2004   om  terroristbekämpning   medför   att\r\ntidsmarginalerna    för    genomförandet    avsevärt\r\nminskats  vad  gäller  flera  av  dessa  beslut  som\r\nEuropeiska  rådet  nu  uppmanar medlemsstaterna  att\r\nratificera eller genomföra  senast  under  år  2004.\r\nDetta   gäller   t.ex.   konventionen  om  ömsesidig\r\nrättshjälp i brottmål och  rambeslutet om ömsesidigt\r\nerkännande och verkställighet  av beslut om frysning\r\nav  egendom  som  skall vara ratificerad  respektive\r\ngenomfört senast i december 2004. Vidare skall bl.a.\r\nrambeslutet om penningtvätt, identifiering m.m. vara\r\ngenomfört senast i juni 2004.\r\nI  november  i  samband   med  återupptagandet  av\r\nförhandlingarna    om   rambeslutet    om    olaglig\r\nnarkotikahandel upprepade  EU-nämnden  sitt stöd för\r\natt  även handel med små mängder av narkotika  skall\r\nvara olaglig  och  beläggas med straff samt att alla\r\nmedlemsländerna skall tillämpa reglerna efter att de\r\nantagits.\r\nFrågor om  asyl och  invandring samt fri rörlighet\r\nför personer (avsnitt 17)  har under året behandlats\r\nav  EU-nämnden. EU-nämnden har  ingående  diskuterat\r\nminimidirektiven för familjeåterförening och för när\r\nmedlemsländerna  skall bevilja internationellt skydd\r\n(skyddsgrundsdirektivet).    Nämnden    har   därvid\r\nframhållit   vikten   av   att  en  lägsta  normnivå\r\netableras   i   flykting-   och   asylfrågor   inför\r\nutvidgningen, men att nivån inte får bli hur låg som\r\nhelst.  Beträffande  det  brittiska initiativet  att\r\ninrätta  skyddszoner  för  asylsökande  har  nämnden\r\ninstämt   i   regeringens   kritik.    Vad    gäller\r\ngränskontroller   har  EU-nämnden  tidigare,  liksom\r\nregeringen, varit tveksam  men  välkomnat och ställt\r\nsig  bakom  inrättandet  av en byrå  för  den  yttre\r\nkontrollen       (gränsförvaltningsbyrå)       under\r\nförutsättning att  det  inte  hindrar det nationella\r\nsjälvbestämmandet och att finansieringen  sköts inom\r\nbefintliga  ramar.  Inrättandet  av  denna byrå  har\r\nockså  fått aktualitet efter bombdåden  i  Madrid  i\r\nmars 2004,  och  förordningen  om  denna  byrå skall\r\nenligt  Europeiska rådets förklaring från mars  2004\r\nvara i kraft  den  1 januari  2005, dvs. samma datum\r\nsom nämns i skrivelsen (avsnitt 16.4.4).\r\n\r\nSysselsättning och socialpolitik m.m. (del 5)\r\n\r\n\r\nI  skrivelsen redogörs  för  arbetet  med  den  s.k.\r\nLissabonstrategin        och        de        årliga\r\nsysselsättningsriktlinjerna.      EU-nämnden     har\r\ngivetvis  varit  involverad i detta arbete och också\r\ninformerats  om  den   svenska  handlingsplanen  för\r\nsysselsättning som överlämnats till kommissionen och\r\nrådet i oktober 2003. I samband med att EU-nämnden i\r\nmars ställde sig bakom rådets beslut att inrätta ett\r\nsocialt trepartstoppmöte  för att stärka den sociala\r\ndialogen   förde   nämnden  också   en   principiell\r\ndiskussion om för- och  nackdelar  med  att bjuda in\r\narbetsmarknadens parter att delta i beslutsprocessen\r\npå EU-nivå.\r\n\r\nI övrigt behandlas i sysselsättningsrådet  en  rad\r\nområden  som  också  har  anknytning till frågor som\r\nbehandlas i andra rådskonstellationer.   Det  gäller\r\nbl.a.   Lissabonstrategin,   frågor  om  invandring,\r\nintegration och sysselsättning, tobak, narkotika och\r\nkonsumentfrågor. Detta förhållande  belyser  behovet\r\nav  en  samordnad syn  på de frågor som behandlas  i\r\nEU:s  olika   ministerrådssammansättningar   och   i\r\nEuropeiska rådet.\r\n\r\nKonkurrenskraftsfrågor m.m. (del 6)\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  frågor på en rad olika\r\nområden.     Ambitionen    med    inrättandet     av\r\nkonkurrenskraftsrådet är, som sägs i skrivelsen, att\r\nuppnå en integrering  av  inre marknads-, industri-,\r\nforsknings- och turismfrågor  i syfte att bidra till\r\natt uppnå Lissabonmålen. Liksom på andra områden kan\r\nkonstateras att frågorna har anknytning  till frågor\r\nsom  behandlas  i andra ministerrådskonstellationer,\r\nbl.a.       konsumentfrågor,       läkemedelsfrågor,\r\nforskningsfrågor   inklusive   stamcellsfrågor   och\r\nfrågor  om fri rörlighet för personer. Detta belyser\r\nytterligare  vad som nyss sagts om samordning av EU-\r\nfrågorna.\r\n\r\nBeträffande   förlängningen  av  stödet  till  den\r\neuropeiska varvsindustrin  kan  framhållas  att  EU-\r\nnämnden  i  mars  2004  i  enlighet  med regeringens\r\nståndpunkt   har   avvisat   den   förlängning    av\r\nstödordningen som nämns i skrivelsen.\r\n\r\nJordbruk och fiske (del 8)\r\n\r\n\r\nLiksom   under   2002   har   under   föregående  år\r\nhalvtidsöversynen       av       den      gemensamma\r\njordbrukspolitiken  varit  ett  viktigt   tema   vid\r\njordbruksministerns   samråd   med  EU-nämnden.  