{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223871",
      "dok_id": "GR01TU10",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "TU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:TU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:59",
      "titel": "Titel saknas",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01TU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01TU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:TU10</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet proposition 2003/04:95 Utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 och\r\nRiksrevisionens styrelses framställning angående länens infrastrukturplanering.\r\nI betänkandet behandlas även 610 motionsyrkanden.\r\nUtgångspunkter för infrastrukturplaneringen\r\nUtskottet konstaterar att det övergripande transportpolitiska målet om\r\natt säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet\r\nalltjämt har hög relevans samt att det utgör den centrala utgångspunkten\r\nför åtgärder i transportinfrastrukturen. I sammanhanget påminner utskottet\r\nom sitt tidigare ställningstagande att arbetet med att utveckla de\r\ntransportpolitiska målen och resultatindikatorerna måste bedrivas vidare bl.\r\na. i syfte att underlätta resultatuppföljning.\r\nPlaneringssystemet\r\nUtskottet anser att infrastrukturplaneringen har central betydelse för\r\ntransportsystemets utveckling och för möjligheterna att uppnå de\r\ntransportpolitiska målen. Mot bakgrund av det uppföljnings- och utredningsarbete\r\nsom skett kring planeringssystemets effektivitet, legitimitet och relevans\r\nförutsätter utskottet en fortsatt utveckling av planeringssystemet. Bland\r\nannat är det viktigt att kontinuerligt anpassa planeringssystemet till\r\nförändringar i omvärlden och de krav som ställs på processen, exempelvis\r\nriksdagens krav på en väl fungerande mål- och resultatstyrning.\r\nPlaneringsramarna och långsiktsplanerna\r\nUtskottet anser att regeringens förslag till utökade ramar för väg- och\r\njärnvägsinvesteringar på sammanlagt 149,8 miljarder kronor för perioden\r\n2004-2015 möjliggör en kraftfull modernisering och utveckling av de svenska\r\nväg- och järnvägsnäten. Utskottet ser med tillfredsställelse på att\r\nuppgiften att bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar prioriteras\r\nunder perioden. De av regeringen fastställda långsiktsplanerna och\r\nstrategierna för perioden 2004-2015 som omfattar totalt 381,5 miljarder kronor\r\nutgår enligt utskottets bedömning ifrån en god avvägning mellan olika\r\ntyper av åtgärder, de transportpolitiska delmålen och samhällsekonomiska\r\nbedömningar.\r\nAlternativ finansiering\r\nUtskottet konstaterar att det redan idag finns möjligheter till alternativ\r\nfinansiering av vägar och järnvägar än genom traditionell anslagsfinansiering.\r\nEnligt utskottets mening är det därvid angeläget att prioriteringarna i\r\nde fastlagda planerna följs.\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder\r\nI betänkandet behandlas ett stort antal motionsyrkanden som berör främst\r\nupprustning och utbyggnad antingen i form av särskilda utpekade vägar och\r\njärnvägar eller i form av satsningar i vissa regioner. Utskottet understryker\r\natt motionsförslagen visar på ett starkt engagemang för en angelägen\r\nupprustning och utbyggnad av infrastrukturen i landets olika delar. Utskottet\r\nkonstaterar vidare att många angelägna projekt nu kan förverkligas genom\r\nden historiskt sett mycket omfattande planeringsram som föreslås anvisas\r\nför att vidmakthålla och utveckla landets väg- och järnvägssystem.\r\nEnligt den rollfördelning som riksdagen fastställt genom det transportpolitiska\r\nbeslutet år 1998 bör riksdagens roll dock i första hand vara att ange\r\növergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella\r\nramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa\r\nförutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser.\r\nEnligt utskottet betyder det att vilka åtgärder som skall genomföras och\r\nnär de skall ske främst bör bestämmas inom ramen för trafikverkens och\r\nlänens långsiktiga planering med utgångspunkt i de beslut som läggs fast\r\nav regering och riksdag. Berörda motionsförslag avstyrks följaktligen.\r\nTill betänkandet har fogats 13 reservationer och två särskilda yrkanden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Övergripande frågor och utgångspunkter\r\nRiksdagen avslår motionerna2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp)\r\nyrkande 3,2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8,2002/03:T327\r\nav Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c) yrkande 1,2002/03:T371\r\nav Viviann Gerdin (c) yrkande 1,2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl.\r\n(s) yrkandena 1 och 2,2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11,2003/04:T13\r\nav Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5,2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl.\r\n(c) yrkande 3,2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd),\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c) yrkande\r\n1,2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),2003/04:T422 av\r\nJeppe Johnsson (m),2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1,2003/04:T489\r\nav Cinnika Beiming (s),2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v)\r\nyrkande 1,2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),2003/04:T521 av Michael\r\nHagberg och Christin Nilsson (båda s),2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.\r\nfl. (m) yrkandena 2 i denna del och 7,2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.\r\nfl. (s) yrkandena 1-4, 9 och 15,2003/04:T550 av Lennart Fremling\r\n(fp),2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7,2003/04:T564\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 4, 8, 10, 12, 18 och 44,2003/04:MJ401\r\nav Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 9 samt2003/04:N335 av\r\nIngegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp) yrkande 3.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n2.      Planeringssystemet\r\nRiksdagen avslår framställning 2003/04:RRS3 och motionerna2002/03:T259\r\nav Agneta Ringman (s),2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s) yrkande\r\n1,2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19,2002/03:T466 av\r\nSven Bergström m.fl. (c) yrkandena 45-47,2002/03:N340 av Johan Linander\r\noch Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 4,2002/03:N347 av Sven Gunnar\r\nPersson (kd) yrkande 3,2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) yrkande\r\n2,2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3,2003/04:T7 av\r\nBengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) yrkandena 3 och 4,2003/04:T8 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 4 och 10,2003/04:T11 av Claes\r\nVästerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande 3,2003/04:T453 av Peter\r\nDanielsson m.fl. (m) yrkande 7,2003/04:T538 av Michael Hagberg (s),2003/04:T560\r\nav Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 12,2003/04:T564 av Maud Olofsson m.\r\nfl. (c) yrkandena 2 och 5-7 samt2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkande 14.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n3.      Planeringsramarna och långsiktsplanerna\r\nRiksdagen godkänner att den ekonomiska planeringsramen för investeringar\r\ni järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder kronor och\r\nför investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015 skall\r\nvara 42,1 miljarder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:95 och\r\navslår motionerna2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2,2002/03:T266\r\nav Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2,2002/03:T279 av Agne Hansson (c)\r\nyrkande 2,2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),2002/03:T295 av\r\nBirgitta Carlsson (c) yrkande 1,2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkandena 14 och 15,2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nyrkandena 1 och 6,2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2,2002/03:T466\r\nav Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8 och 34,2002/03:T496 av\r\nKristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8,2002/03:T532 av Carina Hägg\r\n(s),2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5,2002/03:N302\r\nav Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp) yrkandena 20 och 21,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2,2002/03:N392 av\r\nMaria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6,2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl.\r\n(s) yrkandena 6 och 7,2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (båda s),2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena\r\n1, 2, 5, 7 och 8,2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3\r\noch 4,2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6,2003/04:T15\r\nav Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1,2003/04:T421 av Runar Patriksson\r\n(fp),2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s),2003/04:T530\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna del och 4,2003/04:T549\r\nav Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8,2003/04:T562 av Erling Bager\r\nm.fl. (fp) yrkandena 8 och 9,2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkandena 13-15,2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23,2003/04:N330\r\nav Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och2003/04:N346 av Maria\r\nLarsson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n4.      Alternativ finansiering\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nyrkande 3,2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 2,2003/04:T14 av\r\nSven Bergström m.fl. (c) yrkande 1,2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl.\r\n(kd) yrkande 2,2003/04:T226 av Ulf Sjösten (m),2003/04:T276 av Kent Olsson\r\n(m),2003/04:T295 av Lennart Fremling (fp),2003/04:T314 av Åsa Torstensson\r\n(c) yrkandena 1-3,2003/04:T393 av Anders Larsson (c) yrkandena 1-3,2003/04:T414\r\nav Birgitta Sellén (c) yrkande 5,2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl.\r\n(kd) yrkandena 6 och 7,2003/04:T486 av Berndt Sköldestig m.fl. (s),2003/04:T530\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 24,2003/04:T560 av Johnny Gylling\r\nm.fl. (kd) yrkandena 1-3,2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena\r\n25-27 och2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 11 och 26.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Särskilda infrastrukturåtgärder\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt\r\ni utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n6.      Europavägsklassificering\r\nRiksdagen avslår motionerna2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 16,2002/03:T323 av Marita Aronson m.fl. (fp) yrkande 5,2002/03:T454\r\nav Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkande 2,2002/03:T500 av Maria Öberg\r\noch Anders Sundström (båda s) i denna del,2003/04:T380 av Jan-Evert\r\nRådhström och Ulla Löfgren (båda m) yrkande 1,2003/04:T477 av Christer\r\nWinbäck m.fl. (fp) yrkande 6,2003/04:T480 av Dan Kihlström m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1-3,2003/04:T529 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m),\r\n2003/04:T537 av Berit Högman m.fl. (s),2003/04:T562 av Erling Bager m.fl.\r\n(fp) yrkande 11 och2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(båda fp) yrkande 13.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2004\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Elizabeth\r\nNyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister\r\nÖrnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran\r\nBrandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström\r\n(c), Kerstin Engle (s), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Ulla\r\nLöfgren (m) och Inger Lundberg (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition Utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 (prop.\r\n2003/04:95) samt Riksrevisionens styrelses framställning angående länens\r\ninfrastrukturplanering (förs. 2003/04:RRS3). Vidare behandlas 610\r\nmotionsyrkanden: 40 från följdmotioner till propositionen, 3 från följdmotion\r\ntill Riksrevisionens styrelses framställning och 567 från de allmänna\r\nmotionstiderna under riksdagsmötena 2002/03 och 2003/04.\r\nI syfte att skapa ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av\r\närendet har utskottet låtit genomföra en uppföljnings- och utvärderingsstudie\r\nom riksdagens roll i planeringen av vägar och järnvägar. Resultatet av\r\ndenna studie återfinns i riksdagens rapportserie Utredningar från riksdagen\r\n(2003/04:URD4).\r\nVidare har en offentlig utfrågning om drift och underhåll av väginfrastrukturen\r\ngenomförts. Program, deltagarförteckning och stenografiska nedteckningar\r\nfrån denna återfinns i bilaga 2.\r\nI samband med beredningen av ärendet har utskottet utfrågat representanter\r\nfrån Näringsdepartementet, Vägverket och Banverket samt mottagit synpunkter\r\ni form av skrivelser från olika organisationer, myndigheter och enskilda\r\npersoner.\r\nBakgrund\r\nPlaneringsprocessen för åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen sker\r\ni två steg: inriktningsplanering  och åtgärdsplanering. I\r\ninriktningsplaneringen,\r\nsom genomförs med utgångspunkt i de transportpolitiska målen, beslutar\r\nriksdagen om mål, ekonomiska ramar och inriktning för den kommande\r\nplaneringsperioden. Avsikten är att övergripande politiska avvägningar skall\r\nske av regering och riksdag och inte på myndighetsnivå.\r\nÅtgärdsplaneringen sker sedan genom att Vägverket, Banverket, länsstyrelserna\r\noch de regionala självstyrelseorganen utarbetar nationella stomnäts-\r\nrespektive väghållningsplaner samt länsplaner för regional infrastruktur\r\n(fortsättningsvis används i detta betänkande benämningen länen för den\r\nmyndighet som ansvarar för länsplanerna, vidare används benämningen\r\nlångsiktsplaner som samlingsbegrepp för den nationella stomnätsplanen, den\r\nnationella väghållningsplanen och länsplanerna). De nationella planerna\r\nfastställs därefter av regeringen medan länsplanerna fastställs av länen.\r\nRegeringen redovisar skriftligen sitt slutliga ställningstagande till\r\nriksdagen.\r\nDe i detta betänkande behandlade åtgärdsplanerna och förslagen till ändrade\r\nplaneringsramar är sålunda ett resultat av en lång process, vilken nedan\r\nsammanfattas summariskt.\r\nDe transportpolitiska målen\r\nEn utgångspunkt för åtgärder i transportinfrastrukturen är de transportpolitiska\r\nmålen och principerna samt rollfördelningen inom området. Riksdagen fattade\r\nunder våren 1998 (bet. 1998/99:TU5) beslut om att det övergripande\r\ntransportpolitiska målet skall vara att säkerställa en samhällsekonomiskt\r\neffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och\r\nnäringslivet i hela landet samt att delmålen inom transportpolitiken skall\r\nvara att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt\r\nhållbar transportförsörjning bidra till:\r\nett tillgängligt transportsystem,\r\nen hög transportkvalitet,\r\nen säker trafik,\r\nen god miljö och\r\nen positiv regional utveckling.\r\nDelmålen kompletteras med etappmål, som i vissa fall anger vad som skall\r\nåstadkommas vid specificerade tidpunkter.\r\nUnder hösten 2001 (bet. 2001/02:TU2) infördes på regeringens förslag ett\r\nnytt delmål om ett jämställt transportsystem, samtidigt som innebörden av\r\ndelmålet om en hög transportkvalitet utvidgades. Riksdagen har vid ett\r\nantal tillfällen, senast under hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1), återkommit\r\ntill och bekräftat de de transportpolitiska målen.\r\nPlaneringsramarna\r\nMed utgångspunkt i de transportpolitiska målen och arbetet med\r\ninriktningsplaneringen föreslog regeringen hösten 2001 ekonomiska\r\nplaneringsramar\r\nför åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen (prop. 2001/02:20).\r\nUtskottet tillstyrkte regeringens förslag som även antogs av riksdagen.\r\nEnligt detta beslut skall den ekonomiska planeringsramen för\r\ntransportinfrastrukturen för perioden 2004-2015 uppgå till 364 miljarder kronor\r\noch användas på följande sätt:\r\n87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar,\r\n38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar,\r\n8 miljarder kronor för sektorsuppgifter,\r\n17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar,\r\n\r\n100 miljarder kronor för investeringar i järnvägar,\r\n39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar,\r\n30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur och\r\n45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar\r\nför investeringar som finansieras med lån.\r\nI propositionen utpekades även några enskilda projekt som skulle ingå i\r\nden vidare åtgärdsplaneringen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens\r\nförslag även i detta avseende.\r\nÅtgärdsplanerna\r\nRegeringen beslutade den 14 mars 2002 om uppdrag till Vägverket, Banverket\r\noch länen att upprätta långsiktsplaner för nationell respektive regional\r\ntransportinfrastruktur för perioden 2004-2015. En utgångspunkt för dessa\r\nförslag till långsiktiga planer för åtgärder i infrastrukturen anges vara\r\nde transportpolitiska målen och de av riksdagen beslutade planeringsramarna.\r\n\r\nI enlighet med regeringens direktiv inkom Vägverket, Banverket och länen\r\nden 4 augusti 2003 med förslag till långsiktsplaner för perioden 2004-2015.\r\nRegeringskansliet har låtit genomföra ett antal oberoende granskningar\r\nav dessa. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har granskat\r\nVägverkets och Banverkets förslag till drift- och underhållsstrategier.\r\nDen danska konsultfirman COWI A/S har granskat kostnadsunderlaget som\r\nVägverket och Banverket använt. Dessa granskningar har även remitterats.\r\nDärutöver har Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) på\r\nregeringens uppdrag granskat hur det transportslagsövergripande perspektivet\r\nbehandlats i planförslagen. Konsultfirman Öhrlings PWC har granskat det\r\nsamhällsekonomiska beslutsunderlaget samt gjort en utvärdering av\r\nplaneringsprocessen. Riksrevisionen har granskat länens arbete med länsplanerna\r\nför regional transportinfrastruktur. Regeringskansliet har remissbehandlat\r\nRiksrevisionens granskning.\r\nRegeringen beslutade den 19 februari 2004 om fastställelse av nationell\r\nbanhållningsplan, nationell väghållningsplan och definitiva ekonomiska\r\nramar till regional infrastruktur. Besluten är utformade i samarbete med\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen lämnar i propositionen förslag till riksdagsbeslut om utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015. Vidare lämnas\r\nen redogörelse för beredningen och fastställandet av den nationella\r\nväghållningsplanen, den nationella banhållningsplanen samt de ekonomiska\r\nramarna för regional infrastruktur. Regeringen redovisar även sin syn på\r\nplaneringssystemet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nÖvergripande frågor och utgångspunkter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet har de transportpolitiska målen och principerna, som\r\nutgjort den centrala utgångspunkten för infrastrukturplaneringen, alltjämt\r\nhög relevans. De bör dock fortlöpande ses över och utvecklas. Då utskottet\r\ni dagsläget inte ser någon anledning att föregripa pågående utrednings-\r\noch utvecklingsarbete avstyrks de i detta avsnitt behandlade motionerna.\r\n\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (c) och 4 (v).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlas de mål och principer som utgör utgångspunkter\r\nför planeringen av väg- och järnvägsinfrastruktur. Vidare behandlas några\r\növergripande frågor och institutionella förhållanden. De motionsyrkanden\r\nsom behandlas är följande:\r\n2002/03:T304 yrkande 3 av Martin Andreasson m.fl. (fp),\r\n2002/03:T321 yrkande 8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2002/03:T327 yrkande 1 av Holger Gustafsson (kd) och Birgitta Carlsson\r\n(båda c),\r\n2002/03:T371 yrkande 1 av Viviann Gerdin (c),\r\n2002/03:T496 yrkandena 1 och 2 av Kristina Zakrisson m.fl. (s),\r\n2002/03:N227 yrkande 15 av Bo Lundgren m.fl. (m),\r\n2003/04:T8 yrkandena 6 och 11 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T13 yrkande 5 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T14 yrkande 3 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd),\r\n2003/04:T313 yrkande 1 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda\r\nc),\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m),\r\n2003/04:T472 yrkande 1 av Hans Backman (fp),\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s),\r\n2003/04:T498 yrkande 1 av Karin Svensson Smith m.fl. (v),\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s),\r\n2003/04:T530 yrkandena 2 i denna del och 7 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n\r\n2003/04:T549 yrkandena 1-4, 9 och 15 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T562 yrkandena 2 och 5-7 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T564 yrkandena 3, 4, 8, 10, 12, 18 och 44 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c),\r\n2003/04:MJ401 yrkandena 6 och 9 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) och\r\n2003/04:N335 yrkande 3 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp).\r\nBakgrund\r\nDe transportpolitiska målen\r\nVåren 1998 fastställde riksdagen utgångspunkter och mål för transportpolitiken\r\n(prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Vissa kompletteringar\r\nhar därefter gjorts genom beslut hösten 2001 (prop. 2001/02:20, bet.\r\n2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).\r\nMålhierarkin är utformad genom dels ett övergripande mål med ett antal\r\ndelmål  som anger ambitionen på lång sikt, dels etappmål  som anger\r\nlämpliga steg på väg mot de långsiktiga målen. Delmålen bryts i sin tur ned\r\ntill specifika verksamhetsmål  och resultatindikatorer  för vart och ett\r\nav de olika verksamhetsområdena.\r\nDet övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för\r\nmedborgarna och näringslivet i hela landet.\r\nDelmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt\r\neffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till\r\nföljande:\r\nEtt tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att\r\nmedborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.\r\n\r\nEn hög transportkvalitet, där transportsystemets utformning och funktion\r\nmedger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.\r\nEn säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall\r\nvara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor\r\ninom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion skall\r\nanpassas till de krav som följer av detta.\r\nEn god miljö, där transportsystemets utformning och funktion anpassas\r\ntill krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö\r\nskyddas mot skador och en god hushållning med mark, vatten, energi och\r\nandra naturresurser främjas.\r\nEn positiv regional utveckling, där transportsystemet främjar en positiv\r\nregional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för\r\nolika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa\r\ntransportavstånd.\r\nEtt jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att\r\ndet svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män\r\nskall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst,\r\nutformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma\r\nvikt.\r\nTransportpolitikens principer, medel och rollfördelning\r\nEnligt det transportpolitiska beslutet år 1998 skall följande gälla i\r\nfråga om transportpolitikens principer, dess medel och ansvarsfördelningen\r\ninom systemet.\r\nI transportpolitikens  principer  ingår att transportanvändarna skall ha\r\nså stor valfrihet som möjligt att - inom ramen för det befintliga\r\ntransportutbudet - själva avgöra hur de skall ordna sina transporter. Vidare\r\nskall samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag stärkas.\r\nSektorstänkandet måste överges till förmån för samverkan mellan trafikslagen.\r\nEn effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och transportalternativ\r\nskall främjas. En viktig princip är också att beslut om transportproduktion\r\nskall fattas i så decentraliserade former som möjligt.\r\nVad beträffar transportpolitikens medel  skall i första hand sådana\r\nstyrmedel väljas som ger konsumenterna så stor valfrihet som möjligt inom\r\nramen för det befintliga transportutbudet. En samhällsekonomiskt baserad\r\nprissättning är ett grundläggande styrmedel.\r\nFördelningen av kostnadsansvaret går ut på att de skatter och avgifter\r\nsom tas ut av trafiken och är transportpolitiskt motiverade skall grundas\r\npå ett väl definierat kostnadsansvar, där hänsyn tas även till de externa\r\neffekter som trafiken medför. Vid utformningen av de transportpolitiskt\r\nmotiverade skatterna och avgifterna skall utgångspunkten vara att de skall\r\nmotsvara de samhällsekonomiska marginalkostnader som trafiken ger upphov\r\ntill. Transportsystemets fasta kostnader skall finansieras på ett sådant\r\nsätt att oönskade styreffekter undviks och resursanvändningen snedvrids\r\ni så liten utsträckning som möjligt. Huvudinriktningen skall vara att\r\nkortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnader skall täckas genom rörliga\r\navgifter.\r\nPlaneringen  bör syfta till en samordning och prioritering av åtgärder\r\ninom infrastrukturen och åtgärder inom transportsystemet ur ett\r\ntrafikslagsövergripande perspektiv. Vidare bör kopplingen i planeringsprocessen\r\nmellan investeringar i infrastrukturanläggningar och den senare trafikeringen\r\nav dessa anläggningar stärkas.\r\nRollfördelningen  när det gäller de kollektiva persontransporterna är\r\nföljande. Stat och kommun skall ha ansvaret för att de trafikanläggningar\r\nsom behövs för allmänna transportbehov kommer till utförande. Staten skall\r\nha ett särskilt ansvar för sådana trafikanläggningar som svarar mot\r\nnationella och internationella trafikbehov samt för en tillfredsställande\r\ninterregional persontransportförsörjning. Beslut om transportförsörjning\r\nsom främst rör lokala och regionala transportbehov skall i princip fattas\r\npå läns- och kommunnivå. Såvitt gäller arbetet inom EU skall Sverige\r\nprioritera och driva transportfrågor som har en tydlig gemenskapsdimension.\r\n\r\nPågående eller nyligen avslutade utredningar\r\nRegeringen inrättade år 1998 en kommitté med uppdrag att bl.a. öka samverkan\r\nmellan godstransportsystemets aktörer och staten samt att förtydliga\r\nstatens roll i detta system. Kommittén, som antog namnet\r\nGodstransportdelegationen,\r\nhar slutfört sitt arbete genom dels delbetänkandet Framtida godstransporter\r\n- transportköparnas krav på transportsystem (SOU 2000:8), dels slutbetänkandet\r\nGodstransporter för tillväxt - en hållbar strategi (SOU 2001:61). Vid\r\nremissomgången och behandlingen i riksdagen redovisades intresse för en\r\nfortsättning av delegationens verksamhet.\r\nVåren 2002 tillkallade regeringen en ny godstransportdelegation med uppdrag\r\n(dir. 2002:98) att föreslå åtgärder från statens sida för att främja\r\nsamverkan mellan trafikslagen i arbetet med att uppnå ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem. Delegationen har givits en rad preciserade\r\nuppgifter, däribland att\r\nföreslå områden för forskningen som är relevanta för godstransportsystemet,\r\n\r\nange inriktningar som är direkt relevanta för godstransportsystemet i\r\nfråga om utvecklingen av motorteknik och bränslen och\r\nföreslå hur staten skulle kunna stimulera en mer rationell användning av\r\nde olika trafikslagen i de fall där en kombination av olika trafikslag\r\nframstår som ekonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt önskvärd.\r\nUnder utredningsarbetet skall delegationen vara ett forum för samverkan\r\nmellan godstransportsystemets aktörer och staten. Uppdraget skall vara\r\navslutat senast den 30 juni 2004.\r\nUnder våren 2001 tillsatte regeringen (dir. 2001:12) en särskild utredare\r\nmed uppgift att se över vägtrafikbeskattningens utformning. Utredningen\r\nhar antagit namnet Vägtrafikskatteutredningen. Enligt direktiven skall\r\növersynen framför allt beakta miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter\r\nmed utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med hänsynstagande till\r\ntrafikskatternas påverkan på transportsystemets effektivitet. I uppdraget\r\ningår vidare att analysera för- och nackdelar med en kilometerskatt, att\r\nse över uttaget av fordonsskatt och att klarlägga om det är möjligt att\r\ninföra ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp. Vidare skall\r\nbeskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig trafik och\r\narbetsmaskiner utredas. En allmän översyn skall göras av fordonsskattelagen\r\noch fordonsskatteförordningen i syfte att förenkla och anpassa regelverkens\r\nterminologi. Slutligen skall följderna av ett upphävande av lagen om\r\nsaluvagnsskatt och förordningen om uppbörd av saluvagnsskatt m.m. analyseras\r\noch möjligheten att föra in dessa bestämmelser i fordonsskattelagen eller\r\ndess förordning prövas.\r\nEnligt tilläggsdirektiv 2002:26 skall utredaren, utöver vad som framgår\r\nav redan givna direktiv, analysera hur ett eventuellt svenskt\r\nkilometerskattesystem kan utformas i enlighet med de av riksdagen fastställda\r\nmålen för trafik- och miljöpolitik. Utredaren skall också analysera\r\npågående lagstiftningsarbete i Europa och utvecklingen av införda och\r\nplanerade kilometerskattesystem.\r\nUtredningen överlämnade ett delbetänkande i juni 2002. Slutbetänkandet\r\nskall överlämnas den 31 maj 2004.\r\nI maj 2001 tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:1) med uppgift att\r\nutifrån ett konsument- och helhetsperspektiv identifiera, analysera och\r\nbeskriva kollektivtrafikens problem och möjligheter, formulera mål och\r\nvisioner, föreslå förändringar av organisation, regelverk och dylikt av\r\nbetydelse för kollektivtrafikens utveckling och ett ökat kollektivt resande.\r\n\r\nKommittén, som antog namnet Kollektivtrafikkommittén, överlämnade ett\r\ndelbetänkande i december 2001 och ett slutbetänkande (SOU 2003:67) den 10\r\njuli 2003. Kommittén anger i slutbetänkandet att kollektivtrafiken bör\r\nses som ett strategiskt medel att uppnå såväl transportpolitiska som andra\r\nviktiga samhällsmål. Kommittén befarar dock att ökade kostnader för\r\ntrafikhuvudmännen, i kombination med landstings och kommuners ansträngda\r\nfinansiella situation, kan leda till höjda taxor och neddragningar i\r\ntrafiken, vilket i sin tur kan leda till minskat kollektivt resande. Mot\r\ndenna bakgrund presenteras ett antal förslag som syftar till att skapa en\r\nattraktivare och effektivare kollektivtrafik och därmed på lång sikt ett\r\nökat kollektivt resande. Förslagen är följande:\r\nsamordnade informations- och biljettsystem\r\nett förbättrat konsumentskydd\r\nsamordning av all kollektivtrafik i trafiksvaga områden ett villkor för\r\nstatligt stöd\r\nbättre metoder att beakta kollektivtrafikens nytta\r\nutökat statligt stöd till kollektivtrafiken\r\nförändrade skatteregler för att få fler att åka kollektivt\r\nutvecklade former för konkurrens och upphandling\r\nvidgat ansvar för huvudmännen och bättre styrning mot de transportpolitiska\r\nmålen\r\nprogram för kompetensförsörjning samt forskning och utveckling.\r\nRemissvar på Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande lämnades den 1 mars\r\n2004. Ärendet bereds för närvarande av regeringen.\r\nMotionsförslag\r\nParti- och kommittémotioner\r\nModerata samlingspartiet\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) uppmärksammar i motion 2003/04:T8 att olika\r\ntransportslag samverkar i ökad utsträckning samt att transportföretagen,\r\ni syfte att locka till sig nya kunder, erbjuder lösningar där en kombination\r\nav olika transportmedel blir ett konkurrensmedel. Motionärerna hänvisar\r\ntill exempel på godssidan som visat att en samverkan mellan lastbil,\r\njärnväg och båt kan bli framgångsrik. Enligt motionärerna måste dock staten\r\nsom ägare och planerare av infrastrukturen agera med såväl framförhållning\r\nsom medvetenhet, exempelvis genom att bygga omlastningscentraler, för att\r\nmöjliggöra omlastning mellan olika transportslag (yrkande 11). Ett förslag\r\nmed samma innebörd framförs genom yrkande 2 i motion 2003/04:T530 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) kräver i motion 2003/04:T8 att tydliga\r\nsamhällsekonomiska lönsamhetskalkyler görs för varje tänkt\r\ninfrastrukturinvestering\r\n(yrkande 6). Liknande förslag framförs även i yrkande 8, motion 2002/03:T321\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m), samt i yrkande 7 i motion 2003/04:T530 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nBristen på fungerande infrastruktur är ett hinder för utvecklingen, anför\r\nBo Lundgren m.fl. (m) i motion 2002/03:N227. I storstadsområdena innebär\r\ndet att tillväxten hämmas, i glesbygden tvingas människor och företag att\r\nflytta. Mot denna bakgrund kräver motionärerna att investeringar i\r\ninfrastrukturen skall göras med utgångspunkt i de krav som verkligheten\r\nställer och inte i partipolitiska, taktiska överväganden. Varje trafikslag\r\nhar sina fördelar och för att de skall kunna utvecklas på bästa möjliga\r\nsätt bör de ges likvärdiga och rimliga konkurrensvillkor, anförs vidare\r\n(yrkande 15).\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nI motion 2003/04:T13 beklagar Erling Bager m.fl. (fp) sig över att det\r\ntrots riksdagens beslut om handikappanpassning av kollektivtrafiken har\r\nhänt förhållandevis lite. För att påskynda utvecklingen föreslås fortsatta\r\nstimulansbidrag för detta ändamål (yrkande 5).\r\nErling Bager m.fl. förespråkar i motion 2003/04:T562 en trafikpolitik som\r\nbygger på ökad konkurrens mellan såväl olika transportföretag som mellan\r\ntransportslagen, allt i syfte att skapa goda förutsättningar för\r\ngodstransporterna, persontrafiken och tillväxten (yrkande 2). För att uppnå en\r\nhögre grad av konkurrens inom godstransportmarknaden föreslås att SJ:s\r\nkvarvarande monopol avskaffas och att sjöfartens potential utnyttjas i\r\nhögre utsträckning genom att hamnar och lastsystem fortlöpande moderniseras\r\n(yrkande 5).\r\nVidare konstateras att åtta av tio persontransporter i landet företas i\r\nprivatbil samt att detta transportsätt är särskilt viktigt i de delar av\r\nlandet där kollektivtrafiken inte är utbyggd. I dessa områden är bilen en\r\nnödvändighet. Motionärerna menar att detta förhållande måste hållas i\r\nåtanke då frågor kring bilen och pålagor på bilismen diskuteras, samtidigt\r\nsom det är viktigt att bilen som fordon utvecklas så att miljöpåverkan av\r\nbilismen minimeras (yrkande 6). För att ytterligare belysa bilens roll ur\r\nett antal perspektiv föreslås också att en bilsocial utredning tillsätts\r\n(yrkande 7).\r\nCenterpartiet\r\nEnligt regeringen är i dag andelen funktionshindrade som kan använda\r\nkollektivtrafiken 75 %. Sven Bergström m.fl. (c) anför i motion 2003/04:T14\r\natt denna siffra är oacceptabel eftersom transportsystemet måste vara\r\ntillgängligt för alla. Motionärerna anser det minst sagt anmärkningsvärt\r\natt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna i den\r\nföreslagna planeringsramen på totalt 381,5 miljarder kronor inte kunnat\r\nhitta medel för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för funktionshindrade\r\n(yrkande 3).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) pekar i motion 2003/04:T564 på att transportsystemet\r\ni dag belastar och påverkar vår gemensamma livsmiljö och hälsa negativt\r\ngenom förbränning av fossila bränslen, spridning av naturfrämmande ämnen\r\nsamt ianspråktagande av naturresurser och biologisk mångfald. Det framtida\r\ntransportsystemets miljöpåverkan måste därför enligt motionärerna minimeras\r\nför att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling. Tekniken och\r\nframställningen av alternativa bränslen måste utvecklas, forskningen måste\r\nintensifieras så att spridning av naturfrämmande ämnen, partiklar och\r\nandra miljöstörande ämnen minimeras. Samtidigt måste transporter flyttas\r\nfrån väg till järnväg (yrkande 3). Enligt motionärerna borde nollvisionen\r\nför dödade och allvarligt skadade i trafiken även vara vägledande i arbetet\r\nmed att minimera transportsystemets negativa påverkan på vår hälsa och\r\nlivsmiljö (yrkande 4). Ett viktigt medel för att nå ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem är att trafiken och de olika trafikslagen får bära\r\nsina egna kostnader, därför förordas en beskattning som så nära som möjligt\r\nmotsvarar den externa marginalkostnaden. Det transportslag som skulle\r\ngynnas av en förändrad beskattning är sjöfarten (yrkande 8).\r\nAnsvaret för transportinfrastrukturen är i dag uppdelat på de olika\r\ntrafikverken, vilket enligt motionärerna motverkar en önskvärd helhetssyn\r\npå transportsystemet samt en långsiktig och hållbar transportplanering.\r\nEn myndighet med samlat ansvar för transportinfrastrukturen bör därför\r\nutredas (yrkande 10).\r\nVidare pekas på att bilen är en förutsättning för att kunna bo och verka\r\ni glesbygden, samtidigt som det i ett större perspektiv är uppenbart att\r\ntrafiksektorns miljöbelastning måste minska. Motionärernas framtidsvision\r\ninnebär att bilismens miljöpåverkan minskas, att trafiksäkerheten ökar,\r\nen ökad regional medverkan i planeringen av vägprojekt samt att alternativa\r\ninfrastrukturfinansieringar genomförs (yrkande 12). Cykeln och mopeden är\r\npå många ställen, inte minst på mindre orter, ett oslagbart transportmedel.\r\nByggandet och underhållet av cykelvägarna, som är en viktig del av\r\nvägnätet, borde därmed prioriteras högre (yrkande 18). För att främja\r\nkombitrafikens utveckling och företagens logistikplanering krävs ett utökat\r\nsamarbete med berörda parter, nationella och internationella. Arbetet med\r\natt underlätta för kombitrafik, i Sverige och i övriga EU, måste intensifieras\r\n(yrkande 44).\r\nMiljöpartiet\r\nSom en del i strategin att minska beroendet av fossila bränslen krävs i\r\nmotion 2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) att miljöstyrande\r\nlandningsavgifter och farledsavgifter skall införas för flygtrafiken\r\nrespektive sjöfarten (yrkande 6).\r\nVidare anser motionärerna att andelen gods- och persontrafik på järnvägen\r\nmåste ökas och att riksdagen bör fastställa mål för andel gods- och\r\npersontrafik som går på järnvägen i syfte att främja en sådan utveckling.\r\nRegeringen bör överväga att anta som målsättning att kapaciteten för väg-\r\noch flygtransporter inte bör ökas. Möjligheten till omlastning mellan\r\njärnväg och vägar för kortare lastbilstransporter bör förbättras. Priserna\r\nför person- och godsbefordran på tåg måste sänkas relativt bil och flyg\r\n(yrkande 9).\r\nVänsterpartiet\r\nEnligt vad Karin Svensson Smith m.fl. (v) anför i motion 2003/04:T498\r\n(yrkande 1) beror SJ:s och alla andra tågoperatörers dåliga ekonomi på\r\natt tågtrafiken i princip täcker de kostnader den förorsakar samtidigt\r\nsom den skall konkurrera med biltrafik och flyg, som inte täcker de\r\nkostnader denna trafik ger upphov till. Mot denna bakgrund menar motionärerna\r\natt regeringen måste återkomma med förslag till riksdagen om hur man skall\r\nskapa rättvisa villkor mellan de olika transportslagen.\r\nÖvriga motioner\r\nI motion 2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) anförs att goda\r\nkommunikationer är avgörande för enskilda människors välfärd. Tillgång\r\ntill bra kommunikationer underlättar arbetspendling och ökar därmed\r\nmöjligheterna att bo där man vill och jobba på någon annan plats. En väl\r\nutformad trafikpolitik är därmed av allra största betydelse för samhällets\r\nutveckling (yrkande 3).\r\nHolger Gustafsson (kd) och Birgitta Carlsson (c) framhåller i motion\r\n2002/03:T327 att en väl fungerande och långsiktigt hållbar infrastruktur\r\när en förutsättning för det svenska näringslivets fortsatta internationella\r\nkonkurrenskraft i en alltmer global miljö. Planeringen, utbyggnaden och\r\nanpassningen av infrastrukturen bör på grund av detta främst ske utifrån\r\nen flödesstrategi där tyngdpunkten ligger på att utveckla de för nationen\r\nmest betydelsefulla transportstråken. De viktigaste prioriteringsgrunderna\r\nvid beslut om tidsplan för vägtrafikens ut- och ombyggnadsplanering bör\r\nvara trafiksäkerhet, miljö och en hållbar arbetsmarknad, sägs det vidare\r\n(yrkande 1).\r\nI motion 2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) anges att tillväxt i en region\r\nskapas genom fler företag som i sin tur genererar fler arbetstillfällen.\r\nFör att etablerade företag skall motiveras att stanna, eventuellt expandera\r\noch blivande företagare vilja starta i, alternativt flytta till, Värmland\r\nså måste bättre konkurrensvilkor erbjudas. Befolkningsunderlaget får därmed\r\ninte dominera när fördelningen av väganslag görs till landets regioner\r\n(yrkande 1).\r\nI motion 2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) argumenteras att de\r\nsenaste årens utveckling - med avreglering och bolagisering av\r\ninfrastrukturverken - har visat att marknaden inte förmår ta regionalpolitiska\r\nhänsyn. Motionärerna vill därför att den politiska styrningen av åtgärder\r\ni landets infrastruktur återupprättas. Det kan t.ex. ske genom att alla\r\naktörer på distributionsmarknaden (brev, bud och paket), elmarknaden,\r\ntelemarknaden och kollektivtrafikmarknaden får betala avgifter som används\r\nför regionalpolitiskt motiverade satsningar inom respektive område (yrkande\r\n1). Vad gäller prioriteringarna mellan olika infrastrukturåtgärder menar\r\nmotionärerna att hänsyn tas till såväl regionalpolitiska som sociala skäl,\r\nvid sidan av de samhällsekonomiska kalkylmodeller som nu används (yrkande\r\n2).\r\nSven Brus och Yvonne Andersson (båda kd) anför i motion 2003/04:T247 att\r\nen överföring av transporter till järnväg är önskvärd för att förbättra\r\ntrafiksäkerheten och minska transportsektorns negativa miljöpåverkan.\r\nEnligt motionärerna krävs det därför satsningar bl.a. på höghastighetsbanor\r\ni syfte att förbättra järnvägens attraktionskraft.\r\nI motion 2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c)\r\nkrävs att samhället görs mer tillgängligt för synskadade. Möjligheten att\r\nkunna utnyttja transportsystemet på ett tryggt och säkert sätt måste därför\r\nförbättras. Vidare föreslås åtgärder som underlättar de synskadades\r\nmöjlighet att orientera sig på flygplatser, färjeterminaler, järnvägsstationer,\r\nbussterminaler och hållplatser samt ombord på de olika transportmedlen\r\n(yrkande 1).\r\nI motion 2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c) talas om\r\nden i svensk och europeisk transportpolitik centrala ambitionen att skapa\r\nett sammanhängande transportslagsövergripande transportsystem med kunden\r\ni centrum. För att skapa ett sådant system menar motionärerna att\r\nväganslutningarna till de hamnar som ingår i det transeuroperiska nätverket\r\nsnarast måste börja projekteras och byggas för att eliminera dagens\r\nflaskhalsar. Detta gäller exempelvis anslutningarna till hamnarna i Gävle\r\noch Norrköping.\r\nJeppe Johnsson (m) efterlyser i motion 2003/04:T422 en helhetssyn på\r\ntransportinfrastrukturen och prioriteringar som förbättrar förutsättningarna\r\nför tillväxt. Dagens institutionella förhållande, som innebär att Vägverket,\r\nBanverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Post- och telestyrelsen\r\narbetar med var sin del av infrastrukturen är därför inte ändamålsenligt,\r\nanför motionären som föreslår att en ny myndighet tar över ansvaret över\r\nhela infrastrukturen.\r\nHans Backman (fp) föreslår i motion 2003/04:T472 att riksdagen kräver en\r\nbilsocial utredning för att belysa vilken betydelse bilen och bilismen\r\nhar i dagens samhälle, särskilt i de delar av landet där det inte finns\r\nförutsättningar att skapa en tillfredsställande kollektivtrafik (yrkande\r\n1).\r\nCinnika Beiming (s) pekar i motion 2003/04:T489 på fördelarna med att\r\nresa kollektivt. För att få människor med långa avstånd till arbetet att\r\nbyta färdsätt från bil till kollektivtrafik krävs dock goda alternativ.\r\nEtt sätt att förbättra förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av\r\nkollektivtrafiken är enligt motionären att tillhandahålla gratis\r\ninfartsparkeringar på statlig mark.\r\nLeif Jakobsson (s) diskuterar i motion 2003/04:T520 godstransporter på\r\nlastbil och deras negativa effekter på miljön, exempelvis i Skåne. Den\r\nlångsiktigt bästa lösningen är att en stor del av transporterna går över\r\ntill järnväg. I väntan på detta bör man se till att de regler som finns\r\nför införsel av diesel efterlevs samt förbjuda tung transittrafik på\r\nsmåvägar, allt enligt motionären.\r\nMichael Hagberg och Christin Nilsson (båda s) vill med motion 2003/04:\r\nT521 uppmärksamma de ökade transporterna av miljöfarligt gods på lastbil.\r\nEnligt motionärerna bör Godstransportdelegationen, och eventuella\r\nefterföljare till denna delegation, särskilt undersöka möjligheten att styra\r\nom mer gods, inte minst det som anses miljöfarligt, från lastbil till\r\njärnväg.\r\nAgneta Lundberg m.fl. (s) anger i motion 2003/04:T549 att en positiv\r\nutveckling i en region förutsätter en grundläggande service i form av vägar,\r\njärnvägar, flyg, post och telekommunikationer samt att denna grundläggande\r\nservice måste tillkomma alla delar av landet på likvärdiga villkor.\r\nMotionärerna förespråkar därför att man vid prioritering mellan olika\r\ninfrastrukturprojekt inte skall ta hänsyn endast till samhällsekonomiska\r\nkalkylmodeller, utan väga in såväl regionalpolitiska som sociala skäl i\r\nsyfte att skapa ett rundare Sverige (yrkande 1).\r\nVidare anförs att de senaste årens utveckling, med avreglering och\r\nbolagisering av infrastrukturverk, har visat att marknaden inte förmår ta\r\nregionalpolitiska hänsyn. En genomgripande utvärdering av vilka effekter\r\navregleringarna har fått inom infrastrukturområdet föreslås därför (yrkande\r\n2). Den politiska styrningen av åtgärder i landets infrastruktur måste\r\nstärkas, anförs det vidare. Aktörer på t.ex. distributionsmarknaden (brev,\r\nbud och paket), elmarknaden, telemarknaden och kollektivtrafikmarknaden\r\nbör betala avgifter som kan användas för regionalpolitiskt motiverade\r\nsatsningar inom respektive område (yrkande 3). Även konkurrenslagstiftningen\r\nbör ses över så att den inte utgör ett hinder för en effektiv regionalpolitik\r\n(yrkande 4).\r\nFör att tillgodose näringslivets stora och snabbt ökande behov av effektiva\r\ntransporter anses det av miljöskäl angeläget att en så stor andel som\r\nmöjligt av dessa godstransporter går på järnväg, vilket borde beaktas i\r\nhögre grad vid fördelning av medel till investeringar samt drift och\r\nunderhåll av järnvägar. Vidare är det viktigt med ett bra nät av kombiterminaler\r\nsom kan utgöra omlastningsplatser för gods fraktat på järnväg till fortsatt\r\nfrakt på landsväg, eller omvänt. Enligt motionärerna finns det därför\r\nanledning att överväga att från samhällets sida upphandla olönsam godstrafik\r\npå järnväg på samma sätt som man i dag upphandlar olönsam persontrafik\r\n(yrkande 9).\r\nVidare anförs att en förutsättning för en god kommunikationsstandard är\r\nen samordning mellan bil-, buss-, järnvägs- och flygtrafik. Detta tycks\r\ninte vara möjligt med dagens system, där varje företag fastställer egna\r\nturlistor, egna taxor och svarar för den egna informationen. Det är\r\nangeläget att de olika trafikföretagens informationssystem kopplas ihop och\r\nförbättras, så att konsumenterna lättare kan hitta de förbindelser som\r\nbäst svarar mot deras behov. Detta är särskilt viktigt i skogslänen, där\r\navstånden är stora och ett enskilt trafikslag sällan har en tillräckligt\r\nhög servicegrad för att ensamt kunna fylla konsumenternas behov. Rikstrafiken\r\nbör därför ges ett tydligt uppdrag att verka för att samordna olika\r\nkollektivtrafikslag (yrkande 15).\r\nI motion 2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp) efterfrågas en genomgripande\r\növersyn av myndighetsstrukturen i dess helhet inom transportområdet.\r\nMotionären menar att det finns för många myndigheter och att ansvarsfördelningen\r\ndem emellan inte är ändamålsenlig. Motionären vill därför låta utreda en\r\nmodell med en ny myndighet som ansvarar för myndighetsföreskrifter, tillsyn,\r\ninspektion och vissa utredningar för samtliga transportslag och en\r\ninfrastrukturmyndighet med ett transportslagsövergripande ansvar för\r\ninfrastrukturen.\r\nI motion 2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp)\r\nefterfrågas nya lösningar på transportproblem i gles- och landsbygd.\r\nMotionärerna hänvisar till Kuxatrafiken i Ockelbo där man har kombinerat\r\nde samhällsfinansierade transporter som redan fanns i området: linjetrafik,\r\nskolskjutsar, kompletteringstrafik, färdtjänst och till viss del\r\nsjuktransporter. Enligt motionärerna behövs en översyn av vilka lagar, regler\r\netc. som lägger hinder i vägen för samverkanslösningar. Regelverket måste\r\nsedan anpassas till de samordningsformer som kan växa fram (yrkande\r\n3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motionerna framförs ett antal förslag som har anknytning till de mål\r\noch principer som utgör utgångspunkter för planeringen av väg- och\r\njärnvägsinfrastruktur. Andra i detta avsnitt behandlade förslag berör\r\nmyndighetsstrukturen inom området och andra övergripande frågor.\r\nTransportpolitiska mål\r\nUtskottet vill med anledning härav klargöra att de transportpolitiska\r\nmålen från i huvudsak år 1998 alltjämt har hög relevans samt att de utgör\r\nden centrala utgångspunkten för åtgärder i transportinfrastrukturen. När\r\ndet gäller motionsförslag om infrastrukturplaneringen och delmålen om en\r\ngod miljö, regional utveckling och tillgänglighet, bl.a. med avseende på\r\nfunktionshindrades möjlighet att utnyttja transportsystemet, konstaterar\r\nutskottet följaktligen att dessa utgångspunkter är helt grundläggande för\r\nden gällande transportpolitiken och infrastrukturplaneringen.\r\nDet pågår även ett omfattande utrednings- och beredningsarbete i enlighet\r\nmed dessa ledstjärnor. Enligt vad utskottet inhämtat pågår dessutom inom\r\nRegeringskansliet ett arbete med sikte på att lämna en transportpolitisk\r\nproposition till riksdagen under 2005. De transportpolitiska målen förutses\r\nuppmärksammas i detta sammanhang.\r\nUtskottet anser det viktigt med ett fortsatt trasnportpolitiskt\r\nutvecklingsarbete för att åstadkomma en samhällsekonomisk effektiv och\r\nlångsiktigt\r\nhållbar transportutveckling. Pågående beredningsarbete bör dock inte\r\nföregripas varför någon åtgärd från riksdagens sida inte är erforderlig i\r\ndagsläget med anledning av aktuella motionsförslag.\r\nSamhällsekonomiska bedömningar\r\nI detta avsnitt hanterade motioner har även aktualiserat frågan om\r\nsamhällsekonomiska bedömningar som prioriteringsgrund i\r\ninfrastrukturplaneringen.\r\nUtskottet vill med anledning av dessa förslag hänvisa till tidigare\r\nriksdagsbeslut i frågan, bet. 2001/02:TU2, då utskottet godkände att\r\nsamhällsekonomisk lönsamhet skall vara vägledande för prioriteringar av\r\nåtgärder och fördelning av planeringsramen, där hänsyn också skall tas\r\ntill hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska\r\nmålen. För att uppnå de transportpolitiska målen skall vid prioritering\r\nav åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas. Utskottet\r\nvill även understryka att regeringen vid fastställelsen av långsiktsplanerna\r\nbeaktat de samhällsekonomiska kalkylerna för de olika projekten. Utskottet\r\nhar inte ändrat uppfattning i denna fråga och är därför inte berett att\r\nvidta någon åtgärd med anledning av motionsförslag om samhällsekonomiska\r\nbedömningar som vägledande för infrastrukturplaneringen. Syftet med\r\nmotionsförslagen om att samhällsekonomiska kalkyler skall göras för alla\r\nprojekt får redan anses vara tillgodosett.\r\nKonkurrens- och avregleringsfrågor\r\nUtskottet vill vidare, när det gäller konkurrens- och avregleringsfrågor,\r\nerinra om att enligt 1998 års transportpolitiska beslut skall en effektiv\r\nkonkurrens främjas såväl mellan olika transportmedel som mellan olika\r\ntransportföretag. Kännetecknande för det svenska transportsystemet är\r\nockså en hög grad av konkurrens. I sammanhanget kan vidare erinras om det\r\narbete som pågår på järnvägsområdet om hur den framtida järnvägsmarknaden\r\nbör utformas. Utskottet anser det viktigt att marknadsfrågorna på\r\ntransportområdet ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Det gäller också\r\nkonkurrensvårdande\r\nuppgifter i syfte att främja utvecklingen av ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem. Med hänvisning bl.a. till pågående insatser på området\r\när utskottet inte berett att i detta sammanhang ta något initiativ med\r\nanledning av aktuella motionsförslag.\r\nKombinerade transporter\r\nUtskottet ansluter sig till vad som framförs i motionerna om kombitrafikens\r\nbetydelse för att det övergripande transportpolitiska målet med tillhörande\r\ndelmål skall kunna nås. Banverket är det organ som har tilldelats uppgiften\r\natt i samverkan med övriga trafikverk ha det övergripande ansvaret för\r\nutvecklingen inom detta område. En viktig uppgift har vidare Verket för\r\ninnovationssystem (Vinnova), vars verksamhet inom transportområdet syftar\r\ntill att utveckla transportsystemet så att det främjar en hållbar tillväxt\r\noch bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås.\r\nEnligt utskottets uppfattning är det angeläget att förutsättningarna för\r\nkombitrafik förbättras och att miljövänliga godstransporter utvecklas.\r\nMot den bakgrunden ser utskottet positivt på det uppdrag som regeringen\r\nhar gett till den kommitté som antagit namnet Godstransportdelegationen\r\n2002. Enligt direktiven är en av de frågor som skall utredas hur staten\r\nskall kunna stimulera en mer rationell användning av de olika trafikslagen\r\ni de fall en kombination av olika trafikslag framstår som ekonomiskt och\r\nmiljö- och säkerhetsmässigt nödvändig.\r\nUtskottet är med hänvisning till vad som nu har anförts inte berett att\r\nföreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av de nu behandlade\r\nmotionsförslagen.\r\nTrafikgrenarnas kostnadsansvar\r\nEtt viktigt styrmedel inom transportpolitiken är de skatter och avgifter\r\nsom tas ut av trafiken. Enligt det transportpolitiska beslutet från 1998\r\nskall dessa motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader och\r\nbidra till att de transportpolitiska målen nås. Utskottet har i yttrande\r\n2001/02:TU2y över den Europiska Kommissionens vitbok: Den gemensamma\r\ntransportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden angivit som sin\r\nuppfattning att priset för transporter bör inkludera alla de kostnader\r\nsom uppstår, inklusive kostnader för externa effekter såsom påverkan på\r\nmiljön.\r\nEtt omfattande utredningsarbete har bedrivits och bedrivs inom området,\r\nbl.a. av den ovan nämnda vägtrafikskatteutredningen som kommer att avlämna\r\nsitt slutbetänkande senare under våren. Utskottet förutsätter att de frågor\r\nsom uppmärksammats i de motioner som behandlas i detta avsnitt beaktas i\r\ndet vidare arbetet.\r\nMyndighetsorganisationen\r\nDen motionsledes uppmärksammade frågan om bildandet av ett samlat\r\ninfrastrukturverk har varit föremål för diskussion sedan lång tid i såväl\r\nnationell som internationell transportpolitisk idédebatt. Argument mot en\r\nsådan lösning har ofta handlat om risk för centralstyrning, övertung\r\nbyråkrati, ineffektivitet och att viktiga politiska avvägningar förs bort\r\nfrån den politiska arenan. Utskottet kan i och för sig ha viss förståelse\r\nför motionärernas förslag om behovet av en samordning och ett\r\ntrafikslagsövergripande synsätt. Enligt utskottets mening kan dock detta behov\r\nväl tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringssystem. Genom den roll\r\nsom t.ex. SIKA tilldelats, för att skapa ett mer enhetligt planeringssystem\r\nmed gemensamma planeringsförutsättningar och enhetliga principer för\r\nsamhällsekonomisk kalkylering, ges förutsättningar för ett samordnat\r\nagerande. Senast denna fråga behandlades i utskottet (bet. 2002/03:TU3)\r\nangav utskottet att det av ovan nämnda skäl inte var berett att ta initiativ\r\nför att skapa ett samlat infrastrukturverk. Utskottet har inte ändrat\r\ninställning är därmed inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av\r\nmotionsförslag med denna innebörd.\r\nKollektivtrafiken\r\nÄven frågan om kollektivtrafiken har uppmärksammats i ett antal motioner.\r\nEnligt utskottets mening är kollektivtrafiken ett viktigt medel i arbetet\r\nmed att uppnå det övergripande transportpolitiska målet om ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem. Det är därför med oro utskottet konstaterar att\r\nkollektivtrafikens andel av det totala transportarbetet inte ökat under\r\nsenare år samt att Kollektivtrafikkommittén befarar att ökade kostnader\r\nför trafikhuvudmännen, i kombination med ägarnas ansträngda ekonomiska\r\nsituation framöver, kan leda till taxehöjningar och minskad trafik.\r\nUtskottet delar därför den i flera motioner framförda uppfattningen att\r\nkollektivtrafiken måste bli attraktivare och effektivare för att kunna\r\nbidra till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen. Det är därför med\r\ntillfredsställelse utskottet konstaterar att Kollektivtrafikkommittén i\r\ndet till regeringen överlämnade slutbetänkandet Kollektivtrafik med\r\nmänniskan i centrum föreslagit ett antal åtgärder i denna riktning. Med\r\nhänvisning till frågans vikt förutsätter utskottet att regeringen snarast\r\nmöjligt återkommer till riksdagen med en redovisning av sin bedömning i\r\nde frågor som uppmärksammas i detta avsnitt.\r\nBilsocial utredning\r\nI fråga om förslaget om en bilsocial utredning har utskottet erfarit att\r\nen forskarrapport, Bilens sociala roll och ekonomiska betydelse för\r\nhushållen, har utarbetats av Henrik Swahn på uppdrag av Motororganisationernas\r\nsamarbetskommitté (MOSK). Rapporten behandlades under ett seminarium på\r\nStockholms bilsalong 2003. Utskottet, som har en positiv grundsyn på\r\nforskningsinsatser och kunskapsinhämtning, är dock inte berett att vidta\r\nnågon åtgärd med anledning av motionsförslaget.\r\nSammanfattning av utskottets ställningstagande\r\nSammanfattningsvis konstaterar utskottet att de transportpoltiska målen\r\noch principerna alltjämt har hög relevans samt att de utgör den centrala\r\nutgångspunkten för infrastruktuplaneringen. Utskottet förutsätter dock\r\natt arbetet med att utveckla de transportpolitiska målen och resultatindikatorer\r\nbedrivs vidare samt att de i detta avsnitt uppmärksammade frågorna beaktas\r\ninom ramen för detta utvecklingsarbete.\r\nUtskottet är inte berett att föregripa detta utvecklingsarbete. Berörda\r\nmotionsförslag avstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\nPlaneringssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att ett förtjänstfullt och angeläget utredningsarbete\r\nbedrivits kring planeringsprocessens utformning och innebörd. Enligt\r\nutskottet är det viktigt att de frågor som uppmärksammats inom detta arbete\r\nkan ges en fortsatt behandling i den fortsatta utvecklingen av\r\ninfrastruktrukturplaneringen, bl.a. i syfte att fortlöpande anpassa planeringen\r\ntill omvärldsförändringar och till de krav som ställs på processen.\r\nUtskottets ställningstagande innebär att alla motionsförslag inom området\r\nsamt Riksrevisionens styrelses förslag till riksdagsbeslut avstyrks.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6 (kd) och 7 (c).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående länens infrastrukturplanering (förs. 2003/04:RRS3) där riksdagen\r\nföreslås rikta ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen\r\nskall återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som\r\nvidtagits med anledning av granskningen av länens infrastrukturplanering.\r\nI sammanhanget tas även upp bl.a. resultatet av trafikutskottets\r\nutvärderings- och uppföljningsstudie av planeringssystemet samt regeringens\r\nbedömning av det fortsatta utvecklingsarbetet.\r\nVidare behandlas följande motioner:\r\n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s),\r\n2002/03:T408 yrkande 1 av Lennart Axelsson m.fl. (s),\r\n2002/03:T462 yrkande 19 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2002/03:T466 yrkandena 45-47 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n2002/03:N340 yrkande 4 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c),\r\n\r\n2002/03:N347 yrkande 3 av Sven Gunnar Persson (kd),\r\n2002/03:N399 yrkande 2 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s),\r\n2003/04:T2 yrkandena 1-3 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T7 yrkandena 3 och 4 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp,\r\nkd)\r\n2003/04:T8 yrkandena 4 och 10 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n2003/04:T11 yrkande 3 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda\r\nc),\r\n2003/04:T453 yrkande 7 av Peter Danielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s),\r\n2003/04:T560 yrkande 12 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T564 yrkandena 2 och 5-7 av Maud Olofsson m.fl. (c) och\r\n2003/04:N328 yrkande 14 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nBakgrund\r\nDagens infrastrukturplanering för vägar och järnvägar sker i två steg:\r\ninriktningsplanering och åtgärdsplanering. I inriktningsplaneringen\r\nbeslutar riksdagen om mål, ekonomiska ramar och inriktning för den kommande\r\nplaneringsperioden. Åtgärdsplaneringen sker sedan genom att Vägverket,\r\nBanverket och länen, utifrån de ramar och riktlinjer som varit resultatet\r\nav inriktningsplaneringen, utarbetar nationella stomnäts- respektive\r\nväghållningsplaner samt länsplaner för regional infrastruktur. De nationella\r\nlänsplanerna fastställs därefter av regeringen medan länsplanerna fastställs\r\npå regional nivå. Regeringen redovisar sitt ställningstagande i form av\r\nen skrivelse till riksdagen. För en mer ingående beskrivning av\r\nplaneringssystemet se exempelvis rapporten Planering av vägar och järnvägar -\r\nen uppföljnings- och utvärderingsstudie (2003/04:URD4).\r\nEn omfattande diskussion om planeringsprocessens effektivitet, legitimitet\r\noch relevans har länge förts i olika forum. Bland annat mot denna bakgrund\r\nhar på senare tid ett antal utredningar av olika aspekter av processen\r\ngjorts. Nedan refereras resultaten av trafikutskottets uppföljnings- och\r\nutvärderingsstudie om planeringen av vägar och järnvägar, Riksrevisionens\r\ngranskning av länsplanerna för regional infrastruktur och SIKA:s utredning\r\nom inriktningsplaneringen.\r\nTrafikutskottets utvärderings- och uppföljningsstudie\r\nTrafikutskottet har under 2003 genomfört en studie om riksdagens roll i\r\nden långsiktiga infrastrukturplaneringen, bl.a. mot bakgrund av processens\r\ncentrala betydelse för möjligheterna att uppnå de av riksdagen beslutade\r\ntransportpolitiska målen.\r\nStudien har genomförts i form av tre delprojekt. I det första görs en\r\növersiktlig beskrivning av nuvarande process för planeringen av vägar och\r\njärnvägar i Sverige. I det andra görs en mycket översiktlig beskrivning\r\nav några andra länders planeringssystem. I det tredje har fristående\r\nforskare getts i uppgift att analysera riksdagens roll i dagens\r\ninfrastrukturplanering utifrån olika perspektiv. Dessa analyser har resulterat\r\ni tre artiklar.\r\nDen första är en statsvetenskaplig analys av riksdagens roll i planering\r\noch uppföljning av åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen. Frågor om\r\nmakt och demokrati är utgångspunkter i analysen som fokuserar på regelverk\r\noch institutioner samt de aktörer som påverkar eller försöker påverka\r\nbesluten om väg- och järnvägsinfrastrukturen. Det konstateras att\r\ninfrastrukturplaneringen är en formaliserad process med stora inslag av\r\nmaktdelegering, men att den faktiska planeringen i vissa avseenden avviker\r\nfrån den formella modellen. Det har således uppkommit en situation där\r\ndet faktiska styrelseskicket och det formella är två olika saker, där\r\naktörerna fått roller som avviker från vad som från början var tänkt.\r\nFörfattaren till artikeln, Helena Wockelberg från Uppsala universitets\r\nstatsvetenskapliga institution, anser att denna situation är problematisk\r\neftersom det innebär att beslutsprocessens legitimitet undergrävs. Mot\r\ndenna bakgrund rekommenderas bl.a. att riksdagen tydliggör planeringskriterier\r\noch beslutsgrunder samt anger när undantag från dessa kan göras. Som\r\nexempel på undantag som bör diskuteras anges de tillfällen då särskilda\r\nprojekt lyfts ur den ordinarie processen. Vidare rekommenderas att riksdagens\r\nuppföljning av besluten inom området förbättras eftersom den omfattande\r\nmaktdelegeringen annars kan leda till ett s.k. demokratiunderskott.\r\nI den andra artikeln lyfter Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson fram\r\nfyra problemkomplex. Författarna anser för det första att spelreglerna\r\ninom området är sådana att särintressen har starka skäl att argumentera\r\nför önskemål som stundtals står i konflikt med samhällsintresset, och för\r\ndet andra att planeringsprocessen inte fungerar på avsett sätt bl.a.\r\neftersom det underlag som tas fram i ringa utsträckning används för att\r\nmotivera de prioriteringar som görs, och för det tredje att investeringar\r\nsom har begränsad legimitet genomförs, delvis som en följd av ovanstående.\r\nMan överinvesterar i vägar och järnvägar samtidigt som viktiga problem\r\ninte kan hanteras. Slutligen anförs att man inte i tillräcklig utsträckning\r\nklargör vilken roll investeringar samt drift och underhåll av infrastruktur\r\nkan ha i förhållande till andra styrmedel som lagar, förordningar,\r\norganisatoriska förändringar, skatter och avgifter. Ett sådant klargörande\r\när viktigt, i synnerhet ifall man vill komma åt konsekvenser av den ökade\r\ntrafiken, ett område där infrastrukturåtgärder är ett svagt styrmedel.\r\nMot bakgrund av ovanstående iakttagelser formuleras ett antal tankar kring\r\nmöjliga förändringar. Man bör undersöka möjligheterna att öka kommunernas\r\nfinansieringsansvar för investeringar som har sin primära legitimitet för\r\ntrafik inom kommunen. Planeringsprocessen bör förändras bl.a. genom att\r\ntrafikutskottet får en utökad roll i inriktningsplaneringen, främst i\r\nsyfte att lyfta fram viktiga frågor kring avvägningen mellan olika\r\ntransportpolitiska mål och användningen av alternativa styrmedel för att\r\nuppnå dessa, eftersom denna typ av avgörande beslut måste fattas på\r\ngrundval av politiska hänsyn. Man bör vidare undersöka möjligheten att\r\nsäkerställa mer regelbundna granskningar och uppföljningar av sektorns\r\nverksamhet, exempelvis genom att tillskapa en oberoende granskningsmyndighet\r\nenligt samma mönster som redan finns inom arbetsmarknads- bostads- och\r\nutbildningspolitikens område.\r\nI den tredje artikeln, av Lars-Göran Mattsson från infrastrukturinstitutionen\r\npå Kungliga Tekniska högskolan, beskrivs inledningsvis olika\r\nplaneringsfilosofier\r\nsom identifierats i internationell forskning. Vikten av en långsiktig och\r\nstrategisk analys betonas. Det konstateras att de transportpolitiska målen\r\nhandlar om såväl samhällsekonomisk effektivitet som om fördelningseffekter\r\nsamt att detta kan leda till ett antal målkonflikter. Lars-Göran Mattsson\r\nföreslår därför att planeringsprocessen inleds med en strategisk analys\r\ndär alternativa scenarier och osäkerheter beaktas. Vidare anförs att såväl\r\nsamhällseffektivitet som fördelningseffekter bör följas upp och att\r\nmålkonflikter bör tydliggöras. Målen, planeringsprocessen och beslutsunderlagen\r\nmåste vara konstruerade på ett sätt som möjligör att dessa målkonflikter\r\nuppmärksammas och hanteras.\r\nSIKA:s utredning om inriktningsplaneringen\r\nSIKA har på uppdrag av regeringen presenterat ett underlag som beskriver\r\nhur inriktningsplaneringen enligt SIKA skulle kunna bedrivas i den\r\nplaneringsomgång som följer efter planeringsomgången för perioden 2001-2015.\r\nSIKA:s överväganden och rekommendationer finns redovisade i rapporten\r\nInriktningsplaneringen - utvecklingsförutsättningar på kortare och längre\r\nsikt (SIKA Rapport 2002:22)\r\nInledningsvis konstateras bl.a. att ambitionsgraden i infrastrukturplaneringen\r\nsuccessivt höjts samt att det politiska inflytandet ökat, bl.a. eftersom\r\nRiksdagens revisorer och riksdagen framfört förslag och krav i denna\r\nriktning. Vidare görs en redovisning av olika synpunkter på den sista\r\nplaneringsomgången, exempelvis att arbetet med den transportslagsövergripande\r\nstrategiska analysen kunde fungerat bättre, att tiden varit för kort\r\nsamtidigt som ambitionsnivån varit hög, vilket lett till en hög\r\narbetsbelastning,\r\natt trovärdigheten för inriktningsbesluten varit låg eftersom den verkliga\r\nmedelstilldelningen varit lägre än angivna långsiktiga planer, att\r\nplaneringsunderlaget är svårtillgängligt och skulle kunna utformas på ett\r\nmer pedagogiskt sätt, att målet om ett långsiktigt hållbart transportsystem\r\ninte genomsyrat processen i tillräcklig grad, att planeringshorisonten är\r\nför kort, att strategiska frågor drunknat i arbetet med detaljerade\r\nkalkyler för enskilda projekt, att ett samlat perspektiv på det nationella\r\ntransportnätet saknas, att incitamenten att se till helheten varit för\r\nsvaga samt att den integrerade analysen där olika typer av åtgärder skall\r\nvägas mot varandra kunde fungerat bättre.\r\nBland annat mot bakgrund av de ovan refererade synpunkterna diskuteras\r\nvad inriktningsplaneringens övergripande uppgift bör vara och vilka\r\nallmänna krav på planeringsunderlag och planeringsformer som denna uppgift\r\nleder till. SIKA föreslår att inriktningsplaneringens uppgift formuleras\r\npå följande sätt: Inriktningsplaneringen syftar till att ge riksdagen och\r\nregeringen underlag för att ange hur transportpolitiken ska komma till\r\nuttryck genom infrastrukturåtgärderna. I detta ligger även att planeringen\r\nska kunna ge underlag för riktlinjer för planeringsmyndigheternas arbete\r\nmed att utveckla infrastrukturen under planeringsperioden.\r\nI samma sammanhang diskuteras även vad som krävs av beslutsunderlaget för\r\natt det skall vara möjligt för regering och riksdag att ge övergripande\r\nriktlinjer för infrastrukturens utveckling. SIKA drar slutsatsen att man\r\nbör kunna ställa åtminstone fyra krav på underlaget:\r\natt inriktnings- och åtgärdsplaneringen utgår från gemensamma förutsättningar,\r\n\r\natt samma överordnade mål och principer gäller för alla trafikgrenar,\r\natt det kan visas hur effektiv åtgärdsanvändningen är och vilka konsekvenser\r\nden har och\r\natt inbördes beroenden mellan transportgrenarna beaktas.\r\nVidare dras slutsatsen att en inriktningsplanering med de uppgifter som\r\ndefinierats i det föregående måste innehålla ett underlag som ger riksdag\r\noch regering möjligheter att i inriktningsbeslutet\r\nprecisera innebörden av transportpolitiska mål,\r\nge eventuella anvisningar för hur vissa styrmedel skall behandlas i\r\nåtgärdsplaneringen,\r\nge anvisningar om hur projekt som konkurrerar med eller kompletterar\r\nvarandra bör koordineras,\r\nprecisera vilka övriga transportpolitiska förutsättningar som ska antas\r\ngälla för åtgärdsplaneringen, t.ex. internaliserande beskattning,\r\nfordonsregler eller subventionering av trafik som påverkar efterfrågan och\r\nkonkurrensytor,\r\nange hur långt man i åtgärdsplaneringen ska nå i form av olika åtgärder\r\neller mål för infrastrukturåtgärderna och\r\nange hur stora planeringsramar som är lämpliga totalt sett och på olika\r\ntyper av insatsområden.\r\nMed utgångspunkt från bl.a. de olika utvärderingar och uppföljningar som\r\ngjorts av den senaste planeringsomgången, lämnas ett förslag till hur\r\ninriktningsplaneringen skulle kunna läggas upp i nästa planeringsomgång\r\ninom nuvarande transportpolitiska ramar. I sammandrag innebär förslaget\r\natt planeringen kan se ut som i dag men att man gör följande förändringar\r\nav planeringsunderlagets innehåll:\r\nGör mer långsiktiga utblickar.\r\nTa med översiktliga analyser av riktigt stora projekt.\r\nHantera storstadsprojekt.\r\nErsätt nuvarande ramfördelning med beskrivningar av olika ramnivåer för\r\njärnvägs- respektive vägåtgärder.\r\nUtveckla beskrivning av osäkerhet i underlaget.\r\nNågra förändringar av processen bör också övervägas enligt SIKA:\r\nErsätt lägesanalysen med ett löpande analysarbete och ett avslutande\r\nseminarium.\r\nGe den strategiska analysen en tydligare indelning i de två faserna, analys\r\nav strategiska områden och analys av inriktningar.\r\nLägg in ett skede för Regeringskansliets beredning av underlaget.\r\nSIKA anser att de ovan redovisade förändringarna i planeringens uppläggning,\r\ninnehåll och redovisning kan bidra till att ytterligare förbättra en\r\nplanering som redan fungerar jämförelsevis väl i förhållande till sina\r\nsyften. Samtidigt anges att man inte kan bortse ifrån att en del av de\r\nproblem som lyfts fram i olika utvärderingar av planeringen är av mer\r\ndjupgående natur och därför knappast kan elimineras med begränsade\r\nförändringar av planeringen. Frågor som berörs är bl.a. hur nuvarande\r\nplaneringsinriktning på teknisk och ekonomisk rationalitet bättre kan förenas\r\nmed en mer strategisk eller politisk rationalitet, hur nationella och\r\nregionala intressen kan förenas och vilka olika modeller som krävs för\r\natt behandla infrastrukturplaneringens koppling till annan samhällsplanering.\r\nVidare berörs översiktligt hur den långsiktiga infrastrukturplaneringen\r\nkan komma att påverkas av olika utvecklingslinjer i fråga om t.ex. nya\r\nfinansierings- och förvaltningslösningar samt ett mer uttalat europeiskt\r\nperspektiv på infrastrukturplaneringen.\r\nVägverkets och Banverkets gemensamma skrivelse\r\nVägverket och Banverket har i en gemensam skrivelse daterad den 10 mars\r\n2004 till regeringen framfört sina synpunkter på dagens planeringssystem\r\noch redovisat förslag till hur processen skulle kunna förändras i syfte\r\natt bli mer ändamålsenlig. Myndigheterna menar att inriktningsplaneringen\r\nde senaste omgångarna varit tung och ineffektiv samt att den upplevts som\r\nrepriserad åtgärdsplanering. Samtidigt har den inte resulterat i ett\r\nunderlag med tillräckligt lång tidshorisont för att kunna beakta exempelvis\r\nstrategier för långsiktig hållbarhet eller större systempåverkande insatser,\r\nvilka kräver insatser som sträcker sig utanför perioden.\r\nMyndigheterna föreslår därför vissa förändringar av dagens process. De\r\nmenar att den i högre grad bör ta sin utgångspunkt i strategiskt\r\nplaneringsunderlag som tas fram mer kontinuerligt samt bestå av följande delar:\r\nsammanställning av underlag för inriktningsbeslut, riksdagsbeslut om\r\ninriktning, åtgärdsplanering samt årliga uppdateringar av åtgärdsplanerna.\r\nUnderlaget för infrastrukturbeslutet föreslås bestå av två delar. Den\r\nförsta tas fram inom Samplanarbetet och är en analys av effekter och\r\nkostnader av styrmedel som endast påverkar efterfrågan i transportsystemet,\r\ndvs. hur långt man kan nå med ekonomiska och andra styrmedel utanför\r\ninfrastrukturen. Den andra typen av underlag, som tas fram av Vägverket,\r\nBanverket och de organ som ansvarar för den regionala planeringen, redogör\r\nför alternativa strategier för exempelvis tekniska åtgärder, sektorsstrategier,\r\nstrategier för drift och underhåll samt en översiktlig analys av ombyggnads-\r\noch investeringsåtgärder. Det blir sedan en politisk uppgift att väga\r\nsamman de åtgärder som redovisas i de två typerna av underlag.\r\nÄven vad gäller hanteringen av åtgärdsplanerna föreslås en förändring:\r\natt dessa skall uppdateras årligen med hänsyn till sådana omvärdsförändringar\r\neller politiska prioriteringar som har effekt på genomförandet av planerna.\r\n\r\nRiksrevisionens granskning av länsplanerna\r\nRiksrevisionen har genomfört en granskning av länens arbete med de länsplaner\r\nför regional transportinfrastruktur som överlämnades till regeringen i\r\naugusti 2003. Resultatet från granskningen - som utgår ifrån den övergripande\r\nrevisionsfrågan om huruvida valet av åtgärder i länens infrastrukturplanering\r\nsker i enlighet med statsmakternas direktiv - redovisas i rapporten\r\nLänsplanerna för regional infrastruktur - vad har styrt prioriteringarna?\r\n(RiR 2004:1).\r\nRiksrevisionen gör den övergripande iakttagelsen att såväl länsplanerna\r\nsom processen för att ta fram dessa ger ett ambitiöst intryck samt att\r\nplanerna verkar väl förankrade såväl inom länet som hos berörda myndigheter.\r\nRiksrevisionen gör dock bedömningen att länen i vissa avseenden inte\r\nföljt de krav som ställs i regeringens planeringsdirektiv, en slutsats\r\nsom grundas på ett antal iakttagelser. För det första verkar det som om\r\nsamhällsekonomisk lönsamhet har haft begränsad betydelse för prioriteringarna.\r\nFör det andra är effektbedömningarna av delmålet positiv regional utveckling\r\notydliga. Effekterna för detta mål anges sällan på ett sådant konkret\r\nsätt att de är uppföljningsbara samtidigt som eventuella konflikter mellan\r\ndetta och andra delmål sällan redovisas i rapporterna. För det tredje är\r\nunderlaget för bortprioriterade åtgärder ottillräckligt redovisat. För\r\ndet fjärde är tillämpningen av fyrstegsprincipen oklar.\r\nUtifrån dessa iakttagelser dras slutsatserna\r\natt länens planering i vissa viktiga avseenden skett från andra utgångspunkter\r\nän direktivens, bl.a. eftersom länens utgångspunkter för att planera och\r\nprioritera delvis har varit andra än direktivens, vilket i slutändan\r\ninneburit att direktiven främst påverkat hur argumentationen för åtgärderna\r\nutformats och inte prioriteringarna i sig,\r\natt direktiven inte varit tillräckligt tydliga, exempelvis med avseende\r\npå hur avvägningen mellan de olika transportpolitiska målen skall gå till\r\noch hur målkonflikter skall hanteras,\r\natt länsplanernas användbarhet som beslutsunderlag kan ifrågasättas.