{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223835",
      "dok_id": "GR01SOU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SOU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SOU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:14",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:17",
      "titel": "Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SOU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SOU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SOU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SOU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SOU1</div><h1>Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    betänkandet   behandlas   regeringens   förslag\r\nbeträffande    anslagen    under   utgiftsområde   9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret\r\n2004,   5   motionsyrkanden   från    den   allmänna\r\nmotionstiden  2002  samt  drygt  270 motionsyrkanden\r\nfrån  den allmänna motionstiden 2003.  Om  ej  annat\r\nanges  härrör   motionerna   nedan   från  riksmötet\r\n2003/04.\r\n\r\nRiksdagen  har  den  19  november  2003 fastställt\r\nutgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch   social   omsorg   för  budgetåret  2004   till\r\n37 665 272 000   kr   (bet.   2003/04:FiU1,    rskr.\r\n2003/04:42).\r\nI  ett antal motioner har framställts yrkanden  om\r\nändringar,  huvudsakligen  minskningar,  av enskilda\r\nanslag.  Det  har även framställts yrkanden  om  att\r\nanvisa  medel  till  en  rad  nya  anslag  på  olika\r\nområden.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisningar.    Samtliga   motioner   angående\r\nanslagen avstyrks. M-,  fp-,  kd-  och c-ledamöterna\r\ndeltar   inte  i  beslutet,  utan  har  i  särskilda\r\nyttranden  redovisat  sina alternativa budgetförslag\r\nm.m.\r\nVidare tillstyrker utskottet begärda bemyndiganden\r\nsamt regeringens lagförslag.\r\n\r\nUtskottet behandlar också  ett antal motionsyrkanden\r\nmed anknytning till utgiftsområdet.\r\n\r\nUtskottet föreslår, med anledning av motioner, två\r\ntillkännagivanden.\r\nDet ena tillkännagivandet  innebär  att  utskottet\r\ndelar uppfattningen i en motion (s, m, fp, kd, v, c,\r\nmp) att det vore önskvärt med en mer stabil  statlig\r\nfinansiering  av  Rett  Center.  Rett  Center är ett\r\nnationellt  centrum  för  medicinsk  specialistvård,\r\nforskning  och information om Rett syndrom  och  det\r\nenda av sitt  slag  i landet. Regeringen bör snarast\r\ngöra en bedömning av  verksamheten  vid  Rett Center\r\noch  därefter  återkomma till riksdagen med  förslag\r\ntill hur finansieringsfrågan kan lösas på lång sikt.\r\nDet  andra  tillkännagivandet   rör  åtgärder  för\r\nhemlösa m.fl. I budgetpropositionen anför regeringen\r\natt ytterligare åtgärder kan behöva  vidtas under de\r\nnärmaste åren för att stärka insatserna  för de mest\r\nutsatta    grupperna,    som   hemlösa   och   tunga\r\nmissbrukare. Enligt utskottets mening bör regeringen\r\nsnarast återkomma till riksdagen  med en redovisning\r\nav  vilka  åtgärder  som hittills vidtagits,  vilket\r\nresultat insatserna har fått samt vilka åtgärder som\r\nregeringen  planerar att  vidta  inom  den  närmaste\r\nframtiden i syfte  att  förbättra situationen för de\r\nmest utsatta i samhället.\r\nÖvriga motionsyrkanden avstyrks.\r\nI  betänkandet  behandlas   ett   drygt  hundratal\r\nmotionsyrkanden  om vård av och omsorg  om  psykiskt\r\nsjuka och psykiskt  funktionshindrade  personer. Med\r\nhänvisning  till  det mycket omfattande uppdrag  som\r\nden  av  regeringen  nyligen   tillsatta  nationella\r\npsykiatrisamordnaren  har fått anser  utskottet  att\r\nmotionerna i stor utsträckning är tillgodosedda.\r\nUtskottet  gör  vidare   ett   uttalande  angående\r\nspelberoende (se s. 57).\r\nI   betänkandet   finns   24   reservationer   och\r\nytterligare 7 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg\r\nRiksdagen   anvisar   för  2004  anslag   under\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och  social\r\nomsorg  enligt  utskottets  förslag  i  bilaga 4.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde   9   punkt    8    samt    av-slår\r\nmotionsyrkandena som förtecknats i bilaga 5.\r\n\r\n2. Bemyndigande angående ramanslag 13:6\r\nSocialstyrelsen\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför   ramanslaget   13:6   Socialstyrelsen,  ingå\r\nekonomiska förpliktelser som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst  4  000\r\n000 kr efter 2004.\r\n\r\n3. Bemyndigande angående ramanslag 14:4\r\nStatens folkhälsoinstitut\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför  ramanslaget  14:4 Statens folkhälsoinstitut,\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser   som   inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 25 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n4. Bemyndigande angående ramanslag 16:3\r\nStatsbidrag till särskilt utbildningsstöd\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför  ramanslaget  16:3 Statsbidrag till  särskilt\r\nutbildningsstöd,  ingå  ekonomiska  förpliktelser\r\nsom inklusive tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 81 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n5. Bemyndigande angående ramanslag 17:1\r\nStimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder\r\ninom      äldrepolitiken,     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på högst 10 000 000 kr\r\nefter 2004.\r\n\r\n6. Bemyndigande angående ramanslag 18:2\r\nStatens institutionsstyrelse\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför        ramanslaget        18:2        Statens\r\ninstitutionsstyrelse,    ingå   ekonomiska   för-\r\npliktelser   som   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 18 000 000  kr\r\nefter 2004.\r\n\r\n7. Bemyndigande angående ramanslag 26:3\r\nForskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004,\r\nför    ramanslaget   26:2   Forskningsrådet   för\r\narbetsliv  och  socialvetenskap:  Forskning, ingå\r\nekonomiska  förpliktelser som inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden   medför   utgifter   på  högst\r\n640 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n8. Propositionens lagförslag\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  tandvårdslagen  (1985:125),  med  den\r\nändringen  i  8  a  §  att  orden \"punkterna 1-3\"\r\nersätts av \"punkterna 1-2\".\r\n\r\n9. Rett Centers långsiktiga finansiering\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  utskottet  anfört  om  Rett  Centers\r\nlångsiktiga   finansiering.   Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So383.\r\n\r\n10. Uppföljning av\r\nLäkemedelsförmånsnämndens uppdrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So466.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n11. Vård i livets slutskede\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So640  yrkande\r\n23.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12. Psykiatri\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:So322,\r\n2002/03:So342,    2002/03:So483,    2002/03:So507\r\nyrkande 3, 2003/04:Ju292 yrkande 3, 2003/04:Ju449\r\nyrkande 3, 2003/04:So211 yrkandena 1-3,  2003/04:\r\nSo226,  2003/04:So262, 2003/04:So307 yrkandena  2\r\noch 3, 2003/04:  So312  yrkande 2, 2003/04:So325,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So342  yrkandena  2-4  och\r\n6-9,  2003/04:So356, 2003/04:So370, 2003/04:So394\r\nyrkandena  6  och  7,  2003/04:So395  yrkande  9,\r\n2003/04:So407 yrkande 2, 2003/04:So412 yrkande 1,\r\n2003/04:So415  yrkandena 1, 3, 4, 6-9, 11, 13 och\r\n14, 2003/04:So434,  2003/04:So438 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04: So502 yrkandena  3, 4, 6-9, 11-14 och\r\n17, 2003/04:So517, 2003/04: So527, 2003/04:So528,\r\n2003/04:So542,   2003/04:So547,    2003/04:So551,\r\n2003/04:So555,    2003/04:So558,   2003/04:So560,\r\n2003/04:So570 yrkande  1, 2003/04:So574 yrkandena\r\n1-14, 16 och 17, 2003/04:So592 yrkandena 1, 2, 4,\r\n5,  7-10  och  12, 2003/04:So594,  2003/04:So601,\r\n2003/04:So637 yrkandena  6,  7,  9, 10 och 12-16,\r\n2003/04:So643 yrkande 1, 2003/04: Ub271 yrkande 2\r\noch 2003/04:Ub398 yrkande 11.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (v)\r\nReservation 7 (c)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n13. Abort i Sverige för utländska kvinnor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:U276\r\nyrkande    5,    2003/04:So242     yrkande     2,\r\n2003/04:So250, 2003/04:So437 och 2003/04:So455.\r\nReservation 9 (m, fp, c, mp)\r\n\r\n14. Stödet till HBT-organisationer\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K418\r\nyrkande    25,    2003/04:L350     yrkande    15,\r\n2003/04:So568 yrkande 23 och 2003/04:So624.\r\nReservation 10 (fp, c, mp)\r\n\r\n15. Statens folkhälsoinstituts\r\narbetsuppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkandena\r\n17 och 18.\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n16. Relationen mellan kost, hälsa och\r\nmiljö\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:MJ410  yrkande\r\n12.\r\nReservation 12 (v, mp)\r\n\r\n17. Folkhälsofrågor för vuxna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So482.\r\n\r\n18. Spelberoende\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So423\r\nyrkandena 1 och  2,  2003/04:So424, 2003/04:So501\r\nyrkandena 3, 12 och 13,  2003/04:So638 yrkande 1,\r\n2003/04:Kr326 yrkandena 8  och  9,  2003/04:Kr331\r\nyrkande 1 samt 2003/04:Kr332 yrkande 4.\r\nReservation 13 (fp, c)\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n19. Sveriges insatser inom EU mot\r\nnarkotika\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K416\r\nyrkande  25,  2003/03:K419   yrkande  14  delvis,\r\n2003/04:So343   yrkande   11   och  2003/04:So345\r\nyrkande 2.\r\n\r\n20. Svensk alkoholpolitik inom EU\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K419\r\nyrkande  14  delvis,   2003/04:So343  yrkande  9,\r\n2003/04:So357, 2003/04:So411  yrkande 3, 2003/04:\r\nSo576 yrkande 1 och 2003/04:So645 yrkande 1.\r\n\r\n21. EU-stöd till tobaksodling\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K419\r\nyrkande 14 delvis, 2003/04:So472 och\r\n2003/04:So577 yrkande 11.\r\n\r\n22. Barnombudsmannens organisation\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So232.\r\n\r\n23. Rätt till personligt ombud enligt\r\nsocialtjänstlagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So394  yrkande\r\n8.\r\nReservation 15 (v, mp)\r\n\r\n24. Översyn av den specialiserade\r\nomsorgen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So315.\r\nReservation 16 (v, mp) - motiv.\r\n\r\n25. Service- och signalhundar m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:So328,\r\n2003/04:So522, 2003/04: So567 och 2003/04:So615.\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n26. Bidrag till nationella\r\nanhörigorganisationer m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:So362,\r\n2003/04:So572   yrkande  7,   2003/04:So616   och\r\n2003/04:So641 yrkande 7.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n27. Bilstödet\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:So206,\r\n2003/04:So255,   2003/04:  So347,  2003/04:So364,\r\n2003/04:So475, 2003/04:So609,  2003/04:So622  och\r\n2003/04:So642 yrkande 9.\r\nReservation 19 (m)\r\n\r\n28. Personlig assistans\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So504\r\nyrkande     31,    2003/04:So575    yrkande    4,\r\n2003/04:So614,   2003/04:So627  och  2003/04Ub391\r\nyrkande 20.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n29. Stöd till kvinnojourer m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju443\r\nyrkande    11,    2003/04:Sf402    yrkande    21,\r\n2003/04:So330,    2003/04:So419     yrkande    9,\r\n2003/04:So496  yrkandena  1  och 2, 2003/04:So589\r\nyrkande 2 och 2003/04:Ub271 yrkande 7.\r\nReservation 21 (fp)\r\nReservation 22 (v, mp)\r\n\r\n30. Rikskvinnocentrum\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju443  yrkande\r\n10.\r\n\r\n31. Regler för bidrag till ideella\r\norganisationer på det sociala området\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So243.\r\nReservation 23 (m, kd, c)\r\n\r\n32. Statens institutionsstyrelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkandena\r\n9 och 10.\r\n\r\n33. Insatser för hemlösa m.fl.\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad utskottet anfört om insatser  för  de\r\nmest  utsatta  i  samhället.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed     delvis    motionerna    2003/04:So381,\r\n2003/04:So407 yrkande 3, 2003/04:So415 yrkande 2,\r\n2003/04:So635 yrkande 8, 2003/04:So637 yrkande 1,\r\n2003/04:Bo252   yrkandena   1-3,   11   och   12,\r\n2003/04:Bo261    yrkandena    4    och   6   samt\r\n2003/04:Bo263 yrkande 18.\r\n\r\n34. Apoteksmonopolet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So343 yrkande\r\n20, 2003/04:So386 yrkande 4, 2003/04:So444,\r\n2003/04:So476, 2003/04:So640 yrkande 29 och\r\n2003/04:N344 yrkande 4.\r\nReservation 24 (m, fp, kd, c)\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet:  Ingrid\r\nBurman  (v),   Margareta  Israelsson  (s),  Cristina\r\nHusmark Pehrsson[1]1,2  (m),  Kerstin  Heinemann[2]1\r\n(fp),  Conny  Öhman (s), Lars U Granberg (s),  Carl-\r\nAxel  Johansson[3]1   (m),  Marina  Pettersson  (s),\r\nGabriel Romanus[4]1 (fp), Kenneth Johansson[5]1 (c),\r\nChrister Engelhardt (s),  Elina  Linna (v), Kerstin-\r\nMaria Stalin (mp), Martin Nilsson  (s),  Jan Emanuel\r\nJohansson (s), Magdalena Andersson[6]1 (m) och Ulrik\r\nLindgren[7]1 (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nSoU1\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nPolitikområde Hälso- och sjukvårdspolitik\r\n\r\n\r\nTandvårdsförmåner m.m. (13:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     13:1\r\nTandvårdsförmåner m.m.  Riksdagen  bör därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 4 061 410 000  kr\r\nanvisas under anslag 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.\r\n\r\nAnslaget  motsvarar  anslagsposterna 2 och 3 i det\r\ntidigare anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner  m.m.  Från\r\nanslaget  13:1  överförs  267 miljoner kronor per år\r\ntill    det   nya   anslaget   13:8    Sjukvård    i\r\ninternationella    förhållanden   (motsvarande   den\r\ntidigare anslagsposten 1 inom anslag 13:1).\r\nUnder     2003     väntas      utgifterna      för\r\nhögkostnadsskyddet  för  personer  över  65 år stiga\r\nmycket  kraftigt. Den största budgeteffekten  väntas\r\ndock inträda  först  under  2004  på  grund av långa\r\nhandläggningstider hos försäkringskassan  samt långa\r\nbehandlingstider.   Efterfrågan   och   den  begärda\r\ngenomsnittliga   tandvårdsersättningen   har   varit\r\nbetydligt  högre än regeringen tidigare räknat  med.\r\nMånga äldre  valde  också  att skjuta upp protetiska\r\nbehandlingar  i  väntan  på  att  högkostnadsskyddet\r\nskulle införas. Prognosen för anslagsposten för 2003\r\när  3 322 miljoner kronor. För  att klara utgifterna\r\nökades   anslaget   med  430  miljoner   kronor   på\r\ntilläggsbudget i samband  med  2003  års  ekonomiska\r\nvårproposition.  I  samband  med  denna  proposition\r\nföreslår  regeringen  en ökning med ytterligare  100\r\nmiljoner kronor på tilläggsbudget.\r\nRiksförsäkringsverket  (RFV) har utfärdat allmänna\r\nråd  för  att  ge  stöd  åt skälighetsprövningen  av\r\nvårdgivarens ersättningsanspråk.  Råden  innebär att\r\nfolktandvårdens  pris  i respektive landsting  skall\r\nvara vägledande. Trots vidtagna  åtgärder  finns det\r\nenligt   regeringen   behov  av  att  kraftigt  höja\r\nanslaget till följd av högkostnadsskyddet för äldre.\r\nRegeringen    beräknar    att     utgifterna     för\r\ntandvårdsersättningen  kommer  att  uppgå till 4 048\r\nmiljoner kronor 2004, 4 253 miljoner kronor 2005 och\r\n4 137 miljoner kronor 2006.\r\nNär  det gäller anslagsposten Kompetenscentrum  på\r\ntandvårdsområdet  avsätts  i  budgetpropositionen 13\r\nmiljoner kronor för detta ändamål.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion So586 av Cristina Husmark  Pehrsson  m.fl.\r\n(m)   yrkas   att   riksdagen   till   anslag   13:1\r\nTandvårdsförmåner  m.m.  för budgetåret 2004 anvisar\r\n1  061  410  000  kronor mindre  än  vad  regeringen\r\nföreslagit (yrkande 1).\r\n\r\nI  motion  So408 av  samma  motionärer  yrkas  att\r\nriksdagen skall  begära  att  regeringen lägger fram\r\nförslag     till    ett    förbättrat    behovsstyrt\r\nhögkostnadsskydd (yrkande 1). Motionärerna anser att\r\npersoner med normal tandstatus själva bör få stå för\r\ntandvårdskostnaden  upp till ett högkostnadsskydd på\r\n3  000  kr.  Självrisken   på  3  000  kronor  skall\r\nkombineras med en subventionsgrad  på      60  % för\r\nhögre   tandvårdskostnader.  Tandvårdskostnader  som\r\növerstiger        15  000  kr  skall  täckas  med en\r\nsubventionsgrad på 80 %. När medel avsätts för det i\r\nmotionen  förordade  systemet  måste hänsyn tas till\r\nutfasningskostnaden  för det tidigare  systemet  och\r\nför den nyligen införda  maxtaxan  för personer över\r\n65 år.\r\n\r\nI motion So640 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslag  13:1 Tandvårdsförmåner  för\r\nbudgetåret 2004 anvisar 60  miljoner  kronor  utöver\r\nregeringens  förslag (yrkande 34 delvis). Det begärs\r\näven ett tillkännagivande om kirurgisk behandling av\r\ntandlossning (yrkande  31).  Motionärerna  anser att\r\ntandvården  bör  inordnas  i  hälso- och sjukvårdens\r\navgiftssystem. Som ett första steg  i denna riktning\r\nbör  kirurgisk  behandling  av  tandlossningssjukdom\r\nomfattas av sjukvårdens högkostnadsskydd.  För denna\r\nreform bör 60 miljoner kronor avsättas per år.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet 2002/03:SoU1\r\nUtgiftsområde   9  Hälsovård,  sjukvård  och  social\r\nomsorg behandlades bl.a. ett likartat motionsyrkande\r\nsom  det  här aktuella  So408  yrkande  1  (s.  12).\r\nUtskottet  hänvisade  till  att  Utredningen  om  en\r\nsamlad utvärdering  av tandvårdsreformen m.m. i sitt\r\nslutbetänkande Tandvården  till  2010  (SOU 2002:53)\r\nhade  lagt fram ett antal förslag till förbättringar\r\ni   tandvårdsstödet,   som   bl.a.   inbegriper   en\r\nutvidgning  av  högkostnadsskyddet  till alla åldrar\r\nsamt  satsningar på bastandvård. Utskottet  påpekade\r\natt    betänkandet    var    under    beredning    i\r\nRegeringskansliet   samt   anförde  att  regeringens\r\nkommande förslag på området  inte  borde föregripas.\r\nUtskottet    ansåg   vidare   att   den   föreslagna\r\nmedelsanvisningen    var    väl   avvägd.   Yrkandet\r\navstyrktes (s.y. m).\r\n\r\nMotioner   om   ett   gemensamt  avgiftssystem   för\r\ntandvården  och  hälso-  och  sjukvården  behandlade\r\nutskottet  senast  i  det  av   riksdagen   godkända\r\nbetänkandet   2002/03:SoU17   Höjd  åldersgräns  för\r\ntandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig\r\nersättning  m.m.  (s.  11 f.). Utskottet,  som  nyss\r\nkonstaterat att slutbetänkandet Tandvården till 2010\r\nvar under beredning, ansåg  inte att en ny utredning\r\nborde tillsättas. Motionerna  avstyrktes  (res. kd+c\r\noch mp).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSlutbetänkandet   från   Utredningen  om  en  samlad\r\nutvärdering av tandvårdsreformen m.m. är fortfarande\r\nunder   beredning  i  Regeringskansliet.   Utskottet\r\nvidhåller   att   regeringens  kommande  förslag  på\r\nområdet bör avvaktas. Utskottet anser vidare att den\r\nföreslagna  medelsanvisningen   är  väl  avvägd  och\r\navstyrker  därmed motionerna So408  (m)  yrkande  1,\r\nSo586 (m) yrkande  1 och So640 (kd) yrkandena 31 och\r\n34 delvis.\r\n\r\n\r\nBidrag för läkemedelsförmånerna (13:2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag  13:2  Bidrag för\r\nläkemedelsförmånerna.  Riksdagen  bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 19 450 000 000 kr\r\nanvisas     under    anslag    13:2    Bidrag    för\r\nläkemedelsförmånerna.\r\n\r\nFrån   detta   anslag   ubetalas   det   särskilda\r\nstatsbidraget  till  landstingen för deras kostnader\r\nför läkemedelsförmånerna.  