\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande 26\r\nmotionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 om\r\nvalfrihet i skolan och om införande av ett system\r\nmed en nationell skolpeng som skall följa eleven\r\ntill den skola han eller hon väljer.\r\nMotionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten\r\natt välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip\r\nföre närhetsprincip, möjligheter till minst två\r\nalternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade\r\nelever och nationell information om möjligheterna\r\ntill skolval. Yrkandena om en nationell skolpeng\r\ninnefattar också yrkanden om en individualiserad\r\nskolpeng för elever med funktionshinder.\r\nUtskottet föreslår avslag på samtliga\r\nmotionsyrkanden. När det gäller valfrihet i\r\nbarnomsorgen hänvisar utskottet till riksdagens\r\ntillkännagivande i ärendet under föregående\r\nriksmöte.\r\nI betänkandet finns reservationer från Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Möjligheter till minst två alternativa\r\nskolval\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub276 yrkande 4.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub474 yrkande 4,\r\n2003/04:Sf325 yrkande 12 och\r\n2003/04:Sf326 yrkande 26.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3. Fritt skolval för att säkerställa\r\nlandsbygdsskolors överlevnad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub474 yrkande 5.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n4. Nationell information om möjligheterna\r\ntill skolval\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub276 yrkande 5.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Valfrihet för funktionshindrade elever\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub220 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub258 yrkande 2.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Valfrihet i barnomsorgen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub416 yrkande 10,\r\n2003/04:Sf356 yrkande 6 och\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 18, 20, 21 och 24.\r\n\r\n7. Valfrihet för personal inom skola och\r\nomsorg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Sf289 yrkande 19.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n8. Införande av ett system med nationell\r\nskolpeng\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub237 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 23,\r\n2003/04:Ub388 yrkande 10,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub472 yrkande 3,\r\n2003/04:N341 yrkande 13 och\r\n2003/04:N344 yrkande 5.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n9. Nationell individualiserad skolpeng för\r\nelever med funktionshinder\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub258 yrkande 3 och\r\n2003/04:So504 yrkande 32.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 19 februari 2004\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan\r\nBjörkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson\r\n(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger\r\nDavidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna\r\nIbrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen\r\n(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael\r\nDamberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer\r\nAdelsbo (s), Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\n
\r\n2003/04\r\n\r\nUbU6\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nUnder den allmänna motionstiden 2003 väcktes\r\nmotioner med 26 yrkanden om valfrihet och om\r\ninförande av ett system med en nationell skolpeng\r\nsom skall följa eleven till den skola han eller hon\r\nväljer. Dessa yrkanden behandlas i detta betänkande.\r\n\r\nMotionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten\r\natt välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip\r\nföre närhetsprincip, möjligheter till minst två\r\nalternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade\r\nelever och nationell information om möjligheterna\r\ntill skolval. Motionsyrkandena om en nationell\r\nskolpeng innefattar också yrkanden om en\r\nindividualiserad skolpeng för elever med\r\nfunktionshinder.\r\nFörslagen i motionerna återges i bilaga.
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nValfrihet\r\n\r\nValfrihet i skolan\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\nmöjligheter till minst två alternativa\r\nskolval, om valfrihetsprincip före\r\nnärhetsprincip, om fritt skolval för att\r\nsäkerställa landsbygdsskolors överlevnad och\r\nom nationell information angående\r\nmöjligheterna till skolval.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3\r\n(m) och 4 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motion\r\n2003/04:Ub276 yrkande 4 att det finns tre olika\r\nformer av mångfald att sträva efter i skolhänseende.\r\nDe är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av\r\nolika profiler och tillgång till olika huvudmän. Det\r\nlångsiktiga målet bör enligt Moderaterna vara att\r\nalla elever skall ha minst två olika alternativ att\r\nvälja mellan inom rimligt avstånd från hemmet.\r\nKravet på mångfald medför att det inte endast är den\r\noffentliga sektorn som kan driva skolor och andra\r\nutbildningsinstitutioner. Staten skall fokusera på\r\nmål och resurser - utförandet fungerar bättre med\r\npluralism.\r\n\r\nI tre motioner förordas en valfrihetsprincip före\r\nnärhetsprincipen.\r\n\r\nEnligt Moderaternas motion 2003/04:Sf325 yrkande\r\n12 får inte närhetsprincipen vara allenarådande för\r\nskolans rekrytering. Alla elever skall fritt kunna\r\nvälja den skola vars profil passar dem bäst och ha\r\nmakten att välja bort dåliga skolor. Barn kan inte\r\nanvändas som regeringens integrationspolitiska\r\nverktyg. I motion 2003/04:Ub474 (m) yrkande 4\r\nunderstryker motionären att skolplacering av barn\r\nlika naturligt skall kunna ske efter skolans\r\npedagogiska inriktning som efter skolans geografiska\r\nnärhet.\r\nFolkpartiet lyfter fram betydelsen av att tillåta\r\nfritt val av skola som ett medel att motverka\r\nsegregation, i motion 2003/04:Sf326 yrkande 26. När\r\nelever och föräldrar själva kan välja skola behöver\r\nde inte välja den skola som ligger närmast, vilket\r\ngör att bostadssegregationen inte slår igenom på\r\nsamma sätt i skolan.\r\n\r\nVikten av fritt skolval för att säkerställa\r\nlandsbygdsskolors överlevnad påpekas i motion\r\n2003/04:Ub474 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas\r\növerlevnad blir då inte en fråga för städernas\r\npolitiker, utan för bygdens invånare.\r\n\r\nEn nationell information om möjligheterna till\r\nskolval efterfrågas i Moderata samlingspartiets\r\nmotion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Moderaterna hävdar\r\natt det i dag är en enorm skillnad mellan olika\r\nkommuner i fråga om information till föräldrar och\r\nelever om rätten att välja skola. En fri sökning i\r\nhela landet och likvärdiga icke-diskriminerande\r\nantagningsvillkor för alla elever är grundläggande\r\nför ett fritt skolval.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandena. Enligt utskottets mening finns det\r\nen omfattande valfrihet inom skolväsendet.\r\n\r\nI fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen\r\n(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever\r\npå olika skolor så långt möjligt skall beakta\r\nföräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas\r\nemot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller\r\nunder förutsättning att inte andra elevers\r\nberättigade krav på placering i en skola nära hemmet\r\nåsidosätts eller betydande organisatoriska eller\r\nekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.