EU-\r\nnämnden ställde sig i september bakom förslagen till\r\nrättsakter  vad  gäller  de  olika elementen  i  den\r\ngemensamma      jordbrukspolitiken.       EU-nämnden\r\ndiskuterade  också  i  det sammanhanget reformen  av\r\nmarknadsordningarna för  bomull,  olivolja och tobak\r\noch  välkomnade  en inriktning mot frikopplade  stöd\r\näven inom dessa sektorer  och  att  regeringen avsåg\r\natt  verka  för  en snabb reform av tobaksstödet.  I\r\nmars 2004 har EU-nämnden  gett  regeringen  stöd för\r\natt   acceptera   en  kompromiss  som  innebär  full\r\nfrikoppling  av  tobaksstödet.  Samtidigt  slog  EU-\r\nnämnden  fast  att  Sverige  skulle  deklarera  sitt\r\nprincipiella  motstånd  mot  tobaksstödet  genom  en\r\nröstförklaring till rådets beslut.\r\n\r\nDen  gemensamma   fiskeripolitiken   behandlas   i\r\nskrivelsen   (avsnitt  38).  Bland  annat  sägs  att\r\nviktigt   för  Sverige   är   att   tillämpning   av\r\nförsiktighetsprincipen  och  ekosystemansatsen skall\r\nutgöra grunden för besluten, vilket  innebär   bl.a.\r\nanvändning   av  vetenskapligt  bestämda  biologiska\r\ngränsvärden. I  detta  sammanhang kan nämnas att EU-\r\nnämnden  inför jordbruks-  och  fiskerådets  möte  i\r\noktober  var   enig   om   att   den   vetenskapliga\r\nrådgivningen för fiskeripolitiken behöver förbättras\r\noch att den bör präglas av ökad öppenhet  och  ske i\r\nsamarbete med fiskerinäringen.\r\n\r\nMiljö (del 9)\r\n\r\n\r\nPå     miljöområdet    har    EU-nämnden    särskilt\r\nuppmärksammat  strategin  för hållbar utveckling som\r\nantogs   under  det  svenska  ordförandeskapet   och\r\nmiljödimensionen         i        Lissabonstrategin,\r\nmiljöskadedirektivet   och   kemikalielagstiftningen\r\nsamt uppföljningen av Kyotoprotokollet.  Beträffande\r\nmiljöskadedirektivet anges i skrivelsen att  Sverige\r\nagerade  aktivt  i  förhandlingarna  för  ett större\r\nansvarstagande  hos  verksamhetsutövarna. EU-nämnden\r\nhade  inför den politiska  överenskommelsen  i  juni\r\nframhållit  bl.a.  att  Sverige skulle ställa sådana\r\nkrav  och  att  möjligheten   till   undantag  måste\r\nbegränsas    för    att    direktivet    skall   bli\r\nverkningsfullt.  I  EU-nämnden  har  också  ingående\r\ndiskuterats  förhandlingarna  om förslaget till  ett\r\ndirektiv   om  sammanlänkning  av  Kyotoprotokollets\r\nflexibla  mekanismer.   I   nämnden   har   i  detta\r\nsammanhang   framkommit  synpunkten  att  direktivet\r\nkunde innebära  en risk för att nationella åtaganden\r\nom utsläppsminskningar blir svårare att uppfylla.\r\n\r\n\r\nEU:s institutioner m.m. (del 11)\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt redogörs  bl.a. för institutionernas\r\noch  olika organs verksamhet,  öppenhet  och  insyn,\r\npersonalpolitik  i  EU:s  institutioner samt svenska\r\nspråket  och regelförenkling.  Vidare  redogörs  för\r\ns.k. överträdelseärenden.\r\n\r\nNär  det   gäller   rådets  arbetsformer  anges  i\r\nskrivelsen att rådet inför utvidgningen har beslutat\r\natt införliva en uppförandekod  i sin arbetsordning.\r\nI  skrivelsen sägs att regeringen  välkomnar  rådets\r\nuppförandekod,  men  någon  beskrivning av vad denna\r\nuppförandekod innebär lämnas  inte.  Nämnas  kan att\r\nordföranden   i   Folketingets   EU-udvalg   nyligen\r\nuppmärksammat   ett   antal   tjänstemän   i   olika\r\nnationella parlament och i Europaparlamentet på  att\r\nEU-udvalget diskuterat denna uppförandekod. Särskilt\r\nhar EU-udvalget uppmärksammat bestämmelsen att ingen\r\nfråga skall placeras på rådets dagordning enbart för\r\npresentation    från    kommissionens    eller    en\r\nmedlemsstats   sida,   om  inte  en  debatt  om  nya\r\nväsentliga    initiativ   planeras.    Den    danske\r\nutrikesministern   har   lovat   att  förbereda  ett\r\nförklarande  papper  om  konsekvenserna  av  de  nya\r\nbestämmelserna,   särskilt  med   hänsyn   till   de\r\nnationella parlamentens förhållanden.\r\nI  sitt  yttrande  över   förra   årets  skrivelse\r\nvälkomnade  EU-nämnden  det ökade samarbetet  mellan\r\nordförandeskapen liksom införandet  av operativa och\r\nstrategiska  arbetsprogram.  EU-nämnden  framhöll  i\r\nyttrandet    att    sådana    arbetsprogram    också\r\nunderlättar för nationella  parlament  att följa och\r\nfå  inflytande i EU-arbetet. Nämnden framhöll  också\r\ndet  angelägna   i   att  regeringen  för  riksdagen\r\nredovisar och samråder  om  utformningen  av  sådana\r\nprogram.    