Medlen  syftar  till  att\r\nändamålsenliga   och  säkra  läkemedel  skall  kunna\r\nförskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.\r\nLandstingen  övertog   i   formell   mening  kost-\r\nnadsansvaret  för  läkemedelsförmånerna (dvs.  läke-\r\nmedel  i öppenvård) den  1 januari  1998.  Samtidigt\r\ninfördes  emellertid  ett  särskilt statsbidrag till\r\nlandstingen   för   kostnaderna    för   läkemedels-\r\nförmånerna.   Statens  ekonomiska  ersättning   till\r\nlandstingen  för  deras  kostnader  för  läkemedels-\r\nförmånerna har  fastställts genom en överenskommelse\r\nmellan   staten   och    Landstingsförbundet.    Den\r\növerenskomna ersättningen för ett visst år utbetalas\r\nfrån  detta  anslag  till  landstingen  med ett fast\r\nmånatligt  belopp. Det månatliga beloppet  motsvarar\r\nen tolftedel  av  den  överenskomna ersättningen och\r\nutbetalas två månader i efterhand.\r\nRegeringen träffade i  anslutning  till  den  eko-\r\nnomiska  vårpropositionen  i  april  2001  en  över-\r\nenskommelse  med Landstingsförbundet om en ny modell\r\nför   statens  ersättning   till   landstingen   för\r\nkostnader   för   läkemedelsförmånerna   under  åren\r\n2002-2004.  I överenskommelsen fastställs bl.a.  hur\r\nstor landstingens  ekonomiska  risk för den aktuella\r\nperioden  kommer  att vara. Statens  ersättning  för\r\nperioden uppgår till 17,8 miljarder kronor för 2002,\r\n18,7 miljarder kronor  för  2003  och 19,6 miljarder\r\nkronor  för  2004.  För  eventuella  kostnader   som\r\növerstiger   56,1 miljarder  kronor  under  perioden\r\nskall  en  slutreglering   ske  våren  2005.  Staten\r\nersätter  då  landstingen  enligt   en   modell  där\r\nlandstingen  får  stå  för  de  första 1,5 miljarder\r\nkronorna.  Därefter  ersätter  staten   25 %  av  en\r\nkostnadsökning   mellan   57,6   och  59,1 miljarder\r\nkronor, 50 % av en kostnadsökning  mellan  59,1  och\r\n61,1 miljarder   kronor   samt  75 %  av  eventuella\r\nkostnader  som  överstiger  61,1  miljarder  kronor.\r\nAvtalet  mellan staten och landstingen  för  statens\r\nersättning  för kostnaderna för läkemedelsförmånerna\r\nlöper ut den  sista  december 2004. Regeringen avser\r\natt    våren    2004   inleda    diskussioner    med\r\nLandstingsförbundet   för   att   komma  överens  om\r\nersättningen för läkemedelsförmånerna  för  kommande\r\når.\r\n\r\nDen  1 oktober  2002 trädde den nya lagen (2002:160)\r\nom läkemedelsförmåner  m.m.  i  kraft. Lagen innebär\r\nbl.a.  att en ny myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden\r\n(LFN), inrättats.  LFN:s uppgift är att fatta beslut\r\nom  vilka läkemedel som  skall  subventioneras  samt\r\nvilket  pris  läkemedlet  skall  ha. Myndigheten har\r\nockså   till   uppgift   att  gå  igenom  befintligt\r\nsortiment av läkemedel och  fatta beslut om huruvida\r\nläkemedlet även fortsättningsvis skall ingå i förmå-\r\nnerna. Vidare infördes den 1 oktober 2002 nya regler\r\nom utbyte av läkemedel på apotek, vilket innebär att\r\napotekspersonalen skall byta ut ett förskrivet läke-\r\nmedel om det finns ett billigare utbytbart läkemedel\r\ntillgängligt på det enskilda  apoteket. Som en följd\r\nav  genomförda reformer har Socialstyrelsen  fått  i\r\nuppdrag att följa hur regelverket används vad gäller\r\nutbyte av läkemedel på apotek.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har vidare i regleringsbrevet för\r\n2003 fått ett ändrat avrapporteringskrav: att analy-\r\nsera  orsakerna bakom  utvecklingen  av  läkemedels-\r\nförsäljningen   samt   redovisa   en   bedömning  av\r\nkostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna  under\r\n2003-2007  och  vilka  faktorer  som påverkar denna.\r\nSocialstyrelsen skall under 2003 särskilt  analysera\r\norsakerna    bakom    skillnaderna   i   läkemedels-\r\nanvändningen mellan olika  landsting. Analysen skall\r\nomfatta  den  totala  läkemedelsförsäljningen,  dvs.\r\nläkemedelsförmånerna,     receptfria      läkemedel,\r\negenavgifter och läkemedel som används i slutenvård.\r\nAnalysen  delrapporterades  i  juni  2003  och skall\r\nslutrapporteras senast den 31 december 2003.\r\nEnligt  propositionen  fortsätter kostnaderna  för\r\nläkemedel  alltjämt  att  öka  i  snabbare  takt  än\r\nkostnaderna för den övriga  hälso-  och  sjukvården.\r\nDet  finns  flera bakomliggande faktorer som  bidrar\r\ntill      detta.      Däribland      kan      nämnas\r\nbefolkningsstrukturen och  introduktionen av nya och\r\ndyrare läkemedel. De första sju månaderna 2003 tyder\r\npå att kostnadsutvecklingstakten har avtagit. Det är\r\nemellertid för tidigt att förutse  om  detta  är ett\r\ntrendbrott  som  kommer att bestå. Enligt regeringen\r\nhar dock utbyte av läkemedel på apotek bidragit till\r\nen  ökad  priskonkurrens   som   i  kombination  med\r\npatentutgångar de närmaste åren kommer att fortsätta\r\natt   ha   gynnsam   effekt   på   kostnaderna   för\r\nläkemedelsförmånerna.\r\nFör  att stimulera till användandet  av  den  mest\r\neffektiva    behandlingen,   både   medicinskt   och\r\nkostnadsmässigt,  måste läkemedelskostnaderna finnas\r\nmed  i  landstingens   samlade  prioriteringar  inom\r\nhälso- och sjukvården. Landstingen har genom avtalet\r\nsom träffades mellan staten  och  landstingen  våren\r\n2001  om  statens  ersättning  för  kostnaderna  för\r\nläkemedelsförmånerna  fått ökade incitament till att\r\nse läkemedel som en insatsfaktor i vården som därmed\r\ningår i deras prioriteringsbeslut. Enligt regeringen\r\när  det  viktigt  att  arbetet   med   att  överföra\r\nkostnadsansvaret    fullt    ut   till   landstingen\r\nfortskrider   och   att   landstingen   genom   sina\r\nförskrivare  i  hälso-  och  sjukvården  aktivt  och\r\nsystematiskt  arbetar  med  att  använda   den  mest\r\nkostnadseffektiva behandlingen för varje patient.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen till anslag 13:2 Bidrag för\r\nläkemedelsförmånerna för budgetåret 2004 anvisar 500\r\nmiljoner kronor  mindre än vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande  2).  Enligt   motionärerna   medför  deras\r\nförslag på läkemedelsområdet en successiv  minskning\r\nav kostnaderna under de närmaste åren.\r\n\r\nI  motion  So386  av  samma motionärer finns bl.a.\r\nföljande   yrkanden.   I  yrkande   1   begärs   ett\r\ntillkännagivande om ökad  receptfrihet. Motionärerna\r\npåpekar   att  endast  10,3  %  av   läkemedlen   är\r\nreceptfria  i  dag  men  att en fördubbling av denna\r\nandel    torde    vara    möjlig.   Därmed    skulle\r\nsubventionskostnaden   kunna    minska    väsentligt\r\nsamtidigt   som  möjligheterna  till  egenvård  blir\r\nbättre. Det begärs  även ett tillkännagivande om vad\r\ni   motionen   anförs  om   högkostnadsskyddet   för\r\nläkemedel (yrkande  6).  Motionärerna  vill förändra\r\nläkemedelsförsäkringens  högkostnadsskydd   på   det\r\nsättet  att  konsumenten  betalar hela kostnaden upp\r\ntill det redan nu gällande  taket  på  1 800  kr och\r\ninte  som  i  dag enligt ett trappstegssystem. Detta\r\ninnebär  att  75  %  av  alla  läkemedelskonsumenter\r\nkommer att betala  för sin läkemedelskonsumtion helt\r\nsjälva. I yrkande 7  begärs  ett tillkännagivande om\r\nbarns  läkemedelskostnad.  Läkemedelskostnader   för\r\nbarn  under 18 år skall enligt motionärernas förslag\r\nhelt   ingå    i    föräldrarnas   högkostnadsskydd.\r\nBarnfamiljer riskerar  höga  läkemedelskostnader när\r\nbåde  de  vuxna  och  barnen  drabbas   av   sjukdom\r\nsamtidigt.  Det begärs även ett tillkännagivande  om\r\nprissättning  av läkemedel (yrkande 3). Motionärerna\r\nvill avskaffa Läkemedelsförmånsnämnden  och överlåta\r\nuppgiften  att  reglera  priset  på  läkemedel  till\r\nRiksförsäkringsverket  (jfr  anslag  13:7).   Om  en\r\nnormal  årsförbrukning  av  ett  visst  läkemedel  i\r\nnormalfallet  inte  uppgår till mer än motionärernas\r\nföreslagna högkostnadsskydd  bör  prissättningen  av\r\nmedlet vara helt fri. Andra läkemedel bör prissättas\r\nså  att det maximalt tillåtna priset inte överstiger\r\nden samhällsekonomiska  nyttan  av  preparatet.  Ett\r\nhögre  pris  kan exempelvis tillåtas om preparatet i\r\nfråga medför besparingar  inom den övriga hälso- och\r\nsjukvården.    Motionärerna    anför    att    deras\r\nläkemedelsförslag        på       sikt       innebär\r\nkostnadsbesparingar på ungefär 1,75 miljarder kronor\r\njämfört med nuvarande system.\r\n\r\nI motion Fi240 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp) yrkas\r\natt   riksdagen   till   anslag   13:2   Bidrag  för\r\nläkemedelsförmånerna för budgetåret 2004 anvisar 300\r\nmiljoner  kronor mindre än vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande 20 delvis).\r\n\r\nSamma yrkande  finns  i motion Sf359 av Bo Könberg\r\nm.fl. (fp) (yrkande 1).\r\nI  motion So513 av Kerstin  Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om nya bestämmelser för\r\nläkemedelsförskrivning  (yrkande  10).  Motionärerna\r\nanser  att reglerna snarast bör skärpas så  att  det\r\nnormala  skall  vara att läkaren inte skriver ut ett\r\nvisst företags preparat utan anger den vetenskapliga\r\nbeteckningen  på  receptet,  dock  kompletterad  med\r\nnärmare  uppgifter  om   preparat   om   det   finns\r\nmedicinska  skäl  för  detta.  Denna åtgärd kan leda\r\ntill en besparing om ca 300 miljoner kronor per år.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nI   betänkande  2002/03:SoU1  behandlade   utskottet\r\nmotioner  med olika förslag på läkemedelsområdet (s.\r\n14 f.). Utskottet konstaterade att det så sent som i\r\nmars 2002 hade  ställt sig bakom regeringens förslag\r\ntill lag om läkemedelsförmåner  m.m.  samt att lagen\r\nnyss hade trätt i kraft. En ny ordning  hade  därmed\r\ninförts   för   det  offentliga  subventionssystemet\r\nrörande        läkemedel.         Vidare        hade\r\nLäkemedelsförmånsnämnden inrättats  med  uppgift att\r\nansvara  för  beslut  rörande  subventionering   och\r\nprisreglering  i  fråga om läkemedel och andra varor\r\nsom  ingår  i läkemedelsförmånerna.  Utskottet  hade\r\ninte  ändrat  uppfattning  i  frågan  och  avstyrkte\r\nmotionerna (s.y. m resp. fp).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe nya bestämmelserna  rörande  läkemedelsförmånerna\r\nhar enbart varit i kraft i drygt  ett  år. Utskottet\r\nhar inte ändrat inställning angående subventionering\r\noch   prisreglering   på   läkemedelsområdet   sedan\r\nfrågorna  behandlades i riksdagen våren 2002. Vidare\r\ntillstyrker   utskottet   regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning.   Mot   bakgrund   härav   avstyrks\r\nmotionerna Fi240 (fp) yrkande  20 delvis, Sf359 (fp)\r\nyrkande 1, So386 (m) yrkandena 1,  3, 6 och 7, So513\r\n(fp) yrkande 10 och So586 (m) yrkande 2.\r\n\r\n\r\nBidrag till hälso- och sjukvård\r\n(13:3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag 13:3 Bidrag till\r\nhälso- och sjukvård. Riksdagen bör därmed avslå\r\nmotionsyrkanden bl.a. om annan medelsanvisning\r\ntill anslaget. Riksdagen bör vidare, med bifall\r\ntill en motion angående Rett Center, ge\r\nregeringen till känna att den snarast bör göra\r\nen bedömning av centrets verksamhet och ge\r\nförslag till hur frågan om den statliga\r\nfinansieringen för Rett Center kan lösas på\r\nlång sikt.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 275  036  000  kr\r\nanvisas  under  anslag  13:3  Bidrag till hälso- och\r\nsjukvård.\r\n\r\nFrån  anslaget utbetalas statsbidrag  till  lands-\r\ntingen  i   enlighet  med  den  överenskommelse  som\r\nträffats mellan  staten  och  Landstingsförbundet om\r\nvissa ersättningar till hälso-  och  sjukvården, den\r\ns.k. Dagmaröverenskommelsen. Under 2003  har  medlen\r\nenligt  överenskommelsen  primärt  använts  för  att\r\nstärka patientens ställning i hälso- och sjukvården.\r\nInom ramen för överenskommelsen för 2003 lämnas även\r\nbidrag till bl.a. nationella informationsinsatser om\r\norgandonation,         Rett        Center        och\r\nvaccinationsförsörjning.\r\nVidare  ingår  i anslaget  bl.a.  ersättning  till\r\nHjälpmedelsinstitutet,    medel   för   metod-   och\r\nkunskapsutveckling,  ersättning   till  smittbärare,\r\nstatlig ålderspensionsavgift, ersättning  för  vissa\r\nkostnader och förluster som uppkommit till följd  av\r\nmyndighetsingripanden  för  att  hindra spridning av\r\nsmittsam   sjukdom  enligt  smittskyddsförordningen,\r\nkostnader   för    patientförsäkring    och    vissa\r\nskadeersättningar,      stöd     till     nationellt\r\nutvecklingsarbete inom vården  och  omsorgen,  medel\r\ntill  Familjemedicinska Institutet, samt bidrag till\r\nKonsumentinstitutet  Läkemedel och Hälsa (Kilen) och\r\ntill Vidarkliniken.\r\nRegeringen har ökat anslaget med 3 miljoner kronor\r\n2004 för att inrätta ett  nationellt  register  över\r\nutövarna  av  komplementärmedicin.  En  särskild ut-\r\nredare  bör  få  i  uppdrag att utreda hur registret\r\nskall utformas samt vem som skall ansvara för det.\r\n\r\nRegeringen och Landstingsförbundet  enades  i den så\r\nkallade   Dagmaröverenskommelsen  för  1999  om  att\r\ninitiera utveckling  av  system  för uppföljning som\r\ngör  det  möjligt  att  på  ett  över  hela   landet\r\njämförbart sätt kunna redovisa hur antalet besök och\r\nbehandlingar  utvecklats,  liksom  köer och faktiska\r\nväntetider för besök och behandling. För år 2003 har\r\n5 miljoner  kronor  avsatts  till denna  verksamhet.\r\nInom  ramen för projektet har en  nationell  databas\r\nför  information  om  väntetider  skapats  där  alla\r\nlandsting  redovisar förväntade väntetider för olika\r\nbehandlingar.  Denna  databas  finns  tillgänglig på\r\nInternet. För att öka tillgängligheten  i hälso- och\r\nsjukvården  är  det enligt regeringen också  viktigt\r\natt öka patienternas  valmöjligheter,  så att de kan\r\nsöka    vård    där    väntetiderna    är   kortare.\r\nLandstingsförbundets styrelse har därför beslutat om\r\nen ny rekommendation om valmöjligheter i vården till\r\nlandstingen.    Samtliga   landsting   har   antagit\r\nrekommendationen  i  sin  helhet.  Från  och med den\r\n1 januari  2003  gäller  det  fria vårdvalet i  hela\r\nlandet.\r\n\r\nI  och  med  den  nationella  handlingsplanen  för\r\nutveckling   av   hälso-   och   sjukvården   (prop.\r\n1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5,  rskr. 2000/01:53)\r\naviserade  regeringen  sin  avsikt  att   i  budget-\r\npropositionerna  för  åren  2001-2004  föreslå   ett\r\nresurstillskott  till hälso- och sjukvården i lands-\r\nting  och  kommuner   samt   till  vissa  nationella\r\ninsatser    om   sammanlagt   9 miljarder    kronor.\r\nResurstillskottet  inordnas  i  huvudsak i det gene-\r\nrella statsbidraget till kommuner  och landsting och\r\nfördelas   med   70 procent  till  landstingen   och\r\n30 procent till kommunerna.\r\nI syfte att varaktigt  förbättra vårdens tillgäng-\r\nlighet  avsattes 3,75 miljarder  kronor  under  åren\r\n2002-2004.   Stödet  lämnas  från  utgiftsområde  25\r\nAllmänna bidrag  till  kommuner,  anslag 48:5 Bidrag\r\nför  ökad  tillgänglighet  i hälso- och  sjukvården.\r\nResurstillskottet till landstingen  och  den närmare\r\ninriktningen    på    satsningen   regleras   i   en\r\növerenskommelse  mellan   staten   och   Landstings-\r\nförbundet.  På  grund av det statsfinansiella  läget\r\nföreslår   regeringen   en   engångsneddragning   på\r\nanslaget om 150 miljoner kronor år 2004.\r\nLandstingen  utarbetade  under  2001  lokala hand-\r\nlingsplaner  med en beskrivning av situationen  samt\r\nmed  förslag  till   satsningar  för  att  förbättra\r\ntillgängligheten.  På många  håll  kunde  man  redan\r\nefter ett år se positiva  effekter på kösituationen.\r\nI många fall är emellertid de åtgärder som påbörjats\r\nav mer långsiktig karaktär  och  behöver  längre tid\r\nför att få genomslag.\r\nI  budgetpropositionen anges att regeringen  redan\r\n1997  införde   en   vårdgaranti   som  innebär  att\r\nprimärvården  är ansvarig för de första  kontakterna\r\noch skall erbjuda  hjälp, antingen per telefon eller\r\ngenom  besök,  samma  dag   som   vården  kontaktas.\r\nPatienten  skall  få  träffa läkare inom  högst  sju\r\ndagar  och  den  som  fått   en   remiss   till  den\r\nspecialiserade  vården skall erbjudas tid för  besök\r\ninom 90 dagar. För att ytterligare stärka patientens\r\nställning och kunna garantera att alla får vård inom\r\nrimlig tid förs det  diskussioner mellan  regeringen\r\noch  Landstingsförbundet   om   förbättringar   inom\r\nområdet, exempelvis om ett åtagande från landstingen\r\natt  erbjuda  behandling  inom 90 dagar från det att\r\nbeslut om behandling fattats.\r\n\r\nSom en följd av den nationella  handlingsplanen  för\r\nutveckling  av  hälso-  och  sjukvården  bildades  i\r\nfebruari  2002  Familjemedicinska institutet (Fammi)\r\nsom en ideell förening.  Föreningsbildare är staten,\r\nLandstingsförbundet  och  Svenska   Kommunförbundet.\r\nFammis  ändamål är att genom kunskapsutveckling  och\r\nkunskapsspridning   bidra   till  att  utveckla  den\r\nprimärvård  som  finansieras  av   landstingen   och\r\nkommunerna  och  att därigenom stärka och tydliggöra\r\nden  svenska  familjemedicinen.   Fammi   har  sedan\r\nstarten byggt upp sin organisation, kartlagt problem\r\ninom  primärvården och startat en rad olika  projekt\r\ninom bl.a.  de  problemområden som identifierats. En\r\nviktig uppgift för  institutet  har  också varit att\r\nstarta  en webbplats. Webbplatsen har sedan  starten\r\nkommit att  utgöra  ett  viktigt  instrument när det\r\ngäller att sprida nya kunskaper och  föra  en dialog\r\nmed primärvårdens intressenter. Statskontoret  har i\r\nuppdrag  att  utvärdera  verksamheten  vid Fammi och\r\nkonstaterar i en delrapport från mars 2003  att  det\r\nförsta året har präglats av en stor bredd i verksam-\r\nheten.  Fammi  har startat och genomfört aktiviteter\r\nsom inte funnits  tidigare  och  på  olika sätt lyft\r\nfram primärvården. Statskontoret anser  dock att det\r\när viktigt att styrelsen i det fortsatta arbetet tar\r\nställning till om Fammis resurser skall koncentreras\r\ntill  vissa delar av uppdraget eller om en  bredd  i\r\nverksamheten är att föredra.\r\n\r\nI budgetpropositionen  anges att föreningsbildarna\r\nskall överlägga om den fortsatta  verksamheten  samt\r\nom inriktning och finansiering för tiden efter 2004.\r\nRegeringen aviserade i samband med inrättandet  av\r\nFammi   att  sammanlagt  60 miljoner  kronor  skulle\r\navsättas   för   ändamålet   under  2002-2004,  dvs.\r\n20 miljoner   kronor   per   år.   På    grund    av\r\nomprioriteringar   i   statsbudgeten   har  beloppet\r\nminskats med 5 miljoner kronor för 2004.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:3 Bidrag till\r\nhälso- och sjukvård  för  budgetåret 2004 anvisar 15\r\nmiljoner kronor mindre än vad  regeringen föreslagit\r\n(yrkande    3).    Såvitt    avser    bidrag    till\r\nFamiljemedicinska institutet anser motionärerna  att\r\nderas  förslag  till  ett  institut  för medicin och\r\nhälsa på ett bättre sätt kan bistå primärvården  när\r\ndet  gäller  forskning  och utveckling. Motionärerna\r\nvill  vidare  anslå  7  miljoner   kronor   mer   än\r\nregeringen till Rett Center.\r\n\r\nI  motion  Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen  till  anslag  13:3 Bidrag till hälso-\r\noch  sjukvård  för  budgetåret  2004   anvisar   755\r\nmiljoner  kronor  utöver  vad  regeringen föreslagit\r\n(yrkande 20 delvis).\r\n\r\nSamma  yrkande  finns  i motion So513  av  Kerstin\r\nHeinemann   m.fl.   (fp)   (yrkande    4).   Av   de\r\növerskjutande  medlen  avser  750  miljoner   kronor\r\ninförandet  av  en vårdgaranti och övriga 5 miljoner\r\nkronor bidrag till  Familjemedicinska  institutet. I\r\nyrkande  5  begärs  ett  tillkännagivande om  vad  i\r\nmotionen anförs om införande  och  utformning  av en\r\nnationell   vårdgaranti.   Garantin   innefattar  en\r\nfastlagd rätt att få vård inom tre månader efter det\r\natt  behovet  fastslagits.  