{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224240",
      "dok_id": "GR01TU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "TU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:TU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:05",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:08",
      "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01TU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01TU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01TU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:TU1</div><h1>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen\r\nför 2004 utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(prop.  2003/04:1). Vidare behandlas  120\r\nmotioner  som  gäller  bl.a.  förslag  om\r\nalternativa    anslagsberäkningar    samt\r\nfrågor      om      vägar,     järnvägar,\r\nÖresundsförbindelsen,    kollektivtrafik,\r\nfärdtjänst, transportforskning,  sjöfart,\r\nluftfart,   elektroniska  kommunikationer\r\nsamt post- och kassatjänst.\r\nTill    betänkandet   har   fogats    31\r\nreservationer och 11 särskilda yttranden.\r\nDe  frågor  som  reservationerna  och  de\r\nsärskilda   yttrandena  avser   samt   de\r\npartier  som  har avgett dem  framgår  av\r\ninnehållsförteckningen (s. 4-6).\r\n\r\nAnslag\r\n\r\nRiksdagen   har  den  19  november   2003\r\nbeslutat att ställa sig bakom regeringens\r\nförslag  till  ram  för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer.  Ramen  omfattar   drygt\r\n28,5   miljarder  kronor  för  budgetåret\r\n2004.  Utskottet föreslår  att  riksdagen\r\ngodkänner  regeringens  förslag  om   hur\r\ndetta   belopp  bör  fördelas  på   olika\r\nändamål.  Den största delen av  beloppet,\r\nca  24 miljarder kronor, föreslås gå till\r\nunderhåll  och investeringar i vägar  och\r\njärnväg.  Anslaget  för  banhållning  och\r\nsektorsuppgifter på järnvägsområdet  ökar\r\ndärmed   med  ca  1,5  miljarder   kronor\r\njämfört  med år 2003. Även anslagen  till\r\nväghållning och statsbidrag på vägområdet\r\nhöjs med sammanlagt ca 1 miljard kronor.\r\nModerata   samlingspartiet,  Folkpartiet\r\nliberalerna,    Kristdemokraterna     och\r\nCenterpartiet         har         avgivit\r\nbudgetalternativ  som  redovisas   i   de\r\nsärskilda yttrandena 8-11 (s. 214-225).\r\n\r\nMål och resultat\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen\r\ngodkänner  vad  utskottet  anfört  om  en\r\nutveckling av mål- och resultatstyrningen\r\ninom politikområdet Transportpolitik  och\r\npolitikområdet      IT,       elektronisk\r\nkommunikation och post. Det innebär bl.a.\r\nen   fortsatt  utveckling  av   mål   och\r\nresultatindikatorer,  ökad  tydlighet   i\r\nresultatredovisning     samt      utökade\r\njämförelser  över  tid  och   med   andra\r\nländer.\r\n\r\nVägar och järnvägar\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen   för\r\nnästa  budgetår  anvisar  15,6  miljarder\r\nkronor  till  anslaget  Väghållning   och\r\nstatsbidrag och 8,4 miljarder kronor till\r\nanslaget   Banverket:   Banhållning   och\r\nsektorsuppgifter. Dessa  anslag  samt  de\r\nföreslagna       möjligheterna       till\r\nlånefinansiering  och  senareläggning  av\r\nvissa  amorteringar gör det  möjligt  att\r\ngenomföra  en  nödvändig ambitionshöjning\r\ninom väghållning och banhållning.\r\n\r\nSjöfart och luftfart\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   en   bred\r\npolitisk  samsyn har utvecklats  när  det\r\ngäller    näringspolitiskt   stöd    till\r\nsjöfart.  Det innebär att näringen  skall\r\nges  likvärdiga konkurrensvillkor och att\r\ndet  långsiktiga målet är  att  särskilda\r\nstatsstöd skall avvecklas.\r\nEnligt  utskottet är det viktigt med  en\r\ntydlig        rollfördelning         inom\r\nluftfartsområdet. Utskottet  ställer  sig\r\ndärför  bakom  regeringens  förslag  till\r\nuppdelning   av  Luftfartsverket   i   en\r\nmyndighet och ett affärsverk.\r\n\r\nKollektivtrafik, färdtjänst och\r\ntransportforskning\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  793   miljoner\r\nkronor      anvisas     till     anslaget\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling. Anslaget\r\nbekostar  bl.a.  statens  upphandling  av\r\ninterregional persontrafik på järnväg och\r\ntransportstöd till Gotland.\r\nEnligt  utskottets mening är det viktigt\r\natt     kollektivtrafiken    ges     goda\r\nutvecklingsmöjligheter.         Utskottet\r\nförutsätter     därför      att     olika\r\nmotionsförslag  om att  främja  ett  ökat\r\nkollektivt resande beaktas inom ramen för\r\npågående    beredningsarbete.   Utskottet\r\nunderstryker   vidare   den   vikt    som\r\nfärdtjänsten  har  för  att   skapa   mer\r\nlikvärdiga  resemöjligheter i  samhället.\r\nMed  hänsyn  till  den beredning  som  nu\r\npågår       med       anledning        av\r\nutredningsbetänkandet  Färdtjänsten   och\r\nriksfärdtjänsten     avstyrks     berörda\r\nmotionsförslag.\r\nNär    det   gäller   transportforskning\r\nframhåller ett enhälligt utskott  att  de\r\növergripande transportpolitiska målen och\r\nprinciperna    måste    återspeglas     i\r\ninriktningen   på   transportforskningen.\r\nUtskottet    förutsätter    därför    att\r\nregeringen följer utvecklingen inom detta\r\nområde   kontinuerligt  och   vidtar   de\r\nåtgärder som är nödvändiga för att  sådan\r\ntransportforskning som är  av  strategisk\r\nbetydelse  i  arbetet för  att  uppnå  de\r\ntransportpolitiska målen utförs.\r\n\r\nIT, elektroniska kommunikationer och post\r\n\r\nUtskottet understryker vikten av att  det\r\npostpolitiska  målet om en posttjänst  av\r\ngod  kvalitet uppfylls i hela landet till\r\nrimliga   priser.  Med  hänvisning   till\r\nnyligen  inlett utredningsarbete avstyrks\r\nett    flertal    motioner    om    bl.a.\r\npostservice.\r\nRiksdagen  föreslås anvisa 153  miljoner\r\nkronor     i     syfte     att     trygga\r\nfunktionshindrades        behov        av\r\ntelekommunikationer och posttjänster. För\r\natt       upprätthålla      grundläggande\r\nkassaservice   i  hela  landet   föreslås\r\nriksdagen anvisa 400 miljoner kronor till\r\nPosten AB.\r\nTill  ett  nytt  anslag för  att  delvis\r\nfinansiera,  bygga ut  och  förvalta  ett\r\ngemensamt  system  för radiokommunikation\r\nför   skydd  och  säkerhet  föreslås  192\r\nmiljoner          kronor         anvisas.\r\nKommunikationssystemet    skall     kunna\r\nersätta   befintliga  system   och   göra\r\nkommunikationerna  mellan  t.ex.   polis,\r\nräddningstjänst    och   ambulanssjukvård\r\neffektiv   och  tillförlitlig.  Utskottet\r\ngodkänner vidare en investeringsplan  för\r\nändamålet   på   sammantaget   drygt    2\r\nmiljarder kronor för perioden 2004-2009.\r\nFör   att  förbättra  situationerna  för\r\nkommunernas            bredbandsutbyggnad\r\ntillstyrker  utskottet att  500  miljoner\r\nkronor  från  de  medel som  avsatts  för\r\nskattereduktion         för          höga\r\nanslutningskostnader  omdisponeras   till\r\natt användas av kommunerna.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.       Mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområde Transportpolitik\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad   utskottet\r\nanfört.\r\nDärmed avslår riksdagen motionerna\r\n2003/04:T530 yrkandena 1  i  denna  del\r\noch   2    i  denna  del  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m)\r\n2003/04:T562 yrkande 1 av Erling  Bager\r\nm.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564   yrkande   1   av    Maud\r\nOlofsson m.fl.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n2.       Ekonomiska förpliktelser\r\navseende väghållning och statsbidrag\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2004  för  ramanslaget  36:2\r\nVäghållning   och   statsbidrag    ingå\r\nekonomiska förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på högst 37 600  000  000  kr\r\nefter  2004. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  22\r\npunkt 3.\r\n\r\n3.       Tomgångskörning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T259 av Lennart Fremling (fp).\r\n\r\n4.       Miljövänlig bilkörning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T563   yrkande   4   av    Lars\r\nGustafsson m.fl. (kd).\r\n\r\n5.       Samåkning med bil m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T266  av  Rigmor  Stenmark  (c)\r\noch\r\n2003/04:T309 av Tuve Skånberg (kd).\r\n\r\n6.       Alternativa drivmedel och\r\nmiljövänliga fordon\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T497   av  Hans  Stenberg   och\r\nSusanne Eberstein (båda s),\r\n2003/04:T281   yrkande   1   av    Tuve\r\nSkånberg (kd),\r\n2003/04:T484 av Maria Larsson (kd),\r\n2003/04:T490   av   Ingegerd   Saarinen\r\nm.fl. (mp) och\r\n2003/04:T564   yrkande   24   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c).\r\n\r\n7.       Vägsalt\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T317  av Jörgen  Johansson  (c)\r\noch\r\n2003/04:T475 av Christer Winbäck (fp).\r\n\r\n8.       Vägvisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T237  av Anders G  Högmark  och\r\nElizabeth Nyström (m),\r\n2002/03:T267  av Birgitta Carlsson  och\r\nLena Ek (c),\r\n2002/03:T445 av Roger Karlsson (c),\r\n2003/04:T218 av Lars-Ivar Ericson (c),\r\n2003/04:T220  av  Viviann  Gerdin   och\r\nKenneth Johansson (c) och\r\n2003/04:T505 av Ann-Kristine  Johansson\r\nm.fl. (s).\r\n\r\n9.       Enskilda vägar m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:T206 yrkande 3 av Nils  Fredrik\r\nAurelius (m),\r\n2003/04:T221 av Sten Tolgfors (m),\r\n2003/04:T225 yrkande 3 av Nils  Fredrik\r\nAurelius (m),\r\n2003/04:T252 av Tobias Krantz (fp),\r\n2003/04:T300   av   Gunilla   Tjernberg\r\n(kd),\r\n2003/04:T316 av Jörgen Johansson (c),\r\n2003/04:T416  av  Viviann  Gerdin   och\r\nHåkan Larsson (c),\r\n2003/04:T427 av Eva Flyborg (fp),\r\n2003/04:T482 yrkandena 2 och 3 av  Agne\r\nHansson (c),\r\n2003/04:T501 av Berit Högman (s),\r\n2003/04:T523  av  Göran  Norlander  och\r\nAgneta Lundberg (s),\r\n2003/04:T524  av  Agneta  Lundberg  och\r\nSusanne Eberstein (s),\r\n2003/04:T530  yrkande  3  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T560  yrkande   6   av   Johnny\r\nGylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T562  yrkande  12   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T564  yrkandena 16  och  17  av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c),\r\n2003/04:MJ406  yrkande  3  av  Birgitta\r\nCarlsson (c) och\r\n2003/04:N344  yrkande  6  av  Catharina\r\nElmsäter-Svärd m.fl. (m).\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.      Överlastavgift\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T408  av  Claes  Västerteg  och\r\nJan Andersson (c).\r\n\r\n11.      Öresundsförbindelsen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T233  av Tobias  Billström  och\r\nCarl-Axel Roslund (m),\r\n2003/04:T275   av   Cristina    Husmark\r\nPehrsson (m),\r\n2003/04:T447   av  Ulf  Nilsson   m.fl.\r\n(fp),\r\n2003/04:T449 av Ulf Nilsson m.fl.  (fp)\r\noch\r\n2003/04:T512 av Lars Lindblad (m).\r\n\r\n12.      Låneram för Botniabanan AB\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen\r\na)  godkänner  att  regeringen  för  år\r\n2004  får  besluta  om  en  låneram   i\r\nRiksgäldskontoret       om        högst\r\n15  000  000 000 kr för Botniabanan  AB\r\nför  den  första,  den  andra  och  den\r\ntredje       utbyggnadsetappen       av\r\nBotniabanan mellan Nyland och Umeå,\r\nb)  bemyndigar regeringen attt under år\r\n2004  för  Botniabanan ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 25 000 000 000 kr efter år 2004.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag    i    proposition   2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 punkterna 6 och 8.\r\n\r\n13.      Ekonomiska förpliktelser\r\nför Banverket\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2004  för  ramanslaget  36:4\r\nBanverket:       Banhållning        och\r\nsektorsuppgifter    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst  14 500 000 000 kr efter år 2004.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag    i    proposition   2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 7.\r\n\r\n14.      Finansiella befogenheter\r\nför affärsverket Statens järnvägar\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nge    Statens   järnvägar,   samt    de\r\nverksamheter  som  numera   bedrivs   i\r\naktiebolag,   finansiella  befogenheter\r\når  2004  i enlighet med vad regeringen\r\nförordar.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nregeringens   förslag   i   proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 9.\r\n\r\n15.      Banverkets\r\nproduktionsverksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T530  yrkande  8  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m).\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n16.      Ekonomiska mål och\r\ninvesteringsplan m.m. för\r\nSjöfartsverket\r\n\r\nRiksdagen\r\na)  godkänner de ekonomiska  målen  för\r\nSjöfartsverket      och      bemyndigar\r\nregeringen  att  fastställa   utdelning\r\noch        skattemotsvarighet       för\r\nSjöfartsverket  i  enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar,\r\nb)  bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2004   ge   Sjöfartsverket  finansiella\r\nbefogenheter   i   enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar,\r\nc)     godkänner     förslaget     till\r\ninvesteringsplan   för   Sjöfartsverket\r\nför 2004-2006.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde  22  punkterna\r\n10-12  och  avslår motion  2003/04:T208\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\n\r\n17.      Handelsflottans kultur- och\r\nfritidsråd\r\n\r\nRiksdagen        godkänner        att\r\n19   500  000  kr  av  inflytande   far\r\nledsavgifter år 2004 får  lämnas  i  bi\r\ndrag  till Handelsflottans kultur-  och\r\nfritidsråd.  Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  22\r\npunkt 13 och avslår motion\r\n2003/04:T530  yrkande 18  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m).\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n18.      Sjöfartsstöd och\r\ninternationell sjöfartspolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp),\r\n2003/04:T493  av  Claes  Roxbergh   och\r\nIngegerd Saarinen (mp),\r\n2003/04:T530  yrkande 13  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T562  yrkande  16   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 5 av Sven  Gunnar\r\nPersson m.fl. (kd).\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n19.      Handelssjöfartens\r\nkostnadsansvar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T285  av Cecilia Magnusson  och\r\nAnita Sidén (båda m),\r\n2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd),\r\n2003/04:T322 av Catherine Persson (s),\r\n2003/04:T366 av Joe Frans (s),\r\n2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m),\r\n2003/04:T441 yrkandena 2, 4  och  5  av\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T453   yrkande   4   av   Peter\r\nDanielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T530  yrkandena 16  och  17  av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T544  av Billy  Gustafsson  och\r\nLouise Malmström (båda s).\r\nReservation 9 (m, fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n20.      Vänersjöfart samt övrig\r\ninsjö- och kustsjöfart\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T343   av   Holger   Gustafsson\r\n(kd),\r\n2003/04:T397  av  Peter  Jonsson  m.fl.\r\n(s),\r\n2003/04:T436 av Carina Ohlsson (s),\r\n2003/04:T441  yrkande   6   av   Johnny\r\nGylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T495  av Jörgen  Johansson  och\r\nBirgitta Carlsson (båda c),\r\n2003/04:T562 yrkande 4 av Erling  Bager\r\nm.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564   yrkande   42   av   Maud\r\nOlofsson m.fl (c).\r\nReservation 11 (fp, kd, c)\r\n\r\n21.      Konkurrenssituationen i\r\nhamnar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T530  yrkande 14  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562  yrkande  17   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp).\r\nReservation 12 (m, fp)\r\n\r\n22.      Fritidsbåtsregister\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T340 av Jan-Olof Larsson (s),\r\n2003/04:T467   yrkande   1   av   Karin\r\nSvensson Smith m.fl. (v) och\r\n2003/04:T511 av Anders Karlsson (s).\r\nReservation 13 (v)\r\n\r\n23.      Karensdag för personal i\r\ninrikes sjöfart\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T386 av Marita Aronson (fp).\r\n\r\n24.      Ekonomiska mål och\r\nfinansiella befogenheter för\r\nLuftfartsverket\r\n\r\nRiksdagen\r\na)  godkänner de ekonomiska  målen  för\r\nLuftfartsverket     och      bemyndigar\r\nregeringen  att  fastställa   utdelning\r\noch        skattemotsvarighet       för\r\nLuftfartsverket  i  enlighet  med   vad\r\nregeringen förordar,\r\nb)  bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2004   ge  Luftfartsverket  finansiella\r\nbefogenheter   i   enlighet   med   vad\r\nregeringens förordar.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde  22  punkterna\r\n14 och 15.\r\n\r\n25.      Luftfartsverkets\r\ninvesteringsplan\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  förslaget  till\r\ninvesteringsplan  för   Luftfartsverket\r\nför  perioden 2004-2006 i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar.\r\nDärmed  bifaller riksdagens proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 16.\r\n\r\n26.      Delning av\r\nLuftfartsverket\r\n\r\nRiksdagen    godkänner     att     en\r\nuppdelning av Luftfartsverket sker  och\r\nbemyndigar  regeringen  att   genomföra\r\nombildningen   i   enlighet   med   vad\r\nregeringen  förordar.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen     proposition     2003/04:1\r\nutgiftsområde  22 punkt 17  och  avslår\r\nmotion\r\n2003/04:T530  yrkande 22  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m).\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n27.        Privatisering av\r\nflygplatser m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T211  av  Carl-Axel   Johansson\r\n(m),\r\n2003/04:T310   yrkande   5   av   Johan\r\nLinander  och  Lars-Ivar Ericson  (båda\r\nc),\r\n2003/04:T453   yrkande   6   av   Peter\r\nDanielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T530  yrkande 20  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T562  yrkande  22   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564   yrkande   38   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c).\r\nReservation 15 (m, fp)\r\nReservation 16 (c)\r\n\r\n28.      Avreglering och konkurrens\r\ninom luftfarten\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T530  yrkande 19  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562  yrkande  19   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp).\r\nReservation 17 (m, fp)\r\n\r\n29.      Slottidssystemet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T213  av  Carl-Axel   Johansson\r\n(m) och\r\n2003/04:T562   yrkande  20  av   Erling\r\nBager m.fl. (fp).\r\nReservation 18 (m, fp)\r\n\r\n30.      Statens ägande i SAS\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T560   yrkande  13  av   Johnny\r\nGylling m.fl. (kd) och\r\n2003/04:T564   yrkande   39   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c).\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n31.      Flygplatsavgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T555  av  Sylvia  Lindgren  och\r\nAnders Ygeman (båda s).\r\nReservation 20 (v)\r\n\r\n32.      Flygplatskapacitet i\r\nStockholmsområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T215 av Tobias Billström (m),\r\n2003/04:T235   av   Torsten   Lindström\r\n(kd),\r\n2003/04:T297  av  Nils  Oskar   Nilsson\r\n(m),\r\n2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c),\r\n2003/04:T461  yrkande   5   av   Stefan\r\nAttefall m.fl. (kd),\r\n2003/04:T530  yrkande 21  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2003/04:T556  av Sylvia Lindgren  m.fl.\r\n(s),\r\n2003/04:T560  yrkande  14   av   Johnny\r\nGylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T564   yrkande   37   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) och\r\n2003/04:N341 yrkande 4 av  Marietta  de\r\nPourbaix-Lundin m.fl. (m).\r\nReservation 21 (m, fp)\r\nReservation 22 (v, c, mp)\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n33.      Regionala flygplatser\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T253 av Tobias Krantz (fp),\r\n2003/04:T455 av Maria Öberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T562  yrkande  21   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T564   yrkande   36   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) och\r\n2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del  av\r\nHans Backman m.fl. (fp).\r\nReservation 24 (fp, c)\r\n\r\n34.      Säkerhet under\r\nflyguppvisningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T402 av Marie Engström (v).\r\n\r\n35.      Övergripande frågor och\r\nriktlinjer om kollektivtrafik\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:N347 yrkande 4 av  Sven  Gunnar\r\nPersson (kd),\r\n2003/04:T391 av Anne Marie Brodén (m),\r\n2003/04:T425 av Barbro Felzing (mp),\r\n2003/04:T438  av Gunilla  Wahlén  m.fl.\r\n(v),\r\n2003/04:T483 av Maria Larsson (kd),\r\n2003/04:T499 av Kerstin Engle (s),\r\n2003/04:T543  yrkande  1  av   Reynoldh\r\nFurustrand m.fl. (s) och\r\n2003/04:T564  yrkandena 32-34  av  Maud\r\nOlofsson m.fl. (c).\r\nReservation 25 (m)\r\nReservation 26 (c)\r\n\r\n36.      Kollektivtrafik i\r\nglesbygd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T407  av  Håkan   Larsson   och\r\nViviann Gerdin (båda c),\r\n2003/04:T482 yrkande 1 av Agne  Hansson\r\n(c),\r\n2003/04:T549  yrkandena 13  och  14  av\r\nAgneta Lundberg m.fl. (s) och\r\n2003/04:T564   yrkande   35   av   Maud\r\nOlofsson m.fl. (c).\r\nReservation 27 (c)\r\n\r\n37.      Flygtrafik till Norrland\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T260 av Anna Grönlund (fp) och\r\n2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del  av\r\nHans Backman m.fl. (fp).\r\n\r\n38.      Färjetrafik till Gotland\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T224  av Nils Fredrik  Aurelius\r\n(m) och\r\n2003/04:T392  yrkande   1   av   Helena\r\nBargholtz (fp).\r\n\r\n39.      Färdtjänst\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T313  yrkande  2  av   Birgitta\r\nSellén och Margareta Andersson    (båda\r\nc),\r\n2003/04:T321 av Cathrine Persson (s),\r\n2003/04:T365  av  Jeppe  Johnsson   och\r\nUlla Löfgren (båda m),\r\n2003/04:T404 av Gustav Fridolin (mp),\r\n2003/04:T492  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\noch Gustav Fridolin (båda mp),\r\n2003/04:T559   av   Kerstin   Heinemann\r\nm.fl. (fp) och\r\n2003/04:So642   yrkandena   12-14    av\r\nChatrine Pålsson m.fl. (kd).\r\n\r\n40.      Ekonomiska förpliktelser\r\nför trafikupphandling\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder   2004   för  ramanslaget   36:12\r\nRikstrafiken:  Trafikupphandling   ingå\r\nekonomiska     förpliktelser      under\r\n2005-2010   som   inklusive    tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   3   950  000  000  kr.   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 18.\r\n\r\n41.      Statens haverikommission\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om  Statens haverikommission.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 19.\r\n\r\n42.      Mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområde      IT,      elektronisk\r\nkommunikation och post\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad   utskottet\r\nanfört.\r\n\r\n43.      Omdisponering av medel inom\r\nIT-infrastruktursatsningen\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om  omdisponering  av   medel\r\ninom        IT-infrastruktursatsningen.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde  22  i   denna\r\ndel.\r\n\r\n44.      Ekonomiska förpliktelser\r\nför upphandling av samhällsåtaganden\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2004 i fråga om  ramanslaget\r\n37:2  Upphandling  av samhällsåtaganden\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser   som\r\ninklusive  tidigare  åtaganden   medför\r\nutgifter på högst 210 000 000 kr  under\r\nåren    2005-2008.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen     proposition     2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 20.\r\n\r\n\r\n45.      Investeringsplan för\r\ngemensamt radiokommunikationssystem\r\n\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  förslaget  till\r\ninvesteringsplan  för   ett   gemensamt\r\nradiokommunikationssystem   för    åren\r\n2004-2009     och     avslår     motion\r\n2003/04:Fö268  yrkandena  6  och  7  av\r\nElse-Marie Lindgren m.fl. (kd).  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 21.\r\nReservation 28 (m, fp, kd)\r\n\r\n46.      Ekonomiska förpliktelser\r\nför gemensamt\r\nradiokommunikationssystem\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2004 i fråga om  ramanslaget\r\n37:6  Gemensam  radiokommunikation  för\r\nskydd   och  säkerhet  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\nåtaganden  medför  utgifter  på   högst\r\n2  126 000 000 kr under åren 2005-2009.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 22.\r\n\r\n47.      Utbyggnad av mobil\r\ntelefoni\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T243   av   Maria   Öberg   och\r\nKristina Zakrisson (båda s),\r\n2003/04:T249 av Ola Sundell (m),\r\n2003/04:T283 av Lars-Ivar Ericson (c),\r\n2003/04:T291 av Sinikka Bohlin och Ann-\r\nKristine Johansson (båda s),\r\n2003/04:T307  av  Agneta  Lundberg  och\r\nGöran Norlander (båda s),\r\n2003/04:T456  av  Carin  Lundberg   och\r\nKarl Gustav Abramsson (båda s),\r\n2003/04:N328  yrkandena   15   och   23\r\ndelvis av Maud Olofsson m.fl. (c) och\r\n2003/04:Bo262  yrkande  9  av  Lotta  N\r\nHedström (mp).\r\n\r\n48.      Enhetliga nummerområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T210  av  Carl-Axel   Johansson\r\n(m),\r\n2003/04:T387  av Lennart Kollmats  (fp)\r\noch\r\n2003/04:T423 av Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\n49.      Taxesättning för telefoni\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T549  yrkande  11   av   Agneta\r\nLundberg m.fl. (s).\r\n\r\n50.      Uppdelning och försäljning\r\nav Posten AB\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:T288 yrkande 1 av Per Bill  och\r\nGunnar Axén (båda m).\r\nReservation 29 (m)\r\n\r\n51.      Postservice och\r\ngrundläggande kassaservice\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:T251  av  Tobias   Krantz   och\r\nGunnar Nordmark (fp),\r\n2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp),\r\n2003/04:T288 yrkande 2 av Per Bill  och\r\nGunnar Axén (båda m),\r\n2003/04:T372   av   Ingegerd   Saarinen\r\nm.fl. (mp),\r\n2003/04:T497  av  Ulla  Hoffmann  m.fl.\r\n(v),\r\n2003/04:T549  yrkande  12   av   Agneta\r\nLundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T558  av  Marie  Nordén   m.fl.\r\n(s),\r\n2003/04:T562  yrkande  23   av   Erling\r\nBager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:N289  yrkande  3  av  Margareta\r\nAndersson  och Birgitta Carlsson  (båda\r\nc).\r\nReservation 30 (fp)\r\nReservation 31 (v)\r\n\r\n52.      Anslag m.m. inom\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\nRiksdagen\r\na)  godkänner att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta   om   en   låneram    i\r\nRiksgäldskontoret       på        högst\r\n1  410  000 000 kr för genomförande  av\r\nprioriterade vägprojekt,\r\nb)   godkänner   att   de   återstående\r\namorteringarna som skulle  ha  betalats\r\n2004     och    2005    avseende     de\r\nlånefinansierade    vägprojekten    väg\r\nE  18/20 delen Örebro-Arboga, väg  E  4\r\ndelen  Stora Åby-Väderstad,  väg  E  22\r\ndelen  Söderåkra-Hossmo samt  väg  E  4\r\ntrafikplats   Hallunda   inte   betalas\r\nunder  2004  och 2005 utan  senareläggs\r\ntill 2005 och 2006,\r\nc)  godkänner att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta   om   en   låneram    i\r\nRiksgäldskontoret       om        högst\r\n11  900  000  000 kr för Banverket  för\r\ninvesteringar    i    eldrifts-     och\r\nteleanläggningar,   telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager,      rörelsekapital\r\nsamt   för   vissa   investeringar    i\r\nStockholmsområdet enligt avtal år  1983\r\nmellan   staten  och  Stockholms   läns\r\nlandsting,\r\nd)  godkänner att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta   om   en   låneram    i\r\nRiksgäldskontoret       om        högst\r\n1  591  000 000 kr för genomförande  av\r\nprioriterade järnvägsprojekt,\r\ne)    anvisar   för   budgetåret   2004\r\nanslagen    under   utgiftsområde    22\r\nKommunikationer    i    enlighet    med\r\nutskottets förslag i bilaga 2.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde  22  punkterna\r\n1,   2,   4,  5  och  23  samt   avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:T510  av  Sven Bergström  m.fl.\r\n(c),\r\n2003/04:T532   av   Elizabeth   Nyström\r\nm.fl. (m),\r\n2003/04:T560  av Johnny  Gylling  m.fl.\r\n(kd) yrkande 18,\r\n2003/04:T562  av  Erling  Bager   m.fl.\r\n(fp) yrkande 28 och\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 27.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Claes  Roxbergh  (mp),  Carina\r\nMoberg (s), Elizabeth Nyström1 (m),  Jarl\r\nLander  (s),  Erling  Bager1  (fp),  Hans\r\nStenberg  (s),  Krister  Örnfjäder   (s),\r\nJohnny  Gylling  2 (kd),  Karin  Svensson\r\nSmith (v), Claes-Göran Brandin (s),  Jan-\r\nEvert  Rådhström1 (m), Runar  Patriksson1\r\n(fp),  Sven Bergström1 (c), Kerstin Engle\r\n(s),    Björn   Hamilton1   (m),   Mikael\r\nJohansson (mp) och Börje Vestlund (s).\r\n\r\n\r\n\r\n1  Ledamoten har ej deltagit  i  beslutet\r\nunder  punkterna 2, 12, 13, 14,  16,  24,\r\n25, 40, 42, 43, 44 och 52.\r\n\r\n\r\n2  Ledamoten har ej deltagit i  beslutet\r\nunder punkterna 2, 13, 14, 16, 42, 43 och\r\n52.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\nTU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen\r\nför 2004 utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(prop. 2003/04:1).\r\nUtskottet  har i samband med beredningen\r\nav   ärendet  inhämtat  upplysningar   av\r\nföreträdare   för   Näringsdepartementet,\r\nRiksgäldskontoret    och    Post-     och\r\ntelestyrelsen.\r\nBetänkandet  är disponerat  på  följande\r\nsätt. Under varje politikområde behandlas\r\ninledningsvis   mål-  och  resultatfrågor\r\nsamt       olika       förslag       till\r\nanslagsberäkningar.  Därefter   redovisas\r\nför     varje    politikområde    berörda\r\nverksamhetsområden där en behandling sker\r\nav    aktuella    regeringsförslag    och\r\nmotionsförslag. Avslutningsvis lämnas  en\r\nsammanfattande behandling av  anslag  och\r\nekonomiska   förutsättningar   för   hela\r\nutgiftsområdet 22 Kommunikationer.\r\nUnder    varje    avsnitt    anges    de\r\npropositions-  och  motionsyrkanden   som\r\nbehandlas i respektive avsnitt.\r\nI  bilaga 1 redovisas en förteckning över\r\nregeringens  förslag till  riksdagsbeslut\r\noch   de   motioner   som   behandlas   i\r\nbetänkandet.\r\nI  bilaga 2 redovisas utskottets  förslag\r\ntill beslut om anslag för budgetåret 2004\r\ninom utgiftsområdet.\r\nI  bilaga  3  redovisas  regeringens  och\r\npartiernas förslag till medelsanvisningar\r\nför nästa budgetår inom utgiftsområdet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nPolitikområde 36 Transportpolitik\r\n\r\n\r\nMål- och resultatfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör  godkänna  vad  utskottet\r\nanfört  om  mål- och resultatfrågor  för\r\npolitikområde   Transportpolitik.    Det\r\ninnebär    bl.a.   att    en    fortsatt\r\nutveckling   bör   ske   av   mål-   och\r\nresultatstyrningen  genom  att  ta  fram\r\nmål    och   resultatindikatorer,   ökad\r\ntydlighet  i resultatredovisningen  samt\r\njämförelser  över  tid  och  med   andra\r\nländer.    Motionsförslag   om   ändrade\r\ntransportpolitiska        utgångspunkter\r\navstyrks.\r\nJämför  reservationerna 1  (m),  2  (fp)\r\noch 3 (c).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet\r\nregeringens  mål- och resultatredovisning\r\nför  politikområdet  Transportpolitik   i\r\nbudgetpropositionen    för    år     2004\r\nutgiftsområde   22.   Vidare    behandlar\r\nutskottet   förslag   i   följande    tre\r\nmotioner:\r\n-  2003/04:T530 yrkandena 1 i  denna  del\r\noch  2  i  denna del av Elizabeth Nyström\r\nm.fl. (m)\r\n-  2003/04:T562 yrkande 1 av Erling Bager\r\nm.fl. (fp) och\r\n- 2003/04:T564 yrkande 1 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c).\r\n\r\nPolitikområdets omfattning\r\n\r\nPolitikområdet Transportpolitik  omfattar\r\nverksamhetsområdena     Väg,     Järnväg,\r\nSjöfart,      Luftfart,     Interregional\r\nkollektiv persontrafik samt Forskning och\r\nanalys.\r\n\r\nMål\r\n\r\nBakgrund\r\nInom  det  transportpolitiska området  är\r\nmålhierarkin utformad på följande sätt:\r\n-        Övergripande mål\r\n-\r\n-        Delmål\r\n-\r\n-        Etappmål\r\n-\r\n-        Mål för verksamhetsområden\r\n-\r\n-        Mål för verksamhetsgrenar.\r\n-\r\nRiksdagen  har  beslutat  om  målet   för\r\ntransportpolitiken  och  delmålen,  vilka\r\nanger  ambitionen inom transportpolitiken\r\npå  lång  sikt.  Dessa  mål  fastställdes\r\ngenom  1998 års transportpolitiska beslut\r\n(prop.   1997/98:56,  bet.  1997/98:TU10,\r\nrskr. 1997/98:266). Vissa kompletteringar\r\nhar  därefter gjorts genom beslut  hösten\r\n2001 (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2,\r\nrskr.  2001/02:126). Som en  utgångspunkt\r\ngäller    vidare    de   15    nationella\r\nmiljökvalitetsmålen som riksdagen antagit\r\når    1999   (prop.   1997/98:145,   bet.\r\n1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).\r\nDet      övergripande     målet      för\r\ntransportpolitiken är att säkerställa  en\r\nsamhällsekonomiskt      effektiv      och\r\nlångsiktigt  hållbar transportförsörjning\r\nför  medborgarna och näringslivet i  hela\r\nlandet.  Delmålen inom transportpolitiken\r\när     att    inom    ramen    för     en\r\nsamhällsekonomiskt      effektiv      och\r\nlångsiktigt  hållbar transportförsörjning\r\nbidra till:\r\n-                Ett         tillgängligt\r\ntransportsystem,  där transportsystemet\r\nutformas   så   att   medborgarna   och\r\nnäringslivets             grundläggande\r\ntransportbehov kan tillgodoses.\r\n-\r\n-         En  hög transportkvalitet,  där\r\ntransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion medger en hög transportkvalitet\r\nför medborgarna och näringslivet.\r\n-\r\n-          En   säker  trafik,  där   det\r\nlångsiktiga  målet för trafiksäkerheten\r\nskall   vara  att  ingen  dödas   eller\r\nallvarligt   skadas   till   följd   av\r\ntrafikolyckor  inom  transportsystemet.\r\nTransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion skall anpassas till de krav som\r\nföljer av detta.\r\n-\r\n-            En     god    miljö,     där\r\ntransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion anpassas till krav på god  och\r\nhälsosam livsmiljö för alla, där natur-\r\noch kulturmiljö skyddas mot skador och en\r\ngod hushållning med mark, vatten, energi\r\noch andra naturresurser främjas.\r\n-\r\n-         En positiv regional utveckling,\r\ndär transportsystemet främjar en positiv\r\nregional  utveckling  genom  att   dels\r\nutjämna skillnader i möjligheterna  för\r\nolika delar av landet att utvecklas, dels\r\nmotverka     nackdelar     av     långa\r\ntransportavstånd.\r\n-\r\n-         Ett  jämställt transportsystem,\r\ndär transportsystemet är utformat så att\r\ndet  svarar mot både kvinnors och  mäns\r\ntransportbehov. Kvinnor och män skall ges\r\nsamma     möjligheter    att    påverka\r\ntransportsystemets tillkomst, utformning\r\noch  förvaltning och deras  värderingar\r\nskall tillmätas samma vikt.\r\n-\r\nI  målhierarkin  ingår  vidare  etappmål,\r\nvilka  anger lämpliga steg på väg mot  de\r\nlångsiktiga målen. Etappmålen beslutas av\r\nregeringen   och   har   redovisats   för\r\nriksdagen,     senast    i    proposition\r\n2001/02:20.    Där   gjorde    regeringen\r\nbedömningen  att etappmål bör  formuleras\r\nför   samtliga   sex   transportpolitiska\r\ndelmål  för att underlätta en väl  avvägd\r\nbalans    mellan   de   olika   delmålen.\r\nRegeringen  anförde vidare att etappmålen\r\nbör  vara mer övergripande än de etappmål\r\nsom tidigare formulerats men att de i den\r\nutsträckning det är lämpligt  skall  vara\r\ntydligt   kvantifierade  och   tidssatta.\r\nUtskottet    har   ställt    sig    bakom\r\nregeringens bedömning (bet. 2001/02:TU2).\r\nI  dag  finns  etappmål formulerade  för\r\nalla    delmål,    med    undantag     av\r\njämställdhetsmålet.    Etappmålen     för\r\ntrafiksäkerhet och miljö är tidssatta och\r\nkvantifierade. Det anges således  konkret\r\nvad  som  skall  uppnås vid  en  särskild\r\ntidpunkt.          Etappmålet          om\r\nfunktionshindrades  tillgänglighet   till\r\ntransportsystemet är tidssatt.  I  övrigt\r\när  etappmålen  formulerade  på  ett  mer\r\növergripande  sätt. För de  etappmål  som\r\ninte  är tidssatta och kvantifierade  har\r\nregeringen angivit som sin bedömning  att\r\nett uppföljningssystem i form av mått och\r\nindikatorer bör utvecklas.\r\nDelmålen och etappmålen bryts i sin  tur\r\nned till mål för vart och ett av de olika\r\nverksamhetsområdena inom  politikområdet.\r\nDärefter  formulerar  regeringen  i   sin\r\nstyrning     av    myndigheterna     inom\r\npolitikområdet          mål           och\r\nåterrapporteringskrav   för   de    olika\r\nverksamhetsgrenarna.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringens redovisning och\r\nresultatbedömning\r\n\r\nI   nedanstående  tabell  sammanfattas\r\nregeringens  bedömning av måluppfyllelsen\r\nför  etappmålen och utvecklingen  mot  de\r\nlångsiktiga delmålen.\r\n\r\nDelmål   Utvec  Finns   Uppfy  Kommentar\r\nkling  etappm  lls    till\r\nmot    ål?     etapp  utveckling\r\nlång-          mål    i\r\nsikti          med    förhålland\r\ngt             dagen  e till\r\ndelmå          s      delmålet\r\nl              beslu  under 2002\r\nunder          t?\r\n2002\r\nTillgän  Ja     Ja,     -      Oförändrad\r\nglighet         tillsa         tillgängli\r\nmmans          ghet.\r\nmed\r\nregion  Nej    Tillgängli\r\nal             gheten för\r\nutveck         funktionsh\r\nling           indrade\r\nhar ökat.\r\n- för\r\nfunkti\r\nons-\r\nhindra\r\ndes\r\ntillgä\r\nngligh\r\net\r\nJämstäl  Osäke  Nej     -      Stora\r\nldhet    rt                    kunskapsbr\r\nister.\r\nMansdomina\r\nns i\r\nbeslutande\r\norgan.\r\nTranspo  Ja     Ja      Nej    Kvaliteten\r\nrtkvali                        på vägarna\r\ntet                            är\r\nfortsatt\r\nhög, men\r\nökande\r\nlastbilstr\r\nafik är\r\nett\r\nproblem.\r\nFörseninga\r\nr i\r\njärnvägs-\r\noch\r\nflygtrafik\r\nen.\r\nTrafiks  Nej    Ja      Nej    Osäker\r\näkerhet                        minskning\r\nav antalet\r\ndödade i\r\nvägtrafiko\r\nlyckor.\r\nMiljö\r\nKlimatp  Nej    Ja      Nej\r\nåverkan                        Ökade\r\n(CO2)                          utsläpp\r\nfrån\r\nvägtrafike\r\nn.\r\nLuftför  Ja?    Ja      Ja,    Minskade\r\norening                 sanno  utsläpp\r\nar                      likt   från flyg.\r\nBrister i\r\n(S,    Nej    Ja             utsläppsst\r\nNOx,                           atistik.\r\nVOC)                    Nej\r\nBuller Osäke  Nej            Brister i\r\nrt                    utsläppsst\r\nNej     -      atistik.\r\nOsäke\r\nKretslo  rt             -\r\nppsanpa\r\nssning                         För\r\nlångsam\r\nPåverka                        förbättrin\r\nn på                           g i\r\nbefintlig\r\nnatur-                         bebyggelse\r\noch                            jämfört\r\nmed\r\nkulturm                        riktvärden\r\niljö                           .\r\nLångsam\r\nförbättrin\r\ng.\r\nSvårbedömt\r\n.\r\nRegiona  Osäke  Ja,     -      Se\r\nl        rt     tillsa         tillgängli\r\nutveckl         m-             ghet.\r\ning\r\nmans\r\nmed\r\ntillgä\r\nngligh\r\net\r\nKälla:  Prop. 2003/04:1, utg.omr. 22,  s.\r\n22.\r\n\r\nEtt tillgängligt transportsystem\r\n\r\nI    förhållande   till    delmålet    om\r\ntillgänglighet redovisas att restiderna i\r\nvägnätet  och järnvägsnätet  är  i  stort\r\noförändrade, men fler snabbtåg  har  lett\r\ntill    minskade   restider    i    vissa\r\nrelationer.   Tillgängligheten   mätt   i\r\nvistelsetid  har fortsatt försämrats  för\r\nflyget.       Tillgängligheten        för\r\nfunktionshindrade har ökat, både  fysiskt\r\ni  kollektivtrafiksystemet  och  som  ett\r\nökat medvetande och kunnande. Ca 70 %  av\r\nde    funktionshindrade    kan    använda\r\njärnvägstransportsystemet  utan   besvär.\r\nAndelen belagd väg har ökat något, liksom\r\nvägnätets  ytstandard.  Längden  väg  med\r\nhögsta  bärighet har ökat,  men  det  har\r\ninte   skett   någon   utjämning   mellan\r\nförhållandena  i  skogslänen  och  övriga\r\nlandet.   Andelen   invånare   som   hade\r\ntillgång  till järnvägsstation  på  gång-\r\neller  cykelavstånd  från  bostaden   var\r\noförändrat  jämfört  med  föregående   år\r\n(40  %).  Inom sjöfartsområdet  redovisas\r\natt sjöfart har kunnat bedrivas året runt\r\npå  samtliga svenska hamnar av betydelse.\r\nTillgängligheten  och  åtkomligheten  med\r\nflyg  inom  Sverige har försämrats  under\r\n2002,  bl.a.  på  grund av  att  trafiken\r\nlagts ned på två flygplatser.\r\nRegeringen  bedömer  att  resultaten  år\r\n2002 sammantaget bidrar till utvecklingen\r\nmot  det långsiktiga delmålet. Regeringen\r\nmenar   att   det  är  svårt  att   följa\r\nutvecklingen   av   tillgängligheten    i\r\ntransportsystemet   över   tid   eftersom\r\nförbättrad tillgänglighet kan  leda  till\r\nen  utökad arbetsmarknad eller annan ökad\r\nvalfrihet,   vilket   leder   till   ökat\r\nresande. Inom vägområdet har dock inte de\r\ninsatser  som  gjorts varit  tillräckliga\r\nför  att  verka i riktning mot att  målet\r\nuppnås.  Tillgängligheten  har  under  de\r\nsenaste  åren  inte förbättrats  i  någon\r\npåtaglig omfattning inom vägområdet. Inom\r\njärnvägsområdet  bedöms att  de  insatser\r\nsom  gjorts  verkat i  riktning  mot  att\r\nmålet uppnås. Regeringen konstaterar  att\r\ndet  råder kapacitetsbrist på flera banor\r\noch   avser   ge   området  infrastruktur\r\nsärskilt  hög  prioritet  från  2005  och\r\nframåt.       Tillgängligheten        och\r\nåtkomligheten med flyg inom  Sverige  har\r\nförsämrats      under     2002;      även\r\ntillgängligheten till övriga  Europa  har\r\nförsämrats.   Resandeutvecklingen    inom\r\nkollektivtrafiken  har enligt  regeringen\r\ninte varit tillfredsställande.\r\n\r\nEn hög transportkvalitet\r\n\r\nI    förhållande   till    delmålet    om\r\ntransportkvalitet      redovisas      att\r\nkvaliteten  på  vägarna är  fortsatt  hög\r\näven  om  lastbilstrafiken  ökar,  vilket\r\nleder  till  ökat slitage.  Förseningarna\r\ninom järnvägstrafiken har minskat, men är\r\nfortfarande större än 1998. Punktligheten\r\nför  persontrafiken  på  järnvägarna  har\r\nökat  till  92  %  och  till  75  %   för\r\ngodstrafiken. Antalet inställda persontåg\r\nminskade.    Inom   sjöfartsområdet    är\r\nkvaliteten  avseende  framkomlighet  utan\r\nförseningar  orsakad  av  infrastrukturen\r\ngod.    Antalet   försenade   flygningar,\r\nantalet    försenade   passagerare    och\r\nförseningarnas storlek har minskat  under\r\n2002,  till  stor  del  beroende  på  den\r\nminskade flygtrafiken. Flygtrafiken  dras\r\ndock  fortfarande med förseningar, om  än\r\nsmå i ett internationellt perspektiv.\r\nEnligt    regeringens   bedömning    har\r\nutvecklingen mot det långsiktiga delmålet\r\nfortsatt  under  år 2002, men  etappmålen\r\nför  transportkvalitet har inte uppnåtts.\r\nInsatserna när det gäller vägar motsvarar\r\nde  krav som ställs för att uppnå  målet.\r\nFör  att  förbättra  möjligheten  att  nå\r\ndelmålet    inom   vägområdet    planerar\r\nregeringen   att   avsätta   medel   till\r\ntjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.\r\nInom  järnvägsområdet har anläggningarnas\r\nkvalitet   förbättrats,  vilket  bidragit\r\ntill   att   den  negativa  trenden   för\r\ntågförseningar   har  brutits   och   att\r\npunktligheten har förbättrats. Etappmålen\r\nom  ökad tillåten axellast och lastprofil\r\npå   järnväg  bedöms  uppnås.  Drift  och\r\nunderhåll skall vara prioriterat  även  i\r\nframtiden.\r\n\r\nEn säker trafik\r\n\r\nI  förhållandet till delmålet om en säker\r\ntrafik  redovisas  att antalet  dödade  i\r\nvägtrafiken har minskat något,  från  554\r\npersoner  år  2001 till 532  personer  år\r\n2002, samtidigt som antalet svårt skadade\r\nhar  ökat  kraftigt. Det  totala  antalet\r\ndödade   och   allvarligt  skadade   inom\r\njärnvägstransportsystemet var 38 personer\r\når  2002,  vilket var en liten  minskning\r\njämfört med föregående år. I spårtrafiken\r\ndödades  eller  skadades  allvarligt  128\r\npersoner. Antalet allvarliga olyckor inom\r\nsjöfartsnäringen  har  sedan  1997  varit\r\nfärre än 10 per år. Under 2002 inträffade\r\ningen   dödsolycka  i   svensk   reguljär\r\nluftfart. Inom privatflyget inträffade 26\r\nhaverier och för bruksflyget 3 haverier.\r\nEnligt    regeringens   bedömning    går\r\nutvecklingen  inom  vägområdet   inte   i\r\nriktning  mot  det långsiktiga  delmålet.\r\nRegeringen  menar  att utvecklingen  inom\r\nvägtrafikområdet alltför sakta närmar sig\r\netappmålet som inte bedöms kunna uppnås i\r\nnuvarande   takt,  även  om  trenden   är\r\npositiv.  För övriga trafikslag  befinner\r\nsig utfallet så nära målen att etappmålen\r\nkan bedömas uppnås. För att effektivisera\r\narbetet  för  vägtrafikens  säkerhet  har\r\nbl.a.   en  vägtrafikinspektion  införts.\r\nInom    järnvägsområdet    bedöms     att\r\ntrafiksäkerheten  är  god,  men  att  det\r\nsamtidigt  finns  utrymme  för  fortsatta\r\nförbättringar.\r\n\r\nEn god miljö\r\n\r\nI  förhållande till delmålet  om  en  god\r\nmiljö  redovisas  att  koldioxidutsläppen\r\nfrån  vägtrafiken ökade  med  2  %  under\r\n2002,  framför allt på grund av en ökning\r\nav transportarbetet och en utveckling mot\r\nallt  tyngre  bilar. Vägverkets  åtgärder\r\nhar  dock  bidragit till en minskning  av\r\nkoldioxidutsläppen   från    vägtrafiken.\r\nMiljökvalitetsnormerna  för   kväveoxider\r\noch  partiklar överskrids  på  ett  antal\r\nstatliga     vägar.     Utsläppen      av\r\ncancerframkallande  ämnen  har   minskat.\r\nBullersituationen   är   i   stort   sett\r\noförändrad    inom    vägområdet.    Inom\r\njärnvägsområdet                  minskade\r\nenergianvändningen jämfört med föregående\r\når.         Antalet         bullerutsatta\r\nbostadslägenheter ökade under året. Genom\r\nanvändande   av  impregnerade  träsliprar\r\ntillfördes   747   ton  kreosot,   nästan\r\ndubbelt så mycket som föregående år. Inom\r\nsjöfartsområdet redovisar regeringen  att\r\ndifferentierade    farledsavgifter    har\r\nresulterat i en reduktion med ca  50  000\r\nton  svaveldioxid (12 %) och 27  000  ton\r\nkväveoxider (30 %). Inom luftfartsområdet\r\nredovisas  att  koldioxidutsläppen   från\r\nLuftfartsverkets egen verksamhet minskade\r\nmed   5   %.  Flygtrafikens  utsläpp   av\r\nkväveoxider  och  kolväten  minskade  med\r\n14   %  respektive  43  %.  Flygtrafikens\r\nkoldioxidutsläpp   och   luftföroreningar\r\nutgör  ett  allvarligt och  svårbemästrat\r\nproblem.\r\nEnligt   regeringens  bedömning  innebär\r\nökad vägtrafik att utvecklingen inte  går\r\ni       önskvärd       riktning       för\r\nkoldioxidutsläppen.     Även      antalet\r\nmänniskor           utsatta           för\r\ntrafikbullerstörningar har ökat. När  det\r\ngäller  luftföroreningar går utvecklingen\r\nåt  rätt  håll - etappmålen har  i  några\r\nfall   redan  nåtts  och  kommer   enligt\r\nregeringen  troligtvis att nås  i  andra.\r\nNär    det   gäller   arbetet   med   att\r\nkretsloppsanpassa  transportsystemet  går\r\nutvecklingen  åt  rätt håll.  Beträffande\r\npåverkan  på  natur- och kulturmiljön  är\r\nläget enligt regeringen svårbedömt.\r\n\r\nEn positiv regional utveckling\r\n\r\nI förhållande till delmålet om en positiv\r\nregional    utveckling   gör   regeringen\r\nbedömningen   att  det  är   osäkert   om\r\nutvecklingen går i riktning mot delmålet.\r\nInom  vägområdet bedöms att målet  delvis\r\nhar   uppfyllts,   men   någon   generell\r\nutjämning  av  regionala  skillnader  har\r\ninte  uppnåtts. Även inom järnvägsområdet\r\nbedöms målet som delvis uppfyllt.\r\n\r\nEtt jämställt transportsystem\r\n\r\nI    förhållande   till    delmålet    om\r\njämställdhet        redovisas         att\r\nrepresentationen    i    styrelser    och\r\narbetsgrupper  m.m.  domineras  av   män.\r\nKvinnors  perspektiv är dåligt företrädda\r\nvid  planering,  beslut  och  förvaltning\r\ninom    dagens   transportsystem.    Inom\r\nvägområdet  har  dock  andelen  kvinnliga\r\nchefer på Vägverket ökat väsentligt. Inom\r\nsjöfartsområdet  är  kvinnorna   kraftigt\r\nunderrepresenterade.  Regeringen  bedömer\r\natt  det är osäkert om resultaten  bidrar\r\ntill utvecklingen mot delmålet. Det finns\r\nstora  kunskapsbrister.  Inom  vägområdet\r\nbedömer  regeringen att målet delvis  har\r\nuppfyllts.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  redovisar   i\r\nmotion  2003/04:T530 av Elizabeth Nyström\r\nm.fl.  sin syn på transportpolitiken  och\r\nbetonar  vikten  av  att  infrastrukturen\r\nutvecklas.  En väl utbyggd och fungerande\r\ninfrastruktur  är  enligt   motionen   en\r\nförutsättning  för  att  vardagsliv   och\r\narbetsliv skall fungera, för att  företag\r\nskall  kunna  växa och  för  att  en  god\r\nutveckling   av   vårt  land   och   dess\r\ninvånares välfärd skall kunna tryggas. De\r\nsvenska  vägarna anges vara i ett  mycket\r\ndåligt  skick  på grund av nedskuret  och\r\nuteblivet  underhåll  de  senaste   åren.\r\nViktiga  investeringar har uteblivit  och\r\nskjutits  på  framtiden  till  skada  för\r\nlandets  tillväxt.  Vidare  framhålls   i\r\nmotionen    att    alla    analyser    av\r\ntransportsystemets framtida  behov  måste\r\ngrundas  på  realistiska  antaganden   om\r\nutvecklingen. De undersökningar som finns\r\ntillgängliga talar sitt tydliga språk att\r\ndet  i  allra högsta grad är  på  vägarna\r\nbelastningen framöver kommer att öka. Mot\r\ndenna bakgrund efterlyses en omfördelning\r\nav      medel     mellan     väg-     och\r\njärnvägsinvesteringar.\r\nMotionärerna  framhåller  vidare  att\r\nkonkurrens är det effektivaste medlet för\r\natt    uppnå    fungerande    kollektiva,\r\nsamverkande trafiklösningar.  Det  är  en\r\ntydlig trend att olika trafikslag,  t.ex.\r\nbil, buss och järnväg, samverkar för  att\r\nuppnå  gemensamma mål. Det finns  exempel\r\npå  godssidan som visat att en  samverkan\r\nmellan   lastbil,  järnväg  och  båt   är\r\nframgångsrika.        De         framtida\r\ntransportköparna kommer därmed  inte  att\r\nbry  sig om på vilket sätt produkten  tar\r\nsig till kunden, utan mera intressera sig\r\nför  att  den tar sig fram i  exakt  rätt\r\ntid,  och  på  billigast och miljömässigt\r\nbästa sätt. Detta ställer emellertid krav\r\npå  att staten som ägare och planerare av\r\ninfrastruktur    agerar     med     såväl\r\nframförhållning som medvetenhet om  vilka\r\nkrav   som   ställs  för  att  de   olika\r\ntransportslagen skall kunna  samverka  på\r\nbästa   möjliga  sätt.  För   att   t.ex.\r\nsjöfarten skall kunna utnyttjas  optimalt\r\nkrävs   knutpunkter,  s.k.  hubbar,   som\r\nmöjliggör  en effektiv omlastning  mellan\r\nde olika transportslagen. En övergripande\r\noch  långsiktig  studie över  behoven  på\r\ndetta område bör genomföras.\r\nFolkpartiet  liberalerna  understryker  i\r\nmotion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl.\r\natt  trafikpolitiken skall ha som mål att\r\nbidra till följande tre utgångspunkter:\r\nÖkad tillväxt\r\nEn  trafikpolitik,  som  bygger  på  ökad\r\nkonkurrens     mellan     såväl     olika\r\ntrafikföretag  som  mellan  trafikslagen,\r\nsom   skapar  goda  förutsättningar   för\r\nföretagens  behov av godstransporter  och\r\nsom  ökar människor möjlighet att  färdas\r\ntill  och  från  sitt  arbete,  ger  goda\r\nförutsättningar för ökad tillväxt.\r\nFörbättrad miljö\r\nEn  trafikpolitik,  där  trafikslagen  på\r\nlika villkor bär sina kostnader inklusive\r\nde   miljömässiga,   där   människor    i\r\nbefolkningstäta regioner erbjuds  en  väl\r\nfungerande   spårbunden  kollektivtrafik,\r\ndär  flaskhalsar  som  skapar  omfattande\r\ndagliga  kö-  och  utsläppsproblem  byggs\r\nbort,  och  där utvecklande  av  nya  mer\r\nmiljömässiga  transportmedel  uppmuntras,\r\nger    goda   förutsättningar   för    en\r\nförbättrad miljö.\r\nÖkad trafiksäkerhet\r\nEn  trafikpolitik, som får fler människor\r\ni de befolkningstäta regionerna att välja\r\nen  väl  fungerande kollektivtrafik,  där\r\nvägarna   görs  säkrare  genom  att   tät\r\nmötande    biltrafik    separeras,    där\r\nutvecklandet     av    säkrare     fordon\r\nuppmuntras,  och där trafikanterna  visar\r\nmer hänsyn och respekt för såväl varandra\r\nsom  för de regler som gäller i trafiken,\r\nger  goda  förutsättningar  för  en  ökad\r\ntrafiksäkerhet.\r\n\r\nCenterpartiet utvecklar i motion\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. en\r\nvision om framtidens transportsystem som\r\nskall bidra till att skapa goda\r\nförutsättningar för utveckling i hela\r\nlandet (yrkande 1). Transportsystemet\r\nskall medverka till tillväxt och\r\nföretagande samtidigt som det inte får\r\nomöjliggöra kommande generationers\r\nmöjlighet till att förverkliga sina\r\nlivsprojekt. Trafikens negativa\r\nmiljöpåverkan måste hanteras på ett\r\ngrundläggande och omfattande sätt och en\r\nomställning måste ske till ett grönt\r\ntransportsystem. I motionen framhålls\r\nvidare att Centerpartiet vill se ett väl\r\nutvecklat transportsystem med säkra,\r\nmiljövänliga och tillgängliga transporter\r\ndär det övergripande målet skall vara att\r\nsäkerställa en samhällsekonomiskt\r\neffektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning för medborgare och\r\nnäringsliv i hela landet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMål\r\n\r\nRegeringen      lämnar      i       årets\r\nbudgetproposition  inga  förslag  om  nya\r\neller  ändrade mål för politikområdet.  I\r\nnågra  motioner har dock synpunkter förts\r\nfram    om   ändrade   transportpolitiska\r\nutgångspunkter.\r\nUtskottet   vill   mot  den   bakgrunden\r\nerinra   om  att  det  transportpolitiska\r\nmålet och de delmål som fogats till detta\r\nhärrör  i  huvudsak från 1998. Riksdagens\r\nbeslut   om   dessa   övergripande    mål\r\nföregicks  av omfattande utredningar  och\r\ndiskussioner. Målen konstruerades för att\r\nvara  långsiktiga till sin natur och  var\r\nmenade   att   gälla   som   övergripande\r\nriktlinjer under en längre tidsperiod. Då\r\nmålen  fortfarande har hög  relevans  ser\r\nutskottet   mot   denna  bakgrund   ingen\r\nanledning  att  i  detta  sammanhang   ta\r\ninitiativ  till  några  förändringar   av\r\ndessa.\r\nInom  det  ramverk  som  utgörs  av  det\r\növergripande  målet  och  delmålen  finns\r\ndock     behov     av    ett     fortsatt\r\nutvecklingsarbete,   bl.a.   genom    att\r\netappmål tas fram för alla delmål. Vidare\r\nvill utskottet understryka betydelsen  av\r\natt    arbetet    med   att   ytterligare\r\nkonkretisera  innebörden  av  alla  målen\r\nfortsätter. Enligt utskottets  mening  är\r\ndet   inte   alltid  möjligt  eller   ens\r\nönskvärt  att  uttrycka politiska  mål  i\r\nkvantitativa    termer.    Målen    skall\r\nformuleras    utifrån    den    politiska\r\nviljeinriktningen, inte utifrån  vad  som\r\när  enkelt mätbart. I de fall målen  inte\r\när  kvantitativa  är det dock  nödvändigt\r\natt till dessa foga relevanta och allmänt\r\naccepterade   resultatindikatorer.    Det\r\nfortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas\r\ni  syfte att underlätta uppföljningen  av\r\nresultaten inom området samtidigt som det\r\nskall    underlätta    diskussioner    om\r\ntillståndet    och   utvecklingen    inom\r\nområdet.\r\nUtskottet  förutsätter att nu redovisade\r\nutgångspunkter beaktas inom ramen för det\r\nfortsatta              transportpolitiska\r\nutvecklingsarbetet.  Utskottet  avstyrker\r\nmot     denna     bakgrund     motionerna\r\n2003/04:T530 (m), 2003/04:T562  (fp)  och\r\n2003/04:T564 (c) i nu behandlade delar.\r\n\r\nResultat\r\n\r\nRegeringen har i sin samlade bedömning av\r\nmåluppfyllelsen       redovisat       att\r\nutvecklingen mot de långsiktiga  delmålen\r\nhar  fortsatt under år 2002  för  två  av\r\ndelmålen       (tillgänglighet        och\r\ntransportkvalitet),  medan   utvecklingen\r\ninte  har  gått  i  den  riktningen   för\r\ntrafiksäkerhetsmålet.  Utvecklingen   har\r\nvarit    osäker   för   två   av    målen\r\n(jämställdhet   och  regionalutveckling).\r\nFör miljömålet pekar utvecklingen i olika\r\nriktningar för olika delar av målet.\r\nNär    det   gäller   utvecklingen   för\r\npolitikområdet  som helhet  tyder  enligt\r\nutskottets    bedömning   de   redovisade\r\nresultaten  för  år 2002 på  en  fortsatt\r\nutveckling   mot  det  transportpolitiska\r\nmålet,    dvs.    att   säkerställa    en\r\nsamhällsekonomiskt      effektiv      och\r\nlångsiktigt  hållbar transportförsörjning\r\nför  medborgarna och näringslivet i  hela\r\nlandet.           Av          regeringens\r\nresultatredovisning  framgår   dock   att\r\nutvecklingen inte går i önskvärd riktning\r\nför    trafiksäkerhetsmålet    och    att\r\nutvecklingen  har varit osäker  för  både\r\njämställdhetsmålet  och   det   regionala\r\nmålet.  För miljömålet pekar utvecklingen\r\ni  olika  riktningar för olika  delar  av\r\nmålet.  Mot bakgrund av detta  är  enligt\r\nutskottets   bedömning   fortsatta    och\r\nintensifierade  insatser  nödvändiga  för\r\natt  målen  för transportpolitiken  skall\r\nbli möjliga att uppnå.\r\n\r\nResultatredovisning\r\n\r\nVad      gäller      utformningen      av\r\nresultatredovisningen    kan    utskottet\r\nkonstatera  att  regeringens  redovisning\r\noch  bedömning  av  uppnådda  resultat  i\r\nförhållande  till av riksdagen  beslutade\r\nmål      har      vidareutvecklats      i\r\nbudgetpropositionen för 2004. Bland annat\r\nlämnas   sammanfattande  bedömningar   av\r\nmåluppfyllelsen   i  tabellform,   vilket\r\nunderlättar   riksdagens  behandling   av\r\nresultatinformationen.  Det   är   enligt\r\nutskottets  bedömning även  positivt  att\r\nresultatredovisningen  har   blivit   mer\r\nverksamhetsinriktad      och       mindre\r\nmyndighetsorienterad.\r\nSamtidigt    är    det   önskvärt    att\r\nutvecklingsarbetet  när  det  gäller  att\r\nredovisa och bedöma resultatet av  gjorda\r\ninsatser      drivs      vidare      inom\r\nRegeringskansliet, gärna  i  en  fortsatt\r\ndialog  med utskottet eftersom regeringen\r\noch  riksdagen har ett delat  ansvar  för\r\natt    vidareutveckla   styrningen   inom\r\nområdet.  I  det  följande  redogörs  för\r\nnågra  områden  som enligt utskottet  bör\r\nuppmärksammas    särskilt     i     detta\r\nsammanhang.\r\n\r\nTydlighet i resultatredovisningen\r\n\r\nBudgetpropositionens      avsnitt      om\r\nresultatbedömning     innehåller     dels\r\nregeringens  redovisning av verksamhetens\r\nresultat,  dels  regeringens  analys  och\r\nbedömning  av  de  redovisade  resultaten\r\nsamt  vilka  slutsatser  regeringen  drar\r\nutifrån  denna bedömning. Utskottet  vill\r\nlyfta  fram vikten av att tydligt  skilja\r\ndessa båda delar av resultatbedömningen.\r\nDet  är  viktigt att den första delen  i\r\nresultatbedömningen  -  redovisningen  av\r\nuppnådda  resultat - ger objektiva  fakta\r\noch  statistik  som  kan  tjäna  som  ett\r\ngemensamt  underlag och  en  utgångspunkt\r\nför  det  politiska samtalet. Utifrån  en\r\nsådan   gemensam   verklighetsbild    kan\r\nutskottet sedan ta fram sin bedömning  av\r\nde   uppnådda   resultaten   av   statens\r\ninsatser.  Det  är  härvid  viktigt   att\r\nregeringen    tydligt    redovisar    vad\r\nresultatinformationen avser. Som  exempel\r\nkan nämnas att det i budgetpropositionens\r\nresultatredovisning inte tydligt  framgår\r\natt  de  minskade utsläpp från  flyg  som\r\nredovisas i regeringens samlade bedömning\r\nav  måluppfyllelsen av transportpolitiken\r\navser  Luftfartsverkets egen  verksamhet,\r\nmedan flygtrafikens koldioxidutsläpp  och\r\nluftföroreningar  fortfarande  utgör  ett\r\nallvarligt och svårbemästrat problem. Ett\r\nannat  exempel på otydlig information  är\r\nredovisningen av dödade och skadade  inom\r\njärnvägsområdet.\r\nI      den      andra      delen      av\r\nresultatbedömningen - analysen -  är  det\r\nviktigt att regeringen bl.a. lyfter  fram\r\nförklaringsfaktorer                  till\r\nresultatutvecklingen.  Som  exempel   kan\r\nnämnas  om det finns något samband mellan\r\nfordonsutvecklingen   och   att   antalet\r\ndödade  i trafiken minskar samtidigt  som\r\nantalet svårt skadade ökar kraftigt.\r\n\r\nBehov av resultatindikatorer\r\n\r\nInom  det transportpolitiska området  har\r\nregeringen konkretiserat de av  riksdagen\r\nbeslutade   målen  genom  s.k.  etappmål.\r\nUtskottet  konstaterar dock att uppgiften\r\natt  bedöma huruvida utvecklingen i stort\r\ngår  mot det övergripande målet försvåras\r\navsevärt av det faktum att vissa  mål  är\r\nmindre  uppföljningsbara  än  andra.  Mot\r\ndenna  bakgrund är det  av  största  vikt\r\natt    arbetet   med   utvecklingen    av\r\nresultatindikatorer    intensifieras    i\r\nsyftet   att  möjliggöra  en  meningsfull\r\nuppföljning av regeringens insatser.\r\nUtskottet  konstaterar  även  att  olika\r\nmått på utvecklingen och tillståndet inom\r\nsektorn  har fått stort genomslag  i  den\r\npolitiska  debatten, trots  att  de  inte\r\nanvänds           i           regeringens\r\nresultatuppföljning. Ett exempel på detta\r\när      storleken     på     det     s.k.\r\nunderhållsberget,   dvs.    eftersläpande\r\nunderhåll  av vägsystemet. Detta  fenomen\r\nkan  försvåra diskussionen om tillståndet\r\noch  utvecklingen inom området,  eftersom\r\ndiskussionen  i detta fall  förs  utifrån\r\nmått  och  begrepp som inte är gemensamma\r\noch  för  närvarande svåra att verifiera.\r\nEtt  syfte med relevanta, accepterade och\r\ntydligt redovisade resultatindikatorer är\r\natt skapa en gemensam bild av tillståndet\r\noch utvecklingen inom området.\r\nFör    delmålet    om   ett    jämställt\r\ntransportsystem pekar regeringen i  årets\r\nbudgetproposition  på  att   det   behövs\r\nbättre  kunskap om innebörden  av  målets\r\nolika delar samt att mått och indikatorer\r\nbör  tas fram på hur utvecklingen ser  ut\r\ninom   respektive  trafikslag.  Utskottet\r\ndelar   regeringens  bedömning  i   denna\r\nfråga.\r\nUtskottet  vill i detta sammanhang  även\r\nbetona vikten av att regeringen redovisar\r\nför      riksdagen     utifrån      vilka\r\nresultatindikatorer       måluppfyllelsen\r\nfortsättningsvis kommer att  bedömas.  En\r\nsådan  redovisning  till  riksdagen   bör\r\ninnehålla en diskussion där fördelar  och\r\nnackdelar med olika indikatorer vägs  och\r\nvilka konsekvenser olika indikatorer  kan\r\nha  på de mer långsiktiga resultaten inom\r\npolitikområdet. Ett exempel är om antalet\r\ndygnskilometer  på det statliga  vägnätet\r\nsom  varit  avstängt för tung  trafik  på\r\ngrund av tjällossning är ett bra mått  på\r\ntransportkvalitet.\r\n\r\nJämförelser över tid\r\n\r\nFör  att  ge  bättre beslutsunderlag  och\r\nunderlätta  riksdagens  möjligheter  till\r\negna  bedömningar  av måluppfyllelse  och\r\nresultatutveckling                    bör\r\nbudgetpropositionen   enligt   utskottets\r\nbedömning   kunna   vidareutvecklas   med\r\navseende  på  att  i större  utsträckning\r\ninnehålla resultatinformation som speglar\r\nresultatens  utveckling  över  flera  år.\r\nSådana uppgifter kan med fördel redovisas\r\ni tabellform.\r\n\r\nInternationella jämförelser\r\n\r\nUtskottet  har tidigare pekat på  behovet\r\nav   att  jämföra  tjänster,  priser  och\r\nkvalitet   mellan  olika  länder.   Sådan\r\njämförande   information  skulle   enligt\r\nutskottets bedömning kunna byggas ut inom\r\npolitikområdet Transportpolitik.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet\r\nregeringens  och  motionärernas   förslag\r\ntill    medelsanvisningar    m.m.     för\r\nbudgetåret  2004  inom  utgiftsområde  22\r\nKommunikationer vad gäller  politikområde\r\nTransportpolitik. De regeringsförslag som\r\nbehandlas     är    fem     punkter     i\r\nbudgetpropositionen,   utgiftsområde   22\r\nKommunikationer  (prop.  2003/04:1),  där\r\nregeringen föreslår att riksdagen:\r\n1.  godkänner  att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret på högst 1 410 000  000\r\nkr   för   genomförande  av  prioriterade\r\nvägprojekt,\r\n2.    godkänner   att   de   återstående\r\namorteringarna  som  skulle  ha  betalats\r\n2004     och     2005     avseende     de\r\nlånefinansierade vägprojekten väg E 18/20\r\ndelen  Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora\r\nÅby-Väderstad,    väg    E    22    delen\r\nSöderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats\r\nHallunda inte betalas under 2004 och 2005\r\nutan senareläggs till 2005 och 2006,\r\n4.  godkänner  att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 11 900 000 000\r\nkr  för  Banverket  för  investeringar  i\r\neldrifts-      och      teleanläggningar,\r\ntelenätsutrustning,   projekteringslager,\r\nrörelsekapital     samt     för     vissa\r\ninvesteringar  i Stockholmsområdet  1983,\r\nenligt avtal mellan staten och Stockholms\r\nläns landsting,\r\n5.  godkänner  att regeringen  för  2004\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 1 591 000  000\r\nkr   för   genomförande  av  prioriterade\r\njärnvägsprojekt,\r\n23.    för   budgetåret   2004   anvisar\r\nanslagen    under    utgiftsområde     22\r\nKommunikationer    i     enlighet     med\r\nregeringens förslag i bilaga 3.\r\nVidare  behandlar utskottet följande  fem\r\nmotioner  med  förslag till  anslag  inom\r\npolitikområdet Transportpolitik:\r\n-  2003/04:T510  av Sven Bergström  m.fl.\r\n(c),\r\n- 2003/04:T532 av Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m),\r\n-   2003/04:T560  yrkande  18  av  Johnny\r\nGylling m.fl (kd),\r\n- 2003/04:T562 yrkande 28 av Erling Bager\r\nm.fl. (fp),\r\n-   2003/04:Fi240  yrkande  27  av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp).\r\n\r\n\r\n\r\nVerksamhetsområde Väg\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nVägverket: Administration\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringen m     fp    kd   c\r\n2003    s\r\nförslag\r\n1 010 6 1 030 202  -60   -100  -30  -70\r\n00                 000   000   000  000\r\nAnslaget  36:1  Vägverket: Administration\r\nanvänds   för  finansiering  av   verkets\r\nkostnader          för           ledning,\r\nVägtrafikinspektionen,\r\nekonomiadministration,\r\npersonaladministration,   planering   och\r\nuppföljning,  internt expertstöd,  intern\r\nutveckling           samt            viss\r\nutredningsverksamhet.\r\nFör  nästa  budgetår föreslår regeringen\r\nen  anslagsnivå på 1 030 miljoner kronor.\r\nRegeringens  förslag till medelsberäkning\r\nförutsätter att Vägverket fortsätter  att\r\nreducera sina administrativa kostnader.\r\nSamtliga   partier  som  motionerat   om\r\nalternativ     anslagsfördelning     inom\r\nutgiftsområde      22      anser      att\r\nadministrationsanslaget    kan    minskas\r\nytterligare     i    förhållande     till\r\nregeringens    förslag.    Längst     går\r\nFolkpartiet som föreslår en besparing med\r\n100  miljoner kronor. Centerpartiet  vill\r\nminska  anslaget med 70 miljoner  kronor,\r\nModeraterna med 60 miljoner kronor  medan\r\nKristdemokraterna  redovisar  det   minst\r\nlångtgående  besparingsförslaget  med  30\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nVäghållning och statsbidrag\r\n\r\nMiljoner  kronor\r\nAnslag  Regeringen  m    fp    kd   c\r\n2003    s förslag\r\n14 515  15 564      +2   +500  +850 +500\r\n000\r\nAv    budgetpropositionen   framgår   att\r\nanslaget bekostar sektorsuppgifter, t.ex.\r\ninsatser  inom trafiksäkerhet och  miljö,\r\nkollektivtrafik,         handikappfrågor,\r\nforskning och utveckling samt bidrag till\r\nideella   organisationer.  Vidare   skall\r\nanslaget  finansiera  myndighetsutövning,\r\nstatlig väghållning och bidrag till bl.a.\r\nkollektivtrafik,     enskilda      vägar,\r\nförbättring  av  miljö och trafiksäkerhet\r\npå kommunala vägar samt kompensation till\r\nkommunerna   för   lokal   och   regional\r\nbusstrafik.\r\nFör   innevarande  budgetår  har  totalt\r\nanvisats  14  515  miljoner  kronor.  För\r\nnästa budgetår föreslås en ökning till 15\r\n564  miljoner  kronor.  Som  framgår   av\r\nföljande     sammanställning     beräknas\r\nmerparten av medlen komma att fördelas på\r\natt  vidmakthålla vägnätet genom  drifts-\r\noch underhållsinsatser.\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål                      Ansl  Förs\r\nag   lag\r\n2003  2004\r\nSektorsuppgiften              514   524\r\nMyndighetsutövningen          278   246\r\nInvesteringar  i  nationell     2     2\r\nplan                           451   338\r\nInvesteringar  i  regionala     2     2\r\nplaner                         644   093\r\nBärighet,  tjälsäkring  och           1\r\nrekonstruktion                       417\r\nInvesteringar   i   fysiska   428   437\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder\r\nDrift och underhåll             6     6\r\n394   593\r\nRäntor   och  återbetalning   294   827\r\nav lån för vägar\r\nDrift   och   byggande   av   636   657\r\nenskilda vägar\r\nStorstadsöverenskommelsen     405    36\r\nBidrag i regionala planer     424   357\r\nTill     Regeringskansliets     2     2\r\ndisposition\r\nTill    Rikspolisstyrelsens    17    17\r\ndisposition\r\nTill      Lantmäteriverkets     8\r\ndisposition\r\nTill       Verket       för    20    20\r\ninnovationssystem\r\nSumma                          14    15\r\n515   564\r\nRegeringen  anger  att  medelsberäkningen\r\nför 2004 är i enlighet med det beslut som\r\nriksdagen   fattade  med   anledning   av\r\ninfrastrukturpropositionen         (prop.\r\n2001/02:20,   bet.   2001/02:TU2,   rskr.\r\n2001/02:126)  och  2003  års   ekonomiska\r\nvårproposition  (prop. 2002/03:100,  bet.\r\n2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235)  om  en\r\nbesparing  på  817  miljoner  kronor.   I\r\ninfrastrukturpropositionen      aviserade\r\nregeringen en nivåhöjning med  ca  1  400\r\nmiljoner  kronor  för  2004  i  den  s.k.\r\nnärtidssatsningen. På  grund  av  rådande\r\nekonomiska läge beslutades med  anledning\r\nav 2003 års ekonomiska vårproposition att\r\nendast   480   miljoner   kronor    skall\r\ntillföras anslaget.\r\nEnligt    regeringen   är   det   mycket\r\nangeläget att övriga investeringsinsatser\r\ninom  gällande planer, eller som regering\r\neller  riksdag beslutat om på annat sätt,\r\nkan  slutföras. För att möjliggöra sådana\r\ninvesteringsinsatser samt  en  ökad  sats\r\nning   för   bärighet,  tjälsäkring   och\r\nrekonstruktion  föreslår  regeringen  att\r\nlån motsvarande 1 410 miljoner kronor tas\r\nupp i Riksgäldskontoret 2004.\r\nFör      myndighetsutövning      bedömer\r\nregeringen att anslagsposten bör justeras\r\nnedåt  med  anledning av överföring  till\r\nannat  anslag.  Medel  för  fordons-  och\r\nförarkontroller   (37  miljoner   kronor)\r\növerförs           sålunda           till\r\npolisorganisationens     anslag      inom\r\nutgiftsområde   4.  För  sektorsuppgiften\r\nbedömer regeringen att anslagsposten  bör\r\njusteras    nedåt   med   anledning    av\r\növerföring  till  annan  anslagspost  som\r\navser samverkansprogrammet för utveckling\r\nav mer miljöanpassade fordon (20 miljoner\r\nkronor).\r\nFör           investeringar          och\r\nförbättringsåtgärder  på   stamvägar   är\r\nregeringens uppfattning att medel   först\r\noch  främst måste ställas till förfogande\r\nför  riktade trafiksäkerhetsåtgärder  och\r\nåtgärder    med   hög   samhällsekonomisk\r\nlönsamhet.  Inga  byggstarter  av  större\r\nvägobjekt är inplanerade 2004. Regeringen\r\nbedömer  att  anslagsnivån  bör  motsvara\r\ninfrastrukturpropositionens nivå för  att\r\nfullfölja  pågående vägutbyggnadsprojekt,\r\nriktade    trafiksäkerhetsåtgärder    och\r\nmiljösatsningar.\r\nNär   det   gäller  väginvesteringar   i\r\nregional  plan  bedömer  regeringen   att\r\nanslaget  bör  uppgå till  den  nivå  som\r\nanges  i infrastrukturpropositionen.  Den\r\nregionala    planen   möjliggör    endast\r\nbyggstart av något större objekt. Det  är\r\nenligt  propositionen angeläget  att  det\r\nregionala  vägnätet är pålitligt,  säkert\r\noch    medger    effektiva   transporter.\r\nSatsningar  på ökad bärighet, tjälsäkring\r\noch   rekonstruktion  av  det   regionala\r\nvägnätet planeras utgöra en separat  post\r\nför att synliggöra vikten av insatserna.\r\nFör   ökad  bärighet,  tjälsäkring   och\r\nrekonstruktion  bedömer  regeringen   att\r\nnivån  bör  vara  fortsatt  hög  för  att\r\nsäkerställa  och  bevara vägnätet.  Genom\r\natt skapa en separat post vill regeringen\r\ntydliggöra  vikten av  insatser  inom  om\r\nrådet.  Nivån är i paritet  med  vad  som\r\nbeslutades      med     anledning      av\r\ninfrastrukturpropositionen.\r\nDrift  och  underhåll  av  vägar  bidrar\r\ntill  en  hög transportkvalitet  och  god\r\ntillgänglighet, och regeringens bedömning\r\när att medel för  detta ändamål bör ligga\r\npå     den     nivå    som    anges     i\r\ninfrastrukturpropositionen.  För   räntor\r\noch  amorteringar bedömer regeringen, för\r\natt  lindra effekterna av besparingen  på\r\n817  miljoner kronor, det nödvändigt  att\r\ngenomföra     en     förskjutning      av\r\namorteringsplanen       avseende       de\r\nlånefinansierade vägprojekten väg E 18/20\r\ndelen  Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora\r\nÅby-Väderstad,    väg    E    22    delen\r\nSöderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats\r\nHallunda.  Förskjutningen från  2004-2005\r\ntill  2005-2006  innebär att  motsvarande\r\n666   miljoner  kronor  från  räntor  och\r\namorteringar kan användas för att  lindra\r\neffekterna av besparingen som  först  och\r\nfrämst            skulle           drabba\r\ninvesteringsanslagen.\r\nFör   drift  och  byggande  av  enskilda\r\nvägar  bedömer regeringen att  föregående\r\nårs ökning av posten är i paritet med den\r\nnivå   som   krävs  för  att  säkerställa\r\nnuvarande   bidragsprocent    till    det\r\nstatsbidragsberättigade          enskilda\r\nvägnätet.\r\nFör  det  särskilda  statsbidraget  till\r\nstorstädernas    trafiksystem     bedömer\r\nregeringen att posten kan sänkas med  100\r\nmiljoner kronor jämfört med föregående år\r\nmed hänvisning till att outnyttjade medel\r\nfrån 2003 kan nyttjas under 2004.\r\nNär   det   gäller  bidrag  i  regionala\r\nplaner  bedömer regeringen att nivån  kan\r\nsänkas  med  140 miljoner kronor  jämfört\r\nmed  föregående  år med  hänvisning  till\r\npreliminära  bedömningar av  länsplanerna\r\n2004-2015.\r\nEn  ny  anslagspost inrättas för  Verket\r\nför      innovationssystem     (Vinnova).\r\nMedelstilldelningen är i enlighet med det\r\nsamverkansprogram som det  beslutades  om\r\nmed  anledning av budgetpropositionen för\r\n2000  (prop.  1999/2000:1). Samverkanspro\r\ngrammet   avser   utveckling    av    mer\r\nmiljöanpassade fordon.\r\nSamtliga   partier  som   motionerat   om\r\nalternativa  anslagsberäkningar  föreslår\r\nhögre   belopp   till  väghållningen   än\r\nregeringen. Moderata samlingspartiet vill\r\nhöja   anslaget  mest  med  2   miljarder\r\nkronor.  Därmed  skapas  enligt  motionen\r\nökade  resurser  till  vägutbyggnad   och\r\nåtgärder  i  syfte  att  minska   antalet\r\ndödade  i  trafiken samt  ökade  insatser\r\ntill      det      enskilda     vägnätet.\r\nKristdemokraternas  förslag  innebär   en\r\nhöjning med 850 miljoner kronor. Av denna\r\nmedelsökning beräknas 650 miljoner kronor\r\nför  underhållsinsatser och 200  miljoner\r\nkronor  för  investeringar. Centerpartiet\r\noch  Folkpartiet  liberalerna  vill  båda\r\nhöja anslaget med 500 miljoner kronor för\r\natt  bl.a.  det eftersläpande underhållet\r\nskall kunna börja tas igen.\r\n\r\nInfrastrukturbolag: Räntekostnader\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag Regeringens  m    fp   kd   c\r\n2003   förslag\r\n-      -            -    -    -    +450\r\n000\r\nCenterpartiet  förordar  att   ett   nytt\r\nanslag    införs   för   att    genomföra\r\nönskvärda, samhällsekonomiskt riktiga och\r\nstrategiskt viktiga investeringar i vägar\r\noch  järnvägar byggd på en ny modell  för\r\nalternativ  finansiering.  Ett   särskilt\r\ninfrastrukturbolag  föreslås  bildas  med\r\nuppgift     att     finansiera     sådana\r\ninvesteringar         med         normala\r\navskrivningstider  och annuitetsbetalning\r\nvia  statsbudgeten över en längre period.\r\nPå  detta  sätt  anges att offensiva  och\r\ntillväxtfrämjande  projekt  skulle  kunna\r\nsjösättas, en satsning som anses  befogad\r\noch  lämplig  att använda  under  rådande\r\nfinansiella omständigheter.\r\nEn   utförsäljning  av  statlig  egendom\r\nförutsätts  ge  en grund  för  projektet.\r\nGenom   att  utnyttja  anslag  37:1   IT-\r\nInfrastruktur:   Regionala   transportnät\r\nm.m.        täcks       ränte-        och\r\namorteringskostnaderna.  Enligt  motionen\r\nförutsätts 30 års avskrivningstid och  en\r\nkalkylränta   motsvarande  den   10-åriga\r\nstatsobligationsräntan medan belastningen\r\npå    utgiftsområdet   bör   ske    efter\r\nannuitetsprincipen.\r\n\r\nVerksamhetsområde Järnväg\r\n\r\nBanverket: Administration\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringen m     fp    kd   c\r\n2003    s\r\nförslag\r\n754 161 773 146    -40   -75   -20  -35\r\n000   000   000  000\r\nMed      anslaget     36:3     Banverket:\r\nAdministration finansieras kostnader  för\r\nledning,           ekonomiadministration,\r\npersonaladministration,   planering   och\r\nuppföljning,   viss  utredningsverksamhet\r\nm.m. Medelsbehovet beräknas av regeringen\r\ntill   773,1   miljoner  kronor,   vilket\r\nmotsvarar   i   princip   en   oförändrad\r\nanslagsnivå.\r\nFyra  partier  anser  att  anslaget  för\r\nadministrationskostnader   kan   minskas.\r\nFöreslagna   besparingar   är   från   75\r\nmiljoner kronor (fp), 40 miljoner  kronor\r\n(m)   35  miljoner  kronor  (c)  och   20\r\nmiljoner  kronor  (kd).  Enligt  Moderata\r\nsamlingspartiet är en effektivisering och\r\nbesparing   möjlig   genom    att    hela\r\nBanverkets produktion upphandlas och  att\r\nverkets    konkurrensutsatta   verksamhet\r\nbolagiseras.\r\n\r\nBanverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter\r\n\r\nMiljoner kronor\r\nAnslag Regeringens  m    fp    kd     c\r\n2003   förslag\r\n6 979  8 484        -    -     -      -\r\nFrån anslaget 36:4 Banverket: Banhållning\r\noch      sektorsuppgifter     finansieras\r\ninvesteringar i nationella och  regionala\r\nstomjärnvägar samt drift och underhåll av\r\ndet   statliga  järnvägsnätet.  Härutöver\r\nfinansieras          bl.a.           viss\r\nmyndighetsutövning,              nämligen\r\nJärnvägsinspektionen                 samt\r\ntidtabellsläggning   och   banupplåtelse,\r\nsektorsuppgifter samt bidrag  till  t.ex.\r\nInlandsbanan, Øresundsbro Konsortiet  och\r\nanläggningar i det kapillära bannätet.\r\nFör  år  2004  föreslår  regeringen  att\r\nanslaget  beräknas till  8  484  miljoner\r\nkronor  med hänvisning till att uppgiften\r\natt  bevara  och  säkerställa  järnvägsan\r\nläggningarna  är  prioriterad.  Nivån  på\r\ndrift och underhåll av järnvägsnätet  har\r\nen  direkt koppling till möjligheten  att\r\ngenomföra  effektiva, tillförlitliga  och\r\nsäkra transporter på järnvägar. För  2004\r\nföreslår regeringen mot denna bakgrund en\r\nnågot  höjd  nivå  på anslagsposten  till\r\ndrift  och underhåll jämfört med beräknat\r\nutfall för år 2003.