\r\nMot denna bakgrund rekommenderar Riksrevisionen att planeringsprocessens\r\nutgångspunkter tydliggörs eftersom direktivens och länens utgångspunkter\r\nskiljer sig åt. Vidare anförs att krav bör ställas på hur målkonflikter\r\nskall hanteras eftersom sådana konflikter kan förekomma men inte behandlats\r\ni de direktiv som reglerat länens infrastrukturplanering. Vidare rekommenderas\r\natt de regionala utvecklingseffekterna måste beläggas eftersom sådana\r\neffekter ofta används för att motivera åtgärder samtidigt som det är oklart\r\nhur dessa effekter skall mätas, hur stora de är och i vilken utsträckning\r\nde redan fångas in i de samhällsekonomiska kalkylerna. Vad gäller\r\ntillämpningen av fyrstegsmodellen föreslås att gemensamma riktlinjer utvecklas\r\neftersom tillämpningen skiljer sig åt mellan länen. Slutligen menar\r\nRiksrevisionen att de iakttagelser som gjorts reser frågor kring\r\nplaneringsprocessens uppläggning eftersom denna är relativt omfattande och tar\r\nstora resurser i anspråk samtidigt som det är samma åtgärder som alltid\r\nåterkommer i diskussionerna oavsett hur direktiven utformas.\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\nRiksrevisionens styrelse har beslutat att slutsatserna av Riksrevisionens\r\ngranskning skall överlämnas i form av en framställning till riksdagen\r\n(2003/04:RRS3). I framställningen föreslås att riksdagen begär att regeringen\r\nskall återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som\r\nvidtagits med anledning av granskningen, i första hand när det gäller\r\nbehovet av\r\nomprövning av utgångspunkterna för den långsiktiga infrastrukturplaneringen\r\npå länsnivå eftersom granskningen visat att länens planering delvis sker\r\nmed andra utgångspunkter än dem som statsmakterna uttalat. Riksdag och\r\nregering bör därför precisera vilka utgångspunkter som skall gälla för\r\nden långsiktiga infrastrukturplaneringen, i första hand när det gäller\r\nfrågorna om samhällsekonomisk lönsamhet och regional utveckling,\r\nen översyn av de transportpolitiska delmålen med fokus på konflikter dem\r\nemellan och hur dessa konflikter hanteras i planeringsprocessen och\r\ngemensamma riktlinjer för tillämpningen av den s.k. fyrstegsmodellen\r\neftersom länen efter vad som kommit fram i granskningen tillämpar modellen\r\ni mycket varierande utsträckning.\r\nRegeringens bedömning\r\nRegeringen lämnar i propositionen en redogörelse för sin syn på\r\nplaneringssystemet. Vad gäller utfallet av processen gör regeringen bedömningen\r\natt planeringsprocessen har lett till prioriteringar som det finns stor\r\nsamstämmighet kring och drar utifrån detta slutsatsen att planeringsprocessen\r\nlett fram till att de viktigaste åtgärderna identifierats, värderats och\r\nprioriterats. Processen har däremot uppfattats som trög och tung, vilket\r\ninnebär att möjligheten att utforma processen så att den blir enklare,\r\neffektivare och mer flexibel bör undersökas.\r\nVad gäller det framtida långsiktiga planeringssystemet för\r\ntransportinfrastruktur\r\ngör regeringen bedömningen att det bör inledas med en inriktningsplanering\r\ndär mål, ekonomiska ramar och inriktning analyseras för att därefter läggas\r\nfast av riksdagen. Åtgärdsplaneringen bör sedan ske i löpande form med\r\nårliga uppdateringar av de nationella väg- och banhållningsplanerna.\r\nRegeringen ser två alternativa principer för en årlig uppdatering av\r\nåtgärdsplanerna. Ett alternativ är att genomföra en mer teknisk uppdatering\r\ndär förändringar i enskilda projekt eller av det statsfinansiella läget\r\nleder till revideringar av planen. Riksdagens inflytande säkerställs då\r\ngenom att den beslutar om planeringsramar, inriktning och mål på samma\r\nsätt som tidigare. Det andra alternativet är att låta riksdagen årligen\r\nta ställning till politikens inriktning och att regeringen sedan reviderar\r\nåtgärdsplanerna utifrån riksdagens beslut. Regeringen har för avsikt att\r\nta initiativ till att årliga, tekniska revideringar genomförs av de nu\r\nfastställda planerna. Regeringen har vidare för avsikt att fortsätta att\r\növerväga och utveckla frågan om hur och när underlag för beslut om politikens\r\ninriktning på infrastrukturområdet skall utformas och återkomma till\r\nriksdagen med ett förslag.\r\nVidare redogör regeringen för pågående arbete med utveckling av den fysiska\r\nplaneringsprocessen. Regeringen har, bl.a. i syfte att förkorta och\r\neffektivisera denna, tillsatt två utredningar som parallellt ser över och\r\nlämnar förslag till åtgärder som berör den fysiska planeringsprocessen.\r\nDen ena är Miljöbalkskommittén (M 1999:03, dir. 1999:109, 2001:25, 2002:37,\r\n2003:61) och den andra är Kommittén för översyn av plan- och bygglagstiftningen,\r\nPBL-kommittén (M 2002:05, dir. 2002:97, 2003:172). Miljöbalkskommittén\r\nhar fått tilläggsdirektiv som innebär att kommittén skall se över\r\nmöjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso-\r\noch miljöskyddskraven åsidosätts. En utgångspunkt skall vara intresset av\r\natt handläggningstiderna hålls så korta som möjligt utan att möjligheten\r\natt uppnå miljömålen försvåras eller allmänhetens rätt till insyn och\r\ndeltagande åsidosätts. Kommittén har i sitt delbetänkande En effektivare\r\nmiljöprövning (SOU 2003:124) presenterat förslag som bl.a. rör förfarande\r\noch formella krav på miljökonsekvensbeskrivningar och anmälningsplikt för\r\nmindre vattenverksamheter. Kommittén skall redovisa ett delbetänkande om\r\nprövningsorganisation under våren 2004. Slutbetänkande skall redovisas\r\nsenast den 30 juni 2005. PBL-kommittén skall stärka plan- och\r\nbygglagstiftningens\r\nroll som instrument för hållbar utveckling och ge den en utformning som\r\nskapar bättre förutsättningar för en god miljö, byggande av bostäder,\r\netablering av handel och övrigt näringsliv liksom för övrigt samhällsbyggande.\r\nLagstiftningen skall också utvecklas så att den bättre tillgodoser kraven\r\npå en effektiv beslutsprocess, samtidigt som kraven på rättssäkerhet och\r\nmedborgerligt inflytande kan säkerställas och utvecklas. Slutbetänkande\r\nskall lämnas senast den 31 december 2004. Båda utredningarnas betänkanden\r\nkommer att bli föremål för ett brett remissförfarande. Regeringen kommer\r\ndärefter att ta ställning till utredningarnas förslag. Regeringens\r\nställningstagande kan komma att medföra vissa nya förutsättningar för den\r\nfysiska planeringsprocessen när det blir dags att fatta beslut om nästa\r\nlångtidsplaneperiod.\r\nMotionsförslag\r\nParti- och kommittémotioner\r\nModerata samlingspartiet\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) uppmärksammar i motion 2003/04:T8 att det\r\nfinns stora skillnader mellan olika projekt vad gäller lokal medfinansiering,\r\nvilket enligt motionärerna riskerar att leda till konflikter på längre\r\nsikt. I ljuset av detta föreslås att principerna för lokal och regional\r\nmedfinansiering i olika infrastrukturprojekt tydliggörs i syfte att skapa\r\ngemensamma spelregler över hela landet, inte minst för att undvika misstankar\r\nom att medfinansieringsgraden är en fråga som avgörs på regionalpolitiska\r\ngrunder (yrkande 4). Vidare anförs att regeringen bör vidta åtgärder för\r\natt revidera miljöbalken i de delar där den kan förorsaka infrastrukturprojekten\r\nkostnader som är onödiga i förhållande till miljönyttan (yrkande 10).\r\nKristdemokraterna\r\nI motion 2003/04:T2 kommer Johnny Gylling m.fl. (kd) med förslag föranledda\r\nav Riksrevisionens styrelses framställning angående länens\r\ninfrastrukturplanering.\r\nMotionärerna kräver att regeringen redovisar vilka åtgärder som vidtagits\r\nmed anledning av granskningen. Enligt motionärerna är detta angeläget\r\neftersom många av de bristfälligheter som Riksrevisionen konstaterat i\r\nlänens arbete med länsplanerna har sin grund i regeringens agerande eller\r\nuteblivna agerande samt oklara direktiv (yrkande 1). En av de allvarligaste\r\nbristerna är att de transportpolitiska delmålen, i synnerhet det om positiv\r\nregional utveckling, inte konkretiserats i tillräcklig grad. Delmålen\r\nmåste därför utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta, jämföra\r\noch följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till dessa mål (yrkande\r\n2). Vidare hänvisas till den strategistudie som föregick Riksrevisionens\r\ngranskning. Det konstaterades i denna att en granskning av\r\ninfrastrukturplaneringen\r\nkan motiveras dels av det kraftiga tillskott av resurser främst till\r\ninvesteringar på järnvägssidan som föreslogs i 2001 års\r\ninfrastrukturproposition,\r\ndels av den kritik som riktats mot en del av de projekt som pekades ut\r\ni infrastrukturpropositionen. Motionärerna anser att en sådan oberoende\r\ngranskning är motiverad (yrkande 3).\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion 2003/04:T560 att en planeringsram\r\navsätts för investeringar i sjöfartens infrastruktur eftersom sjöfarten\r\när av såväl nationellt som regionalt intresse och kan utgöra ett viktigt\r\nkomplement till vägtrafiken (yrkande 12). Förslaget överensstämmer i\r\nhuvudsak med yrkande 19 i motion 2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd).\r\n\r\nCenterpartiet\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) efterlyser i motion 2003/04:T564 ett framtidens\r\ntransportsystem där olika transportslag utnyttjas och kompletterar varandra\r\npå korta och långa distanser samt där målet är att helheten optimeras.\r\nDetta synsätt måste enligt motionärerna tillämpas inte minst i\r\nmiljöprövningsprocessen, vilket innebär att man i denna process inte skall låsa\r\nplaneringen till ett transportslag i ett tidigt skede (yrkande 2).\r\nMotionärerna anför vidare att en övervägande del av transporterna är av\r\nsådan karaktär att de inte i första hand är av nationellt intresse men\r\nmycket viktiga ur lokal och regional synvinkel och föreslår mot denna\r\nbakgrund att beslut som rör kommunikationer i större utsträckning skall\r\nfattas på regional nivå samt att de regionala nivåerna blir bättre\r\nrepresenterade i planeringprocessen, vilket kan vara ett sätt att få väl\r\navvägda och riktiga satsningar utifrån lokala och regionala behov (yrkande\r\n5).\r\nVad gäller det nationella och regionala ansvaret för infrastrukturfrågor\r\nmenar motionärerna att den nationella politiken bör utforma övergripande\r\nmål och avsätta resurser. Den nationella nivån har också ett ansvar för\r\nen väl fungerande infrastruktur från ett nationellt och internationellt\r\nperspektiv. Med en regional planering utifrån de nationella målen kan en\r\nstörre folklig förankring uppnås, vilket är angeläget bl.a. för att\r\nprioriteringar mellan olika satsningar ofta görs bäst på regional nivå\r\n(yrkande 6).\r\nFör att åstadkomma ett hållbart transportsystem som är tillgängligt för\r\nalla förutsätts enligt motionärerna en samhällsplanering som utgår från\r\nen demokratisk process där alla samhällsgrupper ges möjligheter att delta\r\npå lika villkor. Motionärerna är av meningen att kommunala och regionala\r\nplaner samt samråd måste vara tillgängliga för alla samhällsmedborgare\r\noch finnas utställda i en lokal som är tillgänglig även för rörelsehindrade\r\nsamt finnas på medier som även synskadade kan ta del av (yrkande 7).\r\nSven Bergström m.fl. (c) argumenterar i motion 2002/03:T466 för att det\r\nbehövs mer, inte mindre, lokalt och regionalt inflytande över infrastrukturen.\r\nBeslut inom området föreslås flyttas till de regionala nivåerna eftersom\r\nen övervägande del av infrastrukturen är av sådan karaktär att den inte\r\när av nationellt intresse, men mycket viktig ur lokal och regional synvinkel\r\n(yrkande 46). Att flytta ut besluten till den regionala nivån är dessutom\r\nen garanti för att få väl avvägda och riktiga satsningar utifrån lokala\r\noch regionala behov anförs det vidare. Satsningen på bärighet, tjälsäkring\r\noch rekonstruktion bör därför ingå i de regionala planerna (yrkande 45).\r\n\r\nVad gäller den digitala IT-infrastrukturen anser motionärerna att det\r\nbehövs en digital allemansrätt som garanterar alla tillgång till den nya\r\ntekniken, eftersom denna är en viktig förutsättning för att skapa livskraft\r\noch tillväxt i hela landet. Staten bör därför behandla denna infrastruktur\r\noch den traditionella fysiska infrastrukturen samlat (yrkande 47).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) argumenterar i motion 2003/04:N328 att en väl\r\nutvecklad och underhållen infrastruktur är en av grundförutsättningarna\r\nför att kunna få livskraft i hela landet samt att utjämning av kostnader\r\nför person- och varutransporter till följd av långa avstånd är ett viktigt\r\ninslag i den regionala resursfördelningen. Motionärerna anser att\r\nkommunikationer måste fungera bra med hänsyn till de lokala och regionala\r\nförutsättningarna för att människor ska kunna bo och verka i alla delar\r\nav landet och att planeringen av infrastrukturen måste få en fördjupad\r\ndemokratisk förankring. Mot denna bakgrund föreslås att besluten rörande\r\nlänsvägar flyttas till den regionala nivån för att få väl avvägda och\r\nriktiga infrastruktursatsningar utifrån lokala och regionala behov (yrkande\r\n14).\r\nÖvriga motioner\r\nI motion 2002/03:T259 av Agneta Ringman (s) talas om Öland som särskilt\r\nlämpat för cykelsemestrar. Motionären föreslår två åtgärder för att\r\ncykelledsfrågan inte skall tappas bort i infrastrukturplaneringen. För det\r\nförsta bör det beslutas om ett särskilt anslag till cykelrekreationsleder.\r\nFör det andra bör Vägverket och länsstyrelserna i den nationella och\r\nregionala planeringsprocessen väga cykelledsprojekt mot andra nationella\r\neller regionala vägprojekt. På grundval av den samhällsekonomiska analysen\r\nkan man ta ansvar för de cykelledsprojekt som har tillräcklig lönsamhet.\r\n\r\nLennart Axelsson m.fl. (s) anför i motion 2002/03:T408 att statliga verks\r\nmöjligheter att medverka som medfinansiärer i EU-projekt bör förbättras.\r\nDagens situation, där bristen på nationell medfinansiering är en följd\r\nav osäkra budgetförutsättningar, är inte acceptabel (yrkande 1).\r\nI motion 2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c)\r\nframhålls de goda förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Skåne. Ett\r\ngynnsamt klimat och en åkermark av hög kvalitet ger tillsammans med ett\r\neffektivt jordbruk goda skördar. Då åkermark globalt sett är en bristvara\r\nanser motionärerna att man vid planering och utbyggnad av infrastruktur\r\nbör ta så lite åkermark som möjligt i anspråk (yrkande 4).\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför i motion 2002/03:N347 att lagen om byggande\r\nav järnväg, med dess koppling till miljöbalken, stadgar en mycket omfattande\r\noch tidsödande planerings- och prövningsprocess i flera led. Åtta års\r\nprocesstid, från regerings- och riksdagsbeslut, är inte osannolik innan\r\nspaden kan sättas i marken för byggande av t.ex. pendeltågstunneln i\r\nStockholm och Ostlänken från Järna via Nyköping till Linköping. Enligt\r\nmotionärerna är detta otillfredsställande. Möjligheten att korta processtiden\r\nbör utredas omgående (yrkande 3).\r\n\r\nI motion 2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) uppmärksammas lagen\r\nom byggande av järnväg och miljöbalken. Enligt motionärerna stadgar dessa\r\nen mycket omfattande och tidsödande planerings- och prövningsprocess i\r\nflera led. Åtta års processtid - från regerings-/riksdagsbeslut - är inte\r\nosannolik innan spaden kan sättas i marken för byggande av t.ex.\r\npendeltågstunneln i Stockholm och Ostlänken från Järna via Nyköping till\r\nLinköping. Enligt motionärerna är det otillfredsställande att angelägna\r\ninfrastruktursatsningar försenas på detta sätt. Mot denna bakgrund föreslås\r\nen snabbutredning utifrån de erfarenheter som nu finns i Banverket och\r\nlänsstyrelser vid tillämpning av PBL och miljöbalken (yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) förordas\r\nen ombyggnad av de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet,\r\ni syfte att införliva detta i ett europeiskt höghastighetsnät. Motionärerna\r\nföreslår mot denna bakgrund att Banverket, inom ramen för sitt sektorsansvar,\r\nges i uppdrag att följa utvecklingen med utbyggnad av banor för höga\r\nhastigheter i Europa och andra delar av världen (yrkande 3) samt att\r\ninriktningsplaneringen i det framtida långsiktiga planeringssystemet för\r\ntransportinfrastruktur inleds med en inriktningsplanering innehållande\r\nanalys av det svenska järnvägs- och transportsystemet i ett Europaperspektiv\r\n(yrkande 4). Ett identiskt förslag framförs i motion 2003/04:T11 av Claes\r\nVästerteg och Eskil Erlandsson (båda c), yrkande 3.\r\nI motion 2003/04:T453 pekar Peter Danielsson m.fl. (m) på att en mycket\r\nstor del av transporterna genom Skåne är gränsöverskridande och att valet\r\nav transportsätt och transportvägar därmed inte är begränsat enbart till\r\nett land. För att transportsystemet skall fungera väl krävs utifrån Skånes\r\nperspektiv, yrkar motionärerna, ett gott samarbete med flera andra länder\r\nkring södra Östersjön. Motionärerna hänvisar till några goda exempel men\r\nmenar att samarbetet bör intensifieras (yrkande 7).\r\nMichael Hagberg (s) efterlyser i motion 2003/04:T538 en bättre dialog med\r\nlänen och regionerna i infrastrukturplaneringen. Som exempel på att detta\r\ninte fungerat i den senaste planeringsomgången lyfter motionären fram\r\nÖstra förbifarten vid Katrineholm som i Vägverkets förslag till plan\r\nsenarelagts trots att regionen uppvisat ett massivt stöd för projektet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUppföljning av planeringsprocessen\r\nEn omfattande diskussion har sedan länge förts i olika forum om\r\nplaneringssystemets effektivitet, legitimitet och relevans. Riksdagen har härvid\r\nbl.a. understrukit vikten av att planeringen av investeringar för\r\ntransporternas infrastruktur samordnas. Riksdagen har också begärt att\r\nregeringen\r\nskall vidta åtgärder så att riksdagens inflytande över investeringsplaneringen\r\nkan stärkas. Mot bakgrund av bl.a. riksdagens ställningstaganden har\r\nplaneringssystemet successivt reformerats i syfte att få bl.a. en ökad\r\nhelhetssyn.\r\nInom ramen för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering har\r\ntrafikutskottet under år 2003 genomfört ett granskningsprojekt om riksdagens\r\nroll i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Som framgår av den\r\nredovisning som utskottet tidigare lämnat av granskningen har analyser och\r\nförslag förts fram av olika forskare inom området i syfte att utveckla\r\ndagens planeringsprocess. En översiktlig beskrivning av hur\r\ninfrastrukturplaneringen sker i vissa andra länder har också lämnats. Enligt\r\nutskottets\r\nbedömning har flera viktiga frågor uppmärksammats inom ramen för granskningen.\r\nDet gäller bl.a. den statsvetenskapliga analysen där skillnaden mellan\r\nden formaliserade planeringsprocessen och den faktiska planeringen\r\nuppmärksammats. Vidare kan nämnas de frågor som behandlas i den\r\nnationalekonomiska\r\nstudien om en utveckling av inriktningsplaneringen i syfte att lyfta upp\r\nviktiga frågor kring avvägning mellan olika transportpolitiska mål och\r\nmedel. Utskottet bedömer vidare de frågor som uppmärksammats inom ramen\r\nför den samhällsekonomiska studien vad gäller bl.a. beslutsunderlagets\r\nkvalitet, behandling av planeringsosäkerhet och målkonflikter som\r\nbetydelsefulla för den fortsatta utvecklingen av planeringsprocessen.\r\nEnligt utskottets mening utgör granskningen ett i flera avseenden intressant\r\nunderlag som kan ligga till grund för vidare överväganden i syfte att\r\nutveckla dagens planeringsprocess. Utskottet återkommer till detta under\r\navsnittet Utveckling av planeringsprocessen.\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\nUtskottet välkomnar att Riksrevisionen uppmärksammat och granskat länens\r\narbete med länsplanerna, då dessa dokument är av stor vikt för utvecklingen\r\ni regionerna och för uppfyllandet av de transportpolitiska målen. Utskottet\r\nnoterar liksom Riksrevisionen att det transportpolitiska delmålet om\r\npositiv regional uppföljning är svårt att mäta eftersom det är oklart vilka\r\nregionala utvecklingseffekter som avses, samtidigt som det är osäkert i\r\nvilken mån dessa effekter redan fångats in i de samhällsekonomiska kalkylerna.\r\n\r\nI detta sammanhang vill utskottet påminna om sitt tidigare ställningstagande\r\n(bet. 2003/04:TU1) om att arbetet med att utveckla de transportpolitiska\r\nmålen och resultatindikatorer måste bedrivas vidare. Enligt utskottets\r\nmening kan Riksrevisionens observation - att det finns en diskrepans mellan\r\nregeringens direktiv och länens planering - förklaras av denna osäkerhet\r\nkring innebörden av delmålet om positiv regional utveckling. Att regeringen\r\ni propositionen redovisar de beräknade effekterna för delmålet tillgänglighet\r\noch delmålet positiv regional utveckling samlat visar tydligt att innebörden\r\nav de transportpolitiska målen ibland är oklara och ofta överlappande,\r\nvilket kan leda till oklarheter i infrastrukturplaneringen.\r\nEnligt Riksrevisionens styrelses förslag föreslås ett tillkännagivande om\r\natt regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av de\r\nåtgärder som vidtagits med anledning av granskningen. Som utskottet återkommer\r\ntill i det senare har regeringen för avsikt att ytterligare utveckla\r\nplaneringssystemet. Utskottet förutsätter att resultatet av Riksrevisionens\r\nstyrelses granskning kan beaktas inom ramen för det aviserade fortsatta\r\nutvecklingsarbetet och ser det som naturligt att regeringen redovisar\r\nresultatet av sina överväganden för riksdagen. Något tillkännagivande\r\nfrån riksdagens sida är därför inte erforderligt. Utskottet återkommer\r\ntill detta under avsnittet Utveckling av planeringsprocessen.\r\nTransportforskningen och infrastrukturplaneringen\r\nEnligt utskottets mening intar transportforskningen en strategisk betydelse\r\ni arbetet med att utforma en infrastruktur anpassad för ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem. Transportsystemet och samhället utvecklas i en\r\nväxelverkan. En tydlig bild av de viktigaste trenderna i samhällets\r\nomvandling och vilka krav de innebär på transportsystemet är därför enligt\r\nutskottets bedömning en nödvändig grund för att göra avvägningar om\r\ntransportsystemets fortsatta utveckling. Investeringar i trafikens infrastruktur\r\nhar också i många fall en lång livslängd. Det betyder att särskilda krav\r\nställs på framförhållning i planeringen. Vidare kan nämnas att med hjälp\r\nav ny teknik kan kraven på resande och transporter mötas i nya former.\r\nTillgång till information i digital form och tillämpning av informationsteknik\r\ngör det exempelvis möjligt att använda betydligt mer flexibla systemlösningar\r\nför att tillgodose transportbehoven och möta högt ställda krav på\r\neffektivitet, trafiksäkerhet och miljöhänsyn. Behovet av forskningsinsatser\r\npå transportområdet är därmed både omfattande och mångfasetterat.\r\nUtskottet har tidigare mot denna bakgrund i olika sammanhang framhållit\r\natt de övergripande transportpolitiska målen och principerna bör återspeglas\r\ni inriktningen på transportforskningen. Det innebär att transportforskningen\r\ndels skall ta fram underlag för åtgärder som krävs för att uppnå de av\r\nriksdagen fastställda målen på transportområdet, dels skall skapa\r\nhandlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en\r\nkompetens och kunskapsbas inför framtiden. Enligt utskottets mening är\r\ndet därför angeläget att behovet av transportforskning uppmärksammas inom\r\nramen för den fortsatta utvecklingen av trafikens infrastruktur.\r\nUtveckling av planeringsprocessen\r\nI infrastrukturplaneringen avgörs vilka åtgärder som skall genomföras i\r\ntransportinfrastrukturen. Denna process är därmed av central betydelse\r\nför transportsystemets utveckling och för möjligheterna att uppnå de\r\ntransportpolitiska målen. Enligt utskottets mening är det därför av största\r\nvikt att infrastrukturplaneringen kontinuerligt utvärderas och utvecklas.\r\nI detta utvecklingsarbetet måste de viktiga frågorna kring processens\r\nlegimitet och riksdagens inflytande beaktas. Hänsyn måste också tas till\r\nomvärldsförändringar, som den ökande andelen nationsgränsöverskridande\r\ntransporter och utvecklingen inom den europeiska gemenskapen, som i viss\r\nmån kan påverka förutsättningarna för infrastrukturplaneringen.\r\nVidare måste slutsatser dras utifrån erfarenheterna från den nu avslutade\r\nplaneringsomgången. Då planeringsprocessen av vissa upplevts som tung och\r\nineffektiv instämmer utskottet i regeringens bedömning att den lägesanalys\r\nsom inleder planeringsarbetet med fördel kan läggas samman med SIKA:s\r\nuppdrag att göra kontinuerliga uppföljningar av de transportpolitiska\r\nmålen.\r\nMed anledning av regeringens avsikt att göra årliga uppdateringar av\r\nlångsiktsplanerna vill utskottet inledningsvis understryka vikten av att\r\ninfrastrukturplaneringen tar sin utgångspunkt i en bedömning av hur\r\nsamhällets behov av transporter kommer att utvecklas på lång sikt, samt i\r\nden långsiktiga visionen om en omställning till ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem. Även vad gäller den fysiska planeringen finns ett alltmer\r\nuttalat behov av lång framförhållning, vilket användes som motivering vid\r\nden förlängning av planeringsperioden från 10 till 12 år som gjordes under\r\nhösten 2002 (2001/02:TU2). Det långsiktiga perspektivet måste således\r\nvara ledstjärnan i planeringsprocessen.\r\nDet är dock viktigt att den långsiktiga planeringen inte blir så oflexibel\r\natt den omöjliggör förändringar som motiveras utifrån snabba\r\nomvärldsförändringar.\r\nDet är också viktigt att planerna inte blir inaktuella eller ogenomförbara\r\npå grund av ett förändrat statsfinansiellt läge. Årliga uppdateringar av\r\nplanerna kan därför motiveras, under förutsättning att den långsiktiga\r\nframförhållningen som ovan beskrivits beaktas och att uppdateringarna tar\r\nsin utgångspunkt i den av riksdagen beslutade politiska inriktningen,\r\nliksom långsiktsplanerna har sin utgångspunkt i det riksdagsbeslut som\r\navslutar inriktningsplaneringen.\r\nEnligt utskottets mening är det därför angeläget att ett fortsatt\r\nutvecklingsarbete sker inom området. Av propositionen framgår också att\r\nregeringen har för avsikt att fortsätta överväga och utveckla om hur och\r\nnär underlag för beslut om politisk inriktning på infrastrukturområdet\r\nskall utformas och återkomma till riksdagen med ett förslag. Utskottet\r\nvälkomnar detta utvecklingsarbete och förutsätter att de frågor som\r\nuppmärksammats inom ramarna för trafikutskottets granskning om riksdagens\r\nroll i planeringsprocessen och Riksrevisionens styrelses framställning\r\nkan ges en fortsatt behandling. Vidare förutsätter utskottet att forskningens\r\nroll för att skapa förutsättningar för ett framtidsinriktat transportsystem\r\nägnas berättigad uppmärksamhet.\r\nRegional hänsyn och demokratisk förankring\r\nUtskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna om att\r\nåtgärder i infrastrukturen har en stor betydelse för den regionala\r\nutvecklingen. Denna grundsyn kommer även till uttryck i det transportpolitiska\r\ndelmålet om en positiv regional utveckling och har varit en av utgångspunkterna\r\nför infrastrukturplaneringen.\r\nDet är därför viktigt att planeringsprocessens utformning möjliggör att\r\nregionala behov beaktas. Mot denna bakgrund betonade utskottet inför denna\r\nplaneringsomgång vikten av att länen har ett stort inflytande i planeringen\r\nsamt att detta även bör gälla sådana vägar som är stamvägar, i de fall\r\nåtgärderna föranleds av ett lokalt eller regionalt behov. Utskottet\r\nförutsatte även att såväl Vägverket som Banverket fördjupar sitt samrådsarbete\r\noch ökar insynen i sin interna beslutsprocess i syfte att på bästa sätt\r\nta hänsyn till lokala och regionala strategier och program. Detta ökar\r\näven den demokratiska förankringen av processen. I den planeringsperiod\r\nsom nu avslutats har länen vidare spelat en viktig roll när det gäller\r\nframtagande av underlag i planeringsprocessen. Såvitt gäller beslut om\r\ninfrastrukturåtgärder som avser åtgärder på de regionala vägar vill\r\nutskottet påminna om att dessa fattas inom ramen för länsplanen, dvs. på\r\nregional nivå. Utskottet anser mot denna bakgrund att syftet med de\r\nmotioner som begär ett starkt regionalt inflytande delvis tillgodoses.\r\nUtskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen vidtar någon\r\nåtgärd med anledning av motionsförslagen om ett ökat regionalt inflytande\r\ni planeringsprocessen.\r\nInfrastrukturplanering även för sjöfart och IT-infrastruktur m.m.\r\nMotionsförslag har väckts om att planeringsramen bör vidgas och även\r\nomfatta sjöfartens infrastruktur. Med anledning av dessa motionsförslag\r\nvill utskottet framhålla att det är angeläget med en helhetssyn på\r\ntransportsystemet. En grundläggande princip i transportpolitiken är att få\r\ntill stånd en ökad samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag.\r\nInfrastrukturen skall därför så långt som möjligt främja en effektiv\r\nsamverkan mellan transportslagen. Utskottet vill dock understryka att det\r\nredan i dag förekommer ett omfattande samarbete mellan trafikverken i\r\ninfrastrukturplaneringen. För att främja en helhetssyn på transportsystemet\r\nangav regeringen i planeringsdirektiven för perioden 2004-2015 att\r\nSjöfartsverket och Luftfartsverket skulle redovisa planerade investeringar\r\nsamt sin bedömning av utvecklingen inom sjöfarten och luftfarten som\r\nunderlag för den infrastrukturplanering som bedrivs av Vägverket och\r\nBanverket. Med hänvisning till det anförda bedömer utskottet att sjöfartens\r\nbehov av investeringar i vägar och järnvägar kan beaktas i\r\ninfrastrukturplaneringen\r\nså som den är utformad i dag. När det gäller hamnar och flygplatser\r\nfinansieras dessa i huvudsak genom avgiftsintäkter inom respektive trafikgren.\r\nUtskottet är inte berett att för närvarande överväga förändringar i detta\r\navseende. Motionsförslag med innebörden att en planeringsram bör avsättas\r\näven för sjöfarten under denna planeringsperiod bör därmed inte föranleda\r\nriksdagen någon åtgärd.\r\nMotionsledes har även framförts förslag om att staten bör behandla IT-\r\ninfrastrukturen och den traditionella fysiska infrastrukturen samlat, i\r\nsyfte att garantera alla tillgång till den nya tekniken då denna är en\r\nviktig förutsättning för att skapa livskraft och tillväxt i hela landet.\r\nUtskottet instämmer i den grundläggande syn som framkommer i motionerna,\r\natt utbyggnaden av en väl fungerande IT-infrastruktur är avgörande för\r\nSveriges möjlighet att kunna behålla och utveckla sin ledande ställning\r\npå IT-området. Samtidigt är det viktigt att den pågående utbyggnaden ger\r\nföretag och hushåll i hela landet möjlighet att utnyttja den nya tekniken.\r\nEnligt utskottets mening bör dock utbyggnaden av IT-infrastrukturen i\r\nförsta hand ske i marknadens regi samtidigt som staten har ett övergripande\r\nansvar att se till att IT-infrastruktur finns tillgänglig i hela landet.\r\nDå det finns avgörande skillnader mellan statens roll i uppbyggnaden av\r\ntraditionell infrastruktur och av den nya IT-infrastrukturen ser utskottet\r\ningen anledning att ta initiativ till en mer samlad behandling av olika\r\ntyper av infrastruktur i enlighet med vad som framförts i motionen.\r\nDet har även framförts motionsförslag om att skapa ett särskilt anslag\r\nför cykelrekreationsleder och om att cykelledsprojekt i den regionala och\r\nnationella planeringsprocessen bör vägas mot vägprojekt. Enligt utskottets\r\nmening har cykeln en given plats i det hållbara resandet. Att cykla kan\r\nge flera positiva effekter som exempelvis ökad hälsa och ökat välbefinnande\r\nför individen, bättre miljö genom minskade koldioxidutsläpp samt minskade\r\nresekostnader för de enskilda. Utskottet vill vidare framhålla att en\r\nsatsning på god infrastruktur för cyklister i högsta grad är en\r\njämställdhetsfråga. Kvinnor reser mer lokalt än män. Kvinnor går och cyklar\r\nockså mer till vardags. Kvinnors resmönster är mer komplexa än mäns och\r\nomfattar ofta en kombination av cykel och kollektivtrafik. Utskottet ser\r\ndärför med tillfredsställelse på den nationella strategi som tagits fram\r\nav Vägverket samt avsiktsförklaringen med Svenska Kommunförbundet,\r\ncykelorganisationerna och cykelbranschen. Enligt utskottets mening är någon\r\nåtgärd från riksdagens sida dock inte erforderlig.\r\nFysisk planering\r\nFrågan om regleringen av den fysiska planeringen har uppmärksammats i ett\r\nantal motioner. Andemeningen i tre av dessa är att dagens regelverk stadgar\r\nen planerings- och prövningsprocess som är för lång och omständlig. Ett\r\nmotionsförslag har innebörden att man i miljöprövningsprocessen bör utgå\r\nfrån ett synsätt där målet är att helheten optimeras, där olika tranportslag\r\nutnyttjas och kompletterar varandra, vilket innebär att man i\r\nmiljöprövningsprocessen inte skall låsa planeringen till ett transportslag i ett\r\ntidigt skede. Ytterligare ett motionsförslag aktualiserar frågan om\r\nanvändning av åkermark vid utbyggnaden av infrastruktur.\r\nUtskottet ser det som angeläget att förkorta och effektivisera\r\nplaneringsprocessen och instämmer därmed med motionärerna i denna del. Det är\r\ndock även viktigt att möjligheten att uppnå miljömålen inte försvåras\r\neller att allmänhetens rätt till insyn och deltagande åsidosätts.\r\nUtskottet ser därför positivt på att regeringen tillsatt två utredningar\r\nsom parallellt ser över och lämnar förslag till åtgärder som berör den\r\nfysiska planeringsprocessen bl.a. utifrån ovan nämnda utgångspunkter. Den\r\nena är Miljöbalkskommittén och den andra är Kommittén för översyn av plan-\r\noch bygglagstiftningen, PBL-kommittén. Miljöbalkskommittén har i sitt\r\ndelbetänkande En effektivare miljöprövning (SOU 2003:124) presenterat\r\nförslag som bl.a. rör förfarande och formella krav på\r\nmiljökonsekvensbeskrivningar\r\noch anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter. I ytterligare ett\r\ndelbetänkande (SOU 2004:38) lämnas förslag till alternativ\r\nprövningsorganisation.\r\nSlutbetänkande skall redovisas senast den 30 juni 2005. PBL-kommittén\r\nhar överlämnat delbetänkandet Miljöbedömningar avseende vissa planer och\r\nprogram (2003:70) samt delbetänkandet Kortare insatskedja och ökad samordning\r\n- alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (2004:40). En\r\nsamlad redovisning kommer att ske i kommitténs slutbetänkande 31 december\r\n2004.\r\nMed hänvisning till pågående utredningar är utskottet inte berett att\r\nvidta något initiativ med anledning av motionsförslag i denna fråga.\r\nNär det gäller motion 2002/03:N340 (c) om användningen av åkermark vid\r\nutbyggnad av transportinfrastrukturen anser utskottet att detta är en\r\nfråga som i första hand bör avgöras från fall till fall i detaljplaneringen\r\nav nya investeringsprojekt. Utskottet är därför inte berett att föreslå\r\natt riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionsförslaget.\r\nSammanfattning av utskottets ställningstagande\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att ett förtjänstfullt och angeläget\r\nutredningsarbete under senare tid har bedrivits kring planeringsprocessens\r\nutformning och innebörd. Utskottet utgår från att de frågor som uppmärksammats\r\ninom ramarna för detta arbete kan ges en fortsatt behandling i den vidare\r\nutvecklingen av infrastrukturplaneringens, bl.a. i syfte att kontinuerligt\r\nanpassa infrastrukturplaneringen till förändringar i omvärlden och utifrån\r\nde krav som kan ställas på processen. Det gäller bl.a. riksdagens krav på\r\nen väl fungerande mål- och resultatstyrning. Utskottets ställningstagande\r\ninnebär att alla de motionsledes framförda förslag som behandlats i detta\r\navsnitt avstyrks. Syftet med ett flertal av dessa förslag förutsätts dock\r\nhelt eller delvis bli tillgodosett. Även Riksrevisionens styrelses förslag\r\ntill riksdagsbeslut avstyrks, med hänvisning till att utskottet förutsätter\r\natt resultatet av Riksrevisionens styrelses granskning kommer att beaktas\r\ninom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet och att regeringen redovisar\r\nresultatet av sina överväganden för riksdagen.\r\n\r\n\r\nPlaneringsramarna och långsiktsplanerna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottets mening möjliggör regeringens förslag till utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar en kraftfull modernisering\r\noch utveckling av transportinfrastrukturen. Utskottet föreslår följaktligen\r\natt riksdagen godkänner de utökade planeringsramarna med 9,3 miljarder\r\nkronor till sammanlagt 149,8 miljarder kronor. Såvitt gäller regeringens\r\nredovisning av utfallet av planeringsomgången 2004-2015 anser utskottet\r\natt de av regeringen fastställda långsiktsplanerna och strategierna utgår\r\nifrån en god avvägning mellan olika typer av åtgärder, de transportpolitiska\r\ndelmålen och samhällsekonomiska bedömningar. Utskottet avstyrker därmed\r\nsamtliga i detta avsnitt behandlade motionsförslag.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp), 10 (kd) och 11 (c).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens proposition Utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 (prop. 2003/04:95)\r\ndär riksdagen föreslås godkänna att den ekonomiska planeringsramen för\r\ninvesteringar i järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder\r\nkronor och för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015\r\nskall vara 42,1 miljarder kronor (avsnitt 5). I avsnittet redovisas även\r\nutfallet av den genomförda planeringsomgången för väg- och järnvägsinfrastruktur\r\nför 2004-2015.\r\nVidare behandlar utskottet följande motioner.\r\n2002/03:T213 yrkande 2 av Rigmor Stenmark (c),\r\n2002/03:T266 yrkande 2 av Jeppe Johnsson m.fl. (m),\r\n2002/03:T279 yrkande 2 av Agne Hansson (c),\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),\r\n2002/03:T295 yrkande 1 av Birgitta Carlsson (c),\r\n2002/03:T298 yrkandena 14 och 15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),\r\n2002/03:T321 yrkandena 1 och 6 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2002/03:T371 yrkande 2 av Viviann Gerdin (c),\r\n2002/03:T466 yrkandena1-4, 7, 8 och 34 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n2002/03:T496 yrkandena 4-8 av Kristina Zakrisson m.fl. (s),\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s),\r\n2002/03:N267 yrkandena 4 och 5 av Yvonne Ångström m.fl. (fp),\r\n2002/03:N302 yrkandena 20 och 21 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström\r\n(båda mp),\r\n2002/03:N307 yrkande 2 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd),\r\n2002/03:N392 yrkande 6 av Maria Larsson m.fl. (kd),\r\n2002/03:Bo319 yrkandena 6 och 7 av Carin Lundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (s),\r\n2003/04:T8 yrkandena 1, 2, 5, 7 och 8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T13 yrkandena 1, 3 och 4 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T14 yrkandena 2 och 4-6 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n2003/04:T15 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T421 Runar Patriksson (fp),\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (s),\r\n2003/04:T530 yrkandena 1 i denna del och 4 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n,\r\n2003/04:T549 yrkandena 5-8 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T562 yrkandena 8 i denna del och 9 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T564 yrkandena 13-15 av Maud Olofsson m.fl. (c),\r\n2003/04:N328 yrkande 23 av Maud Olofsson m.fl. (c),\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) och\r\n2003/04:N346 yrkande 7 av Maria Larsson m.fl. (kd).\r\nBakgrund\r\nUnder hösten 2001 behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:20\r\nInfrastruktur för en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet tillstyrkte\r\nregeringens förslag vilket innebär en total planeringsram för perioden\r\n2004-2015 på 364 miljarder kronor och att den skall användas på följande\r\nsätt:\r\n87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar,\r\n38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar,\r\n8 miljarder kronor för sektorsuppgifter,\r\n17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar,\r\n\r\n100 miljarder kronor för investeringar i järnvägar,\r\n39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar,\r\n30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur,\r\n45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar\r\nför investeringar som finansieras med lån.\r\nUtskottet angav som sin mening att regeringens förslag till långsiktig\r\nplaneringsram för perioden 2004-2015 möjliggör en kraftfull och efterlängtad\r\nupprustning av de svenska järnvägs- och vägnäten samt att förslaget innebär\r\nett viktigt steg mot ett nytt transportsystem som möter Sveriges växande\r\nbehov av snabba, effektiva och säkra samt miljövänliga transporter.\r\nMed utgångspunkt i bl.a. i riksdagens beslut om långsiktiga planeringsramar\r\nhar regeringen och ett antal myndigheter tagit fram nationella åtgärdsplaner\r\nför åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen.\r\nInvesteringar i järnvägsinfrastruktur\r\nPlaneringsdirektiven och Banverkets förslag\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 100 miljarder\r\nkronor för investeringar i järnvägar under perioden 2004-2015 beslutade\r\nregeringen den 14 mars 2002 om planeringsdirektiv för framtagande av\r\nförslag till nationell banhållningsplan. Direktiven anger att den nationella\r\nbanhållningsplanen skall innefatta följande åtgärder:\r\njärnvägstunneln genom Hallandsås,\r\nutbyggnaden av Botniabanan till ett belopp av 15 miljarder kronor,\r\nBanverkets andel av finansieringen av Citytunneln i Malmö,\r\nBanverkets andel av ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm och\r\nelektrifiering av Blekinge kustbana.\r\nBanverket fick i uppdrag att planera bidrag för investeringar i rullande\r\nmateriel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och\r\nspårväg, upp till ett belopp av 4,5 miljarder kronor. Planeringsramen för\r\njärnvägsinvesteringar, inklusive statsbidrag till rullande materiel blir\r\ndärmed 101,5 miljarder kronor.\r\nBanverkets förslag till banhållningsplan slutredovisades den 4 augusti\r\n2004. Förslaget har remissbehandlats.\r\nRegeringens fastställelse av banhållningsplanerna\r\nRegeringen beslutade den 19 februari 2004 att fastställa den nationella\r\nbanhållningsplanen. Regeringens beslut innebar bl.a. följande förändringar\r\njämfört med Banverkets förslag.\r\nFöljande investeringsobjekt skall inrymmas i planen:\r\nRoslagsbanan, bidrag till planskild korsning med Bergtorpsvägen med\r\n40 miljoner kronor under 2009,\r\nMalmö-Staffanstorp-Dalby, enkelspår med 100 miljoner kronor under 2010-2015,\r\n\r\ngodstågssatsning 400 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor år 2006\r\noch 300 miljoner kronor under 2007-2009 och\r\nNorrbotniabanan, etapp 1 med 3 000 miljoner kronor under 2010-2015, med\r\nstart 2010.\r\nFöljande investeringsobjekt skall utgå ur planen:\r\nInlandsbanan, Arvidsjaur-Jokkmokk, bärighetshöjningar.\r\nVidare anges att ett antal investeringsobjekt i planen skall ges ändrad\r\ntidpunkt för genomförande eller ändrad omfattning. I nedanstående tabell\r\nredovisas investeringar i den nationella banhållningsplanen.\r\n\r\nTabell 1 Investeringar i den nationella banhållningsplanen\r\n\r\nBana    Åtgärd  Mnkr\r\nVästra stambanan        Flens bangård   120\r\nVästra stambanan        Floda-Aspen     820\r\nVästra stambanan        Övriga uppgraderingar   235\r\nSödra stambanan Mjölby bangårdsombyggnad        158\r\nSödra stambanan Ostlänken etapp 1       2 400\r\nSödra stambanan Flackarp-Arlöv  1 100\r\nSödra stambanan 250km/h samt ERTMS      525\r\nSödra stambanan Linköping, kapacitetsförstärkning       205\r\nSödra stambanan Övriga uppgraderingar   320\r\nVästkustbanan   Hallandsås      5 230\r\nVästkustbanan   Dubbelspårsutbyggnader  420\r\nVästkustbanan   Förslöv-Ängelholm       430\r\nVästkustbanan   Falkenberg      960\r\nVästkustbanan   Varberg 1 245\r\nVästkustbanan   Ängelholm-Maria, etapp 1        360\r\nKust-till-kust-banan    Fjärrblockering, bangårdsombyggnader    26\r\nKust-till-kust-banan    Nybro bangård   95\r\nKust-till-kust-banan    Emmaboda-Karlskrona     500\r\nKust-till-kust-banan    Fjärrblockering, bangårdsombyggnader    455\r\nKust-till-kust-banan    Mölnlycke-Rävlanda      1 100\r\nOstkustbanan    Dubbelspårsutbyggnader  296\r\nOstkustbanan    Uppsala resecentrum, bangårdsombyggnad  790\r\nOstkustbanan    Dubbelspårsetapper Gävle-Uppsala        280\r\nOstkustbanan    ERTMS Stockholm-Sundsvall       400\r\nOstkustbanan    Knivsta, Märsta bangårdsombyggnader     200\r\nOstkustbanan    Gävle/Kilafors-Sundsvall        1 260\r\nOstkustbanan    Övriga uppgraderingar   40\r\nDalabanan       Kapacitetsförstärkning  245\r\nStambanan genom övre Norrland   Umeå, ny godsbangård    780\r\nStambanan genom övre Norrland   Kapacitetsförstärkning  315\r\nStambanan genom övre Norrland   Övriga uppgraderingar   235\r\nNorra stambanan Hastighetsanpassning Gävle-Östersund    207\r\nNorra stambanan Övriga uppgraderingar   180\r\nGodsstråket genom Bergslagen    Hallsberg rangerbangård 287\r\nGodsstråket genom Bergslagen    Mjölby-Motala   1 100\r\nGodsstråket genom Bergslagen    Hallsberg-Degerön       2 065\r\nGodsstråket genom Bergslagen    Hallsberg-Nässjö, förstärkt\r\nkraftförsörjning        290\r\nGodsstråket genom Bergslagen    Övriga uppgraderingar   600\r\nBergslagsbanan  Fjärrblockering, mötesstationer 185\r\nBergslagsbanan  Falun-Borlänge  210\r\nBergslagsbanan  Övriga uppgraderingar   600\r\nNorge/Vänernbanan       Dubbelspår Trollhättan-Öxnered  644\r\nNorge/Vänernbanan       Dubbelspår Göteborg-Trollhättan 5 100\r\nNorge/Vänernbanan       Marieholm, triangelspår 290\r\nNorge/Vänernbanan       Övriga uppgraderingar   125\r\nVärmlandsbanan  Karlstad        330\r\nSkånebanan      Övriga uppgraderingar   160\r\nJönköpingsbanan Jönköping-Rocksjön      290\r\nJönköpingsbanan Övriga uppgraderingar   110\r\nÄlvsborgsbanan  Övriga uppgraderingar   415\r\nMälarbanan      Kolbäck, bangårdsombyggnad      235\r\nSvealandsbanan  Kapacitetsförstärkning  1 350\r\nSvealandsbanan  Södertälje-Eskilstuna, kraftförsörjning 100\r\nNynäsbanan      Kapacitetsförstärkning  520\r\nNynäsbanan      Övriga uppgraderingar   15\r\nMittbanan       Övriga uppgraderingar   110\r\nMalmbanan       Kapacitetsförstärkning  210\r\nStockholm       Mälartunneln    8 156\r\nStockholm       Årstabron       548\r\nStockholm       Plattformsanpassning    260\r\nStockholm       Södra infarten  290\r\nStockholm       Förstärkt kraftförsörjning      490\r\nStockholm       Norra infarten  320\r\nStockholm       Alvik-Solna, snabbspårväg       470\r\nStockholm       Slussen-Hammarby Sjöstad, snabbspårväg  680\r\nStockholm       Stockholm-Sörentorp     315\r\nStockholm       Roslagsbanan, planskild korsning        40\r\nStockholm       Övriga uppgraderingar   85\r\nGöteborg        Hamnbanan, elektrifiering       55\r\nGöteborg        Breddning av midjan, signalställverk    580\r\nGöteborg        Godstågsviadukten       295\r\nGöteborg        Kapacitet bangården     820\r\nGöteborg        Spårvägar       75\r\nGöteborg        Sävenäs rangerbangård, ny infart        50\r\nMalmö   Citytunneln     7 000\r\nMalmö   Fyrspår Malmö-Arlöv     585\r\nMalmö   Personbangård   590\r\nGodsstråket genom Skåne Fjärrblockering, kapacitetsförstärkning 945\r\nGodsstråket genom Skåne Trelleborgs bangård     120\r\nHaparandabanan  Nytt enkelspår och upprustning  2 670\r\nBotniabanan     Nyland-Umeå     13 200\r\nBotniabanan     Kraftförsörjning, resecentrum   405\r\nNorrbotniabanan Etapp 1 3 000\r\nÅdalsbanan      Uppgradering    3 588\r\nÅdalsbanan      resecentrum Härnösand, Kramfors 68\r\nÅdalsbanan      STAX 25 Nyland-Långsele 364\r\nÅdalsbanan      Planskildheter Sundsvall        330\r\nPiteåbanan      Övriga uppgraderingar   72\r\nVästerdalsbanan Kapacitetsförstärkning  30\r\nSödertälje hamn-Södertälje centrum      Dubbelspår      315\r\nStångådalsbanan/Tjustbanan      Hastighetshöjande åtgärder      250\r\nBohusbanan      Fjärrblockering 220\r\nNässjö/Jönköping-Värnamo-Halmstad       Fjärrblockering 120\r\nBlekinge kustbana       Elektrifiering  710\r\nMalmö-Staffanstorp-Dalby        Utbyggnad       100\r\nÖvriga banor    Trafikstyrningssystem   655\r\nInlandsbanan    Bärighet, trafikstyrning, drift 610\r\nStatsbidrag till regionala spårfordon           4 500\r\nSanering av förorenad mark              400\r\nBuller, etapp 2         500\r\nPlankorsningssäkerhet           270\r\nFUD             800\r\nAnpassning av stationer för funktionshindrade m.m.              800\r\nMarknadsåtgärder                700\r\nAnslutning till kombiterminaler och industriområden             1 100\r\nBärighet och lastprofil         1 752\r\nGodstågssatsning                400\r\nUtbyte av el- och teleanläggningar              3 460\r\nDetektorer              175\r\nMobiSIR, etapp 5                225\r\nTeleinvesteringar, övrigt               1 550\r\nTidigareläggningar 2002-2004            2 580\r\nÖvrigt          1 780\r\nSumma           107 741\r\n\r\nRegeringen anger i propositionen att beslutet om den nationella\r\nbanhållningsplanen innebär en kraftfull satsning på förbättrad infrastruktur\r\nför järnvägen. Järnvägsnätet kommer att fortsätta att anpassas för högre\r\nhastigheter. Förutsättningarna för regional järnvägstrafik förbättras\r\ngenom spårinvesteringar i befolkningstäta områden samt statsbidrag till\r\nspårfordon. Godstrafiken kan effektiviseras genom spårinvesteringar i de\r\nstora godstransportkorridorerna, ökad axellast och anpassad lastprofil\r\nsamt förbättrade anslutningar till kombiterminaler och industriområden.\r\nÅtgärder i den nordiska triangeln har getts särskilt hög prioritet eftersom\r\nde är angelägna för tillväxten i landet.\r\nRegeringens förslag\r\nDen totala kostnaden under perioden för de av regeringen utpekade projekten\r\nberäknas till 107,7 miljarder kronor, dvs. 6,2 miljarder högre än den av\r\nriksdagen beslutade planeringsramen. Regeringen föreslår därför att den\r\nekonomiska planeringsramen för perioden 2004-2015 för investeringar i\r\njärnvägar skall vara 107,7 miljarder kronor. Planeringsramen för investeringar\r\ni järnvägar utökas därmed med 6,2 miljarder kronor. Regeringen anger som\r\nskäl till förslaget att regeringen vid en samlad bedömning av Banverkets\r\nplanförslag funnit att flera viktiga och ur transportpolitisk utgångspunkt\r\nväl motiverade förslag till investeringar inte kunnat inrymmas i den\r\nplaneringsram som riksdagen anvisat och att planeringsramen därmed bör\r\nutökas.\r\nInvesteringar i väginfrastruktur\r\nPlaneringsdirektiven och Vägverkets förslag\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 39 miljarder\r\nkronor för nationella väginvesteringar under perioden 2004-2015 beslutade\r\nregeringen den 14 mars 2002 om direktiv att upprätta en nationell\r\nväghållningsplan. Direktiven innebar bl.a. att den nationella väghållningsplanen\r\nskulle innefatta följande åtgärder:\r\nE 18 mellan Hån och Töcksfors i Värmlands län,\r\nNorra Länken i Stockholms län, under förutsättning att regional medfinansiering\r\nmed 25 % kan erhållas,\r\nE 18 mellan Adolfsberg och Lekhyttan i Örebro län.\r\nVägverket överlämnade den 4 augusti 2003 sitt förslag till nationell\r\nväghållningsplan.\r\nRegeringens fastställelse av väghållningsplanerna\r\nRegeringen beslutade den 19 februari 2004 att fastställa den nationella\r\nväghållningsplanen. Regeringens beslut till plan innebär följande\r\nförändringar jämfört med Vägverkets förslag.\r\nFöljande åtgärder utgår från planen:\r\nRiksväg 33 Nässjö-Eksjö,\r\nRiksväg 50 Förbi Vadstena och\r\nRiksväg 50 Vid Ludvika.\r\nFöljande åtgärder tillförs planen och skall genomföras under\r\nplanperioden\r\nRiksväg 67 Stingtorpet-Tärnsjö (byggstart perioden 2008-2011) och\r\nE 20 genom Alingsås (byggstart perioden 2012-2015).\r\nVidare anges att ett antal åtgärder skall prioriteras på annat sätt än i\r\nVägverkets förslag. I nedanstående tabell redovisas investeringar i den\r\nnationella väghållningsplanen.\r\n\r\nTabell 2 Investeringar i den nationella väghållningsplanen\r\n\r\nVäg     Åtgärd  Mnkr\r\nE 4     Förbi Stockholm 100\r\nE 4     Trafikplats Måby        30\r\nE 4     Enånger-Hudiksvall      750\r\nE 4     Syd Sundsvall   100\r\nE 4     Skellefteå-Kåge 185\r\nE 4     Boviken-N Rosvik        100\r\nE 4     Persön-Kalix, etapp 1   65\r\nE 4     Lappbäcken-Harrioja     50\r\nE 4     Örkelljunga-Skånes Fagerhult    325\r\nE 4     Förbi Markaryd  690\r\nE 4     Tekniska system väginformatik   45\r\nE 4     Rotebro-Upplands Väsby  185\r\nE 4     Uppsala-Mehedeby        2 680\r\nE 4     Ö-vik/Svartby-Arnäsvall 38\r\nE 4     Förbifart Nordmaling    70\r\nE 6     Trelleborg-Vellinge     310\r\nE 6     Trafikplats Spillepengen        50\r\nE 6     Trafikplats Lomma S:a   55\r\nE 6     Rabbalshede-Tanumshede  715\r\nE 6     Tanumshede-Vik  1 040\r\nE 6     Vik-Värmlandsbro        765\r\nE 6     Värmlandsbro-Hogdal     580\r\nE 6     Tekniska system, väginformatik  60\r\nE 6     Torp-Håby       1 040\r\nE 6     Tpl Torp-Kurödsvägen    42\r\nE 6.21  Inlandsgatan-Vindragareg.       220\r\nE 6.21  Vindragaregatan-V Ringömotet    225\r\nE 12    Kulla-Norrfors  80\r\nE 12    Brattby-Vännäs  55\r\nE 12/E4 Umeåprojektet etapp 1   425\r\nE 12/E4 Umeåprojektet etapp 2   60\r\nE 14    Nacksta-Matfors 230\r\nE 14    Pilgrimstad-Lockne      130\r\nE 18    Hån-Töcksfors   120\r\nE 18    Kronoparken-Skattkärr   230\r\nE 18    Lekhyttan-Adolfsberg    680\r\nE 18    Sagån-Enköping  750\r\nE 18    Hjulsta-Ulriksdal       2 240\r\nE 18    Planskildhet vid Görla  15\r\nE 18    Västjädra-Västerås      150\r\nE 18    Trpl Stäket     37\r\nE 20    Partillemotet   75\r\nE 20    Trpl Bodarna    25\r\nE 20    Tollered-Alingsås       215\r\nE 20    Förbi Alingsås  550\r\nE 20    Lundsbrunn-Holmestad    305\r\nE 20    Norra länken    3 900\r\nE 20    Härad-Grundbro (Strängnäs)      190\r\nE 22    Trafikplats Lund Södra  55\r\nE 22    Trafikplats Råby        55\r\nE 22    Hurva-Rolsberga 130\r\nE 22    Förbifart Fogdarp       110\r\nE 22    Förbifart Linderöd      115\r\nE 22    Sätaröd-Vä      380\r\nE 22    Kristianstad-Fjälkinge  140\r\nE 22    Fjälkinge-Gualöv        100\r\nE 22    Sölve-Stensnäs  530\r\nE 22    Björketorp-Nättraby     310\r\nE 22    Genom Mönsterås 115\r\nE 22    Söderköping-Norrköping  170\r\nE 22    Söderleden i Norrköping 70\r\nE 22    Förbi Norrköping        50\r\nE 22    Förbi Bromölla  65\r\nE 22    Trafikplats Fårbo m.m.  33\r\nE 65    Svedala-Börringe        175\r\n25      Trafikplats Norremark   40\r\n25      Eriksmåla-Boda  150\r\n26      Halmstad-Oskarsström    70\r\n26      Brandshult-Hyltebruk    60\r\n31      Förbi Tenhult   225\r\n40      Slambymotet     50\r\n40      Brämhult-Rångedala      665\r\n40      Rångedala-Hester        1 000\r\n40      Haga-Ljungarum  230\r\n44      Båberg-Väne-Ryr 310\r\n45      RV 45 Falutorget        115\r\n45      Angeredsbron-Älvängen   2 500\r\n45      Rengsjön-Älvros 70\r\n48      Risbro-Mullsjö  110\r\n48      Borgunda-Skövde 535\r\n50      Skänninge-Norrsten      80\r\n50      Genom Motala    760\r\n55      Östra förbifarten Katrineholm   390\r\n67      Stingtorpet-Tärnsjö     270\r\n70      Förbi Sala      320\r\nTs-pott 4 900\r\nmiljö   3 000\r\nmindre objekt   850\r\nFUD     600\r\nTidigareläggningar 2002-2004    2 225\r\nBesparingskrav  -1 000\r\nSumma   42 105\r\nRegeringen anger i propositionen att beslutet om den nationella\r\nväghållningsplanen innebär en fortsatt utbyggnad av vägnätet med åtgärder som\r\nvisar på en god avvägning mellan det transportpolitiska målet om\r\nsamhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet samt de olika delmålen\r\ni transportpolitiken. Vidare anges att åtgärder i den nordiska triangeln\r\nhar getts särskilt hög prioritet eftersom de är angelägna för tillväxten\r\ni landet.\r\nRegeringens förslag\r\nDen totala kostnaden under perioden för de av regeringen utpekade projekten\r\nberäknas till 42,1 miljarder kronor, dvs. 3,1 miljarder högre än den av\r\nriksdagen beslutade planeringsramen. Regeringen föreslår därför att den\r\nekonomiska planeringsramen för perioden 2004-2015 för investeringar i\r\nnationella stamvägar skall vara 42,1 miljarder kronor. Regeringen anger\r\nsom skäl till förslaget att regeringen vid en samlad bedömning av Vägverkets\r\nplanförslag funnit att flera viktiga och ur transportpolitisk utgångspunkt\r\nväl motiverade förslag till investeringar inte kunnat inrymmas i den\r\nplaneringsram som riksdagen anvisat och att planeringsramen därmed bör\r\nutökas.\r\nDrift och underhåll av järnvägsinfrastruktur\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 38 miljarder\r\nkronor för drift och underhåll av statliga järnvägar under perioden\r\n2004-2015 beslutade regeringen den 14 mars 2002 att Banverket skulle upprätta\r\nen strategi för drift och underhåll. Banverkets förslag till strategi\r\nutgår från en indelning av järnvägsnätet i åtta banklasser, utifrån antal\r\ntåg på banan och godsmängden. Inom varje banklass anges sedan mål för hur\r\nmycket funktionsstörningar, tågförseningsminuter och hastighetsnedsättningar\r\nsom tillåts.\r\nVägledande i arbetet med att ta fram förslag till åtgärder har varit:\r\nMålet om en säker trafik.\r\nAntalet störningstillfällen för godstrafik på de mest drabbade\r\njärnvägssträckorna\r\nskall minst halveras till år 2007 jämfört med år 1996.\r\nKvaliteten i järnvägstransportsystemet skall förbättras, tågförseningar\r\npå järnvägsnätet skall minska.\r\nEffektiviteten i underhållet av det statliga järnvägsnätet skall öka.\r\nBanans tillstånd skall motiveras av aktuell trafik.\r\nStrategin bygger på följande prioriteringar.\r\nÅtgärder med syfte att bibehålla säkerheten kommer i första hand.\r\nUnderhåll och högt prioriterade utbyten koncentreras till stråk med hög\r\ntrafikvolym - höga kundkrav.\r\nLågprioriterade stråk underhålls vid behov, vilket kan medföra försämrat\r\ntekniskt tillstånd och fler tågförseningar.\r\nPlanerade åtgärder för perioden 2004-2015 redovisas i nedanstående tabell.\r\nUtöver detta tillkommer driftsåtgärder.\r\nTabell 3 Underhållsåtgärder i järnvägsnätet\r\n\r\nÅtgärd\r\nAvhjälpande och förebyggande underhåll  19 000\r\nUtbyte spår     4 600\r\nUtbyte spårväxlar       1 800\r\nUtbyte och upprustning broar    1 300\r\nUtbyte trummor  200\r\nUtbyte elanläggningar   3 100\r\nUtbyte signalanläggningar       1 800\r\nÖvriga utbyten  2 800\r\n\r\nBanverket anser att tågförseningar orsakade av infrastrukturen skall minska\r\nmed 50 % från år 2002 till år 2015 och att detta kräver en större ram för\r\ndrift och underhåll.\r\nVTI konstaterar i sin granskning av Banverkets förslag att det av Banverket\r\nformulerade målet att mängden infrastrukturrelaterade tågförseningar skall\r\nminska med 50 % inte har motiverats och att något underlag för bedömningen\r\ninte finns tillgängligt. VTI delar bedömningen att Banverket bör fokusera\r\nsin verksamhet mot insatser som minskar mängden förseningar. Om detta\r\ninnebär att just en halvering av de förseningar som förorsakas av\r\ninfrastrukturen är en lämplig nivå kan VTI varken förkasta eller belägga.\r\nSärskilt betänkligt torde det dessutom vara att det finns en betydande\r\nosäkerhet om hur stor del av förseningarna som egentligen förorsakas av\r\noperatörer respektive infrastrukturhållare.\r\nBanverket gör vidare bedömningen att 8 miljarder kronor ytterligare till\r\ndrift och underhåll leder till att de infrastrukturrelaterade tågförseningarna\r\nunder perioden kan minska med 50 % i stället för de 20 % man räknar med\r\natt uppnå med den beslutade nivån. VTI har i sin genomgång inte funnit\r\nnågot underlag som understöder denna slutsats. VTI har inte heller funnit\r\nnågot underlag som stöder att sådana behov baseras på samhällsekonomiska\r\nresonemang. Banverket har i sitt remissvar över VTI:s granskning angett\r\natt det med nuvarande kunskap inte är möjligt att samhällsekonomiskt\r\nvärdera de effekter som uppnås om ramen utökas med ytterligare 8 miljarder\r\nkronor. Det finns flera förklaringar till det utökade behovet av drifts-\r\noch underhållsmedel än att minska tågförseningarna, bl.a. utökad\r\nanläggningsmängd, större trafikvolym samt försämrat tekniskt tillstånd.\r\nBanverket\r\nanser att strategin medför en tydlig prioritering av underhåll och utbyten\r\npå högtrafikerade banor och en nedprioritering av motsvarande på lågtrafikerade\r\nbanor.\r\nRegeringens bedömning\r\nRegeringen gör bedömningen att Banverkets strategi för drift och underhåll\r\nav det statliga järnvägsnätet innebär en ur transportpolitiskt perspektiv\r\ngod avvägning mellan olika typer av åtgärder. Anvisade resurser bör kunna\r\nsäkerställa järnvägsnätets beständighet. Fördelningen av drifts- och\r\nunderhållsmedlen på olika typer av banor bör inte betraktas som låst utan\r\nBanverket bör utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt fördela anslagen\r\nmellan olika banklasser.\r\nDrift och underhåll av vägar\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 87 miljarder\r\nkronor för drift och underhåll av statliga vägar under perioden 2004-2015\r\nbeslutade regeringen den 14 mars 2002 att Vägverket skulle upprätta en\r\nstrategi för bärighet, drift och underhåll. Enligt den av Vägverket\r\nupprättade strategin (Vägverket 2003:99) skall målet för drifts- och\r\nunderhållsåtgärderna vara att erbjuda alla trafikanter en god framkomlighet\r\nunder säkra förhållanden året runt, nu och i framtiden, inom ramen för\r\nvad vägens fysiska utformning och bärighet medger och med hänsyn till\r\nmiljön. Det kan beskrivas med hjälp av tre delmål: nöjda kunder, miljöhänsyn\r\noch vägnätets beständighet.\r\nMåluppfyllelse mäts genom uppföljning av vägnätets tillstånd, trafikantbetyg\r\noch miljöeffekter. Uppföljningen av vägnätets tillstånd sker mot en\r\nriksgemensam långsiktig målstandard. Kostnaden för underhållsåtgärder som\r\nhöjer det aktuella tillståndet till målstandard kallas eftersläpning.\r\nMålstandarden bygger på tre huvudmål:\r\nVägnätets beständighet säkras för att undvika successiva kostnadsökningar\r\nav drift och underhåll och för att kunna erbjuda trafikanter bra standard\r\näven i framtiden.\r\nTrafiksäker framkomlighet vid måttliga krav på hastighet och komfort\r\nerbjuds trafikanterna på alla vägar (grundläggande standard).\r\nTrafiksäker framkomlighet vid högre krav på hastighet och komfort (lönsam\r\nstandard) erbjuds trafikanterna på vägar med högre trafik om en\r\nsamhällsekonomisk kalkyl påvisar tillräcklig lönsamhet (lönsam standard).\r\nSamtliga vägåtgärder skall dessutom utföras på ett trafiksäkert och\r\nmiljövänligt sätt.\r\nEftersläpningen mot målstandard år 2002 har uppskattats till 17 miljarder\r\noch fördelar sig på olika typer av objekt enligt nedanstående tabell.\r\n\r\nTabell 4 Eftersläpning mot målstandard 2002\r\n\r\nObjekt  Eftersläpning, mnkr\r\nBelagda vägar   14 000\r\nGrusvägar       1 200\r\nBroar   500\r\nVägutrustning   1 300\r\nSumma   17 000\r\n\r\nÅrskostnaden för att sköta driften enligt målstandard och för att hålla\r\neftersläpningen på nuvarande nivå har Vägverket uppskattat till 7 640\r\nmnkr år 2004. Planeringsramen är på 7 250 miljoner kronor per år. Samtidigt\r\nuppskattas synergieffekter från bärighetsåtgärder till 25 %, dvs. 330\r\nmiljoner årligen, vilket innebär att planeringsramen med hänsyn till\r\nsynergieffekter täcker nästan årskostnaden år 2004. Vägverket gör dock\r\nbedömningen att effektiviseringar efter tre fyra år inte kan uppväga\r\nkostnadsökningen och att det då blir nödvändigt att antingen sänka\r\nmålstandarden med negativa trafikeffekter som följd eller att tillföra mer\r\npengar till drift och underhåll, t.ex. från andra infrastrukturåtgärder.\r\nVidare konstateras att trafikantbetyg inte nämnvärt kan påverkas genom\r\ndrifts- och underhållsåtgärder. Förbättringen kräver en mer utvecklad\r\ndialog med trafikanter. Skador på vägnätet kan i viss mån förebyggas genom\r\nsamverkan med främst den tunga trafikens intressenter. De flesta tänkbara\r\nskyddande åtgärder är dock kontraproduktiva: de försvårar användningen av\r\nvägnätet och medför nackdelar för trafikanter.\r\nVTI har på regeringens uppdrag granskat Vägverkets förslag till drifts-\r\noch underhållsstrategi. VTI konstaterar att det saknas beskrivningar av\r\nde överväganden som lett fram till en given målstandard. Det blir på så\r\nsätt också omöjligt att avgöra huruvida de åtgärdsnivåer som identifieras\r\när lämpliga eller inte. VTI ser det som ofrånkomligt att mål för vägnätets\r\nstandard i många fall måste formuleras på grundval av vad som kallats\r\nsubjektiva mått och med stöd i ingenjörsbedömningar. Detta kan dock göras\r\npå ett mera genomskådligt sätt så att läsaren kan förstå vad som ligger\r\ntill grund för de målnivåer som valts. Enligt det gällande transportpolitiska\r\nbeslutet skall drift och underhåll finansieras med statliga anslag utifrån\r\nen samhällsekonomisk grundsyn. VTI konstaterar att målstandarden endast\r\nför vinterväghållningen har satts utifrån samhällsekonomiska beräkningar.\r\nFör övriga verksamhetsområden kan Vägverket till viss del ha gjort\r\nsamhällsekonomiska beräkningar men det förefaller främst ha varit den\r\ntilldelade ramen som varit styrande. Det går därför inte att avgöra om detta\r\när den samhällsekonomiskt optimala planen eller om mer eller mindre pengar\r\neller en omfördelning mellan olika verksamheter skulle ha gett ett bättre\r\nresultat eller om det finns ett eftersläpande underhållsbehov. När det\r\ngäller utvecklingen av kostnaderna för drift och underhåll anser VTI att\r\nVägverket behandlat dessa frågor på ett lämpligt sätt i planförslaget.\r\nVägverket har i sitt remissvar över VTI:s granskning angett att man delar\r\nVTI:s uppfattning att otillräcklig kunskap om sambanden mellan vägåtgärdernas\r\npåverkan på vägarnas tillstånd och tillståndets betydelse för effekterna\r\npå de transportpolitiska målen är det största problemet. Ett systematiskt,\r\nlångsiktigt arbete för att åstadkomma förbättringar har påbörjats av\r\nVägverket i samband med långtidsplanearbetet och kommer att fortsätta.\r\nVägverket uppger att de förbättringsförslag som VTI framför i sin rapport\r\nockså är i linje med detta arbete.\r\nRegeringens bedömning\r\nRegeringen gör bedömningen att Vägverkets strategi för drift och underhåll\r\nav det statliga vägnätet innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god\r\navvägning mellan olika typer av åtgärder samt att anvisade resurser bör\r\nkunna säkerställa vägnätets beständighet. Vid fastställandet av strategin\r\nhar regeringen framfört att Vägverket skall fortsätta att utveckla kunskapen\r\nom samband mellan drift och underhållsåtgärders påverkan på vägars tillstånd\r\noch tillståndets betydelse för de transportpolitiska målen.\r\nTjälsäkring, bärighet och rekonstruktion\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 17 miljarder\r\nkronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar under perioden\r\n2004-2015 beslutade regeringen den 14 mars 2002 att Vägverket i samarbete\r\nmed näringslivet och andra intressenter skulle ta fram en strategi för\r\ntjälsäkring, bärighet och rekonstruktion. I de framtagna strategierna\r\nkonstateras att bärighetsbrister kan finnas på alla typer av vägar. Mindre\r\nvägar med bärighetsbrister skyddas med bärighetsrestriktioner. Stora vägar\r\nmed bärighetsbrister kan inte skyddas eftersom det skulle leda till\r\norimliga samhällsekonomiska förluster. I stället bryts de ned snabbare och\r\nkräver mer underhåll.\r\nHuvuddelen av tunga transporter går på de stora vägarna där\r\nbärighetsrestriktioner\r\ninte tillämpas. Skogsbruket och jordbruket använder dock även småvägar.\r\nNya produktionsmetoder med krav på färskt virke innebär att\r\nbärighetsrestriktionerna utgör ett stort problem för skogsindustrin. Tillåten\r\nbelastning på vägar har successivt höjts utan motsvarande förstärkningsåtgärder.\r\nSom följd uppvisar i dag många vägar bärighetsbrister. Då det är ekonomiskt\r\norimligt att anpassa hela vägnätet till dagens tillåtna laster har Vägverket\r\ni samråd med näringslivet och andra intressenter pekat ut s.k. viktiga\r\nnäringslivsvägar, dvs. vägar som är viktigare för näringslivet än andra\r\nvägar. De utgör drygt hälften av vägnätet (55 000 km). För dessa vägar\r\nhar Vägverket fastställt det långsiktiga målet \"Full bärighet året runt\".\r\nNågra av de allra minsta vägarna (16 000 km) är under tjällossningen\r\ninte ens framkomliga för lätt trafik. För dessa vägar har Vägverket\r\nfastställt det långsiktiga målet \"Framkomlighet året runt för lätt trafik\".\r\nFör övriga vägar (27 000 km) har Vägverket fastställt det långsiktiga\r\nmålet \"Bärighetsrestriktioner inte längre än tre veckor\". Kartläggning av\r\nbärighetsbrister visar att det i dag krävs ungefär 35 miljarder kronor\r\nför att uppnå det första och tredje målet, inklusive bärighetsbrister på\r\nvägar som inte skyddas med bärighetsrestriktioner. Detta ställs mot\r\nplaneringsramen på 17 miljarder kronor. Vägverkets förslag försöker balansera\r\nskogsindustrins behov av snabba åtgärder på de mindre vägarna för att\r\nundanröja dagens bärighetsrestriktioner mot det mer långsiktiga behovet\r\natt säkerställa bärigheten på de största vägarna.\r\nTabellen visar per delmål bärighetsbristen och föreslagen åtgärdsvolym i\r\nmiljoner kronor och procent.\r\n\r\nTabell 5 Åtgärder för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion\r\n\r\nBrist mnkr      Åtgärd mnkr     %\r\nViktiga näringslivsvägar: Rekonstruktion på grund av underhåll  5\r\n000     500     10\r\nViktiga näringslivsvägar: Anpassning av äldre vägar     8 300   3 400   41\r\nViktiga näringslivsvägar: BK1/Tjälsäkring       18 000  10 330  57\r\nViktiga näringslivsvägar: BK1 på broar  1 100   1 100   100\r\nLätt trafik året runt   1 000   1 000   100\r\nBeläggning grusväg      1 600   500     31\r\nCentralt för FUD m.m.   -       170     -\r\nSumma   35 000  17 000  49\r\nRegeringens bedömning\r\nRegeringen gör bedömningen att Vägverkets förslag till strategi för\r\ntjälsäkring, bärighet och rekonstruktion innebär en ur transportpolitiskt\r\nperspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder och en effektiv\r\ngeografisk fördelning av medlen till Vägverkets regioner. Följande bör\r\nuppnås under planperioden.\r\nBroar på utpekade näringslivsvägar skall ha bärighetsklass 1 inom åtta år.\r\n\r\nDe minsta vägarna skall inom fyra år ha framkomlighet året runt för lätt\r\ntrafik.\r\nBärighetsrestriktioner upphör på cirka två tredjedelar av de utpekade\r\nviktiga näringslivsvägar som drabbas i dag.\r\nHälften av bärighetsbristerna på äldre viktiga näringslivsvägar utan\r\nrestriktioner åtgärdas.\r\nEn tredjedel av prioriterad beläggning av grusväg utförs.\r\nCirka 10 % av bärighetsbristerna på grund av eftersläpande underhåll\r\nåtgärdas (enbart de mest angelägna).\r\n\r\nSektorsuppgifter\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 8 miljarder\r\nkronor för sektorsuppgifter under perioden 2004-2015 beslutade regeringen\r\nden 14 mars 2002 om framtagande av strategier för arbetet med sektorsuppgifter.\r\n\r\nBanverket\r\nBanverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i\r\nsamverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga\r\nsom privata aktörer och omfatta samordning, forskning och utveckling,\r\nuppföljning, påverkan, stöd till regeringen, kompetensförsörjning och\r\nberedskap. Sektorns vision, som varit vägledande vid framtagandet av planen,\r\nbestår av följande huvudstrategier: - Stärka järnvägens roll på\r\ntransportmarknaden. - Förbättra järnvägens prestanda. - Minska järnvägens\r\nproduktionskostnader. - Vårda och utveckla sektorns resurser. - Utveckla\r\nroller, kulturer och regelverk. Prioriteringarna i Sektorsprogram för\r\njärnvägen 2002 är en viktig utgångspunkt för planen. Tre områden har\r\nidentifierats som mycket viktiga för järnvägens konkurrenskraft: punktlighet,\r\nkapacitet och tilldelning av tåglägen. Strävan efter ökad punktlighet är\r\nsärskilt utpekad. En viktig uppgift för Banverket är därför att tillsammans\r\nmed övriga aktörer inom järnvägssektorn fortsätta arbetet med att minska\r\nstörningar som beror på operatörerna. Sektorsansvaret innefattar också\r\natt säkerställa barns säkerhet och tillgänglighet till järnvägstransporter\r\nliksom att göra järnvägstransporter tillgängliga för\r\nfunktionshindrade.\r\nVägverket\r\nVägverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i\r\nsamverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga\r\nsom privata aktörer och t.ex. utgöras av forskning och utveckling,\r\ndemonstrationsprojekt, expertstöd, kommunikation och påverkansaktiviteter.\r\nBland de program, projekt och andra aktiviteter som avses genomföras\r\nåterfinns bl.a.:\r\nDrift av en nationell vägdatabas.\r\nNya lösningar i tätortsmiljö: beteendepåverkan, demonstrationsprojekt.\r\nÖkad rörlighet och säkerhet för barn, äldre och funktionshindrade.\r\nProgram för hållbart resande.\r\nKvalitetssäkring av transporter.\r\nSparsam körning.\r\nArbete inom Euro NCAP (program för nybilsbedömning).\r\nKunskap, beteende och övervakning för ökad trafiksäkerhet. I detta ingår\r\nlokala dialoger, trafikövervakning, förhindrande av onykter körning,\r\nförebyggande åtgärder kring alkohol riktade mot ungdomar samt kvalitetssäkring\r\nav transporter och tekniska stödsystem.\r\nStrategi för alternativa drivmedel.\r\nIVSS, branschgemensamt utvecklingsprogram för kommersialisering av\r\ntrafiksäkerhetslösningar.\r\nEMFO, branschgemensamt forskningsprogram för utsläpp av luftföroreningar\r\noch buller från fordon.\r\nFoU-program.\r\nLöpande stöd till kommunerna i deras planeringsarbete.\r\nRegeringens bedömning\r\nRegeringen gör bedömningen att strategierna för sektorsuppgifter innebär\r\nen ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika typer av\r\nåtgärder.\r\nRegional infrastruktur\r\nMed utgångspunkt i riksdagens beslut om en planeringsram på 30 miljarder\r\nkronor för regional infrastruktur under perioden 2004-2015 beslutade\r\nregeringen den 14 mars 2002 om framtagande av länsplaner för regional\r\ninfrastruktur. Länen fick i uppdrag att redovisa åtgärder för de planeringsramar\r\nsom angavs i beslutet samt åtgärder för nivåer som är 50 % högre och 50 %\r\nlägre än denna. Regeringen har sedan analyserat de åtgärder som föreslås\r\nför de tre nivåerna i länsplanen utifrån\r\nsamhällsekonomisk effektivitet,\r\nuppfyllelse av de transportpolitiska målen,\r\nhantering av länsgränsöverskridande projekt och\r\nsamband med åtgärder i de nationella planerna.\r\nLänen inkom med förslag till långsiktiga planer den 4 augusti 2003 och\r\nregeringen beslutade 19 mars om definitiva ekonomiska ramar till länsplanerna\r\nför regional transportinfrastruktur i enlighet med nedanstående\r\ntabell.\r\nTabell 6 Ekonomiska ramar för regional infrastruktur\r\n\r\nLän/mnkronor    2004-2006       2007-2009       2010-2012       2013-2015\r\nSumma\r\nStockholms län  2 671   2 336   1 313   2 114   8 434\r\nUppsala län     274     301     377     327     1 279\r\nSödermanlands län       248     268     123     94      733\r\nÖstergötlands län       265     279     349     302     1 195\r\nJönköpings län  234     259     325     281     1 099\r\nKronobergs län  110     124     155     135     524\r\nKalmar län      123     135     169     147     574\r\nGotlands län    32      37      46      40      155\r\nBlekinge län    100     100     125     108     433\r\nSkåne län       770     848     1 060   921     3 599\r\nHallands län    210     234     292     254     990\r\nVästra Götalands län    789     989     1 262   1082    4 122\r\nVärmlands län   124     137     171     149     581\r\nÖrebro län      179     199     248     215     841\r\nVästmanlands län        140     155     194     169     658\r\nDalarnas län    340     155     206     172     873\r\nGävleborgs län  135     148     184     160     627\r\nVästernorrlands län     94      112     138     120     464\r\nJämtlands län   77      74      93      79      323\r\nVästerbottens län       112     127     159     138     536\r\nNorrbottens län 98      108     136     118     460\r\nSumma   7 125   7 125   7 125   7 125   28 500\r\n\r\nI regeringens granskning av förslagen till länsplaner har den samhällsekonomiska\r\nlönsamheten varit en viktig faktor. Regeringen har i sina bedömningar\r\ntagit hänsyn till både den faktiska lönsamheten och beslutsunderlagets\r\nkvalitet i form av andel beräknade väginvesteringar. Regeringen anser\r\ndärför att den samhällsekonomiska lönsamheten har stor betydelse för vilka\r\nåtgärder som kommer att genomföras i det regionala transportsystemet.\r\nMotionsförslag\r\nParti- och kommittémotioner\r\nModerata samlingspartiet\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) hänvisar i motion 2003/04:T8 till den kritik\r\nModeraterna tidigare framfört mot riktlinjerna i infrastrukturpropositionen\r\n(prop. 2001/02:20). Främst gäller detta avsaknaden av finansiering,\r\notillräckliga satsningar på att åtgärda eftersatt underhåll samt\r\nsnedfördelningen\r\nav medel till vägnätets nackdel. Motionärerna kräver mot denna bakgrund\r\natt regeringen återkommer med ett nytt förslag till ekonomisk planeringsram\r\nför investeringar i järnvägar och nationella stamvägar för perioden\r\n2004-2015 i enlighet med vad som anförs (yrkande 1). Vad gäller anslagen\r\nför drift och underhåll hänvisas till Vägverkets bedömning att dessa är\r\notillräckliga för att långsiktigt säkra standarden på det statliga vägnätet.\r\nMotionärerna anser att regeringen i propositionen avfärdar detta alltför\r\nlättvindigt och kräver mer resurser för ändamålet (yrkande 2).\r\nMot bakgrund av att flera stora projekt under senare tid blivit dyrare än\r\nberäknat föreslår motionärerna även att infrastrukturprojekt med stora\r\nkostnadsökningar bör omprövas (yrkande 5). Vidare uppmärksammas att\r\nåtskilliga kilometer väg försetts med mitträcken de senaste åren. Det är\r\nenligt motionärernas mening viktigt att dessa åtgärder inte ersätter\r\nutbyggnad till motorvägsstandard eftersom mötessepareringen inte skall ses\r\nsom ett alternativ till höjd standard, utan snarare som ett komplement\r\nsom kan höja trafiksäkerheten (yrkande 7).\r\nVad gäller åtgärder i järnvägsinfrastrukturen anser motionärerna att\r\nbristerna i tillförlitlighet är den spårbundna trafikens största problem.\r\nFör att utvecklas till ett verkligt alternativ till vägtransporter måste\r\ntågtrafikens tidhållning förbättras, vilket gäller såväl gods- som\r\npersontrafiken. Mot denna bakgrund föreslås att en minskning av de\r\ninfrastrukturrelaterade förseningarna på järnvägen prioriteras (yrkande 8).