Klarar  inte  det   egna\r\nlandstinget  av att ge vård i tid har patienten rätt\r\natt på hemlandstingets  bekostnad få sin vård utförd\r\ni ett annat landsting eller hos en annan vårdgivare.\r\nVårdgarantin  omfattar  alla  medicinskt  motiverade\r\nbehandlingar   och   gäller   för    alla    åldrar.\r\nMotionärerna   anför  att  vårdgarantin  skall  vara\r\ngenomförd inom två  år  och  byggas ut i två steg. I\r\nyrkande 6 begär motionärerna ett tillkännagivande om\r\nanvändning   av   medel   från   anslag   13:3   för\r\nFamiljemedicinska   institutet.  De  anser   att   5\r\nmiljoner kronor mer än  regeringen  har beräknat bör\r\nanvändas för verksamheten vid institutet.\r\n\r\n(Ytterligare motioner om vårdgaranti behandlas nedan\r\nunder Nationell vårdgaranti 13:10, förslag till nytt\r\nanslag.)\r\n\r\nI motion So623 av Kenneth Johansson m.fl.  (c) yrkas\r\natt  riksdagen  till  anslag 13:3 Bidrag till hälso-\r\noch sjukvård  för budgetåret 2004 anvisar 5 miljoner\r\nkronor  utöver  regeringens   förslag   (yrkande   2\r\ndelvis).   Motionärerna  motsätter  sig  regeringens\r\nförslag att  minska  anslaget till Familjemedicinska\r\ninstitutet,   som   enligt   motionärerna   bedriver\r\nangelägen verksamhet.\r\n\r\nI  motion  So372 av Birgitta  Carlsson  och  Viviann\r\nGerdin  (c)  begärs   ett  tillkännagivande  om  att\r\ninrätta   ett   register  över   komplementär-   och\r\nalternativmedicinska  vårdutövare med yrkeskompetens\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nI  följande  motioner  begärs  tillkännagivanden  om\r\nytterligare resurser till den psykiatriska vården.\r\n\r\nI motion So342 av Göran  Lindblad  (m)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  öka  antalet psykiatriska\r\nslutenvårdsplatser (yrkande 5).\r\nI  motion  So592  av Chatrine Pålsson  m.fl.  (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om behovet av 2 000 nya\r\nvårdplatser  (yrkande  3). Enligt  motionärerna  bör\r\nhälften av vårdplatserna  avse  psykiatrisk vård och\r\nhälften missbrukarvård.\r\nI motion So394 av Ulla Hoffmann  m.fl.  (v) begärs\r\nett tillkännagivande om en utbyggnad av boendeformer\r\noch vårdplatser i psykiatrin (yrkande 5).\r\nI  motion  So307  av  Rigmor Stenmark och Birgitta\r\nCarlsson  (c)  begärs  ett tillkännagivande  om  att\r\nsomatiska och psykiatriska kliniker ges resurser och\r\nincitament  till att samverka  (yrkande  1).  Vidare\r\nbegärs  i yrkande  4  ett  tillkännagivande  om  att\r\nslutenvården inom psykiatrin skall förstärkas.\r\nI motion  2002/03:So257  av  Birgitta Carlsson och\r\nKerstin Lundgren (c) begärs ett  tillkännagivande om\r\nresurstillskott  så  att  köerna  inom   barn-   och\r\nungdomspsykiatrin kan kortas. Motionärerna anför att\r\nbarn-  och  ungdomspsykiatrin  inte får resurser som\r\nmotsvarar  behovet  hos barn och ungdomar  samt  att\r\nväntetiderna varierar  i olika delar av landet och i\r\nvissa fall är upp till två år.\r\n\r\n(Motioner om psykiatri behandlas  även  nedan  under\r\nanslag  13:12,  under  rubriken  Övriga  frågor inom\r\npolitikområdet samt under anslag 16:1.)\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI  motion So383 av Sonja Fransson m.fl. (s,  m,  fp,\r\nkd,  v,  c,  mp)  begärs ett tillkännagivande om att\r\nutreda en mer långsiktig  ekonomisk lösning för Rett\r\nCenter.  Rett  syndrom  är ett  funktionshinder  som\r\nmedför mycket svåra funktionsstörningar.  I  Sverige\r\nfinns  drygt  200 flickor och kvinnor med syndromet.\r\nRett Center är  ett nationellt centrum för medicinsk\r\nspecialistvård, forskning  och  information  om Rett\r\nsyndrom   och  det  enda  av  sitt  slag  i  landet.\r\nMotionärerna   önskar   en  mer  långsiktig  statlig\r\nfinansiering av centret än vad Dagmarmedlen ger.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nI    det    av   riksdagen   godkända    betänkandet\r\n2002/03:SoU11   Överenskommelse  mellan  staten  och\r\nLandstingsförbundet   om   vissa  ersättningar  till\r\nhälso-  och  sjukvården  för  år   2003   behandlade\r\nutskottet senast motioner om att införa en nationell\r\nvårdgaranti  (s.  8  f.).  Utskottet hänvisade  till\r\nvissa satsningar som hade beslutats  i  samband  med\r\nbehandlingen  av  budgetpropositionen  för  år 2003,\r\nnämligen  höjningen  av  det generella statsbidraget\r\noch  den  särskilda satsningen  med  1,25  miljarder\r\nkronor  per   år   2002-2004   för   att   förbättra\r\ntillgängligheten   inom   hälso-   och   sjukvården.\r\nUtskottet ansåg att med de resursförstärkningar  som\r\ntillförs  vården  finns  förutsättningar för kortare\r\nväntetider. Utskottet såg positivt på att regeringen\r\noch Landstingsförbundet kommit  överens  om  att  en\r\nutökad   vårdgaranti   skall   införas   som   också\r\ninnefattar  behandling.  Utskottet  avstyrkte därmed\r\nmotionerna (res. m + fp + kd + c).\r\n\r\nRegeringen  har  den  23  oktober  2003 tillsatt  en\r\nnationell  psykiatrisamordnare (dir.  2003:133)  med\r\nuppgift att  se  över  frågor  som rör arbetsformer,\r\nsamverkan,   samordning,  resurser,   personal   och\r\nkompetens   inom    vård,    social    omsorg    och\r\nrehabilitering   av   psykiskt  sjuka  och  psykiskt\r\nfunktionshindrade.  Samordnaren   skall  fortlöpande\r\ninformera regeringen om resultatet  av  arbetet  och\r\nvid  behov ge förslag till författningsändringar och\r\nförtydliganden  av  gällande  regelverk. Samordnaren\r\nges vidare i uppdrag att tillsammans  med  kommuner,\r\nlandsting och berörda statliga myndigheter formulera\r\nstrategier  för kvalitetsutveckling för att samordna\r\noch  stärka utvecklingsarbetet.  I  uppdraget  ingår\r\nenligt    direktiven    att    bedöma   behovet   av\r\nslutenvårdsplatser,  att  pröva  om  det  krävs  nya\r\nvårdformer mellan slutenvård och öppenvård  samt att\r\nanalysera hur socialtjänstens boendestöd eller andra\r\ninsatser kan utvecklas.\r\n\r\nPsykiatrisamordnarens uppdrag upphör senast  den 1\r\nnovember 2006.\r\n\r\nSocialminister  Lars Engqvist gav den 1 oktober 2003\r\nsvar på skriftliga  frågor  (2003/04:22  och  24) om\r\nRett  Center  och dess finansiering. Socialministern\r\nanförde bl.a. följande:\r\n\r\nDet  är  landstingen  som  ansvarar  för  vårdens\r\nfinansiering   och  organisation.  Samtidigt  har\r\ngivetvis staten  intresse av att bra verksamheter\r\nav rikskaraktär inte upphör.\r\n\r\nRett Center kom  till  stånd  1995 med hjälp av\r\nett statligt stimulansbidrag för  små  och mindre\r\nkända handikappgrupper. Därefter subventionerades\r\nverksamheten    under   perioden   1997-2000   av\r\nJämtlands läns landsting.  För  att underlätta en\r\nsmidig   övergång   till   självfinansiering   av\r\nverksamheten kom staten och  Landstingsförbundet,\r\ni den så kallade Dagmaröverenskommelsen för 2001,\r\növerens om att ett övergångsbidrag  på 2 miljoner\r\nkronor  per  år skulle utbetalas under  2001  och\r\n2002.\r\nRett Center  har  dock  inte  lyckats skapa ett\r\nsådant  patientunderlag  att verksamheten  kunnat\r\nbli självbärande. Det är möjligt att detta hänger\r\nsamman  med  eventuella brister  i  de  nuvarande\r\nformerna för samordning  av den högspecialiserade\r\nvården. Detta är en av de  saker  som  regeringen\r\navser  att  få  belyst inom ramen för det projekt\r\nför översyn av den  högspecialiserade  vården som\r\nstartades 2002 (S 2002:D).\r\nI  avvaktan på resultatet av denna översyn  kom\r\nstaten       och      Landstingsförbundet,      i\r\nDagmaröverenskommelsen  för  år  2003, överens om\r\natt fortsätta stödja verksamheten vid Rett Center\r\nmed 7 miljoner kronor under år 2003.\r\nDet  är  först efter det att översynen  av  den\r\nhögspecialiserade  vården  är klar som regeringen\r\nhar  det  underlag  som krävs för  att  kunna  ta\r\nslutgiltig  ställning   till   samordningen   och\r\nfinansieringen av nationella specialistcentra.  I\r\navvaktan  på  detta  underlag  har regeringen för\r\navsikt  att  under  2004 stödja verksamheten  vid\r\nRett Center med Dagmarmedel.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Socialdepartementet  hanteras\r\nfrågan om stöd till Rett  Center  inom  de  ännu  ej\r\navslutade s.k. Dagmaröverläggningarna.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  det först gäller motionsyrkandena om att införa\r\nen nationell  vårdgaranti vidhåller utskottet att de\r\nresursförstärkningar   som   tillförs   hälso-   och\r\nsjukvården, främst genom det generella statsbidraget\r\ntill   kommuner   och   landsting   och   den   s.k.\r\ntillgänglighetsreformen,   ger  förutsättningar  för\r\nkortare väntetider. Flera andra  insatser har gjorts\r\nför att komma till rätta med väntetidsproblematiken,\r\nbl.a.   rekommendationen  om  det  fria   vårdvalet,\r\nutvecklingen   av   den   nationella  databasen  med\r\ninformation  om  väntetider för  olika  behandlingar\r\nsamt  Socialstyrelsens  arbete  med  riktlinjer  för\r\nprioriteringar. Utskottet konstaterar vidare att det\r\npågår    diskussioner    mellan    regeringen    och\r\nLandstingsförbundet om att utöka den vårdgaranti som\r\ngäller sedan  1997.  Enligt  budgetpropositionen har\r\nregeringen för avsikt att under  de kommande åren ta\r\nytterligare  steg mot förbättrad tillgänglighet  och\r\nkvalitet.\r\n\r\nNär det särskilt gäller prioriteringar inom hälso-\r\noch sjukvården  vill  utskottet  framhålla att varje\r\npatient  måste  få  en medicinsk bedömning  av  sitt\r\nhälsotillstånd.  Varje   fall  är  unikt  och  skall\r\nbedömas  utifrån  den  enskilde   patientens  behov.\r\nPrioriteringar  av  enskilda  patienter  bör  därför\r\naldrig ske efter i förväg fastställda  mallar  eller\r\nkriterier. Av den medicinska professionen utarbetade\r\nbehandlingsrekommendationer    kan   dock   ge   god\r\nvägledning  vid läkarens bedömningar  och  utgör  en\r\nviktig del i sjukvårdens prioriteringar.\r\nFlera motioner  rör  bidraget  inom  anslaget till\r\nFamiljemedicinska institutet. Utskottet, som noterar\r\natt institutets verksamhetsinriktning kommer att tas\r\nupp     i     kommande     överläggningar     mellan\r\nföreningsbildarna,  ställer  sig  bakom  regeringens\r\nförslag  att  minska bidraget med 5 miljoner  kronor\r\nför 2004.\r\nSåvitt avser  bidrag  till  Rett  Center  för 2004\r\nbehandlas  frågan  inom  ramen  för de pågående s.k.\r\nDagmaröverläggningarna. Resultatet  härav bör enligt\r\nutskottets mening inte föregripas.\r\nSlutligen begärs i ett antal motioner  ytterligare\r\nresurser  till  den  psykiatriska vården. Utskottet,\r\nsom    ser    positivt   på   att    en    nationell\r\npsykiatrisamordnare  har  tillsatts, konstaterar att\r\ndet  i  samordnarens  uppdrag   ingår   att   bedöma\r\npsykiatrins  resursbehov,  bl.a.  genom  att se över\r\nbehovet  av slutenvårdsplatser. Utskottet anser  att\r\npsykiatrisamordnarens   slutsatser   och  eventuella\r\nförslag i dessa delar bör avvaktas.\r\nSammantaget   anser   utskottet   förslaget   till\r\nmedelsanvisning    vara   väl   avvägt.   Motionerna\r\n2002/03:So257 (c), Fi240  (fp)  yrkande  20  delvis,\r\nSo307  (c)  yrkandena 1 och 4, So342 (m) yrkande  5,\r\nSo394 (v) yrkande 5, So513 (fp) yrkandena 4-6, So586\r\n(m) yrkande 3,  So592  (kd)  yrkande 3 och So623 (c)\r\nyrkande 2 delvis avstyrks därmed.\r\nEnligt   regeringen  har  anslaget   tillförts   3\r\nmiljoner kronor  för  2004  i  syfte att inrätta ett\r\nnationellt     register     över     utövarna     av\r\nkomplementärmedicin. Motion So372 (c)  yrkande 1 får\r\ndärmed anses tillgodosedd.\r\n\r\nRett Center har den senaste treårsperioden  erhållit\r\nårliga    bidrag    inom    ramen    för   de   s.k.\r\nDagmaröverenskommelserna    mellan    staten     och\r\nLandstingsförbundet. Utskottet delar uppfattningen i\r\nmotion  So383  (s, m, fp, kd, v, c, mp) att det vore\r\nönskvärt med en  mer  stabil statlig finansiering av\r\nRett Center. Enligt utskottet  bör därför regeringen\r\nsnarast göra en bedömning av centrets verksamhet och\r\ndärefter återkomma till riksdagen  med  förslag till\r\nhur finansieringsfrågan kan lösas på lång  sikt. Vad\r\nutskottet  nu  anfört bör riksdagen med bifall  till\r\nmotion  So383 som  sin  mening  ge  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\nStatens beredning för medicinsk\r\nutvärdering (13:4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning   till  anslag  13:4  Statens\r\nberedning    för    medicinsk    utvärdering.\r\nRiksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande\r\nom annan medelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  40  193 000 kr\r\nanvisas  under  anslag  13:4  Statens beredning  för\r\nmedicinsk utvärdering (SBU).\r\n\r\nSBU  har till uppgift att vetenskapligt  utvärdera\r\ntillämpade  och nya medicinska metoder ur ett samlat\r\nmedicinskt,   ekonomiskt,    socialt    och   etiskt\r\nperspektiv.     Myndigheten    skall    sammanställa\r\nutvärderingarna på  ett enkelt och lättfattligt sätt\r\nsamt sprida dem så att  vårdgivare och andra berörda\r\nkan  tillägna  sig  den  kunskap  som  vunnits.  Det\r\növergripande  målet  är  att   genom   vetenskapliga\r\nkunskapssammanställningar  stärka  beslutsunderlaget\r\ninom hälso- och sjukvården, inkluderande tandvården,\r\nför  att  därigenom bidra till en mer  effektiv  och\r\nevidensbaserad hälso- och sjukvård.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)  yrkas  att riksdagen till anslag  13:4  Statens\r\nberedning för  medicinsk  utvärdering för budgetåret\r\n2004   anvisar   10  miljoner  kronor   utöver   vad\r\nregeringen  föreslagit   (yrkande  5).  Motionärerna\r\nanför att SBU:s verksamhet  har  stor  betydelse för\r\nsjukvårdens utveckling. SBU:s rapporter  är  av  god\r\nkvalitet och spridningen av dem har ökat.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  finner  den  föreslagna medelsanvisningen\r\nväl avvägd och avstyrker  därför  motion  So586  (m)\r\nyrkande 5.\r\n\r\n\r\nSocialstyrelsen (13:6)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     13:6\r\nSocialstyrelsen. Riksdagen  bör  därmed avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 487  885  000  kr\r\nanvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen    föreslår    vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n13:6  Socialstyrelsen ingå ekonomiska  förpliktelser\r\nsom  inklusive   tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 4 000 000 kr efter 2004.\r\nSocialstyrelsen är nationell expert- och tillsyns-\r\nmyndighet  för hälso-  och  sjukvård,  socialtjänst,\r\ntandvård, stöd  och  service till funktionshindrade,\r\nhälsoskydd   och   smittskydd.   Myndigheten   skall\r\nsäkerställa och främja  god  hälsa,  social välfärd,\r\nomsorg  och  vård  på lika villkor för hela  befolk-\r\nningen. Socialstyrelsen  ingår  vidare i samverkans-\r\nområdena Skydd, undsättning och vård  samt Spridning\r\nav  allvarliga  smittämnen,  giftiga kemikalier  och\r\nradioaktiva ämnen.\r\nUtgifterna under anslaget uppgick  under 2002 till\r\nca  461,7 miljoner kronor. Anslagssparandet  uppgick\r\ntill  ca  48 miljoner  kronor  vid utgången av 2002.\r\nAnslagssparandet härrör sig till  stor del från 2001\r\ndå  myndigheten  tilldelades medel som  skall  räcka\r\nt.o.m.  2004.  Differensen   mellan   anslaget   och\r\nutgiftsprognosen  2003  beror  i  hög grad på att en\r\nstor  del  av  anslagssparandet  beräknas  förbrukas\r\nunder året.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion So586 av Cristina Husmark  Pehrsson  m.fl.\r\n(m)   yrkas   att   riksdagen   till   anslag   13:6\r\nSocialstyrelsen  för  budgetåret  2004  anvisar  108\r\nmiljoner  kronor mindre än vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande 6).  Motionärerna anser att budgetmedel bör\r\növerföras från  Socialstyrelsen till ett nytt anslag\r\nför att inrätta en  särskild  medicinalstyrelse (jfr\r\nnedan under anslag 13:11). Beloppet  baseras  på den\r\nsenast   beräknade  kostnaden  för  Socialstyrelsens\r\ntillsyn.\r\n\r\nI motion So640  av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslag   13:6  Socialstyrelsen  för\r\nbudgetåret 2004 anvisar 25 miljoner kronor mindre än\r\nregeringens    förslag    (yrkande    34    delvis).\r\nMotionärerna     anser    att    besparingar     och\r\neffektiviseringar     bör     göras    inom    bl.a.\r\nSocialstyrelsens    administration.     Myndighetens\r\nförvaltningsanslag bör minskas med 5 %.\r\n\r\nI motion So623 av Kenneth Johansson m.fl.  (c) yrkas\r\natt  riksdagen till anslag 13:6 Socialstyrelsen  för\r\nbudgetåret 2004 anvisar 50 miljoner kronor mindre än\r\nregeringens förslag (yrkande 2 delvis). Motionärerna\r\nanser     att    besparingar    bör    göras    inom\r\nSocialstyrelsens administration.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen  konstaterar  i  budgetpropositionen  att\r\nSocialstyrelsen   på   ett  tillfredsställande  sätt\r\narbetat   med  målen  för  verksamheten   samt   att\r\ninriktningen  på och omfattningen av verksamheten på\r\nett bra sätt svarar  mot  de  krav  som regeringen i\r\nolika    sammanhang   ställt   på   Socialstyrelsen.\r\nUtskottet   finner   ingen   anledning   att  frångå\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   och\r\navstyrker  därmed  motionerna  So586  (m) yrkande 6,\r\nSo623 (c) yrkande 2 delvis och So640 (kd) yrkande 34\r\ndelvis.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n13:6  Socialstyrelsen  ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom  inklusive  tidigare  gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 4 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\nLäkemedelsförmånsnämnden (13:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     13:7\r\nLäkemedelsförmånsnämnden.    Riksdagen    bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\näven   avslå  en  motion  om  att  följa  upp\r\nLäkemedelsförmånsnämndens   uppdrag.   Jämför\r\nreservation 1 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås att 58 458  000  kr\r\navsätts under anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.\r\n\r\nLäkemedelsförmånsnämnden (LFN) inledde sitt arbete\r\nden 1 oktober 2002. Nämndens  huvudsakliga uppgifter\r\när att besluta om vilka läkemedel  som  skall ingå i\r\nläkemedelsförmånerna  och att fastställa läkemedlens\r\npris.  Nämnden övertog Riksförsäkringsverkets  (RFV)\r\ntidigare  uppgifter  när det gäller prisreglering av\r\nläkemedel. Nämnden fattar  beslut  på ansökan av den\r\nsom marknadsför ett läkemedel men kan  också på eget\r\ninitiativ ompröva om ett läkemedel skall finnas kvar\r\ninom  läkemedelsförmånerna. LFN har även  i  uppgift\r\natt gå  igenom  alla  befintliga läkemedel. Nämndens\r\nbeslut skall baseras på  de  kriterier  som  finns i\r\nlagen   (2002:160)  om  läkemedelsförmåner  m.m.  En\r\nallmän utgångspunkt  för  nämndens  överväganden  är\r\nhälso-  och  sjukvårdens  övergripande mål om en god\r\nhälsa  och  en vård på lika villkor.  Nämnden  skall\r\nockså beakta  de  grundläggande etiska principer för\r\nprioriteringar som  gäller  inom hälso- och sjukvår-\r\nden.  Därutöver  skall  nämnden   beakta   kostnads-\r\neffektivitetsprincipen,  som innebär att kostnaderna\r\nskall vara rimliga utifrån  medicinsk, humanitär och\r\nsamhällsekonomisk synpunkt. Nämnden  skall  även  ta\r\nhänsyn  till  marginalnyttan, vilket innebär att det\r\ninte får finnas  andra  tillgängliga läkemedel eller\r\nbehandlingsmetoder som är  väsentligt  mer ändamåls-\r\nenliga. Det nya läkemedelsförmånssystemet  är  ett i\r\nhuvudsak  produktinriktat  rabattsystem, men nämnden\r\nkan  undantagsvis besluta att  ett  läkemedel  skall\r\ningå i  förmånerna endast för ett visst användnings-\r\nområde samt  också  förena sina beslut med särskilda\r\nvillkor. Regeringen har utsett en nämnd bestående av\r\nordförande och tio ledamöter med bred representation\r\nför samtliga relevanta kompetensområden.\r\nLFN har under myndighetens  första  kvartal fattat\r\ntotalt  1 289  beslut  om läkemedel, varav  986  var\r\nbeslut  om  prissänkning.   Myndigheten   har  sedan\r\nårsskiftet 2002/2003 fattat beslut om närmare  4 000\r\nprissänkningar.   