{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284214",
      "dok_id": "GR01SOU2",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SOU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SOU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:54",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:58",
      "titel": "Uppföljning  av den nationella handlingsplanen förhandikappolitiken",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SOU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SOU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SOU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SOU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SOU2</div><h1>Uppföljning  av den nationella handlingsplanen förhandikappolitiken</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas   regeringens   skrivelse\r\n2002/03:25    Uppföljning    av    den    nationella\r\nhandlingsplanen   för   handikappolitiken  samt   48\r\nmotionsyrkanden   som  väckts   med   anledning   av\r\nskrivelsen. Vidare  behandlas  44 motionsyrkanden om\r\nhandikappolitik från den allmänna  motionstiden 2002\r\noch    55    motionsyrkanden   från   den   allmänna\r\nmotionstiden 2003.\r\n\r\nDen svenska  regeringen har under 2003 medverkat i\r\ngenomförandet  av   det   europeiska  handikappåret.\r\nSyftet är att utifrån en samlad  europeisk plattform\r\nskapa  uppmärksamhet  kring  frågan  om  fullvärdigt\r\nmedborgarskap  för  personer med funktionshinder  på\r\nbåde europeisk och nationell nivå och stimulera till\r\nökade insatser.\r\nYttranden över skrivelsen  och  motionsyrkanden  i\r\nanledning      härav      har      avlämnats      av\r\nkonstitutionsutskottet,   utbildningsutskottet   och\r\ntrafikutskottet.  Yttrandena  fogas till betänkandet\r\nsom bilagor 2-4.\r\nUtskottet   har  vidare  anordnat   en   offentlig\r\nutfrågning den  20  maj  2003  med fokus på frågor i\r\nvardagslivet för barn och unga med  funktionshinder.\r\nFöreträdare   för  barn-  och  ungdomsförbund   inom\r\nhandikapprörelsen,  representanter  från myndigheter\r\noch   Svenska  Kommunförbundet  har  medverkat.   En\r\nutskrift  av  inläggen  vid  utfrågningen fogas till\r\nbetänkandet som bilaga 5.\r\nUtskottet gör ett uttalande  angående  personer  i\r\nsmå och ovanliga handikappgrupper (se sid. 51).\r\nUtskottet   avstyrker   samtliga  motionsyrkanden,\r\nfrämst  med  hänvisning  till   pågående  arbete  på\r\nområdet.\r\nTill betänkandet har fogats 49  reservationer  och\r\n16 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Målen för handikappolitiken\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So296 yrkande\r\n1.\r\nReservation 1 (m, c)\r\n\r\n2. Barn med funktionshinder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So23\r\nyrkande   2,   2002/03:So513   yrkande   10   och\r\n2003/04:So569 yrkande 6.\r\nReservation 2 (v, mp)\r\n\r\n3. Jämlikhet mellan funktionshindrade\r\nkvinnor och män\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So513 yrkande\r\n18.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n4. Individuella rättigheter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So296\r\nyrkande   2,  2002/03:So439   och   2003/04:So487\r\nyrkande 1.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Handikappeng\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:So326 och\r\n2003/04:So300.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n6. Mätbara mål och kommande uppföljningar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So21\r\nyrkande   22,   2002/03:So373  och  2003/04:So642\r\nyrkande 1.\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7. Barnbilaga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkande 1.\r\n\r\n8. Våld och övergrepp mot\r\nfunktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:So21\r\nyrkande 21, 2002/03:So411 och 2003/04:So421.\r\nReservation 8 (fp, kd)\r\nReservation 9 (v, c, mp)\r\n\r\n9. Särskiljande lagstiftning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So457\r\nyrkande 1 och 2003/04: So642 yrkande 2.\r\n\r\n10. Tillgänglighetsreform\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 1.\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n11. Färdtjänst\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:So23  yrkande\r\n12.\r\n\r\n12. Samverkansprojektet \"Hela resan\" m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So23  yrkande\r\n13.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n13. Sanktionsbestämmelser m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So23\r\nyrkandena 11 och 15 samt 2003/04:So348.\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (v)\r\nReservation 14 (mp)\r\n\r\n14. IT-produkter\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So296 yrkande\r\n5.\r\n\r\n15. Synskadades möjligheter att\r\npersonrösta\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So21  yrkande\r\n20.\r\n\r\n16. Tillgänglighetscentret\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 2.\r\n\r\n17. Statsbidrag till\r\nhandikapporganisationer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So21\r\nyrkande    11,   2002/03:So22   yrkande   3   och\r\n2002/03:So23 yrkande 17.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n18. Speciallärarutbildningen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:So21 yrkande\r\n12.\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n19. Specialskolor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So21\r\nyrkande 13 och 2002/03: So22 yrkande 2.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n20. Särvux, skolpeng m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So21  yrkandena\r\n14-18.\r\nReservation 18 (m)\r\nReservation 19 (fp)\r\n\r\n21. Studerande med psykiska funktionshinder\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:21 yrkande\r\n19,  2003/04:So575  yrkande  8 och  2003/04:Ub414\r\nyrkande 7.\r\n\r\n22. Hjälpmedelsutredningen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So22\r\nyrkande    4,    2002/03:So211,    2002/03:So324,\r\n2002/03:So424, 2002/03:So457 yrkande  7, 2003/04:\r\nSo349 yrkande 2 och 2003/04:So582.\r\nReservation 20 (m)\r\nReservation 21 (fp)\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n23. Hjälpmedelsgaranti\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So21\r\nyrkande 8 och 2003/04: So497 yrkande 5.\r\nReservation 23 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n24. Glasögon som hjälpmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:So217 och\r\n2003/04:So263.\r\n\r\n25. Ökade resurser till\r\nhjälpmedelscentralerna\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ub556  yrkande\r\n7.\r\n\r\n26. Vårdgaranti\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So22 yrkande 7.\r\nReservation 24 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n27. Ohälsoförsäkring\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:So487 yrkande\r\n2.\r\nReservation 25 (m)\r\n\r\n28. Habilitering och rehabilitering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So23\r\nyrkande     19,    2002/03:So275    yrkande    3,\r\n2002/03:So446    yrkandena   3-8,   2002/03:So457\r\nyrkande    6,    2002/03:So513     yrkande    16,\r\n2003/04:So349    yrkandena    1    och   3   samt\r\n2003/04:So569 yrkande 11.\r\nReservation 26 (fp)\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (v)\r\nReservation 29 (mp)\r\n\r\n29. Små handikappgrupper\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So21  yrkande\r\n10.\r\n\r\n30. Äldre döva\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:So313  och\r\n2003/04:So553.\r\n\r\n31. Kulturupplevelser för alla\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So23 yrkandena\r\n8 och 9.\r\n\r\n32. Kommunalt domstolstrots\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:So22\r\nyrkande    6,    2002/03:So376,    2002/03:So458,\r\n2003/04:So429, 2003/04:So491,  2003/04:So590  och\r\n2003/04:So607.\r\nReservation 30 (m, fp)\r\n\r\n33. Kompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So23\r\nyrkande 10 och 2002/03: So332.\r\nReservation 31 (kd)\r\nReservation 32 (mp)\r\n\r\n34. Funktionshindrades ekonomi\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:So23\r\nyrkande 16, 2002/03:So330,  2002/03:So513 yrkande\r\n12, 2003/04:So384 och 2003/04:So497 yrkande 2.\r\nReservation 33 (kd)\r\nReservation 34 (c)\r\n\r\n35. Samordnat högkostnadsskydd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So21\r\nyrkande   9,   2002/03:So362   yrkande   12   och\r\n2002/03:So459.\r\nReservation 35 (fp, kd, c)\r\n\r\n36. Assistansreformen\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So21\r\nyrkandena   3-6,   2002/03:   So22   yrkande   1,\r\n2002/03:So23 yrkandena  7  och  18, 2002/03:So296\r\nyrkande    10,    2002/03:So362    yrkande     6,\r\n2002/03:So386,     2003/04:So340    yrkande    2,\r\n2003/04:So497    yrkande     7,    2003/04:So583,\r\n2003/04:So598 och 2003/04:So640 yrkande 33.\r\nReservation 36 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n37. Daglig verksamhet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So21\r\nyrkande  7, 2003/04:So361, 2003/04:So497  yrkande\r\n6,  2003/04:So502   yrkande   5,   2003/04:So564,\r\n2003/04:So574    yrkande    18,    2003/04:So605,\r\n2003/04:So617 och 2003/04:So637 yrkande 11.\r\nReservation 37 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n38. Lex Sarah\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:So383,\r\n2002/03:So401,  2003/04:   So258,  2003/04:So360,\r\n2003/04:So489,    2003/04:So574    yrkande    20,\r\n2003/04:So581 och 2003/04:So587.\r\nReservation 38 (m, kd, v, mp)\r\n\r\n39. Boendestöd m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So446\r\nyrkande 1, 2003/04:So340 yrkande 1, 2003/04:So562\r\noch 2003/04:So608.\r\nReservation 39 (kd)\r\nReservation 40 (mp)\r\n\r\n40. Insatser enligt socialtjänstlagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So457 yrkande\r\n10.\r\nReservation 41 (kd)\r\n\r\n41. Psykiskt funktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So296\r\nyrkande 8, 2002/03:So513  yrkandena  13  och  14,\r\n2003/04:So569  yrkandena  8  och  9  och 2003/04:\r\nSo642 yrkande 15.\r\nReservation 42 (kd)\r\nReservation 43 (v)\r\nReservation 44 (c)\r\n\r\n42. Brukarrevision\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So513\r\nyrkande 15 och 2003/04: So569 yrkande 10.\r\nReservation 45 (v)\r\n\r\n43. Elöverkänslighet m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So23  yrkandena\r\n3-6.\r\nReservation 46 (mp)\r\n\r\n44. Bilstöd\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So23\r\nyrkande 14 och 2003/04:  So642  yrkandena  10 och\r\n11.\r\nReservation 47 (kd)\r\nReservation 48 (mp)\r\n\r\n45. Särskilt bostadsstöd för\r\nfunktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So22 yrkande 5.\r\nReservation 49 (m)\r\n\r\n46.     Regeringens skrivelse\r\nRiksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 13 november 2003\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman   (v),   Chatrine   Pålsson   (kd),  Kristina\r\nZakrisson  (s),  Margareta Israelsson (s),  Cristina\r\nHusmark  Pehrsson (m)[1],  Kerstin  Heinemann  (fp),\r\nCatherine   Persson   (s),  Marina  Pettersson  (s),\r\nKenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne\r\nMarie  Brodén (m), Elina  Linna  (v),  Kerstin-Maria\r\nStalin  (mp),   Martin   Nilsson  (s),  Jan  Emanuel\r\nJohansson (s), Magdalena Andersson  (m)  och  Marita\r\nAronson (fp).\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Har ej deltagit i beslutet under punkt 17.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nSoU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nVåren  2000  beslutade  riksdagen  om  en  nationell\r\nhandlingsplan  för  handikappolitiken - Från patient\r\ntill    medborgare   (prop.    1999/2000:79,    bet.\r\n1999/2000:SoU14,        rskr.        1999/2000:240).\r\nHandlingsplanen sträcker sig fram till  år 2010. Den\r\nspänner   över  alla  samhällsområden  och  markerar\r\ndärigenom  att   handikappolitiken   är  allas  vårt\r\nansvar.  Personer  med  funktionshinder  skall  inte\r\ndiskrimineras i några sammanhang utan ha samma  rätt\r\nsom  alla andra att delta i samhällslivet och få del\r\nav samma  utbud  av  varor,  tjänster,  service  och\r\nkultur.\r\n\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse\r\n2002/03:25    Uppföljning    av    den    Nationella\r\nhandlingsplanen  för handikappolitiken. I skrivelsen\r\nredogör regeringen för hur arbetet med att genomföra\r\nden nationella handlingsplanen för handikappolitiken\r\nutvecklats sedan i  maj  2000 då riksdagen beslutade\r\natt anta handlingsplanen. Regeringen redovisar vilka\r\nåtgärder  som hittills gjorts,  vilka  insatser  som\r\nkommer att  ha  stor betydelse de närmaste åren samt\r\nviktiga  delar av  det  internationella  arbete  som\r\nbedrivs för att förbättra villkoren för personer med\r\nfunktionshinder.\r\nVidare behandlas  48 motionsyrkanden med anledning\r\nav skrivelsen, 44 motionsyrkanden  från den allmänna\r\nmotionstiden  2002 och 55 motionsyrkanden  från  den\r\nallmänna motionstiden 2003.\r\nSocialutskottet har berett konstitutionsutskottet,\r\nfinansutskottet,         socialförsäkringsutskottet,\r\nkulturutskottet,               utbildningsutskottet,\r\ntrafikutskottet och bostadsutskottet  tillfälle  att\r\nyttra  sig  över skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av\r\nden Nationella handlingsplanen för handikappolitiken\r\njämte  motioner.   Följande   utskott  har  avlämnat\r\nyttranden:                   konstitutionsutskottet,\r\nutbildningsutskottet och trafikutskottet. Yttrandena\r\nfogas till betänkandet som bilagor 2-4.\r\nUtskottet   har  vidare  anordnat   en   offentlig\r\nutfrågning den  20  maj  2003  med fokus på frågor i\r\nvardagslivet för barn och unga med  funktionshinder.\r\nFöreträdare   för  barn-  och  ungdomsförbund   inom\r\nhandikapprörelsen,  representanter  från myndigheter\r\noch   Svenska  Kommunförbundet  har  medverkat.   En\r\nutskrift  av  inläggen  vid  utfrågningen fogas till\r\nbetänkandet som bilaga 5.\r\n\r\nEuropeiska handikappåret 2003\r\n\r\n\r\nDen svenska regeringen har under  2003  medverkat  i\r\ngenomförandet   av   det  europeiska  handikappåret.\r\nSyftet är att utifrån  en samlad europeisk plattform\r\nskapa  uppmärksamhet  kring  frågan  om  fullvärdigt\r\nmedborgarskap för personer  med  funktionshinder  på\r\nbåde europeisk och nationell nivå och stimulera till\r\nökade insatser.\r\n\r\nTusentals  aktiviteter  och  evenemang  som lyfter\r\nfram handikappfrågorna äger rum i hela Europa  under\r\n2003.  Målet  är  att  öka  erfarenhetsutbytet bl.a.\r\nkring goda lösningar och fungerande  strategier  och\r\natt stärka samarbetet mellan alla berörda aktörer.\r\nRegeringen   har   utsett   Statens  institut  för\r\nsärskilt  utbildningsstöd,  Sisus,  till  nationellt\r\nsamordningsorgan för handikappåret 2003. I uppdraget\r\ningår      att      anordna     möten,     genomföra\r\ninformationsinsatser   av  olika  slag  och  hantera\r\nansökningar om bidrag för aktiviteter under året.\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redogör regeringen  för hur arbetet med\r\natt  genomföra  den  nationella handlingsplanen  för\r\nhandikappolitiken  utvecklats   sedan  maj  2000  då\r\nriksdagen  beslutade  att  anta  propositionen  Från\r\npatient  till  medborgare (prop. 1999/2000:79,  bet.\r\n1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).\r\n\r\nSkrivelsen  är   en   första  avstämning  mot  den\r\nnationella handlingsplanen.  I  skrivelsen redovisas\r\nde  åtgärder som framför allt regeringen  men  också\r\nstatliga myndigheter och andra aktörer gjort och gör\r\nför   att    aktivt    driva    utvecklingen    inom\r\npolitikområdet   framåt.  Det  framgår  också  vilka\r\ninsatser  som regeringen  avser  att  prioritera  de\r\nnärmaste åren,  dels  genom  fortsatt  reformarbete,\r\ndels  genom  styrning  av de statliga myndigheterna.\r\nMånga  utredningar  pågår  och  många  reformer  har\r\nnyligen inletts. Processer  har  satts  i  gång  och\r\nverksamheter och projekt som påbörjats kommer att på\r\nolika sätt följas upp.\r\nRegeringen anför att betydande insatser har gjorts\r\nunder  de  två  senaste åren för att förverkliga den\r\nnationella  handlingsplanen  för  handikappolitiken.\r\nTillgänglighetscentrets   verksamhet  har  kommit  i\r\ngång,  de  sektorsmyndigheter  som  tillsammans  med\r\nregeringen skall leda arbetet med att förverkliga de\r\nhandikappolitiska  målen  har  föreslagit  etappmål,\r\nlagar   och   förordningar   har   trätt   i  kraft,\r\nutredningar  har  avslutats  och  nya  har  inletts,\r\nförsöksprojekt pågår, nya statliga medel har satsats\r\ninom transportområdet, kulturområdet, IT-området och\r\nforskningen,  handikapporganisationernas anslag  har\r\nökat, nya resurscentrum  har  bildats  och andra har\r\nomorganiserats  etc. Många statliga myndigheter  och\r\nhandikapporganisationer har varit inblandade i denna\r\nprocess.  De har bidragit  till  att  synliggöra  de\r\nsamband och  de  problem som medför att personer med\r\nfunktionshinder inte  behandlas  lika  som andra och\r\natt  tillgänglighetsaspekter  trots allt fortfarande\r\nväger ganska lätt i förhållande till andra aspekter.\r\nBilderna har klarnat, och de problembilder som finns\r\nmåste   regeringen   tillsammans  med   alla   andra\r\ninblandade analysera och  arbeta  vidare  med.  Alla\r\ngoda  förslag  på  förbättringsområden skall beredas\r\nnoga och prövas, lagändringar behöver följas upp och\r\nnya uppdrag ges, anför regeringen.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMål och inriktning för\r\nhandikappolitiken m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  samtliga  motioner  om\r\nannan inriktning  för  handikappolitiken m.m.\r\nDen   av  riksdagen  fastställda   nationella\r\nhandlingsplanen  för handikappolitiken och de\r\ni  det  sammanhanget  fastställda  målen  bör\r\nfortsätta  att gälla, anför utskottet. Planen\r\när inriktad  på  generella  lösningar och den\r\nallmänna tillgängligheten i samhället.  Detta\r\nbör   leda   till   ett   minskat   behov  av\r\nsärlösningar  och  till att fler kan delta  i\r\nsamhällslivet på likvärdiga villkor.\r\nJämför reservationerna 1 (m, c), 2 (v, mp), 3\r\n(v), 4 (m, fp, kd, c), 5 (m), 6 (fp), 7 (kd),\r\n8 (fp, kd) och 9 (v, c, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:So487  av Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl.  (m)  begärs tillkännagivande  om  att  stärka\r\nindividens  rättsliga  ställning  genom  att  utreda\r\nmöjligheterna till ett ADA-system i Sverige (yrkande\r\n1).  The  American   with   Disabilities   Act   ger\r\nfunktionshindrade      individuella      rättigheter\r\ngaranterade  i lag samtidigt som kännbara sanktioner\r\ninförts   för   brott    mot    dessa   rättigheter.\r\nMotionärerna  anser  att  svensk  lagstiftning   bör\r\nutvecklas  på  samma  sätt  och  att en utredning om\r\ndetta bör tillsättas.\r\n\r\nI motion 2002/03:So326 av Ewa Björling  (m) begärs\r\natt regeringen återkommer med förslag till riksdagen\r\nom att ändra lagstiftningen för funktionshindrade så\r\natt pengarna för omsorgsinsatser följer individen  i\r\nenlighet  med  vad som anförs i motionen. Motionären\r\nanser  att en omsorgspeng  bör  införas  som  följer\r\nindividen  till  den kommun som han eller hon väljer\r\natt bo i. Motionären upprepar denna begäran i motion\r\n2003/04:So300    yrkande     1.     Vidare    begärs\r\ntillkännagivande   om   funktionshindrades    reella\r\nmöjlighet   att   välja  boendekommun  (yrkande  2).\r\nMotionären anför att  en  omsorgspeng  ger  en reell\r\nmöjlighet för den enskilde att välja boendekommun.\r\nI  motion  2002/03:So21  av  Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)   begärs  tillkännagivande  om   kvaliteten   i\r\nkommande    uppföljningar    av    den    nationella\r\nhandlingsplanen (yrkande 22). Motionärerna anser att\r\nkommande uppföljningar behöver vara mer inriktade på\r\natt redovisa brister och på hur dessa konkret  skall\r\nkunna åtgärdas.\r\nI  motion  2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl.\r\n(kd)  begärs  tillkännagivande  om  vad  i  motionen\r\nanförs om att de  generella  handikappolitiska målen\r\nmåste preciseras med mer mätbara  mål  (yrkande  1).\r\nMotionärerna  anför att i skrivelsen redogörs för de\r\nåtgärder som vidtagits  de  senast två åren. Mätbara\r\nresultat   av  insatserna  redovisas   dock   mycket\r\nsparsamt. För  att  verkliga  resultat  skall uppnås\r\nmåste  de  handikappolitiska målen kompletteras  med\r\nmer mätbara och precisa delmål.\r\nI motion 2002/03:So457  av  Chatrine Pålsson m.fl.\r\n(kd)  begärs  tillkännagivande  om   att  äldre  och\r\nfunktionshindrade  bör  särskiljas  i lagstiftningen\r\n(yrkande  1).  Motionärerna  anför  att  äldre   och\r\nfunktionshindrade    personer   ofta   jämställs   i\r\nlagstiftningen.  De  anser  att  grupperna  i  högre\r\nutsträckning bör särskiljas.  Motionärerna  upprepar\r\ndenna  begäran  också  i  motion 2003/04: So642 (kd)\r\nyrkande 2.\r\nI motion 2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs  tillkännagivande om  en  utredning  för  att\r\nkartlägga   och   föreslå   åtgärder   mot   den  av\r\nVälfärdsbokslutet  dokumenterade ojämlikheten mellan\r\nfunktionshindrade  män  och  kvinnor  (yrkande  18).\r\nVälfärdsbokslutet  har  konstaterat  att  det  bland\r\npersoner   med   funktionshinder    finns    tydliga\r\nkönsskillnader.  Kvinnor har i högre grad ekonomiska\r\nproblem än män. Kvinnor  får  också  mindre stöd och\r\nhjälp.  Eftersom  det  finns  en  viss  dokumenterad\r\nkunskap anser motionärerna att det är nödvändigt med\r\nen mer fördjupad kartläggning av ojämlikheten mellan\r\nfunktionshindrade  kvinnor  och  män.  Denna   skall\r\nföljas av ett åtgärdsprogram som presenterar förslag\r\nför att minska skillnaderna.\r\nI  motion 2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom ett  ytterligare  mål  för  handikappolitiken som\r\ninnebär att arbetet särskilt inriktas på att ge alla\r\nmänniskor, oberoende av förutsättningar,  makt  över\r\nsitt  eget  liv  (yrkande 1). Motionärerna anser att\r\nregeringen  har  ett   snävt  samhällsperspektiv  på\r\nhandikappolitiken och inte lyfter fram den enskildes\r\nförutsättningar.    Motionärerna     begär     också\r\ntillkännagivande   om   utkrävbara  rättigheter  för\r\nfunktionshindrade  (yrkande  2).  De  anser  att  de\r\ngrundläggande   fri-   och    rättigheterna    måste\r\nkompletteras  med  ytterligare  rätt till de sociala\r\nförmåner som krävs för att handikappade  skall kunna\r\ndelta i samhällslivet på likvärdiga villkor.  Staten\r\nhar tagit sitt ansvar gentemot utsatta individer och\r\ngrupper   genom   skyldighetslagstiftning   gentemot\r\nkommunerna,  men det saknas motsvarande individuella\r\nrättigheter för  enskilda.  Riksdagen bör därför hos\r\nregeringen  begära  förslag  om   en   utredning  om\r\nindividuella   rättigheter   för  funktionshindrade,\r\nanför de.\r\nI  motion  2002/03:So439 av Gustav  Fridolin  (mp)\r\nbegärs tillkännagivande  om  en  tillgänglighetslag,\r\nsom en svensk motsvarighet till USA:s  ADA-lag. Utan\r\nen ordentlig tillgänglighetslagstiftning  tror  inte\r\nmotionären  att  Sverige kommer att lyckas med målet\r\natt göra Sverige tillgängligt till år 2010.\r\nI motion 2002/03:So373  av  Margareta Sandgren (s)\r\nbegärs     tillkännagivande     om    behovet     av\r\nkontrollstationer i det nationella handikappolitiska\r\nprogrammet. Motionären anser att  en kontrollstation\r\når  2006 för att se över vad som gjorts  till  detta\r\ndatum  är  en  framkomlig  väg för att garantera ett\r\ngott resultat år 2010.\r\n\r\nBarns  och  föräldrars  situation   tas  upp  i  tre\r\nmotioner.  I  motion  2002/03:So23  av Kerstin-Maria\r\nStalin  m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden  om  att\r\nbarnbilagor  skall  följa med alla budgetar (yrkande\r\n1) och att föräldrar  inte  skall  behöva strida för\r\nsina  barns  rättigheter  (yrkande 2).  Motionärerna\r\nanser  att  en  lista  på standarddiagnoser  och  en\r\nnationell   miniminorm  bör  arbetas  fram  och  att\r\nnivåerna på vårdbidraget bör ses över.\r\n\r\nI motion 2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs tillkännagivande om  behovet av en översyn av\r\nsituationen  för  föräldrar  till  funktionshindrade\r\nbarn (yrkande 10). Motionärerna  anser att föräldrar\r\ntill funktionshindrade barn ofta befinner  sig  i en\r\nsvår  situation  och behöver mer av samhällets stöd.\r\nMotionärerna föreslår  att  det  görs  en översyn av\r\ndessa  föräldrars  villkor  och av hur stödet  skall\r\nutformas. I motion 2003/04:So569  av  Ulla  Hoffmann\r\nm.fl. (v) yrkande 6 återkommer samma yrkande.\r\n\r\nVåld och övergrepp tas upp i tre motioner. I  motion\r\n2002/03:So411  av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas  att\r\nregeringen tillsätter  en  utredning  med  syfte att\r\nkartlägga    våld   och   sexuella   övergrepp   mot\r\nfunktionshindrade  kvinnor. Motionärerna vill belysa\r\noch synliggöra funktionshindrade kvinnors utsatthet,\r\nså att medvetenheten  om  problemen  ökar  och  rätt\r\nåtgärder vidtas.\r\n\r\nI  motion  2003/04:So421  av Elina Linna m.fl. (v)\r\nbegärs tillkännagivande om vad  i motionen anförs om\r\nen kartläggning av våld och sexuella  övergrepp  mot\r\nfunktionshindrade kvinnor och flickor.\r\nI  motion  2002/03:So21  av  Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) tas frågan om övergrepp mot  såväl  kvinnor som\r\nmän  upp.  Motionärerna  begär  tillkännagivande  om\r\nåtgärder   mot   våld   och   andra  övergrepp   mot\r\nfunktionshindrade      (yrkande      21).      Många\r\nfunktionshindrade  är  sårbara och utlämnade  om  de\r\nutsätts för våld eller om  de  blir ekonomiskt eller\r\npå annan sätt utnyttjade av närstående  eller  andra\r\nsom   får   tillträde  till  deras  bostäder,  anför\r\nmotionärerna. Det är angeläget att övergrepp stoppas\r\n- eller ännu  hellre  förebyggs - och för det behövs\r\nbättre  uppmärksamhet, både  inom  vården  och  från\r\nrättsväsendets  sida.  Bland  annat  finns  behov av\r\nförbättrad statistik.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas  att  drygt två år har gått\r\nsedan   riksdagen  efter  förslag  från   regeringen\r\nbeslutade   om   en   nationell   handlingsplan  för\r\nhandikappolitiken    (prop.    1999/2000:79,    bet.\r\n1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).  I skrivelsen\r\nredovisar  regeringen  de åtgärder som framför  allt\r\nregeringen men också statliga  myndigheter och andra\r\naktörer   gjort   och  gör  för  att  aktivt   driva\r\nutvecklingen inom politikområdet framåt. Det framgår\r\nockså  vilka  insatser   som  regeringen  avser  att\r\nprioritera  de närmaste åren,  dels  genom  fortsatt\r\nreformarbete,  dels  genom  styrning  av de statliga\r\nmyndigheterna.\r\n\r\nTillgänglighetscentrets  verksamhet har  kommit  i\r\ngång,  de  sektorsmyndigheter  som  tillsammans  med\r\nregeringen skall leda arbetet med att förverkliga de\r\nhandikappolitiska  målen  har  föreslagit  etappmål,\r\nlagar   och   förordningar   har   trätt   i  kraft,\r\nutredningar  har  avslutats  och  nya  har  inletts,\r\nförsöksprojekt pågår, nya statliga medel har satsats\r\ninom transportområdet, kulturområdet, IT-området och\r\nforskningen,  handikapporganisationernas anslag  har\r\nökat, nya resurscentrum  har  bildats  och andra har\r\nomorganiserats  etc. Många statliga myndigheter  och\r\nhandikapporganisationer har varit inblandade i denna\r\nprocess.  De har bidragit  till  att  synliggöra  de\r\nsamband och  de  problem som medför att personer med\r\nfunktionshinder inte  behandlas  lika  som andra och\r\natt  tillgänglighetsaspekter  trots allt fortfarande\r\nväger ganska lätt i förhållande till andra aspekter.\r\nRegeringen anser att bilderna har  klarnat,  och  de\r\nproblembilder som finns skall regeringen tillsammans\r\nmed  alla  andra  inblandade  analysera  och  arbeta\r\nvidare med. Alla goda förslag på förbättringsområden\r\nskall  beredas noga och prövas, lagändringar behöver\r\nföljas upp och nya uppdrag ges.\r\nRiksdagen   har   efter  förslag  från  regeringen\r\nantagit ändringar i regeringsformen för att motverka\r\ndiskriminering  av  personer   med  funktionshinder.\r\nDiskrimineringskommittén har dessutom fått i uppdrag\r\natt  bl.a.  överväga  behovet  av  en   sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning samt behov av regler som\r\nger   skydd  mot  diskriminering  av  personer   med\r\nfunktionshinder      i     bemärkelsen     bristande\r\ntillgänglighet. Uppdraget skall redovisas i december\r\n2004.\r\n\r\nRegeringen framhåller att Sverige har åtagit sig att\r\nfölja  FN:s  konvention   om   barnets  rättigheter.\r\nStaterna  som åtagit sig att följa  barnkonventionen\r\nhar en skyldighet  att  se  till  att  även barn med\r\nfunktionshinder    kommer   i   åtnjutande   av   de\r\nrättigheter som omfattas av konventionen.\r\n\r\nBarnperspektivet  skall   finnas   med  inom  alla\r\nprioriterade  arbetsområden  i handlingsplanen.  Det\r\nhandikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på\r\natt ge barn, ungdomar och vuxna  med funktionshinder\r\nförutsättningar     för     självständighet      och\r\nsjälvbestämmande.  För  att barn, ungdomar och vuxna\r\nmed funktionshinder skall  ha  lika  möjligheter som\r\nandra  och  kunna  ta  del  av sina rättigheter  och\r\nfullgöra sina skyldigheter krävs  att  samhället och\r\nden omgivande miljön är tillgänglig även där framför\r\nallt barn vistas, anförs det.\r\nFöräldrar till barn med omfattande funktionshinder\r\nhar stort behov av stöd och insatser för  att  kunna\r\nfungera  som en vanlig familj. Stödet och insatserna\r\nmåste vara  utformade så att de passar hela familjen\r\nvilket fordrar individuella lösningar, ett begränsat\r\nantal   inblandade   personer   och   att   insatser\r\nsamordnas.  För  att föräldrar skall ha en möjlighet\r\natt utföra stora delar av omvårdnaden är det viktigt\r\natt  tillgodose  deras   behov   av  avlastning  och\r\nmöjlighet  att  ge  övriga  syskon  i  familjen  den\r\nuppmärksamhet,  det  stöd  och  den  omsorg  som  de\r\nbehöver.\r\nBarn   och   ungdomar  lyfts  särskilt  fram  inom\r\nutbildningspolitikens  område.  De lyfts även fram i\r\nfrågor som rör kulturpolitiken och  utvecklandet  av\r\nbarnböcker   och   film.   Ytterligare   områden  är\r\nlandstingens   barn-  och  ungdomshabilitering   och\r\nhjälpmedel inom  utbildningen. I skrivelsen redogörs\r\nockså för uppdraget  till  Riksförsäkringsverket  om\r\ntillämpningen av barns rätt till personlig assistans\r\noch assistansersättning som lämnats med anledning av\r\nriksdagens tillkännagivande.\r\nDen  samlade  kunskapen om jämställdhetsperspektiv\r\npå handikappfrågorna  måste  öka, och jämställdhets-\r\nperspektivet skall genomsyra det  fortsatta  arbetet\r\nmed att genomföra handlingsplanen, anför regeringen.\r\nDetta  är  inte  bara  en rättvisefråga utan handlar\r\nockså om att höja kvaliteten i de insatser som görs.\r\nKunskap om de skillnader  som finns mellan kvinnor\r\noch  män,  flickor  och  pojkar skulle  öka  om  det\r\nstatistiska   underlaget   förbättrades.   För   att\r\nstatliga  och  kommunala  myndigheter   skall  kunna\r\nplanera  och prioritera åtgärder för att rätta  till\r\nbrister i  verksamheten  behöver  de  kunskap  om de\r\nskillnader  som finns mellan könen. Statistik behövs\r\nockså om missförhållanden  och  våld som flickor och\r\nkvinnor med omfattande funktionshinder  utsätts  för\r\ninom ramen för de omsorger som ges. Det skulle kunna\r\nutgöra  underlag  för  att motverka missförhållanden\r\noch ge skydd åt dem som är utsatta för övergrepp.\r\nRegeringen har uppdragit  åt Socialstyrelsen att i\r\nsamverkan  med  kommuner och landsting  och  berörda\r\nmyndigheter  följa   upp,   analysera  och  redovisa\r\nkönsskillnader  inom  hälso-  och   sjukvårdens  och\r\nsocialtjänstens  verksamhetsområden  och  vid  behov\r\nlämna förslag till åtgärder som kan bidra  till  att\r\nöka  jämställdheten  inom  hälso- och sjukvården och\r\nsocialtjänsten. Socialstyrelsen skall också redovisa\r\nvilka  åtgärder  som  genomförts   i   kommuner  och\r\nlandsting   för   att   främja   jämställdhet   samt\r\nresultatet  av  dessa. Målsättningen är att utveckla\r\npraktiska verktyg  som  kommuner  och  landsting kan\r\nanvända    som    hjälpmedel    för   att   utveckla\r\nkönsperspektivet i sitt arbete.\r\n\r\nGällande rätt, tidigare behandling m.m.\r\n\r\nStödet till äldre regleras i första  hand  i  5 kap.\r\n4-6  §§  socialtjänstlagen  (2001:453).  Stödet till\r\nfunktionshindrade regleras i 5 kap. 7-8 §§ samma lag\r\nsamt  i  vissa  fall i lagen (1993:387) om stöd  och\r\nservice  till  vissa   funktionshindrade  och  lagen\r\n(1983:389)  om  assistansersättning.  5  kap.  10  §\r\nsocialtjänstlagen  om  att  socialnämnden  bör genom\r\nstöd  och  avlösning  underlätta  för dem som vårdar\r\nnärstående omfattar såväl dem som vårdar  äldre  som\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\nUtskottet   behandlade  en  motion  med  begäran  om\r\nytterligare   mål    och   begäran   om   utkrävbara\r\nrättigheter   senast   i  betänkande   2001/02:SoU7.\r\nUtskottet anförde då följande (s. 11):\r\n\r\nUtskottet  vill  än  en   gång   understryka  att\r\nhandikappolitiken   ytterst   är   en  fråga   om\r\ndemokrati. Samhället måste bygga på  insikten  om\r\natt  alla  människor  är  lika  mycket värda, har\r\nsamma grundläggande behov och skall behandlas med\r\nsamma respekt, att mångfald berikar och att varje\r\nmänniska med sin kunskap och sin erfarenhet är en\r\ntillgång  för  samhället.  Det innebär  att  alla\r\nskall  ha  lika  rätt  och lika  möjligheter  att\r\nbestämma  över  sina  liv och  få  sina  önskemål\r\nrespekterade.   Utskottet    vidhåller   att   de\r\nnationella   målen   för  handikappolitiken   som\r\nriksdagen  ställt  sig bakom  bör  fortsätta  att\r\ngälla och avstyrker  därmed  förslaget  i  motion\r\nSo240  (c)  yrkande  1  om  ytterligare  mål  för\r\nhandikappolitiken. - - -\r\n\r\nDen  nationella  handlingsplanen är inriktad på\r\ngenerella    lösningar     och    den    allmänna\r\ntillgängligheten i samhället. Detta bör leda till\r\nett minskat behov av särlösningar  och  till  att\r\nfler  kan  delta  i  samhällslivet  på likvärdiga\r\nvillkor. Utskottet avstyrker därmed motionerna  -\r\n- -.\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:73).\r\n\r\nUtskottet  behandlade  i  betänkande 2000/01:SoU7 en\r\nmotion med begäran om att en  barnbilaga skall följa\r\nmed varje statlig budget. Utskottet  vidhöll  då sin\r\ntidigare   redovisade   inställning  i  frågan  till\r\nbilagor till budgetpropositionen,  nämligen  att det\r\när  en  allmän  strävan  inom  Regeringskansliet att\r\nundvika     bilagor     till    budgetpropositionen.\r\nMotionsyrkandet   avstyrktes.    Riksdagen    följde\r\nutskottet (rskr. 2000/01:135).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  i  betänkande\r\n2001/02:KU15   en   motion   med  begäran   om   att\r\nbarnbilagor   skall  ingå  i  både   kommunal-   och\r\nstatsbudget. Konstitutionsutskottet anförde följande\r\n(s. 51):\r\n\r\nAv den nationella  handlingsplanen  för mänskliga\r\nfri-     och     rättigheter     framgår      att\r\nbarnkonventionen skall vara ett aktivt instrument\r\noch     genomsyra    allt    beslutsfattande    i\r\nRegeringskansliet     som     rör    barn,    att\r\nbarnkonsekvensanalyser skall göras  vid  statliga\r\nbeslut   som   rör  barn  och  att  kommuner  och\r\nlandsting bör inrätta  system för att kunna följa\r\nhur barnets bästa förverkligas  i  det  kommunala\r\narbetet.  Enligt  utskottets  mening  saknas  mot\r\ndenna    bakgrund    anledning   att   göra   ett\r\ntillkännagivande   till    regeringen    om   att\r\nbarnkonsekvensanalyser skall ingå som en naturlig\r\ndel av beslutsunderlag och att barnbilagor  skall\r\ningå   i   kommunala  budgetar.  När  det  gäller\r\nbarnbilaga  till   statsbudgeten  vill  utskottet\r\nhänvisa  till finansutskottets  ställningstagande\r\nhösten   1999    då    liknande   motionsyrkanden\r\navstyrktes.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  avstyrkte  därmed  motionen.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:191).\r\n\r\nFinansutskottet    behandlade     i     betänkande\r\n2002/03:FiU20   en  motion  med  begäran  om att  en\r\nbarnbilaga   skall  följa  varje  budget.  Utskottet\r\nanförde då bl.a. följande (s. 124-125):\r\n\r\nDet   pågår   för   närvarande   ett   omfattande\r\nutvecklingsarbete  när  det gäller statsbudgetens\r\nutformning i syfte att ge  riksdagen  ett  bättre\r\nbeslutsunderlag.   Detta  arbete  omfattar  också\r\nmålet att lyfta fram  barnperspektivet  i statens\r\nolika  verksamheter.  Regeringens  avsikt är  att\r\nytterligare    tydliggöra   barnperspektivet    i\r\nbudgetpropositionen   genom   att   tillföra  ett\r\nbarnperspektiv  på  nya  områden  eller  fördjupa\r\nredan  befintliga  barnperspektiv.  Härvid  ägnas\r\nsärskild uppmärksamhet åt att barnperspektivet  i\r\nden statliga budgetprocessen utvecklas och att de\r\nresurser   som   påverkar   barns  liv  ska  vara\r\nurskiljbara på ett sådant sätt  att  de  kan  bli\r\nföremål  för  politiska  prioriteringar, allt för\r\natt  förverkliga  regeringens   målsättning   att\r\nstatsbudgeten  om  några  år  ska  ha ett tydligt\r\nbarnperspektiv. - - -\r\n\r\nMot      bakgrund     av     det     omfattande\r\nutvecklingsarbete  med  statsbudgetens utformning\r\nsom    pågår   inom   Regeringskansliet    finner\r\nfinansutskottet  ingen  anledning att frångå sina\r\ntidigare ställningstaganden.  Utskottet vidhåller\r\ndärmed   sin  uppfattning  att  kravet   på   att\r\nbarnfrågorna  ska  redovisas i en särskild bilaga\r\ntill budgetpropositionen  måste anses underordnat\r\nkravet på att redovisningen  blir  så aktuell och\r\ngenomarbetad som möjligt.\r\n\r\nDen  aktuella motionen avstyrktes därmed.  Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2002/03:239).\r\n\r\nI betänkande  2001/02:SoU7   behandlade utskottet en\r\nmotion med begäran om att tillsätta en utredning med\r\nsyfte att kartlägga våld och sexuella  övergrepp mot\r\nfunktionshindrade    kvinnor.    Utskottet    delade\r\nuppfattningen   att   det   är  viktigt  att  belysa\r\nfunktionshindrade flickors och kvinnors utsatthet så\r\natt  alla blir medvetna om att  problemet  existerar\r\noch konstaterade att Nationellt Råd för Kvinnofrid i\r\nseptember  2001 publicerat skriften När man slår mot\r\ndet   som   gör    ont.   Våld   mot   kvinnor   med\r\nfunktionshinder. Rapporten  utgör ett viktigt bidrag\r\ni arbetet med att synliggöra  problemen  på området.\r\nRapporten  bör  ses  som   ett  första steg för  att\r\ninleda en diskussion om framtida åtgärder. Utskottet\r\nutgick  från  att detta arbete fortsätter.  Motionen\r\nansågs  därmed i  huvudsak  tillgodosedd.  Riksdagen\r\nföljde utskottet (prot. 2001/02:73).\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2002/03:125 Redovisning av\r\nfördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under\r\nbudgetåret 2002 redovisar regeringen under avsnittet\r\nKommande  inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden\r\natt  regeringen  med  anledning  av  den  nationella\r\nhandlingsplanen   för   handikappolitiken  inför  de\r\nkommande åren bl.a. vill  fästa uppmärksamhet på att\r\npersoner med funktionshinder som är beroende av stöd\r\noch service från andra, anställda  eller närstående,\r\nkan utsättas för både fysiskt och psykiskt våld. Det\r\nbehövs försöksverksamhet där handikapporganisationer\r\noch  andra  ideella  organisationer tillsammans  med\r\nkommun  och  landsting  kan  finna  former  för  att\r\nuppmärksamma och förhindra  våld  mot  barn, kvinnor\r\noch män med funktionshinder.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nI    budgetpropositionen    2003/04:1,    volym   6,\r\nutgiftsområde  9  redovisar regeringen (s. 102)  att\r\nSocialstyrelsen fått  i  uppdrag att särskilt belysa\r\ntillståndet och utvecklingen  vad  gäller  stöd  och\r\nservice  till  barn  med  funktionshinder  och deras\r\nanhöriga.  Uppdraget skall redovisas i en rapport  i\r\nanslutning till årsredovisningen för 2003.\r\n\r\nVidare aviserar  regeringen  (s. 87) att den avser\r\natt  till  vårriksdagen  2004 presentera  en  samlad\r\növersikt av regeringens mål,  insatser  och resultat\r\nvad gäller barn och unga som återfinns inom de olika\r\npolitikområdena i statsbudgeten som komplement  till\r\nde  skrivelser  som regeringen lämnat till riksdagen\r\npå området.\r\nRegeringen anför (s. 138) att det behövs fortsatta\r\ninsatser  mot  kvinnovåld   och   att   det   behövs\r\nytterligare fokus på, och insatser för, kvinnor  som\r\när   dubbelt   utsatta,  till  exempel  kvinnor  med\r\nmissbruksproblem   och   funktionshindrade  kvinnor.\r\nRegeringen  föreslår  att  ytterligare   9  miljoner\r\nkronor   avsätts   till  kvinno-  och  mansjourernas\r\nverksamhet år 2004 och  9,  2  miljoner  kronor till\r\nRikskvinnocentrums verksamhet.\r\nRegeringen   redovisar  (s.  101)  att  den  genom\r\nregleringsbrev  och  särskilda  uppdrag  gett  flera\r\nmyndigheter i uppdrag  att  följa upp, analysera och\r\nredovisa   könsskillnader  i  insatser   inom   sina\r\nrespektive   ansvarsområden    för    personer   med\r\nfunktionshinder.  Detta kommer att öka kunskapen  om\r\norsakerna till de skillnader  i  levnadsvillkor  som\r\nfinns mellan kvinnor och män med funktionshinder och\r\npeka  på  vilka  åtgärder  som behövs för att minska\r\ndessa skillnader.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nHandikappolitiken är ytterst  en fråga om demokrati.\r\nUtskottet vill än en gång understryka  att samhället\r\nmåste  bygga  på  insikten om att alla människor  är\r\nlika mycket värda, har samma grundläggande behov och\r\nskall  behandlas med  samma  respekt,  att  mångfald\r\nberikar  och  att varje människa med sin kunskap och\r\nsin erfarenhet  är  en  tillgång  för samhället. Det\r\ninnebär  att  alla  skall  ha  lika  rätt  och  lika\r\nmöjligheter att bestämma över sina liv  och  få sina\r\nönskemål  respekterade.  Utskottet  vidhåller därmed\r\natt  de  nationella målen för handikappolitiken  som\r\nriksdagen  ställt sig bakom bör fortsätta att gälla.\r\nMålen är:\r\n\r\n   En samhällsgemenskap med mångfald som grund.\r\n\r\n   Att samhället  utformas  så  att  människor med\r\nfunktionshinder   i  alla  åldrar  blir   fullt\r\ndelaktiga i samhällslivet.\r\n\r\n   Jämlikhet  i  levnadsvillkor  för  flickor  och\r\npojkar, kvinnor och män med funktionshinder.\r\n\r\nMotion 2002/03:So296  (c)  yrkande  1 om ytterligare\r\nmål avstyrks.\r\n\r\nEtt   av  målen  för  handikappolitiken   är   att\r\nsamhället  skall  utformas  så  att människor i alla\r\nåldrar  blir fullt delaktiga i samhällslivet.  Detta\r\ngäller också  barn  och unga. Med anledning av bl.a.\r\nregeringens    skrivelse    och    det    europeiska\r\nhandikappåret anordnade  socialutskottet  den 20 maj\r\n2003  en offentlig utfrågning med fokus på frågor  i\r\nvardagslivet  för barn och unga med funktionshinder.\r\nUtskottet ansåg det angeläget att få en aktuell bild\r\nav hur situationen  ser  ut  i dag för barn och unga\r\nmed  funktionshinder.  Hur fungerar  vardagslivet  i\r\nskolan  och  på  fritiden?  Finns  det  tillräckliga\r\nkringresurser för  att  barn  och  unga  skall kunna\r\ntillgodogöra  sig  undervisning, umgås med kamrater,\r\ndelta i utflykter och  fritidsaktiviteter  m.m.? Hur\r\nfungerar habilitering och rehabilitering? Hur är det\r\nmed tillgång till hjälpmedel? Hur är bemötandet?  En\r\nutskrift av utfrågningen återfinns i bilaga 5.\r\nUtskottet  konstaterar  att  Socialstyrelsen har i\r\nuppdrag   att   särskilt   belysa  tillståndet   och\r\nutvecklingen vad gäller stöd  och  service till barn\r\nmed  funktionshinder  och deras anhöriga.  Uppdraget\r\nskall  redovisas  i  en rapport  i  anslutning  till\r\nårsredovisningen  för  2003.   Riksdagen   bör  inte\r\nföregripa  pågående  arbete  på  området. Motionerna\r\n2002/03:So23  (mp)  yrkande  2,  2002/03:So513   (v)\r\nyrkande 10 och 2003/04:So569 (v) yrkande 6 är delvis\r\ntillgodosedda med det anförda.\r\nJämlikhet  mellan  könen  utgör ett annat av målen\r\nför politikområdet. Utskottet vill betona att det är\r\nsärskilt    viktigt    att    jämställdhetspolitiken\r\ntillämpas fullt ut så att de problem som det innebär\r\natt   ha   ett   funktionshinder  inte   ytterligare\r\nförstärks    av   könsstereotypa    föreställningar.\r\nRegeringen har  genom  regleringsbrev  och särskilda\r\nuppdrag  ålagt myndigheter att följa upp,  analysera\r\noch redovisa  könsskillnader  i  insatser  inom sina\r\nrespektive    ansvarsområden    för   personer   med\r\nfunktionshinder. Detta kommer att  öka  kunskapen om\r\norsakerna  till  de skillnader i levnadsvillkor  som\r\nfinns mellan kvinnor och män med funktionshinder och\r\npeka på vilka åtgärder  som  behövs  för  att minska\r\ndessa   skillnader.   Utskottet   anser  att  motion\r\n2002/03:So513  (v)  yrkande  18  därmed   är  delvis\r\ntillgodosedd.\r\nDen  nationella  handlingsplanen  är  inriktad  på\r\ngenerella     lösningar     och     den     allmänna\r\ntillgängligheten  i  samhället. Detta bör leda  till\r\nett  minskat  behov  av särlösningar  och  till  att\r\nalltfler  kan  delta i samhällslivet  på  likvärdiga\r\nvillkor.  Utskottet   vill   också   erinra  om  att\r\nDiskrimineringskommittén  har  i uppdrag  att  bl.a.\r\növerväga      behovet     av     en     sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning  samt  behovet av regler\r\nsom  ger  skydd mot diskriminering av  personer  med\r\nfunktionshinder      i     bemärkelsen     bristande\r\ntillgänglighet.   Riksdagen   bör   inte   föregripa\r\nkommande   förslag.   Utskottet   avstyrker   därmed\r\nmotionerna   2002/03:   So296    (c)    yrkande   2,\r\n2002/03:So439 (mp) och 2003/04:So487 (m) yrkande 1.\r\nUtskottet välkomnar att EG-kommissionen  i dagarna\r\nlämnat   ett  meddelande  om  lika  möjligheter  för\r\npersoner  med   funktionshinder   -   en   europeisk\r\nhandlingsplan  (KOM [2003] 650 slutlig). Syftet  med\r\nmeddelandet är att  få  till  stånd  en  hållbar och\r\nfungerande   strategi  för  handikappfrågor  i   det\r\nutvidgade  EU.   Det   är   tänkt  att  fungera  som\r\nutgångspunkt    och    ram    för   att    förstärka\r\nhandikappaspekterna   i  all  relevant   EU-politik,\r\nsamtidigt som det skall  ge  stöd och stimulans till\r\npolitiska åtgärder på nationell  nivå. I meddelandet\r\nbetonas att EU:s övergripande mål  är att bidra till\r\natt   utforma   ett  samhälle  för  alla.  I   detta\r\nsammanhang  spelar  kampen  mot  diskriminering  och\r\nfrämjandet  av   funktionshindrades   deltagande   i\r\nekonomin och samhället en avgörande roll.\r\nUtskottet biträder inte förslaget om att införa en\r\nhandikappeng.   Motionerna   2002/03:So326  (m)  och\r\n2003/04:So300 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.\r\nI  skrivelsen  redovisas  att sektorsmyndigheterna\r\nhar bedrivit ett aktivt och ambitiöst arbete med att\r\nta fram förslag till etappmål för respektive sektor.\r\nFör   en   del   myndigheter   har  etappmål/uppdrag\r\nfastställts i regleringsbreven för  budgetåret 2003.\r\nFör övriga pågår beredning av respektive  myndighets\r\nförslag.   Resultatet   av   de   uppföljningar  som\r\ngenomförs   kommer   årligen   att   redovisas   för\r\nregeringen. Utskottet förutsätter att  resultatet av\r\ndetta arbete kommer att redovisas för riksdagen  vid\r\nnästa  uppföljning  av  handlingsplanen.  Motionerna\r\n2002/03:So21 (fp) yrkande 22, 2002/03:So373  (s) och\r\n2003/04:So642    (kd)    yrkande    1    är   delvis\r\ntillgodosedda. Motionerna avstyrks.\r\nI anledning av motion 2002/03:So23 (mp)  yrkande 1\r\nmed   begäran   om  barnbilaga  till  budgeten  vill\r\nutskottet  understryka  att  barnkonventionen  skall\r\nvara  ett  aktivt   instrument  och  genomsyra  allt\r\nbeslutsfattande      som     rör      barn,      att\r\nbarnkonsekvensanalyser   skall  göras  vid  statliga\r\nbeslut som rör barn och att  kommuner  och landsting\r\nbör  inrätta system för att kunna följa hur  barnets\r\nbästa   förverkligas   i   det   kommunala  arbetet.\r\nUtskottet     konstaterar    att    regeringen     i\r\nbudgetpropositionen    redovisar    att   den   till\r\nvårriksdagen  2004  avser att presentera  en  samlad\r\növersikt av regeringens  mål,  insatser och resultat\r\nvad gäller barn och unga som återfinns inom de olika\r\npolitikområdena i statsbudgeten  som komplement till\r\nde skrivelser som regeringen lämnat  till  riksdagen\r\npå  området.  Utskottet  konstaterar vidare att  det\r\npågår    ett   omfattande   utvecklingsarbete    med\r\nstatsbudgetens  utformning  inom  Regeringskansliet.\r\nUtskottet  delar  finansutskottets  uppfattning  att\r\nkravet  på  att  barnfrågorna skall redovisas  i  en\r\nsärskild bilaga till budgetpropositionen måste anses\r\nunderordnat kravet  på  att  redovisningen  blir  så\r\naktuell     och     genomarbetad     som    möjligt.\r\nMotionsyrkandet avstyrks därmed.\r\nNationella Rådet för Kvinnofrid har  publicerat en\r\nrapport  om  våld  mot  kvinnor med funktionshinder.\r\nRapporten har bidragit till  att  synliggöra problem\r\npå  området.  I  budgetpropositionen  för   år  2004\r\nföreslår  regeringen  nu  att ytterligare 9 miljoner\r\nkronor  avsätts  till  kvinno-   och   mansjourernas\r\nverksamhet    och    9,2    miljoner   kronor   till\r\nRikskvinnocentrums  verksamhet.   Regeringen   anför\r\ndärvid  att  det  behövs  ytterligare  fokus på, och\r\ninsatser  för,  kvinnor  som är dubbelt utsatta  som\r\ntill exempel funktionshindrade  kvinnor.  Motionerna\r\n2002/03:So411  (v)  och 2003/04:So421 (v) är  därmed\r\ndelvis  tillgodosedda.   Motionerna  avstyrks.  Även\r\nmotion 2002/03:So21 (fp) yrkande 21 avstyrks.\r\nI  motionerna 2002/03:So457  (kd)  yrkande  1  och\r\n2003/04:So642 (kd) yrkande 2 begärs tillkännagivande\r\nom att  äldre och funktionshindrade skall särskiljas\r\ni  lagstiftningen.  Motionärerna  har  inte  närmare\r\npreciserat  sitt  yrkande. Utskottet konstaterar för\r\nsin  del att det i t.ex.  5  kap.  socialtjänstlagen\r\n(2001:453)  klart  skiljs  mellan  olika grupper med\r\nsärskilda    underrubriker    för    varje    grupp.\r\nMotionsyrkandena avstyrks.\r\n\r\nEtt tillgängligt samhälle\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner   om   ett\r\ntillgängligare  samhälle  med hänvisning till\r\nbl.a. ansvars- och finansieringsprincipen och\r\ndet omfattande arbete som pågår  på  området.\r\nJämför  reservationerna 10 (fp), 11 (mp),  12\r\n(kd), 13 (v) och 14 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  2002/03:So21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nbegärs tillkännagivande  om statligt stimulansbidrag\r\ntill    landsting,    kommuner,     fastighetsägare,\r\nkollektivtrafikbolag m.fl. för att anpassa samhället\r\nså    att    det   blir   tillgängligt   också   för\r\nfunktionshindrade  (yrkande  1).  Av handlingsplanen\r\nframgår  att  inga  nämnvärda  framsteg   finns  att\r\nredovisa  vad  gäller  tillgängligheten i samhället.\r\nMotionärernas bedömning är att det behövs fem år med\r\nett  statligt stimulansbidrag  på  i  genomsnitt  en\r\nmiljard kronor per budgetår för att det skall gå att\r\nuppnå det mål som satts upp för 2010.\r\n\r\nI motion  2003/04:So348  av  Sven Brus (kd) begärs\r\ntillkännagivande   om   ökad   tillgänglighet    för\r\nfunktionshindrade till allmänna lokaler och allmänna\r\nplatser.  För att uppnå det önskade resultatet krävs\r\nstarkare  formuleringar   samt   att   införande  av\r\nsanktioner  övervägs för de fall man inte  uppfyller\r\nkraven, anför motionären.\r\nI motion 2002/03:So296  av Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c)  yrkas att riksdagen lägger  fram  förslag  till\r\nsärskilt      stöd     till     IT-produkter     för\r\nfunktionshindrade  (yrkande  5).  Motionärerna anför\r\natt teknikutvecklingen i vissa sammanhang  kan  vara\r\nett  hinder för funktionshindrade att få service som\r\när likvärdig med den som alla andra får. Ett exempel\r\npå detta  är  det  utökade  antalet  Internetbanker.\r\nMotionärerna  anser  det  angeläget  att  utreda  en\r\nlagreglering   om   likvärdig   tillgänglighet  till\r\nservice för alla.\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl.  (mp) begärs tillkännagivanden  om  förbättrad\r\ntillgänglighet  (yrkande 11). Motionärerna anser att\r\ndet måste till sanktioner om kommuner, arbetsplatser\r\nm.fl.  inte  uppfyller  kraven.  Motionärerna  begär\r\nockså tillkännagivanden  om  en nationell översyn av\r\nfärdtjänstlagen (yrkande 12) och  om  en  förbättrad\r\nlänstrafik       eller      kollektivtrafik      och\r\nsamverkansprojektet   \"Hela   resan\"  (yrkande  13).\r\nMotionärerna begär vidare ett tillkännagivande om en\r\nutökning av sakägarkretsen (yrkande  15). I avvaktan\r\npå   översynen   av  plan-  och  bygglagen  föreslår\r\nmotionärerna  att  sakägarkretsen   utökas   så  att\r\nhandikapporganisationerna skall kunna anmäla fall av\r\nbristande tillgänglighet.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI skrivelsen redovisas under avsnittet Reglering  av\r\ntillgänglighet  att  det finns ett flertal lagar och\r\nregler som berör kvinnor och män med funktionshinder\r\nmen   relativt   få   av   dessa   kräver   generell\r\ntillgänglighet.   På  många  områden   saknas   helt\r\nriktlinjer och lagstiftning  om  tillgänglighet  och\r\nanvändbarhet.  Till  exempel  saknas  det regler för\r\ntillgänglighet till bankomater och biljettautomater,\r\nregler  för  tillgänglighet till medier och  kultur,\r\ntillgänglighet  till offentliga tjänster och service\r\netc.\r\n\r\nRegeringen anser  att det behövs mer kunskap om på\r\nvilka områden det saknas  lagstiftning  eller  annan\r\nreglering    för   tillgänglighet   och   i   vilken\r\nutsträckning  nuvarande   regelverk   hindrar  eller\r\nutestänger kvinnor och män med funktionshinder  från\r\natt   ta   del  av  samhällets  service,  varor  och\r\ntjänster.\r\nRiksdagen   har   efter  förslag  från  regeringen\r\nantagit ändringar i regeringsformen för att motverka\r\ndiskriminering  av  personer   med  funktionshinder.\r\nDiskrimineringskommittén har dessutom fått i uppdrag\r\natt  bl.a.  överväga  behovet  av  en   sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning samt behov av regler som\r\nger   skydd  mot  diskriminering  av  personer   med\r\nfunktionshinder      i     bemärkelsen     bristande\r\ntillgänglighet. Uppdraget skall redovisas i december\r\n2004.\r\n\r\nPlan- och bygglagen (1987:10)  har  ändrats  så  att\r\ntydligare  krav  kan  ställas  på tillgänglighet när\r\nallmänna   platser   iordningställs    och   ändras.\r\nFörändringen  innebär  också  att  enkelt  avhjälpta\r\nhinder   mot  tillgänglighet  och  användbarhet  för\r\npersoner     med      nedsatt     rörelse-     eller\r\norienteringsförmåga skall  undanröjas  i  befintliga\r\nlokaler   dit   allmänheten  har  tillträde  och  på\r\nbefintliga  allmänna   platser.  Boverket  utarbetar\r\nföreskrifter  med mer preciserade  krav.  Regeringen\r\nbedömer  att  enkelt   avhjälpta   hinder  bör  vara\r\nåtgärdade senast 2010.\r\n\r\nRegeringen beslutade i juni 2002 att  tillsätta en\r\nkommitté   med   uppdrag   att  se  över  plan-  och\r\nbygglagstiftningen (dir. 2002:97).  Det övergripande\r\nmålet  är  att  stärka plan- och bygglagstiftningens\r\nroll  som  ett instrument  för  hållbar  utveckling.\r\nDetta innbär  bl.a. att den byggda miljön skall vara\r\ntillgänglig,  trygg   och   präglas   av   mångfald.\r\nKommittén      skall      också      överväga     om\r\nsanktionsbestämmelserna   i   plan-   och  bygglagen\r\nbehöver  ändras.  Utredningen  skall vara  klar  vid\r\nårsskiftet 2004/05.\r\nOmfattande kartläggningar och  analyser  av  läget\r\ninom  transportområdet  har genomförts. Föreskrifter\r\nom  krav  på  tillgänglighet   vid   upphandling  av\r\nkollektiva  färdmedel  har  aktualiserats   i  olika\r\nsammanhang   och   för   olika   transportslag.  För\r\nnärvarande  bereds  ett förslag om föreskrifter  med\r\nfunktionskrav som bör  kunna utvecklas till att avse\r\nalla trafikslag.\r\nEn  genomgripande  analys   av   färdtjänsten  har\r\nresulterat i att regeringen beslutat  att  tillsätta\r\nen  utredning  som  skall se över lagstiftningen  på\r\nområdet (dir. 2002:108).\r\nAnslaget   för   statsbidrag    till   elektronisk\r\nkommunikation  har  tillförts  5  miljoner   kronor.\r\nReglerna  för  statsbidrag  har  också  ändrats  och\r\nöppnar  möjligheter  för  samverkan mellan landsting\r\ngenom kommunalförbund. De åtgärder som vidtagits ger\r\nlandstingen  ökade  möjligheter   att   planera  hur\r\nbrukarnas  behov  bäst  kan  tillgodoses och  öppnar\r\nmöjligheterna för att vidareutveckla  verksamheten i\r\ntakt  med  den  tekniska  utvecklingen  och  utifrån\r\nlokala     förutsättningar,     anför    regeringen.\r\nStatsbidraget   till   utrustning  för   elektronisk\r\nkommunikation  ger  personer   som  är  döva,  gravt\r\nhörselskadade,  dövblinda  eller  gravt  språkstörda\r\nmöjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät.\r\nUtvecklingen  har gått snabbt de senaste  tio  åren.\r\nDatorer med texttelefonprogram  har börjat användas,\r\noch bildtelefoni har börjat utvecklas. Datortekniken\r\nmed   möjlighet   till   förstorande   system    och\r\npunktskriftsdisplay   har   givit  personer  som  är\r\nsynskadade och dövblinda möjlighet  att  förutom att\r\nanvända  telefon  kunna  kommunicera  och  delta   i\r\ninformationsutbyte   som  inkluderar  databaser  och\r\nInternet.\r\nAvslutningsvis    redovisar    regeringen    under\r\navsnittet  om andra insatser  inom  handikappområdet\r\natt Post- och  telestyrelsen  i december 2001 fått i\r\nuppdrag      av     regeringen     att     genomföra\r\nförsöksverksamhet     avseende    funktionshindrades\r\ntillgång   till   produkter    och   tjänster   inom\r\ntelekommunikationsområdet,   vilket    kräver    hög\r\növerföringskapacitet   (bredband).   Syftet  är  att\r\nförbättra   levnadsvillkoren   för   personer    med\r\nfunktionshinder.  20 miljoner kronor har avsatts för\r\nändamålet.  Uppdraget   skall  slutredovisas  den  1\r\noktober 2004.\r\nVidare   har  stats-  och  regeringscheferna   vid\r\nEuropeiska  rådets  möte  i  Lissabon  i  mars  1999\r\nuppmanat kommissionen  att upprätta en allomfattande\r\nhandlingsplan för det elektroniska  Europa. Särskild\r\nuppmärksamhet bör ägnas personer med funktionshinder\r\noch  kampen  för  att  ingen  skall  utestängs  från\r\ninformationssamhället.    Som   ett   resultat    av\r\nhandlingsplanen antog Europeiska  rådet  hösten 2001\r\nen   resolution  om  e-integration  -  att  utnyttja\r\ninformationssamhällets    möjligheter   för   social\r\nintegration (resolution 2001/C292/02).  Under  våren\r\n2002  antogs  även  en  resolution om tillgänglighet\r\ntill  offentliga  webbplatser   och  deras  innehåll\r\n(resolution  2002/C86/02).  I  resolutionen  beaktar\r\nrådet  det  europeiska  målet  att  integrera  alla,\r\nsärskilt personer med funktionshinder  och  äldre, i\r\ninformationssamhället. Ansträngningarna att påskynda\r\narbetet med att göra Internet tillgängligt för  alla\r\nbör också öka enligt resolutionen.\r\nDen  3 december 2002 antogs vid rådet resolutionen\r\ne-tillgänglighet    -   Förbättrad   tillgång   till\r\nkunskapssamhället för personer med funktionshinder.\r\n\r\nGällande rätt, tidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nEnligt  10 kap. 1 § plan-  och  bygglagen  (1987:10)\r\n(PBL) skall byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd\r\neller ingripande  så  snart  det finns anledning att\r\nanta att en överträdelse har skett av bestämmelserna\r\nom  byggande  enligt PBL eller av  någon  föreskrift\r\neller något beslut  som  har  meddelats  med stöd av\r\ndessa bestämmelser.\r\n\r\nI     regeringens    proposition    2000/01:48    om\r\ntillgänglighet   till   offentliga  lokaler  och  på\r\nallmänna platser erinrade  regeringen  om  att plan-\r\noch  bygglagen   innehåller  omfattande  regler   om\r\npåföljd  vid  överträdelser  av lagens bestämmelser,\r\nvilket innebär att det åligger  byggnadsnämnden  att\r\nta  upp  frågan  om ingripande eller påföljd när det\r\nuppkommer misstanke  om att en överträdelse skett av\r\nplan- och bygglagen eller föreskrifter meddelade med\r\nstöd av lagen. Bland de  sanktioner  som  står  till\r\nbuds finns bl.a. föreläggande förenat med vite eller\r\nmed föreskrift att åtgärden kan komma att utföras på\r\nden  försumliges  bekostnad. Enligt regeringen finns\r\ndet i dag goda möjligheter  att  ingripa med stöd av\r\nplan-  och  bygglagen för att förmå  byggherrar  och\r\nfastighetsägare    att    uppfylla    de   krav   på\r\ntillgänglighet som ställs i lagstiftningen (2000/01:\r\nBoU5, rskr. 2000/01:155).\r\n\r\nAv direktiven till kommittén med uppdrag att se över\r\nplan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97)  framgår\r\natt  nuvarande  regler  om vilka som skall betraktas\r\nsom parter i olika slag av  ärenden  enligt PBL, och\r\nsom  därmed  skall  höras  före  beslut  och   kunna\r\növerklaga,  är  delvis  oklara. Översynen bör därför\r\nomfatta också dessa frågor.\r\n\r\nRegeringen tillkallade i  oktober  2001  en särskild\r\nutredare  med uppdrag att analysera vissa frågor  på\r\nhjälpmedelsområdet     (dir.    2001:81,    2002:20,\r\n2003:111). I utredningsdirektiven  ingår  bl.a.  att\r\nanalysera   de   förändrade   förutsättningarna   på\r\nhjälpmedelsområdet som skett genom utvecklingen inom\r\ninformations-  och  kommunikationsteknik och digital\r\nteknik. Utredningen skall  slutredovisa sitt uppdrag\r\nsenast den 15 juni 2004.\r\n\r\nUtskottet har vid ett flertal  tillfällen,  senast i\r\nbetänkande  2002/03:SoU1 (s. 74), behandlat motioner\r\nmed  förslag om  statliga  stimulansbidrag  för  att\r\nanpassa samhället så att det blir tillgängligt också\r\nför   funktionshindrade.    Utskottet    har   gjort\r\nbedömningen  att  insatser  behövs för att förbättra\r\ntillgängligheten    i    vardagsmiljön    och    att\r\nutvecklingen mot en bättre  tillgänglighet  för alla\r\nmåste påskyndas. Utskottet har dock understrukit att\r\nansvars-  och  finansieringsprincipen  ligger  fast.\r\nUtskottet  har  därmed  inte kunnat ställa sig bakom\r\nförslaget om att inrätta  ett särskilt anslag för en\r\ntillgänglighetsreform.  Motionerna   har  avstyrkts.\r\nRiksdagen har följt utskottet (rskr. 2002/03:81).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   anför  med  anledning  av   motion\r\n2002/03:So23  yrkande   12   om   färdtjänsten   att\r\nutskottet erfarit att den särskilde utredare som har\r\ni  uppdrag  att se över regelverket för färdtjänsten\r\n(dir.  2002:108)   kommer   att  ta  upp  frågor  om\r\nledsagare  och medresenärer på  färdtjänstresan.  En\r\nutgångspunkt    för    utredaren    är    Vägverkets\r\nredovisning,  vari  bl.a. förslag finns om ändringar\r\nrörande ledsagare i lagen  (1997:736) om färdtjänst.\r\nUtredningsuppdraget skall redovisas  den  1 november\r\n2003.  Utskottet  anser att motionsyrkandet   därmed\r\ntorde    bli   tillgodosett.    Yrkandet    avstyrks\r\nföljaktligen.\r\n\r\nVad  gällde   yrkande   13   i   samma  motion  om\r\nsamverkansprojektet   \"Hela   resan\"   m.m.    anför\r\ntrafikutskottet följande:\r\n\r\nFrågan  om  samordning  av  trafikföretagen  togs\r\nockså upp vid budgetberedningen hösten 2002 (bet.\r\n2002/03:TU1  s.  98-99).  Utskottet redovisade då\r\nbl.a.    att    Rikstrafiken    utvecklat     ett\r\ntrafikslagsövergripande   projekt,  benämnt  Hela\r\nresan.  Rikstrafiken  har också  drivit  krav  på\r\nbokningssamarbete     genom      ett     särskilt\r\ndatagränssnitt,  redovisat ett förslag  till  ett\r\nenda    telefonnummer     för    upplysning    om\r\nkollektivtrafiken och lanserat  en Internetportal\r\nmed     övergripande    information    om    hela\r\ntrafiksektorn.  Utskottet  pekade  också  på  den\r\nverksamhet  som  bedrivs av Samtrafiken i Sverige\r\nAB.