{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227441",
      "dok_id": "GR01TU14",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "TU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:TU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-06 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:48",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:52",
      "titel": "Järnvägslag och vissa järnvägsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01TU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01TU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:TU14</div><h1>Järnvägslag och vissa järnvägsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition\r\n2003/04:123   Järnvägslag   jämte  17  motioner  som\r\navlämnats under den allmänna  motionstiden  2002 och\r\n16  motioner  under  den  allmänna motionstiden 2003\r\nrörande   i   huvudsak   järnvägspolitiska   frågor.\r\nMotioner rörande järnvägsinvesteringar  behandlas  i\r\nutskottets          betänkande          2003/04:TU10\r\nTransportinfrastrukturen.\r\n\r\nI   regeringens   proposition   föreslås  att   de\r\ngrundläggande bestämmelserna om järnvägar regleras i\r\nen ny järnvägslag. Lagen innehåller  bestämmelser om\r\njärnvägsinfrastruktur  och  järnvägsfordon  samt  om\r\nutförande och organisation av  järnvägstrafik. Lagen\r\nskall inte gälla tunnelbana och spårväg. De allmänna\r\nsäkerhetskrav samt ordnings- och  straffbestämmelser\r\nsom gällt enligt järnvägssäkerhetslagen  (1990:1157)\r\növerförs till järnvägslagen.\r\nInga  motioner  har  avlämnats  med  anledning  av\r\npropositionen.\r\n\r\nEtt   stort   antal   motioner   från   de  allmänna\r\nmotionstiderna  2002  och  2003  rör persontrafikens\r\nreglering,  där  bl.a. SJ AB:s trafikeringsrätt  tas\r\nupp. Utskottet hänvisar  här  bl.a. till utredningen\r\nom järnvägssektorns organisation m.m. (dir. 2001:48)\r\nsom  bl.a. har haft i uppdrag att  med  utgångspunkt\r\nfrån kundintresset  beskriva  förutsättningarna  för\r\noch  analysera  effekterna av en fortsatt utveckling\r\nav konkurrensen inom  den  nationella persontrafiken\r\npå     järnväg.    Utredaren    överlämnade     sitt\r\nslutbetänkande  (SOU  2003:67)  i  november 2003 där\r\nfrågor  om marknadstillträde, trafikeringstillstånd,\r\noperatörsmarknaden,      fordonsförsörjning     m.m.\r\nbehandlas.   Beredning   av   ärendet   pågår   inom\r\nRegeringskansliet och en proposition  kan  förväntas\r\növerlämnas till riksdagen under kommande riksmöte.\r\n\r\nUtskottet,  som tidigare bl.a. uttalat behovet  av\r\nen  reformerad  järnvägssektor,  välkomnar  pågående\r\nförändringsarbete  och  utgår ifrån att detta arbete\r\nutvecklas i linje med vad  utskottet uttalat i denna\r\nfråga och som ligger i linje med vad som efterfrågas\r\ni de nu aktuella motionerna.\r\nFrågan om en konkurrensneutral  lok-  och vagnpool\r\ntas  också  upp  i  ett  antal  motioner.  Även  här\r\nhänvisar     utskottet     till     det     pågående\r\nberedningsarbetet inom Regeringskansliet.\r\nÖvriga  frågor som tas upp i betänkandet är  bl.a.\r\ncyklar på tåg,  järnvägstransporter av farligt gods,\r\nprivatisering av  Statens  järnvägar,  biljettpriser\r\noch tågförseningar.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny\r\njärnvägslag,  liksom övriga lagförslag som  föreslås\r\nav regeringen.  Järnvägslagen  och övriga lagförslag\r\nföreslås  träda i kraft den 1 juli  2004.  Utskottet\r\navstyrker samtliga motionsförslag.\r\nTill betänkandet  har fogats 9 reservationer och 4\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.  Krav på järnvägssystem\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:T471  av  Lars   Lilja  och  Karl  Gustav\r\nAbrahamsson (båda s).\r\n\r\n2. Persontrafikens reglering\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T298 yrkande 13 av  Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp),\r\n2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s),\r\n2002/03:T321  yrkande  12  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp),\r\n2002/03:T462 yrkande 16 av Johnny  Gylling  m.fl.\r\n(kd),\r\n2003/04:T231  yrkande  2  av Cecilia Wikström och\r\nErik Ullenhag (båda fp),\r\n2003/04:T430 yrkande 2 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T496 yrkandena 1 och  2  av Håkan Larsson\r\noch Sven Bergström (båda c),\r\n2003/04:T530  yrkande  11  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2003/04:T560 yrkande 11 av Johnny  Gylling  m.fl.\r\n(kd),\r\n2003/04:T562  yrkande  15  av  Erling Bager m.fl.\r\n(fp) och\r\n2003/04:T564  yrkande 31 av Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c).\r\n\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Godstrafikens reglering\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T298 yrkande  9  av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) och\r\n2003/04:T562  yrkande  5 av  Erling  Bager  m.fl.\r\n(fp).\r\n\r\n4. Banavgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande  11  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2003/04:T430 yrkande 3 av  Lennart  Fremling (fp)\r\noch\r\n2003/04:T530  yrkande  10  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m).\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n5. Lagförslag\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na. järnvägslag,\r\nb. lag    om    ändring   i   järnvägssäkerhetslagen\r\n(1990:1157),\r\nc. lag   om   ändring    i   lagen   (1945:119)   om\r\nstängselskyldighet för järnväg m.m.,\r\nd. lag om ändring i lagen  (1958:205) om förverkande\r\nav alkoholhaltiga drycker,\r\ne. lag   om   ändring   i   lagen   (1976:1090)   om\r\nalkoholutandningsprov,\r\nf. lag om ändring i lagen (1995:1649)  om  byggande\r\nav järnväg,\r\ng. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\r\nh.   lag   om   ändring   i   lagen  (1999:216)  om\r\nögonundersökning vid misstanke  om  vissa brott i\r\ntrafiken.\r\nDärmed     bifaller     riksdagen     proposition\r\n2003/04:123.\r\n\r\n6. Cyklar på tåg\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T373  av Kerstin-Maria Stalin m.fl.  (mp)\r\noch\r\n2003/04:T439 av Rolf Olsson (v).\r\n\r\n7. Järnvägstransporter av farligt gods\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T508 av Kenneth G Forslund (s).\r\n\r\n8. Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T204  av   Ulla   Löfgren  och  Elizabeth\r\nNyström (båda m),\r\n2002/03:T284  yrkande 2 av Anders  Wiklund  m.fl.\r\n(v),\r\n2002/03:T359 yrkande 2 av Håkan Larsson m.fl. (c)\r\noch\r\n2002/03:T456 yrkande  3  av  Per  Erik  Granström\r\nm.fl. (s).\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n\r\n9. Privatisering av SJ-verksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande  13  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m) och\r\n2003/04:T530  yrkande  12  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m).\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n10. Resstandard, priser m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T375 av Helena Zakariasén m.fl. (s),\r\n2002/03:T416   av  Johan  Löfstrand  och  Fredrik\r\nOlovsson (båda s),\r\n2002/03:T490  av   Göran  Norlander  och  Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (båda s),\r\n2002/03:N302 yrkandena  18  och  19  av  Ingegerd\r\nSaarinen och Lotta Hedström (båda mp),\r\n2002/03:Ub489  yrkande  16  av Sofia Larsen m.fl.\r\n(c),\r\n2003/04:T411 av Åsa Lindestam (s),\r\n2003/04:T412 av Åsa Lindestam (s),\r\n2003/04:T564  yrkande 27 av Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) och\r\n2003/04:N288 yrkande  5  av  Runar Patriksson och\r\nAnita Brodén (båda fp).\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n11. Stängselskyldighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T301 av Margareta Pålsson (m).\r\n\r\n12. Tågförseningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T360 av Mikael Oscarsson (kd) och Lennart\r\nHedquist (m),\r\n2002/03:T466 yrkande 10 av Sven  Bergström  m.fl.\r\n(c) och\r\n2003/04:T231  yrkande  1  av Cecilia Wikström och\r\nErik Ullenhag (båda fp).\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n13. Utvärdering av avregleringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T498 yrkandena 2 och  3 av Karin Svensson\r\nSmith m.fl. (v).\r\n\r\n14. Ägarstrategi för tågtrafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T466 yrkande 12 av Sven  Bergström  m.fl.\r\n(c) och\r\n2003/04:T401 av Peder Pedersen (v).\r\nReservation 8 (v)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\nStockholm den 6 maj 2004\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Claes\r\nRoxbergh (mp),  Elizabeth  Nyström  (m), Jarl Lander\r\n(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg  (s),  Krister\r\nÖrnfjäder  (s),  Johnny Gylling (kd), Karin Svensson\r\nSmith (v), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson\r\n(fp), Sven Bergström  (c),  Kerstin Engle (s), Björn\r\nHamilton (m), Börje Vestlund  (s), Berndt Sköldestig\r\n(s) och Inger Lundberg (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nTU14\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  regeringens   proposition\r\n2003/04:123  Järnvägslag, 17 motioner från  allmänna\r\nmotionstiden 2002  och  16  motioner  från  allmänna\r\nmotionstiden  2003.  Inga  motioner  har  väckts med\r\nanledning av propositionen.\r\n\r\nUtskottet   behandlar   ärendet  huvudsakligen   i\r\nenlighet   med   den   struktur  som   redovisas   i\r\npropositionen.    Motioner    från    de    allmänna\r\nmotionstiderna 2002 och 2003 som har anknytning till\r\nfrågor som tas upp  i  propositionen behandlas under\r\nberört avsnitt. Övriga motioner  behandlas  ämnesvis\r\nefter   avsnittet  om  ekonomiska  konsekvenser  och\r\nkonsekvenser för små företag.\r\nMotioner rörande järnvägsinvesteringar behandlas i\r\nutskottets          betänkande          2003/04:TU10\r\nTransportinfrastrukturen.\r\nUpplysningar  och  synpunkter i ärendet har  inför\r\nutskottet    lämnats    av   re-presentanter    från\r\nNäringsdepartementet, Banverket, Järnvägsutredningen\r\noch Järnvägsforum.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDen  järnvägspolitiska  reformen   år   1988  (prop.\r\n1987/88:50,  bet.  1987/88:TU19,  rskr. 1987/88:260)\r\nintroducerade  nya förutsättningar för  att  bedriva\r\njärnvägstrafik och  för  att  planera och finansiera\r\njärnvägens infrastruktur.  De aktörer  som  bedriver\r\njärnvägstrafik  betalar  sedan år 1989 avgifter  för\r\nutnyttjande av infrastrukturen.   Planeringen av hur\r\nde  statliga spåranläggningarna sker  med  hjälp  av\r\nsamhällsekonomiska  bedömningar.   Finansieringen av\r\ndrift och underhåll av järnvägsinfrastrukturen  samt\r\nnya  investeringar  i denna infrastruktur sker genom\r\nanslag över statsbudgeten  för  större  delen av det\r\nsvenska statliga järnvägsnätet.\r\n\r\nDen  betydande  reform  som  genomfördes  år  1988\r\ninnebar  att  ett  delvis  nytt  regelverk skapades.\r\nBanverket  och  SJ  fick  genom  reformen   tämligen\r\ntydliga  roller  och ansvar gentemot omvärlden.   SJ\r\nbehöll i princip ett  monopol  för  tågtrafiken  och\r\nansvarade     även     för    trafikplanering    och\r\ntrafikledning.    Banverket    ansvarade   för   att\r\ninfrastrukturen  utvecklades  och   hölls   tekniskt\r\nfarbar.\r\nÅr   1993   upphandlades  för  första  gången  den\r\ninterregionala   persontågtrafiken   i   konkurrens.\r\nTrafikhuvudmännens  rätt  att  bedriva  persontrafik\r\nutökades år 1996 från länsjärnvägarna till stomnätet\r\ni  respektive län.  Samma år öppnades marknaden  för\r\ninrikes  godstrafik nästan helt för konkurrens.  För\r\natt bedriva  såväl  persontrafik  som  godstrafik  i\r\nSverige  gällde att järnvägsföretagen skulle ha sitt\r\nsäte i Sverige.   Detta  villkor omfattade dock inte\r\njärnvägsföretag     som    bedrev     internationell\r\nkombitrafik  eller  ingick  i  s.k.  internationella\r\nsammanslutningar  av  järnvägsföretag   som,  enligt\r\nrådets direktiv 91/440/EEG  av den 29 juli  1991  om\r\nutvecklingen  av  gemenskapens  järnvägar, haft rätt\r\natt bedriva internationell person- och godstrafik på\r\nde svenska spåren.\r\nFörändringarna på järnvägsmarknaden följdes av ett\r\nkrav     på     att    driften    av    stationshus,\r\nterminalanläggningar   och   andra  s.k.  gemensamma\r\nfunktioner  inom  SJ  skulle  ställas   till   andra\r\ntrafikintressenters förfogande på konkurrensneutrala\r\noch  icke-diskriminerande  villkor.  Någon myndighet\r\nmed  uppgift  att  övervaka efterlevnaden  av  dessa\r\nvillkor föreslogs dock inte.\r\nÅr   2000  ombildades   Statens   järnvägar   från\r\naffärsverk  till  flera av staten helägda aktiebolag\r\nför  att  bättre kunna  fungera  som  en  aktör  som\r\ntillhandahåller  järnvägstrafik (prop. 1999/2000:78,\r\nbet.  1999/2000:TU11,  rskr.  1999/2000:238).   Till\r\nföljd av  denna uppdelning är det SJ AB som från och\r\nmed  den  1  januari   2000   har   tillstånd   från\r\nJärnvägsinspektionen  att  bedriva  persontrafik  på\r\njärnväg.    Det   kvarvarande  affärsverket  Statens\r\njärnvägar fick i uppdrag att under en avvecklingsfas\r\nförvalta den egendom  och ansvara för den verksamhet\r\nsom  före  utgången  av år  2000  ingick  i  Statens\r\njärnvägars verksamhet  men  som inte överfördes till\r\naktiebolaget.\r\n\r\nDen nya EG-regleringen\r\n\r\n\r\nI  början  av år 2001 antogs Europaparlamentets  och\r\nrådets direktiv  2001/12/EG  av den 26 februari 2001\r\nom   ändring   av   rådets   direktiv   91/440   och\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG av\r\nden 26 februari 2001 om ändring  av  rådets direktiv\r\n95/18/EG.\r\n\r\nDessutom   tillkom   två  nya  direktiv,  nämligen\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av\r\nden   26   februari   2001   om    tilldelning    av\r\ninfrastrukturkapacitet,   uttag   av   avgifter  för\r\nutnyttjande av järnvägsinfrastruktur och  utfärdande\r\nav säkerhetsintyg samt direktivet 2001/16/EG  av den\r\n19   mars   2001   om   driftskompatibiliteten   för\r\nkonventionella  tåg.  De  direktiv  som  antogs 2001\r\nskulle vara genomförda av medlemsstaterna senast den\r\n15  mars  2003  respektive  den  20 april 2003  (det\r\nsistnämnda direktivet).\r\nDirektivet 96/48/EG har genomförts  i  svensk rätt\r\ngenom   lagen  (2000:1336)  om  järnvägssystem   för\r\nhöghastighetståg.\r\nDirektiven  innebär  i  stort  att  marknaden  för\r\ninternationella   godstransporter   öppnas   på  det\r\ntranseuropeiska  transportnätet  för järnvägar,  att\r\nalla  järnvägsföretag  i  medlemsstaterna  kan  söka\r\ntillstånd  för  godstrafik på  detta  nät  samt  att\r\nbanhållning och trafikutövning  tydligare  delas upp\r\nför  att  skapa insyn och undvika diskriminering  av\r\nnykomlingar på marknaden.\r\nVidare  innebär   direktiven   nya  principer  för\r\nfördelning  av  tåglägen och för användning  av  och\r\nprissättning av järnvägsinfrastruktur  samt  förslag\r\ntill  fortsatt  arbete för att komma till rätta  med\r\nproblem som rör samtrafik  på  och  mellan  de olika\r\nnationella    järnvägsnäten   och   eliminering   av\r\nflaskhalsar i infrastrukturen.\r\nI  direktiven   regleras   vidare   ansvars-   och\r\nbefogenhetsfördelningen   inom  järnvägssektorn  och\r\nmellan sektorn och staten.  Detta  innebär bl.a. ett\r\nkrav på att inrätta ett från infrastrukturförvaltare\r\noch   järnvägsföretag   fristående  regleringsorgan.\r\nVidare   införs   krav   på   att   funktioner   för\r\ninfrastrukturprissättning       skall        skiljas\r\norganisatoriskt    från   trafikutövare   samt   att\r\nsäkerhetscertifiering   skall   skiljas  från  såväl\r\ninfrastrukturförvaltare som trafikutövare.\r\nDet  regleringsorgan  som varje medlemsstat  skall\r\ninrätta har till uppgift  att behandla klagomål från\r\njärnvägsmarknadens parter om  de på något sätt anser\r\nsig  orättvist behandlade eller  diskriminerade  vid\r\nkapacitetstilldelningsförfarandet       eller      i\r\navgiftssättningen.  Detta regleringsorgan  skall  ha\r\nrätt  att  besluta om nödvändiga  åtgärder  för  att\r\nkorrigera en  negativ  utveckling på marknaderna för\r\njärnvägstransporttjänster och skall i detta avseende\r\nkunna  agera  såväl  efter   anmälan   som  på  eget\r\ninitiativ.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI   propositionen   föreslås  att  de  grundläggande\r\nbestämmelserna  om  järnvägar   regleras   i  en  ny\r\njärnvägslag.   Lagen   innehåller   bestämmelser  om\r\njärnvägsinfrastruktur  och  järnvägsfordon  samt  om\r\nutförande och organisation av  järnvägstrafik. Lagen\r\nskall inte gälla tunnelbana och spårväg. De allmänna\r\nsäkerhetskrav samt ordnings- och  straffbestämmelser\r\nsom gällt enligt järnvägssäkerhetslagen  (1990:1157)\r\növerförs till järnvägslagen.\r\n\r\nGenom  lagen  genomförs  fyra EG-direktiv angående\r\nutvecklingen  av gemenskapens  järnvägar,  tillstånd\r\nför järnvägsföretag, tilldelning av och avgifter för\r\ninfrastrukturkapacitet samt driftskompatibilitet för\r\nkonventionella  tåg.  Lagen  ersätter  vidare  lagen\r\n(2000:1336)  om järnvägssystem för höghastighetståg,\r\nvarigenom ett  EG-direktiv  om  driftskompatibilitet\r\nför höghastighetståg genomförts.\r\nLagen  föreslås  innehålla grundläggande  krav  på\r\ndelsystem   och   komponenter    för    att    uppnå\r\ndriftskompatibilitet  samt för Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet och Schweiz  gemensamma förfaranden\r\nför    teknisk    kontroll.    Bestämmelserna     om\r\ndriftskompatibilitet   föreslås   omfatta  hela  det\r\nsvenska   järnvägsnätet,   med  möjlighet   för   en\r\ntillsynsmyndighet att meddela undantag.\r\nTillstånd i form av licens, som skall gälla i hela\r\nEES och Schweiz, och nationellt säkerhetsintyg skall\r\nkrävas  för  att  utföra  järnvägstrafik.  För  viss\r\ntrafik skall endast krävas  ett  särskilt nationellt\r\ntillstånd. Tillstånd föreslås också  krävas  för att\r\nendast   organisera  trafik  och  för  att  förvalta\r\njärnvägsinfrastruktur.\r\nInga förändringar  föreslås beträffande rätten att\r\nbedriva   persontrafik.   Beträffande   godstrafiken\r\nföreslås att  alla  godsföretag  med  säte  inom EES\r\neller  i Schweiz skall ha rätt att utföra godstrafik\r\npå svenska  järnvägsnät.  För  att utländska företag\r\nskall  ha  rätt  att  utföra  cabotage,   dvs.   att\r\ntransportera  gods  som  både lastas och lossas inom\r\nlandet, krävs dock att den  stat  där  företaget har\r\nsitt säte ger motsvarande rätt till svenska företag.\r\nFörslaget   innebär   att  infrastrukturförvaltare\r\nskall tilldela kapacitet  på  ett konkurrensneutralt\r\noch  icke-diskriminerande  sätt.  Kapaciteten  skall\r\nfördelas    samhällsekonomiskt     effektivt.    Den\r\nföreslagna  lagen reglerar infrastrukturförvaltarnas\r\nskyldigheter  samt  hur planering och tilldelning av\r\nkapacitet skall gå till.\r\nAvgiften för utnyttjande  av järnvägsinfrastruktur\r\nskall     som     huvudregel    fastställas     till\r\nmarginalkostnaden.   Den  bör  differentieras  efter\r\nslitage-, miljö- och olyckskostnaderna. Denna avgift\r\nskall användas för att  täcka förvaltarens kostnader\r\noch får inte överskrida dessa.  Avgifter skall också\r\nkunna    användas    som    styrmedel    beträffande\r\növerbelastad      infrastruktur.     Under     vissa\r\nomständigheter    skall     avgifter    överstigande\r\nmarginalkostnaderna kunna tas ut.\r\nEn  tillsynsmyndighet  föreslås  pröva  frågor  om\r\ntillstånd och utöva tillsyn över lagen.\r\n\r\nJärnvägslagen och övriga lagändringar föreslås träda\r\ni kraft den 1 juli 2004.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nEn samlad och ny järnvägslag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra   mot  vad\r\nregeringen  föreslår  om  en  samlad  och  ny\r\njärnvägslag.