\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) anförs att regeringens\r\ninfrastrukturproposition 2001/02:20 innebär att anslagen till järnvägssatsningar\r\nökar kraftigt, fastän de stora behoven enligt regeringens egen utredning\r\n- Godstransportdelegationen - främst ligger inom vägsektorn. Motionärerna\r\nkräver en redovisning av skälen till denna prioritering (yrkande 1). Det\r\nfinns en lång rad objekt på såväl det nationella som det regionala vägnätet\r\nsom är angelägna såväl från samhällsekonomiska som från trafiksäkerhetsmässiga\r\nsynpunkter, anges det vidare. Särskilt utpekade åtgärder är en fortsatt\r\nutbyggnad av landets motorvägsnät, inriktad på en komplett motorvägsförbindelse\r\nmellan de tre största städerna, ett fullföljande av de svenska åtagandena\r\ni den nordiska triangeln samt ett antal andra enligt motionärerna angelägna\r\nprojekt (yrkande 4). Liknande förslag framförs även i motion 2002/03:T321\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m) (yrkande 1).\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) diskuterar i motion 2002/03:T321 de särskilda\r\ntrafikproblem som kan observeras i storstadsområdena. Enligt motionärerna\r\nfinns det väl utvecklade projekt som, när de kommer till utförande,\r\nväsentligt skulle underlätta trafikförsörjningen. En omedelbar effekt av\r\nett förbättrat trafikflöde i storstadsregionerna är minskade utsläpp,\r\nökad trafiksäkerhet och högre livskvalitet för medborgarna (yrkande\r\n6).\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nErling Bager m.fl. (fp) anför i motion 2003/04:T13 att behovet av\r\ninfrastrukturinvesteringar i Sverige är större än vad regeringen inser bl.a.\r\neftersom goda transportmöjligheter är en förutsättning för ökad tillväxt.\r\nMot denna bakgrund föreslås att den ekonomiska planeringsramen för\r\ninvesteringar i järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder\r\nkronor och för investeringar i nationella stamvägar 48,1 miljarder kronor\r\n(yrkande 1). Vidare anges att flaskhalsarna i infrastrukturen i dag är så\r\nstora att de allvarligt hämmar förutsättningarna för tillväxt i landets\r\nviktigaste tillväxtregioner. Dessa flaskhalsar måste därför åtgärdas\r\ntidigare under planeringsperioden (yrkande 3). Motionärerna föreslår även\r\nen högre ram för tjälsäkring med motiveringen att råvaruförsörjningen\r\ntill industrin, och då särskilt skogsindustrin, måste säkras (yrkande 4).\r\n\r\nI motion 2003/04:T562 föreslår Erling Bager m.fl. (fp) en prioriteringsordning\r\nför de nyinvesteringar som måste göras i vägnätet. För det första skall\r\nflaskhalsar på vägnätet byggas bort, framför allt i storstäderna men även\r\npå andra håll. För det andra gäller det ett antal i motionen utpekade\r\nprojekt (yrkande 8). Vad gäller tjälsäkring, bärkraftssäkring och upprustning\r\nav vägnätet anser motionärerna att det är av största vikt att hela landet\r\nhar en sådan standard på vägnätet att råvaruförsörjningen till industrin\r\nkan tryggas hela året och att de färdiga produkterna kan fraktas därifrån\r\ntill kunderna. Därför är det viktigt att vägnätet tjälsäkras, så att t.ex.\r\ninte skogsindustrin drabbas av avbrott i sin produktion på grund av dåliga,\r\ntjälsjuka och bärighetssvaga vägar. Undermåliga vägar får inte vara det\r\nsom hotar jobben runt om i Sverige anförs det (yrkande 9).\r\nI motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) fästs stor vikt vid\r\natt hela landet har en sådan standard på vägnätet att råvaruförsörjningen\r\ntill industrin kan tryggas hela året samt att vägnätet håller en sådan\r\nstandard att de färdiga produkterna kan fraktas därifrån till kunderna.\r\nMotionärerna föreslår mot denna bakgrund att väganslaget lyfts till en\r\npermanent högre nivå. Vad gäller de kommunala vägnäten vill motionärerna\r\nuppmärksamma vikten av att dessa håller en sådan standard att bygdens\r\nsysselsättning inte hotas, allt enligt mottot att människor skall kunna\r\nbo där de vill och kunna etablera företag i hela landet (yrkande 14).\r\nI fråga om nyinvesteringar i väginfrastruktur anser motionärerna att det\r\nförslag till stomvägnät med anslutande vägar av hög kvalitet som den\r\nborgerliga regeringen lade fram 1993 måste genomföras samt att nya\r\ninvesteringar i vägar som måste göras främst är av två slag. För det första\r\ngäller det att flaskhalsar på vägnätet byggs bort. För det andra gäller\r\ndet att den s.k. skandinaviska motorvägstriangeln mellan Köpenhamn, Oslo\r\noch Stockholm måste färdigställas (yrkande 15).\r\nKristdemokraterna\r\nI motion 2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) ställer sig Kristdemokraterna\r\nbakom att den totala planeringsramen utökas i regeringens proposition,\r\nmen bedömer att en oproportionerligt stor del av dessa resurser föreslås\r\nanvändas till stora järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler. En\r\nstörre del av resurserna behöver satsas på vägarna i syfte att minska det\r\neftersläpande underhållet, bygga bort flaskhalsar och förbättra\r\ntrafiksäkerheten. Det föreslås mot denna bakgrund att den ekonomiska\r\nplaneringsramen\r\nför investeringar i järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 101,5\r\nmiljarder kronor för investeringar i nationella stamvägar 47 miljarder\r\nkronor och för drift och underhåll av statliga vägar 88,3 miljarder kronor\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nCenterpartiet\r\nSven Bergström m.fl. (c) hänvisar i motion 2003/04:T14 till Vägverkets\r\nuppskattning av storleken på det eftersatta underhållet, 17 miljarder.\r\nDessa eftersläpningar innebär en försämrad trafiksäkerhet, ökad miljöbelastning\r\nsamt ökade kostnader för näringslivet och enskilda bl.a. i form av\r\nåterkommande fordonsreparationer. Det behövs därför enligt motionärerna\r\nordentliga satsningar på drift och underhåll i syfte att ta igen det\r\neftersatta underhållet och garantera att ytterligare eftersläpningar inte\r\nuppstår (yrkande 2).\r\nMotionärerna åberopar även betydelsen av det enskilda vägnätet för\r\nlandsbygdsboende, näringsliv, jakt, fiske, friluftsliv och turism. Problem\r\nknutna till den enskilda väghållningen anges vara exempelvis att bidragen\r\när underdimensionerade och att kostnader för exempelvis reparationer av\r\nbroar är större än vägsamfälligheter klarar av att bära. Mot denna bakgrund\r\nföreslås att BREV-utredningens förslag bl.a. om att Vägverket skall ta\r\növer ansvaret för s.k. konstbyggnader, i form av broar, genomförs (yrkande\r\n4).\r\nVad gäller järnvägsinfrastrukturen anser motionärerna det angeläget att\r\ndrifts- och underhållsinsatserna prioriteras så att redan investerat\r\nkapital vidmakthålls och inte föröds. Centerpartiet välkomnar därför\r\nregeringens ambitioner att i ett första steg förbättra järnvägens standard\r\nså att antalet störningstillfällen halveras för godstrafik, liksom att\r\nkvaliteten i järnvägssystemet rent allmänt skall förbättras och\r\ntågförseningarna minskas. Motionärerna vill samtidigt varna för den\r\nnedprioritering\r\nav det mindre trafikerade nätet som regeringen förefaller öppna för i\r\npropositionen (yrkande 5). Vidare anges att de senaste årens utveckling\r\nvisar att potentialen för en utökad tågtrafik är stor om rätt förutsättningar\r\nföreligger. Också godstrafiken kan effektiviseras och utvecklas om viktiga\r\nspårinvesteringar kan fullföljas i de stora godstransportkorridorerna,\r\nvilket bl.a. Godstransportdelegationen pekat på. Enligt motionärerna är\r\ndet särskilt angeläget att inte nya flaskhalsar byggs in i järnvägssystemet\r\ngenom att upprustade och/eller nybyggda bandelar inte länkas ihop på ett\r\noptimalt sätt med det övriga bansystemet. Det kan t.ex. gälla Botniabanans\r\nfortsättning söderut från Nyland längs kusten (yrkande 6).\r\nVad gäller investeringar i vägnätet menar Maud Olofsson m.fl. (c) i motion\r\n2003/04:T564 att dessa bör vara av två slag. I ett första skede måste\r\ndagens flaskhalsar byggas bort och redan planerade projekt genomföras. I\r\nett andra skede måste övriga önskvärda nyanläggningar genomföras (yrkande\r\n13). Vad gäller drift och underhåll hänvisar motionärerna till det av\r\nVägverket definierade underhållsberget och kräver satsningar för att ta\r\nigen eftersläpningarna och garantera att sådana inte uppkommer återigen\r\n(yrkande 14). Vidare anförs att allmänna vägar i vårt land skall vara\r\nfarbara vägar året runt utan fara för liv och hälsa eller risk för stora\r\nskador på de fordon som används. För att uppnå detta föreslås att en s.k.\r\nskamgräns för lägsta acceptabla standard inrättas (yrkande 15).\r\nI motion 2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) pekas på kommunikationernas\r\nbetydelse för den teknik- och kunskapsintensiva skogsindustrin. För att\r\nSverige inte skall bli omsprunget av andra hårt satsande länder i t.ex.\r\nöstra Europa föreslås satsningar på den för denna industri så viktiga\r\nväginfrastrukturen (yrkande 23).\r\nSven Bergström m.fl. (c) talar i motion 2002/03:T466 om behovet en väl\r\nfungerande transportinfrastruktur samt om eftersatt drift och underhåll\r\nav vägnätet. För att lösa problemen föreslås en ny prioriteringsordning\r\nför infrastrukturåtgärder. För det första: ta igen det eftersatta underhållet,\r\ngarantera en underhållsnivå som inte tillåter nya eftersläpningar att\r\nuppstå och genomför satsningar på tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.\r\nFör det andra: bygg bort flaskhalsar i befintliga transportsystem och\r\ngenomför redan planerade projekt. För det tredje: genomför önskvärda\r\nnyanläggningar och nyinvesteringar (yrkande 1). Vidare anförs att bra vägar\r\ni alla delar av landet är ett måste eftersom det är en fråga om lika\r\nvillkor för alla delar av landet. Anslagen till drift och underhåll måste\r\ndärför höjas (yrkande 3) och en skamgräns för lägsta acceptabla vägstandard\r\nmåste anges (yrkande 2). Även ramen för väginvesteringar i\r\ninfrastrukturpropositionen\r\nanges vara otillräcklig (yrkande 4).\r\nVidare anför motionärerna att det investeringsstöd som i dag utgår för\r\nspårfordon i kollektivtrafik borde omfatta även bussar i kollektivtrafik\r\nsom drivs med alternativa drivmedel. Enligt motionärerna hade detta främjat\r\nsåväl introduktionen av miljövänligare bussar som kollektivtrafiken i de\r\ndelar av landet där denna i huvudsak består av busstrafik (yrkande 7).\r\nMotionärerna är även av meningen att det är nödvändigt med en bättre\r\nhelhetssyn på kollektivtrafiken, en helhetssyn som är transportslagsövergripande\r\noch som tar hänsyn till att kollektivtrafiken är både en regional och en\r\nlokal fråga. Enligt motionärerna borde åtgärder i den lokala kollektivtrafiken\r\nvara berättigade till statsstöd ur den statliga planeringsramen som avsätts\r\nför åtgärder i det regionala transportsystemet (yrkande 8).\r\nI fråga om godstrafik på järnväg anförs att godstrafiken i stor utsträckning\r\när koncentrerad till ett antal huvudstråk samt att dessa är relativt\r\nrobusta över tiden. Motionärerna anser att större hänsyn borde tas till\r\ndetta och att planeringsdirektiven till trafikverken därför bör utformas\r\nså att stor hänsyn tas till vikten av väl fungerande stråk för godstrafiken\r\n(yrkande 34).\r\nÖvriga motioner\r\nRigmor Stenmark (c) finner i motion 2002/03:T213 att det i dag finns ett\r\nskriande behov av underhåll av vägnätet i hela landet. Det krävs således\r\nen landsomfattande satsning för en bättre vägstandard, i syfte att minska\r\ndirekta personskador och kostnaderna för fordon som körts på dåligt\r\nunderhållna vägar (yrkande 2).\r\nI motion 2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) uppmärksammas att\r\nVägverket aviserat en senareläggning av redan beslutade satsningar på E 22.\r\nMotionärerna föreslår mot denna bakgrund en omprioritering av medel från\r\njärnvägs- till väginvesteringar för att möjliggöra en tidigareläggning av\r\nangelägna väginvesteringar, exempelvis den för Östersjöregionen viktiga\r\nE 22:an (yrkande 2).\r\nI motion 2002/03:T279 föreslår Agne Hansson (c) att det införs en en lägsta\r\ngräns för acceptabel vägstandard i landet. En sådan gräns motiveras enligt\r\nmotionären av att alla i hela landet skall ha rätt till farbara vägar\r\nåret runt och hade enligt motionären inneburit att regering och riksdag\r\ninte kunnat behandla bärighetshöjande åtgärder, tjälsäkring, drift och\r\nunderhåll som en restpost i budgeten (yrkande 2).\r\nI motion 2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m) åberopas ett antal\r\nprognoser som pekar på att trafiken på våra vägar kommer att öka kraftigt\r\nframöver. Samtidigt konstateras att underhållet av vägarna inte är\r\ntillräckligt. Motionären anser mot denna bakgrund att den satsning på\r\nväginfrastrukturen som regeringen redovisat i infrastrukturpropositionen är\r\notillräcklig.\r\nBirgitta Carlsson (c) kräver i motion 2002/03:T295 en åtgärdsplan för hur\r\nman skall komma till rätta med de eftersläpningar som nu finns vad gäller\r\nvägunderhåll, bärighetshöjning, tjälsäkring och beläggning av vårt finmaskiga\r\nvägnät (yrkande 1).\r\nI motion 2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) åberopas att tillväxt i en\r\nregion skapas genom fler företag som i sin tur genererar fler arbetstillfällen.\r\nFör att etablerade företag skall bli motiverade att stanna, eventuellt\r\nexpandera och blivande företagare vilja starta alternativt flytta till\r\nVärmland måste regionen kunna konkurrera på bättre villkor. Resurserna\r\ntill vägförbättringar för att utjämna de regionala klyftorna bör därför\r\nutökas (yrkande 2).\r\nKristina Zakrisson m.fl. (s) anger i motion 2002/03:T496 att vägarna spelar\r\nen strategisk roll i skogslänens utveckling och föreslår därför ökade\r\ninsatser för drift och underhåll av vägnätet i skogslänen, med målet att\r\nalla landets vägar skall kunna hållas öppna året om (yrkande 5) och ha en\r\ngod standard (yrkande 7). I sammanhanget vill motionärerna även framhålla\r\nvägarnas betydelse för att den växande turistnäringen skall kunna fortsätta\r\natt utvecklas som en viktig basnäring i skogslänen (yrkande 6). Vidare\r\nanförs det att större hänsyn bör tas till de tunga transporterna vid\r\nfördelning av väganslag både till drift och investeringar (yrkande 4) samt\r\nvid fördelningen av anslag till järnvägsinvesteringar (yrkande 8).\r\nDe svenska grusvägarna utgör en betydande del av vårt vägnät, ca 30 000\r\nmil. I motion 2002/03:T532 av Carina Hägg (s) beskrivs de även som ett\r\nkulturarv av stort värde - bl.a. för turismen - samt som ett bra alternativ\r\nsom ger en rimlig vägstandard. Motionären menar att den svenska grusvägen\r\nbör kunna bevaras på platser där den finns och fyller sin funktion, även\r\nom det i andra fall är rimligt och befogat att använda sig av andra\r\nvägmaterial. För att möjliggöra detta måste vi öka kunskaperna om hur man\r\npå bästa sätt underhåller grusvägarna.\r\nYvonne Ångström m.fl. (fp) vill i motion 2002/03:N267 framhålla vikten av\r\natt hela landet har en sådan standard på vägnätet att råvaruförsörjningen\r\ntill industrin och jobben på landsbygden kan tryggas hela året. En viktig\r\nåtgärd för att uppnå detta är enligt motionärerna tjälsäkring, vilket är\r\nviktigt bl.a. för skogsindustrin (yrkande 4). Vidare anser motionärerna\r\natt en målsättning måste vara att samtliga vägar hålls öppna och farbara\r\nunder alla delar av året (yrkande 5).\r\nI motion 2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp)\r\nanförs att den förda politiken på kommunikationsområdet är ett av de\r\nviktigaste instrumenten i regionalpolitiken eftersom kommunikationernas\r\ngrundläggande funktion är att minska de geografiska hindren för samspelet\r\nmellan människor och företag. Genom nybyggnationer och upprustningar av\r\njärnvägslinjer för höghastighetstrafik (yrkande 21) och fler snabbtåg\r\n(yrkande 20) kan tillgängligheten förbättras och regionernas storlek utökas,\r\nvilket innebär att de små lokala arbetsmarknaderna kan överleva lättare.\r\n\r\nI motion 2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anges att intresset\r\nför att kunna leva, bo och verka på landsbygden är stort men att det ofta\r\ninte är så lätt att förverkliga denna dröm eftersom det finns ett antal\r\nhinder. Ett av dessa är den eftersatta infrastrukturen som enligt\r\nmotionärerna har permanentat landsbygdens kris och fortsatta utarmning (yrkande\r\n2).\r\nI motion 2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) om småföretagande heter\r\ndet att bra kommunikationer är en förutsättning för att små företag skall\r\nkunna transportera sina produkter och för att människor skall kunna resa\r\neffektivt oavsett var i landet företaget finns. Motionärerna anser att\r\nregeringen sedan länge har underlåtit att satsa på infrastrukturen med\r\nresultatet att trafikinfarkt råder i de större städerna och att många\r\nvägar i glesbygden inte längre är farbara. Mot denna bakgrund föreslås en\r\nutökad satsning på vägar, järnvägar och farleder (yrkande 6). Ett liknande\r\nförslag återfinns i yrkande 7 motion 2003/04:N346 av Maria Larson\r\n(kd).\r\nMotion 2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) handlar om användningen\r\nav träbaserade byggkonstruktioner inom den svenska byggsektorn. Motionärerna\r\nanför att Vägverkets upphandlingsnormer felaktigt gör träbroalternativens\r\nkostnadskalkyler ofördelaktiga och föreslår därför att dessa ändras\r\n(yrkande 6). Vidare bör berörda statliga verk introducera träbroalternativet\r\nvid kommande större infrastruktursatsningar som t.ex. tidigareläggning av\r\nNorrbotniabanan (yrkande 7).\r\nI motion 2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander\r\n(båda s) föreslås att Banverket och Vägverket skall få möjlighet att\r\nomfördela medel från administrationsanslaget till verksamhetsanslaget.\r\nDetta hade enligt motionärerna skapat incitament att rationalisera\r\nadministrationen och skapa utökat utrymme för åtgärder i\r\ntransportinfrastrukturen.\r\n\r\nRunar Patriksson (fp) belyser i motion 2003/04:T421 skogsindustrins\r\nbetydelse för tillväxten i landet och skogslänens överlevnad. Motionären\r\nfinner det mot denna bakgrund inte acceptabelt att denna industri varje\r\når i stor utsträckning drabbas av avstängda vägar och anser att ett avtal\r\nmed en garanti om ersättning för förluster i samband med avstängda vägar\r\neller annan icke fungerande infrastruktur borde var möjligt att upprätta\r\nför ovan nämnda företagare inom skogsnäringen i Sverige, till dess att\r\ninfrastruktur kan garanteras året om i Sverige.\r\nI motion 2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s)\r\nanalyseras tilldelningen av medel för bärighetssatsningar till olika län.\r\nMotionärerna har uppmärksammat att endast 25 % av dessa medel går till\r\nNorrbottens och Västerbottens län samtidigt som 40 % av tjälrestriktionerna\r\nåterfinns inom detta område. Motionärerna finner detta orimligt då syftet\r\nmed satsningen borde vara att förbättra bärigheten i första hand på det\r\nglesa och lågtrafikerade vägnätet, för att på så sätt stärka förutsättningarna\r\nför den regionala utvecklingen i hela landet.\r\nMotion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) handlar om kommunikationer\r\ni skogslänen. Motionärerna vill framhålla vägarnas strategiska roll i\r\nskogslänens utveckling och anför att de människor och företag som verkar\r\ni skogslänen måste ha en vägstandard som är likvärdig med övriga landet.\r\nEtt antal åtgärder föreslås för att råda bot på dagens situation där\r\nlandets sämsta vägar återfinns i skogslänen. För att förbättra förutsättningarna\r\nför den viktiga basindustrin i dessa regioner bör större hänsyn tas till\r\nde tunga transporterna vid fördelning av väganslag både till drift och\r\ninvesteringar (yrkande 5), samtidigt krävs utökade insatser för drift och\r\nunderhåll av vägnätet i skogslänen med målet att alla landets vägar skall\r\nkunna hållas öppna året om (yrkande 6).\r\nÄven den växande turistnäringen är beroende av bra vägar för att kunna\r\nfortsätta att utvecklas som en viktig basnäring främst i glesbygden, anför\r\nmotionärerna vidare. Eftersom ett bra vägnät är en grundförutsättning för\r\nen fortsatt positiv utveckling av turismen i skogslänen bör större hänsyn\r\ntas till denna sektors behov vid planering och byggande av\r\ntransportinfrastruktur\r\n(yrkande 7). Slutligen uppmärksammas de Europavägar som leder genom\r\nskogslänen. Det är enligt motionärerna nödvändigt att detta vägnät håller\r\nen fullgod standard och att de flaskhalsar som finns på Europavägarna i\r\nskogslänen byggs bort (yrkande 8).\r\nSven Gunnar Persson m.fl. (kd) anger i motion 2003/04:N330 att landsbygdens\r\nkris förstärks av uteblivna infrastruktursatsningar. Underhållet av\r\nvägnätet, som är eftersatt i hela landet, måste därför snarast förbättras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nÖvergripande bedömning\r\nUtskottet anser att det behövs stora insatser i infrastrukturen för att\r\nfrämja tillväxt, regional utveckling och omställning till ett ekologiskt\r\nuthålligt samhälle. Insatser måste också göras för att förbättra bl.a.\r\ntrafiksäkerheten och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Utskottet\r\nhar mot bl.a. denna bakgrund hösten 2001 ställt sig bakom att den ekonomiska\r\nplaneringsramen för transportinfrastruktur för perioden 2004-2015 skall\r\nuppgå till 364 miljarder kronor. Sett i ett historiskt perspektiv innebär\r\ndetta kraftfullt ökade resurser till trafikens infrastruktur.\r\nUtskottet kan konstatera att sedan rikdagsbeslutet år 2001 har ett omfattande\r\nplaneringsarbete skett på lokal, regional och nationell nivå. Inom ramen\r\nför detta omsorgsfulla beredningsarbete har viktiga insatser i trafikens\r\ninfrastruktur lyfts fram och konkreta strategier och planer lagts fast.\r\nGenom regeringens fastställelse av långsiktsplanerna tidigare i vår har\r\ndärefter planeringsprocessen slutförts och planeringsramen tagits i anspråk\r\npå ett sätt som enligt utskottets bedömning ligger väl i linje med såväl\r\nriksdagens transportpolitiska mål som gällande utgångspunkter för\r\ninvesteringsplaneringen. Det är därför med tillfredsställelse utskottet\r\nkonstaterar att de angelägna konkreta åtgärder som är resultatet av denna\r\nprocess nu kan påbörjas. Detta gäller såväl åtgärder för att bevara och\r\nsäkerställa befintliga vägar och järnvägar som åtgärder för att utveckla\r\noch modernisera transportsystemet.\r\nAv regeringens förslag framgår att som ett resultat av det omfattande\r\nplaneringsarbetet finns det motiv för att den samlade ramen för väg- och\r\njärnvägsinvesteringar bör utökas med sammanlagt 9,3 miljarder kronor. Den\r\ntotala ramen blir därmed 381,5 miljarder kronor med hänsyn till förändrad\r\nberäkning av vissa kapitalkostnader. Utskottet ser denna ytterligare\r\nambitionshöjning som angelägen och behandlar i det följande närmare\r\nregeringens redovisning och förslag samt anknytande motionsförslag.\r\nBevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar\r\nPlaneringsramarna för att bevara och säkerställa väg- och\r\njärnvägsinfrastrukturen\r\nuppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till totalt 150 miljarder kronor,\r\nfördelat på olika typer av åtgärder enligt följande tabell.\r\nTabell 7 Åtgärder för att bevara och säkerställa befintliga vägar och\r\njärnvägar\r\n\r\nÄndamål Ram, mdkr\r\nDrift och underhåll järnvägar   38\r\nDrift och underhåll vägar       87\r\nTjälsäkring, bärighet och rekonstruktion        17\r\nSektorsuppgifter        8\r\nSumma   150\r\n\r\nUtskottet har tidigare understrukit vikten av att landets vägar underhålls\r\npå ett ansvarsfullt sätt (bet. 2001/02:TU2). Utskottet ser därför med\r\ntillfredsställelse att uppgiften att bevara och säkerställa befintliga\r\nvägar och järnvägar prioriteras under planeringsperioden. Utskottet har\r\näven framhållit vikten av att Vägverket och Banverket upprättar drifts-\r\noch underhållsstrategier i samband med upprättandet av långsiktsplanerna.\r\nDå det är centralt att dessa har sin utgångspunkt i de transportpolitiska\r\nmålen välkomnar utskottet att regeringen i sin fastställelse av\r\nåtgärdsplaneringen utgått från dessa kriterier. Enligt utskottets bedömning\r\ninnebär därmed regeringens strategi för drift och underhåll av det statliga\r\nvägnätet en ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika\r\ntyper av åtgärder. Anvisade resurser bör kunna säkerställa vägnätets\r\nbeständighet.\r\nUtskottet konstaterar vidare att strategin för drift och underhåll av det\r\nstatliga järnvägsnätet innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god\r\navvägning mellan olika typer av åtgärder. Anvisade resurser bör kunna\r\nsäkerställa järnvägsnätets beständighet. Utskottet har heller ingen erinran\r\nmot regeringens bedömning att fördelningen av drift- och underhållsmedlen\r\npå olika typer av banor inte bör betraktas som låst utan att Banverket\r\nutifrån ett samhällsekonomiskt synsätt bör fördela anslagen mellan olika\r\nbanklasser.\r\nEnligt utskottets mening kommer den särskilda satsningen på 17 miljarder\r\nkronor för rekonstruktion av eftersatt vägnät, för tjälsäkring och för\r\natt förbättra bärigheten att innebära stora förbättringar när det gäller\r\nmöjligheten att nå delmålet En hög transportkvalitet. Strategin för\r\ntjälsäkring, bärighet och rekonstruktion innebär en ur transportpolitiskt\r\nperspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder och en effektiv\r\ngeografisk fördelning av medlen till Vägverkets regioner. Det innebär att\r\näven förutsättningarna för regional utveckling i hela landet kommer att\r\nförbättras avsevärt. När det gäller vikten av att landets vägar underhålls\r\npå ett ansvarsfullt sätt vill utskottet vidare lyfta fram de enskilda\r\nvägarnas betydelse. Med anledning av motionsförslag i ärendet vill utskottet\r\nklargöra att den s.k. BREV-utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtveckla och modernisera transportsystemet\r\nEnligt regeringens förslag till utökade planeringsramar bör den totala\r\nramen för detta ändamål uppgå till 178,3 miljarder kronor, uppdelat på\r\nolika ändamål i enlighet med nedanstående tabell.\r\nTabell 8 Åtgärder för att utveckla och modernisera transportsystemet\r\n\r\nÄndamål Ram, mdkr\r\nInvesteringar järnvägar 107,7\r\nInvesteringar vägar     42,1\r\nRegionala infrastrukturåtgärder 28,5\r\nSumma   178,3\r\n\r\nI propositionen anförs att en samlad bedömning av Vägverkets och Banverkets\r\nförslag till långsiktsplaner föranlett regeringens slutsats att flera\r\nviktiga och ur transportpolitisk utgångspunkt väl motiverade förslag till\r\ninvesteringar inte kunde inrymmas i den planeringsram som riksdagen anvisat.\r\nMot denna bakgrund föreslås att planeringsramen för investeringar i väg-\r\noch järnvägsinfrastruktur utökas med totalt 9,3 miljarder kronor: 3,1\r\nmiljarder till väginvesteringar och 6,2 till järnvägsinvesteringar.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens förslag till nya planeringsramar\r\ninnebär ett avsteg från den planeringsprocess som har sin utgångspunkt i\r\ndet transportpolitiska beslutet från 1998, där det angavs att åtgärdsplaneringen\r\nskulle genomföras med utgångspunkt i den inriktning och de ekonomiska\r\nramar som beslutats inom ramen för inriktningsplaneringen. Utskottet delar\r\ndock regeringens bedömning att en utökad planeringsram kan motiveras\r\nutifrån en bedömning av vilka projekt som bör inrymmas under perioden\r\n2004-2015. Enligt utskottets mening möjliggör regeringens förslag förbättrade\r\nförutsättningar för en kraftfull modernisering och utveckling av de svenska\r\nväg- och järnvägsnäten. Förslaget innebär därför ett viktigt steg i\r\nomställningen mot ett långsiktigt hållbart transportsystem.\r\nUtskottet bedömer sålunda när det gäller järnvägsinvesteringar att\r\nregeringens beslut om den nationella banhållningsplanen innebär en kraftfull\r\nsatsning på förbättrad infrastruktur för järnvägen. Järnvägsnätet kommer\r\natt fortsätta att anpassas för högre hastigheter. Förutsättningarna för\r\nregional järnvägstrafik förbättras genom spårinvesteringar i befolkningstäta\r\nområden samt statsbidrag till spårfordon. Godstrafiken kan vidare\r\neffektiviseras genom spårinvesteringar i de stora godstransportkorridorerna,\r\nökad axellast och anpassad lastprofil samt förbättrade anslutningar till\r\nkombiterminaler och industriområden.\r\nNär gäller nationella väginvesteringar konstaterar utskottet att regeringens\r\nbeslut om den nationella väghållningsplanen innebär en fortsatt utbyggnad\r\nav vägnätet med åtgärder som visar på en god avvägning mellan det\r\ntransportpolitiska målet om samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig\r\nhållbarhet samt de olika delmålen i transportpolitiken. Utskottet ser bl.\r\na. med tillfredsställelse på att åtgärder i den nordiska triangeln har\r\ngetts särskilt hög prioritet eftersom de är angelägna för tillväxten i\r\nlandet.\r\nUtskottet vill även i sammanhanget uppmärksamma den motionsledes aktualiserade\r\nfrågan om de byggnormer som används av Vägverket och Banverket. Utskottet\r\nutgår ifrån att dessa kontinuerligt ses över så att de inte felaktigt\r\ngynnar en konstruktionsemetod framför någon annan.\r\nRegeringen har vidare beslutat om definitiva ekonomiska ramar till\r\nlänsplanerna för regional transportinfrastruktur. Utskottet har ingen erinran\r\nmot regeringens redovisning av hur medelsramen fördelas mellan olika\r\nregioner i landet. Det innebär förutsättningar för länen att genomföra\r\nviktiga investeringar i statliga vägar som inte är stamvägar, statsbidrag\r\ntill vissa regionala kollektivtrafikanläggningar samt till åtgärder för\r\nförbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator. Utskottet\r\nser det också som betydelsefullt att utöver ovanstående användningsområden\r\när det också möjligt för länen att använda sin planeringsram för att\r\nprioritera åtgärder på det nationella stamvägnätet och järnvägsnätet,\r\ninklusive Inlandsbanan, liksom att prioritera åtgärder för tjälsäkring,\r\nbärighet och rekonstruktion samt att prioritera investeringar på enskilda\r\nvägar.\r\nAv regeringens redovisning framgår vilka projekt som bedöms kunna inrymmas\r\ninom den fastställda planeringsramen för investeringar i vägar och järnvägar.\r\nSom framgår av den redovisade motionsbilden finns synpunkter på lämpligheten\r\nav och vilken prioritetsordning som skall gälla för olika projekt. Utskottet\r\nser med tillfredsställelse på att ett stort antal viktiga investeringsprojekt\r\ngenom regeringens förslag till planeringsram kan genomföras. Det gäller\r\nt.ex. åtgärder i den nordiska triangeln eftersom de är angelägna för\r\ntillväxten i landet. Som utskottet återkommer till under avsnitt Särskilda\r\ninfrastrukturåtgärder bör det dock inte ankomma på riksdagen att behandla\r\nenskilda väg- och järnvägsprojekt.\r\nVad gäller den motionsledes uppmärksammade frågan om överföringar mellan\r\nanslaget Vägverket: Administration  och anslaget Väghållning och statsbidrag\r\nsamt mellan anslaget Banverket:Administration  och anslaget\r\nBanverket:Banhållning\r\noch sektorsuppgifter, ser utskottet det som angeläget att regeringen vidtar\r\nsådana åtgärder att de medel som frigörs vid eventuella besparingar i\r\nmyndigheternas administration kan användas i myndigheternas övriga verksamhet.\r\nAllt i syfte att skapa incitament att rationalisera administrationen och\r\nskapa utökat utrymme för åtgärder i transportinfrastrukturen.\r\nEffekterna av åtgärderna\r\nSåvitt gäller regeringens bedömning av åtgärdernas effekter noterar\r\nutskottet med tillfredsställelse att att de beräknas leda till såväl bättre\r\ntillgänglighet som positiv regional utveckling genom kortade restider.\r\nAndelen funktionshindrade som kan utnyttja transportsystemet ökar under\r\nperioden. Även tillgängligheten till transportsystemet för barn förbättras,\r\nfrämst genom åtgärder i trafikmiljön i tätorter. Åtgärderna beräknas\r\näven leda till ett säkrare transportsystem, bl.a. som en följd av\r\nmötesseparering. Överflyttningen av trafik från väg till järnväg leder till\r\nminskade olyckor samtidigt som det innebär en bättre miljö. Investeringarna\r\ni nya järnvägar, kollektivtrafik samt statsbidrag till spårfordon för\r\nregional kollektivtrafik innebär förbättringar för kvinnors tillgänglighet\r\ntill transportsystemet och därmed bättre jämställdhet.\r\nUtskottet vill med anledning de beräknade effekterna framhålla vikten av\r\natt resultaten inom politikområde Transportpolitik följs upp och sätts i\r\nrelation till de mål som riksdagen beslutat om. Detta är viktigt inte\r\nminst för de åtgärder i transportsystemet som behandlas i detta betänkande.\r\nUtskottet förutsätter därför att regeringen kontinuerligt återkommer\r\ntill riksdagen med sin bedömning av effekterna av de planerade och genomförda\r\nåtgärderna. Det är även viktigt att arbetet med att utveckla målen och\r\nresultatindikatorerna fortsätter i syfte att underlätta resultatuppföljningen.\r\n\r\nSammanfattning av utskottets ställningstagande\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till utökade\r\nramar för väg- och järnvägsinvesteringar, i kombination med av riksdagen\r\ntidigare beslutade planeringsramar, möjliggör en kraftfull modernisering\r\noch utveckling av de svenska väg- och järnvägsnäten. Utskottet vill även\r\nframhålla att den viktiga uppgiften att bevara och underhålla befintliga\r\nvägar och järnvägar prioriteras under perioden. Vidare anser utskottet\r\natt de av regeringen fastställda långsiktsplanerna och strategierna utgår\r\nfrån en god avvägning mellan olika typer av åtgärder, de olika\r\ntransportpolitiska\r\ndelmålen och samhällsekonomiska bedömningar.\r\nMed hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrks regeringens förslag\r\nom att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i järnvägar för\r\nperioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder kronor och för investeringar\r\ni nationella stamvägar för perioden 2004-2015 skall vara 42,1 miljarder\r\nkronor. Utskottet avstyrker därmed samtliga i detta avsnitt behandlade\r\nmotionsyrkanden. Syftet med ett stort antal motionsförslag blir dock helt\r\neller delvis tillgodosedda.\r\n\r\n\r\nAlternativ finansiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om alternativ finansiering avstyrks av utskottet. Utskottet\r\nhänvisar till de möjligheter som redan i dag finns till alternativ\r\nfinansiering och att det längre fram kan finnas skäl till andra\r\nfinansieringsformer\r\nän traditionell anslagstilldelning.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlas följande motioner:\r\n2003/04:T8 yrkande 3 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T13 yrkande 2 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T14 yrkande 1 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n2003/04:T15 yrkande 2 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T226 av Ulf Sjösten (m),\r\n2003/04:T276 av Kent Olsson (m),\r\n2003/04:T295 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T314 yrkandena 1-3 av Åsa Torstensson (c),\r\n2003/04:T393 yrkandena 1-3 av Anders Larsson (c),\r\n2003/04:T414 yrkande 5 av Birgitta Sellén (c),\r\n2003/04:T461 yrkandena 6 och 7 av Stefan Attefall m.fl. (kd),\r\n2003/04:T486 av Berndt Sköldestig m.fl. (s),\r\n2003/04:T530 yrkande 24 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T560 yrkandena 1-3 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T562 yrkandena 25-27 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564 yrkandena 11 och 26 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nBakgrund\r\nEnligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall investeringar i infrastruktur\r\nfinansieras med anslag över statsbudgeten. Det innebär att investeringarna\r\ndirektavskrivs, dvs. betalas på en gång med statens löpande inkomster.\r\nRiksdagen har dock möjlighet att besluta att en investering, t.ex. i vägar\r\neller järnvägar, skall finansieras på ett annat sätt. Under senare år har\r\nsådan alternativ finansiering varit föremål för utredningsarbete och i\r\nbetydande utsträckning också använts. Motiv som framförts är att det\r\nmöjliggör en effektivisering av infrastruktursatsningar, bl.a. genom att\r\ngenomförandet kan tidigareläggas, liksom en ökad riskspridning. De olika\r\nformerna har också olika ekonomiska konsekvenser för staten. Det som är\r\ngemensamt för flertalet av dem är att kostnaden för investeringen sprids\r\nut över en längre tid.\r\nExempel på alternativ finansiering är:\r\nvägavgift eller broavgift (t.ex. Öresundsbron),\r\nlån i Riksgäldskontoret (t.ex. Närtidssatsningen på prioriterade objekt\r\n2002-2004),\r\nstatligt garanterade lån på marknaden (t.ex. Botniabanan t.o.m. år 2001),\r\n\r\nlån från kommuner, s.k. förskottering (t.ex. Tranebergsbron),\r\nsamfinansiering genom olika parter (t.ex. Citytunneln) och\r\npartnerskap mellan privata entreprenörer och staten (public-private\r\npartnership, s.k. PPP) (t.ex. Arlandabanan).\r\nVissa genomförda utredningar\r\nFrågan om alternativa former för finansiering av infrastruktur har under\r\nsenare år utretts i olika sammanhang.\r\nSom exempel kan nämnas att i Näringsdepartementets  interna utredning\r\nAlternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera\r\ninvesteringar i vägar och järnvägar (Ds 2000:65) visades att ett samarbete\r\nmed den privata sektorn borde kunna ge lägre kostnader och därigenom en\r\neffektiviserad anslagsanvändning. En stor del av mervärdet kunde tillskrivas\r\nen mer effektiv fördelning och hantering av risker. Vidare konstaterades\r\natt finansieringsformen skulle kunna möjliggöra en tidigareläggning av\r\nprioriterade projekt. Det föreslogs att en särskild delegation borde\r\ntillsättas med ansvar för att utveckla modellen samt för att förbereda och\r\nsamordna arbetet. Vidare borde Vägverket och Banverket få i uppdrag att\r\ni samverkan med delegationen förbereda upphandling och genomförande av\r\nvissa projekt. I uppdraget borde dessutom ingå att, med hjälp av delegationen,\r\ninleda arbetet med upphandling av tre projekt, nämligen E 4 förbi Uppsala,\r\nNorrortsleden i Stockholm och Västkustbanan. En förutsättning var dock\r\natt regeringen godkände varje enskilt projekt och att riksdagen lämnade\r\nerforderliga bemyndiganden.\r\nRiksdagens revisorers  förslag till riksdagen, Nya vägar till vägar och\r\njärnvägar? (2000/01:RR11), baserades på en granskning av fyra stora\r\ninfrastrukturinvesteringar med alternativ finansiering, bl.a. PPP-projektet\r\nArlandabanan. Revisorerna konstaterade att lånefinansiering innebar att\r\nframtida anslag intecknades för betalning av redan gjorda investeringar.\r\nDetta kunde begränsa framtida riksdagars möjlighet att besluta om nya\r\ninvesteringar eller om ändrad inriktning eller omfattning i\r\ninvesteringsverksamheten. Vidare fann revisorerna att alternativt finansierade\r\nprojekt bereddes vid sidan om den ordinarie planeringsprocessen. Den\r\nenskilda projektplaneringen genomfördes alltså inte utifrån någon samlad\r\nekonomisk ram. Detta innebar i sin tur att prioriteringsgrunderna inte\r\nblev lika klara som för anslagsfinansierade projekt. De av revisorerna\r\nutförda fallstudierna hade visat att det fanns betydande brister i det\r\nsamhällsekonomiska underlaget. Revisorerna fann underlaget vara så\r\nbristfälligt att det innebar risk för samhällsekonomiskt felaktiga beslut\r\ntill en kostnad om flera miljarder kronor. Mot denna bakgrund betonade\r\nrevisorerna vikten av att de samhällsekonomiska kalkylerna höll hög\r\nkvalitet, särskilt när det gällde alternativfinansierade projekt av den\r\nstorleksordning som granskningen hade omfattat.\r\nStockholmsberedningen gavs i uppgift att föreslå insatser som förbättrar\r\ntransportsystemet inom Stockholms län men också transportmöjligheterna\r\nmellan Stockholm och övriga Mälardalen, övriga landet samt internationellt.\r\nDen skall också undersöka och föreslå lämplig finansiering för sina\r\nförslag. I en skrivelse till regeringen med anledning av Vägverkets,\r\nBanverkets och berörda länsstyrelsers slutliga förslag till långsiktiga\r\nplaner för transportinfrastrukturen i Stockholm-Mälardalen för perioden\r\n2004-2015 (25 september 2003) anges att det finns en stor samsyn i regionen\r\nom behovet av utbyggda kommunikationer och om vilka satsningar som bör\r\nprioriteras. Stockholmsberedningen framhåller att det är nödvändigt att\r\nytterligare objekt och ökad resurstilldelning för vissa objekt i\r\nStockholm-Mälardalsregionen inryms i planerna. Behoven av transportinvesteringar\r\ni regionen är för närvarande så stora att olika alternativa\r\nfinansieringsalternativ\r\nmåste övervägas. Detta kan gälla lånefinansiering respektive avgiftsfinansiering\r\nsom helt eller delvis bör övervägas i vissa fall om inte anslagsmedel\r\nfinns tillgängliga. Stockholmsberedningen anger att detta gäller bl.a.\r\nför genomförandet av en västlig, nord-sydlig vägförbindelse över\r\nSaltsjö-Mälarsnittet i Stockholm och hänvisar till pågående arbete inom\r\nVägverket\r\nom alternativ finansiering.\r\nI Vägverkets  rapport Alternativ finansiering 2003 (Publikation 2003:175)\r\ngörs en översiktlig kartläggning av olika alternativa finansieringsformer\r\nsom använts i Sverige och i andra länder, samt en redovisning av de\r\nargument och motargument som använts i diskussionen kring olika lösningar.\r\nSammanfattningsvis kommenteras de fyra olika alternativ som använts i\r\nSverige.\r\nStatliga lån via Riksgälden, vilket innebär tidigareläggningsmöjligheter,\r\natt staten står risken för investeringens fördyring, att finansieringskostnaden\r\nblir låg eftersom lånet görs hos Riksgäldskontoret, samt att det påverkar\r\nden synliga statsskulden.\r\nLån via projektfinansieringsbolag, där ett projektfinansieringsbolag lånar\r\npå kapitalmarknaden med hjälp av en riksgäldsgaranti för att sedan\r\nvidareutlåna dessa medel till Vägverket som står som beställare, vilket\r\ninnebär att staten står risken för investeringens fördyring,\r\nfinansieringskostnaderna blir låga på grund av garantin och att den synliga\r\nstatsskulden inte påverkas.\r\nPPP, där ett privat konsortium åtar sig att finansiera, bygga och driva\r\nen väg under angiven period, vilket innebär tidigareläggningsmöjligheter,\r\nenligt utländska erfarenheter effektivitetsvinster samt högre\r\nfinansieringskostnad ifall staten inte garanterar lånet. Det nämns även att\r\nsådana\r\nupphandlingar är komplexa och därför inte lämpar sig på små projekt.\r\nKommunala bidrag, där berörda kommuner är med och betalar en viss andel\r\nav investeringen.\r\nI 2004 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom högst 8 500 000 000 kr för några angivna vägprojekt samt 17 000 000\r\n000 kr för i propositionen angivna järnvägsprojekt. Förslaget syftar till\r\natt möjliggöra en tidigareläggning av av vissa byggstarter. Riksdagen\r\nkommer att besluta om regeringens förslag den 17 juni 2004.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nUtskottet har vid ett antal tillfällen, senast våren 2003, behandlat frågan\r\nom alternativa finansieringsformer med anledning av motioner i ämnet (bet.\r\n2002/03:TU3). Utskottet erinrar inledningsvis om att det finns flera\r\nexempel på viktiga infrastruktursatsningar som har genomförts med alternativ\r\nfinansiering. Bland annat har kommuner, regioner och näringsliv tillskjutit\r\nmedel i form av lån för att starten av samhällsekonomiskt viktiga vägprojekt\r\nskall kunna tidigareläggas. Genom broavgifter har också en angelägen\r\nutbyggnad kunnat genomföras av en fast förbindelse över Öresund, och en\r\nbro över Svinesund kommer att kunna färdigställas genom detta slags\r\nfinansiering. När det gäller fortsatt användning av alternativ finansiering\r\nvidhöll utskottet den uppfattning som redovisats under föregående år,\r\nnämligen att det längre fram kan finnas skäl att pröva andra former för\r\nfinansiering av infrastrukturprojekt än traditionell anslagstilldelning\r\nsamt att det därvid är angeläget att prioriteringarna i de fastlagda\r\nplanerna följs. Utskottet hänvisade även till den bedömning och de förslag\r\nsom Stockholmsberedningen kan komma att lägga fram med avseende på formerna\r\nför alternativ finansiering och avstyrkte därmed de då aktuella\r\nmotionsförslagen ämnet.\r\nMotionsförslag\r\nParti- och kommittémotioner\r\nModerata samlingspartiet\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) anför i motion 2003/04:T8 att statens roll\r\nsom finansiär av väg- och järnvägsinvesteringar bör förändras och att\r\nalternativa finansieringsformer skall tas fram i syfte att förverkliga\r\nsamhällsekonomiskt lönsamma investeringar. Motionärerna förespråkar\r\nmodellen public-private partnership (PPP) som redan provats i ett antal\r\nländer med goda resultat. (yrkande 3). Förslag med samma innebörd framförs\r\ni yrkande 24, motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nErling Bager m.fl. (fp) menar i motion 2003/04:T13 att behovet av\r\ninfrastrukturinvesteringar i Sverige är ännu större än vad regeringen inser\r\noch yrkar att investeringarna kunde bli större genom att nya finansieringsformer\r\ninförs. Motionärerna förordar att man borde pröva PPP-lösningar där\r\nfinansieringen kan ske genom att trafikanterna erlägger avgifter, genom att\r\nstaten \"hyr\" anläggningarna eller en kombination av dessa finansieringsformer\r\n(yrkande 2). Förslag med liknande innebörd framförs i motion 2003/04:T562\r\nav Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 27.\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) anförs att anvisade medel\r\ninte är tillräckliga för att finansiera de av riksdagen beslutade planerna\r\n(yrkande 25). De väldiga behov som vuxit fram som en följd också av gångna\r\nårs försummelser, gör det nödvändigt att förutsättningslöst pröva nya\r\nfinansieringsmodeller. Motionärerna kräver därför att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen med förslag till långsiktig finansieringsform (yrkande 26).\r\n\r\nKristdemokraterna\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion 2003/04:T15 att\r\ninfrastrukturutbyggnaden\r\nunder det senaste decenniet präglats av fördyrade projekt och sänkta anslag\r\ni de årliga statsbudgetarna. Statens bristande kontroll över skenande\r\nkostnader har inte minst visat sig i det lånefinansierade Botniabaneprojektet.\r\nI stället för ren lånefinansiering borde regeringen därför utnyttja de\r\nstora fördelar som partnerskap med det privata näringslivet, s.k. PPP-projekt,\r\nerbjuder för att hålla nere risker och kostnader. Betydande internationella\r\nerfarenheter pekar på att riskerna bäst hanteras genom partnerskap mellan\r\ndet offentliga och det privata, vilket konstaterats bl.a. i en rapport\r\nfrån Näringsdepartementet. Regeringen bör därför tillsätta en speciell\r\ndelegation för infrastrukturinvesteringar med alternativa finansieringsformer\r\n(yrkande 2). Förslag med liknande innebörd framförs i motion 2003/04:T560\r\nav Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1.\r\nI motion 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) efterfrågas ett omfattande\r\noch långsiktigt program för investeringar i partnerskap med den privata\r\nsektorn (yrkande 2).\r\nVad gäller lånefinansiering anser motionärerna att upplåningen för\r\nnärtidssatsningen 2002-2004 är ett uttryck för ett mycket kortsiktigt synsätt\r\nnär skuldsättning sker utan möjlighet till effektiviseringsvinster som i\r\nett PPP-projekt. Lånefinansiering bör därför vara reserverat för\r\nnyinvesteringar i form av sammanhållna och tydligt avgränsade projekt, sägs\r\ndet (yrkande 3).\r\n\r\nCenterpartiet\r\nI motion 2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) välkomnas regeringens\r\nsatsning på transportinfrastrukturen. Motionärerna är dock inte övertygade\r\nom att satsningarna kommer att komma till stånd eftersom det öppet i\r\npropositionen redovisas ett kvarstående finansieringsbehov på nära 66\r\nmiljarder kronor, och de föreslår därför att alternativa finansieringslösningar,\r\nsom exempelvis en PPP-modell, prövas på några större, väl avvägda väg-\r\noch järnvägsprojekt under de närmaste åren (yrkande 1).\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås en ny modell\r\nför att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt\r\nviktiga investeringar i vägar och järnvägar. Den innebär att ett särskilt\r\ninfrastrukturbolag ges till uppgift att finansiera sådana investeringar\r\nmed normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten\r\növer en längre period. På detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande\r\nprojekt kunna sjösättas (yrkande 11). Vad gäller finansiering av\r\nnyinvesteringar genom vägavgifter anser motionärerna att detta bör ske endast\r\ni mindre omfattning och för större projekt (yrkande 26).\r\nÖvriga motioner\r\nUlf Sjösten (m) betonar i motion 2003/04:T226 infrastrukturens vikt för\r\nnäringslivets utveckling och för enskilda människors möjlighet att bo och\r\nverka i hela landet. För att möjliggöra angelägna åtgärder föreslås att\r\nalternativ finansiering prövas.\r\nKent Olsson (m) hävdar i motion 2003/04:T276 att Sverige i dag har alltför\r\ndåliga vägar eftersom anvisade resurser till området under en längre tid\r\nvarit otillräckliga. Förutom att väganslaget bör höjas är det viktigt att\r\nman tar till vara den typ av finansiering som PPP innebär, eftersom\r\nsamhällsekonomiskt lönsamma investeringar på detta sätt kan förverkligas\r\ntidigare än vad som annars skulle skett och till en lägre kostnad. Motionären\r\nhänvisar till erfarenheter från andra länder där det visat sig att denna\r\nfinansieringsmetod lett till kostnadsbesparingar på upp till 15 %.\r\nLennart Fremling (fp) uppmärksammar i motion 2003/04:T295 att värdet på\r\nden omkringliggande marken ökar i samband med många större statliga\r\ninvesteringar i infrastruktur. Denna värdeökning föreslås användas för att\r\nfinansiera angelägna investeringar eftersom den uppkommit som en följd av\r\ninvesteringen. Detta görs förslagsvis genom att staten inför utbyggnaden\r\nav en större väg köper ett större och bredare område kring vägen för att\r\ndärefter sälja ut färdiga tomter kring den nybyggda vägen.\r\nMotion 2003/04:T314 av Åsa Torstensson (c) handlar om Svinesundsbron.\r\nMotionären hänvisar till vikten av att underlätta för människor att bo\r\noch verka i gränsregioner och att avgiftsbeläggandet av trafik över\r\nSvinösundsbron motverkar detta syfte då det försvårar integration och\r\ntillväxt (yrkande 1). Vidare anför motionären att överenskommelsen om att\r\navgiftsbelägga den bro som redan finns ytterligare försvårar integrationen\r\ni regionen (yrkande 2) samt att statsrådet som vid beslutstillfället var\r\nansvarig för frågan i en interpellationsdebatt lovade att pendlartrafik\r\növer Svinesund skall ha en betydligt lägre avgift än övrig trafik. Enligt\r\nmotionären är uppfyllandet av detta löfte viktigt i det fall regeringen\r\nväljer att avgiftsbelägga trafiken över Svinesund (yrkande 3).\r\nI motion 2003/04:T393 om tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar\r\nvänder sig Anders Larsson (c) mot dagens system av finansiering där vägar\r\noch järnvägar finansieras med de medel som kan avvaras i statsbudgeten,\r\neftersom detta i praktiken innebär att samhällsekonomiskt lönsamma\r\ninvesteringar skjuts på framtiden. Motionären förespråkar ett\r\nfinansieringssystem\r\ndär kostnaderna fördelas över den tid då investeringen nyttjas, exempelvis\r\ngenom PPP-lösningar (yrkande 3). Mot denna bakgrund efterfrågas en utredning\r\nav samhällsekonomiska effekter vid tidigareläggning av\r\ninfrastrukturinvesteringar\r\n(yrkande 1). Utredningen bör bl.a. undersöka hur kommuners och landstings\r\nkostnader för olyckor förändrats med en tidigareläggning av infrastruktur\r\n(yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:T414 om järnväg längs Norrlandskusten föreslår Birgitta\r\nSellén (c) en modell för alternativ finansiering. Ett särskilt\r\ninfrastrukturbolag\r\nbör ges till uppgift att finansiera sådana investeringar med normala\r\navskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre\r\nperiod. På detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna\r\nkomma i gång (yrkande 5).\r\nMotion 2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd) handlar om infrastruktur\r\ni Stockholmsregionen. Motionärerna anför att fortsatt tillväxt i\r\nStockholmsregionen är en förutsättning för att hela Sverige skall leva men att\r\nbrister i regionens infrastruktur utgör ett hinder för utvecklingen. Då\r\nangelägna projekt inte ryms inom dagens anslagsramar föreslås alternativ\r\nfinansiering av dessa. En avgiftsfinansiering enligt bestämmelserna i\r\nväglagen bör helt eller delvis övervägas för dessa objekt. Alternativ\r\nfinansiering genom partnerskap mellan staten och privata intressenter,\r\noch därmed även lånefinansiering, bör inte uteslutas för olika vägobjekt\r\nom inte anslagsfinansiering medges (yrkande 6).\r\nTrots att staten använt en snarlik modell för finansieringen av järnvägsbyggen\r\nsom Arlandabanan och Botniabanan, kommer det enligt Vägverket att krävas\r\nen del lagjusteringar innan privatfinansiering av vägar kan tillämpas i\r\nSverige, anför motionärerna, som efterfrågar förslag till nödvändiga\r\nlagjusteringar (yrkande 7).\r\nI motion 2003/04:T486 av Berndt Sköldestig m.fl. (s) talas om Östra\r\nMellansverige som Sveriges utvecklingsmotor. Motionärerna menar dock att de\r\ninvesteringar i infrastruktur som är nödvändiga för regionens utveckling\r\ninte kommer till stånd och föreslår att större infrastrukturinvesteringar\r\nlånefinansieras eftersom de med dagens finansieringssystem riskerar att\r\ninte bli genomförda.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis, liksom vid föregående behandling av frågan\r\nom alternativ finansiering, erinra om att det finns flera exempel på\r\nviktiga infrastruktursatsningar som har finansierats på andra sätt än genom\r\ntraditionell anslagstilldelning. Bland annat har kommuner, regioner och\r\nnäringsliv tillskjutit medel i form av lån för att starten av samhällsekonomiskt\r\nviktiga vägprojekt skall kunna tidigareläggas. Genom broavgifter har också\r\nen angelägen utbyggnad kunnat genomföras av en fast förbindelse över\r\nÖresund, och en bro över Svinesund kommer att kunna färdigställas genom\r\ndetta slags finansiering. I sammanhanget bör även uppmärksammas att\r\nregeringen i den ekonomiska vårpropositionen för 2004 föreslagit att ett\r\nantal väg- och järnvägsinvesteringar finansieras med lån i Riksgäldskontoret\r\ni syfte att möjliggöra en tidigareläggning av dessa satsningar. Utskottet\r\nnoterar samtidigt att regeringen i samarbete med Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna gjort bedömningen att finansieringen av de\r\ninfrastrukturåtgärder som avses i propositionen 2003/04:95 Utökade\r\nplaneringsramar\r\nför väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 skall ske genom anslag och\r\nlån.\r\nNär det gäller fortsatt användning av alternativ finansiering vidhåller\r\nutskottet sin uppfattning från förra året, nämligen att det längre fram\r\nkan finnas skäl att pröva andra former för finansiering av infrastrukturprojekt\r\nän traditionell anslagstilldelning. Enligt utskottets mening är det därvid\r\nangeläget att prioriteringarna i de fastlagda planerna följs.\r\nMed vad utskottet nu anfört avstyrks här berörda motionsförslag.\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt stort antal motionsyrkanden berör särskilda utpekade infrastrukturprojekt.\r\nMed hänvisning till rollfördelningen inom transportpolitiken avstyrks\r\nmotionsförslagen. Enligt utskottets mening kommer dock syftet med många\r\nav dessa motionsförslag att bli helt eller delvis tillgodosett under\r\nplaneringsperioden. Även motionsförslag om Europavägsklassning av riksväg\r\n45 avstyrks med hänvisning till att regeringen förutsätts att noga överväga\r\nfrågan och - om det visar sig möjligt - arbetar för att riksväg 45\r\nomklassificeras till Europaväg\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden som\r\nberör främst upprustnings- och utbyggnadsinsatser antingen i form av\r\nsärskilda utpekade infrastrukturprojekt eller i form av satsningar i\r\nutpekade regioner. En sammanställning av behandlade motionsförslag återfinns\r\nnedan. Förslagen har sorterats under huvudrubrikerna Vägar, Järnvägar\r\noch Vissa projekt och infrastrukturfrågor som berör flera trafikslag. En\r\ngeografisk uppdelning av förslagen har vidare gjorts i huvudsak efter\r\nolika landsdelar och regioner. För några projekt, som behandlas av ett\r\nstort antal yrkanden, sker redovisningen på objektsnivå.\r\nUtskottet har valt att behandla dessa motionsyrkanden i ett sammanhållet\r\navsnitt mot bakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen som\r\nriksdagen fastställt genom det transportpolitiska beslutet år 1998\r\n(1997/98:TU10). Denna innebär att riksdagens roll i första hand bör vara att\r\nange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella\r\nramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa\r\nförutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser.\r\nEnligt utskottet betyder det att vilka åtgärder som skall genomföras och\r\nnär de skall ske främst bör bestämmas inom ramen för trafikverkens och\r\nlänens långsiktiga planering med utgångspunkt från riksdagens beslut med\r\nanledning av infrastrukturpropositionen. Riksdagen skall också se till\r\natt regeringen återrapporterar i vilken grad insatta resurser har bidragit\r\ntill uppfyllelsen av fastlagda mål. Principen är alltså att beslut i\r\ntransportfrågor bör vara så decentraliserade som möjligt med en tydlig\r\nrollfördelning mellan planeringsnivåer och aktörer.\r\nStaten och kommunerna har ett ansvar för att sådana trafikanläggningar\r\nsom behövs för allmänna transportbehov kommer till utförande. Statens\r\nansvar omfattar sådana anläggningar som svarar mot nationella och\r\ninternationella trafikbehov liksom den interregionala\r\npersontransportförsörjningen.\r\nDet är också statens ansvar att ombesörja en ändamålsenlig uppföljning\r\nav transportpolitiken i stort och av hur de transportpolitiska målen har\r\nuppnåtts. Denna grundläggande rollfördelning hindrar inte att det kan\r\nfinnas skäl för riksdagen att göra mer preciserade ställningstaganden i\r\nvissa fall, t.ex. när det gäller särskilda projekt som är av väsentlig\r\nbetydelse för trafiksystemets effektivitet eller som kräver särskilda\r\nfinansieringslösningar eller som av andra skäl har en särskild dignitet.\r\nUtskottet har av denna anledning tidigare behandlat tunneln genom Hallandsås,\r\nBotniabanan, Citytunneln i Malmö och spårkapaciteten i centrala Stockholm.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att flera av motionsyrkandena berör projekt som har\r\ninternationell anknytning. Enligt utskottet ställer förändringar i vår\r\nomvärld, inte minst genom EU:s utvidgning i vårt närområde, krav på\r\ninfrastrukturen för att möta nya resmönster och nya transportvägar. Utskottet\r\ndelar därmed den grundläggnade syn som kommer till uttryck i flera motioner\r\nom vikten av att ett europeiskt perspektiv anläggs i samband med planering\r\nav vägar och järnvägar. Det är därför med tillfredsställelse utskottet\r\nkonstaterar att det i trafikverkens planeringsdirektiv föreskrivs att ett\r\neuropeiskt synsätt skall utgöra en utgångspunkt i planeringsarbetet.\r\nI de nu aktuella motionerna lämnas i flertalet fall förslag som rör\r\nnationella infrastrukturprojekt som kommer att omfattas av de nationella\r\nplaner som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de\r\nmedel som riksdagen nu fattar beslut om. Enligt utskottets mening torde\r\nsyftet med många av dessa förslag komma att tillgodoses, även om de i\r\nvissa fall inte alltid kommer till utförande så tidigt i planeringsperioden\r\nsom motionärerna hade önskat. Andra motionsförslag avser nationella\r\ninfrastrukturprojekt, som i och för sig måste anses angelägna, men som vid\r\navvägningen mot andra angelägna behov får skjutas på framtiden. Andra\r\nmotionsförslag åter rör främst lokala och regionala trafikfrågor som enligt\r\nden nyss refererade rollfördelningen avgörs på regional nivå.\r\nUtskottet vill understryka att motionsförslagen visar på ett starkt\r\nengagemang för en angelägen upprustning och utbyggnad av infrastrukturen i\r\nlandets olika delar och i vissa regioner. Utskottet delar den uppfattning\r\nsom kommer till uttryck i flera motioner om att en fortsatt utveckling av\r\ninfrastrukturen är nödvändig för att trygga välfärden och näringslivets\r\nkonkurrenskraft men också för att åstadkomma en regional balans och en\r\nbättre miljö.\r\nSom tidigare har nämnts är det också utskottets bedömning att många av\r\nmotionsförslagen kommer att kunna tillgodoses. Givetvis måste behovet av\r\ninsatser på kommunikationsområdet vägas mot andra samhällsbehov. Det är\r\ndärför oundvikligt att vissa - i och för sig angelägna - infrastrukturåtgärder\r\nfår skjutas på framtiden. Med hänvisning härtill och till vad som ovan\r\nuttalats om rollfördelningen i planeringssystemet anser utskottet att\r\nnågot särskilt initiativ i ärendet inte är erforderligt. Utskottet avstyrker\r\ndärmed samtliga motionsyrkanden som redovisas i nedanstående sammanfattning.\r\n\r\nEuropavägsklassning\r\nUtskottet vill också uppmärksamma frågan om en utvidgad Europavägsklassning\r\nav olika vägsträckningar inom landet. Det gäller i första hand riksväg 45\r\ndär ett antal motionsförslag väckts om att vägsträckan bör omklassificeras\r\ntill Europaväg. Utskottet vill här klargöra att medlemsstaterna inom\r\nFN-organet ECE har kommit överens om att Europavägsnätet företrädelsevis\r\nskall bestå av motorvägar och andra vägar som har en mycket hög teknisk\r\noch trafiksäkerhetsmässig standard. Även andra vägar kan bli Europavägar\r\nmen det måste då finnas en avsikt i det berörda medlemslandet att höja\r\nstandarden. Därför är det enligt utskottets uppfattning tveksamt om det\r\när möjligt att få riksväg 45 klassificerad som Europaväg. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen noga överväger frågan och om det visar sig möjligt\r\nenligt det internationella regelverket arbetar för att riksväg 45\r\nomklassificeras till Europaväg. Utskottet är därmed inte berett att förorda\r\natt riksdagen tar något initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen.\r\nFöljaktligen avstyrks motionerna.\r\nSammanfattning av motioner om särskilda infrastrukturåtgärder\r\nRegion Norr (Norrbotten och Västerbotten)\r\n\r\n2002/03: T225 (kd)      Regeringen måste särskilt beakta situationen för\r\nvägnätet i Västerbotten när medel fördelas till vägunderhåll.\r\n2002/03:T255 (fp)       E 12 bör klassas som TEN-väg.\r\n2002/03:T329 (kd)       Det behövs omedelbara åtgärder för att åtgärda det\r\neftersatta vägunderhållet i Norrbotten.\r\n2003/04:T254 (kd)       Det behövs omedelbara åtgärder för att åtgärda det\r\neftersatta vägunderhållet i Norrbotten.\r\n2003/04:T371 (kd)       Regeringen måste särskilt beakta situationen för\r\nvägnätet\r\ni Västerbotten när medel fördelas till vägunderhåll.\r\nRegion Mitt (Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna)\r\n\r\n2002/03:T223 (m)- yrkande 1     E 4 söder om Sundsvall behöver byggas om då\r\nden södra infarten till Sundsvall samt sträckan genom centrala Sundsvall\r\ngår genom tätbebyggt område med en stor mängd utfarter och med en mycket\r\nhög trafikbelastning.\r\n2002/03:T223 (m)- yrkande 2     Då det är nödvändigt att projektet kommer\r\ntill stånd så snart som möjligt måste alternativa finansieringsmöjligheter\r\nundersökas. Det är därför lämpligt att projektet finansieras genom\r\npublic-private-partnership (PPP).\r\n2002/03:T236 (m)- yrkande 1     Vägsträckan Enånger-Hudiksvall bör byggas ut\r\nsom tidigare planerats.\r\n2002/03:T236 (m)- yrkande 2     Regeringen bör fastställa att väg 67 från\r\nValbo, i Gävle kommun, och söderut skall finnas med i den preliminära\r\nlistan på nyinvesteringar i det nationella vägnätet 2004-07.\r\n2002/03:T346 (c)- yrkande 1     Förutsättningarna för ny dragning av E 4 söder\r\nom Sundsvall bör ses över.\r\n2002/03:T346 (c)- yrkande 2     Vägverkets prioriteringar för bygget av E 4\r\nsöder om Sundsvall bör följas.\r\n2002/03:T414 (s)        Riksväg 71 genom Sälenfjällen kräver upprustning för att\r\nklara trafikflödet under vintern.\r\n2002/03:T457 (s)        Vägsträckan Enånger-Hudiksvall bör byggas ut som\r\ntidigare\r\nplanerats.\r\n2002/03:T495 (s)        E 4 genom Sundsvall behöver byggas om snarast som\r\ntidigare\r\nplanerats.\r\n2003/04:T202 (m)        Dalarna måste tilldelas ett högre väganslag.\r\n2003/04:T205 (m)        Riksväg 70 genom Sala bör upprustas som tidigare\r\nplanerats.\r\n2003/04:T262 (kd)       Utbyggnaden av fyrfältsväg Enånger-Hudiksvall bör föras\r\nin i den nationella vägplanen med byggstart år 2005 enligt tidigare\r\nutfästelser.\r\n2003/04:T296 (fp)       Utbyggnaden av E 4 Enånger-Hudiksvall bör påbörjas redan\r\når 2006.\r\n2003/04:T305 (c)- yrkande 1     Ökade medel bör riktas till Västernorrlands\r\nvägar för förbättrad bärighet.\r\n2003/04:T305 (c)- yrkande 2     E 4 Syd Sundsvall måste tidigareläggas under\r\nplanperioden för infrastrukturen.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 5     Utbyggnaden av E 4 Enånger-Hudiksvall bör\r\npåbörjas redan år 2006.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 6     Regeringen bör fastställa att väg 67 från\r\nValbo, i Gävle kommun, och söderut skall finnas med i den preliminära\r\nlistan på nyinvesteringar i det nationella vägnätet 2004-07.\r\n2003/04:T525 (s)        E 4 genom Sundsvall behöver byggas om snarast som\r\ntidigare\r\nplanerats.\r\n2003/04:T546 (s)        E 4 mellan Hudiksvall och Enånger måste påbörjas inom\r\nramen för den nya planperioden. Alltså före år 2008. Helst långt\r\ntidigare!\r\nRegion Mälardalen (Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland)\r\n\r\n2002/03:T325 (kd)       En del av väg 858 (sträckan Siggberg i Nora\r\nsocken-Östervåla)\r\ni Heby kommun bör snarast förbättras.\r\n2002/03:T334 (c)        Väg 67, Heby-Tärnsjö, måste prioriteras i den nationella\r\nväghållningsplanen, och projektet bör ges mycket hög prioritet.\r\n2002/03:T362 (kd)- yrkande 1    Väg 288 är i stort behov av ombyggnad och\r\nförbättringar.\r\n2002/03:T362 (kd)- yrkande 2    Riksväg 55 mellan Enköping och Hjulsta är i\r\nstort behov av ombyggnad då standarden är bristfällig.\r\n2002/03:T362 (kd)- yrkande 3    Behovet av medel för drift och underhåll,\r\nbärighetsåtgärder, tjälsäkring och rekonstruktion på över 40 mil väg med\r\ndålig bärighet i Uppsala län är stort.\r\n2002/03:T393 (s)        Utbyggnaden av väg 51 är mycket angelägen.\r\n2002/03:T415 (s)        Ombyggnaden av riksväg 50 mellan Fornaboda och\r\nGuldsmedshyttan\r\nmåste ges högsta prioritet samtidigt som resurser säkras för att redan\r\nunder 2003 möjliggöra normal hastighet - 90 kilometer per timme - på\r\nBergslagsdiagonalen norr om Askersund.\r\n2002/03:T435 (kd)       Ombyggnaden av riksväg 50 mellan Fornaboda och\r\nGuldsmedshyttan måste ges högsta prioritet samtidigt som resurser säkras för\r\natt redan under 2003 möjliggöra normal hastighet, dvs. 90 kilometer per\r\ntimme, på Bergslagsdiagonalen norr om Askersund.\r\n2002/03:T474 (s)        En satsning på riksväg 55 skulle medföra en väsentlig\r\nförbättring för västra Sörmland att via E 20 och E 18 nå Storstockholm,\r\nArlanda och Uppsala vilket därmed ökar regionens möjligheter till en\r\npositiv utveckling med ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.\r\n2002/03:T475 (s)        Riksväg 55 är en viktig diagonalförbindelse mellan\r\nNorrköping och Uppsala. Vissa delar av sträckan har emellertid låg standard,\r\nexempelvis sträckan mellan Flen och Strängnäs. Genom sträckningen rakt\r\nigenom Katrineholms centrum försämras vägen som en effektiv förbindelse\r\nmellan Norrköping och Uppsala - något som radikalt skulle förbättras av\r\nen förbifartsled.\r\n2003/04:T234 (kd)- yrkande 1    Behovet av ökade resurser till vägar i\r\nVästmanlands län, som är en stor del av Mälarregionen, är betydande.\r\n2003/04:T234 (kd)- yrkande 3    En angelägen investering som måste prioriteras\r\när förbifarten vid Sala riksväg 70 och 67. Så länge denna förbifart inte\r\nlöses passerar stora mängder trafik mellan Stockholm och Dalarna så att\r\ntrafiksäkerheten i Sala tätort hotas, boende störs av buller långt över\r\nangivna gränsvärden och miljön smutsas ned med avgaser.\r\n2003/04:T234 (kd)- yrkande 4    Riksväg 67 Heby (Stingstorpet)-Tärnsjö måste\r\nrustas upp eftersom vägen är smal och säkerhetszoner saknas. Vägen\r\nrekommenderas som primärväg för tunga transporter med farligt gods, vilket\r\ngör den hårt belastad. Vid en olycka med farliga ämnen riskeras oöverskådliga\r\nskador på Enköpingsåsen som utgör en av Mellansveriges största\r\ngrundvattentäkter.\r\n2003/04:T244 (kd)       Väg 858 (sträckan Siggberg i Nora socken-Östervåla) i\r\nHeby kommun bör snarast rustas upp.\r\n2003/04:T258 (m)- yrkande 1     Nödvändiga åtgärder för att förbättra pendel-\r\noch regionaltågstrafiken till och från Arlanda flygplats behövs. Detta är\r\nnödvändigt för att öka tillgängligheten till Arlandaområdet från hela\r\nMälardalen för resenärer och arbetsresande samt av miljöskäl bl.a. enligt\r\nkraven för Arlandas utsläppstak.\r\n2003/04:T349 (s)        Lånefinansiera utbyggnaden av riksväg 55 mellan\r\nKatrineholm\r\noch Enköping.\r\n2003/04:T419 (kd)       Ombyggnaden av riksväg 50 mellan Fornaboda och\r\nGuldsmedshyttan måste ges högsta prioritet samtidigt som resurser säkras för\r\natt redan under 2003 möjliggöra normal hastighet - 90 kilometer per timme\r\npå Bergslagsdiagonalen norr om Askersund.\r\n2003/04:T542 (s)        Bygg ut länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar.\r\nRegion Stockholm (Stockholm och Gotland)\r\n\r\n2002/03:T304 (fp)- yrkande 1    Det är angeläget att byggandet av Förbifart\r\nStockholm påbörjas snarast.\r\n2002/03:T321 (m)- yrkande 5     Väginfrastrukturen i Stockholmsområdet behöver\r\nprioriteras. Stockholm lider akut brist på kringfartsleder och spårkapacitet\r\nsom kan leda trafikflödet förbi eller igenom innerstadssnittet. Stockholm\r\nmåste få en fullt utbyggd ringled. Dessutom behövs en förbifart för E\r\n4:an väster om Stockholm. En östlig förbifart behöver byggas för att\r\nfärdigställa Ringen. Staten bör ta finansieringsansvaret för färdigställandet\r\nav Södertörnsleden och Norrortsleden.\r\n2002/03:T488 (fp)       Utbyggnadsplanerna av väg 73 (sträckan Fors-Älgviken)\r\nbör förverkligas snarast möjligt genom att vägen ges högre prioritering.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 11.1 Att öka kapaciteten över Mälar-Saltsjösnittet\r\nför både bil- och tågtrafiken är angeläget.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 12   Det behövs en komplett ringled runt Stockholms\r\ninnerstad.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 13   Det är angeläget att snabbt rusta upp väg\r\n73 mellan Fors och Älgviken.\r\n2003/04:T257 (m)- yrkande 1     Det behövs ökade satsningar på infrastruktur\r\ni Stockholm-Mälardalen för bättre tillväxt.\r\n2003/04:T257 (m)- yrkande 2     Länsväg 265 Norrortsleden som är igångsatt år\r\n2002 får inte fördröjas. Den är mycket viktig för de öst-västliga\r\nförbindelserna i regionen.\r\n2003/04:T257 (m)- yrkande 3     Det är mycket angeläget att snarast genomföra\r\nprojektet riksväg 73 Älgviken-Fors för att öka trafiksäkerheten, förbättra\r\nmiljön samt för att öka framkomligheten och kapaciteten.\r\n2003/04:T257 (m)- yrkande 4     Länsväg 259 Södertörnsleden, som i planen\r\nföreslås påbörjas år 2012, måste påbörjas tidigare med tanke på behoven\r\nav tvärförbindelser för Södertörns utveckling, ökad framkomlighet och för\r\ntrafiksäkerheten.\r\n2003/04:T258 (m)- yrkande 4     Som ett led i utbyggnaden av infrastrukturen\r\nkring Arlanda flygplats bör även vägsystemet förbättras, inte minst för\r\nkollektivtrafiken.\r\n2003/04:T263 (m)        Det behövs medel för utbyggnad av väg 73, Nynäsvägen,\r\nsträckan Älgviken-Fors.\r\n2003/04:T392 (fp)- yrkande 2    Behovet av att snabbt rusta upp väg 73 mellan\r\nFors och Älgviken är mycket stort.\r\n2003/04:T445 (fp)       Den framtida Huvudstaleden bör ingå i det statliga\r\nvägnätet och de statliga vägplanerna och inte ses som en fråga där de\r\nberörda kommunerna får lösa finansieringen själva.\r\n2003/04:T461 (kd)- yrkande 3    Behovet av investeringar i vägkapacitet på\r\nSaltsjö-Mälarsnittet är stort.\r\n2003/04:T470 (fp)- yrkande 1    Utbyggnadsplanerna av väg 73 (Fors-Älgviken)\r\nmåste förverkligas snarast.\r\n2003/04:T491 (fp)       Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje behöver\r\nförbättras, särskilt vägavsnitten E 18 Norrtälje och Kapellskär-Stockholm,\r\nriksväg 77 Knivsta-Norrtälje, väg 280 Rimbo-Hallstavik, riksväg 76\r\nNorrtälje-Gävle samt väg 276 från E 18 till Norrtälje.\r\n2003/04:T530 (m)- yrkande 5     Väginfrastrukturen i Stockholmsområdet behöver\r\nprioriteras. Stockholm lider akut brist på kringfartsleder och spårkapacitet\r\nsom kan leda trafikflödet förbi eller igenom innerstadssnittet. Stockholm\r\nmåste få en fullt utbyggd ringled. Dessutom behövs en förbifart för E\r\n4:an väster om Stockholm. En östlig förbifart behöver byggas för att\r\nfärdigställa Ringen.\r\n\r\nRegion Väst (Värmland, Västra Götaland och Halland)\r\n\r\n2002/03:T210 (m)        Utbyggnaden av riksväg 40 bör påbörjas denna\r\nplaneringsperiod\r\ngenom en PPP-finansiering.\r\n2002/03:T243 (kd)       Koncession bör ges för en PPP-finansiering för utbyggnad\r\nav riksväg 40 mellan Jönköping och Borås.\r\n2002/03:T260 (kd)       Det behövs ökade resurser till vägnätet i Halland.\r\n2002/03:T306 (m)        Det behövs ökande investeringar i vägnätet i Bohuslän,\r\nframför allt i E 6:an.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 1    E 6 bör byggas ut till fyrfältsväg genom\r\nhela Bohuslän.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 4    Förbättring av riksväg 44 mellan Trollhättan\r\noch Uddevalla är nödvändig.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 6    En förbättrad vägsträckning in mot Göteborgs\r\nhamn behövs. Hamnen är ett nav för Göteborg och västra Sverige för\r\nsjötransporter.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 7    Det behövs en ny förbindelse över/under Göta\r\nälv.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 8    Vägsträckorna Borås-Trollhättan (väg 180),\r\nBorås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-Herrljunga är i stort behov av\r\nbreddning och sträckning.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 10   Ombyggandet av Västlänken bör genomföras\r\nsnarast.\r\n2002/03:T354 (kd)       Det är nödvändigt att rusta upp Dalslands dåliga vägnät\r\nom näringslivet ska kunna utvecklas och avfolkningen stoppas.\r\n2002/03:T358 (kd)       Det behövs en ny förbindelse över/under Göta älv vid\r\nGöteborg.\r\n2002/03:T367 (c)        E 6 bör vara färdigutbyggd till norska gränsen inom\r\nnuvarande planperiod eller senast år 2007.\r\n2002/03:T397 (c)- yrkande 1     En utbyggnad av riksväg 41 på sträckan\r\nBerghem-Varberg bör prioriteras.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 2     Det är nödvändigt att öka den nuvarande\r\ninvesteringstakten för standardhöjningen av E 6. Ett krav är att E 6 står\r\nfärdig år 2007 såsom utlovats.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 4     För att människorna på landsbygden ska kunna\r\nges möjlighet att bo kvar och skogsindustrin ska ges rimliga förutsättningar\r\när det viktigt att bärigheten på, och tjälsäkringen av, de västsvenska\r\ngrusvägarna förbättras.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 5     I Göteborg behövs det en ny förbindelse mellan\r\nE 20 och riksväg 45, en ny förbindelse över Göta älv för att avlasta\r\nTingstadstunneln. Riksväg 48 och riksväg 64 behöver förbättras med en ny\r\ntillfart mellan Borgunda och Skövde, och vägen mellan N Sjötorp och Spåsjön\r\nbehöver rustas upp. Ombyggnaden av riksväg 44 mellan Råsseröd och Båberg\r\nsom påbörjats måste få en slutgiltig finansiering.\r\n2002/03:T519 (s)        Det behövs bättre kapacitet och en högre trafiksäkerhet\r\nför Infrastrukturen i Dalsland och Göta älvs dalgång.\r\n2003/04:T229 (m)        Riksväg 27 måste byggas ut till trettonmetersväg och\r\ndimensioneras för 110 kilometer per timme på sträckan Borås-Karlskrona.\r\n2003/04:T255\r\n(fp)    Riksväg 40, mellan Borås och Jönköping, bör byggas om till motorväg\r\nför att förhindra fler olyckor på denna \"dödens väg\".\r\n2003/04:T272 (kd)       E 6 genom Bohuslän bör byggas klart till år 2007.\r\n2003/04:T330 (kd)       Det behövs en ny förbindelse över/under Göta älv vid\r\nGöteborg.\r\n2003/04:T335 (c)- yrkande 1     En utbyggnad av riksväg 41 på sträckan\r\nBerghem-Varberg bör prioriteras.\r\n2003/04:T350 (kd)       Det är nödvändigt att rusta upp Dalslands dåliga vägnät\r\nom näringslivet ska kunna utvecklas och avfolkningen stoppas.\r\n2003/04:T363 (c)        Anslagen till drift och underhåll av vägnätet behöver\r\nhöjas så att Dalslands vägnät äntligen tjälsäkras. Under många år har\r\ndrifts- och underhållsåtgärder varit eftersatta med påföljd att vägnätets\r\nstandard successivt försämrats.\r\n2003/04:T367 (kd)       Det är viktigt att se över möjligheten till\r\nsamfinansiering\r\nav infrastrukturen i Bohuslän.\r\n2003/04:T396 (s)        För att människorna på landsbygden ska kunna ges\r\nmöjlighet\r\natt bo kvar och skogsindustrin ska ges rimliga förutsättningar är det\r\nviktigt att bärigheten på, och tjälsäkringen av, de dalsländska grusvägarna\r\nförbättras.\r\n2003/04:T420 (fp, c)- yrkande 1 E 6 bör byggas ut till fyrfältsväg i norra\r\nBohuslän.\r\n2003/04:T420 (fp, c)- yrkande 2 För att klara en snabb utbyggnad av E 6\r\ni norra Bohuslän bör alternativ finansiering prövas som t.ex. någon form\r\nav lånefinansiering, antingen lån via Riksgälden eller s.k. PPP.\r\n2003/04:T420 (fp, c)- yrkande 3 Avgiftsfinansiering är ingen acceptabel\r\nlösning med tanke på att avgift redan planeras på den nya bron över\r\nSvinesund. En avgiftsfinansiering som enbart skulle gälla den nordligaste\r\ndelen av E 6:an, ca 20 km, är ett ingrepp som slår negativt mot den\r\nregionala utvecklingen.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 1    Motorvägsstandard bör gälla hela vägen mellan\r\nGöteborg och Stockholm. Detta uppnås genom en upprustning av E 20 genom\r\nVästergötland samt en upprustning av riksväg 40 från Göteborg mot Borås\r\noch till Jönköping\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 3    E 6 bör byggas ut till fyrfältsväg i norra\r\nBohuslän.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 5    Riksväg 44 mellan Trollhättan och Uddevalla\r\nbör förbättras.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 7    En förbättrad vägsträckning in mot Göteborgs\r\nhamn behövs. Hamnen är ett nav för Göteborg och västra Sverige för\r\nsjötransporter.