Handläggningstiderna  har  hållits\r\ninom  den  tid  som  föreskrivs  i  rådets  direktiv\r\n89/105/EEG. LFN har ett  gott  samarbete  med  andra\r\nberörda   myndigheter   på   området,  Apoteket  AB,\r\nläkemedelsföretag    och   andra   aktörer.    LFN:s\r\ninformationsverksamhet   har   framför   allt  varit\r\ninriktad  på  att  bygga  upp verksamheten. Det  har\r\ninneburit arbete med att skapa  en  hemsida, ta fram\r\ntryckt informationsmaterial och knyta  kontakter med\r\nmedier,  myndigheter,  företag och andra aktörer  på\r\nområdet.\r\nAnslaget har tillförts  19 miljoner  kronor  2004,\r\nsom  överförts  från  anslag 13:3 Bidrag till hälso-\r\noch sjukvård. I detta belopp anses även en pris- och\r\nlöneuppräkning av tidigare års anslag ingå.\r\nPå  grund av det statsfinansiella  läget  föreslår\r\nregeringen   att  anslaget  engångsvis  minskas  med\r\n500 000 kr under 2004.\r\nLäkemedelsförmånsnämnden   har  enligt  regeringen\r\neffektivt arbetat med att bygga upp verksamheten och\r\nhåller på att utarbeta en praxis  för  sitt besluts-\r\nfattande. Myndigheten har aktivt arbetat  mot de mål\r\nsom   har   angivits   för  verksamheten  2002,  och\r\nregeringen  ser  därför ingen  anledning  att  ändra\r\nmyndighetens   verksamhetsinriktning    under    det\r\nnärmaste budgetåret.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion  So586  av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)   yrkas   att   riksdagen   till   anslag   13:7\r\nLäkemedelsförmånsnämnden för budgetåret 2004 anvisar\r\n29 229 000 kr mindre  än  vad  regeringen föreslagit\r\n(yrkande     7).    Motionärerna    vill    överlåta\r\nLäkemedelsförmånsnämndens       uppgifter       till\r\nRiksförsäkringsverket (jfr ovan under anslag 13:2).\r\n\r\nI  motion  So386  av  samma  motionärer begärs ett\r\ntillkännagivande        om        att       avskaffa\r\nLäkemedelsförmånsnämnden (yrkande 2).\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI  motion  So466 av Ulrik Lindgren (kd)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  en uppföljning av\r\nLäkemedelsförmånsnämndens  uppdrag.  Motionären   är\r\nkritisk   till   beslutet   att  Viagra  inte  skall\r\nsubventioneras. Nämndens överväganden  i  detta  och\r\nvissa  andra  fall visar att den ser ett egenvärde i\r\natt begränsa konsumtionen  av  ett läkemedel även om\r\ndet  kan  vara  angeläget med medicinsk  behandling.\r\nNämnden underkänner  därmed  även läkarnas kompetens\r\natt skriva ut rätt läkemedel till rätt person, anför\r\nmotionären.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nMotionsyrkanden        om        att        avskaffa\r\nLäkemedelsförmånsnämnden behandlade utskottet även i\r\nbetänkande 2002/03:SoU1 (s. 24). Utskottet avstyrkte\r\nyrkandena  med  hänvisning  till att det inte ändrat\r\nuppfattning   i   frågan   sedan   behandlingen   av\r\nregeringens     förslag     till     ny    lag    om\r\nläkemedelsförmåner m.m. våren 2002 (s.y. m).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet,  som  så  sent som våren 2002  tillstyrkt\r\nförslaget   att  inrätta   Läkemedelsförmånsnämnden,\r\nfinner ingen  anledning  att  nu  ställa  sig  bakom\r\nmotionskrav om nämndens avskaffande. Utskottet anser\r\nförslaget   till   medelsanvisning  väl  avvägt  och\r\navstyrker motionerna  So386  (m) yrkande 2 och So586\r\n(m) yrkande 7.\r\n\r\nGenom att tillstyrka förslaget  till nytt system för\r\nläkemedelsförmåner ställde sig utskottet också bakom\r\nde  principer  som Läkemedelsförmånsnämndens  beslut\r\nskall   baseras   på,    nämligen   kriterierna   om\r\nkostnadseffektivitet och marginalnytta  i 15 § lagen\r\n(2002:160)     om    läkemedelsförmåner.    Allmänna\r\nutgångspunkter  för   nämndens  prövning  är  vidare\r\nmänniskovärdesprincipen                          och\r\nbehovs-solidaritetsprincipen, vilka fått sin närmare\r\nutformning     i    de    av    riksdagen    antagna\r\nprioriteringsriktlinjerna för hälso- och sjukvården.\r\nUtskottet anser  inte  att  det  behövs  någon sådan\r\nuppföljning av Läkemedelsnämndens uppdrag som begärs\r\ni motion So466 (kd). Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\nNationell vårdgaranti (13:10,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag, 13:10 Nationell vårdgaranti.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m)  yrkas  att  riksdagen  till  ett  nytt  anslag,\r\nNationell vårdgaranti,  för  budgetåret 2004 anvisar\r\n2 miljarder kronor (yrkande 4).  Motionärerna  anser\r\natt sammanlagt 3,5 miljarder kronor bör anslås under\r\nde kommande två åren.\r\n\r\nI motion Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett\r\ntillkännagivande   om   en   nationell   vårdgaranti\r\n(yrkande  6). Vårdgarantin innebär att alla  har  en\r\nuttalad rätt  att  få  vård  inom  tre månader efter\r\nfastställd  diagnos.  Garantin  skall  omfatta  alla\r\nmedicinskt  motiverade  behandlingar och vara  fullt\r\ngenomförd   inom  två  år.  Reformen   innebär   att\r\npatienter kan  få behandling tidigare och därmed att\r\nsjukskrivningar kan kortas.\r\nLiknande  yrkanden   finns   i   motionerna  So415\r\n(yrkande 10), So418 (yrkande 6) och  So503  (yrkande\r\n1)  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl. (m) samt  i\r\nmotion Sf405 av Sten  Tolgfors  m.fl. (m) (yrkande 8\r\ndelvis).\r\n\r\nI motion So640 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen    till   ett   nytt   anslag,   Nationell\r\nvårdgaranti,  för   budgetåret  2004  anvisar  1 850\r\nmiljoner kronor (yrkande  34  delvis). Vidare begärs\r\nett  tillkännagivande  om  en nationell  vårdgaranti\r\n(yrkande  4).  För  införandet   av   en   nationell\r\nvårdgaranti vill motionärerna avsätta sammanlagt 3,5\r\nmiljarder  kronor  under  två  år,  dvs.  en miljard\r\nkronor       mer       än      regeringens      s.k.\r\ntillgänglighetspengar. Den  nationella  vårdgarantin\r\nomfattar alla medicinskt motiverade behandlingar och\r\nskall vara fullt genomförd inom två år.\r\n\r\nEn  liknande begäran om tillkännagivande  finns  i\r\nmotion Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd) (yrkande 13).\r\n\r\nI motion  So623  av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)  yrkas  att\r\nriksdagen  beslutar att uppta ett nytt anslag för en\r\nnationell vårdgaranti (yrkande 1) samt att riksdagen\r\ntill  detta  anslag   för  budgetåret  2004  anvisar\r\n500 miljoner    kronor    (yrkande     2    delvis).\r\nCenterpartiet  anser  att  1  miljard kronor  utöver\r\nregeringens förslag bör anslås under en tvåårsperiod\r\nför att snabbt reducera vårdköerna.\r\n\r\nÄven  i  motion So343 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkas att riksdagen  beslutar  om  införandet  av en\r\nnationell vårdgaranti (yrkande 39).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSåsom utskottet anfört ovan under anslag 13:3 Bidrag\r\ntill      hälso-      och      sjukvård      innebär\r\nresursförstärkningarna  till  vården förutsättningar\r\nför kortare väntetider. Utskottet  ser  positivt  på\r\ndet   arbete   som   inletts   i   syfte   att   öka\r\ntillgängligheten  men  vidhåller sin inställning att\r\ndet inte finns skäl att  inrätta ett särskilt anslag\r\npå området. Motionerna Sf289  (m)  yrkande  6, Sf397\r\n(kd)  yrkande 13, Sf405 (m) yrkande 8 delvis,  So343\r\n(c) yrkande  39,  So415  (m)  yrkande  10, So418 (m)\r\nyrkande 6, So503 (m) yrkande 1, So586 (m) yrkande 4,\r\nSo623 (c) yrkandena 1 och 2 delvis samt  So640  (kd)\r\nyrkandena 4 och 34 delvis avstyrks.\r\n\r\n\r\nMedicinalstyrelse (13:11, förslag\r\ntill nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag, 13:11 Medicinalstyrelse.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m)  yrkas  att  riksdagen  till  ett  nytt  anslag,\r\nMedicinalstyrelsen,  för budgetåret 2004 anvisar 108\r\nmiljoner kronor (yrkande  8).  För  att  ytterligare\r\nförstärka     den     oberoende     tillsynen     på\r\nsjukvårdsområdet  anser  motionärerna  att  det  bör\r\ninrättas  en  särskild  medicinalstyrelse. Styrelsen\r\nskall  utnyttja  resurser  som   finns  i  nuvarande\r\nSocialstyrelsen,  som  redan  har  en   organisation\r\nuppbyggd   för   tillsynen.   För   inrättandet   av\r\nmedicinalstyrelsen  skall budgetmedel överföras från\r\nSocialstyrelsens anslag (jfr under anslag 13:6).\r\n\r\nSamma  innebörd  har   motion   So503   av   samma\r\nmotionärer (yrkande 9).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  har vid flera tillfällen under de senaste\r\nåren avslagit  motionsyrkanden  om  inrättande av en\r\nstatlig   medicinalstyrelse,   senast  i  betänkande\r\n2002/03:SoU1 (s. 24 f. s.y. m).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning  att  en statlig\r\nmedicinalstyrelse  inte  bör  inrättas och avstyrker\r\ndärmed motionerna So503 (m) yrkande  9 och So586 (m)\r\nyrkande 8.\r\n\r\n\r\nBidrag till kvalitetshöjning i\r\npsykiatrisk vård (13:12, förslag\r\ntill nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag, 13:12 Bidrag till kvalitetshöjning  i\r\npsykiatrisk vård.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)  yrkas\r\natt    riksdagen    till   ett   nytt   anslag   för\r\nkvalitetsförbättring  inom psykiatrin för budgetåret\r\n2004  anvisar  500  miljoner   kronor   (yrkande  20\r\ndelvis).\r\n\r\nÄven i motion So502 av Lars Leijonborg  m.fl. (fp)\r\nyrkas  att  riksdagen  till  ett nytt anslag, Bidrag\r\ntill  kvalitetshöjning  i  psykiatrisk   vård,   för\r\nbudgetåret 2004 anvisar 500 miljoner kronor (yrkande\r\n2).  I  yrkande  1  begärs  ett  tillkännagivande om\r\nstatsbidrag  om  500  miljoner  kronor  per  år  för\r\nkvalitetshöjning i psykiatrisk vård,  bl.a.  för att\r\nmöjliggöra en viss expansion av antalet vårdplatser.\r\nMotionärerna anser det nödvändigt att psykiatrin ges\r\nstörre  resurser  och  att  det  med  tanke på många\r\nlandstings  besvärliga  ekonomiska situation  behövs\r\nett  tillfälligt statsbidrag,  åtminstone  under  de\r\nnärmaste tre åren. Nya vårdplatser behövs såväl inom\r\nslutenvården som på små vårdhem och gruppboenden.\r\n\r\n(Motioner  om  psykiatri behandlas även under anslag\r\n13:3,   under   rubriken    Övriga    frågor    inom\r\npolitikområdet   Hälso-  och  sjukvårdspolitik  samt\r\nunder anslag 16:1.)\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom utskottet konstaterat  ovan  under  anslag  13:3\r\nBidrag  till  hälso-  och  sjukvård  har den nyligen\r\ntillsatta nationella psykiatrisamordnaren  i uppdrag\r\natt  bedöma  psykiatrins  resursbehov.  Bland  annat\r\nskall  behovet  av  slutenvårdsplatser  ses över. En\r\nfråga som samordnaren skall behandla med  förtur  är\r\nvilka  effekter  som har uppnåtts genom de medel som\r\nriksdagen har ställt  till  förfogande  för kommuner\r\noch   landsting   i   enlighet  med  den  nationella\r\nhandlingsplanen  för  utveckling   av   hälso-   och\r\nsjukvården.        Utskottet        anser        att\r\npsykiatrisamordnarens   slutsatser   och  eventuella\r\nförslag  bör  avvaktas. Det saknas vidare  skäl  att\r\ninrätta ett särskilt  anslag  på området. Motionerna\r\nFi240  (fp)  yrkande  20  delvis  och   So502   (fp)\r\nyrkandena 1 och 2 avstyrks.\r\n\r\n\r\nForskning i palliativ vård (13:13,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag,  13:13  Forskning  i  palliativ vård.\r\nRiksdagen  bör också avslå ett motionsyrkande\r\nom  att regeringen  skall  återkomma  med  en\r\nproposition  om  vården  i  livets slutskede.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So640 av Alf Svensson  m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen   till  ett  nytt  anslag,  Forskning   om\r\npalliativ  vård,  för  budgetåret  2004  anvisar  20\r\nmiljoner kronor  (yrkande  34 delvis). Vidare begärs\r\nett tillkännagivande om vad  i  motionen  anförs  om\r\nforskning  i  palliativ vård (yrkande 24). Kommittén\r\nom vård i livets  slutskede (SOU 2001:6) kunde bl.a.\r\nkonstatera  att  forskning   om   och  utbildning  i\r\npalliativ vård är svagt utvecklade  områden samt att\r\nett resurstillskott är nödvändigt.\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI motion So640 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen skall begära att regeringen återkommer med\r\nen proposition om vården i livets slutskede (yrkande\r\n23). Den nyssnämnda kommittén presenterade  2001 ett\r\nomfattande   förslag   till   förbättringar  av  den\r\npalliativa vården i Sverige. Motionärerna  anser det\r\nnu  vara hög tid att regeringen förelägger riksdagen\r\nen proposition utifrån utredningens förslag.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nKommittén  om  vård i livets slutskede överlämnade i\r\njanuari 2001 sitt  slutbetänkande  Döden  angår  oss\r\nalla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6).\r\n\r\nBetänkandet   är  fortfarande  under  beredning  i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet behandlade  motionsyrkanden  bl.a. om ett nytt anslag\r\nför  forskning i palliativ vård senast i  betänkande\r\n2002/03:SoU1  (s. 27). Utskottet avstyrkte yrkandena\r\nmed     hänvisning      dels     till     riksdagens\r\nprioriteringsbeslut, dels till regeringens beredning\r\nav ovannämnda kommittébetänkande (s.y. kd).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vill åter erinra  om  att riksdagen, efter\r\nförslag  av  ett  enigt  utskott, ställt  sig  bakom\r\nriktlinjer  för  prioriteringar   inom   hälso-  och\r\nsjukvården  (prop.  1996/97:60,  bet. 1996/97:SoU14,\r\nrskr. 1996/97:186) samt att det av  dessa riktlinjer\r\nframgår  att  palliativ  vård  och  vård  i   livets\r\nslutskede  tillhör  prioritetsgrupp  1. Vidare pågår\r\nfortfarande   beredningen  i  Regeringskansliet   av\r\nslutbetänkandet  från  Kommittén  om  vård  i livets\r\nslutskede.  I  betänkandet  berörs  bl.a. frågor  om\r\nforskning  i  palliativ  vård. Utskottet  anser  att\r\nriksdagen bör avvakta regeringens  kommande  förslag\r\npå  området.  Några  skäl  för att initiera ett nytt\r\nanslag finns inte. Motion So640  (kd)  yrkandena  24\r\noch 34 delvis avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  anser  inte  heller  att det behövs något\r\nsådant initiativ från riksdagens  sida  som begärs i\r\nmotion  So640  (kd) yrkande 23 och avstyrker  därmed\r\näven det yrkandet.\r\n\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nRegeringens  förslag   till   medelsanvisning  under\r\nanslagen  13:5 Hälso- och sjukvårdens  ansvarsnämnd,\r\n13:8 Sjukvård  i  internationella  förhållanden  och\r\n13:9  Ersättning  till talidomidskadade i vissa fall\r\nhar inte mött någon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet      tillstyrker       den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nFörslag till regeländring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör,  med  en  viss  redaktionell\r\njustering, anta  regeringens förslag till lag\r\nom ändring i tandvårdslagen (1985:125).\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att riksdagen antar\r\nregeringens   förslag   till   lag   om  ändring   i\r\ntandvårdslagen (1985:125).\r\n\r\nRegeringen   föreslår   ett   förtydligande    med\r\ninnebörden  att  bestämmelserna  i tandvårdslagen om\r\nuppsökande verksamhet och nödvändig  tandvård  avser\r\npersoner som har varaktigt behov av omfattande vård-\r\noch  omsorgsinsatser. Vidare föreslås en bestämmelse\r\nom att  ersättningen  till vårdgivaren för nödvändig\r\ntandvård   och   tandvård   som   ett   led   i   en\r\nsjukdomsbehandling  skall  motsvara  folktandvårdens\r\npriser  om inte landstinget och  vårdgivaren  kommer\r\növerens om något annat.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens förslag till lag\r\nom ändring i tandvårdslagen (1985:125), dock med den\r\nändringen i 8 a § att orden  \"punkterna 1-3\" ersätts\r\nav \"punkterna 1-2\".\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor inom politikområdet\r\n\r\n\r\nPsykiatri\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett  drygt   hundratal\r\nmotionsyrkanden  om  vård  av  och omsorg  om\r\npsykiskt       sjuka       och       psykiskt\r\nfunktionshindrade.  Utskottet  hänvisar  till\r\ndet mycket omfattande uppdrag som den nyligen\r\ntillsatta nationella psykiatrisamordnaren har\r\nfått. Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5\r\n(kd), 6 (v), 7 (c) och 8 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nEtt  stort  antal motioner har väckts  angående  den\r\npsykiatriska vårdens organisation.\r\n\r\nI motion So415  av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)    begärs   att   regeringen    tillsätter    en\r\nparlamentarisk  utredning som belyser förutsättning-\r\narna för psykiskt  sjuka  att få vård och behandling\r\n(yrkande  1).  Vidare  begärs   i   yrkande   3  ett\r\ntillkännagivande     om     psykiskt     multisjuka.\r\nMotionärerna  anför  att  dessa patienter måste  bli\r\nidentifierade, sedda och stöttas  av  psykiatrin och\r\nsjukvården på ett mycket bättre och flexiblare sätt.\r\nI yrkande 4 begärs ett tillkännagivande  om  psykisk\r\nohälsa.  Motionärerna  anför  att  primärvården inte\r\nhittar de patienter som har depressionsproblem  samt\r\natt   en   ökad  specialistmedverkan  skulle  stärka\r\npsykiatrins  roll  inom  primärvården.  Motionärerna\r\nbegär  vidare  i yrkande 8 att regeringen tillsätter\r\nen utredning avseende  antalet  vårdplatser i sluten\r\nvård   och   övergången   till   öppna   vård-   och\r\nboendeformer.  Motionärerna  anför  att för att  den\r\nslutna    vården   skall   fungera   måste   antalet\r\nvårdplatser  ökas,  oavsett om vården sker med tvång\r\neller med frivillighet.  Övergången från sluten vård\r\ntill  mer  öppna  vård-  och  boendeformer  bör  vid\r\ntvångsvård      kunna     omvandlas     till      en\r\nförsöksutskrivning,  där tvångsvården är vilande men\r\nkan tillgripas vid försämring.  I  yrkande 11 begärs\r\nett     tillkännagivande     om     patient-     och\r\nanhöriginflytande.   Enligt   motionärerna   bör  en\r\nindividuellt anpassad vårdplan upprättas tillsammans\r\nmed den enskilde, dennes närstående och vårdgrannar.\r\nMotionärerna begär i yrkande 13 ett tillkännagivande\r\nom   medicinska   insatser.   För   att  säkerställa\r\nkvaliteten på den medicinska vården bör varje boende\r\nha  en  fast  kontakt med en primärvårdsläkare,  som\r\nockså konsulterar  psykiater  vid  behov.  Slutligen\r\nbegärs  i  yrkande 14 ett tillkännagivande om  insyn\r\noch tillsyn.  Motionärerna  anför  att  en  gemensam\r\ntillsynsmyndighet  med  samlat ansvar för verksamhet\r\nenligt  hälso-  och  sjukvårdslagen  (1982:763)  och\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) måste skapas.\r\nI  motion  So226  av Carl-Axel  Roslund  och  Anna\r\nLindgren (m) begärs ett  tillkännagivande om att den\r\npsykiatriska vården återställs.  Motionärerna  anför\r\natt  köerna  till vård och behandling måste bort och\r\natt lagstiftningen  behöver  ses  över  samt  att en\r\növersyn  av  hur  resurserna  används  snarast måste\r\nkomma till stånd.\r\nI  motion  So342 av Göran Lindblad (m) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  ompröva det delade huvud-\r\nmannaskapet för omhändertagande  av  psykiskt sjuka.\r\nEnligt motionären innebär det delade ansvaret mellan\r\nkommuner  och  landsting ofta att ingen  tar  ansvar\r\n(yrkande 7).\r\nI  motion So502  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  boendestödjare,\r\nambulerande team  och  bättre  tillsyn  (yrkande 4).\r\nEnligt   motionärerna   måste  service  i  form   av\r\nboendestödjare  eller  ambulerande   team   som  gör\r\nhembesök  hos  människor med psykiska problem finnas\r\ndygnet runt. Ansvaret  för  tillsynen  över enskilda\r\nvårdhem   är   delat   mellan  länsstyrelserna   och\r\nSocialstyrelsens     regionala      tillsynsenheter.\r\nMotionärerna  anser  att  en översyn behövs  av  hur\r\ntillsynen kan samordnas och  skärpas.  I  yrkande  6\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  bättre samordning\r\ngenom   gemensamma   nämnder,   personliga    ombud,\r\ntrygghetskvitto     och     fast    husläkarkontakt.