\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\npropositionen anför om en samlad  och ny järnvägslag\r\n(s. 60-68).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nBehovet av en samlad lagstiftning\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    de    grundläggande\r\nbestämmelserna om järnvägar skall regleras  samlat i\r\nen ny sektorspecifik lag.\r\n\r\nEn ny järnvägslag\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att de delar av EG-direktiven,\r\ninklusive    direktiv    om    järnvägssystem    för\r\nhöghastighetståg,    som   kräver   lagform    skall\r\ngenomföras i en ny järnvägslag.\r\n\r\nLagens innehåll och tillämpningsområde\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att   lagen   skall  innehålla\r\nbestämmelser     om    järnvägsinfrastruktur     och\r\njärnvägsfordon samt om utförande och organisation av\r\njärnvägstrafik. Regeringen  eller, efter regeringens\r\nbemyndigande,  en  tillsynsmyndighet   skall   kunna\r\nmeddela  föreskrifter  om att vissa spåranläggningar\r\ninte skall anses utgöra järnvägsinfrastruktur. Lagen\r\nskall inte gälla för tunnelbana och spårväg.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inget att  erinra  mot  vad regeringen\r\nföreslår om en samlad och ny järnvägslag.\r\n\r\n\r\nKrav på järnvägssystem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   har  inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen    föreslår     om     krav     på\r\njärnvägssystem.    Ett    motionsförslag   om\r\nmarkering av utrymningsvägar  i  personvagnar\r\navstyrks   med   hänvisning  till  föreslagna\r\nsäkerhetsbestämmelser.\r\n\r\nUtskottet   behandlar    här    vad   regeringen   i\r\npropositionen  anför  om krav på järnvägssystem  (s.\r\n69-82) jämte motion 2002/03:T471 (s).\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nSäkerhet\r\n\r\nRegeringen     föreslår     att      de     allmänna\r\nsäkerhetsbestämmelserna   i   järnvägssäkerhetslagen\r\n(1990:1157) skall föras över till järnvägslagen.\r\n\r\nDriftskompatibilitet\r\n\r\nDriftskompatibilitet för det svenska\r\njärnvägssystemet\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  lagen  skall   innehålla\r\ngrundläggande bestämmelser om vad som gäller för att\r\ndelsystem och  komponenter  som  är  nödvändiga  för\r\ndriftskompatibilitet   skall   få   släppas   ut  på\r\nmarknaden  och tas i bruk. Delsystem och komponenter\r\nskall anses uppfylla kraven om de är försedda med en\r\nEG-kontrollförklaring  respektive  en  EG-försäkran,\r\ndär  i  förekommande  fall  ett anmält organ  utfört\r\nbedömningar   och   kontroller   till    grund   för\r\nförklaringen eller försäkran.\r\n\r\nLagen  skall  också  innehålla  bemyndiganden  att\r\nmeddela  föreskrifter  om  vilka  krav   som   skall\r\nuppfyllas och vilka förfaranden som skall användas.\r\n\r\nOmfattningen av det svenska järnvägsnät som berörs\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    bestämmelserna   om\r\ndriftskompatibilitet skall omfatta  hela det svenska\r\njärnvägssystemet.\r\n\r\nTillsynsmyndigheten   skall   kunna   besluta   om\r\nundantag     från    tillämpningen    av    tekniska\r\nspecifikationer   för  driftskompatibilitet  om  det\r\nfinns särskilda skäl.  Ingår  ett  delsystem  i  det\r\ntranseuropeiska   järnvägssystemet   skall  undantag\r\nkunna beslutas endast i vissa särskilt angivna fall.\r\nEtt beslut om undantag skall förenas med  de villkor\r\nsom  behövs  från säkerhets-, driftskompatibilitets-\r\noch miljösynpunkt.\r\n\r\nTillsynsmyndighetens godkännande\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  lagen  skall innehålla ett\r\nkrav på att tillsynsmyndigheten godkänner delsystem,\r\nsåvida inte något annat är särskilt föreskrivet.\r\n\r\nKrav på äldre järnvägsmateriel\r\n\r\nRegeringen föreslår att bestämmelserna om\r\ndriftskompatibilitet endast skall vara\r\ntillämpliga på delsystem och komponenter som\r\nprojekterats, byggts, byggts om eller\r\nmoderniserats efter lagens ikraftträdande.\r\nDetta skall dock inte gälla delsystem och\r\nkomponenter som tagits i bruk dessförinnan men\r\nefter den 1 januari 2001, om de ingår i det\r\ntranseuropeiska järnvägssystemet för\r\nhöghastighetståg.\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2002/03:T471 av Lars Lilja  och Karl Gustav\r\nAbramsson  (båda  s)  anförs att till skillnad  från\r\nflygsäkerhet  och trafiksäkerhet  debatteras  sällan\r\njärnvägssäkerhet.  Detta kanske beror på att Sverige\r\nunder de senaste åren  varit  förskonat  från  svåra\r\ntågolyckor.  Dagens järnvägsvagnar är mycket stabilt\r\nbyggda och har  goda möjligheter att klara en olycka\r\nrelativt intakta.  Problem  kan dock uppstå om t.ex.\r\nen sov- eller liggvagn måste  utrymmas. Vagnarna har\r\nbara  utgång i ena ändan. Väljer  man  fel  väg  vid\r\nutrymning  kan det alltså bli så att man kommer till\r\nden vagnsända  som  saknar utgång. För att förhindra\r\natt något sådant inträffar borde vägen till utgången\r\nmarkeras på ett tydligt  sätt.  Det torde ankomma på\r\nJärnvägsinspektionen   att  utarbeta   tydliga   och\r\nskärpta regler för säkerheten inom järnvägstrafiken.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär   utskottet   senast   behandlade    frågor   om\r\njärnvägssäkerhet  i  budgetbetänkandet  hösten  2001\r\n(bet. 2001/02:TU1) framhölls betydelsen av att ha en\r\nhög        säkerhet        i       järnvägstrafiken.\r\nJärnvägsinspektionen   är   en    myndighetsutövande\r\nfristående    enhet   inom   Banverket    som    har\r\növerinseendet över säkerheten i svensk spårtrafik  -\r\njärnväg,  spårväg  och tunnelbana - med inriktningen\r\natt förebygga olyckor.\r\n\r\nTill  inspektionens   uppgifter    hör  bl.a.  att\r\nutarbeta regler för järnväg, spårväg och tunnelbana,\r\ntillståndspröva   trafikutövning,  spårinnehav   och\r\ntrafikledningsverksamhet   samt   godkänna   fordon,\r\nspåranläggningar,       utbildningsplaner        och\r\ntrafiksäkerhetsinstruktioner.  Det rullande materiel\r\nsom   tagits   i  bruk  efter  Järnvägsinspektionens\r\nbildande år 1988  har  genomgått  eller genomgår med\r\nstöd  av  18 § järnvägssäkerhetslagen  inspektionens\r\ngodkännandeprövning.  I  denna  prövning ingår bl.a.\r\nbrand-  och utrymningsfrågor. Fordon  som  tagits  i\r\nbruk före denna tid skall anses godkända.\r\nI   den  nu   behandlade   propositionen   om   ny\r\njärnvägslag framgår att regeringen avser att inrätta\r\nen ny tillsynsmyndighet som bl.a. kommer att ta över\r\nuppgifter  som  Järnvägsinspektionen  i  dag  utför.\r\nUtskottet, som återigen vill framhålla betydelsen av\r\natt  ha  en  hög  säkerhet i järnvägstrafiken, utgår\r\nfrån att den nya lagens  krav på säkerhetssystem och\r\nden          föreslagna         tillsynsmyndighetens\r\ngodkännandeprövning kommer att tillgodose detta.\r\nMotion 2002/03:T471 (s) avstyrks därmed.\r\n\r\nTillstånd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har   inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen   föreslår    om   tillstånd   för\r\njärnvägsverksamhet m.m.\r\n\r\nUtskottet   behandlar   här   vad    regeringen    i\r\npropositionen anför om tillstånd (s. 82-100).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nTillstånd för järnvägsverksamhet\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att tillstånd skall krävas för\r\natt    bedriva   verksamhet    som    omfattas    av\r\njärnvägslagen.   Tillstånd  skall  meddelas  av  den\r\nmyndighet            regeringen            bestämmer\r\n(tillsynsmyndigheten).\r\n\r\nTillstånd att utföra järnvägstrafik\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att   för   att   få   utföra\r\njärnvägstrafik  skall  krävas  antingen  tillstånd i\r\nform  av  licens  och  säkerhetsintyg eller särskilt\r\ntillstånd.\r\n\r\nLicens\r\n\r\nRegeringen föreslår att  licens  skall  beviljas den\r\nsom  avser  att tillhandahålla dragkraft och  utföra\r\njärnvägstrafik,   har  sitt  hemvist  eller  säte  i\r\nSverige  och  som  med  hänsyn  till  yrkeskunnande,\r\nekonomisk förmåga och  gott  anseende kan anses vara\r\nlämplig  att  tillhandahålla dragkraft  och  bedriva\r\njärnvägstrafik  samt  genom  försäkring  eller annat\r\nlikvärdigt     arrangemang     har     täckt     den\r\nskadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av\r\ntrafiken.\r\n\r\nEn  licens  som  är  utfärdad i en annan stat inom\r\nEuropeiska  ekonomiska  samarbetsområdet   eller   i\r\nSchweiz skall gälla i Sverige.\r\n\r\nSäkerhetsintyg\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   säkerhetsintyg   skall\r\nbeviljas  järnvägsföretag  som  kan  antas komma att\r\nuppfylla säkerhetskraven i lagen och i  föreskrifter\r\nsom meddelats med stöd av lagen samt använder sådana\r\njärnvägsfordon som uppfyller lagens krav.\r\n\r\nDessutom skall järnvägsföretagets försäkring eller\r\nannat     likvärdigt     arrangemang    täcka    den\r\nskadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av\r\nden  trafik  intyget  gäller.   Kraven  skall  kunna\r\nanpassas till verksamhetens art och  omfattning.  Av\r\nintyget  skall  det  framgå hur kraven anpassats och\r\nför vilken verksamhet det gäller.\r\n\r\nSärskilt tillstånd för viss järnvägstrafik\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  särskilt  tillstånd  skall\r\nkunna beviljas  den som avser att inom landet utföra\r\nendast\r\n\r\n1. persontrafik på lokal eller regional fristående\r\njärnvägsinfrastruktur,\r\n2.\r\n3. regionala godstransporter,\r\n4.\r\n5. trafik    i   samband    med    underhåll    av\r\njärnvägsinfrastruktur, eller\r\n6.\r\n7. till  sin  omfattning   obetydlig   trafik  med\r\nmuseijärnvägsfordon    eller   annan   liknande\r\nmateriel.\r\n8.\r\nSärskilt  tillstånd skall endast  beviljas  den  som\r\nuppfyller  de   krav   som   anges  för  licens  och\r\nsäkerhetsintyg.  Kraven  skall dock  kunna  anpassas\r\ntill   verksamhetens   art   och    omfattning.   Av\r\ntillståndet  skall  det framgå hur kraven  anpassats\r\noch för vilken verksamhet det gäller.\r\n\r\nTillstånd att organisera järnvägstrafik\r\n\r\nRegeringen föreslår att för att organisera, men inte\r\nsjälv  utföra,  järnvägstrafik   skall   det  krävas\r\ntillstånd  i  form  av auktorisation.  Auktorisation\r\nskall dock inte krävas för Rikstrafiken.\r\n\r\nAuktorisation skall beviljas den som har ett\r\nallmännyttigt eller kommersiellt intresse av\r\natt organisera järnvägstrafik samt med hänsyn\r\ntill yrkeskunnande, ekonomisk förmåga och gott\r\nanseende kan anses lämplig att organisera\r\njärnvägstrafik.\r\nTillstånd att förvalta järnvägsinfrastruktur\r\n\r\nRegeringen föreslår att  tillstånd  skall krävas för\r\natt   förvalta   järnvägsinfrastruktur   och   driva\r\nanläggningar som hör till infrastrukturen. Tillstånd\r\nskall dock inte krävas för Banverket.\r\n\r\nTillstånd  skall beviljas den som med hänsyn  till\r\nyrkeskunnande,  organisation,  ekonomisk förmåga och\r\ngott  anseende  kan  anses  lämplig   att   förvalta\r\njärnvägsinfrastruktur  eller driva anläggningar  som\r\nhör till infrastrukturen  samt  kan  antas komma att\r\nuppfylla säkerhetskraven i lagen och i  föreskrifter\r\nsom meddelats med stöd av lagen.\r\nKraven skall kunna anpassas till verksamhetens art\r\noch omfattning. Av tillståndet skall det  framgå hur\r\nkraven  anpassats  och  för  vilken  verksamhet  det\r\ngäller.\r\n\r\nVillkor och omprövning\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att  tillstånd  i  form   av\r\nsäkerhetsintyg, särskilt tillstånd och auktorisation\r\nsamt  tillstånd  att förvalta  järnvägsinfrastruktur\r\nskall kunna förenas  med  de villkor som behövs från\r\nsäkerhetssynpunkt.  Tillsynsmyndigheten  skall också\r\nkunna  besluta  om sådana villkor för Banverket  och\r\nRikstrafiken.\r\n\r\nTillståndshavaren  skall  vara  skyldig  att  till\r\ntillsynsmyndigheten  anmäla  sådana  förändringar  i\r\nverksamheten   som   kan   föranleda  omprövning  av\r\ntillståndet eller villkoren för det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra  mot  vad  regeringen\r\nföreslår om tillstånd för järnvägsverksamhet m.m.\r\n\r\n\r\nSärskilda redovisningskrav, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   har  inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen     föreslår      om     särskilda\r\nredovisningskrav, m.m.\r\n\r\nUtskottet    behandlar   här   vad   regeringen    i\r\npropositionen  anför  om  särskilda redovisningskrav\r\nm.m. (s. 100-103).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag och bedömning\r\n\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att   järnvägsföretag    i\r\nförekommande fall skall särredovisa  verksamhet  som\r\navser    godstransporter    och    förvaltning    av\r\njärnvägsinfrastruktur,  och  infrastrukturförvaltare\r\nskall     i     förekommande     fall    särredovisa\r\ntillhandahållande  av transporttjänster.  Offentligt\r\nstöd som betalas ut  till  en  av dessa verksamheter\r\nskall   endast   få  användas  i  den  verksamheten.\r\nOffentligt stöd som  betalas  ut till verksamhet som\r\navser persontransport skall redovisas  separat i den\r\nverksamheten.\r\n\r\nBestämmelserna  om särskilda redovisningskrav  och\r\nförbud mot att överföra  medel  skall inte gälla för\r\nden  som utför trafik med museijärnvägsfordon  eller\r\nannan liknande materiel.\r\n\r\nRegeringen   bedömer   att   det  inte  bör  införas\r\nbestämmelser  om skyldighet att  upprätta  särskilda\r\nverksamhetsplaner   innehållande  investerings-  och\r\nfinansieringsplaner.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inget att  erinra  mot  vad regeringen\r\nföreslår om särskilda redovisningskrav, m.m.\r\n\r\n\r\nRätt att utföra och organisera\r\ntrafik på järnvägsnät\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   har  inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen föreslår  om  rätt  att utföra och\r\norganisera trafik på järnvägsnätet.\r\nMed hänvisning till pågående beredningsarbete\r\ni   Regeringskansliet   avstyrker   utskottet\r\nmotionsförslag   om  ytterligare  avreglering\r\ninom järnvägsområdet.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen i propositionen anför om\r\nrätt att utföra och organisera trafik på järnvägsnät\r\n(s. 103-109) jämte motionerna 2002/03:T298 yrkandena\r\n9  och  13  (fp),  2002/03:T301   (s),  2002/03:T321\r\nyrkande  12  (m),  2002/03:T438  (fp),  2002/03:T462\r\nyrkande  16  (kd),  2003/04:T231  yrkande   2  (fp),\r\n2003/04:T430  yrkande 2 (fp), 2003/04:T496 yrkandena\r\n1   och  2  (c),  2003/04:T530   yrkande   11   (m),\r\n2003/04:T560 yrkande 11 (kd), 2003/04:T562 yrkandena\r\n5 och 15 (fp) och 2003/04:T564 yrkande 31 (c).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nPersontrafik\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    en   internationell\r\nsammanslutning av järnvägsföretag  med  säte i olika\r\nstater  inom  EES  jämte  Schweiz,  med ändamål  att\r\nutföra     internationella     transporter    mellan\r\nmedlemsstaterna,   skall   ha   rätt   att    utföra\r\ngenomgående persontrafik på svenska järnvägsnät,  om\r\ntrafiken  sker  mellan  de  stater  inom  EES  jämte\r\nSchweiz där företagen har sitt säte.\r\n\r\nRegeringen  skall  kunna  föreskriva  om  vem  som\r\ndärutöver  skall ha rätt att utföra eller organisera\r\npersontrafik på järnvägsnät som förvaltas av staten.\r\nI     fråga    om    andra     järnvägsnät     skall\r\ninfrastrukturförvaltaren bestämma vem som, utöver de\r\nnämnda  internationella sammanslutningarna, skall ha\r\nrätt att utföra eller organisera endast persontrafik\r\npå järnvägsnät förvaltaren råder över.\r\n\r\nGodstrafik\r\n\r\nRegeringen föreslår att ett järnvägsföretag med säte\r\ninom EES  eller  i  Schweiz skall ha rätt att utföra\r\ngodstrafik    på    svenska     järnvägsnät.     Ett\r\njärnvägsföretag  med säte i en annan stat än Sverige\r\nskall  dock ha rätt  att  befordra  gods,  som  både\r\nlastas och  lossas inom landet (cabotage), endast om\r\nmotsvarande rätt  ges  i  den  andra  staten för ett\r\njärnvägsföretag med säte i Sverige.\r\n\r\nDen som har auktorisation och hemvist  eller  säte\r\ninom   EES   eller  i  Schweiz  skall  ha  rätt  att\r\norganisera  trafik   på   svenska   järnvägsnät  för\r\ngodstrafik.  Den  som har hemvist eller  säte  i  en\r\nannan stat än Sverige  har dock denna rätt endast om\r\nmotsvarande rätt ges i den  andra staten för den som\r\nhar hemvist eller säte i Sverige.\r\nRätten  att utföra eller organisera  trafik  skall\r\ninte  gälla   på  fristående  lokala  och  regionala\r\njärnvägsnät avsedda enbart för persontrafik eller på\r\njärnvägsnät som  inte  förvaltas  av  staten och som\r\nendast används av ägaren för egen godstrafik.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nPersontrafikens reglering\r\n\r\nI   motionerna  2002/03:T298  yrkande  13  av   Lars\r\nLeijonborg  m.fl.  (fp),  2003/04:T430  yrkande 2 av\r\nLennart Fremling (fp) och 2003/04:T562 yrkande 15 av\r\nErling Bager m.fl. (fp) anförs bl.a. att en fortsatt\r\navreglering   av   järnvägstrafiken   medför   stora\r\nfördelar.  Konkurrens  gynnar  kunder  och  på  sikt\r\nsektorns    modernisering    och   attraktionskraft.\r\nErfarenheter    hittills    av    konkurrens     vid\r\nlänstrafikhuvudmännens    upphandlingar    är    att\r\ntrafikkostnaderna kunnat sänkas avsevärt, till nytta\r\nför   såväl   skattebetalare   som   resenärer.  Nya\r\noperatörer  har  också kunnat etablera sig  och  ett\r\nstelt  monopolsystem   har   kunnat   ersättas   med\r\nflexibilitet     och    modernare    företagsformer.\r\nFolkpartiet   liberalerna    anser    att   samtliga\r\njärnvägssträckor måste konkurrensutsättas fullt ut.\r\n\r\nI  motion  2002/03:T301  av  Per-Olof  Svensson  (s)\r\nanförs att SJ innehar, genom förordningen om statens\r\nspåranläggningar,       trafikeringsrätten       för\r\npersontrafik      på      stomjärnvägarna.     Denna\r\ntrafikeringsrätt innefattar  inte  några hänsyn till\r\nregional  utveckling,  utan  SJ:s  uppdrag   är  att\r\nbedriva  persontrafik på järnväg med ett så positivt\r\nekonomiskt  utfall  som möjligt. Motionären föreslår\r\natt  riksdagen  begär  att  regeringen  utreder  hur\r\npersontrafiken skall hanteras på ett samlat sätt som\r\ngynnar regional utveckling.\r\n\r\nI   motionerna   2002/03:T321    yrkande    12   och\r\n2003/04:T530  yrkande 11 av Elizabeth Nyström  m.fl.\r\n(m) anförs att  SJ:s  absoluta  trafikeringsrätt ger\r\nföretaget monopol på persontrafik  på  alla lönsamma\r\njärnvägslinjer.  Förutom detta har SJ möjlighet  att\r\ndels  bedriva,  med   upphandlad  trafik,  parallell\r\nkonkurrerande trafik, dels återta trafikeringsrätten\r\nefter det att avtalstiden för upphandlad trafik löpt\r\nut.  Detta genom att hävda  att  trafiken  åter  kan\r\nbedrivas på kommersiella grunder. I dag är endast de\r\nolönsamma järnvägslinjerna konkurrensutsatta. Enligt\r\nmotionärerna    måste   därför   SJ:s   monopol   på\r\nstambanenätet       avskaffas        helt        och\r\nkonkurrensutsättningen   således  omfatta  även  den\r\ntrafik som i dag är lönsam.\r\n\r\nI motionerna 2002/03:T438  av Erik Ullenhag (fp) och\r\n2003/04:T231 yrkande 2 av Cecilia  Wikström och Erik\r\nUllenhag  (båda  fp)  och  anförs  att  vad   gäller\r\nupphandling   av  tågtrafik  i  Sverige  gäller  den\r\nmärkliga  regeln  att  upphandling  endast  sker  av\r\nolönsamma  tågsträckor.   SJ   har   alltså,   trots\r\navregleringen,  fortfarande  monopol  på de sträckor\r\nsom trafikeras av störst antal människor.  Visst kan\r\ndet  vara  bra  med  konkurrens  även  på  olönsamma\r\nsträckor,  men  där  det  finns  störst  utrymme för\r\nkonkurrens  är  rimligen  där trafikmängden är  mest\r\nomfattande.