\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition\r\n2002/03:124 om ett nytt internationellt regelverk för att skydda\r\nsjöfartssektorn mot brottsliga handlingar, såsom terrorangrepp och liknande.\r\nFörslaget går ut på att riksdagen godkänner dels vissa ändringar i och\r\ntillägg till den internationella konventionen om sjösäkerhet (International\r\nConvention for the Safety of Life at Sea, SOLAS-konventionen), dels en\r\nkod om skydd av fartyg och hamnanläggningar, som kompletterar bestämmelserna\r\ni konventionen (ISPS-koden). Våren 2004 avser regeringen att underställa\r\nriksdagen förslag om genomförande av det internationella regelverket i\r\ndet svenska rättssystemet.\r\nMed anledning av en följdmotion om\r\nsjöfartsinspektionens ställning konstaterar utskottet att regeringen ännu inte\r\nhar vidtagit de lagstiftningsmässiga förändringar som riksdagen, på förslag\r\nav ett enigt trafikutskott, beslutade om våren 2001 och vilket beslut\r\nbekräftades av riksdagen våren 2003. Utskottet understryker mot denna\r\nbakgrund vikten av att regeringen i anslutning till den aviserade\r\npropositionen med förslag till lagstiftning om sjöfartsskydd återkommer i\r\nfrågan om sjöfartsinspektionens ställning i syfte att skapa en klarare\r\nrollfördelning. I avvaktan härpå avstyrks motionen.\r\nTill betänkandet har\r\nfogats en reservation (kd, c).
\r\n\r\n1. Konventionen m.m. om\r\nsjöfartsskydd\r\nRiksdagen godkänner ändringarna i SOLAS-konventionen kapitel\r\nV och XI-1, det nya kapitel XI-2 i SOLAS-konventionen samt den internationella\r\nkoden om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden). Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:124.\r\n\r\n2. Sjöfartsinspektionens\r\nställning\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T17.\r\nReservation (kd, c)\r\nStockholm\r\nden 30 september 2003\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande\r\nledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Carina Moberg\r\n(s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny\r\nGylling (kd), Claes-Göran Brandin (s), Monica Green (s), Runar Patriksson\r\n(fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nMikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m), Christer\r\nWinbäck (fp) och Karin Thorborg (v).
\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta ärende\r\nbehandlar utskottet\r\ndels proposition 2002/03:124 Sjöfartsskydd,\r\ndels en\r\nföljdmotion, 2002/03:T17 av Johnny Gylling m.fl. (kd).\r\nBakgrund\r\nFN:s\r\ninternationella sjöfartsorganisation (International Maritime Organization,\r\nIMO) antog vid en konferens den 9-13 december 2002 med parterna i\r\nsjösäkerhetskonventionen (International Convention for the Safety of Life at\r\nSea, SOLAS) regler om skydd av sjöfartssektorn mot brottsliga handlingar.\r\nBakgrunden till det nya regelverket är bl.a. terroristdåden i USA\r\nden 11 september 2001.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nPropositionen\r\ninnehåller en övergripande redogörelse för de av IMO beslutade nya reglerna.\r\nDessa innefattar dels ändringar i SOLAS-konventionen, dels en till\r\nkonventionen fogad kod avseende dessa ändringar (International Ship and Port\r\nFacility Security Code, ISPS-koden). Koden består av två delar, en tvingande\r\noch en rekommenderande.\r\nDe nya internationella reglerna innebär att man\r\ninom sjöfartssektorn skall vidta en rad åtgärder för att stärka skyddet\r\nmot brottsliga handlingar. Detta innefattar bl.a. krav på att fartyg skall\r\nha automatiska identifieringssystem och alarm för kapningssituationer,\r\natt såväl fartyg som hamnanläggningar skall göra sårbarhetsanalyser och\r\nskyddsplaner och ha skyddsansvariga och skyddsutrustning samt regler om\r\ninformationsutbyte.\r\nPropositionen innehåller vidare en redogörelse för\r\nvilka effekter och konsekvenser dessa regler kan få för den svenska\r\nsjöfartssektorn. Även vissa förslag om hur det nya skyddssystemet i praktiken\r\nkan genomföras i Sverige redovisas i propositionen.\r\nRegeringen föreslår\r\natt riksdagen godkänner de nya internationella reglerna om sjöfartsskydd.\r\nEn stat som inte senast den 31 december 2003 meddelar IMO:s generalsekreterare\r\natt staten inte vill vara bunden av reglerna, blir automatiskt bunden.\r\nDe\r\nnya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 juli 2004. En proposition\r\nmed de lagändringar som krävs med anledning av det nya regelverket har\r\naviserats till våren 2004.