\r\nEn kommun skall i sin grundskola även ta emot en\r\nelev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är\r\nskyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina\r\npersonliga förhållanden har särskilda skäl att få gå\r\ni den kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Efter\r\nönskemål från föräldrar har en kommun dessutom rätt\r\natt ta emot en elev från en annan kommun (4 kap. 8 a\r\n§). Föräldrarna kan också som alternativ till den\r\nkommunala skolan välja en fristående skola. I\r\nsamtliga dessa fall skall ersättning för elevens\r\nutbildning utgå från elevens hemkommun.\r\nI fråga om rätten att välja skola på gymnasienivå\r\ngäller i dag följande.\r\nDet finns inte någon inskränkning i rätten att\r\nvälja en fristående skola. Till sådana skolor\r\ntillämpas riksrekrytering. Om en elev tas in till\r\nutbildning vid en fristående gymnasieskola är\r\nhemkommunen alltid skyldig att lämna bidrag, om\r\nSkolverket förklarat skolan bidragsberättigad.\r\nDäremot är hemkommunen inte skyldig att betala\r\ninterkommunal ersättning för en elev som vill\r\ngenomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns\r\nskola, om hemkommunen kan erbjuda samma program\r\neller nationellt fastställda inriktning och eleven\r\ninte på grund av sina personliga förhållanden har\r\nsärskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5\r\nkap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i\r\nhemkommunens utbud, mellan olika skolor som har\r\nsamma program finns det inga centrala bestämmelser.\r\nI sammanhanget kan nämnas att flera kommuner i\r\nStockholmsregionen sedan några år låter sina elever\r\nsöka gymnasieutbildningar fritt och är beredda att\r\nbetala den interkommunala ersättningen. Även i flera\r\nandra regioner i landet pågår en liknande\r\nutveckling.\r\nInom det offentliga skolväsendet förekommer det\r\näven ett stort antal riksrekryterande utbildningar i\r\nform av specialutformade program och utbildningar\r\ninom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa\r\nutbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen\r\n(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till\r\nförordningen. Om en elev tas in på en\r\nriksrekryterande utbildning, skall ersättning för\r\nkostnaderna för elevens utbildning utgå från\r\nhemkommunen.\r\nGymnasiekommittén 2000 har i sitt betänkande Åtta\r\nvägar till kunskap - En ny struktur för\r\ngymnasieskolan (SOU 2002:120) utgått från att\r\nelevens rätt att få vald utbildning bör stärkas i\r\nden framtida gymnasieskolan. Kommittén har bl.a.\r\nföreslagit att behöriga sökande ges möjlighet att\r\nsöka utbildning på någon av de föreslagna sektorerna\r\ni en annan kommun, även om den anordnas av\r\nhemkommunen eller samverkansområdet (frisökning).\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att elevers och\r\nföräldrars möjligheter att välja skola är väl\r\ntillgodosedda inom nuvarande regelverk för\r\ngrundskolan. När det gäller gymnasieskolan är en\r\nproposition utifrån Gymnasiekommitténs förslag\r\naviserad att föreläggas riksdagen i mars 2004.\r\nUtskottet utgår från att ökade möjligheter att söka\r\nutbildning i annan kommun än hemkommunen också\r\nkommer att medföra utvidgade informationsinsatser.\r\nUtskottet noterar att Skolverket i en rapport\r\nValfrihet och dess effekter inom skolområdet\r\n(rapport 230, april 2003) redovisar att valfrihet\r\nleder till skolutveckling men också till\r\nsegregation. Valfrihetens effekter på skolområdet är\r\nalltså både positiva och negativa. Skolutvecklingen\r\nstimuleras, särskilt genom profilering och\r\npedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar\r\nliksom lyhördheten från skolor och kommuner.\r\nSamtidigt pekar verkets studie på risker att\r\nvalfriheten förstärker såväl den etniska som den\r\nsocioekonomiska och prestationsmässiga\r\nsegregationen.\r\n\r\nValfrihet för funktionshindrade elever\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\nlagstiftning som ger elever med\r\nfunktionshinder rätt att välja skola.\r\nJämför reservation 5 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\n2003/04:Ub258 yrkande 2 att elever med\r\nfunktionshinder skall i lag tillförsäkras rätten att\r\nvälja skola. Eleverna skall ha möjlighet att välja\r\nskola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö.\r\nValet skall kunna göras inte bara bland den egna\r\nkommunens skolor, utan också bland andra kommuners\r\nprofilskolor, fristående skolor och specialskolor.\r\n\r\nDetta förslag förs även fram i motion\r\n2003/04:Ub220 (m) yrkande 1. Motionären vill genom\r\nlagstiftning säkerställa funktionshindrade elevers\r\nrätt och möjlighet att välja skola. En sådan\r\nlagstiftning skulle komma att leda till en betydande\r\nutveckling av dagens specialskolor och regionala\r\nskolor för funktionshindrade samt till att en mängd\r\nfristående och kommunala alternativ växer fram,\r\nframhåller motionären.\r\nAv båda motionerna framgår att Moderaterna inte\r\naccepterar nuvarande lagregler som innebär att\r\nspecialskolans målgrupp begränsats i förhållande\r\ntill tidigare regler. Målgruppen omfattar nu enbart\r\ndöva och hörselskadade elever.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena med hänvisning till följande.\r\n\r\nRiksdagen beslutade hösten 1999 att elever med\r\nsynskada respektive grav språkstörning inte längre\r\nskall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp\r\n(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr.\r\n1999/2000:14). Det innebar att riksdagen ställde sig\r\nbakom regeringens förslag om en successiv avveckling\r\nav de fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna\r\nEkeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och\r\nen samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten\r\nvid skolorna.\r\nFrågan om en omprövning av nämnda beslut har\r\ndärefter återkommande behandlats och avslagits av\r\nriksdagen.\r\nEn av regeringen tillsatt särskild utredare\r\nlämnade i november 2002 betänkandet\r\nVisstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU\r\n2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid\r\nEkeskolan i Örebro, för elever med synskada och\r\nytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i\r\nSigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa\r\ntidigare specialskolor är nu resurscenter inom\r\nSpecialpedagogiska institutet.\r\nSyftet med visstidsutbildning är att ge ett\r\nspecialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt\r\nskall kunna återvända till sin hemskola och få en\r\nfullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever\r\nsom undervisas vid resurscenter är fortfarande\r\nelever i sina respektive hemkommuner.\r\nUtredaren föreslår en ny förordning om\r\nvisstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall\r\nkunna göra ansökan och Specialpedagogiska\r\ninstitutets styrelse beslutar om eleven skall tas\r\nemot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga\r\nett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En\r\nvisstidsutbildning skall fortgå under minst en\r\ntermin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade\r\ntiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan\r\nfortsätta i visstidsutbildning under hela den\r\nobligatoriska skolgången.\r\nEnligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår\r\narbete inom departementet med en sådan förordning om\r\nvisstidsutbildning. Avsikten är att förordningen\r\nskall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.