{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229853",
      "dok_id": "GR01UBU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "UBU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:UBU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:06",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:09",
      "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UBU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01UBU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01UBU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01UBU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:UBU1</div><h1>Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nI  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till\r\nanslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret  2004  samt 174\r\nmotionsyrkanden.  I  betänkandet behandlas också  en\r\npunkt i Riksdagens revisorers  förslag  2002/03:RR15\r\noch fem motionsyrkanden som gäller denna.\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag   på\r\nsamtliga punkter  och avstyrker revisorernas förslag\r\noch samtliga motionsyrkanden.  Partiernas respektive\r\nbudgetalternativ redovisas i särskilda  yttranden. I\r\nbilaga  3  återfinns en översikt av regeringens  och\r\noppositionspartiernas  förslag  till  anslag  för år\r\n2004   inom   utgiftsområdet.   I  övrigt  finns  31\r\nreservationer  från  ett  eller flera  partier  till\r\nförmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets förslag\r\n\r\nYtterligare   resurser   tillförs   Skolverket   för\r\nuppbyggnad  och  förstärkning  av  inspektions-  och\r\ntillsynsverksamhet.           Satsningen          på\r\npersonalförstärkning   i   skola   och    fritidshem\r\nfortsätter,  och  ökar  successivt.  Satsningen   på\r\nutbildning     av    vuxna    liksom    kvalificerad\r\nyrkesutbildning  fortsätter  i  samma omfattning som\r\nförra året. En valideringsdelegation inrättas för en\r\nperiod  om fyra år. Delegationen skall  bedriva  och\r\nstödja utvecklingsarbete i valideringsfrågor utanför\r\nhögskoleområdet.\r\n\r\nI högskolelagen  införs  en  paragraf  som gör det\r\nmöjligt  för  regeringen  eller  den  myndighet  som\r\nregeringen  bestämmer  att  meddela föreskrifter  om\r\nförsöksverksamhet som avviker  från  organisatoriska\r\nbestämmelser    i    samma    lag.   Anslagen   till\r\ngrundläggande utbildning minskar  vid nio lärosäten.\r\nBegränsade  ökningar  görs vid ett antal  lärosäten,\r\nfrämst    med    tanke   på   lärarutbildning    och\r\nsjuksköterskeutbildning.   Lärosätenas  anslag  till\r\nforskning och forskarutbildning behålls på nuvarande\r\nnivå. Regeringen får bemyndigande  att  sluta  avtal\r\nmed  vissa landsting om samarbete om grundutbildning\r\nav läkare,  medicinsk  forskning  och  utveckling av\r\nhälso- och sjukvården.\r\nEn   viss   neddragning   görs  av  anslagen  till\r\nHögskoleverket   och   Myndigheten    för   Sveriges\r\nnätuniversitet  i  enlighet med regeringens  förslag\r\ntill  utgiftsminskningar  inom  utgiftsområdet.  Den\r\nunder      tidigare       budgetår       tillfälliga\r\nanslagsförstärkningen          till         Centrala\r\nstudiestödsnämnden upphör.\r\nAnslaget till Vetenskapsrådet tillförs 25 miljoner\r\nkronor  som  en  förstärkning  av  resurserna   till\r\nmedicinsk forskning.\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ\r\n\r\nModerata  samlingspartiet,  Folkpartiet Liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet  står  fast  vid\r\nsina  egna  förslag  till  utgiftsram.  Moderaternas\r\nutgiftsram är högre än regeringens, medan  de övriga\r\npartiernas är lägre.\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser, liksom Folkpartiet\r\noch  Centerpartiet,  att  ett  fristående nationellt\r\nkvalitetsinstitut  skall byggas upp  och  reserverar\r\ndrygt 106 miljoner kronor till detta ändamål. Enligt\r\nModeraterna   bör   Specialpedagogiska    institutet\r\nintegreras i Skolverket och därför föreslår  partiet\r\nnära  260  miljoner  kronor  till  Skolverket utöver\r\nregeringens   förslag.   Den  nya  Myndigheten   för\r\nskolutveckling  bör  avvecklas,   något   som   även\r\nFolkpartiet    och    Centerpartiet   instämmer   i.\r\nModeraterna    vill   säkerställa    kvalitet    och\r\ntillgänglighet i  specialskolan  och föreslår därför\r\nnära  111  miljoner  kronor  mer än regeringen  till\r\nSpecialskolemyndigheten.  Ytterligare   medel   till\r\nproduktion    av    läromedel    för    elever   med\r\nfunktionshinder   föreslås  likaså.  Bidragen   till\r\norganisationer   för   uppsökande   verksamhet   bör\r\navvecklas helt, enligt  Moderaterna. Ett nytt anslag\r\nför vuxnas utbildning föreslås om nära 3,5 miljarder\r\nkronor,  samtidigt  som de  nuvarande  anslagen  för\r\nStatligt stöd för utbildning  av  vuxna  och  Bidrag\r\ntill   kvalificerad   yrkesutbildning   samt   medel\r\nanvisade  för  folkhögskolan under utgiftsområde 17,\r\nföreslås avvecklas.\r\nModeraterna vill  öka  anslagen till grundläggande\r\nhögskoleutbildning  med  146   miljoner  kronor  och\r\nlärosätenas     anslag     till    forskning     och\r\nforskarutbildning  (de  s.k. fakultetsanslagen)  med\r\n621 miljoner kronor. De föreslår  att  anslaget till\r\nenskilda  utbildningsanordnare höjs med 20  miljoner\r\nkronor.    Rekryteringsdelegationen    kan    enligt\r\nModeraterna avvecklas.\r\nModeraterna       vill      tillföra      Centrala\r\nstudiestödsnämnden 150 miljoner kronor. De anser att\r\nmyndigheten   inte   skall    få    disponera   sina\r\navgiftsintäkter. Förslaget innebär därmed  en  lägre\r\ndriftram   för   nämnden.  Moderaterna  vill  minska\r\nanslaget      till      Utvecklingsarbete       inom\r\nUtbildningsdepartementets  område  m.m.  med  ca  11\r\nmiljoner   kronor.  De  föreslår  ytterligare  155,4\r\nmiljoner kronor  under  ett  nytt  anslag  för Ökade\r\nsatsningar på Vetenskapsrådet m.m., som bl.a.  skall\r\nfinansiera  ett  nationellt  institut  för hälsa och\r\nmedicin.\r\nFolkpartiet liberalerna anser, liksom  Moderaterna\r\noch     Centerpartiet,     att    Myndigheten    för\r\nskolutveckling   bör  läggas  ner.   Anslaget   till\r\nSkolverket  bör minskas  med  200  miljoner  kronor.\r\nVidare bör en  nationell  skolinspektion tillskapas,\r\nmenar  Folkpartiet,  i likhet  med  Moderaterna  och\r\nCenterpartiet.  Folkpartiet   anslår   200  miljoner\r\nkronor för detta ändamål. För anslagen Utveckling av\r\nskolväsendet,  Bidrag till vissa organisationer  för\r\nuppsökande  verksamhet   och   Statligt   stöd   för\r\nutbildning av vuxna föreslår Folkpartiet minskningar\r\ni  förhållande  till  regeringens  förslag.  När det\r\ngäller   den  kvalificerade  yrkesutbildningen  vill\r\nFolkpartiet  avsätta  100  miljoner  kronor  mer  än\r\nregeringen.\r\nFolkpartiet    vill   att   utbyggnaden   av   den\r\ngrundläggande  högskoleutbildningen   skall   ske  i\r\nminskad  takt,  för  att  utrymme  skall  skapas för\r\nförstärkning  av  kvaliteten genom ökad lärartäthet.\r\nFolkpartiet vill anslå  600  miljoner  kronor mer än\r\nregeringen till de s.k. fakultetsanslagen.  Anslaget\r\ntill   Särskilda   utgifter   inom  universitet  och\r\nhögskolor  kan enligt Folkpartiet  minskas  med  100\r\nmiljoner kronor.\r\nFolkpartiet     vill    minska    anslaget    till\r\nHögskoleverket  motsvarande  medlen  för  Rådet  för\r\nhögre  utbildning.   Genom  en  omfördelning  mellan\r\nanslagsposterna inom anslaget  till  Vetenskapsrådet\r\nvill Folkpartiet skapa ökade fria forskningsresurser\r\ntill de tre ämnesråden.\r\nKristdemokraterna  anser att en lärlingsutbildning\r\nskall införas på gymnasiet  och föreslår 10 miljoner\r\nkronor    för    detta    ändamål.   Vidare    menar\r\nKristdemokraterna  att  de  fasta   skoldelarna   på\r\nEkeskolan  och  Hällsboskolan  skall återinföras och\r\nföreslår en ökning av medlen med  5  miljoner kronor\r\ntill   Specialpedagogiska   institutet   för   detta\r\nändamål.    På    ett    flertal   anslag   föreslår\r\nKristdemokraterna    neddragningar    jämfört    med\r\nregeringens förslag. Förslaget  om bidrag till vissa\r\norganisationer   avvisas  helt  liksom   regeringens\r\nförslag om inrättandet  av en valideringsdelegation.\r\nDe        specialdestinerade       medlen        för\r\npersonalförstärkningar  i skola och fritidshem skall\r\nenligt   Kristdemokraterna    överföras   till   det\r\ngenerella statsbidraget till kommunerna.\r\nKristdemokraterna vill tillföra  den grundläggande\r\nhögskoleutbildningen 40 miljoner kronor  för att öka\r\nantalet  disputerade lärare. De föreslår ytterligare\r\n75    miljoner    kronor    till    forskning    och\r\nforskarutbildning.       Partiet      anser      att\r\nRekryteringsdelegationen inte behövs och avvisar den\r\nextra  per  capita-ersättningen   till  kurser  inom\r\nNätuniversitetet     som     regeringen    föreslår.\r\nKristdemokraterna vill att lärosätena  skall få rätt\r\natt ta ut avgift för högskoleutbildning av studenter\r\nfrån länder utanför EES.\r\nKristdemokraterna är kritiska till att Myndigheten\r\nför  Sveriges nätuniversitet inrättats och  vill  ta\r\nbort   hela    anslaget.   Lärosätena   bör   själva\r\nadministrera   nätuniversitetet.   Kristdemokraterna\r\nvill   också   ta   bort    hela    anslaget    till\r\nUtvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets\r\nområde m.m. och göra mindre  besparingar på anslagen\r\ntill  Högskoleverket respektive  Särskilda  utgifter\r\nför forskningsändamål. De anser att det nya anslaget\r\ntill Regionala  etikprövningsnämnder  skall  minskas\r\nmed 20 miljoner kronor.\r\nCenterpartiet anser, i likhet med Moderaterna  och\r\nFolkpartiet,  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut\r\nskall inrättas. För ett sådant  institut avsätts 200\r\nmiljoner   kronor,   samtidigt  som  anslaget   till\r\nSkolverket föreslås minska  med  60 miljoner kronor.\r\nCenterpartiet  anser  även,  liksom Moderaterna  och\r\nFolkpartiet, att Myndigheten för  skolutveckling bör\r\navvecklas.  Enligt  Centerpartiets  mening   bör  de\r\nspecialdestinerade     medlen    för    Maxtaxa    i\r\nbarnomsorgen, Statligt stöd  för utbildning av vuxna\r\nliksom Personalförstärkningar i skola och fritidshem\r\növerföras direkt till kommunerna  via  det generella\r\nstatsbidraget.  Bidragen  till  vissa organisationer\r\nför   uppsökande  verksamhet  bör  helt   avskaffas.\r\nCenterpartiet vill stärka kompetens och öka insatser\r\nmot   läs-    och    skrivsvårigheter/dyslexi   samt\r\ndyskalkyli, inklusive en satsning på skolböcker, och\r\navsätter 400 miljoner  kronor för detta. Vidare vill\r\nCenterpartiet  satsa  54  miljoner   kronor   utöver\r\nregeringens    förslag    på    den    kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.\r\nCenterpartiet  vill  utöka lärarutbildningen  inom\r\nuniversitet och högskolor  med  50  miljoner kronor.\r\nPartiet vill också höja anslagen till  forskning och\r\nforskarutbildning med sammanlagt 245 miljoner kronor\r\ntill   universiteten   och  de  lärosäten  som   har\r\nvetenskapsområde och med  nästan  82 miljoner kronor\r\ntill de mindre högskolorna.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Förberedelser för förändring av\r\ngymnasieskolan\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub515 yrkande 1.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2. Skolverkets roll\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub439 yrkande 33.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3. Nationellt kvalitetsinstitut\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub252,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 29,\r\n2003/04:Ub388 yrkande 15,\r\n2003/04:Ub392 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 3 samt\r\n2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.\r\nReservation 3 (m, fp, c)\r\n\r\n4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m.\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub392 yrkande 10.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n5. Undervisning om narkotikans effekter\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:So414 yrkande 2.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n6. Elevhälsa\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub292 yrkande 24.\r\nReservation 6 (v)\r\n\r\n7. Klassmorfar\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub271 yrkande 34.\r\nReservation 7 (kd, mp)\r\n\r\n8. Kompetensutveckling inom IT\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub294.\r\n\r\n9. Ekeskolan och Hällsboskolan\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub377 yrkande 9.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub417 yrkande 5.\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\n11. Fördelningen av studieplatser för vuxna\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub391 yrkande 16 och\r\n2003/04:Ub452.\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n12. Ändring i högskolelagen\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring   i  högskolelagen  (1992:1434).   Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 16 punkt 1.\r\n\r\n13. Nytt avtal med vissa landsting om\r\nsamarbete om grundutbildning av läkare,\r\nmedicinsk forskning och utveckling av hälso-\r\noch sjukvården\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar  regeringen  att  godkänna\r\nett   avtal   mellan  svenska  staten  och  vissa\r\nlandsting  om  samarbete  om  grundutbildning  av\r\nläkare, medicinsk  forskning  och  utveckling  av\r\nhälso- och sjukvården.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 16 punkt 3.\r\n\r\n14. Kompensation till Västra\r\nGötalandsregionen för det ökade antalet\r\nplatser på tandläkarutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub404.\r\n\r\n15. Principer för resursfördelning mellan\r\nlärosätena till grundläggande utbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub249,\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,\r\n2003/04:Ub347,\r\n2003/04:Ub390 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,\r\n2003/04:Ub499 yrkande 19,\r\n2003/04:Ub516 yrkande 4,\r\n2003/04:N341 yrkande 10 och\r\n2003/04:Bo226 yrkande 4.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n16. Principer för resursfördelning mellan\r\nlärosätena till forskning och\r\nforskarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub414 yrkande 18.\r\nReservation 15 (m, fp)\r\n\r\n17. Fler platser i vårdutbildningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:So640 yrkande 12.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n18. Fler platser i socionomutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:So643 yrkande 3.\r\n\r\n19. Fler platser i lärarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub304 yrkande 2 och\r\n2003/04:Ub393 yrkande 2.\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n20. Förstärkning av vissa lärosäten och\r\nvissa regioner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub204,\r\n2003/04:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub219,\r\n2003/04:Ub233,\r\n2003/04:Ub246,\r\n2003/04:Ub255 yrkandena 1, 2 och 4,\r\n2003/04:Ub259 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub260,\r\n2003/04:Ub272,\r\n2003/04:Ub273 yrkandena 16,\r\n2003/04:Ub274 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub278,\r\n2003/04:Ub279 yrkandena 13,\r\n2003/04:Ub291 yrkandena 1och 2,\r\n2003/04:Ub305,\r\n2003/04:Ub306,\r\n2003/04:Ub311 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub337,\r\n2003/04:Ub345,\r\n2003/04:Ub346,\r\n2003/04:Ub349 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub356 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub362,\r\n2003/04:Ub365,\r\n2003/04:Ub400,\r\n2003/04:Ub405 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub422 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub442,\r\n2003/04:Ub448,\r\n2003/04:Ub451,\r\n2003/04:Ub456 yrkandena 17,\r\n2003/04:Ub468,\r\n2003/04:Ub487,\r\n2003/04:Ub490,\r\n2003/04:Ub507 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub512\r\n2003/04:Ub518,\r\n2003/04:T470 yrkande 5,\r\n2003/04:N341 yrkande 11.\r\n\r\n21. Fler fristående högskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 18 (m)\r\n\r\n22. Forskning vid de fristående teologiska\r\nhögskolorna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub340.\r\n\r\n23. Framtida ökning av anslagen till\r\nforskning och forskarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub290 yrkande 17 och\r\n2003/04:Ub390 yrkande 30.\r\nReservation 19 (m, fp)\r\nReservation 20 (c)\r\n\r\n24. Kravet på full kostnadstäckning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub318 och\r\n2003/04:Sk285 yrkande 2.\r\nReservation 21 (m, kd)\r\n\r\n25. Högskoleavgifter för studenter från\r\nländer utanför EES\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub499 yrkande 20.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n26. Distansutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub499 yrkande 8.\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n27. Inrättande av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre utbildningen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.\r\nReservation 24 (fp)\r\n\r\n28. Översyn av datasystemet för samordnad\r\nantagning till högre utbildning m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub269 yrkandena 13.\r\n\r\n29. Omprövning av systemet att Centrala\r\nstudiestödsnämnden finansieras genom\r\navgiftsintäkter\r\n\r\nRiksdagen avslår  Riksdagens revisorers förslag\r\n2002/03:RR15 punkt 3\r\nsamt motionerna\r\n2003/04:Ub1 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub2 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub212 i denna del.\r\nReservation 25 (m, fp, kd)\r\n\r\n30. Strategi för att komma till rätta med\r\növerbelastning hos Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub1 yrkande 1.\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n31. Frågan om att konkurrensutsätta\r\nCentrala studiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub2 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub212 i denna del,\r\n2003/04:Ub396 yrkande 2,\r\n2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2003/04:Ub443 yrkande 1.\r\nReservation 27 (m, fp)\r\n\r\n32. Införande av en s.k. omvänd\r\nstraffavgift för Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub2 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub396 yrkande 3.\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\n33. Undersökning av konsekvenserna av viss\r\nnedläggning av lokalkontor hos Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub298.\r\n\r\n34. Utvärdering av beslutet att slå samman\r\nde naturvetenskapliga och tekniska\r\nforskningsråden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub414 yrkande 15.\r\nReservation 29 (fp)\r\n\r\n35. Permanentning av den\r\nutbildningsvetenskapliga kommittén\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub497 yrkande 7.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n36. Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra\r\ndistansstudier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Ub390 yrkande 23.\r\nReservation 31 (c)\r\n\r\n37. Förslag om prioritering av vissa\r\nforskningsområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Ub268 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub395 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub403,\r\n2003/04:Ub434,\r\n2003/04:Ub455,\r\n2003/04:Ub461,\r\n2003/04:Ub476,\r\n2003/04:Ub489,\r\n2003/04:Ub501,\r\n2003/04:Ub508,\r\n2003/04:Ub510,\r\n2003/04:Sf401 yrkande 4,\r\n2003/04:So418 yrkande 9,\r\n2003/04:So642 yrkande 7,\r\n2003/04:Kr230 yrkande 2,\r\n2003/04:T474 yrkande 9,\r\n2003/04:MJ398 yrkandena 4 och 8,\r\n2003/04:MJ410 yrkande 7,\r\n2003/04:Bo256 yrkande 5\r\n2003/04:Bo259 yrkande 3 och\r\n2003/04:Bo296 yrkande 4,\r\n\r\n38. Anslagen inom utgiftsområde 16\r\nUtbildning och universitetsforskning för\r\nbudgetåret 2004 m.m.\r\n\r\nRiksdagen\r\na)  anvisar  anslagen  under   utgiftsområde   16\r\nUtbildning    och    universitetsforskning    för\r\nbudgetåret 2004 på det sätt som framgår av bilaga\r\n3. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition  2003/04:1  utgiftsområde  16 punkt 6\r\nsamt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Ub256,\r\n2003/04:Ub263,\r\n2003/04:Ub281,\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 1416 och 18,\r\n2003/04:Ub391 yrkande 13,\r\n2003/04:Ub392 yrkandena 2 och 15,\r\n2003/04:Ub406,\r\n2003/04:Ub415 yrkande 3,\r\n2003/04:Ub417 yrkande 6,\r\n2003/04:Ub424,\r\n2003/04:Ub439 yrkande 35,\r\n2003/04:Ub460 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub475 yrkande 2,\r\n2003/04:Ub477,\r\n2003/04:Ub502,\r\n2003/04:Ub511 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Ub514 yrkandena 13,\r\n2003/04:Ub515 yrkandena 46,\r\n2003/04:Fi240 yrkande 22 i denna del,\r\n2003/04:N348 yrkande 6,\r\n2003/04:A257 yrkande 5 och\r\n2003/04:A305 yrkande 12.\r\nb)  bemyndigar  regeringen  att  under  2004  för\r\nramanslaget   25:18   Bidrag   till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning    besluta    om   bidrag    till\r\nkvalificerad   yrkesutbildning   som    inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 1 556 068 000 kr under 20052008.\r\nDärmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 2.\r\nc) bemyndigar regeringen att under 2004,  i fråga\r\nom  ramanslaget  26:1  Vetenskapsrådet: Forskning\r\noch forskningsinformation,  besluta om bidrag som\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden   medför\r\nutgifter på högst 2 430 000 000  kr  under  2005,\r\nhögst   1 460 000 000   kr   under   2006,  högst\r\n770 000 000  kr under 2007, högst 150 000 000  kr\r\nunder 2008 och högst 65 000 000 kr under 2009.\r\nDärmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 4.\r\nd) bemyndigar  regeringen att under 2004, i fråga\r\nom  ramanslaget 26:3  Rymdforskning,  besluta  om\r\nbidrag  som  inklusive  tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  900 000 000  kr  under\r\n20052009.\r\nDärmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 16 punkt 5.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan\r\nBjörkman (s), Britt-Marie Danestig (v),  Ulf Nilsson\r\n(fp)*,  Inger  Lundberg  (s),  Sten  Tolgfors  (m)*,\r\nMajléne  Westerlund  Panke (s), Agneta Lundberg (s),\r\nNils-Erik Söderqvist (s),  Louise Malmström (s), Ana\r\nMaria Narti (fp)*, Sören Wibe  (s), Tobias Billström\r\n(m)*, Mikael Damberg (s), Mikaela  Valtersson  (mp),\r\nAxel Darvik (fp)*, Torsten Lindström (kd)* och Håkan\r\nLarsson (c)*.\r\n*  Har  ej deltagit i beslutet under förslagspunkt\r\n38.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nUbU1\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Inledning\r\n\r\nRiksdagen har  den 19 november 2003 beslutat bifalla\r\nregeringens förslag  att  utgiftsramen  år  2004 för\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning  skall  vara 43 962 225 000 kr\r\n(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 42).\r\nUtbildningsutskottet  behandlar   i  det  följande\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen för 2004 i\r\nvad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden  som\r\nberör detta utgiftsområde.\r\nInledningsvis   återger   utskottet   de  mål  för\r\npolitikområdena        Utbildningspolitik        och\r\nForskningspolitik  som  riksdagen  fastställt  (bet.\r\n2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa\r\növergripande     resultatredovisningar    i    årets\r\nbudgetproposition.  Ett  utförligare  återgivande av\r\nresultatredovisningar  i  budgetpropositionen   görs\r\nunder   de  olika  avsnitten  i  det  följande.  Vid\r\nåtergivandet     av     resultatredovisningar    har\r\ntyngdpunkten lagts på uppgifter  som belyser svenska\r\nförhållanden i ett internationellt perspektiv.\r\nMålet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige\r\nskall vara en ledande kunskapsnation  som präglas av\r\nutbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för\r\ntillväxt och rättvisa.\r\nMålet för forskningspolitiken är att Sverige skall\r\nvara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning\r\nbedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.\r\nSverige  är  ett av de länder som i relation  till\r\nbruttonationalprodukten  (BNP)  satsar mest resurser\r\npå utbildning och forskning, ca 6,5  respektive  4 %\r\nav BNP.\r\nSverige   har   färre   elever   per   lärare   än\r\ngenomsnittet  för  OECD och EU både inom grundskolan\r\noch  gymnasieskolan.  Undervisningens  kvalitet  kan\r\navläsas  i  elevernas kunskaper. OECD:s undersökning\r\nPISA  har visat  att  svenska  15-åringar  har  goda\r\nläskunskaper  jämfört  med jämnåriga i andra länder.\r\nOckså  inom  områdena matematik  och  naturvetenskap\r\nhävdar sig svenska  ungdomar relativt väl. Vidare är\r\nskillnaden mellan högpresterande  och lågpresterande\r\nelever betydligt mindre i Sverige än i andra länder.\r\nUngdomsgrupperna  i  Sverige  har  fortfarande  en\r\nlägre övergångsfrekvens till högskolan  direkt efter\r\ngymnasieskolan   än   i   flera  jämförbara  länder.\r\nIntresset för högskolestudier  har  däremot under de\r\nsenaste  åren  ökat bland personer över  25  år  och\r\nytterst få länder  har en lika hög övergångsfrekvens\r\ntill högre studier i dessa äldre grupper.\r\nEffekterna av de satsningar  som  har  gjorts inom\r\nutbildningsområdet kan successivt avläsas  i form av\r\nen  alltmer  välutbildad befolkning. I åldersgruppen\r\n2564 år hade  32  %  av den svenska befolkningen en\r\nhögskoleutbildning enligt  OECD:s  senaste  mätning,\r\nsom  avsåg  år 2001. Bland OECD-länderna hade endast\r\nKanada,  USA,  Japan  och  Irland  en  högre  andel.\r\nSamtidigt   hade   endast   19   %  av  den  svenska\r\nbefolkningen  kortare  utbildning än  gymnasieskola.\r\nBland de trettio OECD-länderna  var  denna  andel  i\r\ngenomsnitt 36 % och inom EU drygt 39 %.\r\nSverige  svarar för nästan 2 % av världens samlade\r\npublicering  av vetenskapliga artiklar. Merparten av\r\nartiklarna    hör    till    de    medicinska    och\r\nnaturvetenskapliga  områdena.  Antalet vetenskapliga\r\nartiklar per invånare är högre än  i  USA  och Japan\r\noch är även högre än i övriga EU-länder.\r\n\r\nU t b i l d n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n2 Barnomsorg, skola och\r\nvuxenutbildning\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens\r\nförslag  för  budgetåret 2004 när det gäller  anslag\r\ntill myndigheter  och stöd inom områdena barnomsorg,\r\nskola  och  vuxenutbildning  (anslagen  25:125:19),\r\nsamt motioner  i  anslutning  till  dessa. Avsnittet\r\ninleds     med     en    sammanfattning    av    den\r\nresultatredovisning   för   områdena   som   ges   i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nNytt  fr.o.m.  år  2004 är att i princip all årlig\r\nrevision   av   statlig   verksamhet    skall   vara\r\navgiftsbelagd, i enlighet med riksdagens  beslut  om\r\navgifter  vid Riksrevisionen (prop. 2002/03:63, bet.\r\nFiU27,  rskr.189).  Anslagsfinansierade  myndigheter\r\nkompenseras  för  den  kostnad  som avgiften innebär\r\ngenom  en  motsvarande  höjning av anslagen,  enligt\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg\r\n\r\nRegeringen pekar på att de  reformer  som genomförts\r\n2001   och  2002  har  ökat  efterfrågan  på  liksom\r\ntillgången      till      förskoleverksamhet     och\r\nskolbarnsomsorg.  Den svenska verksamheten framhålls\r\nofta som ett internationellt  föredöme.  Inom EU har\r\nen överenskommelse träffats om ett gemensamt mål för\r\nutbyggnaden  av  förskoleverksamheten.  För Sveriges\r\ndel  har  detta mål vad gäller verksamheten  för  de\r\nyngre barnen  redan mångfalt överträffats och för de\r\näldre barnen börjar  nu målet nås. OECD har pekat ut\r\nnyckelområden som är väsentliga  för en framgångsrik\r\nbarnomsorgspolitik.  Den generella  välfärdsmodellen\r\nhar därvid framhållits  vilket  innebär  att Sverige\r\nligger  i  frontlinjen  i  förhållande  till  OECD:s\r\nframgångsfaktorer. Perspektivet på förskolan som det\r\nförsta  steget  i  det  livslånga lärandet har också\r\nuppmärksammats av OECD.\r\n\r\nI förskolan ökade antalet barn med nära 19 000 och\r\ndet totala antalet uppgick under år 2002 till ca 333\r\n600 barn. Flertalet av de  nya  barnen  (15  000) är\r\nbarn  till föräldralediga, vilket hänger samman  med\r\nden  rätt   som   nu   finns   att   ha   syskon   i\r\nförskoleverksamhet   15  timmar  i  veckan.  Andelen\r\nfamiljedaghem fortsätter  att  minska liksom antalet\r\ninskrivna   barn.  Detta  beror  både   på   minskad\r\nefterfrågan från  föräldrarna och på svårigheter att\r\nrekrytera dagbarnvårdare.\r\nKostnaden per inskrivet  barn i förskolan ökade år\r\n2002 med 3,8 % jämfört med året  innan och uppgår nu\r\ntill   90   900   kr  (preliminära  uppgifter).   På\r\nmotsvarande  sätt  ökade   kostnaden   per   barn  i\r\nfamiljedaghem  och  är  nu  (preliminärt) 70 700 kr,\r\nvilket motsvarar en ökning med 5,5 % mellan åren.\r\nSkolverket   har   presenterat    uppgifter    för\r\ngenomsnittlig  gruppstorlek  inom förskola som visar\r\natt gruppernas storlek varit oförändrad  de  senaste\r\ntvå åren och att genomsnittet år 2002 var 17,4 barn.\r\nDet    ökande    barnantalet   har   inte   påverkat\r\ngruppstorlekarna.  Närvarotiderna  har  inte  heller\r\nblivit  längre  i  och  med maxtaxereformen utan den\r\ngenomsnittliga närvarotiden  i förskolan har sjunkit\r\nnågot  de  sista åren till 30 timmar  i  veckan.  De\r\nsenaste åren märks en viss minskning av antalet barn\r\nper årsarbetare  inom  förskolan och genomsnittet år\r\n2002  var 5,3 barn per årsarbetare.  Spridningen  är\r\nstor mellan olika kommuner.\r\nAntalet   barn  i  fritidshemmen  har  ökat  efter\r\nmaxtaxans  införande   med  ca  14 000.  Ungefär  en\r\nfjärdedel av dessa är barn  till  föräldralediga men\r\nde  flesta  nya  barn är barn till förvärvsarbetande\r\neller studerande.  Kostnaden  per  barn i fritidshem\r\nhar  ökat med 1,9 % jämfört med föregående  år,  och\r\nuppgår år 2002 till 29 800 kr (preliminära siffror).\r\nFör fritidshemmen  är  det  svårt att presentera ett\r\nmått på genomsnittlig gruppstorlek  då spridningen i\r\nstorlekar är stor. En fjärdedel av avdelningarna har\r\nfler  än  41  barn.  En ökning av antalet  barn  per\r\nårsarbetare märks i fritidshemmen.  För  år 2002 var\r\ngenomsnittet  18,4  jämfört  med  17,4 för år  2001.\r\nSpridningen     är    kraftig    mellan    kommuner.\r\nUppföljningar  av   användningen  av  det  särskilda\r\nstatsbidrag till personalförstärkningar  i skola och\r\nfritidshem  som  infördes läsåret 2001/02 visar  att\r\nendast en liten del av bidraget har använts till att\r\nanställa personal inom fritidshemmen.\r\nDet kan konstateras  att  andelen  årsarbetare med\r\npedagogisk  utbildning minskar inom såväl  förskolan\r\nsom fritidshemmen  men  att  den  uppgår  till ca 51\r\nrespektive  56 %. Uppgifter om användningen  av  det\r\nstatsbidrag för  kvalitetssäkrande  åtgärder  på 0,5\r\nmiljarder  kronor  som är kopplat till maxtaxan inom\r\nförskoleverksamhet respektive  skolbarnsomsorg visar\r\natt  nära 85 % användes till personalförstärkningar,\r\noch då i första hand inom förskoleverksamheten.\r\n\r\nBarn- och ungdomsutbildning\r\n\r\nRegeringen   anför  att  ett  stort  antal  åtgärder\r\nvidtagits i enlighet  med vad som tidigare aviserats\r\ni  regeringens utvecklingsplan  (skr.  2001/02:188).\r\nEffekterna av de statliga insatserna framträder dock\r\ninte  alltid  tydligt  i  ett  skolsystem  med många\r\naktörer,  framför allt inte på kort sikt, framhåller\r\nregeringen.\r\n\r\nLäsåret  2002/03   gick   ca   96   600   barn   i\r\nförskoleklass,  en  minskning med ungefär 3 000 barn\r\njämfört   med  föregående   år.   Antalet   barn   i\r\nförskoleklass  kommer  att  minska  de närmaste fyra\r\nåren  eftersom  antalet  sexåringar  fortsätter  att\r\nminska.  Av alla sexåringar är det 94 %  som  går  i\r\nförskoleklass. Ungefär 6 % av barnen i förskoleklass\r\ngår i fristående skola (eller motsvarande).\r\nPersonaltätheten  minskade  något läsåret 2002/03,\r\n8,0  årsarbetare  per  100 elever  jämfört  med  8,2\r\nföregående läsår. Den genomsnittliga  kostnaden  per\r\nelev   för  kalenderåret  2002  beräknas  öka  något\r\njämfört med år 2001, 38 500 kr jämfört med 37 800 kr\r\neller  en   ökning  på  1,8  %.  Enligt  Skolverkets\r\nutvärdering av  det första bidragsåret (2001/02) för\r\nstatsbidraget för  personalförstärkning  i skola och\r\nfritidshem,  har  kommunerna satsat en relativt  hög\r\nandel av resurserna på förskoleklassen.\r\nAntalet  elever  i   grundskolan  läsåret  2002/03\r\nuppgick till ca 1 057 200.  Av  dessa går ca 5,5 % i\r\nfristående  skolor.  Lärartätheten,   beräknad   som\r\nantalet  lärare  per  100  elever,  uppgick till 7,9\r\n(läsåret dessförinnan var motsvarande  siffra  7,8).\r\nAv  de  tjänstgörande  lärarna  hade 81 % pedagogisk\r\nutbildning,  vilket  är  en  viss minskning.  Enligt\r\nSkolverkets    utvärdering    av    satsningen    på\r\npersonalförstärkning har den totala personaltätheten\r\ni   grundskolan   ökat   med   motsvarande   2   454\r\nheltidstjänster. Det är 49 kommuner som redovisar en\r\nminskad personaltäthet medan resterande redovisar en\r\nökning.  Grundskolan  har prioriterats framför andra\r\nverksamhetsformer. En delstudie  inom  utvärderingen\r\nvisar   att  kommuner  i  stor  utsträckning  satsar\r\nresurser på elever i behov av särskilt stöd.\r\nDen  beräknade   kostnaden   för   den   kommunala\r\ngrundskolan  år  2002  uppgår  till  62,7  miljarder\r\nkronor  (förutom  kostnader för skolskjuts). Jämfört\r\nmed   2001  beräknas  den   totala   kostnaden   för\r\ngrundskolan  öka med 2,7 %. Kostnaden per elev ökade\r\nmed 3,2 % och uppgår nu till 62 400 kr per elev.\r\nPreliminär statistisk  visar  att  eleverna  våren\r\n2003  fick  bättre  slutbetyg från grundskolan än de\r\ntvå senaste åren. Det var 89,7 % av eleverna som var\r\nbehöriga  att  börja på  gymnasieskolans  nationella\r\nprogram, vilket  är  något  bättre  än  förra  årets\r\nresultat  och pekar på att en tidigare negativ trend\r\nkan ha brutits.  Resultaten  i de enskilda ämnena är\r\nungefär  desamma  som förra året.  Ungefär  5  %  av\r\neleverna nådde inte  målen  i  svenska,  ungefär 7 %\r\ninte  i matematik och lika många inte i engelska.  I\r\nsvenska som andraspråk var det ungefär 24 % som inte\r\nfick godkänt betyg.\r\nRegeringen    redovisar    resultat    från    den\r\ninternationella    läsundersökningen   Progress   in\r\nInternational Reading  Literacy  Study,  PIRLS,  som\r\nvisar  att  svenska elever i årskurs 4 har den bästa\r\nläsförmågan jämfört med de 35 deltagande länderna. I\r\nSverige  är det  en  förhållandevis  liten  skillnad\r\nmellan hög-  och  lågpresterande  elever.  Enkätsvar\r\nfrån  skolledare  och  elever  tyder  också  på  att\r\nskolklimatet,  som  i  detta  sammanhang  innefattar\r\nfaktorer  som  trygghet,  studiero  och stimulerande\r\nskolmiljö,  är  gott. Sverige har jämförelsevis  ett\r\nlägre  antal elever  i  behov  av  särskilt  lässtöd\r\nliksom en  mindre  skillnad  mellan  dem som behöver\r\nstöd   och   verkligen   får   det.   Skönlitteratur\r\nförekommer oftare i undervisningen än i andra länder\r\nmen  antalet undervisningstimmar för läsundervisning\r\när  lägre   än   det  internationella  genomsnittet.\r\nFöräldrars utbildningsnivå samvarierar med elevernas\r\nresultat  och  det  kan   konstateras   att  svenska\r\nföräldrar  är relativt högutbildade och bl.a.  läser\r\noftare själva  än  föräldrar  i  de  andra länderna.\r\nGemensamt  för  alla  länder  är  att flickor  läser\r\nbättre än pojkar.\r\nSverige  deltog  även  med elever i  årskurs  3  i\r\nPIRLS-undersökningen vilket  möjliggör en jämförelse\r\nmed motsvarande resultat från år 1991. Det visar sig\r\ndå  att  de  svenska  eleverna  i  dag   har   sämre\r\nläsförståelse  än  motsvarande  elever  för  tio  år\r\nsedan.   Skolverket   kommer   att  analysera  dessa\r\nresultat ytterligare.\r\nDet  finns  stora  skillnader  i  resultat  mellan\r\nelever med svensk bakgrund och elever  med  utländsk\r\nbakgrund,  särskilt de som också är födda utomlands.\r\nAv de elever som lämnade grundskolan läsåret 2001/02\r\nfick 81 % av  eleverna  med  svensk bakgrund betyg i\r\nalla ämnen i sitt slutbetyg medan  motsvarande andel\r\nför   elever  med  utländsk  bakgrund  (definitionen\r\nenligt  Skolverkets  statistik är att eleven är född\r\nutomlands eller att elevens  båda föräldrar är födda\r\nutomlands) var 68 %. Skolverket  tar  i  sin rapport\r\nLäsförståelse  hos elever med utländsk bakgrund  upp\r\nen   del   förklarande   faktorer,   t.ex.   hemmens\r\nsocioekonomiska status och språk som talas i hemmet.\r\nI  Sverige  är  skillnaden  i  läsförståelse  mellan\r\nelevgrupperna   ungefär   lika   stor  som  för  ett\r\ngenomsnittligt OECD-land men det finns  flera länder\r\nmed  både  större  respektive  mindre skillnader  än\r\nSverige.    Det    faktum    att    flykting-    och\r\nanhöriginvandring  till Sverige under  1990-talet  i\r\nstor utsträckning har  skett  från länder som ligger\r\npå  ett  relativt  stort  språkligt  och  kulturellt\r\navstånd  påverkar  förutsättningarna  att  integrera\r\ndessa elever.\r\nEnligt regeringen  spelar de beslutade medlen till\r\npersonalförstärkningar  en strategiskt betydelsefull\r\nroll för att höja kvaliteten i skolan men det kan ta\r\ntid innan detta får genomslag  i  betygsstatistiken.\r\nRegeringen pekar också på de båda skolmyndigheternas\r\narbete  med  kvalitetsfrågor vilket också  kan  leda\r\ntill att resultaten  i  grundskolan  kan bli bättre,\r\nbl.a. i gruppen elever med utländsk bakgrund.\r\nRegeringen informerar också om att Skolverket f.n.\r\ngenomför en nationell utvärdering av verksamheten  i\r\ngrundskolan    och   att   resultaten,   som   skall\r\npresenteras  i en  samlad  nationell  rapport  under\r\nvåren 2004, också  kommer  att  kunna  jämföras  med\r\nmotsvarande undersökning som gjordes 1992.\r\nElevantalet   i  särskolan  har  ökat  och  uppgår\r\nläsåret   2002/03   till   nära   14   800   elever.\r\nLärartätheten motsvarar  en nivå på 25 lärare på 100\r\nelever.  Skolverkets  utvärdering   av   medel  till\r\npersonalförstärkning visar att kommunerna har satsat\r\npå att både bibehålla och att öka personaltätheten i\r\nsärskolan.\r\nAntal  elever  i  specialskolan har minskat  något\r\nläsåret 2002/03 och uppgår  nu  till  ca 760 elever.\r\nLärartätheten  har  ökat  något, 41 lärare  per  100\r\nelever, jämfört med 39 föregående läsår. Drygt 1 100\r\nelever     fick     läsåret     2002/03     reguljär\r\ngrundskoleundervisning vid svenska utlandsskolor.\r\nLäsåret   2002/03  gick  ca  322  600   elever   i\r\ngymnasieskolan,  en  ökning med drygt 11 400 jämfört\r\nmed året innan. Av gymnasieeleverna  är  det  8, 2 %\r\nsom   går   i   fristående   gymnasieskolor   (inkl.\r\ninternationella   skolor   och  riksinternatskolor).\r\nAndelen  elever  som  läser  på   de   program   som\r\ntraditionellt förbereder för vidare studier är 42 %,\r\nen   viss   minskning.   Alltfler   elever   går  på\r\nspecialutformade program, program där flertalet  har\r\nen  inriktning  som  förbereder  för vidare studier.\r\nAndelen elever som läser på program  med  yrkesämnen\r\när   densamma  som  föregående  år,  41  %.  På  det\r\nindividuella     programmet     läser     7 %     av\r\ngymnasieeleverna.  Majoriteten av kommuner kan ta in\r\nåtminstone 80 % av eleverna  på deras förstahandsval\r\nmen samtidigt är det 3,1 % av  de  sökande  som inte\r\nkom   in   på  något  av  sina  val.  Undersökningar\r\nindikerar att elevers resultat förbättras liksom att\r\nde slutför sin utbildning i högre utsträckning om de\r\nfår sitt förstahandsval tillgodosett.\r\nNär det gäller könsfördelning mellan olika program\r\nkvarstår tidigare  traditionella  mönster och det är\r\nendast            samhällsvetenskaps-            och\r\nnaturvetenskapsprogrammen   som  har  en  könsmässig\r\njämvikt. Andelen elever som har utländsk härkomst är\r\ndrygt 15 % på samtliga program  med  undantag av det\r\nindividuella programmet där andelen är 37 %. I denna\r\nsiffra  ingår  då den introduktionsutbildning  (IVK)\r\nsom  ges  till  ungdomar  som  nyligen  anlänt  till\r\nSverige, en utbildning  där  eleverna skall lära sig\r\nsvenska men även ges möjlighet att erhålla kunskaper\r\nmotsvarande grundskolans årskurs 9.\r\nAv alla elever som började i gymnasieskolan hösten\r\n1998 var det 73 % som fick slutbetyg  inom  fyra år,\r\n75  %  av  eleverna med svensk bakgrund och 59 %  av\r\neleverna   med    utländsk   bakgrund.   Elever   på\r\nindividuella program  slutför  sina studier i mindre\r\nomfattning    än    elever    på   nationella    och\r\nspecialutformade program och de tar också längre tid\r\npå sig, t.ex. var det endast 17  %  av nybörjarna på\r\nIV hösten 1998 som fick slutbetyg inom  fyra  år. En\r\nförklaring  till  den  totalt  minskande  andelen av\r\nelever  med slutbetyg som nu märks är att de  elever\r\nsom  har  stor   frånvaro  i  en  kurs  numera  inte\r\nbetygssätts     om    bedömningsunderlaget     anses\r\notillräckligt,  till   skillnad   mot  tidigare  där\r\nmotsvarande elever fick betyget Icke Godkänd.\r\nDet     genomsnittliga    betygsresultatet     har\r\nförbättrats  de senaste åren men resultaten uppvisar\r\nen    stor    spridning,    t.ex.    mellan    olika\r\ngymnasieprogram.  Den ökning som nu märks av antalet\r\nelever som får lägst betyget Godkänd i Sv/Sv2, Eng A\r\noch  Ma  A i slutbetyget  på  samtliga  program  kan\r\nenligt  regeringen   vara   en   konsekvens   av  de\r\nbehörighetskrav som infördes år 1998 för studier  på\r\nnationella och specialutformade program.\r\nAv  alla  elever som fick slutbetyg från gymnasiet\r\nläsåret 2001/02  uppnådde  fem  av sex grundläggande\r\nbehörighet   till   studier  på  universitet   eller\r\nhögskola,  eller 89 %  av  kvinnorna  och  83  %  av\r\nmännen. För  elever  med svensk bakgrund var andelen\r\n87  %,  för  elever med utländsk  bakgrund  födda  i\r\nSverige 80 % och  för  elever  födda utomlands 77 %.\r\nVariationen är dock stor mellan  kommunerna.  Av  de\r\nelever  som fullföljde gymnasieskolan år 1999 var 43\r\n% registrerade  vid  högre  utbildning  inom tre år,\r\nvilket  kan  jämföras  med  den grupp som fullföljde\r\ngymnasieskolan år 1997 där motsvarande  andel var 28\r\n%. Redan nu når Sverige, tillsammans med Finland och\r\nÖsterrike,   det   av   EU-ministrarna  överenskomna\r\nriktvärdet  att  85  %  av  22-åringarna   skall  ha\r\nfullföljt  en  gymnasieutbildning. Regeringen  menar\r\natt trots goda resultat  internationellt  sett krävs\r\ndet   ytterligare   åtgärder   för   att   förbättra\r\nresultaten för att nå det uttalade målet att Sverige\r\nskall  vara  en ledande kunskapsnation. Utmaningarna\r\när    stora    för   gymnasieskolan    vad    gäller\r\ngenomströmning av  elever liksom måluppfyllelse. Ett\r\nviktigt område är, enligt  regeringen, att bryta den\r\nsociala    och   könsmässiga   segregationen    inom\r\ngymnasieskolan.\r\nAntalet   heltidstjänstgörande    lärare   uppgick\r\nläsåret 2002/03 till ca 26 300 vilket  är  en ökning\r\nmed  4  %  jämfört  med  föregående  läsår. En liten\r\nminskning  har skett i andelen tjänstgörande  lärare\r\nmed pedagogisk utbildning, till 78 %. Andelen lärare\r\nmed  pedagogisk   utbildning   är  markant  lägre  i\r\nfristående skolor jämfört med kommunala. Skolverkets\r\nutvärdering  av  den tidigare nämnda  satsningen  på\r\npersonalförstärkning  visar  att kommunerna har valt\r\natt  satsa  14 % av resurserna till  gymnasieskolan,\r\nvilket  kan jämföras  med  de  17 %  av  elevantalet\r\nskolformen står för.\r\nDen  totala   kostnaden   för  gymnasieskolan  med\r\nkommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder\r\nkronor  år  2002 (exkl. skolskjuts),  vilket  är  en\r\nökning med 2,4  %  jämfört med föregående år och kan\r\njämföras med ökningen  i  antalet  elever  med  2 %.\r\nKostnaden per elev uppgår till 75 800 kr.\r\nAntalet  elever  i  gymnasiesärskolan har ökat med\r\nnärmare  12  %  jämfört  med  föregående  läsår  och\r\nuppgick läsåret 2002/03 till  drygt 6 100 elever. Av\r\ndessa gick ca 2 450 ett individuellt  program. Drygt\r\n240  elever gick i den reguljära gymnasieskolan  vid\r\nsvenska utlandsskolor samma läsår.\r\n\r\nVuxenutbildning\r\n\r\nDe   totala    kostnaderna    för    den   kommunala\r\nvuxenutbildningen har minskat något och uppgick till\r\n6 miljarder kronor 2002. Kostnaden för det särskilda\r\nstatsbidraget till kommunerna uppgick under samma år\r\ntill närmare 2,8 miljarder kronor.\r\n\r\nUnder    kalenderåret    deltog    ca    26    400\r\nheltidsstuderande  (omräknat) elever i grundläggande\r\nvuxenutbildning vilket  ger  en kostnad på 33 000 kr\r\nper heltidsstuderande och år.\r\nDen särskilda satsning på vuxenutbildning  som har\r\nbenämnts  Kunskapslyftet  är nu avslutad. Målgruppen\r\nhar i första hand varit vuxna  arbetslösa  som  helt\r\neller delvis saknat treårig gymnasiekompetens och  i\r\nandra  hand  anställda med kort tidigare utbildning.\r\nDet   särskilda    statsbidraget   till   kommunerna\r\nfinansierade, tillsammans med kommunens resurser för\r\nen  egen  basorganisation,   den  totala  gymnasiala\r\nvuxenutbildningen fram t.o.m.  år  2002.  Sammanlagt\r\nunder  den aktuella perioden, 19972002, har  nästan\r\n1,1 miljoner  personer  studerat  inom den kommunala\r\nvuxenutbildningen.  Av dessa har ca  90  %  studerat\r\nminst en kurs på gymnasial nivå.\r\nFör år 2002 anvisades  medel motsvarande ca 73 000\r\nårsstudieplatser. Under läsåret  2001/02  fullföljde\r\n77  %  av  deltagarna  den  kurs  på  gymnasial- och\r\npåbyggnadsnivå   de   påbörjat.  Inom  grundläggande\r\nvuxenutbildning  var det  58 %   som  slutförde  sin\r\nkurs.  Hösten 2002  var  68  %  av  de  registrerade\r\ndeltagarna   i   den   kommunala   vuxenutbildningen\r\nkvinnor,  60 % av deltagarna hade högst  en  tvåårig\r\nutbildning,  23  %  var  födda  utomlands,  40 % var\r\naktuella vid arbetsförmedlingen och 58 % var över 30\r\når.\r\nUnder  2002  fick kommunerna anordna 8 400 platser\r\ninom kommunal vuxenutbildning  som  riksrekryterande\r\npåbyggnadsutbildningar  med rätt till  interkommunal\r\nersättning. Den genomsnittliga  kostnaden  per plats\r\noch  termin  var  ca 49 000 kr. Utöver dessa platser\r\nfinns  ett  stort antal  påbyggnadsutbildningar  som\r\ninte ger motsvarande rätt till ersättning.\r\nInom  den  utbildning   som   motsvarar   kommunal\r\nvuxenutbildning   och  som  anordnas  av  Nationellt\r\ncentrum för flexibelt  lärande (CFL) uppgick antalet\r\nkursdeltagare till nära  23 000 (varav ca 12 800 var\r\nanslagsfinansierade            och            resten\r\nuppdragsfinansierade). Andelen kvinnor uppgick  till\r\n47  %  och medelåldern för kursdeltagarna totalt var\r\n33 år.\r\nÅr  2002   hade   Myndigheten   för   kvalificerad\r\nyrkesutbildning    medel    motsvarande    12    500\r\nårsstudieplatser  att  fördela.  Under  året har 846\r\nkvalificerade   yrkesutbildningar  pågått  med   ett\r\ngenomsnittligt  bidrag   på   nära  52  600  kr  per\r\nstuderande  och  år.  Andelen  kvinnor  i  de  olika\r\nutbildningarna  var  ca 46 % och den  genomsnittliga\r\nmedelåldern  för  samtliga  studerande  var  25  år.\r\nUppföljningar  visar  att över 80 % av de studerande\r\nhar   anställning   6   månader    efter   genomförd\r\nutbildning.\r\nAntalet    studerande   i   vuxenutbildning    för\r\nutvecklingsstörda  (särvux)  uppgick läsåret 2002/03\r\ntill  drygt 4 500, en ökning med  drygt  2  %  sedan\r\nföregående   läsår.   Nära   hälften  av  deltagarna\r\nåterfinns på grundsärskolenivå.  I  genomsnitt  fick\r\nvarje   studerande   undervisning   motsvarande  2,6\r\nelevtimmar   per   vecka   och   den  genomsnittliga\r\ngruppstorleken  är 2,6 deltagare. Lärartätheten  har\r\nökat sedan föregående  läsår  och  motsvarar  nu 5,4\r\nheltidstjänster  per  100 elever. Kostnaden per elev\r\nhar ökat något och uppgick  till  ca  29  000  kr år\r\n2002.\r\nUnder   läsåret   2001/02   deltog   nära  40  000\r\nstuderande   i   svenskundervisning  för  invandrare\r\n(sfi), en ökning med  drygt  2  600 jämfört med året\r\ndessförinnan. Andelen kvinnor uppgick  till 59 % och\r\nmedelåldern  för samtliga studerande var  33  år.  I\r\ngenomsnitt behöver  de  deltagare som klarar godkänd\r\nsfi-nivå 382 timmars undervisning.  Av  de deltagare\r\nsom  påbörjade  sina studier läsåret 1999/2000  hade\r\ndrygt  35  % godkänts  två  år  senare,  55  %  hade\r\navbrutit studierna  och  9  % har fortsatt studierna\r\nläsåret  2002/03.  En  vanlig  orsak  till  att  den\r\nenskilde  inte  klarar  av  sfi-nivån   är  en  kort\r\ntidigare utbildning.\r\nLäsåret 2002/03 hade 75 % av lärarna en pedagogisk\r\nutbildning  men  det är få som har den utbildning  i\r\nämnet Svenska som  andra  språk  eller  Svenska  för\r\ninvandrare    som   krävs   för   ämneskompetens   i\r\ngrundskolan (minst 40 poäng). Kostnaden per elev var\r\n41 500 kr år 2002, en minskning med 2 500 kr jämfört\r\nmed år 2001.\r\nUnder   2002   genomfördes    244   kompletterande\r\nutbildningar  med  någon form av statligt  stöd.  En\r\nmajoritet (86 %) av utbildningarna är ettåriga eller\r\nlängre. Flest utbildningar fanns inom områdena dans,\r\nteater,  musik  respektive  hantverk.  Drygt  7  600\r\npersoner har under  året  deltagit i utbildningarna,\r\nvilket  är  en  ökning med nära  10  %  jämfört  med\r\nföregående år. Av  deltagarna  gick  nära  3  700  i\r\nutbildningar  som berättigar till studiestöd. Totalt\r\nsett är könsfördelningen  jämn  bland deltagarna och\r\nmedelåldern är 29 år.\r\n\r\nÖvergripande frågor\r\n\r\n\r\nFörberedelser för förändring av gymnasieskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandet  om att avbryta förberedelser\r\nför förändring av gymnasieskolan.\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet anser  i  motion 2003/04:Ub515 yrkande 1\r\natt förberedelserna för  att  driva  igenom  en stor\r\nförändring   av   gymnasieskolan   omedelbart  skall\r\navbrytas   eftersom  Gymnasiekommitténs   betänkande\r\nutgör   otillräckligt   underlag.   Det   är   flera\r\nremissinstanser  som  instämmer  i  denna  slutsats,\r\nenligt Folkpartiet, som anser att kostnaderna för en\r\nomställning  av  gymnasieskolan  bättre kan användas\r\ntill att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.     Frågan    om    den    framtida\r\ngymnasieskolan        bereds         nu         inom\r\nUtbildningsdepartementet.   Enligt   vad  regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen har en  majoritet av\r\nremissinstanserna påpekat att det behövs  längre tid\r\nför    kursplanearbete,    kompetensutveckling   och\r\nplanering   än  Gymnasiekommittén   angett.   Enligt\r\nbudgetpropositionen  delar  regeringen denna syn och\r\nkommer  därför,  i  den proposition  som  regeringen\r\naviserar   till   våren  2004,   att   förorda   ett\r\nikraftträdande   av   en    ny    organisation   för\r\ngymnasieskolan den 1 juli 2007.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\n25:1 Statens skolverk\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 305\r\n134  000  kr,  för  budgetåret   2004   under\r\nanslaget  25:1  Statens  skolverk  och avslår\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (m), 3  (fp),  4\r\n(kd) och 5 (c).\r\nRiksdagen  bör  också avslå ett motionsyrkande  som  rör\r\nSkolverkets roll.\r\nJämför reservation 2 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI samband med myndighetsombildningen den 1 mars 2003\r\nrenodlades Skolverkets  uppgifter och koncentrerades\r\ntill     kvalitetskontroll    genom     uppföljning,\r\nutvärdering,    granskning    och   tillsyn.   Genom\r\nutbildningsinspektionen  skall kommuner  och  skolor\r\ngranskas regelbundet och målet  är  att inspektionen\r\nskall  fördubblas jämfört med tidigare.  Verket  har\r\nfått  särskilda  uppdrag  som  rör  inspektionen  av\r\nfristående skolor.\r\n\r\nUnder   2003   tillfördes  Skolverkets  anslag  15\r\nmiljoner  kronor  från  anslag  25:3  Utveckling  av\r\nskolväsende och barnomsorg,  för  omstrukturering av\r\nverksamheten. Under 2004 föreslås 5  miljoner kronor\r\nav   dessa  återföras  till  anslag  25:3.  Dessutom\r\nföreslås att drygt 15 miljoner kronor av Skolverkets\r\nanslag  förs  över  till anslag 25:2 Myndigheten för\r\nskolutveckling (som skall  motsvara en fördelning på\r\nårsbasis av det tidigare anslaget, jämfört med de 10\r\nmånader som fördes över föregående  år).  Regeringen\r\nvill sedan tillföra Skolverket 5 miljoner kronor för\r\natt     förstärka     verkets    inspektions-    och\r\ntillsynsverksamhet.\r\nRegeringen har beräknat  anslaget till 305 134 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår i motion  2003/04:Ub475 yrkande\r\n2 att vissa delar av Skolverkets  verksamhet flyttas\r\növer till ett fristående kvalitetsinstitut. Dessutom\r\nföreslås     att    Specialpedagogiska    institutet\r\nintegreras  i  Skolverket.   Moderaterna  reserverar\r\ndärmed ytterligare  259 730 000 kr till anslaget.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i  motion   2003/04:Ub515\r\nyrkande 4 en neddragning på anslaget med 200 000 000\r\nkr.  Kristdemokraterna vill i  motion  2003/04:Ub514\r\nyrkande  3  minska  anslaget  med  50 000 000 kr och\r\nCenterpartiet i motion 2003/04:Ub502  med 60 000 000\r\nkr.\r\nKristdemokraterna utvecklar i motion 2003/04:Ub439\r\nyrkande   33  sin  syn  på  Skolverket.  Skolverkets\r\nuppgifter  har   renodlats   i   samband   med   att\r\nMyndigheten för skolutveckling inrättades, vilket är\r\npositivt,  men  Skolverket  bör  ha  en  friare roll\r\ngentemot  regeringen  i  stället  för  att vara  ett\r\nstabsorgan. Kristdemokraterna vill också betona alla\r\nskolors  likhet  inför  lagen  och  att  Skolverkets\r\ntillsyn skall gälla alla skolor oavsett huvudman och\r\ninriktning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.     Utskottet     ansluter    till\r\nregeringens   beräkning  vad  gäller  storleken   på\r\nanslaget   till  Skolverket.   Den   av   regeringen\r\nföreslagna anslagsstrukturen bör gälla.\r\n\r\nNär det gäller  synpunkter på Skolverkets roll och\r\nställning vill utskottet  erinra  om att styrning av\r\noch  dialog  med  myndigheter ingår som  en  del  av\r\nregeringens ansvarsområde.  I  detta ingår t.ex. att\r\nutforma regleringsbrev samt hantera avrapporteringar\r\noch årsredovisningar från myndigheten.