\r\nKonventionen m.m. om sjöfartsskydd\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner ett nytt\r\ninternationellt regelverk som syftar till ett ökat skydd mot brottsliga\r\nhandlingar till sjöss, s.k. sjöfartsskydd. Regelverket består av dels\r\nändringar i och tillägg till SOLAS-konventionen, dels en kompletterande\r\ninternationell kod om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden).\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nFörslaget\r\nI propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett\r\nnytt internationellt regelverk och som gäller sjöfartsskydd. Det antogs\r\ni december 2002 av den internationella sjöfartsorganisationen (International\r\nMaritime Organization, IMO). Begreppet sjöfartsskydd avser skydd mot\r\nbrottsliga handlingar, såsom terroristangrepp och liknande. Behovet av att\r\nförstärka detta skydd aktualiserades bl.a. genom händelserna i USA den 11\r\nseptember 2001.\r\nRegelverket innefattar dels ändringar i och tillägg till\r\nden internationella sjösäkerhetskonventionen (International Convention\r\nfor the Safety of Life at Sea, SOLAS-konventionen), dels en ny kod som\r\nkompletterar bestämmelserna i konventionen, den internationella koden om\r\nskydd av fartyg och hamnanläggningar (International Ship and Port Facility\r\nSecurity Code, ISPS-koden).\r\nInnehållet i det internationella regelverket\r\nom sjöfartsskydd\r\nSOLAS-konventionen\r\nÄndringar av tre slag föreslås i\r\nbefintliga kapitel.\r\nEn ändring går ut på att kravet på införande av s.k.\r\nAIS-transpondrar på fartyg samt en föreskrift om när dessa skall hållas\r\npåslagna tidigareläggs. AIS är ett automatiskt identifieringssystem, och\r\ntranspondern möjliggör automatisk identifiering av fartyg i syfte att\r\nförbättra fartygsövervakningen.\r\nGenom ytterligare en ändring införs ett\r\nkrav på att fartyg i internationell trafik skall märkas med sitt IMO-nummer,\r\noch att dessa fartyg alltid skall medföra en handling med uppgifter om\r\nfartygets historik, bl.a. uppgifter om fartyget, dess ägare och\r\nklassificeringssällskap.\r\nDen tredje ändringen innebär krav på att fartyg också\r\nförses med alarmsystem, som kan utnyttjas om fartygets befälhavare anser\r\natt fartyget är på väg att utsättas för eller är utsatt för en\r\nterroristhandling.\r\nTillägg av olika slag föreslås genom ett nytt kapitel. Det\r\ninnehåller bestämmelser på bl.a. följande tre områden.\r\nInledningsvis ges\r\nföreskrifter om staternas, rederiernas, fartygens och hamnanläggningarnas\r\nansvar samt om varningssystem för fartyg. Vidare föreskrivs de möjligheter\r\nsom finns för stater att besluta om skyddsåtgärder som är alternativ till\r\neller likvärdiga med dem som gäller enligt SOLAS-konventionen eller\r\nISPS-koden.\r\nVidare åläggs staterna en skyldighet att besluta om skyddsnivå\r\nför och ge information till fartyg som befinner sig i staternas territorialhav\r\neller som meddelat att de avser att gå dit (regel 7). Bakgrunden är\r\nattacken den 6 oktober 2002 mot fartyget Limburg utanför Jemens kust.\r\nHärutöver\r\nfinns bestämmelser om kontroll av att fartyg, som skall anlöpa en hamn\r\neller befinner sig i en hamn, uppfyller de internationella kraven om\r\nsjöfartsskydd (regel 9).Tanken är att den ordinarie, inledande kontrollen\r\nav om ett fartyg uppfyller kraven i regelverket skall vara en del av den\r\nhamnstatskontroll som utförs i dag. Om hamnstaten vid denna inledande\r\nkontroll finner klara grunder för att reglerna inte följs eller har fått\r\ninformation om att ett fartyg kan utgöra en säkerhetsrisk, får hamnstaten\r\ninspektera fartyget även innan det har anlöpt hamn, om fartyget befinner\r\nsig i hamnstatens territorialhav. I de nya reglerna i SOLAS-konventionen\r\nfinns en bestämmelse som föreskriver att inget i konventionen förtar stater\r\nderas rättigheter eller skyldigheter enligt internationell\r\nrätt.\r\nISPS-koden\r\nISPS-koden kompletterar SOLAS-konventionens regler om sjöfartsskydd.\r\nI koden anges utgångspunkten för regleringen när det gäller statens,\r\nrederiernas, fartygens och hamnanläggningarnas ansvar. Koden består av två\r\ndelar. Del A är tvingande och del B rekommenderande. Den rekommenderande\r\ndelen B ger anvisningar om hur den tvingande delen A skall\r\ntillämpas.\r\nSjöfartsverkets utredning\r\nRegeringen uppdrog den 21 november 2002 till\r\nSjöfartsverket att utreda hur de nya reglerna om sjöfartsskydd skulle\r\nkunna genomföras i svensk rätt och belysa vilka konsekvenser detta skulle\r\nmedföra för framför allt sjöfartssektorn. Uppdraget skulle omfatta bl.a.\r\nföljande.\r\nFrågan om hur nuvarande kontrollrutiner motsvarar de föreslagna\r\nåtgärderna.\r\nFörslag om hur ansvaret bör fördelas mellan berörda myndigheter.\r\nUtgångspunkten skulle vara dels myndigheternas uppgifter och ansvarsområden\r\nenligt gällande bestämmelser, dels att systemet skall vara självfinansierande\r\noch inte leda till några merkostnader för myndigheterna.\r\nRedogörelse för\r\nvilka hamnar som kan komma att beröras och hur kompetens inom området kan\r\nbyggas upp.\r\nSjöfartsverket redovisade sitt uppdrag den 28 mars 2003, och\r\nutredningsrapporten återfinns i propositionen som bilaga 1.