\r\n\r\nI motion 2002/03:T462 av Johnny  Gylling  m.fl. (kd)\r\nanförs   att   en   viktig  förändring  som  behöver\r\ngenomföras  är  att alla  operatörer  får  agera  på\r\nmarknaden     utifrån     samma     förutsättningar.\r\nKristdemokraterna    föreslår    därför   att   alla\r\njärnvägslinjer blir föremål för upphandling (yrkande\r\n16).\r\n\r\nI  motion  2003/04:T496  av Håkan Larsson  och  Sven\r\nBergström (båda c) anförs  att  ett bra tågutbud för\r\nhela landet förutsätter ett samlat trafiksystem utan\r\nuppdelning   mellan   regionala  och  interregionala\r\nförbindelser.  Motionärernas   inställning   är  att\r\nsamhället, dvs. staten och regionen tillsammans, bör\r\nges rådighet över persontrafiken på stomjärnvägarna.\r\nInom  ramen  för  detta  arbete  skall  funktionella\r\npersontrafiklösningar för buss, tåg och flyg skapas.\r\nDessa  lösningar  skall  bygga  på samhällsekonomisk\r\noptimering   och  faktiska  resbehov.   Ett   samlat\r\ntrafiksystem med  en  optimerad  mix av regional och\r\ninterregional  trafik  bör  sedan upphandlas  i  fri\r\nkonkurrens mellan flera operatörer (yrkande 1).\r\n\r\nI samma motion framhålls att SJ:s trafikeringsrätt\r\nskall avskaffas så snart som möjligt. Upphandling av\r\ntrafikeringen  måste ske i konkurrens  mellan  flera\r\noperatörer.  En möjlighet  är  att  genomföra  denna\r\nreform  på  prov  inom  ett  mer  begränsat  område,\r\nförslagsvis all  trafik  till  och från Norrland och\r\nBergs-\r\nlagen (yrkande 2).\r\n\r\nI motion 2003/04:T560 av Johnny  Gylling  m.fl. (kd)\r\nanförs att Järnvägsutredningens slutbetänkande skall\r\nlämnas   senast   den   14   november  2003.  Enligt\r\nKristdemokraterna  är  det  ofrånkomligt   att   den\r\nutveckling  av konkurrensen inom persontrafiken, som\r\nregeringen låtit  utreda,  innebär att SJ AB fråntas\r\nsin ensamrätt på lönsamma sträckor.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår därför att riksdagen av\r\nregeringen begär författningsändringar eller förslag\r\npå   sådana   som  innebär  att  all   interregional\r\npersontrafik på  stomjärnvägarna  blir  föremål  för\r\nupphandling (yrkande 11).\r\n\r\nI  motion  2003/04:T564  av  Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nanförs att trafikeringsrätten  ger  SJ  AB den unika\r\nrätten   att  i  monopolställning,  och  utan  några\r\nskyldigheter,  bedriva  persontrafik  på de sträckor\r\noch  tider  man  själv  väljer. Samtidigt upphandlas\r\nolönsam  nationell trafik  av  staten  och  regional\r\ntrafik inom  länsgränser av regionerna. Uppdelningen\r\när inte längre funktionell. I stället leder den till\r\nallvarliga       systemfel        där       orimliga\r\nkonkurrensförhållanden  mellan  tävlande  operatörer\r\nbara  är  ett exempel. I Centerpartiets  vision  för\r\ntransportsystemet  råder  konkurrens  på  likvärdiga\r\nvillkor mellan olika operatörer på våra järnvägsspår\r\n(yrkande 31).\r\n\r\nGodstrafikens reglering\r\n\r\nI   motionerna   2002/03:T298   yrkande  9  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) och 2003/04:T562  yrkande 5 av\r\nErling   Bager   m.fl.   (fp)  anförs  att  ett  väl\r\nfungerande och effektivt godstransportnät  är  också\r\nen  garant  för  en  väl  fungerande  konkurrens och\r\nminimal  miljöpåverkan.  Därför  är det viktigt  att\r\ngodstransporterna får vara ett marknadsstyrt  system\r\nsom ger den enskilde bästa möjligheten att välja hur\r\ndenne  vill  transportera sig själv eller sitt gods.\r\nDet   som   bör   kompletteras    när   det   gäller\r\nmarknadstänkande   på   godssidan   är   en    total\r\navreglering av godstrafiken på järnväg. Som det  ser\r\nut  i  dag  är  godstrafiken  på järnväg bara delvis\r\navreglerad och SJ är alltför dominerande som aktör.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed anledning av motionerna som  tar  upp  frågor om\r\npersontrafikens   reglering  vill  utskottet  anföra\r\nföljande.\r\n\r\nUtskottet har i olika  sammanhang tagit upp frågor\r\nrörande rätten att bedriva  persontågtrafik.  I  ett\r\nyttrande  till näringsutskottet (yttr. 2002/03:TU7y)\r\ni maj 2003  med anledning av regeringens proposition\r\n(prop. 2002/03:86)  om  åtgärder  för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ AB framhölls  bl.a. att\r\nväl  fungerande  järnvägstransporter  är  en  viktig\r\nförutsättning   för  att  ett  långsiktigt  hållbart\r\ntransportsystem     skall      kunna      utvecklas.\r\nJärnvägstrafiken   skall   på   ett   effektivt  och\r\nkonkurrenskraftigt   sätt  tillgodose  näringslivets\r\nbehov  av långväga transporter  och  bidra  till  en\r\nfortsatt utveckling av kollektivtrafiken.\r\nI  ett   yttrande   till  utrikesutskottet  (yttr.\r\n2002/03:TU5y) i maj 2003 anfördes att konkurrens och\r\nutveckling är viktiga för  att  sektorn  skall kunna\r\nfungera.  Utskottet  pekade också på de problem  som\r\nkan   uppkomma  i  samband   med   en   avreglering.\r\nErfarenheterna   på   många  områden  -  inte  minst\r\ntransportområdet  -  visar   att   det  krävs  såväl\r\ninsikter om effekterna som en omsorgsfull  planering\r\nav hur avregleringen skall genomföras. Avreglering -\r\nsåsom  en  del av arbetet för en uthållig utveckling\r\nav transportsystemet  -  kräver  ett långsiktigt och\r\nförutseende förhållningssätt. Det  handlar  även  om\r\nhur  upphandlingar  genomförs.  Utskottet  ansåg det\r\nangeläget  att man - såväl på EU-nivå som nationellt\r\n- kunde finna  former  för  en  effektiv avreglering\r\nutan skadliga bieffekter i fråga  om regional balans\r\neller    andra   transportpolitiska   delmål.    För\r\njärnvägsföretagen   är  vidare  entydiga  och  klara\r\nregler en nödvändighet  för  att avregleringen skall\r\nkunna  fungera  i  verkligheten  och  för  att  alla\r\nberörda  företag  skall  kunna konkurrera  på  samma\r\nvillkor.  Utskottet  har  inte   ändrat  uppfattning\r\ndärvidlag.\r\nUtskottet  vill  vidare  med anledning  av  de  nu\r\naktuella    motionerna    framhålla     att    genom\r\nriksdagsbeslut      har      de      institutionella\r\nförutsättningarna  för  järnvägstrafik förändrats  i\r\nviktiga hänseenden sedan  år 1988. Det innebär bl.a.\r\natt viss trafik har öppnats  för  konkurrens och att\r\nSJ  AB numera skall driva sin verksamhet  på  strikt\r\nföretagsekonomiska grunder. Detta ligger i linje med\r\ngällande transportpolitiska riktlinjer som anger att\r\nen effektiv  konkurrens  skall  främjas mellan olika\r\ntrafikutövare och transportalternativ.  Ett  mål med\r\nbolagiseringen  av  SJ  vid  årsskiftet  2000/01 var\r\nockså    att    skapa    effektiva    och   lönsamma\r\njärnvägsföretag som kan konkurrera på samma  villkor\r\nsom  övriga  operatörer  på  marknaden  och  som kan\r\ngarantera kunderna en bra och prisvärd service  inom\r\njärnvägstransportområdet, samtidigt som de kan ge en\r\naffärsmässig  avkastning  på  det kapital som ägaren\r\ntillskjutit.   Staten   har  ett  transportpolitiskt\r\nansvar för att en hållbar  transportutveckling byggd\r\npå  en  väl  fungerande järnvägstrafik  skall  kunna\r\nuppnås    i    landet    i    enlighet    med    det\r\ntransportpolitiska beslut riksdagen fattade år 1998.\r\nStaten har också  som  ägare ett särskilt ansvar för\r\natt SJ AB skall kunna fullgöra  sina  uppgifter  mot\r\nlandets tågresenärer och kunder.\r\nUtredningen  om järnvägssektorns organisation m.m.\r\n(dir. 2001:48) har  bl.a.  haft  i  uppdrag  att med\r\nutgångspunkt     från     kundintresset     beskriva\r\nförutsättningarna för och analysera effekterna av en\r\nfortsatt   utveckling   av   konkurrensen  inom  den\r\nnationella  persontrafiken  på  järnväg.   Utredaren\r\növerlämnade  sitt  slutbetänkande  (SOU  2003:67)  i\r\nnovember   2003  där  frågor  om  marknadstillträde,\r\ntrafikeringstillstånd,             operatörsmarknad,\r\nfordonsförsörjning  m.m.  behandlas.  Beredning   av\r\närendet   pågår   inom   Regeringskansliet   och  en\r\nproposition  kan förväntas överlämnas till riksdagen\r\nunder kommande riksmöte.\r\nUtskottet, som  tidigare  bl.a. uttalat behovet av\r\nen  reformerad  järnvägssektor,  välkomnar  pågående\r\nförändringsarbete  och  utgår  från att detta arbete\r\nutvecklas i linje med vad utskottet  uttalat i denna\r\nfråga och som ligger i linje med vad som efterfrågas\r\ni de nu aktuella motionerna.\r\nMot    den    bakgrunden    avstyrks    motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande  13  (fp),  2002/03:T301  (s),\r\n2002/03:T321  yrkande  12  (m),  2002/03:T438  (fp),\r\n2002/03:T462 yrkande 16 (kd), 2003/04:T231 yrkande 2\r\n(fp),  2003/04:T430  yrkande  2  (fp),  2003/04:T496\r\nyrkandena 1 och 2 (c), 2003/04:T530  yrkande 11 (m),\r\n2003/04:T560  yrkande 11 (kd), 2003/04:T562  yrkande\r\n15 (fp) och 2003/04:T564 yrkande 31 (c).\r\n\r\nMed anledning av  motionerna  som  tar upp frågor om\r\ngodstrafikens   reglering   vill  utskottet   anföra\r\nföljande.\r\n\r\nAv propositionen om ny järnvägslag  framgår att på\r\nstatens  spåranläggningar  har  järnvägsföretag  med\r\nsäte  i  Sverige  rätt  att  bedriva järnvägstrafik.\r\nRedan etablerad trafik har dock  företräde  på vissa\r\ndelar    av    spåranläggningarna    och   där   får\r\nnytillkommande trafik endast förekomma  om  den inte\r\ninnebär   en   påtaglig  försämring  för  den  redan\r\netablerade. Denna  regel  torde inte ha tillämpats i\r\nnågon nämnvärd utsträckning,  vilket innebär att den\r\nsvenska järnvägsmarknaden kan sägas  vara  öppen för\r\nnationella godstransportföretag.\r\nDe  ändringar som gjorts genom direktiv 2001/12/EG\r\nutvidgar   rätten   att   trafikera   järnvägsnät  i\r\ngemenskapen    för    järnvägsföretag    som   utför\r\ninternationella     godstransporter.     Under    en\r\növergångsperiod,  fram  t.o.m.  den  15  mars  2008,\r\nutvidgas  tillträdesrätten till att omfatta det s.k.\r\ntranseuropeiska  järnvägsnätet  för godstransporter.\r\nTillträdesrätten  omfattar  även  järnvägsspår  till\r\nvissa  terminaler  och hamnar samt anslutningslinjer\r\ntill och från dessa.\r\nSåledes kommer tillträdesrätten  att  omfatta hela\r\ndet europeiska järnvägsnätet efter den 15 mars 2008.\r\nJärnvägsföretagen  skall  då ha tillträde till  hela\r\ndet    svenska    järnvägsnätet   när    de    utför\r\ninternationella godstransporter.\r\nSom utskottet ser det ligger detta väl i linje med\r\nvad  som  efterfrågas   i   motionerna  2002/03:T298\r\nyrkande 9 (fp) och 2003/04:T562  yrkande  5 (fp) som\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det ovan anförda har utskottet\r\ninget att erinra mot vad regeringen föreslår om rätt\r\natt utföra och organisera trafik på järnvägsnätet.\r\n\r\n\r\nTilldelning och utnyttjande av\r\ninfrastrukturkapacitet och tjänster\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget   att  erinra  mot  vad\r\nregeringen   föreslår   om  tilldelning   och\r\nutnyttjande  av  infrastrukturkapacitet   och\r\ntjänster.\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\npropositionen anför om tilldelning  och  utnyttjande\r\nav infrastrukturkapacitet och tjänster (s. 109-129).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nAllmänt om tilldelning av\r\ninfrastrukturkapacitet\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att en infrastrukturförvaltare\r\nskall till den som ansökt  om infrastrukturkapacitet\r\noch   har   rätt   att   utföra   eller   organisera\r\njärnvägstrafik  tilldela  infrastrukturkapacitet  på\r\nett samhällsekonomiskt effektivt sätt i enlighet med\r\nEG-direktivens  principer.  Den   som   utför  eller\r\norganiserar  järnvägstrafik  skall  inte,  annat  än\r\nundantagsvis  och efter särskilt beslut, få tilldela\r\ninfrastrukturkapacitet        eller       fastställa\r\ninfrastrukturavgifter.\r\n\r\nInfrastrukturförvaltarens skyldigheter och\r\nkapacitetsplanering\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att en infrastrukturförvaltare\r\nskall upprätta och offentliggöra  en  beskrivning av\r\nsitt   järnvägsnät.  Beskrivningen  skall  innehålla\r\nuppgifter    om   tillgänglig   infrastruktur   samt\r\ninformation om  villkoren  för att få utnyttja denna\r\ninfrastruktur och upprättas  i  samråd  med  berörda\r\nparter.\r\n\r\nInfrastrukturförvaltaren         skall        ange\r\ninfrastrukturkapacitet för planerade  banarbeten och\r\nsamarbeta  med  andra  förvaltare  för att  tilldela\r\nkapacitet på mer än ett järnvägsnät.\r\nInfrastrukturförvaltaren   skall   ta   fram   ett\r\ntågplaneförslag   med  utgångspunkt  i  de   inkomna\r\nansökningarna  och  med   beaktande  av  behovet  av\r\nreservkapacitet. Förvaltaren  skall ha tystnadsplikt\r\nför uppgifter som sökandena lämnar  om  sina affärs-\r\noch  driftförhållanden.  Om sökandenas önskemål  kan\r\nsamordnas skall infrastrukturförvaltaren upprätta en\r\ntågplan.\r\nOm en intressekonflikt om kapacitet inte kan lösas\r\nskall en sökande kunna påkalla  genomförande  av ett\r\nsärskilt tvistlösningsförfarande.\r\nOm  sökandenas  önskemål  inte kan samordnas trots\r\ntvistlösning skall infrastrukturförvaltaren förklara\r\nden   aktuella   delen   av   infrastrukturen    som\r\növerbelastad.  I  uppenbara  fall  skall detta kunna\r\nanges redan i beskrivningen av järnvägsnätet.\r\nDen som betalar en extra avgift skall ha företräde\r\nvid  tilldelning  av  överbelastad infrastruktur.  I\r\nannat  fall skall infrastrukturförvaltaren  tilldela\r\ninfrastrukturkapacitet           enligt           de\r\nprioriteringskriterier  som anges i beskrivningen av\r\njärnvägsnätet.\r\nEtt lågt utnyttjande av  tåglägen,  som inte skall\r\nkunna överlåtas, skall kunna leda till  att tågläget\r\nmåste    återlämnas    och    kunna    beaktas    av\r\ninfrastrukturförvaltaren  vid  senare tilldelning av\r\ntåglägen.\r\nVid  störningar  i trafiken och  i  nödsituationer\r\nskall infrastrukturförvaltaren kunna vidta särskilda\r\nåtgärder.\r\nDen  infrastrukturförvaltare  som  tillhandahåller\r\ninfrastrukturkapacitet  som  endast  en ringa del av\r\ntjänster som är nödvändiga för trafiken  skall  inte\r\nomfattas  av  vissa  av  de  skyldigheter som annars\r\nåvilar infrastrukturförvaltare.\r\n\r\nTrafikerings- och ramavtal\r\n\r\nTrafikeringsavtal\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  i  samband  med  att  ett\r\ntågläge     tilldelas     skall     sökanden     och\r\ninfrastrukturförvaltaren      ingå      avtal     av\r\nadministrativ,  teknisk  och  finansiell  natur  som\r\nbehövs      för      utnyttjandet     av     tågläge\r\n(trafikeringsavtal).  Avtalsvillkoren   skall   vara\r\nkonkurrensneutrala  och icke-diskriminerande. Trafik\r\nskall inte vara tillåten innan trafikeringsavtal har\r\nträffats.\r\n\r\nRamavtal\r\n\r\nRegeringen     föreslår     att     sökanden     och\r\ninfrastrukturförvaltaren skall kunna träffa ramavtal\r\nom utnyttjande av infrastruktur för längre tid än en\r\ntågplaneperiod.  Ramavtalet skall  dock  inte  kunna\r\ngöras gällande mot  annan  sökande  i  den mån det i\r\navtalet anges bestämda tåglägen eller om  avtalet på\r\nannat  sätt  utformats  så  att  det utesluter andra\r\nsökandes rätt att använda infrastrukturen.\r\n\r\nTjänster\r\n\r\nRegeringen  föreslår att den som åt  någon  som  har\r\nrätt att utföra  eller  organisera trafik på svenska\r\njärnvägsnät tillhandahåller  vissa  tjänster  som är\r\nnödvändiga för trafiken, skall vara skyldig att göra\r\ndet på icke-diskriminerande villkor.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot vad regeringen\r\nföreslår   om   tilldelning   och   utnyttjande   av\r\ninfrastrukturkapacitet och tjänster.\r\n\r\n\r\nAvgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget   att  erinra  mot  vad\r\nregeringen  föreslår  om  avgifter   för  att\r\nutnyttja  järnvägens infrastruktur. Utskottet\r\navstyrker därmed motionsförslag om dels höjda\r\nbanavgifter,  dels banavgifter anpassade till\r\nde samhällsekonomiska marginalkostnaderna.\r\nJämför reservation 2 (m).\r\n\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen i propositionen anför om\r\navgifter (s.129-143)  jämte  motionerna 2002/03:T321\r\nyrkande  11  (m), 2003/04:T430 yrkande  3  (fp)  och\r\n2003/04:T530 yrkande 10 (m).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nAllmänt om avgifter\r\n\r\nRegeringen  föreslår   att  infrastrukturförvaltaren\r\nskall   ta   ut   konkurrensneutrala    och    icke-\r\ndiskriminerande    avgifter   för   utnyttjande   av\r\njärnvägsinfrastruktur  i  enlighet med principer som\r\nanges i EG-direktiven.\r\n\r\nBanavgifter\r\n\r\nMarginalkostnadsbaserade avgifter\r\n\r\nRegeringen föreslår att avgifter  för utnyttjande av\r\njärnvägsinfrastruktur  som inte ingår  i  terminaler\r\neller  rangerbangårdar  skall   -   inom  ramen  för\r\nförvaltarens   kostnader   för   infrastrukturen   -\r\nfastställas  till  den  kostnad som uppstår  som  en\r\ndirekt följd av framförandet  av järnvägsfordon. För\r\ninfrastruktur    som   ingår   i   terminaler    och\r\nrangerbangårdar skall dock avgift fastställas enligt\r\n8 §.\r\n\r\nInfrastrukturförvaltaren  skall  kunna  ta  ut  en\r\nextra   avgift   för  utnyttjandet  av  överbelastad\r\ninfrastruktur.  Har   infrastrukturförvaltaren  inte\r\ngjort eller genomfört en kapacitetsförstärkningsplan\r\nskall den extra avgiften dock inte kunna tas ut utan\r\ntillsynsmyndighetens godkännande.\r\n\r\nSärskilda avgifter som tillåter samhällsekonomisk\r\neffektivitet\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att   infrastrukturförvaltaren\r\nskall,  för  att nå kostnadstäckning,  kunna  ta  ut\r\navgifter     utöver     avgifter     som     speglar\r\nmarginalkostnader.   Dessa   avgifter   skall   vara\r\nförenliga   med   ett  samhällsekonomiskt  effektivt\r\nutnyttjande av infrastrukturen.\r\n\r\nSärskilda avgifter för infrastrukturprojekt\r\n\r\nRegeringen  föreslår   att   infrastrukturförvaltare\r\nskall, på grundval av den långsiktiga  kostnaden för\r\nett    särskilt    infrastrukturprojekt   som   ökar\r\neffektiviteten i järnvägssystemet  och har avslutats\r\nefter  den 15 mars 1986, kunna ta ut  avgifter  över\r\nmarginalkostnaden,   om  projektet  inte  skulle  ha\r\nkommit  till  stånd  om  avgifterna  endast  speglat\r\nmarginalkostnader.\r\n\r\nRabatter\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att  infrastrukturförvaltare\r\nskall kunna ge rabatt på  avgifter  för  att  främja\r\nutvecklingen av ny järnvägstrafik eller användningen\r\nav   underutnyttjade   sträckor   av  järnvägsnätet.\r\nRabatten  skall  vara  tidsbegränsad  och   på  lika\r\nvillkor   tillgänglig  för  alla  användare  i  viss\r\ntrafik.\r\n\r\nAvgifter för tjänster\r\n\r\nRegeringen  förslår  att  avgifter  för tjänster som\r\ntillhandahålls   i   samband   med  utnyttjande   av\r\njärnvägsinfrastrukturen     skall     vara     icke-\r\ndiskriminerande.  Om  den  som förfogar över  sådana\r\ntjänster är ensam om att tillhandahålla viss tjänst,\r\nskall avgiften beräknas utifrån  kostnaden  för  att\r\ntillhandahålla  tjänsten  samt  beräknas  efter  det\r\nfaktiska utnyttjande som köparen av tjänsten begär.\r\n\r\nBokningsavgifter\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  infrastrukturförvaltaren\r\nskall kunna ta  ut  hela eller delar av avgiften för\r\ntilldelad kapacitet som inte har utnyttjats.\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nI   motionerna   2002/03:T321    yrkande    11   och\r\n2003/04:T530  yrkande 10 av Elizabeth Nyström  m.fl.\r\n(m)  anförs  att   banavgifterna  ursprungligen  var\r\ntänkta   som   en   intäkt    avsedd    att    täcka\r\nunderhållskostnaderna.  År  1997 beslutade riksdagen\r\natt  avgifterna  skulle  sänkas,   och  viss  trafik\r\nbefriades  helt  från dessa avgifter.  Avsikten  med\r\nförändringen    var    att     stärka     järnvägens\r\nkonkurrenskraft. Redan i dag täcker staten  en  stor\r\ndel  av  kostnaderna  för underhåll av järnvägen med\r\nbudgetmedel. Det är enligt  vår  mening  viktigt att\r\ndrifts- och underhållskostnaderna på järnvägsområdet\r\ni ökande grad täcks av trafikavgifter.