Vidare   redovisade   EU-nämnden   vissa\r\nsvårigheter  förknippade  med  reformen  om  de  nya\r\nrådssammansättningarna. Denna reform har medfört att\r\nett  stort  antal   frågor  av  skiftande  slag  som\r\nsorterar  under  ett  antal  olika  departement  och\r\nstatsråd  behandlas  på  ett   och  samma  rådsmöte.\r\nNämnden  framhöll  i  det sammanhanget  att  det  är\r\nangeläget att det statsråd  som  svarar för aktuella\r\nsakfrågor också närvarar vid nämndens  sammanträden.\r\nNämnden  kunde  dessutom konstatera att rådsreformen\r\ninte   medfört  någon   förändring   i   övrigt   av\r\nberedningen   av   rådets  möten  med  t.ex.  längre\r\ntidsfrister  för  beredningen  av  frågorna,  vilket\r\ninneburit svårigheter för nationella parlamentariker\r\natt hinna sätta sig in i frågorna. Någon förbättring\r\nhärvidlag har inte skett under 2003.\r\nNär  det gäller beredningen  i  EU-nämnden  av  de\r\nfrågor som  skall  beslutas  av  ministerrådet  vill\r\nnämnden framhålla vikten av att relevanta skriftliga\r\nunderlag   i   form   av  utkast  på  svenska  finns\r\ntillgängliga inför EU-nämndens  sammanträden  så att\r\nsamrådet kan ske på ett meningsfullt sätt.\r\nI  avsnittet  om  Europaparlamentet  tas frågan om\r\nförslaget  till  ledamotsstadga upp. Här kan  nämnas\r\natt en majoritet i EU-nämnden i januari i år ställde\r\nsig  bakom  regeringens   ståndpunkt   att  välkomna\r\nEuropaparlamentets  kompromissförslag  med  undantag\r\nav den föreslagna arvodesnivån som en enig EU-nämnd,\r\nliksom  regeringen,  ansåg  vara  alltför  hög.  För\r\nförslaget till ledamotsstadga  fanns  inte nödvändig\r\nkvalificerad majoritet varför förslaget  inte  kunde\r\nantas vid rådsmötet.\r\nBeträffande   öppenheten   och   insynen  kan  det\r\nkonstateras att alltfler handlingar i rådsstrukturen\r\nblir tillgängliga inte minst på Internet. Vad gäller\r\nöppenhetsartikeln  i  ministerrådets  arbetsordning,\r\nanser  EU-nämnden  liksom  tidigare  att  denna  bör\r\nutvidgas till att i princip omfatta inte bara rådets\r\nlagstiftande  arbete  och vissa debatter utan  också\r\nrådets verksamhet i övrigt.\r\nAngelägna    frågor   är   också    arbetet    med\r\nregelförbättring och svenska språkets ställning. EU-\r\nnämnden vill, i  likhet med vad som sagts i tidigare\r\nyttranden, återigen  framhålla att översättning till\r\nsvenska   av  dokument  bör   föreligga   redan   då\r\nministerrådet  avses  fatta  någon form av politiskt\r\nbeslut i ärendet.\r\nEU-nämnden värnar starkt om  det  svenska språkets\r\nställning inom ramen för arbetet i EU, också när det\r\ngäller  tolkning.  Rådet  har  nu,  när  det  gäller\r\ntolkning,  inom  ramen  för stora delar av det  egna\r\narbetet,  beslutat  om  en  regim   som   bör  kunna\r\ntillfredsställa rimligt ställda krav på kvalitet och\r\ntillgänglighet    för   samtliga   språk.   En   del\r\nrationaliseringar och  besparingar har kunnat göras,\r\nbl.a. med systemet Request  and  Pay  för tolkning i\r\nvissa sammanhang. Samtidigt bibehålls full  tolkning\r\npå   politisk   nivå,   vilket  är  väsentligt  från\r\ndemokratisk synpunkt. Även  riksdagen och EU-nämnden\r\narbetar inom sina områden för  det  svenska språkets\r\nställning. Riksdagens ordförandekonferens  fattade i\r\nslutet  av år 2003 beslut om språkstöd för ledamöter\r\ni  samband   med   officiella   resor   och   besök.\r\nHuvudprincipen  är  att  ingen  ledamot skall behöva\r\nkänna sig i underläge på grund av  språkproblem. Det\r\ninnebär att någon form av språkligt  stöd,  anpassat\r\ntill  behoven  i  varje  enskilt  fall, alltid skall\r\nfinnas  om någon ledamot anger behov  av  detta.  På\r\ninternationell  politisk  nivå,  t.ex. i samband med\r\nCOSAC-möten (Conferénce des organes spécialisés dans\r\nles  affaires  communautaires,  Konferensen  för  de\r\nsärskilda  organen  för EU-frågor),  skall  tolkning\r\nalltid  finnas.  En  förfrågan  från  det  irländska\r\nordförandeskapet för COSAC  om  minskad  tolkservice\r\ninkom  under  året. I sitt svar, där förslaget  inte\r\naccepterades, underströk  nämndens  förra ordförande\r\nsärskilt att full tolkningstjänst är  nödvändig, bl.\r\na.  för  att  ingen  ledamot skall behöva känna  sig\r\nhandikappad på grund av  bristande språkförståelse i\r\ninternationella sammanhang.\r\n\r\nI      skrivelsen      redovisas     också      s.k.\r\növerträdelseärenden och  mål av svenskt intresse vid\r\nEG-domstolen  och  EG:s förstainstansrätt  under  år\r\n2003. EU-nämnden vill  här,  liksom  i  anledning av\r\nförra  årets  skrivelse,  framföra  att det vore  av\r\nintresse  att  som  en jämförelse få information  om\r\nantalet  överträdelseärenden   och   fällande  domar\r\nbeträffande    övriga   medlemsländer.   