\r\nUtskottet vill därtill nämna att Skollagskommittén\r\ni sitt betänkande Skollag för kvalitet och\r\nlikvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att i en ny\r\nskollag tas in bestämmelser om enskild (fristående)\r\nspecialskola, dvs. skola för döva, dövblinda och\r\nhörselskadade elever. I dag finns det inte några\r\nbestämmelser om rätt till bidrag för en elev som går\r\ni en fristående specialskola. Enligt kommittén finns\r\ndet inte heller några fristående specialskolor.\r\nFörslaget innebär att hemkommunen betalar till\r\nstaten oberoende av om eleven går i en statlig eller\r\nenskild specialskola och att staten via\r\nSpecialskolemyndigheten fördelar resurser till\r\nenskilda specialskolor (s. 637).\r\nBeredningen inom Regeringskansliet av kommitténs\r\nförslag bör avvaktas.\r\n\r\nValfrihet i barnomsorgen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\nvalfrihet i barnomsorgen med hänvisning till\r\ntidigare riksdagsbehandling och riksdagens\r\ntillkännagivande till regeringen i ärendet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub416 yrkande\r\n10 att det måste vara möjligt för föräldrar att\r\nvälja en annan barnomsorgsform än kommunens egen.\r\nAlla kommuner bör bli skyldiga att lämna bidrag till\r\nenskild förskoleverksamhet och enskild\r\nskolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de\r\nkvalitetskrav som ställs. De fristående skolorna\r\nskall tjäna som förebild. Kommunerna bör ge\r\nföräldrarna en barnomsorgspeng för att bekosta den\r\nbarnomsorg föräldrarna vill ha - kommunal förskola,\r\nenskild förskola eller familjedaghem.\r\n\r\nOckså i Folkpartiets motion 2003/04:Sf356 yrkande\r\n6 begärs större valfrihet i barnomsorgen. Enligt\r\nmotionen är det en stor stressfaktor för\r\nsmåbarnsfamiljer om deras barn inte trivs på det\r\ndagis där de är. Att kunna byta barnomsorg är en\r\nviktig del för att det skall bli mera vardagsmakt\r\nför barnfamiljerna. För detta behövs en\r\netableringsfrihet för nya dagis och en\r\nbarnomsorgspeng, alltså att det kommunala stödet\r\nföljer med till det dagis föräldrarna väljer.\r\nKristdemokraterna utvecklar sin syn på valfrihet i\r\nbarnomsorgen i motion 2003/04:Sf404 (yrkandena 20,\r\n21 och 24). Enligt motionen måste det finnas en väl\r\nutbyggd barnomsorg med olika alternativ för att alla\r\nföräldrar skall finna alternativ som passar just dem\r\noch deras barn. Som komplement till föräldrarnas\r\nomsorg vill Kristdemokraterna erbjuda en mångfald av\r\nolika sorters barnomsorg: familjedaghem, förskolor,\r\nöppna förskolor och fritidshem med olika inriktning\r\noch med olika huvudmän. Detta ställer krav på att\r\nkommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla\r\ngodkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter.\r\nKristdemokraterna understryker att begreppet\r\nbarnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i det\r\negna hemmet. Partiet vill skapa ekonomiska och\r\npraktiska förutsättningar för val mellan olika och\r\nflexibla barnomsorgsformer, bl.a. genom ett\r\nbarnomsorgskonto som ökar föräldrarnas\r\nhandlingsfrihet.\r\nI samma motion yrkande 18 hänvisar\r\nKristdemokraterna till att en majoritet av\r\nriksdagspartierna, eller alla partier utom\r\nSocialdemokraterna och Vänsterpartiet, stöder\r\nföräldrars rätt att fritt välja barnomsorgsform. En\r\nreservation om mångfald inom barnomsorgen i\r\nutskottets betänkande 2002/03:\r\nUbU19 om förskolan bifölls av kammaren. I motionen\r\npåpekas att detta är en tydlig markering från\r\nriksdagens sida som regeringen hittills valt att\r\nhelt bortse från.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår avslag på motionsyrkandena. Som\r\npåpekas i Kristdemokraternas motion är frågan om\r\nvalfrihet och mångfald inom barnomsorgen\r\naktualiserad hos regeringen genom ett\r\ntillkännagivande från riksdagen.\r\n\r\nStällningstagandet i reservationen Mångfald inom\r\nbarnomsorgen (m, fp, kd, c, mp) i betänkande\r\n2002/03:UbU9 Förskolan har följande lydelse:\r\n\r\nVi anser att det är viktigt med mångfald och\r\nvalfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den\r\nena familjen passar inte den andra. Därför skall\r\nföräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.\r\nBarnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika\r\nalternativ. Vi är positiva till olika sorters\r\nbarnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal\r\nsom privat eller kooperativ regi. Valfrihet\r\ninnebär också en möjlighet för dem som vill i\r\nstörre utsträckning vara hemma med sina barn.\r\nKommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor\r\nför alla godkända barnomsorgs- och\r\nförskoleverksamheter. Med en mångfald av\r\nbarnomsorgsformer kan olika verksamheter\r\nstimulera varandra och bidra till en utveckling\r\nav hela barnomsorgen.\r\n\r\nEfter återförvisning från kammaren (lika röstetal\r\nvid omröstning) och ny utskottsbehandling i\r\nbetänkande 2002/03:UbU19 Förskolan (förnyad behand-\r\nling) biföll riksdagen den 7 maj 2003 reservationen.\r\n\r\nEnligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår\r\nberedning av ärendet. Denna bör enligt utskottets\r\nmening avvaktas.\r\nSkollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU\r\n2002:121), som en ny regel, att enskilda huvudmän\r\nsom uppfyller kraven för godkännande skall få\r\nanordna förskolor inom skolväsendet med rätt till\r\nbidrag från barnens hemkommuner. Fristående\r\nförskolor kommer därmed att behandlas på samma sätt\r\nsom andra fristående skolor när det gäller rätten\r\ntill godkännande och bidrag (s. 542). Liksom i dag\r\nskall kommunen vara besluts- och tillsynsmyndighet.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör invänta\r\nregeringens beredning av kommitténs förslag.\r\nRiksdagen har hösten 2003 avslagit motionsyrkanden\r\nom införande av ett särskilt barnomsorgskonto.\r\nEnligt socialförsäkringsutskottet ger\r\nföräldraförsäkringen i kombination med\r\nmaxtaxereformen betydligt bättre förutsättningar för\r\nföräldrar att förena förvärvsarbete med föräldraskap\r\n(bet. 2003/04:SfU1 s. 102).\r\n\r\nÖvrigt om valfrihet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om\r\nökad valfrihet för personal inom skola och\r\nomsorg.\r\nJämför reservation 6 (m).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nModerata samlingspartiet pläderar i motion\r\n2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige för ökad\r\nvalfrihet för personalen inom bl.a. skola och omsorg\r\n(yrkande 19). Moderaterna anser att alternativa\r\narbetsgivare, nämligen förskolor och skolor med\r\nolika pedagogisk inriktning och personalpolitik, ger\r\nökade chanser för lärare och andra\r\npersonalkategorier att finna för dem stimulerande\r\narbetsförhållanden. De hävdar att likriktning skapar\r\nmissnöje med arbetsmiljön.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nSom utskottet redovisat i det föregående finns det\r\nredan en omfattande valfrihet inom skolområdet. I\r\ndag finns det både kommunala skolor och fristående\r\nskolor som profilerar sig genom olika pedagogiska\r\ninriktningar. Också inom förskoleverksamheten finns\r\nolika pedagogiska alternativ.\r\nEn utgångspunkt för Skollagskommitténs arbete med\r\natt ta fram förslag till en ny skollag har varit att\r\nde övergripande regelsystemen för offentliga och\r\nfristående skolor skall vara så generella som\r\nmöjligt för att skapa förutsättningar för likvärdig\r\nutbildning, öppen för variation och mångfald, på\r\nlika villkor. Beredningen av kommitténs förslag (SOU\r\n2002:121) pågår inom Regeringskansliet och bör\r\navvaktas.