\r\nI  infrastrukturpropositionen  aviserade\r\nregeringen en nivåhöjning med  ca  1  400\r\nmiljoner  kronor  för  2004  i  den  s.k.\r\nnärtidssatsningen. På  grund  av  rådande\r\nekonomiska läge beslutades med  anledning\r\nav 2003 års ekonomiska vårproposition att\r\nendast   1  115  miljoner  kronor   skall\r\ntillföras anslagsposten för investeringar\r\ni   järnvägar   2004.   Närtidssatsningen\r\nomfattar  även en möjlighet för Banverket\r\natt  ta  upp  lån i Riksgäldskontoret  om\r\n865,  1  713  respektive 1  591  miljoner\r\nkronor  för finansiering av investeringar\r\n2002-2004.\r\nFör 2004 beräknar regeringen nedanstående\r\nfördelning på anslagsposter.\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål                       Ansl  Förs\r\nag   lag\r\n2003  2004\r\n1 Myndighetsutövning            33    39\r\n1.1 Järnvägsinspektionen        29    32\r\n1.2 Fastställelse av tågplan     4     7\r\noch järnvägsplan\r\n2  Bidrag  till Inlandsbanan   324   347\r\noch Øresundsbro Konsortiet\r\n3 Sektorsuppgifter             168   194\r\n4 Banhållning                 6 45     7\r\n5   904\r\n4.1     Investeringar      i     1     3\r\nnationell plan                 708   288\r\n4.2     Investeringar      i   312\r\nregionala planer\r\n4.3   Drift,  underhåll  och     3  3 45\r\ntrafikledning                  500     9\r\n4.4 Räntor och återbetalning   835     1\r\nav lån                               087\r\n4.5  Riskavgift  Øresundsbro   100    70\r\nKonsortiet\r\nSumma                            6     8\r\n980   484\r\nJärnvägsinspektionens   verksamhet    med\r\nanledning av föreslagna och beslutade nya\r\nEG-direktiv   på  järnvägsområdet   anges\r\nkomma  att öka. För 2004 bör anslagsnivån\r\nför    Järnvägsinspektionens   verksamhet\r\ndärmed höjas jämfört med 2003.\r\nAnslagsposten     2     Bidrag      till\r\nInlandsbanan  och Øresundsbro  Konsortiet\r\nfinansierar  dels bidrag till  drift  och\r\nunderhåll    på    Inlandsbanan,     dels\r\nBanverkets  kostnader för  trafikavgifter\r\nenligt  avtalet  om Öresundsförbindelsen.\r\nBidraget till Inlandsbanan för drift- och\r\nunderhållsåtgärder    bör    ligga     på\r\noförändrad nivå, dvs. 73 miljoner kronor.\r\nFör  2004 bör dessutom 4 miljoner  kronor\r\navsättas för reinvesteringsåtgärder. Kost\r\nnaden     för     trafikavgifter      för\r\nÖresundsförbindelsen  beräknas  till  270\r\nmiljoner kronor.\r\nAnslagsposten     3     Sektorsuppgifter\r\nberäknas  till  194 miljoner  kronor  för\r\n2004,  vilket  är  i  nivå  med  det  som\r\nberäknades  i infrastrukturpropositionen.\r\nBanverkets  sektorsansvar har i  enlighet\r\nmed              förslaget              i\r\ninfrastrukturpropositionen  utökats  till\r\natt  omfatta  även tunnelbane-  och  spår\r\nvägssystem.\r\nAnslagsposten   4.1   Investeringar    i\r\nnationell  plan  beräknas  till   3   288\r\nmiljoner      kronor.      Den       s.k.\r\nnärtidssatsningen     2002-2004     skall\r\nfullföljas   på   den  lägre   nivå   som\r\nbeslutades   genom  2003  års  ekonomiska\r\nvårproposition. Regeringen anser  att  ca\r\n1  % av anslagsposten även under 2004 får\r\nanvändas till bidrag till investeringar i\r\nanslutning till det kapillära bannätet  i\r\nsamverkan   med   externa   intressenter.\r\nBanverket  får  också  finansiera  bidrag\r\ntill   kollektivtrafikanläggningar   från\r\nposten.\r\nAnslagsposten  4.3 Drift, underhåll  och\r\ntrafikledning   beräknas   till   3   459\r\nmiljoner kronor. En fortsatt satsning  på\r\ndrift,  underhåll och reinvesteringar  är\r\nnödvändig  för att kunna upprätthålla  en\r\ngod standard på järnvägsnätet och för att\r\nkunna  minska  problemen med tågtrafikens\r\nbristande punktlighet.\r\n\r\nFrån EG-budgeten finansierade stöd till\r\nTranseuropeiska nätverk\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m      fp  kd  c\r\n2003    förslag\r\n200 000 200 000     -      -   -   -\r\nMed  EU-medlemskapet  följer  möjligheter\r\natt   ansöka  om  finansiellt  stöd  inom\r\nområdet  för  Transeuropeiska  nätverk  -\r\nTransporter   (TEN-T).  Erhållna   bidrag\r\nbruttoredovisas  på statsbudgeten.  Detta\r\ninnebär  att bidragsinkomsterna redovisas\r\npå   statsbudgetens   inkomstsida   medan\r\nbeviljade     bidrag    avräknas     från\r\nstatsbudgetens  utgiftssida.   Regeringen\r\nföreslår att anslaget för år 2004 tas upp\r\nmed   200  miljoner  kronor,  dvs.  samma\r\nmedelsanvisning som för innevarande år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till anslag\r\nm.m.  inom verksamhets-områdena Väg och\r\nJärnväg\r\n\r\nUtskottet bedömer att regeringens förslag\r\ntill anslag inom verksamhetsområdena  Väg\r\noch  Järnväg  totalt sett  ligger  på  en\r\nrimlig   nivå.  Tillsammans  med   övriga\r\nfinansiella  dispositioner   skapar   den\r\nföreslagna            resurstilldelningen\r\nförutsättningar för ökad underhålls-  och\r\ninvesteringsverksamhet  under  nästa  år.\r\nUtskottet  har heller ingen  erinran  mot\r\nden   fördelning  av  resurser  på   väg-\r\nrespektive      järnvägssektorn       som\r\nregeringens förslag innebär.\r\nVad      gäller     väghållningsanslaget\r\ninstämmer    utskottet   i    regeringens\r\nbedömning    att    säkerställande    och\r\nbevarande  av  vägnätet är  en  angelägen\r\nuppgift.  Drift  och underhåll  av  vägar\r\nbidrar till en hög transportkvalitet  och\r\ngod  tillgänglighet. Av särskild vikt  är\r\natt  satsningen  på drift  och  underhåll\r\nsamt  på  tjälsäkring, ökad bärighet  och\r\nrekonstruktion  i det regionala  vägnätet\r\nfortsätter. Utskottet vill betona  vikten\r\nav   att  den  särskilda  satsningen   på\r\ntjälsäkring,  bärighet och rekonstruktion\r\nhuvudsakligen  går till de  regioner  som\r\nhar   störst   problem  med   tjälskador.\r\nDessutom     noterar    utskottet     med\r\ntillfredsställelse att  medelsberäkningen\r\nger  möjlighet att för nästa år fortsätta\r\ntrafiksäkerhetsarbetet med  hög  ambition\r\nt.ex.  vad  gäller att  fler  vägar  blir\r\nmötesfria   genom  att  de   förses   med\r\nmitträcken.\r\nNär  det  gäller Centerpartiets  förslag\r\nom   att  inrätta  ett  nytt  anslag  för\r\nräntekostnader    för    att    genomföra\r\ninvesteringar i vägar och järnvägar  vill\r\nutskottet  erinra  om  att  flera   stora\r\ninfrastrukturprojekt     redan     enligt\r\ntidigare  riksdagsbeslut finansieras  med\r\nlån.  Som framgår av nedanstående diagram\r\nförväntas  den  samlade  låneskulden  för\r\nVägverket,  Banverket och Botniabanan  AB\r\nunder  de närmaste åren öka till  närmare\r\n50    miljarder   kronor.   Det    årliga\r\nanslagsbehovet     för     räntor     och\r\nåterbetalning av lån kommer därmed  också\r\natt  växa  från ca 2 miljarder kronor  år\r\n2003 till drygt 4 miljarder kronor för år\r\n2011.    Av    den    redovisning     som\r\nRiksgäldskontoret lämnat inför  utskottet\r\nframgår vidare att risker finns med vissa\r\nav  de  lån och garantier som tagits  upp\r\ninom utgiftsområdet i syfte att genomföra\r\nprojekt med s.k. alternativ finansiering.\r\nDen   enskilt  största  risken   i   hela\r\nRiksgäldskontorets      portfölj       är\r\nÖresundsbron/SVEDAB.  Villkorslånet  till\r\nArlandabanan  och lånen till  \"SJ-sfären\"\r\när  vidare  exempel på åtaganden  där  en\r\ninte obetydlig risk bedöms finnas för att\r\nframtida förluster kan uppstå.\r\nSamtidigt konstaterar utskottet att  det\r\nför  samhället finns viktiga åtgärder  på\r\ninfrastrukturområdet som  för  närvarande\r\ninte kan rymmas inom ramen för taket  för\r\nutgiftsområdet. Enligt utskottets  mening\r\ndr  det mot denna bakgrund betydelsefullt\r\natt   -   som  också  framhålls  i  årets\r\nregeringsförklaring  -  nya  former   för\r\nalternativ  finansiering prövas  i  syfte\r\natt länka ihop Sverige. I avvaktan på att\r\nen  sådan  prövning kommer till stånd  är\r\nutskottet inte nu berett att förorda  att\r\nett nytt anslag inrättas för täckning  av\r\nräntekostnader       för       alternativ\r\nfinansiering av vägar och järnvägar.\r\nBeräknad    utveckling    av    låneskuld\r\nförVägverket,  Banverket och  Botniabanan\r\nAB (miljoner kronor)\r\nAv  det anförda följer att utskottet inte\r\nkan  biträda  motionärernas förslag  till\r\nväghållningsanslag  för  nästa  budgetår.\r\nUtskottet  är  heller  inte  berett   att\r\ntillstyrka    motionärernas    krav    på\r\nytterligare   administrativa  besparingar\r\ninom     Vägverket     och     Banverket.\r\nSammanfattningsvis tillstyrker  utskottet\r\nregeringens    samtliga   förslag    till\r\nanslagsberäkningar. Utskottet har  heller\r\ningen  erinran  mot  regeringens  förslag\r\ntill   finansiella  förutsättningar  inom\r\nverksamhetsområdena Väg och  Järnväg  vad\r\ngäller  upptagande av lån och  uppskjuten\r\namortering. Därav följer att motionerna i\r\nmotsvarande delar avstyrks.\r\n\r\nVerksamhetsområde Sjöfart\r\n\r\nErsättning för fritidsbåtsändamål m.m.\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m       fp   kd  c\r\n2003    förslag\r\n71 000  71 000      -30  00 -    -   -\r\n0\r\nAnslaget     36:7     Ersättning      för\r\nfritidsbåtsändamål    m.m.    finansierar\r\nsådana   tjänster   inom  Sjöfartsverkets\r\nansvarsområde,         bl.a.          för\r\nfritidsbåtssektorn, som inte täcks  genom\r\ninkomster   från  handelssjöfarten.   Det\r\ngäller  t.ex.  Sjöfartsverkets  kostnader\r\nför       informationsinsatser       inom\r\nsjösäkerhetsområdet, vissa kostnader  för\r\nsjöräddning,    farledsverksamhet     och\r\nbemanning  av fyrar. Anslaget  får  också\r\nanvändas  till utredningar med anknytning\r\ntill fritidsbåtsverksamheten.\r\nEnligt  regeringens uppfattning  är  det\r\nangeläget   att  den  infrastruktur   som\r\nutnyttjas     av     skärgårdsbor     och\r\nfritidsbåtsägare håller en god  standard.\r\nDärför  har  anslaget i ett  första  steg\r\nfr.o.m.  budgetåret 2000 räknats upp  med\r\n17 miljoner, och år 2001 gjordes en andra\r\njustering   med   10   miljoner   kronor.\r\nRegeringen konstaterar att anslaget  inte\r\ntäcker  de  kostnader som  Sjöfartsverket\r\nhar  för  verksamheten men anser att  det\r\ninte   finns   någon   utrymme   för   en\r\nytterligare   uppräkning   och   förordar\r\ndärför  ett  oförändrat  anslag   på   71\r\nmiljoner kronor.\r\nI   den  moderata  motionen  yrkas   att\r\nanslaget  skall minskas med  30  miljoner\r\nkronor  jämfört med regeringens  förslag.\r\nAnslaget    är,    menar    motionärerna,\r\negentligen  en restpost i Sjöfartsverkets\r\nverksamhet  och  har  bara  i  ringa  mån\r\nkoppling till fritidsbåtar. Vidare hävdas\r\natt  Sjöfartsverkets kostnader  generellt\r\nbör    kunna   minskas   genom   fortsatt\r\nrationalisering    och    en    förändrad\r\norganisation,     inte     minst     inom\r\nsjöräddningsverksamheten.\r\n\r\nErsättning till viss kanaltrafik m.m.\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m      fp  kd  c\r\n2003    förslag\r\n62 660  62 660      -      -   -   -\r\nÄndamålet  med  anslaget 36:8  Ersättning\r\ntill  viss kanaltrafik m.m. är  att  dels\r\ntäcka  underskott i driften av Trollhätte\r\noch   Säffle   kanaler,  dels  finansiera\r\nersättning          till          Vänerns\r\nSeglationsstyrelse  för   utmärkning   av\r\nfritidsbåtsleder m.m. Regeringen föreslår\r\natt  anslaget  för år 2004 beräknas  till\r\noförändrat  belopp,  dvs.  62,7  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSjöfartsregistret\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m      fp   kd  c\r\n2003    förslag\r\n4 369   4 524       -      -    -   -\r\nFör driften av sjöfartsregistret beräknar\r\nregeringen medelsbehovet för år 2004 till\r\n4,5 miljoner kronor.\r\n\r\nRederinämnden: Administration\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m        fp  kd  c\r\n2003    förslag\r\n3 047   2 599       -2 599   -   -   -\r\nFör    Rederinämndens    kostnader    för\r\nadministration,  arvoden  m.m.   beräknar\r\nregeringen  en sänkning av  anslaget  för\r\nnästa budgetår till 2,6 miljoner kronor.\r\nI    sin    motion   föreslår   Moderata\r\nsamlingspartiet att statligt företagsstöd\r\ntill  svenska rederier inte skall lämnas.\r\nNämnden  är  följaktligen överflödig  och\r\nnågot anslag bör därför inte utgå.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nförslagen om anslag inom\r\nverksamhetsområde Sjöfart\r\n\r\nUtskottet   anser   att   det   nuvarande\r\nrederistödet  fyller en  viktig  funktion\r\nför  att  trygga och utveckla  en  svensk\r\nsjöfartsnäring. Det moderata förslaget om\r\navskaffande av Rederinämndens anslag  kan\r\ndärför   inte  biträdas.  Med  hänvisning\r\nhärtill         avstyrks         Moderata\r\nsamlingspartiets   förslag   om    slopad\r\nmedelsanvisning    till    Rederinämnden.\r\nUtskottet  är  heller  inte  berett   att\r\ntillstyrka  Moderaternas  förslag  om  en\r\nminskning     av    ersättningen     till\r\nfritidsbåtssektorn.    Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker     utskottet     regeringens\r\nsamtliga  förslag till anslagsberäkningar\r\ninom   verksamhetsområde   Sjöfart    och\r\navstyrker  därmed motionen i  motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\nVerksamhetsområde Luftfart\r\n\r\nDriftbidrag till kommunala flygplatser\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m      fp    kd  c\r\n2003    förslag\r\n94 900  81 100      -      +5  0 -   -\r\n00\r\nInom verksamhetsområdet finns ett anslag,\r\n36:11    Driftbidrag    till    kommunala\r\nflygplatser. Anslaget infördes budgetåret\r\n1999.  Ursprungligen uppgick  det  totala\r\nflygplatsbidraget   till   115   miljoner\r\nkronor,  varav 105 miljoner finansierades\r\nfrån  anslaget  medan 10 miljoner  kronor\r\nbetalades av Luftfartsverket. I  beslutet\r\nom  bidraget  förutskickades  att  stödet\r\nskulle  trappas ned i takt med en antagen\r\nproduktivitetsökning  om  2  %  per   år.\r\nBidragsnivån har för innevarande budgetår\r\nberäknats   till  totalt   109   miljoner\r\nkronor,  varav  nära 100 miljoner  kronor\r\ntäcks  av  anslag  medan  Luftfartsverket\r\nsvarar för återstoden.\r\nRegeringen  bedömer att den  modell  som\r\nanvänts  i  fem år i stort  har  fungerat\r\nenligt de ambitioner som slagits fast  av\r\nriksdagen    i   det   transportpolitiska\r\nbeslutet  1998. Stödet spelar  en  viktig\r\nroll   för   att  landet  skall   få   en\r\ntillfredsställande  transportförsörjning,\r\noch särskilt gäller detta för de regioner\r\ndär    det    saknas   konkurrenskraftiga\r\nalternativa transportsätt. Som en  del  i\r\nen   generell   översyn  av   hur   trans\r\nportpolitiskt     motiverade     insatser\r\ngenomförs har regeringen för avsikt att i\r\nett större sammanhang se över stödet till\r\nflygplatserna.  I  denna  översyn  kommer\r\nsåväl  nuvarande  stöd till  luftfartssek\r\ntorn   som   statens  stöd   till   andra\r\ntrafikslag  att behandlas med syftet  att\r\nåstadkomma      långsiktigt      hållbara\r\nförutsättningar  för statligt  stöd  till\r\ntransportsystemet. Vid denna översyn  bör\r\nett  nytt stödsystem övervägas, men innan\r\nett  sådant  arbete  har  genomförts  bör\r\nnuvarande  driftbidragssystem  och  deras\r\nfinansiella   ramar  ligga  fast   enligt\r\ntidigare.  Mot  denna  bakgrund  beräknas\r\nanslaget till 81 miljoner kronor.\r\nFolkpartiet  framhåller att de  regionala\r\nflygplatserna  spelar en  stor  roll  för\r\nmånga   mindre  orter  och  därför  måste\r\ntillförsäkras ett visst statligt stöd för\r\natt kunna överleva. Motionärerna förordar\r\ndärför  en  ökning  av  anslaget  med   5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nförslagen om anslag inom\r\nverksamhetsområde Luftfart\r\n\r\nUtskottet  har  ingen  erinran  mot   den\r\nredovisade     anslagsberäkningen     och\r\navstyrker    följaktligen   motionen    i\r\nmotsvarande del.\r\n\r\nVerksamhetsområde Interregional kollektiv\r\npersontrafik\r\n\r\nRikstrafiken: Administration\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m     fp   kd    c\r\n2003    förslag\r\n11 319  19 435      -     -    -1    -\r\n000\r\nMed    anslaget    36:12    Rikstrafiken:\r\nAdministration finansieras kostnader  för\r\nmyndighetens                     ledning,\r\nekonomiadministration,\r\npersonaladministration och andra  interna\r\nkostnader.  För budgetåret 2004 anges att\r\nviss   utredningsverksamhet   m.m.    som\r\ntidigare   finansierats   från   anslaget\r\nRikstrafiken:           Trafikupphandling\r\nfortsättningsvis     finansieras     över\r\nanslaget.  Vidare anges  att  medel  från\r\nanslaget   har  överförts  till  anslaget\r\nRederinämnden:    Administration.     Med\r\nhänvisning till dessa omföringar beräknas\r\nanslaget till 19,4 miljoner kronor.\r\n\r\nI  Kristdemokraternas motion föreslås en\r\nbesparing om 1 miljon kronor på anslaget.\r\n\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens m     fp kd  c\r\n2003    förslag\r\n790 000 793 000     -100  -  -   +100\r\n000          000\r\nAnslaget      36:13     Trafikupphandling\r\nfinansierar   statens   upphandling    av\r\ntransportpolitiskt              motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik samt\r\nandra kostnader som går att hänföra  till\r\nRikstrafikens  uppgifter.  Anslaget   har\r\näven  fått  användas för utredningar  med\r\nanknytning  till kollektiv  persontrafik.\r\nStatens   kostnader  har  för   år   2002\r\nfördelats  på  följande  sätt  mellan  de\r\nolika trafikslagen:\r\n\r\n\r\nTransport Miljoner\r\nmedel     kronor\r\nTågtrafik    353\r\nBusstrafi     89\r\nk\r\nFärjetraf    196\r\nik\r\nFlygtrafi     21\r\nk\r\nRegeringen  föreslår för  nästa  budgetår\r\natt  viss  utredningsverksamhet m.m.  som\r\ntidigare   finansierats   över   anslaget\r\nfortsättningsvis  skall belasta  anslaget\r\nRikstrafiken:   Administration.    Vidare\r\nanges   att  ett  särskilt  stöd  om   10\r\nmiljoner    kronor    bör    utgå     för\r\nglesbygdstrafiken i de  fyra  nordligaste\r\nlänen      i     avvaktan     på      att\r\nKollektivtrafikkommitténs      betänkande\r\nbehandlats.  Mot denna bakgrund  beräknas\r\nför nästa budgetår en anslagsanvisning på\r\n793 miljoner kronor.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   anser    att\r\nupphandlingsanslaget bör minskas med  100\r\nmiljoner  kronor, jämfört med regeringens\r\nförslag.     En    effektivisering     av\r\nupphandlingsorganisationen och  ett  ökat\r\nsamarbete  med  trafikhuvudmännen   torde\r\nmöjliggöra en rimlig trafikstandard  till\r\nlägre  kostnad, menar motionärerna. Andra\r\ntrafiklösningar  än tågtrafik  bör  också\r\nkunna prövas.\r\nEnligt  Centerpartiet  har  staten   ett\r\nansvar     för    en    väl    fungerande\r\ninfrastruktur  i  alla delar  av  landet.\r\nDetta  ansvar gäller även att  en  rimlig\r\nkollektivtrafik skall kunna upprätthållas\r\ni    glesbygder   och   då   inte    bara\r\ninterregional  trafik  utan  även  trafik\r\ninom   länen.  De  ekonomiskt  ansträngda\r\nkommunerna  och  landstingen   har   inga\r\nmöjligheter   att  satsa  de   nödvändiga\r\nresurser  som  krävs när  staten  minskar\r\nsina   statsbidrag  och  kraftigt   höjer\r\ndiesel-       och       fordonsskatterna.\r\nCenterpartiet förordar mot denna bakgrund\r\natt  ett nytt anslag inrättas avsett  för\r\nupphandling    av    kollektivtrafik    i\r\nglesbygd. För nästa budgetår föreslås att\r\n100   miljoner   kronor   anvisas   under\r\nanslaget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nförslagen om anslag inom\r\nverksamhetsområde Interregional kollektiv\r\npersontrafik\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   en    väl\r\nfungerande kollektivtrafik kan ses som en\r\ndel av den grundläggande samhällsservicen\r\noch   att   trafiken  därmed   har   stor\r\nbetydelse   för   uppfyllandet   av    de\r\ntransportpolitiska målen. Den bidrar till\r\nökad  välfärd,  regional  utveckling  och\r\njämlikhet    genom   att   ge   människor\r\nmöjlighet  att  nå arbetsplatser,  skolor\r\noch olika typer av service. En ökad andel\r\nkollektivt  resande är därför  en  viktig\r\nkomponent  i arbetet med att utforma  ett\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem. Mot\r\nbl.a.   denna  bakgrund  har  en  statlig\r\nutredning  tidigare i höst  identifierat,\r\nanalyserat         och          beskrivit\r\nkollektivtrafikens      problem       och\r\nmöjligheter, formulerat mål och  visioner\r\nsamt    föreslagit    förändringar     av\r\norganisation, regelverk o.d. av betydelse\r\nför kollektivtrafikens utveckling och ett\r\nökat  kollektivt resande. I  avvaktan  på\r\natt utredningens förslag bereds välkomnar\r\nför  sin  del utskottet den av regeringen\r\nföreslagna  medelsberäkningen  för  såväl\r\nRikstrafikens     administration      som\r\ntrafikupphandling      och      avstyrker\r\nföljaktligen samtliga motionsförslag.\r\n\r\nVerksamhetsområde Forskning och analys\r\n\r\nViss internationell verksamhet\r\nTusental kronor\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n7 500   2 500   -       -       -       -\r\nFör Regeringskansliets kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor i\r\nsamband med Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer har\r\ninrättats ett särskilt anslag, 36:14 Viss internationell verksamhet.\r\nRegeringen beräknar medelsbehovet till 2,5 miljoner kronor, vilket innebär\r\nen neddragning med nära två tredjedelar för nästa budgetår.\r\nStatens väg- och transportforskningsinstitut\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     mp      fp      kd      c\r\n33 245  34 276  -       -       -1 000  -\r\nVerksamheten vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)\r\nfinansieras huvudsakligen genom avgifter. Institutets totala omslutning\r\nuppgår för närvarande till nära 160 miljoner kronor. För myndighetens\r\nkostnader för kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning,\r\nadministration m.m. utgår statliga medel som anvisas över anslaget 36:15\r\nStatens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen föreslår för år\r\n2004 en medelsanvisning på 34,3 miljoner kronor till VTI. Vidare förordas\r\natt anslagets användningsområdet utökas så att anslaget också kan användas\r\ntill forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing på 1 miljon kronor,\r\njämfört med regeringens förslag.\r\nStatens institut för kommunikationsanalys\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n48 742  52 727  -       -       -2 000  -\r\nStatens institut för kommunikationsanalys (SIKA) är huvudansvarig myndighet\r\nför transportstatistik. Regeringen föreslår en ökning av anslaget till SIKA\r\nmed knappt 4 miljoner kronor till följd bl.a. av pris- och löneomräkning\r\noch ökade kostnader för statistikproduktion med hänsyn till EU-krav.\r\nEnligt Kristdemokraterna bör anslaget i jämförelse med regeringens förslag\r\nminskas med 2 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande till förslag till  anslag inom\r\nverksamhetsområdet Forskning och analys\r\nUtskottet motsätter sig Kristdemokraternas besparingsförslag vad gäller\r\nsåväl VTI som SIKA. Enligt utskottets mening bör riksdagen beräkna anslagen\r\ninom verksamhetsområdet i enlighet med regeringens förslag. Följaktligen\r\navstyrks Kristdemokraternas motion i motsvarande delar.\r\nVägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen föreslås godkänna regeringens förslag om ekonomiska förpliktelser\r\navseende väghållning och statsbidrag.\r\nBeträffande motionsförslag om vägvisning välkomnar utskottet det initiativ\r\nsom Vägverket har vidtagit för att åstadkomma en enhetlig tillämpning i\r\nhela landet av regelverket. Vidare framhåller utskottet de enskilda\r\nvägarnas betydelse i det svenska vägnätet.\r\nMed anledning av en motion om de problem som uppkommer genom att\r\növerlastavgift inte kan tas ut när man kör med ett för tungt fordon på\r\nenskild väg, utgår utskottet från att regeringen bereder frågan skyndsamt\r\noch återkommer till riksdagen med ett förslag som tillgodoser syftet i\r\nmotionen.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks. Jämför reservation 4 (m, fp, kd och c)\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 kommunikationer inom verksamhetsområde Vägar. Regeringen\r\nföreslår att riksdagen\r\n3. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:2 Väghållning\r\noch statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 37 600 000 000 kr efter 2004.\r\nVidare behandlar utskottet förslag i följande 41 motioner:\r\nMiljöfrågor avseende vägtrafik\r\n- 2002/03:T497 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (s)\r\n- 2003/04:T259 av Lennart Fremling (fp)\r\n- 2003/04:T266 av Rigmor Stenmark (c)\r\n- 2003/04:T281 yrkande 1 av Tuve Skånberg (kd)\r\n- 2003/04:T309 av Tuve Skånberg (kd)\r\n- 2003/04:T317 av Jörgen Johansson (c)\r\n- 2003/04:T475 av Christer Winbäck (fp)\r\n- 2003/04:T484 av Maria Larsson (kd)\r\n- 2003/04:T490 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)\r\n- 2003/04:T563 yrkande 4 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 24 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nVägvisning\r\n- 2002/03:T237 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (m)\r\n- 2002/03:T267 av Birgitta Carlsson och Lena Ek (c)\r\n- 2002/03:T445 av Roger Karlsson (c)\r\n- 2003/04:T218 av Lars-Ivar Ericson (c)\r\n- 2003/04:T220 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson (c)\r\n- 2003/04:T505 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)\r\nEnskilda vägar\r\n- 2002/03:T206 yrkande 3 av Nils Fredrik Aurelius (m)\r\n- 2003/04:T221 av Sten Tolgfors (m)\r\n- 2003/04:T225 yrkande 3 av Nils Fredrik Aurelius (m)\r\n- 2003/04:T252 av Tobias Krantz (fp)\r\n- 2003/04:T300 av Gunilla Tjernberg (kd)\r\n- 2003/04:T316 av Jörgen Johansson (c)\r\n- 2003/04:T416 av Viviann Gerdin och Håkan Larsson (c)\r\n- 2003/04:T427 av Eva Flyborg (fp)\r\n- 2003/04:T482 yrkandena 2 och 3 av Agne Hansson (c)\r\n- 2003/04:T501 av Berit Högman (s)\r\n- 2003/04:T523 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s)\r\n- 2003/04:T524 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (s)\r\n- 2003/04:T530 yrkande 3 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T560 yrkande 6 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 12 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T564 yrkandena 16 och 17 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n- 2003/04:MJ406 yrkande 3 av Birgitta Carlsson (c)\r\n- 2003/04:N344 yrkande 6 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)\r\nÖverlastavgift\r\n- 2003/04:T408 av Claes Västerteg och Jan Andersson (c)\r\nÖresundsförbindelsen\r\n- 2003/04:T233 av Tobias Billström och Carl-Axel Roslund (m)\r\n- 2003/04:T275 av Cristina Husmark Pehrsson (m)\r\n- 2003/04:T447 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T449 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T512 av Lars Lindblad (m)\r\nEkonomiska förpliktelser avseende väghållning och statsbidrag\r\nRegeringens förslag\r\nVägverket ingår ofta långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska\r\nförpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om\r\ninvesteringar som om drift och underhåll av vägnätet. Drift- och\r\nunderhållsverksamheten har till följd av statsmakternas önskemål om\r\nkonkurrensutsättning kommit att bli reglerad i fleråriga entreprenörsavtal.\r\nVägverket har vidare regeringens uppdrag att lämna bidrag till olika\r\nändamål. Likaså sluter Vägverket fleråriga avtal om forskning och\r\nutveckling (FoU-avtal). I propositionen föreslås att regeringen ges\r\nbemyndigande att ingå sådana ekonomiska förpliktelser. Detta bemyndigande\r\nbör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts,\r\nsom inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om\r\navtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer\r\n. Regeringen föreslår samtidigt att bemyndigandet avser det totala belopp\r\nsom regeringen tillåts ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Det\r\nanges att beräkningarna dock inte omfattar framtida räntekostnader på\r\nupptagna lån.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för\r\nramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 37,6\r\nmiljarder kronor efter år 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nTomgångskörning\r\nBakgrund\r\nEnligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får\r\nkommunerna, om det behövs för att hindra att olägenheter för människors\r\nhälsa, meddela föreskrifter om tomgångskörning med motordrivna fordon.\r\nÖvervakningen av ett tomgångskörningsförbud åvilar polismyndigheten.\r\nÖverträdelse av förbud mot tomgångskörning beivras i dag genom allmänt åtal\r\n.\r\nMed stöd av trafikförordningen (1998:1276) beslutar en kommun om vad den\r\nanser skall utgöra tättbebyggt område. Ett sådant område utmärks med\r\nvägmärket för tättbebyggt område. Inom tättbebyggt område gäller, om inget\r\nannat anges, en högsta tillåtna hastighet av 50 km/tim. Denna\r\nhastighetsbegränsning utmärks normalt inte i områden där märket tättbebyggt\r\nområde är uppsatt.\r\nTomgångsförbud har införts i flertalet kommuner. Det gäller oftast i område\r\nmed detaljplan (i regel detsamma som tätort). Tidsbegränsningen har i många\r\nfall angetts till 1 minut, men den varierar mellan 0 och 5 minuter. I vissa\r\nkommuner gäller tomgångsförbudet även i glesbygd.\r\nSvenska Kommunförbundets skrivelse\r\nI en skrivelse till Näringsdepartementet år 2000 har Svenska\r\nKommunförbundet begärt att bestämmelser om generellt tomgångskörningsförbud\r\nskall knytas till vägmärket tättbebyggt område. Syftet är bl.a. att uppnå\r\nen stärkt nationell samordning. De kommuner som av olika skäl inte önskar\r\nha det generella förbudet mot tomgångskörning inom tättbebyggda områden kan\r\ngenom tilläggstavla till tätortsmärket reglera den lokala avvikelsen från\r\nden generella innebörden, sägs det i skrivelsen.\r\nÄven krav på utvidgad möjlighet till övervakning framförs. Innebörden är\r\natt - utöver polisen - även kommunernas parkeringsvakter skall kunna\r\nbemyndigas att övervaka efterlevnaden av reglerna för tomgångskörning.\r\nKommunförbundet föreslår en lagändring så att denna typ av överträdelse\r\npåföljdsmässigt jämställs med felparkeringsavgifter.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nVåren 2003 behandlades frågan om tomgångsköring senast i riksdagen (bet.\r\n2002/03:TU5). Utskottet konstaterade att tomgångskörning främst är ett\r\nlokalt problem. Det kunde därför anföras för att det även fortsättningsvis\r\nborde ankomma på varje kommun att utifrån sina egna förutsättningar sätta\r\ngränser för hur länge motorfordon får köras på tomgång. Utskottet sade sig\r\nsamtidigt ha förståelse för motionärens syn på behovet av en harmonisering\r\nför att lättare sprida information om gällande regler och därmed uppnå en\r\nökad acceptans och regelefterlevnad. Utskottet såg därför positivt på\r\nutvecklingen mot alltmer likartade regler i landets kommuner under senare\r\når. Utskottet avstyrkte motionen och riksdagen anslöt sig till utskottets\r\nförslag.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T259 av Lennart Fremling (fp) framhålls att ett nationellt\r\nförbud mot tomgångskörning bör införas. Vidare föreslås ökade möjligheter\r\natt beivra överträdelser av tomgångsförbudet. Motionären anser det\r\nuppenbart att miljöskälen för att ha ett tomgångsförbud fortfarande\r\növerväger. Det är vidare praktiskt för bilförare att tomgångsbesluten görs\r\ngenerella över hela landet, så att föraren inte skall behöva hålla sig\r\ninformerad om besluten i den aktuella kommunen. Han hävdar också att\r\nförbuden ibland efterlevs dåligt på grund av att det är svårt att beivra då\r\nen bil står på tomgång utan förare i bilen. Reglerna bör ändras så att\r\növerträdelser i praktiken lättare kan beivras. Införande av ägaransvar på\r\nliknade sätt som vid felparkering kan vara ett sätt att lösa problemet.\r\nDessutom borde kommunala trafikvakter få möjlighet att medverka till att\r\nbeivra överträdelser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med motionären om att tomgångskörning ger onödiga\r\nutsläpp som kan orsaka störning och hälsobesvär för många personer.\r\nSamtidigt konstaterar utskottet att olägenheter från tomgångskörning främst\r\när en lokal fråga som därför lämpligen också bör hanteras på lokal nivå.\r\nEnligt utskottets mening bör kommunerna ha bättre förutsättningar än ett\r\nnationellt parlament att bedöma frågor om och hur en reglering av\r\ntomgångsförbud med hänsyn till bl.a. lokala geografiska och tidsmässiga\r\nförhållanden bör utformas. Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:T259\r\nyrkande 1 om att frånta kommunerna inflytandet på området och införa ett\r\nnationellt förbud mot tomgångskörning.\r\nDäremot har utskottet en positiv syn på motionärens uppfattning om att\r\nkommunerna bör ges effektiva förutsättningar att beivra överträdelser av\r\ntomgångsförbud. Ännu viktigare anser utskottet att det är att det skapas en\r\nökad kunskap och acceptans i samhället om tomgångsförbudets betydelse.\r\nEnligt vad utskottet erfarit bereds skrivelsen från Svenska Kommunförbundet\r\nom vissa frågor om tomgångsförbudet alltjämt inom Näringsdepartementet;\r\nprincipfrågan gäller bl.a. om även hälso- och miljöskydd - vid sidan av\r\ntrafiksäkerhet och tillgänglighet - skall kunna utgöra bedömningsgrund när\r\ndet gäller vägvisning. Utskottet förutsätter att beredningsarbetet inte går\r\npå tomgång utan sker med nödvändig omsorg och utan onödig tidsutdräkt.\r\nEnligt utskottets mening avstyrks mot denna bakgrund motion 2003/04:T259\r\nyrkande 2.\r\nMiljövänlig bilkörning\r\nBakgrund\r\nVägverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets\r\nmiljöpåverkan. På sin hemsida har verket information om hur trafikanterna\r\nskall minska sin miljöpåverkan och lära sig tänka miljömässigt. En rad\r\nolika slags information och råd lämnas. Det handlar t.ex. om att redan från\r\nbörjan tänka miljömässigt, att välja rätt bil med snål motor, välja rätt\r\ndäck och låta bilen få service regelbundet.\r\nBland råden finns också en utförlig instruktion om hur man tillägnar sig\r\nett s.k. sparsamt körsätt. Denna teknik är baserad på det faktum att det\r\nvid låga varvtal (cirka 1 500 varv/minut) och en jämn hastighet går åt\r\nminst bränsle, motorn fungerar bäst och avgasutsläpp hos\r\nkatalysatorförsedda bilar blir lägst. Hur mycket bränsle som sparas beror\r\npå vilket körsätt man normalt använder.\r\nDet som benämns Ecodriving är ett varumärkesskyddat utbildningspaket, som\r\nockså det går ut på att lära sig köra bränslesnålt och ekonomiskt i övrigt.\r\nDet tillhandahålls på olika sätt, bl.a. till utbildningssektorn såsom\r\ngymnasieskolor och trafikskolor. Genomsnittsbesparingen beräknas till 13 %\r\npå cirka 30 000 utbildade.\r\nGrön trafikskola är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Gröna bilister,\r\nSveriges trafikskolors riksförbund (STR) och Ecodriving International.\r\nSyftet med Gröna trafikskolor är att minska trafikskolornas miljöpåverkan\r\noch att integrera miljöaspekter och sparsam körning i\r\nkörkortsundervisningen.\r\nVägverkets föreskrifter om kursplaner, behörighet B är under revidering.\r\nEtt nytt sätt att se på utbildningen övervägs. Det innebär att man inte\r\nbara inhämtar kunskap och färdigheter av teknisk karaktär, utan\r\ninriktningen gäller även förarens attityder och körstil i ett vidare\r\nperspektiv. Det handlar om att ge förare såväl kunskap som motivation att\r\nköra så miljöanpassat och bränslesnålt som möjligt. En del av kursplanen\r\navser momentet körning i olika trafikmiljöer, där det handlar om att\r\nutveckla elevens förmåga att köra bil på ett säkert och miljövänligt sätt.\r\nMålet är nått när eleven använder en körteknik som medför låg\r\nbränsleförbrukning. Kursplanen har varit föremål för beredning. Den har\r\nåterförvisats till Vägverket för en konsekvensanalys, bl.a. med avseende på\r\nkostnadseffekter för dem som skall gå utbildningen.\r\nMotionsförslag\r\nÖkade informationsinsatser för att stimulera till mer miljövänlig\r\nbilkörning krävs det i motion 2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd).\r\nEnligt motionärens mening är det regeringen som bör svara för sådana\r\nåtgärder. Han framhåller bilens många företräden som transportmedel men\r\nbeskriver också alla de olägenheter som bilismen medför, inte minst från\r\nmiljösynpunkt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ansluter sig till motionärens uppfattning om vikten av mer\r\nmiljövänligt körsätt. På flera sätt kan det ge positiva effekter på miljön,\r\nt.ex. i form av minskade avgasutsläpp, sänkt bränsleåtgång och minskat\r\nslitage på fordonet. Frågor med anknytning till ämnet har behandlats\r\ntidigare av riksdagen, senast våren 2003 (bet. 2002/03:TU5). Med hänvisning\r\ntill beredningen av Vägverkets revidering av kursplaner, informationen om\r\nsparsam köring på Vägverkets hemsida och pågående projekt avstyrktes\r\nmotionsförslaget.\r\nMed anledning av det nu behandlade motionsförslaget vill utskottet betona\r\ndet angelägna i att tekniken med sparsam körning ingår i förarutbildningen\r\nredan från början. Enligt vad utskottet har inhämtat är detta också regel i\r\nde körskolor med lärare som har genomgått utbildning i detta körsätt.\r\nVidare utgår utskottet från att beredningen avseende den reviderade\r\nkursplanen slutförs och att regeringen även i övrigt vidtar sådana åtgärder\r\nsom stimulerar ett mer miljövänligt körsätt. Med vad utskottet nu har\r\nuttalat får förslaget i motion 2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) i\r\nberörd del anses tillgodosett; det avstyrks alltså.\r\nSamåkning med bil m.m.\r\nBakgrund\r\nFrågan om samåkning med bil och om s.k. bilpooler har varit aktuell i olika\r\nomfattning.\r\nSamåkning innebär att flera personer mer regelbundet åker i samma bil,\r\nföreträdesvis till och från arbetsplatsen. Bilpool är till för dem som\r\nvisserligen har behov av bil, men bara ibland. Vägverket bedriver ett\r\naktivt arbete för att stimulera samåkning. Exempel på sådan verksamhet\r\nfinns på flera håll i Sverige, bl.a. i Stockholms stad.\r\nEtt annat exempel, där ny teknik utnyttjas, är ett projekt som riktar sig\r\ntill företag/arbetsgivare i Göteborgsområdet. Projektet är ett samarbete\r\nmellan Vägverket, Trafikkontoret Göteborgs stad och Västra\r\nGötalandsregionen. Det nya består i ett Internetbaserat bokningssystem, som\r\ngör det möjligt att lägga in skräddarsydda önskemål om resor till arbetet\r\noch vidare till fritidsaktiviteterna eller dagis. Den stora fördelen är den\r\nökade flexibiliteten jämfört med andra system. Systemet kan hjälpa förarna\r\nmed färdplaner och på hemsidan går det att göra kalkyler på hur mycket var\r\noch en kan tjäna på samåkningen. Även på vissa regionala energikontor, t.ex\r\n. i Växjö, bedrivs ett aktivt arbete för att stimulera samåkning.\r\nFöreningen Gröna bilister har tagit fram en handbok om hur det går till att\r\nbilda en bilpool och vilka alternativ som finns. Även HSB driver bilpooler\r\nsom är öppna för både medlemmar i HSB och för andra. Härutöver finns en rad\r\nhemsidor med uppgifter om olika bilpoolsverksamheter.\r\nVid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), institutionen för infrastruktur,\r\nbedrivs forskning om anställdas attityder till bilpooler och car sharing.\r\nInom EU-samarbetet drivs projektet MOSES, som syftar till att främja\r\nutvecklingen av bilpooler för hållbar utveckling i städer.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T309 av Tuve Skånberg (kd) föreslås att bilsamåkning\r\nstimuleras. En nationellt samordnad samåkningscentral kan inte uppkomma\r\nutan initiativ från det offentliga, anser han och pekar på att\r\nlänsstyrelserna lämpligen kan ges uppdrag i detta avseende. Lämpligen kan\r\ndetta ske genom att ett uppdrag ges till länsstyrelserna. Kostnaden för\r\nsamåkningscentralen kan lämpligen täckas av mindre avgifter för de\r\nmedresande. Vinsterna är alltså stora sett såväl i den enskildes perspektiv\r\nsom i ett nationalekonomiskt, miljömässigt och trafikmässigt perspektiv.\r\nI motion 2003/04:T266 av Rigmor Stenmark (c) tas frågan om bilpooler upp;\r\nsådana anges vara ett samhällsintresse, inte minst ur ett miljöperspektiv.\r\nMotionären hävdar också att erfarenheterna från existerande bilpooler\r\nsamtidigt visar att de som deltar minskar sitt bilåkande alltmer och\r\növergår till kollektivtrafik. Mot den bakgrunden efterlyser hon en statlig\r\növersyn av möjligheterna att stimulera användandet av bilpooler.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det av flera samhälleliga skäl angeläget med\r\nett effektivt fordonsutnyttjande. Utskottet ser mycket positivt på de olika\r\ninitiativ som tas av bilistorganisationer och andra frivilligorganisationer\r\nsamt kommuner och företag. Motionsförslagen om såväl en ökad samåkning som\r\nutveckling av bilpooler är därför av betydelse i den fortsatta utvecklingen\r\nav ett effektivt och hållbart transportsystem. Till detta kommer inte minst\r\nde privatekonomiska fördelar som en ökad gemensam användning av bilparken\r\nkan resultera i.\r\nUtskottet konstaterar att en rad forsknings- och utvecklingsinsatser görs\r\nsedan länge för att främja såväl en ökad samåkning som utveckling av\r\nbilpooler. Något större genomslag i ändrat trafikantbeteende har dock inte\r\ndessa insatser hittills gett. Genom IT-utvecklingen och användningen av\r\nInternet under de senaste åren har dock nya och bättre möjligheter skapats\r\nför att bygga upp intelligenta och attraktiva bokningssystem för såväl\r\nsamåkning som bilpooler. På flera håll i landet pågår nu mot bl.a. denna\r\nbakgrund olika insatser för att främja en bättre bilanvändning. Det är\r\ninsatser som genomförs såväl av företag, organisationer, kommuner, statliga\r\nmyndigheter som av olika privatpersoner. På senare tid har även\r\nkommersiella aktörer med ökad kraft börjat engagera sig inom området. Även\r\nde insatser som Vägverket gör inom området Hållbart resande (Mobility\r\nmanagment) bör nämnas; de går ut på att vägar och transportmedel skall\r\nkunna användas så effektivt och hållbart som möjligt.\r\nVägverkets verksamhet på området består främst i att sammanställa\r\ninformation. Det kan, menar utskottet, emellertid finnas skäl att överväga\r\nett intensifierat ansvar på detta område. Det bör i första hand ankomma på\r\nVägverket att, inom ramen för sitt sektorsansvar, bedöma behovet av\r\nytterligare informationsinsatser.\r\nVad härefter gäller transportforskningen vill utskottet erinra om dess\r\nbetydelse när det gäller möjligheterna att utveckla ett hållbart samhälle,\r\nsärskilt när det gäller hållbara transporter. I det föregående har\r\nutskottet pekat på några exempel på forskningsprojekt om samåkning och\r\nbilpooler.\r\nEnligt utskottets mening är samåkning och bilpooler främst en fråga av\r\nlokal eller regional betydelse. Statens engagemang bör i huvudsak begränsas\r\ntill informationsinsatser och stöd till forskning.\r\nUtskottet är inte nu berett att föreslå någon åtgärd i frågan från\r\nriksdagens sida. Motionerna 2003/04:T266 och 2003/04:T309 avstyrks mot\r\ndenna bakgrund.\r\nAlternativa drivmedel och miljövänliga fordon\r\nFordonsforskning m.m.\r\nEtt omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs, såväl nationellt\r\nsom internationellt, för att få fram alltmer miljövänliga fordon m.m.\r\nI Sverige har Programrådet för fordonsforskning (PFF) inrättats. Det är en\r\nverksamhet grundad på ett avtal mellan myndigheter och fordonsindustrin.\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova) är värd för dess kansli. PFF\r\nansvarar för närvarande för genomförande av två forskningsprogram,\r\nFordonsforskningsprogrammet och Samverkansprogrammet. Det sistnämnda har\r\ntill syfte att främja utvecklingen i Sverige av mer miljöanpassade fordon.\r\nSamverkansprogrammet omfattar i sin tur tre delar, nämligen ett forsknings-\r\noch utvecklingsprogram, en utbildningssatsning samt samrådsgrupper.\r\nInom EU pågår forsknings- och utvecklingsarbete med motsvarande syfte.\r\nEG-bestämmelser\r\nVåren 2003 antog Europaparlamentet och rådet det s.k. biobränsledirektivet\r\n(direktiv 2003/30/EG). Det går ut på att främja användningen av\r\nbiodrivmedel eller andra förnybara drivmedel. I direktivet ges allmänna\r\nriktlinjer om att varje medlemsland sätter nationella indikativa mål för\r\nintroduktionen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel utifrån\r\nreferensvärden som gäller för gemenskapen som helhet. I anslutning härtill\r\nanges ett antal kriterier för fastställande av de nationella målen. Den s.k\r\n. referensnivån har satts till 2 procent för år 2005 och 5,75 procent för\r\når 2010 och avser energiinnehåll av på marknaden ersatt bensin och\r\ndieselolja för transporter. Enligt direktivet skall medlemsländerna varje\r\når rapportera till kommissionen om vidtagna åtgärder för att främja\r\nbiodrivmedel och andra förnybara bränslen.\r\nHösten 2003 antogs även ett nytt direktiv om omstrukturering av\r\ngemenskapens regler för beskattning av energiprodukter och elektricitet (\r\nenergiskattedirektivet). Det innebär att en generell skattebefrielse eller\r\nen skattereduktion är tillåten från den 1 januari 2003. Numera skall det\r\ninte krävas något tillstånd från kommissionen, endast en anmälan (\r\nnotifiering). Innebörden är att medlemsländerna ges betydande frihet att\r\nutforma system för att skattemässigt gynna biodrivmedel, dock inom ramen\r\nför EG-fördragets regler om statsstöd.\r\nUtredning  om introduktion av förnybara fordonsbränslen\r\nRegeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift (dir. 2003:89)\r\natt föreslå nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av\r\nförnybara fordonsbränslen. Bakgrunden är den referensnivå på 2 procent för\r\når 2005 och 5,75 procent för år 2010 som antagits genom\r\nbiodrivmedelsdirektivet. Enligt uppdraget bör utredarens förslag vara\r\nteknikneutralt och främja en kostnadseffektiv produktion och introduktion\r\nav förnybara fordonsbränslen.\r\nI uppdraget ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet för\r\nbensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle år\r\n2005 och presentera författningsförslag till ett sådant system. Även frågan\r\nom det vägledande nationella målet för år 2005 skall utredas med förtur.\r\nUtredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form av\r\ndrivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat) för att främja introduktion av\r\nförnybara fordonsbränslen. I uppdraget ingår att lämna förslag till hur ett\r\nsådant system lagtekniskt kan utformas.\r\nUtredningsarbetet skall vara avslutat senast den 31 december 2004. Ett\r\ndelbetänkande skall lämnas senast den 1 februari 2004.\r\nSkattestrategin för alternativa bränslen\r\nHösten 2001 beslutade riksdagen för budgetåret 2002 om en strategi för\r\nskattenedsättning för alternativa drivmedel. I budgetpropositionen för år\r\n2004 gör regeringen bedömningen att det är angeläget att strategin kan\r\nbörja tillämpas så snart erforderligt godkännande om statsstöd har\r\nerhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala drivmedlens\r\nkonkurrenskraft skall säkerställas bör, enligt regeringens mening, dessa\r\ndrivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt.\r\nMotionsförslag\r\nFör att bilförare skall kunna hitta till tankställen som säljer alternativa\r\nbränslen, bör det finnas vägvisning på huvudleder i anslutning till\r\nsamhällen/städer, sägs det i motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n. Tanken är inte bara att underlätta för den bilförare som är i behov av\r\nalternativt bränsle, utan också att stimulera konsumenternas efterfrågan på\r\nsådana bränslen generellt. Motionärerna föreslår att skyltningen utformas i\r\nform av en standardsymbol med tillägg för vilket bränsle som säljs. De\r\nuttrycker en förhoppning om att även övriga EU-länder inför samma symbol,\r\ndetta för att bl.a. underlätta vid utlandsresor. Informationen om\r\ntankställen som säljer alternativa bränslen kan även finnas åtkomlig via\r\nGPS-systemet, anförs det.\r\nI motion 2003/04:T281 av Tuve Skånberg (kd) påminner man om att beroendet\r\nav fossila bränslen skapar olika problem. Ett är att de inte varar för\r\nevigt. Ett annat är den växthuseffekt som förbränningen av de fossila\r\nbränslena ger upphov till. Som tredje problem nämns att vårt extrema\r\noljeberoende gör oss beroende av andra länders oljeproduktion. Motionären\r\nförespråkar en försöksverksamhet med biodrivmedel och han anser att Skåne\r\när lämpligt som region för sådan verksamhet.\r\nMaria Larsson (kd) efterlyser i motion 2003/04:T484 en politik för\r\nalternativa fordonsbränslen. Hon ger exempel på hur svenska industriföretag\r\ndriver teknikutvecklingen på dessa områden men påpekar samtidigt att den\r\nsvenska industrin behöver en stark hemmamarknad för att kunna växa på\r\nexportmarknaderna. Därför behövs politiska signaler och stabila regelverk\r\nsom underlättar ökad användning av biogas, naturgas och vätgas i Sverige,\r\nmenar hon.\r\nI motion 2003/04:T490 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) föreslås att\r\nriksdagen gör ett tillkännagivande om samordnad forskning och om utveckling\r\nav alternativa drivmedel och miljövänligare fordon. Vidare bör en översyn\r\noch samordning av stöd till miljöfordon genomföras. Ytterligare ett förslag\r\ngår ut på att en dialog bör inledas om introduktionshinder för nya\r\nlösningar. Alla förslag syftar till att miljö- och hälsopåverkan från\r\ntrafiken skall minskas. Efter en presentation av olika utvecklingslinjer\r\nbetonar motionärerna vikten av samsyn om principerna för en nationell\r\nkraftsamling om alternativa drivmedel och fordon; detta bör ge större\r\nutväxling på satsade resurser, anför de. Som en viktig aspekt framhålls ett\r\nbibehållande av öppenheten för nya lösningar och nya synsätt.\r\nUtsläppen från transportsektorn måste bli mindre skadliga, framhålls det i\r\n2002/03:T497 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s). Sverige, och\r\nvärlden i övrigt, är i stort behov av drivmedel som både är renare och\r\nhelst även framställda ur förnybara råvaror. De hävdar att ett visst slags\r\nsyntetiskt diesel fyller dessa krav. En provanläggning för produktion av\r\nsyntetisk diesel ur biomassa, lokaliserad till Sundsvall, förordas av\r\nmotionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill nu - liksom vid tidigare tillfällen då motsvarande förslag\r\nbehandlats - uttrycka sin positiva syn på syftet med motionsförslagen. Det\r\nfinns, menar utskottet, ett stort behov av att underlätta\r\nmarknadsintroduktionen av alternativa bränslen och miljöfordon. Såsom\r\npåpekades våren 2003 ligger regeringens strävanden också i linje härmed.\r\nUtskottet vill i första hand hänvisa till det arbete som bedrivs inom ramen\r\nför Programrådet för fordonsforskning (PFF). Vidare erinrar utskottet om\r\nden nyligen tillsatta utredningen om introduktion av förnybara\r\nfordonsbränslen och de övriga refererade åtgärderna för att underlätta\r\nsådana slags bränslen.\r\nUtskottet utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete överväger de\r\nförslag och synpunkter som har förts fram i de nu behandlade motionerna.\r\nNär det gäller vägvisning till tankställen för alternativa bränslen torde\r\ndet ankomma på Vägverket att närmare överväga möjligheterna till en sådan\r\nvägvisning. Med vad som nu har sagts torde motionsförslagen i berörd del\r\nbli helt eller delvis tillgodosedda; de avstyrks därmed.\r\nVägsalt\r\nBakgrund\r\nHalkbekämpning i vinterväglag syftar till bättre framkomlighet och ökad\r\ntrafiksäkerhet. Den vanligaste kemiska metoden för att minska halkrisken på\r\nisiga vägbanor är spridande av vägsalt. Saltets effekt är att isen smälter\r\näven vid lägre temperatur än vid 0 grader. Salt är effektivt vid\r\ntemperaturer ned till tolv minusgrader, men även under detta gradtal vid\r\nlåg luftfuktighet eftersom vägbanan då torkar upp. Varje vinter sprids\r\ndrygt 200 000 ton salt på de mest trafikerade vägarna. Användningen har\r\nemellertid halverats sedan mitten av 1990-talet. Beräkningar visar att\r\nanvändning av vägsalt kan medföra att antalet dödade i vägtrafikolyckor kan\r\nminskas med omkring tio personer och antalet allvarligt skadade med omkring\r\n50 personer.\r\nEn stor nackdel med salt är dess innehåll av natriumklorid. Detta påverkar\r\nmiljön allvarligt; särskilt finns risk för förorening av grundvatten och\r\ndricksvattentäkter. Även fordonens elektronik kan skadas av vägsaltet. Salt\r\nskyndar dessutom på korrosionen hos t.ex. bilar och påverkar hållbarheten i\r\nbetongkonstruktioner. Ytterligare en nackdel med salt är att användningen\r\norsakar modd på vägbanan.\r\nVägverket är den myndighet som ansvarar för vinterväghållningen på\r\nriksvägnätet. Målet är att mängden salt på vägarna skall minskas; vid\r\nkemisk halkbekämpning bör den metod som ger det bästa resultatet och den\r\nsammantaget lägsta saltförbrukningen användas. I budgetpropositionen\r\nredovisas resultaten för år 2002 av olika delmål. När det gäller delmålet\r\ngod miljö är ett verksamhetsmål att antalet stora vattentäkter som påverkas\r\nav vägsalt skall minska; detta anges såsom uppfyllt. Olika metoder för\r\nminskad saltanvändning har utvecklats. En sådan handlar om\r\narbetsorganisation. Stor vikt måste läggas på introduktion och utbildning\r\nom nya metoder och redskap. Inom ramen för det s.k. MINSALT-projektet, med\r\nVäg- och transportforskningsinstitutet (VTI) och Vägverket, konstaterades\r\nen rad kunskapsluckor när det gäller vinterväghållning. I rapporten Ökat\r\nbehov av expertsystem för vinterväghållning (VTI meddelande 902) sägs ett\r\nskäl vara att informationen till arbetsledarna har blivit alltmer komplex.\r\nVidare har konkurrensutsättningen av driften av vägarna lett till att\r\narbetsledarna kan bytas vid skifte av entreprenör. Vidare är effektivare\r\nanvändning av väderleksprognoser viktigt.\r\nVägverket Produktion inleder vintern 2004 försök med inblandning av socker\r\ni vägsaltet. Det är sockerarterna glukos och fruktos som således avses\r\nkunna ersätta en del av saltet. Sockret används för att sänka vattnets\r\nfryspunkt. Det innebär att blandningen förväntas göra bäst nytta om den\r\nsprids innan vägarna fryser till. Ett annat slags inblandning i saltet är\r\nmed tensider. Effekten härav är att saltet stannar kvar längre på vägbanan.\r\nVägverket har genomfört vissa försök med en sådan blandning och avser att\r\nfortsätta under kommande vinter på några ytterligare vägsträckor. Även i\r\ndetta fall uppmärksammas särskilt riskerna för vattentäkter m.m. Enligt\r\nhittillsvarande tester bryts emellertid tensiderna ned relativt snabbt.\r\nI sammanhanget kan också nämnas att Surahammars kommun i november 2003 har\r\nstämt Vägverket hos miljödomstolen för de skador på grundvatten och\r\ndricksvattentäkter i kommunen som spridande av vägsalt anses ha medfört.\r\nEG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) innebär att det senast år 2009\r\nskall finnas åtgärdsprogram för vatten som bl.a. anger hur en god\r\ngrundvattenstatus skall uppnås. I detta sammanhang kan även användningen av\r\nvägsalt i vissa områden behöva ses över.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nVåren 2003 behandlade riksdagen motionsförslag om minskad användning av\r\nvägsalt m.m. (bet. 2002/03:TU5). Utskottet konstaterade att vinterväglag\r\nmånga gånger kräver åtgärder för att motverka halka. Det erinrades om att\r\nett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att ta fram\r\nmiljövänliga alternativ till vägsalt som samtidigt kan framställas till\r\nsamma eller lägre kostnader pågår.\r\nUtskottet konstaterade att ett verksamhetsmål för Vägverket är att\r\nanvändningen av vägsalt skall minska. Utskottet ansåg detta mål vara av\r\nstor betydelse och framhöll vikten av att saltanvändningen minimeras så att\r\nmålen i EU:s ramdirektiv för vatten kan uppnås. Utskottet utgick från att\r\nregeringen noga följer utvecklingen på detta område och i samband med\r\ngenomförandet av ramdirektivet för vatten särskilt överväger frågan om\r\nvägsaltets användning. Med hänvisning till vad utskottet uttalat avstyrktes\r\nberörda motioner, som sålunda blev tillgodosedda i huvudsaklig del.\r\nMotionsförslag\r\n2003/04:T475 av Christer Winbäck (fp) betonar vikten av att användningen av\r\nvägsalt minskas. Salthalten i vissa svenska vattentäkter har ökat upp till\r\ntio gånger de senaste 30 åren, påpekar han. Den främsta orsaken anges vara\r\nsaltningen av vägarna. Han uttrycker oro för grundvattnets kvalitet längs\r\nvissa vägar och för den kapitalförstöring som rostande bilar innebär.\r\nSlutsatsen är att det behövs ökad forskning om halkbekämpning och det är\r\nviktigt att erforderliga resurser tillförs området för detta ändamål.\r\n2003/04:T317 av Jörgen Johansson (c) begär att ett nationellt program för\r\nminimering av vägsalt utarbetas. Dessutom bör förekomsten salt i\r\ngrundvatten kartläggas och Vägverket åläggas kostnadsansvar för sanering av\r\nsaltförorenade grundvattentäkter där det klart kan påvisas samband mellan\r\nvägsaltning och förorening. Ytterligare ett förslag är att vägar, belägna\r\npå grusåsar som är grundvattentäkter, skall omlokaliseras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet transportpolitiska målet om tillgänglighet ställer krav på att\r\nvägtrafiksystemet och transportsystemet hålls farbart även på vintern.\r\nMedborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov måste alltså\r\ntillgodoses. Samtidigt måste såväl transportkvaliteten som trafiksäkerheten\r\nvara hög. Som har beskrivits i det föregående medför kemisk halkbekämpning\r\nmed salt (natriumklorid) visserligen ett förbättrat vinterväglag under\r\nvissa betingelser. De negativa effekterna, bl.a. i form av påverkan på den\r\nvägnära vegetationen och försaltning av grundvattnet, är emellertid\r\npåtagliga. Verksamhetsmålet för Vägverket är att användningen av vägsalt\r\nskall minska.\r\nUtskottet kan notera att det bedrivs ett omfattande forsknings- och\r\nutvecklingsarbete för att ta fram miljövänliga alternativ till vägsalt. I\r\nde nu behandlade motionerna läggs en rad förslag fram med syftet att driva\r\nutvecklingen vidare när det gäller minskad saltanvändning. Inte minst\r\nbehövs fortsatt forskning.\r\nNär likartade motionsförslag behandlades förra gången, våren 2003, betonade\r\nett enigt trafikutskott vikten av att saltanvändningen minimeras så att\r\nmålen i EU:s ramdirektiv för vatten kan uppnås. Regeringen förutsattes noga\r\nfölja utvecklingen på detta område och i samband med genomförandet av\r\nramdirektivet för vatten särskilt överväga frågan om vägsaltets användning.\r\nUtskottet hälsar med tillfredsställelse att saltanvändningen sedan mitten\r\nav 1990-talet har halverats. Vidare vill utskottet understryka vikten av\r\natt arbetet med att hitta alternativa halkbekämpningsmetoder intensifieras,\r\nså att saltanvändningen kan minimeras utan att man ger avkall på\r\ntrafiksäkerhetskravet.\r\nMed hänvisning till vad som nu har anförts torde motionerna i berörd del\r\nbli helt eller delvis tillgodosedda i huvudsaklig del.\r\nVägvisning\r\nBakgrund\r\nGällande regelverk\r\nAnvisningar till trafiken kan ges genom bl.a. vägmärken. De grundläggande\r\nbestämmelserna om vägmärken finns i vägmärkesförordningen (1978:1001) (VMF)\r\n. VMF bygger på en FN-konvention från 1968 om vägmärken och signaler (se i\r\ndet följande). Som en allmän princip gäller att vägmärkena skall tjäna\r\ntrafikanternas intressen. För andra skyltar och anordningar längs de\r\nallmänna vägarna finns bestämmelser i väglagen (1971:948). Det finns också\r\nbestämmelser för skyltar i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om\r\ngaturenhållning och skyltning.\r\nVMF gäller anvisningar för trafik på väg och i terräng genom t.ex.\r\nvägmärken, trafiksignaler och vägmarkeringar. Vägmärken delas in i\r\nvarningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och upplysningsmärken.\r\nUpplysningsmärken delas i sin tur in i anvisningsmärken och\r\nlokaliseringsmärken. Lokaliseringsmärken visar vägen eller ger andra\r\nupplysningar av betydelse för vägtrafikanterna. Lokaliseringsmärken används\r\n, som framgår av den schematiska bilden, för vägvisning till bl.a.\r\nkommersiella inrättningar. En s.k. skyltanordning kan indelas i vägmärken,\r\nvilka regleras i enlighet med vägmärkesförordningen, och annan\r\nskyltanordning. Av bilden framgår vidare att VMF inte omfattar\r\nreklamskyltar och liknande. Ett särskilt regelsystem för skyltar m.m. finns\r\näven i lagen om gaturenhållning och skyltar.\r\nÅr 2002 infördes en bestämmelse i vägmärkesförordningen som medger att\r\nvissa angivna märken får användas för att ge upplysning om turistiskt\r\nintressanta vägar eller platser. För sådan s.k. turisthänvisning används\r\nlokaliseringsmärken med vit text och vita symboler på brun botten.\r\n\r\n(Källa: Publikation VV 2003:19)\r\nVägverkets föreskrifter\r\nUtöver dessa regler finns Vägverkets föreskrifter samt rekommendationer om\r\ntillämpningen. För att kunna få en likartad bedömning i hela landet vid\r\nhandläggning av ärenden om service- och inrättningsvägvisning samt reklam m\r\n.m. krävs att bedömningsgrunderna är entydiga.\r\nVägverkets handbok Vägvisning till inrättningar och serviceanläggningar m.m\r\n.\r\nBehovet av entydiga bedömningsgrunder har föranlett Vägverket att ge ut en\r\nhandbok i ämnet: Vägvisning till inrättningar och serviceanläggningar samt\r\nreklam, anslag och information (Publikation VV 2003:19). Handboken riktar\r\nsig i första hand till Vägverkets handläggare. Med hjälp av handboken kan\r\näven sökande själva bedöma förutsättningarna för vägvisning till den egna\r\nanläggningen. Det anges att företrädare för service- och besöksnäringar har\r\nmedverkat vid utarbetandet av handboken.\r\nAv handboken framgår bl.a. att en avgörande fråga är vem det är som svarar\r\nför väghållningen. Handboken gäller de fall där staten svarar för\r\nväghållningen. I de fall ansökan avser en väg där kommunen eller ägaren av\r\nen enskild väg är väghållare, skall ansökan lämnas till vederbörande.\r\nHandläggningen av Vägverkets ärenden skall innebära bl.a. följande.\r\nTrafikanternas behov av information skall sättas i centrum.\r\nAllmän information med anknytning till bygden kan medges, förutsatt att den\r\ninte äventyrar trafikanternas möjligheter att tillgodogöra sig nödvändig\r\ninformation.\r\nSärskild hänsyn skall tas till stads- och landskapsbilden.\r\nArbetet skall bedrivas aktivt och förebyggande och frågor skall lösas i en\r\npositiv anda och i nära samarbete med berörda intressenter.\r\nMed utgångspunkt i gemensamma grundläggande värderingar bör omfattningen av\r\naktuell vägvisning tillåtas variera med hänsyn till vägens omgivning.\r\nInformation inom vägområdet skall så långt det är möjlighet lämnas med\r\nvägmärken.\r\nHandläggaren skall inte medverka till åtgärder inom eller intill vägområdet\r\nsom kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.\r\nGenerell reklam avser marknadsföring av produkter, tjänster eller evenemang\r\n. Denna typ av reklam bör inte förekomma inom vägområdet. Vad som menas med\r\nvägområde anges i väglagen (1971:948); vägområde utgörs av den mark, som\r\ntagits i anspråk för väganordning.\r\nVägverkets handbok Vägvisning till turistiskt intressanta mål\r\nVägverket har under år 2003 gett ut ytterligare en handbok, nämligen\r\nVägvisning till turistiskt intressanta mål (Publikation VV 2003:20). Även\r\ndenna handbok vänder sig i första hand till Vägverkets handläggare av\r\nvägvisningsfrågor men även till den som ansöker om vägvisning.\r\nI handboken sägs inledningsvis att införandet av särskild vägvisning till\r\nturistiskt intressanta mål med brunvita lokaliseringsmärken har stor\r\nbetydelse för turistnäringen. Denna näring får i Sverige härmed en unik\r\nmöjlighet att på ett tydligt sätt få vägvisning till sina turistmål. För\r\natt vägvisningen skall kunna vara till nytta för trafikanterna och för att\r\nfå deras förtroende är det viktigt att den endast används för vägvisning\r\ntill sådant som är av intresse för en bred allmänhet och är sällsynt eller\r\nunikt eller på andra sätt av stort intresse för många trafikanter.\r\nVidare betonas att vägvisning till turistiskt intressanta mål måste ske med\r\nlikartad bedömning i hela landet och utifrån enhetliga bedömningsgrunder.\r\nHandläggningen skall ske med en bred representation från turistnäringen och\r\nmed förståelse för alla inblandades problem och önskemål. Hög\r\ntrafiksäkerhet och god tillgänglighet är den viktigaste bedömningsgrunden\r\noch kan uppnås om vägvisningen sker i korrekt omfattning, med korrekt\r\nutförande och är anpassad till de olika trafikantgruppernas behov. Vid\r\nbedömning av begäran om vägvisning till turistiskt intressanta mål skall\r\nalltid konsekvenserna av ett beslut beaktas, oavsett i vilken riktning det\r\ngår. Kan inte önskemålet uppfyllas, bör möjligheterna för någon annan typ\r\nav vägvisning alltid utredas. Slutligen omtalas att handboken har arbetats\r\nfram i samråd med ansvariga för turistnäringen, Riksantikvarieämbetet,\r\nNaturvårdsverket, Lantbrukarnas riksförbund, länsstyrelsen och Svenska\r\nKommunförbundet.\r\nKonvention om vägmärken och signaler (Wienkonventionen)\r\nNödvändigheten av att underlätta internationell vägtrafik och öka\r\ntrafiksäkerheten föranledde  framförhandlandet av en konvention inom ramen\r\nför Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE),\r\nkonventionen om vägmärken och signaler, Wien den 8 november 1968 (SÖ 1989:2\r\n). Konventionen ratificerades av Sverige år 1985 med vissa reservationer.\r\nDe avtalsslutande parterna har gjort en rad åtaganden för att införa\r\nregelsystemet i sina nationella regelverk. Samtidigt sägs att konventionen\r\ninte innebär krav på parterna att införa samtliga typer av vägmärken och\r\nvägmarkeringar som föreskrivs i konventionen; tvärtom skall antalet typer\r\nav vägmärken begränsas till vad som är absolut nödvändigt.\r\nDe fördragsslutande parterna åtar sig vidare (artikel 4) att se till att\r\ndet i den nationella lagstiftningen är förbjudet att förse ett vägmärke,\r\ndess stolpe eller någon annan trafikanordning med någonting som inte har\r\nsamband med märkets eller anordningens ändamål. Om en fördragsslutande part\r\ntillåter en organisation utan vinstsyfte att sätta upp upplysningsmärken\r\nfår den dock medge - under vissa villkor - att organisationens emblem\r\nanbringas på märket eller stolpen.\r\nVidare skall det vara förbjudet  att sätta upp skyltar, anslag, märken\r\neller anordningar av något slag som bl.a. skulle kunna\r\n- förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar,\r\n- göra dem mindre synliga eller effektiva eller\r\n- avvända deras uppmärksamhet på ett sätt som inverkar menligt på\r\ntrafiksäkerheten.\r\nAv allmänna bestämmelser för upplysningsmärken (artikel 21) framgår att\r\nvissa angivna märken, däribland avseende bensinstation, hotell och\r\nrestaurang, endast skall sättas upp på vägar där möjligheterna till\r\nbrådskande reparationer, tankning, logi och förfriskningar är sällsynta.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nTrafikutskottet har vid en rad tillfällen behandlat frågor om vägvisning,\r\nsenast hösten 2001 (bet. 2001/02:TU1). Härvid uttalade sig utskottet\r\npositivt om inriktningen av då pågående översynsarbete. Utskottet\r\nförutsatte vid denna tidpunkt att eventuellt ändrade regler skulle få en så\r\nenhetlig tillämpning som möjligt och att näringslivets intressen skulle\r\nbeaktas.\r\nFrågesvar i riksdagen\r\nStatsrådet Ulrica Messing har som svar på fråga (2003/04:41) om Vägverkets\r\ninställning till vägskyltning anfört bl.a. följande.\r\nAv tradition har Sverige haft en restriktiv inställning till reklamskyltar\r\nlängs vägarna. I princip krävs alltid tillstånd för att sätta upp\r\nreklamskyltar med undantag för den plats där verksamheten bedrivs, men även\r\ndär krävs i vissa fall tillstånd. Orsaken till denna restriktivitet är\r\nhänsyn till trafiksäkerheten och miljön. Reglerna för användning av\r\nvägmärken medger att lokaliseringsmärken får sättas upp som särskilda\r\nvägvisare till inrättningar. Ursprungligen var dessa märken enbart avsedda\r\nför vägvisning till allmänna inrättningar såsom vårdcentral eller\r\nkommunkontor. Efterhand har de även kommit att användas för vägvisning till\r\nföretag och verksamheter. Vidare omtalade hon att Vägverket tagit fram en\r\nny handbok för vägvisning till bl.a. allmänna inrättningar. Avsikten har bl\r\n.a varit att skapa större enhetlighet i tillämpningen över landet. En\r\nviktig förutsättning har också varit att bedöma hur konkurrensen mellan\r\nföretag påverkas av vägvisning eller skyltning. Grundregeln är emellertid\r\natt vägmärken inte skall användas i marknadsföringssyfte.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T237 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (båda m)\r\nbegärs att riksdagen gör ett uttalande om generösare skyltningsregler vid\r\nallmänna vägar. Detta sker bl.a. som en följd av att flera riksdagsmotioner\r\npåtalat vikten av att turist- och serviceföretag på landsbygden har\r\nmöjlighet att hänvisa till verksamheten vid en större allmän väg.\r\nMotionärerna beklagar att den ändring i vägmärkesförordningen som trädde i\r\nkraft den 1 juli 2000 - efter riksdagsmotioner i ämnet - inte medförde\r\nnågon påtaglig förbättring för dem som bedriver näringsverksamhet på\r\nlandsbygden.\r\nMotsvarande förslag återfinns i motion 2002/03:T267 av Birgitta Carlsson\r\noch Lena Ek (båda c). I motionen framförs synpunkten att det behövs\r\ngenerösare bedömning vid tillämpningen av skyltningsregler vid allmänna\r\nvägar. För alla näringsidkare på landsbygden är det viktigt att kunderna\r\nhittar fram till företagen. Trots förändringarna i vägmärkesförordningen är\r\ndet fortfarande svårt att få tillstånd att sätta upp skyltar. Regeringen\r\nhar i olika sammanhang påtalat att man vill ha enklare regler, och de skall\r\nförenkla för de mindre företagen.\r\nI motion 2002/03:T445 av Roger Karlsson (c) begärs en översyn av\r\nregelverket för skyltning längs allmänna vägar. Syftet skall vara att få en\r\nmer nyanserad och tidsanpassad avvägning mellan trafiksäkerhet,\r\nlandskapsbild och skyltintressen. Vidare finns ett behov av en ändring i\r\nvägmärkesförordningen av innebörd att länsstyrelsen blir sista instans i\r\nskyltärenden. Slutligen bör länsstyrelsen ges i uppdrag att samråda med\r\nlokala utvecklingsgrupper och företagarföreningar i skyltärenden. Budskapet\r\ni motionen är att en generös tillståndsgivning för skyltning om lokala\r\nprodukter och hantverkare är en viktig fråga för landsbygdens möjlighet\r\ntill utveckling.\r\nÄven i motion 2003/04:T220 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson (båda c)\r\nbegärs generösare bedömning vid ansökan om skyltning vid allmänna vägar.\r\nHänsyn måste tas till småföretagens möjligheter att göra sig synliga. Många\r\nföretag, särskilt inom turistnäringen på landsbygden, marknadsför sin\r\nverksamhet i första hand till trafikanterna, heter det.\r\nEnklare regler för skyltning efterfrågas i motion 2003/04:T218 av Lars-Ivar\r\nEricson (c). Detta skulle gynna företagen och lokala hantverkare. Svensk\r\nturistnäring är en framtidsbransch och med enklare skyltregler blir Sverige\r\nett bättre land att turista i, hävdas det.\r\nKommunerna bör överta tillståndsprövningen från Vägverket, menar man i\r\nmotion 2003/04:T505 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s). En översyn av\r\nlagstiftning begärs därför. Allmänhetens intresse av att genom skyltning\r\nvid vägar bli informerad om trafiksituationer och olika angelägna\r\nväghänvisningar har ibland försvårats eller förhindrats av att Vägverket\r\ninte har beviljat ansökan, heter det. Det är olyckligt om besluten flyttas\r\nalltför långt från dem som bor och trafikerar de vägsträckor som kan vara\r\naktuella för tillfällig skyltning. Som exempel nämns lokalbefolkningens\r\nbehov av att varna för tillfällig fara för vilt eller att ge vägvisning\r\ntill ett tillfälligt evenemang inom besöksnäringen eller lokala företag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom har redovisats i det föregående är syftet med vägvisning att leda\r\ntrafikanterna till det avsedda målet. De viktigaste bedömningsgrunderna är\r\n- i enlighet med de av riksdagen beslutade trafikpolitiska målen - hög\r\ntrafiksäkerhet och god tillgänglighet. Detta är också innebörden i den FN-\r\nkonvention, som har refererats i det föregående. Enligt konventionen är\r\nvägmärken för att tillgodose kommersiella intressen inte tillåtna.\r\nUtskottet konstaterar att flertalet av motionerna går ut på att även\r\nnäringslivets intresse skall tillvaratas i samband med tillståndsprövning\r\nför vägmärken. Vägverket uppges i många fall ha nekat företag och andra\r\nintressenter att sätta upp vägmärken med hänvisning till regelverket.\r\nSåvitt utskottet har förstått kan orsaken till många av de problem som\r\nupplevts i samband med prövningen stå att finna i olikheter tillämpningen i\r\nVägverkets olika regioner. Mot den bakgrunden kommer de handböcker, som\r\nVägverket nyligen har publicerat, att ge förutsättningar för bättre\r\nbeslutsunderlag och ökad rättssäkerhet vid tillämpningen.\r\nVidare har utskottet erfarit att Vägverket planerar att under nästa år ta\r\nett helhetsgrepp på alla de frågor som rör hänvisning till\r\nserviceanläggningar m.m. för att skapa ytterligare enhetlighet i\r\ntillämpningen. Enligt utskottets mening är det angeläget att vi får en mer\r\nserviceinriktad och likvärdig tillämpning i hela landet.\r\nUtskottet välkomnar således Vägverkets initiativ till att nå en enhetlig\r\nbedömning i hela landet och att i övrigt anlägga ett helhetsperspektiv på\r\nfrågan. Det är angeläget att handläggningen av vägvisningsärendena nu följs\r\nupp av regeringen. Enligt utskottets mening bör regeringen följa frågan och\r\nvid behov vidta de lagstiftningsåtgärder som kan behövas. Utskottet, som\r\nerfarit att Vägverkets förslag om en ny vägmärkesförordning alltjämt bereds\r\ninom Näringsdepartementet, utgår från att så sker. Med det nu sagda\r\navstyrks här behandlade motioner.\r\nEnskilda vägar m.m.\r\nAllmänt om enskilda vägar\r\nDet svenska vägnätets omfattning\r\nDet svenska vägnätet består av dels allmänna vägar för vilka staten eller\r\nkommunerna är väghållare, dels enskilda vägar som de fastigheter som har\r\nnytta av vägarna har ansvar för.\r\nSveriges vägnät består av följande:\r\n- 9 800 mil statliga vägar,\r\n- 3 700 mil kommunala gator och vägar och\r\n- 28 000 mil enskilda vägar. (En stor andel av dessa är skogsbilvägar varav\r\nmånga inte är öppna för allmän motorfordonstrafik). Cirka 7 400 mil enskild\r\nväg erhåller statsbidrag som ca 24 000 väghållare ansvarar för.\r\nRegler om enskilda vägar\r\nRegler som rör det enskilda vägnätet återfinns i flera författningar,\r\ndäribland - väglagen (1971:948 ) och vägkungörelsen (1971:954)\r\n- trafikförordningen,\r\n- lagen (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar,\r\n- förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning,\r\n- plan- och bygglagen (1987:10),\r\n- anläggningslagen (1973:1149 [AL]), som berör bildandet av en\r\ngemensamhetsanläggning, rättigheter för väghållaren, vägområde m.m.,\r\n- lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) och\r\n- miljöbalken (1998:808).\r\nDessutom finns bestämmelser i myndigheternas föreskrifter.\r\nOrganisationsformer för enskilda vägar\r\nFormen för hur förvaltningen av enskilda vägar organiseras kan vara av\r\nflera slag. Väghållare för enskilda vägar kan vara samfällighetsföreningar\r\nbildade enligt anläggningslagen, vägsamfälligheter och vägföreningar\r\nbildade enligt äldre lagstiftning samt ideella föreningar genom s.k.\r\nfrivilliga överenskommelser. Det juridiska ansvaret för den enskilda vägen\r\nhar väghållaren, dvs. markägaren eller en organisation såsom vägförening,\r\nvägsamfällighet eller samfällighetsförening.\r\nUtredningsarbete\r\nDelar av det regelverk som avser enskilda vägar har utretts under senare år\r\n. Både det allmänna och det enskilda vägnätets funktion förändras i takt\r\nmed samhället i övrigt. Regeringen beslutade därför år 1999 att tillsätta\r\nen utredning (dir. 1999:93) med uppdrag att analysera och överväga\r\nändringar av vissa bestämmelser som berör enskilda vägar. Utredningen antog\r\nnamnet Utredningen om bidrag och regler för enskilda vägar (BREV). I juli\r\n2001 överlämnade BREV-utredningen sitt slutbetänkande Enskild eller allmän\r\nväg? (SOU 2001:67) till Näringsdepartementet. Syftet med BREV-utredningens\r\nförslag är enligt utredningen att valet av väghållare på det lågtrafikerade\r\nvägnätet skall ske med samhällsekonomisk effektivitet som grund. Dessutom\r\nskall valet av väghållare främja en rationell väghållning. BREV-utredningen\r\nföreslår bl.a. följande.\r\n- Den samhällsekonomiska vinsten av att överföra delar av det\r\nlågtrafikerade vägnätet till enskild väghållning bör tas till vara och\r\nanvändas för bättre väghållning på detta vägnät.\r\n- Vägverket bör utreda om en överföring av en väg till enskild väghållning\r\nger samhällsekonomisk vinst. För allmänna vägar med mindre trafik än 125\r\nfordon per årsmedeldygn (i glesbygd 50 fordon per årsmedeldygn) föreslås\r\natt Vägverket gör en sådan utredning.\r\n- Överföring av kostnader på enskilda fastighetsägare bör så långt möjligt\r\nbegränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå en rationell väghållning\r\n.\r\n- Den ekonomiska ersättningen till enskilda väghållare bör beräknas på ett\r\nkostnadsunderlag som speglar de kostnader som belastar de enskilda\r\nväghållarna och som enkelt kan jämföras med motsvarande kostnadsunderlag\r\nför de lågtrafikerade allmänna vägarna.\r\n- Tekniskt komplicerade anläggningar bör i allmänhet inte överföras till\r\nenskilda väghållare.\r\n- Särskilda regler bör gälla för statsbidrag till vägar respektive färjor.\r\n- Statsbidraget till enskilda färjor skall avse vägfärjor.\r\n- För annan trafiklösning med färjetrafik än vägfärja bör bidrag kunna\r\nlämnas efter en förhandling.\r\n- Statsbidrag till en enskild väg bör kunna lämnas även om det införs\r\nbegränsningar för viss trafik på denna väg.\r\n- Beslut om förändrad väghållning bör underlättas.\r\n- Samordningen av beslut om indragning av allmän väg och prövning av\r\nstatsbidrag bör kunna förbättras.\r\nUtredningen anger att förslagen innebär en samhällsekonomisk vinst på\r\nmellan 120 och 180 miljoner kronor per år. Vidare innebär de föreslagna\r\nkriterierna att ca 16 % av det statliga allmänna vägnätet, totalt 1 600 mil\r\nväg, kan komma att övergå till enskild väghållning och att ca 500 mil\r\nenskild väg kan komma att bli allmän väg.\r\nMotionsförslag\r\nEkonomiska förutsättningar och andra villkor\r\nI motion 2003/04:T530 begär Elizabeth Nyström m.fl. (m) en inventering av\r\nstandarden på det enskilda vägnätet. Motionärerna betonar att de enskilda\r\nvägar som är öppna för allmänhet och näringsliv är en mycket viktig del av\r\nvår gemensamma infrastruktur. Dessa vägar har stor betydelse för\r\nmöjligheten att leva och bo på landsbygden men också för bl.a. turist- och\r\nskogsindustrierna. När det offentligas ansvar för infrastrukturen brister\r\nblir följderna allvarliga, inte minst när det innebär att kostnaderna för\r\ngemensam infrastruktur vältras över på ett fåtal enskilda personer. Under\r\nde senaste tio åren har de enskilda väghållarnas villkor försämrats på en\r\nrad områden. Motionärerna anser att anslaget bör höjas med 180 miljoner\r\nkronor per år.\r\nI motion 2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) krävs bättre\r\nvillkor för enskilda vägar. I motionen beskrivs olika problem som enskilda\r\npersoner kan ha när det gäller väghållningen liksom exempel på situationer\r\nvid kontakt med myndigheterna i sådana frågor.\r\nI motion 2002/03:T206 av Nils Fredrik Aurelius (m) anser motionären att\r\nriksdagen bör rikta ett uttalande till regeringen om behovet av statsbidrag\r\nför enskilda vägar. Han anser att standarden på det enskilda vägnätet, till\r\nvilket det utgår statsbidrag, har försämrats under de senaste åren.