\r\n\r\nUtskottet har erfarit  att  som ett resultat av\r\nHela    resan    har   generaldirektörerna    för\r\nRikstrafiken,     Banverket,     Luftfartsverket,\r\nSjöfartsverket  och   Vägverket  undertecknat  en\r\ngemensam  tolkning  av  sektorsansvaret  avseende\r\ntillgängligheten   till   kollektivtrafiken   för\r\nfunktionshindrade.\r\nNär    utskottet    behandlade     frågan    om\r\nkollektivtrafik för funktionshindrade hösten 2001\r\n(bet.  2001/02:TU2  s.  111-113)  i  samband  med\r\nberedningen   av   regeringens   proposition   om\r\ninfrastruktur   för   ett  långsiktigt   hållbart\r\ntransportsystem framhöll  utskottet det angelägna\r\ni att anpassningen av transportsystemet  till  de\r\nfunktionshindrades behov påskyndas.\r\nMot  bakgrund  av utskottets tidigare uttalande\r\noch  det omfattande  arbete  som  för  närvarande\r\npågår  i  frågan anser utskottet att någon åtgärd\r\nfrån  riksdagens   sida   inte  är  behövlig  med\r\nanledning  av  yrkande  13  i  motion  So23.  Mot\r\nbakgrund   av   det   anförda   avstyrks   därför\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nTrafikutskottet   lyfter   också   fram  frågor   om\r\ntillgänglighet  för  funktionshindrade   vad  gäller\r\njärnvägsresor och konstaterar att åtgärder  gjorts i\r\nstationsmiljön  för att förbättra funktionshindrades\r\ntillgång till transportsystemet,  att  Banverket tar\r\nfram  nya  råd  och  rekommendationer  för inköp  av\r\nfordon,  att i tillståndsprövningen av tågoperatörer\r\ningår      samråd      med      företrädare      för\r\nhandikappsanpassningsfrågan    inom   Banverket.   I\r\nFramtidsplan   för   järnvägen  2004-2015   avsätter\r\nBanverket  800 miljoner  kronor  för  anpassning  av\r\nbl.a.  Banverkets   stationer  och  hållplatser  för\r\nfunktionshindrade. Trafikutskottet  ser  arbetet med\r\ndessa frågor som utomordentligt väsentligt  för  att\r\nunderlätta  och  möjliggöra ett ökat järnvägsresande\r\nför bl.a. rullstolsburna personer.\r\n\r\nVad gäller frågan  om post- och kassaservice anför\r\ntrafikutskottet följande:\r\n\r\nFrågan    om   post-   och    kassaservice    för\r\nfunktionshindrade  togs upp vid budgetberedningen\r\nhösten 2002 (bet. 2002/03:TU1 s. 119-121), varvid\r\nutskottet      förutsatte       att       Postens\r\nförändringsarbete   skulle  ske  på  ett  socialt\r\nansvarsfullt sätt och  att regeringen noga följer\r\nutvecklingen   och   utvärderar   förändringarna.\r\nFunktionshindrades krav  på en god postservice är\r\ngrundläggande och måste beaktas, ansåg utskottet.\r\nUtskottet är alltjämt av den uppfattningen.\r\n\r\nEnligt trafikutskottets mening är de frågor som\r\nutskottet tar upp ovan av  stor betydelse för att\r\nnå målet om att skapa ett tillgängligt samhälle i\r\nenlighet  med  de  transport-  och  postpolitiska\r\nbesluten  och den nationella handlingsplanen  för\r\nhandikappolitiken.   Utskottet  utgår  ifrån  att\r\narbetet med dessa frågor bereds med skyndsamhet.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den   16   oktober   2003  om\r\nmedgivande  till Boverkets förslag till föreskrifter\r\nför enkelt avhjälpta  hinder.  Föreskrifterna gäller\r\nallmänna  platser  och lokaler dit  allmänheten  har\r\ntillträde.\r\n\r\nHandikappombudsmannen  har  nyligen  till regeringen\r\nredovisat  resultatet  av  en  enkät  till  Sveriges\r\nsamtliga  statliga  myndigheter. Syftet med  enkäten\r\nhar  varit  att  få  en  bild   över   de   statliga\r\nmyndigheternas     arbete     med    att    upprätta\r\nhandlingsplaner  för  hur deras lokaler,  verksamhet\r\noch information skall bli  tillgänglig för människor\r\nmed funktionshinder. Sammanställningen  visar att 37\r\n% av myndigheterna påbörjat arbetet med att upprätta\r\nhandlingsplaner och 7 % har färdiga handlingsplaner.\r\n\r\nFärdtjänstutredningen  överlämnade  i  dagarna  sitt\r\nslutbetänkande  Färdtjänsten  och  riksfärdtjänsten,\r\nSOU   2003:87.   Utredningen   föreslår  bl.a.   att\r\ntillstånd för ledsagare skall beviljas  om  behov av\r\nsådan hjälp föreligger i samband med resorna för att\r\ntillståndshavaren  skall kunna genomföra sina  resor\r\noch ändamålet med dessa.  Utredningen föreslår också\r\natt det införs en bestämmelse, av vilken framgår att\r\nom det är skäligt att den som  söker  tillstånd till\r\nfärdtjänst skall ha sällskap på resorna  av en eller\r\nflera medresenärer, skall tillståndet även gälla för\r\ndenna eller dessa.\r\n\r\nRegeringen beslutade i oktober 2003 att tillkalla en\r\nsärskild   utredare   för   att    utreda  dels  hur\r\npostverksamheten  bör  regleras,  dels   behovet  av\r\nstatliga     insatser    för    den    grundläggande\r\nkassaservicen    (dir.    2003:117).    Kund-    och\r\nkonsumentperspektivet   skall  vara  vägledande  för\r\nutredarens eventuella förslag. I det politiska målet\r\nför postområdet skall det  ingå  att  alla  skall ha\r\ntillgång  till  en   posttjänst av hög kvalitet  och\r\ntill rimliga priser (dir. 2003:117).\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\nSocialutskottet vidhåller sin bedömning att insatser\r\nbehövs   för   att  förbättra   tillgängligheten   i\r\nvardagsmiljön och  att  utvecklingen  mot  en bättre\r\ntillgänglighet  för  alla måste påskyndas. Utskottet\r\nvill samtidigt än en gång  understryka  att ansvars-\r\noch   finansieringsprincipen   ligger  fast.  Motion\r\n2002/03:So21  (fp)  yrkande  1  avstyrks.  Utskottet\r\nåterkommer till frågan i betänkande 2003/04:SoU1 vid\r\nbehandlingen  av  budgeten för utgiftsområde  9  för\r\n2004.\r\n\r\nSocialutskottet          konstaterar           att\r\nFärdtjänstutredningen   nyligen  har  avlämnat  sitt\r\nslutbetänkande.   Utredningen    föreslår   att   en\r\nledsagare skall få följa med om en  sådan  behövs  i\r\nsamband  med resorna. Vidare föreslås att medresenär\r\nskall  kunna   följa   med  när  detta  är  skäligt.\r\nUtskottet  anser att den  fortsatta  beredningen  av\r\nförslaget bör  avvaktas. Riksdagen bör inte ta något\r\ninitiativ.  Motion   2002/03:So23  (mp)  yrkande  12\r\navstyrks därmed.\r\nSocialutskottet delar trafikutskottets uppfattning\r\natt   det   är   angeläget   att   anpassningen   av\r\ntransportsystemet  till de funktionshindrades  behov\r\npåskyndas. Utskottet  kan  samtidigt  notera att ett\r\nomfattande arbete pågår på området. Rikstrafiken har\r\ndrivit  på  bokningssamarbetet  genom  ett  särskilt\r\ngränssnitt,  redovisat  ett  förslag  till ett  enda\r\ntelefonnummer  för  upplysning  om kollektivtrafiken\r\noch  lanserat  en  Internetportal  med  övergripande\r\ninformation  om  hela trafiksektorn. Utskottet  vill\r\nockså  peka  på  den   verksamhet   som  bedrivs  av\r\nSamtrafiken i Sverige AB. Som ett resultat  av \"Hela\r\nresan\"-projektet    har    generaldirektörerna   för\r\nRikstrafiken,       Banverket,      Luftfartsverket,\r\nSjöfartsverket   och   Vägverket   undertecknat   en\r\ngemensam  tolkning  av  sektorsansansvaret  avseende\r\ntillgängligheten    till    kollektivtrafiken    för\r\nfunktionshindrade. Socialutskottet  avstyrker motion\r\n2002/03:So23 (mp) yrkande 13 med hänvisning till det\r\nomfattande arbete som pågår på området.\r\nSocialutskottet konstaterar att den  kommitté  som\r\nhar    i    uppdrag    att   se   över   plan-   och\r\nbygglagstiftningen  (dir.   2002:97)   också  har  i\r\nuppdrag  att  överväga om sanktionsbestämmelserna  i\r\nplan- och bygglagen  (1987:10), PBL, behöver ändras.\r\nEnligt  direktiven  kommer   utredningen   även  att\r\növerväga  frågan  om  vilka som skall betraktas  som\r\nparter i olika slag av  ärenden  enligt PBL, och som\r\ndärmed skall höras före beslut och  kunna  överklaga\r\nbeslut.  Samtidigt konstaterar utskottet att  enligt\r\n10 kap. 1  § PBL skall byggnadsnämnden ta upp frågan\r\nom  påföljd eller  ingripande  så  snart  det  finns\r\nanledning  att anta att en överträdelse har skett av\r\nbestämmelserna  om  byggande  enligt PBL. Motionerna\r\n2002/03:So23   (mp)  yrkandena  11   och   15   samt\r\n2003/04:So348  (kd)   är  därmed  tillgodosedda  och\r\navstyrks.\r\nI motion 2002/03:So296 (c) yrkande 5 tas frågan om\r\nsärskilt     stöd     till     IT-produkter      för\r\nfunktionshindrade  upp. Utskottet kan konstatera att\r\nett omfattande arbete pågår på området. Anslaget för\r\nstatsbidrag  till  elektronisk   kommunikation   har\r\ntillförts   ytterligare   medel   och  reglerna  för\r\nstatsbidrag har ändrats. Den särskilde  utredaren av\r\nhjälpmedelsfrågorna   har   bl.a.   i   uppdrag  att\r\nanalysera   de   förändrade   förutsättningarna   på\r\nhjälpmedelsområdet    genom    utvecklingen     inom\r\ninformations-    och   kommunikationsteknologi   och\r\ndigital teknik. Postverksamheten skall utredas (dir.\r\n2003:117). Något initiativ  från riksdagens sida med\r\nanledning   av   motionen  behövs   inte.   Motionen\r\navstyrks.\r\n\r\nBättre tillgänglighet för ökad\r\ndemokrati\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  en motion om synskadades\r\nmöjlighet att personrösta med hänvisning till\r\nden parlamentariska kommitténs uppdrag att se\r\növer bestämmelserna i vallagen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:So21  av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nbegärs tillkännagivande  om  synskadades möjligheter\r\natt personrösta (yrkande 20). Motionärerna anför att\r\ndet borde vara möjligt för Valmyndigheten  att genom\r\nteknikupphandling  ta fram en apparat som medger  en\r\nsynskadad att personrösta  utan  att  valhemligheten\r\nröjs.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas  att vallokaler har  blivit\r\ntillgängligare  genom  en  ny   regel   som  skärper\r\nkommunernas  ansvar att använda vallokaler  som  kan\r\nanvändas av alla.  En  uppföljning  av  bestämmelsen\r\nvisar  att  kommunerna endast i ett fåtal fall  inte\r\nhar lyckats hitta vallokaler som är tillgängliga.\r\n\r\nTillgängligheten   till   kommunala   lokaler  för\r\npolitisk  verksamhet  skall  också  förbättras.  Det\r\nbetonar    regeringen   i   proposition   2001/02:80\r\nDemokrati för  det nya seklet. Möjligheten att kunna\r\nmedverka i politiska sammanträden på lika villkor är\r\nbetydelsefull, inte  minst ur demokratisk synvinkel,\r\nanförs det.\r\nRegeringen anser att  det reformarbete som inletts\r\när  viktigt  för  att underlätta  för  personer  med\r\nfunktionshinder  att   kunna  rösta  och  att  kunna\r\nfullgöra uppdrag som förtroendevalda. En arbetsgrupp\r\ninom   Regeringskansliet   skall   dessutom   främja\r\nutvecklingen av den politiska  processen med stöd av\r\ninformationsteknikens  hjälp. Sannolikt  underlättar\r\ndet  ytterligare  deltagandet   för   personer   med\r\nfunktionshinder. Regeringen anför att den kommer att\r\nfölja hur arbetet för att göra det politiska arbetet\r\nmer   tillgängligt  fortskrider  och  återkomma  med\r\nytterligare    lagförslag   om   detta   visar   sig\r\nnödvändigt.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  redovisar  i  sitt  yttrande\r\ningående   tidigare   behandling   av   motioner  om\r\nsynskadades  rätt  till  valhemlighet. Här redovisas\r\nockså  de åtgärder som Riksskatteverket  vidtagit  i\r\nsamråd med  Synskadades  Riksförbund  (SRF)  så  att\r\nsyskadade  har  möjlighet  att utan insyn från någon\r\nperson rösta på ett parti. Emellertid  har  man inte\r\nlöst  de problem som uppkommit för synskadade  genom\r\nde nya reglerna om personröstning.\r\n\r\nVidare  redovisas att regeringen den 16 april 2003\r\nhar  beslutat  om  direktiv  för  en  parlamentarisk\r\nkommitté  att  se över bestämmelserna i vallagen och\r\nlämna förslag till  en  ny  lag  (dir.  2003:37).  I\r\nuppdraget   ingår   bl.a.   att  överväga  i  vilken\r\nutsträckning  elektroniska förfaranden  bör  införas\r\nvid  röstning  i   röstningslokal.  Kommittén  skall\r\nsärskilt beakta de fördelar  sådana  förfaranden kan\r\nha  för bl.a. funktionshindrade väljare.  (Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 1 november 2004.)\r\nKonstitutionsutskottet   gör   därefter   följande\r\nställningstagande:\r\n\r\nI  ett samhälle för alla är det av stor betydelse\r\natt  funktionshindrade  skall  kunna  delta i den\r\ndemokratiska  processen på så likvärdiga  villkor\r\nsom möjligt. Ansträngningar görs för att nå detta\r\nmål, och utskottet  vill  betona  vikten  av  att\r\ndessa ansträngningar fortsätter.\r\n\r\nSom  nämnts  ovan  avser konstitutionsutskottet\r\natt i höst behandla ett  antal  motioner  som rör\r\nvallagsfrågor,   bland   dem   motioner   om  att\r\nsynskadade skall ha möjlighet att kunna utöva sin\r\nrösträtt  fullt  ut  med bibehållen valhemlighet.\r\nUtskottet har tidigare  anfört att det är av stor\r\nbetydelse   att   alla   kan   rösta   utan   att\r\nvalhemligheten   åsidosätts.  Enligt   utskottets\r\nmening  bör det ovan  nämnda  utredningsuppdraget\r\natt  ta  fram   förslag   till  hur  elektroniska\r\nförfaranden skall kunna införas  vid röstning ses\r\nsom  ett viktigt led i arbetet att  uppnå  syftet\r\natt synskadade  skall kunna rösta på lika villkor\r\nsom andra.\r\nMed det anförda föreslår konstitutionsutskottet\r\natt socialutskottet avstyrker motion 2002/03:So21\r\nyrkande 20.\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\nSocialutskottet    delar     konstitutionsutskottets\r\nbedömning   att   det  är  av  stor  betydelse   att\r\nfunktionshindrade  kan   delta  i  den  demokratiska\r\nprocessen  på  så likvärdiga  villkor  som  möjligt.\r\nUtskottet  konstaterar   att   den   parlamentariska\r\nkommitté   som   har   i   uppdrag   att   se   över\r\nbestämmelserna i vallagen och lämna förslag till  en\r\nny  lag  bl.a.  har  i uppdrag att överväga i vilken\r\nutsträckning elektroniska  förfaranden  bör  införas\r\nvid   röstning  i  röstningslokal.  Kommittén  skall\r\nsärskilt  beakta  de fördelar sådana förfaranden kan\r\nha  för  bl.a.  funktionshindrade   väljare.  Motion\r\n2002/03:So21   (fp)   yrkande   20   är  i  huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\n\r\nEtt nationellt tillgänglighetscenter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå    en   motion   om\r\nhuvudmannaskapet     för    det    nationella\r\ntillgänglighetscentret  med  hänvisning  till\r\natt  en  särskild  utredare har i uppgift att\r\nutreda   en   förändrad    organisation   för\r\nsamordning     av     arbetet     inom    det\r\nhandikappolitiska området.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:So21 av Lars Leijonborg  m.fl. (fp)\r\nbegärs tillkännagivande om huvudmannaskapet  för det\r\nnationella   tillgänglighetscentret   (yrkande   2).\r\nMotionärerna  anser  att ansvaret för det nationella\r\ntillgänglighetscentret     bör     överföras    från\r\nHandikappombudsmannen  till  annan lämplig  instans.\r\nFrågan om centrets placering bör överlämnas till den\r\nutredning    om   myndighetsstrukturen    för    det\r\nhandikappolitiska  området  som regeringen avser att\r\ntillsätta.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas  att  Handikappombudsmannen\r\nfr.o.m. år 2001 har fått ett årligt anslagstillskott\r\npå  7 miljoner kronor för att driva  verksamheten  i\r\ntillgänglighetscentret.  Centrets  uppgifter  -  det\r\nvill  säga  att  svara  för  uppbyggnad, utveckling,\r\nförmedling av kunskap, rådgivning  och samverkan med\r\nberörda  för att göra samhället tillgängligt  -  har\r\nreglerats  i Handikappombudsmannens instruktion (SFS\r\n1994:949 med  ändring  SFS  2000:1170  2 § p. 7) och\r\ngäller från den 1 januari 2001.\r\n\r\nUnder       det      första      året      byggdes\r\ntillgänglighetscentret   upp.  Det  har  i  dag  sex\r\nheltidsanställda. Centret  stöder  och  vägleder  de\r\nsektorsmyndigheter  som  har ett särskilt ansvar för\r\ngenomförandet  av  de  handikappolitiska   målen   i\r\narbetet  med  att  utforma förslag till etappmål för\r\nrespektive  sektorsverksamhet.   Centret   har  även\r\narbetat   med   att  ta  fram  rekommendationer  för\r\ntillgänglighet.\r\nI skrivelsen anför  regeringen att centrets arbete\r\nmed  att  hjälpa  myndigheter   att   göra   Sverige\r\ntillgängligare  har  kommit  i gång. Arbetet går  nu\r\nvidare  i  nästa  fas när de statliga  myndigheterna\r\nskall arbeta mer konkret  med  tillgänglighetsfrågor\r\noch med att förverkliga etappmål.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nRegeringen har den 24 juli 2003  beslutat  tillkalla\r\nen  särskild  utredare  med  uppgift  att utreda  en\r\nförändrad  organisation  för  samordning av  arbetet\r\ninom det handikappolitiska området  (dir.  2003:94).\r\nUtredaren skall:\r\n\r\n-  analysera och föreslå hur regeringens och  övriga\r\naktörers  behov  av  en samlad statlig organisation\r\ninom det handikappolitiska  området kan tillgodoses\r\ninom ramen för en förändrad organisationsstruktur,\r\n-\r\n- analysera vilka av de uppgifter  som i dag åligger\r\nTillgänglighetscentret   hos  Handikappombudsmannen\r\n(HO), Statens institut för särskilt utbildningsstöd\r\n(Sisus)   och   Hjälpmedelsinstitutet    (HI)   som\r\nlämpligen bör organiseras i en ny struktur,\r\n-\r\n-  om  det  behövs  föreslå  nya myndighetsuppgifter\r\nutifrån de nuvarande ekonomiska ramarna,\r\n-\r\n- föreslå olika alternativ för  hur  de verksamheter\r\nsom i dag åligger Sisus och HI, och som inte ligger\r\ninom  ramen  för  utredarens förslag om  en  samlad\r\nstatlig organisation, skall organiseras,\r\n-\r\n- lämna förslag till  den  författningsreglering som\r\nbedöms nödvändig samt\r\n-\r\n-    analysera   och   kommentera   de    ekonomiska\r\nkonsekvenserna av de olika tänkbara alternativen.\r\n-\r\nDen särskilde  utredaren skall redovisa sitt uppdrag\r\nsenast den 30 april 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att  regeringen tillkallat en\r\nsärskild  utredare  med  uppgift   att   utreda   en\r\nförändrad  organisation  för samordningen av arbetet\r\ninom  det  handikappolitiska  området.  I  uppdraget\r\ningår  bl.a.   den   fråga  som  tas  upp  i  motion\r\n2002/03:So21   (fp)   yrkande   2.   Motionsyrkandet\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nStatsbidrag till\r\nhandikapporganisationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner   om  ändrade\r\nregler  för stöd till handikapporganisationer\r\nmed hänvisning till att Socialstyrelsen har i\r\nuppdrag  att  fortsatt  följa  tillämpningen.\r\nUtskottet     erinrar     också     om    att\r\nanhörigorganisationer   erhåller  stöd  under\r\nanslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken. Jämför reservation 15 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:So22 av  Cristina  Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs tillkännagivande om  vad i motionen\r\nanförs om statsbidrag till handikapporganisationerna\r\n(yrkande  3).  Motionärerna  anser att anslaget  för\r\nbidrag till handikapporganisationerna  bör tillföras\r\nytterligare  medel  och att dessa extra medel  skall\r\nriktas särskilt till  mindre handikapporganisationer\r\nsom arbetar oberoende av  de  stora samarbetsorganen\r\ninom      handikapprörelsen.      Den      nuvarande\r\nbidragsgivningen   missgynnar   organisationer   som\r\nföreträder  personer  med små och ovanliga handikapp\r\neller  som  väljer  alternativa  organisationsformer\r\nt.ex. i form av nätverk.\r\n\r\nI motion 2002/03:So21  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)   begärs   tillkännagivande  om  bidragen  till\r\nhandikapporganisationer  (yrkande  11). Motionärerna\r\nanser  att  bidragsreglerna  bör ändras  så  att  de\r\ngaranterar  att  små  handikappgrupper  inte  ställs\r\nutanför. Vidare är avgränsningen  av  vad som räknas\r\nom  stödberättigad handikapporganisation  för  snäv.\r\nDet är  inte godtagbart att utestänga föreningar som\r\nbestår av  anhöriga  till personer som själva har så\r\ndålig  hälsa  att  de  inte  förmår  vara  aktiva  i\r\nföreningar. Detta gäller  inte  minst föreningar som\r\narbetar  med  demensfrågor,  såsom Anhörigrådet  och\r\nDemensförbundet.\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl.  (mp) begärs tillkännagivande  om  statsbidrag\r\noch   \"stötdämpande   åtgärder   \"   (yrkande   17).\r\nMotionärerna  anser att det behövs mer än så för att\r\nleva upp till handikappåret 2003.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas   att   statsbidraget  till\r\nhandikapporganisationerna har höjts  med  sammanlagt\r\n28 miljoner  kronor  under  perioden 2000-2001  till\r\nsammanlagt   157  miljoner  kronor.   Dessutom   har\r\n5,5 miljoner kronor fördelats som en engångssatsning\r\nför  att  underlätta   övergången   till   ett  nytt\r\nbidragssystem med ändrade regler.\r\n\r\nRiksdagen har tillkännagivit att effekterna  av de\r\nnya  reglerna  måste  följas  upp  och utvärderas. I\r\nuppföljningen   bör   man  särskilt  kartlägga   och\r\nanalysera   hur  övergången   påverkar   de   mindre\r\norganisationerna  som  inte  fullt  ut  uppfyller de\r\nformella  kriterierna för att få statsbidrag  enligt\r\ndet  nya bidragssystemet,  till  exempel  kravet  på\r\nriksomfattande verksamhet.\r\nEffekterna  av  de  nya reglerna har följts upp av\r\nSocialstyrelsen.   Uppföljningen    visar   att   en\r\növervägande  del av organisationerna anser  att  det\r\nnya systemet är  bättre  än det gamla. Det särskilda\r\netableringsbidraget  anses   ha   en   viktig  såväl\r\nekonomisk  som  symbolisk  betydelse för nya  mindre\r\norganisationer  och i förlängningen  för  förnyelsen\r\ninom handikapprörelsen.\r\nRegeringen anser också att det nya systemet i allt\r\nväsentligt fått önskvärda  konsekvenser.  Det behövs\r\ndock  ytterligare  åtgärder  innan  det nya systemet\r\nfungerar  fullt  ut.  Regeringen kommer  därför  att\r\nföreslå  vissa  \"stötdämpande\"   åtgärder   för  att\r\nbegränsa effekterna av att statsbidraget minskat för\r\nvissa handikapporganisationer.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  i  regleringsbrevet  för budgetåret\r\n2003 avseende Socialstyrelsen uppdragit åt styrelsen\r\natt fortsatt följa tillämpningen av de  nya reglerna\r\nför   statsbidrag   till  handikapporganisationerna.\r\nUppdraget med eventuella förslag till åtgärder skall\r\nredovisas senast den 28 februari 2005.\r\n\r\nI  proposition  2002/03:100,   2003  års  ekonomiska\r\nvårproposition,      föreslog     regeringen      på\r\ntilläggsbudget  att  anslaget   16:5   Bidrag   till\r\nhandikapporganisationer ökas med 1,5 miljoner kronor\r\nför  budgetåret  2003. Regeringen hänvisade till att\r\nkartläggningen  visar  att  en  övervägande  del  av\r\nhandikapporganisationerna    anser   att   det   nya\r\nregelsystemet  är  bättre och mer  rättvist  än  det\r\ngamla. Kritik har dock  riktats mot det nya systemet\r\ndå  ett  fåtal  gamla  organisationer  får  kraftigt\r\nminskade bidrag. Regeringen ansåg att dessa negativa\r\neffekter  borde  begränsas.  Riksdagen  beslutade  i\r\nenlighet  med förslaget  (Socialutskottet  protokoll\r\n2002/03:32, 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235).\r\n\r\nI   budgetpropositionen    2003/04:1,    volym    6,\r\nutgiftsområde  9  föreslår  regeringen  att anslaget\r\nhöjs med ytterligare 3 miljoner kronor fr.o.m.  2004\r\noch  med 500 000 kr fr.o.m. 2005 då det nya systemet\r\när fullt genomfört.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nBidraget  till handikapporganisationer har vid flera\r\ntillfällen  under  senare  år tillförts nya resurser\r\nför  att  underlätta  övergången   till   ett   nytt\r\nbidragssystem    med    ändrade   regler.   Anslaget\r\ntillfördes sålunda ytterligare 1,5 miljoner kronor i\r\n2003  års  tilläggsbudget.   I   budgetpropositionen\r\nföreslås  nu ytterligare höjningar  med  3  miljoner\r\nkronor för  år 2004 och med 500 000 kr fr.o.m. 2005.\r\nUtskottet noterar  att  Socialstyrelsens uppföljning\r\nav   den  nya  förordningen  om   statsbidrag   till\r\nhandikapporganisationerna  visar  att en övervägande\r\ndel av handikapporganisationerna anser  att  det nya\r\nregelsystemet  är  bättre  och  mer  rättvist än det\r\ngamla.  Styrelsen  har i uppdrag att fortsatt  följa\r\ntillämpningen   och   redovisa   uppföljningen   med\r\neventuella  förslag  till  åtgärder  senast  den  28\r\nfebruari 2005. Utskottet  anser  motion 2002/03:So23\r\n(mp)  yrkande  17  därmed  i huvudsak  tillgodosedd.\r\nUtskottet   erinrar   om  att  anhörigorganisationer\r\nerhåller  stöd under anslaget  17:1  Stimulansbidrag\r\noch     åtgärder      inom      äldrepolitiken     i\r\nbudgetpropositionen   för  2004,  utgiftsområde   9.\r\nAnslaget föreslås ökas med en miljon kronor för stöd\r\ntill  organisationer inom  äldreområdet.  Motionerna\r\noch 2002/03:So21  (fp)  yrkande  11 och 2002/03:So22\r\n(m) yrkande 3 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  kommer  att  återkomma till  frågan  om\r\nmedelsanvisning    till   anslaget    Bidrag    till\r\nhandikapporganisationer  liksom  till  motioner  med\r\nbegäran    om    annan   anvisning   i    betänkande\r\n2003/04:SoU1.\r\n\r\nEn skola för alla\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion om att återinföra\r\nspeciallärarutbildningen med hänvisning till\r\natt den nya lärarutbildningen påtagligt kommer\r\natt stärka den specialpedagogiska kompetensen\r\nbland alla lärare. Riksdagen bör även avslå\r\nmotioner om statliga specialskolor med\r\nhänvisning till att regeringen avser att\r\nåterkomma med förslag med anledning av\r\nutredningen om visstidsplaceringar vid statliga\r\nresurscenter under våren 2004. Riksdagen bör\r\nvidare avslå motioner om utbildning för\r\nfunktionshindrade elever med hänvisning till\r\nbl.a. ansvars- och finansieringsprincipen,\r\npågående utredningsarbete och\r\nförsöksverksamhet. Jämför reservationerna 16\r\n(fp), 17 (m, fp, kd, c), 18 (m) och 19 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:So22  av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl.  (m)  begärs tillkännagivande  om  förbättrade\r\nförutsättningar   för   elever  med  funktionshinder\r\n(yrkande 2). Enligt motionärernas  mening skall barn\r\noch ungdomar med funktionshinder ha en rättighet och\r\ninte  en  skyldighet  att integreras i  den  vanliga\r\nkommunala  skolan.  Specialskolor   skall   även   i\r\nfarmtiden  vara  ett  alternativ  för  de elever som\r\nanser  att dessa skolor bättre kan tillgodose  deras\r\nsärskilda behov.\r\n\r\nI motion  2002/03:So21  av  Lars  Leijonborg m.fl.\r\n(fp)    begärs    tillkännagivande   om   återinförd\r\nspeciallärarutbildning  inriktad  mot  direkt arbete\r\nmed  elever  i behov av särskilt stöd (yrkande  12).\r\nMotionärerna vill  också  ha ett tillkännagivande om\r\nde  statliga specialskolorna  för  multihandikappade\r\nelever  (yrkande  13).  De anser att möjligheten att\r\nvälja Hällsbo- eller Ekeskolan för multihandikappade\r\nelever bör återinföras. De  anser  också  att det är\r\nviktigt  att  särskolan  får  finnas  kvar  som egen\r\nskolform och begär ett tillkännagivande om att ändra\r\ndirektiven    till    Kommittén   för   översyn   av\r\nutbildningen  för  barn,   ungdomar  och  vuxna  med\r\nutvecklingsstörning, så att alternativet nedläggning\r\nav särskolan inte utreds (yrkande  14). Vidare begär\r\nmotionärerna  tillkännagivande  om  att   införa  en\r\nnationell   skolpeng,   som   tilldelar  elever  med\r\nfunktionshinder   extra   resurser   (yrkande   15).\r\nMotionärerna begär tillkännagivande  om  att  staten\r\nfinansierar   de   kostnader  som  uppstår  för  att\r\ngenomföra utbildningstolkning  inom  den  offentligt\r\nfinansierade vuxenutbildningen (yrkande 16)  då  det\r\nför  vissa  utbildningsanordnare har blivit för dyrt\r\natt bekosta de  dubbla  teckentolkar  som behövs för\r\natt  döva  och  hörselskadade  skall kunna  delta  i\r\nvuxenundervisning.     De     anser     att     alla\r\nvuxenstuderande,  inklusive  de med funktionshinder,\r\nskall ges möjlighet att välja om de vill utbilda sig\r\ni    den   kommunala   vuxenutbildningen,    i    en\r\nfolkbildningsorganisation   eller   hos   en   annan\r\nanordnare.  Detta  bör  ges  regeringen  till  känna\r\n(yrkande  17).  Vidare bör regeringen återkomma till\r\nriksdagen  med lagförslag  om  individers  rättighet\r\ntill  vuxenutbildning   för  utvecklingsstörda  inom\r\nsärvux   (yrkande   18).   Slutligen    begärs   ett\r\ntillkännagivande om att en översyn skall göras av om\r\nstuderande    med   psykiska   funktionshinder   och\r\nneuropsykiatrisk  problematik  skall  ges  rätt  att\r\nansöka om utbildningsbidrag eller assistans (yrkande\r\n19).  Motionärerna  anser  att det är viktigt att se\r\növer   situationen  för  studerande   med   psykiska\r\nfunktionshinder,       eventuellt      genom      en\r\nförsöksverksamhet där den  grupp  studenter  som har\r\nrätt   att   ansöka   om   särskilt  utbildningsstöd\r\nutvidgas.\r\nÄven i motion 2003/04:So575  av  Kerstin Heinemann\r\nm.fl.  begärs  tillkännagivande  om  översyn  av  om\r\nstuderande   med   psykiska   funktionshinder    och\r\nneuropsykiatrisk  problematik  skall  ges  rätt  att\r\nansöka om utbildningsbidrag eller assistans (yrkande\r\n8).  Ett  likartat  yrkande  finns  också  i  motion\r\n2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) yrkande 7.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisar  regeringen  att  den  inom\r\nutbildningspolitiken    har    lagt    fram    flera\r\npropositioner   som   rör   elever   och  vuxna  med\r\nfunktionshinder  och ett flertal utredningar  pågår.\r\nUtredningen om läromedel  för barn, elever och vuxna\r\nmed funktionshinder ser på  mål  och  målgrupper för\r\nden  statliga  läromedelsframställningen.  Den  s.k.\r\nCarlbeck-kommittén har i uppdrag att göra en översyn\r\nav särskolans framtida  roll.  Skollagskommittén ser\r\növer  lagstiftningen  i  syfte att  bl.a.  förbättra\r\nelevers rättssäkerhet. I regeringens utvecklingsplan\r\nför   kvalitetsarbete   i   förskola,    skola   och\r\nvuxenutbildning  föreslås  kommande  satsningar   på\r\nkvalitetsarbetet.   Där   aviseras   också  kommande\r\nändringar i de individuella programmen.\r\n\r\nDe specialpedagogiska frågorna har samlats inom en\r\nmyndighet - Specialpedagogiska institutet  - för att\r\nden  på  ett  kraftfullt  sätt  skall  kunna  stödja\r\nhuvudmännen.   10   miljoner  kronor  har  tillförts\r\ninstitutet  för att det  också  skall  kunna  stödja\r\nhuvudmännen  som   ansvarar   för   den   offentliga\r\nvuxenutbildningen.  En  satsning  på  sammanlagt  12\r\nmiljoner  kronor  sker  dessutom för anpassning  och\r\nutveckling    av    läromedel   till    vuxna    med\r\nfunktionshinder. Därutöver  har  institutet  som  en\r\nengångssatsning  tillförts  ytterligare  10 miljoner\r\nkronor   för  att  kompetensutveckla  personal   som\r\narbetar med  elever som har vissa funktionshinder. I\r\nden nya lärarutbildningen  kommer alla studenter att\r\nundervisas i specialpedagogik.\r\nUnder en treårsperiod har 2 miljoner kronor per år\r\nsatsats på pedagogisk forskning  inom området elever\r\nmed  funktionshinder.  10  miljoner  kronor  avsätts\r\nårligen  för att utveckla läromedel som  riktar  sig\r\ntill studerande som har teckenspråk som första språk\r\ninom kommunal  vuxenutbildning och folkhögskola. 7,5\r\nmiljoner kronor  avsätts  årligen  för  att utveckla\r\nsärvuxverksamheten i kommunerna.\r\nRegeringen har tagit initiativ till en  omfattande\r\nstatlig  satsning  för  att  öka personaltätheten  i\r\nskolorna och fritidshemmen - en  satsning som kommer\r\nalla  elever till godo. Under en period  av  fem  år\r\ntillförs  kommunerna  17,5  miljarder kronor för att\r\nförbättra situationen. När satsningen nått sin fulla\r\nomfattning  kommer  den  att  ha   lett   till   att\r\npersonalen  i  skolor och fritidshem har ökat med ca\r\n15 000 anställda.\r\nFör att nå målen  i  handlingsplanen och förbättra\r\nförutsättningarna    för    studerande    som    har\r\nfunktionshinder  har ett genomgripande  reformarbete\r\nskett  de  senaste  åren.   Regeringen  bedömer  att\r\nsatsningarna    på    specialpedagogiska     frågor,\r\nkvalitetsutveckling,            kompetensutveckling,\r\nlärarutbildning,  en  ökning  av personaltätheten  i\r\nskolor   och   fritidshem   kommer   att   förbättra\r\nutbildningssituationen    för    elever   som    har\r\nfunktionshinder. Möjligheterna för  dessa elever att\r\ngå i skolan i närheten av hemmet och  bo tillsammans\r\nmed sina föräldrar eller i deras närhet ökar.\r\nUniversiteten      och     högskolorna     arbetar\r\nkontinuerligt   med   att    göra    lokalerna   mer\r\ntillgängliga och har i dag särskilda handläggare som\r\nansvarar  för  informationen  om  den fysiska  till-\r\ngängligheten vid lärosätet. Regeringen  bedömer  att\r\nförbudet   mot  diskriminering  av  studenter  eller\r\nsökande till  högskolan  kommer  att  underlätta för\r\npersoner   med   funktionshinder  att  studera   vid\r\nuniversitet  och högskolor  eftersom  förbudet  även\r\nomfattar brist  på  tillgänglighet och användbarhet.\r\nSatsningar  på  särskilt   stöd  för  studenter  med\r\nfunktionshinder  bör också kunna  bidra  till  denna\r\nutveckling.\r\nRiksdagen har efter  förslag  från regeringen ökat\r\nanslaget   för  de  medel  som  får  disponeras   av\r\nStockholms universitet  för  särskilda  stödåtgärder\r\ntill studenter med funktionshinder. Anslaget  höjdes\r\når  2001  med  1,9 miljoner kronor (prop. 2000/01:1,\r\nutgiftsområde   16,    bet.    2000/01:UbU1,   rskr.\r\n2000/01:99).  Stödåtgärderna  kan   avse  assistent,\r\nlektör,  teckenspråkstolk,  anteckningshjälp   eller\r\nextra  undervisning.  Från  och  med  2003  tillförs\r\nStockholms universitet ytterligare medel för  nämnda\r\nändamål.  Som  en  engångssatsning  under budgetåret\r\n2002  har  Örebro  universitet  tillförts   1 miljon\r\nkronor  för  att  utreda  förutsättningarna  för  en\r\nteckenspråkig miljö och därmed intensifiera insatser\r\nför  döva  och  hörselskadade inom sina utbildningar\r\n(prop.    2001/02:1,    utgiftsområde    16,    bet.\r\n2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97).\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nUtbildningsutskottet  anför  i sitt yttrande att det\r\nanser   att   socialutskottet   bör   avslå   motion\r\n2002/03:So21   yrkande   12  med  begäran   om   att\r\nspeciallärarutbildningen     skall      återinföras.\r\nUtskottet anför följande:\r\n\r\nEn    reformering    av   lärarutbildningen   har\r\ngenomförts  fr.o.m.  den   1   juli  2001  enligt\r\nriksdagens beslut med anledning  av propositionen\r\nEn förnyad lärarutbildning (prop.  1999/2000:135,\r\nbet.    2000/01:UbU3,    rskr.   2000/01:5).    I\r\nutbildningen till den nya lärarexamen, som ersatt\r\nåtta     olika    lärarexamina,    skall     alla\r\nlärarkandidater,  oavsett  vilket  stadium  eller\r\nvilka  ämnen  de  avser  att arbeta inom, få viss\r\nutbildning i specialpedagogik  inom ramen för det\r\ns.k. allmänna utbildningsområdet.  Målet  är  att\r\nalla   blivande   lärare   utifrån   kunskaper  i\r\nspecialpedagogik  skall  ha  goda förutsättningar\r\natt  organisera  arbetet  med hänsyn  till  olika\r\nbarns  och elevers behov av  tid,  stimulans  och\r\nstöd. Vidare  kan  specialpedagogik förekomma som\r\ninriktning  i  lärarexamen,  och  det  kan  också\r\nutgöra en specialisering.  Utskottet anser därför\r\natt  den  nya  lärarutbildningen  på  ett  mycket\r\npåtagligt   sätt   kommer   att   förstärka   den\r\nspecialpedagogiska kompetensen  bland alla lärare\r\ni skolorna.\r\n\r\nSom   en   påbyggnad   på   lärarexamen   finns\r\nspecialpedagogexamen.  För  att få  denna  examen\r\nkrävs,  enligt bilaga 2 till högskoleförordningen\r\n(1993:100,  ändr.  2001:23), att studenten har de\r\nspecialpedagogiska kunskaper  och färdigheter som\r\nbehövs  för  att  aktivt kunna arbeta  med  barn,\r\nungdomar och vuxna i behov av stöd inom förskola,\r\nskola,           vuxenutbildning            eller\r\nhabilitering/rehabilitering.    Därutöver   skall\r\nstudenten   bl.a.   kunna  genomföra  pedagogiska\r\nutredningar och analysera  individers svårigheter\r\npå  organisations-, grupp- och  individnivå  samt\r\nkunna  vara  en  kvalificerad  samtalspartner och\r\nrådgivare  i  pedagogiska  frågor för  föräldrar,\r\nkolleger och andra berörda yrkesutövare.\r\n\r\nMotsvarande  motionsyrkanden  om   återinförande  av\r\nspeciallärarutbildningen har tidigare i år avstyrkts\r\nav  utskottet  och  avslagits  av  riksdagen   (bet.\r\n2002/03:UbU4 s. 16 f.).\r\n\r\nUtbildningsutskottet     föreslår     vidare     att\r\nsocialutskottet    avstyrker   motionsyrkandena   om\r\nbehovet   av   specialskolor    för    elever    med\r\nfunktionshinder.  Utskottet  redovisar  beslutet  om\r\navvecklingen av de fasta skoldelarna vid de statliga\r\nriksskolorna  Ekeskolan  och  Hällsboskolan  och den\r\nsamtidiga  uppbyggnaden  av resurscenterverksamheten\r\nvid skolorna. Utskottet redovisar  också  att frågan\r\nom  en omprövning av nämnda beslut återkommande  har\r\nbehandlats  och  avslagits  av  riksdagen. Utskottet\r\nanför vidare:\r\n\r\nEn  av  regeringen  tillsatt  särskild   utredare\r\nlämnade     i     november    2002    betänkandet\r\nVisstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU\r\n2002:106).   Visstidsutbildning   skall  ges  vid\r\nEkeskolan i Örebro, för elever med  synskada  och\r\nytterligare      funktionshinder,     och     vid\r\nHällsboskolan  i Sigtuna,  för  elever  med  grav\r\nspråkstörning. Dessa  tidigare specialskolor är i\r\ndag    resurscenter    inom    Specialpedagogiska\r\ninstitutet.\r\n\r\nSyftet med visstidsutbildning  är  att  ge  ett\r\nspecialpedagogiskt  stöd  så att eleven på längre\r\nsikt skall kunna återvända  till sin hemskola och\r\nfå en fullgod utbildning i närheten av hemmet. De\r\nelever   som   undervisas  vid  resurscenter   är\r\nfortfarande elever i sina respektive hemkommuner.\r\nUtredaren  föreslår   en   ny   förordning   om\r\nvisstidsutbildning.  Elevens vårdnadshavare skall\r\nkunna   göra   ansökan,  och   Specialpedagogiska\r\ninstitutets styrelse beslutar om eleven skall tas\r\nemot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga\r\nett beslut till  Skolväsendets överklagandenämnd.\r\nEn visstidsutbildning skall fortgå under minst en\r\ntermin.  Om  fortsatt   behov   finns  efter  den\r\nbeslutade tiden kan en förnyad ansökan  göras. En\r\nelev  kan  fortsätta  i  visstidsutbildning under\r\nhela den obligatoriska skolgången.\r\nBetänkandet  har remissbehandlats.  Remisstiden\r\ngick ut den sista  mars  2003.  Ärendet bereds nu\r\ninom Regeringskansliet.\r\n\r\nMed anledning av motion 2002/03:So21  yrkande  14 om\r\natt   direktiven   till  kommittén  för  översyn  av\r\nutbildningen  för  barn,   ungdomar  och  vuxna  med\r\nutvecklingsstörning bör ändras,  så att alternativet\r\nnedläggning   av   särskolan   inte   utreds   anför\r\nutbildningsutskottet följande:\r\n\r\nU  t  s k o t t e t hänvisar till att  regeringen\r\nden 13  mars  2003,  och  således  efter  det att\r\nmotionsyrkandet      väcktes,     beslutat     om\r\ntilläggsdirektiv till  kommittén  för  översyn av\r\nutbildningen  för  barn,  ungdomar och vuxna  med\r\nutvecklingsstörning (dir. 2001:100,  tilläggsdir.\r\n2003:32). Enligt dessa skall kommittén,  den s.k.\r\nCarlbeck-kommittén,          endast         lämna\r\nförfattningsförslag   för   det  alternativ   som\r\ninnebär  att särskolan och särvux  skall  kvarstå\r\nsom egna skolformer.\r\n\r\nMotionsyrkande     bör     därmed    avstyrkas    av\r\nsocialutskottet.\r\n\r\nUtbildningsutskottet anser att  motion  2002/03:So21\r\nyrkande  15  om  att  en  nationell  skolpeng  skall\r\ninföras  bör avstyrkas av socialutskottet. Utskottet\r\nhänvisar till  att  motionsyrkanden  om en nationell\r\nskolpeng har avstyrkts av utskottet och avslagits av\r\nriksdagen     vid     ett     flertal    tillfällen.\r\nUtbildningsutskottet har ingen annan uppfattning nu.\r\nResurser  till  skolans  verksamhet   skall   enligt\r\nutskottet  fördelas med utgångspunkt i de behov  som\r\nenskilda elever,  olika grupper av elever och skolor\r\nfaktiskt har. Att schablonmässigt fördela skolpengen\r\nenligt vissa kriterier  är inte tillräckligt för den\r\nflexibilitet som är nödvändig  för  att skolan skall\r\nkunna bli likvärdig. Utbildningsutskottet finner det\r\ninte   heller   rimligt   att   införa   en  central\r\nresursfördelning   för   funktionshindrade   elevers\r\nbehov.\r\n\r\nUtbildningsutskottet  anser  att motion 2002/03:So21\r\nyrkande 16 om att staten bör svara  för de kostnader\r\nsom  uppstår  för  att genomföra utbildningstolkning\r\ninom den offentligt  finansierade  vuxenutbildningen\r\nbör avstyrkas. Utskottet anför följande:\r\n\r\nFrågan    om   utbildningstolk   behandlades    i\r\npropositionen  Vuxnas lärande och utvecklingen av\r\nvuxenutbildningen  som  riksdagen till alla delar\r\nställde sig bakom (prop.  2000/01:72, bet. UbU15,\r\nrskr.  229). Kunskapslyftskommittén  hade  i  sin\r\nutvärdering  visat  att  studerande  som  behöver\r\nutbildningstolk har betydande svårigheter att  få\r\ntolkinsatsen    finansierad.   Den   huvudsakliga\r\norsaken är att utbildningstolkning  är förknippad\r\nmed  stora  kostnader  för utbildningsanordnaren.\r\nRegeringen uttalade i nämnda  proposition ( s. 79\r\nf.)  att  en  av de grundläggande  principerna  i\r\nsvensk handikappolitik  är  den s.k. ansvars- och\r\nfinansieringsprincipen. På en  övergripande  nivå\r\nbetyder  detta  att  de  medel  som  avsätts  för\r\nvuxenutbildning i princip skall täcka kostnaderna\r\näven  för  studerande  med funktionshinder. Varje\r\nutbildningsanordnare,   oftast    kommun    eller\r\nfolkhögskola,   bör   därför  tillhandahålla  det\r\ntolkstöd som behövs. Regeringen  bedömde dock att\r\nspeciella insatser kunde behövas i  fråga  om att\r\nutveckla   läromedel   för   studerande  som  har\r\nteckenspråk   som  första  språk  inom   kommunal\r\nvuxenutbildning och folkhögskola.\r\n\r\nSom redovisas i den  nu aktuella regeringsskrivelsen\r\ndisponerar Nationellt  centrum för flexibelt lärande\r\n10 miljoner kronor årligen  fr.o.m.  budgetåret 2002\r\nför   att,   i   samarbete   med  Specialpedagogiska\r\ninstitutet,  utveckla  läromedel   för   vuxna   med\r\nteckenspråk  som  första  språk. Ett av myndighetens\r\nverksamhetsmål  är  att  öka  förutsättningarna  för\r\ndessa vuxenstuderande att delta  i vuxenutbildningen\r\noch folkbildningen.\r\n\r\nUtbildningsutskottet  anser att motion  2002/03:So21\r\nyrkande 17 om att alla vuxenstuderande, inklusive de\r\nmed funktionshinder, skall  ges  möjlighet att välja\r\nvuxenutbildning, bör avstyrkas. Utskottet anför:\r\n\r\nFör studerande med funktionshinder  vid folkhögskola\r\navsätts  s.k.  förstärkningsbidrag  ur anslaget  för\r\nbidrag   till   folkbildningen  (utgiftsområde   17,\r\nanslaget 25:1) enligt  beslut av Folkbildningsrådet.\r\nFörstärkningsbidragen utgör  för  närvarande ca 10 %\r\nav  statsbidraget  till  folkhögskolorna  eller  123\r\nmiljoner  kronor  för  budgetåret   2003.   För  att\r\nförstärkningsbidrag  skall utges skall folkhögskolan\r\nha merkostnader som är  relaterade  till studerandes\r\nfunktionshinder. Därtill disponerar Statens institut\r\nför  särskilt  utbildningsstöd  (Sisus)   drygt   40\r\nmiljoner  kronor för budgetåret 2003 för bidrag till\r\nvissa åtgärder  för  studerande  med funktionshinder\r\nvid folkhögskola (utgiftsområde 17,  anslaget 25:2).\r\nFolkbildningsrådet   har   tillsammans   med   Sisus\r\nutformat   riktlinjer  för  statsbidragsfördelningen\r\ntill folkhögskolorna  för insatser för deltagare med\r\nfunktionshinder   för  läsåret   2002/2003.   Enligt\r\nriktlinjerna prioriteras  bidrag  till lönekostnader\r\nför  ökade  lärarinsatser,  tolkinsatser   samt  för\r\nassistans.\r\n\r\nOckså  motion  2002/03:So21 yrkande 18 om rätt  till\r\nvuxenutbildning  för  utvecklingsstörda  inom särvux\r\nbör  avstyrkas.  Utbildningsutskottet hänvisar  till\r\natt   det  tidigare  i   år   avstyrkt   motsvarande\r\nmotionsyrkanden med hänvisning till pågående översyn\r\nav utbildningen  för  barn,  ungdomar  och vuxna med\r\nutvecklingsstörning inom den s.k. Carlbeck-kommittén\r\n(bet.  2002/03:UbU8  s. 18  f.).  Kommittén  lämnade\r\nnyligen  delbetänkandet  För  den  jag   är   -   om\r\nutbildning  och  utvecklingsstörning  (SOU 2003:35).\r\nDelbetänkandet är en beskrivning och kartläggning av\r\nhur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna ser ut\r\ni dag. Kommittén konstaterar bl.a. att  utbildningen\r\ninom särvux erbjuds i alldeles för liten  omfattning\r\noch   att   resurstilldelningen   till   särvux   är\r\npåfallande  låg, både i reella tal och i förhållande\r\ntill   satsningarna    på   övrig   vuxenutbildning.\r\nSkillnaderna  mellan  kommunerna   är  också  mycket\r\nstora.   Den   lägesbeskrivning   som  redovisas   i\r\ndelbetänkandet  kommer  enligt kommittén  att  ligga\r\ntill  grund  för  de  förslag  som  kommittén  skall\r\npresentera i sitt slutbetänkande i oktober 2004.\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nStatens   institut  för  särskilt   utbildningsstöd,\r\nSisus, beviljar  fr.o.m. den 1 januari 2003 under en\r\ntreårig  försöksperiod  särskilt  utbildningsstöd  i\r\nform av assistans  även  för  studenter med psykiska\r\neller       neuropsykiatriska       funktionshinder.\r\nFörsöksverksamheten   bygger   bl.a.  på  Stockholms\r\nuniversitets  rapport  För en öppen  högskola  -  Om\r\nförutsättningar  för  studenter   med  psykiska  och\r\nneuropsykiatriska            funktionsnedsättningar.\r\nAssistansen kan handla om väckning  på  morgonen, om\r\nhjälp  vid  biblioteksbesök o.s.v. Sisus stöd  skall\r\nses som ett komplement  till andra stöd och ersätter\r\ninte  de  insatser  som kommunen,  försäkringskassan\r\neller högskolan bör stå  för. Studenter som påbörjar\r\nsin utbildning med assistans  under  försöksperioden\r\nhar  möjlighet  att behålla assistansen  under  hela\r\nstudietiden om verksamheten inte kan permanentas.\r\n\r\nI   budgetpropositionen    2003/04:1,    volym    8,\r\nutgiftsområde    16    redovisar    regeringen   att\r\nutredningen  om visstidsplaceringar (dir.  2002:106)\r\nredovisat sitt slutbetänkande Visstidsutbildning vid\r\nstatliga  resurscenter  (SOU  2002:106)  i  november\r\n2002.   Betänkandet    bereds   för   närvarande   i\r\nUtbildningsdepartementet.   Regeringen   avser   att\r\nåterkomma  med  förslag  till  riksdagen under våren\r\n2004.\r\n\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSocialutskottet      delar     utbildningsutskottets\r\nbedömning  att  den  nya  lärarutbildningen  på  ett\r\nmycket  påtaglig  sätt  kommer   att  förstärka  den\r\nspecialpedagogiska kompetensen bland  alla  lärare i\r\nskolan.  Målet  är  att alla blivande lärare utifrån\r\nkunskaper   i   specialpedagogik   skall   ha   goda\r\nförutsättningar att  organisera  arbetet  med hänsyn\r\ntill olika barns och elevers behov av tid, stimulans\r\noch stöd. Vidare kan specialpedagogik förekomma  som\r\ninriktning  i  lärarexamen, och det kan också utgöra\r\nen specialisering.  Motion 2002/03:So21 (fp) yrkande\r\n12 avstyrks därmed.\r\n\r\nUtskottet   konstaterar    att    regeringen   för\r\nnärvarande bereder slutbetänkandet från  utredningen\r\nom  visstidsplaceringar  vid  statliga  resurscenter\r\n(dir.    2002:106).   Visstidsutbildning   ges   vid\r\nEkeskolan  i  Örebro  för  elever  med  synskada och\r\nytterligare funktionshinder och vid Hällsboskolan  i\r\nSigtuna  för  elever  med  grav språkstörning. Dessa\r\ntidigare specialskolor är i  dag  resurscenter  inom\r\nSpecialpedagogiska   institutet.  Regeringen  har  i\r\nbudgetpropositionen  aviserat   att  den  avser  att\r\nåterkomma  med  förslag till riksdagen  under  våren\r\n2004.  Utskottet  anser   att   riksdagen  inte  bör\r\nföregripa  kommande  förslag på området.  Motionerna\r\n2002/03:So21 (fp) yrkande  13  och  2002/03:So22 (m)\r\nyrkande 2 avstyrks.\r\nI anledning av motion 2002/03:So21 (fp) yrkande 14\r\nkonstaterar  utskottet att regeringen  den  13  mars\r\n2003,  efter det  att  motionsyrkandet  väckts,  har\r\nbeslutat  om  tilläggsdirektiv  till  kommittén  för\r\növersyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna\r\nmed    utvecklingsstörning.   Enligt   dessa   skall\r\nkommittén  endast  lämna författningsförslag för det\r\nalternativ  som innebär  att  särskolan  och  särvux\r\nskall  kvarstå  som  egna  skolformer.  Motionen  är\r\ndärmed tillgodosedd och avstyrks.\r\nSocialutskottet     delar    utbildningsutskottets\r\nuppfattning att resurserna  till  skolans verksamhet\r\nskall fördelas med utgångspunkt i faktiska behov som\r\nenskilda  elever,  grupper  av  elever   och  skolor\r\nfaktiskt har. Att schablonmässigt fördela skolpengen\r\nenligt vissa kriterier är inte tillräckligt  för den\r\nflexibilitet  som  är nödvändig för att skolan skall\r\nkunna bli likvärdig.  Det är inte heller rimligt att\r\ninföra     en    central    resursfördelning     för\r\nfunktionshindrade elevers behov. Motion 2002/03:So21\r\n(fp) yrkande 15 avstyrks därmed.\r\nSocialutskottet   vill   betona   att   en  av  de\r\ngrundläggande  principerna  i svensk handikappolitik\r\när den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen.  På\r\nen  övergripande nivå betyder detta att de medel som\r\navsätts  för  vuxenutbildning  i princip skall täcka\r\nkostnaderna även för studerande med funktionshinder.\r\nVarje  utbildningsanordnare,  oftast   kommun  eller\r\nfolkhögskola, bör därför tillhandahålla det tolkstöd\r\nsom   behövs.   Utskottet   noterar  samtidigt   att\r\nNationellt centrum för flexibelt  lärande disponerar\r\n10 miljoner kronor årligen fr.o.m.  budgetåret  2002\r\nför   att,   i   samarbete   med  Specialpedagogiska\r\ninstitutet,  utveckla  läromedel   för   vuxna   med\r\nteckenspråk  som  första  språk. Ett av myndighetens\r\nverksamhetsmål  är  att  öka  förutsättningarna  för\r\ndessa vuxenstuderande att delta  i vuxenutbildningen\r\noch folkbildningen. Motion 2002/03:So21 (fp) yrkande\r\n16 avstyrks.\r\nI anledning av motion 2002/03:So21 (fp) yrkande 17\r\nom att kommuner inte alltid betalar  för  elever med\r\nfunktionshinder   som   väljer  att  studera  på  en\r\nfolkhögskola eller ett studieförbund  vill utskottet\r\nerinra om att folkhögskolor som har merkostnader som\r\när  relaterade till studerandes funktionshinder  kan\r\nerhålla  förstärkningsbidrag  ur anslaget för bidrag\r\ntill   folkbildningen.  Vidare  disponerar   Statens\r\ninstitut  för särskilt utbildningsstöd (Sisus) medel\r\nför    vissa    åtgärder    för    studerande    med\r\nfunktionshinder vid folkhögskola. Folkbildningsrådet\r\nhar tillsamman med  Sisus  utformat  riktlinjer  för\r\nstatsbidragsfördelningen  till  folkhögskolorna  för\r\ninsatser  för  deltagare med funktionshinder. Enligt\r\nriktlinjerna prioriteras  bidrag  till lönekostnader\r\nför    ökade   lärarinsatser,   tolkinsatser    samt\r\nassistans. Motionsyrkandet avstyrks därmed.\r\nDen s.k.  Carlbeck-kommittén  har nyligen avlämnat\r\nett  delbetänkande  där  man  bl.a. konstaterar  att\r\nutbildning  inom  särvux  erbjuds  i  alltför  liten\r\nomfattning och att resurstilldelningen  till  särvux\r\när  påfallande  låg,  både  i  reella  termer  och i\r\nförhållande     till     satsningarna    på    övrig\r\nvuxenutbildning. Lägesbeskrivningen kommer att ligga\r\ntill  grund  för  de  förslag  som  kommittén  skall\r\npresentera  i sitt slutbetänkande  i  oktober  2004.\r\nUtskottet anser  att  pågående  arbete bör avvaktas.\r\nMotion 2002/03:So21 (fp) yrkande 18 avstyrkas.\r\nSisus beviljar fr.o.m. den 1 januari 2003 under en\r\ntreårig  försöksperiod  särskilt  utbildningsstöd  i\r\nform  av assistans även för studenter  med  psykiska\r\neller neuropsykiatriska  funktionshinder. Motionerna\r\n2002/03:So21  (fp) yrkande  19,  2003/04:So575  (fp)\r\nyrkande 8 och 2003/04:Ub414 (fp) yrkande 7 är därmed\r\ntillgodosedda och avstyrks.\r\n\r\nÖversyn av hjälpmedelsförsörjningen\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå     motioner     om\r\nhjälpmedelsförsörjningen,   avgifter,  praxis\r\nvid tilldelningen, barns hjälpmedel  m.m. med\r\nhänvisning   till   pågående   utredning   på\r\nområdet.  Riksdagen  bör avslå motioner om en\r\nhjälpmedelsgaranti. Riksdagen  bör även avslå\r\nmotioner om vad som bör räknas som hjälpmedel\r\noch  om  hjälpmedelscentralernas resurser  då\r\ndetta är en  fråga  för  landstingen.  Jämför\r\nreservationerna 20 (m), 21 (fp), 22 (kd)  och\r\n23 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:So22 av Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs  tillkännagivande  om en översyn av\r\nhjälpmedelsförsörjningen   (yrkande   4).    I   den\r\nnationella   handlingsplanen  för  handikappolitiken\r\nföreslogs  en  översyn   vad  avser  skolhjälpmedel.\r\nMotionärerna  anser att motsvarande  översyn  behövs\r\nvad avser vuxnas hjälpmedel.\r\n\r\nI motion 2002/03:So211  av  Marietta  de Pourbaix-\r\nLundin (m) yrkas att riksdagen begär att  regeringen\r\nlägger  fram  förslag till erforderliga lagändringar\r\nså att funktionshindrade  garanteras  hjälpmedel för\r\npersonlig assistans oavsett huvudman.\r\nI  motion  2002/03:So21  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  begärs  tillkännagivande  om  vad  i  motionen\r\nanförs    om   hjälpmedelsgaranti    (yrkande    8).\r\nMotionärerna   anser   att   det   bör   införas  en\r\nhjälpmedelsgaranti. Garantin bör omfatta att enklare\r\nhjälpmedel skall kunna erhållas i princip  omdelbart\r\noch komplicerade hjälpmedel senast inom tre månader,\r\nanför motionärerna.\r\nI  motion  2003/04:So349 av Cecilia Wikström  (fp)\r\nbegärs tillkännagivande  om hörselskadades rätt till\r\nhörapparater (yrkande 2).\r\nI motion 2002/03:So457 av  Chatrine  Pålsson m.fl.\r\n(kd)   begärs   tillkännagivande   om   praxis   vid\r\ntilldelningen    av    hjälpmedel    (yrkande    7).\r\nMotionärerna  anför  att handikappade barns behov av\r\nhjälpmedel för fritidsverksamhet  är  mer omfattande\r\nän  vuxnas.  Landstingens  hjälpmedelscentraler  har\r\nmycket olika praxis.\r\nI motion 2003/04:So497 av  Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom  hjälpmedelsgaranti  (yrkande   5).  Motionärerna\r\nanser  att ansvarsfördelningen mellan  kommuner  och\r\nlandsting    behöver    ses    över   och   att   en\r\nhjälpmedelsgaranti  med  normer för  väntetider  och\r\nutprovning samt reparationstider behöver utredas.\r\nI motion 2002/03:So424 av  Ulla  Wester (s) begärs\r\ntillkännagivande  om  att  låta se över  praxis  vad\r\ngäller villkor för tilldelning  av  hjälpmedel  till\r\nfunktionshindrade.  Motionären anför att villkor och\r\negenkostnader för patienters  hjälpmedel  är  mycket\r\nolika mellan de olika sjukvårdshuvudmännen.\r\nI  motion 2002/03:So324 av Barbro Hietala Nordlund\r\nm.fl.  (s) begärs tillkännagivande om hjälpmedel för\r\nhörselskadade.   Socialdepartementet   har  tidigare\r\naviserat    en    översyn    av    utvecklingen   på\r\nhjälpmedelsområdet. Enligt motionärernas  mening bör\r\nförslag   snarast  presenteras  för  att  hejda  den\r\nsplittrade  och ojämlika hjälpmedelsutvecklingen för\r\nhörselskadade.\r\nOckså i motion  2003/04:So582 av Birgitta Ahlqvist\r\n(s)  begärs  tillkännagivande   om   en  översyn  av\r\nlandstingens olika avgiftssystem för hjälpmedel.\r\nI  motion  2002/03:Ub556  av Tasso Stafilidis  (v)\r\nbegärs tillkännagivande om att  öka  resurserna till\r\nsjukvårdens  hjälpmedelscentraler så att  de  bättre\r\nkan  arbeta  med   att   anpassa  sexhjälpmedel  för\r\nfunktionshindrade (yrkande 7).\r\nI motion 2002/03:So217 av  Birgitta  Carlsson  och\r\nSofia Larsen (båda c) begärs tillkännagivande om att\r\nbetrakta  glasögon  till  barn som hjälpmedel. Detta\r\nyrkande upprepas i motion 2003/04:So263  av Birgitta\r\nCarlsson och Annika Qarlsson (båda c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen redovisas att regeringen har  tillsatt\r\nen särskild  utredare  som  skall  analysera  hjälp-\r\nmedelsförsörjningen  för  barn i förskoleverksamhet,\r\nför  elever  inom  det offentliga  skolväsendet  och\r\nsådana  fristående skolor  som  står  under  statlig\r\ntillsyn. Analysen skall också omfatta hjälpmedel för\r\nstuderande  som genomgår kompletterande utbildningar\r\nsom berättigar  till  studiestöd  eller  statsbidrag\r\nsamt  för studerande vid högskolor och folkhögskolor\r\n(dir.  2001:81,  beteckning  S  2001:06).  Utredaren\r\nskall vidare  se  över de förändrade förutsättningar\r\npå   hjälpmedelsområdet    som   utvecklingen   inom\r\ninformations-   och   kommunikationsteknologi    och\r\ndigital   teknik   lett  till,  avgiftssystemet  för\r\nhjälpmedel och därtill  hörande  regler i hälso- och\r\nsjukvårdslagen  samt  gränsdragningen   av  ansvaret\r\nmellan individuella hjälpmedel för personer med per-\r\nsonlig    assistans    och    arbetshjälpmedel   för\r\nassistenterna.  Konsekvenserna  för   jämställdheten\r\nmellan kvinnor och män skall beaktas.\r\n\r\nVidare har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv\r\nsom  innebär  att  utredningen  även skall  se  över\r\nsystemet för arbetshjälpmedel (dir. 2002:20). Även i\r\ndenna  del  skall konsekvenserna för  jämställdheten\r\nmellan kvinnor och män beaktas.\r\nUtredaren skall  slutredovisa  sitt  arbete senast\r\nden 15 juni 2004.\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\nUtskottet      behandlade     motioner     om     en\r\nhjälpmedelsgaranti senast i betänkande 2002/03:SoU1.\r\nUtskottet erinrade  då  om  att en särskild utredare\r\nhar  i  uppdrag  att  analysera  vissa   frågor   på\r\nhjälpmedelsområdet  och lämna förslag till åtgärder.\r\nUtskottet ansåg att riksdagen  inte  borde föregripa\r\nkommande  förslag på området. Motionerna  avstyrktes\r\ndärmed. Riksdagen  följde  utskottet (rskr. 2002/03:\r\n81).\r\n\r\nUtskottet  har  i  betänkande  2001/02:SoU7  bl.a.\r\nbehandlat en motion om  att  glasögon  bör betraktas\r\nsom hjälpmedel. Utskottet konstaterade då att det är\r\nvarje  sjukvårdshuvudmans ansvar att fastställa  vad\r\nsom skall räknas som hjälpmedel. Motionen avstyrktes\r\ndärmed.    Riksdagen    följde    utskottet   (prot.\r\n2001/02:73).\r\n\r\nMed     stöd     av    Allmänna    arvsfonden    har\r\nHandikappförbundens    samarbetsorgan,    HSO    och\r\nRiksförbundet  för sexuell upplysning, RFSU, arbetat\r\ni  ett  samverkansprojekt  åren  1999-2002  för  att\r\nupprätta  ett  bra sex- och samlevnadsarbete för och\r\nmed  människor  med   olika  funktionsnedsättningar.\r\nProjektet resulterade i  en  hemsida (www.sof.nu) om\r\nsexualitet och funktionshinder.  Målgrupper är bl.a.\r\npersoner   med   funktionshinder,   personer    inom\r\nhälsovård, sjukvård, skola, omsorg och andra grupper\r\nsom    i    sitt    arbete    möter   personer   med\r\nfunktionsnedsättningar,      hälsoplanerare      och\r\npolitiker.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nHjälpmedelsfrågor  tas  upp  i ett  antal  motioner.\r\nUtskottet,   som  anser  att  riksdagen   inte   bör\r\nföregripa kommande  förslag  på området, konstaterar\r\natt  flera  av  motionsyrkandena  täcks  in  av  det\r\nuppdrag (dir. 2001:81,  2002:20)  som  den särskilde\r\nutredaren  har,  t.ex. hjälpmedelsförsörjningen  för\r\nbarn      i      förskoleverksamhet,      förändrade\r\nförutsättningar    på     hjälpmedelsområdet     som\r\nutvecklingen       inom       informations-      och\r\nkommunikationsteknologin  och  digital  teknik  lett\r\ntill,  avgiftssystemet  för hjälpmedel  och  därtill\r\nhörande  regler  i  hälso- och  sjukvårdslagen  samt\r\ngränsdragningen  av  ansvaret   mellan  individuella\r\nhjälpmedel för personer med personlig  assistans och\r\narbetshjälpmedel   för   assistenterna.   Motionerna\r\n2002/03:So211 (m), 2002/03:So324 (s), 2002/03: So424\r\n(s),  2002/03:So457  (kd)  yrkande  7, 2003/04:So349\r\n(fp) yrkande 2 och 2003/04:So582 (s)  avstyrks. Även\r\nmotion 2002/03:So22 (m) yrkande 4 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  kan  inte  heller  biträda förslagen  i\r\nmotionerna   2002/03:So21   (fp)   yrkande   8   och\r\n2003/04:So497  (c)  yrkande  5  om  att  införa   en\r\nhjälpmedelsgaranti.    Utskottet   konstaterar   att\r\nFolkpartiet liberalerna  inte har avsatt några medel\r\ni budgetförslaget för 2004  för  att  möjliggöra ett\r\ninförande   av   en   hjälpmedelsgaranti.  Utskottet\r\nförordar inte heller en  utredning. Motionsyrkandena\r\navstyrks därmed.\r\nI anledning av motionerna  2002/03:So217  (c)  och\r\n2003/04:So263   (c)   vill   utskottet  än  en  gång\r\nunderstryka  att  det  är  varje  sjukvårdshuvudmans\r\nansvar  att  fastställa  vad  som skall  räknas  som\r\nhjälpmedel. Motionerna avstyrks.\r\nHjälpmedelscentralernas resurser  är en fråga för\r\nlandstingen.  Motion  2002/03:Ub556  (v)  yrkande  7\r\navstyrks därmed. Utskottet vill emellertid erinra om\r\nden   projektverksamhet   som   stöds  via  Allmänna\r\narvsfonden  för  att  upprätta  ett  bra   sex-  och\r\nsamlevnadsarbete    för    människor    med    olika\r\nfunktionsnedsättningar.\r\n\r\nHabilitering, rehabilitering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå en motion om vårdgaranti\r\nmed  hänvisning   till   att   frågan  om  en\r\neventuell vårdgaranti kommer att  behandlas i\r\nbetänkande 2003/04:SoU1. Riksdagen  bör  även\r\navslå    en   motion   om   ohälsoförsäkring.\r\nUtskottet      hänvisar     till     tidigare\r\nställningstagande.  Utskottet har erfarit att\r\ninom  ramen  för slutrapporten  angående  den\r\nhögspecialiserade  vården kommer även behovet\r\nav tillgång till specialistvård  för personer\r\ni  små  och  ovanliga  handikappgrupper   att\r\nbeaktas  och förslag lämnas. Det är angeläget\r\natt dessa  gruppers  behov  tillgodoses genom\r\nförslaget. Utskottet kommer mycket  noga  att\r\nfölja  utvecklingen  av  frågan. Den aktuella\r\nmotionen   avstyrks.  Utskottet   anser   att\r\nriksdagen även  bör  avslå övriga motioner om\r\nhabilitering, rehabilitering  m.m. främst med\r\nhänvisning till pågående arbete  på  området.\r\nJämför reservationerna 24 (m, fp, kd,  c), 25\r\n(m), 26 (fp), 27(kd), 28 (v) och 29 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion 2002/03:So22 av Cristina Husmark  Pehrsson\r\nm.fl.   (m)  begärs  tillkännagivande  om  vård  och\r\nrehabilitering  (yrkande  7). Motionärerna anser att\r\ndet behövs en ny vårdgaranti.  Ambitionen måste vara\r\natt arbeta bort köerna för alla  slags diagnoser och\r\natt patienten inom tre månader skall ha fått anvisad\r\nbehandling.\r\n\r\nI   motion   2003/04:So487  av  Cristina   Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m)  yrkas att regeringen lägger fram\r\nett   förslag   som  underlättar   samordning   inom\r\nrehabiliteringsområdet   (yrkande  2).  Motionärerna\r\nanser att en fungerande samordning  genom  bl.a.  en\r\nobligatorisk           hälsoförsäkring          inom\r\nrehabiliteringsområdet skulle  skapa stora mervärden\r\nför den enskilde och för samhället.\r\nI  motion  2002/03:So21 av Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  begärs  tillkännagivande  om  vad  i  motionen\r\nanförs  om  statens  ekonomiska  ansvar  beträffande\r\nvissa grupper  av  flerhandikappade  och centrum med\r\nexpertis   för   vissa  små  grupper  med  speciella\r\nfunktionshinder (yrkande 10). Motionärerna anser att\r\nstaten  borde överta  det  ekonomiska  ansvaret  för\r\nvissa grupper  av flerhandikappade, t.ex. dövblinda.\r\nFör flera grupper  med  speciella funktionshinder är\r\ndet  inte  möjligt att ha expertis  i  varje  kommun\r\neller landsting.\r\nI motion 2003/04:So349  av  Cecilia  Wikström (fp)\r\nbegärs     tillkännagivanden     om    habilitering,\r\nrehabilitering  och  tolktjänst  för   hörselskadade\r\n(yrkande  1)  och  om  vuxendövtolkar  (yrkande  3).\r\nMotionären   anser   att   landstingen  i  dag  inte\r\ntillgodoser  hörselskadades  och   dövas   behov  av\r\ninsatser   och   att   bristerna   i   den   svenska\r\nhörselvården måste åtgärdas.\r\nI  motion  2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl.\r\n(kd) begärs tillkännagivande  om  hjärnskadade barns\r\nbehov av rehabilitering (yrkande 6). Epidemiologiska\r\nundersökningar har visat att endast  en mycket liten\r\nandel   av   alla   hjärnskadade   barn   får  någon\r\nrehabilitering, anför motionärerna.