{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290915",
      "dok_id": "GR01UBU13",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UBU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UBU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-09-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:58",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:02",
      "titel": "Utveckling av gymnasieskolan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UBU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UBU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UBU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UBU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UBU13</div><h1>Utveckling av gymnasieskolan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  proposition\r\n2003/04:140 Kunskap och kvalitet  -  elva  steg  för\r\nutveckling  av  gymnasieskolan och motionsyrkanden i\r\nanslutning till denna.  Även  yrkanden från 2003 års\r\nallmänna   motionstid   behandlas   i   betänkandet.\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen antar  regeringens\r\nförslag och avslår samtliga motionsyrkanden.\r\n\r\nRegeringen  lägger  i  propositionen  fram förslag\r\ntill   ändringar   i   skollagens  bestämmelser   om\r\ngymnasieskolan.  Förslagen   innebär   införande  av\r\nämnesbetyg    i    stället    för    kursbetyg.   En\r\ngymnasieexamen införs för de elever som  har uppnått\r\ngodkänt  i  minst  90 %  av  de poäng som krävs  för\r\nfullständig studiegång och har  ett godkänt betyg på\r\nett  gymnasiearbete. Elever får möjlighet  att  söka\r\ngymnasieprogram i andra kommuner även om dessa finns\r\ni hemkommunen.  Regler ges om ersättningen för dessa\r\nelever.  Reglerna   om  riksrekryterande  utbildning\r\nändras  så  att  beslut   om   sådan  utbildning  är\r\ntidsbegränsade.   Historia   införs   som   kärnämne\r\nomfattande 50 poäng. Utrymmet  för historieämnet tas\r\nfrån utrymmet för karaktärsämnena.\r\nI  propositionen  redovisas regeringens  bedömning\r\nbl.a.  av  behörighetskraven   till  gymnasiet,  hur\r\nkvaliteten   på  det  individuella  programmet   och\r\nyrkesutbildningen     inom     gymnasieskolan    kan\r\nförbättras,  riktlinjer  för  en  lärlingsutbildning\r\ninom   gymnasieskolans   nationella   yrkesinriktade\r\nprogram  samt  hur bättre resultat i kärnämnena  kan\r\nuppnås och omfattningen av dessa ämnen.\r\nI betänkandet  behandlar  utskottet  även motioner\r\nfrån den allmänna motionstiden 2003 om bl.a. skolans\r\nvärdegrund,    flexibel    skolstart,   individuella\r\nstudieplaner,  elevinflytande   och  förändringar  i\r\nbetygssystemet.\r\nI  betänkandet finns reservationer  från  Moderata\r\nsamlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,\r\nKristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och\r\nMiljöpartiet  de  gröna.  Därtill   finns  särskilda\r\nyttranden   från   Folkpartiet,  Centerpartiet   och\r\nMiljöpartiet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Linjer i gymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub12 yrkande 1.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Kvalitetssäkring av skolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 29.\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n3.      Skolans värdegrund\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 1.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4.      Arbetsro i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 34.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Utveckling av kunskapssynen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 9 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 2.\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n6.      Individuell kunskapsrätt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub11 yrkande 1.\r\nReservation 6 (m, c)\r\n\r\n7.      Flexibel skolstart\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub11 yrkande 2.\r\nReservation 7 (m, c)\r\n\r\n8.      Utbildningsgaranti\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub11 yrkande 15 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 6.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n9.      Samarbete mellan skola och\r\nhögskola\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 28.\r\nReservation 9 (fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Ansvarskontrakt\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 32 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 25.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n11. Entreprenad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 25.\r\n\r\n12.     Individuella studieplaner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 33,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 2.\r\nReservation 11 (kd, c)\r\n\r\n13.     Jämställdhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub11 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub12 yrkande 10.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n14.     Snedrekrytering\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 35 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n15.     Elevinflytande\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.\r\nReservation 14 (m)\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n16.     Meriterande elevrådsarbete\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 42,\r\n2003/04:Ub292 yrkande 10 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 31.\r\nReservation 16 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n17.     Lokala styrelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 38,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 13,\r\n2003/04:Ub271 yrkande 14,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 27.\r\nReservation 17 (c, mp)\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n18.     Högskolebehörighet som mål för\r\ngymnasieutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 2,\r\n2003/04:Ub276 yrkande 30,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 3.\r\nReservation 19 (m, fp, kd)\r\n\r\n19.     Samverkan mellan kommuner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 24 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 36.\r\nReservation 20 (kd)\r\n\r\n20. Hemkommuns skyldighet att betala ersättning\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag i proposition\r\n2003/04:140  till  lag  om  ändring  i  skollagen\r\n(1985:1100) såvitt  avser  5  kap.  24  §. Därmed\r\nbifaller riksdagen propositionen i denna  del och\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17 samt\r\n2003/04:Ub409.\r\nReservation 21 (m, fp)\r\n\r\n21.    Beräkningen av interkommunal\r\nersättning\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens   förslag   i\r\nproposition 2003/04:140 till  lag  om  ändring  i\r\nskollagen (1985:1100) såvitt avser införande av 5\r\nkap.   24   a   §.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\npropositionen i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 15,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 9 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 33.\r\nReservation 22 ( m)\r\nReservation 23 (fp)\r\n\r\n22.     Överklagande av vissa beslut om\r\nantagning\r\n\r\nRiksdagen    antar   regeringens   förslag    i\r\nproposition 2003/04:140  till  lag  om  ändring i\r\nskollagen  (1985:1100) såvitt avser 5 kap.  11  §\r\ntredje   stycket.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\npropositionen i denna del.\r\n\r\n23.     Överklagande av interkommunal\r\nersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 25.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n24.     Inackorderingsstöd\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens   förslag   i\r\nproposition 2003/04:140 till  lag  om  ändring  i\r\nskollagen  (1985:1100)  såvitt  avser 5 kap. 33 §\r\nförsta   stycket.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\npropositionen i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 28 och\r\n2003/04:Ub11 yrkande 7.\r\nReservation 25 (fp, c)\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n25.     Uppföljning av rätten att söka\r\nutbildning utanför hemkommunen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub8,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 26 och\r\n2003/04:Ub11 yrkande 6.\r\nReservation 27 (kd, c)\r\n\r\n26.    Poängplan för nationella och\r\nspecialutformade program\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens   förslag   i\r\nproposition 2003/04:140 till  lag  om  ändring  i\r\nskollagen  (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till\r\nskollagen.     Därmed      bifaller     riksdagen\r\npropositionen i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 17,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),\r\n2003/04:Ub391 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 9.\r\nReservation 28 (fp, kd, c)\r\nReservation 29 (m)\r\n\r\n27.     Borttagande av det individuella\r\nvalet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).\r\nReservation 30 (fp)\r\n\r\n28.     Historieämnets betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 22 och\r\n2003/04:Ub10 yrkande 16.\r\nReservation 31 (m)\r\n\r\n29.     Utvärdering av projektarbetet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 14.\r\n\r\n30.     Infärgning av kärnämnen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 27 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 7.\r\nReservation 32 (m)\r\nReservation 33 (fp)\r\n\r\n31. Religionskunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 19 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 11.\r\nReservation 34 (kd)\r\n\r\n32.     Idrott och hälsa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Kr282 yrkande 4.\r\n\r\n33.     Högskolekurser i gymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 3.\r\nReservation 35 (m)\r\n\r\n34.     Möjlighet att tentera av kurser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 8.\r\nReservation 36 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n35.     Kvalitetssäkring av lokala kurser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 28.\r\nReservation 37 (m)\r\n\r\n36.     Möjlighet att läsa kurser på olika\r\nskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 7.\r\nReservation 38 (kd)\r\n\r\n37.     Stress i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub7 och\r\n2003/04:Ub9 yrkande 10.\r\nReservation 39 (m)\r\n\r\n38.     Perspektiv i gymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 21.\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n39.     Moderna språkens ställning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 23.\r\nReservation 41 (kd)\r\n\r\n40.    Införande av ämnesbetyg\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100)  såvitt  avser  5\r\nkap.  4  c  §  tredje  stycket.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  propositionen  i  denna del och avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 9,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 12\r\n2003/04:Ub12 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 10 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 13.\r\nReservation 42 (m)\r\nReservation 43 (fp)\r\nReservation 44 (kd)\r\n\r\n41.     Möjlighet att höja betyg\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 7,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 12,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 18 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 3.\r\nReservation 45 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n42.     Antagning till högre utbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub10 yrkande 22.\r\nReservation 46 (m, fp, kd)\r\n\r\n43.     Fler betygssteg\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 6,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande12.\r\nReservation 47 (fp, kd, c)\r\n\r\nReservation 48 (m)\r\n\r\n44.     Utvecklingssamtal\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 37 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 26.\r\n\r\n45.    Examinationsformer\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 10 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 3.\r\nReservation 49 (fp)\r\nReservation 50 (kd)\r\n\r\n46.     Nationella prov\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 15 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 14.\r\nReservation 51 (kd)\r\n\r\n47.     Utländska betyg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 31.\r\nReservation 52 (fp)\r\n\r\n48.     Gymnasieexamen\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100)  såvitt  avser  5\r\nkap.  4  c  §  fjärde  stycket.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  propositionen  i  denna del och avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 12,\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 6,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 4 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 15.\r\nReservation 53 (fp, c)\r\nReservation 54 (m)\r\nReservation 55 (kd)\r\n\r\n49.     Vissa examensfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.\r\nReservation 56 (fp)\r\n\r\n50.    Behörighetskrav till gymnasiet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 29,\r\n2003/04:Ub276 yrkande 29 samt\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.\r\nReservation 57 (m)\r\nReservation 58 (fp)\r\nReservation 59 (kd)\r\n\r\n51.     Inträdesprov till gymnasiet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub276 yrkande 28.\r\nReservation 60 (m)\r\n\r\n52. Avskaffande av individuella program\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub11 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 8 samt\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.\r\nReservation 61 (fp, c)\r\n\r\n53.     Förslag om individuella program\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 13\r\n2003/04:Ub10 yrkande 7 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 4.\r\nReservation 62 (m)\r\nReservation 63 (kd)\r\n\r\n54.     Individuella program vid fristående\r\nskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub10 yrkande 27.\r\nReservation 64 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n55.     Det kommunala\r\nuppföljningsansvaret\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 6.\r\nReservation 65 (kd)\r\n\r\n56.    Gymnasial yrkesutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 23,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 6 och\r\n2003/04:A257 yrkande 2.\r\nReservation 66 (m)\r\nReservation 67 (fp)\r\n\r\n57.     Införande av en\r\nyrkesutbildningsdelegation\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 4 och\r\n2003/04:Ub11 yrkande 8.\r\nReservation 68 (c)\r\n\r\n58.     Arbetsplatsförlagt lärande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.\r\nReservation 69 (kd)\r\n\r\n59.     Införande av lärlingsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub 9 yrkandena 25 och 26,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 7\r\n2003/04:Ub276 yrkande 31,\r\n2003/04:Ub399 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub402 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2003/04:Ub496 yrkande 1.\r\nReservation 70 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n60.     Lokalt samråd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 24 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 16.\r\nReservation 71 (m, fp)\r\nReservation 72 (kd)\r\n\r\n61. Eftergymnasial yrkesutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 8.\r\nReservation 73 (kd)\r\n\r\n62.     Riksrekrytering\r\n\r\nRiksdagen   antar   regeringens    förslag    i\r\nproposition  2003/04:140  till  lag  om ändring i\r\nskollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 9 § och\r\n14  §. Därmed bifaller riksdagen propositionen  i\r\ndenna del.\r\n\r\n63.     Genomförande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 46.\r\n\r\n64.     Lagförslaget i övrigt\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens förslag om ändring\r\ni skollagen (1985:1100)  i  den  mån lagförslaget\r\ninte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\n\r\n65.     Ekonomiska konsekvenser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 45.\r\nReservation 74 (fp, kd)\r\n\r\n66. Införande av entreprenörsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 20,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 19 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 17.\r\nReservation 75 (fp)\r\nReservation 76 (kd)\r\n\r\n67.     Införande av humanistisk linje\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub12 yrkande 2.\r\nReservation 77 (fp)\r\n\r\n68.     Inriktning av studievägar i övrigt\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04Ub395 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub498 yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 34.\r\nReservation 78 (kd)\r\n\r\n69.     ANT-undervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub367 yrkande 20 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 37.\r\nReservation 79 (fp, kd, c)\r\n\r\n70. Sex- och samlevnadsundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub367 yrkande 21 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 18.\r\nReservation 80 (fp)\r\nReservation 81 (kd)\r\n\r\n71.     Körkortsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub310,\r\n2003/04:Ub481,\r\n2003/04:Ub492 och\r\n2003/04:T469 yrkande 2.\r\n\r\n72.     Undervisning i konsumentkunskap och\r\nekonomi\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub336,\r\n2003/04:Ub457 yrkande 2 och\r\n2003/04:L283 yrkande 2.\r\n\r\n73. Kurser i kvinno- och migrationshistoria\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub376.\r\n\r\n74. Informationskampanj om kommunismens illdåd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 18 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 10.\r\nReservation 82 (fp, kd)\r\n\r\n75.     Informationskampanj om sexhandel\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub387 yrkande 1.\r\n\r\n76.     Rätt till modersmålsundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 38.\r\nReservation 83 (kd)\r\n\r\n77.     Omyndig elevs frånvaro\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 43 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 34.\r\nReservation 84 (kd)\r\n\r\n78.     Elever med behov av särskilt stöd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 32.\r\nReservation 85 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n79.     Elevvårdens betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 33.\r\nReservation 86 (kd)\r\n\r\n80.     Profilskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.\r\nReservation 87 (fp)\r\n\r\n81.     Rektors roll som pedagogisk\r\nledare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 20.\r\nReservation 88 (fp, kd, c)\r\n\r\n82.     Skolledarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.\r\nReservation 89 (kd)\r\n\r\n83.     Studier utomlands\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 30.\r\nReservation 90 (fp)\r\n\r\n84. Avgiftsfri skollunch\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub407 och\r\n2003/04:Ub449.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 9 september 2004\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan\r\nBjörkman (s), Britt-Marie  Danestig (v), Ulf Nilsson\r\n(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta  Lundberg (s), Inger\r\nDavidson  (kd),  Nils-Erik  Söderqvist  (s),  Louise\r\nMalmström (s), Ana Maria Narti  (fp),  Sofia  Larsen\r\n(c),  Sören  Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela\r\nValtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson\r\ni  Simrishamn  (s),   Per   Bill  (m)  och  Christer\r\nErlandsson (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUbU13\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nRegeringen lägger i proposition  2003/04:140 Kunskap\r\noch   kvalitet   -  elva  steg  för  utveckling   av\r\ngymnasieskolan  fram   förslag   till   ändringar  i\r\nskollagens     bestämmelser    om    gymnasieskolan.\r\nLagförslaget återges i bilaga 2.\r\n\r\nI maj 2000 tillkallades  en  kommitté  med uppgift\r\natt  utreda  och  lämna  förslag  till  en  framtida\r\nutformning av gymnasieskolans studievägsutbud  (dir.\r\n2000:35).  Kommittén  antog namnet Gymnasiekommittén\r\n2000.\r\nGymnasiekommittén 2000 fick genom tilläggsdirektiv\r\ni februari 2002 (dir. 2001:8)  i uppdrag att föreslå\r\nhur   samverkan  mellan  skola  och  arbetsliv   kan\r\nutvecklas, hur snedrekrytering och avhoppsfrekvensen\r\nbland elever  med utländsk bakgrund kan minskas, hur\r\nen  förändrad utformning  av  vissa  kärnämneskurser\r\nkunde   se   ut   samt   lämna   förslag   till  ett\r\nämnesbetygssystem.     Genom     ytterligare     ett\r\ntilläggsdirektiv  i  januari 2002 (dir. 2002:8) fick\r\nGymnasiekommittén 2000  i uppdrag att utreda behovet\r\nav  utökad möjlighet för kommuner  att  samverka  om\r\ndelar  av  utbildningar  i  gymnasieskolan  samt att\r\nföreslå   författningsändringar   som  behövdes  med\r\nanledning  av  förslaget.  Uppdraget  redovisades  i\r\ndecember 2002 i betänkandet Åtta vägar  till kunskap\r\n- en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).\r\nI  december  2002  redovisade också en arbetsgrupp\r\ninom  Utbildningsdepartementet   promemorian   Ökade\r\nmöjligheter  för  elever  i gymnasieskolan att följa\r\nundervisningen  på ett programinriktat  individuellt\r\nprogram   (U2003/532/G).    Arbetsgruppens   förslag\r\nsyftade  till  att  höja  kvaliteten  för  obehöriga\r\nelever  samt  att  förbättra deras  möjligheter  att\r\nfullfölja   sin   utbildning   och   till   framtida\r\nanställning.\r\nBetänkandet och promemorian  har  remissbehandlats\r\noch  ligger  till  grund  för  den  proposition  som\r\nregeringen lagt fram.\r\nUtöver  lagförslag,  som  riksdagen  har   att  ta\r\nställning    till,    redovisas    i   propositionen\r\nregeringens bedömningar i ett antal  frågor  där det\r\nankommer på regeringen att besluta.\r\nMed   anledning   av   propositionen  väcktes  sex\r\nmotioner med sammanlagt 102  yrkanden.  Utöver dessa\r\nbehandlas  i  betänkandet  88  motionsyrkanden  från\r\nallmänna  motionstiden  2003  med  anknytning   till\r\ngymnasieskolan.  De  motionsförslag  som behandlas i\r\nbetänkandet återges i bilaga 1.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI  propositionen  föreslås ändringar i  skollagens\r\nbestämmelser om gymnasieskolan.  Ämnesbetyg föreslås\r\nersätta kursbetyg och gymnasieexamen införs. Förslag\r\nläggs också fram om att historia skall  bli ett nytt\r\nkärnämne som omfattar 50 gymnasiepoäng medan  övriga\r\nkurser,  med  undantag  för  vissa  kärnämneskurser,\r\nföreslås  omfatta  minst 100 poäng. Vidare  föreslås\r\natt  lokala  kurser bör  kvalitetssäkras  genom  att\r\nSkolverket   prövar   och   fastställer   dem.   Ett\r\ngymnasiearbete  med koppling till gymnasieexamen och\r\ntill   målen  för  utbildningen   föreslås   ersätta\r\nnuvarande   projektarbete.  Elever  föreslås  få  en\r\nutsträckt  möjlighet  till  utbildning  i  en  annan\r\nkommun även  om utbildningen finns i hemkommunen och\r\nför att öka kvaliteten på de individuella programmen\r\nbör utbildningen på dessa bedrivas på heltid. Lokalt\r\nsamråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i\r\nfrågor som rör  alla yrkesinriktade program föreslås\r\nbli     obligatoriskt      och      en     gymnasial\r\nlärlingsutbildning  bör  bli  ett  alternativ   inom\r\ngymnasieskolan.  Förslag  läggs  också  fram  om att\r\nbeslut  om  riksrekrytering  skall gälla för bestämd\r\ntid och därefter omprövas och  att bestämmelserna om\r\ninterkommunal    ersättning   för   riksrekryterande\r\npåbyggnadsutbildningar  i  kommunal  vuxenutbildning\r\nupphävs. Lagförslagen föreslås träda i  kraft  den 1\r\njanuari  2007  för  att  tillämpas på utbildning som\r\npåbörjats  efter  den  1  juli  2007.  Förslaget  om\r\nriksrekrytering föreslås träda i kraft den 1 januari\r\n2005   och  den  interkommunala   ersättningen   för\r\nriksrekryterande   påbyggnadsutbildningar  avvecklas\r\nvid utgången av år 2004.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtgångspunkter för gymnasieskolan\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionens inledande kapitel lämnar regeringen\r\nsin syn på gymnasieskolan  i  stort.  Man framhåller\r\natt den svenska gymnasieskolan håller hög kvalitet i\r\nett  internationellt perspektiv och att  den  medger\r\nstor valfrihet  för  eleverna med ett brett utbud av\r\nutbildningar och kurser.  Reformen av gymnasieskolan\r\nsom   genomfördes  på  1990-talet   innebar   enligt\r\nregeringen  en  väsentlig  ambitionshöjning. För det\r\nförsta betonades att gymnasieskolan är till för alla\r\nungdomar.      För     det     andra     etablerades\r\nkärnämneskunskaper  på  alla gymnasieprogram för att\r\nge alla elever en gemensam  kunskapsbas  som  behövs\r\nför  deltagande i samhällets demokratiska processer,\r\nyrkesliv  och  fortsatta  studier.  För  det  tredje\r\nförlängdes yrkesutbildningarna till tre år.\r\n\r\nRegeringen understryker att förutsättningarna  för\r\nen  elev  att fullfölja en gymnasieutbildning av hög\r\nkvalitet  grundläggs  i  grundskolan  och  pekar  på\r\nallvaret  i   att   var   tionde  elev  som  går  ut\r\ngrundskolan  inte  har  de  kunskaper   i   svenska,\r\nengelska  och  matematik  som  behövs  för att klara\r\ngymnasieskolan.   Regeringen  redogör  för  att   de\r\nstatliga anslagen till  skolan sedan läsåret 2001/02\r\nökat successivt under fem  år  så  att 15 000 lärare\r\noch  andra specialister kan anställas.  Fler  lärare\r\nger bättre  möjligheter att med tidiga insatser möta\r\nvarje elevs behov samt att främja elevernas lust att\r\nlära.\r\nRegeringen    framhåller   i   propositionen   att\r\nkärnämnena   skall    ge    eleverna   grundläggande\r\nförutsättningar att nå gymnasieskolans  mål  och att\r\ndet  är  avgörande  att  alla  elever  har en minsta\r\ngemensam   kunskapsbas   utöver   den   de  fått   i\r\ngrundskolan.  Genom  kärnämneskurserna  skall   alla\r\nelever  få  sådana  allmänna  kunskaper  att  de kan\r\nfortsätta   utvecklas   både   inom  arbetslivet,  i\r\nframtida studier och som medborgare,  samtidigt  som\r\nde  skall  ge eleverna grundläggande förutsättningar\r\natt nå målen i karaktärsämnena.\r\nRegeringen anför vidare att gymnasieskolan behöver\r\nutvecklas och  kvaliteten  höjas  så att fler elever\r\nnår   de   gemensamma   målen   och  att  framtidens\r\ngymnasieskola  bättre än i dag måste  svara  mot  de\r\nkrav  som det moderna  samhället  ställer  på  såväl\r\nbreda kunskaper  som  hög specialisering. Det behövs\r\nett systematiskt kvalitetsarbete  i alla skolor, med\r\nkontinuerlig uppföljning och tydlig  information  om\r\nvarje elevs kunskapsutveckling.\r\nDirektövergången  till  högskolan  skall  öka  och\r\nrekryteringen   breddas.   Regeringens  mål  är  att\r\nhälften  av  en  årskull  skall   ha   påbörjat   en\r\nhögskoleutbildning  vid  25  års  ålder. Den sociala\r\nsnedrekryteringen till utbildningar  på  universitet\r\noch  högskolor  är  fortfarande stark och en  större\r\nandel  barn  till  högskoleutbildade  föräldrar  går\r\nvidare   till   högre  utbildning   än   barn   till\r\nlågutbildade.   Även   barn   till   invandrare   är\r\nunderrepresenterade  i högskolan. Att motverka denna\r\nsnedfördelning och bredda  rekryteringen  är  därför\r\nmycket  angeläget.  Regeringen  pekar på att antalet\r\nhögskoleplatser har ökats kraftigt, att studiestödet\r\nblivit  mer  förmånligt  och  att  ett  stort  antal\r\nkonkreta    initiativ   tagits   inom   ramen    för\r\npropositionen    Den    öppna    högskolan    (prop.\r\n2002/02:15).  Utvecklingen går enligt regeringen  åt\r\nrätt håll. Drygt  hälften  av  alla studenter kommer\r\nfrån  hem  där  ingen  av  föräldrarna  studerat  på\r\nhögskola.   Regeringen   framhåller    att   antalet\r\nnybörjare  i  högskolan  som  kommer från arbetarhem\r\nenligt SCB för första gången är större än från högre\r\ntjänstemannahem.   När  det  gäller   åtgärder   mot\r\nsnedrekrytering och  för  att förbättra jämställdhet\r\ninom gymnasieskolan handlar det enligt regeringen om\r\natt motverka traditionella val utifrån t.ex. kön och\r\nklass,  uppmuntra  elever med  goda  förutsättningar\r\ntill fortsatta studier  oavsett vilken utbildning de\r\ngår   och   om   att   fler   skall   fullfölja   en\r\ngymnasieutbildning.\r\nRegeringen  framhåller  att  de  förändringar  som\r\nföreslås  i propositionen för gymnasieskolan  syftar\r\ntill att modernisera  och  förändra  inom  ramen för\r\ndagens       programgymnasium.      Reforminsatserna\r\nkoncentreras till  ett  antal  områden där det finns\r\nbehov  av  kvalitetsförbättringar   och   som  möter\r\ngymnasieskolans  utmaningar i dag. Reformeringen  av\r\ngymnasieskolan sammanfattas i följande elva punkter.\r\n·  För att minska  stressen,  stimulera  fördjupning\r\noch  fokusering på sammanhang föreslås ämnesbetyg\r\nersätta  nuvarande  kursbetyg. Vid varje avslutad\r\nkurs sätts ett ämnesbetyg  som  ersätter tidigare\r\nbetyg i ämnet och ger en helhetsbedömning  av hur\r\nlångt eleven nått i ämnet.\r\n·\r\n·  Införande  av  en gymnasieexamen föreslås. Examen\r\nskall  fungera  som  ett  kvitto  på  att  eleven\r\nfullföljt och tillgodogjort  sig  gymnasieskolans\r\nutbildning    och    blir    på   så   sätt   ett\r\nkvalitetsbevis.\r\n·\r\n·  Vidare  föreslås att ett gymnasiearbete  ersätter\r\ndagens   projektarbete.   Gymnasiearbetet   skall\r\nfungera som  ett  viktigt kvalitetsinstrument för\r\natt   eleven   skall   kunna    visa   att   hela\r\nutbildningens mål är uppnått.\r\n·\r\n·  Eleverna på gymnasieskolans individuella  program\r\nskall  enligt  regeringens  förslag ges rätt till\r\nutbildning på heltid från den 1 juli 2006.\r\n·\r\n·  Elevernas valfrihet skall öka  genom att de skall\r\nkunna söka program som saknar lokala inriktningar\r\ni andra kommuner även om programmen i fråga finns\r\ni  hemkommunen.  Eleverna skall antas  i  mån  av\r\nplats efter det att  sökande  från den kommun där\r\nutbildningen ges fått plats. Hemkommunen  betalar\r\nhögst   vad   utbildningen   kostar  i  den  egna\r\nkommunen.\r\n·\r\n·  Historia blir nytt kärnämne. Detta  innebär  inte\r\nen minskad omfattning för den som i dag läser mer\r\nhistoria än 50 poäng.\r\n·\r\n·  Kvaliteten  i den grundläggande yrkesutbildningen\r\nskall öka, bl.a.  genom  en  bättre koppling till\r\narbetslivet, införandet av lokalt  samråd  mellan\r\nkommun  och  arbetsmarknadens parter, möjligheter\r\ntill arbetsplatsförlagt  lärande  av hög kvalitet\r\nsamt   ökade   möjligheter   till  utlandsförlagd\r\npraktik och utbildning.\r\n·\r\n·\r\nEn  ny  gymnasial lärlingsutbildning  föreslås\r\nsom ett attraktivt och valbart alternativ inom\r\ngymnasieskolans    nationella   yrkesinriktade\r\nprogram.  Lärlingsutbildning  skall  ha  samma\r\nkunskapsmål  som skolförlagd utbildning och ge\r\neleverna goda  kunskaper  i  skolans kärnämnen\r\noch karaktärsämnen.\r\n·\r\n·  För  att  nå  bättre  resultat  i kärnämnena  bör\r\nundervisningen  i  kärnämnena  präglas   av   den\r\nutbildning som eleven går, s.k. infärgning.\r\n·\r\n·  Vidare föreslås att grundprincipen skall vara att\r\nkurserna  i  gymnasieskolan  omfattar  minst  100\r\ngymnasiepoäng    för    att   på   så   sätt   ge\r\nförutsättningar för sammanhang och fördjupning.\r\n·\r\n·  För att göra kurserna nationellt  likvärdiga  för\r\neleverna skall enbart sådana kurser vars innehåll\r\nprövats   och   fastställts   av   Skolverket  få\r\nförekomma i gymnasieskolan.\r\n·\r\nNedan   behandlas  motioner  dels  i  anledning   av\r\npropositionen,  dels  från den allmänna motionstiden\r\n2003 som avser utgångspunkterna för gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\nÖvergripande frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\ninförande   av   linjer   i   gymnasieskolan,\r\nkvalitetssäkring,     skolans     värdegrund,\r\narbetsro i skolan, kunskapssyn, kunskapsrätt,\r\nflexibel    skolstart,    utbildningsgaranti,\r\nsamarbetet   mellan   skola   och   högskola,\r\nansvarskontrakt och entreprenad.\r\nJämför reservationerna 1(fp), 2  (m), 3 (kd),\r\n4 (m, fp, kd, c), 5 (kd), 6 (m, c), 7 (m, c),\r\n8 (c), 9 (fp, kd, c), 10 (kd) och 11 (kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet  anser i motion 2003/04:Ub12  yrkande  1\r\natt gymnasieskolan behöver förändras så att eleverna\r\nkan välja mellan tydliga utbildningspaket - linjer -\r\ni stället för  den  splittring  som uppdelning i små\r\nkurser  innebär.  Linjerna skall enligt  Folkpartiet\r\nbyggas upp av ämnen som läses under lång tid och som\r\nvarierar till omfattning och innehåll.\r\n\r\nModeraterna  framhåller   i   motion   2003/04:Ub9\r\nyrkande 29 att skolan, oavsett vilka kurser  den har\r\neller  vilken  huvudman  som  driver  den, måste bli\r\nföremål  för en mer omfattande kvalitetssäkring  som\r\ngenomförs oftare och mer ingående.\r\nKristdemokraterna   tar   upp  frågor  om  skolans\r\nvärdegrund  i  ett  antal  yrkanden.   I  motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 30 och 2003/04:Ub498  yrkande 1\r\nanför   Kristdemokraterna  att  de  vill  ha  större\r\nengagemang  i värdegrundsfrågorna eftersom en tydlig\r\nvärdegrund  är   avgörande   för  att  trygghet  och\r\narbetsro  skall råda i skolan.  Varje  gymnasieskola\r\nbör därför  i  sin kvalitetsredovisning redogöra för\r\nhur arbetet med  värdegrunden  går  till.  I  motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 31 framhåller Kristdemokraterna\r\natt  värdegrundsfrågorna  är  viktiga även i arbetet\r\nmot mobbning och att nolltolerans mot mobbning skall\r\nråda. Att den gemensamma värdegrunden  är viktig för\r\natt  gemensamma  regler  och förhållningssätt  skall\r\nkunna råda i skolan understryks  i yrkande 34. Varje\r\nskola skall ha nedskrivna regler och  sanktioner för\r\natt möjliggöra arbetsro.\r\nKristdemokraterna efterlyser i motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande  9  en  ny  syn på utbildning där människan,\r\ninte  institutionerna,  står  i  centrum.  I  motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna\r\nbehovet   av   en  utveckling  av  kunskapssynen.  I\r\nläroplanen  definieras  kunskap  övergripande  såsom\r\nfakta, förståelse,  förtrogenhet  och  färdighet men\r\nelevernas utveckling behöver stimuleras  mer än i en\r\nstatisk faktafixerad skola.\r\nCenterpartiet   föreslår   i  motion  2003/04:Ub11\r\nyrkande 1 att en individuell kunskapsrätt  införs. I\r\nstället  för  att  skicka  en  elev  som  inte  nått\r\nkunskapsmålen vidare i skolsystemet bör kommunen och\r\nskolan  ha  ett åtagande som inte är avklarat förrän\r\neleven  nått  dessa   mål.   Som   en   del   av  en\r\nindividualiserad  skola föreslår Centerpartiet också\r\nflexibel skolstart  (mot.  2003/04:Ub11  yrkande 2).\r\nMed flexibel skolstart blir det elevernas  kunskaps-\r\noch  mognadsnivå  som  styr  mer  än deras ålder.  I\r\nmotionerna 2003/04:Ub11 yrkande 15 och 2003/04:Ub391\r\nyrkande    6    föreslår   Centerpartiet   att    en\r\nutbildningsgaranti  införs.  Garantin skall innebära\r\natt gymnasiestudier som påbörjats  före 20 års ålder\r\nfår  fullföljas upp till 25 års ålder,  vilket  ökar\r\nmöjligheten att få en godkänd gymnasieutbildning.\r\nI   motionerna   2003/04:Ub10   yrkande   39   och\r\n2003/04:Ub498       yrkande      28       framhåller\r\nKristdemokraterna att  samarbetet  mellan grund- och\r\ngymnasieskolan  samt  gymnasieskolan  och  högskolan\r\nbehöver  öka.  Genom  ökad  samverkan  kan  eleverna\r\nlättare   få   sammanhang  och  överblick  över  sin\r\nutbildning. I motion  2003/04:Ub10  yrkande 36 menar\r\nKristdemokraterna  att  kontakterna mellan  forskare\r\noch personal i skolan måste förbättras.\r\nKristdemokraterna   förespråkar    i    motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 32 och 2003/04:Ub498 yrkande 25\r\ninförande   av   ansvarskontrakt  i  gymnasieskolan.\r\nEleven, skolan och  hemmen  måste hjälpas åt för att\r\nfrämja den enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala\r\noch individuella utveckling.  I  en  skriftlig årlig\r\növerenskommelse bör regleras vilka delar som åligger\r\nrespektive part.\r\nEn  möjlighet  att  lägga ut undervisning  i  alla\r\nämnen  på  entreprenad  föreslås  av  Folkpartiet  i\r\nmotion 2003/04:Ub367 yrkande 25.\r\nKristdemokraterna (mot.  2003/04:Ub10  yrkande 33)\r\noch Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub11 yrkande  5  och\r\n2003/04:Ub391  yrkande  2)  efterfrågar åtgärder för\r\natt individuella studieplaner skall användas i högre\r\ngrad   i   gymnasieskolan.  Partierna   understryker\r\nbetydelsen av  att sådana planer upprättas för varje\r\nelev och föreslår att Skolverket får i uppdrag att i\r\nsitt  kvalitetsuppföljningsarbete   granska  att  de\r\nindividuella studieplanerna fungerar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nAtt elever slutar sina gymnasiestudier utan att ha\r\nslutfört sina studier  är djupt otillfredsställande,\r\noch utskottet välkomnar  därför  regeringens förslag\r\ntill förändringar av gymnasieskolan. Utskottet delar\r\nregeringens syn på gymnasieskolan  som  en skola med\r\nen minsta gemensam kunskapsbas för såväl studie- som\r\nyrkesförberedande utbildningar. Kärnämnena  bör vara\r\ngemensamma för samtliga utbildningar. Gymnasieskolan\r\när  inte  bara  en  förberedelse inför högre studier\r\nutan också en förberedelse inför arbetslivet och för\r\nlivet som aktiv samhällsmedborgare.  Utskottet menar\r\ndärför  att  en  gemensam kunskapsbas är  nödvändig.\r\nÄven gymnasieskolans  struktur  med 17 program menar\r\nutskottet vara ändamålsenligt, och  en återgång till\r\ndet tidigare linjesystemet avvisas därför.\r\nUtskottet   vill   också   framhålla  grundskolans\r\nsjälvklara  betydelse  för elevernas  möjlighet  att\r\nfullfölja     gymnasieskolan.     Ett     omfattande\r\nkvalitetsarbete   inom  grundskolan  pågår  och  som\r\nsenast  redovisats  av   utskottet   i   betänkandet\r\nAllmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12).  Även  för\r\ngymnasieskolan   pågår   ett   sådant   arbete,  och\r\nytterligare  åtgärder  presenteras  nu i regeringens\r\nproposition.   Utskottet  delar  uppfattningen   att\r\nkvalitets-  och utvecklingsarbetet  måste  fortsätta\r\nför   att  eleverna   i   gymnasieskolan   i   högre\r\nutsträckning  än  nu  avslutar  sin  utbildning  med\r\nuppnådd   gymnasiekompetens.   Regeringens   förslag\r\nkommer  enligt utskottets uppfattning att leda  till\r\nen ytterligare förbättrad kvalitet i gymnasieskolan.\r\nNär      det       gäller       det       konkreta\r\nkvalitetssäkringsarbetet hänvisar utskottet till det\r\narbete   Statens   skolverk   och   Myndigheten  för\r\nskolutveckling bedriver. Skolverket skall  genom sin\r\nutbildningsinspektion granska kvaliteten, följa  upp\r\noch  utvärdera  skolväsendet.  Skolverket samlar sin\r\nuppföljnings-  och  utvärderingsinformation   i   en\r\nsärskild  databas,  SIRIS, där aktuella granskningar\r\nrörande  en  viss  kommun   eller  skola  återfinns.\r\nMyndigheten  för  skolutvecklings   uppgift  är  att\r\nstödja   kommuner   och   andra  huvudmän  i   deras\r\nutveckling  av  verksamheten   så   att   nationellt\r\nfastställda  mål  och  likvärdighet  i  utbildningen\r\nuppnås.  Vidare skall man bl.a. svara för  generella\r\nutvecklingsinsatser     främst    inom    nationellt\r\nprioriterade   områden   och    svara   för   riktat\r\nutvecklingsstöd        genom        att       stödja\r\nkvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande\r\noch lärmiljöer.\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat\r\nyrkanden som rör värdegrunden, senast  i  betänkande\r\n2002/03:UbU16,  och  pekat  på det värdegrundsarbete\r\nsom har initierats från central nivå. Regeringen har\r\nockså   i   utvecklingsplanen   för   skolan   (skr.\r\n2001/02:188) angett att arbetet med värdegrunden bör\r\nges   fortsatt   hög   prioritet.  Utskottet   delar\r\nuppfattningen att värdegrundsfrågorna  är  viktiga i\r\nsammanhang  som  i arbetet mot mobbning och när  det\r\ngäller att få arbetsro  i skolan och utgår ifrån att\r\nskolorna  i  hög  utsträckning   också  arbetar  med\r\nvärdegrunden på detta sätt. Det konkreta arbetet med\r\nvärdegrunden  är  dock en fråga för  skolhuvudmannen\r\noch den enskilda skolan.  1999  års skollagskommitté\r\n(i fortsättningen Skollagskommittén) föreslår i sitt\r\nbetänkande  Skollag  för  kvalitet och  likvärdighet\r\n(SOU 2002:121) att det tydligare  än  i dag  anges i\r\nskollagen de centrala värden som utbildningen  skall\r\nomfatta.  Frågor  om  skolornas kvalitetsredovisning\r\noch   dess   innehåll   har  likaså   behandlats   i\r\nSkollagskommitténs betänkande,  och  beredningen  av\r\nkommitténs    förslag   bör   avvaktas.   Regeringen\r\nbeslutade dessutom  i  juli 2004 att ge Skolverket i\r\nuppdrag  att  utarbeta ytterligare  bestämmelser  om\r\nkvalitetsredovisning  inom  skolväsendet. Skolverket\r\nskall överväga hur regelverket  kan  kompletteras så\r\natt     bl.a.    ett    övergripande    syfte    med\r\nkvalitetsredovisningen   slås   fast   och   det  av\r\nbestämmelserna  framgår  vad  redovisningen  närmare\r\nskall     innehålla     beträffande    obligatoriska\r\nkvalitetsområden och kvalitetsindikatorer. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 1 februari 2005.\r\nNär  det  gäller  de  framställda   yrkandena   om\r\nkunskapsrätt,   synen  på  kunskap  och  läroplanens\r\ninnehåll   hänvisar   utskottet   också   till   det\r\nberedningsarbete   som   pågår   med   anledning  av\r\nSkollagskommitténs  förslag.  Kommittén har  i  sitt\r\nbetänkande lämnat förslag om en  ny  terminologi för\r\nskollagen och aviserar också ett behov av revidering\r\nav läroplanerna.\r\nUtskottet har vid upprepade tillfällen  framhållit\r\nvikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå\r\nmålen för grundskolan, senast i betänkandet Allmänna\r\nskolfrågor  (bet.  2003/04:UbU12).  Alla elever  når\r\ninte målen för skolan samtidigt och på  samma  sätt.\r\nUndervisningen   skall  anpassas  till  varje  elevs\r\nförutsättningar och behov, något som framgår både av\r\nskollagen (1 kap.  2  §) och läroplanerna Lpo 94 och\r\nLpf  94.  I  skollagen  anges   som  huvudregel  att\r\nskolplikten upphör vid utgången av  vårterminen  det\r\nkalenderår  eleven  fyller 16 år (3 kap. 10 § första\r\nstycket).  En del elever  kan  behöva  extra  tid  i\r\ngrundskolan,   vilket  är  möjligt  enligt  gällande\r\nbestämmelser (4  kap.  10  §  skollagen).  Elever  i\r\ngrundskolan  har  rätt  att gå ytterligare två läsår\r\nefter det att skolplikten  upphört  om  de  inte har\r\nnått  upp  till kunskapsmålen. Skolplikten kan  dock\r\nupphöra  före  år  9  om  eleven  tillfredsställande\r\nslutfört högsta  årskursen i grundskolan eller visat\r\nsig  ha  motsvarande   kunskaper   vid  en  särskild\r\nprövning.   Skollagskommittén   föreslår    i   sitt\r\nbetänkande ytterligare en regel för att elever skall\r\nkunna  gå  kvar  i grundskolan trots att skolplikten\r\nupphört, nämligen  att elever skall ha rätt att gå i\r\nskolan så länge att  de  får  gå  högsta  årskursen.\r\nUtskottet   anser   att  beredningen  av  kommitténs\r\nförslag bör avvaktas.\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i\r\nbetänkandet Allmänna skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12)\r\nbehandlat   och   avstyrkt    yrkanden   om   ändrad\r\nskolstartsålder   med  hänvisning   till   att   ett\r\nbetydande mått av flexibilitet  redan  finns  i  det\r\nnuvarande  systemet.  