\r\nMöjligheten  för kommuner och  landsting  att  bilda\r\ngemensamma nämnder bör enligt motionärerna utnyttjas\r\nnär det gäller  psykiskt  sjuka  med  både  sociala,\r\nsomatiska  och  fysiska  problem. Motionärerna anser\r\natt  det  är  viktigt att utreda  möjligheterna  att\r\ngarantera   de   personliga    ombudens   fristående\r\nställning.  När  en patient skrivs  ut  från  sluten\r\npsykiatrisk    vård    måste    sjukvårdshuvudmannen\r\nsäkerställa att kommunen  är  redo att ta hand om de\r\nuppgifter  som den ansvarar för,  t.ex.  boende  och\r\nförsörjning.    Patienten   skall   sedan   få   ett\r\ntrygghetskvitto som  fungerar  som  ett bevis på att\r\nkommunen har åtagit sig att övergången  från  sluten\r\ntill   öppen  vård  skall  fungera  så  smidigt  som\r\nmöjligt. Motionärerna anser det också viktigt att en\r\nfast   husläkarkontakt   samordnar   de   medicinska\r\ninsatser  som  görs.  Motionärerna  begär  även  ett\r\ntillkännagivande   om   Socialstyrelsens  nationella\r\nriktlinjer och stödjande  tillsyn  (yrkande  7).  De\r\nförordar  att Socialstyrelsen skall få i uppdrag att\r\nkomma med nationella  riktlinjer för de områden inom\r\npsykiatrin  som är i mest  akut  behov  av  översyn,\r\nförslagsvis psykoser, drogmissbruk och kriterier för\r\nutskrivning  från  tvångsvård.  Socialstyrelsen  bör\r\nockså få i uppdrag  att  följa  upp riktlinjerna med\r\nsystematiska  och  övergripande tillsynsprojekt  där\r\nsamtliga tillsynsenheter  besöker  ett  stort  antal\r\nvårdenheter   och  kan  driva  på  att  riktlinjerna\r\nanvänds i verksamheterna.  I  yrkande  8  begärs ett\r\ntillkännagivande   om   depression   och  självmord.\r\nMotionärerna framhåller bl.a. vikten av att personal\r\ni  öppenvården  har  den kunskap som krävs  för  att\r\nkänna  igen  och  behandla  depression.  Vidare  bör\r\ninformations- och fortbildningsarbetet fortsätta när\r\ndet gäller självmordsprevention. Socialstyrelsen bör\r\npå  ett mer kraftfullt  sätt  använda  sig  av  sina\r\ntillsynsbefogenheter.  Motionärerna  begär  även ett\r\ntillkännagivande  om vikten av att primärvården  har\r\ngod psykosocial kompetens och ett gott samarbete med\r\npsykiatrin  (yrkande   9).   Slutligen   begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  den  psykiatriska  vården  för\r\npersoner  som flytt till Sverige efter tortyr  eller\r\nandra svåra  upplevelser  (yrkande 17). Motionärerna\r\nframhåller   vikten   av   att   vårdpersonal   inom\r\npsykiatrin  och  primärvården har kunskap  om  bl.a.\r\nföljdverkningar av tortyr.\r\nI  motion So592 av  Chatrine  Pålsson  m.fl.  (kd)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om en utredning av hela\r\nden psykiatriska  vårdens grundläggande organisation\r\n(yrkande 1). Enligt  motionärerna bör direktiven för\r\nen sådan utredning överväga olika alternativ för den\r\norganisatoriska upprustning  som  behövs. Det dubbla\r\nhuvudmannaskapet  för  den psykiatriska  vården  har\r\ninte   fungerat  och  en  centralisering   av   hela\r\npsykiatrin  eller delar av psykiatrin bör övervägas.\r\nVidare begärs  i  yrkande  2 ett tillkännagivande om\r\natt    samverkan    vid    psykiskt    sjukas    och\r\nfunktionshindrades vård och omsorg styrs  av kompli-\r\ncerad  lagstiftning och att området bör bli  föremål\r\nför en översyn. Oklarheterna består bl.a. av att det\r\när svårt  att  avgöra vad som är psykiatrisk behand-\r\nling och vad som  är  social  omsorg  när det gäller\r\ninsatser till personer med psykiskt funktionshinder.\r\nI  yrkande  4  begärs  ett tillkännagivande  om  att\r\ninrätta lokala kris- och  behandlingscentrum. Mycket\r\ntalar enligt motionärerna för  att  slutenvård  bäst\r\nbedrivs   i  lokala  kris-  och  behandlingscentrum.\r\nMindre enheter  som behandlar patienter med liknande\r\nbehov kan utveckla en bättre kompetens. Motionärerna\r\nbegär i yrkande 8  ett  tillkännagivande  om krav på\r\nevidensbaserade  behandlingar.  Enligt  motionärerna\r\nmåste    politiska    beslutsfattare   börja   kräva\r\nbehandlingsresultat inom psykiatrin. Evidensbaserade\r\nbehandlingar krävs inom  den  somatiska  vården, och\r\ndet  finns  enligt motionärerna ingen anledning  att\r\nställa lägre krav på psykiatrin. I yrkande 12 begärs\r\nett tillkännagivande  om att förbättra utvärderingen\r\noch uppföljningen av den psykiatriska vården.\r\nI motion So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs\r\nett tillkännagivande om  översyn  av  lagstiftningen\r\nsom styr fördelningen av ansvaret för psykiskt sjuka\r\noch funktionshindrades vård och omsorg  (yrkande 1).\r\nMotionärerna  anför att det är svårt att avgöra  vad\r\nsom är psykiatrisk  behandling och vad som är social\r\nomsorg när det gäller  insatser  till  personer  med\r\npsykiskt funktionshinder.\r\nI  motion  So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs\r\nett tillkännagivande  om  en nationell handlingsplan\r\nför psykiatrin (yrkande 7).  Motionärerna  anför att\r\nregeringen  bör  utarbeta en nationell handlingsplan\r\nför  psykiatrin  utifrån  den  översyn  som  nyligen\r\ngenomförts av Socialstyrelsen.\r\nI  motion So637 av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om regeringens ansvar\r\nför  att ingångna samarbetsavtal  med  kommuner  och\r\nlandsting  fullföljs (yrkande 6). Motionärerna anför\r\natt i den nationella  handlingsplan  för  hälso- och\r\nsjukvård som antogs 2000 lyftes psykiatrin  upp  som\r\nett av fyra prioriterade områden för utveckling. När\r\nkommuner  och  landsting inte lever upp till sin del\r\nav   avtalet,   delvis    därför    att   regeringen\r\nomöjliggjort en långsiktig ekonomisk planering genom\r\nofinansierade reformer, innebär det att avtalet inte\r\nhar fullföljts. Regeringen måste ta sitt  ansvar för\r\natt   detta   åtgärdas.   I  yrkande  7  begärs  ett\r\ntillkännagivande om gemensamma  nämnder för kommuner\r\noch  landsting  för att skapa fungerande  vårdkedjor\r\nkring de psykiskt  sjuka. Motionärerna hänvisar till\r\natt riksdagen våren  2003  beslutade att ge kommuner\r\noch  landsting  förbättrade  möjligheter  att  bilda\r\ngemensamma  nämnder  för  att  skapa  sammanhängande\r\nvårdkedjor. Kommuner och landsting bör uppmärksammas\r\npå  det  önskvärda  i  att  den  nya  lagstiftningen\r\nanvänds för att förbättra samarbetet för  att  sluta\r\nvårdkedjorna  för  psykiskt  sjuka/funktionshindrade\r\noch andra grupper med allvarlig  social problematik.\r\nVidare  begärs  i yrkande 9 ett tillkännagivande  om\r\nnya former för samverkan. Enligt motionärerna skulle\r\ndet  i  arbetet med  att  förebygga  våldsbrott  och\r\nrehabilitera  unga  personer med allvarliga psykiska\r\noch sociala problem vara  önskvärt  med  en  bredare\r\nmodell  för  samverkan.  I  en  sådan skulle förutom\r\nsocialtjänsten   även  barn-  och  ungdomspsykiatri,\r\nberoendevården,  allmänpsykiatrin,   rättspsykiatrin\r\noch frivilligorganisationer kunna ingå. Motionärerna\r\nbegär  i  yrkande  10  ett tillkännagivande  om  ett\r\nstatligt  program för att  stimulera  kommuners  och\r\nlandstings verksamhetsutveckling. Motionärerna anför\r\natt  det  är  angeläget  att  staten  stimulerar  en\r\nfortsatt  verksamhetsutveckling   när   det   gäller\r\nrehabilitering  av  och  omsorg om socialt utslagna.\r\nSlutligen begärs i yrkande  12  ett tillkännagivande\r\nom    en    tydligare    definition   av   begreppet\r\nutskrivningsklar för den psykiatriska  slutenvården.\r\nEnligt  motionärerna förefaller det som patienter  i\r\ndag skrivs ut för tidigt.\r\nI motion  So262  av Annika Qarlsson (c) begärs att\r\nregeringen initierar  en bred översyn för att arbeta\r\nfram en nationell handlingsplan  för  hur  man skall\r\nbryta  utvecklingen  av  ökande  psykisk  ohälsa   i\r\nSverige.   Översynen   bör   avse   både  kommuners,\r\nlandstings och statens ansvar sett ur  den  enskilde\r\nindividens perspektiv.\r\nI motion So574 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.  (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  ett  förebyggande\r\narbetssätt (yrkande 1). Motionärerna betonar  vikten\r\nav   att   snabbt   ge   professionell   hjälp   och\r\nmedicinering.     I    yrkande    3    begärs    ett\r\ntillkännagivande om  bemötande.  Motionärerna  anför\r\natt  det  måste  bli  enklare  att  söka  hjälp  för\r\nmänniskor  som mår dåligt och att det är viktigt att\r\npsykiatrin  inte   har   ett   trött   och  uppgivet\r\nförhållningssätt.    I    yrkande   8   begärs   ett\r\ntillkännagivande om vikten  av  den  fysiska miljöns\r\nutformning på slutenvårdsenheter. Form,  design  och\r\nfärg  har inverkan på hur människor mår, anförs det.\r\nVidare  begärs  i  yrkande 9 ett tillkännagivande om\r\natt  få  hjälp när man  själv  behöver  det.  Enligt\r\nmotionärerna  måste ett system skapas som inte nekar\r\nmänniskor   vård.    I   yrkande   10   begärs   ett\r\ntillkännagivande om en  plan för att möta det totala\r\nvårdbehov  som  behövs  inom   psykiatrin   på   ett\r\ntillgängligt  sätt.  Patientens egen bedömning måste\r\nlyftas fram, och vi måste nå till en punkt där man i\r\nprincip inte säger nej  alls,  heter det i motionen.\r\nMotionärerna  begär  i  yrkande  11  att  regeringen\r\nsnarast  utreder möjligheten att införa  ett  system\r\nsom garanterar  att  den  enskilde  får vård även om\r\nhuvudmännen är oense om var kostnadsansvaret ligger.\r\nDen  enskilde  måste få hjälp av den enhet  där  han\r\neller hon själv vill. En fördelning av kostnader får\r\nske mellan huvudmännen  i  efterhand.  I  yrkande 13\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  uppsökande  och\r\nflexibelt arbetssätt.  Enligt  motionärerna  är  det\r\nviktigt   att   den  öppna  psykiatrin  ändrar  sitt\r\narbetssätt och blir  mer  hjälpande,  uppsökande och\r\nflexibel i sitt arbetssätt. I yrkande 14  begärs ett\r\ntillkännagivande om stöd till anhöriga och vikten av\r\nstödgrupper  för vuxna och barn. Motionärerna  anför\r\natt  barn  i dessa  sammanhang  kan  tala  öppet  om\r\nkänslor de burit  på  och  dolt för sin omgivning. I\r\nyrkande 16 begärs ett tillkännagivande om allergiska\r\nreaktioner,             biverkningar             och\r\növerkänslighetsreaktioner. Motionärerna anför att en\r\nökad  medvetenhet  och  kunskap  krävs  om hur olika\r\nkänsliga  patienter är när det gäller mediciner  och\r\nderas biverkningar.\r\nI motion  So325  av  Marietta  de  Pourbaix-Lundin\r\nm.fl.   (m,  s,  fp,  kd,  v,  c,  mp)  begärs   ett\r\ntillkännagivande   om   behovet   av   att  betrakta\r\nHjälplinjen   som   en   del   av  det  förebyggande\r\npsykiatriarbetet. Verksamheten består  i att anonymt\r\npå  jourtelefon  ge  stödsamtal och rådgivning  till\r\nmänniskor i akut psykisk  kris och deras närstående.\r\nVidare anförs att verksamheten bedrivs i projektform\r\nmed  ekonomiskt stöd från Allmänna  arvsfonden  samt\r\natt projekttiden  går  ut den 31 augusti 2004. Innan\r\nprojekttiden  löper  ut  måste   finansieringsfrågan\r\nlösas. Det vore enligt motionärerna naturligt att se\r\nHjälplinjen  som en del av det förebyggande  arbetet\r\ninom psykiatrin.\r\nI motion So528  av Lennart Axelsson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  samordning  av  resurser  inom\r\npsykiatrin. Enligt  motionären skulle en långtgående\r\nsamordning bidra till  en  helhetssyn på de psykiskt\r\nfunktionshindrades problem.\r\nI motion So547 av Jarl Lander m.fl. (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om en mer sammanhållen organisation\r\nför den psykiska hälsovården. Motionärerna anför att\r\nen samlad och förutsättningslös utredning krävs.\r\nI motion So558 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) begärs\r\nett  tillkännagivande  om åtgärder  för  psykiatrin.\r\nMotionärerna anför att samhället måste ta psykiatrin\r\noch   alla   dess   offer  på  allvar.   Frågor   om\r\ninformation,  men  framför   allt   en   effektivare\r\norganisation för vården aktualiseras.\r\n\r\nEtt    par   motioner   behandlar   frågan   om   en\r\npsykiatrisamordnare och närliggande frågor.\r\n\r\nI motion So342 av Göran Lindblad (m) begärs att en\r\nhaverikommission in-rättas med uppgift att komma med\r\nförslag  till  omedelbara  åtgärder  inom psykiatrin\r\n(yrkande 9).\r\nI motion So542 av Peter Danielsson (m)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att en oberoende granskare  av\r\npsykiatrin snarast bör  utses  med uppdrag att lämna\r\nkonkreta förslag angående hur den svenska psykiatrin\r\nkan återupprättas. Enligt motionären räcker det inte\r\natt utse en särskild psykiatrisamordnare,  utan  det\r\nkrävs mer konkreta åtgärder.\r\nI  motion  So592  av  Chatrine  Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs      ett      tillkännagivande     om     att\r\npsykiatrisamordnaren  bör   vara   fristående   från\r\nSocialdepartementet (yrkande 10). Motionärerna anför\r\natt  det  krävs  en  oberoende  granskare  som vågar\r\nföreslå nödvändiga förändringar.\r\nI  motion So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)  begärs\r\nett tillkännagivande  om  den av regeringen utlovade\r\npsykiatrisamordnarens roll (yrkande 6). Motionärerna\r\nanser att samordnaren, förutom uppdraget att se över\r\npsykiatrins brister och vidta konkreta åtgärder, bör\r\nfå i uppdrag att upplysa och  informera  om  psykisk\r\nsjukdom  i  syfte att minska den diskriminering  som\r\nfinns i dag av psykiskt sjuka.\r\n\r\nNågra motioner handlar om utbildning och rekrytering\r\nav vårdpersonal.\r\n\r\nI motion So592  av  Chatrine  Pålsson  m.fl.  (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om behovet av utbildad\r\npersonal inom  den  psykiatriska vården (yrkande 9).\r\nMotionärerna        anför       att        särskilda\r\nutbildningssatsningar  bör  göras för att locka fler\r\nnyutexaminerade   läkare  att  välja   specialiteten\r\npsykiatri. Vidare krävs  utbildningssatsningar  även\r\ninom  grundutbildningen  så  att kompetent hjälp kan\r\nerbjudas i närsjukvården.\r\nI  motion  So307 av Rigmor Stenmark  och  Birgitta\r\nCarlsson (c) begärs  ett tillkännagivande om att all\r\nvårdpersonal måste få  kontinuerlig  utbildning  och\r\nhandledning (yrkande 2).\r\nI  motion  So601  av  Mariann  Ytterberg och Berit\r\nHögman   (s)   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\npersonalens  betydelse inom psykiatrin. Motionärerna\r\nanför  att den  psykiatrisamordnare  som  regeringen\r\ntillsatt   bör   ges  uppdraget  att  även  se  över\r\ninnehållet i vården.\r\n\r\nEtt   flertal  motioner   behandlar   frågor   om   barn-   och\r\nungdomspsykiatri.\r\n\r\nI motion  So370  av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m,\r\nfp, kd, v, mp) begärs ett tillkännagivande om vikten\r\nav  att  uppmärksamma   problemen   hos   barn-  och\r\nungdomspsykiatrin samt vidta nödvändiga åtgärder för\r\natt   minska   patientköerna.   Enligt  motionärerna\r\ninnebär de långa väntetiderna inom  barn-  och  ung-\r\ndomspsykiatrin bl.a. att Sverige inte lever upp till\r\nbarnkonventionens  krav  på  bästa  uppnåeliga hälsa\r\nutan åtskillnad.\r\nI motion So412 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl. (mp,\r\nfp, kd, v, c) begärs ett tillkännagivande om  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  verka  för att samarbetet\r\nutökas  mellan  vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin  och\r\nsocialtjänsten (yrkande  1).  Motionärerna anför att\r\nför  att  finna  vägar förbi de samarbetssvårigheter\r\nsom    verkar    råda    mellan     vuxenpsykiatrin,\r\nbarnpsykiatrin      och      socialtjänsten      bör\r\nSocialstyrelsen  få  i  uppdrag att utveckla metoder\r\nför samarbetsformer.\r\nI motion 2002/03:So507  av  Ulrik  Lindgren  m.fl.\r\n(kd)   begärs   ett  tillkännagivande  om  generella\r\ninsatser för barn  och ungdomar med psykiska problem\r\n(yrkande 3). Motionärerna  anför att situationen för\r\nbarn och ungdomar med psykiska  problem  bör  ses ur\r\nett    folkhälsoperspektiv   där   de   förebyggande\r\ninsatserna ges en hög prioritet.\r\nI motion  So574 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande    om    barn-   och\r\nungdomspsykiatri (yrkande 2). Motionärerna anför att\r\ninriktningen  måste  vara att hjälp kan ges  snabbt.\r\nVidare anförs att en flexibel  åldersgräns mellan 18\r\noch 25 år inom barn- och ungdomspsykiatrin  är  nöd-\r\nvändig   för   att  förhindra  onödiga  avbrott  och\r\nförflyttningar.\r\nÄven i motion  Ub271  av  Maria Wetterstrand m.fl.\r\n(mp) framförs ett yrkande om en flexibel åldersgräns\r\nmellan barn- och vuxenpsykiatrin (yrkande 2).\r\nI  motion 2002/03:So322 av Mona  Berglund  Nilsson\r\noch    Marianne    Carlström    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  att se över behoven inom barn-\r\noch ungdomspsykiatrin.  Liknande yrkanden framförs i\r\nmotionerna 2002/03:So342  av Håkan Juholt m.fl. (s),\r\nSo356 av Hillevi Larsson (s)  samt 2002/03:So483 och\r\nSo434 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s).\r\n\r\nEtt motionsyrkande rör frågan om  vårdbehov för unga\r\nvuxna.\r\n\r\nSåledes  begärs  i motion So570 av  Mona  Berglund\r\nNilsson m.fl. (s) ett  tillkännagivande om särskilda\r\nvårdbehov  för  unga  vuxna   (yrkande   1).  Enligt\r\nmotionärerna  avses  framför  allt neuropsykiatriska\r\nsjukdomar och ätstörningar som  drabbar  allt yngre,\r\nliksom  depressioner  och självmordsbenägenhet  samt\r\nnarkomani och övrigt missbruk  som  går  allt längre\r\nned i åldrarna.\r\n\r\nFlera  motioner  behandlar  frågan  om  tvång i  den\r\npsykiatriska vården.\r\n\r\nI motion So415 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m)      begärs      ett     tillkännagivande     om\r\nförsöksutskrivning   efter    vård    enligt   lagen\r\n(1991:1128)  om psykiatrisk tvångsvård (yrkande  9).\r\nÖvergången från sluten vård till mer öppna vård- och\r\nboendeformer bör  vid  tvångsvård  omvandlas till en\r\nförsöksutskrivning, där tvångsvården  är vilande men\r\nkan tillgripas vid försämring. Det är angeläget  att\r\nfrågan  om möjligheten till försöksutskrivning efter\r\ntvångsvård snarast utreds, heter det i motionen.\r\nI motion  So342  av  Göran Lindblad (m) begärs ett\r\ntillkännagivande om att  psykiskt sjuka får tillgång\r\ntill långvarig riskförebyggande  behandling (yrkande\r\n2).  Motionären  anför  bl.a.  att våldsverkare  med\r\npsykossjukdom bör kunna åläggas  att under decennier\r\nmedicinera med läkemedel med antipsykotisk effekt. I\r\nsamma motion begärs ett tillkännagivande  om  att ge\r\nden   psykiatriska  klinik  där  patienten  initialt\r\nvårdas  efter  en  dom  möjlighet  att utfärda före-\r\nskrifter  om  såväl  medicinering  och livsföring  i\r\növrigt som villkor för att låta patienten  vistas  i\r\nfrihet  samt  att  patienten,  om han underlåter att\r\nfölja  dessa villkor, snabbt måste  kunna  återintas\r\n(yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande\r\nom   att  rättssäkerheten   garanteras   genom   att\r\nklinikens  beslut  skall kunna underställas domstol.\r\nVidare  begärs  i  samma   motion   att   även  icke\r\nvåldsbenägna  psykiskt  sjuka,  i högre grad än  för\r\nnärvarande, skall kunna tvångsvårdas  (yrkande 6). I\r\nyrkande   8  begärs  ett  tillkännagivande  om   att\r\nförsöksutskrivning  och  tvångsåtgärder i öppen vård\r\ninförs.\r\nI motion So555 av Tomas  Högström  (m)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  ändringar  i  regelverket  för\r\npsykiatrisk slutenvård. Motionären anför  att en del\r\nav  det  tidigare  regelverk  som  fanns i lagen  om\r\nsluten   psykiatrisk   vård   och  som  möjliggjorde\r\nförsöksutskrivning bör återinföras.  Det innebar att\r\npatienten förpliktade sig att följa krav  som  t.ex.\r\nbesök   i   öppenvård   eller   en   viss   form  av\r\nmedicinering.