\r\n\r\nI  motion  2003/04:T430  av  Lennart  Fremling  (fp)\r\nanförs    att    för    att   genomföra   1998   års\r\ntransportpolitik är det viktigt  att  man utgår från\r\nsamhällsekonomiska  principer,  samtidigt   som  man\r\nmedverkar  till  att  den  enskilde  kunden  betalar\r\nmarginalkostnaden   för   varje   resa.  Då  har  vi\r\nmöjligheter  att  utnyttja  järnvägsnätet   på   ett\r\neffektivt    sätt    till   gagn   för   miljö   och\r\ntrafiksäkerhet.\r\n\r\nBanavgifterna bör sättas  så att de medverkar till\r\natt  resenärer  och  godskunder  kommer  att  betala\r\nmarginalkostnaden  för   den  aktuella  resan  eller\r\ntransporten   beräknad   enligt   samhällsekonomiska\r\nprinciper (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nAv propositionen om ny järnvägslag  framgår  att den\r\ns.k.    marginalkostnadsprincipen   har   varit   en\r\nframträdande princip i svensk transportpolitik sedan\r\n1970-talet.  I  samband med 1998 års trafikpolitiska\r\nbeslut fastslog sålunda riksdagen att utgångspunkten\r\nbör vara att transportpolitiskt  motiverade  skatter\r\noch   avgifter   motsvarar   de   samhällsekonomiska\r\nmarginalkostnader  som  trafiken  ger  upphov  till.\r\nGenom förordningen om avgifter för trafik på statens\r\nspåranläggningar m.m. (1998:1827) fastställs även de\r\nmarginalkostnadsbaserade banavgiftskomponenterna.\r\n\r\nFöreskrifterna  i  det  direktiv  som   nu   skall\r\ngenomföras  (2001/14/EG)  innebär  att  avgiften för\r\nansökan  och  utnyttjande av tåglägen, trafikledning\r\noch trafikinformation  skall  fastställas  till  den\r\nkostnad  som  uppstår  som  en  direkt  följd av den\r\ntrafik  som  bedrivs.  Som  framgår av propositionen\r\nanser regeringen att detta för svensk del bör tolkas\r\nliktydigt  med  att  avgiften  skall   motsvara  den\r\nkortsiktiga   samhällsekonomiska  marginalkostnaden.\r\nDen kortsiktiga  marginalkostnaden  motsvaras  av de\r\nexterna samhällsekonomiska kostnader som orsakas  av\r\nett  tillkommande  tåg  då  järnvägsinfrastrukturens\r\nkapacitet    och   utformning   hålls    oförändrad.\r\nTillämpningen  av  marginalkostnadsprincipen bör vad\r\ngäller järnvägsnät som förvaltas av staten nu vidgas\r\ntill att även gälla det som tidigare definierats som\r\ndet  s.k.  kapillära bannätet,  dvs.  den  delen  av\r\njärnvägsnätet   som   inte  utgörs  av  stom-  eller\r\nlänsjärnvägar.\r\nUtskottet  vill  i  sammanhanget   erinra  om  ett\r\nutskottsinitiativ  (bet.  2001/02:TU1)  och   senare\r\nuttalanden  i  frågor  som  rör avgiftssystemet inom\r\nsjöfarten.  Utskottet  har  vid   dessa   tillfällen\r\nefterfrågat    ett   avgiftssystem   som   ger   ett\r\nkonkurrensneutralt         förhållande        mellan\r\ntransportslagen     och     som     motsvarar     de\r\nmarginalkostnadsprinciper  som  redovisas   i   EU:s\r\nvitbok.\r\nI övrigt har utskottet ingen annan uppfattning  än\r\nden regeringen nu presenterar. Som utskottet ser det\r\nligger också detta i linje med vad som efterfrågas i\r\nmotion  2003/04:T430  yrkande  3  (fp), som avstyrks\r\ndärmed.\r\nUtskottet,  som  vid  tidigare riksmöten  avstyrkt\r\nmotioner om bl.a. en höjning  av  banavgifterna  för\r\natt   i   ökad   utsträckning   täcka   drifts-  och\r\nunderhållskostnaderna på järnvägsområdet,  har  inte\r\nhaft  anledning att ändra uppfattning i denna fråga.\r\nUtskottet  delar  därför inte synsättet i motionerna\r\n2002/03:T321 yrkande 11 (m) och 2003/04:T530 yrkande\r\n10 (m) om att drifts-  och  underhållskostnaderna  i\r\nökande  grad  skall  täckas  av avgifter. Motionerna\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nTillsyn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra   mot  vad\r\nregeringen föreslår om tillsyn.\r\n\r\nUtskottet    behandlar   här   vad   regeringen    i\r\npropositionen anför om tillsyn (s. 143-151).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag och bedömning\r\n\r\n\r\nAllmänt om tillsyn\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  en tillsynsmyndighet skall\r\nha tillsyn över efterlevnaden  av  lagen  och  av de\r\nvillkor  och föreskrifter som meddelats med stöd  av\r\nlagen.  Tillsynsmyndigheten  skall  inom  ramen  för\r\ntillsynen    kunna   kräva   in   upplysningar   och\r\nhandlingar, beredas  tillträde till områden, lokaler\r\noch andra utrymmen, dock  inte bostäder, få tillgång\r\ntill    materiel   och   personal    samt    meddela\r\nförelägganden och förbud.\r\n\r\nFörelägganden  och  förbud skall kunna förenas med\r\nvite. Polis-, tull- och  kronofogdemyndigheter skall\r\nlämna   den   hjälp   som  behövs   för   tillsynen.\r\nTillsynsmyndigheten  skall  utan  uppmaning  beredas\r\nfull insyn i förhandlingar om avgifter.\r\n\r\nÅterkallelse av tillstånd\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att   tillsynsmyndigheten   i\r\nsärskilt  angivna   fall   skall   kunna   återkalla\r\ntillstånd.\r\n\r\nMarknadskontroll\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att  tillsynsmyndigheten   i\r\nangivna  fall  skall kunna  förbjuda  användning  av\r\nkomponenter     som      är      nödvändiga      för\r\ndriftskompatibilitet, även om de är försedda med EG-\r\nförsäkran,  och besluta om kompletterande kontroller\r\nav delsystem,  trots  att  de  är  försedda  med EG-\r\nkontrollförklaring.  Tillsynsmyndigheten skall  föra\r\nregister     över     järnvägsinfrastruktur      och\r\njärnvägsfordon.\r\n\r\nTvistlösning och konkurrensövervakning\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  ett  järnvägsföretag,  en\r\ninfrastrukturförvaltare     och    den    som    har\r\nauktorisation för att organisera järnvägstrafik till\r\ntillsynsmyndigheten skall kunna hänskjuta tvister om\r\nhuruvida  en  infrastrukturförvaltares   beslut   är\r\nförenligt med lagen eller föreskrifter som meddelats\r\nmed stöd av lagen.\r\n\r\nVidare  skall parter som inte kan komma överens om\r\nvillkoren   i   ett   trafikeringsavtal   kunna   få\r\ntillsynsmyndighetens  beslut  på  de administrativa,\r\ntekniska och ekonomiska villkor som  skall gälla för\r\ntrafiken.\r\n\r\nRegeringen bedömer att tillsynsmyndighetens  tillsyn\r\növer lagens efterlevnad innebär att myndigheten  har\r\nen   konkurrensövervakande   roll.  Myndigheten  bör\r\ndärutöver ges i uppdrag att övervaka konkurrensen på\r\nsamtliga  marknader för järnvägstjänster,  inklusive\r\nmarknaden för järnvägstransporter.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har  inget  att  erinra mot vad regeringen\r\nföreslår om tillsyn.\r\n\r\n\r\nOrdning och straffansvar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra   mot  vad\r\nregeringen    föreslår    om    ordning   och\r\nstraffansvar.\r\n\r\nUtskottet    behandlar   här   vad   regeringen    i\r\npropositionen  anför  om  ordning  och  straffansvar\r\n(s.152-154).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nOrdningen vid järnväg\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  ordningsbestämmelserna  i\r\njärnvägssäkerhetslagen (1990:1157)  skall föras över\r\ntill järnvägslagen.\r\n\r\nStraffbestämmelser\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att det skall vara  straffbart\r\natt  bedriva verksamhet  enligt  järnvägslagen  utan\r\nnödvändigt tillstånd samt att underlåta att uppfylla\r\nsäkerhetskrav  i  fråga  om  personal,  materiel och\r\nsäkerhetsordning, m.m.\r\n\r\nBestämmelserna om trafikonykterhetsbrott och andra\r\nförseelser      som     rör     järnvägstrafik     i\r\njärnvägssäkerhetslagen (1990:1157) skall tas in även\r\ni järnvägslagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inget  att  erinra  mot vad regeringen\r\nföreslår om ordning och straffansvar.\r\n\r\n\r\nÖverklagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot   vad\r\nregeringen föreslår om överklagande.\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\npropositionen anför om överklagande (s. 154-155).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår att tillsynsmyndighetens  beslut\r\ni  enskilt  fall  enligt  järnvägslagen eller enligt\r\nföreskrifter som meddelats  med  stöd av lagen skall\r\nkunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har inget att erinra mot  vad  regeringen\r\nföreslår om överklagande.\r\n\r\n\r\nÄndringar i järnvägssäkerhetslagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har   inget  att  erinra  mot  vad\r\nregeringen   föreslår    om    ändringar    i\r\njärnvägssäkerhetslagen.\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\npropositionen      anför     om     ändringar      i\r\njärnvägssäkerhetslagen (s. 155-156).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   järnvägssäkerhetslagen\r\n(1990:1157) skall  byta  namn till lagen (1990:1157)\r\nom säkerhet vid tunnelbana  och  spårväg  och  gälla\r\nsäkerheten vid dessa system.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot vad regeringen\r\nföreslår om ändringar i järnvägssäkerhetslagen.\r\n\r\n\r\nOrganisation\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att   erinra  mot  vad\r\nregeringen  anför  om att en ny  självständig\r\nmyndighet benämnd Järnvägsstyrelsen  inrättas\r\nmed  uppgift att handlägga frågor enligt  den\r\nnya järnvägslagen.\r\n\r\nUtskottet    behandlar    här   vad   regeringen   i\r\npropositionen anför om organisation (s. 156-160).\r\n\r\n\r\nRegeringens bedömning\r\n\r\n\r\nRegeringen bedömer att en ny  självständig myndighet\r\n-  Järnvägsstyrelsen  -  med uppgift  att  handlägga\r\nfrågor enligt den nya järnvägslagen bör inrättas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra  mot  vad  regeringen\r\nanför  om  att  en  ny  självständig  myndighet  med\r\nuppgift   att   handlägga   frågor  enligt  den  nya\r\njärnvägslagen inrättas.\r\n\r\nI sammanhanget kan nämnas att  utskottet avser att\r\nbehandla  frågan om en gemensam inspektionsmyndighet\r\nunder  nästa   riksmöte   med  anledning  av  väckta\r\nmotionsförslag i ärendet.\r\n\r\nIkraftträdande och\r\növergångsbestämmelser\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra   mot  vad\r\nregeringen  föreslår  om  ikraftträdande  och\r\növergångsbestämmelser.\r\n\r\nUtskottet   behandlar   här   vad    regeringen    i\r\npropositionen    anför    om    ikraftträdande   och\r\növergångsbestämmelser (s.160-163).\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår att den nya järnvägslagen  skall\r\nträda  i  kraft  den  1 juli 2004. Genom lagen skall\r\nlagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet och\r\nlagen    (2000:1336)    om    järnvägssystem     för\r\nhöghastighetståg upphävas.\r\n\r\nI     järnvägslagen     skall     det    tas    in\r\növergångsbestämmelser  om att kravet på  godkännande\r\nav delsystem inte gäller  de  delsystem som lagen om\r\njärnvägssystem för höghastighetståg varit tillämplig\r\npå.  Vidare  skall det anges att  en  trafikhuvudman\r\nenligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv\r\npersontrafik  övergångsvis  skall  kunna  organisera\r\njärnvägstrafik  utan auktorisation, att den som både\r\nutför eller organiserar järnvägstrafik och tilldelar\r\ninfrastrukturkapacitet  skall  kunna  fortsätta  med\r\ndetta    utan    särskilt    tillstånd    under   en\r\növergångsperiod  samt  att äldre föreskrifter  skall\r\ntillämpas   vid   prövning  av   ärenden   som   har\r\nanhängiggjorts före  lagens ikraftträdande. Dessutom\r\nskall   det  anges  att  regeringen   eller,   efter\r\nregeringens  bemyndigande, tillsynsmyndigheten skall\r\nkunna  föreskriva  när  bestämmelserna  i  lagen  om\r\nbeskrivning    av    järnvägsnät,   tilldelning   av\r\ninfrastrukturkapacitet  och avgifter skall tillämpas\r\nförsta gången.\r\nI   lagen   om  ändring  i  järnvägssäkerhetslagen\r\n(1990:1157) skall  det  tas in övergångsbestämmelser\r\ndels  om att äldre bestämmelser  skall  tillämpas  i\r\nvissa fall,  dels  om  att  beslut om godkännande av\r\nspåranläggningar  och fordon och  om  tillstånd  som\r\nmeddelats före ikraftträdandet  skall  fortsätta att\r\ngälla  viss  tid.  I  övergångsbestämmelserna   till\r\njärnvägslagen    skall   det   erinras   om   detta.\r\nBestämmelserna i den nya lagen om tillsyn m.m. skall\r\ngöras  tillämpliga   även  på  de  godkännanden  och\r\ntillstånd        som        meddelats         enligt\r\njärnvägssäkerhetslagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot vad regeringen\r\nföreslår        om        ikraftträdande         och\r\növergångsbestämmelser.\r\n\r\n\r\nLagförslag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens lagförslag.\r\n\r\nUtskottet   behandlar  här  regeringens  lagförslag,\r\npunkterna 1-8 i propositionen.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar förslag till\r\njärnvägslag (punkt  1).  Regeringen  föreslår  också\r\nändringar  i järnvägssäkerhetslagen (punkt 2), lagen\r\nom stängselskyldighet  för  järnväg  m.m. (punkt 3),\r\nlagen  om  förverkande  av  alkoholhaltiga   drycker\r\n(punkt 4), lagen om alkoholutandningsprov (punkt 5),\r\nlagen    om   byggande   av   järnväg   (punkt   6),\r\nkörkortslagen     (punkt    7)    och    lagen    om\r\nögonundersökning vid  misstanke  om  vissa  brott  i\r\ntrafiken (punkt 8).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed  hänvisning  till vad utskottet i det föregående\r\nanfört tillstyrks regeringens samtliga lagförslag.\r\n\r\n\r\nEkonomiska konsekvenser och\r\nkonsekvenser för små företag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har  inget   att  erinra  mot  vad\r\nregeringen  anför om ekonomiska  konsekvenser\r\noch konsekvenser för små företag.\r\n\r\nUtskottet   behandlar    här    vad   regeringen   i\r\npropositionen anför om ekonomiska  konsekvenser  och\r\nkonsekvenser för små företag (s.163-168).\r\n\r\n\r\nRegeringens redovisning\r\n\r\n\r\nNär  det  gäller  förslagen till ny lagstiftning och\r\norganisation bedömer  regeringen  att  dessa allmänt\r\nkommer  att  gagna effektiviteten i järnvägssystemet\r\nutan att innebära  nya pålagor för enskilda personer\r\neller företag.\r\n\r\nFörslaget till ny  lagstiftning  och  organisation\r\nstöder   en   utveckling  mot  ökad  konkurrens   på\r\njärnvägsmarknaden  och  därmed en effektivisering av\r\nsektorn.  En ny uppgift tillförs  sektorn  genom att\r\ntillsynsmyndigheten    får    en   konkurrens-   och\r\nmarknadsövervakande  roll.   Inrättandet  av  en  ny\r\ntillsynsmyndighet skall ske genom  omfördelningar av\r\nbefintliga anslagsmedel.\r\nÖverklaganden   av  myndighetsbeslut   bör   kunna\r\nhanteras inom ramen för domstolsväsendets befintliga\r\nresurser.\r\nRegeringen   anför    att    den   hittillsvarande\r\nutvecklingen av järnvägsmarknaden  har inneburit att\r\nfler järnvägsoperatörer har kunnat etablera sig. Med\r\nden  nya  lagstiftningen förväntas järnvägssystemets\r\neffektivitet  gagnas  utan  nya pålagor för enskilda\r\neller företag.\r\nRegeringen bedömer att lagen  och  de förordningar\r\noch  myndighetsföreskrifter  som  följer   av  lagen\r\nkommer    att    medföra    bättre    villkor    för\r\njärnvägsmarknadens  aktörer.  Speciella  hänsyn  har\r\ntagits  till  villkoren  för de mindre aktörerna med\r\nsyfte   att   underlätta   deras    möjligheter   på\r\njärnvägsmarknaden.\r\nI  kommande  förordningar, myndighetsinstruktioner\r\noch  myndighetsföreskrifter   kommer  den  särskilda\r\nhänsynen  till  små  och  medelstora   företag   att\r\nframhållas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot vad regeringen\r\nanför  om ekonomiska konsekvenser  och  konsekvenser\r\nför små företag.\r\n\r\n\r\nCyklar på tåg\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen med\r\nhänvisning till att regeringen har\r\nuppmärksammat frågan och gett Rikstrafiken i\r\nuppdrag att utreda möjliga åtgärder som\r\nunderlättar att ta med cyklar på tåg.\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion  2003/04:T439  av  Rolf  Olsson  (v) anförs\r\nbl.a.   att   det   är  utomordentligt  viktigt  att\r\njärnvägstrafiken är tillgänglig, serviceinriktad och\r\nflexibel  för människors  behov.  I  många  av  våra\r\ngrannländer är möjligheterna mycket större att kunna\r\nmedta cykeln  på  tåget. Det handlar om åtgärder som\r\nkan förbättra tillgängligheten  och minska kostnaden\r\nför  medtagandet av cykel. Motionären  anser  därför\r\natt riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda\r\nmöjligheten att förenkla medtagande av cykel på tåg.\r\n\r\nI motion  2003/04:T373 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.\r\n(mp) anförs bl.a. att i andra länder i Europa är det\r\nvanligt att  man  kan ta med sig cykeln på tåg. Ofta\r\nkan man helt enkelt lyfta på cykeln och ställa den i\r\nett speciellt utrymme  i en del av en vagn. Ofta går\r\ndet utan förbeställning,  ofta  utan  kostnad, eller\r\ntill  en  låg  sådan. Så är fallet i t.ex.  England,\r\nFrankrike,  Italien   och   Danmark.  Det  gäller  i\r\nallmänhet på tåg som inte är snabbgående.\r\n\r\nStaten måste tänka om för att vara trovärdig i sin\r\nambition   att   t.ex.  hävda  cyklandets   positiva\r\neffekter,  exempelvis   när  det  gäller  miljö  och\r\nframkomlighet. Staten skall  i  framtida upphandling\r\nnär det gäller tågtrafik inbegripa krav på möjlighet\r\natt ta med sig cykel eller skicka den med tåget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  frågan  om cyklar  på  tåg  i\r\nbudgetbetänkandet    hösten    2001   (2001/02:TU1).\r\nUtskottet konstaterade då bl.a.  att  cyklandet  som\r\ntransportslag    har    minskat    sin    andel   av\r\ntransportarbetet sedan mitten av 1990-talet.  I  dag\r\nsker ca 12 % av alla resor i Sverige på cykel.\r\n\r\nVid  utskottsbehandlingen  hänvisades  också  till\r\nuttalanden  i  samband  med  riksdagsbehandlingen av\r\nregeringens  proposition  (prop.   2001/02:20,  bet.\r\n2001/02:TU2)   Infrastruktur   för  ett  långsiktigt\r\nhållbart  transportsystem.  I  uttalanden  framhölls\r\nbl.a.  att  samarbetet mellan statliga  myndigheter,\r\nkommuner och frivilligorganisationer på cykelområdet\r\nborde utvecklas och intensifieras.\r\nUtskottet delar  den  syn  som då kom till uttryck\r\noch ser alltjämt med tillfredsställelse på denna nya\r\nnationella   strategi  för  cykeltrafik,   där   det\r\nexempelvis  är   särskilt  viktigt  att  skapa  goda\r\nmöjligheter  för byte  mellan  tåg  eller  buss  och\r\ncykel.  Utskottet   ser   därför   positivt  på  att\r\nRikstrafiken  i regleringsbrev för år  2004  fått  i\r\nuppdrag  att  utreda   möjliga   åtgärder   för  att\r\nunderlätta  kombitransporter  med tåg och cykel  vid\r\nresor. Särskilt utökade möjligheter att ha med cykel\r\nvid tågresor bör enligt uppdraget belysas. Uppdraget\r\nskall redovisas till regeringen  senast  den 30 juni\r\n2004.\r\nSom utskottet ser det har regeringen uppmärksammat\r\nde problem som tas upp i motionerna om svårigheterna\r\natt  ta med sig cyklar på tåg. Mot bakgrund  av  att\r\nfrågan  nu  utreds  avstyrker  utskottet  motionerna\r\n2003/04:T439 (v) och 2003/04:T373 (mp).\r\n\r\nJärnvägstransporter av farligt gods\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget bl.a. med\r\nhänvisning till att åtgärder vidtas om behov av\r\nregelförändringar skulle föreligga.\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2003/04:T508  av  Kenneth G Forslund  (s)\r\nanförs  att  en  metod  för att öka  säkerheten  vid\r\ntransport av farligt gods  på  järnväg  är att sänka\r\nhastighetsgränsen för transporter med farligt  gods.\r\nKommunerna  har  i  dag  ingen möjlighet att påverka\r\njärnvägars   hastighetsgränser.    Genom    att   ge\r\nkommunerna   möjlighet   att   i   anslutning   till\r\ndetaljplanelagt       område      kunna      påverka\r\nhastighetsgränserna för  transporter av farligt gods\r\nskulle möjligheterna öka både att bygga ut samhällen\r\noch  att  det  kan ske till rimlig  kostnad.  