{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288404",
      "dok_id": "GR01TU8",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "TU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:TU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:28",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:33",
      "titel": "EU-frågor inom kommunikationsområdet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01TU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01TU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:TU8</div><h1>EU-frågor inom kommunikationsområdet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas 27 motionsförslag från den allmänna motionstiden\r\n2002 och 2003 som rör olika EU-relaterade frågor inom kommunikationsområdet.\r\nDet gäller bl.a. infrastrukturplanering, järnvägspolitik, sjöfartspolitik,\r\ntrafiksäkerhet och miljöanpassning samt frågor om bredbandsutbyggnad och\r\ngemensamt europeiskt porto.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen driver ett aktivt arbete inom EU i\r\nenlighet med de ställningstaganden som riksdagen tidigare formulerat i\r\nstor enighet om utvecklingen av ett hållbart transportsystem och ett\r\ninformationssamhälle för alla. Det innebär att Sverige inom EU som\r\nprioriterade frågor bör driva bl.a. främjandet av en miljöanpassad\r\ntransportutveckling, en effektivisering av järnvägstrafiken, en gemensam\r\nsjöfartspolitik och en förbättrad trafiksäkerhet. Utskottet anser att riksdagen\r\nmot denna bakgrund bör avslå samtliga motionsförslag.\r\nUtskottets ställningstagande har föranlett nio reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Infrastrukturplanering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T311 yrkandena 1 och 3, 2002/03:T462\r\nyrkande 11, 2002/03:T466 yrkande 37, 2003/04:T228 yrkande 3, 2003/04:T261,\r\n2003/04:T488 yrkande 3, 2003/04:T526, 2003/04:T540, 2003/04:T560 yrkande\r\n8 och 2003/04:T564 yrkande 29.\r\nReservation 1 (kd)\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n2.      Järnvägspolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 7, 2003/04:T530 yrkande\r\n6 och 2003/04:T564 yrkande 28.\r\nReservation 3 (m, c)\r\n\r\n3.      Sjöfartspolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T564 yrkande 43 och 2003/04:MJ472\r\nyrkande 13.\r\n\r\n4.      Alkolås\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T442 yrkande 1 och 2003/04:T536.\r\nReservation 4 (kd, v)\r\n\r\n5.      Elektroniska körkort\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T442 yrkande 4.\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n6.      Miljöanpassad transportpolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ334 yrkande 16 och 2003/04:MJ411\r\nyrkande 3.\r\nReservation 6 (v)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n7.      Postpolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T319 och 2003/04:T562 yrkande 24.\r\n\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n8.      EU:s strukturfonder och bredbandsutbyggnad\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande 4.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n9.      Lokalisering av den europeiska sjöfartsmyndigheten\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T269 och 2003/04:MJ472 yrkande\r\n12.\r\n\r\n10.     Reglering av sommartid\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T267.\r\nStockholm den 16 mars 2004\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Claes Roxbergh (mp),\r\nElizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg\r\n(s), Krister Örnfjäder (s), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström\r\n(m), Monica Green (s), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael\r\nJohansson (mp), Börje Vestlund (s), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg\r\n(v), Jan Andersson (c) och Lars Gustafsson (kd).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nEtt stort antal frågor inom trafikutskottets beredningsområde har ett\r\nnära samband med den europeiska gemenskapens lagstiftning och det\r\nreformarbete som pågår inom EU. Ärenden i form av propositioner och motioner\r\nmed anledning exempelvis av införlivande av EG-direktiv i svensk lagstiftning\r\nbereds normalt genom särskilda betänkanden inom olika ärendeområden.\r\nÅrligen väcks dock ett antal motionsförslag av mer övergripande karaktär\r\neller motioner som rör frågor som inte direkt kan hänföras till aktuella\r\nlagstiftningsärenden.\r\nI detta betänkande behandlas mot denna bakgrund 27 motionsyrkanden från\r\nden allmänna motionstiden hösten 2002 samt hösten 2003. Förslagen berör\r\nolika EU-relaterade frågor inom kommunikationsområdet som bl.a.\r\ninfrastrukturplanering, järnvägspolitik, sjöfartspolitik, trafiksäkerhet och\r\nmiljöanpassning samt frågor om bredbandsutbyggnad och gemensamt europeiskt\r\nporto.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInfrastrukturplanering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet förutsätter att ett europeiskt perspektiv anläggs vid planeringen\r\nav trafikens infrastruktur. Riksdagen bör mot den bakgrunden avslå\r\nmotionsförslag om särskilda initiativ för olika väg- och järnvägsprojekt med\r\neuropeisk anknytning. Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (c).\r\nTranseuropeiska transportnätverk\r\nSveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att Sverige har möjlighet\r\natt söka finansiellt stöd till projekt som ingår i det s.k. transeuropeiska\r\nnätet för infrastruktur för transporter och telekommunikation, TEN.\r\nTEN-stöd kan sökas för såväl planeringsunderlag som för genomförande av\r\ninfrastrukturprojekt.\r\nInom TEN-nätverket för transporter, TEN-T, har av Essenrådet 1994 utpekats\r\n14 särskilt prioriterade projekt. I Sverige finns två av dessa projekt.\r\nDet är Öresundsförbindelsen och Nordiska triangeln. Öresundsförbindelsen\r\nhar avslutats den 1 juli 2000 i och med att den fasta förbindelsen invigdes.\r\nProjektet Nordiska triangeln är en multimodal transportkorridor med syfte\r\natt förbättra kommunikationerna mellan de nordiska huvudstäderna Köpenhamn,\r\nOslo, Stockholm och Helsingfors. I det ingår järnvägsprojekten Södra\r\nstambanan, Västkustbanan, Vänernlänken, Västra stambanan och Citytunneln.\r\nDe vägprojekt som ingår är E 4, E 6 och E 18. Även Arlanda flygplats och\r\nGöteborgs hamn ingår som delar i Nordiska triangeln.\r\nBland de järnvägsprojekt som beviljats TEN-bidrag kan nämnas uppgradering\r\nav sträckan Stockholm-Malmö och dubbelspår Malmö-Göteborg. De vägprojekt\r\nsom fått beviljat stöd är E 6 och E 18. Medel har även lämnats till\r\nÖresundsförbindelsen samt till väg- och luftinformatikprojekt. Bidrag till\r\nsjöfarten har gått bl.a. till Göteborgs och Trelleborgs hamnar. Luftfartsverket\r\nhar vidare erhållit bidrag för studier i samband med byggande av bana 3\r\npå Arlanda flygplats.\r\nNär det gäller den fortsatta utvecklingen av de transeuropeiska transportnäten\r\npresenterade kommissionen i oktober 2003 förslag till reviderade riktlinjer.\r\nKommissionen lämnade samtidigt ett förslag om ändring av den s.k.\r\nfinansieringsförordningen för TEN (2236/96/EG). Båda förslagen har kopplingar\r\ntill initiativet för europeisk tillväxt som kommissionen lade fram i juli\r\n2003. Förslaget har följande huvudsakliga innehåll.\r\nEtt koncept om gränsöverskridande motorvägar till sjöss\r\nEn möjlighet att tillsätta en europeisk samordnare för vissa projekt\r\nEtt koncept om att förklara prioriterade projekt av europeiskt\r\nintresse\r\nKriterier för prioriterade projekt och en utökad lista i Bilaga III\r\nBilagan med de prioriterade projekten utökas från 14 till 29 projekt.\r\nFlertalet prioriterade projekt skall påbörjas senast 2010. De flesta\r\nprojekten är järnvägsprojekt. Nordiska triangeln förblir ett prioriterat\r\nprojekt, och det framgår att några kortare väg- och järnvägssektioner i\r\ntriangeln skall färdigställas mellan åren 2010 och 2015. Det nya projektet\r\nMotorvägar till sjöss omfattar bl.a. Östersjön. Andra projekt av intresse\r\nför Sverige är en fast förbindelse över Fehmarn bält, en järnväg mellan\r\nBerlin och Neapel samt nord-sydliga vägar och järnvägar i Polen.\r\nFörslaget har behandlats i berörd rådsarbetsgrupp. Den 28 november 2003\r\nbehandlades ärendet för första gången i Coreper. Därefter återstod flera\r\nutestående frågor som hänsköts till Transportrådet den 5 december 2003.\r\nRådet träffade vid detta tillfälle en politisk överenskommelse om en\r\ngemensam ståndpunkt. Denna innebär endast smärre ändringar av kommissionens\r\nursprungsförslag. För närvarande behandlas frågan av Europaparlamentet\r\ninom ramen för medbeslutandeproceduren.\r\nNationell infrastrukturplanering\r\nPlaneringsdirektiven för den nationella infrastrukturplaneringen för\r\nplaneringsperioden 2004-2015 föreskriver att det europeiska perspektivet\r\nskall beaktas när Vägverket och Banverket gör sina prioriteringar.\r\nRegeringen har den 19 februari 2004 fastställt dels nationell väghållningsplan\r\nför åren 2004-2013, dels nationell banhållningsplan för åren 2004-2014,\r\ndels definitiva ekonomiska ramar för länsplaner för regional\r\ntransportinfrastruktur\r\nför åren 2004-2015. Regeringen har aviserat att en proposition i ärendet\r\nkommer att lämnas till riksdagen senare under våren 2004.\r\nInterpellationssvar den 10 februari 2004\r\nStatsrådet Ulrica Messing har i ett interpellationssvar den 10 februari\r\n2004 till Johnny Gylling behandlat vilka åtgärder som avses vidtas för\r\natt infrastrukturellt ansluta Sverige till de nya EU-länderna kring\r\nÖstersjön och för att tillgodose behovet av förbättrade transportkorridorer\r\ni öst-västlig riktning:\r\nDen förestående utvidgningen av EU kommer att förändra transportmönstren\r\ni Europa. Infrastrukturens kapacitet kommer på sikt att ställas på prov,\r\noch vi ser framför oss behov av omfattande investeringar i Europa för\r\natt möta den förväntade tillväxten. Det är därför angelägna frågor som\r\nJohnny Gylling tar upp, och jag delar hans bedömning att vi i Sverige,\r\nliksom de baltiska staterna, har ett avståndshandikapp till övriga Europa\r\nsom måste hanteras. Sverige är beroende av bra kommunikationer till alla\r\nvåra handelspartner i nuvarande EU och i ett utvidgat EU. I dag är det\r\ntyvärr så att svenska transportörer ofta drabbas av trafikstockningar och\r\nandra hinder i det europeiska väg- och järnvägsnätet. Det leder till\r\nförseningar och i slutänden till extra kostnader för kunderna. Det problemet\r\när en av utgångspunkterna för regeringen när de svenska positionerna i\r\nden gemensamma transportpolitiken nu tas fram.