\r\nAngående Skolverkets tillsyn vill utskottet anföra\r\natt verkets utbildningsinspektion  syftar  till  att\r\nbedöma  hur verksamheterna arbetar i riktning mot de\r\nnationella målen och kontrollera att nationella krav\r\ni  skolförfattningar   följs.  En  väsentlig  del  i\r\ninspektionen  är  att granska  kvalitetsarbetet  och\r\nförmågan  att  utveckla   den   egna   verksamheten.\r\nSkolverket     har    nyligen    tagit    fram    en\r\ninspektionsmodell  med  sju  huvudområden inom vilka\r\nalla lokala verksamheter bedöms, som innebär att ett\r\nhelhetsperspektiv tas utifrån  gällande  läroplaner.\r\nAv  Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160)  framgår\r\nde verksamheter  och  skolor, förutom det offentliga\r\nskolväsendet,  som verket  har  tillsyn  över.  Inom\r\nramen för den utveckling  av utbildningsinspektionen\r\nsom nu pågår planerar Skolverket  att inspektera 700\r\nskolor   under   nästa   år.   Året  därpå  beräknas\r\ninspektionen vara fullt utbyggd och omfatta ca 1 000\r\nskolor per år. Tanken är att varje  kommun  och alla\r\nskolor skall omfattas av inspektion vart sjätte år.\r\nMed   anledning   av   uppgifter  om  bristfälliga\r\nförhållanden   vid  vissa  fristående   skolor   har\r\nregeringen funnit  anledning  att  ge  Skolverket  i\r\nuppdrag   att  utveckla  formerna  för  arbetet  med\r\nfristående  skolor.  Inom  ramen  för  den  pågående\r\nutvecklingen    av   utbildningsinspektionen   skall\r\nSkolverket  se  över   rutiner   och   metoder   för\r\ninspektion  av  dessa  skolor,  liksom för tillsynen\r\nunder skolornas andra verksamhetsår.  Frågan  om hur\r\nläroplanernas  värdegrund  och allmänna mål följs  i\r\nverksamheten skall särskilt uppmärksammas.\r\nSkolverket  skall  vidare  utveckla   och   skärpa\r\nformerna  vid  prövning om godkännande och rätt till\r\nbidrag  samt  utveckla   och   pröva   metoder   för\r\nregelbundna   uppföljningsbesök   vid   nyetablerade\r\nskolor.   Dessutom   skall  en  särskild  inspektion\r\ngenomföras av fristående  skolor  med  konfessionell\r\ninriktning eller motsvarande.\r\nUtskottet finner inte att riksdagen bör göra något\r\nsärskilt  uttalande med anledning av motionsyrkandet\r\nom   Skolverkets    roll   och   tillsynsinriktning.\r\nUtskottet har tidigare  påpekat (bet. 2002/03:UbU15)\r\natt   det   enligt  gällande  regler   i   skollagen\r\n(1985:1100)  stadgas  att  fristående  skolor  skall\r\nsvara mot de allmänna  mål  och  den  värdegrund som\r\ngäller    för   utbildning   inom   det   offentliga\r\nskolväsendet  (9  kap.  2  och  8  §§),  men  att en\r\nfristående skola får ha en konfessionell inriktning.\r\nUtskottet   noterade   vid   detta   tillfälle   att\r\nSkolverket  inom  ramen  för  sin tillsynsverksamhet\r\nfunnit vissa oklarheter i vad mån huvudmannen för en\r\nkonfessionell   skola  tydligt  skilt   på   skolans\r\nverksamhet och en församlings verksamhet. Vidare såg\r\nutskottet  med  stort   allvar   på   att   befarade\r\nmissförhållanden vid ett antal konfessionella skolor\r\ninte  varit  kända  av  Skolverket, alternativt inte\r\nlett  till  åtgärder. Utskottet  anser  att  det  är\r\npositivt att  Skolverket  nu  utvecklar sina rutiner\r\noch  metoder  för  en  förbättrad tillsynsverksamhet\r\navseende fristående skolor.\r\n\r\n25:2 Myndigheten för skolutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 94 275\r\n000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:2  Myndigheten   för   skolutveckling  och\r\navslår   motionsyrkanden  om  avveckling   av\r\nanslaget samt  om andra anslagsbelopp. Vidare\r\nföreslås att yrkandena  avseende  medel  till\r\nett    nationellt   kvalitetsinstitut   eller\r\nskolinspektion avslås.\r\nJämför särskilda  yttranden  2 (m), 3 (fp), 4\r\n(kd) och 5 (c).\r\nRiksdagen  bör  också  avslå  motionsyrkandena  avseende\r\nuppgifter       för       ett      nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDen  sedan  den  1 mars 2003 inrättade  myndighetens\r\nuppgift  är att stödja  utveckling  inom  sektorn  i\r\nsyfte  att   uppnå   en   ökad   måluppfyllelse  och\r\nlikvärdighet  i utbildningen. En prioritering  skall\r\ngöras av insatser  på  områdena  basfärdigheter  och\r\nutbildningsvillkor   för   barn   och   ungdomar   i\r\nsegregerade  områden. Myndigheten skall också främja\r\nkompetensutveckling av personal m.m.\r\n\r\nSom nämns under  anslaget  25:1  Statens  skolverk\r\ntillförs anslaget medel från Skolverkets anslag.\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 94 275  000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  (motion   2003/04:Ub475   yrkande   2),\r\nFolkpartiet  (motion  2003/04:Ub515  yrkande  4) och\r\nCenterpartiet (motion 2003/04:Ub502) anser alla  att\r\nMyndigheten   för  skolutveckling  skall  avvecklas.\r\nFolkpartiet anser  att  skolutveckling  skall ske på\r\nlokal nivå, med stöd av universitet och högskolor. I\r\nmotion     2003/04:Ub514    yrkande    3    föreslår\r\nKristdemokraterna  en neddragning av anslaget med 40\r\n000 000 kr.\r\n\r\nEtt  fristående nationellt  kvalitetsinstitut  med\r\nuppgift  att  löpande utvärdera skolan bör inrättas,\r\nenligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub427 yrkande 3.\r\nEn nödvändig åtgärd för att höja kvaliteten i skolan\r\när att förbättra  uppföljning  och  utvärdering  och\r\ngöra   resultaten   mer   tillgängliga  för  elever,\r\nföräldrar  och  personal.  För  inrättandet  av  ett\r\nsådant institut föreslår Moderaterna  106 425 000 kr\r\ni   motion   2003/04:Ub475   yrkande   2.  I  motion\r\n2003/04:Ub252 menar Moderaterna att stor  vikt måste\r\nläggas vid arbetet med att säkra den svenska skolans\r\nkvalitet. Den boskillnad som gjorts genom att  bryta\r\nut  Myndigheten  för  skolutveckling  från det gamla\r\nSkolverket var en början till att skapa en tydligare\r\nordning, men det var inte tillräckligt. Därför måste\r\nett    fristående    nationellt    kvalitetsinstitut\r\ninrättas. Ett sådant institut skall  komplettera den\r\nuppföljning och utvärdering som måste  bedrivas  vid\r\nvarje  skola,  lokalt av berörda huvudmän och även i\r\nnågon mån av Skolverket. Enligt Moderaterna i motion\r\n2003/04:Ub472 skall  institutet ha till uppgift både\r\natt löpande granska och  följa kvalitetsutvecklingen\r\npå enskilda skolor och att  följa utvecklingen i det\r\nsamlade  skolsystemet (yrkande  1).  Institutet  för\r\nkvalitetsgranskning  i  skolan bör löpande publicera\r\nnamnen  på såväl de skolor  som  inte  uppfyller  de\r\nnationella  kvalitetsmålen  som  de  skolor  som väl\r\nuppfyller kraven (yrkande 4).\r\nÄven  Folkpartiet  föreslår i motion 2003/04:Ub388\r\nyrkande 15 att en nationell  skolinspektion inrättas\r\nför  att  kraftigt  stärka statens  utvärdering  och\r\nuppföljning  av  skolans   resultat.   Inspektionens\r\nansvarsområde skall vara tillsyn och utvärdering  av\r\nskolväsendet,   enligt  Folkpartiet,  som  i  motion\r\n2003/04:Ub515 yrkande 4 föreslår 200 000 000 kr till\r\nett sådant institut.  I motion 2003/04:Ub367 yrkande\r\n29   föreslås   att   Skolverket    behåller    sina\r\nmyndighetsuppgifter  samtidigt  som  en ny myndighet\r\ntillskapas   för   att   stärka   statens   roll   i\r\nutvärderingen. Den nationella skolinspektionen skall\r\ngranska  kvaliteten i såväl kommunala som fristående\r\nskolor samt  säkerställa  likvärdighet i bedömningen\r\nav    nationella    prov    och    det    nationella\r\nbetygssystemet.\r\nÄven Centerpartiet föreslår 200 000  000  kr  till\r\ninrättandet   av  ett  nationellt  kvalitetsinstitut\r\n(motion 2003/04:Ub502).  Ett  sådant institut bör ge\r\nkommunerna stöd i kvalitetsarbetet i stället för den\r\nexisterande  utvecklingsmyndigheten.  Uppgiften  bör\r\nvara såväl att sammanställa uppgifter för nationella\r\njämförelser  som   att   utveckla  metoder  för  att\r\nförbättra  utvärderingen  och   stödja   kommunernas\r\nkvalitetsarbete, enligt motion 2003/04:Ub392 yrkande\r\n11.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      samt     avslår\r\nmotionsyrkandena.  Som  utskottet  tidigare   anfört\r\n(senast   i  budgetbetänkandet  hösten  2002)  anser\r\nutskottet att den nu införda myndighetsstrukturen är\r\nändamålsenlig.     Den     granskande     och    den\r\nkvalitetsbedömande    uppgiften    förstärks   genom\r\nSkolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd\r\ni  sitt  arbete  att nå de fastställda  målen  genom\r\nMyndigheten för skolutveckling.\r\n\r\nUtskottet vill också  erinra  om den uppföljnings-\r\noch utvärderingsinformation som finns tillgänglig på\r\nSkolverkets  webbplats,  bl.a.  via   den  särskilda\r\ndatabasen SIRIS där aktuella granskningar rörande en\r\nviss kommun eller skola återfinns. Bland Skolverkets\r\nnationella  utvärderingar kan här t.ex.  nämnas  den\r\npågående utvärderingen av verksamheten i grundskolan\r\n(NU 03) där resultat  kommer  att  presenteras under\r\nvåren 2004.\r\n\r\n25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 197\r\n894  000  kr,  för  budgetåret   2004   under\r\nanslaget  25:3  Utveckling av skolväsende och\r\nbarnomsorg. Motionsyrkanden  om andra anslag,\r\nandra  anslagsbelopp  och anslagsvillkor  bör\r\navslås.\r\nJämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4\r\n(kd) och 5 (c).\r\nVidare  bör  riksdagen  avslå motionsyrkandena  avseende\r\ninsatser   mot   dyslexi   och    dyskalkyli,\r\nundervisning    om    narkotikans   effekter,\r\ninsatser för ökad elevhälsa, projekt med s.k.\r\nklassmorfar samt kompetensutveckling inom IT.\r\nJämför reservationerna  4  (c),  5 (m), 6 (v)\r\noch 7 (kd, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   används  främst  till  de  insatser   som\r\nMyndigheten  för  skolutveckling  genomför  för  att\r\nstödja  och  stimulera  bl.a. kommuner i arbetet med\r\nverksamhetsutveckling. Dessutom används anslaget för\r\nutveckling    av    nationella     prov,     statlig\r\nrektorsutbildning,    främjande   av   skolväsendets\r\ninternationalisering,     bidrag      till     vissa\r\norganisationer,     annat     centralt     initierat\r\nutvecklingsarbete   inom   utbildningssystemet  samt\r\nadministration, uppföljning och utvärdering av vissa\r\nuppdrag m.m. Exempel på verksamheter som finansieras\r\nvia  detta anslag är satsningar  för  att  stimulera\r\nutveckling  och användning av IT i skolan, stöd till\r\nutveckling   av   vuxenutbildning.   Från   anslaget\r\nfinansieras  också  den  av  regeringen  nyinrättade\r\njämställdhetsdelegationen,    matematikdelegationens\r\nfortsatta    arbete   samt   den   delegation    för\r\nyrkesutbildning som skall tillsättas. Dessutom skall\r\ndet nationella  centrumet  för  främjande  av fysisk\r\naktivitet     hos    barn    och    ungdom    liksom\r\nlärarutvecklingsprojektet  Attraktiv  skola  stödjas\r\nmed medel från anslaget.\r\n\r\nDet  tillskott  till  anslaget  på  161,9 miljoner\r\nkronor  som  skedde  budgetåret  2003  i  syfte  att\r\nförstärka kvalitetsarbetet enligt utvecklingsplanens\r\nförslag,  förs  nu  tillbaka till respektive anslag.\r\nAnslaget tillförs samtidigt  5  miljoner kronor i år\r\nav  de 15 miljoner kronor som föregående  år  fördes\r\ntill anslag 25:1.\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 197 894 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår  en neddragning av anslaget med\r\n50 000 000 kr i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4 medan\r\nKristdemokraterna föreslår  en minskning av anslaget\r\nmed 170 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.\r\n\r\nCenterpartiet vill i motion  2003/04:Ub502  stärka\r\nkompetensen   och   öka   insatserna  mot  läs-  och\r\nskrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli. I de medel\r\nom 400 000 000 kr som Centerpartiet  avsätter  skall\r\näven  en  satsning på skolböcker ingå. Centerpartiet\r\nutvecklar i  motion 2003/04:Ub392 yrkande 10 vad som\r\nskall ingå i den  särskilda  satsningen innefattande\r\nbl.a.   program   för   matematik   och   läs-   och\r\nskrivutveckling   från  förskolan  och  genom   hela\r\ngrundskolan. Några  moment  som  bör ingå i en sådan\r\nsatsning:   specialisttjänster   för   lärare    bör\r\ninrättas,   Skolverket   bör   få   i   uppdrag  att\r\nsammanställa  en  erfarenhetsdatabas med exempel  på\r\nhur skolor arbetar med läs- och skrivproblem, tester\r\nbör införas för att  tidigt upptäcka de barn som har\r\nolika slags läs- och skrivsvårigheter, forskning bör\r\nstimuleras kring läs-  och  skrivsvårigheter, lärare\r\nbör få möjlighet att ta tjänstledigt  för  att  ägna\r\nsig  åt forskning, läromedel för elever med läs- och\r\nskrivsvårigheter  bör  utvecklas  och  resurser till\r\nskolbiblioteken bör tillföras.\r\nI motion 2003/04:So414 yrkande 2 begär Moderaterna\r\natt  undervisningen  om  narkotikans effekter  skall\r\npåbörjas tidigare än i dag.\r\nVänsterpartiet   anser   i  motion   2003/04:Ub292\r\nyrkande  24 att Myndigheten för  skolutveckling  bör\r\nges direktiv  att följa, initiera och verka för ökat\r\nsamarbete mellan  den  kommunala  organisationen för\r\nelevhälsa  och barn- och ungdomspsykiatrin  och  för\r\nutvecklat   samarbete    vid    överlämnandet   från\r\nbarnavårdscentraler till kommunal elevhälsa.\r\nMiljöpartiet pekar i motion 2003/04:Ub271  yrkande\r\n34  på  de  positiva resultaten av försöken med s.k.\r\nklassmorfar och  vill  verka  för  att projekten med\r\nklassmorfar utvecklas och permanentas. Projekten har\r\nsubventionerats från staten men tyvärr  är  pengarna\r\nslut i många kommuner.\r\nI  motion  2003/04:Ub477 (s) tar motionärerna  upp\r\nfrågan  om information,  stöd  och  rådgivning  till\r\npersoner   med   läs-   och   skrivsvårigheter.  Den\r\naviserade    förlusten    av   statsbidraget    till\r\nverksamheten   Skriv-Knuten,    informations-    och\r\nrådgivningsverksamhet   som   bedrivs  av  Förbundet\r\nFunktionshindrade  med  läs-  och   skrivsvårigheter\r\n(FMLS), kan medföra att verksamheten  läggs ner. Det\r\nfinns dock, enligt motionärerna, ett stort  behov av\r\nstöd och rådgivning i dessa frågor.\r\nDet   särskilda   statsbidraget   för   pedagogisk\r\nutveckling    av   skolväsendet   och   barnomsorgen\r\nbehandlas i motion  2003/04:Ub256  (s). Motionärerna\r\nönskar  att  ett förtydligande ges till  Myndigheten\r\nför skolutveckling  om bestämmelserna i förordningen\r\n(1998:1636) om vissa  statsbidrag  för utveckling av\r\nskolväsendet    och   barnomsorgen   så   att    den\r\nursprungliga målgruppen finskspråkiga elever får del\r\nav bidragen. Enligt  motion  2003/04:Ub294 (s) är en\r\nfortsatt satsning på lärande och kompetensutveckling\r\ninom elektroniska kommunikationer  och multimedier i\r\nskolan nödvändig. Nu när ITiS-projektet  är  nedlagt\r\nbör Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att\r\nundersöka möjligheterna till en fortsatt satsning på\r\nlärande och kompetensutveckling, enligt motionären.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget  och  avstyrker  därmed motionsyrkanden  om\r\nandra  anslagsbelopp.  Övriga   motionsyrkanden  bör\r\nockså  enligt  utskottets  uppfattning   avslås   av\r\nriksdagen av skäl som redovisas nedan.\r\n\r\nI  likhet  med  motionärerna  anser  utskottet att\r\nsatsningar på att stödja läs- och skrivutveckling är\r\nangelägna.  Myndigheten  för skolutveckling  arbetar\r\nmed dessa frågor på flera  sätt. Projektet Språkrum,\r\nsom kommer att avrapporteras  i  slutet av detta år,\r\nhar under flera års tid stött förskolors och skolors\r\narbete   med  språkutveckling,  med  inriktning   på\r\nförbättrade  läs- och skrivmiljöer. En annan uppgift\r\nför projektet  har  varit  att  stärka  och utveckla\r\nskolbibliotekens pedagogiska roll. I slutet  av året\r\nkommer ett utvecklings- och forskningsprojekt  också\r\natt  redovisas  där  utvecklingsområden identifieras\r\noch förslag ges på fortsatta  insatser inom området.\r\nMyndigheten  skall  också  fortsätta   att   bedriva\r\ninsatser  på  detta  område,  t.ex.  sprida  lärande\r\nexempel  på  hur  skolor  och  kommuner kan utveckla\r\nsystem       för       elevernas      läsutveckling.\r\nSpecialpedagogiska institutet  har  till uppgift att\r\nge  råd  och stöd i specialpedagogiska  frågor  till\r\nkommuner och  skolor samt att utveckla läromedel för\r\nbarn och unga med  funktionshinder. Vidare kan också\r\nnämnas  den  särskilda   matematikdelegationen,  som\r\nbl.a.     har     i     uppgift     att     utveckla\r\nmatematikundervisningen         och        stimulera\r\nutvecklingsarbete inom detta område.\r\nAngående  yrkandet  om  tidigare  undervisning  om\r\neffekter  av narkotikaanvändning hänvisar  utskottet\r\ntill  att  Myndigheten   för   skolutvecklingen  och\r\nStatens  Folkhälsoinstitut  nyligen   redovisat  ett\r\nregeringsuppdrag om insatser som kan vidtas  för att\r\nstärka     både     den     alkohol-     och     den\r\nnarkotikaförebyggande  verksamheten  i  skolan.  Ett\r\nantal  av  insatserna  kommer  att  genomföras under\r\nnästa år.\r\nI fråga om yrkandet om elevhälsa erinrar utskottet\r\nom uppdraget till Myndigheten för skolutveckling att\r\nfördjupa   kommunernas  och  skolornas  kunskap   om\r\nsambanden mellan  lärande,  värdegrund  och hälsa. I\r\nuppdraget ingår att genomföra insatser inom  berörda\r\nområden bl.a. genom samverkan på lokal, regional och\r\ncentral nivå. Uppdraget skall redovisas i slutet  av\r\når 2003.\r\nUtskottet  har  tidigare  uttalat  sig positivt om\r\nverksamheter som projektet Klassmorfar men samtidigt\r\npåpekat att det ankommer på lokala organ att besluta\r\nom sådana verksamheter.\r\nAnsvarig  myndighet har möjlighet att  från  detta\r\nanslag bevilja  bidrag  till  vissa  organisationer.\r\nVerksamheten Skrivknuten, som bedrivs  av  Förbundet\r\nMot  Läs-  och Skrivsvårigheter, har t.ex. beviljats\r\nbidrag enligt  regleringsbrev  till  Myndigheten för\r\nskolutveckling    (tidigare   Skolverket).    Enligt\r\nutskottet är det regeringen  som  bör avgöra lämplig\r\nutformning   av   regleringsbrev   och  därmed   den\r\ndetaljeringsnivå  som  ansvarig  myndighet  har  att\r\nfölja   vad   gäller   användning  av  anslagsmedel.\r\nUtskottet  noterar att utbildningsministern  den  12\r\nnovember 2003  i  ett  svar på en skriftlig fråga om\r\nSkrivknutens  finansiering  anger  att  verksamheten\r\näven nästa år kommer att erhålla ekonomiskt stöd.\r\nI enlighet med  förordningen  (1998:1636) om vissa\r\nstatsbidrag  för  utveckling  av  skolväsendet   och\r\nbarnomsorgen   har  Myndigheten  för  skolutveckling\r\n(tidigare Skolverket)  att  lämna  bidrag  till  ett\r\nantal  ändamål. Från och med år 2002 har myndigheten\r\nenligt förordningen möjlighet att stödja pedagogiska\r\ninsatser   för  barn  och  ungdomar  som  talar  ett\r\nnationellt minoritetsspråk.  Tidigare  gällde  denna\r\nmöjlighet endast finskspråkiga elever.\r\nMyndigheten    för    skolutveckling    har    det\r\nsammanhållande  nationella  ansvaret  för  fortsatta\r\ninsatser   och   för  att  stimulera  utveckling  av\r\nanvändningen av IT  i skolan. Myndigheten har fått i\r\nuppdrag av regeringen att ta till vara, utveckla och\r\nsprida  de  erfarenheter   som   finns   från  ITiS-\r\nsatsningen.\r\n\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  332\r\n820   000   kr,  för  budgetåret  2004  under\r\nanslaget 25:4  Specialpedagogiska institutet.\r\nMotionsyrkanden    med    förslag    om   att\r\nmyndigheten  skall  upphöra bör avslås liksom\r\nmotionsyrkandet   med   förslag    om   annat\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).\r\nRiksdagen  bör  också  avslå ett motionsyrkande  rörande\r\nEkeskolan och Hällsboskolan.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSpecialpedagogiska institutet  bildades  den  1 juli\r\n2001  och  är  en rikstäckande myndighet för statens\r\nsamlade  stöd  i  specialpedagogiska   frågor.  Dess\r\nuppgift  är  att  ge  stöd  i  frågor som rör  barn,\r\nungdomar och vuxna med funktionshinder till kommuner\r\noch andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola,\r\nskolbarnsomsorg och vuxenutbildning.  Institutet  är\r\norganiserat i fem regioner (Umeå, Örebro, Stockholm,\r\nGöteborg  och  Malmö)  som bl.a. arbetar med råd och\r\nhandledning  till  arbetslag,  specialpedagoger  och\r\nrektorer, kompetensutveckling  samt information till\r\nbl.a.  föräldrar  i  specialpedagogiska   frågor.  I\r\nmyndigheten   ingår   dessutom   Resurscenter   syn,\r\nResurscenter  döv/hörsel, Resurscenter dövblind samt\r\nResurscenter tal  och  språk  som  har i uppdrag att\r\ngenomföra utredningar och träning av  enskilda  barn\r\noch ungdomar samt ge information och utbildning till\r\nföräldrar, lärare och annan personal.\r\n\r\nVid  Resurscenter  syn  (motsvarande  Ekeskolan  i\r\nÖrebro)  och Resurscenter tal och språk (motsvarande\r\nHällsboskolan i Sigtuna), får barn som är synskadade\r\neller  gravt  språkstörda  fullgöra  sin  skolplikt.\r\nFrågan  om   former  för  s.k.  visstidsplacering  i\r\nskoldelen har  utretts (SOU 2002:106) och regeringen\r\naviserar  att den  skall  återkomma  med  förslag  i\r\nfrågan under våren 2004.\r\nMyndigheten   får  intäkter  via  ersättning  från\r\nkommunerna   för   elever    vid   ovannämnda   båda\r\nresurscenter.  Kostnader  som inte  finansieras  med\r\nintäkter finansieras via anslaget.\r\nAnslaget  får  även användas  för  att  finansiera\r\nkostnader med anledning  av  uppdraget  att utveckla\r\nläromedel  för elever med funktionshinder  (se  även\r\nunder 25:5).  En  översyn  har  gjorts  i  fråga  om\r\nstatens  engagemang  för  läromedel för barn, elever\r\noch  vuxna med funktionshinder  (SOU  2003:15),  och\r\nregeringen  aviserar att den under år 2004 avser att\r\ntydliggöra institutets uppdrag i detta avseende.\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 332 820 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår  i motion 2003/04:Ub475 yrkande\r\n2  att Specialpedagogiska  institutet  integreras  i\r\nSkolverket  och  att  delar  av  institutets  anslag\r\növerförs   till   Specialskolemyndigheten   för  att\r\nsäkerställa kvalitet och tillgänglighet i den  fasta\r\norganisationen  för specialskolan. Kristdemokraterna\r\nföreslår   i   motion    2003/04:Ub514   yrkande   3\r\nytterligare  5  000  000  kr  i   förhållande   till\r\nregeringens  förslag  som  en  del av en satsning på\r\nåterinförandet av de fasta skoldelarna  på Ekeskolan\r\noch Hällsboskolan. I motion 2003/04:Ub377  yrkande 9\r\nunderstryker Kristdemokraterna att det är nödvändigt\r\natt de fasta skoldelarna får vara kvar och utvecklas\r\nför att möta behoven hos gruppen elever med  svårare\r\nfunktionshinder.  Beslutet  att  lägga  ned de fasta\r\ndelarna bör omprövas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp  och\r\navstyrker  alltså  yrkandet  att  Specialpedagogiska\r\ninstitutet  skall  upphöra. Utskottet  har  tidigare\r\nbehandlat och avstyrkt  liknande yrkanden. Utskottet\r\nhar inte heller nu någon  annan  uppfattning  än att\r\nnuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste.\r\n\r\nUtskottet  föreslår  också  avslag  på yrkandet om\r\nEkeskolan  och  Hällsboskolan.  Riksdagen  beslutade\r\nhösten 1999 att elever med synskada  respektive grav\r\nspråkstörning   inte  längre  skulle  tillhöra   den\r\nstatliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,\r\nbet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Riksdagens\r\nbeslut innebar en  successiv  avveckling av de fasta\r\nskoldelarna  vid  dessa  skolor.  En   utbyggnad  av\r\nresurscenterverksamheten   skulle   samtidigt   ske.\r\nFrågan   om   omprövning   av   nämnda  beslut   har\r\nåterkommande behandlats av utskottet,  senast  under\r\nförra   riksmötet   (bet.   2002/03:UbU1   och  bet.\r\n2002/03:UbU8). Utskottet finner inte heller  nu skäl\r\nför    riksdagen    att    ändra    sitt    tidigare\r\nställningstagande.\r\nUtskottet  vill framhålla att Skolverket, som  har\r\nsektorsansvar  inom handikappolitiken, har i uppdrag\r\natt   belysa   villkoren    för   funktionshindrades\r\nutbildning  och  att verket avser  att  samarbeta  i\r\ndessa  frågor med Specialpedagogiska  institutet.  I\r\nbetänkandet    Visstidsplaceringar    vid   statliga\r\nresurscenter (SOU 2002:106) lämnar utredaren förslag\r\nom  hur  visstidsutbildningen  vid  de två  statliga\r\nresurscentren  vid  tidigare  Ekeskolan   respektive\r\nHällsboskolan    kan   organiseras   och   regleras.\r\nBetänkandet     bereds      för     närvarande     i\r\nUtbildningsdepartementet.   Regeringen   avser   att\r\nåterkomma  till riksdagen med  förslag  våren  2004.\r\nRegeringens  förslag  i  dessa  frågor bör avvaktas,\r\nenligt utskottet.\r\n\r\n25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel\r\nför elever med funktionshinder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 23 077\r\n000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:5   Skolutveckling   och   produktion   av\r\nläromedel  för  elever  med  funktionshinder.\r\nMotionsyrkandet   med   förslag   om    annat\r\nanslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 2 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSpecialpedagogiska   institutet   har   ansvar   för\r\nutveckling  och  produktion av läromedel för  elever\r\nmed       funktionshinder.       Intäkter       från\r\nläromedelsförsäljningen      finansierar      delvis\r\nverksamheten.  De kostnader som inte täcks därigenom\r\nfinansieras från detta anslag (eller 25:4).\r\n\r\nRegeringen har  beräknat  anslaget till 23 077 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna anser att bristen på anpassade läromedel\r\nför elever med funktionshinder  fortfarande  är  ett\r\nproblem och föreslår 1 038 000 kr utöver regeringens\r\nförslag  till  detta  anslag  i motion 2003/04:Ub475\r\nyrkande 2.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet. Utredningen om\r\nläromedel för  barn,  elever och vuxenstuderande med\r\nfunktionshinder lämnade  i  början  av  år 2003 sitt\r\nslutbetänkande  Läromedelspecifikt  (SOU  2003:15).\r\nEnligt    budgetpropositionen    delar    regeringen\r\nutredningens  uppfattning  att  det  är viktigt  att\r\nsamarbetet mellan staten och läromedelsproducenterna\r\ni dessa frågor tydliggörs. Regeringen  avser  därför\r\natt     under     nästkommande     år     tydliggöra\r\nSpecialpedagogiska   institutets   uppdrag  gällande\r\nutveckling   och   produktion   av   läromedel   för\r\nfunktionshindrade.   Enligt   utskottet  bör   detta\r\navvaktas  innan  något  ställningstagande   tas   om\r\neventuella ändringar av anslaget.\r\n\r\n\r\n25:6 Specialskolemyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  242\r\n333   000   kr,  för  budgetåret  2004  under\r\nanslaget    25:6     Specialskolemyndigheten.\r\nMotionsyrkanden   med   förslag    om   annat\r\nanslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten  består  av sex skolenheter,  varav  fem\r\nregionala specialskolor  för  döva och hörselskadade\r\nelever  (i Örebro, Härnösand, Stockholm,  Vänersborg\r\noch Lund) och en nationell specialskola för döva och\r\nhörselskadade   med   utvecklingsstörning  samt  för\r\ndövblindfödda  elever  (i   Gnesta).  Intäkter  från\r\nkommuner  som har elever i specialskolan  disponeras\r\nav myndigheten och kostnader som inte finansieras på\r\ndetta sätt skall finansieras via anslaget.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 242 333 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDelar av Specialpedagogiska institutets anslag skall\r\nföras till Specialskolemyndighetens  anslag  för att\r\nsäkerställa kvalitet och tillgänglighet i den  fasta\r\norganisationen   menar   Moderaterna  som  i  motion\r\n2003/04:Ub475 yrkande 2 föreslår ytterligare 110 940\r\n000 kr utöver regeringens förslag. Moderaterna anser\r\natt  det finns behov av statliga  specialskolor  och\r\nunderstryker  att det är viktigt att säkerställa hög\r\nkvalitet i undervisningen och vid resurscentren.\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion 2003/04:Ub514\r\nyrkande 3 en neddragning  av anslaget med 15 000 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch föreslår  att  riksdagen avslår motionsyrkandena\r\nom andra anslagsbelopp. Frågan om myndighetsstruktur\r\ninom   området   behandlas    under    anslag   25:4\r\nSpecialpedagogiska institutet.\r\n\r\n\r\n25:7 Särskilda insatser på skolområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav  regeringen  begärda  anslagsbeloppet, 278\r\n037  000  kr,  för  budgetåret   2004   under\r\nanslaget    25:7    Särskilda   insatser   på\r\nskolområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget  fördelas   medel  huvudsakligen  som\r\nbidrag   till  kommuner  för  samordnade   regionala\r\nutbildningsinsatser  för  elever med funktionshinder\r\noch     utbildningsinsatser    avseende     särskild\r\nundervisning  på  sjukhus  m.m.  enligt förordningen\r\n(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på\r\nskolområdet,  samt  som  bidrag  till  kommuner  för\r\nriksrekryterande   gymnasieutbildning    för   bl.a.\r\nrörelsehindrade, döva och hörselskadade elever.  Den\r\nhuvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget\r\när  antalet elever. Föregående års överföring på 2,1\r\nmiljoner  kronor  från  anslaget  till  anslag  25:3\r\nåterförs nu.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 278 037 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:8 Sameskolstyrelsen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 32 377\r\n000 kr, för budgetåret  2004  under  anslaget\r\n25:8 Sameskolstyrelsen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten är styrelse för de sex sameskolorna  och\r\nden   integrerade   samiska   undervisningen  i  den\r\nkommunala     grundskolan     i     nio    kommuner.\r\nSameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun\r\nfullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass  och\r\nförskole-   och  fritidshemsverksamhet  för  samiska\r\nbarn.  Intäkterna   för   verksamheten   får  delvis\r\ndisponeras för kostnaderna.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget till 32  377  000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  begärda anslagsbeloppet, 3 660\r\n000  000  kr,  för   budgetåret   2004  under\r\nanslaget  25:9  Maxtaxa  i barnomsorgen  m.m.\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\navskaffande av anslaget.\r\nJämför särskilt yttrande 5 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner\r\nsom   har   infört   systemet    med    maxtaxa    i\r\nförskoleverksamheten   och   skolbarnsomsorgen  samt\r\nstatsbidrag  för  kvalitetssäkrande   åtgärder   som\r\nlämnas  till  dessa  kommuner.  Dessutom finansieras\r\nSkolverkets  arbete med administration  av  bidraget\r\nsamt den uppföljning av reformen som verket ansvarar\r\nför. Riksdagen  beslutade  i juni 2003 i samband med\r\nbeslutet  om den ekonomiska vårpropositionen  om  en\r\nhöjning av  den  högsta  avgiften i maxtaxan fr.o.m.\r\nden  1  januari  2004. De höjda  avgifterna  innebär\r\nmöjlighet    till   ökade    avgiftsinkomster    för\r\nkommunerna, och  regeringen  sänker  i och med detta\r\nstatsbidraget till kommunerna.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  3  660  000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet förespråkar i motion 2003/04:Ub502 att\r\ndet  specialdestinerade statsbidraget omvandlas till\r\nett  generellt   statsbidrag   och   överförs   till\r\nutgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till  kommuner.\r\nDärmed yrkar Centerpartiet avslag till anslaget om 3\r\n660 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandet  om  att överföra statsbidraget till\r\ndet generella bidraget  till  kommunerna.  Utskottet\r\nerinrar om att en anledning till att införa  maxtaxa\r\nvara  att  komma  till  rätta  med  de alltför stora\r\nskillnaderna   i   kommunernas  barnomsorgsavgifter.\r\nRegeringen redovisar  i  budgetpropositionen  att en\r\neffekt  av  maxtaxan  har  blivit att avgifterna har\r\nsänkts och blivit mer lika över  landet.  Regeringen\r\npekar  också  på  att  drygt  1  500  förskollärare,\r\nbarnskötare, fritidspedagoger och annan personal har\r\nanställts   med   stöd   av   det   statsbidrag  för\r\nkvalitetssäkrande  åtgärder  som  fördelas  till  de\r\nkommuner  som  väljer att införa maxtaxa.  Därutöver\r\nhar    75    miljoner     kronor     använts    till\r\nkompetensutveckling för personalen.\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  (jfr  bet. 2002/03:UbU3)\r\nbehandlat  frågan om specialdestinerade  statsbidrag\r\noch då uttalat  att  huvudregeln  självfallet är att\r\nansvaret   för   skolan   är  decentraliserat   till\r\nkommunerna  och att statens  stöd  i  huvudsak  sker\r\ngenom det allmänna  bidraget  till kommunerna. Genom\r\nspecialdestinerade bidrag ges dock  en möjlighet att\r\ntillfälligt stödja kommunerna för angelägna insatser\r\nsom  de  annars skulle ha svårt att klara.  Balansen\r\nmellan    det     allmänna     bidraget    och    de\r\nspecialdestinerade      bidragen     måste      dock\r\nupprätthållas. Utskottet  underströk  vidare att det\r\när viktigt att kommunerna förbereder mottagandet och\r\nanvändandet av bidragen väl och att man också har en\r\nsådan flexibel organisation att det är  meningsfullt\r\natt ta emot bidraget. Vidare utgick utskottet  ifrån\r\natt  regeringen  i  den  fortsatta  användningen tar\r\nintryck  av  de  erfarenheter som vunnits  på  olika\r\nområden när det gäller  planering  och användning av\r\nsådana bidrag.\r\n\r\n25:10 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nskola och fritidshem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav  regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 500\r\n000  000   kr,   för  budgetåret  2004  under\r\nanslaget       25:10       Bidrag        till\r\npersonalförstärkningar     i     skola    och\r\nfritidshem.      Riksdagen      bör     avslå\r\nmotionsyrkandena  om avskaffande av  anslaget\r\nliksom om andra anslagsvillkor.\r\nJämför särskilda yttranden 3 (fp), 4 (kd) och\r\n5 (c).\r\nMotionsyrkandet  om   uppföljning   av   bidraget   till\r\npersonalförstärkningar bör också avslås.\r\nJämför reservation 9 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBidraget  skall användas till personalförstärkningar\r\ni skola och  fritidshem  med  syftet  att  förbättra\r\nförutsättningarna     för    att    öka    skolornas\r\nmåluppfyllelse.  Statsbidraget   är   beräknat   att\r\nsuccessivt  öka  med en miljard kronor årligen tills\r\nnivån 5 miljarder  kronor är nådd. Anslaget styrs av\r\nförordningen   (2001:36)    om    statsbidrag   till\r\npersonalförstärkningar   i  skola  och   fritidshem.\r\nKostnader   för   Skolverkets   administration   och\r\nuppföljning  av  bidraget   skall   finansieras  via\r\nanslaget.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  3  500  000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  begär  i motion 2003/04:Ub417 yrkande 5\r\nett  tillkännagivande   om  en  uppföljning  av  att\r\nbidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och\r\nfritidshem  går till personer med rätt utbildning. I\r\ndag vet inte  Skolverket  huruvida pengarna går till\r\nbehöriga lärare eller inte.  Folkpartiets  mening är\r\natt    det   måste   följas   upp   vad   de   stora\r\nresursökningarna  går  till,  så att de ökar skolans\r\nkvalitet  på  bästa  möjliga  sätt.   Vidare   anser\r\nFolkpartiet att bidraget till personalförstärkningar\r\ni skola och fritidshem måste kunna användas till att\r\nhöja lönerna för att kunna anställa utbildade lärare\r\noch fritidspedagoger (yrkande 6).\r\n\r\nI    motion    2003/04:Ub439    yrkande    35   är\r\nKristdemokraterna kritiska till utformningen av  det\r\nspecialdestinerade           bidraget           till\r\npersonalförstärkningar.  Det  är  positivt  att  det\r\nsatsas  mer  pengar  på  skolan  men  det är fel att\r\ncentralstyra  resurserna.  Kommunerna vet  bäst  hur\r\nbehoven  ser  ut  i den egna skolan.  Enligt  motion\r\n2003/04:Ub514 yrkande  3  bör  de  föreslagna medlen\r\ndärför föras över till det generella  bidraget  till\r\nkommunsektorn.\r\nEn   sådan   överföring   förespråkas   likaså  av\r\nCenterpartiet  (motion 2003/04:Ub502) som menar  att\r\ndet med öronmärka  bidrag  finns en risk för att det\r\nblir  bidragsreglerna  och  inte  behoven  som  styr\r\nkommunernas       prioriteringar.      De       s.k.\r\nWärnerssonpengarna   bör   därför   gå  direkt  till\r\nkommunerna så att de t.ex. kan använda pengarna till\r\nkompetenshöjande    av    lärarna    enligt   motion\r\n2003/04:Ub392 yrkande 15.\r\nMotionären  i motion 2003/04:Ub281 (s)  anser  att\r\ndet  finns  behov   av  att  utveckla  reglerna  för\r\nstatsbidrag till skolan  och  att det är viktigt att\r\nregelsystemen inte blir kontraproduktiva. Kommunerna\r\nmåste ha möjlighet att anpassa  sin verksamhet efter\r\nrådande förutsättningar, t.ex. ett lägre elevantal.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att   riksdagen    bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet vill erinra  om  att  Skolverket  har  i\r\nuppdrag  att  följa  upp och utvärdera det särskilda\r\nstatsbidraget. Utifrån  ansökningarna om bidrag till\r\npersonalförstärkningar   inför    läsåret    2003/04\r\nredovisar   Skolverket  att  70 %  av  ansökningarna\r\ngäller personal  med  pedagogisk  kompetens och 30 %\r\nkuratorer,    psykologer,    elevassistenter     och\r\nelevvårdspersonal.   I  den  pedagogiska  personalen\r\ningår   lärare   men   även   annan   personal   med\r\nundervisningstid,    t.ex.     förskollärare     och\r\nfritidspedagoger.   En  stor  del  av  ansökningarna\r\nhandlar    om    att    genom     rekrytering     av\r\nspecialpedagogisk   kompetens   och  elevassistenter\r\nförstärka skolans förmåga att ta hand om och anpassa\r\nundervisningen till elever i behov av särskilt stöd.\r\nUppföljningen av användningen av  medel  det  första\r\nbidragsåret    visar,    enligt    Skolverket,   ett\r\nmotsvarande mönster.\r\nFörutom att Skolverket årligen skall  redovisa hur\r\nstatsbidraget  har  använts  skall verket också  vid\r\nvissa        tillfällen        lämna       särskilda\r\nutvärderingsrapporter     angående    statsbidragets\r\nkommunalekonomiska effekter  och  bidragets effekter\r\npå förutsättningarna att nå en högre måluppfyllelse.\r\nI  den  delrapport som verket lämnade  i  juni  2003\r\nredovisas  de  viktigaste  frågeställningarna  i det\r\nfortsatta  utvärderingsarbetet, såsom statsbidragets\r\neffekter på  elevernas möjligheter att nå målen samt\r\nkommunalekonomiska  effekter  av  bidraget  och dess\r\nregelverk.\r\nDet   är   kommunerna   själva   som  avgör  vilka\r\npersonalkategorier  som  bäst  behövs  för  att  öka\r\nmåluppfyllelsen  i  verksamheten.  Utskottet   utgår\r\nifrån att kommunerna vid anställningar strävar efter\r\natt  anställa behörig personal. Utskottet vill också\r\nuppmärksamma  att  avsikten  är  att  bidraget skall\r\nhöjas  med  1  miljard kronor per år tills  nivån  5\r\nmiljarder kr är  uppnådd,  och  att  medlen därefter\r\nskall  överflyttas  till  utgiftsområde 25  Allmänna\r\nbidrag  till  kommuner. I övrigt  angående  yrkanden\r\nrörande specialdestinerade bidrag hänvisar utskottet\r\ntill  sitt  ställningstagande   under   anslag  25:9\r\nMaxtaxa i barnomsorgen m.m.\r\n\r\n25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande\r\ngrundskola och gymnasieskola\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 128\r\n523 000 kr, för budgetåret 2004 under\r\nanslaget 25:11 Bidrag till viss verksamhet\r\nmotsvarande grundskola och gymnasieskola samt\r\navslår motionsyrkandet om annat\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBidraget används till särskilt verksamhetsstöd  till\r\nbl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar\r\noch   förberedande   dansutbildningar,  bidrag  till\r\nriksinternatskolor, statsbidrag  till  kommuner  med\r\ns.k.  IB-utbildning,  statsbidrag till kostnader för\r\nutlandssvenska   elevers    skolgång    i   Sverige,\r\nersättning  för  kostnader  för  nordiska elever  på\r\ngymnasial nivå m.m. Den huvudsakliga faktor som styr\r\nutgifterna under anslaget är antalet elever.\r\n\r\nFöregående  budgetår  fördes  6,9 miljoner  kronor\r\nfrån  anslaget  till  anslag  25:3  som   en  del  i\r\nfinansieringen av satsningen på ökad kvalitet. Dessa\r\nmedel återförs nu till anslaget.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till 128  523 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI    motion   2003/04:Ub514   yrkande   3   föreslår\r\nKristdemokraterna 10 000 000 kr mindre till anslaget\r\nän regeringen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:12 Bidrag till svensk undervisning i\r\nutlandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 89 321\r\n000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:12 Bidrag till svensk undervisning i\r\nutlandet samt avslår motionsyrkandet om annat\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt förordningen (1994:519)  om  statsbidrag till\r\nutbildning  av  utlandssvenska  barn  och   ungdomar\r\nlämnas   statsbidrag   till   huvudman   för  svensk\r\nutlandsskola,   distansundervisning,  kompletterande\r\nsvensk undervisning  och  undervisning  vid utländsk\r\nskola. Anslaget är beroende av elevutvecklingen.\r\n\r\nFöregående  budgetår  fördes  1,5 miljoner  kronor\r\nfrån  anslaget  till  anslag  25:3  som   en  del  i\r\nfinansieringen  av kvalitetssatsningen. Dessa  medel\r\nåterförs nu till anslaget.\r\nRegeringen har  beräknat  anslaget till 89 321 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår 5  000  000  kr mindre än\r\nregeringens  förslag i motion 2003/04:Ub514  yrkande\r\n3.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 98 134\r\n000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:13 Nationellt centrum för flexibelt\r\nlärande samt avslår motionsyrkandet om annat\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar  verksamheten vid  myndigheten\r\nNationellt  centrum  för  flexibelt  lärande  (CFL).\r\nMyndighetens  uppgifter  är  i   huvudsak   att  öka\r\ntillgängligheten i hela landet inom ämnen och kurser\r\nmotsvarande    gymnasial    vuxenutbildning,   genom\r\ndistansutbildning  och flexibelt  lärande  samt  att\r\nhöja   kompetensen   hos   utbildningsanordnare   om\r\nläromedel, metoder och arbetssätt inom detta område.\r\nDessutom ansvarar myndigheten  för  att  tillsammans\r\nmed Specialpedagogiska institutet utveckla läromedel\r\nsom  riktar sig till studerande inom vuxenutbildning\r\noch folkbildning  med  teckenspråk som första språk.\r\nCirka   40   %   av   den   utbildning   myndigheten\r\ntillhandahåller      utgörs     av     avgiftsbelagd\r\nuppdragsverksamhet.     En     tidigare     beslutad\r\nanslagsförstärkning   för  omstruktureringskostnader\r\nhar upphört vilket leder  till  en  nedjustering  av\r\nanslaget.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat anslaget till 98 134 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna   föreslår   en   neddragning   av\r\nanslaget med 20 000 000  kr  i  motion 2003/04:Ub514\r\nyrkande 3.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:14 Bidrag till viss verksamhet inom\r\nvuxenutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 158\r\n302 000 kr, för budgetåret 2004 under\r\nanslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet\r\ninom vuxenutbildning samt avslår\r\nmotionsyrkandet om annat anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar statsbidrag till kompletterande\r\nutbildningar   enligt   förordningen  (2000:521)  om\r\nstatligt  stöd  till  kompletterande   utbildningar,\r\nvissa andra skolor och viss kursverksamhet. Dessutom\r\nutgår medel till Samernas utbildningscentrum och ett\r\nresurscentrum  för  vuxenutbildning vid Högskolan  i\r\nJönköping m.m.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  en försöksverksamhet med\r\ntvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning  för vuxna\r\ntill  vissa  hantverksyrken inleds år 2004. Anslaget\r\nföreslås ökas  med  3,8  miljoner  kronor  genom  en\r\nomfördelning  av  medel  från  anslag 25:16. Däremot\r\nminskas   anslagsnivån   på  grund  av   att   vissa\r\ntidsbegränsade verksamheter upphört. Myndigheten för\r\nskolutveckling skall få i uppdrag att ansvara för en\r\nriktad kompetensutveckling  för sfi-lärare i form av\r\ndistansutbildning.\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till 158 302 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår en minskning  av anslaget\r\nmed 15 000 000 kr i motion 2003/04:Ub514 yrkande 3.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:15 Bidrag till vissa organisationer för\r\nuppsökande verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 50 000\r\n000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:15 Bidrag till vissa organisationer för\r\nuppsökande verksamhet. Riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandena om avskaffande av anslaget\r\nsamt om annat anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4\r\n(kd) och 5 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar   bidrag  till   Företagarnas\r\nriksorganisation,                Handikappförbundens\r\nsamarbetsorgan,   LO,   Lantbrukarnas   riksförbund,\r\nLedarna, SACO, Sveriges fiskares riksförbund och TCO\r\nför   uppsökande   verksamhet   och   utbildning   i\r\nsamhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla\r\nden uppsökande verksamheten  så  att  intresset  hos\r\nvuxna för studier och utbildning kan breddas.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat anslaget till 50 000 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna   (mot.   2003/04:Ub475    yrkande   2),\r\nKristdemokraterna (mot. 2003/04:Ub514 yrkande 3) och\r\nCenterpartiet (mot. 2003/04:Ub502) vill  inte anvisa\r\nnågot   belopp   under   detta  anslag.  Folkpartiet\r\nföreslår (mot. 2003/04:\r\nUb515  yrkande  4)  en  reducering   av  regeringens\r\nförslag med 40 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet\r\nanser, liksom tidigare, att det är värdefullt att de\r\nberörda organisationerna medverkar i arbetet med att\r\nstimulera vuxna till studier.\r\n\r\n\r\n25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 785\r\n529 000 kr, för budgetåret 2004 under\r\nanslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning\r\nav vuxna. Riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandena om avskaffande av anslaget,\r\nannat anslagsbelopp samt om andra\r\nanslagsvillkor.\r\nJämför särskilda yttranden  2 (m), 3 (fp) och\r\n5 (c).\r\nRiksdagen bör även avslå yrkandena  om  fördelningen  av\r\nårsstudieplatserna   inom   vuxenutbildningen\r\nsamt    om   uppföljning   av   utbudet    av\r\nvuxenutbildning.\r\nJämför reservation 10 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån   anslaget   finansieras   statsbidrag   enligt\r\nförordningen   (2002:398)   om   statligt  stöd  för\r\nutbildning   av   vuxna.   Statsbidraget   söks   av\r\nkommunerna  årsvis,  fördelas   av  Myndigheten  för\r\nskolutveckling och utbetalas av Skolverket. Anslaget\r\nfinansierar   även   insatser   för   att   utveckla\r\nvuxenutbildning för utvecklingsstörda.\r\n\r\nDet  statliga  stödet  för  utbildning  av   vuxna\r\nberäknas  ligga  på  samma nivå år 2004 som år 2003.\r\nStatsbidraget motsvarar  kostnaden  för  ca  46  400\r\nårsstudieplatser    i    kommunal   vuxenutbildning.\r\nBidraget  är villkorat och  bygger  på  en  kommunal\r\nmotprestation  motsvarande  82  %  av  statsbidraget\r\n(mätt  i  antal årsstudieplatser). Från och  med  år\r\n2006   skall    det    riktade   statsbidraget   för\r\nvuxenutbildning inordnas  i  det  generella bidraget\r\ntill kommunerna under utgiftsområde 25.\r\nEn permanent omfördelning av 3,8  miljoner  kronor\r\nföreslås      till      anslaget      25:14      för\r\nlärlingsutbildningen inom vissa hantverksområden (se\r\nunder      25:14).      För      att      finansiera\r\nValideringsdelegationens   verksamhet  föreslås   en\r\ntillfällig överföring från anslaget  under  2004 med\r\n60  miljoner  kronor  till  det  nya anslaget 25:19.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  1 785 529 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår i motion 2003/04:Ub475  yrkande\r\n2  att anslaget avskaffas. I stället bör motsvarande\r\nmedel   överföras   till  ett  nytt  anslag,  Vuxnas\r\nutbildning. Förutom medlen  under anslag 25:16 skall\r\nmedlen    under    25:18    liksom    medlen     för\r\nfolkhögskoleplatser  under  utgiftsområde  17  föras\r\ntill  det  föreslagna  anslaget,  som  beräknas till\r\n3 463 713 000   kr.  Utfasningen  av  Kunskapslyftet\r\navslutas och de som  i  dag  studerar inom ramen för\r\nKunskapslyftet skall ges rimliga förutsättningar att\r\nfullfölja  sin utbildning. Därutöver  finns  utrymme\r\nför en kraftig  ökning av antalet KY-platser, enligt\r\nModeraterna.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår   i   motion   2003/04:Ub515\r\nyrkande 4 en minskning av anslaget med 900  000  000\r\nkr.\r\nCenterpartiet  anser  i  motion  2003/04:Ub502 att\r\nmedel   motsvarande  det  föreslagna  anslaget   bör\r\növerföras till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner. När det gäller fördelning av studieplatser\r\nmenar Centerpartiet  i  motion 2003/04:Ub391 yrkande\r\n16 att studieförbunden bör  tillföras  5 000 platser\r\nåren 20032005 genom en omfördelning av  det  totala\r\nantalet årsstudieplatser.\r\nMotionärerna   i  2003/04:Ub452  (s)  lyfter  fram\r\nrisken för att många  människor  inte får sina behov\r\nav  vuxenutbildning tillgodosedda på  grund  av  att\r\nkommunen  inte  har  ekonomiska  förutsättningar för\r\ndetta.  Av  detta skäl bör vuxenutbildningen  följas\r\nupp och det bör tillses att lika förutsättningar för\r\nden enskilde råder i hela landet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget liksom  fördelningen  av  studieplatser och\r\navstyrker  därmed  motionsyrkandena.  I  likhet  med\r\ntidigare behandling av motionsyrkande om  förändring\r\nav  anslagsstrukturen  anser inte utskottet att  det\r\nfinns någon anledning till  ett gemensamt anslag för\r\nvuxenutbildning då de nuvarande anslagen finansierar\r\nverksamheter av olika karaktär.\r\n\r\nI  samband  med  att riksdagen  beslutade  om  den\r\nlångsiktiga inriktningen av vuxenutbildningen (prop.\r\n2000/01:72, bet. UbU15,  rskr.  229)  togs samtidigt\r\nbeslut   om   det   särskilda   statsbidraget   till\r\nutbildning  av  vuxna  för  åren 20032005. Bidraget\r\nskall  fr.o.m.  år  2006 inordnas  i  det  generella\r\nbidraget till kommunerna. Till grund för beräkningen\r\nav statsbidraget för gymnasial vuxenutbildning ingår\r\nkommunens  andel av icke  sysselsatta  enligt  SCB:s\r\nstatistik om  förvärvsintensiteten  i åldrarna 2564\r\når.  I normalfallet skall kommunens egenfinansiering\r\nuppgå  till minst 82 % av bidragen för att berättiga\r\ntill fullt  stöd.  Därutöver  kan regeringen besluta\r\nsärskilt  om  bidrag  till kommuner  som  berörs  av\r\nstrukturella förändringar  på  arbetsmarknaden eller\r\ntill  kommuner  där  antalet  kommuninnevånare   som\r\nsaknar  treårig gymnasiekompetens utgör en hög andel\r\nav  arbetskraften.  I  sådana  fall  kan  kravet  på\r\nkommunens   egenfinansiering  minska.  Kommuner  som\r\ntilldelats  stöd   skall  redovisa  användningen  av\r\nmedlen till Myndigheten för skolutveckling.\r\nUtskottet   anser   att    dagens    system    för\r\nplatsfördelning  innebär en rimlig prioritering. Det\r\nbör också nämnas att  kommunerna har tillförts medel\r\nför arbetet med utveckling  av  infrastrukturen  för\r\nvuxnas   lärande,   t.ex.   uppbyggnad   av   lokala\r\nlärcentrum.   Utskottet   instämmer   i  regeringens\r\nbedömning  att  myndigheterna  inom området  har  en\r\nviktig uppgift i att fortsätta stödja kommunerna.\r\n\r\n25:17 Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 18 613\r\n000  kr,  för  budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:17    Myndigheten     för     kvalificerad\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar verksamhet vid  Myndigheten för\r\nkvalificerad    yrkesutbildning    som    har    ett\r\növergripande    ansvar    för    den   kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.  I  detta ingår att  planera  och\r\nlämna förslag om ekonomiska  ramar,  följa  upp  och\r\nsäkerställa  kvaliteten  i  utbildningen samt främja\r\nutvecklingen, informera och sprida kunskap om den.\r\n\r\nAnslagsnivån har höjts med 3,2 miljoner kronor för\r\natt återställa en tillfällig  reduktion  under  2003\r\nsom  genomfördes  för  att  finansiera ett förstärkt\r\nkvalitetsarbete i skola m.m.\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till  18 613 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 778\r\n184 000 kr, för budgetåret 2004 under\r\nanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandena om avskaffande av anslaget\r\nliksom om annat anslagsbelopp.\r\nMotionsyrkandena rörande antalet\r\nstudieplatser inom den kvalificerade\r\nyrkesutbildningen bör också avslås.\r\nJämför  särskilda yttranden 2 (m), 3 (fp) och\r\n5 (c).\r\nUtskottet   föreslår   också  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004   för   anslaget\r\nbesluta    om    bidrag   till   kvalificerad\r\nyrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068\r\n000 kr under åren 20052008.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDen  kvalificerade   yrkesutbildningen,  KY,  är  en\r\nreguljär  verksamhet  sedan   den  1  januari  2002.\r\nAnslaget finansierar statsbidrag  till  anordnare av\r\nKY  samt  kostnader  för  personskadeförsäkring  för\r\nstuderande. Utgifterna påverkas  främst  av  antalet\r\ngenomförda  och  utnyttjade  utbildningsplatser samt\r\nutbildningens  inriktning.  Under   2002   har   ett\r\nanslagssparande    uppstått    beroende    på    att\r\nutbildningar   inte  har  kommit  till  stånd  eller\r\ngenomförts med färre deltagare än planerat eller för\r\natt  statens  kostnad   per  plats  varit  lägre  än\r\nbudgeterat.\r\n\r\nFöregående budgetår överfördes 153 miljoner kronor\r\nför  att  delfinansiera  kvalitetssatsningen   under\r\n25:3,  och  dessa  medel  återförs nu till anslaget.\r\nRegeringen  beräknar att de  föreslagna  medlen  bör\r\nmedge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av\r\nverksamheten.\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 778 184 000\r\nkr.