\r\nI  motion  2002/03:So275  av Lars Gustafsson  (kd)\r\nbegärs    tillkännagivande   om   funktionshindrades\r\ninflytande på den egna rehabiliteringen (yrkande 3).\r\nMotionären  anför  att  rehabiliteringsansvaret  för\r\nmänniskor  med  psykiska funktionshinder är otydligt\r\noch  den enskildes  inflytande  på  rehabiliteringen\r\nbristfälligt.\r\nI motion 2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs  tillkännagivande  om  en översyn av resurser\r\nför  habilitering  i landet så att  dessa  motsvarar\r\nhälso- och sjukvårdens prioriteringsordning (yrkande\r\n16).    Samma    yrkande   om    en    översyn    av\r\nhabiliteringsresurserna  finns  också  i  yrkande 11\r\nmotion 2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v).\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl. (mp) begärs tillkännagivande om rehabilitering\r\n(yrkande  19). Motionärerna anser att rehabilitering\r\när en bristvara i Sverige. Här behövs stora insatser\r\noberoende  av   ålder,   förekomst   och   slag   av\r\nfunktionshinder.\r\nI  motion  2002/03:So446  av  Kerstin-Maria Stalin\r\n(mp)  begärs  tillkännagivanden om  vad  i  motionen\r\nanförs om tillgång till ett specialiserat medicinskt\r\nteam (yrkande 3),  om  MAS-anställda (yrkande 4) och\r\nom att ordinationer och  pedagogiska  insatser skall\r\nföljas upp (yrkande 5). Motionären anför  att  många\r\nhandikappgrupper saknar tillgång till specialiserade\r\nteam.     Tillgång    till    medicinskt    ansvarig\r\nsjuksköterska,  MAS,  måste  enligt  motionären vara\r\nobligatoriskt   för   alla  boendekategorier,   även\r\nprivata    företag.    Vidare    begär    motionären\r\ntillkännagivande    om   handikappinspektörer    och\r\nåterkommande  oanmälda   kontroller   (yrkande   6).\r\nMotionären anför att det behöver inrättas ett system\r\nmed särskilda fristående handikappinspektörer. Dessa\r\nskall  gör  oanmälda  kontroller  i  alla  former av\r\nboenden.       Motionären       begär      slutligen\r\ntillkännagivanden  om  riktlinjer  för  tolkning  av\r\nordet     integritet     (yrkande    7)    och    om\r\nsamordningsansvar (yrkande  8). Motionären anför att\r\ndet   är  oklar  var  ansvaret  ligger   för   olika\r\nproblemområden.   Detta  måste  åtgärdas  genom  ett\r\ntydligt ansvarsdekret.\r\nI motion 2002/03:So313  av  Ulla Wester (s) begärs\r\ntillkännagivande  om  situationen  för  äldre  döva.\r\nMotionären anför att det finns projekt där en kommun\r\ntagit på sig ett praktiskt och administrativt ansvar\r\nför de döva i regionen.  Undersökningar  av Sveriges\r\ndövas  riksförbund (SDR) visar att många äldre  döva\r\när beredda  att  byta bostadsort för att få tillgång\r\ntill  centraliserade  resurser  som  finns  i  dessa\r\nvärdkommuner.  De  kunskaper  och fördelar som dessa\r\nvärdkommuner  vunnit  med sina speciallösningar  för\r\näldre döva bör tas till vara och spridas.\r\nDövas   situation   tas   även    upp   i   motion\r\n2003/04:So553  av  Ulla  Wester  och Barbro  Hietala\r\nNordlund  (båda s). Här begärs tillkännagivanden  om\r\nsituationen  för  äldre  döva (yrkande 1) och om att\r\ngenom   tilläggsdirektiv   till    utredningen    om\r\nteckenspråkets  ställning  tillse att de äldre dövas\r\nbehov  särskilt  beaktas (yrkande  2).  Motionärerna\r\nkonstaterar  att  direktiven  för  en  utredning  om\r\nteckenspråkets ställning  är  under  utarbetande  av\r\nregeringen.  I  det  sammanhanget  borde äldre dövas\r\nlivsvillkor särskilt beaktas.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI skrivelsen redovisas att Socialstyrelsen  har fått\r\ni  uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens\r\nbarn-  och ungdomshabiliteringar är tillgängliga för\r\nbarn och  unga  med  olika  funktionshinder  i olika\r\nåldrar     (regleringsbrev     budgetåret     2001).\r\nKartläggningen  skall  också  omfatta  samverkan med\r\nandra verksamheter kring utformningen och innehållet\r\ni de samlade sociala, pedagogiska, psykologiska  och\r\nmedicinska insatserna till barnen och ungdomarna och\r\nderas familjer.\r\n\r\nUppdraget  har  även  utvidgats att omfatta vuxnas\r\ntillgång  till  habilitering   och   rehabilitering.\r\nUppdraget  för vuxna skall redovisas senast  den  15\r\njanuari 2004.\r\nUtöver huvudfrågan  när  det  gäller barn och unga\r\nundersöks  i  vilken  utsträckning  personerna   kan\r\npåverka  planeringen  samt hur och genom vem behoven\r\ntillgodoses. Vid analysen av vilka grupper med behov\r\nav  insatser som får respektive  inte  får  tillgång\r\ntill   habilitering  beaktas  ålder,  kön,  sociala,\r\nkulturella och etniska förhållanden. Socialstyrelsen\r\navser  även  att  ge  vägledning  om  kompetens  och\r\nföreslå   åtgärder   där   det   finns  brister.  En\r\nreferensgrupp  med  företrädare  för   bland   annat\r\nhandikapporganisationer,          Specialpedagogiska\r\ninstitutet,         Sisus,         Barnombudsmannen,\r\nLandstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet  har\r\nknutits till arbetet.\r\nÖvergripande frågeställningar för vuxna är förutom\r\nefterfrågan   och  tillgång  till  habilitering  och\r\nrehabilitering  inom olika områden också att ta reda\r\npå hur stort behovet är. De grupper som har behov av\r\nhabilitering respektive  rehabilitering  kommer även\r\natt  tillfrågas  hur  de uppfattar kvaliteten  i  de\r\ninsatser som står till  förfogande.  Frågan  om  hur\r\növergångarna  mellan barn- och ungdomshabiliteringen\r\noch  vuxenhabiliteringen   sker   kommer  också  att\r\nbehandlas i denna del av uppdraget.\r\nResultatet  av  uppdraget  kommer att  ligga  till\r\ngrund för fortsatta överväganden  och  insatser från\r\nregeringen.\r\n\r\nBakgrund, tidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade i betänkande 2002/03:SoU1 bl.a.\r\nett  likalydande  motionsyrkande  som i motion  So21\r\nyrkande  10  med  begäran  om  statligt  ansvar  och\r\ninrättande  av  centrum för vissa  små  grupper  med\r\nspeciella funktionshinder.  Utskottet hänvisade till\r\natt det av budgetpropositionen  för  budgetåret 2003\r\n(prop.  2002/03:1,  volym  6,  s.  71) framgick  att\r\nregeringen  inrättat  ett projekt för  att  göra  en\r\növersyn av den högspecialiserade  vården. Syftet med\r\növersynen är att komma till rätta med  vissa problem\r\nsamt att skapa förutsättningar för en god utveckling\r\noch effektiv resursanvändning. Utskottet utgick från\r\natt  eventuella brister i de nuvarande formerna  för\r\nsamordning  av  den  högspecialiserade vården mellan\r\nlandstingen belyses i detta sammanhang. Den aktuella\r\nmotionen   avstyrktes   därmed.   Riksdagen   följde\r\nutskottet (rskr. 2002/03:81).\r\n\r\nVid utskottets behandling av regeringens skrivelse\r\n2002/03:51 Redogörelse för en överenskommelse mellan\r\nstaten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar\r\ntill hälso- och sjukvården,  betänkande  2002/03:11,\r\navstyrkte   utskottet   en   likartad   motion   med\r\ninriktning  på  Rett Center. Regeringen redovisade i\r\nskrivelsen  att  i  avvaktan  på  översynen  av  den\r\nhögspecialiserade   vården   hade   parterna  kommit\r\növerens om att för år 2003 avsätta 7 miljoner kronor\r\nsom    ett    fortsatt   tidsbegränsat   stöd   till\r\nverksamheten vid Rett Center.\r\n\r\nRegeringen  har   också   i   regleringsbrevet  till\r\nSocialstyrelsen för budgetåret 2003 gett styrelsen i\r\nuppdrag  att  följa  upp  hur tillgängligheten  till\r\nspecialistvård   utanför   det    egna   landstingen\r\nutvecklas   för   personer  med  små  och   ovanliga\r\nhandikapp. Uppföljningen  bör  även omfatta i vilken\r\nutsträckning  kunskapsdatabasen om  små  och  mindre\r\nkända   handikappgrupper    och    den    skriftliga\r\ninformation   som  utges  i  anslutning  till  denna\r\nutnyttjas av personer  med  små och okända handikapp\r\noch deras anhöriga. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 31 juli 2004.\r\n\r\nUtskottet har vid ett flertal  tillfällen föregående\r\når  behandlat motionsförslag om en  ny  vårdgaranti,\r\nsenast  i  betänkande  2002/03:SoU11 Överenskommelse\r\nmellan  staten  och  Landstingsförbundet   om  vissa\r\nersättningar   till   hälso-  och  sjukvården  2003.\r\nUtskottet   konstaterade   då   att   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen   för   2003  föreslog  att  det\r\ngenerella statsbidraget skulle höjas med 2 miljarder\r\nkronor  2003 och med ytterligare  1  miljard  kronor\r\n2004. Höjningarna  fördelas med 30 % till kommunerna\r\noch 70 % till landstingen.  En särskild satsning med\r\n1,25  miljarder  kronor per år  2002-2004  föreslogs\r\nockså för att förbättra  tillgängligheten  i  hälso-\r\noch sjukvården. Riksdagen anvisade anslag i enlighet\r\nmed  detta  (prop.  2002/03:1 utgiftsområde 25, bet.\r\n2002/03:FiU3,  rskr.  2002/03:87   och  2002/03:88).\r\nUtskottet    konstaterade    att    det    med    de\r\nresursförstärkningar  som  tillfördes  vården  fanns\r\nförutsättningar  för  kortare  väntetider. Utskottet\r\nsåg    också    positivt    på   att   staten    och\r\nLandstingsförbundet kommit överens  om att en utökad\r\nvårdgaranti   skall  införas  som  också  innefattar\r\nbehandling. De  då  aktuella  motionerna  avstyrktes\r\ndärmed.  Riksdagen  följde utskottet (rskr. 2002/03:\r\n157).\r\n\r\nUtskottet  har i betänkande  2002/03:SoU12  ställt\r\nsig bakom regeringens  förslag  till lag om gemensam\r\nnämnd inom vård- och omsorgsområdet.  Den  nya lagen\r\ninnebär att kommuner och landsting ges möjlighet att\r\nsamverka  i  en  gemensam  nämnd  för  att gemensamt\r\nfullfölja    vissa    uppgifter   inom   vård-   och\r\nomsorgsområdet. Utskottet  framhöll  att  en  bättre\r\nsamordning  förbättrar  kvaliteten och servicen till\r\nde  enskilda  samtidigt  som   samhällets   resurser\r\nanvänds effektivare.\r\n\r\nSocialstyrelsen har efter ett tillkännagivande  från\r\nriksdagen  (bet.  2000/01:SoU12,  rskr. 2000/01:195)\r\nfått i uppdrag av regeringen att kartlägga på vilket\r\nsätt landstingens barn- och ungdomshabiliteringar är\r\ntillgängliga för barn och ungdomar  i  olika  åldrar\r\noch  med olika funktionshinder. Socialstyrelsen  har\r\nredovisat   uppdraget   i  rapporten  Tillgång  till\r\nhabilitering  och  rehabilitering   för   barn   och\r\nungdomar  med  funktionshinder  -  en  kartläggning.\r\nSocialstyrelsen  konstaterar att landstingen  i  hög\r\ngrad gett uttryck  för insikten om vilka brister som\r\nfinns och också föreslagit hur de skall kunna rättas\r\ntill.      Styrelsen      står      bakom      dessa\r\nutvecklingssträvanden och anser  att varje landsting\r\nskall gå vidare utifrån sina förutsättningar.  Många\r\nbarn  och  ungdomar  med  funktionshinder får en bra\r\nhabilitering  och  rehabilitering.  De  brister  som\r\ntidigare studier visar  kvarstår  dock  fortfarande,\r\ntillgången   till   habilitering/rehabilitering   är\r\nojämnt fördelad, både  mellan  olika  delar i landet\r\noch   mellan   olika   grupper  av  funktionshinder.\r\nBarn/ungdomar   med   brister    i   tillgång   till\r\nhabilitering/rehabilitering är framför  allt  de med\r\nfunktionsnedsättningar    till    följd   av   ADHD,\r\nautismliknande tillstånd och autism.  Barn med flera\r\nfunktionshinder,   medicinska  funktionshinder   och\r\nvissa  kommunikationshinder,   t.ex.   synskada  och\r\ntalsvårigheter,  får  inte  heller  sina  behov   av\r\nhabilitering/rehabilitering     tillräckligt     väl\r\ntillgodosedda. Socialstyrelsen anser att arbetet med\r\natt  utveckla  habiliteringen  och  rehabiliteringen\r\nmåste  ges  ökad tyngd hos sjukvårdshuvudmännen  och\r\natt  hälso-  och   sjukvårdslagens  intentioner  och\r\nriksdagens  prioriteringsbeslut  bör  sätta  tydliga\r\nspår i sjukvårdshuvudmännens verksamheter. Styrelsen\r\nbedömer   att  den   lagstiftning   som   finns   är\r\ntillräcklig  under  förutsättning att den tillämpas.\r\nInte heller skulle ytterligare  utredning av området\r\ngagna   barn   och   ungdomar  med  funktionshinder.\r\nStyrelsen  föreslår i stället  ett  antal  åtgärder,\r\nbl.a.  att  landstingen  regelbundet  bör  genomföra\r\nkartläggningar av vilka grupper av barn/ungdomar med\r\nfunktionshinder  som  finns  och hur deras behov ser\r\nut,   att   sjukvårdshuvudmännen   redovisar   vilka\r\ninsatser   som   finns   för   olika   grupper    av\r\nfunktionshinder i en särskild organisationsplan, att\r\ndet  utvecklingsarbete  som  pågår  när  det  gäller\r\nindividuell  plan  enligt  hälso- och sjukvårdslagen\r\nlyfts fram och förstärks, att  kvalitetsarbetet  ges\r\nen  mer  framträdande  ställning och att forskningen\r\nstöds.\r\n\r\nI  betänkande  2002/03:SoU3   behandlade   utskottet\r\nsenast frågor om hälso- och sjukvårdens organisation\r\noch   finansiering,   vartill   hänvisas.   I  detta\r\nsammanhang   behandlades  även  motionsyrkanden  med\r\nbegäran om att införa en ohälsoförsäkring. Utskottet\r\navstyrkte  yrkandena.   Riksdagen  följde  utskottet\r\n(prot. 2002/03:98).\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nI    budgetpropositionen   2003/04:1,    volym    6,\r\nutgiftsområde 9 redovisar regeringen (s. 93) att den\r\nbeslutat att Socialstyrelsen aktivt skall arbeta för\r\nett   gemensamt    program    som    beskriver   hur\r\nrehabilitering/habilitering för personer  med  olika\r\nfunktionshinder  skall  bedrivas  i samverkan mellan\r\nolika berörda aktörer.\r\n\r\nRegeringen  anför  också  (s.  103)  att   det  är\r\nangeläget att se över teckenspråkets ställning.  Den\r\navser att ge en särskild utredare i uppdrag att göra\r\nen  översyn  av rätten och möjligheterna att använda\r\nteckenspråket,   liksom   dövas  och  hörselskadades\r\ntillgång  till  samhällets  utbud   av   kultur  och\r\nlitteratur   och   vid   behov  lämna  förslag  till\r\nåtgärder.\r\nRegeringen   har   (s.   95)  slutit   avtal   med\r\nResurscenter Mo Gård AB om att  ansvara som huvudman\r\nför  ett  nationellt kunskapscenter  för  samhällets\r\nstöd till personer med dövblindhet. Det övergripande\r\nmålet för verksamheten skall vara att möjliggöra för\r\nlandsting och  kommuner  att utveckla sin verksamhet\r\noch  bygga upp kompetens för  att  kunna  tillgodose\r\ndövblinda  personers  behov  av  samhällets stöd och\r\nskapa förutsättningar för deras delaktighet  i  sam-\r\nhällslivet.  Särskilda  medel föreslås anvisas under\r\nanslaget    16:3    Statsbidrag     till    särskilt\r\nutbildningsstöd.\r\n\r\nSocialministern  svarade den 1 oktober  2003  på  en\r\nskriftlig fråga angående  Rett  Center  och  statlig\r\nfinansiering  av verksamheten att det är landstingen\r\nsom   ansvarar   för    vårdens   finansiering   och\r\norganisation. Samtidigt har givetvis staten intresse\r\nav att bra verksamheter av rikskaraktär inte upphör.\r\nSocialministern underströk  att  det  är först efter\r\ndet att översynen av den högspecialiserade vården är\r\nklar som regeringen har det underlag som  krävs  för\r\natt  kunna ta slutgiltig ställning till samordningen\r\noch finansieringen av nationella specialistcentrum.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet kommer att behandla frågan om en eventuell\r\nvårdgaranti   i   betänkande   2003/04:SoU1.  Motion\r\n2002/03:So22 (m) yrkande 7 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet biträder inte heller  förslaget i motion\r\n2003/04:So487  (m) yrkande 2 om en ohälsoförsäkring.\r\nUtskottet hänvisar  till  sitt  ställningstagande  i\r\nbetänkande    2002/03:SoU3   angående   hälso-   och\r\nsjukvårdens organisation och finansiering.\r\nEtt omfattande  arbete  pågår  angående tillgången\r\ntill habilitering och rehabilitering  för såväl barn\r\noch    unga    som    vuxna.   Socialstyrelsen   har\r\navrapporterat sitt uppdrag  angående  barn  och unga\r\noch kommer i januari 2004 att avrapportera uppdraget\r\nangående  vuxnas  tillgång till rehabilitering.  Vad\r\ngäller    barn-   och   ungdomshabiliteringen    och\r\nrehabiliteringen    bedömer    styrelsen   att   den\r\nlagstiftning   som   finns   är  tillräcklig   under\r\nförutsättning att den tillämpas.  Styrelsen föreslår\r\nett    antal   åtgärder,   bl.a.   att   landstingen\r\nregelbundet  bör  genomföra  kartläggningar av vilka\r\ngrupper  av  barn/ungdomar  med funktionshinder  som\r\nfinns   och   hur   deras   behov   ser    ut,   att\r\nsjukvårdshuvudmännen  redovisar  vilka insatser  som\r\nfinns  för  olika  grupper av funktionshinder  i  en\r\nsärskild      organisationsplan,       att       det\r\nutvecklingsarbete   som   pågår   när   det   gäller\r\nindividuell  plan  enligt  hälso- och sjukvårdslagen\r\nlyfts fram och förstärks, att  kvalitetsarbetet  ges\r\nen  mer  framträdande  ställning och att forskningen\r\nstöds. Regeringen har för  sin del i den nu aktuella\r\nskrivelsen     redovisat     att    Socialstyrelsens\r\nredovisningar  kommer  att  ligga   till  grund  för\r\nfortsatta överväganden och insatser från regeringen.\r\nUtskottet  anser  att  resultatet  av  det  pågående\r\narbetet   på   området   bör   avvaktas.  Motionerna\r\n2002/03:So23  (mp)  yrkande  19, 2002/03:So275  (kd)\r\nyrkande   3,  2002/03:So446  (mp)   yrkandena   3-8,\r\n2002/03: So457  (kd)  yrkande  6,  2002/03:So513 (v)\r\nyrkande  16, 2003/04:So349 (fp) yrkandena  1  och  3\r\nsamt 2003/04:So569 (v) yrkande 11 avstyrks därmed.\r\nMotion 2002/03:So21 (fp) yrkande 10 tar upp frågan\r\nom centrum  med  expertis  för vissa små grupper med\r\nspeciella  funktionshinder.  Utskottet   har   flera\r\ngånger behandlat likartade motionsyrkanden, senast i\r\nbetänkande     2002/03:SoU11.     Utskottet    delar\r\nbedömningen att det är först efter det att översynen\r\nav  den  högspecialiserade vården är  klar  som  det\r\nunderlag rimligen kan finnas som krävs för att kunna\r\nta   slutlig   ställning   till   samordningen   och\r\nfinansieringen   av   nationella  specialistcentrum.\r\n(Projektet inrättat av regeringen genom beslut den 2\r\nmaj 2002.) Utskottet har  erfarit  att slutrapporten\r\nangående  den  högspecialiserade vården  kommer  att\r\navlämnas inom en månad. Utskottet har vidare erfarit\r\natt inom ramen för  rapporten kommer även behovet av\r\ntillgång till specialistvård  för personer i små och\r\novanliga  handikappgrupper att beaktas  och  förslag\r\nlämnas. Det  är  angeläget  att dessa gruppers behov\r\ntillgodoses genom förslaget.  I de fall så inte sker\r\nförutsätter  utskottet  att regeringen  snarast  tar\r\ninitiativ  till en komplettering.  Utskottet  kommer\r\nmycket  noga   att  följa  utvecklingen  av  frågan.\r\nMotionsyrkandet är i huvudsak tillgodosett.\r\nÄldre dövas situation  tas  upp  i några motioner.\r\nUtskottet delar uppfattningen i flera  av motionerna\r\natt de kunskaper och erfarenheter som vissa kommuner\r\nvunnit med sina speciallösningar för äldre  döva bör\r\ntas till vara och spridas. Såväl Socialstyrelsen som\r\nlänsstyrelserna  har  ansvar  för  att stimulera  en\r\nönskvärd     utveckling     inom    den    kommunala\r\nsocialtjänsten. Utskottet har  vidare erfarit att de\r\ndirektiv till en utredning angående  en  översyn  av\r\nrätten  och möjligheterna att använda teckenspråket,\r\nsom är under utarbetande och planeras bli klara före\r\nårets slut,  även  kommer  att  beröra  äldre  dövas\r\nsituation.    Motionerna   2002/03:So313   (s)   och\r\n2003/04:So553 (s)  är  delvis  tillgodosedda med det\r\nanförda. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nKulturupplevelser för alla\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå    en   motion   om\r\nhörselskadades  och dövas tillgång  till  TV-\r\noch radiosändningar.  Utskottet  vill  betona\r\natt handikapperspektivet måste genomsyra alla\r\nsamhällssektorer.             Socialutskottet\r\nförutsätter, liksom kulturutskottet,  att  de\r\ntre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges\r\nTelevision  AB  och Sveriges Utbildningsradio\r\nAB intensifierar  sina ansträngningar för att\r\nåstadkomma en jämn  och  hög ljudkvalitet. En\r\nparlamentarisk  kommitté har  i  uppdrag  att\r\nnoga analysera om  nuvarande krav på insatser\r\när ändamålsenliga och  därutöver undersöka om\r\nytterligare    krav    skall    ställas    på\r\nprogramföretagen       för       att      öka\r\ntillgängligheten. I detta sammanhang  är  det\r\nnaturligt  om  kommittén  även  överväger  om\r\nkraven på programtextning skall skärpas eller\r\npreciseras  i  förhållande  till  nu gällande\r\nvillkor.   Socialutskottet  förutsätter   att\r\nfrågan om ytterligare  krav skall ställas för\r\natt  öka tillgängligheten  för  personer  med\r\nfunktionshinder  noga prövas även inför nästa\r\nsändningstillstånd för TV 4.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:So23  av Kerstin-Maria Stalin m.fl.\r\n(mp)  begärs  tillkännagivande  om  vad  i  motionen\r\nanförs om störande  bakgrundsljud  i samband med TV-\r\noch radiosändningar (yrkande 8) och  om  behovet  av\r\ntextning  och  tolkning  av  TV-sändningar  för döva\r\n(yrkande  9). Personer med hörselnedsättningar  blir\r\nutestängda  från  radio- och TV-program med störande\r\nbakgrundsljud,  anför  motionärerna.  De  anser  att\r\nsvenskproducerad  TV  skall  textas  och  tolkas för\r\ndöva.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI   skrivelsen   redovisas   att   de   nu  gällande\r\nsändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges\r\nTelevision AB och Sveriges Utbildningsradio  AB, som\r\nomfattar perioden 2002-2005, bland annat innebär att\r\nprogrambolagens  insatser  för  att  göra programmen\r\ntillgängliga för funktionshindrade skall  öka  under\r\ntillståndsperioden  jämfört  med  år  2001. Sveriges\r\nTelevision  AB bör arbeta för att minst  hälften  av\r\nsändningstiden för förstagångssändningar med svenskt\r\nursprung   är   textad   vid   utgången   av   till-\r\nståndsperioden. Ett  mål skall även vara att uppläst\r\ntextremsa  kan  erbjudas  under  tillståndsperioden.\r\nSveriges   Television   AB   bedriver   också   pro-\r\ngramverksamhet för döva. Enligt sändningstillståndet\r\nför  Sveriges   Utbildningsradio  AB  skall  andelen\r\ntextade     program     öka      påtagligt     under\r\ntillståndsperioden  jämfört  med år  2001.  Sveriges\r\nRadio   AB   skall  eftersträva  god   hörbarhet   i\r\nsändningarna.\r\n\r\nVidare redovisas  att  för  år  2002  har Sveriges\r\nTelevision  AB tilldelats 10 miljoner kronor  utöver\r\nordinarie medelstilldelning för insatser för att öka\r\ntillgängligheten för personer med funktionshinder.\r\nRegeringen  fattade i december 2001 beslut om nytt\r\nsändningstillstånd för TV 4. Av sändningstillståndet\r\nframgår  att  TV   4   skall   göra   stora   under-\r\nhållningsprogram och svensk TV-dramatik tillgängliga\r\nför  personer  med  funktionshinder  i  minst  samma\r\nomfattning  som  under  år  1996.  Verksamheten  för\r\npersoner    med    funktionshinder    skall    under\r\ntillståndsperioden  utökas  i  den  mån nya tekniska\r\nförutsättningar  gör  detta möjligt inom  ramen  för\r\noförändrade kostnader.\r\nI filmavtalet med Svenska  Filminstitutet  har det\r\ndessutom  avsatts medel för syntolkning och textning\r\nav film och video.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nKulturutskottet      har      behandlat     liknande\r\nmotionsyrkanden i betänkande 2002/03:KrU6. Utskottet\r\ngjorde då följande ställningstagande (s. 13-14):\r\n\r\nSom nämnts i det föregående  har regeringen fogat\r\nen    rad    villkor    till    programföretagens\r\nsändningstillstånd.   Ett  nytt  och   preciserat\r\nvillkor i SVT:s tillstånd  rör  programtextningen\r\noch innebär att \"minst 50 % av sändningstiden för\r\nförstagångssändningar  med svenskt  ursprung  bör\r\nvara textad vid utgången  av tillståndsperioden\",\r\ndvs. vid utgången av år 2005 (14 §).\r\n\r\nAv SVT:s public service-uppföljning för år 2002\r\nframgår    att   antalet   textade    timmar    i\r\nförstagångssändningar  ökade  med 289 timmar från\r\når  2001  till  år 2002. År 2001 uppgick  antalet\r\ntill 1 013 timmar  och år 2002 till 1 302 timmar.\r\nUtskottet  välkomnar   att  en  reell  ökning  av\r\nantalet timmar kunnat göras redan det första året\r\nav tillståndsperioden. - - -\r\nUtskottet konstaterar  att det inte ankommer på\r\nriksdagen   att  under  löpande   sändningsperiod\r\nuttala sig om  hur den procentuella andelen text-\r\nTV-textning av förstagångssändningar  med svenskt\r\nursprung  skall beräknas. Granskningsnämnden  för\r\nradio och TV  har  i  uppdrag  att  följa upp och\r\nbedöma   hur   villkoren  i  sändningstillstånden\r\nföljts av de olika programföretagen.\r\nFrågan om villkoren  för  SVT  i  ett  framtida\r\nsändningstillstånd skall skärpas eller preciseras\r\ni  förhållande  till  nu gällande villkor då  det\r\ngäller programtextningen torde kunna diskuteras i\r\ndet kommande parlamentariska beredningsarbete som\r\nskall föregå nästa tillståndsperiod.\r\nMed  hänvisning  till  det   anförda  avstyrker\r\nutskottet  motionerna  Kr210  (c) yrkande  1  och\r\nKr336 (c) yrkande 25.\r\n\r\nFrågan om störande bakgrundsljud i SR:s och SVT:s\r\nprogram, som tagits upp motionsvägen, behandlades\r\nav kulturutskottet våren 2001 (bet.  2000/01:KrU8\r\ns. 33). Utskottet uttalade då bl.a. följande.\r\n\r\n\"Enligt utskottets uppfattning är det  självklart\r\natt en radio och TV i allmänhetens tjänst  i  sin\r\nproduktion  beaktar  de  svårigheter som personer\r\nmed hörselnedsättning kan  ha  när det gäller att\r\nuppfatta talade inslag i program  i  radio och TV\r\nsom  spelas  in  i  lokaler  med  dålig  akustik,\r\nprogram som innehåller störande bakgrundsljud och\r\nprogram   som  kompletteras  med  bakgrundsmusik.\r\nUtskottet   förutsätter    att   programföretagen\r\nintensifierar   sina   ansträngningar   för   att\r\nåstadkomma en jämn och hög  ljudkvalitet  och - i\r\nså   stor  utsträckning  som  möjligt  -  undvika\r\nstörande  bakgrundsljud  av  olika  slag  för att\r\ndärmed   kunna  leva  upp  till  kravet  i  nästa\r\nsändningstillstånd  på  att  öka tillgängligheten\r\ntill  programmen. Vederbörlig hänsyn  till  dessa\r\npublikgrupper      måste     vägas     mot     de\r\nprogramansvarigas  krav   på   autenticitet   och\r\nabsolut konstnärlig frihet.\"\r\n\r\nUtskottet,  som  alltjämt har samma inställning i\r\ndenna    fråga,    anser    att    nu    aktuella\r\nmotionsyrkanden inte  bör  föranleda någon åtgärd\r\nfrån riksdagens sida. Motionerna   - - - avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nI    budgetpropositionen    2003/04:1,   volym    6,\r\nutgiftsområde  9  redovisar  regeringen  att  den  i\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2003:30) givit Radio- och TV-\r\nlagsutredningen i uppdrag att  överväga  behovet  av\r\nlagändringar för att förbättra tillgängligheten till\r\nTV-program   för   personer   med   funktionshinder.\r\nUppdraget skall redovisas före utgången av 2004.\r\n\r\nI  budgetpropositionen, volym 9, utgiftsområde  17\r\nredovisar   regeringen   att   villkoren  i  de  nya\r\nsändningstillstånden  har  skärpts  när  det  gäller\r\nuppdraget    för    språkliga    minoriteter     och\r\nfunktionshindrade.  Programföretagen får sinsemellan\r\nfördela  ansvaret för  olika  språk  respektive  för\r\nolika kategorier av funktionshindrade. Vad avser det\r\nskärpta     kravet     på     tillgänglighet     för\r\nfunktionshindrade  anger företaget att textningen av\r\nprogram på svenska ökade  med  nära  30  procent. SR\r\nredovisar    för   2002   att   ljudkvaliteten   har\r\nförbättrats  och  funktionshindrades  situation  har\r\nbelysts i ökande grad.\r\n\r\nRegeringen beslutade  den  9  oktober 2003 att ge en\r\nparlamentarisk  kommitté i uppdrag  att  utifrån  en\r\nbred omvärldsanalys  ta  fram  ett  underlag  om  de\r\nvillkor   som   skall  gälla  för  radio  och  TV  i\r\nallmänhetens    tjänst.     Bakgrunden     är    att\r\nsändningstillstånden  för  Sveriges  Radio  AB (SR),\r\nSveriges    Television   AB   (SVT)   och   Sveriges\r\nUtbildningsradio  AB (UR) gäller till utgången av år\r\n2005.  Den  1 januari  2006  inleds  således  en  ny\r\ntillståndsperiod.   Den   parlamentariska  kommittén\r\nskall bl.a. följa upp och utvärdera  det  arbete för\r\nökad tillgänglighet som bedrivs inom public service-\r\nföretagen  och  då  särskilt  lösningar  för uppläst\r\ntextremsa i TV samt användningen av annan ny teknik.\r\nKommittén  skall  analysera  om  nuvarande  krav  på\r\ninsatser   och  redovisning  är  ändamålsenliga  och\r\ndärutöver  undersöka   om   ytterligare  krav  skall\r\nställas    på   programföretagen   för    att    öka\r\ntillgängligheten.    I   förekommande   fall   skall\r\nkommittén  lämna förslag  om  hur  sådana  krav  bör\r\nformuleras.\r\n\r\nKommittén  skall  i sitt arbete noga följa arbetet\r\ninom andra områden som  rör  verksamheten inom radio\r\noch  TV  i  allmänhetens  tjänst.   Uppdraget  skall\r\nredovisas före utgången av september 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill betona att handikapperspektivet måste\r\ngenomsyra  alla samhällssektorer. Enligt  utskottets\r\nuppfattning  är det självklart att en radio och TV i\r\nallmänhetens tjänst  i  sin  produktion  beaktar  de\r\nsvårigheter  som  personer med hörselnedsättning kan\r\nha  när  det gäller att  uppfatta  talade  inslag  i\r\nprogram i  radio  och TV som spelas in i lokaler med\r\ndålig  akustik,  program   som  innehåller  störande\r\nbakgrundsljud  och  program  som   kompletteras  med\r\nbakgrundsmusik. Socialutskottet förutsätter,  liksom\r\nkulturutskottet,   att   de   tre   programföretagen\r\nSveriges Radio, Sveriges Television AB  och Sveriges\r\nUtbildningsradio      AB      intensifierar     sina\r\nansträngningar för att åstadkomma  en  jämn  och hög\r\nljudkvalitet  och  -  i  så  stor  utsträckning  som\r\nmöjligt  -  undvika  störande bakgrundsljud av olika\r\nslag  för  att  därmed  öka   tillgängligheten  till\r\nprogrammen.  Socialutskottet  har  noterat  att  det\r\nnuvarande sändningstillståndet löper ut vid utgången\r\nav 2005. En parlamentarisk kommitté  har  i  uppdrag\r\natt noga analysera om nuvarande krav på insatser  är\r\nändamålsenliga    och    därutöver    undersöka   om\r\nytterligare  krav  skall ställas på programföretagen\r\nför att öka tillgängligheten.  I detta sammanhang är\r\ndet naturligt om kommittén även  överväger om kraven\r\npå programtextning skall skärpas eller  preciseras i\r\nförhållande     till     nu     gällande    villkor.\r\nSocialutskottet    förutsätter    att   frågan    om\r\nytterligare   krav   skall  ställas  för   att   öka\r\ntillgängligheten  för personer  med  funktionshinder\r\nnoga prövas även inför  nästa sändningstillstånd för\r\nTV 4.  Motion 2002/03:So23  (mp)  yrkandena  8 och 9\r\navstyrks   med  hänvisning  till  vad  som  här  har\r\nanförts.\r\n\r\n\r\nKommunalt domstolstrots - bristande\r\nverkställighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser  det  synnerligen  allvarligt\r\natt kommuner inte verkställer gynnande beslut\r\nom insatser för personer med funktionshinder.\r\nUtskottet  noterar  emellertid att regeringen\r\nnu beslutat tillkalla  en  utredare som skall\r\nanalysera varför det förekommer att kommunala\r\noch    landstingskommunala    beslut     inte\r\nverkställs  och  varför det förekommer beslut\r\nom   avslag   trots   bedömt   behov   enligt\r\nsocialtjänstlagen   (2001:453)    och   lagen\r\n(1993:387)  om  stöd  och service till  vissa\r\nfunktionshindrade   (LSS).    Vidare    skall\r\nutredaren föreslå åtgärder som kan bidra till\r\nen  förbättrad  rättssäkerhet för enskilda  i\r\nförhållande  till   de   rättigheter  aktuell\r\nlagstiftning    ger.   Utskottet    välkomnar\r\nutredningen och anser  att riksdagen inte bör\r\nta något initiativ på området.  Riksdagen bör\r\ndärmed  avslå  nu  aktuella motioner.  Jämför\r\nreservation 30 (m, fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:So22  av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs tillkännagivande  om vad i motionen\r\nanförs om funktionshindrades rättstrygghet  (yrkande\r\n6). Motionärerna anser att åtgärder måste vidtas mot\r\nkommunernas  bristande  verkställighet av beslut  om\r\ninsatser för personer med funktionshinder.\r\n\r\nI motion 2002/03:So376 av Lars Wegendal (s) begärs\r\ntillkännagivande om att stärka den enskildes rätt så\r\natt  fattade beslut  enligt  LSS  blir  verkställda.\r\nSamma yrkande finns också i motion 2002/03:So458 och\r\ni motion  2003/04:So491 yrkande 1 av samma motionär.\r\nI   den   senare    motionen    yrkas   vidare   att\r\nvitessanktioner även skall gälla  om  beslut om LSS-\r\ninsatser ej verkställs (yrkande 2).\r\nI  motion  2003/04:So429  av  Gustav Fridolin  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp) begärs tillkännagivande om\r\nbehovet  av  en  förstärkning  av LSS.  Motionärerna\r\nanser det viktigt att snabba upp processen i LSS-mål\r\noch  öka straffen för de kommuner  som  inte  följer\r\nlagen. Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheterna\r\ntill lagförändringar.\r\nI motion  2003/04:So590  av  Birgitta Ahlqvist (s)\r\nbegärs tillkännagivande om vad i  motionen anförs om\r\nsärskild avgift för kommuner och landsting  som inte\r\nverkställer en beslutad LSS-insats. Liknande yrkande\r\nfinns också i motion 2003/04:So607 av Sonja Fransson\r\nm.fl. (s).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI  skrivelsen redovisas att antalet icke verkställda\r\nbeslut  och  domar  om  insatser  till  personer med\r\nfunktionshinder  alltjämt  är stort. De lagändringar\r\nsom  gjorts  i  syfte att bl.a.  motverka  kommunalt\r\ndomstolstrots har  gällt  för kort tid för att några\r\neffekter skall kunna redovisas.\r\n\r\nRegeringen ser allvarligt  på  att  kommuner  inte\r\nverkställer  de  gynnande  beslut  man  fattat.  Det\r\ndrabbar människor i deras vardag och begränsar deras\r\nmöjligheter  att  leva  ett  bra liv. Särskilt svårt\r\npåverkar     det     människor     med    omfattande\r\nfunktionshinder.  Det är regeringens  bedömning  att\r\nmycket kan göras för  att  leva upp till de krav som\r\nlagstiftningen ställer. Det  handlar  bland annat om\r\nen bättre och mer långsiktig planering. Det är också\r\nviktigt att samverka med organisationer och anhöriga\r\nför  att  finna  bra  lösningar anpassade efter  den\r\nenskilda   personens   förutsättningar.    Här   har\r\ntillsynsmyndigheterna en viktig uppgift att fylla.\r\nRegeringen kommer därför även fortsättningsvis att\r\nuppdra  åt  Socialstyrelsen och länsstyrelserna  att\r\nmot   bakgrund    av   gjorda   erfarenheter   följa\r\nutvecklingen   av  beslut   och   domar   som   inte\r\nverkställts. Länsstyrelserna  kommer  även  att få i\r\nuppgift  att  redovisa de insatser som görs för  att\r\nminska   antalet   beslut   och   domar   som   inte\r\nverkställts.\r\nRegeringen  följer  utvecklingen och effekterna av\r\nnuvarande  bestämmelser   om  sanktionsavgifter  och\r\navser att återkomma i frågan.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nRegeringen har den 24 juli  2003  beslutat tillkalla\r\nen   utredare   som   skall  analysera  varför   det\r\nförekommer  att  kommunala  och  landstingskommunala\r\nbeslut inte verkställs  och  varför  det  förekommer\r\nbeslut   om   avslag   trots   bedömt  behov  enligt\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om\r\nstöd och service till vissa funktionshindrade  (LSS)\r\n(dir.  2003:93).  Med  utgångspunkt  i  denna analys\r\nskall utredaren föreslå åtgärder som kan  bidra till\r\nen   förbättrad   rättssäkerhet   för   enskilda   i\r\nförhållande till de rättigheter aktuell lagstiftning\r\nger.  I  den  utsträckning  de föreslagna åtgärderna\r\nkräver   ny   eller  förändrad  lagstiftning   skall\r\nutredaren lämna förslag på sådan. I uppdraget ligger\r\natt\r\n\r\n-  lämna  förslag   till   hur  rättssäkerheten  kan\r\nförbättras    för    personer   som    väntar    på\r\nverkställighet av ett gynnande beslut,\r\n-\r\n- göra en översiktlig kartläggning  av variationer i\r\nkommunernas och landstingens beslutsprocesser, från\r\nansökan  om  insats  till eventuell verkställighet,\r\noch   ge  exempel  på  lämpliga   förfaranden   som\r\ntillgodoser lagstiftarens krav på rättssäkerhet och\r\nlikabehandling,\r\n-\r\n- lämna  förslag  som syftar till att underlätta och\r\nförbättra kommuners  och  landstings planering, för\r\natt enskilda skall få tillgång  till de insatser de\r\när berättigade till, samt\r\n-\r\n-   i   förekommande   fall,   lämna  förslag   till\r\nytterligare åtgärder som utredaren  anser angelägna\r\nför att förbättra rättssäkerheten för enskilda.\r\n-\r\nUtredarens uppdrag skall vara avslutat  senast den 1\r\nseptember 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  delar  såväl regeringens uppfattning  som\r\nuppfattningen  i flera  av  motionerna  att  det  är\r\nsynnerligen allvarligt att kommuner inte verkställer\r\ngynnande  beslut   om   insatser  för  personer  med\r\nfunktionshinder. Utskottet  noterar  emellertid  att\r\nregeringen  nu  beslutat  tillkalla  en utredare som\r\nskall analysera varför det förekommer  att kommunala\r\noch  landstingskommunala beslut inte verkställs  och\r\nvarför  det förekommer beslut om avslag trots bedömt\r\nbehov enligt  socialtjänstlagen (2001:453) och lagen\r\n(1993:387)   om  stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade   (LSS).  Vidare  skall  utredaren\r\nföreslå åtgärder som  kan  bidra  till en förbättrad\r\nrättssäkerhet  för  enskilda i förhållande  till  de\r\nrättigheter  aktuell  lagstiftning   ger.  Utredaren\r\nskall  i  den  utsträckning  det  krävs  även  lämna\r\nförslag  till  ny  lagstiftning. Utskottet välkomnar\r\nutredningen samt att  redovisningen skall ske senast\r\nden  1  september  nästa  år.  Utskottet  anser  att\r\nriksdagen inte bör ta något  initiativ  på  området.\r\nMotionerna 2002/03:So22 (m) yrkande 6, 2002/03:So376\r\n(s),    2002/03:So458   (s),   2003/04:So429   (mp),\r\n2003/04:So491    (s),    2003/04:So590    (s)    och\r\n2003/04:So607 (s) avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nEtt program för kompetensutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     avslå    motioner    om\r\nkompetensutveckling. Utskottet hänvisar bl.a.\r\ntill  att det program- och  förankringsarbete\r\nsom bedrivs och de stimulansmedel som avsatts\r\nför    projektverksamhet    bör    ge    goda\r\nförutsättningar för det fortsatta arbetet med\r\nkompetensutveckling  av  personal  inom olika\r\nsamhällsområden.  Jämför  reservationerna  30\r\n(m, fp), 31 (kd) och 32 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:So332 av Dan  Kihlström (kd) begärs\r\ntillkännagivande om en nationell  utbildningskampanj\r\nom dolda funktionshinder. Motionären  anför  att det\r\när  särskilt viktigt att handläggare i kommuner  och\r\npå försäkringskassor får utbildning på detta viktiga\r\nområde.\r\n\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl. (mp) begärs tillkännagivande om vad i motionen\r\nanförs  om  bemötande (yrkande 10). I det nationella\r\nprogrammet för  kompetensutveckling  (som  avser att\r\nförbättra     bemötandet     av     människor    med\r\nfunktionshinder)  beskrivs kön och etniskt  ursprung\r\nsom viktiga faktorer.  Motionärerna  anser  att  man\r\nockså måste ta hänsyn till ålder.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redovisar regeringen att ett nationellt\r\nprogram  för  kompetensutveckling  som  tas  fram av\r\nStatens   institut   för   särskilt  utbildningsstöd\r\n(Sisus)  förväntas bli färdigt  i  januari  2003.  I\r\nprogrammet  beskrivs  hur  kön,  ålder  och  etniskt\r\nursprung kan påverka livssituationen för den som har\r\nfunktionshinder. Sisus har påbörjat arbetet med  att\r\nutforma       ett       utbildningsunderlag      för\r\nstatsförvaltningarna i handikappolitiska  frågor och\r\nutarbetat    en   informationsskrift   som   klargör\r\nbegreppet bemötande.\r\n\r\nUnder  perioden   2001-2003   avsätts  årligen  14\r\nmiljoner      kronor      för      att     stimulera\r\nkompetensutveckling    av   personal   inom    olika\r\nsamhällsområden  i frågor  som  rör  bemötande.  Fem\r\nmiljoner kronor av  dessa medel går till projekt som\r\nomfattar     insatser     för      personal     inom\r\nförskoleverksamhet,         skolväsendet         och\r\nskolbarnsomsorg.  Hittills  har 34 projekt beviljats\r\nmedel.\r\nRegeringen    anser    att   det   program-    och\r\nförankringsarbete      som      bedrivits,       det\r\nutbildningsunderlag   som   tagits   fram   och   de\r\nstimulansmedel  som  avsatts  för  projektverksamhet\r\ntillsammans  bör  ge  goda förutsättningar  för  det\r\nfortsatta   arbetet   med   kompetensutveckling   av\r\npersonal inom olika samhällsområden.  Viktiga inslag\r\ni  det fortsatta arbetet är bl.a. att åstadkomma  en\r\nsamsyn  kring  frågor  som rör bemötande, samordning\r\noch   effektiva  genomförandeprocesser.   Regeringen\r\nkommer  att  följa  utvecklingen  bl.a.  genom Sisus\r\nårliga rapporteringar.\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nSocialutskottet  har, som redovisas utförligt  nedan\r\nunder avsnittet om  lagen  om  stöd  och service för\r\nvissa  funktionshindrade, tagit initiativ  till  ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen  om en översyn av\r\nlagen   (1993:389)   om  assistansersättning   (bet.\r\n2002/03:SoU19). Utskottet  anser att en bred översyn\r\nav  lagen bör göras och bl.a.  avse  hur  lagen  har\r\nfungerat     i     praktiken    även    innefattande\r\nbemötandefrågorna.\r\n\r\nI   budgetpropositionen    2003/04:1,   volym   6,\r\nutgiftsområde 9 anför regeringen  att  den  har  för\r\navsikt  att  inom  kort  tillsätta en parlamentarisk\r\nutredning med uppgift att  se  över lagen (1993:389)\r\nom assistansersättning.\r\n\r\nStatens   institut   för  särskilt  utbildningsstöd,\r\nSisus,  har  i  början  av   2003   publicerat   ett\r\nnationellt  program  för  att  öka  kompetensen  vad\r\ngäller  bemötande  av människor med funktionshinder.\r\nProgrammet riktar sig  till  alla  i  Sverige som är\r\noffentligt anställda.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet    bedömer    att    det    program-   och\r\nförankringsarbete       som      bedrivits,      det\r\nutbildningsmaterial   som   tagits   fram   och   de\r\nstimulansmedel  som  avsatts  för  projektverksamhet\r\nsammantaget  bör  ge  goda förutsättningar  för  det\r\nfortsatta   arbetet   med   kompetensutveckling   av\r\npersonal inom olika samhällsområden.  Utskottet vill\r\nockså erinra om att den av riksdagen i våras begärda\r\nbreda    översynen    av    lagen    (1993:389)   om\r\nassistansersättning     även     skall     innefatta\r\nbemötandefrågorna.   Motionerna   2002/03:So23  (mp)\r\nyrkande  10  och  2002/03:So332  (kd)  är  därmed  i\r\nhuvudsak tillgodosedda.\r\n\r\n\r\nFunktionshindrades ekonomi m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    vill    erinra   om   riksdagens\r\ntillkännagivande om att det är värdefullt med\r\nen belysning av funktionshindrades ekonomiska\r\nsituation. Det är mycket angeläget att den nu\r\naviserade undersökningen  fullföljs  och  att\r\nregeringen  så  snart  som möjligt återkommer\r\ntill  riksdagen  med  en  redovisning.  Något\r\nytterligare  initiativ från  riksdagens  sida\r\nbehövs  inte.  Riksdagen   bör  därmed  avslå\r\nmotioner   om   funktionshindrades   ekonomi.\r\nRiksdagen bör även avslå motioner med begäran\r\nom  ett  samordnat  högkostnadsskydd.  Jämför\r\nreservationerna  33  (kd), 34 (c) och 35 (fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFrågan om ett samordnat  högkostnadsskydd  tas upp i\r\ntre   motioner.   I   motion  2002/03:So21  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om vad\r\ni  motionen  anförs om en  utredning  om  samordnade\r\nhögkostnadsskydd     (yrkande    9).    Motionärerna\r\nkonstaterar   att   det   finns    många    separata\r\nhögkostnadsskydd.  Många får betala högsta belopp  i\r\nflera olika högkostnadsskydd  och  har därtill andra\r\nmerkostnader    till    följd   av   sjukdom   eller\r\nfunktionshinder  som  skall   betalas   med   ganska\r\nblygsamma  inkomster.  Därför behövs det utredas  om\r\ndet   är  möjligt  att  konstruera   ett   samordnat\r\nhögkostnadsskydd, anser de.\r\n\r\nI motion  2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp) begärs tillkännagivande  om  utredning angående\r\nsamordning av högkostnadsskydd (yrkande 12).\r\nI motion 2002/03:So459 av Håkan Juholt  (s) begärs\r\ntillkännagivande  om ett gemensamt högkostnadsskydd.\r\nMotionären anser att  det är rimligt att det på sikt\r\ninförs  ett gemensamt högkostnadsskydd  för  medicin\r\noch hjälpmedel.\r\n\r\nI motion  2002/03:So513  av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs att regeringen redovisar  den  av Statistiska\r\ncentralbyrån   (SCB)   gjorda  undersökningen   över\r\nfunktionshindrades ekonomi  och  enligt vad motionen\r\nanför  lämnar  förslag till åtgärder  (yrkande  12).\r\nMotionärerna  anför   att  det  gått  två  år  sedan\r\nregeringen gav SCB denna  uppgift och att den nu bör\r\nvara klar så att regeringen kan redovisa resultatet\r\n\r\nI motion 2002/03:So330 av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)\r\nbegärs    tillkännagivande    om   att   utreda   de\r\nneuropsykiatriskt                 funktionshindrades\r\nlevnadsomständigheter      samt     föreslå      hur\r\nsamhällsstödet skall kunna förändras  för att bättre\r\nän  hittills  svara  mot  deras  behov. Motionärerna\r\nanser  att Socialstyrelsen bör få detta  i  uppdrag.\r\nSamma yrkande  återkommer  i motion 2003/04:So384 av\r\nIngemar Vänerlöv (kd).\r\nI motion 2003/04:So497 av  Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom kompensation av merkostnader  för  föräldrar  med\r\nfunktionshindrade  barn  (yrkande  2).  Motionärerna\r\nanför    att    regeringen   i   samband   med   den\r\nhandikappolitiska handlingsplanen fick i uppdrag att\r\nkompensera  för  merkostnader   för  föräldrar  till\r\nfunktionshindrade    barn   och   ungdomar.    Denna\r\nutfästelse måste nu verkställas.\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl.     (mp)    begärs     tillkännagivande     om\r\nfunktionshindrades   ekonomiska  situation  (yrkande\r\n16).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  redovisar att  Statistiska  centralbyrån\r\n(SCB)   har   fått    i    uppdrag   att   kartlägga\r\nlevnadsförhållandena      för      personer      med\r\nfunktionshinder     under     perioden     1988-1999\r\n(regeringsbeslut   nr   3   den  31  maj  2000,  dnr\r\nS2000/3934/ST).  Uppdraget kommer  att  redovisas  i\r\nmars  2003.  Bakgrunden   är  att  riksdagen  i  ett\r\ntillkännagivande begärt en  belysning  av den totala\r\nekonomiska     situation     som     personer    med\r\nfunktionshinder  lever  under (bet. 1999/2000:SoU14,\r\nrskr. 1999/2000:240). Hänsyn  skall  tas  till bland\r\nannat   kostnader   för  läkarbesök  och  läkemedel,\r\nhjälpmedel, hemtjänst,  färdtjänst  etc. Kostnaderna\r\nför  ett  mer  vittomfattande  högkostnadsskydd  bör\r\nockså  beräknas. I det fall det finns  likheter  och\r\nskillnader  beträffande  den  ekonomiska situationen\r\nför kvinnor och män bör det belysas särskilt.\r\n\r\nBakgrund, tidigare behandling m.m.\r\n\r\nVid utskottet behandling av proposition 1999/2000:79\r\nFrån   patient  till  medborgare  -   en   nationell\r\nhandlingsplan  för  handikappolitiken  i  betänkande\r\n1999/2000:SoU14 föreslog utskottet med anledning  av\r\nmotioner ett tillkännagivande till regeringen om att\r\ndet    vore   värdefullt   med   en   belysning   av\r\nfunktionshindrades   totala   ekonomiska  situation,\r\nbl.a. med hänsyn till kostnader  för  läkarbesök och\r\nläkemedel,  hjälpmedel,  hemtjänst, färdtjänst  m.m.\r\nKostnaderna     för     ett    mer    vittomfattande\r\nhögkostnadsskydd borde vidare  beräknas.  I det fall\r\ndet  förelåg  likheter  eller skillnader beträffande\r\nden ekonomiska situationen för kvinnor och män borde\r\ndetta belysas särskilt. Riksdagen  följde  utskottet\r\n(rskr. 1999/2000:240).\r\n\r\nStatistiska  centralbyrån  (SCB) publicerade i  mars\r\n2003    rapporten    Funktionshindrade    1988-1999.\r\nRapporten redovisar levnadsförhållanden för personer\r\nmed två olika typer av  funktionsnedsättningar.  Det\r\ngäller   dels  ett  antal  sjukdomar;  hjärtsjukdom,\r\nastma,  allergi,   diabetes,   mag-/tarmsjukdom  och\r\npsoriasis, dels några grupper som definieras utifrån\r\nsina  funktionsbegränsningar;  nedsatt   syn   eller\r\nhörsel,    rörelsehinder,   hjälpberoende,   nedsatt\r\narbetsförmåga   eller   psykiska  besvär.  En  mängd\r\nförhållanden av betydelse  för  levnadsförhållandena\r\nredovisas. Det handlar om hälsotillstånd,  vård  och\r\ntillsyn,     liksom     om    utbildning,    boende,\r\nsysselsättningsförhållanden     och     arbetsmiljö,\r\nekonomi,  fritid,  sociala  kontakter, medborgerliga\r\naktiviteter och trygghet.\r\n\r\nSocialstyrelsen  redovisar  i   sin   Lägesrapport\r\nHandikappomsorg     2002     att     personer    med\r\nfunktionshinder    generellt    sett    har    sämre\r\nlevnadsvillkor  än  andra,  trots  lagstiftning  och\r\nregeringens    handlingsplan    som   betonar   full\r\ndelaktighet. Människor med funktionshinder  har ofta\r\nen   svår  försörjningssituation.  Ersättningar  som\r\nskall  kompensera merkostnader som förorsakas av ett\r\nfunktionshinder  äts  ofta upp av olika avgifter och\r\ndet  är  inte  ovanligt  att  personer  avstår  från\r\nhjälpmedel, sjukvård eller  läkemedel  på  grund  av\r\nkostnaderna.\r\nLSS-  och  hjälpmedelsutredningen  (S 2001:06) har\r\nbl.a.  i  uppdrag  att  analysera  vissa  frågor  på\r\nhjälpmedelsområdet  och  lämna förslag till åtgärder\r\n(dir. 2001:81 och 2002:20).  Utredningen skall bl.a.\r\nanalysera avgiftssystemet för hjälpmedel och därtill\r\nhörande   regler   i   hälso-   och   sjukvårdslagen\r\n(1982:763).  Enligt  direktiven finns det  skäl  att\r\nutreda om det behöver  införas  ett  skydd  för  den\r\nenskilde  mot  höga  hjälpmedelsavgifter.  Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 15 juni 2004.\r\n\r\nUtskottet  behandlade i yttrande 2001/02:SoU4y  till\r\njustitieutskottet bl.a. en motion med begäran om att\r\nutreda   de   neuropsykiatriskt   funktionshindrades\r\nlevnadsomständigheter. Utskottet gjorde i yttrandet,\r\nvartill hänvisas,  en  bred  genomgång  av  pågående\r\narbete  inom  området  samt  erinrade  om riksdagens\r\nbeslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården.\r\nUtskottet  konstaterade  därvid  att  ett omfattande\r\narbete   pågår   på  flera  fronter  för  att  såväl\r\nidentifiera   som   stödja    personer   med   bl.a.\r\nneuropsykiatriska   funktionsstörningar.   Utskottet\r\nfann   inte   skäl  att  frångå   den   principiella\r\ninställningen  att  riksdagen  inte  bör  prioritera\r\nvissa sjukdomar  framför  andra och ansåg därför att\r\njustitieutskottet borde avstyrka  bifall  till de då\r\naktuella motionerna.\r\n\r\nI    budgetpropositionen    2003/04:1,    volym   6,\r\nutgiftsområde  9  anför  regeringen att den beslutat\r\natt  Socialstyrelsen aktivt  skall  arbeta  för  att\r\nlevnadsförhållandena    för   personer   med   olika\r\nfunktionshinder systematiskt  skall  kunna beskrivas\r\nsenast år 2010.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Socialdepartementet   bedömde\r\ndepartementet att SCB:s rapport i mars 2003 inte gav\r\nen fullständig bild av funktionshindrades ekonomiska\r\nsituation.  Denna uppfattning delades enligt uppgift\r\nav   representanter   för   handikapprörelsen.   Vid\r\nSocialdepartementets    och    SCB:s    dialog    om\r\nutvecklingen  av  inkomststatistiken enades parterna\r\nom att en utökning  av  urvalet  i  undersökning  om\r\nhushållens   ekonomi  (HEK)  skulle  göras  för  att\r\nfunktionshindrades ekonomiska situation skulle kunna\r\nanalyseras  inom   ramen   för  denna  undersökning.\r\nUrvalsförstärkningen     avser     personer      med\r\nhandikappersättning. Förstärkningen av urvalet avser\r\når    2003,    men    det   finns   planer   på   en\r\nurvalsförstärkning även  för  år 2004. En rapport om\r\nfunktionshindrades situation som också innehåller en\r\nanalys    av    olika   avgifters   betydelse    för\r\nfunktionshindrades  ekonomi planeras för våren 2005.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill erinra om riksdagens tillkännagivande\r\nom  att  det  är  värdefullt  med  en  belysning  av\r\nfunktionshindrades totala ekonomiska situation (bet.\r\n1999/2000:SoU14,  rskr.   1999/2000:240).  Utskottet\r\ndelar regeringens bedömning  att  SCB:s rapport från\r\nmars   2003   inte   ger  en  fullständig  bild   av\r\nfunktionshindrades  ekonomiska   situation.  Det  är\r\ndärmed   mycket  angeläget  att  den  nu   aviserade\r\nundersökningen fullföljs och att regeringen så snart\r\nsom  möjligt   återkommer   till  riksdagen  med  en\r\nredovisning.   Något  ytterligare   initiativ   från\r\nriksdagens  sida   med   anledning   av   motionerna\r\n2002/03:So23  (mp) yrkande 16 och 2002/03:So513  (v)\r\nyrkande 12 behövs  inte.  Motionerna  avstyrks. Även\r\nmotionerna  2002/03:So330  (kd), 2003/04:So384  (kd)\r\noch 2003/04:So497 (c) yrkande 2 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  är  inte  heller  berett   att  biträda\r\nmotionsförslagen   om   samordnat  högkostnadsskydd.\r\nUtskottet     vill     erinra    om     LSS-     och\r\nhjälpmedelsutredningens   (dir.   2001:81,  2002:20)\r\nuppdrag  att  analysera om det behöver  införas  ett\r\nskydd för den enskilde mot höga hjälpmedelsavgifter.\r\nVidare vill utskottet  erinra  om  sitt  uttalande i\r\n2002/03:SoU3    om    att   en   sammanslagning   av\r\nhögkostnadsskydden för  läkemedel  och  vårdavgifter\r\nskulle  kunna  leda till icke önskvärda effekter  på\r\nkonsumtionsmönstret       inom       hälso-      och\r\nsjukvårdsområdet.   Motionerna   2002/03:So21   (fp)\r\nyrkande  9,  2002/03:So362  (fp)  yrkande   12   och\r\n2002/03:So459 (s) avstyrks.\r\n\r\nLagen om stöd och service för vissa\r\nfunktionshindrade och personlig\r\nassistans\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner med förslag till\r\nändringar     avseende     assistansreformen.\r\nUtskottet  hänvisar till att  regeringen  för\r\nnärvarande  bereder   direktiv  för  en  bred\r\nparlamentarisk översyn av lagen (1993:389) om\r\nassistansersättning. Riksdagen bör även avslå\r\nmotioner om sysselsättning  för  personer med\r\nfunktionshinder.    Utskottet   erinrar    om\r\nriksdagens tillkännagivande  i december 2002.\r\nUtskottet  ansåg att det finns  skäl  att  nu\r\nkartlägga   och    analysera   hur   psykiskt\r\nfunktionshindrades behov  av  någon  form  av\r\nsysselsättning   i   realiteten  tillgodoses.\r\nUtskottet  ansåg  det  också  värdefullt  att\r\nkartlägga  och  analysera  huruvida  psykiskt\r\nfunktionshindrade   får   daglig   verksamhet\r\nenligt  lagen om stöd och service till  vissa\r\nfunktionshindrade. Regeringen borde återkomma\r\ntill  riksdagen   med   en   redovisning   av\r\nresultaten  och  med  förslag  till åtgärder.\r\nUtskottet anser inte att riksdagen  nu bör ta\r\nnågot   ytterligare   initiativ.  Vidare  bör\r\nriksdagen avslå motioner  om  lex  Sarah  med\r\nhänvisning  till  pågående  arbete. Riksdagen\r\nbör även avslå motioner om boendestöd  och om\r\nsocialtjänstlagen. Jämför reservationerna  36\r\n(m,  fp,  kd,  c), 37 (fp, kd, c, mp), 38 (m,\r\nkd, v, mp), 39 (kd), 40 (mp) och 41 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:So22  av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs tillkännagivande  om vad i motionen\r\nanförs  om en statlig finansiering av  LSS  (yrkande\r\n1).  Motionärerna   anför   att  stödet  i  form  av\r\npersonlig    assistans    är   utformat    som    en\r\nrättighetslagstiftning. De  anser  det  inte rimligt\r\natt kommunerna skall vara finansiellt ansvariga  för\r\nrättigheter  som  riksdagen  beslutar om, därför bör\r\nfinansieringen av assistansersättningen  återgå till\r\nstaten.\r\n\r\nI  motion  2002/03:So21  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) begärs att regeringen lägger  fram förslag till\r\nåterställande  av  tidigare  gällande regler  enligt\r\nhandikappreformen   (yrkande   3).   Vidare   begärs\r\ntillkännagivande om att funktionshindrade  skall  ha\r\ntillgång   till   personliga  assistenter  även  vid\r\nstudier (yrkande 4).  Motionärerna  anser  att de av\r\nriksdagen begärda kartläggningarna och analyserna av\r\ntillämpningen av barns rätt till personlig assistans\r\noch makars och sambors gemensamma ansvar för hem och\r\nhushåll då den ene är funktionshindrad och har  rätt\r\ntill  personlig  assistans  bör följas av att rätten\r\ntill assistans i förskola och  skola  återinförs, så\r\natt  funktionshindrade  ges  större  möjlighet   att\r\nanvända sina personliga assistenter när de studerar.\r\nMotionärerna   begär   också   tillkännagivande   om\r\nstatligt   kostnadsansvar   för  assistansverksamhet\r\n(yrkande 5). Vidare begär de tillkännagivande om vad\r\ni  motionen anförs om utbildning  och  arbetsvillkor\r\nför personliga assistenter (yrkande 6). De anför att\r\nen tillfällig  sjukhusvistelse som regel innebär att\r\nassistenten inte  får  följa  med till sjukhuset och\r\nbiträda i vården utan blir av med  arbetet  på grund\r\nav arbetsbrist. Detta bidrar till svårigheterna  att\r\nrekrytera    assistenter.   De   anser   också   att\r\nassistenternas   utbildning,   vidareutbildning  och\r\nhandledning behöver uppmärksammas  mer. Motionärerna\r\nbegär också tillkännagivande om utvidgad  rätt  till\r\ndaglig  verksamhet  enligt LSS (yrkande 7). De anser\r\natt  riksdagsbeslutet   om   tillkännagivandet  till\r\nregeringen  om  att  kartlägga  och   analysera  hur\r\npsykiskt funktionshindrades behov av någon  form  av\r\nsysselsättning   i   realiteten   tillgodoses  (bet.\r\n2002/03:SoU1) bör bli inledning till  en  utvidgning\r\nav  rätten till daglig verksamhet. Utvidgningen  bör\r\nav praktiska  skäl  ske successivt, bl.a. med hänsyn\r\ntill  möjligheterna  att   rekrytera   och   utbilda\r\npersonal.  Det  behövs  regler  för  hur  en stegvis\r\nutbyggnad     skall    kunna    förenas    med    en\r\nrättighetslagstiftning.\r\nUtvidgad daglig  verksamhet  begärs också i motion\r\n2003/04:So502 av Lars Leijonborg  m.fl. (fp) yrkande\r\n5, där det hemställs att regeringen  återkommer  med\r\nförslag  till ändring i lagen (1993:387) om stöd och\r\nservice till  vissa  funktionshindrade  såvitt avser\r\nkriterier  för personkrets 3, sysselsättningsgaranti\r\noch tydligare  skyldighet för kommunerna att erbjuda\r\nen individuell plan.\r\nI motion 2002/03:So362  av Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp)  begärs  tillkännagivande   om  utbildning  och\r\narbetsvillkor  för  personliga assistenter  (yrkande\r\n6).\r\nI motion 2003/04:So640  av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nbegärs tillkännagivande om  att  utreda  hur  staten\r\nskall  ta  över  kostnadsansvaret  för  LSS-insatser\r\n(yrkande 33). Motionärerna anför att reformen  varit\r\ni kraft i tio år och att det nu bör vara möjligt att\r\nanalysera     och     utvärdera     effekterna    av\r\nlagstiftningen.  I detta sammanhang bör  utredas  om\r\ndet   är   möjligt   för    staten   att   ta   över\r\nkostnadsansvaret.\r\nI motion 2002/03:So457 av Chatrine  Pålsson  m.fl.\r\n(kd)  yrkas  att  regeringen utreder den sammanlagda\r\neffekten av LSS och  SoL beträffande personligt stöd\r\n(yrkande 10). Motionärerna anser att personligt stöd\r\nskall vara en rättighet även inom socialtjänsten.\r\nI  motion  2003/04:So340  av  Kenneth  Lantz  (kd)\r\nbegärs tillkännagivanden  om  att utreda möjligheten\r\natt införa boendestöd som en stödinsats  i  9  § LSS\r\n(yrkande   1)   och   om  översyn  av  reglerna  för\r\nmedföljande   på   långväga   resor   (yrkande   2).\r\nMotionären framhåller  att det är svårt att bestämma\r\nvad  som  skall  betraktas   som   arbetstid   eller\r\npersonlig tid för assistenten vid långväga resor.\r\nI  motion 2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c) yrkas  att  regeringen  lägger fram förslag till\r\nåtgärder för att säkra framtida  personalförsörjning\r\nvad gäller personliga assistenter  (yrkande 10). För\r\natt  klara  personalförsörjningen  inom   vård   och\r\nomsorg,  samt  bibehålla  en hög kvalitet, krävs att\r\nstat, landsting och kommuner  utformar  en strategi,\r\nanför motionärerna.\r\nI motion 2003/04:So497 av Kenneth Johansson  m.fl.\r\n(c)  yrkas att regeringen lägger fram förslag om  en\r\nutredning  av ett eventuellt statligt kostnadsansvar\r\nför lagen (1993:387)  om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade (yrkande 7).\r\nI  motion 2003/04:So583  av  Annika  Qarlsson  (c)\r\nbegärs tillkännagivande om att finansieringsansvaret\r\nför LSS-verksamheten bör överföras till staten.\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att människor\r\nmed psykiska funktionshinder skall omfattas av LSS i\r\nsamma  omfattning  som  andra medborgare (yrkande 7)\r\noch   om   personlig   assistans    och    kognitiva\r\nfunktionsnedsättningar  (yrkande  18).  Motionärerna\r\nanser att rätten till personlig assistans även skall\r\nomfatta         personer        med        kognitiva\r\nfunktionsnedsättningar.\r\nI  motion 2002/03:So446  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\n(mp)   begärs    tillkännagivande    om    att   ett\r\nförtydligande  eller  en  komplettering  av lagen  i\r\nenlighet  med vad som anförs i motionen måste  göras\r\nnär det gäller boende enligt LSS (yrkande 1).\r\nI motionerna  2003/04:So562  av  Birgitta Ahlqvist\r\n(s)  och 2003/04:So608 av Sonja Fransson  m.fl.  (s)\r\nbegärs   tillkännagivande   om   boendestöd  som  en\r\nstödinsats i 9 § LSS.\r\n\r\nEtt  flertal motioner tar upp att rätt  till  daglig\r\nverksamhet  även   bör  omfatta personkrets 3 i LSS,\r\ndvs.  personer  med  andra varaktiga  fysiska  eller\r\npsykiska funktionshinder  som  inte beror på normalt\r\nåldrande,   om   funktionshindren   är   stora   och\r\nförorsakar  betydande  svårigheter  i  den   dagliga\r\nlivsföringen  och  det  därmed  finns ett omfattande\r\nbehov  av  stöd och service. Detta  yrkas  i  motion\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkande\r\n11.  Liknande  yrkanden  finns  också  i  motionerna\r\n2003/04:So361  av Ulrik Lindgren (kd), 2003/04:So497\r\nav   Kenneth  Johansson   m.fl.   (c)   yrkande   6,\r\n2003/04:So564   av   Annika  Qarlsson  och  Birgitta\r\nCarlsson (c), 2003/04:So574  av Kerstin-Maria Stalin\r\nm.fl. (mp) yrkande 18, 2003/04:So605  av Ulla Wester\r\noch   Barbro   Hietala   Nordlund   (båda   s)   och\r\n2003/04:So617 av Birgitta Ahlqvist (s).\r\n\r\nI  motion  2003/04:So489  av Marie Nordén (s) begärs\r\ntillkännagivande om vad i motionen anförs om tillsyn\r\nav stöd och hjälp enligt LSS  och  LASS.  Motionären\r\nanser att länsstyrelserna måste få befogenheter  att\r\nutöva  tillsyn  av all stöd och hjälp som ges enligt\r\nLSS  och  LASS  oavsett  arbetsgivare  och  att  det\r\nbehöver    införas    en     anmälningsplikt     vid\r\nmissförhållanden.\r\n\r\nI  sju  motioner  tas  frågor kring lex Sarah upp. I\r\nmotion 2002/03:So383 av  Mona  Berglund  Nilsson (s)\r\nbegärs  tillkännagivande  om att utvidga lex  Sarah.\r\nMotionären anser att lagen  måste förtydligas så att\r\ndet  klart  framgår  att lex Sarah  gäller  även  de\r\nverksamheter som regleras  i  LSS. Liknande yrkanden\r\nfinns  också  i  motionerna 2002/03:So401  av  Elina\r\nLinna  m.fl.  (v),  2003/04:So258   av  Marietta  de\r\nPourbaix-Lundin (m), 2003/04:So360 av Ulrik Lindgren\r\n(kd),  2003/04:So574 av Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.\r\n(mp) yrkande  20, 2003/04:So581 av Birgitta Ahlqvist\r\n(s) och 2003/04:So587 av Kerstin Engle m.fl. (s).\r\n\r\nI motion 2002/03:So386 av Lennart Axelsson m.fl. (s)\r\nbegärs tillkännagivande om behovet av utvärdering av\r\nlagen    om   stöd   och    service    till    vissa\r\nfunktionshindrade     (LSS)     och     lagen     om\r\nassistansersättning  (LASS).  Motionärerna anför att\r\ndet finns behov av en utvärdering av reformen.\r\n\r\nI motion 2003/04:So598 av Inger Lundberg m.fl. (s)\r\nbegärs tillkännagivande om ungdomars  frigörelse och\r\nstöd  till  föräldrar  som  tjänstgör som personliga\r\nassistenter.   