\r\nEnskilda vägar med statsbidrag har stor betydelse för utvecklingen av\r\nlandsbygden och för näringslivet. De försämrade statsbidragen till enskilda\r\nvägar har starkt bidragit till den allvarliga situation som nu råder. Det\r\när betydligt billigare att bygga, driva och underhålla enskilda vägar\r\njämfört med statliga. Därför är statsbidragen till enskilda vägar en viktig\r\nsatsning speciellt för ett län som Kalmar län, anförs det. Kravet upprepas\r\ni motion 2003/04:T225 av Nils Fredrik Aurelius.\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) anförs att riksdagen bör\r\ngöra ett uttalande om de enskilda vägarna. Deras ställning är hotad, anser\r\nman och avvisar framlagda förslag om sänkt procentnivå för anslaget till\r\nenskilda vägar. Motionärerna avvisar också de förslag, som diskuterades i\r\nbl.a. den s.k. BREV-utredningen, om att lågtrafikerade vägar som i dag är\r\nstatliga skall föras över till det enskilda vägnätet. Det är bara ett sätt\r\nför staten att övervältra ansvaret på kommuner och enskilda. Det hindrar\r\ninte att man ändå kan hitta lokala lösningar, när det gäller driften av\r\nstatliga vägar. Vägverket skulle t.ex. kunna prova att lägga ut driften av\r\nde mindre trafikerade vägarna på föreningar bestående av boende och företag\r\nlängs den aktuella vägen. Enligt motionärerna skulle minskade resurser till\r\ndet enskilda vägnätet snabbt leda till betydande negativa effekter inte\r\nbara för glesbygden utan för landet i dess helhet.\r\nI motion 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) krävs en ökning av\r\nanslaget till drift och byggande av enskilda vägar. Det är inte bara genom\r\natt fortsättningsvis hålla inne nödvändiga underhållsanslag som regeringen\r\nhotar vägnätets standard och därigenom den regionala utvecklingen. Genom\r\natt successivt avsäga sig ansvaret för vägarna på den svenska landsbygden\r\nriskerar regeringen att kraftigt försämra det som i dag är knappt\r\nacceptabla kommunikationsleder. Det finns stora risker med att, såsom en\r\nstatlig utredning nyligen föreslog, överföra en stor mängd allmän väg till\r\ndet enskilda vägnätet. Tryggheten i systemet hotar att försvinna, heter det\r\n. Vidare framhåller motionärerna de effektiviseringsvinster som kan göras\r\ngenom en mer lokalt anpassad drift; former för detta behöver utvecklas.\r\nStaten förutsätts emellertid inte släppa det ekonomiska ansvaret.\r\nMotionärerna anser sammanfattningsvis att vägunderhållet bör förbättras\r\ngenom höjda anslag, genom såväl ökade bidrag till enskilda väghållare som\r\nökade resurser till Vägverket.\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) sägs att 170 miljoner\r\nkronor mer per år än vad regeringen har föreslagit bör avsättas till\r\nanslaget Drift och byggande av enskilda vägar. Motionärerna framhåller det\r\nenskilda vägnätets stora betydelse för fast- och fritidsboende, turister,\r\ndet rörliga friluftslivet, företag och hela näringsgrenar. Det är därför av\r\nstörsta vikt att det enskilda vägnätet tillförsäkras de resurser som behövs\r\nför att ta igen eftersatt underhåll och för att framöver hålla en god\r\nstandard. Härutöver kräver motionärerna att en nationell fond för\r\noförutsedda händelser i det enskilda vägnätet inrättas. De betonar vikten\r\nav att skador snabbt åtgärdas vid t.ex. översvämningar som spolar bort\r\nbroar. Fonden bör omfatta 70 miljoner kronor per år.\r\nI motion 2003/04:T416 av Viviann Gerdin och Håkan Larsson (båda c) anser\r\nman att statsbidragen skall räknas upp i takt med kostnadsutvecklingen; för\r\når 2004 skulle det bli till 760 miljoner kronor. Det enskilda vägnätet är\r\nen viktig del av Sveriges infrastruktur, framhåller de. En miljon människor\r\nanvänder enskilda vägar varje dag och tre miljoner resor genomförs på denna\r\ndel av vägnätet varje dygn, anförs det. Ett försämrat enskilt vägnät\r\nminskar möjligheten att förverkliga målsättningar om regional utveckling,\r\när motionärernas slutsats.\r\nI motion 2003/04:T316 av Jörgen Johansson (c) begärs ett höjt anslag till\r\nenskilda vägar. Ett bra och finmaskigt enskilt vägnät är en förutsättning\r\nför att kunna bedriva näringsverksamhet i landets alla delar. Beräkningar\r\nvisar att en miljon människor använder detta vägnät varje dag. Av det\r\nsvenska vägnätet representerar det enskilda vägnätet närmare 70 % av rikets\r\nhela vägnät. Det enskilda vägnätet är också en viktig fråga för att kunna\r\nöppna landskapet för ett rörligt friluftsliv som omfattar alla.\r\nInskränkningar via \"låsta vägar\" skulle innebära ett stort ingrepp i\r\nallemansrätten.\r\nAgne Hansson (c) anför i motion 2003/04:T482 att statligt stöd till\r\nkollektivtrafik i glesbygd i Kalmar län behövs. Riksdagen bör också göra\r\nett uttalande om det allmänna ansvaret för enskild väghållning men också om\r\nökade resurser till det enskilda vägnätet i Kalmar län. Han påminner om att\r\nKalmar län har en av landets högsta andelar enskilda vägar. Det finmaskiga\r\nvägnätet utgör en viktig del av länets kommunikationer. Det är\r\nutomordentligt viktigt att det enskilda vägnätet tillförsäkras de resurser\r\nsom behövs för att ta igen eftersatt underhåll och för att framöver hålla\r\nen god standard. Det betyder att anslagen till de enskilda vägarna måste\r\nhöjas.\r\nMotionen 2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson (c) gäller särskilt\r\nförhållandena i Skaraborg. En höjning av anslaget till enskilda vägar\r\nbegärs. Motionären betonar det finmaskiga vägnätets betydelse för\r\njordbruksnäringen och anser att staten inte ytterligare bör kunna skjuta\r\növer kostnader på landsbygdsboende som redan i dag höga kostnader vad\r\ngäller infrastrukturen. Det är viktigt att nivån på statsbidraget till\r\nenskilda vägar höjs, sägs det vidare.\r\nI Värmland är det enskilda vägnätet lika stort som det allmänna vägnätet,\r\npåpekas i motion 2003/04:T501 av Berit Högman (s). I Klarälvdalen finns\r\nflera vägsamfälligheter som underhåller stora broar över Klarälven. Dessa\r\nbroar kommer inom några år att ha ett stort renoverings- och\r\nförbättringsbehov, framhåller motionären. Dessa delar av Sverige är inte\r\nsärskilt välbefolkade, vilket leder till mycket stora kostnader för\r\nenskilda boende inom vägsamfällighetens område. Motionären anser mot denna\r\nbakgrund att större och kostsamma underhållsobjekt, såsom större broar och\r\nfärjor, skall finansieras i enlighet med den s.k. BREV-utredningens förslag\r\n.\r\nI motion 2003/04:T523 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s)\r\nefterlyses ett uttalande av riksdagen om enskilda vägar. För många som bor\r\npå landsbygden har vägarna en stor betydelse för resor till och från arbete\r\nm.m. En mycket stor andel av vägnätet utgörs dock av enskilda vägar.\r\nStatsbidrag utgår till drift och underhåll men täcker endast en del av\r\nkostnaden. De boende längs enskilda vägar får förutom insatser i form av\r\narbete utförda på vägen även betala en avgift till vägföreningen, en avgift\r\nsom i många fall kan vara betungande. De enskilda vägarna har dessutom\r\nbetydelse för friluftslivet genom att de används som transportled till\r\nstränder, skogar osv. Det är inte rimligt att en del av befolkningen skall\r\nbetala nyttan av vägen, medan de allmänna vägarna finansieras av\r\nskattemedel. Det är i allra högsta grad orättvist, och staten bör ta ett\r\nstörre ansvar för det enskilda vägnätet.\r\nI motion 2003/04:T524 Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s)\r\nbetonas vikten av bidrag till enskilda vägar. Vårt vägnät är en viktig del\r\ni vår infrastruktur och har stor betydelse för t.ex. en kommun och ett läns\r\nutveckling. I Västernorrlands län är det enskilda vägnätet cirka dubbelt så\r\nlångt som det allmänna vägnätet och är en viktig del av \"uppsamlingsnätet\"\r\nför skogsindustrin. Skogsindustrins viktiga roll för vårt län och Sveriges\r\nutveckling är självklar. Därför är det angeläget att vägnätet har en\r\nstandard som möjliggör skogsindustrins transporter av råvaror till\r\nindustrin.\r\nAnsvaret för pumpanläggningar\r\nAtt ansvaret för pumpanläggning vid enskilda vägar överflyttas från\r\nenskilda väghållare till Banverket respektive Vägverket kräver Sten\r\nTolgfors (m) i motion 2003/04:T221. Bakgrunden är att existerande enskilda\r\nvägar ofta hamnar under broar i samband med byggnation av nya järnvägar och\r\nvägar som byggs för att åstadkomma planskildhet. Detta leder i sin tur till\r\natt den enskilda vägen behöver dräneras genom en pumpanläggning. Ansvaret\r\nför drift och underhåll läggs i dessa fall på den enskilde väghållaren.\r\nDenne erhåller en engångsersättning för framtida skötsel av anläggningen.\r\nMotionären framhåller att skötseln av pumpanläggningen innebär betydande\r\nåtaganden för väghållaren i form av tid och kunskap, men även finansiellt.\r\nVissa färjelinjer\r\nFärjeleden i Göteborgs södra skärgård fungerar som en allmän led och är\r\ncentral för skärgårdens och Göteborgs kommunikationer, anförs i motion 2003\r\n/04:T427 av Eva Flyborg (fp). Det är därför orimligt att färjeleden klassas\r\nsom enskild och inte som allmän och att det skall vara så dyrt för\r\nskärgårdsbor att ta sig fram med färjorna, fortsätter hon. Det redovisas\r\nför ett beslut av regeringen år 1999, enligt vilket en annan färjeled - den\r\nmellan Hälsö och Nordöarna i Öckerö kommun - blev omklassificerad från\r\nenskild till allmän. Samma sak borde också gälla för färjeleden i Göteborgs\r\nsödra skärgård, heter det.\r\nTobias Krantz (fp) anför i motion 2003/04:T252 att riksdagen bör ställa sig\r\nbakom förslaget om förändringar i regler som medger att färjetrafiken\r\nmellan Gränna och Visingsö klassas som allmän färjeförbindelse. Ett syfte\r\när att huvudmannaskapet övergår från kommunalt till statligt. Motionären\r\npekar på att denna färjeförbindelse är av avgörande betydelse för de boende\r\noch näringslivet på Visingsö liksom för turisttrafiken.\r\nHolmön med dess omgivande öar är Sveriges största naturskyddsområde i marin\r\nmiljö, påpekas det i motion 2003/04:T300 av Gunilla Tjernberg (kd).\r\nMotionären vill att riksdagen uttalar sig om nödvändigheten av ett\r\nskyndsamt klarläggande av vem som skall vara huvudman för\r\ntrafikförbindelsen mellan Holmön och fastlandet. Hon framhåller vidare att\r\nnärheten till Umeå, ett av Sveriges fyra tillväxtområden, ger\r\nutvecklingsmöjligheter som bättre måste tas till vara.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av redovisningen i det föregående svarar de enskilda vägarna\r\nför en betydande andel av det svenska vägnätet. De spelar också en viktig\r\nroll för tillgängligheten för såväl enskilda medborgare som för\r\nnäringslivet. För glesbygden har de enskilda vägarna en särskilt stor\r\nbetydelse. Mot den bakgrunden är det angeläget att dessa vägar ges\r\ntillfredsställande förutsättningar, så att riksdagens transportpolitiska\r\nmål - såväl det övergripande målet som delmålen - uppfylls.\r\nUtskottet vill mot den nu angivna bakgrunden instämma med motionärerna till\r\nden del deras förslag går ut på att regelverket och bidragssystemet\r\navseende enskilda vägar skall främja trafiklösningar samt präglas av\r\ntydlighet och rättvisa.\r\nDen s.k. BREV-utredningens slutbetänkande presenterades hösten 2001.\r\nHärefter har förslaget remitterats, och på vissa punkter har regeringen\r\nbegärt kompletterande underlag från berörda myndigheter. Ett exempel är\r\nuppdraget våren 2003 till Vägverket att utveckla den ekonomiska styrningen\r\nav bidraget till drift och byggande av det enskilda vägnätet.\r\nUtgångspunkten för uppdraget var att upprätta och kvalitetssäkra det\r\nbeslutsunderlag som krävs för att regeringen skall kunna bedöma\r\nkostnadsutvecklingen och anslagsbehovet för det statsbidragsberättigade\r\nenskilda vägnätet. En modell för hur den ekonomiska styrningen av bidraget\r\ntill drift och byggande av det enskilda vägnätet kan göras skulle föreslås.\r\nVidare skulle ett förslag läggas fram till prioritering mellan årligt och\r\nsärskilt driftsbidrag; ett syfte skulle vara att vidmakthålla det\r\ntillståndsrelaterade värdet genom förebyggande åtgärder. Förslaget\r\nförutsätter en kartläggning av tillståndet för det bidragsberättigade\r\nenskilda vägnätet för att man skall kunna bedöma behovet av en eventuell\r\nomprioritering. Uppdraget redovisades till regeringen hösten 2003.\r\nUtskottet konstaterar att beredningen av BREV-utredningens förslag nu har\r\npågått under drygt två år. Det är visserligen angeläget att alla de frågor\r\nom enskilda vägar som varit föremål för överväganden inom bl.a. BREV-\r\nutredningen blir så väl genomlysta att de förslag som regeringen förväntas\r\nlägga fram vilar på en stabil grund. Bland de nu väckta motionerna\r\nåterfinns emellertid några i vilka mer eller mindre akuta problem redovisas\r\noch som därmed kräver en mer skyndsam behandling.\r\nEn sådan fråga gäller ansvaret för pumpanläggningar. Enligt vad som\r\nerfarits bereder regeringen frågan, bl.a. genom att inhämta yttrande från\r\nVägverket och Banverket. Utskottet utgår från att regeringen i sin\r\nberedning ger prioritet åt en lösning av denna fråga.\r\nFrågan om förbindelserna med Holmön är - enligt vad som omtalats från\r\nNäringsdepartementet - under beredning hos Näringsdepartementet för en\r\ntemporär lösning. Den långsiktiga frågan torde få behandlas i samband med\r\nberedningen av BREV-utredningens förslag eller i annat sammanhang.\r\nUtskottet vill emellertid framhålla att utskottet står fast vid sin\r\nuppfattning att det inte kan bli aktuellt att föra över allmänna vägar till\r\nenskilda vägar på det mycket omfattande sätt som föreslås i BREV-\r\nutredningen. Utgångspunkten bör vidare vara att bidragsprocenten till de\r\nenskilda väghållarna vidmakthålls i avvaktan på att slutlig ställning tas i\r\nfrågan.\r\nMot bakgrund av vad utskottet har uttalat i det föregående avstyrks\r\nsamtliga här behandlade motioner i berörd del. Motion 2003/04:T221 (m) med\r\nförslag om pumpanläggningar torde emellertid bli tillgodosedda med vad\r\nutskottet nu har anfört.\r\nÖverlastavgift\r\nMotionsförslag\r\nDen som kör med ett för tungt fordon på en allmän väg drabbas av en kraftig\r\növerlastavgift, omtalas det i motion 2003/04:T408 av Claes Västerteg och\r\nJan Andersson. Ett stort problem är att lagen (1972:435) om överlastavgift\r\ninte gäller enskilda vägar. I praktiken innebär detta att en åkare som\r\nertappas med för tungt fordon på en enskild väg kan komma undan med ett\r\nförhållandevis litet bötesföreläggande, framhåller motionärerna.\r\nVäghållaren har samtidigt svårt att få skadestånd från åkaren eftersom\r\nbevisbördan ligger på väghållaren. I enlighet härmed hävdas att det finns\r\nbehov av en ändring i lagen om överlastavgift i syfte att överträdelsen ger\r\nsamma påföljd, oavsett var den brottsliga verksamheten ägt rum.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförts i det föregående anser utskottet att vissa av de frågor om\r\nenskilda vägar som har aktualiserats genom motioner bör ges en prioriterad\r\nbehandling.\r\nYtterligare en sådan fråga gäller olikheterna för olika slags väghållare\r\nsom uppkommer genom bestämmelserna om överlastavgift, och som har väckts i\r\nmotion 2003/04:T408 (c). Överlastavgift tas ut om bl.a. lastbil eller buss,\r\nsom är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i\r\ntimmen, framförs på väg med högre axeltryck eller bruttovikt än som är\r\ntillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen. Med väg avses i detta\r\nsammanhang allmän väg, gata eller annan allmän plats. Som påpekas i\r\nmotionen gäller lagen således inte enskilda vägar. Detta innebär att\r\nväghållare för enskilda vägar kan drabbas av stora kostnader för att\r\nåterställa vägar som förstörts av tung trafik medan den som förorsakat\r\nskadan riskerar endast en ringa påföljd. Utskottet delar motionärens\r\nuppfattning om att de skilda förutsättningarna för allmän väg och enskild\r\nväg är ett problem. Samtidigt är det viktigt att erinra om att frågan har\r\nlångt vidare aspekter än som kan rättas till genom en ändring i lagen om\r\növerlastavgift: bl.a. inryms konstitutionella aspekter. Som har framgått i\r\ndet föregående har regeringen låtit Vägverket utreda frågan. Utskottet\r\nutgår från att regeringen bereder denna fråga skyndsamt och återkommer till\r\nriksdagen med ett förslag som tillgodoser syftet med motionen.\r\nEnligt vad utskottet har erfarit pågår beredningen av frågan om\r\növerlastavgifter inom Näringsdepartementet, bl.a. genom inhämtande av\r\nsynpunkter från Riksförbundet enskilda vägar och Vägverket. Förslaget i\r\nmotion 2003/04:T408 (c) torde bli tillgodosett med vad utskottet har anfört\r\ni detta sammanhang.\r\nÖresundsförbindelsen\r\nBakgrund\r\nI det avtal med Danmark som riksdagen beslutade om år 1991 (bet. 1990/91:\r\nTU31 bil. 3 art. 15) fastställdes att kostnaderna för Öresundsförbindelsen\r\ni sin helhet skall täckas av konsortiet genom särskilda trafikantavgifter.\r\nSom en övergripande utgångspunkt gäller att Öresundsbron syftar till att\r\nskapa förbättrade trafikförbindelser mellan Sverige och Danmark. Därmed\r\nåstadkommer man förutsättningar för ett förstärkt och utbyggt kulturellt\r\noch ekonomiskt samarbete samt för utvecklingen av en gemensam arbets- och\r\nbostadsmarknad i Öresundsregionen till gagn för båda stater. Tillkomsten av\r\nÖresundsbron syftar vidare till att främja en rationell och ändamålsenlig\r\njärnvägstrafik mellan länderna. Enligt avtalet gäller att\r\ntrafikantavgifterna för Öresundsbron skall bestämmas självständigt av\r\nØresundsbrokonsortiet.\r\nI det ursprungliga avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar om en\r\nfast förbindelse över Öresund ingår vidare ett tilläggsprotokoll. Enligt\r\ndetta (punkt 3) skall nivån för färjetaxorna vid Helsingborg-Helsingör vara\r\nutgångspunkt för taxorna för vägtrafiken på bron.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T233 av Tobias Billström och Carl-Axel Roslund (båda m)\r\nbegärs att man från svensk sida skall agera med kraft för att åstadkomma en\r\nsänkning av priset för överfart på Öresundsbron. De hänvisar till en\r\nundersökning som OECD låtit genomföra; häri hade det framkommit att just\r\ndet höga priset var ett allvarligt hinder för ökad integration i\r\nÖresundsregionen.\r\nI motion 2003/04:T275 av Cristina Husmark Pehrsson (m) betonas vikten av\r\natt gällande, ursprungliga avtal hålls; syftet är att likvärdig konkurrens\r\nmellan bro och färja på Öresund skall garanteras även i fortsättningen. Det\r\nförslag om höjda farledsavgifter på färjetrafiken som en utredning lagt\r\nfram kritiseras av motionären; enligt hennes uppfattning skulle en effekt\r\nbli att trafiken mellan Helsingborg och Helsingör drabbas av\r\nmångmiljonbelopp i ökade kostnader för denna trafiklänk. Detta skulle i sin\r\ntur försvåra konkurrensen med brotrafiken på sträckan Malmö-Köpenhamn. Hon\r\nanser att ett ensidigt stöd till Öresundsbron - eller minskat stöd för\r\nfärjetrafiken - gör att målet att säkra två transportlänkar över Öresund är\r\ni fara. Alla förslag som ensidigt försvårar för färjetrafiken och\r\nunderlättar för broalternativet bör därför avvisas.\r\nI motion 2003/04:T447 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) sägs att de\r\nsamhällsekonomiska fördelarna med nolltaxa respektive halverade avgifter på\r\nÖresundsbron bör utredas. Likaså bör möjligheterna till skattefinansiering\r\nav Öresundsbron utredas. Motionärerna hävdar att Öresundsbron har blivit en\r\nbesvikelse för dem som hoppats på ökat utbyte mellan Sverige och Danmark,\r\noch ett skäl är de höga broavgifterna. Försöken med blygsamt sänkta\r\navgifter under olika perioder har visat att en avgiftssänkning kan vara\r\nekonomiskt försvarbart, eftersom intäkterna vid lägre avgifter ökar, anför\r\nmotionären. De anser vidare att det är positivt att försök med sänkta\r\nvägavgifter nu genomförs.\r\nUlf Nilsson m.fl. (fp) har även i motion 2003/04:T449 berört kostnaderna\r\nför resor över Öresundsbron, men här med en fokusering på studenternas\r\nsituation. Motionärerna hänvisar till det samarbete som utvecklas mellan\r\ntolv universitet på båda sidor om Öresund under namnet\r\nÖresundsuniversitetet. Det går ut på att utöka utbyte och samarbete mellan\r\nstudenter och forskare; det skall inte vara svårare att under studietiden\r\nväxla mellan en dansk och en svensk högskola än det är att växla mellan\r\nolika universitet inom respektive land.\r\nI motion 2003/04:T512 av Lars Lindblad (m) begärs ett uttalande av\r\nriksdagen om prissättningen av biltrafiken på Öresundsbron; de höga\r\npriserna för biltrafiken anges vara ett hot mot integrationen i regionen.\r\nMotionären kritiserar det förhållandet att prissättningen är reglerad i ett\r\nmellanstatligt avtal. I stället bör ansvaret för finansieringen av bron\r\nföras ned till Øresundsbrokonsortiet, som således bör ges rätten att självt\r\navgöra den prisnivå som är lämplig för att optimala intäkter skall nås.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om avgifterna på Öresundsbron har tidigare behandlats av riksdagen;\r\nsenaste gången hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1). Utskottet har sedan dess\r\ninte ändrat uppfattning. Enligt gällande transportpolitiska principer är\r\ndet inte statens uppgift att bestämma biljettpriserna. Utskottet\r\nkonstaterar ånyo att broavgifterna skall utformas med beaktande av de\r\nriktlinjer som gemensamt har lagts fast av Danmark och Sverige. För en\r\nförändring av dessa grundläggande förutsättningar för prissättningen krävs\r\nett nytt avtal med Danmark. Utskottet utgår från att Øresundsbrokonsortiet\r\nnoga följer utvecklingen av trafiken och intäkterna av broavgifterna.\r\nSkulle det finnas skäl till förändringar är det konsortiet som har att ta\r\ninitiativ till sådana. I detta sammanhang vill utskottet understryka det\r\nangelägna i att integrationen i Öresundsregionen utvecklas i positiv\r\nriktning, på så sätt som också var ett syfte med Örsundsförbindelsen. Mot\r\nden nu angivna bakgrunden avstyrks här aktuella motionsförslag.\r\nJärnvägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om bl.a. låneram för Botniabanan,\r\nekonomiska förpliktelser för Banverket samt finansiella befogenheter för\r\naffärsverket Statens järnvägar.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om att bolagisera Banverkets\r\nproduktionsverksamhet med hänsyn till att Banverkets påbörjade arbete med\r\nkonkurrensutsättning liksom avregleringens effekter först bör utvärderas.\r\nJämför reservation 5 (m).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avnitt behandlar utskottet fyra budgetförslag från regeringen inom\r\nverksamhetsområdet Järnvägar (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 22 punkterna 6-\r\n9). Regeringen föreslår att riksdagen\r\n6. godkänner att regeringen för år 2004 får besluta om en låneram i\r\nRiksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kr för Botniabanan AB för den\r\nförsta, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av Botniabanan mellan\r\nNyland och Umeå,\r\n7. bemyndigar regeringen att under år 2004 för ramanslaget 36:4 Banverket:\r\nBanhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 14 500 000 000\r\nkr efter år 2004,\r\n8. bemyndigar regeringen att under år 2004 för Botniabanan ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 25 000 000 000 kr efter år 2004,\r\n9. bemyndigar regeringen att ge Statens järnvägar, samt de verksamheter som\r\nnumera bedrivs i aktiebolag, finansiella befogenheter år 2004 i enlighet\r\nmed vad regeringen förordar.\r\nVidare behandlar utskottet följande motion:\r\n- 2003/04:T530 yrkande 8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nLåneram för Botniabanan m.m.\r\nRegeringens förslag\r\nByggandet av Botniabanan och upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och\r\nUmeå är av väsentlig regionalpolitisk betydelse. Riksdagen har lämnat\r\nregeringen bemyndiganden att godkänna ett avtal om byggandet av Botniabanan\r\nmellan staten, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun,\r\nUmeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns\r\nlandsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För\r\nändamålet har ett bolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan\r\nkostnadsberäknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivå den 1\r\njanuari 1997. Kostnaderna för utbyggnaden har efter avtalets ingång\r\nberäknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i prisnivå den 1 januari 2001.\r\nUtbyggnaden skall finansieras genom lån i Riksgäldskontoret som skall\r\nåterbetalas på högst 25 år. Under återbetalningstiden skall Banverket\r\nårligen erlägga hyra för Botniabanan till Botniabanan AB. När hyrestiden\r\nlöpt ut skall Banverket överta Botniabanan till en kostnad av 1 miljon\r\nkronor.\r\nUtvidgad låneram\r\nRiksdagen har för närvarande bemyndigat regeringen att ta upp lån inom en\r\nlåneram på 12 050  miljoner kronor för Botniabanan. Denna låneram bör\r\nutvidgas så att den täcker finansieringen av hela Botniabanan mellan Nyland\r\noch Umeå. Regeringen bör därför bemyndigas att låta Riksgäldskontoret låna\r\nut högst 15 000  miljoner kronor till Botniabanan AB för utbyggnaden av\r\nBotniabanan på hela sträckan Nyland-Umeå. Av den föreslagna låneramen avser\r\n10 900  miljoner kronor produktionskostnader och 4 100  miljoner kronor\r\nfinansiella kostnader och indexuppräkning.\r\nKostnadsberäkningen är gjord innan regeringen beslutade om tillåtlighet\r\nenligt miljöbalken för den avslutande etappen mellan Nordmaling och Umeå.\r\nUnder hösten 2003 färdigställs en ny kostnadsberäkning för Botniabanan\r\nbaserad på att alla tillåtlighetsbeslut har fattats. Det kan bli aktuellt\r\nför regeringen att återkomma till riksdagen i frågan om Botniabanans\r\nfinansiering.\r\nSammanfattningsvis föreslår regeringen att regeringen får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 15 000 miljoner kronor för Botniabanan\r\nAB för den första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av Bot-\r\nniabanan mellan Nyland och Umeå.\r\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\r\nDen verksamhet som Banverket bedriver innebär att Banverket ingår\r\nlångsiktiga avtal som medför ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i\r\ntiden. I propositionen begärs mot denna bakgrund bemyndiganden om att ingå\r\nekonomiska förpliktelser. För byggandet av Botniabanan begär regeringen\r\nbemyndigande på 25 000 miljoner kronor. Bemyndigandet avser dels\r\nproduktionskostnaden om ca 15 000 miljoner kronor, dels den totala\r\nräntekostnaden under amorteringstiden om ca 10 000 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKostnadsredovisning\r\nRegeringen har i infrastrukturpropositionen år 2001 och\r\nbudgetpropositionerna för åren 2002, 2003 och 2004 samt i tilläggsbudget\r\nför år 2003 behandlat olika frågor när det gäller organisation, planering\r\noch finansiering av järnvägsprojektet Botniabanan.\r\nAv redovisningarna framgår bl.a. att regeringen bemyndigades i juni 1998\r\natt godkänna ett avtal om byggandet av Botniabanan, från Nyland norr om\r\nKramfors till Umeå via Örnsköldsvik. Byggandet av Botniabanan, som omfattar\r\n19 mil järnväg med 140 broar och 25 kilometer tunnel, påbörjades hösten\r\n1999.\r\nBotniabanan kostnadsberäknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i\r\nprisnivå den 1 januari 1997.\r\nTillåtlighetsprövning enligt miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari\r\n1999 var inte förutsatt när avtalet om Botniabanan ingicks år 1997. I juni\r\n2001 beslutade regeringen om tillåtlighet enligt miljöbalken för\r\nBotniabanans etapp 2 Nyland-Örnsköldsvik. I juli 2001 lämnade Botniabanan\r\nAB en rapport till regeringen om projektets fortskridande. Botniabanan AB\r\nberäknade att tidsplanen för färdigställande skulle komma att förlängas ca\r\nfem år för etapp 1 och ca tre år för etapperna 2 och 3.\r\nBotniabanan AB:s rapport redovisar också en fördyring av projektet på i\r\nstorleksordningen 1,5 miljarder kronor jämfört med den kostnadsberäkning\r\nsom fanns vid tecknandet av Botniabaneavtalet år 1997. Enligt bolaget\r\nberodde kostnadsfördyringen till största delen på en mer omfattande\r\nplaneringsprocess än vad som tidigare förutsatts. En bidragande orsak till\r\ndetta har bl.a. varit miljölagstiftningens ändrade prövningsförfarande för\r\njärnvägsutbyggnader. Även ändrade normer för att bygga järnvägar hade\r\nbidragit till kostnadsfördyringen.\r\nI budgetpropositionen för år 2002 tog regeringen upp behovet av ökade medel\r\ntill utbyggnaden av Botniabanan och beräkningen av den hyra som Banverket\r\nskall betala fr.o.m. att banan tas i drift. Regeringen föreslog att\r\nfinansieringen löstes för resterande utbyggnadsdel av Botniabanans etapp 1\r\nmellan Örnsköldsvik och Husum, för etapp 2 mellan Nyland och Örnsköldsvik\r\nsamt för fortsatt planeringsarbete. Regeringen borde därför bemyndigas att\r\nlåta Riksgäldskontoret låna ut högst 10 400 miljoner kronor till\r\nBotniabanan AB. Riksdagen beslutade i enlighet med detta.\r\nI maj 2002 beslutade regeringen om tillåtlighet enligt miljöbalken för\r\nBotniabanan etapp 3, delen Husum-Nordmaling, vilket inte inkluderats i av\r\nregeringen tidigare föreslagna låneramar för utbyggnaden av Botniabanan.\r\nI budgetpropositionen för år 2003 begärde regeringen ett bemyndigande för\r\nbyggandet av Botniabanan på 25 miljarder kronor. Bemyndigandet bestod av\r\ntvå delar. Bolaget Botniabanan AB fick av staten rätt att ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för att finansiera utbyggnaden. Totalt beräknades\r\nbyggkostnaden till ca 15 miljarder kronor, inkl. räntor under byggnadstiden\r\n, i prisnivå 2004. När Botniabanan är färdigställd skall Botniabanan AB\r\nhyra ut banan till Banverket. Hyreskostnaden skall motsvara räntekostnaden\r\npå hela den återstående skulden och det aktuella årets amortering på lånen.\r\nLånen skall amorteras på 25 år. Med en antagen räntenivå på ca 5 % blir\r\nräntekostnaden under amorteringstiden ca 10 miljarder kronor. Denna kostnad\r\n, liksom amorteringar på lånen, kommer att belasta Banverkets anslag. Det\r\nbegärda bemyndigandet avser dels produktionskostnader om ca 15 miljarder\r\nkronor, dels den totala räntekostnaden under amorteringstiden om ca 10\r\nmiljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.\r\nI tilläggsbudget för år 2003 godkände riksdagen att regeringen får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldkontoret om högst 12 050 miljoner kronor för\r\nBotniabanan AB för de första och andra etapperna mellan Örnsköldsvik och\r\nHusum respektive Nyland och Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen\r\npå delen Husum-Nordmaling samt för planeringsarbeten för den återstående\r\ndelen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå.\r\nI budgetpropositionen för år 2004 föreslår regeringen, som framgått, att\r\nriksdagen godkänner en låneram om högst 15 miljarder kronor för den första,\r\nandra och tredje utbyggnadsetappen av Botniabanan mellan Nyland och Umeå.\r\nÄven ett bemyndigande om 25 miljarder kronor begärs, vilket avser - i\r\nlikhet med år 2003 - dels produktionskostnader om 15 miljarder kronor, dels\r\nräntekostnader om 10 miljarder kronor.\r\nSom framgått ovan är kostnadsberäkningen gjord innan regeringen beslutade\r\nom tillåtlighet enligt miljöbalken för den avslutande etappen mellan\r\nNordmaling och Umeå. Under hösten 2003 färdigställs en ny kostnadsberäkning\r\nför Botniabanan baserad på att alla tillåtlighetsbeslut har fattats. Det\r\nkan bli aktuellt för regeringen att återkomma till riksdagen i frågan om\r\nBotniabanans finansiering.\r\nFrån och med år 2009 kommer Banverket att debiteras hyra för Botniabanan.\r\nStällningstagande\r\nUtskottet vill framhålla att byggandet av Botniabanan utmed Norrlandskusten\r\nmellan Nyland och Umeå är av betydelse från såväl ett nationellt som\r\nregionalpolitiskt perspektiv. Det handlar bl.a. om betydligt kortare\r\nrestider mellan orterna längs den aktuella sträckan som gör att\r\narbetsmarknaden kan vidgas, att tillgängligheten till högre studier kan\r\nökas och att näringslivet kan ges möjlighet till mer effektiva långväga\r\ngodstransporter.\r\nUtskottet anser det vara av största vikt att Botniabanan genomförs i\r\nenlighet med uppställda ekonomiska och tidsmässiga planer. Det rör sig om\r\nmycket omfattande belopp. Utskottet har därför nogsamt tagit del av\r\nregeringens utförliga redovisningar i bl.a. budgetpropositionerna för åren\r\n2002, 2003 och 2004.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis noggrant följer\r\nprojektet och liksom hittills regelbundet återkommer till riksdagen med en\r\nfortlöpande redovisning av framåtskridandet och det ekonomiska läget för\r\nbyggandet av Botniabanan.\r\nUtskottet har i övrigt inget att erinra mot vad regeringen i propositionen\r\nföreslår om låneram för Botniabanan AB eller bemyndigandet om ekonomiska\r\nförpliktelser rörande byggandet av Botniabanan.\r\nEkonomiska förpliktelser för Banverket\r\nRegeringens förslag\r\nDen verksamhet som Banverket bedriver innebär att Banverket ingår\r\nlångsiktiga avtal innebärande ekonomiska förpliktelser för flera år framåt\r\ni tiden. Detta gäller både avtal om investeringar och avtal rörande drift\r\noch underhåll. Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för\r\nolika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste bidragstagaren\r\nnormalt veta i förväg att bidraget kommer att betalas ut. I propositionen\r\nbegär regeringen därför ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.\r\nBemyndigandet bör avse all upphandlad verksamhet och alla bidrag där\r\nfleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna\r\nresultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål begär\r\nregeringen ett bemyndigande om 14 500 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot vad regeringen i propositionen förslår\r\nom bemyndiganden rörande ekonomiska förpliktelser för ramanslaget 36:4\r\nBanverket: Banhållning och sektorsuppgifter.\r\nBanverkets produktionsverksamhet\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) framhålls att en\r\nbolagisering av konkurrensutsatta verksamheter krävs för att tydliggöra\r\nBanverkets olika roller. En effektivisering och besparing är, enligt\r\nmotionärernas mening, möjlig att uppnå genom att upphandla hela Banverkets\r\nproduktion. Alla anläggnings- och underhållsarbeten skall då upphandlas i\r\nkonkurrens. Staten bör som ägare av infrastrukturen utvecklas till att\r\nuppträda som en kompetent upphandlare av tjänster. Projektering och\r\nbyggande bör upphandlas och byggas i konkurrens mellan marknadens aktörer (\r\nyrkande 8).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande om Banverkets\r\nproduktionsverksamhet  hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1, s. 52) framhöll\r\nutskottet bl.a. att genom ett beslut i Banverkets styrelse är delar av\r\nBanverkets produktion konkurrensutsatta sedan den 1 juli 2001. Banverkets\r\nverksamhet bygger på en tydlig rollfördelning mellan förvaltande och\r\nproducerande enheter.\r\nUtskottet vill återigen framhålla att Banverket sedan halvårsskiftet år\r\n2001 handlar upp all projektering, ny- och ombyggnadsverksamhet i\r\nkonkurrens i enlighet med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.\r\nDet innebär att den verksamhet som bedrivs av Banverkets Projektering och\r\nIndustridivisionen är fullt konkurrensutsatt. Utskottet vill erinra om att\r\nBanverket sedan den 1 juli 2002 även delvis upphandlar drift- och\r\nunderhållsverksamheten på motsvarande sätt.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av rationaliseringar\r\noch effektiviseringar för att vidmakthålla och utveckla järnvägsnätet.\r\nUtskottet har dock förståelse för att konkurrensutsättning av vissa\r\nmarknader kan kräva särskilda hänsynstaganden när det gäller trafiksäkerhet\r\n, arbetsmiljö m.m. En stegvis utveckling av konkurrensutsättningen på\r\nsådana områden kan därför ge värdefull kunskap och erfarenhet, så att\r\noönskade effekter av en avreglering minimeras eller undviks. Utskottet vill\r\ni sammanhanget erinra om att för vissa delar av den i Storbritannien\r\navreglerade järnvägssektorn har staten nyligen sett sig nödsakad att återta\r\nkontrollen.\r\nMot bakgrund av vad utskottet nu uttalat ser utskottet positivt på att\r\nregeringen uppmärksammat frågor om avregleringens effekter. Således har\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky den 27 augusti 2003 i svar på fråga (fr.\r\n2002/03:1271) om en utvärdering av avregleringens effekter bl.a. anfört att\r\nregeringen anser det vara av värde att få en samlad bild av resultatet av\r\nde utvärderingar som gjorts över de avreglerade sektorerna och avser därför\r\nunder hösten initiera att en sådan översyn görs.\r\nMed hänsyn till vad utskottet ovan redogjort för anser utskottet att en\r\nkonkurrensutsättning och bolagisering av Banverkets produktionsverksamhet i\r\nenlighet med vad som förordas i motionen inte kan tillstyrkas. Erfarenheter\r\nav Banverkets påbörjade konkurrensutsättning av vissa verksamheter liksom\r\navregleringens effekter på andra statliga infrastrukturområden bör först\r\nutvärderas. Motion 2003/04:T530 (m) yrkande 8 avstyrks således.\r\nFinansiella befogenheter för affärsverket Statens järnvägar\r\nRegeringens förslag\r\nUppdraget för affärsverket Statens järnvägar är att förvalta den egendom\r\noch ansvara för den verksamhet som före utgången av 2000 ingick i\r\naffärsverket Statens järnvägars verksamhet och som inte överfördes till\r\naktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter avvecklats eller\r\nförts över till myndigheter eller aktiebolag. Den nuvarande personalen i\r\naffärsverket Statens järnvägar kommer att minska ytterligare under år 2003\r\ntill ca 110 personer.\r\nI propositionen (prop. 2002/2003:86) Åtgärder för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ AB föreslog regeringen bl.a. att SJ AB:s\r\nåtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas bort på så sätt att fordon\r\nsom används i av staten upphandlad trafik överlämnas till affärsverket\r\nStatens järnvägar, som hyr ut fordonen till Rikstrafikens operatörer.\r\nRegeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt ge affärsverket Statens järnvägar finansiella befogenheter för 2004 i\r\nenlighet med vad som förordas i propositionen. Det gäller att få teckna\r\nunderuthyrningsavtal avseende leasingkontrakt och placera medel enligt\r\ngällande finanspolicy.\r\nEnligt riksdagsbeslut har Statens järnvägars hittillsvarande behov av medel\r\ntäckts genom egen finansiering och upplåning på kapitalmarknaden, däribland\r\nhos Riksgäldskontoret. Riksdagen har tidigare årligen godkänt en\r\nfinansieringsplan för Statens järnvägar. Efter omvandlingen till aktiebolag\r\nhar regeringen ansett att långsiktig upplåning för de nya bolagen i princip\r\nhelt bör ske på den öppna kreditmarknaden. Med tanke på den komplexa\r\nbolagiseringsprocessen har regeringen dock konstaterat att en omedelbar\r\nupplåning på den öppna kreditmarknaden skulle innebära en finansiell\r\nbelastning och en ökad risk för det eller de nya aktiebolagen. Utlåning\r\nfrån Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och statliga myndigheter\r\nkräver riksdagens godkännande.\r\nRiksdagen har i budgetpropositionen för 2001 godkänt en låneram om totalt\r\n16 000 miljoner kronor för affärsverket Statens järnvägar och de nya SJ-\r\nbolagens totala upplåning i och utanför Riksgäldskontoret under\r\ntreårsperioden 2001-2003 och i samband därmed bemyndigat regeringen att\r\nbesluta om hur denna skall fördelas. Låneramen var i augusti 2003 utnyttjad\r\nför leasing- och leaseholdåtaganden på 9 791 miljoner kronor och för lån i\r\nRiksgäldskontoret på 4 280 miljoner kronor dvs. till totalt 14 071 miljoner\r\nkronor. Riksdagen har genom beslutet avseende prop. 2002/2003:86 Åtgärder\r\nför att stärka den finansiella ställningen i SJ AB godkänt att SJ AB:s\r\nlåneram i Riksgäldskontoret uppgår till 2 000 miljoner kronor 2004-2007.\r\nMed tanke på den komplexa bolagiseringsprocessen och att\r\nomstruktureringsarbetet har tagit längre tid än beräknat även för övriga\r\nnybildade bolag har regeringen konstaterat att bolagen haft svårigheter att\r\nfinansiera sig på den öppna kreditmarknaden.\r\nRegeringen föreslår därför att övriga bolag, dvs. Euromaint, Green Cargo,\r\nJernhusen och Swedcarrier får en låneram i Riksgäldskontoret 2004 som\r\nuppgår till totalt 6 550 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att\r\nden får riksdagens bemyndigande att fördela ramen mellan bolagen.\r\nAffärsverket Statens järnvägar föreslås få en låneram i Riksgäldskontoret\r\npå 1 700 miljoner kronor och en låneram för sina leasing- och\r\nleaseholdåtaganden på 10 000 miljoner kronor.\r\nStaten ansvarar för de leasing- och leaseholdåtaganden avseende\r\njärnvägsmateriel som förvaltas av affärsverket Statens järnvägar och där\r\nmaterielen för närvarande hyrs av SJ AB, Green Cargo AB och Scandlines AB.\r\nTill följd av riksdagens beslut att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB kommer uthyrning att ske från Statens järnvägar till ytterligare ett\r\nantal tågoperatörer. Statens järnvägar skall för statens åtagande betala en\r\nriskavspeglande avgift som fastställs av Riksgäldskontoret. För att täcka\r\naffärsverkets kostnader för denna tas en avgift ut av respektive berört\r\nbolag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot vad regeringen i propositionen föreslår\r\nom bemyndiganden rörande finansiella befogenheter för Statens järnvägar,\r\nsamt de verksamheter som numera bedrivs i aktiebolag.\r\nUtskottet kan i övrigt konstatera att riksdagen våren 1996 beslutade om en\r\nny budgetlag. Den nya lagen (1996:1059) om statsbudgeten medförde bl.a. att\r\nen ny modell infördes för statliga garantier. Syftet med den nya modellen\r\när dels att göra verksamheten finansiellt självbärande så att risken för\r\nstora oförutsedda budgetbelastningar minimeras, dels att synliggöra de\r\nkostnader som de statliga garantierna utgör i form av finansiella risker.\r\nDetta syfte uppnås bl.a. genom att en riskbaserad avgift tas ut för varje\r\ngarantiobjekt. Avgiften förs till en garantireserv i Riksgäldskontoret som\r\nkommer att belastas vid ett eventuellt infriande av garantin. Verksamheten\r\nförutsätts således bli finansiellt självbärande på lång sikt.\r\nSjöfart\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet fyra budgetförslag från regeringen inom\r\nverksamhetsområdet Sjöfart (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 22 punkterna 10-\r\n13). Regeringen föreslår att riksdagen\r\n10. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och bemyndigar\r\nregeringen att  fastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nSjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,\r\n11. bemyndigar regeringen att för år 2004 ge Sjöfartsverket finansiella\r\nbefogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,\r\n12. godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2004-\r\n2006,\r\n13. godkänner att 19 500 000 kronor av inflytande farledsavgifter år 2004\r\nfår lämnas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd.\r\nVidare behandlar utskottet följande 23 motioner med 32 yrkanden:\r\nInvesteringsplan för Sjöfartsverket\r\n- 2003/04:T208 av Jörgen Johansson (c)\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråd\r\n- 2003/04:T530 yrkande 18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nSjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik\r\n- 2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp)\r\n- 2003/04:T493 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (mp)\r\n- 2003/04:T530 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 16 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:MJ408 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)\r\nHandelssjöfartens kostnadsansvar m.m.\r\n- 2003/04:T285 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m)\r\n- 2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd)\r\n- 2003/04:T322 av Catherine Persson (s)\r\n- 2003/04:T366 av Joe Frans (s)\r\n- 2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m)\r\n- 2003/04:T441 yrkandena 2, 4 och 5 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T453 yrkande 4 av Peter Danielsson m.fl. (m)\r\n-2003/04:T530 yrkandena 16 och 17 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T544 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s)\r\nVänersjöfarten samt övrig insjö- och kustsjöfart\r\n- 2003/04:T343 av Holger Gustafsson (kd)\r\n-2003/04:T397 av Peter Jonsson m.fl. (s)\r\n- 2003/04:T436 av Carina Ohlsson (s)\r\n- 2003/04:T441 yrkande 6 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T495 av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (båda c)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 4 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 42 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nKonkurrenssituationen i hamnar\r\n- 2003/04:T530 yrkande 14 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 17 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\nFritidsbåtsregister\r\n- 2003/04:T340 av Jan-Olof Larsson (s)\r\n- 2003/04:T467 yrkande 1 av Karin Svensson Smith m.fl. (v)\r\n- 2003/04:T511 av Anders Karlsson (s)\r\nKarensdag för personal i inrikes sjöfart\r\n- 2003/04:T386 av Marita Aronson (fp).\r\nEkonomiska mål m.m. för Sjöfartsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om ekonomiska mål för\r\nSjöfartsverket eller bemyndiganden om fastställande av utdelning och\r\nskattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar.\r\nRegeringens förslag\r\nSjöfartsverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås.\r\nDetta skall ske på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.\r\nSjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter\r\nskattemotsvarighet) för perioden 2003-2005 om 3,5 %. Vidare skall verket ha\r\nen soliditet om minst 30 %. Som restriktion för prisökningar gäller att\r\nverkets farledsavgifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. år\r\n1995.\r\nRegeringen anser att med tanke på att verket genomför en samhällsekonomiskt\r\nviktig investering i farlederna in till Göteborgs hamn, vilket under en\r\nperiod kommer att ge högre kostnader och en sämre resultatutveckling för\r\nverket, är räntabilitetskravet om 3,5 % rimligt. Regeringen anser därför\r\natt räntabilitetskravet om 3,5 % även fortsättningsvis skall gälla, men med\r\nskillnaden att det bör gälla över en konjunkturcykel i stället för en\r\ntreårsperiod. Skälet till denna förändring är att en konjunkturcykel är mer\r\nändamålsenligt då verkets huvudintäkter är helt beroende av\r\nkonjunkturutvecklingen. Det långsiktiga målet för nivån på räntabiliteten\r\när att den skall vara företagsekonomiskt motiverad, och därför avser\r\nregeringen att noggrant följa lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsverket.\r\nRegeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för soliditeten på\r\nlägst 30 % skall kvarstå och att farledsavgifterna får öka med högst\r\nnettoprisindex räknat fr.o.m. år 1995. Beträffande utdelningskravet anser\r\nregeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som\r\nresultatet efter skattemotsvarighet.\r\nUtdelning och skattemotsvarighet bör även fortsättningsvis fastställas\r\nslutligt av regeringen årligen i samband med bokslutet.\r\nRegeringen lämnar också - i likhet med tidigare år - en redovisning av\r\nSjöfartsverkets tvist med skattemyndigheten. Anledningen är att\r\nskattemyndigheten efter en skatterevision beslutat att sätta ned avdraget\r\nför ingående mervärdesskatt med 61,8 miljoner kronor för beskattningsåret\r\n1997 och med 75,8 miljoner kronor för beskattningsåret 1998.\r\nSkattemyndigheten anser att uttag av farledsavgifter är en del av verkets\r\nmyndighetsutövning och att det därför inte kan göras avdrag för ingående\r\nmervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen. Länsrätten dömde i målet till\r\nSjöfartsverkets fördel, men domen har överklagats till kammarrätten.\r\nBeträffande Sjöfartsverkets avdrag för den ingående momsen avser regeringen\r\n, innan något ställningstagande görs, att avvakta utfallet av\r\nrättsprocessen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om ekonomiska mål för\r\nSjöfartsverket eller bemyndiganden om fastställande av utdelning och\r\nskattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar. Förslagen\r\ntillstyrks därmed.\r\nNär det gäller Sjöfartsverkets tvist med skattemyndigheten har utskottet\r\nerfarit att kammarrätten fattat beslut i ärendet. Kamarrättens dom den 1\r\noktober 2003 innebär att kammarrätten delar skattemyndighetens bedömning\r\natt uttag av farledsavgifter är ett led i en myndighetsutövning. Därmed är\r\nden ingående mervärdesskatten för de verksamheter som finansieras genom\r\nfarledsavgifter inte avdragsgill.\r\nUtskottet konstaterar att oberoende av utgången av den pågående rättsliga\r\nprocessen torde de statsfinansiella konsekvenserna bli neutrala. Utskottet\r\nförutsätter därför att åtgärder kommer att vidtas för att hantera\r\neventuella följder av rättsprocessens slutliga utfall. Det gäller dels den\r\nackumulerade skulden på 560 miljoner kronor, dels hanteringen av den\r\ningående mervärdesskatten i kommande mervärdesskattedeklarationer.\r\nFinansiella befogenheter för Sjöfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår att Sjöfartsverket bemyndigas att uppta lång- och\r\nkortfristiga lån inom en total ram av 350 miljoner kronor inom eller\r\nutanför Riksgäldskontoret under år 2004. Vidare föreslår regeringen att\r\nSjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i\r\nRiksgäldskontoret eller affärsbank.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om finansiella\r\nbefogenheter för Sjöfartsverket i enlighet med vad som anförs i\r\npropositionen. Förslaget tillstyrks följaktligen.\r\nInvesteringsplan för Sjöfartsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet godkänner regeringens förslag till investeringsplan för\r\nSjöfartsverket för perioden 2004-2006 och avstyrker motionsförslag med\r\nönskemål om en särskild investering i Södertälje kanal.\r\nRegeringens förslag\r\nUnder rubriken Farleder/utmärkning redovisas investeringar i nya och\r\nförbättrade farleder, nybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar,\r\nannan fast utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och teleteknisk\r\nmateriel och utrustning.\r\nRegeringen redovisar i propositionen bl.a. att för investeringar i farleder\r\ntill Göteborgs hamn tas 191 miljoner kronor upp under åren 2004 och 2005.\r\nDetta motsvarar etapp 1 och 2 i projektet Säkra farleder till Göteborg. För\r\natt vidmakthålla nuvarande standard i Trollhätte kanal under de närmaste 30\r\nåren anser Sjöfartsverket att investeringar (betongförstärkningar m.m.) på\r\ntotalt 500 miljoner kronor behöver göras. För åren 2004-2006 har tagits upp\r\n30 miljoner kronor per år.\r\nInvesteringar i Södertälje kanal beräknas till 28 miljoner kronor och avser\r\ndammskydd samt utbyte av ledverk. Några av verkets mindre arbetsfartyg är\r\nålderstigna och har begränsade sjöegenskaper samt erbjuder mindre goda\r\nbostads- och arbetsförhållanden. Sjöfartsverket beräknar därför att det\r\nbehövs nyanskaffningar av tre farledsfartyg under perioden till en utgift\r\nom 50 miljoner kronor.\r\nFör sjöräddning har tagits upp investeringar om sammanlagt 0,9 miljoner\r\nkronor för nyanskaffning av helikopterflottar. Sjöfartsverket har beräknat\r\natt under perioden 2004-2006 genomföra investeringar i sin IT-miljö med upp\r\ntill 15 miljoner kronor och för teknisk service m.m. på 4,5 miljoner kronor\r\n.\r\nRegeringen har inget att erinra mot investeringsplanens nivå eller\r\ninriktning.\r\nNedan lämnas ett sammandrag av Sjöfartsverkets investeringsplan för\r\nperioden 2004-2006.\r\n\r\nMiljoner  kronor        Totala utgifter  för perioden  2004-2006\r\nBeräknat för  år 2004\r\nFarleder/utmärkning     401,9   259,6\r\nLotsning        103,9    36,6\r\nSjöräddning        0,9     0,3\r\nUtrustning för  administration      15,0             5,0\r\nUtrustning för  teknisk service      3,9             1,3\r\nÖvrigt     0,6     0,6\r\nSumma investeringar     526,2   303,4\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T208 av Jörgen Johansson (c) framhålls att Mälarens infart\r\n, via Södertälje sluss, har fungerat bra i 80 år genom en förutseende\r\nsamhällsinsats år 1924. I dag uppfyller inte kanalen de krav som ställs på\r\nbredd och miljövänlig passage. Den tekniska utvecklingen inom\r\nfartygssektorn går mot såväl längre som bredare fartyg. Mälarsjöfartens\r\nomfattning är dock sådan att den inte kan styra utvecklingen, varför\r\nMälarsjöfarten riskerar att upphöra om inte insatser görs för att förbättra\r\nslussens kapacitet. Ett generationsskifte sker för närvarande, vad gäller\r\nfartygen, vilket innebär att behovet av en utbyggnad av slussen brådskar.\r\nEn teknisk utredning, genomförd av Sjöfartsverket, visar att det är fullt\r\nmöjligt och dessutom värdefullt att bygga ut den nuvarande slussen i\r\nSödertälje. De samhällsekonomiska studierna visar, enligt SIKA:s\r\nberäkningsmodeller, att det är positivt att bygga ut slussen. Hindret för\r\nslussens utbyggnad anges vara statens krav på regional finansiering.\r\nStatens krav, via Sjöfartsverket, om en regional finansiering om 30 % gör\r\nprojektet omöjligt att förverkliga då en sådan satsning skall konkurrera\r\nmed andra verksamheter på kommunal och regional nivå.\r\nInvesteringarna för att bibehålla ett miljövänligt transportsystem, via\r\nvåra vattenleder, är i storleksordningen 750 miljoner kronor, enligt\r\nmotionären.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om att Sjöfartsverket på ett företagsekonomiskt sätt\r\noch inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning skall ansvara för att sjöfarten har tillgång till\r\nfarleder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga\r\nsvenska hamnar av betydelse.\r\nPrioriteringar av sjöfartsinvesteringar ankommer således på Sjöfartsverket,\r\nsom i fråga om Södertälje kanal har avsatt 28 miljoner kronor för bl.a.\r\ninvesteringar i dammskydd. Utskottet har tidigare uttalat att man bör söka\r\nutnyttja de goda möjligheter som finns att frakta stora lastkvantiteter via\r\nhamnar i Vänern, Mälaren och utmed våra kuster. Detta är angeläget för att\r\nkunna vidmakthålla och vidareutveckla Vänersjöfarten samt övrig insjö- och\r\nkustsjöfart. Utskottet kan konstatera att regeringen initierat åtgärder som\r\nbl.a. syftar till detta. Så t.ex. skall Godstransportdelegationen ta upp\r\nfrågan om hur förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem för gods skall skapas, där naturligtvis sjöfarten kommer in\r\nsom en viktig del. Utskottet vill vidare erinra om att vid vissa andra\r\nstatliga farledsinvesteringar - som t.ex. farleden till Göteborg -\r\nförekommer regional medfinansiering.\r\nMot denna bakgrund har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag att\r\nriksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för\r\nperioden 2004-2006. Motion 2003/04:T208 (c) avstyrks därmed.\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om bidrag till Handelsflottans\r\nkultur- och fritidsråd och avstyrker motionsförslag om att avveckla\r\nverksamheten. Jämför reservation 6 (m).\r\nRegeringens förslag\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråds (HKF) verksamhet har en inriktning\r\nsom till stor del följer det som föreskrivs i ILO-konvention nr 163 om\r\nsjömäns välfärd till sjöss och i hamn (ratificerad av Sverige 1989). Hänsyn\r\nvid inriktningsbeslut måste därmed tas till en konvention som Sverige är\r\nbunden av till år 2011. Enligt vad som framkommit i utredningar utför HKF\r\nen kostnadseffektiv verksamhet och några synergivinster torde inte erhållas\r\nom man införlivade verksamheten i t.ex. Sjöfartsverket. Verksamhetens\r\nhuvudsakliga inriktning och organisatoriska form bör därför tills vidare\r\nkvarstå.\r\nUtrymmet för att tillföra verksamheten nya ekonomiska resurser är\r\nbegränsade och omvärlden har förändrats varför en översyn av verksamheten i\r\nsyfte att anpassa den till dessa förutsättningar måste göras. Översynen bör\r\nutgå från kraven i ILO-konventionen och behandla hur dessa krav kan\r\ntillgodoses med de offentliga och privata tjänster som i dag tillhandahålls\r\nav andra än HKF. I de fall krav finns på tjänster som inte kan tillgodoses\r\npå detta sätt bör dessa tillhandahållas av HKF. Översynen bör även utgå\r\nfrån att inga nya ekonomiska resurser, utöver dem som HKF har i dag, kommer\r\natt tillföras verksamheten. Innan denna översyn är klar föreslår regeringen\r\natt kravet på kostnadstäckning skall öka och att avgifterna för tjänsterna\r\ndärför skall täcka minst 25 % av kostnaderna för hela verksamheten.\r\nRegeringen föreslår, mot bakgrund av kravet på ökade avgiftsintäkter och\r\natt verksamheten genomfört ett rationaliseringsarbete, att bidraget till\r\nHKF ökas med 1 miljon kronor per år. Efter denna höjning kommer det årliga\r\nbidraget från Sjöfartsverket att uppgå till 19,5 miljoner kronor.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) anförs att\r\nverksamheten i Handelsflottans kultur- och fritidsråd inrättades i en tid\r\nnär förhållandena i sjöfarten var helt annorlunda. Långa tider till sjöss\r\noch bortovaro från hemorten var regel, och många sjömän saknade ett normalt\r\nsocialt liv. Med dagens avlösningssystem är förhållandena helt annorlunda.\r\nMöjligheterna att delta i det sociala och kulturella livet på hemorten är i\r\ndag inte sämre för sjömän än för många andra yrkesgrupper, och behovet av\r\ndenna verksamhet kan inte längre anses motivera den särställning som HKF\r\nhar, menar motionärerna. En avveckling av verksamheten innebär att de i\r\njämförelse med omvärlden höga svenska farledsavgifterna kan sänkas (yrkande\r\n18).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om att Handelsflottans kultur- och fritidsråds\r\nverksamhet har en inriktning som till stor del följer det som föreskrivs i\r\nILO-konvention nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn (ratificerad\r\nav Sverige 1989). Hänsyn vid inriktningsbeslut måste därmed tas till en\r\nkonvention som Sverige är bunden av till år 2011.\r\nSom framgår av budgetpropositionen avser regeringen att göra en översyn av\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråds verksamhet, bl.a. mot bakgrund av\r\nförändringarna i omvärlden. Enligt regeringen bör översynen utgå från att\r\ninga nya ekonomiska resurser, utöver dem som verksamheten har i dag, kommer\r\natt tillföras verksamheten. Utskottet har ingen erinran mot denna\r\nutgångspunkt. Några ställningstaganden i övrigt med anledning av motion\r\n2003/04:T530 (m), anser utskottet inte vara påkallade.\r\nUtskottet tillstyrker således regeringens förslag om bidrag till Handels-\r\nflottans kultur- och fritidsråd i enlighet med vad regeringen förordar.\r\nMotion 2003/04:T530 (m) yrkande 18 avstyrks därmed.\r\nSjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet konstaterar att en bred politisk samsyn finns om att de\r\nnationella stödprogrammen bör avvecklas i former som tryggar likvärdiga och\r\nrättvisa konkurrensvillkor. Utskottet framhåller också att - i likhet med\r\ntidigare gjorda uttalanden - det är angeläget att en gemensam syn utvecklas\r\nnär det gäller näringspolitiskt stöd till sjöfart inom EU. Utskottet\r\nförutsätter därför att regeringen inom EU aktivt verkar för en ordning som\r\nsäkerställer största möjliga konkurrensneutralitet. Utgångspunkten bör vara\r\natt inom ramen för ett samlat europeiskt kostnadsansvar uppnå ett\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem utan behov av statliga subventioner.\r\nMot denna bakgrund avstyrks samtliga motionsförslag. Jämför reservationerna\r\n7 (m) och 8 (fp).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp) ställs frågan om hur den\r\nsvenska konkurrenskraften  på världshaven skall kunna upprätthållas. Enligt\r\nmotionären behövs en anpassning av förutsättningarna till villkor som\r\ngäller både inom EU:s ram och inom redarvärlden och på sjömanssidan, menar\r\nmotionären. För att kunna ta ytterligare steg, och då handlar det inte bara\r\nom skatter utan än mer om tillförlitlighet, miljöhänsyn och sjösäkerhet,\r\nbehöver Sveriges rederi- och sjöfartspolitik ses över och ändras så att\r\nsvenska rederier och sjömän inte hamnar i ett sämre läge än utländska\r\nrederier och sjömän.\r\nMot denna bakgrund är det viktigt att Sverige har en framsynt rederi- och\r\nsjömanspolitik, anpassad inte minst till villkoren i övriga EU-länder.\r\nMotionären efterlyser kraftfullt ökat intresse och engagemang från\r\nNäringsdepartementet i fråga om svensk sjöfartspolitik.\r\nI motion 2003/04:T493 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (båda mp)\r\nanförs att riksdagen har beslutat om regeländringar som ger betydande\r\nförbättringar av de ekonomiska förutsättningarna för fartyg med svensk\r\nflagg, men problem kvarstår som bl.a. drabbar de mindre fartygen. Problemen\r\när i stor utsträckning byråkratiska och svenska specialbestämmelser som\r\navviker från EU-länderna i övrigt. Det finns starka skäl att se över dessa\r\nbestämmelser och kontrollera om de verkligen är ändamålsenliga.\r\nI dag finns utomordentligt få fartyg under 3 000 brutto under svensk flagg\r\ntrots att det är med dessa fartyg som kusttrafiken och en stor del av EU-\r\ntrafiken skall drivas. Svenskflaggade fartyg under 3 000 brutto ges av\r\nSjöfartsverket inskränkta geografiska fartområden. Oinskränkt fartområde på\r\nsätt som gäller för t.ex. holländsk och tysk flagg förkommer inte.\r\nSäkerhetsbemanningen under svensk flagg är, i motsats till t.ex. holländsk\r\nflagg, kopplad till fartområden - ju längre bort från Sverige, desto större\r\nsäkerhetsbesättning krävs även om det gäller korta resor i kustfart. Detta\r\nleder till att svensk flagg inte blir konkurrensmässig från\r\nkostnadssynpunkt.\r\nBostadskungörelsen var ursprungligen endast tänkt att gälla för färjor.\r\nOlyckligtvis kom kungörelsen, som innehåller regler om toaletter,\r\nuppehållsrum, telefonhytter m.m., att gälla alla fartyg. Bostadskungörelsen\r\nhar ingen internationell motsvarighet, och dispenser kan inte lämnas utan\r\ngodkännande från samtliga berörda fackliga huvudorganisationer.\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) anförs att de flesta\r\neuropeiska länder har infört någon form av stöd för den egna\r\nsjöfartsnäringen. Dessa stöd har skapats med hänvisning till konkurrensen\r\nfrån bekvämlighets-registerade rederier med lågkostnadsbesättningar.\r\nEuropeiska unionen har fastställt ett tak som innebär att stödet inte får\r\növerstiga summan av skatter och sociala avgifter.\r\nSverige har till skillnad från de flesta andra länder valt att i stället\r\nför nettolön återbetala skatter och sociala avgifter till rederierna.\r\nEnligt motionärerna ger det svenska systemet en större kompensation än den\r\nvanliga lösningen med nettolöner. I motionen framhålls att regeringen bör\r\nverka för en ny sjöfartspolitik inom Europeiska unionen, en politik som\r\nutgår från Romfördragets portalparagraf, artikel 92, och som avvecklar de\r\nnationella stödprogrammen (yrkande 13).\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) framhålls bl.a. att svensk\r\nsjöfart under en rad av år har varit hotad av konkurrens från andra länder.\r\nUnder senare år har situationen för näringen förbättrats. I och med att\r\nrederistödet försvunnit och ersatts med en s.k. nettolösning har viktiga\r\nsteg tagits. Folkpartiet anser ändock att EU långsiktigt måste arbeta på\r\natt få bort alla särlösningar för branschen (yrkande 16).\r\nI motion 2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) framhålls att\r\nbekvämlighetsflaggningen av fartyg utgör ett problem i miljöarbetet.\r\nSverige bör verka för att bekvämlighetsflaggning avskaffas. För att uppnå\r\ndetta är det nödvändigt att EU helhjärtat engageras för att förbjuda\r\nbekvämlighetsflaggningen. Så länge som bekvämlighetsflaggade fartyg finns\r\nkvar bör Östersjöländerna genom Helsingforsöverenskommelsen (Helcom) införa\r\nlämpliga regler för att begränsa bekvämlighetsflaggade fartygs tillträde\r\ntill vatten och hamnar i Östersjön (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller sjöfartsstöd, som  tas upp i motionerna 2003/04:T429 (fp),\r\n2003/04:T530 (m) och 2003/04:T562 (fp) vill utskottet inledningsvis erinra\r\nom att både regeringen och riksdagen vid flera tillfällen - senast hösten\r\n2002 - har uttalat att det är angeläget att slå vakt om svensk\r\nsjöfartsnäring och att denna näring måste ges likvärdiga konkurrensvillkor\r\ngentemot våra närmaste konkurrentländer (bet. 2002/03:TU1).\r\nUtskottet underströk då också den vikt som ett svenskt bibehållet\r\nsjöfartskunnande har för centrala svenska områden som sjösäkerhet och\r\nmiljöfrågor samt för Sveriges möjligheter att även fortsättningsvis vara en\r\npådrivande kraft i det internationella arbetet inom dessa områden.\r\nRiksdagen har bl.a. mot denna bakgrund med bred majoritet ställt sig bakom\r\ndet nya sjöfartsstödet som började tillämpas den 1 oktober 2001. Stödet\r\ninnebär ett nettostöd genom att arbetsgivaren krediteras ett belopp som\r\nmotsvarar skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och omfattar både lastfartyg\r\noch passagerarfartyg i internationell trafik.\r\nDet huvudsakliga motivet till att den nya stödformen infördes var att det\r\nskulle skapa förutsättningar för den svenska handelsflottan att konkurrera\r\npå likvärdiga villkor på sjöfartsmarknaden. Av redovisningar till riksdagen\r\nhar framgått att den svenska handelsflottans konkurrenskraft därefter\r\nförbättrats, vilket resulterat i bl.a. en ökad inflaggning till det svenska\r\nsjöfartsregistret. Utskottet har också på annan plats i detta betänkande\r\nansett att det nuvarande rederistödet fyller en viktig funktion för att\r\ntrygga och utveckla en svensk sjöfartsnäring.\r\nNär det gäller de nu aktuella motionsförslagen om bl.a. en avveckling av de\r\nnationella stödprogrammen vill utskottet framhålla - i likhet med tidigare\r\ngjorda uttalanden -  att det är angeläget att en gemensam syn utvecklas när\r\ndet gäller näringspolitiskt stöd till sjöfart inom EU. Utskottet\r\nförutsätter därför att regeringen inom EU aktivt verkar för en ordning som\r\nsäkerställer största möjliga konkurrensneutralitet. Utgångspunkten bör vara\r\natt inom ramen för ett samlat europeiskt kostnadsansvar uppnå ett\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem utan behov av statliga subventioner.\r\nUtskottet konstaterar därmed att en bred politisk samsyn finns om att de\r\nnationella stödprogrammen bör avvecklas i former som tryggar likvärdiga och\r\nrättvisa konkurrensvillkor. Mot denna bakgrund förutsätts yrkandena i\r\nmotionerna 2003/04:T429 (fp), 2003/04:T530 (m) yrkande 13 och 2003/04:T562\r\n(fp) yrkande 16 till huvudsaklig del bli tillgodosedda och avstyrks därmed.\r\n\r\nI motion 2003/04:T493 (mp) tas frågan upp om svenskflaggning av mindre\r\nfartyg. Utöver vad utskottet ovan anfört om bl.a. att svensk sjöfartsnäring\r\nmåste ges likvärdiga konkurrensvillkor med våra närmaste konkurrentländer\r\nvill utskottet erinra om att den internationella sjöfartsorganisationen (\r\nIMO) behandlar frågor om bl.a. sjösäkerhet och har till syfte att få till\r\nstånd internationella regler på dessa områden. IMO antog den 7 juli 1978\r\nden s.k. STCW-konventionen (International Convention on Standards of\r\nTraining, Certification and Watchkeeping for Seafarers) som handlar om\r\nnormer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. En reviderad\r\nSTCW-konvention, som trädde i kraft den 1 februari 1997, innehåller bl.a.\r\nföreskrifter om minsta tillåtna vilotid för vakthavande befäl och\r\nvaktgående besättningsmän.\r\nUtskottet har erfarit att Sverige följer den s.k. överlåtelseförordningen\r\n613/91 om överflyttning av last- och passagerarfartyg mellan register inom\r\ngemenskapen, vilket innebär att fartyg som är byggda efter den 25 maj 1980\r\ninte belastas av andra krav vad gäller sjösäkerhet, fribord och miljö än de\r\nsom råder i övriga EU-länder när de flaggas in från ett annat EU-land. Den\r\nrevidering av förordningen som nu planeras inom gemenskapen och som\r\nredovisas i faktapromemoria 2003/04:FPM20 innebär i princip ingen ändring\r\nav den svenska tillämpningen. Den svenska ståndpunkten, som stöds av ett\r\nflertal länder, innebär bl.a. att överlåtelseförordningen även borde\r\ninkludera ILO-konvention nr 147 om regleringen av bl.a. arbets- och\r\nboendeförhållanden ombord på fartyg.\r\nUtskottet vill också erinra om att på arbetsmiljösidan, inklusive kravet på\r\nbostäder, gäller att ett förhandlingsprotokoll, upprättat mellan\r\narbetsgivare och arbetstagare, skall finnas innan Sjöfartsinspektionen tar\r\nställning till eventuella dispenser. Det finns inget krav på att parterna\r\nskall vara överens för att Sjöfartsinspektionen skall kunna ge en dispens.\r\nUtskottet anser i likhet med motionärerna att onödig byråkrati och\r\navvikande specialbestämmelser för de olika EU-länderna på sikt bör undvikas\r\n. Utskottet kan samtidigt konstatera att olika synsätt och kulturer har\r\nutvecklats för sjöfartsnäringen inom EU-länderna. Utskottet utgår därför\r\nifrån att regeringen verkar för att gemensamma synsätt utvecklas inom EU i\r\nde frågor som motionärerna nu tar upp som tryggar bl.a. höga krav när det\r\ngäller säkerhet och arbetsmiljö.\r\nMed det anförda torde förutsättningar föreligga att syftet med motion 2003/\r\n04:T493 (mp) om likvärdiga konkurrensvillkor på sikt skall kunna bli\r\ntillgodosett. Motionen avstyrks därmed.\r\nFrågan om bekvämlighetsflaggade fartyg tas upp i motion 2003/04:MJ408 (kd)\r\nyrkande 5.\r\nNär utskottet behandlade liknande motionsyrkanden hösten 2002 betonade\r\nutskottet vikten av att regelsystemet - syftande till bl.a. ökad\r\nsjösäkerhet och motverkande av social dumpning - är enhetligt och gällande\r\nför all sjöfart inom gemenskapen, oavsett i vilket land som fartyget är\r\nregistrerat.\r\nUtskottet anser att när det gäller åtgärder för att minska möjligheterna\r\nför fartyg under bekvämlighetsflagg att färdas över svenska farvatten och\r\nlägga till i svenska hamnar bör Sverige i EU samt separat för\r\nÖstersjöländerna kraftfullt verka för att bekvämlighetsflaggningen\r\nbegränsas inom EU:s vattenområden. I det sammanhanget vill utskottet även\r\nframhålla att genom att klassificera Östersjön som särskilt skyddat\r\nhavsområde (PSSA) inom ramen för IMO:s riktlinjer ges ökade möjligheter för\r\natt vidta angelägna åtgärder för att öka säkerheten för miljö och människor\r\n. Efter Helsingforskommissionens (Helcom) ministermöte i Bremen i juni 2003\r\nhar Sverige tillsammans med Finland inbjudit samtliga intresserade parter\r\ntill fortsatt samverkan i syfte att inkomma med en PSSA-ansökan till IMO\r\ninför dess miljökommittémöte i mars 2004.\r\nMot bakgrund av vad utskottet nu anfört torde yrkande 5 i motion 2003/04:\r\nMJ408 (kd) därmed bli tillgodosett. Motionen avstyrks följaktligen i nu\r\nbehandlad del.\r\nHandelssjöfartens kostnadsansvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att regeringen i allt väsentligt uppmärksammat de frågor\r\nsom tas upp i motionerna om handelssjöfartens kostnadsansvar. Efter\r\ninitiativ från riksdagen har en översyn av farledsavgifterna nyligen\r\nfärdigställts. Utredningsdirektiv har vidare lämnats till\r\nGodstransportdelegationen om en mer övergripande prövning med\r\nparlamentariskt inflytande av kostnadsansvarets utformning. Bland annat mot\r\nden bakgrunden avstyrks motionsförslagen om handelssjöfartens\r\nkostnadsansvar. Jämför reservationerna 9 (m, fp) och 10 (kd).\r\nTillsyn över sjösäkerheten, lotsning, utmärkning av farleder, sjöräddning,\r\nisbrytning, skydd av miljön mot förorening från fartyg och sjökartsläggning\r\när för handelssjöfarten angelägna uppgifter som Sjöfartsverket svarar för.\r\nSjöfartsverket skall på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning\r\nansvara för att sjöfarten har tillgång till farleder med god framkomlighet\r\noch hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse.\r\nFinansieringen av verksamheten sker främst genom avgifter på\r\nhandelssjöfarten. Sjöfartsverkets kostnader för bl.a. fritidsbåtstrafiken\r\nfinansieras över statsbudgeten.\r\nSedan den 1 januari 1998 tillämpas ett nytt system för sjöfartsavgifter som\r\ninnebär att fyravgiften och farledsvaruavgiften har slagits samman till en\r\navgift benämnd farledsavgift. Lotsavgiften har betraktats, till skillnad\r\nfrån fyravgiften och farledsvaruavgiften, som en betalning för en\r\nindividuellt utpekad tjänst i form av lotsning. Lotsavgiften ingår därför\r\ninte i den mer generella farledsavgiften, och dess konstruktion kvarstår\r\noförändrad i det nya systemet. Farledsavgiften och lotsavgiften kallas\r\ntillsammans de allmänna sjöfartsavgifterna.\r\nMotionsförslag\r\nFarledsavgifter m.m.\r\nI motion 2003/04:T285 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m) anförs\r\nbl.a. att utredningen Nya farledsavgifter (Ds 2003:41) har föreslagit\r\nändringar som enbart är en justering av nuvarande avgiftssystem och lever\r\ninte upp till de krav som bör kunna ställas. Ett beslut i linje med\r\nutredningsförslaget riskerar också att snedvrida konkurrensen mellan\r\ntransportslagen och motverka utvecklingen av rationella, miljöanpassade och\r\nfrekventa internationella sjötransporter. Motionärerna anser att\r\nförändringar av farledsavgifterna måste belysas i det sammanhang de verkar\r\noch ur ett totalt transportpolitiskt perspektiv i jämförelse med tåg- och\r\nlandsvägstransporter.\r\nI motion 2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd) framhålls att det svenska\r\navgiftssystemet för godstransporter i dag inte är trafikslagsneutralt.\r\nAvgifterna står inte i relation till respektive transportslags kostnader.\r\nSjöfarten betalar proportionellt sett betydligt högre avgifter än bil och\r\ntåg.\r\nEU:s beslut att styra över mer gods från lastbil till de mer miljövänliga\r\ntransportslagen järnväg och sjöfart motverkas genom att staten via\r\nfarledsavgifterna låter sjöfarten betala för andra kostnader än dem som har\r\ndirekt anknytning till sjöfarten. Kravet på full kostnadstäckning för\r\nSjöfartsverket måste tas bort. Det är inte rimligt att sjöfarten betalar\r\nkostnader som inte är sjöfartsrelaterade.\r\nSjöfartens avgifter bör sänkas så att svenska hamnar får möjlighet att\r\nkonkurrera på lika villkor med andra länders hamnar och sjöfarten får\r\nkonkurrensneutralitet gentemot andra transportslag.\r\nI motion 2003/04:T322 av Catherine Persson (s) anförs att farledsavgifterna\r\när inkomst till Sjöfartsverket och bidrar till att täcka Sjöfartsverkets\r\nfaktiska kostnader för tillhandahållandet av Sjöfartsverkets tjänster. I en\r\ndel andra länder är en myndighet motsvarande Sjöfartsverket inte\r\nintäktsfinansierad utan anslagsfinansierad. Det innebär således en annan\r\nkonkurrenssituation för de länderna då näringen inte står för myndighetens\r\nkostnader utan i stället är det staten som betalar. Motionären anser att\r\nSverige bör verka för att det inom Europa tillämpas samma finansiering (\r\nyrkande 1). I det sammanhanget bör regeringen överväga en annan\r\nfinansiering av Sjöfartsverket (yrkande 2).\r\nI samma motion anförs också att nuvarande avgiftssystem innebär\r\nkonkurrensnackdel för sjöfarten gentemot andra transportslag. Redan de\r\nexisterande avgifterna har medfört en snedvridning till fördel för\r\nÖresundsbron som på sikt kan komma att utarma sjötransportsverksamheten i\r\nSkåne. Utgångspunkten måste vara att försöka uppnå en konkurrensneutralitet\r\nmellan de olika transportslagen oavsett om det är på bro eller vatten (\r\nyrkande 3).\r\nEn modell för ett stegvist införande av gemensamma avgiftsprinciper för\r\ntransportinfrastrukturer i EU påverkar infrastruktursavgifter\r\nkonkurrensvillkoren på den inre marknaden och har betydelse för de\r\ninternationella transporternas utveckling. Mot denna bakgrund bör samma\r\ngrundläggande principer tillämpas för alla kommersiella transportslag i var\r\noch en av Europeiska unionens medlemsstater (yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anser Kristdemokraterna\r\natt statliga medel långsiktigt bör avsättas för att täcka en del av\r\nkostnaderna för sjöfartens infrastruktur. Det av Sjöfartsverket\r\nadministrerade farledssystemet kan inte helt ut finansieras med avgifter.\r\nStaten har ett ansvar att stödja regionala satsningar och tillse att de\r\nstora godsstråken, som utgör möjliga alternativ till vägtrafiken, också\r\nblir kommersiellt gångbara alternativ.\r\nFör att utveckla sjöfarten genom en förbättrad infrastruktur anser\r\nKristdemokraterna att Sjöfartsverkets planering för 2004-2015 bör ha sin\r\nutgångspunkt i att anslagsmedel avsätts för investeringar i farleder. I\r\nKristdemokraternas budgetalternativ avsätts 50 miljoner kronor per år för\r\ndetta ändamål från år 2005 (yrkande 5).\r\nI motion 2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) anförs att en stor\r\ngodsmängd transporteras genom Skåne via hamnarna och Öresundsbron varvid\r\nfärje- och järnvägstransporter konkurrerar med varandra. I det sammanhanget\r\när det viktigt att konkurrensneutralitet råder mellan olika transportsätt.\r\nI dag ges sjöfarten i Öresund och södra Östersjön, genom statliga avgifter,\r\nsämre konkurrensvillkor. Staten ger i dag järnvägstrafiken över\r\nÖresundsbron fördelar samtidigt som sjöfarten i denna del av Sverige\r\nmissgynnas genom Sjöfartsverkets avgifter. Motionärerna menar att det inte\r\när rimligt att staten, genom snedvriden avgiftspolitik, ger sjöfarten sämre\r\nkonkurrensförutsättningar än andra transportslag, speciellt eftersom\r\nsjöfarten får anses vara minst miljöstörande med hänsyn till fraktad\r\ngodsmängd (yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) anförs bl.a. att en\r\nstor del av rederiernas anlöpskostnader utgörs av avgifter till\r\nSjöfartsverket. Verket har efterhand fått kostnadsansvar för utgifter som\r\ninte har någon motsvarighet för Vägverket eller Banverket. Isbrytning,\r\nsjömätning, sjöräddning, lotsning och välfärdsråd är dryga kostnader som\r\nsjöfarten måste betala men som saknar motsvarighet för de landburna\r\ntransportslagen. Till detta skall läggas statens avkastningskrav på\r\nSjöfartsverkets kapital som gör Sjöfartsverket till ett av landets mest\r\nlönsamma \"transportföretag\". Denna kostnadsfördelning förekommer inte i\r\nandra närliggande länder och avgifterna för anlöp av svensk hamn är därför\r\nungefär dubbelt så höga som motsvarande kostnad i konkurrerande hamnar.\r\nGenom Sjöfartsverkets taxekonstruktion riskerar stora delar av sjöfarten\r\natt slås ut. En anpassning av Sjöfartsverkets taxa till den\r\nsamhällsekonomiska marginalkostnaden skulle innebära väsentligt lägre\r\nkostnader för sjötransporter och därmed också minskad belastning på väg-\r\noch järnvägsnäten. Det är av största vikt att de rationaliseringar som\r\npåbörjats inom Sjöfartsverket fullföljs (yrkande 16).\r\nI två motioner tas frågor upp som rör den nyligen genomförda översynen Nya\r\nfarledsavgifter (Ds 2003:41).\r\nI motion 2003/04:T366 av Joe Frans (s) framhålls att Sverige bör värna om\r\nden ökade sjöfartsturismen i stället för att motverka den. Motionären menar\r\natt om det införs farledsavgifter i Sverige enligt\r\nSjöfartsavgiftsutredningens förslag (Ds 2003:41) medför det risker för att\r\nkryssningsfartygen i stället slussas till andra hamnar i Östersjön som inte\r\ntar ut sådana avgifter.\r\nMotionären framhåller att sjöfarten helt och hållet bär sina kostnader i\r\nSverige. Kryssningstrafiken har hittills varit förskonad från\r\nfarledsavgifterna eftersom trafiken betalar väl för sig till statskassan i\r\nform av momsintäkter som är mycket större än eventuella avgifter. Förslaget\r\nom farledsavgifter för kryssningstrafiken saknar en samhällsekonomisk\r\nanalys som tar upp vilka effekter dessa avgifter kan komma att medföra när\r\ndet gäller uteblivna turistintäkter.