Beträffande\r\nfällande  domar  mot   Sverige   (inklusive  mål  om\r\nförhandsavgöranden) skulle det också vara värdefullt\r\nmed   en   redogörelse   i   skrivelsen  för   vilka\r\nkonsekvenser sådana domar har  fått, t.ex. i form av\r\nförslag till ändring av nationell lagstiftning.\r\n\r\nStockholm den 14 april 2004\r\n\r\nPå EU-nämndens vägnar\r\n\r\n\r\nTommy Waidelich\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Tommy\r\nWaidelich (s), Carl B Hamilton (fp),  Sonia Karlsson\r\n(s),  Göran  Lennmarker (m), Joe Frans (s),  Hillevi\r\nLarsson (s), Mats  Odell  (kd),  Per  Rosengren (v),\r\nKarin Granbom (fp), Margareta Andersson (c), Lennart\r\nHedquist   (m),   Kenneth  G  Forslund  (s),  Anders\r\nKarlsson (s), Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Sylvia\r\nLindgren (s), Majléne Westerlund  Panke  (s), Gustav\r\nFridolin (mp).\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Europeiska rådet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U208 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utvidgningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K419 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ekonomiskt samarbete och ekonomisk politik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U18 yrkandena 6 och 12 och 2003/04:U19 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B5CF0CDA-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "139",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B5CF0CDA-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Konventet och regeringskonferensen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K206, 2002/03:K238 yrkandena 1-3, 2002/03:K288 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi289 yrkande 1, 2002/03:U323 yrkande 17, 2002/03:U324 yrkandena 3-5, 2002/03:U326 yrkandena 13, 14, 17, 19, 20 och 23, 2003/04:K209, 2003/04:U18 yrkande 1, 2003/04:U19 yrkande 4 och 2003/04:U211 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Folkomröstning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B5CF0CDC-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "3",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "273",
                    "43",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B5CF0CDC-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Europeiska unionens förbindelser med omvärlden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U206 yrkandena 1-3 och 5, 2002/03:U228 yrkande 4, 2002/03:U245 yrkande 3, 2002/03:U277 yrkande 2, 2002/03:U280 yrkandena 2, 3, 8, 9, 11, 13 och 14, 2002/03:U299 yrkandena 4-7, 2002/03:U326 yrkande 3, 2002/03:Fö261 yrkande 6, 2003/04:K419 yrkande 8, 2003/04:U14 yrkande 10, 2003/04:U17 yrkande 7, 2003/04:U18 yrkande 3, 2003/04:U19 yrkandena 5, 8 och 10, 2003/04:U203 yrkandena 3, 5, 12 och 13, 2003/04:U208 yrkandena 2-5, 2003/04:U211 yrkande 4, 2003/04:U256 yrkande 3, 2003/04:U259 yrkande 6, 2003/04:U282 yrkandena 4 och 21, 2003/04:U289 yrkande 3, 2003/04:U292 yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:U325 yrkande 3, 2003/04:U329 yrkande 4, 2003/04:U340 yrkande 1, 2003/04:U342 yrkande 1, 2003/04:U348 yrkande 30, 2003/04:U350 yrkandena 6 och 7 och 2003/04:Fö242 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B5CF0CDD-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "47",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "44",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "39",
                    "111",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B5CF0CDD-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ökade internationella åtaganden och svenska försvarsmakten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U256 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "EU:s bilaterala relationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U231 yrkande 9, 2002/03:U281 yrkande 7, 2002/03:U295 yrkande 4, 2002/03:U322 yrkande 14, 2003/04:U248 yrkande 3 och 2003/04:U339 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Wider Europe",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 5, 2003/04:U19 yrkandena 2 och 7, 2003/04:U220 yrkandena 7 och 8, 2003/04:U249 yrkandena 2 och 3, 2003/04:U329 yrkande 6 och 2003/04:U342 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Turkiet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U19 yrkande 1 och 2003/04:U286 yrkandena 1 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Irak",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B5CF0D9A-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "193",
                    "121",