\r\nRegeringen   föreslår   dessutom   att   riksdagen\r\nbemyndigar   regeringen    att   under   2004,   för\r\nramanslaget    25:18   Bidrag   till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068 000 kr\r\nunder åren 20052008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion   2003/04:Ub475   yrkande   2   föreslår\r\nModeraterna  att  anslaget  utgår  samtidigt som ett\r\nnytt  anslag  införs, Vuxnas utbildning  (jfr  under\r\nanslag  25:16  ovan).   I   motionerna  2003/04:A257\r\nyrkande  5  samt  2003/04:A305  yrkande   12   pekar\r\nModeraterna   på   behovet   av  satsningar  på  den\r\nkvalificerade  yrkesutbildningen.   En   ökning   av\r\nantalet   studieplatser   inom  den  eftergymnasiala\r\nkvalificerade  yrkesutbildningen   med   över  50  %\r\nföreslås.  Platserna skall tillkomma utöver  de  som\r\nredan   finns    i    påbyggnadsutbildningarna   och\r\nkompletterande skolor.\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2003/04:Ub515 yrkande 4\r\natt  det  finns  ett stort  behov  av  personer  med\r\nkvalificerad yrkesutbildning  och föreslår en ökning\r\nav  anslaget  med  100  000 000 kr.  Problemen  inom\r\nadministrationen  måste  samtidigt   lösas,  så  att\r\nbehoven inom området tillgodoses på bästa sätt.\r\nÄven Centerpartiet föreslår en ökning  av anslaget\r\nmed  54 000 000  kr  i  förhållande till regeringens\r\nförslag. Centerpartiet påpekar  samtidigt  i  motion\r\n2003/04:Ub502  att  det  vid  en  ökning  av antalet\r\nplatser  är  viktigt att behålla en hög kvalitet  på\r\nutbildningen.   För   att  tillgodose  näringslivets\r\nefterfrågan  går det inte  att  vänta  med  att  öka\r\nantalet  utbildningsplatser   utan  ytterligare  500\r\nplatser    bör    ställas    till   KY-utbildningens\r\nförfogande, enligt motion 2003/04:Ub391 yrkande 13.\r\nÄven motion 2003/04:N348 yrkande  6 (c) och motion\r\n2003/04:Ub460 yrkande 1 (c) tar upp behovet  av  att\r\nöka     antalet     platser     för     kvalificerad\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens anslagsberäkning.\r\nUtskottet  har   i   det  föregående  behandlat  och\r\navstyrkt  motionsyrkanden   om  att  anslaget  skall\r\navskaffas. Övriga motionsyrkanden  bör  också avslås\r\nav riksdagen.\r\n\r\nDen kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit\r\nframgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.\r\nAndelen   examinerade   som  får  arbete  direkt   i\r\nanslutning till sin utbildning  är hög. Det finns en\r\nfortsatt stark efterfrågan från arbetslivet  på  nya\r\nutbildningar.  De föreslagna medlen för år 2004 bör,\r\nenligt   regeringens    bedömning,    innebära   att\r\nverksamheten  blir  av ungefär samma omfattning  som\r\ntidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att\r\ninte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade\r\nutbildningen   men   anser   liksom   tidigare   att\r\nutbildningen på sikt bör stärkas.\r\nUtskottet   föreslår   att   riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004, för ramanslaget  25:18\r\nBidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om\r\nbidrag   till   kvalificerad   yrkesutbildning   som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 1 556 068 000 kr under åren 20052008.\r\n\r\n25:19 Valideringsdelegationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 15 261\r\n000 kr, för budgetåret 2004 under anslaget\r\n25:19 Valideringsdelegationen. Riksdagen bör\r\navslå motionsyrkandena om avskaffande av\r\nanslaget.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   skall   finansiera    verksamheten    vid\r\nValideringsdelegationen  som  föreslås  inrättas som\r\negen    myndighet    under    perioden    20042007.\r\nDelegationen  är  tänkt  att ha en operativ funktion\r\noch   bedriva  och  stödja  utvecklingsarbete   inom\r\nområdet  utanför  högskoleområdet. Uppgifterna skall\r\nbl.a.  vara  att  i samverkan  med  arbetslivet  och\r\nutbildningssektorn   utveckla   valideringsinsatser,\r\nstödja  och  stärka  etablerandet av  ändamålsenliga\r\nsamarbetsformer,     initiera      och     genomföra\r\nutvecklingsinsatser      för      personal      inom\r\nvalideringsverksamheter,   sprida   information   om\r\nvalidering,     följa     upp     utvecklingen    av\r\nvalideringsverksamheten    och   säkerställa    dess\r\nkvalitet.\r\n\r\nKostnaderna  för delegationens  arbete  uppskattas\r\ntill   15  miljoner   kronor   per   år   under   en\r\nfyraårsperiod.  Finansieringen  av delegationen sker\r\ngenom omfördelning av medel från  anslaget 25:16 (se\r\novan).\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till  15 261 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna  avvisar  i  motion  2003/04:Ub514\r\nyrkande     3    förslaget    om    inrättande    av\r\nValideringsdelationen  och  menar  att  arbetet  med\r\ndessa  frågor  bör ingå i Högskoleverkets uppgifter.\r\nLösningen  på  valideringsfrågan  är  inte  en  egen\r\nmyndighet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det behövs\r\nen särskild delegation  för  valideringsfrågorna och\r\nföreslår   att   riksdagen   bifaller    regeringens\r\nanslagsförslag samt avslår motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nInförande av lärlingsutbildning på gymnasiet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet om medel till införande av en\r\nlärlingsutbildning på gymnasiet.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår att en lärlingsutbildning\r\ni gymnasieskolan införs  och  att  10 000 000 kr för\r\ndetta anvisas på ett nytt anslag (motion 2003/04:\r\nUb514  yrkande  3).  Ett  nytt  lärlingssystem   bör\r\ninföras  på  gymnasiet där skola och arbetsliv måste\r\ndela på ansvaret för lärlingsutbildningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   motionsyrkandet  avslås.\r\nUtskottet anser att regeringens proposition avseende\r\nden  framtida  utformningen  av  gymnasieskolan  bör\r\navvaktas.\r\n\r\n\r\n3 Högskoleverksamhet\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet   avsnitt  8\r\nHögskoleverksamhet       i       budgetpropositionen\r\n(utgiftsområde 16) och regeringens  förslag  när det\r\ngäller   anslag   till   universitet  och  högskolor\r\n(anslagen  25:2025:75)  för  budgetåret  2004  samt\r\nmotioner i anslutning till dessa.\r\n\r\nAvsnittet  inleds  med en  sammanfattning  av  den\r\nresultatredovisning   för    området   som   ges   i\r\npropositionen.   Därefter   går  utskottet   in   på\r\nförslagen och tar då först upp  regeringens  förslag\r\ntill   ändring   i  högskolelagen.  Sedan  behandlas\r\nanslagen  för  2004   och  förslag  när  det  gäller\r\nsamarbete med vissa landsting  om  odontologisk  och\r\nmedicinsk   utbildning   och   forskning.  Sist  tar\r\nutskottet  upp  motionsyrkanden  om   principer  för\r\nresursfördelningen,     om     dimensionering    och\r\nlokalisering  av utbildning, förstärkning  av  vissa\r\nlärosäten och regioner samt några övriga frågor.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen ger  i  propositionen  (avsnitt  4.6)  en\r\nbeskrivning  av  den totala utbildningsverksamhetens\r\nresultat    i   internationell    jämförelse.    Där\r\nkonstateras att  Sverige  fortsätter att vara ett av\r\nde länder som satsar mest resurser på utbildning. De\r\nsamlade     utbildningskostnadernas     andel     av\r\nbruttonationalprodukten  utgjorde  6,5  %  år  2000,\r\nvilket var en ökning från strax över 5 % i början av\r\n1990-talet.  En  av  anledningarna  till att Sverige\r\nhamnar högt vid denna jämförelse är att  expansionen\r\nav  högskolan  har  varit  kraftig.  En annan är  de\r\njämförelsevis  omfattande  subventioner  som  staten\r\nbidrar  med  i  form  av avgiftsfri  utbildning  och\r\ngenerösa studiemedel.\r\n\r\nDen svenska befolkningen  är vid en internationell\r\njämförelse välutbildad. I åldrarna  2564 år hade 32\r\n%   en  högskoleutbildning  enligt  OECD:s   senaste\r\nmätning,  som  publicerades  denna  höst  och  avser\r\nutbildningsnivån   2001.   Detta  tillhör  de  högre\r\nvärdena  bland OECD-länderna.  Endast  Kanada,  USA,\r\nJapan och Irland hade en högre andel.\r\nTillväxten  av  högskoleutbildade  i Sverige sedan\r\n1990-talet  har  medfört att personer som  är  födda\r\nunder   första   hälften   av   1970-talet   nu   är\r\nhögskoleutbildade  i  större  utsträckning  än någon\r\nannan åldersgrupp.\r\nIntresset  för  högskolestudier har ökat under  de\r\nsenaste åren bland  personer  över 25 år. Ytterst få\r\nländer  i världen har en lika hög  övergångsfrekvens\r\ntill högre  studier  i  dessa  äldre  åldersgrupper.\r\nUngdomsgrupperna  i  Sverige  övergår  däremot  till\r\nhögskolan  direkt  efter  gymnasieskolan  i   mindre\r\nutsträckning än i flera jämförbara länder.\r\nRegeringen   har  satt  som  långsiktigt  mål  för\r\nrekryteringen att  hälften  av  en  årskull skall ha\r\nbörjat   läsa   på   högskolan  vid  25  års  ålder.\r\nBedömningar som gjorts  av  Högskoleverket  pekar på\r\natt andelen kan vara på väg att närma sig 50 % under\r\nde  närmaste  åren. Övergångsfrekvensen upp till  25\r\nårs ålder skiljer  sig  mellan  män och  kvinnor och\r\nmellan  personer  födda  i Sverige respektive  födda\r\nutanför landet. Bland utrikes  födda män och kvinnor\r\när  denna  andel hälften så hög som  bland  män  och\r\nkvinnor födda i Sverige.\r\nEnligt     OECD:s      senaste      rapport     om\r\nutbildningsindikatorer är för ungdomar i Sverige den\r\nekonomiska avkastningen för dem som skaffar  sig  en\r\nhögskoleutbildning  relativt  hög.  I dessa analyser\r\nberäknas den sammanlagda och långsiktiga effekten av\r\nskatter,  inkomst, risk för arbetslöshet,  kostnader\r\noch   olika   offentliga   ekonomiska   stöd   under\r\nstudietiden.\r\nBefolkningens  rörlighet mellan Sverige och övriga\r\nEU-länder har mer  än  fördubblats under 1990-talet.\r\nNettot av denna rörlighet bland forskare innebär för\r\nSveriges del ett markant  nettoöverskott. Även bland\r\nhögskoleutbildade   på   grundutbildningsnivå    gav\r\nrörligheten    mellan    EU-länder    Sverige    ett\r\nnettoöverskott varje år under perioden 19992002.\r\n\r\nI      propositionen     lämnas     uppgifter     om\r\nutbildningsverksamhetens  omfattning vid universitet\r\noch  högskolor. Den grundläggande  utbildningen  har\r\nexpanderat  med  drygt 30 000 helårsstudenter mellan\r\nåren 2000 och 2002,  vilket  är en ökning med knappt\r\n12  %.  Ökningen  mellan  2001 och  2002  var  7  %.\r\nProcentuellt   sett   var   ökningen    större   vid\r\nhögskolorna    än    vid    universiteten.   Antalet\r\nregistrerade  studenter  (individer)   och   antalet\r\nhögskolenybörjare har ökat i ungefär samma grad  som\r\nantalet    helårsstudenter.   Det   totala   antalet\r\nexaminerade  i grundutbildningen har också ökat 2002\r\ntill skillnad  från  året  dessförinnan  då  en viss\r\nnedgång   kunde  noteras.  Både  bland  registrerade\r\nstudenter och  bland examinerade var andelen kvinnor\r\nstrax över 60 %.\r\n\r\nI   forskarutbildningen    ökade   såväl   antalet\r\nnybörjare  och  antalet  examinerade   som   antalet\r\naktiva,  men något mindre 2002 än året dessförinnan.\r\nNär det gäller  andelen  kvinnor  är  det  en tydlig\r\ntendens  till  ökning.  Bland nybörjarna närmar  sig\r\nkvinnornas andel 50 %.\r\nAntalet   lärare   fortsatte    att    öka,    men\r\nökningstakten  var  något mindre 2002 än 2001. Bland\r\nmanliga lärare var 2002 andelen med doktorsexamen 65\r\n% medan samma andel bland kvinnliga lärare var 40 %.\r\nInom det naturvetenskapliga  vetenskapsområdet  hade\r\n66   %   av   lärarna   doktorsexamen   2002,  medan\r\nmotsvarande     andel    inom    det    humanistisk-\r\nsamhällsvetenskapliga  vetenskapsområdet  var  43 %.\r\nFör    universiteten    var   andelen   lärare   med\r\ndoktorsexamen 58 %, medan den för högskolorna var 30\r\n%.\r\n\r\nRegeringen  har  för  perioden  20012004  satt  upp\r\nexaminationsmål   (lägsta    antal    examina)   för\r\nmagisterexamen  med  ämnesdjup, civilingenjörsexamen\r\noch arkitektexamen, lärarexamen  med  inriktning mot\r\ntidigare år respektive med inriktning mot  senare år\r\nsamt  för sjuksköterskeexamen. För lärarutbildningen\r\nhar regeringen  angett  att  minst  en  tredjedel av\r\nantalet   examina   skall   ha   en  inriktning  med\r\nmatematik,  naturvetenskap  eller  teknik  samt  att\r\nbehovet  av  lärare  i  förskola  och  förskoleklass\r\nsärskilt  skall  beaktas. Inget examinationsmål  har\r\nsatts  upp  för  psykologutbildningen  för  perioden\r\n20012004,   men   regeringen    har    angett   att\r\nexaminationen  under  perioden 20052008 bör  öka  i\r\nförhållande till fyraårsperioden dessförinnan.\r\n\r\nUnder de två första åren  av den pågående perioden\r\nhar  drygt 60 % av examensmålet  för  magisterexamen\r\nmed ämnesdjup  uppfyllts.  Av  24 lärosäten som fått\r\nexamensmål för denna utbildning  är det 19 som efter\r\nhalva perioden har klarat minst hälften av sitt mål.\r\nNär  det  gäller både civilingenjörsexamen  (inkl.\r\narkitektexamen)    och    sjuksköterskeexamen    har\r\nlärosätena  under  de  två  första  åren av perioden\r\nendast  nått  upp  till 47 respektive 46  %  av  det\r\nuppsatta   examensmålet.    För    lärarexamen   med\r\ninriktning mot senare år ökade examinationen  med 11\r\n%  mellan 2001 och 2002, men det krävs en kraftigare\r\nökning  för att målet för hela fyraårsperioden skall\r\nnås.  Andelen  examinerade  lärare  med  matematisk-\r\nnaturvetenskaplig  eller teknisk inriktning har inte\r\nökat utan sjunkit med  en  procentenhet  mellan 2001\r\noch  2002,  från  23  till 22 %, alltså klart  under\r\nmålet minst en tredjedel.\r\nAntalet  examinerade  lärare  med  inriktning  mot\r\nförskola och förskoleklass  ökade  med  23  % mellan\r\nläsåren   2000/01  och  2001/02,  medan  det  totala\r\nantalet avlagda  lärarexamina  ökade med 13 % mellan\r\ndessa två läsår.\r\nFör högskoleingenjörsexamen har regeringen som mål\r\nangett   att   examinationen   skall  öka   2002   i\r\nförhållande till 2001. Denna examen  avlades 2002 av\r\növer 3 000 personer, vilket innebär en ökning med 14\r\n% från året dessförinnan.\r\nAntalet  nybörjare i psykologutbildning  fortsatte\r\natt öka mellan  2001 och 2002 från 457 till 501. Med\r\nen fortsatt antagning  i  den  omfattningen  har  en\r\ngrund  lagts  för  en  ökning av examinationen under\r\nperioden 20052008.\r\n\r\nI   utbildningsuppdragen   till    lärosätena    för\r\nbudgetåret  2002  angav  regeringen i flertalet fall\r\natt lärosätet skulle uppnå  ett  visst  minsta antal\r\nhelårsstudenter.    Vidare    angavs   att   antalet\r\nhelårsstudenter     inom     de     tekniska     och\r\nnaturvetenskapliga utbildningsområdena  skulle öka i\r\nförhållande    till    2001.   Sammantaget   innebar\r\nutbildningsuppdragen för  2002 att lärosätena skulle\r\nanordna grundläggande högskoleutbildning motsvarande\r\nca  281  100  helårsstudenter.  I  förhållande  till\r\nutbildningsuppdragen   för  2001  innebär  detta  en\r\nökning med dryg 37 500 helårsstudenter.\r\n\r\nUnder 2002 fullgjordes  utbildningsuppdragen  till\r\n98  %,  vilket  är samma andel som året innan, trots\r\natt uppdragen ökat.  Särskilt  stor var ökningen för\r\nutbildningsområdena undervisning  och  odontologi (+\r\n21 %), för konstnärliga utbildningsområden  (+ 18 %)\r\noch för det samhällsvetenskapliga området (+  11 %).\r\nInom   det   juridiska  och  det  naturvetenskapliga\r\nutbildningsområdet  minskade antalet helårsstudenter\r\nmarginellt ( 0,5 %).  Sammantaget uppfyllde dock de\r\ntekniska och naturvetenskapliga  utbildningsområdena\r\nmålet  att  öka antalet helårsstudenter.  För  denna\r\ngrupp ökade antalet  helårsstudenter med 3 000 eller\r\n4 %.\r\nUtbildningsuppdragen   för  2002  när  det  gäller\r\ntotalantalet   helårsstudenter    uppfylldes   eller\r\növerträffades  av  fyra  universitet,  nio  statliga\r\nhögskolor och Högskolan i Jönköping, som har enskild\r\nhuvudman.   Mitthögskolan  och   Blekinge   tekniska\r\nhögskola uppfyllde  dessa uppdrag till 76 respektive\r\n74 %.\r\nFör den grundläggande högskoleutbildningen anvisas\r\nlärosätena  ett takbelopp  som  utgör  den  maximala\r\nersättning  som   respektive  lärosäte  kan  få  för\r\nhelårsstudenter och helårsprestationer och som skall\r\ntäcka samtliga kostnader  för  utbildningen. År 2002\r\nutnyttjades  99 % av de sammanlagda  takbeloppen  på\r\n14,6 miljarder  kronor.  Variationen  är stor mellan\r\nolika  lärosäten  på  denna punkt. Det är  ett  ökat\r\nantal som har nått sitt  takbelopp: 57 % år 2002 mot\r\n35 % år 2001.\r\n\r\nEtt  antal åtgärder har vidtagits  för  att  påverka\r\nrekryteringen   till  grundutbildningen.  Lärosätena\r\ngenomför   en   rad  rekryteringsprojekt   för   att\r\nstimulera  ungdomar   att  välja  högre  utbildning.\r\nÅtgärderna är ofta sammankopplade  med  åtgärder för\r\natt bredda rekryteringen. Den rekryteringsdelegation\r\nsom inrättades den 1 januari 2002 har fördelat medel\r\ntill   100   olika   projekt  som  syftar  till  att\r\nåstadkomma  ökad mångfald  i  högskolan  och  minska\r\nsnedrekryteringen.   Under  budgetåret  2001  anslog\r\nregeringen  70,5  miljoner   kronor   till  samtliga\r\nstatliga   universitet   och  högskolor  samt   till\r\nChalmers  tekniska  högskola   AB   och   Stiftelsen\r\nHögskolan i Jönköping för utvecklingsarbete avseende\r\nbreddad   rekrytering   och   validering   av  reell\r\nkompetens. Samtliga lärosäten har gemensamt beslutat\r\natt  använda  en del av dessa medel i ett nationellt\r\nsamarbete för att utveckla metoder för validering av\r\nreell kompetens.\r\n\r\nEfterfrågan på  olika utbildningsprogram som ingår i\r\nden   samordnade  antagningen   genom   Verket   för\r\nhögskoleservice  steg något 2002 men återgick hösten\r\n2003  till  samma  nivå   som  hösten  2001.  Liksom\r\ntidigare  år  är läkar-, psykolog-,  veterinär-  och\r\narkitektprogrammen   samt  vissa  utbildningar  inom\r\nekonomiområdet  de mest  efterfrågade.  Hösten  2003\r\nökade  antalet  sökande   till  lärarutbildningarna.\r\nAntalet   sökande  till  högskoleingenjörsutbildning\r\nminskade inför  höstterminen  2003  med  24 %. Inför\r\nhösten  2003  fortsatte även minskningen av  antalet\r\nsökande  till utbildningar  inom  språk  och  övriga\r\nhumaniora.\r\n\r\nSamverkan  med  det omgivande samhället sker bl.a. i\r\nform  av  att universitet  och  högskolor  deltar  i\r\narbetet med  regionala tillväxtavtal. Lärosätena ser\r\nmera positivt på detta år 2002 än de gjort tidigare.\r\nHoldingbolag   för    att   stärka   och   förbättra\r\nforskningens kontakter  med näringslivet har bildats\r\näven vid Karlstads universitet,  Högskolan  i  Borås\r\noch Högskolan Kristianstad. Utvecklingsmöjligheterna\r\när  i dagsläget dock fortsatt begränsade, bl.a. till\r\nföljd  av  de svaga ekonomiska förutsättningarna för\r\nriskkapital  i  samband  med  kommersialiseringen av\r\nforskningsresultat.\r\n\r\nDet internationella samarbetet inom högre utbildning\r\nbestår bl.a. av student- och forskarutbyten. Antalet\r\nsvenska studenter som läste utomlands  var  i  stort\r\nsett   oförändrat  2001/02  jämfört  med  föregående\r\nläsår. Däremot ökade antalet studerande som kom till\r\nSverige  för studier. Ända sedan 1998/99 kommer fler\r\nstudenter    till    Sverige    inom    ramen    för\r\nErasmusprogrammet  än som reser ut från Sverige inom\r\nsamma program. Under  de  senaste  åren  har antalet\r\nutresande studenter minskat.\r\n\r\nDet  pågående  internationaliseringsarbetet   inom\r\nhögskolesystemet  är  ett  led  i  arbetet  med  att\r\ngenomföra      intentionerna      i     den     s.k.\r\nBolognadeklarationen.\r\n\r\nUnder  rubriken Jämställdhet redovisas  att  andelen\r\nmanliga  studenter  i högskolan sjunker och i dag är\r\n39 %. Omkring tre fjärdedelar  av  studenterna läser\r\npå kurser med ojämn könsfördelning.  Lärosätena  har\r\nlyckats   bättre  med  att  rekrytera  kvinnor  till\r\ntekniska utbildningar  än med att rekrytera män till\r\nlärar- och sjuksköterskeutbildningar.\r\n\r\nPersonalsammansättningen  kännetecknas också av en\r\nsned  könsfördelning. Kvinnor  utgör  78  %  av  den\r\nadministrativa   personalen  samtidigt  som  andelen\r\nkvinnor bland professorerna  endast  är  14  %. Även\r\nkönsfördelningen   på   ledande  befattningar  såsom\r\ndekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande\r\ninnebär en tydlig underrepresentation för kvinnor.\r\n\r\nLärosätena    har    satt    upp   mål    för    sin\r\nkompetensförsörjning, och en stor  del  av dessa mål\r\nhar  uppfyllts.  Konkurrensen om viss personal  ökar\r\ndock enligt många av dem, dels från andra lärosäten,\r\ndels från näringslivet och annan verksamhet.\r\n\r\n\r\nÄndring i högskolelagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta  regeringens förslag om en\r\nny   paragraf  i  högskolelagen   som   skall\r\nmöjliggöra försöksverksamhet som avviker från\r\norganisatoriska bestämmelser i lagen.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att det i 5 kap. högskolelagen\r\n(1992:1434) skall införas  en  ny paragraf, 7 §, som\r\ninnebär  att  regeringen  eller  den  myndighet  som\r\nregeringen    bestämmer    skall    kunna    meddela\r\nföreskrifter  om försöksverksamhet som avviker  från\r\norganisatoriska  bestämmelser  i lagen. Lagändringen\r\nföreslås träda i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nBakgrunden  till  förslaget är att  Högskoleverket\r\nhar  påtalat  att  högskolelagens   bestämmelser  om\r\nbeslutande organ i vissa fall har hindrat  lärosäten\r\nfrån  att  utforma  sin interna organisation på  ett\r\nsätt som står i samklang  med  deras strävanden till\r\nsamverkan  med  det  omgivande  samhället  och  till\r\ntvärvetenskaplighet.  Regeringen  påpekar   att  den\r\ntidigare högskolelagen (1977:218), som upphävdes  år\r\n1993, innehöll ett bemyndigande för regeringen eller\r\nden   myndighet   regeringen   utser   att   meddela\r\nföreskrifter    om   försöksverksamhet.   En   sådan\r\nbestämmelse  finns   i   dag   i   bl.a.   skollagen\r\n(1985:1100) och studiestödslagen (1999:1395).\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag.\r\nBestämmelser    om    de   statliga   högskolornas\r\norganisation   finns   i   2  kap.    högskolelagen.\r\nUtskottet  utgår  från  att  regeringen   eller  den\r\nmyndighet  som  regeringen  har  utsett  att meddela\r\nföreskrifter  om försöksverksamhet också följer  upp\r\noch   utvärderar   denna.   Riksdagen   bör   hållas\r\nunderrättad om försöksverksamheten och utvärderingen\r\nav den.\r\n\r\nAnslag till universitet och högskolor m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen  anvisar\r\nanslagen till  universitet  och högskolor för\r\nbudgetåret  2004 enligt regeringens  förslag.\r\nDet innebär:\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna  för   grundläggande   utbildning\r\n15 699 428 tkr\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna       för      forskning      och\r\nforskarutbildning              7 951 144 tkr\r\n25:72 Enskilda utbildningsanordnare på\r\nhögskoleområdet m.m. 1 940 279 tkr\r\n25:73 Särskilda utgifter inom universitet och\r\nhögskolor m.m. 484 126 tkr\r\n25:74 Forskning och konstnärligt utvecklings-\r\narbete vid vissa högskolor 348 438 tkr\r\n25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och\r\nforskning 1 780 460 tkr\r\nMotionsyrkanden om  andra anslagsbelopp eller\r\nanslagsvillkor bör avslås.\r\nJämför särskilda yttranden  2  (m), 3 (fp), 4\r\n(kd) och 5 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under\r\nanslagen 25:2025:75 framgår av  sammanställningen i\r\nbilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nFrån   och   med   den   1   januari  2004   skall\r\nRiksrevisionen  ta  ut avgifter för  årlig  revision\r\nfrån  de statliga myndigheterna  (prop.  2002/03:63,\r\nbet.  FiU27,   rskr.   189).   Anslagen   både  till\r\ngrundläggande  utbildning  och  till  forskning  och\r\nforskarutbildning   har  tillförts  medel  för   att\r\nkompensera lärosätena för dessa avgifter. Sammanlagt\r\nhar  anslagen tillförts  17,8  miljoner  kronor  för\r\ndetta.\r\nAnslagen har pris- och löneomräknats med 2,88 %.\r\n\r\nAnslagen  till grundläggande utbildning har minskats\r\nmed  120  miljoner  kronor.  Regeringen  har  därmed\r\nskapat utrymme  för  förstärkningar av anslagen till\r\nforskning bl.a. genom  Vetenskapsrådet  och Vinnova.\r\nMinskningarna  har  fördelats på nio lärosäten,  som\r\nalla   har  ett  betydande   anslagssparande   sedan\r\ntidigare.  De  lärosäten som haft särskilt svårt att\r\nuppfylla sina utbildningsuppdrag  2002  ingår  bland\r\ndem som föreslås bli berörda av minskningen.\r\n\r\nEn  i  2003 års ekonomiska vårproposition aviserad\r\nutgiftsminskning  på 60 miljoner kronor inom området\r\nutbildning  och  universitetsforskning   har   bl.a.\r\nföranlett  att  en  tidigare  planerad  utbyggnad av\r\ngrundutbildningen  i  högskolan reduceras.  Anslagen\r\nhar  i budgetpropositionen  tillförts  7,4  miljoner\r\nkronor   mot   planerade  14  miljoner  kronor.  Vid\r\nfördelningen av  ökningarna  har regeringen särskilt\r\ntagit    hänsyn    till   lärosätenas    behov    av\r\nutbildningsplatser för  att  uppnå examinationsmålen\r\nför lärarexamen och sjuksköterskeexamen.  Inom denna\r\nutbyggnadsram har vissa medel tillförts Högskolan  i\r\nJönköping     under    anslaget    25:72    Enskilda\r\nutbildningsanordnare  på  högskoleområdet m.m. Detta\r\nanslag  har  därutöver  tillförts   medel   för  att\r\nenskilda   vårdhögskolor  och  teologiska  högskolor\r\nskall kunna fullfölja påbörjad utbyggnad av flerårig\r\nutbildning.\r\nFör  grundutbildningens   dimensionering  år  2004\r\ninnebär regeringens förslag,  enligt  uppgifter från\r\nUtbildningsdepartementet,  att minskningen  med  120\r\nmiljoner kronor beräknas motsvara  en  minskning med\r\nca 1 600 helårsstudenter. Ökningen med 7,4  miljoner\r\nkronor  beräknas  motsvara  en  ökning  med  ca  187\r\nhelårsstudenter.   De   ökningar  som  föreslås  för\r\nenskilda  vårdhögskolor  och   teologiska  högskolor\r\nberäknas motsvara 91 respektive  82 helårsstudenter.\r\nSammantaget innebär alltså regeringens  förslag  att\r\nkapaciteten   för  grundläggande  högskoleutbildning\r\ninte längre ökar,  utan  i stället nu minskar. Genom\r\natt alla de lärosäten som  berörs  av minskningen av\r\nanslag  har  ett  betydande  anslagssparande   sedan\r\ntidigare      kan      dock      effekterna      för\r\nutbildningsverksamheten   vid  dessa  lärosäten  bli\r\nbegränsade under 2004.\r\nDe  ersättningsbelopp  som  regeringen  avser  att\r\nfastställa       för       helårsstudenter       och\r\nhelårsprestationer  redovisas  i  propositionen  (s.\r\n140). Beloppen har räknats  upp med 2,88 % för pris-\r\noch   löneomräkning   och  dessutom   med   0,08   %\r\nmotsvarande   avgifterna    för    årlig   revision.\r\nErsättningsbeloppen   för  utbildningsområdet   Vård\r\nhöjdes  2003  och regeringen  har  aviserat  att  de\r\nskulle  höjas ytterligare  2004.  Med  anledning  av\r\nkravet på en utgiftsminskning med 60 miljoner kronor\r\navser  regeringen   nu   att  inte  genomföra  denna\r\nytterligare höjning.\r\nUnder anslaget 25:46 Blekinge  tekniska  högskola:\r\nGrundutbildning   föreslås   en   minskning  med  20\r\nmiljoner kronor (utöver den minskning  som  ingår  i\r\nomprioriteringen  av 120 miljoner kronor). Högskolan\r\nhar under 2003 som  särskilt  uppdrag  att  utveckla\r\nbefintliga  utbildningar  inom informationsteknologi\r\noch  telekommunikation till  att  bättre  svara  mot\r\nstudenternas  intresse  och  arbetsmarknadens behov.\r\nDetta särskilda uppdrag kommer  inte  att  fortsätta\r\n2004.\r\nRegeringen  avser  att  föreskriva  att lärosätena\r\nskall   avsätta   0,3   %   av   sina   anslag  till\r\ngrundläggande  utbildning för stöd åt studenter  med\r\nfunktionshinder.  Hittills  har  den  avsättning som\r\nföreskrivits varit 0,15 %.\r\n\r\nAnslagen  till  forskning och forskarutbildning  har\r\nendast räknats upp  med pris- och löneomräkning samt\r\nkompensation för avgifterna  för  årlig revision. Så\r\nhar  också  skett med anslaget 25:74  Forskning  och\r\nkonstnärligt  utvecklingsarbete vid vissa högskolor.\r\nUnder det anslaget  finns  också  drygt  5  miljoner\r\nkronor   till  Högskolan  i  Gävle  engångsvis,  för\r\nsamarbetsavtal  med  anledning  av att högskolan har\r\ntagit   över  verksamhet  som  avser  forskning   om\r\nbelastningsskador.   För   den   verksamheten   fick\r\nHögskolan i Gävle 2003 engångsvis 8 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   25:72  Enskilda  utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet  m.m. finansierar ersättning för den\r\nhögskoleutbildning    som    bedrivs   av   enskilda\r\nutbildningsanordnare med stöd  av  bl.a.  avtal  som\r\nstaten  ingått med utbildningsanordnarna och i vissa\r\nfall särskilda  regeringsbeslut.  Chalmers  tekniska\r\nhögskola   AB,   Handelshögskolan  i  Stockholm  och\r\nHögskolan i Jönköping  får  under detta anslag också\r\nmedel för forskning och forskarutbildning.  Anslaget\r\nhar  som  nämnts  ovan  tillförts  medel för en viss\r\nutbyggnad av grundutbildningen dels  vid Högskolan i\r\nJönköping,   dels   hos   enskilda   huvudmän    för\r\nsjuksköterskeutbildning     och     för    teologisk\r\nutbildning.  Anslagsposten  till Handelshögskolan  i\r\nStockholm har minskats något.  Högskolan i Jönköping\r\nhar  hittills  haft  rätt  att  utfärda   examina  i\r\nforskarutbildningen  endast  i  fyra  angivna ämnen.\r\nRegeringen meddelar i propositionen att  den har för\r\navsikt    att   tilldela   Högskolan   i   Jönköping\r\nhumanistisk-samhällsvetenskapligt  vetenskapsområde.\r\nDärmed  blir det möjligt för denna högskola  att  ge\r\nforskarutbildning inom hela detta vetenskapsområde.\r\n\r\nAnslaget  25:73  Särskilda utgifter inom universitet\r\noch  högskolor  m.m.  används  för  verksamhet  inom\r\nhögskoleområdet för  vilken  medel  inte har ställts\r\ntill  förfogande under annat anslag. Under  anslaget\r\nberäknas  också  bidrag till Svenska studenthemmet i\r\nParis samt till Sveriges Förenade Studentkårer.\r\n\r\nUnder anslaget finns  bl.a.  medel för statsbidrag\r\ntill  teknik- och naturvetenskapscentrum  som  finns\r\növer hela  landet.  Denna  anslagspost  har tillförs\r\nytterligare  4  miljoner  kronor  i budgetförslaget.\r\nUnder  anslaget finns också 40 miljoner  kronor  för\r\nrekryteringsdelegationen  och 50 miljoner kronor för\r\ndelegationen   för  regional  samverkan   om   högre\r\nutbildning. Anslagsposten Sve-\r\nriges nätuniversitet, per capita-ersättning omfattar\r\n100 miljoner kronor,  vilket  är en minskning med ca\r\n60  miljoner  kronor  jämfört med  2003.  Regeringen\r\nföreslår   att   universitet   och   högskolor   för\r\nutbildning inom ramen  för  Nätuniversitetet  liksom\r\nunder 2003 skall kunna få en extra ersättning om  20\r\n000  kr  per  helårsstudent. Anslagsposten Särskilda\r\nlärarutbildningar  (SÄL)  ökar  ytterligare till 180\r\nmiljoner  kronor. Under anslaget finns  också  medel\r\ntill regeringens  disposition. Denna anslagspost har\r\nreducerats kraftigt jämfört med budgeten för 2003.\r\nUnder  anslaget 25:73  beräknar  regeringen  också\r\nengångsvis   10   miljoner   kronor  till  regionala\r\netikprövningsnämnder. Medlen för  2004  under  detta\r\nanslag     avses    som    ett    komplement    till\r\navgiftsfinansieringen, för att säkerställa en stabil\r\nekonomisk situation  för  dessa  nyinrättade nämnder\r\noch för att överbrygga de svårigheter som kan uppstå\r\ni  samband  med att etikprövning av  forskning  görs\r\nobligatorisk.   För   dessa   nämnder,   som   skall\r\nfinansieras med avgifter, finns också anslaget 26:10\r\nsom behandlas i avsnitt 5 i detta betänkande.\r\n\r\nAnslaget  25:75  Ersättningar för klinisk utbildning\r\noch forskning finansierar  den  ersättning som utgår\r\ntill vissa landsting enligt avtal  om  samarbete  om\r\nläkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete\r\nom   tandläkarutbildning   och   forskning  m.m.  De\r\ntidigare avtalen på dessa två områden  sades  upp av\r\nstaten  år  1998  och löper ut den 31 december 2003.\r\nAnslagsbeloppet är  när  det  gäller läkarutbildning\r\noch medicinsk forskning beräknat  utifrån  ett  nytt\r\navtal.  Utskottet  återkommer  i  det  följande till\r\ndetta avtal. När det gäller tandläkarutbildning  och\r\nforskning   har   ännu  inget  nytt  avtal  slutits.\r\nAnslagsbeloppet är  i  den delen beräknat enligt det\r\ntidigare avtalet. Totalt föreslås under detta anslag\r\n1 780 460 000 kr.\r\n\r\nUtbildningsdepartementet  har  i en skrivelse till\r\nutskottet meddelat att uppgifterna  i  propositionen\r\nom fördelningen mellan lärosätena av den  ersättning\r\nsom   avser   medicinsk   utbildning  och  forskning\r\n(sammanlagt  1 686 376 000  kr)  inte  är  korrekta.\r\nFelen påverkar inte det totala  anslagsbeloppet. Den\r\nkorrekta fördelningen skall enligt  skrivelsen  vara\r\nföljande:\r\nUppsala universitet      208 737 000 kr\r\nLunds universitet        333 290 000 kr\r\nGöteborgs universitet    347 690 000 kr\r\nUmeå universitet         181 785 000 kr\r\nLinköpings universitet   134 405 000 kr\r\nKarolinska institutet    480 469 000 kr\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionspartiernas  förslag  beträffande anslagen\r\n25:2025:75  redovisas  i   bilaga  3   till   detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nModerata  samlingspartiets  budgetförslag i motion\r\n2003/04:Ub475 yrkande 2 innebär  ett  samlat  anslag\r\ntill grundutbildning (i bilagan redovisat som anslag\r\n25:88).   Jämfört   med  regeringens  förslag  under\r\nsamtliga   grundutbildningsanslag    till   statliga\r\nlärosäten innebär det en ökning med 146  050 000 kr.\r\nEnligt   Moderaterna   har  grundutbildningsanslagen\r\nsedan 1994 urholkats med  26  %, och partiet vill nu\r\ninleda en successiv återuppbyggnad  av dessa anslag.\r\nDen   föreslagna   förstärkningen   inkluderar    en\r\nkvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.  Det  samlade  anslaget  skall\r\nfördelas   mellan   lärosätena  med  utgångspunkt  i\r\nstudenternas val. Även  anslagen  till forskning och\r\nforskarutbildning vid de statliga lärosätena  samlas\r\nav  Moderaterna  under  ett  anslag, som innebär att\r\nmedlen ökar med 621 558 000 kr  (i bilagan redovisat\r\nsom  anslag  25:91). Under anslaget  25:72  Enskilda\r\nutbildningsanordnare  på  högskoleområdet  m.m. vill\r\nModeraterna   anvisa   20  miljoner  kronor  mer  än\r\nregeringen. Anslaget 25:73  Särskilda  utgifter inom\r\nuniversitet  och  högskolor  m.m.  minskas  med   22\r\nmiljoner  kronor med hänvisning till att Moderaterna\r\nvill avveckla  rekryteringsdelegationen  och  minska\r\nanslagsposten till regeringens disposition.\r\nFolkpartiets     budgetförslag     i    motionerna\r\n2003/04:Ub515 yrkande 4 och 2003/04:Fi240 yrkande 22\r\nbygger  på att utbyggnaden av högskoleplatser  skall\r\nske i lägre  takt  och  att  grundutbildningen skall\r\ntillföras medel för att höja kvaliteten  genom  ökad\r\nlärartäthet. För den lägre utbyggnadstakten beräknas\r\nen  minskning  av  anslagen till grundutbildning med\r\n130 miljoner kronor. Minskningen är inte fördelad på\r\nlärosäten och redovisas  i bilagan som anslag 25:90.\r\nFör kvalitetsförstärkningen  beräknas  200  miljoner\r\nkronor utan fördelning på lärosäten. Den redovisas i\r\nbilagan som anslag 25:89. Förslaget om ökad tid  för\r\nundervisning   och   handledning   framförs  även  i\r\nFolkpartiets   motion   2003/04:Ub415   yrkande   3.\r\nFolkpartiet  föreslår  en  ökning  av anslagen  till\r\nforskning  och  forskarutbildning  på  600  miljoner\r\nkronor. Den redovisas i bilagan som anslag  25:92. I\r\nmotion 2003/04:Ub515 yrkande 5 anger Folkpartiet hur\r\ndenna   ökning  skall  fördelas  mellan  lärosätena,\r\nnämligen  att  samtliga  lärosäten  som har ett eget\r\nsådant anslag får en ökning av detta  med  ca 7,5 %.\r\nFolkpartiet   vill   också   minska  anslaget  25:73\r\nSärskilda  utgifter inom universitet  och  högskolor\r\nm.m. med 100 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna  framför  sitt  budgetförslag  i\r\nmotion  2003/04:Ub514  yrkande  3.  De föreslår utan\r\nfördelning  på  lärosäten  ytterligare  75  miljoner\r\nkronor  till  forskning  och  forskarutbildning   (i\r\nbilagan  redovisat som anslag 25:92). Utbyggnaden av\r\ngrundutbildningen  har enligt Kristdemokraterna gått\r\nalltför fort. För att  stärka kvaliteten föreslår de\r\natt 40 miljoner kronor satsas  på  att  öka  antalet\r\ndisputerade  lärare  (i bilagan redovisat som anslag\r\n25:93).  Anslaget  25:73   Särskilda  utgifter  inom\r\nuniversitet och högskolor m.m.  vill  de  minska med\r\n156 miljoner kronor. De ifrågasätter behovet  av  en\r\nrekryteringsdelegation och avvisar det särskilda per\r\ncapita-tillskottet       för       Nätuniversitetet.\r\nUppfattningen   att  rekryteringsdelegationen   inte\r\nbehövs  framförs  även   i   motionens   yrkande  2.\r\nKristdemokraterna  vill  också att lärosätena  skall\r\ntillåtas att sälja utbildningsplatser till utländska\r\nintressenter, såväl stater  och företag som enskilda\r\npersoner  utanför EES-området.  För  sådana  platser\r\nberäknar de  ett  anslag inom utgiftsområde 16 på 62\r\nmiljoner  kronor (i  bilagan  redovisat  som  anslag\r\n25:94).\r\nCenterpartiet  föreslår i motion 2003/04:Ub502 att\r\nanslagen till forskning  och  forskarutbildning  vid\r\nsamtliga  lärosäten  som  har  sådant skall ökas med\r\nsammanlagt 240 miljoner kronor.  Ökningarnas storlek\r\nför   respektive   lärosäte   framgår  av   bilagan.\r\nHögskolan i Jönköping föreslås  få  ökade  medel  (5\r\nmiljoner kronor) för forskning och forskarutbildning\r\nunder  anslaget  25:72 Enskilda utbildningsanordnare\r\npå högskoleområdet  m.m. På anslaget 25:74 Forskning\r\noch   konstnärligt   utvecklingsarbete   vid   vissa\r\nhögskolor föreslås ökningar  till samtliga lärosäten\r\nsom  berörs av anslaget, sammanlagt  81 858 000  kr.\r\nCenterpartiet  vill  anslå  50 miljoner kronor under\r\nanslaget 25:73 Särskilda utgifter  inom  universitet\r\noch     högskolor     m.m.    för    att    tillföra\r\nlärarutbildningen nya utbildningsplatser. I motionen\r\nnämns särskilt behovet  av fler förskollärare. Under\r\nsamma anslag vill partiet  minska anslagsposten till\r\nregeringens  disposition  med   drygt   22  miljoner\r\nkronor.     Centerpartiet    föreslår    i    motion\r\n2003/04:Ub392  yrkande 2 att lärarutbildningen skall\r\nutökas med 500 nya utbildningsplatser.\r\nI motion 2003/04:Ub511 (c) föreslår motionären att\r\nanslaget  25:29  Umeå   universitet:  Forskning  och\r\nforskarutbildning skall ökas  med 15 miljoner kronor\r\n(yrkande  1)  och  anslaget  25:37   Luleå  tekniska\r\nuniversitet: Forskning och forskarutbildning  med 20\r\nmiljoner  kronor  (yrkande 2). Motion 2003/04: Ub424\r\n(c)  för fram förslag  om  att  öka  anslaget  25:53\r\nMälardalens       högskola:       Forskning      och\r\nforskarutbildning  med  20  miljoner  kronor.  Dessa\r\nförslag   överensstämmer  med  Centerpartiets   ovan\r\nredovisade budgetförslag.\r\nHögskolan  i Borås föreslås i motion 2003/04:Ub406\r\n(c) bli anvisad  5 miljoner kronor av den ökning som\r\nCenterpartiet   föreslagit    för   anslaget   25:73\r\nSärskilda  utgifter inom universitet  och  högskolor\r\nm.m.  Motionären  vill  också  att Högskolan i Borås\r\nskall anvisas 10 miljoner kronor  inom ramen för den\r\nav    Centerpartiet    föreslagna    höjningen    av\r\nanslagsbeloppet    under    25:74   Forskning    och\r\nkonstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen  anvisar  anslagen\r\n25:2025:75  enligt  regeringens  förslag och avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nHögskolans  grundutbildning  har  under  några  år\r\nbefunnit sig i stark expansion. Lärosätena har under\r\nperioden 19972002 tillförts medel motsvarande  full\r\nersättning  för 85 000 nya helårsplatser. Regeringen\r\nföreslår  nu  en   viss  minskning.  Efterfrågan  på\r\nhögskoleutbildning från  studenternas sida har under\r\n2002  överensstämt  så  väl  med   högskolesystemets\r\nkapacitet att lärosätena har kunnat utnyttja 99 % av\r\nde  sammanlagda  s.k. takbeloppen. Åldersgruppen  av\r\n19-åringar ökar 2004  och de närmaste åren därefter.\r\nUtskottet  kan mot den bakgrunden  inte  ställa  sig\r\nbakom   Folkpartiets    förslag   om   att   antalet\r\nhelårsstudenter skall minska  mer än vad regeringens\r\nförslag medför.\r\nLiksom regeringen och motionärerna anser utskottet\r\natt  det  är  ytterst  viktigt  att   slå   vakt  om\r\nutbildningens  kvalitet.  Ett system för regelbundet\r\nåterkommande       kvalitetsutvärdering        genom\r\nHögskoleverket     har    tagits    i    bruk.    De\r\nutbildningsområden     som     har     de     lägsta\r\nersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och\r\nhelårsprestationer          humaniora,     teologi,\r\nsamhällsvetenskap  och  juridik    har  fått  dessa\r\nbelopp höjda 2002 och 2003.  För  detta har anslagen\r\ntillförts      200     miljoner     kronor.     Även\r\nersättningsbeloppen   för   utbildningsområdet  Vård\r\nhöjdes 2003 till en kostnad av  194 miljoner kronor,\r\nmen  de  kan  på  grund  av resursbrist  inte  höjas\r\nytterligare   2004.  De  höjda   ersättningsbeloppen\r\ninnebär ökat utrymme för lärarinsatser.\r\nDe  kraftiga anslagsökningar  för  högskoleområdet\r\nsom Moderaterna  föreslår  är  inte möjliga inom den\r\nutgiftsram som riksdagen nyligen har fastställt.\r\nUtgiftsramen  medger inte heller  de  ökningar  av\r\nvarierande     omfattning      som      de     olika\r\noppositionspartierna   föreslår   när   det   gäller\r\nanslagen till forskning och forskarutbildning.\r\nDen   extra   per   capita-ersättningen   för\r\nhelårsstudenter    i    kurser    inom   ramen   för\r\nNätuniversitetet  har  av lärosätena  använts  såväl\r\ntill nyutveckling och anpassning  av kurser som till\r\nutveckling  av  nytt  tekniskt  stöd och  pedagogisk\r\nutbildning  av  lärare.  Sådana insatser  är  enligt\r\nutskottets   mening   angelägna    även   2004,   om\r\ndistansutbildning  inom  ramen  för Nätuniversitetet\r\nskall kunna effektivt bidra till ökad tillgänglighet\r\noch  breddad  rekrytering till en högskoleutbildning\r\nav hög kvalitet. Medel för detta måste därför enligt\r\nutskottets uppfattning  finnas  kvar 2004. Utskottet\r\nanser likaså att Rekryteringsdelegationen  fyller en\r\nviktig funktion för att målen om breddad rekrytering\r\ntill högskolan skall kunna uppnås.\r\nLiksom  tidigare  ställer  sig utskottet avvisande\r\ntill Kristdemokraternas förslag  om  försäljning  av\r\nutbildning   till   enskilda  personer  från  länder\r\nutanför EES-området.\r\nNär  det gäller behovet  av  ökad  lärarutbildning\r\nskriver regeringen på s. 125 i propositionen:\r\nUniversitet  och högskolor måste inom oförändrade\r\neller minskade takbelopp fullfölja utbyggnaden av\r\nlärarutbildningarna                           och\r\nsjuksköterskeutbildningarna  genom omfördelningar\r\nfrån exempelvis fristående kurser. För lärare med\r\ninriktning  mot  tidigare  år  skall   lärosätena\r\nfortsatt  särskilt  beakta  det ökade behovet  av\r\nlärare i förskola och förskoleklass.\r\n\r\nUtskottet   instämmer   i   den   bedömningen.   Som\r\nredovisats  ovan  innebär  regeringens  förslag  att\r\nanslagsposten   Särskilda  lärarutbildningar   (SÄL)\r\nunder  anslaget  25:73   Särskilda   utgifter   inom\r\nuniversitet  och  högskolor  m.m.  ökas  ytterligare\r\n2004.\r\n\r\n\r\nErsättningar för klinisk utbildning och\r\nforskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen   att  godkänna   ett   avtal   om\r\nsamarbete med  vissa landsting när det gäller\r\nmedicinsk utbildning och forskning.\r\nRiksdagen  bör avslå  ett  motionsyrkande  om\r\nkompensation   till   landstinget   i  Västra\r\nGötalandsregionen   för   en   av   Göteborgs\r\nuniversitet      beslutad      ökning      av\r\ntandläkarutbildningen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen kliniska delen av läkarutbildningen och  klinisk\r\nmedicinsk forskning kan endast bedrivas i anslutning\r\ntill  hälso-  och sjukvården, för vilken landstingen\r\när    huvudmän.   Även    tandläkarutbildning    och\r\nodontologisk  forskning  måste bedrivas i anslutning\r\ntill  tandvård. Staten har  därför  sedan  lång  tid\r\nanslagit  medel  för ersättning till huvudmännen för\r\nhälso- och sjukvården  och  för  tandvården  i vissa\r\nlandsting för den tillgång till resurser inom hälso-\r\noch  sjukvården respektive tandvården som de ställer\r\ntill      förfogande       för      läkarutbildning,\r\ntandläkarutbildning och medicinsk  och  odontologisk\r\nforskning.   De   senaste   decennierna   har  denna\r\nersättnings storlek reglerats i avtal mellan  staten\r\noch   huvudmännen.   Avtalet  som  gäller  medicinsk\r\nforskning och utbildning  slöts 1989 och redovisades\r\nför       riksdagen       som       bilaga      till\r\nforskningspropositionen 1989 (prop. 1989/90:90).\r\n\r\nFör tandläkarutbildning och odontologisk forskning\r\nvid   Göteborgs  och  Umeå  universitet  slöts   ett\r\nmotsvarande  avtal  1992.  Karolinska institutet och\r\nMalmö     högskola,    där    det    också     finns\r\ntandläkarutbildning   och   odontologisk  forskning,\r\ndriver  egna  tandvårdscentraler   för  vilka  medel\r\nberäknas under respektive grundutbildningsanslag.\r\nRegeringen sade i december 1998 upp  båda  avtalen\r\natt upphöra att gälla med utgången av år 2003. Sedan\r\navtalen slöts hade mål- och resultatstyrning och ett\r\nnytt   resurstilldelningssystem   införts   för  den\r\nstatliga  högskolan,  vilket  gjorde  att avtalen  i\r\nvissa delar hade blivit obsoleta.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  av  utbildningsministern utsedd förhandlare  har\r\nhaft  i  uppdrag   att   förhandla  fram  och  sluta\r\növerenskommelse    om    ett    nytt    avtal    med\r\nsjukvårdshuvudmännen. Ett nytt avtal om samarbete om\r\ngrundutbildning av läkare, medicinsk  forskning  och\r\nutveckling  av hälso- och sjukvården har den 13 juni\r\n2003 slutits  mellan staten och landstingen i de län\r\ndär de sex lärosäten som bedriver läkarutbildning är\r\nbelägna. Regeringen  begär  riksdagens  bemyndigande\r\natt godkänna avtalet.\r\n\r\nDet  centrala avtalet förutsätter regionala  avtal\r\nmellan berörda  universitet  och  landsting.  I  det\r\ncentrala  avtalet  regleras vad de regionala avtalen\r\nskall innehålla. Det  centrala avtalet innebär också\r\natt ersättningen som avser läkarutbildning särskiljs\r\nfrån  den  som  avser forskning.  Detta  underlättar\r\nenligt regeringen  beräkningen  av konsekvenserna av\r\nframtida dimensioneringsförändringar.\r\nU  t  s  k  o t t e t föreslår att  riksdagen  ger\r\nregeringen det  begärda  bemyndigandet  att godkänna\r\navtalet.\r\nUtskottet ser det som ett viktigt framsteg att det\r\nnya   avtalet   innebär   att  Umeå  och  Linköpings\r\nuniversitet kommer att behandlas  likvärdigt  med de\r\näldre lärosätena.\r\nSåväl  i  avtalet, som utskottet har tagit del  av\r\nefter hänvändelse till Utbildningsdepartementet, som\r\ni regeringens  beskrivning  i propositionen sägs att\r\nriksdagen   har   fastställt   dimensioneringen   av\r\nläkarutbildningen respektive i framtiden  kan  komma\r\natt  ändra  denna.  Utskottet  konstaterar att något\r\nuttryckligt    beslut    om   dimensioneringen    av\r\nläkarutbildningen   dock   inte    har   föreslagits\r\nriksdagen  efter  högskolereformen  1993   och   att\r\nriksdagen  inte  har fattat något sådant beslut. Det\r\nstyrsystem som infördes  1993  innebär  att  det  är\r\nlärosätena    själva    som    bestämmer   om   sitt\r\nutbildningsutbud,     inom     ramen     för      de\r\nutbildningsuppdrag   och   med   beaktande   av   de\r\nexaminationsmål  som regeringen har givit respektive\r\nlärosäte   i   regleringsbrev.   Det   har   däremot\r\nförekommit  att  regeringen   har   föreslagit   och\r\nriksdagen  har  beslutat  om förändringar i anslagen\r\nsom    har    varit    avsedda   att   inverka    på\r\ndimensioneringen  av  bl.a.   läkarutbildningen.  Så\r\nskedde bl.a. inför budgetåret 1994/95, då regeringen\r\ni kompletteringspropositionen lade  fram  förslag om\r\nminskade    anslag   till   fyra   universitet   med\r\nläkarutbildning       och       förklarade       att\r\nutbildningsuppdragen   till   dessa  skulle  minskas\r\n(prop. 1993/94:150 bil. 8, yttr.  UbU6y, bet. FiU20,\r\nrskr.   456).  Förändringen  i  utbildningsuppdragen\r\nbestod i att det maximala antalet helårsprestationer\r\nsom lärosätena  under treårsperioden 1993/941995/96\r\nskulle    kunna    få    ersättning     för     inom\r\nutbildningsområdet      medicin      minskades     i\r\nregleringsbrevet        för        1994/95.        I\r\nkompletteringspropositionen (prop. 1993/94:\r\n150  bil.  8  s.  12) erinrade regeringen om att det\r\nankommer på respektive lärosätes styrelse att avgöra\r\nden   exakta   fördelningen    mellan    de    olika\r\nutbildningsområdena.   Regleringen   av   hur  många\r\nhelårsprestationer   som   ett   lärosäte  kunde  få\r\nersättning   för   inom   olika   utbildningsområden\r\nupphörde i och med budgetåret 1997.\r\nI  en  tabell på s. 236 i budgetpropositionen  har\r\nregeringen  nu  angett  vilket antal helårsstudenter\r\nvid  vart och ett av de sex  lärosätena  som  ligger\r\ntill grund  för  ersättningen  till landstingen 2004\r\noch vilket antal som regeringen  beräknar  för  2005\r\noch   2006.   Utskottet  inser  svårigheten  att  på\r\nnationell nivå beräkna ersättningen till landstingen\r\nför samarbetet  om  läkarutbildning  utan att ha ett\r\nbestämt dimensioneringstal för denna utbildning  att\r\nbygga  på.  Med  hänsyn  till hur det nya avtalet är\r\nformulerat utgår utskottet  från  att  regeringen  i\r\nkommande  budgetpropositioner  kommer att lägga fram\r\nförslag     till    beslut    av    riksdagen     om\r\nläkarutbildningens dimensionering.\r\nI den mån ett nytt avtal kommer att slutas även om\r\ntandläkarutbildning   kan   samma   problem   enligt\r\nutskottets bedömning komma att uppstå.\r\nLäkarutbildning och tandläkarutbildning kan alltså\r\nkomma att behöva utgöra undantag från huvudregeln  i\r\nstyrsystemet  för  grundläggande högskoleutbildning,\r\nsom bör förbli att respektive  lärosäte ansvarar för\r\nsitt  utbildningsutbud  och dimensioneringen  av  de\r\nutbildningar lärosätet erbjuder.\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nMotion   2003/04:Ub404  (kd,   fp)   tar   upp   det\r\nförhållandet  att Göteborgs universitet har beslutat\r\nutöka antagningen  till  tandläkarutbildning, vilket\r\nföranlett   Västra   Götalandsregionen   att   kräva\r\nkompensation för ökningen.  Motionärerna  anser  att\r\nutökningen  av  tandläkarutbildningen svarar mot ett\r\nrekryteringsbehov  inom  tandvården  och  att Västra\r\nGötalandsregionen bör kompenseras för utökningen.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionen.   Det   fortfarande  gällande  avtalet  om\r\nsamverkan  om tandläkarutbildning  och  odontologisk\r\nforskning  bygger   på   begreppet   tillhandahållna\r\nutbildningsplatser.   Detta   syftade  när   avtalet\r\ningicks  på av riksdagen fastställd  dimensionering.\r\nNär sedan  styrsystemet  ändrades  blev  som  nämnts\r\navtalet inadekvat bl.a. genom att detta begrepp inte\r\nlängre finns.\r\nUtskottet  kan dock inte förorda att beslut av  en\r\nlokal universitetsstyrelse   även om beslutet ingår\r\ni det som styrelsen ansvarar  för  skall få medföra\r\nnya  anspråk  på medel från staten,  vilket  är  vad\r\nförslaget     om    kompensation     till     Västra\r\nGötalandsregionen går ut på.\r\n\r\nPrinciper för resursfördelning mellan\r\nlärosätena för grundläggande utbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\nutredning         av         ett         nytt\r\nresurstilldelningssystem. Riksdagen bör också\r\navslå      motionsyrkanden       om       att\r\nresursfördelningen  till  lärosätena i större\r\nutsträckning  än  i  dag  skall   styras   av\r\nstudenternas val.\r\nJämför  reservationerna  11  (m), 12 (fp), 13\r\n(kd) och 14 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDe  statliga  universiteten  och  högskolorna  under\r\nUtbildningsdepartementet  tilldelas  varje  budgetår\r\nvar sitt ramanslag till grundutbildning.  Hela eller\r\nstörre delen av anslagsbeloppet utgörs av takbelopp,\r\nsom   är   den  högsta  sammanlagda  ersättning  som\r\nlärosätet kan  få  av  staten för faktiskt genomförd\r\nverksamhet. Ersättning ges dels för helårsstudenter,\r\ndels för helårsprestationer  med belopp som varierar\r\nmellan olika utbildningsområden.  I  anslagsbeloppet\r\nför   många   lärosäten   ingår  utöver  takbeloppen\r\nersättning  som  lärosätet tilldelas  för  särskilda\r\nåtaganden av olika slag.\r\n\r\nMed   anslagen  följer   utbildningsuppdrag,   som\r\nregeringen ger varje lärosäte i regleringsbrevet.\r\nOm  ett  lärosäte  under  ett  budgetår  inte  har\r\nverksamhet  som  ger  ersättning  som motsvarar hela\r\ntakbeloppet,  behandlas  mellanskillnaden   som  ett\r\nanslagssparande   som  lärosätet  kan  utnyttja  ett\r\nsenare budgetår, om  verksamheten  då  haft  så stor\r\nomfattning att det årets ramanslag inte räcker  till\r\nför   att   ge   den   ersättning  som  verksamheten\r\nberättigar till.\r\nRiksdagen har på förslag  av  regeringen vid några\r\ntillfällen omfördelat takbelopp mellan lärosäten som\r\nhaft     svårigheter    att    nå    målen    enligt\r\nutbildningsuppdraget  och  sådana  lärosäten som har\r\nstörre  möjligheter  att  utnyttja resurserna  helt.\r\nSådana    omfördelningar   har   skett    både    på\r\ntilläggsbudget   under   pågående   budgetår  och  i\r\nbudgetförslag   inför  ett  nytt  år  (t.ex.   prop.\r\n2001/02: 100, bet. FiU21, rskr. 326 respektive prop.\r\n2002/03:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 62).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    framför    i    motion\r\n2003/04:Ub290  yrkande  8  sin uppfattning att såväl\r\nplats-   som  medelsfördelningen   bör   styras   av\r\nstudenternas  efterfrågan.  I  en övergångsperiod är\r\nenligt motionärerna en tänkbar modell att hälften av\r\nmedlen  följer  studenten  till  inskrivningen   och\r\nhälften  ges  lärosätet  vid  examen. I samma motion\r\nyrkande  4 skriver Moderaterna att  en  ordning  där\r\nstudenten  själv får bestämma var han eller hon vill\r\nförlägga sin  utbildning med stor sannolikhet kommer\r\natt leda till att  vissa  utbildningar, dit få söker\r\nsig,  får  läggas ned medan andra  utbildningar  med\r\nstort  efterfrågetryck   kan   byggas   ut.   