\r\nEn annan utgångspunkt är att de perifera regionerna ska knytas till de\r\nmer centrala regionerna och att vi ska ta hänsyn till de särskilda\r\nförhållanden som råder i Norden med långa avstånd, många glest befolkade\r\nområden och snö, is och kyla på vintern. Inom EU pågår just nu en revidering\r\nav riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten, TEN-T. I december\r\n2003 träffade transportministrarna en politisk överenskommelse om en\r\ngemensam ståndpunkt. Förslaget syftar bland annat till att anpassa\r\nriktlinjerna för arbetet till de nya förhållanden som utvidgningen innebär.\r\nFörslaget har förberetts av en så kallad högnivågrupp som analyserat vilka\r\ninfrastrukturprojekt som ska vara prioriterade i TEN-T fram till år 2020.\r\nI det arbetet har Sverige föreslagit att den nordiska triangeln,\r\nsjömotorvägar på Östersjön och Haparandabanan ska vara prioriterade\r\nTEN-T-projekt.\r\nAv dessa uppfyller tyvärr inte Haparandabanan urvalskriterierna, men den\r\nfinns ändå med i TEN-T-nätet.\r\nSverige har även betonat vikten av att en fast förbindelse över Fehmarn\r\nbält byggs, liksom att nord-sydliga väg- och järnvägskorridorer byggs\r\ngenom Polen samt att järnvägen mellan Berlin och Neapel byggs ut. När det\r\ngäller de baltiska länderna har Sverige framhållit de öst-västliga\r\nförbindelserna. Merparten av den svenska utrikeshandeln är i dag beroende av\r\nsjötransporter. Sjöfarten är självklart det viktigaste transportmedlet\r\nmellan Östersjöländerna. Sverige deltar därför aktivt i det nyligen\r\npåbörjade samarbetet mellan Östersjöländerna om så kallade sjömotorvägar.\r\nDen svenska ståndpunkten är att sjömotorvägarna ska omfatta all den\r\ninfrastruktur som behövs för att det ska gå att bedriva en effektiv, säker\r\noch miljövänlig sjöfart året om. Vi har fått gehör i ministerrådet för\r\nden ståndpunkten och förslaget omfattar nu bland annat hamnar, anslutningar\r\npå land och till sjöss, IT-system och isbrytare.\r\nMotionsförslag\r\nI tre motioner behandlas infrastrukturprojektet Europakorridoren som\r\ninnebär en utbyggnad av två järnvägslinjer, nämligen Europabanan, som följer\r\nE 4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg\r\nsamt Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40,\r\nmellan Göteborg, Borås och Jönköping.\r\nTobias Krantz m.fl. (fp, m, kd) framhåller i motion 2003/04:T488 att\r\nregeringen bör lyfta fram Europakorridoren som svenskt kandidatprojekt i\r\narbetet med de transeuropeiska nätverken inom EU. Som motiv anförs att\r\ndet finns ett stort och växande internationellt intresse för en tågförbindelse\r\nmed höghastighetskapacitet från Stockholm till Hamburg. Vidare anges att\r\ndet är viktigt att knyta samman Skandinavien med det europeiska\r\nhöghastighetsnätet, vilket i framtiden kommer att ske över Fehmarn bält.\r\nAnnelie Enochson och Per Landgren (kd) betonar i motion 2002/03:T311 att\r\nidén bakom ett samlat transportsystem med Europabanan och Götalandsbanan\r\när att förena behovet av effektiva och väl fungerande transporter mellan\r\nSverige och den europeiska kontinenten med att på lång sikt få en bättre\r\nfungerande dynamisk region med tillväxt från Mälardalen till Göteborg/Öresund.\r\nMot denna bakgrund förordas att projektet lanseras som svenskt kandidatprojekt\r\nför TEN. Vidare framhålls att förutsättningarna bör prövas för att delvis\r\nfinansiera utredningsarbetet av Europakorridoren genom medel från EU:s\r\nbudget för nya TEN-projekt. Genom att Fehmarn bält-projektet under det\r\nsenaste året starkt ökat i aktualitet ökar enligt motionärerna även\r\nEuropakorridoren i angelägenhetsgrad.\r\nUlf Sjösten och Kent Olsson (båda m) framhåller i motion 2003/04:T228 att\r\nutförda studier av Europakorridoren visar på att i varje fall delar av\r\nprojektet snabbt kommer att kunna ge en samhällsekonomisk vinst. Vidare\r\nanges att Sverige behöver satsa på höghastighetsjärnväg av europeiskt\r\nsnitt för att krympa det avståndshandikapp som finns både inom landet och\r\nmot kontinenten. Mot denna bakgrund förordas att Europakorridoren presenteras\r\nsom kandidatprojekt i TEN-arbetet inom EU.\r\nRune Berglund och Marie Nordén (båda s) understryker i motion 2003/04:T526\r\natt tillväxt och företagande är beroende av goda kommunikationer, inte\r\nminst i landets mellersta och norra delar. Effektiva godstransportnät\r\nmåste därför på bättre sätt samordnas på transnationell nivå med kompletterande\r\nregionala och lokala länkar. Olika offentliga och privata intressen i\r\nmellersta Finland, Sverige och Norge har påbörjat ett projekt, North East\r\nCargo Link (NECL), som har till mål att utveckla och marknadsföra en\r\nöst-västlig godstransportled från Ryssland över Finland, Sverige och Norge\r\nvidare ut till Europa. Projektet syftar till att åstadkomma effektiva\r\nalternativ till dagens överbelastade nord-sydliga godstransporter. Denna\r\ntransportkedja har flera begränsande länkar som måste åtgärdas för att\r\nman skall kunna åstadkomma ett fungerande samspel. Det är därför enligt\r\nmotionärerna viktigt att regeringen upptar förhandlingar med Finlands och\r\nNorges regeringar om ett gemensamt program för långsiktiga satsningar på\r\ndenna öst-västliga korridor.\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motionerna 2002/03:T462 och\r\n2003/04:T560 att det är ett känt faktum att svenska företag har ett\r\navståndshandikapp i förhållande till sina konkurrenter på kontinenten. För\r\natt Sverige skall vara konkurrenskraftigt i det europeiska perspektivet\r\nmåste därför ett internationellt perspektiv anläggas på infrastrukturbyggandet.\r\nBehovet av att minska avståndshandikappet till övriga Europa gäller också\r\ni varierande omfattning våra grannländer runt Östersjön, inte minst de\r\nbaltiska staterna. Mot denna bakgrund bör Sverige driva på en gemensam\r\ninfrastrukturpolitik. Sverige bör vidare enligt motionärerna som ett led\r\ni detta arbete ta ett initiativ till en samlad infrastrukturpolitik för\r\nÖstersjöområdet.\r\nCenterpartiet framhåller genom Maud Olofsson m.fl. i motion 2003/04:T564\r\noch Sven Bergström m.fl. i motion 2002/03:T466 att Sverige inom EU bör\r\narbeta för ett gemensamt program för utveckling av transportsystemet i\r\nBarentsregionen. Den nordliga dimensionen i EU-arbetet måste få återverkan\r\näven på transportområdet. Samarbete mellan länder, företag och människor\r\ni dessa områden ställer på grund av de geografiska förhållandena stora\r\nkrav på en väl fungerande infrastruktur. Ambitionen måste vara att människor\r\noch företag i Barentsregionen, den arktiska regionen och Östersjöregionen\r\nges goda möjligheter att delta i den europeiska integrationen. Prioritet\r\nbör ges till att knyta samman det transeuropeiska nätverket av järnvägsspår\r\nsom passerar EU:s externa gränser.\r\nYvonne Ångström (fp) uppmärksammar i motion 2003/04:T261 Europaväg 12,\r\nsom går från Mo-i-Rana vid norska västkusten, genom Västerbotten till\r\nUmeå och sedan fortsätter genom Finland från Vasa till Helsingfors. För\r\natt skapa förutsättningar för att den inre marknaden skall fungera för\r\natt uppnå tillväxt och utveckling i unionen har EU pekat ut ett strategiskt\r\nnät för transporter TEN-T. Nätverket är glest i Sverige och E 12 är en\r\nlänk som saknas för att binda ihop unionen i öst-västlig led. Det är därför\r\nönskvärt enligt motionären att regeringen driver ärendet om klassning av\r\nE 12 som TEN-väg inför den kommande revideringen.\r\nMartin Nilsson m.fl. (s) framhåller i motion 2003/04:T540 att med ett\r\nutvidgat EU ökar vår hemmamarknad högst betydligt. Mycket talar för att\r\nde baltiska staterna, Polen och S:t Petersburgsregionen, med en snabb\r\nekonomisk tillväxt kommer att bli allt viktigare för utvecklingen av\r\nsvenskt näringsliv. Mot denna bakgrund bör den fysiska planeringen i ökad\r\nutsträckning ta hänsyn till Östersjöregionens tillväxt. Regeringen föreslås\r\ndärför att särskilt följa och se över kommunikationerna kring Östersjön\r\ni syfte att underlätta handel över gränserna. Det kan handla om såväl\r\ngemensamma infrastruktursatsningar och väg- och järnvägslänkar över\r\nnationsgränserna som en översyn av vår egen infrastruktur, exempelvis\r\nhamnkapacitet i våra Östersjöhamnar och kommunikationer till och från dessa.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det krävs viktiga insatser i infrastrukturen för att\r\nfrämja tillväxt, regional utveckling och omställning till ett ekologiskt\r\nuthålligt samhälle. Förändringar i vår omvärld, inte minst genom EU:s\r\nutvidgning i vårt närområde, ställer samtidigt krav på infrastrukturen\r\nför att möta nya resmönster och transportvägar. Utskottet delar därmed\r\nden grundläggande syn som kommer till uttryck i flera motioner om vikten\r\nav att anlägga ett europeiskt perspektiv i samband med planering av vägar\r\noch järnvägar. Regeringen har också deklarerat motsvarande uppfattning\r\noch i sina planeringsdirektiv till Vägverket och Banverket föreskrivet\r\natt ett europeiskt synsätt skall anläggas i planeringsarbetet.\r\nEn av de åtgärder som föreslås i Banverkets nationella banhållningsplan\r\när mot bl.a. denna bakgrund en uppgradering av Haparandabanan. Satsningen\r\ngör det möjligt att utveckla den gränsöverskridande trafiken mellan Sverige\r\noch Finland och trafiken i Barentsregionen. Till detta bidrar även den\r\nnyligen invigda s.k. felande länken i ryska Karelen. För att möjliggöra\r\nen effektivare trafik är det också enligt Banverkets plan angeläget att\r\nfortsätta satsningen på spårviddsväxlare. Vidare kan nämnas att Banverket\r\ndeltar tillsammans med nio andra europeiska länder i North-South Freight\r\nFreeways. Syftet är att erbjuda företag möjligheten att enkelt, flexibelt\r\noch effektivt transportera sitt gods mellan de deltagande länderna, dvs.\r\natt skapa ett gränslöst järnvägsnät.\r\nNär det gäller Europakorridoren  har Banverket nyligen bedömt att\r\ndelprojektet Götalandsbanan kan vara en samhällsekonomiskt försvarbar\r\ninvestering\r\nmed goda förutsättningar att bidra till regionförstoring och bli en\r\neffektiv bana mellan Stockholm och Göteborg. Däremot är effekterna mycket\r\nosäkra för delen Europabanan. Till skillnad från Götalandsbanan har den\r\nfå intressanta mellanmarknader, och den kan inte på samma sätt byggas ut\r\ni lämpliga etapper. För att få ut avsedd effekt av Europabanan krävs också\r\natt mycket stora investeringar genomförs i Danmark och Tyskland. Eftersom\r\ndet inte finns en gemensam inriktning hos regeringarna i Sverige, Danmark\r\noch Tyskland att satsa på en höghastighetsjärnväg bedömer Banverket att\r\nen satsning på Europabanan i Sverige för närvarande inte är\r\nintressant.