                    "2",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B5CF0D9A-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Den gemensamma handelspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U18 yrkande 2, 2003/04:U19 yrkande 6, 2003/04:U348 yrkande 28 och 2003/04:U351 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Sysselsättning och socialpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U18 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Arbetstidsdirektivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Tjänstedirektivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U19 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "fri abort",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U235 yrkande 2 och 2003/04:U276 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Jordbruk, fiske och miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 17, 2002/03:U326 yrkande 10, 2002/03:MJ428 yrkande 50 och 2003/04:U18 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "B5CF0DA0-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "8",
                    "0",
                    "5",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "291",
                    "19",
                    "5",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B5CF0DA0-99D6-11D8-AF64-0004755038F6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Konsumentpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:U18 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Människohandel och narkotikafrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U18 yrkandena 8 och 9 och 2003/04:U339 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten inom den Europeiska unionen under 2003",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:60 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ekonomiskt samarbete och ekonomisk politik",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Konventet och regeringskonferensen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Konventet och regeringskonferensen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Folkomröstning",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Europeiska unionens förbindelser med omvärlden",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Europeiska unionens förbindelser med omvärlden",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Europeiska unionens förbindelser med omvärlden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ökade internationella åtaganden och svenska försvarsmakten",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "EU:s bilaterala relationer",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Wider Europe",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Wider Europe",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Wider Europe",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Irak",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Den gemensamma handelspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Sysselsättning och socialpolitik",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Arbetstidsdirektivet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Tjänstedirektivet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Jordbruk, fiske och miljö",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Jordbruk, fiske och miljö",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "YTT",
          "namn": "Yttranden inkomna",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "2",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 13:24:14"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om verksamheten inom Europeiska unionen under 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.",
          "dok_id": "GR01UU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Verksamheten i EU under 2003 (UU10)",
          "dok_id": "GR01UU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 13:24:14"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om verksamheten inom Europeiska unionen under 2003. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01UU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Verksamheten i EU under 2003 (UU10)",
          "dok_id": "GR01UU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_10.docx",
          "filstorlek": "284182",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8A9FB8F8-B293-42CE-81B1-69AA54FE50FF"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uu_10.pdf",
          "filstorlek": "1089228",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_uu_10",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CBBAD12E-67F5-4727-A303-F61F612F54F9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi289 EMU - ett historiskt vägval",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi289",