\r\nGenomförandet\r\ni svensk lagstiftning\r\nSärskild lagstiftning om skydd av fartyg och\r\nhamnanläggningar mot brottsliga handlingar saknas i Sverige. Om det\r\ninternationella regelverket om sjöfartsskydd godkänns av riksdagen kommer\r\ndärför genomförandet av detta att kräva ett nytt regelverk på nationell\r\nnivå. I propositionen redovisas samtidigt vissa förslag om hur det nya\r\nskyddssystemet i praktiken kan genomföras i Sverige; bedömningen är att\r\ndet bör genomföras genom lagar, förordningar och tillämpningsföreskrifter.\r\nVidare\r\ninnehåller propositionen en redogörelse för vilka effekter och konsekvenser\r\ndet nya regelverket kan få för den svenska sjöfartssektorn. Regeringen\r\nbelyser också vilka frågor som behöver klargöras inför det fortsatta\r\narbetet med genomförandet. Det gäller såväl ansvarsförhållanden mellan\r\nberörda myndigheter som hur det ekonomiska ansvarstagandet skall fördelas.\r\nDet gäller också frågan vilka hamnanläggningar som skall omfattas.\r\nRedan\r\ni detta sammanhang redovisar regeringen sin syn i två specifika avseenden.\r\nNär det gäller finansieringen av det nya regelverket förordas självfinansiering,\r\ndvs. sjöfartsnäringen förutsätts bära sina egna kostnader. När det gäller\r\ntillsynen avseende sjöfartsskyddet anser regeringen att Sjöfartsverket\r\nbör ges huvudansvaret.\r\nDet påpekas i propositionen att staterna har vissa\r\nvalmöjligheter vid införlivandet av reglerna, bl.a. hur organisationen av\r\nsjöfartsskyddet i detalj skall vara uppbyggd, vilka myndigheter som skall\r\nvara ansvariga och vilka befogenheter dessa skall ha.\r\nRegeringen förklarar\r\nsin avsikt att under våren 2004 återkomma till riksdagen med förslag till\r\nlagstiftning avseende sjöfartsskydd.\r\nIkraftträdande\r\nDet nya internationella\r\nregelverket avses träda i kraft den 1 juli 2004. En förutsättning är att\r\nett tillräckligt antal konventionsstater godkänner det. Vid denna tidpunkt\r\nskall konventionsstaterna också ha infört de nationella regler som krävs\r\nför att det internationella regelverket skall kunna tillämpas från dagen\r\nför ikraftträdandet.\r\nEG:s regelsystem\r\nDe konventioner och koder m.m.\r\nsom antas av IMO utgör en ram för regelverket. För att bli gällande\r\nregionalt och nationellt förutsätts att regelverket genomförs genom åtgärder\r\npå regional respektive nationell nivå.\r\nSåvitt gäller den regionala nivå\r\nsom utgörs av EU, har Europeiska kommissionen den 2 maj 2003 lagt fram\r\nett förslag till förordning om införande av stora delar av IMO:s nya regler\r\ni gemenskapslagstiftningen (förslag till Europaparlamentets och rådets\r\nförordning om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar,\r\nKOM (2003)229-2). Förslaget går ut på att samtliga delar av IMO:s nya\r\ntvingande regler görs till gällande rätt inom gemenskapen, men också att\r\nvissa delar av den rekommenderande delen av koden skall vara tvingande.\r\nDessutom föreslås att viss nationell trafik skall omfattas av den tvingande\r\nregleringen. Om förslaget antas av EU kommer det i hög grad att påverka\r\ndet svenska lagstiftningsarbetet, eftersom en EG-förordning är direkt\r\ntillämplig i medlemsstaterna och hindrar en nationell lagstiftning med\r\nsamma innehåll. Om EG-förordningen antas kommer en viss kompletterande\r\nnationell författningsreglering att behövas, t.ex. för att utse vilka\r\nmyndigheter som skall ansvara för tillsyn och kontroll. Även straffbestämmelser\r\noch verkställighetsföreskrifter på nationell nivå kommer att krävas.\r\nFörslaget\r\nhar varit föremål bl.a. för en riktlinjedebatt i rådet (transport-/tele-\r\noch energiministrarna) den 5 och 6 juni 2003. Den fortsatta hanteringen\r\nav förslaget går ut på att rådet förväntas anta en gemensam inriktning\r\nvid rådsmötet den 9 och 10 oktober 2003. Europaparlamentets behandling\r\npågår parallellt. Siktet är inställt på att förordningen skall kunna antas\r\nföre årets slut.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInförandet av ett\r\ninternationellt regelverk om stärkt skydd mot brottsliga handlingar inom\r\nsjöfarten välkomnas av utskottet. Utskottet finner det också positivt att\r\narbetet med det nya regelverket har bedrivits så skyndsamt att ett\r\nikraftträdande kan bli möjligt redan under år 2004. Utskottet konstaterar\r\natt det nya internationella regelverket i stor utsträckning kommer att\r\npåverka svenska fartyg, hamnanläggningar och sjöfarten på Sverige.\r\nSedan\r\nlänge pågår ett motsvarande arbete inom den civila luftfarten, och efter\r\nhändelserna i USA har detta arbete intensifierats. Sjöfartsnäringen är\r\ntill sin karaktär en av de mest internationella näringarna. Utskottet\r\nanser således att det finns skäl att stärka skyddet även inom sjöfartssektorn\r\nför att i största möjliga mån minimera riskerna för förlust av människoliv\r\neller skador genom terroristhandlingar och liknande. Det finns samtidigt\r\nett stort handels- och transportpolitiskt värde i det nya regelsystemet;\r\näven om en terroristaktion inte vållar skada på människor kan den innebära\r\nallvarliga störningar i världshandeln och skapa politisk instabilitet.