\r\nUtskottet konstaterar att det europeiska perspektivet ingår som en\r\nförutsättning i trafikverkens arbete. Som redovisats i bakgrundsbeskrivningen\r\nbedriver vidare Sverige enligt statsrådet Ulrica Messing ett aktivt arbete\r\nmed att föra fram svenska intressen när det gäller den fortsatta\r\ninfrastrukturplaneringen inom EU. Utskottet vill vidare tillägga att regeringen\r\nsenare under våren avser att redovisa en proposition om långsiktsplaner\r\nför transportinfrastrukturen. Till ärendet hör ett stort antal motionsförslag\r\nfrån den allmänna motionstiden hösten 2002 och 2003 om utbyggnader av\r\nolika väg- och järnvägsprojekt i landet. Utskottet avser att i detta\r\nsammanhang återkomma till olika frågor med anledning av den fortsatta\r\nutvecklingen av trafikens infrastruktur.\r\nMed hänvisning till det anförda är utskottet inte nu berett att vidta\r\nnågon åtgärd i ärendet. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna\r\n2002/03:T311 (kd) yrkandena 1 och 3, 2002/03:T462 (kd) yrkande 11,\r\n2002/03:T466 (c) yrkande 37, 2003/04:T228 (m) yrkande 3, 2003/04:T261 (fp),\r\n2003/04:T488 (fp, m, kd) yrkande 3, 2003/04:T526 (s), 2003/04:T540 (s)\r\n2003/04:T560 (kd) yrkande 8 och 2003/04:T564 (c) yrkande 29.\r\nJärnvägspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottets mening måste järnvägstrafiken i Europa effektiviseras\r\nför att öka sin konkurrenskraft. Med hänvisning till pågående reformarbete\r\nbör riksdagen avslå tre motionsförslag med begäran om avregleringar och\r\nstandardiseringar av järnvägstrafiken i Europa. Jämför reservation 3 (m,\r\nc).\r\nBakgrund\r\nAv EG-kommissionens vitbok om transportpolitik framgår att järnvägens\r\nmarknadsandelar inom EU fortsätter att minska samtidigt som godstransporternas\r\nkvalitetsnivå är i hög grad otillfredsställande och i vissa fall blir\r\nallt sämre. Andelen godstransporter på järnväg ligger på ca 8 % jämfört\r\nmed 21 % år 1970, när samtliga transsportslag räknas in, och på 14 %\r\njämfört med 35 %, om man enbart ser till landbaserade transporter. Trots\r\nmånga positiva erfarenheter, som utvecklingen av nya initiativ på marknaden\r\noch omstruktureringen av gamla järnvägsföretag i flera medlemsstater,\r\nupplevs förändringstakten inom EU som otillfredsställande. Därför föreslås\r\ni EG-kommissionens vitbok ett åtgärdsprogram för att vitalisera järnvägssektorn.\r\n\r\nReformarbetet på järnvägsområdet inom EU sker enligt olika \"paket\". Det\r\nförsta järnvägspaketet  innefattar fyra EG-direktiv angående utvecklingen\r\nav gemenskapens järnvägar, tillstånd för järnvägsföretag, tilldelning av\r\noch avgifter för infrastrukturkapacitet samt driftskompatibilitet för\r\nkonventionella tåg. Det första direktivet skulle ha varit infört i mars\r\n2003.\r\nI sammanhanget kan vidare nämnas att kommissionen i januari 2002 presenterade\r\nett andra järnvägspaket  som består av två delar. Den första delen består\r\nav fem lagstiftningsåtgärder:\r\n1. förslag till direktiv om järnvägssäkerhet\r\n2. ändringar i direktiven om driftskompatibilitet för höghastighetståg\r\noch konventionella tåg\r\n3. ändringar av direktiv 91/440/EG för att vidga tillträdesrätten till\r\njärnvägsinfrastruktur även för nationell godstrafik\r\n4. förslag till förordning om den europeiska järnvägsbyrån för säkerhet\r\noch driftskompatibilitet\r\n5. förslag till rekommendation till rådets beslut att bemyndiga kommissionen\r\natt förhandla om anslutningsvillkor för gemenskapen till fördraget om\r\ninternationell järnvägstrafik (COTIF).\r\nDen andra delen i meddelandet innehåller en analys av situationen för\r\ngodstransport på järnväg och internationell persontransport. Denna analys\r\nhar föranlett kommissionen att överväga att utarbeta ytterligare\r\ndirektivförslag med syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna och göra\r\njärnvägstransporter attraktivare.\r\nDe nu aktuella rättsakterna har behandlats i rådsarbetsgruppen.\r\nOrdförandeskapet har ambitionen att transportrådet skall uppnå en politisk\r\növerenskommelse om alla fem rättsakterna vid rådsmötet i mars. Europaparlamentet\r\nhar behandlat förslagen under 2003 och har föreslagit ändringar som bl.a.\r\ninnebär att även marknaden för persontransporter skall öppnas i viss\r\nutsträckning.\r\nKommissionen har vidare nyligen presenterat ett tredje järnvägspaket som\r\ninnebär bl.a. fri konkurrens på internationella tåglinjer för passagerare\r\nfrån 2010. I paketet ingår vidare skyldigheter från järnvägsbolagen\r\ngentemot passagerarna vid förseningar och inställda avgångar, internationella\r\nkörlicenser för lokförare och ökad tillförlitlighet för järnvägsfrakter.\r\n\r\nMotionsförslag\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motionerna 2002/03:T321 och\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. att utvecklingen av järnvägstrafiken\r\nsom ett konkurrenskraftigt transportmedel måste beaktas utifrån ett\r\neuropeiskt perspektiv, vilket bl.a. gjorts i den vitbok om transporter som\r\narbetats fram de senaste åren. Sverige bör mot denna bakgrund enligt\r\nmotionärerna mer aktivt driva frågorna om en ökad integrering av\r\njärnvägstrafiken inom EU och därvid särskilt framhålla vikten av att ett\r\ngemensamt\r\nregelverk utarbetas. Behovet av fortsatta avregleringar och ökad\r\nstandardisering på järnvägsområdet är stort i Europa.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) klargör i motion 2003/04:T564 att i Centerpartiets\r\nframtidsvision ingår en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen\r\ninom EU, men också i angränsande länder. I dag måste tåg ofta stoppas vid\r\ngränserna för byte av lok och förare samt för tekniska kontroller. Olika\r\nelsystem och spårvidder ställer också till problem. Detta kostar både\r\npengar och tid och bidrar till förseningar. Mot denna bakgrund bör en\r\nsatsning ske på ett gemensamt europeiskt järnvägssystem där operatörer\r\nmed olika nationell hemvist ges samma tillgång till järnvägsinfrastrukturen.\r\nBättre standardisering och marknadsöppnande är ett sätt att bättre dra\r\nnytta av de järnvägsinvesteringar som både gjorts och skall göras. För\r\natt ytterligare underlätta smidighet och säkerhet bör den internationella\r\ntågtrafiken införa ett gemensamt språk. Förslagsvis borde detta språk\r\nvara engelska, liksom inom luftfarten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att den internationella järnvägstrafiken i Europa\r\när behäftad med problem. Ej kundanpassade organisationer, variationer i\r\ntekniska standarder och olika regelverk innebär ökade kostnader både vad\r\ngäller personal och material, samtidigt som administrativa hinder vid\r\ngränspassager innebär förlängda transporttider och negativ påverkan på\r\npunktligheten.\r\nInitiativ, där Sverige har varit pådrivande, har tagits inom EU för att\r\nförsöka undanröja dessa problem och verka för en ökad konkurrens inom\r\nsektorn. Det europeiska samarbetet inom järnvägsområdet genomgår också nu\r\nstora förändringar. Det första järnvägspaketet antogs år 2001, det andra\r\när för närvarande i slutfasen för beslut och förslag till det tredje har\r\nnyligen lagts fram av kommissionen.\r\nEnligt vad utskottet erfarit är den svenska ståndpunkten som regeringen\r\nfört fram inom EU att järnvägssektorn inom Europa måste reformeras. Sverige\r\nhar mot denna bakgrund stött alla de förslag till åtgärder som syftar\r\ntill sektorns effektivisering. Regeringen har vidare som svensk linje\r\nfört fram att för järnvägens del är det minst lika viktigt att organisationen\r\neffektiviseras som att tekniken utvecklas och harmoniseras. Enligt den\r\nsvenska prioriteringen är marknadsöppningen av godsmarknaden av mycket\r\nstor betydelse.\r\nNär det gäller införandet av det första järnvägspaketet i Sverige har\r\nregeringen den 19 februari 2004 överlämnat en lagrådsremiss om en ny\r\njärnvägslag. Riksdagsbehandling planeras ske senare i vår. I detta sammanhang\r\navses även en rad motioner behandlas med förslag bl.a. om regleringen av\r\nden svenska järnvägstrafiken och förutsättningarna för järnvägstrafik.\r\nUtskottet förutsätter att Sverige även fortsättningsvis kraftfullt driver\r\npå en utveckling mot ett gränslöst europeiskt järnvägsnät där järnvägsföretagen\r\nges en ökad konkurrenskraft. Utskottet anser därför att det inte finns\r\nskäl för riksdagen att nu ta något initiativ i ärendet. Utskottet avstyrker\r\ndärmed motionerna 2002/03:T321 (m) yrkande 7, 2003/04:T530 (m) yrkande 6\r\nsamt 2003/04:T564 (c) yrkande 28.\r\nSjöfartspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet förutsätter att Sverige är pådrivande för att utforma gemensamma\r\nregler för sjöfarten på EU-nivå för att säkra konkurrensneutralitet och\r\nsjösäkerhet. Riksdagen bör mot bl.a. denna bakgrund avslå två motionsförslag.\r\n\r\nMotionsförslag\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) anger i motion 2003/04:T564 att svensk sjöfart,\r\ngenom förändringar i vår omvärld, under det senaste året har utsatts för\r\nstora yttre påfrestningar. I dag, när vi lever med ökad internationalisering\r\noch globalisering, är behovet av gemensamma regler på vissa områden\r\nsärskilt stort. Sjöfarten är ett sådant område. Gemensamma regler på sjöfartens\r\nområde skulle omöjliggöra att vissa länders sjöfart genom statssubventionerad\r\n\"dumpning\" slår ut sjöfarten i de länder som inte ägnar sig åt dumpning.\r\nSverige måste därför vara pådrivande för att gemensamma regler för\r\nsjöfarten införs på EU-nivå och internationellt. Det är närmast en självklarhet\r\natt svensk sjöfart, som är en vital del av vårt transportsystem och\r\nnäringsliv, skall ges lika villkor för att kunna hävda sig gentemot sina\r\nkonkurrenter.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) framhåller i motion 2003/04:MJ472 att Sverige\r\nbör verka för att EU blir fullvärdig medlem i Internationella\r\nSjöfartsorganisationen (IMO). Hittills har EU bara observatörsstatus i denna\r\ninstitution, vilket definitivt inte är förenligt med unionens behörigheter\r\ninom sjösäkerhetsområdet eller den drivande roll den spelar inom IMO.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 2003/04:T564\r\n(c) om vikten av att Sverige är pådrivande för att utforma gemensamma\r\nregler för sjöfarten på EU-nivå och internationellt. Trafikutskottet har\r\nockså tidigare vid olika tillfällen framhållit att det är angeläget att\r\nen gemensam syn utvecklas när det gäller näringspolitiskt stöd till sjöfart\r\ninom EU. Utskottet har också förutsatt att regeringen inom EU aktivt verkar\r\nför en ordning som säkerställer största möjliga konkurrensneutralitet.