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 8    Det behövs en ny förbindelse över/under Göta\r\nälv vid Göteborg.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 9    Vägsträckorna Borås-Trollhättan (väg 180),\r\nBorås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-Herrljunga är i stort behov av\r\nbreddning och sträckning.\r\n2003/04:T502 (m)        Det behövs investeringar i vägnätet i Bohuslän, särskilt\r\nE 6.\r\n2003/04:T518 (c)- yrkande 1     Det är angeläget med ökade väganslag till\r\nVärmlandsregionen, E 18 har stora investeringsbehov, t.ex. strax öster om\r\nKarlstad och längst i väster, sträckan Hån-Töcksfors, porten mot väst som\r\näven är av internationell betydelse.\r\n2003/04:T518 (c)- yrkande 2     Det behövs en ökad koppling mellan de framtagna\r\ntillväxtprogrammen och infrastrukturplaneringen i vårt land, dels för att\r\nminska de regionala klyftorna, dels för att lyfta delar av landet som är\r\nstarkt beroende av bättre vägar för att få en positiv utveckling. Det\r\nfinns flera projekt som är av mycket stor betydelse för Värmlandsregionen\r\nmen som även har stor betydelse nationellt och inte kan vänta.\r\n2003/04:T519 (c)- yrkande 2     Utbyggnaden av såväl väg- som järnvägsnät i\r\nVästra Götaland har av olika skäl blivit eftersatt. Bristerna på E 6,\r\nriksväg 45, E 20 och riksväg 40 är redan i dagsläget stora samtidigt som\r\ntrafiken, inte minst godstransporterna, växer kraftigt. Flera vägar i\r\nVästra Götaland tillhör landets mest olycksdrabbade.\r\n2003/04:T519 (c)- yrkande 3     Det behövs satsningar på bärighet, tjälsäkerhet\r\noch rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad. Fördelningen av medel för att\r\nförbättra bärigheten i allmänhet efter var vägarna befinner sig rent\r\ngeografiskt i stället för att utgå från vägens kvalitet. Eftersom Dalsland\r\noch Sjuhärad inte är klassificerade som \"skogslän\" blir därför dessa två\r\nområden förfördelade vid fördelningen av pengar.\r\n2003/04:N288 (fp)- yrkande 4    För att Dalsland skall få del av de extrapengar\r\nsom beviljas för upprustning av tjälskadade vägar krävs att Dalsland\r\nklassas som skogslän.\r\nRegion Sydöst (Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och\r\nBlekinge)\r\n\r\n2002/03:T206 (m)- yrkande 1     Behovet av nyinvesteringar i E 22 genom Kalmar\r\nlän är mycket angeläget.\r\n2002/03:T206 (m)- yrkande 2     Det finns ett stort behov av ökade drifts-\r\noch underhållsinsatser för vägarna i Kalmar län.\r\n2002/03:T253 (m)        Riksväg 26 bör flyttas ut från tätorterna Smålandsstenar\r\noch Skeppshult.\r\n2002/03:T268 (s)        Den planerade omläggningen av riksväg 50 genom Motala\r\nbehöver genomföras snarast möjligt.\r\n2002/03:T279 (c)- yrkande 1     Det behövs ökade anslag om 6 miljarder kronor\r\nav de totala investeringsmedlen till samlade väginvesteringar i Kalmar\r\nlän för den närmaste tolvårsperioden.\r\n2002/03:T279 (c)- yrkande 3     Det behövs höjda väganslag för\r\nunderhållsåtgärder\r\ni närtid för Kalmar län.\r\n2002/03:T279 (c)- yrkande 4     Det eftersläpande vägunderhållet i Kalmar län\r\nbör tas igen under en tioårsperiod.\r\n2002/03:T279 (c)- yrkande 5     Det finns en rad vägprojekt som är angelägna\r\natt genomföra i Kalmar län med målet att nå en vägstandard om minst 7\r\nmeters vägbredd.- Bygg ut E 22 - länets pulsåder - till motorvägsstandard\r\noch 110-väg genom hela Kalmar län. Det ska finansieras utanför regional\r\nram med statliga stomvägspengar.- Skapa en Europaväg mellan London,\r\nGöteborg,Västervik och Moskva, upprusta väg 31 och 33.- Genomför en gemensam\r\nnumrering och bygg färdigt återstående delar av Dackeleden:\r\nLinköping-Vimmerby-Hultsfred-Målilla-Virserum-Växjö-Hässleholm-Malmö.- Samordna\r\nVägverkets och Boverkets insatser för ett Dackestopp i Virserum.- Upprusta\r\noch bygg färdigt återstående delen av väg 35 Överum vid länsgränsen.-\r\nUpprusta och bygg ut väg 25 Kalmar-Halmstad.- Upprusta och bygg ut väg 34\r\nÅlem-Vimmerby.- Upprusta och bygg ut väg 127\r\nOskarshamn-Målilla-Vetlanda-Värnamo.\r\n- Upprusta och bygg ut väg 129 Hultsfred-Mariannelund via Lönneberga.\r\n2002/03:T509 (s)        Riksväg 50 förbifart Motala bör kvarstå i den nationella\r\nvägplanen med start 2004 samt utredningen om utfart och anknytningspunkt\r\ntill E 4:an påskyndas och byggas i anslutning till att förbifart Motala\r\när färdigställd. E 22 med förbifarterna Söderköping och Norrköping bör\r\ngenomföras under planperioden med Söderköping som startpunkt.\r\n2002/03:T510 (c)        Väg 127 behöver rustas upp.\r\n2003/04:T225 (m)- yrkande 1     Behovet av nyinvesteringar i E 22 genom Kalmar\r\nlän är mycket angeläget.\r\n2003/04:T225 (m)- yrkande 2     Det finns ett stort behov av ökade drifts-\r\noch underhållsinsatser för vägarna i Kalmar län.\r\n2003/04:T265 (m)        Nässjö kommuns infrastruktur måste kompletteras.\r\n2003/04:T282 (m)        Riksväg 47/48 bör uppgraderas.\r\n2003/04:T292 (m)        Det behövs ytterligare resurser till vägnätet i\r\nÖstergötland.\r\nSärskilt E 22:an måste få en bra förbindelse med E 4:an i Norrköping,\r\nÖsterleden, en väg som förbinder E 22:an med E 4:an med dragning över\r\nHändelö, en ny förbifart Motala. Väg 51 mellan Norrköping och Finspång\r\nmåste snarast byggas om och rustas upp. Mest angeläget är förmodligen\r\nändå en ny förbifart Söderköping för E 22:an.\r\n2003/04:T311 (kd)       Resurserna för bärighetsåtgärder behöver anpassas till\r\nden faktiska relativa nyttan, genom att större andel destineras till de\r\nsmåländska vägarna.\r\n2003/04:T466 (s)        Det är angeläget att det sker en omläggning av riksväg\r\n50 genom Motala.\r\nRegion Skåne (Skåne)\r\n\r\n2002/03:N340 (c)- yrkande 11    Hela E 22:an genom Skåne måste snarast byggas\r\nut till motorvägsstandard och det befintliga vägnätet i östra Skåne behöver\r\nförbättras för att stärka näringslivet och skapa förutsättningar för ett\r\nökat antal småföretag framför allt i de nord- och sydöstra delarna av\r\nSkåne.\r\n2003/04:T4 (m)  Den vägbundna trafiken norrut från Ystad förväntas öka\r\nväsentligt i och med EU:s utvidgning varför väg 13 och 19 från Ystad till\r\nHässleholm respektive Kristianstad bör överföras till det nationella\r\nvägnätet.\r\n2003/04:T209 (m)        Det är mycket angeläget att E 6 byggs ut till\r\nmotorvägsstandard\r\ni sin resterande del mellan Vellinge och Trelleborg enligt den plan som\r\när fastlagd.\r\n2003/04:T241 (m)        Vägverket måste tillföras resurser så att det i\r\nsamarbete\r\nmed region Skåne kan börja planera en förstärkning av vägnätet norrut\r\nfrån Ystad i den kommande infrastrukturplanen som sträcker sig fram till\r\når 2015.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 6     På det mindre vägnätet och de större vägarna\r\ni Skåne bör en upprustning av det befintliga vägnätet prioriteras. En\r\nsatsning på de vägar som går till och från våra grannlän i nordöstra Skåne\r\när angeläget. En alternativ finansieringslösning för en snabbare upprustning\r\nav E 22:an bör övervägas. Upprustningen av diagonalen mellan sydvästra\r\noch nordöstra Skåne bör prioriteras för att skapa regional balans.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 6    Skåne behöver en säkrare trafikmiljö. En av\r\nde farligare vägarna i regionen är E 6 som fortfarande inte har\r\nmotorvägsstandard fram till Trelleborg. Detta finns nu med i Vägverkets planer\r\nmen har flyttats fram i tiden. Det är absolut inte acceptabelt. Om\r\nnollvisionen inom trafiksektorn skall tas på allvar måste utbyggnaden av E\r\n6 ha högsta prioritet.\r\n2003/04:T487 (s)        E 6:an mellan Trelleborg och Vellinge bör byggas ut till\r\nen fyrfältsväg med hög korsningsstandard och riktningsskiljande mitträcke.\r\nUtbyggnaden skulle få flera av problemen med bristande säkerhet och\r\ntransportflöden att minska eller upphöra helt.\r\n\r\nRiksväg 45\r\n\r\n2002/03:T258 (m)        Riksväg 45 bör byggas ut snarast.\r\n2002/03:T312 (kd)       Riksväg 45 bör byggas ut till motorvägsstandard mellan\r\nGöteborg och Vänersborg med finansiering enligt ny modell.\r\n2002/03:T315 (kd)- yrkande 1    Den dåliga tekniska kvaliteten på riksväg 45\r\nfår konsekvenser för näringsliv och turism längs vägen; detta måste\r\nåtgärdas.\r\n2002/03:T315 (kd)- yrkande 2    En upprustning av riksväg 45 bör ges extra\r\nhög prioritet och snarast genomföras.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 3     Riksvägarna 40 och 45 är av mycket stor\r\nbetydelse för Västsverige. Kapaciteten, kvaliteten och trafiksäkerheten på\r\ndessa vägar är undermålig och kräver omedelbara åtgärder.\r\n2002/03:T500 (s)        Det är angeläget att riksdagen uttalar vikten av att\r\nhela riksväg 45 snarast upprustas till en enhetlig standard och på sikt\r\nblir en Europaväg.\r\n2003/04:T325 (m)        Riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan bör ges\r\nhögsta\r\nprioritet.\r\n2003/04:T342 (kd)- yrkande 1 i denna del        Nuvarande investeringstakt för\r\nnödvändig standardhöjning av vägnätet i regionen, bl.a. riksväg 45, är\r\nklart otillräcklig. Detta innebär att vägkapitalet bryts ned i allt\r\nsnabbare takt, vilket i sin tur leder till ett allt större rekonstruktionsbehov\r\npå vägarna framöver.\r\n2003/04:T342 (kd)- yrkande 2    Den dåliga tekniska kvaliteten på riksväg 45\r\nfår konsekvenser för näringsliv och turism längs vägen; detta måste\r\nåtgärdas.\r\n2003/04:T353 (kd)       Riksväg 45 bör byggas ut till motorvägsstandard mellan\r\nGöteborg och Vänersborg med finansiering enligt ny modell.\r\n2003/04:T380 (m)- yrkande 2     Den dåliga kvaliteten på riksväg 45 får\r\nkonsekvenser för näringsliv och turism längs vägen; detta måste\r\nåtgärdas.\r\nRegion Väst och Region Sydöst\r\n\r\n2002/03:T207 (m)        Riksväg 27 måste byggas ut till trettonmetersväg och\r\ndimensioneras för 110 kilometer per timme på sträckan Borås-Karlskrona.\r\n2002/03:T313\r\n(fp)    Det är av väsentlig vikt både av trafiksäkerhetsskäl och för att\r\ninte hämma tillväxten i området att riksväg 40 sträckan Borås-Jönköping\r\nbyggs om till motorväg utan fördröjning. Alternativ finansieringslösning\r\nsom t.ex. s.k. PPP, kan övervägas.\r\n2002/03:T318 (kd)       För att göra det möjligt att bygga ut riksväg 40 mellan\r\nBorås och Jönköping till motorvägsstandard är det angeläget att det\r\növervägs att vid behov använda nya finansieringsmodeller, t.ex. PPP (public\r\nand private partnership). Motorvägsstandard skulle göra den aktuella\r\nsträckan betydligt trafiksäkrare och samhällsekonomiskt mer bärkraftig.\r\n2003/04:T230\r\n(m)- yrkande 1  Det är av väsentlig vikt både av trafiksäkerhetsskäl och\r\nför att inte hämma tillväxten i området att riksväg 40 sträckan Borås-Jönköping\r\nbyggs om till motorväg utan fördröjning.\r\n2003/04:T230 (m)- yrkande 2     För att göra det möjligt att bygga ut riksväg\r\n40 mellan Borås och Jönköping till motorvägsstandard är det angeläget att\r\ndet övervägs att använda PPP-finansiering (public and private partnership).\r\n2003/04:T323 (m)        Vägverket bör få i uppdrag att inleda förhandlingar för\r\natt färdigställa återstående sträcka Borås-Jönköping på riksväg 40 till\r\nmotorväg, enligt PPP-modellen.\r\n2003/04:T334 (c)- yrkande 1     Riksväg 40 är ett tvärgående stråk av stor\r\nbetydelse för näringslivet inte bara i Västra Götaland och Jönköpings län\r\nutan även för hela Sveriges näringsliv som behöver byggas ut till fyrfältsväg\r\npå sträckan Borås-Jönköping.\r\n2003/04:T334 (c)- yrkande 2     För en snabb utbyggnad av riksväg 40 bör\r\nalternativa finansieringar, s.k. PPP-lösningar utredas.\r\n2003/04:T352 (kd)       En utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås och Jönköping\r\ntill motorvägsstandard med finansiering enligt ny modell bör\r\növervägas.\r\n2003/04:T375 (m)        Tillämpningen av Vägverkets fördelning av väganslagen\r\nutmed en och samma riksväg (riksväg 26 genom Hallands och Jönköpings län)\r\nbör undersökas. Vägen passerar genom två vägregioner, och standarden\r\nskiljer sig märkbart.\r\n2003/04:T395 (s)        Riksväg 40 måste få en högre prioritet bland de\r\nvägobjekt\r\nsom avses kunna inrymmas under planperioden, så att om möjligt den nu\r\npåbörjade ombyggnaden kan fortsätta utan att avbrytas. Alternativt bör\r\nannan finansiering prövas och även privatfinansiering genom s.k. PPP-lösning\r\növervägas. Riksväg 40 skulle här kunna vara ett referensobjekt.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 4    En upprustning av riksväg 40 till\r\nmotorvägsstandard\r\nfrån Göteborg mot Borås och till Jönköping bör genomföras.\r\nEuropaväg 22\r\n\r\n2002/03:T266 (m)- yrkande 1     Sydöstra Sverige och E 22 kan få en nyckelroll\r\ni den framtida utvecklingen i Öresundsregionen. För att ta vara på\r\nmöjligheterna behövs en prioriterad satsning på infrastrukturen och E 22:an.\r\n2002/03:T266 (m)- yrkande 3     Alternativ finansiering i form av PPP-projekt\r\nframstår som ett bra alternativ för utbyggnaden av Europaväg 22 inte minst\r\nur samhällsekonomiskt perspektiv.\r\n2002/03:T335 (s)        E 22 är en strategisk livsnerv genom Skåne och för\r\nostkusten. Det är av stor vikt att en utbyggnad av E 22 prioriteras.\r\n2002/03:T353 (c)        Risk finns att de gynnsamma förutsättningar som finns i\r\nsydöstra Sverige och södra Östersjöområdet försvagas om inte E 22 byggs\r\nut. Åtgärder behövs för att säkerställa hela E 22:ans standard. Sverige\r\nhar inte råd att avstå från att satsa på E 22.\r\n2002/03:N340 (c)- yrkande 2     Hela E 22 måste snarast byggas ut till\r\nmotorvägsstandard.\r\n2003/04:T270 (m)        Risk finns att de gynnsamma förutsättningar som finns i\r\nsydöstra Sverige och södra Östersjöområdet försvagas om inte E 22 byggs\r\nut. Åtgärder behövs för att säkerställa hela E 22:ans standard. Alternativ\r\nfinansiering i form av PPP-projekt framstår som ett bra alternativ för\r\nutbyggnaden av Europaväg 22.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 7     Hela E 22 måste snarast byggas ut till\r\nmotorvägsstandard.\r\n2003/04:T328 (m)- yrkande 1     Sydöstra Sverige och E 22 kan få en nyckelroll\r\ni den framtida utvecklingen i Öresundsregionen. För att ta vara på\r\nmöjligheterna behövs en prioriterad satsning på infrastrukturen och E 22:an.\r\n2003/04:T328 (m)- yrkande 2     Alternativ finansiering i form av PPP-projekt\r\nframstår som ett bra alternativ för utbyggnaden av Europaväg 22 inte minst\r\nur samhällsekonomiskt perspektiv.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 5    Fler delar av E 22 borde vara dubbelfiliga\r\noch framkomligheten bör förbättras. Om Vägverket inte har resurser\r\ntillgängliga för att göra satsningarna på E 22 bör det övervägas att antingen\r\nlåna pengar till denna satsning eller överväga någon form av PPP-lösning.\r\n2003/04:T500 (s)        För att stimulera tillväxten är det viktigt att en\r\nutbyggnad av E 22:an prioriteras.\r\n2003/04:T534 (fp, c, m, kd)     Det övergripande målet att säkerställa\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för\r\nmedborgare och näringsliv i hela landet uppfylls effektivt genom en\r\nprioriterad satsning på E 22.\r\n\r\nEuropaväg 18\r\n\r\n2002/03:T441 (c, fp) - yrkande 1        Utbyggnaden och upprustningen av E 18\r\nbör tidigareläggas.\r\n2002/03:T441 (c, fp) - yrkande 2        En tydlig plan över vägförbättrande\r\nåtgärder för E 18 behöver utarbetas.\r\n2003/04:T222 (m)        Ombyggnationen av berörda sträckningar av E 18 mellan\r\nÖrebro och Karlskoga bör inledas snarast.\r\n2003/04:T234 (kd) - yrkande 2   En för regionen och landet strategisk\r\nsatsning är den utbyggnad till motorvägsstandard av E 18 som Vägverket de\r\nfacto föreslagit mellan Sagån och Enköping samt Västjädra och\r\nVästerås.\r\n2003/04:T257 (m)- yrkande 5     E 18 Lekhyttan-Adolfsberg, och E 18\r\nSagån-Enköpingoch E 18 Västjädra-Västeråssom har planerats in väldigt sent i\r\nperioden. Detta måste påskyndas i processen.\r\n2003/04:T277 (fp)- yrkande 2    En utbyggnad av E 18 till motorväg på\r\ndelsträckorna Västjädra-Västerås och Sagån-Enköping bör göras tidigt under\r\nplanperioden och vara klar senast år 2007.\r\n2003/04:T341 (kd)       Om standarden längs E 18 höjs mellan gränsen till Norge\r\noch Örebro kommer regionen att utvecklas och framkomligheten och\r\ntrafiksäkerheten förbättras. En upprustning av E 18 skall ges extra hög\r\nprioritet\r\noch snarast genomföras.\r\n2003/04:T418 (kd)       Det är angeläget att starta byggandet av E 18 sträckan\r\nLekhyttan-Adolfsberg under år 2004.\r\n2003/04:T485 (s)        Lånefinansiera utbyggnaden av motorvägen mellan Enköping\r\noch Sagån.\r\n2003/04:T506 (m)        E 18 bör i större utsträckning uppgraderas till\r\nmotorväg.\r\nÅtminstone sträckorna Västjädra-Västerås och Sagån-Enköping.\r\nEuropaväg 20\r\n\r\n2002/03:T276 (m)        E 20 bör byggas ut till motorvägsstandard.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 2    Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges en hög\r\nprioritering och därmed tidigareläggas för start år 2003.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 3    En utbyggnad till motorvägsstandard hela\r\nvägen mellan Göteborg och Stockholm bör prioriteras.\r\n2002/03:T327 (kd, c)- yrkande 2 Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges en\r\nhög prioritet och tidigareläggas för start år 2003.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 1     E 20 mellan Stockholm och Göteborg måste ges\r\nstatus som stamväg och byggas ut till fyrfältsväg.\r\n2002/03:T482 (s)        E 20 mellan Stockholm och Göteborg måste ges status som\r\nstamväg och byggas ut till fyrfältsväg.\r\nT370 (kd, c)- yrkande 1 Ekonomisk tillväxt, trafiksäkerhet, miljö och\r\nhållbar arbetsmarknad är de viktigaste prioriteringsgrunderna vid beslut\r\nom tidsplanen för ut- och ombyggnaden av E 20.\r\nT370 (kd, c)- yrkande 2 Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges högsta prioritet\r\noch tidigareläggas med start år 2004.\r\nT370 (kd, c)- yrkande 3 Ett delprivat finansieringsalternativ (PPP), som\r\nårets regeringsdeklaration gav klartecken för, bör övervägas för utbyggnaden\r\nav E 20.\r\nT384 (m)- yrkande 1     E 20, huvudvägen mellan Sveriges första och andra\r\nstad bör lyftas upp från vägplanen.\r\nT384 (m)- yrkande 2     E 20 bör bli en nationell prioriterad väg för omedelbar\r\nutbyggnad med separat finansiering prioriterat utanför dagens budgetramar.\r\nT476 (fp)       E 20 bör prioriteras och en utbyggnad till 4-fältsväg bör\r\ngenomföras på vissa delar av E 20 under planperioden.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 2    Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges en hög\r\nprioritering och därmed tidigareläggas för start år 2003.\r\nÖvrigt\r\n\r\n2002/03:T321 (m)- yrkande 4     Ett fullföljande av de svenska åtagandena i\r\nden nordiska triangeln samt ett antal andra angelägna förbättringar är\r\nunder alla omständigheter nödvändiga:- Återstående delar av E 6 från\r\nTrelleborg via Göteborg till Oslo måste färdigställas.- E 4 mellan Helsingborg\r\noch Stockholm, samt upp till Sundsvall, måste på resterande vägsträckor\r\nbyggas ut med ny, säker motorväg.- E 18 mellan Oslo och Stockholm måste\r\npå resterande vägsträckor också byggas ut med ny, säker motorväg.- För\r\natt närmare knyta samman Stockholm och Göteborg måste återstående delen\r\nav den redan projekterade riksväg 40 mellan Borås och Jönköping färdigställas\r\ntill motorväg.- Riksväg 45 kräver en kraftig upprustning och måste delvis\r\nmellan Göteborg och E 18 även byggas ut till fullvärdig motorvägsstandard.\r\n- E 22 bör byggas ut till en högre standard för att de förutsättningar\r\nsom Öresundsbron och EU:s utvidgning skapar för expansion i sydöstra\r\nSverige skall kunna tas till vara.- Standarden på E 20 bör successivt\r\nförbättras.\r\n2002/03:T350 (m)        En dragning av E 22 från Tyskland genom Sverige via\r\nTrelleborg-Oskarshamn-Visby-Slite-Ventspils till Moskva kan åstadkomma en\r\nsammanknytning av tidigare Västeuropa med de nya EU-länderna i Baltikum.\r\nGenom att låta E 20 utsträckas från Stockholm till\r\nNynäshamn-Visby-Slite-Ventspils\r\nknyts de brittiska öarna samman med länderna öster om Östersjön. Dessutom\r\ninnebär en sådan förändring att den hårt kritiserade väg 73 förändras\r\ntill Europaväg och att det därmed blir naturligt att tidigarelägga nödvändig\r\nupprustning av denna vägsträcka.\r\n2002/03:T462 (kd)- yrkande 10.1 Den svenska triangeln innebär motorvägs-\r\noch snabbtågsstandard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutförandet\r\nav den svenska triangeln bör ges hög prioritet och placeras tidigt under\r\nden kommande planperioden.\r\n2002/03:MJ429 (m)- yrkande 10   Vägar av god kvalitet är många gånger\r\navgörande för om det skall vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att\r\nbosätta sig långt från tätorten. I Skåne är vägnätet på sina håll eftersatt\r\nbåde vad gäller underhåll och nysatsningar. I stora delar av Skånes inland\r\nfinns stora behov att satsa på vägnätet.\r\nT328 (m)- yrkande 3     Det behövs omprioriteringar i infrastruktursatsningarna\r\nfrån järnvägar till vägar, detta då vägprojekt blir lidande.\r\nT560 (kd)- yrkande 7.2  Utbyggnaden av den svenska transporttriangeln bör\r\nfullföljas.\r\nT562 (fp)- yrkande 10   Den s.k. skandinaviska motorvägstriangeln mellan\r\nKöpenhamn, Oslo och Stockholm bör färdigställas.\r\nJärnvägar\r\nNorra banregionen\r\n\r\n2002/03:T257 (fp)       Möjligheten att åter bedriva persontrafik på tvärbanan\r\nStoruman-Hällnäs bör utredas.\r\n2002/03:T284 (v)- yrkande 3     Relaterat till företag i sydligare regioner\r\nhar företagen i norra Sveriges inland överlag sämre utgångsläge. Därför\r\nbör det beaktas att ett sammanhållande järnvägsstråk genom inlandet är av\r\nstörsta betydelse för att skapa förutsättningar för tillväxt.\r\n2002/03:T284 (v)- yrkande 4     För att öka kapaciteten i järnvägsnätet i\r\nnorra Sverige bör tvärbanan Arvidsjaur-Jörn, som är en mycket viktig länk\r\nför omledningstrafiken för bl.a. norra Sveriges tyngsta industrier, åter\r\ntas i trafik.\r\n2002/03:T345 (c)- yrkande 4     Utbyggnaden av järnvägssträckan Umeå-Sundsvall\r\nbör i större utsträckning präglas av en helhetssyn.\r\n2002/03:T347 (m)        En framtida järnväg mellan Mo i Rana och Umeå för att nå\r\nen Atlanthamn bör byggas om det är samhällsekonomiskt lönsamt.\r\n2002/03:T361 (kd)- yrkande 2    För att öka kapaciteten i järnvägsnätet i\r\nnorra Sverige bör tvärbanan Arvidsjaur-Jörn, som är en mycket viktig länk\r\nför omledningstrafiken för bl.a. norra Sveriges tyngsta industrier, åter\r\ntas i trafik.\r\n2002/03:T361 (kd)- yrkande 3    Relaterat till företag i sydligare regioner\r\nhar företagen i norra Sveriges inland överlag sämre utgångsläge. Därför\r\nbör det beaktas att ett sammanhållande järnvägsstråk genom inlandet är av\r\nstörsta betydelse för att skapa förutsättningar för tillväxt.\r\n2002/03:T399 (fp)       Behovet av en järnvägsförbindelse\r\nSvappavaara-Vittangi-Kolari\r\ni Finland bör utredas.\r\n2002/03:T431 (s)        Byggandet av Haparandabanan bör vara en första del i\r\nNorrbotniabanan.\r\n2002/03:T456 (s)- yrkande 1     För att öka kapaciteten i järnvägsnätet i\r\nnorra Sverige bör tvärbanan Arvidsjaur-Jörn, som är en mycket viktig länk\r\nför omledningstrafiken för bl.a. norra Sveriges tyngsta industrier, åter\r\ntas i trafik.\r\n2003/04:T8 (m)- yrkande 9       Norrbotniabanan bör inte ingå i planen då såväl\r\nBanverket som de allra flesta remissinstanser som yttrat sig över Banverkets\r\nunderlag avråder från att inrymma Norrbotniabanan i planen. Som skäl för\r\navrådandet anges att den skulle tränga bort andra angelägna järnvägsutbyggnader\r\nsamt att utbyggnaden inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.\r\n2003/04:T359 (s)        Den svenska ekonomin är beroende av en stark och\r\nkonkurrenskraftig norrländsk basindustri. Därför bör det investeras i järnvägar\r\nlängs Norrlandskusten.\r\n2003/04:T362 (fp)       Möjligheten att åter bedriva persontrafik på tvärbanan\r\nStoruman-Hällnäs bör utredas.\r\n2003/04:T378 (kd)       Banverket bör ges i uppdrag att utreda, projektera,\r\nkostnadsberäkna och presentera en finansiering för upprustning av\r\nHaparandabanan.\r\n2003/04:T437 (kd)- yrkande 2    För att öka kapaciteten i järnvägsnätet i\r\nnorra Sverige bör tvärbanan Arvidsjaur-Jörn, som är en mycket viktig länk\r\nför omledningstrafiken för bl.a. norra Sveriges tyngsta industrier, åter\r\ntas i trafik.\r\n2003/04:T437 (kd)- yrkande 3    Relaterat till företag i sydligare regioner\r\nhar företagen i norra Sveriges inland överlag sämre utgångsläge. Därför\r\nbör det beaktas att ett sammanhållande järnvägsstråk genom inlandet är av\r\nstörsta betydelse för att skapa förutsättningar för tillväxt.\r\n2003/04:T548 (s)        För att få full effekt av investeringarna i norra\r\nSverige\r\nmåste en ny sträckning byggas mellan Kalix och Haparanda.\r\n2003/04:T562 (fp)- yrkande 14   Det finns inga samhällsekonomiska skäl att\r\nsöka inrymma den s.k. Norrbotniabanan i en redan alldeles för ansträngd\r\nplaneringsram för järnvägsinvesteringar fram till år 2015.\r\nMellersta banregionen\r\n\r\n2002/03:T241 (m)        Utbyggnaden av järnvägen mot norra Sverige bör påbörjas\r\nmed Ådalsbanan och Ostkustbanan så att inte dessa bandelar kommer att\r\nvara ett allvarligt hinder för en välfungerande järnvägstrafik i Norrland.\r\n2002/03:T331 (v)        Banverket bör genomföra en förstudie av alternativ\r\nsträckning av Ådalsbanan genom Timrå kommun.\r\n2002/03:T333 (c)- yrkande 1     Dalabanan bör färdigställas och kvarvarande\r\ndel av etapp 1 samt etapperna 2 och 3 byggas.\r\n2002/03:T333 (c)- yrkande 2     Före år 2010 bör Dalabanans etapper 2 och 3\r\nbyggas.\r\n2002/03:T345 (c)- yrkande 1     Mer resurser bör tillföras Ådalsbanan.\r\n2002/03:T345 (c)- yrkande 2     Standarden på Ådalsbanan bör höjas för att\r\nklara ökad belastning och förväntad hastighet.\r\n2002/03:T345 (c)- yrkande 3     Triangelspår bör byggas i Prästmon och i\r\nBergsåker.\r\n2002/03:T420 (s)        Bansträckningen Sundsvall-Ånge bör rustas upp, eftersom\r\nnuvarande standard orsakar problem för såväl person- som godstrafiken.\r\n2002/03:T421\r\n(s)     Järnvägen genom Sundsvalls centrum måste åtgärdas för att reducera\r\ndagens trafikstörningar och trafikstockningar.\r\n2002/03:T492 (s)        Ådalsbanan måste rustas upp till en standard som medger\r\nrationell och snabb järnvägstrafik så att vi kan få ut den fulla nyttan\r\nav investeringen i Botniabanan.\r\n2002/03:T514 (s)        Ostkustbanan måste rustas upp om den skall klara\r\nframtidens\r\nökade trafikering.\r\n2003/04:T236 (kd)       Investeringar bör göras i Bergslagspendeln.\r\n2003/04:T246 (kd)- yrkande 1    Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle bör byggas\r\nför att tillfredsställa behovet av en väl fungerande infrastruktur.\r\n2003/04:T246 (kd)- yrkande 2    Järnvägen på sträckan Uppsala-Gävle bör\r\nförbättras så att den regionala trafiken i norra Uppland utvecklas snabbare\r\nmot Gävle och att järnvägstransporterna mellan Mellansverige och norra\r\nSverige underlättas.\r\n2003/04:T246 (kd)- yrkande 3    Dubbelspåret mellan Skutskär och Furuvik bör\r\nfärdigställas 2006.\r\nT246 (kd)- yrkande 4    Dubbelspåret på sträckan Svartbäcken-Samnan bör\r\nfärdigställas under 2008.\r\n2003/04:T329 (s)        Upprustning av järnvägssträckan Nyland-Långsele samt\r\ninförandet av ett triangelspår i Nyland i Västernorrlands län bör ske\r\nsnarast.\r\n2003/04:T347 (m)        Staten bör omgående göra ytterligare studier och starta\r\nprojekteringen av Ostlänken liksom utreda finansieringsfrågan där olika\r\nalternativ utöver statlig direktinvestering kan övervägas.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 1     Dubbelspår mellan Samnan och Uppsala bör byggas.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 2     Dubbelspår mellan Skutskär och Furuvik bör\r\nbyggas.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 4     Banverket bör ges i uppdrag att snarast bygga\r\nut industrispåret från Tjärnviks industriområde.\r\n2003/04:T361 (fp)       Ett fullt utbyggt dubbelspår behövs mellan Gävle och\r\nUppsala.\r\n2003/04:T414 (c)- yrkande 1     Dubbelspår bör byggas längs hela sträckan\r\nGävle-Sundsvall.\r\n2003/04:T414 (c)- yrkande 2     Järnvägen genom Sundsvalls centrum bör läggas\r\nom.\r\n2003/04:T414 (c)- yrkande 3     En förstudie bör göras över vilka effekter\r\nden ökade tågtrafiken får genom Timrå centrum.\r\n2003/04:T414 (c)- yrkande 4     Ådalsbanan bör rustas till de krav som ställs\r\npå en järnväg som skall ingå som en länk i ett nationellt och internationellt\r\ntransportnät.\r\n2003/04:T443 (v)- yrkande 1     Järnvägssträckorna Skutskär-Furuvik och\r\nSvartbäcken-Samnan bör byggas ut med dubbelspår.\r\n2003/04:T443 (v)- yrkande 2     Mötesstationer på Ostkustbanan norr om Gävle\r\nsom enligt planen skall byggas i slutet av planeringsperioden måste\r\ntidigareläggas med anledning av kapacitetsbrist när Botniabanan färdigställts.\r\n2003/04:T504 (s)        Byggstarten för resecentrum i Karlstad bör\r\ntidigareläggas.\r\n2003/04:T513 (s)        I dagens läge samt inför färdigställandet av Botniabanan\r\när det absolut nödvändigt att järnvägen genom Sundsvalls centrum läggs i\r\nen tunnel så att trafikstockningarna kan undvikas.\r\n2003/04:T522 (s)        För att få full effekt av gjorda investeringar i norra\r\nSverige och ge hela den svenska ekonomin goda förutsättningar att växa\r\nbör denna satsning fullföljas genom att de stora kvarstående flaskhalsarna\r\npå Ådalsbanan och Ostkustbanan åtgärdas.\r\nInlandsbanan\r\n\r\n2002/03:T284 (v)- yrkande 1     Inlandsbanan AB bör få överta ansvaret för\r\nresterande del av den ursprungliga Inlandsbanan, från Mora till Kristinehamn.\r\n2002/03:T284 (v)- yrkande 5     För att åtgärda de problem som fortfarande\r\nkvarstår för att lyfta hela Inlandsbanan, 130 mil från Kristinehamn till\r\nGällivare, till samma standard som övriga bannätet, bör det investeras\r\nytterligare 1,8 miljarder kronor.\r\n2002/03:T310 (kd)- yrkande 1    Inlandsbanan bör betraktas som nationellt\r\nstråk med särskild betydelse för Sveriges inland.\r\n2002/03:T310 (kd)- yrkande 2    Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn och\r\nMora bör upprustas.\r\n2002/03:T359 (c)- yrkande 1     Inlandsbanan bör utvecklas till ett viktigt\r\nstråk för godstrafik som en kompletterande del av järnvägsnätet.\r\n2002/03:T359 (c)- yrkande 3     Inlandsbanan AB:s banhållningsplan vilken\r\nunderstryker vikten av att sträckorna Sveg-Brunflo och Arvidsjaur-Gällivare\r\nsnarast rustas upp, bör i huvudsak följas.\r\n2002/03:T359 (c)- yrkande 4     Tvärbanan Arvidsjaur-Jörn samt bandelarna\r\nMora-Kristinehamn bör överföras till Inlandsbanan AB (IBAB) för förvaltning.\r\n2002/03:T359 (c)- yrkande 5     Tillväxt i inlandet kräver att Inlandsbanan\r\nbyggs ut.\r\n2002/03:T361 (kd)- yrkande 1    Inlandsbanan AB bör överta ansvaret för\r\nresterande del av den ursprungliga Inlandsbanan, från Mora till Kristinehamn.\r\n2002/03:T361 (kd)- yrkande 4    För att åtgärda de problem som fortfarande\r\nkvarstår för att lyfta hela Inlandsbanan, 130 mil från Kristinehamn till\r\nGällivare, till samma standard som övriga bannätet, bör det investeras\r\nytterligare 1,8 miljarder kronor.\r\n2002/03:T417 (s)        Tvärbanan Arvidsjaur-Jörn samt bandelarna\r\nMora-Kristinehamn\r\nbör överföras till Inlandsbanan AB (IBAB) för förvaltning.\r\n2002/03:T456 (s)- yrkande 2     Inlandsbanan AB bör överta ansvaret för\r\nresterande del av den ursprungliga Inlandsbanan, från Mora till Kristinehamn.\r\nPå det viset kommer Inlandsbanan åter att utgöra ett sammanhållet stråk\r\ngenom hela inlandet, 130 mil.\r\n2002/03:T456 (s)- yrkande 4     Relaterat till företag i sydligare regioner\r\nhar företagen i norra Sveriges inland överlag sämre utgångsläge. Därför\r\nbör det beaktas att ett sammanhållande järnvägsstråk genom inlandet är av\r\nstörsta betydelse för att skapa förutsättningar för tillväxt.\r\n2002/03:T456 (s)- yrkande 5     För att åtgärda de problem som fortfarande\r\nkvarstår för att lyfta hela Inlandsbanan, 130 mil från Kristinehamn till\r\nGällivare, till samma standard som övriga bannätet, bör det investeras\r\nytterligare 1,8 miljarder kronor.\r\n2002/03:T466 (c)- yrkande 11    För att öka konkurrenskraften för svenskt\r\nnäringsliv, framför allt vad gäller småföretagen, krävs bra infrastruktur,\r\ndäribland järnvägar. Inlandsbanan är ett bra komplement till kustbanorna\r\nsom ger möjlighet till en positiv utveckling av inlandet; den bör därför\r\ninbegripas i den statliga infrastrukturen.\r\n2002/03:T518 (mp)       Inlandsbanan bör byggas ut med de medel som redan\r\nanslagits till järnvägar.\r\n2003/04:T346 (kd)- yrkande 1    Inlandsbanan bör betraktas som nationellt\r\nstråk med särskild betydelse för Sveriges inland.\r\n2003/04:T346 (kd)- yrkande 2    Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn och\r\nMora bör upprustas.\r\n2003/04:T348 (m)- yrkande 3     Förvaltningsansvaret för bandelen\r\nFurudal-Bollnäs\r\nbör överföras till Inlandsbanan AB.\r\n2003/04:T437 (kd)- yrkande 1    Inlandsbanan AB bör få få överta ansvaret\r\nför resterande del av den ursprungliga Inlandsbanan, från Mora till\r\nKristinehamn.\r\n2003/04:T437 (kd)- yrkande 4    För att åtgärda de problem som fortfarande\r\nkvarstår för att lyfta hela Inlandsbanan, 130 mil från Kristinehamn till\r\nGällivare, till samma standard som övriga bannätet, bör det investeras\r\nytterligare 1,8 miljarder kronor.\r\nÖstra banregionen\r\n\r\n2002/03:T208 (c)        En översyn av och åtgärder för att förbättra tågtrafiken\r\npå sträckan Uppsala-Stockholm bör genomföras.\r\n2002/03:T238 (fp)       Åtgärder för att förbättra möjligheterna att tågpendla\r\nmellan Uppsala och Stockholm bör genomföras.\r\n2002/03:T242 (kd)       Insatser för en förhöjd kapacitet på Södra stambanan\r\nbör prioriteras i kommande infrastruktursatsningar.\r\n2002/03:T246 (c)        Järnvägstrafiken på Stångådalsbanan med Tjustbanan bör\r\nbyggas ut för höghastighetstrafik.\r\n2002/03:T321 (m)- yrkande 10    Spårkapaciteten i Stockholm måste förbättras.\r\n2002/03:T374 (s)        För att kunna frakta mer gods på järnvägen är\r\nutbyggnaden\r\ntill dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg nödvändig.\r\n2002/03:T408 (s)- yrkande 3     En reguljär tågförbindelse mellan Nora och\r\nÖrebro bör inrättas.\r\n2002/03:T433 (c)        Staten bör omgående göra ytterligare studier och starta\r\nprojekteringen av Ostlänken liksom utreda finansieringsfrågan där olika\r\nalternativ utöver statlig direktinvestering kan övervägas.\r\n2002/03:T437 (s)        Staten bör omgående göra ytterligare studier och starta\r\nprojekteringen av Ostlänken liksom utreda finansieringsfrågan där olika\r\nalternativ utöver statlig direktinvestering kan övervägas.\r\n2002/03:T439 (fp, c)    En förnyad prövning av järnvägsbygge mellan Örebro\r\noch Kristinehamn över Karlskoga bör genomföras.\r\n2002/03:T446 (c)        Banverket bör ges i uppdrag att prioritera byggnation av\r\ndubbelspår på Svealandsbanan.\r\n2002/03:T451 (m)        Staten bör omgående göra ytterligare studier och starta\r\nprojekteringen av Ostlänken.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 11.2 Kapaciteten över Mälar-Saltsjösnittet för\r\nbåde bil- och tågtrafiken måste ökas.\r\n2003/04:T9 (m, fp, c)   Det är allvarligt att regeringen i sina ramar\r\nnedprioriterat Resecentrum i Uppsala i förhållande till Banverkets förslag.\r\nUppsala C är landets, näst Stockholms C, mest frekventerade station och\r\ni behov av omedelbar upprustning.\r\n2003/04:T219 (c)        Spårkapaciteten bör förbättras i Stockholm genom\r\nbyggandet\r\nav Citybanan/Mälartunneln.\r\n2003/04:T237 (kd)       Nya järnvägssatsningar i Mälardalen är nödvändiga för\r\nregionens fortsatta tillväxt.\r\n2003/04:T258 (m)- yrkande 2     Citybanan bör snarast färdigställas.\r\n2003/04:T258 (m)- yrkande 3     Tågstationen under Sky City vid Arlanda\r\nflygplats bör anpassas för pendeltågstrafik.\r\n2003/04:T277 (fp)- yrkande 1    Banverket bör omgående påbörja en\r\njärnvägsutredning\r\nför att finna en lösning på trängselproblemen mellan Kallhäll och Karlberg.\r\n2003/04:T461 (kd)- yrkande 2    En snabb utbyggnad av järnvägskapaciteten\r\nförbi Riddarholmen är nödvändig.\r\n2003/04:T461 (kd)- yrkande 4    En rad investeringar i spårburen kollektivtrafik\r\ni Stockholmsregionen krävs för att säkra kapaciteten.\r\n2003/04:T530 (m)- yrkande 9     För att öka genomströmningen av trafiken genom\r\noch förbi Stockholm måste den s.k. Citybanan påbörjas omgående. Denna\r\nfrågas lösning har stor betydelse för trafikflödet i hela landet. Regeringen\r\nbör därför med större kraft än den hittills redovisat tillse att frågan\r\ni samverkan med regionen drivs till en snar lösning.\r\n2003/04:T562 (fp)- yrkande 13   Citybanan och Mälartunneln i Stockholm bör\r\ni investeringsplaneringen ha högsta prioritet.\r\n2003/04:N325 (kd)- yrkande 3    Byggandet av Citybanan/Mälartunneln måste\r\nprioriteras.\r\n\r\nVästra banregionen\r\n\r\n2002/03:T252 (kd)       Västlänken bör ingå i den nationella\r\ninfrastrukturplanen.\r\n2002/03:T296 (m)        Utbyggnad av dubbelspår för tågtrafiken bör ske genom\r\nHalland.\r\n2002/03:T314 (kd)- yrkande 2    Järnvägstrafikens konkurrenskraft måste\r\nstärkas i det allmänna kommunikationssystemet.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 9    Tunneln genom Hallands ås bör färdigställas,\r\npå ett säkert och riskfritt sätt.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 12   Bohusbanan bör byggas ut.\r\n2002/03:T397 (c)- yrkande 2     Viskadalsbanan bör rustas upp.\r\n2002/03:T403 (s)        Kinnekullebanan bör rustas upp.\r\n2002/03:T408 (s)- yrkande 2     Upprustning av järnvägen Örebro-Nora-Karlskoga\r\nför att sedan fortsätta till Kristinehamn och Inlandsbanan skulle innebära\r\nen möjlighet som turist, men naturligtvis också för andra resenärer, att\r\nkunna ta sig från Örebro via Sveriges första normalspåriga järnväg och\r\nAlfred Nobels Karlskoga och vidare med Inlandsbanan upp genom Sveriges\r\ninland.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 6     Göteborgstunneln och hamnbanan i Göteborg bör\r\nbyggas ut.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 7     En ny järnväg mellan Göteborg-Landvetter-Borås\r\noch Jönköping bör byggas.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 8     Bygg ut Västkustbanan och färdigställ tunneln\r\ngenom Hallandsåsen.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 9     Satsa på Västra stambanan och Älvsborgsbanan.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 10    Förverkliga nordlänken, järnvägsförbindelsen\r\nmellan storstäderna Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 11    Snabbtågsförbindelse mellan Halland-Sjuhärad\r\noch Stockholm bör uppföras.\r\n2003/04:T10 (c)- yrkande 1      Banverkets prioritering av åtgärder verkar\r\nvara baserad på en strävan att minska antalet funktionsstörningar och\r\nmängden förseningar i de delar av järnvägsnätet som har stora trafikmängder\r\npå bekostnad av dem som har små som i Bohuslän. Detta är oacceptabelt om\r\ntrafikpolitikens mål om god miljö skall kunna uppnås och om moderna och\r\nmiljövänliga transportmedel skall finnas att tillgå i alla delar av landet.\r\n2003/04:T10 (c)- yrkande 2      Bohusbanan och bansträckan från Munkedal till\r\nStrömstad är en bana som i dag har eftersatt underhåll och låg hastighet\r\noch därmed har svårt att konkurrera med bilen. Då det inte finns några\r\nambitioner att höja standarden från Banverkets sida innebär detta en\r\nmedveten nedmontering av Bohusbanan - så får inte ske!\r\n2003/04:T320 (kd)       Västlänken bör ingå i den nationella\r\ninfrastrukturplanen.\r\n2003/04:T335 (c)- yrkande 2     Viskadalsbanan behöver rustas upp.\r\n2003/04:T339 (s)- yrkande 1     Snabbtågsförbindelse krävs på hela sträckan\r\nmellan Halmstad och Stockholm via Varberg och Borås.\r\n2003/04:T339 (s)- yrkande 2     Upprustning av bandelen mellan Varberg och\r\nHerrljunga är nödvändig.\r\n2003/04:T394 (c)        En utredning av samhällsekonomiska och miljömässiga\r\nkonsekvenser av att slutföra byggnationen av järnvägstunneln genom Hallands\r\nås behöver genomföras.\r\n2003/04:T428 (fp)       Färdigställandet av Västkustbanan genom Halland bör få\r\nhögsta prioritet bland järnvägsinvesteringarna.\r\n2003/04:T434 (kd)       Utbyggnaden av Västkustbanan bör säkerställas enligt\r\ntidigare tidsramar.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 10   Tunneln genom Hallands ås behöver färdigställas.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 11   Västlänken behöver byggas ut.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 13   Bohusbanan måste rustas upp.\r\n2003/04:T494 (c, fp)    Det krävs att persontrafiken på hela Bohusbanan mellan\r\nGöteborg och Strömstad även i fortsättningen skall erhålla statlig\r\nmedfinansiering och att denna satsning också tryggas efter 2007.\r\n2003/04:T528 (m)        Dubbelspår behöver byggas för tågtrafiken genom Halland.\r\n\r\nSödra banregionen\r\n\r\n2002/03:T273 (fp)       Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att planera för\r\nen utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.\r\n2002/03:T377 (fp)- yrkande 4    Det behövs fler direkttåg över Öresund.\r\n2002/03:T410 (c)        Järnvägsinvesteringar i Kalmar län behövs för utveckling\r\nav ett Östersjöbanesystem.\r\n2002/03:T428 (s)        Det är nödvändigt att ett yttre godsspår på sträckan\r\nHåstad-Åkarp i sydvästra Skåne byggs.\r\n2002/03:T462 (kd)- yrkande 7    Det behövs en översyn av Citytunneln vad\r\ngäller teknisk lösning, finansiering och styrmodell.\r\n2002/03:T466 (c)- yrkande 13    Kapacitetsproblemen på Malmö centralstation\r\nmåste lösas och beslutsunderlaget förbättras innan beslut om trafiklösningar\r\ni Malmöregionen fattas.\r\n2002/03:T511 (c)        Förutsättningarna för att bygga ut Södra stambanan bör\r\nskyndsamt utredas.\r\n2002/03:T529 (s)        En järnvägsförbindelse till Sturup bör byggas med\r\nPPP-finansiering.\r\n2002/03:N340 (c)- yrkande 7     Malmö Central måste snarast byggas om från en\r\nsäckstation till en genomgående station.\r\n2002/03:N340 (c)- yrkande 8     Godstågsproblemen på Kontinentalbanan i Malmö\r\nmåste snarast lösas.\r\n2002/03:N340 (c)- yrkande 9     Det behövs ett östligt skånskt järnvägsstråk.\r\n2003/04:T3 (m)  Det är angeläget att den s.k. Lockarpsshunten separeras\r\nfrån Citytunnelprojektet och att den byggs ut omgående för att underlätta\r\nför pendeltågstrafiken över Öresundsbron.\r\n2003/04:T12 (s) Det måste under planperioden finnas med ett nytt yttre\r\ngodsspår i västra Skåne, av såväl säkerhets- och miljöskäl som tillväxtskäl\r\nför Skåne och Sverige.\r\n2003/04:T207 (m)        Citytunneln i Malmö brådskar!\r\n2003/04:T214 (m)        Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att planera för en\r\nutbyggd spårförbindelse mellan Sturup och Malmö.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 2     Det behövs en järnvägstunnel mellan Helsingborg\r\noch Helsingör.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 3     Godstågsproblemen på Kontinentalbanan i Malmö\r\nmåste snarast lösas.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 4     Det behövs ett östligt skånskt järnvägsstråk.\r\n2003/04:T351 kd)- yrkande 1     Möjligheten att bygga tunnel genom Öresund\r\nför höghastighetståg bör utredas.\r\n2003/04:T351 (kd)- yrkande 2    Möjligheten att bygga ett höghastighetsnät\r\ni Sverige behöver utredas.\r\n2003/04:T444 (fp)       Det behövs en tidsplan för en fast förbindelse mellan\r\nHelsingborg och Helsingør.\r\n2003/04:T448 (fp)       Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att planera för\r\nen utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 2    Den med Region Skåne och Malmö stad överenskomna\r\nbyggnationen av Citytunneln i Malmö bör genomföras snarast.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 3    Det behövs en tidsplan för en fast förbindelse\r\nmellan Helsingborg och Helsingør.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 4    Banverket bör ges i uppdrag att påbörja\r\nplaneringen av nya järnvägsförbindelser i Skåne, Simrishamnsbanan och\r\njärnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup.\r\n2003/04:T457 (s)        Det behövs förbättringar av Guldlänken,\r\njärnvägsförbindelsen\r\nmellan Nässjö och Jönköping.\r\n2003/04:T560 (kd)- yrkande 4    Det behövs en översyn av Citytunnelprojektet\r\ni Malmö.\r\n\r\nEuropakorridoren\r\n\r\n2002/03:T209 (m)- yrkande 1     Europabanan/Götalandsbanan bör byggas ut bl.\r\na. för att kraftigt förbättra järnvägens konkurrenskraft på de berörda\r\nsträckorna.\r\n2002/03:T209 (m)- yrkande 2     Utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan bör\r\ntas med i Banverkets banhållningsplan eller i annan särskild ordning.\r\n2002/03:T219 (c)        Banverket bör ges i uppdrag att i sin banhållningsplan\r\neller i särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan\r\nså att en överflyttning av såväl gods- som persontrafik kan ske till\r\njärnväg.\r\n2002/03:T239 (kd)       Banverket bör uppmanas att i sin banhållningsplan ta\r\nmed utbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2002/03:T244 (kd)       En utredning med konsekvensanalys om ett förverkligande\r\nav Europakorridoren bör omedelbart beslutas för att beslut sedan skall\r\nfattas och projektering komma i gång.\r\n2002/03:T307 (m)        Banverket bör uppmanas att i sin banhållningsplan eller\r\ni särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan så\r\natt en överflyttning kan ske av såväl gods- som persontrafik till järnväg.\r\n2002/03:T311 (kd)- yrkande 2    Hela eller delar av systemet\r\nEuropabanan/Götalandsbanan\r\nsom möjliga pilotprojekt där privat delfinansiering kan komma i fråga bör\r\nprövas.\r\n2002/03:T311 (kd)- yrkande 4    Banverket bör ges i uppdrag att i samarbete\r\nmed de regionala intressenterna genomföra förstudier för Götalandsbanan,\r\ndelen Gripenberg-Borås.\r\n2002/03:T314 (kd)- yrkande 1    Banverket bör uppmanas att i sin\r\nbanhållningsplan\r\neller i särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan\r\nså att en överflyttning kan ske av såväl gods- som persontrafik till\r\njärnväg.\r\n2002/03:T323 (fp)- yrkande 11   Götalandsbanan bör byggas ut med förbindelse\r\ntill Landvetter.\r\n2002/03:T330 (v)        Banverket bör uppmanas att i sin banhållningsplan eller\r\ni särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan så\r\natt en överflyttning kan ske av såväl gods- som persontrafik till järnväg.\r\n2002/03:T394 (s)        Europabanan behövs, bl.a. för att minska Sveriges\r\navståndshandikapp mot kontinenten och för en bättre miljö och trafiksäkerhet.\r\n2002/03:T423 (m)        Banverket och Projekt Europakorridoren bör ges i uppdrag\r\natt tillsammans genomföra en fördjupad studie av projektet, så att\r\nEuropabanan och Götalandsbanan kommer med i Banverkets stomnätsplan.\r\n2002/03:T487 (s)        Banverket bör ges i uppdrag att i sin banhållningsplan\r\neller i särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan\r\nså att en överflyttning av såväl gods- som persontrafik kan ske till\r\njärnväg.\r\n2002/03:T504 (s)        Götalandsbanan behöver byggas ut.\r\n2003/04:T7 (m, fp, kd)- yrkande 2       Hastighetsstandarden för aktuella\r\nutbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under\r\nplanperioden 2004-2015 bör utgå från 350 kilometer per timme i syfte att\r\nmöjliggöra att Ostlänken och Götalandsbanan kan ingå i en framtida långsiktig\r\nplaneringsinriktning för höghastighetståg.\r\n2003/04:T11 (c)- yrkande 2      Hastighetsstandarden för aktuella utbyggnader\r\noch utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under planperioden\r\n2004-2015 bör utgå från 350 kilometer per timme i syfte att möjliggöra\r\natt Ostlänken och Götalandsbanan kan ingå i en framtida långsiktig\r\nplaneringsinriktning för höghastighetståg.\r\n2003/04:T228 (m)- yrkande 1     Banverket bör ges i uppdrag att i sin\r\nbanhållningsplan eller i särskild ordning ta med utbyggnaden av\r\nEuropabanan/Götalandsbanan så att en överflyttning av såväl gods- som\r\npersontrafik\r\nkan ske till järnväg.\r\n2003/04:T228 (m)- yrkande 2     Banverket bör ges i uppdrag att i arbetet med\r\ngenomförandet av framtidsplanen genomföra en fördjupad systemstudie av\r\nEuropakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T242 (s)        Förnyade studier av Europakorridoren ur en\r\nsamhällsekonomisk\r\noch ekologisk synvinkel behövs.\r\n2003/04:T287 (c)        Ett principbeslut bör fattas om att bygga ett\r\nhöghastighetsnät\r\nför hastigheter på 300-350 kilometer i timmen i Sverige.\r\n2003/04:T351 (kd)- yrkande 3    Banverket bör ges i uppdrag att i arbetet\r\nmed genomförandet av framtidsplanen genomföra en fördjupad systemstudie\r\nav Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T430 (fp)- yrkande 1    Det finns ett behov av att genomföra en\r\nordentlig teknisk, ekonomisk och finansiell utredning om att knyta Sverige,\r\noch då i första hand Stockholm, Göteborg och Jönköping till det europeiska\r\nnätet för höghastighetståg.\r\n2003/04:T435 (s)        Det behövs ett europeiskt perspektiv som grund för de\r\nsvenska infrastrukturinvesteringarna genom att koppla ihop det svenska\r\njärnvägsnätet med det europeiska i Europakorridoren.\r\n2003/04:T453 (m)- yrkande 5     I Banverkets framtidsplan för 2004-2015 bör\r\nregeringen uppdra åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna\r\ngenomföra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya\r\nresultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 12   Götalandsbanan bör byggas ut med en förbindelse\r\ntill Landvetter.\r\n2003/04:T488 (fp, m, kd)- yrkande 1     Ett principbeslut om att bygga ett\r\nhöghastighetsnät för hastigheter på 300-350 kilometer per timme i Sverige\r\nbör fattas.\r\n2003/04:T488 (fp, m, kd)- yrkande 2     I samband med prövningen av Banverkets\r\nframtidsplan för 2004-2015 bör regeringen uppdra åt Banverket att i arbetet\r\nmed genomförandet av denna göra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren\r\nbaserad på de nya resultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T516 (s)        Götalandsbanan bör byggas ut tidigare än vad som har\r\nplanerats.\r\n2003/04:T564 (c)- yrkande 30    Det behövs en svensk höghastighetskorridor\r\nmellan framför allt Stockholm och Malmö, med anslutning från Göteborg,\r\noch vidare mot Köpenhamn och Hamburg.\r\nÖvrigt\r\n\r\n2002/03:T462 (kd)- yrkande 10.2 Utbyggnaden av den svenska transporttriangeln\r\nbör fullföljas.\r\n2002/03:N343 (c)- yrkande 3     Förverkliga visionen om Atlantbanan. Rusta\r\nupp Ådalsbanan så att den inte blir en flaskhals mellan Botniabanan och\r\nOstkustbanan. Stärk den unika Inlandsbanan som en pulsåder för gods- och\r\nturisttrafik. Bygg Norrbotniabanan.\r\n2003/04:T6 (m)  Satsningen på Norrbotniabanan bör senareläggas till dess\r\natt andra angelägna projekt som utbyggnaden av Ådalsbanan och E 4:ans\r\ngenomfart i Sundsvall är färdigställda.\r\n2003/04:T7 (m, fp, kd)- yrkande 1       Den långsiktiga utbyggnaden av de mest\r\ntrafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet bör ske med banor som\r\nklarar 350 kilometer per timme med sikte på att bli en del i ett europeiskt\r\nnätverk.\r\n2003/04:T11 (c)- yrkande 1      Den långsiktiga utbyggnaden av de mest\r\ntrafikerade\r\ndelarna av det svenska järnvägsnätet bör ske med banor som klarar 350\r\nkilometer per timme med sikte på att bli en del i ett europeiskt nätverk.\r\n2003/04:T560 (kd)- yrkande 7.1  Utbyggnaden av den svenska transporttriangeln\r\nbör fullföljas.\r\nVissa projekt och infrastrukturfrågor som berör flera trafikslag\r\nNorra Sverige\r\n\r\n2002/03:T227 (kd)       För att svara mot de krav som ställs på\r\nhamninfrastruktur\r\noch säkerhet krävs investeringar i Gävle hamn de närmaste åren. Därför\r\nbör staten gå in och ta ett ekonomiskt ansvar för dessa investeringar i\r\nen infrastruktur som behövs för utvecklingen av hela Gävleregionen.\r\n2003/04:T278 (kd)       Statliga satsningar krävs för att förbättra farleden\r\ntill Gävle hamn i syfte att skapa tillväxt och flera jobb i Gävleregionen.\r\n2003/04:T355 (s)        Hitintills tilldelade medel till Dalarnas\r\ntransportinfrastruktur\r\navpeglar inte det behov som finns för att uppnå de transportpolitiska\r\nmålen. I framtida fördelningar bör därför Dalarna få ökade resurser för\r\ndrift, underhåll och investeringar i transportinfrastrukturen.\r\n2003/04:T432 (fp)       Västernorrland behöver ett förbättrat landsvägs- och\r\njärnvägsnät, då goda kommunikationer krävs för länets, och landets,\r\ntillväxt.\r\n2003/04:T443 (v)- yrkande 3     En utbyggnad av omlastnings- och rangerbangården\r\nsamt en utbyggnad av Gävle hamn skulle skapa goda förutsättningar för att\r\növerföra godstrafik från väg till järnväg och sjöfart. Frågan att skapa\r\nett nationellt logistikcentrum för godstransporter i Gävle hamn bör därför\r\nutredas.\r\n2003/04:T443 (v)- yrkande 4     Sjöfartsverket bör ta över ansvaret för skötsel\r\noch investeringar i inseglingsrännan och Vägverket för skötsel och utbyggnad\r\nav vägen till hamnen.\r\n2003/04:N345 (kd)- yrkande 3    Det är helt oacceptabelt att stora delar av\r\nNorrlands vägnät stängs av för trafik under tjällossningen varje år med\r\nmiljardförluster för speciellt skogsnäringen. Den svaga infrastrukturpolitiken\r\nresulterar i miljöförsämringar. Också trafiksäkerheten blir lidande utan\r\nen förbättrad infrastruktur.\r\nUppsala län\r\n\r\n2002/03:T422 (fp)       Det är nödvändigt att noga följa utvecklingen i\r\nHallstavik\r\noch Norrtälje och bidraga till att kommunikationssystemet byggs ut i en\r\ntakt som gör att både näringsliv och boende blir mer än drägligt, det\r\nvill säga gott, för de boende.\r\n2003/04:T345 (m, fp, kd, c)     Uppsala län är ett starkt tillväxtlän och en\r\nviktig del i Stockholm-Mälar - regionen med ett avancerat näringsliv inom\r\nbioteknik, medicin och verkstads- och energiteknik. Länet är också ett\r\ntransitlän för trafiken från Norrland och västra Mälardalen mot\r\nUppsala-Stockholms - området. Det är uppenbart att satsningar på infrastrukturen\r\nbehövs i de stora transportstråken genom länet som i hög grad bidrar till\r\nlandets tillväxt.\r\n2003/04:T541 (s)        Behovet av satsningar på infrastruktur i Västmanlands\r\nlän, i Stockholm-Mälar - regionen samt utbyggnad av Södertälje kanal är\r\nstort. Stockholm-Mälar - regionen är en central tillväxtmotor för hela\r\nSverige. Genom ett bredare regionalt samarbete kan förutsättningar skapas\r\nför att ta till vara såväl Storstockholms möjligheter som de fördelar som\r\nfinns i Mälardalen.\r\n2002/03:N347 (kd)- yrkande 2    För Mälardalen är infrastrukturen och boendet\r\ncentralt. I en gränsöverskridande utvecklingsmiljö kan nya affärsidéer\r\nutvecklas, vilket stärker regionen och därmed utvecklingen av näringslivet\r\ni hela landet.\r\nStockholmsområdet\r\n\r\n2002/03:T270 (m)        Infrastrukturen i östra Mellansverige bör färbättras i\r\nsyfte att förbättra pendlingsmöjligheterna, vilket i sin tur kommer att\r\nleda till bättre integration av regionens arbetsmarknader samt ökad\r\nrekryteringsbas och förbättrad konkurrenskraft för företagen.\r\n2002/03:T304 (fp)- yrkande 2    Kollektivtrafikresenärer, bilister och\r\nnäringslivet har ett gemensamt intresse av att trafiken i Stockholmsregionen\r\nfungerar. En samlad strategi för utbyggnad av kollektivtrafiken, byggande\r\nav avlastande vägar och för bilismens kostnader är nödvändig.\r\n2002/03:T462(kd)- yrkande 13    Det är av största betydelse att skapa\r\nförutsättningar för ett genomförande av Stockholmsberedningens förslag till\r\ninsatser. Därigenom uppnås ökad samordning mellan de olika trafikslagen,\r\nökad effektivitet i det befintliga transportsystemet, en tillräcklig\r\nvägkapacitet mellan norra och södra Stockholm och minskade negativa\r\neffekter av biltrafiken.\r\n2002/03:N305 (m)- yrkande 6     Behovet av infrastruktursatsningar i\r\nStockholmsregionen är akut.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 9    Huvudstaden måste ha en modern och effektiv\r\nkollektivtrafik med både tåg och bussar. Det innebär satsningar på utbyggda\r\nspårsystem, nya lok och vagnar, och ett gott underhåll av tågen, rälsen\r\noch annan infrastruktur. Regionen har tagit mer än sitt finansiella ansvar,\r\nnu måste staten ta sitt.\r\n2002/03:N397 (fp)- yrkande 10   Stockholmsregionens roll som tillväxtcentrum\r\nför hela landet är oomtvistlig, och dess fortsatta utveckling är därför\r\nav central betydelse för att trygga hela Sveriges framtida välstånd. En\r\navgörande faktor för att Storstockholm skall kunna spela denna roll är\r\natt den sedan lång tid eftersatta kommunikationsapparaten rustas upp och\r\nbyggs ut. Stockholms län måste få en rättvis andel av statsbidragen till\r\ninvesteringar i vägar och kollektivtrafik.\r\n2003/04:T452 (c)        Det krävs en helhetssyn på såväl förstärkning av\r\nkollektivtrafiken som investeringar i övrig infrastruktur i syfte att forma\r\nett hållbart trafiksystem i en hållbar region med landets huvudstad.\r\n2003/04:T461 (kd)- yrkande 1    Behovet av ökade statliga infrastrukturmedel\r\ntill Stockholmsregionen är stort.\r\n2003/04:T470 (fp)- yrkande 2    Att Citybanan får en snar byggstart är viktigt\r\nför hela Sverige, men det är av särskild vikt för Södertörn. Färdigställandet\r\nav ringleden runt Stockholm mycket viktig. Köerna ringlar långsamt mot\r\nStockholm långt ut på Södertörn i öster, söder och väster. De sydöstra\r\nförorterna behöver också bättre vägförbindelser till E 4:an genom\r\nSödertörnsleden från Huddinge.\r\n2003/04:T543 (s)- yrkande 2     Stockholmsberedningen har på ett förtjänstfullt\r\nsätt presenterat förslag till prioriteringar av infrastruktursatsningar\r\ni Mälardalen. Det är viktigt att dessa prioriteringar får genomslag när\r\ndefinitivt beslut fattas om vilka satsningar som skall prioriteras.\r\n2003/04:T560 (kd)- yrkande 10   Det är av största betydelse att skapa\r\nförutsättningar för ett genomförande av Stockholmsberedningens förslag till\r\ninsatser. Därigenom uppnås ökad samordning mellan de olika trafikslagen,\r\nökad effektivitet i det befintliga transportsystemet, en tillräcklig\r\nvägkapacitet mellan norra och södra Stockholm och minskade negativa\r\neffekter av biltrafiken.\r\n2003/04:N341 (m)- yrkande 3     Behovet av infrastruktursatsningar i\r\nStockholmsregionen är stort. Regionens behov av vägar, järnvägar, flyg och\r\nkollektivtrafik måste tillgodoses.\r\nÖstergötland\r\n\r\n2002/03:T424 (kd)       Det behövs satsningar på infrastrukturen i Östergötland\r\ninom alla transportslag. För att Östergötland skall kunna utvecklas\r\nkommunikationsmässigt och för att understödja den tydliga strävan som finns\r\natt Norrköping skall bli ett verkligt transportcentrum.\r\n2002/03:T476 (s)        En gemensam satsning på ökad godshantering i Oxelösunds\r\noch Norrköpings hamnar skulle i framtiden kunna avlasta Storstockholmsområdets\r\nstora transport- och miljöproblem, både i skärgården och på vägnätet.\r\n2003/04:T268 (kd)       Det behövs satsningar på infrastrukturen i Östergötland\r\ninom alla transportslag. För att Östergötland skall kunna utvecklas\r\nkommunikationsmässigt och för att understödja den tydliga strävan som finns\r\natt Norrköping skall bli ett verkligt transportcentrum.\r\nJönköpings län\r\n\r\n2002/03:T533 (s)        Transporter mellan företag är en mycket viktig del i\r\nprocessen för att skapa god tillväxt. Korta ledtider är här en viktig\r\nkonkurrensfördel i nätverkssamarbetet. Detta medför att vägnätets standard\r\när av avgörande betydelse för Jönköpings läns framtida utveckling och\r\ntillväxt.\r\n2003/04:T460 (kd)       En omfördelning av väganslaget bör göras så att såväl\r\nvägnät som järnvägsnät i Jönköpings län får ökade medel.\r\nVästra Sverige\r\n\r\n2002/03:T230 (m)        Det är angeläget för tillväxten i Göteborg att\r\ninfrastruktursatsningar även görs i Västra Götaland. Detta gäller framför allt\r\nE 6 där vi ser att hela motorvägsbyggnaden genom Bohuslän genomförs. En\r\nutbyggnad av E 45/Vänerlänken är också vital för att lösa regionens\r\ninfrastrukturella problem.\r\n2002/03:T299 (m)        Sverige behöver en utvecklad infrastruktur i\r\nVästsverige.\r\nJärnvägsnätet och, i ännu högre utsträckning, vägnätet måste byggas ut\r\nkraftigt och det måste ske snabbt.\r\n2002/03:T372 (c)        Det finns stora behov av satsningar inom\r\ninfrastrukturområdet\r\noch det behövs betydligt kraftfullare förslag vad gäller ekonomiska\r\nresurser än vad som föreligger i årets budget. Behovet är bara i Västra\r\nGötaland 50 miljarder kronor under en tioårsperiod.\r\n2002/03:T454 (s)- yrkande 1     Under den kommande planeringsperioden bör det\r\nsatsas medel så att minst samma vägstandard kan uppnås på E 18, som\r\nplaneras i Norge, inom planperioden på hela sträckan Oslo-Stockholm . Även\r\nriksväg 45 blir allt viktigare som förbindelseled för\r\nVästsverige-Värmland-Norrlandslänen.\r\n2002/03:T462 (kd)- yrkande 14   Trafiksituationen i Göteborgsregionen bör\r\nges en uppmärksamhet som motsvarar den i Stockholm, för vilken den\r\nparlamentariska Stockholmsberedningen tillsatts. Regeringen bör därför\r\ntillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag på åtgärder som förbättrar\r\ntransportsystemet i Göteborgsregionen.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 12    Det är viktigt att Västsveriges hamnar\r\nutvecklas ifrån sina förutsättningar och specialområden. Investeringar i\r\njärnvägar till hamnarna för godstransporterna från Norge och norra Sverige\r\nbehövs fortfarande.\r\n2002/03:T481 (s)- yrkande 16    Behovet av investeringar i en bättre\r\ninfrastruktur för kommunikationer i Västsverige är väldokumenterat - de\r\nnödvändiga infrastruktursatsningar som regionens olika delar är beroende av\r\nför att kunna utvecklas, både vad gäller enskilda människor och näringslivets\r\nsituation, bör beslutas om.\r\n2002/03:N265 (fp)- yrkande 2    Det behövs satsningar på vägnätet, järnvägen,\r\nIT, postservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget i Dalsland\r\noch Värmland.\r\n2003/04:T303 (s)        Infrastruktursatsningar för perioden 2004-2015 bör på\r\nett bättre och mer rimligt sätt tillgodose trafiksäkerhet, miljö och\r\nutvecklingsmöjligheter i Västra Götaland.\r\n2003/04:T379 (m)        Sverige behöver en utvecklad infrastruktur i\r\nVästsverige.\r\nJärnvägsnätet och, i ännu högre utsträckning, vägnätet måste byggas ut\r\nkraftigt och det måste ske snabbt.\r\n2003/04:T477 (fp)- yrkande 14   Att avsätta medel för tjälsäkring av vägar\r\ni Dalsland är en nödvändig åtgärd som dessutom måste skyndas på. Järnvägens\r\nutbyggnad mot Oslo med rimligt antal stopp i Dalsland är också angelägen.\r\n2003/04:T507 (kd, m, fp, v, c, mp)      Vid planläggning av\r\ninfrastruktursatsningar\r\nför perioden 2004-2015 bör riksdagen särskilt uppmärksamma den eftersatta\r\ntransportinfrastrukturen i Västra Götaland.\r\n2003/04:T519 (c)- yrkande 1     Infrastruktursatsningar för perioden 2004-2015\r\nbör på ett bättre och mer rimligt sätt tillgodose trafiksäkerhet, miljö\r\noch utvecklingsmöjligheter i Västra Götaland.\r\n2003/04:T552 (mp)       Infrastruktursatsningar för perioden 2004-2015 bör på\r\nett bättre och mer rimligt sätt tillgodose trafiksäkerhet, miljö och\r\nutvecklingsmöjligheter i Västra Götaland.\r\n2003/04:N288 (fp)- yrkande 3    Det behövs satsningar på vägnätet, järnvägen,\r\nIT, postservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget i Dalsland\r\noch Värmland.\r\nÖstra Sverige\r\n\r\n2002/03:T324 (kd)       Behovet av kraftfulla satsningar på vägar och järnvägar\r\ni Kalmar län är stort. Ett väl fungerande kommunikationsnät, med snabba\r\nkommunikationer, är livsnödvändigt för länets företag.\r\n2003/04:T463 (s)        Infrastrukturen i Blekinge är av nationellt intresse på\r\ngrund av Blekinges geografiska läge, ett förhållande som kommer att stärkas\r\ngenom EU:s utvidgning. Angelägna infrastruktursatsningar i regionen måste\r\ndärför genomföras.\r\n2003/04:T481 (c, s, m, fp, kd, v)       Med nödvändiga investeringar i Kalmar\r\nlän kan infrastrukturen bli ett lika gott medel för att skapa tillväxt,\r\nutveckling och förstoring av arbetsmarknadsregioner som det varit och är\r\ni Mälardalsregionen.\r\n2003/04:N332 (kd)- yrkande 5    Det behövs förbättrade kommunikationer vad\r\ngäller både arbets- och studiependling såväl inom som utom länsgränsen i\r\nKalmar län. På alla sätt gäller det att aktivt verka för att få en\r\ninfrastruktur anpassad till \"Sveriges Nya Framsida\".\r\nSödra Sverige\r\n\r\n2002/03:T248 (m)        Skåne kan, i ett framtida perspektiv, bli en\r\n\"getingmidja\"\r\nmed tilltagande trafikproblem för transittrafik från Europa. Därför är\r\ndet viktigt, även från nationell synpunkt, att redan nu börja planera för\r\nen förstärkning av infrastrukturen i sydöstra Skåne norrut från\r\nYstad.\r\n2002/03:T263 (fp)       Utbyggnad av Europaväg 22 i sydöstra Sverige jämte\r\nupprustning av järnvägarna Karlskrona-Kristianstad och Karlskrona-Emmaboda\r\nsamt utbyggnad av Sydostlänken mellan Älmhult och Karlshamn bör påbörjas\r\nsnarast.\r\n2002/03:T292 (m)        Sverige är beroende av flera goda förbindelser över\r\nÖresund. Vi behöver slå vakt om både Öresundsbron, järnvägstunnel och\r\nfärjetrafik. Därför är \"sundsringen\" nödvändig.\r\n2002/03:T340 (m)- yrkande 1     De infrastrukturinvesteringar som utgör felande\r\nlänkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne bör snarast behandlas och\r\ntidigareläggas.\r\n2002/03:T340 (m)- yrkande 2     De nationella och regionala vägarna och\r\njärnvägarna i Skåne bör tillföras en större andel av landets samlade\r\ninfrastrukturmedel så att andelen står i rimligare proportion till behovet\r\nav infrastruktursatsningar.\r\n2002/03:T340 (m)- yrkande 3     Region Skånes regionala plan för\r\ntransportinfrastruktur\r\n(RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella\r\ninfrastruktursatsningarna.\r\n2002/03:T389 (v)        Det behövs en hållbar satsning på infrastrukturen i\r\nsydöstra Sverige.\r\n2002/03:T436 (s)        Det finns ett stort behov av att satsa på\r\ninfrastrukturen\r\ni Blekinge inom samtliga transportslag.\r\n2002/03:N393 (kd)       Det krävs åtgärder i infrastrukturen i regionalpolitiskt\r\nprioriterade åtgärder. Såväl vägnätet som luftfarten är av stor betydelse.\r\n2003/04:T8 (m)- yrkande 12      För att med trovärdighet kunna hävda att de\r\nsvenska intressena tillvaratas i europeisk infrastrukturplanering bör\r\nberörda projekt i Nordiska triangeln tidigareläggas i den nationella\r\ninfrastrukturplaneringen.\r\n2003/04:T310 (c)- yrkande 1     En förutsättning för ökad tillväxt är att det\r\ngörs stora satsningar för att förbättra befintligt vägnät och att bygga\r\nut såväl person- som godstågstrafiken i Skåne.\r\n2003/04:T446 (fp)       Utbyggnad av E 22 i Blekinge samt satsningar på\r\nupprustning\r\nav järnvägen Karlskrona--Emmaboda samt förlängning av järnvägen\r\nÄlmhult-Olofström bör påbörjas snarast.\r\n2003/04:T450 (fp)- yrkande 1    Vägverkets och Banverkets planerade\r\ninfrastruktursatsningar i Skåne bör fullföljas och tidigareläggas.\r\n2003/04:T453 (m)- yrkande 1     De nationella och regionala vägarna och\r\njärnvägarna i Skåne bör tillföras en större andel av landets samlade\r\ninfrastrukturmedel så att andelen står i rimligare proportion till behovet\r\nav infrastruktursatsningar, antalet invånare och antalet olyckor.\r\n2003/04:T453 (m)- yrkande 2     De infrastrukturinvesteringar som utgör felande\r\nlänkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne bör tidigareläggas.\r\n2003/04:T453 (m)- yrkande 3     Region Skånes regionala plan för\r\ntransportinfrastruktur\r\n(RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella\r\ninfrastruktursatsningarna.\r\n2003/04:T545 (s)        Behovet av infrastruktursatsningar i Skåne är ett\r\nviktigt\r\nbidrag till hela Sveriges tillväxt och välfärd.\r\n2003/04:MJ476 (m)- yrkande 9    Skåne är i dag motorn i svensk tillväxt.\r\nDetta kräver snara och kraftfulla satsningar på infrastrukturen vilket är\r\nen förutsättning för företagens vilja att etablera sig och kunna transportera\r\nsina varor. Att kunna leva och bo också innanför kustlinjen betyder också\r\nen levande landsbygd, bevarad service och arbetstillfällen. En satsning\r\npå väg- och järnvägsnätet i Skåne måste intensifieras och tidigareläggas.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Övergripande frågor och utgångspunkter, punkt 1 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övergripande frågor och utgångspunkter för\r\ninfrastrukturplaneringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8,\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11\r\nsamt\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 2 i denna\r\ndel och 7 samt\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 3,\r\n\r\n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c)\r\nyrkande 1,\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 3,\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd),\r\n\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda\r\nc) yrkande 1,\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),\r\n\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m),\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1,\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s),\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 1,\r\n\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s),\r\n\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 1-4, 9 och\r\n15,\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 4, 8, 10,\r\n12, 18 och 44,\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och\r\n9 samt\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nBristen på fungerande infrastruktur är ett hinder för utvecklingen. I\r\nstorstadsområdena innebär det att tillväxten hämmas, i glesbygden tvingas\r\nmänniskor och företag flytta. Investeringar i infrastrukturen måste därför\r\ngöras med utgångspunkt i de krav som verkligheten ställer och inte i\r\npartipolitiska, taktiska överväganden. Detta innebär bl.a. att tydliga\r\nsamhällsekonomiska lönsamhetskalkyler görs för varje tänkt\r\ninfrastrukturinvestering.\r\n\r\nKonkurrens är det effektivaste medlet för att uppnå ett effektivt\r\ntransportsystem.Varje trafikslag har sina fördelar och för att de skall kunna\r\nutvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges likvärdiga och rimliga\r\nkonkurrensvillkor. Även en samverkan mellan olika transportslag måste stimuleras\r\ni syfte att åstadkomma ett effektivt transportsystem. Det finns exempel\r\ninom godstrafiken som visat att en samverkan mellan lastbil, järnväg och\r\nbåt kan bli framgångsrik. Staten måste dock som ägare och planerare av\r\ninfrastrukturen agera med såväl framförhållning som medvetenhet, exempelvis\r\ngenom att stimulera utbyggnad av omlastningscentraler för att möjliggöra\r\nomlastning mellan olika transportslag.\r\n\r\n\r\n2.      Övergripande frågor och utgångspunkter, punkt 1 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övergripande frågor och utgångspunkter för\r\ninfrastrukturplaneringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 3,\r\n\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1 och\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7\r\nsamt\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8,\r\n\r\n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c)\r\nyrkande 1,\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11,\r\n\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 3,\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd),\r\n\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda\r\nc) yrkande 1,\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),\r\n\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m),\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s),\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 1,\r\n\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 2 i denna\r\ndel och 7,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 1-4, 9 och\r\n15,\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 4, 8, 10,\r\n12, 18 och 44,\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och\r\n9 samt\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi efterfrågar en transportpolitik som bygger på ökad konkurrens såväl\r\nmellan olika transportföretag som inom transportslagen. Allt i syfte att\r\nskapa goda förutsättningar för godstransporterna, persontrafiken, tillväxten\r\noch enskilda människors välfärd. En åtgärd för att uppnå en högre grad av\r\nkonkurrens inom godstransportmarknaden är att SJ:s kvarvarande monopol\r\navskaffas och att sjöfartens potential utnyttjas i högre utsträckning\r\ngenom att hamnar och lastsystem fortlöpande moderniseras.\r\nVi anser vidare att handikappanpassningen av kollekivtrafiken måste\r\npåskyndas, mot bakgrund av att relativt lite har hänt inom detta område.\r\nFortsatta stimulansbidrag för detta ändamål är därför nödvändiga.\r\nTransportpolitiken måste även beakta att åtta av tio persontransporter i\r\nlandet företas i privatbil samt att detta transportsätt är särskilt viktigt\r\ni de delar av landet där kollektivtrafiken inte är utbyggd. I dessa områden\r\när bilen en nödvändighet. Detta måste hållas i åtanke då frågor kring\r\nbilen och pålagor på bilismen diskuteras, samtidigt som det är viktigt\r\natt bilen som fordon utvecklas så att miljöpåverkan av bilismen minimeras.\r\nFör att ytterligare belysa bilens roll ur ett antal perspektiv bör en\r\nbilsocial utredning tilsättas.\r\n\r\n\r\n3.      Övergripande frågor och utgångspunkter, punkt 1 (c)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övergripande frågor och utgångspunkter för\r\ninfrastrukturplaneringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 3,\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda\r\nc) yrkande 1 och\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 4, 8, 10,\r\n12, 18 och 44 samt\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 3,\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8,\r\n\r\n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c)\r\nyrkande 1,\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11,\r\n\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd),\r\n\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),\r\n\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m),\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1,\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s),\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 1,\r\n\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 2 i denna\r\ndel och 7,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 1-4, 9 och\r\n15,\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7,\r\n\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och\r\n9 samt\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt väl fungerande transportsystem är en avgörande förutsättning för\r\nutveckling. De olika transportslagen vägar, järnvägar, flyg och sjöfart\r\nbör utnyttjas så optimalt som möjligt beroende på vilka behov som skall\r\ntillgodoses. Men transportsystemet belastar också och påverkar vår gemensamma\r\nlivsmiljö och hälsa negativt genom förbränning av fossila bränslen,\r\nspridning av naturfrämmande ämnen samt ianspråktagande av naturresurser och\r\nbiologisk mångfald. Det framtida transportsystemets miljöpåverkan måste\r\ndärför minimeras för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling.\r\nTekniken och framställningen av alternativa bränslen måste utvecklas och\r\nforskningen måste intensifieras så att spridning av naturfrämmande ämnen,\r\npartiklar och andra miljöstörande ämnen minimeras. Samtidigt måste\r\ntransporter flyttas från väg till järnväg. Centerpartiet anser att bilen är\r\nen förutsättning för att kunna bo och verka i glesbygden, samtidigt som\r\ndet i ett större perspektiv är uppenbart att trafiksektorns miljöbelastning\r\nmåste minska. I det framtida transportsystemet måste därför bilismens\r\nmiljöpåverkan minskas. Nollvisionen för dödade och allvarligt skadade i\r\ntrafiken bör även vara vägledande i arbetet med att minimera transportsystemets\r\nnegativa påverkan på vår hälsa och livsmiljö.\r\nVidare är det enligt Centerpartiet oacceptabelt att andelen funktionshindrade\r\nsom kan använda kollektivtrafiken uppgår till endast 75 procent.\r\nTransportsystemet måste vara tillgängligt för alla. Det krävs åtgärder för att\r\nunderlätta funktionshindrades orientering på flygplatser, färjeterminaler,\r\njärnvägsstationer, bussterminaler och hållplatser samt ombord på de olika\r\ntransportmedlen.\r\nEtt viktigt medel för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem är\r\natt trafiken och de olika trafikslagen får bära sina egna kostnader. Vi\r\nförordar därför en beskattning som så nära som möjligt motsvarar den\r\nexterna marginalkostnaden.\r\nI syfte att skapa ett effektivt och sammanhängande transportsystem kräver\r\nvi att inrättandet av en myndighet med samlat ansvar för\r\ntransportinfrastrukturen\r\nbör utredas. Dagens situation där ansvaret för transportinfrastrukturen\r\när uppdelat på de olika trafikverken motverkar en önskvärd helhetssyn på\r\ntransportsystemet samt en långsiktig och hållbar transportplanering. För\r\natt främja kombitrafikens utveckling och företagens logistikplanering\r\nkrävs ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella.\r\nArbetet med att underlätta för kombitrafik i Sverige och i övriga EU\r\nmåste därför intensifieras. Vi vill vidare uppmärksamma att cykeln och\r\nmopeden på många ställen, inte minst på mindre orter, är ett oslagbart\r\ntransportmedel. Byggandet och underhållet av cykelvägarna, som är en viktig\r\ndel av vägnätet, borde därmed prioriteras högre.\r\n\r\n\r\n4.      