\r\nI motion 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs bl.a. att enligt\r\nrapporten (Ds 2003:41) Nya farledsavgifter betalar handelssjöfarten mer än\r\nde konkurrerande transportslagen - bil och järnväg - för sina\r\nmarginalkostnader. Trots denna korrekta analys lämnas i rapporten förslag\r\nsom har mötts av kritik från sjöfartsnäringen på framför allt två punkter:\r\ndels lättar förslagen inte den totala avgiftsbördan för sjöfarten, dels\r\nväntas kryssningstrafiken till Sverige minska drastiskt om den belastas med\r\navgifter.\r\nKristdemokraterna menar att Näringsdepartementets förslag inte kan\r\ngenomföras rakt av utan att skada sjöfarten och turistnäringen. Det är\r\nförvisso inte enkelt att inom ramen för Sjöfartsverkets ekonomiska ramar\r\nskapa ett helt rättvisande system som samtidigt lättar avgiftsbördan.\r\nEnligt Kristdemokraternas uppfattning bör frågan om avgiftssystemet\r\növerlämnas till Godstransportdelegationen för vidare beredning och\r\ndiskussion innan regeringen fattar beslut om förändringar (yrkande 2).\r\nLotsavgifter\r\nI motion 2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m) framhålls bl.a. att\r\nmöjligheterna måste undersökas för att konkurrensutsätta lotsverksamheten i\r\nsyfte att uppnå effektiviseringsmöjligheter. I detta sammanhang bör också\r\nhela Sjöfartsverkets verksamhetsform utredas. Motionären menar att en\r\nanslagsfinansierad verksamhet skulle vara av godo för sjöfarten samt skapa\r\nlikvärdiga förutsättningar för de olika transportslagen. Vidare föreslås\r\natt prissättningen för lotstjänster bör baseras på de utförda tjänsternas\r\ninnehåll, snarare än en rent tidsbaserad prissättning.\r\nI motion 2003/04:T544 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s)\r\nframhålls bl.a. att Norrköpings hamn är en av landets största hamnar och\r\natt Norrköpings hamn har som mål att bli den mest betydelsefulla\r\ncontainerhamnen på ostkusten. Avgörande för att denna satsning och\r\nmålsättning skall bli verklighet är att Norrköpings hamn har likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor med övriga hamnar. Oroande är därför att kostnaderna för\r\nlots under åren 1999-2003 har ökat med 120 %.\r\nDagens system medverkar till att snedvrida konkurrensen, eftersom avgiften\r\nför lotsningen till en inlandshamn är betydligt mycket högre än motsvarande\r\ntjänst till en hamn belägen vid kusten. Motionären anser att systemet\r\nmedför att myndigheten styr konkurrensen mellan hamnarna med sin\r\nprissättning och sin monopolsituation och kräver en översyn av systemet med\r\nlotsavgifter, dess konstruktion och nivåer.\r\nFinansiering  av isbrytningen\r\nI motion 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) tas bl.a. frågan upp om\r\nen långsiktig plan som stärker sjöfarten både som transportslag och som\r\nnäring. En del i en sådan plan bör vara att få bort isbrytningen från\r\nfarledsavgifterna. För att inte missgynna Norrlandskusten borde\r\nisbrytningen endast till en mycket liten del belasta sjöfartens avgifter.\r\nRegeringen borde tillsammans med Finland och Estland - som snart är\r\nunionsmedlem - utverka regionala EU-stöd för att hålla isen borta från\r\nfarlederna (yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) framhålls att\r\nkostnaden för isbrytning utgör en betydande del av Sjöfartsverkets budget\r\noch utgör större delen av verkets regionalpolitiska kostnad. Reglerna för\r\nisbrytarassistans tillkom för många år sedan när merparten av tonnaget hade\r\nstörre behov av assistans än i dag. Reglerna premierar inte i tillräcklig\r\nomfattning investering i tonnage med bättre isegenskaper. På samma sätt som\r\nmiljörabatt har införts i sjöfartstaxan för bättre miljöegenskaper bör\r\nmodernt isbrytande tonnage premieras. Enligt motionärerna bör\r\nkostnadsansvaret för isbrytningen ingå i statens generella\r\nregionalpolitiska åtagande (yrkande 17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär utskottet behandlade motionsyrkanden om handelssjöfartens\r\nkostnadsansvar hösten 2002 delade utskottet motionärernas uppfattning om\r\nkostnadsansvarets betydelse för sjöfartens fortsatta utveckling (bet. 2002/\r\n03:TU1). Utskottet anförde bl.a. att enligt gällande transportpolitiska\r\nprinciper har rättvisa konkurrensvillkor tillmätts en stor betydelse för\r\nutvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem. I en vitbok om\r\nden gemensamma transportpolitiken fram till år 2010 har också Europeiska\r\nkommissionen presenterat principerna för avgiftssättning av\r\ntransportinfrastrukturen samt vikten av att förbättra förutsättningarna för\r\nsjöfarten i Europa och åstadkomma ett hållbart transportsystem.\r\nVid utskottsbehandlingen hösten 2002 anfördes också att mot bakgrund av EU:\r\ns vitbok och med anledning av motsvarande motionsförslag hösten 2001 har\r\nriksdagen som sin mening gett regeringen till känna att en översyn av\r\nfarledsavgifterna snarast bör genomföras i syfte att skapa ett\r\navgiftssystem som ger ett konkurrensneutralt förhållande mellan\r\ntransportslagen och som motsvarar de marginalkostnadsprinciper som\r\nredovisas i EU:s vitbok.\r\nUtskottet kan nu konstatera att översynen är genomförd och redovisad i juli\r\n2003 i rapporten (Ds 2003:41) Nya farledsavgifter. Utredningens analys av\r\nsjöfartens avgiftsrelevanta marginalkostnader visar att färjornas avgifter\r\nendast täcker en mindre del av de miljökostnader de orsakar.\r\nKryssningsfartyg, som i dag är undantagna farledsavgift, täcker inte heller\r\nsina kostnader. Annan, särskilt lågfrekvent trafik, tycks däremot betala\r\nmer än vad som är motiverat ur ett marginalkostnadsperspektiv. Förslaget\r\ninnebär därför en omfördelning av avgifter så att färjor och\r\nkryssningsfartyg betalar mer, medan andra fartygstyper i motsvarande grad\r\nbetalar mindre.\r\nFrämst i syfte att åstadkomma ett mer flexibelt och dynamiskt avgiftssystem\r\nföreslås vidare att den fartygsrelaterade farledsavgiften sänks.\r\nUtredningen föreslår att denna del av avgiften dock skall belasta fler\r\nanlöp samt att anlöpstaken skall räknas per kalendermånad i stället för som\r\ni det nuvarande systemet där de räknas per kalenderår. Den föreslår också\r\nen begränsning av rabattmöjligheterna och att de rabatter som ändå kommer\r\natt finnas tydligt måste redovisas.\r\nAv rapporten framgår också, vid en jämförelse av hur de samhällsekonomiska\r\nmarginalkostnaderna täcks för de olika transportslagen, att sjöfarten har\r\nett kostnadsansvar på 89 %, vägtrafiken 62-86 %  och järnvägen 50 %.\r\nSjöfarten täcker således inte sina samhällsekonomiska marginalkostnader\r\nfullt ut, men svarar för ett klart större  kostnadsansvar än konkurrerande\r\ntransportslag.\r\nUtskottet har erfarit att Godstransportdelegationen (dir. 2002:98) i\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2003:65) i april 2003 fått i uppdrag att analysera\r\nprissättningen på utnyttjande av infrastrukturen i syfte att uppnå\r\nkonkurrensneutralitet mellan transportslagen. Till de delar av kommitténs\r\narbetsområde som rör avgiftsfrågor skall en parlamentarisk referensgrupp\r\nknytas. Begreppet konkurrensneutralitet skall tolkas i ljuset av 1998 års\r\ntransportpolitiska beslut. Det transportpolitiska beslutet lyfter fram ett\r\ntransportslagsövergripande perspektiv. Det innebär bl.a. att det inte i\r\nförsta hand är transportslag, utan olika transportlösningar, som skall\r\nkonkurrera mot varandra. Godstransportdelegationens arbete skall vara\r\navslutat senast den 30 juni 2004.\r\nNär det gäller lotsavgifter kan vidare tilläggas att dessa höjdes den 1\r\njuli 2003 med i genomsnitt 20 %. Syftet är att uppnå en ökad\r\nkostnadstäckning för denna tjänst och därigenom minska\r\nkorssubventioneringen från farledsavgifterna.\r\nFrågor om finansiering av isbrytningen, som mer specifikt tas upp i ett par\r\nmotioner, vill utskottet erinra om att med EU-medlemskapet följer\r\nmöjligheter att ansöka om finansiellt stöd inom området för Transeuropeiska\r\nnätverk - TEN. På sjöfartsområdet har Sverige fått stöd för bl.a. tekniska\r\nstudier i samband med den senaste isbrytaranskaffningen. För närvarande\r\npågår en revidering av riktlinjerna för TEN-stöd som bl.a. innebär förslag\r\ntill en ny högprioriterad projektlista.\r\nUtskottet har erfarit att förslaget bygger på ett utvidgat EU där de nya\r\nmedlemsländerna ingår. Högnivålistan omfattar därför fler projekt än\r\ntidigare. Ett nytt koncept har tagits fram, det s.k. Motorways of the Sea,\r\nvarav Motorways of the Baltic Sea föreslås som en del. Både Sverige och\r\nFinland stöder detta förslag. Sverige anser att stödet skall inriktas på\r\ninfrastruktur och att isbrytningen är en viktig del i detta, liksom\r\ninformationssystem till sjöfarten. Enligt förslaget skall investeringsstöd\r\nkunna beviljas med upp till 30 % för särskilt angelägna projekt.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att regeringen i allt väsentligt\r\nuppmärksammat de frågor som tas upp i motionerna om handelssjöfartens\r\nkostnadsansvar. Efter initiativ från riksdagen har en översyn av\r\nfarledsavgifterna nyligen färdigställts. Utredningsdirektiv har vidare\r\nlämnats till Godstransportdelegationen om en mer övergripande prövning med\r\nparlamentariskt inflytande av kostnadsansvarets utformning. Därmed torde\r\nyrkandet om att överlämna frågan om avgiftssystemet till\r\nGodstransportdelegationen, i enlighet med vad som förordas i motion 2003/04\r\n:T441 yrkande 2, till huvudsaklig del bli tillgodosett. Motionen i nu\r\nbehandlad del avstyrks därmed.\r\nUtskottet anser i övrigt att resultatet av pågående beredningsarbete och\r\nförslag från regeringen måste föreligga innan riksdagen kan ta ställning\r\ntill de frågor som aktualiserats i motionerna. Utskottet vill därutöver\r\nframhålla att det arbete som nu drivs aktivt inom EU på bl.a.\r\nsjöfartsområdet ligger väl i linje med vad som efterfrågas i motionerna.\r\nMotionerna 2003/04:T285 (m), 2003/04:T299 (kd), 2003/04:T322 (s), 2003/04:\r\nT366 (s) 2003/04:T377 (m), 2003/04:T441 (kd) yrkandena 4 och 5, 2003/04:\r\nT453 (m) yrkande 4, 2003/04:T530 (m) yrkandena 16 och 17 och 2003/04:T544 (\r\ns) avstyrks mot den bakgrunden.\r\nVänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet framhåller - i likhet med tidigare uttalanden - att\r\nVänersjöfarten är värdefull för Vänerregionen och att den träffade\r\növerenskommelsen om Vänersjöfarten ger möjligheter att trygga och utveckla\r\nVänersjöfarten. Överenskommelsen visar att undertecknade parter är beredda\r\ntill långtgående insatser för Vänersjöfartens utveckling i syfte att öka\r\neffektiviteten och att sänka kostnaderna för Vänersjöfarten. Utskottet ser\r\npositivt på att Göteborgs hamn avser att genomföra successiva sänkningar av\r\npassageavgifterna från och med år 2004. Utskottet förutsätter en fortsatt\r\nuppföljning av genomförandet och att regeringen för riksdagen redovisar\r\nvilka effekter som uppnåtts. Utskottet anser också bl.a. att kraftfulla\r\ninsatser även bör göras för övrig insjö- och kustsjöfart. Motionsförslagen\r\navstyrks. Jämför reservation 11 (fp, kd, c).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T343 av Holger Gustafsson (kd) tas frågor om\r\nVänersjöfartens ekonomiska villkor upp. Motionären pekar bl.a. på att\r\nsjöfarten är en viktig resurs för näringslivet runt Vänern och att\r\ngodssjöfarten medverkar till att kraftigt avlasta väg- och järnvägsnätet i\r\nregionerna runt Vänern. Enligt motionären brådskar det med åtgärder som ger\r\nen ökad sjöfart på Vänern.\r\nMot den bakgrunden föreslås att Vänern skall erhålla EU-status som inre\r\nvattenväg (yrkande 1) och ekonomisk konkurrensneutralitet skapas mellan\r\nsjöfart, landsväg och järnväg (yrkande 2). Vidare föreslås att de\r\nenergieffektiva och trafiksäkerhetsmässiga fördelarna med sjöfart på Vänern\r\nbeaktas (yrkande 3) samt att regeringen har ett samordningsansvar för\r\ngodstrafikens framtid på Vänern (yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T397 av Peter Jonsson m.fl. (s) framhålls att\r\nVänersjöfarten har stor regional- och miljöpolitisk betydelse.\r\nVänersjöfarten är en viktig transportnäring och betydande godsvolymer\r\ntransporteras till och från företag som är i stort behov av en väl\r\nfungerande Vänersjöfart. Motionärerna anser att det är viktigt att nu ta\r\nfram en långsiktig tillväxtstrategi för Vänersjöfarten, och att\r\nVästsveriges hamnar får utvecklas utifrån sina förutsättningar och\r\nspecialområden.\r\nI motion 2003/04:T436 av Carina Ohlsson (s) tas överenskommelsen av den 30\r\nseptember 2002 mellan intressenterna av Vänersjöfarten upp. Motionären\r\ninstämmer i förhandlingsmannens utsago om att Vänersjöfarten kan förbättras\r\nom alla bidrar. Överenskommelsen syftar till att förbättra villkoren, bl.a.\r\natt avgifter som fördyrade Vänersjöfarten skulle reduceras. Enligt\r\nmotionären har ännu inga sänkningar av detta slag börjat träda i kraft. I\r\nmotionen framhålls att det är av yttersta vikt att de statliga och\r\nregionalpolitiska transportbidragen inte missgynnar Vänersjöfartens\r\nkonkurrenssituation gentemot andra transportslag.\r\nI motion 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) pekar Kristdemokraterna\r\npå den svenska kustsjöfartens och Vänersjöfartens behov av bättre villkor.\r\nDet är väsentligt att infrastrukturella förutsättningar för att utveckla\r\nVänersjöfarten finns. Standarden på Trollhätte kanal utgör en sådan\r\nförutsättning. Staten bör garantera fortsatt drift av kanalen och tillse\r\natt nödvändiga underhållsarbeten kommer till stånd. Södertälje kanal har\r\nmotsvarande betydelse för Mälarsjöfarten. Kristdemokraterna föreslår att\r\nregeringen snarast redovisar ett handlingsprogram för att förbättra\r\nvillkoren för kustsjöfarten (yrkande 6).\r\nI motion 2003/04:T495 av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (c)\r\nframhålls att i Sverige har Mälar- och Vänersjöfarten varit en väsentlig\r\ndel av transportsystemet. I Mälaren finns en av landets tre främsta\r\nstyckegodshamnar, nämligen hamnen Västerås/Köping.\r\nEnligt motionärerna finns det således en transportkultur i Mellansverige\r\nsom är väl värd att utveckla, främst av miljöskäl, men även utifrån\r\nnäringslivets behov i det inre av Mälardalen. Mot den bakgrunden bör\r\nstatens stimulans kunna ske bl.a. genom förändring av farledsavgiften. Ett\r\nslopande av den godsrelaterade farledsavgiften för insjösjöfarten skulle på\r\nett aktivt sätt stimulera utvecklingen av detta miljövänliga\r\ntransportsystem.\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) framhålls att sjöfart är,\r\nspeciellt för bulktransporter, en miljömässigt och ekonomiskt effektiv\r\ntransportform. Folkpartiet anser att en del transporter kan lockas över\r\ntill sjöfart under förutsättning att hamnar och lastsystem fortlöpande\r\nmoderniseras. Det gäller särskilt inlandshamnar framför allt i Vänern och\r\nMälaren, där sjötransporter utgör ett attraktivt och säkert alternativ till\r\njärnvägs- och lastbilstransport. Ett tankfartyg som går upp i Vänern via\r\nGöta älv motsvarar ca 40-45 tankbilar på väg. Folkpartiet vill genom en\r\nannorlunda kommunal hamnpolitik och en annan avgiftssättning stimulera\r\ninsjöfarten. Regeringen bör hitta ett system så  att insjö- och kustfart i\r\nSverige kan öka och därmed tryggas (yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl (c) framhålls att sjöfarten på\r\nvåra inre vattenvägar har en viktig roll i transportsystemet. Att gods\r\ntransporteras på Vänern och Mälaren i stället för på lastbil är positivt\r\nfrån miljösynpunkt, eftersom det minskar slitage och trängsel på ett redan\r\nhårt belastat vägnät. Centerpartiet välkomnar den nyss tillkännagivna\r\növerenskommelsen mellan berörda kommuner och Näringsdepartementet\r\nbeträffande Vänersjöfarten. En översyn skall nu göras som syftar till att\r\nutveckla Vänersjöfarten och utveckla förhållandena för verksamheten så att\r\nkonkurrensneutralitet med övriga transportslag uppnås. En parlamentarisk\r\nutredning bör omedelbart tillsättas som skall påbörja kartläggningen av\r\nrådande förhållanden och utifrån den föreslå åtgärder. Även kapaciteten i\r\nSödertälje- och Trollhättekanalerna måste säkerställas så att den kan\r\nutvecklas på ett positivt sätt. Bättre villkor för Väner- och\r\nMälarsjöfarten är av stor vikt för näringslivet och miljön (yrkande 42).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har i tidigare uttalanden bl.a. framhållit att Vänersjöfarten kan\r\nbidra till att uppnå de transportpolitiska målen enligt 1998 års\r\nriksdagsbeslut om ett tillgängligt transportsystem, en hög\r\ntransportkvalitet, en säker trafik, en god miljö och en positiv regional\r\nutveckling (bet. 2002/03:TU1). Utskottet vidhåller den uppfattningen och är\r\nalltjämt övertygat om att man bör söka utnyttja de goda möjligheter som\r\nfinns att frakta stora lastkvantiteter direkt via hamnar i Vänern, Mälaren\r\noch utmed våra kuster. Därigenom kan en väsentlig avlastning av väg- och\r\njärnvägsnäten uppnås.\r\nI den senaste behandlingen av Vänersjöfarten hösten 2002 välkomnade också\r\nutskottet att regeringen tillsatt en  särskild förhandlingsman för\r\nVänersjöfarten (bet. 2002/03:TU1). Uppdraget till den särskilde\r\nförhandlingsmannen för Vänersjöfarten var att överväga åtgärder och lägga\r\nförslag i syfte att nedbringa kostnaderna för Vänersjöfarten. Arbetet\r\nresulterade i en överenskommelse om Vänersjöfarten som presenterades den 30\r\nseptember 2002. Bakom överenskommelsen står de flesta kommunerna runt\r\nVänern, Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Göteborgs Hamn AB,\r\nVänerhamn AB, Vänerns Seglationsstyrelse, Sjöfartsverket, olika\r\nnäringslivsintressenter samt statens förhandlingsman.\r\nI överenskommelsen föreslås en rad åtgärder som sammantaget skall sänka\r\nVänersjöfartens kostnader och öka dess effektivitet. Huvuddragen i\r\növerenskommelsen är att Vänerhamn AB skall sänka verksamhetens kostnader\r\nmed 20 % fram till juli 2005, att Göteborgs hamn verkar för att\r\npassageavgifterna avskaffas för in- och utgående sjöfart till Vänern och\r\natt Vänerns Seglationsstyrelses verksamhet överförs till Sjöfartsverket.\r\nDen senare åtgärden beräknas kunna sänka kostnaderna för verksamheten inom\r\nsjötrafiksområdet med 2-3 miljoner kronor. Vidare skall en treårig\r\nprovverksamhet prövas med vidgat lotsdispensförfarande för sjötrafiken på\r\nGöta älv. Enligt överenskommelsen skall det nuvarande Vänerrådet ombildas\r\ntill ett Näringslivsråd för Vänerregionen och för att främja sjöfartens\r\nutveckling inom regionen skall Västra Götalandsregionen tillsammans med\r\nRegion Värmland tillskjuta ett engångsbelopp om 9 miljoner kronor.\r\nEn uppföljning av överenskommelsen har genomförts och rapporterats till\r\nregeringen den 29 augusti 2003. Det framgår bl.a. att en strukturplan och\r\nbudget för åren 2003-1 juli 2005, som skall planeras utifrån en\r\nkostnadsminskning med minst 20 %, har presenterats. Arbete pågår nu inom\r\nVänerhamn AB för att fullfölja arbetet med att sänka kostnaderna.\r\nResultatet av detta arbete kan inte slutligt utvärderas före den angivna\r\ntidpunkten den 1 juli 2005. Sjöfartsverket noterar att denna fråga har\r\navgörande betydelse för att uppnå de med överenskommelsen avsedda\r\nkostnadssänkningarna för Vänersjöfarten.\r\nAv uppföljningen framgår också att överenskommelsen om att Göteborgs hamn\r\nåtar sig att verka för att passageavgifterna avskaffas för in- och utgående\r\nsjöfart till Vänern ännu inte fullföljts. Lotsningsverksamheten har\r\növerförts till Sjöfartsverket från den 1 januari 2003. För att kunna nå de\r\ni överenskommelsen angivna besparingar på 2-3 miljoner kronor för\r\növertagande av farledsservicen måste Sjöfartsverket och Seglationsstyrelsen\r\nfinna en rationell form för att i fortsättningen driva farledsservicen\r\nunder verkets huvudmannaskap. Det framgår också av uppföljningen att\r\nregeringen genom tilläggsdirektiv till Godstransportdelegationen har\r\nbeslutat att utreda frågan om en konkurrensneutral\r\ninfrastrukturprissättning i enlighet med överenskommelsen. Utskottet har på\r\nannan plats i betänkandet redogjort för Godstransportdelegationens\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2003:65).\r\nSjöfartsverket har sedan årsskiftet tagit över lotsningsverksamheten på\r\nVänern. Utskottet har erfarit att i avvaktan på att den så kallade\r\nVäneröverenskommelsen genomförs av samtliga parter, kommer verket tills\r\nvidare att tillämpa Sjöfartsverkets taxa för lotsavgifter också för\r\nVänertrafiken. Någon höjning kommer däremot inte att genomföras för denna\r\ntrafik i nuläget. En översyn av lotsavgifterna för trafiken på Mälaren\r\nkommer också att göras.\r\nUtskottet vill framhålla, i likhet med tidigare uttalanden, att\r\nVänersjöfarten är värdefull för Vänerregionen och att den träffade\r\növerenskommelsen ger möjligheter att trygga och utveckla Vänersjöfarten.\r\nÖverenskommelsen visar att undertecknade parter är beredda till långtgående\r\ninsatser för Vänersjöfartens utveckling i syfte att öka effektiviteten och\r\natt sänka kostnaderna för Vänersjöfarten.\r\nUtskottet kan nu konstatera att visst arbete kvarstår för att fullfölja\r\növerenskommelsen, så att avsedda kostnadssänkningar för Vänersjöfarten kan\r\nuppnås.\r\nUtskottet vill i sammanhanget framhålla att av lagen (1981:655) om vissa\r\navgifter i allmän hamn framgår bl.a. att den som innehar en allmän hamn får\r\nta ut avgifter utan att hamninnehavarens brygga, kaj eller liknande\r\nanordning anlöps eller utnyttjas. Rätten att ta ut avgift gäller endast\r\ninom det område där trafiken, enligt vad Sjöfartsverket fastställt, kan\r\nanses ha nytta av hamninnehavarens anordningar och tjänster. Enligt vad\r\nutskottet inhämtat bedömer Sjöfartsverket att verket - om skäl skulle\r\nföreligga - kan ändra tidigare beslut om fastställt område.\r\nUtskottet har erfarit att vid avstämningen den 30 september 2003 av\r\ngenomförandet av Väneröverenskommelsen har Göteborgs hamn uttalat sin\r\navsikt att genomföra successiva sänkningar av passageavgifterna för in- och\r\nutgående sjöfart till Vänern fr.o.m. år 2004.\r\nUtskottet ser positivit på detta och förutsätter en fortsatt uppföljning av\r\ngenomförandet och att regeringen för riksdagen redovisar vilka effekter som\r\nhar uppnåtts.\r\nUtskottet vill återigen framhålla att det är angeläget att motsvarande\r\nsamsyn och kraftfulla insatser kan göras för övrig insjö- och kustsjöfart.\r\nUtskottet förutsätter också att berörda parter aktivt verkar för att, i\r\nenlighet med de transportpolitiska målen, utveckla en effektiv och hållbar\r\nstrategi för sjöfarten.\r\nMot bakgrund av vad utskottet uttalat torde syftet med motionerna 2003/04:\r\nT343 (kd), 2003/04:T397 (s), 2003/04:T436 (s), 2003/04:T441 (kd) yrkande 6,\r\n2003/04:T495 (c), 2003/04:T562 (fp) yrkande 4 och 2003/04:T564 (c) yrkande\r\n42 på sikt bli tillgodosedda. Motionerna i nu behandlad del avstyrks därmed\r\n.\r\nKonkurrenssituationen i hamnar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att hamnarna har stor betydelse för den framtida\r\nutvecklingen på det transportpolitiska området. Med hänvisning till det\r\npågående beredningsarbetet i Regeringskansliet och inom EU är utskottet\r\ninte berett att vidta någon åtgärd med anledning av väckta motionsförslag\r\npå området. Motionsförslagen avstyrks följaktligen. Jämför reservation 12 (\r\nm, fp).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) framhålls att i många\r\nhamnar fortlever skråväsendet i form av stuverimonopolet, vilket leder till\r\ndyra stuveriorganisationer och orationella hanteringsmetoder. Inom EU finns\r\nnumera krav på att även hamnverksamhet skall konkurrensutsättas. Det är\r\nolyckligt att regeringen i behandlingen av frågan om gemensamma regler för\r\nhamnar inom EU inte tydligt agerat för en snabb avveckling av de lokala\r\nmonopolen. Kommunala hamnkostnader drabbar ensidigt sjötrafiken och det\r\ngällande stuverimonopolet har förhindrat, eller i varje fall försvårat,\r\ninförandet av ny teknik, t.ex. självlossande båtar (yrkande 14).\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) pekar Folkpartiet på olika\r\nåtgärder för att förbättra sjöfartens konkurrenssituation. Enligt\r\nFolkpartiet måste bl.a. konkurrenssituationen i hamnarna bli bättre. EU har\r\nställt sig bakom en rad förslag som skulle kunna förbättra konkurrensen i\r\nhamnarna. Denna politik måste bli verklighet också i Sverige. En\r\nföretagspolitik som gör det lättare att starta och driva företag i Sverige\r\nskulle också underlätta för sjöfarten (yrkande 17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär utskottet ingående behandlade hamnfrågorna hösten 2002 (bet. 2002/03:\r\nTU1) klargjorde utskottet att den transportpolitiska utvecklingen alltmer\r\ngår i riktning mot att bygga upp transportkedjor där varje trafikslags\r\nfördelar tas till vara för att utveckla effektiva och hållbara\r\ntransportsystem. Enligt utskottets mening innebar detta att hamnarna är av\r\nstor betydelse för den framtida utvecklingen. Eftersom ca 90 % av all\r\nexport och import räknat i godsvolym utförs av sjöfarten har hamnarna en\r\ncentral funktion för godstransportssystemet och därmed för tillväxten i\r\nlandet.\r\nUtskottet pekade också på regeringens direktiv (dir. 2002:98) till den nya\r\nGodstransportdelegation som tillsatts för att lägga fram ett heltäckande\r\nförslag till hur staten kan stimulera mer samhällsekonomiskt effektiva\r\ngodstransporter där man särskilt uppmärksammat terminaler och hamnar.\r\nUtskottet vill i sammanhanget erinra om det förslag till direktiv som\r\nkommissionen i februari 2001 presenterat om marknadstillträde för\r\nhamntjänster. Förslaget skulle - om det antogs - innebära att\r\nprocedurregler införs i syfte att garantera att alla tjänsteleverantörer\r\nfår samma möjlighet att komma in på marknaden för hamntjänster. De\r\nhamntjänster som omfattas av direktivet är dels teknisk-nautiska tjänster\r\nsåsom lotsning, bogsering och förtöjning, dels lasthanteringstjänster såsom\r\nstuveriarbete och andra typer av transporter inom terminalen, lagring,\r\nlastkonsolidering (samlastning) samt passagerartjänster såsom ombord- och\r\nlandstigning.\r\nDirektivet skulle vara tillämpligt på alla kusthamnar och kusthamnssystem\r\nsom är belägna inom en medlemsstats territorium och öppna för allmän\r\nkommersiell sjöfart, förutsatt att hamnens årliga trafikvolym under de\r\nsenaste tre åren inte underskridit 3 miljoner ton eller 500 000 passagerare\r\n. Direktivet har i november 2003 behandlats av EU-parlamentet i sin andra\r\nläsning. Den beräknade tidsplanen för ett ikraftträdande har varit år 2005.\r\n\r\nUtskottet har efarit att vid EU-parlamentets omröstning den 20 november\r\n2003 antogs inte direktivet om tillträde till marknaden för hamntjänster.\r\nDetta medför att genomförandet av hamndirektivet inte kan ske enligt den\r\ntidigare beräknade tidsplanen.\r\nMed hänvisning till det pågående beredningsarbetet i Regeringskansliet och\r\nfrågans fortsatta behandling inom EU är utskottet inte berett att vidta\r\nnågon åtgärd med anledning av motionerna 2003/04:T530 (m) yrkande 14 och\r\n2003/04:T562 (fp) yrkande 17. Motionerna avstyrks därmed i nu behandlad del\r\n.\r\nFritidsbåtsregister\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anför att frågan om införandet av ett fritidsbåtsregister och\r\nkrav på en ansvarsförsäkring m.m. bereds nu inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet anser att resultatet av denna beredning bör avvaktas och är inte\r\nberett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna om\r\ninförandet av ett fritidsbåtsregister. Motionsförslagen avstyrks. Jämför\r\nreservation 13 (v).\r\nMotionsförslag\r\nTre motioner tar upp frågan om ett fritidsbåtsregister. I två likalydande\r\nmotioner föreslås införandet av ett register och en motion att införandet\r\nskall kopplas till en obligatorisk ansvarsförsäkring.\r\nI motionerna 2003/04:T340 av Jan-Olof Larsson (s) och 2003/04:T511 av\r\nAnders Karlsson (s) framhålls bl.a. att det register som tidigare fanns och\r\nsom var obligatoriskt var mycket uppskattat av många, inte minst av\r\nmyndigheter såsom polis och kustbevakning. Deras arbete underlättades\r\nbetydligt av att det fanns ett obligatoriskt register. Det obligatoriska\r\nregistret var självfinansierat av båtägarna och innebar alltså ingen\r\nkostnad för staten.\r\nEtt antal motioner om att införa ett båtregister har under senare år\r\navslagits i riksdagen med motiveringen att det pågår en utredning i frågan.\r\nDet är angeläget att utredningen nu påskyndas, så att förutsättningarna för\r\natt införa ett register klarläggs.\r\nI motion 2003/04:T467 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) framhålls bl.a. att\r\ndet i dag saknas ett obligatoriskt fritidsbåtsregister och en avgift för\r\natt finansiera de kostnader som fritidsbåtsverksamheten orsakar. Det ökade\r\nantalet olyckor med fritidsbåtar och den ökande miljöbelastningen från\r\ndessa båtar har ökat behovet av ett register och en ansvarsförsäkring. I\r\ndag är det i princip den yrkesmässiga sjöfarten som står för den kostnaden.\r\nDet finns ingen logisk anledning till att det skall vara så. Det är som om\r\nåkerinäringen skulle betala kostnaderna för bilmotorsporten. En skatt på\r\nfritidsbåtar har med mycket stor sannolikhet också den fördelen att den har\r\nen god fördelningspolitisk profil.\r\nEtt obligatoriskt register har många fördelar både från säkerhets-, miljö-\r\noch stöldskyddssynpunkt. Det har tidigare funnits ett allmänt register och\r\nett nytt obligatoriskt register kan bygga på det som i dag administreras av\r\nStöldskyddsföreningen. Motionärerna anser att regeringen bör utreda frågan\r\nom att införa ett fritidsbåtsregister och att till detta koppla en\r\nobligatorisk ansvarsförsäkring (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare behandlat frågor om ett fritidsbåtsregister - senast\r\nhösten 2002 (2002/03:TU1) och då bl.a. redogjort för regeringens aviserade\r\nutredning på området.\r\nUtskottet har nu erfarit att Sjöfartsverket i januari 2003 fick regeringens\r\nuppdrag att utreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister.\r\nSjöfartsverket skulle även undersöka i vilken omfattning fritidsbåtar\r\nomfattas av ansvarsförsäkring och särskilt belysa nyttan av ett\r\nfritidsbåtsregister ur ett sjösäkerhets- och ordningsperspektiv. Uppdraget\r\nredovisades till regeringen den 20 oktober 2003.\r\nAv redovisningen framgår att Sjöfartsverket med stöd av polisen och\r\nKustbevakningen anser att ett register kan underlätta sjöräddningens arbete\r\noch öka sjösäkerheten och ordningen till sjöss. Vad gäller\r\nförsäkringsfrågan gör Sjöfartsverket antagandet att de flesta\r\nstöldbegärliga båtar redan är försäkrade. Men att båtar, som framförs i\r\nhöga hastigheter i tätt trafikerade områden, kan få vara oförsäkrade är\r\nenligt verket inte rimligt.\r\nEn obligatorisk ansvarsförsäkring skulle enligt redovisningen i första hand\r\ninriktas på större och snabbare båtar. Ett register byggt på en sådan\r\nförsäkring skulle ge polisen och Kustbevakningen större möjlighet att\r\ngenomföra kontroll och efterspaningar i syfte att minska antalet stölder\r\noch lagöverträdelser. Den årliga kostnaden för ett statligt\r\nfritidsbåtsregister uppskattas till mellan 9 och 11 miljoner kronor, men\r\nnågon närmare analys av möjlig registerförare har inte gjorts.\r\nVid sidan av frågan om ett register anser Sjöfartsverket att det finns\r\nanledning att aktualisera frågan om åldersgräns och behörighetskrav från\r\nsjösäkerhetssynpunkt. En obligatorisk utbildning med efterföljande\r\nförarbevis skulle bidra till riksdagens långsiktiga mål att halvera antalet\r\nallvarliga olyckor till sjöss fram till år 2007, menar Sjöfartsverket.\r\nUtskottet vill i det sammanhanget anföra att utskottet har för avsikt att\r\nunder våren 2004 bereda frågor om sjösäkerhet. Frågor av det slag som\r\nSjöfartsverket uppmärksammat kan då komma att aktualiseras.\r\nFrågan om införandet av ett fritidsbåtsregister och krav på en\r\nansvarsförsäkring m.m. bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet\r\nanser att resultatet av denna beredning bör avvaktas och är inte berett att\r\nföreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna om införandet\r\nav ett fritidsbåtsregister. Motionerna 2003/04:T340 (s), 2003/04:T511 (s)\r\noch 2003/04: T467 (v) yrkande 1 avstyrks därmed.\r\nKarensdag för personal i inrikes sjöfart\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det inte finns anledning att påkalla initiativ från\r\nriksdagens sida med anledning av motionsförslaget om karensdag för personal\r\ni inrikes sjöfart. Motionsförslaget avstyrks.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T386 av Marita Aronson (fp) anförs att en person som är\r\nanställd för arbete på svenskt fartyg och som under den tid han eller hon\r\ntjänstgör ombord har befattning på fartyget omfattas av sjömanslagen.\r\nEnligt 34 § sjömanslagen betalas lön för sjöman även om han eller hon är\r\narbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada. Karensdag tillämpas inte.\r\nDet gör att bolag och enskilda som driver färjetrafik inomskärs måste\r\nbetala sin personal även när den är sjuk.\r\nEkonomiskt innebär detta stora bekymmer för de bolag som driver sjöfart\r\ninomskärs mellan öar i skärgården. De konkurrerar ofta om personal som\r\nfinns i kollektivtrafik på land, där dessa förmåner inte finns. För att\r\njämställa personal som finns i trafik inom andra trafikslag bör karensdag\r\ninföras även för sjöman som kör fartyg i inrikes fart.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet får i första hand ankomma på berörda parter på arbetsmarknaden och\r\nregeringen att överväga eventuella förändringar av nuvarande lagstiftning\r\nmed anledning av den motionsledes väckta frågan.\r\nUtskottet anser att det inte finns anledning att påkalla initiativ från\r\nriksdagens sida med anledning av yrkandet i motion 2003/04:T386 (fp).\r\nMotionen avstyrks därmed.\r\nLuftfart\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer inom verksamhetsområde Luftfart (punkterna\r\n14-17). Regeringen föreslår att riksdagen\r\n14. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och bemyndigar\r\nregeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nLuftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,\r\n15. bemyndigar regeringen att för 2004 ge Luftfartsverket finansiella\r\nbefogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,\r\n16. godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2004-\r\n2006,\r\n17. godkänner att en uppdelning av Luftfartsverket sker och bemyndigar\r\nregeringen att genomföra ombildningen i enlighet med vad regeringen\r\nförordar.\r\nVidare behandlar utskottet följande motioner:\r\nDelning av Luftfartsverket\r\n- 2003/04:T530 yrkande 22 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nPrivatisering av flygplatser m.m.\r\n- 2003/04:T211 av Carl-Axel Johansson (m)\r\n- 2003/04:T310 yrkande 5 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c)\r\n- 2003/04:T453 yrkande 6 av Peter Danielsson m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T530 yrkande 20 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 22 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 38 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nAvreglering och konkurrens inom luftfarten\r\n- 2003/04:T530 yrkande 19 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 19 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\nSlottidssystemet\r\n- 2003/04:T213 av Carl-Axel Johansson (m)\r\n- 2003/04:T562  yrkande 20 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\nStatens ägande i SAS\r\n- 2003/04:T560  yrkande 13 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T564  yrkande 39 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nFlygplatsavgifter\r\n- 2003/04:T555 av Sylvia Lindgren och Anders Ygeman (båda s)\r\nFlygplatskapacitet i Stockholmsområdet\r\n- 2003/04:T215 av Tobias Billström (m)\r\n- 2003/04:T235 av Torsten Lindström (kd)\r\n- 2003/04:T297 av Nils Oskar Nilsson (m)\r\n- 2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c)\r\n- 2003/04:T461 yrkande 5 av Stefan Attefall m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T530 yrkande 21 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m)\r\n- 2003/04:T556 av Sylvia Lindgren m.fl. (s)\r\n- 2003/04:T560 yrkande 14 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 37 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n- 2003/04:N341 yrkande 4 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)\r\nRegionala  flygplatser\r\n- 2003/04:T253 av Tobias Krantz (fp)\r\n- 2003/04:T455 av Maria Öberg m.fl. (s)\r\n- 2003/04:T562 yrkande 21 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 36 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n- 2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del av Hans Backman m.fl. (fp)\r\nSäkerhet under flyguppvisningar\r\n- 2003/04:T402 av Marie Engström (v)\r\nEkonomiska mål och finansiella befogenheter för Luftfartsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till\r\nekonomiska mål för Luftfartsverket. Vidare förordar utskottet att\r\nregeringen ges föreslagna bemyndiganden att fastställa utdelning och\r\nskattemotsvarighet samt finansiella befogenheter för Luftfartsverket.\r\nRegeringens förslag\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen att följande ekonomiska mål och\r\nrestriktioner skall gälla för Luftfartsverket.\r\nSoliditeten bör under 2004 ligga på 20 %.\r\nEfter 2004 bör soliditeten uppgå till lägst 25 %.\r\nRäntabiliteten bör uppgå till 8 % av eget kapital efter skatt.\r\nPrisrestriktionen för Luftfartsverkets avgifter skall vara oförändrad under\r\n2004, vilket innebär att trafikavgifterna, exklusive undervägsavgifter,\r\nsecurityavgifter och bulleravgifter, i genomsnitt får öka med högst\r\nnettoprisindex, mätt fro.m. 1993.\r\nUtdelningskravet skall vara en tredjedel av vinsten, räknad som resultatet\r\nefter skattemotsvarighet.\r\nRegeringen föreslår vidare att utdelning och skattemotsvarighet även i\r\nfortsättningen fastställs slutligt av regeringen årligen i samband med att\r\nbokslutet fastställs.\r\nAngående Luftfartsverkets finansiella befogenheter föreslår regeringen att\r\nLuftfartsverket under 2004 skall få rätt att\r\nta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 8 000\r\nmiljoner kronor,\r\nteckna aktier eller ge aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram\r\npå 150 miljoner kronor,\r\nteckna borgensförbindelser för krediter till förmån för dotterbolaget LFV\r\nHolding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor,\r\nplacera kassamässigt överskott i bank, i statsreglerade och hos motpart med\r\nkreditvärdighet motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller\r\nmotsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret,\r\nlämna likvid säkerhet vid utställandet av derivatinstrument inom en ram på\r\n2 000 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att flygtrafikens minskning sedan 2001 har inneburit\r\nreducerade avgiftsintäkter för Luftfartsverket samt att verket är inne i en\r\nperiod av kostsamma investeringar. Sammantaget har dessa faktorer påverkat\r\nverkets resultat negativt. Luftfartsverkets ekonomiska mål och finansiella\r\nbefogenheter har justerats något bl.a. med anledning av detta. I\r\nbehandlingen av tilläggsbudgeten i den ekonomiska vårpropositionen för 2002\r\nbeslutade riksdagen om en höjning av Luftfartsverkets låneram från 6\r\nmiljarder till 8 miljarder och i behandlingen av budgetpropositionen för\r\n2003 beslutade riksdagen om ett tillfälligt sänkt mål för Luftfartsverkets\r\nsoliditet från 25 procent till 20 procent. I budgetpropositionen  redovisar\r\nregeringen att Luftfartsverkets ekonomiska mål inte nåtts under 2002 och\r\ngör bedömningen att målen inte kommer att nås under de närmaste åren;\r\nutskottet gör samma bedömning.\r\nMot bakgrund av att de ekonomiska målen är långsiktiga menar utskottet dock\r\natt det inte i nuläget finns anledning att göra några förändringar av dessa\r\n. Regeringens förslag tillstyrks därför i denna del.  Utskottet har inte\r\nheller något att erinra om regeringens förslag om bemyndigande att\r\nfastställa utdelning och skattemotsvarighet samt finansiella befogenheter\r\nför Luftfartsverket. Även dessa förslag tillstyrks följaktligen.\r\nLuftfartsverkets investeringsplan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner förslag till investeringsplan\r\nför Luftfartsverket.\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner förslag till investeringsplan\r\nför Luftfartsverket åren 2004-2006. Investeringsplanen enligt\r\nbudgetpropositionen återfinns i nedanstående tabell.\r\nInvesteringsplan för Luftfartsverket\r\nMiljoner kronor\r\nTotal kostnad under perioden    Prognos 2003    Plan 2004\r\nPlan 2005       Plan 2006\r\nTerminalåtgärder Arlanda                1 410   810     475     125     -\r\nTredje banan            210     50      110     50      -\r\nMATS inkl. CUP          510     85      325     100     -\r\nÖvriga projekt          3 270   755     690     925     900\r\nSumma investeringar             5 400   1 700   1 600   1 200   900\r\nLån i RGK               860     860\r\nInvesteringsbidrag              95      30      30      20      15\r\nEgna medel              4 445   810     1 570   1 180   885\r\nÖvrig finansiering              -       -       -       -       -\r\nSumma finansiering              5 400   1 700   1 600   1 200   900\r\nUnder den senaste femårsperioden har Luftfartsverkets investeringar uppgått\r\ntill 10,6 miljarder kronor. Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå\r\nunder perioden 2004-2006 på sammanlagt 3 700 miljoner kronor. De största\r\ninvesteringarna under planeringsperioden görs på Arlanda flygplats.\r\nInvesteringsutgiften för hela MATS-projektet  (Modernisering av\r\nflygtrafikledningssystemet) som beräknas avslutat 2005 är beräknad till 2\r\nmiljarder kronor. Utbyggnaden av terminalområde Syd har skjutits på\r\nframtiden på grund av det svaga efterfrågeläget. Däremot kommer terminal\r\nNordprojektet huvudsakligen bestående av Pir F och ny centralbyggnad att\r\nfärdigställas. Investeringsutgifterna för projektet, som påbörjades 2000,\r\nberäknas totalt uppgå till knappt 6 miljarder kronor. Investeringarna\r\ninriktas på ersättningsanskaffningar, åtgärder för att säkerställa\r\nflygsäkerheten och åtgärder som skall leda till miljöförbättringar.\r\nUtrymmet för kommersiella investeringar är mycket begränsat under\r\nplaneringsperioden. Enbart sådana investeringar som visar mycket god\r\nlönsamhet kommer att genomföras. De stora investeringar som genomförs\r\nmedför kraftigt ökade kapitalkostnader. Totalt förväntas avskrivnings- och\r\nräntekostnader stiga med drygt 500 miljoner kronor t.o.m. 2006. Av\r\nperiodens investeringar bedöms cirka tre fjärdedelar kunna finansieras med\r\negna medel.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringen anför om investeringsplan\r\nför Luftfartsverket. Regeringens förslag tillstyrks alltså.\r\nDelning av Luftfartsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en delning av Luftfartsverket\r\noch bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen i enlighet med vad\r\nregeringen förordar. Vidare förutsätter utskottet att regeringen för\r\nriksdagen redovisar sina överväganden i det fortsatta arbetet med en\r\ndelning av Luftfartsverket. Ett motionsförslag om bolagisering av\r\nLuftfartsverkets produktionsdel avstyrks. Jämför reservation 14 (m).\r\nBakgrund\r\nLuftfartsverket är ett affärsdrivande verk med sju huvuduppgifter,\r\ndäribland att främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för\r\ndrift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart och att\r\nutöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten.\r\nLuftfartsverket fullgör sina uppgifter genom tre roller, vilka också\r\nåterspeglas i organisationsstrukturen:\r\nProduktionsrollen innebär drift och utveckling av statens flygplatser\r\nsamt ansvar för flygtrafiktjänst i Sverige.\r\nSäkerhetsrollen innebär normgivning och tillsyn inom ramen för\r\nLuftfartsinspektionen.\r\nSektorsrollen innebär en myndighetsutövande och trafikpolitisk roll för\r\nluftfartssektorn i dess helhet.\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner att en uppdelning av\r\nLuftfartsverket sker, där den nya myndigheten skall omfatta nuvarande\r\nLuftfartsinspektionen och avdelningen Luftfart och samhälle samt övriga\r\nfunktioner som är av klar myndighetskaraktär. Det kvarvarande affärsverket\r\nskall driva de statliga flygplatserna, flygtrafiktjänsten och annan\r\nverksamhet som har koppling till affärsverksamhet. Regeringen föreslår\r\nvidare att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen i\r\nenlighet med vad regeringen förordar.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 22 framhålls\r\natt systemet med en sammanhållen statlig organisation för den civila\r\nluftfarten återfinns endast i Sverige, Norge och Finland. Enligt\r\nmotionärernas mening bör statens roll begränsas till att omfatta sektors-\r\noch säkerhetsrollen. Luftfartsverket bör följaktligen delas så att\r\nproduktionsuppgiften och myndighetsuppgiften blir åtskilda samtidigt som\r\nproduktionsuppgiften bolagiseras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den av regeringen i budgetpropositionen framförda\r\nuppfattningen att Luftfartsverkets sammanhållna organisationsstruktur är\r\nolämplig. De verksamheter som bedrivs, dvs. myndighets- respektive\r\nproduktionsverksamheter, har olika syften och förutsättningar. I sin roll\r\nsom myndighet är Luftfartsverket i dag inte fristående till sin egen roll\r\nsom marknadsaktör, vilket skapar trovärdighets- och effektivitetsproblem\r\nför verket både i sin roll som myndighet och som marknadsaktör. Utskottet\r\ntillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Utskottet konstaterar\r\nsamtidigt att regeringens förslag till delning inte klargör viktiga frågor\r\nsom t.ex. organisation och finansiering samt konsekvenserna för ekonomiska\r\nmål. Utskottet förutsätter därför att den aviserade redovisningen i nästa\r\nårs budgetproposition ger en samlad bild av reformens utformning och\r\nkonsekvenser.\r\nVad gäller förslag om bolagisering och privatisering av Luftfartsverkets\r\naffärsdrivande del menar utskottet att förslaget inte är motiverat. Det\r\navstyrks följaktligen.\r\nPrivatisering av flygplatser m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om privatisering av flygplatser med\r\nhänvisning till vikten av att bibehålla ett sammanhållet flygplatssystem.\r\nVad gäller ett utökat samarbete mellan flygplatserna Kastrup och Sturup ser\r\nutskottet i likhet med föregående år positivt på ett sådant men anser inte\r\natt frågan bör föranleda något initiativ från riksdagen. Motionsförslag i\r\ndenna fråga avstyrks följaktligen. Jämför reservationerna 15 (m, fp) och 16\r\n( c).\r\nMotionsförslag\r\nDen positiva utvecklingen i Öresundsregionen kommer att leda till ett\r\nväxande behov av flygplatskapacitet. Carl-Axel Johansson (m) efterlyser i\r\nmotion 2003/04:T211 ett utökat samarbete mellan Malmös och Köpenhamns\r\nflygplatser för att möta denna utveckling. För att möjliggöra detta\r\nföreslås en privatisering av Sturups flygplats.\r\nÄven i motion 2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 6 anges\r\natt utvecklingen i Öresundsregionen kommer att medföra en expansion för\r\nflygtrafiken samt att ett utökat samarbete mellan Kastrup och Sturup är ett\r\nsätt att möta den ökade efterfrågan på flygplatskapacitet. Motionärerna\r\nföreslår mot denna bakgrund att en privatisering av Sturup och en\r\njärnvägsförbindelse mellan Sturup och Kastrup utreds.\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 20 föreslås\r\natt Arlanda, Landvetter och Sturup privatiseras.\r\nErling Bager m.fl. (fp)  föreslår i motion 2003/04:T562 yrkande 22 att\r\ndelar av Luftfartsverket säljs. Som ett första steg bör vissa av de större\r\nflygplatserna delprivatiseras, enligt motionärerna.\r\nJohan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) förordar i motion 2003/04:\r\nT310 ett starkare samarbete mellan Skåneregionens flygplatser och Kastrup.\r\nDetta kan ske exempelvis genom ett samägande mellan Sturup och Copenhagen\r\nAirport, menar motionärerna.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) pekar i motion 2003/04:T564 på en internationell\r\ntrend som innebär att alltfler flygplatser privatiseras helt eller delvis.\r\nMotionärerna anser att Arlanda, Landvetter och Sturup lämpar sig väl för en\r\ndelprivatisering och att delförsäljningar av dessa flygplatser skulle\r\ninbringa rejäla summor till statskassan, medel som i sin tur bör användas\r\nför att genomföra vissa angelägna nyinvesteringar i den svenska\r\ninfrastrukturen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid åtskilliga tillfällen tidigare har utskottet avvisat motionsförslag om\r\nprivatisering av utpekade statliga flygplatser, senast under hösten 2002 (\r\nbet. 2002/03:TU1). Därvid har utskottet framhållit bl.a. att luftfartens\r\ninfrastruktur måste betraktas som ett sammanhållet system, där en flygplats\r\nförutsätter en annan. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.\r\nEnligt utskottets uppfattning har staten ett ansvar för att detta system\r\nhålls samman även i framtiden; det medger en resultatutjämning mellan de få\r\nflygplatser som ger överskott och de många som, betraktade var och en för\r\nsig, går med förlust. En förändring som innebär att de lönsamma delarna av\r\nsystemet bryts ut och privatiseras kan därför inte förordas. Med hänvisning\r\ntill vad som här anförts avstyrks de i detta avsnitt behandlade\r\nmotionsyrkandena.\r\nVad gäller frågan om ett utökat samarbete mellan flygplatserna i\r\nSkåneregionen och flygplatsen Kastrup ser utskottet i likhet med föregående\r\når positivt på ett sådant. Malmö-Sturup har goda utvecklingsmöjligheter och\r\nkan bidra aktivt till att skapa en effektiv trafikförsörjning i den\r\naktuella regionen. Vad gäller en järnvägsförbindelse mellan Sturup och\r\nKastrup konstaterar utskottet att en förstudie, finansierad till hälften av\r\nLuftfartsverket, Region Skåne och vissa kommuner och till hälften av EU,\r\nnyligen genomförts. Projektet har anmälts till Banverket, men ingår inte i\r\nmyndighetens förslag till framtidsplan. Utskottet förutsätter vidare att\r\nett närmare samarbete mellan de båda flygplatserna kan utvecklas framöver\r\noberoende av ägandeformer. Enligt utskottets mening finns det därför ingen\r\nanledning att ta några initiativ i frågan och föreslår följaktligen att\r\nriksdagen avslår motionsyrkanden om ett utökat sammarbete mellan\r\nSkåneregionens flygplatser och Kastrup.\r\nAvreglering och konkurrens inom luftfarten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår två motionsyrkanden om avreglering\r\noch konkurrens inom luftfarten. Utskottet hänvisar till att frågan är\r\nföremål för utredningar och överväganden inom flera instanser. Jämför\r\nreservation 17 (m, fp).\r\nBakgrund\r\nDen 1 juli 1992 avreglerades det svenska inrikesflyget. Inrikesmarknaden\r\ndomineras dock fortfarande av SAS tillsammans med Skyways. Flygmarknadens\r\nberoende av utvecklingen inom andra branscher blev tydlig under det gångna\r\nåret. Det minskade resandet har tvingat de sedan länge etablerade\r\nflygbolagen till stora nedskärningar. Däremot har de s.k. lågprisbolagen\r\nvisat en positiv utveckling på mindre flygplatser i närheten av\r\nstorstadsregionerna på den internationella marknaden.\r\nMot bakgrund av den bristfälliga konkurrensen på inrikesflygmarknaden gav\r\nregeringen den 31 maj 2001 Luftfartsverket i uppdrag att göra en\r\nkartläggning av marknadssituationen för inrikesflyget och hur den påverkar\r\nmålen för regional- och transportpolitiken samt att lämna förslag till\r\nåtgärder. Luftfartsverket har redovisat uppdraget och konstaterar bl.a. att\r\nflygbolagens bonusprogram utgör ett påtagligt inträdeshinder för nya\r\naktörer och hämmar en effektiv konkurrens på inrikesflygmarknaden.\r\nRegeringen gav den 13 juni 2002 Konkurrensverket i uppdrag att utreda de\r\nkonkurrens- och konsumentmässiga effekterna av att begränsa flygbolagens\r\ntillämpning av bonusprogram på den svenska inrikesmarknaden samt att lämna\r\nförslag till åtgärder. Konkurrensverket har den 9 april 2003 redovisat\r\nuppdraget till regeringen. I slutsatserna avråds regeringen från att vidta\r\nmer långsiktiga åtgärder, såsom särlagstiftning, för att ytterligare\r\nbegränsa tillämpningen av flygbolagens bonusprogram. Utredningen\r\nremissbehandlas under sommaren/hösten 2003.\r\nÄven de europeiska konkurrensmyndigheterna har uppmärksammat frågan. Inom\r\nnätverket European Competition Authorities (ECA) har arbetsgrupper tillsats\r\nför att diskutera och utbyta erfarenheter om konsekvenserna av bl.a.\r\nslottidssystemet, sammanslagningar, samarbetsavtal och allianser samt\r\ntillämpningen av konkurrenslagstiftningen. De nationella myndigheterna inom\r\nnätverket har även enats om vissa riktlinjer för informationsutbyte:\r\nriktlinjerna som avser utbyte av information om fattade beslut,\r\nnotifieringar av samarbetsavtal, allianser och koncentrationer samt\r\nutredningar avseende karteller och missbruk av dominerande ställning.\r\nRiktlinjerna anger när och på vilket sätt myndigheterna utbyter information\r\n. Avsikten med riktlinjerna är att förbättra tillämpningen av\r\nkonkurrensreglerna på flygsektorn.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 19\r\nargumenteras för en påskyndad liberaliseringstakt av luftfarten, såväl inom\r\nEU som på den marknad som utgörs av USA och EU. Vidare menar motionärerna\r\natt det inom EU bör bli möjligt att överta aktiemajoriteter i andra länders\r\nflygbolag, vilket skulle innebära att kopplingen mellan de nationella\r\nbolagen och den egna staten skulle upphöra.\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 19 framhålls de\r\npositiva effekterna av liberaliseringen av luftfarten. Enligt motionärerna\r\nkaraktäriseras marknaden dock ännu av en brist på konkurrens där SAS har en\r\nalltför dominerande ställning, vilket har lett till orimligt höga\r\nbiljettpriser på de sträckor där konkurrens saknas jämfört med de sträckor\r\nsom är konkurrensutsatta. Tendenser till kartellbildning inom flygsektorn\r\nhar också förekommit, enligt motionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att ett syfte med avregleringen av\r\ninrikesflyget år 1992 var att konkurrensen skulle öka och därmed leda till\r\nsänkta priser och ett bättre utbud. Utskottet konstaterar emellertid att\r\nmarknaden alltjämt domineras av de sedan länge etablerade flygbolagen.\r\nUtvecklingen på internationell nivå går mot bildandet av stora allianser\r\nsamt uppköp och sammangående av flygbolagen.\r\nBristande konkurrens och tendenser till kartellbildningar inom luftfarten\r\när en fråga som i första hand regleras av generell konkurrenslagstiftning.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har berörda myndigheter i såväl Sverige som\r\növriga Europa uppmärksammat frågan, vilket resulterat bl.a. i det ovan\r\nnämnda samarbetet mellan europeiska konkurrensmyndigheter som utmynnat i en\r\növerenskommelse om när och på vilket sätt myndigheterna utbyter information\r\ni syfte att förbättra tillämpningen av konkurrensreglerna på flygsektorn.\r\nUtskottet konstaterar vidare att regeringen uppmärksammat frågan och låtit\r\nKonkurrensverket utreda  de konkurrens- och konsumentmässiga effekterna av\r\natt begränsa flygbolagens tillämpning av bonusprogram på den svenska\r\ninrikesmarknaden samt att lämna förslag till åtgärder.\r\nUtskottet konstaterar således att frågan är föremål för utredningar och\r\növerväganden inom flera instanser och utgår från att den drivs vidare på\r\nlämpligt sätt. Därmed avstyrks motionerna 2003/04:T530 (m) och 2003/04:T562\r\n(fp) i här berörda avseenden.\r\nSlottidssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om slottidssystemet. Utskottet hänvisar\r\nbl.a. till tidigare ställningstagande och pågående beredningsarbete. Jämför\r\nreservation 18 (m och fp).\r\nBakgrund\r\nRådets förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av\r\nankomst- och avgångstider (s.k. slottider) vid flygplatser inom gemenskapen\r\nhar till syfte att säkerställa att befintlig kapacitet vid överbelastade\r\nflygplatser utnyttjas effektivt och fördelas till lufttrafikföretag på ett\r\nrättvist, icke-diskriminerande och öppet sätt. I den s.k. slotsförordningen\r\n, som är bindande för medlemsländerna, slås fast att slottider vid en\r\nbristsituation skall fördelas av en särskild samordnare på flygplatsen, som\r\nskall agera på ett icke-diskriminerande och opartiskt sätt. Tillgång till\r\nattraktiva slottider är en konkurrensfördel för flygbolagen. Förordningen\r\nmedger möjlighet att tilldela regionalpolitiskt motiverad flygtrafik och\r\nnytillträdande lufttrafikföretag rimliga slottider.\r\nSlotsförordningen har emellertid kritiserats för att den - i strid med sitt\r\nsyfte - snarare hämmar flygbolagens konkurrensförmåga och begränsar\r\ntillträdet till flygplatserna för nya flygbolag. Det råder t.ex. osäkerhet\r\nom vem som ytterst sett disponerar slottiderna. Formellt anses det vara\r\nflygplatserna, men i realiteten är det flygbolagen som har kommit att styra\r\nfördelningen. På starkt överbelastade flygplatser bygger fördelningen på\r\nprincipen om hävdvunna rättigheter (ibland kallad grandfather''''''''''''''''s rights).\r\nUnder år 2001 presenterade kommissionen ett ändringsförslag (KOM (2001) 335\r\n) med ett tydliggörande och en skärpning av reglerna i syfte att\r\nsäkerställa att begränsad kapacitet vid överbelastade flygplatser används\r\nfullt ut och så flexibelt som möjligt, bl.a. för att främja konkurrensen.\r\nFörslaget innebär huvudsakligen en teknisk anpassning av regelverket i form\r\nav åtgärder avseende bl.a. samordnarens roll, ankomst- och avgångstidernas\r\nrättsliga ställning, fördelningskriterier, definition av nytillträdande\r\nlufttrafikföretag samt kontroll av efterlevnad av regler. Kommissionens\r\nförslag har genomgått en första läsning i Europaparlamentet. För närvarande\r\npågår en beredning av förslagen med inriktningen att rådet skall fatta\r\nbeslut i frågan under 2003.\r\nUtredningar\r\nKonkurrensverket konstaterar i en utredning, Start- och landningstider inom\r\nflyget (Rapport 2001:7), att bristen på start- och landningstider på\r\nArlanda och Bromma skapar konkurrensproblem inom flyget. Nya flygbolag får\r\ninte tillräckligt attraktiva flygtider, vilket gör det svårt för dem att\r\netablera sig på marknaden, framhålls det i utredningen. Konkurrensverket\r\nanser att reglerna enligt nu gällande slotsförordning kan användas mer\r\neffektivt. Följande föreslås.  Samordnare, som fördelar slottider måste ha\r\nen helt oberoende ställning. Den som klagar på tilldelningen av slottider\r\nbör kunna vända sig till en tredje, opartisk part för medling. Dessutom bör\r\nkontrollen av att flygbolagen verkligen utnyttjar sina tilldelade slottider\r\nskärpas. Små och medelstora flygbolags önskemål om slottider bör\r\ntillgodoses före dominerande aktörers. Andra möjligheter till fördelning av\r\nslottider bör också utredas, sägs det i rapporten.\r\nMotionsförslag\r\nCarl-Axel Johansson (m) anger i motion 2003/04:T213 att dagens system för\r\nfördelning av slottider till olika flygbolag inte fungerar\r\ntillfredsställande eftersom nya bolag har svårt att tillskansa sig\r\nattraktiva tider. Motionären förespråkar i stället ett system med\r\nfördelning genom auktionsförfarande, vilket på marknadsmässiga grunder ger\r\nalla bolag samma chans att  få attraktiva slottider.\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 20 framhålls\r\nvikten av att Luftfartsverket som myndighet inte agerar konkurrenshämmande\r\ngenom att ge bättre start- och landningstider till SAS. Motionärerna\r\nföreslår vidare att handel med slottider införs på Arlanda flygplats.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nPå många flygplatser uppstår problem med att flygbolagens efterfrågan på\r\nstart- och landningstider är större än tillgången under högtrafik. I\r\nSverige och flertalet länder tilldelas sådana slottider på grundval av\r\nadministrativa principer. I motionerna förs fram att sådana slottider i\r\nstället skall fördelas genom handel, t.ex. genom ett auktionsförfarande.\r\nDå frågan behandlades i utskottet hösten 2002 konstaterades att ett arbete\r\npågår inom ramen för EU för att utveckla slottidssystemet samt att Sverige\r\nhar ställt sig positivt till förslaget i stora delar, t.ex. när det gäller\r\nstärkning av samordnarens roll och principen om dess oberoende ställning.\r\nUtskottet utgick ifrån att regeringen - i samband med revideringen av\r\nslotsförordningen - söker säkerställa att det enligt EG-rätten även i\r\nframtiden är möjligt att tilldela regionalpolitiskt motiverad flygtrafik\r\noch nytillträdande lufttrafikföretag rimliga slottider på för Sverige\r\ngodtagbara villkor. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.\r\nVidare angav utskottet som sin uppfattning att inriktningen när det gäller\r\nslottidssystemet bör vara att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av den\r\nbefintliga infrastrukturen och utveckla en väl fungerande flygtrafik, där\r\nden regionala trafikförsörjningen tillgodoses i tillräcklig utsträckning\r\nsamt att det är viktigt att nyetablerade flygbolag ges rimliga möjligheter\r\natt konkurrera med de sedan länge etablerade bolagen; här är attraktiva\r\nslottider av strategisk betydelse. Utskottet står fast vid denna tidigare\r\nuttalade uppfattning och ser det som angeläget att frågan nu får en snar\r\nlösning inom ramen för EG:s regelsystem. I det fortsatta utredningsarbetet\r\nbör trängselprissättning samt handel och ett eventuellt auktionsförfarande\r\nprövas och konsekvenserna belysas. Mot den bakgrunden förutsätter utskottet\r\natt de förslag som är - eller kommer att bli - resultatet av olika\r\nutredningsarbeten om bl.a. slottider också genomförs på sätt som här har\r\nförespråkats. Med hänvisning till det anförda saknas anledning till åtgärd\r\nfrån riksdagens sida. Därmed avstyrks motion 2003/04:T213 (m) och motion\r\n2003/04:T562 (fp) i nu behandlade delar.\r\nStatens ägande i SAS\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om en försäljning av statens ägarandel i SAS.\r\nUtskottet hänvisar till tidigare ställningstagande. Jämför reservation 19 (\r\nm, fp, kd, c).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 13 efterfrågas\r\nen översyn av statens ägande i SAS. Enligt motionärerna är det olyckligt\r\natt staten både beslutar om spelreglerna och är ägare till en av aktörerna\r\npå marknaden. För det aktuella företaget och dess anställda är det utan\r\ntvekan bättre med andra ägare än staten, bl.a. med tanke på eventuella\r\nbehov av kapitaltillskott, fortsätter motionären.\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 39 anförs att det\r\ninte finns anledning att av transportpolitiska skäl behålla ett statligt\r\nägande i SAS. Staten bör därför, när konjunkturen så tillåter, sälja ut\r\nsina ägarandelar i detta företag. Enligt motionärerna kommer förändringen\r\natt förbättra SAS möjligheter att utvecklas på en internationell\r\nkonkurrensutsatt marknad.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet erinrar om att frågan om statens ägande i SAS har behandlats av\r\nriksdagen ett flertal gånger. Den senaste gången, hösten 2002 (bet. 2002/03\r\n:TU1), hänvisade utskottet till riksdagens beslut år 1997. Detta innebar\r\natt regeringen bemyndigades att besluta om en minskning av statens\r\nägarandel i bolaget inom ramarna för en gemensam skandinavisk politik för\r\nägarengagemang i SAS (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:\r\n232). Bemyndigandet begränsades till förändringar som innebar en minskning\r\nav statens röstetal till lägst motsvarande 35 %. Motivet för begränsningen\r\nvar att denna andel krävdes för att staten som ägare skulle kunna förhindra\r\nbeslut som krävde kvalificerad majoritet, bl.a. ändringar i\r\nbolagsordningens bestämmelser om s.k. verksamhetsföremål.\r\nUtskottet konstaterar ytterligare en gång att bemyndigandet inte har\r\nutnyttjats. Utskottet vidhåller också att det inte finns skäl för riksdagen\r\natt ändra sitt beslut från år 1997. Motionerna 2003/04:T560 (kd) och 2003/\r\n04:T564 (c) yrkande 39 avstyrks följaktligen i denna del.\r\nFlygplatsavgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om en ändring av flygplatsernas\r\navgiftssystem. Utskottet hänvisar till pågående och aviserad utredning av\r\nfrågan. Jämför reservation 20 (v).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T555 av Sylvia Lindgren och Anders Ygeman (båda s)\r\nuppmärksammas att vissa flygbolag har kunnat få lägre flygplatsavgifter än\r\nandra genom att spela ut olika flygplatser mot varandra. Motionärerna menar\r\natt flygplatsavgifterna skall användas till att täcka flygplatsernas\r\nkostnader och efterfrågar tydligare regler inom området.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i den av motionären framförda meningen att\r\nflygplatsavgifterna skall täcka flygplatsernas kostnader, men vill\r\nsamtidigt betona att dagens system med resultatutjämning mellan flygplatser\r\nhar en viktig funktion, då det är en förutsättning för att kunna bibehålla\r\nlandets mindre flygplatser.\r\nUtskottet konstaterar vidare att regeringen i budgetpropositionen anger att\r\nLuftfartsverket under 2002 påbörjade en prisstudie som syftar till att se\r\növer det befintliga avgiftssystemet och vidareutveckla det för att bättre\r\nkunna anpassa det till nuvarande marknadsförutsättningar. Det anges även\r\natt regeringen har för avsikt att i samband med uppdelningen av\r\nLuftfartsverket genomföra en utvärdering av avgiftssystemet i syfte att\r\nanpassa avgifterna till den nya organisationen. Då frågan för närvarande är\r\nunder utredning anser utskottet inte att något uttalande från riksdagens\r\nsida är erforderligt.  Motion 2003/04:T555 (s) avstyrks därför.\r\nFlygplatskapacitet i Stockholmsområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att Stockholm, som landets huvudstad, måste tillförsäkras\r\ngoda flygförbindelser samt att Arlanda måste kunna fylla sin funktion som\r\nnav i det svenska flygplatssystemet. Utskottet konstaterar samtidigt att\r\nfrågan om flyplatskapacitet i Stockholmsregionen för närvarande bereds i\r\nRegeringskansliet. Med hänvisning till detta beredningsarbete avstyrks\r\nmotionsförslag i ämnet. Jämför reservationerna 21 (m, fp), 22 (v, c, mp)\r\noch 23 (kd).\r\nBakgrund\r\nStockholmsberedningen\r\nStockholmsberedningen har i enlighet med sina kommittédirektiv till\r\nregeringen överlämnat delbetänkandet Tillräcklig flygplatskapacitet i\r\nStockholm-Mälardalen (SOU 2003:33). I delbetänkandet konstaterar\r\nStockholmsberedningen att det är av nationellt intresse att Stockholm-\r\nMälardalens flygtrafikutbud utvecklas så att en hög nationell och regional\r\ntillgänglighet kan upprätthållas. Enligt Stockholmsberedningen finns det\r\nförutsättningar att uppnå en tillräcklig flygplatskapacitet i regionen fram\r\nt.o.m. 2030, under förutsättning att vissa insatser görs. Det anges att en\r\nfjärde rullbana kommer att behövas på Arlanda, troligtvis omkring 2020-2025\r\n, samt att mark bör reserveras för en femte bana för att skapa\r\nhandlingsfrihet för utvecklingen av flygplatsens rullbanekapacitet på\r\nmycket lång sikt. Angående miljövillkoren för Arlanda anges att rimligheten\r\noch utformningen av dessa bör ses över, och att inriktningen skall vara att\r\nse dessa i ett nationellt perspektiv. Vidare anförs att en tillräcklig\r\nflygplatskapacitet inte kan uppnås efter 2011 ifall Bromma flygplats läggs\r\nned då avtalet mellan Luftfartsverket och Stockholms stad löper ut. Vidare\r\nanges att Bromma kan avvecklas utan allvarliga men för regionen och landet\r\nendast om flygtransportarbetet kan utföras på en alternativ citynära\r\nflygplats i Stockholms län. Denna bör lokaliseras till den södra delen av\r\nlänet. Stockholmsberedningen gör bedömningen att det politiska läget kräver\r\natt frågan bereds på ett uttryckligt regeringsmandat och föreslår därför\r\natt regeringen, med beaktande av frågans nationella och regionala\r\nnäringspolitiska betydelse, uppdrar åt en för uppgiften särskilt utsedd\r\nkommission att om möjligt ta fram ett förslag till en citynära flygplats\r\nsom kan hantera huvuddelen av det flyg som i dag trafikerar Bromma.\r\nStockholmsberedningens förslag har remissbehandlas.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T215 av Tobias Billström (m) anges att Bromma flygplats\r\nhar en särskild betydelse för affärsflyget och även för lättare reguljärt\r\nflyg, inte minst mellan Skåne och Stockholm. Motionären finner mot denna\r\nbakgrund att det är betydelsefullt på många sätt - inte minst för Skåne -\r\natt Bromma flygplats får leva vidare.\r\nNils Oskar Nilsson (m) kräver i motion 2003/04:T297 att flygplatskapacitet\r\nför s.k. småflyg skall inbegripas i behovet av förbättrad infrastruktur i\r\nStockholmsregionen, främst eftersom tillgången till sådan\r\nflygplatskapacitet är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv.\r\nMot denna bakgrund argumenterar motionären för att bankapaciteten för\r\nsmåflyget skall finnas kvar på Tullinge.\r\nI motion 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 21 framhålls\r\nbetydelsen av Bromma flygplats för det s.k. allmänflyget, dvs. skolflyg,\r\nhobbyflyg och affärsflyg. Enligt motionärerna är tillgången till\r\nflygplatskapacitet för affärsflyg en förutsättning för näringslivet, inte\r\nminst i en tillväxtregion som Stockholm. Bromma måste därför finnas kvar.\r\nAnna Lilliehöök (m) säger i motion 2003/04:T531 att Bromma flygplats\r\nerbjuder resenärer från hela landet ett komplement till Arlanda och ett\r\nenkelt sätt att ta sig till Stockholm. Bromma är därmed en viktig länk i\r\nkommunikationerna till och från Stockholm och en nödvändig förutsättning\r\nför att regionen skall fortsätta att utvecklas som tillväxtregion.\r\nFöljaktligen bör Bromma finnas kvar, menar motionären.\r\nI Stockholms konkurrenssituation gentemot andra huvudstäder i Europa spelar\r\naffärsflyget en central roll, anförs i motion 2003/04:N341 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin m.fl. (m). Motionärerna motsätter sig därför en nedläggning\r\nav Bromma flygplats. Vidare anförs att Arlanda måste byggas ut ytterligare\r\noch att kommunikationerna mellan södra Stockholm och Arlanda måste stärkas.\r\nTorsten Lindström (kd) anger i motion 2003/04:T235 att det i framtiden\r\nkommer att behövas ytterligare flygplatskapacitet i Stockholm, bl.a. som en\r\nföljd av en befarad nedläggning av Bromma och tillväxten av flygtrafiken\r\ntill och från Stockholmsregionen. En lösning på detta är enligt motionären\r\natt göra flygplatsen Stockholm-Västerås till regionalt och nationellt nav i\r\nflygtrafiken.\r\nI motion 2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkande 5 anförs att\r\nflygtrafiken i Sverige kommer att utvecklas snabbt, vilket kommer att\r\nställa höga krav på flygets infrastruktur. För att kunna möta den ökade\r\nefterfrågan på flygkapacitet bör Luftfartsverket få i uppdrag att\r\nparallellt planera för en fjärde bana på Arlanda samtidigt som\r\nförutsättningarna för en ny flygplats undersöks vidare. Bromma bör\r\navvecklas först när ny likvärdig kapacitet finns tillgänglig.\r\nI motion 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 14 hänvisas till\r\nen bedömning från EU-kommissionen om att flygtrafiken kommer att fördubblas\r\nvart 10:e-14:e år. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna viktigt\r\natt regeringen vidtar åtgärder för att långsiktigt trygga\r\nflygplatskapaciteten i Stockholmsregionen, bl.a. genom att Luftfartsverket\r\nges goda möjligheter att ta fram planeringsunderlag för ytterligare\r\nbankapacitet.\r\nKerstin Lundgren (c) föreslår i motion 2003/04:T333 att staten skall\r\nmedverka till att Brommaflyget avvecklas så snart som möjligt, främst för\r\natt frigöra utrymme för bostadsbyggande och för att skapa goda\r\nförutsättningar för utvecklingen av det aktuella området, som i dag utsätts\r\nför allt högre bullernivåer. Problemet med tillgång till nödvändig\r\nflygplatskapacitet föreslås lösas bl.a. genom en utveckling av\r\nkommunikationerna till Skavsta.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) är i motion 2003/04:T564 positiva till en\r\nnedläggning av Bromma flygplats. Motionärerna anför vidare att det växande\r\nbehovet av flygtrafik i Stockholms- och Mälardalsområdet bör täckas genom\r\natt Skavsta utvecklas som det naturliga alternativet. Även Västerås\r\nflygplats har enligt motionärerna förutsättningar att utvecklas.\r\nSylvia Lindgren m.fl. (s) pekar i motion 2003/04:T556 på de buller och\r\nmiljöproblem som orsakas av Bromma flygplats. En avveckling av flygplatsen\r\när därför det enda rimliga, menar motionärerna. Vidare anförs att en\r\navveckling av flygplatsen kommer att frigöra väl behövd mark för\r\nbostadsbyggande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om flygplatskapacitet i Storstockholmsområdet har behandlats vid ett\r\nflertal tillfällen av riksdagen, senaste gången hösten 2002. Utskottet har\r\ngjort bedömningen att det på flertalet svenska flygplatser under\r\növerskådlig tid finns förutsättningar för ökad flygtrafik utan större\r\nproblem med trängsel men att flygplatserna i Storstockholmsområdet har\r\nkapacitetsbrist, till stor del som en följd av funktionen som nav för både\r\nden inrikes och den utrikes flygtrafiken. Mot denna bakgrund har utskottet\r\nuttalat som sin mening att Stockholm, som landets huvudstad, måste\r\ntillförsäkras goda flygförbindelser. Härutöver har utskottet angett att\r\nArlanda måste kunna fylla sin funktion som nav i det svenska\r\nflygplatssystemet.\r\nUtskottet står fast vid sin tidigare uttalade uppfattning. Utskottet\r\nkonstaterar samtidigt att Stockholmsberedningens slutsatser nu överlämnats\r\ntill regeringen och varit föremål för remissbehandling. Med hänvisning till\r\nangivna utgångspunkter och pågående beredningsarbete avstyrker utskottet de\r\nmotionsförslag som behandlas i detta avsnitt. Utskottet förutsätter att\r\nregeringen återkommer till riksdagen och redovisar sin bedömning av hur\r\nnödvändig  flygplatskapacitet skall kunna åstadkommas i Stockholmsregionen.\r\nRegionala flygplatser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen föreslås avslå motionsyrkanden om regionala flygplatser.\r\nUtskottet hänvisar till av regeringen och myndigheter vidtagna åtgärder\r\nsamt aviserade utredningar. Jämför reservation 24 (fp, c).\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T253 av Tobias Krantz (fp) hänvisas till medieuppgifter om\r\natt Luftfartsverket överväger att sluta driva några av verkets 19\r\nflygplatser. Motionären, som har erfarit att Jönköpings flygplats kan vara\r\ni farozonen, pekar på betydelsen av denna flygplats för en region som just\r\nnu präglas av tillväxt och framtidstro, och anför att en väl fungerande\r\nflygtrafik i hela landet är en angelägen transportpolitisk målsättning.\r\nI 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 21 påpekas att de\r\nregionala flygplatserna på många håll, inte minst i glesbygd, spelat en\r\nstor roll för kontakten med övriga Sverige. Motionärerna föreslår därför\r\natt driftsbidraget till de regionala flygplatserna höjs något, i avvaktan\r\npå ett nytt system för stödet.\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 36 betonas att\r\nmöjligheten att ta sig mellan alla delar av landet med internationell eller\r\nnationell trafik är oerhört viktig för såväl näringsliv, den offentliga\r\nsektorn som privatpersoner. Enligt motionärerna måste staten därför ta\r\nansvar för ett nätverk av flygplatser, framför allt i regioner med mindre\r\nbefolkningsunderlag. Detta kan ske på olika sätt, såsom genom ägande av\r\neller driftsbidrag till flygplatser, eller upphandling av flygtrafik.\r\nMaria Öberg m.fl. (s) framhåller i motion 2003/04:T455 betydelsen av\r\nflygtransporter i hela landet samt att detta gäller inte minst Norrlands\r\ninland. Motionärerna anser därför att staten måste ta ett helhetsansvar för\r\nen väl fungerande flygtrafik i landets alla regioner och att driftsbidraget\r\ntill småflygplatserna måste finnas kvar i någon form.\r\nI motion 2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp) yrkande 6 uppmärksammas\r\nde regionala flygplatsernas betydelse för Norrlands inland. Enligt\r\nmotionärerna bör stödet till de regionala flygplatserna höjas eftersom de\r\nökade securitykostnaderna utgör en ekonomisk belastning som är\r\nproportionellt högre för mindre än för större flygplatser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFlygtransportsystemet skall, i enlighet med de av riksdagen beslutade\r\ntransportpolitiska målen, främja en positiv regional utveckling genom att\r\ndels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att\r\nutvecklas, dels motverka nackdelar av stora transportavstånd. På många håll\r\nspelar de regionala flygplatserna därför en stor roll för kontakten med\r\növriga Sverige. Dessa flygplatser kommer även framöver att vara av stor\r\nbetydelse.\r\nMed anledning av de motionsledes framförda förslagen om regionala\r\nflygplatser och flygtrafik i glesbygd vill utskottet peka på ett antal\r\nåtgärder som vidtagits i syfte att uppnå detta mål.\r\nUnder år 2001 fick Luftfartsverket i uppdrag att tillsammans med kommuner,\r\nlänsstyrelser och Glesbygdsverket ta fram underlag för att utifrån ett\r\nregionalpolitiskt perspektiv kunna genomföra upphandlingar av vissa\r\nflyglinjer. Underlaget presenterades för regeringen, som på grundval härav\r\nfattade beslut om införande av allmän trafikplikt på tio linjer.\r\nRikstrafiken har i samverkan med Luftfartsverket ansvarat för upphandlingen\r\n, som beslutats i augusti 2002. Av regeringens budgetproposition för 2004\r\nframgår att Rikstrafiken upphandlat flygtrafik för sammanlagt 21 miljoner\r\nkronor under 2002. Rikstrafiken har fått i uppdrag att, i samråd med bl.a.\r\nLuftfartsverket, ta fram ett analysverktyg för inrättande av allmän\r\ntrafikplikt. Uppdraget slutredovisades i januari 2003.\r\nI januari 2002 uppdrog regeringen åt Rikstrafiken att utreda den\r\nlångsiktiga flygtrafikförsörjningen i Norrland. Tidpunkt för utredningens\r\ngenomförande angavs inte men har nu utsatts till den 1 mars 2004 efter att\r\nden senaste upphandlingen av den s.k. Lapplandsbuketten på 2,5 år inte har\r\nkunnat avslutas på grund av kraftigt budgetöverskridande. I stället skall\r\nen upphandling av trafik med avtal intill slutet av mars 2005 genomföras.\r\nVåren 2004 måste ny upphandling ske enligt ett önskvärt effektivare\r\ntrafikupplägg sådant det förmodas utformas i utredningen.\r\nLuftfartsverket och Svenska Kommunförbundet har gjort en utvärdering av\r\ndriftsbidraget till kommunala flygplatser, bl.a. för att belysa hur stor\r\ndel av driftsunderskottet hos respektive flygplats som täcks av bidraget.\r\nAv utredningens slutsatser konstateras att i genomsnitt 49 % av de\r\nregionala flygplatsernas driftsunderskott täcks av det statliga stödet till\r\nregionala flygplatser.\r\nI budgetpropsitionen för 2004 anges att regeringen, som en del i en\r\ngenerell översyn av hur transportpolitiskt motiverade insatser genomförs,\r\nhar för avsikt att i ett större samanhang se över stödet till flygplatserna\r\n. I denna översyn kommer såväl nuvarande stöd till luftfartssektorn som\r\nstatens stöd till andra trafikslag att behandlas med syftet att uppnå\r\nlångsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till\r\ntransportsystemet.\r\nMot denna bakgrund hänvisar utskottet till redan vidtagna eller aviserade\r\nåtgärder och anser att motionsförslagen 2003/04:T455, 2003/04:T562  yrkande\r\n21 och 2003/04:T564 yrkande 36 blir helt eller delvis tillgodosedda. Dessa\r\navstyrks följaktligen.\r\nVad gäller motionsförslag om befarade nedläggningar av flygplatser menar\r\nutskottet att en väl fungerande flygtrafik är en angelägen\r\ntransportpolitisk målsättning. Tillskapandet, bevarandet eller\r\nnedläggningar av enskilda flygplatser är dock beslut som måste fattas och\r\nomprövas utifrån överväganden om utveckling och behov i transportsystemet.