          "ref_dok_titel": "EMU - ett historiskt vägval",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö261 En försvarspolitik för det tjugonde århundradet ",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö261",
          "ref_dok_titel": "En försvarspolitik för det tjugonde århundradet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K206 EU:s detaljreglering",
          "ref_dok_id": "GQ02K206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K206",
          "ref_dok_titel": "EU:s detaljreglering",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K238 Samarbetet inom Europeiska unionen",
          "ref_dok_id": "GQ02K238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K238",
          "ref_dok_titel": "Samarbetet inom Europeiska unionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K288 EU:s framtid",
          "ref_dok_id": "GQ02K288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K288",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U206 Terrorism",
          "ref_dok_id": "GQ02U206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U206",
          "ref_dok_titel": "Terrorism",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U228 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U228",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U231 Israel - Palestina",
          "ref_dok_id": "GQ02U231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U231",
          "ref_dok_titel": "Israel - Palestina",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U235 Fri abort ",
          "ref_dok_id": "GQ02U235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U235",
          "ref_dok_titel": "Fri abort ",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U245 Palestinafrågan",
          "ref_dok_id": "GQ02U245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U245",
          "ref_dok_titel": "Palestinafrågan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U277 USA:s utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02U277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U277",
          "ref_dok_titel": "USA:s utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U280 Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02U280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U280",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U281 EU:s grannar i Central- och Östeuropa",
          "ref_dok_id": "GQ02U281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U281",
          "ref_dok_titel": "EU:s grannar i Central- och Östeuropa",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U295 Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_id": "GQ02U295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U295",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U299 EU:s krishantering",
          "ref_dok_id": "GQ02U299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U299",
          "ref_dok_titel": "EU:s krishantering",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U322",
          "ref_dok_titel": "Sverige i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U326 Ett EU för framtiden",
          "ref_dok_id": "GQ02U326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U326",
          "ref_dok_titel": "Ett EU för framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö242 Svensk terrorskyddskommission",
          "ref_dok_id": "GR02Fö242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö242",
          "ref_dok_titel": "Svensk terrorskyddskommission",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K209 EU:s detaljreglering",
          "ref_dok_id": "GR02K209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K209",
          "ref_dok_titel": "EU:s detaljreglering",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U14 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U17 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U18 med anledning av skr. 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_id": "GR02U18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U19 med anledning av skr. 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_id": "GR02U19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U203 Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning",
          "ref_dok_id": "GR02U203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U203",
          "ref_dok_titel": "Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U208 Svenskt Natomedlemskap",
          "ref_dok_id": "GR02U208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U208",
          "ref_dok_titel": "Svenskt Natomedlemskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U211 Sveriges roll i EU och i världen",
          "ref_dok_id": "GR02U211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U211",
