{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229276",
      "dok_id": "GR01UFÖU2",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UFÖU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UFÖU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UFÖU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:45",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:50",
      "titel": "Fortsatt svenskt  deltagande  i  en internationellsäkerhetsstyrka i Afghanistan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UFÖU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UFÖU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UFÖU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UFÖU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UFÖU2</div><h1>Fortsatt svenskt  deltagande  i  en internationellsäkerhetsstyrka i Afghanistan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nDet   sammansatta   utrikes-  och  försvarsutskottet\r\nbehandlar i detta betänkande regeringens proposition\r\n2003/04:71   Fortsatt  svenskt   deltagande   i   en\r\ninternationell   säkerhetsstyrka  i  Afghanistan,  i\r\nvilken föreslås att riksdagen beslutar att bemyndiga\r\nregeringen att ställa  en väpnad styrka om högst 150\r\npersoner till den internationella  säkerhetsstyrkans\r\n(ISAF)  förfogande under förutsättning  att  Förenta\r\nnationernas  säkerhetsråd  ger  fortsatt  mandat för\r\nstyrkan.\r\nI  betänkandet  understryker  utskottet  att   den\r\ninternationella  säkerhetsstyrkan  finns på plats på\r\ngrundval   av   mandat   från   FN:s   säkerhetsråd.\r\nSäkerhetsläget  i  Afghanistan måste förbättras  för\r\natt långsiktig stabilitet och utveckling skall kunna\r\nskapas.\r\nUtskottet  konstaterar  att  FN:s  säkerhetsråd  i\r\nresolution 1510  av den 13 oktober 2003 beslutat att\r\nutöka ISAF:s geografiska  mandat  för att möjliggöra\r\nen   successiv  etablering  av  den  internationella\r\nsäkerhetsstyrkan  även  utanför  Kabul.  Syftet  med\r\nutvidgningen  är  fortsatt att skapa säkerhet för de\r\nafghanska  myndigheterna   samt  för  FN  och  övrig\r\ninternationell personal verksam  inom återuppbyggnad\r\noch   humanitär   verksamhet,  samt  att   därutöver\r\nmöjliggöra  stöd till  exempelvis  valprocessen  och\r\nreformerna av  den afghanska säkerhetssektorn. Detta\r\nskall  ske  genom   avväpning,   demobilisering  och\r\nåterintegrering av milisförband och  genom att hävda\r\ncentralregeringens auktoritet.\r\nUtskottet  föreslår  att  regeringen  ställer   en\r\nsvensk  väpnad  styrka  om  högst  150 personer till\r\nförfogande   som   ett   svenskt  bidrag  till   den\r\ninternationella   säkerhetsstyrkan   i   Afghanistan\r\n(ISAF)   under   förutsättning    att    det    även\r\nfortsättningsvis  finns  ett  giltigt mandat för den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan  enligt  beslut  av\r\nFörenta  nationernas  säkerhetsråd. Därmed avstyrker\r\nutskottet en motion som avlämnats i ärendet.\r\nTill betänkandet har fogats en reservation och två\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nRiksdagen bifaller proposition 2003/04:71 och medger\r\natt regeringen ställer en väpnad styrka om högst 150\r\npersoner till förfogande som ett svenskt bidrag till\r\nden internationella säkerhetsstyrkan  i  Afghanistan\r\n(ISAF)    under    förutsättning    att   det   även\r\nfortsättningsvis  finns ett giltigt mandat  för  den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan  enligt  beslut  av\r\nFörenta   nationernas  säkerhetsråd.  Därmed  avslår\r\nriksdagen motion 2003/04:U25.\r\nReservation (v)\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå  sammansatta   utrikes-   och  försvarsutskottets\r\nvägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Urban\r\nAhlin  (s),  Tone  Tingsgård (s), Ewa Björling  (m),\r\nBerndt  Ekholm  (s), Rosita  Runegrund  (kd),  Alice\r\nÅström (v), Carina  Hägg  (s),  Ola  Rask (s), Allan\r\nWidman  (fp),  Birgitta  Ahlqvist  (s),  Nils  Oskar\r\nNilsson   (m),   Lotta   N   Hedström  (mp),  Berndt\r\nSköldestig  (s),  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö  (m),\r\nBirgitta Ohlsson (fp), Kenneth  G  Forslund  (s) och\r\nClaes Västerteg (c).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUFöU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nEfter  att Bonnkonferensen om Afghanistans politiska\r\nframtid  i  slutet  av 2001 enats om att anmoda FN:s\r\nsäkerhetsråd att överväga  en snabb insats av en FN-\r\nauktoriserad styrka antog säkerhetsrådet  resolution\r\n1386  med  denna  innebörd.  Detta  ägde rum den  20\r\ndecember  2001. Därigenom gavs ett bemyndigande  att\r\nupprätta    en     internationell    säkerhetsstyrka\r\n(International  Security   Assistance  Force,  ISAF)\r\nunder sex månader, dvs. till  och  med  den  20 juni\r\n2002,   med   uppgift   att   bistå   den  afghanska\r\ninterimsmyndigheten med att upprätthålla  säkerheten\r\ni  Kabul  med  omgivningar. I resolutionen uppmanade\r\nFN:s  säkerhetsråd  medlemsstaterna  att  bidra  med\r\npersonal,  utrustning  och  andra  resurser till den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan.\r\n\r\nEndast en dryg vecka efter det att FN-resolutionen\r\nantagits,   den   28   december   2001,  överlämnade\r\nregeringen  propositionen  Svenskt deltagande  i  en\r\nmultinationell säkerhetsstyrka  i Afghanistan (prop.\r\n2001/02:60) till riksdagen.\r\nRiksdagen  beslutade  den  18 januari  2002  (bet.\r\n2001/02:UFöU2,  rskr.  2001/02:140)   att  bemyndiga\r\nregeringen att ställa en väpnad styrka  om  högst 45\r\npersoner till förfogande under högst sex månader som\r\nett  svenskt bidrag till en multinationell styrka  i\r\nAfghanistan   på  grundval  av  mandatet  från  FN:s\r\nsäkerhetsråd.\r\nDärefter  har   det   svenska  bidraget  till  den\r\ninternationella  säkerhetsstyrkan   i   Afghanistan,\r\nISAF,   förlängts   vid   flera   tillfällen  (prop.\r\n2001/02:179,  bet. 2001/02:UFöU3, rskr.  323,  prop.\r\n2002/03:21,  bet.   2002/03:UFöU1,  rskr.  71,  bet.\r\n2003/04:UU8,   rskr.   190).   Riksdagsbesluten   om\r\nförlängning har föranletts  av att FN:s säkerhetsråd\r\nbeslutat om resolutioner som för sex respektive tolv\r\nmånader i taget givit mandat  för en fortsättning av\r\nden internationella styrkans närvaro.\r\nEnligt  det  sistnämnda  riksdagsbeslutet,  vilket\r\nfattades  den  11  december  2003   på  grundval  av\r\nbetänkande UU8, bemyndigades regeringen att fortsatt\r\nställa  en  väpnad styrka om högst 45 personer  till\r\nförfogande som  ett  svenskt bidrag till ISAF t.o.m.\r\nden 25 februari 2004.  I betänkande UU8 konstaterade\r\nutrikesutskottet  att  FN:s  säkerhetsråd  enhälligt\r\nhade antagit resolution  1510 (2003) om ett fortsatt\r\noch  utvidgat  mandat  för  ISAF.   Vidare  noterade\r\nutskottet    dels    att   beredning   pågick   inom\r\nRegeringskansliet och Försvarsmakten om vilka former\r\noch uppgifter som skulle  kunna bli aktuella på sikt\r\nför ett svenskt militärt engagemang för säkerheten i\r\nAfghanistan, dels att regeringen  kunde få anledning\r\natt återkomma till riksdagen i frågan.\r\nI  den  nu  aktuella  propositionen,   2003/04:71,\r\nvilken  beslutades av regeringen den 15 april  2004,\r\nföreslås att riksdagen medger att regeringen ställer\r\nen väpnad  styrka  bestående  av  högst 150 personer\r\ntill förfogande för deltagande inom  ramen  för  den\r\ninternationella   säkerhetsstyrkan   i   Afghanistan\r\n(ISAF).    