\r\nDet finns därför inte anledning för utskottet att i detta sammanhang ta\r\nnågot initiativ i frågan. Motion 2003/04:T253 avstyrks därför.\r\nNär det gäller kostnadsfördyringar för ökade securitykostnader, dvs.\r\nkostnader för säkerhetsskydd, förväntas regeringen under 2004 lämna förslag\r\ntill riksdagen om luftfartsskydd. Med hänvisning till att frågan är under\r\nberedning avstyrker utskottet motion 20003/04:Ub397 yrkande 6 i nu\r\nbehandlad del.\r\nSäkerhet under flyguppvisningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till polismyndighetens ansvar avstyrker utskottet en motion\r\nom ändring av regelverket för flyguppvisningar.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T402 av Marie Engström (v) efterlyses en översyn av\r\nregelverket för flyguppvisningar i syfte att öka tryggheten och säkerheten\r\nför åskådarna till dessa. Att uppvisningar i dag görs ovanför tätbebyggda\r\nområden vittnar enligt motionären om att regelverket inte är\r\ntillfredsställande när det gäller att garantera människors säkerhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt Luftfartslagen (1957:297)  gäller bl.a. att regeringen får\r\nföreskriva att det krävs tillstånd för flyguppvisningar, flygtävlingar och\r\nannan luftfartsverksamhet av särskild art. Frågor om sådana tillstånd\r\nprövas av den myndighet regeringen bestämmer. I luftfartsförordningen (1986\r\n:171) anges att avancerade flygningar och fallskärmshopp som sker över\r\neller i omedelbar närhet av tättbebyggda samhällen eller större\r\nfolksamlingar, andra flyguppvisningar samt flygtävlingar som kan antas vara\r\nav större intresse för allmänheten inte får anordnas utan tillstånd av\r\npolismyndigheten.\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag 2003/04:T402 (v) med hänvisning till\r\naktuell myndighets ansvar inom området.\r\nInterregional kollektiv persontrafik\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet följande förslag (punkt 18) inom\r\nverksamhetsområde Interregional kollektiv persontrafik i proposition 2003/\r\n04:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för\r\nramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska\r\nförpliktelser under 2005-2010 som inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 3 950 000 000 kr.\r\nVidare behandlar utskottet följande motioner:\r\nÖvergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik\r\n- 2003/04:T391 av Anne Marie Brodén (m)\r\n- 2003/04:T425 av Barbro Feltzing (mp)\r\n- 2003/04:T438 av Gunilla Wahlén m.fl. (v)\r\n- 2003/04:T483 av Maria Larsson (kd)\r\n- 2003/04:T499 av Kerstin Engle (s)\r\n- 2003/04:T543 yrkande 1 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)\r\n- 2003/04:T564 yrkandena 32-34 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n- 2002/03:N347 yrkande 4 av Sven Gunnar Persson (kd)\r\nKollektivtrafik i glesbygd\r\n- 2003/04:T407 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (båda c)\r\n- 2003/04:T482 yrkande 1 av Agne Hansson (c)\r\n- 2003/04:T549 yrkandena 13-14 av Agneta Lundberg m.fl. (s)\r\n- 2003/04:T564 yrkande 35 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nFlygtrafik till Norrland\r\n- 2003/04:T260 av Anna Grönlund (fp)\r\n- 2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del av Hans Backman m.fl. (fp)\r\nFärjetrafik till Gotland m.m.\r\n- 2003/04:T224 av Nils Fredrik Aurelius (m)\r\n- 2003/04:T392 yrkande 1 av Helena Bargholtz (fp)\r\nFärdtjänst\r\n- 2003/04:T313 yrkande 2 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson   (båda\r\nc)\r\n- 2003/04:T321 av Cathrine Persson (s)\r\n- 2003/04:T365 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m)\r\n- 2003/04:T404 av Gustav Fridolin (mp)\r\n- 2003/04:T492 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp)\r\n- 2003/04:T559 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)\r\n- 2003/04:So642 yrkandena 12-14 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd).\r\nBakgrund\r\nAnsvaret för kollektivtrafiken\r\nFör den lokala och regionala kollektiva persontrafiken skall det enligt\r\nlagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik i varje län\r\nfinnas länstrafikansvariga. De länstrafikansvarigas uppgifter skall handhas\r\nav en trafikhuvudman.\r\nHuvudansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken ligger på\r\nlänets kommuner och landsting gemensamt, vilka via sina trafikhuvudmän\r\nfinansierar och planerar trafiken. I Stockholms län är landstinget\r\nlänstrafikansvarigt och i Gotlands län är kommunen ansvarig. Landstinget\r\noch kommunerna i övriga län kan dock komma överens om att antingen\r\nlandstinget eller kommunerna i länet skall vara länstrafikansvariga. Även\r\nregionförbund förekommer som länstrafikansvariga.\r\nTrafikhuvudmännen upphandlar normalt den lokala och regionala trafiken av\r\nolika operatörer som ansvarar för att ett visst trafikutbud produceras.\r\nStatens ansvar för den lokala och regionala kollektivtrafiken avser primärt\r\nlagstiftning och finansiering av viss infrastruktur. Till detta kan läggas\r\ndet ansvar som olika myndigheter har ålagts för delar av kollektivtrafiken.\r\nDetta gäller t.ex. Banverket, Vägverket och Luftfartsverket inom deras\r\nrespektive områden.\r\nFör den interregionala kollektiva persontrafiken inrättades år 1999 en ny\r\nmyndighet, Rikstrafiken. Enligt sin instruktion skall Rikstrafiken verka\r\nför utveckling och samordning av den interregionala kollektiva\r\npersontrafiken samt för att de transportpolitiska målen uppnås. Vidare\r\nskall Rikstrafiken följa kollektivtrafikens utveckling och särskilt\r\nkartlägga brister i den interregionala kollektiva persontrafiken.\r\nRikstrafiken skall vidare svara för statens upphandling av\r\ntransportpolitiskt motiverad interregional kollektiv persontrafik som inte\r\nupprätthålls i trafikhuvudmännens regi och där det saknas förutsättningar\r\nför kommersiell drift. Rikstrafiken skall också genom överläggningar med\r\növriga berörda parter främja frivilliga samverkanslösningar, verka för att\r\ninformation, tidtabeller och biljettsystem för kollektiv persontrafik\r\nsamordnas, verka för att handikappanpassningen av kollektiva färdmedel\r\nsamordnas mellan samtliga trafikslag, verka för att jämställdhetsaspekter\r\nbeaktas inom kollektivtrafikområdet, ansvara för administrationen av\r\ntransportstödet till Gotland samt fastställa taxor och turplaner för sådan\r\nlinjesjöfart på Gotland för vilken transportstöd lämnas.\r\nKollektivtrafikkommittén\r\nI maj 2001 tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:1) med uppgift att\r\nutifrån ett konsument- och helhetsperspektiv\r\nidentifiera, analysera och beskriva kollektivtrafikens problem och\r\nmöjligheter,\r\nformulera mål och visioner,\r\nföreslå förändringar av organisation, regelverk och dylikt av betydelse för\r\nkollektivtrafikens utveckling och ett ökat kollektivt resande.\r\nI december 2001 överlämnades ett delbetänkande, Kollektivtrafik med\r\nmänniskan i centrum (SOU 2001:106), i form av en lägesrapport. Ett\r\nslutbetänkande, Kollektivtrafik med människan i centrum (SOU 2003:67),\r\növerlämnades den 10 juli 2003.\r\nKollektivtrafikkommittén anger i slutbetänkandet att kollektivtrafiken bör\r\nses som ett strategiskt medel att uppnå såväl transportpolitiska som andra\r\nviktiga samhällsmål. Kommittén befarar dock att ökade kostnader för\r\ntrafikhuvudmännen, i kombination med landstings och kommuners ansträngda\r\nfinansiella situation, kan leda till höjda taxor och neddragningar i\r\ntrafiken, vilket i sin tur kan leda till minskat kollektivt resande. Mot\r\ndenna bakgrund presenterar kommittén ett antal förslag som syftar till att\r\nskapa en attraktivare och effektivare kollektivtrafik och därmed på lång\r\nsikt ett ökat kollektivt resande. Nedan ges en kort sammanfattning av dessa\r\nförslag.\r\nSamordnade informations- och biljettsystem. Kommittén efterfrågar bl.a.\r\nstandardiserad trafik- och trafikstörningsinformation, ett nationellt\r\nfärdplaneringssystem, ett gemensamt telefonnummer till all kollektivtrafik\r\noch ett gemensamt betalkort.\r\nEtt förbättrat konsumentskydd. Kommittén anser att konsumentskyddet för\r\nkollektivresenärer bör förstärkas. För att uppnå detta behövs en bred och\r\nsamlad strategi, där ett civilrättsligt reglerat resenärsskydd utgör en\r\ngrundläggande del. Kommittén lämnar även förslag till sådan lagstiftning.\r\nSamordning av all kollektivtrafik i trafiksvaga områden ett villkor för\r\nstatligt stöd. Kommittén föreslår att ett tillfälligt statligt stöd skall\r\nutgå för samordning av linjetrafik och andra samhällsbetalda transporter,\r\nexempelvis färdtjänst.\r\nBättre metoder att beakta kollektivtrafikens nytta. Kommittén anser att\r\ndagens samhällsekonomiska kalkyler inte beaktar kollektivtrafikens\r\nnyttoaspekter på ett tillfredsställande sätt och föreslår därför att dessa\r\nkalkyler kompletteras med andra metoder, exempelvis multikriteria-analys,\r\nsamt att trafikhuvudmännen formulerar sina mål och följer upp dessa i\r\nsamhällsnyttotermer.\r\nSvår ekonomisk situation för trafikhuvudmännen och deras ägare. Mot\r\nbakgrund av  ökade kostnader och kollektivtrafikansvarigas dåliga ekonomi\r\nföreslås ett utökat statligt stöd till kollektivtrafiken samt att dagens\r\nregionalpolitiska  medel och en större del av den statliga\r\ninvesteringsramen skall kunna användas för kollektivtrafikändamål.\r\nFörändrade skatteregler får fler att åka kollektivt. Kommittén föreslår att\r\nregeringen låter utreda möjligheterna att låta arbetsgivare subventionera\r\nanställdas resor med kollektivtrafik och möjligheterna att beskatta eller\r\navgiftsbelägga fria parkeringsplatser i storstadsområden. Vidare\r\nefterfrågas en utredning av ett system för reseavdrag mellan bostad och\r\narbetsplats oavsett färdmedel.\r\nUtveckla formerna för konkurrens och upphandling. Kommittén anser att\r\nsystemet med upphandling av kollektivtrafik i princip fungerar\r\ntillfredsställande men att det kan utvecklas för att skapa utrymme för nya\r\nlösningar. Rätt till omförhandling av fleråriga kontrakt bör övervägas och\r\ni de fall skolbussar, färdtjänst, linjetrafik och sjukresor ingår i ett\r\nsamlat system bör det vara möjligt att upphandla denna trafik samlat.\r\nVidga huvudmännens ansvar och styr mot de transportpolitiska målen. Enligt\r\nkommittén fungerar dagens ansvarsfördelning inom området i stort sett bra\r\nmen vissa förändringar efterfrågas även på detta område.\r\nNäringsdepartementet bör utveckla och förstärka sitt helhetsansvar.\r\nFörutsättningarna för en gemensam regionindelning inom Vägverket och\r\nBanverket bör utredas. En kollektivtrafikdelegation bör inrättas som kan\r\nbistå regeringen med underlag och tjäna som forum för ökad samverkan mellan\r\nkollektivtrafikens aktörer. Lagen (1997:734) om ansvar för viss\r\nkollektivtrafik bör revideras så att kopplingen till de transportpolitiska\r\nmålen stärks och så att trafikhuvudmännen ges möjlighet att ta ett bredare\r\nansvar, inklusive exempelvis skolskjutsar. Kommittén föreslår vidare att\r\nlagens fokusering på linjetrafik tas bort samt att kollektivtrafikansvariga\r\nges rätt att bilda storregionala trafikhuvudmän över länsgränserna för hela\r\neller delar av trafiken.\r\nProgram för kompetensförsörjning samt forskning och utveckling. Kommittén\r\nser en fortsatt forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och\r\nutbildningsprocess som en förutsättning för fortsatt utveckling av\r\nkollektivtrafiken. Vinnova bör i samarbete med andra aktörer inom\r\nkollektivtrafiken ta fram ett program på detta område. Kompetensen hos\r\npersonalen bör ökas genom bättre rekrytering och utbildning.\r\nRemissvar på Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande skall lämnas den 1\r\nmars 2004. Den långa remisstiden förklaras av att Regeringskansliet gjort\r\nbedömningen att det finns fördelar med att remissinstanserna ges möjlighet\r\natt göra en samlad bedömning av förslagen i detta slutbetänkande och\r\nförslagen i slutbetänkanden från Järnvägsutredningen och\r\nFärdtjänstutredningen.\r\nStockholmsberedningen\r\nI december 2000 tillsatte regeringen (dir. 2000:96) en kommitté med uppdrag\r\natt lämna förslag på insatser som förbättrar transportsystemet inom\r\nStockholms län men också transportmöjligheterna mellan Stockholm och övriga\r\nMälardalen, övriga landet samt internationellt. Kommittén, som antagit\r\nnamnet Stockholmsberedningen, skall arbeta med syftet att utveckla\r\ntransportsystemet på ett för regionen och hela landet miljömässigt, socialt\r\noch samhällsekonomiskt hållbart sätt. Kommittén skall inledningsvis också\r\ngöra en problemanalys av transportsituationen samt utarbeta en målbild som\r\nskall ligga till grund för en långsiktig utvecklingsstrategi. Med\r\nutgångspunkt i utvecklingsstrategin skall kommittén lämna förslag till\r\nåtgärder i transportsystemet. Enligt direktiven skall kommittén föreslå\r\ninsatser för att uppnå\r\nökad samordning mellan de olika trafikslagen och ökad effektivitet i det\r\nbefintliga transportsystemet,\r\nen tillräcklig spårkapacitet,\r\nökad satsning på kollektivtrafiken,\r\nen tillräcklig vägkapacitet mellan norra och södra Stockholmsregionen,\r\nminskning av de negativa effekterna av biltrafiken,\r\nförbättringar av transportsystemet som leder till att det skapas fler\r\nplatser attraktiva för etableringar av bostäder och arbetsplatser,\r\nen tillräcklig flygplatskapacitet.\r\nKommittén har lagt fram två delbetänkanden. I juni 2001 presenterades\r\nTransportsystemet i Stockholmsregionen (SOU 2001:51) och i januari 2002\r\npresenterades Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i\r\nStockholm-Mälardalsregionen (SOU 2002:11). Den slutliga redovisningen av\r\nuppdraget skall vara klar senast den 31 december 2003.\r\nÖvergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att kollektivtrafiken är ett viktigt medel i arbetet med\r\natt uppnå det övergripande transportpolitiska målet om ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem. Med hänvisning främst till pågående beredning av\r\nKollektivtrafikkommitténs förslag avstyrks motionsförslag om bl.a. ökande\r\nincitament för kollektivt resande, samordning av kollektivtrafiken,\r\nstatligt stöd till kollektivtrafik och ett mer enhetligt taxesystem i\r\nMälardalsområdet. Jämför reservationerna 25 (m) och 26 (c).\r\nMotionsförslag\r\nEnligt nuvarande lagstiftning är det endast primärkommuner och landsting\r\nsom kan utöva ägarskap över kollektivtrafiken i ett län. Anne Marie Brodén\r\n(m) argumenterar  i motion 2003/04:T391 för att även s.k. samverkansorgan\r\nskall kunna utöva ägande över trafikhuvudmannen och därmed ta ett större\r\nhelhetsgrepp över den regionala utvecklingen av kollektivtrafiken än vad\r\nsom är möjligt i dagsläget.\r\nSven Gunnar Persson (kd) efterlyser i motion 2002/03:N347 yrkande 4 ett mer\r\nenhetligt taxesystem i Mälardalsregionen eftersom kostnaderna för resor\r\nfrån olika orter med samma avstånd till Stockholm varierar orimligt mycket.\r\nMotionärerna menar att Stockholmsberedningen därför bör ges i\r\ntilläggsdirektiv att utreda taxesystemet i Mälardalen.\r\nKoldioxidutsläppen utgör i dag ett av de största miljöhoten. Mot denna\r\nbakgrund argumenterar Maria Larsson (kd) i motion 2003/04:T483 för åtgärder\r\nsom främjar kollektivtrafiken och därmed minskar bilismen. En sådan åtgärd\r\när enligt motionären att ge företag möjlighet att subventionera resor med\r\nkollektivtrafik, genom att införa ett \"rikskupongsystem\" för denna.\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofson m.fl. (c) framhålls att\r\nkollektivtrafiken är en viktig del av ett hållbart transportsystem samt att\r\nen ökad andel kollektivtrafik kan bidra till uppfyllelsen av såväl de\r\ntransportpolitiska målen som andra politiska mål som välfärd och\r\nsysselsättning. Det är därför enligt motionärerna viktigt med en väl\r\nfungerande kollektivtrafik med fasta avgångstider och täta avgångar som\r\nsamtidigt tar hänsyn till olika gruppers olika förutsättningar att utnyttja\r\ndensamma (yrkande 32).\r\nVidare anför motionärerna att det investeringsstöd som i dag utgår för\r\nspårfordon i kollektivtrafik borde omfatta även bussar i kollektivtrafik\r\nsom drivs med alternativa drivmedel. Enligt motionärerna hade detta främjat\r\nsåväl introduktionen av miljövänligare bussar som kollektivtrafiken i de\r\ndelar av landet där denna i huvudsak består av busstrafik (yrkande 33).\r\nMotionärerna är även av meningen att det är nödvändigt med en bättre\r\nhelhetssyn på kollektivtrafiken, en helhetssyn som är\r\ntransportslagsövergripande och som tar hänsyn till att kollektivtrafiken är\r\nbåde en regional och en lokal fråga. Enligt motionärerna borde åtgärder i\r\nden lokala kollektivtrafiken vara berättigade till statsstöd ur den\r\nstatliga planeringsramen som avsätts för åtgärder i det regionala\r\ntransportsystemet (yrkande 34).\r\nAtt resa kollektivt är såväl trafiksäkert som miljövänligt, anför Kerstin\r\nEngle (s) i motion 2003/04:T499. Det ligger därför i samhällets intresse\r\natt öka incitamenten för att välja kollektivtrafiken, menar motionären som\r\nsamtidigt pekar på de möjligheter till avdrag som finns för dem som\r\narbetspendlar med bil.\r\nReynoldh Furustrand m.fl. (s) uppmärksammar i motion 2003/04:T543 att\r\nMälardalens olika län har utvecklat olika taxepolitik samt att detta kan\r\nsända olyckliga signaler till trafikanten. Motionärerna anser bl.a. att\r\nenhetliga och låga taxor är väsentliga delar i en satsning på en utvecklad\r\nkollektivtrafik i området.\r\nBarbro Feltzing (mp) efterfrågar i motion 2003/04:T425 en utredning av\r\neventuella fördelar med ett riksresekort för kollektivtrafiken. Motionären\r\nanser att ett sådant hade främjat kollektivtrafiken och därmed fått\r\npositiva effekter bl.a. på miljön samtidigt som det minskat trycket på\r\nvägnätet.\r\nI motion 2003/04:T438 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) efterfrågas en bättre\r\nsamordning av transportutbudet för att gagna konsumenten, bl.a. mot\r\nbakgrund av att konsumenter upplever det som svårt att få överblick över\r\nalla resealternativ. Motionärerna hänvisar till en undersökning som visar\r\natt en sådan samordning hade gynnat kollektivtrafiken och resandet och\r\ndärmed även turismen och den regionala tillväxten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis klargöra att kollektivtrafiken är ett viktigt\r\nmedel i arbetet med att uppnå det övergripande transportpolitiska målet om\r\nett långsiktigt hållbart transportsystem. Det är därför med oro utskottet\r\nkonstaterar att kollektivtrafikens andel av det totala transportarbetet\r\ninte ökat under senare år samt att Kollektivtrafikkommittén befarar att\r\nökade kostnader för trafikhuvudmännen, i kombination med ägarnas ansträngda\r\nekonomiska situation framöver, kan leda till taxehöjningar och minskad\r\ntrafik. Utskottet delar därför den i flera motioner framförda uppfattningen\r\natt kollektivtrafiken måste bli attraktivare och effektivare för att kunna\r\nbidra till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen. Det är därför med\r\ntillfredsställelse utskottet konstaterar att Kollektivtrafikkommittén i det\r\ntill regeringen överlämnade slutbetänkandet Kollektivtrafik med människan i\r\ncentrum föreslagit ett antal åtgärder i denna riktning. Med hänvisning till\r\nfrågans vikt förutsätter utskottet att regeringen snarast möjligt\r\nåterkommer till riksdagen med en redovisning av sin bedömning i de frågor\r\nsom uppmärksammas i detta avsnitt.\r\nUtskottet övergår därefter till att behandla ett antal motionsledes\r\nframförda förslag om mer specifika åtgärder inom området.\r\nStimulans för kollektivt resande\r\nKollektivt resande är i många fall ett alternativ till andra färdsätt. Då\r\nde olika färdsättens andel av det totala transportarbetet i hög grad beror\r\npå de ekonomiska incitament som finns för att välja det ena eller andra\r\nalternativet, måste en diskussion om de ekonomiska incitamenten vara en\r\nnaturlig del i arbetet med att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft.\r\nUtskottet konstaterar att Kollektivtrafikkommittén har framfört förslag i\r\ndenna riktning. Även i motionerna 2003/04:T483 (kd) och 2003/04:T499 (s)\r\nföreslås åtgärder med samma syfte. Med hänvisning till pågående beredning\r\nav Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande avstyrker utskottet dessa\r\nmotioner och förutsätter att regeringen i samband med ovan begärda\r\nredovisning återkommer till riksdagen i frågan.\r\nSamordning av kollektivtrafiken\r\nVad gäller motionsyrkanden om att förbättra samordningen av\r\nkollektivtrafiken har utskottet tidigare (bet. 2002/03:TU1) uttalat som sin\r\nmening att det är angeläget att de olika trafikföretagens\r\ninformationssystem kopplas ihop så att konsumenterna lättare kan hitta de\r\nförbindelser som bäst motsvarar deras behov. Ett effektivt interregionalt\r\nkollektivtrafiksystem förutsätter en samverkan så att\r\nbiljettbokningsfunktionerna underlättas och att resenärerna kan boka\r\nbiljett för hela resan oberoende av hur många operatörer som finns på\r\nmarknaden. I detta sammanhang vill utskottet betona vikten av att ett\r\neffektivt gemensamt biljettsystem snarast utvecklas. Utskottet kan\r\nkonstatera att Rikstrafiken enligt sin instruktion skall verka för\r\nsamordning av den interregionala kollektiva persontrafiken. Genom\r\növerläggningar med berörda parter kan Rikstrafiken bl.a. främja frivilliga\r\nsamverkanslösningar samt verka för att information, tidtabeller och\r\nbiljettsystem för kollektiv persontrafik samordnas.\r\nI detta sammanhang vill utskottet även påminna om det arbete som bedrivits\r\ninom projektet Hela resan, ett trafikslagsövergripande projekt med  syftet\r\natt öka tillgängligheten till kollektivtrafiken. Rikstrafiken har inom\r\ndetta projekt drivit krav på bokningssamarbete genom ett särskilt\r\ndatagränssnitt, redovisat ett förslag till ett enda telefonnummer för\r\nupplysning om kollektivtrafiken och lanserat en Internetportal med\r\növergripande information om hela trafiksektorn. Utskottet vill även erinra\r\nom den verksamhet som bedrivs av Samtrafiken i Sverige AB. Samtrafiken\r\nsyftar till att lämna information - främst genom Internet - till de\r\nresenärer som behöver göra byten mellan olika trafikföretag för att nå\r\nresmålet. Bolaget, som bildades år 1993, ägs gemensamt av SJ, Tågkompaniet,\r\nBK Tåg, Connex, Arlanda Express, Destination Gotland och samtliga\r\nlänstrafikföretag.\r\nDe i detta avsnitt behandlade motionsförslagen om ett riksresekort och om\r\natt samverkansorgan skall kunna utöva ägandet av trafikhuvudmannen har till\r\nsyfte att ytterligare förbättra samordningen inom kollektivtrafiken.\r\nUtskottet konstaterar att förslag med liknande innebörd presenterats även\r\nav Kollektivtrafikkommittén och välkomnar att frågan uppmärksammats. Då\r\nutskottet inte vill förekomma pågående beredning av frågan avstyrks\r\nmotionerna. Utskottet förutsätter att regeringen i samband med ovan begärda\r\nredovisning av sina överväganden inom området återkommer till riksdagen med\r\nen redovisning av sin bedömning även i denna fråga.\r\nStatligt stöd till kollektivtrafiken\r\nMot bakgrund av att transportpolitiskt motiverad interregional kollektiv\r\npersontrafik inte alltid är möjlig att driva på kommersiella grunder\r\nupphandlar Rikstrafiken ett antal interregionala kollektiva\r\npersontrafiklinjer. Den regionala och lokala kollektivtrafiken upprätthålls\r\npå motsvarande sätt, fast med stöd från den regionala och lokala nivån.\r\nDet motionsledes framförda förslaget om att den lokala kollektivtrafiken\r\nbör vara berättigad till statsstöd ur den statliga planeringsramen är i\r\nsamma linje som det av Kollektivtrafikkommittén framförda förslaget om ett\r\nutökat statligt stöd till kollektivtrafiken samt att dagens\r\nregionalpolitiska  medel och en större del av den statliga\r\ninvesteringsramen skall kunna användas för kollektivtrafikändamål.\r\nUtskottet vill avvakta regeringens beredning av frågan och avstyrker\r\nmotionsförslaget med hänvisning till ovan begärda redovisning av\r\nregeringens övervägande inom området.\r\nMed anledning av motionsförslag om att det investeringsstöd som i dag utgår\r\nför spårfordon i kollektivtrafik borde omfatta även bussar i\r\nkollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel vill utskottet erinra\r\nom att det investeringsstöd som fr.o.m. 2004 utgår för spårfordon i\r\nkollektivtrafik i infrastrukturpropositionen motiverades utifrån att de\r\nsenaste åren visat att anskaffningen av rullande materiel ej skett i samma\r\ntakt som moderniseringen av järnvägen och att detta inneburit en\r\nsamhällsekonomisk förlust då infrastrukturen inte utnyttjas fullt ut. Då\r\ndetta argument inte kan anföras för att bidraget borde omfatta även bussar\r\navstyrks förslaget.\r\nTaxesystemet i Mälardalsområdet\r\nAngående motionsförslag om taxesystemet i Stockholm bör nämnas att motioner\r\nmed liknande innebörd behandlades av utskottet senast i utskottets\r\nbetänkande 2002/03:TU3 Transportpolitik. Motionsförslagen avstyrktes med\r\nhänvisning till Stockholmsberedningens och Kollektivtrafikkommitténs arbete\r\n. Ett av Kollektivtrafikkommitténs förslag är att det skall vara möjligt\r\natt skapa storregionala trafikhuvudmän för ökad samordning över\r\nlänsgränserna i vissa frågor, vilket kan vara ett sätt att förbättra\r\nsamordningen av kollektivtrafiken över länsgränserna. Med hänvisning till\r\npågående beredning av kollektivtrafikfrågor inom regeringen och\r\nStockholmsberedningen avstyrks motionsförslaget.\r\nKollektivtrafik i glesbygd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen föreslås avslå motionsyrkanden om kollektivtrafik i glesbygd.\r\nUtskottet hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.\r\nJämför reservation 27 (c).\r\nMotionsförslag\r\nHåkan Larsson och Viviann Gerdin (båda c) hävdar i motion 2003/04:T407 att\r\nen kraftig nedrustning av kollektivtrafiken för närvarande pågår i\r\nglesbygden, bl.a. som en följd av minskat statligt stöd, höjda\r\ndrivmedelsskatter och kommunernas och landstingens pressade ekonomi. Staten\r\nmåste därför medverka till att göra det ekonomiskt möjligt för\r\nlänstrafikbolagen att utveckla i stället för avveckla verksamheten. Vidare\r\nföreslås dels att ett engångsbelopp utbetalas till länstrafikbolagen för\r\natt möjliggöra samordning av samhällsfinansierad trafik, dels att ett\r\npermanent driftsbidrag för verksamheten utbetalas.\r\nI motion 2003/04:T564 yrkande 35 av Maud Olofsson m.fl. (c) framhålls att\r\nkollektivtrafiken har en stor betydelse i landets glesbygd och att\r\nneddragningar i kollektivtrafiken i dessa områden drabbar såväl den bofasta\r\nbefolkningen som turismen. Staten, som har ansvaret för en väl fungerande\r\ninfrastruktur i hela landet, måste därför göra det ekonomiskt möjligt för\r\nlänstrafikbolagen att utveckla sin verksamhet, allt enligt motionärerna.\r\nI motion 2003/04:T482 av Agne Hansson (c) uppmärksammas kollektivtrafiken i\r\nKalmar. Motionären befarar att drastiska nedskärningar av denna kan bli\r\nföljden av bl.a. minskade statliga anslag och högre skatter på drivmedel.\r\nÖkade anslag till kollektivtrafik i glesbygd, bl.a. i Kalmar i län,\r\nefterfrågas därför.\r\nI motion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) framhålls\r\nkollektivtrafikens betydelse för utvecklingen i glesbygd. Ökade statliga\r\nanslag till Rikstrafikens upphandlingar av interregional kollektivtrafik\r\nefterfrågas mot denna bakgrund. Vidare kräver motionärerna att staten\r\nhittar ett system som innebär att kollektivtrafik kan upprätthållas på\r\nolönsamma linjer som är viktiga ur ett regionalpolitiskt perspektiv.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med motionärerna om angelägenheten av\r\ntillfredsställande transportmöjligheter även i glesbygd. Kollektivtrafik är\r\nen del av samhällsservicen, och människor skall inte tvingas flytta på\r\ngrund av brister i transportsystemet.\r\nUtskottet noterar att regeringen i årets budgetproposition uppmärksammat\r\natt kollektivtrafiken i glesbygd kan drabbas av kommuners och landstings\r\nansträngda finansiella situation. Mot denna bakgrund ser regeringen det som\r\nangeläget att kollektivtrafiken i glesbygd kan bibehållas och anvisar\r\ndärför, i avvaktan på beredningen av Kollektivtrafikkommitténs förslag, 10\r\nmiljoner kronor till stöd för kollektivtrafik i de fyra nordliga länen.\r\nUtskottet vill även påpeka att Kollektivtrafikkommittén i sitt ovan\r\nrefererade slutbetänkande föreslagit ett antal åtgärder med särskild\r\ninriktning mot glesbygdens trafikförsörjning. Med hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder och pågående beredningsarbete avstyrker utskottet därför i detta\r\navsnitt behandlade motioner. Utskottet förutsätter att regeringen\r\nåterkommer till riksdagen med sin bedömning av, och förslag till åtgärder\r\nmed anledning av, Kollektivtrafikkommitténs slutsatser.\r\nFlygtrafik till Norrland\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om flygtrafik till Norrland. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder med anledning av en\r\nnyligen utförd utredning av Rikstrafikens verksamhet.\r\nMotionsförslag\r\nAtt Norrbotten är ett län som är helt beroende av fungerande flygtrafik\r\nframhålls i motion 2003/04:T260 av Anna Grönlund (fp). Motionären anser att\r\nupphandlingen av denna trafik inte fungerat tillfredsställande och\r\nefterlyser därför en utredning av hur kontinuitet i upphandlingen av sådan\r\nflygtrafik kan uppnås samt om Rikstrafiken är rätt huvudman att utföra\r\ndenna upphandling.\r\nI motion 2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp) yrkande 6 sägs att\r\nRikstrafikens upphandlingar av flygtrafik till Norrland i dagsläget inte är\r\ntillfredsställande bl.a. med avseende på kontinuitet. Rimliga prisnivåer,\r\nbra tidtabell, kontinuitet och dialog med näringsliv och invånare i\r\nregionen är nödvändigt för att flygtrafiken på Norrland skall kunna fylla\r\nsin funktion.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn av Rikstrafikens uppgifter är att upphandla transportpolitiskt motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i\r\ntrafikhuvudmännens regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell\r\ndrift. Dessa upphandlingar utgör ett omfattande ekonomiskt åtagande för\r\nstaten. Sammantaget ställer detta höga krav på att upphandlingarna utförs\r\npå ett kostnadseffektivt sätt och i enlighet med de av riksdagen beslutade\r\ntransportpolitiska målen.\r\nDe i detta avsnitt behandlade motionerna antyder att Rikstrafiken inte på\r\nett tillfredsställande sätt utfört den uppgift man ålagts. Utskottet vill i\r\ndetta sammanhang uppmärksamma att Statskontoret nyligen på regeringens\r\nuppdrag utrett Rikstrafikens verksamhet men även regeringens styrning av\r\nmyndigheten (Rikstrafiken - liten myndighet med stort ansvar, rapport 2003:\r\n25).\r\nEnligt utredarnas mening finns det utrymme för förbättringar av såväl\r\nRikstrafikens verksamhet som av regeringens styrning av myndigheten.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder med anledning\r\nav rapporten och avstyrker mot denna bakgrund de i detta avsnitt behandlade\r\nmotionsförslagen.\r\nFärjetrafik till Gotland m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om färjetrafik till Gotland m.m.\r\nBakgrund\r\nAntalet resenärer i Gotlandstrafiken uppgick under år 2002 till omkring 1,4\r\nmiljoner passagerare, vilket är något fler än året dessförinnan.\r\nGodsvolymen, som har varierat något över tiden, har under de senaste åren\r\nökat. Enligt vissa bedömningar kan man räkna med en årlig tillväxt av\r\ntrafikvolymen på mellan 2 och 4 %. Trafiken har de senaste åren bedrivits\r\ndels med  konventionella färjor, dels med en höghastighetsfärja. Under\r\nhögsäsong har trafiken förstärkts med en godsfärja. Under 2003 ersätts de\r\nkonventionella färjorna av två nya stora färjor\r\nLinjesjöfarten på Gotland subventioneras på två sätt.\r\nDet ena är det statliga transportstödet till färjetrafiken på Gotland,\r\nvarigenom både person- och godstrafiken subventioneras. För detta ändamål\r\ngör staten en upphandling av färjetrafiken. Det rederi som har upphandlats\r\nhar - i realiteten - getts en monopolställning genom lagen (1996:19) om\r\nbegränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland med tillhörande\r\nförordning (1997:748). Förordningen gäller den som utför regelbundna\r\nsjötransporter mellan Gotland och svensk hamn belägen utanför Gotland (1 §)\r\n. Den som utför regelbundna sjötransporter mellan Gotland och svensk\r\nfastlandshamn måste anlöpa fastlandshamnen minst fem gånger per vecka året\r\nrunt (2 §).\r\nDet andra är ett system som ligger utanför den statliga budgeten och genom\r\nvilket det enbart är godstrafiken som subventioneras. Systemet består av en\r\nkombination av två inslag, en högstprisreglering och det s.k.\r\nGotlandstillägget. Bestämmelserna om högstprisregleringen finns i lagen (\r\n2000:1377) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa\r\nlastbilstransporter (taxeutjämningslagen). Den innebär att\r\ntransportförmedlingsföretagens taxor för godstransporter till och från\r\nGotland skall motsvara taxan för en transport av motsvarande längd i övriga\r\nlandet. Som kompensation till transportförmedlingsföretagen för deras\r\nmerkostnader får de uppbära ett frakttillägg, Gotlandstillägget. Detta\r\nuppgår för närvarande till 0,4 % av värdet på alla inrikes fjärrtransporter\r\nmed lastbil. En viss osäkerhet råder om hur mycket Gotlandstillägget\r\ninbringar; enligt en beräkning uppgår det till 35-40 miljoner kronor per år\r\n. Samtidigt finns en uppfattning som ifrågasätter Gotlandstilläggets\r\nrelevans genom att transportpriset numera fastställs på marknadsekonomiska\r\ngrunder utan några fastställda prislistor.\r\nUtredning\r\nFrågan om trafiken på Gotland har genom åren varit föremål för ett stort\r\nantal utredningar. Den senaste kom till stånd genom regeringens beslut i\r\ndecember 2000 om direktiv för en förhandlad helhetslösning för\r\nGotlandstrafiken. Uppdraget gick ut på att genom förhandlingar med berörda\r\nparter finna och förankra en acceptabel lösning.\r\nUtredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2001:66) Garanterad\r\ntransportstandard för Gotland till regeringen i augusti 2001. I detta\r\nföreslogs sammanfattningsvis att riksdagen skulle besluta om en garanterad\r\ntransportstandard för Gotland enligt de närmare förslagen i utredningen.\r\nDenna garanterade transportstandard avsågs gälla fullt ut senast den 1\r\njanuari 2003. Bland de mer preciserade åtgärderna ingick avskaffandet av\r\ndet s.k. Gotlandstillägget kombinerat med en sänkning av längdmetertaxan\r\nför gods. Vidare skulle högstprisförordningen slopas senast den 1 januari\r\n2003. Uppgiften att - senast från den 1 januari 2003 - genomföra sänkningen\r\nav längdmetertaxan för gods i Gotlandstrafiken till 40 kr skulle åläggas\r\nRikstrafiken, som skulle tillföras 29 miljoner kronor för detta.\r\nYtterligare ett inslag i utredningens förslag var att länsstyrelsen i\r\nGotlands län skulle tilldelas 1 miljon kronor år 2002 för att stimulera\r\nsamverkan mellan företag på Gotland i fråga om köp och uppläggning av\r\ntransporter.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nRiksdagen beslutade 1996 (prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7, rskr. 1995/96\r\n:99) att Gotlandstillägget skulle avvecklas med en tredjedel per år över en\r\ntreårsperiod samt att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av\r\ntaxor för vissa lastbilstransporter (taxeutjämningslagen) skulle upphöra\r\natt gälla vid utgången av 1998. I avvaktan på en långsiktig lösning av\r\nfrågan om transportstöd till och från Gotland har dock upphävandet av\r\ntaxeutjämningslagen skjutits upp, genom riksdagsbeslut, år från år. Det var\r\ndock inte lämpligt att fortsätta att göra ändringar i lagen eftersom detta\r\nskapar en komplicerad författningsstruktur. En ny lag (2000:1377) med\r\nbemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ersatte\r\ndärför 1979 års lag i avvaktan på att frågorna avseende formerna för ett\r\nstöd till transporterna till och från Gotland långsiktigt kan lösas.\r\nHösten 2001 noterade trafikutskottet med tillfredsställelse i det av\r\nriksdagen godkända betänkandet (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:TU1) att\r\nförslagen i utredningen Garanterad transportstandard för Gotland låg i\r\nlinje med vad utskottet tidigare hade förordat. Vidare välkomnade utskottet\r\natt utredaren tagit som en utgångspunkt för sitt förslag ett uttalande i\r\nden regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87). Där sades\r\natt utredningen såg det som rimligt att bibehålla en strävan att\r\nkostnaderna för transporter till fastlandet skall motsvara kostnaderna för\r\nvägtransporter. Utredarens ståndpunkt var att den föreslagna sänkningen av\r\nlängdmetertaxan skulle neutralisera de merkostnader som Gotland har till\r\nföljd av ö-läget.\r\nVidare framhöll utskottet att utredaren hade lagt fram ett flertal\r\nintressanta förslag, vilka också var under beredning i Regeringskansliet.\r\nUtskottet sade sig dela utredningens och motionärernas uppfattning att det\r\nvar angeläget att det framtida stödet till Gotlandstrafiken nu fick en\r\nlångsiktig lösning, som medger förutsägbarhet för alla berörda. Frågan om\r\nGotlandstrafiken, betonade utskottet, borde inte ytterligare fördröjas, och\r\nutskottet utgick från att den av utredaren angivna tidsramen blev\r\nriktningsgivande för regeringen. I avvaktan på regeringens förslag ansåg\r\nutskottet att något uttalande av riksdagen inte var erforderligt.\r\nHösten 2002 konstaterade utskottet att regeringen redovisat sin bedömning\r\natt ytterligare frist behövs innan mer konkreta förslag läggs fram för\r\nriksdagen samt att resultatet av såväl de nya färjornas inverkan på\r\nfraktkostnaderna som av samarbetsprojektet bör avvaktas. Regeringen\r\nförklarade samtidigt sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande en\r\navveckling av Gotlandstillägget. Utskottet noterade denna bedömning och\r\nutgick från att regeringens förslag i denna fråga skulle föreläggas\r\nriksdagen under år 2003.\r\nRegeringens bedömning\r\nI budgetpropositionen för 2004 anger regeringen att en avveckling av\r\nGotlandstillägget i dag kan uppskattas kosta ca 60 miljoner kronor samt att\r\nRikstrafiken som ansvarar för Gotlandstrafiken kommer att ha en mycket\r\nansträngd budgetsituation de närmaste åren. Enligt regeringen finns det\r\ndärmed inte någon möjlighet att rymma dessa extra kostnader inom ramarna\r\nför tillgängliga anslagsmedel. Det finns heller inget finansiellt utrymme i\r\nstatsbudgeten att utöka Rikstrafikens ramanslag med ytterligare medel.\r\nUtrymmet för omprioriteringar är också i princip obefintligt.\r\nAv budgetpropositionen framgår vidare att regeringen  i allt väsentligt\r\nstöder de förslag som redovisas i betänkandet Garanterad transportstandard\r\nför Gotland. Regeringen bedömer dock att det åtminstone under den kommande\r\nfemårsperioden inte kommer att finnas utrymme att genomföra de förslag vad\r\ngäller sänkning av längdmetertaxan och avveckling av Gotlandstillägget som\r\nredovisas i betänkandet. Regeringen föreslår därför att dessa åtgärder\r\nskjuts på framtiden och att Gotlandstillägget behålls tills vidare.\r\nRegeringens långsiktiga målsättning är dock även fortsättningsvis att\r\nGotlandstillägget skall avvecklas när det ekonomiska utrymmet finns.\r\nMotionsförslag\r\nNils Fredrik Aurelius (m) pekar i motion 2003/04:T224 på Ölands\r\nattraktionskraft som turistmål under sommaren och argumenterar för ett stöd\r\ntill färjeförbindelser mellan fastlandet och Öland samt mellan Öland och\r\nGotland. Ett sådant stöd hade enligt motionären ytterligare ökat regionens\r\nattraktionskraft samtidigt som det avlastat hårt trafikerade vägsträckor.\r\nMotion 2003/04:T392 av Helena Bargholtz (fp) handlar om färjetrafiken till\r\noch från Gotland. Då denna trafik enligt motionären är av stor vikt för\r\ntillväxten och välfärden på Gotland måste en lösning av dagens problem med\r\ndenna prioriteras. Enligt motionären bör Gotlandstillägget avvecklas och\r\nkostnaderna för transporter till och från Gotland sänkas så att de\r\nmotsvarar transportkostnader på fastlandet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om transporterna till och från Gotland har under årens lopp varit\r\nföremål för ett stort antal utredningar och överväganden inom regeringen\r\noch riksdagen. Utskottet noterade i betänkande 2001/02:TU1 med\r\ntillfredsställelse att de förslag som presenterades i utredningen\r\nGaranterad transportstandard för Gotland låg i linje med vad utskottet\r\ntidigare förordat om avskaffande av systemet med Gotlandstillägget m.m. Som\r\nframgått i det föregående har även regeringen i årets budgetproposition\r\nangett som sin mening att den i allt väsentligt stöder utredarens förslag.\r\nEnligt regeringens bedömning kommer det dock inte under den kommande\r\nfemårsperioden att finnas utrymme att genomföra de förslag vad gäller\r\nsänkning av längdmetertaxan och avveckling av Gotlandstillägget som\r\nredovisats i utredningsbetänkandet.\r\nUtskottet noterar denna bedömning och utgår från att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen så fort förutsättningar finns för att lösa frågan. Mot den\r\nnu angivna bakgrunden är utskottet inte berett att nu tillstyrka motion\r\n2003/04:392 (fp) som gäller avskaffande av systemet med Gotlandstillägget m\r\n.m.\r\nAngående förslag om färjelinje mellan Öland och Gotland bör nämnas att\r\nsamma förslag behandlats av utskottet vid ett antal tillfällen, senast i\r\nutskottets betänkande 2002/03:TU1. Vid detta tillfälle konstaterade\r\nutskottet att det här finns två motstående intressen, nämligen intresset av\r\natt få rimliga förutsättningar för upprätthållande av bastrafiken året runt\r\n- som är statligt subventionerad - och intresset av att öka turismen genom\r\netablering av nya färjeförbindelser under högsäsong. Vidare konstaterades\r\natt det inte finns några legala hinder för linjesjöfart mellan Öland och\r\nGotland men att en ny färjeförbindelse under högsäsong kan medföra ett\r\ninkomstbortfall för den statligt subventionerade trafiken. Utskottet har\r\ninte ändrat uppfattning i denna fråga. Motion 2003/04:T224 (m) avstyrks\r\ndärmed med hänvisning till tidigare ställningstagande.\r\nEkonomiska förpliktelser för trafikupphandling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om\r\nekonomiskt bemyndigande för Rikstrafiken.\r\nRegeringens förslag\r\nRamanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling finansierar statens\r\nupphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektiv\r\npersontrafik.\r\nRikstrafiken bör enligt regeringens mening få sluta upp till fem år långa\r\ntrafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att under 2004, i fråga om ramanslaget 36:12 Rikstrafiken:\r\nTrafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år\r\nunder perioden 2005-2010 och som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,\r\ninnebär utgifter på högst 3 950 000 000 kr (i budgetpropositionen anges\r\nbeloppet 3 950 000 kr; detta är en felskrivning).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om bemyndigande att\r\ningå ekonomiska förpliktelser. Utskottet förutsätter, i likhet med\r\nföregående år, att regeringen fortsättningsvis kommer att ange vilka\r\nberäkningsgrunder som ligger bakom det begärda bemyndigandet på högst 3 950\r\n000 000 kr. Förslaget tillstyrks därmed.\r\nFärdtjänst\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn väl fungerande färdtjänst är enligt utskottets mening en förutsättning\r\nför att det transportpolitiska delmålet om ett tillgängligt transportsystem\r\nskall kunna uppnås. Motionsförslag om färdtjänsten uppmärksammar viktiga\r\nfrågor men avstyrks med hänvisning till att regeringen förutsätts återkomma\r\ntill riksdagen med sin bedömning av Färdtjänstutredningens förslag.\r\nBakgrund\r\nUnder 1960-talet började kommunerna att frivilligt anordna färdtjänst, och\r\n1970 fanns färdtjänst i ett hundratal av landets då 850 kommuner. 1980 hade\r\nfärdtjänst inrättats i samtliga kommuner, men det var först 1982, då\r\nsocialtjänstlagen trädde i kraft, som färdtjänst blev en lagfäst rättighet.\r\nFärdtjänsten expanderade snabbt. Vid årsskiftet 1981/82 hade 295 000\r\npersoner tillstånd och vid årsskiftet 1989/90 hade antalet ökat till 445\r\n000, dvs. 5,2 % av befolkningen. Från mitten av 90-talet har antalet\r\ntillstånd minskat, och då färdtjänstlagen trädde i kraft uppgick antalet\r\ntill 419 000. Vid årsskiftet 2000/01 hade antalet sjunkit.\r\nDagens bestämmelser om färdtjänst och riksfärdtjänst\r\nRiksdagen beslutade i oktober 1997 om nya lagar avseende färdtjänst och\r\nriksfärdtjänst. Den nya lagstiftningen innebär ett nytt synsätt; från att\r\nha varit en fråga om bistånd betraktas färdtjänst numera som en form av\r\nkollektivtrafik som bidrar till en tillfredsställande trafikförsörjning\r\näven för funktionshindrade. Enligt lagen om färdtjänst (1997:736) och lagen\r\nom riksfärdtjänst (1997:735) är det kommunen som svarar för att färdtjänst\r\noch riksfärdtjänst anordnas. Kommunen har emellertid möjlighet att överlåta\r\nansvaret för färdtjänsten till huvudmannen för kollektivtrafiken i länet.\r\nLagbestämmelserna i övrigt gäller tillstånd till färdtjänst, avgift,\r\nåterkallelse av tillstånd, handläggning av ärenden och överklaganden.\r\nLagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1998.\r\nUtredningar\r\nI samband med sin behandling av lagförslagen om färdtjänst föreslog\r\ntrafikutskottet riksdagen att hos regeringen begära en allsidig och\r\nnoggrann utvärdering av färdtjänsten. Bland annat borde man undersöka om\r\nreglerna för ledsagare hade fått en tillfredsställande utformning och hur\r\nväl statsbidraget hade fungerat när det gäller att anpassa\r\nkollektivtrafiken och den fysiska miljön till de funktionshindrades behov.\r\nRiksdagen anslöt sig till utskottets förslag.\r\nI enlighet härmed gav regeringen uppdrag till en rad myndigheter. Dessa har\r\nsedermera sammanställts av Vägverket, som också har presenterat rap-porter\r\ni ämnet. Bland annat med utgångspunkt i Vägverkets slutsatser i rapporterna\r\n2000:103, 2001:43, 2001:86 och 2001:95 beslutade regeringen hösten 2002 att\r\ntillsätta en utredning om vissa färdtjänstfrågor (dir. 2002:108).\r\nDen särskilde utredaren överlämnade sitt slutbetänkande till stratsrådet\r\nUlrica Messing den 30 oktober 2003. Utredningen uppmärksammar ett antal\r\nproblem. I det följande redogörs för några av utredarens slutsatser och\r\nförslag.\r\nInledningsvis gör utredaren bedömningen att det är svårare att få tillstånd\r\ntill färdtjänst nu än det var att få ett sådant tillstånd enligt den\r\ntidigare socialtjänstlagen samt att dettta beror på att socialtjänstlagens\r\nhelhetssyn, dvs. att individens totala situation skulle beaktas vid\r\nprövningen, saknar motsvarighet i lagen om färdtjänst. Bland annat mot\r\ndenna bakgrund föreslås ett antal åtgärder.\r\nKvalitet och personal. Utredaren föreslår införande av en bestämmelse om\r\nkvalitet på färdtjänst samt att bedömningen av om det råder god kvalitet\r\ninom färdtjänsten bör baseras bl.a. på att tillståndshavaren bemöts på ett\r\nkorrekt sätt, att transporten av den enskilde sker på ett trafiksäkert sätt\r\n, att det föreligger skäliga hämtningstider, att fordon kommer i tid osv. I\r\nsamma sammanhang föreslås bestämmelser om personalens kompetens.\r\nLedsagare. Utredaren föreslår att tillstånd till ledsagare under resa med\r\nfärdtjänst skall beviljas inte bara om behov av ledsagare föreligger under\r\nresan utan även om behovet föreligger i samband med resan, eftersom det kan\r\nuppkomma situationer där den som beviljats färdtjänst eller riksfärdtjänst\r\nändå inte kan resa, exempelvis på grund av att han eller hon endast har\r\nbehov av ledsagare efter resan och inte under denna.\r\nMedresenär. Utredaren har erfarit att inte alla kommuner och trafikhuvudmän\r\ntillåter att ett tillstånd till färdtjänst även omfattar en medresenär.\r\nEftersom det enligt utredaren är uppenbart att det kan uppkomma stora\r\nsvårigheter för en funktionshindrad att fullgöra exempelvis sin\r\nföräldraroll om man inte får ta med egna barn i färdtjänsten föreslås en\r\nsärskild bestämmelse, av vilken framgår att om det är skäligt att den som\r\nsöker tillstånd till färdtjänst skall ha sällskap på resorna av en eller\r\nflera medresenärer, skall tillståndet gälla även för denna eller dessa.\r\nBegränsning av antalet resor. Ett tillstånd till färdtjänst får enligt 9 §\r\nlagen om färdtjänst i skälig omfattning förenas med föreskrifter om bl.a.\r\nhur många resor tillståndet omfattar. I förarbetena till lagen om\r\nfärdtjänst (prop. 1996/97:115 s. 52 f. och 79) uttalas dock att nödvändiga\r\nresor, som t.ex. resor till och från arbetet eller skolan, inte skall\r\nbegränsas till antalet. Enligt utredningens uppfattning bör begreppet\r\nnödvändiga resor omfatta mer än endast resor till arbete eller skola och\r\nkommunen samt att resor som är av väsentlig betydelse för den enskilde får\r\nbegränsas till antalet endast om det är skäligt.\r\nVillkor. Utredningen anser att det bör föreskrivas att tillstånd till\r\nfärdtjänst kan förenas med individuella villkor, vilka tar hänsyn till den\r\nenskildes funktionshinder och de behov som följer av funktionshindret.\r\nDetta är rimligt eftersom vissa villkor såsom t.ex. särskild förare kan\r\nvara en förutsättning för att den funktionshindrade över huvud taget skall\r\nkunna genomföra sin resa.\r\nMotionsförslag\r\nJeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m) efterlyser i motion 2003/04:T365\r\nen tydligare färdtjänstlag som tar hänsyn till funktionshindrades behov av\r\nflexibilitet, mot bakgrund av att personer med funktionshinder enligt\r\nhandlingsplanen \"Från patient till medborgare\" skall ha möjlighet att vara\r\ndelaktiga i samhället på samma vilkor som andra medborgare.\r\nChatrine Pålsson m.fl. (kd) menar i motion 2003/04:So642 (yrkande 12) att\r\nfärdtjänsten skall vara ett likvärdigt alternativ till kollektivtrafiken.\r\nFör att uppnå detta skall kostnaden för färdtjänst med\r\nkollektivtrafikstandard vara densamma som för kollektivtrafik, samtidigt\r\nsom färdtjänsten måste hålla utsatta tider och det ges möjlighet att medta\r\nledsagare eller barn. Motionärerna yrkar vidare att det måste vara möjligt\r\natt överklaga socialtjänstens beslut om färdtjänst.\r\nKerstin Heinemann m.fl (fp) pekar i motion 2003/04:T559 på ett antal\r\nområden där dagens färdtjänstlag enligt motionärerna inte är\r\ntillfredsställande. Det gäller svårigheter att få ha ledsagare med sig\r\nunder resan, svårigheter för funktionshindrade som studerar på annan ort\r\natt få tillgång till färdtjänst samt kommunens möjligheter att ransonera\r\nfärdtjänstresor, en möjlighet som i vissa kommuner utnyttjas i hög\r\nutsträckning med beklagansvärda följder. Vidare anser motionärerna att\r\nkommunens möjlighet att lägga över beslutet om vem som är berättigad till\r\nfärdtjänst på trafikbolag skall tas bort. Mot denna bakgrund efterfrågas en\r\nparlamentarisk utredning av bl.a. de frågeställningar som tagits upp.\r\nSynskadade är ofta beroende av färdtjänst för att tryggt och säkert nå fram\r\ntill olika resmål. Färdtjänst för synskadade måste därmed erkännas som en\r\nnödvändig ersättning för de färdsätt som seende kan använda sig av, menar\r\nBirgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c) i motion 2003/04:T313. De\r\nbegränsningar som finns för utnyttjande av färdtjänst, bl.a. med avseende\r\npå tillåtelse att medta ledsagare, måste därför tas bort.\r\nI motion 2003/04:T321 efterfrågar Catherine Persson (s) ett förtydligande\r\nav färdtjänstlagen för att garantera personer med funktionshinder goda\r\nkommunikationer. Motionären menar att delar av dagens färdtjänstlag är för\r\nallmänt formulerade, vilket öppnar för fria tolkningar som kan leda till\r\nförsämringar för personer med funktionshinder och att tillämpningen inte är\r\ndensamma i hela landet.\r\nI motion 2003/04:T404 av Gustav Fridolin (mp) pekas på behovet av en\r\ntydligare färdtjänstlag som tar hänsyn till synskadade ungdomars speciella\r\nbehov av flexibilitet, mot bakgrund av att personer med funktionshinder\r\nenligt handlingsplanen \"Från patient till medborgare\" skall ha möjlighet\r\natt vara delaktiga i samhället på samma vilkor som andra medborgare.\r\nKerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp) menar i motion 2003/04:\r\nT492 att förutsättningarna för ett friare resande för de rullstolsburna bör\r\nses över, mot bakgrund av att rullstolsburna ofta tvingas anpassa sina\r\naktiviteter utifrån när det är möjligt att bli transporterade med\r\nfärdtjänst. Dessutom måste ofta färdtjänsten beställas i förtid.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI föregående års budgetbetänkande (bet. 2002/03:TU1) behandlades bl.a.\r\nföljande frågor med anknytning till färdtjänsten.\r\nGällande regelverks öppningar för olikartad tillämpning i olika kommuner\r\nInskränkningar av skilda slag i rätten till färdtjänst\r\nMöjligheten att kunna ta med ledsagare, medresenär eller eget barn\r\nSärskilda gruppers speciella behov\r\nMöjligheten att överklaga beslut om färdtjänst.\r\nEtt enigt utskott angav som sin mening att färdtjänsten är ett prioriterat\r\nområde. Vidare anfördes att utskottet är medvetet om de problem som finns\r\ninom färdtjänstsystemet, bl.a. att man i tillämpningen av regelsystemet\r\ntenderar att bli okänslig för de speciella förutsättningar som\r\nfärdtjänstbehövande har. Vidare anfördes att man, samtidigt som hänsyn tas\r\ntill att färdtjänsten är en transportform bland andra, måste beakta att\r\nverksamheten skall vara uttryck för en social omsorg.\r\nEn väl fungerande färdtjänst är enligt utskottets mening en förutsättning\r\nför att det transportpolitiska målet om ett tillgängligt transportsystem\r\nskall kunna uppnås. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att\r\nden särskilde utredare som på regeringens uppdrag utrett frågan lämnat\r\nförslag som behandlar de frågor som utskottet tidigare uppmärksammat. Med\r\nhänvisning till frågans stora betydelse för viktiga grupper i samhället\r\nförutsätts att regeringen skyndsamt för riksdagen lägger fram de förslag\r\nsom är föranledda av utredningsarbetet och av här behandlade motioner. Mot\r\ndenna bakgrund avstyrks samtliga nu aktuella motionsförslag om färdtjänst.\r\nForskning och analys\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om Statens\r\nhaverikommissions förvaltningskostnader. Utskottet förutsätter vidare att\r\nregeringen följer utvecklingen inom transportforskningsområdet och vidtar\r\nde åtgärder som är nödvändiga för att sådan transportforskning som är av\r\nstrategisk betydelse i arbetet för att uppnå de transportpolitiska målen\r\nutförs.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avnitt behandlar utskottet följande förslag (punkt 19) inom\r\nverksamhetsområde Forskning och analys i proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\n19. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om\r\nStatens haverikommission.\r\nBakgrund\r\nVerksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och\r\nkommunikationsområdet. Ansvariga myndigheter är Statens väg- och\r\ntransportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för\r\nkommunikationsanalys (SIKA) samt Statens haverikommission (SHK).\r\nI budgetpropositionen anges att fortsatt forsknings- och analysarbete krävs\r\nför att konkretisera transportpolitikens mål liksom för att ytterligare\r\nförbättra målstyrning och måluppföljning. Vidare anförs att det är viktigt\r\natt den förestående storsatsningen på transportinfrastruktur följs av\r\nutveckling av moderna verktyg, bl.a. i form av goda prognos- och\r\nplaneringsmetoder, samt att det krävs fortlöpande analyser av prissättning\r\nav infrastrukturanvändning. Regeringen konstaterar även att förmågan att\r\nutveckla och nyttiggöra innovationer är viktig för att de\r\ntransportpolitiska målen skall nås men också för att åstadkomma ekonomisk\r\ntillväxt i allmänhet. Innovationsperspektivet, som berör många olika\r\npolitikområden och ställer krav på fördjupat samarbete över sektorsgränser,\r\när en viktig del vid analysen av de områden som nämnts ovan, men åtgärder\r\nkrävs också inom transportforskning, teknisk utveckling och utbildning,\r\nsägs det vidare.\r\nRegeringen hänvisar även till slutsatserna i Godstransportdelegations- och\r\nKollektivtrafikkommitténs slutbetänkanden, där särskilda områden utpekas\r\nsom viktiga för vidare forskning.\r\nRegeringens förslag\r\nHaverikommissionen disponerar inget eget anslag. Regeringen beslutar om en\r\nram för myndighetens förvaltningskostnader. För 2003 har ramen fastställts\r\ntill 13,53 miljoner kronor.\r\nRegeringen anser att förvaltningskostnaderna för budgetåret 2004 får uppgå\r\ntill högst 14 miljoner kronor. Regeringen avser att i 2004 års\r\nregleringsbrev för Haverikommissionen fastställa fördelningen av\r\nförvaltningskostnaderna för de fem betalande myndigheternas andelar enligt\r\nföljande tabell.\r\nLuftfartsverket         60 %\r\nSjöfartsverket          10 %\r\nBanverket                 5 %\r\nFörsvarsmakten          10 %\r\nStatens räddningsverk   15 %\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om Statens\r\nhaverikommissions förvaltningskostnader; förslaget tillstyrks följaktligen.\r\n\r\nVad gäller inriktningen på och behovet av transportforskningen har\r\nutskottet i samband med bildandet av Vinnova framhållit att\r\ntransportforskningen är av strategisk betydelse (1999/2000:TU1y). Utskottet\r\nförutsatte därvid att den verksamhet som\r\nKommunikationsforskningsberedningen (KFB) bedrev med en sammanhållen\r\ntransportforskning i huvudsak skulle komma att övertas av Vinnova.\r\nUtskottets har vid senare tidpunkter (senast i betänkande 2001/02:TU2\r\nInfrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem) vidhållit denna\r\nuppfattning.\r\nUtskottet vill återigen understryka att transportforskningen har en\r\nstrategisk betydelse i arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen.\r\nDe övergripande transportpolitiska målen och principerna måste därför\r\nåterspeglas i inriktningen på transportforskningen. Det innebär att\r\ntransportforskningen dels skall ta fram underlag för åtgärder som krävs för\r\natt uppnå de av riksdagen fastställda målen på transportområdet, dels skall\r\nskapa handlingsberedskap inför problem som inte kan förutses i dag och\r\nbygga upp en kompetens och kunskapsbas inför framtiden. Samtidigt kan\r\nutskottet konstatera att överföringen av forskningsmedel från KFB inneburit\r\nen förskjutning mot en inriktning där innovationsperspektivet blivit allt\r\nviktigare samtidigt som ansvaret för transportforskningen i högre grad\r\ndelats upp på ett antal aktörer och därmed fragmenterats. Detta framgår bl.\r\na. i den av Vinnova beställda utredningen av hur transportforskningen\r\npåverkas av den nya myndighetsorganisationen som gäller för finansiering av\r\ntransportforskning (VR 2003:7). Utskottet förutsätter mot denna bakgrund\r\natt regeringen kontinuerligt följer utvecklingen inom detta område och\r\nvidtar de åtgärder som är nödvändiga för att sådan transportforskning som\r\när av strategisk betydelse i arbetet för att uppnå de transportpolitiska\r\nmålen utförs. Av betydelse är vidare att forskningsmiljöer kan byggas upp\r\nmed god kunskaps- och kompetensbas inför framtiden. Enligt utskottets\r\nmening är det vidare angeläget att regeringen i samband med den årliga\r\nresultatuppföljningen i nästa års budgetproposition redovisar  hur en\r\nlångsiktig transportpolitiskt inriktad forskningsverksamhet kan\r\nupprätthållas.\r\nPolitikområde 37 IT, elektronisk kommunikation och post\r\nMål- och resultatfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna vad utskottet anfört om mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområde IT, elektronisk kommunikation och post. Det innebär att\r\nfortsatta insatser förutsätts göras för att utveckla mål- och\r\nresultatstyrningen inom området, bl.a. genom överväganden om utveckling av\r\nmål samt behov av resultatindikatorer och omvärldsanalyser.\r\nOmfattning\r\nPolitikområdet omfattar informationsteknik, elektronisk kommunikation, post\r\nsamt bl.a. grundläggande kassaservice.\r\nMål\r\nBakgrund\r\nInom politikområdet är målhierarkin utformad på följande sätt:\r\nÖvergripande mål.\r\nMålet för elektronisk kommunikation, det IT-politiska målet, det\r\npostpolitiska målet samt målet för den grundläggande kassaservicen.\r\nMålet för verksamhetsområden.\r\nMålet för verksamhetsgrenar.\r\nInom politikområdet har riksdagen beslutat om följande fyra mål:\r\nMålet för IT-politiken är att Sverige som första land skall bli ett\r\ninformationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr\r\n. 1999/2000:256).\r\nMålet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter\r\nskall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer;\r\natt de elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när\r\ndet gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet; att\r\nSverige i ett internationellt perspektiv skall ligga i framkant i dessa\r\navseenden; att de elektroniska kommunikationerna skall vara hållbara,\r\nanvändbara och tillgodose framtidens behov (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03\r\n:TU6, rskr. 2002/03:228).\r\nMålet för postpolitiken är att det skall finnas en posttjänst av god\r\nkvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra\r\nadresserade försändelser som väger högst 20 kg; att det skall finnas en\r\nmöjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga\r\npriser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren; att enstaka\r\nförsändelser skall befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet.\r\n1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).\r\nMålet för den grundläggande kassaservicen är att alla i hela landet skall\r\nha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (\r\nprop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).\r\nI budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) presenterade regeringen\r\nresultatet av det utvecklingsarbete kring den ekonomiska styrningen som\r\nbedrivits. Som ett första steg i införandet av en mer renodlad\r\nverksamhetsbaserad struktur i budgetpropositionen beslutade regeringen att\r\nden statliga verksamheten skall delas in i politikområden och att det för\r\nvarje politikområde skall fastställas ett eller flera mål. Som mål för\r\npolitikområdet IT, tele och post angavs att alla skall ha tillgång till en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och\r\ndärtill hörande samhällstjänster. Målet som bygger på de ovan nämnda\r\nriksdagsbesluten har inte explicit underställts riksdagen för beslut.\r\nRegeringen har delat in politikområdet i verksamhetsområdena elektronisk\r\nkommunikation, post och kassaservice, vilka i sin tur har delats in i\r\nverksamhetsgrenar. För dessa verksamhetsområden och verksamhetsgrenar har\r\nregeringen beslutat om mål och återrapporteringskrav.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen lämnar i budgetpropositionen inga förslag om nya eller ändrade\r\nmål för politikområdet. Inte heller har motionsledes förts fram förslag\r\ntill ändrade överordnade mål för området. Utskottet ser  mot denna bakgrund\r\ningen anledning att i detta sammanhang ta initiativ till några förändringar\r\nav dessa.\r\nI sammanhanget kan dock erinras om det utredningsarbete som nyligen inletts\r\npå postområdet för att bl.a. se över statens insatser när det gäller olika\r\npostfrågor och den grundläggande kassaservicens utformning. I enlighet med\r\ntidigare riksdagsbeslut har nyligen en omfattande utredning  slutförts om\r\nden svenska IT-politiken av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)\r\n. I studien En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd uppmärksammas\r\nett antal frågeställningar som är av betydelse för utformningen av\r\npolitiska mål inom IT-området. Rapporten betonar inledningsvis att en god\r\nanvändning av IT i företag, i kommunala förvaltningar, inom vården, och i\r\nhemmen måste bli ett verktyg för att klara av de utmaningar mot tillväxt\r\noch välfärd som den demografiska utvecklingen medför. Vidare anförs,\r\nangående det politiska målet om att Sverige skall bli ett\r\ninformationssamhälle för alla, att detta enligt ITPS även fortsatt bör vara\r\nriktmärket för den långsiktiga IT-politiken, men att denna vision måste\r\nkopplas till olika politik- och användningsområden samtidigt som en\r\nprioritering görs inom ramen för detta övergripande riktmärke genom att\r\nregeringen pekar ut aspekter av särskild vikt. I studien behandlas bl.a.\r\nfrågan om huruvida det nuvarande IT-målet om ett informationssamhälle för\r\nalla är ett realistiskt mål.\r\nUtskottet menar även att det inom ramen för de av riksdagen beslutade målen\r\nför området är angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete för att\r\nkonkretisera innebörden av målen. Enligt utskottet är det inte i alla fall\r\nlämpligt att ha ett definitivt mål med angiven nivå av tillgång till\r\nkommunikationer som skall ha uppnåtts vid någon viss tidpunkt eftersom vad\r\nsom anses vara effektiva och säkra kommunikationer och vad som anses ge den\r\nbästa möjliga kombinationen av urval, pris och kvalitet förändras över\r\ntiden. Enligt utskottets mening är det dock, även i de fall målen inte\r\nformuleras i termer av vad som skall ha uppnåtts en viss tidpunkt, viktigt\r\natt ett utvecklingsarbete bedrivs för att förbättra möjligheterna att göra\r\nen meningsfull uppföljning av effekterna av de statliga insatserna inom\r\nområdet, bl.a. genom att orsakssambanden mellan statliga insatser och\r\nuppnådda resultat klarläggs. Vidare anser utskottet att det bör övervägas\r\nhuruvida det omfattande offentliga engagemanget som nyligen initierats för\r\nradiokommunikation för ökad säkerhet och trygghet bör återspeglas i\r\nmålgreppsbilden.\r\nResultat\r\nRegeringens redovisning och resultatbedömning\r\nRegeringen redovisar sammanfattningsvis följande resultatinformation och\r\ngör följande bedömningar i årets budgetproposition.\r\nDet IT-politiska målet\r\nI förhållande till det IT-politiska målet redovisar regeringen bl.a. att\r\nutbyggnaden av IT-infrastruktur fortgår. Möjligheten att ansöka om\r\nskattereduktion för höga anslutningskostnader har utnyttjats i begränsad\r\nomfattning (år 2002 totalt 1 500 beviljade ansökningar). Antal kilometer\r\nmed nät av fiber och radio har under år 2002 ökat med knappt 10 % till 175\r\n000 km. Andelen tätorter där det finns ett områdesnät i någon del av\r\ntätorten utgör drygt hälften av landets tätorter. Sex kommuner saknar helt\r\nområdesnät. En rikscentral för IT-incidentrapportering (Sveriges IT-\r\nincidentcentrum) är i drift sedan årsskiftet 2002/2003. Antalet privata\r\nkunder som var uppkopplade till Internet via någon form av anslutning med\r\nhögre överföringskapacitet uppgick till 654 000, vilket motsvarar 15 % av\r\nsamtliga hushåll. Sverige ligger enligt regeringen långt framme inom de\r\nflesta områden som omfattas av Europeiska kommissionens handlingsplan e-\r\nEuropa 2002, jämfört med övriga länder inom EU.\r\nRegeringen gör bedömningen att Sverige är på god väg att uppnå det IT-\r\npolitiska målet med avseende på möjligheten för den enskilde att utnyttja\r\nInternet via telefonnätet. Mer kvalificerade användningar är dock ännu inte\r\nallmänt tillgängliga för den enskilde. Det är ännu för tidigt att med\r\nsäkerhet säga om vidtagna åtgärder har bidragit till att målet om ett\r\ninformationssamhälle för alla är på väg att uppnås. De åtgärder som vidtas\r\ninom ramen för IT-politiken och utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög\r\növerföringskapacitet kommer att medverka till att IT:s möjligheter\r\nutnyttjas på ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat på\r\nnär det gäller nedgången i investeringstakten kvarstår dock fortfarande.\r\nEftersom IT-politiken bygger på samverkan med marknadskrafterna får detta\r\npåtagliga effekter. När det gäller tillit är det fortfarande för tidigt att\r\nbedöma hur den nya ansvarsfördelningen i Sverige för\r\ninformationssäkerhetsområdet har påverkat området som helhet.\r\nMålet för sektorn elektronisk kommunikation\r\nI förhållande till målet för sektorn elektronisk kommunikation redovisar\r\nregeringen bl.a. följande resultat av statens insatser inom politikområdet.\r\nInförandet av förval för lokalsamtal har inverkat på den svenska\r\ntelemarknaden. Under 2002 ökade antalet förvalskunder med 8 % till 1 535\r\n000. TeliaSoneras marknadsandel av trafikintäkterna minskade från 64 % år\r\n2001 till 57 % år 2002. Marknaden för mobila teletjänster kännetecknas\r\nalltjämt av konkurrensproblem.\r\nRegeringen bedömer att den utveckling som skett under föregående år och de\r\nåtgärder som Post- och telestyrelsen vidtagit har medverkat till att\r\nuppfylla målen. Genom den nya lagen om elektronisk kommunikation har ett\r\nframtidsanpassat ramverk etablerats. Statliga åtgärder har medverkat till\r\natt underlätta för funktionshindrade personer att utnyttja olika\r\nteletjänster.\r\nDet postpolitiska målet\r\nI förhållande till det postpolitiska målet redovisar regeringen bl.a. att\r\nPosten AB (publ) har en särställning på den svenska postmarknaden på grund\r\nav sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande\r\nposttjänst. Enligt kvalitetsmätningar år 2002 kom 95,3 % av de försändelser\r\nsom lämnats in för övernattbefordran fram över natt och 99,8 % inom tre\r\narbetsdagar.\r\nRegeringens bedömning är att de åtgärder som vidtagits har bidragit till\r\natt upprätthålla en marknad med en fungerande postdistribution. Detta har\r\nmedfört att alla har haft tillgång till postservice enligt målen. Statliga\r\nåtgärder har bidragit till att underlätta för personer med funktionshinder\r\natt utnyttja posttjänsterna och att kommunicera med omvärlden.\r\nMålet för den grundläggande kassaservicen\r\nNär det gäller målet för den grundläggande kassaservicen redovisar\r\nregeringen bl.a. att Svensk Kassaservice AB tillhandahåller kassaservice i\r\nhela landet. Antalet hushåll år 2002 som hade kassaservice endast två till\r\nfyra dagar i veckan var 1 187. Antalet kassatransaktioner minskar årligen\r\nmed ca 15-20 %.\r\nRegeringen bedömer att Posten har uppfyllt åtagandena och att en god\r\ngrundläggande kassaservice upprätthålls i hela landet. Statliga åtgärder\r\nhar bidragit till att underlätta för personer med funktionshinder att\r\nutnyttja kassatjänster.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nResultat\r\nRegeringen lämnar inte någon sammanfattande, övergripande bedömning av\r\nresultatet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post som\r\nhelhet. Däremot lämnar regeringen bedömningar för de olika delarna. Enligt\r\nregeringens bedömning är det ännu för tidigt att med säkerhet säga om de\r\nåtgärder som vidtagits inom IT-området har bidragit till att målet ett\r\ninformationssamhälle för alla är på väg att uppnås. När det gäller\r\nresultaten inom områdena elektronisk kommunikation, post och grundläggande\r\nkassaservice gör regeringen bedömningen att åtgärderna har medverkat till\r\natt uppfylla målen.\r\nDe redovisade resultaten för år 2002 av statens insatser inom\r\npolitikområdet har enligt utskottets bedömning bidragit till en fortsatt\r\nutveckling mot de mål inom politikområdet som riksdagen har beslutat om.\r\nAngående posttjänster och grundläggande kassaservice vill utskottet\r\nunderstryka vikten av att den tillgodoser de funktionshindrades berättigade\r\nkrav på en god postservice. Utskottet återkommer till denna fråga under\r\navsnittet posttjänster och grundläggande kassaservice. Av regeringens\r\nresultatredovisning framgår dock att det ännu är för tidigt att med\r\nsäkerhet säga om de åtgärder som vidtagits inom IT-området har bidragit\r\ntill att målet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås. Mot\r\nbakgrund av detta är enligt utskottets bedömning fortsatta och\r\nintensifierade insatser angelägna för att klarlägga bl.a. effekterna av\r\nolika åtgärder för målen inom politikområdet.\r\nResultatredovisning\r\nUtskottet har vid olika tillfällen pekat på behovet av fortsatt\r\nutvecklingsarbete i syfte att få ett relevant beslutsunderlag för\r\nriksdagens beslut om statsbudgeten. Utskottet har även framfört att det bör\r\nfinnas en bedömning av i vilken utsträckning som målen har uppnåtts och, om\r\nde inte har uppnåtts, vad som är orsaken till detta samt att utskottet är\r\nberett att aktivt delta i utvecklingsarbetet genom att precisera\r\ninformationsbehov och krav på beslutsunderlag (bet. 2000/01:TU1). Det är\r\nenligt utskottets bedömning önskvärt att utvecklingsarbetet när det gäller\r\natt redovisa och tydligt bedöma resultatet av gjorda insatser drivs vidare\r\ninom Regeringskansliet, gärna i en fortsatt dialog med utskottet.\r\nRegeringen och riksdagen har ett delat ansvar för att vidareutveckla\r\nstyrningen inom området. I det följande redogörs för några områden som\r\nenligt utskottet bör uppmärksammas i detta sammanhang.\r\nTydlighet i resultatredovisningen\r\nBudgetpropositionens avsnitt om resultatbedömning innehåller dels\r\nregeringens redovisning av verksamhetens resultat, dels regeringens analys\r\noch bedömning av de redovisade resultaten samt vilka slutsatser regeringen\r\ndrar utifrån denna bedömning. Utskottet vill lyfta fram vikten av att\r\ntydligt skilja dessa båda delar av resultatbedömningen.\r\nDet är viktigt att den första delen i resultatbedömningen - redovisningen\r\nav uppnådda resultat - ger objektiva fakta och statistik som kan tjäna som\r\nett gemensamt underlag och en utgångspunkt för det politiska samtalet.\r\nUtifrån en sådan gemensam verklighetsbild kan utskottet sedan ta fram sin\r\nbedömning av de uppnådda resultaten av statens insatser. Det är härvid\r\nviktigt att regeringen tydligt redovisar vad resultatinformationen avser.\r\nSom ett exempel kan nämnas frågan hur man kan mäta resultatet av de medel\r\nsom anslås för grundläggande kassaservice i förhållande till det mål som\r\nriksdagen har beslutat om, dvs. att \"alla i hela landet skall ha möjlighet\r\natt verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser\".\r\nI den andra delen av resultatbedömningen - analysen - är det viktigt att\r\nregeringen bl.a. lyfter fram förklaringsfaktorer till resultatutvecklingen.\r\n\r\nBehov av resultatindikatorer\r\nNär det gäller den fortsatta redovisningen av resultat vill utskottet peka\r\npå behovet av att regeringen tar fram och redovisar konkreta\r\nresultatindikatorer. Detta är enligt utskottets bedömning ett viktigt steg\r\ni den fortsatta utvecklingen av mål- och resultatstyrningen inom\r\npolitikområdet.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang även betona vikten av att regeringen\r\nredovisar för riksdagen utifrån vilka resultatindikatorer måluppfyllelsen\r\nfortsättningsvis kommer att bedömas. En sådan redovisning till riksdagen\r\nbör innehålla en diskussion där fördelar och nackdelar med olika\r\nindikatorer vägs.\r\nJämförelser över tid\r\nFör att ge bättre beslutsunderlag och underlätta riksdagens möjligheter\r\ntill egna bedömningar av måluppfyllelse bör budgetpropositionen enligt\r\nutskottets bedömning kunna utvecklas med avseende på att i större\r\nutsträckning innehålla resultatinformation som speglar resultatens\r\nutveckling över flera år. Sådana uppgifter kan med fördel redovisas i\r\ntabellform.\r\nInternationella jämförelser\r\nUtskottet har tidigare pekat på behovet av att jämföra tjänster, priser och\r\nkvalitet mellan olika länder, t.ex. när det gäller elektronisk\r\nkommunikation. I årets budgetproposition lämnar regeringen viss sådan\r\ninformation, bl.a. om kostnader för telefontjänster i olika länder. Enligt\r\nutskottets bedömning skulle sådan jämförande information kunna byggas ut\r\ntill att omfatta fler delar inom politikområdet.\r\nOmvärldsanalys\r\nInför det fortsatta utvecklingsarbetet vill utskottet peka på vikten av att\r\nregeringen tydligare redovisar vad som är faktiska resultat av statens\r\ninsatser inom politikområdet och vad som är att betrakta som en\r\nomvärldsanalys. Båda dessa delar utgör betydelsefullt underlag för\r\nriksdagens beslut om verksamhet och finansiering, men det är viktigt att\r\ndessa redovisas under tydliga rubriker. När det gäller den fortsatta\r\nredovisningen av händelser i omvärlden är det viktigt att knyta dessa till\r\nregeringens bedömningar av konsekvenserna för statens insatser inom området\r\n.\r\nAnslag m.m.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och motionärernas förslag\r\ntill medelsanvisningar m.m. för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer vad gäller politikområdet IT, elektronisk kommunikation och\r\npost. Det regeringsförslag som behandlas är\r\n23. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 22\r\nKommunikationer i enlighet med regeringens förslag i bilaga 3.\r\nVidare behandlar utskottet följande fem motioner vad gäller politikområdet\r\nIT, elektronisk kommunikation och post:\r\n- 2003/04:T510 av Sven Bergström m.fl. (c),\r\n- 2003/04:T532 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n- 2003/04:T560 yrkande 18 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n- 2003/04:T562 yrkande 28 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n- 2003/04:Fi240 yrkande 27 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).\r\nPost- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n11 941  6 710   -       -       -1 000  +5 000\r\nPost- och telestyrelsen (PTS) är en till största delen avgiftsfinansierad\r\nmyndighet. Det innebär att PTS själv förfogar över de avgifter som tas ut\r\nav operatörerna. Avgiftsintäkterna för år 2003 beräknas uppgå till 208\r\nmiljoner kronor. För finansiering av bl.a. styrelsens förvaltningskostnader\r\nför upphandling av samhällsåtaganden (handikappåtgärder och uppgifter inom\r\ntotalförsvaret) har inrättats ett anslag 37:1 Post- och telestyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter. Under anslaget\r\nfinansieras även vissa projekt och uppdrag i syfte att förverkliga delar av\r\nden IT-politiska inriktningen avseende tillit samt myndighetens verksamhet\r\nvad gäller kvalificerade elektroniska signaturer.\r\nFör nästa budgetår föreslår regeringen en neddragning av anslaget till 6,7\r\nmiljoner kronor med hänvisning till behovet av att finansiera uppbyggnaden\r\nav ett gemensamt radiokommunikationssystem. Kristdemokraterna anser att\r\nanslaget som en del i allmänt effektiviseringskrav bör minskas med\r\nytterligare 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet\r\nförordar däremot att anslaget återställs och beräknar för ändamålet en\r\nanslagsökning med 5 miljoner kronor.\r\nUpphandling av samhällsåtaganden\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n145 484 153 484 -       -       -       -\r\nFrån anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden finansieras upphandling\r\nav verksamheter med syftet att trygga funktionshindrades tillgång till\r\neffektiva telekommunikationer, posttjänster samt grundläggande kassaservice\r\n. Anslaget får också användas för att tillgodose funktionshindrades\r\ntillgång till sådana produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet\r\nsom kräver hög överföringshastighet (bredband). Under ärendets beredning i\r\nriksdagen har utskottet erfarit att inte bara upphandling av verksamheter\r\navseende funktionshindrades behov finansieras från anslaget utan även\r\nersättning till sådana verksamheter. Regeringen (Näringsdepartementet) har\r\nanmält sin avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag till\r\nändring av ramanslagets benämning. Regeringen bedömer att den nuvarande\r\ninriktningen av upphandlingen inom ramen för anslaget täcker behovet för\r\npersoner med funktionshinder och föreslår ett anslag på 153 miljoner kronor\r\n.