Motionärerna  anför   att   det   vid\r\nuppföljning av reformen  med  personliga assistenter\r\nfinns skäl att följa upp hur reformen  med  anhöriga\r\nsom  anställs  som  personliga  assistenter påverkat\r\nungdomarnas  möjligheter  till frigörelse  och  eget\r\nboende i vuxen ålder.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI skrivelsen redovisar regeringen  att  en  särskild\r\nutredare  har regeringens uppdrag att se över  bl.a.\r\ninsatsen råd  och  stöd och förtydliga vad som avses\r\nmed insatsen (dir. 2001:81,  beteckning  S 2001:06).\r\nKonsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och\r\nmän  skall  beaktas. (Utredaren skall redovisa  sitt\r\narbete senast den 15 juni 2004.)\r\n\r\nEnligt skrivelsen  bereds  inom  Regeringskansliet\r\nför  närvarande frågan om att i lagen  om  stöd  och\r\nservice  till  vissa  funktionshindrade införa vissa\r\nbestämmelser   som   finns    i   socialtjänstlagen.\r\nBestämmelsen om anmälningsplikt,  den s.k. lex Sarah\r\n(14 kap. 2 § socialtjänstlagen [2001:453])  ingår  i\r\nberedningsunderlaget.\r\nRiksförsäkringsverket  får  i regleringsbrevet för\r\nbudgetår   2003   i   uppdrag   att  i  samråd   med\r\nSocialstyrelsen kartlägga och analysera hur tillämp-\r\nningen  av barns rätt till personlig  assistans  och\r\nassistansersättning                      utvecklats.\r\nRiksförsäkringsverket   skall  också  redovisa   hur\r\nbarnperspektivet   beaktas   i   detta   sammanhang.\r\nUppdraget skall redovisas  för regeringen senast den\r\n1 juli 2004.\r\nRiksförsäkringsverket  skall  även  i  samråd  med\r\nSocialstyrelsen kartlägga  och  analysera hur makars\r\noch sambors gemensamma ansvar för  hem  och  hushåll\r\nbedöms när den ene har rätt till personlig assistans\r\noch  assistansersättning.  Uppdraget skall redovisas\r\nför    regeringen    senast    den   1 juli    2004.\r\nRiksförsäkringsverket skall även utifrån statistiska\r\nanalyser förklara skillnaderna i timantal mellan män\r\noch  kvinnor med assistansersättning.  Verket  skall\r\nanalysera  vilka redskap försäkringskassan har eller\r\nbehöver för  att  överbrygga  eventuella  skillnader\r\nmellan  mäns  och  kvinnors sätt att formulera  sitt\r\nkrav på stöd och service i sin vardag.\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nFrågor  kring  personlig  assistans  har  behandlats\r\ningående av utskottet  varje  år  alltsedan reformen\r\nträdde  i kraft. I maj 2003 tog utskottet  initiativ\r\ntill ett  tillkännagivande  till  regeringen  om  en\r\növersyn  av  lagen (1993:389) om assistansersättning\r\n(bet. 2002/03:SoU19). Utskottet anförde:\r\n\r\nRätten till  personlig assistans har nu funnits i\r\nnästan  10 år.  Assistansreformen  har  inneburit\r\nökad  valfrihet,  större  inflytande  och  bättre\r\nlivskvalitet  för  många  svårt funktionshindrade\r\npersoner. Reformen har emellertid  också präglats\r\nav  vissa tillämpnings- och finansieringsproblem.\r\nLagregler  och  administrativa rutiner har därför\r\nändrats under tiden som gått sedan införandet för\r\natt  förenkla och  förbättra  tillämpningen  samt\r\nkontrollen över kostnaderna.\r\n\r\nSocialutskottet  har  såväl  med  anledning  av\r\nregeringsförslag  som  riksdagsmotioner  vid  ett\r\nflertal  tillfällen  haft  anledning att behandla\r\nolika   frågeställningar   i   anslutning    till\r\ntillämpningen  av  LASS. Utskottet erinrar vidare\r\nom att utskottet under åren gjort ett flertal, av\r\nriksdagen   godkända,    tillkännagivanden   till\r\nregeringen på området.\r\nSocialutskottet anser att tiden nu är mogen för\r\nen  bred  översyn  av lagen (1993:389)  om  assi-\r\nstansersättning  (LASS).   Utskottet   anser  att\r\növersynen bl.a. skall avse hur lagen har fungerat\r\ni  praktiken,  även innefattande bemötandefrågor,\r\npersonalförsörjningen  och  hur  den  långsiktiga\r\nfinansieringen  skall  se  ut.  Det är utskottets\r\nmening   att   översynen   skall  göras   av   en\r\nparlamentarisk utredning.\r\nVad   utskottet   nu   anfört   bör   riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:193).\r\n\r\nI   budgetpropositionen   2003/04:1,   volym    6,\r\nutgiftsområde 9 redovisar regeringen nu att den inom\r\nkort   kommer   att   tillsätta   en  parlamentarisk\r\nutredning  med uppgift att se över lagen  (1993:389)\r\nom assistansersättning.\r\n\r\nI betänkande  2002/03:SoU1  föreslog  utskottet  ett\r\ntillkännagivande   till   regeringen   angående  hur\r\npsykiskt funktionshindrades behov av någon  form  av\r\nsysselsättning  i realiteten tillgodosågs. Utskottet\r\nanförde följande (s. 69):\r\n\r\nUtskottet anser  det  också  angeläget att belysa\r\nsituationen för psykiskt funktionshindrade.  1995\r\nårs  psykiatrireform  syftade  till att förbättra\r\npsykiskt funktionshindrade personers  situation i\r\nsamhället  genom  att bl.a. stimulera utbyggnaden\r\nav  bostäder och utveckla  dagliga  verksamheter.\r\nGenom  reformen  tydliggjordes kommunernas ansvar\r\nför  boende,  sysselsättning,  m.m.  för  gruppen\r\npsykiskt funktionshindrade.  Utskottet  står fast\r\nvid  sin bedömning att psykiatrireformen varit  i\r\nhuvudsak  positiv  för psykiskt funktionshindrade\r\npersoner.  Enligt 5 kap.  7  §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453)  skall  socialnämnden  verka  för  att\r\nmänniskor som  av  fysiska,  psykiska eller andra\r\nskäl möter betydande svårigheter i sin livsföring\r\nfår  möjlighet  att delta i samhällets  gemenskap\r\noch att leva som andra. Socialnämnden skall bl.a.\r\nmedverka till att den enskilde får en meningsfull\r\nsysselsättning.\r\n\r\nUtskottet anser  att  det  finns  skäl  att  nu\r\nkartlägga     och    analysera    hur    psykiskt\r\nfunktionshindrades   behov   av   någon  form  av\r\nsysselsättning    i    realiteten    tillgodoses.\r\nUtskottet   anser   det   också   värdefullt  att\r\nkartlägga   och   analysera   huruvida   psykiskt\r\nfunktionshindrade  får  daglig  verksamhet enligt\r\nlagen    om   stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade.  Regeringen  bör, även i dessa\r\nbåda avseenden, återkomma till riksdagen  med  en\r\nredovisning  av  resultaten  och med förslag till\r\nåtgärder.\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:81).\r\n\r\nI   proposition  2002/03:151  Utjämning   av   vissa\r\nkostnader     för     stöd    och    service    till\r\nfunktionshindrade, som  överlämnats till riksdagen i\r\nseptember   2003,  föreslår   regeringen   att   ett\r\nkostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen\r\n(1993:387)  om   stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade (LSS) skall införas fr.o.m. den  1\r\nmars  2004. Utjämningssystemet skall inte ingå i det\r\nordinarie  inkomst-  och  kostnadsutjämningssystemet\r\nför kommuner och landsting.  För  varje kommun skall\r\nen  standardkostnad per invånare beräknas.  Beroende\r\npå  hur   den   enskilda  kommunens  standardkostnad\r\navviker   från   den   för   landet   genomsnittliga\r\nstandardkostnaden  per  invånare  lämnas  ett bidrag\r\nfrån  staten  eller  betalas  en avgift till staten.\r\nRegeringen  föreslår  att särskilda  införanderegler\r\ntillämpas under åren 2004-2008.\r\n\r\nUtskottet  har  i anledning  av  propositionen  i\r\nprotokoll för sammanträde  den  28  oktober  2003\r\nbeslutat     avge     yttrande    i    form    av\r\nprotokollsutdrag:\r\nDet   råder  en  stor  kostnadsspridning   mellan\r\nkommunerna för verksamhet enligt lagen (1993:387)\r\nom stöd och service till vissa funktionshindrade,\r\nLSS.   Enligt   uppgift   varierade   kommunernas\r\nkostnader för verksamheten år 2001 från cirka 400\r\nkronor  till  cirka  6000  kronor  per  invånare.\r\nKostnadsskillnaderna  mellan kommunerna är större\r\nför  verksamhet  enligt LSS,  räknat  på  antalet\r\ninvånare, än inom annan obligatorisk verksamhet.\r\nSocialutskottet  anser  det  angeläget  att det\r\nkommer till stånd en kostnadsutjämning. En  sådan\r\nutjämning  medför  mera likartade förutsättningar\r\nför kommunernas invånare.\r\nRegeringen uttalar  (prop. s. 34) att frågan om\r\nutformningen av ett utjämningssystem för insatser\r\nenligt LSS är komplicerad  och  olika  former  av\r\nberäkningar och antaganden har lett fram till det\r\nförslag  som  nu lämnas. Mot denna bakgrund anser\r\nregeringen att en kontinuerlig granskning bör ske\r\nav hur utjämningssystemet  fungerar  och  om dess\r\nutformning  i  olika  delar  leder  till rättvisa\r\nresultat  m.m. En annan viktig fråga att  granska\r\nkan  vara om  det  finns  kopplingar  mellan  det\r\nföreslagna  utjämningssystemet  och  förändringar\r\ninom kommunernas verksamhet enligt LSS.\r\nSocialutskottet anser det viktigt, vid en sådan\r\ngranskning,    att    beakta    de    vård-   och\r\nomsorgspolitiska  förutsättningarna  vad   gäller\r\ndels   mycket   kostnadskrävande   insatser  dels\r\nverksamhet    som   till   följd   av   begränsad\r\nefterfrågan förekommer i liten omfattning.\r\n\r\nSocialutskottet erinrade vidare om det initiativ som\r\nutskottet tog i maj  i  sitt  av  riksdagen godkända\r\nbetänkande  2002/03:SoU19  Översyn av  lagen  (1993:\r\n389)   om  assistansersättning.   Avvikande   mening\r\nlämnades  gemensamt av ledamöterna för m, fp, kd och\r\nc.\r\n\r\nFinansutskottet har i betänkande 2003/04:FiU9  den\r\n30 oktober 2003 bifallit regeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet behandlade  en  motion  med begäran om att\r\nutreda   den   sammanlagda  effekten  av   LSS   och\r\nsocialtjänstlagen   beträffande  personligt  stöd  i\r\nbetänkande  2001/02:SoU7.  Utskottet  biträdde  inte\r\nförslaget.  Motionen  avstyrktes.  Riksdagen  följde\r\nutskottet (prot. 2001/02:73).\r\n\r\nRegeringen  har   den   4  juli  2002  uppdragit  åt\r\nArbetsmarknadsstyrelsen,       Arbetsmarknadsverket,\r\nArbetsmiljöverket,                   Högskoleverket,\r\nIntegrationsverket,  Migrationsverket,   Myndigheten\r\nför           kvalificerad          yrkesutbildning,\r\nRiksförsäkringsverket,        Skolverket        samt\r\nSocialstyrelsen  att  i  samråd utarbeta en gemensam\r\nplan  för  kompetensförsörjning   av  personal  inom\r\nkommunernas   vård   och   omsorg   om   äldre   och\r\nfunktionshindrade  personer.  Till  denna  vård  och\r\nomsorg  skall  även  räknas  insatser som utförs  av\r\nenskilda vårdgivare på uppdrag av kommuner. Med vård\r\noch  omsorg  avses  i  detta  uppdrag  insatser  för\r\npersoner  med  behov  av  långvarigt   stöd   enligt\r\nsocialtjänstlagen  (2001:453),  lagen (1993:387)  om\r\nstöd  och service till vissa funktionshindrade  samt\r\nhälso-   och  sjukvårdslagen  (1982:763).  Uppdraget\r\nskall redovisas  i  två  steg. Senast den 31 oktober\r\n2003 skall en analys redovisas  av förutsättningarna\r\nför    kompetensförsörjningen   inom   vården    och\r\nomsorgerna  om  äldre och funktionshindrade personer\r\nutifrån  olika  myndighetsperspektiv.  Den  slutliga\r\nplanen skall redovisas senast den 31 maj 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har erfarit  att  regeringen, mot bakgrund\r\nav     utskottets     initiativ    och    riksdagens\r\ntillkännagivande (2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193),\r\nför  närvarande  bereder   direktiven  för  en  bred\r\nparlamentarisk  översyn  av  lagen   (1993:389)   om\r\nassistansersättning.   Något  ytterligare  initiativ\r\nfrån   riksdagens  sida  behövs   inte.   Motionerna\r\n2002/03:So21  (fp)  yrkandena 3-6, 2002/03: So22 (m)\r\nyrkande 1, 2002/03:So23  (mp)  yrkandena  7  och 18,\r\n2002/03:So296  (c)  yrkande  10,  2002/03:So362 (fp)\r\nyrkande  6, 2002/03:So386 (s), 2003/04:  So340  (kd)\r\nyrkande   2,    2003/04:So497    (c)    yrkande   7,\r\n2003/04:So583    (c),    2003/04:So598    (s)    och\r\n2003/04:So640 (kd) yrkande 33 avstyrks.\r\n\r\nKommunerna  har  ett  ansvar  enligt  5  kap.  7 §\r\nsocialtjänstlagen  (2001:453)  att  medverka till en\r\nmeningsfull   sysselsättning   för   människor   med\r\nfunktionshinder.    Utskottet    erinrar   om    det\r\ntillkännagivande  som  riksdagen gjorde  i  december\r\n2002. Utskottet ansåg att  det  finns  skäl  att  nu\r\nkartlägga     och     analysera     hur     psykiskt\r\nfunktionshindrades    behov   av   någon   form   av\r\nsysselsättning i realiteten  tillgodoses.  Utskottet\r\nansåg   det   också  värdefullt  att  kartlägga  och\r\nanalysera huruvida  psykiskt  funktionshindrade  får\r\ndaglig  verksamhet  enligt lagen om stöd och service\r\ntill  vissa  funktionshindrade.   Regeringen   borde\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  en  redovisning  av\r\nresultaten  och med förslag till åtgärder. Utskottet\r\nanser inte att riksdagen nu bör ta något ytterligare\r\ninitiativ med  anledning  av motionerna 2002/03:So21\r\n(fp)  yrkande 7, 2003/04:So361  (kd),  2003/04:So497\r\n(c)  yrkande   6,   2003/04:So502  (fp)  yrkande  5,\r\n2003/04:So564 (c), 2003/04:So574  (mp)  yrkande  18,\r\n2003/04:So605    (s),    2003/04:So617    (s)    och\r\n2003/04:So637 (c) yrkande 11. Motionerna avstyrks.\r\nUtskottet   har  erfarit  att  Socialdepartementet\r\nunder 2003 arbetar  med en departementspromemoria om\r\nproblem kopplade till  lagen  (1993:387) om stöd och\r\nservice  till  vissa  funktionshindrade.  Siktet  är\r\ninställt på att avsluta  arbetet  under nästa månad.\r\nPromemorian,   som   bl.a.   behandlar   frågan   om\r\nanmälningsplikt, kommer att remissbehandlas i början\r\nav  2004. Utskottet anser inte att det behövs  något\r\ninitiativ  från  riksdagens  sida  med  anledning av\r\nmotionerna  2002/03:So383  (s),  2002/03:So401  (v),\r\n2003/04:So258    (m),    2003/04:    So360     (kd),\r\n2003/04:So489  (s),  2003/04:So574  (mp) yrkande 20,\r\n2003/04: So581 (s) och 2003/04:So587 (s). Motionerna\r\navstyrks.\r\nUtskottet konstaterar att hemtjänst och boendestöd\r\nkan beviljas enligt socialtjänstlagen.  I motionerna\r\n2003/04:So340 (kd) yrkande 1, 2003/04:So562  (s) och\r\n2003/04:So608  (s) föreslås att stödet bör föras  in\r\nsom en rättighet  enligt  LSS.  Utskottet anser inte\r\natt  motionerna bör föranleda något  initiativ  från\r\nriksdagens  sida.  Motionsyrkandena  avstyrks.  Även\r\nmotion 2002/03:So446 (mp) yrkande 1 avstyrks.\r\nUtskottet biträder inte förslaget att tillsätta en\r\nutredning  om  den  sammanlagda  effekten av LSS och\r\nsocialtjänstlagen   beträffande   personligt   stöd.\r\nMotion 2002/03:So457 (kd) yrkande 10 avstyrks.\r\n\r\nPsykiskt funktionshindrade och dolda\r\nhandikapp\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om  psykiskt\r\nfunktionshindrade    med    hänvisning   till\r\nregeringens beslut att tillkalla en nationell\r\npsykiatrisamordnare med uppgift  att  se över\r\nfrågor   som   rör  arbetsformer,  samverkan,\r\nsamordning, resurser,  personal och kompetens\r\ninom vård, social omsorg  och  rehabilitering\r\nav     psykiskt     sjuka     och    psykiskt\r\nfunktionshindrade.  Samordnaren  skall  bl.a.\r\nanalysera hur socialtjänstens  boendestöd och\r\nandra  insatser kan utvecklas. Riksdagen  bör\r\näven avslå  motioner om brukarrevision och om\r\nelöverkänslighet  m.m.  med  hänvisning  till\r\npågående   arbete   inom   områdena.   Jämför\r\nreservationerna  42 (kd), 43 (v), 44 (c),  45\r\n(v) och 46 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:So642  av  Chatrine  Pålsson  m.fl.\r\n(kd)   yrkas   att  riksdagen  som  sin  mening  ger\r\nregeringen till  känna  vad  i  motionen  anförs  om\r\nindividuella   vårdplaner  för  personer  med  dolda\r\nfunktionshinder (yrkande 15). Motionärerna anser att\r\nalla med dolda funktionshinder  skall ha rätt att få\r\nen individuell vårdplan. Den skall  även  erbjudas i\r\nde fall insatserna inte ges enligt LSS.\r\n\r\nI motion 2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs    tillkännagivanden   om   behovet   av   en\r\nuppföljning  av  psykiatrireformen  när  det  gäller\r\nboendet (yrkande 13) och om en studie för att belysa\r\nfunktionshindrades   livsvillkor   (yrkande  14).  I\r\nSocialstyrelsens  slutrapport  om psykiatrireformen,\r\nVälfärd  och valfrihet 1999, konstateras  bl.a.  att\r\ndet  inte skett  en  förskjutning  från  psykiatrisk\r\nheldygnsomsorg  till  eget  boende  utan  till andra\r\nvård-  och  boendeformer.  Detta  kan bl.a. bero  på\r\nbrister  i den psykiatriska öppenvården  och  i  det\r\nkommunala  stödet för öppen verksamhet. Motionärerna\r\nanser det viktigt att denna utveckling bryts och att\r\nincitament  skapas  för  att  förverkliga  reformens\r\nintentioner  om   ett   eget   boende  för  psykiskt\r\nfunktionshindrade. Motionärerna anser vidare att det\r\när  av  stor  vikt  att  en  studie för  att  belysa\r\npsykiskt  funktionshindrades livsvillkor  genomförs.\r\nVidare  begär   motionärerna  att  regeringen  låter\r\nuppdra åt Socialstyrelsen  att  ta fram en manual om\r\nbrukarrevision (yrkande 15). Motionärerna  anför att\r\ngruppen psykiskt funktionshindrade inte får tillgång\r\ntill rehabilitering, ofta saknar sysselsättning  och\r\natt  möjligheterna till inflytande och makt över det\r\negna livet  fortfarande  är  begränsade. En enhetlig\r\nmanual för s.k. brukarrevisioner skulle vara ett led\r\ni   kvalitetssäkringen   och   ge   möjlighet   till\r\njämförelser över landet.\r\nI motion 2003/04:So569 av Ulla Hoffmann  m.fl. (v)\r\nåterkommer   dessa   yrkanden.   Motionärerna  begär\r\ntillkännagivanden  om incitament för  utveckling  av\r\nboende för psykiskt  funktionshindrade  (yrkande 8),\r\nom   en   studie   av   psykiskt  funktionshindrades\r\nlivsvillkor (yrkande 9) och om s.k. brukarrevisioner\r\n(yrkande 10).\r\nI motion 2002/03:So296  av Kenneth Johansson m.fl.\r\n(c)  begärs  tillkännagivande   om  en  sammanhållen\r\npolitik  för  människor  med  psykiska   och   dolda\r\nfunktionshinder  (yrkande 8). Människor med psykiska\r\neller dolda funktionshinder  möts  ofta med fördomar\r\noch  har  andra  svårigheter  som  inte  syns,   men\r\nbarriärerna  kan vara lika stora som vid ett fysiskt\r\nfunktionshinder,  anför  motionärerna. Det behövs en\r\nsammanhållen politik för människor  med psykiska och\r\ndolda funktionshinder.\r\nI  motion  2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin\r\nm.fl.  (mp) begärs tillkännagivanden  om  att  många\r\nhandikapp  kan vara dolda (yrkande 3) och om dementa\r\noch afatiker  (yrkande  4).  Motionärerna  anför att\r\nsituationen  för  dementa  är  allvarlig. Här saknas\r\nbåde  personal  och  utbildning. Motionärerna  begär\r\nockså tillkännagivande  om  ett intensifierat arbete\r\nför att få till alltfler rökfria  zoner  (yrkande 5)\r\ndå  många  allergiker  utestängs  från  miljöer  med\r\nstarka   dofter.  De  begär  vidare  att  det  skall\r\ninrättas en  institution  för  elallergiker (yrkande\r\n6).   Denna   skall   utreda  elöverkänslighet   hos\r\nmänniskor och upprätta individuella handlingsplaner.\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI skrivelsen redovisas  vidare  att  Socialstyrelsen\r\noch  länsstyrelserna  under åren 2000-2003  beslutat\r\natt  samverka  kring  ett   projekt  om  kommunernas\r\ninsatser för personer med psykiska  funktionshinder.\r\nInom ramen för projektet är syftet även  att ta fram\r\nen  tillsynsmodell  för  kommunernas  insatser   för\r\npersoner  med  psykiska  funktionshinder  genom  att\r\nutveckla  gemensamma  och tillförlitliga metoder för\r\nen  hel tillsynsprocess.  Tillsynen  avgränsas  till\r\nnågra   centrala   behovsområden  -  hälsa,  boende,\r\nsysselsättning och arbete.  Resultatet  av tillsynen\r\nkommer  att  överlämnas  till regeringen. Regeringen\r\navser  därefter  att  återkomma   till  riksdagen  i\r\nfrågan.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  senast motioner  om  psykiskt\r\nfunktionshindrade i betänkande  2001/02:SoU7 vartill\r\nhänvisas (s. 20-22).\r\n\r\nRegeringen  har  den  7 december 2000  beslutat  att\r\navsätta 10 miljoner kronor  ur  Allmänna  arvsfonden\r\ntill     Arvsfondsdelegationens    förfogande    för\r\nförsöksverksamhet   kring   personligt   brukarstöd.\r\nRegeringen har anfört att avsikten är att  under tre\r\nprojektår  avsätta  sammanlagt 30 miljoner kronor  i\r\ndenna särskilda satsning.\r\n\r\nSocialstyrelsen har  i  december  2001  publicerat\r\nrapporten   Brukarråd   och   brukarrevisioner  inom\r\nverksamheter     för     personer    med    psykiska\r\nfunktionshinder. Rapporten  behandlar s.k. brukarråd\r\noch    brukarrevisioner    som   ett    medel    för\r\nbrukarinflytande  över offentliga  verksamheter  för\r\npersoner   med   psykiska    funktionshinder.    Den\r\ninnefattar  en kartläggning av brukarråd i kommunala\r\noch landstingskommunala  verksamheter. Syftet är att\r\nbelysa   och   redovisa  erfarenheter   såväl   från\r\nbrukarråd med olika  organisation  och  befogenheter\r\nsom från verksamhetsgranskningar utförda av brukare.\r\nRapporten  redovisar inte någon komplett inventering\r\nav     samtliga     brukarråd     och     genomförda\r\nbrukarrevisioner  i landet. Av rapporten framgår att\r\nsåväl intervjuade brukare som verksamhetsföreträdare\r\när övervägande positiva  till brukarrådens funktion.\r\nBrukarperspektivet inom verksamheter sägs ha stärkts\r\noch konkreta resultat av rådens arbete har uppnåtts.\r\nDe brukarrevisioner som redovisas  är  upplagda  som\r\nmodifierade   versioner   av   BUKU,  en  metod  för\r\nbrukarstyrd granskning av verksamheter  för personer\r\nmed utvecklingsstörning, respektive BIKVA,  en dansk\r\nmodell  som  syftar till att skapa diskussion mellan\r\nolika aktörer.  Socialstyrelsen  anser det svårt att\r\ndra  några  generella slutsatser utifrån  det  fåtal\r\ngenomförda revisioner som ingår i studien.\r\nSocialstyrelsen  har  också genomfört en nationell\r\nuppföljning  och utvärdering  av  boendeformer  inom\r\nsocialtjänsten.  Socialstyrelsen  konstaterar  bl.a.\r\natt kommunerna inte planerar tillräckligt för att ge\r\npsykiskt  funktionshindrade  personer  möjlighet att\r\nfinna ett anpassat boende i hemkommunen med adekvata\r\nvård-   och   omsorgsinsatser   och  en  meningsfull\r\nsysselsättning   eller  rehabilitering.   Kommunerna\r\nvidtar inte heller  tillräckligt aktiva åtgärder för\r\natt rehabilitera personerna i boendena så att de kan\r\nkomma vidare till ett  mer  eget  och  självständigt\r\nboende.     Samverkan    mellan    psykiatrin    och\r\nsocialtjänsten kan förbättras.\r\n\r\nSocialministern   tog  upp  elöverkänslighet  i  ett\r\ninterpellationssvar    den    20    februari   2003.\r\nSocialministern anförde bl.a. följande:\r\n\r\nPatienter  som sätter sina besvär i  samband  med\r\nelektromagnetiska  fält  upplever ofta att de får\r\nett  dåligt  bemötande i vården.  Enligt  2  a  §\r\nhälso- och sjukvårdslagen  (1982:763)  ska vården\r\nbygga  på respekt för patientens självbestämmande\r\noch integritet  och så långt som möjligt utformas\r\noch genomföras i samråd med patienten. För att ge\r\nvägledning  till  vårdpersonal  i  kontakten  med\r\npatienter   som  relaterar   sina   besvär   till\r\nelektricitet    har    Socialstyrelsen   utfärdat\r\nallmänna  råd  (SOSFS  1998:3)  om  bemötande  av\r\npatienter som relaterar  sina besvär till amalgam\r\noch elektricitet. - - -\r\n\r\nVad gäller åtgärder för  att  öka  kunskapen om\r\nelöverkänslighet   kan  jag  nämna  tre  aktuella\r\ninsatser.  För  det första:  Forskningsrådet  för\r\narbetsliv och socialvetenskap  (FAS)  ska  enligt\r\nregleringsbrevet   för   2003   dokumentera   och\r\ninformera    om    kunskapsläget    vad    gäller\r\nelöverkänslighet. En andra aktuell insats är  att\r\nett  antal statliga myndigheter tillsammans tagit\r\nfram ett  informationsblad  som  heter  Strålning\r\nfrån  mobiltelesystem.  För  det  tredje kan  jag\r\nnämna att regeringen under 2001 och 2002 beviljat\r\nElöverkänsligas förbund totalt 736  000  kr  från\r\nAllmänna  arvsfonden  för  att  sammanställa  och\r\nsprida  kunskap  om  elöverkänslighet till hälso-\r\noch sjukvården samt till allmänheten.\r\nMot bakgrund av det jag härmed har redovisat om\r\nforskning och kunskap  om  elöverkänslighet avser\r\nregeringen  inte  i  dagsläget  att  vidta  några\r\nytterligare åtgärder.\r\n\r\nDen 1 januari 2003 skärptes  tobakslagen  (1995:581)\r\nså  att  alla restauranger skall ha ett eller  flera\r\nområden där  rökning  är  förbjuden.  Vid utskottets\r\nbehandling   av   frågan  (prop.  2001/02:64,   bet.\r\n2001/02:SoU8, rskr.  2001/02:235)  delade  utskottet\r\nregeringens bedömning att ett mål bör vara att  alla\r\nrestauranger  i  princip  skall  vara  rökfria den 1\r\njanuari 2004. Utskottet vidhöll denna bedömning  när\r\ndet  senast  behandlade  frågan om rökfria miljöer i\r\nbetänkande 2002/03:SoU4.\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nI    budgetpropositionen   2003/04:1,    volym    6,\r\nutgiftsområde  9 redovisar regeringen att man den 26\r\nmaj  2003  antog ett  EG-direktiv  avseende  reklam,\r\nmarknadsföring   och   sponsring   för  tobaksvaror.\r\nDirektivet  omfattar  direktreklam  i tryckt  press,\r\nradio     och     Internet    och    sponsring    av\r\ngränsöverskridande  evenemang  samt gratis utdelning\r\nav  tobak i samband med dessa evenemang.  Direktivet\r\nskall  vara  genomfört  senast  den sista juli 2005.\r\nInom  WHO antog Världshälsoförsamlingen  den  20 maj\r\n2003 en  ramkonvention  för  tobakskontroll. Sverige\r\nprioriterar  genomförandet av konventionen  och  var\r\nbland  de  första   länderna  att  underteckna  den.\r\nKonventionen,  som  täcker   bl.a.  passiv  rökning,\r\nreklambegränsningar  för tobak  och  varningstexter,\r\nkommer  att  ge stöd för  utarbetande  av  nationell\r\nlagstiftning på området.\r\n\r\nVidare redovisas  att EG-kommissionen presenterade\r\nen  strategi  för  miljö  och  hälsa  i  juni  2003.\r\nStrategin är framtagen gemensamt av kommissionärerna\r\nför miljö, folkhälsa  och forskning. Huvudsyftet med\r\nstrategin  är att minska  de  miljörelaterade  sjuk-\r\ndomarna. De  mest  utsatta grupperna, särskilt barn,\r\nbetonas speciellt, liksom  aktörsperspektivet.  Fyra\r\nområden  - respiratorisk sjukdom hos barn (inklusive\r\nastma       och        allergi),        neurologiska\r\nutvecklingsstörningar, barncancer och hormonstörande\r\neffekter - är prioriterade i strategin. Under hösten\r\n2003 kommer ett handlingsprogram att tas fram.\r\n\r\nRegeringen   beslutade  den  23  oktober  2003   att\r\ntillkalla  en  nationell   psykiatrisamordnare   med\r\nuppgift  att  se  över  frågor som rör arbetsformer,\r\nsamverkan,   samordning,  resurser,   personal   och\r\nkompetens   inom    vård,    social    omsorg    och\r\nrehabilitering   av   psykiskt  sjuka  och  psykiskt\r\nfunktionshindrade  (dir.   2003:133).   Samordnarens\r\nuppdrag   riktas   främst   mot   personer  som  har\r\nallvarliga psykiska besvär.\r\n\r\nSamordnaren   skall   bl.a.  lämna  förslag   till\r\nutveckling av psykiatrins  former, bedöma behovet av\r\nslutenvårdsplatser,   pröva   om   det   krävs   nya\r\nvårdformer  mellan  slutenvård  och  öppenvård  samt\r\nanalysera hur socialtjänstens boendestöd eller andra\r\ninsatser kan utvecklas.\r\nPsykiatrisamordnaren  skall fortlöpande  informera\r\nregeringen om resultatet  av  sitt  arbete  samt vid\r\nbehov  lämna  de  förslag till författningsändringar\r\noch förtydliganden  i  gällande  regelverk som anses\r\npåkallat.   Psykiatrisamordnarens   uppdrag   upphör\r\nsenast den 1 november 2006.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    vill    framhålla    att    1995    års\r\npsykiatrireform  i huvudsak var positiv för psykiskt\r\nfunktionshindrade  personer.  Det  finns  emellertid\r\nbrister inom den psykiatriska vården och den sociala\r\nomsorgen.  Utskottet  välkomnar  därför  regeringens\r\nbeslut      att      tillkalla      en     nationell\r\npsykiatrisamordnare med uppgift att se  över  frågor\r\nsom   rör   arbetsformer,   samverkan,   samordning,\r\nresurser,  personal och kompetens inom vård,  social\r\nomsorg  och rehabilitering  av  psykiskt  sjuka  och\r\npsykiskt  funktionshindrade. Samordnaren skall bl.a.\r\nanalysera hur  socialtjänstens  boendestöd och andra\r\ninsatser   kan   utvecklas.   Något  initiativ   med\r\nanledning av motionerna 2002/03:So296 (c) yrkande 8,\r\n2002/03:So513 (v) yrkandena 13 och 14, 2003/04:So569\r\n(v)  yrkandena  8  och  9  samt  2003/04:So642  (kd)\r\nyrkande 15 avstyrks. Utskottet kommer  att återkomma\r\ntill  ett  flertal  frågor om psykiatri i betänkande\r\n2003/04:SoU1.\r\n\r\nUtskottet noterar att Socialstyrelsen i en rapport\r\nbehandlat  brukarråd och  brukarrevisioner  som  ett\r\nmedel för brukarinflytande över offentlig verksamhet\r\nför personer  med  psykiska  funktionshinder. Vidare\r\npågår försöksverksamhet kring  personligt brukarstöd\r\nmed  stöd  från Allmänna arvsfonden.  Riksdagen  bör\r\ninte ta något  initiativ med anledning av motionerna\r\n2002/03:So513 (v)  yrkande  15 och 2003/04:So569 (v)\r\nyrkande 10. Motionerna avstyrks.\r\nUtskottet konstaterar att flera  insatser görs för\r\natt  öka  kunskapen om elöverkänslighet,  bl.a.  har\r\nForskningsrådet  för  arbetsliv  och socialvetenskap\r\n(FAS)  i  uppdrag att dokumentera och  informera  om\r\nkunskapsläget  vad  gäller  elöverkänslighet. Motion\r\n2002/03:So23 (mp) yrkande 6 avstyrks.\r\nÄven  yrkande  5 angående rökfria  zoner  i  samma\r\nmotion avstyrks med  hänvisning till pågående arbete\r\npå området.\r\nVad gäller yrkandena 3 och 4 noterar utskottet att\r\nregeringen i dagarna publicerat  På  väg  mot en god\r\ndemensvård   (Ds   2003:47).   Även   detta  yrkande\r\navstyrks.\r\n\r\nBilstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner om bilstödet.\r\nUtskottet   hänvisar  till   att   regeringen\r\nslutligen tillkallat en utredare för att göra\r\nen  översyn av  regler  och  tillämpning  för\r\nbilstöd  till  personer  med  funktionshinder\r\nsamt  lämna förslag till ett effektivare  och\r\nförbättrat   system   för   bilstöd.   Jämför\r\nreservationerna 47 (kd) och 48 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:So23 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl.\r\n(mp)  begärs  tillkännagivande  om ökade möjligheter\r\natt få bilstöd (yrkande 14). Motionärerna  anser att\r\ndet behövs ytterligare översyn.\r\n\r\nI  motion 2003/04:So642 av Chatrine Pålsson  m.fl.\r\n(kd)  yrkas  tillkännagivanden  om  vad  i  motionen\r\nanförs   om   behovet   av  teknisk  och  ergonomisk\r\nkompetens hos dem som handlägger  bilstödet (yrkande\r\n10)  och  om att ta initiativ till ackreditering  av\r\nföretag som handikappanpassar bilar (yrkande 11).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtskottet behandlade frågor om bilstödet senast i\r\nbetänkande  2002/03:SoU1  och  anförde  då  bl.a.\r\nföljande (s. 61):\r\nUtskottet  erinrar om det uttalande som utskottet\r\ngjorde angående reglerna för och tillämpningen av\r\nbilstödet   i   samband   med   behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen  jämte  motionerna  för 2002.\r\nUtskottet  konstaterade  då,  efter  en inledande\r\nomfattande    beskrivning,    vartill    hänvisas\r\n(2001/02:SoU1   s.   104  f.),  att  ett  flertal\r\nmotioner tog upp olika  problem  som  är förenade\r\nmed  reglerna för bilstöd till handikappade.  Vad\r\nsom anfördes  gav vid handen att en förändring av\r\ngällande    regelsystem     syntes     nödvändig.\r\nOmständigheter  som borde beaktas vid en  översyn\r\nsom  borde föregå  en  ändring  av  regelsystemet\r\ngäller    bl.a.    kriterierna    för    bilstöd,\r\nförutsättningarna      för     anpassningsbidrag,\r\nnödvändigheten  av  körkortskrav   för   personer\r\nberättigade   till  statlig  assistansersättning,\r\nåldersgränserna  samt  nivån  på  grundbidrag och\r\nanpassningsbidrag. Utskottet ansåg att regeringen\r\nsnarast   skulle  vidta  åtgärder  i  syfte   att\r\neffektivisera   och  förbättra  tillämpningen  av\r\nbilstödet till handikappade. Utskottet förväntade\r\nsig att regeringen  under  2002  återkommer  till\r\nriksdagen  med  en  redovisning av vilka åtgärder\r\nsom  vidtas.  Riksdagen   beslöt,  på  utskottets\r\nförslag,  att  ge  regeringen  detta  till  känna\r\n(2001/02:SoU1, rskr. 2001/02:94).\r\nUtskottet konstaterar  att  någon redovisning i\r\nenlighet  med  tillkännagivandet   hittills  inte\r\nlämnats.  Utskottet  förutsätter  att  regeringen\r\nsnarast återkommer.\r\n\r\nUtskottet  avstyrkte  därmed de aktuella motionerna.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03: 81).\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nI   den   nyligen   avlämnade    budgetpropositionen\r\n2003/04:1, volym 6, utgiftsområde 9 anför regeringen\r\natt den under hösten skall besluta  om direktiv till\r\nen utredning för att se över bilstödet i ett bredare\r\nsammanhang och lämna förslag till att  effektivisera\r\noch förbättra tillämpningen av stödet.\r\n\r\n(Flera partier har budgetmotioner med förslag till\r\nändringar av anslaget, dessa kommer att  behandlas i\r\nbudgetbetänkandet, 2003/04:SoU1.)\r\n\r\nRegeringen   har   den   30  oktober  2003  beslutat\r\ntillkalla en särskild utredare  (dir.  2003:137) med\r\nuppgift   att   göra   en   översyn  av  regler  och\r\ntillämpning   för   bilstöd   till    personer   med\r\nfunktionshinder   samt   lämna   förslag  till   ett\r\neffektivare  och förbättrat system  för  bilstöd.  I\r\narbetets  inledning  skall  utredaren  genomföra  en\r\nfördjupad studie  där  kostnader  för  och nyttan av\r\nfärdtjänst respektive bilstöd jämförs och analyseras\r\nutifrån   ett   individ-   och   samhällsperspektiv.\r\nUtredaren skall därefter analysera och överväga\r\n\r\n   vilka personer som bör omfattas av stödet,\r\n\r\n   om   bilstödet  skall  ha  någon  koppling   till\r\nförvärvsarbete eller inte,\r\n\r\n   om   uppdelningen    av   bilstödet   i   grund-,\r\nanskaffnings-     och    anpassningsbidrag     är\r\nändamålsenligt   samt   vilka   möjligheter   den\r\nenskilde skall ha att välja fordon,\r\n\r\n   hur   ett   system   för    behovsbedömning    av\r\nbilanpassningen  skall  kunna  upprättas,  vilken\r\nkompetens som bör knytas till detta, vem som  bör\r\nvara  huvudman  och  vem  som skall utöva tillsyn\r\növer verksamheten,\r\n\r\n   förändringar i organisation och ansvarsfördelning\r\nför verksamheten,\r\n\r\n   om   man   kan   effektivisera   och    förbättra\r\nadministrationen   och  tillämpningen  av  stödet\r\ngenom    att    koncentrera    handläggning    av\r\nbilstödsärenden    till    ett    mindre    antal\r\nbeslutenheter samt\r\n\r\n   övrig reglering av stödet.\r\n\r\nUtredaren skall redovisa  första delen av uppdraget\r\nsenast  den 31 maj 2004. Uppdraget  i  övrigt  skall\r\nredovisas senast den 31 december 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   välkomnar   att   regeringen   slutligen\r\ntillkallat  en  utredare för att göra en översyn  av\r\nregler och tillämpning för bilstöd till personer med\r\nfunktionshinder  samt   lämna   förslag   till   ett\r\neffektivare  och  förbättrat  system  för bilstöd. I\r\nuppdraget  ingår också att göra en fördjupad  studie\r\ndär  kostnader   för   och   nyttan   av  färdtjänst\r\nrespektive  bilstöd  jämförs och analyseras  utifrån\r\nett  individ- och samhällsperspektiv.  Vidare  skall\r\nutredningen  studera projektet Mobilitetsservice som\r\nsyftar till att  bygga  upp  och pröva en modell för\r\nkonsumentupplysning  om  bilval,  bilanpassning  och\r\nkörkortsinnehav  för  förare   och  passagerare  med\r\nfunktionshinder.   Motionerna   2002/03:So23    (mp)\r\nyrkande  14  och 2003/04:So642 (kd) yrkandena 10 och\r\n11 är därmed i huvudsak tillgodosedda.\r\n\r\n\r\nSärskilt bostadsstöd för\r\nfunktionshindrade\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avstyrka en motion om särskilt\r\nboendestöd   för  funktionshindrade.   Jämför\r\nreservationen 49 (m).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:So22  av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs tillkännagivande  om vad i motionen\r\nanförs  om särskilt boendestöd för funktionshindrade\r\n(yrkande  5).  Motionärerna  anser  det orimligt att\r\npersoner  med  funktionshinder  skall  tvingas  söka\r\nsocialbidrag   för   att   kunna   bo  kvar  i  sina\r\nhandikappanpassade lägenheter. Moderaterna har i sin\r\nbudgetmotion föreslagit att ett särskilt bostadsstöd\r\npå  100  miljoner  kronor  införs  för personer  med\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtskottet har behandlat förslag om bostadsstöd  till\r\nfunktionshindrade vid budgetbehandlingen under flera\r\når,  senast  i  betänkande  2002/03:SoU1.  Utskottet\r\nvidhöll sitt tidigare ställningstagande att det inte\r\nfunnit skäl att föreslå ett nytt anslag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sitt tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker  motion  2002/03:So22  (m)  yrkande 5.\r\nUtskottet    noterar    samtidigt    att    Moderata\r\nsamlingspartiet  i  sitt budgetförslag för 2004  har\r\nförslag om medel för ett nytt anslag om bostadsstöd.\r\nDetta kommer att behandlas av utskottet i betänkande\r\n2003/04:SoU1.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Målen för handikappolitiken (punkt 1)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kenneth\r\nJohansson   (c),  Anne  Marie  Brodén   (m)   och\r\nMagdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So296 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMänniskors lika värde måste vara utgångspunkten  för\r\nhandikappolitiken.    Regeringen   har   ett   snävt\r\nsamhällsperspektiv på handikappolitiken  och  lyfter\r\ninte  fram  den  enskildes förutsättningar. Vi anser\r\ndärför att ytterligare  ett  mål  skall tillfogas de\r\nnationella  målen,  nämligen ett samhälle  där  alla\r\nmänniskor har makt över  sina liv och där var och en\r\nhar  möjlighet att verka utifrån  sina  individuella\r\nförutsättningar.  Vad vi nu har anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2. Barn med funktionshinder (punkt 2)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman   (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:So23 yrkande 2,\r\n\r\n2002/03:So513  yrkande  10 och 2003/04:So569 yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOhälsotalet bland föräldrar  till  funktionshindrade\r\nbarn  har  blivit  förskräckande  högt.  Familjernas\r\nekonomiska  situation är ofta svår eftersom  barnets\r\nfunktionshinder och behov av omvårdnad är ett hinder\r\nför föräldrarnas  förvärvsarbete.  Vårdbidraget, som\r\när  avsett  bl.a. som en inkomstbortfallsförsäkring,\r\nersätter inte  det  egentliga  inkomstbortfallet. Vi\r\nvill  ha  en  översyn av detta stöd  och  ge  större\r\nmöjligheter till  rehabilitering  eftersom det visat\r\nsig att långtidssjukskrivningarna ökat  kraftigt.  I\r\ndagsläget  har  ca  1  300  barn personlig assistent\r\nenligt lagen om särskilt stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade, LSS. Ett problem som visat sig är\r\natt  försäkringskassorna  gör olika  bedömningar  av\r\ntimbehovet.  Ett annat problem  är  bemötandet,  som\r\nockså varierar  mellan  kassorna  och  mellan  olika\r\nhandläggare.   Vi  kräver  klarare  LSS-regler,  mer\r\nutbildning  och  ökad   samordning.   Vi  anser  att\r\nföräldrar   till   barn  med  funktionshinder   ofta\r\nbefinner sig i en svår  situation och behöver mer av\r\nsamhällets stöd. Vi föreslår  att  det  genomförs en\r\növersyn  kring dessa föräldrars villkor och  om  hur\r\nett stöd skall utformas. Detta bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Jämlikhet mellan funktionshindrade kvinnor\r\noch män (punkt 3)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  riksdagens förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So513 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKommittén Välfärdsbokslut  har  konstaterat  att det\r\nbland  personer  med  funktionshinder  finns tydliga\r\nkönsskillnader. Kvinnor har i högre grad  ekonomiska\r\nproblem  än  män. Kvinnor får också mindre stöd  och\r\nhjälp.  Eftersom  det  finns  en  viss  dokumenterad\r\nkunskap anser  vi  att  det är nödvändigt med en mer\r\nfördjupad  kartläggning av  ojämlikheten  som  nämns\r\novan. Detta  skall  följas av ett åtgärdsprogram där\r\nman   presenterar   förslag    som    skall   minska\r\nskillnaderna  mellan  kvinnor  och  män.  Detta  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. Individuella rättigheter (punkt 4)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m), Kerstin  Heinemann  (fp),  Kenneth\r\nJohansson (c),  Anne  Marie Brodén (m), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2002/03:So296   yrkande   2,\r\n2002/03:So439 och 2003/04:So487 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   funktionshindrades   individuella\r\nrättigheter måste garanteras  i  lag  samtidigt  som\r\nkännbara  sanktioner  införs  för  brott  mot  dessa\r\nrättigheter.  Riksdagen  bör  därför  begära  att en\r\nutredning tillsätts med denna inriktning. Detta  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Handikappeng (punkt 5)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt  5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:So326 och 2003/04:So300.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att   kommunernas   yttersta  ansvar  för\r\nhandikappomsorgens kvalitet och  kostnader  inte  är\r\nförenligt  med  rätten  till  fri etablering och den\r\nenskildes eget val av var personen  vill  bo  (eller\r\nvart  personen  vill  flytta).  Om  kostnadsansvaret\r\nutformas  så  att  fri etablering och en  mångfaldig\r\nverksamhet  uppmuntras   skulle   detta  gagna  alla\r\nfunktionshindrade.  För att stimulera  detta  skulle\r\nman kunna omforma systemet  med  en  peng som följer\r\nindividen  till  den  kommun  han  eller  hon  själv\r\nväljer.  Vad  vi  nu  anfört  bör riksdagen som  sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Mätbara mål och kommande uppföljningar\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp) och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So21  yrkande  22 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So373 och 2003/04:So642  yrkande\r\n1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:25 är alltför glättad,\r\noch  den  visar   på  risken  att  felaktigt  brukad\r\nmålstyrning  blir  en   ordning   för   att  urholka\r\nriksdagens inflytande. Kommande uppföljningar av den\r\nnationella    handlingsplanen   behöver   vara   mer\r\ninriktade på att redovisa brister och på hur brister\r\nkonkret  skall  kunna   åtgärdas.   Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Mätbara mål och kommande uppföljningar\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att riksdagens förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:So642  yrkande  1  och avslår\r\nmotionerna     2002/03:So21     yrkande    22    och\r\n2002/03:So373.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI regeringens skrivelse (skriv. 2002/03:25) redogörs\r\nför de åtgärder som vidtagits de  senaste  två  åren\r\nför  att  uppnå  de handikappolitiska målen. Mätbara\r\nresultat  av  insatserna   redovisas   dock   mycket\r\nsparsamt.   Politiska   beslut   för  att  uppnå  de\r\nhandikappolitiska målen är svåra att  utvärdera, och\r\ndärigenom  blir  det  svårt  att  utkräva  politiskt\r\nansvar. Och framför allt: om målen ligger på  en för\r\nhög abstraktionsnivå är det inte alldeles enkelt att\r\nkräva  förändringar  av handikappolitiken. Nuvarande\r\nhandikappolitiska mål skall, enligt min uppfattning,\r\nfungera som bärande principer även framgent. Men för\r\natt verkliga förbättringar  skall  åstadkommas måste\r\ndagens    generaliserande   handikappolitiska    mål\r\nkompletteras med mer mätbara och precisa delmål. Vad\r\njag  nu anfört  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. Våld och övergrepp mot funktionshindrade\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav  Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att riksdagens förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So21  yrkande  21  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:So411 och 2003/04:So421.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga funktionshindrade är sårbara och utlämnade  om\r\nde  utsätts  för  våld  eller  om de blir ekonomiskt\r\neller på annat sätt utnyttjade av  närstående  eller\r\nandra som får tillträde till deras bostäder. Det  är\r\nangeläget  att  övergreppen  stoppas  -  eller  ännu\r\nhellre  förebyggs  -  och  för  det behövs en bättre\r\nuppmärksamhet,    både   inom   vården   och    från\r\nrättsväsendets sida.  Det  är värdefullt att behovet\r\nav    bättre    statistik    för   att    tillvarata\r\njämställdhetsperspektivet lyfts  fram  så som sker i\r\ndetta  avsnitt  i  regeringens  skrivelse.  Men  det\r\nbehöver  ju  också  bli  något  konkret  av det, och\r\navgränsningen  bör  då inte vara för snäv. Våld  och\r\nandra övergrepp kan förekomma såväl inom som utom de\r\nomsorger som finns för  de  funktionshindrade. Bland\r\nannat kan förståndshandikappade  eller på annat sätt\r\npsykiskt handikappade vara utsatta  för  utnyttjande\r\nav  olika  slag  eller våldshandlingar från personer\r\nsom inte alls har  något  att  göra  med  vård eller\r\nomsorg.  Det  bör  för  tydlighets skull framgå  att\r\nuppmärksamheten måste gälla  alla  former  av sådana\r\nhandlingar,    oavsett    om    vårdpersonal   eller\r\nmotsvarande är inblandade eller inte.  Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9. Våld och övergrepp mot funktionshindrade\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Kenneth Johansson  (c),\r\nElina Linna (v) och Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So411  och 2003/04:So421\r\noch avslår motion 2002/03:So21 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  råder en stor tystnad kring våld  och  sexuella\r\növergrepp  mot funktionshindrade kvinnor, och frågan\r\när i det närmaste  tabubelagd.  Vi  vill  belysa och\r\nsynliggöra  funktionshindrade kvinnors utsatthet  så\r\natt  medvetenheten   om   problemen  ökar  och  rätt\r\nåtgärder vidtas. Vi anser att  en  undersökning  bör\r\ngenomföras  för  att  kartlägga  våld  och  sexuella\r\növergrepp   mot  funktionshindrade  kvinnor,  vilken\r\nskall ge förslag  till  åtgärder  som behöver sättas\r\nin. Huvudansvaret för en sådan utredning  bör läggas\r\npå    Handikappombudsmannen;   representanter   från\r\nhandikapprörelsen,     Brottsförebyggande     rådet,\r\nSocialstyrelsen,          kvinnojourerna         och\r\nRikskvinnocentrum  vore  självklara  experter  i  en\r\nsådan utredning. Vad vi nu  anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Tillgänglighetsreform (punkt 10)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So21 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  nationella  handlingsplanen  innehåller   många\r\nvackra  målsättningar,  men  i  verkligheten har det\r\ninte skett så mycket när det gäller tillgängligheten\r\ni samhället. Majoriteten hänvisar  till ansvars- och\r\nfinansieringsprincipen.  Vår bedömning  är,  utifrån\r\nberäkningar Boverket tidigare utfört, att det behövs\r\nfem  år  med  ett  statligt  stimulansbidrag   på  i\r\ngenomsnitt  en  miljard kronor per budgetår, för att\r\ndet skall gå att  uppnå  det  mål  som satts upp för\r\n2010.  De  stimulanspengar som borde avsättas  borde\r\nockså gå till de tillgänglighetsåtgärder som inte är\r\nenkla.  Varje   ansvarig  myndighet,  landsting  och\r\nkommun skall upprätta planer som anger i vilken takt\r\noch  på vilket sätt  tillgänglighetsproblemen  skall\r\navhjälpas.  Vad  vi  nu anfört bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Samverkansprojektet \"Hela resan\" m.m.\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att riksdagens  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So23 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  har  skett  vissa   förbättringar   vad  gäller\r\nkommunikationer,  men  långt  ifrån  all  länstrafik\r\neller  kommunal  kollektivtrafik  fungerar. Dessutom\r\nhar samordningen med andra funktioner  glömts  bort.\r\nJag  anser  att  det behövs en förbättrad länstrafik\r\noch  att  samverkansprojektet   Hela   resan   måste\r\nutvecklas   ytterligare.   Vad  jag  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Sanktionsbestämmelser m.m. (punkt 13)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att riksdagens förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So348   och   avslår  motion\r\n2002/03:So23 yrkandena 11 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  goda  intentionerna  i den av riksdagen  antagna\r\nhandlingsplanen  löper  risk  att  inte  omsättas  i\r\npraktiken  då  kraven  på  ökad  tillgänglighet  för\r\nfunktionshindrade till allmänna lokaler och allmänna\r\nplatser  inte  är  förenade  med   någon   form   av\r\nsanktioner om de inte uppfylls. För att uppnå önskat\r\nresultat   krävs  starkare  formuleringar  samt  att\r\ninförande av  sanktioner övervägs. Vad jag nu anfört\r\nbör riksdagen som  sin  mening  ge  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n13. Sanktionsbestämmelser m.m. (punkt 13)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So23  yrkande  15  och avslår\r\nmotionerna     2002/03:So23     yrkande    11    och\r\n2003/04:So348.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBoverket konstaterar att det råder  brist på kunskap\r\nom funktionshinder bland byggherrar, projektörer och\r\nkommuner och att kommunerna inte klarar  att bedriva\r\nden tillsyn av byggandet som de ska göra enligt PBL.\r\nDet är dessutom svårt att överklaga sådana  ärenden.\r\nI  avvaktan  på  översynen  av  PBL  föreslår vi att\r\nsakägarkretsen         utvidgas        så        att\r\nhandikapporganisationer  skall  kunna anmäla fall av\r\nbristande  tillgänglighet.  Vad  vi  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14. Sanktionsbestämmelser m.m. (punkt 13)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens förslag under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:So23 yrkandena 11 och 15  och\r\navslår motion 2003/04:So348.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTillgänglighet    behandlas    i   skrivelsen,   och\r\nregeringen    konstaterar   också   att    bristande\r\ntillgänglighet     och     dåligt    bemötande    är\r\ndiskriminering. Det är bra,  men det räcker inte med\r\nskrivna rekommendationer, påpekanden  m.m. Det måste\r\ntill  sanktioner  om  kommuner, arbetsplatser  m.fl.\r\ninte uppfyller kraven.\r\n\r\nBoverket  konstaterar   att  det  råder  brist  på\r\nkunskap   om   funktionshinder   bland   byggherrar,\r\nprojektörer och  kommuner  och  att  kommunerna inte\r\nklarar att bedriva den tillsyn av byggandet  som  de\r\nskall  göra  enligt  PBL.  Det är dessutom svårt att\r\növerklaga sådana ärenden. I avvaktan på översynen av\r\nPBL föreslår jag att sakägarkretsen  utvidgas så att\r\nhandikapporganisationer skall kunna anmäla  fall  av\r\nbristande  tillgänglighet.  Vad  jag  nu  anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Statsbidrag till handikapporganisationer\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nKenneth  Johansson  (c),  Anne Marie Brodén  (m),\r\nMagdalena Andersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So21  yrkande  11  och\r\n2002/03:So22   yrkande   3    och    avslår   motion\r\n2002/03:So23 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att bidragsreglerna för statsbidraget  till\r\nhandikapporganisationer   bör   ändras   så  att  de\r\ngaranterar  att  små  handikappgrupper  inte  ställs\r\nutanför.    De    nuvarande    reglerna   missgynnar\r\norganisationer som företräder personer  med  små och\r\novanliga  handikapp  eller  som  väljer  alternativa\r\norganisationsformer,  t.ex. i nätverk. Det  är  inte\r\nheller  godtagbart  att  utestänga   föreningar  som\r\nbestår av anhöriga till personer som har dålig hälsa\r\noch inte själva kan vara aktiva i föreningar.  Detta\r\ngäller   inte   minst  föreningar  som  arbetar  med\r\ndemensfrågor, som  Anhörigrådet och Demensförbundet.\r\nVad vi nu anfört bör  riksdagen  som  sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Speciallärarutbildningen (punkt 18)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So21 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  olyckligt  att  speciallärarutbildningen har\r\nlagts      ned      och      ersatts      av      en\r\nspecialpedagogutbildning,                   eftersom\r\nspecialpedagogerna  inte  i första hand skall arbeta\r\ndirekt  med eleverna. I stället  skall  de  handleda\r\nandra lärare  i  deras  arbete med elever i behov av\r\nstöd. Vi anser att det finns behov av ett direkt och\r\nkvalificerat   stöd   till   de   elever   som   har\r\ninlärningssvårigheter,  t.ex.  i  form  av  dyslexi.\r\nSpeciallärartjänster måste åter inrättas på skolorna\r\noch    en    speciallärarutbildning    införas    på\r\nlärarhögskolorna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Specialskolor (punkt 19)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m), Kerstin  Heinemann  (fp),  Kenneth\r\nJohansson (c),  Anne  Marie Brodén (m), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So21  yrkande  13  och\r\n2002/03:So22 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten  att  välja skola  är  viktig  för  alla\r\nelever, men alldeles  särskilt  viktig  för barn och\r\nungdomar  med  funktionshinder.  De  behöver  ha  en\r\nfrihet att kunna välja en skola som är specialiserad\r\npå   att   undervisa   elever  med  deras  specifika\r\nfunktionshinder. De skall  ha  en rättighet och inte\r\nen skyldighet att integreras i den vanliga kommunala\r\nskolan. Eftersom multihandikappade  elever har stort\r\nbehov  av  skräddarsydda  lösningar  för  att  deras\r\nskolgång över huvud taget skall kunna  fungera skall\r\nde, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga\r\nspecialskolor om de föredrar det.\r\n\r\nStaten   måste  enligt  vår  uppfattning  ha   ett\r\nsärskilt ansvar  för  skolan  för  elever  med svåra\r\nfunktionshinder.  Beslutet  att avveckla de statliga\r\nspecialskolorna Ekeskolan, för  elever  med synskada\r\noch  ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan,\r\nför elever  med  grav  tal- och språkstörning, måste\r\ndärför upphävas. Vad vi  nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n18. Särvux, skolpeng m.m. (punkt 20)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So21  yrkande  15 och avslår\r\nmotion 2002/03:So21 yrkandena 14, 16-18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  föreslår  att  en nationell skolpeng införs.  En\r\nnationell skolpeng innebär  att elever kan välja att\r\ngå i vilken skola de vill, oavsett  om skolan ligger\r\ni  den  egna  kommunen,  en  annan kommun  eller  är\r\nfristående.  Skolpengen  skall enligt  vårt  förslag\r\nanpassas efter de särskilda  behov  av  stöd som den\r\nenskilda  eleven  kan  ha.  Vad  vi  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19. Särvux, skolpeng m.m. (punkt 20)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motion  2002/03:So21  yrkandena  15-18  och\r\navslår motion 2002/03:So21 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi föreslår  att  en  nationell  skolpeng införs. En\r\nnationell skolpeng innebär att elever  kan välja att\r\ngå i vilken skola de vill, oavsett om skolan  ligger\r\ni  den  egna  kommunen,  en  annan  kommun  eller är\r\nfristående.  Skolpengen  skall  enligt  vårt förslag\r\nanpassas  efter de särskilda behov av stöd  som  den\r\nenskilda eleven kan ha.\r\n\r\nVuxenutbildningen  är  inte alltid tillgänglig för\r\nfunktionshindrade. För att en studerande skall kunna\r\nvara  fullt ut delaktig i undervisningen  måste  han\r\neller hon  få ta del av föreläsningar, ställa frågor\r\noch  kommunicera   med   sin  lärare.  Detta  gäller\r\nnaturligtvis döva och hörselskadade  i lika hög grad\r\nsom  andra  studerande. Problemet är att  för  vissa\r\nutbildningsanordnare  har  det  blivit  för dyrt att\r\nbekosta  de  teckentolkar  som behövs. Vi anser  att\r\nstaten  bör  överta ansvaret för  de  kostnader  som\r\nuppstår för att  genomföra  utbildningstolkning inom\r\nden offentligt finansierade vuxenutbildningen.\r\nEtt  problem som måste ses över  är  att  kommuner\r\ninte alltid  betalar  för elever med funktionshinder\r\nsom  väljer  att  studera   vid  folkhögskola  eller\r\nstudieförbund.  Alla vuxenstuderande,  inklusive  de\r\nmed funktionshinder,  skall  enligt  vår  mening  ha\r\nmöjlighet  att välja om de vill utbilda sig i komvux\r\neller genom  en folkbildningsorganisation. Helst bör\r\nde   även   kunna    välja    annan   anordnare   av\r\nvuxenutbildning.\r\nVuxna med en utvecklingsstörning  har  inte  samma\r\nrätt  till  grundläggande  vuxenutbildning som andra\r\nvuxna  har. Kommunerna är i dag  inte  skyldiga  att\r\nbereda plats  för alla som vill studera i särvux. Vi\r\nanser att utvecklingsstördas  rätt  till  utbildning\r\ninom  särvux skall skrivas in i skollagen. Nivå  och\r\nomfattning    får    anpassas    till   individernas\r\nförutsättningar. Vad vi nu anfört  bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n20. Hjälpmedelsutredningen (punkt 22)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So22   yrkande  4  och\r\n2002/03:So211  och  avslår motionerna 2002/03:So324,\r\n2002/03:    So424,    2002/03:So457    yrkande    7,\r\n2003/04:So349 yrkande 2 och 2003/04: So582.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI propositionen för den  nationella  handlingsplanen\r\nför handikappolitiken föreslogs en översyn vad avser\r\nskolhjälpmedel. Vi anser att en motsvarande  översyn\r\nbehövs      vad     avser     vuxnas     hjälpmedel.\r\nTeknikutvecklingen går snabbt framåt, bl.a. finns en\r\nny  uppspelningsutrustning  för  digitala  talböcker\r\nvilken måste ses som hjälpmedel.\r\n\r\nVidare  anser  vi att det behövs en bestämmelse så\r\natt   beslut  om  hjälpmedel   enligt   hälso-   och\r\nsjukvårdslagen  kan  överklagas.  Detta  skulle göra\r\nsituationen     bättre     för     människor     med\r\nfunktionshinder.\r\nRiksdagen  bör vidare begära att regeringen lägger\r\nfram förslag till  erforderliga  lagändringar så att\r\nfunktionshindrade    garanteras    hjälpmedel    för\r\npersonlig  assistans  oavsett huvudman.  Vad  vi  nu\r\nanfört bör riksdagen som  sin  mening  ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n21. Hjälpmedelsutredningen (punkt 22)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So349  yrkande  2 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:So22 yrkande 4 och 2002/03:So211,\r\n2002/03: So324, 2002/03:So424, 2002/03:So457 yrkande\r\n7 och 2003/04:So582.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  bristerna i den svenska hörselvården\r\nmåste    åtgärdas.    Moderna     hörapparater    är\r\nförhållandevis  dyra  och  landstingen   har  därför\r\ninfört ett kostnadstak som varierar mellan  de olika\r\nlandstingen.  Kostnader som överstiger kostnadstaket\r\nfår brukaren själv stå för.\r\n\r\nMänniskor får  således  betala  olika  mycket  för\r\nhörapparater beroende på var de bor i landet. Vidare\r\nförekommer  förskrivning  av dubbla hörapparater mer\r\nsällan.  Väntetiderna  för  att   få  tillgång  till\r\nhörselvård varierar mellan några veckor och upp till\r\nett par år. Vad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n22. Hjälpmedelsutredningen (punkt 22)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens  förslag  under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So457  yrkande  7 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So22  yrkande  4, 2002/03:So211,\r\n2002/03: So324, 2002/03:So424, 2003/04:So349 yrkande\r\n2 och 2003/04:So582.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att stimulera funktionshindrade barns utveckling\r\när hjälpmedel ofta nödvändiga. Alla  barn  utvecklas\r\ngenom     lekandet,     och    det    gäller    även\r\nfunktionshindrade barn. Handikappade  barns behov av\r\nhjälpmedel för fritidsverksamhet är mer  omfattande,\r\nmen  tilldelningen är inte tillräcklig. Landstingens\r\nhjälpmedelscentraler  har  mycket  olika praxis, och\r\nhär  och  var  råder det oklara regler  i  fråga  om\r\nrollfördelningen    och    beslutanderätten   mellan\r\nhabiliteringsläkare,  habiliteringsorganisation  och\r\nhjälpmedelscentralerna.  Hjälpmedel  för  utveckling\r\nbeviljas   inte.   Trehjuliga  cyklar  som  tidigare\r\nhänfördes till \"förflyttningsmedel\" betecknas numera\r\nsom \"fritidshjälpmedel\"  och  beviljas  inte.  Många\r\nbarn   och   ungdomar  blir  därför  hänvisade  till\r\nrullstolen,  trots   att   de  skulle  kunna  cykla.\r\nDatorhjälpmedel beviljas i skolan, men inte i hemmet\r\n- där behovet är lika stort.  Vad  jag nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23. Hjälpmedelsgaranti (punkt 23)\r\n\r\nav   Chatrine  Pålsson  (kd),  Cristina   Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin  Heinemann  (fp), Kenneth\r\nJohansson  (c), Anne Marie Brodén (m),  Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So21   yrkande   8   och\r\n2003/04:So497 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRätt  insatta  och  utprovade  hjälpmedel  har  stor\r\nbetydelse  för mångas välbefinnande. Vi oroas därför\r\nav att hjälpmedelsförsörjningen  i dag inte fungerar\r\npå  ett acceptabelt sätt. Väntetiderna  är  i  många\r\nfall    orimligt    långa.    Vi    anser   att   en\r\nhjälpmedelsgaranti       skall      införas      och\r\nhjälpmedelsmarknaden öppnas  för  konkurrens.  Detta\r\nskulle  leda till kortare köer, ett större utbud  av\r\nhjälpmedel  och  större  valfrihet för den enskilde.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n24. Vårdgaranti (punkt 26)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m), Kerstin  Heinemann  (fp),  Kenneth\r\nJohansson (c),  Anne  Marie Brodén (m), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So22 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att en verklig nationell vårdgaranti  bör\r\ninföras. Den  närmare  utformningen  av denna har vi\r\nutförligt  beskrivit  i  våra särskilda yttranden  i\r\nbetänkande 2002/03:SoU1 vartill  hänvisas. Vad vi nu\r\nanfört  bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n25. Ohälsoförsäkring (punkt 27)\r\n\r\nav Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So487 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nEn fungerande rehabilitering och en fungerande\r\nsamverkan mellan olika berörda myndigheter\r\när ofta en förutsättning för att\r\nfunktionshindrade skall kunna leva ett\r\nnågorlunda normalt liv. Fungerande\r\nrehabiliteringsåtgärder som dessutom -\r\nförutom den stora humanitära vinsten -\r\nskulle ge positiva samhällsekonomiska\r\neffekter förhindras inte sällan av\r\nresursbrist hos en part i en samarbetskedja,\r\ntrots att resurser finns på annat håll i\r\n\"systemet\". En fungerande samordning i\r\nenlighet med vårt förslag till ökad\r\nfinansiell samordning genom bl.a. en\r\nobligatorisk hälsoförsäkring skulle inom\r\nrehabiliteringsområdet skapa stora mervärden\r\nför den enskilde och för samhället. Vad vi\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n26. Habilitering och rehabilitering (punkt 28)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:So349  yrkandena  1 och 3 och\r\navslår    motionerna    2002/03:So23   yrkande   19,\r\n2002/03:So275  yrkande  3,  2002/03:So446  yrkandena\r\n3-8, 2002/03:So457 yrkande 6, 2002/03: So513 yrkande\r\n16 och 2003/04:So569 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  hälso-  och sjukvårdslagen  har  landstingen\r\nskyldighet    att    tillhandahålla    habilitering,\r\nrehabilitering,  hjälpmedel   och   tolktjänst   för\r\nhörselskadade.    För    att   lösa   hörselskadades\r\nlivssituation   krävs   inte  bara   utprovning   av\r\nhörapparat,  det  behövs också  andra  insatser  som\r\nt.ex. psykosocial rehabilitering.  Även  om det i de\r\nflesta landsting finns hörselvårdande verksamhet  så\r\när  den  ojämnt  utbyggd.  Av  de  personer  som får\r\nhörapparat utprovad är det endast ett fåtal som  får\r\nnågon          rehabiliteringsinsats          utöver\r\nhörapparatsanpassning.\r\n\r\nEn  liten  grupp hörselskadade har så komplicerade\r\nskador att de  inte  är  betjänta  av hörapparat. De\r\nbehöver  lära  sig  visuella kommunikationssätt  som\r\nstöd  till  det  svenska   språket  eller  lära  sig\r\nteckenspråk.   