Övergripande frågor och utgångspunkter, punkt 1 (v)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om övergripande frågor och utgångspunkter för\r\ninfrastrukturplaneringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 1 och\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3 och 8 samt\r\n\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 3,\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8,\r\n\r\n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c)\r\nyrkande 1,\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11,\r\n\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 3,\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd),\r\n\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda\r\nc) yrkande 1,\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c),\r\n\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m),\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1,\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s),\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s),\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 2 i denna\r\ndel och 7,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 1-4, 9 och\r\n15,\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 4, 10, 12, 18\r\noch 44,\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och\r\n9 samt\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nTransportsystemet utgör i dag en stor belastning på vår gemensamma miljö\r\noch hälsa. Det framtida transportsystemets miljöpåverkan måste därför\r\nminimeras för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling i enlighet\r\nmed det av riksdagen beslutade målet för transportpolitiken. En åtgärd\r\nför att minska förbränningen av fossila bränslen, spridning av naturfrämmande\r\nämnen samt användning av naturresurser och förstörande av biologisk\r\nmångfald är att flytta transporter från väg till det mer miljövänliga\r\ntransportslaget järnväg. Tekniken och framställningen av alternativa bränslen\r\nmåste samtidigt utvecklas medan forskningen inom området intensifieras.\r\nEtt\r\nviktigt medel för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem är att\r\ntrafiken och de olika trafikslagen får bära sina egna kostnader. De totala\r\nskatterna och avgifterna måste därför så nära som möjligt motsvara den\r\nexterna marginalkostnaden för transporterna. En sådan beskattning hade\r\ngynnat såväl sjöfarten som tågtrafiken. Vi anser att SJ:s och alla andra\r\ntågoperatörers dåliga ekonomi förklaras av att tågtrafiken i princip täcker\r\nde kostnader den förorsakar samtidigt som den skall konkurrera med biltrafik\r\noch flyg, som inte täcker de kostnader denna trafik ger upphov till.\r\nRegeringen måste mot denna bakgrund återkomma till riksdagen med en\r\nredogörelse för hur man skall skapa rättvisa villkor mellan de olika\r\ntransportslagen.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Planeringssystemet, punkt 2 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om planeringssystemet. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 4 och 10 samt\r\navslår framställning 2003/04:RRS3 och motionerna\r\n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s),\r\n2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s) yrkande 1,\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 45-47,\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 4,\r\n\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd) yrkande 3,\r\n2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) yrkande 2,\r\n2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3,\r\n2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) yrkandena 3 och 4,\r\n\r\n2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande\r\n3,\r\n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s),\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 12,\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2 och 5-7 samt\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nVi moderater ser mycket positivt på att planeringsprocessen förändras.\r\nDen nuvarande processen är alltför statisk och uppfyller inte de krav som\r\nbör ställas på ett politiskt styrinstrument för infrastrukturåtgärder.\r\nDet vi efterfrågar är en möjlighet att göra omprövningar av planerna\r\nutifrån ändrade prioriteringar. Regeringen ser i dag två alternativa\r\nprinciper för en årlig uppdatering av åtgärdsplanerna och vi välkomnar ett\r\nförslag som kan säkerställa riksdagens inflytande över revidering av\r\nåtgärdsplanerna.\r\nVi anser vidare att principerna för lokal och regional medfinansiering i\r\nolika infrastrukturprojekt bör tydliggöras. Det finns stora skillnader\r\nmellan olika projekt vad gäller medfinansieringsgraden i de större projekt\r\nsom nu är aktuella, vilket riskerar att leda till konflikter på längre\r\nsikt. Lokal/regional medfinansiering kan leda till att lokalt och regionalt\r\nprioriterade projekt genomförs framför lägre prioriterade projekt, vilket\r\nnaturligtvis är bra. Det är viktigt att spelreglerna är desamma över landet,\r\ninte minst för att undvika misstankar om att medfinansieringsgraden är\r\nen fråga som avgörs på regionalpolitiska grunder.\r\nAngående den fysiska planeringsprocessen anser vi att dagens regelverk\r\norsakar onödiga förseningar och för stora kostnader i planeringsprocesen.\r\nMiljöbalken bör därför revideras i de delar där den kan förorsaka\r\ninfrastrukturprojekten kostnader som är onödiga i förhållande till miljönyttan.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Planeringssystemet, punkt 2 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om planeringssystemet. Därmed bifaller riksdagen framställning\r\n2003/04:RRS3 och motionerna\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19,\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd) yrkande 3,\r\n2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3 och\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 12 och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s),\r\n2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s) yrkande 1,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 45-47,\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 4,\r\n\r\n2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) yrkande 2,\r\n2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) yrkandena 3 och 4,\r\n\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 4 och 10,\r\n2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande\r\n3,\r\n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s),\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2 och 5-7 samt\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nI framställningen från Riksrevisionens styrelse anges att länens\r\ninfrastrukturplanering inte i alla delar följt regeringens planeringsdirektiv.\r\nKristdemokraterna anser att förklaringen till detta i huvudsak står att\r\nfinna i regeringens otydliga direktiv. Kristdemokraterna har tidigare, i\r\nsamband med 2001 års infrastrukturproposition och vid upprepade tillfällen\r\ndärefter, påtalat exempelvis att en stor svaghet hos regeringens\r\ntransportpolitik är att de transportpolitiska delmålen, i synnerhet det om en\r\npositiv regional utveckling, inte konkretiserats i tillräcklig grad. Då\r\nRiksrevisionens anmärkningar förklaras av regeringens agerande, och brist\r\npå agerande, anser vi i likhet med Riksrevisionens styrelse att regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits\r\nmed anledning av granskningen av länens infrastrukturplanering.\r\nVi vill även uppmärksamma den strategistudie som föregick Riksrevisionens\r\ngranskning. Det konstaterades i denna att en granskning av\r\ninfrastrukturplaneringen\r\nkan motiveras dels av det kraftiga tillskott av resurser främst till\r\ninvesteringar på järnvägssidan som föreslogs i 2001 års\r\ninfrastrukturproposition,\r\ndels av den kritik som riktats mot en del av de projekt som pekades ut\r\ni propositionen. Vi anser att en sådan oberoende granskning är motiverad.\r\n\r\nVi anser även att en planeringsram bör avsättas för investeringar i\r\nsjöfartens infrastruktur eftersom sjöfarten är av såväl nationellt som\r\nregionalt intresse och kan utgöra ett viktigt komplement till vägtrafiken.\r\n\r\nVad gäller den fysiska planeringen anser vi att lagen om byggande av\r\njärnväg, med dess koppling till miljöbalken, stadgar en mycket omfattande\r\noch tidsödande planerings- och prövningsprocess i flera led. Åtta års\r\nprocesstid - från regerings- eller riksdagsbeslut - är inte osannolik\r\ninnan spaden kan sättas i marken för byggande av t.ex. pendeltågstunneln\r\ni Stockholm och Ostlänken från Järna via Nyköping till Linköping. Då detta\r\när otillfredsställande bör möjligheten att korta processtiden utredas\r\nomgående.\r\n\r\n\r\n7.      Planeringssystemet, punkt 2 (c)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om planeringssystemet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 45-47,\r\n\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c)\r\nyrkande 4,\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2 och 5-7\r\nsamt\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14 och\r\n\r\navslår framställning 2003/04:3 och motionerna\r\n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s),\r\n2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s) yrkande 1,\r\n\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19,\r\n\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd) yrkande 3,\r\n2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) yrkande 2,\r\n\r\n2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3,\r\n\r\n2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) yrkandena\r\n3 och 4,\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 4 och 10,\r\n\r\n2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c)\r\nyrkande 3,\r\n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 7,\r\n\r\n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s) och\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet efterlyser ett framtidens transportsystem där olika\r\ntransportslag utnyttjas och kompletterar varandra på korta och långa distanser\r\nsamt där målet är att helheten optimeras. Vi anser att detta synsätt borde\r\nprägla även planeringsprocessen där man inte bör låsa planeringen till\r\nett transportslag i ett tidigt skede, exempelvis i miljöprövningsprocessen.\r\n\r\nVad gäller det nationella och regionala ansvaret för infrastrukturfrågor\r\nanser vi att den nationella politiken bör utforma övergripande mål och\r\navsätta resurser. Den nationella nivån har också ett ansvar för en väl\r\nfungerande infrastruktur från ett nationellt och internationellt perspektiv.\r\n\r\nDå en övervägande del av transporterna är av sådan karaktär att de inte\r\ni första hand är av nationellt intresse men mycket viktiga ur lokal och\r\nregional synvinkel anser vi att beslut som rör kommunikationer i större\r\nutsträckning bör fattas på regional nivå, vilket innebär bl.a. att de\r\nregionala nivåerna är väl representerade i planeringsprocessen, vilket\r\nkan vara ett sätt att få väl avvägda och riktiga satsningar utifrån lokala\r\noch regionala behov. Med en regional planering utifrån de nationella målen\r\nkan en större folklig förankring uppnås, vilket är angeläget bl.a. för\r\natt prioriteringar mellan olika satsningar ofta görs bäst på regional\r\nnivå. För att åstadkomma ett hållbart och tillgängligt transportsystem är\r\ndet även nödvändigt att samhällsplaneringen utgår från en demokratisk\r\nprocess där alla samhällsgrupper ges möjligheter att delta på lika villkor.\r\nKommunala och regionala planer samt samråd måste därför vara tillgängliga\r\nför alla samhällsmedborgare och finnas utställda i en lokal som är\r\ntillgänglig även för rörelsehindrade samt finnas på medier som även synskadade\r\nkan ta del av.\r\nVidare anser vi att större hänsyn måste tas till att åkermark globalt\r\nsett är en bristvara. Vid planering och utbyggnad av infrastruktur måste\r\ndärför en utgångspunkt vara att så lite åkermark som möjligt tas i anspråk.\r\n\r\nVad gäller den digitala IT-infrastrukturen anser vi att det behövs en\r\ndigital allemansrätt som garanterar alla tillgång till den nya tekniken,\r\neftersom denna är en viktig förutsättning för att skapa livskraft och\r\ntillväxt i hela landet. Staten bör därför behandla denna infrastruktur\r\noch den traditionella fysiska infrastrukturen samlat.\r\n\r\n\r\n8.      Planeringsramarna och långsiktsplanerna, punkt 3 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om planeringsramarna och långsiktsplanerna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2,\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 6,\r\n\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1, 2, 5, 7\r\noch 8 samt\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 4 samt\r\navslår proposition 2003/04:95 och motionerna\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T279 av Agne Hansson (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15,\r\n\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8\r\noch 34,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8,\r\n\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s),\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5,\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkandena 20 och 21,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6,\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) yrkandena 6 och 7,\r\n\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander\r\n(båda s),\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3 och 4,\r\n\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6,\r\n\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp),\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s),\r\n\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8,\r\n\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 8 och 9,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13-15,\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23,\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nEn väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för att vardagsliv\r\noch arbetsliv skall fungera, för att företag skall kunna växa och för att\r\nen god utveckling av vårt land och dess invånares välfärd skall kunna\r\ntryggas.\r\nDet är nu tydligt att den politik som förs av regeringen, i samarbete med\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, inte kommer att resultera i en\r\ninfrastruktur som svarar mot de behov som finns i samhället. Vi vill\r\nsärskilt lyfta upp följande punkter:\r\nFör det första innebär regeringens förslag att anslagen till järnvägssatsningar\r\nökar kraftigt trots att de stora behoven enligt regeringens egen utredning\r\n- Godstransportdelegationen - främst ligger inom vägsektorn.\r\nFör det andra finns det en lång rad objekt på såväl det nationella som\r\ndet regionala vägnätet som är angelägna såväl från samhällsekonomiska som\r\nfrån trafiksäkerhetsmässiga synpunkter som inte ryms inom den föreslagna\r\nplaneringsramen. Av särskild vikt är en fortsatt utbyggnad av landets\r\nmotorvägsnät, inriktad på en komplett motorvägsförbindelse mellan de tre\r\nstörsta städerna samt ett fullföljande av de svenska åtagandena i den\r\nnordiska triangeln. Även de särskilda trafikproblem som kan observeras i\r\nstorstadsområdena måste åtgärdas snarast i syfta att skapa ett förbättrat\r\ntrafikflöde, minskade utsläpp, ökad trafiksäkerhet och högre livskvalitet\r\nför medborgarna. Utöver dessa exempel finns det ett antal andra projekt\r\nsom är angelägna. I detta sammanhang vill vi även uppmärksamma att åtskilliga\r\nkilometer väg försetts med mitträcken de senaste åren samt att det är\r\nviktigt att dessa åtgärder inte ersätter utbyggnad till motorvägsstandard.\r\nMötessepareringen skall inte ses som ett alternativ till höjd standard,\r\nutan snarare som ett komplement som kan höja trafiksäkerheten.\r\nFör det tredje är ramen för drift och underhåll även enligt regeringens\r\negen myndighet Vägverket otillräcklig för att långsiktigt säkra standarden\r\npå vägnätet. Mer resurser krävs för att säkra standarden på våra vägar.\r\nFör\r\ndet fjärde, angående järnvägsinfrastrukturen, anser vi att bristerna i\r\ntillförlitlighet är den spårbundna trafikens största problem. För att\r\nutvecklas till ett verkligt alternativ till vägtransporter måste tågtrafikens\r\ntidhållning förbättras, vilket gäller såväl gods- som persontrafiken. Mot\r\ndenna bakgrund föreslås att en minskning av de infrastrukturrelaterade\r\nförseningarna på järnvägen skall prioriteras. Då vi förespråkar en\r\nomfördelning av medel från järnvägsinvesteringar till väginvesteringar anser\r\nvi att en del av de projekt regeringen pekar ut i långsiktsplanerna inte\r\nskall genomföras. Detta gäller bl.a. Norrbotniabanan.\r\nFör det femte anser vi att infrastrukturprojekt med stora kostnadsökningar\r\nbör omprövas eftersom de senaste årens erfarenhet utvisat att flera stora\r\nprojekt blivit dyrare än beräknat. Man bör inte, som regeringen föreslår,\r\ninvänta att kostnadsökningen överstiger 10 % innan denna omprövning görs.\r\n\r\nSist men inte minst vill vi uppmärksamma att det fortfarande saknas\r\nfinansiering till den av regeringen föreslagna satsningen, vilket undergräver\r\nförtroendet för infrastrukturpolitiken.\r\nVi kräver mot denna bakgrund att regeringen återkommer med ett nytt förslag\r\ntill ekonomisk planeringsram för investeringar i järnvägar och nationella\r\nstamvägar för perioden 2004-2015 i enlighet med vad som ovan anförts.\r\n\r\n\r\n9.      Planeringsramarna och långsiktsplanerna, punkt 3 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om planeringsramarna och långsiktsplanerna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15,\r\n\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5,\r\n\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3 och 4\r\nsamt\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 8 och 9 samt\r\n\r\navslår proposition 2003/04:95 och motionerna\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2,\r\n2002/03:T279 av Agne Hansson (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 6,\r\n\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8\r\noch 34,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8,\r\n\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s),\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkandena 20 och 21,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6,\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) yrkandena 6 och 7,\r\n\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander\r\n(båda s),\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1, 2, 5, 7\r\noch 8,\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6,\r\n\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp),\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 4,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13-15,\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23,\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att Sverige behöver tillväxt - för arbete och för välfärd.\r\nEn infrastruktur som tillgodoser företags och människors behov av\r\ntransporter är en förutsättning för detta. Då flaskhalsarna i dagens\r\ninfrastruktur är så stora att de allvarligt hämmar förutsättningarna för\r\ntillväxt i landets viktigaste tillväxtregioner anser vi att satsningarna\r\npå infrastrukturen bör vara större än regeringen föreslår. Folkpartiets\r\nförslag till planeringsramar för infrastrukturinvesteringar uppgår till\r\n107,7 miljarder kronor för järnvägsinvesteringar och 48,1 miljarder kronor\r\ntill väginvesteringar, vilket innebär en kraftigt ökad ambitionsnivå för\r\nväginvesteringar jämfört med regeringens förslag.\r\nVårt förslag möjliggör att allvarliga flaskhalsar i infrastrukturen kan\r\nåtgärdas under perioden så att framkomligheten ökas för både person- och\r\ngodstransporter. Mycket talar för att centrala insatser för att bygga\r\nbort dessa flaskhalsar tidigareläggs under planeringsperioden. Utrymme\r\nför detta kan också skapas genom att andra projekt senareläggs under\r\nperioden.\r\nViktigast i Stockholmsregionen är Mälartunneln som ökar spårkapaciteten\r\növer Saltsjö-Mälarsnittet. Folkpartiet välkomnar att detta nu till slut\r\nprioriteras också av regeringen, så att en tidigareläggning möjliggörs.\r\nDen är av högsta prioritet. Vi välkomnar likaså att riksväg 73 mot Nynäshamn\r\nnu snarast kan komma till stånd.\r\nDäremot finner vi det inte acceptabelt att regeringen fortsatt utelämnar\r\nbyggandet av en komplett ringled och Förbifart Stockholm i investeringsplanerna\r\nför 2004-2015. Förbifart Stockholm bör genomföras, vilket det också fanns\r\nenighet om i Stockholmsberedningen. Det är likaså angeläget med en ny\r\nkoppling mellan E 18 och E 4 samt Huvudstaleden liksom bättre vägförbindelser\r\ntill E 4:an på Södertörn liksom i Roslagen.\r\nI Västsverige utgör Göteborgs central en betydande flaskhals med sin\r\nsäckkonstruktion. Tågförbindelsen Västlänken skulle underlätta tågtrafiken\r\ngenom Göteborg väsentligt och möjliggöra snabbtågsförbindelse med Landvetter\r\nflygplats. I Västsverige bör fullföljandet av E 6 genom Bohuslän enligt\r\nplan och fyrfältsstandard på E 20, riksvägarna 40 och 45 samt en\r\ntvärförbindelse mellan E 20 och riksväg 45 likaså prioriteras.\r\nVad gäller tjälsäkring, bärkraftssäkring och upprustning av vägnätet anser\r\nvi att det är av största vikt att hela landet har en sådan standard på\r\nvägnätet att råvaruförsörjningen till industrin kan tryggas hela året och\r\natt de färdiga produkterna kan fraktas därifrån till kunderna. Därför är\r\ndet viktigt att vägnätet tjälsäkras, så att t.ex. inte skogsindustrin\r\ndrabbas av avbrott i sin produktion på grund av dåliga, tjälsjuka och\r\nbärighetssvaga vägar. Undermåliga vägar får inte vara det som hotar jobben\r\nruntom i Sverige.\r\n\r\n\r\n10.     Planeringsramarna och långsiktsplanerna, punkt 3 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om planeringsramarna och långsiktsplanerna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6,\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 7 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:95 och motionerna\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2,\r\n2002/03:T279 av Agne Hansson (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15,\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 6,\r\n\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8\r\noch 34,\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8,\r\n\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s),\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5,\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkandena 20 och 21,\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) yrkandena 6 och 7,\r\n\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander\r\n(båda s),\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1, 2, 5, 7\r\noch 8,\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3 och 4,\r\n\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6,\r\n\r\n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp),\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 4,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8,\r\n\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 8 och 9,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13-15 och\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna ställer sig bakom en ökning av den totala ramen för\r\ninvesteringar i vägar och järnvägar eftersom vi anser att Sverige behöver\r\nen kraftfull satsning på infrastrukturen. Enligt vår uppfattning innebär\r\ndock regeringens förslag att en oproportionerligt stor del av ramen kommer\r\natt användas till stora järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler,\r\nsamtidigt som ramen för åtgärder i väginfrastrukturen är otillräcklig.\r\nVi föreslår därför att ramen för investeringar i järnvägsinfrastruktur\r\nbibehålls i enlighet med tidigare riksdagsbeslut och att ökningen av den\r\ntotala ramen i stället fördelas på åtgärder i väginfrastrukturen. Ramen\r\nför investeringar i vägar höjs enligt vårt förslag med 4,9 miljarder kronor\r\ntill totalt 47 miljarder och ramen för drift och underhåll av vägnätet\r\nhöjs med 1,3 miljarder till totalt 88,3 miljarder.\r\nAngående den oförändrade ramen för investeringar i järnvägar menar vi att\r\nden redan före regeringens förslag till utökning, är historisk i den\r\nmeningen att det aldrig satsats så mycket på järnvägar. Vi anser dock inte\r\natt Norrbotniabanan i dagsläget kan anföras som argument för en utökad\r\nram. Vidare anser vi att den kostnadsbesparing på en miljard som ålagts\r\nVägverket även borde motsvaras av en proportionerlig kostnadsbesparing på\r\njärnvägsinvesteringarna, vilket skulle innebära 2,5 miljarder. Givet dessa\r\ntvå besparingar kan de projekt som anges i banhållningsplanen i stort\r\nsett genomföras med en oförändrad total ram.\r\nEn utökad ram för investeringar i väginfrastruktur motiveras bl.a. av att\r\nväginvesteringarna är den del av transportpolitiken som lidit mest av de\r\nsenaste årens rödgröna regeringssamarbete. Ambitionsnivån vad gäller\r\nväginvesteringar behöver därför höjas på både kort och lång sikt.\r\nTrafiksäkerhetsarbetet förutsätter på vissa sträckor en utbyggnad till\r\nmotorvägsstandard. Regeringen uppvisar i dag en alltför stor tilltro till\r\nandra mindre åtgärder i trafikmiljön.\r\nLikaså måste trafikproblemen i storstäderna till stor del byggas bort\r\ngenom nyinvesteringar på vägsidan. I både Stockholm och Göteborg råder\r\nstor osäkerhet om framtiden för två projekt som avsevärt skulle underlätta\r\nför den förbipasserande trafiken och minska den miljövidriga köbildningen,\r\nFörbifart Stockholm respektive en ny Göta älv-förbindelse. Betydligt\r\nökade resurser till Vägverkets och länens planering behövs för att dessa\r\ninvesteringar skall bli verklighet inom en överskådlig framtid.\r\nÄven landsbygden är i behov av satsningar på väginfrastrukturen eftersom\r\nden eftersatta infrastrukturen har permanentat landsbygdens kris och\r\nfortsatta utarmning.\r\nBra kommunikationer är även en förutsättning för att små företag skall\r\nkunna transportera sina produkter och för att människor skall kunna resa\r\neffektivt oavsett var i landet företaget finns.\r\nMed hänsyn till samhällsekonomi, miljö och trafiksäkerhet anser\r\nKristdemokraterna att utbyggnaden av den nordiska transporttriangeln,\r\ntransportstråken mellan huvudstadsregionerna, skall ges en högre prioritet. På\r\nvägsidan skall en utbyggd transporttriangel innebära motorvägsstandard.\r\nSåsom\r\nett prioriterat infrastrukturprojekt bör denna transporttriangel också\r\nutvidgas till en \"nordisk rektangel\" som tar hänsyn till den snabbt ökande\r\nefterfrågan på transporter mot de nya EU-medlemsstaterna runt Östersjön.\r\nDen 1 maj 2004 blir Estland, Lettland, Litauen och Polen medlemmar i EU.\r\nEn viktig del i det utvecklade integrationsarbete som behövs är förbättrade\r\nkommunikationsleder och transportmöjligheter.\r\nEn strategi behövs för de åtgärder i Sverige som krävs för att infrastrukturellt\r\nansluta Sverige till de nya EU-länderna kring Östersjön. En del i den\r\nambitionshöjning som Kristdemokraterna föreslår för vägutbyggnaden, bör\r\ndärför vara att infrastrukturen i sydöstra Sverige, i synnerhet E 22,\r\nförbättras med sikte på att skapa bättre transportförutsättningar gentemot\r\növriga Östersjöregionen.\r\nAngående vårt förslag till utökad ram för drift och underhåll av vägarna\r\nvill vi understryka att regeringens förslag enligt Vägverket innebär att\r\ndet efter 3-4 år blir nödvändigt att antingen sänka målstandarden eller\r\natt tillföra mer pengar till drift och underhåll. Mer resurser behövs\r\nsåledes för att säkerställa standarden på våra vägar. Detta är av största\r\nvikt inte minst för landsbygden, vars permanenta kris och utarmning till\r\nstor del förklaras av den eftersatta infrastrukturen.\r\n\r\n\r\n11.     Planeringsramarna och långsiktsplanerna, punkt 3 (c)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om planeringsramarna och långsiktsplanerna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T279 av Agne Hansson (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c) yrkande 1,\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2,\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8\r\noch 34,\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6,\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13-15 och\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23 och\r\n\r\navslår proposition 2003/04:95 och motionerna\r\n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2,\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m),\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15,\r\n\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 6,\r\n\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8,\r\n\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s),\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5,\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda\r\nmp) yrkandena 20 och 21,\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6,\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) yrkandena 6 och 7,\r\n\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander\r\n(båda s),\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1, 2, 5, 7\r\noch 8,\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3 och 4,\r\n\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp),\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s),\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna\r\ndel och 4,\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8,\r\n\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 8 och 9,\r\n\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDagens infrastruktursituation kräver enligt Centerpartiet kraftfulla och\r\nomedelbara åtgärder. För att komma till rätta med de problem som finns i\r\ndagens infrastruktur föreslår vi en ny prioriteringsordning. För det\r\nförsta: ta igen det eftersatta underhållet och garantera en underhållsnivå\r\nsom inte tillåter nya eftersläpningar. Genomför satsningar på tjälsäkring,\r\nbärighet och rekonstruktion. För det andra: Bygg bort flaskhalsar i\r\nbefintliga transportsystem och genomför redan planerade projekt. För det\r\ntredje: genomför önskvärda nyanläggningar och nyinvesteringar.\r\nAngående det eftersläpande underhållet vill vi uppmärksamma att det enligt\r\nVägverkets uppskattning uppgår till 17 miljarder. Dessa eftersläpningar\r\ninnebär en försämrad trafiksäkerhet, ökad miljöbelastning samt ökade\r\nkostnader för näringslivet och enskilda bl.a. i form av återkommande\r\nfordonsreparationer. Det behövs därför ordentliga satsningar i syfte att ta\r\nigen det eftersatta underhållet och garantera att ytterligare eftersläpningar\r\ninte uppstår. Vi kräver även att allmänna vägar i vårt land skall vara\r\nfarbara vägar året runt utan fara för liv och hälsa eller risk för stora\r\nskador på de fordon som används. För att uppnå detta måste en skamgräns\r\nupprättas för lägsta acceptabla standard på vägnätet. Detta är viktigt\r\ninte minst för den teknik- och kunskapsintensiva skogsindustrin.\r\nVi vill även uppmärksamma betydelsen av det enskilda vägnätet för\r\nlandsbygdsboende, näringsliv, jakt, fiske, friluftsliv och turism. Problem\r\nknutna till den enskilda väghållningen är bl.a. att bidragen är\r\nunderdimensionerade och att kostnader för exempelvis reparationer av broar är\r\nstörre än vägsamfälligheter klarar av att bära. Mot denna bakgrund menar\r\nvi att BREV-utredningens förslag i dessa delar, bl.a. om att Vägverket\r\nskall ta över ansvaret för s.k. konstbyggnader i form av broar, genomförs.\r\n\r\nVad gäller järnvägsinfrastrukturen ser vi det som angeläget att drifts-\r\noch underhållsinsatserna prioriteras så att redan investerat kapital\r\nvidmakthålls och inte föröds. Centerpartiet välkomnar därför regeringens\r\nambitioner att i ett första steg förbättra järnvägens standard så att\r\nantalet störningstillfällen halveras för godstrafik, liksom att kvaliteten\r\ni järnvägssystemet rent allmänt skall förbättras och tågförseningarna\r\nminskas. Vi vill däremot varna för den nedprioritering av det mindre\r\ntrafikerade nätet som regeringen förefaller öppna för i propositionen.\r\nDe senaste årens utveckling visar att potentialen för en utökad tågtrafik\r\när stor om rätt förutsättningar föreligger. Också godstrafiken kan\r\neffektiviseras och utvecklas om viktiga spårinvesteringar kan fullföljas i\r\nde stora godstransportkorridorerna, vilket bl.a. Godstransportdelegationen\r\npekat på. Det är därför viktigt att inte nya flaskhalsar byggs in i\r\njärnvägssystemet genom att upprustade och/eller nybyggda bandelar inte länkas\r\nihop med det övriga bansystemet på ett optimalt sätt. Det kan t.ex. gälla\r\nBotniabanans fortsättning söderut från Nyland längs kusten.\r\nAngående användningen av planeringsramarna anser vi att det investeringsstöd\r\nsom i dag utgår för spårfordon i kollektivtrafik borde omfatta även bussar\r\ni kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel. Detta hade främjat\r\nsåväl introduktionen av miljövänligare bussar som kollektivtrafiken i de\r\ndelar av landet där denna i huvudsak består av busstrafik. Vi anser även\r\nåtgärder i den lokala kollektivtrafiken vara berättigade till statsstöd\r\nur den statliga planeringsramen som avsätts för åtgärder i det regionala\r\ntransportsystemet.\r\n\r\n\r\n12.     Alternativ finansiering, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Ulla Löfgren\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alternativ finansiering. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 3,\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 2,\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 1,\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 2,\r\n2003/04:T226 av Ulf Sjösten (m),\r\n2003/04:T276 av Kent Olsson (m),\r\n2003/04:T393 av Anders Larsson (c) yrkandena 1-3,\r\n2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7,\r\n\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 24,\r\n\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3,\r\n\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 25-27 och\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 11 och 26\r\nsamt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:T295 av Lennart Fremling (fp),\r\n2003/04:T314 av Åsa Torstensson (c) yrkandena 1-3,\r\n2003/04:T414 av Birgitta Sellén (c) yrkande 5 och\r\n2003/04:T486 av Berndt Sköldestig m.fl. (s).\r\nStällningstagande\r\nBehovet av kraftfulla investeringar i infrastrukturen är på många håll i\r\nlandet inte bara stort utan även akut. En begränsande faktor för\r\ninvesteringssatsningarna har varit - och är alltjämt - finansieringen. De anslag\r\nsom i statsbudgeten årligen anvisas för ändamålet har ofta inte nått upp\r\ntill de nivåer som anges i de långsiktiga planerna. Så är även fallet i\r\ndenna planeringsomgång. För att genomföra de av regeringen fastställda\r\nplanerna saknas alltjämt finansiering, även om regeringen i propositionen\r\naviserat att denna fråga kommer att behandlas i budgetpropositionen för\r\når 2005.\r\nInfrastrukturinvesteringar finansieras enligt det traditionella sättet\r\nmed anslag över statsbudgeten och direktavskrivning. Ett alternativ till\r\ndetta är så kallad PPP-finansiering, som med framgång tillämpats i\r\ninternationella sammanhang. I t.ex. Finland, Norge och Storbritannien har\r\nvägar kommit att bli byggda flera år tidigare än vad som hade varit möjligt\r\nmed konventionell finansiering och dessutom med avsevärda kostnadsbesparingar\r\noch andra vinster av samhällsekonomisk natur.\r\nFlera utredningar, däribland Näringsdepartementets egen, har efter en\r\nnoggrann genomgång kommit fram till att PPP-modellen bl.a. har följande\r\nfördelar:\r\nÖkad effektivitet och därmed samhällsekonomiska vinster.\r\nEn mer rättvis fördelning av kostnaderna under anläggningens utnyttjandetid.\r\n\r\nÖkade möjligheter att igångsätta projekt utan att statsbudgeten belastas.\r\n\r\nJämnare utbyggnadstakt och lägre kostnader för byggnation och underhåll.\r\n\r\nTrots att regeringen tidigare i olika sammanhang har sagt sig vara villig\r\natt genomföra PPP-projekt har inget hänt. Inte heller i planerna för\r\nperioden 2004-2015, framtagna i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nde gröna, återfinns något PPP-projekt. Regeringens passivitet i detta\r\navseende innebär att många angelägna väg- och järnvägsbyggen kommer att\r\ngenomföras senare och till en högre kostnad, med stora samhällsekonomiska\r\nförluster som följd.\r\nTiden är nu mogen för att man också i Sverige prövar alternativ finansiering\r\nenligt PPP-modellen för både väginvesteringar och andra\r\ninfrastrukturinvesteringar.\r\nRiksdagen bör därför uppmana regeringen att snarast lägga fram förslag\r\ntill program för PPP-finansierade väg- och järnvägsprojekt i enlighet med\r\nvad som förordats i motionerna. Genom en sådan åtgärd från riksdagens\r\nsida blir motionerna tillgodosedda i nu aktuella delar.\r\n\r\n\r\n13.     Europavägsklassificering, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Ulla Löfgren\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Europavägsklassificering. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16,\r\n\r\n2002/03:T323 av Marita Aronson m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2002/03:T454 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:T500 av Maria Öberg och Anders Sundström (båda s) i\r\ndenna del,\r\n2003/04:T380 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda m)\r\nyrkande 1,\r\n2003/04:T477 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 6,\r\n\r\n2003/04:T480 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkandena 1-3,\r\n\r\n2003/04:T529 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m),\r\n\r\n2003/04:T537 av Berit Högman m.fl. (s),\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 11 och\r\n\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp)\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nFN-organet ECE har kommit överens om en standard för Europavägnätet. Det\r\nfinns tre klassificeringar.\r\n1. Motorways\r\n2. Express roads\r\n3. Ordinary roads\r\nHelst ser ECE att internationella vägar är motorvägar eller expressvägar,\r\nmen det är inget ovillkorligt krav för att en väg skall kunna klassificeras\r\nsom europaväg. Enligt ECE:s kontor i Genève föreligger inget hinder för\r\nden svenska regeringen att ansöka om att riksväg 45 skall klassificeras\r\nsom Europaväg. Villkoret är att regeringen har för avsikt att uppgradera\r\nvägen till Europavägsstandard i framtiden, om det är nödvändigt. Eftersom\r\ndet finns tre alternativa klasser för Europavägsstandard måste detta tolkas\r\nsom att standarden kan anpassas efter bl.a. trafikmängd och trafiksäkerhetskrav.\r\nDen föreslagna ombyggnaden mellan Göteborg och Trollhättan får ses som\r\nen standardhöjning anpassad till dessa båda krav. På andra sträckor där\r\ntrafikmängden är mindre kan det ställas lägre krav. En klassificering av\r\nriksväg 45 till Europaväg skall därför inte i första hand ses som en signal\r\ntill en omedelbar upprustning. Det viktiga är att den blir ett stråk som\r\ni framtiden kan sammanbinda Nordkap med Sicilien och göra norra Skandinavien\r\nsynligt på Europakartan. Det är även viktigt att ett beslut om att ansöka\r\nom en klassificering av riksväg 45 till Europaväg fattas i samband med\r\ntransportinfrastrukturplanen för 2004-2015, då det är svårt att aktualisera\r\nfrågan i något annat sammanhang. Den föreslagna kraftiga satsningen på en\r\nupprustning av vägen mellan Göteborg och Trollhättan visar regeringens\r\ngoda vilja att trafikanpassa stråket. Därmed är tiden inne att omedelbart\r\ngöra en ansökan om klassificering av riksväg 45 till Europaväg. Detta bör\r\nges regeringen till känna. Därmed tillstyrks de i avsnittet\r\nEuropavägsklassificering behandlade motionerna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Övergripande frågor och utgångspunkter, punkt 1 (mp)\r\nClaes Roxbergh (mp) och Mikael Johansson (mp) anför:\r\nTransportsektorn har ökat sina utsläpp med ungefär 1,6 miljoner ton\r\n1990-2001, en ökning med 7 % per år. För att vända utvecklingen krävs ett\r\nantal åtgärder. Flera av dessa åtgärder skulle inte bara minska utsläppen\r\nutan även leda till en förbättrad trafiksäkerhet.\r\nExempelvis skulle förbättrad hastighetsövervakning och obligatorisk\r\nutbildning i Eco-driving  (effektiv körstil) på körskolorna leda till såväl\r\nmånga sparade människoliv som minskade utsläpp av koldioxid.\r\nDå väg- och flygtransporterna står för en stor del av utsläppen måste\r\ntrafik överföras till det miljövänligare transportslaget järnväg.\r\nMiljöpartiet menar att riksdagen därför måste fastställa ett mål för andelen\r\ngods- och persontrafik som går på järnväg.\r\nI syfte att överföra gods- och persontransporter till de miljövänliga\r\ntransportslagen bör det övervägas att inte öka kapaciteten för väg- och\r\nflygtransporter, samtidigt som priserna för person- och godsbefordran på\r\ntåg sänks i syfte att öka detta transportalternativs attraktionskraft.\r\nYtterligare en nödvändig åtgärd är att införa miljöstyrande landningsavgifter\r\noch farledsavgifter för flygtrafiken och sjöfarten, något som gynnar\r\nsjöfarten framför luftfarten.\r\n\r\n\r\n2.      Särskilda infrastrukturåtgärder, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nElizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Ulla Löfgren\r\n(m) anför:\r\nVi delar uppfattningen att riksdagen normalt inte skall besluta om\r\nutbyggnader och underhållsinsatser på olika enskilda väg- och\r\njärnvägssträckningar\r\ni landet. Vi vill dock klargöra att vi har föreslagit olika alternativ\r\ntill de planeringsramar och den inriktning som ligger till grund för vilka\r\nåtgärder som lagts in i de av regeringen fastställda långsiktsplanerna\r\noch strategierna för drift och underhåll, tjälsäkring, bärighet och\r\nrekonstruktion. Med anledning av de i avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder\r\nbehandlade motionerna vill vi framhålla att dessa planer får en annan,\r\nbetydligt bättre, utformning ifall något av våra alternativ till inriktning\r\noch ekonomiska ramar vinner gehör. Särskilt vill vi understryka att ett\r\nstort antal av de motionsförslag som handlar om åtgärder i vägnätet blir\r\ntillgodosedda. Det innebär att syftet med ett betydande antal motioner\r\nväckta av våra ledamöter blir tillgodosedda.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och\r\njärnvägsinvesteringar\r\n2004-2015:\r\nRiksdagen godkänner att den ekonomiska planeringsramen för investeringar\r\ni järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder kronor och\r\nför investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015 skall\r\nvara 42,1 miljarder kronor (avsnitt 5).\r\nFramställningen\r\nFramställning 2003/04:RRS3 Riksrevisionens styrelses framställning angående\r\nlänens infrastrukturplanering:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört\r\nom att regeringen skall återkomma till riksdagen med en redovisning av de\r\nåtgärder som vidtagits med anledning av granskningen av länens\r\ninfrastrukturplanering.\r\nFöljdmotion till framst. 2003/04:RRS3\r\n2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen skall återkomma till riksdagen med en\r\nredovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av granskningen av\r\nlänens infrastrukturplanering.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de transportpolitiska delmålen skall utformas på ett sätt\r\nsom gör det möjligt att mäta, jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder\r\ni förhållande till dessa mål.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en motsvarande oberoende granskning av de nationella\r\ninfrastrukturplanerna.\r\nFöljdmotioner till prop. 2003/04:95\r\n2003/04:T3 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom den s.k. Lockarpsshunten i Citytunnelprojektet.\r\n2003/04:T4 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att överföra väg 13 och väg 19 i östra Skåne till det nationella\r\nvägnätet.\r\n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom friare användning av Vägverkets och Banverkets administrationsanslag.\r\n\r\n2003/04:T6 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom omfördelning av satsningar på järnvägar och de nationella stamvägarna.\r\n\r\n2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om en framtida långsiktig planeringsinriktning för höghastighetståg\r\npå de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet med banor som\r\nklarar 350 km/tim med sikte på att bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om betydelsen av att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader\r\noch utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under planperioden\r\n2004-2015 utgå från 350 kilometer per timme i syfte att möjliggöra att\r\nOstlänken och Götalandsbanan kan ingå i en framtida långsiktig\r\nplaneringsinriktning för höghastighetståg.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att Banverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör följa\r\nutvecklingen i Europa och andra delar av världen med utbyggnad av tåg och\r\nbanor för höga hastigheter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att inriktningsplaneringen i det framtida långsiktiga\r\nplaneringssystemet för transportinfrastruktur bör inledas med en\r\ninriktningsplanering\r\nsom innehåller en analys av det svenska järnvägs- och transportsystemet\r\ni ett Europaperspektiv.\r\n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till\r\nekonomisk planeringsram för investeringar i järnvägar och nationella\r\nstamvägar för perioden 2004-2015 i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att anslagen för drift och underhåll samt höjd bärighet,\r\ntjälsäkring och rekonstruktion höjs.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alternativ finansiering, t.ex. PPP, bör prövas för att\r\nvälbehövliga infrastrukturinvesteringar skall kunna komma till stånd.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att principerna för lokal och regional medfinansiering tydliggörs.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att infrastrukturprojekt med stora kostnadsökningar bör omprövas.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att samhällsekonomisk lönsamhet och transportpolitisk måluppfyllelse\r\nskall motiveras vid prioritering av olika projekt.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att två-plus-ett-vägar inte får ersätta utbyggnad till\r\nmotorvägsstandard där så erfordras.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en minskning av de infrastrukturrelaterade förseningarna på\r\njärnvägen skall prioriteras.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Norrbotniabanan inte skall ingå i planen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att revidera miljöbalken i de delar den kan förorsaka\r\ninfrastrukturprojekten kostnader som är omotiverade i förhållande till\r\nmiljönyttan.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda frågan om behoven av omlastningsstationer, s.k. hubbar.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en prioritering av Nordiska triangeln.\r\n2003/04:T9 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Resecentrum i Uppsala.\r\n2003/04:T10 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vidmakthålla och rusta järnvägsnätet.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Bohusbanans framtid.\r\n2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en framtida långsiktig planeringsinriktning för höghastighetståg\r\npå de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet med banor som\r\nklarar 350 kilometer per timme med sikte på att bli en del i ett europeiskt\r\nhöghastighetsnät.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader\r\noch utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under planperioden\r\n2004-2015 utgå från 350 kilometer per timme i syfte att möjliggöra att\r\nOstlänken och Götalandsbanan kan ingå i en framtida långsiktig\r\nplaneringsinriktning för höghastighetståg.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inriktningsplaneringen i det framtida långsiktiga\r\nplaneringssystemet för transportinfrastruktur bör inledas med en\r\ninriktningsplanering\r\ninnehållande analys av det svenska järnvägs- och transportsystemet i ett\r\nEuropaperspektiv.\r\n2003/04:T12 av Anita Jönsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av ett nytt yttre godsspår i västra Skåne.\r\n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen godkänner att den ekonomiska planeringsramen för investeringar\r\ni järnvägar för perioden 2004--015 skall vara 107,7 miljarder kronor och\r\natt den för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015\r\nskall vara 48,1 miljarder kronor.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alternativa finansieringsformer för att öka planeringsramen för\r\n2004-2015.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tidigareläggning av investeringar.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tjälsäkring för tunga transporter.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skyndsamt återkomma till riksdagen med en redovisning av\r\nvilka ytterligare insatser som krävs för att göra kollektivtrafiken mer\r\ntillgänglig för funktionshindrade.\r\n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alternativa finansieringslösningar för nyinvesteringar i\r\ninfrastruktur.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att ta igen det eftersläpande underhållet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra kollektivtrafiken tillgänglig för funktionshindrade.\r\n4.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att fullfölja angelägna delar i BREV-utredningen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vidmakthålla och rusta järnvägsnätet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvecklad järnvägstrafik.\r\n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att den ekonomiska planeringsramen för perioden\r\n2004-2015 för investeringar i järnvägar skall vara 101,5 miljarder kronor,\r\nför investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015 skall\r\nvara 47 miljarder kronor och för drift och underhåll av statliga vägar\r\nskall vara 88,3 miljarder kronor.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsättande av en delegation för infrastrukturinvesteringar\r\nmed alternativa finansieringsformer.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:T206 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av nyinvesteringar i vissa delar av vägnätet i sydöstra\r\nSverige.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökade drifts- och underhållsinsatser för vägarna i\r\nKalmar län.\r\n2002/03:T207 av Bengt-Anders Johansson och Ulf Sjösten (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 27.\r\n2002/03:T208 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av och åtgärder för att förbättra tågtrafiken på sträckan\r\nUppsala-Stockholm-Uppsala.\r\n2002/03:T209 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan skall tas med i\r\nBanverkets banhållningsplan eller i annan särskild ordning.\r\n2002/03:T210 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 40.\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om underhåll av vägar.\r\n2002/03:T219 av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen ger i uppdrag åt Banverket att i sin banhållningsplan\r\neller i särskild ordning ta med utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan\r\nså att en överflyttning av såväl gods- som persontrafik kan ske till\r\njärnväg.\r\n2002/03:T223 av Bertil Kjellberg (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ombyggnaden av Europaväg 4 söder om Sundsvall.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ombyggnaden skall finansieras enligt Private Public\r\nPartnership-modellen.\r\n2002/03:T225 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen särskilt måste beakta situationen för vägnätet i\r\nVästerbotten när den fördelar medel till vägunderhåll i hela riket.\r\n2002/03:T227 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statliga satsningar för att förbättra farleden till Gävle hamn.\r\n2002/03:T230 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom infrastrukturen i och kring Göteborg.\r\n2002/03:T236 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägsträckan Enånger-Hudiksvall.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägsträckan Valbo, i Gävle kommun, och söderut.\r\n2002/03:T238 av Cecilia Wikström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att förbättra möjligheterna att tågpendla mellan Uppsala\r\noch Stockholm.\r\n2002/03:T239 av Kenneth Lantz (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att Banverket uppmanas att i sin banhållningsplan ta med\r\nutbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2002/03:T241 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom prioriteringar av järnvägsutbyggnaden i norra Sverige.\r\n2002/03:T242 av Maria Larsson och Göran Hägglund (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att insatser för en förhöjd kapacitet på Södra stambanan prioriteras\r\ni kommande infrastruktursatsningar.\r\n2002/03:T243 av Göran Hägglund och Maria Larsson (båda kd):\r\nRiksdagen beslutar att koncession ges för en PPP-finansiering för utbyggnad\r\nav riksväg 40 mellan Jönköping och Borås.\r\n2002/03:T244 av Göran Hägglund och Maria Larsson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Europakorridoren.\r\n2002/03:T246 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av järnvägstrafiken på Stångådalsbanan med Tjustbanan till\r\nhöghastighetstrafik.\r\n2002/03:T248 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att förstärka infrastrukturen i sydöstra Skåne norrut.\r\n2002/03:T252 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Västlänken kommer att ingå i den nationella infrastrukturplanen.\r\n2002/03:T253\r\nav Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utflyttning av riksväg 26 från tätorterna Smålandsstenar och Skeppshult.\r\n\r\n2002/03:T255 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om klassning av Europaväg 12 som TEN-väg.\r\n2002/03:T257 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda möjligheten att åter bedriva persontrafik på tvärbanan\r\nStoruman-Hällnäs.\r\n2002/03:T258 av Elizabeth Nyström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att riksväg 45 bör byggas ut snarast.\r\n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom cykelleder på Öland.\r\n2002/03:T260 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av ökade resurser till vägnätet i Halland.\r\n2002/03:T263 av Heli Berg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av Europaväg 22 i sydöstra Sverige jämte upprustning av\r\njärnvägarna Karlskrona-Kristianstad och Karlskrona-Emmaboda samt utbyggnad\r\nav Sydostlänken mellan Älmhult och Karlshamn.\r\n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnaden av Europaväg 22.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om omprioritering av medel från järnvägs- till väginvesteringar.\r\n3.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom alternativ finansiering av utbyggnaden av Europaväg 22.\r\n2002/03:T268 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom riksväg 50 genom Motala.\r\n2002/03:T270 av Per Westerberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom stärkt infrastruktur för ökade pendlingsmöjligheter i östra\r\nSverige.\r\n2002/03:T273 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att planera för en utbyggd\r\nspårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.\r\n2002/03:T276 av Cecilia Widegren m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av Europaväg 20 till motorvägsstandard.\r\n2002/03:T279 av Agne Hansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade anslag om 6 miljarder kronor av de totala investeringsmedlen\r\ntill samlade väginvesteringar i Kalmar län för den närmaste tolvårsperioden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ange en gräns för lägsta acceptabla vägstandard i landet.\r\n3.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom höjda väganslag för underhållsåtgärder i närtid för Kalmar län.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en tioårsplan för att ta igen eftersatt vägunderhåll i Kalmar\r\nlän.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om angelägna upprustnings- och utbyggnadsprojekt i Kalmar län.\r\n2002/03:T284 av Anders Wiklund m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringar på Inlandsbanan.\r\n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om betydelsen av en väl utbyggd infrastruktur.\r\n2002/03:T292 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom betydelsen av en väl fungerande \"sundsring\".\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en åtgärdsplan\r\nför hur man skall komma till rätta med de eftersläpningar som nu finns\r\nvad gäller vägunderhåll, bärighetshöjning, tjälsäkring och beläggning av\r\nvårt finmaskiga vägnät.\r\n2002/03:T296 av Henrik von Sydow och Anne Marie Brodén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom betydelsen av utbyggnad av dubbelspår för tågtrafiken genom\r\nHalland.\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägnätet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nyinvesteringar i vägar.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 skall uppgraderas till Europaväg.\r\n2002/03:T299 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av infrastruktursatsningar i Västsverige.\r\n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om byggande av Förbifart Stockholm.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökad kollektivtrafik i Storstockholm.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafikinvesteringarnas betydelse för möjligheten att välja\r\nbostadsort.\r\n2002/03:T306 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom investeringar i vägnätet i Bohuslän.\r\n2002/03:T307 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2002/03:T310 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Inlandsbanan skall betraktas som nationellt stråk med\r\nsärskild betydelse för Sveriges inland.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av upprustning av Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn\r\noch Mora.\r\n2002/03:T311 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begära en prövning av hela eller delar av systemet\r\nEuropabanan/Götalandsbanan som möjliga pilotprojekt där privat delfinansiering\r\nkan komma i fråga.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åt Banverket uppdra att i samarbete med de regionala\r\nintressenterna genomföra förstudier för Götalandsbanan, delen Gripenberg-Borås.\r\n\r\n2002/03:T312 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av riksväg 45 till motorvägsstandard mellan Göteborg och\r\nVänersborg med finansiering enligt ny modell.\r\n2002/03:T313 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att sträckan Borås-Jönköping byggs om till motorväg.\r\n2002/03:T314 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnaden av Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att stärka järnvägstrafikens konkurrenskraft i det allmänna\r\nkommunikationssystemet.\r\n2002/03:T315 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den dåliga tekniska kvaliteten på riksväg 45 samt dess konsekvenser\r\nför näringsliv och turism.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en upprustning av riksväg 45 skall ges extra hög prioritet\r\noch snarast genomföras.\r\n2002/03:T318 av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås och Jönköping till motorvägsstandard\r\nmed finansiering enligt ny modell.\r\n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fördelningen av medel mellan väg- och järnvägsinvesteringar.\r\n4.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom det nationella vägnätet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om väginfrastrukturen i Stockholmsområdet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafiksäkerhet och miljöhänsyn.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tydliga samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler måste göras\r\nför varje tänkt infrastrukturinvestering.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om spårkapaciteten i Stockholm.\r\n2002/03:T323 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Europaväg 6 byggs ut till fyrfältsväg genom hela Bohuslän.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ut- och ombyggnaden av Europaväg 20 skall ges en hög\r\nprioritering och därmed tidigareläggas för start år 2003.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad till motorvägsstandard hela vägen mellan Göteborg\r\noch Stockholm.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättring av riksväg 44 mellan Trollhättan och Uddevalla.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges status av Europaväg.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en vägsträckning in mot Göteborgs hamn.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ny förbindelse över/under Göta älv.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägsträckorna Borås-Trollhättan (väg 180), Borås-Alingsås samt\r\nsträckan Vårgårda-Herrljunga.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om färdigställande av tunneln genom Hallandsåsen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs ombyggandet av Västlänken.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad av Götalandsbanan med förbindelse till Landvetter.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad av Bohusbanan.\r\n2002/03:T324 av Chatrine Pålsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av kraftfulla satsningar på vägar och järnvägar i Kalmar län.\r\n\r\n2002/03:T325 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att del av väg 858 (sträckan Siggberg i Nora socken-Östervåla) i Heby\r\nkommun snarast bör förbättras.\r\n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att trafiksäkerhet, miljö och en hållbar arbetsmarknad är de\r\nviktigaste prioriteringsgrunderna vid beslut om tidsplan för vägtrafikens\r\nut- och ombyggnadsplanering.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ut- och ombyggnaden av Europaväg 20 skall ges en hög prioritet\r\noch tidigareläggas för start år 2003.\r\n2002/03:T329 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av omedelbara åtgärder för att åtgärda bristerna i det eftersatta\r\nvägunderhållet i Norrbotten.\r\n2002/03:T330 av Tasso Stafilidis (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen ger Banverket i uppdrag att i sin\r\nbanhållningsplan eller i särskild ordning ta med utbyggnaden av\r\nEuropabanan/Götalandsbanan\r\nså att en överflyttning av såväl gods- som persontrafik kan ske till\r\njärnväg.\r\n2002/03:T331 av Gunilla Wahlén (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att uppdra åt Banverket att genomföra en förstudie av alternativ\r\nsträckning av Ådalsbanan genom Timrå enligt motionens intentioner.\r\n2002/03:T333 av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att fortlöpande bygga kvarvarande del av etapp 1 samt etapperna\r\n2 och 3.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att före år 2010 bygga Dalabanans etapper 2 och 3.\r\n2002/03:T334 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att väg 67, Heby-Tärnsjö, prioriteras i den nationella väghållningsplanen\r\noch att projektet ges mycket hög prioritet.\r\n2002/03:T335 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av en satsning på E 22.\r\n2002/03:T340 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att snarast behandla och tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar\r\nsom utgör felande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne\r\ntillförs en större andel av landets samlade infrastrukturmedel så att\r\nandelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Region Skånes regionala plan för transportinfrastruktur\r\n(RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella\r\ninfrastruktursatsningarna.\r\n2002/03:T345 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att mer resurser bör tillföras Ådalsbanan.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att höja standarden på Ådalsbanan för att klara ökad belastning\r\noch förväntad hastighet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att triangelspår bör byggas i Prästmon och i Bergsåker.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en helhetssyn på järnvägssträckan Umeå-Sundsvall.\r\n2002/03:T346 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över förutsättningarna för ny dragning av E 4 söder om\r\nSundsvall.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Vägverkets prioriteringar bör följas.\r\n2002/03:T347 av Ulla Löfgren (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en framtida järnväg mellan Mo i Rana och Umeå.\r\n2002/03:T350 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionens anförs\r\nom Europavägars sträckning.\r\n2002/03:T353 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en utbyggnad av Europaväg 22.\r\n2002/03:T354 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av att rusta upp Dalslands dåliga vägnät.\r\n2002/03:T358 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av en ny vägförbindelse över Göta älv vid Göteborg.\r\n2002/03:T359 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla Inlandsbanan till ett viktigt stråk för godstrafik\r\nsom en kompletterande del av järnvägsnätet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att IBAB:s banhållningsplan i huvudsak skall följas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överföra tvärbanan Arvidsjaur-Jörn samt bandelarna\r\nMora-Kristinehamn till Inlandsbanan AB (IBAB) för förvaltning.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Inlandsbanan som utvecklingsförutsättning för tillväxt i inlandet.\r\n\r\n2002/03:T361 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla Inlandsbanan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringar på Inlandsbanan.\r\n2002/03:T362 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om väg 288.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riksväg 55.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om eftersatt underhåll av de mindre vägarna i Uppland.\r\n2002/03:T367 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Europaväg 6 skall vara färdigutbyggd till norska gränsen inom\r\nnuvarande planperiod eller senast år 2007.\r\n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriterierna vid tilldelning av väganslag inte skall domineras\r\nav befolkningsunderlaget.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka anslaget till vägförbättringar för att utjämna de\r\nregionala klyftorna.\r\n2002/03:T372 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen anförs om\r\nde stora behov av satsningar som finns i Västra Götaland under en\r\ntioårsperiod.\r\n2002/03:T374 av Berndt Sköldestig och Sonia Karlsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom byggandet av dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg.\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om planering av fler direkttåg över Öresund.\r\n2002/03:T389 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en hållbar satsning på infrastrukturen i sydöstra Sverige.\r\n2002/03:T393 av Nils-Göran Holmqvist och Billy Gustafsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av väg 51.\r\n2002/03:T394 av Carina Hägg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en utbyggnad av Europabanan.\r\n2002/03:T397 av Claes Västerteg och Jan Andersson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av riksväg 41.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om upprustning av Viskadalsbanan.\r\n2002/03:T399 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en utredning om järnvägsförbindelse Svappavaara-Vittangi-Kolari\r\ni Finland.\r\n2002/03:T403 av Carina Ohlsson och Urban Ahlin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av satsningen på Kinnekullebanan.\r\n2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statliga verks möjligheter att medverka som medfinansiärer i\r\nEU-projekt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utveckling av besöksnäringen i Örebro län med särskild tonvikt\r\npå Nora-Karlskogaregionen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet av en reguljär tågförbindelse mellan Nora och Örebro.\r\n\r\n2002/03:T410 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om angelägna\r\njärnvägsinvesteringar i Kalmar län för utveckling av ett Östersjöbanesystem.\r\n\r\n2002/03:T414 av Hans Unander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom riksväg 71.\r\n2002/03:T415 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ombyggnad av riksväg 50 mellan Fornaboda och Guldsmedshyttan samt vad\r\növrigt anförs i motionen om Bergslagsdiagonalen.\r\n2002/03:T417 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n2002/03:T420 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom upprustning av järnvägen mellan Sundsvall och Ånge.\r\n2002/03:T421 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av åtgärder beträffande järnvägen genom Sundsvalls centrum.\r\n2002/03:T422 av Gunnar Andrén (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje.\r\n2002/03:T423 av Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en fördjupad studie av projekt Europakorridoren.\r\n2002/03:T424 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom satsningar på infrastrukturen i Östergötland.\r\n2002/03:T428 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av ett yttre godsspår på sträckan Håstad-Åkarp i sydvästra\r\nSkåne.\r\n2002/03:T431 av Lennart Klockare m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom byggande av Haparandabanan som en första del i Norrbotniabanan.\r\n2002/03:T433 av Lena Ek och Roger Karlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom studier och projektering av Ostlänken.\r\n2002/03:T435 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättringar av Bergslagsdiagonalen.\r\n2002/03:T436 av Jan Björkman m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av satsningar på infrastrukturen i Blekinge.\r\n2002/03:T437 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom studier och projektering av Ostlänken.\r\n2002/03:T439 av Johan Pehrson och Sofia Larsen (fp, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förnyad prövning av järnvägsbygge mellan Örebro och Kristinehamn över\r\nKarlskoga.\r\n2002/03:T441 av Sofia Larsen och Johan Pehrson (c, fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tidigarelägga utbyggnaden och upprustningen av E 18.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utarbeta en tydlig plan över vägförbättrande åtgärder för\r\nE 18.\r\n2002/03:T446 av Roger Karlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Banverket skall ges i uppdrag att prioritera byggnation av dubbelspår\r\npå Svealandsbanan.\r\n2002/03:T451 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att starta projekteringen av Ostlänken.\r\n2002/03:T454 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturella satsningar i Värmland under den kommande\r\nplaneringsperioden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 benämns E 45 i framtiden.\r\n2002/03:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tvärbanan Arvidsjaur-Jörn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla Inlandsbanan.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringar i Inlandsbanan.\r\n\r\n2002/03:T457 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om E 4-sträckan Hudiksvall-Enånger.\r\n\r\n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av Citytunneln vad gäller teknisk lösning, finansiering\r\noch styrmodell.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att fullfölja utbyggnaden av den svenska transporttriangeln.\r\n13.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att Stockholmsberedningens förslag genomförs.\r\n14.     Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning med uppdrag\r\natt lämna förslag till åtgärder som förbättrar transportsystemet i\r\nGöteborgsregionen.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en planeringsram för av staten finansierade investeringar i\r\nsjöfartens infrastruktur.\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om prioriteringsordning vad gäller förbättrad infrastruktur.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ange en skamgräns för lägsta acceptabla vägstandard.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om höjda anslag till drift och underhåll av vägnätet.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till uppräkning av\r\nplaneringsramen för nationella väginvesteringar i tolvårsplanen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta\r\näven bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en bättre helhetssyn på kollektivtrafiken.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tydligt inbegripa Inlandsbanan i den statliga infrastrukturen.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kapacitetsproblemen på Malmö centralstation måste lösas\r\nsamt att beslutsunderlaget förbättras innan beslut om trafiklösningar i\r\nMalmöregionen fattas.\r\n34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att planeringsdirektiven till trafikverken bör utformas så att\r\nstor hänsyn tas till vikten av väl fungerande stråk för godstrafiken.\r\n45.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att satsningen på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion skall\r\ningå i de regionala planerna för att öka det regionala inflytandet.\r\n46.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om verkligt regionalt inflytande över infrastrukturen.\r\n47.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att behandla den traditionella fysiska infrastrukturen och den\r\ndigitala infrastrukturen tillsammans.\r\n2002/03:T474 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättringar av riksväg 55.\r\n2002/03:T475 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom byggandet av en förbiled i Katrineholm.\r\n2002/03:T476 av Michael Hagberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om satsning på hamnarna i Oxelösund och Norrköping.\r\n2002/03:T481 av Lennart Nilsson m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Europaväg 20.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Europaväg 6.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om riksväg 40 samt riksväg 45 och järnvägen i Göta- älvdalen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om tjälsäkring och bättre bärighet på Västsveriges grusvägar.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ny älvförbindelse över Göta älv och andra mindre vägprojekt.\r\n6.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Göteborgstunneln och hamnbanan.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om järnväg mellan Göteborg-Landvetter-Borås och Jönköping.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Västkustbanan och tunneln genom Hallandsåsen.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Västra stambanan och Älvsborgsbanan.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Nordlänken.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om snabbtågsförbindelse mellan Halland-Sjuhärad och Stockholm.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om hamnarna i Västsverige.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\ni övrigt anförs.\r\n2002/03:T482 av Kjell Nordström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om vikten av att standardhöja Europaväg 20.\r\n2002/03:T487 av Annika Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom projektet Europakorridoren.\r\n2002/03:T488 av Karin Pilsäter (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att väg 73 byggs ut\r\nmellan Fors och Älgviken på Södertörn.\r\n2002/03:T492 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Ådalsbanan.\r\n2002/03:T495 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom E 4 genom Sundsvall.\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en starkare politisk styrning av all verksamhet som\r\nkan hänföras till infrastrukturen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att man vid prioritering mellan olika infrastrukturobjekt\r\ntar hänsyn till såväl regionalpolitiska som sociala skäl, vid sidan av de\r\nsamhällsekonomiska kalkylmodeller som nu används.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ta större hänsyn till de tunga transporterna vid fördelning\r\nav väganslag både till drift och investeringar.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av utökade insatser för drift och underhåll av vägnätet\r\ni skogslänen med målet att alla landets vägar skall kunna hållas öppna\r\nåret om.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av bra vägar för att den växande turistnäringen skall\r\nkunna fortsätta att utvecklas som en viktig basnäring i skogslänen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om standarden på det nationella stamvägnätet i skogslänen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att vid fördelningen av anslag till järnvägsinvesteringar\r\nge godstrafiken en betydligt högre prioritet.\r\n2002/03:T500 av Maria Öberg och Anders Sundström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 45.\r\n2002/03:T504 av Berndt Ekholm m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Götalandsbanan.\r\n2002/03:T509 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om riksväg 50 och E 22 i Östergötland.\r\n2002/03:T510 av Margareta Andersson och Agne Hansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom upprustning av väg 127.\r\n2002/03:T511 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att skyndsamt utreda förutsättningarna för att bygga ut Södra stambanan.\r\n\r\n2002/03:T514 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Ostkustbanan.\r\n2002/03:T518 av Kerstin-Maria Stalin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av Inlandsbanan med de medel som redan anslagits till\r\njärnvägar.\r\n2002/03:T519 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bättre kapacitet och en högre trafiksäkerhet.\r\n2002/03:T529 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en järnvägsförbindelse till Sturup och Banverkets medverkan i\r\nprojekteringsarbetet.\r\n2002/03:T532 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öka kunskaperna och möjligheterna för att bevara svenska grusvägar.\r\n\r\n2002/03:T533 av Carina Hägg och Thomas Strand (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av infrastruktursatsningar i Jönköpings län.\r\n2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om god väghållning.\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en modern infrastruktur.\r\n2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägnätet, järnväg, IT, Vänersjöfarten och flyget.\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tjälsäkring av vägnätet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om målsättningen att samtliga vägar i landet skall hållas öppna\r\noch farbara under alla delar av året.\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp):\r\n\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fler snabbtåg.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nybyggnationer och upprustningar av järnvägslinjer för\r\nhöghastighetstrafik för att underlätta arbetspendling mellan regioner.\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd.\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att hela E 22 snarast måste byggas ut till motorvägsstandard.\r\n4.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att vid utbyggnad av infrastruktur så lite åkermark som möjligt\r\nskall tas i anspråk.