Enligt  3  kap.  8 § skollagen\r\nskall   barnet,   om   vårdnadshavaren   så   begär,\r\nhöstterminen   det  kalenderår  det  fyller  sex  år\r\njämställas med skolpliktiga  barn  i fråga om rätten\r\natt börja skolan. Om uppskjuten skolplikt  till  det\r\når  barnet  fyller  åtta  år  stadgas  i  3 kap. 7 §\r\nskollagen.  Regeringen  har  uppdragit åt Skolverket\r\natt  utreda  vilka konsekvenser  flexibel  skolstart\r\nunder läsåret  i  grundskolan  skulle få. Skolverket\r\nkonstaterar i utredningen Konsekvenser  av  flexibel\r\nskolstart  (dnr  2003:3264)  att det redan finns  en\r\nbetydande  möjlighet till flexibilitet  i  elevernas\r\nskolgång, men  som  utnyttjas  mycket  lite.  Verket\r\navråder     regeringen     från     att     initiera\r\nförsöksverksamhet    med    flexibel   skolstart   i\r\ngrundskolan.   Det   viktigaste   skälet    är   att\r\nkonsekvenserna    för    elevernas   övergång   till\r\ngymnasieskolan inte är tillräckligt utredda.\r\nI betänkandet Gymnasieskolan  (bet. 2002/03:UbU16)\r\nbehandlade  utskottet  rätten  att  fullfölja   sina\r\ngymnasiestudier.   Enligt   5   kap.   skollagen  är\r\ngymnasieskolan   en  skolform  som  är  avsedd   att\r\npåbörjas fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det\r\når eleven fyller 20  år.  Utbildningen är avsedd att\r\nkunna genomgås på tre läsår  men  det är möjligt att\r\nfördela den både på kortare och längre  tid. Den som\r\nhar tagits in på ett nationellt program och påbörjat\r\ndet  har  rätt att fullfölja sin utbildning  på  det\r\nprogrammet (5 kap. 16 § skollagen). En elev har rätt\r\natt gå om en  kurs han eller hon inte har fått minst\r\nbetyget Godkänd  på.  Om eleven slutfört en kurs två\r\ngånger  utan att ha fått  detta  betyg,  får  rektor\r\nbesluta att  eleven  får gå om kursen ytterligare en\r\ngång,   enligt  6  kap.  14 §   gymnasieförordningen\r\n(1992:394).  Elever  som har slutat i gymnasieskolan\r\ninnan de har slutfört  utbildningen  och  som önskar\r\nfortsätta på det program där de gick tidigare  får i\r\nmån   av   plats  tas  in  på  nytt  (6  kap.  16  §\r\ngymnasieförordningen).    Från    och    med   andra\r\nkalenderhalvåret   det   år   man   fyller   20   år\r\n(alternativt   har   slutfört   utbildning   på  ett\r\nnationellt  program  eller  likvärdig  utbildning  i\r\ngymnasieskolan)   finns  det  också  möjlighet   att\r\nstudera   inom   den  kommunala   vuxenutbildningen.\r\nUtskottet ser inte  något  behov  av förändringar av\r\nreglerna för tillträde till gymnasieskolan  i  detta\r\navseende.\r\nEnligt  utskottet  finns  redan,  såsom  framförts\r\nsenast    i    betänkandet    Gymnasieskolan   (bet.\r\n2002/03:UbU16),  möjligheter  till  och  exempel  på\r\nsamarbete  och  samverkan  mellan   olika  nivåer  i\r\nutbildningssystemet.   Regeringen   har   också    i\r\nutvecklingsplanen    för   förskolan,   skolan   och\r\nvuxenutbildningen (skr.  2001/02:188)  pekat  på den\r\nsamverkan   som   i   dag  förekommer  mellan  olika\r\nverksamhetsformer  för yngre  barn,  och  som  låter\r\nbarnen     gå     framåt    utifrån     individuella\r\nförutsättningar   även    över   skolformsgränserna.\r\nRegeringen  menar  på  motsvarande  sätt  att  äldre\r\nelever   i   grundskolan   respektive    elever    i\r\ngymnasieskolan  borde  ges möjlighet att läsa kurser\r\ninom nästa utbildningsform. Det är viktigt att värna\r\nelevens  hela utveckling,  men  utbildningsväsendets\r\nformella indelning  får  inte begränsa den enskildes\r\nlärande. Det krävs enligt regeringen att huvudmännen\r\ninom  hela  utbildningssystemet  samverkar  för  att\r\nflexibiliteten  mellan olika nivåer skall utvecklas.\r\nUtskottet delar denna uppfattning.\r\nUtskottet   har  nyligen   behandlat   frågan   om\r\nansvarskontrakt  i grundskolan (bet. 2003/04:UbU12).\r\nUtskottet menade då  att  ansvarskontrakt  har samma\r\nsyfte  som  utvecklingssamtal,  nämligen att skolan,\r\neleven  och föräldrarna kommer överens  om  vad  som\r\nbehöver göras  framöver  för  att  eleven skall göra\r\nframsteg  och  nå  målen.  Utskottet hänvisade  till\r\nregeringens  utvecklingsplan  där  det  betonas  att\r\nuppföljning och  utvärdering samt studieplanering är\r\nen process som är  unik  för  varje  elev och därför\r\nvarken   kan   eller   bör   regleras   centralt   i\r\nförfattningar   eller  föreskrifter.  Samtalet   kan\r\nibland innebära att  man  kommer  överens  om  olika\r\nåtaganden   för  eleven,  läraren  eller  föräldern.\r\nSådana överenskommelser  kan  ofta  fästas på papper\r\nmen   ett   formaliserat  kontrakt  synes  ej   vara\r\nförenligt med  synen  på  utvecklingssamtalets syfte\r\noch innebörd. Utskottet menar  att  ståndpunkten har\r\ngiltighet även för gymnasieskolan.\r\nNär det gäller frågan om möjligheten  att lägga ut\r\nundervisning  i  alla ämnen på entreprenad  hänvisar\r\nutskottet till regeringens  beslut  i april 2004 att\r\ntillsätta  en  särskild utredare som skall  se  över\r\nbestämmelserna om  entreprenad  i gymnasieskolan och\r\nfrågan   om   kommuners   möjlighet   att    anordna\r\ngymnasieutbildning i även andra former än ett direkt\r\nhuvudmannaskap    (dir.    2004:4).   Översynen   av\r\nentreprenadreglerna skall avse  både  vilka inslag i\r\nverksamheten som bör kunna läggas ut på  entreprenad\r\noch  till  vem  ett  sådant uppdrag skall få lämnas.\r\nUppdraget skall redovisas  senast  den  1  september\r\n2005.\r\nEnligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen skall  det\r\nupprättas  en individuell studieplan för varje elev.\r\nPlanen skall  bl.a.  innehålla  uppgifter om elevens\r\nstudieväg  och om de val av kurser  som  eleven  har\r\ngjort. I 7 kap.  19 § gymnasieförordningen anges att\r\neleven minst en gång  per  termin  skall  ges samlad\r\ninformation      om      kunskapsutveckling      och\r\nstudiesituation  vid ett utvecklingssamtal. Samtalet\r\nskall genomföras med  den  individuella studieplanen\r\nsom  grund.  Utskottet understryker  vikten  av  att\r\nsådana studieplaner  upprättas  i gymnasieskolan men\r\nkonstaterar  också  att  Skolverket  i  sin  löpande\r\ntillsyn granskar huruvida  individuella studieplaner\r\nförekommer  och  också  hur  dessa   är   utformade.\r\nExempelvis   framför  Skolverket  i  rapporten  från\r\nverkets     inspektion      av     skolorna     2003\r\n(Utbildningsinspektionen  2003   ur  ett  nationellt\r\nperspektiv, dnr 50-2004:468) kritik  till  ett antal\r\nkommuner för att individuella studieplaner inte  har\r\nupprättats. Man menar också att det på en del skolor\r\nsaknas  kunskaper  hos lärarna om hur en individuell\r\nstudieplan skall se  ut.  Frågan är enligt utskottet\r\ntillräckligt uppmärksammad.\r\n\r\nJämställdhet och insatser mot\r\nsnedrekrytering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\njämställdhet och insatser mot snedrekrytering\r\nmed hänsyn till pågående insatser.\r\nJämför reservationerna 12 (m,  fp, kd, c) och\r\n13 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet vänder sig i motion 2003/04:Ub12 yrkande\r\n10  mot  att propositionen inte tar  upp  frågan  om\r\njämställdheten  i gymnasieskolan. Det är ett problem\r\natt elever i sina  val av utbildningsvägar är bundna\r\ni traditionella könsroller och att de bemöts olika i\r\nskolan  beroende på vilket  kön  de  tillhör.  Också\r\nCenterpartiet  hävdar  i motion 2003/04:Ub11 yrkande\r\n14 att elever tidigt bör  påverkas  för  att  främja\r\nderas   intresse   för   otraditionella  val.  Deras\r\nnyfikenhet bör väckas men  deras  syn  på vad som är\r\n\"normalt\" för pojkar respektive flickor  att  syssla\r\nmed  bör  också  vidgas.  Centerpartiet  efterfrågar\r\nförslag från regeringen på hur gymnasieskolan  skall\r\nbli mer jämställd.\r\n\r\nKristdemokraterna    efterlyser    i    motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 35 och 2003/04:Ub498 yrkande  5\r\nförslag    från    regeringen    för    att    bryta\r\nsnedfördelningen  vad  gäller  kön  och  den sociala\r\nsnedrekryteringen  till  högskolan. I samma  motions\r\nyrkande  6  pekar Kristdemokraterna  på  behovet  av\r\nlångsiktiga strategier  för att skapa en modern bild\r\nav högskolestudier.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  har  sedan  lång  tid  tillbaka årligen\r\nbehandlat   motioner   avseende  jämställdhet   inom\r\nutbildningsväsendet. Utskottet  har  konstaterat att\r\njämställdhetsfrågorna    har   uppmärksammats    och\r\ntydliggjorts under senare  år.  Det är flera aktörer\r\nsom på olika sätt bidrar med kunskapsutveckling  och\r\nstöd  i  dessa  frågor.  En  rad  åtgärder har också\r\nvidtagits  på  nationell  nivå  för att  stödja  och\r\nstimulera det lokala jämställdhetsarbetet.  När  det\r\ngäller   förskola   och  skola  har  Skolverket  ett\r\nsärskilt ansvar att främja flickors och pojkars lika\r\nrätt och möjligheter. Myndigheten för skolutveckling\r\nkommer  att  överta  vissa  delar  av  det  pågående\r\narbetet. Jämställdhetsaspekter  ingår  som en del av\r\narbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor  liksom\r\ni  arbetet  mot kränkande behandling. Utskottet vill\r\ndessutom peka  på  att  regeringen  i  propositionen\r\nframhåller att ett genusperspektiv bör integreras  i\r\nundervisningen  i  gymnasieskolan.  Eleverna  ges då\r\nbättre   möjligheter   att   upptäcka  och  motverka\r\ndiskriminerande  och  ojämställda   förhållanden   i\r\nsamhället. När det gäller specifika insatser för att\r\nfrämja   jämställdheten   hänvisas  till  betänkande\r\n2003/04:UbU18.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är\r\nangeläget att motverka den sociala snedrekryteringen\r\noch att bredda rekryteringen  till högskolan. Det är\r\nviktigt   att   elever   med   goda  förutsättningar\r\nuppmuntras  till  fortsatta  studier   och  här  har\r\nstudie- och yrkesvägledarna en viktig roll.  Det  är\r\nockså  skolornas uppgift att förmedla en rättvisande\r\nbild   av    högskolestudier.    Genom    de   ökade\r\nmöjligheterna för kommunerna att anställa personal i\r\nskolorna        som        statsbidraget        till\r\npersonalförstärkningar   ger,   bör  skolorna  kunna\r\nerbjuda eleverna sådan vägledning  att  de  som inte\r\nannars  skulle  fortsätta  sina  studier i högskolan\r\nändå  gör  det.  Frågor om breddad rekrytering  till\r\nhögskolan   behandlas    i    Tillträdesutredningens\r\nbetänkande Tre vägar till den öppna  högskolan  (SOU\r\n2004:29),  och utskottet anser att beredningen detta\r\nbör avvaktas.\r\n\r\nElevinflytande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena angående\r\nelevinflytande,   elevrådsarbete  och  lokala\r\nstyrelser  i  gymnasieskolan  med  hänvisning\r\ntill  pågående insatser  och  beredningen  av\r\nSkollagskommitténs betänkande.\r\nJämför  reservationerna  14  (m), 15 (kd), 16\r\n(kd, v, c, mp), 17 (c, mp) och 18 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna menar i motion 2003/04:Ub9 yrkande 1 att\r\neftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform bör\r\neleverna    där    i    högre    utsträckning     än\r\ngrundskoleeleverna  kunna  ha  stort inflytande över\r\nhur deras utbildning skall se ut  och  var den skall\r\nbedrivas.  Eleverna  bör själva kunna komponera  sin\r\nutbildning utifrån egna intressen och bedömningar av\r\nkommande behov på arbetsmarknaden, vilket leder till\r\nmotivation  och  frihet  att  förverkliga  det  egna\r\nlivet. Också Kristdemokraterna  har  framställt  ett\r\nantal   yrkanden  avseende  ökat  elevinflytande.  I\r\nmotionerna 2003/04:Ub10 yrkande 40 och 2003/04:\r\nUb498 yrkande  29 föreslår man att en konkretisering\r\ni skollagen bör  göras som fastställer en miniminivå\r\nför  elevinflytande.   I   motionerna   2003/04:Ub10\r\nyrkande   41  och  2003/04:Ub498  yrkande  30  menar\r\nKristdemokraterna  att  Skolverket bör ges i uppgift\r\natt  utarbeta  måldokument   för  elevinflytande  på\r\ngymnasieskolan   samt   att   som  tillsynsmyndighet\r\nansvara för en utökad kontroll  av  elevinflytandets\r\ntillämpning i skolorna.\r\n\r\nI   motionerna   2003/04:Ub10   yrkande   42   och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 31 anser Kristdemokraterna att\r\npraktiska  möjligheter att medverka i elevråd  måste\r\nfinnas  och föreslår  att  elevrådsarbete  inte  får\r\nredovisas som frånvarotid i elevernas slutbetyg utan\r\ni stället  redovisas där som meriterande för eleven.\r\nÄven Vänsterpartiet  yrkar  i  motion  2003/04:Ub292\r\nyrkande  10  att  elevfackligt  arbete  skall   vara\r\nmeriterande   och   föras   in   som   en   merit  i\r\nbetygsdokumentet.\r\nEtt antal yrkanden har framställts avseende lokala\r\nstyrelser i gymnasieskolan. Kristdemokraterna  anser\r\ni    motionerna    2003/04:Ub10   yrkande   38   och\r\n2003/04:Ub498 yrkande  27  att  lokala styrelser för\r\ngymnasieskolan  där  elever, föräldrar,  lärare  och\r\növrig personal ingår skall  kunna tillsättas i högre\r\ngrad. Styrelserna kan spela en  viktig  roll för att\r\nöka det omgivande samhällets delaktighet  i  skolans\r\nutveckling.   Centerpartiet   menar   i   motionerna\r\n2003/04:Ub11 yrkande 13 och 2003/04:Ub391 yrkande  5\r\natt  försöksverksamheten  med  lokala  styrelser med\r\nelevmajoritet  inte  behöver  pågå  längre utan  att\r\nstyrelserna  skall  permanentas. Också  Miljöpartiet\r\nvill i motion 2003/04:Ub271  yrkande  14  permanenta\r\nförsöket  med  lokala  styrelser  med elevmajoritet.\r\nSådana   styrelser  utvecklar  medbestämmandet   och\r\nelevdemokratin    ytterligare   och   skall   därför\r\npermanentas i alla gymnasieskolor. Styrelserna skall\r\nkunna fatta beslut  i  alla  övergripande frågor som\r\nrör verksamhet och drift.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nFrågor   om   att   stärka   elevernas  inflytande\r\nbehandlas     i    Skollagskommitténs    betänkande.\r\nRegeringens beredning av förslagen bör avvaktas. När\r\ndet gäller försöksverksamheten  med lokala styrelser\r\nhar     regeringen     beslutat     att     förlänga\r\nförsöksverksamheten  med lokala styrelser med  elev-\r\nrespektive föräldramajoritet  fram  till den 30 juni\r\n2007    (SFS    1996:605).   En   arbetsgrupp   inom\r\nUtbildningsdepartementet    har    föreslagit    att\r\nförsöksverksamheten skall permanentas (Var - dags  -\r\ninflytande,   Ds   2003:46).  Förslaget  bereds  för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.  Utskottet  anser\r\natt beredningen bör avvaktas.\r\n\r\nHögskolebehörighet som mål för\r\ngymnasieskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om att\r\ngymnasieskolan   inte   skall    leda    till\r\nhögskolebehörighet.\r\nJämför reservation 19 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna,   Folkpartiet   och   Kristdemokraterna\r\nföreslår    i    ett   antal   motioner   att   alla\r\ngymnasiestudier  inte   skall   behöva   leda   till\r\nhögskolebehörighet.\r\n\r\nModeraterna menar i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande\r\n2  och  2003/04:Ub276  yrkande 30 att det inte finns\r\nnågot egenvärde i att alla  utbildningar  skall leda\r\ntill   universitetsstudier.   Såväl   yrkesinriktade\r\nelever  som  starkt  studiemotiverade  elever  måste\r\nkunna  lyckas  och  utvecklas i gymnasiet,  och  det\r\nskall inte heller vara  nödvändigt med obligatoriska\r\nkurser  för  alla elever. Folkpartiet  framhåller  i\r\nmotion  2003/04:Ub367   yrkande   5  att  den  ökade\r\nteoretiseringen i gymnasieskolan har  lett  till att\r\nkunskaperna  i  såväl  kärn- som karaktärsämnen  har\r\nförsvagats  och  menar  att   det   är  en  myt  att\r\nhögskolebehörighet  krävs  för  att  hävda   sig  på\r\narbetsmarknaden.     Kravet     leder    till    att\r\ngymnasieskolan  blir en utslagningsmaskin  för  alla\r\nungdomar  som  inte   vill   eller  orkar  läsa  mer\r\nteoretiska  ämnen.  Kristdemokraterna   föreslår   i\r\nmotion  2003/04:Ub498  yrkande  3  att kravet på att\r\nsamtliga    program    skall    leda   till   allmän\r\nhögskolebehörighet tas bort och att goda möjligheter\r\ntill kompletterande utbildning i stället ges.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet   har   tidigare   i   detta  betänkande\r\nunderstrukit   vikten  av  att  gymnasieutbildningen\r\ninnehåller  vissa  gemensamma  obligatoriska  ämnen.\r\nKunskaper  i  svenska,  engelska  och  matematik  är\r\nnödvändiga  för  att  tillgodogöra  information  och\r\nkunna delta i samhällslivet. Kunskaper i dessa ämnen\r\när också viktiga  för  att  kunna erhålla ett arbete\r\noch ha möjlighet att utvecklas  i  detta arbete. Det\r\när  således  inte  endast  högskolebehörigheten  som\r\nmotiverar  vissa  obligatoriska   ämnen.   Utskottet\r\nframhåller  att  det är en oerhört angelägen uppgift\r\nför skolorna att hitta  metoder för undervisning och\r\nvägledning för inlärning  för  att alla elever skall\r\nuppnå  godkänt  i kärnämnena. Utskottet  vill  också\r\npeka på den möjlighet  till  studier för att erhålla\r\nhögskolebehörighet  som  kommunerna   erbjuder,   en\r\nverksamhet  som  är  efterfrågad  av  många som inte\r\navslutat gymnasieskolan med sådan behörighet.\r\n\r\nMöjlighet till utbildning utanför\r\nhemkommunen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör anta regeringens förslag  till\r\nändringar i skollagen som rör möjligheten att\r\ninför  år  1 och  2  söka  en  utbildning  på\r\nnationellt program i annan kommun även om den\r\nerbjuds    av    hemkommunen    och    därmed\r\nsammanhängande ersättningsregler.  Vidare bör\r\nriksdagen     avslå    motionsyrkandena    om\r\nmöjligheten att läsa kurser på olika skolor i\r\nsamverkan, om en   ny  antagningsmodell  till\r\ngymnasieskolan,                      avseende\r\nersättningsskyldigheten  och  beräkningen  av\r\nersättningen,    regler    om   överklagande,\r\ninackorderingsstöd samt uppföljning.\r\nJämför reservationerna 20 (kd),  21  (m, fp),\r\n22 (m), 23 (fp), 24 (kd), 25 (fp, c), 26 (kd)\r\noch 27 (kd, c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nGällande rätt\r\n\r\nVarje  kommun  är  enligt 5 kap. 5 § första  stycket\r\nskollagen   skyldig  att   erbjuda   utbildning   på\r\nnationella  program   för  samtliga  de  ungdomar  i\r\nkommunen som avslutat sin grundskoleutbildning eller\r\nmotsvarande   fram   till   och   med   det   första\r\nkalenderhalvåret det år de fyller  20  år, förutsatt\r\natt  de uppfyller behörighetskraven och inte  heller\r\ntidigare   gått  igenom  gymnasiet  eller  likvärdig\r\nutbildning.  Enligt  andra stycket skall erbjudandet\r\nomfatta ett allsidigt  urval  av  nationella program\r\noch antalet platser skall anpassas  med  hänsyn till\r\nelevernas   önskemål.   Detsamma   gäller  de  olika\r\ninriktningarna  inom  programmen. Erbjudandet  skall\r\nenligt tredje stycket avse  utbildning  som anordnas\r\ninom  kommunen  eller  i  annan  kommun  eller   ett\r\nlandsting  i enlighet med samverkansavtal. Två eller\r\nflera kommuner  som gemensamt erbjuder en utbildning\r\npå    ett    nationellt     program    bildar    ett\r\nsamverkansområde för den utbildningen.\r\n\r\nBehöriga elever har en enligt 5 kap. 8 § skollagen\r\nrätt  att tas emot som sökande  till  utbildning  på\r\nannan ort  om  det  nationella  programmet eller den\r\nnationella  inriktningen  inte finns  i  hemkommunen\r\neller i samverkansområdet. Denna rätt finns också om\r\nden   sökande  med  hänsyn  till   sina   personliga\r\nförhållanden  har  särskilda  skäl  att  få gå i den\r\ngymnasieskola  dit  han  eller hon sökt. Sådan  rätt\r\nfinns  också  om det är fråga  om   riksrekryterande\r\nutbildning (9 §).\r\nI 5 kap. 11 §  tredje  stycket  skollagen regleras\r\nmöjligheten att överklaga beslut om att inte ta emot\r\nen  elev  som saknar behörighet eller  som  inte  är\r\nhemmahörande i kommunen eller samverkansområdet, som\r\nfattats av styrelsen för utbildningen. Sådana beslut\r\nkan  överklagas   av   sökanden   hos  Skolväsendets\r\növerklagandenämnd.\r\nEnligt 5 kap. 22 och 23 §§ skollagen har en kommun\r\neller  landsting  som  i  sin gymnasieskola  på  ett\r\nnationellt program tagit in  en  elev  som  inte  är\r\nhemmahörande  i  kommunen  eller i samverkansområdet\r\nför  utbildningen,  rätt till  ersättning  för  sina\r\nkostnader  för  elevens   utbildning   från  elevens\r\nhemkommun.  Hemkommunen  är  dock enligt 24  §  inte\r\nskyldig att betala ersättning om det är fråga om\r\n1. ett nationellt program eller  utbildning med en\r\nnationellt  fastställd  inriktning inom  ett  sådant\r\nprogram som kommunen själv  erbjuder, utom då eleven\r\ntagits emot med hänsyn till personliga förhållanden,\r\ndå   utbildning   med   en   nationellt   fastställd\r\ninriktning  inte  erbjuds  av hemkommunen  eller  då\r\neleven   går   i   gymnasieskola   med   Rh-anpassad\r\nutbildning med riksrekrytering, eller\r\n2. utbildning med en lokalt fastställd  inriktning\r\ninom de nationella programmen.\r\nStöd  till inackordering lämnas till vissa  elever\r\nsom har merkostnader på grund av att bosättning till\r\nföljd av  skolgången  behöver  ske  på  annan ort än\r\nhemorten.  Rätten  till stöd regleras på olika  sätt\r\nberoende på vem som  är  huvudman  för utbildningen.\r\nTill  elever  i  den  offentliga gymnasieskolan  som\r\nbehöver inackordering till följd av skolgången skall\r\nhemkommunen lämna ekonomiskt stöd enligt 5 kap. 33 §\r\nskollagen. Till studerande vid andra utbildningar än\r\nde  som ingår i det offentliga  skolväsendet,  t.ex.\r\nfristående    skolor,   kan   i   stället   statligt\r\ninackorderingstillägg lämnas enligt studiestödslagen\r\n(1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  menar  att  en  kommuns  skyldighet  att\r\nerbjuda utbildning  på  nationella  program liksom i\r\ndag bör omfatta ett allsidigt utbud av de nationellt\r\nfastställda programmen och inriktningarna och att en\r\nkommun  i  allmänhet  bör  sträva efter att  erbjuda\r\nflera  inriktningar  inom  ett   program   som   har\r\nnationellt fastställda inriktningar. Även om det kan\r\nvara   svårt   för  små  kommuner  att  anordna  ett\r\nallsidigt utbud,  bör  det  dock  enligt regeringens\r\nuppfattning vara möjligt för dem att  komma  överens\r\nom att erbjuda detta genom regional samverkan.\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  behöriga  sökande  ges\r\nmöjlighet att inför  år  1 och år 2 i gymnasieskolan\r\nsöka en utbildning på ett  nationellt  program  i en\r\nannan kommun även om den erbjuds av hemkommunen.  En\r\nsådan  sökande  bör  tas  emot i mån av plats, sedan\r\nalla    behöriga    sökande   tagits    emot    från\r\nanordnarkommunen eller  samverkansområdet  och  från\r\nandra  kommuner  som  inte erbjuder denna utbildning\r\nsamt sedan elever med särskilda  skäl  tagits  emot.\r\nFörslaget  är  ett led i att öka valmöjligheterna  i\r\nden offentliga gymnasieskolan.  Den kommun eller det\r\nlandsting  som  tar emot en sökande  från  en  annan\r\nkommun garanteras  rätt till ersättning från elevens\r\nhemkommun även om programmet  eller  den  nationella\r\ninriktningen   erbjuds   i  hemkommunen.  Regeringen\r\nföreslår också att frågan  om det finns platser kvar\r\npå en utbildning sedan alla sökanden som huvudmannen\r\när  skyldig  att ta emot fått  plats  inte  kan  bli\r\nföremål   för   överprövning.    Det   Skolväsendets\r\növerklagandenämnd skall kunna pröva  är  om sökanden\r\nuppfyller    de    villkor   för   behörighet   till\r\nutbildningen som finns.\r\nRegeringen  menar att  ersättning  från  en  elevs\r\nhemkommun   till    en   annan   kommun   inom   ett\r\nsamverkansområde   även    fortsättningsvis    skall\r\nregleras   i   samverkansavtal.  Om  inte  avtal  om\r\nersättning  har  träffats  föreslår  regeringen  att\r\nersättning från en  elevs  hemkommun till anordnande\r\nkommun    beräknas    enligt   anordnande    kommuns\r\nsjälvkostnad   när   utbildningen   inte   finns   i\r\nhemkommunen   eller   samverkansområdet.   Principen\r\nföreslås  också  tillämpas   för   elever   som   av\r\npersonliga  skäl  får  sin  gymnasieutbildning  i en\r\nannan  kommun,  för elever som flyttar och utnyttjar\r\nsin rätt att fullfölja  utbildningen samt för elever\r\ni   s.k.   riksrekryterande  utbildning   inom   det\r\noffentliga  skolväsendet.   Den  ersättning  elevens\r\nhemkommun  skall betala till anordnande  kommun  när\r\nutbildningen även erbjuds av hemkommunen skall uppgå\r\ntill högst den kostnad som hemkommunen själv har för\r\nmotsvarande utbildning. Är anordnarkommunens kostnad\r\nlägre skall  hemkommunen ersätta den lägre kostnaden\r\ni stället.\r\nRegeringen anser  att  en  kommun  inte skall vara\r\nskyldig  att  betala  interkommunal  ersättning  för\r\nelever  som antas till lokala inriktningar  i  andra\r\nkommuner   eller  landsting,  annat  än  när  lagens\r\nbestämmelser  ålägger  kommunen  att ta emot eleven.\r\nBegränsningen motiveras av kostnadsskäl.  Regeringen\r\ninformerar  också om att man avser att ge Skolverket\r\ni uppdrag dels  att  överväga  behovet av nationellt\r\nfastställda  inriktningar  på  program   som  saknar\r\nsådana,  dels att följa den närmare utvecklingen  av\r\nfrisökning  och  att  analysera  konsekvenserna  för\r\nelever och kommuner.\r\nFör   att  inte  öka  hemkommunens  kostnader  bör\r\nelevens rätt  till  stöd till inackordering inom det\r\noffentliga    skolväsendet     enligt    regeringens\r\nuppfattning   inte   utvidgas   till   att   omfatta\r\nfrisökning.\r\nBestämmelser   av   denna  innebörd  skall  enligt\r\nregeringens förslag införas  i  5  kap.  11 § tredje\r\nstycket,  24  §,  24  a  §  och  33 § första stycket\r\nskollagen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna     framhåller     i    motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 24 och 2003/04:Ub498 yrkande 36\r\natt det är viktigt att gymnasieskolan  erbjuder  ett\r\nrikt  utbildningsutbud  som svarar mot olika elevers\r\nindividuella behov. För att uppfylla detta mål krävs\r\nsamverkan, inte minst mellan  de  mindre kommunerna.\r\nDärför  är  det viktigt att dessa samverkar  så  att\r\nolika valmöjligheter  för  eleven finns inom rimligt\r\navstånd, t.ex. genom att gå samman i regioner.\r\n\r\nModeraterna anser (motion  2003/04:Ub9 yrkande 16)\r\natt riksdagen bör fatta beslut  om  att hemkommunens\r\nskyldighet att betala ersättning också  skall  gälla\r\nlokala  inriktningar.  Det  är  sannolikt att det är\r\njust   de   lokala   inriktningarna  som   är   mest\r\nintressanta för eleverna,  och  regeringens  förslag\r\ninnebär  en  obefogad inskränkning i elevernas rätt.\r\nModeraterna hävdar  i  samma motion (yrkande 17) att\r\ndet inte finns någon anledning  att centralt besluta\r\nvilket antagningssystem som skall gälla. Så länge de\r\nantagningsregler som skolhuvudmännen  sätter  upp är\r\nförutsägbara  och  rättssäkra  finns ingen anledning\r\natt från statligt håll lägga sig i vilken modell som\r\nutnyttjas.\r\nI  motion 2003/04:Ub409 (s) yrkar  motionären  att\r\nden interkommunala  ersättningen  på  sikt bör gälla\r\nnär  en  ungdom  önskar  utbilda  sig  i  ett  annat\r\nnordiskt land, t.ex. i en dansk efterskole.\r\nNär   det  gäller  beräkningen  av  kostnader  för\r\nfrisökningen  föreslår  Moderaterna  och Folkpartiet\r\nandra  beräkningsgrunder.  Moderaterna  föreslår   i\r\nmotion   2003/04:Ub9   yrkande   15  att  regeringen\r\nåterinför  en  riksprislista för gymnasieskolan  där\r\nlägsta ersättning  per program och inriktning anges.\r\nFolkpartiet vill i motion 2003/04:Ub12 yrkande 9 att\r\nen  nationell  skolpeng   införs.  Skolpengen  skall\r\nbetalas ut till den skola eleven  väljer  att  gå på\r\noavsett om det är en skola i elevens egna kommun, en\r\nannan  kommun  eller  en  fristående skola. I motion\r\n2003/04:Ub367  yrkande 33 föreslår  Folkpartiet  att\r\nskollagen ändras  så  att  en  elevs  hemkommun blir\r\nskyldig att betala ersättning för elevens utbildning\r\ni  en annan kommun också om utbildningen  erbjuds  i\r\nhemkommunen.\r\nKristdemokraterna   anser  i  motion  2003/04:Ub10\r\nyrkande 25 att en kommun  som  anser  sig  orättvist\r\nbehandlad  skall  ha  rätt  att överklaga beslut  om\r\nersättning till Skolverket.\r\nKristdemokraterna  menar  i  motion   2003/04:Ub10\r\nyrkande 28 att den fria sökningen riskerar  att  bli\r\nen      klassfråga      eftersom     rätten     till\r\ninackorderingsstöd  inte förändras.  Man  menar  att\r\nregeringen  snarast  bör  initiera  förändringar  av\r\ninackorderingstillägget så att detta blir en statlig\r\nangelägenhet   varigenom    alla    elever   erbjuds\r\nlikvärdiga möjligheter att studera i  den  kommun de\r\nväljer.  Centerpartiet  anser  i motion 2003/04:Ub11\r\nyrkande 7 att en översyn bör göras  av  reglerna för\r\ninackorderingsstöd.\r\nEn  uppföljning efter tre år av systemet  med  den\r\nfria sökningen  föreslås  av  Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  i  motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 26\r\nrespektive  2003/04:Ub11   yrkande   6.   I   motion\r\n2003/04:Ub8 (s) framhålls vikten av att aktivt följa\r\nupp  effekterna  av  frisök  i  kommunerna  eftersom\r\nkommunernas   möjligheter  att  långsiktigt  planera\r\nbehovet av gymnasieutbildningar  minskar då eleverna\r\nfår     möjlighet    att    välja    mellan    flera\r\nutbildningsorter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser\r\n5 kap. 11 § tredje stycket,  24  §,  24 a § och 33 §\r\nförsta stycket samt avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  delar  uppfattningen att alla  ungdomar\r\nockså i fortsättningen  skall  ha  rätt att läsa ett\r\nprogram  som hemkommunen inte erbjuder  i  en  annan\r\nkommun som anordnar detta. Alla ungdomar skall också\r\nha lika rätt  till  utbildning på alla de nationella\r\ninriktningarna.   Utskottet   anser   också   liksom\r\nregeringen  att en kommun  i  allmänhet  bör  sträva\r\nefter  att  erbjuda   flera  inriktningar  inom  ett\r\nprogram som har nationellt fastställda inriktningar.\r\nKan en kommun inte anordna  ett  allsidigt  utbud är\r\ndet enligt skollagen möjligt att erbjuda detta genom\r\nregional samverkan, och utskottet utgår också  ifrån\r\natt sådana samverkansavtal sluts mellan kommuner när\r\ndetta är lämpligt.\r\nUtskottet   anser   att   regeringens  förslag  om\r\nmöjligheter för elever att söka  utbildning  utanför\r\nhemkommunen kommer att öka elevernas valfrihet.  Det\r\när  positivt  att elever skall kunna söka fritt även\r\nmellan kommunala skolor utanför hemkommunen och inte\r\nbara till fristående  skolor. Vidare anser utskottet\r\natt det är lämpligt att  det finns nationella regler\r\nför   antagning  då  detta  leder   till   nödvändig\r\nförutsägbarhet  och rättssäkerhet och avvisar därför\r\nmotionsyrkandet om decentraliserade regler.\r\nUtskottets uppfattning  är att regeringens förslag\r\ntill interkommunal ersättning är väl avvägda och att\r\nberäkningsgrunderna är riktiga  och  avvisar  därför\r\nförslag  om  riksprislista  och  nationell skolpeng.\r\nUtskottet  delar också regeringens  uppfattning  att\r\nlokala   inriktningar   inte   skall   omfattas   av\r\nfrisökningen.  En  sådan möjlighet, och en möjlighet\r\natt  få  ersättning vid  studier  utomlands,  skulle\r\nkunna   innebära   alltför   stora   kostnader   för\r\nkommunerna.\r\nSkollagskommittén  har  i  sitt  betänkande lämnat\r\nförslag avseende möjligheterna att överklaga  beslut\r\nsom fattats med skollagen som grund. Utskottet anser\r\natt beredningen av kommitténs förslag bör avvaktas.\r\nNär  det  gäller  rätten  till  inackorderingsstöd\r\nhänvisar     utskottet    till    beredningen     av\r\nStudiehjälpsutredningens  betänkande Ekonomiskt stöd\r\nvid  ungdomsstudier  (SOU 2003:28)  som  pågår  inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet  menar  slutligen   att   yrkandena   om\r\nuppföljning  av  regeländringarna  är  tillgodosedda\r\ngenom  det  uppföljningsuppdrag  Skolverket   enligt\r\npropositionen kommer att få.\r\n\r\nPoängplan för nationella och\r\nspecialutformade program\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om att\r\nbilaga  2  till  skollagen  ändras  så att en\r\nkärnämneskurs  i  historia  som  omfattar  50\r\ngymnasiepoäng  införs  och att gymnasiearbete\r\nersätter    det   nuvarande   projektarbetet.\r\nUtskottet  föreslår   vidare   att  riksdagen\r\navslår   motionsyrkandena   avseende    annat\r\ninnehåll   i  poängplanen  samt  yrkanden  om\r\nhistorieämnet och gymnasiearbetet.\r\nJämför reservationerna  28  (fp,  kd,  c), 29\r\n(m), 30 (fp) och 31 (m).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nBilaga  2 till skollagen innehåller poängplanen  för\r\nnationella    och    specialutformade    program   i\r\ngymnasieskolan.  Bilagan  reglerar  kärnämnena   och\r\nderas    omfattning    angivet    i   gymnasiepoäng,\r\nomfattningen     av     karaktärsämnena    inklusive\r\nprojektarbetet samt utrymmet  för  individuella val.\r\nKärnämnena  och  deras omfattning är svenska/svenska\r\nsom  andraspråk  200   poäng,  engelska  100  poäng,\r\nmatematik 100 poäng, idrott  och  hälsa  100  poäng,\r\nsamhällskunskap   100   poäng,  religionskunskap  50\r\npoäng,   naturkunskap   50   poäng   samt   estetisk\r\nverksamhet 50 poäng. karaktärsämnena  omfattar 1 450\r\npoäng inklusive projektarbetet om 100 poäng, och det\r\nindividuella valet omfattar 300 poäng.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att en kärnämneskurs  i historia\r\nsom omfattar 50 gymnasiepoäng införs. Man anser  att\r\nen  gemensam kärna av historisk kunskap är angelägen\r\nför att  visa hur människor skapat och påverkat sina\r\nlivsbetingelser,     samhällen     och     kulturer.\r\nHistorieämnet     ger    också    insikt    i    hur\r\nsamhällsutvecklingen  kan  påverkas  nationellt  och\r\nglobalt.  Kursen  skall  ge  dels  en  bakgrund till\r\nförståelsen  av  vår  egen  tid  och  omvärld,  dels\r\ninsikter  i  kritiskt  tänkande  och  granskning  av\r\nuppgiftskällor.    När    det   gäller   kärnämnenas\r\nomfattning  inom  programmen  menar  regeringen  att\r\ndessa inte kan få en  mycket  större omfattning än i\r\ndag  och  föreslår  därför  att historieämnet  skall\r\nmotsvara  50 gymnasiepoäng. Detta  får  dock  enligt\r\nregeringen  inte  innebära  en minskad omfattning av\r\nämnet på de studieförberedande  program där ämnet är\r\nobligatoriskt.\r\n\r\nEn  annan  förändring  som  föreslås  är  att  ett\r\ngymnasiearbete    införs    som   ersätter    dagens\r\nprojektarbete. Det nya gymnasiearbetet är avsett att\r\nvara ett viktigt kvalitetsinstrument  för  att  visa\r\natt   målen   för   utbildningen   har  uppnåtts.  I\r\ngymnasiearbetet  får eleven möjlighet  att  tillämpa\r\noch fördjupa teoretiska  eller  praktiska  kunskaper\r\ninom  flera  ämnesområden  och ger enligt regeringen\r\nmöjlighet      till     reflektion     över      vad\r\ngymnasieutbildningen  som  helhet  inneburit. För en\r\nelev  som  valt  en  yrkesinriktad  utbildning   kan\r\ngymnasiearbetet   innebära   ökade   kontakter   med\r\narbetslivet  men  också  med  högskolan.  Detta  kan\r\nenligt regeringen leda till ökat intresse för arbete\r\ninom  ett  visst  område  eller för högskolestudier.\r\nGymnasiearbetet   skall   liksom    det    nuvarande\r\nprojektarbetet omfatta 100 gymnasiepoäng. Regeringen\r\nframhåller  att  erfarenheterna  från projektarbetet\r\nbör tas till vara och utvecklas.\r\nRegeringen  föreslår  således  att  ändringar  med\r\ninnebörd  enligt  ovan  införs  i  bilaga   2   till\r\nskollagen.\r\n\r\nMånga korta kurser innebär enligt regeringen en\r\nonödig splittring och försvårar för eleverna\r\natt se helheter och samband. När det gäller\r\nkaraktärsämnenas omfattning anser regeringen\r\natt strävan bör vara att en karaktärsämneskurs\r\nomfattar minst 100 gymnasiepoäng men att det är\r\noundvikligt att vissa kurser alltjämt kommer\r\natt omfatta 50 poäng. En utökning av de korta\r\nkurserna skulle allvarligt inkräkta på utrymmet\r\nför undervisning i karaktärsämnen och på det\r\nindividuella valet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nEtt  antal  motionsyrkanden  som  rör införandet av historia  i\r\npoängplanen men också poängplanens innehåll i övrigt\r\nhar   väckts.   Moderaterna   föreslår   i    motion\r\n2003/04:Ub9  yrkande 20 att kärnämnet historia skall\r\nomfatta 100 gymnasiepoäng  för  att  bli  en faktisk\r\nkunskapsinjektion.   I   yrkande   19  föreslås  att\r\nsvenska, matematik, engelska och historia  bör  vara\r\nobligatoriska   kärnämnen  och  att  gymnasiearbetet\r\nskall vara obligatoriskt.  Eleven skall vara skyldig\r\natt läsa minst 200 poäng svenska  eller  svenska som\r\nandraspråk, 100 poäng matematik, 100 poäng  engelska\r\noch  100  poäng  historia samt genomföra ett godkänt\r\ngymnasiearbete om  100  poäng.  Enligt  yrkande 21 i\r\nsamma  motion  begärs att regeringen återkommer  med\r\nett   förslag   om  att   ge   samtliga   elever   i\r\ngymnasieskolan rätt  att läsa 100 poäng i idrott och\r\nhälsa  respektive  samhällskunskap   samt  50  poäng\r\nvardera i ämnena religionskunskap, naturkunskap  och\r\nestetisk   verksamhet.  Moderaterna  pekar  i  samma\r\nmotion (yrkande  18) på regeringens inkonsekvens vad\r\ngäller införandet  av  historia  om  50 poäng då man\r\nsamtidigt hävdar att ingen kurs skall  vara  kortare\r\nän 100 poäng.\r\n\r\nFolkpartiet,  Kristdemokraterna  och Centerpartiet\r\nbegär ett tillkännagivande till regeringen att de 50\r\ngymnasiepoäng  som  kärnämnet  historia  kommer  att\r\nomfatta   bör   tas   från  det  valbara   utrymmet.\r\nFolkpartiet menar i motion 2003/04:Ub12 yrkande 5 (i\r\ndenna  del) att det är bekymmersamt  att  regeringen\r\ngenom     förslaget     minskar     utrymmet     för\r\nkaraktärsämnena. Kristdemokraterna föreslår i motion\r\n2003/04:Ub10  yrkande 17 att det skall slås fast att\r\nde 50 poäng som  historieämnet  kommer  att  omfatta\r\ninte får reducera blocket av kärnämneskurser utan  i\r\nstället  skall  tas  från  det  individuella  valet.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub11 yrkande\r\n11  att införandet av historieämnet inte skall göras\r\npå bekostnad  av  karaktärsämnena. I stället bör det\r\nindividuella  valet   minskas  till  250  poäng  och\r\nkaraktärsämnena och gymnasiearbetet  skall  omfattas\r\nav 1 450 poäng.\r\nI motioner från den allmänna motionstiden föreslår\r\nKristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub498 yrkande 9) och\r\nCenterpartiet  (mot.  2003/04:Ub391  yrkande 1)  att\r\nhistorieämnet görs till kärnämne.\r\nI motion 2003/04:Ub12 yrkande 4 anser  Folkpartiet\r\natt   det   individuella   valet   i  sin  nuvarande\r\nutformning skall tas bort och att eleverna i stället\r\nskall  erbjudas  att välja mellan ämnen  som  bidrar\r\ntill att nå målen  för  den utbildning han eller hon\r\nvalt.  I  samma  motions yrkande  5  (i  denna  del)\r\nföreslås  att  Skolverket   ges   i  uppdrag  att  i\r\nsamarbete  med  representanter  från gymnasieskolor,\r\nbranscher och högskolor utforma hur det individuella\r\nvalet  skall minska och därmed öka  omfattningen  av\r\nkaraktärsämnena.\r\nAtt historieämnet  är  av  stor  betydelse och ger\r\neleverna  kunskap om samhällets utvecklingslinjer  i\r\nbred bemärkelse  framhålls  av  Moderaterna i motion\r\n2003/04:Ub9  yrkande  22. I tider av  osäkerhet  och\r\nsnabb förändring ökar vikten  av att alla medborgare\r\nnår   insikter  om  bakomliggande  orsakssamband   i\r\nutvecklingen.   Kristdemokraterna   vill   i  motion\r\n2003/04:Ub10  yrkande  16 att riksdagen uttalar  att\r\ndet nya kärnämnet historia  inte  får  leda  till en\r\nförsämring av historiekunskaperna för de elever  som\r\nför närvarande läser historia i gymnasieskolan.\r\nKristdemokraterna  påtalar  i  motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande 14 att projektarbetet i gymnasieskolan  inte\r\nutvärderats  och  föreslår  att  Skolverket bör få i\r\nuppgift  att  integrera  erfarenheterna  från  detta\r\narbete    i    den    fortsatta   utvecklingen    av\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen  antar regeringens\r\nförslag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 2\r\nsamt avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet välkomnar förslaget att  införa historia\r\nsom  kärnämne.  Historia  bör ingå i den  gemensamma\r\nkunskapsbas   som  elever  på  gymnasiet   erhåller,\r\noavsett vilket  program  de  följer. Historia ger en\r\nviktig      referensram      för      att     förstå\r\nsamhällsutvecklingen,   både   i   Sverige   och   i\r\nomvärlden. Genom att historia nu införs som kärnämne\r\nfår  ämnet  det  utrymme  som  är nödvändigt för att\r\neleverna  skall  nå värdefulla insikter  i  vad  som\r\npåverkat  och  påverkar   det  omgivande  samhället.\r\nOmfattningen  av  ämnet  på 50  gymnasiepoäng  måste\r\nenligt   utskottet  vägas  mot   hela   poängplanens\r\nomfattning  om  nuvarande 750 poäng för kärnämnen, 1\r\n450    poäng    för    karaktärsämnen     (inklusive\r\nprojektarbete om 100 poäng) samt 300 poäng  för  det\r\nindividuella  valet. Utskottet delar bedömningen att\r\ndet är viktigt  att karaktärsämnena inte minskar mer\r\nän  vad som är nödvändigt  för  att  historia  skall\r\nkunna   införas  som  kärnämne.  Inte  heller  anser\r\nutskottet  att  utrymmet  för det individuella valet\r\nbör  minskas.  Utskottet  delar  vidare  regeringens\r\nuppfattning att införandet  av historia som kärnämne\r\nom 50 poäng inte får innebära  en minskad omfattning\r\nav ämnet på de studieförberedande  program där ämnet\r\nredan  i dag är obligatoriskt och anser  därmed  att\r\nfrågan   är    tillräckligt    uppmärksammad   inför\r\nSkolverkets kursplaneöversyn.\r\nUtskottet delar också regeringens  ståndpunkt  att\r\nkursernas  omfattning  i  huvudsak skall omfatta 100\r\ngymnasiepoäng  eftersom  detta  ger  möjlighet  till\r\nfördjupning  i  ämnet men att  det  också  bör  vara\r\nmöjligt att ha vissa kurser som omfattar 50 poäng.\r\nVad   gäller   gymnasiearbetets   betydelse   vill\r\nutskottet  understryka  att  detta  skall  förbereda\r\neleverna för  yrkeslivet och för vidare studier, men\r\natt   det   också   syftar    till    att   utveckla\r\nundervisningen   och   därmed   öka   kvaliteten   i\r\ngymnasieskolan.     Utskottet     förutsätter    att\r\nerfarenheterna från projektarbetet tas till vara och\r\nutvärderas såsom regeringen anför i propositionen.\r\n\r\nVissa frågor rörande kärnämnen,\r\nkurser m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\nbl.a.  förändringar  av kärnämnenas innehåll,\r\nkvaliteten   på   lokala   kurser,    stress,\r\nperspektiv  på  undervisningen och de moderna\r\nspråkens ställning.\r\nJämför reservationerna  32  (m),  33 (fp), 34\r\n(kd), 35 (m), 36 (m, fp, kd, c), 37  (m),  38\r\n(kd), 39 (m), 40 (kd) och 41 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  understryker att förhållandet att  målen\r\nför kärnämnena  är  gemensamma  för alla elever inte\r\ninnebär  att  utformningen  av undervisningen  måste\r\nvara densamma för alla. Varje  elev  har unika behov\r\nsom  måste  mötas  utifrån vars och ens individuella\r\nförutsättningar och  alla  måste  få  det  stöd  som\r\nbehövs   för   att   nå   målen.  Olika  alternativa\r\npedagogiska metoder måste utvecklas och användas för\r\natt  måluppfyllelsen  skall  öka.   Ett   sätt   att\r\nstimulera  elevernas  intresse kan enligt regeringen\r\nvara att kärnämneskurserna  ges  en  prägel av målen\r\nför   den   studieväg   som   eleven   följer,  s.k.\r\ninfärgning.\r\n\r\nI  det  kursplaneuppdrag regeringen avser  att  ge\r\nSkolverket  är  det  enligt  regeringen  viktigt att\r\nverket    visar    på    möjligheter   att   variera\r\nundervisningen utan att kraven sänks och lyfter fram\r\noch tydliggör hur en ökad infärgning kan genomföras.