\r\n\r\nInförande av ett system med\r\nnationell skolpeng\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\ninförande av ett system med nationell\r\nskolpeng som innebär att staten tar över\r\nfinansieringen av skolan från kommunerna.\r\nRiksdagen bör även avslå motionsyrkanden som\r\nrör statlig finansiering för att möta\r\nfunktionshindrade elevers behov.\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (m)\r\noch 10 (fp).\r\n\r\nKort historik om ansvaret för skolan och\r\nskolans finansiering\r\n\r\nGenom riksdagens beslut hösten 1990 med anledning av\r\nproposition 1990/91:\r\n18 Ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76)\r\nförändrades den statliga styrningen av skolan från\r\nregel- och resursstyrning till mål- och\r\nresultatstyrning. Kommunerna fick ett samlat ansvar\r\nför driften av skolan.\r\n\r\nDittills hade en betydande del av den statliga\r\nstyrningen av skolområdet utövats genom\r\nstatsbidragssystemen för de olika skolformerna. För\r\natt ett kommunalt verksamhetsansvar skulle bli\r\nmöjligt var det nödvändigt med grundläggande\r\nförändringar. Statsbidraget till skolan skulle i\r\nfortsättningen enbart utgöra ett generellt\r\nfinansiellt stöd och inte detaljerat styra\r\nverksamheten. Ett s.k. sektorsbidrag för skolan\r\ninfördes den 1 juli 1991.\r\nSektorsbidraget angav det totala statliga\r\nfinansiella stödet till skolsektorn i kommunerna,\r\ndvs. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal\r\nutbildning för vuxna. En schabloniserad\r\nbehovsrelaterad beräkning av bidragen gjordes enligt\r\nolika beräkningsmodeller för de tre skolformerna.\r\nVåren 1992 beslutade riksdagen om en genomgripande\r\nförändring av statsbidragen till kommunerna från den\r\n1 januari 1993 (prop. 1991/92:150 bil. II:5, UbU5y,\r\nbet. FiU29, rskr. 345). En stor del av de\r\nspecialdestinerade statsbidragen till olika\r\nkommunala verksamheter avvecklades och ersattes av\r\nett nytt generellt bidragssystem. I det generella\r\nstatsbidragssystemet för kommunerna inordnades\r\nsektorsbidraget till det kommunala offentliga\r\nskolväsendet samt statsbidragen till särskolan,\r\nsärvux och undervisning av invandrare i svenska\r\nspråket. Det anfördes bl.a. att kommunerna med ett\r\ngenerellt system ges större handlingsfrihet när det\r\ngäller verksamhetens utformning samt prioriteringen\r\nmellan olika verksamhetsområden. Den kommunala\r\nverksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare\r\nsätt.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFörslag om införande av ett system med nationell\r\nskolpeng läggs fram i motioner från Moderata\r\nsamlingspartiet och Folkpartiet.\r\n\r\nEnligt Moderaternas motion 2003/04:Ub276 skall ett\r\nsystem med statlig finansiering genom nationell\r\nskolpeng ha som syfte att skapa mer enhetliga\r\nspelregler för skolorna, oavsett vem som driver\r\nskolan och var den är belägen (yrkande 11).\r\nResurserna för en elevs skolgång skall följa eleven\r\ntill den skola som eleven väljer. Moderaterna vill\r\natt regeringen tillsätter en parlamentarisk\r\nutredning för att skyndsamt ta fram ett heltäckande\r\nsystem för nationell skolpeng (yrkande 12).\r\nI motion 2003/04:Ub427 yrkande 11 framhåller\r\nModeraterna att en nationell skolpeng behövs för att\r\ngöra alla skolor till fria skolor. De menar att en\r\nkommunal skola inte är fri. Den tvingas följa den\r\nkommunala skolledningens direktiv och kan inte fritt\r\nförfoga över sina resurser. Kommunerna styr de\r\nsamlade resurserna politiskt. Genom att\r\nfinansieringsansvaret för skolan flyttas från\r\nkommunerna till staten och en nationell skolpeng\r\ninförs får skolans ledning en frihet att använda\r\nskolans resurser där de gör störst nytta.\r\nEtt system med nationell skolpeng kan enligt\r\nmotion 2003/04:Ub472 (m) yrkande 3 skapa ekonomiska\r\nincitament för utveckling av landets skolor.\r\nGrundläggande för systemet är att låta elevernas val\r\nav skola styra resursfördelningen. En bra skola får\r\nmed ett skolpengssystem god elevtillströmning och\r\ndärmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever\r\noch får genom detta en signal om behovet av att\r\ntrappa upp kvalitetsarbetet.\r\nÄven i motionerna 2003/04:N341 yrkande 13 och\r\n2003/04:N344 yrkande 5 från Moderata samlingspartiet\r\nbetonas att staten måste garantera det fria\r\nskolvalet genom att ta över ansvaret för\r\nfinansieringen av skolan. En nationell skolpeng bör\r\ninföras. Skolpengen bör tilldelas skolorna,\r\nkommunala såväl som fristående, efter hur många\r\nelever de förmår attrahera. Särskilt tillskott bör\r\nges för bl.a. funktionshindrade elever.\r\nFolkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub367\r\nyrkande 23 och 2003/04:\r\nUb388 yrkande 10 likaså att en nationell skolpeng\r\ninförs för att främja likvärdig kvalitet och\r\nvalfrihet i skolan. Enligt Folkpartiet var\r\nkommunaliseringen av skolan ett av den\r\nsocialdemokratiska skolpolitikens enskilt största\r\nmisstag. I dag råder så skilda ekonomiska villkor\r\nför skolor i olika kommuner att utbildningens\r\nkvalitet inte blir likvärdig över landet. Därför bör\r\nen nationell skolpeng införas som staten ansvarar\r\nför. Skolpengen betalas ut till den skola eleven\r\nväljer att gå på, oavsett om det är en skola i\r\nelevens egen kommun, en annan kommun eller en\r\nfristående skola. En fjärdedel av resurserna skall\r\nöronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och\r\ntill skolor i utsatta områden.\r\nLiknande synpunkter om statlig finansiering av\r\nskolan genom en nationell skolpeng framförs i motion\r\n2003/04:Ub237 (fp) yrkande 1.\r\n\r\nModerata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår\r\nockså i motioner en nationell individualiserad\r\nskolpeng för elever med funktionshinder.\r\n\r\nEnligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub258 yrkande\r\n3 skall en sådan statligt garanterad individuell\r\nskolpeng säkerställa att dessa elevers behov\r\nverkligen möts. För de flesta elever med\r\nfunktionshinder kan lösningar med generellt bestämda\r\ntilläggssummor användas, alltefter vilket\r\nfunktionshinder det är fråga om. För andra elever,\r\nmed individuellt mer komplexa funktionshinder, måste\r\nen helt individualiserad skolpeng användas.\r\nSkolverket eller annan statlig myndighet bör enligt\r\nmotionen ges i uppgift att pröva och fastställa den\r\nindividuella skolpengens storlek efter elevernas\r\nbehov och efter ansökan från skola, resurscenter\r\neller omsorg.\r\nI Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 32\r\nunderstryks att det föreslagna systemet med en\r\nstatlig nationell skolpeng skall garantera elever\r\nmed funktionshinder extra resurser. Skolpengen skall\r\nkunna användas till att välja en särskola eller\r\nspecialskola.\r\n\r\nUtskottets ställningstaganden\r\n\r\nUtskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.\r\n\r\nMotsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av\r\nutskottet och avslagits av riksdagen vid ett flertal\r\ntillfällen, senast under våren 2003.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu. En\r\nnationell skolpeng ger inte de grundläggande\r\nförutsättningarna för att kraven på en likvärdig\r\nskola av hög kvalitet för alla elever skall kunna\r\nuppfyllas.