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Malmö central snarast måste byggas om från en säckstation\r\ntill en genomgående station.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att godstågsproblemen på Kontinentalbanan i Malmö snarast måste\r\nlösas.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ett östligt skånskt järnvägsstråk.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om vägsatsningar i nordöstra Skåne.\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbättra infrastrukturen i Norrland.\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en regionförstoring till fem län (Stockholm,\r\nSödermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro).\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inriktning om att förkorta planeringsprocessen.\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade satsningar på infrastrukturen.\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturen.\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en bättre kollektivtrafik i Stockholms län.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Stockholms län måste få en rättvis andel av statsbidragen\r\ntill investeringar i vägar och kollektivtrafik.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att öka kapaciteten över Mälar-Saltsjösnittet för\r\nbåde bil- och tågtrafiken.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en komplett ringled runt Stockholms innerstad.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet att snabbt rusta upp väg 73 mellan Fors och\r\nÄlgviken.\r\n2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en utredning kring den lagstiftning som reglerar\r\nbyggande av järnväg med inriktning att förkorta planeringsprocessen.\r\n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen ger instruktioner till de statliga verken att\r\nutan dröjsmål undanröja formella hinder för utveckling av träalternativ\r\nsom föreligger i normativa dokument.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen till berörda statliga verk introducerar\r\nträbroalternativet vid kommande större infrastruktursatsningar som t.ex.\r\ntidigareläggning av Norrbotniabanan.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:T202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Dalarna måste tilldelas ett högre väganslag.\r\n2003/04:T205 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom riksväg 70.\r\n2003/04:T207 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Citytunneln i Malmö.\r\n2003/04:T209 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av E 6 mellan Vellinge och Trelleborg.\r\n2003/04:T214 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge berörda myndigheter i uppdrag att planera för en utbyggd\r\nspårförbindelse mellan Sturup och Malmö.\r\n2003/04:T219 av Jörgen Johansson och Roger Tiefensee (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att förbättra spårkapaciteten genom Stockholm genom byggandet av\r\nCitybanan/Mälartunneln.\r\n2003/04:T222 av Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ombyggnationen av berörda sträckningar av E 18 mellan Örebro och\r\nKarlskoga bör inledas snarast.\r\n2003/04:T225 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av nyinvesteringar i vissa delar av vägnätet i sydöstra\r\nSverige.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökade drifts- och underhållsinsatser för vägarna i\r\nKalmar län.\r\n2003/04:T226 av Ulf Sjösten (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att pröva alternativ finansiering vid vägbyggnation gällande några\r\nlämpliga utbyggnads- och ombyggnadsobjekt i Sverige.\r\n2003/04:T228 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen ger Banverket i uppdrag att i arbetet\r\nmed genomförandet av framtidsplanen genomföra en fördjupad systemstudie\r\nav Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T229 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 27.\r\n2003/04:T230 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av riksväg 40.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utbyggnaden skall finansieras enligt PPP-modellen.\r\n2003/04:T234 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökade resurser till vägar i Västmanlands län.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnaden till motorvägsstatus av E 18.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnaden av förbifarten vid Sala längs riksväg 67 och 70.\r\n4.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom upprustningen av riksväg 67 Heby (Stingstorpet)-Tärnsjö.\r\n2003/04:T236 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom erforderliga investeringar på Bergslagspendeln.\r\n2003/04:T237 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom angelägna järnvägssatsningar i Mälardalen.\r\n2003/04:T241 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att förstärka infrastrukturen i sydöstra Skåne norrut, i den\r\nkommande infrastrukturplan som regeringen skall fastställa.\r\n2003/04:T242 av Carina Hägg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förnyade studier av Europakorridoren ur en samhällsekonomisk och\r\nekologisk synvinkel.\r\n2003/04:T244 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom det angelägna i att del av väg 858 (sträckan Siggberg i Nora\r\nsocken-Östervåla) i Heby kommun snarast rustas.\r\n2003/04:T246 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en väl fungerande infrastruktur.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att järnvägen på sträckan Uppsala-Gävle förbättras så att den\r\nregionala trafiken i norra Uppland utvecklas snabbare mot Gävle och att\r\njärnvägstransporterna mellan Mellansverige och norra Sverige underlättas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dubbelspåret mellan Skutskär och Furuvik färdigställs 2006.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dubbelspåret på sträckan Svartbäcken-Samnan färdigställs\r\nunder 2008.\r\n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att stärka järnvägstrafikens konkurrenskraft i det allmänna\r\nkommunikationssystemet.\r\n2003/04:T254 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att omedelbart åtgärda bristerna i det eftersatta vägunderhållet\r\ni Norrbotten.\r\n2003/04:T255 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att riksväg 40, sträckan mellan Borås och Jönköping, byggs om till\r\nmotorväg.\r\n2003/04:T257 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av ökade satsningar på infrastruktur i Stockholm-Mälardalen\r\nför bättre tillväxt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om länsväg 265 Norrortsleden.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om riksväg 73 Älgviken-Fors.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om länsväg 259 Södertörnsleden.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om E 18 Lekhyttan-Adolfsberg.\r\n2003/04:T258 av Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om förbättrad pendel- och regionaltågsförbindelse till Arlanda\r\nflygplats.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att snarast färdigställa Citybanan.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att anpassa tågstationen under Sky City vid Arlanda flygplats\r\nför pendeltågstrafik.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om förbättrat vägsystem till Arlanda flygplats.\r\n2003/04:T262 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utbyggnad av fyrfältsväg Enånger-Hudiksvall förs in i den nationella\r\nvägplanen med byggstart år 2005 enligt tidigare utfästelser.\r\n2003/04:T263 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom pengar för utbyggnad av väg 73, Nynäsvägen, sträckan Älgviken-Fors.\r\n2003/04:T265 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Nässjö kommuns infrastruktur måste kompletteras.\r\n2003/04:T268 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom satsningar på infrastrukturen i Östergötland.\r\n2003/04:T270 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnaden av E 22.\r\n2003/04:T272 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att bygga klart E 6 genom Bohuslän till år 2007.\r\n2003/04:T276 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av PPP-finansiering vid infrastruktursatsningar.\r\n2003/04:T277 av Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Banverket omgående bör påbörja en järnvägsutredning för att\r\nfinna en lösning på trängselproblemen mellan Kallhäll och Karlberg.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utbyggnad av E 18 till motorväg på delsträckorna\r\nVästjädra-Västerås och Sagån-Enköping bör göras tidigt under planperioden och\r\nvara klar senast år 2007.\r\n2003/04:T278 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statliga satsningar för att förbättra farleden till Gävle hamn i syfte\r\natt skapa tillväxt och flera jobb i Gävleregionen.\r\n2003/04:T282 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att uppgradera riksväg 47/48.\r\n2003/04:T287 av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen fattar ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät\r\nför hastigheter på 300-350 kilometer i timmen i Sverige.\r\n2003/04:T292 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ytterligare resurser till vägnätet i Östergötland.\r\n2003/04:T295 av Lennart Fremling (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom försöksverksamhet med en ny samhällsekonomiskt anpassad finansieringsmodell\r\nför infrastruktur.\r\n2003/04:T296 av Hans Backman (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utbyggnaden av E 4 Enånger-Hudiksvall skall påbörjas redan år 2006.\r\n\r\n2003/04:T303 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att infrastruktursatsningar för perioden 2004-2015 på ett bättre\r\noch mer rimligt sätt tillgodoser trafiksäkerhet, miljö och\r\nutvecklingsmöjligheter\r\ni Västra Götaland.\r\n2003/04:T305 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bärighetspengar riktade till Västernorrlands vägar måste\r\nökas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att E 4 syd Sundsvall måste tidigareläggas under planperioden\r\nför infrastrukturen.\r\n2003/04:T310 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en stor satsning på infrastrukturen i Skåne.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att godstågsproblemen på Kontinentalbanan i Malmö snarast måste\r\nlösas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett östligt skånskt järnvägsstråk.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägsatsningar i nordöstra Skåne.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hela E 22 snarast måste byggas ut till motorvägsstandard.\r\n2003/04:T311\r\nav Olle Sandahl (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att anpassa resurserna för bärighetsåtgärder till den faktiska relativa\r\nnyttan, genom att större andel destineras till de småländska vägarna.\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra samhället mer tillgängligt för synskadade.\r\n2003/04:T314 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om gränsregionala hinder och att införandet av \"bompeng\" över\r\nSvinesundsbroarna försvårar gränsregional integration och tillväxt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den 50-åriga Svinesundsbron inte skall avgiftsbeläggas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statsråds givna löften om pendlartrafikens lägre avgifter i\r\nsamband med valrörelsen 2002.\r\n2003/04:T320 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Västlänken kommer att ingå i den nationella infrastrukturplanen.\r\n2003/04:T323\r\nav Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 40.\r\n2003/04:T325 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan skall ges högsta prioritet.\r\n\r\n2003/04:T328 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnaden av E 22.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alternativ finansiering av utbyggnaden av E 22.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om omprioritering av medel från järnvägs- till väginvesteringar.\r\n2003/04:T329\r\nav Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom upprustning av järnvägssträckan Nyland-Långsele samt införandet av ett\r\ntriangelspår i Nyland i Västernorrlands län.\r\n2003/04:T330 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av en ny vägförbindelse över Göta älv vid Göteborg.\r\n2003/04:T334 av Claes Västerteg och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad av riksväg 40 till fyrfältsväg.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna till en PPP-lösning\r\nför riksväg 40.\r\n2003/04:T335 av Claes Västerteg och Jan Andersson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad motionen anförs\r\nom utbyggnad av riksväg 41.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad motionen anförs\r\nom upprustning av Viskadalsbanan.\r\n2003/04:T339 av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (båda s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om snabbtågsförbindelse på hela sträckan mellan Halmstad och\r\nStockholm via Varberg och Borås.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om upprustning av bandelen mellan Varberg och Herrljunga.\r\n2003/04:T341 av Dan Kihlström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att en upprustning av E 18 skall ges extra hög prioritet och snarast\r\ngenomföras.\r\n2003/04:T342 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en upprustning av riksväg 45 snarast skall genomföras.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den dåliga tekniska kvaliteten på riksväg 45 samt dess konsekvenser\r\nför näringsliv och turism i inlandet.\r\n2003/04:T345 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom angelägna infrastrukturinvesteringar i Uppsala län för tillväxt i hela\r\nlandet.\r\n2003/04:T346 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Inlandsbanan skall betraktas som nationellt stråk med\r\nsärskild betydelse för Sveriges inland.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av upprustning av Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn\r\noch Mora.\r\n2003/04:T347 av Gunnar Axén m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att starta projekteringen av Ostlänken.\r\n2003/04:T348 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av dubbelspår mellan Samnan och Uppsala.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om dubbelspår mellan Skutskär och Furuvik.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Bollnäs-Orsa-banan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om industrispår från Tjärnviks industriområde.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av E 4 mellan Enånger och Hudiksvall.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av väg 67.\r\n2003/04:T349 av Mats Berglind m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att lånefinansiera utbyggnaden av riksväg 55 mellan Katrineholm och\r\nEnköping.\r\n2003/04:T350 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av att rusta upp Dalslands vägnät.\r\n2003/04:T351 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten att bygga tunnel genom Öresund för\r\nhöghastighetståg.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten att bygga ett höghastighetsnät i Sverige.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya\r\nresultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T352 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås och Jönköping till motorvägsstandard\r\nmed finansiering enligt ny modell.\r\n2003/04:T353 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utbyggnad av riksväg 45 till motorvägsstandard mellan Göteborg och\r\nVänersborg med finansiering enligt ny modell.\r\n2003/04:T355 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av satsningar på Dalarnas transportinfrastruktur.\r\n2003/04:T359 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom järnvägssatsningar längs Norrlandskusten.\r\n2003/04:T361 av Hans Backman (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ett fullt utbyggt dubbelspår behövs mellan Gävle och Uppsala.\r\n2003/04:T362 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utredning av möjligheterna att åter bedriva persontrafik på tvärbanan\r\nStoruman-Hällnäs.\r\n2003/04:T363 av Annika Qarlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att höja anslagen till drift och underhåll av vägnätet i enlighet med\r\nmotionens intentioner.\r\n2003/04:T367 av Rosita Runegrund (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att se över möjligheten till samfinansiering av infrastrukturen\r\ni Bohuslän.\r\n2003/04:T370 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ekonomisk tillväxt, trafiksäkerhet, miljö och hållbar\r\narbetsmarknad är de viktigaste prioriteringsgrunderna vid beslut om tidsplanen\r\nför ut- och ombyggnaden av E 20.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ut- och ombyggnaden av E 20 skall ges högsta prioritet och\r\ntidigareläggas med start år 2004.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett delprivat finansieringsalternativ (PPP), som årets\r\nregeringsdeklaration gav klartecken för, får användas för utbyggnad av E\r\n20.\r\n2003/04:T371 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen särskilt beaktar situationen för vägnätet\r\ni Västerbottens län när den fördelar medel till vägunderhåll i hela riket.\r\n\r\n2003/04:T375 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att undersöka tillämpningen av Vägverkets fördelning av väganslagen\r\nutmed en och samma riksväg.\r\n2003/04:T378 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge Banverket i uppdrag att utreda, projektera, kostnadsberäkna och\r\npresentera en finansiering för upprustning av Haparandabanan.\r\n2003/04:T379 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av infrastruktursatsningar i Västsverige.\r\n2003/04:T380 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra riksväg 45 till Europaväg.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av infrastruktursatsningar på riksväg 45.\r\n2003/04:T384 av Cecilia Widegren (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att låta E 20, huvudvägen mellan Sveriges första och andra stad,\r\nlyftas upp från vägplanen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att låta E 20 bli en nationellt prioriterad väg för omedelbar\r\nutbyggnad med separat finansiering prioriterat utanför dagens budgetramar.\r\n\r\n2003/04:T392 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att snabbt rusta upp väg 73 mellan Fors och Älgviken.\r\n\r\n2003/04:T393 av Anders Larsson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av samhällsekonomiska effekter vid tidigareläggning\r\nav infrastrukturinvesteringar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av effekter på kostnader för vård inom kommuner och\r\nlandsting med anledning av tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar\r\ni vägar.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nangförs om utredning av ändrade redovisningsregler för investering i\r\ninfrastruktur med samhällsnytta för framtiden.\r\n2003/04:T394 av Anders Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utredning av samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenser av\r\natt slutföra byggnationen av järnvägstunneln genom Hallandsåsen.\r\n2003/04:T395 av Berndt Ekholm m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom riksväg 40.\r\n\r\n2003/04:T396 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att tjälsäkra de dalsländska grusvägarna.\r\n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom anpassning och utbyggnad av det statliga vägnätet runt svenska hamnar\r\nmed betydelse för det transeuropeiska transportnätet, s.k. TEN-hamnar.\r\n2003/04:T414 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dubbelspår skall byggas längs hela sträckan Gävle-Sundsvall.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att gräva ned järnvägen genom Sundsvalls centrum.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra en förstudie över vilka effekter den ökade tågtrafiken\r\nfår genom Timrås centrum.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Ådalsbanan skall rustas till de krav som ställs på en järnväg\r\nsom skall ingå som en länk i ett nationellt och internationellt transportnät.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansieringen av ny infrastruktur.\r\n2003/04:T418 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att starta byggandet av E 18 sträckan Lekhyttan-Adolfsberg under år\r\n2004.\r\n2003/04:T419 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättringar av Bergslagsdiagonalen.\r\n2003/04:T420 av Lars Tysklind och Åsa Torstensson (fp, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bygga ut E 6 till fyrfältsväg i norra Bohuslän.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att pröva alternativ finansiering.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avgiftsfinansiering inte är acceptabelt.\r\n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åretruntavtal för tillgänglighet till infrastruktur eller motsvarande\r\ndriftstörningsersättning för missad träråvara till skogsindustrin i Sverige.\r\n\r\n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om inrättande av ett\r\ninfrastrukturverk i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:T428 av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att färdigställandet av Västkustbanan genom Halland får högsta prioritet\r\nbland järnvägsinvesteringarna.\r\n2003/04:T430 av Lennart Fremling (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att genomföra en ordentlig teknisk, ekonomisk och\r\nfinansiell utredning om att knyta Sverige, och då i första hand Stockholm,\r\nOslo, Göteborg och Jönköping, till det europeiska nätet för höghastighetståg.\r\n\r\n2003/04:T432 av Solveig Hellquist (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Västernorrlands behov av ett förbättrat landsvägs- och järnvägsnät, då\r\ngoda kommunikationer krävs för länets, och landets, tillväxts skull.\r\n2003/04:T434 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att säkerställa utbyggnaden av Västkustbanan enligt tidigare tidsramar.\r\n\r\n2003/04:T435 av Christin Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom genomförandet av Europakorridoren.\r\n2003/04:T437 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla Inlandsbanan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringar på Inlandsbanan.\r\n2003/04:T443 av Owe Hellberg (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om järnvägssträckorna Skutskär-Furuvik och Svartbäcken-Samnan.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mötesstationer på Ostkustbanan norr om Gävle.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett logistikcentrum för godstransporter i Gävle hamn.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Sjöfartsverkets respektive Vägverkets ansvar för inseglingsrännan\r\noch vägen till Gävle hamn.\r\n2003/04:T444 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att anta en tidsplan för en fast förbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingör.\r\n2003/04:T445 av Martin Andreasson och Nina Lundström (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Huvudstaledens roll i det statliga vägnätet.\r\n2003/04:T446 av Heli Berg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbyggnad av E 22 i Blekinge samt satsningar på upprustning av järnvägen\r\nKarlskrona-Emmaboda samt förlängning av järnvägen Älmhult-Olofström.\r\n2003/04:T448 av Ulf Nilsson och Allan Widman (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge berörda myndigheter i uppdrag att planera för en utbyggd\r\nspårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.\r\n2003/04:T450 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att fullfölja och tidigarelägga de av Vägverket och Banverket\r\nplanerade infrastruktursatsningar som beskrivs i motionen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra den med Region Skåne och Malmö stad överenskomna\r\nbyggnationen av Citytunneln i Malmö.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att planera en fast järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingör.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att uppdra åt Banverket att påbörja planeringen av de nya\r\njärnvägsförbindelser som beskrivs i motionen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att uppdra åt Vägverket att genomföra utbyggnaden av E 22 enligt\r\nde intentioner som beskrivs i motionen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra de satsningar på en säker skånsk trafikmiljö som\r\nbeskrivs i motionen.\r\n2003/04:T452 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en utökad ram\r\nför infrastrukturinvesteringar i Stockholms län.\r\n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne\r\ntillförs en större andel av landets samlade infrastrukturmedel så att\r\nandelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar,\r\nantalet invånare och antalet olyckor.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att snarast behandla och tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar\r\nsom utgör felande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Region Skånes regionala plan för transportinfrastruktur\r\n(RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella\r\ninfrastruktursatsningarna.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan för\r\n2004-2015 uppdra åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna\r\ngenomföra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya\r\nresultaten i KTH:s studie.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av gränsöverskridande samarbete avseende infrastruktur.\r\n\r\n2003/04:T457 av Helene Petersson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättringar av Guldlänken, järnvägsförbindelsen mellan Nässjö och\r\nJönköping.\r\n2003/04:T460 av Maria Larsson och Göran Hägglund (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att en omfördelning av väganslaget skall göras så att såväl vägnät som\r\njärnvägsnät i Jönköpings län får ökade medel.\r\n2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade statliga infrastrukturmedel till Stockholmsregionen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en snabb utbyggnad av järnvägskapaciteten förbi\r\nRiddarholmen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av investeringar i vägkapacitet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av investeringar i spårburen kollektivtrafik.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att några av de mest samhällsekonomiskt lönsamma väg- och\r\njärnvägsprojekten i Stockholmsregionen får bli försöksprojekt med upphandling\r\noch finansiering enligt public-private partnership.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i\r\nlagstiftningen för att möjliggöra public-private partnership.\r\n2003/04:T463 av Kerstin Andersson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom infrastruktursatsningar i Blekinge.\r\n2003/04:T466 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom angelägenheten av en omläggning av riksväg 50 genom Motala.\r\n2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (båda fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av väg 73.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Södertörnsleden och Citybanan.\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det i riksdagen görs en bilsocial utredning för att belysa\r\nvilken betydelse bilen och bilismen har i dagens samhälle.\r\n2003/04:T476 av Christer Winbäck (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att E 20 bör prioriteras och att en utbyggnad till 4-fältsväg bör\r\ngenomföras på vissa delar av E 20 under planperioden.\r\n2003/04:T477 av Christer Winbäck m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad till motorvägsstandard hela vägen mellan Göteborg\r\noch Stockholm.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ut- och ombyggnaden av Europaväg 20 skall ges en hög\r\nprioritering och därmed tidigareläggas för start år 2003.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Europaväg 6 byggs ut till fyrfältsväg genom hela Bohuslän.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättring av riksväg 40.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättring av riksväg 44 mellan Trollhättan och Uddevalla.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges status av Europaväg.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en vägsträckning in mot Göteborgs hamn.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ny förbindelse över/under Göta älv.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägsträckorna Borås-Trollhättan (väg 180), Borås-Alingsås samt\r\nsträckan Vårgårda-Herrljunga.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om färdigställande av tunneln genom Hallandsåsen.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om byggandet av Västlänken.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad av Götalandsbanan med förbindelse till Landvetter.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utbyggnad av Bohusbanan.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägar och järnväg i Dalsland.\r\n2003/04:T480 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Europavägsstatus för riksväg 45, Inlandsvägen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kontakter med Finland och Norge om förlängning av en kommande\r\nEuropaväg, E 45, från Karesuando upp till Nordkap.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hos FN:s Europakommission i Genève ansöka om att riksväg 45\r\nsamt förlängningen Karesuando-Nordkap får beteckningen E 45.\r\n2003/04:T481 av Agne Hansson m.fl. (c, s, m, fp, kd, v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändiga kommunikationsinvesteringar i Kalmar län.\r\n2003/04:T485 av Mats Berglind och Margareta Israelsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att lånefinansiera utbyggnaden av motorvägen mellan Enköping och Sagån.\r\n\r\n2003/04:T486 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att övergå till att lånefinansiera de stora infrastrukturinvesteringarna.\r\n\r\n2003/04:T487 av Catherine Persson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en utbyggnad av väg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg.\r\n2003/04:T488 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät för\r\nhastigheter på 300-350 kilometer i timmen i Sverige bör fattas.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan\r\nför 2004-2015 uppdrar åt Banverket att i arbetet med genomförandet av\r\ndenna göra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de\r\nnya resultaten i KTH:s studie.\r\n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom infartsparkeringar på statlig mark.\r\n2003/04:T491 av Gunnar Andrén (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje.\r\n2003/04:T494 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statens fortsatta medfinansieringsansvar för Bohusbanan efter 2007.\r\n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur\r\nman skall skapa rättvisa villkor mellan de olika transportslagen.\r\n2003/04:T500 av Christer Adelsbo m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att man skall se över möjligheterna att bygga ut E 22:an.\r\n2003/04:T502 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom investeringar i vägnätet i Bohuslän.\r\n2003/04:T504 av Tommy Ternemar m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en tidigareläggning av byggstart för resecentrum i Karlstad.\r\n2003/04:T506 av Tomas Högström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom väginvesteringar.\r\n2003/04:T507 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m, fp, v, c, mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen i sin vidare planläggning av\r\ninfrastruktursatsningar\r\nför perioden 2004-2015 särskilt uppmärksammar den eftersatta\r\ntransportinfrastrukturen i Västra Götaland enligt vad i motionen anförs.\r\n2003/04:T513 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av åtgärder beträffande järnvägen genom Sundsvalls centrum.\r\n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bärighetssatsningar.\r\n2003/04:T516 av Berndt Ekholm m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Götalandsbanan.\r\n2003/04:T518 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av ökade väganslag till Värmlandsregionen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre samordning mellan riksdagens infrastruktursatsningar och\r\nde antagna tillväxtprogrammen.\r\n2003/04:T519 av Claes Västerteg m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen i sina beslut om infrastruktursatsningar för\r\nperioden 2004-2015 på ett bättre och mer rimligt sätt tillgodoser\r\ntrafiksäkerhet, miljö och utvecklingsmöjligheter i Västra Götaland.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om satsningar på bärighet, tjälsäkerhet och rekonstruktion i\r\nDalsland och Sjuhärad.\r\n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom miljöbelastningen av godstransporter.\r\n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om transport av miljöfarligt gods.\r\n2003/04:T522 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att åtgärda de kvarstående flaskhalsarna på Ådalsbanan och Ostkustbanan.\r\n\r\n2003/04:T525 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom E 4 genom Sundsvall.\r\n2003/04:T528 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom betydelsen av utbyggnad av dubbelspår för tågtrafiken genom\r\nHalland.\r\n2003/04:T529 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att uppgradera riksväg 45 till Europaväg.\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fördelningen av medel mellan väg- och järnvägsinvesteringar.\r\n2.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av funktionella omlastningsstationer för sjöfarten.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det nationella vägnätet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om väginfrastrukturen i Stockholmsområdet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tydliga samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler måste göras\r\nför varje tänkt infrastrukturinvestering.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om spårkapaciteten i Stockholm.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alternativa finansieringsformer.\r\n2003/04:T534 av Christer Nylander m.fl. (fp, c, m, kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom väg E 22.\r\n2003/04:T537 av Berit Högman m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ändra beteckningen på stamvägen riksväg 45 till E 45.\r\n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om vikten av regionala kontakter vid prioritering av investeringar\r\ni infrastrukturen.\r\n2003/04:T541 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av satsningar på infrastruktur i Västmanlands län, i\r\nStockholm-Mälarregionen samt utbyggnad av Södertälje kanal.\r\n2003/04:T542 av Agneta Gille (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att bygga ut länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar.\r\n2003/04:T543 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Stockholmsberedningens förslag vad gäller prioriterade\r\ninfrastruktursatsningar.\r\n2003/04:T545 av Anita Jönsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av infrastruktursatsningar i Skåne som ett viktigt bidrag till\r\nhela Sveriges tillväxt och välfärd.\r\n2003/04:T546 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om E 4-sträckan mellan Hudiksvall och Enånger.\r\n2003/04:T548 av Lennart Klockare m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom byggande av Haparandabanan.\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att man vid prioritering mellan olika infrastrukturobjekt\r\ntar hänsyn till såväl regionalpolitiska som sociala skäl vid sidan av de\r\nsamhällsekonomiska kalkylmodeller som nu används.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en genomgripande utvärdering av vilka effekter\r\navregleringarna har fått inom infrastrukturområdet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en starkare politisk styrning av all verksamhet som\r\nkan hänföras till infrastrukturen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett\r\nhinder för en effektiv regionalpolitik.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ta större hänsyn till de tunga transporterna vid fördelning\r\nav väganslag både till drift och investeringar.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av utökade insatser för drift och underhåll av vägnätet\r\ni skogslänen med målet att alla landets vägar skall kunna hållas öppna\r\nåret om.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av bra vägar för att den växande turistnäringen skall\r\nkunna fortsätta att utvecklas som en viktig basnäring i skogslänen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om standarden på det nationella stamvägnätet i skogslänen.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att vid fördelningen av anslag till järnvägsinvesteringar\r\nge godstrafiken en betydligt högre prioritet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samordning av de olika trafikslagen.\r\n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en förändring av den organisatoriska strukturen av myndigheter\r\noch andra statliga organ inom transportområdet.\r\n2003/04:T552 av Mona Jönsson (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att regeringen i sin vidare planläggning om infrastruktursatsningar\r\nför perioden 2004-2015 särskilt uppmärksammar den eftersatta\r\ntransportinfrastrukturen för Västra Götaland.\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsättande av en delegation för infrastrukturinvesteringar\r\nmed alternativa finansieringsformer.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag till\r\nprogram för PPP-finansierade projekt.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att finansiering av infrastruktur genom lån skall vara reserverat\r\nför nyinvesteringar i form av sammanhållna och tydligt avgränsade projekt.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av Citytunnelprojektet i Malmö.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att fullfölja utbyggnaden av den svenska transporttriangeln.\r\n10.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att Stockholmsberedningens förslag genomförs.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en planeringsram för av staten finansierade investeringar i\r\nsjöfartens infrastruktur.\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrens inom trafikområdet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om godstransporter.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om persontransporter.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en bilsocial utredning.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nyinvesteringar i vägar.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tjälsäkring, bärkraftssäkring och upprustning av vägnätet.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den s.k. skandinaviska motorvägstriangeln mellan Köpenhamn,\r\nOslo och Stockholm.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 uppgraderas till Europaväg.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Citybanan och Mälartunneln i Stockholm har högsta prioritet.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den s.k. Norrbotniabanan.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansiering av infrastrukturinvesteringar.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återkomma till riksdagen med förslag till långsiktig\r\nfinansieringsform för infrastrukturinvesteringar.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om PPP (Public and Private Partnership) som alternativ finansieringsform.\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ha en helhetssyn på transportsystemet, inte minst i\r\nMKB-processen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nödvändig omställning till ett transportsystem med minimal\r\nmiljöpåverkan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att transportsystemets utformning och funktion skall anpassas\r\ntill krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att beslut som rör kommunikationer och infrastruktur i större\r\nutsträckning bör fattas på regional nivå.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det nationella och regionala ansvaret i infrastrukturfrågor.\r\n7.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom tillgänglighet och alla gruppers delaktighet i utformningen av\r\ntrafiksystemet.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ökad internalisering av transporternas kostnader.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att frågan om ett samlat ansvar och verk för infrastruktur bör\r\nutredas.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att snarast etablera ett bolag för nyinvesteringar i infrastruktur.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att miljöpåverkan minskas, att säkerheten ökar, att det satsas\r\npå en ökad regional medverkan i planeringen av vägprojekt samt att\r\nalternativa infrastruktursatsningar genomförs.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i det befintliga vägnätet börja med att bygga bort flaskhalsar\r\nför att därefter genomföra redan planerade projekt.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om höjda anslag till drift och underhåll av vägnätet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en lägsta acceptabel vägstandard, en s.k. skamgräns, skall\r\ninrättas.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ökad prioritering av byggande och underhåll av cykelvägar.\r\n26.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att i mindre omfattning och endast för större infrastrukturprojekt\r\nanvända vägtullar/vägavgifter för att möjliggöra nyinvesteringar.\r\n30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en svensk höghastighetskorridor mellan framför allt Stockholm\r\noch Malmö, med anslutning från Göteborg, och vidare mot Köpenhamn och\r\nHamburg.\r\n44.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att intensifiera arbetet med att underlätta för kombitrafik, i\r\nSverige och i övriga EU.\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om miljöstyrande landnings- och farledsavgifter.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att främja en övergång av gods- och persontrafik\r\ntill järnvägen.\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av infrastruktursatsningar.\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om satsningar på vägnätet, järnvägen, IT, postservicen, Vänersjöfarten,\r\nDalslands kanal och flyget.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att klassa Dalsland som skogslän.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksväg 45 (Via Lappia) blir E 45 från Göteborg till Karesuando.\r\n\r\n2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att prioritera byggandet av Citybanan/Mälartunneln.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att flytta ut besluten rörande länsvägar till den regionala\r\nnivån för att väl avvägda och riktiga infrastruktursatsningar utifrån\r\nlokala och regionala behov skall genomföras.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen för skogsindustrin av framkomliga och säkra vägar\r\nsamt god mobiltelefontäckning.\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd.\r\n2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om förbättrade kommunikationer.\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av vilka lagar, regler etc. som lägger hinder i vägen\r\nför samverkan för att lösa transportproblemen på landsbygden.\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturen.\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade satsningar på infrastrukturen.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nOffentlig utfrågning om drift och underhåll\r\nProgram\r\nTid: Torsdagen den 5 februari kl. 8.30-11.30.\r\nPlats: Skandiasalen, Neptunus. Ingång från Mynttorget 1.\r\nSyfte: Drift och underhåll av det statliga vägnätet är kostsamt. Av de\r\nnästan 14 miljarder kronor som anvisats för statlig väghållning under\r\n2004 kommer drygt hälften att användas för vägarnas skötsel. Samtidigt\r\nsom en debatt finns om brister i vägunderhållet pågår ett utvecklingsarbete\r\nom bl.a. ändrade insatser, nya styrmedel och en utvecklad underhållsstrategi.\r\nTrafikutskottet ordnar mot denna bakgrund en offentlig utfrågning om\r\ndrift och underhåll av vägsystemet.\r\n\r\n8.30-8.35 Inledning\r\nClaes Roxbergh, ordförande i trafikutskottet\r\n8.35-8.45 Drift och underhåll och de transportpolitiska målen\r\nAnders Wärmark, SIKA\r\n8.45-8.55 Vem bryter ner och sliter på våra vägar?\r\nLeif G Wiman, VTI\r\n8.55-9.05 Marginalkostnadsprissättning med avseende på nedbrytning och\r\nslitage\r\nGunnar Lindberg, VTI\r\n9.05-9.15 Effekter för trafikanterna av drift och underhåll\r\nAnita Ihs, VTI\r\n9.15-9.25 Samhällseffekter av konkurrensutsättning av drift och\r\nunderhåll\r\nRichard Österberg, VTI\r\n9.25-10.00 Frågor\r\n10.00-10.20 Paus/Kaffe\r\n10.20-10.30 Transporter, bärighet och underhåll\r\nStaffan Thonfors, Skogsindustrierna\r\n10.30-10.45 Vägverkets förslag till drift- och underhållsstrategi\r\nJaneric Reyier, Vägverket\r\n\r\n10.45-11.00 VTI:s granskning av förslag till drift- och\r\nunderhållsstrategier\r\nJan-Eric Nilsson, VTI\r\n11.00-11.25 Frågor VTI Vägverket\r\n11.25-11.30 Avslutning\r\nClaes Roxbergh, ordförande i trafikutskottet\r\n\r\nInbjudna\r\nAnders Wärmark, SIKA\r\nLeif G Wiman, VTI\r\nLars-Göran Wågberg, VTI\r\nGunnar Lindberg, VTI\r\nAnita Ihs, VTI\r\nMats Wiklund, VTI\r\nRichard Österberg, VTI\r\nStaffan Thonfors, Skogsindustrierna\r\nJaneric Reyier, Vägverket\r\nArne Johansson, Vägverket\r\nJaro Potucek, Vägverket\r\nJan-Eric Nilsson, VTI\r\nNiklas Lundin, Näringsdepartementet\r\nOrestis Papadopoulos, Näringsdepartementet\r\nMats Granberg, Näringsdepartementet\r\nGöran Forssén, Sveriges Åkeriföretag\r\nAnders Josephsson, Sveriges Åkeriföretag\r\nJan Söderström, Svenska Kommunförbundet\r\nBengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet\r\nLars Hallsten, Svenskt Näringsliv\r\nKerstin Lindblad, Glesbygdsverket\r\nJoakim Tiséus, Vinnova\r\nIngvar Ritzén, SEKO\r\nIngela Englund, SEKO\r\nHans Cedermark, CDU\r\nAlexander Radler, Burträsk Väggrupp\r\nMikael Olofsson, Burträsk Väggrupp\r\nFrans Sörensen, Burträsk Väggrupp\r\nJohan Ekselius, LRF\r\nGunnar Lindberg, NTF\r\nCarmita Lundin, Svenska Kommunförbundet\r\n\r\nStenografiska nedteckningar\r\nOrdföranden: I vägarnas andel av infrastrukturen har vi lagt ned ett stort\r\nkapital, och frågan är om vi sköter detta på bästa sätt. Kan vi göra det\r\nbättre? Av de nästan 14 miljarder som anvisats för statlig väghållning\r\nunder 2004 kommer drygt hälften att användas till vägarnas skötsel. Det\r\nrör sig alltså här om riktigt stora pengar.\r\nDet är mot denna bakgrund som trafikutskottet har kallat till den här\r\nutfrågningen, som också är en del i utskottets förberedelser för behandlingen\r\nav regeringens infrastrukturskrivelse. Vi har hos oss i dag representanter\r\nför Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, och Statens väg- och\r\ntrafikforskningsinstitut, VTI. Också företrädare för Skogsindustrierna\r\noch för Vägverket ska ge perspektiv på hur man ser på detta. Det kommer\r\näven att ges möjligheter för ledamöter att ställa frågor till dessa och\r\nandra inbjudna deltagare.\r\nProgrammet är indelat i två delar. Först kommer ett antal inledande inlägg,\r\noch därefter ges möjlighet att ställa frågor. Efter kaffepausen kommer\r\nnågra ytterligare inlägg och en avslutande frågeomgång. Jag uppmanar alla\r\natt försöka hålla de tider som vi har satt upp, så att debatten inte drar\r\növer den utsatta tiden.\r\nAnders Wärmark: I mitt inlägg kommer jag att ta upp frågan om drift och\r\nunderhåll har någon koppling till de transportpolitiska målen. Svaret på\r\nden frågan är självklart ja. Att den ändå med visst fog kan ställas beror\r\npå att drifts- och underhållsverksamheten i mångt och mycket har levt\r\nsitt eget liv och kanske har bedömts med andra måttstockar än övriga\r\ntransportpolitiska åtgärder. Jag menar att det gäller både för\r\ntransportpolitiken\r\ni stort och i trafikverkens egen planering.\r\nMedan det sedan länge har funnits väl dokumenterade metoder för att\r\nbeskriva och prioritera investeringar har drifts- och underhållssidan mera\r\npräglats av det man brukar kalla ett ingenjörsmässigt förhållningssätt,\r\ndär olika former av erfarenhetsbaserade tumregler spelat stor roll för\r\nbedömningen av insatsbehoven. I stället för kostnads-nytto-avvägningar\r\neller effektbeskrivningar mot de transportpolitiska målen beskrivs\r\nverksamheten ofta med hjälp av åtminstone för mig inte alldeles glasklara\r\nbegrepp som bevarande av vägkapital, eftersläpning, målstandard och\r\nskamgräns.\r\nDrifts- och underhållsområdets speciella karaktär gör det också svårt för\r\noinvigda att få grepp om frågorna. SIKA har gjort tappra försök att tränga\r\nin i området i samband med inriktningsplaneringen och i vårt arbete med\r\natt utveckla de samhällsekonomiska planeringsmetoderna. Men drift och\r\nunderhåll är nog ändå det område där vi känner att vi är som mest i\r\nhänderna på trafikverken och där vår förmåga att göra egna självständiga\r\nbedömningar är som mest begränsade. Samtidigt ger detta inte någon riktigt\r\nbekväm känsla med tanke på drifts- och underhållsanslagens storlek och\r\nden snabba kostnadsutveckling som äger rum på området.\r\nAtt SIKA inte kan göra anspråk på att besitta någon djupare kompetens på\r\nområdet bidrar säkert till att mina slutsatser om sambandet mellan drift\r\noch underhåll och de transportpolitiska målen nu blir ganska allmänna och\r\növersiktliga och säkert också lite subjektiva.\r\nJag ska först beröra delmålet om tillgänglighet, som framför allt tar\r\nsikte på att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov\r\nska tillgodoses. Jag menar att det här finns en mycket stark koppling\r\ntill drifts- och underhållssidan. Man får nog också säga att de bärighets-\r\noch drifts- och underhållssatsningar på lågtrafikerade vägar som görs i\r\nVägverkets förslag till åtgärdsplan innebär en mycket kraftfull prioritering\r\njust av den grundläggande tillgängligheten. Min slutsats är att det finns\r\nen mycket stark koppling mellan tillgänglighetsmålet och drift och underhåll\r\ninom vägsystemet.\r\nMålet om transportkvalitet har tidigare bland annat genom olika etappmål\r\nför beläggning, beläggningsunderhåll och tjälavstängning varit ganska\r\nkonkret kopplat till infrastrukturens standard och därmed också till drift\r\noch underhåll. Etappmålen är nu för tiden mera generellt formulerade, men\r\ndet hindrar inte att det som jag ser det fortfarande finns en mycket\r\npåtaglig koppling till drift och underhåll. Möjligen skulle man kunna säga\r\natt en optimering av drift och underhåll för hög transportkvalitet kanske\r\nskulle ge en större betoning av insatser på högtrafikerade vägar än en\r\noptimering inriktad på tillgänglighetsmålet.\r\nDet verkar vara rimligt att utgå från att även trafiksäkerheten påverkas\r\npositivt av drifts- och underhållsinsatserna, och så är det nog ofta, men\r\nsambandet verkar inte alltid vara så enkelt och rätlinjigt som man skulle\r\nkunna föreställa sig. Det finns till exempel forskning som visar att\r\ntrafiksäkerheten endast påverkas obetydligt av vägarnas spårighet, och\r\ndålig vinterväghållning på det lågtrafikerade vägnätet är enligt Vägverket\r\nsnarast trafiksäkerhetsbefrämjande.\r\nAtt det kan bli så förklaras av att trafikanterna som tur är har en förmåga\r\natt anpassa sig till väg- och trafikförhållandena. Därför är oförutsedda\r\nvariationer i drifts- och underhållsstandarden antagligen det som är\r\nfarligast från trafiksäkerhetssynpunkt. Det visar sig bland annat i hög\r\nolycksrisk på för- och eftervintern, när väglaget är förrädiskt och\r\nsvårbedömt.\r\nMin slutsats är att det finns en koppling mellan trafiksäkerhetsmålet och\r\ndrift och underhåll, men att den för vägsystemets del ändå är ganska svag\r\noch inte helt entydig. Det delmål som jag tror att drifts- och\r\nunderhållsinsatserna betyder minst för är målet om en god miljö. Det finns\r\nförstås\r\nkopplingar även här. Det gäller till exempel användningen av salt med\r\npåverkan på grundvatten och annat. Också påverkan av buller, partiklar\r\noch dammbildning kan helt säkert vara kopplad till drifts- och\r\nunderhållsstandard.\r\nStällt i relation till andra miljöutmaningar som finns i vägtrafiken\r\ntror jag ändå att drifts- och underhållssidan är av underordnad betydelse.\r\nSlutsatsen blir att det finns en koppling men att den är ganska svag.\r\nKopplingen till delmålet om en positiv regional utveckling verkar uppenbar\r\neftersom en stor del av drifts- och underhållsinsatserna på vägsidan brukar\r\nmotiveras av regionala fördelningsskäl. För mig känns det ändå mera\r\nnaturligt och näraliggande att förknippa skamgränser och minimistandarder,\r\nsom det ofta är fråga om, med delmålet om grundläggande tillgänglighet,\r\nsom jag tidigare var inne på. Jag tror knappast att man har kunnat visa\r\natt bärighetssatsningar eller en hög drifts- och underhållsstandard är\r\nden bästa användningen av pengarna, om målet är just att stimulera\r\nutvecklingen i en region. Men jag har ändå valt att ange att det finns en\r\npåtaglig koppling till drift och underhåll, även om effekterna nog i\r\nallmänhet är osäkra.\r\nVidare återstår delmålet om jämställdhet. Här är det ju så att kunskapen\r\nom skillnader mellan kvinnors och mäns värderingar och kanske framför\r\nallt deras genomslag i planeringen fortfarande till stor del saknas. Det\r\ngäller nog i minst lika hög grad för drift och underhåll som för allt\r\nannat. Men säkert finns det en koppling även till detta mål. Skillnader\r\ni kvinnors och mäns resmönster skulle till exempel kunna innebära att\r\ndrifts- och underhållsinsatser för gång- och cykeltrafik värderas högre\r\nav kvinnor än av män liksom insatser som är kopplade till en trygg gatu-\r\noch vägmiljö, till exempel en god belysningsstandard. Men det är mera\r\nspekulationer än vetande.\r\nSammantaget är min bedömning den att det sannolikt finns en koppling men\r\natt dess styrka ändå är osäker.\r\nHur är det då när det gäller det övergripande transportpolitiska målet?\r\nEtt enkelt svar är att om det finns en koppling till något av delmålen,\r\nfinns det också kopplingar till det övergripande målet eftersom målet\r\nrimligtvis måste uppfattas som en sammanhängande helhet.\r\nMen det är också uppenbart att det finns en ständigt närvarande avvägning\r\nmellan effektivitet, hållbarhet och geografisk fördelning i användningen\r\nav drifts- och underhållsanslagen. Drift och underhåll som inte kan\r\nmotiveras samhällsekonomiskt - och det är, om jag har förstått saken rätt,\r\nen förhållandevis stor del av nuvarande anslag - minskar naturligtvis\r\nutrymmet för samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som kan generera\r\nekonomisk tillväxt. Med nuvarande användningsprofil får insatserna väl därför\r\ntill stor del bokföras på de delar av det övergripande målet som handlar\r\nom långsiktigt hållbar transportförsörjning i alla delar av landet. Då\r\nhandlar det kanske i första hand om den sociala dimensionen i\r\nhållbarhetsbegreppet.\r\nAtt det finns ett positivt samband mellan de transportpolitiska målen och\r\ndrifts- och underhållsinsatserna hindrar alltså inte att det också kan\r\nfinnas målkonflikter. Sådana målkonflikter kan förstås också relateras\r\ntill olika användare av vägsystemet, till exempel lastbilar kontra\r\npersonbilar, trafikanter på lågtrafikerade vägar kontra trafikanter på\r\nhögtrafikerade vägar liksom näringslivstransporter som väger tungt i vikt\r\noch volym kontra sådana transporter som väger mera tungt i värde.\r\nSamtidigt ska man nog inte heller överdriva drifts- och underhållsinsatsernas\r\nbetydelse för målen. Vi vet att investeringar ofta har förvånansvärt liten\r\npåverkan på möjligheterna att uppfylla de transportpolitiska målen, och\r\nsamma sak gäller säkert för marginella förändringar av drift och underhåll.\r\nDet är ofta allmänna omvärldsfaktorer som inkomstutveckling,\r\nnäringslivsutveckling och transportpolitiska styrmedel som priser och\r\ntrafikregler\r\nsom betyder mest i de sammanhangen. Därför är det nog ofta också svårt\r\natt avläsa drifts- och underhållsinsatserna i form av direkt påverkan på\r\nde transportpolitiska målen. Däremot finns det ju olika sätt att beskriva\r\nvägarnas tillstånd som Vägverket har tagit fram och som kan följas upp\r\növer åren. Det som är mest frapperande i det sammanhanget är väl att den\r\nbild av en förhållandevis god och successivt förbättrad vägstandard som\r\nde måtten ger kontrasterar ganska skarpt mot den bild som man får till\r\nexempel i massmedierna och i den allmänna debatten.\r\nPlaneringsramarna för perioden 2004-2015 innebär en satsning om drygt 100\r\nmiljarder kronor för drift och underhåll, om man inkluderar bärighetssatsningar,\r\nvilket är avsevärt mer än investeringsramarna. Prisutvecklingen enligt\r\ndet så kallade driftsindexet har under de senaste tio åren varit betydligt\r\nsnabbare än den allmänna prisutvecklingen. På några års sikt betyder den\r\nhär skillnaden mycket för de totala drifts- och underhållskostnaderna.\r\nMot den bakgrunden är det för mig uppenbart att planeringsunderlaget\r\nbehöver utvecklas i olika avseenden.\r\nI den senaste översyn av samhällsekonomiska metoder som SIKA och trafikverken\r\ngemensamt gjorde år 2002 kom vi fram till de här rekommendationerna för\r\nutvecklingen av planeringen:\r\nTa fram samhällsekonomiskt baserade målstandarder för olika drifts- och\r\nunderhållsverksamheter.\r\nTa fram bättre planeringsverktyg för analys av målstandarder och data.\r\nBygg upp och sprid kunnandet och kompetensen inom drift och underhåll och\r\nsatsa på framtagande, vidareutveckling och kvalitetssäkring av främst\r\neffektsamband.\r\nMed hänsyn till att drifts- och underhållsverksamheten faktiskt inrymmer\r\nviktiga och svåra avvägningar mellan olika mål och väganvändare skulle\r\njag också vilja lägga till att det måste vara angeläget att i framtida\r\nbeslutsunderlag bättre försöka belysa effekterna av olika alternativa\r\ndrifts- och underhållsstrategier. Eftersom drifts- och underhållsanslagen\r\när ett uttryck för politiska avvägningar i minst samma utsträckning som\r\ninvesteringarna borde ett sådant underlag vara en självklar del i den\r\ndemokratiska beslutsprocess där inte minst trafikutskottet utgör en viktig\r\ninstans. Med det lilla smickret avslutar jag mitt inlägg.\r\n\r\nLeif G. Wiman: Rubriken på mitt inlägg är: \"Vem bryter ner och sliter på\r\nvåra vägar?\" Det är många som bidrar till denna nedbrytning. I den\r\nursprungliga rubriken på det här inlägget innan programmet justerades fanns\r\nett tillägg: \"Förklaringsfaktorer till nedbrytning och förslitning\". Jag\r\nvill ha kvar det tillägget, för det ger mig tillfälle att säga att det\r\ninte är riktigt korrekt. Det borde egentligen stå: Förklaringsfaktorer\r\ntill onormal förslitning. Vad jag vill ha sagt med det är att alla vägar\r\nbryts ned, något som ska ses som en mer eller mindre naturlig process.\r\nProblemet är att anpassa nybyggnadsstandard till underhållsbehov, så att\r\nman får en optimal totalkostnad för vägens hela brukstid. Enkelt uttryckt:\r\nBygger man för starkt får man en för hög investeringskostnad, och bygger\r\nman för svagt får man för höga kostnader för underhåll i fortsättningen.\r\n\r\nDärmed ska jag gå över till de faktorer som orsakar nedbrytningen. Dessa\r\nkan man samla under de här underrubrikerna: trafiken, klimatet och åldringen.\r\nMed \"åldringen\" menar jag de försämrade egenskaper som beläggningen med\r\ntiden får genom att bindemedlet oxiderar, blir sprödare och allt sämre\r\ntål belastningen från trafiken.\r\nTrafiken indelas i kategorierna tung och lätt eller lastbilar och personbilar.\r\nDet är stor skillnad mellan den nedbrytning som de här fordonsslagen\r\nförorsakar. Lastbilarna bryter ned vägen genom att åstadkomma spår och\r\nsprickor i beläggningen, medan personbilarna enbart orsakar spår på grund\r\nav dubbdäcksavnötningen. Ser man till lastbilarna finner man att det\r\nnaturligtvis i första hand är deras tyngd som har betydelse. Det är i första\r\nhand axellasternas storlek som spelar in, men även axlarnas utformning -\r\nhur många axlar som fordonen har och deras hjultyp: enkelhjul eller parhjul.\r\nDet finns också olika typer av axlar. Det gäller helt enkelt fordonens\r\nutseende.\r\nMed detta vill jag också ha sagt att ett stort fordon, till exempel ett\r\nsjuaxlat fordon, sett till transportens nytta inte alltid är mer skadligt\r\nför vägen än ett tvåaxlat fordon. En tvåaxlad grusbil kan vara mera skadlig\r\nför vägen per nyttolast än ett sjuaxlat fordon med till exempel en\r\nEuropavägstransport.\r\nDen enda skada som personbilar orsakar är egentligen slitaget från dubbdäcken.\r\nDå spelar naturligtvis andelen fordon med dubbade däck en stor roll, men\r\näven hastigheten och väglaget har betydelse. Slitaget blir högre vid gott\r\nväglag.\r\nSlitaget från personbilarna har minskat under de senaste tio åren, dels\r\npå grund av att man har tagit fram mer slitstarka beläggningar, dels genom\r\natt dubbarna har minskat i vikt. Däremot har införandet av lagen om\r\nvinterdäck medfört att andelen som använder dubbade vinterdäck i södra delen\r\nav Sverige har ökat.\r\nUnder rubriken Klimat är det i första hand fukt och temperatur som har\r\nbetydelse för nedbrytningen, naturligtvis i kombination med trafiken.\r\nNedbrytning på grund av tjällyftning och tjällossning på våren nedsätter\r\nockså bärigheten ganska radikalt, naturligtvis beroende på vägtyp.\r\nLågtemperatursprickor är en annan faktor som enbart är beroende av klimatet.\r\nDet är ett speciellt fenomen i de norra delarna av landet, där låga\r\ntemperaturer och kraftiga temperaturväxlingar mellan dag och natt orsakar\r\ntvärgående sprickor i beläggningen. Denna krymper och klarar inte de\r\ndragpåkänningar som uppstår när det är kallt.\r\nJag har nu pratat om de faktorer som orsakar nedbrytning. Man kan också\r\nvända på saken och se på faktorer som avser att minska nedbrytningen. Det\r\nkan exempelvis röra sig om en underdimensionerad väg, som har byggts för\r\nsvag från början och får en för snabb nedbrytning. Det är vidare inte\r\novanligt att man inte har klarat utförandet exakt som det är tänkt. Det\r\nkan handla om ett felaktigt eller undermåligt utförande. Dessutom kan det\r\nförekomma att de material man använt inte alltid uppfyller kraven, i första\r\nhand på grund av bristande kontroll under byggtiden.\r\nJag ska avsluta med några illustrationer till de olika faktorer som jag\r\nhar varit inne på.\r\nDet här är en bild av en kraftig spårbildning som orsakats av tung trafik.\r\nSpåret har grävt sig igenom de olika lagren i vägens uppbyggnad. Man kan\r\nkonstatera att hela vägkroppen har deformerats. Orsaken är antingen att\r\nman har missat i prognosen för den tunga trafiken under vägens användningstid\r\neller att vägen har dimensionerats för dåligt. Vägen skulle ha varit\r\nkraftigare byggd. I det här fallet är det i första hand underlaget som har\r\ndeformerats.\r\nDen tunga trafiken orsakar också, som de flesta har sett, ytligare spår.\r\nDet förekommer här kraftiga deformationer i de översta skikten av\r\nbeläggningslagren.\r\nDen tunga trafiken förorsakar också sprickbildning. Det här är slutstadiet\r\ni en sådan nedbrytning. Den tunga trafiken har brutit sönder beläggningen.\r\nDetta kan här ses från två håll. Antingen beror det på mycket tung trafik\r\neller på att vägen är för klent byggd.\r\nPersonbilstrafiken orsakar spårbildning på grund av slitaget från dubbdäcken.\r\n\r\nSlutligen visar jag en bild av en nedbrytning enbart på grund av klimatet.\r\nDet är ett exempel på sprickor på grund av tjällyftning. Tjälen har lyft\r\nvägen, och beläggningen har inte klarat lyftningen utan har spruckit sönder.\r\n\r\n\r\nGunnar Lindberg: Jag ska tala om marginalkostnadsprissättning med avseende\r\npå nedbrytning och slitage. Jag vill först säga att det är roligt att\r\nkonstatera att den gällande transportpolitiken från 1998, som jag har\r\nläst den, är tydlig när det gäller prissättning. Å ena sidan finns ett\r\nmarginalkostnadsansvar, det vill säga att trafiken ska betala sina\r\nmarginalkostnader. Å andra sidan ska finansierande skatter för att ta in\r\nintäkter så lite som möjligt störa den effektivitet som följer av\r\nmarginalkostnaderna.\r\nJag ska uppehålla mig vid den första delen av denna policy, alltså\r\nmarginalkostnadsansvaret. Man kan av någon anledning också vilja avvika uppåt\r\nfrån marginalkostnaden för att ta in finansierande skatter. Jag tänker\r\ninte tala om detta här, men det är ett delikat problem hur detta ska kunna\r\nske utan att effektiviteten störs.\r\nPrincipen om marginalkostnadsprissättning är inte självklar ens i ett\r\neuropeiskt perspektiv. Vi har några medlemsländer med oss, och jag skulle\r\nnog bedöma att vi också har kommissionen med oss när vi talar om\r\nmarginalkostnadsprissättning, men för många andra länder handlar det om en\r\nenkel kostnadsallokering. Det gäller att på enklaste möjliga sätt fördela\r\nde totala budgetkostnaderna för vägdrift, underhåll och byggnad på olika\r\nfordonskategorier. Resultatet av detta blir ett helt annat än det\r\neffektivitetsinriktade resultat som vi får med marginalkostnadsprissättning.\r\n\r\nDen här figuren visar marginalkostnader för tunga fordon på väg. Jag har\r\nlånat den från SIKA. Vi kan ifrågasätta enskilda delar i den här helhetsbilden.\r\nBuller är väldigt högt skattat. Koldioxidvärdering är alltid ett brännbart\r\nämne, och den gröna stapeln högst upp kan gå upp och ned ganska rejält.\r\nVi\r\nkan se på de olika komponenterna: slitagekostnad för enbart lastbil,\r\nslitagekostnad för släpet, värdering av emissioner, buller, den externa\r\nolyckskostnaden och växthuseffekten.\r\nJag vill i samband med den här figuren lyfta fram tre observationer. Den\r\nförsta observationen är trösterik för det ämne som vi i dag behandlar,\r\nnämligen att slitagekostnaden utgör bara en liten del av den samlade\r\nmarginalkostnaden. Det är positivt i förhållande till min andra observation.\r\n\r\nOm jag hade gjort den här bilden förra året på grundval av material från\r\ntrafikverken och SIKA, hade slitagekostnaden utgjort en tredjedel.\r\nSlitagekostnaderna har inte förändrats, men det råder enorma osäkerheter och\r\nstor okunskap vid skattningar av slitagekostnader. Jag säger inte det här\r\nför att förringa Vägverkets kompetens utan för att det är genuint svårt\r\natt förstå hur ytterligare en lastbil eller ytterligare en personbil på\r\nvägnätet påverkar kostnadsmassan för väghållaren.\r\nMin tredje observation, som illustreras av den här bilden, är att\r\nprogressiviteten är betydande. Det är stora skillnader i kostnader mellan\r\nlätta och tunga fordon.\r\nLåt mig snabbt bena upp de här tre observationerna, i omvänd ordning. Vad\r\ngäller progressiviteten har vi i ett föregående anförande fått höra att\r\ndet är axellasten som är viktig. Ju fler axlar man har, desto bättre är\r\ndet för slitageproblemet. Det klassiska sättet att beräkna olika axellasters\r\nrelativa kostnader är den så kallade fjärdepotensregeln, baserad på försök\r\ni USA i slutet av 50-talet. Regeln anger att en fördubbling av axellasten\r\nfrån till exempel 4 ton till 8 ton ökar nedbrytningen 16 gånger. Det blir\r\nalltså en kraftig progressivitet i nedbrytningskostnaden enligt dessa\r\ngamla samband, beroende på hur axellasten ökar.\r\nLåt mig ge ett exempel. Det är positivt att kunna visa något från ett\r\nEU-direktiv som verkar stämma någorlunda med den forskning som vi har.\r\nTitta bara på de faktorer som vi har här!\r\nDet gäller här personbilar. Skulle jag fördela dessa slitagekostnader på\r\nolika fordonstyper får jag för personbilarna, de lätta bilarna, faktorn\r\n0,001 av kostnadsmassan. För de allra tyngsta och mest skadliga fordonen\r\nhar vi faktorn 8. Skillnaden i nedbrytningskostnad för de olika fordonstyperna\r\när alltså enorm. Man måste vara medveten om den här progressiviteten i\r\nnedbrytningskostnaderna för axellasterna.\r\nSamtidigt finns det forskning som visar att det inte är så enkelt.\r\nFjärdepotensregeln togs fram på 50-talet i USA, och det finns olika\r\nslitagesamband\r\nför olika vägtyper som gör det rimligt att tänka sig olika kostnader på\r\nolika vägar.\r\nVi har alltså en progressivitet, men varför kan vi då inte få ordning på\r\ndet här? Vi kan titta på det här utifrån tre komponenter. För det första\r\nhar vi den årliga driftskostnaden. Det är inte så väldigt svårt att skatta\r\nmarginalkostnader där. Mycket av dessa är fasta kostnader. Man måste ploga\r\nvägen oavsett om det kommer 1, 5 eller 10 bilar. Det är ett beslut som\r\nman måste ta.\r\nDen svårare delen är det periodiska underhållet. Där gör man ofta fel i\r\nskattningarna av marginalkostnaderna. Jag visar en principfigur som anger\r\nvad det handlar om.\r\nI föregående inlägg fick vi höra att vägen bryts ned oavsett om det är\r\nnågon trafik på den eller inte. Underhållskostnaderna finns där om vi\r\nvill ha ett vägnät. Frågan är hur de förändras av ett ytterligare fordon.\r\nVill vi hålla en standardnivå och har en underhållscykel på 10, 15 eller\r\n20 års sikt varierar standarden så här.\r\nYtterligare ett fordon påverkar egentligen inte utgiften för själva\r\nunderhållsåtgärden men fordonsmängden påverkar tidpunkten för detta. Det\r\ngäller då en förskjutning i ett antal räntekostnader i framtiden - i nästa\r\ncykel, nästa cykel och nästa cykel när det gäller underhållet - på grund\r\nav ytterligare fordon. Det är ganska bökigt att hitta det här sambandet\r\nmellan ytterligare fordon och nedbrytningen när det gäller tidpunkten.\r\nDen sista kostnaden, som ofta helt tappas bort, är trafikantkostnaderna.\r\nI de skattningar jag tidigare visade var de inte ens med. När ett fordon\r\nbryter ned vägen försämras den för alla efterkommande fordon fram till\r\ndess att den blir ny igen. Det är alltså en komfortkostnad för alla\r\nefterkommande fordon.\r\nMed avancerade manipulationer kan man säga att det här egentligen inte\r\nspelar någon roll. Samtidigt får ju de stackars trafikanter som kommer\r\nefteråt en ny väg tidigare. Har man tur och alla ekvationer är \"på rätt\r\nsida\" tar de här sakerna ut varandra. Således kan vi strunta i det här,\r\nvilket man ofta gör utan att kolla om det stämmer.\r\nDet är osäkert men egentligen tror jag att vi kan komma mycket närmare;\r\nvi kan skatta det här om vi vill. Sedan kilometerskatten avskaffades någon\r\ngång runt oktober 1993 har det inte funnits särskilt stort intresse för\r\natt skatta sådana här skatter och titta på hur de utvecklas. Det har varit\r\nen låg prioritet när det gäller denna fråga - konstigt nog, för det här\r\när väldigt kul.\r\nSammanfattningsvis när det gäller marginalkostnaderna för slitage kan\r\nföljande sägas:\r\n\r\nDet är en stor osäkerhet i skattningen. Datatillgången är ofta urusel.\r\nMan hade väntat sig väldigt mycket fina data, och det finns mycket fina\r\ndata men det är inte alltid som det går att använda dem. Kostnadsdata är\r\ninget som man alltid tycker är kul att lagra så att man kan skatta dessa\r\nkostnader på ett bra sätt. Data finns alltså men det är svårt att få tag\r\ni dem. Detta är den tråkiga observationen.\r\nVi har en kraftig progressivitet. Vi måste hålla koll på axelvikterna om\r\nvi ska prissätta. Det är en väldigt stor variabilitet mellan till exempel\r\nen grusväg i Norrland i tjällossningstider och en välbyggd motorväg i\r\nsödra Sverige; det är helt andra kostnadsmassor.\r\nGivet att vi kan bemästra osäkerheten i de här skattningarna, vilket jag\r\ntror att vi kan göra, finns det i dag teknik för att införa avancerade\r\navgiftssystem som tillåter att vi differentierar på progressiviteten och,\r\nom vi vill, differentierar på variationen i vägtyp. I dag skulle, bör\r\nman kanske tillägga, ett sådant system också fungera för alla åkare, för\r\nåkare från olika medlemsländer, som färdas på det svenska vägnätet.\r\n\r\nOrdföranden: Sedan gäller det effekterna för trafikanterna av drift och\r\nunderhåll. Ordet ges till Anita Ihs från VTI. Varsågod!\r\n\r\nAnita Ihs: Jag ska alltså säga några ord om effekterna för trafikanterna\r\nav drift och underhåll. Enligt Vägverkets instruktioner ska man i fråga\r\nom målet för vägnätets standard utgå från samhällsekonomiska bedömningar.\r\nI den ena vågskålen har vi då väghållarens kostnader och i den andra\r\nvågskålen trafikanternas kostnader. Rent generellt kan sägas att ju högre\r\nstandard vi har på vägnätet, desto lägre trafikantkostnader. Å andra sidan:\r\nJu högre standard vi har på vägnätet, desto högre väghållarkostnader.\r\nDet finns en hel del effekter för trafikanterna att beakta. Det gäller då\r\nexempelvis trafiksäkerhet, komfort, fordonskostnader, transportkostnader\r\n- bland annat restid - och miljö. Jag ska inte ta upp allt utan nöjer mig\r\nmed att gå in på några senare studier.\r\nFör att på ett bra sätt kunna beskriva effekterna för trafikanterna måste\r\nvi också ha bra mått för att beskriva vägens standard. I dag följs\r\ntillståndet på vägarna regelbundet upp. Det mäts och samlas in en mängd data\r\nsom lagras i databaser. I huvudsak är det spårdjup och det internationella\r\nmåttet för längsgående ojämnhet, IRI, som används. Det mäts alltså betydligt\r\nmer, och vi kan mäta ännu mer än det som samlas in.\r\nJag har här en översiktlig bild över vilka effekter som ojämnheter av\r\nolika våglängd har för fordonskostnader, friktion och buller. Rent generellt\r\nkan sägas att megatextur och ojämnheter av längre våglängd är oönskat på\r\nvägarna. Det har negativa effekter. Makrotextur och mikrotextur, alltså\r\nskrovligheten hos beläggningen, kan däremot ha både positiva och negativa\r\neffekter.\r\nNär det gäller fordonskostnaderna är det i princip en slät och jämn\r\nbeläggning som gäller - till en viss gräns. Studier visar bland annat att\r\nför IRI-värden som understiger 3 millimeter per meter har vi ingen inverkan\r\npå reparationskostnaderna exempelvis.\r\nFriktionen är viktig från trafiksäkerhetssynpunkt. Här är det i allra\r\nhögsta grad önskvärt med makro- och mikrotextur. Även när det gäller buller\r\när det önskvärt med makrotextur.\r\nFör några år sedan gjordes försök att bedöma inverkan av olika faktorer\r\nför trafikanterna och omgivningen. Bedömningarna baseras delvis på resultat\r\nfrån forskning. I andra fall är det vad vi ibland kallar för G Estimates.\r\nJag ska inte gå in på alla faktorer här, för det skulle ta lite väl lång\r\ntid. Jag vill i stället mer visa på komplexiteten.\r\nNär det gäller till exempel trafiksäkerheten är friktion den faktor som\r\nhar den allra största betydelsen men detta är något som i dag inte mäts\r\nregelbundet. Självfallet finns det dock metoder för det. Vid torrt väglag\r\när det normalt inget problem.\r\nSpårdjup är något som många trafikanter upplever som obehagligt. Som\r\ntidigare studier visat har spårdjupet kanske inte så särskilt stor inverkan\r\npå trafiksäkerheten. Men förekommer vatten i kombination med spårdjup\r\nfinns naturligtvis risk för vattenplaning.\r\nHär visas resultat från en undersökning. Det gäller enbart\r\nvattenplaningsolyckor.\r\nInte helt oväntat kan det konstateras att ju djupare spår och ju mindre\r\ntvärfall, desto högre olyckskvot - under förhållanden då avrinningen är\r\ndålig.\r\nSett över hela året har vi, som sagt, ingen tydlig negativ effekt av\r\nspårolycksrisken. Däremot har undersökningar visat att ojämnheter längs\r\nvägen kan vara negativt från trafiksäkerhetssynpunkt.\r\nDe här resultaten gäller för de trots allt ganska bra tillstånd som råder\r\npå stora delar av vägnätet. Det här är bara för att illustrera att på\r\nstora delar av vägnätet är det små spårdjup och låga IRI-värden. Man kan\r\nockså se en större IRI-spridning på det lågtrafikerade vägnätet än på det\r\nhögtrafikerade.\r\nJag tänkte också visa ett räkneexempel baserat på resultatet från gjorda\r\nstudier. Det gäller vägar med ADT på mellan 2 000 och 4 000. De här vägarna\r\nhar ett medianvärde för IRI på 1,6 millimeter per meter. 50 % av vägarna\r\nhar alltså ett IRI som är lägre än 1,6 millimeter per meter och ett\r\nsprådjup om 7 millimeter eller lägre. Antag att standarden försämras på de\r\nhär vägarna så att det i stället hamnar på 75-percentilvärdet - alltså\r\nett IRI på 2,2 millimeter per meter och ett spårdjup på 10 millimeter.\r\nFrån början är det i den här klassen 2 000 olyckor per år, exklusive vilt-\r\noch korsningsolyckor. Men försämrar vi standarden får vi ett tillskott om\r\n100 olyckor. Ni kan se den stapel som visar fördelningen på egendomsskadeolyckor\r\noch olyckor med lindrigt skadade samt dödade eller svårt skadade. I det\r\nhär fallet är det en ökning med ca 5 %.\r\nOckså när det gäller komforten har vi nyligen gjort en studie. Det visar\r\nsig att det ojämnhetsmått, IRI, som används för att följa upp tillståndet\r\npå vägarna stämmer ganska bra med hur trafikanterna upplever körkomforten\r\npå vägen - ju högre IRI, desto sämre körkomfort.\r\nI den här studien undersökte vi med lite olika metoder också betalningsviljan\r\nför en förbättrad körkomfort. Här fick vi väldigt olika resultat, visserligen\r\nen ganska hög betalningsvilja men väldigt olika resultat. Metoder för att\r\nundersöka betalningsviljan är något som man måste gå vidare med.\r\nDet finns en hel del kunskap om effekter för trafikanterna men vi behöver\r\nmer för att få säkrare beslutsunderlag. Bland annat behöver vi utveckla\r\nfler mått för att beskriva vägytans standard och tillstånd för att på ett\r\nbättre sätt kunna beskriva effekterna för trafikanterna. Vi behöver också\r\nöka kunskapen om hur vägytans tillstånd inverkar på trafikanternas beteende,\r\nframför allt när det gäller trafiksäkerhet för att förstå effekter av\r\nspår och ojämnheter på ett bättre sätt.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det! Vi går vidare till frågan om samhällseffekter\r\nav konkurrensutsättning av drift och underhåll. Varsågod, Richard Österberg\r\nfrån VTI!\r\n\r\nRichard Österberg: Tack! Jag ska prata om samhällskonsekvenser av den\r\nkonkurrensutsättningsreform som inleddes år 1992 på grundpaket Drift. Det\r\nhandlar då om en del av drift och underhåll, inte om det planerade, riktade,\r\nunderhållet.\r\nVad jag ska prata om är resultatet av den avhandling som jag i fjol lade\r\nfram på KTH, Contracting out Public Services.\r\nJag har lagt fram avhandlingen inom ramen för kompetenscentret CDU som\r\nsysslar med just drift och underhåll.\r\nVad menas då med samhälleliga konsekvenser av en sådan här reform? Ja,\r\njag har valt att titta på kostnadseffekterna av reformen och på hur\r\nproduktiviteten och teknikutvecklingen har påverkats av en sådan här reform\r\noch hur de transportpolitiska målen har påverkats.