\r\nErsättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n400 000 400 000 -400 000        -       -       -\r\nStaten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i\r\nhela landet, innebärande att alla kan verkställa och ta emot betalningar\r\ntill enhetliga priser. Statens ansvar regleras i lagen (2001:1276) om\r\ngrundläggande kassaservice och säkerställs genom den verksamhet som Posten\r\nbedriver. Regeringen föreslår att anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (\r\npubl) för grundläggande kassaservice år 2004 bestäms oförändrat till 400\r\nmiljoner kronor.\r\nModerata samlingspartiet framhåller att riksdagens krav att tillhandahålla\r\nkassaservice är rimligt men att det är långt ifrån givet att det är Posten\r\nAB som skall tillhandahålla tjänsten eller hur kassatjänsten skall utformas\r\n. Moderaterna motsätter sig därför förslaget och kräver att kraven på\r\npostal kassaservice definieras till omfattning och innehåll, att korrekta\r\nanbudshandlingar upprättas och att upphandling genomförs med iakttagande av\r\nde regler som gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och\r\ngemenskapsrätten. Anslaget till kassaservice bör alltså upphöra i sin\r\nnuvarande form, enligt motionärerna.\r\nErsättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n144 000 144 000 -       -       -       -\r\nAnslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst\r\nenligt avtal föreslås i enlighet med på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen höjas med 6 miljoner kronor till 144 miljoner kronor\r\nför innevarande år. Det ökade medelsbehovet hänfördes delvis till fortsatta\r\növergångsproblem med 112-numret, kostnadsökningar för felringningar, löner\r\nm.m. I årets budgetproposition föreslås att anslaget tas upp med samma\r\nbelpp, dvs. 144 miljoner kronor.\r\nInformationsteknik: Telekommunikation m.m.\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n25 000  13 250  -       -       -3 000  -\r\nAnslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. används bl.a. för\r\natt finansiera utredningar och projekt som bidrar till att förverkliga\r\nregeringens IT-politik liksom olika utvärderingar av IT-politiken. Dessutom\r\nhar från anslaget finansierats IT-kommissionens verksamhet. Under\r\ntreårsperioden 1999-2001 förstärktes anslaget med 25 miljoner kronor.\r\nFör nästa budgetår beräknar regeringen medelsbehovet till drygt 13 miljoner\r\nkronor. Minskningen förklaras bl.a. av en omföring av medel för att\r\nfinansiera uppbyggnaden av ett gemensamt radiokommunikationssystem för\r\nskydd och säkerhet, PTS verksamhet inom området kvalificerade elektroniska\r\nsignaturer och ökade utgifter för Radio- och TV-verket med anledning av ny\r\nlagstiftning om elektronisk kommunikation m.m. Kristdemokraterna föreslår i\r\nsin motion en ytterligare besparing om 3 miljoner kronor på anslaget\r\njämfört med regeringens förslag.\r\nGemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens förslag     m       fp      kd      c\r\n7 350   192 000 -       -       -       -\r\nAnslaget avser att delvis finansiera utbyggnad, driftsbidrag och\r\nförvaltning av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och\r\nsäkerhet. Regeringen bedömer att anskaffningen av infrastrukturen samt\r\ndriftsbidraget till användarna delvis bör finansieras genom detta anslag.\r\nFör 2004 föreslås att 192 miljoner kronor anvisas för ändamålet.\r\nAv budgetpropositionen framgår att medelsanvisningen finansieras genom att\r\nmedel omförs från åtta anslag, nämligen Tullverket, Polisorganisationen,\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, Civilt försvar,\r\nPost- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader, Upphandling av\r\nsamhällsåtaganden, Informationsteknik: Telekommunikation m.m. och Generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting. Totalt anges att regeringen har\r\navsatt 2,3 miljarder kronor för utbyggnaden av radiokommunikationssystemet.\r\nIT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.\r\nTusental kronor\r\nAnslag 2003     Regeringens   förslag   m       fp      kd      c\r\n446 000 450 000 -       -450 000        -450 000        -450 000\r\nAnslaget inrättades budgetåret 2000. Under detta anslag avsätts under\r\nperioden 2000 till 2004 sammanlagt 2 000 miljoner kronor. Anslaget avser\r\nfrämst att täcka utgifter för det statliga stödet till kommuner och\r\nlänsstyrelser för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Anslaget\r\nskall vidare täcka en del av de administrativa kostnader för verksamhet som\r\nRiksskatteverket och Skattemyndigheterna bedriver med stöd av lagen (2000:\r\n1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation.\r\nTre partier, nämligen Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet,\r\navvisar anslagsberäkningen. Kristdemokraterna motiverar sitt\r\nställningstagande med dels principiell invändning mot att staten har tagit\r\npå sig ett för stort ansvar, vilket lett till att marknaden delvis avstår\r\nfrån investeringar, dels till de stora outnyttjade statliga resurser som\r\nredan reserverats för att stimulera bredbandsutbyggnaden. Centerpartiet\r\nhänvisar i sin motion till partiets utgångspunkt att utbyggnad av bredband\r\ni stället bör ske genom bildandet av ett statligt bredbandsbolag\r\nfinansierat genom intäkter från statliga utförsäljningar.\r\nUtskottets ställningstagande till förslag till anslag inom politikområdet\r\nIT, elektronisk kommunikation och post\r\nUtskottet konstaterar att regeringen tidigare i höst har beslutat att\r\ntillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda ny reglering av\r\npostverksamhet samt behovet av statliga insatser för den grundläggande\r\nkassaservicen. Enligt utskottets mening bör riksdagen mot denna bakgrund\r\noch vikten av att trygga en grundläggande postal kassaservice avslå\r\nförslaget om slopad ersättning till Posten AB för den grundläggande\r\nkassatjänsten.\r\nInte heller i övrigt har utskottet några invändningar mot regeringens\r\nanslagsberäkningar och redovisade ändamål för medelsanvändningen inom\r\npolitikområdet IT, tele och post. Av ställningstagandet följer att\r\nutskottet avstyrker Moderaternas, Folkpartiets, Kristdemokraternas och\r\nCenterpartiets motioner i motsvarande delar.\r\nIT, elektronisk kommunikation och post\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringen för bl.a. upphandling av samhälls-\r\nåtaganden och för gemensam radiokommunikation bemyndigas att ingå\r\nekonomiska förpliktelser i enlighet med vad som föreslagits i propositionen\r\n. Vidare bör riksdagen godkänna förslaget till investeringsplan för det\r\ngemensamma radiokommunikationssystemet; det totala beloppet är beräknat\r\ntill 2,3 miljarder kronor. Likaså bör riksdagen godkänna omdisponering av\r\nmedel inom IT-infrastruktursatsningen.\r\nNär det gäller frågan om det nya gemensamma radiokommunikationssystemet\r\nutgår utskottet från att regeringen verkar för en så bred anslutning till\r\nsystemet som möjligt och förutsätter att regeringen säkerställer att alla\r\nstatliga myndigheter i den primära användarkretsen är med från början när\r\nsystemet tas i drift.\r\nUtskottet upprepar sin vid tidigare tillfällen redovisade ståndpunkt om\r\nvikten av att utbyggnaden av 3 G-nätet genomförs i enlighet med det mål och\r\ntillståndsvillkor som har satts upp. Mot bakgrund av vad som redovisats om\r\nförestående utvärdering av utbyggnadstakten men också om möjligheterna till\r\nen ny, digital teknik för glesbygden, finner utskottet inte någon anledning\r\ntill åtgärd. Utskottet utgår från att ett ersättningssystem för NMT skall\r\nvara på plats samtidigt som NMT mönstras ut.\r\nVidare välkomnar utskottet den nyligen tillkallade utredningen om en ny\r\nreglering av postverksamhet och behov av statliga insatser för den\r\ngrundläggande kassaservicen. Så vitt utskottet kan bedöma kommer flertalet\r\nav de berörda motionsförslagen att bli prövade inom ramen för utredningens\r\nuppdrag.\r\nSamtliga motionsförslag avstyrks. Jämför reservationerna 28 (m, fp, kd), 29\r\n(m), 30 (fp) och 31 (v).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet tre förslagspunkter i\r\nbudgetpropositionen för år 2004 inom politikområdet IT, elektronisk\r\nkommunikation och post. Regeringen föreslår att riksdagen\r\n20. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:2 Upphandling\r\nav samhällsåtaganden ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 210 000 000 kr under åren 2005-\r\n2008,\r\n21. godkänner förslaget till investeringsplan för ett gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för 2004-2009,\r\n22. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:6 Gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 126 000 000\r\nkronor under åren 2005-2009.\r\nHärutöver behandlas ett förslag om omdisponering av medel inom IT-\r\ninfrastruktursatsningen. Denna förslagspunkt har av misstag bortfallit ur\r\npropositionens avsnitt 1 Förslag till riksdagsbeslut. Förslaget med\r\nmotivering återfinns däremot i avsnitt 10 Politikområde IT, elektronisk\r\nkommunikation och post. Enligt förslaget föreslås riksdagen godkänna vad\r\nregeringen förordar om omdisponering av medel inom IT-\r\ninfrastruktursatsningen.\r\nVidare behandlar utskottet förslag i följande 21 motioner:\r\nInvesteringsplan för gemensamt radiokommunikationssystem\r\n- 2003/04:Fö268 yrkandena 6 och 7 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd),\r\nUtbyggnaden av mobil telefoni\r\n- 2003/04:T243 av Maria Öberg och Kristina Zakrisson (båda s),\r\n- 2003/04:T249 av Ola Sundell (m),\r\n- 2003/04:T283 av Lars-Ivar Ericson (c),\r\n- 2003/04:T291 av Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson (båda s),\r\n- 2003/04:T307 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s),\r\n- 2003/04:T456 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (båda s),\r\n- 2003/04:N328 yrkandena 15 och 23 delvis av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\n- 2003/04:Bo262 yrkande 9 av Lotta N Hedström (mp),\r\nEnhetliga nummerområden\r\n- 2003/04:T210 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n- 2003/04:T387 av Lennart Kollmats (fp),\r\n- 2003/04:T423 av Birgitta Carlsson (c),\r\nTaxesättning för telefoni\r\n- 2003/04:T549 yrkande 11 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n\r\nUppdelning och försäljning av Posten AB\r\n- 2003/04:T288 yrkande 1 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m),\r\nPostservice och grundläggande kassaservice\r\n- 2003/04:T251 av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (båda fp),\r\n- 2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp),\r\n- 2003/04:T288 yrkande 2 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m),\r\n- 2003/04:T372 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp),\r\n- 2003/04:T497 av Ulla Hoffmann m.fl. (v),\r\n- 2003/04:T549 yrkande 12 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n- 2003/04:T558 av Marie Nordén m.fl. (s),\r\n- 2003/04:T562 yrkande 23 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n- 2003/04:N289 yrkande 3 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda\r\nc).\r\nOmdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen\r\nRegeringens förslag\r\nAv den totala ramen på 3,2 miljarder, som avsatts för att anlägga IT-\r\ninfrastruktur med hög överföringskapacitet, har till kommunerna fördelats 1\r\n,2 miljarder kronor för stöd till områdesnät och 0,4 miljarder för stöd\r\ntill stomnät. Återstoden, 1,6 miljarder kronor, har reserverats för\r\nskattereduktion för höga anslutningskostnader. Dessa medel har emellertid\r\ninte utnyttjats i beräknad omfattning. Regeringen föreslår därför att en\r\nviss del av medlen i stället får disponeras av kommunerna för att stimulera\r\nden fortsatta bredbandsutbyggnaden. Förslaget innebär att 250 miljoner\r\nkronor för år 2004 och 250 miljoner kronor för år 2005 - som således har\r\navsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader - omdisponeras\r\ntill att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög\r\növerföringskapacitet.\r\nRiksdagen föreslås således godkänna vad regeringen förordar om\r\nomdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att möjligheten att ansöka om skattereduktion för\r\nhöga anslutningskostnader endast har utnyttjats i begränsad omfattning. Av\r\nredovisningen framgår att antalet beviljade ansökningar under år 2002\r\nuppgick till 1 500, vilket motsvarade drygt 10 miljoner kronor. Under\r\nförsta halvåret 2003 har drygt 2 100 ansökningar beviljats; detta motsvarar\r\nomkring 7 miljoner kronor.\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om omdisponering av\r\nmedel inom infrastruktursatsningen; förslaget tillstyrks.\r\nEkonomiska förpliktelser för upphandling av samhällsåtaganden\r\nRegeringens förslag\r\nI budgetpropositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2004,\r\ni fråga om ramanslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst 210 miljoner kronor under åren 2005-2008 (punkt 20).\r\nBemyndigandet avser att finansiera upphandling av verksamheter i syfte att\r\ntrygga funktionshindrades behov av effektiva elektroniska kommunikationer,\r\nposttjänster och grundläggande kassaservice. Dessutom finansieras viss\r\nutrednings- och uppföljningsverksamhet från anslaget. Regeringen bedömer\r\natt nuvarande inriktning av upphandlingen inom ramen för anslaget täcker\r\nbehovet för personer med funktionshinder.\r\nSom har redovisats tidigare i betänkandet gäller ramanslaget inte bara\r\nupphandling av verksamheter avseende funktionshindrades behov utan även\r\nannan ersättning till sådana verksamheter. Regeringen (Näringsdepartementet\r\n) har anmält sin avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill ändring av ramanslagets benämning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om upphandling av\r\nsamhällsåtaganden.\r\nInvesteringsplan för gemensamt radiokommunikationssystem\r\nRegeringens förslag\r\nRiksdagen har i tillkännagivanden till regeringen pekat på behovet av ett\r\ngemensamt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare, såsom\r\nPolisen, Kustbevakningen, Tullverket, Försvarsmakten, kommunal\r\nräddningstjänst och ambulanssjukvård. Frågan har utretts av utredningen\r\nRadiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL), som i betänkandet Trygga\r\nmedborgare - säker kommunikation (SOU 2003:10) föreslagit att ett sådant\r\nsystem upphandlas.\r\nFör att möjliggöra inledandet av en sådan upphandling under år 2003\r\nbeslutade riksdagen våren 2003 om ett nytt ramanslag 37:6 Gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet under utgiftsområde 22\r\nKommunikationer och om anvisande av medel. I budgetpropositionen föreslås\r\nnu medel under detta anslag för delfinansiering av utbyggnad, driftsbidrag\r\noch förvaltning av systemet; denna del har trafikutskottet behandlat\r\ntidigare i detta betänkande.\r\nI budgetpropositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner förslaget\r\ntill investeringsplan för ett gemensamt radiokommunikationssystem för åren\r\n2004-2009 (punkt 21). Den första etappen 2004-2006 finansieras helt med\r\nanslag, den andra etappen 2007-2009 finansieras med lån i Riksgäldskontoret\r\n.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nTrafikutskottet behandlade våren 2003 anknytande frågor i sitt yttrande\r\ntill finansutskottet (2002/03:TU4y) Utgiftsområde 22 Kommunikationer -\r\ntilläggsbudget för år 2003 samt gemensamt radiokommunikation för trygghet\r\noch säkerhet. Trafikutskottet tillstyrkte delvis förslag av Riksdagens\r\nrevisorer avseende ett gemensamt radiokommunikationssystem jämte motioner i\r\nämnet. Finansutskottet delade (bet. 2002/03:FiU21) trafikutskottets\r\nbedömning avseende revisorernas förslag. Samtidigt noterades att\r\nrevisorernas förslag låg väl i linje med fortsatt arbete med systemet,\r\nsåsom det förutsatts av RAKEL. Finansutskottet förutsatte därmed att\r\nregeringen i sina kommande förslag till riksdagen skulle komma att beakta\r\nrevisorernas förslag. Vidare utgick finansutskottet från att en fortlöpande\r\nuppföljning av utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna och realiserade\r\nfördelar med systemet skulle komma att redovisas för riksdagen. De\r\nbehandlade motionsförslagen kunde, enligt finansutskottets mening, därmed\r\ntill väsentlig del förutses bli tillgodosedda.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande av riksdagen som går ut på att regeringens plan för\r\nupphandling och genomförande av ett nytt radiokommunikationssystem inte är\r\nacceptabel. Vidare kräver motionärerna ett riksdagsuttalande om behovet av\r\nett modernt och gemensamt kommunikationssystem som kan hantera både text\r\noch bild i digital form. El, tele och data tillhör kategorin samhällsviktig\r\ninfrastruktur, konstaterar motionärerna och framhåller samtidigt att de\r\nolika infrastruktursystemen är beroende av varandra. Vikten av en\r\nkontinuerlig utvärdering och analys av sårbarheten i de samhällsviktiga\r\ntekniska infrastruktursystemen utifrån en helhetssyn betonas i motionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar motionärernas bedömning om vikten av en effektiv\r\nledningsförmåga. Enligt utskottets mening framstår dock tidsplanen för\r\nutbyggnad av det gemensamma systemet som rimlig. Vad gäller systemets\r\nfunktionalitet konstaterar utskottet att val av system görs genom den\r\nupphandling som Försvarets materielverk (FMV) för närvarande genomför i\r\nsamverkan med RAKEL. Avgörande är därvid de krav som har tagits fram i\r\nsamarbete med de tilltänkta användarna för systemet, dvs. polis,\r\nräddningstjänst m.fl. Valet av system baserar sig således på bedömningar\r\nfrån de aktörer som skall använda systemet och som i sina uppdrag har\r\nansvar för medborgarnas skydd och säkerhet.\r\nI detta sammanhang vill utskottet särskilt betona vikten av att det\r\ngemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet kommer i gång\r\ni enlighet med tidsplanen och med avseende på de användare för vilka\r\nsystemet är avsett. Utskottet utgår således från att regeringen verkar för\r\nen så bred anslutning till systemet som möjligt och förutsätter att\r\nregeringen säkerställer att alla statliga myndigheter i den primära\r\nanvändarkretsen är med från början när systemet tas i drift.\r\nHärutöver påminner utskottet om riksdagens tidigare uttalande, nämligen att\r\nen fortlöpande uppföljning av utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna och\r\nrealiserade fördelar med systemet bör redovisas för riksdagen.\r\nMed vad som nu har sagts tillstyrker utskottet regeringens förslag till\r\ninvesteringsplan. Motion 2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd)\r\navstyrks i berörda delar.\r\nEkonomiska förpliktelser för gemensamt radiokommunikationssystem\r\nRegeringens förslag\r\nFör att möjliggöra att avtal vid upphandling av infrastrukturen kan tecknas\r\nför flera år i taget bör regeringen kunna göra ekonomiska åtaganden.\r\nI budgetpropositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2004\r\nför ramanslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 2 126 miljoner kronor under åren 2005-2009.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska förpliktelser för\r\ngemensamt radiokommunikationssystem.\r\nUtbyggnaden av mobil telefoni\r\nBakgrund\r\nFör mobil telefoni finns bl.a. följande system.\r\nNMT (Nordisk Mobil Telefoni) är ett analogt mobiltelefonsystem från början\r\nav 1980-talet (den s.k. första generationens mobiltelefoni). Det är det\r\nsystem som för närvarande ger den bästa yttäckningen i landet, i synnerhet\r\ni glesbygd och skogsbruksområden. De täckningskrav som i dag ställs på NMT-\r\ntjänsten, 95 % av landets yta, beslutades mot bakgrund av vikten av god\r\ntillgänglighet och regional balans. Tillståndet för halva 450-bandet har\r\nförlängts till år 2007.\r\nGSM (Global System for Mobile Communication) är ett digitalt\r\nmobiltelefonsystem som introducerades 1992 (den andra generationens\r\nmobiltelefoni). Med GSM kan data, fax och e-post överföras. Kravet för GSM\r\nvid första licensgivningen innebar en täckning av alla orter med över 10\r\n000 invånare och Europavägar i Sverige. Vidare möjliggörs s.k. roaming. Det\r\ninnebär att man kan använda sin GSM-telefon överallt där det finns GSM-nät;\r\nkravet är att den operatör hos vilken man har tecknat sitt abonnemang har\r\nroamingavtal med de andra ländernas operatörer.\r\nGPRS (General Packet Radio Service) är en vidareutveckling av GSM som\r\nintroducerades år 2001 (kallas ibland generation 2,5). Den gör det möjligt\r\natt inom GSM-systemen erbjuda s.k. paketbaserade tjänster. Abonnenten kan\r\ntill en låg kostnad vara kontinuerligt ansluten till det fasta telenätet,\r\neftersom samtalsavgiften debiteras bara för den tid (antalet paket) som\r\nradioförbindelsen utnyttjas för trafik.\r\nUMTS (Universal Mobile Telecommunications System) introduceras under år\r\n2004 (den tredje generationens mobiltelefoni, 3 G). Hastigheten är cirka 40\r\ngånger större jämfört med GSM, vilket innebär att man med 3 G - förutom\r\nljud och text - även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och\r\nanvända andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på\r\nanvändarens position. De operatörer som meddelats tillstånd för 3 G har\r\ngjort utfästelser om en täckning på 8 860 000 personer, vilket motsvarar 99\r\n,98 % av befolkningen, vid tiden för tillståndsgivningen år 2000.\r\nRedovisning från Post- och telestyrelsen\r\nUpplysningar och synpunkter har inför utskottet lämnats i detta ärende av\r\nPost- och telestyrelsens (PTS) generaldirektör Nils Gunnar Billinger.\r\nHärvid har framkommit bl.a. följande.\r\nInledningsvis redovisades för förhållandena i dag. För GSM gäller att alla\r\noperatörer täcker mer än de krav som uppställdes av staten vid\r\nlicensgivningen. Det innebär ändock att det finns områden som saknar\r\ntäckning. För 3 G-täckningen har PTS gjort en simulering med utgångspunkt i\r\ntillståndsvillkoren och kommit fram till en bild som är snarlik GSM-\r\ntäckningen; även här finns alltså stora områden utan täckning. I januari\r\n2004 inleder PTS mätningar av den faktiska 3 G-täckningen. Vidare skall 3 G\r\n-operatörerna senast den 1 mars rapportera till PTS om hur\r\ntillståndsvillkoren har uppfyllts. Skulle de inte vara uppfyllda ges en\r\nrespit om minst fyra veckor för rättelse. Om det vid en ny utvärdering\r\nvisar sig att de fortfarande inte är uppfyllda har PTS möjlighet att\r\nutfärda föreläggande förenat med vite.\r\nHärefter berördes möjliga åtgärder för att öka täckningen.\r\nEn åtgärd gäller 450-bandet. Under senare tid har den snabba\r\nteknikutvecklingen drivits vidare, bl.a. genom ökad bithastighet. PTS\r\növerväger att avsätta hela eller delar av ett frekvensutrymme om 2x1,8 MHz\r\ni 450 MHz-bandet till ett nationellt tillstånd för ett digitalt\r\nmobiltelefoninät. Fördelen med 450 MHz-bandet är att en basstation kan\r\ntäcka ett större område jämfört med högre frekvensband, t.ex. GSM. Ju lägre\r\nfrekvenser radiovågorna har, desto längre utbredning har de. Det betyder\r\natt det behövs färre master. Samtidigt kommer man att kunna utnyttja\r\nbefintliga master för NMT-nätet. I mitten av oktober 2003 hade\r\nintresseanmälningar inkommit från tretton företag. Flertalet av dem har\r\nvalt teknik som antingen är definierad som 3 G (egentligen IMT-2000 på\r\nglobal nivå) eller som \"3 G-liknande\". Intresseanmälningarna kommer att\r\nligga till grund för PTS beslut om dels vad frekvensutrymmet skall användas\r\ntill, dels hur det skall fördelas. Själva tillståndsförfarandet kommer att\r\ngenomföras enligt lagen om elektronisk kommunikation som trädde i kraft den\r\n25 juli 2003. Utlysningen av tillståndet är planerad till första halvåret\r\n2004.\r\nAndra åtgärder gäller GSM-nätet. Ett sätt är härvid att komplettera GSM med\r\nnya basstationer. Enligt beräkningar av Kungliga Tekniska högskolan (KTH)\r\nskulle det krävas ca 200 sådana i Sverige, bl.a. i skogsterräng, till en\r\nsammanlagd kostnad av 200-400 miljoner kronor. Ytterligare exempel är\r\nändring av programvaran eller utvecklande av antenntekniken.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nUtskottet behandlade våren 2003 motionsförslag av motsvarande innebörd. I\r\nsitt av riksdagen godkända betänkande (bet. 2002/03:TU6) anförde utskottet\r\nsammanfattningsvis följande.\r\nBeträffande utbyggnadstakten för tredje generationens mobiltelefoni (3 G)\r\nkonstaterades att de problem som tagits upp i motionerna, även innefattande\r\nelektromagnetisk strålning, hade uppmärksammats. Utskottet förutsatte att\r\nde åtgärder som bedöms nödvändiga för en fortsatt miljömässigt och\r\nsamhällsekonomiskt ansvarsfull utbyggnad av 3 G skulle kunna vidtas.\r\nMotionerna avstyrktes därmed.\r\nÄven med en hög grad av befolkningstäckning finns dock betydande\r\nlandområden som riskerar att sakna en tillfredsställande\r\nmobiltelefontäckning. Utskottet vill därför understryka vikten av att det\r\nfinns en god täckning i hela landet och erinra om att det enligt tidigare\r\nriksdagsbeslut har förutsatts att regeringen följer frågan och vid behov\r\ntar de initiativ som erfordras. Något särskilt uttalande i frågan från\r\nriksdagens sida därutöver anser utskottet inte vara motiverat. Även dessa\r\nmotioner avstyrktes.\r\nMotionsförslag\r\nEn heltäckande digital infrastruktur är ett sätt att skapa förutsättningar\r\nför tillväxt i hela landet, sägs det inledningsvis i motion 2003/04:N328 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c). Däri begärs ett uttalande av riksdagen om dels 3 G\r\n-utbyggnaden, dels en möjlighet till s.k. roaming. Motionärerna kritiserar\r\nregeringens IT-satsningar för att snarast ha förvärrat den sociala och\r\nregionala klyvningen i landet. Många kommuner har inte de ekonomiska\r\nmöjligheterna att garantera en utbyggnad av bredband i hela kommunen. I sin\r\ntur leder detta till att kommunen blir ett mindre attraktivt område att\r\nbosätta sig i och svårare för företag att starta och bedriva verksamhet.\r\nDet är viktigt att de operatörer som fått tillstånd för utbyggnad av 3 G i\r\nSverige också lever upp till sina åtaganden i fråga om nätkapacitet och\r\ntäckning i hela landet. Staten bör inte tveka att ingripa om löftena inte\r\nförverkligas. Motionärerna kräver samtidigt att de äldre\r\nkommunikationssystemen inte tas bort innan de nya nått fullgod täckning. I\r\nmotionen framhålls också vikten av god mobiltelefontäckning för svensk\r\nskogsindustri.\r\nLars-Ivar Ericson (c) efterlyser i motion 2003/04:T283 åtgärder för att\r\nmöjliggöra mobil kommunikation även på landsbygden. Det har blivit så\r\nnaturligt med mobiltelefoner att många inte tänker på att mobiltelefonin\r\ninte fungerar i vissa delar av Sverige. Det gäller inte bara Norrland; även\r\nområden i södra Sverige saknar täckning för mobiltelefoni, påpekas det.\r\nMotionärer uttrycker oro för att övergången till 3 G-näten kan komma att\r\ninnebära ytterligare försämring när det gäller täckningen. Detta kan drabba\r\nlantbruks- och skogsbruksnäringarna, räddningstjänsten och turistnäringen.\r\nStaten har ett viktigt ansvar på de områden där allmänna intressen inte kan\r\ntillgodoses av marknaden.\r\nLikaså i motion 2003/04:T249 av Ola Sundell (m) förespråkas tillgång till\r\nmobil kommunikation främst för de areella näringarna. Han är kritisk mot\r\natt de nya systemen endast kommer att täcka områden där människor bor - och\r\ni bästa fall \"korridorer\" längs de större vägarna. Vidare åberopar han\r\nexperter som anser att möjligheten att kommunicera i skogsterräng utanför\r\nbasernas omedelbara närhet kommer att vara i stort sett obefintlig på grund\r\nav att de höga radiofrekvenserna har dåliga vågutbredningsegenskaper när de\r\nträffar vegetation. Marknaden kommer inte att tillgodose glesbygdens behov.\r\nMotionärens slutsats är att det krävs statlig upphandling eller särskilda\r\nförpliktelser för operatörer.\r\nSamma tema återfinns i motion 2003/04:T291 av Sinikka Bohlin och Ann-\r\nKristine Johansson (båda s). Riksdagen föreslås förespråka fullgoda\r\nalternativ till de mobila tjänsterna i glesbygden. Satsningarna har gjorts\r\noch görs inom folktäta områden i stället för yta. Detta drabbar dem som bor\r\ni glesbygd och vissa näringar, såsom skogsbruket och rennäringen. Den nya\r\ngenerationens mobiltelefoni, 3 G, är inte heller en lösning i detta\r\navseende anser de och framhåller vikten av att regeringen finner fullgoda\r\nalternativ för glest bebyggda områden och för berörda skogliga näringar.\r\nI motion 2003/04:T307 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s)\r\nanförs att riksdagen bör uttala sig till förmån för\r\nkommunikationsmöjligheter med mobiltelefon från inlandet och glesbygden.\r\nDessvärre fungerar inte nätet lika bra i inlandet och glesbygden. Ur ett\r\ntrygghetsperspektiv är detta förkastligt, hävdas det. Ett fungerande\r\nmobiltelefonnät är också en förutsättning för att effektivt kunna utöva\r\nyrkesverksamhet. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv är detta mycket\r\nviktigt.\r\nÄven i motion 2003/04:T456 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (\r\nbåda s) hävdas att mobiltelenäten inte fungerar tillfredsställande. Många\r\nmänniskor är numera beroende av mobiltelefonen, både privat och i arbetet.\r\nDärför är det angeläget att alla har samma möjlighet att nyttja den och ett\r\nfullt utbyggt mobiltelenät krävs. Stora delar av Norrland, främst i dess\r\ninland, saknar täckning. Inte minst allvarligt är det när man tänker på den\r\nfunktion ett fungerande mobiltelefonnät fyller vid akuta olyckor eller\r\nandra situationer då snabb kontakt med omvärlden är viktig. För\r\npostbefordran finns målsättning om \"över-natten-befordran\". Den inriktning\r\nsom verkar gälla för närvarande, nämligen att vi som bor i dessa\r\nglesbebyggda trakter förväntas ha antenner på våra bilar, är diskriminerade\r\n. Dagens täckningsgrad utestänger också tillfälliga besökare som dristat\r\nsig till att ha anlitat andra operatörer än Telia. Ett mål för täckning av\r\nmobiltelefoni bör utarbetas snarast med innebörden att \"Hela landet skall\r\nkunna använda mobiltelefoner\" .\r\nMaria Öberg och Kristina Zakrisson (båda s) tar i motion 2003/04:T243 upp\r\nfrågan om mobiltelefoni i fjällen. De betonar att Norrbotten, som är ett\r\nstort län med långa avstånd, är beroende av hur kommunikationerna fungerar.\r\nNär det gäller mobiltelefoni finns det stora områden där\r\nmobiltelefontjänster inte går att använda alls. För de fast boende i\r\nfjällområdet är fungerade mobiltelefoni en daglig nödvändighet. Det gäller\r\näven andra, såsom de som arbetar med fjällsäkerhet och turisterna. Det\r\nnuvarande NMT 450-systemet måste finnas kvar i avvaktan på att ett\r\nheltäckande system kommer till stånd heter det.\r\nOro för strålning från mobilantenner m.m. kommer till uttryck i motion 2003\r\n/04:Bo262 av Lotta N Hedström (mp). Här krävs att ett moratorium för\r\nutbyggnad av tredje generationens mobiltelefoninät i Sverige inleds\r\nomedelbart i avvaktan på de åtgärder som föreslagits i motionen. Master för\r\n3 G-nätet byggs nu ut över hela landet utan hänsyn till miljöbalkens\r\nbestämmelser eller försiktighetsprincipen, sägs det. Motionären åberopar en\r\nholländsk s.k. dubbelblindsstudie från hösten 2003, genom vilken man skulle\r\nha konstaterat ett direkt samband mellan strålning från basstationer för 3\r\nG och upplevda symtom av olika slag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtbyggnadstakten för 3 G\r\nEnligt utskottets uppfattning är etableringen av 3 G-nätet en viktig del av\r\nsträvan att åstadkomma ett informationssamhälle för alla. Detta förutsätter\r\ni sin tur att en så stor del av Sverige som möjligt får ta del av den nya\r\nIT-infrastrukturens möjligheter. IT och telekom är fortfarande en av de\r\nlångsiktigt viktigaste tillväxtbranscherna. Under år 2003 har det\r\nförekommit uppgifter om vissa svårigheter när det gäller utbyggnaden; bl.a.\r\nhar berörda operatörer ansökt hos PTS om uppskov. Några sådana har\r\nemellertid inte beviljats med hänvisning till operatörernas utfästelser om\r\ntäckning och utbyggnadstakt vid tillståndsgivningen.\r\nSom har framgått har PTS i uppdrag att varje år för riksdagen redovisa hur\r\nutbyggnaden fortskrider och vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Härutöver\r\navses PTS i mars 2004 följa upp tillståndshavarnas utfästelser och vidta\r\nlämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnaden. Som har framgått har\r\nen redogörelse härom lämnats inför utskottet av generaldirektören för PTS.\r\nMobitelefontäckning i glesbygd\r\nÄven med en hög grad av befolkningstäckning finns dock betydande\r\nlandområden som riskerar att sakna en tillfredsställande\r\nmobiltelefontäckning. Utskottet har i tidigare sammanhang betonat vikten av\r\natt hela landet - geografiskt sett - får tillgång till mobil kommunikation,\r\ninte bara städer och tätorter. Utskottet står fast vid denna ståndpunkt.\r\nSom redovisats löper det förlängda tillståndet för det analoga\r\nmobiltelefoninätet (NMT 450) ut år 2007. NMT är det enda nät som för\r\nnärvarande är landstäckande; det täcker alltså även delar av Sverige som\r\nsaknar GSM-täckning.\r\nDet är med tillfredsställelse som utskottet noterar att det finns\r\nförutsättningar för ett ersättningssystem för NMT. Utskottet utgår från att\r\nett sådant ersättningssystem för NMT skall finnas på plats samtidigt som\r\nNMT-systemet mönstras ut. I det sammanhanget vill utskottet betona vikten\r\nav att konkurrensförutsättningarna mellan berörda operatörer inte rubbas.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga.\r\nStrålning från mobilantenner m.m.\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att utbyggnaden av 3 G innebär att\r\nkommunerna i sin prövning av bygglov bl.a. måste göra en avvägning mellan\r\nolika intressen. Master som behöver byggas för att få avsedd infrastruktur\r\nkan påverka natur- och kulturmiljö. Dessutom finns hälsoaspekter att beakta\r\ntill följd av strålningen från mobiltelesystemens elektromagnetiska fält (\r\nEMF).\r\nMyndighetsansvaret i fråga om EMF ligger formellt hos Statens\r\nstrålskyddsinstitut (SSI). En samrådsgrupp bestående av myndigheter som\r\nberörs av frågor om EMF har inrättats. Frågan om en mer strukturerad form\r\nav inbördes ansvarsfördelning har diskuterats, bl.a. i rapporten PTS\r\nsektorsansvar - miljöfrågor (PTS-ER-2002:12).\r\nDen studie till vilken det hänvisas i motionen har titeln \"Effekter av\r\nradiofrekvensfälten hos globala kommunikationssystem på välbefinnandet och\r\nkognitiva funktioner hos mänskliga subjekt, med och utan subjektiva besvär\"\r\n. Den genomfördes vid det holländska forskningsinstitutet TNO Physics and\r\nElectronics Laboratory. I denna undersöktes dels 36 personer som själva\r\nanser sig överkänsliga för strålningen från GSM-nätet, dels en lika stor\r\ngrupp som inte är det. Socialstyrelsen har sagt sig ha för avsikt att\r\ngranska studien.\r\nSom utskottet i tidigare sammanhang har betonat är det angeläget att\r\neventuella risker med elektromagnetisk strålning uppmärksammas vid\r\nutbyggnaden av mobiltelefoninätet. Utskottet anser det viktigt att ta\r\nmänniskors oro på allvar. I sammanhanget bör nämnas att motioner om\r\nstrålning från mobiltelesystem förutses bli behandlade våren 2004 av miljö-\r\noch jordbruksutskottet.\r\nSammanfattande bedömning\r\nUtskottet upprepar sin vid tidigare tillfällen redovisade ståndpunkt om\r\nvikten av att utbyggnaden av 3 G-nätet genomförs i enlighet med det mål och\r\ntillståndsvillkor som har satts upp. Mot bakgrund av vad som har redovisats\r\nom förestående utvärdering avseende utbyggnadstakten, men också om\r\nmöjligheterna till en ny, digital teknik för glesbygden, finner utskottet\r\ninte någon anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd till följd av\r\nmotionsyrkandena i dessa frågor. De avstyrks således. Utskottet är inte\r\nheller berett att tillstyrka förslaget i motion 2003/04:Bo262 av Lotta N\r\nHedström (mp) om ett moratorium för utbyggnaden av 3 G; även det avstyrks.\r\nEnhetliga nummerområden\r\nPost- och telestyrelsens utredningar om nummerplan m.m.\r\nRegeringen uppdrog genom regleringsbrevet för budgetåret 1998 åt Post- och\r\ntelestyrelsen ((PTS) att senast den 31 december 1998 redovisa principer för\r\nen ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Gällande\r\nnummerplan har vissa brister, bl.a. genom att möjligheter till\r\ntjänsteutveckling och full nummerportabilitet begränsas.\r\nNuvarande struktur för telefoninummerplanen, med indelning i 264\r\nnummerområden, bör behållas ytterligare en tid. Det långsiktiga målet är\r\ndäremot att införa en sluten plan, alltså utan nummertagning för\r\nlokalsamtal. Härigenom möjliggörs att fasta och mobila tjänster - och\r\nkombinationer av dem - kan omfattas av samma nummerserier. En ny nummerplan\r\nskall också uppfylla krav på konkurrensneutralitet och användarvänlighet.\r\nHärefter har PTS fortsatt arbetet på att ta fram en långsiktigt hållbar\r\növergripande struktur för den svenska nummerplanen för telefoni. Den 31\r\njanuari 2002 redovisade således PTS rapporten Telefonnummer på framtida\r\nmarknader. Här upprepades ståndpunkten att den öppna planen i det fasta\r\ntelenätet bör bestå under överskådlig framtid och med befintlig\r\nriktnummerindelning. Ett skäl är att användare och operatörer vill behålla\r\nde upplevda fördelarna som information om pris, lokal nummertagning och\r\ngeografisk information i den befintliga nummerstrukturen. De fördelar som\r\nen sluten plan skulle föra med sig har visat sig mindre angelägna för\r\nanvändare och operatörer. PTS bedömer att det inte finns anledning att\r\nändra denna ståndpunkt inom den närmaste tioårsperioden.\r\nMotionsförslag\r\nSkåne län är föremål för förslag i motion 2003/04:T210 av Carl-Axel\r\nJohansson (m). Det framhålls att Stockholm och Stockholms län är ett\r\nenhetligt riktnummerområde för fast telefoni med ett enda riktnummer. Skåne\r\nlän har ett flertal olika riktnummerområden, och motionären anser att\r\nmöjligheterna att göra Skåne län till ett enhetligt riktnummerområde 04 bör\r\nutredas.\r\nPå motsvarande sätt förordas Halland som är ett riktnummerområde i motion\r\n2003/04:T387 av Lennart Kollmats (fp). I Sverige är det länen/regionerna\r\nsom utgör basen för arbetsmarknad, sjukvård, offentlig service, utbildning\r\noch infrastruktur - inte minst beträffande telekommunikationer. I Stockholm\r\nkan 1,6 miljoner människor och alla företag nå varandra med lokalsamtal. I\r\nvår del av Sverige är det inte ovanligt med flera riktnummerområden per\r\nkommun I vissa fall, t.ex. i Kungsbacka, finns tre olika riktnummer, sägs\r\ndet. Att ringa till våra centrala länsmyndigheter blir för det stora\r\nflertalet samtal till annat riktnummerområde. Nuvarande system där varje\r\nkommun är ett eget riktnummerområde eller har flera riktnummer inom området\r\när ett föråldrat och krångligt system från den tid då telekommunikationen\r\nvar avsevärt mindre och samtalen geografiskt mer koncentrerade. Nu har en\r\nny tid kommit, och det är dags att även anpassa områdesindelningen för\r\nriktnummer till denna nya tid, är budskapet.\r\nSkaraborg, slutligen, som ett enda riktnummerområde förespråkas i motion\r\n2003/04:T423 av Birgitta Carlsson (c). När man ser telefonkatalogens omfång\r\nvad gäller Stockholmsområdet kan man konstatera att de med riktnummer 08 är\r\nbetydligt fler än vad vi är som har 12 olika riktnummer i Skaraborg. Att ha\r\nså många olika riktnummer upplevs inte som rationellt. Det är dessutom ofta\r\nså att man kan bo i en kommun men ha riktnummer till en annan eftersom\r\ngränsdragningarna mellan kommunen och riktnummerområdet inte alltid är\r\ndesamma.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom har framgått i det föregående har PTS genomfört två utredningar under\r\nsenare år när det gäller frågan om nummerplan. Bedömningen att nuvarande\r\nöppna system bör behållas under åtminstone den närmaste tioårsperioden står\r\nfast. Den anges grunda sig på synpunkter från användare och teleoperatörer.\r\nUtskottet, som för sin del saknar skäl att göra någon annan bedömning, vill\r\npeka på att varje nummerändring medför kostnader och besvär för användarna\r\noch operatörerna. Mot den bakgrunden anser utskottet att varje förändring\r\nmåste vara väl motiverad.\r\nEnligt utskottets uppfattning är det svårt att bedöma telemarknadens\r\nutveckling. Detta medför i sin tur svårigheter att uppskatta vilket\r\nframtida behov av nummerkapacitet som finns, såväl när det gäller antalet\r\noperatörer på marknaden som utvecklingen av ny teknik och nya tjänster.\r\nNågon ändring av riktnummerindelningen på det sätt som föreslås i\r\nmotionerna ter sig mot denna bakgrund inte motiverad. De avstyrks alltså.\r\nTaxesättning för telefoni\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) betonas att staten bör\r\nverka för att teletaxorna så långt möjligt görs avståndsoberoende. Målet\r\nmåste vara att skapa ett \"rundare Sverige\" på alla kommunikationsområden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt den nya lagen om elektronisk kommunikation utgör den fasta\r\ntelefonitjänsten en s.k. samhällsomfattande tjänst, som skall\r\ntillhandahållas till överkomliga priser. I lagens förarbeten anfördes (prop\r\n. 2002/03:110) att alltför stora prisvariationer mellan regioner eller\r\nmellan olika marknadssegment i tillhandahållandet av mer eller mindre\r\nlikvärdiga tjänster inte borde accepteras och att genomsnittspriser borde\r\nvara styrande. Samtidigt framhölls att den dominerande operatören måste\r\ntillåtas möta konkurrensen i de områden där konkurrensen är hårdast och att\r\ngeografiska variationer i taxorna borde tillåtas. I sammanhanget sade sig\r\nregeringen inte för tillfället se något skäl att föreskriva om generell\r\nprisreglering vad gäller användningen av allmänt tillgängliga\r\ntelefonitjänster till en fast anslutningspunkt.\r\nNär det gäller abonnemangsavgiften för fast telefoni kan konstateras att\r\nTeliaSonera inte tillämpar några geografiska prisvariationer. När det\r\nhärefter gäller samtalsavgiften kan konstateras att flertalet\r\ntelefonioperatörer redan tillämpar en enhetlig taxa för alla samtal inom\r\nSverige, dvs. avgiften är samma för lokalsamtal (inom riktnummerområdet)\r\nsom för s.k. Sverigesamtal (utanför riktnummerområdet).\r\nPTS har enligt lagen om elektronisk kommunikation en möjlighet att vidta\r\nsärskilda åtgärder gentemot en aktör med betydande inflytande på en\r\nslutkundsmarknad. En förutsättning är bedömningen att konkurrensen inte är\r\neffektiv och att andra åtgärder enligt lagen bedöms vara otillräckliga. En\r\nsådan åtgärd kan vara att den som har dominerande ställning på marknaden\r\nåläggs ett \"pristak\", dvs. ett visst högsta pris.\r\nMed vad nu har sagts finner utskottet inte skäl för någon riksdagens åtgärd\r\nmed anledning av motionen, som sålunda avstyrks i nu behandlad del.\r\nUppdelning och försäljning av Posten AB\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2003/04:T288 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m) krävs en\r\nuppdelning och försäljning av Posten AB. Posten är ett statligt\r\nmonopolföretag som försöker strypa all form av konkurrens. Dessutom\r\nriskerar företaget att bryta mot postlagen i flera avseenden, sägs det; en\r\nomorganisation gör att Posten inte klarar av att dela ut brev fem dagar i\r\nveckan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade samma förslag hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1). Vid\r\ndenna tidpunkt sade sig utskottet inte dela motionärernas uppfattning om en\r\nuppdelning och försäljning av Posten AB och ansåg att riksdagen borde avslå\r\nmotionen. Detta blev sedermera också riksdagens beslut.\r\nUtskottet ser inte något skäl till ändrat ställningstagande i detta\r\navseende. Motionen i här berört avseende avstyrks med hänvisning till det\r\nanförda.\r\nPostservice och grundläggande kassaservice\r\nPostservice\r\nEnligt det postpolitiska målet, fastslaget i postlagen (1993:1684) skall\r\ndet finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla\r\nkan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo\r\nkilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser\r\nbefordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren\r\n. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser.\r\nEnligt postlagen krävs tillstånd för att bedriva postverksamhet. Sådant\r\ntillstånd får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavaren att\r\ntillhandahålla en s.k. samhällsomfattande posttjänst. En samhällsomfattande\r\nposttjänst innefattar just de krav på postverksamheten som det\r\npostpolitiska målet beskriver. Posten är den operatör i landet som enligt\r\nsina tillståndsvillkor skall tillhandahålla en samhällsomfattande\r\nposttjänst. Det utgår inte någon ersättning från staten till Posten för\r\ndetta. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för efterlevnaden\r\nav postlagen. År 1997 fick PTS ett sektorsansvar på postområdet, som\r\ninnebär att myndigheten bl.a. skall följa utvecklingen på postområdet och\r\nbevaka att posttjänsten motsvarar samhällets behov. PTS har däremot ingen\r\nkonkurrensfrämjande roll; det är Konkurrensverket som är central myndighet\r\nför konkurrensfrågor. Både konkurrenslagstiftningen och postlagstiftningen\r\när tillämpliga på postmarknaden för att säkerställa att en fungerande\r\nmarknad uppnås.\r\nI postförordningen (1993:1709) sägs att den som tillhandahåller en\r\nsamhällsomfattande posttjänst inte får höja normalportot per kalenderår mer\r\nän förändringen i konsumentprisindex. Denna form av pristak infördes 1997\r\noch syftet är att skydda konsumenter, främst de grupper som inte har något\r\nalternativ till Posten, mot alltför kraftiga prishöjningar. Samtidigt skall\r\npristaket ge Posten utrymme att ta ut ett pris som motsvarar kostnaderna\r\nför tjänsten.\r\nEnligt postlagen skall befordran av adresserade tidningar och tidskrifter\r\nske till kostnadsbaserade priser, eftersom den ingår som en del i den\r\nsamhällsomfattande posttjänsten.\r\nGrundläggande kassaservice\r\nDet politiska målet för den grundläggande kassaservicen är att alla i hela\r\nlandet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till\r\nenhetliga priser.\r\nBestämmelse om kassaservice fanns tidigare i postlagen om att det skulle\r\nfinnas en kassaservice i hela landet. Statens ansvar säkerställdes genom\r\nett avtal mellan staten och Posten, vari Posten påtog sig skyldigheten att\r\ntillhandahålla en grundläggande kassaservice till alla kunder i hela landet\r\n. I mars 1998 ansåg regeringen att det fanns anledning att tillsätta en\r\nsärskild utredare med uppgift att överväga olika alternativ till den\r\ngällande ordningen, och i december 1998 överlämnade Betalserviceutredningen\r\nsitt betänkande Kassaservice (SOU 1998:159). Utredningens förslag innebar\r\nförenklat att kassaservicen inte längre skulle vara en statlig angelägenhet\r\nutan skötas av marknaden. Länsstyrelsen skulle dock kunna stödja\r\nkassaservicen på regional nivå där så behövdes. I budgetpropositionen för\r\n2001 (prop. 2000/01:1) informerades dock riksdagen om att regeringen inte\r\navsåg att genomföra Betalserviceutredningens förslag. Som ett led i den\r\nvidare beredningen av frågan utarbetades inom Regeringskansliet (\r\nNäringsdepartementet) promemorian Grundläggande kassaservice. Därefter\r\nfattade regeringen den 11 oktober 2001 beslut om proposition om\r\ngrundläggande kassaservice som ligger till grund för den nu gällande lagen\r\n(prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).\r\nLagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice (kassaservicelagen) trädde\r\ni kraft den 1 januari 2002. Av lagen följer att det är det statligt ägda\r\nbolag som också har till uppgift att genomföra röstmottagning enligt 11 kap\r\n. vallagen (1997:157) som skall tillhandahålla en grundläggande\r\nkassaservice. Hänvisningen syftar på Posten AB och det är i dag Postens\r\ndotterbolag Svensk Kassaservice AB som sköter kassaservicen och agerar som\r\nombud för de banker som bolaget har avtal med. Bankerna står enligt\r\nbankrörelselagen (1987:617) under tillsyn av Finansinspektionen. PTS har\r\nsåledes ingen tillsynsfunktion över kassaservicen som sådan men skall\r\nenligt kassaservicelagen och förordningen (1997:401) med instruktion för\r\nPost- och telestyrelsen bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov\r\n.\r\nSvensk Kassaservice använder sig av ett distributionsnät för sina tjänster\r\nsom på de allra flesta ställen är skilt från postservicen. Kassaservice\r\ntillhandahålls genom ett antal serviceställen över hela landet, varav en\r\ndel är egna kontor och en del är hos samarbetande företag. Därutöver\r\nerbjuds också kassaservice genom lantbrevbärare.\r\nSvensk Kassaservice erbjuder delvis samma tjänster som banksektorn med den\r\navgörande skillnaden att bolaget inte bedriver någon egen bankverksamhet\r\nmed kontoföring utan endast agerar ombud för de banker som bolaget har\r\nslutit avtal med. De tjänster som tillhandahålls är betalning av räkningar,\r\nkontantuttag samt insättningar och uttag på konton. Det finns i dag ett\r\nflertal alternativ till Svensk Kassaservice, t.ex. banker, dagligvarukedjor\r\nmed kassahantering genom kontokort, bankomater, betalkort, telefon- och\r\nInternetbank, autogiro och giro.\r\nStaten betalar en ersättning om 400 miljoner kronor per år till Posten för\r\natt bolaget skall tillhandahålla kassaservicen. Denna ersättning avser att\r\ntäcka underskottet för de serviceställen som inte är kommersiellt\r\nmotiverade och där det inte heller finns andra alternativ. Svensk\r\nKassaservice har därutöver ett bokfört underskott om ca 260 miljoner kronor\r\nför år 2002.\r\nPosten har under år 2003 beslutat att vidta åtgärder för att uppnå ett\r\nnollresultat i kassaserviceverksamheten år 2005. Åtgärderna innebär bl.a.\r\nstängningar av kontor, personalneddragningar, prishöjningar och\r\nomförhandlingar av avtal om ersättning från banker. Enligt Posten kommer\r\ndessa åtgärder endast att underlätta lösning på kort sikt; i ett längre\r\nperspektiv förutser Posten att kostnaderna kommer att öka.\r\nPTS utredning om den grundläggande kassaservice som tillhandahålls av\r\nPosten AB\r\nPTS har av regeringen getts i uppdrag att göra en lägesbeskrivning av den\r\ngrundläggande kassaservicen som tillhandahålls av Posten AB samt en analys\r\nav om Posten AB uppfyller de krav på kassaservice som ställs i lagen om\r\ngrundläggande kassaservice. Av rapporten, som presenterades hösten 2003,\r\nframgår sammanfattningsvis följande.\r\nPTS gör den tolkningen av lagstiftarens krav på omfattningen av den\r\ngrundläggande kassaservicen att den i första hand skall tillgodose behovet\r\nav att utföra enklare betaltjänster över disk, där andra aktörer av någon\r\nanledning inte tillgodoser detta. Trots att efterfrågan på manuella\r\nbetaltjänster (kassatjänster) trendmässigt minskar bedömer PTS att det\r\nfinns grupper som särskilt efterfrågar och har behov av grundläggande\r\nkassaservice där andra aktörer inte svarar för sådan service. Dessa grupper\r\när främst:\r\nPensionärer som saknar löne- eller annat bankkonto.\r\nFunktionshindrade som inte kan utnyttja automatiserade betaltjänster och\r\nsom inte har personlig assistent eller annan person som kan hjälpa dem med\r\nsådana ärenden.\r\nAsylsökande som för närvarande får daglig ersättning utbetalad via Svensk\r\nKassaservice.\r\nSmåföretag i glesbygd som inte omfattas av något centralt avtal som\r\ninkluderar hämtning och uppräkning av dagskassor.\r\nPersoner som av någon anledning nekas en bankrelation där\r\nbetalningstjänster kopplas till inlåningskontot.\r\nFör att bedöma om servicen svarar mot de krav som kan ställas med ledning\r\nav lagen om grundläggande kassaservice har PTS angett ett antal\r\nservicekriterier. Dessa är geografisk tillgänglighet, öppethållande, fysisk\r\ntillgänglighet, tjänsteutbud samt prissättning. Vid en utvärdering av i\r\nvilken utsträckning kriterierna uppfylls finner PTS att den grundläggande\r\nkassaservice, som Posten tillhandahåller i dag, med god marginal\r\ntillgodoser lagens krav.\r\nUtredning om postverksamhet och om grundläggande kassaservice\r\nRegeringen har nyligen beslutat om direktiv om en ny reglering av\r\npostverksamhet och behov av statliga insatser för den grundläggande\r\nkassaservicen (dir. 2003:117). Särskild utredare är Susanne Lindh, chef för\r\nVägverkets Region Skåne.\r\nUtredaren skall redovisa ett delbetänkande om den grundläggande\r\nkassaservicen senast den 1 maj 2004 och ett slutbetänkande med resterande\r\ndel av uppdraget senast den 1 november 2004.\r\nNy reglering av postverksamhet\r\nUtredaren skall göra följande.\r\nEn övergripande beskrivning av postmarknadens utveckling och olika\r\nmarknadssegment vad beträffar bl.a. dess aktörer, tjänster, priser, volymer\r\n, geografiska förhållanden och teknisk påverkan samt marknadsandelar.\r\nBeskrivningen skall om möjligt inbegripa utvecklingstendenser. I\r\nbeskrivningen skall även ingå en sammanfattning av den pågående\r\nutvecklingen inom EU och de nordiska länderna.\r\nEn samhällsekonomisk analys av liberaliseringen av postmarknaden. Därvid\r\nbör analyseras effekterna med avseende på prisnivåer, tillgänglighet,\r\nservicenivå och tillträdet av nya företag på marknaden. Förekommande\r\nskillnader i effekterna för olika regioner i landet skall uppmärksammas,\r\nliksom effekter för gles- och landsbygdsområden.\r\nUtifrån den samhällsekonomiska analysen skall eventuella brister i\r\nnuvarande lagstiftning som hindrar att marknaden utvecklas i önskvärd\r\nriktning utredas.\r\nUtvärdera ansvariga myndigheters nuvarande tillämpning av lagstiftningen,\r\nderas inbördes uppdelning av ansvaret för postmarknaden och myndigheternas\r\naktivitet på området för att därvid utreda om nuvarande ordning är\r\nändamålsenlig och kostnadseffektiv.\r\nÄven utvärdera eventuella ytterligare faktorer som kan ha hindrat eller\r\npåverkat marknadens utveckling.\r\nPå detta underlag skall följande utföras.\r\nAnalysera det politiska målet för postområdet och - vid behov - föreslå\r\nförändringar av detta. Den lagstiftning som behövs för att säkerställa att\r\nmålet nås skall anges. Kund- och konsumentperspektivet skall vara\r\nvägledande för eventuellt förslag.\r\nBedöma behovet av en förändrad myndighetsorganisation och i sådant fall\r\nföreslå en lämplig uppdelning av myndighetsansvaret samt de förändrade\r\nbefogenheter som kan följa av detta.\r\nEtt särskilt ställningstagande och eventuellt framläggande av förslag skall\r\ngöras beträffande  följande.\r\nEn bestämmelse för reglering av eftersändning av adresserade försändelser.\r\nEn förändring av definitionen av postverksamhet i 3 § postlagen om\r\nmarknadens utveckling så kräver.\r\nMöjligheter för operatörer att få tillgång till delar av den dominerande\r\noperatörens distributionsnät.\r\nEn konkurrensfrämjande roll för Post- och telestyrelsen på postområdet.\r\nI postlagstiftningen skall särskilt följande behandlas.\r\nAnalysera prisregleringen vad gäller enstaka övernattbefordrade frimärkta\r\nbrev som väger upp till 500 gram.\r\nDefiniera vilka skyddsvärda grupper i samhället som har behov av ett\r\npristak och föreslå en ändamålsenlig konstruktion av pristaket.\r\nBeskriva konsekvenserna av en eventuell avveckling av prisregleringen. Om\r\nförslaget ger upphov till sådana negativa ekonomiska konsekvenser för den\r\naktör som träffas av regleringen att kompensation bör övervägas, skall även\r\nförslag lämnas till hur denna kan utformas.\r\nBeskriva och analysera marknaden för befordran av tidningar och tidskrifter\r\ni Sverige, inklusive kostnader och priser för distributionen och göra en\r\njämförelse med de övriga nordiska länderna. Möjligheterna till\r\nsamdistribution av adresserade tidningar och tidskrifter och övriga\r\nadresserade försändelser skall särskilt analyseras. Om det är lämpligt\r\nskall förändringar i regelverket föreslås för att skapa förutsättningar för\r\nsamdistribution.\r\nTa ställning till och - om lämpligt - föreslå en bestämmelse i postlagen\r\nsom medför att ett tillstånd kan återkallas av tillsynsmyndigheten om\r\noperatören inte bedriver någon postverksamhet.\r\nBehov av statliga insatser för den grundläggande kassaservicen\r\nDet övergripande målet skall vara att finna en lösning som är godtagbar i\r\nett samhällsekonomiskt och konkurrensrättsligt perspektiv och som\r\ntillgodoser rimliga krav på tillgänglighet.\r\nUtredaren skall göra följande.\r\nAnalysera och bedöma samhällets behov av och kostnader för en grundläggande\r\nkassaservice historiskt sett, i dag och i framtiden. Även en redovisning\r\nför utvecklingen av kostnader och intäkter under de senaste fem åren.\r\nUtifrån denna bedömning ta ställning till om staten skall fortsätta att ha\r\nansvar i nuvarande omfattning för den grundläggande kassaservicen.\r\nOm så anses vara fallet - bedöma om det skall vara Posten som bör\r\ntillhandahålla kassaservicen i landet eller, om lämpligt, föreslå en annan\r\nlösning och den lagstiftning som lösningen kräver.\r\nOm det anses att Posten - helt eller delvis - även i fortsättningen bör\r\ntillhandahålla kassaservicen, analysera statens nuvarande krav på Posten\r\noch lägga fram förslag om de framtida formerna för hur tillhandahållandet\r\nav kassaservicen skall säkerställas. Vidare skall anges vilken lagstiftning\r\nsom krävs för ändamålet. Även kostnaderna för att uppfylla de aktuella\r\nbehoven skall bedömas. Kostnaderna skall redovisas med fördelning på olika\r\ntjänster och regioner i landet.\r\nSärskild ställning skall tas i följande frågor.\r\nBehovet av en begränsning av statens ansvar för kassaservicen till de orter\r\ndär det inte är kommersiellt motiverat att bedriva kassaserviceverksamhet\r\noch där det inte heller finns några alternativ.\r\nProblemen med dagskassehantering i gles- och landsbygd och föreslå åtgärder\r\nför att lösa dessa problem.\r\nBehovet och utformningen av en ändamålsenlig tillsyn och bevakning av\r\nsamhällets behov av grundläggande kassaservice.\r\nI övrigt ingår bl.a. följande i uppdraget.\r\nFöreslå nya mål - i den mån utredningen lägger fram förslag som står i\r\nstrid med de befintliga politiska målen för post- och kassaservice.\r\nTa hänsyn till möjligheterna för allmänheten att kunna förtidsrösta (\r\npoströsta); uppdraget (dir. 2003:37) till 2003 års vallagskommitté i denna\r\nfråga skall beaktas.\r\nTa upp de ytterligare frågor som utredaren anser behöver övervägas inom\r\nramen för uppdraget.\r\nMotionsförslag\r\nAllmänt om statens ansvar för servicenivån\r\nI motion 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp) efterlyses en utvärdering\r\nav Posten AB:s omorganisation. Postmarknaden har avreglerats och alltmer\r\nutsatts för konkurrens under senare år. På många orter finns flera aktörer\r\nsom delar ut och distribuerar post. Detta är positivt, och denna utveckling\r\nmåste få fortsätta, sägs det. Det är viktigt att Posten AB inte utnyttjar\r\nsin dominerande ställning på postmarknaden genom att via prissättning m.m.\r\nkonkurrera ut konkurrerande bolag. Det är också viktigt att postlagen följs\r\nnoga även på den avreglerade postmarknaden, så att en post- och\r\nkassaservice kan upprätthållas i hela landet på lika villkor. Regeringen\r\nbör samtidigt driva på i EU, så att avregleringen av postmarknaden\r\ngenomförs i fler länder. I dag kan t.ex. en monopolist i ett annat EU-land\r\ngå in och ta andelar på den svenska marknaden, medan svenska postaktörer\r\ninte har denna möjlighet i andra länder.\r\nI motion 2003/04:T251 av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (båda fp)\r\nframförs synpunkter om Postens ansvar för en rimlig servicenivå och\r\ninfrastruktur i hela landet. En central del av denna service är\r\nbrevutbärning, framför allt på landsbygden och mindre orter. Både för\r\nenskilda och för företag på dessa orter är det viktigt att veta att brev\r\nman postar når mottagaren nästa dag och omvänt att man snabbt kan nås av\r\nbrev eller paket. Inom Posten har tankar förts fram om att lägga ned\r\nåtminstone en av postterminalerna utmed Södra stambanan. Såväl\r\npostterminalen i Alvesta som i Nässjö har nämnts, anför motionärerna men\r\nanser att den tanken måste avvisas. Nedläggning av någon av dessa\r\nterminaler skulle leda till att orter i Småland, Blekinge och Öland inte\r\nlängre skulle ha den postservice som beskrivs ovan. Det skulle drabba orter\r\nsom redan i dag vidkänns befolkningsminskning och utflyttning.\r\nPosten AB får allt svårare att få ekonomin att gå ihop, konstateras i\r\nmotion 2003/04:T497 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) . Motionärerna begär att\r\nregeringen tydliggör vad som bör ingå i postens samhällsuppdrag och utreder\r\nförutsättningarna för att ge full kostnadstäckning för detta. I dag utmanas\r\nPosten främst från två håll, nämligen dels från företag som tagit andelar i\r\nfolktäta områden, dels av den nya tekniken i form av elektronisk post och\r\nbetaltjänster, sägs det. Anslagsutvecklingen visar att Posten, som tidigare\r\nvar självfinansierad, nu behöver ta allt större budgetandel i anspråk. För\r\natt komma till rätta med allmänhetens förtroende och postens ekonomiska\r\nproblem krävs grundläggande förändringar. Vidare begärs att den aviserade\r\nutvärderingen av Posten även innefattar förutsättningarna för återinförande\r\nav monopol för distribution av brev. Marknadsanpassningar får inte leda\r\ntill att den postala samhällsservicen försämras. Även förutsättningarna för\r\nlika konkurrensvillkor när det gäller distribution av brev och paket bör\r\ningå i utredningen, fortsätter motionärerna. Slutligen krävs ett uttalande\r\nav riksdagen av innebörden att den rikstäckande kassaservicen - trots att\r\nen allt mindre del av svenskarna använder sig av Svensk Kassaservice - är\r\nberättigad.\r\nPå motsvarande sätt betonas i motion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl.\r\n(s) att staten även fortsättningsvis måste ta ansvar för att upprätthålla\r\nen god postservice med en väl fungerande betalnings- och kassaservice i\r\nhela landet. Människors behov av postens tjänster har förändrats mycket\r\nsnabbt under senare år, heter det. Elektronisk post och annan ny teknik tar\r\növer alltmer.\r\nPortofrågor\r\nI motion 2003/04:T288 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m) begärs att\r\nPosten AB inte skall tillåtas att höja portot. De hänvisar till att Posten\r\nAB nyligen har aviserat en portohöjning med 10 %. Tills vidare bör Posten\r\nemellertid inte beviljas genomföra en sådan åtgärd. Enligt vad motionärerna\r\nanför är det billigare att sända ett brev från t.ex. Spanien eller Litauen\r\ntill Sverige än det är att skicka ett vykort från Södertälje till Mönsterås\r\n. Alla andra europeiska länder har lägre porto än Sverige, hävdar de.\r\nI motion 2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp) anser motionären att man bör\r\nåterinföra den tidigare modellen för ett enhetligt porto i Norden. Den 1\r\njanuari 2002 höjde Posten AB portot för ett helt vanligt brev till våra\r\ngrannländer i Norden och Baltikum från 6 till 8 kr. Detta är tvärt emot all\r\nsträvan till ökad integrering, anför motionären. Det hänvisas till att\r\nföreningen Norden redan på 1950-talet genomdrev att portot för inrikes brev\r\nockså skulle gälla för post till de nordiska grannländerna. Genom\r\nbolagiseringen av Posten kom Danmark emellertid att betraktas som ett\r\n\"utland\"; portot för att sända ett brev över Öresund blev högre än\r\nmotsvarande försändelse till Kiruna. Portot i Finland till Sverige är\r\nbilligare än tvärtom. Sverige är med i EU. Sverige säger sig alltså arbeta\r\nför regionernas utveckling, men i detta avseende agerar vi i motsatt\r\nriktning, anser motionären.\r\nSamdistribution av post och tidningar i glesbygd\r\nI motion 2003/04:T372 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) begärs att regeringen\r\nlåter utreda en lagändring för att öka möjligheterna till samdistribution\r\nav tidningar och post i glesbygd. Även befolkningen i glesare bebodda delar\r\nav landet bör, som andra, kunna få sin tidning på morgonen, sägs det. I\r\nvissa delar av landet distribueras tidningen med posten. Om kravet på\r\növernattbefordran av post i vissa glesbygdsområden slopades, skulle det i\r\ndessa delar av landet öppna möjligheterna för en bättre samordning mellan\r\npostutdelning och tidningsdistribution. Posten skulle kunna delas ut på\r\nmorgonen tillsammans med tidningen, och bilarna skulle slippa köra dubbla\r\nturer.\r\nPostservice i matvarubutiker m.m.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2003/04:T558 av Marie Nordén m.fl. (s) bör\r\nPostens samarbetspartner, såsom jourbutiker och bensinstationer, kunna\r\nutföra sina postala uppgifter enligt avtalet, så att deras kunder slipper\r\npornografi eller sexistiskt material när de köper frimärken eller hämtar\r\npaket. Kvinnor skall inte behöva möta sexistiska tidningar och filmer hos\r\nett statligt bolags utvalda samarbetspartner då man utför sina postärenden.\r\nMotionärerna säger sig vara medvetna om att det under löpande avtalsperiod\r\ninte går att ställa nya krav på Postens samarbetspartner. Inför\r\nnästkommande avtalsförhandlingar bör krav uppställas i enlighet med vad som\r\nförordas i motionen, sägs det.\r\nTillgänglighet för personer med funktionshinder\r\nAnsvaret för handikapptillgängligheten vid Postens serviceställen bör i\r\nhögre utsträckning vila på Posten, anförs det i motion 2003/04:N289 av\r\nMargareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c). På många ställen\r\nfungerar lanthandeln som utlämningsställe för paket och pengar, framhåller\r\nmotionärerna. Då finns ofta krav på en större handikappanpassning än vad\r\nden lille lanthandlaren mäktar med ekonomiskt. Innebörden i motionärernas\r\nförslag är att tillgänglighet för funktionshindrade personer är ett\r\nsamhällsansvar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen behandlade hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1) en rad motionsförslag\r\nmed anknytning till frågan om postservice. De gällde bl.a. utvärdering av\r\nPosten AB, statens ansvar, postservice och gemensamt nordiskt porto.\r\nSammanfattningsvis sade sig utskottet utgå från att regeringen noga följer\r\nutvecklingen av postservicen i landet och utvärderar de förändringar som\r\nnyligen skett och sker inom Posten AB. Inom ramen för den årliga\r\nresultatredovisningen för riksdagen förutsätts en avrapportering av hur det\r\npostpolitiska målet om en posttjänst av god kvalitet i hela landet uppfylls\r\n. Utskottet ansåg - mot bakgrund av vad som redovisats - att det inte var\r\nnödvändigt med något särskilt initiativ från riksdagens sida; syftet med\r\nflertalet motionsförslag förutsattes dock bli helt eller delvis\r\ntillgodosett.\r\nUtskottet välkomnar den nyligen tillsatta utredningen om en ny reglering av\r\npostverksamhet och behov av statliga insatser för den grundläggande\r\nkassaservicen.\r\nDet kan konstateras att många av de frågeställningar som utskottet har\r\nbehandlat vid tidigare tillfällen och de som nu har aktualiserats\r\nmotionsvägen kommer att tas upp och analyseras av utredaren. Såvitt\r\nutskottet kan bedöma kommer flertalet av de nu berörda motionsförslagen att\r\nbli prövade inom ramen för utredningens uppdrag. I detta sammanhang vill\r\nutskottet särskilt erinra om den möjlighet som utredaren har att ta upp de\r\nytterligare frågor som utredaren anser behöver övervägas inom ramen för\r\nuppdraget.\r\nBeträffande tillgängligheten för funktionshindrade har generaldirektören\r\nför PTS inför utskottet lämnat en redogörelse om hur frågorna hanteras.\r\nHärvid framkom att Handikappombudsmannen (HO) har det primära ansvaret för\r\natt kartlägga brister i lokaler där post- eller kassaservice bedrivs.\r\nLikaså är det HO som - vid uppdagad bristande tillgänglighet - förhandlar\r\nför att problemen skall undanröjas. Skulle man inte nå en godtagbar lösning\r\när det HO:s ansvar att ta upp frågan med PTS. Under år 2002 har 18 klagomål\r\navseende postservicen anmälts till PTS. Utskottet vill i detta sammanhang\r\nerinra om att funktionshindrades behov av bl.a. posttjänster och\r\ngrundläggande kassaservice finansieras över det särskilda anslaget 37:2\r\nUpphandling av samhällsåtaganden. Utskottet vill - återigen - understryka\r\nvikten av att postservicen utvecklas i former som tillgodoser de\r\nfunktionshindrades berättigade krav på en god postservice. Enligt\r\nutskottets uppfattning är särskilt tillgängligheten för funktionshindrade i\r\nfråga om posttjänster och grundläggande kassaservice en fråga som kan\r\nförutsättas bli uppmärksammad av utredaren.\r\nBeträffande problemet med pornografi och sexistiskt material har utskottet\r\nerfarit att PTS inte tolkar det som sitt uppdrag att inom ramen för sin\r\ntillsynsverksamhet beakta denna aspekt. Utskottet utgår emellertid från att\r\näven denna fråga kan inrymmas i utredningsuppdraget.\r\nVidare har utskottet inhämtat att frågan om samdistribution av inte bara\r\nadresserade utan även oadresserade tidningar och tidskrifter ingår i\r\nuppdraget för utredaren.\r\nMed hänvisning till vad nu har anförts anser utskottet inte att någon\r\nriksdagens åtgärd är behövlig. Här behandlade motionsförslag avstyrks\r\nalltså.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer anvisar anslag enligt regeringens förslag. Det innebär att\r\n28,5 miljarder kronor fördelas till olika ändamål inom utgiftsområdet,\r\nvarav merparten till byggande och underhåll av vägar och järnvägar.\r\nStällningstagandet innebär att samtliga motionsförslag om alternativa\r\nanslagsberäkningar (m, fp, kd, c) avstyrks.\r\nUtskottet har i tidigare avsnitt under behandlingen av politikområdena\r\nTransportpolitik respektive IT, elektroniska kommunikationer och post\r\nredovisat regeringens och motionärernas förslag till ekonomiska\r\nförutsättningar för budgetåret 2004. Utskottet har därvid redogjort för\r\nsina ställningstaganden för de olika anslagen Av detta följer att utskottet\r\nanser att riksdagen för budgetåret 2004 bör anvisa anslag under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med regeringens förslag.\r\nUtskottets förslag till medelsanvisningar redovisas i bilaga 2.\r\nUtskottet har heller ingen erinran mot propositionens förslag att\r\nregeringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret på högst 1 410\r\nmiljoner kronor för genomförande av prioriterade låneprojekt, respektive 1\r\n591 miljoner kronor för genomförande av prioriterade järnvägsprojekt.\r\nVidare tillstyrks att de återstående amorteringarna som skulle ha betalats\r\n2004 och 2005 avseende de lånefinansierade vägprojekten väg E 18/20 delen\r\nÖrebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-\r\nHossmo samt väg E 4 trafikplats Hallunda inte betalas under 2004 och 2005\r\nutan senareläggs till 2005 och 2006. Slutligen har utskottet ingen erinran\r\nmot att riksdagen godkänner att regeringen för 2004 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 11 900 000 000 kr för Banverket för\r\ninvesteringar i eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager, rörelsekapital samt för vissa investeringar i\r\nStockholmsområdet 1983, enligt avtal mellan staten och Stockholms läns\r\nlandsting,\r\nMed de motiveringar som redovisats i det föregående avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2003/04:T510 (c), 2003/04:T532 (m), 2003/04:T560 yrkande 18 (kd)\r\n, 2003/04:T562 yrkande 28 (fp) och 2003/04:Fi240 yrkande 27 (fp).</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Mål- och resultatfrågor för politikområde Transportpolitik (punkt 1\r\n)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T530 yrkandena 1 i denna del och 2  i denna del av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m)\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T562 yrkande 1 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nStällningstagande\r\nAlla analyser av transportsystemets framtida behov måste grundas på\r\nrealistiska antaganden om utvecklingen. De undersökningar som finns\r\ntillgängliga talar sitt tydliga språk. Det är i allra högsta grad på\r\nvägarna belastningen framöver kommer att öka.\r\nAv Godstransportdelegationens omfattande genomgång och analys av\r\ngodstransporternas utveckling framgår bl.a. att man inte bör överdriva de\r\nvolymmässiga förväntningarna på överföringen av gods från vägtrafik till\r\njärnväg och sjöfart. Trots detta väljer regeringen att göra en annan\r\nbedömning, vilken presenterades i den senaste infrastrukturpropositionen.\r\nSom framhålls i motion 2003/04:T530 (m) bör mot denna bakgrund en\r\nomfördelning ske av medel mellan väg- och järnvägsinvesteringar.\r\nKonkurrens är det effektivaste medlet för att uppnå fungerande kollektiva,\r\nsamverkande trafiklösningar. Det är en tydlig trend att olika trafikslag, t\r\n.ex. bil, buss och järnväg, samverkar för att uppnå gemensamma mål.\r\nMarknaden för transporter från dörr till dörr växer snabbt. Det ligger\r\ndärför i transportföretagens intresse att erbjuda lösningar där olika\r\ntransportslag blir ett konkurrensmedel för att locka till sig nya kunder.\r\nFörändringarna inom transportnäringen kommer i framtiden att föda nya typer\r\nav företag och förbättra lönsamheten för andra företag. Det finns exempel\r\npå godssidan som visat att en samverkan mellan lastbil, järnväg och båt är\r\nframgångsrika. De framtida transportköparna kommer därmed inte att bry sig\r\nom på vilket sätt produkten tar sig till kunden, utan mera intressera sig\r\nför att den tar sig fram i exakt rätt tid, och på billigast och\r\nmiljömässigt bästa sätt.\r\nDetta ställer emellertid krav på att staten som ägare och planerare av\r\ninfrastruktur agerar med såväl framförhållning som medvetenhet om vilka\r\nkrav som ställs för att de olika transportslagen skall kunna samverka på\r\nbästa möjliga sätt. För att t.ex. sjöfarten skall kunna utnyttjas optimalt\r\nkrävs knutpunkter, s.k. hubbar, som möjliggör en effektiv omlastning mellan\r\nde olika transportslagen. En övergripande och långsiktig studie över\r\nbehoven på detta område bör genomföras.\r\n2.      Mål- och resultatfrågor för politikområde Transportpolitik (punkt 1\r\n)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T562 yrkande 1 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T530 yrkandena 1 i denna del och 2  i denna del av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T564 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet liberalerna anser att trafikpolitiken skall ha som mål att\r\nbidra till:\r\n- ökad tillväxt\r\n- förbättrad miljö\r\n- ökad trafiksäkerhet\r\nEn trafikpolitik, som bygger på ökad konkurrens mellan såväl olika\r\ntrafikföretag som mellan trafikslagen, som skapar goda förutsättningar för\r\nföretagens behov av godstransporter och som ökar människors möjlighet att\r\nfärdas till och från sitt arbete, ger goda förutsättningar för ökad\r\ntillväxt.\r\nEn trafikpolitik, där trafikslagen på lika villkor bär sina kostnader\r\ninklusive de miljömässiga, där människor i befolkningstäta regioner erbjuds\r\nen väl fungerande spårbunden kollektivtrafik, där flaskhalsar som skapar\r\nomfattande dagliga kö- och utsläppsproblem byggs bort och där utvecklande\r\nav nya mer miljömässiga transportmedel uppmuntras, ger goda förutsättningar\r\nför en förbättrad miljö.\r\nEn trafikpolitik, som får fler människor i de befolkningstäta regionerna\r\natt välja en väl fungerande kollektivtrafik, där vägarna görs säkrare genom\r\natt tät mötande biltrafik separeras, där utvecklandet av säkrare fordon\r\nuppmuntras, och där trafikanterna visar mer hänsyn och respekt för såväl\r\nvarandra som för de regler som gäller i trafiken, ger goda förutsättningar\r\nför en ökad trafiksäkerhet.\r\n3.      Mål- och resultatfrågor för politikområde Transportpolitik (punkt 1\r\n)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T564 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl.\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T530 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del av Elizabeth Nyström\r\nm.fl. (m) och\r\n2003/04:T562 yrkande 1 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiets vision om framtidens transportsystem bygger på att\r\ntransportsystemet skall bidra till att skapa goda förutsättningar för\r\nutveckling i hela landet. Transportsystemet skall medverka till tillväxt\r\noch företagande samtidigt som det inte får omöjliggöra kommande\r\ngenerationers möjlighet till att förverkliga sina livsprojekt. Trafikens\r\nnegativa miljöpåverkan måste hanteras på ett grundläggande och omfattande\r\nsätt. Vi måste ställa om till ett grönt transportsystem. Centerpartiet vill\r\nse ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och\r\ntillgängliga transporter där det övergripande målet skall vara att\r\nsäkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.\r\nFramtidens transportsystem bör enligt vår mening bygga på olika\r\ntransportmedel som utgör länkar i en helhet och där målet är att helheten\r\noptimeras. Det innebär att de olika statliga verken inte enbart får tänka\r\nutifrån sitt eget verks transportmedel. Ett sammanhållet transportsystem är\r\nviktigt för att underlätta arbetsresor, rekreationsresor och inte minst\r\ngodstransporter. Om möjligheten att lätt och smidigt resa med kollektiva\r\ntransportmedel försvåras är risken stor att biltrafiken ökar, vilket\r\nytterligare belastar våra vägar samt miljön. Olika trafikslag måste\r\nutnyttjas och komplettera varandra på korta och långa distanser.\r\nVägtransporter, järnväg, sjöfart och flyg skall alla ses som integrerade\r\ndelar i ett och samma kommunikationssystem. Ett ändamålsenligt nyttjande av\r\nolika trafikslag i förening med högt ställda miljökrav innebär också att\r\nhela trafiksektorns miljöbelastning kan minska.\r\n4.      Enskilda vägar m.m. (punkt 9)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:T206 av Nils Fredrik Aurelius (m),\r\n2003/04:T221 av Sten Tolgfors (m),\r\n2003/04:T225 yrkande 3 av Nils Fredrik Aurelius (m),\r\n2003/04:T252 av Tobias Krantz (fp),\r\n2003/04:T300 av Gunilla Tjernberg (kd),\r\n2003/04:T316 av Jörgen Johansson (c),\r\n2003/04:T416 av Viviann Gerdin och Håkan Larsson (c),\r\n2003/04:T427 av Eva Flyborg (fp),\r\n2003/04:T482 yrkandena 2 och 3 av Agne Hansson (c),\r\n2003/04:T501 av Berit Högman (s),\r\n2003/04:T523 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s),\r\n2003/04:T524 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (s),\r\n2003/04:T530 yrkande 3 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T560 yrkande 6 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T562 yrkande 12 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\n2003/04:T564 yrkandena 16 och 17 av Maud Olofsson m.fl. (c),\r\n2003/04:MJ406 yrkande 3 av Birgitta Carlsson (c),\r\n2003/04:N344 yrkande 6 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m).\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är de enskilda vägar som är öppna för allmänhet och\r\nnäringsliv en mycket viktig del av vår gemensamma infrastruktur. Det är\r\nockså den uppfattning som framförs i de motioner som har väckts om enskilda\r\nvägar.\r\nDet är viktigt att påminna sig att en så stor del som 70 % av det svenska\r\nvägnätet består av enskilda vägar. De har avgörande betydelse för\r\nmöjligheten att leva och bo på landsbygden. De är också av stort värde för\r\nbl.a. turist- och skogsindustrierna. Även för jakt, fiske och friluftsliv\r\när de enskilda vägarna en förutsättning. En miljon människor använder de\r\nenskilda vägarna varje dag.\r\nVi anser att det är ett stort bekymmer att villkoren under de senaste tio\r\nåren har försämrats för väghållarna av enskilda vägar på en rad områden. Av\r\nde enskilda vägarna är det ungefär en fjärdedel som uppbär statliga bidrag.\r\nNär det offentligas ansvar för infrastrukturen brister blir följderna\r\nallvarliga, inte minst när det innebär att kostnaderna för gemensam\r\ninfrastruktur vältras över på ett fåtal enskilda personer. Statsbidragen\r\nför drift och underhåll av enskilda vägar halverades mellan åren 1995 och\r\n1996 och är fortfarande mycket låga. Statsmakten har inte levt upp till\r\nambitionen att väghållare av enskilda vägar normalt skall få ersättning för\r\ndrift och underhåll motsvarande 70 % av den beräknade kostnaden.