Motion\r\n2003/04:N341    (m)    handlar   om   tillväxten   i\r\nStockholmsregionen.    Motionärerna     anser    att\r\nlokalisering  av  högskoleplatser  skall  styras  av\r\nstudenternas val av studieort (yrkande 10).\r\n\r\nFolkpartiet  pläderar  i motion 2003/04:Ub414  för\r\ninförandet av s.k. studentpeng  (yrkande  1). Därmed\r\nblir det studenternas val som avgör fördelningen  av\r\nplatser  både  mellan  ämnen  och  mellan lärosäten,\r\nanser   motionärerna.   Högskolor   som   har   högt\r\nsökandetryck skall tillföras mer resurser, om de har\r\nmöjlighet   och   är   intresserade   av  att  utöka\r\nverksamheten    för    att    möta   sökandetrycket.\r\nMotionärerna  skriver  också  att   man  bör  minska\r\ncentraliseringen av platstilldelningen  (yrkande 5).\r\nFolkpartiet anser att det nu är dags att se över det\r\nsystem  som  infördes 1993, eftersom det har  kommit\r\natt innebära stor  osäkerhet för högskolorna och det\r\nfinns en inbyggd risk  att  de i längden frestas att\r\nsänka kvaliteten för att få full ersättning (yrkande\r\n2). Även motion 2003/04:Ub249  (fp)  tar  upp risken\r\nför   sänkt   kvalitet,   med   hänvisning  till  en\r\nuppmärksammad    händelse    vid   Luleå    tekniska\r\nuniversitet.  Motionärerna  vill  att  en  utredning\r\nskall  se  över  resursfördelningssystemet   så  att\r\nkvaliteten på utbildningarna bibehålls.\r\nKristdemokraterna vill enligt motion 2003/04:Ub499\r\nyrkande 19 att studenternas val i  högre grad  än  i\r\ndag   skall   vara  avgörande  för  fördelningen  av\r\nhögskoleplatser.     De    anser    också    (motion\r\n2003/04:Ub516 yrkande  4)  att bostadssituationen på\r\nhögskoleorten bör beaktas vid  fördelningen  av  nya\r\nutbildningsplatser. Även i motion 2003/04:Bo226 (kd)\r\nyrkande 4 framförs samma förslag.\r\nCenterpartiet   skriver   i  motion  2003/04:Ub390\r\nyrkande  1  att  förändringarna   som   skett   inom\r\nhögskolan under de senaste åren kräver en översyn av\r\ntilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas\r\nsjälvständighet  och  möjlighet till ett långsiktigt\r\nkvalitetsarbete.\r\nEnligt   motion   2003/04:Ub347   (kd)   bör   man\r\nrutinmässigt ompröva  takbeloppen två gånger per år.\r\nDärigenom  skulle  man avdramatisera  flexibiliteten\r\noch öka resursutnyttjandet, anser motionären.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\n\r\nRiksdagen  har behandlat  liknande  yrkanden  från\r\nModeraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna såväl\r\nvid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU1 s. 64 f.) som\r\nvid   varje   riksmöte    under    den    föregående\r\nmandatperioden.   Det   är   fortfarande  utskottets\r\nuppfattning         att         det        nuvarande\r\nresurstilldelningssystemet  i  sina   grunddrag  bör\r\nligga fast. Universiteten och högskolorna  bestämmer\r\nsjälvständigt  sitt  utbildningsutbud  och  hur   de\r\nsammanlagda  resurserna för grundläggande utbildning\r\nskall  användas   för   de  olika  utbildningar  som\r\nanordnas vid respektive lärosäte.  Det  finns alltså\r\ningen  centraliserad  platstilldelning. Uppbyggnaden\r\nav starka och stabila högskolor  i  samtliga  län  i\r\nlandet är enligt utskottets mening mycket viktig för\r\nlandets  utveckling.  En fullständig anpassning till\r\naktuellt sökandetryck är oförenlig med detta. Det är\r\nviktigt  att  alla  lärosäten    även  de  små  och\r\nrelativt  nyetablerade      får   ett  tillräckligt\r\nstudentunderlag    för    att   kunna   bygga    upp\r\nlärarkompetens och andra resurser. Det är nödvändigt\r\natt lärosätena i förväg vet  vilka  resurser  de kan\r\nräkna   med   att  disponera  under  budgetåret.  En\r\nregelmässig omprövning av takbeloppen två gånger per\r\når skulle allvarligt försvåra lärosätenas planering.\r\nMöjligheter till  omfördelning  finns  och har också\r\nutnyttjats av regeringen när det visat sig att några\r\nlärosäten inte kunnat rekrytera studenter  i så stor\r\nomfattning  som  hade  behövts för att utnyttja  det\r\ntakbelopp som anvisats.  Ett exempel på detta är den\r\nomfördelning som gjordes efter förslag i förra årets\r\nbudgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 16 s. 96\r\nf.).  Den neddragning med 120  miljoner  kronor  som\r\nregeringen  nu  föreslår för budgetåret 2004 och som\r\nutskottet i det föregående  har tillstyrkt, är också\r\nett     exempel     på     att    regeringen     vid\r\nresurstilldelningen   beaktar   bl.a.   studenternas\r\nefterfrågan på utbildning  vid  olika  lärosäten.  I\r\nutredningsbetänkandet   Högskolans   styrning   (SOU\r\n2000:82)   redovisades  att  det  är  en  samstämmig\r\nuppfattning  bland universitet och högskolor att det\r\nnuvarande systemet  för  resurstilldelning  fungerar\r\nväl.\r\nNär    det   gäller   kvalitetsaspekten   påminner\r\nutskottet    om    den    höjning   av   de   lägsta\r\nersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och\r\nhelårsprestationer som genomfördes  under  2002  och\r\n2003.       Även       ersättningsbeloppen       för\r\nutbildningsområdet  Vård har höjts. Sedan ett par år\r\ntillbaka finns också  ett  mycket omfattande program\r\nför  systematisk  kvalitetsutvärdering  av  samtliga\r\nutbildningar för generella examina och yrkesexamina,\r\ninklusive forskarutbildning.  I  dessa utvärderingar\r\ningår        att       pröva       examenstillstånd.\r\nUtvärderingsprogrammet   ingår   i   Högskoleverkets\r\nuppdrag.\r\nUtskottet  anser  inte  att riksdagen bör  uppmana\r\nregeringen    att    lägga   även   tillgången    på\r\nstudentbostäder på olika  orter  till  grund för sin\r\nplanering       av      resursförändringar      inom\r\nhögskolesystemet.  Motionsyrkanden  liknande  de  nu\r\naktuella   behandlades   vid   förra   riksmötet  av\r\nbostadsutskottet  och  avslogs  av  riksdagen  (bet.\r\n2002/03:BoU1  s.  60).  Studenternas efterfrågan  på\r\nutbildning på olika orter  är särskilt stark just på\r\norter där det är svårast att få tag i en bostad. Det\r\nhar också visat sig att högskolor  på  orter som kan\r\nerbjuda  god tillgång till studentbostäder  i  vissa\r\nfall inte  drar till sig så många sökande att det är\r\nrimligt att tilldela dem ökade resurser.\r\n\r\nPrinciper för resursfördelning mellan\r\nlärosätena till forskning och forskarutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  Folkpartiets förslag om\r\ntillkännagivande att resurserna för forskning\r\nskall koncentreras.\r\nJämför reservation 15 (m, fp).\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i  motion 2003/04:Ub414 yrkande\r\n18  ett  tillkännagivande  till  regeringen  om  att\r\nresurserna för forskning inte  kan  spridas efter en\r\nmatematisk  rättvisefördelning  över alla  högskolor\r\noch universitet. I stället behövs  en  koncentration\r\nav   forskningsresurserna  till  ett  mindre   antal\r\nläroanstalter  och  ett mindre antal institutioner i\r\nlandet, heter det i motionen.\r\n\r\nU t s k o t t e t   anser  att riksdagen bör avslå\r\nyrkandet.\r\nNågon matematisk rättvisemodell  har  enligt vad\r\nutskottet  känner  till  inte  legat till grund  för\r\nfördelning   av   forskningsresurser.    Ytterligare\r\nlärosäten har getts ställning som universitet  eller\r\ntilldelats  vetenskapsområde  efter  en vetenskaplig\r\nkvalitetsprövning   genom  Högskoleverket   och   en\r\nbedömning från regeringens sida av möjligheterna att\r\nge respektive lärosäte sådana resurser att forskning\r\noch forskarutbildning  av  god kvalitet kan bedrivas\r\ndär. Omvandlingen av tre högskolor  till universitet\r\nhar  åtföljts  av successiva höjningar  av  anslagen\r\ntill dessa nya universitet.\r\nUtskottet noterar att den höjning av anslagen till\r\nforskning  och  forskarutbildning   som  föreslås  i\r\nFolkpartiets   budgetförslag   innebär   att   varje\r\nlärosäte  med eget sådant anslag får en procentuellt\r\nsett lika stor höjning av detta anslag.\r\n\r\nUtökning av vissa yrkesutbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  inte  göra några uttalanden om\r\natt vissa yrkesutbildningar bör utökas.\r\nJämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nKristdemokraterna anser  enligt motion 2003/04:So640\r\nyrkande  12  att  fler  platser  måste  skapas  inom\r\nvårdutbildningarna,      såväl       läkar-      och\r\nsjuksköterskeutbildningarna                      som\r\nomvårdnadsprogrammet.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nEn utbyggnad av läkarutbildningen inleddes år 2000\r\noch kommer att medföra att fler läkare examineras om\r\nnågra år.  Även  sjuksköterskeutbildningen  befinner\r\nsig  just  nu  under  utbyggnad,  vilket  bl.a.  har\r\nföranlett  att de begränsade medel för utbyggnad som\r\nfinns i regeringens budgetförslag för 2004 tilldelas\r\nlärosäten   inklusive enskilda utbildningsanordnare\r\n    där    sjuksköterskeutbildningens     utbyggnad\r\nfortsätter.\r\n\r\nBristen  på  utbildade  socionomer  påtalas i motion\r\n2003/04:So643 (kd). Motionären skriver  att  bristen\r\npå  socionomer  är  stor  och många kommuner tvingas\r\nanställa    socialsekreterare    utan    tillräcklig\r\nutbildning.\r\n\r\nU t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nI   rapporten   Social    omsorgsutbildning    och\r\nsocionomutbildning    en  översyn  (Högskoleverkets\r\nrapportserie       2003:29R)      redovisas      att\r\nsocionomutbildningen      under      den     senaste\r\nfemårsperioden   har   expanderat   kraftigt.   Fler\r\nlärosäten  har  fått examensrätt för socionomexamen,\r\noch    lärosäten    som     sedan    tidigare    har\r\nsocionomutbildning  har  valt  att   utöka   antalet\r\nplatser.  Utskottet  anser därför att det inte finns\r\nanledning  för riksdagen  att  göra  något  särskilt\r\ntillkännagivande      till     regeringen     enligt\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nI motion 2003/04:Ub304  (c)  hävdar motionärerna att\r\nantalet platser i lärarutbildningarna bör utökas. De\r\ntar särskilt upp behovet av specialpedagoger för att\r\nunderlätta inlärningen för barn  i behov av särskilt\r\nstöd.  Att  som  i  den  senaste budgetpropositionen\r\nskära ned platsantalet ger  helt fel signaler, heter\r\ndet i motionen.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:Ub393  (c)  behövs  det fler\r\nplatser  för  utbildning  av teckenspråkslärare  och\r\nteckentolkar.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nUtbildning  av specialpedagoger  anordnas  dels  i\r\nreguljär form vid sju lärosäten, dels inom ramen för\r\nsatsningen på särskilda lärarutbildningar (SÄL), som\r\nvänder  sig  till   lärare   som  arbetar  inom  den\r\nkommunala skolan men som är obehöriga  eller  önskar\r\nhöja  sin  kompetens.  Medlen till SÄL anvisas under\r\nanslaget 25:73 Särskilda  utgifter  inom universitet\r\noch  högskolor  m.m. Beloppet på anslagsposten  till\r\nSÄL utökas ytterligare  2004. På tilläggsbudget till\r\nstatsbudgeten  för  2002 anvisades  vissa  lärosäten\r\nengångsvis ytterligare  medel avsedda just för vissa\r\nlärarutbildningar. Fyra lärosäten  fick sådana medel\r\nför     sammanlagt    230    helårsstudenter    inom\r\nspecialpedagogutbildning  (prop.  2002/03:1  Förslag\r\ntill statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1,  rskr.\r\n31).  Detta skedde genom att medel omfördelades från\r\nandra lärosäten.\r\nRiksdagen  har  flera  gånger  tidigare  behandlat\r\nyrkanden  om  utökning  av utbildningen av lärare  i\r\nteckenspråk och av teckentolkar, senast i betänkande\r\n2002/03:UbU1  s.  69.  Utskottet  har  inhämtat  att\r\nÖrebro  universitet och Malmö  högskola  innevarande\r\nläsår anordnar  lärarutbildning i teckenspråk. Denna\r\nutbildning vänder  sig  till hörande lärarstudenter.\r\nLärarhögskolan i Stockholm  planerar  att under 2005\r\nerbjuda   en  lärarutbildning  med  inriktning   mot\r\nteckenspråk  och  annat  ämne. Lärarhögskolan har av\r\nregeringen fått ett särskilt  uppdrag  att på försök\r\nanordna  lärarutbildning för döva och hörselskadade.\r\nHögskolan   skall   vidare   i  samråd  med  berörda\r\nintressenter  ansvara  för övrigt  utvecklingsarbete\r\nnär  det  gäller  lärarutbildning   för   döva   och\r\nhörselskadade    samt    för   utbildning   avseende\r\nteckenspråk.    Utskottet    har     inhämtat    att\r\nLärarhögskolan arbetar med uppdraget genom att vissa\r\nterminer  gå  ut  med  riktad  lärarutbildning  till\r\nteckenspråkskunniga studenter som  vill  arbeta  med\r\ndöva    och   hörselskadade   barn   och   ungdomar.\r\nLärarhögskolan   har   tillsammans   med  Stockholms\r\nuniversitet  utvecklat  en  obligatorisk  kurs  inom\r\nlärarprogrammet för studenter  som tänker arbeta med\r\ndöva/hörselskadade   elever.   Under    våren   2004\r\nfortsätter  Lärarhögskolan,  Stockholms  universitet\r\noch  Örebro  universitet  arbetet  med planering  av\r\nframtida  utbud  av  olika  typer  av  kurser   inom\r\nlärarutbildningens ram. Arbetet sker i samverkan med\r\nSpecialskolemyndigheten,          Specialpedagogiska\r\ninstitutet och representanter för kommunerna.\r\nTeckenspråkstolkar utbildas vid folkhögskolor, som\r\nfår medel från anslaget 25:2 under  utgiftsområde 17\r\nKultur,  medier,  trossamfund  och  fritid.   Medlen\r\nfördelas  av  Tolk-  och översättarinstitutet (TÖI),\r\nsom  är  knutet  till  Stockholms   universitet.  Av\r\nbudgetpropositionen för utgiftsområde  17  (s.  133)\r\nframgår    att    medlen    till    utbildning    av\r\nteckenspråkstolkar  2003  inte  kommer att utnyttjas\r\nfullt ut. Behovet av utbildade tolkar är dock stort,\r\noch   TÖI   har  vidtagit  åtgärder  för   att   öka\r\nrekryteringen   till  utbildningen.  Dessa  åtgärder\r\nbedöms ge full effekt 2005.\r\n\r\nFörstärkning av vissa lärosäten och vissa\r\nregioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om att\r\nvissa lärosäten skall få ökade resurser,\r\nomvandlas till universitet eller tilldelas\r\nvetenskapsområde. Riksdagen har tidigare\r\ngodkänt att beslut om universitetsstatus och\r\nom vetenskapsområde skall fattas av\r\nregeringen. Utskottet utgår från att\r\nregeringen beaktar och väger samman olika\r\naspekter när framtida resursförändringar\r\nbereds.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörslag   om   att   vissa    högskolor   skall   få\r\nuniversitetsstatus tas upp i nio  motioner, nämligen\r\nföljande:\r\n\r\n2003/04:Ub204 (m) som gäller Högskolan Dalarna\r\n2003/04:Ub311 (m) yrkande 1 som gäller Högskolan i\r\nGävle\r\n2003/04:Ub422 (fp) yrkande 1 som  gäller Högskolan\r\ni Gävle\r\n2003/04:Ub273    (kd)   yrkande   2   som   gäller\r\nMälardalens högskola\r\n2003/04:Ub259 (m)  yrkande 2 som gäller Södertörns\r\nhögskola\r\n2003/04:Ub507 (s) yrkande  2 som gäller Södertörns\r\nhögskola\r\n2003/04:T470 (fp) yrkande 5  som gäller Södertörns\r\nhögskola\r\n2003/04:Ub279  (fp)  yrkande  1 som  gäller  Malmö\r\nhögskola\r\n2003/04:Ub490 (s) som gäller Malmö högskola.\r\n\r\nSex  motioner  innehåller  förslag  om   att   vissa\r\nhögskolor   skall   tilldelas  vetenskapsområde  och\r\ndärmed    få    rätt   att   utfärda    examina    i\r\nforskarutbildningen  inom det området. Enligt motion\r\n2003/04:Ub273  (kd)  yrkande   1   bör   Mälardalens\r\nhögskola tilldelas humanistisk-samhällsvetenskapligt\r\nvetenskapsområde.   Motionerna  2003/04:Ub260   (s),\r\n2003/04:Ub305    (v),   2003/04:Ub306    (kd)    och\r\n2003/04:Ub356 (mp,  c)  yrkande  1  gäller  tekniskt\r\nvetenskapsområde  till  Högskolan  i Gävle. I motion\r\n2003/04:Ub365 (c, m, fp, kd) föreslås  att Högskolan\r\ni Skövde skall tilldelas tekniskt vetenskapsområde.\r\n\r\nEtt   stort   antal   motioner   tar   upp   andra\r\nförstärkningar  vid  särskilda  lärosäten eller inom\r\nvissa   regioner.   Yrkandena  presenteras   här   i\r\ngeografisk  ordning,  från   norr  till  söder  till\r\nväster.\r\nEnligt motion 2003/04:Ub512  (c)  behöver  det vid\r\nLuleå     tekniska     universitet    inrättas    en\r\nturistprofessur med inriktning på småföretagande.\r\nMotion 2003/04:Ub448 (s) innehåller förslag om att\r\nsjöbefälsutbildning   åter    skall   anordnas   vid\r\nMitthögskolan.     Motionärerna     påpekar      att\r\nrekryteringen    till    sjöbefälsutbildning   bland\r\nungdomar i Norrland har minskat kraftigt.\r\nBehovet av resurser för  utveckling  av  forskning\r\noch  grundutbildning  vid  Mitthögskolan  tas upp  i\r\nmotion 2003/04:Ub451 (s).\r\nI motion 2003/04:Ub362 (fp) skriver motionären att\r\nverksamheten  inom Forum för nationella minoriteter,\r\nsom i dag bedrivs  på  tillfällig  projektbasis  vid\r\nUppsala universitet, bör permanentas.\r\nMedelstilldelningen  till Mälardalens högskola för\r\nforskning och forskarutbildning  bör  enligt  motion\r\n2003/04:Ub273  (kd)  vara  på samma nivå som den som\r\ngetts  andra  lärosäten  som  fått  vetenskapsområde\r\n(yrkande  3).  Mälardalens  högskola   bör   få  ett\r\nlångsiktigt  större  anslag  till forskning (yrkande\r\n4). Den nuvarande snedfördelningen mellan medel till\r\ngrundutbildning och medel till forskarutbildning vid\r\nMälardalens högskola bör göras  om,  så  att andelen\r\nforskningsmedel  kan  växa  (yrkande 5). Mälardalens\r\nhögskola fyller ett nationellt  behov och bör därför\r\nerhålla satsningar, för hela Sveriges  skull,  heter\r\ndet i motionen (yrkande 6).\r\nMotion 2003/04:Ub345 (kd) tar upp takbeloppet till\r\nÖrebro  universitet.  För  2003 räknar universitetet\r\nenligt  motionären  med  en överproduktion  värd  29\r\nmiljoner kronor. Han anser  att takbeloppet bör ökas\r\npermanent genom en omfördelning  från  de  lärosäten\r\nsom inte förmår utnyttja sina tilldelade resurser.\r\nSamme  motionär  föreslår  i  motion 2003/04:Ub346\r\n(kd)  att  medel  också bör omfördelas  till  Örebro\r\nuniversitet för dess kostnader för tolkar till döva,\r\ndövblinda   och  hörselskadade   studenter.   Örebro\r\nuniversitet arbetar  för  närvarande med ett förslag\r\ntill  utformning av ett teckenspråkigt  universitet.\r\nUnder tiden  fram till dess att denna vision kan bli\r\nverklighet är  det  enligt motionären nödvändigt att\r\nomfördela medel direkt  till  universitetet  för  de\r\nberäknade tolkkostnaderna.\r\nMotionerna  2003/04:Ub278  (m),  2003/04:Ub507 (s)\r\nyrkande 1 och 2003/04:N341 (m) yrkande  11  tar  upp\r\nbehovet      av      fler      högskoleplatser     i\r\nStockholmsregionen. I förhållande till befolkningens\r\nstorlek    är   den   högre   utbildningen    enligt\r\nmotionärerna  underdimensionerad,  vilket  utgör  en\r\nfara  för  näringslivet  i  denna  region.  I motion\r\n2003/04:Ub259  (m)  yrkande  1  sägs  att Södertörns\r\nhögskola  bör  få  platser/resurser motsvarande  det\r\nantal studenter som söker dit.\r\nLinköpings   universitet    bör    enligt   motion\r\n2003/04:Ub468  (m)  tillföras  forskningsresurser  i\r\nsamma omfattning som jämförbara  universitet.  I dag\r\när   forskningsanslaget  lågt  i  förhållande   till\r\nomfattningen av grundutbildningen.\r\nI motion 2003/04:Ub291 (fp) yrkande 2 föreslås att\r\nen forskarskola  inrättas vid Linköpings universitet\r\nför forskning om fibromyalgi och långvarig smärta.\r\nSamma motion, yrkande  1, innehåller förslag om en\r\nforskarskola vid Lunds universitet  för forskning om\r\nreumatiska ledsjukdomar och artros.\r\nMalmö  högskola  bör  enligt  motion 2003/04:Ub279\r\n(fp)   yrkande   3   tilldelas   ett   ökat    antal\r\nstudentplatser.   Motionärerna   påpekar  att  Malmö\r\nhögskola är ett av de lärosäten som har lyckats bäst\r\nmed  att  rekrytera  studenter från icke  studievana\r\ngrupper. Högskolan har utbildningar till flera yrken\r\nsom kan väntas bli underförsörjda  med  arbetskraft,\r\nbl.a.  lärarutbildning.  I  samma  motion yrkande  2\r\nföreslås    att   Malmö   högskola   tilldelas    en\r\nforskarskola kring professionsrollen. Denna högskola\r\nhar enligt motionärerna  en  tvärvetenskaplig profil\r\noch  också professionsutbildningar  i  ovanligt  hög\r\ngrad.\r\nEnligt motion 2003/04:Ub255 (c) är det viktigt för\r\nde berörda kommunerna att Högskolan Kristianstad och\r\nMalmö högskola får fasta forskningsresurser (yrkande\r\n1). Ett  Campus  Ystad  liknande  Campus Helsingborg\r\nskulle  kunna  vara  ett  lyft  för  hela  Österlens\r\nutveckling (yrkande 2).\r\nEn  permanent  forskarskola  för  fiskekologi  och\r\nfiskeribiologi  bör enligt motionerna  2003/04:Ub233\r\n(fp) och 2003/04:Ub246  (m) förläggas till Högskolan\r\ni Kalmar. Motionärerna hänvisar  till  förslag  från\r\nHavsmiljökommissionen om sådana forskarskolor.\r\nSkåne  bör enligt motion 2003/04:Ub255 (c) yrkande\r\n4 göras till  centrum  för  svenska functional food-\r\nprodukter och livsmedelsforskning. Lunds universitet\r\noch högskolorna i Skåne sysslar  med  forskning inom\r\nlivsmedelsområdet, och regionen har många etablerade\r\nföretag    inom    livsmedels-,    läkemedels-   och\r\nkemiindustrin.   Nationella   resurser  bör   enligt\r\nmotionärerna tillföras denna viktiga framtidssektor.\r\nVästsverige  och  Göteborg behöver  enligt  motion\r\n2003/04:Ub209 (m) fler  utbildningsplatser  (yrkande\r\n1) och förstärkning av forskningsresurserna (yrkande\r\n2).\r\nI motion 2003/04:Ub456 (s) föreslås en satsning på\r\nforskning   och   forskarutbildning   i  Västsverige\r\n(yrkande    1),    en    fortsatt    utbyggnad    av\r\ngrundutbildning  och  kvalificerad yrkesutbildning i\r\nsamma  region  (yrkande  2),   fler   platser   till\r\nläkarutbildningen  i Västsverige för att komma i fas\r\nmed övriga delar av  landet (yrkande 3), fördubbling\r\nunder  de  närmaste  åren   av   antalet  platser  i\r\nvårdutbildningarna  i  Västsverige (yrkande  4),  en\r\nnätverksbaserad  forskarskola   i   vårdvetenskap  i\r\nVästsverige (yrkande 5), ett nationellt  centrum för\r\narbetsintegrerat    lärande    vid    Högskolan    i\r\nTrollhättan/Uddevalla  (yrkande  6)  och en fortsatt\r\nsatsning  på  form, design och medier i  Västsverige\r\n(yrkande    7).    Motionärerna    framhåller    att\r\nHantverksskolan    Dacapo     i     Mariestad     av\r\nnaturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har bedömts\r\nvara  högskolemässig.  Skolan står nästa år inför en\r\nfinansieringskris.   Göteborgs   universitet   eller\r\nHögskolan i Skövde bör  få medel så att de kan ta in\r\nHantverksskolan    i    sin   organisation,    anser\r\nmotionärerna.    Högskolorna     i     Skövde    och\r\nTrollhättan/Uddevalla behöver också resurser för att\r\nde  skall  kunna fortsätta att driva de utbildningar\r\ninom film och medier som utvecklats där.\r\nFilm-  och   medieutbildningen   vid  Högskolan  i\r\nTrollhättan/Uddevalla, som har kommit till stånd som\r\nett   EU-projekt,   tas   också   upp  i  motionerna\r\n2003/04:Ub337 (c) och 2003/04:Ub518 (kd). Enligt den\r\nsistnämnda motionen bör denna högskola  få  rätt att\r\ntillämpa  ersättningsbeloppet för utbildningsområdet\r\nMedia och få motsvarande höjning av sitt takbelopp.\r\nInvandrarakademin vid Högskolan i Borås lyfts fram\r\ni motionerna  2003/04:Ub219  (m), 2003/04:Ub274 (kd)\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub349  (fp) yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub442 (s). Invandrarakademin har kommit till\r\nstånd som ett projekt och finansierats  med medel på\r\ntilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2002. Syftet\r\nmed   projektet  är  att  ta  till  vara  invandrade\r\nakademikers  kompetens  genom att dels värdera deras\r\nakademiska  utbildningar i  reella  kompetenstermer,\r\ndels  erbjuda   dem  möjligheter  till  individuellt\r\nanpassade    kompletteringsstudier.     Motionärerna\r\nbedömer det inte som möjligt för Högskolan  i  Borås\r\natt  inom ramen för sina ordinarie anslag finansiera\r\nInvandrarakademien.\r\nChalmers  tekniska  högskola  kommer enligt motion\r\n2003/04:Ub400   (fp)  att  tvingas  minska   antalet\r\nnybörjarplatser nästa år, eftersom Chalmers inte har\r\nfått  tillbaka de  600  helårsplatser  som  fråntogs\r\nhögskolan i budgetpropositionen för 2002. Motionären\r\npåpekar att omfördelningen då sades vara tillfällig.\r\nTrots   en   lång  tradition  av  nära  och  öppet\r\nsamarbete med näringslivet  och god utdelning i form\r\nav   forskningsstöd   från   råd,   stiftelser   och\r\nbranschorgan  har Chalmers tekniska högskola  enligt\r\nmotion  2003/04:Ub272  (kd)  stora  svårigheter  att\r\nklara  forskningsfinansieringen   för   doktorander.\r\nMotionärerna   anser  att  fakultetsmedlen  för   de\r\nforskningsintensiva  universiteten  och  högskolorna\r\nbör    öka    väsentligt    under    den    kommande\r\nmandatperioden.\r\nNär   riksdagen   1992   beslutade  att  ett  nytt\r\nlaboratorium för mikroteknologi  skulle uppföras vid\r\nChalmers tekniska högskola utlovades ett driftbidrag\r\nför   de   kommande   hyreskostnaderna,   framhåller\r\nmotionärerna  i  motion  2003/04:   Ub405  (kd,  fp)\r\nyrkande  1.  Detta  löfte  drogs  av  besparingsskäl\r\ntillbaka  i  budgetpropositionen för 1999.  För  att\r\nChalmers skall  kunna  fortsätta att konkurrera inom\r\nområdet   krävs  enligt  motionärerna   en   statlig\r\nbasfinansiering.   Det  utlovade  driftbidraget  bör\r\nindexuppräknas sedan 1998 (yrkande 2).\r\nHögskolan   i   Jönköping    har   enligt   motion\r\n2003/04:Ub487   (s)  god  kompetens   för   att   ge\r\nutbildning i företagshälsovård.  Genom omdisponering\r\nav  utbildningsplatser  i  landet kan  den  bli  ett\r\ncentrum  för  utbildning inom  detta  specialområde,\r\nskriver motionären.\r\n\r\nUtskottets ställningstaganden\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här\r\nredovisade motionsyrkanden.\r\n\r\nEtt  lärosäte   som  är  universitet  får  anordna\r\nutbildning     och     utfärda      examina     inom\r\nforskarutbildning utan begränsning i  fråga om ämnen\r\neller    områden.   En   högskola   som   har   fått\r\nvetenskapsområde     får     utfärda    examina    i\r\nforskarutbildning inom detta vetenskapsområde.\r\nRiksdagen  godkände  hösten  1996  att  regeringen\r\nskall besluta om att ge benämningen universitet till\r\nhögskolor  som  begärt detta och som  uppfyller  ett\r\nantal krav när det  gäller  omfattning  och  bredd i\r\ngrundutbildning,   forskning  och  forskarutbildning\r\nm.m. Innan regeringen  beslutar skall Högskoleverket\r\npröva huruvida högskolan  i  fråga har nått den nivå\r\nsom  erfordras (prop. 1996/97:1  utg.omr.  16,  bet.\r\nUbU1, rskr. 100). Utskottet anser inte att riksdagen\r\nbör återta  ansvaret  för att besluta om benämningen\r\nuniversitet.\r\nEnligt högskolelagen  (1992:1434, ändr. 1998:1832)\r\när det numera regeringen  som  beslutar  om  att ett\r\neller  flera  vetenskapsområden skall finnas vid  en\r\nhögskola som inte  är  universitet. Fram till den 31\r\nmars 1999 var det Högskoleverket  som fattade beslut\r\nom vetenskapsområde. Skälet till att  överföra dessa\r\nbeslut till regeringen var att regeringen  ansåg att\r\ninrättande  av  en verksamhet och beslut om resurser\r\ntill  denna borde  vara  sammanhängande.  Beslut  om\r\nresurser  fattas  ju  av  riksdagen  på  förslag  av\r\nregeringen.    Ansökningar    om    vetenskapsområde\r\nremitteras normalt av regeringen till Högskoleverket\r\nför en kvalitativ bedömning.\r\nDe  högskolor  som  i dag har vetenskapsområde  är\r\nMitthögskolan (naturvetenskapligt vetenskapsområde),\r\nBlekinge      tekniska      högskola       (tekniskt\r\nvetenskapsområde),    Malmö   högskola   (medicinskt\r\nvetenskapsområde),      Högskolan      i      Kalmar\r\n(naturvetenskapligt      vetenskapsområde)       och\r\nMälardalens  högskola  (tekniskt  vetenskapsområde).\r\nSom  nämnts i det föregående avser regeringen  också\r\natt ge  Högskolan  i  Jönköping,  som   har  enskild\r\nhuvudman,          humanistisk-samhällsvetenskapligt\r\nvetenskapsområde.\r\nKarolinska   institutet    och   Kungl.   Tekniska\r\nhögskolan är universitet, även  om  de  inte har den\r\nbeteckningen i sina namn.\r\nRegeringen uttalade i budgetpropositionen för 1999\r\natt   beslutet   att  omvandla  tre  högskolor  till\r\nuniversitet innebär  ett  åtagande av regeringen för\r\nen framtida resurstillväxt  som  stärker  kvaliteten\r\nsåväl  av  utbildning som forskning (prop. 1998/99:1\r\nutg.omr.  16   s.   105).   I  anslutning  till  att\r\nhögskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro omvandlades\r\ntill universitet och till att  vissa andra högskolor\r\ntilldelats  vetenskapsområde  har   dessa  lärosäten\r\nockså tillförts betydande resursförstärkningar under\r\negna anslag till forskning och forskarutbildning.\r\nUtskottet  utgår  från  att  regeringen   även   i\r\nframtiden   kommer   att   beakta  såväl  behoven  i\r\nrespektive region som efterfrågan  från  studenterna\r\noch  lärosätenas  möjligheter att erbjuda utbildning\r\nav  god kvalitet, när  förslag  om  utbyggnad  eller\r\nomfördelning   av   resurser  till  universitet  och\r\nhögskolor bereds.\r\nBeslut  om att inrätta  professurer  fattas  sedan\r\nmånga år av  respektive lärosäte. Även inrättande av\r\nforskarskolor   beslutas   normalt  vid  lärosätena.\r\nUtskottet  noterar att forskarskolor  i  fiskekologi\r\noch  fiskeribiologi   av  Havsmiljökommissionen  har\r\nföreslagits bli inrättade  vid Göteborgs, Stockholms\r\noch  Umeå universitet i anslutning  till  de  marina\r\ncentrum  som finns där (En nationell marin strategi,\r\nSOU 2003:72).\r\nUtbildningsministern  förklarade  i ett skriftligt\r\nfrågesvar  i  juni  2003  att beslutet att  inte  ge\r\nChalmers det tidigare aviserade  driftbidraget  till\r\ndet   nya   laboratoriet   för   mikroteknologi  var\r\nmotiverat av besparingsskäl. Utgångspunkten  var att\r\nbesparingen skulle läggas där den gjorde minst skada\r\nför den högre utbildningen (fråga 2002/03:1020).\r\nFörslag om att återinföra sjöbefälsutbildning  vid\r\nMitthögskolan har behandlats av riksdagen vid de två\r\nsenaste  riksmötena.  Som  utskottet  framhöll förra\r\nåret    (bet.    2002/03:UbU1    s.    70)    kräver\r\nsjöbefälsutbildning mycket dyrbara investeringar.\r\n\r\nFristående högskolor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör inte uttala sig för omvandling\r\nav fler statliga lärosäten till stiftelseform\r\noch inte heller för inrättande av ytterligare\r\nfristående högskolor i annan form.\r\n\r\nJämför reservation 18 (m).\r\nUtskottet   föreslår  också  att  riksdagen  avslår  ett\r\nmotionsyrkande  om forskningsresurser till de\r\nfristående teologiska högskolorna.\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    föreslår    i   motion\r\n2003/04:Ub290   yrkande   10   att  fler  fristående\r\nhögskolor   skall   komma  till  stånd   genom   att\r\nregeringen erbjuder möjlighet att ombilda ett större\r\noch   ett   mindre  lärosäte   till   stiftelseform.\r\nModeraterna vill  beräkna  2  miljarder  kronor  för\r\nstiftelsekapital  till  denna omvandling. Även andra\r\nformer  som kan gynna den  akademiska  friheten  och\r\nexcellensen  bör  prövas,  heter det i samma motion,\r\nyrkande 11.\r\n\r\nU t s k o t t e t  förslår  att  riksdagen  avslår\r\nyrkandena.\r\nFörslag   om   fler   fristående   högskolor   har\r\nbehandlats  av  riksdagen  varje  år under den förra\r\nmandatperioden   och   senast   förra   året   (bet.\r\n2002/03:UbU1 s. 81). Utskottet anser liksom tidigare\r\natt det inte finns anledning att avsätta  statsmedel\r\nför  att  skapa  fristående  högskolor, eftersom  de\r\nramvillkor  som  nu gäller för statliga  universitet\r\noch   högskolor  ger   dessa   stort   utrymme   för\r\nsjälvbestämmande,  något  som har fått till följd en\r\nstor  mångfald  i  fråga  om  utbildningsutbud   och\r\nundervisningsformer.\r\n\r\nI  motion  2003/04:Ub340  (c,  m,  fp,  kd) framförs\r\nförslag  om att de fristående teologiska högskolorna\r\nskall få förstärkt  stöd  av  staten  genom att även\r\ntilldelas forskningsresurser. Motionärerna anser att\r\nforskningen   spelar  en  avgörande  roll  för   att\r\nhögskolorna rätt  skall  kunna  fullgöra uppgifterna\r\natt   bedriva  utbildning  och  samverka   med   det\r\nomgivande   samhället.   För   närvarande   kan   en\r\nforskningspotential  upprätthållas vid de fristående\r\nteologiska     högskolorna      genom      betydande\r\nmedelstillskott  från  deras huvudmän, men de  medel\r\nsom   kan   disponeras  för  forskning   är   enligt\r\nmotionärerna klart otillräckliga för att man på sikt\r\nskall kunna bedriva  en  vetenskapligt  kvalificerad\r\nverksamhet.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandet.\r\nRiksdagen  har inte tidigare haft att ta ställning\r\ntill  något  förslag   om  forskningsmedel  till  de\r\nfristående teologiska högskolorna.  Utskottet  anser\r\natt  detta  är  en  principfråga  som  lämpligen bör\r\nbehandlas  i  anslutning  till en forskningspolitisk\r\nproposition. Regeringen har  aviserat  att  en sådan\r\nproposition  kommer att lämnas till riksdagen  under\r\ninnevarande mandatperiod.\r\n\r\nFramtida ökning av anslagen till forskning och\r\nforskarutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed    hänvisning     till    den    kommande\r\nforskningspolitiska  propositionen   föreslår\r\nutskottet att riksdagen inte skall göra något\r\nuttalande  om  att  de s.k. fakultetsanslagen\r\nbör öka väsentligt och  inte  heller  om  att\r\nantalet doktorandtjänster bör utökas.\r\nJämför reservationerna 19 (m, fp) och 20 (c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nModerata    samlingspartiet    föreslår   i   motion\r\n2003/04:Ub290 yrkande 17 att lärosätenas anslag till\r\nforskning    och    forskarutbildning,    de    s.k.\r\nfakultetsanslagen,  skall  öka. Denna åtgärd ses som\r\nen förstärkning av den fria forskningen.\r\n\r\nCenterpartiet  vill  enligt  motion  2003/04:Ub390\r\nyrkande 30 att antalet doktorandtjänster  skall öka.\r\nSatsningar    på    doktorandtjänster    är   enligt\r\nmotionärerna   viktiga  för  att  långsiktigt  skapa\r\nbättre villkor för  forskningen och ge doktoranderna\r\nökad social trygghet.\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nStällningstaganden    till   avvägningen    mellan\r\nforskningsresurser direkt  till  lärosätena och till\r\ncentrala forskningsfinansierande organ  bör  göras i\r\nanslutning       till      regeringens      kommande\r\nforskningspolitiska   proposition.  Även  frågor  om\r\nformerna       för       studiefinansiering        i\r\nforskarutbildningen   och  resurser  för  sådan  bör\r\nbehandlas i samband med den kommande propositionen.\r\n\r\nKravet på full kostnadstäckning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   anser   att   kravet    på   full\r\nkostnadstäckning även i fortsättningen  skall\r\ntillämpas  på  alla  externa  finansiärer  av\r\nforskning.  Cancerfonden  bör  inte  undantas\r\nfrån kravet att täcka även lokalkostnader.\r\nJämför reservation 21 (m, kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nRegeringen  har  i  regleringsbrevet för  2003  till\r\nuniversitet och högskolor  föreskrivit  att samtliga\r\nkostnader  för  den  verksamhet som finansieras  med\r\nbidrag    från   externa   finansiärer,    inklusive\r\nverksamhetens  andel  av gemensamma kostnader, skall\r\ntäckas     med    dessa    bidrag     (s.k.     full\r\nkostnadstäckning).  En  lägsta  nivå  för påslag för\r\nindirekta kostnader skall för lärosätet  vara  minst\r\n18   %  av  forskningsprojektens  direkta  kostnader\r\nexklusive  lokalkostnader. Undantagna från kravet på\r\nfull kostnadstäckning  är  endast EU-finansiärer och\r\nandra överstatliga organ där  Sverige  godkänt avtal\r\nmed sådana undantag.\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nI  motion  2003/04:Sk285 (m) yrkande 2 föreslås  att\r\nkravet på att  externa finansiärer skall betala även\r\ns.k. overheadkostnader skall tas bort. Syftet är att\r\nalla medel skall  komma  forskningen till nytta utan\r\nstatlig inblandning.\r\n\r\nMotion 2003/04:Ub318 (m) tar upp Cancerfonden, som\r\nenligt  motionärerna  bör  få   fortsätta  att  vara\r\nundantagen   från   kravet   på   att  täcka   höjda\r\nlokalkostnader.    De   indirekta   kostnader    som\r\nCancerfonden måste betala  skall  förbli 12 %, anser\r\nmotionärerna.\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nbåda yrkandena.\r\nKravet  på full kostnadstäckning är nödvändigt för\r\natt   inte   extern   finansiering   skall   urholka\r\nlärosätenas utrymme för att göra egna prioriteringar\r\nav de forskningsmedel  som anslås till dem direkt av\r\nstatsmakterna.   Att   avskaffa   kravet   på   full\r\nkostnadstäckning skulle  därför  stå  i direkt strid\r\nmed     strävandena     att    stärka    lärosätenas\r\nsjälvständighet. Även den  begränsning  av kravet på\r\nfull   kostnadstäckning   som  i  den  ena  motionen\r\nföreslås   för   Cancerfonden   innebär   en   sådan\r\nurholkning, som utskottet inte kan förorda.\r\n\r\nHögskoleavgifter för studenter från länder\r\nutanför EES\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  inte  uttala  sig  för   att\r\nlärosätena skall  få ta ut avgift av enskilda\r\npersoner från länder utanför EES som deltar i\r\nutbildning i Sverige.\r\nJämför reservation 22 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nI  1 kap. 10 § högskoleförordningen  (1993:100)  har\r\nregeringen    föreskrivit   att   utbildningen   vid\r\nhögskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna.\r\n\r\nEtt universitet  eller  en högskola som har staten\r\nsom  huvudman  och  som  omfattas  av  högskolelagen\r\n(1992:1434)  får  bedriva uppdragsutbildning  enligt\r\nbestämmelserna i en  särskild förordning (2002:760).\r\nMed uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas\r\nmot avgift från annan  än  enskild  för personer som\r\nuppdragsgivaren    utser.   Vid   uppdragsutbildning\r\ntillämpas      avgiftsförordningen       (1992:191).\r\nHögskolorna  får själva bestämma avgiftens  storlek.\r\nAvgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning\r\nuppnås.\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2003/04:Ub499\r\nyrkande 20 att högskoleförordningen  skall ändras så\r\natt man tillåter lärosätena att ta ut  avgifter  för\r\nutbildning  av studenter från länder utanför EES. En\r\nsådan  ändring  skulle  öka  omsättningen,  och  det\r\nskulle  vara   berikande   för   högskolan  att  öka\r\nkontakterna med omvärlden, skriver motionärerna.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår\r\nyrkandet.\r\nEtt  motsvarande  yrkande  behandlades  vid  förra\r\nriksmötet  och avslogs då (bet. 2002/03:UbU5 s. 19).\r\nLärosätena har  goda  möjligheter till kontakter med\r\nomvärlden genom de utbytesprogram  som  redan finns,\r\nsåsom Erasmus, Linnaeus Palme och det nya programmet\r\nErasmus mundus.\r\n\r\nDistansutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  inte  göra något uttalande om\r\nkommunala lärcentrum. Utskottet hänvisar till\r\npågående  projekt  med  stöd   av  Nationellt\r\ncentrum    för    flexibelt    lärande    och\r\nDelegationen  för regional samverkan om högre\r\nutbildning.\r\nJämför reservation 23 (kd).\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  skriver  i  motion  2003/04:Ub499\r\nyrkande    8    att    en    viktig    insats    för\r\nhögskoleutbildning  på distans görs vid de kommunala\r\nlärcentren.  Högskoleutbildning   är   en  av  flera\r\nutbildningsformer och utbildningsnivåer  som erbjuds\r\nvid  lärcentren.  Denna verksamhet borde utökas  för\r\natt göra högre utbildning  tillgänglig för fler. För\r\ndet har lärosätena ansvar, anser motionärerna.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nLärosätena  har  sedan  ett  drygt år tillbaka  en\r\nlagfäst  uppgift  att  aktivt  främja   och   bredda\r\nrekryteringen  till  högskolan  (1  kap.  5 § tredje\r\nstycket högskolelagen, 1992:1434).\r\nUnder  perioden 20022004 avsätts på statsbudgeten\r\nmedel för  att  stimulera  regional samverkan mellan\r\nuniversitet eller högskolor och kommuner, landsting,\r\nlänsstyrelser eller motsvarande  organ  i  syfte att\r\nskapa  hållbar  tillväxt  i regionerna och samtidigt\r\nfrämja  rekryteringen  till  högskolan.  Medel  till\r\nDelegationen   för  regional  samverkan   om   högre\r\nutbildning  finns  under  anslaget  25:73  Särskilda\r\nutgifter inom  universitet  och  högskolor m.m.  Ett\r\n70-tal  projekt  för att stödja infrastrukturen  för\r\nvuxenutbildning pågår  med  stöd  av delegationen. I\r\nflertalet av dessa projekt är lärcentrum engagerade.\r\nRegeringen    (Näringsdepartementet)    har     gett\r\nNationellt  centrum  för flexibelt lärande i uppdrag\r\natt stödja etablerandet  av lärcentrum inom kommuner\r\noch  har anslagit 20 miljoner  kronor  för  arbetet.\r\nHösten  2003  har  19  kommuner  fått medel ur denna\r\nresurs.\r\n\r\n4 Vissa centrala myndigheter m.m.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet   anslagen\r\n25:7625:81 som  avser myndigheterna Högskoleverket,\r\nVerket      för      högskoleservice,       Centrala\r\nstudiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för\r\nstudiestöd,  Internationella   programkontoret   för\r\nutbildningsområdet    respektive   Myndigheten   för\r\nSveriges  nätuniversitet.   Dessutom  behandlas  här\r\nanslagen 25:82 Kostnader för  Sveriges  medlemskap i\r\nUnesco   m.m.   och   25:83  Utvecklingsarbete  inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\nFrån och med år 2004  skall  i  princip  all årlig\r\nrevision av statlig verksamhet vara avgiftsbelagd, i\r\nenlighet  med  riksdagens  beslut  om  avgifter  vid\r\nRiksrevisionen  (prop. 2002/03:63, bet. FiU27, rskr.\r\n189).     Enligt     regeringens      förslag      i\r\nbudgetpropositionen  kompenseras anslagsfinansierade\r\nmyndigheter  för den kostnad  som  avgiften  innebär\r\ngenom en nivåhöjning av anslagen för nästa budgetår.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen  lämnar   i   budgetpropositionen   bl.a.\r\nföljande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna\r\nunder år 2002.\r\n\r\nHögskoleverkets  vidgade ansvar för granskning  av\r\nkvaliteten  i  den högre  utbildningen  innebär  att\r\nsamtliga  utbildningar  skall  utvärderas  under  en\r\nsexårsperiod fr.o.m. 2001. Under 2002 har tio sådana\r\nämnes- och  programutvärderingar genomförts. Arbetet\r\nfortsätter  också   med  att  utveckla  metoder  för\r\nkvalitetsgranskning,   bl.a.   genom  en  av  verket\r\ntillsatt  grupp  med internationella  rådgivare.  En\r\nviktig del av kvalitetsgranskningen avser prövningar\r\nav examenstillstånd.  Sådana  prövningar  har  under\r\n2002    huvudsakligen   avsett   yrkesexamina   inom\r\nvårdområdet    och   generell   magisterexamensrätt.\r\nAntalet tillsynsärenden  har  ökat  2002 jämfört med\r\ntidigare år. Ärendena har till största  delen  gällt\r\nenskilda  studenters  rättssäkerhet,  och lärosätena\r\nhar  godtagit  verkets  bedömningar  och ändrat  den\r\nlokala regeltillämpningen. Regeringens  bedömning är\r\natt    resultatinformationen    i    Högskoleverkets\r\nårsredovisning ger en god bild av utvecklingen  inom\r\nde   områden  som  verket  har  ansvar  för.  Enligt\r\nregeringens  mening  har  de mål som ställts upp för\r\nverksamheten uppnåtts.\r\nI  fråga  om  Verket  för  högskoleservice,   VHS,\r\nkonstaterar  regeringen att det ekonomiska målet för\r\nantagningsverksamheten   att intäkterna skall täcka\r\n85 % av kostnaderna  inte  har  uppnåtts  år  2002.\r\nKostnaderna   har   täckts   till   ca   82   %  med\r\navgiftsintäkter.    Det    ekonomiska    målet   för\r\nupphandlingsverksamheten    att  intäkterna   skall\r\ntäcka  100  %  av kostnaderna  har däremot uppnåtts\r\nmed marginal. Upphandlingsuppdragen minskade i antal\r\nunder  2002. Trots  detta  ökade  omsättningen  till\r\nföljd av uppdragens större omfattning. Ett antal nya\r\nkunder har  också  tillkommit. Färre universitet och\r\nhögskolor  anlitade VHS  upphandlingstjänster  under\r\n2002 jämfört med 2001.\r\nRegeringen        bedömer       att       Centrala\r\nstudiestödsnämndens (CSN)  verksamhet när det gäller\r\nservice till de studerande har  varit  betydligt mer\r\ntillfredsställande under år 2002 än under de närmast\r\nföregående åren. Myndighetens förmåga att  effektivt\r\nhantera   regelverk   och  handläggningsrutiner  har\r\nförbättrats,  bl.a.  genom  ett  utvecklat  IT-stöd.\r\nTelefontillgängligheten       har      ökat      och\r\nhandläggningstiderna   har   förkortats.   Det   nya\r\nkundcentret i Kiruna, som byggdes  upp  under  2001,\r\nhar  bidragit  till  den ökade tillgängligheten. CSN\r\nuppvisar  för nästan alla  typer  av  studiestöd  en\r\nökande andel  ärenden som avklarats inom tre veckor.\r\nJämfört med 2001  har också antalet besvarade samtal\r\nökat  markant.  Uppgifterna   om  antalet  besök  på\r\nmyndighetens  webbsida och användandet  av  webbsvar\r\nvisar samtidigt  på  en  allt  större efterfrågan på\r\ninformation beträffande studiestödet.  Samtliga  mål\r\nsom  ställdes  upp  i  regleringsbrevet för 2002 vad\r\ngäller  tilldelnings-  och  återbetalningsverksamhet\r\nsamt information och service  har  enligt regeringen\r\nuppnåtts.\r\nÖverklagandenämnden    för    studiestöd     (ÖKS)\r\ninrättades   den   1   maj   2001.   Regeringen  gör\r\nbedömningen   att   ÖKS   under  sitt  första   hela\r\nverksamhetsår förhållandevis väl har klarat balansen\r\nmellan service, ärendehantering  och  rättssäkerhet.\r\nCirka  4  600  ärenden inkom till nämnden  under  år\r\n2002.  Av  dessa  avsåg  merparten  överklaganden  i\r\nstudiemedelssystemet     och     en    mindre    del\r\nstudiehjälpen. En genomsnittlig handläggningstid  på\r\nmaximalt   fyra   veckor   och   en  längsta  normal\r\nhandläggningstid  på  sex veckor har  eftersträvats,\r\nvilket dock inte fullt  ut kunnat uppnås under året.\r\nÅtgärder för att minska ärendebalansen har vidtagits\r\nav myndigheten under hösten 2002.\r\nInternationella        programkontoret         för\r\nutbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett\r\nstort   antal  internationella  program.  Regeringen\r\nanser att utvecklingen varit tillfredsställande inom\r\nde program som myndigheten har ansvar för. Målet att\r\nöka   svenskt   deltagande   i   programmen   bedöms\r\nhuvudsakligen vara uppfyllt.\r\nDen  1   mars   2002   startade  verksamheten  vid\r\nMyndigheten för Sveriges nätuniversitet.  Under  den\r\nförsta   tiden  har  arbetet  koncentrerats  på  att\r\nutveckla  samarbetsformer   och   stöd  till  de  31\r\nlärosäten   som   under   året   ingick  i  Sveriges\r\nnätuniversitet.   En   provisorisk   webbplats   med\r\ngrundläggande   information   och  söktjänster   har\r\netablerats i samverkan med Högskoleverkets webbplats\r\nstudera.nu.   För  att  stödja  samordningen   kring\r\nstudieadministrativa     frågor     inom    Sveriges\r\nnätuniversitet  har  referensgrupper  inrättats  med\r\nföreträdare  för lärosätena. Vidare har  ett  arbete\r\nkring kvalitet  i IT-stödd distansutbildning inletts\r\nav en arbetsgrupp med experter från olika lärosäten.\r\nDet är enligt regeringen  ännu för tidigt att bedöma\r\ni   vilken   omfattning  tillkomsten   av   Sveriges\r\nnätuniversitet bidragit till ökad tillgänglighet och\r\nbreddad   rekrytering    till    högre   utbildning.\r\nRegeringen kan dock konstatera att  utbudet  av  IT-\r\nstödd distansutbildning har ökat betydligt under det\r\nförsta  verksamhetsåret och därmed gjort det möjligt\r\nför fler personer att läsa på distans.\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\n25:76 Högskoleverket\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  185  151 000 kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:76\r\nHögskoleverket. Motionsyrkanden  med  förslag\r\nom andra anslagsbelopp och anslagsvillkor bör\r\ndärmed avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 3 (fp) och 4 (kd).\r\nRiksdagen bör även avslå motionsyrkanden  som\r\nrör     inrättande     av    ett    oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den  högre utbildningen\r\nm.m.\r\nJämför reservation 24 (fp).\r\n\r\nHögskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och\r\nutvärdering bidra till att förbättra  och förnya den\r\nhögre  utbildningen och forskningen vid  universitet\r\noch högskolor.  Högskoleverket  svarar för tillsynen\r\növer   högskolans   verksamhet  i  syfte   att   öka\r\nrättssäkerheten i högskolan.  Verket  har  också som\r\nuppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra\r\nutredningar   och   utvärderingar   som   grund  för\r\nregeringens ställningstagande i olika frågor. Verket\r\nhar  dessutom  ansvar  för statistik om verksamheten\r\nvid  universitet och högskolor.  Högskoleverket  har\r\nrätt  att   ta  ut  avgift  för  att  tillhandahålla\r\nhögskoleprovet.   Avgiftens   storlek   regleras   i\r\nhögskoleförordningen (1993:100).\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen anvisar 185 151\r\n000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2004.\r\nAv  anslagsbeloppet   avses   30  152  000  kr  få\r\ndisponeras   av  Rådet  för  högre  utbildning   vid\r\nHögskoleverket.   Anslagsposten   Rådet   för  högre\r\nutbildning  har  minskats  med  7 miljoner kronor  i\r\nenlighet med redovisningen i budgetpropositionen (s.\r\n138)      över      regeringens     förslag     till\r\nutgiftsminskningar inom utgiftsområde 16.\r\nFolkpartiet minskar  anslaget  till Högskoleverket\r\nmed    30   miljoner   kronor   i   budgetmotionerna\r\n2003/04:Fi240  yrkande  22 och 2003/04:Ub515 yrkande\r\n4.    Enligt   den   sistnämnda    motionen    avser\r\nneddragningen    av   anslaget   Rådet   för   högre\r\nutbildning.\r\nOckså Kristdemokraterna  föreslår  en minskning av\r\nanslaget   till   Högskoleverket   som  ett  led   i\r\nbesparingar  på  myndigheter. Deras budgetförslag  i\r\nmotion 2003/04:Ub514  yrkande  3  tar upp ett anslag\r\nsom  är  4  988  000  kr  lägre  än  vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\nU t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medelsberäkning under anslaget. Motionsyrkanden\r\nom  andra  anslagsbelopp,  bl.a.  ett  slopande   av\r\nanslagsposten   till  Rådet  för  högre  utbildning,\r\navstyrks därmed. Riksdagen bör således anvisa det av\r\nregeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  185 151 000\r\nkr.\r\nNär det särskilt gäller Rådet för högre utbildning\r\nvill   utskottet   erinra   om   nyligen   beslutade\r\nförändringar av rådets uppgifter. I enlighet med vad\r\nregeringen  förutskickade i propositionen Den  öppna\r\nhögskolan (prop.  2001/02:15,  bet.  UbU4, rskr. 98)\r\nhar  det  tidigare Rådet för högskoleutbildning  vid\r\nHögskoleverket  under det nya namnet Rådet för högre\r\nutbildning fått en  självständigare roll inom verket\r\noch ett utvidgat uppdrag  att  på  olika sätt stödja\r\npedagogiskt  utvecklingsarbete  vid universitet  och\r\nhögskolor.  I  en ny instruktion för  Högskoleverket\r\n(förordning 2003:7),  som  trädde  i  kraft  den  15\r\nfebruari 2003, har rådets uppgifter bestämts.\r\n\r\nFolkpartiet   hävdar   i  motion  2003/04:Ub414  att\r\nHögskoleverkets  ställning   som   myndighet   under\r\nregeringen    i   längden   kan   försvaga   verkets\r\nmöjligheter att  bedriva  en självständig granskning\r\nav kvaliteten vid landets universitet och högskolor.\r\nUtvärderingen av lärosätenas  förmåga att bedriva en\r\nhögkvalitativ  utbildning  måste   utövas  av  andra\r\ninstitutioner,  vilkas  arbete  inte  riskerar   att\r\npolitiseras. Kvalitetsgranskningen bör därför brytas\r\nut  ur  Högskoleverket  och  läggas på ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut   för   den   högre   utbildningen\r\n(yrkande 9). Det nya kvalitetsinstitutet  bör  bestå\r\nav representanter för ämnesområden, discipliner  och\r\nvetenskapliga  tidskrifter. Högskoleverkets roll bör\r\nenligt     motionen     renodlas     till     enbart\r\nmyndighetsutövning  (yrkande  8).  Det innebär bl.a.\r\natt  verket har som sitt ansvar att kontrollera  att\r\nbestämmelser  följs.  Verket skall t.ex., liksom nu,\r\nkunna dra in examensrättigheter  från  lärosäten för\r\nutbildningar som inte upprätthåller kvalitetskraven.\r\n\r\nU   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på\r\nmotionsyrkandena.\r\nLiknande    motionsyrkanden    om   renodling   av\r\nHögskoleverkets     roll    och    ett    fristående\r\nkvalitetsinstitut  för   högskolan   har  vid  flera\r\ntillfällen  avslagits  av  riksdagen, senast  hösten\r\n2002 (bet. 2002/03:UbU1). Utskottet framhöll då, med\r\nanledning av framförda farhågor om politisering, att\r\nHögskoleverkets   utvärderingar   utförs   av   högt\r\nkvalificerade experter  inom  respektive  område.  I\r\nstor  utsträckning  hämtas dessa experter från andra\r\nländer än Sverige. Utskottet  anför  samma  skäl för\r\navslag på nu föreliggande yrkanden.\r\n\r\n25:77 Verket för högskoleservice\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  14  053  000 kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:77\r\nVerket för högskoleservice.\r\nMotionsyrkanden  om  en  översyn  av  datasystemet   för\r\nsamordnad  antagning  till  högre  utbildning\r\nm.m. bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nVerket  för högskoleservice (VHS) ansvarar  för  den\r\nsamordnade     antagningen     till    grundläggande\r\nhögskoleutbildning.   Utöver  detta   biträder   VHS\r\nuniversitet, högskolor  och  andra  myndigheter  vid\r\nupphandling.\r\n\r\nFrån anslaget bestrids kostnader för underhåll och\r\nutveckling     av     datorbaserade    system    för\r\nantagningsprocessen   samt   kostnader   för   övrig\r\nantagningsverksamhet,   såsom    betygsdatabas   och\r\nbedömning av utländska gymnasiebetyg.\r\nRegeringen   föreslår   att   till   VHS   anvisas\r\n14 053 000 kr för budgetåret 2004.\r\nU t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nI  motion  2003/04:Ub269  (c)  begärs en översyn  av\r\ndatasystemet  för  samordnad  antagning  till  högre\r\nutbildning  hos  VHS  (yrkande  1).   En   ordentlig\r\ngenomgång är enligt motionärerna nödvändig för att i\r\nframtiden kunna undvika att studenter utestängs från\r\nutbildningar   de   antagits  till,  fastän  de  via\r\nInternet     gett     ett    jakande     svar     på\r\nantagningsbeskedet. Motionärerna  påpekar  att detta\r\nhar   inträffat.   Regeringen   bör  i  sammanhanget\r\nuppmärksamma  problem med nonchalant  bemötande  hos\r\nmyndigheter (yrkande  2).  Motionärerna  anser också\r\natt ansökningar till högskoleutbildning som  ställer\r\nytterligare  krav  på meriter än studentbetyg, t.ex.\r\nkrav på praktik eller arbetsprov, bör återföras från\r\nVHS till berörda utbildningsanordnare (yrkande 3).