Regeringen    bedömer    att   riksdagens\r\nbemyndigande  för  insatsen i Afghanistan  nu  borde\r\nkunna   lämnas   utan  begränsning   i   tiden.   En\r\nförutsättning för bemyndigandets fortsatta giltighet\r\när att det även fortsättningsvis  finns  ett giltigt\r\nmandat  för  den  aktuella styrkan enligt beslut  av\r\nFN:s säkerhetsråd.\r\nInför de församlade utrikes- och försvarsutskotten\r\nhar en föredragning  ägt  rum  den  4  maj  2004 med\r\ndeltagande        av        representanter       för\r\nUtrikesdepartementet,   Försvarsdepartementet    och\r\nFörsvarsmakten. Vid föredragningen redovisades bl.a.\r\ninnehållet i resolution 1510 från FN:s säkerhetsråd,\r\nsäkerhetsläget  i  olika  delar  av Afghanistan samt\r\nutformningen  av  befintlig och planerad  verksamhet\r\nmed  s.k.  PRT-enheter   (Provincial  Reconstruction\r\nTeams,  ung.  regionala  enheter  för  säkerhet  och\r\nåteruppbyggnad)  och utformningen  av  övrig  svensk\r\nväpnad   insats   i  Mazar-e-Sharif-området   liksom\r\nhotbilden i regionen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSverige   har   deltagit   i   den   internationella\r\nsäkerhetsstyrkan i Afghanistan sedan den etablerades\r\nvid årsskiftet 2001/02.  De  svenska bidragen bestod\r\ninledningsvis  av  en  underrättelseenhet   och   av\r\nspaningsförband.  Under  perioden  mellan  september\r\n2002  och  februari  2004  har  det svenska bidraget\r\nfrämst bestått av enheter för civilmilitär samverkan\r\n(CIMIC)   samt   av   stabsofficerare  inom   ISAF:s\r\nhögkvarter och av samverkansofficerare mellan ISAF:s\r\nhögkvarter och Kabuls garnison.\r\n\r\nI  dagsläget  omfattar   ISAF-styrkan   ca   6 400\r\npersoner från 34 länder, varav 21 är EU-stater.\r\nStorbritannien hade inledningsvis ansvaret för att\r\nleda  den internationella säkerhetsstyrkan. Därefter\r\nhar i tur  och  ordning  Turkiet,  Nederländerna och\r\nTyskland ansvarat för styrkan innan  Nato  tog  över\r\nledningen  i  augusti  2003. Ett av huvudskälen till\r\ndetta var enligt Utrikesdepartementet  att  insatsen\r\nvuxit i omfattning, vilket medförde svårigheter  för\r\nett  enskilt land att svara för ledningen liksom att\r\nproblem  med  kontinuitet och överblick kunde uppstå\r\nom  ledningsansvaret   skulle   växla  mellan  olika\r\nländer.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI propositionen redogör regeringen  för  den senaste\r\nutvecklingen    i    Afghanistan,   den   humanitära\r\nsituationen och det svenska  engagemanget  i landet.\r\nDen  internationella  säkerhetsstyrkan i Afghanistan\r\nsamt  nuvarande och planerat  svenskt  deltagande  i\r\ndenna  styrka   beskrivs.  Regeringen  föreslår  att\r\nriksdagen medger  att  regeringen  ställer en väpnad\r\nstyrka   bestående   av  högst  150  personer   till\r\nförfogande  för  deltagande   inom   ramen  för  den\r\ninternationella   säkerhetsstyrkan   i   Afghanistan\r\n(ISAF)    under    förutsättning    att   det   även\r\nfortsättningsvis  finns ett giltigt mandat  för  den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan  enligt  beslut  av\r\nFörenta nationernas säkerhetsråd.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nDen senaste utvecklingen i Afghanistan\r\n\r\nRegeringen  redovisar  i  propositionen  den senaste\r\nutvecklingen   i  Afghanistan.  En  ny  konstitution\r\nantogs  den  4  januari  2004  och  de  demokratiska\r\npresident-    och    parlamentsval     som    enligt\r\nBonnöverenskommelsens tidtabell skulle hållas i juni\r\n2004  har  skjutits  upp  till  september 2004.  Den\r\nafghanska   övergångsregeringen  och   FN:s   civila\r\nmission  i  Afghanistan,   UNAMA   (United   Nations\r\nAssistance   Mission   in  Afghanistan),  har  genom\r\narbetet i en valkommission  viktiga  funktioner  när\r\ndet gäller att tillse att valen blir så rättvisa och\r\nsäkra som möjligt.\r\n\r\nFlyktingproblemen  är  fortfarande  stora. Även om\r\nden  tidigare talibanregimens organiserade  förtryck\r\nhar upphört  är  situationen  i  fråga  om mänskliga\r\nrättigheter  fortsatt dålig och kvinnor och  flickor\r\när  särskilt  utsatta.  I  propositionen  anges  att\r\nsäkerhetssituationen  under  det  senaste  året  har\r\nförsämrats  markant  i de södra och norra delarna av\r\nlandet liksom i Kabul.  Attackerna från islamistiska\r\ngrupperingar som är fientligt  inställda mot den nya\r\nregimen   inriktas   på   civil   FN-personal    och\r\nföreträdare   för   olika  hjälporganisationer.  Den\r\nafghanska regeringen  har  betydande svårigheter med\r\natt nå inflytande i landets  olika regioner, och det\r\nråder   akut   brist   på   fungerande    offentliga\r\ninstitutioner  i provinser och distrikt, inte  minst\r\nnär det gäller närvaron  av  myndigheter, vilket har\r\nbetydelse för säkerhetssituationen.\r\nUtvecklingen  i  Afghanistan  är   svårbedömd  och\r\nosäker  även  på  kort  sikt.  Enligt  propositionen\r\nkännetecknas  situationen  där  för  närvarande   av\r\npolitisk  instabilitet,  starka centrifugala krafter\r\noch   en   omfattande  kriminalitet.   De   närmaste\r\nmånaderna,  inför   och   under  valen,  torde  vara\r\navgörande  för  utvecklingen   framöver.  De  flesta\r\nbedömare   uppges   vara  eniga  om  att   en   bred\r\ninternationell militär och civil närvaro är det enda\r\nsom   i   nuläget   kan   erbjuda    en   förbättrad\r\nsäkerhetssituation  och  möjliggöra  rättvisa   val.\r\nUNAMA  (på  den  civila  sidan)  och  ISAF  (på  den\r\nmilitära  sidan)  har  därför viktiga funktioner när\r\ndet  gäller  att  säkerställa   och  koordinera  det\r\ninternationella stödet.\r\n\r\nVissa internationella insatser i Afghanistan\r\noch syftet med dessa\r\n\r\nEtt  nära  samarbete äger rum mellan  FN-missionerna\r\nISAF och UNAMA,  vilket  framgår  av  propositionen.\r\nUNAMA  har  till  uppdrag  att koordinera insatserna\r\nenligt  Bonnplanen.  Vidare  ansvarar  den  för  att\r\nsamordna  all  FN-verksamhet  i  landet   och  skall\r\nkoordinera det internationella samfundets stöd  dit.\r\nUNAMA skall också bedriva ett nära samarbete med  de\r\nafghanska  myndigheterna  när  det  gäller mänskliga\r\nrättigheter,  rättsväsende  inklusive  polisväsende,\r\ngenderfrågor,      humanitära      insatser      och\r\nåteruppbyggnadsinsatser,     narkotikafrågor    samt\r\ndemobilisering.   Mer   än   400  personer   arbetar\r\nsammanlagt vid UNAMA:s huvudkontor i Kabul och i sju\r\nregionala kontor i landet.\r\n\r\nDen   USA-ledda  koalitionen  Operation   Enduring\r\nFreedom,  OEF,  har fortsatt att bekämpa kvarvarande\r\ntalibanstyrkor  och   al-Qaida  och  har  under  det\r\nsenaste året också sökt  etablera en mer långsiktigt\r\nsäkerhetshöjande   internationell   närvaro   i   de\r\nafghanska regionerna.  Den  viktigaste  åtgärden har\r\nvarit  att etablera ett antal regionala enheter  för\r\nsäkerhet  och  återuppbyggnad,  s.k.  PRT, vilka har\r\ntill   uppgift   att   genom  observatörsverksamhet,\r\nsamverkan  och  rådgivning  samt  stöd  till  lokala\r\nmyndigheter    bidra     till     säkerheten     och\r\nåteruppbyggnaden  i  landets provinser. Enligt UNAMA\r\nhar säkerhetssituationen  förbättrats  på  alla håll\r\ndär regionala enheter har upprättats.\r\nUtöver  USA  har  Storbritannien  och  Nya Zeeland\r\ntagit ledningen för var sin PRT-enhet inom ramen för\r\nOEF-koalitionen.  De  båda  sistnämnda länderna  har\r\nuttryckt önskemål om att deras  enheter  skall föras\r\növer  till  ISAF i samband med utvidgningen  av  den\r\ninternationella     säkerhetsstyrkans    geografiska\r\nmandat.