\r\nI motion So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen  begär att regeringen skall återkomma\r\nmed lagförslag för  att öka den psykiatriska vårdens\r\nmöjligheter att i vissa fall tillgripa tvång i syfte\r\natt säkerställa att svårt sjuka får adekvat vård och\r\ni görligaste mån hindras  att  skada  sig själva och\r\nandra (yrkande 3). Motionärerna anser att en patient\r\nskall  kunna  skrivas ut från sluten vård  på  vissa\r\nvillkor, t.ex. om medicinering och regelbundna besök\r\npå vårdcentral,  och  att  ett tvångsomhändertagande\r\nskall  kunna  ske  om  villkoren  inte  uppfylls.  I\r\nyrkande 12 begärs ett tillkännagivande  om vikten av\r\natt patienten snabbt får tillgång till en stödperson\r\nvid  tvångsvård.  Stödpersonen  skall  i samråd  med\r\nanhöriga  kunna  föra patientens talan. Motionärerna\r\nyrkar  vidare  att  riksdagen   skall   begära   att\r\nregeringen  återkommer  med lagförslag rörande öppen\r\nvård   med   särskilda   villkor    (yrkande    13).\r\nMotionärerna anser att en patient som bedöms lida av\r\nen  allvarlig  psykisk  störning men som kan få sitt\r\nvårdbehov  tillgodosett  utan  att  vara  inlagd  på\r\nvårdinrättning skall kunna  vårdas  i öppen vård med\r\nvissa  förhållningsorder. Dessa kan gälla  vård  och\r\nbehandling,  boende,  sysselsättning, förbud mot att\r\nanvända  berusningsmedel   m.m.  Om  villkoren  inte\r\nuppfylls  skall  patienten  överföras   till  sluten\r\ntvångsvård. Beslut om vård skall fattas av domstol.\r\nI  motion  So592  av  Chatrine Pålsson m.fl.  (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om att överväga tvång i\r\nöppenvården (yrkande 5). Vidare  anförs  i yrkande 7\r\natt  reglerna  för  vårdintyg  bör  ses över. Enligt\r\nmotionärerna är en rimlig ordning att  om  vårdintyg\r\nutfärdas skall patienten observeras under minst  tre\r\ndygn innan institutionsvården kan avslutas.\r\nI motion So517 av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  se  över riktlinjerna för\r\ntvångsomhändertagande för psykiatrisk tvångsvård.\r\nI  motion  So637  av Kenneth Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till\r\nförbättrade möjligheter  till  mellantvång, dvs. att\r\nutskrivning från slutenvården skall kunna återkallas\r\nom personen inte fullföljer nödvändig behandling och\r\nmedicinering  (yrkande 13). Vidare  begärs  i  samma\r\nmotion  ett  tillkännagivande   om   riktlinjer  och\r\nkriterier för tvångsomhändertagande på grund av risk\r\nför utåtriktat våld (yrkande 14). Motionärerna anför\r\natt  det  är  viktigt  att  psykiatrins förmåga  att\r\nbedöma  risken  för utåtriktat  våld  förstärks  och\r\nsystematiseras så  att  det i högre utsträckning kan\r\nligga   till  grund  för  tvångsomhändertagande   av\r\npotentiellt  farliga  personer.  I yrkande 15 anförs\r\natt  anhörigas situation och skyddsbehov  måste  ges\r\nstörre  uppmärksamhet  både  i  form av stöd och vid\r\nbedömning av eventuellt tvångsomhändertagande.\r\nI motion So211 av Viviann Gerdin  (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   vikten   av   tvångsvård  av\r\npatienter  som  saknar  insikt  om  sin sjukdomsbild\r\n(yrkande   1).  Vidare  begärs  i  yrkande   2   ett\r\ntillkännagivande  om att föräldrar ges möjlighet att\r\nyttra  sig  till  länsrätten   vid  överklagande  av\r\nvårdintyg. Enligt motionären bör  det  vara  möjligt\r\nför  anhöriga  att  framföra viktig information till\r\ndem som skall ta beslut  om  att  vården  eventuellt\r\nskall  upphöra. I yrkande 3 begärs att reglerna  för\r\nläkares  tystnadsplikt  bör  medge  information till\r\nföräldrar  efter  bedömning  i  varje enskilt  fall.\r\nMotionären  anför  att gällande regler  innebär  att\r\nföräldrar till vuxensjuka ställs utanför och att den\r\nsjukes försök att tillfriskna kan försvåras.\r\nI  motion  So551 av  Christer  Adelsbo  och  Göran\r\nPersson i Simrishamn (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom en belysning  av mellanvårdsenheternas funktion i\r\nden framtida utvecklingen  av  svensk psykiatrivård.\r\nMotionärerna   anför   att   mellanvårdsenheter   är\r\nplacerade  mellan den slutna och  öppna  vården  och\r\ninnebär att  patienten kan slussas ut på ett mjukare\r\nsätt. För många  individer  skulle  en  placering på\r\nmellanvårdsenhet    innebära    höjd    livskvalitet\r\nsamtidigt  som  de  skulle  få den typ av stöd  från\r\nsamhället som de behöver.\r\nI  motion So560 av Kerstin Kristiansson  Karlstedt\r\noch Hans Stenberg (s) begärs ett tillkännagivande om\r\nlagen  om psykiatrisk tvångsvård. Motionärerna anför\r\natt det  krävs  justeringar  i  lagen och utöver mer\r\nresurser  till  öppenvården  och  fler  stödpersoner\r\nockså tydligare anvisningar om lagens tillämpning.\r\nI motion So594 av Tone Tingsgård  och Agneta Gille\r\n(s)  begärs  ett tillkännagivande om en  översyn  av\r\nlagen om psykiatrisk  tvångsvård. Motionärerna anför\r\natt någon form av mellantvång  skulle  underlätta en\r\nfortsatt    vårdkontakt    för    vissa   patienter.\r\nEftervårdsperioden efter en tvångsvårdsperiod skulle\r\nkunna   innehålla   föreskrifter   om  återbesök   i\r\nöppenvård samt t.ex. medicinering.\r\n\r\nRättspsykiatrisk  vård  behandlas särskilt  i  några\r\nmotioner.\r\n\r\nSåledes begärs i motion  So502  av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) ett tillkännagivande om  statligt  ansvar\r\nför  finansieringen  av den rättspsykiatriska vården\r\n(yrkande   11).   Motionärerna   påpekar   att   den\r\nrättspsykiatriska vården  tränger  ut  annan  sluten\r\npsykiatrisk  vård i landstingen. De anser att staten\r\nbör ta på sig  ansvaret  för  finansieringen  av den\r\nrättspsykiatriska  vården  samtidigt som de allmänna\r\nstatsbidragen till sjukvårdshuvudmännen bör minska.\r\nI  motion  So637 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande om rättspsykiatrisk vård\r\n(yrkande 16).  Motionärerna  anför  att personer som\r\ndömts   till  rättspsykiatrisk  vård  på  grund   av\r\nvåldsbrott  är  farliga  för allmänheten, åtminstone\r\ninnan   effektiv  behandling   kunnat   sättas   in.\r\nPermissionsförfaranden,     behandlingstider     och\r\nutskrivning  måste avpassas med den försiktighet som\r\nallmänhetens säkerhetsbehov kräver.\r\nI motion So574  av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   vikten  av  bra\r\nrättspsykiatriska enheter (yrkande 12). Motionärerna\r\nanför  att rättspsykiatrin har en hög kompetens  som\r\ninte får monteras ned.\r\nI  motion   So438   av  Hans  Hoff  och  Sven-Erik\r\nÖsterberg (s) yrkas att  regeringen  omedelbart  ger\r\npsykiatrisamordnaren  i  uppdrag  att  kartlägga och\r\nsnabbt ta fram nödvändiga åtgärder för att förbättra\r\nsituationen inom rättspsykiatrin (yrkande 1). Vidare\r\nbegärs    i    samma    motion,   yrkande   2,   att\r\npsykiatrisamordnaren skyndsamt  skall  genomföra  en\r\növersyn  av  rättspsykiatrin  med  målsättningen att\r\nsäkerställa   och   tydliggöra  ansvaret   för   att\r\nmänniskor ej skall komma till skada.\r\n\r\nEtt  par  motioner rör  frågan  om  tillgången  till\r\npsykoterapi och rådgivning.\r\n\r\nI motion  So312  av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs\r\nett tillkännagivande  om  en utredning med syfte att\r\nskapa   bättre  möjligheter  för   och   öka   till-\r\ngängligheten  till psykoterapi och psykologiskt stöd\r\n(yrkande  2).  Motionärerna   anför  att  de  flesta\r\npsykoterapeuter      och     psykoanalytiker      är\r\nprivatpraktiserande psykologer  som inte omfattas av\r\nförsäkringssystemet. Det innebär  att de som behöver\r\ndenna behandling själva måste stå för kostnaden.\r\nÄven i motion So574 av Kerstin-Maria  Stalin m.fl.\r\n(mp)  begärs  ett  tillkännagivande  om  psykoterapi\r\n(yrkande  4).  Motionärerna  anför  att utvecklingen\r\ngått  mot  att  det  är svårare att få terapi  eller\r\nstödsamtal  när  man  mår  psykiskt  dåligt.  Vidare\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   möjlighet  till\r\nterapeutiska samtal hos psykolog eller psykoterapeut\r\ntill  samma kostnad som till offentligt  finansierad\r\nprivatläkare  (yrkande  5).  I  yrkande 7 begärs ett\r\ntillkännagivande om en utredning om bättre möjlighet\r\noch   ökad   tillgänglighet  till  psykoterapi   och\r\npsykologisk behandling  och stöd. Motionärerna begär\r\nockså i yrkande 6 ett tillkännagivande  om kommunala\r\nrådgivningsenheter.  Motionärerna  anför  att  många\r\nmänniskor drar sig för att vända sig till psykiatrin\r\noch   ofta   väntar    tills  problemen  blivit  mer\r\nkomplicerade  och  djupgående.  Om  kommunerna  hade\r\nenheter   för   råd  och   stöd   och   förslag   på\r\nprogramhantering skulle det vara mycket värt, anförs\r\ndet. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att\r\nutreda hur ett ersättningssystem  kan organiseras så\r\natt det stödjer användning av friskvårdande insatser\r\noch terapi i stället för läkemedel.\r\nI  motion  Ub398  av Mia Franzén (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att   ta   fram  förslag  till\r\nåtgärder i syfte att göra rådgivning kring psykiatri\r\nmer tillgänglig (yrkande 11).\r\n\r\nFrågor om psykisk hälsa och missbruksproblem  m.m.  behandlas i\r\nnågra motioner.\r\n\r\nI  motion  So502  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om att i förhandlingar\r\nmed   Landstingsförbundet    beakta   de   särskilda\r\nproblemen för patienter med dubbeldiagnos,  dvs. med\r\nsåväl    alkohol-    eller   narkotikamissbruk   som\r\npsykiatrisk sjukdom (yrkande 14). Motionärerna anför\r\natt varje sjukvårdshuvudman  i samarbete med berörda\r\nkommuner  bör  se  till att det finns  specialiserad\r\nvård och omsorg för  patienter med dessa kombinerade\r\nproblem.\r\nI motion So395 av Ulla  Hoffmann  m.fl. (v) begärs\r\nett tillkännagivande om psykisk sjukdom och missbruk\r\n(yrkande  9). Motionärerna anser att regeringen  bör\r\nge  Socialstyrelsen   i  uppdrag  att  genomföra  en\r\nfördjupad analys av de undersökningar som gjorts för\r\natt utifrån dessa utforma förslag till åtgärder.\r\nI motion So407 av Ulla  Hoffmann  m.fl. (v) begärs\r\nett tillkännagivande om psykisk hälsa  och  missbruk\r\n(yrkande  2).  Motionärerna anför att psykisk ohälsa\r\noch missbruksproblem  måste  behandlas samtidigt och\r\natt    vård   och   behandling   måste    bli    mer\r\nlättillgängliga  för  denna grupp. Dessutom krävs en\r\nbättre resurssamordning  för att den hjälp som finns\r\nskall bli mer effektiv.\r\nI motion So335 av Helene  Petersson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  ansvaret   för  patienter  med\r\ndubbeldiagnos. Motionären anför att  det  vid  många\r\ntillfällen  visar  sig  att  personer  med  psykiska\r\nsjukdomar  som  samtidigt  har  ett missbruksproblem\r\nhamnar mellan två stolar. Det bör  klargöras vem som\r\nbär  ansvaret  eller tydliggöras att det  finns  ett\r\ngemensamt ansvar för att patienter med dubbeldiagnos\r\nfår relevant behandling.\r\nI motion So527  av Helena Zakariasén och Ann-Kris-\r\ntine Johansson (s)  begärs  ett  tillkännagivande om\r\nsamverkan mellan myndigheter och organisationer  som\r\narbetar  med  psykiskt  sjuka,  drogmissbrukare  och\r\nhemlösa.\r\n\r\nNågra motioner handlar om förebyggande av brott.\r\n\r\nI motion Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att\r\nregeringen  snarast  vidtar  åtgärder  i  syfte  att\r\npsykiskt  sjuka  skall få vård och för att förhindra\r\nbrott  beroende  på  psykisk  sjukdom  (yrkande  3).\r\nMotionärerna  anser  att  regeringen  snarast  måste\r\nåterkomma med en  samlad redovisning av hur psykiskt\r\nsjuka skall kunna beredas  vård, antingen frivilligt\r\neller   genom  lagen  (1991:1128)   om   psykiatrisk\r\ntvångsvård.\r\nI motion  Ju449  av  Ragnwi  Marcelind  m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  behovet av tidiga\r\nåtgärder  för  psykiatrisk  vård  för att  förebygga\r\nbrott  (yrkande  3).  Det måste bli lättare  att  få\r\npsykiatrisk  hjälp  innan  ett  brott  begås,  anför\r\nmotionärerna.\r\nI  motion So307 av Rigmor  Stenmark  och  Birgitta\r\nCarlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att lag-\r\nstiftningen  bör  förändras  så  att vi alla har ett\r\ntydligt ansvar att ingripa, förhindra  och förebygga\r\nvåldshandlingar (yrkande 3).\r\n\r\nEtt par motionsyrkanden rör privata vårdgivare.\r\n\r\nI motion So415 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m)  begärs  ett  tillkännagivande om vad i motionen\r\nanförs   om   lagen   (1991:1128)   om   psykiatrisk\r\ntvångsvård, lagen (1988:870)  om vård av missbrukare\r\ni  vissa  fall  och  lagen (1990:52)  med  särskilda\r\nbestämmelser   om   vård  av   unga   (yrkande   6).\r\nMotionärerna anför att  det  finns all anledning att\r\nunderlätta  för  privata  driftsalternativ  och  att\r\nskapa mångfald och valfrihet  för de psykiskt sjuka.\r\nEn samlad genomgång av de hinder  som finns avseende\r\ndetta  bör  göras  beträffande  de  nämnda  lagarna.\r\nVidare     begärs     ett     tillkännagivande    om\r\nmyndighetsutövning  vid  tvångsvård   (yrkande   7).\r\nMotionärerna  anför att regeringen har uppmärksammat\r\nprivata vårdgivares rätt till myndighetsutövning vid\r\ntvångsvård och avser att komma med förslag om detta.\r\nDet förefaller enligt motionärerna emellertid som om\r\nprivata  vårdgivare,  som  bedriver  sin  verksamhet\r\nenligt  den   nationella  taxan  och  som  inte  har\r\nvårdavtal med huvudmannen,  inte kommer att få denna\r\nmöjlighet  i  det  kommande förslaget.  Motionärerna\r\nanser att även denna fråga måste utredas.\r\n\r\n(Motioner om psykiatri behandlas även under anslagen\r\n13:3, 13:12 och 16:1.)\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nSom ovan nämnts har  regeringen nyligen beslutat att\r\ntillkalla  en  nationell   psykiatrisamordnare.   Av\r\ndirektiven  (dir.  2003:133)  framgår under rubriken\r\nUppdraget följande.\r\n\r\nPsykiatrireformen, vars syfte var att förbättra livssituationen\r\nför personer med psykiska funktionshinder, krävde\r\nförändringar inom såväl den  psykiatriska  vården\r\nsom    det    sociala    stödet   och   servicen.\r\nSocialstyrelsens  utvärdering   har   visat   att\r\nutvecklingen  varit positiv även om flera brister\r\nkvarstår. Insatser  har  vidtagits, bl.a. för att\r\nfrämja  samverkan.  Detta  arbete   behöver  dock\r\nintensifieras   vilket   också   Socialstyrelsens\r\nrapport om händelserna i Åkeshov och Gamla stan i\r\nStockholm klargjort.\r\n\r\nDet  krävs således ett strategiskt  arbete  för\r\nsamordning    av    vård,   social   omsorg   och\r\nrehabilitering  utifrån   ett  helhetsperspektiv.\r\nAmbitionen      med     att     tillkalla      en\r\npsykiatrisamordnare  är att skapa förutsättningar\r\nför en kraftsamling hos  samtliga berörda aktörer\r\nför att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen\r\nav människor med psykiska  sjukdomar och psykiska\r\nfunktionshinder.\r\nPsykiatrisamordnaren skall göra en genomgång av\r\nsituationen inom vården, den sociala omsorgen och\r\nrehabiliteringen av psykiskt  sjuka  och psykiskt\r\nfunktionshindrade personer. Samordnarens  uppdrag\r\nriktas  främst  mot  personer  som har allvarliga\r\npsykiska besvär.\r\nSamordnaren skall genomföra sitt  arbete i bred\r\ndialog       med       landsting,       kommuner,\r\nLandstingsförbundet,   Svenska   Kommunförbundet,\r\nberörda  myndigheter,  statliga  kommittéer   och\r\nbrukarorganisationer.  Samordnaren skall särskilt\r\nuppmärksamma   frågor   som   rör   arbetsformer,\r\nsamverkan,  samordning,  resurser,  personal  och\r\nkompetens.\r\nPsykiatrisamordnaren   skall    utifrån   denna\r\ngenomgång identifiera och analysera  problem samt\r\nföreslå åtgärder som kan ge positiva effekter  på\r\nvård,   social   omsorg   och  rehabilitering  av\r\npersoner    med    psykiska    sjukdomar    eller\r\nfunktionshinder.\r\nSamordnaren skall lämna förslag till utveckling\r\nav   psykiatrins   former,   bedöma  behovet   av\r\nslutenvårdsplatser,  pröva  om  det   krävs   nya\r\nvårdformer  mellan  slutenvård och öppenvård samt\r\nanalysera  hur socialtjänstens  boendestöd  eller\r\nandra insatser  kan  utvecklas. Samordnaren skall\r\nvidare  uppmärksamma  om   tillräckliga  åtgärder\r\nvidtas från huvudmännens sida  i  samband med in-\r\noch utskrivning av patienter som är  föremål  för\r\npsykiatrisk  slutenvård.  Därutöver skall rutiner\r\nför   riskbedömning   och   omhändertagande    av\r\npatienter  som  är  farliga för andras personliga\r\nsäkerhet  eller  fysiska   eller  psykiska  hälsa\r\nbehandlas.  Samordnaren  skall  uppmärksamma  den\r\npsykiatriska   vården   av   personer    som   är\r\nomhändertagna  av andra huvudmän än kommuner  och\r\nlandsting, t.ex.  av  kriminalvården  och Statens\r\ninstitutionsstyrelse.  Samordnaren  skall  enligt\r\nriksdagens  tillkännagivande  (bet. 2002/03:SoU1,\r\nrskr. 2002/03:81), redovisa resultat  och föreslå\r\nåtgärder  som  gäller daglig sysselsättning  till\r\npsykiskt funktionshindrade personer.\r\nSamordnaren   skall    särskilt    uppmärksamma\r\npersonalförsörjningsfrågan   inom  vård,   social\r\nomsorg    och    rehabilitering.    En    central\r\nutvecklingsfråga  är hur nödvändig kompetens  hos\r\npersonalen, i dag och i framtiden, kan säkras.\r\nI uppdraget ingår vidare att bedöma psykiatrins\r\nresursbehov. Samordnaren skall i det sammanhanget\r\nse  över organisations-  och  effektivitetsfrågor\r\nsamt   prioriteringar.   Samordnaren  skall,  med\r\nutgångspunkt från Socialstyrelsens  uppföljningar\r\noch utvärderingar, snabbt redovisa effekterna  av\r\nde medel som riksdagen har ställt till förfogande\r\nför  kommuner  och  landsting  i enlighet med den\r\nnationella  handlingsplanen  för  utveckling   av\r\nhälso- och sjukvården.\r\nSamordnaren  skall  tillsammans  med  kommuner,\r\nlandsting   och   berörda   statliga  myndigheter\r\nformulera strategier för kvalitetsutveckling  för\r\natt  samordna  och  stärka utvecklingsarbetet. De\r\nmöjligheter   som  ges  enligt   nuvarande   lag-\r\nstiftning,  såsom  samverkan  i  gemensam  nämnd,\r\nskall främjas.  Samordnaren  bör  även lyfta fram\r\nexempel  på  verksamheter  som bedrivs  med  gott\r\nresultat,  exempelvis  när det  gäller  samordnad\r\nvårdplanering och rehabilitering.\r\nSamordnaren    skall    se    över     gällande\r\npermissionsbestämmelser  enligt  LPT och LRV  med\r\nanledning  av  de  resultat  som  Socialstyrelsen\r\npresenterat   i   rapporten   Permissioner    vid\r\npsykiatrisk   tvångsvård  -  En  uppföljning  och\r\nutvärdering av ändrad reglering.\r\nPsykiatrisamordnaren      skall     fortlöpande\r\ninformera regeringen om resultatet av sitt arbete\r\nsamt   vid   behov   lämna   de   förslag    till\r\nförfattningsändringar    och   förtydliganden   i\r\ngällande regelverk som anses påkallade.\r\nSamordnaren skall samråda  med  Socialstyrelsen\r\noch  beakta relevanta rapporter från  myndigheten\r\nsamt dess  pågående utredningsarbete. Samordnaren\r\nskall  även  fortlöpande  ha  kontakt  med  andra\r\nmyndigheter  utifrån  de  behov  som  framkommer.\r\nSamordnaren    skall     vidare    samråda    med\r\nAnsvarskommittén    (Fi2003:02)     samt    följa\r\nberedningen  av Psykansvarskommitténs  betänkande\r\nPsykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3).\r\nSamordnaren  skall  beakta  hur  de förslag som\r\nlämnas  inverkar  på kommunernas och landstingens\r\nsjälvstyre.  De  ekonomiska   konsekvenserna   av\r\nförslagen   skall   analyseras   och  förslag  på\r\nfinansiering  lämnas  om kostnadsökningar  bedöms\r\nbli aktuella. Vidare skall  samordnaren  redovisa\r\nförslagens  betydelse för brottsligheten och  för\r\ndet brottsförebyggande arbetet.\r\nPsykiatrisamordnarens  arbete  skall genomföras\r\nmed ett tydligt jämställdhetsperspektiv.\r\nPsykiatrisamordnarens uppdrag upphör senast den\r\n1 november 2006.