\r\n\r\nU  t  s  k  o  t  t  e  t    föreslår   avslag  på\r\nmotionsyrkandena.\r\nEnligt uppgifter från VHS i augusti 2003  har  man\r\ninom   verket   utrett   de  uppgifter  om  felaktig\r\nregistrering  som  förekommit   i   medier  och  som\r\nmotionärerna  hänvisar  till. Några tekniska  fel  i\r\nsystemet har inte kunnat  konstateras.  Eftersom det\r\nförekommit  fall,  ca 30 av ca 300 000 sökande,  där\r\npersoner trott att de  svarat på ett visst sätt utan\r\natt systemet registrerat  detta,  har  VHS undersökt\r\nhur man skall kunna förbättra svarsproceduren så att\r\ndenna typ av händelser kan undvikas i framtiden. VHS\r\nutreder     för    närvarande    vilka    eventuella\r\nförbättringar i detta avseende som kan genomföras.\r\nDet bör också nämnas att VHS sedan juni 2000 har i\r\nuppdrag   av  regeringen   att   i   samarbete   med\r\nuniversitet   och   högskolor   utveckla   ett  nytt\r\nflexibelt  antagningssystem för såväl samordnad  som\r\nlokal antagning  till  högskoleutbildning  (det s.k.\r\nNyA-projektet).  I samband med detta arbete ser  VHS\r\növer  hela  tjänsteutbudet   som   universitet   och\r\nhögskolor nyttjar vid antagning.\r\n\r\n25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  372  315 000 kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:78\r\nCentrala    studiestödsnämnden    m.m.    Ett\r\nmotionsyrkande    med    förslag   om   annat\r\nanslagsbelopp  och  ändrad  finansieringsform\r\nbör därmed avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 2 (m).\r\nRiksdagen    bör    även   avslå   Riksdagens\r\nrevisorers förslag (2002/03:\r\nRR15) punkt 3 angående omprövning av systemet\r\natt  CSN  finansieras  genom  avgiftsintäkter\r\njämte motionsyrkanden i  samma ärende. Vidare\r\nbör riksdagen avslå motionsyrkanden  som  rör\r\növerbelastning   hos   CSN,   frågan  om  att\r\nkonkurrensutsätta myndigheten,  införande  av\r\nen  s.k.  omvänd  straffavgift  för  CSN samt\r\nkonsekvenserna   av  nedläggningen  av  vissa\r\nlokalkontor.\r\nJämför reservationerna  25  (m,  fp,  kd), 26\r\n(kd), 27 (m, fp) och 28 (fp).\r\n\r\nAnslaget  finansierar  utgifter för tilldelning  och\r\nåterbetalning  av studiestöd  samt  tilldelning  och\r\nåterbetalning  av   lån   till   hemutrustning   för\r\nflyktingar.    Centrala   studiestödsnämnden   (CSN)\r\nadministrerar denna verksamhet. Anslaget finansierar\r\ndelvis också CSN:s  studiesociala  verksamhet.  Från\r\nanslaget  utgår  vidare  medel för administration av\r\nbidrag  vid  korttidsstudier   till   dels   Statens\r\ninstitut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),  dels\r\nLandsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och\r\nTjänstemännens Centralorganisation (TCO).\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  till   CSN   m.m.   för\r\nbudgetåret 2004 anvisas 372 315 000 kr. Anslaget har\r\ntillförts  1,2  miljoner  kronor som en följd av att\r\nregeringen   under   utgiftsområde   15   Studiestöd\r\nföreslår   ökade   resurser    till    bidrag    vid\r\nkorttidsstudier.\r\nUnder  de  tre  senaste  åren  har  CSN:s resurser\r\nförstärkts  för  att täcka kostnader som  uppstod  i\r\nsamband med inrättandet  av ett kundcenter i Kiruna.\r\nFrån   och   med   2004  skall  myndigheten   enligt\r\nregeringen finansiera  kundcentret  inom  ramen  för\r\nordinarie anslagsnivå.\r\nRegeringen anser att det finns förutsättningar för\r\nCSN   att   klara  uppställda  mål  med  oförändrade\r\nresurser   under   2004.   Minskade   ärendevolymer,\r\nsamordnat    och     förenklat    studiestödssystem,\r\nsatsningen på kundcentret  i  Kiruna  samt utvecklat\r\nIT-stöd  skapar förutsättningar för myndigheten  att\r\nrationalisera    och   omstrukturera   verksamheten.\r\nRegeringen gör därför  bedömningen att servicen till\r\nde studerande kan bibehållas  på  en  hög nivå under\r\n2004.\r\nI  budgetpropositionen  redovisas  en prognos  för\r\ninbetalda avgifter år 2004 till CSN om  300 miljoner\r\nkronor.  Avgifterna  får i sin helhet disponeras  av\r\nmyndigheten  och skall  bidra  till  att  finansiera\r\nverksamheten hos CSN.\r\nSammanlagt  kommer   CSN   således  att  för  2004\r\ndisponera (372 315 000 + 300 000 000  =) 672 315 000\r\nkr.\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår   i   motion\r\n2003/04:Ub475  yrkande  2  att  riksdagen  till  CSN\r\nanvisar  150  miljoner  kronor utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller 522 315 000  kr.  Moderaterna anser\r\natt myndigheten inte skall få disponera  avgifter på\r\ndet sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att\r\nman kringgår budgetramen, menar de. I praktiken  ger\r\nModeraternas   förslag   en   lägre   driftram   för\r\nmyndigheten     som     partiet     dessutom    vill\r\nkonkurrensutsätta.\r\nU  t  s  k o t t e t  behandlade under  föregående\r\nriksmöte  ett   motsvarande  förslag  från  Moderata\r\nsamlingspartiet  (bet.   2002/03:UbU1).   Liksom  då\r\nerinrar   utskottet  om  att  riksdagen  våren  2000\r\ngodkände att  intäkter från avgifter för uppläggning\r\nav lån vid CSN  får disponeras av myndigheten (prop.\r\n1999/2000:100, yttr.  UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).\r\nÅterbetalningsverksamheten     har    sedan    länge\r\nfinansierats   med  avgifter  som  myndigheten   får\r\ndisponera (prop.  1988/89:100  bil. 10, SfU15, rskr.\r\n173). CSN:s verksamhet var t.o.m.  år 2000 indelad i\r\ntre   resultatområden,   varav   återbetalning    av\r\nstudielån  var  ett. På grund av att denna indelning\r\nmedförde problem  för  den  ekonomiska styrningen av\r\nverksamheten slogs resultatområdena  samman till ett\r\nenda  sådant  område.  Samtliga  avgifter  redovisas\r\ndärför mot anslaget.\r\nUtskottet     noterar     att     regeringen     i\r\nbudgetpropositionen  anger  att  det i nuläget  inte\r\nfinns  något  finansiellt  utrymme för  att  ompröva\r\nfinansieringsmodellen för CSN.  Regeringen avser att\r\nåterkomma   i  frågan  när  det  finansiella   läget\r\ntillåter.\r\nMot bakgrund  av det redovisade föreslår utskottet\r\natt riksdagen med  avslag på motionsyrkandet i denna\r\ndel anvisar 372 315 000  kr  till CSN för budgetåret\r\n2004 i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nRiksdagens    revisorer   har   granskat    Centrala\r\nstudiestödsnämndens      handläggningstider      och\r\ntillgänglighet   (rapporten  2002/03:7  Pengar  till\r\nstudier i tid). Granskningen  har  resulterat  i  en\r\nskrivelse till riksdagen (förslag 2002/03:\r\nRR15).  Utskottet behandlar här revisorernas förslag\r\ni den del  detta  rör omprövning av systemet att CSN\r\nfinansieras genom avgiftsintäkter  (punkt 3). Övriga\r\nförslag   i   skrivelsen  tar  utskottet  upp   till\r\nbehandling    i   sitt    betänkande    2003/04:UbU2\r\nUtgiftsområde 15 Studiestöd.\r\n\r\nRevisorerna  konstaterar  att  nästan  hälften  av\r\nCSN:s  verksamhet   finansieras   av  administrativa\r\navgifter  som betalas av studerande  och  låntagare.\r\nDeras      kritik      gäller      framför      allt\r\npåminnelseavgifternas  betydelse  för finansieringen\r\nav CSN:s verksamhet.\r\nPåminnelseavgifterna  från  återbetalningsskyldiga\r\nutgör en tredjedel av CSN:s avgiftsintäkter  och  en\r\nsjundedel   av   CSN:s   samlade   intäkter.  Enligt\r\nrevisorerna är nackdelarna med detta  flera. CSN har\r\nsvårare att planera sin verksamhet när  en  så  stor\r\ndel  av  dess  intäkter  beror  på  intäkter som kan\r\nvariera  från  år  till  år.  CSN  får  heller  inte\r\nincitament att hjälpa återbetalarna att betala  sina\r\nräkningar   i  tid.  Att  nästan  hälften  av  CSN:s\r\nverksamhet finansieras  med  avgifter  innebär också\r\natt   medborgarna  och  beslutsfattarna  inte   lika\r\ntydligt kan se hur mycket CSN:s verksamhet kostar.\r\nRevisorerna  anser  att det finns skäl att ompröva\r\ndetta  system. De föreslår  att  regeringen  snarast\r\nåterkommer till riksdagen med förslag i frågan.\r\nRiksdagens  revisorers  förslag  stöds av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.\r\nModeraterna   betonar   i   motion   2003/04:Ub212\r\n(delvis)  att  det  är  orimligt  att  budgetera  en\r\noffentlig  myndighets verksamhet med utgångspunkt  i\r\nstraffavgifter.  De delar revisorernas bedömning att\r\nintäkterna  från  påminnelseavgifter   snarast   bör\r\nersättas med anslag.\r\nI   motion   2003/04:Ub2   yrkande   1   välkomnar\r\nFolkpartiet     revisorernas    förslag    om    att\r\navgiftsintäkter inte  skall utgöra en så stor del av\r\nCSN:s samlade intäkter.  Kombinationen  av  stigande\r\navgifter  och  försämrad service hos myndigheten  är\r\nstötande, anser motionärerna.\r\nKristdemokraterna  framför  i  motion  2003/04:Ub1\r\nyrkande 4 att det är absurt att en myndighet för sin\r\nekonomi är beroende av administrativa avgifter.  Ett\r\nsådant förhållande ger heller inte myndigheten något\r\nincitament  att se till att återbetalningarna kommer\r\nin i tid. Också  Kristdemokraterna vill i likhet med\r\nRiksdagens  revisorer  ersätta  avgiftsintäkter  med\r\nanslag och föreslår  en  översyn av anslagsnivån för\r\nCSN.\r\nU t s k o t t e t  föreslår avslag på revisorernas\r\nförslag  och motionsyrkandena  med  hänvisning  till\r\nföljande.\r\nI   budgetpropositionen    tar    regeringen   upp\r\nrevisorernas  kritik  mot  att  CSN  är beroende  av\r\nadministrativa avgiftsinkomster (s. 152). Regeringen\r\nkonstaterar   att   systemet   med  blandfinansierad\r\nverksamhet   är   vanligt  inom  statsförvaltningen.\r\nRegeringen är dock medveten om att ett alltför stort\r\nberoende av avgiftsinkomster  inte  är optimalt. Som\r\nutskottet   relaterat   i   det   föregående   anger\r\nregeringen  att  det  i  nuläget  inte  finns  något\r\nfinansiellt  utrymme  för  att  ompröva  den rådande\r\nfinansieringsmodellen.    Utskottet    delar   denna\r\nbedömning. Regeringen avser emellertid att återkomma\r\ni frågan när det finansiella läget tillåter.\r\n\r\nEnligt   Kristdemokraterna   i   motion  2003/04:Ub1\r\nyrkande  1 är det för CSN:s trovärdighet  nödvändigt\r\natt en strategi tas fram hos både CSN och regeringen\r\nför att komma till rätta med överbelastning hos CSN.\r\nMyndigheten  måste  skyndsamt kunna åtgärda uppkomna\r\nproblem. Om myndigheten  inte  förmår  detta,  måste\r\nregeringen skjuta till erforderliga resurser.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå\r\nmotionsyrkandet.\r\nSom framgår  av redogörelsen i budgetpropositionen\r\nför  studiestödsadministrationen   (s.   152)  avser\r\nregeringen  att  fortsätta  arbetet med att förenkla\r\nregelverket för studiestöd i syfte att åstadkomma en\r\neffektiv studiestödshantering  och göra systemet mer\r\növerblickbart för den enskilde.  Regeringen  påpekar\r\natt    bestämmelserna    i    studiestödslagen   och\r\nstudiestödsförordningen  är  förhållandevis  allmänt\r\nhållna  och  att  CSN  har  en vid  föreskriftsrätt.\r\nMyndigheten har därmed stora möjligheter att påverka\r\nadministrationen genom förändringar i interna regler\r\noch handläggningsrutiner. Utskottet  förutsätter att\r\nregeringen    noga    följer    utvecklingen    inom\r\nstudiestödsområdet  och  CSN:s möjligheter att klara\r\nsitt uppdrag.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår    i    motion\r\n2003/04:Ub212     (delvis)     att     CSN     skall\r\nkonkurrensutsättas.  Moderaterna menar att många  av\r\nde problem som finns hos CSN ytterst har sin grund i\r\nCSN:s dubbla roll som  beslutande  myndighet och som\r\nutbetalare.  Enligt deras uppfattning  behöver  inte\r\nmyndighetsansvaret     och     utbetalningarna    av\r\nstudiemedlen  vara oupplösligt förenade.  Det  finns\r\nflera alternativa  möjligheter till konkurrens som i\r\ndag inte tas till vara.  Moderaterna  anser  att  de\r\nstudenter  som  vill bör kunna få sina studielån via\r\nsin bank.\r\n\r\nLiknande  synpunkter  framförs  av  Folkpartiet  i\r\nmotionerna 2003/04:Ub2  yrkande  4 och 2003/04:Ub396\r\nyrkande  2.  CSN:s monopol på att hantera  studielån\r\nmåste brytas.  Studielånsmarknaden  bör  öppnas  för\r\nverklig konkurrens från banker och andra finansiella\r\ninstitut.    I    ett    system    med   en   friare\r\nstudielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande  att\r\nfinnas  behov  av  en statlig myndighet  som  fattar\r\nbeslut om vilka personer  som  har rätt att omfattas\r\nav  den  offentliga  studiefinansieringen  eller,  i\r\npraktiken,  det statliga  borgensåtagandet.  Poängen\r\nmed  ett  reformerat   system  är  konkurrensen  och\r\nmöjligheterna  till  förbättrad   effektivitet   och\r\nservice  när det gäller själva långivningen, påpekar\r\nmotionärerna.\r\nOckså i  motion  2003/04:Ub443  (m) yrkande 1 förs\r\nfram  förslag  om  att statens roll skall  begränsas\r\ntill   att   bevilja   studielån    och    garantera\r\nåterbetalning av lånet. Enligt motionärerna  bör CSN\r\nläggas   ned.   I   stället  kan  banker  och  andra\r\nfinansiella företag administrera studiestödet.\r\nI motion 2003/04:Ub423  (c) begärs en utredning om\r\natt avveckla CSN och införa  en  annan  organisation\r\nför  administration av studiestöd (yrkandena  1  och\r\n2). Motionären anser att studiebidragen kan hanteras\r\nav respektive  utbildningsanordnare  och studielånen\r\nav banker med en statlig garanti.\r\nU   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på\r\nmotionsyrkandena.\r\nFrågan om att konkurrensutsätta CSN har behandlats\r\ni riksdagen  vid ett flertal tillfällen under senare\r\når. Den har aktualiserats  främst  av påvisade långa\r\nhandläggningstider  hos CSN och myndighetens  dåliga\r\ntillgänglighet   för   studenterna.    Senast    vid\r\nföregående  riksmöte  har  motionsyrkanden i ärendet\r\navslagits av riksdagen på förslag av utskottet (bet.\r\n2002/03:UbU1). Utskottet vidhåller  sin  uppfattning\r\natt nuvarande ordning, nämligen att CSN sköter  både\r\nutbetalning och återbetalning, har fördelar både för\r\nstaten och studenterna.\r\nUtskottet  har inledningsvis i detta avsnitt under\r\nrubriken Resultat  återgett  regeringens redovisning\r\nav CSN:s servicestatistik. Som  där  framgår har CSN\r\nförbättrat   sin   förmåga   att  effektivt  hantera\r\nregelverk och handläggningsrutiner,  bl.a. genom ett\r\nutvecklat IT-stöd. Telefontillgängligheten  har ökat\r\noch handläggningstiderna har förkortats.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i   motionerna  2003/04:Ub2\r\nyrkande 5 och 2003/04:Ub396 yrkande  3 att CSN skall\r\nbli  skyldig att betala en s.k. omvänd  straffavgift\r\ntill studenter  som inte får sina studiemedel i tid,\r\nt.ex. på grund av långa handläggningstider. En sådan\r\nstraffavgift skall också utbetalas om studenten inte\r\nfår information eller  svar  på ansökan inom en viss\r\ntid.  Motionärerna anser att detta  vore  en  logisk\r\nåtgärd,     eftersom    studenterna    får    betala\r\npåminnelseavgifter  om  de  blir  försenade med sina\r\nåterbetalningar.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  behandlade och  avstyrkte  ett\r\nmotsvarande  yrkande  i förra årets budgetbetänkande\r\n(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet  anförde  att  det är\r\nangeläget   att  CSN  handlägger  studiestödsärenden\r\nkorrekt och effektivt  för  samtliga  studerande. En\r\nytterligare minskning av CSN:s resurser  torde  dock\r\nknappast   främja   vare   sig  servicegraden  eller\r\neffektiviteten, framhöll utskottet.\r\nUtskottet har samma uppfattning  nu  och  föreslår\r\navslag på motionsyrkandena.\r\n\r\nI  motion 2003/04:Ub298 (kd) ställs krav på att  det\r\nskall undersökas vilka konsekvenser nedläggningen av\r\nvissa  av  CSN:s  lokalkontor  får  för studenterna.\r\nMotionären   ser   det  som  mycket  sannolikt   att\r\nhandläggningstiderna hos CSN kommer att förlängas.\r\n\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\nCSN  beslutade  den 14 oktober 2003  att  avveckla\r\nlokalkontor   på   elva    orter.    Den    framtida\r\nkontorsorganisationen  vid  CSN kommer att bestå  av\r\nlokalkontor på tretton orter  samt  ett  kundcenter.\r\nOmorganisationen  har  handlagts  och  avgjorts   av\r\nmyndigheten   i   enlighet   med   bestämmelserna  i\r\nverksförordningen.\r\nUtbildningsministern  har  i svar den  28  oktober\r\n2003  på  interpellation  om nedläggningar  av  CSN-\r\nkontor angett att han avser  att  följa utvecklingen\r\ninom      CSN.     Ministern     förutsätter     att\r\nrationaliseringsarbetet inom myndigheten sker på ett\r\nsådant sätt  att  de stora förbättringar av servicen\r\ntill de studerande som uppnåtts under de senaste två\r\nåren inte äventyras.\r\n\r\n25:79 Överklagandenämnden för studiestöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  10 671 000  kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:79\r\nÖverklagandenämnden för studiestöd.\r\n\r\nÖverklagandenämnden för studiestöd  (ÖKS) inrättades\r\nden  1  maj 2001 (förordning 2001:79).  Nämnden  har\r\ntill  uppgift   att   pröva   överklaganden   enligt\r\nstudiestödslagen     (1999:1395)     av     Centrala\r\nstudiestödsnämndens  beslut.  Nämnden har även  till\r\nuppgift att pröva överklaganden  av beslut om bidrag\r\nenligt   förordningen  (2001:362)  om   bidrag   vid\r\nkorttidsstudier.  Anslaget  finansierar utgifter för\r\nkansliets   verksamhet   samt  arvoden   och   andra\r\nersättningar till nämndens ledamöter.\r\n\r\nRegeringen anser att det finns förutsättningar för\r\nÖKS  att  klara uppställda mål  under  det  kommande\r\nbudgetåret    med   medel   motsvarande   2003   års\r\ntilldelning. Även  en  något  ökad ärendemängd skall\r\nkunna hanteras inom denna resursram.\r\nMot   denna   bakgrund  föreslår  regeringen   att\r\nriksdagen för budgetåret  2004 anvisar 10 671 000 kr\r\ntill ÖKS.\r\nU t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\n25:80 Internationella programkontoret för\r\nutbildningsområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  41 915 000  kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:80\r\nInternationella      programkontoret      för\r\nutbildningsområdet.\r\n\r\nInternationella          programkontoret         för\r\nutbildningsområdet ansvarar för:\r\n\r\n- Sokrates, EU:s program för utbildning,\r\n-\r\n-    Leonardo   da   Vinci,   EU:s    program    för\r\nyrkesutbildning,\r\n-\r\n- Tempus,  EU:s  program  för  samarbete  inom högre\r\nutbildning  med  Oberoende staters samvälde  (OSS),\r\nvästra Balkan och  Mongoliet; programmet innefattar\r\nockså Tempus-MEDA för  samarbete  med  ett  flertal\r\nländer i Medelhavsområdet,\r\n-\r\n-   Linnaeus-Palme,   utbytesprogram  för  samarbete\r\nmellan utvecklingsländer  och  svenska  universitet\r\noch högskolor,\r\n-\r\n-  Minor  Field Studies (MFS), stipendieprogram  för\r\nsvenska studenter  för  att  bedriva  fältstudier i\r\nutvecklingsländer,\r\n-\r\n-  Internship,  resestipendieprogram för universitet\r\noch högskolor för samarbete med utvecklingsländer,\r\n-\r\n- Interpraktik, stipendier  för  praktik  i utlandet\r\nför arbetslösa ungdomar,\r\n-\r\n- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling  för\r\nblivande civilingenjörer och naturvetare,\r\n-\r\n-  EU:s  utbytesprogram  inom  högre  utbildning med\r\nLatinamerika   (Alfa),   Nordamerika  (EU/USA   och\r\nEU/Kanada),  Australien (EU/Australien)  och  Japan\r\n(EU/Japan),\r\n-\r\n-   ASEM-DUO,  samarbetsprogram   med   Asien,   där\r\nprogramkontoret är kontaktpunkt,\r\n-\r\n-   Ett   år   i   Frankrike,   Spanien   respektive\r\nTyskland/Österrike,        utbytesprogram       för\r\ngymnasiestuderande,\r\n-\r\n-  Euroguidance Sweden, tidigare  Resurscentrum  för\r\nvägledning,\r\n-\r\n-   Europass,    dokument    för    erkännande    av\r\nyrkesutbildning i EU/EES,\r\n-\r\n- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,\r\n-\r\n-     Nordplus-Junior,    Nordiska    ministerrådets\r\nutbytesprogram för grund- och gymnasieskola, samt\r\n-\r\n-  internationella   stipendier   och   bidrag   för\r\ninternationalisering av den svenska skolan.\r\n-\r\nRegeringen  förslår  att  41 915 000 kr anvisas till\r\nprogramkontoret för budgetåret 2004.\r\n\r\nU t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa\r\nföreslaget anslagsbelopp.\r\n\r\n25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  31 751 000  kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:81\r\nMyndigheten   för   Sveriges  nätuniversitet.\r\nMotionsyrkanden om nedläggning av myndigheten\r\noch därmed slopat anslag bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nMyndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin\r\nverksamhet  den 1 mars  2002  (förordning  2002:26).\r\nMyndigheten skall  i  samverkan  med universitet och\r\nhögskolor    främja    utvecklingen    av   IT-stödd\r\ndistansutbildning   inom   Sveriges  nätuniversitet.\r\nAnslaget  finansierar  myndighetens  verksamhet,  en\r\npresentation  i en IT-stödd  portal  av  lärosätenas\r\nutbud inom nätuniversitetet  samt  kostnader för att\r\nidentifiera  och stödja områden som saknar  IT-stödd\r\ndistansutbildning.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten\r\nför  Sveriges  nätuniversitet  för  budgetåret  2004\r\nanvisar 31 751 000  kr.  Vid  medelsberäkningen  har\r\nanslaget  minskats  med 4 miljoner kronor i enlighet\r\nmed  redovisningen  i budgetpropositionen  (s.  138)\r\növer  regeringens  förslag  till  utgiftsminskningar\r\ninom utgiftsområde 16.\r\nKristdemokraterna  betonar  i motion 2003/04:Ub514\r\natt  distansutbildning  är  en  viktig   del  i  det\r\nframtida   kunskapssamhället.  De  anser  dock   att\r\nlärosätena själva  skall  administrera satsningen på\r\nnätuniversitetet  och att Högskoleverket  skall  stå\r\nför tillsynen av verksamheten  (yrkande  1). I linje\r\nhärmed  slopar Kristdemokraterna hela anslaget  till\r\nMyndigheten   för  Sveriges  nätuniversitet  i  sitt\r\nbudgetalternativ (yrkande 3).\r\nU t s k o t t  e  t   föreslår  att  riksdagen med\r\navslag på motionsyrkandena anvisar det av regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet  till  Myndigheten   för\r\nSveriges  nätuniversitet  för nästa budgetår. Enligt\r\nutskottets  uppfattning  finns   det   behov  av  en\r\nsärskild  myndighet för att stödja och samordna  den\r\nIT-stödda   distansutbildning    som   anordnas   av\r\nuniversitet och högskolor.\r\n\r\n25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i\r\nUnesco m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  34 666 000  kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:82\r\nKostnader  för  Sveriges  medlemskap i Unesco\r\nm.m.\r\n\r\nMedlen  under  anslaget  är  till  största  delen  avsedda  att\r\nfinansiera  Sveriges  medlemsavgift   till   Unesco,\r\nvilken  utbetalas  i  euro och i US-dollar. Anslaget\r\ntäcker även kostnader för  Svenska  Unescorådet samt\r\nmedlemsavgifter  till  fonden  för  konventionen  om\r\nvärldens    natur-    och    kulturarv    respektive\r\nInternationella    centret    för    bevarande   och\r\nrestaurering av kulturföremål i Rom\r\n(ICCROM).\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget\r\nför budgetåret 2004 anvisar 34 666 000 kr.\r\nEnligt  budgetpropositionen   har  regeringen  vid\r\nberäkningen   av   medel   under  anslaget   beaktat\r\nföljande. Sveriges andel av  budgeten för Unesco och\r\ndärmed  medlemsavgiftens  storlek   beräknas  minska\r\nfr.o.m.  2004  i  samband  med  USA:s återinträde  i\r\nUnesco. En neddragning av anslaget  görs  därför med\r\n3 miljoner kronor. Vidare görs en överföring  på 800\r\n000 kr till anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning\r\noch   forskningsinformation   till   följd   av  att\r\nVetenskapsrådet  ges  ansvaret  för  kontakterna med\r\nUnescos vetenskapliga program.\r\nU t s k o t t e t,  som inte har något  att erinra\r\nmot   medelsberäkningen,   tillstyrker   regeringens\r\nförslag till anslagsbelopp.\r\n\r\n25:83 Utvecklingsarbete inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  15 964 000  kr,\r\nför  budgetåret  2004  under  anslaget  25:83\r\nUtvecklingsarbete                        inom\r\nUtbildningsdepartementets  område m.m. Därmed\r\navslår riksdagen motionsyrkanden  om  minskad\r\nrespektive   slopad   medelsanvisning   under\r\nanslaget.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (m) och 4 (kd).\r\n\r\nDe  utgifter  som belastar anslaget avser utveckling\r\nav system som skall  leda  till  effektivisering och\r\nkostnadsminskning i myndigheternas  verksamhet eller\r\nav  system  som  ger ökad tillgång till  information\r\nnationellt och internationellt.  Vidare  finansierar\r\nanslaget    viss    övergripande    statistik   inom\r\nutbildningsområdet. Anslaget kan även  tas i anspråk\r\nför   vissa   andra  övergripande  verksamheter   av\r\ntillfällig art och där behoven uppstår löpande under\r\nåret.\r\n\r\nRegeringen   föreslår    att   riksdagen   anvisar\r\n15 964 000 kr     till    Utvecklingsarbete     inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m. för budgetåret\r\n2004.\r\nI budgetpropositionen  redovisas  att anslagsnivån\r\nför  2004 har sänkts med 2 336 000 kr  i  syfte  att\r\nbegränsa  statens utgifter. Besparingen tas ut genom\r\nminskning av  medlen  för projekt m.m. av tillfällig\r\nart.  Vidare överförs 86 000 kr  till  utgiftsområde\r\n17, anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, med\r\nanledning  av leveranser av arkivmaterial från vissa\r\nmyndigheter inom Utbildningsdepartementets område.\r\nModeraterna   föreslår   i   motion  2003/04:Ub475\r\nyrkande 2 ett anslagsbelopp för  budgetåret 2004 som\r\nreducerats till 5 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna  tar bort hela  anslaget  i  sin\r\nbudgetmotion 2003/04:\r\nUb514 yrkande 3.\r\nU  t  s k o t t e t  har  inget  att  invända  mot\r\nregeringens   medelsberäkning.   Riksdagen  bör  med\r\navslag  på  motionsyrkandena  anvisa  15 964 000  kr\r\nunder  anslaget för nästa budgetår  i  enlighet  med\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottet   noterar   att   en   del  av  anslaget\r\ndisponeras  av  Statistiska centralbyrån  för  bl.a.\r\nviss  gemensam utbildningsstatistik,  internationell\r\njämförande  statistik samt långsiktiga prognoser och\r\nanalyser vad  gäller  utbildning  och arbetsmarknad.\r\nEnligt  utskottets  mening  är  det  angeläget   att\r\ntillräckliga medel i övrigt finns under anslaget för\r\natt  fullfölja  pågående  projekt. Medel måste också\r\nfinnas      tillgängliga     för     att      starta\r\nutvecklingsprojekt som berör hela utbildningssektorn\r\noch där kostnaderna  inte  kan  läggas  på  en  viss\r\nmyndighet.\r\n\r\nF o r s k n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n5 Nationella och internationella\r\nforskningsresurser m.m.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nPolitikområdet   Forskningspolitik  omfattar  anslag\r\ntill nationell och  internationell  forskning,  till\r\ninfrastruktur  för  forskning  i  form av bibliotek,\r\narkiv och datanät samt till nationell  kontakt-  och\r\nutvecklingsverksamhet          avseende         EU:s\r\nforskningssamarbete.\r\n\r\nInom utgiftsområde 16 hänförs  till politikområdet\r\nForskningspolitik  anslagen  26:126:11   som  avser\r\nVetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för\r\nrymdfysik,            Kungl.            biblioteket,\r\nPolarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-\r\noch  utvecklingssamarbete inom EU,  Sunet,  Centrala\r\netikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder\r\nsamt Särskilda utgifter för forskningsändamål.\r\nFör     anslagsfinansierade    myndigheter    inom\r\nutgiftsområdet   har  regeringen  beräknat  en  viss\r\nanslagshöjning som  kompensation  fr.o.m.  2004  för\r\navgiften   till   Riksrevisionen   för   den  årliga\r\nrevisionen  (prop.  2002/03:63,  bet.  FiU27,  rskr.\r\n189).\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen lämnar i budgetpropositionen  en utförlig\r\nredogörelse  för  verksamheten  under  år 2002  inom\r\npolitikområdet Forskningspolitik som helhet.\r\n\r\nInom  det  utgiftsområde  som  utskottet behandlar\r\nredovisas   bl.a.   följande   om   Vetenskapsrådets\r\nverksamhet.\r\nMålet för forskningspolitiken är att Sverige skall\r\nvara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning\r\nbedrivs     med     hög    vetenskaplig    kvalitet.\r\nVetenskapsrådet   har  till   uppgift   att   stödja\r\ngrundläggande forskning  av  hög  kvalitet inom alla\r\nvetenskapsområden.  Inom  Vetenskapsrådet   hanteras\r\nforskningsansökningar       av      en      särskild\r\nberedningsorganisation,  där  över  400  medverkande\r\nexperter granskar och bedömer ansökningar  inom  ett\r\nfemtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på\r\nolika  forskningsområden.  Regeringen  redovisar att\r\nVetenskapsrådet  under  2002  beslöt  att  för  alla\r\nämnesråden  pröva ett gemensamt system för bedömning\r\nav  vetenskaplig  kvalitet  i  en  femgradig  skala.\r\nBedömningen    av    ansökningarna    sker   i   ett\r\ninternationellt  perspektiv och beredningsgruppernas\r\nbedömning  kompletteras   ofta  av  utlåtanden  från\r\nutländska experter.\r\nEtt av de viktigaste instrumenten  för  att  följa\r\neffekterna  av  rådets  satsningar  är att utvärdera\r\nforskningen.   Under  år  2002  har  Vetenskapsrådet\r\npublicerat  ett  tiotal   utvärderingar   som  också\r\nföranlett att åtgärder vidtagits inom de utvärderade\r\nforskningsområdena.   Regeringen  nämner  bl.a.   en\r\ninternationell utvärdering  av  statsvetenskap  samt\r\nutvärderingar     av    mikroelektroniklaboratorier,\r\nteoretisk  kemi,  forskningsprogram   om   offentlig\r\nsektor,  program med inriktning på miljöfrågor  inom\r\nhumaniora  och  samhällsvetenskap  och  forskning om\r\nallergi och överkänslighet.\r\nVetenskapsrådet har till uppgift att verka för att\r\nge    yngre    och   nydisputerade   forskare   goda\r\nförutsättningar  att  kunna etablera en självständig\r\nforskning  i början av sin  forskarbana.  Stöd  till\r\nyngre forskare sker huvudsakligen genom finansiering\r\nav anställningar som forskarassistenter och forskare\r\nsamt  genom  projektbidrag   till   unga   forskare.\r\nRegeringen  redovisar  att  antalet rådsfinansierade\r\nanställningar som forskarassistent  och forskare har\r\nökat med 21 respektive 4 % från år 2001.  Ämnesrådet\r\nför humaniora och samhällsvetenskap har beslutat att\r\ntillföra  ytterligare  medel  för  att utöver rådets\r\ncentrala   beslut   om   finansiering  öka   antalet\r\nanställningar  inom  sina  områden.  Ämnesrådet  för\r\nmedicin   har   gjort   en   särskild   insats   för\r\nförstagångsansökare    genom   att    införa    s.k.\r\ndebutanslag för yngre forskare.  Debutanslagen avser\r\nsåväl    projektmedel    som    anställningar    som\r\nforskarassistent.    Antalet    nya   bidrag    till\r\nanställningar   ökade   starkt   i  jämförelse   med\r\nförhållandena   under   år   2001.  Ämnesrådet   för\r\nnaturvetenskap och teknikvetenskap  har genomfört en\r\nriktad ansökningsomgång med bidrag för  unga kvinnor\r\ninom   vissa  områden  av  teknikvetenskap.  I   den\r\nutbildningsvetenskapliga kommittén har andelen yngre\r\nforskare  som beviljats medel ökat och medvetenheten\r\nom behovet  av  föryngring och nyrekrytering är stor\r\ninom beredningsgrupperna.\r\nEn annan uppgift för Vetenskapsrådet är att stödja\r\nmång-  och  tvärvetenskaplig  forskning.  Stöd  till\r\nsärskilda program  med  mång- eller tvärvetenskaplig\r\ninriktning  uppgick 2002 till  43  miljoner  kronor,\r\nvarav 10 miljoner kronor avsåg genusforskning. Rådet\r\nhar  anpassat  sin  beredningsorganisation  för  att\r\nlättare  kunna  stödja  mång-  och  tvärvetenskaplig\r\nforskning. Under 2002 har rådet startat en studie av\r\nmång-  och  tvärvetenskap som skall undersöka  bl.a.\r\nvilka  ämnesområden   som  forskarna  anger  i  sina\r\nansökningar,     inom    vilka     beredningsgrupper\r\nansökningarna  bedöms   och   hur   ofta   parallell\r\ngranskning av ansökningar sker inom rådet.\r\nVetenskapsrådet disponerar särskilda medel för att\r\nbygga  upp den utbildningsvetenskapliga forskningen.\r\nAnsökningar    inom    området    bedöms    av   den\r\nutbildningsvetenskapliga         kommittén.        I\r\nbudgetpropositionen     redovisas    att     antalet\r\nansökningar ökade 2002 jämfört  med  föregående  år.\r\nTotalt beviljades 64 ansökningar inför 2003.\r\nInom  sitt verksamhetsområde skall Vetenskapsrådet\r\nverka för  ökad jämställdhet såväl bland ledamöter i\r\nberedningskommittéer  som  i  fråga om fördelning av\r\nforskningsstöd.    Andelen    kvinnor    i    rådets\r\nberedningskommittéer    varierar    mellan     olika\r\nämnesområden,  men  är  i  genomsnitt  endast  29 %.\r\nVetenskapsrådet  har  enligt  regeringen beslutat om\r\nnya  riktlinjer  för beaktande av  jämställdhet  vid\r\ntillsättning av ledamöter i beredningskommittéerna.\r\nNär det gäller fördelning  av  forskningsstöd  kan\r\nenligt regeringen sammanfattningsvis konstateras att\r\nandelen   kvinnor   är   större   när   det   gäller\r\nanställningar som forskarassistent än när det gäller\r\nprojektbidrag  till  etablerade forskare. Detta syns\r\ntydligast  i  ämnesråden   för   medicin  respektive\r\nnaturvetenskap    och    teknikvetenskap.    Andelen\r\nkvinnliga forskare varierar  också  när  det  gäller\r\nolika ålderskategorier.\r\nVetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för  att\r\ntillhandahålla     och     utveckla     övergripande\r\nforskningsinformation för att öka människors kunskap\r\noch  skapa  förutsättningar  för  en  dialog  mellan\r\nforskare  och  andra grupper i samhället. Regeringen\r\nredovisar  att informationsverksamheten  under  året\r\nhar omstrukturerats,  vilket inneburit en uppdelning\r\ni nationell forskningsinformation,  ämnesinformation\r\noch gemensam myndighetsinformation. Rådets  strategi\r\navseende  den nationella forskningsinformationen  är\r\natt  skapa  och  stödja  infrastrukturer  där  olika\r\naktörer   kan   agera.   En   utvärdering   av   det\r\nInternetbaserade  informationssystemet SAFARI visade\r\npå  kostnadskrävande   brister,  varför  webbplatsen\r\nlades  ner.  Den  av  Vetenskapsrådet   och   övriga\r\nforskningsråd  gemensamt finansierade och utvecklade\r\nwebbplatsen för  information  om  svensk  forskning,\r\nforskning.se,  har  varit  framgångsrik och uppvisar\r\nett  stort  antal  dagliga  besökare.  ExpertSvar  \r\nforskarsamhällets  medieservice      har  efter  en\r\nförsöksperiod   nu   permanentats.  Målgruppen   för\r\nExpertSvar är journalister,  och verksamheten är ett\r\nsamarbete   mellan  Vetenskapsrådet   och   samtliga\r\nuniversitet,      sex      högskolor     och     fem\r\nforskningsinstitut.\r\nGenom  svenskt  deltagande  i   flera   europeiska\r\nforskningsorganisationer    får   svenska   forskare\r\ntillgång till ett stort internationellt  kontaktnät,\r\nmöjligheter  att utnyttja avancerad utrustning  samt\r\nmöjligheter   att    delta    i    det    europeiska\r\nrymdsamarbetet.  Vetenskapsrådet  och  Rymdstyrelsen\r\nfinansierar  svenskt  deltagande  i ett stort  antal\r\ninternationella   forskningssamarbeten.   Regeringen\r\nkonstaterar att svenska  forskares utnyttjande av de\r\ninternationella  anläggningarna  i  de  flesta  fall\r\nmotsvarar  minst  Sveriges   andel  av  kostnaderna.\r\nDeltagandet i vissa anläggningar  är avsevärt större\r\nän andelen av finansieringen.\r\nRegeringen  redovisar att svensk rymdforskning  är\r\nomfattande     i     internationell      jämförelse.\r\nGrundforskning  inom  rymdområdet finansieras  genom\r\nRymdstyrelsens   anslag   för   rymdforskning,   via\r\nVetenskapsrådet  samt via anslaget  till  Institutet\r\nför rymdfysik. Som  ett led i arbetet med att främja\r\nkvalitet och förnyelse  har  Rymdstyrelsen infört en\r\nny      organisation      för      bedömning      av\r\nforskningsansökningar.            Den            nya\r\nberedningsorganisationen  består  av en kommitté med\r\nen  majoritet  av  utländska experter  och  tre  mer\r\nnationellt förankrade referensgrupper. Rymdstyrelsen\r\nbör enligt regeringen  arbeta mer aktivt med att öka\r\nandelen   yngre   och   kvinnliga   forskare   bland\r\nbidragsmottagarna.\r\nForskningen vid Institutet  för rymdfysik (IRF) är\r\ntill stor del inriktad mot utveckling  av instrument\r\nför  ESA:s  satellitprogram  samt analys av  mätdata\r\nfrån dessa expeditioner. Arbetet  kräver  deltagande\r\nfrån   flera   discipliner   och   sker   oftast   i\r\ninternationella  program.  De  många internationella\r\nsamarbetena runt instrument för rymdexpeditioner har\r\nfått  till  följd  att  IRF  har  en internationellt\r\nsammansatt forskarkår. Under 2002 var mer än hälften\r\nav   institutets   forskare   från   utlandet,   och\r\nmyndigheten   samarbetar  med  forskargrupper   från\r\nuppemot  tio länder.  Två  av  sju  professorer  vid\r\ninstitutet är kvinnor.\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\n26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och\r\nforskningsinformation\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet, 2 498 076 000 kr,\r\nför  budgetåret  2004   under  anslaget  26:1\r\nVetenskapsrådet:        Forskning         och\r\nforskningsinformation.   Motionsyrkanden  med\r\nförslag    om    andra   anslagsbelopp    och\r\nanslagsvillkor bör därmed avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (m) och 3 (fp).\r\nRiksdagen bör vidare bemyndiga regeringen att\r\nunder  2004,  i  fråga  om  ramanslaget  26:1\r\nVetenskapsrådet:        Forskning         och\r\nforskningsinformation,  besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda  åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst 2 430 miljoner kronor under\r\n2005, högst 1 460 miljoner kronor under 2006,\r\nhögst  770  miljoner kronor under 2007, högst\r\n150 miljoner  kronor  under 2008 och högst 65\r\nmiljoner kronor under 2009.\r\nUtskottet  föreslår  vidare   att   riksdagen\r\navslår  motionsyrkanden  om  utvärdering   av\r\nbeslutet att slå samman de naturvetenskapliga\r\noch   tekniska   forskningsråden   till   ett\r\nämnesråd   och   om   permanentning   av  den\r\nutbildningsvetenskapliga kommittén.\r\nJämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att\r\nstödja    grundläggande    forskning    av    högsta\r\nvetenskapliga       kvalitet      inom      samtliga\r\nvetenskapsområden.\r\n\r\nAnslaget     avser    stöd     till     forskning,\r\nforskningsinformation  och  vetenskaplig utrustning.\r\nAnslaget    nyttjas    även    för   internationellt\r\nforskningssamarbete,                  utvärderingar,\r\nberedningsarbete,  resor  och  seminarier   som   är\r\nkopplade   till   forskningsstödet.   Från  anslaget\r\nfinansieras också verksamheten vid Forskningsforum.\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    till\r\nVetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation\r\nför budgetåret 2004 anvisar 2 498 076 000 kr.\r\nDen   medicinska   forskningen   förstärks  enligt\r\nregeringens förslag med 25 miljoner  kronor  fr.o.m.\r\n2004. Anslagsposten 2. Medicinvetenskaplig forskning\r\ntillförs detta belopp.\r\nTill anslaget överförs medel om 800 000 kr från anslaget\r\n25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. till\r\nföljd av att Vetenskapsrådet ges ansvaret för kontakterna med\r\nUnescos vetenskapliga program. Medlen tillförs anslagsposten\r\n6. Övrig forskningsfinansiering m.m.\r\nAnslagets fördelning på anslagsposter (tkr)\r\n--------------------------------------------------------------\r\n1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig               258 982\r\nforskning                                             423 495\r\n2. Medicinvetenskaplig forskning                    1 131 086\r\n3. Natur- och teknikvetenskaplig                      126 496\r\nforskning                                             133 596\r\n4. Utbildningsvetenskaplig forskning                  424 421\r\n5. Dyrbar vetenskaplig utrustning                   2 498 076\r\n6. Övrig forskningsfinansiering m.m.\r\nSumma\r\n--------------------------------------------------------------\r\nEnligt   regeringen   bedrivs  grundläggande  forskning   som\r\nfinansieras av Vetenskapsrådet  vanligen  i form av fleråriga\r\nprojekt  och  långsiktiga  åtaganden.  Rådet  bör   även  för\r\nbudgetåret  2004 ges möjlighet att fatta beslut om stöd  till\r\nforskning och  vetenskaplig  utrustning som innebär åtaganden\r\nför kommande budgetår.\r\n\r\nRegeringen   föreslår  därför  att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen  att under  2004,  i  fråga  om  ramanslaget  26:1\r\nVetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta\r\nom bidrag som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter  på högst 2 430 miljoner kronor under 2005, högst  1\r\n460 miljoner  kronor  under  2006,  högst 770 miljoner kronor\r\nunder 2007, högst 150 miljoner kronor under 2008 och högst 65\r\nmiljoner kronor under 2009.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår   i  sin   budgetmotion\r\n2003/04:Ub475  yrkande  2  att  riksdagen   utöver  det  här\r\nbehandlade  anslaget  till Vetenskapsrådet  under  ett  nytt\r\nanslag 26:12 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet m.m. anvisar\r\n155 389 000 kr. Denna åtgärd skall enligt motionen ses som en\r\nförstärkning  av  den  fria   forskningen   och  grunden  för\r\ninrättandet av ett institut för hälsa och medicin.\r\n\r\nMotiven  för  de  ökade satsningarna utvecklar  Moderaterna\r\nnärmare i motion 2003/04:Ub290. Det är viktigt att inte minst\r\nden    medicinska   forskningen    får    ett    välbehövligt\r\nresurstillskott  (yrkande  14).  Ett  nationellt institut för\r\nhälsa och medicin bör inrättas, en svensk  motsvarighet  till\r\nNational  Institutes  of Health i USA (yrkande 15). Genom ett\r\nsådant   institut   för   hälsa   och   medicin   skapas   en\r\nforskningsfinansiär  med  ansvar   för   hela   det   samlade\r\nhälsovetenskapliga spektret, dvs. alltifrån grundvetenskaplig\r\nbiomedicin  till  folkhälsa  och social forskning, framhåller\r\nModeraterna.\r\nI samma motion från Moderaterna,  2003/04:Ub290,  hävdar de\r\natt  detaljstyrning  av  forskningsanslag  med  krav  om ökad\r\nsamhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet,\r\nsamverkan,   tvärvetenskap   m.m.  begränsar  den  akademiska\r\nfriheten (yrkande 16). Bedömningen  av forskningsinriktningar\r\nfår  inte centraliseras vare sig till  politiker  eller  till\r\nnågra  få forskare i några få finansieringsorgan. Moderaterna\r\när principiellt  emot att Vetenskapsrådet inrättats. De menar\r\natt   Vetenskapsrådets    överbyggnad    har   inneburit   en\r\ncentralisering   av   forskningsanslagen   på   de   enskilda\r\nämnesrådens  bekostnad.  Moderaterna  vill öka anslagen  till\r\nämnesråden   för  natur-  och  teknikvetenskaplig   forskning\r\nrespektive   medicinvetenskaplig    forskning.   Det   senare\r\nämnesrådet vill de, som nämnts, utveckla  till ett nationellt\r\ninstitut för hälsa och medicin (yrkande 18).\r\nOckså i motion 2003/04:Ub263 (m) pläderas  för  en  kraftig\r\nökning av medlen till Vetenskapsrådet. Motionären hävdar  att\r\nrådet  av resursbrist tvingats att prioritera sina satsningar\r\npå grundvetenskaplig forskning och att rådet beviljat ytterst\r\nfå anslag till klinisk forskning.\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motion 2003/04:Ub515 yrkande 6 en\r\nomfördelning  mellan  anslagsposterna  inom  Vetenskapsrådets\r\nanslag för forskning och  forskningsinformation. Partiet vill\r\ngöra  besparingar  på  anslagsposterna   Dyrbar  vetenskaplig\r\nutrustning respektive Övrig forskningsfinansiering  m.m.  och\r\nhelt  slopa  anslagsposten Utbildningsvetenskaplig forskning.\r\nGenom besparingarna  förs  medel  till  de  tre ämnesråden om\r\nsammanlagt  540  miljoner  kronor,  fördelat på 180  miljoner\r\nkronor  till vart och ett av råden. Folkpartiet  betonar  att\r\ndet är viktigt att ämnesråden i så hög grad som möjligt fritt\r\nfår   fördela    forskningsresurserna.    Medel    till   den\r\nutbildningsvetenskapliga     forskningen     skall     enligt\r\nFolkpartiets förslag fördelas från ämnesråden för humanistisk\r\noch  samhällsvetenskaplig  forskning  respektive  natur-  och\r\nteknikvetenskaplig   forskning,   beroende   på  vilket  ämne\r\nforskningen  gäller.  Behovet  av tvärvetenskaplig  forskning\r\nmåste lösas genom samverkan mellan ämnesråden.\r\n\r\nEnligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub414  yrkande 15 bör det\r\ntidigare  beslutet  att  sammanslå de naturvetenskapliga  och\r\ntekniska forskningsråden till  ett  ämnesråd  utvärderas  och\r\neventuellt     omprövas.     Motionärerna     påpekar     att\r\nsammanslagningen  gjordes  i  samband med att Vetenskapsrådet\r\ninrättades,   trots   invändningar    från    flera   viktiga\r\nremissinstanser.\r\n\r\nI  motion  2003/04:Ub497  yrkande  7 lyfter Kristdemokraterna\r\nfram den utbildningsvetenskapliga forskningen.  De  anser att\r\ndet     är     angeläget     att     uppdraget    till    den\r\nutbildningsvetenskapliga kommittén permanentas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  godkände  hösten 2000 regeringens  förslag  i  den\r\nforskningspolitiska   propositionen   till   riktlinjer   för\r\nverksamheten  inom bl.a.  Vetenskapsrådet  (prop.  2000/01:3,\r\nbet. UbU6, rskr.  98).  Samtidigt med den forskningspolitiska\r\npropositionen redovisade  regeringen  i en särskild skrivelse\r\n(skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom Vetenskapsrådet för\r\når 2001 samt utgångspunkterna för resursfördelningen  närmast\r\nföljande  år.  Utskottet  hade  inget  att  invända  mot  vad\r\nregeringen anfört (bet. 2000/01:UbU6 s. 27).\r\n\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga\r\nom  medelsberäkningen  till Vetenskapsrådet för forskning och\r\nforskningsinformation  budgetåret  2004.  Utskottet  föreslår\r\ndärför att riksdagen under  anslaget anvisar 2 498 076 000 kr\r\ni enlighet med regeringens förslag.  Riksdagen  bör  även  ge\r\nregeringen  begärt  bemyndigande  att  besluta  om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst\r\n2  430  miljoner  kronor under 2005 och högst 2 445  miljoner\r\nkronor  under  åren 20062009.  Därmed  bör  riksdagen  avslå\r\nmotionsyrkandena  från  Moderata  samlingspartiet  respektive\r\nFolkpartiet   med   förslag   om   andra   anslagsbelopp  och\r\nanslagsvillkor.\r\n\r\nNär det gäller förslaget från Folkpartiet om  en  utvärdering\r\noch  eventuell  omprövning  av  beslutet  att  sammanslå   de\r\nnaturvetenskapliga  och  tekniska  forskningsråden  till  ett\r\nämnesråd vill utskottet hänvisa till följande.\r\n\r\nRiksdagen    beslutade    våren    2000    om    den    nya\r\nmyndighetsorganisationen   för   forskningsfinansiering,  som\r\ninnefattar bl.a. Vetenskapsrådet och som trädde i kraft den 1\r\njanuari 2001 (prop. 1999/2000:81,  bet.  UbU17,  rskr.  257).\r\nUtskottet framhöll då, i likhet med regeringen, att det finns\r\nnära  samband  mellan  forskningen  inom  naturvetenskap  och\r\nteknikvetenskap.   Möjligheterna   till  korsbefruktning  och\r\nsamarbete  bör  öka väsentligt genom att  naturvetenskap  och\r\nteknikvetenskap  förs   samman   i  ett  gemensamt  ämnesråd.\r\nSamtidigt  minskar  riskerna  för  dubbelarbete.  Ett  samlat\r\nämnesråd för natur- och teknikvetenskap  blir  på  så sätt en\r\nförstärkning  för  båda forskningsområdena. Riksdagen  följde\r\nutskottet.\r\nUtskottet anser inte  att  det visats tillräckliga skäl för\r\nen  särskild  utvärdering  av  ämnesrådet   för   natur-  och\r\nteknikvetenskap. Riksdagen bör enligt utskottet avslå  motion\r\n2003/04:Ub414 yrkande 15.\r\n\r\nDen  utbildningsvetenskapliga  kommittén inom Vetenskapsrådet\r\nhar funnits sedan 2001. Dess tillkomst  var  en viktig del av\r\nreformeringen av lärarutbildningen. Regeringen  har  aviserat\r\natt den utbildningsvetenskapliga forskningen och verksamheten\r\ninom  kommittén  skall utvärderas. Enligt budgetpropositionen\r\när det regeringens  avsikt  att  påbörja  utvärderingen under\r\n2003   för   att   användas   som   ett   underlag   i  nästa\r\nforskningspolitiska proposition.\r\n\r\nMed   det  anförda  föreslår  utskottet  avslag  på  motion\r\n2003/04:Ub497   yrkande  7  om  permanentning  av  kommitténs\r\nuppdrag.\r\n\r\n26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anvisa  det  av  regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet,  99 676 000 kr, för budgetåret  2004\r\nunder anslaget 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.\r\n\r\nAnslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  anvisar  99 676 000 kr\r\nunder anslaget för budgetåret 2004.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e  t   anser  att riksdagen bör anvisa\r\nföreslaget anslagsbelopp.\r\n\r\n26:3 Rymdforskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det av regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 154 742 000  kr, för budgetåret 2004\r\nunder anslaget 26:3 Rymdforskning.\r\nRiksdagen   bör   vidare   lämna  regeringen   begärt\r\nbemyndigande att 2004 besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför  utgifter  på  högst\r\n900 miljoner kronor under åren 20052009.\r\n\r\nAnslaget  utnyttjas  för  internationellt forskningssamarbete\r\ninom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till\r\nnationell   grundforskning   inom    rymdområdet.    Anslaget\r\ndisponeras av Rymdstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen föreslår för budgetåret 2004 att 154 742 000  kr\r\nanvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår\r\nvidare  att  riksdagen  skall  bemyndiga  regeringen att 2004\r\nbesluta  om  bidrag  som inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  900  miljoner  kronor  under  åren\r\n20052009.\r\nU t s k  o  t  t  e  t   tillstyrker  att riksdagen anvisar\r\nföreslaget anslagsbelopp och lämnar begärt bemyndigande.\r\n\r\n26:4 Institutet för rymdfysik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 43 843 000 kr,  för  budgetåret 2004\r\nunder anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik.\r\n\r\nInstitutet för rymdfysik (IRF) har till  uppgift  att bedriva\r\nforskning,  utbildning  och  utvecklingsarbete samt mät-  och\r\nregistreringsverksamhet  inom  främst   områdena   rymdfysik,\r\natmosfärfysik och rymdteknik.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  till  institutet  för\r\nbudgetåret  2004  anvisar 43 843 000 kr. IRF har  under  åren\r\n20012003 som tillfälliga  åtgärder  disponerat  extra medel,\r\n6,5  miljoner  kronor,  för  att  klara både sitt ansvar  för\r\nmiljö- och atmosfärforskningen och  sina  ökade  kostnader  i\r\növrigt.  Enligt regeringen behöver institutet tillföras extra\r\nmedel även  för 2004. Regeringen avsätter 2,5 miljoner kronor\r\ntill  IRF  under   anslaget   26:11  Särskilda  utgifter  för\r\nforskningsändamål.\r\nU t s k o t t e t  har inget  att  invända  mot regeringens\r\nmedelsberäkning.  Riksdagen  bör  anvisa  medel  till  IRF  i\r\nenlighet med regeringens förslag.\r\n\r\n26:5 Kungl. biblioteket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 234 004 000 kr,  för budgetåret 2004\r\nunder anslaget 26:5 Kungl. biblioteket.\r\n\r\nKungl.  biblioteket  (KB) är Sveriges  nationalbibliotek.  KB\r\nsamlar in, bevarar och  tillhandahåller  det  svenska tryckta\r\nordet  och  förvärvar  viss  utländsk litteratur om  Sverige.\r\nMyndighetens  uppgifter  baseras   på  lagen  (1993:1392)  om\r\npliktexemplar     av     dokument.    KB    främjar     också\r\ninformationsförsörjningen  till svensk forskning, genom bl.a.\r\ndet nationella databassystemet  Libris och genom insatser för\r\natt  utveckla  och  förvalta  ansvarsbibliotek   inom   olika\r\nämnesområden.\r\n\r\nRegeringen föreslår att till KB för budgetåret 2004 anvisas\r\n234 004 000 kr.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e  t   anser  att riksdagen bör anvisa\r\nföreslaget anslagsbelopp.\r\n\r\n26:6 Polarforskningssekretariatet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det av regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 25 080 000  kr,  för budgetåret 2004\r\nunder anslaget 26:6 Polarforskningssekretariatet.\r\n\r\nPolarforskningssekretariatet  främjar  svensk  polarforskning\r\ngenom att delta i planeringen av  vetenskapliga  expeditioner\r\ntill  Arktis  och  Antarktis samt svara för den logistik  och\r\nutrustning som krävs  för  expeditionerna.  Sekretariatet  är\r\nockså  ansvarig  myndighet  för  prövning  av  tillstånd  för\r\nvistelse   i   Antarktis   och  utövar  tillsyn  över  svensk\r\nverksamhet i Antarktis.\r\n\r\nRegeringen      föreslår      att      riksdagen       till\r\nPolarforskningssekretariatet   för  budgetåret  2004  anvisar\r\n25 080 000 kr.\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  anvisar  medel\r\nunder anslaget i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\n26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete\r\ninom EU\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 14 389 000 kr,  för  budgetåret 2004\r\nunder   anslaget  26:7  Rådet  för  forsknings-   och\r\nutvecklingssamarbete inom EU.\r\n\r\nRådet  för   forsknings-  och  utvecklingssamarbete  inom  EU\r\n(EU/FoU-rådet)  främjar  svenskt deltagande i EU:s ramprogram\r\nför forskning och utveckling  genom  att  erbjuda information\r\noch  rådgivning  i  frågor som rör svensk medverkan  i  dessa\r\nprogram. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som\r\nrör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt\r\nkontaktorgan gentemot  Europeiska kommissionen för frågor som\r\nrör samarbetet inom EU:s ramprogram.\r\n\r\nRegeringen föreslår att  riksdagen  anvisar  14 389 000  kr\r\ntill EU/FoU-rådet för nästa budgetår.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e  t  tillstyrker regeringens förslag.\r\nRiksdagen bör anvisa begärt anslagsbelopp.\r\n\r\n26:8 Sunet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa det av  regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet,  39 258 000  kr, för budgetåret 2004\r\nunder anslaget 26:8 Sunet.\r\nEtt  motionsyrkande  om  bredbandsutbyggnad  för  att\r\nmöjliggöra distansstudier bör avslås.\r\nJämför reservation 31 (c).\r\n\r\nSunet (Swedish University  Computer  Network) binder samman i\r\nförsta  hand  universitet  och  högskolor,  men  också  vissa\r\nfolkbibliotek och länsmuseer i ett  gemensamt datanätverk för\r\növerföring  av  elektronisk  information.  