Sänkta\r\nhastighetsgränser  för farliga godstransporter genom\r\ndetaljplanelagt område  är  inte  konstigare  än 30-\r\ngräns på bilvägar förbi skolor.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe  grundläggande  reglerna för transport av farligt\r\ngods - med alla transportslag  och  alla  kategorier\r\ngods - har samlats i en gemensam ramlag och  därtill\r\nhörande  förordning.  I  och med Sveriges anslutning\r\ntill EU regleras landtransporterna (väg och järnväg)\r\nav farligt gods genom ADR-respektive RID-direktiven.\r\nStatens  räddningsverk  har  utgivit  bestämmelserna\r\n(SRVFS 2002:2 RID-S) om transporter  av farligt gods\r\npå   järnväg.   Bestämmelserna  är  omfattande   och\r\nbehandlar  hur godset  får  transporteras,  krav  på\r\nbehållare, järnvägsfordon m.m.\r\n\r\nRäddningsverket  har  enligt  sin  instruktion ett\r\nsamordningsansvar för tillsyn av landtransporter  av\r\nfarligt  gods  genom arbetet i gruppen Samordning av\r\ntillsyn av transporter  av farligt gods (SAMTILL). I\r\narbetsgruppen  deltar  samtliga  tillsynsmyndigheter\r\nför transport av farligt gods.\r\nDesssutom  finns det en  omfattande  reglering  av\r\nutförande,     underhåll      och      drift      av\r\njärnvägsanläggningar   och   järnvägsfordon   enligt\r\njärnvägssäkerhetslagen (1990:1157), som regeringen i\r\nnu behandlad proposition om ny järnvägslag  föreslår\r\ningå i denna lag.\r\nUtskottet anser att det är viktigt att transporter\r\nmed farligt gods sker under säkra former, inte minst\r\ninom  områden  med  tät  bebyggelse  eller med stora\r\nnaturvärden. Som framgått är området för transporter\r\nmed  farligt  gods starkt reglerat, liksom  att  det\r\nsker   en   samordning    med    samtliga    berörda\r\ntillsynsmyndigheter,  där  Räddningsverket  har  ett\r\nsamordningsansvar.   Utskottet   utgår   ifrån   att\r\neventuella   svagheter   eller  brister  i  gällande\r\nreglering därigenom kan komma  att uppmärksammas och\r\natt  åtgärder  vidtas om behov av  regelförändringar\r\nskulle föreligga.\r\nMot bakgrund av det anförda avstyrks\r\nmotion 2003/04:T508 (s).\r\n\r\nKonkurrensneutral lok- och vagnpool\r\nm.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   motionsförslagen   med\r\nhänvisning   till  pågående  beredningsarbete\r\ninom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 3 (m) och 4 (kd, c).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2002/03:T204  av Ulla Löfgren och Elizabeth\r\nNyström  (båda  m)  anförs   att   när  teletrafiken\r\navreglerades fick konkurrenterna till Telia tillgång\r\ntill  kommunikationsnätet,  vilket  ledde   till  en\r\nfungerande   konkurrens  mellan  många  aktörer.  En\r\nmotsvarande  lösning  för  en  avreglerad  tågtrafik\r\nskulle  vara att  de  skattefinansierade  loken  och\r\nvagnarna,     som     finns     i     de    statliga\r\ntransportföretagen,     förs     över    till    ett\r\nmaterielbolag. Detta bolag kan sedan hyra ut lok och\r\nvagnar till de olika aktörerna på järnvägsmarknaden.\r\n\r\nI  motion 2002/03:T284 av Anders Wiklund  m.fl.  (v)\r\nframhålls  att om förutsättningarna för miljöriktiga\r\ntransporter inte skapas i Sveriges inland, försämras\r\nkonkurrensneutraliteten  gentemot  företag  i  andra\r\nregioner.  Tillgången  på rullande materiel, lok och\r\nvagnar, för tågoperatörer  är i dag ett svårt hinder\r\nför en utveckling på lika villkor.  Vissa företag är\r\nprioriterade   vad   gäller   tillgång  på  rullande\r\nmateriel i dag, vilket gör att  konkurrensen  mellan\r\ntågoperatörerna uteblir och därmed också prispressen\r\nför transportköparna (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  2002/03:T359  av  Håkan Larsson m.fl. (c)\r\nanförs bl.a. att det är viktigt  att  den  lok-  och\r\nvagnpool  som  planeras  blir  konkurrensneutral och\r\ntillgänglig  för  alla tågoperatörer,  även  de  som\r\ntrafikerar Inlandsbanan  (yrkande 2).\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:T456  av  Per  Erik Granström m.fl.\r\n(s) anförs att tillgången på rullande  materiel, lok\r\noch  vagnar  för  tågoperatörer  i dag är ett  svårt\r\nhinder för utveckling på lika villkor. Vissa företag\r\när  prioriterade  vad  gäller tillgång  på  rullande\r\nmateriel i dag, vilket gör  att  konkurrensen mellan\r\ntågoperatörerna uteblir och därmed också prispressen\r\nför transportköparna (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed    anledning   av   motionsförslagen    om    en\r\nkonkurrensneutral  lok-  och vagnpool vill utskottet\r\nerinra   om   att   den  särskilde   utredaren   som\r\ntillkallats  för  att  göra   en   bred  översyn  av\r\norganisationen      och      lagstiftningen     inom\r\njärnvägssektorn (dir. 2001:48)  har  haft  i uppdrag\r\natt  bl.a.  med  utgångspunkt  i  konsumentintresset\r\nanalysera möjliga utvecklingsvägar för såväl person-\r\nsom godstrafiken på järnväg.\r\n\r\nUtredaren  överlämnade  sitt  slutbetänkande  (SOU\r\n2003:67)    i   november   2003   där   frågor    om\r\nmarknadstillträde,            trafikeringstillstånd,\r\noperatörsmarknaden,     fordonsförsörjning      m.m.\r\nbehandlas.   Beredning   av   ärendet   pågår   inom\r\nRegeringskansliet  och  en proposition kan förväntas\r\növerlämnas till riksdagen  under  kommande riksmöte.\r\nUtskottet  utgår  ifrån  att  regeringen   i   denna\r\nproposition  kommer  att  ta  upp  sådana frågor som\r\naktualiserats     i     motionerna    och    föreslå\r\nutvecklingsvägar för såväl  person- som godstrafiken\r\npå   järnväg  som  främjar  en  effektiv   och   väl\r\nfungerande tågtrafik.\r\nMot  bakgrund  av det pågående beredningsarbetet i\r\nRegeringskansliet   vill  utskottet  därför  avvakta\r\nregeringens   förslag  i   ärendet   och   avstyrker\r\nmotionerna  2002/03:T204 (m), 2002/03:T284 yrkande 2\r\n(v), 2002/03:T359  yrkande  2  (c)  och 2002/03:T456\r\nyrkande 3 (s).\r\n\r\nPrivatisering av SJ-verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  motionsförslagen   med\r\nhänvisning till tidigare ställningstaganden i\r\nfrågan.\r\nJämför reservation 5 (m, fp).\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI   motionerna    2002/03:T321    yrkande   13   och\r\n2003/04:T530 yrkande 12 av Elizabeth  Nyström  m.fl.\r\n(m)  anförs  att den genomförda uppdelningen av SJ:s\r\nverksamhet i olika  bolag är ett bra första steg och\r\nden bör, enligt motionärernas  mening, utgöra början\r\npå   en   privatisering  av  verksamheten.   Statens\r\nagerande bör  syfta  till  att överföra verksamheten\r\ntill andra ägare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär utskottet behandlade frågor  om privatisering av\r\nStatens     järnvägar     i     betänkandet    (bet.\r\n1999/2000:TU11)  om  ändrad verksamhetsform  för  SJ\r\nanfördes att utskottet fann att prövningen av frågan\r\nom en eventuell privatisering av SJ-verksamhet borde\r\nanstå  tills  dess  att bolagiseringsprocessen  hade\r\nslutförts. En viktig  utgångspunkt härvidlag var att\r\ndet   eller   de   bolag   som    bildas    får   en\r\nkonkurrenskraftig         kapitalstruktur        och\r\nförutsättningar   för   en  rimlig   avkastning   på\r\nrörelsekapitalet.   Även   i    betänkandet    (bet.\r\n2001/02:TU14)  om redogörelse för bolagiseringen  av\r\naffärsverket Statens järnvägar behandlades frågor om\r\nen  privatisering   av   SJ.  Utskottet  framhöll  i\r\nbetänkandet att en förutsättning  för bolagiseringen\r\nav  SJ  var att samtliga aktier  i  bolag   i  vilka\r\nStatens  järnvägars  kärnverksamhet  bedrivs  skulle\r\nägas av staten.\r\n\r\nRegeringen    har    i   proposition   2003/04:127\r\nföreslagit vissa åtgärder  som  krävs  för att Green\r\nCargo  AB  skall kunna utvecklas till att  vara  ett\r\nlönsamt  och   framgångsrikt   logistikföretag.  Det\r\ngäller bl.a. bemyndigande om att  avyttra hela eller\r\ndelar  av statens aktieinnehav i bolaget.  Riksdagen\r\navser att  behandla regeringens förslag senare under\r\nvåren 2004.\r\nUtskottet   finner   inte   någon   anledning  för\r\nriksdagen att i detta sammanhang ta något  initiativ\r\nmed    anledning    av    motionsförslaget   om   en\r\nprivatisering av tidigare SJ-verksamheter. Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna  2002/03:T321 yrkande 13\r\n(m) och 2003/04:T530 yrkande 12 (m).\r\n\r\nResstandard, priser m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  motionsförslagen   med\r\nhänvisning     till      främst      gällande\r\nansvarsbestämmelser   som  ger  trafikföretag\r\nrätt   att   självständigt   bestämma   olika\r\nstandard- och prisfrågor.\r\n\r\nJämför reservation 6 (c).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nResstandard m.m.\r\n\r\nI motion 2002/03:T375 av Helena Zakariasén m.fl. (s)\r\nanförs  att  goda  tågförbindelser  mellan  de  båda\r\nhuvudstäderna Stockholm och Oslo är viktiga för hela\r\nlandet och kan stödja utvecklingen i det område inom\r\nÖrebro och Värmlands  län  som  går  under begreppet\r\nöstra Värmland. Svenska och norska staten  har genom\r\nbl.a.  SJ bildat ett gemensamt trafikföretag,  Linx,\r\nmed uppgift att svara för tågtrafik mellan Stockholm\r\noch Oslo.  I stället för att förbättra trafiken till\r\noch från Degerfors innebär Linx strategi att viktiga\r\ntåg går området  förbi.  Detta  är högst beklagligt.\r\nDenna   utsatta   region   är   i   behov  av   fler\r\nförbindelser,  tätare  turer  och  en  större  lokal\r\narbetsmarknad - inte motsatsen.\r\n\r\nI motion 2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta\r\nN  Hedström  (båda mp) anförs att kommunikationernas\r\ngrundläggande  funktion är att minska de geografiska\r\nhindren för samspelet  mellan människor och företag.\r\nDet  innebär att öka tillgängligheten,  och  sålunda\r\nutöka regionens storlek.\r\n\r\nGenom  att öka regionens storlek kan de små lokala\r\narbetsmarknaderna    överleva    lättare.   De   små\r\narbetsmarknaderna  är  mer beroende  av  möjligheter\r\ntill mellanregional rörlighet.  Snabbtåg och utbyggd\r\nlänstrafik   bidrar   till  att  underlätta   sådan.\r\nRegionens storlek är också  av  stor  betydelse  för\r\nföretagens   överlevnad.  Investeringar  i  enskilda\r\nlänkar i transportsystemen kan få stor betydelse för\r\nden ekonomiska  utvecklingen i området, speciellt om\r\ndessa  kan korta restiderna.  Motionärerna  föreslår\r\nbl.a. ökad turtäthet i tågtrafiken (yrkandena 18 och\r\n19).\r\n\r\nI motion  2003/04:T564  av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nanförs att det svenska järnvägsnätet  spelar en allt\r\nviktigare   roll  för  persontransporter,  både  vid\r\nrekreationsresor och arbetsresor.  Möjligheten  till\r\narbetspendling  med tåg är många gånger en avgörande\r\nförutsättning för  att människor skall kunna bo kvar\r\ndär  de  vill  samtidigt   som  de  kan  bredda  sin\r\narbetsmarknad eller studera på annan ort. I motionen\r\nframhålls     betydelsen    av    väl     fungerande\r\njärnvägstrafik (yrkande 27).\r\n\r\nI motion 2003/04:N288  av Runar Patriksson och Anita\r\nBrodén (båda fp) anförs  att den tågtrafik som finns\r\ni  dag  måste  förstärkas  för   att   skapa  bättre\r\npendlingsmöjligheter  av både varor och persontrafik\r\nmellan större orter. Under hösten drabbades Dalsland\r\nav ytterligare ett dråpslag då beslut togs att Links\r\nämnar dra in samtliga tågstopp i Dalsland (Dals-Ed).\r\nMotionärerna     har     förståelse      för     den\r\nkonkurrenssituation som förhärskar mellan  flyg  och\r\ntåg, men anser att staten måste ställa kvalitetskrav\r\nvid  upphandling  så  att  landsbygdens  chans  till\r\növerlevnad  säkerställs.  För att kunna utvecklas är\r\ndet  en nödvändighet för Dalsland  att  ha  tillgång\r\ntill goda järnvägskommunikationer (yrkande 5).\r\n\r\nPrispolitiken inom SJ\r\n\r\nI motion  2003/04:T411  av  Åsa Lindestam (s) anförs\r\natt   SJ   tidigare  använt  sig  av   en   enhetlig\r\nkilometertaxa,  där  sträckans längd bestämde priset\r\npå biljetten. I dag är de populära sträckorna dyrare\r\nän de mindre efterfrågade  sträckorna,  och dessutom\r\nfinns en mängd sätt att beställa biljett  på, vilket\r\nskapar  en  flora av priser för samma åktur.  Staten\r\nmåste  ta  sitt   ansvar  som  ägare  och  driva  en\r\ninfrastruktur som är god för resenärer och miljö.\r\n\r\nReserabatter för studenter\r\n\r\nI motion 2002/03:T416 av Johan Löfstrand och Fredrik\r\nOlovsson (båda s) anförs att under våren 2002 har SJ\r\nändrat sitt rabattsystem  gällande  studentrabatt på\r\ntågresor.  Det  nya  systemet  innebär  att   endast\r\nheltidsstuderande  som  beviljas  studiemedel  skall\r\nomfattas  av  rabattsystemet.  Detta innebär en klar\r\nförsämring  för  många  av  Sveriges   studenter.  I\r\nmotionen  föreslås  att  studentrabatt  på  tågresor\r\nskall gälla alla studenter.\r\n\r\nI motion 2002/03:T490 av Göran Norlander och Kerstin\r\nKristiansson  Karlstedt  (båda s) anförs att SJ  och\r\nSAS nu har infört mycket strikta  regler  för  vilka\r\nsom  tilldelas  rabatt.  För att få rabatt krävs att\r\nstudenten studerar på heltid  och uppbär studiemedel\r\nfrån   Centrala  studiestödsnämnden   (CSN).   Många\r\nstudenter drabbas av de nya reglerna. Regeringen och\r\nberörda  myndigheter bör arbeta för goda resevillkor\r\nför alla studerande.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub489  av  Sofia  Larsen  m.fl. (c)\r\nanförs  att  SJ nu ändrar villkoren för reserabatter\r\nför studenter.  Medlemskap i studentkåren skall inte\r\nvara grunden för rabatter utan i stället vill SJ att\r\nreserabatten  enbart   skall   gälla   dem   som  är\r\nheltidsstuderande  och  som  har tagit sina 20 poäng\r\nper termin. SJ räknar bort alla  som  inte  studerar\r\nheltid,  något  som  är  en  väldigt  omodern syn på\r\nstudenter. Regeringen har ett ansvar i  denna  fråga\r\noch bör se över studeranderabatten (yrkande 16).\r\n\r\nI  motion  2003/04:T412  av Åsa Lindestam (s) anförs\r\natt studier innebär stora  förändringar  för  många,\r\nbåde  ekonomiskt  och  socialt. Från glesbygden ökar\r\nandelen kvinnor som deltidsstuderar.  Dessa  kvinnor\r\nkan  bo  kvar  på  sin  hemort och förena familj och\r\nstudier.\r\n\r\nI dag finns inte rabatt på SJ för de studenter som\r\ndeltidsstuderar,  vilket  kan  vara  ett  ekonomiskt\r\nhinder   för   att   påbörja  eller   genomföra   en\r\ndistansutbildning.  Därför   bör   rabatten  som  de\r\nheltidsstuderande      åtnjuter      även      komma\r\ndeltidsstuderande till godo.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nResstandard m.m.\r\n\r\nInledningvis vill utskottet framhålla att staten har\r\nett  transportpolitiskt  ansvar  för  att en hållbar\r\ntransportutveckling   byggd  på  en  väl  fungerande\r\njärnvägstrafik  skall  kunna   uppnås   i  landet  i\r\nenlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen\r\nfattade  år  1998.  Staten  har också som ägare  ett\r\nsärskilt ansvar för att SJ AB  skall  kunna fullgöra\r\nsina uppgifter mot landets tågresenärer  och kunder.\r\nDet är dock tågföretagen själva, som inom  ramen för\r\nsitt  självständiga ekonomiska ansvar, bestämmer  om\r\ntidtabeller,     biljettaxor     och     om    olika\r\nstandardfrågor.\r\n\r\nUtskottet  vill  vidare  nämna att frågor som  har\r\nberöring med de nu behandlade  motionerna  om  bl.a.\r\nresstandard  m.m.  togs  upp  av  statsrådet  Ulrica\r\nMessing i svar på fråga 2003/04:765 av Lars Wegendal\r\n(s)  om betydelsen av goda pendlingsmöjligheter  för\r\natt människor  skall kunna bo kvar på sin hemort och\r\npendla till sin  arbets- eller studieort. Statsrådet\r\nanförde    att   såväl    Järnvägsutredningen    som\r\nKollektivtrafikkommittén    har   uppmärksammat   de\r\nmöjligheter som regionsförstoring  kan  innebära.  I\r\nderas   betänkanden   finns  flera  förslag  om  hur\r\nsamarbete över länsgränserna  kan  förbättras. Efter\r\natt   betänkandena   har   remissbehandlats   kommer\r\nregeringen  att  ta  ställning   till  hur  servicen\r\nframöver kan förbättras och hur möjligheten till bra\r\nkommunikationer över länsgränserna kan öka.\r\nMed hänvisning till det anförda  är utskottet inte\r\nberett att ta något initiativ med anledning av de nu\r\nbehandlade motionerna. Motionerna 2002/03:T375  (s),\r\n2002/03:N302  yrkandena 18 och 19 (mp), 2003/04:T564\r\nyrkande  27 (c)  och  2003/04:N288  yrkande  5  (fp)\r\navstyrks följaktligen.\r\n\r\nPrispolitiken inom SJ\r\n\r\nUtskottet  vill  återigen  erinra  om att SJ har ett\r\neget  ansvar  att  bestämma  sina biljettpriser  och\r\nrabattregler. När det gäller prispolitiken  inom  SJ\r\nhar   utskottet   erfarit   att  SJ  införde  en  ny\r\nprismodell  den 14 februari 2004  som  innebär  fler\r\nbiljetter till  lägre  priser.  De  nya  biljetterna\r\nskall attrahera kunderna att ta tåget, men också att\r\ngöra det enklare för kunden att hitta en biljett som\r\npassar det egna behovet. Ett nyhet är den  s.k. Just\r\nnu-biljetten som bygger på att efterfrågan och utbud\r\nstyr   priset.  Den  nya  prismodellen  skall  bl.a.\r\nstimulera  till  ett  ökat resande och bidra till en\r\njämnare beläggning.\r\n\r\nOm en resenär är ute  i  god tid kan den s.k. Just\r\nnu-biljetten erbjuda attraktiva priser. Så t.ex. kan\r\ndå  biljettpriset  för  sträckan  Stockholm-Göteborg\r\nuppgå till 230 kr med X 2000  respektive  145 kr med\r\nIntercity.  För  sträckan  Stockholm-Malmö  blir  då\r\nbiljettpriset  219  kr med X 2000 respektive 145  kr\r\nmed Intercity.\r\nSom utskottet ser det  har SJ infört en prismodell\r\nsom delvis ligger i linje  med vad som efterfrågas i\r\nmotionen. Utskottet vill därtill  erinra  om att det\r\ninte bör ankomma på riksdagen att fastställa  regler\r\nför hur SJ bör konstruera sina biljettpriser. Motion\r\n2003/04:T411 (s) avstyrks därmed.\r\n\r\nReserabatter för studenter\r\n\r\nMed  anledning  av motionerna som tar upp frågor  om\r\nreserabatter för  studenter vill utskottet framhålla\r\nvad utbildningsminister Thomas Östros i augusti 2001\r\ni svar på fråga 2001/02:1432  av  Lennart Gustavsson\r\n(v) anförde. Utbildningsministern anförde  bl.a. att\r\nsedan riksdagen i mitten av 1990-talet beslutade att\r\nslopa   de   statliga   medlen  för  subventionerade\r\nstuderanderabatter  har Centrala  studiestödsnämnden\r\n(CSN) och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) m.fl.\r\nlyckats  behålla  ett  fungerande  rabattsystem  för\r\nstuderandekollektivet.\r\n\r\nI de överenskommelser  som  ligger  till grund för\r\ndagens         reserabatter         har         inte\r\nUtbildningsdepartementet  tagit  någon  aktiv del. I\r\ndet  befintliga studiestödssystemet bidrar  regering\r\noch riksdag  i stället till att ge de studerande ett\r\nmer generellt  ekonomiskt stöd. Utbildningsministern\r\nframhöll också att  studerandegruppen  är  en mycket\r\nviktig  grupp  resenärer för de olika reseföretagen.\r\nDärför har CSN och studerandesammanslutningarna goda\r\nmöjligheter    att     genom    förhandlingar    med\r\nreseföretagen  söka  olika   rabattsystem  för  alla\r\nstuderandegrupper. Utbildningsministern utgick ifrån\r\natt  CSN  och  studerandesammanslutningarna  även  i\r\nfortsättningen kommer  att utnyttja sina möjligheter\r\natt söka reserabatter för så breda studerandegrupper\r\nsom möjligt.\r\nUtskottet kan instämma  i vad utbildningsministern\r\nanfört om reserabatter för studenter och förutsätter\r\natt trafikföretagen kan utveckla attraktiva biljett-\r\noch  rabattsystem som främjar  ett  ökat  tågresande\r\ntill gagn för såväl trafikföretag som resenärer.\r\nMotionerna  2002/03:T416  (s),  2002/03:T490  (s),\r\n2002/03:Ub489  yrkande  16  (c) och 2003/04:T412 (s)\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nStängselskyldighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget med\r\nhänvisning till tidigare uttalanden i frågan.