\r\nRisken finns för en utveckling med krav på en\r\ntydlig koppling mellan den skolpeng som följer en\r\ngiven elev och de insatser eleven har möjlighet att\r\nfå. Elever som har behov som kräver mer resurser\r\nkommer då att betraktas som en belastning. Om\r\nskolorna dessutom strävar efter att maximera sin\r\nekonomiska vinst skapas starka drivkrafter för\r\nskolorna att välja de mest lönsamma eleverna. En\r\nsådan utveckling måste enligt utskottets uppfattning\r\nkraftfullt motverkas.\r\nResurser till skolans verksamhet skall enligt\r\nutskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som\r\nenskilda elever, olika grupper av elever och skolor\r\nfaktiskt har. Det gör man bäst på den lokala nivån.\r\nUtskottet finner det därför inte rimligt att införa\r\nen central resursfördelning i enlighet med förslagen\r\nfrån Moderata samlingspartiet och Folkpartiet.\r\nDet är inte heller rimligt, anser utskottet, att\r\ninföra en central resursfördelning för\r\nfunktionshindrade elevers behov.\r\nKravet på en likvärdig utbildning inom varje\r\nskolform, varhelst den anordnas i landet, slås fast\r\ni skollagen (1 kap. 2 §). I det mål- och\r\nresultatorienterade styrsystemet, som sedan år 1991\r\nligger till grund för ansvarsfördelningen mellan\r\nstat och kommun, är det Skolverkets uppgift att\r\nfölja upp och utvärdera skolverksamheten.\r\nUtskottet vill understryka att förutsättningarna\r\nför att säkerställa en likvärdig utbildning inom\r\nskolväsendet därefter har ytterligare förbättrats.\r\nSkolverket skall således bedriva förstärkt\r\nkvalitetskontroll genom återkommande\r\nutbildningsinspektion och kommunerna har ålagts\r\nkvalitetsredovisning av skolverksamheten.
\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n1. Möjligheter till minst två alternativa\r\nskolval (punkt 1) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub276 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att få en verklig valfrihet i skolan måste det\r\nfinnas alternativ att välja mellan, och det måste\r\nfinnas information om valfriheten och hur valet går\r\ntill. Det finns enligt vår uppfattning tre olika\r\nformer av mångfald att sträva efter i skolhänseende.\r\nDe är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av\r\nolika profiler och tillgång till olika huvudmän. Vi\r\nanser att kommuner skall skapa förutsättningar för\r\nmångfald i åtminstone något hänseende. Det kan gå\r\natt skapa en profilklass inom en allmänt inriktad\r\nkommunal skola, eller att uppmuntra alternativa\r\npedagogiker eller huvudmän att överta en eller flera\r\nklasser.\r\n\r\nVårt långsiktiga mål är att alla elever skall ha\r\nminst två olika alternativ att välja mellan inom\r\nrimligt avstånd från hemmet. Kravet på mångfald\r\nmedför att inte endast offentlig sektor kan driva\r\nskolor och andra utbildningsinstitutioner. Staten\r\nskall fokusera på mål och resurser - utförandet\r\nfungerar bättre med pluralism.\r\nVad vi här har anfört bör riksdagen med bifall\r\ntill motionsyrkandet som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip (punkt\r\n2) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna\r\nIbrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel\r\nDarvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub474 yrkande 4,\r\n2003/04:Sf325 yrkande 12 och\r\n2003/04:Sf326 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att närhetsprincipen inte får vara\r\nallenarådande för skolans rekrytering. Alla elever\r\nskall fritt kunna välja den skola vars profil passar\r\ndem bäst och ha makten att välja bort dåliga skolor.\r\nSkolplacering av barn skall lika naturligt kunna ske\r\nefter skolans pedagogiska inriktning som efter\r\nskolans geografiska närhet. Vi vill också lyfta fram\r\nbetydelsen av att tillåta fritt val av skola som ett\r\nmedel att motverka segregation. När elever och\r\nföräldrar själva kan välja skola behöver de inte\r\nvälja den skola som ligger närmast, vilket gör att\r\nbostadssegregationen inte slår igenom på samma sätt\r\ni skolan.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna och därmed bifalla motionsyrkandena.\r\n\r\n3. Fritt skolval för att säkerställa\r\nlandsbygdsskolors överlevnad (punkt 3) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub474 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga mindre skolor på mindre orter har lagts ned\r\neller hotats av nedläggning de senaste åren. Enligt\r\nvår mening kan många av dessa landsbygdsskolor\r\nräddas med ett statligt garanterat och finansierat\r\nskolval för alla landets elever. De små\r\nbygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för\r\nstädernas politiker utan för bygdens invånare.\r\n\r\nDetta bör riksdagen med bifall till\r\nmotionsyrkandet som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n4. Nationell information om möjligheterna till\r\nskolval (punkt 4) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ub276 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrar och elever skall uppmuntras till ett\r\naktivt val av skola. Det innebär att de skall ges\r\ninformation om sina möjligheter och om de alternativ\r\nsom finns i både kommunala och fristående skolor.\r\n\r\nI dag är det en enorm skillnad mellan olika\r\nkommuner när det gäller information om rätten att\r\nvälja skola. Exempel finns på borgerligt styrda\r\nkommuner där föräldrar och elever får\r\ninformationsmaterial som underlag för skolvalet. I\r\nandra kommuner motarbetas medborgarnas rätt att\r\nvälja genom att de inte informeras om denna rätt. Vi\r\nanser att det skall finnas en nationell information\r\nom möjligheterna till skolval. Fri sökning i hela\r\nlandet och likvärdiga icke-diskriminerande\r\nantagningsvillkor för alla elever är grundläggande\r\nför ett fritt skolval.\r\nVad vi här har anfört bör riksdagen med bifall\r\ntill motionsyrkandet som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n5. Valfrihet för funktionshindrade elever\r\n(punkt 5) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub220 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub258 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten att välja skola är viktig för alla\r\nelever, men alldeles särskilt viktig för barn och\r\nungdomar med funktionshinder. De behöver ha en\r\nfrihet att kunna välja en skola som är specialiserad\r\npå att undervisa elever med deras specifika\r\nfunktionshinder. De skall ha en rättighet och inte\r\nen skyldighet att integreras i den vanliga kommunala\r\nskolan. Eftersom funktionshindrade elever har stort\r\nbehov av skräddarsydda lösningar för att deras\r\nskolgång över huvud taget skall kunna fungera skall\r\nde, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga\r\nspecialskolor om de föredrar det.\r\n\r\nVi föreslår att elever med funktionshinder skall i\r\nlag tillförsäkras rätten att välja skola. Eleverna\r\nskall ha möjlighet att välja skola utifrån kvalitet,\r\npedagogik och social miljö. Valet skall kunna göras\r\ninte bara bland den egna kommunens skolor utan också\r\nbland andra kommuners profilskolor, fristående\r\nskolor och specialskolor. En sådan lagstiftning\r\nkommer enligt vår mening att leda till en betydande\r\nutveckling av dagens specialskolor och regionala\r\nskolor för funktionshindrade samt till att en mängd\r\nfristående och kommunala alternativ växer fram.\r\nDetta bör riksdagen med bifall till\r\nmotionsyrkandena som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n6. Valfrihet för personal inom skola och omsorg\r\n(punkt 7) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Sf289 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill öka valfriheten för personalen inom bl.a.