\r\nI ett uttalande av  säkerhetsrådets  ordförande  i\r\njuni  2003  välkomnades  etableringen  av  regionala\r\nenheter  för  säkerhet och återuppbyggnad (PRT)  och\r\nuppmanades fler länder att bidra.\r\nGenom  resolution   1510   (2003)  beslutade  FN:s\r\nsäkerhetsråd  i  oktober  2003  att   utöka   ISAF:s\r\ngeografiska  mandat  för att möjliggöra en successiv\r\netablering  av den internationella  säkerhetsstyrkan\r\näven utanför  Kabul.  Syftet med utvidgningen är att\r\nskapa säkerhet för de afghanska  myndigheterna  samt\r\nför FN och övrig internationell personal som arbetar\r\nmed  återuppbyggnad  och  humanitär  verksamhet, och\r\ndärutöver bl.a. att stödja valprocessen och reformer\r\ninom den afghanska säkerhetssektorn.\r\nLiksom redan är fallet i Kabulområdet  väntas ISAF\r\nockså i sin regionala verksamhet samverka med och få\r\nunderstöd från OEF-koalitionen, exempelvis  när  det\r\ngäller evakuering och flygunderstöd.\r\n\r\nSvenskt deltagande i den internationella\r\nsäkerhetsstyrkan\r\n\r\nVästra  Balkan,  Afghanistan  och Liberia har enligt\r\nregeringen  prioriterats  som  områden  för  svenska\r\nmilitära krishanteringsinsatser under 2004.\r\n\r\nI  fråga  om  Afghanistan  ses  det  som  särskilt\r\nbetydelsefullt att Sverige bidrar till  säkerhet och\r\nstabilitet och till att utvidga övergångsregeringens\r\ninflytande   till  regionerna  utanför  huvudstaden.\r\nEfter att Storbritannien  erbjudit  sig  att  ta ett\r\növergripande  ansvar  för den planerade utvidgningen\r\nav  den  internationella  säkerhetsstyrkan  i  norra\r\nAfghanistan   har   Försvarsmakten   på  regeringens\r\nuppdrag  utarbetat  förslag  till  dels ett  svenskt\r\nsäkerhetshöjande bidrag till en regional  enhet  för\r\nstabilisering och återuppbyggnad, dels en till denna\r\nenhet      knuten     framskjuten     understödsbas.\r\nFörsvarsmakten  förordar en svensk insats inom ramen\r\nför den brittiskledda  utvidgningen av ISAF i Mazar-\r\ne-Sharif, en huvudort i  norra  Afghanistan,  vilket\r\nockså  är  vad  som  föreslås av regeringen i den nu\r\naktuella propositionen.\r\nI propositionen anges  att  det  svenska  bidraget\r\nplaneras bestå av militära observatörsteam och  viss\r\nstabs-   och  underhållspersonal.  Enheten  leds  av\r\nStorbritannien,  och  till denna väntas även Danmark\r\noch Rumänien bidra.\r\nHuvuduppgifterna  för   observatörsteamen   kommer\r\nfrämst  att vara att tillhandahålla säkerhetshöjande\r\nnärvaro samt  militär och civil samverkan med lokala\r\nmakthavare i provinserna.  Teamen kommer preliminärt\r\natt   få   särskilda   uppgifter   till   stöd   för\r\nvalprocessen.\r\nSverige avser vidare att bidra med  personal  inom\r\nramen  för  en  framskjuten  understödsbas  i  samma\r\nområde  som  den regionala enheten, inledningsvis  i\r\nform  av  ett lufttransporterat  snabbinsatskompani.\r\nDen primära  uppgiften  för  kompaniet förväntas bli\r\natt  som  militär reservstyrka kunna  förstärka  och\r\nundsätta enheter  i regionen, exempelvis en planerad\r\nbrittisk-finsk-norsk  enhet  i näraliggande Maimana,\r\nsamt  i  övrigt  etablera  säkerhetshöjande  närvaro\r\nrespektive   övervaka   verksamhet    av    särskild\r\nbetydelse.\r\nSverige   kommer   också  att  tillhandahålla  ett\r\ntransportflygplan med  besättning och understödjande\r\npersonal.\r\nUtöver  de nu nämnda enheterna  kommer  nationella\r\nresurser för  underrättelsebearbetning  och logistik\r\natt   avdelas   för   stöd  till  de  svenska  ISAF-\r\ninsatserna.  Det  kan vidare  bli  aktuellt  att  ha\r\npersonal och enheter  vid någon av ISAF:s baser i de\r\nomgivande länderna. Den  närvaro  som  redan  i  dag\r\nfinns  i  Kabul med stabs- och samverkansofficerare,\r\nstöd   och   logistik,    samt    med   brandmän   i\r\nräddningsstyrkan   vid  Kabuls  flygplats   planeras\r\nkvarstå och ingå i det  nya  utökade  truppbidraget.\r\nPreliminärt  beräknas  det svenska utökade  bidraget\r\nuppgå  till  ca  112 personer  i  regionala  enheter\r\nrespektive Kabul och  innefatta  en  möjlighet  till\r\nytterligare  utökning till totalt högst 150 personer\r\nom säkerhetsläget skulle förändras.\r\nFörsvarsmakten bedömer de sammantagna riskerna för\r\nsvensk trupp i  det  aktuella  operationsområdet som\r\nlåga till medelhöga. Risken för  att  enheterna dras\r\nin  i  direkta  stridigheter  bedöms  vara lägre  än\r\nexempelvis  risken  för  att  drabbas  av  våld  med\r\nanknytning   till   narkotikahantering  eller  annan\r\nkriminalitet. Främst  för  den  personal som ingår i\r\nsnabbinsatskompaniet  kan riskerna  tillfälligt  bli\r\nhögre.\r\nMålsättningen är att  utgångsgrupperingen  av  den\r\nsvenska styrkan skall vara slutförd under juni 2004,\r\nvilket  är  den tidsplan som gäller också för övriga\r\nländer  som  bidrar   med  styrkor  till  nordvästra\r\nAfghanistan.   Regeringens   utgångspunkt   är   att\r\nhuvuddelen av det  svenska  bidraget skall kunna stå\r\ntill den internationella styrkans  förfogande  under\r\nflera   års  tid.  Beroende  på  tillgång  till  och\r\nefterfrågan  på  styrkebidrag  kan bidragets närmare\r\nsammansättning  dock  komma att skifta  under  denna\r\nperiod.\r\nRegeringen   redovisar    i    den   nu   aktuella\r\npropositionen också det folkrättsliga  mandatet  för\r\nden  svenska insatsen m.m. och bedömer, mot bakgrund\r\nav att  FN  kan  antas  förlänga  mandatet  för  den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan med ett år i taget,\r\natt   riksdagens   bemyndigande   för   insatsen   i\r\nAfghanistan nu borde kunna lämnas utan begränsning i\r\ntiden,  men  under  förutsättning  att  ett  giltigt\r\nmandat   för   den   internationella   styrkan  även\r\nfortsättningsvis  föreligger enligt beslut  av  FN:s\r\nsäkerhetsråd.  Om  säkerhetsrådet   vid   en  senare\r\ntidpunkt  skulle  besluta att inte förlänga mandatet\r\nför  den  internationella   säkerhetsstyrkan,  avser\r\nregeringen att återkomma till  riksdagen  med  en ny\r\nproposition,   alternativt   återkalla  det  svenska\r\nbidraget.\r\nRegeringen beräknar totalkostnaden  för  nuvarande\r\noch  planerade insatser till ca 176 miljoner  kronor\r\nunder    2004.   Finansieringen   avses   ske   från\r\nutgiftsområde  6,  anslaget  6:1 Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet förordar i kommittémotion 2003/04:U25\r\navslag på propositionen i de delar som handlar om en\r\nutvidgning av det svenska bidraget  till  ISAF  till\r\natt omfatta insatser i andra delar av Afghanistan än\r\nde  där Sverige redan bidrar. I motionen konstateras\r\natt ISAF  hittills endast varit verksamt i och kring\r\nhuvudstaden Kabul.\r\n\r\nMotionärerna    framhåller    att   Vänsterpartiet\r\ntidigare  har ställt sig bakom militära  insatser  i\r\nAfghanistan inom ISAF. På ett allmänt plan säger man\r\nsig hysa förståelse  för  regeringens argument i den\r\nnu  aktuella  propositionen  om   behovet   av  bred\r\ninternationell  närvaro  också  utanför Kabulområdet\r\nliksom  om behovet av att militärt  säkerställa  och\r\nkoordinera  sådan  närvaro.  Det  finns  dock, menar\r\nmotionärerna,  därigenom en risk för sammanblandning\r\nav verksamheten  inom  ISAF  och  den verksamhet som\r\nbedrivs  inom  ramen  för den USA-ledda  koalitionen\r\nOEF,   Operation  Enduring   Freedom.   