          "ref_dok_titel": "Sveriges roll i EU och i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U220 Demokratiseringen i Vitryssland, Ukraina och Moldavien",
          "ref_dok_id": "GR02U220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U220",
          "ref_dok_titel": "Demokratiseringen i Vitryssland, Ukraina och Moldavien",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U248 Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_id": "GR02U248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U248",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U249 Östersjöområdet",
          "ref_dok_id": "GR02U249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U249",
          "ref_dok_titel": "Östersjöområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U256 Svensk säkerhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U256",
          "ref_dok_titel": "Svensk säkerhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U259 Palestina",
          "ref_dok_id": "GR02U259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U259",
          "ref_dok_titel": "Palestina",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U276 Rätten till abort i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GR02U276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U276",
          "ref_dok_titel": "Rätten till abort i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U282 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02U282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U282",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U286 Turkiets väg in i EU",
          "ref_dok_id": "GR02U286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U286",
          "ref_dok_titel": "Turkiets väg in i EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U289 Utveckling mot frihet, fred och demokrati i Mellanöstern",
          "ref_dok_id": "GR02U289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U289",
          "ref_dok_titel": "Utveckling mot frihet, fred och demokrati i Mellanöstern",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U292 Reformerad FN-stadga",
          "ref_dok_id": "GR02U292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U292",
          "ref_dok_titel": "Reformerad FN-stadga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U325 Mänskliga rättigheter i arabvärlden",
          "ref_dok_id": "GR02U325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U325",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter i arabvärlden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U329 Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U329",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U339 EU:s nya medlemsländer och grannar",
          "ref_dok_id": "GR02U339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U339",
          "ref_dok_titel": "EU:s nya medlemsländer och grannar",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U340 Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_id": "GR02U340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U340",
          "ref_dok_titel": "Mellanösternkonflikten",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U342 Nordiskt samarbete",
          "ref_dok_id": "GR02U342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U342",
          "ref_dok_titel": "Nordiskt samarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U348 Global utveckling, solidaritet och förvaltarskap, utgiftsområde 7",
          "ref_dok_id": "GR02U348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U348",
          "ref_dok_titel": "Global utveckling, solidaritet och förvaltarskap, utgiftsområde 7",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U350 Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02U350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U350",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U351 Global handel",
          "ref_dok_id": "GR02U351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U351",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_id": "GR0360",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "60",
          "ref_dok_titel": "Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-05",
          "ref_dok_id": "GR09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2004-05-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-05",
          "ref_dok_id": "GR09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2004-05-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:206",
          "ref_dok_id": "GR0K206",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "206",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:206",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}