\r\nKostnadsutvecklingen är någonting väldigt centralt för reformen. Syftet\r\nbakom reformen med att låta konkurrensutsätta verksamheten var väl just\r\natt göra den mer kostnadseffektiv.\r\nNär det gäller kostnadsutvecklingen kan två grundläggande frågor ställas:\r\nHar kostnaderna för löpande drift och underhåll gått ned? Beror det i\r\nsådana fall på konkurrensutsättning?\r\nIntressant nog är det svårt att svara. Det beror främst på att tillgången\r\npå bra data är väldigt dålig. Detta beror på flera faktorer. Bland annat\r\nändrades redovisningssystemet år 1992. Man har också ändrat storleken på\r\ndriftområdena. Delvis har innehållet i vad som definieras som löpande\r\ndrift och underhåll ändrats. Sammantaget blir det väldigt svårt att göra\r\nen enkel jämförelse mellan hur det var före konkurrensutsättningen och\r\nhur det blev efter konkurrensutsättningen. Dock finns det andra metoder\r\natt ta till.\r\nEftersom reformen genomfördes stegvis - man valde att konkurrensutsätta\r\nett antal områden per år - fanns inledningsvis möjligheten att jämföra de\r\nområden som blivit konkurrensutsatta med områden som då ännu inte var\r\nkonkurrensutsatta utan som Vägverket Produktion fortfarande skötte i egen\r\nregi.\r\nDet finns två oberoende studier. Den ena är gjord av forskaren Magnus\r\nArnek, och den andra är gjord av Riksrevisionsverket. Båda studierna\r\nindikerar att kontraktspriserna var ungefär 25 % lägre när det upphandlades\r\ni konkurrens jämfört med när det inte var så. Det man kan invända mot de\r\nhär studierna är att de kanske inte är helt korrekta. Till exempel tas\r\ninte hänsyn till skillnader i produktion eller regionala skillnader,\r\nskillnader mellan olika områden vad gäller klimat, trafiktryck och sådant.\r\nHänsyn tas heller inte till innehållet i kontrakten över tiden eller\r\ntill hur vägarna klassas över tiden. Det förekommer ju ändringar av hur\r\nvägarna klassas, och det påverkar givetvis också åtgärder och, i slutändan,\r\nkostnader.\r\nVidare tas inte hänsyn till kostnaderna för att gå över till att upphandla\r\noch kontrollera verksamheten. I Vägverkets årsberättelse anges en\r\nschablonkostnad på ungefär 5 % för upphandling och kontroll.\r\nInom ramen för mitt projekt gjorde jag en uträkning tillsammans med\r\nbeställarchefen för Vägverket Region norr. Vi kom fram till att det snarare\r\nrörde sig om i alla fall 1,2 %.\r\nSammantaget kan sägas att kostnaderna bör ha gått ned, men det är svårt\r\natt säga exakt hur mycket. Sett till totalen för hur mycket vägunderhållet\r\nkostat - bilden visar både grundpaket Drift och det som kallas för planerat,\r\nriktat, underhåll - kan man se en viss nedåtgående lutning. Det är dock\r\nsvårt att riktigt se vad detta beror på.\r\nI det diagram som jag här visar för er skiljer man på det planerade\r\nunderhållet och den löpande driften. För den som vill titta på det här är\r\ndet ett problem att datatillgången är så dålig; det blir så korta tidsserier\r\natt man egentligen inte kan säga något.\r\nI stället kan man titta på vinterdriften separat. För vinterdriften finns\r\ndet ganska bra dataserier ända sedan år 1992. Här är det relativt oförändrat\r\növer tiden. Man kan se en nedåtgående trend vad gäller resultatet för\r\nkostnaderna för vinterdrift. Om man samtidigt tittar på de mörka staplarna,\r\nsom visar vad man i förväg har budgeterat för vägunderhållet, ser man\r\natt det är en väldigt god passning till vad som senare blir utfallet. I\r\nsjälva verket är avvikelsen i snitt bara 0,7 %. Det är alltså en väldigt\r\nbra passning för en verksamhet som är så pass väderberoende.\r\nDetta kan tas som en indikator på en annan sak, nämligen att kostnaderna\r\nför vägunderhållet i väldigt hög grad påverkas av hur mycket som har\r\nbudgeterats. Det kostar helt enkelt så mycket som det tillåts kosta.\r\nNär det gäller effekterna av konkurrensutsättningen på anslaget och på\r\nutgifterna kan man säga att kostnaderna påverkas dels av\r\nkonkurrensutsättningsreformen,\r\ndels av anslaget - som egentligen är det som ger den starka effekten på\r\nkostnadsutvecklingen. Det är väldigt svårt att isolera de här effekterna\r\nfrån varandra.\r\nMagnus Arneks studie och Riksrevisionsverkets studie indikerar att\r\nkontraktspriserna har gått ned. Det ger lägre utgifter (pil a på bilden).\r\nPil b visar att konkurrensutsättningsreformen bör påverka anslaget också.\r\nOm man tror att reformen ska uppnå målet - att göra verksamheten\r\nkostnadseffektiv - borde man också minska på anslaget. Syftet var ju inte att\r\nanvända vinsten till att höja kvaliteten på drift och underhåll.\r\nSedan har vi pil c. Här framgår påverkan. Konkurrensutsättningsreformen\r\npåverkar också kvaliteten och standarden på så sätt att konkurrensutsättning\r\ninnebär att efterlevnaden av regelverk blir mycket starkare. I praktiken\r\nfanns det förr - ställt mot gjorda samhällsekonomiska kalkyler där man\r\nräknat fram den standardnivå som ska vara på drift och underhåll - en\r\növerstandard. I och med konkurrensutsättningsreformen har den överstandarden\r\nanpassats. Nu producerar man drift och underhåll enligt det regelverk som\r\nfinns. I praktiken har det, framför allt i det glesa vägnätet, inneburit\r\nen lägre standard.\r\nPil d visar att anslaget, givetvis, påverkar utgifterna. I slutändan\r\npåverkas också indirekt kvaliteten såtillvida att drift och underhåll kostar\r\nvad det kostar. Men sänks det totala anslaget blir framför allt\r\nbeläggningsunderhållet eftersläpande. Att sköta vägar i väldigt dåligt skick\r\nblir dyrare. Därför påverkas indirekt kostnaderna för skötseln av att\r\nbeläggningsunderhållet blir eftersläpande.\r\nSedan ska jag helt kort nämna om Vägverket Produktion. Ett av syftena med\r\nreformen var att göra det hela mer kostnadseffektivt. Bland annat har man\r\ngjort det genom att Vägverket Produktion har fått se till att effektivisera\r\nsig väldigt starkt. Exempelvis har Vägverket Produktion minskat från 5 530\r\npersoner år 1992 till 3 100 personer år 1998, en minskning med 44 %. Dock\r\nska man tänka på att de har blivit av med många av de driftområden som de\r\ntidigare hade. Ändå är det fråga om en effektivisering. De som fick gå\r\nfrån Vägverket Produktion var i ganska stor utsträckning vägarbetare,\r\nfrämst äldre vägarbetare. De fick förtids- eller ålderspension. Vägmästarna\r\ndäremot blev i större utsträckning kvar. I ganska stor utsträckning gick\r\nde in i den nya beställarorganisationen.\r\nVi kan också titta på hur faktureringen per anställd inom Vägverket\r\nProduktion har ökat under den här tiden. Det är en ökning med 26 %. Det är\r\nsvårt att säga vad nedgången med 44 % när det gäller de anställda egentligen\r\nsäger. Dock indikeras en produktivitetshöjning inom Vägverket Produktion.\r\n\r\nNär det gäller de transportpolitiska målen kan man säga att de effekter\r\nsom kan ses av konkurrensutsättningsreformen huvudsakligen handlar om den\r\nnya styrningsform som konkurrensutsättningen har inneburit. Att man har\r\nkontraktsstyrning av verksamheten har visat sig vara ett väldigt starkt\r\nverktyg som gjort att regelverket mycket mer efterlevs.\r\nNär det gäller transportkvaliteten kan det nog sägas att man inte längre\r\nhar den överstandard som tidigare fanns, framför allt i glesbygden. Den\r\növerstandarden är alltså numera borta, vilket påverkar transportkvaliteten.\r\nDen här standarden, visar undersökningen, motsvarar inte alls de krav\r\nsom näringslivet ställer på transportframkomligheten. Tillgängligheten i\r\nglesbygd har gått ned, vilket kan ses som en effekt på delmålen om regional\r\nutveckling och tillgänglighet. I fråga om den regionala utvecklingen kan\r\nsägas att med sämre tillgänglighet ökar tidsavstånden, vilket knappast\r\nförbättrar för den regionala utvecklingen.\r\nVad gäller delmålen om trafiksäkerhet och miljö är det tydligt att\r\nupphandling är ett starkt styrinstrument. Rätt formulerat kan man använda\r\nstyrinstrumentet till att främja både trafiksäkerheten och miljön.\r\nInledningsvis valde man exempelvis formuleringen att hela vägytan skulle\r\nvara svart. Man skulle salta väldigt mycket för att vara säker på att få\r\nen bra standard. Men det resulterade i att det fanns ett incitament till\r\natt verkligen ösa ut väldigt mycket salt, vilket fick negativa\r\nmiljökonsekvenser.\r\nGenom valet av formulering om hur saltningen ska gå till har man lyckats\r\nstyra ned saltåtgången väldigt mycket.\r\n\r\nOrdföranden: Tack så mycket! Nu finns det möjlighet att ställa frågor. På\r\nbaksidan av programmet finns det en lista över fler inbjudna som finns\r\nmed här i salen och som det går att ställa frågor till.\r\n\r\nKarin Svensson Smith (v): Jag har en fråga som berör Leif G Wiman och\r\nGunnar Lindberg. Frågan har att göra med hur man ska uppskatta\r\nmarginalkostnaderna för vägslitage. I Vägtrafikbeskattningsutredningen har vi\r\nfört en diskussion om detta. Jag är väldigt orolig för just denna osäkerhet.\r\nDet handlar ju om väldigt mycket pengar. Ska vi göra ett korrekt underlag\r\nför en eventuell kilometerskatt måste vi veta vad vi talar om.\r\nJag skulle vilja testa ett resonemang på er för att se hur det stämmer.\r\nI redovisningen från dig, Leif G Wiman, nämndes om de tre faktorerna\r\ntrafiken, klimatet och åldrande som bryter ned vägarna. Du nämnde dock\r\ninte något om proportionerna, något som är intressant för oss att veta.\r\nVi kan ju inte påverka klimat och åldrande. Trafikens nedbrytning är\r\nrimligen vad man borde utgå från om man ska beräkna marginalkostnaderna -\r\nvad varje nytt fordon innebär i ökade kostnader.\r\nEtt alternativt sätt att resonera i förhållande till vad ni här har\r\npresenterat är att utgå från Vägverkets sektorsredovisning för år 2001. Det\r\nstår där att en fullastad lastbil i slitage motsvarar 75 000 personpassager.\r\nDär får man en proportion mellan personbilar och lastbilar. I princip är\r\ndet de tunga fordonen som i första hand bör bära slitaget.\r\nUtgår man vidare från att den principen fortfarande gäller att en ökning\r\nav vikten fyrdubblar slitaget? Såvitt jag har sett när jag varit på besök\r\nhos KTH gäller den fortfarande. När man upprepar försöken är den principen\r\nfortfarande gällande. Då blir det en helt annan nivå på kostnaden än den\r\nsom SIKA har räknat fram.\r\nMan måste ju ha någon princip där tyngre fordon får bära en större andel\r\nav kostnaderna, frånräknat det slitage som väder och åldrande står för.\r\nDet påverkar ju inte trafikanterna. Då borde man utgå från hur stort\r\nunderhållsanslaget är och sedan dividera det med fordonen i proportion\r\ntill slitaget.\r\nFörstår ni frågan?\r\nTill att börja med, vilka är proportionerna? Hur mycket av slitaget på\r\nvägen beror på klimat och åldrande? Om man tittade på de bilder som visades\r\nsåg man att det oftast bara var i det ena körfältet det fanns deformationer.\r\nJag gissar att det är det södergående körfältet. På det viset kan man få\r\nen synlig beskrivning av att vädret inte har slitit så mycket på vägen\r\nutan att det är användningen av vägen som har gjort att det uppstår\r\ndeformationer.\r\n\r\nLeif G Wiman, VTI: Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, men när det\r\ngäller ekonomin får jag nog lämna över ordet till Gunnar Lindberg.\r\n\r\nI just förhållandet mellan lastbilar och personbilar, som redovisas här,\r\ngäller det vi kallar den strukturella nedbrytningen, som är den kraftigaste.\r\nMen där ingår inte slitaget från till exempel dubbdäck. Det måste ju\r\npersonbilarna stå för.\r\nFrågan om proportionerna mellan klimat och trafikbelastning kan jag inte\r\nsvara på generellt. De varierar naturligtvis över landet. De har kanske\r\nstörre betydelse i norra delarna. Men det behöver inte vara så heller. Om\r\nvi pratar om tjällossningar kan vi se att man kanske har en  rejäl\r\ntjällossning i Norrland medan man i Skåne kanske har 20 eller 30 tjällossningar\r\nsom dock är av mindre omfattning.\r\n\r\nApropå det södergående körfältet vill jag säga att de bilder jag hänvisade\r\ntill säkert var från motorväg, där man har den dominerande trafiken i det\r\nhögra körfältet. Det var i så fall en fyrfältsväg. Oftast blir det sådana\r\nkoncentrationer till exempelvis söderliggande uppförsbackar. Men det är\r\ninget generellt.\r\n\r\nGunnar Lindberg, VTI: I mitt föredrag försökte jag göra en uppdelning.\r\nProgressiviteten, att tunga fordon sliter mycket  mer än lätta fordon, är\r\nvi överens om. Men exakt hur det ser ut kan jag inte säga. Möjligheten\r\nfinns ju att det skiljer sig från den fjärdepotensregel som du hänvisade\r\ntill. Men där tror jag att vi är någorlunda hemma, även om vi skulle vilja\r\ngöra mer.\r\nDet dystra är just nivån. Du var inne på fördelningen mellan trafikklimat\r\noch åldring. När man som ekonom tittar på marginalkostnader är man ute\r\nefter hur underhållskostnaderna förändrar sig till följd av ytterligare\r\nett fordon. Där är vi väldigt osäkra på uppdelningen. Som ekonom har man\r\ninte mycket att komma med. De ekonomiska data som finns om vägunderhåll\r\nhar inte den detaljeringsgrad som gör att det går att göra ekonomiska\r\nstudier än så länge. Vi måste ned till de ingenjörsmässiga sambanden och\r\nkombinera med ekonomin. Och de ingenjörsmässiga sambanden är helt enkelt\r\nosäkra, såvitt jag kan se.\r\nNågot annat man kan lyfta fram är det som Leif sade, att det finns en\r\nskillnad mellan olika vägar. Det blir man inte gladare av om man inte vet\r\nvad skillnaden är. Men det pekar ändå på att det finns en nödvändighet\r\natt förbereda en differentiering av olika vägtyper. Som jag sade är det\r\nsorgligt att man inte vet det. Många skulle ha kunnat lista ut att\r\nkilometerskatten kommer och att man borde ha jämnat vägen för att kunna införa\r\nett bra prissättningssystem.\r\n\r\nJohnny Gylling (kd): Anders Wärmark från SIKA nämnde att det finns en\r\nväldig osäkerhet när det gäller att hitta ett samband mellan drift och\r\nunderhåll och den regionala utvecklingen. Det finns ett sådant samband\r\nmen det är osäkert. Det är väl detta som vi som sitter i riksdagen ofta\r\ndiskuterar när vi får frågor från allmänheten.\r\nNu har vi bjudit in några gäster som har jobbat mycket med just det här\r\nsambandet. Jag tänker på Burträsk Väggrupp. Jag skulle gärna vilja ställa\r\nen fråga till Alexander Radler från Burträsk Väggrupp om hur ni ser på\r\nden demografiska utvecklingen. Finns det enligt er uppfattning något\r\nsamband mellan hur man sköter vägarna där ni bor och verkar och hur människor\r\ntenderar att röra på sig?\r\n\r\nAlexander Radler, Burträsk Väggrupp: Mitt namn är Alexander Radler. Jag\r\när kyrkoherde i Burträsk av alla ställen. Burträsk ligger söder om Skellefteå\r\noch är alltså inte en inlandskommun eller ett inlandspastorat. Vårt\r\npastorat hade för 50 år sedan 13 000 invånare. Vi har en kyrka som är den\r\nstörsta i Norrland med 1 200 platser. Inte ens när jag predikar med glöd\r\nkan jag fylla den just nu. Vi är nere i 4 700 invånare. Jag vill tala om\r\nen demografisk katastrof. Även om Burträsk räknas till kustlandet har vi\r\nförlorat väldigt många människor.\r\nDemografin är ju en tvärvetenskap med många faktorer. Jag kan inte ta upp\r\nalla dem här utan jag vill bara ta upp trafiken, vårt vägnät. Där är det\r\nframför allt grusvägarna som är lidande. Om en kropp blir sjuk är det\r\nförst det kapillära systemet som inte fungerar. Så är det med grusvägarna.\r\nJag färdas mycket i mitt vidsträckta pastorat, 12 mil i diameter - 3\r\nkyrkor, 2 kapell och 29 bönhus. Man kan se att viss avfolkning hänger\r\nihop med grusvägarnas tillstånd, när hemtjänsten inte kommer fram, när\r\ntill exempel besökare drar sig för att köra \"ända dit\" och när slitaget\r\npå bilarna blir större och större. Det är väldigt enkelt att i en konkret\r\nfallstudie i mitt pastorat visa att det finns ett sammanhang mellan å ena\r\nsidan det dåliga vägnätet och å andra sidan avfolkningen.\r\nPrognoserna är rätt dåliga för vårt pastorat. Vi ska vara nere i 3 165\r\nmänniskor om tio år. Jag är barnfödd i Wien men jag älskar de norrländska\r\nbygderna, och vi vill kämpa för dem. Just sammanhanget mellan en dålig\r\ninfrastruktur, i synnerhet vägnätet, och den demografiska utvecklingen är\r\nslående. Jag tror inte ens att det är en akademisk fråga utan det är\r\nfaktiskt så. Avfolkningen, den demografiska katastrofen i Norrland, hänger\r\ninte till hundra procent men delvis ihop med det dåliga vägnätet.\r\n\r\nRunar Patriksson (fp): Herr ordförande! Det var en fin föredragning för\r\noss här på förmiddagen från VTI och SIKA om grunderna för att skapa ett\r\nvägnät, hur vi bygger vägar, hur de vägar vi redan har byggt fungerar och\r\nkostnadseffektiviteten för det hela.\r\nJag tror egentligen att vi från trafikutskottet som har startat den här\r\nhearingen och sitter här i dag är hitvalda för att lyssna på det. Men\r\nprecis som kyrkoherden sade säger också kyrkomusikern från Värmland, som\r\nsitter här, att vårt uppdrag egentligen är att se till att vi tar oss\r\nrunt till våra kyrkor. Vi är hitskickade av väljarna i Värmland, i Norrland\r\neller i Dalsland för att skapa ett vägnät eller ett järnvägsnät som leder\r\ntill tillväxt. Det betyder att vi kan hämta träden i våra skogar och få\r\nfram dem till vår industri eller köra varor och människor runtom i våra\r\nbygder så att hela Sverige kan brukas.\r\nVi tackar för de upplysningar vi har fått, men när jag tittar tillbaka på\r\nAnders Wärmarks prioritering av hög vägkvalitet, som låg först, säkerheten\r\noch vägmiljön ser jag att vägunderhållet inte var så viktigt. Det var\r\nlängst ner på listan. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi i dag\r\nframför till Vägverket och till alla er andra som forskar om det här att\r\nen god miljö är i hela Glesbygds-Sverige väldigt beroende av vägkvaliteten.\r\n\r\nHar man kuskat runt i 13 skolor i ett tjugotal år som musiklärare har man\r\nfått se att det inte går att ta sig fram kanske från mitten av januari\r\ntill slutet av mars och att timmerbilarna i tremiljonersklassen står\r\nparkerade på gården därför att de inte tar sig fram. Då är det någonting\r\nsom är fel.\r\nVi har fått reda på i dag att vi har byggt vägnätet fel. Jag hörde Vägverket\r\nockså för några veckor sedan berätta om det här. Jag tror att jag ska\r\nfråga en person från Vägverket som jag hörde dra det här väldigt bra. Han\r\nheter Jaro Potucek. Du är här, ja. Står god vägmiljö längst ned i den\r\nprioritering som ni som jobbar med vägunderhåll har? Är vägmiljö och\r\nvägunderhåll inte så viktigt för folk som bor runtom i Sverige där skogen\r\nstår, tallar och granar som ska till Stora Enso och pappersbruken runtom\r\ni landet. Är det viktigt? Är det god miljö med god väg eller är det inte\r\ndet?\r\n\r\nOrdföranden: Jag vill uppmana ledamöterna att ställa lite kortare frågor\r\nså att alla hinner vara med.\r\n\r\nJaro Potucek, Vägverket: Naturligtvis står miljö i alla skepnader ganska\r\nhögt på vår prioriteringslista tillsammans med de andra mål som Anders\r\nhar redovisat. Vi uppfattar att vår uppgift är att för er som beslutsfattare\r\nföreslå en bästa balans mellan de olika målen. Med miljö menar kanske\r\nAnders i sitt föredrag inte vägmiljö i allmänhet utan det som vi brukar\r\nförknippa med miljö. Det är kvaliteten på luft, vatten och vegetation,\r\nemissioner och buller, de här konkreta aspekterna. Rent allmänt menar du\r\nmed vägmiljö också kvaliteten på det vägnät som vi försöker erbjuda våra\r\ntrafikanter. Det hamnar snarare under rubriken kvalitet. Och i fråga om\r\nkvalitet sade du att sambandet var mycket starkt.\r\nNär det gäller den andra delen av miljö, luft, vatten och så vidare, var\r\nsambandet mellan vägnätets tillstånd och de här miljöparametrarna relativt\r\nsvagt. Det håller jag med om fullständigt. Men målet är viktigt.\r\n\r\nHans Stenberg (s): Jag har tre frågor. Jag börjar med Anders Wärmark. Det\r\när flera som redan har varit inne på det du sade om att det fanns ett\r\nsvagt samband mellan regional utveckling och vägunderhåll. Det här blir\r\nlite problematiskt för oss politiker eftersom den synen inte stämmer\r\növerens med det vi möter, det vi har hört från prästen från Burträsk eller\r\ndet vi hör när vi är ute och träffar företagare runtom i landet. Det finns\r\nen oerhörd tro på att ett förbättrat vägunderhåll och ett förbättrat vägnät\r\nhar väldigt stor betydelse för utvecklingen i deras kommun eller region.\r\nHär funderar jag om det möjligen kan vara så att det är något fel i era\r\nkalkylmodeller som gör att ni inte fångar in alla delar i det här.\r\nEn anknytande fråga har jag till Anita Ihs från VTI som säger att det\r\nbland annat är små skillnader mellan komfort och trafiksäkerhet beroende\r\npå de spårbildningar och sådant som uppkommer av ökat vägslitage. Det jag\r\nslogs av när jag tittade på det du visade var att skillnaden i spår var\r\nmellan 2 och 7 millimeter. Det är ju en liten skillnad. I en stor del av\r\nvårt vägnät handlar det inte om skillnader på mellan 2 och 7 millimeter\r\nutan snarare om centimeter. Det skulle vara mer intressant, tycker jag,\r\natt få en redovisning av hur det ser ut när man låter vägunderhållet sjunka\r\nalldeles för lågt. Det är faktiskt där vi har hamnat på många håll i\r\nvägnätet. Man mäter snarare i Coca Cola-burkar än i millimeter. Då gissar\r\njag att resultatet blir ett annat, åtminstone för komforten, kanske inte\r\nså mycket för trafiksäkerheten.\r\nSedan har jag en fråga till Richard Österberg också. Du sade att det fanns\r\nett väldigt starkt samband mellan det man budgeterar för vägunderhåll och\r\nvad det verkligen kostar. Det är säkert riktigt. Men hur har ni fångat in\r\nde skillnader som kan slå hos entreprenörerna? Det kan faktiskt vara så\r\natt entreprenören räknar bort en del och inte får mer ersättning från\r\nVägverket än man har lagt i anbudet. Men kostnaden kan ändå variera\r\nkraftigt beroende på hur vintrarna slår, när man tittar på vinterunderhållet.\r\nFrågan är: Har ni fångat in hur kostnaderna slår hos entreprenörerna?\r\n\r\nAnders Wärmark, SIKA: Först kanske jag kan säga att syftet med mitt inlägg\r\nvar att försöka relatera var drift och underhåll hade störst betydelse i\r\nförhållande till de transportpolitiska målen, inte att säga att det inte\r\nskulle ha någon betydelse.\r\nSedan försökte jag betona att jag uppfattar att framför allt det lågtrafikerade\r\nvägnätet är väldigt betydelsefullt för den grundläggande tillgängligheten\r\ni landet. Det är ett socialt mål som är väldigt viktigt. Jag tror egentligen\r\natt det är huvudskälet, som jag ser det, till att man ska satsa mycket\r\npengar på det vägnätet.\r\nDäremot har jag synpunkter på positiv regional utveckling. Jag tycker\r\nibland att man inte riktigt skiljer ut vad som är vad i tillgänglighet,\r\npositiv regional utveckling och transportkvalitet. Som jag har uppfattat\r\ndet målet handlar det om att sätta i gång en positiv utveckling i en region.\r\nDet jag sade var att jag inte har sett några belägg för att ökade satsningar\r\npå vägunderhåll, eller för den delen även på infrastrukturinvesteringar,\r\nger något annat än ett ganska svagt samband när vägsystemet väl är utbyggt\r\ntill sådana effekter, såvitt vi kan räkna på. Sedan finns det många andra\r\nsom har en annan uppfattning. Men det är väldigt svårt att se\r\nundersökningsbelägg\r\nför den uppfattningen. Det kan säkert hända att det är fel i våra\r\nkalkylmodeller, men ingen har något riktigt bra förslag till hur vi ska\r\nförbättra dem för att fånga det här.\r\n\r\nAnita Ihs, VTI: Vi kan börja med trafiksäkerheten. Det jag framför allt\r\ntalade om är en statistisk undersökning. Som jag sade har stora delar av\r\nvårt vägnät trots allt en bra standard vad gäller spår och ojämnheter. I\r\nen sådan här studie är det klart att det får en stor tyngd. Det blir\r\negentligen svårt att säga någonting om effekterna när det är riktigt dåliga\r\nvägar. Framför allt är det svårt att göra studier på enbart de här riktigt\r\ndåliga vägarna därför att det är så lite trafik där och det är så få\r\nolyckor som inträffar. Det blir en alltför stor osäkerhet i en statistisk\r\nstudie därifrån.\r\nSom jag sade behöver vi också veta lite mer om hur trafikantbeteendet\r\npåverkas av vägytans tillstånd. Hur förändras hastigheten om vägen blir\r\nriktigt dålig? Sjunker hastigheten väldigt mycket är ju det naturligtvis\r\npositivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. När det gäller spår har vi gjort\r\nkörsimulatorstudier och kunnat konstatera att är det en spårig väg blir\r\nföraren betydligt mer koncentrerad på sin körning och försöker att undvika\r\natt köra i spåren. Det är naturligtvis också positivt ur\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt.\r\n\r\nMen när det gäller längsgående ojämnheter - det är måttet IRI som beskriver\r\ndet - har vi sett ett samband med olyckorna. De ökar med ökande IRI. Men\r\nåterigen kan vi egentligen bara uttala oss om de relativt bra vägarna.\r\nVad som händer när vi får riktigt ojämna vägar är svårt att säga.\r\nKomfort nämnde du också. Men där har vi ett tydligt samband. Ju ojämnare\r\nvägarna blir, desto obehagligare tycker trafikanterna att det är att köra\r\npå dem. Där har vi ett tydligt samband.\r\n\r\nRichard Österberg, VTI: När det gäller kostnaderna i entreprenörsledet\r\nhar jag inga data, så jag kan inte uttala mig om det särskilt bra. Men\r\nvad jag vet är att underentreprenörsledet rimligtvis drabbades hårt av de\r\nlägre priser som de fick.\r\nVad som gäller för entreprenörernas del beror på vilken ersättningsform\r\nde har, vilken grad av risk som de tar. Det finns olika ersättningsformer,\r\nsom till exempel att man får betalt beroende på de väderdata som samlas\r\nin. Man får alltså betalt utifrån vilket väder det har varit. Ett annat\r\nsystem är att man får betalt efter vad man faktiskt har gjort. Då är graden\r\nav risk betydligt mindre.\r\n\r\nJan-Evert Rådhström (m): Jag har bara en kommentar till det sista som\r\nAnders Wärmark sade om regional utveckling. Jag håller nog med Hans\r\nStenberg om att det kanske kan vara några beräkningsfel. Jag är ingen\r\nforskare, jag är lekman, men jag kan se att regional utveckling gynnas av\r\nett bättre vägsystem. För mig som lekman är det en självklarhet att jag\r\npå våren hellre ser en timmerbil gå till skogsindustrin än att jag ser\r\nden stå still på grund av tjällossning. Sedan får det vara vilka\r\nberäkningsgrunder som helst. Så ser jag det i alla fall.\r\nMen jag har en fråga till Richard Österberg. Jag tycker att det som sägs\r\nom drift och underhåll blir lite av ett framtidsscenario. Vi vet ju att\r\nVägverket konstaterar att man inte kan hålla sin vägstandard över tid,\r\nutan vägstandarden på det svenska vägnätet går ned. Du sade att skötseln\r\nav våra vägar kommer att ge högre kostnader när vägstandarden sänks. Då\r\nundrar jag: Har ni funderat i ett längre perspektiv? Det är inte en\r\ntickande bomb, för det blir naturligtvis en långsam process, men drift- och\r\nunderhållskostnaden kommer ständigt att öka när vi inte klarar vägstandarden.\r\nI och med det får vi lite Ebberöds bank av hela systemet till slut.\r\n\r\nRichard Österberg, VTI: Ett kort svar är väl egentligen att jag inte har\r\ntittat på det, så jag kan inte svara särskilt bra på den frågan tyvärr.\r\nMen det är precis som du sade att ett i allt högre grad eftersläpande\r\nunderhåll i slutändan också slår på kostnaderna för drift. Jag ska inte\r\nröra till det genom att uttala mig om sådant som jag inte har tittat\r\nnärmare på.\r\n\r\nBörje Vestlund (s): Jag har två frågor. Den ena går till Anders Wärmark\r\npå SIKA. Den handlar om trafiksäkerhetseffekterna.\r\nDet skulle inte finnas ett medelstort samband och det var inte ens entydigt\r\natt det förelåg ett samband. Jag skulle vilja fråga, med tanke på det\r\nAnita Ihs sedan redovisade om just trafiksäkerhetsaspekterna när det gäller\r\ntill exempel spår: På vilket sätt har man kommit fram till det här? Det\r\nkänns på något sätt främmande att forskarna redovisar att sambandet finns\r\nganska tydligt men att SIKA har kommit fram till att det är ett medelsamband\r\neller en medelkoppling, som man uttrycker det. Det skulle jag vilja ha en\r\nkommentar till.\r\nDen andra frågan vill jag ställa till Richard Österberg. Jag blev inte\r\nriktigt klok på vad du egentligen sade. Det borde väl ha kunnat finnas\r\nmetoder för att mäta styckekostnader, till exempel kilometer. Hur mycket\r\nhar vinterväghållningen respektive barmarksväghållningen kostat per\r\nkilometer och vad har skillnaden varit i det materialet? Det borde man väl\r\nha kunnat få fram. Det som redovisades här var liksom hur mycket som hade\r\nfakturerats.\r\nEn sak som man pekar på som jag tycker var tydlig stöder på något sätt\r\nintrycket att det måste ha hänt någonting. Det är just att man uppenbarligen\r\nhar fakturerat mer på Vägverket produktion per anställd. Det måste ha\r\ninneburit att man samtidigt som man började konkurrensutsätta också på\r\nnågot sätt minskade på kvaliteten så mycket att man i varje fall inte har\r\nhaft samma koncentration av antalet som har arbetat med det här.\r\n\r\nAnders Wärmark, SIKA: Det jag försökte göra var att på något sätt gradera\r\ndrift- och underhållsinsatsernas betydelse för de olika delmålen relativt\r\nandra transportpolitiska åtgärder. Det kanske är så man ska se min gradering\r\ni starkt, svagt och medelmåttigt, som jag dessutom erkänner är ganska\r\nsubjektiv.\r\nAtt det inte är så entydigt med trafiksäkerhet grundar jag på uppgifterna\r\nfrån Vägverket och forskningen om spårighet. Det är svårt att hitta några\r\nsamband. Jag tycker ändå att det är intressant att se att det kanske inte\r\nalltid är så rätlinjigt just genom att trafikanterna anpassar sig till\r\nden väg- och trafikmiljö man befinner sig i. Jag tycker ändå att det är\r\nviktigt att ha med sig.\r\nNär jag pratar om det som spelar någon roll för trafiksäkerheten relaterar\r\njag det till andra typer av åtgärder som kanske handlar om fordonsutrustning,\r\nfordonsstandard, hastighetsgränser och andra saker som jag i alla fall\r\ntror kan ha större betydelse för trafiksäkerhetsmålen. Det var så jag\r\ntänkte.\r\nDet gäller för övrigt även positiv regional utveckling. Det är klart att\r\nbättre vägar alltid är bra för alla och för allting. Det var ett försök\r\natt relatera hur det förhåller sig till andra åtgärder för att göra samma\r\nsak. Det jag sade var att jag inte tycker att det är visat att just ökade\r\nsatsningar på vägunderhåll är det effektivaste sättet att använda pengar\r\nom man nu ska sätta i gång en positiv regional utveckling. Problemet är\r\nväl att man ändå ska väga av inom en given budget av pengar och hitta det\r\nmest effektiva sättet att använda pengarna.\r\n\r\nRichard Österberg, VTI: Problemet med att beskriva kostnadsutvecklingen\r\när ju att det går att räkna på det på olika sätt och vis. Men risken är\r\nväldigt stor att det blir missvisande, att man jämför fel saker helt enkelt.\r\nMycket beror det på, som jag nämnde, att man ändrade redovisningssystemet,\r\nmen också på att man inte definierar åtgärderna på samma sätt längre.\r\nKlassningen av vägarna har ändrats och driftområdenas storlek har ändrats.\r\nDet gör att det blir väldigt svårt att göra rättvisa jämförelser. Om man\r\ni stället för att titta på vad Vägverket har lagt ut för verksamheten\r\ntittar på vad produktionen kostar är det också väldigt svårt, mycket\r\nberoende på att Vägverket inte riktigt vet vad den här verksamheten kostade\r\ninnan. Det finns inte tillgång till data som är möjliga att använda.\r\n\r\nElizabeth Nyström (m): Jag vill gärna fortsätta där Jan-Evert Rådhström\r\nslutade vad det gäller de ökade kostnaderna eller det eftersläpande\r\nunderhållsberget. Det är ingen som har pratat om rekonstruktion. Leif G\r\nWiman visar bilder på hur förstört det är. Då måste man rekonstruera.\r\nVilka är kostnaderna för det när man inte uppehåller underhållsbärighet?\r\nTill\r\nAnders Wärmark vill jag bara säga att Saab i Trollhättan har flyttat mycket\r\nav verksamheten till Göteborg. Kom och besök dem! Fortfarande är fabriken\r\nkvar, men hur länge? Det beror på att vi har en dålig riksväg 45.\r\nFrågan går egentligen till Leif G Wiman.\r\n\r\nLeif G Wiman, VTI: Jag uppfattar att frågan handlar om vad det kostar att\r\nrestaurera eller reparera. Det är det vi pratar om. Vi pratar inte bara\r\nom driftsunderhåll utan även om underhåll av det strukturella tillståndet.\r\nFrågan om kostnaden för det måste jag lämna till Vägverket eller någon\r\nannan som har tittat på det. Det kan inte jag svara på.\r\n\r\nOrdföranden: Då får vi återvända till det efter pausen.\r\n\r\nPaus\r\n\r\nOrdföranden: Vi börjar andra passet. Ordet går till Staffan Thonfors,\r\nSkogsindustrierna, som ska prata om transporter, bärighet och underhåll.\r\n\r\n\r\nStaffan Thonfors, Skogsindustrierna: Det känns bra att få komma hit och\r\npresentera hur vi ser på de här viktiga investerings- och underhållsfrågorna.\r\nVi har redan inledningsvis blivit omnämnda en del.\r\nDet är inte så svårt att förstå varför vi har blivit inbjudna. Vi är ju\r\nväldigt stora på vägarna, och vi sliter på vägarna. Det kan vi inte komma\r\nifrån. Samtidigt finns det en nyttoaspekt som en del av er redan har nämnt\r\noch som vi gärna vill hålla fram i det här sammanhanget. Basindustrin\r\nexporterar för 110 miljarder per år. Vi investerar 8 miljarder per år.\r\nSysselsättningen är 95 000 bara när det gäller den direkta sysselsättningen.\r\nDet tillkommer sysselsättning i kringliggande verksamheter.\r\nMen vi är en stor transportköpare på marknaden. Det innebär att vi\r\ntransporterar 73 miljoner ton på väg. Det är klart att det syns på vägen när\r\n73 miljoner ton ska fram. Den stora volymen är råvaran. Det är en kort\r\ntransport. Det är kanske lite grann av problematiken. Man har en önskan\r\natt transportera på järnväg, men en stor andel av den här volymen går på\r\nhögst 10 mils avstånd. Det är direkttransporter.\r\nFör vår industri är bärigheten det allra viktigaste. Framkomligheten ger\r\nåtkomsten till virkesråvaran. Drift och underhåll på våra egna vägar - vi\r\nhar ett vägnät som är tre gånger större än statens - är inte av samma\r\ngoda kvalitet som de statliga vägarna när det gäller ytstandard. Det är\r\ninte drift och underhåll som är viktigast där utan framkomligheten,\r\nbärigheten.\r\nNär man tittar på den långsiktiga bärighetsstrategi som har lagts fram\r\nmed sikte på de 17 miljarder kronorna som finns i förslaget ser man att\r\ndet finns väldigt mycket kvar att göra. Man får vara glad över att\r\ntrafikutskottet, regering och riksdag har gjort en så pass stor satsning som\r\n17 miljarder. Men man får granska närmare hur långt man kommer med detta\r\n- det är väl lite grann av problemets kärna här i dag. De långsiktiga\r\nmålen som Vägverket har ställt upp gäller de viktigaste näringslivsvägarna.\r\nDär har industrin fått vara med och bestämma vilka vägar som är viktiga.\r\nÄven det samarbetet är vi glada för.\r\n55 000 km väg ska ha full bärighet året runt. På mindre viktiga vägar,\r\n27 000 km, ska det vara avstängt högst tre veckor. I dag är det sju veckors\r\navstängningstid. Det är en anpassning till de villkor som finns nu inom\r\nindustrin. Vi har sagt att tre veckors färskhet gäller för industrins\r\nkrav i processer och för miljöhänsyn. På de minsta vägarna, 16 000 km väg\r\n- där ligger BK2- och BK3-vägarna - är målsättningen att det på lång sikt\r\n- observera att det här är långsiktiga mål - ska vara lätt trafik året\r\nrunt. Det handlar då inte om våra bilar. För alla statliga vägar är det\r\nlångsiktiga målet ej full bärighet.\r\nOm man ser till vad man förhoppningsvis åstadkommer för dessa 17 miljarder\r\nkronor - det handlar om årliga anslag - når man 31 % full bärighet.\r\nTillgängligheten för industrin med full bärighet motsvarar 31 % av det totala\r\nvägnätet. Det är naturligtvis ett väldigt stort problem att vi 2015 bara\r\nhar tillgång till en tredjedel av vägnätet med full bärighet när vi behöver\r\ndet redan i dag. När det gäller Vägverkets problem med drifts- och\r\nunderhållsanslagen, att de inte räcker till, har man sagt att man om tre\r\nfyra år kanske måste börja titta på om man inte ska ta av investeringsanslagen.\r\nDet är oroande för vår del när vi ser på hur läget är redan i dag. Vi\r\nbehöver ju varje krona till att förstärka bärigheten och tjälsäkra vägarna\r\nför tillgängligheten. Självklart måste man ha en viss flexibilitet. Det\r\nhänder saker och ting. Kvarnsveden bygger nu en ny pappersmaskin för\r\n4 miljarder kronor. Det vägnätet måste man väl gå in och göra en stödsatsning\r\npå.\r\nVad kan vi från industrins sida göra i avvaktan på att de långsiktiga\r\nmålen och ett vässat sådant blir verklighet i Sverige? Vi har satt oss i\r\nett projekt som vi kallar CTI-projektet. Det står för Central Tire Inflation.\r\nDet innebär tekniskt att föraren kan variera däcktrycket efter vägstandarden.\r\nOm man sänker däcktrycket på dåliga vägar ger det många fördelar. Det\r\nfinns en del utländska erfarenheter. Vi har haft en bil i Sverige som har\r\ngått med den här tekniken ett antal år, och vi har tittat på de utländska\r\nerfarenheterna, till exempel i Kanada. Där har man den här tekniken och\r\nmycket goda erfarenheter. Vi har sagt att vi ska pröva detta. De utländska\r\nerfarenheterna är mindre spårbildning, mindre tvättbrädeseffekt, mindre\r\nvägöverbyggnad, ökad tillgänglighet till det nedsatta vägnätet BK2 och\r\nBK3 och, för oss oerhört viktigt, förbättrad åtkomst till skogen.\r\nDet finns en lång rad ytterligare goda erfarenheter. Det handlar om\r\narbetsmiljö för förare. Man kan använda sin bil mer under året. Den blir\r\ninte avstängd, eller stående som Runar Patriksson sade. Det blir mindre\r\nfordonsslitage, lägre däckkostnader och bränsleförbrukning. Det är hög\r\ntillförlitlighet i det här systemet.\r\nDet här testar vi nu i ett projekt tillsammans med Vägverket. Målet för\r\nprojektet är att se om vi kan använda CTI i Sverige i större skala. Vi\r\nhar ett projekt med deltagare där det är glädjande att se att alla har\r\nställt upp. Skogsbolagen, privata skogsägare finns med, åkeriföretag,\r\nVolvo, Scania och Vägverket.\r\nVilka effekter man får när det gäller de enskilda vägarna är viktigt inte\r\nbara för Vägverket utan även för skogsindustrin. I dag går tio bilar med\r\nCTI-utrustning, och ni kan se i vilka delar av landet bilarna går.\r\nOrganisationen för projektledningen drivs av Skogforsk. Där har vi delat\r\nupp oss så att en väggrupp ska titta på effekterna på vägnätet, både på\r\ndet allmänna och det enskilda vägnätet, och en fordonsgrupp tittar på\r\nekonomi, drift och teknik. Det finns också en samarbetsgrupp som tittar\r\npå användning, tillstånd, dispens och rutiner. Man frågar sig till exempel:\r\nKan man släppa fram de fullastade bilarna på BK 2- och BK 3-vägar? Hur\r\nska det gå till rent tekniskt? Vilka dispenser ska ges för våra bilar?\r\nBudgeten för detta ligger på 11-12 miljoner kronor, och som ni ser är de\r\nprivata intressena stora. Vägverket har 22 % av budgeten, men vi har ansökt\r\nom kompletterande 1 ½ miljoner kronor för att fullfölja projektet. Vi\r\nhoppas alltså på ett gott utfall under den här perioden, och förhoppningsvis\r\nkan importkurvan brytas något. Den har ju ökat under senare år, och en\r\nhel del av ökningen beror nog på den dåliga vägstandarden.\r\n\r\nOrdföranden: Nästa punkt är Vägverkets förslag till drift- och\r\nunderhållsstrategi.\r\n\r\n\r\nJaneric Reyier, Vägverket: Jag arbetar sedan ett år vid huvudkontoret i\r\nBorlänge. Dessförinnan var jag regionchef i norr, så jag känner väl till\r\ngrusvägnätet i Burträsktrakten.\r\nVårt förslag till nationell vägtransportplan finns hos regeringen, och\r\njag kommer att göra en del neddykningar i det förslaget för att förtydliga\r\ndet hela. I dokumentet formuleras den långsiktiga strategin för drift och\r\nunderhåll så att man ska utföra driftåtgärder i överensstämmelse med\r\nmålstandard. Här finns alltså en distinktion. Det handlar dels om driftåtgärder,\r\ndels om underhållsåtgärder. Driftåtgärderna är de med kort varaktighet,\r\nalltså vinterväghållningen, hyvlingen av grusvägar, det akuta\r\nbeläggningsunderhållet. Dessutom utför vi underhållsåtgärder så att\r\neftersläpningen\r\nmot målstandard elimineras. Det är det långsiktiga målet. Här ligger\r\nframför allt beläggningsstrategin, underhållsstrategin, och det är den jag\r\nkommer att begränsa mig till under dessa 15 minuter.\r\nMålstandarden består av tre slag. Det första, som vi pratat en del om i\r\ndag, är vägnätets beständighet. Det innebär att vi måste se till att de\r\nkostnader som framtida generationer får för vägarna inte ökar. Vi måste\r\nalltså säkra vägkapitalet. Det andra handlar om målstandarden för det\r\nlågtrafikerade vägnätet, en lägsta acceptabel standard, och det tredje om\r\nen lönsam standard på de högtrafikerade vägarna, det vill säga det som\r\ngår att räkna hem med de samhällsekonomiska modeller som vi har.\r\nVi börjar med det sista, vägar med hög trafik. Jag hoppas att det spårdjup\r\nsom finns framgår av den overheadbild jag visar. Det är en ganska bra väg\r\nmed mycket trafik. Varje trafikant får en liten merkostnad, men genom att\r\ntrafikanterna är många kan vi räkna ihop detta och få en samhällsekonomisk\r\nlönsamhet på det. Här har gjorts mätningar med laserbilen. Vi mäter\r\nspårdjupen, och vi mäter ojämnheterna.\r\nOm vi tittar på en mer teoretisk bild av hur det ser ut när dessa spår\r\nslits ser vi på den horisontella axeln i nästa bild tiden - 10, 20, 30,\r\n40 år - samt i detta fall också spårdjupet. Även på en helt ny väg har vi\r\nredan från början ett visst spårdjup, och sedan sliter man ned spåret så\r\natt det blir djupare och djupare. I det här fallet ligger målstandarden\r\npå 20 mm. Sedan kommer vi med en underhållsåtgärd och lyfter upp spåret,\r\noch så förslits det igen. Nu visar jag endast en parameter, nämligen\r\nspårdjupet, medan det i praktiken finns flera parametrar. Om man plockar\r\nin till exempel ojämnheter och andra brister får vi en mycket komplicerad\r\nfigur. Det är alltså brister av olika slag som vi har att ta hänsyn till.\r\n\r\nDå är frågan: Hur ser det ut pengamässigt med eftersläpningen på det här\r\nområdet? Jag kommer att prata om fyra olika delar. Den första delen är\r\nden kalkylmässiga lönsamheten. Totalt handlar det om 14 miljarder i\r\neftersläpning, men här kan man säga att det inte finns någon eftersläpning.\r\nDet handlar om ett par hundra miljoner, vilket i det här sammanhanget är\r\nen osäkerhet i beräkningsmodellerna. Alltså: Vi håller standarden på det\r\nhögtrafikerade vägnätet, som är lönsamt. När vi pratar om den framtida\r\nstrategin är detta prioriterat. Vi kommer inte att tillåta någon eftersläpning\r\npå det vägnätet. Det gäller alltså det högtrafikerade vägnätet.\r\nOm vi sedan går över till det lågtrafikerade vägnätet finns där en rad\r\nbrister som man plockat ut och pekat på. Jag hoppas att det av den bild\r\njag nu visar framgår hur det ser ut med sprickor, ojämnheter, kanthäng\r\noch allt vad det är. Här är kostnaden för den enskilde trafikanten ganska\r\nhög, men å andra sidan är trafikanterna få. Det innebär att detta inte\r\ngår att räkna hem med de samhällsekonomiska kalkylerna, utan här handlar\r\ndet i stället om att ha någon form av lägsta acceptabla standard. För den\r\nhär typen av vägar varierar den lite grann med tanke på vägtyp, hastighetsgräns\r\noch så vidare. Vi har tidigare i dag pratat om IRI. Ett IRI på 6 gör att\r\nhastighetsnedsättningen inte blir så stor, men det är dock en\r\nhastighetsnedsättning. Det får vi alltså acceptera på den här typen av vägar.\r\nHur stor är då den här delen av eftersläpningen? Den ligger på 4,6 miljarder.\r\nHär är det alltså fråga om våra lågtrafikerade vägar, och strategin även\r\nfortsättningsvis är att försöka hålla detta. Eftersläpningen ska inte öka.\r\nDe sämsta vägarna ska inte bli ännu sämre. Däremot måste vi i en\r\nfortsättning, om tre fyra år när kostnaderna totalt sett ökat, börja dra ned\r\nnågonstans. Strategin är att detta ska ske i mellanregistret. De vägar\r\nsom ligger lite ovanför kommer alltså att närma sig den här lägre standarden.\r\nDet är den strategi som vi föreslår.\r\nLåt oss sedan gå över till den tredje stapeln i diagrammet, den som handlar\r\nom beständighet, och se på en bild av en ganska ny väg. Vi ser att det\r\nfinns utmattningssprickor, vilka troligen uppkommit till följd av tunga\r\nlaster i det högra körfältet. Det finns även andra typer av sprickor. Det\r\nhär är synliga defekter hos vägen. Det är en mindre äldre väg som fått\r\nnågon form av frysspricka. Där får vi nedträngning av vatten, vilket inte\r\när bra för vägkroppen - på samma sätt som det inte är bra för ett hus.\r\nFrågan vad detta kostar har varit uppe. Om man får fel på dräneringen i\r\nsitt hus och väntar tills man blir dålig av mögel blir det naturligtvis\r\ndyrt att göra något åt det, men om man lagar dräneringen omedelbart blir\r\nkostnaden låg. Att laga dessa sprickor, och de defekter som är synliga,\r\när alltså prioriterat för att vi ska kunna stoppa den progressiva\r\nvägnedbrytning som vatten ger upphov till.\r\nStorleken på den här eftersläpningen är knappt 3 miljarder. Det är en\r\nprioriterad del, och vi kommer i strategin att försöka hålla den nivån.\r\nDen ska alltså inte öka, men vi klarar inte heller att ta igen den.\r\nDen fjärde delen handlar om vägar som egentligen ser ganska bra ut. Det\r\när vägar som man kanske inte kan se någonting på, vilket också framgår av\r\nbilden jag visar. Det har gjorts mätningar, men de visar att det inte\r\nfinns några spårdjup. Det finns inga ojämnheter. Det är en bra väg. Man\r\nkan dock se på bilden att vi förseglat tvärgående sprickor och också\r\nlängsgående sprickor. Vägen är i funktion, och den är bra, men längst ned\r\nhar någonting skett. Där finns en nedbrytning, och då kan det ligga nära\r\ntill hands att man skjuter på investeringarna just när det gäller den här\r\ntypen av vägar. Det innebär att den ökning som vi haft av det eftersläpande\r\nunderhållet framför allt ligger i denna kategori. Det handlar om drygt\r\n6 miljarder.\r\nLåt oss nu se på utvecklingen när det gäller de mätbara delarna. IRI,\r\nalltså jämnhetsindexet, finns mätt för ett antal år. De övre kurvorna på\r\nden bild jag nu visar är vägar under 2 000, alltså lägre trafik, och nere\r\ni bild har vi vägar med över 2 000. Vi kan se att vi totalt sett har ett\r\nförbättrat tillstånd när det gäller de mätbara delarna, spårdjup och IRI.\r\nDet som bekymrat oss har varit det faktum att när vi gjort mätningar av\r\nvad våra kunder trafikanterna tycker har kurvorna under ett antal år pekat\r\nnedåt. Nu kan man dock säga att det har vänt.\r\nVi har fått mätningarna för 2003. Det är yrkestrafikanterna som svarat på\r\nfrågor om vägunderhållet. På nästa bild har vi de nationella vägarna överst,\r\nde regionala vägarna och det övriga statliga vägnätet. Nivåerna är låga,\r\noch vi har varit nere på en mycket låg nivå. När vi nu har två mätningar\r\nkan vi emellertid se en trend till förbättring, vilket skulle innebära\r\natt den här strategin av kunderna uppfattas på ett positivt sätt. Om vi\r\ntittar på privatbilisterna är kurvorna av ungefär samma typ, det vill\r\nsäga det finns en tendens till ökning. Fler är nöjda med hur det ser ut.\r\n\r\nJag har också bilder på den rena beläggningsstandarden, men jag ska inte\r\nta upp tid med den.\r\nOm vi sammanfattar strategin - detta finns också i det underlag som nu\r\nligger hos regeringen - innebär den att trafikanter på högtrafikerade\r\nvägar också i fortsättningen erbjuds en hög standard. Trafikanterna på\r\ndet lågtrafikerade vägnätet tillförsäkras en standard som uppfyller\r\ngrundläggande krav på säker framkomlighet. Nuvarande eftersläpning består.\r\nEfter 2007 sjunker nuvarande drift- och underhållsstandard på vissa vägar,\r\noch då är det mellanregistret som kommer att ta stryk. Våra hänsyn till\r\nnatur- och kulturvärdena kommer också att öka.\r\nMan bör även ha någon form av strategi för att se till att skador inte\r\nuppkommer. Vi har det rent vägtekniska, men det handlar också om användningen\r\nav vägnätet. Här menar vi att samverkan med industrin, med transportköparna\r\n- åkerierna - är A och O. Vi har under de senaste åren jobbat ganska mycket\r\nmed det vi kallar transportkvalitet. Det handlar om att man, när man köper\r\ntransporter, ställer krav på trafiksäkerhet och miljö. Vi tycker att det\r\när rimligt att våra nationella etablerade företag följer regelverken. Här\r\nhänder det rätt mycket.\r\nSom jag sade har jag nyligen kommit från ett jobb som regionchef. Då\r\npratade vi mycket om att man betalade för överlaster när man vägde in\r\nskogstranporterna. Om lastbilen vägde 68 ton fick man betalt för det, trots\r\natt det endast var tillåtet att köra 60 ton. Detta har man tagit ansvar\r\nför och förändrat. Jag tror att brytpunkten nu ligger på 62 ton. Också\r\ndet är i och för sig för högt, men det går åt rätt håll. Om vi ska pytsa\r\nin skattemedel måste de som nyttjar vägarna också följa regelverket.\r\nVi gör vägningar, som inte är annonserade, för att kunna prata med dem vi\r\nsamverkar med. Vi tycker att det är ett bra sätt att jobba på, och vi\r\nanvänder det på många håll. Det gäller också inom trafiksäkerhetsområdet\r\nför att få andra att göra åtaganden inom trafiksäkerheten i samhället.\r\nFordonsåtgärder behöver jag inte säga så mycket om, eftersom Staffan pratat\r\nom bland annat CTI. Det är ett bra sätt att komma vidare på, och som\r\nStaffan sade är vi med och finansierar det. Vi måste också titta på och\r\nföra diskussioner kring olämpliga axelkombinationer. Det kommer nya sådana,\r\noch där har vi ett ansvar.\r\nNär det gäller trafikåtgärder i form av restriktioner har vi restriktioner\r\nunder tjällossningen. Det gäller framför allt inlandet. Policyn för\r\nrestriktionerna har sett lite olika ut i Region Mitt och Region Norr. Under\r\ndet här året gör vi en utvärdering av de policyer som hittills använts\r\nför att kunna komma med en för hela landet enhetlig policy som också är\r\nden mest effektiva.\r\nNaturligtvis behöver vi även mycket mera kunskap. Många har redan talat\r\nom behovet av kunskap när det gäller metodik, åtgärdseffektsamband och så\r\nvidare. Jag instämmer helt i det som tidigare sagts.\r\nVi tar också större hänsyn till natur och kultur. En del kanske känner\r\ntill att de artrika vägkanterna omfattar en yta lika stor som Öland och\r\nlika stor som betesmarken i Sverige i dag. Här arbetar vi också vidare\r\nmed alléerna. Dessutom måste vi sköta de speciella minnesmärken som finns\r\nutmed vägarna. Det kan vara milstenar, stengärdsgårdar och liknande. När\r\nvi nu får mera pengar till det lågtrafikerade vägnätet försöker vi framför\r\nallt arbeta med inpassningen av de små vägarna i den kulturmiljö där de\r\nhör hemma, alltså det som är vardagsrummet för många av dem som bor ute\r\ni glesbygden.\r\n\r\nOrdföranden: Vi fortsätter med nästa punkt som är VTI:s granskning av\r\nförslag till drift- och underhållsstrategier.\r\n\r\nJan-Eric Nilsson, VTI: Vi har på uppdrag av Näringsdepartementet skrivit\r\nden rapport som jag håller i min hand. Om man ska vara lite vanvördig kan\r\nman säga att vi skulle hjälpa departementet att förstå vad de egentligen\r\nsade på Vägverket och Banverket.\r\nOm vi börjar med syftet att över huvud taget etablera en strategi för\r\ndrift och underhåll är det i viss bemärkelse en självklarhet. Därför blir\r\ndetta lite grann en upprepning av det som sagts under förmiddagen.\r\nFörhoppningsvis kan jag dock säga det på mitt eget sätt. Vi ska ju identifiera\r\nstandarden, och den ska man sedan ha som utgångspunkt när man ställer\r\nkrav på kvaliteten och försöker bestämma vilka resurser som krävs för att\r\nuppnå de kvalitetskrav som ställs upp.\r\nDet är viktigt att komma ihåg att det finns en skillnad mellan\r\ninvesteringsplaneringen och planeringen av drift- och underhållsåtgärder.\r\nBehovet\r\nav framförhållning är nämligen större när det gäller investeringar i så\r\nmotto att en investering ju tar ganska lång tid att planera, och det\r\nomgivande samhället kommer till stor del att vara beroende av när i tiden\r\nolika investeringar genomförs. Drift- och underhållsåtgärder är något\r\nbehändigare på så sätt att man på relativt kort sikt kan ställa om strategin.\r\nDärför är det kanske viktigare att ha fokus på de inledande åren av en\r\nlång plan och, som Janeric Reyier var inne på, dessutom fundera på om vi\r\nkan se kostnadsökningar som gör att behovet förändras i framtiden. Det\r\nfinns alltså en viktig skillnad mellan drift- och underhållsplanering och\r\ninvesteringsplanering genom att behoven av framförhållning är olika.\r\nDet som vi granskat är delvis sammanfattat i den tabell som visas på\r\noverheadbilden. Den är tagen från den rapport som vi just hörde talas om.\r\nDär säger Vägverket att om de får 7,6 miljarder per år av statsmakten\r\nkommer de att använda pengarna för de olika typer av åtgärder som visas\r\ni bildens mittkolumn. Det betyder 2,9 miljarder till belagda vägar, 1,7\r\nmiljarder till vinterdrift och så vidare. Därför handlar vår granskning\r\negentligen om hur Vägverket gått till väga när de kommit fram till just\r\nden redovisade fördelningen mellan olika åtgärder samt vilka aspekter som\r\nbehandlats för att komma fram till den fördelningen. Givetvis kommenterar\r\nvi också de uppgifter som står i kolumnen längst till höger och handlar\r\nom eftersläpning. Detta återkommer jag till om en liten stund.\r\nHur kommer man fram till detta? \"Detta\" syftar alltså på fördelningen\r\nmellan de olika delområden som jag pekar på. Ja, först måste man fråga\r\nsig vilken standard man vill uppnå och vad det kostar per år att upprätthålla\r\nen sådan standard. Därefter tar man reda på om budgeten gör det möjligt\r\natt nå ända fram. Om det inte går får vi en eftersläpning. Om vi visar\r\ndet i form av grafik är logiken ungefär den som visas på nästa bild.\r\nVi har en nystandard som representeras av cirkeln på bilden - eller vad\r\ndet nu är för form på den. Det är vägar som är precis färdigbyggda. Där\r\när standarden ganska hög. När det gäller de vägar som byggdes färdiga för\r\nett år sedan, eller relativt nyligen, har vi ett antal kilometer eller\r\nmil vägar med lite lägre standard. På detta sätt kan man beskriva hela\r\nvägnätet, som alltså ligger i olika standardkategorier. När man kommit\r\nned till den nivå som pilen pekar på måste man göra något åt det hela. Om\r\nman inte klarar av det får man en eftersläpning. Då uppfyller inte delar\r\nav vägnätet de krav som man tycker är rimliga att ställa på vägarna i\r\nallmänhet.\r\nMan behöver alltså mäta standarden, och hur gör man det? Vi har varit\r\ninne på det flera gånger, och jag vill egentligen bara poängtera att det\r\nfinns objektiva mätmetoder och det finns subjektiva mätmetoder. De objektiva\r\ntalade bland annat Anita Ihs om, och flera andra har också varit inne på\r\ndem. Det handlar om jämnheten längs med och tvärsöver vägen. Det säger\r\nsig självt vad som är objektivt. Vi vet precis vad vi pratar om.\r\nDet finns emellertid också ett antal subjektiva mätmetoder. Det här är\r\nendast ett axplock av dem som finns. Dessa baseras på andra metoder. I\r\ngrunden handlar det om bedömningar. Folk är ute och tittar, använder sina\r\nögon, och gör en kategorisering utifrån vad man bestämt sig för. Det gäller\r\ntill exempel att sprickorna på saltvägar når en viss standard. Det finns\r\nen mängd varianter av subjektiva mätmetoder.\r\nDen kommentar som vi lämnar är att objektiva mätmetoder självklart är att\r\nföredra, inte minst för att kunna vara rimligt säker på att man gör ungefär\r\npå samma sätt i olika delar av landet. Men lika självklart är att om man\r\ninte har metoderna, eller om kostnaden för att göra mätningar i de andra\r\ndimensionerna är väldigt hög, då är det inte motiverat att använda objektiva\r\nmetoder. Då måste man i stället acceptera att man använder subjektiva\r\nmått. Det är alltså inte särskilt konstigt att man många gånger tvingas\r\nanvända den typen av mått fastän man egentligen skulle vilja ha någonting\r\nannat.\r\nEn annan fråga som vi varit inne på några gånger är hur man fastställer\r\nmålstandarden. Vi har pekat på att det är den samhällsekonomiska lönsamheten\r\nsom ska vara styrande, det vill säga vi gör en avvägning mellan konsekvenserna\r\nför trafikanter och väghållare. Den figur jag nu visar säger egentligen\r\nendast att ju högre standard - ju längre till höger i diagrammet vi rör\r\noss - desto lägre blir kostnaden för trafikanterna. Å andra sidan blir\r\ndet dyrare för väghållaren att upprätthålla en högre standard. I avvägningen\r\nmellan dessa faktorer ser vi sedan samhällets kostnad. Summan av\r\ntrafikantkostnaderna och väghållarkostnaderna är alltså samhällets kostnad.\r\nDär de är som lägst borde vi därför hitta den optimala standarden, och\r\ndet är där vi ska sikta på att upprätthålla den kvalitet på vägnätet som\r\nvi vill ha.\r\nSå borde man göra. Hur gör man då i praktiken? Vi har hittat ett fall där\r\nman faktiskt gör på det sättet, och det är när man ska försöka optimera\r\nvintervägunderhåll. Men i övrigt baseras målkriterierna på det som någon\r\ntidigare kallade för ingenjörsbedömningar. I frånvaro av objektiva mätmetoder\r\nmåste man ta till den andra typen av bedömningskriterier. Man kan helt\r\nenkelt inte räkna på detta enligt de konstens regler som man idealt skulle\r\nvilja ha.\r\nDet finns många förklaringar till det. Vi har redan varit inne på en del.\r\nDet går inte att mäta. Många gånger vet man inte riktigt hur trafikanternas\r\nkostnad påverkas av variationer i det här. Vi har också haft diskussioner\r\nom hur trafiksäkerheten påverkas när kvaliteten varierar. Det är en sak\r\natt konstatera att det blir lite mera riskabelt när kvaliteten blir sämre,\r\nmen hur mycket mera riskabelt blir det? Hur stor är den effekten? Där\r\nfinns en stor osäkerhet, som vi redan varit inne på. Som en sista punkt\r\nvill jag tillägga att det många gånger också kan vara svårt för väghållaren\r\natt beräkna kostnaderna för variationer i kvaliteten.\r\nVi har också ägnat en del tid i rapporten åt att fundera kring hur man i\r\nden här planeringsprocessen gör när man inte har tillgång till de ideala\r\nmodellerna. Det ideala är att man har en massa principer, går ut och mäter,\r\nmatar in siffrorna i modellerna, trycker på en knapp och får ut det\r\nfärdiga svaret. Och så ser det inte ut.\r\nHur ser det då ut, det vill säga hur gör man? Det här är ju en process\r\nsom kännetecknas av förslag och motförslag som kanske primärt går mellan\r\nhuvud- och regionkontor inom Vägverket. Men som vi hört är också många\r\nandra intressenter inblandade - kommuner, län och näringsliv. Det handlar\r\nom en dialog, ett i det här sammanhanget modernt uttryck, som inte bara\r\nfinns inom väghållningen eller infrastruktursektorn utan i mycket av svensk\r\noffentlig sektor. Det är en form av argumentation mellan experter där\r\nsomliga framför uppfattningen att vi ska ha mer pengar till vintervägunderhåll\r\noch mindre till beläggningsunderhåll, medan andra säger tvärtom. På detta\r\nsätt för man fram sina uppfattningar som då utgör belägg för förutsägelserna,\r\noch så kämpar man om det. I slutändan landar man någonstans där man så\r\natt säga är minst oense.\r\nDet finns många problem med att göra på det här sättet. Vi vet inte om\r\nman verkligen använder samma kriterier i alla delar av landet. Särskilt\r\nsvårt blir det i fråga om avvägningar. Det är en sak att på sådana här\r\ngrunder fördela medel till vintervägunderhåll mellan regioner, men hur\r\nsköter man egentligen avvägningen mellan vintervägunderhåll och underhåll\r\nav broar eller något annat?\r\nNär det gäller de stora kategorierna blir det mycket svårt att hitta de\r\nrimliga avvägningarna. Även om man är oense är det ju inte säkert att den\r\nsom skriker mest är den som också vet bäst eller har de bästa argumenten.\r\nInte minst viktig är frågan hur vi som står utanför - vi som inte deltar\r\ni processen, vi som inte kan allt detta - ska kunna förstå hur man gjort\r\noch vilka kriterier man använt för att komma fram till det som man kommit\r\nfram till. Och vem är ansvarig om vägarna förfaller eller det uppstår\r\nandra problem, till exempel att folk av det ena eller andra skälet kör i\r\ndiket? Det är svårt att utkräva ansvar om man inte vet vilka argument den\r\npolicy man följer bygger på och man inte vet vem som egentligen har\r\nansvaret för besluten.\r\nMen om man inte har kunskap finns det naturligtvis inte mycket annat att\r\nvälja på. Vi ska heller aldrig underskatta det faktum att det här är en\r\nprocess som engagerar. Många bryr sig verkligen om dessa frågor. De\r\nengagerar också de experter inom Vägverket som kan detta allra bäst. Det\r\nkan vi vara ganska säkra på. Det i sin tur garanterar att vi verkligen\r\nprövar argument mot varandra och försöker komma fram till de lösningar\r\nsom, givet den ofullständiga information vi har, ändå är rimligt goda.\r\nDessutom kanske det inte alltid gör så mycket att information saknas. Jag\r\nhar använt uttrycket \"flacka opp\" när jag ska försöka beskriva den bild\r\nsom jag nu visar. Det är precis samma bild som tidigare. Nästa gång ska\r\njag rita om bilden så att kurvorna lutar lite mindre.\r\nDå kan vi titta på den här punkten där vi hittar optimal standard. Om man\r\nrör sig till vänster eller höger om den optimala standarden och läser av\r\nvad som sker på kostnadsaxeln, axeln till vänster, är det inte så stor\r\nskillnad. Om sambanden mellan vägens standard och trafikanternas kostnader\r\noch sambanden mellan standardnivå och väghållarens kostnader inte är så\r\nstora - om till exempel 10 % bättre standard minskar kostnader lite grann\r\nför trafikanterna och lite grann för den som har hand om det - har det\r\ninte så stor betydelse att veta exakt var den här lägsta punkten ligger.\r\n\r\nVi har inga belägg för att det är på det här sättet. Men det är ändå på\r\nnågot sätt lite trösterikt att tänka sig att det kanske inte gör så mycket\r\nom vi aldrig kommer att få den här perfekta informationen inom just det\r\nhär området. Det här är kanske en lite väl försiktig formulering kan man\r\ntycka ibland, men jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig annars.\r\nVi har egentligen i grunden inga förslag att komma med när det gäller att\r\ngöra allting annorlunda. Det finns ingenting som talar för att det här är\r\nfelaktigt.\r\nMen man kan inte låta bli att ta upp frågan om eftersläpning. Vi har\r\nkonstaterat att det är svårt att mäta standard objektivt och att vi saknar\r\nkunskap om många av de här effektsambanden. Det betyder att vi inte riktigt\r\nvet vad standarden borde vara, och vi vet definitivt inte riktigt hur\r\nstandarden är i förhållande till hur den borde vara. Vi kan därmed inte\r\nheller riktigt veta hur långt ifrån optimum vi ligger. När vi har gått\r\nigenom det här materialet har vi väldigt svårt att räkna på att eftersläpningen\r\nverkligen är så stor som Vägverket säger. Vi har inte belägg för att påstå\r\natt det de säger är fel, men vi hittar inte ett underlag som gör att vi\r\nkan förstå hur man har kommit fram till de siffror som man har gjort.\r\nDet kanske är viktigt att markera att precis samma problem finns i Banverkets\r\nplanförslag. Den här rapporten avsåg ju både Banverket och Vägverket. Det\r\nfinns en formulering här, men jag ska inte läsa upp den. Vi hittar samma\r\nfenomen där. Ett ganska säkert påstående om precis vad man ska uppnå om\r\nman får 8 miljarder mer i pengar. Det finns egentligen inga modeller,\r\ninga siffror, som gör att man kan styrka eller för den delen vederlägga\r\natt det är på det sättet. Underlaget gör det inte möjligt att komma fram\r\ntill någonting sådant, som vi ser det.\r\nVi har massor med förslag och idéer på hur man ska förändra enskildheter\r\noch hur man kan skaffa fram mer underlag. Det finns en generell företeelse\r\ni Vägverkets och Banverkets förslag som Richard bland annat har varit\r\ninne på. Det tycks vara så i andra offentliga verksamheter också. Vi har\r\ntittat på kollektivtrafiken i andra sammanhang. Det är väldigt svårt att\r\ni efterhand begripa vad som egentligen har skett, hur processen har sett\r\nut och kostnaderna före och efter, som Richard var inne på. Det är helt\r\nenkelt svårt att få grepp om de här sakerna. Jag tror att det är någonting\r\nsom vi generellt sett borde bli mycket bättre på inom den offentliga\r\nsektorn, inte minst vad gäller Vägverket.\r\nVi vet inte så hemsk mycket om vad som är rätt och fel i enskildheter.\r\nDet underlag som finns gör det svårt att avgöra hur stor den här\r\nunderhållskakan egentligen borde vara. Borde den vara 7,6 miljarder eller 12\r\nmiljarder? Eller skulle man till och med kunna spara på dessa 7,6 miljarder?\r\nVi vet inte riktigt. Det är svårt att i efterhand genomskåda hur man har\r\nkommit fram till det man har gjort.\r\nVi hjälper gärna till med forskning och utveckling. Vi tror att det finns\r\nmycket att göra, men vi kommer aldrig att kunna eliminera de här problemen.\r\nDet här är svåra saker att mäta, som vi också hört flera gånger. Att\r\nkomma fram till de ideala modellerna som fångar allt går över huvud taget\r\ninte.\r\n\r\nOrdföranden: Då var det dags för frågor.\r\n\r\nJan-Evert Rådhström: Jag har två frågor. Den första är till Vägverket.\r\nDen gäller det lågtrafikerade vägnätet. Det sades att Vägverkets strategi\r\när att tillförsäkra en lägsta grundnivå på det vägnätet från 2007. Vi har\r\nen skiftande kvalitet på vägnätet i dag. En del vägar är något bättre och\r\nen del är något sämre. Många har nått skamgränsen för länge sedan. Kan de\r\ni vårt land som har förhoppningar förvänta sig att den väg som de tror på\r\noch som inte har nått den lägsta grundnivån får en ännu lägre nivå som de\r\nsedan ska vara nöjda med? Kommer det vara så att ett antal vägar ska\r\nerodera ytterligare till den gränsen?\r\nSedan hörde vi att skogsindustrin redovisade enorma belopp, till exempel\r\nen export på 110 miljarder. Staffan Thonfors gjorde en bra redovisning av\r\nde åtgärder som skogsindustrin vidtar. I dag har vi också den nya vd:n\r\nför Sveriges åkeriföretag, Göran Forssén, här. Det vore intressant att\r\nhöra vad åkeribranschen i stort gör när det gäller detta med vägar i stort,\r\növerlaster och så vidare. När det är brist på pengar får vi ofta höra\r\natt det finns en syndare, och det är åkeribranschen. Det talas inte så\r\nmycket om att de transporterar varor från vår industri. Det vore intressant\r\natt också få höra något från Göran Forssén.\r\n\r\nJaneric Reyier: Det handlar om ett subjektivt mått om det är någon som\r\ntycker att en väg blir sämre, och så kommer det säkert att förbli. Oavsett\r\nav vad Jan-Eric Nilsson säger har vi ändå kriterier när det gäller ojämnhet.\r\nNär det gäller de objektiva kriterierna ska det inte gå över den här\r\ngränsen som ser olika ut vid olika hastighetsstandard och i övrigt när\r\ndet gäller vägstandard.\r\n\r\nGöran Forssén: Jag tycker att vi gör allt vi någonsin kan göra från\r\nåkerinäringens sida för att få bort det här problemet med överlass. Vi vill\r\nha rensopat utanför vår dörr. Jag kan nämna några exempel på vad vi gör\r\nrent konkret.\r\nVi driver frågan om lastaransvar, som vi kallar det. Vi menar att den som\r\nhar lastat och eventuellt lastat fel, lastat med överlast eller på ett\r\nfelaktigt sätt, också ska ha ansvar för det. Som det är i dag är det allt\r\noftare någon annan än föraren av lastbilen som lastar. Föraren kommer\r\nkanske och hämtar en påhängsvagn som är plomberad, men det är alltid\r\nföraren som döms och har det straffrättsliga ansvaret för ett felaktigt\r\nlastat ekipage. Vi tycker att det är fel.\r\nEn annan sak som vi driver gentemot lastvagnstillverkarna är att vi tycker\r\natt det ska finnas orginalmonterade bågar på lastbilar och släp så att\r\ndet finns en rimlig chans att se hur mycket som man faktiskt lastar. Så\r\när inte fallet i dag.\r\nYtterligare en sak är att vi tycker att det ska vara ersättning efter\r\nvikt och inte efter volym. Framför allt när det gäller skogsråvara ersätts\r\ndet efter volym. Det säger sig självt att det är mycket svårare då att få\r\nkorrekt lastade ekipage.\r\nTransportköparna har givetvis en stor roll i detta, förutom åkerinäringen\r\noch åkeriföretagarna. Vi skulle gärna se att det går att styra prislistan\r\neller ersättningssystemet så att det blir lagliga lass som är mest lönsamma.\r\nDet är självklart att det bör vara på det sättet. Janeric Reyier var\r\ninne på samverkan och samarbete mellan de parter som har ett ansvar i den\r\nhär frågan. Rent konkret vill vi gärna träffa överenskommelser med\r\ntransportköparna om att vi gemensamt ska arbeta för att få bort problemen\r\nmed överlass.\r\nGanska nyligen, före årsskiftet, träffade vi en överenskommelse med\r\norganisationen Svenskt Näringsliv om att vi gemensamt ska samarbeta för att\r\nfå bort överlassen. I den överenskommelsen står det även att transportköparna\r\ni samband med upphandling av transporter också ska ställa trafiksäkerhetskrav\r\nsom ska följas upp. Vägverket har varit ett föredöme i egenskap av\r\ntransportköpare under många års tid. Vägverket ställer ganska tuffa krav i\r\nsamband med upphandling av transporter, bland annat från\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt.\r\nVi ser gärna att alla övriga transportköpare i samhället ställer liknande\r\ntrafiksäkerhetskrav.\r\nI övrigt gäller det självfallet det vi ska göra själva. Vi tydliggör\r\nledningsansvaret i åkeriföretagen i väldigt stor utsträckning. Det är ju\r\nåkeriföretagarens ansvar att se till att man följer gällande lagar och\r\nregler och inte kör med överlass. Det är självklart att det är på det\r\nsättet. Det pratar vi väldigt mycket om inom åkerinäringen för närvarande.\r\n\r\n\r\nHans Stenberg: Jag har två frågor. Jag börjar med en fråga till Janeric\r\nReyier. Du sade här att vi har förbättrat läget på det belagda vägnätet\r\nnågot. Trafikantbetyget har blivit något bättre under senare år om än\r\nfrån en låg nivå. Men hur ser det ut på grusvägnätet? Hur har utvecklingen\r\nvarit där? Har vi några siffror på trafikantbetyget där?\r\n\r\nSedan har jag också en fråga till Staffan Thonfors som Janeric kanske\r\nockså vill kommentera lite. Du sade att ni var glada för det samarbete\r\nsom ni har haft med Vägverket i planeringsprocessen och att det kändes\r\nsom om det hade gått bra. Man kan ju befara en viss konflikt i\r\nplaneringsprocessen när det gäller att hålla det lågtrafikerade vägnätet öppet\r\nför lätta fordon året om. Det kan ju finnas en viss konflikt mellan det\r\nmålet och det mål som ni är intresserade av att satsa på, nämligen viktiga\r\nnäringslivsvägar. Har ni upplevt att det har varit svårt att hantera den\r\nfrågan?\r\n\r\nJaneric Reyier: Jag har inte pratat särskilt om grusvägarna eftersom jag\r\nhar ägnat mig åt beläggningsunderhållet, men standarden där har försämrats.\r\nDet är min upplevelse. Men å andra sidan finns här ett ljus i tunneln.\r\nDe 17 miljarder som är avsatta går till stor del till tjälsäkring, och\r\ntjälsäkringsåtgärder är ju oerhört viktiga på grusvägarna. Rimligen bör\r\nman kunna se en successiv förbättring där också, men jag kan inte visa\r\nbilder på grusvägssidan på samma sätt som på beläggningssidan.\r\n\r\nStaffan Thonfors: Det här samarbetet med Vägverket om fördelningen på\r\nolika vägar har ju pågått under en ganska lång tid. Det är klart att det\r\när ett givande och tagande i det sammanhanget. När det gäller just konflikten\r\nmellan lågtrafikerade vägar med lätt trafik och andra vägar har det\r\negentligen kommit in ett nytt mål i Vägverkets vokabulär, nämligen att man\r\nhelt enkelt har gett upp när det gäller det lågtrafikerade vägnätet. Vår\r\nutgångspunkt i de här diskussionerna är att tala om vilka vägar som vi\r\nbehöver för att klara skogsbruket och intransporter med de tyngsta bilarna.\r\nAtt Vägverket har gett upp här upplever vi som väldigt besvärligt.\r\n\r\nKarin Svensson Smith: Jag har en fråga till Vägverket och en till VTI.\r\nFrågan till Vägverket handlar om att ni har fått i uppdrag att göra en\r\nunderhållsstrategi med en skadeförebyggande del. Jag tycker att den\r\nskadeförebyggande delen i ert förslag till underhållsstrategi är väldigt\r\ntunn. Det är väldigt lite ni har att komma med där. Därför är det särskilt\r\nglädjande att såväl skogsindustrin som åkeriföretagen tar egna initiativ.\r\nSamtliga vi riksdagsledamöter är nog väldigt tacksamma för att man hjälps\r\nåt och tar ansvar för att hålla vägarna i gott skick.\r\nLåt oss titta på vad Vägverket föreslår. Först står det att man ska\r\nsamverka. Då tänker jag spontant på samverkan mellan olika transportslag.\r\nOm man har varor som ska från ett ställe till ett annat och det handlar\r\nom korta transporter är det inte möjligt att ersätta vägtransporterna.\r\nMen vi har ju många transporter i Sverige som går från norr till söder på\r\nvägarna. Där kan man ju fråga sig om inte en del av dem skulle kunna gå\r\npå järnväg eller kanske med sjöfart. Det vore kanske mycket mer\r\nsamhällseffektivt att göra på det sättet.\r\nÄr det rimligt att vi i Sverige har ett generellt undantag från EU-reglerna\r\nsom säger att maxvikten på lastbilar ska vara 60 ton i stället för 40\r\nton? Jag förstår att det är motiverat för att träråvaran ska komma fram\r\ntill sin förädling. Men varför ska det gälla alla andra transporter? Det\r\nmåste öka förslitningen och nedbrytningen av vägarna.\r\nDet handlar om att göra något rejält åt överlasterna. Det är väldigt lite\r\nsom görs när det gäller kontroller av och sanktioner mot överlaster i\r\nförhållande till den ekonomiska skada som överlasterna gissningsvis\r\nåstadkommer.\r\nJag undrar om du kan kommentera varför ni inte har gjort mer på den\r\nskadeförebyggande sidan.\r\nSedan undrar jag om ni på VTI har någon uppfattning om hur det svenska\r\nvägnätets standard ser ut i förhållande till hur vägnätets standard ser\r\nut i andra länder. Har ni någon uppgift om det?\r\n\r\nJaneric Reyier: Det låter lite grann som om näringen har kommit på det\r\nhär på egen hand. Så är det faktiskt inte. Jag har själv varit aktiv som\r\nregionchef, skrivit brev och påvisat ett antal saker. Det viktiga i detta\r\när att vi tror att den framgångsrika vägen är, precis som vi hörde här,\r\natt näringen tar ett eget ansvar. Jag upplever att vi får ett positivt\r\ngensvar därifrån och att vi är på väg att klara ut detta så att vi får en\r\nren bransch. Det handlar ju också om kör- och vilotider och annat. Det\r\nfinns en hel del att jobba med här.\r\nJag tog några axplock ur den här strategin. Detta att jobba med järnvägen\r\noch övriga transportslag finns naturligtvis med. Vi gör vad vi kan. Vi\r\nhar egentligen inte några stora möjligheter att själva föra över gods.\r\nTransportörerna har ju ändå ett fritt val.\r\nDet är inte givet att en stor totallast ger större förslitning än en mindre\r\nlast. Det är framför allt hur konformationen ser ut på däcken och hur det\r\nenskilda slitaget ser ut. Det gäller bland annat anläggningsytan.\r\n\r\nJan-Eric Nilsson: Det enkla svaret är att vi inte vet när det gäller\r\njämförelsen av vägstandarden mellan olika länder. Det finns en del försök\r\ntill sådana jämförelser, och de pekar på att vi har bra vägar. Men det är\r\nsvårt, inte minst därför att det saknas objektiva mått. Det är svårt att\r\nfå alla länder att använda samma mätmetoder. Det är en av de studier som\r\nvi har resonerat om att vi väldigt gärna skulle vilja göra på ett mer\r\nsystematiskt sätt än vad som har varit möjligt tidigare.\r\n\r\nJohnny Gylling: Jag har en fråga till Janeric Reyier från Vägverket. Jag\r\ntänkte ställa en ganska jordnära fråga som inte handlar om modeller och\r\nteorier utan om den enskilde trafikanten. Vad ska den enskilde trafikanten\r\ngöra när han upptäcker ett stort potthål i vägen eller att det ligger\r\nmycket lösgrus på vägen? Vem kan man höra av sig till? Jag testade själv\r\natt göra detta och bollades då fram och tillbaka mellan Vägverket och den\r\nkommun som jag befann mig i. Man kunde inte komma överens om vem som\r\nansvarade för just den vägsträckan. Det tog mig fem telefonsamtal att reda\r\nut detta. Efter en tid åtgärdade man de här hålen i vägen.\r\nI Norge har norska Vegdirektoratet ett telefonnummer som är öppet för\r\nallmänheten. Dit kan man höra av sig med klagomål och synpunkter. Det\r\nsamlas in och fördelas oavsett om det är en kommun som ansvarar för den\r\nväg man klagar på eller om det är Vegdirektoratet. Jag undrar vad Vägverket\r\nhar för planer för att förbättra de här möjligheterna för allmänheten att\r\nha synpunkter på vägarnas standard.\r\n\r\nJaneric Reyier: Det är en bra synpunkt. Det ska vara lätt att komma i\r\nkontakt med oss. Vi jobbar just nu med en nationell kundtjänst. Vi jobbar\r\nockså för att det ska bli ett  nummer till Vägverket. Det ska vara ett\r\nnummer som man ska kunna lära sig. När man ringer det ska man få svar och\r\ntas om hand på ett bra sätt. Detta är en prioriterad fråga hos Vägverket\r\ni dag. Det här kommer kanske att vara i funktion redan till hösten. Jag\r\ntörs inte lova det till 100 %, men vi jobbar hårt med det just nu.\r\n\r\nRunar Patriksson: Herr ordförande! Jag ska försöka att vara kortare än\r\nförra gången. Jag kommer att använda uttrycket \"räkna hem\" som jag har\r\nhört så många gånger här i dag. Jag visste faktiskt inte att Staffan\r\nThonfors var här, när jag talade om detta med industrin, men jag har väl\r\ntittat dåligt på lappen.\r\nDe nätter som en riksdagsledamot från Värmland, Dalarna eller andra ställen\r\nnorrut inte sover gott är när man vet att industrin ska fatta beslut om\r\ninvesteringar. Man frågar sig: Är de nöjda med vägstandarden så att de\r\nlägger sin investering i Skoghall eller Kvarnsveden? Eller lägger den i\r\nett annat land?\r\nNu har vi fått två stora investeringar. Jag vill ställa en fråga till\r\nThonfors och Janeric på Vägverket. Jag ställer den även till Göran på\r\ntransportsidan. Får ni vara med när vi säger att vägen är lönsam och att\r\nvi ska räkna hem vägens lönsamhet? Det kan gå 100 bilar på en vägsträcka,\r\nmen där finns skogen till Skoghall, Rottneros, Bäckhammar eller Kvarnsveden.\r\nAntalet bilar kan väl inte vara det man ska räkna hem? Tas det hänsyn\r\ntill vägens betydelse för tillväxten i det område där vägen finns? Får ni\r\nvara med och ha synpunkter på detta?\r\n\r\nStaffan Thonfors: Det tycker jag var en väldigt bra fråga. Som jag sade\r\nmåste man vara glad när man får vara med och diskutera hur statliga\r\nanslagspengar ska fördelas. Det är alltid ett givande och tagande. Man känner\r\nsig självfallet inte nöjd när pengar har gått till någonting som man inte\r\ntycker att skogsnäringen gynnas av. I de här diskussionerna har det handlat\r\nväldigt mycket om rekonstruktion eller åtgärder för att höja en vägs\r\nbärighet till BK 1-standard. Varje gång som en väg rekonstrueras och det\r\ninte innebär att man har höjt bruttovikten har vi inte fått en ökad\r\ntillgänglighet på det vägen. Den har bara återställts. Det är pengar som vi\r\nlite slarvigt kallar lost money.\r\nMan kanske satsar på en väg som möjligen kan gynna turistnäringen men som\r\ninte betyder någonting för skogsindustrins framkomlighet, men vi tycker\r\natt skogsindustrin är viktigare än turistnäringen i det sammanhanget. Men\r\ndet är som alltid ett givande och tagande. Vår utgångspunkt är att vi\r\ngärna vill ha så mycket som möjligt av de här pengarna som gynnar\r\ntillgängligheten och framkomligheten.\r\n\r\nGöran Forssén: Frågan var om vi får vara med och om Vägverket lyssnar.\r\nMitt svar är ja, vi får vara med. Jag tycker att Vägverket är duktiga på\r\natt lyssna. Saker som är speciellt viktiga från vår utgångspunkt är ju\r\nbärighetsfrågor, att ha full bärighet på vägnätet, och tjälsäkring av\r\nvägar. Jag upplever att Vägverket lyssnar väl. Jag har tycker att vi har\r\nfått bra genomslag för de frågorna. Jag tycker att Vägverket är klokt.\r\nÄven regeringen och riksdagen är kloka. Det har blivit ganska bra satsningar\r\npå detta.\r\nDet var mycket smicker. Varsågoda!\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det! Nu har jag slut på frågorna. Jag tycker att\r\nden här avslutningen kändes väldigt bra.\r\nVi har ett gemensamt vägkapital att förvalta här i landet. Det ägs av\r\nstaten. Det har vi diskuterat här. Vi har också ett omfattande privat\r\nvägnät som till stora delar bekostas av staten via statsbidrag. Vi har\r\nockså ett kommunalt vägnät. Det är många som glömmer bort det.\r\nVi måste alla ta ett ansvar för att vi förvaltar det här vägnätet och det\r\nkapital som finns nedlagt på ett så bra sätt som möjligt. Jag tycker att\r\nde strategier som har diskuterats i dag har belyst det på ett bra sätt.\r\nJag hoppas att vi får ett fortsatt arbete för att begränsa slitaget på\r\nvägnätet. Det handlar om att få bort överlassen och att utveckla bättre\r\nfordon som sliter mindre på vägarna. Här tror jag faktiskt att vår svenska\r\nindustri har en uppgift att utföra tillsammans med övriga aktörer.\r\nJag vill tacka alla medverkande för att ni kom hit i dag. Jag tycker att\r\ndet har varit en väldigt intressant utfrågning. Tack ska ni ha!</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Övergripande frågor och utgångspunkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:T304 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 3, \n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 8, \n2002/03:T327 av Holger Gustafsson och Birgitta Carlsson (kd, c) yrkande 1, \n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 1, \n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2, \n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 15, \n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 6 och 11, \n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 5, \n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 3, \n2003/04:T247 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd), \n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c) yrkande 1, \n2003/04:T406 av Lena Ek och Birgitta Sellén (båda c), \n2003/04:T422 av Jeppe Johnsson (m), \n2003/04:T472 av Hans Backman (fp) yrkande 1, \n2003/04:T489 av Cinnika Beiming (s), \n2003/04:T498 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 1, \n2003/04:T520 av Leif Jakobsson (s), \n2003/04:T521 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s), \n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 2 i denna del och 7, \n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 1-4, 9 och 15, \n2003/04:T550 av Lennart Fremling (fp), \n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 2 och 5-7, \n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 3, 4, 8, 10, 12, 18 och 44, \n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 9 samt \n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "66C72B70-A623-43D4-AE41-C3DA955F9C0C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "15",