\r\nUtgångspunkten bör enligt tidigare utskottsuttalanden vara att inom ramen\r\nför ett samlat europeiskt kostnadsansvar uppnå ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem utan behov av statliga subventioner.\r\nUtskottet har dessutom tidigare framhållit att en bred politisk samsyn\r\nfinns om att de nationella stödprogrammen bör avvecklas i former som\r\ntryggar likvärdiga och rättvisa konkurrensvillkor och betonat vikten av\r\natt regelsystemet - syftande till bl.a. ökad sjösäkerhet och motverkande\r\nav social dumpning - är enhetligt och gällande för all sjöfart inom\r\ngemenskapen, oavsett vilket land som fartyget är registrerat i.\r\nMed hänvisning till det anförda förutsätts syftet med den aktuella motionen\r\ntillgodoses utan att något särskilt initiativ från riksdagens sida är\r\nerforderligt. Motion 2003/04:T564 (c) yrkande 43 avstyrks följaktligen.\r\nNär\r\ndet gäller motionsförslaget om EU-medlemskap i IMO, International Maritime\r\nOrganization, kan konstateras att denna FN-organisation enligt sina\r\nstatuter som medlemmar endast kan ha enskilda stater. För närvarande är 163\r\nstater medlemmar. Det betyder att om EU skall bli IMO-medlem synes en\r\nändring krävas i den grundläggande Genèvekonventionen från år 1948 som\r\nreglerar IMO:s bildande. I sammanhanget kan nämnas att 36 internationella\r\nstatliga organisationer - däribland EU - har träffat samarbetsöverenskommelser\r\nmed IMO.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har frågan om EU skall bli fullvärdig medlem\r\ninom IMO diskuterats tidigare i den informella arbetsgrupp av tjänstemän\r\nsom förbereder ministerrådens möten på transportområdet. Samtliga\r\nmedlemsstaters delegationer uppges vid dessa tillfällen ha varit negativa\r\ntill en sådan lösning genom att den inte bedömts ge något mervärde samtidigt\r\nsom risk finns att enskilda medlemsländer förlorar inflytande. Frågan har\r\ndärmed inte förts vidare. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion\r\n2003/04:MJ472 (fp) yrkande 13.\r\nAlkolås\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen förutsätts bedriva ett aktivt arbete inom EU för att uppnå en\r\nökad europeisk samsyn om möjligheterna att genom användande av modern\r\nteknik som alkolås förbättra trafiksäkerheten. Mot denna bakgrund avstyrks\r\ntvå motionsförslag. Jämför reservation 4 (kd, v).\r\nMotionsförslag\r\nPer Erik Granström och Arne Kjörnsberg (båda s) framhåller i motion\r\n2003/04:T536 att en preventiv åtgärd när det gäller rattfylleri skulle kunna\r\nvara att införa krav på alkolås i bilarna. En ensidig svensk lagstiftning\r\nom alkolås skulle dock sannolikt innebära stora kostnader för den enskilde\r\nbilköparen eftersom Sverige är en för liten marknad. Dessutom finns det\r\nrisk för att en sådan lagstiftning av EU skulle komma att tolkas som ett\r\nhandelshinder. Om däremot ett gemensamt krav på alkolås som standard på\r\nnyproducerade fordon finns inom hela EU-området kommer kostnaden för\r\nalkolås att bli mera överkomlig. Dessutom blir kravet inte heller något\r\nhandelshinder. Sverige bör därför enligt motionärerna inom EU verka för\r\natt krav på alkolås som standard införs för alla nyproducerade bilar.\r\nI motion 2003/04:T442 yrkande 1 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) anges att\r\ndet är väsentligt att tydliga mål formuleras och att det sker i en nära\r\ndialog med fordonsindustrin. Kristdemokraterna anser därför att riksdagen\r\nbör tillkännage att regeringen skall verka inom EU för en gemensam tidsplan\r\nför introducerande av alkolås i alla bilar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare i ett yttrande våren 2002 över EU-kommissionens\r\nvitbok om den gemensamma transportpolitiken Vägval inför framtiden  lyft\r\nfram trafiksäkerhetsfrågan. I yttrandet angavs att enligt utskottets\r\nuppfattning är bland de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärderna\r\nde som avser alkohol- och drogpåverkan. Utskottet angav här särskilt\r\ninförande av alkolås och elektroniska körkort.\r\nStatens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har nyligen i en rapport\r\nredovisat motsvarande uppfattning och angett att det är mycket lönsamt\r\natt förbättra trafiksäkerheten med åtgärder i fordonen (Strategisk analys\r\nav trafiksäkerhetsåtgärder, SIKA PM 2004:1). Den samhällsekonomiska nyttan\r\nav åtgärder som hastighetskontrollerare, alkolås och bälteslås beräknas\r\nav SIKA till sammanlagt ca 250 miljarder kronor medan kostnaden bedöms\r\ntill ca 20 miljarder kronor plus systemkostnader. Införandet av nya krav\r\npå fordonen kräver dock ny EU-lagstiftning innan de kan bli obligatoriska.\r\nUtvecklingen av trafiksäkrare bilar kan dock enligt rapporten också drivas\r\npå genom att myndigheter och företag ställer krav på att sådana utrustningar\r\nskall finnas i de fordon som man använder. Det skulle enligt SIKA kunna\r\ninnebära att bilindustrin börjar montera fartkontroller, alkolås och\r\nbilbälteslås på eget initiativ. Om regering och riksdag vill nå\r\ntrafiksäkerhetsmålet på ett effektivt sätt finns det därför enligt rapporten\r\nanledning att dels skynda på EU-arbetet, dels främja utvecklingen av\r\nupphandlingskraven för säkrare fordon.\r\nUtskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen bedriver ett aktivt\r\narbete inom EU för att uppnå en ökad europeisk samsyn om möjligheterna\r\natt genom användande av modern teknik som alkolås förbättra trafiksäkerheten.\r\nI sammanhanget vill utskottet särskilt hänvisa till de positiva erfarenheter\r\nsom finns när det gäller att genom självreglering främja en ökad användning\r\nav alkolås. Det gäller bl.a. krav på alkolås vid trafikupphandling,\r\nanvändning av alkolås i tjänstefordon som en kvalitetskontroll och erbjudande\r\nom särskilda försäkringsrabatter för fordon försedda med alkolås. Utskottet\r\nvälkomnar därför fortsatta insatser av detta slag i syfte att förbättra\r\ntrafiksäkerheten.\r\nUtskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att nu ta\r\nnågot initiativ i ärendet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2003/04:T442\r\n(kd) yrkande 1 och 2003/04:T536 (s).\r\nElektroniska körkort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet förutsätter att frågan om elektroniska körkort uppmärksammas\r\ninom ramen för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Mot denna bakgrund\r\navstyrks ett motionsförslag. Jämför reservation 5 (kd).\r\nMotionsförslag\r\nKristdemokraterna efterlyser i motion 2003/04:T442 av Mikael Oscarsson m.\r\nfl. en utveckling mot användande av elektroniska körkort, vilka omöjliggör\r\nobehörig användning av bil. Detta skulle vara ytterligare en åtgärd för\r\natt motverka rattfylleri. Förutom att fungera som vanligt körkort kan ett\r\nelektroniskt körkort användas för att lagra olika typer av information.\r\nDet kan även användas som bilnyckel/startnyckel och utrustas med flera\r\ntilläggsfunktioner, som t.ex. alkolås. Regelverket kring körkort bestäms\r\ni dag till stor del på EU-nivå. Motionärerna anser därför att regeringen\r\ninom EU skall verka aktivt för en introduktion av elektroniska\r\nkörkort.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill när det gäller elektroniska körkort ange att prototyper\r\nhar varit i drift och provats sedan år 1994. Staten har tidigare genom\r\nden s.k. Skyltfonden gett visst ekonomiskt bidrag för att ta fram ett\r\nförbättrat beslutsunderlag. Vidare kan nämnas att i det förslag som\r\nEU-kommissionen nyligen presenterat om ett nytt körkortsdirektiv ingår att\r\nde länder som så önskar får utrusta körkortet med ett mikrochip som\r\ninnehåller den information som finns på körkortet.\r\nUtskottet förutsätter att även frågan om elektroniska körkort uppmärksammas\r\ninom ramen för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet ser mot\r\ndenna bakgrund ingen anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i\r\närendet. Utskottet avstyrker därmed motion 2003/04:T442 (kd) yrkande\r\n4.\r\nMiljöanpassad transportpolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden om vikten av en\r\nmiljöanpassad utveckling inom transportområdet och det reformarbete som\r\npågår inom EU för att skapa en hållbar transportutveckling. Därmed avstyrker\r\nutskottet motionsförslag med begäran om nya initiativ för att främja en\r\nmiljöanpassad transportutveckling och åtgärder mot emissioner från\r\ndieselfordon. Jämför reservationerna 6 (v) och 7 (c).\r\nMotionsförslag\r\nUlla Hoffmann m.fl. (v) framhåller i motion 2003/04:MJ411 att politiken\r\ninom EU som syftar till ökad handel och ökad produktion bidrar till att\r\ntransporterna ökar drastiskt. Transporterna utgör i dag det största\r\nenskilda hotet mot möjligheten att minska utsläppen av växthusgaser. Det är\r\ndärför enligt motionärerna nödvändigt att vända trenden och minska utsläppen\r\nfrån trafiken. Den förändring som krävs är både minskade transportvolymer\r\ntotalt och en övergång från vägtransporter till järnväg och sjöfart. För\r\natt minska transporterna på väg bör Sverige inom EU verka för att länderna\r\nges rätt att ta ut kilometerskatt på godstransporter på alla vägar och\r\ninte bara på motorvägar. Sverige bör vidare använda EU-samarbetet för att\r\nunderlätta internationella gränsöverskridande järnvägstransporter. EU\r\nstöder stora satsningar på infrastrukturinvesteringar, främst i\r\nmotorvägsprojekt i de östeuropeiska länder som nu är på väg in i EU.\r\nInvesteringar\r\nbör enligt motionärerna i stället ske i järnväg, sjöfart och system för\r\nomlastning för ett optimalt utnyttjande av de olika transportslagens\r\nfördelar.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) konstaterar i motion 2003/04:MJ334 att transportsektorn\r\nstår för 60 % av Sveriges totala kväveoxidutsläpp i luften. Trots att\r\nutsläppen har minskat i och med kraven på katalytisk avgasrening på nya\r\nbensindrivna bilar, är de fortfarande betydande från dieseldrivna bilar\r\noch även från alternativbränslebilar. Därför är det angeläget att\r\nintensifiera arbetet med att utveckla katalysatorer som fungerar på dieseldrivna\r\nfordon. Ett sådant utvecklingsarbete är också viktigt för att få fram\r\nkatalysatorer som fungerar tillsammans med bensinmotorer med låg förbrukning.\r\nSverige bör därför ta initiativ för att inom EU införa gemensamma\r\nminimiregler för fungerande avgasrening på dieselfordon.