\r\nRegeringen  meddelar också  att  man  avser  att  ge\r\nMyndigheten  för   skolutveckling  ett  uppdrag  att\r\nstödja utvecklingen  av undervisningen i kärnämnen i\r\nsyfte att öka måluppfyllelsen  genom ökad anpassning\r\ntill utbildningens karaktär.\r\nAtt studera alltför många korta  kurser  har  lett\r\ntill splittrade studier för eleverna och till att en\r\nalltför   stor   del   av   studietiden   ägnas   åt\r\nkunskapskontroll.  För att motverka splittringen och\r\nge  bättre  förutsättningar   för   fördjupning  och\r\nsammanhang behöver kurserna därför förlängas. Utöver\r\nfyra  kärnämneskurser  skall  därför  grundprincipen\r\nvara  att  inga kurser skall omfatta mindre  än  100\r\ngymnasiepoäng.  Att  öka  kursernas  storlek stärker\r\nkvaliteten   genom   att   ge  förutsättningar   för\r\nsammanhang och fördjupning.\r\nRegeringen  pekar  på  att  det  inte  är  bara  i\r\nkärnämnen som förbindelser mellan  de  olika  ämnena\r\nbör  komma till uttryck och hänvisar till att det  i\r\nläroplanen  finns  fyra  perspektiv som skall prägla\r\nundervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett etiskt\r\nperspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt\r\nperspektiv och ett historiskt perspektiv. Regeringen\r\nanser  att  ytterligare vissa  generella  perspektiv\r\nskall beaktas  vid  utformningen  av  programmål och\r\nkursplaner.     Dessa     perspektiv     är:     ett\r\nnaturvetenskapligt  perspektiv, ett genusperspektiv,\r\nett  entreprenörskapsperspektiv   samt   frågor   om\r\ninternationalisering   och   globalisering.   I  det\r\nkommande  kursplaneuppdraget  bör  enligt regeringen\r\ningå att pröva om de kurser som i dag  är gemensamma\r\nför  ett  program  kan omformas till en eller  flera\r\nkurser  som  mer  präglas   av   helhet,  gemensamma\r\nperspektiv och programmål än dagens  relativt  många\r\noch korta kurser. Skolverket kan också om verket  så\r\nfinner    lämpligt   komplettera   med   ytterligare\r\nperspektiv.\r\nSpråkkunskaper i flera språk än engelska är enligt\r\nregeringen avgörande för rörligheten i Europa, såväl\r\nför arbete och studier som för resor och handel, och\r\ndet är därför önskvärt att fler elever utvecklar och\r\nfördjupar sina  språkkunskaper  i  stället  för  att\r\nvälja   bort   språk  i  stor  utsträckning  som  nu\r\nförekommer. I Tillträdesutredningens betänkande, som\r\nbereds inom Regeringskansliet, lämnas förslag om hur\r\nbl.a.  språk  kan   meritvärderas.  Vidare  meddelar\r\nregeringen   att  det  i   kursplaneuppdraget   till\r\nSkolverket också  kommer  att  ingå att överväga hur\r\nintresset för språk kan stärkas i gymnasieskolan.\r\nRegeringen anser att lokala kurser  bör prövas och\r\nfastställas   av   Skolverket   och  hänvisar   till\r\nSkolverkets  undersökning vad gäller  kvaliteten  på\r\ndessa kurser.  Undersökningarna  visar  att kurserna\r\nhar en mycket varierande karaktär och kvalitet  samt\r\ninte alltid uppfyller de krav som ställs. Regeringen\r\ngör  också bedömningen att lokala kurser i gymnasial\r\nvuxenutbildning   bör   kvalitetssäkras   genom  att\r\nSkolverket  prövar  och  fastställer dem. Beslut  om\r\nlokala kurser i gymnasial  vuxenutbildning  på lokal\r\nnivå     begränsas    till    att    enbart    gälla\r\norienteringskurser.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet  anser  i motion 2003/04:Ub367 yrkande 7\r\natt  alla  elever  skall   läsa   kärnämneskurser  i\r\nbasämnena  men  att  dessa  skall  kunna   ha  olika\r\ninnehåll   beroende   på   program.  Kärnämnena  bör\r\nprofileras    med    utgångspunkt    i    respektive\r\ngymnasieprograms inriktning. Genom att ge kärnämnena\r\nolika innehåll kan man  anpassa  undervisningen till\r\nvarje   elevs   intresseområde   och  ambitionsnivå.\r\nModeraterna framhåller i motion 2003/04:Ub9  yrkande\r\n27  att  den  pedagogiska  utvecklingen går emot att\r\nlåta   undervisning   i   kärnämnen   influeras   av\r\nrespektive programs inriktning, s.k. infärgning, och\r\natt   regeringen  lägger  sig  i   den   pedagogiska\r\nfriheten.\r\n\r\nKristdemokraterna  menar i motionerna 2003/04:Ub10\r\nyrkande  19  och  2003/04:Ub498   yrkande   11   att\r\nreligionskunskapens  roll som kärnämne bör utvecklas\r\ntill ett ämne som både  fokuserar kunskaper om olika\r\nreligiösa  traditioner  och   samtidigt   stimulerar\r\nelevernas  arbete  med  en egen livssyn. Vidare  bör\r\nkristendomen      ha      en     särställning      i\r\nreligionsundervisningen.\r\nModeraterna menar i motion 2003/04:Kr282 yrkande 4\r\natt ämnet idrott och hälsa även framdeles skall vara\r\nett kärnämne eftersom goda  vanor  måste grundläggas\r\ntidigt hos barn samt att föräldrar och  skola har en\r\nviktig uppgift i detta arbete.\r\nI   motion   2003/04:Ub9   yrkande   3  framhåller\r\nModeraterna  att  mycket  talar  för  att  en   ökad\r\nintegration   av   gymnasieskolan   med   den  högre\r\nutbildningen    skulle    kunna   bidra   till   att\r\nutbildningskvaliteten    höjs.    Genom    att    ge\r\nhögskolekurser inom ramen  för  elevens  fria val på\r\ngymnasiet  kan  ambitiösa elevers intresse tas  till\r\nvara.  Även  rekryteringen   till  högskolan  skulle\r\nstärkas av att många elever tidigt  kommer i kontakt\r\nmed  akademiska studier. Moderaterna menar  i  samma\r\nmotions  yrkande  8 att kurser bör kunna tenteras av\r\nunder gymnasietidens gång.\r\nModeraterna påtalar  i  motion 2003/04:Ub9 yrkande\r\n28 att bristen på kvalitetssäkring  av lokala kurser\r\nhar  lett  till att det kan finnas kurser  som  inte\r\nmöter de krav  elever  och  skolfinansiärer har rätt\r\natt kräva.\r\nKristdemokraterna föreslår  i motion 2003/04:Ub498\r\nyrkande  7 att elever parallellt  skall  kunna  läsa\r\nkurser på olika skolor i samverkan eftersom det ökar\r\nelevernas möjligheter att kombinera olika kurser.\r\nI motion  2003/04:Ub9 yrkande 10 begär Moderaterna\r\nett  tillkännagivande  till  regeringen  vad  gäller\r\nstress  i  skolan  och  dess orsaker. Det som enligt\r\nModeraterna skapar stress är de många korta kurserna\r\noch att fördjupning inte  premieras  när  man  söker\r\ntill  universitet.  I  motion 2003/04:Ub7 (s) begärs\r\nockså ett tillkännagivande  till regeringen avseende\r\nstress    relaterat   till   arbetsplaneringen    på\r\ngymnasieskolan.  Enligt  motionärerna  har det sedan\r\nden  kursutformade  gymnasieskolan  infördes  blivit\r\nallt  vanligare  att kurserna koncentreras  till  en\r\nviss del av terminen,  något  som  leder till stress\r\nför enskilda elever.\r\nKristdemokraterna   anser  i  motion  2003/04:Ub10\r\nyrkande 21 att det är tveksamt  om så många som åtta\r\nperspektiv kan läggas på undervisningen utan att det\r\nblir  en  innehållsmässig styrning  som  lärare  får\r\nsvårt att leva upp till. Kristdemokraterna menar att\r\ninga ytterligare  perspektiv  skall tillföras förrän\r\nen utvärdering gjorts av hur de  nuvarande fyra fått\r\ngenomslag i undervisningen.\r\nKristdemokraterna    begär    också    i    motion\r\n2003/04:Ub10  yrkande  23 ett tillkännagivande  till\r\nregeringen avseende de moderna  språkens ställning i\r\ngymnasieskolan.  Eftersom  språkkunskaper   i  flera\r\nspråk  än  engelskan är avgörande för rörligheten  i\r\nEuropa och också  utvecklar  förståelse, respekt och\r\ntolerans för andra kulturer menar man att ett arbete\r\nmed att stärka språkens ställning bör initieras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  menar  att  frågan  om metoder för s.k.\r\ninfärgning av kärnämnen genom anpassning  till annan\r\nundervisning kan vara av stor betydelse för att fler\r\nelever  skall  klara  kärnämnena  i  gymnasieskolan.\r\nDetta  är  i  och  för  sig en pedagogisk fråga  som\r\nskolorna själva har att ansvara  för,  men utskottet\r\nanser  att  såväl  Skolverket  som  Myndigheten  för\r\nskolutveckling kan spela en stor roll i att utveckla\r\nundervisningen i skolorna genom att presentera  goda\r\nexempel på hur sådan infärgning kan genomföras.\r\nVad   gäller   yrkandena  om  innehållet  i  ämnet\r\nreligionskunskap anser  utskottet  att redovisningen\r\nav kursplaneuppdraget som regeringen  avser  att  ge\r\nSkolverket  bör  avvaktas.  Yrkandet  om  idrott och\r\nhälsa som kärnämne är tillgodosett.\r\nEnligt   utskottet   finns   redan   i   dag  både\r\nmöjligheter  till, liksom exempel på, samarbete  och\r\nsamverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet.\r\nUtskottet har  tidigare i detta betänkande refererat\r\nregeringens utvecklingsplan  (skr.  2001/02:188) där\r\nregeringen framhållit att äldre elever i grundskolan\r\nrespektive   elever   i  gymnasieskolan  borde   ges\r\nmöjlighet    att    läsa    kurser     inom    nästa\r\nutbildningsform.    Utbildningsväsendets    formella\r\nindelning  får  inte begränsa den enskildes lärande.\r\nDet    krävs    att    huvudmännen     inom     hela\r\nutbildningssystemet samverkar för att flexibiliteten\r\nmellan   olika   nivåer   skall   utvecklas,  enligt\r\nregeringen. Utskottet delar detta synsätt.\r\nEnligt 7 kap. 14 § gymnasieförordningen finns rätt\r\natt  genomgå  prövning  i alla kurser  som  ingår  i\r\nelevens  individuella  studieplan   om  eleven  inte\r\ntidigare  har fått betyg på kursen eller  om  eleven\r\nhar  fått betyget  Icke  godkänd.  Yrkandet  om  att\r\ninföra en möjlighet att tentera av kurser är således\r\ntillgodosett.\r\nUtskottet anser vidare att förändringen att lokala\r\nkurser  skall  prövas  och fastställas av Skolverket\r\ninnebär att yrkandet om  kvalitetssäkring  av lokala\r\nkurser är tillgodosett.\r\nVad  gäller  möjligheten att läsa kurser på  olika\r\nskolor inom kommunen menar utskottet att detta är en\r\nfråga för kommunens  organisation.  I  den  mån  det\r\nfinns  önskemål  om och fördelar med att läsa kurser\r\npå  olika  skolor är  kommunen  fri  att  organisera\r\ndetta.\r\nDen stress  som upplevs av elever i gymnasieskolan\r\nkan enligt utskottets  uppfattning självfallet ha en\r\nrad orsaker. En orsak kan  vara  den fragmentisering\r\nsom  de  korta  kurserna,  med  betyg  efter   varje\r\navslutad kurs, leder till. Utskottet anser dock  att\r\nden  grundprincip som anges i propositionen att inga\r\nkurser  utöver  fyra  kärnämneskurser  skall omfatta\r\nmindre än 100 gymnasiepoäng, kommer att minska detta\r\nproblem. Också förslaget om ämnesbetyg som behandlas\r\nlängre  fram  i  betänkandet  bör  leda till  mindre\r\nstress  för  eleverna. Utskottet understryker  också\r\nvikten av att  skolorna  planerar  sin verksamhet så\r\natt    arbetsbelastningen   fördelas   jämnt    över\r\nterminerna.  Detta  är dock en fråga som ankommer på\r\nskolan och inte en fråga för riksdagen.\r\nUtskottet   delar   regeringens    bedömning   att\r\nytterligare  vissa särskilda perspektiv  bör  prägla\r\nundervisningen.  Perspektivens betydelse ändras över\r\ntiden och kan också  behöva  anläggas i olika grad i\r\nolika   ämnen   och  det  är  därför   rimligt   att\r\nförändringar genomförs efter hand.\r\nUtskottet delar  motionärernas  uppfattning att de\r\nmoderna     språkens    ställning    bör    stärkas.\r\nRedovisningen  av  Skolverkets  kursplaneuppdrag bör\r\ndock avvaktas då det kommer att ingå i uppdraget att\r\növerväga  hur  intresset  för språk  kan  stärkas  i\r\ngymnasieskolan.  Utskottet  vill   också   peka   på\r\nTillträdesutredningens förslag att vissa ämnen skall\r\nkunna ha högre meritvärde än andra. Förslaget bereds\r\ninom Regeringskansliet.\r\n\r\nBetyg\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om att\r\nskollagen  ändras  så  att ämnesbetyg införs.\r\nEtt nytt ämnesbetyg som ersätter det tidigare\r\nbetyget sätts efter varje  kurs  i  ett ämne.\r\nRegeringens  förslag  att  betyg  även  skall\r\nsättas på gymnasiearbetet och att benämningen\r\nGodkänd  i  de olika betygsstegen ersätts med\r\nbenämningen  Godkänt   bör   också  bifallas.\r\nRiksdagen  bör  vidare avslå motionsyrkandena\r\navseende    andra    regler     för    betyg,\r\nutvecklingssamtal,   examinationsformer   och\r\nnationella prov.\r\nJämför reservationerna  42  (m),  43 (fp), 44\r\n(kd), 45 (m, fp, kd, c), 46 (m, fp,  kd),  47\r\n(fp,  kd,  c),  48  (m), 49 (fp), 50 (kd), 51\r\n(kd) och 52 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  framhåller  att  betygssystemet  även  i\r\nfortsättningen  bör  vara mål- och kunskapsrelaterat\r\nmen föreslår att ämnesbetyg  införs.  Betygssystemet\r\nbör vara utformat så att det främjar den kunskapssyn\r\nsom  läroplanen ger uttryck för. På studievägar  där\r\nflera  kurser  i ett ämne ingår kan studierna läggas\r\nupp mer långsiktigt  och  med  slutmålet  i fokus om\r\nämnesbetyg     införs.    Samtidigt    ges    bättre\r\nförutsättningar  för nya arbetssätt och andra former\r\nav  bedömning  än  genom   många   skriftliga  prov.\r\nRegeringen   menar   att  även  möjligheterna   till\r\nsamverkan   mellan  ämnen   ökar.   Den   föreslagna\r\nförändringen     syftar     till     att    motverka\r\nfragmentisering till förmån för helhet, att motverka\r\nytliga  kunskaper  till  förmån  för djupa  och  att\r\nfrämja en bedömning som premierar förståelse framför\r\nuppräknande av fakta.\r\n\r\nDet ämnesbetyg som föreslås innebär  att  ett nytt\r\nbetyg  sätts  varje gång en elev avslutar en kurs  i\r\nett visst ämne  och  ersätter  ett  tidigare betyg i\r\nämnet varvid ett nytt ställningstagande till elevens\r\nsamlade   kunskaper   görs   i   förhållande    till\r\nkunskapsmålen.  Det  som slutligt avgör ämnesbetyget\r\nblir elevens kunskaper  då det sista betyget i ämnet\r\nsätts. Betyg skall också  sättas på gymnasiearbetet.\r\nDetta  innebär  att  det  skall   finnas   mål   och\r\nbetygskriterier  för gymnasiearbetet och att läraren\r\nskall sätta betyget  i samråd med en medbedömare som\r\nhar   erfarenhet   av   det    kunskapsområde    som\r\ngymnasiearbetet avser.\r\nRegeringen   anser  att  benämningen  Godkänd  bör\r\nersättas  med  Godkänt,   eftersom  det  är  elevens\r\nresultat  som  bedöms.  De  fyra   betygsstegen  bör\r\nföljaktligen  benämnas  Icke godkänt,  Godkänt,  Väl\r\ngodkänt och Mycket väl godkänt.\r\nBestämmelser  av  innebörden   ovan  skall  enligt\r\nregeringens förslag införas i 5 kap.  4  c  § tredje\r\nstycket skollagen.\r\nRegeringen  lyfter  också  fram problemet med  den\r\nstress som finns i gymnasieskolan.  Man menar att en\r\norsak  till  stressen är det sätt på vilket  betygen\r\nanvänds  vid antagning  och  urval  till  attraktiva\r\nutbildningar vid universitet och högskolor. Att alla\r\nkursbetyg  värderas  lika i meritvärderingen oavsett\r\nnivå har lett till att  många  elever genom prövning\r\neller studier i kommunal vuxenutbildning  förbättrar\r\nsina   redan   godkända  betyg.  I  ett  system  där\r\nämnesbetyg sätts  efter  varje  kurs  bedöms elevens\r\nkunnande  i hela ämnet. Ett betyg kan därmed  endast\r\nersättas av ett nytt ämnesbetyg som omfattar alla de\r\nkurser som  ingår  i elevens ämnesbetyg. Det innebär\r\nenligt regeringen att  det inte längre blir aktuellt\r\natt förbättra godkända betyg i underliggande kurser.\r\nDärigenom  minskar  den  misshushållning  med  såväl\r\nsamhällets som den enskildes  resurser  som den s.k.\r\nkonkurrenskompletteringen utgör.\r\nRegeringen vill uppmuntra fler elever att läsa mer\r\nkrävande     kurser.    Såväl    betygssystem    som\r\ntillträdesregler  bör  stödja  en  sådan inriktning.\r\nÄmnesbetyg kan bidra till att elever vågar fortsätta\r\nstudierna    i    ett    ämne.    När   det   gäller\r\ntillträdeskraven  till  universitet  och   högskolor\r\nbereds    för    närvarande   Tillträdesutredningens\r\nbetänkande.  Regeringen  avser  att  återkomma  till\r\nriksdagen  under  mandatperioden  med  förslag  till\r\nförändrade tillträdesregler.\r\n\r\nÄmnesbetyg\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna  föreslår i motion 2003/04:Ub9 yrkande 9\r\natt förslaget  att införa ämnesbetyg avslås eftersom\r\nförändringen inte skulle lösa gymnasiets problem med\r\nstress och fragmentisering.\r\n\r\nFolkpartiet begär  i motion 2003/04:Ub12 yrkande 3\r\nett   tillkännagivande  till   regeringen   om   att\r\nslutbetygen  bör  kompletteras  med  betyg som visar\r\nelevens kunskapsläge varje termin i respektive ämne.\r\nI motion 2003/04:Ub367 yrkande 10 anför  Folkpartiet\r\natt slutbetyg bör införas i stället för kursbetyg så\r\natt elevens slutbetyg speglar vad eleverna  kan  när\r\nde  lämnar  gymnasieskolan,  inte  vad  de  kunde  i\r\nårskurs 1.\r\nKristdemokraterna    presenterar    i   motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 12 och 2003/04:Ub498 yrkande 13\r\nsitt   alternativ   till   regeringens  förslag   om\r\nutformning  av ämnesbetyg. Betyg  bör  sättas  efter\r\nvarje avslutad  kurs  och  kursbetygen  sedan  vägas\r\nsamman  till ett ämnesbetyg. Detta ämnesbetyg viktas\r\nmot andra  ämnesbetyg  utifrån de ingående kursernas\r\nsvårighetsgrad och poängtal  för  att  få  fram  ett\r\nmedelvärde i slutbetyget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser\r\n5   kap.   4   c  §  tredje  stycket   samt   avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  anser   att  införandet  av  ämnesbetyg\r\nkommer att förbättra studiesituationen  för eleverna\r\ni gymnasieskolan, bl.a. genom att risken  för stress\r\nminskar  då  det finns möjligheter att i ett  senare\r\nskede påverka sina betyg genom att de olika kurserna\r\nvägs  samman  när   ämnesbetyget   sätts.   En  ökad\r\nhelhetssyn på studierna kommer att bli möjlig  genom\r\natt   fragmentiseringen   minskar  till  förmån  för\r\nhelheten. Yrkandena om ett  annat  betygssystem  bör\r\ndärför avslås.\r\n\r\nMöjligheten att höja betyg och antagning till högre\r\nutbildning\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna, Folkpartiet och Centerpartiet anser att\r\ndet  skall  vara  möjligt för elever att tentera upp\r\nsina betyg. Moderaterna  menar  i motion 2003/04:Ub9\r\nyrkande 7 att det är fel att det går att tentera upp\r\nbetyg först efter gymnasietidens  slut.  Detta leder\r\ntill     konkurrenskomplettering     i     kommunala\r\nvuxenutbildningen.   Folkpartiet   begär   i  motion\r\n2003/04:Ub367  yrkande 18 ett tillkännagivande  till\r\nregeringen om att  elever  som  går i gymnasieskolan\r\nskall kunna pröva för ett högre betyg också sedan de\r\nerhållit  betyget  Godkänt.  Centerpartiet  yrkar  i\r\nmotionerna 2003/04:Ub11 yrkande 12 och 2003/04:Ub391\r\nyrkande 3 att möjligheten att  genomgå  prövning för\r\natt     höja     betyg     bör     återinföras     i\r\ngymnasieförordningen.\r\n\r\nI   motion   2003/04:Ub9   yrkande   11   föreslår\r\nModeraterna   att   universiteten  bör  kunna  vikta\r\nbetygen  vid  antagningen   till  högre  utbildning.\r\nKurser  som  är  relevanta för de  studier  eleverna\r\nskall bedriva vid  universitet  eller  högskola  bör\r\nvärderas  högre  än andra. Många elever gör taktiska\r\nval genom att kurser som uppfattas som svåra men som\r\nde  skulle kunna ha  nytta  av  i  högskolestudierna\r\nväljs  bort  till  förmån för enklare och ibland mer\r\nhobbybetonade kurser.  Också Kristdemokraterna menar\r\ni    motion    2003/04:Ub10    yrkande     22    att\r\ntillträdesreglerna till högskolan bör förändras  och\r\natt regeringen skyndsamt måste lägga fram förslag  i\r\nfrågan  eftersom tillträdesreglerna har en så tydlig\r\nkoppling till gymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår     att    rikdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nTillträdesutredningen föreslår  i  sitt betänkande\r\natt  en indelning i behörighetsämnen och  meritämnen\r\nskall   göras.  Behörighetsämnena  skall  utgöra  de\r\nobligatoriska förkunskapskraven, medan meritämnen är\r\nämnen som  inte  utgör  förkunskapskrav, men väl ger\r\nextra \"betalt\" i termer av  meritpoäng.  Syftet  med\r\natt  koppla  ihop behörighetsämnen och meritämnen är\r\natt ge eleverna  i gymnasieskolan tydliga incitament\r\natt läsa språk, matematik eller någon annan relevant\r\nfördjupning  eller  breddning.  Andra  förslag  från\r\nTillträdesutredningen  är att bara nationella kurser\r\nskall kunna ingå i meritvärdet samt att ämnet idrott\r\noch  hälsa  inte  längre  skall   räknas   bort  vid\r\nmeritvärderingen.  Det skall vidare enligt utredaren\r\nfinnas tre generella  urvalsgrunder  vid antagningen\r\ntill   högskolan:   betyg,  prov  och  av  högskolan\r\nbeslutat urval. Utskottet  anser  att beredningen av\r\nutredarens förslag bör avvaktas.\r\n\r\nÖvriga yrkanden avseende betyg m.m.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2003/04:Ub9 yrkande 6 föreslår  Moderaterna\r\natt  fler  betygssteg  skall  införas  eftersom  det\r\nskulle  innebära  utrymme  för  en  mer  rättvisande\r\nbetygssättning.\r\n\r\nKristdemokraterna     föreslår     i    motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 11 och 2003/04:Ub498 yrkande 12\r\natt sex betygssteg införs. Stegen i betygsskalan får\r\nenligt  Kristdemokraterna  inte  vara för  glesa  om\r\nbetygssystemet   skall  kunna  medverka   till   att\r\nmotivera  eleven  att   försöka  uppnå  nästa  steg.\r\nInformationen blir också  bristfällig  om betygen är\r\nför trubbiga.\r\nKristdemokraterna   anser   vidare   i  motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 37 och 2003/04:Ub498 yrkande 26\r\natt  föräldrar  till  barn under 18 år bör  delta  i\r\nregelbundna utvecklingssamtal  mellan skolan, eleven\r\noch föräldrarna. Samtalen har betydelse  för  att ge\r\neleverna  det  stöd  de  behöver  och för att ge dem\r\ninflytande över studiernas utformning  och det är av\r\nsärskild  vikt  att  föräldrarna engageras  i  dessa\r\nsamtal.\r\nEn oproportionellt stor  del av undervisningstiden\r\nför  en  kurs  används enligt Kristdemokraterna  för\r\nkunskapskontroll  (mot.  2003/04:Ub10  yrkande  10).\r\nSkolverket  bör  därför  ges  i  uppdrag att utforma\r\nolika  examinationsformer.  Folkpartiet  föreslår  i\r\nmotion  2003/04:Ub367  yrkande   3  att  försök  med\r\nexterna examinatorer skall prövas,  dvs. examination\r\nskall  utföras  av  personer  som  inte  själva  har\r\nundervisat  eleverna.  Förslaget  motiveras med  att\r\nelevernas   betyg  inte  stämmer  överens   med   de\r\nsammanlagda provbetygen  från  de  nationella proven\r\nsamt att bättre relationer mellan lärare  och elever\r\nkan komma till stånd om det inte är den undervisande\r\nläraren  som helt och hållet avgör elevernas  betyg.\r\nNationella  prov  skall  genomföras i samtliga kärn-\r\noch  karaktärsämnen enligt  Kristdemokraterna  (mot.\r\n2003/04:Ub10  yrkande  15  och 2003/04:Ub498 yrkande\r\n14).  Endast  lokala kurser skall  vara  undantagna.\r\nNationella  prov   bör  få  en  större  uppgift  som\r\nstyrmedel  för en likvärdig  betygssättning  i  hela\r\nlandet och utformas  så  att  elevens alla kunskaper\r\nprövas.\r\nFolkpartiet  framhåller  i  motion   2003/04:Ub367\r\nyrkande  31  att  det  är  orättvist att elever  som\r\nstuderat  utomlands  inte kan  erhålla  betygen  Väl\r\ngodkänd eller Mycket väl godkänd när deras utländska\r\nbetyg  bedöms.  Eftersom  det  finns  kriterier  för\r\nsamtliga betygssteg  bör  elevernas  kunskaper kunna\r\nbedömas  för varje betygsnivå. Folkpartiet  föreslår\r\ndärför   en    ändring    i    7   kap.   13   a   §\r\ngymnasieförordningen med denna innebörd.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  har  senast  i  betänkandet Betyg (bet.\r\n2002/03:UbU12) behandlat yrkanden om förändringar av\r\nbetygssystemet  i gymnasieskolan,  bl.a.  frågan  om\r\ninförande av fler betygssteg. Utskottet föreslog att\r\nriksdagen skulle  avslå   motionerna  och  riksdagen\r\nbeslutade  i  enlighet med förslaget. Utskottet  har\r\ningen annan uppfattning nu.\r\nNär det gäller utvecklingssamtal på gymnasieskolan\r\nhänvisar   utskottet    till    7    kap.    19    §\r\ngymnasieförordningen.  Där stadgas att rektorn skall\r\nse till att det minst en  gång  per termin skall ges\r\nen samlad information om elevens  kunskapsutveckling\r\noch    studiesituation,    s.k.   utvecklingssamtal.\r\nUtvecklingssamtalet   skall   genomföras   med   den\r\nindividuella  studieplanen  som grund.  I  fråga  om\r\nelever   som   inte   fyllt   18   år   skall   även\r\nvårdnadshavarna  få  sådan information. Yrkandet  är\r\nenligt utskottet tillgodosett.\r\nDet måste vara en fråga  för läraren och skolorna,\r\noch inte för riksdagen, att se till att omfattningen\r\nav kunskapskontrollen står i  rimlig proportion till\r\ntiden för kunskapsinhämtandet.  Utskottet  menar att\r\nexamination   kan  genomföras  på  flera  sätt  inom\r\nnuvarande system  -  t.ex.  skriftliga  och muntliga\r\nprov,  hemskrivningar,  projektarbeten och  enskilda\r\narbeten - och utskottet finner  därför  inte att det\r\nfinns  behov  av en reglering avseende just  externa\r\nexaminatorer. När  det  gäller  nationella  prov och\r\növerensstämmelse  mellan  betyg  och  resultaten  på\r\nsådana  prov vill utskottet dessutom påpeka  att  de\r\nnationella  proven  är  avsedda att stödja läraren i\r\nbetygssättningen men att  de  inte kan anses omfatta\r\nalla  delar som skall bedömas. Provresultaten  utgör\r\nendast  delvis  det  underlag som läraren har att ta\r\nhänsyn till vid betygssättningen.\r\nUtskottet har vid ett antal tillfällen konstaterat\r\natt frågan om värdering  av utländska betyg regleras\r\ni gymnasieförordningen och  att  det därför ankommer\r\npå regeringen att besluta i denna  fråga.  Utskottet\r\nhar  ingen annan uppfattning nu, men vill ändå  peka\r\npå möjligheten  för  eleven  att genomgå en prövning\r\nenligt  5  kap.  14 § gymnasieförordningen  för  att\r\nerhålla ett högre betyg än Godkänt.\r\n\r\nGymnasieexamen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta  regeringens  förslag till\r\nändring  av  skollagen  så att de elever  som\r\ntillgodogjort sig gymnasieskolans  utbildning\r\nskall    få    gymnasieexamen    samt   avslå\r\nmotionsyrkanden  rörande en sådan examen  och\r\nandra examensformer.\r\nJämför reservationerna 53 (fp, c), 54 (m), 55\r\n(kd) och 56 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att elever som tillgodogjort sig\r\ngymnasieskolans     utbildning     skall     erhålla\r\ngymnasieexamen.  Syftet   med   examen   är   enligt\r\nregeringen  att  befästa och förstärka kvaliteten  i\r\nsvensk gymnasieutbildning och ett examensbevis skall\r\nvara som ett kvalitetsbevis  som  ger information om\r\natt utbildningens mål som helhet är uppnådda.\r\n\r\nFör   gymnasieexamen   skall   enligt  regeringens\r\nförslag krävas att eleven har lägst  betyget Godkänt\r\ni minst 90 % av de gymnasiepoäng som fordras  för en\r\nfullständig  studiegång  inklusive  godkänt betyg  i\r\ngymnasiearbetet.  En bestämmelse med denna  innebörd\r\nskall enligt regeringens  förslag införas i 5 kap. 4\r\nc § fjärde stycket skollagen.\r\nRegeringen menar att det  är  naturligt att kraven\r\nför gymnasieexamen och grundläggande  behörighet för\r\nhögskolestudier  överensstämmer, men vill  samtidigt\r\nunderstryka att gymnasieexamen  fyller  ett  viktigt\r\nbehov   även   utan  kopplingen  till  grundläggande\r\nbehörighet såsom ett tydligt kvalitetsmått på svensk\r\ngymnasieutbildning.  För  blivande  arbetsgivare kan\r\nexamensbeviset  underlätta  en  bedömning   av   den\r\narbetssökandes kompetens. Slutlig ställning bör dock\r\ntas   först  när  ställning  tas  till  förslagen  i\r\nTillträdesutredningens betänkande.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna,   Folkpartiet,   Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  menar att kraven  för  gymnasieexamen\r\nskall vara högre än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nModeraterna anser  i motion 2003/04:Ub9 yrkande 12\r\natt det för gymnasieexamen skall krävas dels godkänt\r\ni 90 % av fullständig studiegång varav minst betyget\r\nGodkänd  skall  vara uppnått  i  kärnämnena  svenska\r\neller   svenska  som   andraspråk,   matematik   och\r\nengelska,  dels  godkänt  gymnasiearbete.  En examen\r\nblir meningslös om kraven sätts för lågt.\r\nDet  bör  enligt Folkpartiet krävas att det  skall\r\nvara obligatoriskt  att  ha  godkända  betyg  i alla\r\nkärnämnen och andra viktiga ämnen (mot. 2003/04:Ub12\r\nyrkande  6).  Det skall klart definieras vilka ämnen\r\nsom skall vara  obligatoriska respektive utbytbara i\r\nexamen.\r\nKristdemokraterna  föreslår  i motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande  13 att det för att få gymnasieexamen  skall\r\nkrävas betyget  Godkänt  i  kärnämneskurserna  och i\r\ngymnasiearbetet.  I samma motion yrkande 44 föreslår\r\nKristdemokraterna att  5  kap. 4 c § skollagen skall\r\nfå en lydelse med denna innebörd.\r\nCenterpartiet menar i motion  2003/04:Ub11 yrkande\r\n3 att eleven för att få ut gymnasieexamen måste vara\r\ngodkänd i samtliga kärnämnen och inriktningsblockets\r\nkaraktär.\r\nI  motioner  från  allmänna motionstiden  föreslår\r\nKristdemokraterna (mot.  2003/04:Ub498  yrkande  15)\r\noch Centerpartiet (mot. 2003/04:Ub391 yrkande 4) att\r\nen    gymnasieexamen    skall    införas   för   att\r\nkvalitetssäkra utbildningen på gymnasiet.\r\nFolkpartiet  framför  i  motion 2003/04:Ub367  ett\r\nantal  yrkanden  som  rör  andra   examensfrågor.  I\r\nyrkande 11 föreslås att en frivillig  examen som kan\r\ntillgodoräknas  utomlands  skall erbjudas  alla  som\r\navslutar  ett  nationellt program.  Vidare  föreslår\r\nFolkpartiet (yrkande  13)  att  en yrkesexamen skall\r\navläggas  av  dem  som  genomgått ett  yrkesinriktat\r\nprogram.  Slutligen  yrkas   att  en  lärlingsexamen\r\ninförs i form av ett gesällprov och som ett bevis på\r\natt eleven genomgått en kvalificerad yrkesutbildning\r\n(yrkande 14).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser\r\n5   kap.   4   c   §   fjärde  stycket  samt  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet   anser  att  regeringens   förslag   om\r\ngymnasieexamen  är väl avvägt. Gymnasieexamen kommer\r\natt  motsvara kraven  för  grundläggande  behörighet\r\ntill högskolan  med  undantag för kravet att man för\r\ngymnasieexamen   även  behöver   godkänt   betyg   i\r\ngymnasiearbetet. Utskottet  noterar  att  regeringen\r\nmenar   att   det   är   naturligt  att  kraven  för\r\ngymnasieexamen    och    grundläggande    behörighet\r\növerensstämmer,  men  att  man   ändå  föreslår  att\r\ngodkänt  gymnasiearbete  skall  krävas  för  examen.\r\nUtskottet  menar  att  eftersom gymnasieexamen  inte\r\nendast syftar till att vara  ett  dokument som skall\r\nanvändas  vid  ansökan  till högskolan,  utan  också\r\nskall  befästa  och förstärka  kvaliteten  i  svensk\r\ngymnasieutbildning   och   underlätta  för  blivande\r\narbetsgivare    att   bedöma   den    arbetssökandes\r\nkompetens, är det  rimligt  att  kräva  ett  godkänt\r\ngymnasiearbete    för    examen.   Utskottet   delar\r\nregeringens  uppfattning  att   ny   ställning  till\r\ngymnasieexamens  innehåll  bör  tas  i  samband  med\r\nberedningen  av Tillträdesutredningens förslag.  Vad\r\ngäller förslag  om flera examina menar utskottet att\r\ndet genom införandet av en gymnasieexamen inte finns\r\nbehov av ytterligare examensformer.\r\n\r\nBehörighetskrav till gymnasieskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\nbehörighetskrav    till     gymnasiet     och\r\nmöjligheten  att  göra  ett inträdesprov till\r\ngymnasiet.\r\nJämför reservationerna 57  (m),  58  (fp), 59\r\n(kd) och 60 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  understryker att behörighetskraven  till\r\ngymnasieskolan    bör   ligga   fast.   Syftet   med\r\nbehörighetskraven    är     att    slå    vakt    om\r\ngymnasieutbildningens  kvalitet   och   likvärdighet\r\ngenom att elever som saknar godkänt betyg i svenska,\r\nsvenska  som  andraspråk,  engelska  eller matematik\r\ninte   kan  antas  till  gymnasieskolans  nationella\r\nprogram    innan    de    skaffat   sig   nödvändiga\r\nförkunskaper. Behörighetsreglerna  anger  på så sätt\r\nden   kunskapsnivå   som   krävs   för   studier  på\r\ngymnasienivå  och bidrar därmed till en tydlighet  i\r\nutbildningssystemet.  Elever  utan  sådan behörighet\r\nskall i stället erbjudas gymnasieutbildning  i  form\r\nav individuellt program.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna   framhåller  i  motionerna  2003/04:Ub9\r\nyrkande    4    och   2003/04:Ub276    yrkande    29\r\nnödvändigheten   av   att   behörighetskraven   till\r\ngymnasiets nationella  program  ligger fast vid krav\r\npå Godkänd i svenska eller svenska  som  andraspråk,\r\nmatematik  och  engelska. Moderaterna pekar  på  att\r\nbehörighetsreglerna  tillkom  för  att  garantera en\r\nviss  nivå  på de gymnasiala studierna och  för  att\r\ngarantera  att   eleverna   skulle  ha  tillräckliga\r\nförkunskaper för att klara av  studierna.  I  motion\r\n2003/04:Ub9   yrkande   5  understyrker  Moderaterna\r\nvikten av att elever har  erforderliga kunskaper med\r\nsig från grundskolan.\r\n\r\nÄven Folkpartiet understryker  vikten  av  att  ha\r\nbehörighetskrav till gymnasiet. I motion 2003/04:367\r\nyrkande  1  anför  Folkpartiet  att godkända betyg i\r\nsvenska eller svenska som andraspråk,  engelska  och\r\nmatematik  skall  vara standardkrav för att få börja\r\npå   gymnasieskolan   eftersom    det   utan   dessa\r\nbaskunskaper  blir  svårt  att klara gymnasieskolan.\r\nFolkpartiet menar vidare i samma  motion (yrkande 8)\r\natt högre förkunskapskrav skall ställas,  exempelvis\r\nminst     Godkänt     i     de    naturvetenskapliga\r\ngrundskoleämnena för naturvetenskapligt  program och\r\nGodkänt  i  språk, historia och samhällskunskap  för\r\ndet    samhällsvetenskapliga     programmet.    Även\r\nKristdemokraterna   anser   i   motion  2003/04:Ub10\r\nyrkande    29    att   antagningskriterierna    till\r\ngymnasieskolan  kan   variera   och   föreslår   att\r\nregeringen   uppdrar   åt  Skolverket  att  utarbeta\r\nföreskrifter för antagning med denna utgångspunkt.\r\nI  motion  2003/04:Ub276   yrkande   28   föreslår\r\nModeraterna  att  grundskoleelever skall kunna  göra\r\nett samlat prov där  kravnivån  till  gymnasiet  för\r\ngrundämnena matematik, svenska och engelska tenteras\r\nav i ett sammanhang.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet understryker  vikten av att reglerna för\r\nbehörighet   till  gymnasiets   nationella   program\r\nupprätthålls  och   välkomnar   därmed   regeringens\r\nställningstagande.  Behörighetsreglerna  skall  ange\r\nden kunskapsnivå som krävs för studierna. Elever som\r\nsaknar   godkänt   betyg   i  svenska,  svenska  som\r\nandraspråk, engelska eller matematik  och  inte  kan\r\nantas  till gymnasieskolans nationella program innan\r\nde  skaffat  sig  nödvändiga  förkunskaper  skall  i\r\nstället  erbjudas plats på ett individuellt program.\r\nUtskottet   vill   i   detta   sammanhang   peka  på\r\nmöjligheterna  enligt  5  kap.  4  b § skollagen att\r\ninrikta ett individuellt program mot  studier på ett\r\nnationellt     eller     specialutformat     program\r\n(programinriktat  individuellt  program,  PRIV)  där\r\neleven  utifrån  sina  egna förutsättningar kan läsa\r\ngymnasiekurser i kombination  med olika stödinsatser\r\nför att bli behörig.\r\nUtskottet avvisar förslaget om  införandet  av ett\r\nsamlat  prov.  Det  är inte bara skriftliga prov som\r\nligger  till  grund  för  bedömningar  av  elevernas\r\nkunskaper. Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Lpf\r\n94) skall läraren vid  betygssättningen utnyttja all\r\ntillgänglig   kunskap   om   elevens   kunskaper   i\r\nförhållande  till kraven i kursplanen,  beakta  även\r\nsådana kunskaper  som en elev tillägnat sig på annat\r\nsätt  än genom den aktuella  undervisningen,  beakta\r\nsåväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och\r\ngöra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid\r\nbeakta hela kursen.\r\n\r\nDet individuella programmet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\navskaffande    och    förändringar   av   det\r\nindividuella   programmet    samt    om   att\r\nindividuella program skall kunna anordnas  på\r\nfristående skolor.\r\nJämför reservationerna 61 (fp, c), 62 (m), 63\r\n(kd) och 64 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anser  att  gymnasieskolans individuella\r\nprogram behöver förbättras  och hänvisar till att av\r\nde  elever  som  börjar på ett individuellt  program\r\navslutar  ca  9  %  av   eleverna   sina  studier  i\r\ngymnasieskolan  efter  ett år på detta  program  och\r\ntill att endast 19 % av  de  elever som studerat vid\r\ndet individuella programmet fullföljer en utbildning\r\nmed  slutbetyg  från  ett nationellt  program  eller\r\nspecialutformat program inom fyra år.\r\n\r\nEnligt  regeringens uppfattning  skall  elever  på\r\nindividuella  program  erhålla  utbildning på heltid\r\nsom i sin omfattning är likvärdig med utbildning som\r\nerbjuds på nationella program. En lagregel med denna\r\ninnebörd  bör  träda i kraft den 1  juli  2006,  och\r\nregeringen avser att återkomma i budgetpropositionen\r\nom finansieringen  av det ökade kommunala åtagandet.\r\nFör elever med individuellt  program  är  det enligt\r\nregeringen  viktigt  att  få  en utbildning av  viss\r\nkontinuitet;  utbildningen  bör  därför  vara  jämnt\r\nfördelad  över  veckans  dagar.  En  elev   med  ett\r\nindividuellt   program   skall  därför  erbjudas  en\r\nutbildning som till sin omfattning  är likvärdig med\r\nutbildningar  på  nationella  program.  Kommunen  är\r\nalltid  skyldig  att  erbjuda gymnasieutbildning  på\r\nheltid på nationella program  för  behöriga  elever.\r\nNär  motsvarande  skyldighet  införs  för  elever på\r\nindividuella  program  får  dessa elever samma  rätt\r\ntill  utbildning som elever på  nationella  program.\r\nUtbildningen  kan omfatta såväl studier i kurser som\r\nförekommer på nationella  program som kompletterande\r\nstudier  på  grundskolenivå samt  arbetsplatsförlagt\r\nlärande eller  praktik.  Det är dock alltjämt enligt\r\nregeringen de individuella  behoven  som  skall vara\r\nstyrande.  Syftet  med  utbildningen skall vara  att\r\neleven så snart som möjligt  uppnår  behörighet  och\r\nfullföljer  sina  gymnasiestudier  på ett nationellt\r\neller     specialutformat     program.    Regeringen\r\nunderstryker också att elever bör  erbjudas det stöd\r\nsom  behövs  för att fullfölja sina studier  på  den\r\nvalda studievägen  och  pekar på att på individuella\r\nprogram går många elever  som  avbrutit studierna på\r\nett nationellt program. En elev  som  överväger  att\r\navbryta  sina  studier  skall i första hand erbjudas\r\nstöd  på  studievägen  och  i  andra  hand  byte  av\r\nstudieväg.  För  den  elev  som  trots  stödinsatser\r\navbryter sina gymnasiestudier har kommunen alltid en\r\nskyldighet att erbjuda individuellt program.\r\nRegeringen redogör vidare för möjligheten  för  en\r\nelev    att    inom   ramen   för   programinriktade\r\nindividuella  program,   PRIV,   utifrån  sina  egna\r\nförutsättningar läsa gymnasiekurser,  eller delar av\r\nsådana kurser, i kombination med olika  stödinsatser\r\nför att bli behörig. Detta sätt att arbeta har visat\r\npå  goda  resultat i många kommuner och innebär  att\r\nelever   i   många    fall    kan    fullfölja    en\r\ngymnasieutbildning på tre eller fyra år.\r\nIntroduktionskurser  för  ungdomar  som  invandrat\r\ntill    Sverige    bör   också   enligt   regeringen\r\nfortsättningsvis    anordnas    inom    ramen    för\r\ngymnasieskolan. Varje individ skall ges adekvat stöd\r\nutifrån  sina  individuella   behov,  intressen  och\r\nförutsättningar.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande 8\r\natt    det   individuella   programmet    avskaffas.\r\nGrundskolan måste i stället ta ett större ansvar för\r\natt eleverna  uppnår  de  mest basala kunskaperna. I\r\nmotion 2003/04:Ub367 yrkande 4 anför Folkpartiet att\r\ndet   individuella   programmet    skall   avskaffas\r\nsuccessivt  samt  att  det individuella  programmets\r\nresurser  skall  föras  över  till  grundskolan  och\r\nanvändas  till  stöd  för elever  som  behöver  det.\r\nAnpassad gymnasieutbildning skall enligt Folkpartiet\r\n(yrkande 2) endast vara  möjlig  i  särskilda  fall,\r\nt.ex.  skall  elever  med utländsk bakgrund som inte\r\ntidigare har undervisats  i  engelska  kunna  få  en\r\nanpassad  utbildning.  Också  Centerpartiet  anser i\r\nmotion  2003/04:Ub11  yrkande 4 att det individuella\r\nprogrammet  skall  avskaffas   på  sikt.  Om  elever\r\nskickas vidare inom skolsystemet  utan  tillräckliga\r\nkunskaper uppstår ett system som lappar och  lagar i\r\nslutet  i  stället  för att ge alla chansen att från\r\nbörjan nå kunskapsmålen.\r\n\r\nEtt  antal  förslag  till   förändringar   av  det\r\nindividuella    programmet    har   framställts   av\r\nModeraterna   och   Kristdemokraterna.   Moderaterna\r\nunderstryker i motion 2003/04:Ub9 yrkande 13 att det\r\när bra att regeringen  backat  från kravet att slopa\r\ndet  individuella programmet och  i  stället  ta  in\r\neleverna  på  nationella program. Moderaterna vänder\r\nsig mot att de  teoretiska  målen  är  styrande  och\r\neftersträvansvärda  och  att allt annat avfärdas som\r\n\"motivationsskapande  inslag\".  Detaljstyrningen  av\r\ndet individuella programmet såsom att undervisningen\r\nbör vara jämnt fördelad  över  veckans  dagar rimmar\r\nilla  med  att de individuella behoven hos  eleverna\r\nskall vara styrande.\r\nKristdemokraterna  menar  i  motion  2003/04:Ub498\r\nyrkande  4  att  det  individuella programmet  skall\r\nfinnas kvar och utvecklas.  En  möjlig utveckling är\r\natt  det  inom de nationella programmen  kan  finnas\r\ngrupper som  tillhör  det  individuella  programmet.\r\nEleverna  kan  därmed  läsa  karaktärsämnena på  det\r\nnationella programmet samtidigt  som  de  får stöd i\r\nkärnämnena.   Kristdemokraterna  föreslår  i  motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande  7  att förändringen att elever\r\npå individuella program ges utbildning på heltid och\r\ni  en  omfattning  som är likvärdig  med  nationella\r\nprogram skall träda  i  kraft  den  1 juli 2005. Man\r\nmenar  att  det är anmärkningsvärt att  eleverna  på\r\ndetta program  skall  behöva  vänta  i  två år innan\r\nkvalitetsarbetet påbörjas.\r\nModeraterna och Kristdemokraterna yrkar att elever\r\npå  det  individuella  programmet skall få möjlighet\r\natt  få  sin  utbildning  i   en  fristående  skola.\r\nModeraterna  menar i motion 2003/04:Ub9  yrkande  14\r\natt  det skulle  ge  eleverna  på  det  individuella\r\nprogrammet ökat inflytande och möjlighet att påverka\r\nomfattning  av  och  inriktning  på  studierna om de\r\nkunde  välja utbildningsanordnare. Kristdemokraterna\r\nframhåller  i motion 2003/04:Ub10 yrkande 27 att det\r\när en orimlig  begränsning  att det inte är tillåtet\r\nför   fristående  gymnasieskolor   att   driva   det\r\nindividuella programmet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet framhåller att möjligheten att följa ett\r\nindividuellt program  är  en betydelsefull möjlighet\r\nför elever som inte uppnått  behörighet att komma in\r\npå ett nationellt eller specialutformat program. Att\r\nen  elev  skulle stanna kvar i grundskolan  för  att\r\nuppnå Godkänt i kärnämnena är enligt utskottet ingen\r\nlämplig ordning.  Eleverna  bör  i  stället ges goda\r\nmöjligheter   att  komplettera  sina  kunskaper   på\r\ngrundskolenivå    och    förbereda   sina   framtida\r\ngymnasiestudier  inom  ramen   för   gymnasieskolan.\r\nMöjligheten    att    följa    ett   programinriktat\r\nindividuellt program som omnämnts  ovan,  är ett bra\r\nsteg   för   att  tydliggöra  att  studier  vid  ett\r\nindividuellt program skall leda till att man övergår\r\ntill ett nationellt  eller  specialutformat program.