\r\nErsättningen för nyinvesteringar och byggande av enskilda vägar har i\r\nprincip upphört. Det enskilda vägnätet omfattas inte av ersättningssystemet\r\nför miljöinsatser och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Kostnaden för\r\nvinterunderhåll har till följd att skatteväxling och prisutveckling ökat\r\ndramatiskt. Efterblivet underhåll och reparationer av broar har skapat en\r\nkapitalförstöring som enligt Vägverket kräver extra anslag motsvarande 330\r\nmiljoner kronor. Listan är dessvärre lång.\r\nFör att förhindra ytterligare försämringar av de enskilda vägarna anser vi\r\natt anslaget bör höjas. En sådan höjning skall användas för satsningar på\r\nökad bärighet och på en ökning av de generella bidragen till de enskilda\r\nvägarna. Ansvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande - på enskilda\r\nvägar bör överföras till staten.\r\nAvseende skärgårdstrafiken och färjetrafiken i övrigt som påtalats i\r\nmotionerna anser utskottet att regeringens hantering har dragit ut alltför\r\nlångt i tiden. Det är angeläget att regeringen nu vidtar åtgärder så att de\r\npåtalade olikartade villkoren och oklarheterna i övrigt får en skyndsam\r\nlösning.\r\nGenom ett uttalande till regeringen av den innebörd som här har redovisats\r\nblir motionerna tillgodosedda. De tillstyrks alltså.\r\n5.      Banverkets produktionsverksamhet (punkt 15)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T530 yrkande 8 av Elizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en bolagisering av konkurrensutsatta verksamheter krävs för\r\natt tydliggöra Banverkets olika roller. En effektivisering och besparing är\r\nmöjlig att uppnå genom att upphandla hela Banverkets produktion. Alla\r\nanläggnings- och underhållsarbeten skall då upphandlas i konkurrens. Staten\r\nbör som ägare av infrastrukturen utvecklas till att uppträda som en\r\nkompetent upphandlare av tjänster. Projektering och byggande bör upphandlas\r\noch byggas i konkurrens mellan marknadens aktörer.\r\n6.      Handelsflottans kultur- och fritidsråd (punkt 17)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T530 yrkande 18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\navslår\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 22 punkt 13.\r\nStällningstagande\r\nVerksamheten vid Handelsflottans kultur- och fritidssråd (HKF) inrättades i\r\nen tid när förhållandena i sjöfarten var helt annorlunda. Långa tider till\r\nsjöss och bortovaro från hemorten var regel, och många sjömän saknade ett\r\nnormalt socialt liv. Med dagens avlösningssystem är förhållandena helt\r\nannorlunda.\r\nVi anser att möjligheterna att delta i det sociala och kulturella livet på\r\nhemorten i dag inte är sämre för sjömän än för många andra yrkesgrupper,\r\noch behovet av denna verksamhet kan inte längre anses motivera den\r\nsärställning som HKF har. En avveckling av verksamheten innebär att de i\r\njämförelse med omvärlden höga svenska farledsavgifterna kan sänkas.\r\n7.      Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik (punkt 18)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T530 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp),\r\n2003/04:T493 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (mp),\r\n2003/04:T562 yrkande 16 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd).\r\nStällningstagande\r\nDe flesta europeiska länder har infört någon form av stöd för den egna\r\nsjöfartsnäringen. Dessa stöd har skapats med hänvisning till konkurrensen\r\nfrån bekvämlighetsregisterade rederier med lågkostnadsbesättningar.\r\nEuropeiska unionen har fastställt ett tak som innebär att stödet inte får\r\növerstiga summan av skatter och sociala avgifter. Sverige har till skillnad\r\nfrån de flesta andra länder valt att i stället för nettolön återbetala\r\nskatter och sociala avgifter till rederierna. Personalen behåller därmed\r\nalla sociala förmåner trots att de avgifter som förmånerna baseras på\r\naldrig inbetalas. Därutöver utbetalas till kommunerna de\r\nkommunalskattemedel som aldrig influtit till statskassan.  Det svenska\r\nsystemet ger därför en större kompensation än den vanliga lösningen med\r\nnettolöner.\r\nMot bakgrund av det anförda anser vi att regeringen bör verka för en ny\r\nsjöfartspolitik inom Europeiska unionen, en politik som utgår från\r\nRomfördragets portalparagraf, artikel 92, och som avvecklar de nationella\r\nstödprogrammen.\r\n8.      Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik (punkt 18)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp) och\r\n2003/04:T562 yrkande 16 av Erling Bager m.fl. (fp) samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:T493 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (mp),\r\n2003/04:T530 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd).\r\nStällningstagande\r\nFör att kunna upprätthålla den svenska konkurrenskraften på världshaven\r\nbehövs en anpassning av förutsättningarna både till villkor som gäller inom\r\nEU:s ram och inom redarvärlden och på sjömanssidan. För att kunna ta\r\nytterligare steg, och då handlar det inte bara om skatter utan än mer om\r\ntillförlighet, miljöhänsyn och sjösäkerhet, anser vi att Sveriges rederi-\r\noch sjöfartspolitik behöver ses över och ändras så att svenska rederier och\r\nsjömän inte hamnar i ett sämre läge än utländska rederier och sjömän.\r\nMot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att Sverige har en framsynt\r\nrederi- och sjömanspolitik, anpassad inte minst till villkoren i övriga EU-\r\nländer. Vi efterlyser kraftfullt ökat intresse och engagemang från\r\nNäringsdepartementet i fråga om svensk sjöfartspolitik. I och med att\r\nrederistödet försvunnit och ersatts med en s.k. nettolösning har viktiga\r\nsteg tagits. Vi anser ändock att EU långsiktigt måste arbeta på att få bort\r\nalla särlösningar för branschen.\r\n9.      Handelssjöfartens kostnadsansvar (punkt 19)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T285 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m),\r\n2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m),\r\n2003/04:T453 yrkande 4 av Peter Danielsson m.fl. (m) och\r\n2003/04:T530 yrkandena 16 och 17 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) samt avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd),\r\n2003/04:T322 av Catherine Persson (s),\r\n2003/04:T366 av Joe Frans (s),\r\n2003/04:T441 yrkandena 2, 4 och 5 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2003/04:T544 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s).\r\nStällningstagande\r\nI rapporten (Ds 2003:41) Nya farledsavgifter föreslås ändringar som enbart\r\när en justering av nuvarande avgiftssystem och som inte lever upp till de\r\nkrav som bör kunna ställas. Ett beslut i linje med utredningsförslaget\r\nriskerar också att snedvrida konkurrensen mellan transportslagen och\r\nmotverka utvecklingen av rationella, miljönpassade och frekventa\r\ninternationella sjötransporter. Vi anser att  förändringar av\r\nfarledsavgifterna måste belysas i det sammanhang de verkar och ur ett\r\ntotalt transportpolitiskt perspektiv i jämförelse med tåg- och\r\nlandsvägstransporter. En anpassning av Sjöfartsverkets avgifter till den\r\nsamhällsekonomiska marginalkostnaden skulle innebära väsentligt lägre\r\nkostnader för sjötransporter och därmed också minskad belastning på väg-\r\noch järnvägsnäten.\r\nVi anser att möjligheterna måste undersökas för att konkurrensutsätta\r\nlotsverksamheten i syfte att uppnå effektiviseringsmöjligheter. I detta\r\nsammanhang bör också hela Sjöfartsverkets verksamhetsform utredas. En\r\nanslagsfinansierad verksamhet skulle vara till godo för sjöfarten, samt\r\nskapa likvärdiga förutsättningar för de olika transportslagen. Vi anser\r\nockså att prissättningen för lotstjänster bör baseras på de utförda\r\ntjänsternas innehåll, snarare än en rent tidsbaserad prissättning.\r\nKostnaden för isbrytning utgör en betydande del av Sjöfartsverkets budget\r\noch den större delen av verkets regionalpolitiska kostnad. Reglerna för\r\nisbrytarassistans tillkom för många år sedan när merparten av tonnaget hade\r\nstörre behov av assistans än i dag. Reglerna premierar inte i tillräcklig\r\nomfattning investering i tonnage med bättre isegenskaper. På samma sätt som\r\nmiljörabatt har införts i sjöfartstaxan för bättre miljöegenskaper bör\r\nmodernt isbrytande tonnage premieras. Vi anser att kostnadsansvaret för\r\nisbrytningen bör ingå i statens generella regionalpolitiska åtagande. Vi\r\nanser också att regeringen tillsammans med Finland och Estland - som snart\r\när unionsmedlem - borde utverka regionala EU-stöd för att hålla isarna\r\nborta från farlederna.\r\n10.     Handelssjöfartens kostnadsansvar (punkt 19)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 10. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd) och\r\n2003/04:T441 yrkandena 2, 4 och 5 av Johnny Gylling m.fl. (kd) samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:T285 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m),\r\n2003/04:T322 av Catherine Persson (s),\r\n2003/04:T366 av Joe Frans (s),\r\n2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m),\r\n2003/04:T453 yrkande 4 av Peter Danielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T530 yrkandena 16 och 17 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T544 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att statliga medel långsiktigt bör avsättas för att täcka en del\r\nav kostnaderna för sjöfartens infrastruktur. Det av Sjöfartsverket\r\nadministrerade farledssystemet kan inte helt ut finansieras med avgifter.\r\nVi anser också att staten har ett ansvar att stödja regionala satsningar\r\noch tillse att de stora godsstråken, som utgör möjliga alternativ till\r\nvägtrafiken, också blir kommersiellt gångbara alternativ. En del i en sådan\r\nplan bör vara att få bort isbrytningen från farledsavgifterna. Vi anser att\r\nregeringen tillsammans med Finland och Estland - som snart är unionsmedlem\r\n- borde utverka regionala EU-stöd för att hålla isen borta från farlederna.\r\nMed anledning av förslagen i den nyligen genomförda översynen Nya\r\nfarledsavgifter (Ds 2003:41) välkomnar vi att frågan om avgiftssystemet\r\növerlämnas till Godstransportdelegationen för vidare beredning och\r\ndiskussion innan regeringen fattar beslut om förändringar.\r\n11.     Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart (punkt 20)\r\nav Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Runar Patriksson (fp) och Sven\r\nBergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T343 av Holger Gustafsson (kd),\r\n2003/04:T441 yrkande 6 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n2003/04:T495 av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (båda c),\r\n2003/04:T562 yrkande 4 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564 yrkande 42 av Maud Olofsson m.fl (c) samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:T397 av Peter Jonsson m.fl. (s),\r\n2003/04:T436 av Carina Ohlsson (s).\r\nStällningstagande\r\nSjöfarten på våra inre vattenvägar har en viktig roll i transportsystemet.\r\nAtt gods transporteras på Vänern och Mälaren i stället för på lastbil är\r\npositivt ur många aspekter, bl.a. minskar slitage och trängsel på ett redan\r\nhårt belastat vägnät. Vi anser att Vänersjöfarten samt övrig insjö- och\r\nkustsjöfart har behov av bättre villkor. Det är väsentligt att\r\ninfrastrukturella förutsättningar finns för att utveckla Vänersjöfarten. Vi\r\nvälkomnar därför den överenskommelsen som berörda kommuner och\r\nNäringsdepartementet träffat beträffande Vänersjöfarten. Kapaciteten i\r\nSödertälje- och Trollhättekanalerna måste också säkerställas. Staten bör\r\ngarantera fortsatt drift av kanalerna och tillse att nödvändiga\r\nunderhållsarbeten kommer till stånd.\r\nVi anser att en del transporter kan lockas över till sjöfart under\r\nförutsättning att hamnar och lastsystem fortlöpande moderniseras. Det\r\ngäller särskilt inlandshamnar, framför allt i Vänern och Mälaren, där\r\nsjötransporter utgör ett attraktivt och säkert alternativ till järnvägs-\r\noch lastbilstransport. Genom en annorlunda kommunal hamnpolitik och en\r\nannan avgiftssättning kan sjöfarten stimuleras. Ett slopande av den\r\ngodsrelaterade farledsavgiften för insjösjöfarten skulle på ett aktivt sätt\r\nstimulera utvecklingen av detta miljövänliga transportsystem.\r\nVi anser vidare att regeringen snarast bör redovisa ett handlingsprogram\r\nför insjö- och kustsjöfarten som även inkluderar förbättrade villkor för\r\nVänersjöfarten.\r\n12.     Konkurrenssituationen i hamnar (punkt 21)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 12. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T530 yrkande 14 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562 yrkande 17 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nI många hamnar fortlever skråväsendet i form av stuverimonopolet vilket\r\nleder till dyra stuveriorganisationer och orationella hanteringsmetoder.\r\nInom EU finns numera krav på att även hamnverksamhet skall\r\nkonkurrensutsättas. Det är olyckligt att regeringen i behandlingen av\r\nfrågan om gemensamma regler för hamnar inom EU inte tydligt agerat för en\r\nsnabb avveckling av de lokala monopolen. Kommunala hamnkostnader drabbar\r\nensidigt sjötrafiken och det gällande stuverimonopolet har förhindrat,\r\neller i varje fall försvårat, införandet av ny teknik, t.ex. självlossande\r\nbåtar.\r\nVi anser att konkurrenssituationen i hamnarna måste bli bättre. EU har\r\nställt sig bakom en rad förslag, som skulle kunna förbättra konkurrensen i\r\nhamnarna. Denna politik måste bli verklighet också i Sverige. En\r\nföretagspolitik som gör det lättare att starta och driva företag i Sverige\r\nskulle ocksår sjöfarten.\r\n13.     Fritidsbåtsregister (punkt 22)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 13. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T340 av Jan-Olof Larsson (s),\r\n2003/04:T467 yrkande 1 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) och\r\n2003/04:T511 av Anders Karlsson (s).\r\nStällningstagande\r\nI dag saknas ett obligatoriskt fritidsbåtsregister och en avgift för att\r\nfinansiera de kostnader som fritidsbåtverksamheten orsakar. Det ökade\r\nantalet olyckor med fritidsbåtar och den ökande miljöbelastningen från\r\ndessa båtar har ökat behovet av register och en ansvarsförsäkring. I dag är\r\ndet i princip den yrkesmässiga sjöfarten som står för den kostnaden. Vi\r\nanser att det inte finns någon logisk anledning till att det skall vara så.\r\nDet är som om åkerinäringen skulle betala kostnaderna för bilmotorsporten.\r\nVi anser också att en skatt på fritidsbåtar med mycket stor sannolikhet\r\nockså har den fördelen att den har en god fördelningspolitisk profil.\r\nEtt obligatoriskt register har många fördelar både ur säkerhets-, miljö-\r\noch stöldskyddssynpunkt. Det har tidigare funnits ett allmänt register, och\r\nett nytt obligatoriskt register kan bygga på det som i dag administreras av\r\nStöldskyddsföreningen.\r\n14.     Delning av Luftfartsverket (punkt 26)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T530 yrkande 22 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\noch avslår\r\nregeringens proposition 2002/03:1 utgiftsområde 22 punkt 17.\r\nStällningstagande\r\nEn uppdelning av Luftfartsverket har länge varit en nödvändighet då\r\nprincipiella skäl talar emot en sammanblandning av myndighetsuppgifter och\r\naffärsverksamhet eller beställare och utförare i samma organisation. Det\r\nfinns också en risk att de privata aktörer som konkurrerar med\r\nLuftfartsverkets produktionsuppgift missgynnas. En naturlig del av denna\r\nuppdelning är att bolagisera och privatisera affärsverksamheten, dvs.\r\nproduktionsdelen, dels eftersom det inte är statens uppgift att ägna sig åt\r\ndenna typ av verksamhet, dels eftersom mycket talar för att den inte\r\nbedrivs på bästa och effektivaste sätt inom staten. Den internationella\r\nutvecklingen är att alltfler länder realiserar fördelarna med bolagiserade\r\noch privatiserade flygplatser och även en helt eller delvis privatiserad\r\nflygtrafiktjänst. Regeringens förslag innebär att Sverige återigen hamnar\r\nefter i utvecklingen. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.\r\n15.     Privatisering av flygplatser m.m. (punkt 27)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T211 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n2003/04:T453 yrkande 6 av Peter Danielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T530 yrkande 20 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562 yrkande 22 av Erling Bager m.fl. (fp)\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:T310 yrkande 5 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) och\r\n2003/04:T564 yrkande 38 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning saknas det bärkraftiga skäl för att flygplatser\r\nskall vara i statlig ägo. Tvärtom kan privatägda flygplatser agera på\r\nmarknadsmässiga villkor och därmed få förbättrade möjligheter att hävda sig\r\ni en allt hårdare konkurrens. För Sturups flygplats finns det dessutom\r\nsärskilda skäl som talar för en privatisering eftersom det underlättat ett\r\nför regionen viktigt och transportpolitiskt motiverat samarbete mellan\r\nflygplatserna Sturup och Kastrup. Ett annat - och angeläget - skäl för\r\nprivatisering av statliga flygplatser är att man härigenom skulle kunna få\r\nin kapital som kan användas för infrastrukturinvesteringar. Även en\r\ndelprivatisering kan vara tänkbar, åtminstone i ett första skede. De\r\nflygplatser som i första hand bör komma i fråga är Arlanda, Landvetter och\r\nSturup, som alla tre genom sin storlek och sina lägen har goda möjligheter\r\ntill lönsamhet. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen ett förslag med\r\ndetta innehåll.\r\n16.     Privatisering av flygplatser m.m. (punkt 27)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 16. Därmed bifaller rikdagen motionerna\r\n2003/04:T310 yrkande 5 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c)\r\nsamt\r\n2003/04:T564 yrkande 38 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T211 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n2003/04:T453 yrkande 6 av Peter Danielsson m.fl. (m),\r\n2003/04:T530 yrkande 20 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562 yrkande 22 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nRunt om i världen privatiseras eller delprivatiseras flygplatser, vilket\r\nvisar på att det är en möjlig handlingsväg. Även i Sverige har\r\nprivatiseringar ägt rum. Stockholm-Skavsta flygplats ägs till exempel till\r\n90 % av brittiska TBI. I England är de sju största flygplatserna privatägda\r\ntill 100 %. Ägare är British Airport PLC. Vidare kan nämnas att 49 % av\r\nKastrup är privatägt, 30 % av Wiens flygplats är privatägd och 60 % av\r\nDüsseldorfs flygplats. I Australien är de stora flygplatserna uthyrda på 50\r\når till privata ägare. Detta är långt ifrån alla exempel, men de visar\r\ntydligt på den pågående trenden.\r\nI Sverige äger staten genom Luftfartsverket 19 flygplatser samt har\r\nägarintresse i ytterligare 2. Av dessa flygplatser är Arlanda överlägset\r\nstörst vad gäller antalet passagerare, flygrörelser och godshantering. Jag\r\nanser att Arlanda, Landvetter och Sturup lämpar sig väl för en\r\ndelprivatisering. Därmed kan kapital frigöras till infrastrukturprojekt\r\nrunt om i landet. Samtidigt är det viktigt att betona att staten genom\r\nLuftfartsverket har ett viktigt ansvar för att hålla samman landet vad\r\ngäller möjlighet att trafikera även de flygplatser som inte genererar vinst\r\n.\r\nSåledes bör enligt min mening möjligheten att släppa in privata aktörer som\r\ndelägare användas, utan att för den skull sälja hela statliga flygplatser.\r\nEn sådan utveckling skulle också öppna nya möjligheter, då staten många\r\ngånger inte har möjlighet att stå för de investeringar som är nödvändiga\r\nför att en flygplats skall utvecklas på ett positivt sätt. För Sturups\r\nflygplats finns det särskilda skäl som talar för att släppa in privat\r\nkapital. Det underlättar ett för regionen viktigt och transportpolitiskt\r\nmotiverat samarbete mellan flygplatserna Sturup och Kastrup. Regeringen bör\r\nsnarast förelägga riksdagen ett förslag med detta innehåll.\r\n17.     Avreglering och konkurrens inom luftfarten (punkt 28)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 17. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T530 yrkande 19 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och\r\n2003/04:T562 yrkande 19 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nKonkurrensen inom det svenska inrikesflyget är fortfarande bristfällig på\r\ngrund av en rad olika etableringshinder. Den avreglering som genomfördes i\r\nbranschen år 1992 har inte gett tillräckligt resultat. Det är angeläget att\r\nåtgärder av olika slag vidtas för att konkurrensen inom flyget skall komma\r\ntill stånd, inte minst genom att möjligheten för lågprisföretag att\r\netablera sig på marknaden underlättas. Arbetet med en fortsatt\r\nliberalisering av luftfarten måste även omfatta åtgärder som syftar till en\r\nliberalisering på internationell nivå och då särskilt av den marknad som\r\nutgörs av EU och USA. Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder i\r\ndetta syfte.\r\n18.     Slottidssystemet (punkt 29)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 18. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T213 av Carl-Axel Johansson (m) och\r\n2003/04:T562  yrkande 20 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nFrågan om slottidssystem måste få en snar lösning. Det är inte\r\ntillfredsställande att någon konkret åtgärd ännu inte har vidtagits trots\r\natt frågan har utretts i olika sammanhang under lång tid. Det är viktigt\r\natt Luftfartsverket som myndighet inte agerar konkurrenshämmande, t.ex.\r\ngenom att ge bättre start- och landningstider till SAS och andra flygbolag\r\nsom dominerar marknaden. Nyetablerade flygbolag får svårt att erhålla\r\nattraktiva slottider. Visserligen är det möjligt i dag för flygbolagen att\r\nbyta slottider med varandra, men det är inte troligt att ett flygbolag\r\nbyter bort attraktiva slottider till konkurrerande eller nystartade\r\nflygbolag.\r\nVi anser att inriktningen i arbetet med en vidareutveckling av\r\nslottidssystemet skall vara att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av den\r\nbefintliga infrastrukturen och utveckla en väl fungerande flygtrafik, där\r\nde nyetablerade flygbolagen ges rimliga möjligheter att konkurrera med de\r\nsedan länge etablerade bolagen samtidigt som den regionala\r\ntrafikförsörjningen tillgodoses i tillräcklig utsträckning. I syfte att\r\nuppnå ett effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, en väl\r\nfungerande flygtrafik och möjligheter för mindre etablerade flygbolag att\r\nfå tillgång till attraktiva slottider bör alternativ prissättning i\r\nhögtrafikstid samt handel och ett eventuellt auktionsförfarande av\r\nslottider prövas. För att den regionala trafikförsörjningen skall\r\ntillgodoses i tillräcklig utsträckning måste det dock i detta system finnas\r\nmöjlighet att göra undantag utifrån regionalpolitiskt motiverade\r\növerväganden. Utskottet har tidigare uttalat behov av att åtgärder vidtas\r\nav regeringen. Trots detta blir frågan olöst. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna. Därmed tillstyrks motionerna 2003/04:T213 (m) och 2003/04:T562 (fp)\r\ni de här behandlade delarna.\r\n19.     Statens ägande i SAS (punkt 30)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 19. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T560  yrkande 13 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2003/04:T564  yrkande 39 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nStällningstagande\r\nLuftfartsmarknaden är i dag inte densamma som då SAS bildades för mer än\r\nett halvt sekel sedan. Tillväxten inom luftfarten i kombination med\r\navregleringen av marknaden innebär att bolaget sedan länge arbetar på en\r\navreglerad marknad som karrakteriseras av hård internationell konkurrens.\r\nDagens situation, där allianser med andra flygbolag är ett måste för att\r\növerleva, är bara den senaste delen av utvecklingen.\r\nNu när marknaden för flygtrafik är avreglerad går det inte längre att\r\nmotivera statens ägande i SAS av transportpolitiska skäl. SAS är ett bolag\r\nbland andra som agerar utifrån affärsmässiga överväganden. I de fall\r\ntransportpolitiskt motiverad flygtrafik inte kan upprätthållas på\r\nmarknadsmässiga grunder får i stället upphandling, genom Rikstrafiken, äga\r\nrum.\r\nStaten bör därför, när konjunkturen så tillåter, sälja ut sina ägarandelar\r\ni SAS. Medel från försäljningen kan användas till att amortera på\r\nstatsskulden eller till angelägna investeringar i infrastrukturen. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n20.     Flygplatsavgifter (punkt 31)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T555 av Sylvia Lindgren och Anders Ygeman (båda s).\r\nStällningstagande\r\nUnder det gångna året har det varit en viss turbulens kring enskilda\r\nflygplatsers hantering av avgiftssystemen gentemot flygbolagen. Vissa bolag\r\nhar kunnat få lägre avgifter än andra och ofta har detta skett efter det\r\natt bolaget i fråga spelat ut olika flygplatser mot varandra.\r\nDet är inte rimligt att de olika flygbolagen inte konkurrerar på lika\r\nvillkor eftersom detta strider mot den transportpolitiska principen att\r\nvarje trafikslag skall bära sina egna kostnader. Dessa avgifter kan alltså\r\ninte tillåtas användas av enskilda flygplatser som ett subventionsmedel för\r\natt locka till sig flygbolag från andra flygplatser i landet.\r\nDet måste finnas tydliga regler för vad som är tillåtet och vad som inte är\r\ntillåtet i de affärsdrivande verkens dagliga verksamhet. Riksdagen bör som\r\nsin mening ge regeringen till känna vad som anförs om att\r\nflygplatsavgifterna skall användas till att täcka flygplatsernas kostnader\r\noch att flygplatser inte får bidra till diskriminerande villkor i samband\r\nmed uttag av flygplatsavgifter. Motion 2003/04:T555 (s) tillstyrks\r\nföljaktligen.\r\n21.     Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet (punkt 32)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar\r\nPatriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 21. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T215 av Tobias Billström (m),\r\n2003/04:T530 yrkande 21 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m) och\r\n2003/04:N341 yrkande 4 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:T297 av Nils Oskar Nilsson (m),\r\n2003/04:T235 av Torsten Lindström (kd),\r\n2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c),\r\n2003/04:T461 yrkande 5 av Stefan Attefall m.fl. (kd),\r\n2003/04:T556 av Sylvia Lindgren m.fl. (s),\r\n2003/04:T560 yrkande 14 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2003/04:T564 yrkande 37 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nStällningstagande\r\nGenom avregleringen av inrikesflyget 1992 blev det möjligt även för bolag\r\nutanför SAS-sfären att starta inrikestrafik till och från Stockholm. Bromma\r\nfick därigenom en viktig funktion. Härmed gavs möjligheter för olika\r\nflygbolag att erbjuda nya produkter som inte de etablerade flygbolagen på\r\nArlanda bjöd ut. Därmed gavs alternativ att välja mellan. Denna nya\r\nframväxande flygverksamhet på Bromma har på ett påtagligt sätt bidragit\r\ntill att priserna har pressats till nytta för flygresenärer.\r\nI framtiden kommer en tillfredsställande flygplatskapacitet att vara en\r\nförutsättning för att Stockholmsregionen skall kunna fortsätta att\r\nutvecklas. I detta sammanhang utgör Bromma flygplats på många sätt ett\r\nviktigt komplement till Arlanda. Genom att det s.k. allmänflyget\r\nlokaliseras till Bromma ges Arlanda möjlighet att maximera utnyttjandet av\r\nden tunga kommersiella luftfarten, samtidigt som affärsflyget erbjuds en\r\ncitynära flygplats, vilket är av avgörande betydelse för Stockholms\r\nframtida utveckling som tillväxtregion. Vi menar därför att Bromma\r\nflygplats inte bör avvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n22.     Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet (punkt 32)\r\nav Claes Roxbergh (mp), Karin Svensson Smith (v), Sven Bergström (c) och\r\nMikael Johansson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T556 av Sylvia Lindgren m.fl. (s),\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c) och\r\n2003/04:T564 yrkande 37 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nsamt avslår motionerna\r\n2003/04:T215 av Tobias Billström (m),\r\n2003/04:T235 av Torsten Lindström (kd),\r\n2003/04:T297 av Nils Oskar Nilsson (m),\r\n2003/04:T461 yrkande 5 av Stefan Attefall m.fl. (kd),\r\n2003/04:T530 yrkande 21 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2003/04:T560 yrkande 14 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2003/04:N341 yrkande 4 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m).\r\nStällningstagande\r\nBromma flygplats är förhållandevis liten men den orsakar betydande buller-\r\noch miljöproblem, vilka uppmärksammades redan för 60 år sedan. Ytterligare\r\nett problem är att de undermåliga kommunikationerna till flygplatsen skapar\r\nträngsel och långa bilköer. Bromma måste därför avvecklas då det avtal\r\nLuftfartsverket och Stockholms stad har undertecknat beträffande Bromma\r\nflygplats går ut år 2011.\r\nDen mark som frigörs vid denna avveckling kan då användas för välbehövligt\r\nbostadsbygge. Vad som ovan anförs bör ges regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks motion 2003/04:T556 (s). Motionerna 2003/04:T333 (c) och 2003/04\r\n:T564 yrkande 37 (c) tillstyrks delvis.\r\n23.     Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet (punkt 32)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 23. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T560 yrkande 14 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T215 av Tobias Billström (m),\r\n2003/04:T235 av Torsten Lindström (kd),\r\n2003/04:T297 av Nils Oskar Nilsson (m),\r\n2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c),\r\n2003/04:T461 yrkande 5 av Stefan Attefall m.fl. (kd),\r\n2003/04:T530 yrkande 21 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2003/04:T556 av Sylvia Lindgren m.fl. (s),\r\n2003/04:T564 yrkande 37 av Maud Olofsson m.fl. (c) och\r\n2003/04:N341 yrkande 4 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m).\r\nStällningstagande\r\nEn väl fungerande luftfart är en förutsättning för Sveriges ekonomiska och\r\nsociala utveckling. Även om flygtrafiken sedan terrorattackerna den 11\r\nseptember 2001 minskat finns det en samstämmighet om att flygets utveckling\r\nåter kommer att ta fart, att detta kommer att ställa högre krav på\r\ninfrastrukturen samt att det för Sveriges del först och främst handlar om\r\nen framtida brist på flygplatskapaciteten i Stockholm.\r\nDet är därför viktigt att Luftfartsverket ges goda möjligheter att ta fram\r\nplaneringsunderlag för ytterligare bankapacitet på Arlanda.\r\nDet är också angeläget att ett alternativ finns till Arlanda i framtiden.\r\nInriktningen måste vara att Bromma avvecklas eftersom närheten till\r\nStockholm innebär problem med buller, utsläpp och en ökad olycksrisk.\r\nAvvecklandet av Bromma kräver dock en ny flygplats. Riksdagen bör ge\r\nregeringen till känna att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att\r\nlångsiktigt trygga flygplatskapacitet i Stockholmsregionen.\r\n24.     Regionala flygplatser (punkt 33)\r\nav Erling Bager (fp), Runar Patriksson (fp) och Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 24. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T562 yrkande 21 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:T564 yrkande 36 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T253 av Tobias Krantz (fp),\r\n2003/04:T455 av Maria Öberg m.fl. (s) och\r\n2003/04:Ub397 yrkande 6 av Hans Backman m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten att med flyg ta sig mellan olika delar av landet är oerhört\r\nviktig för såväl näringsliv, den offentliga sektorn som privatpersoner.\r\nDetta gäller inte minst i glesbygdsområden. På många håll har de regionala\r\nflygplatserna spelat en stor roll för kontakten med övriga Sverige. Vi\r\nanser att dessa flygplatser även framöver kommer att vara av stor betydelse\r\n. Staten måste därför ta ansvar för ett nätverk av flygplatser, framför\r\nallt i de regioner som har litet befolkningsunderlag. Vad som ovan anförs\r\nbör ges regeringen tillkänna.\r\n25.     Övergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik (punkt 35)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 25. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T391 av Anne Marie Brodén (m)\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:N347 yrkande 4 av Sven Gunnar Persson (kd).\r\n2003/04:T425 av Barbro Feltzing (mp),\r\n2003/04:T438 av Gunilla Wahlén m.fl. (v),\r\n2003/04:T483 av Maria Larsson (kd),\r\n2003/04:T499 av Kerstin Engle (s),\r\n2003/04:T543 yrkande 1 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) och\r\n2003/04:T564 yrkandena 32-34 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nStällningstagande\r\nI flera län har man valt att utnyttja den möjlighet som riksdagen givit att\r\nflytta över ansvaret för den regionala utvecklingen till s.k.\r\nsamverkansorgan genom att låta dessa ta över uppgifter som tidigare låg på\r\nlänsstyrelsen eller i vissa fall landstinget och de länsvisa\r\nkommunförbunden. Vi anser att det skall vara möjligt att låta\r\nsamverkansorganen ta över även ägandet av trafikhuvudmannen, allt för att\r\ndessa skall kunna ta det helhetsgrepp över den regionala utvecklingen som\r\nsåväl staten som kommuner och landsting avsåg när möjligheten skapades.\r\nEnligt vår mening bör vidare även en primärkommun, i de fall den önskar,\r\nkunna vara trafikhuvudman för hela eller delar av sin lokala\r\nkollektivtrafik.\r\nRiksdagen bör därför genom ett tillkännagivande begära att regeringen\r\nsnarast skall återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad som\r\novan anförts.\r\n26.     Övergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik (punkt 35)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T564 yrkandena 32-34 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:N347 yrkande 4 av Sven Gunnar Persson (kd).\r\n2003/04:T391 av Anne Marie Brodén (m)\r\n2003/04:T425 av Barbro Feltzing (mp),\r\n2003/04:T438 av Gunilla Wahlén m.fl. (v),\r\n2003/04:T483 av Maria Larsson (kd),\r\n2003/04:T499 av Kerstin Engle (s) och\r\n2003/04:T543 yrkande 1 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s).\r\nStällningstagande\r\nEn hög andel kollektivt resande förbättrar förutsättningarna att nå de\r\ntransportpolitiska målen eftersom kollektivtrafiken är miljövänlig,\r\ntrafiksäker och kan minska trängseln på vägnätet. Kollektivtrafiken bidrar\r\näven till ökad välfärd, regional utveckling och jämlikhet genom att göra\r\nsamhället tillgängligt så att människor kan nå arbetsplatser, skolor och\r\nservice. Vi anser att det är av stor betydelse att kollektivtrafiken, även\r\nom beläggningen är låg, kan anpassas så att människor kan utnyttja den till\r\nbåde skol- och arbetsresor samt ta del av nöjen och aktiviteter under\r\nkvällar och helger. God tillgänglighet är viktig för att främja ökat\r\nresande med kollektivtrafiken.\r\nDet är även nödvändigt med en bättre helhetssyn på kollektivtrafiken samt\r\natt statsmakterna har en positiv syn på kollektivt resande inte bara med\r\ntåg, utan även med buss som står för den största delen av det kollektiva\r\nresandet. Den lokala kollektivtrafiken är lika viktig som den regionala\r\nkollektivtrafiken för att den negativa resandeutvecklingen skall kunna\r\nvändas och de transportpolitiska målen skall kunna förverkligas. Vi\r\nföreslår därför att länen/regionerna skall ha ett större inflytande över\r\nhur medlen i länsplanerna används och att åtgärder i den lokala\r\nkollektivtrafiken bör kunna bli berättigade till statsbidrag ur den\r\nstatliga planeringsram som avsätts för åtgärder i det regionala\r\ntransportsystemet.\r\nEn angelägen åtgärd är att låta det investeringsstöd, som i dag endast\r\nomfattar spårburen trafik, även gälla för bussar som drivs med alternativa\r\ndrivmedel. De uppnådda vinsterna med detta skulle vara såväl bättre\r\nförutsättningar för kollektivtrafiken som en större marknad för alternativa\r\nbränslen och motorer.\r\n27.     Kollektivtrafik i glesbygd (punkt 36)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 36 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 27. Därmed bifaller rikdagen motionerna\r\n2003/04:T407 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (båda c),\r\n2003/04:T482 yrkande 1 av Agne Hansson (c), och\r\n2003/04:T564 yrkande 35 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\noch avslår motion\r\n2003/04:T549 yrkandena 13 och 14 av Agneta Lundberg m.fl. (s).\r\nStällningstagande\r\nKollektivtrafiken har stor betydelse i glesbebyggda delar av landet. En\r\nnedrustning av kollektivtrafiken riskerar att påskynda\r\nbefolkningskoncentrationen inom regionerna i ett läge när det annars finns\r\nförutsättningar för att vända flyttströmmarna.\r\nI dag tvingas länstrafiken i många län, på grund av regeringens tidigare\r\nbeslut, dra ned på sin verksamhet, minska turtätheten och lägga ner linjer.\r\n\r\nStatens måste därför, genom att göra det ekonomiskt möjligt för\r\nlänstrafikbolagen att utveckla och inte avveckla sin verksamhet, ta ansvar\r\nför att en rimlig kollektivtrafik skall kunna upprätthållas i glesbygder,\r\nsåväl vad gäller den interregionala trafiken som vad gäller trafik inom\r\nlänen.\r\nVad som ovan anförs om statens ansvar för en fungerande kollektivtrafik i\r\nglesbygd bör ges regeringen till känna.\r\n28.     Investeringsplan för gemensamt radiokommunikationssystem (punkt 45)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 28. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fö268 yrkandena 6 och 7 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd).\r\nStällningstagande\r\nVi anser det finns skäl att uppmärksamma såväl den utdragna upphandlingen\r\nsom vikten av modernitet i det tilltänkta systemet för gemensam\r\nradiokommunikation.\r\nLedningsförmågan i det nya krisberedskapssystemets alla olika verksamheter,\r\nmyndigheter och aktörer är av avgörande betydelse för att säkerställa\r\nkapaciteten att hantera svåra påfrestningar på samhället. Många aktörer har\r\nansvar för vår säkerhet såsom Försvarsmakten, polis, räddningstjänst\r\ntullverk, hälso- och sjukvård, kommuner och el- och vattendistributörer.\r\nFör att de samlade insatserna skall bli effektiva och för att vårt moderna\r\nmen sårbara samhälle skall ha en god beredskap krävs det en god och snabb\r\nkommunikation såväl inom en organisation som mellan de samverkande\r\norganisationerna. Vi kristdemokrater och moderater menar att det ytterst\r\nhandlar om människors säkerhet och att ett enhetligt nationellt och modernt\r\nkommunikationssystem kan rädda liv. Det nya kommunikationssystemet bör\r\nockså ta sikte på att kunna utnyttjas internationellt inte minst inom\r\ngränsområden. Genom samordning mellan länder kan såväl ekonomiska som\r\nfunktionella fördelar vinnas.\r\nEfter många års försening för att få till stånd ett gemensamt\r\nradiokommunikationssystem för skydd och säkerhet har regeringen nu\r\npresenterat ett förslag. Desvärre innebär förseningen att systemet inte\r\nkommer att kunna vara i full drift förrän 2009. Förseningen är\r\nanmärkninsgvärd men än värre är den bristande redovisningen av systemets\r\nfunktionalitet och modernitet. Det är viktigt att säkerställa att systemet\r\när modernt och kan leva upp till de krav som kommer att ställas när det tas\r\ni drift. Vidare är oklarheten fortfarande stor kring de slutliga\r\nkostnaderna och risken finns att de kommunala åtaganden som kommer att\r\nkrävas blir stora. Övervältringen av kostnader från stat till lokala\r\naktörer kan komma att riskera nyttan av systemet. Att ett framtida modernt\r\nsystem för samhällets skydd och säkerhet kommer att kunna hantera både tal,\r\ntext och bild i digital form i hela landet anser vi vara en självklarhet.\r\n29.     Uppdelning och försäljning av Posten AB (punkt 50)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 29. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T288 yrkande 1 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att Posten AB bör delas upp och privatiseras. Posten är ett\r\nmonopolföretag som enligt vår mening försöker strypa all form av konkurrens\r\n. Omorganisationen av Posten har dessutom medfört att Posten inte klarar av\r\natt leverera den service som krävs enligt postlagen, såsom att dela ut brev\r\nfem dagar i veckan. Enligt vår mening bör motion 2003/04:T288 av Per Bill\r\noch Gunnar Axén (båda m) i denna del bifallas av riksdagen.\r\n30.     Postservice och grundläggande kassaservice (punkt 51)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 30. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp) samt\r\n2003/04:T562 yrkande 23 av Erling Bager m.fl. (fp),\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:T251 av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (fp),\r\n2003/04:T288 yrkande 2 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m)\r\n2003/04:T372 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp),\r\n2003/04:T497 av Ulla Hoffmann m.fl. (v),\r\n2003/04:T549 yrkande 12 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T558 av Marie Nordén m.fl. (s) och\r\n2003/04:N289 yrkande 3 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson\r\n(båda c).\r\nStällningstagande\r\nSåsom sägs i  motion 2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp) bör den tidigare\r\nmodellen för ett enhetligt porto i Norden återinföras. Den 1 januari 2002\r\nhöjde Posten AB portot för ett helt vanligt brev till våra grannländer i\r\nNorden och Baltikum från 6 till 8 kronor. Portot för att sända ett brev\r\növer Öresund blev högre än motsvarande försändelse till Kiruna. Portot i\r\nFinland till Sverige är billigare än tvärtom. Detta är tvärt emot all\r\nsträvan till ökad integrering mellan regionerna. Frågan om gemensamt\r\nnordiskt porto bör särskilt uppmärksammas i den pågående utredningen om\r\npostservice m.m. Motionsförslaget tillstyrks alltså.\r\n31.     Postservice och grundläggande kassaservice (punkt 51)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 51 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 31. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:T497 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) och avslår motionerna\r\n2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp),\r\n2003/04:T251 av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (fp),\r\n2003/04:T288 yrkande 2 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m),\r\n2003/04:T372 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp),\r\n2003/04:T549 yrkande 12 av Agneta Lundberg m.fl. (s),\r\n2003/04:T558 av Marie Nordén m.fl. (s),\r\n2003/04:T562 yrkande 23 av Erling Bager m.fl. (fp) och\r\n2003/04:N289 yrkande 3 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c\r\n).\r\nStällningstagande\r\nJag anser att staten som ägare måste ta ett större ansvar för Posten och\r\nSvensk kassaservice. För att komma till rätta med de ekonomiska problemen\r\noch allmänhetens förtroende krävs grundläggande förändringar. Jag ställer\r\nmig positiv till den pågående utredningen av Posten. Dock anser jag att den\r\ninte har fått i uppdrag att ta upp alla de frågor som jag vill ha belysta.\r\nDessa frågor framkommer av Vänsterpartiets motion. En fråga som jag\r\nsärskilt vill peka på är icke önskade miljökonsekvenser som är en följd av\r\nPostens uppstyckning. Fler serviceställen och kassaservice samt postcenter\r\nsom ligger utspridda leder till ökade transporter. Att t.ex. hämta och\r\nleverera paket till ett större antal serviceställen resulterar i ett större\r\ntransportarbete och därmed större miljöpåverkan. På samma sätt har\r\ntransportarbetet ökat när konkurrerande operatörer i storstäderna delar ut\r\npost åt samma kunder. För att nå det klimatmål som riksdagen satt upp måste\r\ntransportvolymerna minska drastiskt - inte öka. Därför reserverar jag mig\r\npå denna punkt till förmån för Vänsterpartiets motion 2003/04:T497.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.\r\nI rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Öresundsförbindelsen (punkt 11)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nVi anser - i likhet med de moderata motionärerna - att de höga priserna för\r\nbiltrafiken innebär att integrationen i Öresundsregionen inte kan utvecklas\r\npå ett tillväxtfrämjande sätt. Genom att föra ned ansvaret för\r\nfinansieringen av bron till Öresundsbrokonsortiet skulle förutsättningarna\r\nöka för att den prisnivå som är lämplig för optimala intäkter skall nås.\r\n2. Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart (punkt 20)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nDen 30 september 2002 presenterades en överenskommelse om Vänersjöfarten.\r\nEn rad konkreta åtgärder presenterades i syfte att sänka Vänersjöfartens\r\nkostnader och öka dess effektivitet. Tyvärr har inte alla delar i\r\növerenskommelsen uppfyllts. Särskilt olyckligt är det att frågan om\r\nGöteborgs hamns passageavgifter inte enligt vår mening hanterats i enlighet\r\nmed överenskommelsen. Göteborgs hamn skall enligt överenskommelsen verka\r\nför att passageavgifterna avskaffas. Det är enligt vår mening angeläget att\r\ninfriandet av överenskommelsens samtliga delar påskyndas.\r\n3. Färjetrafik till Gotland (punkt 38)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nDet är angeläget att en långsiktig och tillfredsställande lösning för\r\nGotlandstrafiken nu kommer till stånd. Frågan har utretts gång på gång utan\r\natt regeringen har presenterat något förslag för riksdagen. Den senaste\r\nutredningen - med ett förslag om en garanterad transportstandard för\r\nGotland - innehåller många intressanta förslag, särskilt det som gäller det\r\ntidigare riksdagsbeslutet om ett avskaffande av Gotlandstillägget samt en\r\nsänkning av längdmetertaxan. Ett par av förslagen har visserligen\r\ngenomförts, men detta har samtidigt bidragit till att frågan förhalas\r\nytterligare i Regeringskansliet. Regeringen anger i budgetpropositionen för\r\n2004 att den i allt väsentligt stöder de förslag som redovisas i\r\nbetänkandet Garanterad transportstandard för Gotland men att det under den\r\nkommande femårsperioden inte kommer att finnas utrymme att genomföra de\r\nförslag vad gäller sänkning av längdmetertaxan och avveckling av\r\nGotlandstillägget som redovisas i betänkandet. Regeringen föreslår därför\r\natt dessa åtgärder skjuts på framtiden och att Gotlandstillägget behålls\r\ntills vidare. Detta innebär att företagandet på Gotland blir lidande,\r\neftersom fasta spelregler är en oundgänglig förutsättning för att\r\nnäringslivet skall kunna verka och utvecklas.\r\n4. Färjetrafik till Gotland (punkt 38)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nGotland har, precis som resten av landet, rätt till en långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning i enlighet med de av riksdagen beslutade\r\ntransportpolitiska målen. Staten har här, liksom i resten av landet, det\r\növergripande ansvaret. Frågan om hur detta skall åstadkommas har nu varit\r\nföremål för diskussioner och överväganden såväl i regeringen som i\r\nriksdagen, utan att en lösning kommit till stånd.\r\nDå inriktningen måste vara att transporter till och från Gotland skall\r\nlikställas med motsvarande transporter på land, både i kvalitets- och\r\nkostnadstermer, är det enda rimliga att Vägverket, som har sektorsansvaret\r\nför vägarna på fastlandet, även övertar ansvaret för transporterna till och\r\nfrån Gotland. Konsekvensenligt bör kostnaderna för transporterna till och\r\nfrån Gotland finansieras inom den ram som Vägverket har för att\r\nvidmakthålla vägnätet.\r\n5. Färdtjänst (punkt 39)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFrån Folkpartiet liberalernas sida har vi haft allvarliga invändningar mot\r\nregeringens direktiv till den utredning om färdtjänstfrågor som helt\r\nnyligen lämnat sitt betänkande. Direktivens inriktning skilde sig i hög\r\ngrad från vad trafikutskottet anförde vid behandlingen av\r\nfärdtjänstmotioner vid riksmötet 2000/01. Liberala och andra motioner hade\r\ndå lagt tonvikten vid de problem som drabbar enskilda människor som till\r\nföljd av hög ålder, svår sjukdom eller funktionshinder är beroende av\r\nfärdtjänst. Detsamma gällde utskottsbetänkandet i den del som gällde\r\nfärdtjänst. I regeringens direktiv lades däremot tonvikten på kommunernas\r\noch trafikhuvudmännens fordringar angående behandlingen av personuppgifter\r\noch på möjligheten att utan upphandling samordna beställningar och\r\nfärdtjänst.\r\nDet kan nu konstateras att betänkandet, som inte förelåg vid riksdagens\r\nallmänna motionstid, innehåller ett beslutsunderlag i ett antal av de\r\nfrågor som utskottet tidigare uppmärksammat med anledning av motioner från\r\nledamöter i flera partier. I betänkandet finns avsevärt mer av sådana\r\nförslag än vad direktiven förutsatte. Detta är värdefullt.\r\nDet som i motioner framförts om bl.a. möjligheter att ta med ledsagare och\r\nbarn vid färdtjänstresor synes i väsentliga delar vara tillgodosett i\r\nutredarens förslag. En del frågor om färdtjänst måste därmed kunna bli\r\nföremål för riksdagsbeslut i vår eller allra senast vid nästa riksmöte.\r\nMan måste nu kunna utgå från att regeringen skyndsamt till riksdagen lägger\r\nfram de förslag som är föranledda av utredningsarbetet - och av motsvarande\r\ndelar i de i detta betänkande behandlade motionerna.\r\nMed hänsyn till att det nämnda betänkandet lagts fram så nyligen som den 30\r\noktober, och att inga remissvar nu föreligger, är det mest lämpligt att\r\nbehovet av en parlamentarisk utredning, som tas upp i motionen 2003/04:T559\r\n, närmare bedöms då utfallet av remissförfarandet kan överblickas. Det kan\r\ndå också närmare bedömas vilka delar av de här behandlade motionerna (s, m,\r\nfp, kd, c och mp) som kan bli tillgodosedda med ett riksdagsbeslut enligt\r\nutredarens förslag och vad som kan motivera ett fördjupat utredningsarbete.\r\nMed hänvisning till detta har vi inte motsatt oss att de nu aktuella\r\nmotionsförslagen avstyrks av utskottet. Men vi understryker vikten av att\r\nframlagda utredningsförslag snabbt leder till proposition. Vi kommer\r\nsjälvfallet också att noga granska i vad mån den proposition, som vi\r\nförutsätter kommer, verkligen innehåller förslag på alla de punkter där\r\nbrister i färdtjänsten behöver avhjälpas med lagändringar eller andra\r\nstatliga beslut.\r\n6. Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen (punkt 43)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nKristdemokraterna har tidigare kritiserat regeringens insatser för\r\nutbyggnad av bredband i landet. Vi menar att utbyggnaden försenades därför\r\natt regeringen utredde ett komplicerat bidragssystem under en längre tid då\r\nmarknaden hade behövt klara spelregler i stället. Därför har vi avvisat\r\nbidragen till kommunerna på detta område. Vi står visserligen fast vid\r\ndenna uppfattning, men anser inte att vi nu kan behandla och yrka avslag på\r\nregeringens förslag, eftersom frågan redan har avgjorts genom förhandlingar\r\nmed kommunerna.\r\n7. Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen (punkt 43)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nCenterpartiet har i flera olika sammanhang  betonat att utbyggnaden av riks\r\n- och kommuntäckande bredbandsnät är av avgörande betydelse för Sverige som\r\nindustri-, tjänste- och utbildningsnation men också för den enskilda\r\nmänniskans utveckling och möjligheter.  Regeringens avsaknad  av en\r\nmedveten och långsiktig IT-politik har lett till att en samlad och\r\noptimerad satsning för att på ett effektivt sätt täcka hela landet\r\nuteblivit. I stället har en rad olika aktörer agerat på egen hand med\r\npåföljd att IT-infrastrukturen i dag bär tydliga drag av suboptimering.\r\nStatens otillräckliga satsning på bredbandsutbyggnad och ovilja att lägga\r\nfast en otvetydig definition på bredband gör att Sverige riskerar att\r\nförlora sin ledande roll i det globala IT-samhället. Därför bör en\r\nnationell standard med hög överföringskapacitet utarbetas.\r\n8. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 (punkt 52)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton (m).\r\nBakgrund\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett\r\növergripande mål för den ekonomiska politiken skall vara att möjliggöra\r\nökad tillväxt, att kunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet\r\nsjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och\r\nrehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten politik för\r\nett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap och forskning samt\r\npåtagliga förbättringar av klimatet för företagande. För att möjliggöra\r\nallt detta krävs en politik som innehåller lägre skatter för både löntagare\r\noch företagare, en skärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad\r\nkonkurrens, en ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\nVåra förslag skall vara trygga, väl sammanhållna och syfta till att skapa\r\nde bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt\r\nväxande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större\r\nmöjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett\r\nstarkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Vi vill att\r\nfler, inte färre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den\r\nsociala tryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får en\r\nstörre ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att välja bidrar\r\nbåde till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till omfattande\r\nskattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt\r\nvärnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tryggt\r\nsätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Exempelvis\r\ntillförs betydande resurser för att bryta den ökade sjukfrånvaron och de\r\nökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning\r\n, skatteförändringar samt finanspolitiska ramverk - präglas av ordning och\r\nreda och skall ses som en helhet där inte någon eller några delar kan\r\nbrytas ut och behandlas isolerat från de andra. Eftersom riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar för de olika\r\nutgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en\r\nannan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 22.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet till\r\npolitik inom utgiftsområde 22. Vår politik finns närmare utvecklad i\r\npartimotion 2003/04:Fi239 och i kommittémotionerna 2003/04:T530 och 2003/04\r\n:T532.\r\nUtgångspunkter\r\nVi vill att Sverige skall vara ett bra land att leva i, inte bara i dag,\r\nutan också i morgon. Vi vill att infrastrukturen skall stödja, inte\r\nmotverka, utvecklingen mot ett land som tar till vara alla sina invånares\r\nföretagsamhet och utvecklingspotential. Vi vill att grunden för\r\ninfrastrukturpolitiken skall vara utvecklingsoptimism och framåtsträvande,\r\ninte tillväxtfientlighet och bakåtsträvande.\r\nDen infrastruktur som i dag finns måste underhållas och utvecklas.\r\nVägnätets förfall måste få ett slut. Investeringar i infrastrukturen skall\r\ngöras med utgångspunkt i de krav som verkligheten ställer, inte i\r\npartipolitiska taktiska överväganden. Varje trafikslag har sina fördelar,\r\noch för att de skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges\r\nrimliga konkurrensvillkor. Bristen på fungerande infrastruktur lägger\r\nhinder i vägen för utvecklingen. I storstadsområdena leder det till att\r\ntillväxten hämmas. I glesbygden är en otillförlitlig infrastruktur ett skäl\r\ntill att människor och företag tvingas flytta.\r\nInfrastrukturen påverkar alla människor i såväl arbetsliv som privatliv. De\r\ninfrastruktursatsningar som inte görs påverkar människor i allra högsta\r\ngrad. Det krävs handlingskraft och beslutsamhet för att komma till rätta\r\nmed infrastrukturens brister. Regeringen verkar sakna såväl handlingskraft\r\nsom idéer om hur problemen skall attackeras.\r\nVäginfrastruktur\r\nFör nästa budgetår föreslår vi en höjning av anslaget med 2 miljarder\r\nkronor jämfört med regeringens förslag. Med denna anslagsnivå skapas ökade\r\nresurser till vägutbyggnad och möjliggörs åtgärder i syfte att minska\r\nantalet dödade i trafiken. Dessutom kan statsbidraget till enskilda vägar\r\nökas, vilket ger landsbygdsboende förbättrade kommunikationer och ökad\r\nvardagstrygghet.\r\nVad gäller det statliga vägnätet ser vi en fortsatt utbyggnad av landets\r\nmotorvägsnät, med inriktning på en komplett motorvägsförbindelse mellan de\r\ntre största städerna, samt den nordiska triangeln som särskilt angelägen.\r\nInom storstadsregionerna finns många viktiga projekt som snarast måste\r\nkomma till utförande. För vissa av dessa bör en alternativ\r\nfinansieringslösning i form av t.ex. PPP väljas.\r\nDe enskilda vägar som är öppna för allmänhet och näringsliv är en mycket\r\nviktig del av vår gemensamma infrastruktur. När det offentligas ansvar för\r\ninfrastrukturen brister blir följderna allvarliga, inte minst när det\r\ninnebär att kostnaderna för gemensam infrastruktur vältras över på ett\r\nfåtal enskilda personer. För att förhindra ytterligare försämringar av de\r\nenskilda vägarna vill vi att anslagsposten höjs med ca 180 miljoner kronor\r\nper år. Höjningen av medelsramen skall användas för satsningar på höjd\r\nbärighet och en höjning av de generella bidragen till de enskilda vägarna.\r\nAnsvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande - på enskilda vägar bör\r\növerföras till staten.\r\nVägverkets administrationsanslag kan enligt vår mening minskas med     60\r\nmiljoner kronor för nästa budgetår. Förslaget innebär en markering av att\r\narbetet med administrativa rationaliseringar inom myndigheten bör\r\nfullföljas med kraft.\r\nJärnvägsinfrastruktur\r\nBehovet av investeringar på det svenska järnvägsnätet är stort. I\r\nkonkurrensen om investeringsmedel är det dock viktigt att utvärdera vilka\r\nprojekt som kommer att vara ekonomiskt lönsamma. Investeringsbesluten måste\r\nbaseras på gedigna såväl tekniska som miljömässiga och samhällsekonomiska\r\nanalyser. Underhållet av spåranläggningarna är eftersatt, och tendensen är\r\natt det avhjälpande underhållet ökar på bekostnad av det förebyggande.\r\nFör närvarande täcker staten en stor del av underhållskostnaderna med\r\nbudgetmedel. Trafikslagens kostnader skall så långt det är möjligt bäras av\r\nden egna verksamheten. Därför bör enligt vår uppfattning drift- och\r\nunderhållskostnaderna på järnvägsområdet huvudsakligen täckas av\r\ntrafikavgifter. Regeringen bör därför återkomma med förslag om höjda\r\nbanavgifter.\r\nPå samma sätt som genomförs inom Vägverket bör även Banverket effektivisera\r\nsin administration. Motsvarande anslag bör räknas ned med 40 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag. En effektivisering och besparing\r\nbör ske genom att hela Banverkets produktion upphandlas.\r\nÖvriga områden\r\nAnslaget för ersättning för fritidsbåtsändamål är, menar vi, egentligen en\r\nrestpost i Sjöfartsverkets verksamhet med en endast begränsad koppling till\r\nfritidsbåtar. Det bör därför för nästa budgetår minskas med 30 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag. Sjöfartsverkets kostnader bör\r\ngenerellt kunna minskas genom fortsatt rationalisering och en förändrad\r\norganisation, inte minst inom sjöräddningsverksamheten.\r\nRegeringen föreslår att 793 miljoner kronor anvisas till trafikupphandling.\r\nVårt budgetalternativ innebär en besparing om 100 miljoner kronor jämfört\r\nmed regeringens förslag. Genom en effektiviserad upphandlingsorganisation\r\noch ett ökat samarbete med trafikhuvudmännen bör en rimlig trafikstandard\r\nkunna upprätthållas även med den lägre anslagsnivå som vi förordar.\r\nStaten har under många år lämnat ersättning till Posten för upprätthållande\r\nav grundläggande kassaservice i hela landet. För nästa år föreslår\r\nregeringen 400 miljoner kronor. Vi motsätter oss inte att staten bidrar\r\ntill kassaservice i de fall förutsättningar för kommersiell verksamhet\r\nsaknas, men då skall verksamheten handlas upp. Kraven på service bör\r\ndefinieras till omfång och innehåll, korrekta anbudshandlingar bör\r\nupprättas och upphandlingen bör även i övrigt genomföras med iakttagande av\r\nde regler som gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och\r\ngemenskapsrätten. Med hänvisning härtill avstyrker vi regeringens förslag\r\ntill ersättning till Posten AB.\r\nEnligt vår uppfattning bör statligt företagsstöd inte lämnas till svenska\r\nrederier. Rederinämnden blir därigenom överflödig. Vi föreslår därför en\r\nminskning av anslaget i förhållande till regeringens budgetproposition med\r\n2,6 miljoner kronor.\r\n9. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 (punkt 52)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nBakgrund\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att förändra\r\nde ekonomiska förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är\r\nnödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar. Ett viktigt\r\nverktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och företagande.\r\nVåra utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård\r\noch omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme för detta\r\nbl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 22 har emellertid avstyrkts\r\nav finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i\r\nfördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas i\r\nsammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 22.\r\nUtgångspunkter\r\nFungerande kommunikationer är en förutsättning för att tillväxt skall kunna\r\nskapas. För enskilda människors välfärd är goda kommunikationer avgörande.\r\nBra kommunikationer underlättar arbetspendling och därmed möjligheterna att\r\nbo och arbeta på olika platser. En väl utformad trafikpolitik är av allra\r\nstörsta betydelse även sett ur ett företags- eller regionalpolitiskt\r\nperspektiv. Tyvärr finns det dock stora brister i dagens infrastruktur,\r\ninte minst i form av undermåliga vägar som effektivt hindrar t.ex.\r\nråvarutransporter till industrin. Folkpartiet anser att det främst måste\r\nsatsas på vägarna den närmaste tiden, och vi har därför för detta ändamål\r\navsatt mer medel än regeringen. Det är vidare enligt vår mening viktigt med\r\nalternativa finansieringsformer inom infrastrukturområdet. Vi är därför\r\nberedda att positivt pröva s.k. PPP-finansiering av vägar och järnvägar.\r\nSverige behöver tillväxt - för arbete och för välfärd. Sverige har inte för\r\nmycket tillväxt utan för lite tillväxt. Goda transportmöjligheter för\r\nråvaror till industrin och för industrins produkter till export eller till\r\nkunderna är en förutsättning för ökad tillväxt. Goda transportmöjligheter\r\nför människor att kunna ta sig till och från sin arbetsplats är likaså en\r\nförutsättning för ökad tillväxt.\r\nDen traditionella infrastrukturen i vårt land - vägar och järnvägar - har\r\nunder flera decennier eftersatts vad avser såväl underhåll av befintlig\r\ninfrastruktur som utbyggnad av ny infrastruktur. Vägar och järnvägar\r\nutsätts för daglig förslitning som måste underhållas för att standarden\r\nskall kunna upprätthållas. Så har under lång tid skett i alldeles för liten\r\nutsträckning, varför underhållsbehoven är mycket, mycket stora. Sveriges\r\nväxande befolkning och den ständigt ökande person- och godstrafiken - inte\r\nminst i tillväxtregionerna - liksom nya trafik- och transportmönster skapar\r\nbehov av både nya och utbyggda väg- och järnvägssträckningar.\r\nVäg och järnväg\r\nBehoven av underhåll och investeringar är stora i hela Sverige. Vägnätet i\r\nglesare befolkade delar av landet - inte minst i skogslänen - har i dag en\r\nstandard, som särskilt vintertid skapar mycket stora problem såväl för de\r\nboende som för godstransporter, och då alldeles särskilt för\r\nvirkestransporterna till skogsindustrin. Den traditionella basindustrin med\r\nskogen och järnet som grund kommer även framöver att ge ett ansenligt\r\nbidrag till både tillväxt och exportintäkter av stor betydelse för landets\r\nvälfärdsutveckling. Underhåll, tjälsäkring och bärighetsförstärkning är\r\ndärför av största vikt. Trafiksäkerhetsskäl ställer fortsatta krav på att\r\nseparera trafiken på våra större vägar med mötande trafik.\r\nFolkpartiet liberalerna anser att de nya investeringar i vägar som måste\r\ngöras främst är av två slag. För det första gäller det att flaskhalsar på\r\nvägnätet byggs bort. Detta gäller framför allt i våra storstäder, men det\r\nfinns flaskhalsar även på andra håll. För det andra gäller det att den s.k.\r\nSkandinaviska motorvägstriangeln mellan Köpenhamn, Oslo och Stockholm med\r\nfortsättning till Helsingfors och Sankt Petersburg - E 6, E 18 och E 4 -\r\nmåste färdigställas. Det innebär att motorväg måste byggas på de sträckor\r\ndär detta inte finns i dag.\r\nDe enskilda vägarnas ställning är hotad. Vägverket föreslog för ett år\r\nsedan att procentnivån gällande anslag till enskilda vägar skulle sänkas.\r\nFolkpartiet är bestämt avvisande till sådana förslag. Gång på gång har den\r\nsocialdemokratiska regeringen försökt försämra villkoren för de enskilda\r\nvägarna. I mitten av 1990-talet krymptes anslagen i budgeten. Det var\r\nendast efter en hård kamp i riksdagen med bl.a. Folkpartiet i spetsen som\r\nanslaget åter kunde höjas.\r\nFolkpartiet instämmer inte heller i de förslag som diskuterades i bl.a. den\r\ns.k. BREV-utredningen, om att lågtrafikerade vägar, som i dag är statliga,\r\nskall föras över till det enskilda vägnätet. Det är bara ett sätt för\r\nstaten att vältra över ansvaret på kommuner och enskilda. Det hindrar inte\r\natt man ändå kan hitta lokala lösningar, när det gäller driften av statliga\r\nvägar. Vägverket skulle t.ex. kunna prova att lägga ut driften på de mindre\r\ntrafikerade vägarna på föreningar bestående av de boende och företagare\r\nlängs den aktuella vägen.\r\nFolkpartiet vill värna om det enskilda vägnätet. Med fog kan man påstå att\r\nutan bra enskilda vägar stannar Sverige. De enskilda vägarna är av stor\r\nbetydelse för näringsliv, människors möjlighet till bosättning, arbete,\r\nmöjlighet till friluftsliv och rekreation m.m. Minskade resurser till det\r\nenskilda vägnätet leder därför snabbt till betydande negativa effekter inte\r\nbara för glesbygden utan för landet i dess helhet.\r\nDet behövs ökade medel för att förbättra vägnätet. Därför föreslår vi för\r\nbudgetåret 2004 att 500 miljoner kronor anslås utöver vad som föreslås i\r\nbudgetpropositionen. Härutöver innebär vårt budgetalternativ besparingar på\r\nVägverkets och Banverkets administrationsanslag med sammanlagt 175 miljoner\r\nkronor.\r\nLuftfart\r\nPå många håll spelar de regionala flygplatserna en stor roll för kontakten\r\nmed övriga Sverige. Folkpartiet anser att dessa mindre flygplatser också i\r\nframtiden kommer att ha stor betydelse. De måste därför ges ett visst\r\nstatligt stöd för att kunna överleva. Det är inte minst viktigt i\r\nglesbygdsområden. Folkpartiet föreslår en ökning av driftbidraget med 5\r\nmiljoner kronor till de regionala flygplatserna i avvaktan på ett nytt\r\nsystem för stödet.\r\nIT-infrastruktur\r\nVi anser att kostnaderna för det regionala transportnätet inte borde\r\nbelasta staten. Kostnadsansvaret för denna utbyggnad bör i första hand\r\nligga på näringslivet. Därför avvisar vi det av regeringen föreslagna\r\nanslaget på 450 miljoner kronor.\r\n10. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 (punkt 52)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nBakgrund\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister har den 19 november beslutat om ekonomiska ramar för de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten för år 2004. För\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer innebär beslutet att ramen fastställts\r\ntill 28 535 miljoner kronor. Den av Kristdemokraterna föreslagna ramen var\r\nstörre, 29 119 miljoner kronor. Vi deltar därmed inte i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 22.\r\nI det följande redovisar vi i sammanfattning våra uppfattningar och förslag\r\nrörande kommunikationspolitiken, främst i de delar som rör\r\nanslagsberäkningen för år 2004. Vår politik har närmare utvecklats i\r\npartimotion 2003/04:Fi241 samt i kommittémotion 2003/04:T560.\r\nUtgångspunkter\r\nKristdemokraternas syn på kommunikationer har två utgångspunkter - välstånd\r\noch miljöhänsyn. Bra kommunikationer är en förutsättning för att vårt land\r\nskall kunna utveckla välståndet och öka sysselsättningen och tillväxten.\r\nFör ett land som Sverige har transporterna särskilt stor betydelse.\r\nTransporterna belastar dock miljön och därför måste ytterligare insatser\r\ngöras för att minska de skadliga utsläppen. Den långsiktiga hållbarheten\r\nförutsätter att de mest miljövänliga alternativen utvecklas. Järnvägens och\r\nsjöfartens ställning behöver stärkas samtidigt som fossila bränslen\r\nsuccessivt fasas ut ur framför allt vägtrafiken.\r\nKristdemokraterna anser att investeringarna skall tidigareläggas och\r\neffektiviseras genom att projekt genomförs i partnerskap med den privata\r\nsektorn (PPP). Regeringen har som en eftergift till Vänsterpartiet helt\r\nförbigått denna möjlighet.\r\nÅtgärder i trafikens infrastruktur\r\nFör att utvecklingen skall gå i riktning mot de transportpolitiska delmålen\r\nkrävs att en rad nya grepp tas i infrastrukturplaneringen för perioden 2004\r\n-2015, både vad gäller inriktning och finansiering. Ett utbyggt och bättre\r\nfungerande transportsystem är i alla delar av Sverige en förutsättning för\r\nekonomisk och social tillväxt. Men satsningar på infrastruktur handlar inte\r\nbara om tillväxt, utan i lika hög grad om miljö och säkerhet. Miljöhänsynen\r\nförutsätter omfattande investeringar i spårkapacitet och i sjöfartens\r\ninfrastruktur. Nollvisionen kräver investeringar i vägnätet.\r\nFör att utveckla sjöfarten genom en förbättrad infrastruktur anser\r\nKristdemokraterna att statliga anslagsmedel under perioden 2004-2015 bör\r\navsättas för Sjöfartsverkets annars avgiftsbetalda investeringar i farleder\r\n. För flyget är den mest angelägna statliga åtgärden att trygga\r\nflygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.\r\nRegeringen har, till följd av politiska prioriteringar, under de senaste\r\nåren inte uppfyllt sina långsiktiga infrastrukturåtaganden i de årliga\r\nbudgetarna. Det är väsentligt att nu ge planeringsprocessen en stadigare\r\ngrund att stå på genom att finansieringsproblematiken reds ut.\r\nGrundläggande för detta är att de årliga anslagen höjs. I\r\nKristdemokraternas budgetalternativ anslås därför 2,65 miljarder kronor mer\r\nän i regeringens budget till väg- och banhållning för perioden 2004-2006.\r\nVäginvesteringarna är den del av transportpolitiken som lidit mest av de\r\nsenaste årens rödgröna regeringssamarbete. Uppenbarligen har det blivit ett\r\nalltför svårt företag för regeringen att sammanbinda ens de största svenska\r\nstäderna med acceptabla vägar. Fortfarande, och i många år till, tvingas\r\ntung trafik att på våra främsta transportstråk samsas med cyklar och\r\ntraktorer i hastighetsbegränsningar på 50 km/h.\r\nTrafiksäkerhetsarbetet förutsätter på vissa sträckor en utbyggnad till\r\nmotorvägsstandard. Likaså måste trafikproblemen i storstäderna till stor\r\ndel byggas bort genom nyinvesteringar på vägsidan.\r\nAmbitionsnivån vad gäller väginvesteringar behöver höjas både på kort och\r\nlång sikt. Kristdemokraterna föreslog i behandlingen av\r\ninfrastrukturpropositionen en höjd planeringsram till 77 miljarder kronor\r\nför väginvesteringar 2004-2015. För åren 2004-2006 föreslår\r\nKristdemokraterna att anslagen till väginvesteringar skall höjas med 1,45\r\nmiljarder jämfört med de föreslagna nivåerna i budgetpropositionen för 2004\r\n.\r\nPå kort sikt behövs de höjda anslag som Kristdemokraterna föreslår främst\r\nför att sätta i gång färdigplanerade projekt som bara väntar på\r\nfinansiering. Detta gäller såväl vägavsnitt som omfattas av den nationella\r\nplanen som de som ingår i länstransportplanerna.\r\nDe extra investeringsanslag som Kristdemokraterna föreslår på 200 miljoner\r\nkronor år 2004, 500 miljoner kronor år 2005 och 550 miljoner kronor år 2006\r\nskulle t.ex. kunna sätta i gång projekt, vilka är mycket angelägna för att\r\nförbättra såväl trafiksäkerheten som den ekonomiska tillväxten.\r\nTrafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte minst den tunga\r\ntrafiken. Resultatet är ett accelererande slitage, då anslagen till drift\r\noch underhåll av vägar ligger på en nivå som inte ens medger att dagens\r\nstandard på det statliga vägnätet upprätthålls. Vägverket rapporterar\r\nkontinuerligt om hur eftersläpningen i vägunderhållet ökar. År 2002 uppgick\r\neftersläpningen till 17 miljarder kronor.\r\nFör att nuvarande standard skall upprätthållas uppgår resursbehovet för\r\ndrift och underhåll enligt Vägverket till 7,6 miljarder kronor per år,\r\njämfört med de 6,6 miljarder regeringen avsatt för 2004. För att inom en\r\nåttaårsperiod kunna bevara och återställa vägnätet har Vägverket angett att\r\nett anslag på 9 miljarder kronor per år krävs.\r\nFör att möta detta problem reserveras i Kristdemokraternas budgetalternativ\r\n650 miljoner kronor mer än i budgetpropositionen för vägunderhållet under\r\når 2004.\r\nDet finns effektiviseringsvinster att göra genom en mer lokalt anpassad\r\ndrift, och det behöver utvecklas former för detta. Men det skall ske utan\r\natt staten släpper det ekonomiska ansvaret. Grundläggande är att\r\nvägunderhållet förbättras genom höjda anslag genom såväl ökade bidrag till\r\nenskilda väghållare som ökade resurser till Vägverket.\r\nI Vägverkets budgetunderlag för 2004-2006 föreslås att 760 miljoner kronor\r\nanvisas till bidrag till drift och underhåll av enskilda vägar. Det skall\r\nställas mot nu anvisade 657 miljoner kronor för 2004.\r\nFör att möta Vägverkets ökade bidragskostnader anser Kristdemokraterna att\r\nanslagsposten Drift och byggande av enskilda vägar bör öka med 10 %, 65\r\nmiljoner kronor, och 2004 uppgå till 722 miljoner kronor.\r\nUtbyggnaden av järnvägsnätet 2004-2015 är omgärdat av mycket stora\r\nosäkerheter. Med bara drygt tre månader kvar till den nya planperioden,\r\nlämnar regeringen i budgetpropositionen för 2004 inga som helst besked om\r\nvilka resurser som kommer att finnas till hands för Banverket från 2005 och\r\nframåt.\r\nI förhållande till de planeringsantaganden som regeringens\r\nbudgetnedskärningar lett till, finns ett stort behov av att tidigarelägga\r\nden satsning på 100 miljarder kronor till järnvägsinvesteringar som\r\nriksdagen beslutat om. Den planering Banverket genomfört bör tas som\r\nutgångspunkt för en tidigareläggning av de projekt som är mest angelägna\r\nför att uppnå de trafikpolitiska målen och som bäst lämpar sig för\r\nalternativa genomförande- och finansieringsformer.\r\nEtt antal investeringar bör så snart som det är praktiskt möjligt under\r\nplanperioden göras till pilotprojekt för alternativ finansiering genom\r\npartnerskap med det privata näringslivet (PPP). Kristdemokraterna föreslår\r\natt riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag till\r\nprogram för PPP-finansierade järnvägsprojekt.\r\nEffektivisering av myndigheter och IT-infrastruktur\r\nDet ansträngda ekonomiska läget i Sverige i dag innebär att vissa\r\nnedprioriteringar behöver göras i förhållande till regeringens budget,\r\nvilken står på en osäker finansiell grund. Kristdemokraterna har noggrant\r\nprövat möjligheterna att genom en effektivisering av verksamheten spara på\r\nadministrationsanslagen. Enligt vår bedömning är det för budgetåret 2004\r\nmöjligt att uppnå en besparing med sammanlagt 58 miljoner kronor.\r\nMinskningen bör fördelas på anslagen till Vägverket, Banverket,\r\nRikstrafiken, SIKA, Post- och telestyrelsen samt på anslagen för VTI och\r\ninformationsteknik.\r\nEnligt vår mening bör vidare inget anslag utgå till IT-infrastruktur genom\r\nbidrag till regionala transportnät. Utbyggnaden av IT-infrastruktur bör i\r\nstället i största möjliga utsträckning ske på marknadsmässiga grunder och\r\nskötas av näringslivet. Därmed möjliggörs en anslagsbesparing med 450\r\nmiljoner kronor.\r\n11. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 (punkt 52)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nBakgrund\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister har den 19 november beslutat om ekonomiska ramar för de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten för år 2004. För\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer innebär beslutet att ramen fastställts\r\ntill 28 535 miljoner kronor. Den av Centerpartiet föreslagna ramen var\r\nstörre med 29 035 miljoner kronor. Vi deltar därmed inte i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 22.\r\nCenterpartiet har i partimotion 2003/04:Fi242 och i kommittémotionerna 2003\r\n/04:T510 och 2003/04:T564 redovisat sin syn på de kommunikationspolitiska\r\nfrågorna. I våra motioner lägger vi fram ett antal förslag som, om de\r\ngenomfördes, skulle ge hela Sverige bättre kommunikationer. I det följande\r\nsammanfattar jag vårt alternativ till kommunikationspolitik, i de delar som\r\nrör beräkningen av anslag inom utgiftsområdet. Våra anslagsyrkanden\r\nåterfinns i motion 2003/04:T510.\r\nUtgångspunkter\r\nCenterpartiets vision om framtidens transportsystem bygger på att\r\ntransportsystemet skall bidra till att skapa goda förutsättningar för\r\nutveckling i hela landet. Transportsystemet skall medverka till tillväxt\r\noch företagande samtidigt som det inte får omöjliggöra kommande\r\ngenerationers möjlighet till att förverkliga sina livsprojekt. Trafikens\r\nnegativa miljöpåverkan måste hanteras på ett grundläggande och omfattande\r\nsätt. Vi måste ställa om till ett grönt transportsystem. Centerpartiet vill\r\nse ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och\r\ntillgängliga transporter där det övergripande målet skall vara att\r\nsäkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.\r\nCenterpartiet leder debatten i att forma ett Sverige och ett Europa som\r\nbyggs underifrån. Detta gäller också transportsystemet eftersom detta\r\nsystem har stor påverkan på regionernas utveckling. Det är därför rimligt\r\natt planeringen av trafiksystemen i större utsträckning sker i samverkan\r\nmed den regionala nivån, samtidigt som staten har ett ansvar för helheten,\r\nför att fastställa mål och avsätta resurser. Centerpartiet anser att en\r\nbelysning av infrastrukturen med ett underifrånperspektiv är viktigt av\r\ndemokratiska skäl.\r\nMed dåliga kommunikationer uteblir investeringar och nyetableringar. Det är\r\nen förödande utveckling om privata satsningar och företagande går om intet\r\npå grund av ett bristfälligt transportsystem, där drifts- och\r\nunderhållsåtgärder är eftersatta. I dag har vi en situation som innebär\r\njust detta. Därutöver finns ett flertal s.k. flaskhalsar inom både väg och\r\njärnväg, med sträckor som är i akut behov av upprustning eller\r\nnybyggnationer. För att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiskt\r\nriktiga och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar,\r\nföreslår Centerpartiet en ny modell för alternativ finansiering. Ett\r\nsärskilt infrastrukturbolag bör ges till uppgift att finansiera sådana\r\ninvesteringar med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via\r\nstatsbudgeten över en längre period. Därmed kan också ökade resurser\r\nfrigöras för att förbättra underhållet.\r\nI vår vision ingår åtgärder på alla olika trafikområden: väg, järnväg,\r\nsjöfart och luftfart. Några av de viktigaste innehåller konkurrens på\r\nlikvärdiga villkor mellan olika operatörer på våra järnvägsspår, ett\r\nenklare kollektivt resande med god tillgänglighet även i glesbygd, ett ökat\r\nutnyttjande av kombitrafik för godstransporter, ökad satsning på\r\nnyinvesteringar och på drift och underhåll av väg och järnväg och en ökad\r\nanpassning till ett internationellt transportnät.