Denna   risk\r\nförstärks av att det finns önskemål om att föra över\r\nförband   från  OEF  till  ISAF,  något  som  enligt\r\nVänsterpartiet   vore   olyckligt   eftersom  ISAF:s\r\nverksamhet    är    inriktad    på    säkerhet   och\r\nåteruppbyggnad,  vilket kräver andra kvalifikationer\r\nän vad som erfordras  för att delta i OEF:s insatser\r\nriktade mot talibaner.\r\nEnligt   motionärerna   har    hittills   ett   av\r\nhuvudvillkoren   för   Vänsterpartiets   stöd   till\r\ntidigare   beslut   om  svensk   medverkan   i   den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan varit\r\natt ISAF:s verksamhet  inte blandas samman med OEF:s\r\nverksamhet.  I  och med att  ISAF-styrkor  nu  skall\r\nplaceras ut i andra  delar  av landet än i Kabul med\r\nomnejd finns det risk för att  dessa  kommer alltför\r\nnära eller sammanblandas med OEF-styrkorna.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nMed anledning av Vänsterpartiets motion  där partiet\r\nifrågasätter  svensk medverkan i den internationella\r\nsäkerhetsstyrkan  i Afghanistan (ISAF) utanför Kabul\r\nmed omnejd vill utskottet anföra följande.\r\n\r\nI Bonnöverenskommelsen  om  Afghanistans politiska\r\nframtid från slutet av 2001 anmodades, som framgått,\r\nFN:s säkerhetsråd att överväga en snabb insats av en\r\nFN-auktoriserad säkerhetsstyrka,  inledningsvis  för\r\nverksamhet  i  Kabul med omnejd. I överenskommelsens\r\nbilaga  1 fastslogs  att  det  därutöver  kunde  bli\r\naktuellt  att successivt utvidga den internationella\r\nsäkerhetsstyrkans geografiska verksamhetsområde till\r\natt  omfatta   andra   stadscenter   och  områden  i\r\nAfghanistan.\r\nI den svenska riksdagen berördes redan  i december\r\n2002   behovet   av  att  höja  säkerheten  också  i\r\nAfghanistans olika  regioner.  Detta  skedde  i  det\r\nsammansatta    utrikes-    och    försvarsutskottets\r\nbetänkande 2002/03:UFöU1, även om den  fråga  som då\r\nskulle  avgöras  endast  avsåg  förlängning  av  den\r\nbefintliga svenska ISAF-insatsen i Kabul med omnejd.\r\nI      betänkandet      redovisades     att     FN:s\r\ngeneralsekreterare   i  en  rapport   om   läget   i\r\nAfghanistan  och konsekvenserna  för  internationell\r\nfred och säkerhet  konstaterat  att säkerhetsläget i\r\nKabulområdet hade utvecklats positivt  till följd av\r\nISAF:s närvaro men att säkerhetsläget i övriga delar\r\nav  landet  snarare  hade försämrats sedan  sommaren\r\n2002, varför det fanns  ett starkt behov av att höja\r\nsäkerheten i landets olika regioner.\r\nUtskottet  konstaterar  nu   att   betydelsen   av\r\nsäkerhet,   lag   och   ordning  i  andra  delar  av\r\nAfghanistan  än  i huvudstadsregionen  har  betonats\r\nalltmer  under  2003   och   2004.   Så   välkomnade\r\nexempelvis, som tidigare nämnts, ordföranden  i FN:s\r\nsäkerhetsråd  i  juni  2003  att  en  etablering  av\r\nregionala  enheter  för  säkerhet och återuppbyggnad\r\n(PRT) inletts och uppmanade  fler  länder  att bidra\r\ntill att sådan verksamhet kunde utökas. I uttalandet\r\nframhölls att \"säkerhetsrådet betonar behovet av att\r\nförbättra säkerhetssituationen i provinserna och att\r\nvidare         utvidga         den         afghanska\r\növergångsadministrationens   auktoritet   till  alla\r\ndelar av landet\". Genom ett brev i oktober 2003 från\r\nAfghanistans  utrikesminister till FN:s säkerhetsråd\r\nbegärdes medverkan från ISAF också utanför Kabul.\r\nKort därefter,  också det i oktober 2003, framhöll\r\nsäkerhetsrådet i resolution  1510  (2003)  vikten av\r\natt  säkerhet  och lag och ordning upprättas i  hela\r\nAfghanistan,  bl.a.   utifrån   vad  som  angetts  i\r\nBonnöverenskommelsen.   Säkerhetsrådet   poängterade\r\nbetydelsen   av  att  utsträcka   centralregeringens\r\nauktoritet till  alla  delar  av Afghanistan och att\r\navväpna,   demobilisera   och   återintegrera   alla\r\nbeväpnade     grupperingar.     Vidare    välkomnade\r\nsäkerhetsrådet det fortsatta samarbetet  mellan  den\r\nafghanska övergångsregeringen och ISAF samtidigt som\r\nman  uttryckte  oro för säkerhetssituationen i vissa\r\ndelar av landet.\r\nUtskottet   noterar   att   säkerhetsrådet   genom\r\nresolutionen  har   utsträckt   den  internationella\r\nsäkerhetsstyrkans mandat till att  avse  insatser  i\r\nhela   Afghanistan.  Enligt  utskottets  uppfattning\r\nfinns det  därigenom ett folkrättsligt mandat för en\r\nsvensk  utvidgad   insats   i   den  internationella\r\nsäkerhetsstyrkan.\r\nUtskottet  vill  i  detta sammanhang  också  något\r\nberöra  frågan  om  folkrättslig   grund  för  OEF:s\r\nnärvaro i Afghanistan. Av propositionen  framgår att\r\nOEF-koalitionen grundar sin närvaro i Afghanistan på\r\nen  inbjudan  från  president  Hamid Karzai och  den\r\nafghanska  övergångsregeringen  samt   på   de  s.k.\r\nterrorismresolutionerna  1368,  1373  och  1378  som\r\nantogs  av FN:s säkerhetsråd efter terrordåden i USA\r\nden 11 september 2001. Enligt vad utskottet inhämtat\r\nfrån   Utrikesdepartementet    anser   den   svenska\r\nregeringen att inbjudan från president  Hamid Karzai\r\noch  den  afghanska  övergångsregeringen  utgör   en\r\ntillräcklig  folkrättslig  grund för koalitionen att\r\nagera i Afghanistan. Däremot  anser  regeringen, som\r\nframgår    av    propositionen,    att    de    s.k.\r\nterrorismresolutionerna   i   sig   inte   utgör  en\r\ntillräcklig folkrättslig grund för detta.\r\nSom framgått anger Vänsterpartiet i sin motion att\r\nett   av   huvudvillkoren  för  partiets  stöd  till\r\ntidigare  beslut   om   svensk   medverkan   i   den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan varit\r\natt  ISAF:s  verksamhet inte blandas samman med OEF-\r\nkoalitionens verksamhet.\r\nPå denna punkt vill utskottet erinra om att frågan\r\nom samordningsbehov  mellan  ISAF  och  OEF togs upp\r\nredan  i  betänkande  2002/03:UFöU1  där  ett  enigt\r\nutskott  redovisade regeringens bedömning i  den  då\r\naktuella propositionen  2002/03:21. Av redovisningen\r\ni det nämnda betänkandet  framgår  att  OEF-insatser\r\ngenomförs  bl.a.  i  områden som geografiskt  ligger\r\nnära  ISAF:s  insatsområde  och  innebär  omfattande\r\nrörelser både i  luften  och  på  marken  och att en\r\ngemensam  koordineringsenhet etablerats. Huvudskälet\r\ntill samordningen var att undvika vådabeskjutning.\r\nI betänkande  2002/03:UFöU1 framhöll utskottet att\r\nISAF:s verksamhet  är  skild  från OEF:s och att den\r\nsamordning som sker syftar till  att säkerställa att\r\nden  ena  gruppens  aktiviteter  i Afghanistan  inte\r\nlägger hinder i vägen för den andras. Utskottet hade\r\nvidare  erfarit  att  detta  inte  innebär  att  det\r\namerikanska  centralkommandot US CENTCOM  har  någon\r\ninstruktions-   eller   befälsrätt  gentemot  ISAF:s\r\nledning.   Det   bör   framhållas    att    samtliga\r\nriksdagspartier,   inklusive   Vänsterpartiet,  stod\r\nbakom    betänkande    2002/03:UFöU1   liksom    det\r\nriksdagsbeslut som fattades  på  grundval  av  detta\r\n(rskr. 2002/03:71).\r\nUtskottet har från Försvarsmakten inhämtat att den\r\nnyss  återgivna redovisningen av relationerna mellan\r\nISAF, OEF och US CENTCOM äger giltighet även i dag.\r\nSom redovisas  i  propositionen  väntas för den nu\r\naktuella  ISAF-insatsen  -  liksom  hittills   varit\r\nfallet i Kabulområdet - samverkan och understöd från\r\nOEF-koalitionen  avseende  exempelvis evakuering och\r\nflygunderstöd  att  bli  reglerat   i   ett   avtal.