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare understrukit betydelsen av en miljöanpassad utveckling\r\ninom transportområdet. I ett yttrande våren 2002 över Europeiska kommissionens\r\nvitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010, Vägval inför\r\nframtiden, gav utskottet sitt erkännande av vitbokens beskrivning av de\r\nproblem inom transportväsendet som vuxit sig allt starkare i EU. För att\r\nskapa en hållbar transportutveckling angavs att en rad viktiga frågor\r\nmåste beaktas. Utskottet delade också uppfattningen att den gemensamma\r\ntransportpolitiken skall vara grundad på uthållig utveckling. Detta är i\r\nlinje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001\r\nom ett säkerställande av hållbara transporter. Det är också i enlighet\r\nmed det övergripande målet för den nationella transportpolitiken. Utskottet\r\nanslöt sig mot denna bakgrund till kommissionens utgångspunkt om att målet\r\nbör vara ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet ansåg vidare\r\natt det är särskilt angeläget med harmoniserade och därmed konkurrensneutrala\r\nregler samt ett för användarna rättvist kostnadsansvar avseende samtliga\r\ntransportslag. I detta ligger att avgifterna inte bara skall täcka\r\nkostnaderna för användningen av infrastrukturen utan även kostnaderna för\r\nmiljöpåverkan och andra externa effekter.\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare inställning om att den gemensamma\r\ntransportpolitiken bör inriktas på att skapa ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett angeläget reformarbete\r\ninom EU för att skapa en mer miljöanpassad utveckling där Sverige är en\r\naktiv och pådrivande kraft. Det gäller bl.a. den fråga som uppmärksammas\r\ni motionen om vägavgifter för tunga godsfordon där ett aktuellt förslag\r\ntill EG-direktiv ger förutsättningar för Sverige att införa kilometerskatter\r\npå hela vägnätet enligt marginalkostnadsprincipen.\r\nUtskottet är mot denna bakgrund inte berett att vidta något initiativ med\r\nanledning av motion 2003/04:MJ411 (v) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nNär det gäller motion 2003/04:MJ344 (c) yrkande 16 och frågan om emissioner\r\nfrån dieselfordon och alternativbränslebilar kan nämnas att en utveckling\r\nav avgasreduktion genom katalysatorer, partikelfällor och EGR (Exhaust\r\nGas Recirculation) pågår. Inom EU finns en rad direktiv som reglerar\r\nutsläpp från vägtrafiken. EG-direktiv för att reducera utsläppen från\r\nvägtrafik omfattar en rad olika aspekter, från övergripande strategier som\r\nFörsurningsstrategin och Oxidantstrategin, där trafiksektorn är en av\r\nmånga verksamheter som berörs, till detaljerade föreskrifter inom\r\ntransportområdet. Enligt gällade reglering skall bl.a. alla nya tunga fordon\r\nfr.o.m. år 2006 förses med s.k. partikelfällor. Detta är en åtgärd som\r\nbedöms komma att eliminera en mycket stor del av partiklarna från dessa\r\nfordon. Vad gäller efterlysningen av svenska initiativ inriktade på\r\ndieselfordon har kansliet erfarit att den svenska regeringen i juni 2002\r\nhar lämnat förslag till EU-kommissionen om förbättrad avgasrening för\r\ndenna typ av fordon. Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan inom\r\nEU-kommissonen. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2003/04:MJ344\r\n(c) yrkande 16.\r\nPostpolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om ytterligare åtgärder för att avreglera\r\nden europeiska postmarknaden och införande av ett gemensamt europeiskt\r\nporto. Jämför reservation 8 (m, fp, kd).\r\nBakgrund\r\nInom Europa pågår ett arbete för att skapa en gemensam inre marknad för\r\nposttjänster. Det är dock i dag endast Sverige och Finland som helt har\r\nliberaliserat sina postmarknader. Det ursprungliga liberaliseringsdirektivet\r\npå postområdet, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15\r\ndecember 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre\r\nmarknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna,\r\nändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/39/EG av den\r\n10 juni 2002 om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka\r\nkonkurrensen inom postsektorn i gemenskapen. De antagna ändringarna i\r\npostdirektivet slår bl.a. fast en tidsplan innehållande en gradvis\r\nliberalisering av marknaden från 2003 till 2006. Kommissionen skall därefter\r\nsenast den 31 december 2006 överlämna en rapport tillsammans med ett\r\nförslag till Europaparlamentet och rådet som, om den finner det lämpligt,\r\nbekräftar år 2009 som ett slutdatum för genomförandet av en gemensam\r\ninre marknad för posttjänster.\r\nMotionsförslag\r\nErling Bager m.fl. (fp) anför i motion 2003/04:T562 att postmarknaden har\r\navreglerats och alltmer utsatts för konkurrens under senare år. På många\r\norter finns flera aktörer som delar ut och distribuerar post. Detta är\r\npositivt och denna utveckling måste få fortsätta. Regeringen bör därför\r\ndriva på i EU så att avregleringen av postmarknaden genomförs i fler länder.\r\nI dag kan t.ex. en monopolist i ett annat EU-land gå in och ta andelar\r\npå den svenska marknaden, medan svenska postföretag inte har motsvarande\r\nmöjlighet i andra länder.\r\nLena Adelsohn Liljeroth (m) framhåller i motion 2003/04:T319 att utslaget\r\ni den senaste folkomröstningen visade att många svenskar fortfarande inte\r\nriktigt känner sig som européer. Snart har unionen 25 medlemsländer. Det\r\ninnebär nya förutsättningar och möjligheter. Den gemensamma valutan\r\nfungerar som \"smörjmedel\" för de 300 miljoner européer som i dag har euro\r\ni plånböckerna. Ett gemensamt frimärke skulle också kunna förenkla tillvaron.\r\nEtt brev mellan Haparanda och Malmö skulle därmed kosta lika mycket som\r\nmellan Göteborg och Rom. Motionären förordar mot denna bakgrund att Sverige\r\nverkar för att införa ett enhetsporto inom Europeiska unionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser det viktigt att förutsättningarna på postmarknaden ges en\r\nsådan utformning att rättvisa konkurrensförhållanden mellan såväl olika\r\npostföretag som mellan olika länder uppnås. Som framgår av den redovisade\r\nbakgrundsbeskrivningen pågår också ett reformarbete inom EU med\r\nkontrollstationer. Utskottet vill vidare hänvisa till två pågående statliga\r\nutredningar, nämligen dels Post- och kassaserviceutredningen  (N 2003:09\r\nPost- och kassaserviceutredningen), dels utredningen om utvärdering av\r\nvissa regelreformerade marknader  (N 2004:02 Regelutredningen). Båda dessa\r\nutredningar skall vara klara i november år 2004.\r\nMed hänvisning till det förändringsarbete som nu pågår inom EU i riktning\r\nmot en gradvis liberalisering och det nationella utredningsarbete som\r\nnyligen inletts är utskottet inte nu berett att vidta någon åtgärd med\r\nanledning av motion 2003/04:T562 (fp) yrkande 24. Motionsyrkandet avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nUtskottet har erfarit att frågan om ett gemensamt porto inom EU har\r\ndiskuterats tidigare i olika forum. Enligt uppgift från Post- och telestyrelsen\r\nhar förslaget härvid inte bedömts som realistiskt med hänsyn till den\r\nsträvan som bl.a. kommissionen har att uppnå en mer avreglerad marknad\r\nsom kännetecknas av kostnads- och marknadsanpassade priser. I sammanhanget\r\nkan nämnas att portot i dag skiljer sig väsentligt åt mellan olika\r\nmedlemsstater. Sverige är exempelvis ett av de få länder som har infört\r\nmervärdesskatt på porto. Exempel finns också på länder som inte har infört\r\nkostnadsbaserat porto.\r\nI sammanhanget kan vidare nämnas att trafikutskottet tidigare har hanterat\r\nfrågan om införande av gemensamt nordiskt porto. Utskottets behandling\r\nhar resulterat i att inte föreslå någon åtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet finner inte vad gäller frågan om ett gemensamt porto inom EU\r\nskäl att bifalla aktuellt motionsförslag. Utskottet avstyrker följaktligen\r\nmotion 2003/04:T319 (m).\r\nEU:s strukturfonder och bredbandsutbyggnad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om särskilda initiativ inom EU för\r\nutbyggnad av bredbandsnät för elektronisk kommunikation. Jämför reservation\r\n9 (c).\r\nBakgrund\r\nStrukturfonderna är det samlade namnet på regionalfonden, socialfonden,\r\njordbruksfonden och fiskefonden. Tillsammans förfogar fonderna över ca en\r\ntredjedel av EU:s totala budget. Syftet med strukturfonderna är att minska\r\nskillnaderna mellan olika regioners utvecklingsnivå och öka den ekonomiska\r\noch sociala sammanhållningen mellan nationerna i Europeiska unionen.\r\nStrukturfonderna är inga fonder i egentlig mening utan årligen återkommande\r\nutgiftsposter för regionalpolitiska insatser.\r\nMotionsförslag\r\nSven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion 2003/04:T474 att det behövs\r\nen god digital infrastruktur och en väl fungerande IT-politik för att\r\nskapa tillväxt i hela landet och för alla grupper. EU följer glädjande\r\nnog samma linje som Centerpartiet förordar och säger i aktionsplanen\r\ne-Europe 2005 att bredband och dess vida spridning är ett av huvudmålen\r\nför europeisk IT-politik. Regeringen har dock uppenbarligen en annan agenda\r\nän Centerpartiet och Europeiska unionen genom sin satsning på en halvmesyr,\r\nvilket är både kortsiktigt och svårbegripligt. Till Centerpartiets glädje\r\nhar EU-kommissionen tagit ett steg i rätt riktning när den nyligen\r\ntillkännagav att den är beredd att upplåta delar av EU:s strukturfonder till\r\nbredbandsutbyggnad. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund ett\r\ntillkännagivande om att regeringen representerar Sverige väl i EU och verkar\r\nför att förslaget om att utdela bidrag ur strukturfonderna för utbyggnad\r\nav ett finmaskigt bredbandsnät förverkligas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att medel från vissa strukturfonder redan i dag kan\r\nlämnas för medfinansiering av infrastrukturutbyggnader på IT-området. I\r\nsammanhanget kan vidare nämnas att i juni 2003 publicerade kommissionen\r\nsina förslag till nya riktlinjer om strukturfondernas användning för\r\nelektroniska kommunikationer. Dessa riktlinjer är av särskilt intresse för\r\nutvecklingen av bredband på landsbygd och i glesbygd. Riktlinjerna poängterar\r\nlikt handlingsprogrammen eEurope 2002 och 2005 vikten av lämplig\r\ninformationsinfrastruktur i Europa. I riktlinjerna anges att man inom\r\nbredbandsområdet inte helt kan förlita sig till marknaden. För att försäkra\r\nbredbandsutbyggnad i glesbygd - och därigenom även den territoriella\r\nsammanhållningen - inbjuder därför kommissionen medlemsstaterna att använda\r\nstrukturfonderna till sådana ändamål. Som riktlinjer för medelsanvändningen\r\nför utbyggnad av bredband meddelas i riktlinjerna en rad olika kriterier\r\noch utgångspunkter.