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2003/04:T301  av  Margareta  Pålsson  (m)\r\nanförs att för att förhindra att  människor och djur\r\ntar sig upp på järnvägsspåren beslutar kommuner ofta\r\natt stängsel skall sättas upp längs  kommunal  mark.\r\nJärnvägens  ägare,  oftast  Banverket, är då skyldig\r\natt sätta upp stängsel. Kommunen  betalar  dock 90 %\r\nav   kostnaden   och  Banverket  endast  10 %.  Hade\r\nförhållandet gällt  en  väg i stället för en järnväg\r\nhade väghållaren fått betala, oavsett om väghållaren\r\när en enskild, staten eller kommunen.\r\n\r\nKostnadsfördelningen   mellan    banhållaren   och\r\nmarkägaren för stängsel längs banan  är  ålderdomlig\r\noch  måste  omprövas.  Stängsellagen  måste anpassas\r\ntill   det   synsätt  som  råder  inom  miljö-   och\r\ntrafiksäkerhetsområdet  i  övrigt,  dvs. att den som\r\nförorsakar en störning eller risk också  måste vidta\r\nåtgärder  och  bekosta  dessa  för att minska  eller\r\neliminera störningen eller risken.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade frågor rörande  stängsellagen i\r\nbudgetbetänkandet  (bet.  1997/98:TU1) hösten  1997.\r\nUtskottet anförde då bl.a.  att  gällande regler för\r\nstängsel  utmed  järnväg  anger  att  stängsel   för\r\nallmänheten   i   första   hand   är   en   kommunal\r\nangelägenhet.    Enligt    lagen    (1945:119)    om\r\nstängselskyldighet  för  järnväg m.m. har kommunerna\r\ngetts  rätt  att  inom sitt område  besluta  om  var\r\nstängsel skall sättas upp och hur de skall utformas.\r\nKostnaderna för sådana  stängsel  skall enligt lagen\r\nbetalas  till  90 %  av  kommunen och till  10 %  av\r\njärnvägsinnehavaren.      För     stations-      och\r\nbangårdsområden gäller att  kostnaderna  skall delas\r\nlika.\r\n\r\nFör   att   pröva   frågor   om   uppsättning  och\r\nkostnadsfördelning   finns   en   särskild    nämnd,\r\nStängselnämnden. Utskottet kunde konstatera att  med\r\nBanverkets sektorsansvar för järnvägssystemet följer\r\nett  samlat  ansvar  för  järnvägens trafiksäkerhet.\r\nVidare erinrades om att i samband  med att riksdagen\r\nvåren   1975   lade   fast   kostnadsansvaret    för\r\njärnvägsstängsel förutsatte utskottet att om ändrade\r\nförhållanden  skulle uppstå i framtiden, på grund av\r\nden tekniska utvecklingen  av  järnvägens  drift som\r\nkräver  utökad  stängselskydighet,  bör  frågan   om\r\nkostnadsfördelningen  upptas  till  förnyad prövning\r\n(prop. 1975:67, bet. TU 1975:14, rskr. 1975:196).\r\nUtskottet har inte haft anledning\r\natt ändra sin uppfattning i denna\r\nfråga utan avstyrker motion\r\n2003/04:T301 (m) med hänvisning till\r\ntidigare uttalanden i frågan om\r\nstängselskyldighet.\r\n\r\nTågförseningar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  bl.a.\r\nmed  hänvisning till SJ:s  vidtagna  åtgärder\r\nmed en s.k. restidsgaranti.\r\n\r\nJämför reservation 7 (c).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion  2002/03:T360  av Mikael Oscarsson (kd) och\r\nLennart  Hedquist  (m) anförs  att  järnvägssträckan\r\nUppsalaStockholm är  landets  mest  trafikerade  och\r\nlönsamma   sträcka.  Trots  det  är  det  regel  med\r\nförseningar,  inställda  tåg,  överfulla  vagnar och\r\nknapphändig information. För passagerarna,  som till\r\nhuvuddel  är  pendlare,  och  berörda  arbetsplatser\r\ninnebär      detta     mycket     stora     problem.\r\nStockholmUppsalaregionen  är  landets mest dynamiska\r\ntillväxtområde.\r\n\r\nStaten  ansvarar  för såväl infrastrukturen  genom\r\nBanverket och tågtrafikledningen  som trafiken genom\r\nSJ  AB.  Därför bör regeringen snarast  låta  utreda\r\njärnvägstrafiken  på  sträckan UppsalaStockholm samt\r\nlämna förslag på förbättringsåtgärder.\r\n\r\nI motion 2002/03:T466 av  Sven  Bergström  m.fl. (c)\r\nanförs att ambitionen skall vara hög vad gäller  att\r\nha   fungerande  och  säker  järnvägstrafik  i  hela\r\nlandet,  både i nordsydlig riktning och i östvästlig\r\nriktning.    Järnvägarna    har    på    sina   håll\r\nkapacitetsbrist och bristande underhåll. Detta leder\r\ntill förseningar för både människor och gods, vilket\r\ni   sin  tur  försämrar  järnvägens  konkurrenskraft\r\n(yrkande 10).\r\n\r\nI motion  2003/04:T231  av Cecilia Wikström och Erik\r\nUllenhag (båda fp) pekar  motionärerna  bl.a. på att\r\nproblemen  med  tågkommunikationerna mellan  Uppsala\r\noch  Stockholm  har   uppmärksammats  vid  upprepade\r\ntillfällen. Något måste  göras  omedelbart.  SJ  och\r\növriga inblandade bolag och parter måste ta till sig\r\natt det är oacceptabelt för de människor som pendlar\r\npå  en  av  landets  dyraste pendelsträckor att inte\r\nkunna  lita  på  tidtabeller,  att  det  inte  finns\r\ntillräckligt med sittplatser, att det ofta är mycket\r\nallvarliga   förseningar,   att   informationen   är\r\nbristfällig, att  man inte kan åberopa någon form av\r\nresegaranti och att  det  är väldigt dålig komfort i\r\nvagnarna (yrkande 1).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed anledning av de frågor  om  tågförseningar,  som\r\ntas  upp i ett antal motioner, vill utskottet anföra\r\natt punktlighetsförbättrande  åtgärder  är en del av\r\ndet  kvalitetsarbete  som  Banverket och alla  andra\r\naktörer verksamma inom järnvägssektorn  bedriver.  I\r\nvissa  avseenden  finns  också  behov  av  gemensamt\r\narbete  och  gemensamma  åtgärder. Det arbetet  sker\r\ninom ramen för Punktlighet i samverkan (PULS).\r\n\r\nUtskottet vill i sammanhanget  också erinra om att\r\nden   15   januari   2004   införde   SJ  den   s.k.\r\nrestidsgarantin.  Det innebär att kunder  som  reser\r\nmed  vanlig  biljett   får   ersättning  i  form  av\r\nvärdebevis  motsvarande  biljettpriset.  Syftet  med\r\nrestidsgaranti är att öka  kundernas  förtroende för\r\nSJ  och  att  locka fler att välja tåget.  Under  de\r\nförsta två månaderna  har 20 000 personer använt sig\r\nav  restidsgarantin  och  2,5  miljoner  kronor  har\r\nbetalats ut i form av värdebevis.\r\nPunktligheten för SJ:s alla tåg låg i januari 2004\r\npå  90 % och i februari  på  92 %.  Det  förbättrade\r\nresultatet   är  främst  en  följd  av  att  antalet\r\nförseningar  som   beror   på   infrastruktur-   och\r\nfordonsrelaterade  orsaker  har  minskat.  På  flera\r\nsträckor  har  tågen  uppnått  en  punktlighet  över\r\nuppsatta  mål.  De  flesta garantiärenden har kommit\r\nfrån   pendlare   på   linjerna   Stockholm-Uppsala,\r\nStockholm-Västerås   och  Stockholm-Eskilstuna.   De\r\nenskilda  händelser  som   gett  upphov  till  flest\r\närenden  är dels två tågurspårningar  vid  Stockholm\r\ncentral   som    medförde    stora   förseningar   i\r\ntågtrafiken,  dels  en  tragisk  dödsolycka  utanför\r\nKungsbacka.\r\nUtskottet  välkomnar att SJ har vidtagit  åtgärder\r\nsom   bl.a.  medfört   ökad   punktlighet   och   en\r\nrestidsgaranti  för  resenärerna och utgår ifrån att\r\nvidtagna  åtgärder  leder   till   förbättringar   i\r\nenlighet med vad som efterfrågas i motionerna. Några\r\nytterligare  uttalanden  anser  utskottet  inte vara\r\npåkallat.    Motionerna    2002/03:T360   (kd,   m),\r\n2002/03:T466 yrkande 10 (c) och 2003/04:T231 yrkande\r\n1 (fp) avstyrks därmed.\r\n\r\nUtvärdering av avregleringen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget med\r\nhänvisning till att regeringen tillsatt en\r\nutredning om en utvärdering av genomförda\r\navregleringar.\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2003/04:T498 av Karin  Svensson Smith m.fl.\r\n(v)  anförs  att det är dags att tänka  om  när  det\r\ngäller avregleringen  inom  järnvägssektorn. Att det\r\ninte  går  att  köra  om  på spåren  är  en  teknisk\r\nbegränsning   som   inte   ens  de   mest   hängivna\r\nmarknadsekonomer rår på. I ett frågesvar i riksdagen\r\nden 27 augusti 2003 meddelade  Leif  Pagrotsky bl.a.\r\natt regeringen anser att det är av värde  att  få en\r\nsamlad  bild  av  resultatet av de utvärderingar som\r\nhar gjorts över de  avreglerade sektorerna och avser\r\ndärför  att  under  hösten  initiera  att  en  sådan\r\növersyn görs. Vänsterpartiet  anser  att  frågor  om\r\nhuruvida     målen     med     avregleringen     och\r\nkonkurrensutsättningen      uppnåtts      och     om\r\nkonkurrensutsättningen blivit en belastning eller en\r\ntillgång  för  statens  budget  bör bli besvarade  i\r\növersynen. Även frågor om det blivit  lättare  eller\r\nsvårare  att  nå  de transportpolitiska målen, om de\r\nanställda upplever  att  de  har  fått  bättre eller\r\nsämre  möjligheter  att  göra  ett  fullgott  arbete\r\nliksom  frågan om vad som är bäst för resenären  och\r\ngodstransportköparen bör besvaras.\r\n\r\nVänsterpartiet  anser  att  regeringen snarast bör\r\ntillsätta   en   utredning   som   utvärderar    den\r\navreglering  som  ägt rum inom järnvägstrafiken samt\r\nav SJ:s bolagisering  i enlighet med vad som anförts\r\novan (yrkande 2). Vänsterpartiet  anser att inga nya\r\nspårsträckor    skall    konkurrensutsättas    innan\r\nutvärderingen är färdig (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed anledning av motionsförslagen  om en utvärdering\r\nav avregleringen inom järnvägssektorn vill utskottet\r\nanföra att regeringen i december 2003  tillkallat en\r\nsärskild    utredare    som    skall,   utifrån   de\r\nutvärderingar som gjorts av regelreformeringar  inom\r\ntele-,   el-,   post-,   inrikesflyg-,   taxi-   och\r\njärnvägsmarknaden,    utvärdera    de    långsiktiga\r\neffekterna    för    konsumenterna,    näringslivet,\r\narbetsmarknaden     och    samhällsekonomin    (dir.\r\n2003:151).  Utredaren   skall   även,   utifrån   de\r\ngenomförda  utvärderingarna, föreslå de åtgärder som\r\nkan   behövas   för    att   ytterligare   förbättra\r\nmarknadernas funktion. Utredaren skall redovisa sitt\r\nuppdrag senast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottet ser positivt på att regeringen initierat\r\nutredningen   om   en  utvärdering   av   genomförda\r\navregleringar.  Det är  viktigt  att  effekterna  av\r\ngenomförda avregleringar  fortlöpande  följs upp. De\r\nolika marknaderna har olika karakteristika,  problem\r\noch    förutsättningar.    Utvecklingen    på    det\r\ninternationella planet ser vidare olika ut för olika\r\nsektorer.   Det   kan  därför  vara  svårt  att  dra\r\ngenerella slutsatser om avregleringens effekter.\r\nAtt  kunna  ge statsmakterna  en  samlad  bild  av\r\neffekterna  på  de   avreglerade  marknaderna  torde\r\ndärför  kunna  bli en värdefull  vägledning  för  en\r\nomsorgsfull   planering    av    hur   avregleringar\r\nfortsättningsvis bör genomföras.\r\nMot  bakgrund  av  att  regeringen  tillkallat  en\r\nutredning    om   en   utvärdering   av   genomförda\r\navregleringar  i  enlighet med vad som efterfrågas i\r\nmotionen   blir   därmed    syftet    med   motionen\r\ntillgodosett.  Motion  2003/04:T498  yrkande  2  (v)\r\navstyrks följaktligen.\r\nUtskottet  anser  att  resultatet av utvärderingen\r\nbör avvaktas innan utskottet  kan  ta ställning till\r\nmotionens   yrkande   3.  Således  avstyrks   motion\r\n2003/04:T498 yrkande 3 (v).\r\n\r\nÄgarstrategi för tågtrafiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsförslagen  bl.a.\r\nmed hänvisning till pågående beredningsarbete\r\ninom Regeringskansliet.\r\n\r\nJämför reservationerna 8 (v) och 9 (c).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2002/03:T466 av  Sven  Bergström  m.fl. (c)\r\nanförs  att  regeringen  bör  ta  konsekvenserna  av\r\nägardirektiven till Green Cargo och  antingen  sälja\r\nföretaget  eller  ge  direktiv som gör att företaget\r\ntar samhällsansvar. Resonemanget  är i stora stycken\r\nanalogt  på  SJ  där  prispolitiken  hämmar  en  god\r\nresandeutveckling,    detta    oavsett    eventuella\r\nförändringar av banavgifter och ökade kostnader  för\r\nandra   transportslag.   Motionärerna   föreslår  en\r\növersyn  av  SJ:s  och  Green Cargos ägardirektiv  i\r\nsyfte   att  tydliggöra  företagens   samhällsansvar\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nI motion  2003/04:T401  av Peter Pedersen (v) anförs\r\natt den avreglerade tågtrafiken,  bolagisering, höga\r\navkastningskrav osv. är på god väg  att  förstöra de\r\nresandes tilltro till tågtrafiken som ett alternativ\r\ntill  andra färdsätt, t.ex. den privata bilen,  flyg\r\noch långfärdsbussar.\r\n\r\nHuvudprincipen  måste  vara att tågen skall stanna\r\nvid järnvägsstationer där det finns resande som vill\r\nstiga på eller kliva av tåget  (yrkande  1).  Vidare\r\nskall   SJ,  som  ett  samhällsägt  företag,  ha  en\r\ndemokratiskt     prioriterad     ägarstrategi    som\r\nprioriterar    verksamhetens    samhällsnytta    och\r\nmedborgarnas  behov  och  i  samarbete   med   andra\r\nbedriver  verksamheten  utifrån de resandes behov  i\r\nhela landet  (yrkande 2).  Alla samhällsägda företag\r\nskall drivas på ett effektivt  sätt  och  med rimlig\r\navkastning,  men  detta får inte motverka företagens\r\negentliga verksamhet (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär utskottet senast  behandlade  en  motion om SJ:s\r\noch  Green  Cargos  ägardirektiv i budgetbetänkandet\r\nhösten 2001 (bet. 2001/02:TU1)  anfördes  bl.a.  att\r\nsyftet  med  bolagiseringen  av  affärsverket SJ vid\r\nårsskiftet  2000/01  var  att  skapa  effektiva  och\r\nlönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma\r\nvillkor som övriga intressenter på marknaden och som\r\nkan garantera att kunderna  får  en bra och prisvärd\r\nservice.\r\n\r\nSJ  AB  agerar  på  affärsmässiga  villkor  på  en\r\nkonkurrensutsatt  marknad  och finansieras  inte  av\r\nskattebetalarna   utan   genom  kundernas   köp   av\r\ntransporter.   Att  besluta  om   tjänsteutbud   och\r\nprissättning ligger  helt  inom  SJ:s ansvarsområde.\r\nJärnvägsföretaget   Green   Cargo   AB  svarar   för\r\ngodstransporter över hela landet och  har en uttalad\r\nmålsättning  att under affärsmässiga förutsättningar\r\nbidra till att  andelen  gods  som  transporteras på\r\njärnväg  ökar.  Green Cargo agerar på en  avreglerad\r\nmarknad  för  godstransporter,   där   kunderna  kan\r\nförhandla   med   andra   operatörer   i  syfte  att\r\nåstadkomma effektiva och prisvärda transporter.\r\nUtskottet  vill med anledning av motionerna  också\r\npeka på vad statsrådet  Ulrica  Messing  i  svar  på\r\ninterpellation   2003/04:379   om  ägarstrategi  för\r\ntågtrafiken   anförde   i   mars  2004.   Statsrådet\r\nhänvisade bl.a. till att bakom  riksdagens beslut om\r\natt  bolagisera SJ fanns behovet av  att  skapa  ett\r\neffektivt  och  lönsamt  järnvägsföretag  som  kunde\r\nkonkurrera på lika villkor med övriga operatörer  på\r\nmarknaden  och som kunde garantera kunden en bra och\r\nprisvärd  service.   SJ:s   primära   uppgift,   som\r\nriksdagen  har  formulerat  den,  är inte att ta ett\r\nsärskilt  ansvar  för  trafiken  i  vissa  regioner.\r\nEnligt  statsrådet  kan  och  skall inte  regeringen\r\npåverka  järnvägsföretagens kommersiella  verksamhet\r\noch detaljstyra deras tidtabeller. Däremot vilar det\r\npå Rikstrafiken  och  på trafikhuvudmännen att svara\r\nför  att persontrafikförsörjningen  lever  upp  till\r\nangelägna  behov  runtom  i vårt land. Detta kan ske\r\ngenom en samlad bedömning av  vilket  trafikslag som\r\nanses mest effektivt utifrån de förutsättningar  som\r\nfinns i den aktuella regionen.\r\nUtskottet  kan  instämma  i statsrådets slutsatser\r\natt en angelägen uppgift inom  transportpolitiken är\r\natt  se  till  att  vi  får  en  god  och   effektiv\r\ntrafikförsörjning  i hela landet, där järnvägen  har\r\nsin givna roll. Utskottet ser därför positivt på att\r\nregeringens  avsikt  är   att   se   till   att   de\r\ninvesteringar  i  infrastruktur  som  gjorts och som\r\nkommer  att göras leder fram till ett effektivt  och\r\nprisvärt  utnyttjande  av järnvägen för både person-\r\noch godstrafik.\r\nUtskottet  vill  också anföra  att  den  särskilde\r\nutredaren  som tillkallats  för  att  göra  en  bred\r\növersyn av organisationen  och  lagstiftningen  inom\r\njärnvägssektorn     (dir.     2001:48)     har     i\r\ntilläggsdirektiv  (dir. 2002:128) haft i uppdrag att\r\näven  föreslå  en  lämplig   form   för  att  främja\r\ngodstransporter    på   järnväg   där   sådana    av\r\ngodstågsoperatörer inte har bedömts vara möjliga att\r\nupprätthålla på kommersiella  grunder.  Beredning av\r\närendet   pågår   inom   Regeringskansliet  och   en\r\nproposition kan förväntas  överlämnas till riksdagen\r\nunder kommande riksmöte.\r\nMot  bakgrund av det anförda  avstyrks  motionerna\r\n2002/03:T466   yrkande   12   (c)  och  2003/04:T401\r\nyrkandena 1-3 (v).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n1. Utskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n2.\r\n3. Persontrafikens reglering, punkt 2 (m, fp,\r\nkd, c)\r\n4.\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling  Bager (fp), Johnny\r\nGylling   (kd),   Jan-Evert  Rådhström  (m),   Runar\r\nPatriksson  (fp),  Sven   Bergström  (c)  och  Björn\r\nHamilton (m).\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som framförs i reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp),\r\n2002/03:T321  yrkande  12  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp),\r\n2002/03:T462 yrkande  16  av Johnny Gylling m.fl.\r\n(kd),\r\n2003/04:T231  yrkande 2 av Cecilia  Wikström  och\r\nErik Ullenhag (båda fp),\r\n2003/04:T430 yrkande 2 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T496 yrkandena  1  och 2 av Håkan Larsson\r\noch Sven Bergström (båda c),\r\n2003/04:T530  yrkande  11  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2003/04:T560 yrkande 11 av Johnny  Gylling  m.fl.\r\n(kd),\r\n2003/04:T562  yrkande  15  av  Erling Bager m.fl.\r\n(fp) och\r\n2003/04:T564  yrkande 31 av Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) och\r\navslår motion\r\n2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDagens  tågtrafik i  Sverige  förknippas  med  stora\r\nbrister.  Avregleringen  har bara genomförts delvis.\r\nVi   anser   att   en   fortsatt   avreglering    av\r\njärnvägstrafiken  medför  stora fördelar. Konkurrens\r\ngynnar kunder och på sikt sektorns modernisering och\r\nattraktionskraft.    Viktigt    är     också     att\r\navregleringarna   inte   leder   till   problem  för\r\nresenärerna.   Det  ligger  i  allas  intresse   att\r\navregleringen lyckas.  Detta kommer på sikt att leda\r\ntill fler operatörer och lägre priser.\r\n\r\nNär det gäller upphandling  av tågtrafik i Sverige\r\nråder  den  märkliga  regeln att upphandling  endast\r\nsker  av olönsamma tågsträckor.  SJ  AB  har,  trots\r\navregleringen,  fortfarande  monopol  på de sträckor\r\nsom    trafikeras   av   störst   antal   människor.\r\nTrafikeringsrätten  ger SJ AB den unika rätten att i\r\nmonopolställning,  och   utan   några  skyldigheter,\r\nbedriva persontrafik på de sträckor  och  tider  man\r\nsjälv väljer.\r\nVi   anser  att  samtliga  järnvägssträckor  måste\r\nkonkurrensutsättas  fullt  ut  på likvärdiga villkor\r\nmellan   olika   operatörer.   SJ:s  ensamrätt   att\r\ntrafikera  bör avskaffas så snart  som  möjligt.  Vi\r\nutgår   därför   ifrån   att   den   utveckling   av\r\nkonkurrensen   inom  persontrafiken  som  regeringen\r\ngenom Järnvägsutredningen  låtit  utreda innebär att\r\nflera aktörer än SJ AB ges möjlighet  att konkurrera\r\nom trafiken även på lönsamma sträckor.\r\n\r\n1. Banavgifter, punkt 4 (m)\r\n\r\n2.\r\nav  Elizabeth  Nyström (m), Jan-Evert Rådhström  (m)\r\noch Björn Hamilton (m).