\r\nEnligt utskottets mening bör kommunerna så långt som\r\nmöjligt erbjuda elever programinriktade program.\r\nAtt införa studier på heltid  och  i en omfattning\r\nsom   är   likvärdig   med  nationella  program   är\r\nytterligare ett steg mot  att öka kvaliteten och att\r\nunderlätta för elever att övergå till ett nationellt\r\neller   specialutformat  program.   Genom   en   mer\r\nstrukturerad  skolgång bör förutsättningarna för att\r\neleverna övergår  till  ett  nationellt program öka.\r\nUtskottet understryker dock att  heltidsstudier inte\r\nfår innebära att det individuella  inslaget  minskar\r\nså   att   varje   elev   inte  kan  få  ett  sådant\r\nindividuellt inslag i utbildningen  som är avsikten.\r\nUtbildningen på ett individuellt program kan således\r\ninnehålla   studier   på   såväl   grundskole-   som\r\ngymnasienivå. Det kan röra sig om behörighetsgivande\r\nämnen, andra grundskoleämnen som eleven  kan  behöva\r\nför  vidare  studier,  nationella  kurser  m.m.  Med\r\nutgångspunkt  i de nationella målen och riktlinjerna\r\noch  med  de förutsättningar  kommunen  ger  är  det\r\nrektor  som   har   det  övergripande  ansvaret  för\r\nverksamheten i skolan.  Det  innebär att man utifrån\r\nlokala förutsättningar väljer hur verksamheten skall\r\norganiseras  och  genomföras.  Härigenom   blir  den\r\nindividuella  utformningen  på  individuella program\r\ntydligare betonad.\r\nUtskottet  vill  i detta sammanhang  peka  på  att\r\nprograminriktat    individuellt    program    enligt\r\nnuvarande regler skall utformas för en grupp elever.\r\nUtskottet menar att denna inskränkning är ett hinder\r\nför att kunna erbjuda en individualiserad utbildning\r\ntill alla elever, då den t.ex. hindrar en ensam elev\r\natt följa ett sådant  program. Utskottet utgår ifrån\r\natt regeringen, i samband  med att finansieringen av\r\nskyldigheten  att  driva  individuella   program  på\r\nheltid   presenteras,   också   föreslår  att  denna\r\ninskränkning tas bort.\r\nVad  gäller  tillfället för ikraftträdandet  delar\r\nutskottet regeringens  bedömning att den 1 juli 2006\r\när en lämplig tidpunkt,  då kommunerna kan komma att\r\nbehöva   tid   för   att   planera   och   genomföra\r\nförändringen. Utskottet vill  dock  peka  på att det\r\ninte föreligger några hinder för en kommun att driva\r\nindividuella program på heltid redan nu.\r\nUtskottet  har  tidigare  behandlat  och  avstyrkt\r\nförslag   om   individuella   program  i  fristående\r\ngymnasieskolor. Utskottet är inte  heller  nu berett\r\natt   bifalla   yrkandena.   Utskottet  noterar  den\r\nmöjlighet som finns för regeringen  att ge tillstånd\r\nför friskolor att anordna individuella program.\r\n\r\nDet kommunala uppföljningsansvaret\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkandet avseende\r\ninförande   av    ett    utvidgat   kommunalt\r\nuppföljningsansvar då beredning av förslag om\r\nsådat ansvar pågår.\r\nJämför reservation 65 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anser att det liksom hittills bör vara en\r\nkommunal angelägenhet att  stödja och stimulera alla\r\nungdomar  under 20 år som saknar  gymnasieutbildning\r\natt påbörja  och fullfölja en utbildning. Inom varje\r\nkommun  bör  det   finnas   beredskap   att  erbjuda\r\nvägledning och stöd för de unga människor  som  inte\r\npå  egen  hand  har  lyckats ta sig från grund- till\r\ngymnasieskolan    eller    som     avbryter     sina\r\ngymnasiestudier.    Regeringen    återkommer    till\r\nriksdagen med förslag om utformningen av kommunernas\r\nansvar för unga.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   i   motion  2003/04:Ub10\r\nyrkande 6 att kommunen skall bli  skyldig  att följa\r\nupp de ungdomar under 20 år som inte är inskrivna på\r\ngymnasiet och kräver att regeringen skyndsamt lägger\r\nfram ett sådant förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att  det i utredningen Unga\r\nUtanför  (SOU  2003:92)  har föreslagits  att  varje\r\nkommun skall ha en lagstadgad  skyldighet  att skapa\r\nen organisation som ansvarar för att aktivt söka upp\r\noch ge stöd till alla unga under 20 år som inte  har\r\nnågon  känd  sysselsättning.  Förslaget  bereds  för\r\nnärvarande   inom  Regeringskansliet  och  utskottet\r\nanser att detta arbete bör avvaktas.\r\n\r\nGymnasial yrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå motionsyrkanden avseende\r\nförändringar      i      den       gymnasiala\r\nyrkesutbildningen   och   inrättande  av   en\r\nyrkesutbildningsdelegation   med   hänvisning\r\ntill kommande förändringar.\r\nJämför reservationerna 66 (m), 67 (fp) och 68\r\n(c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     anser     att     en    grundläggande\r\nyrkesutbildning  med hög kvalitet är  nödvändig  för\r\natt möta såväl samhällets  som individens behov. Den\r\ngrundläggande   yrkesutbildningen    bör   ge   dels\r\ngenerella  nyckelkompetenser  inklusive   kärnämnen,\r\ndels specialistkunskaper av en sådan omfattning  att\r\nelevens kompetens i huvudsak svarar mot arbetslivets\r\nkrav.   Regeringen menar vidare att en högkvalitativ\r\nyrkesutbildning,    anpassad    till   ett   modernt\r\narbetslivs behov, måste ge kompetens med såväl bredd\r\nsom djup. Traditionell yrkeskunskap måste integreras\r\nmed  generella  kompetenser  och goda  baskunskaper.\r\nMöjlighet till en hög grad av  specialisering är ett\r\nmått på kvalitet i yrkesutbildningen.  De gemensamma\r\nkaraktärsämnena  inom  programmen bidrar också  till\r\nhög   kvalitet   i  yrkesutbildningen.   Kärnämnenas\r\nbetydelse som viktiga  inslag i utbildningen för ett\r\nkommande yrkesliv understryks  av  regeringen. Dessa\r\nkunskaper är en förutsättning för deltagande  i  det\r\nlivslånga  och  livsvida  lärandet  och därmed är de\r\navgörande för att individen skall få och behålla ett\r\narbete   under   sitt  yrkesliv  eller  kunna   byta\r\nverksamhetsområde.    Kärnämnena   är   av   central\r\nbetydelse   för  sysselsättningen   och   ett   högt\r\narbetskraftsutbud.\r\n\r\nRegeringen meddelar också att man inom kort kommer\r\natt tillsätta  en yrkesutbildningsdelegation som kan\r\nspela en central roll för att utvecklingspotentialen\r\ni den gymnasiala yrkesutbildningen tas till vara.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet anser  i  motion 2003/04:Ub367 yrkande 6\r\natt specialiseringen på gymnasiet bör öka, och många\r\nyrkesutbildningar kan också  bli mer specialiserade.\r\nMål som är viktiga för olika yrken  kan arbetas fram\r\ni nära samarbete med branschorganisationerna.\r\n\r\nModeraterna begär i motion 2003/04:Ub9  yrkande 23\r\nett   tillkännagivande   till   regeringen  avseende\r\nbristerna i dagens gymnasieskola.  Moderaterna anser\r\natt  ett  yrkesgymnasium  utan  högskoleförberedande\r\nteoretiska  studier  bör finnas. Man  pekar  på  den\r\nfjärdedel av gymnasisterna  som  inte  når slutbetyg\r\ninom  fyra års studier och på att dessa ofta  stupar\r\npå  den   högskoleförberedande   delen.   I   motion\r\n2003/04:A257   yrkande   2   menar  Moderaterna  att\r\nutbildningssystemet inte klarar  av  att möta varken\r\nenskildas  behov  eller  arbetsmarknadens  krav  och\r\npekar på de många avhoppen från gymnasieskolan.\r\nKristdemokraterna frågar sig i motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande 4 om yrkesutbildningsdelegationen kommer att\r\nutgöra en ny myndighet och  om  så är fallet avvisar\r\nman    förslaget.    Arbetet    med    att    stärka\r\nyrkesutbildningen   kan   utföras  av  en  befintlig\r\nmyndighet.   Centerpartiet   välkomnar    i   motion\r\n2003/04:Ub11   yrkande   8   tillsättandet   av   en\r\nyrkesutbildningsdelegation  som  man menar kan spela\r\nen  central  roll  i  arbetet att stärka  samarbetet\r\nmellan utbildning och arbetsliv.  Frågan  om bristen\r\npå  utbildade  handledare och ersättningsfrågor  vid\r\narbetsplatsförlagd   utbildning   bör  ses  över  av\r\ndelegationen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att arbete pågått och pågår\r\nmed   att   höja  kvaliteten  inom   gymnasieskolans\r\nyrkesutbildningar.  Under  åren 2000-2002 genomförde\r\nSkolverket  ett  yrkesutbildningsprojekt,   YKSA,  i\r\nsyfte   att  höja  kvaliteten  inom  gymnasieskolans\r\nyrkesutbildningar.  I  verkets  slutrapport Samtal -\r\nsamsyn  -  samarbete ges exempel på  arbetssätt  för\r\nkvalitetsförbättringar    inom    yrkesutbildningen.\r\nVidare har Myndigheten för skolutveckling i februari\r\n2004 publicerat en rapport (Arbetsplats för lärande)\r\ndär   några   av   de   möjligheter   som  finns   i\r\ngymnasieskolan    för    att   förlägga   delar   av\r\nutbildningen till en arbetsplats  och  samverka  med\r\narbetslivet  presenteras.  Frågan  om  de teoretiska\r\ninslagen i yrkesutbildningen har utskottet behandlat\r\ntidigare i detta betänkande. Utskottet menar att den\r\ngymnasiala yrkesutbildningen bör kännetecknas av att\r\nen  elev,  förutom att läsa kärnämnena, genom  olika\r\nval av inriktningar  och  valbara kurser skall kunna\r\nuppnå en hög grad av specialisering.\r\nUtskottet noterar att regeringen fattade beslut om\r\ninrättandet av en yrkesutbildningsdelegation  i  maj\r\n2004.  Delegationen  består  av  representanter  för\r\nnäringsliv,     offentlig    verksamhet,    fackliga\r\norganisationer och  skola och skall arbeta för att i\r\nökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner\r\nför samverkan mellan  skola och arbetsliv och därmed\r\nbidra  till  att höja kvaliteten  i  gymnasieskolans\r\nyrkesinriktade    utbildning.   Delegationen   skall\r\nmedverka  till  att  ett   lokalt  utvecklingsarbete\r\ninitieras och också verka för  en  ökad  rekrytering\r\ntill     de    yrkesinriktade    utbildningarna    i\r\ngymnasieskolan.  Arbetet  skall bedrivas fram t.o.m.\r\nden  31  december  2006, och delegationen  skall  då\r\nlämna en skriftlig redogörelse  till  regeringen för\r\nsitt arbete.\r\n\r\nArbetsplatsförlagt lärande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\narbetsplatsförlagt   lärande   då  frågan  är\r\nuppmärksammad genom propositionen.\r\nJämför reservation 69 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nArbetsplatsförlagt   lärande  (APL)   förekommer   i\r\ngymnasieskolan  i  olika   organisatoriska   former.\r\nArbetsplatsförlagd   utbildning  (APU)  innebär  att\r\ndelar av utbildningen på ett program genomförs på en\r\narbetsplats.  Enligt  nuvarande  bestämmelser  skall\r\nminst    15   veckor   av   undervisningstiden    på\r\nyrkesinriktade     program     utgöras    av    APU.\r\nSkolhuvudmannen   ansvarar   för   anskaffning    av\r\nerforderligt  antal  APU-platser  samt för att dessa\r\nuppfyller  kvalitetskraven.  Den arbetsplatsförlagda\r\ndelen av utbildningen skall planeras  och genomföras\r\nmed utgångspunkt i målen för utbildningen.  År  2000\r\ntillkom   en   försöksverksamhet   med   Lärande   i\r\narbetslivet   (LIA).   Syftet   med  denna  form  av\r\narbetsplatsförlagd utbildning är  att  bidra till en\r\nutveckling    av   utbildningen   genom   att   möta\r\narbetslivets  förändrade   kompetensbehov,   att  ge\r\narbetslivet   möjlighet  att  påverka  utbildningens\r\ninnehåll och genomförande  samt att ge de elever som\r\nså   önskar  möjlighet  att  påverka   utbildningens\r\ninnehåll  och genomförande. De elever som önskar får\r\ndå också möjlighet  att  genomföra  en större del av\r\nutbildningen,  minst  30 veckor, på en  arbetsplats.\r\nFör   LIA   finns   en  kursplan   om   totalt   700\r\ngymnasiepoäng  som  skall   ersätta  yrkeskurser  av\r\nmotsvarande   omfattning  och  som   fastställs   av\r\nSkolverket. Innehållet  i  den  särskilda kursplanen\r\nför  LIA  konkretiseras lokalt utifrån  programmålen\r\nför den utbildning  som  eleven  valt och utifrån de\r\nlokala    mål   som   fastställs   i   programrådet.\r\nFörsöksverksamheten  gäller  elever som påbörjar sin\r\nutbildning i gymnasieskolan före  den  1  juli 2006.\r\nHittills  har  endast  ett  begränsat  antal  elever\r\ngenomfört      sin      gymnasieutbildning      inom\r\nförsöksverksamheten.\r\n\r\nEuropeiska unionens utbildningsprogram Leonardo da\r\nVinci är ett stöd till utlandspraktik för elever  på\r\nyrkesinriktade   program.  Årligen  utnyttjas  denna\r\nmöjlighet av ca 450  elever i Sverige. För att utöka\r\ndenna  möjlighet  till  internationella   inslag   i\r\nutbildningen   infördes   2002   ett  kompletterande\r\nstatligt  stöd  för  arbetsplatsförlagd   utbildning\r\nutomlands.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   menar   att   det   arbetsplatsförlagda\r\nlärandet inom den gymnasiala yrkesutbildningen är en\r\nkvalitetsmässigt  viktig  del av utbildningen.  Alla\r\nelever i gymnasieskolan bör  genom egna erfarenheter\r\nfå   insikt   i  arbetslivets  förutsättningar   och\r\nuppgifter. Elever  som väljer yrkesinriktade program\r\nbör,  liksom  nu,  få minst  15  veckors  utbildning\r\nförlagd  till  en arbetsplats.  Regeringen  föreslår\r\ninte någon förändrad  omfattning  av  APL för elever\r\nsom  väljer mer yrkesinriktade studievägar  eftersom\r\nförsöket  med  LIA  haft  för begränsad omfattning i\r\nantal deltagande elever och  företag  för  att säkra\r\nslutsatser skall kunna dras. Regeringen aviserar att\r\ni  ett  kommande  uppdrag  till  Skolverket avseende\r\nförändringar av kursplanerna skall  en  utgångspunkt\r\nvara    att    kursplanerna    för    den   framtida\r\ngymnasieskolan  får  en sådan generell och  flexibel\r\nutformning  att  de kan  användas  såväl  i  skolans\r\nundervisning  som  i   arbetsplatsförlagt   lärande.\r\nRegeringen  bedömer  att  den organisatoriska formen\r\nför APL på de yrkesinriktade  programmen bör vara en\r\nintegrerad form av nuvarande APU och LIA.\r\n\r\nRegeringen anser vidare att inslag  av  APL  skall\r\nerbjudas     även     elever    som    väljer    mer\r\nstudieförberedande studievägar  men  pekar samtidigt\r\npå  svårigheterna  att  bereda  alla  elever  plats.\r\nDärför lämnas inget förslag om en minsta  omfattning\r\nför APL på mer studieförberedande studievägar.\r\nRegeringen avser att verka för att fler elever ges\r\nmöjlighet     att     delta     i    utlandsförlagda\r\nutbildningsinslag under sin gymnasietid och på några\r\nårs   sikt   är   det  ett  rimligt  mål  att   alla\r\ngymnasieskolor varje år har någon eller några elever\r\nsom deltar i utlandsförlagda utbildningsinslag.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna  anför   i   motion   2003/04:Ub10\r\nyrkande 2 att man är positiv till arbetsplatsförlagt\r\nlärande men är kritisk till förslag om formerna  för\r\ndetta  eftersom det redan i dag finns många kommuner\r\nsom har  problem  att  anordna  APU-platser. I samma\r\nmotion  (yrkande  3)  begär  Kristdemokraterna   ett\r\ntillkännagivande     till     regeringen    avseende\r\nfinansieringssystemet     för     arbetsplatsförlagt\r\nlärande.  Man menar att för att få ett  tillräckligt\r\nstort  utbud   behövs  ett  finansieringssystem  som\r\nskapar  tillräckligt  många  platser  med  godtagbar\r\nkvalitet.    Vad    gäller    den    utlandsförlagda\r\nutbildningen  vänder sig Kristdemokraterna  (yrkande\r\n5) mot att det inte finns någon analys av utfallet i\r\ntermer av utnyttjandegrad  m.m. av det statliga stöd\r\nsom infördes 2002 och det är  därför  svårt  att  ta\r\nställning till om regeringens bedömning är riktig.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår     att    rikdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömningar vad gäller\r\nomfattningen  av  arbetsplatsförlagt  lärande,  både\r\navseende  de  yrkesinriktade   programmen   och  mer\r\nstudieförberedande  studievägar  samt  deltagande  i\r\nutlandsförlagd utbildning. Det är väl känt  att  det\r\nfinns   svårigheter   med   att  hitta  platser  för\r\narbetsplatsförlagt lärande, men  utskottet anser att\r\nYrkesutbildningsdelegationens arbete bör avvaktas.\r\n\r\nGymnasial lärlingsutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  avseende\r\nutformningen       av       en      gymnasial\r\nlärlingsutbildning   med   hänvisning    till\r\nkommande utredningsuppdrag.\r\nJämför reservation 70 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  menar  att  flera  skäl  talar  för  att\r\nutveckla   en   gymnasieutbildning  som  är  närmare\r\narbetslivet.    Regeringen     bedömer     att    en\r\nlärlingsutbildning      skall     utvecklas     inom\r\ngymnasieskolan som ett valbart  alternativ  till den\r\nhuvudsakligen  skolförlagda utbildningen. Regeringen\r\nmeddelar att man  har  för  avsikt  att ta initiativ\r\ntill  samtal  med  arbetsmarknadens parter  för  att\r\nnärmare     diskutera     förutsättningarna      och\r\nansvarsfördelningen     för    att    en    framtida\r\nlärlingsutbildning     skall     kunna     etableras\r\nframgångsrikt. Regeringen  ser  lärlingsutbildningen\r\nsom  en  alternativ utbildningsväg  öppen  för  alla\r\nelever och  förekommande  inom  alla  yrkesinriktade\r\nprogram.  För  att  få  en  tydlig ansvarsfördelning\r\nmellan skola och företag bör de utbildningsdelar som\r\nskall bedrivas på företaget regleras  i avtal, t.ex.\r\navseende utbildningsinnehåll, försäkringsfrågor  och\r\nhandledarfrågor.      För     karaktärsämnen     med\r\nyrkesinriktad profil kan  kommunen redan i dag lägga\r\nutbildningen på entreprenad.  En  entreprenadlösning\r\nkan  vara  ett  sätt  att  ge  en tydlighet  om  vad\r\nåtagandet  innebär  i fråga om ansvar,  skyldigheter\r\noch   ersättningsfrågor.    Regeringen   menar   att\r\nlärlingsutbildningen  till innehåll  och  mål  skall\r\nmotsvara  skolförlagd  utbildning   men   till   sin\r\nuppläggning  kunna  skilja  sig avsevärt på grund av\r\natt  den till huvuddelen är förlagd  till  en  eller\r\nflera  arbetsplatser.  Lärlingsutbildningen skall ge\r\ngoda kunskaper i kärn- och  karaktärsämnena  för att\r\neleverna  skall  stå  sig  väl  i  samhället  och på\r\narbetsmarknaden.  För eleven kan den praktiska delen\r\nmotivera och påvisa  behov  även  av  mer teoretiska\r\nkunskaper   som   är   nödvändiga   för   att  klara\r\nyrkesrollen.  Lärlingsutbildningens  samtliga  delar\r\nskall  präglas  av  att de praktiska och  teoretiska\r\ninslagen är integrerade  och stöder lärandet till en\r\nhelhet.  Det är väsentligt  att  kraven  på  uppnådd\r\nkompetens  och  kraven för gymnasieexamen är desamma\r\nför  den  gymnasiala  lärlingsutbildningen  som  för\r\nmotsvarande      skolförlagd     utbildning.     Att\r\nlärlingsutbildningen är en likvärdig utbildningsform\r\nunderlättar  också   övergång   mellan   denna   och\r\nskolförlagd  utbildning  för den elev som vill eller\r\nbehöver byta studieform. Regeringen  avser att i ett\r\nkommande  uppdrag  till Skolverket låta  myndigheten\r\nnärmare utreda och lämna  förslag  på utformning och\r\nreglering  av  en  gymnasial  lärlingsutbildning.  I\r\nuppdraget  ligger bl.a. att utreda  vilka  särskilda\r\nkrav som bör  ställas  på  de  arbetsplatser som får\r\nanvändas för lärlingsutbildning,  så  att kvaliteten\r\npå utbildningen kan säkras. Det bör t.ex.  övervägas\r\nom någon form av certifiering av dessa arbetsplatser\r\nbör  komma  i  fråga.  Vidare  bör Skolverket utreda\r\nvilka formella beslut som skall  krävas  lokalt  för\r\natt  en  skolhuvudman  skall  ha  rätt  att  erbjuda\r\nlärlingsutbildning       som      en      alternativ\r\ngymnasieutbildning och vilka  följder  det  skall få\r\nför  elevens  rätt  att  söka  utbildningen  i annan\r\nkommun etc.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna vill i motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 25\r\noch  2003/04:Ub276  yrkande  31 att ett slagkraftigt\r\nalternativ till gymnasieutbildning  skapas i form av\r\nen huvudsakligen arbetsplatsförlagd utbildning, dvs.\r\nen       lärlingsutbildning.      Den      nuvarande\r\nyrkesutbildningen bör omformas med målet att i högre\r\ngrad    involvera     det    lokala    näringslivet,\r\nhantverksföreningarna  och   det  fria  kulturlivet.\r\nGenom att eleverna tidigt kommer  ut  i  arbetslivet\r\nfår  de  en  helhetsbild  och en direkt återkoppling\r\ntill de kunskaper som förvärvas  i  skolan. I motion\r\n2003/04:Ub9  yrkande  26 menar Moderaterna  att  det\r\nskall  vara  möjligt för  de  elever  som  vill  att\r\nkomplettera  sin   lärlingsutbildning   för  att  nå\r\nhögskolebehörighet.\r\n\r\nÄven  Folkpartiet vill skapa en lärlingsutbildning\r\nsom är ett  alternativ  till  gymnasieutbildning.  I\r\nmotion   2003/04:Ub12   yrkande   7   framhålls  att\r\nutbildningen skall ha egna mål och ett  innehåll som\r\nskiljer     sig    från    den    studieförberedande\r\nutbildningen.     Halva    utbildningstiden    skall\r\ntillbringas på arbetsplatsen.\r\nKristdemokraterna     föreslår     i    motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 1,  2003/04:Ub399 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub496  yrkande  1  att en lärlingsutbildning\r\nformas    i   ett   tydligt   eget   program    inom\r\ngymnasieskolans  ram.  Utbildningen  skall  utformas\r\nlokalt  med ett nationellt perspektiv för att  skapa\r\nen  god  utbildning   för  både  samhället  och  den\r\nenskilde. En samordning  av  resurserna mellan skola\r\noch  näringsliv  är  en  förutsättning  för  en  bra\r\nyrkesutbildning. Lärlingsutbildningen  skall  ge  en\r\ngedigen   yrkesutbildning  och  ge  behörighet  till\r\nyrkeshögskola.  Det skall också finnas möjlighet att\r\nkomplettera  betygen   för   att  meritera  sig  för\r\nhögskoleutbildning.  I  motion  2003/04:Ub402   (kd)\r\nyrkande  1  föreslås också att en lärlingsutbildning\r\ninförs på gymnasiet  som  sedan  kan  följas  av  en\r\nyrkeshögskola.    I   samma   motion   (yrkande   2)\r\npresenteras Filipstad  som  en lämplig försökskommun\r\nför en ny lärlingsutbildning.\r\nCenterpartiet pekar i motion  2003/04:Ub11 yrkande\r\n10   på   nödvändigheten  av  att  arbetslivet   får\r\ninflytande      över      utformandet      av     en\r\nlärlingsutbildning. Skolverket bör involvera Svenskt\r\nNäringsliv,   Företagarna   och  Kommunförbundet   i\r\nutredningsarbetet med att hitta  former  för  en  ny\r\nlärlingsutbildning.   I  samma  motion  (yrkande  9)\r\nframhåller Centerpartiet  att  resursfrågan  är  ett\r\nviktigt   incitament   för   att  få  en  fungerande\r\nlärlingsutbildning.  Ersättningsfrågan  måste  lösas\r\nför   att   företag   skall    kunna    medverka   i\r\nlärlingsutbildning,  och Centerpartiet föreslår  att\r\nSkolverket   bör   se   över    hur   ett   hållbart\r\nfinansieringssystem för lärlingsutbildningen  kan se\r\nut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  en  lärlingsutbildning  bör\r\nutvecklas  inom   gymnasieskolan.  Utbildningen  bör\r\nnärma sig arbetslivet  mer  än  nuvarande gymnasiala\r\nyrkesutbildningar men bör också ge  goda kunskaper i\r\nkärn-  och  karaktärsämnena  för  yrkesutbildningen.\r\nUtskottet välkomnar därför regeringens initiativ att\r\nge Skolverket i uppdrag att närmare utreda och lämna\r\nförslag  på  utformning och reglering  av  en  sådan\r\ngymnasial lärlingsutbildning.  Utskottet förutsätter\r\natt verket under genomförande av  uppdraget samråder\r\nmed    t.ex.    Svenskt   Näringsliv,   Företagarna,\r\nKommunförbundet och fackliga organisationer.\r\nUtskottet  har  tidigare   behandlat  yrkanden  om\r\ninförande av en yrkeshögskola,  senast i betänkandet\r\nVuxenutbildning   (bet.   2003/04:UbU8).   Utskottet\r\nframförde  då  att  det  var olämpligt  att  använda\r\ntermen högskola om utbildning som inte är avsedd att\r\nomfattas av högskolelagen. Utskottet har ingen annan\r\nuppfattning nu.\r\n\r\nLokalt samråd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionerna   avseende\r\nsamråd  mellan   näringsliv   och  skola  med\r\nhänvisning till kommande insatser.\r\nJämför  reservationerna  71  (m, fp)  och  72\r\n(kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anser att samverkansformerna mellan skola\r\noch arbetsliv behöver förändras i syfte att utveckla\r\nundervisningen   och   höja   kvaliteten    i    den\r\nyrkesinriktade      utbildningen.     Bristen     på\r\nkvalificerade   yrkeslärare   är   ytterligare   ett\r\nargument för en ökad  samverkan.  Trots  en  växande\r\nmedvetenhet inom såväl skola som arbetsliv om  detta\r\nbehov  har  inte  resultatet  av samverkan motsvarat\r\nsamhällets intentioner på området. En förklaring kan\r\nenligt regeringen vara att nuvarande  regelverk inte\r\när tillräckligt flexibelt.\r\n\r\nRegeringen  pekar  vidare  på att arbetsmarknadens\r\nkomplexitet och förändringstakt  har ökat väsentligt\r\nunder   senare   år.   En   närmare  samverkan   med\r\nlänsarbetsnämnder   och  arbetsförmedlingar   skulle\r\nkunna bidra till en förbättrad  information  om  den\r\nregionala    och   lokala   efterfrågan   av   olika\r\nyrkesgrupper. Staten, kommunerna och arbetslivet har\r\nett   gemensamt    ansvar   för   att   utforma   en\r\nyrkesutbildning med  kvalitet  och attraktionskraft.\r\nRegeringen  bedömer  att  nya  samverkansformer  bör\r\ninföras mellan skola och arbetsliv  där arbetslivets\r\ninflytande och ansvar för utbildningen  är större än\r\nvad   som   är  möjligt  inom  nuvarande  regelverk.\r\nArbetslivets  medverkan i planering och genomförande\r\när   ett   viktigt    instrument   för   att   säkra\r\nutbildningarnas  relevans  och  legitimitet  och  är\r\ndärmed     ett     viktigt     kvalitetsinslag     i\r\nyrkesutbildningen. Regeringen meddelar att man avser\r\natt  ta  initiativ  till  en  försöksverksamhet  med\r\nlokala råd.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna menar i motion  2003/04:Ub9  yrkande  24\r\natt förslaget om obligatoriska samråd bör avstyrkas.\r\nFrivilliga  samråd  kan ofta vara gynnsamma och leda\r\ntill framgångsrik utveckling medan påtvingade samråd\r\nblir   tidsödande,   byråkratiska   och   fruktlösa.\r\nModeraterna menar att fler pekpinnar från regeringen\r\ninte underlättar skolsituationen  för eleverna på de\r\nyrkesförberedande programmen.\r\n\r\nKristdemokraterna     understryker    i     motion\r\n2003/04:Ub498   yrkande   16   att   samverkan   med\r\narbetslivet bidrar till att  utbildningen håller hög\r\nkvalitet   och   ligger   i  fas  med   arbetslivets\r\nförändring.  För  att  främja  och  kontrollera  den\r\narbetsplatsförlagda        utbildningen        anser\r\nKristdemokraterna  att en redovisning  av  skolornas\r\nsamverkan med arbetslivet  bör  finnas  i  skolornas\r\nkvalitetsredovisning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet menar  att  nya former för att förbättra\r\nkontakterna mellan skola och arbetsliv behövs. Ökade\r\nkontakter  bidrar  till  att   höja   kvaliteten  på\r\nyrkesutbildningarna   och   leder  till  att   säkra\r\nutbildningens aktualitet och  legitimitet. Utskottet\r\nförutsätter att samråden dokumenteras  i  någon form\r\nmen  det  bör  ankomma  på  den enskilda skolan  att\r\nbestämma hur dokumentationen görs.\r\n\r\nEftergymnasial yrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandet  angående\r\ninnehållet   i   en   kommande  utredning  om\r\neftergymnasial yrkesutbildning med hänvisning\r\ntill pågående insatser.\r\nJämför reservation 73 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nRegeringen  har  givit Luleå  tekniska  universitet,\r\nÖrebro universitet  och  Blekinge  tekniska högskola\r\nett    särskilt   uppdrag   att   utveckla   kortare\r\nyrkesutbildning   i   högskolan.  En  möjlighet  att\r\nerhålla yrkeshögskoleexamen  efter  två  års studier\r\nfinns enligt högskoleförordningen. Utanför högskolan\r\nkan eftergymnasial yrkesutbildning erhållas inom den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen (KY) samt inom vissa\r\nutbildningar         inom        utbildningsformerna\r\npåbyggnadsutbildningar,  kompletterande utbildningar\r\noch utbildningar inom folkhögskolan.  Eftergymnasial\r\nyrkesutbildning i arbetslivet regleras  inom  en del\r\nav  de  traditionella arbetsmarknadssektorerna genom\r\navtal mellan arbetsmarknadens parter.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     pekar    på    att    eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningar  förekommer såväl inom som utanför\r\nhögskolan,  med  offentliga   huvudmän   såväl   som\r\nprivata.  Regeringen anser att utbudet kan uppfattas\r\nsom så svåröverskådligt  att det blir besvärligt att\r\nfå   ett   helhetsgrepp   över  de   eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna. Regeringens  avsikt  är  därför\r\natt    genomföra    en   översyn   av   utbudet   av\r\neftergymnasial   yrkesutbildning    och    i   vilka\r\nutbildningsformer    den    erbjuds,    hur    olika\r\nutbildningar  värderas  vid  vidare studier samt hur\r\nden finansieras och kvalitetssäkras.\r\n\r\nRegeringen  menar  också att tillsättandet  av  en\r\nyrkesutbildningsdelegation   skall  bidra  till  att\r\narbetsmarknadens  parter utvecklar  former  för  och\r\nsluter     avtal    om    färdigutbildning     eller\r\nintroduktionsutbildning      vid      inträde     på\r\narbetsmarknaden efter gymnasieskolan.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI    motion    2003/04:Ub10   yrkande   8   hänvisar\r\nKristdemokraterna  till beslutet i riksdagen i april\r\n2004  om  en samlad översyn  av  de  eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna    och    förutsätter   att   en\r\nparlamentariskt sammansatt utredning  tillsätts  med\r\nett  öppet  mandat  att  föreslå de förändringar som\r\nbehövs. Kristdemokraterna  menar att utredningen bör\r\nföreslå  att  en  yrkeshögskola  inrättas  där  alla\r\nkvalificerade yrkesutbildningar samlas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet    med    hänvisning     till    det\r\nberedningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet  har  erfarit  att  en  arbetsgrupp  har\r\ntillsatts  för  att  genomföra  översynen   av   den\r\neftergymnasiala   yrkesutbildningen.   Arbetsgruppen\r\nskall    kartlägga    i    vilka   utbildningsformer\r\neftergymnasial yrkesutbildning  erbjuds  och göra en\r\nprobleminventering. Denna del av arbetet skall  vara\r\navslutad  senast den 31 december 2004. Arbetsgruppen\r\nskall vidare  analysera  utbudet  av  eftergymnasial\r\nyrkesutbildning, hur olika utbildningar värderas vid\r\nvidare  studier,  hur  de  finansieras  och  hur  de\r\nkvalitetssäkras.   Arbetet   skall  redovisas   till\r\nregeringen senast den 28 februari 2005.\r\n\r\n\r\nRiksrekrytering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens  förslag  till\r\nändringar  i  skollagen som rör upphävande av\r\ntidigare beslut om riksrekrytering.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nVissa gymnasiala  utbildningar  behöver  ett  större\r\nelevupptagningsområde      än     kommunen     eller\r\nsamverkansområdet    för    att   kunna    bedrivas.\r\nRegeringen,    eller   den   myndighet    regeringen\r\nbestämmer, har därför möjlighet att i enlighet med 5\r\nkap.  9 och 14 §§  skollagen  föreskriva  att  vissa\r\nutbildningar  skall  stå  öppna för sökande från ett\r\nbestämt  geografiskt  område.  Bedömningarna  av  en\r\nansökan utgår från ett nationellt behov.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  nuvarande  bestämmelser  i\r\nskollagen om  att regeringen eller den myndighet som\r\nregeringen bestämmer  får besluta om riksrekrytering\r\nkompletteras med att beslutet  bör avse en begränsad\r\ntid.  Förslaget  att  ge elever möjlighet  att  söka\r\nutbildning i annan kommun  torde  minska  behovet av\r\nriksrekrytering  betydligt. Besluten bör tas  samlat\r\nårsvis  och avse viss  tid.  Vid  bedömningen  skall\r\nhänsyn tas  till  att  utbildningen  är av godtagbar\r\nkvalitet och att kostnaden står i rimlig  proportion\r\ntill   nyttan.   Riksrekrytering  kan  också  enligt\r\nregeringen komma i  fråga  för  utbildningar där det\r\ninte går att uppnå det särskilda syftet med dem utan\r\natt   elever  rekryteras  från  hela  riket,   t.ex.\r\nriksidrottsgymnasierna,  utbildningar  för  döva och\r\nhörselskadade     samt    Rh-anpassad    utbildning.\r\nBestämmelser  med  denna   innebörd   skall   enligt\r\nregeringens  förslag  införas  i  5 kap. 9 och 14 §§\r\nskollagen.\r\n\r\nRegeringen anser också att det behövs  en  översyn\r\nav  de utbildningar som tidigare erhållit beslut  om\r\nriksrekrytering.     Beslut     som     tagits    om\r\nriksrekrytering  före  genomförandet av förslagen  i\r\npropositionen   och   som  inte   innehåller   någon\r\ntidsbegränsning bör upphävas  den  1  januari  2007.\r\nUtbildningar  som  påbörjats  innan dess bör dock få\r\navslutas.\r\nVidare meddelar regeringen att  bestämmelserna  om\r\ninterkommunal    ersättning   för   riksrekryterande\r\npåbyggnadsutbildningar      enligt      förordningen\r\n(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning bör upphävas\r\nvid utgången av 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser\r\n5 kap. 9 och 14 §§.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att beslut\r\nom riksrekryterande utbildningar  bör  omprövas  och\r\natt  det  därmed  också är rimligt att redan fattade\r\nbeslut om riksrekrytering  upphör  och  att en sådan\r\nomprövning i förekommande fall görs.\r\n\r\nGenomförande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkandet  om\r\nuppföljning av de föreslagna  ändringarna  då\r\nyrkandet är tillgodosett.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  avser  att ge Skolverket och Myndigheten\r\nför    skolutveckling    uppdrag     utifrån    sina\r\nansvarsområden med anledning av vad som  föreslås  i\r\npropositionen.  Skolverket  skall  långsiktigt följa\r\ngymnasieskolans   utveckling  och  rapportera   till\r\nregeringen  hur  implementeringen   av   ändringarna\r\nfortskrider.  Myndigheten  för skolutveckling  skall\r\nfölja och rapportera effekterna av sina insatser för\r\natt stödja den lokala utvecklingen.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nKristdemokraterna understryker i motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande 46 att förändringarna  i  gymnasieskolan bör\r\nföljas   upp  ur  såväl  kvalitativ  som   ekonomisk\r\nsynvinkel  och föreslår att Skolverket ges i uppdrag\r\natt genomföra  en sådan uppföljning. Uppföljningarna\r\nskall återredovisas till riksdagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet då det redan  är  tillgodosett genom\r\nSkolverkets   och  Myndigheten  för  skolutvecklings\r\nkommande uppdrag att följa och rapportera effekterna\r\nav förändringar i gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\nLagförslaget i övrigt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta  regeringens  förslag till\r\nlag om ändring i skollagen (1985:1100)  i den\r\nmån  lagförslaget inte omfattas av utskottets\r\nbehandling i det föregående.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  ändringarna  i  skollagen\r\nskall  träda  i kraft den 1 januari 2007 och att  de\r\nskall tillämpas på utbildning som börjar efter den 1\r\njuli 2007.  För  utbildning som redan då pågår skall\r\näldre bestämmelser tillämpas.\r\n\r\nVad   gäller   riksrekrytering   har   tiden   för\r\nikraftträdande behandlats tidigare i betänkandet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen antar regeringens\r\nförslag        till        ikraftträdande        och\r\növergångsbestämmelser.  Riksdagen  bör  vidare  anta\r\nlagförslaget i övrigt i den  mån det inte behandlats\r\ni det föregående.\r\n\r\n\r\nEkonomiska konsekvenser\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandet  avseende\r\nfinansieringsprincipen     då     detta    är\r\ntillgodosett.\r\nJämför reservation 74 (fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen återkommer i budgetpropositionen  i fråga\r\nom  kompensation  för  kommunerna  till  följd av en\r\nförstärkt  lagstiftning om utbildning på heltid  för\r\neleverna       på        individuella       program.\r\nGenomförandeinsatser kommer  att  finansieras  genom\r\nomfördelning     av    tillgängliga    medel    inom\r\nUtbildningsdepartementets område. Regeringen bedömer\r\natt de förslag som  i  övrigt lämnas i propositionen\r\ninte kommer att medföra några kostnadsökningar.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller  i  motion 2003/04:Ub10\r\nyrkande 45 att finansieringsprincipen bör följas vid\r\ngenomförandet  av de förändringar som  föreslås  för\r\ngymnasieskolan.  Kommunernas  ansträngda ekonomi får\r\ninte   drabbas   ytterligare  genom   statsmakternas\r\nbeslut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nUtskottet noterar att regeringens bedömning är att\r\nförändringarna  i  gymnasieskolan  inte  kommer  att\r\nmedföra några kostnadsökningar  förutom  vad  gäller\r\nden utökade undervisningstiden inom det individuella\r\nprogrammet.  I  denna  fråga  avser  regeringen  att\r\nåterkomma  till  riksdagen i budgetpropositionen för\r\n2005.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nInnehållet i och utbudet av\r\nstudievägar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden avseende\r\ninrättande av nya studievägar.\r\nJämför reservationerna  75  (fp), 76 (kd), 77\r\n(fp) och 78 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2003/04:Ub367 yrkande  19 pekar Folkpartiet\r\npå  att man inom ramen för de nationella  programmen\r\nbör finna  lösningar  som  skapar  större förståelse\r\nbland  elever  av företagandets villkor.  Detta  kan\r\nt.ex.   göras   genom    att   skolor   startar   en\r\nentreprenörsutbildning eller  lärlingsutbildning med\r\ninriktning    mot   företagande.   Kristdemokraterna\r\nföreslår i motionerna  2003/04:Ub10  yrkande  20 och\r\n2003/04:Ub498  yrkande 17 att ett nationellt program\r\nmed   speciell   inriktning   på   företagande   och\r\nentreprenörskap införs.  Programmet  bör inriktas på\r\nsamarbete   mellan  företag  inom  samhällets   alla\r\nsektorer.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub12 yrkande\r\n2 att en ny humanistisk  utbildning  bör  införas  i\r\ngymnasieskolan.  Vikten  av  kunskap  i humanistiska\r\nämnen måste betonas i ett modernt samhälle  och  det\r\nbehövs  en  linje som skapar en stark grund för bred\r\nkunskap i humanistiska  ämnen  som  språk, historia,\r\nlitteratur och kultur.\r\nNågra ytterligare inriktningar för gymnasieskolans\r\nstudievägar föreslås i ett antal motioner.  För  att\r\ntrygga     nyrekryteringen    och    den    framtida\r\nförsörjningen     inom     fiskenäringen    föreslår\r\nKristdemokraterna i motion 2003/04:\r\nMJ408   yrkande   34   att  det  skall   finnas   en\r\ngymnasieutbildning   med   inriktning    på   fiske.\r\nKristdemokraterna      understryker     i     motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 8  betydelsen  av de praktisk-\r\nestetiska   ämnena.   Ämnena  stimulerar  till   god\r\ninlärning och förstärker  elevernas  självkänsla och\r\nmåste därför få genomslag i alla skolans  program. I\r\nmotion   2003/04:Ub395   (c)  yrkande  3  framhåller\r\nmotionärerna    att    det    behövs     ytterligare\r\nutbildningsplatser  för  olika  aktörer  inom   grön\r\nrehabilitering  och  menar att naturbruksgymnasierna\r\nbör få ökat ansvar att  utbilda och sammanföra dessa\r\naktörer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nAv 5 kap. 3 § tredje stycket skollagen framgår att\r\ndet   inom   de  nationella  programmen  kan  finnas\r\nutbildningar med  olika inriktningar. Dessa kan vara\r\nnationellt eller lokalt  fastställda.  De nationellt\r\nfastställda    inriktningarna   på   de   nationella\r\nprogrammen    framgår     av    en    bilaga    till\r\ngymnasieförordningen.  Enligt   2  kap.  1  §  samma\r\nförordning  får  styrelsen  för  utbildningen  också\r\nfastställa  lokala inriktningar inom  de  nationella\r\nprogrammen. Sådana  inriktningar  skall  ligga  inom\r\nramen  för de bestämmelser som gäller om programmet.\r\nRegeringen   meddelar   särskilda  föreskrifter  med\r\nriktlinjer för utformningen  av lokala inriktningar.\r\nUtskottet  understryker  att det  är  både  bra  och\r\nnaturligt  att  innehållet  i  de  olika  programmen\r\nförändras genom att olika inriktningar  införs eller\r\ntas  bort.  Utskottet menar dock att inrättandet  av\r\ninriktningar  inom  de  nationella  programmen är en\r\nfråga  för  regeringen  eller för styrelsen  för  en\r\nutbildning och inte för riksdagen.  När  det  gäller\r\nyrkandet  om  entreprenörutbildning  vill  utskottet\r\nerinra    om    det   entreprenörskapsperspektiv   i\r\ngymnasieutbildningen   regeringen   föreslår   skall\r\ninföras.  Genom  ett sådant perspektiv kan elevernas\r\ninitiativförmåga,   kreativitet   och  företagsamhet\r\nstimuleras.\r\n\r\nVissa ämnen och kunskapsområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende\r\nANT-undervisning,           sex-          och\r\nsamlevnadsundervisning,   körkortsutbildning,\r\nkonsumentkunskap, utbildning i privatekonomi,\r\nkurser   i  kvinno-  och  migrationshistoria,\r\nupplysning     om     kommunismens    illdåd,\r\ninformation      om      sexhandel       samt\r\nmodersmålsundervisning.\r\nJämför  reservationerna  79  (fp,  kd, c), 80\r\n(fp), 81 (kd), 82 (fp, kd) och 83 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet     och    Kristdemokraterna    föreslår\r\nförändringar vad  gäller  undervisningen om alkohol,\r\nnarkotika och tobak (ANT-undervisning).  Folkpartiet\r\nefterlyser  i  motion  2003/04:Ub367 yrkande  20  en\r\nnationell handlingsplan  för  hur  kampen  mot ungas\r\nmissbruk  av  alkohol,  narkotika  och  tobak  skall\r\nintensifieras.  I  motion  2003/04:Ub498  yrkande 37\r\nhävdar  Kristdemokraterna att samhället har  intagit\r\nen  mer  drogliberal   inställning   och  anser  att\r\nskolorna  måste  ta ett större ansvar och  förbättra\r\nsin ANT-undervisning.\r\n\r\nFolkpartiet begär  i  motion 2003/04:Ub367 yrkande\r\n21 att regeringen lägger  fram  förslag till ändring\r\nav läroplanen för de frivilliga skolformerna  så att\r\nmål   anges  för  sex-  och  samlevnadsundervisning.\r\nMålskrivningar  i  läroplanen  är betydelsefulla för\r\nmöjligheten att avsätta resurser,  formulera mål för\r\ndet lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.\r\nKristdemokraterna  föreslår  i motion  2003/04:Ub498\r\nyrkande  18  att  sex-  och samlevnadsundervisningen\r\ngörs  obligatorisk  eftersom   det  är  viktigt  att\r\ngymnasieskolan hjälper eleverna  att bearbeta frågor\r\nsom rör samlevnad.\r\nI fyra motioner yrkas att körkortsutbildning skall\r\nerbjudas inom gymnasieskolan. I motion  2003/04:T469\r\n(c)  yrkande  2  framhåller  motionärerna  att  alla\r\nelever    behöver    goda   kunskaper   i   gällande\r\ntrafikregler   och   trafiklagar,   och   i   motion\r\n2003/04:Ub481  (s)  hävdas   att  körkortsutbildning\r\nskulle   ge  ett  mer  trafiksäkert   samhälle   där\r\nnollvisionen    lättare   kan   uppnås.   I   motion\r\n2003/04:Ub310  (s)   framhåller  motionären  att  de\r\nekonomiska hindren för  att ta körkort i längden kan\r\nleda  till ökad ungdomsarbetslöshet,  orättvisa  och\r\nsocial  segregering,  och i motion 2003/04:Ub492 (s)\r\nhävdas att det hör till  allmänbildningen  att kunna\r\nköra  bil  och att ha goda trafiksäkerhetskunskaper,\r\noch   av  rättviseskäl   bör   därför   förberedande\r\nteoretisk   körkortsutbildning   införas   som   ett\r\nfrivilligt tillval i gymnasieskolan.\r\nI  motion  2003/04:Ub457  (c)  yrkande  2 föreslår\r\nmotionärerna   att   konsumentkunskap   skall   vara\r\nobligatoriskt  i  gymnasieskolan eftersom det skulle\r\nge alla ungdomar möjlighet  att  skaffa  sig kunskap\r\nför   den   dagliga  livsföringen.  