Denna  möjlighet   finns   endast   i\r\nbegränsad     omfattning      inom      landstingens\r\nrehabilitering. Det finns ett stort, dolt  behov  av\r\nvuxendövtolkning. Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna\r\n\r\n27. Habilitering och rehabilitering (punkt 28)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens  förslag  under punkt 28\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So275  yrkande  3  och\r\n2002/03:So457  yrkande  6   samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:So23  yrkande  19,  2002/03:So446  yrkandena\r\n3-8,  2002/03:So513  yrkande  16,   2003/04:   So349\r\nyrkandena 1 och 3 och 2003/04:So569 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEpidemiologiska  undersökningar har visat att endast\r\nen mycket liten andel  av alla hjärnskadade barn får\r\nnågon  rehabilitering.  Restsymtom   finns,   enligt\r\ninternationella  publikationer,  hos  50-80  % av de\r\nskadade.   Restsymtomen   är   främst   av  kognitiv\r\nkaraktär,  men  även personlighetsmässiga avvikelser\r\nförekommer. Det finns ett större antal barn som inte\r\nfår den rehabilitering  de behöver. Antalet barn med\r\nförvärvad hjärnskada i Sverige  har uppskattats till\r\nca  750  stycken.  Jag anser att hjärnskadade  barns\r\nbehov av rehabilitering måste uppmärksammas.\r\n\r\nJag  anser  också att  rehabiliteringsansvaret  är\r\notydligt beträffande psykiskt funktionshindrade. Det\r\nbehövs en tidsmässigt  lång  rehabilitering,  som  i\r\nförsta hand bör vara både medicinsk och social. Ofta\r\när   de   funktionshindrades   inflytande   på   sin\r\nrehabilitering  bristfällig,  kanske på grund av att\r\nde    fått    en   kronikerstämpel   på   sig.    De\r\nfunktionshindrade  måste få ett större inflytande på\r\nden egna rehabiliteringen.  Vad  jag  nu  anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n28. Habilitering och rehabilitering (punkt 28)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:So513  yrkande  16  och\r\n2003/04:So569  yrkande  11  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:So23 yrkande  19,  2002/03:So275  yrkande 3,\r\n2002/03:So446 yrkandena 3-8, 2002/03:So457 yrkande 6\r\noch 2003/04:So349 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots  riksdagens prioriteringsordning är det  svårt\r\natt få den  rehabilitering  som  behövs, och för att\r\nbehålla   sin   funktionella   förmåga   krävs    en\r\nhabiliteringsinsats  som sjukvårdshuvudmännen sparar\r\nin på. Vi anser att regeringen  bör  göra en översyn\r\nav vilka habiliteringsresurser som finns  att tillgå\r\noch  vilka  brister  som finns och komma med förslag\r\ntill     åtgärder     i     enlighet     med     den\r\nprioriteringsordning som gäller  för  landets hälso-\r\noch sjukvård. Detta bör riksdagen ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n29. Habilitering och rehabilitering (punkt 28)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens förslag under  punkt  28\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:So23 yrkande 19 och 2002/03:So446\r\nyrkandena 3-8 samt avslår motionerna\r\n2002/03:So275 yrkande 3, 2002/03:So457 yrkande\r\n6, 2002/03:So513 yrkande 16, 2003/04: So349\r\nyrkandena 1 och 3 och 2003/04:So569 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att rehabiliteringen  är  eftersatt. Många\r\nhandikappgrupper saknar tillgång till specialiserade\r\nmedicinska  team. Detta gäller inte minst  människor\r\nmed psykiska  funktionshinder. För alla gruppboenden\r\nmåste det vara  obligatoriskt  att  ha en medicinskt\r\nansvarig sjuksköterska, MAS. Denna skall  följa  upp\r\nmedicinska  ordinationer  och  pedagogiska insatser.\r\nVidare  bör  det  inrättas ett system  med  särskilt\r\nfristående     handikappinspektörer      som     gör\r\nåterkommande,  oanmälda kontroller i alla former  av\r\nboenden. Slutligen  anser  jag  det  nödvändigt  att\r\nregeringen  utger klara riktlinjer för hur begreppet\r\nintegritet  skall  tolkas.  Avvägningen  mellan  den\r\nenskildes integritet  och  behov  av vårdinsatser är\r\ninte   alltid   helt  lätt.  Det  brister   ofta   i\r\nsamordningen mellan  olika  instansers ansvar. Detta\r\nmåste åtgärdas. Vad jag nu anfört  bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30. Kommunalt domstolstrots (punkt 32)\r\n\r\nav    Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Kerstin\r\nHeinemann  (fp), Anne Marie Brodén (m), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:So22  yrkande  6  och  avslår\r\nmotionerna       2002/03:So376,       2002/03:So458,\r\n2003/04:So429,  2003/04:  So491,  2003/04:So590  och\r\n2003/04:So607.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  kritik måste riktas mot  kommunernas\r\nbristande verkställighet  när  det  gäller beslut om\r\ninsatser för personer med funktionshinder.  Vi anser\r\natt  regeringen  måste  vidta  åtgärder.  Vad  vi nu\r\nanfört  bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n31. Kompetensutveckling (punkt 33)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att riksdagens  förslag  under  punkt  33\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So332   och   avslår  motion\r\n2002/03:So23 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOkunskap om dolda funktionshinder kan ge situationer\r\nav  diskriminering.  Av den anledningen är  det  mer\r\naktuellt än någonsin att  så  många  som möjligt har\r\nkunskap  om  inte  minst  de dolda funktionshindren.\r\nSärskilt viktigt är det att  handläggare  i kommuner\r\noch  på  försäkringskassor  får utbildning på  detta\r\nviktiga   område.  Andra  viktiga   målgrupper   för\r\nutbildning  är till exempel lärare och politiker. Av\r\nden anledningen  bör en nationell utbildningskampanj\r\ninitieras. Med sitt  väl utbyggda kontaktnät och sin\r\nerfarenhet bör studieförbunden kunna spela en viktig\r\nroll  i en sådan kampanj.  Vad  jag  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n32. Kompetensutveckling (punkt 33)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  riksdagens  förslag  under  punkt 33\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So23  yrkande  10  och avslår\r\nmotion 2002/03:So332.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  det nationella programmet för kompetensutveckling\r\nbeskrivs   kön  och  etniskt  ursprung  som  viktiga\r\nfaktorer. Jag  anser  att  man  även måste ta hänsyn\r\ntill ålder. Vad jag nu anfört bör  riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n33. Funktionshindrades ekonomi (punkt 34)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens förslag under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So330  och 2003/04:So384\r\nsamt  avslår  motionerna  2002/03:So23  yrkande  16,\r\n2002/03: So513 yrkande 12 och  2003/04:So497 yrkande\r\n2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   regeringen   bör   utreda   de\r\nneuropsykiatriskt                 funktionshindrades\r\nlevnadsomständigheter      samt     föreslå      hur\r\nsamhällsstödet skall kunna förändras  för att bättre\r\nän hittills svara mot deras behov. Vad jag nu anfört\r\nbör  riksdagen  som  sin  mening ge regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n34. Funktionshindrades ekonomi (punkt 34)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att riksdagens förslag  under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So497  yrkande  2  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:So23  yrkande 16, 2002/03:So330,\r\n2002/03:So513 yrkande 12 och 2003/04:So384.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen fick i samband med  riksdagens behandling\r\nav     den     nationella    handlingsplanen     för\r\nhandikappolitiken   i  uppdrag  att  kompensera  för\r\nmerkostnader  för  föräldrar  med  funktionshindrade\r\nbarn och ungdomar. Jag anser att denna utfästelse nu\r\nmåste verkställas. Vad  jag  nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n35. Samordnat högkostnadsskydd (punkt 35)\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nKenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 35 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So21   yrkande  9  och\r\n2002/03:So362   yrkande   12   och   avslår   motion\r\n2002/03:So459.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots    alla    skyddsnät    i    form   av   olika\r\nhögkostnadsskydd som finns så kan de  som får betala\r\nhögsta  belopp  i  flera olika högkostnadsskydd  och\r\ndärtill   har   andra  merkostnader   få   en   tung\r\nkostnadsbörda, som  dessutom skall betalas ur ganska\r\nblygsamma inkomster.  Vi  anser att det mot bakgrund\r\nav  den  kunskap  som  samlats   genom  bland  annat\r\nSocialstyrelsens   och   SCB:s  undersökningar   bör\r\nutredas  om  det  är  möjligt   att  konstruera  ett\r\nsamordnat  högkostnadsskydd. Vad vi  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n36. Assistansreformen (punkt 36)\r\n\r\nav  Chatrine   Pålsson   (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin Heinemann  (fp),  Kenneth\r\nJohansson (c), Anne  Marie  Brodén (m), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2002/03:So21    yrkande   5,\r\n2002/03:So22  yrkande  1,  2003/04:So497 yrkande  7,\r\n2003/04:So583  och  2003/04:So640   yrkande  33  och\r\navslår motionerna 2002/03:So21 yrkandena 3, 4 och 6,\r\n2002/03:So23   yrkandena  7  och  18,  2002/03:So296\r\nyrkande 10, 2002/03:So362  yrkande 6, 2002/03:So386,\r\n2003/04:So340 yrkande 2 och 2003/04:So598.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har länge arbetat för att  få  en bred översyn av\r\nhandikappreformen       och      hälsade      därför\r\nutskottsinitiativet  (2002/03:SoU19)   i  våras  med\r\ntillfredsställelse. I ett särskilt yttrande framhöll\r\nvi  att  vi  förutsatte  att med formuleringen  bred\r\növersyn       kommer       överväganden        kring\r\nhuvudmannaskapsfrågan     och     det    långsiktiga\r\nfinansieringsansvaret   att  bli  en  naturlig   och\r\nsjälvklar del i översynen.\r\n\r\nVi anser att regeringen i de direktiv som är under\r\nberedning   bör   uppdra   åt  den   parlamentariska\r\nutredningen  att utreda ett statligt  kostnadsansvar\r\nför LASS. En verksamhet  som är så reglerad som LASS\r\nbör  inte  finansieras  via kommunala  skattepengar,\r\neftersom det i praktiken  inte finns någon möjlighet\r\natt kommunalt påverka beslutet. Vad vi nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n37. Daglig verksamhet (punkt 37)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nKenneth Johansson (c), Kerstin-Maria  Stalin (mp)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So21 yrkande 7, 2003/04:\r\nSo361,  2003/04:So497   yrkande   6,  2003/04:So564,\r\n2003/04:So574     yrkande     18,     2003/04:So605,\r\n2003/04:So617  och  2003/04:So637  yrkande   11  och\r\nbifaller delvis motion 2003/04:So502 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt 5 § lagen (1993:387) om stöd och service\r\nskall lagen ge de som ingår i\r\npersonkretsarna möjlighet att leva som\r\nandra. Vi anser att LSS motverkar sitt eget\r\nsyfte så länge som en personkrets\r\ndiskrimineras jämfört med de andra. Därför\r\nbör regeringen se över möjligheten att ge\r\npersoner som ingår i den tredje\r\npersonkretsen rätt till daglig verksamhet.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n38. Lex Sarah (punkt 38)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson (kd),\r\nCristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie  Brodén\r\n(m),  Elina  Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)\r\noch Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 38 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So383,  2002/03:  So401,\r\n2003/04:So258,     2003/04:So360,     2003/04:So489,\r\n2003/04:So574   yrkande   20,   2003/04:So581    och\r\n2003/04:So587.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  lex  Sarah,  14  kap.  2 § socialtjänstlagen\r\n(2001:453), är personal som är verksam inom omsorger\r\nom  äldre och människor med funktionshinder  skyldig\r\natt anmäla  allvarliga  missförhållanden.  Detta har\r\ntolkats  så att insatser enligt lagen (1993:387)  om\r\nstöd och service  till vissa funktionshindrade (LSS)\r\ninte omfattas av lex Sarah. Vissa kommuner tillämpar\r\nändå  lex Sarah för  LSS-verksamhet.  Vi  anser  det\r\nangeläget  att  snarast  tillse  att lex Sarah också\r\nomfattar insatser enligt LSS. Detta  kan lösas genom\r\natt lex Sarah förs in i LSS eller genom  att 14 kap.\r\n2 § socialtjänstlagen formuleras om. Regeringen  bör\r\nsnarast återkomma till riksdagen med lagförslag. Vad\r\nvi  nu  anfört  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n39. Boendestöd m.m. (punkt 39)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens  förslag  under punkt 39\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So340  yrkande  1 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So446  yrkande  1, 2003/04:So562\r\noch 2003/04: So608.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn av de viktigaste stödinsatserna för  personer med\r\nfunktionshinder är hjälp med de dagliga sysslorna  i\r\nhemmet.  Med  hemtjänst  eller  boendestöd kan många\r\nklara   av  att  bo  i  eget  boende  och   få   ett\r\nindividanpassat    stöd    som    uppmuntrar    till\r\nsjälvständighet.  Jag  anser  att  boendestöd  skall\r\ninföras som en stödinsats enligt LSS. Regeringen bör\r\nutreda  möjligheten  att  införa  boendestöd  som en\r\ninsats  i  9  § LSS. Vad jag nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n40. Boendestöd m.m. (punkt 39)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att riksdagens  förslag  under  punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So446  yrkande  1  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:So340  yrkande  1, 2003/04:So562\r\noch 2003/04: So608.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nAnhöriga och gode män vittnar om att det är\r\nmycket stor spännvidd i hur en gruppbostad\r\nbetraktas. Jag anser att det måste göras\r\ntydligt att gruppbostaden är de boendes hem\r\noch att personalen skall vara deras stöd.\r\nEtt förtydligande eller en komplettering av\r\nlagen måste göras när det gäller boende\r\nenligt LSS. Vad jag nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n41. Insatser enligt socialtjänstlagen\r\n(punkt 40)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens förslag under  punkt  40\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So457 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är  för  den  enskilde  stor  skillnad  på  de\r\nstödinsatser som ges enligt lagen (1993:387) om stöd\r\noch  service   för   vissa  funktionshindrade  (LSS)\r\nrespektive socialtjänstlagen (2001:453). Stöd enligt\r\nLSS ger sammantaget en bättre livskvalitet tack vare\r\nden stödbehövandes möjligheter  till inflytande över\r\nvilka  insatser  som ges. Jag anser  att  personligt\r\nstöd   skall   vara   en    rättighet    även   inom\r\nsocialtjänstlagen.   Regeringen   bör   utreda   den\r\nsammanlagda  effekten  av  LSS och socialtjänstlagen\r\nbeträffande personligt stöd.  Vad  jag nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n42. Psykiskt funktionshindrade (punkt 41)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens förslag under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So642  yrkande 15 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So296 yrkande  8,  2002/03:So513\r\nyrkandena 13  och  14  och 2003/04:So569 yrkandena 8\r\noch 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla med dolda funktionshinder skall ha rätt till en\r\nindividuell vårdplan. Den  skall  även erbjudas i de\r\nfall  insatserna  inte  ges  enligt  LSS.   Ett  mer\r\nindividuellt  arbetssätt  skall  tillämpas  där  den\r\nenskildes möjligheter, önskemål och resurser står  i\r\ncentrum. Oavsett vem som ger vården, offentlig eller\r\nenskild  vårdgivare,  skall  individuella vårdplaner\r\nanvändas. I planen skall alla  insatser  som  behövs\r\nfinnas  med. Det kan vara vad kommun eller landsting\r\nskall tillgodose men även övrigt som den enskilde är\r\ni behov av  för att uppnå goda levnadsvillkor, t.ex.\r\nsjukvårdsinsatser,   arbetsträning,   sjukgymnastik,\r\nstudier, rekreation. Planen skall vara den enskildes\r\narbetsinstrument för att skapa sig ett självständigt\r\nliv. Vad jag nu anfört bör riksdagen som  sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n43. Psykiskt funktionshindrade (punkt 41)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 41 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So513 yrkandena 13 och 14\r\noch 2003/04:So569 yrkandena  8  och  9  samt  avslår\r\nmotionerna 2002/03:So296 yrkande 8 och 2003/04:So642\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   konstaterar  att  ett  stort  antal  psykiskt\r\nfunktionshindrade  är  kvar  på institutionerna, men\r\nplatserna betalas nu av kommunerna.  Det har således\r\ninte   skett   en   förskjutning   från  psykiatrisk\r\nheldygnsomsorg  till  eget boende, utan  till  andra\r\nvård- och boendeformer.  Detta  kan  bl.a.  bero  på\r\nbrister  i  den  psykiatriska  öppenvården och i det\r\nkommunala stödet för öppen verksamhet.  Vi anser att\r\ndet är mycket viktigt att denna utveckling bryts och\r\natt incitament skapas för att förverkliga  reformens\r\nintentioner  för  utveckling  av boende för psykiskt\r\nfunktionshindrade. Vidare anser  vi det vara av stor\r\nvikt  att  en  studie av psykiskt funktionshindrades\r\nlivsvillkor genomförs.  Detta  bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n44. Psykiskt funktionshindrade (punkt 41)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att riksdagens förslag  under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So296  yrkande  8  och  avslår\r\nmotionerna   2002/03:So513   yrkandena  13  och  14,\r\n2003/04:So569 yrkandena 8 och  9  och  2003/04:So642\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nMänniskor med psykiskt eller dolt\r\nfunktionshinder möts ofta med fördomar och\r\nhar andra svårigheter som inte syns, men\r\nbarriärerna kan vara lika stora som vid ett\r\nfysiskt funktionshinder. Jag anser att\r\nregeringen bör återkomma med förslag om en\r\nsammanhållen politik för människor med\r\npsykiska och dolda funktionshinder. Vad jag\r\nnu anför bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n45. Brukarrevision (punkt 42)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna  2002/03:So513  yrkande  15  och\r\n2003/04:So569 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     konstaterar      att     gruppen     psykiskt\r\nfunktionshindrade    inte    får    tillgång    till\r\nrehabilitering, ofta saknar sysselsättning  samt att\r\nmöjligheterna till inflytande och makt över det egna\r\nlivet  fortfarande  är  begränsade. En av avsikterna\r\nmed   psykiatrireformen   var    att   ge   psykiskt\r\nfunktionshindrade   ett   större   inflytande    och\r\nmedbestämmande.  På  några  platser i landet har ett\r\narbete med s.k. brukarrevisioner  initierats med ett\r\nmycket   positivt   resultat.   Vi   föreslår    att\r\nSocialstyrelsen   ges  i  uppdrag  att  ta  fram  en\r\nenhetlig  manual  för   s.k.  brukarrevisioner.  Det\r\nskulle  vara  ett  led i kvalitetssäkring  och  även\r\nmöjlighet till jämförelser  över  landet.  Detta bör\r\nriksdagen ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n46.                 Elöverkänslighet m.m. (punkt 43)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens  förslag under punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So23 yrkandena 3-6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag vill peka på att många funktionshinder är dolda.\r\nDementa  och  afatiker  är  exempel  på  grupper som\r\nhittills  inte fått sina behov tillgodosedda.  Många\r\nallergiker utestängs från miljöer med starka dofter.\r\nJag anser att  vi  måste  fortsätta  arbetet för att\r\nskapa  så  många  rökfria zoner som möjligt.  Vidare\r\nanser  jag  att  det bör  finnas  en  institution  i\r\nSverige som utreder  elöverkänslighet hos människor.\r\nVad jag nu anfört bör  riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n47. Bilstöd (punkt 44)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagens  förslag under punkt  44\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So642 yrkandena 10 och  11 och\r\navslår motion 2002/03:So23 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det  behövs  teknisk och ergonomisk\r\nkompetens  hos  dem  som  handlägger   bilstödet  på\r\nförsäkringskassorna.   Vidare   bör  regeringen   ta\r\ninitiativ   till  att  se  över  möjligheterna   att\r\ntillskapa någon form av ackreditering av företag som\r\nanpassar bilar.  En  ackreditering  skulle  både den\r\nenskilde,  staten och bilfirmorna tjäna på. Vad  jag\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n48. Bilstöd (punkt 44)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  riksdagens  förslag  under  punkt  44\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So23  yrkande  14  och avslår\r\nmotion 2003/04:So642 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  många  handikappade  erbjuder  bilen en otrolig\r\nfrihet. Många har emellertid inte råd  att ansöka om\r\nbilstöd,  eftersom den del av bilkostnaden  som  den\r\nenskilde får  betala  är  för hög i förhållande till\r\nderas inkomster. Jag kan konstatera  att fler män än\r\nkvinnor   beviljas   bilstöd.   Jag  anser  att   en\r\nytterligare översyn behövs. Vad jag  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n49. Särskilt bostadsstöd för funktionshindrade\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att riksdagens förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So22 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att  det  är  orimligt  att  personer  med\r\nfunktionshinder  skall tvingas söka socialbidrag för\r\natt  kunna  bo  kvar   i   sina   handikappanpassade\r\nlägenheter.  Vid  avslag på ansökan om  socialbidrag\r\nkan det dessutom resultera  i  att  den handikappade\r\nmåste   flytta  till  en  mindre  bostad  som   inte\r\nuppfyller  kraven  på  anpassning  med  allt vad det\r\ninnebär    av   ökat   hjälpberoende   och   minskad\r\nsjälvständighet.   Vi   anser   att   ett   särskilt\r\nbostadsstöd   skall   införas   för   personer   med\r\nfunktionshinder.  Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nIndividuella rättigheter (punkt 4)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nDå Diskrimineringskommittén  har i uppdrag att bl.a.\r\növerväga      behovet     av     en     sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning samt behov av regler som\r\nger  skydd  mot  diskriminering   av   personer  med\r\nfunktionshinder      i     bemärkelsen     bristande\r\ntillgänglighet avstår jag nu från att reservera mig.\r\n\r\n\r\nBarnbilaga (punkt 7)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nJag    ser    med    stort   intresse    fram    mot\r\nRegeringskansliets    utlovade     utvecklingsarbete\r\nbeträffande  statsbudgetens  utformning.   Om  detta\r\nverkligen  mynnar  ut i utförliga beskrivningar  och\r\nredovisningar  om hur  barn och ungdomar påverkas av\r\nbudgeten i de olika politikområdena  närmar  vi  oss\r\nbegreppet barnbilaga. Jag ämnar följa utvecklingen.\r\n\r\n\r\nIT-produkter (punkt 14)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nJag  anser  att IT-samhället måste vara tillgängligt\r\nockså  för  personer  med  funktionshinder.  Då  ett\r\naktivt arbete  pågår  på  detta område avstår jag nu\r\nfrån att reservera mig. Jag  kommer  dock  att  noga\r\nfölja frågan.\r\n\r\n\r\nSynskadades möjligheter att personrösta (punkt\r\n15)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nVi   avstår   nu   från   att   reservera   oss  men\r\nVänsterpartiet  avser  att återkomma till frågan  om\r\nsynskadades    möjlighet   att    personrösta    vid\r\nbehandlingen av motioner i konstitutionsutskottet.\r\n\r\n\r\nStatsbidrag till handikapporganisationer (punkt\r\n17)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nGenom riksdagens  beslut  om tilläggsbudget för 2003\r\nhar   statsbidraget  till  handikapporganisationerna\r\ntillförts  extra  medel.  I  budgetpropositionen för\r\n2004  föreslår  regeringen ytterligare  en  höjning,\r\nvarför vi nu avstår från att reservera oss. Vi avser\r\nemellertid att noga följa frågan.\r\n\r\n\r\nStatsbidrag till handikapporganisationer (punkt\r\n17)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nGenom riksdagens  beslut  om tilläggsbudget för 2003\r\nhar   statsbidraget  till  handikapporganisationerna\r\ntillförts  ytterligare  medel. I budgetpropositionen\r\nför 2004 föreslår regeringen ytterligare en höjning.\r\nDärför avstår jag nu från  att  reservera  mig.  Jag\r\navser emellertid att noga följa frågan.\r\n\r\n\r\nSpecialskolor (punkt 19)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFör  många elever har det varit besvärligt i och med\r\navvecklingen   av   specialskolorna   Ekeskolan  och\r\nHällsboskolan.  Med  så  svåra  multihandikapp   som\r\nberörda elever har, kan det vara mycket negativt med\r\nintegrering i vanliga kommunala skolor. Jag ser fram\r\nmot  regeringens uppföljning av avvecklingen och mot\r\nde utlovade förslag som aviseras under våren 2004.\r\n\r\n\r\nStuderande med psykiska funktionshinder (punkt\r\n21)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nStatens   institut   för   särskilt  utbildningsstöd\r\nbeviljar fr.o.m. den 1 januari 2003 under en treårig\r\nförsöksperiod  särskilt utbildningsstöd  i  form  av\r\nassistans  även för  studenter  med  psykiska  eller\r\nneuropsykiatriska funktionshinder. Därför avstår jag\r\nfrån att nu  reservera mig. Vi kommer emellertid att\r\nnoga att följa utvecklingen.\r\n\r\n\r\nHabilitering och rehabilitering (punkt 28)\r\n\r\nav Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nVi  vill  erinra  om  att Moderata samlingspartiet i\r\nsitt budgetförslag har  avsatt  520  miljoner kronor\r\nmer än regeringen till försäkringskassorna för inköp\r\nav  rehabiliteringstjänster.  I försäkringskassornas\r\nsamordningsansvar  skall ingå att  ansvara  för  att\r\nrehabiliteringsutredningar initieras och kommer till\r\nstånd.\r\n\r\n\r\nKommunalt domstolstrots (punkt 32)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nJag står fast vid att  det är viktigt att snabba upp\r\nprocessen  i  LSS-mål.  Däremot   måste   det   noga\r\ndiskuteras     vad     utjämningssystemet     (prop.\r\n2002/03:151) innebär för kommuner som tidigare  haft\r\negna  regionala  avtal på grund av extra stor täthet\r\nav LSS-mottagare.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFunktionshindrades ekonomi (punkt 34)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nVi   har   länge   väntat   på   rapporten   om   de\r\nfunktionshindrades ekonomi. Vi delar bedömningen att\r\ndet behövs en komplettering  av  materialet.  Det är\r\nmycket angeläget att den nu aviserade undersökningen\r\nfullföljs  och  att  regeringen så snart som möjligt\r\nåterkommer. Vi kommer att mycket noga följa frågan.\r\n\r\n\r\nFunktionshindrades ekonomi (punkt 34)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nEtt  högkostnadsskydd  är  budgetpåverkande,  därför\r\navstår jag nu från att reservera  mig.  Men  jag ser\r\nfram   mot   en  redovisning  av  kartläggningen  av\r\nfunktionshindrades    ekonomiska    situation    och\r\nförbehåller mig rätten att återkomma.\r\n\r\n\r\nPsykiskt funktionshindrade (punkt 41)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nVi  vill  erinra om att vi i vårt budgetförslag  har\r\navsatt  ytterligare  200  miljoner  kronor  för  att\r\nutveckla  stödet  för  personligt ombud för personer\r\nmed psykiskt funktionshinder.\r\n\r\n\r\nElöverkänslighet m.m. (punkt 43)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nAlltfler människor upplever  en  elöverkänslighet av\r\nvarierande  grad.  Orsaken  till  dessa  besvär  har\r\ndiskuterats  flitigt,  och  inte  sällande  har  den\r\ndrabbade  hamnat i kläm. Många människor  med  dessa\r\nbesvär upplever  sig  missförstådda  och utsatta. Vi\r\nanser  att  forskningen  om  elöverkänslighet  måste\r\nbreddas  och  fördjupas.  Det  krävs   en   allsidig\r\nforskning där tekniker, medicinsk kompetens av  alla\r\nslag  och drabbade samarbetar. Forskningen bör också\r\ninriktas  mot att dokumentera och utvärdera åtgärder\r\nför rehabilitering  och symtomlindring. Vi avser att\r\nåterkomma i frågan.\r\n\r\nBilstöd (punkt 44)\r\n\r\nav  Cristina Husmark  Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nVi vill  erinra  om  att  vi  i  vårt  budgetförslag\r\nföreslår  införandet  av  en hjälpmedelsgaranti  där\r\nbilstödet föreslås ingå som en del.\r\n\r\n\r\nBilstöd (punkt 44)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nVi vill erinra om  att  vi  i vårt budgetförslag har\r\navsatt   ytterligare  70  miljoner   kronor   utöver\r\nregeringens förslag för bilstödet.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens  skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den\r\nnationella handlingsplanen för  handikappolitiken.\r\n\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av\r\nskrivelsen\r\n\r\n\r\n2002/03:So21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  statligt\r\nstimulansbidrag    till    landsting,    kommuner,\r\nfastighetsägare,  kollektivtrafikbolag  m.fl.  för\r\natt anpassa samhället så att det blir tillgängligt\r\nockså för funktionshindrade.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om huvudmannaskapet\r\nför det nationella tillgänglighetscentret.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till återställande  av  tidigare  gällande\r\nregler enligt handikappreformen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nfunktionshindrade    skall    ha   tillgång   till\r\npersonliga assistenter även vid studier.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   statligt\r\nkostnadsansvar för assistansverksamhet.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utbildning och\r\narbetsvillkor för personliga assistenter.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utvidgad rätt till\r\ndaglig verksamhet enligt LSS.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nhjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  utredning  om\r\nsamordnade högkostnadsskydd.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om statens ekonomiska\r\nansvar     beträffande     vissa     grupper    av\r\nflerhandikappade  och  centrum  med  expertis  för\r\nvissa små grupper med speciella funktionshinder.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om bidragen till\r\nhandikapporganisationer.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  återinförd\r\nspeciallärarutbildning  inriktad mot direkt arbete\r\nmed elever i behov av särskilt stöd.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  de  statliga\r\nspecialskolorna för multihandikappade elever.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  ändra\r\ndirektiven   till   Kommittén   för   översyn   av\r\nutbildningen  för  barn,  ungdomar  och vuxna  med\r\nutvecklingsstörning,     så    att    alternativet\r\nnedläggning av särskolan inte utreds.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en\r\nnationell  skolpeng,  som  tilldelar  elever   med\r\nfunktionshinder extra resurser.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  staten\r\nfinansierar  de  kostnader  som  uppstår  för  att\r\ngenomföra utbildningstolkning inom  den offentligt\r\nfinansierade vuxenutbildningen.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla\r\nvuxenstuderande, inklusive de med funktionshinder,\r\nskall ges möjlighet  att  välja om de vill utbilda\r\nsig  i  den  kommunala  vuxenutbildningen,   i  en\r\nfolkbildningsorganisation   eller   hos  en  annan\r\nanordnare.\r\n\r\n18.  Riksdagen begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med  lagförslag om individers rättighet\r\ntill vuxenutbildning  för  utvecklingsstörda  inom\r\nsärvux.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  en  översyn\r\nskall   göras   av   om  studerande  med  psykiska\r\nfunktionshinder  och neuropsykiatrisk  problematik\r\nskall  ges rätt att  ansöka  om  utbildningsbidrag\r\neller assistans.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  synskadades\r\nmöjligheter att personrösta.\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  mot våld\r\noch andra övergrepp mot funktionshindrade.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  kvaliteten  i\r\nkommande   uppföljningar    av    den   nationella\r\nhandlingsplanen.\r\n\r\n2002/03:So22 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  en  statlig\r\nfinansiering av LSS.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nförutsättningar för elever med funktionshinder.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om statsbidrag  till\r\nhandikapporganisationerna.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nhjälpmedelsförsörjningen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   särskilt\r\nboendestöd för funktionshindrade.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om funktionshindrades\r\nrättstrygghet.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  vård   och\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2002/03:So23 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att barnbilagor\r\nskall följa med alla budgetar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att föräldrar inte\r\nskall behöva strida för sina barns rättigheter.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att   många\r\nhandikapp kan vara dolda.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  dementa  och\r\nafatiker.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett  intensifierat\r\narbete för att få till alltfler rökfria zoner.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en institution för\r\nelallergiker.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att människor med\r\npsykiska  funktionshinder  skall omfattas av LSS i\r\nsamma omfattning som andra medborgare.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  störande\r\nbakgrundsljud    i    samband    med    TV-    och\r\nradiosändningar.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av\r\ntextning och tolkning av TV-sändningar för döva.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bemötande.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\ntillgänglighet.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\növersyn av färdtjänstlagen.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en förbättrad\r\nlänstrafik  eller  kommunal  kollektivtrafik   och\r\nsamverkansprojektet Hela resan.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om ökade möjligheter\r\natt få bilstöd.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en utökning av\r\nsakägarkretsen.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om funktionshindrades\r\nekonomiska situation.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  statsbidrag  och\r\n\"stötdämpande åtgärder\".\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   personlig\r\nassistans och kognitiva funktionsnedsättningar.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rehabilitering.\r\n\r\n\r\nMotioner väckta under allmänna\r\nmotionstiden 2002\r\n\r\n\r\n2002/03:So211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag\r\ntill     erforderliga     lagändringar     så    att\r\nfunktionshindrade    garanteras    hjälpmedel    för\r\npersonlig  assistans oavsett huvudman i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So217 av Birgitta Carlsson och Sofia Larsen\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att betrakta glasögon till\r\nbarn som hjälpmedel.\r\n\r\n2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om funktionshindrades\r\ninflytande på den egna rehabiliteringen.\r\n\r\n2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett  ytterligare\r\nmål för handikappolitiken  som innebär att arbetet\r\nsärskilt  inriktas  på  att  ge   alla  människor,\r\noberoende av förutsättningar, makt  över sitt eget\r\nliv.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  utkrävbara\r\nrättigheter för funktionshindrade.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  särskilt stöd till IT-produkter för\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en sammanhållen\r\npolitik  för  människor  med  psykiska  och  dolda\r\nfunktionshinder.\r\n\r\n10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag till åtgärder för att säkra framtida\r\npersonalförsörjning vad gäller personliga\r\nassistenter.\r\n\r\n2002/03:So313 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om situationen för äldre döva.\r\n\r\n2002/03:So324 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs    om   hjälpmedel   för\r\nhörselskadade.\r\n\r\n2002/03:So326 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen  återkommer   med\r\nförslag till  riksdagen  om att ändra lagstiftningen\r\nför   funktionshindrade   så   att    pengarna   för\r\nomsorgsinsatser följer individen i enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So330 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  att  utreda  de\r\nneuropsykiatriskt                 funktionshindrades\r\nlevnadsomständigheter      samt     föreslå      hur\r\nsamhällsstödet skall kunna förändras  för att bättre\r\nän hittills svara mot deras behov.\r\n\r\n2002/03:So332 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   en   nationell\r\nutbildningskampanj om dolda funktionshinder.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utbildning och\r\narbetsvillkor för personliga assistenter.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utredning angående\r\nsamordning av högkostnadsskydd.\r\n\r\n2002/03:So373 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    behovet   av\r\nkontrollstationer i det nationella handikappolitiska\r\nprogrammet.\r\n\r\n2002/03:So376 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att stärka den enskildes\r\nrätt  så  att  fattade   beslut   enligt   LSS  blir\r\nverkställda.\r\n\r\n2002/03:So383 av Mona Berglund Nilsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att utvidga lex Sarah.\r\n\r\n2002/03:So386 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av utvärdering  av\r\nlagen    om    stöd    och    service   till   vissa\r\nfunktionshindrade     (LSS)     och     lagen     om\r\nassistansersättning (LASS).\r\n\r\n2002/03:So401 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ändring i LSS.\r\n\r\n2002/03:So411 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning med syfte att  kartlägga våld och sexuella\r\növergrepp mot funktionshindrade kvinnor enligt vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:So424 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  låta  se över gällande\r\npraxis   vad  gäller  villkor  för  tilldelning   av\r\nhjälpmedel till funktionshindrade.\r\n\r\n2002/03:So439 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om en tillgänglighetslag, som\r\nen svensk motsvarighet till USA:s ADA-lag.\r\n\r\n2002/03:So446 av Kerstin-Maria Stalin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    att    ett    förtydligande   eller   en\r\nkomplettering  av lagen i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs  i motionen  måste  göras  när  det  gäller\r\nboende enligt LSS.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om tillgång till  ett\r\nspecialiserat medicinskt team.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om MAS-anställda.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att ordinationer\r\noch pedagogiska insatser skall utföras  och följas\r\nupp.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nhandikappinspektörer  och  återkommande,  oanmälda\r\nkontroller.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om riktlinjer för\r\ntolkning av ordet integritet.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om samordningsansvar.\r\n\r\n2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att äldre och\r\nfunktionshindrade bör särskiljas i lagstiftningen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om hjärnskadade barns\r\nbehov av rehabilitering.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  praxis  vid\r\ntilldelningen av hjälpmedel.\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  utreder  den\r\nsammanlagda  effekten  av  LSS och SoL beträffande\r\npersonligt stöd.\r\n\r\n2002/03:So458 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att stärka  den  enskildes\r\nrätt  så   att   fattade   beslut  enligt  LSS  blir\r\nverkställda.\r\n\r\n2002/03:So459 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   ett    gemensamt\r\nhögkostnadsskydd.\r\n\r\n2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en\r\növersyn  kring  situationen   för  föräldrar  till\r\nfunktionshindrade barn.\r\n\r\n12. Riksdagen begär att regeringen  redovisar den av\r\nSCB  gjorda undersökningen över funktionshindrades\r\nekonomi  och  enligt  vad i motionen anförs lämnar\r\nförslag till åtgärder.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nuppföljning  av psykiatrireformen när  det  gäller\r\nboendet.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en studie för  att\r\nbelysa psykiskt funktionshindrades livsvillkor.\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär att regeringen låter uppdra åt\r\nSocialstyrelsen att ta fram en manual enligt vad i\r\nmotionen anförs om brukarrevision.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nresurser för habilitering i landet  så  att  dessa\r\nmotsvarar       hälso-       och       sjukvårdens\r\nprioriteringsordning.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utredning för\r\natt kartlägga  och  föreslå  åtgärder  mot  den av\r\nVälfärdsbokslutet    dokumenterade    ojämlikheten\r\nmellan funktionshindrade män och kvinnor.\r\n\r\n2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att öka resurserna\r\ntill sjukvårdens  hjälpmedelscentraler  så  att de\r\nbättre  kan  arbeta  med att anpassa sexhjälpmedel\r\nför funktionshindrade.\r\n\r\n\r\nMotioner väckta under allmänna\r\nmotionstiden 2003\r\n\r\n\r\n2003/04:So258 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  behovet  av  att skyndsamt\r\nkomma  med  konkreta förslag till en bestämmelse  om\r\nanmälningsplikt i LSS.\r\n\r\n2003/04:So263 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att betrakta glasögon till\r\nbarn som hjälpmedel.\r\n\r\n2003/04:So300 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till  ändring  av   lagstiftningen   för\r\nfunktionshindrade     så    att    pengarna    för\r\nomsorgsinsatser följer individen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om funktionshindrades\r\nreella möjlighet att välja boendekommun.\r\n\r\n2003/04:So340 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda\r\nmöjligheten   att   införa   boendestöd   som   en\r\nstödinsats i 9 § LSS.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  översyn   av\r\nreglerna för medföljande på långväga resor.\r\n\r\n2003/04:So348 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om ökad tillgänglighet för\r\nfunktionshindrade till allmänna lokaler och allmänna\r\nplatser.\r\n\r\n2003/04:So349 av Cecilia Wikström (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om habilitering,\r\nrehabilitering och tolktjänst för hörselskadade.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  hörselskadades\r\nrätt till hörapparater.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vuxendövtolkar.\r\n\r\n2003/04:So360 av Ulrik Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en motsvarighet till\r\nsocialtjänstlagens lex Sarah i LSS.\r\n\r\n2003/04:So361 av Ulrik Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att se över möjligheten att\r\nge  personer  som  ingår  i den tredje personkretsen\r\nrätt till daglig verksamhet enligt LSS.\r\n\r\n2003/04:So384 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om   att   utreda  de\r\nneuropsykiatriskt                 funktionshindrades\r\nlevnadsomständigheter      samt     föreslå      hur\r\nsamhällsstödet skall kunna förändras  för att bättre\r\nän hittills svara mot deras behov.\r\n\r\n2003/04:So421 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en kartläggning av våld och\r\nsexuella övergrepp mot funktionshindrade kvinnor och\r\nflickor.\r\n\r\n2003/04:So429 av Gustav Fridolin och Kerstin-Maria\r\nStalin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  i  motionen  anförs  om  behovet  av   en\r\nförstärkning av LSS.\r\n\r\n2003/04:So487 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nindividens  rättsliga  ställning  genom att utreda\r\nmöjligheterna till ett ADA-system i Sverige.\r\n\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen lägger  fram  ett\r\nförslag    som    underlättar    samordning   inom\r\nrehabiliteringsområdet.\r\n\r\n2003/04:So489 av Marie Nordén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om tillsyn av  stöd  och hjälp\r\nenligt LSS och LASS.\r\n\r\n2003/04:So491 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  stärka  den\r\nenskildes  rätt  så  att fattade beslut enligt LSS\r\nblir verkställda.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvitessanktioner även skall gälla om beslut om LSS-\r\ninsatser ej verkställs.\r\n\r\n2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om kompensation av\r\nmerkostnaderna för föräldrar med funktionshindrade\r\nbarn.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nhjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  i lagen (1993:387) om stöd\r\noch  service  till vissa funktionshindrade  enligt\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om en utredning av ett eventuellt statligt\r\nkostnadsansvar för lagen  (1993:387)  om  stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade.\r\n\r\n2003/04:So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nförslag till ändring  av  lagen (1993:387) om stöd\r\noch  service  till vissa funktionshindrade  såvitt\r\navser     kriterier     för     personkrets     3,\r\nsysselsättningsgaranti  och  tydligare  skyldighet\r\nför kommunerna att erbjuda en individuell plan.\r\n\r\n2003/04:So553 av Ulla Wester och Barbro Hietala\r\nNordlund (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  situationen\r\nför äldre döva.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om att genom\r\ntilläggsdirektiv      till     utredningen      om\r\nteckenspråkets ställning tillse att de äldre dövas\r\nbehov särskilt beaktas.\r\n\r\n2003/04:So562 av Birgitta Ahlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om   boendestöd   som   en\r\nstödinsats  i  9  §  lagen  (1993:387)  om  stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade, LSS.\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:So564   av   Annika  Qarlsson  och  Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen     anförs     om     en     översyn     av\r\npersonkretsindelningen i LSS.\r\n\r\n2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  översyn  kring\r\nföräldrar till funktionshindrade barns villkor.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om incitament  för\r\nutveckling     av     boende      för     psykiskt\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  en  studie  av\r\npsykiskt funktionshindrades livsvillkor.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   s.k.\r\nbrukarrevisioner.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nhabiliteringsresurserna.\r\n\r\n2003/04:So574 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om funktionshindrade\r\npersoners rätt till daglig verksamhet enligt LSS.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs som  en  motsvarighet\r\ntill socialtjänstlagens lex Sarah i LSS m.m.\r\n\r\n2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  översyn  av  om\r\nstuderande   med   psykiska   funktionshinder  och\r\nneuropsykiatrisk problematik skall  ges  rätt  att\r\nansöka om utbildningsbidrag eller assistans.\r\n\r\n2003/04:So581 av Birgitta Ahlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  motsvarighet  till\r\nsocialtjänstlagens lex Sarah i LSS.\r\n\r\n2003/04:So582 av Birgitta Ahlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om en översyn av landstingens\r\nolika avgiftssystem för hjälpmedel.\r\n\r\n2003/04:So583 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs om att finansieringsansvaret\r\nför LSS-verksamheten bör överföras till staten.\r\n\r\n2003/04:So587 av Kerstin Engle m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  motsvarighet  till\r\nsocialtjänstlagens lex Sarah.\r\n\r\n2003/04:So590 av Birgitta Ahlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  särskild  avgift  för\r\nkommuner  och  landsting  som  inte  verkställer  en\r\nbeslutad LSS-insats.\r\n\r\n2003/04:So598 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om ungdomars  frigörelse  och\r\nstöd till  föräldrar  som  tjänstgör  som personliga\r\nassistenter.\r\n\r\n2003/04:So605 av Ulla Wester och Barbro Hietala\r\nNordlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om att arbeta  för  att\r\nfördela resurserna  inom  LSS  med målet att på sikt\r\nkunna erbjuda daglig verksamhet även för de personer\r\nsom omfattas av lagens tredje personkrets,  personer\r\nmed fysiska eller psykiska funktionshinder.\r\n\r\n2003/04:So607 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att införa särskild  avgift\r\nför  kommuner och landsting som inte verkställer  en\r\nbeslutad LSS-insats.\r\n\r\n2003/04:So608 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad motionen  anförs om boendestöd som en stödinsats\r\ni 9 § LSS.\r\n\r\n2003/04:So617 av Birgitta Ahlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att undersöka möjligheterna\r\nom funktionshindrades rätt till daglig verksamhet.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om rätt till daglig\r\nverksamhet för personkrets 3 enligt LSS.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att utreda hur\r\nstaten  skall  ta över kostnadsansvaret  för  LSS-\r\ninsatser.\r\n\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagens tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att de generella\r\nhandikappolitiska  målen  måste preciseras med mer\r\nmätbara mål.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   att  i\r\nlagstiftningen       särskilja      äldre      och\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av teknisk\r\noch  ergonomisk  kompetens  hos dem som handlägger\r\nbilstödet.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ta initiativ\r\ntill     ackreditering      av     företag     som\r\nhandikappanpassar bilar.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  individuella\r\nvårdplaner för personer med dolda funktionshinder.\r\n\r\n2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   öka\r\ntillgängligheten       för       funktionshindrade\r\nhögskolestuderande.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande 2002/03:KU3y\r\n\r\n\r\nUppföljning av den nationella\r\nhandlingsplanen för\r\nhandikappolitiken\r\n\r\n\r\nTill socialutskottet\r\n\r\n\r\nSocialutskottet har den 6 februari 2003 berett bl.a.\r\nkonstitutionsutskottet tillfälle att  yttra sig över\r\nregeringens skrivelse 2002/03:25 Uppföljning  av den\r\nnationella   handlingsplanen  för  handikappolitiken\r\njämte  motioner   som   väckts   med   anledning  av\r\nskrivelsen.  För  konstitutionsutskottets   del  har\r\nsärskilt   uppmärksammats   ett   motionsyrkande  om\r\nsynskadades  möjligheter  att  personrösta   (motion\r\n2002/03:So21 yrkande 20).\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet vill framhålla att\r\nmotioner som specifikt avser funktionshindrades\r\nmöjligheter att delta i val på samma villkor\r\nsom andra har väckts under allmänna\r\nmotionstiden 2002 och hänvisats till\r\nkonstitutionsutskottet för beredning. Bland\r\ndessa motioner finns yrkanden av samma innebörd\r\nsom det nu väckta om synskadades möjligheter\r\natt personrösta. Utskottet avser att behandla\r\ndessa motioner i ett betänkande om\r\nvallagsfrågor under hösten 2003. Med anledning\r\nav yrkanden i motion 2002/03:So23 vill\r\nutskottet också nämna att en motion om\r\nprogramtextning i TV 4 har behandlats i\r\nutskottets betänkande 2002/03:KU25\r\nMassmediefrågor samt att bl.a. bemötandefrågor\r\nbehandlas i utskottets betänkande 2002/03:KU23\r\nStatlig förvaltning.\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  i  maj  2000  om  en nationell\r\nhandlingsplan          för         handikappolitiken\r\n(prop. 1999/2000:79,   bet. 1999/2000:SoU14,   rskr.\r\n1999/2000: 240). Handlingsplanen  sträcker  sig fram\r\ntill  år 2010 och spänner över alla samhällsområden.\r\nDen  skall   ses   som   ett  avstamp  för  ett  mer\r\nstrukturerat  och  samhällsövergripande   sätt   att\r\narbeta  för  att  förverkliga  de  handikappolitiska\r\nmålen om vilka det råder bred politisk enighet.\r\n\r\nI  skrivelsen redogör regeringen för  hur  arbetet\r\nmed att  genomföra  handlingsplanen utvecklats efter\r\nriksdagens  beslut  i maj  2000.  Skrivelsen  bygger\r\nenligt  regeringen, liksom  handlingsplanen,  på  en\r\növerenskommelse    mellan   den   socialdemokratiska\r\nregeringen  och  Vänsterpartiet  och  är  en  första\r\navstämning   mot   handlingsplanen.   I   skrivelsen\r\nredovisas de åtgärder  som  framför  allt regeringen\r\nmen  också  statliga  myndigheter och andra  aktörer\r\ngjort och gör för att aktivt driva utvecklingen inom\r\npolitikområdet  framåt.   Det  framgår  också  vilka\r\ninsatser  som  regeringen avser  att  prioritera  de\r\nnärmaste  åren, dels  genom  fortsatt  reformarbete,\r\ndels genom styrning av de statliga myndigheterna.\r\n\r\nHandlingsplanen\r\n\r\nDe nationella målen, som har FN:s standardregler för\r\natt tillförsäkra  människor med funktionsnedsättning\r\ndelaktighet och jämlikhet  som  grund, samt arbetets\r\ninriktning och prioriterade arbetsområden  som utgör\r\ndelar av handlingsplanen framgår av följande  tabell\r\ni skrivelsen.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNationella mål    Det               Prioriterade\r\nför               handikappolitiska arbetsområden\r\nhandikappolitiken arbetets          (delmål)\r\ninriktning\r\n-----------------------------------------------------\r\nEn                Förebygga    och  Förbättra\r\nsamhällsgemenskap bekämpa           bemötandet.\r\nmed mångfald som  diskriminering\r\ngrund.            av  personer med\r\nfunktionshinder.\r\n-----------------------------------------------------\r\nAtt    samhället  Identifiera  och  Skapa        ett\r\nutformas  så att  undanröja hinder  tillgängligt\r\nmänniskor    med  för         full  samhälle.\r\nfunktionshinder   delaktighet    i\r\ni   alla  åldrar  samhället    för\r\nblir       fullt  människor    med\r\ndelaktiga      i  funktionshinder.\r\nsamhällslivet.\r\n-----------------------------------------------------\r\nJämlikhet      i  Ge         barn,  Se    till   att\r\nlevnadsvillkor    ungdomar     och\r\nhandikapperspektivet\r\nför  flickor och  vuxna        med  genomsyrar  alla\r\npojkar,  kvinnor  funktionshinder   samhällssektorer.\r\noch    män   med  förutsättningar\r\nfunktionshinder.  för\r\nsjälvständighet\r\noch\r\nsjälvbestämmande.\r\n-----------------------------------------------------\r\nArbetet  skall  koncentreras  på  att  undanröja  de\r\nhinder  som  finns för full delaktighet i samhället.\r\nNär ett tillgängligt samhälle skall skapas avses med\r\ntillgänglighet  inte bara fysisk tillgänglighet utan\r\näven   tillgång   till    språket,   tillgång   till\r\nsamhällsinformation  och  allt   annat  som  hindrar\r\nmänniskor att känna till och nyttja sina rättigheter\r\nsamt att delta i en samhällsgemenskap  och göra fria\r\nval i vardagen.\r\n\r\nRegeringen  framhåller  att  statliga  myndigheter\r\nenligt  handlingsplanen har ett särskilt ansvar  att\r\nbeakta handikapperspektivet,  att  myndigheterna bör\r\nverka  för att de handikappolitiska målen  och  FN:s\r\nstandardregler integreras i verksamheten, och att en\r\ncentral  del  är  att  göra  myndigheternas lokaler,\r\nverksamhet och information mer tillgängliga.\r\nEtt   antal   statliga  myndigheter   bör   enligt\r\nhandlingsplanen ha  ett  särskilt  sektorsansvar som\r\ninnebär   att   de   får   en   specifik  roll   vid\r\ngenomförandet           av          handlingsplanen.\r\nSektorsmyndigheterna   skall   utforma   sektorsvisa\r\netappmål som bör vara uppfyllda till år 2010. Vidare\r\nskall  handikappombudsmannen   vara  ett  nationellt\r\ntillgänglighetscentrum som bör stimulera  och  driva\r\npå  utvecklingen  mot  ett  tillgängligare  Sverige.\r\nCentrumet    bör   svara   för   kunskapsuppbyggnad,\r\nrådgivning,  utveckling  och  samverkan  samt  följa\r\nmyndigheters,  kommuners och andra organs utveckling\r\ninom tillgänglighetsområdet.\r\nStatens  institut   för  särskilt  utbildningsstöd\r\n(Sisus)  skall enligt handlingsplanen  ta  fram  ett\r\nnationellt   program   för  kompetensutveckling  med\r\nsyftet att förbättra bemötandet  av personer som har\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nUppföljningen\r\n\r\nRegeringen  framhåller  i skrivelsen  att  betydande\r\ninsatser gjorts under de  två  senaste  åren för att\r\nförverkliga                         handlingsplanen.\r\nTillgänglighetscentrumets verksamhet  har  kommit  i\r\ngång,  de  sektorsmyndigheter  som  tillsammans  med\r\nregeringen skall leda arbetet med att förverkliga de\r\nhandikappolitiska  målen  har  föreslagit  etappmål,\r\nlagar   och   förordningar   har   trätt   i  kraft,\r\nutredningar  har  avslutats  och  nya  har  inletts,\r\nförsöksprojekt pågår, nya statliga medel har satsats\r\ninom bl.a. kulturområdet och IT-området.\r\n\r\nÖkad  tillgänglighet till kulturen, tillgängligare\r\nvallokaler    och   möjlighet   för   personer   med\r\nfunktionshinder  att som förtroendevalda kunna delta\r\ni det politiska arbetet  är  områden  som regeringen\r\nprioriterat.\r\nRegeringen redovisar i skrivelsen insatser inom de\r\ntre arbetsområdena:\r\n\r\n1.  ett  handikapperspektiv  som  genomsyrar  alla\r\nsamhällssektorer,\r\n\r\n2. ett tillgängligt samhälle,\r\n3. ett bättre bemötande.\r\n\r\nInom   området  för  ett  handikapperspektiv   som\r\ngenomsyrar  alla  samhällssektorer  anger regeringen\r\natt  statliga  myndigheter  och institutioner  skall\r\nvara  föredömen.  Vidare anför  regeringen  att  det\r\nnationella tillgänglighetscentrumets  arbete med att\r\nstödja  och  hjälpa  myndigheter  att  göra  Sverige\r\ntillgängligare  har  kommit  i  gång,  att  statliga\r\nmyndigheter  skall  göra  inventeringar av de hinder\r\nsom    skapar    otillgänglighet     och    upprätta\r\nhandlingsplaner för att deras lokaler  liksom  deras\r\nverksamhet och information skall göras tillgängliga.\r\nSektorsmyndigheter har utsetts och dessa myndigheter\r\nhar  i  samråd  med  Handikappombudsmannen och andra\r\nmyndigheter definierat  sin  roll. Regeringen kommer\r\natt  besluta  om etappmål som skall  vara  uppfyllda\r\ntill 2010. Arbetet  går  vidare  i  nästa fas när de\r\nstatliga myndigheterna skall arbeta mer  konkret med\r\ntillgänglighetsfrågor   och   med   att  förverkliga\r\netappmål.  Regeringen  avser  också  att  inom  kort\r\ntillsätta    en    utredning   för   att   se   över\r\nmyndighetsstrukturen   för   det   handikappolitiska\r\narbetet  i syfte att effektivisera genomförandet  av\r\nden  nationella  handlingsplanen  samt  se  över  om\r\nhandikapperspektivet  beaktas  i villkoren för olika\r\nstatliga stöd och vid behov skärpa kraven.\r\n\r\nInom   området   för  ett  tillgängligt   samhälle\r\nframhåller regeringen  bl.a.  att  vallokaler blivit\r\ntillgängligare   genom  en  ny  regel  som   skärper\r\nkommunernas ansvar  att  använda  vallokaler som kan\r\nanvändas  av alla och att en uppföljning  visar  att\r\nkommunerna  endast i ett fåtal fall inte har lyckats\r\nhitta vallokaler  som  är tillgängliga. Vidare pekar\r\nregeringen på att den i  propositionen Demokrati för\r\ndet  nya  seklet betonat att  tillgängligheten  till\r\nkommunala  lokaler  för  politisk  verksamhet  också\r\nskall förbättras  och  på  att möjligheten att kunna\r\nmedverka i politiska sammanträden på lika villkor är\r\nbetydelsefull, inte minst ur  demokratisk synvinkel.\r\nRegeringen  nämner  också  att en  arbetsgrupp  inom\r\nRegeringskansliet skall främja  utvecklingen  av den\r\npolitiska       processen      med      stöd      av\r\ninformationstekniken.  I  gruppens uppdrag ingår att\r\nlämna  förslag om hur personer  med  funktionshinder\r\nkan få ökad tillgänglighet till IT för det politiska\r\narbetet. Regeringen kommer att följa hur arbetet för\r\natt göra  det politiska arbetet mer tillgängligt för\r\nfunktionshindrade   fortskrider  och  återkomma  med\r\nytterligare   lagförslag    om   detta   visar   sig\r\nnödvändigt.\r\nRegeringen  nämner vidare att  5  miljoner  kronor\r\ntillförts anslaget  för statsbidrag till elektronisk\r\nkommunikation, som ger  personer  som är döva, gravt\r\nhörselskadade,  dövblinda  eller  gravt  språkstörda\r\nmöjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät.\r\nPlan-  och  bygglagen (1987:10) har ändrats  så  att\r\ndels tydligare  krav  kan  ställas på tillgänglighet\r\nnär allmänna platser iordningställs och ändras, dels\r\nenkelt  avhjälpta  hinder  mot   tillgänglighet  och\r\nanvändbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller\r\norienteringsförmåga  skall undanröjas  i  befintliga\r\nlokaler  dit  allmänheten   har   tillträde  och  på\r\nbefintliga allmänna platser. Regeringen har tillsatt\r\nen kommitté (M 2002:05, dir. 2002:97)  som  skall se\r\növer    plan-   och   bygglagstiftningen   med   det\r\növergripande  målet  att stärka lagstiftningens roll\r\nsom ett instrument för  hållbar  utveckling,  vilket\r\nbl.a.  innebär  att  den  byggda  miljön  skall vara\r\ntillgänglig,   trygg   och   präglas   av  mångfald.\r\nBetydelsen av att frågor som rör tillgänglighet  och\r\nanvändbarhet  för  alla skall beaktas vid översynen.\r\nDemokrati- och rättighetsperspektivet  skall  enligt\r\ndirektiven genomsyra hela planeringsprocessen.\r\nI   fråga   om  kulturupplevelsers  tillgänglighet\r\nnämner regeringen  att Sveriges Television AB för år\r\n2001 tilldelats 10 miljoner  kronor utöver ordinarie\r\nmedelstilldelning   för   insatser   för   att   öka\r\ntillgängligheten för personer  med  funktionshinder.\r\nDe  nu  gällande  sändningstillstånden  för   public\r\nservice-företagen  innebär bl.a. att programbolagens\r\ninsatser för att göra  programmen  tillgängliga  för\r\nfunktionshindrade skall öka under tillståndsperioden\r\njämfört  med  år  2001.  Sveriges  Television AB bör\r\narbeta  för att minst hälften av sändningstiden  för\r\nförstagångssändningar med svenskt ursprung är textad\r\nvid utgången  av  tillståndsperioden.  Ett mål skall\r\näven  vara att uppläst textremsa kan erbjudas  under\r\ntillståndsperioden.  Sveriges Television AB bedriver\r\nockså    programverksamhet    för    döva.    Enligt\r\nsändningstillståndet  för  Sveriges Utbildningsradio\r\nAB skall andelen textade program öka påtagligt under\r\ntillståndsperioden  jämfört med  år  2001.  Sveriges\r\nRadio   AB  skall  eftersträva   god   hörbarhet   i\r\nsändningarna.   Av   sändningstillståndet  för  TV 4\r\nframgår    att   företaget    skall    göra    stora\r\nunderhållningsprogram    och    svensk   TV-dramatik\r\ntillgängliga  för  personer  med  funktionshinder  i\r\nminst   samma   omfattning   som   under  år   1996.\r\nVerksamheten för personer med funktionshinder  skall\r\nunder   tillståndsperioden  utökas  i  den  mån  nya\r\ntekniska  förutsättningar  gör  detta  möjligt  inom\r\nramen för oförändrade kostnader.\r\nInom  området  för ett bättre bemötande framhåller\r\nregeringen bl.a. att  riksdagen  efter  förslag från\r\nregeringen  har  antagit ändringar i regeringsformen\r\nför  att  motverka diskriminering  av  personer  med\r\nfunktionshinder.     Diskrimineringskommittén     (N\r\n2002:06,  dir. 2002:11) har fått i uppdrag att bl.a.\r\növerväga     behovet      av     en     sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning samt behov av regler som\r\nger  skydd  mot  diskriminering   av   personer  med\r\nfunktionshinder      i     bemärkelsen     bristande\r\ntillgänglighet. Uppdraget skall redovisas i december\r\n2004.