\r\nUtskottet ser positivt på att ett samarbete av denna\r\nkaraktär  kan  äga  rum, inte minst med tanke på att\r\nolika nödsituationer  med  en  tillfälligt förvärrad\r\nhotbild  kan  uppstå  och  att  det  då   kan   vara\r\nnödvändigt   med   komplement   till  främst  ISAF:s\r\nsnabbinsatsstyrka.   Likaså  värdesätter   utskottet\r\nmöjligheter till sjukvårdssamarbete  mellan ISAF och\r\nOEF.\r\nUtöver vad som anförts finns det enligt utskottets\r\nuppfattning  anledning att också framhålla  att  ett\r\nsamarbete framgent  förutsätts  äga rum mellan ISAF,\r\nden   afghanska   övergångsregeringen    och    dess\r\nefterföljare,   FN:s  generalsekreterares  särskilde\r\nrepresentant samt OEF när det gäller genomförande av\r\nden internationella  säkerhetsstyrkans mandat. Detta\r\nanges uttryckligen i säkerhetsrådets resolution 1510\r\n(2003) och redovisas även i propositionen.\r\nUtskottet vill emellertid  här också framhålla att\r\ndet är önskvärt att så långt möjligt klargöra - inte\r\nminst i anslutning till ISAF:s  dagliga arbete ute i\r\ndet afghanska samhället - skillnaderna mellan ISAF:s\r\noch  OEF:s  verksamheter,  där  den  förstnämnda   i\r\nenlighet    med    FN-mandatet    är   inriktad   på\r\nsäkerhetshöjande    åtgärder    i    enlighet    med\r\nBonnöverenskommelsen, dvs. avväpning, demobilisering\r\noch  återintegrering  i  samhället  av  milisförband\r\nliksom  på att främja centralregeringens auktoritet.\r\nDet  är  dock,  enligt  utskottets  bedömning,  inte\r\nmöjligt  att  ställa  ut  några  garantier  för  att\r\ndistinktionen  mellan ISAF och OEF uppfattas av alla\r\nmänniskor i landet. Mot denna bakgrund ser utskottet\r\ndet som önskvärt  med  informationsinsatser till den\r\nafghanska   befolkningen  om   syftet   med   ISAF:s\r\nverksamhet.\r\nI betänkande  2002/03:UFöU1 konstaterade utskottet\r\nmed  tillfredsställelse   att   det  liksom  vid  de\r\ntidigare   besluten   om  svensk  medverkan   i   en\r\ninternationell säkerhetsstyrka  i  Afghanistan rådde\r\nenighet  mellan  riksdagspartierna  om  att  Sverige\r\nborde  delta  i en sådan. Även vid besluten  om  att\r\ndelta med trupp  i  IFOR/SFOR-operationen i Bosnien-\r\nHercegovina och i KFOR-operationen i Kosovo liksom i\r\nfråga om det svenska deltagandet i en EU-ledd styrka\r\ni Demokratiska republiken  Kongo  och FN:s mission i\r\nLiberia    har    det    rått    en   samsyn   bland\r\nriksdagspartierna om vikten av svenska insatser.\r\nI de resolutioner som nämns i detta betänkande har\r\nFN  givit  den  internationella styrkan  mandat  som\r\ntillåter  fredsframtvingande   åtgärder  och  därmed\r\nanvändning   av   våldsmedel.   Att  riksdagen   ger\r\nregeringen  bemyndigande  att  sända  svensk  väpnad\r\ntrupp på uppdrag i annat land på  denna grund är ett\r\nbeslut   som  innebär  ett  betydande  ansvar.   Som\r\ntragiska erfarenheter  har  visat  kan  förluster  i\r\nmänniskoliv  i  samband  med  fredsfrämjande uppdrag\r\ninte  uteslutas.  Det är därför nödvändigt  att  den\r\nsvenska  styrkan  även  fortsättningsvis  har  bästa\r\ntänkbara utbildning och utrustning.\r\nUtskottet anser att det är angeläget att riksdagen\r\nbeslutar om att utöka det svenska bidraget till ISAF\r\ni enlighet med regeringens förslag eftersom detta på\r\nett konstruktivt sätt  kan  väntas  bidra till kort-\r\noch  långsiktig  fred  och  säkerhet  i den  berörda\r\nregionen.  Ett  sådant beslut skulle också  ligga  i\r\nlinje med ett av  de  grundläggande målen för svensk\r\nsäkerhetspolitik,  nämligen  att  internationellt  i\r\nsamverkan med andra stater aktivt verka för fred och\r\nökad säkerhet i omvärlden  och  därmed också för oss\r\nsjälva  (bet. 1998/99:UFöU1, rskr.  222).  Utskottet\r\ndelar    regeringens     uppfattning     att     den\r\ninternationella  säkerhetsstyrkan  har  en avgörande\r\nbetydelse    för   den   fredliga   utvecklingen   i\r\nAfghanistan.\r\nUtskottet  vill  framhålla  att  sambandet  mellan\r\nsäkerhet och utveckling  är  påtaglig i Afghanistan,\r\nvilket regeringen också framhåller  i propositionen.\r\nUtan   dessa   ömsesidigt  förstärkande  komponenter\r\nriskerar  landet   att   återgå   till   en   farlig\r\ninstabilitet  eller  öppen konflikt. Utskottet delar\r\nregeringens  bedömning   att   en  sådan  utveckling\r\nsannolikt  skulle innebära stora  lidanden  för  den\r\nafghanska    befolkningen    och    få    allvarliga\r\nkonsekvenser för  säkerheten i regionen och globalt.\r\nDet stöd som FN och  det  internationella  samfundet\r\nger  centralmakten  i Afghanistan för återuppbyggnad\r\nmåste därför i större  utsträckning kunna spridas ut\r\ni landets provinser.\r\nSverige har, som framhålls  i propositionen, sedan\r\nlänge ett engagemang för den humanitära  situationen\r\noch utvecklingen i Afghanistan. Under 2004  beräknas\r\nutbetalningarna   av   bistånd  uppgå  till  250-300\r\nmiljoner kronor, vilket  gör  Afghanistan  till  den\r\ntredje största mottagaren av svenskt bistånd. Enligt\r\nutskottets  uppfattning förbättras förutsättningarna\r\nför att biståndsinsatser verkligen når människorna i\r\nalla delar av  landet  och  får  långsiktig  positiv\r\neffekt  om  även  den  säkerhetsmässiga  situationen\r\nförbättras.\r\nI detta sammanhang vill utskottet särskilt  beröra\r\nde afghanska kvinnornas situation. Sverige har  i en\r\nrad  sammanhang  betonat  vikten av att kvinnors och\r\nflickors  rättigheter  respekteras,   bl.a.  i  FN:s\r\nkommission    för    mänskliga    rättigheter,   EU,\r\ngivarsammanslutningen Afghanistan Support  Group och\r\ni kontakter med företrädare för olika grupperingar i\r\nAfghanistan. Även framgent kommer Sverige att  lyfta\r\nfram   de  afghanska  kvinnornas  situation,  vilket\r\nbetonats   av   utrikesminister   Anna  Lindh  i  en\r\ninterpellationsdebatt    i    riksdagen   (protokoll\r\n2001/02:28).\r\nYtterligare ett sätt att stödja kvinnorna i landet\r\när att genom internationell närvaro där söka påverka\r\nde attityder som hindrar kvinnor  från  att  komma i\r\nåtnjutande  av  de  mänskliga  rättigheterna och som\r\nhindrar  dem  från  att  delta  på  lika  villkor  i\r\nsamhällslivet.    Här    är   självfallet   fortsatt\r\nfinansiellt   stöd   till  enskilda   organisationer\r\nverksamma i landet av betydelse.\r\nEn   av   målsättningarna    med    det    svenska\r\nutvecklingssamarbetet  med Afghanistan är att stärka\r\nkvinnans position i det  afghanska  samhället. Detta\r\nframgår av den landstrategi för svenskt bistånd till\r\nlandet som slagits fast. En stor del  av det svenska\r\nbiståndet  går  till  exempelvis Röda Kors-rörelsen,\r\nUnicef,  Svenska  Afghanistankommittén   (SAK)   och\r\nUNHCR.  SAK  främjar bl.a. undervisning och sjukvård\r\nför flickor och  kvinnor. Sida har vidare under 2002\r\netablerat ett biståndskontor i Kabul.\r\nNär   det   gäller   attitydpåverkan   genom   den\r\ninternationella närvaron  vill  utskottet  framhålla\r\ndet önskvärda i att såväl kvinnor som män rekryteras\r\ntill den utvidgade internationella säkerhetsstyrkan.\r\nDet  finns  anledning att framhålla det angelägna  i\r\natt kvinnor ingår  i  styrkan, såväl med hänsyn till\r\nyrkesmässig kompetens och  personlig  lämplighet som\r\nmed hänsyn till att endast kvinnlig personal  kan få\r\ntillträde till de afghanska kvinnornas samhällssfär.\r\nTill  detta  kommer  att  kvinnlig  personal  i  den\r\nsvenska   styrkan   kan  tjäna  som  förebilder  för\r\nafghanska kvinnor och flickor.