                    "0",
                    "10",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "46",
                    "72",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/66C72B70-A623-43D4-AE41-C3DA955F9C0C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Planeringssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2003/04:3 och motionerna \n2002/03:T259 av Agneta Ringman (s), \n2002/03:T408 av Lennart Axelsson m.fl. (s) yrkande 1, \n2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19, \n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 45-47, \n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 4, \n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd) yrkande 3, \n2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) yrkande 2, \n2003/04:T2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 1-3, \n2003/04:T7 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd) yrkandena 3 och 4, \n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 4 och 10, \n2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande 3, \n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 7, \n2003/04:T538 av Michael Hagberg (s), \n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 12, \n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2 och 5-7 samt \n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Planeringsramarna och långsiktsplanerna",
          "forslag": "Riksdagen godkänner att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i järnvägar för perioden 2004-2015 skall vara 107,7 miljarder kronor och för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004-2015 skall vara 42,1 miljarder.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:95 och avslår motionerna \n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2, \n2002/03:T266 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkande 2, \n2002/03:T279 av Agne Hansson (c) yrkande 2, \n2002/03:T291 av Cristina Husmark Pehrsson (m), \n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c) yrkande 1, \n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15, \n2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 6, \n2002/03:T371 av Viviann Gerdin (c) yrkande 2, \n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1-4, 7, 8 och 34, \n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) yrkandena 4-8, \n2002/03:T532 av Carina Hägg (s), \n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5, \n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp) yrkandena 20 och 21, \n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2, \n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 6, \n2002/03:Bo319 av Carin Lundberg m.fl. (s) yrkandena 6 och 7, \n2003/04:T5 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (båda s), \n2003/04:T8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1, 2, 5, 7 och 8, \n2003/04:T13 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 3 och 4, \n2003/04:T14 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 2 och 4-6, \n2003/04:T15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1, \n2003/04:T421 av Runar Patriksson (fp), \n2003/04:T515 av Carin Lundberg och Anders Sundström (båda s), \n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 i denna del och 4, \n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkandena 5-8, \n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 8 och 9, \n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13-15, \n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23, \n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och \n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "10AD32E7-9320-4901-91E4-98EA5E925FD6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "45",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "41",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "30",
                    "105",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10AD32E7-9320-4901-91E4-98EA5E925FD6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Alternativ finansiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T8 yrkande 3, 2003/04:T13 yrkande 2, 2003/04:T14 yrkande 1, 2003/04:T15 yrkande 2, 2003/04:T226, 2003/04:T276, 2003/04:T295, 2003/04:T314 yrkandena 1-3, 2003/04:T393 yrkandena 1-3, 2003/04:T414 yrkande 5, 2003/04:T461 yrkandena 6 och 7, 2003/04:T486, 2003/04:T530 yrkande 24, 2003/04:T560 yrkandena 1-3, 2003/04:T562 yrkandena 25-27 och 2003/04:T564 yrkandena 11 och 26.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EFA79C4F-49E1-4D54-B37D-C15F5027662D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "136",
                    "1",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EFA79C4F-49E1-4D54-B37D-C15F5027662D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Särskilda infrastrukturåtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Europavägsklassificering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16, \n2002/03:T323 av Marita Aronson m.fl. (fp) yrkande 5, \n2002/03:T454 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkande 2, \n2002/03:T500 av Maria Öberg och Anders Sundström (båda s) i denna del, \n2003/04:T380 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda m) yrkande 1, \n2003/04:T477 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 6, \n2003/04:T480 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkandena 1-3, \n2003/04:T529 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m), \n2003/04:T537 av Berit Högman m.fl. (s), \n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 11 och \n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp) yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E6BC2A25-911B-4598-A3A2-24AB308C2399",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "137",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E6BC2A25-911B-4598-A3A2-24AB308C2399",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Övergripande frågor och utgångspunkter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Övergripande frågor och utgångspunkter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Övergripande frågor och utgångspunkter",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Övergripande frågor och utgångspunkter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Planeringssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Planeringssystemet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Planeringssystemet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Planeringsramarna och långsiktsplanerna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Planeringsramarna och långsiktsplanerna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Planeringsramarna och långsiktsplanerna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Planeringsramarna och långsiktsplanerna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Alternativ finansiering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Europavägsklassificering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på framställningen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 09:16:37"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Mer statliga pengar till Sveriges vägar och järnvägar. Beslutet gäller för perioden 2004-2015 och medför att riksdagen - på förslag från regeringen - höjer planeringsramarna med 9,3 miljarder kronor för den här perioden. Totalt kommer 381,5 miljarder att gå till vägar och järnvägar under perioden 2004-2015. Av dessa pengar går 107,7 miljarder till nyinvesteringar i järnvägsnätet. Under perioden kommer 38 miljarder att gå till drift och underhåll av befintliga järnvägar. Vägarna ska bli bättre och säkrare. 87 miljarder satsas på drift och underhåll av statliga vägar. Nästan 5 miljarder går till att få mer trafiksäkra vägar till exempel genom mittsepareringar och cirkulationsplatser. Anslaget till nyinvesteringar i vägnätet uppgår till 42 miljarder. ",
          "dok_id": "GR01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:10:19"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Stora satsningar på vägar och järnvägar (TU10)",
          "dok_id": "GR01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:10:19"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 09:16:37"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01TU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Mer statliga pengar till Sveriges vägar och järnvägar. Det innebär regeringens infrastrukturförslag som trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner. Beslutet gäller för perioden 2004-2015 och medför att riksdagen - på förslag från regeringen - höjer planeringsramarna med 9,3 miljarder kronor för den här perioden. Totalt kommer 381,5 miljarder att gå till vägar och järnvägar under perioden 2004-2015. Av dessa pengar går 107,7 miljarder till nyinvesteringar i järnvägsnätet. Under perioden kommer 38 miljarder att gå till drift och underhåll av befintliga järnvägar. Vägarna ska bli bättre och säkrare. 87 miljarder satsas på drift och underhåll av statliga vägar. Nästan 5 miljarder går till att få mer trafiksäkra vägar till exempel genom mittsepareringar och cirkulationsplatser. Anslaget till nyinvesteringar i vägnätet uppgår till 42 miljarder.</p>",
          "dok_id": "GR01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:10:19"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Stora satsningar på vägar och järnvägar (TU10)",
          "dok_id": "GR01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:10:19"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01TU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_TU_10.pdf",
          "filstorlek": "1423034",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Titel saknas",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B9015E10-615B-4334-BEDA-22B9B5C843AA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2003/04:RRS3 Riksrevisionens styrelses framställning angående länens infrastrukturplanering",
          "ref_dok_id": "GR04RRS3",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS3",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående länens infrastrukturplanering",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo319 Det nationella träprogrammet",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo319",
          "ref_dok_titel": "Det nationella träprogrammet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ429 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N265 Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GQ02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N307 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N347 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N392 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N393 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N399 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N399",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T206 Vägnätet i Kalmar",
          "ref_dok_id": "GQ02T206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T206",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T207 Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_id": "GQ02T207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T207",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T208 Tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm",
          "ref_dok_id": "GQ02T208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T208",
          "ref_dok_titel": "Tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T209 Utbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T209",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T210 Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_id": "GQ02T210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T210",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T213 Levande landskap",
          "ref_dok_id": "GQ02T213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T213",
          "ref_dok_titel": "Levande landskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T219 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GQ02T219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T219",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T223 Ombyggnad av Europaväg 4 söder om Sundsvall",
          "ref_dok_id": "GQ02T223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T223",
          "ref_dok_titel": "Ombyggnad av Europaväg 4 söder om Sundsvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T225 Vägnätet i Västerbotten",
          "ref_dok_id": "GQ02T225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T225",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Västerbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T227 Statliga insatser för förbättring av farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_id": "GQ02T227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T227",
          "ref_dok_titel": "Statliga insatser för förbättring av farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T230 Infrastrukturen i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GQ02T230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T230",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T236 Vägar i Gävleborgs län",
          "ref_dok_id": "GQ02T236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T236",
          "ref_dok_titel": "Vägar i Gävleborgs län",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T238 Situationen för tågpendlare på sträckan Uppsala-Stockholm",
          "ref_dok_id": "GQ02T238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T238",
          "ref_dok_titel": "Situationen för tågpendlare på sträckan Uppsala-Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T239 Höghastighetståg",
          "ref_dok_id": "GQ02T239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T239",
          "ref_dok_titel": "Höghastighetståg",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T241 Järnvägsutbyggnaden i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T241",
          "ref_dok_titel": "Järnvägsutbyggnaden i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T242 Stambanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T242",
          "ref_dok_titel": "Stambanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson och Göran Hägglund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T243 Riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GQ02T243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T243",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund och Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T244 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GQ02T244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T244",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund och Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T246 Höghastighetstrafik på Stångådals- och Tjustbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T246",
          "ref_dok_titel": "Höghastighetstrafik på Stångådals- och Tjustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T248 Infrastrukturen i sydöstra Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02T248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T248",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i sydöstra Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T252 Västlänken",
          "ref_dok_id": "GQ02T252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T252",
          "ref_dok_titel": "Västlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T253 Utbyggnad av Rv 26 sträckan Skeppshult-Gislaved",
          "ref_dok_id": "GQ02T253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T253",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Rv 26 sträckan Skeppshult-Gislaved",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T255 TEN-status för Europaväg 12",
          "ref_dok_id": "GQ02T255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T255",
          "ref_dok_titel": "TEN-status för Europaväg 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T257 Tvärbanan Storuman-Hällnäs",
          "ref_dok_id": "GQ02T257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T257",
          "ref_dok_titel": "Tvärbanan Storuman-Hällnäs",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T258 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GQ02T258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T258",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T259 Cykelleder på Öland",
          "ref_dok_id": "GQ02T259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T259",
          "ref_dok_titel": "Cykelleder på Öland",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T260 Vägnätet i Halland",
          "ref_dok_id": "GQ02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T263 Utbyggnad av kommunikationer i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GQ02T263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T263",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av kommunikationer i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T266 Europaväg 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T266",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T268 Omläggning av riksväg 50 genom Motala",
          "ref_dok_id": "GQ02T268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T268",
          "ref_dok_titel": "Omläggning av riksväg 50 genom Motala",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T270 Infrastrukturen i östra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T270",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i östra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T273 Spårförbindelse mellan Kastrup och Sturup",
          "ref_dok_id": "GQ02T273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T273",
          "ref_dok_titel": "Spårförbindelse mellan Kastrup och Sturup",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T276 Utbyggnad av Europaväg 20",
          "ref_dok_id": "GQ02T276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T276",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Europaväg 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T279 Väginvesteringar i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02T279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T279",
          "ref_dok_titel": "Väginvesteringar i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T284 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T284",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Wiklund m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T291 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GQ02T291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T291",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T292 Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02T292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T292",
          "ref_dok_titel": "Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T295 Det finmaskiga vägnätet",
          "ref_dok_id": "GQ02T295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T295",
          "ref_dok_titel": "Det finmaskiga vägnätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T296 Infrastrukturen i Halland",
          "ref_dok_id": "GQ02T296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T296",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow och Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T298 En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GQ02T298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T298",
          "ref_dok_titel": "En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T299 Infrastrukturen i västra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T299",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i västra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T304  Stockholms vägnät ",
          "ref_dok_id": "GQ02T304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T304",
          "ref_dok_titel": " Stockholms vägnät ",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T306 Utbyggnad av vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GQ02T306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T306",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T307 Europabanan ",
          "ref_dok_id": "GQ02T307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T307",
          "ref_dok_titel": "Europabanan ",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T310 Inlandsbanan Syd",
          "ref_dok_id": "GQ02T310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T310",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan Syd",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T311 Satsning på Götalandsbanan och Europabanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T311",
          "ref_dok_titel": "Satsning på Götalandsbanan och Europabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T312 Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GQ02T312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T312",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T313 Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_id": "GQ02T313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T313",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T314 Satsning på järnvägen",
          "ref_dok_id": "GQ02T314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T314",
          "ref_dok_titel": "Satsning på järnvägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T315 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GQ02T315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T315",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T318 Motorvägsstandard för riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GQ02T318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T318",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard för riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T321 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T323 Vägsatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T323",
          "ref_dok_titel": "Vägsatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T324 Infrastruktursatsningar i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02T324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T324",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsningar i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T325 Gräsbovägen",
          "ref_dok_id": "GQ02T325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T325",
          "ref_dok_titel": "Gräsbovägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T327 Vägsatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T327",
          "ref_dok_titel": "Vägsatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD) och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T329 Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_id": "GQ02T329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T329",
          "ref_dok_titel": "Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T330 Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T330",
          "ref_dok_titel": "Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T331 Ådalsbanans sträckning genom Timrå kommun",
          "ref_dok_id": "GQ02T331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T331",
          "ref_dok_titel": "Ådalsbanans sträckning genom Timrå kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T333 Utbyggnad av Dalabanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T333",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Dalabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T334 Nybyggnad av väg 67 Heby-Tärnsjö",
          "ref_dok_id": "GQ02T334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T334",
          "ref_dok_titel": "Nybyggnad av väg 67 Heby-Tärnsjö",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T335 Satsning på E 22:an",
          "ref_dok_id": "GQ02T335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T335",
          "ref_dok_titel": "Satsning på E 22:an",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T340 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T340",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T345 Järnvägstrafiken i Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GQ02T345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T345",
          "ref_dok_titel": "Järnvägstrafiken i Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T346 Infrastruktur i Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GQ02T346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T346",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T347 Tvärförbindelse Norge-Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T347",
          "ref_dok_titel": "Tvärförbindelse Norge-Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T350 Europavägars sträckning",
          "ref_dok_id": "GQ02T350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T350",
          "ref_dok_titel": "Europavägars sträckning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T353 Utbyggnad av E 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T353",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T354 Dalslands vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T354",
          "ref_dok_titel": "Dalslands vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T358 Ny vägförbindelse över Göta älv",
          "ref_dok_id": "GQ02T358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T358",
          "ref_dok_titel": "Ny vägförbindelse över Göta älv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T359 Inlandsbanan ",
          "ref_dok_id": "GQ02T359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T359",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan ",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T361 Inlandsbanan ",
          "ref_dok_id": "GQ02T361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T361",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T362 Vägprojekt i Uppland",
          "ref_dok_id": "GQ02T362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T362",
          "ref_dok_titel": "Vägprojekt i Uppland",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T367 Europaväg 6",
          "ref_dok_id": "GQ02T367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T367",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T371 Vägar i  Värmland",
          "ref_dok_id": "GQ02T371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T371",
          "ref_dok_titel": "Vägar i  Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T372 Behovet av infrastruktursatsningar i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GQ02T372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T372",
          "ref_dok_titel": "Behovet av infrastruktursatsningar i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T374 Dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg",
          "ref_dok_id": "GQ02T374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T374",
          "ref_dok_titel": "Dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig och Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T377 Skåne och Själland",
          "ref_dok_id": "GQ02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Skåne och Själland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T389 Infrastruktur i sydöstra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02T389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T389",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i sydöstra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T393 Väg 51",
          "ref_dok_id": "GQ02T393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T393",
          "ref_dok_titel": "Väg 51",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Göran Holmqvist och Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T394 Europabanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T394",
          "ref_dok_titel": "Europabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T397 Infrastrukturen i Viskadalen",
          "ref_dok_id": "GQ02T397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T397",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Viskadalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T399 Järnvägsförbindelse mellan Svappavaara och Kolari",
          "ref_dok_id": "GQ02T399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T399",
          "ref_dok_titel": "Järnvägsförbindelse mellan Svappavaara och Kolari",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T403 Kinnekullebanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T403",
          "ref_dok_titel": "Kinnekullebanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Urban Ahlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T408 Järnvägar i Örebro län",
          "ref_dok_id": "GQ02T408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T408",
          "ref_dok_titel": "Järnvägar i Örebro län",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T410 Utveckling av ett järnvägens Östersjöbanesystem",
          "ref_dok_id": "GQ02T410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T410",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av ett järnvägens Östersjöbanesystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T414 Förbättringar på riksväg 71",
          "ref_dok_id": "GQ02T414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T414",
          "ref_dok_titel": "Förbättringar på riksväg 71",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T415 Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_id": "GQ02T415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T415",
          "ref_dok_titel": "Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T417 Inlandsbanans södra del",
          "ref_dok_id": "GQ02T417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T417",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanans södra del",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T420 Mittbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T420",
          "ref_dok_titel": "Mittbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T421 Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_id": "GQ02T421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T421",
          "ref_dok_titel": "Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T422 Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_id": "GQ02T422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T422",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T423 Europabanan och HH-tunneln",
          "ref_dok_id": "GQ02T423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T423",
          "ref_dok_titel": "Europabanan och HH-tunneln",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T424 Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GQ02T424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T424",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T428 Yttre godsspår på sträckan Håstad-Åkarp",
          "ref_dok_id": "GQ02T428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T428",
          "ref_dok_titel": "Yttre godsspår på sträckan Håstad-Åkarp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T431 Haparandabanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T431",
          "ref_dok_titel": "Haparandabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T433 Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GQ02T433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T433",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T435 Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_id": "GQ02T435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T435",
          "ref_dok_titel": "Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T436 Infrastruktur i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GQ02T436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T436",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T437 Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GQ02T437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T437",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T439 Järnvägsbygge över Karlskoga",
          "ref_dok_id": "GQ02T439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T439",
          "ref_dok_titel": "Järnvägsbygge över Karlskoga",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP) och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T441 Utbyggnad och förbättring av E18",
          "ref_dok_id": "GQ02T441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T441",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad och förbättring av E18",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C) och Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T446 Dubbelspår på Svealandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T446",
          "ref_dok_titel": "Dubbelspår på Svealandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T451 Ostlänken ",
          "ref_dok_id": "GQ02T451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T451",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken ",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T454 Infrastruktur i Värmland",
          "ref_dok_id": "GQ02T454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T454",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T456 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T456",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T457 E 4 mellan Hudiksvall - Enånger",
          "ref_dok_id": "GQ02T457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T457",
          "ref_dok_titel": "E 4 mellan Hudiksvall - Enånger",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T462 Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T462",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T474 Förbättringar av riksväg 55",
          "ref_dok_id": "GQ02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "Förbättringar av riksväg 55",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T475 Förbiled Katrineholm",
          "ref_dok_id": "GQ02T475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T475",
          "ref_dok_titel": "Förbiled Katrineholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T476 Satsning på hamnarna i Oxelösund och Norrköping",
          "ref_dok_id": "GQ02T476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T476",
          "ref_dok_titel": "Satsning på hamnarna i Oxelösund och Norrköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T481 Västsvenska transporter",
          "ref_dok_id": "GQ02T481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T481",
          "ref_dok_titel": "Västsvenska transporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T482 Europaväg 20",
          "ref_dok_id": "GQ02T482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T482",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell Nordström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T487 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GQ02T487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T487",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T488 Väg 73 till Nynäshamn",
          "ref_dok_id": "GQ02T488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T488",
          "ref_dok_titel": "Väg 73 till Nynäshamn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T492 Ådalsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T492",
          "ref_dok_titel": "Ådalsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T495 E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_id": "GQ02T495",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T495",
          "ref_dok_titel": "E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T496 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T496",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T500 Väg 45",
          "ref_dok_id": "GQ02T500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T500",
          "ref_dok_titel": "Väg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T504 Utbyggnad av Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T504",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T509 Rv 50 och E 22 i Östergötland.",
          "ref_dok_id": "GQ02T509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T509",
          "ref_dok_titel": "Rv 50 och E 22 i Östergötland.",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T510 Upprustning av väg 127",
          "ref_dok_id": "GQ02T510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T510",
          "ref_dok_titel": "Upprustning av väg 127",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T511 Utbyggnad av Södra stambanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T511",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T511",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Södra stambanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T514 Ostkustbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T514",
          "ref_dok_titel": "Ostkustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T518 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T518",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T518",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T519 Infrastruktur i Dalsland och Göta älvs dalgång",
          "ref_dok_id": "GQ02T519",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T519",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Dalsland och Göta älvs dalgång",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T529 Järnvägsförbindelse till Sturup",
          "ref_dok_id": "GQ02T529",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T529",
          "ref_dok_titel": "Järnvägsförbindelse till Sturup",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T532 Bevarande av svenska grusvägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T532",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T532",
          "ref_dok_titel": "Bevarande av svenska grusvägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T533 Infrastruktursatsningar i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GQ02T533",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T533",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsningar i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Thomas Strand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N325 Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N330 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N332 Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02N332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N332",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T10 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T11 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T12 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T13 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T14 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T15 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T2 med anledning av förs. 2003/04:RRS3 Riksrevisionens styrelses framställning angående länens infrastrukturplanering",
          "ref_dok_id": "GR02T2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2003/04:RRS3 Riksrevisionens styrelses framställning angående länens infrastrukturplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T202 Dalarnas vägar",
          "ref_dok_id": "GR02T202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T202",
          "ref_dok_titel": "Dalarnas vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T205 Riksväg 70",
          "ref_dok_id": "GR02T205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T205",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 70",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T207 Citytunneln i Malmö",
          "ref_dok_id": "GR02T207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T207",
          "ref_dok_titel": "Citytunneln i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T209 Utbyggnad av E 6 mellan Vellinge och Trelleborg ",
          "ref_dok_id": "GR02T209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T209",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 6 mellan Vellinge och Trelleborg ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T214 Spårtrafik mellan Malmö och Sturup",
          "ref_dok_id": "GR02T214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T214",
          "ref_dok_titel": "Spårtrafik mellan Malmö och Sturup",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T219 Byggandet av Citybanan/Mälartunnel",
          "ref_dok_id": "GR02T219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T219",
          "ref_dok_titel": "Byggandet av Citybanan/Mälartunnel",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T222 Ombyggnad av  E 18 mellan Örebro och Karlskoga",
          "ref_dok_id": "GR02T222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T222",
          "ref_dok_titel": "Ombyggnad av  E 18 mellan Örebro och Karlskoga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T225 Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GR02T225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T225",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T226 Alternativ finansiering av vägprojekt",
          "ref_dok_id": "GR02T226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T226",
          "ref_dok_titel": "Alternativ finansiering av vägprojekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T228 Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T228",
          "ref_dok_titel": "Europabanan/Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T229 Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_id": "GR02T229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T229",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T230 Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_id": "GR02T230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T230",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T234 Vägarna i Västmanlands län",
          "ref_dok_id": "GR02T234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T234",
          "ref_dok_titel": "Vägarna i Västmanlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T236 Tågtrafiken i Bergslagen",
          "ref_dok_id": "GR02T236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T236",
          "ref_dok_titel": "Tågtrafiken i Bergslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T237 Järnvägen i Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GR02T237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T237",
          "ref_dok_titel": "Järnvägen i Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T241 Infrastrukturen i sydöstra Skåne",
          "ref_dok_id": "GR02T241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T241",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i sydöstra Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T242 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GR02T242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T242",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T244 Gräsbovägen",
          "ref_dok_id": "GR02T244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T244",
          "ref_dok_titel": "Gräsbovägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T246 Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02T246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T246",
          "ref_dok_titel": "Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T247 Järnvägstrafikens konkurrenskraft",
          "ref_dok_id": "GR02T247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T247",
          "ref_dok_titel": "Järnvägstrafikens konkurrenskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T254 Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_id": "GR02T254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T254",
          "ref_dok_titel": "Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T255 Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_id": "GR02T255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T255",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T257 Viktiga vägobjekt i Stockholm - Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GR02T257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T257",
          "ref_dok_titel": "Viktiga vägobjekt i Stockholm - Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T258 Åtgärder kring Arlanda",
          "ref_dok_id": "GR02T258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T258",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder kring Arlanda",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T262 Utbyggnaden av E 4 Enånger - Hudiksvall",
          "ref_dok_id": "GR02T262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T262",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnaden av E 4 Enånger - Hudiksvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T263 Väg 73",
          "ref_dok_id": "GR02T263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T263",
          "ref_dok_titel": "Väg 73",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T265 Infrastrukturen i Nässjö kommun",
          "ref_dok_id": "GR02T265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T265",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Nässjö kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T268 Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GR02T268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T268",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T270 E 22",
          "ref_dok_id": "GR02T270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T270",
          "ref_dok_titel": "E 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T272 E 6 i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GR02T272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T272",
          "ref_dok_titel": "E 6 i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T276 Vägutbyggnad",
          "ref_dok_id": "GR02T276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T276",
          "ref_dok_titel": "Vägutbyggnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T277 Trafiken i Västmanland ",
          "ref_dok_id": "GR02T277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T277",
          "ref_dok_titel": "Trafiken i Västmanland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T278 Farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_id": "GR02T278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T278",
          "ref_dok_titel": "Farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T282 Riksväg 47/48",
          "ref_dok_id": "GR02T282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T282",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 47/48",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T287 Höghastighetståg ",
          "ref_dok_id": "GR02T287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T287",
          "ref_dok_titel": "Höghastighetståg ",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T292 Vägnätet i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GR02T292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T292",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T295 Finansieringsmodell för infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T295",
          "ref_dok_titel": "Finansieringsmodell för infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T296 E4 Enånger - Hudiksvall ",
          "ref_dok_id": "GR02T296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T296",
          "ref_dok_titel": "E4 Enånger - Hudiksvall ",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T3 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T303  Infrastrukturutbyggnad i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02T303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T303",
          "ref_dok_titel": " Infrastrukturutbyggnad i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T305 Funktionsdugliga vägar i Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GR02T305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T305",
          "ref_dok_titel": "Funktionsdugliga vägar i Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T310 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T310",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T311 Bärighetsstöd för vägar i Småland",
          "ref_dok_id": "GR02T311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T311",
          "ref_dok_titel": "Bärighetsstöd för vägar i Småland",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T313 Synskadades situation",
          "ref_dok_id": "GR02T313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T313",
          "ref_dok_titel": "Synskadades situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T314 Svinesundsbron",
          "ref_dok_id": "GR02T314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T314",
          "ref_dok_titel": "Svinesundsbron",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T320 Västlänken - en tågtunnel under Göteborg",
          "ref_dok_id": "GR02T320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T320",
          "ref_dok_titel": "Västlänken - en tågtunnel under Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T323 Utbyggnad av riksväg 40 ",
          "ref_dok_id": "GR02T323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T323",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T325 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T325",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T328 E 22",
          "ref_dok_id": "GR02T328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T328",
          "ref_dok_titel": "E 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T329 Järnvägssatsningar i Västernorrlands län",
          "ref_dok_id": "GR02T329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T329",
          "ref_dok_titel": "Järnvägssatsningar i Västernorrlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T330 Vägförbindelse över Göta älv",
          "ref_dok_id": "GR02T330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T330",
          "ref_dok_titel": "Vägförbindelse över Göta älv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T334 Riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GR02T334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T334",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T335 Riksväg 41 och Viskadalsbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T335",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 41 och Viskadalsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T339 Snabbtåg mellan Halland och Stockholm",
          "ref_dok_id": "GR02T339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T339",
          "ref_dok_titel": "Snabbtåg mellan Halland och Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T341 Europaväg 18",
          "ref_dok_id": "GR02T341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T341",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T342 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T342",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T345 Infrastrukturinvesteringar i Uppsala län ",
          "ref_dok_id": "GR02T345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T345",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturinvesteringar i Uppsala län ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T346 Inlandsbanans södra del",
          "ref_dok_id": "GR02T346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T346",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanans södra del",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T347 Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GR02T347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T347",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T348 Infrastruktur i Gävleborgs län",
          "ref_dok_id": "GR02T348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T348",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Gävleborgs län",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T349 Utbyggnad av riksväg 55 mellan Katrineholm och Enköping",
          "ref_dok_id": "GR02T349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T349",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 55 mellan Katrineholm och Enköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Berglind m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T350 Dalslands vägnät",
          "ref_dok_id": "GR02T350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T350",
          "ref_dok_titel": "Dalslands vägnät",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T351 Tunnel för höghastighetståg genom Öresund",
          "ref_dok_id": "GR02T351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T351",
          "ref_dok_titel": "Tunnel för höghastighetståg genom Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T352 Motorvägsstandard på riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GR02T352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T352",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard på riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T353 Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T353",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T355 Transportinfrastruktur för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02T355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T355",
          "ref_dok_titel": "Transportinfrastruktur för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T359 Järnvägssatsningar längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_id": "GR02T359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T359",
          "ref_dok_titel": "Järnvägssatsningar längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T361 Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02T361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T361",
          "ref_dok_titel": "Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T362 Tvärbanan Storuman-Hällnäs",
          "ref_dok_id": "GR02T362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T362",
          "ref_dok_titel": "Tvärbanan Storuman-Hällnäs",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T363 Dalslands vägnät",
          "ref_dok_id": "GR02T363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T363",
          "ref_dok_titel": "Dalslands vägnät",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T367 Kustsamhällens infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T367",
          "ref_dok_titel": "Kustsamhällens infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T370 Utbyggnad av E 20 till motorväg",
          "ref_dok_id": "GR02T370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T370",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 20 till motorväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD) och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T371 Vägnätet i Västerbottens län",
          "ref_dok_id": "GR02T371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T371",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Västerbottens län",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T375 Fördelningen av väganslagen utmed en och samma riksväg",
          "ref_dok_id": "GR02T375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T375",
          "ref_dok_titel": "Fördelningen av väganslagen utmed en och samma riksväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T378 Upprustning av Haparandabanan",
          "ref_dok_id": "GR02T378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T378",
          "ref_dok_titel": "Upprustning av Haparandabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T379 Infrastrukturen i västra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02T379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T379",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i västra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T380 Europaväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T380",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T384 Utbyggnad av Europaväg 20",
          "ref_dok_id": "GR02T384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T384",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av Europaväg 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T392 Gotlandstrafik",
          "ref_dok_id": "GR02T392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T392",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T393 Tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar",
          "ref_dok_id": "GR02T393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T393",
          "ref_dok_titel": "Tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T394 Utredning av Hallandsåstunnelns samhällsekonomiska nytta",
          "ref_dok_id": "GR02T394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T394",
          "ref_dok_titel": "Utredning av Hallandsåstunnelns samhällsekonomiska nytta",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T395 Utbyggnad av riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GR02T395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T395",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T396 Tjälsäkring av de dalsländska grusvägarna",
          "ref_dok_id": "GR02T396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T396",
          "ref_dok_titel": "Tjälsäkring av de dalsländska grusvägarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T4 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T406 Utbyggnad av det statliga vägnätet vid TEN-hamnar",
          "ref_dok_id": "GR02T406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T406",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av det statliga vägnätet vid TEN-hamnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T414 Järnväg längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_id": "GR02T414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T414",
          "ref_dok_titel": "Järnväg längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T418 E 18 Lekhyttan-Adolfsberg",
          "ref_dok_id": "GR02T418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T418",
          "ref_dok_titel": "E 18 Lekhyttan-Adolfsberg",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T419 Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_id": "GR02T419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T419",
          "ref_dok_titel": "Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T420 E 6 som fyrfältsväg i norra Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GR02T420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T420",
          "ref_dok_titel": "E 6 som fyrfältsväg i norra Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind (FP) och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T421 Tillgänglighet till infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T421",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet till infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T422 Inrättande av ett infrastrukturverk",
          "ref_dok_id": "GR02T422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T422",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av ett infrastrukturverk",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T428 Västkustbanan genom Halland",
          "ref_dok_id": "GR02T428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T428",
          "ref_dok_titel": "Västkustbanan genom Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T430 Banor för höghastighetståg ",
          "ref_dok_id": "GR02T430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T430",
          "ref_dok_titel": "Banor för höghastighetståg ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T432 Landsvägs- och järnvägsnätet i Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GR02T432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T432",
          "ref_dok_titel": "Landsvägs- och järnvägsnätet i Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T434 Västkustbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T434",
          "ref_dok_titel": "Västkustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T435 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GR02T435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T435",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T437 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T437",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T443 Kommunikationerna i Gävleborgs län",
          "ref_dok_id": "GR02T443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T443",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna i Gävleborgs län",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T444 Tunnel mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_id": "GR02T444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T444",
          "ref_dok_titel": "Tunnel mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T445 Huvudstaleden",
          "ref_dok_id": "GR02T445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T445",
          "ref_dok_titel": "Huvudstaleden",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson och Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T446 Kommunikationerna i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GR02T446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T446",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T448 Järnväg mellan Sturup och Kastrup",
          "ref_dok_id": "GR02T448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T448",
          "ref_dok_titel": "Järnväg mellan Sturup och Kastrup",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson och Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T450 Infrastruktursatsningar i Skåne ",
          "ref_dok_id": "GR02T450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T450",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsningar i Skåne ",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T452 Ökade anslag till infrastrukturinvesteringar i Stockholms län",
          "ref_dok_id": "GR02T452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T452",
          "ref_dok_titel": "Ökade anslag till infrastrukturinvesteringar i Stockholms län",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T453 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T453",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T457 Järnvägsförbindelsen mellan Nässjö och Jönköping",
          "ref_dok_id": "GR02T457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T457",
          "ref_dok_titel": "Järnvägsförbindelsen mellan Nässjö och Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T460 Infrastruktursatsningar i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GR02T460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T460",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsningar i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson och Göran Hägglund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T461 Infrastruktur i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02T461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T461",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T463 Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GR02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T466 Riksväg 50 genom Motala",
          "ref_dok_id": "GR02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 50 genom Motala",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T470 Södertörn",
          "ref_dok_id": "GR02T470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T470",
          "ref_dok_titel": "Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T472 Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_id": "GR02T472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T472",
          "ref_dok_titel": "Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T476 E 20 ",
          "ref_dok_id": "GR02T476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T476",
          "ref_dok_titel": "E 20 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T477 Satsningar på väg och järnväg i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02T477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T477",
          "ref_dok_titel": "Satsningar på väg och järnväg i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T480 Europavägsstatus för riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T480",
          "ref_dok_titel": "Europavägsstatus för riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T481 Kommunikationssatsningar i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GR02T481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T481",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationssatsningar i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C, S, M, FP, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T485 Utbyggnad av motorvägen mellan Enköping och Sagån",
          "ref_dok_id": "GR02T485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T485",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av motorvägen mellan Enköping och Sagån",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Berglind och Margareta Israelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T486 Infrastrukturinvesteringar",
          "ref_dok_id": "GR02T486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T486",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturinvesteringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T487 Väg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg",
          "ref_dok_id": "GR02T487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T487",
          "ref_dok_titel": "Väg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T488 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GR02T488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T488",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T489 Infartsparkeringar på statlig mark",
          "ref_dok_id": "GR02T489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T489",
          "ref_dok_titel": "Infartsparkeringar på statlig mark",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T491 Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_id": "GR02T491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T491",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T494 Bohusbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T494",
          "ref_dok_titel": "Bohusbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C) och Lars Tysklind (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T498 Rättvisa villkor för järnvägen",
          "ref_dok_id": "GR02T498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T498",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa villkor för järnvägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T5 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T500 E 22",
          "ref_dok_id": "GR02T500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T500",
          "ref_dok_titel": "E 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T502 Utbyggnad av vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GR02T502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T502",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T504 Resecentrum i Karlstad",
          "ref_dok_id": "GR02T504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T504",
          "ref_dok_titel": "Resecentrum i Karlstad",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T506 Investeringar i vägnätet",
          "ref_dok_id": "GR02T506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T506",
          "ref_dok_titel": "Investeringar i vägnätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T507 Infrastrukturutbyggnad i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02T507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T507",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturutbyggnad i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD, M, FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T513 Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_id": "GR02T513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T513",
          "ref_dok_titel": "Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T515 Bärighetssatsningarna i skogslänen",
          "ref_dok_id": "GR02T515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T515",
          "ref_dok_titel": "Bärighetssatsningarna i skogslänen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T516 Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T516",
          "ref_dok_titel": "Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T518 Vägar i Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02T518",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T518",
          "ref_dok_titel": "Vägar i Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T519 Förbättring av  infrastrukturen i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GR02T519",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T519",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av  infrastrukturen i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T520 Miljöbelastningen av godstransporter",
          "ref_dok_id": "GR02T520",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T520",
          "ref_dok_titel": "Miljöbelastningen av godstransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T521 Transport av miljöfarligt gods",
          "ref_dok_id": "GR02T521",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T521",
          "ref_dok_titel": "Transport av miljöfarligt gods",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T522 Ådalsbanan och Ostkustbanan",
          "ref_dok_id": "GR02T522",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T522",
          "ref_dok_titel": "Ådalsbanan och Ostkustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T525 E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_id": "GR02T525",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T525",
          "ref_dok_titel": "E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T528 Infrastrukturen i Halland",
          "ref_dok_id": "GR02T528",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T528",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T529 Europaväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T529",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T529",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T530 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T534 Europaväg 22",
          "ref_dok_id": "GR02T534",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T534",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, C, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T537 Namnbyte på riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GR02T537",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T537",
          "ref_dok_titel": "Namnbyte på riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T538 Regionalt inflytande vid infrastruktursatsningar",
          "ref_dok_id": "GR02T538",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T538",
          "ref_dok_titel": "Regionalt inflytande vid infrastruktursatsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T541 Ökad tillväxt och integration genom bättre infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T541",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T541",
          "ref_dok_titel": "Ökad tillväxt och integration genom bättre infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T542 Länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar",
          "ref_dok_id": "GR02T542",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T542",
          "ref_dok_titel": "Länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T543 Infrastrukturen i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02T543",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T543",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T545 Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_id": "GR02T545",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T545",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T546 Europaväg 4 mellan Hudiksvall och Enånger",
          "ref_dok_id": "GR02T546",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T546",
          "ref_dok_titel": "Europaväg 4 mellan Hudiksvall och Enånger",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T548 Haparandabanan",
          "ref_dok_id": "GR02T548",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T548",
          "ref_dok_titel": "Haparandabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T549 Skogslänskommunikationer",
          "ref_dok_id": "GR02T549",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T549",
          "ref_dok_titel": "Skogslänskommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T550 Myndighetsstrukturen inom transportområdet",
          "ref_dok_id": "GR02T550",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T550",
          "ref_dok_titel": "Myndighetsstrukturen inom transportområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T552 Infrastruktur i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02T552",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T552",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T562 Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02T562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T562",
          "ref_dok_titel": "Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T6 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T7 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson m.fl. (M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T8 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T9 med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR02T9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_id": "GR0395",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-16",
          "ref_dok_id": "GR09129",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "2004-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-16",
          "ref_dok_id": "GR09129",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "2004-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:266",
          "ref_dok_id": "GR0K266",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "266",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:266",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:267",
          "ref_dok_id": "GR0K267",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "267",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:267",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}