\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som framförs i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande  11  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2003/04:T530  yrkande  10  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m) och\r\navslår motion\r\n2003/04:T430 yrkande 3 av Lennart Fremling (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   vill   framhålla   att\r\nbanavgifterna   ursprungligen   var  tänkta  som  en\r\nkostnad  avsedd att täcka underhållskostnaderna.  År\r\n1997  beslutade   riksdagen  att  avgifterna  skulle\r\nsänkas, och viss trafik  befriades  helt  från dessa\r\navgifter.  Avsikten med förändringen var att  stärka\r\njärnvägens  konkurrenskraft.   Redan  i  dag  täcker\r\nstaten en stor del av kostnaderna  för  underhåll av\r\njärnvägen med budgetmedel.\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser att det  är viktigt\r\natt    drifts-    och    underhållskostnaderna    på\r\njärnvägsområdet    i    ökande    grad    täcks   av\r\ntrafikavgifter.\r\n\r\n1. Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.,\r\npunkt 8 (m)\r\n\r\n2.\r\nav  Elizabeth  Nyström (m), Jan-Evert Rådhström  (m)\r\noch Björn Hamilton (m).\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som framförs i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2002/03:T204   av   Ulla  Löfgren  och  Elizabeth\r\nNyström (båda m) och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T284 yrkande  2  av  Anders Wiklund m.fl.\r\n(v),\r\n2002/03:T359 yrkande 2 av Håkan Larsson m.fl. (c)\r\noch\r\n2002/03:T456  yrkande  3  av Per  Erik  Granström\r\nm.fl. (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  en fungerande konkurrens  på  spåret\r\nskulle kunna tvinga  fram  en  mycket  mer  lockande\r\ngodstrafik.  Konkurrensvillkoren är emellertid  inte\r\nlikvärdiga  mellan   de  privata  aktörerna  och  de\r\nstatliga  godstransportföretagen.  Det  finns  ingen\r\nmöjlighet för de små privata godstrafikföretagen att\r\nhålla sig med  ett  tillräckligt  antal egna lok. De\r\neftertraktade elloken ägs nästan uteslutande  av  de\r\nstatsägda  bolagen  Green  Cargo  och  TGOJ.  När de\r\nprivata   bolagen   vill  hyra  ett  ellok  tenderar\r\nhyreskostnaden att bli oskäligt hög.\r\n\r\nVi  anser att fordonen,  så  långt  leasingavtalen\r\ntillåter,  bör  hyras  ut till järnvägsföretag eller\r\nandra  intressenter  inom   transportmarknaden.  När\r\nsedan leasingtiden löpt ut bör staten avträda rollen\r\natt hyra ut fordon och då det  är  möjligt sälja dem\r\ntill    trafikintressenter   under   marknadsmässiga\r\nvillkor.\r\nVi vill  vidare  framhålla  att  när  teletrafiken\r\navreglerades fick konkurrenterna till Telia tillgång\r\ntill  kommunikationsnätet,  vilket  ledde  till   en\r\nfungerande   konkurrens  mellan  många  aktörer.  En\r\nmotsvarande  lösning  för  en  avreglerad  tågtrafik\r\nskulle  vara att  de  skattefinansierade  loken  och\r\nvagnarna,     som     finns     i     de    statliga\r\ntransportföretagen,     förs     över    till    ett\r\nmaterielbolag. Detta bolag kan sedan hyra ut lok och\r\nvagnar till de olika aktörerna på järnvägsmarknaden.\r\n\r\na) Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.,\r\npunkt 8 (kd, c)\r\n\r\nb)\r\nav Johnny Gylling (kd) och Sven Bergström (c).\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som framförs i reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2002/03:T359  yrkande 2 av Håkan Larsson m.fl. (c)\r\noch\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström\r\n(båda m),\r\n2002/03:T284 yrkande 2 av Anders Wiklund m.fl. (v)\r\noch\r\n2002/03:T456 yrkande 3 av Per Erik Granström m.fl.\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Inlandsbanan  har  stor  betydelse  för\r\nnäringslivet  i inlandet, såväl för godstrafiken som\r\nturismen. Ett fungerande  transportsystem är av stor\r\nbetydelse för att det skall  vara  möjligt att skapa\r\ntillväxt.  Vi  tycker  därför  att  det är  bra  att\r\nInlandsbanan  nu  skall  få  del  av  de  medel  som\r\nriksdagen       bestämt      skall      gå      till\r\njärnvägsinvesteringarna.   Ännu   bättre   för   den\r\nlångsiktiga planeringen vore om det tydligt klargörs\r\natt   Inlandsbanan   är   en  del  av  den  statliga\r\ninfrastrukturen. Det är också  viktigt  att den lok-\r\noch vagnpool som planeras blir konkurrensneutral och\r\ntillgänglig  för  alla  tågoperatörer, även  de  som\r\ntrafikerar Inlandsbanan.\r\n\r\n\r\n1. Privatisering av SJ-verksamhet, punkt 9 (m,\r\nfp)\r\n\r\n2.\r\nav Elizabeth Nyström (m),  Erling  Bager  (fp), Jan-\r\nEvert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn\r\nHamilton (m).\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som framförs i reservation 5. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande  13  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m) och\r\n2003/04:T530  yrkande  12  av  Elizabeth  Nyström\r\nm.fl. (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModerata samlingspartiet  anser  att  den genomförda\r\nuppdelningen av SJ:s verksamhet i olika bolag är ett\r\nbra  första  steg  och  bör utgöra en början  på  en\r\nprivatisering av verksamheten.  Statens agerande bör\r\nsyfta  till  att  överföra verksamheten  till  andra\r\nägare.\r\n\r\n\r\n1. Resstandard, priser m.m., punkt 10 (c)\r\n\r\n2.\r\nav Sven Bergstöm (c).\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som framförs i reservation 6. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub489  yrkande  16  av Sofia Larsen m.fl.\r\n(c),\r\n2003/04:T564  yrkande 27 av Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T375 av Helena Zakariasén m.fl. (s),\r\n2002/03:T416  av   Johan  Löfstrand  och  Fredrik\r\nOlovsson (båda s),\r\n2002/03:T490  av  Göran   Norlander  och  Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (båda s),\r\n2002/03:N302  yrkandena  18 och  19  av  Ingegerd\r\nSaarinen och Lotta Hedström (båda mp),\r\n2003/04:T411 av Åsa Lindestam (s),\r\n2003/04:T412 av Åsa Lindestam (s) och\r\n2003/04:N288 yrkande 5 av  Runar  Patriksson  och\r\nAnita Brodén (båda fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  anser att järnvägsnätet har sin givna\r\nplats i transportsystemet,  främst  från  miljö- och\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt,  men  också för att  minska\r\nbelastningen på vägnätet. När nu  både regionala och\r\ninterregionala snabbtåg kommit i trafik på alltflera\r\nhåll,  vidgas möjligheterna till arbetspendling  och\r\nstörre arbetsmarknader.  Det  svenska  järnvägsnätet\r\nspelar   alltså   en   allt   viktigare   roll   för\r\npersontransporter,  både  vid  rekreationsresor  och\r\narbetsresor. Möjligheten till arbetspendling med tåg\r\när  många  gånger en avgörande förutsättning för att\r\nmänniskor ska  kunna  bo  kvar där de vill samtidigt\r\nsom de kan bredda sin arbetsmarknad eller studera på\r\nannan  ort.  Centerpartiet  vill   därför  framhålla\r\nbetydelsen av väl fungerande järnvägstrafik.\r\n\r\n\r\n3. Tågförseningar, punkt 12 (c)\r\n\r\n4.\r\nav Sven Bergström (c).\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som framförs i reservation 7. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2002/03:T466 yrkande  10  av Sven Bergström m.fl.\r\n(c) och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T360 av Mikael Oscarsson (kd) och Lennart\r\nHedquist (m) och\r\n2003/04:T231  yrkande 1 av Cecilia  Wikström  och\r\nErik Ullenhag (båda fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  vill   framhålla   att   det  svenska\r\njärnvägsnätet    spelar    en    viktig   roll   för\r\npersontransporter,  både  vid  rekreationsresor  och\r\narbetsresor. Det är dock viktigt  att betona att det\r\nfinns  problem med tågtrafiken att lösa.  För  många\r\npendlare  är  problemen uppenbara. Trafikstockningar\r\nsom medför förseningar  och  dålig  information  vid\r\nförseningar   är   bl.a.   problem   som   gör   att\r\ntågtrafikens  positiva aspekter på många sätt kommer\r\ni  skymundan,  och   irritationen   växer.  För  att\r\nmänniskor skall se tågresandet som attraktivt är det\r\nsärskilt  viktigt  att  tågtiderna är tillförlitliga\r\noch  att  god  service  och  information   är   högt\r\nprioriterat.  Att  pendla är på många håll i Sverige\r\ndyrt   i   dag.   Den   i   januari   2004   införda\r\nresetidsgarantin är därför ett  bra första steg, men\r\ninte tillräckligt för att lösa problemen.\r\n\r\nCenterpartiet anser att ambitionen  skall vara hög\r\nvad    gäller    att   ha   fungerande   och   säker\r\njärnvägstrafik i hela  landet,  både  i  nord-sydlig\r\nriktning och i öst-västlig riktning. Järnvägarna har\r\npå   sina   håll   kapacitetsbrist   och   bristande\r\nunderhåll.  Detta  leder  till förseningar för  både\r\nmänniskor  och  gods, vilket  i  sin  tur  försämrar\r\njärnvägens konkurrenskraft.\r\n\r\n5. Ägarstrategi för tågtrafiken, punkt 14 (v)\r\n\r\n6.\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som framförs i reservation 8. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T401 yrkandena  2-3 av Peder Pedersen (v)\r\noch\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T466 yrkande 12 av  Sven  Bergström m.fl.\r\n(c) och\r\n2003/04:T401 yrkande 1 av Peder Pedersen (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet    anser    att    den    avreglerade\r\ntågtrafiken, bolagisering, höga avkastningskrav osv.\r\när på god väg att förstöra de resandes tilltro  till\r\ntågtrafiken  som ett alternativ till andra färdsätt,\r\nt.ex. den privata  bilen,  flyg och långfärdsbussar.\r\nSJ  skall,  som  ett  samhällsägt   företag,  ha  en\r\nägarstrategi     som    prioriterar    verksamhetens\r\nsamhällsnytta, medborgarnas behov och det som behövs\r\nför uppfyllande av de transportpolitiska målen.\r\n\r\nVänsterpartiet anser att alla samhällsägda företag\r\nskall  drivas  på  ett   effektivt   sätt   och  med\r\nhuvudinriktning mot ett maximalt genomförande  av de\r\nmål som riksdagen har fattat beslut om.\r\n\r\n7. Ägarstrategi för tågtrafiken, punkt 14 (c)\r\n\r\n8.\r\nav Sven Bergström (c).\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad som framförs i  reservation  9. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2002/03:T466  yrkande 12 av Sven Bergström  m.fl.\r\n(c) och\r\navslår motion\r\n2003/04:T401 av Peder Pedersen (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet anser att det inte bara är de faktiska\r\noch fysiska spåren  som  är  avgörande  för  om  mer\r\ntrafik   ska   kunna   flyttas  till  järnväg.  Även\r\nprissättningen har stor  betydelse. Det spelar ingen\r\nroll om spår finns om det  är så dyrt att resa eller\r\ntransportera gods att människor och företag inte har\r\nråd eller möjlighet att använda järnvägstransporter.\r\n\r\nGreen  Cargo  har  de senaste  åren  fokuserat  på\r\nstörre  godstransportköpare   medan  mindre  företag\r\növergetts i stora delar av landet,  vilket visar att\r\nföretaget  inte  tar  något  större  samhällsansvar.\r\nFöljden     blir     svårigheter     att    nå    de\r\ntransportpolitiska målen. Frågan som då  uppstår  är\r\nvarför     det     ska     finnas    ett    statligt\r\ngodstransportföretag. Regeringen  bör antingen sälja\r\nföretaget  eller ge direktiv som gör  att  företaget\r\ntar samhällsansvar.  Våra  förslag  på  detta område\r\nutvecklas  ytterligare  i motionen med anledning  av\r\nproposition  (prop. 2003/04:127)  Ett  stärkt  Green\r\nCargo AB för hållbara transportlösningar.\r\nOvanstående  resonemang är i stora stycken analogt\r\npå   SJ   där   prispolitiken    hämmar    en    god\r\nresandeutveckling,    detta    oavsett    eventuella\r\nförändringar av banavgifter och ökade kostnader  för\r\nandra transportslag.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Utskottets beredning av ärendet har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n2.\r\n3. Godstrafikens reglering, punkt 3 (fp)\r\n4.\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna anser att ett väl fungerande\r\noch  effektivt  godstransportnät  också är en garant\r\nför   en  väl  fungerande  konkurrens  och   minimal\r\nmiljöpåverkan.    Därför    är   det   viktigt   att\r\ngodstransporterna får vara ett  marknadsstyrt system\r\nsom ger den enskilde bästa möjligheten att välja hur\r\ndenne vill transportera sig själv  eller  sitt gods.\r\nDet    som   bör   kompletteras   när   det   gäller\r\nmarknadstänkande    på   godssidan   är   en   total\r\navreglering  av godstrafiken  på  järnväg.  Även  om\r\ngodstrafiken   kan   betraktas   som   näst   intill\r\navreglerad är dock SJ alltför dominerande som aktör.\r\n\r\n\r\n5. Lagförslag, punkt 5 (m, v)\r\n\r\n6.\r\nav Elizabeth  Nyström  (m),  Karin Svensson Smith\r\n(v), Jan-Evert Rådhström (m) och  Björn  Hamilton\r\n(m).\r\n\r\nVi  motsätter  oss  inte regeringens lagförslag.  Vi\r\nvill  dock i sammanhanget  framhålla  att  de  olika\r\ninspektioner   som   finns  i  dag  för  att  främja\r\ntransportsäkerheten       har       en       otydlig\r\norganisationsstruktur.       Exempelvis        lyder\r\nVägtrafikinspektionen      organisatoriskt     under\r\nVägverket, samtidigt som den  skall  vara oberoende.\r\nJärnvägs-,      luftfarts-,      vägtrafik-      och\r\nsjöfartsinspektionerna  har  alla  en  mycket viktig\r\nuppgift  att  garantera och utveckla säkerheten  för\r\nvåra transportsystem.\r\n\r\nMånga frågor  rörande  tillsyn och säkerhet vid de\r\nolika trafikslagen är gemensamma oberoende av teknik\r\noch  organisation. En gemensam  myndighetsinspektion\r\nskapar   samordningsvinster   och   en   heltäckande\r\növerblick    av   transportsystemet.   En   gemensam\r\ninspektion ökar  dessutom  möjligheterna att använda\r\nspecialkompetenser som i dag  är  uppdelade på olika\r\norganisationer på ett mer effektivt sätt.\r\nSvåra  olyckor och hot om terrorhandlingar  kräver\r\nstörre förebyggande  säkerhetsarbete.  Sådana frågor\r\nhar  på senare år uppmärksammats alltmer,  samtidigt\r\nsom Sverige blir alltmer beroende av internationella\r\nregelverk.  En  samlad trafikinspektion skulle kunna\r\nbli en myndighet som kan ansvara för detta arbete.\r\nRiksdagens revisorer  har  i utlåtanden framhållit\r\natt en oberoende inspektion gentemot  verken  är  en\r\nväsentlig  fördel.  Vi  anser  att regeringen bör ta\r\ntill  vara  Riksdagens  revisorers  förslag  om  att\r\nundersöka möjligheten till en gemensam inspektion.\r\nVi vill också framhålla  att  regeringen  själv är\r\ninne    på    sådana   tankar   när   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004  bl.a.  anför att\r\nbildandet  av  en  luftfartsmyndighet  inte  hindrar\r\nregeringen   från  att  i  framtiden  utreda  om  en\r\ntrafikslagsövergripande inspektion bör bildas.\r\n\r\n7. Cyklar på tåg, punkt 6 (v, mp)\r\n\r\n8.\r\nav Karin Svensson  Smith  (v)  och Claes Roxbergh\r\n(mp).\r\n\r\nVi  anser  att  det  är utomordentligt  viktigt  att\r\njärnvägstrafiken är tillgänglig, serviceinriktad och\r\nflexibel för människors  behov.  I  många  länder  i\r\nEuropa  är  möjligheterna  mycket  större  att kunna\r\nmedta  cykeln  på  tåget.  Ofta  kan man helt enkelt\r\nlyfta  på  cykeln  och  ställa  den i ett  speciellt\r\nutrymme  i  en  del av en vagn. Ofta  går  det  utan\r\nförbeställning, ofta utan kostnad, eller till en låg\r\nsådan.  Så är fallet  i  t.ex.  England,  Frankrike,\r\nItalien och  Danmark.  Det gäller i allmänhet på tåg\r\nsom inte är snabbgående.\r\n\r\nStaten måste tänka om för att vara trovärdig i sin\r\nambition  att  hävda cyklandets  positiva  effekter,\r\nexempelvis när det  gäller  miljö och framkomlighet.\r\nVi anser därför att staten i  framtida  upphandling,\r\nnär  det  gäller  tågtrafik,  ska inbegripa krav  på\r\nmöjlighet att ta med sig cykel  eller skicka den med\r\ntåget.\r\n\r\n9. Tågförseningar, punkt 12 (fp)\r\n\r\n10.\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\n\r\nVi     vill     framhålla    att    problemen    med\r\ntågkommunikationerna  mellan  Uppsala  och Stockholm\r\nhar  uppmärksammats  vid  upprepade  tillfällen.  Vi\r\nanser  därför  att något måste göras omedelbart.  SJ\r\noch övriga inblandade bolag och parter måste ta till\r\nsig att det är oacceptabelt  för  de  människor  som\r\npendlar  på en av landets dyraste pendelsträckor att\r\ninte kunna  lita  på tidtabeller, att det inte finns\r\ntillräckligt med sittplatser, att det ofta är mycket\r\nallvarliga   förseningar,   att   informationen   är\r\nbristfällig och  att  det är väldigt dålig komfort i\r\nvagnarna.\r\n\r\nOm ingenting görs nu  så  finns  en risk att många\r\ntågpendlare i stället kommer att börja resa med bil,\r\nnågot  som  kommer  att ha skadliga inverkningar  på\r\nmiljön  och  öka  trafiken   på  de  redan  så  hårt\r\ntrafikerade vägarna.\r\n\r\nVi   anser   att   den   i   januari  2004   införda\r\nresetidsgarantin är ett bra första  steg,  men  inte\r\ntillräckligt    för    att    lösa   problemen   med\r\ntågkommunikationerna mellan Uppsala och Stockholm.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   (Näringsdepartementet)    föreslår    i\r\nproposition  2003/04:123  Järnvägslag  att riksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n\r\n1. järnvägslag,\r\n\r\n2.   lag   om   ändring   i   järnvägssäkerhetslagen\r\n(1990:1157),\r\n\r\n3.   lag   om   ändring   i   lagen  (1945:119)   om\r\nstängselskyldighet för järnväg m.m.,\r\n\r\n4. lag om ändring i lagen (1958:205)  om förverkande\r\nav alkoholhaltiga drycker,\r\n\r\n5.   lag   om   ändring   i   lagen  (1976:1090)  om\r\nalkoholutandningsprov,\r\n\r\n6. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av\r\njärnväg,\r\n\r\n7. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\r\n\r\n8.   lag   om   ändring   i   lagen  (1999:216)   om\r\nögonundersökning  vid misstanke  om  vissa  brott  i\r\ntrafiken.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:T204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om att skattefinansierade lok\r\noch  vagnar  skall  överföras   till   ett  särskilt\r\nmaterielbolag.\r\n\r\n2002/03:T284 av Anders Wiklund m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    om    en\r\nkonkurrensneutral   lok-   och   vagnpool  som  är\r\ntillgänglig för alla tågoperatörer.\r\n\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om godstransporter.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en avreglering  av\r\nall järnvägstrafik.\r\n\r\n2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen   utreder   hur\r\npersontrafiken skall hanteras på ett samlat sätt som\r\ngynnar regional utveckling.\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\ntrafikavgifterna  i  högre  grad  än  hittills bör\r\ntäcka   drift-   och   underhållskostnaderna    på\r\njärnvägsområdet.\r\n\r\n12.   Riksdagen  begär  att  regeringen  ändrar  den\r\nförordning   som   reglerar  SJ:s  trafikrätter  i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om privatisering  av\r\nStatens järnvägar.\r\n\r\n2002/03:T359 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nmedverka till att skapa en konkurrensneutral  lok-\r\noch vagnpool, tillgänglig för alla tågoperatörer.\r\n\r\n2002/03:T360 av Mikael Oscarsson och Lennart\r\nHedquist (kd, m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av att låta utreda\r\nhur  tågtrafiken   på   sträckan   Uppsala-Stockholm\r\nfungerar.\r\n\r\n2002/03:T375 av Helena Zakariasén m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om tågförbindelser  från  och\r\ntill Degerfors.\r\n\r\n2002/03:T416 av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  studentrabatt  på\r\ntågresor skall gälla alla studenter.\r\n\r\n2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  att öppna även lönsamma\r\ntågsträckor,  såsom Uppsalapendeln,  för  konkurrens\r\nfrån andra trafikföretag.\r\n\r\n2002/03:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nkonkurrensneutral lok- och vagnpool.\r\n\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla\r\njärnvägslinjer blir föremål för upphandling.