\r\nI 2001 års utredning  om hur två EG-direktiv skall\r\ngenomföras i Sverige föreslås bl.a. en lag om förbud\r\nmot  diskriminering  på  grund  av  funktionshinder.\r\nTillämpningsområdena föreslås  bli mer omfattande än\r\ngällande     svensk     diskrimineringslagstiftning.\r\nRegeringen har i en handlingsplan  för  de mänskliga\r\nrättigheterna  även lagt grunden för ett mer  samlat\r\nsynsätt på mänskliga rättigheter i Sverige.\r\nRegeringen anför  att  det  arbete  som gjorts och\r\ngörs   för   att   se  över  och  vid  behov  skärpa\r\ndiskrimineringslagstiftningen, i syfte att förbättra\r\ntillgängligheten för  och bemötandet av personer med\r\nfunktionshinder, är angeläget. Inriktningen är bl.a.\r\natt frågor som rör tillgänglighet alltid bör beaktas\r\ni situationer som kan leda  till  att  människor med\r\nfunktionshinder   kan   bli   fullt   delaktiga    i\r\nsamhällslivet.\r\nStatens   institut  för  särskilt  utbildningsstöd\r\n(Sisus)  har fått  i  uppdrag  att  verka  för  ökad\r\nkompetens  om  bemötande  av personer med funktions-\r\nhinder.  Genomförda  insatser   skall  avrapporteras\r\nårligen till regeringen. Enligt uppdraget skall myn-\r\ndigheten  arbeta  fram  ett nationellt  program  för\r\nkompetensutveckling som rör  bemötande  av  personer\r\nmed  funktionshinder.  Programmet skall ha en tydlig\r\nförankring  i de handikappolitiska  principerna  och\r\nange mål och  inriktning  för kompetensutvecklingen.\r\nSisus skall även i samråd med Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd  och  andra intressenter  utveckla  ett\r\nutbildningsunderlag  i  handikappolitiska frågor för\r\nstatsförvaltningen.\r\nRegeringen  erinrar i fråga  om  bättre  bemötande\r\ninom  sociala  verksamheter   bl.a.  om  de  nyligen\r\ninförda   möjligheterna   att   motverka   kommunalt\r\ndomstolstrots        genom        sanktionsavgifter.\r\nLagändringarna har gällt för kort tid  för att några\r\neffekter skall kunna redovisas.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  den  ovan  nämnda  motion  2002/03:So21  av  Lars\r\nLeijonborg   m.fl.   (fp)   yrkande  20  begärs  ett\r\ntillkännagivande  för  regeringen   om   synskadades\r\nmöjligheter att personrösta. Motionärerna  anser att\r\ni  skrivelsen  kunde ha ägnats mer uppmärksamhet  åt\r\natt  synskadade  i   dag   inte  har  möjlighet  att\r\npersonrösta  med  bevarad  valhemlighet,   utan   de\r\nbehöver  ta hjälp för att läsa valsedeln och för att\r\nmarkera  vilket   namn  personrösten  avser.  Enligt\r\nmotionärerna   torde    det    vara    möjligt   för\r\nValmyndigheten att genom teknikupphandling  ta  fram\r\nen  apparat  som medger en synskadad att personrösta\r\nutan att valhemligheten röjs.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  under föregående\r\nriksmöte   i  samband  med  regeringens  proposition\r\n2001/02:53  Ändringar   i   vallagen,   m.m.   (bet.\r\n2001/02:KU8)  en  motion  om  synskadades  rätt till\r\nvalhemlighet, där motionärerna föreslog ett  tillägg\r\ntill  vallagen  av  innebörd  att  denna rätt skulle\r\ntillgodoses t.ex. genom att ett system utarbetas där\r\nvalsedlar   och   valkuvert   med  punktskrift   kan\r\nanvändas.\r\n\r\nUtskottet    redovisade    i    betänkandet    att\r\nRiksskatteverket  (RSV)  inför varje  val  upprättar\r\ninformation för synskadade.  Informationen  består i\r\ndels  kassettband  med  samma  information som RSV:s\r\nbroschyrer,  dels  material  i  punktskrift.   Detta\r\nmaterial innehåller bl.a. kuvert med lösa valsedlar.\r\nKuverten  har  text  i  punktskrift  som  anger  vad\r\nkuvertet  innehåller,  t.ex. valsedlar för ett visst\r\nparti i riksdagsvalet. Valsedlarna är däremot inte i\r\npunktskrift, eftersom det enligt RSV skulle äventyra\r\nvalhemligheten.\r\nUtskottet hänvisade till  den bedömning som gjorts\r\nunder riksmötet 1998/99 (bet.  1998/99:KU17)  av  en\r\nmotion  med  yrkande  om  valsedlar med punktskrift.\r\nUtskottet gjorde då följande bedömning.\r\n\r\nI dag finns information  till  synskadade väljare\r\ndels   på   kassettband,  dels  med  punktskrift.\r\nDessutom   distribueras   kuvert   med   text   i\r\npunktskrift   som   innehåller   valsedlar   utan\r\npunktskrift.  Denna  ordning  har  utformats  med\r\ntanke  på valhemligheten. Utskottet är med hänsyn\r\ntill valhemligheten  inte  berett att föreslå att\r\näven valsedlarna skall utformas  med  punktskrift\r\noch avstyrker därför motionen.\r\n\r\nUtskottet hänvisade vidare till att regeringen i den\r\nföreliggande  propositionen (s. 71 f.) anfört  bl.a.\r\natt   när   det  gäller   röstningsförfarandet   för\r\nsynskadade väljare  Riksskatteverket  i  samråd  med\r\nSynskadades   Riksförbund   (SRF)  sett  över  vilka\r\nåtgärder   som   kan   vidtas  för  att   underlätta\r\nförfarandet. Till valet år 1991 togs i samarbete med\r\nSRF fram ett särskilt valmaterial  som kunde läsas i\r\npunktskrift.  Materialet  bestod av ett  ytterkuvert\r\nmed  separata kuvert med en  partimarkerad  valsedel\r\nför vart  och  ett  av de åtta största partierna och\r\nblanka valsedlar (totalt  27  kuvert  per  väljare).\r\nInnehållet   fanns   angivet  i  punktskrift  utanpå\r\nkuverten. Väljaren kunde  därmed  ta  ut en valsedel\r\nför varje val och lägga in i ordinarie valkuvert vid\r\nröstningen   i  vallokal  eller  på  posten.   Varje\r\nförsändelse  innehöll   också  ett  särskilt  infor-\r\nmationsblad. Materialet skickades till de synskadade\r\nsom   enligt  SRF:s  register   läste   punktskrift.\r\nMaterialet  sändes också till varje länsstyrelse och\r\nvalnämnd  för  vidare  distribution  efter  begäran.\r\nLandets   taltidningar   fick   också   information.\r\nDistributionen  hade  därefter  ytterligare  utökats\r\ntill  att omfatta länsbibliotekens inläsningstjänst.\r\nVidare  hade  en  ljudkassett framställts med texten\r\nfrån väljarbroschyren.\r\n\r\nRegeringen hade påpekat  i  propositionen  att  de\r\nredovisade åtgärderna ger synskadade möjligheter att\r\nutan  insyn  från  någon  annan  person rösta på ett\r\nparti  men inte löser de problem som  uppkommit  för\r\nsynskadade  genom de nya reglerna om personröstning.\r\nRegeringen  framhöll   att   det  givetvis  inte  är\r\ntillfredsställande att synskadade  inte  utan  insyn\r\nfrån  annan kan personrösta. Valtekniska utredningen\r\når 2000, vars förslag låg till grund för förslagen i\r\npropositionen,   hade   dock   bedömt  att  detta  i\r\nframtiden genom röstning via Internet  skulle  komma\r\natt  bli möjligt även för synskadade. I avvaktan  på\r\natt en  sådan  ordning  införs hade utredningen inte\r\nvelat förorda en lösning  som  tillåter röstning med\r\nvalsedlar   som  väljaren  själv  skrivit   ut   via\r\nInternet.  Varken  SRF  eller  Hjälpmedelsinstitutet\r\nhade kunnat  se några möjligheter att med bibehållen\r\nvalhemlighet personrösta  utan hjälp. I stället hade\r\nman  föreslagit att \"auktoriserade  röstmedhjälpare\"\r\nskulle  införas. Från Hjälpmedelsinstitutet hade man\r\nsagt  att  det  knappast  var  tänkbart  att  förrän\r\nröstningen  görs \"teknisk\" för alla åstadkomma något\r\nför synsvaga  utan  åsidosättande av valhemligheten.\r\nMot  bakgrund  av det anförda  fann  regeringen  att\r\nnågon förändring  av  valsedlarnas  utformning  inte\r\nborde föreslås \"för närvarande\".\r\nUtskottet  ansåg  i sitt ställningstagande att det\r\när av stor betydelse  att  alla  kan  rösta utan att\r\nvalhemligheten  åsidosätts.  Att, såsom föreslogs  i\r\nmotionen,  använda  valsedlar  och   valkuvert   med\r\npunktskrift   skulle   enligt  utskottet  åsidosätta\r\nvalhemligheten.  Utskottet   avstyrkte   därför  den\r\nföreliggande motionen.\r\n\r\nI  regeringens  regleringsbrev  för budgetåret  2003\r\navseende Valmyndigheten anges som  ett av målen inom\r\nverksamhetsområdet  Demokrati  och  deltagande   att\r\nmyndigheten    skall    följa    den   svenska   och\r\ninternationella utvecklingen i fråga  om elektronisk\r\nröstning,  och  myndigheten skall i återrapportering\r\nredovisa hur man  följt  utvecklingen  och  vad  som\r\nframkommit  under  året.  Valmyndigheten  har  också\r\ngenom  regleringsbrevet  getts  i  uppdrag  att till\r\nregeringen senast den 30 april 2003 lämna en rapport\r\nom  den svenska och internationella utvecklingen  av\r\nelektronisk röstning.\r\n\r\nRegeringen  har  den  16  april  2003  beslutat om\r\ndirektiv för en parlamentarisk kommitté att  se över\r\nbestämmelserna i vallagen och lämna förslag till  en\r\nny lag (Ju 2003:00, dir. 2003:37). I uppdraget ingår\r\nbl.a.    att    överväga   i   vilken   utsträckning\r\nelektroniska förfaranden  bör införas vid röstning i\r\nröstningslokal. Kommittén skall  särskilt  beakta de\r\nfördelar   sådana   förfaranden  kan  ha  för  bl.a.\r\nfunktionshindrade väljare.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI ett samhälle för alla är det av stor betydelse att\r\nfunktionshindrade   skall    kunna   delta   i   den\r\ndemokratiska processen på så likvärdiga  villkor som\r\nmöjligt.  Ansträngningar görs för att nå detta  mål,\r\noch  utskottet  vill  betona  vikten  av  att  dessa\r\nansträngningar fortsätter.\r\n\r\nSom nämnts ovan avser konstitutionsutskottet att i\r\nhöst   behandla   ett   antal   motioner   som   rör\r\nvallagsfrågor,  bland dem motioner om att synskadade\r\nskall ha möjlighet  att  kunna  utöva  sin  rösträtt\r\nfullt ut med bibehållen valhemlighet. Utskottet  har\r\ntidigare  anfört  att  det  är av stor betydelse att\r\nalla  kan rösta utan att valhemligheten  åsidosätts.\r\nEnligt   utskottets   mening  bör  det  ovan  nämnda\r\nutredningsuppdraget att  ta  fram  förslag  till hur\r\nelektroniska  förfaranden  skall  kunna införas  vid\r\nröstning ses som ett viktigt led i arbetet att uppnå\r\nsyftet  att  synskadade  skall kunna rösta  på  lika\r\nvillkor som andra.\r\n\r\nMed det anförda föreslår konstitutionsutskottet  att\r\nsocialutskottet    avstyrker   motion   2002/03:So21\r\nyrkande 20.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 8 maj 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m), Göran Magnusson  (s),  Barbro  Hietala\r\nNordlund  (s),   Helena  Bargholtz  (fp),  Pär  Axel\r\nSahlberg (s), Kenth  Högström  (s),  Ingvar Svensson\r\n(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind  (s), Henrik\r\nS  Järrel  (m), Anders Bengtsson (s), Tobias  Krantz\r\n(fp), Kerstin  Lundgren  (c),  Helene Petersson (s),\r\nNils Fredrik Aurelius (m), Billy  Gustafsson (s) och\r\nGustav Fridolin (mp).\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande 2002/03:UbU1y\r\n\r\n\r\n\r\nUppföljning av den Nationella\r\nhandlingsplanen för\r\nhandikappolitiken\r\n\r\nTill socialutskottet\r\n\r\nSocialutskottet har den 4 februari 2003 beslutat att\r\nbereda utbildningsutskottet tillfälle  att yttra sig\r\növer regeringens skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av\r\nden Nationella handlingsplanen för handikappolitiken\r\njämte motioner.\r\nUtbildningsutskottet  behandlar  i  sitt  yttrande\r\nmotionerna  2002/03:So21  (fp) yrkandena  12-18  och\r\n2002/03:So22   (m)   yrkande   2.   Motionsyrkandena\r\nanknyter huvudsakligen till skrivelsens  avsnitt  En\r\nskola för alla.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren  2000 efter förslag från\r\nregeringen   om   en  nationell  handlingsplan   för\r\nhandikappolitiken (prop.  1999/2000:79,  bet. SoU14,\r\nrskr.  240). Handlingsplanen sträcker sig fram  till\r\når 2010.  Den  spänner  över  alla  samhällsområden.\r\nRegeringen  redovisar  i den nu aktuella  skrivelsen\r\nhur   arbetet  med  att  genomföra   handlingsplanen\r\nfortskrider.\r\n\r\nI avsnittet  En  skola  för  alla anger regeringen\r\nsammanfattningsvis     att     ett     genomgripande\r\nreformarbete  har skett de senaste åren för  att  nå\r\nmålen     i    handlingsplanen     och     förbättra\r\nförutsättningarna    för    studerande    som    har\r\nfunktionshinder. Regeringen bedömer att satsningarna\r\npå  specialpedagogiska  frågor, kvalitetsutveckling,\r\nkompetensutveckling, lärarutbildning  samt en ökning\r\nav  personaltätheten i skolor och fritidshem  kommer\r\natt förbättra  utbildningssituationen för elever som\r\nhar funktionshinder.  Möjligheterna för dessa elever\r\natt  gå  i  skolan  i  närheten  av  hemmet  och  bo\r\ntillsammans med sina föräldrar  eller i deras närhet\r\nökar.\r\n\r\nElever med funktionshinder\r\n\r\n\r\nMotioner och utbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nFolkpartiet begär i motion 2002/03:So21  yrkande  12\r\nett   tillkännagivande   till   regeringen   om  att\r\nspeciallärarutbildningen   skall   återinföras.  Att\r\ndenna  utbildning  har lagts ned och ersatts  av  en\r\nspecialpedagogutbildning  är  enligt motionärerna en\r\nstor brist, eftersom de nya specialpedagogerna  inte\r\ni  första  hand  skall arbeta direkt med eleverna. I\r\nstället skall de via handledning hjälpa andra lärare\r\ni  deras  arbete  med   elever   i  behov  av  stöd.\r\nMotionärerna betonar att det också behövs ett direkt\r\noch  kvalificerat  stöd  till  de  elever   som  har\r\ninlärningssvårigheter.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  anser att socialutskottet  bör\r\navstyrka motionsyrkandet.\r\nEn reformering av lärarutbildningen har genomförts\r\nfr.o.m. den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut med\r\nanledning     av     propositionen     En    förnyad\r\nlärarutbildning     (prop.    1999/2000:135,    bet.\r\n2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).  I utbildningen till\r\nden   nya   lärarexamen,   som  ersatt  åtta   olika\r\nlärarexamina,  skall  alla lärarkandidater,  oavsett\r\nvilket stadium eller vilka ämnen de avser att arbeta\r\ninom,  få viss utbildning  i  specialpedagogik  inom\r\nramen  för  det  s.k.  allmänna  utbildningsområdet.\r\nMålet är  att alla blivande lärare utifrån kunskaper\r\ni specialpedagogik skall ha goda förutsättningar att\r\norganisera  arbetet  med hänsyn till olika barns och\r\nelevers behov av tid, stimulans och stöd. Vidare kan\r\nspecialpedagogik   förekomma    som   inriktning   i\r\nlärarexamen,   och   det   kan   också   utgöra   en\r\nspecialisering. Utskottet anser därför att  den  nya\r\nlärarutbildningen   på  ett  mycket  påtagligt  sätt\r\nkommer   att   förstärka    den   specialpedagogiska\r\nkompetensen bland alla lärare i skolorna.\r\nSom    en    påbyggnad   på   lärarexamen    finns\r\nspecialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,\r\nenligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100,\r\nändr.    2001:23),     att    studenten    har    de\r\nspecialpedagogiska  kunskaper  och  färdigheter  som\r\nbehövs  för  att  aktivt   kunna  arbeta  med  barn,\r\nungdomar och vuxna i behov av  stöd  inom  förskola,\r\nskola,             vuxenutbildning             eller\r\nhabilitering/rehabilitering.     Därutöver     skall\r\nstudenten    bl.a.   kunna   genomföra   pedagogiska\r\nutredningar och  analysera individers svårigheter på\r\norganisations-, grupp-  och  individnivå  samt kunna\r\nvara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare  i\r\npedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra\r\nberörda yrkesutövare.\r\nMotsvarande  motionsyrkanden  om  återinförande av\r\nspeciallärarutbildningen har tidigare i år avstyrkts\r\nav  utskottet  och  avslagits  av  riksdagen   (bet.\r\n2002/03:UbU4 s. 16 f.).\r\n\r\nBehovet    av    specialskolor    för   elever   med\r\nfunktionshinder lyfts fram i två motioner.\r\n\r\nEnligt    Moderata   samlingspartiet   i    motion\r\n2002/03:So22  yrkande  2  är  möjligheten  att välja\r\nskola  viktig för alla elever, men alldeles särskilt\r\nviktig för  barn  och  ungdomar med funktionshinder.\r\nMot  den  bakgrunden  ser Moderaterna  beslutet  att\r\nlägga ned den statliga  specialskolan  Ekeskolan för\r\nmultihandikappade  barn  som ett lågvattenmärke.  De\r\npåpekar  att barn och ungdomar  med  funktionshinder\r\nskall ha en  rättighet  och  inte  en skyldighet att\r\nintegreras   i   den   vanliga   kommunala   skolan.\r\nModeraterna anser att specialskolor även i framtiden\r\nskall  vara  ett  alternativ för de elever som anser\r\natt  dessa  skolor  bättre   kan   tillgodose  deras\r\nsärskilda behov.\r\nOckså    Folkpartiet   framhåller   -   i   motion\r\n2002/03:So21  yrkande 13 - att det för vissa grupper\r\nav funktionshindrade elever behöver finnas en frihet\r\natt kunna välja en skola som är specialiserad på att\r\nundervisa elever med deras funktionshinder. Eftersom\r\nmultihandikappade   elever   har   stort   behov  av\r\nskräddarsydda lösningar för att deras skolgång  över\r\nhuvud  taget  skall  kunna  fungera  skall de, eller\r\nderas    vårdnadshavare,    kunna   välja   statliga\r\nspecialskolor om de föredrar det. Motionärerna begär\r\natt riksdagen skall uttala sig  för  att möjligheten\r\nför multihandikappade elever att välja Hällsboskolan\r\nrespektive    Ekeskolan    i    form   av   statliga\r\nspecialskolor bör återinföras.\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att  socialutskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\nRiksdagen  beslutade  hösten  1999  att elever med\r\nsynskada respektive grav språkstörning  inte  längre\r\nskall  tillhöra den statliga specialskolans målgrupp\r\n(prop.  1998/99:105,   bet.   1999/2000:UbU4,  rskr.\r\n1999/2000:14). Det innebar att riksdagen ställde sig\r\nbakom regeringens förslag om en successiv avveckling\r\nav de fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna\r\nEkeskolan i Örebro och Hällsboskolan  i  Sigtuna och\r\nen  samtidig  utbyggnad  av resurscenterverksamheten\r\nvid skolorna.\r\nFrågan  om  en omprövning  av  nämnda  beslut  har\r\ndärefter återkommande  behandlats  och  avslagits av\r\nriksdagen  (senast  bet.  2002/03:UbU8  s.  14  f.).\r\nUtskottet  finner  inte heller nu skäl för riksdagen\r\natt ändra sitt tidigare  ställningstagande. Särskilt\r\nvill utskottet framhålla den  pågående  utvecklingen\r\nav verksamheten vid resurscentren.\r\nEn   av   regeringen  tillsatt  särskild  utredare\r\nlämnade     i     november      2002     betänkandet\r\nVisstidsutbildning  vid  statliga resurscenter  (SOU\r\n2002:106).   Visstidsutbildning    skall   ges   vid\r\nEkeskolan  i  Örebro,  för  elever med synskada  och\r\nytterligare funktionshinder, och vid Hällsboskolan i\r\nSigtuna,  för elever med grav  språkstörning.  Dessa\r\ntidigare specialskolor  är  i  dag resurscenter inom\r\nSpecialpedagogiska institutet.\r\nSyftet  med  visstidsutbildning   är  att  ge  ett\r\nspecialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt\r\nskall kunna återvända till sin hemskola  och  få  en\r\nfullgod  utbildning  i närheten av hemmet. De elever\r\nsom  undervisas  vid  resurscenter   är  fortfarande\r\nelever i sina respektive hemkommuner.\r\nUtredaren    föreslår   en   ny   förordning    om\r\nvisstidsutbildning.   Elevens  vårdnadshavare  skall\r\nkunna    göra   ansökan,   och    Specialpedagogiska\r\ninstitutets  styrelse  beslutar  om eleven skall tas\r\nemot.  Vårdnadshavaren skall ha rätt  att  överklaga\r\nett beslut  till Skolväsendets överklagandenämnd. En\r\nvisstidsutbildning   skall  fortgå  under  minst  en\r\ntermin. Om fortsatt behov  finns efter den beslutade\r\ntiden  kan en förnyad ansökan  göras.  En  elev  kan\r\nfortsätta   i   visstidsutbildning  under  hela  den\r\nobligatoriska skolgången.\r\nBetänkandet har remissbehandlats. Remisstiden gick\r\nut  den sista mars  2003.  Ärendet  bereds  nu  inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nI motion  2002/03:So21  yrkande 14 begär Folkpartiet\r\nett  riksdagsuttalande  om   att   direktiven   till\r\nkommittén  för  översyn  av  utbildningen  för barn,\r\nungdomar   och  vuxna  med  utvecklingsstörning  bör\r\nändras, så att alternativet nedläggning av särskolan\r\ninte utreds.\r\n\r\nU t s k o  t  t  e t  hänvisar till att regeringen\r\nden  13  mars  2003,  och   således  efter  det  att\r\nmotionsyrkandet      väcktes,      beslutat       om\r\ntilläggsdirektiv   till  kommittén  för  översyn  av\r\nutbildningen  för  barn,   ungdomar  och  vuxna  med\r\nutvecklingsstörning  (dir.  2001:100,   tilläggsdir.\r\n2003:32).  Enligt  dessa  skall kommittén, den  s.k.\r\nCarlbeck-kommittén, endast lämna författningsförslag\r\nför  det alternativ som innebär  att  särskolan  och\r\nsärvux skall kvarstå som egna skolformer.\r\nMotionsyrkandet    bör    därmed    avstyrkas   av\r\nsocialutskottet.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår i motion 2002/03:So21  yrkande\r\n15  att  en nationell  skolpeng  skall  införas.  En\r\nnationell  skolpeng  ger  elever möjlighet att välja\r\nskola, oavsett om skolan ligger i den egna kommunen,\r\nen   annan   kommun  eller  är  fristående.   Enligt\r\nmotionärerna  skall  skolpengen  anpassas  efter  de\r\nsärskilda behov  av  stöd  som  en  elev kan ha. Det\r\ninnebär   att   elever  med  funktionshinder   skall\r\ngaranteras  en  större   resurs.   Funktionshindrade\r\nelever skall också kunna använda skolpengen till att\r\nvälja en särskola eller specialskola.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  anser att socialutskottet  bör\r\navstyrka motionsyrkandet.\r\nMotionsyrkanden   om  en  nationell  skolpeng  har\r\navstyrkts av utskottet  och  avslagits  av riksdagen\r\nvid  ett  flertal  tillfällen såväl under föregående\r\nmandatperiod   som   under   innevarande   riksmöte.\r\nUtskottet  har  ingen  annan   uppfattning   nu.  En\r\nnationell   skolpeng   ger   inte  de  grundläggande\r\nförutsättningarna  för att kraven  på  en  likvärdig\r\nskola av hög kvalitet  för  alla  elever skall kunna\r\nuppfyllas.  Resurser  till skolans verksamhet  skall\r\nenligt  utskottet fördelas  med  utgångspunkt  i  de\r\nbehov som  enskilda  elever, olika grupper av elever\r\noch skolor faktiskt har. Att schablonmässigt fördela\r\nskolpengen   enligt   vissa    kriterier   är   inte\r\ntillräckligt för den flexibilitet  som  är nödvändig\r\nför att skolan skall kunna bli likvärdig.  Utskottet\r\nfinner det inte heller rimligt att införa en central\r\nresursfördelning   för   funktionshindrade   elevers\r\nbehov.\r\n\r\nVuxna studerande med funktionshinder\r\n\r\n\r\nMotioner och utbildningsutskottets bedömning\r\n\r\nEnligt Folkpartiet i motion 2002/03:So21 yrkande  16\r\nbör  staten  svara  för de kostnader som uppstår för\r\natt   genomföra   utbildningstolkning    inom    den\r\noffentligt      finansierade      vuxenutbildningen.\r\nMotionärerna  påpekar  att  döva  och  hörselskadade\r\nstuderande  i  lika  hög  grad  som andra studerande\r\nmåste kunna ta del av föreläsningar,  ställa  frågor\r\noch  kommunicera med sin lärare. Emellertid har  det\r\nför vissa  utbildningsanordnare  blivit för dyrt att\r\nbekosta  de  teckentolkar som behövs.  Ett  statligt\r\nansvar för att  bekosta  utbildningstolk  bör enligt\r\nmotionärerna  finansieras genom att medel förs  över\r\nfrån  kommunbidragen  till  ett  samlat  anslag  för\r\nutbildningstolkning.\r\n\r\nU t s  k  o t t e t  anser att motionsyrkandet bör\r\navstyrkas.\r\nFrågan    om   utbildningstolk    behandlades    i\r\npropositionen  Vuxnas  lärande  och  utvecklingen av\r\nvuxenutbildningen  som  riksdagen  till  alla  delar\r\nställde  sig  bakom  (prop. 2000/01:72, bet.  UbU15,\r\nrskr.  229).  Kunskapslyftskommittén   hade   i  sin\r\nutvärdering   visat   att   studerande  som  behöver\r\nutbildningstolk  har betydande  svårigheter  att  få\r\ntolkinsatsen finansierad.  Den  huvudsakliga orsaken\r\när att utbildningstolkning är förknippad  med  stora\r\nkostnader   för   utbildningsanordnaren.  Regeringen\r\nuttalade i nämnda proposition  ( s. 79 f.) att en av\r\nde     grundläggande     principerna     i    svensk\r\nhandikappolitik    är    den   s.k.   ansvars-   och\r\nfinansieringsprincipen.  På   en  övergripande  nivå\r\nbetyder   detta  att  de  medel  som   avsätts   för\r\nvuxenutbildningen  i  princip  skall täcka kostnader\r\näven  för  studerande  med  funktionshinder.   Varje\r\nutbildningsanordnare,     oftast     kommun    eller\r\nfolkhögskola, bör därför tillhandahålla det tolkstöd\r\nsom  behövs.  Regeringen bedömde dock att  speciella\r\ninsatser kunde  behövas  i  fråga  om  att  utveckla\r\nläromedel  för  studerande  som har teckenspråk  som\r\nförsta  språk  inom  kommunal  vuxenutbildning   och\r\nfolkhögskola.\r\nSom     redovisas     i     den     nu    aktuella\r\nregeringsskrivelsen  disponerar  Nationellt  centrum\r\nför  flexibelt  lärande 10 miljoner  kronor  årligen\r\nfr.o.m. budgetåret  2002  för  att,  i samarbete med\r\nSpecialpedagogiska  institutet,  utveckla  läromedel\r\nför vuxna med teckenspråk som första  språk.  Ett av\r\nmyndighetens     verksamhetsmål     är    att    öka\r\nförutsättningarna  för  dessa  vuxenstuderande   att\r\ndelta i vuxenutbildningen och folkbildningen.\r\n\r\nI    motion   2002/03:So21   yrkande   17   förordar\r\nFolkpartiet  att  alla vuxenstuderande, inklusive de\r\nmed funktionshinder,  skall  ges möjlighet att välja\r\nvuxenutbildning, dvs. om de vill  utbilda  sig i den\r\nkommunala      vuxenutbildningen,      genom      en\r\nfolkbildningsorganisation   eller   hos   en   annan\r\nanordnare.  Ett  problem som måste ses över, påpekar\r\nmotionärerna, är att  kommuner  inte  alltid betalar\r\nför  elever  med  funktionshinder  som  väljer   att\r\nstudera vid folkhögskola eller studieförbund.\r\n\r\nU  t  s  k o t t e t  föreslår att socialutskottet\r\navstyrker motionsyrkandet.\r\nFör    studerande    med    funktionshinder    vid\r\nfolkhögskola  avsätts  s.k.  förstärkningsbidrag  ur\r\nanslaget     för    bidrag    till    folkbildningen\r\n(utgiftsområde  17,  anslaget 25:1) enligt beslut av\r\nFolkbildningsrådet. Förstärkningsbidragen  utgör för\r\nnärvarande   ca   10   %   av   statsbidraget   till\r\nfolkhögskolorna   eller   123  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret  2003. För att förstärkningsbidrag  skall\r\nutges skall folkhögskolan  ha  merkostnader  som  är\r\nrelaterade till studerandes funktionshinder. Därtill\r\ndisponerar    Statens    institut    för    särskilt\r\nutbildningsstöd (Sisus) drygt 40 miljoner kronor för\r\nbudgetåret  2003 för bidrag till vissa åtgärder  för\r\nstuderande  med   funktionshinder  vid  folkhögskola\r\n(utgiftsområde       17,       anslaget       25:2).\r\nFolkbildningsrådet   har   tillsammans   med   Sisus\r\nutformat  riktlinjer  för   statsbidragsfördelningen\r\ntill folkhögskolorna för insatser  för deltagare med\r\nfunktionshinder   för   läsåret  2002/2003.   Enligt\r\nriktlinjerna prioriteras  bidrag  till lönekostnader\r\nför  ökade  lärarinsatser,  tolkinsatser   samt  för\r\nassistans.\r\n\r\nFolkpartiet  anser i motion 2002/03:So21 yrkande  18\r\natt  riksdagen   hos   regeringen   bör  begära  ett\r\nlagförslag   om   rätt   till  vuxenutbildning   för\r\nutvecklingsstörda    inom    särvux.    Motionärerna\r\nframhåller  att  det  är  svårt  att  förstå  varför\r\nutvecklingsstörda  vuxna skall ha mindre  rätt  till\r\nvuxenutbildning än andra vuxna.\r\n\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att  motionsyrkandet\r\navstyrks.\r\nUtskottet  avstyrkte  tidigare  i  år  motsvarande\r\nmotionsyrkanden med hänvisning till pågående översyn\r\nav  utbildningen  för  barn, ungdomar och vuxna  med\r\nutvecklingsstörning inom den s.k. Carlbeck-kommittén\r\n(bet. 2002/03:\r\nUbU8 s. 18 f.).\r\nCarlbeck-kommittén lämnade  nyligen delbetänkandet\r\nFör    den    jag    är   -   om   utbildning    och\r\nutvecklingsstörning (SOU 2003:35). Delbetänkandet är\r\nen beskrivning och kartläggning  av hur utbildningen\r\nför barn, ungdomar och vuxna ser ut i dag. Kommittén\r\nkonstaterar  bl.a.  att  utbildningen   inom  särvux\r\nerbjuds  i  alldeles  för  liten omfattning och  att\r\nresurstilldelningen till särvux  är  påfallande låg,\r\nbåde   i   reella   tal   och   i  förhållande  till\r\nsatsningarna på övrig vuxenutbildning.  Skillnaderna\r\nmellan   kommunerna  är  också  mycket  stora.   Den\r\nlägesbeskrivning   som  redovisas  i  delbetänkandet\r\nkommer enligt kommittén  att ligga till grund för de\r\nförslag  som  kommittén  skall   presentera  i  sitt\r\nslutbetänkande i oktober 2004.\r\nResultatet    av   utredningsarbetet   bör    enligt\r\nutskottets mening inväntas.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 15 maj 2003\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Jan\r\nBjörkman  (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),\r\nGunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Majléne Westerlund\r\nPanke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd),\r\nNils-Erik  Söderqvist  (s),  Per  Bill  (m),  Louise\r\nMalmström (s), Ana Maria Narti  (fp), Anna Ibrisagic\r\n(m),  Mikael Damberg (s), Mikaela  Valtersson  (mp),\r\nChrister  Adelsbo  (s),  Lennart  Gustavsson (v) och\r\nHåkan Larsson (c).\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Speciallärarutbildningen\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nDet  är  olyckligt att speciallärarutbildningen  har\r\nlagts      ned      och      ersatts      av      en\r\nspecialpedagogutbildning,                   eftersom\r\nspecialpedagogerna  inte  i första hand skall arbeta\r\ndirekt  med eleverna. I stället  skall  de  handleda\r\nandra lärare  i  deras  arbete med elever i behov av\r\nstöd. Vi anser att det finns behov av ett direkt och\r\nkvalificerat   stöd   till   de   elever   som   har\r\ninlärningssvårigheter,  t.ex.  i  form  av  dyslexi.\r\nSpeciallärartjänster måste åter inrättas på skolorna\r\noch    en    speciallärarutbildning    införas    på\r\nlärarhögskolorna.\r\n\r\nVi  anser  att  socialutskottet  bör  föreslå  att\r\nriksdagen   med   bifall  till  motion  2002/03:So21\r\nyrkande 12 som sin  mening ger regeringen till känna\r\nvad vi här har framfört.\r\n\r\n2. Specialskolor för elever med funktionshinder\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Gunilla  Carlsson  i Tyresö\r\n(m), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria\r\nNarti (fp) och Anna Ibrisagic (m).\r\n\r\nMöjligheten  att  välja  skola  är  viktig  för alla\r\nelever,  men  alldeles särskilt viktig för barn  och\r\nungdomar  med  funktionshinder.  De  behöver  ha  en\r\nfrihet att kunna välja en skola som är specialiserad\r\npå  att  undervisa   elever   med   deras  specifika\r\nfunktionshinder. De skall ha en rättighet  och  inte\r\nen skyldighet att integreras i den vanliga kommunala\r\nskolan.  Eftersom multihandikappade elever har stort\r\nbehov  av  skräddarsydda  lösningar  för  att  deras\r\nskolgång över  huvud taget skall kunna fungera skall\r\nde, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga\r\nspecialskolor om de föredrar det.\r\n\r\nStaten  måste  enligt   vår   uppfattning  ha  ett\r\nsärskilt  ansvar  för  skolan för elever  med  svåra\r\nfunktionshinder. Beslutet  att  avveckla de statliga\r\nspecialskolorna Ekeskolan, för elever  med  synskada\r\noch  ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan,\r\nför elever  med  grav  tal- och språkstörning, måste\r\ndärför  upphävas. Socialutskottet  bör  föreslå  att\r\nriksdagen  med  bifall till motionsyrkandena gör ett\r\ntillkännagivande   till   regeringen   om   statliga\r\nspecialskolor för multihandikappade elever.\r\n\r\n3. Nationell skolpeng\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nVi  föreslår  att  en nationell skolpeng införs.  En\r\nnationell skolpeng innebär  att elever kan välja att\r\ngå i vilken skola de vill, oavsett  om skolan ligger\r\ni  den  egna  kommunen,  en  annan kommun  eller  är\r\nfristående.  Skolpengen  skall enligt  vårt  förslag\r\nanpassas efter de särskilda  behov  av  stöd som den\r\nenskilda\r\n\r\neleven kan ha. Elever med funktionshinder garanteras\r\ndärmed  större  resurser.  Funktionshindrade  elever\r\nskall också kunna använda den  nationella skolpengen\r\ntill att välja en särskola eller specialskola.\r\n\r\nSocialutskottet bör enligt vår  mening  tillstyrka\r\nmotion 2002/03:So21 yrkande 15.\r\n\r\n4. Utbildningstolk inom vuxenutbildningen\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd)  och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nVuxenutbildningen  är  inte  alltid  tillgänglig för\r\nfunktionshindrade. För att en studerande skall kunna\r\nvara  fullt ut delaktig i undervisningen  måste  han\r\neller hon  få ta del av föreläsningar, ställa frågor\r\noch  kommunicera   med   sin  lärare.  Detta  gäller\r\nnaturligtvis döva och hörselskadade  i lika hög grad\r\nsom  andra  studerande. Problemet är att  för  vissa\r\nutbildningsanordnare  har  det  blivit  för dyrt att\r\nbekosta  de  teckentolkar  som behövs. Vi anser  att\r\nstaten  bör  överta ansvaret för  de  kostnader  som\r\nuppstår för att  genomföra  utbildningstolkning inom\r\nden   offentligt   finansierade   vuxenutbildningen.\r\nFinansieringen  av  denna  reform skall  enligt  vår\r\nmening   ske   genom  att  medel  förs   över   från\r\nkommunbidragen   till    ett   samlat   anslag   för\r\nutbildningstolkning.\r\n\r\nDetta    bör    riksdagen,   med    bifall    till\r\nmotionsyrkandet, som  sin  mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n5. Möjlighet att välja utbildningsanordnare i\r\nvuxenutbildningen\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger  Davidson (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nEtt problem som måste ses över är  att kommuner inte\r\nalltid  betalar  för elever med funktionshinder  som\r\nväljer   att   studera    vid   folkhögskola   eller\r\nstudieförbund.  Alla vuxenstuderande,  inklusive  de\r\nmed funktionshinder,  skall  enligt  vår  mening  ha\r\nmöjlighet  att välja om de vill utbilda sig i komvux\r\neller genom  en folkbildningsorganisation. Helst bör\r\nde   även   kunna    välja    annan   anordnare   av\r\nvuxenutbildning. Detta bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening och därmed  bifalla motion\r\n2002/03:So21 yrkande 17.\r\n\r\n\r\n6. Rätten till utbildning inom särvux\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nVuxna med en utvecklingsstörning har inte samma rätt\r\ntill  grundläggande vuxenutbildning som andra  vuxna\r\nhar. Kommunerna  är  i  dag inte skyldiga att bereda\r\nplats  för  alla som vill studera  i  särvux.  Denna\r\nsärbehandling  har  vi svårt att förstå. Rätten till\r\ngrundläggande utbildning  bör  gälla  alla. Vi anser\r\natt  utvecklingsstördas  rätt  till utbildning  inom\r\nsärvux  skall  skrivas  in  i  skollagen.  Nivå  och\r\nomfattning    får    anpassas    till   individernas\r\nförutsättningar.\r\n\r\nSocialutskottet  bör  föreslå  att  riksdagen  med\r\nbifall till motionsyrkandet gör ett tillkännagivande\r\ntill  regeringen  i  enlighet  med vad  vi  här  har\r\nframfört.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1. Specialskolor för elever med funktionshinder\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nJag  vill  påminna om att Kristdemokraterna  i  sitt\r\nbudgetalternativ  för  år  2003  avsatte  5 miljoner\r\nkronor   under   anslaget   25:4  Specialpedagogiska\r\ninstitutet för att bevara de  fasta  skoldelarna vid\r\nEkeskolan och Hällsboskolan.\r\n\r\n\r\n2. Utredning om särskolan\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd) och Ana\r\nMaria Narti (fp).\r\n\r\nVi vill betona att det är viktigt att särskolan  får\r\nvara  kvar som egen skolform, eftersom särskolan ger\r\nen   mycket   bra   utbildning   till   elever   med\r\nutvecklingsstörning.     Eleverna,    eller    deras\r\nvårdnadshavare, skall enligt  vår  uppfattning  även\r\nframöver   kunna   välja   mellan   grundskolan  och\r\ngrundsärskolan respektive mellan gymnasieskolan  och\r\ngymnasiesärskolan.\r\n\r\n\r\n3. Utredning om särskolan\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nVänsterpartiet  anser  att  det  är  viktigt att den\r\nparlamentariska  kommitté  (Carlbeck-kommittén)  som\r\nskall se över utbildningen för  barn,  ungdomar  och\r\nvuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.\r\nEnligt  de  ursprungliga direktiven skulle kommittén\r\narbeta med två  parallella  alternativ, nämligen att\r\nsärskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som\r\nskolformer. Ett sådant arbetssätt  skulle enligt vår\r\nmening  ha  gett  bättre  förutsättningar   för  att\r\nutredningen  på  allvar  skall kunna utforma förslag\r\nsom  långsiktigt skapar goda  utbildningsmöjligheter\r\nför     barn,     ungdomar     och     vuxna     med\r\nutvecklingsstörning.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande 2002/03:TU3y\r\n\r\n\r\nUppföljning av den Nationella\r\nhandlingsplanen för\r\nhandikappolitiken\r\n\r\n\r\nTill socialutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nSocialutskottet har den 4 februari 2003 beslutat att\r\nbereda trafikutskottet  tillfälle att yttra sig över\r\nskrivelse 2002/03:25 Uppföljning  av  den Nationella\r\nhandlingsplanen  för handikappolitiken jämte  motion\r\n2002/03:So23  av  Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.  (mp)\r\nyrkandena 12 och 13.\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nUtskottet   redovisar    inledningsvis   skrivelsens\r\nhuvudsakliga innehåll och handlingsplanen i korthet.\r\nDärefter redovisas vad regeringen i skrivelsen anför\r\nom  färdmedel och transportsystem  för  alla.  Dessa\r\ndelar berör trafikutskottets beredningsområde och de\r\nfrågor  som  tas upp i motion 2002/03:So23 yrkandena\r\n12 och 13.\r\n\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redogör  regeringen för hur arbetet med\r\natt  genomföra  den nationella  handlingsplanen  för\r\nhandikappolitiken  utvecklats  sedan  i  maj 2000 då\r\nriksdagen  beslutade  att  anta  propositionen  Från\r\npatient till medborgare - en nationell handlingsplan\r\nför    handikappolitiken    (prop.    1999/2000:79).\r\nRegeringen  redovisar  vilka  åtgärder som  hittills\r\ngjorts,  vilka  insatser  som  kommer  att  ha  stor\r\nbetydelse de närmaste åren samt viktiga delar av det\r\ninternationella arbete som bedrivs för att förbättra\r\nvillkoren för personer med funktionsnedsättningar.\r\n\r\n\r\nHandlingsplanen i korthet\r\n\r\n\r\nAv   regeringens   skrivelse   framgår   bl.a.   att\r\nhandikappolitiken genom handlingsplanen  ges  en  ny\r\ninriktning.     Planen,     som     omfattar    alla\r\nsamhällssektorer, beskriver vad som behöver göras de\r\nnärmaste åren för att Sverige bättre  skall uppfylla\r\nde  handikappolitiska  målsättningarna.  Den  lyfter\r\nfram  de  mest  angelägna  insatserna  både  på  ett\r\nallmänt    plan    genom   att   ange   prioriterade\r\narbetsområden och på  ett mer konkret plan genom att\r\nprecisera vad som behöver göras.\r\n\r\nDe nationella målen för handikappolitiken är\r\n-          en  samhällsgemenskap  med  mångfald  som\r\ngrund,\r\n-\r\n-          ett  samhälle   som   utformas   så   att\r\nmänniskor  med  funktionshinder  i alla åldrar blir\r\nfullt delaktiga i samhällslivet samt\r\n-\r\n   en jämlikhet i levnadsvillkor  för  flickor och\r\npojkar, kvinnor och män med funktionshinder.\r\n\r\nArbetet  skall  koncentreras  på  att  undanröja  de\r\nhinder  som finns för full delaktighet i  samhället.\r\nDet    innebär    att    Sverige    behöver    göras\r\ntillgängligare.   Här   avses   inte   bara   fysisk\r\ntillgänglighet  utan  även  tillgång  till  språket,\r\ntillgång till samhällsinformation och allt annat som\r\nhindrar  människor  att  känna  till och nyttja sina\r\nrättigheter  samt  att  delta i en samhällsgemenskap\r\noch  göra  fria val i vardagen.  Avgörande  för  ett\r\ntillgängligt samhälle är att det tas hänsyn till att\r\nmänniskor har  olika  behov  och att utformningen av\r\nsamhället  måste  anpassas till  detta.  Det  kräver\r\nsamverkan, flexibilitet  och  ett kreativt tänkande.\r\nSärlösningar kan vara diskriminerande.\r\n\r\n\r\nFärdmedel och transportsystem för alla\r\n\r\n\r\nRegeringen   framhåller  i  skrivelsen   bl.a.   att\r\ntransportsystemen  måste  tillgodose  höga  krav  på\r\ntillgänglighet  för  personer  med  funktionshinder.\r\nTillgängligheten till transportsystemet som helhet -\r\ntrafikslag,  infrastruktur,  färdmedel,  information\r\noch   annan  service  -  måste  därför   fortlöpande\r\nförbättras    och   beaktas   vid   all   planering,\r\nupphandling och  drift. Varje del i resekedjan måste\r\nvara  tillgänglig.   Det   är   därför  viktigt  att\r\ntrafikslag  och  trafikformer samplaneras.  Systemet\r\nmåste ha sådan kvalitet  att  den  enskilde kan resa\r\nfrån dörr till dörr under värdiga, säkra och bekväma\r\nformer.\r\n\r\nNya   föreskrifter   för   kollektivtrafiken   bör\r\nutformas med utgångspunkt från  att  alla  färdmedel\r\nbör   vara   anpassade   senast  till  år  2010  men\r\nhuvuddelen av färdmedlen i  denna  trafik  bör  vara\r\ntillgängliga  år  2003.  För  att  planera  för ökad\r\ntillgänglighet bör trafikverken årligen redovisa  de\r\nsamlade insatserna som görs samt effekterna av dessa\r\nmed tonvikten lagd på kollektivtrafikområdet. Det är\r\näven   angeläget   med   en  trafikslagsövergripande\r\nredovisning      av      tillgängligheten       till\r\nkollektivtrafiken.\r\nRikstrafiken,    som   från   ett   kundorienterat\r\nperspektiv   skall   verka    för    ett   samordnat\r\nkollektivtrafiksystem,   har  fått  i  uppdrag   att\r\nsammanställa        en       trafikslagsövergripande\r\nlägesbeskrivning,  bristanalys  och  åtgärdsplan  på\r\nnationell nivå.\r\n\r\nSamverkansprojektet     Hela     resan     är    ett\r\nsamverkansprojekt   mellan  de  olika  trafikverken,\r\nRikstrafiken, Svenska  Lokaltrafikföreningen (SLTF),\r\nHandikappförbundens      samarbetsorgan       (HSO),\r\nSamtrafiken,   Tåg   i  Bergslagen  och  Verket  för\r\ninnovationssystem (Vinnova). Syftet är att projektet\r\nskall   ge  underlag  till   trafikslagsövergripande\r\nåtgärdsplaner.  Hela  resan riktar in sin verksamhet\r\ndels  på knutpunkter eller  transportterminaler  där\r\nresenärer  byter  trafikslag  eller transportfordon,\r\ndels   på   vilka  insatser  som  behövs   för   att\r\nsäkerställa att hela reskedjan skall fungera.\r\n\r\nMed hjälp av  den kunskap som projektet ger kommer\r\nrespektive trafikverk samt Rikstrafiken att redovisa\r\nen strategi för vad  som  behöver ske, i vilken takt\r\nsamt  till  vilken  insats för  att  säkerställa  en\r\ntillgänglig kollektivtrafik  till år 2010. Strategin\r\nskall redovisas till regeringen  senast  den 31 mars\r\n2003. I anslutning till projektet genomförs  även en\r\nutvärdering   för   att  komma  fram  till  vad  som\r\nytterligare krävs för  att  få  till  stånd  en  väl\r\nfungerande  samverkan  för  att  hela reskedjan från\r\ndörr till dörr skall fungera. Rikstrafikens  hemsida\r\npå  Internet ger viss information om projektet  Hela\r\nresan.\r\nVägverket  har  haft i uppdrag att tillsammans med\r\nbland    annat   Statens    järnvägar,    Banverket,\r\nSjöfartsverket    och    Luftfartsverket   utvärdera\r\nhandikappolitiken  inom transportområdet.  Uppdraget\r\nslutredovisades   i   december   2001   (Publikation\r\n2001:125).  Redovisningen   uppmärksammar   särskilt\r\nkollektivtrafik   och   färdtjänst.   I  utredningen\r\nredovisas ett antal förslag avseende bl.a.  tillsyn,\r\ninförande  av sanktionsmöjligheter, skärpta krav  på\r\ntrafikförsörjningsplaner,  och förändringar i regler\r\nför statsbidrag. Rapporten har  remissbehandlats och\r\nbereds i Regeringskansliet.\r\n\r\nVägverket   har   haft   i   uppdrag  att   redovisa\r\ntillståndet och utvecklingen inom  färdtjänsten från\r\nden  1  januari  1998  då  reglerna  för  färdtjänst\r\nändrades.  Uppdraget  redovisades i oktober 2001.  I\r\nutredningen ställs frågan  om  det på sikt behövs en\r\nmer  tvingande  lagstiftning av samordningen  mellan\r\nordinarie kollektivtrafik  och färdtjänsten eftersom\r\nutvecklingen av färdtjänsten  hänger nära samman med\r\nutvecklingen av kollektivtrafiken.\r\n\r\nEn mer tvingande lagstiftning bör övervägas om det\r\nvisar  sig  att  utvecklingen  sker   långsamt   och\r\nbristfälligt. Färdtjänst bedöms vidare alltjämt vara\r\nen   betydelsefull   transportform  som  kommer  att\r\nbehövas även om kollektivtrafiken  utvecklas  så att\r\nden  blir  tillgänglig  för alla. Det fordras därför\r\nbättre    kunskap    om    hur   färdtjänsten    kan\r\nkvalitetssäkras och hur man kan öka entreprenörernas\r\nintresse   av   att  tillhandahålla   god   service.\r\nUtredningen   föreslår    att    det   inrättas   en\r\ntillsynsfunktion för färdtjänsten samt att ändringar\r\ni  lagen  om  färdtjänst  om  bl.a. kvalitet,  barns\r\nrättigheter, planering, individuell  anpassning  och\r\nledsagare övervägs.\r\nRegeringen   har   i  augusti  2002  beslutat  att\r\ntillsätta en utredare med uppdrag att bl.a. överväga\r\noch  vid  behov  lämna  förslag   till  ändringar  i\r\nlagstiftningen   om   färdtjänst  (dir.   2002:108).\r\nUtgångspunkten skall vara  den  omfattande analys av\r\neventuella  lagändringar  som  finns   i  Vägverkets\r\nredovisning.  Utredaren skall bl.a. uppmärksamma  de\r\nfärdtjänstberättigades uppfattning att tillämpningen\r\nav lagen tenderar att bli alltmer restriktiv, vilket\r\nleder     till     att     de     får     försämrade\r\ntransportmöjligheter.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:So23  av  Kerstin-Maria Stalin\r\nm.fl. (mp) är det absurt att man som synskadad t.ex.\r\ninte  har  rätt  att  ta  med  sin  assistent  under\r\nfärdtjänstresan. I Stockholms län har  man just nu i\r\ndagarna   lättat  på  detta  och  väljer  att  tolka\r\nfärdtjänstlagen  på  ett  positivt  sätt för den som\r\nbehöver färdtjänsten. Enligt motionärerna  behövs en\r\nnationell översyn av färdtjänstlagen (yrkande 12).\r\n\r\nI samma motion framhålls att projektet Hela resan är\r\nett  fint  samverkansprojekt, som låter mycket  bra.\r\nMålet om tillgängliga  färdmedel och transportsystem\r\nför alla är uppsatt till  år 2010. Det är långt dit,\r\noch   det  är  långt  till  att  inte   diskriminera\r\nfunktionshindrade,  menar  motionärerna. Det framgår\r\nockså   av   motionen  att  det  har   skett   vissa\r\nförbättringar  vad gäller kommunikationer, men långt\r\nifrån all länstrafik  eller kommunal kollektivtrafik\r\nfungerar.  Dessutom  har   samordningen   med  andra\r\nfunktioner i samhället glömts bort. Att t.ex.  hinna\r\ntill   arbetet   eller   till  skolan  kan  vara  så\r\noöverstigligt att man avstår  från  att  ta  sig dit\r\növer  huvud  taget,  vilket då i sin tur kan påverka\r\nden lön eller det bidrag man får (yrkande 13).\r\n\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom   utgångspunkt   för  sina   överväganden   vill\r\ntrafikutskottet inledningsvis  erinra  om att enligt\r\n1998    års    transportpolitiska    beslut   (prop.\r\n1997/98:56,  bet.  1997/98:TU10,  rskr. 1997/98:266)\r\nskall    trafikförsörjningen    bidra    till    ett\r\ntillgängligt transportsystem så att medborgarnas och\r\nnäringslivets   grundläggande   transportbehov   kan\r\ntillgodoses. Det innebär bl.a. att kollektivtrafiken\r\nskall   anpassas   bättre   till   funktionshindrade\r\npersoner och att färdtjänsten bör betraktas  som  en\r\ndel  av kollektivtrafiken. Utskottet anser mot denna\r\nbakgrund  att  skrivelsen tar upp viktiga frågor där\r\nsåväl ett fortsatt utvecklingsarbete som uppföljning\r\när  angeläget  för   att   förbättra  villkoren  för\r\npersoner med funktionshinder.\r\n\r\nMed  anledning av motionsyrkandena  12  och  13  i\r\nmotion 2002/03:So23 vill utskottet anföra följande.\r\n\r\nTrafikutskottet   har  vid  ett  flertal  tillfällen\r\nbehandlat  frågor  som   rör   tillgängligheten  för\r\nfunktionshindrade   inom   transportsystemet.    Vid\r\nutskottets  budgetbehandling  om färdtjänsten hösten\r\n2002   (bet.   2002/03:TU1   s.  107-112)   framhöll\r\nutskottet   bl.a.   att   färdtjänsten     är    ett\r\nprioriterat    område  för   utskottet,  som  följer\r\nfrågan   noga. Enligt  utskottet  var  färdtjänstens\r\nutformning  av  stor  betydelse  för  att riksdagens\r\ntransportpolitiska    mål    om   ett   tillgängligt\r\ntransportsystem  för  alla  skulle   kunna   uppnås.\r\nUtskottet såg det därför som positivt att regeringen\r\ntillkallat  en  särskild  utredare   för att se över\r\nregelverket för färdtjänsten (dir. 2002:108).\r\n\r\nUtskottet har erfarit att utredaren  kommer att ta\r\nupp   frågor   om  ledsagare  och  medresenärer   på\r\nfärdtjänstresan.  En  utgångspunkt  för utredaren är\r\nVägverkets redovisning, vari bl.a. förslag  finns om\r\nändringar i lagen (1997:736) om färdtjänsten rörande\r\nledsagare.  Utredningsuppdraget skall redovisas  den\r\n1 november 2003.\r\nMot  bakgrund   av  vad  utskottet  nu  anfört  om\r\nfärdtjänsten  torde   motion  So23  yrkande  12  bli\r\ntillgodosett. Yrkandet avstyrks följaktligen.\r\n\r\nFrågan om samordning av  trafikföretagen  togs också\r\nupp   vid   budgetberedningen   hösten   2002  (bet.\r\n2002/03:TU1 s. 98-99). Utskottet redovisade då bl.a.\r\natt         Rikstrafiken        utvecklat        ett\r\ntrafikslagsövergripande projekt, benämnt Hela resan.\r\nRikstrafiken    har    också    drivit    krav    på\r\nbokningssamarbete genom ett särskilt datagränssnitt,\r\nredovisat  ett  förslag  till ett enda telefonnummer\r\nför upplysning om kollektivtrafiken  och lanserat en\r\nInternetportal med övergripande information  om hela\r\ntrafiksektorn.   Utskottet   pekade   också  på  den\r\nverksamhet som bedrivs  av Samtrafiken   i   Sverige\r\nAB.\r\n\r\nUtskottet har erfarit att som ett resultat av Hela\r\nresan   har  generaldirektörerna  för  Rikstrafiken,\r\nBanverket,   Luftfartsverket,   Sjöfartsverket   och\r\nVägverket   undertecknat  en  gemensam  tolkning  av\r\nsektorsansvaret   avseende   tillgängligheten   till\r\nkollektivtrafiken för funktionshindrade.\r\nNär utskottet behandlade frågan om kollektivtrafik\r\nför  funktionshindrade hösten 2001 (bet. 2001/02:TU2\r\ns. 111-113) i samband med beredningen av regeringens\r\nproposition  om  infrastruktur  för  ett långsiktigt\r\nhållbart  transportsystem  framhöll  utskottet   det\r\nangelägna  i  att  anpassningen av transportsystemet\r\ntill de funktionshindrades behov påskyndas.\r\nMot bakgrund av utskottets  tidigare uttalande och\r\ndet  omfattande  arbete som för närvarande  pågår  i\r\nfrågan  anser  utskottet   att   någon  åtgärd  från\r\nriksdagens  sida inte är behövlig med  anledning  av\r\nyrkande  13 i  motion  So23.  Mot  bakgrund  av  det\r\nanförda avstyrks därför motionsyrkandet.\r\n\r\nTrafikutskottet  vill i sammanhanget även lyfta fram\r\nfrågor om tillgängligheten för funktionshindrade som\r\nrör järnvägsresor och post- och kassaservice.\r\n\r\nNär  det  gäller  frågan   om   järnvägsresor  kan\r\nutskottet     av    regeringens    redovisning     i\r\nbudgetpropositionen  (prop.  2002/03:1  utg.omr. 22)\r\nkonstatera att åtgärder gjorts i stationsmiljön  för\r\natt   förbättra   funktionshindrades  tillgång  till\r\ntransportsystemet.  Av  regeringens  redogörelse för\r\nhur   arbetet   med  att  genomföra  den  nationella\r\nhandlingsplanen framgår  vidare  att  Banverket  tar\r\nfram  nya  råd  och  rekommendationer  för  inköp av\r\nfordon.  För  att  se  till  att samtliga nya fordon\r\nhandikappanpassas  ingår  i tillståndsprövningen  av\r\ntågoperatörer    samråd    med    företrädare    för\r\nhandikappsanpassningsfrågan      inom     Banverket.\r\nUtskottet  ser  också  positivt på att  Banverket  i\r\nFramtidsplan för järnvägen  2004-2015  avsätter  800\r\nmiljoner  kronor  för anpassning av bl.a. Banverkets\r\nstationer  och  hållplatser  för  funktionshindrade.\r\nUtskottet  ser  arbetet   med   dessa   frågor   som\r\nutomordentligt  väsentligt  för  att  underlätta och\r\nmöjliggöra   ett  ökat  järnvägsresande  för   bl.a.\r\nrullstolsburna personer.\r\nFrågan    om   post-    och    kassaservice    för\r\nfunktionshindrade  togs  upp  vid  budgetberedningen\r\nhösten  2002  (bet.  2002/03:TU1 s. 119-121),  vavid\r\nutskottet förutsatte att  Postens  förändringsarbete\r\nskulle ske på ett socialt ansvarsfullt  sätt och att\r\nregeringen  noga  följer utvecklingen och utvärderar\r\nförändringarna. Funktionshindrades  krav  på  en god\r\npostservice  är  grundläggande  och  måste  beaktas,\r\nansåg   utskottet.  Utskottet  är  alltjämt  av  den\r\nuppfattningen.\r\nEnligt  trafikutskottets  mening  är de frågor som\r\nutskottet tar upp ovan av stor betydelse  för att nå\r\nmålet  om  att  skapa  ett  tillgängligt samhälle  i\r\nenlighet   med   de  transport-  och   postpolitiska\r\nbesluten  och  den  nationella  handlingsplanen  för\r\nhandikappolitiken. Utskottet utgår ifrån att arbetet\r\nmed dessa frågor bereds med skyndsamhet.\r\n\r\nUtskottet  vill  i  sammanhanget   erinra   om   att\r\nutskottet  behandlat  två motioner om tillgänglighet\r\nför personer med funktionshinder i betänkandet (bet.\r\n2002/03:TU3) om transportpolitiken.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 1 april 2003\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit i beslutet: Claes\r\nRoxbergh (mp), Carina Moberg  (s), Elizabeth Nyström\r\n(m),  Jarl  Lander  (s),  Erling  Bager  (fp),  Hans\r\nStenberg (s), Karin Svensson Smith  (v), Claes-Göran\r\nBrandin  (s),  Monica  Green  (s), Runar  Patriksson\r\n(fp), Sven Bergström (c), Kerstin  Engle  (s),  Jan-\r\nEvert  Rådhström  (m), Börje Vestlund (s), Carl-Axel\r\nRoslund (m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nOffentlig utfrågning  i  socialutskottet  den  20  maj 2003 med\r\nfokus på frågor i vardagslivet för barn och unga med\r\nfunktionshinder\r\n\r\nInbjudna deltagare:\r\n\r\nRiksorganisationen Unga Synskadade\r\n\r\nAnna Bergholtz, styrelseledamot\r\n\r\nÅsa Persson, ombudsman\r\n\r\n12-gruppen *\r\n\r\n\r\nLinda Olsson, studerande\r\n\r\nEmelie Karlsson, 6 år\r\n\r\nAnnica Karlsson, förälder\r\n\r\nSofie Wikström, projektledare\r\nRBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn\r\n\r\noch Ungdomar\r\n\r\n\r\nErik Hammarstrand, studerande\r\n\r\nAgnetha Mbuyamba, förbundsordförande\r\n\r\nEva Hersler, avdelningschef\r\n\r\nAnna Ingmanson, ombudsman\r\n\r\nUlrika Melkersson-Jönsson, ombudsman Unga RBU:are\r\n\r\nBarnombudsmannen, BO\r\n\r\nBO Lena Nyberg\r\n\r\n\r\n*    12-gruppen   -   ett   samarbete   mellan   små\r\nhandikappförbund  som  företräder personer med dolda\r\nfunktionsnedsättningar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nHandikappombudsmannen, HO\r\n\r\n\r\nHO Lars Lööw\r\n\r\nJenny Olausson, jurist\r\n\r\n\r\nSkolverket/Myndigheten för skolutveckling\r\n\r\n\r\nStaffan Engström, undervisningsråd - Skolverket\r\n\r\nGudrun Rendling, undervisningsråd - Skolverket\r\n\r\nAnna  Kempe,  undervisningsråd   -  Myndigheten  för\r\nskolutveckling\r\n\r\nSvenska Kommunförbundet\r\n\r\n\r\nLaina Kämpe, utredare\r\n\r\nMargareta Erman, sekreterare\r\n\r\n\r\nSocialstyrelsen\r\n\r\n\r\nKarin Mossler, chefsekonom\r\n\r\nBirgitta Larsson, utredare\r\n\r\nSocialdepartementet\r\n\r\nLars Lindberg, politisk sakkunnig\r\n\r\nKerstin Jansson, departementssekreterare\r\n\r\nInger Laudon, departementssekreterare\r\n\r\nOrdföranden: Jag tänkte börja med  att  hälsa  er alla välkomna\r\ntill socialutskottets offentliga utfrågning. Vi  har\r\nden  här  utfrågningen  med anledning av regeringens\r\nskrivelse  om  en  uppföljning   av  den  nationella\r\nhandlingsplanen  för handikappolitiken.  Det  är  nu\r\nsnart   tre   år   sedan   handlingsplanen   antogs.\r\nSocialutskottet genomförde  också  då  en  offentlig\r\nutfrågning, och vi hade den utfrågningen som  en del\r\nav beredningen av handikapplanen.\r\n\r\nNär det nu har kommit en skrivelse som följer  upp\r\nhandlingsplanen  och  när  skrivelsen  nu  ligger  i\r\nutskottet  för att behandlas valde vi igen att ha en\r\nutfrågning.  Vi  gör det för att vi vill lyssna till\r\ner  som  representerar   både   organisationer   och\r\nmyndigheter och få er bild av vad som har hänt ute i\r\nsamhället   inför   den   fortsatta   beredningen  i\r\nutskottet.\r\nVi har också valt att inleda den här  utfrågningen\r\nmed    att    inbjuda   några   organisationer   som\r\nrepresenterar unga  med  funktionshinder, för att få\r\ner ungdomars bild av hur det  är  att  vara  ung och\r\nleva  med  funktionshinder.  Det  här  är ett mycket\r\nmedvetet   val   av  socialutskottet,  eftersom   vi\r\nupplever att just  barn och ungdomar inte alltid får\r\nsitt berättigade utrymme  i  debatten när det gäller\r\natt utforma politik.\r\nInnan jag överlämnar ordet till er inbjudna gäster\r\ntvingas jag också kommentera att  riksdagens lokaler\r\nännu inte är helt tillgängliga för  alla.  Det pågår\r\nett  arbete för att förbättra tillgängligheten,  och\r\ndet är  min  förhoppning att vi inom en snar framtid\r\nska ha anpassat  lokalerna så att även podiet, som i\r\ndag inte är tillgängligt  för  alla,  ska kunna vara\r\ndet. Det finns praktiska problem när man  arbetar  i\r\nskyddade  och  kulturmärkta  byggnader,  men arbetet\r\npågår,  och jag hoppas att vi snart ska ha  löst  de\r\nproblemen.\r\nInnan jag  överlämnar ordet ska jag också fråga om\r\ndet finns några  i  lokalen, på åhörarläktaren eller\r\nnere  i  kammarsalen,  som   har  behov  av  att  vi\r\nfortsätter  använda  våra två teckentolkar.  Om  det\r\ninte finns behov av dem tänker vi nämligen entlediga\r\ndem, för de är efterfrågade  på  många  ställen.  Vi\r\nkänner  alla till att just teckentolkar behövs ofta.\r\nÄr det någon  som  har  behov  av teckentolkning, så\r\nräck upp en hand, så vi ser detta! Nej. Då tänker vi\r\nentlediga våra teckentolkar för dagen, och vi tackar\r\ner för att ni trots allt kom hit!\r\nMed  detta överlämnar jag ordet  till  vår  första\r\nmedverkande,  Anna Bergholtz, som är styrelseledamot\r\ni Riksorganisationen Unga Synskadade.\r\n\r\nAnna Bergholtz,  Riksorganisationen Unga Synskadade:\r\nAnna  Bergholtz  heter  jag,  och  jag  kommer  från\r\nRiksorganisationen Unga Synskadade. Jag har även med\r\nmig Åsa Persson.\r\n\r\nÅsa Persson, Riksorganisationen Unga Synskadade: Jag\r\njobbar som ombudsman  för  Unga  Synskadade, och jag\r\nkommer att vara med och svara på frågor senare.\r\n\r\nAnna Bergholtz, Riksorganisationen  Unga Synskadade:\r\nJag tänkte kort berätta vad Unga Synskadade  är  för\r\nnågonting.  Riksorganisationen Unga Synskadade är en\r\nintresseorganisation för barn och ungdomar mellan 12\r\noch 30 år med  synskada.  Vi  arbetar med frågor som\r\nrör synskadade och för att vi synskadade  ska  kunna\r\nleva ett bättre liv i samhället.\r\n\r\nJag tänkte prata om skolan, eftersom det är en  av\r\nde frågor som vi arbetar mycket med. Unga Synskadade\r\när  för  en integrerad skola, men som ni säkert alla\r\nkänner till  är  det  mycket  problem  i  dag  i den\r\nintegrerade  skolan.  Jag  tänker berätta lite om de\r\nproblem som rör just synskadade.  Som  det  ser ut i\r\ndag  är  det mycket neddragningar, och vi har ganska\r\nnyligen fått reda på att det kommer att dras ned mer\r\ninom skolan.  Tyvärr  är  ju detta något som drabbar\r\noss funktionshindrade extra hårt, och det ser vi som\r\nganska  olyckligt.  Men  vi  tror   att   det  finns\r\nlösningar på de problem som finns.\r\nJag  tänkte  berätta  om hur det kan se ut för  en\r\nsynskadad elev en vanlig  dag  i  en  skola. Det var\r\nnämligen så att jag, Anna, och vår ordförande Ulrika\r\nNorelius,  var  och hälsade på en synskadad  tjej  i\r\nskolan. Hon går i  åttonde klass och är 15 år. Under\r\nden  dagen  var  det  ganska   typiska  problem  som\r\nbelystes. Vi känner väl igen dem hos våra medlemmar,\r\noch  därför  tänkte  jag  lyfta  fram  dem.  Det  är\r\nåterkommande problem utifrån tre aspekter, och dessa\r\naspekter   är   tillgänglighet,   den   psykosociala\r\nsituationen och den pedagogiska biten.\r\nVi  hälsade  alltså  på  Sara, som den här  tjejen\r\nheter. När vi kom till skolan  var  första lektionen\r\nsvenska.  Sara har varje dag i skolan  en  assistent\r\nmed sig, som  hjälper  henne att föra över stenciler\r\ntill   punktskrift   och  så,   eftersom   Sara   är\r\npunktskriftsläsare. Men  den  här dagen - och enligt\r\nSara  är  det inte ovanligt - fick  hon  en  stencil\r\nutdelad som  assistenten  i  fråga  inte  hade  fått\r\ninnan,  och  Sara  kunde alltså inte läsa den själv,\r\nvilket  kändes  väldigt   orättvist  för  Sara.  Det\r\nslutade med att läraren fick sitta och läsa högt för\r\nhenne.  Det  här  är  en  ganska   typisk   del   av\r\ntillgänglighetsbiten:    Man    får    inte    saker\r\ntillgängliga  för  sig.  I  detta  fall behövde Sara\r\nstencilen på punktskrift. Är man synsvag  i dag, det\r\nvill  säga  man  läser  svart skrift, så kanske  man\r\nbehöver få texten förstorad.\r\nUnder dagen berättade Sara  för oss att det ganska\r\nofta händer att hon inte får böcker  i  tid  på rätt\r\nmedium.  I  hennes fall läser hon punktskriftsböcker\r\noch använder kassetter, och det har hänt att hon har\r\nfått vänta ett år på en bok. Alla förstår ju att man\r\ndå kommer väldigt mycket efter i skolan.\r\nNär det ringde  till  rast den dagen då vi var och\r\nhälsade på Sara i skolan  reagerade  vi väldigt, för\r\nSara  gick  via  ett  annat  klassrum  som ligger  i\r\nanslutning till det hemklassrum som hon  har.  Detta\r\nrum  är  det  rum som assistenten brukar sitta i. Vi\r\nreagerade för detta  och tänkte: Men varför springer\r\nhon inte i väg med sina  klasskamrater? Men vi kände\r\nockså igen att det här är  ganska  typiskt. Här vill\r\njag lyfta fram hur den psykosociala situationen ofta\r\när för synskadade. Just när det ringer  ut till rast\r\nspringer alla elever ut, och - ja, det är  svårt att\r\nhänga  med när man inte ser. En annan situation  som\r\när jobbig  när  man  inte ser är matsalssituationen.\r\nMan ser inte var klasskamraterna  sitter  någonstans\r\ntill exempel.\r\nEn  annan  brist  som  jag vill lyfta fram är  den\r\npedagogiska delen. Sara berättade  för oss om hur en\r\nhemkunskapslektion   kan  se  ut.  Då  arbetar   hon\r\ntillsammans med sin assistent  och  inte tillsammans\r\nmed de andra klasskamraterna i små grupper.  Man kan\r\nju  fundera på om det ska vara så, för det finns  ju\r\nsätt att lösa det problemet på.\r\nDet  är  väl  i  hög  grad  detta som vi från Unga\r\nSynskadade känner: Man behöver se lösningarna - inte\r\nproblemen.\r\nSara   berättade   att  hon  oftast   också   blir\r\nsärbehandlad av sina lärare.  Det är ju kanske svårt\r\natt veta alla gånger hur man som  lärare  ska bemöta\r\nen elev som är synskadad, men där tror vi också  att\r\ndet  finns  lösningar. Det handlar mycket om kunskap\r\noch om att sätta  sig in i problematiken. Vad gäller\r\ntill exempel hemkunskapslektionen  berättade Sara om\r\nden särbehandling som vi ofta får höra  om från våra\r\nmedlemmar.  Hon fick väldigt beröm när hon  lyckades\r\nhälla upp ett  glas  vatten: O, vad du är duktig som\r\nklarar det här! Det känns  inte  så jättekul när man\r\när  15  år  att  få  den  sortens beröm  inför  alla\r\nklasskamrater. Man hamnar på en helt annan nivå.\r\nEn problematik som också  kan  vara värd att lyfta\r\nfram har att göra med hjälpmedel. Sara har en bärbar\r\ndator i sin skola, och det är bra  för  hennes  del,\r\neftersom  hon  då  kan  ta  med sig datorn mellan de\r\nolika lektionerna och de olika  klassrummen. Nu hade\r\nSara  en fördel eftersom hon hade  ett  hemklassrum,\r\nmen det  är  inte  alla som har det. Det kan vara en\r\nbra lösning att ha ett  hemklassrum  och  hålla  sig\r\ntill det och slippa att flytta runt hjälpmedlen. Men\r\ndet  finns  exempel  på  att  synskadade  elever har\r\nstationära datorer och vagnar som de får frakta runt\r\nsina  datorer  på. Det blir ju inte mycket rast  när\r\ndet är rast, utan  det  blir till att flytta datorn,\r\noch då hamnar man utanför  bland  sina klasskamrater\r\nnär man ska köra runt den här vagnen  i  stället för\r\natt umgås med dem.\r\nJa,  det  var lite kort om hur det kan se  ut.  Vi\r\ntror i alla fall  att  det finns lösningar på de här\r\nproblemen.  En  av de lösningarna  tror  vi  är  att\r\ninföra  handikappkunskap   i   basblocket   på  alla\r\nlärarutbildningar.  Just inom handikappkunskap  tror\r\nvi mycket på att lärarna  ska  få  kunskap  om vilka\r\nmyndigheter man ska vända sig till när man ska kräva\r\nlitteratur  på rätt medier och i rätt tid och  kunna\r\nkräva hjälpmedel  -  helt enkelt kunskap om vart man\r\nska vända sig i myndighetsdjungeln.  