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen representerar Sverige väl inom EU\r\nmed utgångspunkt bl.a. från riksdagens IT-politiska mål om att skapa ett\r\ninformationssamhälle tillgängligt för alla. Med hänvisning till vad som\r\nanförts avstyrker utskottet motion 2003/04:T474 (c) yrkande 4.\r\nLokalisering av den europeiska sjöfartsmyndigheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till ett nyligen fattat beslut om lokalisering av nio\r\nolika EU-organ avstyrker utskottet två motioner om förläggning av den\r\neuropeiska sjöfartsmyndigheten till Göteborg.\r\nBakgrund\r\nEuropaparlamentet och rådet antog den 27 juni 2002 den förordning (EG) nr\r\n1406/2002 som utgör rättslig grund för inrättandet av Europeiska byrån\r\nför sjösäkerhet (European Maritime Safety Agency, EMSA). EMSA skall se\r\ntill att gemenskapens sjösäkerhetsregler tillämpas effektivt, samla\r\ninformation och förvalta databaser, utvärdera och kontrollera\r\nklassificeringssällskapen och samordna medlemsstaternas verksamhet.\r\nMålsättningen\r\nmed den europeiska sjösäkerhetsbyrån är att säkerställa en hög, enhetlig\r\noch effektiv nivå på sjösäkerhet och motsvarande vad avser miljöpåverkan\r\nfrån fartyg inom gemenskapen. Sjösäkerhetsbyrån skall förse EU:s medlemsstater\r\noch kommissionen med behövlig teknisk och vetenskaplig assistans. Genom\r\nen hög nivå på byråns expertkunskap skall EMSA hjälpa medlemsstaterna att\r\nkorrekt införa gemenskapslagstiftningen på sjösäkerhets- och miljöområdet,\r\natt övervaka genomförandet av de beslutade lagarna och att utvärdera\r\neffektiviteten av de vidtagna åtgärderna. I augusti 2003 lade kommissionen\r\nfram ett förslag om att utöka EMSA:s verksamhet till att även omfatta\r\ndelar som sjöfartsskydd, oljeskyddsberedskap och erkännande av certifikat\r\nför icke-EU-sjöfolk.\r\nMotionsförslag\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) erinrar i motion 2003/04:MJ472 om att Sverige\r\nhar lång sjöfartstradition och mycket stor kompetens inom området. Dessutom\r\nfinns ett av de mest hotade haven i vår omedelbara närhet. Sverige bör\r\ndärför omgående ansöka om att den nyinrättade EU-myndigheten Europeiska\r\nsjösäkerhetsbyrån (EMSA) förläggs i Sverige.\r\nAnnelie Enochson (kd) bedömer i motion 2003/04:T269 att Sverige på goda\r\ngrunder kan anses ha särskild kompetens i sjösäkerhetsfrågor. Enligt den\r\ninternationella statistiken tillhör Sverige de bästa i världen beträffande\r\nsjösäkerhet och miljöhänsyn inom sjöfarten. Sveriges mest utvecklade och\r\nutpräglade sjöfartsmiljö och Nordens största hamn finns i Göteborg.\r\nDessutom utförs i särklass flest svenska hamn- och flaggstatskontroller i\r\nGöteborg. Mot bl.a. denna bakgrund förordas att Sverige verkar för att\r\nden europeiska sjösäkerhetsbyrån lokaliseras till Göteborg.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTrafikutskottet har hösten 2002 behandlat liknande motionsförslag och då\r\nvitsordat Göteborgs många förtjänster som lokaliseringsort för den europeiska\r\nsjöfartsmyndigheten. Utskottet förutsatte att regeringen i aktuella\r\nsammanhang aktivt verkade för att tillvarata svenska intressen och därvid\r\nsamrådde med riksdagen. Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund ett\r\nmotionsförslag i ärendet.\r\nVid EU:s ministerrådsmöte i Bryssel den 13 december 2003 har därefter\r\nbeslutats om lokalisering av nio olika EU-organ. Vad gäller den nya\r\nsjöfartsmyndigheten fastställdes lokaliseringslandet till Portugal. Till\r\nSverige beslöts samtidigt att förlägga den nya EU-myndigheten för\r\nförebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar, Smittskyddsmyndigheten.\r\nMot bakgrund av vad som nu har anförts anser utskottet att motionerna\r\n2003/04:T269 (kd) och 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 12 bör avslås.\r\nReglering av sommartid\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till förutsatt uppföljning av sommartidens reglering bör\r\nriksdagen avslå en motion om att låta sommartiden bestå året om.\r\nBakgrund\r\nSommartid är en modifiering av tiden som går ut på att klockan under\r\nsommarhalvåret förskjuts en timme eller - annorlunda uttryckt - man flyttar\r\nen tidszon österut. Syftet är att bättre ta till vara dygnets ljusa timmar.\r\nSystemet med sommartid började tillämpas år 1976 i vissa länder; efter\r\noljekrisen sågs detta som ett sätt att spara energi. I Sverige infördes\r\nsystemet år 1980.\r\nInom det europeiska samarbetet ansågs det befogat - med hänsyn till den\r\ninre marknadens funktion - att ha gemensamma regler inom EU för att\r\nsäkerställa enhetliga datum och klockslag för sommartidens början och slut\r\ni alla medlemsstater. Det var också viktigt med en stabil och långsiktig\r\ntidsplanering, inte minst för att underlätta transporter och kommunikationer\r\ninom EU men även för andra sektorer inom näringslivet.\r\nDet första direktivet på området kom år 1980. Den senaste regleringen -\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG om bestämmelser beträffande\r\nsommartid - beslutades under Sveriges ordförandeskap i rådet, den 19\r\njanuari 2001. Enligt direktivet avses med sommartid den del av året under\r\nvilken klockan ställs fram med 60 minuter jämfört med resten av året.\r\nFrån och med år 2002 börjar sommartiden i alla medlemsstater kl. 01.00\r\nGreenwichtid (Greenwich Mean Time, GMT) den sista söndagen i mars och\r\nupphör kl. 01.00 Greenwichtid den sista söndagen i oktober. För att man\r\nskall kunna följa upp hur systemet påverkar de berörda sektorerna skall\r\nkommissionen senast den 31 december 2007 överlämna en rapport till\r\nEuropaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten\r\nskall upprättas på grundval av uppgifter som medlemsstaterna har överlämnat\r\ntill kommissionen senast den 30 april 2007. Om kommissionen i sin rapport\r\nvisar på behov av ändringar skall kommissionen lägga fram ett förslag\r\ntill åtgärder.\r\nSverige har genomfört sommartidsdirektivet i förordningen (2001:127) om\r\nsommartid. Enligt förordningen skall sommartid gälla i landet under viss\r\nperiod varje år. Sommartid innebär att normaltiden ökar med en timme.\r\nSommartiden börjar kl. 02.00 normaltid den sista söndagen i mars. Tiden\r\nanges då som kl. 03.00 sommartid. Sommartiden upphör kl. 03.00 sommartid\r\nden sista söndagen i oktober. Tiden anges då som kl. 02.00 normaltid. Vad\r\nsom menas med normaltid anges i sin tur i förordningen (1979:988) om svensk\r\nnormaltid; för tidsangivning inom landet gällande tiden (svensk normaltid)\r\nskall vara den av Bureau International de l''''''''''''''''Heure fastställda normaltiden\r\nTemps Universel Coordonné ökad med en timme.\r\nMotionsförslag\r\nBirgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c) konstaterar i motion\r\n2003/04:T267 att under många år har vi på våren vridit fram klockan en timme\r\noch på hösten vridit den tillbaka. Av flera skäl är det många som inte\r\ntycker att det är positivt med dessa omställningar, särskilt gäller detta\r\nden omställning som görs på hösten. Genom att införa sommartid året om\r\nblir visserligen höstmorgnarna mörkare men eftermiddagarna däremot blir\r\nljusa under en längre tid. Därigenom skulle fler människor kunna tillgodogöra\r\nsig ljuset, vilket enligt motionärerna skulle ha en gynnsam inverkan på\r\nfolkhälsan. Mot denna bakgrund föreslås att sommartiden bör bestå hela\r\nåret.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsförslag om att låta sommartiden bestå hela året har behandlats av\r\nriksdagen tidigare. Konstitutionsutskottet sade sig (bet. 2001/02:KU34)\r\ndela uppfattningen att det är ett gemensamt intresse för hela gemenskapen\r\natt samma datum och klockslag gäller för sommartidens början och upphörande.\r\nGivetvis skulle hela unionen kunna bestämma sig för att ändra sin normaltid\r\nså att den stämmer överens med nuvarande sommartid och att behålla den\r\nhela året. Konstitutionsutskottet fann dock ingen anledning till några\r\ntillkännagivanden enligt motionerna och avstyrkte dem. Riksdagen anslöt\r\nsig till konstitutionsutskottets förslag.\r\nTrafikutskottet har därefter våren 2003 behandlat ett likartat förslag om\r\natt permanenta sommartiden och ansett att riksdagens tidigare beslut\r\nalltjämt bör gälla (bet. 2002/03:3). I betänkandet erinrades om en bestämmelse\r\ni EU-direktivet enligt vilken systemet med gemensam sommartid skall följas\r\nupp genom en rapport. Denna skall i sin tur vara grundad på rapporter\r\nfrån medlemsländerna. Utskottet utgick från att regeringen följde frågan\r\ni Sverige och lämnade en redovisning till riksdagen inför rapporteringen\r\ntill kommissionen. Mot denna bakgrund avstyrktes motionsförslaget. Utskottets\r\nuppfattning vann kammarens gillande.\r\nUtskottet finner inte anledning att frångå tidigare ställningstaganden\r\nnär det gäller regleringen av sommartid. Riksdagen bör därför avslå motion\r\n2003/04:T267 (c).</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Infrastrukturplanering, punkt 1 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T462\r\nyrkande 11 och 2003/04:T560 yrkande 8 och avslår motionerna 2002/03:T311\r\nyrkandena 1 och 3, 2002/03:T466 yrkande 37, 2003/04:T228 yrkande 3,\r\n2003/04:T261, 2003/04:T488 yrkande 3, 2003/04:T526, 2003/04:T540 och\r\n2003/04:T564 yrkande 29.\r\nStällningstagande\r\nFör att Sverige skall vara konkurrenskraftiga i det europeiska perspektivet\r\nmåste ett internationellt perspektiv anläggas på infrastrukturbyggandet.\r\nBehovet av att minska avståndshandikappet till övriga Europa gäller i\r\nvarierande omfattning våra grannländer runt Östersjön, inte minst de\r\nbaltiska staterna. Mot denna bakgrund bör Sverige driva på en gemensam\r\ninfrastrukturpolitik och som ett led i detta arbete ta ett initiativ till\r\nen samlad infrastrukturpolitik för Östersjöområdet.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2002/03:T462 (kd) och\r\n2003/04:T560 (kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Infrastrukturplanering, punkt 1 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T466\r\nyrkande 37 och 2003/04:T564 yrkande 29 och avslår motionerna 2002/03:T311\r\nyrkandena 1 och 3, 2002/03:T462 yrkande 11, 2003/04:T228 yrkande 3,\r\n2003/04:T261, 2003/04:T488 yrkande 3, 2003/04:T526, 2003/04:T540 och\r\n2003/04:T560 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör inom EU arbeta för ett gemensamt program för utveckling av\r\ntransportsystemet i Barentsregionen. Den nordliga dimensionen i EU-arbetet\r\nmåste få återverkan även på transportområdet. Ambitionen skall vara att\r\nmänniskor och företag i Barentsregionen, den arktiska regionen och\r\nÖstersjöregionen ges goda möjligheter att delta i den europeiska integrationen.