\r\nskola och omsorg genom att skapa möjligheter för\r\nalternativa arbetsgivare att etablera sig på dessa\r\nområden. Förskolor och skolor med olika pedagogisk\r\ninriktning och personalpolitik ger ökade chanser för\r\nharmoniska arbetsförhållanden. Lärare och andra\r\npersonalkategorier kan lättare finna för dem\r\nstimulerande arbetsförhållanden, bl.a. vad gäller\r\ninflytande över arbetssituationen. Vi menar att\r\nlikriktning skapar missnöje med arbetsmiljön, vilket\r\nkan leda till inte obetydliga kostnader för\r\nsjukskrivningar.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna och därmed bifalla motionsyrkandet.\r\n\r\n7. Införande av ett system med nationell\r\nskolpeng (punkt 8) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub472 yrkande 3,\r\n2003/04:N341 yrkande 13 och\r\n2003/04:N344 yrkande 5 samt bifaller delvis\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub237 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 23 och\r\n2003/04:Ub388 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en\r\nnationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt\r\nstöd riktat direkt till skolorna, en nationell\r\nskolpeng, för att alla skolor skall få resurser på\r\nen nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell\r\nskolpeng bidrar till att ge skolorna - såväl\r\nkommunala som fristående - ökad självständighet och\r\nfrihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den\r\nökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på\r\nlandsbygden och i glesbygd. Resurserna för en elevs\r\nskolgång skall följa eleven till den skola eleven\r\nväljer. Skolpengen tjänar därmed också till att\r\ngarantera valfrihet för eleverna, oavsett i vilken\r\nkommun eller i vilket bostadsområde eleven bor. Vi\r\nvill betona att den enskilda elevens behov kan styra\r\nskolpengens storlek.\r\n\r\nVi föreslår att regeringen tillsätter en\r\nparlamentarisk utredning för att skyndsamt ta fram\r\nett heltäckande system för nationell skolpeng.\r\nVad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna och därmed bifalla\r\nmotionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3,\r\n2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5.\r\n\r\n8. Införande av ett system med nationell\r\nskolpeng (punkt 8) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub237 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 23 och\r\n2003/04:Ub388 yrkande 10 samt bifaller delvis\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub472 yrkande 3,\r\n2003/04:N341 yrkande 13 och\r\n2003/04:N344 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi föreslår att en nationell skolpeng införs för att\r\nfrämja likvärdig kvalitet och valfrihet i skolan.\r\n\r\nEtt av den socialdemokratiska skolpolitikens\r\nenskilt största misstag var kommunaliseringen av\r\nskolan. I dag råder så skilda ekonomiska villkor för\r\nskolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet\r\ninte blir likvärdig över landet. Det skall inte vara\r\nså att en elev får sämre skolgång för att han eller\r\nhon har råkat bosätta sig i \"fel\" kommun. Därför\r\nvill vi införa en nationell skolpeng som staten\r\nansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola\r\neleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola\r\ni elevens egen kommun, en annan kommun eller en\r\nfristående skola. En fjärdedel av resurserna skall\r\nöronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och\r\ntill skolor i utsatta områden.\r\nEn nationell skolpeng innebär en decentralisering\r\nav makten till den enskilda skolan genom att\r\nkommunernas inflytande minskar. Kommunerna skall\r\ninte ha ansvar för den pedagogiska verksamheten.\r\nSyftet med kommunaliseringen var att öka\r\ndecentraliseringen, men i stället har fler\r\nhierarkier införts i skolväsendet. Vi anser att\r\nvarje skola skall arbeta självständigt utifrån\r\nläroplanens mål. Resultatet skall utvärderas genom\r\nnationellt betygssystem, nationella prov och en\r\nnationell skolinspektion.\r\nVad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna och därmed bifalla\r\nmotionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367\r\nyrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10.\r\n\r\n9. Nationell individualiserad skolpeng för\r\nelever med funktionshinder (punkt 9) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub258 yrkande 3 och bifaller delvis motion\r\n2003/04:So504 yrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör ett nytt finansiellt system\r\ninföras som skall tillförsäkra funktionshindrade\r\nelever rätten att välja skola. Dessa elever skall ha\r\nmöjlighet till val av skola utifrån kvalitet,\r\npedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla\r\nkommunala skolor, likaväl som specialskolor eller\r\nandra skolor med särskild förmåga att undervisa\r\nelever i just deras situation. En statligt\r\ngaranterad och finansierad individuell skolpeng för\r\nelever med funktionshinder skall säkerställa rätten\r\ntill god utbildning.\r\n\r\nDet är nödvändigt att utreda detaljerna i ett\r\nsådant system. För de flesta elever med\r\nfunktionshinder ser vi framför oss att lösningar med\r\ngenerellt bestämda tilläggssummor kan användas, allt\r\nefter vilket funktionshinder det är fråga om. För\r\nandra elever, med individuellt komplexa\r\nfunktionshinder, måste en helt individualiserad\r\nskolpeng användas. Vi anser att Skolverket eller\r\nannan statlig myndighet bör ges i uppgift att pröva\r\noch fastställa den individuella skolpengens storlek\r\nutifrån elevernas behov och efter ansökan från\r\nskola, resurscenter eller omsorg. Poängen är att\r\nresurserna följer eleven till den skola där han\r\neller hon går.\r\nVi vill påminna om att vi i vårt alternativ till\r\nstatsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för\r\nskolpeng till funktionshindrade elever från\r\nbudgetåret 2005.\r\nVad vi här har anfört bör riksdagen med bifall\r\ntill motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n10. Nationell individualiserad skolpeng för\r\nelever med funktionshinder (punkt 9) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:So504 yrkande 32 och bifaller delvis motion\r\n2003/04:Ub258 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVårt förslag om en nationell skolpeng innebär att\r\nelever kan välja att gå i vilken skola de vill,\r\noavsett om skolan ligger i den egna kommunen, en\r\nannan kommun eller är fristående. Förslaget\r\ninnefattar också att skolpengen skall anpassas efter\r\nde särskilda behov av stöd som den enskilda eleven\r\nkan ha. Elever med funktionshinder garanteras därmed\r\nstörre resurser. Funktionshindrade elever skall\r\nockså kunna använda den nationella skolpengen till\r\natt välja en särskola eller specialskola.\r\n\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna och därmed bifalla motion 2003/04:So504\r\nyrkande 32.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n1. Valfrihet i barnomsorgen (punkt 6) - m, fp,\r\nkd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nVi vill hänvisa till vad som anförts i\r\nfempartireservationen om mångfald inom barnomsorgen\r\ni utskottets betänkande 2002/03:UbU9 Förskolan.\r\nReservationen vann kammarens bifall efter förnyad\r\nutskottsbehandling (bet. 2002/03:\r\nUbU19). Därmed gjorde riksdagen ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i enlighet med reservanternas\r\nbegäran.\r\n\r\nReservationen finns citerad i detta betänkandes\r\nutskottstext.\r\n\r\n1 Valfrihet för personal inom skola och omsorg\r\n(punkt 7) - fp\r\n\r\n2\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\nFolkpartiet har länge arbetat för att underlätta\r\nför fler alternativ inom skola, vård och omsorg.\r\nUtgångspunkten är att elever gynnas av att kunna\r\nvälja en skola med en pedagogik de tror på, att\r\nvården blir mer effektiv genom konkurrens och att\r\näldre, om de vill, skall kunna vistas på ett boende\r\ndär t.ex. personalen pratar finska. Men alternativen\r\ngynnar även personalen. Att kvinnor inom offentlig\r\nsektor är en av de eftersatta grupperna både löne-\r\noch statusmässigt är ingen hemlighet. Ett sätt att\r\nkomma åt det problemet är att ge dem fler\r\narbetsgivare att välja mellan. Folkpartiet har\r\ndärför förslag om ökad valfrihet i sina vård-,\r\nutbildnings- och jämställdhetsmotioner.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n