Sunet  finansieras\r\ngenom detta anslag samt genom  avgifter  från universitet och\r\nhögskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  39  258  000  kr  anvisas  under\r\nanslaget    för   nästa   budgetår.   Intäkterna   från   den\r\navgiftsbelagda  verksamheten  beräknas  till  ca 145 miljoner\r\nkronor för 2004.\r\nU  t  s k o t t e t  har inget att invända mot  regeringens\r\nmedelsberäkning. Det föreslagna anslagsbeloppet på 39 258 000\r\nkr bör anvisas av riksdagen.\r\n\r\nCenterpartiet  begär  i  motion  2003/04:Ub390 yrkande 23 ett\r\ntillkännagivande    till    regeringen    om    behovet    av\r\nbredbandsutbyggnad för att möjliggöra distansstudier  i  hela\r\nlandet.  Elektroniska  kommunikationsmöjligheter till rimliga\r\npriser  är  en avgörande förutsättning  för  sådana  studier,\r\npåpekar motionärerna.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.\r\nVetenskapsrådet    som    ansvarar    för    det    svenska\r\nuniversitetsdatanätet  Sunet  har  under  2002  genomfört  en\r\nutbyggnad  av  nätet.  Det  består  nu  av  ett  stamnät  med\r\nkapaciteten  10  gigabit/s  som ansluter till högskolorna med\r\n2,5 gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det\r\nförväntade behovet.\r\nStyrelsen för Sunet har under  hösten utsett en arbetsgrupp\r\nsom skall kunna ge styrelsen råd i  vad avser Sunets roll och\r\nuppgifter. Arbetsgruppen skall inhämta synpunkter direkt från\r\nuniversitet  och  högskolor och olika grupper  av  användare.\r\nBland   annat  skall  undersökas   utbildningens   behov   av\r\nnätanvändning   och   särskilt   då   krav   som   ställs  av\r\ndistansutbildningen.\r\n\r\n26:9 Centrala etikprövningsnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 4 110 000 kr,  för  budgetåret  2004\r\nunder anslaget 26:9 Centrala etikprövningsnämnden.\r\n\r\nDen  nya  organisationen  för  etikprövning av forskning  som\r\navser människor startar sin verksamhet den 1 januari 2004.\r\n\r\nCentrala etikprövningsnämnden  skall  pröva överklagande av\r\nbeslut  som  fattats  av  de  sex  regionala  nämnderna   för\r\netikprövning.   Nämnden   skall   även   utöva  tillsyn  över\r\nefterlevnaden   av   lagen  (2003:460)  om  etikprövning   av\r\nforskning  som  avser  människor  samt  de  föreskrifter  som\r\nmeddelats med stöd av lagen.\r\nRegeringen föreslår under ett nytt anslag att till Centrala\r\netikprövningsnämnden för  budgetåret  2004  anvisas 4 110 000\r\nkr.\r\nU t s k o t t e t  anser att riksdagen skall anvisa begärda\r\nmedel till den nya myndigheten.\r\n\r\n26:10 Regionala etikprövningsnämnder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 40 000 000 kr,  för  budgetåret 2004\r\nunder  anslaget 26:10 Regionala etikprövningsnämnder.\r\nEtt motionsyrkande med förslag om annat anslagsbelopp\r\nbör därmed avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nDe regionala  etikprövningsnämnderna  är  sex nya myndigheter\r\nsom  fr.o.m.  den  1  januari  2004  prövar  ansökningar   om\r\netikprövning  enligt  lagen  (2003:460)  om  etikprövning  av\r\nforskning  som  avser  människor.  Nämnderna  har  även  till\r\nuppgift  att  pröva  vissa  frågor enligt lagen (2002:297) om\r\nbiobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna\r\nskall ha kansli vid universiteten  i Uppsala, Lund, Göteborg,\r\nUmeå och Linköping respektive vid Karolinska institutet.\r\n\r\nI  budgetpropositionen anges att myndigheternas  verksamhet\r\nfinansieras  genom  avgifter.  För  2004  beräknar regeringen\r\nkostnader för verksamheten till 40 miljoner kronor.\r\nRegeringen    föreslår   att   riksdagen   till   Regionala\r\netikprövningsnämnder  under  ett  nytt  anslag för budgetåret\r\n2004 anvisar 40 miljoner kronor.\r\nDärutöver   tillförs  de  regionala  etikprövningsnämnderna\r\nengångsvis 10 miljoner  kronor  från anslaget 25:73 Särskilda\r\nutgifter inom universitet och högskolor  m.m.  för  att  dels\r\nbygga  upp infrastrukturen, dels utjämna skillnader i faktisk\r\noch förväntad ärendevolym under det första verksamhetsåret.\r\nKristdemokraterna  framför i sin budgetmotion 2003/04:Ub514\r\nyrkande  3  att etikprövningsnämndernas  arbete  är  viktigt.\r\nEnligt Kristdemokraterna  är det dock sannolikt att nämnderna\r\ni ett uppbyggnadsskede inte kan utnyttja de beräknade medlen,\r\nvarför partiet vill överföra 20 miljoner kronor av dessa till\r\nforskning och forskarutbildning.\r\nU  t s k o t t e t  har inhämtat  närmare  upplysningar  om\r\nanslaget från Utbildningsdepartementet.\r\nEnligt  en  promemoria  som  inkom  till  utskottet  den 28\r\noktober     skall     verksamheten    vid    de    sex    nya\r\netikprövningsnämnderna   finansieras   med  avgifter.  Enligt\r\ngjorda beräkningar kommer avgiftsintäkterna  under  2004  att\r\nuppgå  till  40  miljoner  kronor.  För att avgifterna på ett\r\ntransparent sätt skall synas i statsbudgeten  har  en  modell\r\nvalts, där avgifterna inte betalas in till myndigheterna utan\r\npå  s.k.  inkomsttitel.  I  stället konstrueras ett anslag på\r\nstatsbudgeten om 40 miljoner  kronor  som kommer att fördelas\r\nmellan     etikprövningsnämnderna.    Konstruktionen     blir\r\nsaldoneutral  för  staten. Den totala summan för verksamheten\r\när densamma som de beräknade  avgifterna.  Regeringen  kommer\r\natt   noga   följa   utvecklingen   av  avgiftsintäkterna  på\r\ninkomsttiteln för att reglera anslaget efter verksamhet.\r\nMot  bakgrund av vad som nu redovisats  föreslår  utskottet\r\natt  riksdagen   anvisar   det   av   regeringen   föreslagna\r\nanslagsbeloppet  på  40  miljoner  kronor  till  de regionala\r\netikprövningsnämnderna.    Därmed    bör    riksdagen   avslå\r\nmotionsyrkandet om ett lägre anslagsbelopp.\r\n\r\n26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det  av regeringen föreslagna\r\nanslagsbeloppet, 110 872 000 kr,  för budgetåret 2004\r\nunder   anslaget   26:11   Särskilda   utgifter   för\r\nforskningsändamål. Ett motionsyrkande med  förslag om\r\nannat anslagsbelopp bör därmed avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (kd).\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  under  anslaget   26:11\r\nSärskilda utgifter för forskningsändamål anvisar 110 872  000\r\nkr för nästa budgetår.\r\n\r\nFrån anslaget har överförts 4 miljoner kronor till anslaget\r\n26:9   Centrala  etikprövningsnämnden.  Som  tidigare  nämnts\r\nberäknar  regeringen  under anslaget tillfälliga medel om 2,5\r\nmiljoner kronor till Institutet för rymdfysik (26:4).\r\n\r\nRegeringen avser att utnyttja  anslaget  för följande ändamål\r\nmed fördelning på anslagsposter:\r\n\r\nI.    Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien\r\nII.\r\nIII.  Bidrag till Svenska Institutet i Rom\r\nIV.\r\nV.    Bidrag till Svenska Institutet i Athen\r\nVI.\r\nVII.  Bidrag till Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul\r\nVIII.\r\nIX.   Svenska Barnboksinstitutet\r\nX.\r\nXI.   Bidrag till Fulbrightkommissionen\r\nXII.\r\nXIII. Bidrag till Institutet för framtidsstudier\r\nXIV.\r\nXV.   Bidrag till Imego AB\r\nXVI.\r\nXVII. Bidrag   till   EISCAT  (European  Incoherent   Scatter\r\nFacility)\r\nXVIII.\r\nXIX.  Medel till Institutet för rymdfysik\r\nXX.\r\nXXI.  Nobelmuseum\r\nXXII.\r\nXXIII.Bidrag till Vetenskap och allmänhet samt\r\nXXIV.\r\nXXV.  Till regeringens förfogande.\r\nXXVI.\r\nKristdemokraterna minskar  anslaget  med  9 miljoner kronor i\r\nsitt  budgetalternativ  (motion  2003/04:Ub514   yrkande  3).\r\nMinskningen   avser   hela   anslagsposten  Till  regeringens\r\nförfogande.\r\n\r\nU t s k o t t e t,  som inte  har  något  att  invända  mot\r\nmedelsberäkningen  under anslaget, föreslår att riksdagen med\r\navslag  på  motionsyrkandet   i  denna  del  anvisar  det  av\r\nregeringen föreslagna anslagsbeloppet.\r\n\r\nVissa forskningsområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  samtliga  motionsyrkanden   om\r\nprioritering  av  vissa  forskningsområden. Utskottet\r\nhänvisar  till  att den närmare  fördelningen  av  de\r\nstatliga     forskningsresurserna     ankommer     på\r\nforskningsfinansierande     myndigheter     och    på\r\nuniversitet och högskolor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI ett stort antal motioner läggs fram förslag om prioritering\r\nav vissa forskningsområden.\r\n\r\nVänsterpartiet  framhåller i motion 2003/04:MJ410  yrkande  7\r\nbetydelsen  av  fortsatt   forskning  för  att  vetenskapligt\r\nfastställa elöverkänslighet.  Det krävs en allsidig forskning\r\ndär tekniker, medicinsk kompetens  av alla slag och människor\r\nsom   upplever   problem  med  elöverkänslighet   samarbetar.\r\nForskningen  bör  också  inriktas  mot  att  dokumentera  och\r\nutvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring.\r\n\r\nI motion 2003/04:Ub455  (s)  begärs  att regeringen snarast\r\nlåter  göra en översyn av den forskning som  utförts  om  hur\r\nelektromagnetiska fält och särskilt strålning från master för\r\nmobiltelefonnät    påverkar    människor.    Enligt    motion\r\n2003/04:Ub476 (s) är det nödvändigt med fortsatt forskning om\r\neffekter  på  människors  hälsa av elektromagnetisk strålning\r\nfrån t.ex. mobiltelefoner.  Regeringen  bör  i  den  kommande\r\nforskningspolitiska  propositionen  peka  på behovet av denna\r\nforskning.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 4  bör man överväga\r\nmöjligheten till ett framtida forskningsanslag för utveckling\r\nav medicinsk forskning om elöverkänslighet och  om effekterna\r\npå hälsan av elektromagnetiska fält.\r\nÖkade   resurser   till  forskning  kring  elöverkänslighet\r\nefterfrågas i motion 2003/04:Bo256  (c)  yrkande  5.  Det  är\r\nockså  viktigt  med  forskning  om  hur  skador  från den nya\r\ntekniken skall kunna undvikas, framhåller motionärerna.\r\nI  motion  2003/04:Ub268  (mp)  föreslås  en  utredning  om\r\ninrättande av dels ett nationellt forskningsprogram,  dels en\r\nforskarskola      avseende     biologiska     effekter     av\r\nelektromagnetiska  fält.  Enligt  motion  2003/04:MJ398  (mp)\r\nbehövs  forskning på  radiofrekventa  fält  (yrkande  4)  och\r\nforskning  om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet\r\n(yrkande 8)  för  att  utröna  hur  alla  dessa fält påverkar\r\nmänniskors  hälsa.  Ökad  forskning  behövs också  vad  avser\r\nstrålning från elektromagnetiska fält  vid  basstationer  och\r\nmaster  för  mobiltelefoni,  enligt motion 2003/04:Bo259 (mp)\r\nyrkande 3.\r\n\r\nVikten  av  att  stödja  forskning   inom  funktionsgenomiken\r\nbetonas  i ett par motioner. I motion 2003/04:Ub403  (kd,  m,\r\nfp)  begärs   att   regeringen   låter  utreda  den  framtida\r\nfinansieringen av den funktionella  genomforskningen  och att\r\nnämnda     utredning     skall     vara     slutförd    inför\r\nbudgetpropositionen  för  2005.  I  motion 2003/04:Ub508  (s)\r\nframhåller  motionären  att  ett  nytt  femårigt   nationellt\r\nprogram, Biobank Sweden 2005, bör tas fram med början 2005. I\r\nbåda  motionerna hänvisas till att forskningsstödet till  två\r\nnuvarande  konsortier,  Swegeneprogrammet i södra Sverige och\r\nWallenberg Consortium North  i  resten  av landet, kommer att\r\nupphöra.\r\n\r\nI   motion   2003/04:Sf401   (kd)   yrkande   4  begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av att inrätta en professur  i\r\nförsäkringsmedicin. Regeringen bör  enligt motionärerna verka\r\nför  att  inrätta  kliniska  professurer  vid  högskolorna  i\r\nsamarbete  med sjukvården och försäkringskassans  lokala  och\r\nregionala kontor.\r\n\r\nBehovet av forskning  som gäller patienter över 75 år påpekas\r\ni motion 2003/04:So418  (m) yrkande 9. Vetskapen om de äldsta\r\noch sjukaste patienterna  är  ofta  bristfällig.  Forskningen\r\nmåste intensifieras och klinisk forskning säkerställas.\r\n\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 7 göra\r\nett uttalande om behovet av forskning och kompetensutveckling\r\nkring rehabiliteringen av funktionshindrade. Som en  resurs i\r\ndetta    sammanhang    nämner    motionärerna   Centrum   för\r\nhandikappvetenskap vid universiteten  i Linköping och Örebro,\r\ndär omfattande forskning kring funktionshinder bedrivs.\r\n\r\nÖkat  stöd  till  forskning om grön rehabilitering  begärs  i\r\nmotion 2003/04:\r\nUb395 (c) yrkande 1. Motionärerna påpekar att många som i dag\r\ngår sjukskrivna skulle  ha  nytta  av rehabilitering inom det\r\ngröna  området, dvs. av att vistas och  röra  sig  i  parker,\r\nträdgårdar och naturområden.\r\n\r\nDen kroniska  smärtsjukdomen  fibromyalgi  drabbar allt yngre\r\nmänniskor,  framhåller  motionärerna  i motion  2003/04:Ub461\r\n(m).  De  flesta  är kvinnor. Forskning om  vad  som  orsakar\r\nfibromyalgi behövs och är av största vikt.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:Ub501  (s)  behövs  forskning om migrän\r\nför   att  öka  kunskaperna  om  migrän,  dess  orsaker   och\r\nbehandling.\r\n\r\nForskning    inom   designområdet   lyfts   fram   i   motion\r\n2003/04:Kr230   (m)   yrkande   2.   Motionärerna  anser  att\r\nkonsthantverkets,    formgivningens   och   industridesignens\r\nhistoria,   liksom  den  samtida   designen,   behöver   både\r\ndokumenteras och analyseras.\r\n\r\nI motion 2003/04:Ub434  (s)  begärs att riksdagen uttalar sig\r\nför etablering av ett forskningsinstitut    Baltic  Business\r\nResearch   Institute      i  Kalmar  län,  ett  projekt  som\r\nRegionförbundet i Kalmar län och Baltic Business School tagit\r\ninitiativ  till.  Motionärerna  framhåller  att  samarbete  i\r\nÖstersjöregionen inte  bara  är  en  regional  utan  också en\r\nnationell  angelägenhet.  Det  bör därför finnas ett statligt\r\nintresse    att    aktivt    stödja    förslaget    om    ett\r\nforskningsinstitut.\r\n\r\nBehovet av forskning om social ekonomi understryks  i  motion\r\n2003/04:\r\nUb489 (s). Enligt motionen finns det i dag viss forskning men\r\ningen heltäckande kartläggning av den sektor i samhället  som\r\nbedriver  ekonomisk  verksamhet i demokratiska organisationer\r\noch föreningar.\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:Ub510   (c)   är   det   viktigt  att\r\nkunskaperna  om  Bottenvikens ekologi ökar, så att människans\r\nnyttjande  av kustområdet  och  skärgården  kan  ske  på  ett\r\nlångsiktigt  hållbart  sätt.  Möjligheterna  att  inrätta  en\r\nmarinbiologisk   forskningsstation  på  Seskarö  i  Haparanda\r\nskärgård bör därför utredas.\r\n\r\nVetenskapsrådet bör  enligt motion 2003/04:T474 (c) yrkande 9\r\nges  i  uppdrag  att  initiera  forskning  kring  interaction\r\ndesign.  Frågan  om  användarvänlighet   och   utformning  av\r\nspecialanpassade gränssnitt för funktionshindrade  och  äldre\r\nanvändare  har varit eftersatt i den svenska IT-diskussionen,\r\nhävdar motionärerna.  Regeringen  bör  ta  initiativ till att\r\nstärka forskningen kring interaction design som ett led i att\r\nöka   den   offentliga  sektorns  IT-baserade  service   till\r\nmedborgarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   anser    att   riksdagen   bör   avslå   samtliga\r\nmotionsyrkanden  som  i   och   för  sig  rör  angelägna  och\r\nintressanta forskningsområden.\r\n\r\nUtskottet   erinrar   om  att  statsmakterna   vad   gäller\r\nresurserna  till grundforskning  endast  fattar  övergripande\r\nbeslut om fördelningen  av  de statliga forskningsmedlen. Den\r\nnärmare  fördelningen  av  de  statliga  forskningsresurserna\r\nankommer på forskningsfinansierande  myndigheter,  som  bl.a.\r\nVetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka  har\r\natt  fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.\r\nGenom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap\r\n(FAS)  och  Forskningsrådet  för  miljö, areella näringar och\r\nsamhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom\r\nrespektive myndighets område. Också  här  är  det myndigheten\r\nsom svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.\r\nSom exempel på forskning som uppfyller såväl  krav  på  hög\r\nvetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet\r\npeka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område\r\nsom    aktualiseras   i   flera   av   motionerna,   nämligen\r\nelektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för\r\nbudgetåret   2001  fick  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap  (FAS)  regeringens uppdrag att bevaka frågor\r\nsom  rör  forskning om elöverkänslighet.  Genom  bl.a.  detta\r\nforskningsråd  finansieras  projekt  om  elöverkänslighet och\r\nhithörande frågor. Enligt regeringsbeslut  i  juni 2002 skall\r\nFAS  vartannat  år,  med  början  år  2003,  dokumentera  och\r\ninformera om kunskapsläget i samråd med de forskningsaktörer,\r\nmyndigheter och andra som FAS finner lämpligt. Enligt uppgift\r\nberäknas en rapport föreligga i december 2003.\r\n\r\n6 Anslagen inom utgiftsområde 16\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för budgetåret  2004\r\nanvisar   anslagen   inom   utgiftsområde  16  enligt\r\nregeringens förslag.\r\nJämför särskilda yttranden 2  (m), 3 (fp), 4 (kd) och\r\n5 (c).\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag\r\n\r\nEn sammanställning av regeringens  och  oppositionspartiernas\r\nbudgetförslag    för   utgiftsområde   16   Utbildning    och\r\nuniversitetsforskning finns i bilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nUtskottet  har  i   avsnitten   2   Barnomsorg,  skola  och\r\nvuxenutbildning,  3  Högskoleverksamhet,   4  Vissa  centrala\r\nmyndigheter   m.m.   och  5  Nationella  och  internationella\r\nforskningsresurser m.m. redogjort för innehållet i förslagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  de  föregående  avsnitten   har  utskottet  redovisat  sin\r\nbedömning  av  regeringens och oppositionspartiernas  förslag\r\ninom olika delar  av  utgiftsområdet  och där tagit ställning\r\ntill  samtliga  berörda  yrkanden. Utskottet  har  tillstyrkt\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen   för  budgetåret  2004\r\nanvisar  anslagen  inom  utgiftsområde 16 enligt  regeringens\r\nförslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 3).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer.  I  rubriken anges inom\r\nparentes    vilken   punkt   i   utskottets   förslag    till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Förberedelser för förändring av gymnasieskolan\r\n(punkt 1)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  1  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub515 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi menar att  förberedelserna  för  att  driva igenom en stor\r\nförändring av gymnasieskolan omedelbart skall avbrytas. Någon\r\nproposition på grundval av gymnasiekommitténs  betänkande bör\r\ninte läggas fram då detta inte duger som beslutsunderlag. Det\r\när  flera  remissinstanser  som  instämmer  med  oss i  denna\r\nslutsats. Kommittén beräknar omställningskostnaderna till 500\r\nmiljoner  kronor men det kan befaras att de blir ännu  högre.\r\nFolkpartiet anser att dessa resurser bättre kan användas till\r\natt höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.\r\n\r\n\r\n2. Skolverkets roll (punkt 2)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  2  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub439 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att det är positivt att Skolverkets\r\nuppgifter blivit mer renodlade  i samband med att Myndigheten\r\nför skolutveckling inrättades liksom  att verkets roll blivit\r\ntydligare  när  det  gäller  tillsyn  av  skolor.   I   detta\r\nsammanhang vill vi betona alla skolors likhet inför lagen och\r\npåpeka att tillsynen skall gälla alla skolor oavsett huvudman\r\noch   inriktning.   Kristdemokraterna  anser  att  Skolverket\r\nbehöver ha en friare  roll gentemot regeringen och att verket\r\ninte bör vara ett stabsorgan.  Genom  att  det  fungerar  som\r\nstabsorgan  försämras  verkets  trovärdighet och kritiken mot\r\nregeringen försvåras.\r\n\r\n\r\n3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 3)  m, fp, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti\r\n(fp),  Tobias  Billström  (m), Axel Darvik (fp) och  Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  3  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n\r\n2003/04:Ub252,\r\n2003/04:Ub367 yrkande 29,\r\n2003/04:Ub388 yrkande 15,\r\n2003/04:Ub392 yrkande 11,\r\n2003/04:Ub427 yrkande 3 samt\r\n2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatens uppföljning och utvärdering av skolans resultat måste\r\nförstärkas och vi  anser därför att ett fristående nationellt\r\nkvalitetsinstitut   bör   inrättas.   Genom   att   förbättra\r\nuppföljning och utvärdering  och göra den mer tillgänglig för\r\nelever,  föräldrar och personal  höjs  kvaliteten  i  skolan.\r\nInstitutet  bör  såväl granska och bedöma enskilda skolor som\r\nsammanställa   övergripande    uppgifter    för    nationella\r\njämförelser.  Syftet  bör  vara att utveckla kvalitetsarbetet\r\noch kvalitetsutvecklingen inom skolan.\r\n\r\n\r\n4. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m. (punkt\r\n4)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets förslag  under  punkt  4  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub392 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  vill  genomföra  en  satsning  för  att stärka\r\nkompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och\r\nskrivsvårigheter/dyslexi  samt dyskalkyli. I genomsnitt finns\r\ndet  ett  till  två  barn  i  varje   klass   med   läs-  och\r\nskrivproblem/dyslexi. Likaså finns elever med svårigheter med\r\ndet  matematiska tänkandet, dyskalkyli. Med rätta insatser  i\r\ntidig ålder kan skolan ge dessa elever möjlighet och lust att\r\nlära samt  ett  stärkt  självförtroende.  Det behövs stöd och\r\nlämpliga      insatser,     t.ex.     extra     undervisning,\r\nspecialundervisning, särskilda hjälpmedel.\r\n\r\nEnligt vår mening  bör  ett antal olika åtgärder genomföras\r\nför att utveckla detta område. Specialisttjänster för lärare,\r\nt.ex.  resurslärare  för  läs-   och   skrivutveckling   samt\r\nmatematik,  bör  inrättas.  Skolverket  bör  sammanställa  en\r\nnationell databas med exempel på hur olika skolor arbetar med\r\nläs-  och  skrivproblem.  Olika typer av tester bör införas i\r\nsyfte att tidigt kunna upptäcka de elever som har olika slags\r\nläs- och skrivsvårigheter.  Vidare bör forskning stimuleras i\r\nfrågor om läs- och skrivsvårigheter  och  lärare  bör också i\r\nstörre utsträckning periodvis eller på deltid kunna  ägna sig\r\nåt forskning. Lämpliga läromedel behöver utvecklas för  dessa\r\nbarn och därutöver behöver skolbiblioteken få sådana resurser\r\natt de kan spela en viktig roll i skolarbetet.\r\n\r\n5. Undervisning om narkotikans effekter (punkt 5)  m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:So414 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att undervisningen om narkotikans verkningar skall\r\npåbörjas tidigare än vad som görs i dag för att få effekt.\r\n\r\n\r\n6. Elevhälsa (punkt 6)  v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  6  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub292 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet  anser  att arbetet med elevhälsa framför allt\r\nmåste vara förebyggande.  För  att  skapa  en  god  miljö för\r\nutveckling  och  lärande  måste  skolan se till att barn  och\r\nungdomar  får en ökad kunskap om hälsofrågor.  Elevers  hälsa\r\nmåste också  finnas  med som en medveten tanke i skolans alla\r\nverksamheter och det måste  därför finnas nödvändig kompetens\r\nför dessa frågor på skolan. Elevhälsans  organisation behöver\r\nanpassas  för  att  möta  en alarmerande utveckling  när  det\r\ngäller ökning av olika typer av psykiska problem hos barn och\r\nunga. Satsningarna på ökad  personaltäthet  i skolan borde ge\r\nutrymme för en förstärkning av skolans elevhälsoarbete  genom\r\natt    skolsköterskor,   skolkuratorer   och   skolpsykologer\r\nanställs.  Denna grupp kan ses som en primärvård för barn och\r\nunga och bör  också  kunna  utgöra  en  samarbetspartner till\r\nbarn- och ungdomspsykiatrin. Genom att stötta barn tidigt kan\r\nohälsa      senare      förhindras.     Samarbetet     mellan\r\nbarnavårdscentraler och den kommunala elevhälsoorganisationen\r\nbör därför också utvecklas.  Vi  menar  att  Myndigheten  för\r\nskolutveckling bör få i uppdrag att följa, initiera och verka\r\nför  ökat  samarbete  mellan berörda instanser i frågor kring\r\nbarns och ungas hälsa.\r\n\r\n\r\n7. Klassmorfar (punkt 7)  kd, mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp) och Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  7  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub271 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolan behöver  fler  vuxna och många barn behöver också fler\r\nvuxna män som förebilder i den dagliga verksamheten. Ett sätt\r\nsom  nått  framgång  de  senaste   åren  är  de  projekt  med\r\nklassmorfar där skolor på försök anställt  äldre personer som\r\nen resurs i skolan. Försöken startade för ett  antal år sedan\r\ni Stockholms län men har sedan spridit sig till  ett  flertal\r\nregioner. Resultaten har varit mycket positiva och visar  att\r\nnärvaron  av  personer  från  en  annan  generation  både har\r\nbidragit  till  ett  bättre pedagogiskt klimat och varit  ett\r\nstort  stöd  för barnen.  Projekten  har  subventionerats  av\r\nstaten men nu  är  pengarna för denna verksamhet slut i många\r\nkommuner. Vi menar att  dessa  projekt  bör  få möjlighet att\r\nytterligare utvecklas.\r\n\r\n\r\n8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 9)  m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana  Maria  Narti\r\n(fp),  Tobias  Billström  (m),  Axel  Darvik (fp), Torsten\r\nLindström (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt  9  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub377 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  befarar att beslutet att lägga ned de  fasta  skoldelarna\r\nvid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna kommer att\r\ninnebära  att  många  elever  med multihandikapp inte får den\r\nhjälp de behöver. Att undervisa  dessa  elever  ställer stora\r\nkrav  på  pedagogisk  kompetens  liksom  kunskap  om tekniska\r\nhjälpmedel,  något som inte finns i kommunerna. Många  elever\r\nhar också känt en trygghet i att få gå i en skola tillsammans\r\nmed andra med  samma  funktionshinder. Enligt gällande regler\r\nskall elever kunna komma  till  de  resurscenter som skolorna\r\nomvandlats till och fullgöra sin skolplikt  under viss tid.\r\nVad detta innebär är oklart. Samtidigt växer  kön  av  elever\r\nsom önskar få sin undervisning vid dessa skolor.\r\n\r\nVi anser att det är nödvändigt att de fasta skoldelarna  på\r\nEkeskolan  i  Örebro  får  vara  kvar och utvecklas vid dessa\r\nskolor   för   att   möta  behoven  hos  barn   med   svårare\r\nfunktionshinder. Regeringen bör ompröva sitt beslut att lägga\r\nned dessa skolor.\r\n\r\n9. Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar\r\n(punkt 10)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag  under  punkt  10  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub417 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    anser    att    uppföljningen    av    bidraget    till\r\npersonalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem   måste\r\nförbättras. En resursförstärkning av den omfattning som detta\r\nbidrag  innebär skall ha som mål att öka skolans kvalitet  på\r\nbästa möjliga  sätt,  enligt vår mening. En uppföljning måste\r\ngivetvis bedöma huruvida  bidraget  uppfyller  detta mål. Den\r\ngällande   konstruktionen  på  bidraget  medför  att  andelen\r\nobehöriga lärare  ökar,  vilket är negativt. Vi i Folkpartiet\r\nmenar att principen vid anställning bör vara att den aktuella\r\npersonen skall ha rätt utbildning  för  det  arbete  som  han\r\neller hon skall utföra.\r\n\r\n\r\n10.Fördelningen av studieplatser för vuxna (punkt 11) \r\nc\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Ub391 yrkande 16\r\nsamt avslår motion\r\n2003/04:Ub452.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  många  människor är utbildning anordnad av  folkrörelser\r\noch  studieförbund  det  enda  alternativet  att  skaffa  sig\r\nkunskap  och  därmed  öka sina möjligheter till inflytande. I\r\ndet  nya  riktade  statsbidraget  till  vuxenutbildning,  som\r\ninfördes den 1 januari  2003,  har  regeringen beräknat medel\r\nför   ca   46   500   platser.   Centerpartiet    anser   att\r\nstudieförbunden  bör  tillföras  5 000 platser åren 20032005\r\ngenom en omfördelning av det totala antalet årsstudieplatser.\r\n\r\n11.Principer för resursfördelning mellan lärosätena\r\ntill grundläggande utbildning (punkt 15)  m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag under  punkt  15  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  som  anförs  i\r\nreservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8 och\r\n2003/04:N341 yrkande 10,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5 och\r\n2003/04:Ub499 yrkande 19\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub249,\r\n2003/04:Ub347,\r\n2003/04:Ub390 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub414 yrkande 2,\r\n2003/04:Ub516 yrkande 4 och\r\n2003/04:Bo226 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag finns  stora  begränsningar när det gäller studenternas\r\nfria  val, vilket motverkar  den  institutionella  konkurrens\r\nmellan olika lärosäten som vi anser är bra för landet. Enligt\r\nvår mening  bör både plats- och medelstilldelningen styras av\r\nstudenternas  efterfrågan.  Att  studenten själv får bestämma\r\nvar  han  eller  hon  vill  förlägga  sin  utbildning  kommer\r\nsannolikt att leda till att vissa utbildningar,  dit få söker\r\nsig,  läggs  ned  medan  andra med stort efterfrågetryck  kan\r\nbyggas ut. Då tvingas lärosätena  profilera  sig  bättre  och\r\nanstränga  sig  för att dra till sig sökande, vilket vi anser\r\nangeläget. I en övergångsperiod  är  en  tänkbar  modell  att\r\nhälften av medlen följer studenten till inskrivningen och att\r\nhälften ges lärosätet vid examen.\r\n\r\n\r\n12.Principer för resursfördelning mellan lärosätena\r\ntill grundläggande utbildning (punkt 15)  fp\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nframförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub249 och\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,\r\n2003/04:Ub499 yrkande 19 och\r\n2003/04:N341 yrkande 10\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:Ub347,\r\n2003/04:Ub390 yrkande 1,\r\n2003/04:Ub516 yrkande 4 och\r\n2003/04:Bo226 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  nu  är  dags  att se över det system som\r\ninfördes 1993. För högskolornas del  har  detta system kommit\r\natt  innebära en stor osäkerhet, eftersom endast  hälften  av\r\nstudenterna  avlägger  examen. Systemet är inte anpassat till\r\natt  många  studenter  i  dag   bara  läser  kortare  kurser.\r\nHögskolan vet aldrig i förväg hur  många  lärare  den har råd\r\natt  anställa. Dessutom finns en inbyggd risk att högskolorna\r\ni längden  frestas  att sänka kvalitetskraven för att få full\r\nersättning. En händelse  vid Luleå tekniska universitet våren\r\n2003 illustrerar detta.\r\n\r\nDet är den enskilda individen  som  bäst  vet vad han eller\r\nhon är lämpad att läsa. Antalet platser på olika utbildningar\r\nmatchar i dag inte alls studenternas intresse. Vi vill därför\r\nha  ett  system  med  studentpeng, som innebär att  det  blir\r\nstudenternas  val  som avgör  fördelningen  av  platser  både\r\nmellan skilda ämnen  och  yrkesutbildningar  och mellan olika\r\nlärosäten.   Centraliseringen  av  platstilldelningen   måste\r\nminska.  Resursfördelningssystemet   bör   utformas   så  att\r\nhögskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer resurser\r\nom de har möjlighet och är intresserade av att utöka för  att\r\nmöta ett högt sökandetryck.\r\n\r\n13.    Principer för resursfördelning mellan\r\nlärosätena till grundläggande utbildning (punkt 15)\r\n kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Ub499 yrkande 19,\r\n2003/04:Ub516 yrkande 4 och\r\n2003/04:Bo226 yrkande 4,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Ub290 yrkande 8,\r\n2003/04:Ub414 yrkande 1 och\r\n2003/04:N341 yrkande 10\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub249,\r\n2003/04:Ub290 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub347,\r\n2003/04:Ub390 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 2 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  Kristdemokraternas  mening skall studenternas  val  i\r\nhögre  grad  än  i  dag vara avgörande  för  fördelningen  av\r\nhögskoleplatser. Vi vill  se  ett  system  där  en  antagning\r\ngaranterar   studenten  en  enklare  bostad.  Utbyggnaden  av\r\nstudentbostäder  bör följa utbyggnaden av högskolan genom att\r\nbostadssituationen  på  de  olika högskoleorterna beaktas vid\r\nfördelningen av nya utbildningsplatser.  Det är också viktigt\r\natt de orter som tilldelas nya utbildningsplatser  får besked\r\nom detta så tidigt som möjligt, så att de kan beakta  detta i\r\nsin bostadsplanering på bästa sätt.\r\n\r\n\r\n14.Principer för resursfördelning mellan lärosätena\r\ntill grundläggande utbildning (punkt 15)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub390 yrkande 1,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Ub249 och\r\n2003/04:Ub414 yrkande 2\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8,\r\n2003/04:Ub347,\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 1 och 5,\r\n2003/04:Ub499 yrkande 19,\r\n2003/04:Ub516 yrkande 4,\r\n2003/04:N341 yrkande 10 och\r\n2003/04:Bo226 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe förändringar som har skett inom högskolan  under de senare\r\nåren kräver en översyn av tilldelningssystemet,  i  syfte att\r\nstärka   lärosätenas   självständighet   och  möjlighet  till\r\nlångsiktigt kvalitetsarbete. Särbehandlingen  av sommarkurser\r\nunder  2002  är  ett  exempel  på en förändring som  påverkat\r\nförutsättningarna för verksamheten vid lärosätena.\r\n\r\n\r\n15.Principer för resursfördelning mellan lärosätena\r\ntill forskning och forskarutbildning (punkt 16)  m,\r\nfp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti\r\n(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub414 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamtidigt som resurserna till forskning  är  alltför  knappa,\r\növerförs de i dag till alltfler högskolor. Alltfler högskolor\r\nutvidgar dessutom sina forskningsområden. En stat av Sveriges\r\nstorlek kan inte sprida resurserna för kvalificerad forskning\r\növer  alla  högskolor  och  universitet  efter  en matematisk\r\nrättvisemodell.  Nydanande  grundforskning  kräver  att   det\r\nexisterar  forskningsmiljöer  där det är möjligt att etablera\r\nen  kritisk  massa  av forskare. Detta  visar  internationell\r\nerfarenhet. De tillgängliga forskningsresurserna måste därför\r\nkoncentreras till ett  mindre  antal lärosäten och ett mindre\r\nantal  institutioner  i  landet.  Beslut  om  tilldelning  av\r\nforskningsmedel  skall inte bygga på  tradition,  och  därför\r\nskall inga lärosäten  nya eller gamla  automatiskt få samma\r\ntilldelning år från  år. Vissa resurser måste också sättas av\r\nför fördelning till högskolor  där  intressanta  förslag till\r\nnysatsningar  presenteras.  Forskningsprojekt  som bygger  på\r\nsamarbeten   mellan  olika  universitet  och  högskolor   bör\r\nuppmuntras vid tilldelning av resurser, eftersom framgångsrik\r\nforskning förutsätter utbyte mellan kvalificerade forskare.\r\n\r\n\r\n16.Fler platser i vårdutbildningar (punkt 17)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:So640 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom  hälso-  och sjukvården har personalens hängivenhet  och\r\narbetsvilja utnyttjats  maximalt,  vilket  bl.a. resulterat i\r\natt  många förlorat gnistan. Detta är oroande  tendenser  som\r\nkan få  irreparabla konsekvenser om de inte förändras snabbt.\r\nFler utbildningsplatser  måste  skapas  för  både  läkar- och\r\nsjuksköterskeprogrammen samt inom omvårdnadsprogrammen.\r\n\r\n\r\n17.Fler platser i lärarutbildning (punkt 19)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 19 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub304 yrkande 2\r\noch avslår motion\r\n2003/04:Ub393 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet  specialpedagoger  i  landets kommuner  är  ännu  för\r\nlitet. Stora insatser görs på många håll, men en flaskhals är\r\nantalet  utbildningsplatser  på  lärarhögskolorna.  Att  inte\r\npermanenta  den  satsning  på  specialpedagogutbildning   som\r\ngjordes i tilläggsbudgeten för 2002 ger helt fel signaler.\r\n\r\n\r\n18.Fler fristående högskolor (punkt 21)  m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 21 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  ökade internationella konkurrensen understryker  behovet\r\nav en större institutionell konkurrens mellan lärosätena inom\r\nlandet.  I  syfte att ytterligare bidra till ökad profilering\r\noch mångfald  vill vi fortsätta den utveckling av högskolor i\r\nstiftelseform som  Chalmers tekniska högskola och Högskolan i\r\nJönköping varit föregångare  för. Utvecklingen vid dessa båda\r\nhögskolor har varit utomordentligt positiv. Den friare formen\r\nhar  främjat  den  kreativa  kraften  och  förnyelseförmågan.\r\nStiftelsehögskolor  behöver  kapital   som   grund   för  sin\r\nverksamhet. Staten bör avsätta två miljarder kronor i  sådant\r\nkapital, för att möjliggöra övergången till stiftelseform för\r\nen  större högskola eller universitet och en mindre högskola.\r\nRegeringen bör erbjuda alla landets universitet och högskolor\r\ndenna möjlighet till dynamisk frigörelse.\r\n\r\nDet  finns  anledning  att  i  framtiden  även  pröva andra\r\norganisatoriska former för universitet och högskolor  som kan\r\ngynna den akademiska friheten och excellensen.\r\n\r\n19.Framtida ökning av anslagen till forskning och\r\nforskarutbildning (punkt 23)  m, fp\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria Narti\r\n(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  23  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub290 yrkande 17\r\noch avslår motion\r\n2003/04:Ub390 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStarka och självständiga  universitet  och  högskolor  är  en\r\nförutsättning  för  forskningens  frihet  som Sverige bör slå\r\nvakt  om.  Anslagen till forskning och forskarutbildning  vid\r\nuniversitet  och  högskolor, de s.k. fakultetsanslagen, måste\r\nöka i framtiden. Denna  åtgärd  skall ses som en förstärkning\r\nav den fria forskningen.\r\n\r\n\r\n20.    Framtida ökning av anslagen till forskning\r\noch forskarutbildning (punkt 23)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  23  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub390 yrkande 30\r\noch avslår motion\r\n2003/04:Ub290 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet kvarstår  en mängd praktiska problem med genomförandet av\r\n1998 års reform  av  forskarutbildningen.  För att komma till\r\nrätta med problemen är det viktigt att resurser satsas på att\r\nomvandla     stipendier     och     utbildningsbidrag    till\r\ndoktorandtjänster.  Detta  är  av  särskilt  stor  vikt  inom\r\nhumaniora och samhällsvetenskap, där  problemen  är  störst i\r\ndagsläget.   Regeringen  bör  arbeta  för  en  omvandling  av\r\nutbildningsbidrag   till   doktorandtjänster   och   för  att\r\ndoktorander  inte  skall behöva ha stipendier som huvudsaklig\r\ninkomstkälla.\r\n\r\n\r\n21.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 24)  m, kd\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Tobias  Billström  (m) och Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 24  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub318\r\noch avslår motion\r\n2003/04:Sk285 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCancerfonden   är   huvudfinansiär  av  cancerforskningen   i\r\nSverige. Drygt 75 % av de svenska forskningsprojekt om cancer\r\nsom forskare initierar  och  söker  anslag  till  i nationell\r\nkonkurrens   får   stöd   av   Cancerfonden.  Kraven  på  den\r\nvetenskapliga nivån är mycket höga.  Genom  en  rad initiativ\r\nunder  årens  lopp har Cancerfonden bidragit till att  svensk\r\ncancerforskning på flera områden blivit världsledande. Staten\r\nhar fram till beslutet  2000  givit  ett  indirekt  stöd till\r\nCancerfondens  projekt  genom  att  dessa  var  befriade från\r\nhyreskostnad. Cancerfonden är en ideell organisation  med ett\r\nbrett   folkligt  stöd.  Höga  administrativa  kostnader  hos\r\nideella organisationer  inverkar  negativt  på givarnas vilja\r\natt   skänka   pengar.   Cancerfondens   egna  administrativa\r\nkostnader är endast 6 %. Med hänsyn till Cancerfondens  unika\r\nställning  som  forskningsfinansiär  är det ytterst angeläget\r\natt påslaget vid lärosätena stannar vid  de  tolv  procenten.\r\nFortsatt undantag från lokalkostnaden bör gälla.\r\n\r\n\r\n22.Högskoleavgifter för studenter från länder utanför\r\nEES (punkt 25)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 25 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub499 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAvgiftsfriheten  för  svenska  studenter  i  högskolan  skall\r\nenligt  min  mening  ligga  fast. Av EES-avtalet  följer  att\r\nstudenter inom EES också omfattas  av  denna  avgiftsfrihet i\r\nden   svenska   högskolan.   Inte   minst  mot  bakgrund   av\r\nresursbristen  inom  högskolan anser vi  kristdemokrater  att\r\nlärosätena däremot bör  ges möjlighet att ta ut avgifter från\r\nstudenter   från   länder   utanför    EES.    I    dag   får\r\nuppdragsutbildning  bara  anordnas  på  uppdrag  av annan  än\r\nenskild. Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra\r\nen  försäljning  av  utbildning  även till enskilda studenter\r\nfrån länder utanför EES, med start  vid  halvårsskiftet 2004.\r\nLärosätenas  möjligheter  att  ta  ut  avgifter   och   vilka\r\nskyldigheter   detta  innebär  bör  regleras  i  en  särskild\r\nförordning.\r\n\r\n\r\n23.Distansutbildning (punkt 26)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  26  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub499 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  viktig  insats för högskoleutbildning på distans görs vid\r\nde kommunala  lärcentren.  Denna  verksamhet borde utökas för\r\natt göra högre utbildning tillgänglig för fler. För detta har\r\nlärosätena ansvar.\r\n\r\n\r\n24.    Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut\r\nför den högre utbildningen m.m. (punkt 27)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti  (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag under punkt  27  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHögskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan\r\ni  längden  försvaga  verkets   möjligheter  att  bedriva  en\r\nsjälvständig granskning av kvaliteten vid landets universitet\r\noch  högskolor. Den viktigaste utvärderingen  av  de  svenska\r\nläroanstalternas  insatser,  nämligen  av  deras  förmåga att\r\nbedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning,  måste i\r\nstället  utövas  av  andra  institutioner, vilkas arbete inte\r\nriskerar  att politiseras. Man  bör  överväga  att  bryta  ut\r\nkvalitetsgranskningen  ur Högskoleverket och placera den i en\r\nsjälvständig  institution,  ett  oberoende  kvalitetsinstitut\r\nutom  räckhåll  för  politisk  och  ekonomisk  styrning  från\r\nregeringen.  Institutet   bör  bestå  av  representanter  för\r\nämnesområden,  discipliner  och   vetenskapliga  tidskrifter.\r\nHögskoleverkets     roll     bör     renodlas    till     ren\r\nmyndighetsutövning. Verket skall t.ex.,  liksom nu, kunna dra\r\nin  examensrättigheter  från  lärosäten för utbildningar  som\r\ninte upprätthåller kvalitetskraven.\r\n\r\n\r\n25.Omprövning av systemet att Centrala\r\nstudiestödsnämnden finansieras genom avgiftsintäkter\r\n(punkt 29)  m, fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Ana  Maria Narti\r\n(fp),  Tobias Billström (m), Axel Darvik (fp) och  Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets  förslag  under  punkt  29  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nRiksdagens revisorers förslag 2002/03:RR15 punkt 3\r\nsamt motionerna\r\n2003/04:Ub1 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub2 yrkande 1 och\r\n2003/04:Ub212 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNästan   hälften   av   Centrala   studiestödsnämndens  (CSN)\r\nverksamhet finansieras i dag med avgiftsintäkter,  bl.a. från\r\npåminnelseavgifter.  Det  är  enligt vår mening orimligt  att\r\nbudgetera en offentlig myndighets verksamhet med utgångspunkt\r\ni   straffavgifter.   Det  förhållandet   ger   heller   inte\r\nmyndigheten    något   incitament    att    se    till    att\r\nåterbetalningarna  av studielån kommer in i tid. Vi välkomnar\r\nRiksdagens revisorers  förslag  om  att  avgiftsintäkter inte\r\nskall  utgöra  en  så stor del av CSN:s samlade  intäkter.  I\r\nlikhet med revisorerna  anser  vi  att  det  finns  skäl  att\r\nompröva    finansieringssystemet    för   CSN   och   ersätta\r\navgiftsintäkter med anslag. Regeringen  bör snarast återkomma\r\ntill riksdagen med förslag i frågan.\r\n\r\n\r\n26.Strategi för att komma till rätta med överbelastning\r\nhos Centrala studiestödsnämnden (punkt 30)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag under punkt  30  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub1 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är tydligt att Centrala  studiestödsnämnden  (CSN)  under\r\nlängre  perioder inte klarat att lösa sin uppgift. Riksdagens\r\nrevisorer  menar att det behövs en strategi hos både regering\r\noch CSN för  att  klara den hårda belastningen. Jag anser att\r\ndet för CSN:s trovärdighet  är nödvändigt att en strategi tas\r\nfram.  Myndigheten  måste skyndsamt  kunna  åtgärda  uppkomna\r\nproblem,  och  om  myndigheten   inte   förmår   detta  måste\r\nregeringen skjuta till erforderliga resurser.\r\n\r\n\r\n27.Frågan om att konkurrensutsätta Centrala\r\nstudiestödsnämnden (punkt 31)  m, fp\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria  Narti\r\n(fp), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets  förslag  under  punkt  31  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nframförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub2 yrkande 4,\r\n2003/04:Ub212 i denna del och\r\n2003/04:Ub396 yrkande 2\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 och\r\n2003/04:Ub443 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga av de problem som finns hos Centrala studiestödsnämnden\r\n(CSN)   har  ytterst  sin  grund  i  CSN:s  dubbla  roll  som\r\nbeslutande   myndighet  och  som  utbetalare  av  studiestöd.\r\nMyndighetens de  facto-monopol  på  studielånsmarknaden måste\r\nbrytas  och verksamheten konkurrensutsättas.  CSN  har  visat\r\ntydliga  prov   på   att   inte  kunna  sköta  sitt  uppdrag.\r\nStudielånsmarknaden måste öppnas  för verklig konkurrens från\r\nbanker  och  andra  finansiella  institut.  På  så  sätt  kan\r\neffektiviteten  i administrationen  av  studielånen  främjas,\r\nliksom graden av  service  gentemot studenterna. I ett system\r\nmed en friare studielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande\r\natt finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om\r\nvilka  personer som har rätt att omfattas av  den  offentliga\r\nstudiefinansieringen.  Staten bör också fortsättningsvis vara\r\ngarant för lånen.\r\n\r\n\r\n28.Införande av en s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden (punkt 32)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag  under  punkt  32  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs   i   reservationen.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna\r\n2003/04:Ub2 yrkande 5 och\r\n2003/04:Ub396 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEffektiviteten  i   administrationen   av  studielånen  måste\r\nomedelbart  skärpas.  Vi föreslår att det  skall  införas  en\r\nskyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala en s.k.\r\nomvänd  straffavgift  till   studenter   som  inte  får  sina\r\nstudiemedel i tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider\r\neller annat byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall\r\nockså utbetalas om studenten inte får information  eller svar\r\npå ansökan inom en viss tid. Enligt vår mening vore  detta en\r\nlogisk    åtgärd,    eftersom    studenterna    får    betala\r\npåminnelseavgifter    om   de   blir   försenade   med   sina\r\nåterbetalningar.\r\n\r\n\r\n29.    Utvärdering av beslutet att slå samman de\r\nnaturvetenskapliga och tekniska forskningsråden\r\n(punkt 34)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag  under  punkt  34  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub414 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  samband  med   att  Vetenskapsrådet  inrättades  slogs  de\r\ntekniska och naturvetenskapliga  forskningsråden  samman till\r\nett   ämnesråd   trots   invändningar   från   flera  viktiga\r\nremissinstanser.   Det   är  ett  beslut  som  särskilt   bör\r\nutvärderas och eventuellt omprövas.\r\n\r\n\r\n30.Permanentning av den utbildningsvetenskapliga\r\nkommittén (punkt 35)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  35  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub497 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅr 2001 skapades  en  särskild kommitté under Vetenskapsrådet\r\nmed uppgift att verka för  utbildningsvetenskaplig forskning.\r\nHittills  har  kommittén  bl.a.   stöttat   fyra   nationella\r\nforskarskolor  med inriktning på didaktik och lärande.  Bland\r\nde projekt som fått  forskningsmedel  kan  nämnas  studier  i\r\nledarskap,   konflikthantering   och  värdegrundsfrågor.  Den\r\nutbildningsvetenskapliga     kom-mitténs      uppdrag      är\r\ntidsbegränsat.  Jag anser att det är angeläget att kommitténs\r\nuppdrag permanentas.\r\n\r\n\r\n31.    Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra\r\ndistansstudier (punkt 36)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  36  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nframförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ub390 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElektroniska  kommunikationsmöjligheter till rimliga priser\r\när en avgörande förutsättning  för  distansstudier.  En snabb\r\nutbyggnad   av  den  digitala  infrastrukturen  måste  därför\r\nprioriteras. I väntan på ett nationellt fibernät kommer annan\r\nteknik  att behövas.  Det  är  även  viktigt  att  kraven  på\r\ntekniken  läggs  på rätt nivå och att det finns tillgång till\r\nteknisk   support.   Centerpartiet    har    tidigare   krävt\r\nbredbandsutbyggnad  i  hela landet. Jag för ånyo  fram  detta\r\nkrav, inte minst för att möjliggöra distansstudier.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendena  har  föranlett  följande\r\nsärskilda yttranden. I rubriken  anges  inom  parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som behandlas\r\ni yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Resultatredovisningen i betänkandet  m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Ana Maria  Narti\r\n(fp), Tobias  Billström  (m), Axel Darvik (fp) och Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nUnder Utskottets överväganden  finns  en lägesbeskrivning som\r\nhelt överensstämmer med regeringens. Vi har i våra parti- och\r\nkommittémotioner redovisat en annorlunda beskrivning.\r\n\r\n\r\n2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.\r\n(punkt 38)  m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  har i parti- och  kommittémotioner\r\nförordat en annan inriktning  av den ekonomiska politiken och\r\nbudgetpolitiken.  Ett övergripande  mål  för  den  ekonomiska\r\npolitiken skall vara  att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna\r\nleva på sin lön och stärkt  trygghet. Antalet sjukskrivna och\r\nförtidspensionerade  måste minskas  genom  att  sjukvård  och\r\nrehabilitering förbättras.  Detta kräver bl.a. en målmedveten\r\npolitik  för  ett  ökat  arbetsutbud,  rejäla  satsningar  på\r\nkunskap  och  forskning  samt   påtagliga   förbättringar  av\r\nklimatet för företagande. För att möjliggöra allt detta krävs\r\nen  politik  som innehåller lägre skatter för både  löntagare\r\noch   företagare,    en    skärpning    av   bidragssystemen,\r\navregleringar och ökad konkurrens, en ökad  trygghet  för och\r\nstärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syftar\r\ntill att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,\r\nkulturellt  och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på  en\r\nutbildning som  ger  alla  större möjligheter till ett rikare\r\nliv. Genom en större enskild  sektor  och ett starkare civilt\r\nsamhälle kan både företag och människor  växa.  Vi  vill  att\r\nfler,   inte   färre,   kan   komma   in   på  den  ordinarie\r\narbetsmarknaden. Den sociala tryggheten och självkänslan ökar\r\nockså   genom   att   hushållen   får   en  större  ekonomisk\r\nsjälvständighet. Friheten och rättigheten  att  välja  bidrar\r\nbåde   till  mångfald,  en  bättre  kvalitet  och  en  större\r\ntrygghet.  De  enskilda människorna får ett större inflytande\r\növer sina liv.\r\nVi har föreslagit  en  växling från subventioner och bidrag\r\ntill omfattande skattesänkningar  för  alla,  främst låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i\r\nstörst  behov  av gemensamma insatser och som har  små  eller\r\ninga möjligheter  att  påverka  sin  egen  situation. Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras  resurser för att\r\npå  ett  tryggt sätt kunna genomföra de uppgifter  som  skall\r\nvara gemensamma.  Exempelvis  tillförs betydande resurser för\r\natt   bryta   den   ökade   sjukfrånvaron   och   de   ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  med  våra  förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning,  skatteförändringar  samt  finanspolitiska\r\nramverk  präglas av  ordning  och  reda och skall ses som en\r\nhelhet där inte någon eller några delar  kan  brytas  ut  och\r\nbehandlas   isolerat   från  de  andra.  Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november  2003  har beslutat om ramar för de\r\nolika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag\r\noch därmed valt en annan inriktning  av  politiken, deltar vi\r\ninte  i  det  nu aktuella beslutet om anslagsfördelning  inom\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.