Vi  vet ju alla\r\natt det är ganska - det är som en djungel!\r\nEn annan viktig sak med handikappkunskapen  är det\r\ndirekta  mötet med personer som har funktionshinder.\r\nVi tror mycket  på  att  det  är  just i det direkta\r\nmötet folk lär sig något. Annars är  det  svårt  att\r\nveta hur man vill ha det.\r\nHandikappkunskap       i       basblocket       på\r\nlärarutbildningarna  tror  vi kan vara en bidragande\r\nfaktor till att förbättra situationen i skolan.\r\nTack för mig!\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det! Vi  kommer  så  småningom\r\natt ha möjlighet att ställa frågor.\r\n\r\nDå går vi vidare, och jag lämnar först ordet  till\r\nrepresentanter  för 12-gruppen, som är ett samarbete\r\nmellan små handikappförbund  som företräder personer\r\nmed dolda funktionsnedsättningar.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen: Hej!  Jag  heter  Sofie\r\nWikström, och jag arbetar för barn och ungdomar  med\r\nspråkstörning    i   ett   samarbetsprojekt   mellan\r\nAfasiförbundet Talknuten  och Riksförbundet DHB, som\r\nockså jobbar för döva, hörselskadade och språkstörda\r\nbarn. De som jag har med mig  här  i  dag  är  Linda\r\nOlsson,  Emelie  Karlsson  och  hennes  mamma Annica\r\nKarlsson.\r\n\r\nSpråkstörning    är    ett    så    kallat    dolt\r\nfunktionshinder  och  relativt  okänt i dag, som det\r\nser ut. Av alla förskolebarn är det ca 6-8 % som har\r\nen    språkstörning.    Andelen   barn   med    grav\r\nspråkstörning som kräver  stora  insatser  och stora\r\nresurser är ca 1 % av alla barn.\r\nI dagens samhälle är det väldigt viktigt att kunna\r\nkommunicera med sin omgivning. Det ställs stora krav\r\npå  att  vi  kan kommunicera och använda språket  på\r\nolika sätt i dag.  Barn  och  ungdomar  som  har  en\r\nspråkstörning   möts   ofta   av   oförståelse   och\r\nmissuppfattningar   av  sin  omgivning.  Att  ha  en\r\nspråkstörning innebär  att  man har svårt att uttala\r\nord och att uttrycka sig, men  också  att förstå vad\r\nbegreppen  och  orden  betyder.  Man  kan  också  ha\r\nsvårigheter med själva användningen av språket, till\r\nexempel  det sociala samspelet som gäller turtagning\r\noch sådana saker, det vill säga de regler som vi har\r\ni vårt sociala samspel.\r\nTill språkstörningen  finns  det  också ofta andra\r\nkompletterande svårigheter som många  barn  har. Det\r\nkan  vara  motoriska  svårigheter,  grovmotorik  och\r\nfinmotorik,    och    det    kan    vara   bristande\r\nkorttidsminne,   så   kallat   arbetsminne,   vilket\r\npåverkar skolsituationen vad gäller  att  förstå och\r\nkomma  ihåg vad läraren ger för instruktioner.  Läs-\r\noch  skrivsvårigheter,  dyslexi,  är  också  väldigt\r\nvanlig     i    den    här    gruppen    av    barn.\r\nKoncentrationssvårigheter  är  det  också många barn\r\nsom har.\r\nAtt  ha  en  språkstörning  innebär att  det  till\r\nexempel  kan  vara  svårt  att föra  sin  talan  och\r\nuttrycka sig i ett sammanhang  som detta. Därför har\r\nvi valt att göra vårt anförande  på  det här sättet:\r\nJag  kommer  att ställa frågor till Linda  och  till\r\nEmelie och Emelies mamma.\r\nJag vänder mig  till  Linda.  Du är 28 år, och jag\r\nvet  att  du fick börja på Hällsboskolan,  som  fram\r\ntill nu är en specialskola för språkstörda barn, när\r\ndu var 8 år.  Kan  du  berätta  vilka svårigheter du\r\nhade när du kom till Hällsboskolan?\r\n\r\nLinda Olsson, 12-gruppen: Jag hade  först och främst\r\nsvårigheter   med   mitt   tal,   så   jag   använde\r\nteckenspråket eftersom jag ser orden i min hand.\r\n\r\nSofie  Wikström,  12-gruppen: När förstod du att  du\r\nhade en språkstörning?\r\n\r\nLinda Olsson, 12-gruppen:  Det  var  när jag gick på\r\nmellanstadiet och skulle upp på högstadiet och ville\r\nbörja högstadiet på Orust, som jag kommer  från. Men\r\nlärarna och mina föräldrar ansåg att jag inte skulle\r\nklara av att gå högstadiet hemma, så jag fick  börja\r\ni språkklass i Sigtuna i stället.\r\n\r\nSofie   Wikström,   12-gruppen:   Då   bodde  du  på\r\nHällsboskolan under veckorna, långt ifrån din familj\r\noch  dina  syskon. Hur var det med kamrater  då,  på\r\nhelger och i veckorna?\r\n\r\nLinda Olsson,  12-gruppen: På Hällsboskolan hade jag\r\nkompisar, men inte hemma tyvärr.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen: Då tänkte jag fråga dig,\r\nEmelie: Hur många år är du?\r\n\r\nAnnica Karlsson,  12-gruppen: Hon är sex år och blir\r\nsju i augusti.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen:  Jag vet, Emelie, att du\r\nska börja skolan till hösten.  I vilken skola ska du\r\nbörja?\r\n\r\nEmelie Karlsson, 12-gruppen: I Ösmo.\r\n\r\nAnnica Karlsson, 12-gruppen: Ja,  det är i särskolan\r\ni Ösmo. Det finns ingen tal- och språkskola,  så  vi\r\nblir  hänvisade  till  särskolan, fast vi tycker att\r\nhon tillhör en språk- och  kommunikationsklass.  Men\r\neftersom  det  inte  finns  i  kommunen  så  är  det\r\nsärskolan man blir hänvisad till.\r\n\r\nSofie  Wikström,  12-gruppen:  Hur  ser  det  ut  på\r\nfritiden, till exempel med kompisar, Emelie?\r\n\r\nAnnica  Karlsson, 12-gruppen: Hon rider. Det är vårt\r\neget initiativ.  Det  finns ingen speciell grupp för\r\nfunktionshindrade där vi  bor  i alla fall, utan det\r\när  på  eget  initiativ. Med kompisar  fungerar  det\r\njättebra. Hon går  på  dagis  nu,  och  det fungerar\r\njättebra med alla kompisar i hennes grupp om hon har\r\nen vuxen som stöd som hjälper henne i hennes tal och\r\ni  situationer  då hon har kommunikationssvårigheter\r\noch finns till hands.\r\n\r\nSofie  Wikström,  12-gruppen:  Vilket  stöd  behöver\r\nEmelie i dag, Annica?\r\n\r\nAnnica  Karlsson, 12-gruppen:  Emelie  behöver  stöd\r\nfrämst med  en  vuxen  som finns i hennes närhet som\r\nkan  hjälpa henne, förstå  henne  och  tillrättavisa\r\nhenne, logoped, talpedagog och arbetsterapeut i viss\r\nmån just  med  tanke  på det här med finmotorik, och\r\nibland   också   en   sjukgymnast   med   tanke   på\r\ngrovmotoriken. Sedan behöver  det  också  finnas  en\r\nvuxen  som  stöd  i  alla  tänkbara  situationer som\r\nförtydligar  henne  med  hennes  kompisar   och  den\r\nsituation som hon befinner sig i.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen: Linda, hur tycker du att\r\ndet  fungerar  i vardagen för dig i dag? Hur är  det\r\nmed bemötandet från omgivningen till exempel?\r\n\r\nLinda Olsson, 12-gruppen: Det blir lätt missförstånd\r\nmellan mig och andra  personer.  Man tror att jag är\r\nhörselskadad eller kommer från Norge  eller Danmark.\r\nJag  tycker  inte  om  att  ringa  i  telefon   till\r\nfrämmande   människor  eftersom  det  så  lätt  blir\r\nmissförstånd. Det gör att min kille ringer i stället\r\nför mig.\r\n\r\nSofie Wikström,  12-gruppen:  Hur är det när du till\r\nexempel tittar på TV?\r\n\r\nLinda Olsson, 12-gruppen: Det är lättare att ha text\r\npå TV:n. Då ser jag texten och förbereder min hjärna\r\nför hur de säger på TV:n.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen: Är  det  något  särskilt\r\nsom du skulle vilja föra fram i dag, Linda?\r\n\r\nLinda  Olsson,  12-gruppen:  Ja,  det  har  jag. Jag\r\ntycker  att Hällsboskolan ska finnas kvar i Sigtuna.\r\nRisken är  stor  att  det  blir  mycket  sämre i den\r\nvanliga  skolan. Språkstörda far illa i det  här  så\r\nkallade mänskliga samhället.\r\n\r\nSofie Wikström, 12-gruppen: Jag vill avsluta med att\r\nsäga att vårt  och  mitt stora arbete handlar om hur\r\nvi kan nå ut i dag till  kommunerna  med information\r\noch kunskap om språkstörning, vad det innebär att ha\r\nen språkstörning och vilken typ av stödinsatser  som\r\nde   här  barnen  behöver  i  till  exempel  skolan.\r\nKombinationen  av  de  bristande  resurser som i dag\r\nfinns  i  kommunerna, okunskap om språkstörning  och\r\näven de krav  på  diagnostisering  som  i  dag många\r\ngånger finns för att man ska få rätt att få stöd gör\r\natt barn med språkstörning många gånger inte får det\r\nstöd som de har rätt till. Det är till exempel  inte\r\nalls  ovanligt  att det blir som i Emelies fall, att\r\nbarnet placeras i  särskolan  i  dag på grund av att\r\ndet inte finns resurser i kommunen  att  hitta andra\r\nalternativ  till barnet. Det finns också exempel  på\r\nfamiljer som  tvingas  flytta från sin hemkommun för\r\natt kommunen inte har resurser  för  barnet utan man\r\nfår finna dem i en annan kommun, och då beslutar sig\r\nfamiljen för att flytta.\r\n\r\nHär  tycker  jag  att  det  borde  komma  till  en\r\nsamordning  av  resurser  kommuner  emellan. Det  är\r\nnågonting som jag har ett önskemål om.\r\n\r\nErik   Hammarstrand,   RBU:  Hej!  Jag  heter   Erik\r\nHammarstrand. Jag är 16  år och bor i Motala. Jag är\r\nintresserad  av  idrott,  datorer,  musik  och,  som\r\nflertalet killar, tjejer.\r\n\r\nOj, det höll jag på att glömma. Jag har en sjukdom\r\nsom heter spinal muskelatrofi.  Den  gör att jag har\r\nett  tämligen omfattande funktionshinder  som  leder\r\ntill  att  jag  i  väldigt  många  situationer  blir\r\nhandikappad.\r\nI ett  samhälle  som  planeras  även  för  oss med\r\nfunktionshinder  skulle  jag  inte  behöva  vara  så\r\nhandikappad  som  jag är i dag. Vi har väldigt många\r\nfina    lagar    och   konventioner.    Det    finns\r\nstandardregler,     barnkonventionen,     skollagen,\r\nläroplaner och så vidare. Men i vår vardag finns det\r\noerhört mycket kvar att  göra.  Jag  tänker  berätta\r\nlite om mitt liv för att visa detta.\r\nJag  går första året i gymnasiet. Jag skrattar  ju\r\ninte precis ihjäl mig, men det är nog ganska vanligt\r\noch  gäller  inte  bara  funktionshindrade.  Ungefär\r\nhälften  av våra skolor är anpassade. Att alla skall\r\nfå och får välja skola är bara en myt.\r\nNär det är utflykter, studiebesök och liknande får\r\nvi stanna  hemma.  Skolan  säger: Det går inte. Ofta\r\nhade det bara krävts lite planering.\r\nMånga av oss har assistenter.  Det  är  de som har\r\nlägst  rang  på  skolan,  kortast  utbildning, ingen\r\nfortbildning    och    oftast    ingen   regelbunden\r\nhandledning.  Den  svenska  skolan  segregerar   och\r\ndiskriminerar.\r\nDet  gäller  att  ha  föräldrar  som kan och vågar\r\nslåss mot myndigheter och andra beslutsfattare.  Den\r\nturen  har  jag.  Har  man  inte  det  så  blir  man\r\növerkörd.\r\nFör  mig  har  Unga  RBU-are betytt mycket. De har\r\ngivit mig styrka, så att  jag  tillsammans  med mina\r\nföräldrar   vågar   vara   obekväm   och  kräva  mer\r\ndelaktighet och lika möjligheter.\r\nSom tur är så är livet inte bara skola,  utan även\r\nfritid.  Jag  ska  berätta lite om min fritid.  Jag,\r\nliksom andra ungdomar, gillar att gå på bio, på fik,\r\npå  disco  och  sådant.  Har  jag  tur  så  får  jag\r\nfärdtjänst - inom  rimlig tid, så att jag kan ta mig\r\nut. Att ta sig in är en helt annan sak. Jag vet inte\r\nhur många affärer, discon,  restauranger och fik som\r\njag inte har kommit in på. Oftast  krävs väldigt små\r\nanpassningar  för att det ska bli möjligt,  men  det\r\ngörs väldigt sällan.  Att ta sig ut, men inte in, är\r\nnästan mer regel än undantag.\r\nI   Östergötland   verkar    det   inte   som   om\r\nfunktionshindrade förväntas ha en  aktiv fritid, för\r\nnågra fritidshjälpmedel beviljas inte. Vad skulle ni\r\ngöra? Vad skulle ni politiker tycka om att aldrig få\r\nvara ensamma på toaletten eller att  aldrig kunna gå\r\nensamma  på promenad? Nej, precis: Det  skulle  inte\r\nvara så kul.\r\nJag ville  få  ett enkelt larm. Det tog nästan ett\r\når.  Landstinget sade:  Självklart!  Kommunen  sade:\r\nSjälvklart!  Och  så pekade de på varandra och sade:\r\nDe betalar! Så det  blev  inget,  förrän  en av våra\r\nstörsta tidningar började skriva. Hade inte  jag och\r\nmina föräldrar bråkat så hade det inte blivit  något\r\nlarm.\r\nVi  har  kunskapen. Ni har makten. Att förverkliga\r\nett samhälle  med  full  delaktighet - låt oss verka\r\ntillsammans för detta mål!\r\nTack för mig.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det!\r\n\r\nDå lämnar jag ordet till Lena Nyberg, barnombudsman.\r\n\r\nBarnombudsman Lena Nyberg:  Jag  vill  börja med att\r\ntacka  så mycket för inbjudan. Det är glädjande  att\r\nbarn och unga med funktionshinder får stå i fokus. I\r\nmitt uppdrag  som  barnombudsman  är  uppgiften  att\r\nföreträda  barns  och  ungas  åsikter och behov, att\r\nbevaka   deras   intressen,  att  försöka   få   ett\r\nbarnperspektiv i allt  beslutsfattande  och  se till\r\natt vi alltid ser barn som barn i första hand.\r\n\r\nUtgångspunkten      för     vårt     arbete     är\r\nbarnkonventionen,   FN:s   konvention   om   barnets\r\nrättigheter.  Den är tydlig  till  exempel  när  det\r\ngäller    barns    rättigheter     om    barn    har\r\nfunktionshinder. Artikel 2 säger att  varje barn ska\r\nrespekteras  och  ingen  får diskrimineras.  Det  är\r\ntydligt utskrivet i barnkonventionen  att  barn  ska\r\nrespekteras   och   ha   samma  rättigheter  oavsett\r\nbakgrund. Där räknar man upp  ett antal olika saker,\r\nbland annat funktionshinder, som  måste  beaktas och\r\ndär man måste se till att barn inte diskrimineras.\r\nBarnkonventionen har också en egen artikel när det\r\ngäller barn med funktionshinder. Där säger  man  att\r\nfysiskt  och  psykiskt handikappade - det är det ord\r\nman använder i  barnkonventionen - har rätt till ett\r\nfullvärdigt och anständigt liv.\r\nI den förra årsrapporten som skickades ut till den\r\ndåvarande   riksdagen    tog   vi   upp   barn   med\r\nfunktionshinder. Det gjorde  vi därför att det finns\r\nett stort utanförskap för alla  de barn och unga som\r\nhar  funktionshinder.  Utanförskapet  finns  både  i\r\nskolan och på fritiden,  precis  som  Erik med flera\r\nhar beskrivit.\r\nNågot som också är intressant och glädjande nog är\r\nett   undantag   här   i   dag,   är  att  barn  med\r\nfunktionshinder  nästan alltid företräds  av  vuxna,\r\noch ofta föräldrar. Barn med funktionshinder är ännu\r\nmer osynliga än barn generellt när det gäller att få\r\nvara delaktiga och  framföra  sina  synpunkter i den\r\nhär    typen   av   församlingar,   men   barn   med\r\nfunktionshinder  är  också  oerhört  osynliga  i den\r\nallmänna debatten, i tidningar och medier.\r\nUtanförskapet drabbar många gånger dem med de mest\r\nosynliga  funktionshindren allra mest, har vi kunnat\r\nkonstatera.   Nästan   alltid   när  man  diskuterar\r\nfunktionshinder utgår man från ett  vuxenperspektiv.\r\nVi  har  haft  anledning  att  titta  på en  del  av\r\nlagstiftningen  som  rör funktionshindrade.  Vi  kan\r\nkonstatera att den alltid  utgår  från  att  det  är\r\nvuxna,  och  kanske  till  och  med  äldre,  som  är\r\nfunktionshindrade.  Det  finns  alltför  sällan  ett\r\nbarnperspektiv  på den lagstiftning som rör personer\r\nmed funktionshinder.\r\nFör drygt ett år sedan gick vi ut och frågade barn\r\nmed funktionshinder  hur  de  själva  uppfattade sin\r\nsituation. Jag vill vara tydlig med att säga att det\r\ninte är någon statistisk undersökning.  Det  gör  vi\r\ninte  anspråk  på. Vi försöker snarare ge en bild av\r\nprecis det som Erik  beskrev.  Ganska många barn och\r\nungdomar upplever ett stort utanförskap.  Vi ställde\r\nockså   frågor  till  vuxna,  till  de  här  barnens\r\nföräldrar.  Vi blev oerhört förvånade över att ingen\r\nsvarade på vår  enkät. Vi började rota lite i varför\r\nföräldrarna inte  svarade.  Då visade det sig att de\r\nvar så less på att få frågor.  De  sade  att de hade\r\nslutat att svara på alla frågor för det sker  i alla\r\nfall  ingen  förändring. Det var skälet till att  vi\r\ninte fick in de vuxnas svar på våra enkäter.\r\nVad såg vi då?  Vad  har  vi kunnat redovisa i vår\r\nårsrapport? Det första man blir förvånad över är att\r\ni ett land där skolundervisning  är  så  viktig, där\r\ndet  är  en  rättighet  och en skyldighet att  gå  i\r\nskolan, kan väldigt många barn och unga inte delta i\r\nall  undervisning.  Man  får   inte   vara   med  på\r\nutflykter,  man  får  inte  göra praktik och man får\r\ninte vara med på idrottsdagar.\r\nVi har deltagit i rätt många  konferenser  som rör\r\nbarn  och unga med funktionshinder, bland annat  när\r\ndet gäller  idrottsrörelsen.  En  mamma  beskrev hur\r\nhennes  dotter  som  satt i rullstol fick sitta  vid\r\nsidan av en ishockeyrink en hel idrottsdag och titta\r\npå hur kompisarna fick  åka  skridskor.  Det var den\r\nhär flickans dröm att någon gång i sitt liv  få  stå\r\npå  ett  par skridskor, vilket hon aldrig hade gjort\r\noch kanske aldrig kommer att kunna att göra. Flickan\r\nfick  sitta   i   sin  rullstol  och  titta  på  hur\r\nklasskompisarna åkte skridskor. Detta är ett exempel\r\nsom naturligtvis låter helt absurt, men jag lovar er\r\natt det inte är det  enda  exempel  som  jag  skulle\r\nkunna dra på vad barn och unga har beskrivit för oss\r\natt de har fått genomlida.\r\nAtt   barn  och  unga  sällan  kan  följa  med  på\r\nteaterbesök   som   man   gör   med   skolan   beror\r\nnaturligtvis  på att man faktiskt inte kommer in  på\r\nteatern, som Erik beskrev, men det kan också bero på\r\natt lärarna inte  själva har tänkt igenom hur de kan\r\nse  till  att  det  här  barnet  kan  följa  med  på\r\nteaterbesöket. Det behöver  ju  inte alltid vara ett\r\nfysiskt  funktionshinder.  Även  barn  med  psykiska\r\nfunktionshinder får inte följa med  därför  att  man\r\ninte vet hur man ska hantera situationen.\r\nDe  här  barnen känner inte bara ett utanförskap i\r\nskolan,  vilket   man   kan   tycka  är  allra  mest\r\nupprörande eftersom vi faktiskt har ett samhälle som\r\nsäger att alla har rätt till undervisning  och också\r\nen  skyldighet  att  gå  i skolan, utan de har också\r\nmånga  gånger  svårare  att träffa  vänner.  De  har\r\nmindre  möjligheter  att  välja  fritidsaktiviteter.\r\nFritidsverksamhet är ytterst sällan vare sig fysiskt\r\neller rent bemötandemässigt  anpassad  för att kunna\r\nhjälpa barn med olika typer av funktionshinder.\r\nMan  kan  ju  tycka  att  det  borde  vara  ganska\r\nsjälvklart    att    våra    skolor    i    dag   är\r\ntillgängliggjorda  så att alla barn ska kunna  gå  i\r\nskolan, att man kan  få  färdtjänst  för  att träffa\r\nkompisar och att man ska kunna få de hjälpmedel  man\r\nbehöver  ha  i skolan. Så är det inte i dag. Det har\r\nvi fått flera  beskrivningar  av.  Det är precis den\r\nbild som vi har fått när vi har ställt  frågor  till\r\nbarn och unga också.\r\nDet  enda  som  vi kunde se i vår undersökning där\r\nbarn och unga hade  en  bättre situation om man hade\r\nett  funktionshinder  än  om   man   inte  hade  ett\r\nfunktionshinder var just att man fick  mer beröm och\r\nmer vuxenkontakt. I alla andra fall känner  man  ett\r\nstörre eller mindre utanförskap.\r\nLåt    oss   titta   på   kompissituationen,   som\r\nnaturligtvis  är  jätteviktig för barn och ungdomar.\r\nMan   kan   konstatera   att   barn   med   osynliga\r\nfunktionshinder  blir mest retade. Det är dubbelt så\r\nmånga barn med osynliga  funktionshinder  som känner\r\nsig retade eller mobbade kontra de barn som inte har\r\nfunktionshinder.    De   barn   som   har   osynliga\r\nfunktionshinder  anger  också  oftast  att  de  blir\r\nslagna. De har utsatts  för  fysiskt  våld i skolan.\r\nDet   är   de   som   har  fysiska  funktionshinder,\r\nrörelsehinder och synskador  som  uppger  att de har\r\nsvårast att få träffa en kompis.\r\nJag  tycker  att  det  är viktigt att vi verkligen\r\nlyssnar till de här barnen  och  deras behov. Det är\r\nså lätt att vi vuxna har ett vuxenperspektiv  när vi\r\nska  fundera kring de här frågorna. Väldigt ofta  är\r\ndet  ju,   som   jag  sade,  barnens  föräldrar  som\r\nföreträder deras intressen.  Jag  tycker  att det är\r\nviktigt  att  komma  ihåg att vuxenperspektivet  och\r\nföräldraperspektivet inte  alltid  är  detsamma  som\r\nbarnperspektivet.  Även om vi vuxna alltid har varit\r\nbarn, är det inte alltid så att vi kan referera till\r\nvår egen barndom för  att se hur barn och unga borde\r\nha det i dag. Vuxnas och  föräldrars  perspektiv  är\r\ninte  alltid  detsamma  som  barns och ungas. Ibland\r\nfinns det motsatta intressen.\r\nJag kommer aldrig att glömma  den tjej som tittade\r\nmig djupt i ögonen och sade: Hur kul tror du att det\r\när  att  ha  morsan  med sig på disco?  Man  behöver\r\nfaktiskt inte tänka så  himla mycket tillbaka på sin\r\negen  ungdom  för  att  inse   att   det   finns  en\r\nfrigörelseprocess som alla barn måste ha rätt  till,\r\näven barn med funktionshinder.\r\nVi  tog  fram  många frågor i vår förra årsrapport\r\nsom ni gärna får titta  på.  Den  finns att beställa\r\nfrån  oss  på  Barnombudsmannens kansli.  Den  finns\r\nockså att plocka hem via vår hemsida.\r\nVi har ganska  många förslag, och jag skulle vilja\r\nnämna några av dem i det här sammanhanget. Man måste\r\nöka insatserna när det gäller fritidsaktiviteter för\r\nbarn och unga med  funktionshinder.  Man måste också\r\nse   de   olika  behov  som  olika  barn  med  olika\r\nfunktionshinder  har.  Man måste skapa mötesplatser.\r\nDe befintliga handikappråd  som  finns runtom i vårt\r\nland i alla kommuner och landsting  bör  också börja\r\nfundera  på  barn- och ungdomsperspektivet.  Det  är\r\nnaturligtvis inget  man kan beordra, men jag vet att\r\nde  flesta  handikappråd   runtom  i  den  kommunala\r\nverksamheten funderar väldigt lite på barn och unga.\r\nMan  skulle kunna använda arvsfondsmedel  för  att\r\nförbättra   bemötandet   av   barn   och   unga  med\r\nfunktionshinder.  Det  handlar  väldigt  mycket   om\r\nattityder.  Man  behöver  gå  igenom  de  lagar  som\r\nreglerar  stöd till funktionshindrade och fundera på\r\nhur man kan  se  till  att  de också passar barn och\r\nunga. Färdtjänsten är ett sådant  exempel.  Hur lätt\r\när  det  för  ett barn att planera hur man ska umgås\r\nmed sina kompisar  och  vilka fritidsaktiviteter man\r\nska vara på och tala om för  färdtjänsten  i  kanske\r\nveckor  innan hur man vill åka? Jag har tre grabbar.\r\nDe  är  idrottsintresserade.   Det  är  ett  fasligt\r\nkuskande till olika fotbollsmatcher  hela tiden. Det\r\när  ytterst  sällan  vi  har mer än ett par  timmars\r\nvarsel  om turneringen fortsätter  eller  inte.  Det\r\nmåste   också    vara    möjligt    för   barn   med\r\nfunktionshinder   att   delta   i  aktiviteter   och\r\nturneringar. Framförhållningen kan  inte alltid vara\r\nlika som för en vuxen.\r\nTa  gärna till er en del av det som  finns  i  vår\r\nförra årsrapport!  Jag tror att det visar ganska bra\r\nhur barn och unga med  funktionshinder har det, även\r\nom det inte är ett statistiskt material.\r\n\r\nHandikappombudsman  Lars  Lööw:  Jag  brukar  slarva\r\nibland   när   jag   pratar    om    de    mål   för\r\nhandikappolitiken som ni har beslutat om, de  som vi\r\när här och pratar om i dag och som ni har fastställt\r\ni  handlingsplanen.  Men  jag  försöker  bättra mig.\r\nKommer ni ihåg hur målen är formulerade? Det står så\r\nhär:  Målet  är  att  samhället ska utformas så  att\r\nmänniskor med funktionshinder  i  alla  åldrar  blir\r\nfullt  delaktiga  i  samhällslivet.  Målet  är också\r\njämlikhet  i  levnadsvillkor för flickor och pojkar,\r\nkvinnor och män med funktionshinder.\r\n\r\nDet är viktiga  perspektiv som har tillförts målet\r\nför     handikappolitiken.      Inriktningen      av\r\nhandikappolitiken  är minst lika viktig. Ni har sagt\r\natt  vi  ska  ge  barn,   ungdomar   och  vuxna  med\r\nfunktionshinder  förutsättningar för självständighet\r\noch självbestämmande.\r\nNu har vi hört några vittnesmål om att det inte är\r\nså.  Vi  kan  läsa en  del  liknande  berättelser  i\r\nHandikappombudsmannens rapporter de senaste åren. Vi\r\nhar  fått  det  bekräftat  i  Riksförsäkringsverkets\r\nsocialförsäkringsbok  som kom i december förra året.\r\nSocialstyrelsen  publicerade   en  lägesrapport  för\r\nmänniskor med funktionshinder under  våren. Tidigare\r\nfick  vi  betänkandet  från  Välfärdsprojektet   som\r\nberättar samma sak.\r\nDe    berättar   att   barn   och   ungdomar   med\r\nfunktionshinder  i  dag  kommer att växa upp till en\r\nlägre    utbildningsnivå,   sämre    hälsa,    lägre\r\nrepresentation  i  arbetslivet och torftigare fritid\r\nän människor i övrigt.  Även i de underlag som finns\r\när      vuxenperspektivet      ganska       tydligt.\r\nBarnperspektivet finns inte med i handikappfrågorna.\r\nLikadant  blir det väldigt ofta när barnperspektivet\r\nska lyftas  fram. Att vi bara tillmäter människor en\r\nenda egenskap  i  taget  gör  att  vi  inte ser alla\r\nbrister.   Vi  ser  det  ganska  ofta  när  vi  från\r\nHandikappombudsmannen   ska   lämna  remissynpunkter\r\neller på andra sätt granskar vad  andra  gör när det\r\ngäller  barnfrågor. I dag diskuterar man ofta  i  de\r\nhär   materialen    lite    grann    om   barn   med\r\nfunktionshinder,  men det är lite separat  och  ofta\r\nlite påklistrat. Det  finns inte med som en naturlig\r\ndel av barnperspektivet.  Det måste vi jobba med. Vi\r\nmåste sluta att tillmäta människor  en enda egenskap\r\ni  taget. Vi måste se hela människorna.  Jag  tycker\r\natt det framgår tydligt av målen och inriktningen.\r\nDet  finns  många  saker  som  vi  måste jobba med\r\nframöver  för att förändra. En av de stora  frågorna\r\nhandlar om det som bland annat Erik har berättat om,\r\nbristande tillgänglighet  till  den  fysiska miljön.\r\nMen  vi  hörde  också  unga  synskadade  berätta  om\r\nbristande  tillgänglighet till information  och  små\r\nmöjligheter  att  ta  del av det skälet. Det handlar\r\nockså om hur vi utformar  våra  verksamheter, hur vi\r\narrangerar möten, konserter eller kulturarrangemang.\r\nDet  handlar om var vi väljer att  arrangera  sådana\r\narrangemang.  Vi  vet  att  massor av idrottshallar,\r\nsimhallar och bibliotek inte är byggda och utformade\r\nmed tanke på att människor är olika. De släpper inte\r\nin människor med funktionshinder av det skälet.\r\nNu   märker   vi   att   barn  och  ungdomar   med\r\nfunktionshinder börjar ställa tydligare krav. Vi får\r\nanmälningar om biosalonger som inte är tillgängliga.\r\nVi  får  anmälningar  om färdtjänsten.  Det  är  ett\r\ntydligt   exempel   på   att    det    saknas    ett\r\nbarnperspektiv.   Det   verkar  vara  så  att  ni  i\r\nriksdagen behöver fundera på om man måste förtydliga\r\nlagstiftningen  och  klargöra   att   även  barn  är\r\nmänniskor som omfattas av färdtjänstlagen.\r\nMänniskor      med     funktionshinder     behöver\r\nkompensatoriska åtgärder.  Då  hamnar  vi i det läge\r\nsom  Bengt Lindqvist beskrev i Bemötandeutredningen,\r\nnämligen  att  barn  kommer  in  i  en  struktur  av\r\noffentlig  välgörenhet  där  insatserna  alltid  kan\r\nifrågasättas. Det här gör att det är en ständig kamp\r\nför  rättigheterna. Erik berättade om sitt larm. Det\r\nhär  är  vardag  för  väldigt  många.  Det  är  lite\r\nfascinerande att Handikappombudsmannen måste ta fram\r\nen särskild  guide  för  att lotsa familjer med barn\r\nmed  funktionshinder  i  sina  rättigheter  när  det\r\nfaktiskt är så att vi är väldigt  många  i samhället\r\nsom jobbar för att tillgodose de behov som finns.\r\nBengt  har  inte bara beskrivit den här strukturen\r\nav offentlig välgörenhet,  utan  det  handlar  också\r\növergripande  om den syn som vi väljer att förmedla.\r\nLena pratade om  vuxenperspektivet.  Skolan  är  ett\r\nområdet   där   det  väldigt  ofta  är  tydligt  att\r\nvuxenperspektivet får styra oss, och även styra er i\r\nert  lagstiftande   arbete.   Vi   har   i   dag  en\r\nskollagstiftning    som   tillåter   diskriminering.\r\nVuxenperspektivet  har   fått  styra  var  barn  med\r\nfunktionshinder kan få gå  i  skolan.  I dag kan man\r\nanvisas  en  skola av kommunen. Det som i  slutändan\r\nfäller avgörandet  är ekonomiska och organisatoriska\r\nförutsättningar  för   skolhuvudmannen,   inte   det\r\nenskilda barnets behov och rättigheter.\r\nDet  här  förmedlar  ett  perspektiv till barn och\r\nunga med funktionshinder, men  också  till  barn och\r\nunga  utan funktionshinder, som faktiskt legitimerar\r\noch  cementerar   de   strukturer  med  utanförskap,\r\nsegregation  och diskriminering  som  vi  har  byggt\r\nunder den tid  då  barn och unga med funktionshinder\r\nfanns någon annanstans  än  mitt  ibland  oss,  ofta\r\nisolerade från resten av samhället på institutioner.\r\nFör  att  vi  ska  komma  vidare måste vi börja se\r\nbarnet  och barnets rättigheter  och  ge  barnet  en\r\nmöjlighet  att utkräva rättigheterna. Skolområdet är\r\nett tydligt  sådant  exempel.  Det ska inte vara som\r\nför  Emilie,  att  rätten till stöd  relateras  till\r\ntillhörigheten till  en grupp eller till en diagnos.\r\nRätten måste vara kopplad  till  de  behov som varje\r\nbarn har. Man måste kunna kräva de rättigheterna. Så\r\när  det  inte i dag. I dag utgår väldigt  mycket  av\r\nstödet  till  en  diagnosbaserad  syn  på  barn  och\r\nungdomar.  Diagnosen  styr  stödet, inte behoven. Vi\r\nkan inte tillåta att det fortgår så.\r\nDärför  finns  det  en  hel  del  möjligheter  att\r\nfaktiskt göra saker den närmaste tiden. Det finns en\r\ndel redskap i handlingsplanen. Det är viktigt att de\r\nsektorsmyndigheter som har utpekats  som  ett  led i\r\narbetet  med  att  förverkliga  handlingsplanen hela\r\ntiden får tydliga uppdrag och kunskaper  som handlar\r\nom  barn  med  funktionshinder.  Vi har till exempel\r\ndiskuterat det i vår senaste rapport till regeringen\r\nsom vi lämnade över i förra veckan.  Den  är  på väg\r\nmed  post  till  er. Jag hoppas att vi får hit några\r\nexemplar i dag också.\r\nTvå  av  sektorsmyndigheterna  är  Skolverket  och\r\nArbetsmiljöverket.     Vi     har     i    dag    en\r\narbetsmiljölagstiftning  som också omfattar  barn  i\r\nskolan och som vi inte tillämpar  ordentligt och som\r\ninte  utgår ifrån de förutsättningar  som  barn  med\r\nfunktionshinder  har. Därför måste vi vara tydliga i\r\nuppdragen till Skolverket  och Arbetsmiljöverket att\r\nde  faktiskt måste använda sig  av  de  redskap  som\r\nfinns  för  att  åstadkomma  förändring.  Här har vi\r\nmöjligheter.\r\nDet  finns  också  möjligheter  för  er. Ni kommer\r\nförmodligen  inom  en  ganska  snar framtid  att  få\r\nbehandla en ny skollagstiftning.  I  förslagen  från\r\nSkollagskommittén finns det en del ansatser till att\r\nfaktiskt  se rättigheterna hos barnet i första hand.\r\nMen det finns också annat, till exempel att man vill\r\nfortsätta att  ge  vuxenvärlden  makt  i form av att\r\nanvisa skolor och att styra med hjälp av skolresor i\r\nstället för att se barnets behov i första hand.\r\nVisst   är   det  en  mörk  bild.  Det  förekommer\r\ndiskriminering och  segregation  varje  dag.  Vi får\r\ninte blunda för det. Jag tror att det är ett av våra\r\nproblem. Vi är faktiskt lite rädda för att inse  att\r\näven  i  ett  relativt väl fungerande välfärdssystem\r\nförekommer det diskriminering. Vi måste öppna ögonen\r\nför det. Vi har  en  del redskap för att bekämpa den\r\nhär diskrimineringen,  men  vi  har  inte  fått alla\r\nredskapen  ännu.  Vi behöver erkänna att vi faktiskt\r\nhar en lagstiftning  som förbjuder diskrimineringen.\r\nI  början av juni kommer  ni  att  diskutera  en  ny\r\nlagstiftning som tar en del steg på vägen, men många\r\nav de  områden  som  rör  barn  med  funktionshinder\r\nomfattas inte av det förslaget. Skolan  till exempel\r\nomfattas    inte    när    det   gäller   barn   med\r\nfunktionshinder. Vi måste förbjuda  diskrimineringen\r\näven där.\r\n\r\nStaffan Engström, Skolverket: Låt mig  börja med att\r\nupplysa  utskottets ledamöter om att Skolverket  har\r\ndelats i två  myndigheter.  Det  är därför som vi är\r\nhär  från  båda  de  två  myndigheter  som  tidigare\r\nutgjorde   Skolverket.   Skolverket  har  fått   ett\r\nförändrat uppdrag. Som ett  led  i  syftet  att göra\r\nstaten   mer   synlig  i  kommuner  och  skolor  har\r\nSkolverket fått  ett uppdrag att förstärka det som i\r\ndag     kommer     att     gå      under      namnet\r\nutbildningsinspektion.  Gudrun  Rendling  kommer att\r\nberätta  mer  om  det  senare.  Den andra delen  som\r\ntidigare  var  Skolverkets  uppdrag   -  att  stödja\r\nkommuners utveckling - har mer övergått till den nya\r\nmyndigheten     som     heter     Myndigheten    för\r\nskolutveckling. Den här separationen  av  Skolverket\r\när en och en halv månad gammal.\r\n\r\nJag  jobbar  kvar i det som är det nya Skolverket.\r\nVi har hört flera  talare  före  mig  prata  om  och\r\nredovisa  den diskrepans mellan ideal och verklighet\r\nsom finns bland  annat  på  skolans  område.  Vi har\r\nockså  hört  att  myndigheterna  ska  utnyttja  sina\r\nredskap  och  sina  verktyg  för  att  minska  denna\r\ndiskrepans  och  arbeta  i  den  andan.  Skolverkets\r\narbete  består  till  en  stor  del  av  arbete  med\r\nmålformuleringar  och  framtagande  av måldokument i\r\nden  målstyrda skolan och, som vi kommer  att  höra,\r\ninspektion  och granskning. De två sidorna är väl de\r\ntydligaste i det nya Skolverkets uppdrag.\r\nMot  den  bakgrunden   är   målformuleringar   och\r\nbestämmelser  viktiga  verktyg  och  instrument. Det\r\nhandlar  ofta  om att få dessa målformuleringar  att\r\nslå igenom i verksamheten  och  att få attityder och\r\ninställningar till dem att förändras.  Det tar också\r\nsin tid. Under senare tid har Skolverket arbetat med\r\nen    del    sådana    viktiga    bestämmelser   och\r\nmålformuleringar. Jag tänkte nämna några av dem här.\r\nSkolverket  har  verkat  för,  och regeringen  har\r\nockså  fattat  beslut om, undantagsbestämmelser  vid\r\nbetygssättning i  grundskolan.  Det är någonting som\r\nkan  vara  viktigt för att ge tillträde  till  högre\r\nstudier, det  vill säga studier i gymnasieskolan, på\r\nett likvärdigt  sätt.  Det  handlar  om  att  få  en\r\nförändring  till  stånd i grundskoleförordningen som\r\ngäller betygssättningen,  där det påtalas att om det\r\nfinns särskilda skäl får lärare  vid  betygssättning\r\nbortse  från  enstaka  mål  som eleven ska  uppnå  i\r\nslutet av det nionde skolåret.  Med  särskilda  skäl\r\navses  då  funktionshinder eller andra liknande skäl\r\nsom inte är  av  tillfällig  natur och som utgör ett\r\ndirekt hinder för att eleven ska  kunna nå ett visst\r\nmål. Det är en undantagsbestämmelse  som  finns med,\r\noch som regeringen har fattat beslut om.\r\nMålformuleringar  i  grundskolans  kursplaner  har\r\nsärskilt granskats för att också undanröja hinder av\r\nolika slag. Det har gjorts i samarbete  med  SIH som\r\när  en  ny  myndighet  som  heter Specialpedagogiska\r\ninstitutet  i  dag.  Tidigare  var   det   en  annan\r\nmyndighet.   Tillsammans   med  dem  har  Skolverket\r\nsärskilt granskat grundskolans  kursplaner  för  att\r\nockså  verka  för  att de här målformuleringarna ska\r\nvara  sådana  att de undantagsbestämmelser  som  jag\r\nnämnde tidigare  i  så  liten  grad  som möjligt ska\r\nbehöva utnyttjas.\r\nKursplanerna  för  grundsärskolan har  närmats  de\r\nkursplaner som finns för grundskolan. På så sätt har\r\nde gjorts mer utmanande  för särskolan. Hittills har\r\nresponserna på det varit positiva. Man anser att det\r\när ett bra steg.\r\nSkolverket har också föreslagit  att alla elever i\r\nden  obligatoriska  skolan ska ha samma  garanterade\r\nundervisningstid, det  vill  säga att det blir samma\r\ngaranterade  undervisningstid i  grundsärskolan  och\r\nträningsskolan som i grundskolan.\r\nVi  har  också   tagit  fram  nya  kursplaner  för\r\nspecialskolan, bland  annat en sammanhållen gemensam\r\nskrivning i teckenspråk  och  svenska  med  syfte på\r\ntvåspråkighetsidealet, det vill säga att man  ska se\r\ndet   som   tvåspråkighet.   En  egen  kursplan  för\r\nmodersmål   på  specialskolan  är   en   sådan   här\r\nsamintegrerande idé.\r\nSkolverket  håller  på med en kunskapsöversikt när\r\ndet gäller funktionshinder  i  skolan.  Det  är  ett\r\nganska  omfattande  arbete som vi räknar med att bli\r\nklara med under det här året eller möjligen i början\r\nav nästa år.\r\nPå  det internationella  planet  finns  det  också\r\nsamverkansområden.   Bland   annat   försiggår   ett\r\nsamarbete inom hela OECD när det gäller indikatorer.\r\nOECD   arbetar   mycket   med  indikatorer  i  olika\r\nsammanhang. Här handlar det om indikatorer för behov\r\nav särskilt stöd. Det är ett  samarbete  i hela OECD\r\nsom sedan ska kunna fyllas på för att ge möjligheter\r\natt göra internationella jämförelser av hur  behoven\r\nav särskilt stöd ser ut.\r\nSedan kommer vi till det som är Skolverkets  stora\r\nförändrade  stärkta  uppdrag, nämligen inspektionen.\r\nDet  är en granskning där  rätt  till  skolgång  för\r\nelever  och rätt till stöd för dem som har särskilda\r\nbehov naturligt  är  centrala teman. Gudrun Rendling\r\nkan berätta lite mer.\r\n\r\nGudrun Rendling, Skolverket:  Jag  arbetar alltså på\r\navdelningen  för  utbildningsinspektion  i  det  nya\r\nSkolverket, och detta  är en av huvuduppgifterna för\r\nvår  verksamhet. Utbildningsinspektion  skiljer  sig\r\nfrån det  som vi har gjort tidigare. Tidigare gjorde\r\nvi i den inspekterande verksamheten i första hand en\r\nlaglighetsprövning. Nu har vi kopplat samman det med\r\nen granskning av kvaliteten. Vi kommer alltså att ha\r\nen inspektion  av  om man uppfyller författningarnas\r\nkrav men lägger också till kvalitetsaspekterna.\r\n\r\nDet nya uppdraget  innebär att alla skolor inom en\r\nsexårsperiod ska få en  granskning.  Vi  ska granska\r\nalla kommuner, alla skolformer och alla skolor.  Det\r\när  en ganska omfattande verksamhet, och vi vet ännu\r\ninte riktigt hur vi ska ro den i land, men det är en\r\nambition  vi  har  och ett uppdrag från regering och\r\nriksdag.\r\nSkolförfattningarna utgår inte från någon särskild\r\ngrupp i samhället, inte heller de funktionshindrade.\r\nMan säger till exempel  att  alla elever som behöver\r\nsärskilt  stöd  ska  få  det. Samma  lagbestämmelser\r\nfinns för förskolebarn, det  vill säga att alla barn\r\nsom behöver särskilt stöd ska få det. Man säger inte\r\nnågonting specifikt om barn med funktionshinder.\r\nDet  är  på  gott och ont detta  med  att  vi  ska\r\nsärskilja en grupp,  men  ett skäl till detta är att\r\nvi vet, precis som ni har pratat  om tidigare i dag,\r\natt   det   finns  en  skillnad  mellan  ideal   och\r\nverklighet. Alla  barn  får  inte  det  stöd  som de\r\nbehöver.  Alla barn går inte heller i skolan på  det\r\nsätt som de borde göra både för att de har rätt till\r\ndet och för att det finns skolplikt. Det betyder att\r\nvi  har ett  särskilt  uppdrag  på  avdelningen  för\r\nutbildningsinspektion.  Det handlar om en insats som\r\nfinns i vår handlingsplan  för hur vi ska arbeta med\r\nhandikappfrågorna.  Den  insatsen   handlar  om  att\r\ngenerellt, för alla, under 2004 granska  rätten till\r\nskolgång  och  rätten  till  utbildning.  Men i  det\r\nuppdraget  ligger  också att vi ska göra en särskild\r\nredovisning   som   är   specifik   för   barn   med\r\nfunktionshinder. Vi ska alltså  särskilt kontrollera\r\natt de barnen får rätten till utbildning.\r\nVi vet t.ex. i dag att ca 25 %  - det är uppgifter\r\nsom vi har fått på Skolverket - inte  deltar  i  all\r\nundervisning i alla ämnen. Det är en hög siffra, och\r\ndet  är någonting som verkligen behöver granskas. Vi\r\nvet  också   att   cirka  hälften  av  landets  alla\r\ngrundskolor   inte   är   tillgängliga   för   alla.\r\nTillgänglighet kan handla  om  fler saker än bara om\r\natt  man  ska  kunna  komma  fram till  skolan.  Det\r\nhandlar också om tillgänglighet  i  fråga om att man\r\nska kunna vara med och att det finns  en delaktighet\r\nbland kamrater och i undervisning.\r\nDen  andra  insatsen,  som utbildningsinspektionen\r\nska arbeta med under år 2004, handlar om att granska\r\ndelaktigheten och jämlikheten  i  villkoren för alla\r\nelever, så att alla, även barn med  funktionshinder,\r\nkan få den här delaktigheten. Det är ett uppdrag som\r\nockså    ska    särredovisas    efter    året,   hur\r\ngranskningarna  har  skett under det här året  i  de\r\nkommuner som vi då kommer  att  ha  inspekterat. Det\r\nkommer inte att vara alla, men det här är ett arbete\r\nsom  kommer  att  fortsätta  och  finnas med  i  vår\r\ninspektion.\r\nVi    vet   också   att   vi   i   våra   enskilda\r\nanmälningsärenden  ser  en väldigt mörk bild när det\r\ngäller  barn  med  funktionshinder.   Det  är  många\r\nproblem som rör det som vi har fått höra  om  i dag.\r\nMan  får  inte vara med på idrotten. Man kommer inte\r\nfram i skolan.  Man  får lov att gå i en annan skola\r\nän den som man kanske egentligen hade velat gå i.\r\nVi på Skolverket ser  mest  den här mörka bilden i\r\nvåra anmälningsärenden, men vi  vet  också  att  det\r\nfinns  goda  exempel. Vi hoppas att de goda exemplen\r\nkommer att kunna sprida sig, så att den mörka bilden\r\nkan  ändras något.  Och  vi  hoppas  att  vi,  genom\r\ninspektion,  genom  ert  sätt  att  arbeta och genom\r\nriksdagens  sätt  att  arbeta,  kan  få  en   större\r\ndelaktighet för barn och unga med funktionshinder.\r\n\r\nAnna  Kempe,  Myndigheten  för  skolutveckling: Vårt\r\nuppdrag är att stödja utvecklingen  av förskolor och\r\nskolor. Som tydligt har nämnts i dag  finns  det ett\r\nstort behov av att sätta fokus på funktionshindrades\r\nsituation i förskola, skola och vuxenutbildning, och\r\ndet är vårt uppdrag.\r\n\r\nVi  på Myndigheten för skolutveckling har två  mål\r\nsom vi  ska  uppnå  till och med 2004. Det första är\r\natt vi ska stödja kommunerna  i  deras  uppdrag  att\r\nförbättra bemötande och attityder. Detta ska vi göra\r\ntillsammans   med  andra  myndigheter,  bland  annat\r\nSISUS, som ju har  det stora bemötandeuppdraget, och\r\nSpecialpedagogiska institutet. Det här kommer vi att\r\npåbörja under hösten.\r\nSedan ska vi också  ta  fram ett referensmaterial,\r\nett stödmaterial, som kommunerna  ska  kunna använda\r\nför  att  sätta  fokus på just de här frågorna.  Det\r\nkommer att fokusera  bland annat en kartläggning och\r\ninventering  av den situation  som  nu  är  när  det\r\ngäller den fysiska  miljön  och  undervisningen. Det\r\nhar ju tagits upp i dag att det är  oerhört  viktigt\r\natt göra detta tillgängligt. Det handlar både om den\r\nfysiska  miljön  och  om den pedagogiska situationen\r\nför  alla  elever.  Man ska  också  sätta  fokus  på\r\nbemötandet, att kommunerna tittar på hur man bemöter\r\nsina elever i sin kommun.\r\nDet  här  ska vara ett  stöd  för  kommunerna  att\r\nutvecklas  i  de   här  frågorna.  Sedan  kommer  vi\r\nfortsättningsvis, fram  till 2010, förstås att titta\r\npå vad Skolverkets inspektion och granskningar visar\r\nför resultat, och så ska  vi  planera  nya  insatser\r\nutifrån det. Det ska ske ett samarbete på så sätt.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det! Då lämnar jag ordet  till\r\nrepresentanter för Svenska Kommunförbundet. Först är\r\ndet Laina Kämpe som är utredare. Varsågod!\r\n\r\nLaina  Kämpe,  Svenska Kommunförbundet: Jag finns på\r\nKommunförbundets skolsektion sedan ganska många år.\r\n\r\nNär jag fick den  här inbjudan blev jag ombedd att\r\nlyfta fram ett problemområde för våra medlemmar, som\r\när landets alla kommuner. Därför tänker jag prata om\r\npengar. Även om det är  fult  och  fel  att prata om\r\npengar är de en oerhört viktig förutsättning för att\r\nkommunerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag.\r\nDet    jag    kommer    att    fokusera    på   är\r\nfinansieringsprincipen och dess problematik. Nu  har\r\nju  stat,  kommun och landsting ett gemensamt ansvar\r\nför att handikappolitiken  genomförs.  Det ska göras\r\npå  ett  solidariskt  sätt,  och  alla  ska ta  sitt\r\nansvar. I de fall då kommunen inte riktigt lever upp\r\ntill sitt uppdrag handlar det inte om att  man  inte\r\när medveten om sitt ansvar, utan det handlar mer  om\r\nvilka förutsättningar som råder ute i kommunen.\r\nEnligt  den  så kallade finansieringsprincipen ska\r\nkommunerna få kompensation  från  staten  för beslut\r\nsom innebär nya verksamheter för kommunerna. Så sker\r\nockså,  men  den  kompensation  som  kommunerna  får\r\nmotsvarar  inte  på  långt  när  de  kostnader   som\r\nuppstår.  Det  kan  ha med själva modellen att göra.\r\nJag kan ta några exempel.\r\nVi  har  lagen  om stöd  och  service  till  vissa\r\nfunktionshindrade.  Det  är en viktig reform som har\r\nverkat  några  år,  och kostnaderna  skenar  bara  i\r\nhöjden. Vi har från kommunernas sida fått ett större\r\nansvar för att finansiera riksgymnasieverksamhet och\r\nspecialskoleverksamhet  -  detta  med  anledning  av\r\nFunkisutredningens förslag.\r\nSedan  har vi också ganska nyligen fått ansvar för\r\natt erbjuda  flyktingbarn  undervisning  på  i stort\r\nsett  samma  sätt som när det gäller våra egna barn.\r\nDär kan jag lyfta  fram  ett  exempel.  Kommunen får\r\ningen  extra  kompensation  för ett utvecklingsstört\r\nflyktingbarn. Det kommunen får  som  ersättning från\r\nstaten  motsvarar ungefär 75 % av kostnaden  för  en\r\ngrundskoleelev,  och då vet vi att särskolans elever\r\nkostar  ungefär  fyra   gånger   så  mycket  som  en\r\ngrundskoleelev. Då kan man snabbt konstatera att det\r\när  en  kraftigt  underfinansierad  reform.  Vi  har\r\nskrivit till Utbildningsdepartementet  med anledning\r\nav  den  reformen  och hoppas att vi ska komma  fram\r\ntill ett avtal om bättre kompensation.\r\nKommunerna  gör  ju   sitt   bästa.   De  erbjuder\r\nsärskoleundervisning.  Sedan får man ta pengar  från\r\nskolans ordinarie budget.  Det  i  sig  kan skapa en\r\nkonfliktsituation. Budgeten är hårt ansträngd  också\r\nför  skolan  i  övrigt,  så  det är inte bra när det\r\nuppstår sådana situationer.\r\nDe   insatser   som  det  handlar   om   är   ofta\r\nlagstadgade. Behov  av  olika  insatser  kan  uppstå\r\nväldigt  snabbt,  och de ska tillgodoses omedelbart.\r\nDå handlar det många gånger om att man får ta pengar\r\nfrån andra verksamheter  i kommunen. Kommunförbundet\r\nverkar därför för att vi ska få en översyn av hur en\r\nfinansiering från staten skulle  kunna  se ut för de\r\nhär  olika  typerna av insatser. Det handlar  om  en\r\nmodell som tar  hänsyn  till  kostnadsutveckling och\r\nvolymförändring - det är inte minst  viktigt.  Så är\r\ndet  ju  inte  i  dag. Man får många gånger pengar i\r\nstora påsen, och sedan  räknas  det inte upp även om\r\nbehoven fördubblas. Det är inte bra.\r\nFör att kommunerna ska kunna fullgöra  sitt ansvar\r\ntror  vi att det är angeläget att vi får en  översyn\r\nganska  snabbt.  Detta  kan  vi  se mot bakgrund av,\r\nvilket   vi  också  har  redovisat  i  vår   senaste\r\nKommunernas  ekonomiska  läge,  att det under de tre\r\nsenaste  åren är det handikappolitiska  området  som\r\nhar   ökat  kostnadsmässigt   allra   mest   ute   i\r\nkommunerna.   Det   handlar   om   ungefär  10 %  av\r\nkommunernas kostnadsökning.\r\nDet   kanske  ska  vara  så,  för  det  är   många\r\neftersatta  områden, men det ska ju inte vara så att\r\nkommunen hela  tiden  ska finansiera och åta sig nya\r\nuppgifter som staten har  beslutat  om  utan  att få\r\nkompensation, som det är tänkt.\r\nDå överlämnar jag ordet till min kollega.\r\n\r\nMargareta  Erman,  Svenska Kommunförbundet: Jag tror\r\natt jag avstår. Jag  är  i  stället  tillgänglig för\r\nfrågor längre fram.\r\n\r\nOrdföranden:  Tack för det! Då går ordet  i  stället\r\ntill Socialstyrelsen.  Karin  Mossler  och  Birgitta\r\nLarsson, varsågoda!\r\n\r\nKarin Mossler, Socialstyrelsen: Jag ska också  prata\r\nom   pengar   men   inte   kommunernas  pengar  utan\r\nfamiljernas pengar.\r\n\r\nDet  handlar  om  den  ekonomiska   situation  som\r\nfamiljer  med barn med funktionshinder lever  i  och\r\nsom bestämmer  väldigt mycket av hur vardagen kommer\r\natt te sig, hur  man  har  råd att bo, hur stort man\r\nhar råd att bo, hur man har råd att klä sig, vad man\r\nhar råd att göra på sin fritid  och  om  man har råd\r\natt resa på semester eller inte.\r\nFöräldrar till barn med funktionshinder  har lägre\r\ninkomster  än  andra  barnfamiljer. Det är vanligare\r\natt   mamman   arbetar   deltid.    De   har   lägre\r\narbetsinkomst och lägre sammanlagd inkomst  även när\r\nman   räknar   ihop   alla   ersättningar   och  den\r\nmerkostnadsersättning  som  man får för att man  har\r\nbarn med funktionshinder.\r\nFöräldrar  som  har  barn med  funktionshinder  är\r\noftare  sjuka än andra, vilket  också  sänker  deras\r\ninkomst,  men  deras socialbidragstagande är ungefär\r\nsom när det gäller andra barnfamiljer.\r\nSamtidigt har  familjerna  många  fler utgifter än\r\nandra. Föräldrarna själva har högre utgifter  därför\r\natt   de   är  sjuka  oftare.  De  behöver  gå  till\r\nkiropraktor.  De  behöver  oftare gå till läkare och\r\ntill  sjukgymnast. De har en  högre  vårdkonsumtion,\r\nmen vi  ser  ändå  att de oftare avstår från vård än\r\nandra, trots att de anger att de behöver den.\r\nNär det gäller barnen  ser  vi  att  man har många\r\nolika  merkostnader  på  grund  av  att  barnen  har\r\nfunktionshinder.\r\nVi  har  gjort en studie som heter Vad kostar  det\r\natt vara sjuk eller funktionshindrad? Där har vi med\r\nett typfall.  Det  gäller  en elvaårig pojke med CP-\r\nskador. Vi har undersökt vad  hans  familj skulle få\r\nbetala i olika kommuner och landsting.  Vi  ser  att\r\ndet  är stora regionala avgiftsskillnader. Landsting\r\noch kommun  väljer  olika  avgiftssystem.  Det kunde\r\nskilja 6 000 kr per år totalt för vård och omsorg.\r\nEtt    viktigt    område    är    kostnader    för\r\nfritidsaktiviteter  och hjälpmedel. I studien kan vi\r\nkonstatera att kostnaderna för de flesta aktiviteter\r\noch    hjälpmedel    inte    syns     i    de    här\r\navgiftsskillnaderna.  Det  kan  till  exempel   vara\r\nspecialcykel,   flythjälpmedel,   specialsadel   för\r\nridning,  elrullstol eller dator som familjerna helt\r\nenkelt inte  får  i  vissa  landsting.  Då syns inte\r\navgiftsskillnaderna,  men det kan naturligtvis  vara\r\nhöga kostnader om man ska betala en specialcykel för\r\n25 000 kr för att barnet ska kunna cykla.\r\nDet här leder sammantaget  till  att  familjer med\r\nbarn med funktionshinder har en ansträngd  ekonomisk\r\nsituation. Det är ungefär dubbelt så vanligt att man\r\nsäger  att  man har svårt att klara löpande utgifter\r\nför mat, hyra  och  vardagliga  saker.  Vi  vet från\r\narbetslöshetsforskningen    att   ekonomisk   stress\r\npåverkar familjerna på många  olika  sätt.  Man  får\r\nhögre  ohälsa,  vilket  vi ser hos de här familjerna\r\nockså. Man får problem med  relationer  i  familjen,\r\noch man kan inte unna sig att leva som andra.\r\nDet  här  leder  till  att  vi kommer att göra  en\r\nfördjupad  studie  för  att  belysa  den  ekonomiska\r\nsituationen   för   familjer   som  har   barn   med\r\nfunktionshinder.  Detta  kommer vi  att  redovisa  i\r\nnästa  lägesrapport  om funktionshinder  som  kommer\r\nvåren 2004.\r\n\r\nBirgitta Larsson, Socialstyrelsen:  Jag  arbetar  på\r\nhälso- och sjukvårdsavdelningen hos Socialstyrelsen.\r\nVi har alltså haft regeringens uppdrag att kartlägga\r\npå    vilket    sätt    landstingens    barn-    och\r\nungdomshabilitering  är  tillgänglig  för  barn  och\r\nungdomar med olika funktionshinder i olika åldrar.\r\n\r\nFör  att skapa underlag för det här arbetet har vi\r\nriktat enkäter dels till landstingen, dels till barn\r\noch ungdomar  och  deras  familjer.  Vi  diskuterade\r\nperspektiven  barn/ungdom respektive familj.  Vi  är\r\nmedvetna om de här svårigheterna och hade ambitionen\r\natt   försöka  rikta   enkäten   till   barnen   och\r\nungdomarna,  men  det  blev till slut så att enkäten\r\nfick gå till familjerna.  Det  är  alltså  familjens\r\nperspektiv som vi i första hand har lyckats belysa.\r\nVi   har   fått   svar  från  ca  2 000  familjer.\r\nResultaten är inte möjliga  att generalisera, men de\r\nger en bild av hur det fungerar  för  många barn och\r\nungdomar  och deras familjer. Förutom enkäterna  har\r\nvi också gjort  en intervjustudie för tio olika barn\r\noch ungdomar. Där intervjuar vi då också ungdomar.\r\nDet vi kan säga utifrån den här genomförda enkäten\r\när  att  det  finns  många  barn  och  ungdomar  med\r\nfunktionshinder  som  får  en  bra  habilitering och\r\nrehabilitering.  Många  är  nöjda  med innehåll  och\r\nomfattning, bemötande och inflytande och möjligheter\r\natt  påverka  de insatser som man får.  Men  vi  kan\r\nockså konstatera  att  de brister som har påvisats i\r\ntidigare  studier fortfarande  kvarstår.  Tillgången\r\ntill habilitering  och  rehabilitering  för barn och\r\nungdomar är ojämnt fördelad både mellan olika  delar\r\ni    landet    och    mellan    olika   grupper   av\r\nfunktionshinder. Även inom ett och  samma  landsting\r\nförekommer variationer.\r\nMan  kan  också  se, sammantaget över landet,  att\r\nalla   grupper   av   barn    och    ungdomar    med\r\nfunktionshinder   tas   emot   av   landstingen  för\r\nhabilitering, men det är inte givet att en grupp som\r\npå ett ställe har god tillgång till habilitering och\r\nrehabilitering  också  har det på ett annat  ställe,\r\nutan det är som sagt variationer.\r\nGrupper  som  vanligen  har   tillgång   till  den\r\nhabilitering  och  rehabilitering som de behöver  är\r\nbarn  och  ungdomar  med   utvecklingsstörning,  med\r\nrörelsehinder  och  med  neurologiska   skador   och\r\nsjukdomar.  Ett  annat sätt att formulera det här på\r\nkan vara att säga  att  de  grupper  som  barn-  och\r\nungdomshabiliteringen   tar   emot  har  bättre  med\r\nresurser än andra grupper.\r\nGrupper   som   har   bristande   tillgång    till\r\nhabilitering  är  framför allt barn och ungdomar med\r\nfunktionsnedsättning    till    följd    av    ADHD,\r\nautismliknande  tillstånd och faktiskt också autism.\r\nBarn    med   flera   funktionshinder,    medicinska\r\nfunktionshinder,  vissa  kommunikationshinder,  till\r\nexempel   synskador  och  talsvårigheter,  får  inte\r\nheller sina behov av habilitering och rehabilitering\r\ntillräckligt väl tillgodosedda.\r\nKartläggningen   visar   också   att   familjernas\r\nmöjligheter   att   påverka   den  habilitering  och\r\nrehabilitering  som de får är begränsade.  Det  görs\r\nansträngningar för att lyssna på familjerna, men det\r\när  inte  alltid  som   de  respekteras.  Det  finns\r\nfaktiskt   fortfarande  exempel   på   förskräckande\r\növergrepp.\r\nLandstingen  gör  heller  inga  kartläggningar  av\r\nvilka   barn   och   ungdomar   som   har  behov  av\r\nhabilitering och rehabilitering, hur de fördelar sig\r\nåldersmässigt, vilka grupper de hör till  och  vilka\r\nbehov  de  har.  Då kan man ju undra vad landstingen\r\ngrundar  sin verksamhet  på.  Landstingen  kan  inte\r\nheller  redovisa  vilka  resurser  som  riktas  till\r\nhabilitering   och   rehabilitering   för  barn  och\r\nungdomar, varken i pengar eller i personal.\r\nVi  kan också konstatera att det finns  brister  i\r\nsamverkan,   både  internt,  inom  landstingen,  och\r\nexternt, mellan  landstingens olika verksamheter och\r\ntill exempel skolan.  Ett  intryck  är  att det ofta\r\nhandlar  om  att  man  överlämnar  till  varandra  i\r\nstället för att samverka och försöka hålla  i  tills\r\nman vet att det fungerar som det bör för barnet.\r\nTidigare utredningar har också konstaterat att det\r\nsaknas insatser från flera yrkesgrupper, bland annat\r\nlogopeder  men  också  psykologer, läkare, kuratorer\r\noch sjukgymnaster. Det här kvarstår.\r\nFamiljernas  tillgång  till  information  är  ofta\r\nbristfällig.  Det  finns  alltså   information  från\r\nlandstingen, både skriftlig och muntlig.  Men det är\r\nsvårt med information, för det handlar också  om att\r\nförvissa  sig  om att den information som man lämnar\r\ntas emot.\r\n\r\nOrdföranden: Tack  för  det!  Då går ordet till Lars\r\nLindberg,        politiskt       sakkunnig       vid\r\nSocialdepartementet. Varsågod!\r\n\r\nLars   Lindberg,   Socialdepartementet:     Jag   är\r\npolitiskt  sakkunnig åt Berit Andnor som är statsråd\r\noch samordningsminister  för  handikappfrågorna. Jag\r\nska tala lite om den skrivelse  som  regeringen lade\r\nfram  som  är  bakgrunden bland annat till  den  här\r\nutfrågningen.\r\n\r\nVi kan titta på  och  diskutera  det  som på något\r\nsätt  är  utgångspunkten  för  den  politik som  ska\r\nföras.  Utgångspunkten är barnkonventionen  och  den\r\nnationella handlingsplanen för handikappolitiken. En\r\nviktig del  i  detta  arbete,  som jag ska återkomma\r\ntill när det gäller handlingsplanen,  är att det här\r\nska genomsyra politiken.\r\nJag kommer från Socialdepartementet,  men  det  är\r\nrespektive  departement och respektive myndighet som\r\nansvarar för  sina delar, och det här ska genomsyras\r\nav        barn-       och       ungdomsperspektivet,\r\nhandikapperspektivet            men            också\r\njämställdhetsperspektivet - det handlar om etnicitet\r\ntill exempel. I dagens DN var det ett exempel på hur\r\nman  kan se olika brister. Berit Andnor själv tog  i\r\nen artikel  upp hur resurserna fördelas. Vi ser till\r\nexempel  att  pojkar  tar  mycket  större  andel  av\r\nresurserna än flickor  och  att  det  finns  tydliga\r\nskillnader. Det är så pass stora skillnader att  man\r\nkan  fråga  sig  om det inte beror just på en tydlig\r\nuppdelning   mellan    pojkar   och   flickor,   att\r\nutgångspunkten är att det  finns  skillnader  mellan\r\nkönen.\r\nDet  är  oerhört  viktigt  att ha med sig att alla\r\nperspektiven ska finnas med.\r\nVi kan då titta på handlingsplanen.  Den  kom till\r\nsom en viktig del i och med den diskussion som  hade\r\nvarit.  Det  pekades på brister men också på att det\r\ninte fanns någon  tydlig  struktur.  Handlingsplanen\r\nsom antogs är startskottet för ett nytt  sätt att se\r\npå    handikappolitiken,   att   man   måste   jobba\r\nsystematiskt     och    strukturerat    inom    alla\r\nsamhällsområden. Om man ska vara ärlig har det varit\r\nlite si och så tidigare.  Vi har kanske fokuserat på\r\nett område i taget och kanske  inte  sett  helheten.\r\nDet är det som på något sätt är hela filosofin bakom\r\nhandlingsplanen,  att  man  systematiskt ska försöka\r\nlägga någon form av ramverk för hela samhället.\r\nDetta är ett försök att vara  åtgärdsinriktad, att\r\nta fram olika etappmål för olika  sektorer och ha en\r\nlöpande uppföljning. Samhällets intressen,  både när\r\ndet gäller medierna och samhället i övrigt, varierar\r\nju  mellan  olika  områden.  Att  till  exempel göra\r\nskrivelser och löpande rapportera vad som  händer är\r\nett sätt att skapa en form av systematik. Det skapas\r\ndebatt.   Det   skapas   en   sådan   här  offentlig\r\nutfrågning.  Det skapas fokusering från  samhällets,\r\nmediernas och  organisationernas  sida  på  vad  som\r\negentligen händer.\r\nVi  har  2010  som ett tydligt årtal som styr till\r\nexempel   myndigheternas    arbete.    De   statliga\r\nmyndigheterna  fick  ett  väldigt  stort  ansvar   i\r\nhandlingsplanen.  Det  har  ju  skrivits  in  att 14\r\nmyndigheter  har sektorsansvar. Tanken bakom de  här\r\nsektorsmyndigheterna,  när det gäller vilka de blev,\r\när just att de  skulle  representera  olika delar av\r\nsamhället. Det var till exempel givet att det skulle\r\nvara Skolverket som skulle vara sektorsmyndighet och\r\ninte dåvarande SIH, det som nu är Specialpedagogiska\r\ninstitutet. Orsaken är att det är Skolverket  som är\r\nansvarig       sektorsmyndighet       och       inte\r\nSpecialpedagogiska  institutet.  Det var tydligt att\r\nman skulle sätta det här ansvaret  på de myndigheter\r\nsom faktiskt har ansvaret för kulturen,  bostäderna,\r\nvägarna och så vidare.\r\nDen här planen är beslutad av riksdagen. Riksdagen\r\nhar ställt sig bakom den, och det ger en ökad tyngd.\r\n\r\nMålen för handikappolitiken är tre:\r\n\r\n1. En samhällsgemenskap för mångfald som grund.\r\n2.\r\n3. Att  samhället  utformas  så  att  människor  med\r\nfunktionshinder   i   alla   åldrar   blir  fullt\r\ndelaktiga i samhällslivet.\r\n4.\r\n5. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar\r\nsamt kvinnor och män med funktionshinder.\r\n6.\r\nDet är just viktigt att poängtera att vi inte  talar\r\nom   funktionshindrade  som  grupp,  utan  vi  talar\r\ntydligt  om den heterogenitet som finns. Vi talar om\r\nflickor och pojkar, kvinnor och män. Vi lyfter också\r\nin övriga perspektiv i handlingsplanen, till exempel\r\netnicitet.\r\n\r\nSer vi på  de prioriterade arbetsområdena är det tre\r\nområden som särskilt lyfts fram:\r\n\r\n   Handikapperspektivet    ska    genomsyra   alla\r\nsamhällssektorer   -   detta   att   förtydliga\r\nansvaret för de statliga myndigheterna  som  en\r\nviktig del.\r\n\r\n   Ett tillgängligt samhälle.\r\n\r\n   Ett förbättrat bemötande.\r\n\r\nDet  är  de  här  tre  benen  som  man  kan säga att\r\nhandlingsplanen   bygger   på  när  det  gäller   de\r\nprioriterade arbetsområdena, som återkommer på olika\r\nsätt. Det här ska då bygga på alla de perspektiv som\r\njag tog upp.\r\n\r\nDet finns i handlingsplanen  särskilda  delar, och\r\nunder    tiden   sedan   i   maj   juni   2000,   då\r\nhandlingsplanen  antogs,  har olika saker inträffat.\r\nDet finns flera olika saker,  men  jag  tar inte upp\r\nallt   utan   bara  vissa  delar.  Det  viktiga  med\r\nhandlingsplanen  är  ju  själva arbetssättet och den\r\nförtydligade systematiken.  Det  är  det  som är det\r\nverkligt  nya  och  spännande  med  arbetet för  att\r\nförverkliga de mål som finns.\r\nVi  kan  se  till  exempel det här med  att  samla\r\ninformation - någonting som har efterfrågats väldigt\r\nmycket: Var hittar man information? Det är svårt att\r\nfå    tag    i    den   information    man    söker.\r\nHandikappombudsmannen  fick  därför i uppdrag att ta\r\nfram  en  särskild guide när det  gäller  att  hitta\r\nrättigheter.\r\nNär  det gäller  habilitering  och  rehabilitering\r\nfick  Socialstyrelsen   i   uppdrag   att  kartlägga\r\nlandstingens  barn-  och ungdomshabiliteringar,  hur\r\ntillgängliga de är för  barn  och  ungdomar  i olika\r\nåldrar med funktionshinder. Det skulle också omfatta\r\nandra olika delar av verksamheten. Det här uppdraget\r\nska snart redovisas.\r\nPå  utbildningsområdet  har  vi  en  ny myndighet,\r\nSpecialpedagogiska  Institutet, som har bildats  för\r\natt jobba med de här frågorna.\r\nDet  har  också avsatts  10  miljoner  kronor  för\r\nkompetensutveckling,     när    det    gäller    att\r\nkompetensutveckla personal  som  arbetar  med elever\r\nsom har vissa funktionshinder.\r\nDet finns en ny lärarutbildning, där alla blivande\r\nlärare  får  specialpedagogik inom utbildningen  och\r\nerbjuds att välja  inriktning  eller  specialisering\r\nmed  specialpedagogik.  På  det  sättet kommer  alla\r\nlärare  så småningom att ha grundläggande  kunskaper\r\ninom specialpedagogik.\r\nDet finns  också  en  utredning  om  att  se  över\r\nläromedelssituationen.  När  det  gäller hjälpmedel,\r\nsom är en oerhört viktig del för att  man  ska kunna\r\nfungera   i   skolan   och  för  att  den  ska  vara\r\ntillgänglig, finns det en särskild utredning som ser\r\növer  de  här  frågorna  och   som   ska   titta  på\r\nhjälpmedelsförsörjningen,   till   exempel  när  det\r\ngäller ny teknik.\r\nNär   det  gäller  bemötandefrågorna  har   SISUS,\r\nStatens institut  för  särskilt utbildningsstöd, som\r\nhar nämnts, haft ett uppdrag  att  jobba med dem. De\r\nhar        tagit       fram       ett       särskilt\r\nkompetensutvecklingsprogram    som    syftar    till\r\nkompetensutveckling  hos  personal.  Där finns barn-\r\noch  ungdomsperspektivet  med.  Man har tillsatt  en\r\nsärskild undergrupp som har jobbat  med  att  bevaka\r\nbarns och ungas perspektiv.\r\nEtt   viktigt  instrument  är  också  individuella\r\nplaner och  att samordna arbetet med de insatser som\r\ngörs för barn  och ungdomar med funktionshinder. Det\r\när också för att  ge  en  tydlig överblick, både för\r\nindividen och inte minst för  föräldrarna,  och  för\r\nmyndigheterna. Det tror jag har en stor betydelse.\r\nNär det gäller tillgängligheten, som vi återkommer\r\ntill,  händer  det  en  hel del. Plan- och bygglagen\r\nändrades ju så att det nu  är  krav  på  att  man  i\r\nlokaler  dit  allmänheten  har  tillträde - affärer,\r\nskolor, affärscentrum, restauranger  och så vidare -\r\nska  avhjälpa  olika  hinder.  Det  kan vara  mindre\r\nnivåskillnader, trappmarkeringar för  synskadade med\r\nmera.  