Också  i  motion\r\n2003/04:L283  (s)  yrkande  2   framhålls behovet av\r\nkonsumentkunskap   och   privatekonomi.   I   motion\r\n2003/04:Ub336 (s) menar motionären  att utbildning i\r\nprivatekonomi  behövs  för att skapa förutsättningar\r\nför  en  sund privatekonomi  genom  att  rusta  unga\r\nmänniskor  mot  den  intensiva  marknadsföringen och\r\nminska  risken  för att eleverna begår  misstag  som\r\nleder till betalningsanmärkningar. Behovet av kurser\r\ni  kvinno-  och  migrationshistoria   understryks  i\r\nmotion 2003/04:Ub376 (s). Motionärerna menar att med\r\ntanke  på de negativa tendenser som finns  på  vissa\r\nskolor  i   förhållande   till   unga   flickor  och\r\ninvandrare   måste   denna  undervisning  förbättras\r\nväsentligt.\r\nKristdemokraterna    föreslår     i     motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 18 och 2003/04:Ub498 yrkande 10\r\natt  särskilda  insatser  bör göras i gymnasieskolan\r\nför   att   upplysa  om  kommunismens   illdåd   mot\r\nmänskligheten  eftersom  allför  få  ungdomar känner\r\ntill  dessa  brott.  I  motion  2003/04:Ub387   (fp)\r\nyrkande  1 föreslås att regeringen skyndsamt startar\r\nen   informationskampanj   på   gymnasieskolorna   i\r\nNorrbottens   län   avseende   sexhandel   och  dess\r\nkonsekvenser.\r\nI    motion   2003/04:Ub498   yrkande   38   begär\r\nKristdemokraterna    ett    tillkännagivande    till\r\nregeringen där rätten till modersmålsundervisning  i\r\ngymnasieskolan  fastställs.  Det finns möjlighet att\r\nläsa  modersmål  även  i  gymnasiet   men   eftersom\r\nrättigheten är begränsad till att gälla under  högst\r\nsju   år   har  de  flesta  inte  längre  rätt  till\r\nmodersmålsundervisning i gymnasiet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nI läroplanen för gymnasieskolan  (Lpf  94) betonas\r\nrektors   ansvar  för  skolans  resultat  för  vissa\r\nutpekade områden.  Bland  annat  ansvarar rektor för\r\natt eleverna får kunskaper om sex och samlevnad samt\r\nom riskerna med tobak, alkohol, narkotika  och andra\r\ndroger.  Efter  att  Skolverket  1999  genomfört  en\r\nkvalitetsgranskning  av  undervisningen  om   tobak,\r\nalkohol och andra droger som visade på flera brister\r\nhar Skolverket gjort ett material riktat till rektor\r\nför  att  inspirera  och  stödja  skolans arbete med\r\ngrundläggande   värden   och   de  ämnesövergripande\r\nkunskapsområdena.  Vidare  stöder   Myndigheten  för\r\nskolutveckling, i samverkan med Folkhälsoinstitutet,\r\nAlkoholkommittén  och Mobiliseringen mot  narkotika,\r\nskolorna i deras verksamhet  med  att  informera  om\r\nalkohol och narkotika. Vidare har en proposition som\r\nbl.a. tar upp frågor som rör insatserna i skolan som\r\nstärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger\r\nalkohol-   och  narkotikamissbruk  överlämnats  till\r\nriksdagen i maj 2004 (Alkoholpolitiska frågor, prop.\r\n2003/04:161).\r\nUtifrån  den   kvalitetsgranskning   om  sex-  och\r\nsamlevnadsundervisning   som  Skolverket  genomförde\r\n1999 utarbetades ett särskilt  material  Min uppgift\r\när att knyta ihop det riktat till rektorer  för  att\r\ninspirera  och stödja skolans arbete i dessa frågor.\r\nVerket   har   vidare    tillsammans    med    bl.a.\r\nFolkhälsoinstitutet genomfört en nationell konferens\r\nom  sex  och samlevnad som ett led i skolpersonalens\r\nkompetensutveckling.     Inom     Myndigheten    för\r\nskolutveckling  har  elva  experter varit  anställda\r\nunder  2003 för att föra ut kunskaper  om  sambanden\r\nmellan hälsa, lärande och trygghet enligt tankarna i\r\npropositionen  Hälsa  lärande  och  trygghet  (prop.\r\n2001/02:14, bet. 2001/02:UbU6).\r\nUtskottet    konstaterar   att   Skollagskommittén\r\nbehandlar frågor  om  rektors roll och uppgifter och\r\natt kommittén bl.a. föreslår  vissa förtydliganden i\r\nskollagen i det avseendet. Den  särskilda  utredning\r\n(dir. 2003:36 och 2004:66) som den 30 november  2004\r\nskall  redovisa  en  kartläggning och utvärdering av\r\nskolans  ledningsstruktur   kan   också   nämnas   i\r\nsammanhanget.  Utskottet anser att beredningsarbetet\r\nbör avvaktas.\r\nUtskottet har  vid  flera tidigare tillfällen haft\r\natt   behandla  motionsyrkanden   om   trafik-   och\r\nkörkortsutbildning.  Utskottet  har  föreslagit  att\r\nriksdagen   avslår   sådana  yrkanden  då  det  inte\r\nankommer  på riksdagen  att  fatta  beslut  i  dessa\r\nfrågor. Utskottet  har  ingen  annan uppfattning nu.\r\nFör  det  fall att en gymnasieskola  önskar  erbjuda\r\neleverna undervisning i körkortsteori är det möjligt\r\natt anordna  detta  som  en  lokal  kurs. Vad gäller\r\nyrkandena  om  konsumentkunskap  och  utbildning   i\r\nprivatekonomi  bör  bli  ett  obligatoriskt  ämne  i\r\ngymnasieskolan   menar   utskottet,   som  framförts\r\ntidigare  i  detta  betänkande,  att det inte  finns\r\nutrymme  för  ytterligare  obligatoriska   ämnen   i\r\ngymnasieskolan.\r\nVad gäller yrkandena om särskilda insatser för att\r\ninformera   om  historiska  skeenden  och  om  vissa\r\nsamhällsfrågor  menar  utskottet  att  adekvat sådan\r\nundervisning  kan  ges  inom de samhällsorienterande\r\nämnena.  Utskottet erinrar  också  om  att  historia\r\nföreslås bli ett nytt kärnämne.\r\nVad slutligen  gäller  tidsbegränsningen av rätten\r\ntill  modersmålsundervisning   menar  utskottet  att\r\ndetta  främst  är en fråga för regeringen  då  detta\r\nregleras i gymnasieförordningen.  Om  eleven har ett\r\nsärskilt  behov  av modersmålsundervisning  har  han\r\neller hon enligt gällande  bestämmelser,  rätt  till\r\nsådan under en längre tid.\r\n\r\nÖvriga yrkanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden avseende\r\nomyndig elevs  frånvaro,  behov  av  särskilt\r\nstöd,    profilskolor,   rektors   roll   och\r\nskolledar   utbildningen,  studier  utomlands\r\nsamt skollunch.\r\nJämför reservationerna  84  (kd),  85 (m, fp,\r\nkd, c), 86 (kd), 87 (fp), 88 (fp, kd,  c), 89\r\n(kd) och 90 (fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motionerna 2003/04:Ub10\r\nyrkande   43   och  2003/04:Ub498  yrkande  34   att\r\nföräldrar  skall   underrättas   vid  omyndig  elevs\r\nfrånvaro  i  gymnasieskolan. I motion  2003/04:Ub498\r\nyrkande   32  understryker   Kristdemokraterna   att\r\nelevernas behov  av särskilt stöd skall tillgodoses.\r\nGymnasieskolorna   behöver   bli   bättre   på   att\r\ntillgodose  elevernas   lagliga   rätt  att  erhålla\r\nsärskilt stöd. I samma motion yrkande  33 framhåller\r\nKristdemokraterna  också  elevvårdens betydelse  och\r\natt  psykiskt  och  fysiskt  välbefinnande   är   av\r\navgörande  betydelse för lärandet. Elevvården bör få\r\nstörre  möjligheter   att  arbeta  med  förebyggande\r\nhälsovård.\r\n\r\nFolkpartiet framhåller  i  motion  2003/04:367 att\r\nskolor måste kunna ges en attraktiv profil  för  att\r\ndra   till   sig   elever   från  andra  områden  än\r\nnärområdet.    Profilskolor   bör    inrättas    och\r\ngymnasieskolor i  utsatta  områden få extra resurser\r\n(yrkande 34). De valbara kurserna  bör  få  användas\r\nför  att  ge  en  skola  en viss profil (yrkande 35)\r\ngenom  att  en  kurs skall kunna  återkomma  i  alla\r\nkurspaket.\r\nKristdemokraterna  framställer  ett antal yrkanden\r\nsom  behandlar  skolledarna. I motion  2003/04:Ub498\r\nyrkande   20  begärs   ett   tillkännagivande   till\r\nregeringen  att  rektorns roll som pedagogisk ledare\r\nbör  stärkas. Kristdemokraterna  menar  att  det  är\r\nviktigt  rektorn  har  en  pedagogisk utbildning men\r\nockså goda ledaregenskaper så  att han eller hon kan\r\nvara  ledare  för  såväl  skolans  pedagogiska   som\r\nadministrativa verksamhet. I samma motion yrkande 21\r\nföreslår    Kristdemokraterna    att   rektorsrollen\r\nytterligare      bör      utvecklas      och     att\r\nskolledareutbildningen  bör  ses över i detta  syfte\r\nsamt  i  yrkande  22 att en rektor  som  anställs  i\r\ngymnasieskolan bör ha erlagt rektorsexamen.\r\nFolkpartiet menar  i  motion 3003/04:Ub367 yrkande\r\n30  att möjligheten för gymnasieelever  att  studera\r\nutomlands  bör  förbättras  och  att  skolan har ett\r\nansvar för att möta den nya mer internationaliserade\r\ntidens skiftande behov. Avgiftsfri skollunch yrkas i\r\ntvå  motioner.  I  motion  2003/04:Ub407  (s)  menar\r\nmotionären att avgiftsfri skollunch är en viktig del\r\nav undervisningen och en förutsättning för att klara\r\nskolan  med godkänt resultat. Regeringen bör  därför\r\nse över hur  stor  andel  kommuner som har avgift på\r\nskolmat och se över om det  är möjligt att införa en\r\nlagstadgad  skyldighet  för kommunerna  att  erbjuda\r\navgiftsfri  skolmat.  I  motion   2003/04:Ub449  (s)\r\nhävdas att fri skollunch är en välfärdsfråga och att\r\nregeringen därför bör verka för att skolmaten även i\r\nframtiden skall vara gratis för elever  i grund- och\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nI   läroplanen   för   gymnasieskolan   (Lpf   94)\r\nföreskrivs  bl.a. att läraren i gymnasieskolan skall\r\nsamverka  med  hemmen  och  informera  om  elevernas\r\nskolsituation  och  kunskapsutveckling.  Rektor  har\r\nockså  ett  särskilt  ansvar för att föräldrarna får\r\ninsyn  i  elevernas  skolgång.  Vårdnadshavarna  har\r\nockså  rätt  att delta i  de  utvecklingssamtal  som\r\nskall  hållas  minst  en  gång  per  termin.  Enligt\r\nutskottets uppfattning  föreligger  således redan en\r\ninformationsskyldighet     från     skolans    sida.\r\nSkollagskommittén  föreslår  att  det  utöver  detta\r\ngenerella  åliggande  i  skollagen skall införas  en\r\nuttrycklig skyldighet för  skolan  att  informera en\r\nelevs  föräldrar  om eleven är frånvarande  i  sådan\r\nutsträckning  att  det   kan   påverka  rätten  till\r\nstudiehjälp.  Förslaget bereds för  närvarande  inom\r\nRegeringskansliet.\r\nElevers rätt  till särskilda stödinsatser regleras\r\ni 8 kap. gymnasieförordningen.  Där  stadgas  att en\r\nelev  skall  ges stödundervisning om det kan befaras\r\natt eleven inte  kommer  att  nå  de kunskapsmål som\r\nanges i kursplanerna eller om eleven  av  andra skäl\r\nbehöver särskilt stöd. Om det framkommer att en elev\r\nbehöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till\r\natt  ett  åtgärdsprogram  utarbetas. Eleven och,  om\r\neleven  inte  fyllt  18  år, elevens  vårdnadshavare\r\nskall ges möjlighet att delta  vid  utarbetandet  av\r\nprogrammet.   Utskottet   understryker  att  det  är\r\nviktigt att varje elev får  den  hjälp  och det stöd\r\nsom  är nödvändigt för att klara målen i skolan  och\r\nför att få en bra lärandemiljö. I betänkandet Hälsa,\r\nlärande  och  trygghet  (bet.  2001/02:UbU6)  menade\r\nutskottet  att  den  förebyggande och hälsofrämjande\r\ninriktning som det nya  verksamhetsområdet elevhälsa\r\nkommer att få leder till  att  de  elever  som  är i\r\nbehov av särskilt stöd uppmärksammas tidigare och  i\r\nhögre  utsträckning  får  sina  behov tillgodosedda.\r\nUtskottet  framhöll  också  att  den   satsning  som\r\nriksdagen beslutat om för att öka personaltätheten i\r\nskolan  också kommer att påverka elevhälsans  område\r\npositivt  genom  att  fler  vuxna  i skolan av olika\r\nkategorier förbättrar möjligheterna  att identifiera\r\noch vidta åtgärder för att hjälpa de elever som är i\r\nbehov   av   särskilt   stöd.   Utskottet  har   med\r\ntillfredsställelse erfarit att många  kommuner  valt\r\natt  använda  delar av de nya resurser som anslagits\r\ntill fler vuxna  i  skolan,  till elevhälsa. Det har\r\nhandlat  om  såväl ytterligare specialpedagoger  och\r\nskolsköterskor    som    t.ex.   skolkuratorer   och\r\npsykologer. Skollagskommittén  behandlar  frågor  om\r\nelevvård,   elevers   rätt   till   särskilt   stöd,\r\nutvecklingssamtal          och          individuella\r\nutvecklingsplaner. Bland annat föreslås att  det nya\r\nverksamhetsområdet  elevhälsa införs i skollagen.  I\r\nelevhälsan  skall  enligt  kommitténs  förslag  ingå\r\nomvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och\r\nspecialpedagogiska  insatser.  Utskottet  anser  att\r\nregeringens beredning  av  lämnade utredningsförslag\r\nbör avvaktas.\r\nUtskottet    har   tidigare   (senast    i    bet.\r\n2002/03:UbU16)  pekat   på   att   det  redan  finns\r\nmöjligheter  för  skolor  att  profilera   sig  samt\r\nkommunens  ansvar  att fördela medel efter elevernas\r\nolika behov.\r\nNär det gäller frågan om rektorns roll konstaterar\r\nutskottet att en särskild  utredning är tillsatt som\r\nskall  göra  en översyn av skolans  ledningsstruktur\r\n(dir.  2003:36   och   2004:66).   Uppdraget   skall\r\nredovisas  senast  den  30  november 2004. Frågan om\r\nrektors    roll    och    uppgifter   behandlas    i\r\nSkollagskommitténs betänkande  och  utskottet  anser\r\natt   beredningen   av  kommitténs  förslag,  liksom\r\nresultatet  av  översynen  av  ledningsstrukturen  i\r\nskolan, bör avvaktas.\r\nSom   utskottet   påpekat   tidigare,   senast   i\r\nbetänkandet  2002/03:UbU16,    finns   redan  i  dag\r\nmöjligheter till olika former av utlandsstudier  och\r\n-praktik.    Internationella   programkontoret   för\r\nutbildningsområdet  spelar  en viktig roll i arbetet\r\nmed att informera om t.ex. EU-program  riktade  till\r\ngymnasieungdomar.\r\nAtt  tillhandahålla  skollunch i gymnasieskolan är\r\ninte, till skillnad från  i  grundskolan, en lagfäst\r\nskyldighet  för  kommunerna.  Utskottet   anser  att\r\nberedningen   av   Skollagskommitténs   förslag  bör\r\navvaktas  då  ansvarsfördelningen  mellan  stat  och\r\nkommun behandlas i betänkandet.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Linjer i gymnasieskolan (punkt 1) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub12 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet stora problemet  i  dagens  gymnasieskola är att\r\nden  har  organiserats med utgångspunkten  att  alla\r\nelever,  oavsett  om  de  vill  bli  frisörer  eller\r\nläkare,  skall   läsa   samma  kurser  i  matematik,\r\nnaturkunskap,  engelska osv.  Detta  har  gjort  att\r\nämnena  splittrats   i   små   kurser   som   varken\r\ntillfredsställer  den  blivande  läkarens  eller den\r\nblivande    frisörens    behov.    Dagens    extremt\r\nkursutformade  gymnasieskola  behöver förändras,  så\r\natt  eleverna  i  stället kan välja  mellan  tydliga\r\nutbildningspaket - linjer. Linjerna skall byggas upp\r\nav ämnen som läses  under  lång tid och som varierar\r\ntill  omfattning och innehåll,  beroende  på  vilken\r\nutbildningslinje eleven valt.\r\n\r\n\r\n2. Kvalitetssäkring av skolor (punkt 2) - m\r\n\r\nav Sten  Tolgfors  (m),  Tobias Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHela skolan  -  oavsett  vilka  kurser den har eller\r\nvilken huvudman som driver den -  måste  bli föremål\r\nför en större kvalitetssäkring än i dag. Skolverkets\r\nutbildningsinspektion   är   en   god   början,  men\r\nkvalitetsgranskning   måste   ske  oftare  och   mer\r\ningående än i dag.\r\n\r\n\r\n3. Skolans värdegrund (punkt 3) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  är   kritisk   till   att   ingenting  nämns  i\r\npropositionen  om  skolans  värdegrund.  Ett  större\r\nengagemang  behövs  i välfärdsfrågorna  eftersom  en\r\ntydlig värdegrund är  avgörande för att trygghet och\r\narbetsro  skall råda i skolan.  Jag  anser  att  ett\r\naktivt   värdegrundsarbete    måste    initieras   i\r\ngymnasieskolan. Att arbeta med värdegrunden  på  ett\r\nmedvetet  sätt  är  så viktigt och grundläggande för\r\nsamhället    att   varje   gymnasieskola    i    sin\r\nkvalitetsredovisning  bör  redogöra  för hur arbetet\r\ngår till. Inte heller presenteras några  åtgärder  i\r\npropositionen  som  kan  innebära en förstärkning av\r\nmobbningsarbetet i gymnasieskolan.  En förutsättning\r\nför  ett  framgångsrikt arbete mot mobbning  är  ett\r\ngenomtänkt arbete med värdegrundsfrågorna.\r\n\r\n\r\n4. Arbetsro i skolan (punkt 4) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet måste vara självklart  att  elever,  lärare  och\r\nannan personal i skolan bemöter varandra med respekt\r\noch tillit och att varje individ känner sig sedd och\r\nuppskattad.  Skolan  skall  ha gemensamma regler och\r\nförhållningssätt, annars uppstår lätt kaos. Reglerna\r\nbör  vara  nedskrivna, liksom vilka  sanktioner  som\r\nfinns om reglerna  bryts.  Därför är det viktigt med\r\nen  gemensam värdegrund men också  att  vuxenvärlden\r\nreagerar mot oacceptabla beteenden.\r\n\r\n\r\n5.     Utveckling av kunskapssynen (punkt 5)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 9 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna efterlyser  ett paradigmskifte när\r\ndet gäller synen på utbildning.  Den  mest  centrala\r\nuppgiften  för  gymnasieskolan  måste  vara  att  ge\r\neleverna  de  kunskaper  de  behöver  för  livet. Då\r\nbehövs   en   insikt   om   att   kunskap   är   ett\r\nmångfasetterat    begrepp.    I    läroplanen    för\r\ngymnasieskolan definieras kunskap övergripande såsom\r\nfakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Denna\r\nkunskapssyn  behöver  utvecklas  ännu  mer i skolans\r\nalla   ämnen.   På   så  sätt  stimuleras  elevernas\r\nutveckling mer än i en  statisk  faktafixerad skola.\r\nMänniskan,   inte  institutionerna,  måste   stå   i\r\ncentrum.\r\n\r\n\r\n6. Individuell kunskapsrätt (punkt 6) - m, c\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Sofia  Larsen (c), Tobias\r\nBillström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundskolan  måste ge en bra grund för den fortsatta\r\nutbildningen och inte skjuta över sina misslyckanden\r\npå   gymnasieskolan.    Skolan   måste   utgå   från\r\nkunskapsmålen snarare än  antalet  år  i  skolan.  I\r\nstället   för   att   skicka   en   elev   vidare  i\r\nskolsystemet, vare sig eleven har nått kunskapsmålen\r\neller  ej  har kommunen och skolan ett åtagande  som\r\ninte är avklarat  förrän  eleven nått kunskapsmålen.\r\nSkolplikten  bör  därför  ändras  till  att  bli  en\r\nindividuell kunskapsrätt.\r\n\r\n7.     Flexibel skolstart (punkt 7) - m, c\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Sofia  Larsen  (c),  Tobias\r\nBillström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att flexibel skolstart  bör  införas.  En\r\nflexibel skolstart  skulle  innebära att vi går från\r\ndagens fyrkantiga skola, där  elevernas  ålder  styr\r\nmer  än  den kunskaps- och mognadsnivå som de finner\r\nsig  på, till  en  verkligt  individanpassad  skola.\r\nEleverna    måste    ges    möjlighet    att   börja\r\nförskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler\r\ntidpunkter  än  höstterminen.  Det öppnar för  vissa\r\nelever att kunna gå snabbare fram  medan  andra  ges\r\nmöjlighet att ta längre tid på sig.\r\n\r\n\r\n8. Utbildningsgaranti (punkt 8) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 15 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   bör  införas  en  garanterad   rättighet,   en\r\nutbildningsgaranti,  för  elever  som  påbörjar sina\r\ngymnasiestudier  före  20  års  ålder  att fullfölja\r\nutbildningen upp till 25 års ålder. Detta skulle öka\r\nmöjligheterna   för   fler   att   få   en   godkänd\r\ngymnasieutbildning.    Samtidigt   bör   man   kunna\r\ngenomföra utbildningen i  sin  egen takt, varvat med\r\narbete.\r\n\r\n\r\n9.     Samarbete mellan skola och högskola\r\n(punkt 9) - fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd),  Ana\r\nMaria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamarbetet  mellan  grundskolan-  och gymnasieskolan\r\nsamt gymnasieskolan och högskolan behöver utvecklas.\r\nDet  får  inte vara en alltför stor kontrast  mellan\r\nskolformerna.  En  gemensam  utgångspunkt  i elevens\r\nbästa  krävs så att nödvändig information kan  föras\r\növer och samverkan underlättas. Det är angeläget att\r\ngenom  t.ex.   gemensam   kompetensutveckling  skapa\r\nkontaktytor  mellan  lärare  verksamma   i  de  båda\r\nskolformerna,   så   att  klyftor  kan  överbryggas.\r\nStudie-  och yrkesvägledare  är  en  viktig  länk  i\r\narbetet med  att  överbrygga  klyftorna mellan olika\r\nutbildningsnivåer.  Vi  anser  att   regeringen  bör\r\nåterkomma med förslag om samverkan mellan  de  olika\r\nnivåerna  för  att  underlätta  för  eleverna att få\r\nsammanhang och överblick över sin utbildning. Det är\r\nockså   viktigt   att   lärarnas  möjligheter   till\r\nforskning förbättras. Kontakter  mellan forskare och\r\npersonal måste stimuleras.\r\n\r\n\r\n10.Ansvarskontrakt (punkt 10) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 32 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör   att  eleverna  skall  lyckas  i  skolan  krävs\r\ninsatser  från eleven, skolan och hemmen. Det är ett\r\ndelat ansvar  där  alla  parter måste hjälpas åt för\r\natt  främja  den  enskilde elevens  kunskapsmässiga,\r\nsociala och individuella  utveckling. Det gemensamma\r\nansvaret  och  vilka  delar  som   konkret   åligger\r\nrespektive  part  bör  utformas  i  en skriftlig och\r\nårlig  överenskommelse,  ett  ansvarskontrakt.   När\r\neleven  blivit  myndig  skall kontraktet signeras av\r\neleven och skolan.\r\n\r\n\r\n11.Individuella studieplaner (punkt 12) - kd, c\r\n\r\nav Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 33,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är   viktigt   att   individuella  studieplaner\r\nupprättas för varje elev. Det finns redan i dag krav\r\npå   att   varje  elev  skall  ha   en   individuell\r\nstudieplan,  men det har visat sig att skolorna inte\r\nalltid lever upp  till  detta.  Skolverket  bör få i\r\nuppdrag  att se till att skolorna följer de uppsatta\r\nreglerna  om   att  alla  skall  ha  en  individuell\r\nstudieplan.\r\n\r\n\r\n12.Jämställdhet (punkt 13) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub12 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nedslående  att  regeringen i sin proposition\r\ninte tar upp frågan om jämställdheten i gymnasiet. I\r\nsina val av utbildningsvägar  är  elever  styrda  av\r\ntraditionella  könsroller  och de bemöts också olika\r\nav personal och andra elever  beroende på vilket kön\r\nde  tillhör. Det är därför viktigt  att  lärare  och\r\nandra personalgrupper reflekterar över sitt beteende\r\nmot pojkar respektive flickor och stimulerar dem att\r\nvälja utifrån individuellt intresse och inte utifrån\r\nstereotypa  könsrollsmönster.  Lärarutbildningen har\r\nen nyckelroll för att främja en sådan utveckling och\r\ndet är också viktigt att Skolverket  i utvärderingar\r\noch  tillsyn  beaktar  genusfrågor.  Regeringen  bör\r\nsnarast  återkomma  med  konkreta  förslag   på  hur\r\ngymnasieskolan skall bli mer jämställd.\r\n\r\n\r\n13.    Snedrekrytering (punkt 14) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 35 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGymnasieskolan   präglas   fortfarande  av  en  stor\r\nsnedfördelning vad gäller sociala  grupperingar, kön\r\noch studieresultat, och stora ansträngningar  behövs\r\nför   att   bryta  de  traditionella  mönstren.  Att\r\nungdomar som  är  barn till tjänstemän huvudsakligen\r\nväljer vissa program,  medan ungdomar vars föräldrar\r\när arbetare oftast väljer  andra, lägger grunden för\r\nden  sociala  snedrekryteringen  till  högskolan.  I\r\narbetet  för  att  minska  snedrekryteringen,  såväl\r\nsocial   som  genusbestämd,   spelar   studie-   och\r\nyrkesvägledningarna   en   viktig  roll.  Det  krävs\r\nmålmedvetna  satsningar  för  att   nå  grupper  som\r\ntraditionellt inte läser vidare på högskolenivå. Det\r\nkompetenskrav som finns för vägledare måste behållas\r\nom  de  skall klara de växande krav som  kommer  att\r\nställas på  dem.   Det  är  viktigt  med långsiktiga\r\nstrategier   för   att  skapa  en  modern  bild   av\r\nhögskolestudier  och  det  krävs  också  målmedvetna\r\nsatsningar för att nå grupper som traditionellt inte\r\nläser vidare på högskolenivå.\r\n\r\n\r\n14.Elevinflytande (punkt 15) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Tobias  Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 1\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGymnasieskolans  uppdrag  är  inte i första hand att\r\nfärdigutbilda   eleverna,   utan  att   bidra   till\r\npersonlig utveckling för ungdomar  och göra dem redo\r\nför     arbetslivet    eller    för    studier    på\r\nuniversitetsnivå.  Gymnasieelever  bör  i  än  högre\r\nutsträckning  än grundskoleelever själva kunna styra\r\nsin utbildning.  I  och  med att det är en frivillig\r\nskolform  är  det rimligt att  eleverna  har  mycket\r\nstort inflytande  över hur deras utbildning skall se\r\nut och var den skall  bedrivas.  Eleverna bör själva\r\nkunna   komponera   sin   utbildning  utifrån   egna\r\nintressen  och  bedömningar  av  kommande  behov  på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n\r\n15.Elevinflytande (punkt 15) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolans  uppgift är att förmedla kunskap  men  också\r\natt överföra  samhällets  grundläggande  värderingar\r\ntill   eleverna.   För   att   fostra   demokratiska\r\nmedborgare och om eleverna skall få en tilltro  till\r\ndemokratin,    måste    skolarbetet    ske   utifrån\r\ndemokratiska  principer. Vi menar att en  lagstadgad\r\nminiminivå  av elevinflytande  bör  införas.  Dagens\r\nlagutformning   stadgar  endast  att  elevinflytande\r\nskall finnas men  inte  i vilken omfattning eller på\r\nvilket sätt, och det är därför  nödvändigt att någon\r\nform   av   konkretisering   införs   i   skollagen.\r\nSkolverket  bör  dessutom ges i uppgift att utarbeta\r\nmåldokument  för  elevinflytande  på  gymnasieskolan\r\nsamt att som tillsynsmyndighet ansvara för en utökad\r\nkontroll av elevinflytandets tillämpning i skolorna.\r\n\r\n\r\n16.Meriterande elevrådsarbete (punkt 16) - kd,\r\nv, c, mp\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v), Inger Davidson (kd),\r\nSofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 42,\r\n2003/04:Ub292 yrkande 10 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  måste finnas praktiska möjligheter att medverka\r\ni elevråd.  Elevskyddsombud  och  elevrepresentanter\r\nmåste   också  få  rimliga  förhållanden   för   att\r\ngenomföra sina uppdrag; det kan handla om utbildning\r\nför   uppdraget   och   kompensation   för   missade\r\nlektioner. Tid för elevrådsarbete får inte redovisas\r\nsom frånvarotid  i  elevernas  slutbetyg  utan bör i\r\nstället   redovisas   som  meriterande  för  eleven.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag som innebär att\r\nelevrådsarbete skall vara meriterande.\r\n\r\n\r\n17.Lokala styrelser (punkt 17) - c, mp\r\n\r\nav Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 13,\r\n2003/04:Ub271 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 5\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 38 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill   att  det  pågående  försöket  med  lokala\r\nskolstyrelser, bestående av skolpersonal, elever och\r\nföräldrar med elevmajoritet i gymnasieskolorna skall\r\npermanentas  eftersom  de  utvecklar medbestämmandet\r\noch   elevdemokratin.   Styrelserna    skall,    med\r\nutgångspunkt   i  läroplanen  och  skolans  allmänna\r\növergripande  mål,   kunna   fatta   beslut  i  alla\r\növergripande frågor som rör verksamhet och drift.\r\n\r\n\r\n18.Lokala styrelser (punkt 17) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 38 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 27\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub11 yrkande 13,\r\n2003/04:Ub271 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  att  lokala  styrelser  där\r\nelever,   föräldrar,   lärare,  övrig  personal  och\r\nföreträdare  för det omgivande  samhället  ingår,  i\r\nhögre grad skall  kunna tillsättas i gymnasieskolan.\r\nStyrelserna kan spela en viktig roll för att öka det\r\nomgivande   samhällets    delaktighet    i   skolans\r\nutveckling.\r\n\r\n\r\n19.Högskolebehörighet som mål för\r\ngymnasieutbildningen (punkt 18) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson  (kd),  Ana  Maria  Narti  (fp),  Tobias\r\nBillström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 2,\r\n2003/04:Ub276 yrkande 30,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi ser inget egenvärde i att alla utbildningar skall\r\nleda till  universitetsstudier,  och  därmed  är det\r\ninte heller nödvändigt med obligatoriska kurser  för\r\nalla  elever.  Såväl  starkt studiemotiverade elever\r\nsom studietrötta eller  yrkesinriktade  elever måste\r\nkunna  lyckas  och utvecklas i gymnasiet. Den  ökade\r\nteoretiseringen  har  lett  till  att  kunskaperna i\r\nsåväl kärn- som karaktärsämnen har försvagats. Många\r\nhögskolor  vittnar  om  att de kunskaper studenterna\r\nhar med sig från gymnasiet  blivit  allt svagare och\r\nhar därför tvingats börja låta studenterna  repetera\r\ngymnasiekurser.  Det  har  uppstått  en  myt  om att\r\nhögskoleutbildning är ett måste för att hävda sig på\r\narbetsmarknaden. Men av dem som är sysselsatta i dag\r\när  det bara ungefär en fjärdedel som har en mer  än\r\ntvåårig   högskoleutbildning.   I  stället  för  att\r\nerkänna  det  nya  gymnasiets största  misstag,  att\r\nsamtliga elever skall  läsa till högskolebehörighet,\r\nfortsätter regeringen med  att  försöka  stöpa  alla\r\nelever   i  samma  form.  Att  läsa  till  akademisk\r\nhögskolebehörighet skall vara en möjlighet för alla,\r\nmen inte ett tvång. Genom att skapa goda möjligheter\r\ntill kompletterande  utbildning  skall alla som inte\r\nväljer   att  läsa  till  högskolebehörighet   under\r\ngymnasietiden ges möjlighet att komplettera senare i\r\nlivet. Det  krävs  också  målmedvetna satsningar för\r\natt nå grupper som inte traditionellt  läser  vidare\r\npå högskolenivå.\r\n\r\n\r\n20.    Samverkan mellan kommuner (punkt 19)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 24\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt  att  gymnasieskolan  ger  ett  rikt\r\nutbildningsutbud   som   svarar  mot  olika  elevers\r\nindividuella behov. För att uppfylla detta mål krävs\r\nsamverkan inte minst mellan  de  mindre  kommunerna.\r\nDet  är  viktigt  att  kommunerna  i  sin  planering\r\nsamverkar  så  att  olika  valmöjligheter för eleven\r\nfinns inom rimligt avstånd.  Det  kan  innebära  att\r\nkommuner   går  samman  i  regioner  som  utgör  ett\r\ngymnasieområde för eleverna.\r\n\r\n\r\n21.Hemkommuns skyldighet att betala ersättning\r\n(punkt 20) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria\r\nNarti (fp),  Tobias  Billström  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen beslutar att\r\n\r\na) avslå regeringens förslag till lag om  ändring  i\r\nskollagen (1985:1100) såvitt avser ändring av 5 kap.\r\n24 §\r\nb)  beslutar att 5 kap. 24 § skollagen (1985:1100) i\r\nden nuvarande lydelsen skall upphöra att gälla,\r\nc) beslutar  sådan  ändring  i  ingressen till det i\r\npropositionen framlagda lagförslaget  som  föranleds\r\nav detta.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub409.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  beklagar  att  regeringen  vill  undanta  lokala\r\ninriktningar på nationella program från rätten  till\r\nfrisökning.  Vi  anser  att  detta  är  en  obefogad\r\ninskränkning  i elevernas rätt att välja utbildning.\r\nDet  är  märkligt   att   regeringen  vill  förbjuda\r\neleverna att söka lokala inriktningar  eftersom  det\r\nsannolikt  är just dessa som är mest intressanta för\r\neleverna.   Kvaliteten    på   lokala   kurser   och\r\ninriktningar har inte alltid  varit till fyllest men\r\neftersom de lokala inriktningarna  endast kommer att\r\nbestå  av  nationellt  godkända  kurser,  så  faller\r\nkvalitetsargument   mot  en  acceptans   av   lokala\r\nvarianter.   Regeringens   inskränkning   förefaller\r\ndärför  endast   vara   ett  klåfingrigt  ingrepp  i\r\nvalfriheten. Vi menar också att det inte finns någon\r\nanledning     att     centralt    besluta     vilket\r\nantagningssystem  som  skall  gälla  -  någon  sådan\r\nreglering finns inte i nuläget  och  har inte heller\r\nsaknats.   Så   länge   de   antagningsregler    som\r\nskolhuvudmännen   sätter  upp  är  förutsägbara  och\r\nrättssäkra finns ingen  anledning  att från statligt\r\nhåll lägga sig i vilken modell som nyttjas.\r\n\r\n\r\n22.Beräkningen av interkommunal ersättning\r\n(punkt 21) - m\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Tobias Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  regeringens  förslag  till lag om\r\nändring   i   skollagen   (1985:1100)  såvitt  avser\r\ninförande  av 5 kap. 24 a §  samt  tillkännager  för\r\nregeringen vad  som framförs i reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 15\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub12 yrkande 9 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn riksprislista  bör  införas för gymnasieskolan. I\r\nlistan skall anges lägsta ersättning per program och\r\ninriktning.\r\n\r\n\r\n23.Beräkningen av interkommunal ersättning\r\n(punkt 21) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring  i skollagen (1985:1199) såvitt avser 5 kap.\r\n24 a § samt  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  framförs  i  reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub12 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 15 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att staten skall svara för att en nationell\r\nskolpeng betalas ut, så att varje  elev kan välja en\r\nfriskola, en kommunal skola i egen eller någon annan\r\nkommun. Resurserna till skolan skall  inte  fördelas\r\nojämnt  över  landet  som  i dag  på  grund  av  att\r\nkommunerna prioriterar skolan olika. I dag är det så\r\nstora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar\r\npå  skolan  att  likvärdigheten är hotad. Skolpengen\r\nbetalas ut till den  skola  eleven väljer att gå på.\r\nEn  fjärdedel  av resurserna skall  öronmärkas  till\r\nelever i behov av  särskilt  stöd  och till skolor i\r\nutsatta områden.\r\n\r\n\r\n24.Överklagande av interkommunal ersättning\r\n(punkt 23) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  kommun  som anser sig orättvist behandlad i  den\r\nfinansieringsmodell  som  föreslås,  bör ha rätt att\r\növerklaga  beslut  om  ersättning  till  Skolverket.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag om införande av\r\nen sådan möjlighet.\r\n\r\n\r\n25.Inackorderingsstöd (punkt 24) - fp, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Ana Maria Narti (fp)  och\r\nSofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i skollagen  (1985:1199) såvitt avser 5 kap.\r\n33 § första stycket samt tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad som  framförs  i  reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 7\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen bedömer att inackorderingsstödet inte bör\r\nutvidgas  till att omfatta frisökningen för att inte\r\nöka hemkommunens  kostnader.  Vi  anser  dock att en\r\növersyn     bör     göras     av     reglerna    för\r\ninackorderingsstöd.\r\n\r\n\r\n26.Inackorderingsstöd (punkt 24) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i skollagen  (1985:1199) såvitt avser 5 kap.\r\n33 § första stycket samt tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad som  framförs  i  reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 28\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub11 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI propositionen föreslår regeringen ingen förändring\r\nav rätten till inackorderingsstöd. Detta innebär att\r\nden  fria   sökningen   riskerar  att  i  än  större\r\nutsträckning bli en klassfråga  där  vissa elever av\r\nprivatekonomiska    skäl   i   praktiken   förvägras\r\nmöjligheten att fritt  söka  utbildning.  Regeringen\r\nbör     snarast     initiera     förändringar     av\r\ninackorderingstillägget så att detta blir en statlig\r\nangelägenhet    varigenom    alla   elever   erbjuds\r\nlikvärdiga möjligheter att studera  i  den kommun de\r\nväljer.\r\n\r\n\r\n27.Uppföljning av rätten att söka utbildning\r\nutanför hemkommunen (punkt 25) - kd, c\r\n\r\nav Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 26 och\r\n2003/04:Ub11 yrkande 6\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  en  uppföljning av modellen med frisök\r\nbör  genomföras  efter  tre  år  för  att  se  vilka\r\nkonsekvenser  systemet   har   fått   för   enskilda\r\nkommuner.   Framför   allt   är   det   viktigt  att\r\nsäkerställa   att  små  kommuner  inte  drabbas   av\r\nfrisökningen.\r\n\r\n\r\n28.Poängplan för nationella och\r\nspecialutformade program (punkt 26) - fp,\r\nkd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp)\r\noch Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i skollagen  (1985:1199) såvitt avser bilaga\r\n2 samt tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 17,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del)\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 18-21,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 1 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att den nya kärnämneskursen i historia inte\r\nfår   reducera   blocket    av    kärnämnes-   eller\r\nkaraktärsämneskurser. I stället bör det individuella\r\nvalet    minskas   till   250   gymnasiepoäng    och\r\nkaraktärsämnena  samt  gymnasiearbetet omfattas av 1\r\n450 poäng.\r\n\r\n29.Poängplan för nationella och\r\nspecialutformade program (punkt 26) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\na) antar bilaga 2 till skollagen (1985:1100) med den\r\nlydelse som framgår av reservanternas  lagförslag  i\r\nbilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 19 och 20,\r\nb)  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom framförs i reservationen  vad  avser  kärnämnens\r\nomfattning  och  omfattningen  av ämnena idrott  och\r\nhälsa,       samhällskunskap,      religionskunskap,\r\nnaturkunskap  samt   estetisk   verksamhet.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 18 och 21 samt\r\nc) avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 17,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 5 (i denna del),\r\n2003/04:Ub391 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  anser  att svenska, matematik, engelska\r\noch  historia  skall  vara   kärnämnen   och  därmed\r\nobligatoriska  för  alla  elever  i  gymnasieskolan.\r\nEleven skall vara skyldig att läsa minst  200  poäng\r\nsvenska/svenska som andraspråk, 100 poäng matematik,\r\n100  poäng  engelska  och  100  poäng  historia samt\r\ngenomföra ett godkänt gymnasiearbete om  100  poäng.\r\nElever skall också alltid ha rätt att läsa 100 poäng\r\nidrott och hälsa och 100 poäng samhällskunskap  samt\r\n50   poäng   i   vartdera  ämnena  religionskunskap,\r\nnaturkunskap och estetisk  verksamhet.  Den  tid som\r\nfrigörs  i  och  med  vårt  förslag  kan användas av\r\neleven  till  något  av  nuvarande  kärnämnen  eller\r\nfördjupningar inom sina karaktärsämnen. Eleverna får\r\npå  så sätt en stor frihet att forma sin  utbildning\r\noch   anpassa    utbildningen    till    den   valda\r\ninriktningen.\r\n\r\nModeraterna anser vidare att historieämnet behöver\r\nomfatta  100  poäng  så  att det finns en chans  att\r\nämnet innebär en faktisk kunskapsinjektion.  Det  är\r\ninkonsekvent  att,  som  regeringen  gör,  hävda att\r\ningen  kurs  skall vara kortare än 100 gymnasiepoäng\r\noch samtidigt  föreslå  historia  som  nytt kärnämne\r\nomfattande bara 50 poäng.\r\n\r\n30.Borttagande av det individuella valet (punkt\r\n27) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 (i denna del).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet individuella  valet bör tas bort i sin nuvarande\r\nutformning. I stället  skall  eleverna  erbjudas att\r\nvälja  mellan  ämnen som bidrar till att eleven  når\r\nmålen för den utbildningslinje  han  eller hon valt.\r\nSkolverket  skall ges i uppdrag att i samarbete  med\r\nrepresentanter  för  gymnasieskolor,  branscher  och\r\nhögskolor  utforma  hur detta utrymme skall minskas.\r\nÄven  om antalet valbara  kurser  minskar  blir  det\r\nindividuella  utrymmet stort eftersom det finns goda\r\nmöjligheter  för  individuell  fördjupning  inom  de\r\nobligatoriska kurserna.\r\n\r\n\r\n31.Historieämnets betydelse (punkt 28) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Tobias  Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 22\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHistoria  ger   eleverna   kunskap   om   samhällets\r\nutvecklingslinjer i bred bemärkelse. Det är  viktigt\r\natt  eleverna  får kännedom om samhällsutvecklingens\r\nekonomiska,  kulturella,   politiska   och   sociala\r\naspekter.  I tider av osäkerhet och snabb förändring\r\nökar vikten  av  att alla medborgare når insikter om\r\nbakomliggande    orsakssamband    i    utvecklingen.\r\nUtvecklingen av och relationen mellan olika typer av\r\nstater, organisationer  och  sociala kategorier, som\r\netniska   och   nationella  grupper,   generationer,\r\nklasser   och  kön  samt   kulturella   fenomen   är\r\ngrundläggande  för  förståelse  av och delaktighet i\r\nsamhället.     Historieämnets     koppling      till\r\nsamhällskunskap  och  religionskunskap får dock inte\r\ngöra  att  dessa  sammanblandas.  Historia  har  ett\r\negenvärde som tarvar en status av särskild karaktär.\r\n\r\n\r\n32.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Tobias  Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 27\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ytterst tveksamt om regeringen är i stånd att\r\navgöra hur  ämnesundervisningen  bör utformas. I och\r\nmed förslaget om infärgning i kärnämnena,  dvs.  att\r\nlåta   undervisning   i   kärnämnena   influeras  av\r\nrespektive    programs    inriktning,   lägger   sig\r\nregeringen  i  den  pedagogiska   friheten.  Det  är\r\ndessutom ett kraftfullt slag i luften  eftersom  det\r\nredan  försiggår  infärgning  och  en  utveckling av\r\nmetoden runt om på många av landets skolor.\r\n\r\n\r\n33.Infärgning av kärnämnen (punkt 30) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 7\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla elever  skall  läsa kärnämneskurser i basämnena\r\nmen  dessa  skall  ha  olika  innehåll  beroende  på\r\nprogram.  De  bör  profileras   med  utgångspunkt  i\r\nrespektive  gymnasieprograms  inriktning,   så   att\r\nexempelvis vårdstuderande kan läsa in mer medicinskt\r\ninriktad engelska. Möjlighet att välja en utökad och\r\nmera  teoretisk  kurs skall givetvis finnas för alla\r\nelever som så önskar. Genom att kärnämnena har olika\r\ninnehåll kan man anpassa  undervisningen  till varje\r\nelevs intresseområde och ambitionsnivå.\r\n\r\n\r\n34.Religionskunskap (punkt 31) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 19 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReligionskunskapens roll som kärnämne bör utvecklas.\r\nÄmnet   behöver   fokusera  på  kunskaper  om  olika\r\nreligiösa  traditioner   och   samtidigt   stimulera\r\nelevernas  arbete med en egen livssyn. Kristendomens\r\nbetydelse som  bas  för  svensk kultur och tradition\r\nkan inte överskattas. Skolan  har  en uppgift att ge\r\nalla  elever  kännedom om vårt kulturella  arv,  och\r\nkristendom    bör     ha     en    särställning    i\r\nreligionsundervisningen. Religionsämnet  är dessutom\r\nen naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet.\r\n\r\n\r\n35.    Högskolekurser i gymnasieskolan\r\n(punkt 33) - m\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Tobias Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMycket  talar  för  att  en   ökad   integration  av\r\ngymnasieskolan  med  den  högre utbildningen  skulle\r\nkunna  bidra  till  att utbildningskvaliteten  höjs.