\r\nI  det  följande   redovisar  vi  i  korthet  det  moderata\r\nalternativet till politik  inom utgiftsområde 16. Vår politik\r\nfinns  närmare  utvecklad  i  reservation   7   i  betänkande\r\n2003/04:FiU1.\r\nModeraterna  anser  att  en nödvändig åtgärd för att  lyfta\r\nkvaliteten  i  skolan  är  att  uppföljning  och  utvärdering\r\nförbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och\r\npersonal. Av den anledningen reserverar vi 106 425 000 kr för\r\natt bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Vi\r\nbeskriver  vår  syn  på  ett  sådant  organ   närmare   i  en\r\nreservation  tillsammans  med  Folkpartiet och Centerpartiet.\r\nVårt förslag till myndighetsstruktur  innebär också att vissa\r\ndelar  av  Skolverkets  verksamhet  flyttas   över  till  det\r\nfristående       institutet.      Tillsynsverksamhet      och\r\ntillståndsprövning  för skolan skall vara kvar hos Skolverket\r\nsamtidigt  som  Specialpedagogiska  institutet  integreras  i\r\nSkolverket. Anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet utgår\r\ndärmed. Sammantaget  föreslår  vi  259  730  000  kr  mer  än\r\nregeringen  under  anslaget  25:1 Statens skolverk. Samtidigt\r\nanser  vi  att  den nya Myndigheten  för  skolutveckling  bör\r\navvecklas.\r\nFör att säkerställa  kvaliteten  och tillgängligheten i den\r\nfasta  organisationen  för specialskolan  överförs  delar  av\r\nanslaget    för    Specialpedagogiska     institutet     till\r\nSpecialskolemyndigheten.  Därmed  föreslår  vi 110 940 000 kr\r\nmer  än regeringen under anslag 25:6 Specialskolemyndigheten.\r\nEftersom  bristen  på  anpassade läromedel fortfarande är ett\r\nproblem reserverar vi 1 038 000 kr mer jämfört med regeringen\r\nunder anslag 25:5 Skolutveckling  och produktion av läromedel\r\nför elever med funktionshinder.\r\nAnslaget  25:15  Bidrag  till  vissa   organisationer   för\r\nuppsökande  verksamhet  avvisas  helt.  Vi  föreslår ett nytt\r\nanslag, Vuxnas utbildning, där vi reserverar  3  463  713 000\r\nkr. Medlen överförs genom en sammanläggning av anslagen 25:16\r\nStatligt  stöd för utbildning av vuxna och 25:18 Bidrag  till\r\nkvalificerad   yrkesutbildning   samt   medel   anvisade  för\r\nfolkhögskoleplatser inom utgiftsområde 17. Under detta anslag\r\ntas  i  anspråk  medel  till  Kunskapslyftet och kvalificerad\r\nyrkesutbildning.  De  som  i  dag  studerar  inom  ramen  för\r\nKunskapslyftet   skall   ges   rimliga  förutsättningar   att\r\nfullfölja  sin  utbildning  och  antalet   platser  inom  KY-\r\nutbildningen kan öka kraftigt.\r\nAnslagen  till den akademiska grundutbildningen  har  sedan\r\nSocialdemokraterna  övertog  regeringsmakten urholkats med 26\r\n%.  Många  universitetsutbildningar   har   härigenom  blivit\r\ntorftiga  och  antalet undervisningstimmar skrämmande  litet.\r\nKvaliteten  i  utbildningen   kan  inte  undgå  att  påverkas\r\nnegativt av en sådan politik. Vi  vill  påbörja  en successiv\r\nåteruppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra\r\nlärosätena  146 050 000 kr utöver regeringens förslag.  Denna\r\nextra  satsning   inkluderar   en   kvalitetsförstärkning  av\r\nutbildningen  vid  Sveriges  lantbruksuniversitet.   Anslaget\r\nskall   fördelas   mellan   lärosätena   med  utgångspunkt  i\r\nstudenternas  val. På sikt är det enligt vår  mening  rimligt\r\natt   Lantbruksuniversitetet   sammanförs   med   de   övriga\r\nuniversiteten och högskolorna under utgiftsområde 16. För att\r\nbygga en  långsiktigt hållbar tillväxt samt för att hålla oss\r\nväl framme  på den internationella konkurrensen måste vi göra\r\nytterligare     satsningar      på     grundforskning     och\r\nforskarutbildning.  Lärosätenas  anslag  till  forskning  och\r\nforskarutbildning har under senare  år urholkats. Vi föreslår\r\natt dessa tillförs 621 558 000 kr utöver  regeringens förslag\r\når  2004  för  att  ge  den  fria forskningen en  välbehövlig\r\nförstärkning  och  stärka  finansieringen   av   doktorander.\r\nAnslaget     25:72     Enskilda    utbildningsanordnare    på\r\nhögskoleområdet m.m. vill  vi höja med 20 miljoner kronor för\r\natt trygga möjligheterna att bedriva verksamhet och forskning\r\ni alternativa driftformer. Anslaget  25:73 Särskilda utgifter\r\ninom  universitet  och  högskolor  m.m. kan  minskas  med  22\r\nmiljoner      kronor,      eftersom      vi     anser     att\r\nrekryteringsdelegationen bör avvecklas och  att anslagsposten\r\nsom  fördelas  efter  beslut  av  regeringen  är alltför  väl\r\ntilltagen.\r\nAnslaget  25:78  Centrala studiestödsnämnden m.m.  tillförs\r\n150 miljoner kronor  i  vårt budgetalternativ. Anledningen är\r\natt vi anser att myndigheten inte skall få disponera avgifter\r\npå det sätt som regeringen  medger.  Tekniken är ett sätt att\r\nkringgå  budgetramen.  I praktiken innebär  vårt  förslag  en\r\nlägre   driftram   för   nämnden,    som    vi   också   vill\r\nkonkurrensutsätta.     Vi    vill    att    anslaget    25:83\r\nUtvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets  område m.m.\r\nskall minskas med 10 964 000 kr.\r\nUnder   ett   nytt   anslag   26:12   Ökade  satsningar  på\r\nVetenskapsrådet  m.m.  föreslår  vi  att  riksdagen   anvisar\r\n155 389 000 kr. Medlen skall användas som en förstärkning  av\r\nden  fria  forskningen  och  som  en  grund för utveckling av\r\nämnesrådet för medicin till ett nationellt institut för hälsa\r\noch medicin.\r\n\r\n3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.\r\n(punkt 38)  fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti  (fp) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas budgetförslag för  år  2004  syftar\r\ntill att förändra  de  ekonomiska förutsättningarna så att en\r\nhögre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt att fler arbetar och\r\natt statsskulden minskar.  Ett  viktigt verktyg för att uppnå\r\ndetta  är  sänkta  skatter på arbete  och  företagande.  Våra\r\nutgiftsökningar   avser    främst   bistånd,   rättssäkerhet,\r\nutbildning,   vård   och  omsorg   samt   förbättringar   för\r\nhandikappade.  Vi  uppnår   utrymme  för  detta  bl.a.  genom\r\nåtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nVårt  förslag  till  utgiftsram   för  utgiftsområde  16  har\r\nemellertid avslagits av riksdagen i  budgetprocessens  första\r\nsteg.   Vårt   alternativ   framgår   av   reservation   8  i\r\nfinansutskottets  betänkande  2003/04:FiU1. För utgiftsområde\r\n16 innebär det en utgiftsram 2004 som är 444 275 000 kr lägre\r\nän den som riksdagen nyligen har  fastställt. Då Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta\r\ni  fördelningen  av  anslag inom utgiftsområdena.  Vi  avstår\r\ndärför  från  att  delta   i  det  nu  aktuella  beslutet  om\r\nanslagsfördelningen  inom  utgiftsområde  16  Utbildning  och\r\nuniversitetsforskning.   I   det    följande    redovisas   i\r\nsammanfattning  innehållet  i  vårt  budgetförslag för  detta\r\nutgiftsområde.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår  en  minskning  av   anslaget   25:1\r\nSkolverket  med  200   miljoner   kronor.   Myndigheten   för\r\nskolutveckling    bör    dessutom    läggas   ned,   eftersom\r\nskolutveckling  skall  ske  på  lokal  nivå   med   stöd   av\r\nuniversitet  och  högskolor.  Vi  anser att det i stället bör\r\ntillskapas  en  nationell  skolinspektion  med  ansvarsområde\r\ntillsyn   och  utvärdering  av  skolväsendet   och   föreslår\r\n200 miljoner   kronor   till   en   sådan  inspektion.  I  en\r\nreservation  tillsammans  med Moderaterna  och  Centerpartiet\r\nutvecklar vi synen på ett sådant organ.\r\n\r\nNär    det    gäller    anslag    25:10     Bidrag     till\r\npersonalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem   anser\r\nFolkpartiet att medlen under anslaget bör kunna användas  för\r\natt höja lärarnas löner.\r\nFolkpartiet  föreslår  minskningar  av  ett  antal anslag i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag.  För  anslaget  25:3\r\nUtveckling  av  skolväsende  och  barnomsorg föreslår  vi  50\r\nmiljoner  kronor  mindre än regeringen,  för  anslaget  25:15\r\nBidrag till vissa organisationer  för  uppsökande  verksamhet\r\nföreslår  vi  40  miljoner  kronor  mindre än regeringen  och\r\nslutligen föreslår vi för anslaget 25:16  Statligt  stöd  för\r\nutbildning av vuxna 900 miljoner kronor mindre än regeringen.\r\nDäremot  föreslår vi en ökning av anslaget 25:18 Kvalificerad\r\nyrkesutbildning   med   100   miljoner   kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\nHögskolan  har byggts ut så kraftigt under  senare  år  att\r\nkvaliteten har  blivit  lidande.  För  knappt 10 år sedan låg\r\ngrundutbildningsresurserna per student ungefär  20 % högre än\r\ni dag. Lärartätheten behöver öka så att lärarna får  mer  tid\r\nför  både  undervisning och forskning. Vi föreslår en minskad\r\ntakt i utbyggnaden,  som  tillsammans  med några andra mindre\r\nbesparingar gör det möjligt att frigöra  200  miljoner kronor\r\ntill satsningar på undervisningskvaliteten. Staten  har under\r\nlång  tid  stått  för  en  allt  mindre  andel  av  de totala\r\nforskningsresurserna.   Forskning   har  stor  betydelse  för\r\ntillväxten, och staten måste ta ett större  ansvar.  Den fria\r\ngrundforskningen  är  en  förutsättning  för  den  tillämpade\r\nforskningen.  Därför  vill Folkpartiet öka fakultetsanslagen.\r\nVi föreslår att medlen  till  forskning ökar med 600 miljoner\r\nkronor, som bör fördelas till samtliga  lärosäten som har ett\r\neget anslag för forskning och forskarutbildning  i proportion\r\ntill  respektive  anslags  nuvarande storlek. Anslaget  25:73\r\nSärskilda utgifter inom universitet  och  högskolor  m.m. kan\r\nenligt vår mening minskas med 100 miljoner kronor.\r\nVi  vill  anvisa  30  miljoner  kronor mindre till anslaget\r\n25:76   Högskoleverket   än   vad   regeringen    föreslagit.\r\nBesparingen avser helt det till verket knutna rådet för högre\r\nutbildning.\r\n\r\nI  fråga  om  anslaget  26:1  Vetenskapsrådet: Forskning  och\r\nforskningsinformation  föreslår  vi  en  omfördelning  mellan\r\nanslagsposterna  för  att   på   så  sätt  skapa  ökade  fria\r\nforskningsresurser till de tre ämnesråden  på  sammanlagt 540\r\nmiljoner  kronor.  Enligt  vår  mening  kan  medel  till  den\r\nutbildningsvetenskapliga forskningen fördelas från ämnesrådet\r\nför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning respektive\r\nämnesrådet   för  natur-  och  teknikvetenskaplig  forskning,\r\nberoende på vilket ämne forskningen gäller.\r\n\r\n\r\n4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.\r\n(punkt 38)  kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner förordat\r\nen  annan  inriktning   av   den   ekonomiska  politiken  och\r\nbudgetpolitiken   än   den   socialdemokraterna   och   deras\r\nstödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ   tar   sikte  på  att\r\nlångsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar  genom\r\nstrukturella   reformer   för   minskad   ohälsa,  förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar  på  arbete och\r\nsparande.  Därtill  bör  infrastrukturen  och  de långsiktiga\r\nförutsättningarna   för  ett  ökat  bostadsbyggande  kraftigt\r\nförbättras.  Därigenom   skapas   förutsättningar   för   att\r\nsysselsättningen  skall kunna öka i en sådan utsträckning att\r\nvälfärden tryggas för alla.\r\nDet handlar bl.a.  om  arbetsmarknaden, som måste göras mer\r\nflexibel och där de rekordhöga  sjuktalen  måste mötas med en\r\nkraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och\r\nen förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete\r\noch  företagande som måste sänkas och på sikt  anpassas  till\r\nomvärldens  lägre  skattetryck.  Det  handlar  om det svenska\r\nkonkurrenstrycket  som  måste  förbättras.  Vidare måste  den\r\noffentliga    sektorn    förnyas    för   att   bättre   möta\r\nkonsumenternas/brukarnas   behov   och   bättre    tillvarata\r\npersonalens  kompetens  och idéer. Dessutom måste valfriheten\r\ninom  familjepolitiken  öka,   rättsväsendet   återupprättas,\r\npensionärernas     ekonomiska     situation    stärkas    och\r\ninfrastrukturen  förbättras.  Kristdemokraternas   ekonomiska\r\npolitik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.\r\nRiksdagsmajoriteten      bestående   av  socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och miljöpartister  har  genom  beslut  om\r\nramar  för  de  olika  utgiftsområdena  samt  beräkningen  av\r\nstatens inkomster  ställt  sig  bakom  en annan inriktning av\r\npolitiken  i det första rambeslutet om statsbudgeten.  Därför\r\ndeltar   vi   inte    i   det   nu   aktuella   beslutet   om\r\nanslagsfördelning  inom   utgiftsområde   16  Utbildning  och\r\nuniversitetsforskning,  utan  redovisar  i  detta   särskilda\r\nyttrande  (i  stället  för  i en reservation) den del av  vår\r\npolitik som rör utgiftsområde  16  och som vi skulle ha yrkat\r\nbifall  till om Kristdemokraternas förslag  till  ramar  hade\r\nvunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nUtbildning och forskning är viktiga områden för framtiden i\r\nett  samhälle  som  i  ökande  utsträckning  bygger  kunskap.\r\nKristdemokraterna   föreslår  därför  ett  antal  strategiska\r\nsatsningar  inom  området.   Dessa   satsningar   på  barnen,\r\nutbildning  för barn och vuxna samt forskningen är nödvändiga\r\nför att klara  framtidens utmaningar. För att finansiera våra\r\nsatsningar  föreslår  vi  utöver  vissa  resursförstärkningar\r\nockså justeringar  inom  ramen.  Vi menar exempelvis att vårt\r\nförslag om försäljning av högskoleplatser till länder utanför\r\nEES-området   i   förlängningen  kommer   att   innebära   en\r\ninkomstförstärkning    för    högskolesektorn,    utöver   de\r\nkvalitativa vinster som förslaget kan leda till.\r\nKristdemokraterna  satsar 40 miljoner kronor extra  på  att\r\nöka  antalet disputerade  lärare  i  högskolesektorn,  vilket\r\nhöjer  kvaliteten  på  utbildningen. Vidare vill vi anslå 100\r\nmiljoner kronor utöver regeringens förslag till forskning och\r\nforskarutbildning under anslagen 25:2125:74.\r\nFör att möta behovet av  arbetskraft  samt  ungdomars olika\r\nintressen anser vi att en ny lärlingsutbildning skall införas\r\npå  gymnasiet  och  anslår  10  miljoner  kronor  till  detta\r\nändamål.  Medlen  skall  användas  för handledartjänster  och\r\nmarknadsföring.\r\nDet är angeläget att tillgodose behoven  hos de grupper som\r\nhar  svårast  att  föra  sin talan. Kristdemokraterna  anslår\r\ndärför 5 miljoner kronor under  Specialpedagogiska institutet\r\nför   att   bevara   de  fasta  delarna  av   Ekeskolan   och\r\nHällsboskolan.\r\nFör   att   göra   dessa  prioriterade   satsningar   krävs\r\nomstruktureringar av statsanslagen.  Vi föreslår generellt en\r\nminskning     av     anslagen    till    myndigheter     inom\r\nutbildningsområdet samt neddragning av vissa andra anslag.\r\nKristdemokraterna överför  medlen från anslaget Bidrag till\r\npersonalförstärkningar  i  skola   och  fritidshem  till  det\r\ngenerella kommunbidraget. Vi ställer  oss  positiva  till att\r\nmer  pengar  satsas  på  skolan  men  anser att det är fel av\r\nregeringen att centralstyra resurserna. Kommunen vet bäst hur\r\nbehoven ser ut i den egna kommunen, vilket  bl.a.  Riksdagens\r\nrevisorer  påvisat  i sin granskning. Regeringen gör dessutom\r\nintrång i det kommunala självstyret.\r\nVi avvisar den nya  myndigheten  för  validering. I stället\r\nanvisar vi anslaget till Högskoleverket och placerar ansvaret\r\nför validering där för att skapa en nationell likvärdighet.\r\nEftersom vi inte anser att staten skall  ägna  tid åt lokal\r\nskolutveckling  föreslår  vi en minskning av Myndigheten  för\r\nskolutveckling med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens\r\nförslag.  Vi  föreslår  också   att  anslaget  Utveckling  av\r\nskolväsende och barnomsorg minskas med 170 miljoner kronor. I\r\ndet  decentraliserade  skolväsendet  är  det  kommunerna  som\r\nbedriver skolverksamhet,  vilket  ger utrymme för besparingar\r\npå  statsanslaget.  Vi  ifrågasätter att  fackföreningar  och\r\nandra organisationer skall  tilldelas  medel för att ägna sig\r\nåt  uppsökande  verksamhet  och  avvisar  därför  regeringens\r\nanslag  Bidrag  till  vissa  organisationer  för   uppsökande\r\nverksamhet. Vi är kritiska mot den särskilda Myndigheten  för\r\nSveriges  nätuniversitet.  Vi  anser  nämligen att lärosätena\r\nsjälva  bör  driva  nätuniversitetets  verksamhet   och   att\r\nHögskoleverket bör stå för tillsynen av verksamheten.\r\nVerksamheten  inom  de regionala etikprövningsnämnderna når\r\ninte full kapacitet under  2004,  eftersom den befinner sig i\r\nett  uppbyggnadsskede. Därför föreslår  vi  en  minskning  av\r\netikprövningsnämndernas  anslag  under  första  året  med  20\r\nmiljoner kronor.\r\nDe studerandes livssituation handlar inte enkom om studier.\r\nDet  gäller  att  få  vardagen  att  fungera. Därför föreslår\r\nKristdemokraterna under utgiftsområde  15 Studiestöd satsning\r\npå ett nytt bidrag till högskolestuderande med barn.\r\n\r\n5. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.\r\n(punkt 38)  c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nCenterpartiet har i parti- och kommittémotioner  förordat  en\r\nannan    inriktning   av   den   ekonomiska   politiken   och\r\nbudgetpolitiken  samt andra utgiftsramar än dem som riksdagen\r\nnyligen har fastställt för 2004. Vår ekonomiska politik utgår\r\nfrån  federalismens   principer.   Samhället,  välfärden  och\r\nföretagsamheten skall växa underifrån. Det är av den enskilda\r\nmänniskans idérikedom och initiativkraft  som  företag skapas\r\noch  samhället  utvecklas. Statens ansvar är att upprätthålla\r\nrättvisa, stabila  och  överblickbara spelregler för ekonomin\r\noch infrastrukturen. Vårt  alternativ  framgår av reservation\r\n10   i   finansutskottets   betänkande   2003/04:FiU1.    För\r\nutgiftsområde  16  innebär  det  en  utgiftsram  2004  som är\r\n8 146 000 000  kr  lägre  än  den  som  riksdagen nyligen har\r\nfastställt. Då Centerpartiets budgetförslag  är  en helhet är\r\ndet inte meningsfullt att delta i fördelningen av anslag inom\r\nutgiftsområdena. Jag avstår därför från att delta  i  det  nu\r\naktuella  beslutet  om anslagsfördelningen inom utgiftsområde\r\n16 Utbildning och universitetsforskning.\r\n\r\nCenterpartiet anser  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut\r\nskall inrättas och att det bör ha  till  uppgift att utveckla\r\noch förfina metoder för utvärdering och stödja  kommunerna  i\r\nderas  arbete.  I  en reservation tillsammans med Moderaterna\r\noch Folkpartiet utvecklar vi synen på ett sådant institut. Vi\r\navsätter 200 miljoner  kronor för detta ändamål samtidigt som\r\nvi föreslår att anslaget  25:2 Myndigheten för skolutveckling\r\navvecklas. Anslaget 25:1 Statens  skolverk föreslås samtidigt\r\nminskas med 60 miljoner kronor.\r\nVi  anser  också  att  de specialdestinerade  medlen  under\r\nanslag 25:10 Bidrag till personalförstärkningar  i  skola och\r\nfritidshem  skall  överföras  direkt till kommunerna via  det\r\ngenerella statsbidraget. Det är  kommunerna  själva som skall\r\navgöra  var  det  finns  behov  av åtgärder i syfte  att  öka\r\nkvaliteten.  Även det specialdestinerade  medlen under anslag\r\n25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. liksom medlen  under  anslag\r\n25:16  Statligt  stöd  för  utbildning av vuxna bör överföras\r\ntill  det  generella  statsbidraget   till  kommunerna  under\r\nutgiftsområde 25. Det särskilda anslaget  25:15  Bidrag  till\r\nvissa  organisationer för uppsökande verksamhet bör avskaffas\r\nhelt.\r\nCenterpartiet   genomför   en   satsning   för  att  stärka\r\nkompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och\r\nskrivsvårigheter/dyslexi   samt   dyskalkyli,   inklusive  en\r\nsatsning på skolböcker. Vi föreslår ett nytt anslag för detta\r\noch  tillför 400 miljoner kronor. Vidare vill vi öka  antalet\r\nplatser  för  den  kvalificerade  yrkesutbildningen  för  att\r\ntillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft.\r\nVid  en  ökning  av antalet utbildningsplatser är det viktigt\r\natt tillse att en  hög  kvalitet på utbildningarna bibehålls.\r\nVi   tillför   anslag   25:18   Bidrag    till   kvalificerad\r\nyrkesutbildning  ytterligare 54 miljoner kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\nI dag råder det  stor  brist  på  lärare. Utbildningen till\r\nförskollärare har varit underdimensionerad  de  senaste åren.\r\nCenterpartiet  föreslår  att  lärarutbildningen  tillförs  50\r\nmiljoner  kronor till nya utbildningsplatser, vilket  vi  gör\r\nunder anslaget  25:73 Särskilda utgifter inom universitet och\r\nhögskolor  m.m. Anslagsposten  till  regeringens  disposition\r\nunder detta  anslag kan minskas med drygt 22 miljoner kronor.\r\nVårt parti har  varit  pådrivande  för att bygga ut den högre\r\nutbildningen runt om i landet. Det viktigaste är nu att följa\r\nupp den utbyggnaden med resurser för att säkra kvaliteten och\r\nstärka forskningen. Vi föreslår att  anslagen  till forskning\r\noch  forskarutbildning för universiteten och högskolorna  med\r\nvetenskapsområde ökas med 240 miljoner kronor, anslaget 25:72\r\nEnskilda  utbildningsanordnare  på  högskoleområdet m.m. ökas\r\nmed  5 miljoner kronor till forskning  och  forskarutbildning\r\nvid Högskolan  i  Jönköping  och anslaget 25:74 Forskning och\r\nkonstnärligt utvecklingsarbete  vid  vissa högskolor ökas med\r\n81 858 000 kr.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  i proposition 2003/04:1  Budgetpropositionen\r\nför     2004,     utgiftsområde     16     Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning, föreslagit\r\n\r\n1.  att  riksdagen antar  regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring   i  högskolelagen  (1992:1434)  (avsnitt  2.1  och\r\n8.3.3),\r\n\r\n2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under 2004 för\r\nramanslaget  25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning\r\nbesluta om bidrag  till  kvalificerad  yrkesutbildning  som\r\ninklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter på\r\nhögst 1 556 068 000 kr under 20052008 (avsnitt 10.1.18),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett avtal\r\nmellan  svenska staten och vissa landsting om samarbete  om\r\ngrundutbildning   av   läkare,   medicinsk   forskning  och\r\nutveckling av hälso- och sjukvården (avsnitt 8.1.3),\r\n\r\n4.  att  riksdagen bemyndigar regeringen att under  2004  för\r\nramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning    och\r\nforskningsinformation   besluta  om  bidrag  som  inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden   medför   utgifter   på  högst\r\n2 430 000 000  kr under 2005, högst 1 460 000 000 kr  under\r\n2006, högst 770 000 000 kr under 2007, högst 150 000 000 kr\r\nunder 2008 och högst  65 000 000  kr  under  2009  (avsnitt\r\n11.10.1),\r\n\r\n5.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att under 2004  för\r\nramanslaget  26:3  Rymdforskning   besluta  om  bidrag  som\r\ninklusive  tidigare  gjorda åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 900 000 000 kr under 20052009 (avsnitt 11.10.3),\r\n\r\n6. att riksdagen för budgetåret  2004  anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde   16   Utbildning  och  universitetsforskning\r\nenligt uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nLagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.\r\n\r\n\r\nFörslaget från Riksdagens revisorer\r\n\r\n\r\nRiksdagens  revisorer har  i  förslag  2002/03:RR15  angående\r\nCSN:s handläggningstider och tillgänglighet föreslagit\r\n\r\n3. att riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  Riksdagens revisorer anför  i  avsnitt  2.4  om  CSN:s\r\nfinansiering.\r\n\r\nRevisorernas övriga förslag i 2002/03:RR15 behandlas i\r\nutskottets betänkande 2003/04:UbU2.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av Riksdagens revisorers\r\nförslag\r\n\r\n\r\n2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om behovet av en strategi hos både CSN och\r\nregeringen  för att komma till rätta med överbelastning hos\r\nCSN.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ersätta avgifter med anslag.\r\n\r\n2003/04:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att  avgifter,  enligt  vad Riksdagens\r\nrevisorer  föreslår, inte bör utgöra så stor del  av  CSN:s\r\nintäkter.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om att banker och finansinstitut skall ges\r\ntillstånd att konkurrera med CSN på studielånsmarknaden.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  att  CSN  skall betala straffavgift när\r\nbeskeden om och utbetalningarna av studiemedel försenas.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Ub204 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  en  satsning  bör ske på Högskolan\r\nDalarna och att den på sikt utvecklas mot ett universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub209 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av antalet  utbildningsplatser\r\ni Västsverige.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  förstärkning av forskningsresurser  i\r\nVästsverige.\r\n\r\n2003/04:Ub212 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   nödvändigheten   av  ett  reformerat\r\nstudiemedelssystem  med  anledning  av Riksdagens  revisorers\r\nförslag angående CSN:s handläggningstider  och tillgänglighet\r\n(delvis).\r\n\r\n2003/04:Ub219 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  Invandrarakademien vid Högskolan i\r\nBorås prioriteras vid anslagsgivande till landets högskolor.\r\n\r\n2003/04:Ub233 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  att  en  permanent  forskarskola  för\r\nfiskekologi och fiskeribiologi  med  tillhörande resurser bör\r\nföras till Högskolan i Kalmar.\r\n\r\n2003/04:Ub246 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att en forskarskola för fiskekologi  och\r\nfiskeribiologi bör förläggas till Högskolan i Kalmar.\r\n\r\n2003/04:Ub249 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    en   utredning   som   ser   över\r\nresursfördelningssystemet    så     att     kvaliteten     på\r\nhögskoleutbildningarna bibehålls.\r\n\r\n2003/04:Ub252 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ett  nationellt  kvalitetsinstitut  för\r\nskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att Högskolan  Kristianstad  och  Malmö\r\nhögskola måste få fasta forskningsresurser.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett Campus Ystad.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Skåne som centrum för svenska functional\r\nfood-produkter och livsmedelsforskning.\r\n\r\n2003/04:Ub256 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statsbidrag för pedagogisk  utveckling  av\r\nskolväsendet och barnomsorgen.\r\n\r\n2003/04:Ub259 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs   om   att   Södertörns   högskola   får\r\nplatser/resurser motsvarande det antal studenter som söker.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs    om    att   ge   Södertörns   högskola\r\nuniversitetsstatus.\r\n\r\n2003/04:Ub260 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   tilldela   Högskolan  i  Gävle\r\nvetenskapsområdet teknik.\r\n\r\n2003/04:Ub263 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om   att   kraftigt   öka   medlen   till\r\nVetenskapsrådet,    stärka    fakultetsanslagen    och   låta\r\nforskarsamhället  självt  bedöma inom vilka områden specifika\r\nsatsningar skall göras.\r\n\r\n2003/04:Ub268 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om en utredning  för  inrättande  av  ett\r\nnationellt forskningsprogram  avseende  biologiska effekter\r\nav elektromagnetiska fält.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  en  utredning  om  inrättande  av  en\r\nforskarskola  för  biologiska effekter av elektromagnetiska\r\nfält.\r\n\r\n2003/04:Ub269 av Margareta Andersson och Lena Ek (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom  i  motionen anförs om en ordentlig  genomgång  av  VHS\r\ndatasystem när det gäller antagningar via Internet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att  regeringen  bör  uppmärksamma\r\nproblemen med nonchalant bemötande hos myndigheter.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om  att  ansökningar till VHS som\r\nställer  andra  krav  än  studentbetyg bör  återföras  till\r\nberörda utbildningsanordnare.\r\n\r\n2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om att verka  för  att  projekten  med\r\nklassmorfar utvecklas och permanentas.\r\n\r\n2003/04:Ub272 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    att    fakultetsmedlen   för   de\r\nforskningsintensiva  universiteten och  högskolorna  bör  öka\r\nväsentligt under den kommande mandatperioden.\r\n\r\n2003/04:Ub273 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  Mälardalens  högskola  tilldelas\r\nvetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  att   Mälardalens   högskola   blir\r\nuniversitet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  Mälardalens  högskola skall erhålla\r\nmotsvarande   stöd  som  andra  lärosäten  som   tilldelats\r\nvetenskapsområde.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Mälardalens högskola bör erhålla ett\r\nlångsiktigt större anslag till forskning.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om relationen mellan grundutbildningsmedel\r\noch forskningsmedel till Mälardalens högskola.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  Mälardalens högskolas betydelse för att\r\nbidra   till   att   fler   får    högre   utbildning   och\r\nforskarutbildning i landet.\r\n\r\n2003/04:Ub274 av Else-Marie Lindgren (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  motionen  om  att ge Högskolan i Borås  ett\r\nsärskilt  uppdrag  att  ansvara  för   Invandrarakademin  i\r\nkommande regleringsbrev.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening vad\r\nsom    anförs   i   motionen   om   att   finansiering   av\r\nInvandrarakademin  vid Högskolan i Borås blir permanent och\r\ninte finansieras med engångsanslag.\r\n\r\n2003/04:Ub278 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen begär hos regeringen  att  fler  utbildningsplatser\r\nsnarast     tillskapas     inom     högre     utbildning    i\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n2003/04:Ub279 av Marie Wahlgren och Allan Widman (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   Malmö   högskola   tilldelas\r\nuniversitetsstatus.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  Malmö högskola bör tilldelas  en\r\nforskarskola kring professionsrollen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Malmö  högskola  skall tilldelas ett\r\nökat antal studentplatser.\r\n\r\n2003/04:Ub281 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  att  utveckla reglerna för\r\nstatsbidrag till skolan.\r\n\r\n2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om studenternas egna val.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fördelningen av medel  och studieplatser\r\nmed hänsyn till studenternas val.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad\r\ni motionen anförs om fler fristående högskolor.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad\r\ni  motionen anförs om andra former för fristående högskolor\r\nän stiftelseformen.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs   om   ökade  resurser  till  medicinsk\r\nforskning.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om inrättandet av ett nationellt institut\r\nför hälsa och medicin.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad\r\ni motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad\r\ni motionen anförs om ämnesråd.\r\n\r\n2003/04:Ub291 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  en forskarskola vid Lunds universitet\r\nför reumatiska ledsjukdomar och artros.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  en  forskarskola   vid   Linköpings\r\nuniversitet för fibromyalgi och långvarig smärta.\r\n\r\n2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling bör\r\nges  direktiv  att  följa,  initiera  och  verka  för  ökat\r\nsamarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa\r\noch barn- och ungdomspsykiatrin och för utvecklat samarbete\r\nvid  överlämnandet från barnavårdscentraler  till  kommunal\r\nelevhälsa.\r\n\r\n2003/04:Ub294 av Monica Green (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs  om  en  fortsatt  satsning  på lärande och\r\nkompetensutveckling  inom  elektroniska  kommunikationer  och\r\nmultimedier i skolan.\r\n\r\n2003/04:Ub298 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   undersöka  vilka  konsekvenser\r\nnedläggningen    av   Centrala   studiestödsnämndens,    CSN,\r\nlokalkontor får för studenterna.\r\n\r\n2003/04:Ub304 av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  tillräckligt  många utbildningsplatser\r\nför lärarutbildning.\r\n\r\n2003/04:Ub305 av Owe Hellberg (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  Högskolan  i  Gävle  bör tilldelas\r\nforskarutbildning inom området teknik.\r\n\r\n2003/04:Ub306 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   att   tilldela   Högskolan   i  Gävle\r\nvetenskapsområdet Teknik.\r\n\r\n2003/04:Ub311 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub318 av Anita Sidén och Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt\r\nundantag  från höjda lokalkostnader  och  att  den  indirekta\r\nkostnaden därför skall förbli 12 %.\r\n\r\n2003/04:Ub337 av Åsa Torstensson och Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om vikten av nationellt engagemang  i  film-\r\noch medieutbildning  vid  Högskolan  i  Trollhättan/Uddevalla\r\nefter EU-projektets avslutning.\r\n\r\n2003/04:Ub340 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  forskningsresurser som kan\r\ngarantera   de   fria   teologiska   högskolornas   fortsatta\r\nutveckling  som  folkrörelsebaserade  högskolor   på  gedigen\r\nvetenskaplig grund.\r\n\r\n2003/04:Ub345 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub346 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att  omfördela  medel  till   Örebro\r\nuniversitet för kostnader för tolkar till döva, dövblinda och\r\nhörselskadade studenter.\r\n\r\n2003/04:Ub347 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  omprövning av takbeloppen i  den  högre\r\nutbildningen under löpande verksamhetsår.\r\n\r\n2003/04:Ub349 av Anne-Marie Ekström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  göra Invandrarakademin i Borås till\r\nen nationell resurs.\r\n\r\n2003/04:Ub356 av Lotta N Hedström och Sven Bergström (mp, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillerkänna Högskolan i Gävle rätten\r\natt utbilda forskare inom vetenskapsområdet teknik.\r\n\r\n2003/04:Ub362 av Heli Berg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till Forum för nationella minoriteter\r\ni Sverige (NAMIS) vid Uppsala universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub365 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde ett\r\ntekniskt vetenskapsområde.\r\n\r\n2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell\r\nskolinspektion.\r\n\r\n2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Ekeskolan och Hällsboskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell\r\nskolinspektion.\r\n\r\n2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom  i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till\r\nriksdagen   med  förslag  om  hur  tilldelningssystemet  av\r\nresurser kan förbättras.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om bredbandsutbyggnad  i hela landet,\r\ninte minst för att möjliggöra distansstudier.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad\r\nsom i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.\r\n\r\n2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom   i   motionen   anförs   om   en   ökning  av  antalet\r\nutbildningsplatser vid KY-utbildningen.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att studieförbunden bör  tillföras\r\n5 000 platser åren\r\n20032005  genom  en  omfördelning  av  det  totala antalet\r\nårsstudieplatser.\r\n\r\n2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad\r\nsom  i motionen anförs om att öka lärarutbildningen med 500\r\nnya utbildningsplatser.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om en satsning på matematik samt läs-\r\noch skrivutveckling.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om  att  inrätta  ett  nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs om att Wärnerssonpengarna  bör  gå\r\ndirekt till kommunerna så att de t.ex. kan använda pengarna\r\ntill kompetenshöjande av lärarna.\r\n\r\n2003/04:Ub393 av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om   utökade   utbildningsplatser   till\r\nteckenspråkslärare och teckentolkar.\r\n\r\n2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ökat  stöd  till  forskning  om  grön\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om att bryta Centrala studiestödsnämndens,\r\nCSN:s, monopol på studielånsmarknaden.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om   införandet   av   en   s.k.   omvänd\r\nstraffavgift för CSN vid sena utbetalningar.\r\n\r\n2003/04:Ub400 av Erling Bager (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i\r\nmotionen   anförs   om   anpassning    av    takbeloppen    i\r\nhögskoleundervisningen.\r\n\r\n2003/04:Ub403 av Per Landgren m.fl. (kd, m, fp):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen   utreder  den  framtida\r\nfinansieringen av den funktionella genomforskningen  och  att\r\nnämnda utredning skall vara klar till budgetpropositionen för\r\n2005.\r\n\r\n2003/04:Ub404 av Annelie Enochson m.fl. (kd, fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att kompensera  Västra  Götalandsregionen\r\nför det ökade antalet platser på tandläkarlinjen.\r\n\r\n2003/04:Ub405 av Per Landgren m.fl. (kd, fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  utlovat  driftstbidrag  till  MC  2-\r\nlaboratoriet på Chalmers.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs   om   att   driftsbidraget   till  MC  2-\r\nlaboratoriet på Chalmers indexuppräknas sedan 1998.\r\n\r\n2003/04:Ub406 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen beslutar om att anvisa höjda anslag till  Högskolan\r\ni  Borås,  5  miljoner kronor från anslagspost 25:73 samt  10\r\nmiljoner kronor från anslagspost 25:74.\r\n\r\n2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av en studentpeng.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om att utreda ett nytt finansieringssystem\r\nför grundutbildningen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om   att   minska   centraliseringen   av\r\nplatstilldelningen.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett renodlande av Högskoleverkets roll.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   inrättandet   av   ett   oberoende\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  det tidigare beslutet att slå\r\nsamman de naturvetenskapliga och  tekniska  forskningsråden\r\ntill ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt omprövas.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad\r\ni     motionen    anförs    om    en    koncentration    av\r\nforskningsresurserna.\r\n\r\n2003/04:Ub415 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  öka  tiden  för undervisning och\r\nhandledning i högskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  en uppföljning av att  bidraget  till\r\npersonalförstärkning  i   skola  och  fritidshem  går  till\r\npersoner med rätt utbildning.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bidraget till personalförstärkning i\r\nskola och fritidshem måste  kunna  användas  till  att höja\r\nlönerna   för  att  kunna  anställa  utbildade  lärare  och\r\nfritidspedagoger.\r\n\r\n2003/04:Ub422 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att  Högskolan i Gävle skall tilldelas\r\nvetenskapsområdet Teknik och bli universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub423 av Anders Larsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen  låter  utreda  och  till\r\nriksdagen återkommer med förslag om avveckling av CSN.\r\n\r\n2. Riksdagen begär  att  regeringen  låter  utreda  och  till\r\nriksdagen  återkommer  med förslag om införande av en annan\r\norganisation än CSN för  administration  av  studiestöd och\r\nstudielån.\r\n\r\n2003/04:Ub424 av Roger Tiefensee och Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar  att  till  anslaget  25:53  Mälardalens\r\nhögskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2004\r\nanvisa 20 miljoner  kronor  mer  än vad regeringen föreslagit\r\neller totalt 65 580 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagens tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.\r\n\r\n2003/04:Ub434 av Agneta Ringman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om etableringen av ett forskningsinstitut \r\nBaltic Business Research Institute  i Kalmar län.\r\n\r\n2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs om skolutvecklingsmyndigheten  och  ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs om specialdestinerade  statliga  bidrag\r\ntill skolan.\r\n\r\n2003/04:Ub442 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att ge Högskolan i Borås förutsättningar\r\nför att fortsätta att utveckla Invandrarakademin.\r\n\r\n2003/04:Ub443 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nedläggningen av CSN.\r\n\r\n2003/04:Ub448 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson\r\nKarlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub451 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson\r\nKarlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs    om    utveckling   av   forskning   och\r\ngrundutbildning inom Mitthögskolan.\r\n\r\n2003/04:Ub452 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran\r\nNorlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om vuxenutbildning.\r\n\r\n2003/04:Ub455 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om strålning från mobilmaster.\r\n\r\n2003/04:Ub456 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs    om    satsning    på   forskning   och\r\nforskarutbildning i Västsverige.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en fortsatt utbyggnad  av högskolan samt\r\nde kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om fler platser till läkarutbildningen  i\r\nVästsverige.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  fler  platser till vårdutbildningarna i\r\nVästsverige.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  en  nätverksbaserad   forskarskola  i\r\nvårdvetenskap i Västsverige.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om   ett   nationellt   centrum   för\r\narbetsintegrerat lärande i Västsverige.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en fortsatt satsning på form, design och\r\nmedier i Västsverige.\r\n\r\n2003/04:Ub460 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fler platser skall inrättas inom KY-\r\nutbildningen.\r\n\r\n2003/04:Ub461 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om resurser till forskning i enlighet med vad\r\nsom framförs i den moderata budgetmotionen.\r\n\r\n2003/04:Ub468 av Gunnar Axén m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram förslag  om  höjt\r\nforskningsanslag  till  Linköpings universitet i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag  om\r\ninrättande  av  ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut\r\nför skolan, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  det  nationella  institutet  för\r\nkvalitetsgranskning i skolan löpande bör publicera såväl de\r\nskolor som inte uppfyller  de nationella kvalitetsmålen som\r\nde skolor som väl uppfyller kraven.\r\n\r\n2003/04:Ub475 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  för budgetåret  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning  och  universitetsforskning med\r\nde  ändringar  i förhållande till regeringens  förslag  som\r\nframgår av i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:Ub476 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om elöverkänslighet.\r\n\r\n2003/04:Ub477 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som\r\ni  motionen  anförs om information, stöd och rådgivning  till\r\npersoner med läs- och skrivsvårigheter.\r\n\r\n2003/04:Ub487 av Göte Wahlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  utbildning  i  företagshälsovård   vid\r\nHögskolan i Jönköping.\r\n\r\n2003/04:Ub489 av Mariann Ytterberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.\r\n\r\n2003/04:Ub490 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att satsa på Malmö högskola.\r\n\r\n2003/04:Ub497 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    den    utbildningsvetenskapliga\r\nforskningen.\r\n\r\n2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om distansutbildning.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni motionen anförs om söktryckets betydelse  vid  fördelning\r\nav högskoleplatser.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  ändring i högskoleförordningen med\r\nsyfte  att  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från\r\nländer utanför EES.\r\n\r\n2003/04:Ub501 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning om migrän.\r\n\r\n2003/04:Ub502 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   för  budgetåret  2004  anslagen   under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning  och universitetsforskning med de\r\nändringar i förhållande till regeringens  förslag som framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:Ub507 av Niclas Lindberg m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av fler högskoleplatser  till\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  ge  Södertörns  högskola status som\r\nuniversitet.\r\n\r\n2003/04:Ub508 av Göran Magnusson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som\r\ni  motionen  anförs om vikten av att stödja forskningen  inom\r\nfunktionsgenomiken.\r\n\r\n2003/04:Ub510 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheterna  att  inrätta  en\r\nmarinbiologisk   forskningsstation  på  Seskarö  i  Haparanda\r\nskärgård.\r\n\r\n2003/04:Ub511 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar  till  anslaget  25:29 Umeå universitet:\r\nForskning och forskarutbildning för budgetåret  2004 20 000\r\n000  kr utöver vad regeringen föreslagit eller således  700\r\n473 000 kr.\r\n\r\n2. Riksdagen  anvisar  till  anslaget  25:37  Luleå  tekniska\r\nuniversitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret\r\n2004  25 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit  eller\r\nsåledes 267 572 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Ub512 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om inrättandet  av  en  turistprofessur  med\r\ninriktning på småföretagande vid Luleå tekniska universitet.\r\n\r\n2003/04:Ub514 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Rekryteringsdelegationen.\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde  16  Utbildning och universitetsforskning med\r\nde ändringar i förhållande  till  regeringens  förslag  som\r\nframgår av i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:Ub515 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förberedelserna för att driva igenom\r\nen  stor  förändring  av  gymnasieskolan  omedelbart  skall\r\navbrytas   eftersom   gymnasiekommitténs  betänkande  utgör\r\notillräckligt underlag.\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  16  Utbildning  och\r\nuniversitetsforskning  för  budgetåret  2004 444 275 000 kr\r\nmindre än vad regeringen föreslagit eller  således  43  517\r\n950 000 kr enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nde forskningsanslag  som  universiteten  förfogar över ökas\r\nmed  600  miljoner  kronor  enligt  i  motionen   redovisad\r\nuppställning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  anvisar  med  följande ändringar i förhållande\r\ntill    regeringens    förslag    för    budgetåret    2004\r\nanslagsposterna    under   anslag   26:1   Vetenskapsrådet:\r\nforskning  och  forskningsinformation   enligt  i  motionen\r\nredovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  tillgång  till  studentbostäder   vid\r\nfördelning av högskoleplatser.\r\n\r\n2003/04:Ub518 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni  motionen  anförs   om  att  omfördela  medel  så  att  den\r\nefterfrågade, i vissa fall  unika,  film- och medieutbildning\r\nsom  produceras  av  Högskolan  i  Trollhättan/Uddevalla  får\r\nutökade resurser.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n22.  Riksdagen  anvisar för budgetåret  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning  med  de  ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens  förslag  som  framgår   av   i  motionen\r\nredovisad uppställning (delvis).\r\n\r\n2003/04:Sk285 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen     anförs    om    att    ta    bort    skatten\r\n(overheadkostnader) på anslag från externa finansiärer.\r\n\r\n2003/04:Sf401 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  behovet  av att inrätta en professur i\r\nförsäkringsmedicin.\r\n\r\n2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen beslutar om att undervisningen  om  narkotikans\r\neffekter skall påbörjas tidigare än i dag.\r\n\r\n2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni   motionen   anförs    om    att    fler   platser   till\r\nvårdutbildningarna måste skapas.\r\n\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    behovet   av   forskning    och\r\nkompetensutveckling inom rehabiliteringsområdet.\r\n\r\n2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bristen på utbildade socionomer.\r\n\r\n2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskningen på designområdet.\r\n\r\n2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  universitetsansökan  från  Södertörns\r\nhögskola.\r\n\r\n2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  Vetenskapsrådet  bör  ges i uppdrag\r\natt initiera forskning kring interaction design.\r\n\r\n2003/04:MJ398 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning på radiofrekventa fält.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   forskning  om  interaktion  mellan\r\nelektriska fält i luftrummet.\r\n\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att forskning  för  att  vetenskapligt\r\nfastställa elöverkänslighet bör fortsätta.\r\n\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen anförs om att lokalisering  av  högskoleplatser\r\nskall styras av studenternas val av studieort.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om  behovet  av  fler  universitets- och\r\nhögskoleplatser i Stockholmsregionen.\r\n\r\n2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka antalet platser för kvalificerad\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\n2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   satsningar  på  den  kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.\r\n\r\n2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  den kvalificerade  eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningen.\r\n\r\n2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att tillgången  till  bostäder  är  ett\r\nkonkurrensmedel om högskoleplatser.\r\n\r\n2003/04:Bo256 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad forskning kring elöverkänslighet.\r\n\r\n2003/04:Bo259 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om forskning på elektromagnetiska fält vid\r\nbasstationer och mobiltelefonmaster.\r\n\r\n2003/04:Bo296 av Kerstin Engle och Ronny Olander (s):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs om  att  överväga  möjligheten  till  ett\r\nframtida  forskningsanslag   för   utveckling   av  medicinsk\r\nforskning om elöverkänslighet.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)\r\nHärigenom  föreskrivs  att  det i högskolelagen (1992:1434)\r\nskall  införas  en  ny paragraf, 5  kap.  7  §,  av  följande\r\nlydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 kap.\r\n7 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen   eller   den\r\nmyndighet  som regeringen\r\nbestämmer   får   meddela\r\nföreskrifter           om\r\nförsöksverksamhet     som\r\navviker              från\r\norganisatoriska\r\nbestämmelser i denna lag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n____________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004\r\ninom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna för (m\r\nhar avstått från att\r\ndelta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 25).\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                         Anslags-Regeringens Motionärernas avvikel\r\nförslag         regeringens förslag\r\nAnslag                                typ\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n(m)      (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25       Utbildningspolitik\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:1    Statens skolverk              (ram)    305 134  +259 730  -200 000   -5\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:2    Myndigheten för               (ram)     94 275   -94 275   -94 275   -4\r\nskolutveckling\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:3    Utveckling av skolväsende och (ram)    197 894             -50 000  -17\r\nbarnomsorg\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:4    Specialpedagogiska institutet (ram)    332 820  -332 820              +\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:5    Skolutveckling och produktion (ram)     23 077    +1 038\r\nav läromedel\r\nför elever med\r\nfunktionshinder\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:6    Specialskolemyndigheten       (ram)    242 333  +110 940             -1\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:7    Särskilda insatser på         (ram)    278 037\r\nskolområdet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:8    Sameskolstyrelsen             (ram)     32 377\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:9    Maxtaxa i barnomsorgen m.m.   (ram)  3 660 000\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:10  Bidrag till                    (ram)  3 500 000                        -\r\npersonalförstärkningar i skola och\r\nfritidshem\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:11  Bidrag till viss verksamhet    (ram)    128 523                       -1\r\nmotsvarande\r\ngrundskola och\r\ngymnasieskola\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:12  Bidrag till svensk             (ram)     89 321                        -\r\nundervisning i utlandet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:13  Nationellt centrum för         (ram)     98 134                       -2\r\nflexibelt lärande\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:14  Bidrag till viss verksamhet    (ram)    158 302                       -1\r\ninom\r\nvuxenutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:15  Bidrag till vissa              (obet.)   50 000   -50 000   -40 000   -5\r\norganisationer för upp-\r\nsökande verksamhet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:16  Statligt stöd för utbildning   (ram)  1 785 529    -1 785  -900 000\r\nav vuxna                                                     529\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:17  Myndigheten för kvalificerad   (ram)     18 613\r\nyrkesutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:18  Bidrag till kvalificerad       (ram)    778 184  -778 184  +100 000\r\nyrkesutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:19  Valideringsdelegationen        (ram)     15 261                       -1\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:20  Uppsala universitet:           (ram)  1 125 854    -1 125\r\nGrundutbildning                                              854\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:21  Uppsala universitet: Forskning (ram)  1 173 983    -1 173\r\noch                                                          983\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:22  Lunds universitet:             (ram)  1 455 330    -1 455\r\nGrundutbildning                                              330\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:23  Lunds universitet: Forskning   (ram)  1 192 103    -1 192\r\noch                                                          103\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:24  Göteborgs universitet:         (ram)  1 400 065    -1 400\r\nGrundutbildning                                              065\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:25  Göteborgs universitet:         (ram)    971 124  -971 124\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:26  Stockholms universitet:        (ram)    893 200  -893 200\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:27  Stockholms universitet:        (ram)    989 835  -989 835\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:28  Umeå universitet:              (ram)  1 010 716    -1 010\r\nGrundutbildning                                              716\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:29  Umeå universitet: Forskning    (ram)    680 473  -680 473\r\noch\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:30  Linköpings universitet:        (ram)  1 090 907    -1 090\r\nGrundutbildning                                              907\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:31  Linköpings universitet:        (ram)    473 263  -473 263\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:32  Karolinska institutet:         (ram)    544 559  -544 559\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:33  Karolinska institutet:         (ram)    760 725  -760 725\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:34  Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    878 203  -878 203\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:35  Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    652 226  -652 226\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:36  Luleå tekniska universitet:    (ram)    560 514  -560 514\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:37  Luleå tekniska universitet:    (ram)    242 572  -242 572\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:38  Karlstads universitet:         (ram)    445 819  -445 819\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:39  Karlstads universitet:         (ram)    145 703  -145 703\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:40  Växjö universitet:             (ram)    374 856  -374 856\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:41  Växjö universitet: Forskning   (ram)    141 801  -141 801\r\noch\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:42  Örebro universitet:            (ram)    521 938  -521 938\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:43  Örebro universitet: Forskning  (ram)    157 984  -157 984\r\noch\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:44  Mitthögskolan: Grundutbildning (ram)    463 817  -463 817\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:45  Mitthögskolan: Forskning och   (ram)    121 983  -121 983\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:46  Blekinge tekniska högskola:    (ram)    202 750  -202 750\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:47  Blekinge tekniska högskola:    (ram)     63 311   -63 311\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:48  Malmö högskola:                (ram)    630 467  -630 467\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:49  Malmö högskola: Forskning och  (ram)     74 237   -74 237\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:50  Högskolan i Kalmar:            (ram)    368 818  -368 818\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:51  Högskolan i Kalmar: Forskning  (ram)     64 241   -64 241\r\noch\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:52  Mälardalens högskola:          (ram)    512 385  -512 385\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:53  Mälardalens högskola:          (ram)     45 580   -45 580\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:54  Danshögskolan: Grundutbildning (ram)     27 801   -27 801\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:55  Dramatiska institutet:         (ram)     75 734   -75 734\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:56  Högskolan i Borås:             (ram)    324 109  -324 109\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:57  Högskolan Dalarna:             (ram)    317 586  -317 586\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:58  Högskolan på Gotland:          (ram)     90 994   -90 994\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:59  Högskolan i Gävle:             (ram)    332 957  -332 957\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:60  Högskolan i Halmstad:          (ram)    258 442  -258 442\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:61  Högskolan Kristianstad:        (ram)    288 258  -288 258\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:62  Högskolan i Skövde:            (ram)    235 226  -235 226\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:63  Högskolan i                    (ram)    243 209  -243 209\r\nTrollhättan/Uddevalla:\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:64  Idrottshögskolan i Stockholm:  (ram)     44 325   -44 325\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:65  Konstfack: Grundutbildning     (ram)    118 193  -118 193\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:66  Kungl. Konsthögskolan:         (ram)     54 071   -54 071\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:67  Kungl. Musikhögskolan i        (ram)    123 652  -123 652\r\nStockholm:\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:68  Lärarhögskolan i Stockholm:    (ram)    393 780  -393 780\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:69  Operahögskolan i Stockholm:    (ram)     16 679   -16 679\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:70  Södertörns högskola:           (ram)    247 373  -247 373\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:71  Teaterhögskolan i Stockholm:   (ram)     26 841   -26 841\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:72  Enskilda utbildningsanordnare  (ram)  1 940 279   +20 000\r\npå\r\nhögskoleområdet m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:73  Särskilda utgifter inom        (ram)    484 126   -22 000  -100 000  -15\r\nuniversitet och\r\nhögskolor m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:74  Forskning och konstnärligt     (ram)    348 438\r\nutvecklingsarbete\r\nvid vissa högskolor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:75  Ersättningar för klinisk       (ram)  1 780 460\r\nutbildning och forskning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:76  Högskoleverket                 (ram)    185 151             -30 000    -\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:77  Verket för högskoleservice     (ram)     14 053\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:78  Centrala studiestödsnämnden    (ram)    372 315  +150 000\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:79  Överklagandenämnden för        (ram)     10 671\r\nstudiestöd\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:80  Internationella                (ram)     41 915\r\nprogramkontoret för\r\nutbildningsområdet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:81  Myndigheten för Sveriges       (ram)     31 751                       -3\r\nnätuniversitet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:82  Kostnader för Sveriges         (ram)     34 666\r\nmedlemskap i Unesco\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:83  Utvecklingsarbete inom         (ram)     15 964   -10 964             -1\r\nUtbildningsdepartementets\r\nområde m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:84  Nationellt kvalitetsinstitut   (ram)             +106 425  +200 000\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:85  Lärlingsutbildning i           (ram)                                  +1\r\ngymnasieskolan\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:86  Läs- och skrivutveckling (nytt (ram)\r\nanslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:87  Vuxnas utbildning (nytt        (ram)               +3 463\r\nanslag)                                                      713\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:88  Grundläggande                  (ram)              +15 845\r\nhögskoleutbildning (nytt anslag)                             378\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:89  Kvalitetshöjning i högskolan   (ram)                       +200 000\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:90  Lägre takt i utbyggnaden av    (ram)                       -130 000\r\nhögskoleplatser\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:91  Forskning och                  (ram)               +8 572\r\nforskarutbildning (nytt anslag)                              702\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:92  Ökning av anslagen till        (ram)                       +600 000   +7\r\nforskning och\r\nforskarutbildning (nytt\r\nanslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:93  Ökat antal disputerade lärare  (ram)                                  +4\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n25:94  Kostnad för högskoleplatser    (ram)                                  +6\r\nsom försäljs\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n26       Forskningspolitik\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:1    Vetenskapsrådet: Forskning    (ram)  2 498 076\r\noch\r\nforskningsinformation\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:2    Vetenskapsrådet: Förvaltning  (ram)     99 676\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:3    Rymdforskning                 (ram)    154 742\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:4    Institutet för rymdfysik      (ram)     43 843\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:5    Kungl. biblioteket            (ram)    234 004\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:6    Polarforskningssekretariatet  (ram)     25 080\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:7    Rådet för forsknings- och     (ram)     14 389\r\nutvecklingssamarbete\r\ninom EU\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:8    Sunet                         (ram)     39 258\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:9    Centrala etikprövningsnämnden (ram)      4 110\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nElanders Gotab, Stockholm  2003\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:10  Regionala etikprövningsnämnder (ram)     40 000                       -2\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:11  Särskilda utgifter för         (ram)    110 872                        -\r\nforskningsändamål\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:12  Ökade satsningar på            (ram)             +155 389\r\nVetenskapsrådet m.m.\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                        43 962    +1 960  -444 275    -\r\n225       971                 964      000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Förberedelser för förändring av gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub515 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "20DC20CC-E127-44F8-834E-95A9C67A7BA1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "260",
                    "43",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/20DC20CC-E127-44F8-834E-95A9C67A7BA1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Skolverkets roll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub439 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "A2AFCE5B-7D49-4E79-A53A-41226BA136A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "279",
                    "27",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A2AFCE5B-7D49-4E79-A53A-41226BA136A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub252, 2003/04:Ub367 yrkande 29, 2003/04:Ub388 yrkande 15, 2003/04:Ub392 yrkande 11, 2003/04:Ub427 yrkande 3 och 2003/04:Ub472 yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "27FE722C-C3C6-4B02-8003-15F64C503D54",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "197",
                    "108",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/27FE722C-C3C6-4B02-8003-15F64C503D54",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub392 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "23121B55-0ECB-4951-8ABC-356039D1DD1E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "1",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "3",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "19",
                    "4",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/23121B55-0ECB-4951-8ABC-356039D1DD1E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Undervisning om narkotikans effekter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So414 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Elevhälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub292 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "7D848A4A-154B-428F-AEBF-332113913BD5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "3",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "275",
                    "29",
                    "1",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7D848A4A-154B-428F-AEBF-332113913BD5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Klassmorfar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub271 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kompetensutveckling inom IT",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub294.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ekeskolan och Hällsboskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub377 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9BA0B5E3-0BCB-44DB-B5FC-54159BB12849",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "5",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "136",
                    "5",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9BA0B5E3-0BCB-44DB-B5FC-54159BB12849",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub417 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Fördelningen av studieplatser för vuxna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub391 yrkande 16 i denna del och 2003/04:Ub452.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ändring i högskolelagen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 16 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Nytt avtal med vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 16 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kompensation till Västra Götalandsregionen för det ökade antalet platser på tandläkarutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub404.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till grundläggande utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub249, 2003/04:Ub290 yrkandena 4 och 8, 2003/04:Ub347, 2003/04:Ub390 yrkande 1, 2003/04:Ub414 yrkandena 1, 2 och 5, 2003/04:Ub499 yrkande 19, 2003/04:Ub516 yrkande 4, 2003/04:N341 yrkande 10 och 2003/04:Bo226 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till forskning och forskarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub414 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "145B6514-9D44-4632-AE73-49A9B0AF99F2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "90",
                    "1",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/145B6514-9D44-4632-AE73-49A9B0AF99F2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Fler platser i vårdutbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So640 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "F86342A4-1D26-4680-B412-2563AC0E6569",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "278",
                    "27",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F86342A4-1D26-4680-B412-2563AC0E6569",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Fler platser i socionomutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Fler platser i lärarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub304 yrkande 2 och 2003/04:Ub393 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Förstärkning av vissa lärosäten och vissa regioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub204, 2003/04:Ub209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub219, 2003/04:Ub233, 2003/04:Ub246, 2003/04:Ub255 yrkandena 1, 2 och 4, 2003/04:Ub259 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub260, 2003/04:Ub272, 2003/04:Ub273 yrkandena 1-6, 2003/04:Ub274 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub278, 2003/04:Ub279 yrkandena 1-3, 2003/04:Ub291 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub305, 2003/04:Ub306, 2003/04:Ub311 yrkande 1, 2003/04:Ub337, 2003/04:Ub345, 2003/04:Ub346, 2003/04:Ub349 yrkande 1, 2003/04:Ub356 yrkande 1, 2003/04:Ub362, 2003/04:Ub365, 2003/04:Ub400, 2003/04:Ub405 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub422 yrkande 1, 2003/04:Ub442, 2003/04:Ub448, 2003/04:Ub451, 2003/04:Ub456 yrkandena 1-7, 2003/04:Ub468, 2003/04:Ub487, 2003/04:Ub490, 2003/04:Ub507 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub512, 2003/04:Ub518, 2003/04:T470 yrkande 5 och 2003/04:N341 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Fler fristående högskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub290 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Forskning vid de fristående teologiska högskolorna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub340.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Framtida ökning av anslagen till forskning och forskarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub290 yrkande 17 och 2003/04:Ub390 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Kravet på full kostnadstäckning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk285 yrkande 2 och 2003/04:Ub318.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Högskoleavgifter för studenter från länder utanför EES",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub499 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Distansutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub499 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub414 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Översyn av datasystemet för samordnad antagning till högre utbildning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub269 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Omprövning av systemet att Centrala studiestödsnämnden finansieras genom avgifsintäkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR15 punkt 3 och motionerna 2003/04:Ub1 yrkande 4, 2003/04:Ub2 yrkande 1 och 2003/04:Ub212 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Strategi för att komma till rätta med överbelastning hos Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub1 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Frågan om att konkurrensutsätta Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub2 yrkande 4, 2003/04:Ub212 i denna del, 2003/04:Ub396 yrkande 2, 2003/04:Ub423 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ub443 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Införande av en s.k. omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub2 yrkande 5 och 2003/04:Ub396 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Undersökning av konsekvenserna av viss nedläggning av lokalkontor hos Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub298.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Utvärdering av beslutet att slå samman de naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub414 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Permanentning av den utbildningsvetenskapliga kommittén",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub497 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra distansstudier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub390 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Förslag om prioritering av vissa forskningsområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf401 yrkande 4, 2003/04:So418 yrkande 9, 2003/04:So642 yrkande 7, 2003/04:Kr230 yrkande 2, 2003/04:Ub268 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub395 yrkande 1, 2003/04:Ub403, 2003/04:Ub434, 2003/04:Ub455, 2003/04:Ub461, 2003/04:Ub476, 2003/04:Ub489, 2003/04:Ub501, 2003/04:Ub508, 2003/04:Ub510, 2003/04:T474 yrkande 9, 2003/04:MJ398 yrkandena 4 och 8, 2003/04:MJ410 yrkande 7, 2003/04:Bo256 yrkande 5, 2003/04:Bo259 yrkande 3 och 2003/04:Bo296 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2004 m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 16 punkterna 2 och 4-6 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 22, 2003/04:Ub256, 2003/04:Ub263, 2003/04:Ub281, 2003/04:Ub290 yrkandena 14-16 och 18, 2003/04:Ub391 yrkande 13, 2003/04:Ub392 yrkandena 2 och 15, 2003/04:Ub406, 2003/04:Ub415 yrkande 3, 2003/04:Ub417 yrkande 6, 2003/04:Ub424, 2003/04:Ub439 yrkande 35, 2003/04:Ub460 yrkande 1, 2003/04:Ub475 yrkande 2, 2003/04:Ub477, 2003/04:Ub502, 2003/04:Ub511 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub514 yrkandena 1-3, 2003/04:Ub515 yrkandena 4-6, 2003/04:N348 yrkande 6, 2003/04:A257 yrkande 5 och 2003/04:A305 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förberedelser för förändring av gymnasieskolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skolverkets roll",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Insatser mot läs- och skrivsvårigheter m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Undervisning om narkotikans effekter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Elevhälsa",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Klassmorfar",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ekeskolan och Hällsboskolan",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Uppföljning av bidraget till personalförstärkningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Fördelningen av studieplatser för vuxna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till grundläggande utbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till grundläggande utbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till grundläggande utbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till grundläggande utbildning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Principer för resursfördelning mellan lärosätena till forskning och forskarutbildning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Fler platser i vårdutbildningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Fler platser i lärarutbildning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Fler fristående högskolor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Framtida ökning av anslagen till forskning och forskarutbildning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Framtida ökning av anslagen till forskning och forskarutbildning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Kravet på full kostnadstäckning",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Högskoleavgifter för studenter från länder utanför EES",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Distansutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Omprövning av systemet att Centrala studiestödsnämnden finansieras genom avgifsintäkter",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Strategi för att komma till rätta med överbelastning hos Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Frågan om att konkurrensutsätta Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Införande av en s.k. omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Utvärdering av beslutet att slå samman de naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Permanentning av den utbildningsvetenskapliga kommittén",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra distansstudier",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen.\nAvslag på Riksdagens revisorers förslag.\nAvslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 02:03:14"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 44 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2004. Skolverket får mer resurser för att bygga upp och förstärka sin verksamhet med inspektion och tillsyn av skolorna. Satsningen på mer personal i skolorna och fritidshemmen fortsätter, och ökar successivt. Satsningen på utbildning av vuxna, liksom kvalificerad yrkesutbildning, fortsätter i samma omfattning som förra året. En valideringsdelegation inrättas och ska finnas under fyra år. Med validering menas en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens, som en person har oavsett hur personen skaffat sig dem. Delegationen ska bedriva och stödja utvecklingsarbete som gäller validering av kunskap och utbildningar som ligger utanför högskolans område. Anslagen till grundläggande utbildning minskar vid nio universitet och högskolor. Begränsade ökningar görs vid ett antal universitet och högskolor, främst med tanke på lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande nivå. Centrala studiestödsnämnden har tidigare år tillfälligt fått extra resurser. Det upphör nu. Vetenskapsrådet får 25 miljoner kronor som en förstärkning av resurserna till medicinsk forskning.",
          "dok_id": "GR01UBU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GR01UBU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 02:03:14"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01UBU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 44 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2004. Skolverket får mer resurser för att bygga upp och förstärka sin verksamhet med inspektion och tillsyn av skolorna. Satsningen på mer personal i skolorna och fritidshemmen fortsätter, och ökar successivt. Satsningen på utbildning av vuxna, liksom kvalificerad yrkesutbildning, fortsätter i samma omfattning som förra året. En valideringsdelegation inrättas och ska finnas under fyra år. Med validering menas en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens, som en person har oavsett hur personen skaffat sig dem. Delegationen ska bedriva och stödja utvecklingsarbete som gäller validering av kunskap och utbildningar som ligger utanför högskolans område. Anslagen till grundläggande utbildning minskar vid nio universitet och högskolor. Begränsade ökningar görs vid ett antal universitet och högskolor, främst med tanke på lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande nivå. Centrala studiestödsnämnden har tidigare år tillfälligt fått extra resurser. Det upphör nu. Vetenskapsrådet får 25 miljoner kronor som en förstärkning av resurserna till medicinsk forskning.</p>",
          "dok_id": "GR01UbU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GR01UbU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:56"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ubu_1.docx",
          "filstorlek": "224398",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D5B65E72-E81B-4D3E-875F-41A0EDBFA497"
        },
        {
          "dok_id": "GR01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ubu_1.pdf",
          "filstorlek": "1447815",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ubu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/03FF3F5C-A221-4775-87E1-B14EFD676303"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet",
          "ref_dok_id": "GQ04RR15",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR15",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A257 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02A257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A257",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A305 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo226 Fler studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo226",
          "ref_dok_titel": "Fler studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo256 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo256",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo259 Master för mobiltelefoni ",
          "ref_dok_id": "GR02Bo259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo259",
          "ref_dok_titel": "Master för mobiltelefoni ",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo296 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GR02Bo296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo296",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr230 Form och design",
          "ref_dok_id": "GR02Kr230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr230",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ398 Mobiltelefoner, strålning och försiktighetsprincip",
          "ref_dok_id": "GR02MJ398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ398",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoner, strålning och försiktighetsprincip",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N348 Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf401 Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf401",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk285 Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk285",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So414 Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02So414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So414",
          "ref_dok_titel": "Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So418 En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_id": "GR02So418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So418",
          "ref_dok_titel": "En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So640 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GR02So640",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So640",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So643 Socialtjänstpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So643",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So643",
          "ref_dok_titel": "Socialtjänstpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T470 Södertörn",
          "ref_dok_id": "GR02T470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T470",
          "ref_dok_titel": "Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T474 IT-politiken",
          "ref_dok_id": "GR02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "IT-politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub1 med anledning av förs. 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet ",
          "ref_dok_id": "GR02Ub1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub2 med anledning av förs. 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet ",
          "ref_dok_id": "GR02Ub2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub204 Universitet i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02Ub204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub204",
          "ref_dok_titel": "Universitet i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub209 Högre utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ub209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub209",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub212 CSN:s handläggningstider och tillgänglighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub212",
          "ref_dok_titel": "CSN:s handläggningstider och tillgänglighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub219 Invandrarakademien vid Högskolan i Borås",
          "ref_dok_id": "GR02Ub219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub219",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademien vid Högskolan i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub233 Inrättande av en forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi vid Högskolan i Kalmar",
          "ref_dok_id": "GR02Ub233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub233",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av en forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi vid Högskolan i Kalmar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub246 Forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi till Högskolan i Kalmar",
          "ref_dok_id": "GR02Ub246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub246",
          "ref_dok_titel": "Forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi till Högskolan i Kalmar",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub249 Resursfördelningssystemet för universitet och högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub249",
          "ref_dok_titel": "Resursfördelningssystemet för universitet och högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub252 Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_id": "GR02Ub252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub252",
          "ref_dok_titel": "Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub255 Utbildning och forskning i Skåne",
          "ref_dok_id": "GR02Ub255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub255",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och forskning i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub256 Statsbidrag för pedagogisk utveckling av skolväsendet och barnomsorgen",
          "ref_dok_id": "GR02Ub256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub256",
          "ref_dok_titel": "Statsbidrag för pedagogisk utveckling av skolväsendet och barnomsorgen",
          "ref_dok_subtitel": "av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub259 Södertörns högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub259",
          "ref_dok_titel": "Södertörns högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub260 Forskarutbildningen vid Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02Ub260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub260",
          "ref_dok_titel": "Forskarutbildningen vid Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub263 Forskningsanslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub263",
          "ref_dok_titel": "Forskningsanslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub268 Forskningen om biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GR02Ub268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub268",
          "ref_dok_titel": "Forskningen om biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub269 Översyn av verksamheten vid Verket för högskoleservice",
          "ref_dok_id": "GR02Ub269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub269",
          "ref_dok_titel": "Översyn av verksamheten vid Verket för högskoleservice",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub271 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub271",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub272 Forskningsfinansiering",
          "ref_dok_id": "GR02Ub272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub272",
          "ref_dok_titel": "Forskningsfinansiering",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub273 Mälardalens högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub273",
          "ref_dok_titel": "Mälardalens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub274 Nyanländas egen medverkan i akademisk kompletteringsutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub274",
          "ref_dok_titel": "Nyanländas egen medverkan i akademisk kompletteringsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub278 Utbildningsplatser i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub278",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsplatser i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub279 Malmö högskola som universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub279",
          "ref_dok_titel": "Malmö högskola som universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren och Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub281 Reglerna för statsbidrag till skolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub281",
          "ref_dok_titel": "Reglerna för statsbidrag till skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub290 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub290",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub291 Stärkt reumatikerforskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub291",
          "ref_dok_titel": "Stärkt reumatikerforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub292 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub292",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub294 IT i skolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub294",
          "ref_dok_titel": "IT i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub298 Nedläggning av Centrala studiestödsnämndens lokalkontor ",
          "ref_dok_id": "GR02Ub298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub298",
          "ref_dok_titel": "Nedläggning av Centrala studiestödsnämndens lokalkontor ",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub304 Skolans ansvar för barn i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_id": "GR02Ub304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub304",
          "ref_dok_titel": "Skolans ansvar för barn i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub305 Forskarutbildning vid Gävle högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub305",
          "ref_dok_titel": "Forskarutbildning vid Gävle högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub306 Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02Ub306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub306",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub311 Högskolan i Gävle som universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub311",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle som universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub318 Cancerfonden",
          "ref_dok_id": "GR02Ub318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub318",
          "ref_dok_titel": "Cancerfonden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub337 Film- och medieutbildning vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_id": "GR02Ub337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub337",
          "ref_dok_titel": "Film- och medieutbildning vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub340 Förstärkt stöd till de fria teologiska högskolorna",
          "ref_dok_id": "GR02Ub340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub340",
          "ref_dok_titel": "Förstärkt stöd till de fria teologiska högskolorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub345 Ökat takbelopp för Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub345",
          "ref_dok_titel": "Ökat takbelopp för Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub346 Teckenspråkstolkning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub346",
          "ref_dok_titel": "Teckenspråkstolkning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub347 Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_id": "GR02Ub347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub347",
          "ref_dok_titel": "Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub349 Invandrarakademin i Borås som nationell resurs för utvärdering",
          "ref_dok_id": "GR02Ub349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub349",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademin i Borås som nationell resurs för utvärdering",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub356 Rätten till egen forskarutbildning vid Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02Ub356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub356",
          "ref_dok_titel": "Rätten till egen forskarutbildning vid Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP) och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub362 Forum för nationella minoriteter",
          "ref_dok_id": "GR02Ub362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub362",
          "ref_dok_titel": "Forum för nationella minoriteter",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub365 Tekniskt vetenskapsområde till högskolan i Skövde",
          "ref_dok_id": "GR02Ub365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub365",
          "ref_dok_titel": "Tekniskt vetenskapsområde till högskolan i Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub367 God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub367",
          "ref_dok_titel": "God yrkesutbildning eller grund för vidare studier - en gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub377 Elever med behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_id": "GR02Ub377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub377",
          "ref_dok_titel": "Elever med behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub388 Stöd och stimulans i grundskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub388",
          "ref_dok_titel": "Stöd och stimulans i grundskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub390 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub391 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub391",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub392 Grundskola och förskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub392",
          "ref_dok_titel": "Grundskola och förskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub393 Teckenspråk",
          "ref_dok_id": "GR02Ub393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub393",
          "ref_dok_titel": "Teckenspråk",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub395 Grön rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GR02Ub395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub395",
          "ref_dok_titel": "Grön rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub396 Studiemedel",
          "ref_dok_id": "GR02Ub396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub396",
          "ref_dok_titel": "Studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub400 Takbeloppen i högskoleundervisningen",
          "ref_dok_id": "GR02Ub400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub400",
          "ref_dok_titel": "Takbeloppen i högskoleundervisningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub403 Den framtida finansieringen av den funktionella genomforskningen",
          "ref_dok_id": "GR02Ub403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub403",
          "ref_dok_titel": "Den framtida finansieringen av den funktionella genomforskningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub404 Tandläkarutbildningen i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GR02Ub404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub404",
          "ref_dok_titel": "Tandläkarutbildningen i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub405 MC2-laboratoriet vid Chalmers Tekniska Högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub405",
          "ref_dok_titel": "MC2-laboratoriet vid Chalmers Tekniska Högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub406 Högskolan i Borås",
          "ref_dok_id": "GR02Ub406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub406",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub414 Den fria akademin",
          "ref_dok_id": "GR02Ub414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub414",
          "ref_dok_titel": "Den fria akademin",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub415 Snabbare studievägar",
          "ref_dok_id": "GR02Ub415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub415",
          "ref_dok_titel": "Snabbare studievägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub417 Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_id": "GR02Ub417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub417",
          "ref_dok_titel": "Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub422 Universitetsstatus för högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02Ub422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub422",
          "ref_dok_titel": "Universitetsstatus för högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub423 Avveckling av CSN",
          "ref_dok_id": "GR02Ub423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub423",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av CSN",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub424 Forskningen vid Mälardalens högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub424",
          "ref_dok_titel": "Forskningen vid Mälardalens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub427 Fristående skolor",
          "ref_dok_id": "GR02Ub427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub427",
          "ref_dok_titel": "Fristående skolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub434 Baltic Business Research Institute",
          "ref_dok_id": "GR02Ub434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub434",
          "ref_dok_titel": "Baltic Business Research Institute",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub439 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub439",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub442 Invandrarakademin vid Borås högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub442",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademin vid Borås högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub443 Studiemedelsystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub443",
          "ref_dok_titel": "Studiemedelsystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub448 Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub448",
          "ref_dok_titel": "Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub451 Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ub451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub451",
          "ref_dok_titel": "Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub452 Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_id": "GR02Ub452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub452",
          "ref_dok_titel": "Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub455 Strålning från 3G-master",
          "ref_dok_id": "GR02Ub455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub455",
          "ref_dok_titel": "Strålning från 3G-master",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub456 Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ub456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub456",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub460 Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub460",
          "ref_dok_titel": "Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub461 Forskning om fibromyalgi",
          "ref_dok_id": "GR02Ub461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub461",
          "ref_dok_titel": "Forskning om fibromyalgi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub468 Forskningsanslaget till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub468",
          "ref_dok_titel": "Forskningsanslaget till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub472 Den svenska skolans kvalitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub472",
          "ref_dok_titel": "Den svenska skolans kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub475 Utgiftsområde 15 och 16 - Studiestöd, utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub475",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 15 och 16 - Studiestöd, utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub476 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub476",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub477 Information, stöd och rådgivning till personer med läs- och skrivsvårigheter",
          "ref_dok_id": "GR02Ub477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub477",
          "ref_dok_titel": "Information, stöd och rådgivning till personer med läs- och skrivsvårigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub487 Utbildning inom företagshälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02Ub487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub487",
          "ref_dok_titel": "Utbildning inom företagshälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub489 Forskning och social ekonomi",
          "ref_dok_id": "GR02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Forskning och social ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariann Ytterberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub490 Malmö högskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ub490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub490",
          "ref_dok_titel": "Malmö högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub497 Legitimerade lärare",
          "ref_dok_id": "GR02Ub497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub497",
          "ref_dok_titel": "Legitimerade lärare",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub499 Högskola och universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub499",
          "ref_dok_titel": "Högskola och universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub501 Forskning om migrän",
          "ref_dok_id": "GR02Ub501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub501",
          "ref_dok_titel": "Forskning om migrän",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub502 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 16",
          "ref_dok_id": "GR02Ub502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub502",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 16",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub507 Antalet högskoleplatser i Stockholms län",
          "ref_dok_id": "GR02Ub507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub507",
          "ref_dok_titel": "Antalet högskoleplatser i Stockholms län",
          "ref_dok_subtitel": "av Niclas Lindberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub508 Forskningen inom funktionsgenomiken",
          "ref_dok_id": "GR02Ub508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub508",
          "ref_dok_titel": "Forskningen inom funktionsgenomiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub510 Marinbiologisk forskningsstation på Seskarö i Haparanda skärgård",
          "ref_dok_id": "GR02Ub510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub510",
          "ref_dok_titel": "Marinbiologisk forskningsstation på Seskarö i Haparanda skärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub511 Forskning i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ub511",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub511",
          "ref_dok_titel": "Forskning i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub512 Inrättande av turistprofessur vid Luleå Tekniska Universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub512",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av turistprofessur vid Luleå Tekniska Universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub514 Utbildning och universitetsforskning, Utgiftsområde 16",
          "ref_dok_id": "GR02Ub514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub514",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och universitetsforskning, Utgiftsområde 16",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub515 Budget för utbildningsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub515",
          "ref_dok_titel": "Budget för utbildningsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub516 Studenters trygghet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub516",
          "ref_dok_titel": "Studenters trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub518 Film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla",
          "ref_dok_id": "GR02Ub518",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub518",
          "ref_dok_titel": "Film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-09",
          "ref_dok_id": "GR0945",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "45",
          "ref_dok_titel": "2003-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-09",
          "ref_dok_id": "GR0945",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "45",
          "ref_dok_titel": "2003-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:92",
          "ref_dok_id": "GR0K92",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:92",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:93",
          "ref_dok_id": "GR0K93",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "93",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:93",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1121",
          "ref_dok_id": "1992:1434",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}