\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för\r\npersonalen inom vård, skola och omsorg.\r\n\r\n2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjlighet för alla\r\nbarn att välja skola.\r\n\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av att\r\ntillåta fritt val av skola som ett sätt att\r\nmotverka segregation.\r\n\r\n2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om större valfrihet\r\noch ökad etableringsfrihet i barnomsorgen.\r\n\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om reservationen från\r\nutbildningsutskottet (2002/03:UbU) i vilken en\r\nmajoritet av riksdagspartierna stöder föräldrars\r\nrätt att fritt välja barnomsorgsform.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skapa\r\nekonomiska och praktiska förutsättningar för val\r\nmellan olika och flexibla barnomsorgsformer.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att begreppet\r\nbarnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i\r\ndet egna hemmet.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av olika\r\nbarnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för\r\ndessa.\r\n\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa en\r\nnationell skolpeng, som tilldelar elever med\r\nfunktionshinder extra resurser.\r\n\r\n2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om lagstiftning som\r\nger barn med funktionshinder rätt att välja skola.\r\n\r\n2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nationell\r\nskolpeng.\r\n\r\n2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rätten att välja\r\nskola även för specialskolans elever.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en nationell\r\nindividualiserad skolpeng för specialskolans\r\nelever.\r\n\r\n2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om förtjänsterna med\r\nkonkurrens inom utbildningsområdet.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en nationell\r\ninformation om möjligheterna till skolval.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om statlig\r\nfinansiering genom nationell skolpeng.\r\n\r\n12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nparlamentarisk utredning om nationell skolpeng i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa en\r\nnationell skolpeng för att främja likvärdig\r\nkvalitet och valfrihet.\r\n\r\n2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om införande av en\r\nnationell skolpeng för att öka likvärdigheten.\r\n\r\n2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa\r\nbarnomsorgspeng.\r\n\r\n2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nationell skolpeng\r\nför att göra alla skolor till fria skolor.\r\n\r\n2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjligheterna att\r\nskapa ekonomiska incitament för utveckling av\r\nlandets skolor genom ett system med nationell\r\nskolpeng.\r\n\r\n2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skolplacering\r\nav barn lika naturligt skall kunna ske efter såväl\r\npedagogisk inriktning som efter skolans\r\ngeografiska närhet.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av fritt\r\nskolval för att säkerställa landsbygdsskolors\r\növerlevnad.\r\n\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att\r\nstärka valfriheten för enskilda människor och\r\nfamiljer i skolan, barnomsorgen, äldre- och\r\nhandikappomsorgen samt vården.\r\n\r\n2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om finansiering av\r\nskolan." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Möjligheter till minst två alternativa skolval", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub276 yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Valfrihetsprincip före närhetsprincip", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 12, 2003/04:Sf326 yrkande 26 och 2003/04:Ub474 yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub474 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Nationell information om möjligheterna till skolval", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub276 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "32FC139C-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "124", "0", "0", "20" ] }, { "td": [ "m", "0", "45", "0", "10" ] }, { "td": [ "c", "1", "16", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "41", "0", "7" ] }, { "td": [ "kd", "0", "27", "0", "6" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "163", "129", "0", "57" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/32FC139C-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Valfrihet för funktionshindrade elever", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub220 yrkande 1 och 2003/04:Ub258 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "5", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "32FC139D-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "124", "0", "0", "20" ] }, { "td": [ "m", "0", "45", "0", "10" ] }, { "td": [ "c", "0", "17", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "41", "0", "7" ] }, { "td": [ "kd", "0", "27", "0", "6" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "162", "130", "0", "57" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/32FC139D-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Valfrihet i barnomsorgen", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf356 yrkande 6, 2003/04:Sf404 yrkandena 18, 20, 21 och 24 och 2003/04:Ub416 yrkande 10.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Valfrihet för personal inom skola och omsorg", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf289 yrkande 19.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Införande av ett system med nationell skolpeng", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ub367 yrkande 23, 2003/04:Ub388 yrkande 10, 2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3, 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "7", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "32FC13A4-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "124", "0", "0", "20" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "44", "11" ] }, { "td": [ "c", "17", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "41", "0", "7" ] }, { "td": [ "kd", "26", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "12", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "204", "41", "44", "60" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/32FC13A4-6119-11D8-AF7C-0004755048D1", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So504 yrkande 32 och 2003/04:Ub258 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "UBU6", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Möjligheter till minst två alternativa skolval", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Valfrihetsprincip före närhetsprincip", "partier": "\"m\",\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Nationell information om möjligheterna till skolval", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Valfrihet för