\r\nGenom att ge högskolekurser  inom  ramen för elevens\r\nfria  val  i  gymnasieskolan  kan ambitiösa  elevers\r\nintresse  tas  till  vara. För den  enskilde  skulle\r\nfördjupning  i ett ämne  inte  bara  kunna  innebära\r\nkunskapsmässig  utbildning  utan  rekryteringen till\r\nhögskolan skulle också kunna stärkas  av  att  många\r\nelever   tidigt  kommer  i  kontakt  med  akademiska\r\nstudier.\r\n\r\n\r\n36.Möjlighet att tentera av kurser (punkt 34) -\r\nm, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf  Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  fel  att  en elev inte kan tentera av kurser\r\nunder gymnasietidens  gång  utan  måste  vänta  till\r\nefter avslutad utbildning.\r\n\r\n\r\n37.Kvalitetssäkring av lokala kurser (punkt 35)\r\n- m\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m), Tobias Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns  många lokala kurser som håller mycket hög\r\nkvalitet och  ger  eleverna  kunskap  och stimulans.\r\nTyvärr har bristen på kvalitetssäkring lett till att\r\ndet på håll kan finnas kurser som inte möter de krav\r\nelever  och  skolfinansiärer  har  rätt  att  kräva.\r\nKvalitetsgranskning  av  lokala  kurser  måste   ske\r\noftare och mer ingående än i dag.\r\n\r\n\r\n38.Möjlighet att läsa kurser på olika skolor\r\n(punkt 36) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 36\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKursutformningen   i   gymnasieskolan   innebär  att\r\neleverna  skall kunna välja en egen studieinriktning\r\ngenom att kombinera  olika kurser. Elever från olika\r\nprogram  kan  läsa samma  kurs  vilket  innebär  ett\r\nutbyte   mellan   elever   med   olika   inriktning.\r\nKristdemokraterna anser  att  det borde vara möjligt\r\natt  i  större utsträckning välja  kurser  på  olika\r\nskolor i samverkan.\r\n\r\n\r\n39.Stress i skolan (punkt 37) - m\r\n\r\nav Sten  Tolgfors  (m),  Tobias Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 10\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStressen  i gymnasieskolan bottnar dels i en allmänt\r\nökad stress  i samhället, dels i antagningssystemets\r\nsätt att ta in  elever till högre utbildning. Stress\r\nhar alltid funnits  och  kommer alltid att finnas så\r\nlänge antalet platser på attraktiva universitet inte\r\nräcker till. Det är inte heller  betygssystemet  som\r\nskapar  stress  och brist på helhetssyn i gymnasiet,\r\nutan  många kurser  är  för  korta  och  fördjupning\r\npremieras inte när man söker till universitetet.\r\n\r\n\r\n40.Perspektiv i gymnasieskolan (punkt 38) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 38\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag finns i läroplanen  fyra  perspektiv som skall\r\nprägla undervisningen i gymnasieskolan, nämligen ett\r\netiskt, ett miljöperspektiv, ett internationellt och\r\nett  historiskt.  Utöver  dessa föreslår  regeringen\r\nytterligare fyra perspektiv  -  ett genusperspektiv,\r\nett      naturvetenskapligt     perspektiv,      ett\r\nentreprenörsperspektiv            och            ett\r\ninternationaliseringsperspektiv.   Kristdemokraterna\r\nanser  att  det  är  tveksamt om så många  som  åtta\r\nperspektiv kan läggas på undervisningen utan att det\r\nblir  en innehållsstyrning  som  lärare  får  mycket\r\nsvårt att leva upp till. Inga ytterligare perspektiv\r\nbör tillföras förrän en utvärdering gjorts av hur de\r\nnuvarande   fyra   perspektiven  påverkat  och  fått\r\ngenomslag i utbildningen.\r\n\r\n\r\n41.Moderna språkens ställning (punkt 39) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  nuvarande  kursutformningen  av  gymnasieskolan\r\ntycks ha inneburit att många elever valt bort språk.\r\nKristdemokraterna  ser  med oro på denna utveckling.\r\nSpråkkunskaper i fler språk än engelska är avgörande\r\nför  rörligheten  i Europa,  såväl  för  arbete  och\r\nstudier  som för resor  och  handel.  Språkkunskaper\r\nbidrar också  till  att utveckla förståelse, respekt\r\noch  tolerans  för andra  kulturer.  Det  är  därför\r\nönskvärt att fler  elever  utvecklar  och  fördjupar\r\nsina    språkkunskaper.    Regeringen    bör   genom\r\nmyndigheterna på skolområdet initiera ett arbete för\r\natt stärka språkens ställning i gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\n42.    Införande av ämnesbetyg (punkt 40) -\r\nm\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Tobias Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  regeringens  förslag  till lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser  5 kap.\r\n4  c  §  tredje  stycket.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 12\r\n2003/04:Ub12 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 10 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGymnasieskolan riskerar att  stöpas  om bakvägen med\r\nglidande    ämnesbetyg.    Såväl   kursplaner    som\r\nämnesindelning kommer att behöva  ändras. Resultatet\r\nriskerar att bli ökad likriktning av gymnasieskolan.\r\nArgumenten mot kursbetyg handlar egentligen  mer  om\r\nkursutformningen  i sig än om betygssystemet. Att ta\r\nbort kursbetygen är  första  steget  i  att avskaffa\r\nkursutformningen.   Detta  vore  dåligt,  såväl   av\r\nprincipiella  som praktiska  skäl.  Kursutformningen\r\nger, rätt utformad,  unika  möjligheter för eleverna\r\natt     själva     komponera     sin     utbildning.\r\nKursutformningen ger eleverna möjlighet att  beta av\r\nmoment   efter  moment  och  lägga  dem  bakom  sig.\r\nEleverna hamnar  inte  i  återvändsgränder, eftersom\r\nkurssystemet  gör  att man ganska  enkelt  kan  byta\r\nstudieväg. Det underlättar  också för dem som senare\r\ni  livet  vill  ha en nystart och  komplettera  inom\r\nkommunala vuxenskolan  för  att sedan gå vidare till\r\nuniversitetet.  Gymnasieskolan   har   utsatts   för\r\nständiga  förändringar under hela 1990-talet med nya\r\ngymnasieprogram  1993-95,  ny  läroplan  1995,  nytt\r\nbetygssystem    1997    och   nya   kursplaner   och\r\nbetygskriterier 2000. Det är hög tid för arbetsro så\r\natt lärarna får ägna sig åt undervisningen i stället\r\nför att lösa hur ämnesbetyg skall kunna fungera i en\r\nkursbaserad skola.\r\n\r\n\r\n43.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i skollagen  (1985:1100) såvitt avser 5 kap.\r\n4   c  §  tredje  stycket  samt   tillkännager   för\r\nregeringen   som  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub12 yrkande 3 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 10\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 9,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 12 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att slutbetyg  bör  införas  i  stället för\r\nkursbetyg. Slutbetyget skall spegla vad eleverna kan\r\nnär  de lämnar gymnasieskolan, inte vad de  kunde  i\r\nårskurs  ett.  Slutbetygen  i  gymnasieskolan  skall\r\nockså   kompletteras  av  betyg  som  visar  elevens\r\nkunskapsläge varje termin i respektive ämne.\r\n\r\n\r\n44.Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 40\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag  till lag  om\r\nändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser  5 kap.\r\n4   c   §   tredje  stycket  samt  tillkännager  för\r\nregeringen  som   sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 12 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 13\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 9,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 3 och\r\n2003/04:Ub367 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser   att   en   övergång  från\r\nkursbetyg till ämnesbetyg bör ske, men i stället för\r\natt  ämnesbetyg  sätts  vid  slutet av studierna  så\r\nskall betyg sättas efter varje  avslutad  kurs,  och\r\nkursbetygen   bör   sedan   vägas  samman  till  ett\r\nämnesbetyg. Detta ämnesbetyg  viktas sedan mot andra\r\nämnesbetyg    utifrån    de    ingående    kursernas\r\nsvårighetsgrad och poängantal för  att  få  fram ett\r\nmedelvärde i slutbetyget.\r\n\r\n\r\n45.    Möjlighet att höja betyg (punkt 41) -\r\nm, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 7,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 12,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 18\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub391 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  skall   vara  möjligt  för  elever  som  går  i\r\ngymnasieskolan  att  kunna pröva för ett högre betyg\r\nockså sedan de erhållit  betyget  Godkänd. Att detta\r\nför  närvarande  kan ske först efter  gymnasietidens\r\nslut leder till konkurrenskomplettering  i kommunala\r\nvuxenskolan.\r\n\r\n\r\n46.Antagning till högre utbildning (punkt 42) -\r\nm, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson  (kd),  Ana  Maria  Narti  (fp),  Tobias\r\nBillström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub10 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUniversitetens  och högskolornas urvalsprinciper för\r\nintagning  av  studenter   styr   många   elever  på\r\ngymnasiet.   Många  gör  taktiska  val;  kurser  som\r\nuppfattas som svåra och som man skulle ha nytta av i\r\nhögskolestudierna väljs bort till förmån för enklare\r\noch ibland mer  hobbybetonade  kurser.  Vi anser att\r\nuniversiteten    bör   kunna   vikta   betygen   vid\r\nintagningen så att  kurser  som  är relevanta för de\r\nstudier man skall bedriva värderas mer än andra. Det\r\nskulle stimulera gymnasieeleverna  att lägga tid och\r\nkraft   på  de  kurser  som  anses  svårare.   Detta\r\nsäkerställer  i  sin tur att gymnasiestudenterna har\r\ndet kunskapsdjup och den studievana som möjliggör en\r\nsmidig övergång till  högskolan.  Antagningssystemet\r\ntill  högre utbildning bör därför förändras  så  att\r\nuniversitet  och högskolor kan ställa tydliga lokala\r\nantagningskrav   och  vikta  och  väga  betyg  efter\r\nrespektive utbildnings behov.\r\n\r\n\r\n47.Fler betygssteg (punkt 43) - fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Inger  Davidson  (kd), Ana\r\nMaria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 12\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStegen i betygsskalan  får  inte  vara  för glesa om\r\nbetygssystemet  skall  medverka  till  att  motivera\r\neleven    att   försöka   uppnå   nästa   steg.   Om\r\nbetygsinstrumentet   är  alltför  trubbigt  utformat\r\nmäter det inte heller det som det är tänkt att mäta,\r\noch  informationen  som   betygen   skall   ge  blir\r\ndärigenom  bristfällig.  Dagens  system  bör  därför\r\nkompletteras så att det får sex steg.\r\n\r\n\r\n48.Fler betygssteg (punkt 43) - m\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m), Tobias Billström (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 11 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFler betygssteg  ger  utrymme för en mer rättvisande\r\nbetygssättning som elever  och lärare har förtroende\r\nför.  Enligt  Skolverkets  rapport  \"Attityder  till\r\nskolan\" anser nästan sju av tio elever att det borde\r\nfinnas  fler  betygssteg.  Moderaterna   anser   att\r\nantalet   betygssteg  snarast  bör  utökas  och  att\r\nregeringen  bör återkomma till riksdagen med förslag\r\nom hur detta kan göras.\r\n\r\n\r\n49.    Examinationsformer (punkt 45) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 3\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEftersom det har visat sig att svenska elevers betyg\r\ninte stämmer överens med de sammanlagda  provbetygen\r\nfrån de nationella proven, menar Folkpartiet att det\r\nskulle  vara  intressant  att  göra  ett geografiskt\r\nbegränsat  försök  med  externa examinationer,  dvs.\r\nexamination  av  en  person   som   inte  själv  har\r\nundervisat    eleverna.    Då   kan   man   få   mer\r\ntillförlitliga  data  om  hur väl  eleverna  lyckas,\r\nvilket ger större möjligheter att rikta resurser dit\r\nde  bäst  behövs.  Ett  annat  syfte   med   externa\r\nexaminationer  är  att  en  bättre  relation  mellan\r\nlärare och elever kan komma till stånd, om det  inte\r\när  den  undervisande  läraren  som  helt och hållet\r\navgör elevernas betyg.\r\n\r\n\r\n50.Examinationsformer (punkt 45) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  45\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 10\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvärderingar har visat att en oproportionellt  stor\r\ndel  av  undervisningstiden  för en kurs används för\r\nkunskapskontroll.  Enligt Skolverkets  utvärderingar\r\nförlitar sig lärare  i  hög  grad på skriftliga prov\r\nför   att   bedöma   elevernas   kunskaper.   Enligt\r\nläroplanen skall läraren vid betygssättning utnyttja\r\nall tillgänglig information om elevens  kunskaper  i\r\nförhållande till kraven i kursplanen, såväl muntliga\r\nsom  skriftliga  bevis  på  kunskaper,  och  göra en\r\nallsidig  bedömning av kunskaperna och därvid beakta\r\nhela  kursen.   Läraren  skall  beakta  även  sådana\r\nkunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än\r\ngenom den aktuella  undervisningen.  Skolverket  bör\r\nges  i  uppdrag  av  regeringen  att  utforma  olika\r\nexaminationsformer.\r\n\r\n\r\n51.Nationella prov (punkt 46) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 46\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 15 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe nationella  proven  skall  ge  vägledning när det\r\ngäller bedömning av kunskaper, men  de kan också ses\r\nsom hjälp för den enskilde elevens egen  utvärdering\r\nav   sitt   arbete.   Kristdemokraterna   anser  att\r\nnationella  prov  skall genomföras i samtliga  kärn-\r\noch karaktärsämnen.  Endast lokala kurser skall vara\r\nundantagna från nationella prov. Det diagnosmaterial\r\noch de prov som ingår  i det nationella provsystemet\r\nskall dels kunna användas för att ta reda på elevens\r\nstarka och svaga sidor,  dels  kunna  hjälpa läraren\r\nvid en bedömning av om uppställda mål har  nåtts och\r\nsom ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov\r\nhar  och  bör  få en än större uppgift som styrmedel\r\nför en likvärdig  betygssättning  i  hela landet. De\r\nnationella  proven  skall  utformas på så  sätt  att\r\nelevens alla kunskaper kan prövas.\r\n\r\n\r\n52.Utländska betyg (punkt 47) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElever  som vill tillgodoräkna sig studier utomlands\r\ni den svenska gymnasieskolan får göra detta bara med\r\nbetyget Godkänd.  Rektorn  på  den gymnasieskola som\r\neleven  kommer  till  i  Sverige bedömer  om  eleven\r\nförvärvat  sådana kunskaper  som  motsvarar  betyget\r\nGodkänd. Folkpartiet  anser att det är felaktigt att\r\neleverna inte också kan få betyget Väl godkänd eller\r\nMycket väl godkänd vid  en  sådan  bedömning.  I dag\r\nfinns  kriterier för samtliga betygssteg, varför  en\r\nrektor  lika  gärna  kan  bedöma  elevens  kunskaper\r\nutifrån de  högre  betygsstegen.  Att inte ge elever\r\nsom studerat utomlands chansen till  högre  betyg är\r\ndjupt orättvist, och vi föreslår därför en ändring i\r\ngymnasieförordningen 7 kap. 13 a §.\r\n\r\n\r\n53.Gymnasieexamen (punkt 48) - fp, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Ana Maria Narti (fp)  och\r\nSofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring i skollagen  (1985:1100) såvitt avser 5 kap.\r\n4   c  §  fjärde  stycket  samt   tillkännager   för\r\nregeringen   som  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 3 och\r\n2003/04:Ub12 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 12,\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 4 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  den  gymnasieexamen  som  regeringen\r\nföreslår är urvattnad  och  den  utgör ingen garanti\r\nför  att  eleven fått tillräckliga förkunskaper  för\r\nakademiska  studier.  En  elev kan få ut examen utan\r\natt ha klarat t.ex. svenska eller att vara godkänd i\r\nnågot  av  de ämnen som är viktiga  för  programmets\r\nkaraktär. För  att få ut gymnasieexamen måste eleven\r\nvara    godkänd    i    samtliga    kärnämnen    och\r\ninriktningsblockets karaktärsämnen.\r\n\r\n\r\n54.Gymnasieexamen (punkt 48) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m),  Tobias  Billström  (m) och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag  till  lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5  kap.\r\n4  c § fjärde stycket med den ändringen som föreslås\r\ni bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 12\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44,\r\n2003/04:Ub11 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 6,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 4 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  sänker  kunskapskraven  och  undergräver\r\nförutsättningarna för elever som vill studera vidare\r\npå  universitetet  med  sitt  förslag till krav  för\r\ngymnasieexamen. En examen blir  meningslös om kraven\r\nsätts  för lågt. För gymnasieexamen  bör  inte  bara\r\nkrävas att  eleverna  skall  vara godkända i 90 % av\r\ngymnasiepoängen  utan betygen i  matematik,  svenska\r\noch engelska och på gymnasiearbetet skall vara lägst\r\nGodkänt.\r\n\r\n\r\n55.Gymnasieexamen (punkt 48) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  48\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag  till  lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5  kap.\r\n4   c   §  fjärde  stycket  med  den  ändringen  att\r\nbestämmelsen  får  den lydelse som föreslås i bilaga\r\n4. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44 samt\r\n2003/04:Ub498 yrkande 15\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 12\r\n2003/04:Ub11 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 6 och\r\n2003/04:Ub391 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen sätter åter  kvantitet framför kvalitet i\r\ngymnasieskolan. Kristdemokraterna  anser  att  lägst\r\nbetyget    Godkänd   i   kärnämneskurserna   och   i\r\ngymnasiearbetet  skall  krävas  för  att  få examen.\r\nDetta  innebär  en  kvalitetssäkring av examen.  Den\r\nföreslagna ändringen i 5 kap. 4 c § bör i stället få\r\ninnehållet  att  bevis   om   gymnasieexamen   skall\r\nutfärdas   till   den   elev   som   fullföljt  hela\r\nutbildningen   på   ett  nationellt  program   eller\r\nspecialutformat program  och  som  därvid fått minst\r\nbetyget   Godkänd   i   kärnämneskurserna   och   på\r\ngymnasiearbetet samt därutöver  uppfyllt  kurskraven\r\npå kurser omfattande minst 1 350 poäng.\r\n\r\n\r\n56.Vissa examensfrågor (punkt 49) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet föreslår att tre typer av examina införs\r\nför  att  visa  vilken  typ   av  utbildning  eleven\r\ngenomgått.  Elever  som  har  gått   ett  teoretiskt\r\ninriktat program skall få en studentexamen som också\r\nskall kunna vara internationellt gångbar.  Att  fler\r\nungdomar väljer att studera vidare utomlands gör att\r\nbehovet  av en sådan examen ökar. Vi föreslår därför\r\natt  en  frivillig  examen  som  kan  tillgodoräknas\r\nutomlands  skall  erbjudas  alla  som  avslutar  ett\r\nnationellt program. Vi föreslår också att elever som\r\ngenomgått  ett  yrkesinriktat  program skall avlägga\r\nyrkesexamen vid utbildningens slut.  Slutligen menar\r\nvi    också    att    en    lärlingsutbildning   med\r\nlärlingsexamen bör inrättas. Denna examen skall vara\r\nbevis på en kvalificerad yrkesutbildning.\r\n\r\n\r\n57.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -\r\nm\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Tobias  Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5 samt\r\n2003/04:Ub276 yrkande 29\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 29 och\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKraven på godkänt i svenska,  engelska och matematik\r\nför  behörighet till gymnasiets  nationella  program\r\nskall  finnas  kvar. Behörighetsreglerna tillkom för\r\natt garantera viss  nivå  på de gymnasiala studierna\r\noch  för  att  garantera  att  eleverna   skulle  ha\r\ntillräckliga förkunskaper för att klara av studierna\r\npå  gymnasiet.  Att  så  många  som  drygt  10  % av\r\neleverna inte är behöriga till gymnasiet i dag visar\r\natt  grundskolan  inte klarar sin uppgift. Problemet\r\nlöses inte genom att  de elever som har bristfälliga\r\nkunskaper  från  grundskolan   tvingas   in   i   en\r\nutbildning  de  har  begränsade  förutsättningar att\r\nklara,  utan genom att åtgärder sätts  in  tidigt  i\r\ngrundskolan.   De   elever   som   ännu   inte   har\r\ntillräckliga     kunskaper    och    inte    uppnått\r\ngymnasiebehörighet  bör få möjlighet att gå vidare i\r\nsina studier. Formen  för detta bör, som i dag, vara\r\nett individuellt program.\r\n\r\n\r\n58.    Behörighetskrav till gymnasiet (punkt\r\n50) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 29 samt\r\n2003/04:Ub276 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att  bli  behörig  till ett nationellt program i\r\ngymnasiet skall en elev  från  grundskolan  ha minst\r\nbetyget  Godkänd  i engelska, svenska och matematik.\r\nVi  anser att det är  rimligt  att  kräva  att  alla\r\nelever  har  dessa  baskunskaper eftersom det annars\r\nblir  svårt att klara  studierna  i  gymnasieskolan.\r\nKraven  för  att  komma  in på olika gymnasieprogram\r\nmåste   också  få  variera.  Vi   vill   att   högre\r\nförkunskapskrav   ställs,   exempelvis  borde  minst\r\ngodkänt  i  de  naturvetenskapliga  grundskoleämnena\r\nvara  krav  för  naturvetenskapligt   program,   och\r\ngodkänt  i  språk, historia och samhällskunskap vara\r\nkrav för det samhällsvetenskapliga programmet.\r\n\r\n\r\n59.Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 29\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5,\r\n2003/04:Ub276 yrkande 29 samt\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskaper  i svenska,  engelska  och  matematik  men\r\nockså förkunskaper i andra ämnen kan vara nödvändiga\r\nför   att   klara    studierna   i   gymnasieskolan.\r\nKristdemokraterna föreslår att en modell införs vari\r\nbehörighetskraven  till   de   olika   programmen  i\r\ngymnasieskolan varierar. Skolverket bör få i uppdrag\r\natt utarbeta föreskrifter med denna utgångspunkt.\r\n\r\n\r\n60.Inträdesprov till gymnasiet (punkt 51) - m\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Tobias Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub276 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPå  samma  sätt som dagens  gymnasister  kan  skriva\r\nhögskoleprov  vill  vi  att grundskoleeleverna skall\r\nkunna  göra  ett  samlat  prov  där  kravnivån  till\r\ngymnasiet  för  grundämnena matematik,  svenska  och\r\nengelska tenteras av i ett sammanhang.\r\n\r\n\r\n61.Avskaffande av individuella program (punkt\r\n52) - fp, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Ana  Maria  Narti (fp) och\r\nSofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 8 samt\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundskolan  måste  ta  ett  större  ansvar  för att\r\neleverna når de mest basala kunskaperna, dvs.  läsa,\r\nskriva  och  räkna.  Problemen  måste  lösas  där de\r\nuppstår. Om eleverna hela tiden skickas vidare  inom\r\nskolsystemet  utan  tillräckliga kunskaper och någon\r\nannan  skall  lösa  problemen   har   vi   fått  ett\r\nskolsystem  som  lappar och lagar i slutet i stället\r\nför  att  ge  alla  chansen   att   från  början  nå\r\nkunskapsmålen.   Det  individuella  programmet   bör\r\nstegvis avskaffas  i gymnasieskolan och ansvaret för\r\nde  elever  som  inte nått  målen  föras  över  till\r\ngrundskolan. Även  resurserna  för  det individuella\r\nprogrammet   bör   successivt   föras   över    till\r\ngrundskolan  och  användas  för mer stöd till elever\r\nsom    behöver    det,    t.ex.   extraundervisning,\r\nläxläsningshjälp och prioritering  av  baskunskaper.\r\nBara i speciella fall, t.ex. för elever med utländsk\r\nbakgrund   som  inte  tidigare  har  undervisats   i\r\nengelska, skall  det  vara  möjligt  att  anordna en\r\nanpassad gymnasieutbildning.\r\n\r\n\r\n62.    Förslag om individuella program\r\n(punkt 53) - m\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors (m), Tobias Billström (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 53 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 13\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 7 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  bra att regeringen backar från  kravet  att\r\nslopa det  individuella  programmet och i stället ta\r\nin eleverna på nationella program. Det vore orimligt\r\natt ta in elever på utbildningar  som  de  inte  har\r\ntillräckliga  förkunskaper för att klara. Det faktum\r\natt  var  tionde   elev   lämnar   grundskolan  utan\r\ntillräckliga  kunskaper är ett förödande  underbetyg\r\nåt  den  socialdemokratiska   skolpolitiken.   Denna\r\nkvalitetsbrist   löses   inte   genom  sänkta  eller\r\navskaffade behörighetskrav till gymnasiet. Men trots\r\natt  regeringen  backar  har den inte  övergett  det\r\nkollektivistiska  synsättet.  Detaljstyrning,  t.ex.\r\natt  undervisningen  bör  vara  jämt  fördelad  över\r\nveckans   dagar,   rimmar   illa  med  den  uttalade\r\nuppfattningen    att   eleverna   på    individuella\r\nprogrammet är individer  och  att det alltjämt är de\r\nindividuella behoven som skall vara styrande.\r\n\r\n\r\n63.Förslag om individuella program (punkt 53) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  53\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 7 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 4\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraternas   krav   på   förändringar    och\r\nutveckling   av   det  individuella  programmet  har\r\ntillgodosetts  i  betänkandet.   Enligt  regeringens\r\nförslag skall dock lagregleringen  träda i kraft den\r\n1 juli 2006. Det är anmärkningsvärt  att eleverna på\r\nindividuella programmet skall behöva vänta  i två år\r\ninnan detta kvalitetsarbete påbörjas. Lagregleringen\r\nbör i stället träda i kraft den 1 juli 2005.\r\n\r\n\r\n64.Individuella program vid fristående skolor\r\n(punkt 54) - (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringens   som  sin\r\nmening  vad  som  framförs  i  reservationen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 14 och\r\n2003/04:Ub10 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är en orimlig begränsning  att  det\r\ninte  är  tillåtet för fristående gymnasieskolor att\r\ndriva individuella  program. Många fristående skolor\r\ndrivs  med alternativa  och  nyskapande  pedagogiska\r\nmetoder  och är i vissa fall väl lämpade att ta emot\r\nelever  utan   studiemotivation  och  som  av  olika\r\nanledningar  har   svårt  att  klara  de  nationella\r\ngymnasieprogrammen.  Det  finns  ingen anledning att\r\nundandra tillfälle till alternativ  pedagogik  eller\r\nuppläggning  av  undervisning  för  just eleverna på\r\nindividuella  programmet. Att ge eleverna  möjlighet\r\natt välja utbildningsanordnare skulle också radikalt\r\nöka  deras  inflytande  och  möjlighet  att  påverka\r\nomfattning och inriktning på studierna.\r\n\r\n\r\n65.Det kommunala uppföljningsansvaret (punkt\r\n55) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  55\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   bör  liksom  hitintills   vara   en   kommunal\r\nangelägenhet  att stödja och stimulera alla ungdomar\r\nunder 20 år som  saknar  en  gymnasieutbildning  att\r\npåbörja  och  fullfölja  en utbildning. Kommunen bör\r\nockså bli skyldig att följa upp de ungdomar under 20\r\når   som  inte  är  inskrivna  på   gymnasiet,   och\r\nregeringen  bör  skyndsamt  återkomma till riksdagen\r\nmed ett sådant förslag.\r\n\r\n\r\n66.    Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56)\r\n- m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Tobias  Billström  (m)  och\r\nPer Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 23 och\r\n2003/04:A257 yrkande 2\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är talande att regeringen  konstaterar  att alla\r\nkrafter    behöver   samverka   för   att   utveckla\r\nyrkesutbildningen  och  uppmuntrar  rekryteringen av\r\nyrkeslärare,  men  man är inte beredd att  låta  ett\r\nyrkesgymnasium  finnas   utan   högskoleförberedande\r\nteoretiska studier. Det är tragiskt eftersom de 24 %\r\nav gymnasieeleverna som aldrig avslutar sina studier\r\nofta stupar på den högskoleförberedande  delen.  Det\r\nsvenska  utbildningssystemet  klarar  varken  av att\r\nmöta enskildas behov eller arbetsmarknadens krav.\r\n\r\n\r\n67.Gymnasial yrkesutbildning (punkt 56) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub9 yrkande 23 samt\r\n2003/04:A257 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dagens gymnasieskola  finns  inga  yrkesinriktade\r\nprogram i reell mening. Folkpartiet anser att sådana\r\nskall   inrättas  och  att  eleverna  skall  avlägga\r\nyrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen skall\r\nförbereda  de  elever  för yrkeslivet som vill börja\r\narbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Vissa\r\nyrkesutbildningar     på    gymnasiet     kan     ge\r\nhögskolebehörighet, men  alla  behöver inte göra det\r\noch  därför  skall  eleverna på de  programmen  inte\r\nbehöva  läsa kurser på  samma  teoretiska  nivå  som\r\nelever  som   vill   studera  vidare  på  högskolan.\r\nUtbildningen  skall  vidare   vara   mera  praktiskt\r\ninriktad  och  också  ge möjlighet till praktik  hos\r\nföretag i den aktuella  branschen.  Möjligheten till\r\nmer  teoretiska  studier  skall  dock erbjudas  alla\r\nelever och kunna variera mellan olika program. Många\r\nyrkesinriktade    utbildningar    kan    bli     mer\r\nspecialiserade,  och  mål  som  är viktiga för olika\r\nyrken   kan  arbetas  fram  i  nära  samarbete   med\r\nbranschorganisationerna.\r\n\r\n\r\n68.Införande av en yrkesutbildningsdelegation\r\n(punkt 57) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 57\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub11 yrkande 8\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub10 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet   välkomnar    tillsättandet   av   en\r\nyrkesutbildningsdelegation. Delegationen  kan  spela\r\nen  central roll i arbetet med att stärka samarbetet\r\nmellan  utbildning  och  arbetsliv. Delegationen bör\r\nt.ex.  se över bristen på utbildade  handledare  och\r\nhandledarutbildningens  kvalitet.  Det bör finnas en\r\ngrundutbildning  samt  återkommande handledarträffar\r\nför  både  nya och erfarna  handledare.  Vidare  bör\r\ndelegationen  se  över  ersättningsfrågan. Kraven på\r\nersättning  varierar  från   bransch   till  bransch\r\neftersom  företagens  kostnader beror på behovet  av\r\ninstruktörer och handledare, utnyttjande av maskiner\r\noch      annan     utrustning,     material      och\r\nproduktionsbortfall.\r\n\r\n\r\n69.Arbetsplatsförlagt lärande (punkt 58) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 58\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamverkan mellan skola och arbetsliv bidrar till att\r\nutbildningen håller hög  kvalitet  och  ligger i fas\r\nmed arbetslivets förändringar. Samverkan  behövs för\r\natt eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad  som\r\nförändras och blir alltmer kunskapsintensiv. För att\r\nsäkerställa   ett   tillräckligt   stort   utbud  av\r\narbetsplatsförlagt      lärande      behövs      ett\r\nfinansieringssystem  som  skapar  tillräckligt många\r\nplatser med godtagbar kvalitet. Redan  i dag finns i\r\nmånga kommuner problem att anordna APU-platser,  och\r\ndet   kan   till   och  med  uppstå  konkurrens  med\r\nhögskoleutbildningar      genom      att     antalet\r\npraktikhandledare   är   för   få.  Regeringen   bör\r\nåterkomma  till riksdagen med förslag  om  hur  APU-\r\nplatserna skall kunna öka. Att fler elever skall ges\r\nmöjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning\r\när en lovvärd  ambition,  men det finns ingen analys\r\nav utfallet i termer av utnyttjandegrad  m.m. av det\r\nstatliga  stöd  som  regeringen  införde  2002   som\r\nkomplement  till EU:s utbildningsprogram Leonardo da\r\nVinci.  För  att   kunna   ta   ställning   till  om\r\nmöjligheterna   till   utlandsförlagd   praktik  och\r\nutbildning  bör  öka  bör  sådan  uppföljning  först\r\npresenteras.\r\n\r\n\r\n70.Införande av lärlingsutbildning (punkt 59) -\r\nm, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkandena 25 och 26,\r\n2003/04:Ub10 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10,\r\n2003/04:Ub12 yrkande 7\r\n2003/04:Ub276 yrkande 31,\r\n2003/04:Ub399 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub402 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub496 yrkande 1\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub402 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  ny  modern  och flexibel lärlingsutbildning  bör\r\nskapas.   Den   bör   i    hög   utsträckning   vara\r\narbetsplatsförlagd och involvera  t.ex.  det  lokala\r\nnäringslivet,   hantverksföreningar   och  det  fria\r\nkulturlivet.  En lärlingsutbildning behövs  för  att\r\nåterskapa den miljö och de förhållanden som råder på\r\nen arbetsplats,  och det kan vara svårt för lärare i\r\nskolan att hålla sig  uppdaterade  inom den aktuella\r\nbranschen. Utbildningen skall ha egna  mål  och  ett\r\ninnehåll som skiljer sig från den studieförberedande\r\nutbildningen.   Genom   att   tidigt   komma   ut  i\r\narbetslivet  får  eleverna  en  helhetsbild  och  en\r\ndirekt  återkoppling till de kunskaper som förvärvas\r\ni skolan.  Många  gånger kan intresset för kärnämnen\r\nväckas hos elever som är skoltrötta när de upptäcker\r\natt kunskaper i svenska  och  engelska är nödvändiga\r\nför att kommunicera med kunder, kolleger och för att\r\nläsa  manualer eller att matematik  behövs  för  att\r\nprogrammera  maskinerna i verkstaden. Det skall vara\r\nmöjligt för de  elever  som vill att komplettera sin\r\nlärlingsutbildning  för att  nå  högskolebehörighet.\r\nResursfrågan är viktig  för  att  få  en  fungerande\r\nlärlingsutbildning.  Ersättningsfrågan  måste  lösas\r\nför att företag, särskilt små, skall kunna  medverka\r\ni     lärlingsutbildning,     och    ett    hållbart\r\nfinansieringssystem  för lärlingsutbildningen  måste\r\ntas fram.\r\n\r\n\r\n71.Lokalt samråd (punkt 60) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria\r\nNarti (fp), Tobias  Billström  (m)  och  Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub9 yrkande 24\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrivilliga samråd kan  ofta  vara gynnsamma och leda\r\ntill  en  framgångsrik  utveckling,  men  påtvingade\r\nsamråd blir tidsödande, byråkratiskt  och fruktlöst.\r\nÄnnu fler pekpinnar från regeringen underlättar inte\r\nskolsituationen för eleverna på de yrkesförberedande\r\nprogrammen.\r\n\r\n\r\n72.Lokalt samråd (punkt 60) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  60\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 16\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub9 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamverkan    med   arbetslivet   bidrar   till   att\r\nutbildningen håller  hög  kvalitet  och ligger i fas\r\nmed  arbetslivets förändringar. För att  främja  och\r\nkontrollera   den  arbetsplatsförlagda  utbildningen\r\nborde  en redovisning  av  skolornas  samverkan  med\r\nnäringslivet  och  det  övriga  arbetslivet finnas i\r\nskolornas årliga kvalitetsredovisning.\r\n\r\n\r\n73.    Eftergymnasial yrkesutbildning (punkt\r\n61) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  61\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen beslutade i april 2004 att uttala  att  en\r\nsamlad  översyn  bör  göras  av  de  eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna.  Kristdemokraterna  förutsätter\r\natt   en   parlamentariskt    sammansatt   utredning\r\ntillsätts  med  ett  öppet  mandat  att  föreslå  de\r\nförändringar som behövs. Enligt  vår  uppfattning är\r\nutgångspunkten      att      alla      kvalificerade\r\nyrkesutbildningar  bör  samlas under ett tak,  i  en\r\nyrkeshögskola. Då kan kvaliteten i den kvalificerade\r\nyrkeskunskapen utvecklas  och en tydligare identitet\r\nskapas.   Yrkeshögskolan   skall    lokaliseras    i\r\nanslutning  till de regionala högskolorna och precis\r\nsom  den traditionella  högskolan  bestå  av  längre\r\nprogram  och kortare kurser. I en sådan modell finns\r\nalla möjligheter  att skapa yrkeshögskolekurser även\r\nför pojkdominerade  gymnasiala yrkesutbildningar som\r\ni dag inte leder vidare till högskolan.\r\n\r\n\r\n74.Ekonomiska konsekvenser (punkt 65) - fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Inger Davidson (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 45.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid genomförandet  av  de förändringar som riksdagen\r\nbeslutar     om     är     det    nödvändigt     att\r\nfinansieringsprincipen  följs.   Kommunernas   redan\r\nansträngda  ekonomi  bör  inte  drabbas  ytterligare\r\ngenom statsmakternas beslut.\r\n\r\n\r\n75.Införande av entreprenörsutbildning (punkt\r\n66) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 66 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 19\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub10 yrkande 20 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvensk skola har varit dålig på att ta till vara den\r\nblivande entreprenören  och företagaren. Sverige har\r\nen  hög  andel  forskare och  uppfinnare  och  många\r\npatent söks jämfört  med  i andra länder. Men det är\r\nför få av de patentsökta idéerna  som  utvecklas och\r\nförverkligas. Det är därför viktigt dels  att skolan\r\nger alla elever en förståelse för entreprenörskapets\r\nbetydelse  för  tillväxt, dels att skolan stimulerar\r\nde elever som har  ett  intresse för företagande och\r\nentreprenörskap. Alla begåvningar  skall tillvaratas\r\ninom  gymnasieskolan,  inte  bara  de  traditionella\r\nskolbegåvningarna  utan  också elever som  t.ex.  är\r\nbegåvade inom entreprenörskap.  I gymnasieskolan bör\r\nman  inom ramen för de nationella  programmen  finna\r\nlösningar  som skapar större förståelse bland elever\r\nav företagandets  villkor. Det kan betyda att skolor\r\nstartar     entreprenörsutbildning     eller     att\r\nlärlingsutbildning   startas   med   inriktning  mot\r\nföretagande.  I  entreprenörsutbildningen  bör  ingå\r\nkärnämnen som svenska,  engelska  och matematik samt\r\nredovisning, affärsjuridik och marknadsföring.\r\n\r\n\r\n76.Införande av entreprenörsutbildning (punkt\r\n66) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  66\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 20 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 17\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  nationellt  program med speciell inriktning  på\r\nföretagande  och  entreprenörskap   bör  inrättas  i\r\nsamarbete med näringslivet; något som ligger i linje\r\nmed  det  entreprenörskapsperspektiv som  regeringen\r\nsäger  sig vilja  införa.  Ett  sådant  program  bör\r\ninrikta  sig på samarbete mellan små, medelstora och\r\nstora företag  inom  samhällets alla sektorer. I ett\r\nföretagsinriktat program  måste  tonvikt  läggas  på\r\nelevernas  kreativitet och kapacitet att planera och\r\ngenomföra egna projekt.\r\n\r\n\r\n77.    Införande av humanistisk linje (punkt\r\n67) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 67 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub12 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTidigare    fanns    en    humanistisk    linje    i\r\ngymnasieskolan,  men under den omfattande förändring\r\nsom gymnasiet utsattes för i början av 1990-talet så\r\ntogs linjen bort.  Det utrymme som språk, kultur och\r\nhistoria  har  fått inom  det  samhällsvetenskapliga\r\nprogrammet   har  inte   varit   tillräckligt.   Att\r\nhumanistiska ämnen nedvärderats i gymnasiet har fått\r\nåterverkningar  på hur eleverna prioriterat sin tid.\r\nAntalet elever som  läser språk har minskat avsevärt\r\npå    både    det   naturvetenskapliga    och    det\r\nsamhällsvetenskapliga  programmet.  Det  har  blivit\r\nallt vanligare att eleverna bara läser första kursen\r\ni  ett  visst  språk, men hoppar av den andra kursen\r\noch  därmed  inte   får   tillräckliga  kunskaper  i\r\nspråket. Detta har lett till  att  man  på högskolan\r\nnumera    tvingas    anordna    nybörjarkurser    på\r\ngymnasienivå   i   språk   som  tyska  och  franska.\r\nGymnasieskolan måste bidra till att betona vikten av\r\nkunskap i humanistiska ämnen i ett modernt samhälle.\r\nDet behövs en linje som skapar  en  stark  grund för\r\nbred   kunskap   i  humanistiska  ämnen  som  språk,\r\nhistoria,  litteratur   och   kultur.   Precis   som\r\nnaturvetenskap  är  en självklar grund för ett antal\r\nolika    inriktningar    bör     det    humanistiska\r\nkunskapsområdet  vara det. I en språklig  inriktning\r\nbör eleverna läsa minst tre främmande språk.\r\n\r\n\r\n78.Inriktning av studievägar i övrigt (punkt\r\n68) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  68\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 8\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub395 yrkande 3 och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt  använda  alla  sinnen   stimulerar   till   god\r\ninlärning  och  förstärker elevernas självkänsla. De\r\npraktisk-estetiska ämnena är därför en viktig del av\r\nhelheten i skolan  och  måste  få  genomslag  i alla\r\nskolans  program.  På  samma  sätt måste det råda en\r\nrimlig avvägning mellan alla olika ämnesområden till\r\nexempel mellan humaniora och teknik.\r\n\r\n\r\n79.ANT-undervisning (punkt 69) - fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd),  Ana\r\nMaria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 20 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndersökningar  och  rapporter  visar  att  alltfler\r\nungdomar röker, konsumerar stora mängder alkohol och\r\nprövar narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker också\r\nallt lägre ned i åldrarna. Tillgången på  droger och\r\nalkohol har ökat och inställningen till framför allt\r\nnarkotika  har  förändrats.  Utvecklingen  är mycket\r\noroande  och  vi  anser  att  skolorna  måste ta ett\r\nstörre  ansvar  och  förbättra sin ANT-undervisning,\r\nbåde genom att förmedla  kunskap  och genom att föra\r\nsamtal och diskussioner med eleverna  om  droger och\r\nderas effekter. En nationell handlingsplan  för  hur\r\nkampen  mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och\r\ntobak skall intensifieras behövs.\r\n\r\n\r\n80.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -\r\nfp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 70 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 21\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub498 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBehovet    att   få   reflektera   över   identitet,\r\nsexualitet,  kärlek  och jämställdhet är stort bland\r\nungdomar. Det är viktigt  att  skolan utgör en arena\r\nför fördjupade samtal kring sex  och  samlevnad  och\r\nger  eleverna  möjlighet  att  ta  ställning i dessa\r\nfrågor. En öppen och saklig diskussion  skall  också\r\nsyfta  till  att  skapa  ett  klimat  på  skolan där\r\nsexuella  trakasserier och kränkningar är främmande.\r\nSkolan skall  ge  allsidiga  kunskaper om homo-, bi-\r\noch     heterosexualitet     samt    transsexualism.\r\nSkolverkets   kvalitetsgranskning    av   sex-   och\r\nsamlevnadsundervisningen  visar  att  skolorna   får\r\ndålig  vägledning i de nationella styrdokumenten när\r\ndet  gäller   undervisning  om  sex  och  samlevnad.