\r\nISAF har bl.a. som  mål  att  genom  sin utvidgade\r\nsäkerhetshöjande  närvaro  stödja  det  arbete   som\r\nutförs  av  UNAMA  i  samarbete  med  den  afghanska\r\növergångsregeringen   för   att  stärka  den  lokala\r\nadministrationen i flertalet  provinser.  Syftet  är\r\natt  skapa  en  långsiktig stabilitet och utveckling\r\ngenom  att  successivt   stärka   Afghanistans  egna\r\nresurser  för att vidmakthålla säkerheten.  För  att\r\nmöjliggöra    denna   verksamhet   krävs   det   att\r\nsäkerhetsläget  förbättras,  och  enligt  regeringen\r\nkommer  det därför att under överskådlig tid  krävas\r\nnärvaro av  en internationell säkerhetsstyrka. Denna\r\nbedömning delas  av  utskottet  som  värdesätter att\r\nregeringen  i  propositionen  föreslagit  en  svensk\r\ninsats som präglas av långsiktighet och uthållighet.\r\nDet  politiska  mandat  som utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen   nu   beslutar   om    förutsätter    att\r\nFörsvarsmakten  har finansiell förmåga att fullfölja\r\ninsatsen   med  den   uthållighet   som   regeringen\r\nförutspår kommer att krävas. Utskottet konstaterar i\r\ndetta sammanhang  att  frågan om prioritering av och\r\nambitionsnivå på svenska insatser avseende civil och\r\nmilitär  krishantering  kommer   att   behandlas  av\r\nriksdagen hösten 2004 i anslutning till överväganden\r\ninför ett försvarsbeslut för perioden 2005-2007.\r\nSom  redovisats  får  svensk väpnad styrka  sändas\r\ntill   annat   land   endast   under    vissa   ovan\r\nspecificerade   förutsättningar.   Det   sammansatta\r\nutrikes-    och   försvarsutskottet   föreslår   att\r\nriksdagen med  stöd  av  10  kap.  9  §  1  RF och i\r\nenlighet   med   propositionen   beslutar   om   ett\r\nbemyndigande  för  regeringen  att  ställa en väpnad\r\nstyrka  om  högst  150 personer till förfogande  för\r\ndeltagande  inom  ramen   för   den  internationella\r\nsäkerhetsstyrkan   i   Afghanistan   (ISAF),   under\r\nförutsättning  att  det även fortsättningsvis  finns\r\nett   giltigt   mandat   för   den   internationella\r\nsäkerhetsstyrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.\r\nUtskottet  förutsätter  att   regeringen,   om  FN:s\r\nsäkerhetsråd  vid  en  senare  tidpunkt  inte skulle\r\nförlänga    mandatet    för    den   internationella\r\nsäkerhetsstyrkan, återkallar det svenska bidraget. I\r\ndet fall säkerhetsrådet senare skulle besluta om att\r\nväsentligt      förändra     den     internationella\r\nsäkerhetsstyrkans uppgifter utgår utskottet från att\r\nregeringen återkommer  till  riksdagen  i  fråga  om\r\nsvenskt bidrag.\r\nMed  det anförda anser utskottet att de frågor som\r\nmotionen  väckt  är  besvarade  och avstyrker därmed\r\nmotion 2003/04:U25.\r\nUtskottet  noterar  att  regeringen  som  framgått\r\nberäknar att totalkostnaderna  under  2004  för  den\r\naktuella  insatsen  kommer  att  uppgå  till  ca 176\r\nmiljoner   kronor.  Finansieringen  skall  ske  från\r\nutgiftsområde   6   Försvar   samt   beredskap   och\r\nsårbarhet,    anslaget    6:1    Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservation.\r\n\r\n\r\nFortsatt svenskt deltagande i en internationell\r\nsäkerhetsstyrka i Afghanistan (v)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen  bifaller  motion  2003/04:U25  och avslår\r\ndärmed  regeringens  proposition 2003/04:71 Fortsatt\r\nsvenskt     deltagande    i    en     internationell\r\nsäkerhetsstyrka i Afghanistan i de delar som handlar\r\nom  en  utvidgning  av  det  svenska  bidraget  till\r\nsäkerhetsstyrkan  till  att omfatta insatser i andra\r\ndelar av Afghanistan än de  där Sverige redan bidrar\r\nsamt bifaller propositionen i övriga delar.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTalibanernas välde i Afghanistan  var  en  skapelse  av  USA  i\r\nsamverkan  med Saudiarabien och Pakistan och innebar\r\nett oerhört  förtryck  av landets befolkning, och då\r\nframför  allt  kvinnorna.  Under  flera  år  gjordes\r\ningenting  från  USA:s   eller  det  internationella\r\nsamfundets sida för att hejda talibanernas framfart.\r\n\r\nEfter terrorattacken mot World Trade Center den 11\r\nseptember  2001 gick USA tillsammans  med  allierade\r\nstyrkor från  andra  länder,  bl.a.  Storbritannien,\r\ntill   militärt   angrepp   mot   Afghanistan    med\r\nmotiveringen  att  man  var i \"krig mot terrorismen\"\r\noch  att  det  handlade  om självförsvar.  Angreppet\r\ngjordes dock först två månader  efter  attacken  mot\r\nWorld  Trade  Center, vilket gör det svårt att godta\r\nUSA:s   förklaring    att   det   handlade   om   en\r\nsjälvförsvarsakt.\r\nDen svenska regeringen,  som  förhöll  sig kritisk\r\ntill  USA:s  motivering  till  angreppet, påpekar  i\r\nproposition      2003/04:71      att     de     s.k.\r\nterrorismresolutionerna  1368, 1373  och  1378  från\r\nFN:s  säkerhetsråd  enligt svensk  uppfattning  inte\r\nutgör en tillräcklig folkrättslig grund för den USA-\r\nledda  koalitionen Operation  Enduring  Freedom  att\r\nagera i Afghanistan.\r\nNär   angreppet   på   Afghanistan   inletts   och\r\ntalibanerna   efter  en  tid  drivits  tillbaka  kom\r\nfrågorna om säkerhet  och  återuppbyggnad upp på den\r\npolitiska dagordningen. Den  konstitution som antogs\r\ni  januari  2004 har kritiserats  för  att  den  ger\r\npresidenten alltför  stor  makt. Det territorium som\r\npresidenten  och  hans regering  i  realiteten  hade\r\nmakten över var, och  är  fortfarande,  i  praktiken\r\nmycket  begränsat  -  i  stort  sett  bara Kabul med\r\nomnejd.   I   övrigt   behärskas   landet  av  olika\r\nkrigsherrar,   vilka  USA  försett  med  vapen   och\r\nförnödenheter för  att  få  dem på sin sida i kampen\r\nmot   talibanerna.   Regeringens    auktoritet   och\r\nlegitimitet är bräcklig.\r\nDen   militära   fredsbevarande   säkerhetsstyrka,\r\nInternational Security Assistance Force  (ISAF), som\r\nupprättats  och som Sverige hittills bidragit  till,\r\nhar fram till  nu  endast  varit verksam i och kring\r\nhuvudstaden  Kabul.  Vänsterpartiet   har   tidigare\r\nställt  sig  bakom  militära  insatser i Afghanistan\r\ninom  ISAF. På ett allmänt plan  har  partiet  också\r\nförståelse   för   vad   regeringen   skriver  om  i\r\npropositionen   när  det  gäller  behovet  av   bred\r\ninternationell civil närvaro i landet liksom militär\r\nnärvaro  för  att  säkerställa  och  koordinera  den\r\ncivila  närvaron.  Problemen   uppstår   när   denna\r\nallmänna uppfattning skall gestaltas konkret.\r\nISAF:s verksamhet har hittills inte kunnat blandas\r\nsamman  med  de  stridande förbanden i den USA-ledda\r\nOEF-koalitionen (Operation Enduring Freedom) och har\r\nvarit  skild  från  dessa,   vilket   varit  ett  av\r\nhuvudvillkoren  för  Vänsterpartiets hittillsvarande\r\nbifall till den svenska insatsen i Afghanistan.\r\nFrån Vänsterpartiet  befarar  vi  att  risken  för\r\nsammanblandning    av    ISAF:s   och   koalitionens\r\nverksamheter   ökar  när  ISAF:s   verksamhetsområde\r\nutvidgas från att som i dag avse enbart Kabulområdet\r\ntill att även omfatta  andra  delar  av  landet.  Vi\r\nmenar  att  det finns anledning att frukta att ISAF-\r\nstyrkorna kommer alltför nära koalitionens stridande\r\nenheter i OEF  och  att  de  sammanblandas  med OEF,\r\nvilket  vore  ytterst  olyckligt eftersom det skulle\r\nminska  trovärdigheten  i   ISAF:s   verksamhet  och\r\nuppsåt.