\r\n\r\nUtskottets ställningtagande\r\n\r\nUtskottet  ser,  som  tidigare  nämnts, positivt  på\r\nregeringens  initiativ  att tillsätta  en  nationell\r\npsykiatrisamordnare     och     konstaterar      med\r\ntillfredsställelse  att  samordnaren  har  fått  ett\r\nmycket  omfattande  och brett uppdrag. Ambitionen är\r\natt skapa förutsättningar  för  en  kraftsamling hos\r\nsamtliga berörda aktörer för att utveckla kvaliteten\r\ni vården av och omsorgen om människor  med  psykiska\r\nsjukdomar  och  psykiska  funktionshinder. Efter  en\r\ngenomgång och analys av situationen inom vården, den\r\nsociala  omsorgen och rehabiliteringen  av  psykiskt\r\nsjuka   och    psykiskt    funktionshindrade   skall\r\nsamordnaren föreslå åtgärder  som  kan  ge  positiva\r\neffekter på området. Ett brett spektrum av angelägna\r\nfrågor  tas  upp  i  motionerna under detta avsnitt.\r\nUtskottet  kan  emellertid  inte  se  annat  än  att\r\nsamtliga dessa frågor i huvudsak omfattas av de vida\r\ndirektiv som psykiatrisamordnaren  har fått. När det\r\nsärskilt  gäller  barn-  och  ungdomspsykiatrin  kan\r\nutskottet konstatera att enligt  direktiven  (s. 15)\r\nskall     psykiatrisamordnaren    snabbt    redovisa\r\neffekterna av de medel som riksdagen har ställt till\r\nförfogande för kommuner och landsting i enlighet med\r\nden  nationella  handlingplanen  för  utveckling  av\r\nhälso-  och  sjukvården.  Avsikten i handlingsplanen\r\noch  anslutande  utvecklingsavtal   var   att  dessa\r\nresurser bl.a. skulle användas för att stärka stödet\r\ntill  barn  och  ungdomar  med  psykisk ohälsa.  Mot\r\nbakgrund    härav    utgår   utskottet   från    att\r\npsykiatrisamordnaren analyserar och ger förslag till\r\nåtgärder   även   när   det    gäller    barn-   och\r\nungdomspsykiatrin.  Enligt  utskottets  mening   bör\r\nsamordnarens  kommande  analyser  och  förslag  till\r\nåtgärder  inte  föregripas. Motionerna 2002/03:So322\r\n(s),   2002/03:So342    (s),    2002/03:So483   (s),\r\n2002/03:So507 (kd) yrkande 3, Ju292  (m)  yrkande 3,\r\nJu449 (kd) yrkande 3, So211 (c) yrkandena 1-3, So226\r\n(m),  So262 (c), So307 (c) yrkandena 2 och 3,  So312\r\n(v) yrkande 2, So325 (m, s, fp, kd, v, c, mp), So335\r\n(s), So342  (m)  yrkandena  2-4  och 6-9, So356 (s),\r\nSo370 (c, m, fp, kd, v, mp), So394  (v)  yrkandena 6\r\noch  7,  So395  (v) yrkande 9, So407 (v) yrkande  2,\r\nSo412  (mp, fp, kd,  v,  c)  yrkande  1,  So415  (m)\r\nyrkandena  1,  3,  4, 6-9, 11, 13 och 14, So434 (s),\r\nSo438 (s) yrkandena 1 och 2, So502 (fp) yrkandena 3,\r\n4, 6-9, 11-14 och 17,  So517  (kd), So527 (s), So528\r\n(s),  So542 (m), So547 (s), So551  (s),  So555  (m),\r\nSo558 (s),  So560  (s),  So570  (s) yrkande 1, So574\r\n(mp) yrkandena 1-14, 16 och 17, So592 (kd) yrkandena\r\n1, 2, 4, 5, 7-10 och 12, So594 (s), So601 (s), So637\r\n(c)  yrkandena  6,  7, 9, 10 och 12-16,  So643  (kd)\r\nyrkande  1, Ub271 (mp)  yrkande  2  och  Ub398  (fp)\r\nyrkande  11  får  anses  i  stor  utsträckning  vara\r\ntillgodosedda med direktivens utformning.\r\n\r\n\r\nAbort i Sverige för utländska kvinnor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ge\r\nutländska  kvinnor rätt att få abort utförd i\r\nSverige. Utskottet  hänvisar  till en nyligen\r\ntillsatt    utredning   på   området,    vars\r\nslutsatser bör avvaktas. Jämför reservation 9\r\n(m, fp, c och mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion So455 av Inger René m.fl. (m, fp, v, c, mp)\r\nyrkas att riksdagen  beslutar om rätt till abort för\r\nutländska   medborgare.   Motionärerna   begär   att\r\nabortlagen ändras  så  att  utländska kvinnor kan få\r\nabort utförd i Sverige på samma  villkor  som gäller\r\nför annan sjukvård.\r\n\r\nLiknande  yrkanden  finns  i  motionerna  U276  av\r\nBirgitta  Ohlsson  (fp) (yrkande 5), So242 av Ingrid\r\nBurman m.fl. (v) (yrkande  2),  So250 av Carina Hägg\r\noch  Birgitta  Ahlqvist  (s)  och So437  av  Hillevi\r\nLarsson m.fl. (s).\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\nEnligt 5 § abortlagen (1974:595)  får  abort utföras\r\nendast om kvinnan är svensk medborgare eller  bosatt\r\nhär i riket eller om Socialstyrelsen i annat fall av\r\nsärskilda   skäl   lämnar   kvinnan  tillstånd  till\r\nåtgärden.\r\n\r\nRegeringen har den 23 oktober  2003  beslutat att en\r\nsärskild  utredare skall analysera förutsättningarna\r\nför och konsekvenserna av att utländska kvinnor, som\r\ninte  är  bosatta   i   Sverige   och  som  inte  är\r\nasylsökande, får rätt att göra abort i Sverige under\r\nförutsättning  att  de  själva står för  kostnaderna\r\n(dir. 2003:134). I direktiven  anges  följande under\r\nrubriken Uppdraget:\r\n\r\nDet  har  framhållits  i  debatten att abort  bör\r\nlikställas med annan vård och behandling. När det\r\ngäller all annan sjukvård i  Sverige finns, pekar\r\nman  på, möjligheten att ta emot  människor  från\r\nandra  länder  under  förutsättning att de själva\r\nstår för kostnaderna.\r\n\r\nNär medborgare från något  annat  land får vård\r\neller   behandling   i   Sverige  är  det  oftast\r\nhemlandets  hälso-  och  sjukvård  som  står  för\r\nkostnaderna. Man får emellertid  förmoda  att  en\r\nkvinna  från  ett  land  med  en  mer  restriktiv\r\nabortlagstiftning  än den svenska inte skulle  få\r\ningreppet  betalt av  sitt  hemlands  hälso-  och\r\nsjukvård.\r\nDet förekommer  även  att  utländska medborgare\r\nsom får vård eller behandling här själva står för\r\nkostnaderna.       Enligt       uppgift      från\r\nLandstingsförbundet  är  omfattningen   av  denna\r\nplanerade  vård  av  utländska  medborgare mycket\r\nliten.\r\nUtredaren  skall  utreda om utländska  kvinnor,\r\nsom inte är bosatta i  landet  och  som  inte  är\r\nasylsökande,  skall  ges  rätt  att  få  abort  i\r\nSverige  under  förutsättning  att de själva står\r\nför kostnaderna.\r\nSamtidigt som det kan finnas en önskan att visa\r\nkvinnor från andra länder medkänsla  och  ge  dem\r\nmöjlighet  att  få  abort i Sverige står det helt\r\nklart att det här rör  sig  om  en  rad  komplexa\r\nfrågor  där  konsekvenser  av  olika slag behöver\r\nbelysas.\r\nAtt   andra   länder   har  en  mer  restriktiv\r\nabortlagstiftning har i många  fall  sin  grund i\r\nkulturella  och  religiösa  betingelser.  I vissa\r\nländer  har  detta  resulterat i att abort är  en\r\nbrottslig   gärning.  Som   underlag   för   sina\r\nställningstaganden skall utredaren redovisa vilka\r\nregler, bl.a. straffrättsliga, som gäller i andra\r\nländer samt mot  vilken  kulturell  och  religiös\r\nbakgrund  dessa regler har kommit till. Utredaren\r\nskall belysa  de  konsekvenser  andra länders mer\r\nrestriktiva abortlagstiftning kan  få på kvinnors\r\nreproduktiva   hälsa.   Utredaren   skall   också\r\nredovisa  i  vilken mån frågan om abort  tas  upp\r\ninom EU.\r\nEn annan konsekvens  som  skall  belysas  är de\r\nstraffrättsliga.  De  stater  som  kriminaliserat\r\nabort kan komma att begära rättsligt bistånd från\r\nSverige, t.ex. hjälp med husrannsakan och beslag.\r\nSverige  har  i flera internationella  instrument\r\nåtagit  sig, särskilt  i  förhållande  till  EU:s\r\nmedlemsstater, att lämna sådant bistånd.\r\nI uppdraget  ingår  också  att belysa frågan ur\r\nett historiskt perspektiv. Hur  såg man på frågan\r\npå 1960-talet när vi ännu inte hade  den liberala\r\nabortlagstiftning   vi  har  i  dag  och  svenska\r\nkvinnor reste till Polen  för  att  få abort där?\r\nVilken omfattning hade detta och vad  krävdes för\r\natt en kvinna skulle kunna göra så?\r\nUtredaren skall också överväga hur opinionen  i\r\nandra  länder  skulle kunna påverkas om utländska\r\nkvinnor ges möjlighet  att  få  abort  i Sverige.\r\nSkulle det bidra till att påskynda en ändring  av\r\nandra  länders abortlagstiftning eller skulle det\r\nkunna   ha    en    konserverande   inverkan   på\r\nutvecklingen?\r\nVidare skall utredaren redovisa en uppskattning\r\nav de kostnader av olika  slag  som skulle drabba\r\nen kvinna från ett annat land om hon skulle få en\r\nabort utförd i Sverige.\r\nSom  underlag för sitt ställningstagande  skall\r\nutredaren   närmare  redovisa  och  analysera  de\r\nregler som gäller  för  annan vård och behandling\r\nav  utländska medborgare i  Sverige  samt  belysa\r\nomfattningen  av  denna.  Utredaren  skall  också\r\növerväga  och  bedöma  om  abortingrepp kan sägas\r\nskilja  sig  från annan vård och  behandling  och\r\nvilka konsekvenser  detta  i så fall skulle kunna\r\nha.\r\nNär annan planerad vård och  behandling  i  dag\r\nges  i Sverige till utländska medborgare inom den\r\noffentliga vården bedöms det i varje enskilt fall\r\nom landstinget har kapacitet och möjlighet att ge\r\nsådan  vård.  Motsvarande  förhållande finns inte\r\ninom privat verksamhet. Utredaren skall analysera\r\noch överväga vilka konsekvenserna  skulle bli för\r\nden svenska hälso- och sjukvården om  det  öppnas\r\nmöjlighet  för  utländska kvinnor att få abort  i\r\nSverige.  Denna  analys   skall  göras  även  mot\r\nbakgrund av de kommunalrättsliga bestämmelser som\r\nfinns.  En fråga i sammanhanget  är  om  det  kan\r\nfinnas risk  att  privat verksamhet expanderar på\r\nett  sådant sätt att  det  får  konsekvenser  för\r\ntillgången   på   personal  inom  den  offentliga\r\nvården.\r\nEn komplikation som måste beaktas här är att en\r\nabort inte kan vänta.  Om en abort skall göras är\r\ndet  av  flera skäl angeläget  att  det  sker  så\r\ntidigt som  möjligt  i  graviditeten.  Det  finns\r\nockså  en  bortre  gräns för när en abort kan och\r\nfår utföras, något som i många fall skiljer abort\r\nfrån annan vård och behandling.\r\nOm utredaren finner  att  abort skall kunna ges\r\ntill  utländska  kvinnor som inte  är  bosatta  i\r\nlandet  och  som  inte   är   asylsökande,  skall\r\nutredaren    lämna    förslag   till   nödvändiga\r\nförfattningsändringar.\r\n\r\nUppdraget skall redovisas  senast  den  31  december\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ser positivt på att regeringen\r\nnu beslutat att utreda frågan huruvida\r\nutländska kvinnor, som inte är bosatta i\r\nlandet och inte är asylsökande, bör ges\r\nrätt att få abort här i landet. Utskottet\r\ndelar motionärernas medkänsla för dessa\r\nkvinnor. Såsom anges i direktiven till\r\nutredningen är emellertid frågan om en\r\nsådan rätt till abort komplex. En rad\r\nkonsekvenser av exempelvis kulturell,\r\nreligiös, straffrättslig, organisatorisk\r\noch kostnadsmässig karaktär bör belysas\r\ninnan någon lagändring görs. Motionerna\r\nU276 (fp) yrkande 5, So242 (v) yrkande 2,\r\nSo250 (s), So437 (s) och So455 (m, fp, v,\r\nc, mp) får anses åtminstone delvis\r\ntillgodosedda med den nyligen beslutade\r\nutredningen.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Folkhälsa\r\n\r\n\r\nInsatser mot aids (14:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag 14:1 Insatser mot\r\naids.  Riksdagen   bör   därmed   avslå   ett\r\nmotionsyrkande  om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare avslå motioner\r\nsom avser att organisationsstödet  till  HBT-\r\norganisationer    bör    ses   över.   Jämför\r\nreservation 10 (fp, c, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  58  122  000 kr\r\nanvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.\r\n\r\nAnslaget  disponeras av Statens folkhälsoinstitut.\r\nMedlen skall  användas  för  insatser  mot hiv/aids.\r\nInstitutet skall samverka med Smittskyddsinstitutet,\r\nSocialstyrelsen,        smittskyddsläkarna       och\r\nLandstingsförbundet och stimulera till regionala och\r\nlokala aktiviteter. De största  stöden  lämnas  till\r\nNoaks  Ark-Röda  Korset,  RFSL  och RFSU. Ekonomiskt\r\nstöd  lämnas  också  direkt  till  de   hivsmittades\r\nfrivilligorganisationer på riksnivå. Regeringen  har\r\ntillsatt  en  särskild utredare med uppdrag att göra\r\nen  samlad  översyn   av   samhällets  insatser  mot\r\nhiv/aids.  Utredarens  huvuduppgift   är  att  lämna\r\nförslag till en nationell handlingsplan  i syfte att\r\nbegränsa spridningen och konsekvenserna av hiv/aids.\r\nUtredaren  skall  bl.a.  utvärdera  de insatser  som\r\nvidtas  inom  ramen för de särskilda statliga  medel\r\nsom avsatts för  insatser mot hiv/aids. Mot bakgrund\r\nav ovanstående skall  utredaren  lämna  förslag till\r\nframtida  inriktning  av medlen under anslaget  14:1\r\nInsatser mot aids och till  hur  medlen  skall admi-\r\nnistreras. Uppdraget skall redovisas den 31  januari\r\n2004.\r\nRegeringen anför att en rad insatser har vidtagits\r\nunder  året  för  att komma till rätta med det ökade\r\nantalet  fall  av  hiv/aids   och   andra   sexuellt\r\növerförbara sjukdomar. Regeringens bedömning  är att\r\nde förebyggande insatser som har gjorts med de medel\r\nsom  har  tillförts  anslaget  har bidragit till att\r\nSverige  har lyckats hålla hiv/aids-epidemin  på  en\r\nmycket låg  nivå  med internationella mått mätt. Det\r\narbete  som  Statens  folkhälsoinstitut  bedriver  i\r\nsamverkan med  berörda myndigheter och andra aktörer\r\nför att utveckla det nationella förebyggande arbetet\r\nmot   hiv/aids  och   andra   sexuellt   överförbara\r\nsjukdomar  har  regeringens  fortsatta stöd. Statens\r\nfolkhälsoinstitut    skall   även   fortsättningsvis\r\nsamarbeta   med  frivilligorganisationerna   i   det\r\nförebyggande arbetet.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen till anslaget  14:1 Insatser\r\nmot aids för år 2004 anvisar 83 122 000  kr (yrkande\r\n9).  Motionärerna anser att satsningarna på  arbetet\r\nmot hiv/aids  måste  öka  i stället för att stagnera\r\neller urholkas och vill därför  satsa ytterligare 25\r\nmiljoner  kronor  för  att  kunna  säkerställa   ett\r\nfortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande   om   stöd  till  frivilligorgani-\r\nsationer    för   homosexuella,    bisexuella    och\r\ntranspersoner  (yrkande 25). Motionärerna efterlyser\r\nen översyn som bör  syfta  till  att skapa enhetliga\r\nregler som underlättar långsiktig  planering  för de\r\nberörda  organisationerna.  Enligt  motionärerna bör\r\näven nivån på det samlade stödet, liksom möjligheten\r\nför  inte  bara  homosexuellas organisationer,  utan\r\näven    för    bisexuellas     och    transpersoners\r\norganisationer att ansöka om stöd, ingå i översynen.\r\n\r\nI motion L350 av Kenneth Johansson  m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande om det ekonomiska stödet  till HBT-\r\norganisationers   verksamhet  (yrkande  15).  Motio-\r\nnärerna pekar på att  de  offentliga  subventionerna\r\ntill HBT-organisationer och social infrastruktur för\r\nHBT-personer   traditionellt   till  stor  del   har\r\nutbetalats som hivpreventionsmedel.  Det  offentliga\r\nstödet till HBT-organisationernas verksamhet är dock\r\nangeläget  också  av  psykosociala och regionalpoli-\r\ntiska  skäl, och det är  önskvärt  att  HBT-rörelsen\r\nbekräftas  offentligt  i någon annan funktion än som\r\nett smittskyddspolitiskt instrument.\r\n\r\nI motion So568 av Peter  Eriksson  m.fl. (mp) begärs\r\natt   regeringen  låter  se  över  på  vilket   sätt\r\norganisationsbidrag   ges  till  organisationer  som\r\nverkar  på HBT-området och  kommer  med  förslag  på\r\nbättre och  mer  varaktiga  lösningar  (yrkande 23).\r\nEnligt    motionärerna    är    det    viktigt   att\r\norganisationer som arbetar inom HBT-området  inte är\r\nhänvisade  till hivpengar för sin verksamhet, vilket\r\ni  dag  är  fallet.   Organisationerna  behöver  ett\r\nbasstöd  till  den reguljära  verksamheten  för  att\r\nkunna ta på sig  de  uppgifter  de  vill  och skulle\r\nkunna om  resurserna fanns. I motion So624 av Gustav\r\nFridolin  (mp)  framställs  ett  i stort likalydande\r\nyrkande.\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nFrån  Statens  Folkhälsoinstitut har  inhämtats  att\r\norganisationer som  företräder bi- och transsexuella\r\när  oförhindrade  att ansöka  om  organisationsstöd.\r\nStödet till homosexuellas  organisationer  har under\r\nde senaste åren betalats ut från anslag 14:1.\r\n\r\nI  proposition 2000/01:99 Statens folkhälsoinstituts\r\nroll och uppgifter uttalades att det borde övervägas\r\nom inte  administrationen  av organisationsstödet på\r\nsikt   borde  flyttas  över  till   Socialstyrelsen.\r\nSocialutskottet som ansåg att regeringens förslag på\r\nområdet  borde  avvaktas  avstyrkte en motion (c) om\r\natt   Statens  folkhälsoinstitut   skulle   fortsatt\r\nansvara     för     denna    administration    (bet.\r\n2000/01:SoU16, rskr. 2000/01:233).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen av regeringen föreslagna  medelsanvisningen  är  väl avvägd\r\noch  tillstyrks  därför.  Motion So586 (m) yrkande 9\r\navstyrks.\r\n\r\nUtskottet     konstaterar    inledningsvis     att\r\norganisationer som  företräder bi- och transsexuella\r\när  oförhindrade  att ansöka  om  organisationsstöd.\r\nVidare  noterar  utskottet   att   frågan   om   hur\r\norganisationsstödet  skall  administreras  har varit\r\nföremål  för  överväganden  inom Socialdepartementet\r\nallt sedan Statens folkhälsoinstitut fick en ny roll\r\ninom folkhälsoområdet. Utskottet,  som i och för sig\r\nhar  förståelse  för  de synpunkter som  framförs  i\r\nmotionerna K418 (fp) yrkande  25,  L350  (c) yrkande\r\n15,  So568  (mp) yrkande 23 och So624 (mp),    anser\r\ndock inte att  regeringens  arbete  på  området  bör\r\nföregripas. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut (14:4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning   till  anslag  14:4  Statens\r\nfolkhälsoinstitut. Riksdagen bör därmed avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av\r\nregeringen   under   anslaget   begärda   be-\r\nmyndigandet.   Riksdagen   bör   också,   med\r\nhänvisning till  tidigare ställningstagande i\r\nsaken,  avslå  motionsyrkanden  gällande  att\r\nStatens folkhälsoinstitut  skall  återfå sina\r\ntidigare arbetsuppgifter. Riksdagen bör också\r\navslå övriga motioner. Jämför reservationerna\r\n11 (fp) och 12 (v, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  129  596  000 kr\r\nanvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.\r\n\r\nStatens  folkhälsoinstitut  (FHI)  fick den 1 juli\r\n2001 en ny roll och nya uppgifter. FHI skall ansvara\r\nför sektorsövergripande uppföljning och  utvärdering\r\nav  insatser  inom folkhälsoområdet, vara nationellt\r\nkunskapscentrum   för   metoder  och  strategier  på\r\nområdet samt ansvara för  övergripande  tillsyn inom\r\nalkohol,  narkotika-  och tobaksområdena. Institutet\r\nskall  även  kunna genomföra  nationellt  samordnade\r\ninsatser  på  folkhälsoområdet   efter   beslut   av\r\nregeringen.   Under   2003   har   arbetet  med  att\r\nomorganisera  myndigheten  fortsatt. Verksamhet  som\r\ninte   faller  under  den  nya  organisationen   har\r\navvecklats   och  nya  aktiviteter  har  tillkommit.\r\nRegeringens proposition  Mål för folkhälsan, som an-\r\ntogs  av  riksdagen  i april  2003,  har  givit  FHI\r\nförutsättningarna      för       att       fortsätta\r\nutvecklingsarbetet.\r\nRegeringens bedömning är att FHI under året  gjort\r\nvärdefulla  insatser  inom  folkhälsoområdet  och  i\r\nväsentlig utsträckning uppfyllt sina verksamhetsmål.\r\nOmorganisationen har genomförts väl. FHI har även på\r\nett   förtjänstfullt  sätt  bistått  regeringen  med\r\nexpertkunskap  i  arbetet med att forma en nationell\r\nfolkhälsopolitik.\r\nVidare   föreslås   att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004,  för ramanslaget  14:4\r\nStatens    folkhälsoinstitut,    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser    som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  25  000 000 kr\r\nefter 2004.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen  till anslaget 14:4 Statens\r\nfolkhälsoinstitut för år 2004 anvisar 69 596 000 kr,\r\ndvs.  60 miljoner kronor mindre  än  vad  regeringen\r\nföreslagit  (yrkande 10). Motionärerna anser att det\r\nstatliga  engagemanget   bör  minska  kraftigt  till\r\nförmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete samt\r\nriktade     specialinsatser.    Anslaget     Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bör  därför  successivt  sänkas -\r\nunder  år  2004 med 60 miljoner kronor. Inriktningen\r\nbör  vara  att  Statens  folkhälsoinstitut  är  helt\r\navvecklat vid utgången av år 2006.\r\n\r\nI motion So640  av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen     till     anslaget     14:4     Statens\r\nfolkhälsoinstitut anvisar  10 miljoner kronor mindre\r\nän  regeringen  föreslagit  (yrkande   34   delvis).