\r\nDet\r\när angeläget att det finns en balans mellan å ena sidan åtgärder för att\r\nstärka skyddet för sjöfarten och å andra sidan vikten av kostnadseffektiva\r\nåtgärder som inte inverkar negativt på den fria rörligheten för varor och\r\npersoner eller motverkar den näringspolitiska utvecklingen i landet.\r\nUtskottet förutsätter att denna balans eftersträvas vid tillämpningen av\r\nde nya internationella reglerna om sjöfartsskydd.\r\nI detta sammanhang\r\nvill utskottet vidare framhålla att det nya regelverket inte bara innebär\r\nett stärkt sjöfartsskydd i sig utan att det också i vissa avseenden kan\r\nförväntas medföra förbättrade förutsättningar även för sjösäkerheten. Det\r\ngäller t.ex. kravet på AIS-system, som innebär att varje fartygs position\r\nkan bestämmas med hög grad av noggrannhet. Därmed ökar möjligheterna att\r\nt.ex. fastställa vilket fartyg som har förorsakat utsläpp av farliga\r\nämnen.\r\nUtskottet vill peka på risken att - om Sverige skulle ställa sig\r\nutanför det internationella skyddssystemet - svensk sjöfartsnäring och\r\nsjöfarten på Sverige kan komma att drabbas av negativa konsekvenser. Mot\r\nden nu angivna bakgrunden föreslår utskottet således att riksdagen godkänner\r\ndet nya regelverket fullt ut, dvs. ändringarna i SOLAS-konventionen kapitel\r\nV och XI-1, det nya kapitel XI-2 i SOLAS-konventionen samt den internationella\r\nkoden om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden).\r\nSjöfartsinspektionens\r\nställning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet konstaterar att regeringen\r\nännu inte har vidtagit de åtgärder avseende sjöfartsinspektionens tillsyn\r\nsom riksdagen - på förslag av ett enigt trafikutskott - beslutade om\r\n våren\r\n2001 och vilket beslut bekräftades av riksdagen våren 2003. Utskottet\r\nunderstryker mot denna bakgrund vikten av att regeringen i anslutning\r\ntill den aviserade propositionen med förslag till lagstiftning om\r\nsjöfartsskydd återkommer i frågan om sjöfartsinspektionens ställning i syfte\r\natt skapa en klarare rollfördelning. I avvaktan härpå avstyrks en motion\r\nsom går ut på att sjöfartsinspektionen bör åtskiljas från Sjöfartsverket.\r\nJämför reservation (kd,c).\r\nSjöfartsverkets uppgifter\r\nI förordningen\r\n(1995:589) med instruktion för Sjöfartsverket sägs (1 §) att verket är\r\ncentral förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för\r\nsjöfarten. Sjöfartsverket skall verka för att de transportpolitiska målen\r\nuppnås. Dess huvuduppgifter är bl.a. att utöva tillsyn över sjösäkerheten\r\noch ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom sjöfarten.\r\nVidare skall verket tillhandahålla lotsning samt svara för farledshållning\r\noch vid behov inrätta nya farleder.\r\nNär det gäller organisationen sägs\r\n(5 §) att det inom Sjöfartsverket finns en sjöfartsinspektion och de andra\r\nenheter verket bestämmer.\r\nRegeringens bedömning\r\nSom har nämnts i det\r\nföregående har regeringen redan i den nu framlagda propositionen om\r\nsjöfartsskydd redovisat dels vilka uppgifter som kommer att åvila staten,\r\ndels sin syn på hur arbetet bör fördelas mellan olika myndigheter.\r\nRegeringen\r\nframhåller att den enskilda staten enligt det nya regelverket i den\r\nnationella lagstiftningen kan ordna ansvarsfrågorna på det sätt som den\r\nbedömer vara mest lämpligt så länge staten fullgör sina uppgifter.\r\nStatens\r\nuppgifter avseende sjöfartsskydd\r\nStaten kommer att ha ansvar för specifika\r\nuppgifter, däribland följande:\r\nbesluta om skyddsnivå,\r\nbesluta om när\r\nskyddsdeklaration skall upprättas,\r\ngodkänna skyddsplaner för\r\nfartyg,\r\nkontrollera och certifiera skyddsverksamheten på fartyg,\r\nbesluta om för\r\nvilka hamnanläggningar reglerna om sjöfartsskydd skall gälla,\r\ngenomföra\r\nhot- och riskbedömningar av hamnanläggningar,\r\ngodkänna skyddsplaner för\r\nhamnanläggningar och\r\nkontrollera effektiviteten hos fartygs och\r\nhamnanläggningars skyddsplaner.\r\nAnsvarsfördelning mellan myndigheter\r\nBeträffande\r\nansvarsfördelningen mellan olika myndigheter ansluter sig regeringen fullt\r\nut till den bedömning som Sjöfartsverket genom sjöfartsinspektionen har\r\nredovisat i sin nyss nämnda utredningsrapport. Regeringen anser således\r\natt Sjöfartsverket beträffande det nya regelverket om sjöfartsskydd bör\r\nfå dels ansvaret för meddelandet av föreskrifter - även avseende\r\nhamnanläggningar, dels huvudansvaret för tillsynen.\r\nNär det gäller meddelande\r\nav föreskrifter konstateras att samtliga berörda myndigheter visserligen\r\nhar viss kunskap om hamnverksamhet och rör sig i hamnmiljö i ungefär lika\r\nstor omfattning. Eftersom det nya regelsystemet är avsett att säkerställa\r\nförfarandet vid samverkan mellan fartyg och hamn (s.k. ship/port interface)\r\nframstår det dock enligt utredningen som mest lämpligt att Sjöfartsverket\r\nfår ansvaret.