\r\nMålskrivningar  i  läroplanen  är betydelsefulla för\r\nmöjligheten att avsätta resurser,  formulera mål för\r\ndet lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.\r\nVi föreslår därför att det införs mål  i  läroplanen\r\nsom närmare definierar området sex och samlevnad.\r\n\r\n\r\n81.Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 70) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  70\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 18\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub367 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  tonåren  händer  mycket  med  den emotionella\r\nmognaden  och  det  är  viktigt  att  gymnasieskolan\r\nhjälper   eleverna  att  bearbeta  frågor  som   rör\r\nsamlevnad.  Det  skall därför vara obligatoriskt med\r\nsex- och samlevnadsundervisning.\r\n\r\n\r\n82.Informationskampanj om kommunismens illdåd\r\n(punkt 74) - fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp), Inger Davidson (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 18 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe flesta ungdomar har goda kunskaper om nazisternas\r\nbrott  under andra världskriget men det är betydligt\r\nfärre som känner till de brott mot mänskligheten som\r\ngenomförts  av  kommunistiska  regimer över världen.\r\nUndervisningen om 1900-talets historia  med fokus på\r\nde   samhällsförändringar   som   rör   idéhistoria,\r\nideologier,   kultur   och  migration  måste  därför\r\nprioriteras. Det bör också  genomföras en kampanj om\r\nkommunismens illdåd, liknande satsningen Om detta må\r\nni berätta som behandlade nazismen  och  det judiska\r\nfolkmordet.\r\n\r\n\r\n83.Rätt till modersmålsundervisning (punkt 76)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  76\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom  modersmålet  får  vi  tillgång  till det egna\r\nkulturarvet  och  därigenom  utvecklar vi en  tydlig\r\nidentitet och självkänsla. En  tydlig  identitet  är\r\nsärskilt  viktig  för  barn  som  invandrat från ett\r\nannat  land. I mötet med en ny kultur  är  den  egna\r\nsjälvkänslan  avgörande  för  förståelsen och viljan\r\natt  acceptera  det  nya.  Forskningen  visar  också\r\nentydigt att god kunskap i modersmålet  är nödvändig\r\nvid  inlärningen  av  ett  nytt språk. Bäst resultat\r\nuppnås om barnet redan från  mycket  unga  år aktivt\r\nfår  utveckla och träna både sitt modersmål och  det\r\nnya  språket.   I   dag  finns  möjlighet  att  läsa\r\nmodersmål även i gymnasiet, men eftersom rättigheten\r\när begränsad till att  gälla  under  maximalt sju år\r\nhar    de    flesta    inte    längre    rätt   till\r\nmodersmålsundervisning   i   gymnasiet.  Detta   bör\r\nändras.\r\n\r\n\r\n84.Omyndig elevs frånvaro (punkt 77) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  77\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2003/04:Ub10 yrkande 43 och\r\n2003/04:Ub498 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrar   skall  underrättas  vid  omyndig   elevs\r\nfrånvaro i gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\n85.    Elever med behov av särskilt stöd\r\n(punkt 78) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger\r\nDavidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Tobias Billström (m) och Per Bill (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla elever är olika  och  lär  på olika sätt. Olika\r\nintressen och begåvningar bidrar  till  mångfald och\r\nskolan  måste  vara  flexibel  nog  att  kunna  möta\r\neleverna  där de står. Elever med behov av  särskilt\r\nstöd har en  laglig  rätt att få det stöd de behöver\r\noch  gymnasieskolan  måste   bli   bättre   på   att\r\ntillgodose   dessa   elevers  behov.  Den  nuvarande\r\ntillgången  till  speciallärare   är   otillräcklig,\r\nvilket drabbar de studiesvaga eleverna. Individuella\r\nstudieplaner,  stöd-  och specialundervisning  måste\r\nutnyttjas i större utsträckning.\r\n\r\n\r\n86.Elevvårdens betydelse (punkt 79) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  79\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagens motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är   av   största   vikt    att    elevhälsan,\r\nskolsköterskor    och   kuratorer   m.fl.   får   en\r\nnyckelfunktion i framtidens  skola. Under 1990-talet\r\ndrabbades  elevvården  hårt av nedskärningar  vilket\r\ninnebar att lärarna fick bära ett allt större ansvar\r\nför socialt arbete i avsaknad  av  annan personal. I\r\nen tid då alltfler barn och unga drabbas  av psykisk\r\nohälsa  är  det  viktigt att det finns personal  som\r\ntidigt kan se att  något  håller på att gå snett och\r\nsätta in förebyggande åtgärder.  Elevvården  bör  få\r\nstörre   möjligheter  att  arbeta  med  förebyggande\r\nhälsovård.  Psykiskt och fysiskt välbefinnande är av\r\navgörande betydelse  för  lärandet och det är därför\r\nviktigt  att  alla  kommuner inventerar  behovet  av\r\nelevvårdspersonal, men  också  får  resurser för att\r\nåtgärda det som varit eftersatt.\r\n\r\n\r\n87.    Profilskolor (punkt 80) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElever från olika boendemiljöer behöver integreras i\r\nsamma skola.  Detta kan åstadkommas genom att skolor\r\nfår större möjlighet att profilera sig för att locka\r\nelever utanför  närområdet, och genom att elever får\r\nstörre möjligheter  att  gå  på en skola i ett annat\r\nområde   än  där  de  bor.  Närhetsprincipen   måste\r\növerges. Det  är  orimligt att enbart barn som råkar\r\nbo  i  närheten  kan  komma   in   på  en  attraktiv\r\ngymnasieskola.  Skolor  måste  därför kunna  ges  en\r\nattraktiv profil för att dra till  sig  elever  från\r\nandra  bostadsområden.  Vi  anser att en skola skall\r\nkunna  välja  att  låta  en kurs  återkomma  i  alla\r\nkurspaket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar\r\nskolans  profilering,  exempelvis   inriktning   mot\r\nmatematik  eller  historia,  som  eleverna  på  alla\r\nprogram   får   läsa.   Särskilt   viktigt   är  att\r\ngymnasieskolor  i utsatta områden ges extra resurser\r\nför att hindra utslagning av elever.\r\n\r\n\r\n88.Rektors roll som pedagogisk ledare (punkt\r\n81) - fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Inger  Davidson  (kd), Ana\r\nMaria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 81 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nödvändigt att  varje  skola leds av personer\r\nsom   har  god  kännedom  om  barns  och   ungdomars\r\nutveckling   och  ett  stort  pedagogiskt  kunnande.\r\nPersonalen bör kunna förvänta sig att rektorn har en\r\npedagogisk   utbildning    som    minst    motsvarar\r\nutbildningen  hos  dem  han  eller  hon  skall leda.\r\nRektorer måste också ha goda ledaregenskaper  så att\r\nde  i  verklig  mening  kan  vara  ledare  för såväl\r\nskolans  pedagogiska  som administrativa verksamhet.\r\nDet  är  dock  viktigt  att   inte  det  pedagogiska\r\nledarskapet får stå tillbaka för  en ökande börda av\r\nadministrativa    uppgifter.   Fler   administrativa\r\nuppgifter bör utföras  av andra än rektorn. Eftersom\r\nrektor skall finnas mitt  inne  i  verksamheten  får\r\ninte  ansvarsområdet  vara större än att han/hon kan\r\nvara väl förtrogen med verksamheten. I skolledningen\r\nkan  rektor  kompletteras  av  ledare  med  särskilt\r\nansvar  för  ekonomiska   och  andra  administrativa\r\nuppgifter.\r\n\r\n\r\n89.Skolledarutbildning (punkt 82) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  82\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att ytterligare utveckla rektorsrollen  föreslår\r\nKristdemokraterna   att   skolledarutbildningen  ses\r\növer. En rektor skall för att  anställas  som rektor\r\nha      en      särskild      rektorsexamen     från\r\nskolledarutbildningen.\r\n\r\n\r\n90.Studier utomlands (punkt 83) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub367 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolan har ett ansvar för att möta den nya och mer\r\ninternationaliserade  tidens  skiftande  behov.  Med\r\nförbättrade  möjligheter  till elevbyten, satsningar\r\npå informationsteknik i skolan,  utökade möjligheter\r\nför  elever  att  läsa  språk och en internationellt\r\ngångbar studentexamen vill  vi  ge  alla  elever  en\r\nbättre  möjlighet  att  möta ett internationaliserat\r\nsamhälle.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Utbildningsgaranti (punkt 8) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nDe  som  inte  har läst ett fullständigt program  på\r\ngymnasiet skall  ges rätt att läsa in en motsvarande\r\nutbildning som vuxen så att de når allmän behörighet\r\nför att läsa på högskolan.  Det  är viktigt att alla\r\nvuxenstuderande ges möjlighet att  välja  om de vill\r\nutbilda sig i den kommunala vuxenutbildningen  eller\r\ngenom  en folkbildningsorganisation - och helst även\r\nhos en annan anordnare av vuxenutbildning.\r\n\r\n\r\n2. Lokala styrelser (punkt 17) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nDet är skolans  pedagoger  - lärare och skolledare -\r\nsom måste bestämma hur målen  för skolans verksamhet\r\nskall  uppnås.  Vid beslut som gäller  skolan  måste\r\nlärarnas professionella  synpunkter  få  komma fram.\r\nDetta   gäller   också   vid   utarbetande   av  nya\r\nkursplaner.    Att    föräldrar   och   elever   ges\r\nvalmöjligheter   och   inflytande    över    skolans\r\narbetsformer  är  mycket viktigt, men styrelser  med\r\nlekmän  och  elever kan  inte  få  fatta  beslut  om\r\navgörande      ekonomiska,      pedagogiska      och\r\nämnesteoretiska  frågor i skolan. Staten måste värna\r\nom lärarnas och rektorernas professionalism.\r\n\r\n\r\n3. Beräkningen av interkommunal ersättning\r\n(punkt 21) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet har under  flera år begärt att riksdagen\r\nbeslutar  om  ändring av skollagen  så  att  elevens\r\nhemkommun blir  skyldig  att  betala  ersättning för\r\nelevs   utbildning   i   annan   kommun   också   om\r\nutbildningen  erbjuds  av hemkommunen.  Många elever\r\nhar begränsats i sina val  till  gymnasiet av att de\r\nbara får söka till ett gymnasium i  hemkommunen.  En\r\nsådan  ökad  konkurrens  mellan gymnasieskolorna gör\r\ndet  möjligt  att  skapa  profilskolor   i   utsatta\r\nområden. Vi välkomnar nu regeringens förslag att det\r\nskall  vara  möjligt  för  elever  att söka till ett\r\ngymnasium   i  annan  kommun.  Vi  menar  dock   att\r\nnationell skolpeng skall införas för att ge eleverna\r\nen större frihet  att  helt  välja  skola, något som\r\nockså    framgår    i   vår   reservation   avseende\r\nförslagspunkt 21.\r\n\r\n\r\n4.     Moderna språkens ställning (punkt 39)\r\n- fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nVi menar att det är märkligt  att alla betyg är lika\r\nmycket  värda  vid intagningen till  högskolan.  Att\r\nläsa  språk  är  mer   krävande   än   t.ex.   vissa\r\nhobbykurser som eleverna har som fritt val. För  att\r\nuppmuntra   eleverna  att  läsa  språk  bör  man  ge\r\nspråkbetygen  större  betydelse vid antagningen till\r\nhögskolan. Betygen bör  viktas så att de betyg väger\r\ntyngst     som    har    störst    betydelse     för\r\nhögskolestudierna.   Dessutom  kommer  den  framtida\r\narbetsmarknaden  att  ställa   högre   krav   på  de\r\nanställdas  språkkunskaper  och  kännedom  om  andra\r\nländer och regioner än tidigare. Folkpartiet vill ge\r\nalla   elever  en  bättre  möjlighet  att  möta  ett\r\ninternationaliserat  samhälle,  bl.a.  genom utökade\r\nmöjligheter att läsa språk.\r\n\r\n\r\n5. Införande av ämnesbetyg (punkt 40) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\nCenterpartiet anser att ämnesbetyg skall  införas  i\r\nstället för kursbetyg. Ämnesbetyg skall sättas efter\r\nvarje  avslutad  kurs.  Ett  nytt  ämnesbetyg  sätts\r\nsedan, och ersätter det gamla då eleven avslutat  en\r\nny  kurs  i  ämnet. Eleven får sedan ett slutbetyg i\r\nämnet som visar  vad  eleven  kan  när han eller hon\r\navslutar kursen.\r\n\r\n6. Behörighetskrav till gymnasiet (punkt 50) -\r\nc\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nCenterpartiet  anser  att  delar  av  gymnasieskolan\r\nbehöver förändras men att den stora lösningen  finns\r\npå  annat  håll. Gymnasieskolans problem kommer till\r\nstor del från grundskolan eftersom många elever inte\r\nfår  med sig  tillräckliga  kunskaper  därifrån.  Om\r\nregeringen   inte   börjar  från  början  och  löser\r\nproblemen där de uppstår kommer vi aldrig att få den\r\ngymnasieskola vi önskar,  en gymnasieskola som höjer\r\nden allmänna utbildningsnivån  och  förbereder  alla\r\nför   ett   livslångt  lärande.  En  uppmaning  till\r\nregeringen är  att i stället för att koncentrera sig\r\npå att hitta små  lösningar för gymnasieskolan borde\r\nregeringen lägga mer  kraft vid att se till att alla\r\nelever  har med sig tillräckliga  förkunskaper  från\r\ngrundskolan.\r\n\r\n\r\n7. Individuella program vid fristående skolor\r\n(punkt 54) - mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\nMiljöpartiet  anser  att  det bör vara möjligt för\r\nfristående skolor att driva individuella program. Vi\r\nmenar dock att det för närvarande finns vissa frågor\r\nsom  måste  lösas  innan  en  sådan  förändring  kan\r\ngenomföras.  Vi  har  för avsikt att  återkomma  med\r\nförslag  om  individuella   program  vid  fristående\r\nskolor.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen har i proposition 2003/04:140 Kunskap och\r\nkvalitet    -   elva   steg   för   utveckling    av\r\ngymnasieskolan   föreslagit   att   riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag om ändring  i skollagen\r\n(1985:1100).\r\n\r\nLagförslaget  återfinns  som  bilaga  2  till  detta\r\nbetänkande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:Ub7 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  arbetsplaneringen  på\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub8 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om vikten av att aktivt följa\r\nupp effekterna av frisök i gymnasiet.\r\n\r\n2003/04:Ub9 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att gymnasieelever\r\nbör   få   styra  huvuddelen  av  sin  utbildnings\r\nutformning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla\r\ngymnasieutbildningar   inte   behöver   leda  till\r\nakademiska studier.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  möjligheter till\r\nhögskolekurser i gymnasieskolan.\r\n\r\n4.  Riksdagen  beslutar  att behörighetskraven  till\r\ngymnasiets nationella program skall ligga fast vid\r\ngodkänt  i  svenska/svenska   2,   matematik   och\r\nengelska.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\neleverna har erforderliga  kunskaper  med sig från\r\ngrundskolan.\r\n\r\n6. Riksdagen begär att regeringen utreder  hur  fler\r\nbetygssteg  kan införas och återkommer med förslag\r\ntill riksdagen.\r\n\r\n7. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  om  att  elever  återkommande skall kunna\r\ntentera upp betyg under skoltiden.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag  om att  elever  skall  kunna  tentera  av\r\nkurser under skoltiden.\r\n\r\n9.  Riksdagen   avslår   förslaget   om  att  införa\r\nämnesbetyg i gymnasieskolan.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om stress i skolan\r\noch dess orsaker.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om antagningssystemet\r\ntill högre utbildning.\r\n\r\n12.  Riksdagen  beslutar  att det för gymnasieexamen\r\nskall  krävas  godkänt  i  90 %   av   fullständig\r\nstudiegång varav minst betyget Godkänd skall  vara\r\nuppnått  i kärnämnena svenska/svenska 2, matematik\r\noch engelska samt godkänt gymnasiearbete.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om det  individuella\r\nprogrammet.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  elever på det\r\nindividuella programmet skall få möjlighet  att få\r\nsin utbildning i en fristående skola.\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär  att  regeringen  återinför en\r\nriksprislista   för   gymnasieskolan   där  lägsta\r\nersättning per program och inriktning anges.\r\n\r\n16.   Riksdagen   beslutar   att   frisökning   till\r\ngymnasieskolan skall omfatta också lokala program.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nantagningsmodeller  till gymnasieskolor inte skall\r\ncentralstyras.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om inkonsekvensen  i\r\nregeringens    förslag    vad   avser   kärnämnens\r\nomfattning.\r\n\r\n19.   Riksdagen  beslutar  att  svenska/svenska   2,\r\nmatematik,   engelska  samt  historia  skall  vara\r\nobligatoriska  kärnämnen  i gymnasieskolan och att\r\ngymnasiearbetet skall vara obligatoriskt.\r\n\r\n20.  Riksdagen beslutar att historia  blir  kärnämne\r\nomfattande 100 poäng.\r\n\r\n21. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med\r\nett   förslag   om  att  ge  samtliga   elever   i\r\ngymnasieskolan rätt  att läsa 100 poäng idrott och\r\nhälsa,  100  poäng samhällskunskap  respektive  50\r\npoäng religionskunskap,  50 poäng naturkunskap och\r\n50 poäng estetisk verksamhet.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om historieämnets\r\nbetydelse.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bristerna i dagens\r\ngymnasieskola  för  den fjärdedel av gymnasisterna\r\nsom inte når slutbetyg inom fyra års studier.\r\n\r\n24.   Riksdagen   avslår  regeringens   förslag   om\r\nobligatoriska lokala samråd.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern\r\nlärlingsutbildning.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rätten att läsa in\r\nbehörighet till akademiska studier.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  infärgning  av\r\nkärnämnen.\r\n\r\n28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om kvalitetssäkring\r\nav lokala kurser.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om kvalitetssäkring\r\nav skolor.\r\n\r\n2003/04:Ub10 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nlärlingsutbildningens utformning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    det\r\narbetsplatsförlagda lärandet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfinansieringssystem  för vidgat arbetsplatsförlagt\r\nlärande.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nyrkesutbildningsdelegation.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    den\r\nutlandsförlagda utbildningen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar\r\nför    ungdomar    under    20   år   som   saknar\r\ngymnasieutbildning.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att lagreglering\r\nav  likvärdigheten  mellan  individuella   program\r\ntidigareläggs till den 1 juli 2005 samt förslag om\r\nfinansiering av densamma.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om inriktningen  av\r\növersynen       av       de        eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    ett\r\nhelhetsperspektiv på utbildning.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  uppmuntra\r\nolika examinationsformer.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av fler\r\nsteg i betygssystemet.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om utformningen  av\r\nämnesbetygen.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  kraven  för\r\ngymnasieexamen.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om gymnasiearbetet.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om nationella prov i\r\nsamtliga kärn- och karaktärsämnen.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om historieämnets\r\nomfattning för de elever som i dag läser historia.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kärnämneskursen  i\r\nhistoria.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om särskilda insatser\r\ni gymnasieskolan för att upplysa  om  kommunismens\r\nilldåd mot mänskligheten.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\nreligionskunskapsämnet.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt\r\nnationellt  program  med  speciell  inriktning  på\r\nföretagande och entreprenörskap.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om perspektiven  i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förslag till\r\nförändrade tillträdesregler till högskolan.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  de  moderna\r\nspråkens ställning i gymnasieskolan.\r\n\r\n24. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   elever\r\nparallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor\r\ni samverkan.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nersättningsmodellen för frisök.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en uppföljning av\r\nmodellen av frisök.\r\n\r\n27. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  fristående\r\ngymnasieskolors    möjlighet   att   erbjuda   det\r\nindividuella programmet.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ninackorderingstillägget.\r\n\r\n29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nantagningskriterier till gymnasieskolan.\r\n\r\n30.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att varje skola i\r\nsin kvalitetsredovisning  skall  redogöra  för hur\r\narbetet   med   värdegrundsfrågorna  fungerar  och\r\nutvecklas.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot\r\nmobbning i gymnasieskolan.\r\n\r\n32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   ett\r\nansvarskontrakt i gymnasieskolan.\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om de individuella\r\nstudieplanerna.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om regler för varje\r\nskola för att möjliggöra arbetsro.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att\r\nbryta  snedfördelning   vad  gäller  kön  och  den\r\nsociala snedrekryteringen.\r\n\r\n36. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra\r\nkontakterna     mellan     gymnasielärarna     och\r\nforskningen.\r\n\r\n37. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om utvecklingssamtal\r\nmed omyndig elevs föräldrar.\r\n\r\n38. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om lokala  styrelser\r\nför gymnasieskolor.\r\n\r\n39. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ökad  samverkan\r\nmellan grundskolan  och gymnasieskolan samt mellan\r\ngymnasieskolan och högskolan.\r\n\r\n40. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en lagstadgad\r\nminiminivå för elevinflytande.\r\n\r\n41.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utarbetande av\r\nmåldokument för elevinflytandet.\r\n\r\n42. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete\r\nskall   anges   som   merit   i  slutbetyget  från\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n43.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att föräldrar\r\nskall  underrättas  vid omyndig elevs  frånvaro  i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n44.  Riksdagen  beslutar   om  ändring  i  skollagen\r\n(1985:1100)  i enlighet med  vad  som  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n45. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfinansieringsprincipen.\r\n\r\n46.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om uppföljning och\r\nutvärdering av förändringarna i gymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub11 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att införa en\r\nindividuell kunskapsrätt.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att införa\r\nflexibel skolstart.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att eleven\r\nmåste  vara  godkänd  i  samtliga   kärnämnen  och\r\ninriktningsblockets karaktärsämnen för  att  få ut\r\ngymnasieexamen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  på sikt\r\navskaffa individuella programmet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att Skolverket\r\nfår i uppdrag att se till att skolorna  följer  de\r\nuppsatta  reglerna  om att alla elever skall ha en\r\nindividuell studieplan.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en\r\nkontrollstation införs efter tre år för att se hur\r\nutfallet med frisök blev.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att en översyn\r\nbör göras av reglerna för inackorderingsstöd.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att\r\nYrkesutbildningsdelegationen bör se över frågor om\r\nhandledare samt ersättning vid APU.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att Skolverket\r\nbör  se  över hur ett hållbart finansieringssystem\r\nför lärlingsutbildningen kan se ut.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  Svenskt\r\nNärlingsliv,   Företagarna   samt  Kommunförbundet\r\nm.fl. involveras i arbetet med  att  utforma en ny\r\nmodern lärlingsutbildning.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att det\r\nindividuella valet minskas till 250 poäng och  att\r\nkaraktärsämnena samt gymnasiearbetet omfattas av 1\r\n450 poäng.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nmöjligheten att  genomgå  prövning  för  att  höja\r\nbetyg bör återinföras i gymnasieförordningen.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att permanenta\r\nden försöksverksamhet som i dag  pågår  med lokala\r\nstyrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nbör återkomma med  förslag  på  hur vi skall få en\r\nmer jämställd gymnasieskola.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om införandet av\r\nen utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.\r\n\r\n2003/04:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att avskaffa  det\r\nkursutformade  gymnasiet  och  ersätta det med ett\r\nlinjegymnasium  med  ämnen  som kan  variera  till\r\ninnehåll     och    omfattning    mellan     olika\r\nutbildningslinjer.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i  motionen  anförs  om  en  ny\r\nhumanistisk utbildning i gymnasieskolan.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  införande av\r\nterminsbetyg.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   det\r\nindividuella  valet i sin nuvarande utformning tas\r\nbort och ersätts  av  val  mellan ämnen som bidrar\r\ntill att eleven når linjens mål.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket\r\nskall  ges  i  uppdrag  att  öka  omfattningen  av\r\nkaraktärsämnena och införa kärnämnet  historia  på\r\nutrymme som tas från det valbara utrymmet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\nexamina   från   gymnasiet   för   vilka   det  är\r\nobligatoriskt   att   ha  godkända  betyg  i  alla\r\nkärnämnen och andra viktiga ämnen.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en\r\nlärlingsutbildning med egna  mål  och ett innehåll\r\nsom   skiljer   sig  från  den  studieförberedande\r\nutbildningen.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att individuella\r\nprogrammet skall  avskaffas  på  gymnasiet  så att\r\nansvaret förs över till grundskolan.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om införande  av  en\r\nnationell skolpeng.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   främja\r\njämställdheten i gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  lokala\r\nskolstyrelser    med   elevmajoritet   införs    i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n28.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om samlat behörighetstest till gymnasiet.\r\n\r\n29.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om   bibehållna    antagningskrav   till\r\ngymnasiet.\r\n\r\n30.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag     om    gymnasieskolan    och     allmän\r\nhögskolebehörighet.\r\n\r\n31.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag       om       en       arbetsplatsförlagd\r\nlärlingsutbildning.\r\n\r\n2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\n10.   Riksdagen   begär   att   regeringen   snarast\r\nåterkommer    med   förslag   som   innebär    att\r\nelevfackligt arbete skall vara meriterande.\r\n\r\n2003/04:Ub310 av Mona Berglund Nilsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att införa förberedande\r\nkörkortsutbildning inom gymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub336 av Kenneth G Forslund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att på gymnasienivå rusta\r\nunga människor med utbildning i privatekonomi.\r\n\r\n2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att godkända betyg\r\ni svenska (svenska som andraspråk), engelska eller\r\nmatematik skall vara standardkrav för att få börja\r\ni gymnasieskolan.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att det  i\r\nsärskilda fall skall vara  möjligt  att  skapa  en\r\nanpassad gymnasieutbildning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  försök  skall\r\ngenomföras med externa examinationer.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  avskaffa  det\r\nindividuella  programmet  och successivt föra över\r\nmerparten av dess resurser till grundskolan.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nhögskolebehörighet inte  skall vara ett nödvändigt\r\nmål för alla elever.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka\r\nspecialiseringen i yrkesutbildningarna.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om alternativa kurser\r\ni kärnämnena.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  högre\r\nförkunskapskrav    skall    införas    för   vissa\r\ngymnasieprogram.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\nkursbetygen.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en internationellt\r\njämförbar studentexamen.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om införande  av\r\nyrkesinriktade program med yrkesexamen.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern\r\nlärlingsutbildning med lärlingsexamen.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att elever som går\r\ni  gymnasieskolan  skall kunna pröva för ett högre\r\nbetyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet  av en\r\nentreprenörsutbildning.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs   om   att   en\r\nhandlingsplan  mot   ungas  missbruk  av  alkohol,\r\nnarkotika och tobak skall utarbetas.\r\n\r\n21.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av   läroplanen   för   de\r\nfrivilliga  skolformerna så att mål anges för sex-\r\noch samlevnadsundervisningen.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att undervisning i\r\nalla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.\r\n\r\n30.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i  motionen   anförs   om   utökade\r\nmöjligheter   för   gymnasieelever   att   studera\r\nutomlands.\r\n\r\n31.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring   av   7   kap.   13   a  §\r\ngymnasieförordningen    så    att    elever    som\r\ntillgodoräknar  sig  utlandsstudier  på  en svensk\r\ngymnasieskola  också  skall  kunna erhålla betygen\r\nVäl godkänd och Mycket väl godkänd.\r\n\r\n33. Riksdagen beslutar om ändring  av  5 kap. 24 § 1\r\nskollagen  så  att elevens hemkommun blir  skyldig\r\natt betala ersättning för elevs utbildning i annan\r\nkommun   också   om    utbildningen   erbjuds   av\r\nhemkommunen.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om profilskolor  och\r\nom att gymnasieskolor  i  utsatta områden skall få\r\nextra resurser.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att de valbara\r\nkurserna får användas till att ge en skola en viss\r\nprofil.\r\n\r\n2003/04:Ub376 av Maria Hassan och Inger Nordlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om kurser  i  kvinno-  och\r\nmigrationshistoria.\r\n\r\n2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att genomföra en\r\ninformationskampanj    på    gymnasieskolorna    i\r\nNorrbotten om sexhandeln och dess konsekvenser.\r\n\r\n2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs  om  att  utöka\r\nkärnämnena med ämnet historia.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge\r\nSkolverket    i    uppdrag   att   se   till   att\r\ngymnasieskolorna följer  de  uppsatta  reglerna om\r\natt   alla   elever   skall   ha   en  individuell\r\nstudieplan.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att återinföra\r\nrätten att tentera om betyg.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att inrätta en\r\ngymnasieexamen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att permanenta\r\nförsöksverksamhet   med   lokala   styrelser   med\r\nelevmajoritet i gymnasieskolan.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om att införa en\r\nutbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder.\r\n\r\n2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth\r\nJohansson (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nnaturbruksgymnasierna får  ökat ansvar att utbilda\r\noch   sammanföra   olika   aktörer    inom    grön\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2003/04:Ub399 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n1.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  införande av ett lärlingsprogram inom\r\ngymnasieskolans ram.\r\n\r\n2003/04:Ub402 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en uppvärdering av\r\npraktiska     yrkesutbildningar    och    en    ny\r\nlärlingsutbildning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om Filipstad som\r\nmöjlig försökskommun för en ny lärlingsutbildning.\r\n\r\n2003/04:Ub407 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  avgiftsfri skolmat  på\r\ngymnasiet.\r\n\r\n2003/04:Ub409 av Margareta Israelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om svenska ungdomars möjlighet\r\ntill utbildning i dansk efterskole.\r\n\r\n2003/04:Ub449 av Susanne Eberstein och Göran\r\nNorlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om avgiftsfri lunch för elever\r\ni grund- och gymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub457 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nkonsumentkunskap   skall   vara   obligatoriskt  i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub481 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  införandet  av   en\r\ntrafikantutbildning     och      en     förberedande\r\nkörkortsutbildning i skolan.\r\n\r\n2003/04:Ub492 av Matilda Ernkrans och Hillevi\r\nLarsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om en förberedande  teoretisk\r\nkörkortsutbildning  som  ett  frivilligt  tillval  i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub496 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   en  ny\r\nlärlingsutbildning i gymnasieskolan bör införas.\r\n\r\n2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  varje skola i\r\nsin  kvalitetsredovisning skall redogöra  för  hur\r\narbetet   med   värdegrundsfrågorna  fungerar  och\r\nutvecklas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att i samtliga\r\nämnen  utveckla  kunskapssynen   i   enlighet  med\r\nläroplanen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  kravet  på\r\ndirekt   högskolebehörighet   tas  bort,  men  att\r\nmöjligheten att komplettera studierna  för  att få\r\nbehörigheten alltid skall finnas på alla program.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   det\r\nindividuella  programmet  skall  finnas  kvar  och\r\nutvecklas.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nbryta  snedfördelning   vad  gäller  kön  och  den\r\nsociala snedrekryteringen.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om insatser för att i\r\ngymnasieskolan    skapa    en   modern   bild   av\r\nhögskolestudier.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  elever\r\nparallellt skall kunna läsa kurser på olika skolor\r\ni samverkan.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  de praktisk-\r\nestetiska ämnenas betydelse.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  göra\r\nhistorieämnet till kärnämne.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om särskilda insatser\r\ni gymnasieskolan  för  att upplysa om kommunismens\r\nilldåd mot mänskligheten.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\nreligionskunskapsämnet.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av fler\r\nsteg i betygssystemet.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att en övergång\r\nfrån kursbetyg till  sammanvägda  ämnesbetyg skall\r\nske.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om nationella prov i\r\nsamtliga kärn- och karaktärsämnen.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om inrättandet  av\r\ngymnasieexamina med olika inriktning.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att arbetet  med\r\nnärings- och arbetslivskontakter  skall finnas med\r\ni skolornas kvalitetsredovisning.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt\r\nnationellt  program  med  speciell  inriktning  på\r\nföretagande och entreprenörskap.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att sex- och\r\nsamlevnadsundervisningen görs obligatorisk.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att stärka rektors\r\nroll som pedagogisk ledare.\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av\r\nskolledarutbildningen.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en rektor  som\r\nanställs   i   gymnasieskolan   skall   ha  erlagt\r\nrektorsexamen.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  upprättandet av\r\nansvarskontrakt i gymnasieskolan.\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om utvecklingssamtal\r\nmed omyndig elevs föräldrar.\r\n\r\n27. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om lokala  styrelser\r\nför gymnasieskolor.\r\n\r\n28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ökad  samverkan\r\nmellan grundskolan och gymnasieskolan.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en lagstadgad\r\nminiminivå för elevinflytande.\r\n\r\n30.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utarbetande av\r\nmåldokument för elevinflytandet.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att elevrådsarbete\r\nskall   anges   som   merit   i  slutbetyget  från\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att elevernas\r\nbehov av särskilt stöd skall tillgodoses.\r\n\r\n33.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  elevvårdens\r\nbetydelse.\r\n\r\n34. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  föräldrar\r\nskall  underrättas vid omyndig  elevs  frånvaro  i\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n36. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  staten  skall\r\nstimulera     samverkan     mellan     kommunernas\r\ngymnasieskolor.\r\n\r\n37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.\r\n\r\n38. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nmodersmålsundervisning i gymnasieskolan.\r\n\r\n2003/04:L283 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nförbättrad  undervisning  i  konsumentkunskap  och\r\nprivatekonomi i skolan.\r\n\r\n2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om idrott och hälsa\r\nsom kärnämne i skolan.\r\n\r\n2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor\r\nStenmark (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan\r\nbör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.\r\n\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning\r\nmed inriktning på fiske.\r\n\r\n2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om det  nuvarande\r\nutbildningssystemet.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i\r\nskollagen (1985:1100)\r\n\r\nHärigenom   föreskrivs   i  fråga   om   skollagen\r\n(1985:1100)[1]\r\ndels att 5 kap. 4 c, 9, 11,  14, 24 och 33 §§ samt\r\nbilaga 2 skall ha\r\nföljande lydelse,\r\ndels att det i lagen skall införas en ny paragraf,\r\n5 kap. 24 a §, av\r\nföljande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 kap.\r\n4 c  §[2]\r\n-----------------------------------------------------\r\nOmfattningen   av   studierna   på   nationella  och\r\nspecialutformade program\r\nbetecknas  med  gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om\r\nutbildningens\r\nomfattning  på  de  nationella  och specialutformade\r\nprogrammen\r\n(poängplan)  framgår  av  bilaga 2. Regeringen eller\r\nden myndighet som\r\nregeringen  bestämmer  får  meddela  föreskrifter om\r\ntillämpningen av\r\npoängplanen.\r\nUtbildningen  inom  varje  ämne  sker  i form av en\r\neller flera kurser. För\r\nvarje  kurs  skall det anges hur många gymnasiepoäng\r\nden omfattar.\r\n-----------------------------------------------------\r\nEfter   varje   kurs  har   Efter   varje  kurs  har\r\neleven rätt                eleven rätt\r\natt  få betyg. Har eleven  att få betyg i ämnet. Har\r\nenligt                     eleven\r\ndetta     betyg     minst  enligt  detta betyg minst\r\nuppfyllt                   uppfyllt\r\nkurskraven   är  kommunen  kurskraven   är  kommunen\r\ninte                       inte\r\nskyldig    att    erbjuda  skyldig    att    erbjuda\r\neleven                     eleven\r\nytterligare    utbildning  ytterligare    utbildning\r\ninom den                   inom den\r\nkursen.                    kursen.\r\nBevis  om gymnasieexamen\r\nskall utfärdas  till  den\r\nelev  som  fullföljt hela\r\nutbildningen    på    ett\r\nnationellt          eller\r\nspecialutformat   program\r\noch som därvid\r\n- uppfyllt kurskraven på\r\nkurser omfattande minst 2\r\n150 poäng\r\nsamt\r\n-   fått  minst  betyget\r\nGodkänt                på\r\ngymnasiearbetet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n9  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen    eller   den   Regeringen   eller   den\r\nmyndighet  som regeringen  myndighet  som regeringen\r\nbestämmer  får  för vissa  bestämmer får för\r\nutbildningar   fastställa  vissa   utbildningar  för\r\ndet                        viss tid\r\nområde     från    vilket  fastställa   det   område\r\nsökanden i                 från  vilket  sökanden  i\r\nförsta   hand  skall  tas  första hand skall tas\r\nemot   och   hur    många  emot    och   hur   många\r\nplatser             dessa  platser             dessa\r\nutbildningar               utbildningar får omfatta.\r\nfår omfatta.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n11  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nStyrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen\r\neller\r\nlandstinget beslutar om någon sökande inte skall tas\r\nemot därför att han\r\ninte är behörig.\r\nStyrelsen   för   utbildningen  beslutar  också  om\r\nmottagande av en\r\nsökande  som  inte  är hemmahörande i kommunen eller\r\nsamverkans-\r\nområdet för utbildningen.\r\n-----------------------------------------------------\r\nStyrelsens  beslut enligt   Styrelsens beslut enligt\r\nförsta                     första\r\noch  andra  styckena  får  och  andra  styckena  får\r\növerklagas            hos  överklagas\r\nSkolväsendets              av      sökanden      hos\r\növerklagandenämnd      av  Skolväsendets\r\nsökanden.                  överklagandenämnd.    Vid\r\nbeslut\r\nom  mottagande  till  ett\r\nnationellt\r\nprogram av en sökande som\r\nhuvudmannen    inte    är\r\nskyldig   att   ta   emot\r\nenligt  8  eller  9 § får\r\nendast frågan om sökanden\r\nuppfyller\r\nbehörighetsvillkoren\r\növerklagas.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n14  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen    eller   den   Regeringen   eller   den\r\nmyndighet  som regeringen  myndighet  som regeringen\r\nbestämmer får              bestämmer får\r\nföreskriva    att   vissa  föreskriva    att   vissa\r\nutbildningar               utbildningar  under  viss\r\nskall              utgöra  tid skall utgöra\r\nspecialutformade eller     specialutformade    eller\r\nindividuella  program som  individuella  program som\r\nstår                       står öppna för\r\nöppna  för  sökande  från  sökande  från hela landet\r\nhela landet och hur många  och   hur  många  platser\r\nplatser dessa              dessa utbildningar\r\nutbildningar får omfatta.  