\r\nPrioritet bör ges till att knyta samman det transeuropeiska nätverket av\r\njärnvägsspår som passerar EU:s externa gränser.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2003/04:T564 (c) och\r\n2002/03:T466 (c) ges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Järnvägspolitik, punkt 2 (m, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m), Björn Hamilton (m)\r\noch Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T321\r\nyrkande 7, 2003/04:T530 yrkande 6 och 2003/04:T564 yrkande 28.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det finns ett stort behov av fortsatta avregleringar och\r\nökad standardisering på järnvägsområdet i Europa. Sverige måste därför\r\nmer aktivt driva frågorna om en ökad integrering av järnvägstrafiken inom\r\nEU och därvid särskilt framhålla vikten av att ett gemensamt regelverk\r\nutarbetas.\r\nI dag måste tåg ofta stoppas vid gränserna för byte av lok och förare\r\nsamt för tekniska kontroller. Olika elsystem och spårvidder ställer också\r\ntill problem. Mot denna bakgrund bör en satsning ske på ett gemensamt\r\neuropeiskt järnvägssystem där operatörer med olika nationell hemvist ges\r\nsamma tillgång till järnvägsinfrastrukturen. Bättre standardisering och\r\nmarknadsöppnande är ett sätt att bättre dra nytta av de järnvägsinvesteringar\r\nsom både gjorts och skall göras.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2002/03:T321 (m),\r\n2003/04:T530 (m) och 2003/04:T564 (c) ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Alkolås, punkt 4 (kd, v)\r\nav Karin Thorborg (v) och Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:T442\r\nyrkande 1 och 2003/04:T536.\r\nStällningstagande\r\nEn preventiv åtgärd när det gäller rattfylleri är krav på alkolås i bilarna.\r\nEn ensidig svensk lagstiftning om alkolås skulle dock sannolikt innebära\r\nstora kostnader för den enskilde bilköparen eftersom Sverige är en för\r\nliten marknad. Dessutom finns det risk för att en sådan lagstiftning av\r\nEU skulle komma att tolkas som ett handelshinder. Om däremot ett gemensamt\r\nkrav på alkolås som standard på nyproducerade fordon finns inom hela\r\nEU-området kommer kostnaden för alkolås att bli mera överkomlig. Dessutom\r\nblir kravet inte heller något handelshinder. Sverige bör därför inom EU\r\nverka för att krav på alkolås som standard införs för alla nyproducerade\r\nbilar.\r\nVad som nu anförs bör med bifall till motionerna 2003/04:T442 (kd) yrkande\r\n1 och 2003/04:T536 (s) ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Elektroniska körkort, punkt 5 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T442\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nGenom införande av elektroniska körkort skulle obehörig användning av bil\r\nomöjliggöras. Detta skulle vara ytterligare en åtgärd för att motverka\r\nrattfylleri. Förutom att fungera som vanligt körkort kan ett elektroniskt\r\nkörkort användas för att lagra olika typer av information. Det kan även\r\nanvändas som bilnyckel/startnyckel och utrustas med flera tilläggsfunktioner,\r\nsom till exempel alkolås. Regelverket kring körkort bestäms i dag till\r\nstor del på EU-nivå. Regeringen bör därför inom EU aktivt verka för en\r\nintroduktion av elektroniska körkort.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion 2003/04:T442 (kd) yrkande\r\n4 ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Miljöanpassad transportpolitik, punkt 6 (v)\r\nav Karin Thorborg (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ411\r\nyrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ334 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nInom EU ökar transporterna drastiskt. De utgör i dag det största enskilda\r\nhotet mot möjligheten att minska utsläppen av växthusgaser. Det är därför\r\nnödvändigt att vända trenden och minska utsläppen från trafiken. Den\r\nförändring som krävs är både minskade transportvolymer totalt och en\r\növergång från vägtransporter till järnväg och sjöfart. För att bidra till\r\nen ekologiskt hållbar utveckling är det helt nödvändigt att den huvudsakliga\r\ninriktningen på de investeringar EU stöder är ny miljöanpassad infrastruktur\r\noch inte nya motorvägsbyggen. Sverige bör vidare använda EU-samarbetet\r\nför att underlätta för internationella gränsöverskridande järnvägstransporter.\r\nInvesteringar bör göras i järnväg, sjöfart och system för omlastning för\r\nett optimalt utnyttjande av de olika transportslagens fördelar.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion 2003/04:MJ411 (v) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n7.      Miljöanpassad transportpolitik, punkt 6 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ334\r\nyrkande 16 och avslår motion 2003/04:MJ411 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nTransportsektorn står för 60 % av Sveriges totala kväveoxidutsläpp i luften.\r\nTrots att utsläppen har minskat med kraven på katalytisk avgasrening på\r\nnya bensindrivna bilar, är de fortfarande betydande från dieseldrivna\r\nbilar och även från alternativbränslebilar. Därför är det angeläget att\r\nintensifiera arbetet med att utveckla katalysatorer som fungerar på\r\ndieseldrivna fordon. Ett sådant utvecklingsarbete är också viktigt för att\r\nfå fram katalysatorer som fungerar tillsammans med bensinmotorer med låg\r\nförbrukning. Sverige bör mot denna bakgrund ta initiativ för att inom EU\r\ninföra gemensamma minimiregler för fungerande avgasrening på dieselfordon.\r\n\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion 2003/04:MJ334 (c) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n8.      Postpolitik, punkt 7 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nBjörn Hamilton (m), Christer Winbäck (fp) och Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T562\r\nyrkande 24 och avslår motion 2003/04:T319.\r\nStällningstagande\r\nPostmarknaden har avreglerats och alltmer utsatts för konkurrens under\r\nsenare år. På många orter finns flera aktörer som delar ut och distribuerar\r\npost. Detta är positivt och denna utveckling måste få fortsätta. I dag\r\nkan dock postföretag som bedriver sin verksamhet som monopolist i ett\r\nannat EU-land gå in och ta andelar på den svenska marknaden. Däremot har\r\nsvenska postaktörer inte motsvarande möjlighet i andra länder. Vi anser\r\ndärför att regeringen bör driva på i EU så att avregleringen av postmarknaden\r\ngenomförs i fler länder.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion 2003/04:T562 (fp) yrkande\r\n24 och med avslag på motion 2003/04:T319 (m) ges regeringen till känna.\r\n\r\n9.\r\nEU:s strukturfonder och bredbandsutbyggnad, punkt 8 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T474\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nDet behövs en god digital infrastruktur och en väl fungerande IT-politik\r\nför att skapa tillväxt i hela landet och för alla grupper. EU följer\r\nglädjande nog samma linje som Centerpartiet förordar och säger i aktionsplanen\r\ne-Europe 2005 att bredband och dess vida spridning är ett av huvudmålen\r\nför europeisk IT-politik. EU vill vidare, liksom Centerpartiet, inom en\r\nsnar framtid göra bredband lika tillgängligt som vanlig telefoni är i dag.\r\nRegeringen har dock en annan agenda än Centerpartiet och Europeiska\r\nunionen. Att regeringen, i en fråga som kan beskrivas som en av de enskilt\r\nviktigaste för ekonomisk utveckling i Sverige, valt att satsa på en\r\nhalvmesyr är kortsiktigt och svårbegripligt. Till Centerpartiets glädje har\r\nEU-kommissionen tagit ett steg i rätt riktning när de nyligen tillkännagav\r\natt de är beredda att upplåta delar av EU:s strukturfonder till\r\nbredbandsutbyggnad. Regeringen bör därför representera Sverige väl i EU och\r\nverka för att förslaget om att utdela bidrag ur strukturfonderna för\r\nutbyggnad av ett finmaskigt bredbandsnät förverkligas.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion 2003/04:T474 (c) yrkande 4\r\nges regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:T311 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hos berörda EU-organ lansera Europakorridoren som svenskt\r\nkandidatprojekt för TEN (Trans-European Network).\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att undersöka förutsättningarna för att utredningsarbetet av\r\nEuropakorridoren delvis kan finansieras via EU:s budget för nya TEN-projekt.\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en harmonisering av järnvägslagstiftningen inom EU.\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen tar initiativ till en infrastrukturpolitik\r\nför Östersjöregionen.\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n37.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom EU bör arbeta för ett gemensamt program\r\nför utveckling av transportsystemet i Barentsregionen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:T228 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att projektet Europakorridoren/Götalandsbanan presenteras som\r\nkandidatprojekt i TEN-arbetet inom EU.\r\n2003/04:T261 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om klassning av E 12 som TEN-väg.\r\n2003/04:T267 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta sommartiden vara kvar hela året.\r\n2003/04:T269 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lokalisering av den europeiska sjösäkerhetsbyrån till Göteborg.\r\n2003/04:T319 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom gemensamt porto inom EU.\r\n2003/04:T442 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall verka inom EU för en gemensam tidsplan för\r\nintroducerande av alkolås i alla bilar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU skall verka aktivt för en introduktion\r\nav elektroniska körkort.\r\n2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall arbeta för att EU-kommissionens initiativ\r\nom att utdela bidrag ur strukturfonderna för utbyggnad av ett finmaskigt\r\nbredbandsnät skall bli verklighet.\r\n2003/04:T488 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen presenterar Europakorridoren som svenskt\r\nkandidatprojekt i arbetet med de transeuropeiska nätverken (TEN) inom EU.\r\n2003/04:T526 av Rune Berglund och Marie Nordén (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom öst-västlig transportkorridor.