\r\n\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av väl\r\nfungerande järnvägstrafik.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en översyn av SJ:s\r\noch   Green   Cargos   ägardirektiv  i  syfte  att\r\ntydliggöra företagens samhällsansvar.\r\n\r\n2002/03:T471 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om järnvägssäkerhet.\r\n\r\n2002/03:T490 av Göran Norlander och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  reserabatter   för\r\nstuderande.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om förbättring av\r\ntågtidtabellerna för att minska väntetiderna.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ökad turtäthet i\r\ntågtrafiken.\r\n\r\n2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om en översyn  av\r\nreserabatten för studenter.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:T231 av Cecilia Wikström och Erik Ullenhag\r\n(fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nförbättra   möjligheterna   att  tågpendla  mellan\r\nUppsala och Stockholm.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att tillåta att\r\nlönsamma   tågsträckor   såsom   Uppsala-Stockholm\r\nutsätts för konkurrens från andra trafikföretag.\r\n\r\n2003/04:T301 av Margareta Pålsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av\r\nlagstiftningen kring stängselskydd.\r\n\r\n2003/04:T373 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  upphandlingar  om\r\ntågverksamhet skall inbegripa möjlighet  att  ta med\r\nsig cykeln eller skicka cykeln med tåget.\r\n\r\n2003/04:T401 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  tågen  skall\r\nstanna vid  de stationer där det finns resande som\r\nvill stiga på eller kliva av.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att SJ, som ett\r\nsamhällsägt  företag,  skall  ha  en  demokratiskt\r\nbeslutad     ägarstrategi      som     prioriterar\r\nverksamhetens samhällsnytta och medborgarnas behov\r\noch  i  samverkan  med  andra,  t.ex.   Banverket,\r\nbedriver tågtrafiken utifrån de resandes  behov  i\r\nhela landet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att   alla\r\nsamhällsägda trafikföretag  skall  drivas  på  ett\r\neffektivt  sätt och med rimlig avkastning, men att\r\ndetta  inte  skall  tillåtas  motverka  företagens\r\negentliga uppgift.\r\n\r\n2003/04:T411 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om prispolitiken inom SJ.\r\n\r\n2003/04:T412 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  studentrabatt  på tåg för\r\ndeltidsstuderande.\r\n\r\n2003/04:T430 av Lennart Fremling (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om en mer omfattande\r\navreglering av järnvägstrafiken.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att banavgifterna\r\nbättre bör medverka till  att  den enskilde kunden\r\nbetalar     den    samhällsekonomiskt    beräknade\r\nmarginalkostnaden.\r\n\r\n2003/04:T439 av Rolf Olsson (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs   om   att   underlätta\r\ncykeltransporter på tåg.\r\n\r\n2003/04:T496 av Håkan Larsson och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att skapa ett\r\nsamlat trafiksystem.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att avskaffa SJ:s\r\ntrafikeringsrätt.\r\n\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en utvärdering av\r\njärnvägstrafikens     avreglering     och     SJ:s\r\nbolagisering.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  inga  nya\r\nspårsträckor   skall   konkurrensutsättas    innan\r\nutvärderingen är färdig.\r\n\r\n2003/04:T508 av Kenneth G Forslund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  att ge kommunerna\r\nmöjlighet   att   påverka  hastighetsgränserna   för\r\njärnvägstransporter av farligt gods.\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ntrafikavgifterna  i högre  grad  än  hittills  bör\r\ntäcka   drift-   och   underhållskostnaderna    på\r\njärnvägsområdet.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till   ändring  av  den  förordning  som\r\nreglerar SJ:s trafikrätter.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om privatisering  av\r\nStatens järnvägar.\r\n\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n11.   Riksdagen    begär   att   regeringen   vidtar\r\nförfattningsändringar    som   innebär   att   all\r\ninterregional persontrafik på stomjärnvägarna blir\r\nföremål för upphandling.\r\n\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om godstransporter.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om avreglering av all\r\njärnvägstrafik.\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av väl\r\nfungerande järnvägstrafik.\r\n\r\n31.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om konkurrens inom\r\njärnvägstrafiken.\r\n\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om järnvägsstopp i\r\nDalsland.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nElanders Gotab, Stockholm  2004\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Krav på järnvägssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T471.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Persontrafikens reglering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 13, 2002/03:T301, 2002/03:T321 yrkande 12, 2002/03:T438, 2002/03:T462 yrkande 16, 2003/04:T231 yrkande 2, 2003/04:T430 yrkande 2, 2003/04:T496 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T530 yrkande 11, 2003/04:T560 yrkande 11, 2003/04:T562 yrkande 15 och 2003/04:T564 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1C55AF88-A430-4B69-80FB-A6776F84F4A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "38",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "113",
                    "0",
                    "88"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C55AF88-A430-4B69-80FB-A6776F84F4A1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Godstrafikens reglering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 9 och 2003/04:T562 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Banavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 11, 2003/04:T430 yrkande 3 och 2003/04:T530 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\n1. järnvägslag,\n2. lag om ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),\n3. lag om änring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,\n4. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker,\n5. lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov,\n6. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,\n7. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\n8. lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken.\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\n1. järnvägslag,\n2. lag om ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),\n3. lag om änring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,\n4. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker,\n5. lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov,\n6. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,\n7. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\n8. lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:123.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Cyklar på tåg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T373 och 2003/04:T439.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Järnvägstransporter av farligt gods",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T508.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T204, 2002/03:T284 yrkande 2, 2002/03:T359 yrkande 2 och 2002/03:T456 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "1E4B93A6-738F-4B22-9C0E-C54253D4F382",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "37",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "37",
                    "37",
                    "87"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1E4B93A6-738F-4B22-9C0E-C54253D4F382",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Privatisering av SJ-verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 13 och 2003/04:T530 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Resstandard, priser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub489 yrkande 16, 2002/03:T375, 2002/03:T416, 2002/03:T490, 2002/03:N302 yrkandena 18 och 19, 2003/04:T411, 2003/04:T412, 2003/04:T564 yrkande 27 och 2003/04:N288 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Stängselskyldighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T301.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Tågförseningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T360, 2002/03:T466 yrkande 10 och 2003/04:T231 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Utvärdering av avregleringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T498 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Ägarstrategi för tågtrafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T466 yrkande 12 och 2003/04:T401 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "64247E34-A985-44B9-8A27-5D5AB235EF76",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "224",
                    "24",
                    "15",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/64247E34-A985-44B9-8A27-5D5AB235EF76",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Persontrafikens reglering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Banavgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Konkurrensneutral lok- och vagnpool m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Privatisering av SJ-verksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Resstandard, priser m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Tågförseningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ägarstrategi för tågtrafiken",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ägarstrategi för tågtrafiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2004-07-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:04:57"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "De grundläggande bestämmelserna om järnvägar ska regleras i en ny järnvägslag. Lagen innehåller bestämmelser om järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt om utförande och organisation av järnvägstrafik. Lagen ska inte gälla tunnelbana och spårväg. De allmänna säkerhetskrav samt ordnings- och straffbestämmelser som gällt enligt järn-vägssäkerhetslagen förs över till järnvägslagen. ",
          "dok_id": "GR01TU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ny järnvägslag (TU14)",
          "dok_id": "GR01TU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:04:57"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01TU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>De grundläggande bestämmelserna om järnvägar ska regleras i en ny järnvägslag. Lagen innehåller bestämmelser om järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt om utförande och organisation av järnvägstrafik. Lagen ska inte gälla tunnelbana och spårväg. De allmänna säkerhetskrav samt ordnings- och straffbestämmelser som gällt enligt järn-vägssäkerhetslagen förs över till järnvägslagen. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01TU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:20"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ny järnvägslag (TU14)",
          "dok_id": "GR01TU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:20"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01TU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_tu_14.docx",
          "filstorlek": "5917032",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Järnvägslag och vissa järnvägsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4E2C3930-700F-42AD-BB2D-A8536929E9C9"
        },
        {
          "dok_id": "GR01TU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_tu_14.pdf",
          "filstorlek": "6411534",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_tu_14",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E4B18B4B-D8EA-49C3-A5E2-9EDFA917E0D4"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T204 Lokmonopol",
          "ref_dok_id": "GQ02T204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T204",
          "ref_dok_titel": "Lokmonopol",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T284 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T284",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Wiklund m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T298 En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GQ02T298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T298",
          "ref_dok_titel": "En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T301 SJ:s trafikeringsrätt ",
          "ref_dok_id": "GQ02T301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T301",
          "ref_dok_titel": "SJ:s trafikeringsrätt ",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T321 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T359 Inlandsbanan ",
          "ref_dok_id": "GQ02T359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T359",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan ",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T360 Tågtrafiken Uppsala-Stockholm",
          "ref_dok_id": "GQ02T360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T360",
          "ref_dok_titel": "Tågtrafiken Uppsala-Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD) och Lennart Hedquist (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T375 Tågförbindelser till Degerfors",
          "ref_dok_id": "GQ02T375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T375",
          "ref_dok_titel": "Tågförbindelser till Degerfors",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T416 Studentrabatt på tågresor ska gälla alla studenter",
          "ref_dok_id": "GQ02T416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T416",
          "ref_dok_titel": "Studentrabatt på tågresor ska gälla alla studenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T438 Konkurrensutsättning av tågtrafik",
          "ref_dok_id": "GQ02T438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T438",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensutsättning av tågtrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T456 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T456",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T462 Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T462",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T471 Järnvägssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T471",
          "ref_dok_titel": "Järnvägssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T490 Reserabatter för studerande",
          "ref_dok_id": "GQ02T490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T490",
          "ref_dok_titel": "Reserabatter för studerande",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub489 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T231 Tågtrafiken på sträckan Uppsala - Stockholm",
          "ref_dok_id": "GR02T231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T231",
          "ref_dok_titel": "Tågtrafiken på sträckan Uppsala - Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström och Erik Ullenhag (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T301 Stängsellagen",
          "ref_dok_id": "GR02T301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T301",
          "ref_dok_titel": "Stängsellagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T373 Cykel på tåg",
          "ref_dok_id": "GR02T373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T373",
          "ref_dok_titel": "Cykel på tåg",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T401 Tågtrafiken",
          "ref_dok_id": "GR02T401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T401",
          "ref_dok_titel": "Tågtrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T411 SJ:s biljettpriser",
          "ref_dok_id": "GR02T411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T411",
          "ref_dok_titel": "SJ:s biljettpriser",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T412 Studentrabatt på tåg för deltidsstuderande",
          "ref_dok_id": "GR02T412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T412",
          "ref_dok_titel": "Studentrabatt på tåg för deltidsstuderande",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T430 Banor för höghastighetståg ",
          "ref_dok_id": "GR02T430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T430",
          "ref_dok_titel": "Banor för höghastighetståg ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T439 Cyklar på tåg",
          "ref_dok_id": "GR02T439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T439",
          "ref_dok_titel": "Cyklar på tåg",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T496 SJ:s trafikeringsrätt och ett samlat trafiksystem för persontrafik",
          "ref_dok_id": "GR02T496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T496",
          "ref_dok_titel": "SJ:s trafikeringsrätt och ett samlat trafiksystem för persontrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T498 Rättvisa villkor för järnvägen",
          "ref_dok_id": "GR02T498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T498",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa villkor för järnvägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T508 Hastighetsgränser för järnvägstransporter av farligt gods",
          "ref_dok_id": "GR02T508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T508",
          "ref_dok_titel": "Hastighetsgränser för järnvägstransporter av farligt gods",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T530 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T562 Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02T562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T562",
          "ref_dok_titel": "Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:123 Järnvägslag",
          "ref_dok_id": "GR03123",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "123",
          "ref_dok_titel": "Järnvägslag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-28",
          "ref_dok_id": "GR09124",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "124",
          "ref_dok_titel": "2004-05-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-27",
          "ref_dok_id": "GR09123",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "123",
          "ref_dok_titel": "2004-05-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:258",
          "ref_dok_id": "GR0K258",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "258",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:258",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:48",
          "ref_dok_id": "GQB348",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "48",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:48",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2003:104",
          "ref_dok_id": "GRB3104",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "SOU 2003:104",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:519",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:518",
          "ref_dok_id": "1990:1157",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:520",
          "ref_dok_id": "1945:119",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:521",
          "ref_dok_id": "1998:488",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:522",
          "ref_dok_id": "1976:1090",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:523",
          "ref_dok_id": "1995:1649",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:524",
          "ref_dok_id": "1999:216",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:525",
          "ref_dok_id": "1958:205",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}