Där  finns  nu  förslag  på föreskrifter  som\r\nBoverket  har  tagit fram och som Miljödepartementet\r\nhåller på att bereda.  Man jobbar alltså för att det\r\nska bli ett beslut.\r\nDet  gäller  också kollektivtrafiken,  som  är  en\r\noerhört viktig del.  Där  har ganska nyligen alla de\r\nmyndigheter som jobbar med  trafikfrågorna lagt fram\r\nett förslag, en strategi, på  hur  man ska jobba för\r\natt kollektivtrafiken ska bli tillgänglig före 2010.\r\nDet är lika för alla, oavsett om man  är  ung  eller\r\ngammal.\r\nDet här är några punkter som jag pekar på när  det\r\ngäller vad som har skett och nu sker. Väldigt mycket\r\nhänder   just   nu   under  2003,  när  en  hel  del\r\nmyndigheter  rapporterar.  Sektorsmyndigheterna  har\r\ngjort ett stort  arbete  med  att inom sina sektorer\r\nplocka  fram och rulla i gång ett  arbete.  För  att\r\nstärka det  här  arbetet ska det också tillsättas en\r\nutredning för att  bilda  en  ny  myndighet inom det\r\nhandikappolitiska  området,  som  bland   annat  ska\r\nsamordna  och  stödja  sektorsmyndigheterna när  det\r\ngäller det handikappolitiska  arbetet,  att  ta fram\r\nmetoder att arbeta med, att utveckla arbete på olika\r\nsätt.    Det    handlar    naturligtvis   också   om\r\ntillgängligheten, att skapa  tydliga  riktlinjer för\r\nvad det är som ska åstadkommas på olika  områden när\r\ndet gäller tillgänglighet. Det är sådant som den nya\r\nmyndigheten kan tänkas jobba med.\r\n\r\nOrdföranden:  Då  är  vi  framme vid den inplanerade\r\npausen. Efter pausen lämnar  vi öppet för frågor och\r\ndiskussion   utifrån  vad  vi  har   hört   här   på\r\nförmiddagen.\r\n\r\nOrdföranden: Då  återupptar  vi förhandlingarna. Jag\r\nlämnar ordet fritt för frågor.\r\n\r\nUlrik  Lindgren  (kd):  Det  har varit  en  i  många\r\navseenden intressant redovisning  under förmiddagen,\r\nmen   det   är   ändå   mycket  som  saknades.   Det\r\növergripande nationella målet  är  att  Sverige  ska\r\nvara  tillgängligt 2010. Frågan som måste ställas är\r\nom vi är på väg dit. Når vi målet 2010? Är vi på väg\r\nåt rätt  håll,  står  vi  still  eller går vi rentav\r\nbakåt     vad    gäller    vissa    handikapp    och\r\nfunktionshinder?  Det  är  frågor lämpliga att rikta\r\ntill Lars Lööw, Kommunförbundet eller fler.\r\n\r\nKollektivtrafiken  ska  vara   tillgänglig   2010.\r\nAllmänna lokaler ska vara tillgängliga då. Det finns\r\nett  etappmål  för 2005 att så kallade besöksviktiga\r\nmyndigheter ska vara tillgängliga.\r\nJag      saknar      en      redovisning      från\r\nSocialdepartementet. Lars  Lindberg  säger  att  det\r\nsker  en  uppföljning vart tredje år. Vad innehåller\r\nden? Ger den  en  indikation om att vi är på väg mot\r\nmålet 2010?\r\nSamtidigt  får vi  höra  att  Kommunförbundet  och\r\nkommunerna  inte  har  råd  med  den  verksamhet  de\r\nbedriver i dag.  Vad  indikerar  detta  sammantaget?\r\nVart är vi på väg när det gäller målen 2010?\r\n\r\nOrdföranden: Jag glömde att påpeka att det är bra om\r\nfrågorna riktas till en av de medverkande.\r\n\r\nLars Lööw: Den övergripande frågan är om  vi  är  på\r\nväg  åt  rätt håll och om vi har kommit så långt som\r\ndet var tänkt.\r\n\r\nI samband  med  den  offentliga  utfrågningen  som\r\ngenomfördes  inför  handlingsplanen sade jag att jag\r\ninte  ville  bedöma  handlingsplanen   förrän  efter\r\nregeringens första skrivelse. Det var tänkt  att den\r\nskulle  presenteras 2002. När handlingsplanen antogs\r\nkom  inte  det  arbete  som  behövde  göras  i  gång\r\nordentligt.  Allt  är  förskjutet  tidsmässigt.  Det\r\nkänns    självklart    frustrerande    att   ha   en\r\nhandlingsplan som inte sätts i gång.\r\nNu  har det börjat hända en del saker.  Det  finns\r\nfortfarande många saker som skulle behöva hända. Det\r\nhär påverkar självklart förutsättningarna för att nå\r\nmålen 2010.  Det har tagit ett tag att komma i gång.\r\nVi får heller  aldrig  glömma  bort  att 2010 är ett\r\ndelmål. De åtgärder som har beslutats  gäller enkelt\r\nåtgärdade  hinder  i  miljön. Frågan är om  vi  inte\r\nskulle kunna komma längre.\r\nDet finns saker som talar  för  att  vi  på en del\r\nområden  är på väg åt rätt håll, nämligen de  enkelt\r\nåtgärdade  hindren, de föreskrifter som Boverket har\r\ntagit fram.\r\nDet finns  en  del  saker som förhindrar framsteg,\r\ntill exempel att vi fortfarande är så djupt rotade i\r\natt se situationer för människor med funktionshinder\r\ni ett perspektiv där de  blir  objekt  för  vård och\r\nomsorg.    Nu    har    frågan   också   gått   till\r\nKommunförbundet.  Det som  Kommunförbundet  hittills\r\nhar  framfört  i  dag   är  ett  exempel  på  detta.\r\nKommunförbundet   redovisar    inte    i   det   här\r\nsammanhanget på vilket sätt man kan bidra  till  att\r\ngöra samhället mer tillgängligt i kommunerna. Vi vet\r\natt  det  till  exempel  finns kommuner som medvetet\r\nbryter mot plan- och bygglagen.  Hur  ska  vi arbeta\r\nmed de frågorna? Om vi jobbar med de frågorna kan vi\r\nfrån  andra  håll  attackera det som Kommunförbundet\r\nlyfter fram som problem.\r\nPengar och ekonomi  är  realiteter  som  vi  måste\r\nförhålla  oss  till,  men  bristande  tillgänglighet\r\nskapar kostnader.\r\nEn  annan  fråga gällde besöksviktiga myndigheter,\r\nsom  finns med  i  handlingsplanen.  Regeringen  har\r\nantagit  en  förordning om myndigheternas ansvar för\r\ngenomförande av  handikappolitiken. Den har landat i\r\natt   alla   statliga    myndigheter   omfattas   av\r\nförordningen i samma omfattning.  Vi  - vi i form av\r\nHandikappombudsmannen         och         nationella\r\nTillgänglighetscentret   -  har  i  våra  riktlinjer\r\nutgått  från  alla myndigheter  i  stället  för  att\r\nfokusera   på   bara    besöksviktiga   myndigheter.\r\nRiktlinjerna vi presenterade  för  två  veckor sedan\r\nska   jag   om  en  timma  presentera  inför  hundra\r\ninformationschefer  på  statliga myndigheter. De ska\r\növertygas   om   att  dessa  riktlinjer   är   deras\r\nviktigaste arbetsuppgift den närmaste tiden. Det här\r\nhandlar  om alla myndigheter.  Det  är  bra  att  vi\r\nsläppte denna  konstiga  uppdelning  i besöksviktiga\r\nmyndigheter   och   i   stället  utgick  från   alla\r\nmyndigheter. Sedan får vi  acceptera att myndigheter\r\nhar  olika förutsättningar, och  de  får  jobba  med\r\nutgångspunkt  i  det.  Det är inte riktigt samma sak\r\natt  vara  Radio-  och  TV-verket   och   ett  stort\r\nnationellt museum.\r\n\r\nLars   Lindberg:   Låt   oss   ta   diskussionen  om\r\ntillgänglighet. Jag vill definitivt påstå  att vi är\r\npå  rätt  väg. När handlingsplanen lades fram  fanns\r\ndet flera saker  att  diskutera. Oftast handlade det\r\nom att erbjuda lösningar  i  form  av  hjälpmedel  i\r\nstället   för  tillgänglighet.  Man  märker  på  det\r\nintresse som  finns, inte minst det Lars Lööw nämnde\r\nom den stora medvetenheten,  att  det  inte bara går\r\natt  hänvisa  frågan  vidare. Det finns ett  tydligt\r\nansvar, till exempel för statliga myndigheter. Många\r\nkommuner har börjat ett arbete. Det betyder inte att\r\nman har nått alla resultaten.  Otillgängliga platser\r\nfinns fortfarande kvar. Men man  inser att någonting\r\nmåste göras för att förändra. Sedan  måste  det  ske\r\nnågonting  i verkligheten, och det är resultatet som\r\nslutgiltigt  räknas.  Redovisningen visar att bollen\r\nhar börjat rulla på många  områden. På vissa områden\r\nrullar  bollen  väl  långsamt,   på   andra  områden\r\nbetydligt snabbare. På det sättet kan vi  definitivt\r\nsäga  att  vi  är på rätt väg i färdriktningen.  Det\r\ngäller att ta ett  gemensamt  ansvar att se till att\r\ndet blir tillgängligt. Det finns  brister  på  olika\r\nhåll.  Det  är  brister  i  den här lokalen, och det\r\nfinns brister i samhället. Under  mina  första dagar\r\nsom politiskt sakkunnig var jag här i riksdagen, och\r\ndet  fanns  ingen  hörselslinga  längst  framme  vid\r\npodiet. Nu finns det en hörselslinga längst fram vid\r\npodiet. Det är väl ett mått av framsteg. Men det ska\r\nbli  fullt  tillgängligt,  och  det är det vi  måste\r\nåstadkomma.\r\n\r\nLaina Kämpe: Jag ska försöka besvara frågan. Jag kan\r\ndock inte bedöma hur fort det går,  men jag kan göra\r\nbedömningen att det i alla fall inte  går bakåt. Jag\r\nuttalar mig om skolbyggnader. Vi ska ha i åtanke att\r\ndet  finns  ca  6 000 skolbyggnader i dag.  Jag  har\r\ningen   färsk   siffra   på   hur   många   som   är\r\nhandikappanpassade.\r\n\r\nDet fungerar oftast  så  att  den dag det finns en\r\nelev som har ett omfattande rörelsehinder bygger man\r\nom skolan då. Man gör det inte innan. Det handlar om\r\nså fruktansvärt mycket pengar.\r\nDet  är klart att detta påverkar  valfriheten  för\r\neleverna.  De kan inte alla gånger styra sitt val av\r\nskola på samma sätt. Det är beklagligt.\r\nDe enklare åtgärderna jobbar man med fortlöpande.\r\n\r\nChaterine Persson  (s):  Jag skulle vilja ställa min\r\nfråga till Erik Hammarstrand.  Jag kan tycka att det\r\ngår åt rätt håll, och det är flera som har sagt det.\r\n\r\nHur   upplever  du  att  förändringarna   sker   i\r\nsamhället  så  att  din  vardag  blir  lättare eller\r\njämförbar  med  barn och ungdomar som inte  har  ett\r\nfunktionshinder?   Hur   upplever   du  att  du  har\r\nmöjlighet att själv vara med och påverka som ungdom,\r\ninte bara genom dina föräldrar eller en assistent?\r\n\r\nErik Hammarstrand: Jag har mest erfarenhet av Motala\r\neftersom jag bor där. Där kan jag inte  säga att det\r\nhar hänt speciellt mycket. Det är fortfarande  samma\r\ntrappsteg till affärerna och samma trottoarkanter.\r\n\r\nAtt  anpassa  en  skola  först  när  en  elev  med\r\nrörelsehinder   kommer   dit  kan  jag  förstå  rent\r\nekonomiskt,  men det är kanske  bättre  att  försöka\r\nanpassa. Det kan alltid komma någon.\r\nSedan var det detta att det inte går att välja den\r\nskola som ligger  närmast.  Det  kan bli jobbigt med\r\nlånga resor till nästa skola och att  inte  få  vara\r\nmed   sina  kompisar  eller  syskon.  Det  kan  vara\r\nviktigt, speciellt eftersom man lätt kan bli utstött\r\nfrån gemenskapen.  Det  är  då  extra viktigt att få\r\nvara med dem man känner sedan tidigare. Jag vet inte\r\nriktigt  om  man  ska  vänta  tills  ett   barn  med\r\nfunktionshinder ska börja.\r\nEn  del kan göras genom föreningslivet. Det  finns\r\nmånga olika föreningar. Det är bra att ni som fattar\r\nbesluten  känner till föreningarna och förbunden och\r\nlyssnar på  barnen  och ungdomarna med rörelsehinder\r\noch funktionshinder.\r\n\r\nAnne Marie Brodén (m):  Jag kommer från Halland, och\r\njag är moderat. Jag tänkte  ställa  två  frågor, den\r\nena till Erik och den andra till Linda.\r\n\r\nVi har hört beskrivningar som säger att  vi delvis\r\när  på  rätt  väg,  men jag antecknade också att  vi\r\nmåste     se    verkligheten     som     den     är.\r\nHandikappombudsmannen  säger att vi är rädda för att\r\nse verkligheten eftersom  vi  skäms.  Det handlar om\r\ninlevelseförmåga    och    empati.    Vi    som   är\r\nförtroendevalda  på olika nivåer kan lätt gömma  oss\r\nbakom    finansieringsdiskussionen.     Jag    delar\r\nuppfattningen att finansieringsprincipen  är viktig,\r\nmen  det sker en prioritering i en kommun eller  ett\r\nlandsting. Då prioriteras vissa saker före andra.\r\nVi kan ta Motala som exempel. Där har det varit en\r\ndel diskussioner om prioritering av pengar. Vi har i\r\nminnet  Motalaskandalen. Ändå beskriver Erik att han\r\ninte  känner   sig   prioriterad.  Det  skulle  vara\r\nintressant att höra om  Erik  har  fler förslag till\r\nförbättringar. Vad skulle vara den allra  viktigaste\r\nfrågan för dig om du skulle lägga fram ett förslag i\r\nriksdagen och i Motala kommun?\r\nLinda belyser frågan om specialskolorna.  Vad hade\r\ndet  inneburit  för  dig om du inte hade fått gå  på\r\nspecialskolan?\r\n\r\nLinda Olsson: Min skola  har  betytt mycket för mig.\r\nDet är den skolan som har lärt  mig  att  tala. Hade\r\njag  inte fått gå i den skolan hade jag inte  klarat\r\nmig så mycket som jag kan nu. Det är min erfarenhet.\r\n\r\nErik Hammarstrand:  Det  gällde  vad som skulle vara\r\nviktigt att lägga fram förslag om.\r\n\r\nAtt komma ut och träffa kompisar  är  viktigast  i\r\nlivet.  Då  måste  det  först  och  främst finnas en\r\nfungerande  färdtjänst utan - som det  är  i  dag  -\r\nstora tidsramar.  Ska  man åka kl. 1 får man åka kl.\r\n3,  och sedan kan man inte  åka  hem  från  kompisen\r\neller  discot  senare  än kl. 11. Det är viktigt att\r\nfärdtjänsten fungerar så  att  det går att komma ut.\r\nNär man väl har kommit ut är nästa problem att komma\r\nin. Går det inte att komma in på discot, fiket eller\r\ni   affärerna   och   träffa   sina  kompisar   blir\r\nsituationen i skolan svårare. Vad  har  man  då  att\r\nprata om? Man kan lätt bli ännu mer utstött eftersom\r\nman   inte   var   på  discot.  Tillgängligheten  är\r\nviktigast.\r\n\r\nKenneth Johansson (c): Jag skulle vilja fortsätta på\r\ntemat hur vi påverkar  och tar till vara den kunskap\r\nde funktionshindrade besitter.  Jag riktar min fråga\r\ntill Unga Synskadade och till 12-gruppen.\r\n\r\nHur kan vi tillsammans föra en  dialog  så  att vi\r\ntar  del  av  kunskaper så att beslutsfattare fattar\r\nrätt beslut?\r\nDet är ett jättebra förslag att gå via föreningar.\r\nÄr kommunala handikappråd  en  plats  för tanter och\r\nfarbröder eller en plats för alla i samhället,  även\r\nde unga? Jag vill gärna ha en kommentar kring detta.\r\nJag  har en direkt fråga till Kommunförbundet. Jag\r\nhåller med  om  finansieringsprincipen  till  hundra\r\nprocent.  Just  nu  tycker  jag  att  det  vore ännu\r\nviktigare  att höra vad ni har för strategi för  att\r\nhandikappfrågorna   ska   genomsyra   det  kommunala\r\narbetet.  När  jag  själv var socialnämndsordförande\r\nför många år sedan handlade  det  om alla människors\r\nansvar, att alla i en kommun har ett  ansvar för att\r\nhandikappolitiken ska genomsyra arbetet.  Jag skulle\r\nvilja  höra förbundets strategi för att gå från  ord\r\ntill handling.\r\n\r\nOrdföranden:  Det var tre frågor i en. Det är bra om\r\nvi försöker begränsa  våra frågor så att alla hinner\r\nställa sina frågor.\r\n\r\nAnna Bergholtz: Jag börjar  med beslutsfattarna. Det\r\när  viktigt  att sätta sig in i  den  situation  den\r\nfunktionshindrade har. En enkel grej är att sätta på\r\nsig en ögonbindel  och  bege  sig  ut  på  stan. Det\r\nhandlar om den direkta förståelsen, att veta hur det\r\nkänns  att  ta  sig ut på stan, åka tunnelbana.  Det\r\nskulle vara bra för många.\r\n\r\nDen andra frågan handlade om att påverka genom att\r\nvara med i en förening  eller  organisation.  Det är\r\nviktigt  att  lyfta  fram  att  det inte är alla som\r\nväljer  att engagera sig på det sättet.  Jag  gjorde\r\ndet inte  själv  förrän jag var över 20, och jag har\r\nhaft min synskada  i  princip hela mitt liv. Det kan\r\nockså vara så att man inte  vill  för att man tycker\r\natt det är jobbigt. Det är viktigt  att  lyfta  fram\r\natt  det  måste  finnas  andra  vägar  än  genom  en\r\norganisation.\r\n\r\nSofie  Wikström:  Jag  hakar  på  vad  du  från Unga\r\nSynskadade sade om att ha en bindel för ögonen.  Jag\r\nkan ta samma liknelse om att inte ha talets förmåga,\r\natt  ha  en  bindel  för  munnen, att kunna föra sin\r\ntalan, att gå till affären och handla eller att inte\r\nkunna  göra sig förstådd i andra  situationer.  Barn\r\nmed  språkstörningar,  som  jag  representerar,  har\r\nibland  också  svårigheter  att  förstå vad meningen\r\nsäger,  vad  begreppen  står  för. Det  kanske  inte\r\nfaller  på  plats,  de  behöver  mer   tid  i  många\r\nsituationer.\r\n\r\nHur ska den kunskapen läras ut? Det är  svårt. Ett\r\nsätt  att göra det är att besöka och ta kontakt  med\r\ndem som  arbetar  med  barnen i dag. Det finns i dag\r\nspråkklasser   och   språkförskolor.    Det    finns\r\nresurscenter,    till   exempel   Specialpedagogiska\r\ninstitutet, som arbetar mycket med dessa frågor. Man\r\nska ta del av dem för att få en förståelse för dessa\r\nbarn och ungdomar.\r\nSedan var det frågan  om  kommunala  handikappråd.\r\nJag vet inte om det skulle vara ett alternativ.  Jag\r\nställer   samma   fråga:   Vill   unga   ingå  i  de\r\nsammanhangen? Jag är tveksam. De kanske vill  få  ut\r\ninformation om deras funktionshinder på annat sätt.\r\n\r\nMargareta   Erman:  Jag  finns  på  Kommunförbundet,\r\nsektionen för  socialtjänst.  Jag  känner också igen\r\nprojektet om alla nämnders ansvar. Jag kan dessvärre\r\nkonstatera  att  vikten  av  samhällsplanering   har\r\nsjunkit     tillbaka     under     1990-talet     på\r\nKommunförbundet.   Man  jobbar  inte  lika  bra  som\r\ntidigare över sektorsgränserna.  Det  var  så mycket\r\nannat som tog kraft på förbundet under 90-talet. Men\r\ndet har börjat vända. Vi har projekt på gång när det\r\ngäller god bebyggd miljö. Vi samarbetar med SABO för\r\natt  utveckla bostadsområden så att tillgängligheten\r\nökar och  att  individer  kan vara självständiga och\r\nklara sig utan personlig hjälp.\r\n\r\nDet finns brister, och det  har  varit  en svacka.\r\nMen jag har intrycket av att Kommunförbundet  är  på\r\nväg  att  vända  skutan  och  engagera sig mer i att\r\nhjälpa kommunerna i den planeringen.\r\n\r\nMarita    Aronson    (fp):    Jag    kommer     från\r\nGöteborgstrakten,  och  jag  jobbade  i  många år på\r\nBräcke Östergård, en rehabiliteringsinstitution  för\r\nfunktionshindrade  barn.  När jag lyssnar på er från\r\nolika handikapporganisationer  är  det  precis samma\r\nfrågor  som kommer upp nu. Egentligen har  det  inte\r\nhänt någonting. Jag känner att det är samma bekymmer\r\nsom jag upplever  att föräldrar och barn hade på den\r\ntiden. Vad har hänt  på  30  år?  Jag ställer frågan\r\ntill Lars Lööw och till Socialdepartementet.  Vi  är\r\nsäkert   på   rätt   väg,  men  varför  går  det  så\r\nförskräckligt långsamt?  Vi  har  fått LSS (lagen om\r\nstöd och service till vissa funktionshindrade),  men\r\ndet  är samma bekymmer. Vi ska öka tillgängligheten,\r\nmen så  sade  vi också på 70-talet. Det fattades ett\r\nbeslut  1977  -  tror   jag   -   i   riksdagen  att\r\ntillgängligheten skulle bli bättre. Nu  är  det 2010\r\nsom gäller. Vi skjuter fram målen hela tiden.\r\n\r\nJag  vill  ställa  en  fråga till Annica Karlsson,\r\nEmelies mamma. Vad tycker  du  att  vi  kan göra som\r\npolitiker för att hjälpa föräldrar och barn bättre?\r\n\r\nLars Lööw: Precis samma fråga ställde jag i förordet\r\ntill den senaste rapporten till regeringen, fast jag\r\nhade     ett    ännu    längre    perspektiv    från\r\nhandikapprörelsen.\r\n\r\nI grunden är det samma frågor. Jag har försökt att\r\nförklara.   Under   denna   tid   har   det  svenska\r\nvälfärdssamhället    utvecklats.    Människor    med\r\nfunktionshinder   har   också   fått   ta   del   av\r\nvälfärdsutvecklingen, men trots det står man utanför\r\nde  naturliga  mötesplatserna  i samhället. Man står\r\nutanför  de  demokratiska  processerna.   Man   står\r\nutanför  en  aktiv  fritid.  Man finns inte med i de\r\nsammanhang där människor finns  i övrigt. Någonstans\r\ntror jag att det beror på att vi  har  nöjt  oss med\r\natt jobba med att hitta individuella stödåtgärder åt\r\nmänniskor   i  stället  för  att  se  de  brister  i\r\nstrukturerna som faktiskt finns.\r\nJag har till och med sagt att vi har varit duktiga\r\npå att ge stöd,  vilket  har  skapat  ett högmod hos\r\noss. Det har gjort det ännu svårare för  oss  att se\r\nbristerna.  Då  hamnar vi i situationen att förklara\r\nvarför det var så  svårt  för  tio  år sedan när man\r\nfattade  beslut  om  lagen om handikappombudsmannen,\r\nnär  Handikapputredningen   föreslog   åtgärder  mot\r\ndiskriminering, att i riksdagsarbetet använda  ordet\r\nfunktionshinder och diskriminering i samma mening.\r\n\r\nDet  är  lite  detsamma  som  det  jag  var  inne på\r\ninledningsvis,  att  vi  inte  riktigt  orkar se att\r\ndiskriminering   faktiskt   förekommer  även  i   de\r\nstrukturer som vi har byggt upp.  Vi  måste  våga se\r\ndet.    Vi   måste   ta   tag   i   allt   det   som\r\nHandikapputredningens slutbetänkande handlar om, att\r\nförändra strukturerna och våga se saker. Vi kan till\r\nexempel gå tillbaka till en sak som Laina Kämpe sade\r\nhär om skolbyggnader  och att bara se det här som en\r\nad  hoc-situation. Då glömmer  Laina  bort  att  det\r\nfaktiskt  finns  föräldrar  som har funktionshinder,\r\nsom  stängs  ute  från föräldramöten.  Skolbyggnader\r\nanvänds   också   till    andra    saker.    De   är\r\nsamlingsplatser.  Där  har  ni säkert varit på möten\r\nmed flera politiska partier flera  gånger.  Men  hur\r\nska era partikamrater som är funktionshindrade kunna\r\ndelta om man utgår från att man ska lösa det ad hoc-\r\nmässigt hela tiden? Därför måste vi ha en idé om att\r\nmänniskor  är  olika  för  att vi ska kunna förändra\r\nsaker. Den idén saknar vi i dag.\r\n\r\nLars Lindberg: Om man tittar på det här kan man säga\r\natt  det  var både bättre och  sämre  förr.  Om  man\r\ntittar på vad som möjligen kan sägas ha varit bättre\r\nvad gäller tillgängligheten var det så att det under\r\n70- och 80-talen  till  exempel byggdes bostäder som\r\npå flera punkter var bättre  och mer tillgängliga än\r\ndem som har byggts de senaste  tio åren. Det har att\r\ngöra med förändring av lagstiftning  och sådant. Det\r\nhar  också  funnits  en  tydlighet.  Man kanske  har\r\ntappat fokus på den här frågan. Det gäller  ju alla.\r\nDet   gäller   beställare,  ideella  organisationer,\r\nbyggföretag och så vidare. Det är en av de saker som\r\nman tittar på, de  brister som finns. Det pågår till\r\nexempel en utredning som ska se över lagstiftningen.\r\n\r\nNär man tittar på tillgängligheten i stort kan man\r\nnog säga att under 90-talet  kom  många  av  de  här\r\nfrågorna  ur  fokus.  Det beror till stor del på att\r\nden  ekonomiska  krisen  tog  mycket  av  musten  ur\r\npolitikerna. Den tog mycket  av koncentrationen. Det\r\ngäller  inte  bara  detta  utan  också  flera  andra\r\nfrågor. Det var det som var bakgrunden  till att man\r\nsade  1997,  när  den här handlingsplanen utlovades,\r\natt det nu var dags  att  se  över vad som hade gått\r\nbra     och    vad    som    hade    gått    dåligt.\r\nBemötandeutredningen  fick  i  uppdrag  att titta på\r\ndet,   och   de   pekade  just  på  den  här  dubbla\r\nutvecklingen. Å ena sidan har vi LSS och rätten till\r\npersonlig assistans  som  fortfarande,  än i dag, är\r\nunik  i  världen. Där har det varit höga ambitioner.\r\nIngen kan  egentligen påstå annat än att den innebär\r\nen tydlig och  kraftig  ambitionshöjning.  På  andra\r\nområden  finns  det  däremot faktiskt klara brister,\r\noch just tillgängligheten är ett sådant område, tror\r\njag.\r\nDet  var  det  som var  bakgrunden  till  att  man\r\nprioriterade så pass  tydligt.  För  sex  -  åtta år\r\nsedan  var  ju inte diskrimineringsfrågorna särskilt\r\nmycket  på  tapeten.   Det   var   inte   något  som\r\ndiskuterades  med  samma kraft som de senaste  åren.\r\nDet har förändrats väldigt  mycket.  Det gäller inte\r\nbara  inom  politiken.  Jag  vet att det också  inom\r\nhandikapprörelsen fanns väldigt  delade  meningar om\r\nsynen på diskrimineringslagstiftningen. Men  det har\r\nkommit mer och mer på dagordningen.\r\nDet  är  klart att i debatten och fokuseringen  på\r\nvilka problem  som finns har det skett en hel del de\r\nsenaste åren. Samtidigt  kan  man helt klart peka på\r\nområden,  till exempel föräldrars  möjligheter  till\r\nstöd och kampen  för  det,  som  man måste ta tag i.\r\nAlla de här berättelserna är ju sanna.  Det  är  det\r\nsom  det  är  vårt  uppdrag  att jobba med både inom\r\nregeringen, Regeringskansliet, och i riksdagen.\r\nSammantaget kan man säga att  under  den  tid  som\r\nhandlingsplanen  har verkat har det hänt en hel del,\r\nmen det är mycket som återstår.\r\n\r\nAnnica Karlsson: Vi  sitter i den situationen att vi\r\nska välja skola. Det vi  då  först och främst tänker\r\npå  är att när inte den här specialskolan  eller  de\r\nhär resurserna  finns i den egna kommunen skulle det\r\nvara önskvärt att man kunde söka till andra kommuner\r\noch vara i samma kösystem på något sätt. I dag finns\r\ninte den möjligheten.  Jag  har  ringt runt och hört\r\nmig  för.  De  har  inga platser. De tar  först  och\r\nfrämst bara emot kommunens  barn.  Då tycker jag att\r\ndet  vore väldigt bra att samla detta  med  resurser\r\noch specialskolor på de skolor och klasser som redan\r\nfinns  i  dag ute i kommunerna. Därmed kan man samla\r\nexperterna på ett och samma ställe eller i alla fall\r\nha dem i vissa kommuner. Vi sitter i dag i det läget\r\natt Emilie  är  ensam  i hela kommunen med det behov\r\nsom hon har. Därför skulle  det  vara  önskvärt  att\r\nkunna  söka  till  andra kommuner. Problemet är inte\r\natt få pengar. Det har vi fått ja till. Problemet är\r\njust att vi inte får några platser.\r\n\r\nSedan tycker jag också att man ska försöka få fram\r\ndet här med logopeder. Det behovet är ju stort. Tal-\r\noch språksvårigheter har ökat mer och mer. Man måste\r\nlyfta fram detta med  talpedagoger  och logopeder. I\r\ndag  har  vi ingen logoped i hela kommunen.  Vi  får\r\nsitta och åka  in  till Södersjukhuset. Dessutom har\r\nvi det här med habilitering för tal- och språkstörda\r\nbarn. Det har nu kommit  till att vi får använda oss\r\nav kuratorerna, vi föräldrar.  Men  den hjälp som vi\r\nockså behöver är logopeder. Då ska vi  gå  till  ett\r\nannat ställe, privat, och söka det. Önskvärt vore om\r\nman kunde använda sig av logoped även när det gäller\r\nhabiliteringen,  men  det  har man inte rätt till om\r\nman har tal- och språkstörning.\r\nEn  annan viktig sak är att  öka  förståelsen  hos\r\nallmänheten  och i skolan, att gå ut med information\r\nom detta: Vad  är en tal- och språkstörning? Vad har\r\nman för problem?  Det  är inte bara talet utan också\r\nså mycket annat som följer  med  de  svårigheter som\r\nman har.\r\n\r\nOrdföranden: Då lämnar jag ordet till  Kerstin Maria\r\nStalin. Varsågod!\r\n\r\nKerstin Maria Stalin (mp): Tack! Jag vill  börja med\r\natt  tacka för den här dagen även om jag tycker  att\r\ndet har  varit  lite väl vuxendominerat faktiskt. Då\r\nmenar  jag inte Emilies  mamma,  för  du  företräder\r\nEmilie, som du gjorde alldeles nyss.\r\n\r\nJag   skulle    vilja    lämna    det    här   med\r\nhandlingsplaner, utredningsplaner, utvecklingsplaner\r\noch   allt  sådant  en  liten  stund  och  fråga  om\r\nindividen.  Jag tyckte att du, Erik, beskrev det här\r\nmed larmknappen  väldigt  bra,  alltså  vad kommunen\r\nsade och vad landstinget sade och sedan pekade de på\r\nvarandra.  Då har jag en fråga. Jag hade tänkt  vara\r\nlydig och bara ställa frågan till en, men alla andra\r\nhar ställt till  flera, så då gör jag det också. Jag\r\nställer  min  fråga   både   till   Erik   och  till\r\nhandikappombudsman  Lars Lööw. Först till Erik:  Här\r\nvar det tydligen tidningarna som fick gå in. Vad har\r\ndu för erfarenhet av detta som individ? Vart ska man\r\nhöra av sig när det är  någonting  som  inte funkar?\r\nDen frågan vill jag ställa till Lars Lööw också. Har\r\ndu ett råd där? Vart ska man ringa? Vart ska man gå?\r\nVem  ska  man skriva till? Vad gör man när  man  som\r\nindivid inte får den hjälp man behöver?\r\n\r\nErik Hammarstrand:  Det där med larmet hände när jag\r\nvar tolv tretton år. Då var det så att jag sade till\r\nmin arbetsterapeut att  jag  behövde ett larm så att\r\njag kunde säga när jag behövde hjälp, om jag började\r\nhosta eller någonting. Det var självklart, både från\r\nkommunen och landstinget.  De  sade att det inte var\r\nnågot  större  problem.  Kommunen  betalar  för  när\r\nassistenten  behöver hjälp och landstinget  för  när\r\nsjälva personen  behöver  hjälp.  Landstinget menade\r\natt det här var hjälp till assistenten  och kommunen\r\nmenade att det var hjälp till mig. Båda sade  att de\r\nandra skulle betala. Så var det.\r\n\r\nDå ringde mina föräldrar och snackade med dem  och\r\nsade att om det inte blir ett beslut snart kommer vi\r\natt  ta  kontakt med medierna. De skrattade lite och\r\nsade att så  säger alla. Men nästa dag var det stora\r\nlöpsedlar i varje  kiosk:  Erik  -  varför gör ni så\r\nhär, Motala? Erik behöver ett enkelt  larm.  Då blev\r\ndet  fart. Då tog det tre dagar, och sedan hade  jag\r\nlarmet.  Då  sade  de att medierna absolut inte hade\r\nnågot med saken att göra, men det kan man ju tro vad\r\nman vill om.\r\n\r\nLars Lööw: Jag hoppas  ju att vi får en lagstiftning\r\nsom gör att man i större  utsträckning kan vända sig\r\ntill Handikappombudsmannen.  Jag  hoppas och tror på\r\nett skydd mot diskriminering som blir verkningsfullt\r\noch  som  i  grunden  ger  individen ett  skydd  mot\r\ndiskriminering och övergrepp.  Det  andra  jag  vill\r\nsäga är att jag inte tycker att man ska hålla på och\r\ndela  upp  ett  ansvar  efter enstaka egenskaper hos\r\nindividen.  I  grunden  måste  ansvaret  ligger  hos\r\ntillsynsmyndigheterna. De  måste  ta sitt ansvar och\r\njobba med de här frågorna på ett bra  sätt. De måste\r\nockså  självklart  inse  när deras redskap  inte  är\r\ntillräckligt  bra  och  uppmärksamma   riksdag   och\r\nregering på det.\r\n\r\nSkolverket  har  till  exempel försökt en del. Men\r\neftersom Skolverket bara haft  en  tillsyn  som  har\r\nutgått  från lagligheten, inte lämpligheten, har man\r\ninte kunnat nå hela vägen. Där måste vi komma vidare\r\nför att få  en  styrka  i tillsynen, för att det ska\r\nbli  meningsfullt  ibland att  vända  sig  till  den\r\ntillsynsmyndigheten.  Tillsynsmyndigheterna måste få\r\nett tydligt utpekat ansvar och skaffa sig kunskap om\r\nlivsvillkoren för människor med funktionshinder.\r\nJag hoppas till exempel  att  ni nästa gång ni har\r\nen offentlig utfrågning här, det  är ett litet tips,\r\nhar  samlat  de  fjorton  sektorsmyndigheterna,  som\r\nockså väldigt ofta är tillsynsmyndigheter. Då kan vi\r\nhöra  hur  de  har  gjort  för  att  tackla  de  här\r\nfrågorna och vad de ser  för  brister  i regelverket\r\nmed  utgångspunkt från ett funktionshinderperspektiv\r\noch även  barn  med  funktionshinder. Det tycker jag\r\nskulle vara viktigt för  att  sätta  press  i de här\r\nfrågorna.   Man   måste  kunna  vända  sig  till  de\r\ntillsynsmyndigheter  som  finns  och få hjälp att få\r\nden  rätt  man  har. Det finns en del  grundläggande\r\nproblem med lagtrots  och  domstolstrots.  Vi  måste\r\nuppmärksamma  dem  och  försöka  hitta vägar för att\r\nlösa dem.\r\nNu  måste  jag springa i väg och övertyga  de  här\r\ninformationscheferna.  Jenny får väl svara på frågor\r\nom det är någonting.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det.  Vi  har nog bara tid med\r\nen fråga till, tror jag. Då går ordet till Margareta\r\nIsraelsson. Varsågod!\r\n\r\nMargareta Israelsson (s): Jag har  suttit  och retat\r\nupp  mig  lite,  både  som  politiker och som gammal\r\nlärare men också som förälder, på det faktum att man\r\nkan hitta på aktiviteter i skolan  som  helt ställer\r\nvissa utanför. Jag kan inte riktigt förstå  det. Jag\r\ntänker  mig  en  skola där man bestämmer att nu  ska\r\nalla bada herrbastu.  Sedan  säger  man att det blir\r\nalldeles  för dyrt om vi ska öppna dambastun  också.\r\nVi skulle ju aldrig acceptera det.\r\n\r\nDå  tänker   jag  på  det  ansvar  som  finns  för\r\nbarnkonventionen.    Jag    vet    att    man   från\r\nBarnombudsmannens sida har jobbat väldigt mycket med\r\natt föra ut det här närmare barnen ute i kommunerna.\r\nSå  jag  skulle  vilja  fråga  Kommunförbundet:  Hur\r\narbetar   ni   för   att,   så   att   säga,   lyfta\r\nbarnkonventionen   och  barnens  rätt  så  att   det\r\nverkligen handlar om alla barns rätt.\r\n\r\nMargareta Erman: Det  där  är en fråga som ligger på\r\nsektionen  för  kultur  och  fritid   hos   oss   på\r\nKommunförbundet.  Man  försöker  jobba med att få ut\r\nbarnperspektivet  när  det  handlar om  kultur-  och\r\nfritidsfrågor.    Det   genomsyrar    också    andra\r\nverksamheter:  skolsidan   och   den  sida  som  jag\r\nrepresenterar, socialtjänsten. I samband med kurser,\r\nkonferenser   och  andra  kontakter,  till   exempel\r\nskriftliga kontakter,  med kommunerna lyfter vi fram\r\nde här frågorna.\r\n\r\nI socialtjänstlagen är  det här en stor fråga. När\r\nman ändrade lagen, det trädde  i  kraft  förra året,\r\nlyfte   man   upp   det   här  med  barnperspektivet\r\nordentligt, och det har vi  gått  ut  med i kurser i\r\nkommunerna.  Det  har varit ungefär 5 000  deltagare\r\nfrån den kommunala  socialtjänsten. Där har vi bland\r\nannat lyft fram barnperspektivet,  och  det  ska  vi\r\nfortsätta med.\r\n\r\nOrdföranden:  Tack för det! Klockan är nu 12.45, och\r\ndet är den tid  som  vi  har satt ut för att avsluta\r\nden  här offentliga utfrågningen.  Det  fanns  flera\r\nfrågeställare,  jag  är  medveten om det. Men vi ska\r\nhålla tidsschemat, så jag  ska tacka alla er som har\r\nkommit hit och medverkat och bidragit med er kunskap\r\noch era synpunkter. Dem tar  vi naturligtvis med oss\r\ni  det fortsatta beredningsarbetet  när  det  gäller\r\ndels  skrivelsen  om  utvärdering av handikapplanen,\r\ndels också i det breda  fortsatta  arbetet  när  det\r\ngäller att utveckla handikappolitiken.\r\n\r\nJag  vill  också berätta att klockan 13.00 i dag i\r\nbankhallen inviger  talmannen en utställning som jag\r\ntror  heter  Barntåget.   Det   är  en  del  av  det\r\neuropeiska handikappåret. Jag tycker att alla ni som\r\nhar möjlighet ska besöka den invigningen  och se den\r\nutställning som just turnerar i Europa och  som  rör\r\nde här viktiga frågorna.\r\nTack  ska  ni  ha  för  att  ni  har  kommit  hit!\r\nUtfrågningen är avslutad.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Målen för handikappolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So296 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "DF6453CA-31B1-450B-8287-6E61E97B52C7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "236",
                    "70",
                    "1",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF6453CA-31B1-450B-8287-6E61E97B52C7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Barn med funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkande 2, 2002/03:So513 yrkande 10 och 2003/04:So569 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "32B26FD1-1C82-4572-A6EF-3A917F9ECC18",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "267",
                    "40",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/32B26FD1-1C82-4572-A6EF-3A917F9ECC18",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Jämlikhet mellan funktionshindrade kvinnor och män",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So513 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Individuella rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296 yrkande 2, 2002/03:So439 och 2003/04:So487 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Handikappeng",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So326 och 2003/04:So300 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Mätbara mål och kommande uppföljningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 22, 2002/03:So373 och 2003/04:So642 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "B843B58A-1B2E-460B-8362-AD67C771CE31",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "27",
                    "42",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B843B58A-1B2E-460B-8362-AD67C771CE31",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Barnbilaga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Våld och övergrepp mot funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 21, 2002/03:So411 och 2003/04:So421.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "16E7CCC4-D7EE-4790-8301-0DAE1BDBE65C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "39",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "27",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "61",
                    "66",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/16E7CCC4-D7EE-4790-8301-0DAE1BDBE65C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Särskiljande lagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So457 yrkande 1 och 2003/04:So642 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Tillgänglighetsreform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "A45E136C-896D-4A38-8F06-D4301813FDA9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "2",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "3",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "264",
                    "41",
                    "2",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A45E136C-896D-4A38-8F06-D4301813FDA9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Färdtjänst",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Samverkansprojektet \"Hela resan\" m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "CDAAA9C6-2304-4C48-88BD-FBB5F117B714",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "292",
                    "15",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDAAA9C6-2304-4C48-88BD-FBB5F117B714",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Sanktionsbestämmelser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkandena 11 och 15 och 2003/04:So348.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "IT-produkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So296 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Synskadades möjligheter att personrösta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Tillgänglighetscentret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Statsbidrag till handikapporganisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 11, 2002/03:So22 yrkande 3 och 2002/03:So23 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Speciallärarutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Specialskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 13 och 2002/03:So22 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Särvux, skolpeng m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkandena 14-18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Studerande med psykiska funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 19, 2003/04:So575 yrkande 8 och 2003/04:Ub414 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Hjälpmedelsutredningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So22 yrkande 4, 2002/03:So211, 2002/03:So324, 2002/03:So424, 2002/03:So457 yrkande 7, 2003/04:So349 yrkande 2 och 2003/04:So582.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Hjälpmedelsgaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 8 och 2003/04:So497 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Glasögon som hjälpmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So217 och 2003/04:So263.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Ökade resurser till hjälpmedelscentralerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub556 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Vårdgaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So22 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Ohälsoförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So487 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Habilitering och rehabilitering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkande 19, 2002/03:So275 yrkande 3, 2002/03:So446 yrkandena 3-8, 2002/03:So457 yrkande 6, 2002/03:So513 yrkande 16, 2003/04:So349 yrkandena 1 och 3 och 2003/04:So569 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Små handikappgrupper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So21 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Äldre döva",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So313 och 2003/04:So553 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Kulturupplevelser för alla",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Kommunalt domstolstrots",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So22 yrkande 6, 2002/03:So376, 2002/03:So458, 2003/04:So429, 2003/04:So491 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So590 och 2003/04:So607.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkande 10 och 2002/03:So332.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Funktionshindrades ekonomi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkande 16, 2002/03:So330, 2002/03:So513 yrkande 12, 2003/04:So384 och 2003/04:So497 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Samordnat högkostnadsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 9, 2002/03:So362 yrkande 12 och 2002/03:So459.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Assistansreformen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkandena 3-6, 2002/03:So22 yrkande 1, 2002/03:So23 yrkandena 7 och 18, 2002/03:So296 yrkande 10, 2002/03:So362 yrkande 6, 2002/03:So386, 2003/04:So340 yrkande 2, 2003/04:So497 yrkande 7, 2003/04:So583, 2003/04:So598 och 2003/04:So640 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "36",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "BD0E9835-067D-4C1F-8CD2-120FCD35684F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 36 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "136",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BD0E9835-067D-4C1F-8CD2-120FCD35684F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Daglig verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So21 yrkande 7, 2003/04:So361, 2003/04:So497 yrkande 6, 2003/04:So502 yrkande 5, 2003/04:So564, 2003/04:So574 yrkande 18, 2003/04:So605, 2003/04:So617 och 2003/04:So637 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Lex Sarah",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So383, 2002/03:So401, 2003/04:So258, 2003/04:So360, 2003/04:So489, 2003/04:So574 yrkande 20, 2003/04:So581 och 2003/04:So587.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "38",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "165FD90C-BBEF-4B32-A733-3E65C51DF155",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 38 (m, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "189",
                    "118",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/165FD90C-BBEF-4B32-A733-3E65C51DF155",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Boendestöd m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So446 yrkande 1, 2003/04:So340 yrkande 1, 2003/04:So562 och 2003/04:So608.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Insatser enligt socialtjänstlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So457 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Psykiskt funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296 yrkande 8, 2002/03:So513 yrkandena 13 och 14, 2003/04:So569 yrkandena 8 och 9 och 2003/04:So642 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Brukarrevision",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So513 yrkande 15 och 2003/04:So569 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Elöverkänslighet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So23 yrkandena 3-6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "46",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "E44F888F-27F0-47D8-96D0-EF3ACDAA743C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 46 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "3",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "287",
                    "18",
                    "1",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E44F888F-27F0-47D8-96D0-EF3ACDAA743C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Bilstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So23 yrkande 14 och 2003/04:So642 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Särskilt bostadsstöd för funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So22 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:25 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Målen för handikappolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Barn med funktionshinder",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Jämlikhet mellan funktionshindrade kvinnor och män",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Individuella rättigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Handikappeng",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mätbara mål och kommande uppföljningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Mätbara mål och kommande uppföljningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Våld och övergrepp mot funktionshindrade",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Våld och övergrepp mot funktionshindrade",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Tillgänglighetsreform",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Samverkansprojektet \"Hela resan\" m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Sanktionsbestämmelser m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Sanktionsbestämmelser m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Sanktionsbestämmelser m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Statsbidrag till handikapporganisationer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Speciallärarutbildningen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Specialskolor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Särvux, skolpeng m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Särvux, skolpeng m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Hjälpmedelsutredningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Hjälpmedelsutredningen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Hjälpmedelsutredningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Hjälpmedelsgaranti",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Vårdgaranti",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Ohälsoförsäkring",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Habilitering och rehabilitering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Habilitering och rehabilitering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Habilitering och rehabilitering",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Habilitering och rehabilitering",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Kommunalt domstolstrots",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Kompetensutveckling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Kompetensutveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Funktionshindrades ekonomi",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Funktionshindrades ekonomi",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Samordnat högkostnadsskydd",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Assistansreformen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Daglig verksamhet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Lex Sarah",
          "partier": "\"m\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Boendestöd m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Boendestöd m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Insatser enligt socialtjänstlagen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Psykiskt funktionshindrade",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Psykiskt funktionshindrade",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Psykiskt funktionshindrade",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Brukarrevision",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Elöverkänslighet m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Bilstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Bilstöd",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Särskilt bostadsstöd för funktionshindrade",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner. Skrivelsen till handlingarna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 19:34:03"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade våren 2000 om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringen har nu lämnat sin första rapport till riksdagen om arbetet med att genomföra handlingsplanen. Regeringen berättar om vilka åtgärder som hittills gjorts för att förbättra villkoren för personer med funktionshinder. Regeringen berättar också om vilka insatser som kommer att ha stor betydelse de närmaste åren och viktiga delar av det internationella arbetet. Den nationella handlingsplanen sträcker sig fram till 2010. Den omfattar alla samhällsområden och markerar därigenom att handikappolitiken är allas vårt ansvar. Personer med funktionshinder ska inte diskrimineras i några sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och kultur. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. ",
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:03:52"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Uppföljning av nationella handlingsplanen för handikappolitiken (SoU2)",
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:03:52"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 19:34:03"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksdagen beslutade våren 2000 om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringen har nu lämnat sin första rapport till riksdagen om arbetet med att genomföra handlingsplanen. Regeringen berättar om vilka åtgärder som hittills gjorts för att förbättra villkoren för personer med funktionshinder. Regeringen berättar också om vilka insatser som kommer att ha stor betydelse de närmaste åren och viktiga delar av det internationella arbetet. Den nationella handlingsplanen sträcker sig fram till 2010. Den omfattar alla samhällsområden och markerar därigenom att handikappolitiken är allas vårt ansvar. Personer med funktionshinder ska inte diskrimineras i några sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och kultur. Socialutskottet har med anledning av regeringens rapport och det Europeiska handikappåret hållit en offentlig utfrågning om vardagslivet för barn och unga med funktionshinder. Socialutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:03:52"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Uppföljning av nationella handlingsplanen för handikappolitiken (SoU2)",
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:03:52"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sou_2.docx",
          "filstorlek": "276311",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Uppföljning  av den nationella handlingsplanen förhandikappolitiken",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0E97485B-7C0A-4F7B-A88B-61068098D589"
        },
        {
          "dok_id": "GR01SOU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sou_2.pdf",
          "filstorlek": "1385367",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_sou_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7F6A4EDC-E783-4C7F-939C-2A6D4818CF5F"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So21 med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So211 Hjälpmedel till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So211",
          "ref_dok_titel": "Hjälpmedel till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So217 Gratis glasögon till barn",
          "ref_dok_id": "GQ02So217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So217",
          "ref_dok_titel": "Gratis glasögon till barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So22 med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So23 med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So275 Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So275",
          "ref_dok_titel": "Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So296 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So296",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So313 Äldre dövas situation",
          "ref_dok_id": "GQ02So313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So313",
          "ref_dok_titel": "Äldre dövas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So324 Hörselhjälpmedel",
          "ref_dok_id": "GQ02So324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So324",
          "ref_dok_titel": "Hörselhjälpmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So326 Omsorgsinsatser för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So326",
          "ref_dok_titel": "Omsorgsinsatser för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So330 Psykiskt funktionshindrades levnadsomständigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02So330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So330",
          "ref_dok_titel": "Psykiskt funktionshindrades levnadsomständigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So332 Nationell utbildningskampanj om dolda funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GQ02So332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So332",
          "ref_dok_titel": "Nationell utbildningskampanj om dolda funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So362 Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So373 Det nationella handikappolitiska programmet",
          "ref_dok_id": "GQ02So373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So373",
          "ref_dok_titel": "Det nationella handikappolitiska programmet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So376 Icke verkställda beslut enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GQ02So376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So376",
          "ref_dok_titel": "Icke verkställda beslut enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So383 Lex Sarah",
          "ref_dok_id": "GQ02So383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So383",
          "ref_dok_titel": "Lex Sarah",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Berglund Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So386 Utvärdering av LSS och LASS",
          "ref_dok_id": "GQ02So386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So386",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av LSS och LASS",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So401 Lex Sarah och LSS",
          "ref_dok_id": "GQ02So401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So401",
          "ref_dok_titel": "Lex Sarah och LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So411 Våld mot funktionshindrade kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02So411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So411",
          "ref_dok_titel": "Våld mot funktionshindrade kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So424 Hjälpmedel till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So424",
          "ref_dok_titel": "Hjälpmedel till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So439 Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So439",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So446 Rättssäkerhetsaspekter för psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So446",
          "ref_dok_titel": "Rättssäkerhetsaspekter för psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So458 Icke verkställda beslut enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GQ02So458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So458",
          "ref_dok_titel": "Icke verkställda beslut enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So459 Gemensamt kostnadsskydd för hjälpmedel och mediciner",
          "ref_dok_id": "GQ02So459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So459",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt kostnadsskydd för hjälpmedel och mediciner",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So513 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So513",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub556 Sexualitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub556",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub556",
          "ref_dok_titel": "Sexualitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So258 Lex Sarah och LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So258",
          "ref_dok_titel": "Lex Sarah och LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So263 Gratis glasögon till barn",
          "ref_dok_id": "GR02So263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So263",
          "ref_dok_titel": "Gratis glasögon till barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So300 Valfrihet för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So300",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So340 Införandet av boendestöd som en stödinsats enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So340",
          "ref_dok_titel": "Införandet av boendestöd som en stödinsats enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So348 Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So348",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So349 Situationen för hörselskadade",
          "ref_dok_id": "GR02So349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So349",
          "ref_dok_titel": "Situationen för hörselskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So360 Lex Sara i LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So360",
          "ref_dok_titel": "Lex Sara i LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So361 Rätten till daglig verksamhet enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So361",
          "ref_dok_titel": "Rätten till daglig verksamhet enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So384 Psykiskt funktionshindrades levnadsomständigheter",
          "ref_dok_id": "GR02So384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So384",
          "ref_dok_titel": "Psykiskt funktionshindrades levnadsomständigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So421 Våld mot funktionshindrade kvinnor och flickor",
          "ref_dok_id": "GR02So421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So421",
          "ref_dok_titel": "Våld mot funktionshindrade kvinnor och flickor",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So429 Förstärkning av LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So429",
          "ref_dok_titel": "Förstärkning av LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So487 Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02So487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So487",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So489 Tillsyn av stöd och hjälp till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So489",
          "ref_dok_titel": "Tillsyn av stöd och hjälp till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So491 LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So491",
          "ref_dok_titel": "LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So497 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So497",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So502 Reformerad psykiatrisk vård",
          "ref_dok_id": "GR02So502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So502",
          "ref_dok_titel": "Reformerad psykiatrisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So553 Äldre dövas behov",
          "ref_dok_id": "GR02So553",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So553",
          "ref_dok_titel": "Äldre dövas behov",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So562 Införandet av boendestöd som en stödinsats enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So562",
          "ref_dok_titel": "Införandet av boendestöd som en stödinsats enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So564 Rätt till daglig verksamhet för de med förvärvade hjärnskador",
          "ref_dok_id": "GR02So564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So564",
          "ref_dok_titel": "Rätt till daglig verksamhet för de med förvärvade hjärnskador",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So569 Handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02So569",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So569",
          "ref_dok_titel": "Handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So574 Psykvården",
          "ref_dok_id": "GR02So574",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So574",
          "ref_dok_titel": "Psykvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So575 Funktionshindrades villkor",
          "ref_dok_id": "GR02So575",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So575",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So581 En motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sarah inom LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So581",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So581",
          "ref_dok_titel": "En motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sarah inom LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So582 Avgifter för hjälpmedel",
          "ref_dok_id": "GR02So582",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So582",
          "ref_dok_titel": "Avgifter för hjälpmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So583 Finansieringsansvaret för LSS-verksamheten",
          "ref_dok_id": "GR02So583",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So583",
          "ref_dok_titel": "Finansieringsansvaret för LSS-verksamheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So587 Skyldighet anmäla missförhållanden vid insatser till stöd för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So587",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So587",
          "ref_dok_titel": "Skyldighet anmäla missförhållanden vid insatser till stöd för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So590 Vitesavgifter för icke verkställda beslut om LSS-insats",
          "ref_dok_id": "GR02So590",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So590",
          "ref_dok_titel": "Vitesavgifter för icke verkställda beslut om LSS-insats",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So598 Föräldrar som personliga assistenter",
          "ref_dok_id": "GR02So598",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So598",
          "ref_dok_titel": "Föräldrar som personliga assistenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So605 Daglig verksamhet också för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So605",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So605",
          "ref_dok_titel": "Daglig verksamhet också för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So607 Vitesavgift för icke verkställda beslut om LSS-insatser",
          "ref_dok_id": "GR02So607",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So607",
          "ref_dok_titel": "Vitesavgift för icke verkställda beslut om LSS-insatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So608 Boendestöd",
          "ref_dok_id": "GR02So608",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So608",
          "ref_dok_titel": "Boendestöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So617 Rätten till daglig verksamhet enligt LSS",
          "ref_dok_id": "GR02So617",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So617",
          "ref_dok_titel": "Rätten till daglig verksamhet enligt LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So637 Social utslagning",
          "ref_dok_id": "GR02So637",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So637",
          "ref_dok_titel": "Social utslagning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So640 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GR02So640",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So640",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub414 Den fria akademin",
          "ref_dok_id": "GR02Ub414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub414",
          "ref_dok_titel": "Den fria akademin",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ0325",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "25",
          "ref_dok_titel": "Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-26",
          "ref_dok_id": "GR0936",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "36",
          "ref_dok_titel": "2003-11-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-26",
          "ref_dok_id": "GR0936",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "36",
          "ref_dok_titel": "2003-11-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:67",
          "ref_dok_id": "GR0K67",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "67",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:67",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}