\r\nNär det gäller tillsynen skall de myndigheter som bistår\r\nSjöfartsverket i denna uppgift kompenseras fullt ut av verket för eventuella\r\nkostnader som införandet och genomförandet av de nya reglerna kan föra\r\nmed sig.\r\nTidigare behandling i riksdagen m.m.\r\nRiksdagens revisorers\r\nförslag om sjöfartsinspektionens tillsyn\r\nVåren 2001 behandlade trafikutskottet\r\nRiksdagens revisorers förslag angående sjöfartsinspektionens tillsyn och\r\nfyra motioner som väckts med anledning av förslaget (förs. 2000/01:RR8,\r\nbet. 2000/01:TU8, rskr. 2000/01:158).\r\nRevisorerna ansåg att Sjöfartsverkets\r\nolika roller borde tydligaregöras så att det klarare framgår om synpunkter\r\noch ställningstaganden grundas på säkerhets-, produktions- eller sektorshänsyn.\r\nDetta skulle öka tilltron till inspektionen, menade man. Mer konkret\r\nföreslog revisorerna att regeringen skulle utarbeta förslag till förändringar\r\nav fartygssäkerhetslagstiftningen, innebärande att uppgifter rörande\r\ntillsyn och säkerhetsnormgivning läggs direkt på inspektionen.\r\nEnligt\r\ntrafikutskottets mening borde regeringen i samband med den fortsatta\r\nberedningen av förslagen i utredningsbetänkandet (SOU 2001:17) Översyn av\r\nfartygssäkerhetslagen överväga på vilket sätt sjöfartsinspektionens\r\nuppgifter vad gäller bl.a. normgivning och tillsyn skulle regleras i\r\nfartygssäkerhetslagstiftningen. Utskottet uteslöt inte att också instruktionen\r\n(1995:589) för Sjöfartsverket - där sjöfartsinspektionens ansvar och\r\nbeslutskompetens regleras i 13 § - behövde ses över. Riksdagen riktade\r\n-\r\npå förslag av ett enigt trafikutskott - ett tillkännagivande till\r\nregeringen.\r\nBeslutet innebar att regeringen borde vidta åtgärder för att i lagstiftningen\r\nstärka sjöfartsinspektionens ställning.\r\nRiksdagens revisorers utfrågning\r\nom tillsynsfrågor inom transportområdet\r\nVåren 2003 höll Riksdagens\r\nrevisorer en intern utfrågning inom ramen för sin granskning av tillsynsfrågor\r\ninom transportområdet. Syftet var att utröna hur förutsättningarna för\r\ntillsynen ser ut inom respektive transportområde samt hur regeringen och\r\ninspektionerna arbetar med att utveckla tillsynen.\r\nNäringsdepartementets\r\nföreträdare framhöll att intentionerna var att stärka inspektionernas\r\nsjälvständiga ställning. Det närmast förestående steget i denna process\r\navsåg luftfartsinspektionen, och förslag till riksdagen i enlighet härmed\r\naviserades till hösten 2003. Först när en sådan separationsprocess har\r\nfått genomslag för samtliga fyra inspektioner kan det finnas skäl för\r\nregeringen att överväga behovet av en fördjupad samverkan mellan\r\ninspektionerna, anfördes det. Såvitt gäller sjöfartsinspektionen hänvisades\r\ntill att Riksdagens revisorer vid sin granskning funnit att denna har en\r\nnågot mindre tydlig ställning än luftfartsinspektionen och järnvägsinspektionen.\r\nOckså på detta område var avsikten att organisationen skulle tydliggöras,\r\näven med avseende på den mer långsiktiga inriktningen.\r\nRiksdagens revisorer\r\nkonstaterade att arbetet beträffande sjöfarten gick långsamt. Revisorernas\r\növerväganden innebar sammanfattningsvis att regeringens arbete med att\r\nsäkra inspektionernas ställning - i lagstiftningen och i övrigt -\r\nborde\r\nintensifieras.\r\nProposition 2002/03:109 Sjösäkerhet\r\nI anslutning till\r\nbehandlingen av propositionen om sjösäkerhet (prop. 2002/03:109) togs\r\näven en motion från allmänna motionstiden avseende sjöfartsinspektionen\r\nupp till behandling. Motionsförslaget gick ut på att sjöfartsinspektionen\r\nborde skiljas från Sjöfartsverket.\r\nRegeringen redovisade i den nu nämnda\r\npropositionen dels sakläget med avseende på sjöfartsinspektionens ställning,\r\ndels sin bedömning av hur frågan borde hanteras i fortsättningen. Det\r\nkonstaterades att riksdagens beslut med anledning av trafikutskottets\r\nbetänkande våren 2001 (bet. 2000/01:TU8, rskr. 2000/01:158) inte innehöll\r\nnågot förslag om att sjöfartsinspektionen skulle skiljas från Sjöfartsverket.\r\nVidare påpekade regeringen att det av förordningen (1995:589) med instruktion\r\nför Sjöfartsverket framgår att det inom verket finns en inspektion samt\r\nvilket ansvar och vilka uppgifter som åligger chefen för inspektionen.\r\nVid en jämförelse mellan inspektionerna inom de olika trafikslagen (i\r\nförsta hand sjöfart, luftfart och järnväg) framgick att deras ansvar är\r\nolika långtgående och utformade på olika sätt. I vad mån detta var befogat,\r\neller om ändringar borde göras för att åstadkomma en tydligare och mer\r\nlikriktad reglering där även inspektionens självständighet markeras, krävde\r\nytterligare utredning innan regeringen kunde ta ställning. Regeringen\r\nmenade att de behov av ändringar som dessa överväganden kunde leda till\r\nför Sjöfartsverkets del sannolikt kunde åstadkommas inom ramen för\r\nförordningen med instruktion för Sjöfartsverket.