funktionshindrade elever", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Valfrihet för personal inom skola och omsorg", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Införande av ett system med nationell skolpeng", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Införande av ett system med nationell skolpeng", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-01-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2004-02-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-02-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2004-02-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-02-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-03-01 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2004-03-05 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2004-03-10 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2004-03-10 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2004-03-10 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-18 06:35:08" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen sade nej till motioner om valfrihet i skolan och om ett system med en nationell skolpeng som ska följa eleven till den skola han eller hon väljer. Motionerna om valfrihet handlar om rätten att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip före närhetsprincip, möjligheter till minst två alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade elever och nationell information om möjligheterna till skolval. Motionerna om en nationell skolpeng handlar också om en individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.", "dok_id": "GR01UBU6", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Motioner om valfrihet i skolan (UbU6)", "dok_id": "GR01UBU6", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottet", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-18 06:35:08" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01UBU6", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:30" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om valfrihet i skolan och om ett system med en nationell skolpeng som ska följa eleven till den skola han eller hon väljer. Motionerna om valfrihet handlar om rätten att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip före närhetsprincip, möjligheter till minst två alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade elever och nationell information om möjligheterna till skolval. Motionerna om en nationell skolpeng handlar också om en individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
", "dok_id": "GR01UbU6", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:44" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Motioner om valfrihet i skolan (UbU6)", "dok_id": "GR01UbU6", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:44" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01UBU6", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_ubu_6.docx", "filstorlek": "87296", "filtyp": "docx", "titel": "Valfrihet i skolan", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1D901E9A-305D-4369-9726-6FDAAFB3DCFC" }, { "dok_id": "GR01UBU6", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_ubu_6.pdf", "filstorlek": "380537", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200304_ubu_6", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D73981D0-41C2-4AE9-BD3A-18816384FB5A" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen", "ref_dok_id": "GR02N341", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "N341", "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:N344 Landsbygdsutveckling", "ref_dok_id": "GR02N344", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "N344", "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling", "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige", "ref_dok_id": "GR02Sf289", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf289", "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation", "ref_dok_id": "GR02Sf325", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf325", "ref_dok_titel": "Segregation", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag - den liberala vägen till integration", "ref_dok_id": "GR02Sf326", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf326", "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag - den liberala vägen till integration", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf356 Liberal familjepolitik", "ref_dok_id": "GR02Sf356", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf356", "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik", "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12", "ref_dok_id": "GR02Sf404", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf404", "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12", "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus", "ref_dok_id": "GR02So504", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So504", "ref_dok_titel": "Barnet i fokus", "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub220 Rätten att välja skola för barn med funktionshinder", "ref_dok_id": "GR02Ub220", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub220", "ref_dok_titel": "Rätten att välja skola för barn med funktionshinder", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub237 Skolpolitik", "ref_dok_id": "GR02Ub237", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub237", "ref_dok_titel": "Skolpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub258 Rätt att välja skola för barn med funktionshinder", "ref_dok_id": "GR02Ub258", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub258", "ref_dok_titel": "Rätt att välja skola för barn med funktionshinder", "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub276 Utbildning för varje elev", "ref_dok_id": "GR02Ub276", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub276", "ref_dok_titel": "Utbildning för varje elev", "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub367 God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet", "ref_dok_id": "GR02Ub367", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub367", "ref_dok_titel": "God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub388 Stöd och stimulans i grundskolan", "ref_dok_id": "GR02Ub388", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub388", "ref_dok_titel": "Stöd och stimulans i grundskolan", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub416 Förskolan", "ref_dok_id": "GR02Ub416", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub416", "ref_dok_titel": "Förskolan", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub427 Fristående skolor", "ref_dok_id": "GR02Ub427", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub427", "ref_dok_titel": "Fristående skolor", "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub472 Den svenska skolans kvalitet", "ref_dok_id": "GR02Ub472", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub472", "ref_dok_titel": "Den svenska skolans kvalitet", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub474 Ökad mångfald i skolan", "ref_dok_id": "GR02Ub474", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub474", "ref_dok_titel": "Ökad mångfald i skolan", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2004-03-10", "ref_dok_id": "GR0980", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "80", "ref_dok_titel": "2004-03-10", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2004-03-10", "ref_dok_id": "GR0980", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "80", "ref_dok_titel": "2004-03-10", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" } ] } } }