\r\nAv  propositionen  framgår  att  vissa OEF-enheter\r\nskall  föras  över till ISAF. Enligt Vänsterpartiets\r\nuppfattning finns  det  anledning  att frukta att de\r\nsoldater som på det här sättet överförs från OEF för\r\nmed   sig  in  i  ISAF  den  militära  praktik   och\r\nmentalitet  de  förvärvat  som  stridande soldater i\r\nOEF. Det rimliga hade i stället varit  att de länder\r\nfrån  koalitionen  som  ingår  i  ISAF sänder  andra\r\ntrupper  än  de som ingått som stridande  förband  i\r\nOEF.  Uppgiften   att   arbeta   för   säkerhet  och\r\nåteruppbyggnad kräver andra kvalifikationer  än  vad\r\nsom krävs för att föra krig mot talibaner.\r\nFör  att  det  skall  bli möjligt att sända svensk\r\ntrupp till Afghanistan krävs  vidare att den svenska\r\ninsatsen i Kosovo minskar, trots  att läget i Kosovo\r\nallvarligt  försämrats  under det senaste  halvåret.\r\nDet ter sig rimligare att  Sverige medverkar till en\r\nförbättring  av  situationen  i   Kosovo,   varifrån\r\nSverige  har  en  längre  erfarenhet  när det gäller\r\nkonflikthantering,  än utvidgar sitt verksamhetsfält\r\ntill nya områden.\r\nMed  det  anförda  föreslår   jag   att  riksdagen\r\nbifaller motion 2003/04:U25 och att riksdagen därmed\r\navslår   proposition  2003/04:71  Fortsatt   svenskt\r\ndeltagande  i  en  internationell  säkerhetsstyrka i\r\nAfghanistan i de delar som handlar om  en utvidgning\r\nav  det svenska bidraget till säkerhetsstyrkan  till\r\natt omfatta insatser i andra delar av Afghanistan än\r\nde där Sverige redan bidrar.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\nAllan Widman och Birgitta Ohlsson (båda fp) anför:\r\n\r\nI  utskottets  yttrande över  propositionen  har  vi\r\nefterlyst  en  uppskattning   av   förhållandet  att\r\nregeringen ser den föreslagna insatsen i Afghanistan\r\nsom  långsiktig  och  uthållig.  I  denna   del  har\r\nutskottsmajoriteten nu tillmötesgått vårt önskemål.\r\n\r\nDäremot  saknas fortfarande förtydligandet att  om\r\nlångsiktigheten i den svenska insatsen äventyras, av\r\nannat  än  att  FN:s  säkerhetsråd  återkallar  sitt\r\nmandat  eller   att   trängande  fara  för  truppens\r\nsäkerhet uppstår, förutsätter  detta  att regeringen\r\nförst återkommer till riksdagen.\r\nSak   samma   gäller   önskemålet  att  regeringen\r\nåterkommer  till  riksdagen   med  en  sammanhållen,\r\nnationell    strategi   för   våra   internationella\r\ninsatser.  En ettårig  planeringshorisont  begränsad\r\ntill  ett  antal   geografiska   områden   är   inte\r\ntillräckligt.  På  ett  område  där  stor  osäkerhet\r\nföreligger  om  hur  och var behoven uppstår är  det\r\ndubbelt  viktigt  att  genom   en  övergripande  och\r\nlångsiktig planering skaffa bästa  möjliga beredskap\r\nför beslut.\r\nEn   nationell  strategi  måste  belysa   Sveriges\r\nkomparativa fördelar. Detta gäller inte bara utifrån\r\nvilka insatsbehov som kan antas uppstå var. Vi måste\r\näven beakta vilka förmågor som andra länder inte kan\r\neller vill  bidra med. Strategin bör också inkludera\r\navvägningar   mellan    antalet    insatser,   deras\r\nomfattning och uthållighet samt måluppfyllelsen.\r\nSveriges    bidrag    till    den    internationella\r\nkrishanteringen   har  på  senare  år  präglats   av\r\nryckighet. Vi har ett  tungt  ansvar att tillsammans\r\nmed  andra  se  till  att  de begränsade  resurserna\r\nanvänds på ett sätt som gör  bästa  möjliga  nytta i\r\nkampen  mot  mänskligt  lidande och för fred, frihet\r\noch demokrati.\r\nLotta N Hedström (mp) anför:\r\n\r\nMiljöpartiet   ämnar   biträda   propositionen   och\r\nutskottsbetänkandet om svenskt  förlängt  och utökat\r\ntruppbidrag  till den i Afghanistan placerade  ISAF-\r\nstyrkan.\r\n\r\nVi menar att  i  det  läge  som rått och råder med\r\nlaglöshet,   utbrett   våld   mot   civila,    stora\r\nsvårigheter    att   nå   fram   med   bistånd   och\r\ninternationell   hjälp    samt    svårigheter    för\r\nAfghanistans  regering  att hävda sin auktoritet för\r\nett legitimt uppbyggnadsarbete av en demokratisk och\r\nrättssäker ordning i landet  krävs  en  bred, synlig\r\nnärvaro av Världssamfundet ute i landet under  många\r\når framöver.\r\nTraditionen,  inte  bara  med talibaner utan med\r\nlokala   krigsherrar,  okontrollerat   vapeninnehav,\r\nkorruption, opiumhandel och illegala internationella\r\nvapenintressen,  gör att civilbefolkningen hotas och\r\nlider mycket av laglösa afghaners tilltag och av att\r\nuppbyggnaden av administrationen  går trögt. För att\r\nbygga  upp administrationen kommer det  att  behövas\r\nmycket stöd framgent.\r\nRegeringen i Kabul har efterfrågat stödet av ISAF-\r\nstyrkan,  vilken  har  ett  klart FN-mandat, dvs. de\r\nvillkor Miljöpartiet ställer  för  att  vilja bejaka\r\nsvensk truppnärvaro i utlandet är uppfyllda.\r\nProblemet,   som   skapar   tvekan   och   oro   i\r\nMiljöpartiet, är vad som kan komma att ske, eftersom\r\nden amerikanska närvaron i form av Operation Eduring\r\nFreedom,  OEF,  och  med  vilken  ISAF-styrkan skall\r\nsamverka,  är  samma  fientliga  kraft   som   varit\r\nkrigförande  i  landet  sedan  2001  och  som bombat\r\ncivila mål överallt.\r\nISAF:s mål är vällovliga och innefattar avväpning,\r\ndemobilisering,      höjande      av     säkerheten,\r\nåteruppbyggnad  samt  stöd till valprocessen,  medan\r\nOEF letar al-Qaida-medlemmar  - däribland säkerligen\r\nfortfarande   Usama   bin   Ladin  -  och   bekämpar\r\ntalibaner.  Dessutom saknar OEF  enligt  vår  mening\r\nfolkrättsligt mandat för sitt uppdrag.\r\nBland annat Storbritannien finns fortfarande med i\r\nCoalition of  the  willing,  dvs.  OEF, men ämnar ta\r\növer ledningen för vissa PRT-enheter inom ISAF.\r\nUr  afghansk  synvinkel finns således  destruktiva\r\noch  förhoppningsvis   konstruktiva  västerlänningar\r\nverksamma sida vid sida.  Det  kan  helt enkelt vara\r\nsvårt att se vem som är (f.d.) fiende och vem som är\r\nvän.\r\nVidare  har Sverige fortfarande två  officerare  i\r\nFlorida, på  det  amerikanska  högkvarteret i Tampa,\r\nmen UD kan, anmärkningsvärt nog,  ändå inte redogöra\r\nför  vilket  explicit  uppdrag  som  de  amerikanska\r\nstyrkorna    har    eller   vilka   deras   faktiska\r\nverksamhetsmål är.\r\nISAF skall arbeta nära  amerikanska  soldater från\r\nOEF      i      s.k.      PRT-enheter,     regionala\r\nuppbyggnadsgrupper.  Detta  är   ursprungligen   ett\r\namerikanskt  koncept och samverkan om bl.a. sjukvård\r\nskall nu ske med andra förband.\r\nDen  sista  tveksamheten   rör   den   fortlöpande\r\nfinansieringen. Nöjaktig redogörelse finns i dag för\r\nvarifrån   medel   för   2004   skall   tas  -  från\r\nförsvarsanslag  - men inte för de därefter  kommande\r\nåren,  vilka  enligt  inriktningen  i  propositionen\r\ntorde bli flera.\r\nVår mening är  att  svenskt  försvar till stor del\r\nskall verka i sammanhang som dessa och tas i anspråk\r\nför utryckningar som denna, men vi har också i flera\r\nakuta sammanhang de senare åren sett ett oroväckande\r\ntrixande  med  biståndsanslag  för   att  frambringa\r\nnödvändiga medel för internationella truppbidrag. Vi\r\nvill  under  inga omständigheter se det  förfarandet\r\nupprepat.  Biståndsmedel  skall  bara  användas  för\r\nbiståndsändamål.\r\nSammantaget  gör omständigheterna ovan att det för\r\nvårt partis räkning finns stark anledning att bevaka\r\nhur läget i Afghanistan  förändras  framöver, hur FN\r\nagerar   framgent  och  hur  anslagsfördelningar   i\r\nSveriges statsbudget kommer att se ut.\r\nMen  vi  stöder   ändå  propositionen  och  därmed\r\nbetänkandet så som det  är  formulerat. Det vore ett\r\nsvek mot den afghanska befolkningen att lämna scenen\r\noch inte verka för FN:s stabiliserande insatser.