\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en harmonisering av järnvägslagstiftningen inom EU.\r\n2003/04:T536 av Per Erik Granström och Arne Kjörnsberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sverige inom EU bör verka för att alkolås införs som standard i\r\nnyproducerade bilar.\r\n2003/04:T540 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom infrastrukturplanering.\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen tar initiativ till en infrastrukturpolitik för\r\nÖstersjöregionen.\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avreglering av postmarknaden i EU-området.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ökad samordning av nationella järnvägssystem i Europa.\r\n29.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom EU bör arbeta för ett gemensamt program\r\nför utveckling av transportsystemet i Barentsregionen.\r\n43.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige måste vara pådrivande för att utforma gemensamma\r\nregler för sjöfarten på EU-nivå och internationellt.\r\n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ta initiativ för att inom EU införa\r\ngemensamma minimiregler för fungerande avgasrening på dieselfordon.\r\n2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en miljöanpassning av europeisk transportpolitik.\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige omgående skall ansöka om att den nyinrättade\r\nEU-myndigheten Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) skall förläggas i\r\nSverige.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i EU skall verka för att EU blir fullvärdig\r\nmedlem i Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO).</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Infrastrukturplanering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T311 yrkandena 1 och 3, 2002/03:T462 yrkande 11, 2002/03:T466 yrkande 37, 2003/04:T228 yrkande 3, 2003/04:T261, 2003/04:T488 yrkande 3, 2003/04:T526, 2003/04:T540, 2003/04:T560 yrkande 8 och 2003/04:T564 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Järnvägspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 7, 2003/04:T530 yrkande 6 och 2003/04:T564 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "228185B5-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "60",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/228185B5-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Sjöfartspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T564 yrkande 43 och 2003/04:MJ472 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Alkolås",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T442 yrkande 1 och 2003/04:T536.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\",\"v\"",
          "votering_id": "A58C288E-7746-11D8-AE3B-000475505307",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "1",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "232",
                    "52",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A58C288E-7746-11D8-AE3B-000475505307",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Elektroniska körkort",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T442 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Miljöanpassad transportpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ334 yrkande 16 och 2003/04:MJ411 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Postpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T319 och 2003/04:T562 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "228185B8-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "178",
                    "108",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/228185B8-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "EU:s strukturfonder och bredbandsutbyggnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "228185D7-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "267",
                    "18",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/228185D7-63B0-11D8-AE35-000475505307",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Lokalisering av den europeiska sjöfartsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T269 och 2003/04:MJ472 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Reglering av sommartid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T267.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Infrastrukturplanering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Infrastrukturplanering",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Järnvägspolitik",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Alkolås",
          "partier": "\"kd\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Elektroniska körkort",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Miljöanpassad transportpolitik",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Miljöanpassad transportpolitik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Postpolitik",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "EU:s strukturfonder och bredbandsutbyggnad",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 16:31:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen förutsätter att regeringen driver ett aktivt arbete inom i EU för att främja utvecklingen av ett hållbart transportsystem och ett informationssamhälle för alla. Riksdagen sade mot den bakgrunden nej till motioner om EU-frågor inom kommunikationsområdet. Motionerna handlar om bland annat infrastrukturplanering, järnvägspolitik, sjöfartspolitik, trafiksäkerhet och miljöanpassning samt frågor om bredbandsutbyggnad och gemensamt europeiskt porto. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003. ",
          "dok_id": "GR01TU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om EU-frågor inom kommunikationsområdet (TU8)",
          "dok_id": "GR01TU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 16:31:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01TU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet förutsätter att regeringen driver ett aktivt arbete inom i EU för att främja utvecklingen av ett hållbart transportsystem och ett informationssamhälle för alla. Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen säger nej till motioner om EU-frågor inom kommunikationsområdet. Motionerna handlar om bland annat infrastrukturplanering, järnvägspolitik, sjöfartspolitik, trafiksäkerhet och miljöanpassning samt frågor om bredbandsutbyggnad och gemensamt europeiskt porto. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01TU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om EU-frågor inom kommunikationsområdet (TU8)",
          "dok_id": "GR01TU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:37"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01TU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_TU_8.pdf",
          "filstorlek": "189469",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "EU-frågor inom kommunikationsområdet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E9762D62-A617-4F5C-9E36-361AE038B7E6"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T311 Satsning på Götalandsbanan och Europabanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T311",
          "ref_dok_titel": "Satsning på Götalandsbanan och Europabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T321 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T462 Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T462",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ334 Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ411 EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T228 Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T228",
          "ref_dok_titel": "Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T261 E 12",
          "ref_dok_id": "GR02T261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T261",
          "ref_dok_titel": "E 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T267 Sommartid året runt",
          "ref_dok_id": "GR02T267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T267",
          "ref_dok_titel": "Sommartid året runt",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T269 Sjösäkerhetsbyrån",
          "ref_dok_id": "GR02T269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T269",
          "ref_dok_titel": "Sjösäkerhetsbyrån",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T319 Gemensamt porto inom EU",
          "ref_dok_id": "GR02T319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T319",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt porto inom EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T442 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GR02T442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T442",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T474 IT-politiken",
          "ref_dok_id": "GR02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "IT-politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T488 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GR02T488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T488",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T526 Öst-västlig transportkorridor",
          "ref_dok_id": "GR02T526",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T526",
          "ref_dok_titel": "Öst-västlig transportkorridor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund och Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T530 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T536 Alkolås",
          "ref_dok_id": "GR02T536",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T536",
          "ref_dok_titel": "Alkolås",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Arne Kjörnsberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T540 Infrastrukturplanering för ett utvidgat EU",
          "ref_dok_id": "GR02T540",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T540",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturplanering för ett utvidgat EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T562 Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02T562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T562",
          "ref_dok_titel": "Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-01",
          "ref_dok_id": "GR0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2004-04-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-31",
          "ref_dok_id": "GR0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2004-03-31",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}