\r\nTrafikutskottet ansåg i\r\ndetta sammanhang (bet. 2002/03:TU5 s. 31) att det var angeläget att frågan\r\nom ett tydliggörande av sjöfartsinspektionens uppgifter snarast fick en\r\nlösning. Samtidigt kunde det, enligt utskottets uppfattning, finnas ett\r\negenvärde i att regelverket avseende alla fyra inspektionernas respektive\r\nställning och roll ges en mer enhetlig form. I varje fall ansåg utskottet\r\natt inget hade framkommit som motiverade dittillsvarande - historiska\r\n-\r\nskillnader i regelutformningen. Frågan om huruvida det var tillfyllest\r\nenbart genom en ändring av instruktionen för Sjöfartsverket kunde därför\r\nbehöva övervägas ytterligare, anfördes det. Riksdagen hade ingen invändning\r\nmot vad utskottet anfört.\r\nFörslag i budgetpropositionen för år 2004 om\r\nuppdelning av Luftfartsverket\r\nI budgetpropositionen (prop. 2003/04:1)\r\nföreslår regeringen att riksdagen godkänner att en uppdelning av\r\nLuftfartsverket görs och att regeringen bemyndigas att genomföra ombildningen\r\ni enlighet med vad regeringen förordar. Den nya myndigheten skall omfatta\r\nnuvarande Luftfartsinspektionen och avdelningen Luftfart och Samhälle\r\nsamt övriga funktioner som är av klar myndighetskaraktär. Den kvarvarande\r\ndelen av affärsverket skall driva de statliga flygplatserna, flygtrafiktjänsten\r\noch annan verksamhet som har koppling till affärsverksamhet. Det är\r\nangeläget, anför regeringen, att uppdelningen genomförs i syfte att undanröja\r\ndagens situation där myndigheten kontrollerar sig själv.\r\nEfter ett beslut\r\nav riksdagen kommer detaljerade studier att göras av bl.a. ekonomi,\r\norganisation och ledningsform. Den nya organisationen förväntas kunna träda\r\ni kraft tidigast den 1 januari 2005. Regeringen anför vidare att bildandet\r\nav en ny luftfartsmyndighet inte hindrar att regeringen i framtiden utreder\r\nom en trafikslagsövergripande inspektionsmyndighet bör bildas.\r\nMotionsförslag\r\nDet\r\nnya regelverket om sjöfartsskydd föranleder ett åtskiljande av\r\nsjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket, hävdas i motion 2002/03:T17 av Johnny\r\nGylling m.fl. (kd). Riksdagen bör rikta ett uttalande till regeringen av\r\ndenna innebörd, anser motionärerna.\r\nAnsvaret för säkerhet och tillsyn\r\ninom den svenska sjöfarten har under senare år varit föremål för betydande\r\ndiskussion och kritik, anför de. Att genomföra en självständig ställning\r\nför sjöfartsinspektionen är mycket viktigt för sjösäkerhet och sjöfartsskydd.\r\nMotionärerna kritiserar regeringen för senfärdighet när det gäller att\r\ngripa sig an den organisatoriska bristfälligheten. De anser också att\r\nregeringens avsikt att lösa problemet enbart genom ändring i instruktionen\r\nför Sjöfartsverket är otillräcklig. Den renodling av verksamheterna som\r\nbehövs för att eliminera målkonflikter - konflikter mellan\r\nproducerande/affärsdrivande verksamheter och sektorsuppgifter såsom\r\nsäkerhetsfrågor\r\noch tillsyn - förutsätter att sjöfartsinspektionen inrättas som en\r\nsjälvständig myndighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar\r\natt det nya regelverket om sjöfartsskydd innebär att ett stort antal\r\nuppgifter läggs på staten. Samtidigt har den enskilda staten frihet att\r\nordna ansvarsfrågorna på det sätt som bedöms vara mest lämpligt, förutsatt\r\natt staten fullgör sina uppgifter.\r\nSåsom regeringen anför finns det flera\r\naspekter på införandet av det nya regelverket som behöver klargöras. I\r\nden nu framlagda propositionen anmäls att dessa frågor kommer att behandlas\r\nunder det fortsatta arbetet med genomförandet. Detta gäller såväl\r\nansvarsförhållanden mellan berörda myndigheter som hur det ekonomiska\r\nansvarstagandet skall fördelas.\r\nVåren 2001 behandlade utskottet frågan om en\r\nuppdelning av Sjöfartsverkets två delar i en produktionsdel och en\r\nmyndighetsdel. Därvid framhöll utskottet att regeringen borde vidta åtgärder\r\nför att i lagstiftningen stärka sjöfartsinspektionens ställning. Utskottet\r\nhar därefter våren 2003 i samband med behandlingen av ny lagstiftning om\r\nfartygssäkerhet noterat att regeringen inte hade beaktat riksdagens beslut\r\ntvå år tidigare. Utskottet bekräftade mot denna bakgrund sitt tidigare\r\nställningstagande genom att framhålla att det var angeläget att frågan om\r\nett tydliggörande av sjöfartsinspektionens uppgifter snarast fick en\r\nlösning.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen inte heller i den nu aktuella\r\npropositionen har berört frågan. Enligt vad utskottet har inhämtat bereds\r\ndock frågan inom Regeringskansliet i avsikt att bl.a. genomföra en ändring\r\ni instruktionen för Sjöfartsverket före årsskiftet 2003/04. Vidare noterar\r\nutskottet att regeringen i årets budgetproposition anför att bildandet av\r\nen ny luftfartsmyndighet inte hindrar att regeringen i framtiden utreder\r\nom en trafikslagsövergripande inspektionsmyndighet bör bildas. Utskottet\r\nfinner det anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har vidtagit de\r\nåtgärder avseende sjöfartsinspektionens tillsyn som riksdagen - på förslag\r\nav ett enigt trafikutskott - beslutade om våren 2001 och bekräftade våren\r\n2003. Mot denna bakgrund vill utskottet understryka vikten av att regeringen\r\ni anslutning till den aviserade propositionen med förslag till lagstiftning\r\nom sjöfartsskydd återkommer i frågan om sjöfartsinspektionens ställning\r\ni syfte att skapa en klarare rollfördelning. Med vad utskottet nu har\r\nanfört förutsätts syftet med motionen - nämligen att eliminera upplevda\r\nrollkonflikter mellan å ena sidan produktionsverksamhet och å andra sidan\r\nmyndighetsuppgifter, såsom normgivning och tillsyn - bli tillgodosett.