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:71 Fortsatt svenskt deltagande i en\r\ninternationell säkerhetsstyrka i Afghanistan:\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  riksdagen   medger   att\r\nregeringen ställer  en  väpnad  styrka  om högst 150\r\npersoner  till förfogande för deltagande inom  ramen\r\nför Internationella  Säkerhetsstyrkan  i Afghanistan\r\n(ISAF)    under    förutsättning    att   det   även\r\nfortsättningsvis  finns ett giltigt mandat  för  den\r\ninternationella säkerhetsstyrkan  enligt  beslut  av\r\nFörenta nationernas säkerhetsråd.\r\n\r\n\r\nFöljdmotionen\r\n\r\n\r\n2003/04:U25 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen     avslår    regeringens    proposition\r\n2003/04:71  Fortsatt   svenskt   deltagande   i   en\r\ninternationell  säkerhetsstyrka  i  Afghanistan i de\r\ndelar  som handlar om en utvidgning av  det  svenska\r\nbidraget till ISAF till att omfatta insatser i andra\r\ndelar av Afghanistan än de där Sverige redan bidrar.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFN:s säkerhetsråds resolution 1510 (2003)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": {
        "punkt": "1",
        "rubrik": "Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
        "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:71 och avslår motion 2003/04:U25.\r\n",
        "beslutstyp": "röstning",
        "motforslag_nummer": "1",
        "motforslag_partier": "\"v\"",
        "votering_id": "95026A04-A252-4379-A396-0FE3B013737B",
        "votering_sammanfattning_html": {
          "table": {
            "tr": [
              {
                "td": {
                  "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                  "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v)\r\n"
                }
              },
              {
                "th": [
                  "Parti",
                  "Ja",
                  "Nej",
                  "Avstående",
                  "Frånvarande"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "s",
                  "130",
                  "0",
                  "0",
                  "14"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "m",
                  "49",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "c",
                  "16",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "fp",
                  "45",
                  "0",
                  "0",
                  "3"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "kd",
                  "27",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "v",
                  "0",
                  "25",
                  "0",
                  "5"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "mp",
                  "12",
                  "0",
                  "2",
                  "3"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "-",
                  "0",
                  "0",
                  "0",
                  "0"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "Totalt",
                  "279",
                  "25",
                  "2",
                  "43"
                ]
              },
              {
                "td": {
                  "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                }
              }
            ]
          }
        },
        "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/95026A04-A252-4379-A396-0FE3B013737B",
        "rm": "2003/04",
        "bet": "UFÖU2",
        "vinnare": "utskottet",
        "voteringskrav": "",
        "beslutsregelkvot": "",
        "beslutsregelparagraf": "",
        "punkttyp": ""
      }
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
        "partier": "\"v\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:26:44"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Sverige fortsätter att delta i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Den svenska väpnade styrkan i landet bör utökas jämfört med hittills och omfatta högst 150 personer, enligt riksdagen som säger ja till regeringens förslag om svensk väpnad styrka i Afghanistan. Utskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd utvidgat ISAF:s geografiska mandat till att omfatta hela Afghanistan. Den svenska styrkan ställs till förfogande under förutsättning att det finns ett giltigt mandat från FN:s säkerhetsråd. ",
          "dok_id": "GR01UFÖU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Sverige fortsätter att delta i FN-styrkan i Afghanistan (UFöU2)",
          "dok_id": "GR01UFÖU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:26:44"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UFÖU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Sverige fortsätter att delta i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Den svenska väpnade styrkan i landet bör utökas jämfört med hittills och omfatta högst 150 personer, enligt det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet som föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om svensk väpnad styrka i Afghanistan. Utskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd utvidgat ISAF:s geografiska mandat till att omfatta hela Afghanistan. Den svenska styrkan ställs till förfogande under förutsättning att det finns ett giltigt mandat från FN:s säkerhetsråd.</p>",
          "dok_id": "GR01UFöU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:24"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Sverige fortsätter att delta i FN-styrkan i Afghanistan (UFöU2)",
          "dok_id": "GR01UFöU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:24"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UFÖU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uföu_2.docx",
          "filstorlek": "416304",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Fortsatt svenskt  deltagande  i  en internationellsäkerhetsstyrka i Afghanistan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AF2E55F8-D37A-46EE-ACCD-58ACB338CD9E"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UFÖU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_uföu_2.pdf",
          "filstorlek": "479737",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_uföu_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/73352E12-5D7E-4ED4-82E2-FA50D5E7BE51"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U25 med anledning av prop. 2003/04:71 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
          "ref_dok_id": "GR02U25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:71 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:71 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
          "ref_dok_id": "GR0371",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "71",
          "ref_dok_titel": "Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-26",
          "ref_dok_id": "GR09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2004-05-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-25",
          "ref_dok_id": "GR09121",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "121",
          "ref_dok_titel": "2004-05-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:245",
          "ref_dok_id": "GR0K245",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "245",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:245",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}