får omfatta.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n24  §[3]\r\n-----------------------------------------------------\r\nI fall som avses i 22 och   I  fall  som  avses i 22\r\n23 §§                      och   23   §§   är   dock\r\när dock hemkommunen inte   hemkommunen inte skyldig\r\nskyldig     att    betala  att betala ersättning när\r\nersättning, om             mottagande  har  skett på\r\ndet är fråga om            annan  grund  än enligt 8\r\neller 17 § och\r\n1.     ett    nationellt  eleven har tagits emot på\r\nprogram eller              ett\r\nutbildning     med     en  nationellt program där\r\nnationellt                 huvudmannen  erbjuder  en\r\nfastställd     inriktning  lokalt\r\ninom ett                   fastställd inriktning.\r\nsådant     program    som\r\nkommunen\r\nsjälv erbjuder, utom då\r\neleven har\r\ntagits emot med stöd av 8\r\n§ tredje  stycket 1 och 3\r\neller 29 §, eller\r\n2.  utbildning   med  en\r\nlokalt\r\nfastställd     inriktning\r\ninom de\r\n-----------------------------------------------------\r\nnationella programmen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n24 a  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nOm inte den anordnande\r\nhuvudmannen           och\r\nhemkommunen        kommer\r\növerens om annat, och\r\ninte  heller annat följer\r\nav andra  stycket,  skall\r\nden        interkommunala\r\nersättningen     beräknas\r\nenligt\r\nanordnarens självkostnad.\r\nErbjuds utbildningen av\r\nhemkommunen         skall\r\nersättningen, utom i fall\r\nsom  avses  i  8 § tredje\r\nstycket 1 samt 16  och 17\r\n§§, högst uppgå till  den\r\nkostnad som\r\nhemkommunen själv har för\r\nmotsvarande   utbildning.\r\nÄr\r\nanordnarens kostnad lägre\r\nskall    hemkommunen    i\r\nstället ersätta den lägre\r\nkostnaden.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n33  §[4]\r\n-----------------------------------------------------\r\nTill       elever       i   Till       elever      i\r\ngymnasieskolan             gymnasieskolan        som\r\nsom behöver inackordering  behöver     inackordering\r\ntill                       till  följd av skolgången\r\nföljd av skolgången skall  skall  hemkommunen  lämna\r\nhemkommunen         lämna  ekonomiskt stöd i de fall\r\nekonomiskt          stöd.  eleven tagits emot enligt\r\nSkyldigheten  gäller till  8 § eller\r\noch                        går   på  utbildning  som\r\nmed       det      första  avses  i  13  §. Detsamma\r\nkalenderhalvåret           gäller elever som\r\ndet   år   då  ungdomarna  fullföljer  sina  studier\r\nfyller tjugo               enligt 17 §. Skyldigheten\r\når.   Stödet  skall  avse  gäller till och med\r\nboende,                    det                första\r\nfördyrat   uppehälle  och  kalenderhalvåret det år\r\nresor till                 då    ungdomarna   fyller\r\noch  från  hemmet. Stödet  tjugo år.\r\nskall  ges kontant  eller  Stödet skall avse boende,\r\npå  annat  lämpligt  sätt  fördyrat   uppehälle  och\r\nenligt          kommunens  resor   till   och   från\r\nbestämmande.   Om  stödet  hemmet.  Stödet skall ges\r\nges kontant, skall det     kontant  eller  på  annat\r\nutgå med lägst 1/30 av     lämpligt    sätt   enligt\r\nbasbeloppet enligt lagen   kommunens bestämmande. Om\r\n(1962:381)    om   allmän  stödet ges kontant, skall\r\nförsäkring                 det utgå\r\nför       varje       hel  med    lägst    1/30   av\r\nkalendermånad       under  prisbasbeloppet    enligt\r\nvilken     eleven     bor  lagen    (1962:381)    om\r\ninackorderad.    Beloppet  allmän   försäkring   för\r\nfår avjämnas till närmast  varje hel\r\nlägre hela tiotal kronor.  kalendermånad       under\r\nvilken\r\neleven  bor inackorderad.\r\nBeloppet   får   avjämnas\r\ntill närmast lägre\r\nhela tiotal kronor.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsta stycket gäller dock inte  de elever som avses\r\ni 27 §. Första\r\nstycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska\r\nelever som får\r\n\r\n\r\ninackorderingstillägg    enligt    studiestödslagen\r\n(1999:1395).\r\nI   31  a  §  finns  bestämmelser  om  hemkommunens\r\nskyldighet att utge\r\nersättning   för  vissa  kostnader  för  elever  som\r\ngenomgår Rh-anpassad\r\nutbildning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n____________\r\n\r\n1.  Denna  lag  träder i kraft i fråga om 5 kap. 9\r\noch 14 §§ den 1 januari\r\n2005 och i övrigt den 1 januari 2007.\r\n2.   Äldre   bestämmelser   skall   tillämpas   på\r\nutbildning som har påbörjats\r\nföre den 1 juli 2007.\r\n3. Beslut med  stöd  av 5 kap. 9 och 14 §§ som har\r\nfattas före den 1\r\njanuari   2005   och  som  inte   innehåller   någon\r\ntidsbegränsning skall\r\nupphöra att gälla den 1 januari 2007.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Lagen omtryckt 1997:1212.\r\n[2]: Senaste lydelse 1999:180.\r\n[3]: Senaste lydelse 1999:180.\r\n[4]: Senaste lydelse 2000:1439.\r\nBilaga\r\n2[5]\r\n\r\nNuvarande lydelse\r\n\r\nPoängplan   för  nationella   och   specialutformade\r\nprogram i gymnasieskolan\r\n\r\nÄmne                      gymnasiepoäng\r\n\r\nÄmnen som i nedan angiven omfattning\r\ningår i alla nationella och specialutformade\r\nprogram, (Kärnämnen)\r\nSvenska/Svenska           200\r\nsom andraspråk\r\nEngelska                  100\r\nMatematik                 100\r\nIdrott och hälsa          100\r\nSamhällskunskap           100\r\nReligionskunskap           50\r\nNaturkunskap               50\r\n\r\nEstetisk verksamhet50\r\n\r\n\r\n\r\nÄmnen genom vilka programmet1 450\r\nfår sin karaktär inklusive projekt-\r\narbete om 100 gymnasiepoäng\r\nIndividuella val          300\r\nSumma gymnasiepoäng     2 500\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[5]: Senaste lydelse 1999:180.\r\nFöreslagna lydelse\r\n\r\nPoängplan  för   nationella   och   specialutformade\r\nprogram i gymnasieskolan\r\n\r\nÄmne                      gymnasiepoäng\r\n\r\nÄmnen som i nedan angiven omfattning\r\ningår i alla nationella och specialutformade\r\nprogram, (Kärnämnen)\r\nSvenska/Svenska           200\r\nsom andraspråk\r\nEngelska                  100\r\nMatematik                 100\r\nIdrott och hälsa          100\r\nSamhällskunskap           100\r\nReligionskunskap           50\r\nNaturkunskap               50\r\nEstetisk verksamhet        50\r\nHistoria                   50\r\nÄmnen genom vilka programmet1 400\r\nfår sin karaktär inklusive gymnasie-\r\narbete om 100 gymnasiepoäng\r\nIndividuella val          300\r\nSumma gymnasiepoäng       2 500\r\nBilaga 3\r\n\r\nReservanternas lagförslag - m\r\n\r\n\r\nAv reservanterna (m) föreslagen\r\nändring i skollagen (1985:1100)\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag        Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 kap.\r\n4 c  §[6]\r\n-----------------------------------------------------\r\nOmfattningen   av   studierna   på   nationella  och\r\nspecialutformade program\r\nbetecknas  med  gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om\r\nutbildningens\r\nomfattning  på  de  nationella  och specialutformade\r\nprogrammen\r\n(poängplan)  framgår  av  bilaga 2. Regeringen eller\r\nden myndighet som\r\nregeringen  bestämmer  får  meddela  föreskrifter om\r\ntillämpningen av\r\npoängplanen.\r\nUtbildningen  inom  varje  ämne  sker  i form av en\r\neller flera kurser. För\r\nvarje  kurs  skall det anges hur många gymnasiepoäng\r\nden omfattar.\r\n-----------------------------------------------------\r\nEfter   varje   kurs  har   Efter   varje  kurs  har\r\neleven rätt                eleven rätt\r\natt  få betyg. Har eleven  att få betyg i ämnet. Har\r\nenligt                     eleven\r\ndetta     betyg     minst  enligt  detta betyg minst\r\nuppfyllt                   uppfyllt\r\nkurskraven   är  kommunen  kurskraven   är  kommunen\r\ninte                       inte\r\nskyldig    att    erbjuda  skyldig    att    erbjuda\r\neleven                     eleven\r\nytterligare    utbildning  ytterligare    utbildning\r\ninom den                   inom den\r\nkursen.                    kursen.\r\nBevis  om gymnasieexamen   Bevis  om gymnasieexamen\r\nskall  utfärdas  till den  skall  utfärdas  till den\r\nelev  som  fullföljt hela  elev  som  fullföljt hela\r\nutbildningen    på    ett  utbildningen    på    ett\r\nnationellt          eller  nationellt          eller\r\nspecialutformat   program  specialutformat   program\r\noch som därvid             och som därvid\r\n- uppfyllt kurskraven på   -   fått  minst  betyget\r\nkurser omfattande minst 2  Godkänt                 i\r\n150 poäng                  kärnämneskurserna  och på\r\nsamt                       gymnasiearbetet samt\r\n-   fått  minst  betyget   -   därutöver   uppfyllt\r\nGodkänt                på  kurskraven    på   kurser\r\ngymnasiearbetet.           omfattande  minst  1  750\r\npoäng.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n**FOOTNOTES**\r\n[6]: Senaste lydelse 1999:180.\r\nBilaga\r\n2[7]\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nPoängplan   för   nationella  och   specialutformade\r\nprogram i gymnasieskolan\r\n\r\nÄmne                      gymnasiepoäng\r\n\r\nÄmnen som i nedan angiven omfattning\r\ningår i alla nationella och specialutformade\r\nprogram, (Kärnämnen)\r\nSvenska/Svenska           200\r\nsom andraspråk\r\nEngelska                  100\r\nMatematik                 100\r\nIdrott och hälsa          100\r\nSamhällskunskap           100\r\nReligionskunskap           50\r\nNaturkunskap               50\r\nEstetisk verksamhet        50\r\nHistoria                   50\r\nÄmnen genom vilka programmet1 400\r\nfår sin karaktär inklusive gymnasie-\r\narbete om 100 gymnasiepoäng\r\nIndividuella val          300\r\n\r\nSumma gymnasiepoäng         2 500\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[7]: Senaste lydelse 1999:180.\r\nReservanternas förslag\r\n\r\nPoängplan   för  nationella   och   specialutformade\r\nprogram i gymnasieskolan\r\n\r\nÄmne                      gymnasiepoäng\r\n\r\nÄmnen som i nedan angiven omfattning\r\ningår i alla nationella och specialutformade\r\nprogram, (Kärnämnen)\r\nSvenska/Svenska           200\r\nsom andraspråk\r\nEngelska                  100\r\nMatematik                 100\r\nHistoria                  100\r\nGymnasiearbete  100\r\nIndividuella val1 900\r\nSumma gymnasiepoäng       2 500\r\nBilaga 4\r\n\r\nReservanternas lagförslag - kd\r\n\r\n\r\nAv reservanten (kd) föreslagen\r\nändring i regeringens förslag till\r\nlag om ändring i skollagen\r\n(1985:1100)\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag        Reservantens förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 kap.\r\n4 c  §[8]\r\n-----------------------------------------------------\r\nOmfattningen   av   studierna   på   nationella  och\r\nspecialutformade program\r\nbetecknas  med  gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om\r\nutbildningens\r\nomfattning  på  de  nationella  och specialutformade\r\nprogrammen\r\n(poängplan)  framgår  av  bilaga 2. Regeringen eller\r\nden myndighet som\r\nregeringen  bestämmer  får  meddela  föreskrifter om\r\ntillämpningen av\r\npoängplanen.\r\nUtbildningen  inom  varje  ämne  sker  i form av en\r\neller flera kurser. För\r\nvarje  kurs  skall det anges hur många gymnasiepoäng\r\nden omfattar.\r\n-----------------------------------------------------\r\nEfter   varje   kurs  har   Efter   varje  kurs  har\r\neleven rätt                eleven rätt\r\natt få betyg i ämnet. Har  att få betyg i ämnet. Har\r\neleven                     eleven\r\nenligt  detta betyg minst  enligt  detta betyg minst\r\nuppfyllt                   uppfyllt\r\nkurskraven   är  kommunen  kurskraven   är  kommunen\r\ninte                       inte\r\nskyldig    att    erbjuda  skyldig    att    erbjuda\r\neleven                     eleven\r\nytterligare    utbildning  ytterligare    utbildning\r\ninom den                   inom den\r\nkursen.                    kursen.\r\nBevis  om gymnasieexamen   Bevis  om gymnasieexamen\r\nskall  utfärdas  till den  skall  utfärdas  till den\r\nelev  som  fullföljt hela  elev  som  fullföljt hela\r\nutbildningen    på    ett  utbildningen    på    ett\r\nnationellt          eller  nationellt          eller\r\nspecialutformat   program  specialutformat   program\r\noch som därvid             och som därvid\r\n- uppfyllt kurskraven på   -   fått  minst  betyget\r\nkurser omfattande minst 2  Godkänt                 i\r\n150 poäng                  kärnämneskurserna  och på\r\nsamt                       gymnasiearbetet samt\r\n-   fått  minst  betyget   -   därutöver   uppfyllt\r\nGodkänt                på  kurskraven    på   kurser\r\ngymnasiearbetet.           omfattande  minst  1  350\r\npoäng.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n**FOTNOTER**\r\n[8]: Senaste lydelse 1999:180.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Linjer i gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub12 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "EE9A8C53-3ADF-4A1C-B716-5450E3C1BBEC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "42",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EE9A8C53-3ADF-4A1C-B716-5450E3C1BBEC",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kvalitetssäkring av skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub9 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "ECD51CBA-5391-426F-BBD2-12FD69C0AB83",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "42",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ECD51CBA-5391-426F-BBD2-12FD69C0AB83",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Skolans värdegrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkandena 30 och 31 samt 2003/04:Ub498 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "EA626985-54B8-4916-98CB-805D94C0660D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "28",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA626985-54B8-4916-98CB-805D94C0660D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Arbetsro i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utveckling av kunskapssynen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 9 och 2003/04:Ub498 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Individuell kunskapsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "6DA476A8-EFCB-4483-9CBC-821CE3C0E665",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "236",
                    "63",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6DA476A8-EFCB-4483-9CBC-821CE3C0E665",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Flexibel skolstart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub11 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Utbildningsgaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 15 och 2003/04:Ub391 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Samarbete mellan skola och högskola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkandena 36 och 39 samt 2003/04:Ub498 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Ansvarskontrakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 32 och 2003/04:Ub498 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Entreprenad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub367 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Individuella studieplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 33, 2003/04:Ub11 yrkande 5 och 2003/04:Ub391 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Jämställdhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 14 och 2003/04:Ub12 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Snedrekrytering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 35 och 2003/04:Ub498 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Elevinflytande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 1, 2003/04:Ub10 yrkandena 40 och 41 samt 2003/04:Ub498 yrkandena 29 och 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Meriterande elevrådsarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 42, 2003/04:Ub292 yrkande 10 och 2003/04:Ub498 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "D5AA6D67-941B-4DDF-A5D3-7F44123BEAD8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "211",
                    "88",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D5AA6D67-941B-4DDF-A5D3-7F44123BEAD8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Lokala styrelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 38, 2003/04:Ub11 yrkande 13, 2003/04:Ub271 yrkande 14, 2003/04:Ub391 yrkande 5 och 2003/04:Ub498 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 2, 2003/04:Ub276 yrkande 30, 2003/04:Ub367 yrkande 5 och 2003/04:Ub498 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "8E8F4C34-B7D5-4E25-8826-0ECC895A59F5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "187",
                    "112",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E8F4C34-B7D5-4E25-8826-0ECC895A59F5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Samverkan mellan kommuner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 24 och 2003/04:Ub498 yrkande 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Hemmkommuns skyldighet att betala ersättning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkandena 16 och 17 samt 2003/04:Ub409.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Beräkningen av interkommunal ersättning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 15, 2003/04:Ub12 yrkande 9 och 2003/04:Ub367 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Överklagande av vissa beslut om antagning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Överklagande av interkommunal ersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Inackorderingsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 28 och 2003/04:Ub11 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Uppföljning av rätten att söka utbildning utanför hemkommunen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub8, 2003/04:Ub10 yrkande 26 och 2003/04:Ub11 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Poängplan för nationella och specialutformade program",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkandena 18-21, 2003/04:Ub10 yrkande 17, 2003/04:Ub11 yrkande 11, 2003/04:Ub12 yrkande 5 i denna del, 2003/04:Ub391 yrkande 1 och 2003/04:Ub498 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Borttagande av det individuella valet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub12 yrkandena 4 och 5 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Historieämnets betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 22 och 2003/04:Ub10 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Utvärdering av projektarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Infärgning av kärnämnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 27 och 2003/04:Ub367 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Religionskunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 19 och 2003/04:Ub498 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Idrott och hälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr282 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Högskolekurser i gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub9 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Möjlighet att tentera av kurser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub9 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Kvalitetssäkring av lokala kurser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub9 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Möjlighet att läsa kurser på olika skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Stress i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub7 och 2003/04:Ub9 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Perspektiv i gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Moderna språkens ställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Införande av ämnesbetyg",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 9, 2003/04:Ub10 yrkande 12, 2003/04:Ub12 yrkande 3, 2003/04:Ub367 yrkande 10 och 2003/04:Ub498 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Möjlighet att höja betyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 7, 2003/04:Ub11 yrkande 12, 2003/04:Ub367 yrkande 18 och 2003/04:Ub391 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Antagning till högre utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 11 och 2003/04:Ub10 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Fler betygssteg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 6, 2003/04:Ub10 yrkande 11 och 2003/04:Ub498 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Utvecklingssamtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 37 och 2003/04:Ub498 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Examinationsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 10 och 2003/04:Ub367 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Nationella prov",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 15 och 2003/04:Ub498 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Utländska betyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub367 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Gymnasieexamen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 12, 2003/04:Ub10 yrkandena 13 och 44, 2003/04:Ub11 yrkande 3, 2003/04:Ub12 yrkande 6, 2003/04:Ub391 yrkande 4 och 2003/04:Ub498 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Vissa examensfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub367 yrkandena 11, 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Behörighetskrav till gymnasiet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Ub10 yrkande 29, 2003/04:Ub276 yrkande 29 och 2003/04:Ub367 yrkandena 1 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Inträdesprov till gymnasiet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub276 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Avskaffande av individuella program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub11 yrkande 4, 2003/04:Ub12 yrkande 8 och 2003/04:Ub367 yrkandena 2 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Förslag om individuella program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 13, 2003/04:Ub10 yrkande 7 och 2003/04:Ub498 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Individuella program vid fristående skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 14 och 2003/04:Ub10 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Det kommunala uppföljningsansvaret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Gymnasial yrkesutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 23, 2003/04:Ub367 yrkande 6 och 2003/04:A257 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Införande av en yrkesutbildningsdelegation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 4 och 2003/04:Ub11 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Arbetsplatsförlagt lärande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkandena 2, 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Införande av lärlingsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkandena 25 och 26, 2003/04:Ub10 yrkande 1, 2003/04:Ub11 yrkandena 9 och 10, 2003/04:Ub12 yrkande 7, 2003/04:Ub276 yrkande 31, 2003/04:Ub399 yrkande 1, 2003/04:Ub402 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Ub496 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Lokalt samråd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub9 yrkande 24 och 2003/04:Ub498 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Eftergymnasial yrkesutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Riksrekrytering",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Genomförande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 46.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Lagförslaget i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:140 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Ekonomiska konsekvenser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub10 yrkande 45.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Införande av entreprenörsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 20, 2003/04:Ub367 yrkande 19 och 2003/04:Ub498 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Införande av humanistisk linje",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub12 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Inriktning av studievägar i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub395 yrkande 3, 2003/04:Ub498 yrkande 8 och 2003/04:MJ408 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "69",
          "rubrik": "ANT-undervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 20 och 2003/04:Ub498 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "70",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 21 och 2003/04:Ub498 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "71",
          "rubrik": "Körkortsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub310, 2003/04:Ub481, 2003/04:Ub492 och 2003/04:T469 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "72",
          "rubrik": "Undervisning i konsumentkunskap och ekonomi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L283 yrkande 2, 2003/04:Ub336 och 2003/04:Ub457 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "73",
          "rubrik": "Kurser i kvinno- och migrationshistoria",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub376.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "74",
          "rubrik": "Informationskampanj om kommunismens illdåd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 18 och 2003/04:Ub498 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "75",
          "rubrik": "Informationskampanj om sexhandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub387 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "76",
          "rubrik": "Rätt till modersmålsundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkande 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "77",
          "rubrik": "Omyndig elevs frånvaro",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub10 yrkande 43 och 2003/04:Ub498 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "78",
          "rubrik": "Elever med behov av särskilt stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "79",
          "rubrik": "Elevvårdens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "80",
          "rubrik": "Profilskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub367 yrkandena 34 och 35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "81",
          "rubrik": "Rektors roll som pedagogisk ledare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "82",
          "rubrik": "Skolledarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub498 yrkandena 21 och 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "83",
          "rubrik": "Studier utomlands",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub367 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "84",
          "rubrik": "Avgiftsfri skollunch",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub407 och 2003/04:Ub449.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Linjer i gymnasieskolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kvalitetssäkring av skolor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skolans värdegrund",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Arbetsro i skolan",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Utveckling av kunskapssynen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Individuell kunskapsrätt",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Flexibel skolstart",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utbildningsgaranti",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Samarbete mellan skola och högskola",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Ansvarskontrakt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Individuella studieplaner",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Jämställdhet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Snedrekrytering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Elevinflytande",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Elevinflytande",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Meriterande elevrådsarbete",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Lokala styrelser",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Lokala styrelser",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Samverkan mellan kommuner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Hemmkommuns skyldighet att betala ersättning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Beräkningen av interkommunal ersättning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Beräkningen av interkommunal ersättning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Överklagande av interkommunal ersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Inackorderingsstöd",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Inackorderingsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Uppföljning av rätten att söka utbildning utanför hemkommunen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Poängplan för nationella och specialutformade program",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Poängplan för nationella och specialutformade program",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Borttagande av det individuella valet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Historieämnets betydelse",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Infärgning av kärnämnen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Infärgning av kärnämnen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Religionskunskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Högskolekurser i gymnasieskolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Möjlighet att tentera av kurser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Kvalitetssäkring av lokala kurser",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Möjlighet att läsa kurser på olika skolor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Stress i skolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Perspektiv i gymnasieskolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Moderna språkens ställning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Införande av ämnesbetyg",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Införande av ämnesbetyg",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Införande av ämnesbetyg",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Möjlighet att höja betyg",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Antagning till högre utbildning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Fler betygssteg",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Fler betygssteg",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Examinationsformer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Examinationsformer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Nationella prov",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Utländska betyg",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Gymnasieexamen",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Gymnasieexamen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Gymnasieexamen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Vissa examensfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Behörighetskrav till gymnasiet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Behörighetskrav till gymnasiet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Behörighetskrav till gymnasiet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Inträdesprov till gymnasiet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Avskaffande av individuella program",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Förslag om individuella program",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Förslag om individuella program",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Individuella program vid fristående skolor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Det kommunala uppföljningsansvaret",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Gymnasial yrkesutbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Gymnasial yrkesutbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "Införande av en yrkesutbildningsdelegation",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Arbetsplatsförlagt lärande",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Införande av lärlingsutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Lokalt samråd",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Lokalt samråd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Eftergymnasial yrkesutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "61"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Ekonomiska konsekvenser",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Införande av entreprenörsutbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "66"
        },
        {
          "nummer": "76",
          "rubrik": "Införande av entreprenörsutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "66"
        },
        {
          "nummer": "77",
          "rubrik": "Införande av humanistisk linje",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "67"
        },
        {
          "nummer": "78",
          "rubrik": "Inriktning av studievägar i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "79",
          "rubrik": "ANT-undervisning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "69"
        },
        {
          "nummer": "80",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsundervisning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "81",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsundervisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "82",
          "rubrik": "Informationskampanj om kommunismens illdåd",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "74"
        },
        {
          "nummer": "83",
          "rubrik": "Rätt till modersmålsundervisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "76"
        },
        {
          "nummer": "84",
          "rubrik": "Omyndig elevs frånvaro",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "77"
        },
        {
          "nummer": "85",
          "rubrik": "Elever med behov av särskilt stöd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "78"
        },
        {
          "nummer": "86",
          "rubrik": "Elevvårdens betydelse",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "79"
        },
        {
          "nummer": "87",
          "rubrik": "Profilskolor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "80"
        },
        {
          "nummer": "88",
          "rubrik": "Rektors roll som pedagogisk ledare",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "89",
          "rubrik": "Skolledarutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "82"
        },
        {
          "nummer": "90",
          "rubrik": "Studier utomlands",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "83"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-09-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-09-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-09-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-09-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-10-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-10-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:23:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Skollagens bestämmelser om gymnasieskolan ändras. Det innebär att det införs ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En gymnasieexamen införs för de elever som har uppnått godkänt i minst 90 % av de poäng som krävs för fullständig studiegång och har ett godkänt betyg på ett gymnasiearbete. Eleverna får möjlighet att söka gymnasieprogram i andra kommuner även om programmen finns i hemkommunen. Reglerna om riksrekryterande utbildning ändras så att beslut om sådan utbildning är tidsbegränsade. Historia införs som kärnämne och ska omfatta 50 poäng. Utrymmet för historieämnet tas från utrymmet för karaktärsämnena. ",
          "dok_id": "GR01UBU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Förändringar av gymnasieskolan (2003/04:UbU13)",
          "dok_id": "GR01UBU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 04:23:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UBU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skollagens bestämmelser om gymnasieskolan ändras. Det innebär att det införs ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En gymnasieexamen införs för de elever som har uppnått godkänt i minst 90 % av de poäng som krävs för fullständig studiegång och har ett godkänt betyg på ett gymnasiearbete. Eleverna får möjlighet att söka gymnasieprogram i andra kommuner även om programmen finns i hemkommunen. Reglerna om riksrekryterande utbildning ändras så att beslut om sådan utbildning är tidsbegränsade. Historia införs som kärnämne och ska omfatta 50 poäng. Utrymmet för historieämnet tas från utrymmet för karaktärsämnena. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01UbU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Förändringar av gymnasieskolan (2003/04:UbU13)",
          "dok_id": "GR01UbU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UBU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ubu_13.docx",
          "filstorlek": "213668",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utveckling av gymnasieskolan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8173A9DB-9FB8-4016-9F0B-DE98B67152DF"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UBU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ubu_13.pdf",
          "filstorlek": "1183916",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ubu_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/877F33A2-6166-4CBB-AC10-83DE87CB5C77"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A257 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02A257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A257",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr282",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L283 Förbättringar på konsumentområdet",
          "ref_dok_id": "GR02L283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L283",
          "ref_dok_titel": "Förbättringar på konsumentområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T469 Körkortsutbildning för ungdomar",
          "ref_dok_id": "GR02T469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T469",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning för ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub10 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub11 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub12 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub271 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub271",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub276 Utbildning för varje elev",
          "ref_dok_id": "GR02Ub276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub276",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för varje elev",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub292 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub292",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub310 Körkortsutbildning i gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub310",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning i gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Berglund Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub336 Privatekonomi som kunskapsområde  i gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub336",
          "ref_dok_titel": "Privatekonomi som kunskapsområde  i gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub367 God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub367",
          "ref_dok_titel": "God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub376 Kurser i kvinno- och migrationshistoria",
          "ref_dok_id": "GR02Ub376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub376",
          "ref_dok_titel": "Kurser i kvinno- och migrationshistoria",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub387 Sexhandeln",
          "ref_dok_id": "GR02Ub387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub387",
          "ref_dok_titel": "Sexhandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub391 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub391",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub395 Grön rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GR02Ub395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub395",
          "ref_dok_titel": "Grön rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub399 Ett fungerande lärlingssystem",
          "ref_dok_id": "GR02Ub399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub399",
          "ref_dok_titel": "Ett fungerande lärlingssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub402 Hantverksutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub402",
          "ref_dok_titel": "Hantverksutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub407 Avgiftsfri skolmat på gymnasiet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub407",
          "ref_dok_titel": "Avgiftsfri skolmat på gymnasiet",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub409 Svenska ungdomars möjligheter till utbildning i Danmark",
          "ref_dok_id": "GR02Ub409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub409",
          "ref_dok_titel": "Svenska ungdomars möjligheter till utbildning i Danmark",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Israelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub449 Avgiftsfri skollunch",
          "ref_dok_id": "GR02Ub449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub449",
          "ref_dok_titel": "Avgiftsfri skollunch",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub457 Utbildning i konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GR02Ub457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub457",
          "ref_dok_titel": "Utbildning i konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub481 Körkortsutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub481",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub492 Körkortsutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub492",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans och Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub496 Modern yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub496",
          "ref_dok_titel": "Modern yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub498 En gymnasieskola för framtiden",
          "ref_dok_id": "GR02Ub498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub498",
          "ref_dok_titel": "En gymnasieskola för framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub7 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub8 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub9 med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GR03140",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-10-20",
          "ref_dok_id": "GS0917",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "17",
          "ref_dok_titel": "2004-10-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:4",
          "ref_dok_id": "GS0K4",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "4",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:4",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:871",
          "ref_dok_id": "1985:1100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}