\r\nUtskottet\r\när dock inte berett att på föreliggande beslutsunderlag frångå tidigare\r\nuppfattning och nu förorda att en ny, helt självständig myndighet inrättas\r\nför sjöfartsinspektion. Detta är en fråga som kräver överväganden vad\r\ngäller bl.a. avgränsning av uppgifter och finansieringsförutsättningar.\r\nDärtill kommer möjligheten, såsom regeringen också anger i budgetpropositionen,\r\natt i stället skapa en gemensam, övergripande inspektionsmyndighet för\r\ntransportområdet. Med hänvisning till det anförda är utskottet inte nu\r\nberett att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2002/03:T17 (kd);\r\nden avstyrks därmed.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservation. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\nSjöfartsinspektionens ställning, punkt 2 (kd, c)\r\nav Johnny Gylling\r\n(kd) och Sven Bergström (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T17.\r\nStällningstagande\r\nSåsom\r\nanförs i motion 2002/03:T17 av Johnny Gylling m.fl. föranleder det nya\r\nregelverket om sjöfartsskydd att sjöfartsinspektionen åtskiljs från\r\nSjöfartsverket.\r\nAnsvaret för säkerhet och tillsyn inom den svenska sjöfarten\r\nhar under senare år varit föremål för betydande diskussion och kritik.\r\nDet finns inga skäl att tro att de otydligheter som råder på myndighetssidan\r\nhar underlättat och påskyndat genomförandet av det nya internationella\r\nregelverket. Dessa organisatoriska bristfälligheter, som regeringen\r\nunderlåtit att gripa sig an, bör inte längre tillåtas sinka arbetet med\r\nsjösäkerhet och sjöfartsskydd.\r\nSjöfartsinspektionens ställning är en\r\nmycket viktig säkerhetsfråga. Trots det har den givits en summarisk\r\nbehandling av regeringen. Något sådant förtydligande har regeringen fortfarande\r\ninte, efter mer än två år, lyckats åstadkomma. Under våren 2003 har\r\nregeringen på sedvanligt förhalande manér i sjösäkerhetspropositionen anfört\r\natt frågan, huruvida inspektionens självständighet behöver markeras,\r\n\"kräver ytterligare utredning\". Enligt regeringen skulle en\r\ntillräcklig\r\nförändring av Sjöfartsverkets organisation i sådana fall inte kräva en\r\nändring genom lag, utan kunna åstadkommas genom enbart ändring i förordningen\r\nmed instruktion för Sjöfartsverket.\r\nVi konstaterar att regeringen alltså\r\nanser sig veta bättre än riksdagen vad som behövs i fråga om organisatorisk\r\ntydlighet och självständighet. Vi vill därför upprepa det ställningstagande\r\ntrafikutskottet gjorde i maj 2003 med anledning av sjösäkerhetspropositionen:\r\n\"Utskottet anser att det är angeläget att frågan om sjöfartsinspektionens\r\nuppgifter snarast får en lösning.\"\r\nVi finner regeringens ambition, att\r\npå sin höjd lösa problematiken genom ändrad instruktion för Sjöfartsverket,\r\notillräcklig. Den renodling av verksamheterna som behövs för att eliminera\r\nmålkonflikter - konflikter mellan producerande/affärsdrivande verksamheter\r\noch sektorsuppgifter såsom säkerhetsfrågor och tillsyn - förutsätter att\r\nsjöfartsinspektionen blir en självständig myndighet.\r\nMot den nu angivna\r\nbakgrunden föreslår vi att riksdagen tar detta tillfälle i akt, när beslut\r\nfattas om att godkänna förändringar i SOLAS-konventionen samt ISPS-koden,\r\noch tillkännager för regeringen att sjöfartsinspektionen bör skiljas från\r\nSjöfartsverket.
\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition\r\n2002/03:124 Sjöfartsskydd:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner\r\nändringarna i SOLAS-konventionen kapitel V och XI-1, det nya kapitel XI-2\r\ni SOLAS-konventionen samt den internationella koden om skydd av fartyg\r\noch hamnanläggningar (ISPS-koden).\r\nMotion väckt med anledning av prop.\r\n2002/03:124\r\n2002/03:T17 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nändringarna i SOLAS-konventionen samt ISPS-koden föranleder ett åtskiljande\r\nav sjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Konventionen m.m. om sjöfartsskydd", "forslag": "Riksdagen godkänner ändringarna i SOLAS-konventionen kapitel V och XI-1, det nya kapitel XI-2 i SOLAS-konventionen samt den internationella koden om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden). \r\nRiksdagen godkänner ändringarna i SOLAS-konventionen kapitel V och XI-1, det nya kapitel XI-2 i SOLAS-konventionen samt den internationella koden om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden). \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:124.