\r\nCenterpartiet anser att goda kommunikationsmöjligheter, både reella och\r\ndigitala, är en grundförutsättning för att människor och företag skall\r\nkunna verka i hela landet. Utan en god infrastruktur förlamas\r\nutvecklingsmöjligheterna i landets regioner. Risken är uppenbar att\r\ninvesteringar och nyetableringar uteblir i områden med dåliga\r\nkommunikationer. För att människor och företag skall våga investera i alla\r\ndelar av landet krävs att de vet att infrastrukturen garanteras och säkras\r\npå såväl kort som lång sikt. En väl utvecklad infrastruktur, reell och\r\ndigital, är därför en förutsättning för tillväxt, ökad sysselsättning och\r\nbibehållen välfärd.\r\nVäg och järnväg\r\nDåliga vägar kostar årligen människor och företag stora summor. Fordon körs\r\nsönder, gods kommer inte fram i tid, vägar stängs av och trafiksäkerheten\r\nförsämras. Det behövs mer medel till drift och underhåll, bärighet,\r\ntjälsäkring och rekonstruktion men också resurser till byggande av vägar\r\noch järnvägar för att få bort flaskhalsar och skapa en säkrare och mer\r\nfunktionell infrastruktur. Centerpartiet anser att väghållningsanslaget för\r\når 2004 bör räknas upp med 500 miljoner kronor för att Vägverket skall\r\nkunna börja ta igen det eftersläpande underhållet.\r\nFör att kunna genomföra önskvärda samhällsekonomiskt riktiga och\r\nstrategiskt viktiga investeringar föreslår Centerpartiet en ny modell för\r\nalternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag bör ges till\r\nuppgift att finansiera sådana investeringar med normala avskrivningstider\r\noch annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På detta\r\nsätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas, en\r\nsatsning vi anser befogad och lämplig att använda under rådande finansiella\r\nomständigheter.\r\nErfarenheter av s.k. PPP-modeller (private public partnership) finns från\r\nbl.a. England och Finland. I Sverige är Arlandabanan ett exempel på en PPP-\r\nlösning. Vi menar att det nu är hög tid att ta ett helhetsgrepp på detta\r\nområde och introducera ett infrastrukturbolag med enda uppgift att\r\nfinansiera stora och angelägna projekt inom ramen för de prioriteringar som\r\ngörs av Banverket och Vägverket. Därmed skulle redan försenade projekt av\r\ntyp E 6 genom Bohuslän, E 20 genom Västra Götaland, E 4 längs\r\nNorrlandskusten, E 22 i sydöstra Sverige, Citybanan i Stockholm liksom\r\nflera angelägna förbättringar och ombyggnader av våra riksvägar kunna\r\ngenomföras i närtid.\r\nEn utförsäljning av statlig egendom skulle ge en bottenplatta för ett\r\nsådant här projekt. Genom att utnyttja anslag 37:1 IT-infrastruktur:\r\nRegionala transportnät m.m. täcks ränte- och amorteringskostnaderna. På\r\ndetta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas,\r\nen satsning vi anser är starkt befogad och lämplig att använda under\r\nrådande finansiella omständigheter. Det förutsätter givetvis noggranna\r\nuppföljningar av varje enskilt projekt för att inte spräcka kalkylerna. I\r\nCenterpartiets budgetmotion räknar vi konsekvent med 30 års avskrivningstid\r\noch en kalkylränta motsvarande den tioåriga statsobligationsräntan. För att\r\ninte riskera att överdriva de positiva effekterna använder vi oss av dessa,\r\nförsiktiga, antaganden. De infrastruktursatsningar vi gör belastar\r\nutgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.\r\nEnligt vår uppfattning bör vidare såväl Vägverket som Banverket kunna\r\neffektivisera sin administration ytterligare. Mot den bakgrunden bör\r\nverkens administrationsanslag räknas ned för nästa budgetår med 70 miljoner\r\nkronor respektive 35 miljoner kronor.\r\nKollektivtrafik\r\nMinskade statsbidrag i kombination med att staten samtidigt kraftigt har\r\nhöjt diesel- och fordonsskatterna samt att kostnaderna för upphandling av\r\ntrafiken ökar dramatiskt är på väg att leda till en drastisk neddragning av\r\nkollektivtrafiken. De ekonomiskt ansträngda kommunerna och landstingen har\r\ninga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs när staten drar\r\nsig tillbaka. I många län har Länstrafiken redan tvingats dra ned på sin\r\nverksamhet; turtätheten minskar och en del linjer läggs ned helt. Denna\r\nutveckling måste förhindras. Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner\r\nkronor till stöd för kollektivtrafiken i glesbygd.\r\nBredbandsutbyggnad och Post- och telestyrelsen\r\nCenterpartiet avvisar regeringens medelsförslag om 450 miljoner kronor för\r\nutbyggnaden av regionala transportnät. Enligt vår mening bör ett helt annat\r\nupplägg väljas för att ge alla medborgare möjlighet till en\r\nbredbandsuppkoppling genom ett finmaskigt bredbandsnät. Utbyggnaden av\r\ndetta nät bör ske i ett statligt bolag som uppbär avgifter från de\r\noperatörer som tillhandahåller själva transporttjänsten - transmissionen.\r\nDet tål att påpekas att det på nätet skall råda fri konkurrens mellan\r\noperatörerna för att på så sätt stimulera framväxten av tjänster.\r\nUtbyggnaden kan beräknas kosta ca 60 miljarder kronor exklusive aktiva\r\nkomponenter enligt de underlagsberäkningar som gjordes till IT-\r\ninfrastrukturutredningen.\r\nDen i dag mest tilltalande modellen för att finansiera denna\r\nbredbandsutbyggnad är att använda 10 miljarder från statliga\r\nutförsäljningar till eget kapital i det statliga nätbolaget. Nätbolaget får\r\nsedan låna upp medel för en utbyggnad. Lånen bör avbetalas på 30 år, och\r\nbolaget bör åläggas att betala in vinstmedel motsvarande avkastningen på\r\ndet egna kapitalet. Beroende på vilka intäkter man räknar med att bolaget\r\nfår samt vad räntorna kommer att vara kan utslaget variera, men vi menar\r\natt det är fullt möjligt att efter 30 år ha betalat av lånen och efter de\r\nåren ha ett i stort sett oförändrat eget kapital.\r\nSlutligen när det gäller Post- och telestyrelsen motsätter vi oss den av\r\nregeringen föreslagna besparingen. Post- och telestyrelsen fyller enligt\r\nvår mening en viktig uppgift såväl för utvecklingen av elektroniska\r\nkommunikationer som för effektiva och samhällsomfattande post- och\r\nkassatjänster. Vi har därför i vår anslagsberäkning föreslagit att anslaget\r\nåterställs genom en höjning med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2003/04:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nRegeringen (Näringsdepartementet) föreslår i budgetpropositionen för 2004 (\r\nprop. 2003/04:1 utg.omr. 22)\r\n1. att riksdagen godkänner att regeringen för 2004 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret på högst 1 410 000 000 kronor för genomförande\r\nav prioriterade vägprojekt.\r\n2. att riksdagen godkänner att de återstående amorteringarna som skulle ha\r\nbetalats 2004 och 2005 avseende de lånefinansierade vägprojekten väg E 18/\r\n20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen\r\nSöderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats Hallunda inte betalas under 2004\r\noch 2005 utan senareläggs till 2005 och 2006.\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:2\r\nVäghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 37 600 000 000 kronor\r\nefter 2004.\r\n4. att riksdagen godkänner att regeringen för 2004 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 11 900 000 000 kronor för Banverket\r\nför investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager, rörelsekapital samt för vissa investeringar i\r\nStockholmsområdet 1983, enligt avtal mellan staten och Stockholms läns\r\nlandsting.\r\n5. att riksdagen godkänner att regeringen för 2004 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 1 591 000 000 kronor för genomförande\r\nav prioriterade järnvägsprojekt.\r\n6. att riksdagen godkänner att regeringen för 2004 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kronor för Botniabanan\r\nAB för den första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av\r\nBotniabanan mellan Nyland och Umeå.\r\n7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:4\r\nBanverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 14 500 000\r\n000 kronor efter 2004.\r\n8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för Botniabanan ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter år 2004.\r\n9. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge Statens järnvägar, samt de\r\nverksamheter som numera bedrivs i aktiebolag, finansiella befogenheter 2004\r\ni enlighet med vad regeringen förordar.\r\n10. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och\r\nbemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nSjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar.\r\n11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 ge Sjöfartsverket\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.\r\n12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nSjöfartsverket för 2004-2006.\r\n13. att riksdagen godkänner att 19 500 000 kronor av inflytande\r\nfarledsavgifter 2004 får lämnas i bidrag till Handelsflottans kultur- och\r\nfritidsråd.\r\n14. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och\r\nbemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nLuftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar.\r\n15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 ge Luftfartsverket\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar.\r\n16. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nLuftfartsverket för 2004-2006.\r\n17. att riksdagen godkänner att en uppdelning av Luftfartsverket sker och\r\nbemyndigar regeringen att genomföra ombildningen i enlighet med vad\r\nregeringen förordar.\r\n18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:\r\n12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska förpliktelser under 2005\r\n-2010 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3\r\n950 000 000 kronor.\r\n19. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Statens\r\nhaverikommission.\r\n20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:2\r\nUpphandling av samhällsåtaganden ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 210 000 000\r\nkronor under 2005-2008.\r\n21. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för ett\r\ngemensamt radiokommunikationssystem för 2004-2009.\r\n22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:6\r\nGemensam radiokommunikation ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 126 000 000 kronor\r\nunder åren 2005-2009.\r\n23. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n22 Kommunikationer enligt regeringens förslag i bilaga 3.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:T206 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av statsbidrag till enskilda vägar.\r\n2002/03:T237 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom generösare skyltningsregler vid allmänna vägar.\r\n2002/03:T267 av Birgitta Carlsson och Lena Ek (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom generösare bedömning av skyltningsregler vid allmänna vägar.\r\n2002/03:T445 av Roger Karlsson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över regelverket för skyltning längs allmänna vägar för\r\natt få en mer nyanserad och tidsanpassad avvägning mellan trafiksäkerhet,\r\nlandskapsbild och skyltintressen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en ändring i vägmärkesförordningen med innebörd att\r\nlänsstyrelsen blir sista instans i skyltärenden.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att ge länsstyrelsen i uppdrag att samråda med lokala\r\nutvecklingsgrupper i skyltärenden.\r\n2002/03:T497 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en provanläggning för produktion av syntetisk diesel ur biomassa i\r\nSundsvall.\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Stockholmsberedningen tilläggsdirektiv som avser\r\nutformning och finansiering av taxesystem i Mälardalen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:T208 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en snabb ombyggnad av slussen i Södertälje för att behålla\r\noch utveckla Mälarsjöfarten.\r\n2003/04:T210 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att göra Skåne län till ett enhetligt riktnummerområde för den fasta\r\ntelefonin.\r\n2003/04:T211 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen snarast låter utreda en privatisering av\r\nSturups flygplats i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:T213 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fördelning av slot-tider för flyget.\r\n2003/04:T215 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bibehållande av Bromma flygplats.\r\n2003/04:T218 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom enklare regler för skyltning.\r\n2003/04:T220 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom generösare bedömning av skyltningsregler vid allmänna vägar.\r\n2003/04:T221 av Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att ansvaret för pumpanläggning vid enskilda vägar bör flyttas\r\nfrån enskilda väghållare till Banverket respektive Vägverket .\r\n2003/04:T224 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om färjetrafik till och från Öland.\r\n2003/04:T225 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av statsbidrag till enskilda vägar.\r\n2003/04:T233 av Tobias Billström och Carl-Axel Roslund (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att man från svensk sida kraftfullt skall agera för att åstadkomma en\r\nsänkning av priset för överfart på Öresundsbron - till fromma för en ökad\r\nintegration i Öresundsområdet.\r\n2003/04:T235 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att göra Stockholm-Västerås flygplats till ett regionalt och nationellt\r\nnav i flygtrafiken.\r\n2003/04:T243 av Maria Öberg och Kristina Zakrisson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom mobiltelefoni i fjällen.\r\n2003/04:T249 av Ola Sundell (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom tillgång till mobil-trådlös-kommunikation i hela Sverige.\r\n2003/04:T251 av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Postens ansvar för en rimlig servicenivå och infrastrukturen i hela\r\nlandet och framtiden för postterminalerna i Nässjö och Alvesta.\r\n2003/04:T252 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förändringar i regler och lagar som gör det möjligt för färjetrafiken\r\nmellan Gränna och Visingsö att klassas som allmän färjeförbindelse och\r\ndärmed kunna övergå från kommunalt till statligt huvudmannaskap.\r\n2003/04:T253 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom framtiden för Jönköpings flygplats och den svenska flygtrafiken sett i\r\nett transportpolitiskt perspektiv.\r\n2003/04:T259 av Lennart Fremling (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbudet.\r\n2003/04:T260 av Anna Grönlund (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsättandet av en utredning som ser över hur kontinuitet i\r\nupphandlingen av Norrlandstrafiken skall kunna uppnås.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge utredningen i uppgift att se över om Rikstrafiken är rätt\r\nhuvudman för att utföra denna upphandling.\r\n2003/04:T266 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att se över möjligheterna att på olika sätt stimulera\r\nanvändandet av bilpooler.\r\n2003/04:T271 av Helena Bargholtz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att återinföra den tidigare modellen för nordiskt porto.\r\n2003/04:T275 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ursprungliga avtal för att garantera likvärdig konkurrens mellan bro och\r\nfärja över Öresund.\r\n2003/04:T281 av Tuve Skånberg (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om försöksverksamhet med biodrivmedel.\r\n2003/04:T283 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom mobil kommunikation på landsbygden.\r\n2003/04:T285 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom farledsavgifter.\r\n2003/04:T288 av Per Bill och Gunnar Axén (båda m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en uppdelning och försäljning av Posten AB.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte tillåta Posten AB att höja portot.\r\n2003/04:T291 av Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fullgoda alternativ till de mobila tjänsterna i glesbygden.\r\n2003/04:T297 av Nils Oskar Nilsson (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att småflyget skall inbegripas i behovet av förbättrad\r\ninfrastruktur i Stockholmsregionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bankapacitet för småflyget skall finnas kvar på Tullinge/Rik-\r\nstensområdet.\r\n2003/04:T299 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom farledsavgiften och dess betydelse för rättvisa och\r\nkonkurrensneutralitet.\r\n2003/04:T300 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av ett skyndsamt klarläggande av vem som skall vara\r\nhuvudman för trafikförbindelsen mellan Holmön och fastlandet.\r\n2003/04:T307 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kommunikationsmöjligheter med mobiltelefon från inlandet och glesbygden.\r\n\r\n2003/04:T309 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att stimulera bilsamåkning.\r\n2003/04:T310 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett starkare samarbete mellan Malmö-Sturup flygplats och Kastrup\r\ni Köpenhamn.\r\n2003/04:T313 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över alla de begränsande regler som finns inom\r\nfärdtjänsten.\r\n2003/04:T316 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att höja anslaget till enskilda vägar.\r\n2003/04:T317 av Jörgen Johansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utarbetandet av ett nationellt program i syfte att minimera\r\nanvändandet av salt i vägnätets skötsel.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inventera förekomsten av salt i grundvatten och ålägga\r\nVägverket kostnadsansvar för sanering av saltförorenade grundvattentäkter\r\ndär det klart kan påvisas samband mellan vägsaltning och förorening.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att omlokalisera vägar som är belägna på grusåsar som utgör\r\nframträdande grundvattentäkter.\r\n2003/04:T321 av Catherine Persson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av förtydligande av färdtjänstlagen.\r\n2003/04:T322 av Catherine Persson (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en förändring bör göras av Sjöfartsverkets konstruktion av\r\nfarledsavgifter i syfte att leda till avgifter som är konkurrensneutrala.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga en annan finansiering av Sjöfartsverket.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av sjöfartens totala konkurrenssituation i förhållande\r\ntill andra transportslag.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att regeringen tillsammans med övriga länder i Europa\r\nverkar för konkurrensneutrala regler gällande för europeisk sjöfart.\r\n2003/04:T333 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en avveckling av Bromma flygplats.\r\n2003/04:T340 av Jan-Olof Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa ett båtregister.\r\n2003/04:T343 av Holger Gustafsson (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Vänern skall erhålla EU-status som inre vattenväg.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa ekonomisk konkurrensneutralitet mellan sjöfart,\r\nlandsväg och järnväg.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de energieffektiva och trafiksäkerhetsmässiga fördelarna med\r\nsjöfart på Vänern beaktas.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen har ett samordningsansvar för godstrafikens\r\nframtid på Vänern.\r\n2003/04:T365 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en tydligare färdtjänstlag som tar hänsyn till\r\nfunktionshindrades berättigade behov av flexibilitet.\r\n2003/04:T366 av Joe Frans (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förslaget (Ds 2003:41) om att inte ta ut farledsavgifter från\r\nkryssningstrafiken.\r\n2003/04:T372 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda en lagändring för att öka\r\nmöjligheterna till samdistribution av tidningar och post i glesbygd.\r\n2003/04:T377 av Stefan Hagfeldt (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lotsavgifterna.\r\n2003/04:T386 av Marita Aronson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ändra sjömanslagen och införa karensdag för personal i sjöfart i\r\ninrikes fart.\r\n2003/04:T387 av Lennart Kollmats (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa ett riktnummerområde för Halland.\r\n2003/04:T391 av Anne Marie Brodén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom samverkansorgan för kollektivtrafikansvariga.\r\n2003/04:T392 av Helena Bargholtz (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att prioritera en lösning av Gotlandstrafikens problem.\r\n\r\n2003/04:T397 av Peter Jonsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en långsiktig tillväxtstrategi för Vänersjöfarten.\r\n2003/04:T402 av Marie Engström (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom människors säkerhet i samband med flyguppvisningar.\r\n2003/04:T404 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en tydligare färdtjänstlag som tar hänsyn till synskadade\r\nungdomars speciella behov av flexibilitet.\r\n2003/04:T407 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (båda c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för kollektivtrafik i glesbygd.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett särskilt permanent driftstöd för att upprätthålla en rimlig\r\nnivå på kollektivtrafiken även i skogslänen.\r\n2003/04:T408 av Claes Västerteg och Jan Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändring i lagen om överlastavgift, SFS 1972:435.\r\n2003/04:T416 av Viviann Gerdin och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att statsbidragen för drift och underhåll av enskilda vägar räknas upp i\r\ntakt med kostnadsutvecklingen, dvs. för år 2004 till 760 miljoner kronor.\r\n2003/04:T423 av Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta alla kommunerna inom Skaraborg tillhöra ett enhetligt\r\nriktnummerområde för den fasta telefonin.\r\n2003/04:T425 av Barbro Feltzing (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utredning om att införa ett för Sverige heltäckande riksresekort.\r\n2003/04:T427 av Eva Flyborg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom färjeleden i Göteborgs södra skärgård.\r\n2003/04:T429 av Gunnar Andrén (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft.\r\n2003/04:T436 av Carina Ohlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Vänersjöfartens utveckling.\r\n2003/04:T438 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av ett ökat ansvar för en bättre samordning av utbudet av\r\ntransporter till gagn för konsumenten.\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sjöfartens avgiftssystem bör ses över av\r\nGodstransportdelegationen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i EU-sammanhang aktualisera frågan om finansiering av\r\nisbrytning med EU-medel.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en långsiktig planeringsram och statliga anslagsmedel för\r\nsjöfartens infrastruktur.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett handlingsprogram för kustsjöfarten.\r\n2003/04:T447 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda de samhällsekonomiska fördelarna med nolltaxa\r\nrespektive halverade avgifter på Öresundsbron.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheterna till skattefinansiering av Öresundsbron.\r\n\r\n2003/04:T449 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att sänka Öresundsstudenternas resekostnader.\r\n2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sjöfartens avgifter skall vara konkurrensneutrala jämfört med\r\nandra transportslag.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en privatisering av Sturups flygplats bör utredas.\r\n2003/04:T455 av Maria Öberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom flygtrafikens betydelse för inlandet.\r\n2003/04:T456 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom mobiltelenäten.\r\n2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n5. Riksdagen begär att regeringen ger Luftfartsverket i uppdrag att planera\r\nför en fjärde bana samtidigt som förutsättningarna för en ny flygplats\r\nundersöks vidare.\r\n2003/04:T467 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om att införa ett\r\nfritidsbåtsregister och att till detta koppla en obligatorisk\r\nansvarsförsäkring.\r\n2003/04:T475 av Christer Winbäck (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vägsalt.\r\n2003/04:T482 av Agne Hansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statligt stöd till kollektivtrafik i glesbygd i Kalmar län.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det allmänna ansvaret för enskild väghållning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade resurser till det enskilda vägnätet i Kalmar län.\r\n2003/04:T483 av Maria Larsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda ett \"rikskupongssystem\" för kollektivtrafikanvändning.\r\n2003/04:T484 av Maria Larsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en politik för alternativa fordonsbränslen.\r\n2003/04:T490 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om samordnad forskning om och utveckling av alternativa drivmedel\r\noch miljövänligare fordon.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en översyn och samordning av stöd till miljöfordon.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en dialog om introduktionshinder för nya lösningar.\r\n2003/04:T492 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda förutsättningarna för ett friare resande för de\r\nrullstolsburna.\r\n2003/04:T493 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom underlättande av svenskflaggning av mindre fartyg.\r\n2003/04:T495 av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom slopande av farledsavgiftens godsrelaterade del för insjösjöfarten på\r\nMälaren och på Vänern.\r\n2003/04:T497 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att regeringen tydliggör vad man anser ingår i postens\r\nsamhällsuppdrag och utreder förutsättningarna för att ge full\r\nkostnadstäckning för detta.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att i den kommande utvärderingen av Posten AB även utreda\r\nförutsättningarna för återinförande av monopol för distribution av brev.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att man i den kommande utvärderingen av Posten AB även utreder\r\nförutsättningarna för lika konkurrensvillkor gällande distribution av brev\r\noch paket.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om den rikstäckande kassaservicen.\r\n2003/04:T499 av Kerstin Engle (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom samhällsvinsten med att fler åker kollektivt.\r\n2003/04:T501 av Berit Högman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att större och kostsamma underhållsobjekt som större broar och färjor\r\nskall finansieras i enlighet med den s.k. BREV-utredningens förslag.\r\n2003/04:T505 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av gällande lagstiftning om tillståndsprövning av\r\nvägskyltning.\r\n2003/04:T510 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2003/04:T511 av Anders Karlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa ett båtregister.\r\n2003/04:T512 av Lars Lindblad (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom prissättningen på Öresundsbron.\r\n2003/04:T523 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom enskilda vägar.\r\n2003/04:T524 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bidrag till enskilda vägar.\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fördelningen av medel mellan väg- och järnvägsinvesteringar (\r\ndelvis).\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av funktionella omlastningsstationer för sjöfarten (\r\ndelvis).\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inventering av standarden på det enskilda vägnätet.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en upphandling av Banverkets produktion.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sjöfartsstöd.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stuveriverksamheten.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om angelägenheten av en fortsatt rationalisering inom Sjöfartsverket\r\n.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda kostnadsansvaret för isbrytarflottan.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om HKF.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om påskyndandet av liberaliseringen av luftfarten.\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om privatisering av Arlanda, Landvetter och Sturup.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Bromma och allmänflyget i Stockholmsområdet.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förändring av Luftfartsverket.\r\n2003/04:T531 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att behålla Bromma flygplats.\r\n2003/04:T532 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 Kommunikationer för budgetåret\r\n2004 29 902 413 000 kr.\r\n2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:1 Vägverket:\r\nAdministration för budgetåret 2004 970 202 000 kr.\r\n3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:2 Väghållning\r\noch statsbidrag för budgetåret 2004 2 000 000 000 kr utöver vad regeringen\r\nföreslår, således 17 564 276 000 kr.\r\n4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:3 Banverket:\r\nAdministration för budgetåret 2004 733 146 000 kr.\r\n5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:6 Ersättning\r\ntill fritidsbåtsändamål för budgetåret 2004 41 000 000 kr.\r\n6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:9 Rederinämnden\r\n: Administration för budgetåret 2004 0 kr.\r\n7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 36:12 Rikstrafiken\r\n: Trafikupphandling för budgetåret 2004 693 000 000 kr.\r\n8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 22 politikområde 37:3 Ersättning\r\ntill Posten AB för grundläggande kassaservice för budgetåret 2004 0 kr.\r\n2003/04:T543 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om gemensamt taxesystem i Mälardalen.\r\n2003/04:T544 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en översyn av gällande regler för lotsavgifter.\r\n2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs\r\navståndsoberoende.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten även fortsättningsvis måste ta ansvar för att\r\nupprätthålla en god postservice med en väl fungerande betalnings- och\r\nkassaservice i hela landet.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten måste ta ansvar för att hitta ett system som innebär\r\natt trafiken kan upprätthållas på olönsamma linjer som är viktiga från\r\nregionalpolitisk synpunkt.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fortsatt statligt stöd till interregional kollektivtrafik med\r\nbuss och tåg.\r\n2003/04:T555 av Sylvia Lindgren och Anders Ygeman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att flygplatsavgifterna skall användas till att täcka flygplatsernas\r\nkostnader och att flygplatser inte får bidra till diskriminerande villkor i\r\nsamband med uttag av flygplatsavgifter.\r\n2003/04:T556 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att skyndsamt förbereda en avveckling av flygverksamheten vid\r\nBromma flygplats.\r\n2003/04:T558 av Marie Nordén m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom porrfri post.\r\n2003/04:T559 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom inriktning och former för fortsatt översyn av lagstiftningen om\r\nfärdtjänst.\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ökning av anslaget till drift och byggande av enskilda vägar.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten bör se över sitt ägande i SAS.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att trygga flygplatskapaciteten i Stockholmsområdet.\r\n18. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om målen för trafikpolitiken.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insjö- och kustsjöfarten.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de enskilda vägarna.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sjöfarten.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrensen i hamnarna.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om luftfarten.\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om handel med s.k. slots.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de regionala flygplatserna.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en delförsäljning av Luftfartsverket.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av Posten AB:s omorganisation.\r\n28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställning\r\ni motionen.\r\n2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att regeringen bör öka informationsinsatserna för att stimulera\r\ntill miljövänligare bilkörning.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om framtidens transportsystem.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avsätta 170 miljoner kronor mer per år än vad regeringen har\r\nföreslagit till anslaget drift och byggande av enskilda vägar.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta en nationell fond för oförutsedda händelser i det\r\nenskilda vägnätet.\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skyltning av tankningsställen för alternativa bränslen skall\r\nske på huvudleder i anslutning till samhällen/städer.\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken.\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att även\r\nomfatta bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel.\r\n34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en bättre helhetssyn på kollektivtrafiken.\r\n35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för en fungerande kollektivtrafik i glesbygd.\r\n36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten måste ta ansvar för ett nätverk av flygplatser,\r\nframför allt i de regioner som har litet befolkningsunderlag.\r\n37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beredskap för ökad flygplatskapacitet i Stockholms- och\r\nMälardalsområdet.\r\n38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att delprivatisera Arlanda, Landvetter och Sturup.\r\n39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten bör, när konjunkturen så tillåter, sälja ut sina\r\nägarandelar i SAS.\r\n42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av goda villkor för Väner- och Mälarsjöfarten.\r\n2003/04:Bo262 av Lotta N Hedström (mp):\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att omedelbart inleda ett moratorium för utbyggnad av tredje\r\ngenerationens mobiltelfoninät i Sverige, i avvaktan på att ovanstående\r\nåtgärder vidtagits.\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n27. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 22\r\nKommunikationer enligt uppställning i motionen.\r\n2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringens plan för upphandling och implementering av ett\r\nnytt radiokommunikationssystem inte är acceptabel.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett modernt och gemensamt kommunikationssystem som kan\r\nhantera både text och bild i digital form.\r\n2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att höja anslaget till enskilda vägar.\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bekvämlighetsflagg.\r\n2003/04:N289 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Posten AB i högre utsträckning tar ansvar för\r\nhandikapptillgängligheten vid sina serviceställen.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om 3 G-utbyggnaden samt möjlighet till s.k. roaming.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen för skogsindustrin av framkomliga och säkra vägar samt\r\ngod mobiltelefontäckning (delvis).\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.\r\n2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre villkor för enskilda vägar.\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att färdtjänsten skall vara ett likvärdigt alternativ till\r\nkollektivtrafiken.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättande av instans för överklaganden av färdtjänstärenden.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ändring i 1 § färdtjänstlagen (1997:736).\r\n2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stöd till regionala flygplatser och en rimlig upphandling av\r\nflygtrafiken till och från Norrland.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nUtskottets förslag till beslut om anslag för år 2004 inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördel-ning. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i\r\nsärskilda yttranden som fogats till betänkandet.\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\nPolitikområde  Anslag   Utskottets förslag\r\n36 Transportpolitik\r\n36:1  Vägverket: Administration 1 030 202\r\n36:2  Väghållning och statsbidrag       15 564 276\r\n36:3  Banverket: Administration  773 146\r\n36:4  Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter       8 484 123\r\n36:5  Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk\r\n200 000\r\n36:6  Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.     71 000\r\n36:7  Ersättning till viss kanaltrafik m.m.      62 660\r\n36:8  Sjöfartsregistret  4 524\r\n36:9  Rederinämnden: Administration      2 599\r\n36:10  Driftbidrag till kommunala flygplatser    81 100\r\n36:11  Rikstrafiken: Administration      19 435\r\n36:12  Rikstrafiken: Trafikupphandling   793 000\r\n36:13  Viss internationell verksamhet    2 500\r\n36:14  Statens väg- och transportforskningsinstitut      34 276\r\n36:15  Statens institut för kommunikationsanalys         52 727\r\n37 IT, elektroniska kommunikationer och post\r\n37:1  Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter      6 710\r\n37:2  Upphandling av samhällsåtaganden   153 484\r\n37:3  Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice\r\n400 000\r\n37:4  Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt\r\navtal    144 000\r\n37:5  Informationsteknik: Telekommunikation m.m.         13 250\r\n37:6  Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet         192 000\r\n37:7  IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.      450 000\r\nSumma   28 535 012\r\n\r\nBilaga 3\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004 inom\r\nutgiftsområde 22  Kommunikationer\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\nAnslag  Anslags-  typ   Regeringens  förslag      (m)     (fp)    (kd)    (\r\nc)\r\n\r\n36:1  Vägverket: Administration (ram)   1 030 202       -60 000 -100 000\r\n-30 000 -70 000\r\n36:2  Väghållning och statsbidrag       (ram)   15 564 276      +2 000 000\r\n+500 000        +850 000        +500 000\r\n36:3  Banverket: Administration (ram)    773 146        -40 000 -75 000 -20\r\n000     -35 000\r\n36:4  Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter       (ram)   8 484 12\r\n36:5  Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk   (\r\nram)     200 000\r\n36:6  Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.    (obet.)  71 000 -30 000\r\n36:7  Ersättning till viss kanaltrafik m.m.     (obet.)  62 660\r\n36:8  Sjöfartsregistret (ram)    4 524\r\n36:9  Rederinämnden: Administration     (ram)    2 599  -2 599\r\n36:10  Driftbidrag till kommunala flygplatser   (obet.)  81 100         +5\r\n000\r\n36:11  Rikstrafiken: Administration     (ram)    19 435                 -1\r\n000\r\n36:12  Rikstrafiken: Trafikupphandling  (ram)    793 000        -100 000\r\n36:13  Viss internationell verksamhet   (ram)    2 500\r\n36:14  Statens väg- och transportforskningsinstitut     (ram)    34 276\r\n-1 000\r\n36:15  Statens institut för kommunikationsanalys        (ram)    52 727\r\n-2 000\r\nAnslag  Anslags-  typ   Regeringens  förslag      (m)     (fp)    (kd)    (c)\r\n36:16  Nytt anslag: Infrastrukturbolag, räntekostnader  (ram)\r\n+450 000\r\n36:17  Nytt anslag: Rikstrafiken, trafikupphandling av kollektivtrafik i\r\nglesbygd        (ram)                                   +100 000\r\n37:1  Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter     (ram)    6 710                  -1 000  +5 000\r\n37:2  Upphandling av samhällsåtaganden  (ram)    153 484\r\n37:3  Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice   (\r\nram)     400 000        -400 000\r\nElanders Gotab, Stockholm  2003\r\n37:4  Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt\r\navtal   (ram)    144 000\r\n37:5  Informationsteknik: Telekommunikation m.m.        (ram)    13 250\r\n-3 000\r\n37:6  Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet        (ram)\r\n192 000\r\n37:7  IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.     (ram)    450 000\r\n-450 000        -450 000        -450 000\r\nSumma           28 535 012      +1 367 401      -120 000        +342 000\r\n+500 000\r\n\r\n**************************************</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för Politikområde Transportpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T530 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 2003/04:T562 yrkande 1 och 2003/04:T564 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "C5AC8BDC-2027-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "192",
                    "47",
                    "59",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C5AC8BDC-2027-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser avseende väghållning och statsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tomgångskörning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T259 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Miljövänlig bilkörning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T563 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Samåkning med bil m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T266 och 2003/04:T309.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel och miljövänliga fordon",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T497, 2003/04:T281 yrkande 1, 2003/04:T484, 2003/04:T490 yrkandena 1-3 och 2003/04:T564 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Vägsalt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T317 yrkandena 1-3 och 2003/04:T475.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Vägvisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T237, 2002/03:T267, 2002/03:T445 yrkandena 1-3, 2003/04:T218, 2003/04:T220 och 2003/04:T505.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Enskilda vägar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T206 yrkande 3, 2003/04:T221, 2003/04:T225 yrkande 3, 2003/04:T252, 2003/04:T300, 2003/04:T316, 2003/04:T416, 2003/04:T427, 2003/04:T482 yrkandena 2 och 3, båda i denna del, 2003/04:T501, 2003/04:T523, 2003/04:T524, 2003/04:T530 yrkande 3, 2003/04:T560 yrkande 6, 2003/04:T562 yrkande 12, 2003/04:T564 yrkandena 16 och 17, 2003/04:MJ406 yrkande 3 och 2003/04:N344 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EA1EFD8E-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "132",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFD8E-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Överlastavgift",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T408.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Öresundsförbindelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T233, 2003/04:T275, 2003/04:T447 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T449 och 2003/04:T512.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Låneram för Botniabanan AB m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkterna 6 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för Banverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Finansiella befogenheter för affärsverket Statens järnvägar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Banverkets produktionsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T530 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Ekonomiska mål och investeringsplan m.m. för Sjöfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkterna 10-12, alla i denna del, och avslår motion 2003/04:T208.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Handelsflottans kultur- och fritidsråd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 13 i denna del och avslår motion 2003/04:T530 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T429, 2003/04:T493, 2003/04:T530 yrkande 13, 2003/04:T562 yrkande 16 och 2003/04:MJ408 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Handelssjöfartens kostnadsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T285, 2003/04:T299, 2003/04:T322 yrkandena 1-4, 2003/04:T366, 2003/04:T377, 2003/04:T441 yrkandena 2, 4 och 5, 2003/04:T453 yrkande 4, 2003/04:T530 yrkandena 16 och 17 och 2003/04:T544.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "EA1EFD98-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "184",
                    "26",
                    "88",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFD98-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T343 yrkandena 1-4, 2003/04:T397, 2003/04:T436, 2003/04:T441 yrkande 6 i denna del, 2003/04:T495, 2003/04:T562 yrkande 4 och 2003/04:T564 yrkande 42.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EA1EFD99-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "17",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "83",
                    "1",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFD99-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Konkurrenssituationen i hamnar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T530 yrkande 14 och 2003/04:T562 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T340, 2003/04:T467 yrkande 1 och 2003/04:T511.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EA1EFD9B-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "273",
                    "25",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFD9B-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Karensdag för personal i inrikes sjöfart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T386.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ekonomiska mål och finansiella befogenheter för Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkterna 14 och 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Luftfartsverkets investeringsplan",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Delning av Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 17 och avslår motion 2003/04:T530 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Privatisering av flygplatser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T211, 2003/04:T310 yrkande 5, 2003/04:T453 yrkande 6 i denna del, 2003/04:T530 yrkande 20, 2003/04:T562 yrkande 22 och 2003/04:T564 yrkande 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom luftfarten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T530 yrkande 19 och 2003/04:T562 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Slottidssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T213 och 2003/04:T562 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Statens ägande i SAS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T560 yrkande 13 och 2003/04:T564 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Flygplatsavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T555.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T215, 2003/04:T235, 2003/04:T297 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T333, 2003/04:T461 yrkande 5, 2003/04:T530 yrkande 21, 2003/04:T531, 2003/04:T556, 2003/04:T560 yrkande 14, 2003/04:T564 yrkande 37 och 2003/04:N341 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "EA1EFDA5-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "8",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "10",
                    "0",
                    "14",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "132",
                    "88",
                    "78",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFDA5-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Regionala flygplatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del, 2003/04:T253, 2003/04:T455, 2003/04:T562 yrkande 21 och 2003/04:T564 yrkande 36.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "EA1EFDA6-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "59",
                    "1",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFDA6-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Säkerhet under flyguppvisningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T402.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Övergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N347 yrkande 4, 2003/04:T391, 2003/04:T425, 2003/04:T438, 2003/04:T483, 2003/04:T499, 2003/04:T543 yrkande 1 och 2003/04:T564 yrkandena 32-34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Kollektivtrafik i glesbygd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T407 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T482 yrkande 1, 2003/04:T549 yrkandena 13 och 14 och 2003/04:T564 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "EA1EFDA9-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "279",
                    "19",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFDA9-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Flygtrafik till Norrland",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub397 yrkande 6 i denna del och 2003/04:T260 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Färjetrafik till Gotland",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T224 och 2003/04:T392 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Färdtjänst",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So642 yrkandena 12-14, 2003/04:T313 yrkande 2, 2003/04:T321, 2003/04:T365, 2003/04:T404, 2003/04:T492 och 2003/04:T559.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för trafikupphandling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Statens haverikommission",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkterna 1-23, alla i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för upphandling av samhällsåtaganden",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Investeringsplan för gemensamt radiokommunikationssystem",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 21 i denna del och avslår motion 2003/04:Fö268 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för gemensamt radiokommunikationssystem",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkt 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Utbyggnad av mobil telefoni",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T243, 2003/04:T249, 2003/04:T283, 2003/04:T291, 2003/04:T307, 2003/04:T456, 2003/04:N328 yrkandena 15 och 23 och 2003/04:Bo262 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Enhetliga nummerområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T210, 2003/04:T387 och 2003/04:T423.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Taxesättning för telefoni",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T549 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Uppdelning och försäljning av Posten AB",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T288 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Postservice och grundläggande kassaservice",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T251, 2003/04:T271, 2003/04:T288 yrkande 2, 2003/04:T372, 2003/04:T497 yrkandena 1-4, 2003/04:T549 yrkande 12, 2003/04:T558, 2003/04:T562 yrkande 23 och 2003/04:N289 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "31",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EA1EFDB8-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 31 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "39",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "2",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "232",
                    "25",
                    "41",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA1EFDB8-20E6-11D8-AE29-0004755047CD",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 22 punkterna 1, 2, 4, 5 och 23 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 27, 2003/04:T510, 2003/04:T532 yrkandena 1-8, 2003/04:T560 yrkande 18 och 2003/04:T562 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för Politikområde Transportpolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för Politikområde Transportpolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för Politikområde Transportpolitik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Enskilda vägar m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Banverkets produktionsverksamhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Handelsflottans kultur- och fritidsråd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Handelssjöfartens kostnadsansvar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Handelssjöfartens kostnadsansvar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Konkurrenssituationen i hamnar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Delning av Luftfartsverket",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Privatisering av flygplatser m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Privatisering av flygplatser m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom luftfarten",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Slottidssystemet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Statens ägande i SAS",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Flygplatsavgifter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Regionala flygplatser",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Övergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Övergripande frågor och riktlinjer om kollektivtrafik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Kollektivtrafik i glesbygd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Investeringsplan för gemensamt radiokommunikationssystem",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Uppdelning och försäljning av Posten AB",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Postservice och grundläggande kassaservice",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Postservice och grundläggande kassaservice",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:56:51"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 28,5 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2004. Största delen, 24 miljarder kronor, går till underhåll och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket ökar därmed med 1,5 miljarder kronor jämfört med år 2003. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor. Ett nytt anslag får 192 miljoner kronor till ett nytt gemensamt system för radiokommunikation för polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård med flera. Riksdagen godkände också en investeringsplan för det nya radiokommunikationssystemet på drygt 2 miljarder kronor för perioden 2004-2009. ",
          "dok_id": "GR01TU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GR01TU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:56:51"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01TU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 28,5 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2004. Största delen, 24 miljarder kronor, går till underhåll och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket ökar därmed med 1,5 miljarder kronor jämfört med år 2003. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor. Ett nytt anslag får 192 miljoner kronor till ett nytt gemensamt system för radiokommunikation för polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård med flera. Utskottet föreslår att riksdagen också godkänner en investeringsplan för det nya radiokommunikationssystemet på drygt 2 miljarder kronor för perioden 2004-2009.</p>",
          "dok_id": "GR01TU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GR01TU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:57"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_tu_1.docx",
          "filstorlek": "422760",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/13F4E31D-2ED9-465D-BB5B-FE83E600B27D"
        },
        {
          "dok_id": "GR01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_tu_1.pdf",
          "filstorlek": "2125382",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_tu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/026446FB-A101-4842-A53B-78ECF9B1C87F"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N347 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T206 Vägnätet i Kalmar",
          "ref_dok_id": "GQ02T206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T206",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T237 Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T237",
          "ref_dok_titel": "Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T267 Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T267",
          "ref_dok_titel": "Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T445 Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T445",
          "ref_dok_titel": "Skyltning vid allmänna vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T497 Provanläggning för produktion av syntetisk diesel ur biomassa",
          "ref_dok_id": "GQ02T497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T497",
          "ref_dok_titel": "Provanläggning för produktion av syntetisk diesel ur biomassa",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo262 Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_id": "GR02Bo262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo262",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö268 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar",
          "ref_dok_id": "GR02Fö268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö268",
          "ref_dok_titel": "Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ406 Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_id": "GR02MJ406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ406",
          "ref_dok_titel": "Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N289 Lanthandeln",
          "ref_dok_id": "GR02N289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N289",
          "ref_dok_titel": "Lanthandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N344 Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T208 Utveckling av Mälarsjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T208",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av Mälarsjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T210 Gemensamt riktnummer för Skåne län",
          "ref_dok_id": "GR02T210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T210",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt riktnummer för Skåne län",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T211 Privatisering av Sturups flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T211",
          "ref_dok_titel": "Privatisering av Sturups flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T213 Konkurrens inom flyget",
          "ref_dok_id": "GR02T213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T213",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens inom flyget",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T215 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T215",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T218 Regler för skyltning",
          "ref_dok_id": "GR02T218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T218",
          "ref_dok_titel": "Regler för skyltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T220 Skyltning vid allmän väg",
          "ref_dok_id": "GR02T220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T220",
          "ref_dok_titel": "Skyltning vid allmän väg",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T221 Ansvaret för pumpanläggning",
          "ref_dok_id": "GR02T221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T221",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för pumpanläggning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T224 Färjetrafik till och från Öland",
          "ref_dok_id": "GR02T224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T224",
          "ref_dok_titel": "Färjetrafik till och från Öland",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T225 Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GR02T225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T225",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T233 Priset på överfart på Öresundsbron",
          "ref_dok_id": "GR02T233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T233",
          "ref_dok_titel": "Priset på överfart på Öresundsbron",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T235 Antalet flyglinjer till Stockholm-Västerås flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T235",
          "ref_dok_titel": "Antalet flyglinjer till Stockholm-Västerås flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T243 Mobiltelefoni i fjällen",
          "ref_dok_id": "GR02T243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T243",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni i fjällen",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T249 Elektronisk kommunikation i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GR02T249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T249",
          "ref_dok_titel": "Elektronisk kommunikation i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T251 Postterminalerna i Nässjö och Alvesta",
          "ref_dok_id": "GR02T251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T251",
          "ref_dok_titel": "Postterminalerna i Nässjö och Alvesta",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz och Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T252 Färjetrafiken till Visingsö",
          "ref_dok_id": "GR02T252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T252",
          "ref_dok_titel": "Färjetrafiken till Visingsö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T253 Jönköpings flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T253",
          "ref_dok_titel": "Jönköpings flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T259 Förbud mot tomgångskörning",
          "ref_dok_id": "GR02T259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T259",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot tomgångskörning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T260 Flygtrafiken i Norrbotten",
          "ref_dok_id": "GR02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Flygtrafiken i Norrbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T266 Bilpooler",
          "ref_dok_id": "GR02T266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T266",
          "ref_dok_titel": "Bilpooler",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T271 Gemensamt porto i Norden",
          "ref_dok_id": "GR02T271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T271",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt porto i Norden",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T275 Konkurrens i Öresundstrafiken",
          "ref_dok_id": "GR02T275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T275",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens i Öresundstrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T281 Försöksverksamhet med biodrivmedel",
          "ref_dok_id": "GR02T281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T281",
          "ref_dok_titel": "Försöksverksamhet med biodrivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T283 Mobil kommunikation på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GR02T283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T283",
          "ref_dok_titel": "Mobil kommunikation på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T285 Farledsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T285",
          "ref_dok_titel": "Farledsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T288 Posten AB",
          "ref_dok_id": "GR02T288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T288",
          "ref_dok_titel": "Posten AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T291 Mobiltelefoni",
          "ref_dok_id": "GR02T291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T291",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T297 Flygplats för småflyg",
          "ref_dok_id": "GR02T297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T297",
          "ref_dok_titel": "Flygplats för småflyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Oskar Nilsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T299 Sjöfartsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T299",
          "ref_dok_titel": "Sjöfartsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T300 Huvudmannaskap för förbindelsen mellan Holmön och fastlandet",
          "ref_dok_id": "GR02T300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T300",
          "ref_dok_titel": "Huvudmannaskap för förbindelsen mellan Holmön och fastlandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T307 Kommunikationsmöjligheter med mobiltelefoner från inlandet och glesbygden",
          "ref_dok_id": "GR02T307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T307",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationsmöjligheter med mobiltelefoner från inlandet och glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T309 Bilsamåkning",
          "ref_dok_id": "GR02T309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T309",
          "ref_dok_titel": "Bilsamåkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T310 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T310",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T313 Synskadades situation",
          "ref_dok_id": "GR02T313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T313",
          "ref_dok_titel": "Synskadades situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T316 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GR02T316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T316",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T317 Minskat användande av vägsalt",
          "ref_dok_id": "GR02T317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T317",
          "ref_dok_titel": "Minskat användande av vägsalt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T321 Färdtjänstlagen",
          "ref_dok_id": "GR02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänstlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T322 Sjöfart - farledsavgifter och konkurrensneutralitet",
          "ref_dok_id": "GR02T322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T322",
          "ref_dok_titel": "Sjöfart - farledsavgifter och konkurrensneutralitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T333 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T333",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T340 Införande av båtregister",
          "ref_dok_id": "GR02T340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T340",
          "ref_dok_titel": "Införande av båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Olof Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T343 Vänersjöfartens ekonomiska villkor",
          "ref_dok_id": "GR02T343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T343",
          "ref_dok_titel": "Vänersjöfartens ekonomiska villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T365 Färdtjänsten",
          "ref_dok_id": "GR02T365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T365",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T366 Farledsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T366",
          "ref_dok_titel": "Farledsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T372 Samordnad post- och tidningsdistribution",
          "ref_dok_id": "GR02T372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T372",
          "ref_dok_titel": "Samordnad post- och tidningsdistribution",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T377 Lotsavgifterna",
          "ref_dok_id": "GR02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Lotsavgifterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T386 Karensdag för personal i inrikes sjöfart",
          "ref_dok_id": "GR02T386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T386",
          "ref_dok_titel": "Karensdag för personal i inrikes sjöfart",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T387 Ett enda riktnummer för Halland",
          "ref_dok_id": "GR02T387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T387",
          "ref_dok_titel": "Ett enda riktnummer för Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T391 Samverkansorgan för kollektivtrafikansvariga",
          "ref_dok_id": "GR02T391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T391",
          "ref_dok_titel": "Samverkansorgan för kollektivtrafikansvariga",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T392 Gotlandstrafik",
          "ref_dok_id": "GR02T392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T392",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T397 Vänersjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T397",
          "ref_dok_titel": "Vänersjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T402 Säkerhet i samband med flyguppvisningar",
          "ref_dok_id": "GR02T402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T402",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet i samband med flyguppvisningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T404 Färdtjänst för synskadade",
          "ref_dok_id": "GR02T404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T404",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänst för synskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T407 Kollektivtrafik i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GR02T407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T407",
          "ref_dok_titel": "Kollektivtrafik i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T408 Överlastavgift",
          "ref_dok_id": "GR02T408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T408",
          "ref_dok_titel": "Överlastavgift",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T416 Vägstandard på de enskilda vägarna",
          "ref_dok_id": "GR02T416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T416",
          "ref_dok_titel": "Vägstandard på de enskilda vägarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T423 Skaraborg som ett riktnummerområde",
          "ref_dok_id": "GR02T423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T423",
          "ref_dok_titel": "Skaraborg som ett riktnummerområde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T425 Riksresekort",
          "ref_dok_id": "GR02T425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T425",
          "ref_dok_titel": "Riksresekort",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T427 Färjeleden i Göteborgs södra skärgård",
          "ref_dok_id": "GR02T427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T427",
          "ref_dok_titel": "Färjeleden i Göteborgs södra skärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T429 Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_id": "GR02T429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T429",
          "ref_dok_titel": "Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T436 Vänersjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T436",
          "ref_dok_titel": "Vänersjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T438 Samordning av de olika trafikslagens utbud",
          "ref_dok_id": "GR02T438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T438",
          "ref_dok_titel": "Samordning av de olika trafikslagens utbud",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T441 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T441",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T447 Nolltaxa på Öresundsbron",
          "ref_dok_id": "GR02T447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T447",
          "ref_dok_titel": "Nolltaxa på Öresundsbron",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T449 Resekostnader för studenterna vid Öresundsuniversitetet",
          "ref_dok_id": "GR02T449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T449",
          "ref_dok_titel": "Resekostnader för studenterna vid Öresundsuniversitetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T453 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T453",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T455 Flygtrafikens betydelse för inlandet",
          "ref_dok_id": "GR02T455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T455",
          "ref_dok_titel": "Flygtrafikens betydelse för inlandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T456 Mobiltelenätet",
          "ref_dok_id": "GR02T456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T456",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelenätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T461 Infrastruktur i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02T461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T461",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T467 Fritidsbåtsregister och skatt",
          "ref_dok_id": "GR02T467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T467",
          "ref_dok_titel": "Fritidsbåtsregister och skatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T475 Vägsalt",
          "ref_dok_id": "GR02T475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T475",
          "ref_dok_titel": "Vägsalt",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T482 Kollektivtrafik och enskild väghållning i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GR02T482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T482",
          "ref_dok_titel": "Kollektivtrafik och enskild väghållning i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T483 Rikskupongssystem för kollektivtrafiken",
          "ref_dok_id": "GR02T483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T483",
          "ref_dok_titel": "Rikskupongssystem för kollektivtrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T484 Gasformiga drivmedel",
          "ref_dok_id": "GR02T484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T484",
          "ref_dok_titel": "Gasformiga drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T490 Alternativa drivmedel och miljövänligare fordon",
          "ref_dok_id": "GR02T490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T490",
          "ref_dok_titel": "Alternativa drivmedel och miljövänligare fordon",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T492 Resor med färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GR02T492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T492",
          "ref_dok_titel": "Resor med färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T493 Svenskflaggning av mindre fartyg",
          "ref_dok_id": "GR02T493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T493",
          "ref_dok_titel": "Svenskflaggning av mindre fartyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T495 Förändring av farledsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T495",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T495",
          "ref_dok_titel": "Förändring av farledsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T497 God postservice åt alla",
          "ref_dok_id": "GR02T497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T497",
          "ref_dok_titel": "God postservice åt alla",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T499 Kollektivt resande",
          "ref_dok_id": "GR02T499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T499",
          "ref_dok_titel": "Kollektivt resande",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T501 Kärrbackastrand",
          "ref_dok_id": "GR02T501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T501",
          "ref_dok_titel": "Kärrbackastrand",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T505 Skyltning av vägar",
          "ref_dok_id": "GR02T505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T505",
          "ref_dok_titel": "Skyltning av vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T510 UO 22,  Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GR02T510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T510",
          "ref_dok_titel": "UO 22,  Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T511 Införande av båtregister",
          "ref_dok_id": "GR02T511",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T511",
          "ref_dok_titel": "Införande av båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T512 Öresundsbron",
          "ref_dok_id": "GR02T512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T512",
          "ref_dok_titel": "Öresundsbron",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T523 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GR02T523",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T523",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T524 Bidrag till enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GR02T524",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T524",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T530 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T531 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T531",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T531",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T532 Utgiftsområde 22 - Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GR02T532",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T532",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 - Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T543 Infrastrukturen i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02T543",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T543",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T544 Regler för lotsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T544",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T544",
          "ref_dok_titel": "Regler för lotsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T549 Skogslänskommunikationer",
          "ref_dok_id": "GR02T549",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T549",
          "ref_dok_titel": "Skogslänskommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T555 Flygplatsavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02T555",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T555",
          "ref_dok_titel": "Flygplatsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren och Anders Ygeman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T556 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GR02T556",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T556",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T558 Porrfri post",
          "ref_dok_id": "GR02T558",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T558",
          "ref_dok_titel": "Porrfri post",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T559 Färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GR02T559",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T559",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T562 Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02T562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T562",
          "ref_dok_titel": "Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T563 Bilen och miljön",
          "ref_dok_id": "GR02T563",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T563",
          "ref_dok_titel": "Bilen och miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub397 Norrland",
          "ref_dok_id": "GR02Ub397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub397",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-04",
          "ref_dok_id": "GR0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2003-12-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-03",
          "ref_dok_id": "GR0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2003-12-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:75",
          "ref_dok_id": "GR0K75",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:75",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}