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "TU3", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Sjöfartsinspektionens ställning", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T17.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"", "votering_id": "AB1669F5-46EF-4ADB-A7EE-93519AF18F2F", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "127", "0", "0", "17" ] }, { "td": [ "m", "49", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "32", "0", "0", "16" ] }, { "td": [ "kd", "0", "30", "0", "3" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "12", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "245", "48", "0", "56" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AB1669F5-46EF-4ADB-A7EE-93519AF18F2F", "rm": "2003/04", "bet": "TU3", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": { "nummer": "1", "rubrik": "Sjöfartsinspektionens ställning", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" } }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-09-23 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-09-30 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-10-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-10-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-10-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-10-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-10-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-10-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-10-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionen.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 08:58:56" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag om ett nytt internationellt regelverk för att skydda sjöfartssektorn mot brottsliga handlingar, såsom terrorangrepp och liknande. Beslutet innebär att riksdagen godkände dels vissa ändringar i och tillägg till den internationella konventionen om sjösäkerhet (International Convention for the Safety of Life at Sea, SOLAS-konventionen), dels en kod om skydd av fartyg och hamnanläggningar, som kompletterar bestämmelserna i konventionen (ISPS-koden). Våren 2004 tänker regeringen lämna förslag till riksdagen om hur det internationella regelverket ska genomföras i det svenska rättssystemet.", "dok_id": "GR01TU3", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Internationellt sjöfartsskydd mot terrorangrepp (TU3)", "dok_id": "GR01TU3", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottet.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 08:58:56" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01TU3", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:32" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett nytt internationellt regelverk för att skydda sjöfartssektorn mot brottsliga handlingar, såsom terrorangrepp och liknande. Förslaget går ut på att riksdagen godkänner dels vissa ändringar i och tillägg till den internationella konventionen om sjösäkerhet (International Convention for the Safety of Life at Sea, SOLAS-konventionen), dels en kod om skydd av fartyg och hamnanläggningar, som kompletterar bestämmelserna i konventionen (ISPS-koden). Våren 2004 tänker regeringen lämna förslag till riksdagen om hur det internationella regelverket ska genomföras i det svenska rättssystemet.
", "dok_id": "GR01TU3", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Internationellt sjöfartsskydd mot terrorangrepp (TU3)", "dok_id": "GR01TU3", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01TU3", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200304_TU_3.pdf", "filstorlek": "138424", "filtyp": "pdf", "titel": "Sjöfartsskydd", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/87E3654F-36D0-4576-A4B1-2F9A3951CE85" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:T17 med anledning av prop. 2002/03:124 Sjöfartsskydd", "ref_dok_id": "GQ02T17", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "T17", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:124 Sjöfartsskydd", "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:124 Sjöfartsskydd", "ref_dok_id": "GQ03124", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "124", "ref_dok_titel": "Sjöfartsskydd", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-10-22", "ref_dok_id": "GR0917", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "17", "ref_dok_titel": "2003-10-22", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-10-22", "ref_dok_id": "GR0917", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "17", "ref_dok_titel": "2003-10-22", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:9", "ref_dok_id": "GR0K9", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "9", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:9", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" } ] } } }