\r\nMotionärerna  föreslår  besparingar och effektivise-\r\nringar av en rad myndigheters administration.\r\n\r\nI motion So623 av Kenneth  Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt   riksdagen   till   anslaget    14:4    Statens\r\nfolkhälsoinstitut  anvisar  8 miljoner kronor mindre\r\nän   regeringen  föreslagit  (yrkande   2   delvis).\r\nMotionärerna  föreslår  besparingar inom administra-\r\ntionen  vid  vissa  myndigheter  med  sammanlagt  64\r\nmiljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion Sf358 av Lars  Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\natt    riksdagen    beslutar    om    att    Statens\r\nfolkhälsoinstitut på nytt skall tilldelas arbetsupp-\r\ngifter i enlighet med riksdagens tidigare beslut med\r\nanledning av proposition 1990/91:175  (yrkande  17).\r\nMotionärerna  anför  att  riksdagen  bör besluta att\r\nåterge  institutet  de  uppgifter  det  hade  enligt\r\nriksdagens    tidigare    beslut    då   proposition\r\n1990/91:175 bifölls. Enligt motionärerna  kan nämnda\r\nproposition i huvudsak utgöra underlag även  för ett\r\nnytt principbeslut. Vidare yrkas att riksdagen begär\r\natt  regeringen,  i  enlighet  med vad som anförs  i\r\nmotionen, återkommer med förslag till de följdbeslut\r\nsom  föranleds av ett principbeslut  om  att  återge\r\nStatens  folkhälsoinstitut  tidigare arbetsuppgifter\r\n(yrkande 18).\r\n\r\nI  motion  MJ410 av Ulla Hoffman  m.fl.  (v)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  Statens folkhälsoinstitut\r\nbör få i uppdrag att se över  sambanden mellan livs-\r\nmedelsproduktionens    och    livsmedelshanteringens\r\neffekter  på  den  slutliga  produktens  miljö-  och\r\nhälsopåverkan samt hur i detta  sammanhang  de nega-\r\ntiva  hälsoeffekterna  kan  motverkas  (yrkande 12).\r\nMotionärerna pekar på att det är svårt att  räkna ut\r\nvad  samhället  får  betala  för  de  kostrelaterade\r\nsjukdomarna. Bara sjukvård och sjukfrånvaro orsakade\r\nav övervikt beräknas till 6 miljarder kronor per år.\r\nDet finns behov av en studie över relationen  mellan\r\nkost, hälsa och miljö.\r\n\r\nI   motion  So482  av  Birgitta  Carlsson  och  Sven\r\nBergström  (båda  c)  begärs tillkännagivande om att\r\nföreningar som arbetar med folkhälsofrågor för vuxna\r\nskall  kunna  erhålla  ekonomiska   bidrag  för  att\r\nstimulera sin verksamhet.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nVid  fjolårets  behandling  av  budgetpropositionen,\r\nbetänkande     2002/03:SoU1,     behandlades     ett\r\nmotionsyrkande likalydande med MJ410 (v) yrkande 12.\r\nMotionsyrkandet  avstyrktes  och  riksdagen   följde\r\nutskottet  (rskr.  2002/03:81).  I sin bedömning (s.\r\n37) anförde utskottet följande.\r\n\r\nEtt motionsyrkande rör behovet  av  en  studie av\r\nrelationen mellan kost, hälsa och miljö.  När det\r\ngäller  frågor om kost konstaterar utskottet  att\r\nStatens   folkhälsoinstitut   i   samarbete   med\r\nLivsmedelsverket  arbetar  med kunskapsspridning,\r\npolicyutveckling     både     nationellt      och\r\ninternationellt  samt  stöd  till  det lokala och\r\nregionala  nutritionsarbetet.  Vidare   kan  kon-\r\nstateras     att    Statens    folkhälsoinstitut,\r\ntillsammans  med  Livsmedelsverket  som  har  ett\r\növerordnat  ansvar  för  att  leda  och  samordna\r\nkontrollen av  livsmedel, inklusive dricksvatten,\r\nbedriver arbete  inom de områden som motionärerna\r\nberör. Utskottet har förståelse för motionärernas\r\nuppfattning men är  inte  berett  att föreslå ett\r\nsärskilt uppdrag på området.\r\n\r\nMotionsyrkandet avstyrktes (s. 37; res. v).\r\n\r\nSocialutskottet  prövade våren 2003, i  samband  med\r\nbehandlingen av regeringens  proposition  2002/03:35\r\nMål för folkhälsan, motionsyrkanden likalydande  med\r\nyrkandena   17   och  18  i  motion  Sf358  (fp).  I\r\nbetänkande  2002/03:SoU7,   med   samma   namn   som\r\npropositionen, ansåg utskottet det positivt att Sta-\r\ntens  folkhälsoinstitut  i  sin  nya  roll tillförts\r\ntillsynsuppgifter  inom  alkohol- och tobaksområdena\r\neftersom institutet härigenom  kan  ta  ett helhets-\r\ngrepp   om   några  av  de  viktigaste  bestämnings-\r\nfaktorerna    för    folkhälsan.    Motionsyrkandena\r\navstyrktes  (s.   57;  res.  fp).  Riksdagen  följde\r\nutskottet (rskr. 2002/03:145).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  den   av   regeringen   föreslagna\r\nmedelsanvisningen  väl avvägd. Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen  och avstyrker motionerna\r\nSo586 (m) yrkande 10, So623 (c)  yrkande  2 (delvis)\r\noch So640 (kd) yrkande 34 (delvis).\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004, i fråga om ramanslaget\r\n14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska för-\r\npliktelser som inklusive  tidigare  gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 25 000 000 kr efter 2004.\r\nUtskottet har inte ändrat inställning  i  fråga om\r\nStatens  folkhälsoinstituts  arbetsuppgifter. Motion\r\nSf358 (fp) yrkandena 17 och 18 avstyrks.\r\nUtskottet har inte heller ändrat  inställning  när\r\ndet gäller behovet av en studie av relationen mellan\r\nkost,  hälsa  och  miljö.  Utskottet är således inte\r\nberett  att föreslå ett särskilt  uppdrag  på  detta\r\nområde. Motion MJ410 (v) yrkande 12 avstyrks.\r\nVad  beträffar   motion   So482   (c)  konstaterar\r\nutskottet  att  riksdagen  i  våras  i  samband  med\r\nbehandlingen  av  propositionen  Mål  för folkhälsan\r\nbeslutat  om  ett särskilt målområde benämnt  fysisk\r\naktivitet  (prop.   2002/03:35,  bet.  2002/03:SoU7,\r\nrskr.  2002/03:145).  Mot   denna  bakgrund  och  då\r\nföreningar som arbetar med folkhälsofrågor för vuxna\r\ngenerellt sett inte kan sägas  vara  betagna  rätten\r\natt  erhålla  organisationsstöd  för  sin verksamhet\r\nanser utskottet att samhället på ett godtagbart sätt\r\näven beaktar behovet av fysisk aktivitet  för vuxna.\r\nVilka     organisationer     som    skall    erhålla\r\norganisationsstöd  är  dock  inte   en   fråga   för\r\nriksdagen. Motionen avstyrks.\r\n\r\nSmittskyddsinstitutet (14:5)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     14:5\r\nSmittskyddsinstitutet.  Riksdagen  bör därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås att 179 642  000  kr\r\nanvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.\r\n\r\nSmittskyddsinstitutet     (SMI)     är     central\r\nförvaltningsmyndighet  med  uppgift  att  bevaka det\r\nepidemiologiska   läget   i   fråga   om  smittsamma\r\nsjukdomar  bland  människor  och främja skyddet  mot\r\nsådana sjukdomar.\r\nDet   nya  djurhuset  på  Karolinska   Institutets\r\nområde,  Astrid  Fagraeus  Laboratorium,  har  under\r\nvåren 2003  tagits  i  bruk.  Genom  tillkomsten  av\r\ndjurhuset och säkerhetslaboratoriet har Sverige fått\r\nkapacitet  att  hantera  alla farliga smittämnen och\r\natt bedriva forskning om sådana  smittämnen  i olika\r\nformer  av  djurmodeller.  Därmed finns en god grund\r\nför att Sverige även fortsättningsvis  skall  ha ett\r\ngott smittskydd och kunna ha en framträdande roll  i\r\nforskningen         inom         smittskyddsområdet.\r\nFagraeuslaboratoriet    kommer    tillsammans    med\r\nsäkerhetslaboratoriet att utgöra en  resurs  för den\r\nhär typen av försök inte enbart i Sverige utan också\r\ni  omvärlden.  Byggnationen  av  det  nya  djurhuset\r\nmedför  en  mycket stor satsning på en god djurmiljö\r\nvid försök på infekterade djur.\r\nRegeringens bedömning är att Smittskyddsinstitutet\r\nhar kunnat uppfylla  uppställda mål för verksamheten\r\nväl  trots  störningar,   främst   i   form   av  de\r\nmögelproblem  som drabbat myndighetens lokaler.  Den\r\nverksamhet  som   bedrivs   vid  myndigheten  är  av\r\navgörande  betydelse för att smittskyddet  i  landet\r\nskall    fungera    och    kanske    särskilt    den\r\nepidemiologiska övervakningen och den diagnostik som\r\nmyndigheten  bedriver.  Under senare år har SMI även\r\nfått tillgång till ytterligare faciliteter i form av\r\nsäkerhetslaboratoriet och  det nya djurhuset, vilket\r\nytterligare förbättrar SMI:s  möjligheter  att bidra\r\ntill  ett effektivt och ändamålsenligt smittskydd  i\r\nSverige.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion  So640 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen till  anslaget  14:5 Smittskyddsinstitutet\r\nanvisar  9  miljoner  kronor  mindre  än  regeringen\r\nföreslagit   (yrkande   34   delvis).   Motionärerna\r\nföreslår besparingar och effektiviseringar av en rad\r\nmyndigheters administration.\r\n\r\nI motion So623 av Kenneth Johansson  m.fl. (c) yrkas\r\natt      riksdagen      till      anslaget      14:5\r\nSmittskyddsinstitutet   anvisar  6  miljoner  kronor\r\nmindre än regeringen föreslagit  (yrkande 2 delvis).\r\nMotionärerna föreslår besparingar  inom  administra-\r\ntionen  vid  vissa  myndigheter  med  sammanlagt  64\r\nmiljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   den   av  regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd.  Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen och avstyrker  motionerna\r\nSo623 (c) yrkande 2 (delvis) och So640 (kd)  yrkande\r\n34 (delvis).\r\n\r\n\r\nFolkhälsopolitiska åtgärder (14:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     14:7\r\nFolkhälsopolitiska  åtgärder.  Riksdagen  bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning till  anslaget. Riksdagen bör\r\nvidare,  främst  med  hänvisning   till   det\r\nomfattande arbete som pågår på området, avslå\r\nett  antal  motionsyrkanden  rörande  spelbe-\r\nroende. Jämför reservationerna 13 (fp, c) och\r\n14 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås att 96 554  000  kr\r\nanvisas   under   anslag   14:7   Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder.\r\n\r\nBidrag    från    detta    anslag   lämnas    till\r\nnykterhetsorganisationer  och  andra  organisationer\r\nsom  arbetar  med att stödja och hjälpa  missbrukare\r\neller  med alkoholskadeförebyggande  verksamhet  och\r\nfördelas  av  Socialstyrelsen. Även Centralförbundet\r\nför alkohol- och  narkotikaupplysning (CAN) erhåller\r\nstatsbidrag från detta anslag.\r\nFrån anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut\r\n30  miljoner  kronor   årligen   t.o.m.   2004   för\r\nförebyggande  insatser mot tobak. Medlen skall bl.a.\r\nanvändas   som   stöd    till    organisationer   på\r\ntobaksområdet,     stöd     till     Centrum     för\r\ntobaksprevention       för       verksamhet      med\r\ntelefonrådgivning samt till metodutveckling.\r\nFrån anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut\r\nockså 4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte\r\natt  öka  kunskapen  om  spelberoende  och  för  att\r\ninitiera aktiviteter för att förebygga spelberoende.\r\nYtterligare  5  miljoner  kronor  har  tillförts  på\r\ntilläggsbudgeten i samband  med ekonomiska vårpropo-\r\nsitionen under 2003 för åtgärder mot spelberoende.\r\nFrivilligorganisationer    på     alkohol-     och\r\nnarkotikaområdet  utför  insatser av betydande värde\r\noch   omfattning.   På   exempelvis   alkohol-   och\r\nnarkotikaområdet når frivilligorganisationerna  fler\r\nmänniskor  med  sina  insatser  än vad den kommunala\r\nsocialtjänsten gör. Det uppsökande,  rådgivande  och\r\nmotivationsskapande  arbetet  är  omfattande  och en\r\nallt     större     del     av     opinionsbildning,\r\nkunskapsspridning  och  förebyggande  insatser  sker\r\ngenom de frivilligorganisationerna.\r\nRegeringen   bedömer   det   som   angeläget   att\r\nSocialstyrelsen  även i fortsättningen  kan  fördela\r\nmedel till organisationer  som  arbetar med alkohol-\r\noch narkotikafrågor och utveckla  samarbetet  mellan\r\norganisationerna  och  staten  på  det  här området.\r\nStatens   övergripande   syfte  med  bidraget,   att\r\nförstärka    och   komplettera    de    samhälleliga\r\ninsatserna, har i hög grad uppnåtts.\r\nStatens stöd  till  CAN  kanaliseras  från år 2002\r\nhelt  genom  det  här  anslaget via Statens folkhäl-\r\nsoinstitut. Ett särskilt  avtal  har träffats mellan\r\nstaten och CAN som reglerar användning,  uppföljning\r\noch utvärdering av medlen. Regeringens bedömning  är\r\natt  den  här  nyordningen  har fungerat bra och bör\r\nfortsätta.\r\nRegeringens  bedömning  är  vidare   att   Statens\r\nfolkhälsoinstitut även fortsättningsvis skall arbeta\r\nför  att  öka  kunskapen  om spelberoende och stödja\r\nverksamheter som kan förebygga  spelberoende. Därför\r\nförstärktes anslaget med 5 miljoner  kronor för 2003\r\ni   tilläggsbudgeten.   Inom   området  spelberoende\r\nredogör regeringen vidare för det  arbete  som pågår\r\nmed  anledning  av det förslag till handlingsprogram\r\nsom utarbetats på  regeringens  uppdrag  av  Statens\r\nfolkhälsoinstitut    och    som   presenterades   av\r\nmyndigheten den 7 januari 2003.\r\nI enlighet med Statens folkhälsoinstituts förslag,\r\nvilket i allt väsentligt stöds av remissinstanserna,\r\nanser  regeringen det angeläget  att  ge  stöd  till\r\ninrättande av kunskapscentrum för spelberoendefrågor\r\ni Malmö,  Göteborg  och Stockholm. Dessa centrum bör\r\nknytas  till  de kommunala  och  landstingskommunala\r\nenheter som avser att utveckla och bedriva öppenvård\r\nav spelberoende  och  deras  anhöriga. Vidare bör, i\r\nenlighet  med  institutets förslag,  förutsättningar\r\nges för riktade  utbildningsinsatser  till  ca 6 000\r\npersoner  som  yrkesmässigt kan komma i kontakt  med\r\nspelberoende.    Målgruppen     för     dessa    ut-\r\nbildningsinsatser  är  personal  inom  socialtjänst,\r\nprimärvård,  psykiatrisk  vård, kriminalvård,  skola\r\noch  vissa budgetrådgivare.  Förstärkt  stöd  behövs\r\nvidare  till bl.a. självhjälpsgrupper och föreningar\r\nför  spelberoende.  Slutligen  finns  det  behov  av\r\nlångsiktig  och  bred  forskning  om  spel och spel-\r\nberoende  som  bl.a.  bör  innehålla en studie  över\r\nlängre   tid   av   spelproblem,  sambandet   mellan\r\nkriminalitet  och  spel  samt  studier  av  spel  på\r\nInternet.  Mot  bakgrund   av  det  anförda  bedömer\r\nregeringen att anslaget bör tillföras ytterligare 10\r\nmiljoner kronor under 2004 för  att  kunna förebygga\r\noch   motverka  negativa  sociala  konsekvenser   av\r\nspelande. De tillkommande medlen skall disponeras av\r\nStatens folkhälsoinstitut.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion  So586  av  Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)   yrkas  att  riksdagen   till   anslaget   14:7\r\nFolkhälsopolitiska  åtgärder  för år 2004 anvisar 55\r\n554 000 kr, dvs. 41 miljoner kronor  mindre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit  (yrkande  11).  Motionärerna\r\nanför  att  en  rad  organisationer  har kommit  att\r\nbetyda  alltmer för många människors trygghet.  Till\r\nskillnad   från   myndigheter   står  ideella  orga-\r\nnisationer     för     en     mer    lättillgänglig,\r\nindividanpassad och riktad verksamhet.  Motionärerna\r\nanser att det är angeläget att de kan stöttas på ett\r\nbättre sätt än i dag.\r\n\r\nI  motion  So345  av  andre  vice  talmannen Kerstin\r\nHeinemann  m.fl.  (fp)  yrkas  att  riksdagen   till\r\nanslaget  14:7  Folkhälsopolitiska  åtgärder anvisar\r\n100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande   22  delvis).  I  motion  Fi240  av   Lars\r\nLeijonborg m.fl.  (fp) framförs ett liknande yrkande\r\n(yrkande 20 delvis).\r\n\r\nI motion So640 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslaget   14:7  Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder  anvisar  30  miljoner   kronor  mindre  än\r\nregeringen    föreslagit    (yrkande   34   delvis).\r\nMotionärerna  anser  att  regeringens   avsikt   att\r\navsätta  30  miljoner  kronor  för  år  2004 för att\r\nförstärka arbetet med tobaksprevention i huvudsak är\r\nvällovlig,  men  att  det  preventiva arbetet  skall\r\nutföras i skolorna som ANT-undervisning,  varför det\r\ndelvis är en kommunal angelägenhet.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So501  av  Gunilla  Tjernberg  m.fl. (kd)\r\nbegärs  tillkännagivande  om  att verkställa Statens\r\nfolkhälsoinstituts  åtgärdsplan   mot   spelberoende\r\n(yrkande 3). Motionärerna ser positivt på  förslagen\r\noch   pekar   på   satsningen   på   ett  kraftfullt\r\nutbildnings-   och   forskningsprogram,  stöd   till\r\nutveckling och utvärdering av behandlingsalternativ,\r\nstöd   till   kamratföreningar    och   stödgrupper,\r\nförbättrad tillsyn av att regler som  finns  för att\r\nförhindra  överdrivet  spelande  och  spelande bland\r\nminderåriga följs och att brott/överträdelser  skall\r\nleda   till   kännbara  konsekvenser.  Vidare  yrkas\r\ntillkännagivanden  om  att  forskningsuppdraget till\r\nStatens folkhälsoinstitut skall  utvidgas  till  att\r\näven  belysa  frågan om det finns ett samband mellan\r\nökad marknadsföring  och  ökat spelberoende (yrkande\r\n12)  och om samlande av erfarenheter  och  forskning\r\nkring  spel  via  Internet och mobiltelefon (yrkande\r\n13).\r\n\r\nI motion Kr326 av Birgitta  Sellén  m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om effektivare behandlingsinsatser\r\nför spelberoende personer  (yrkande  8)  och  om att\r\nfler  alternativ till institutionsvård bör utvecklas\r\nför att hjälpa spelberoende personer (yrkande 9).\r\n\r\nI motion  Kr332  av  Ragnwi  Marcelind  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  utreda ungas spelberoende\r\noch  komma  med  förslag  till  preventiva  åtgärder\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nI  motion  So423  av  Annelie Enochson  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande om att  minska  barns och ungdomars\r\ntillgänglighet till spelautomater (yrkande 1) och om\r\natt  följa det förslag om ökade anslag  som  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  lagt  för  att  kunna  finansiera\r\nåtgärder   som   skall   leda   till   ett   minskat\r\nspelberoende (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  So424  av  Lars-Ivar  Ericson  (c) begärs\r\ntillkännagivande om forskning om och vård av dem som\r\när spelberoende.\r\n\r\nI  motion  So638  av  Barbro  Feltzing  (mp)  begärs\r\ntillkännagivande  om behovet av en utredning om  hur\r\nman skall stävja problemet  med  det ökade spelbero-\r\nendet i samhället samt hur ökade resurser  skall ges\r\ntill forskning och stödjande behandling (yrkande 1).\r\n\r\nI   motion   Kr331  av  Inger  Lundberg  (s)  begärs\r\ntillkännagivande   om   uppföljning  av  de  sociala\r\neffekterna  med  anledning   av   beslutet  om  s.k.\r\nvärdeautomater  i  Sverige  (yrkande 1).  Motionären\r\nanför att de sociala effekterna av spelverksamheten,\r\nsärskilt värdeautomaterna, synes  vara så allvarliga\r\natt  samhället  måste  se  med  största   allvar  på\r\nutvecklingen  och göra en särskild uppföljningen  av\r\nde sociala effekterna av värdeautomaterna.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nVid beredningen  av  förra  årets budgetproposition,\r\nbetänkande  2002/03:SoU1,  behandlades  motioner  om\r\nspelberoende.  I  utskottets bedömning  (s.  42  f.)\r\nredovisades dels att  Statens folkhälsoinstitut hade\r\nregeringens uppdrag att  utarbeta  ett  förslag till\r\nhandlingsprogram för att motverka spelberoende, dels\r\natt   kulturutskottet  våren  2002  i  samband   med\r\nbehandlingen  av regeringens proposition 2001/02:153\r\nLotterier över  Internet  m.m.  behandlat  ett antal\r\nmotioner     varav     ett     tiotal     innefattat\r\nfrågeställningar    rörande    spelberoende    (bet.\r\n2001/02:KrU21  s.  15  f.).  I  betänkandet föreslog\r\nkulturutskottet ett tillkännagivande  med  anledning\r\nav  två  motioner,  (m) respektive (kd, fp). I  (m)-\r\nmotionen framhölls vikten  av  preventiv information\r\noch effektiv behandling av den som  kan  anses  vara\r\nspelmissbrukare.  I  den  andra  motionen  (kd,  fp)\r\nanfördes  att  staten  måste  öka  stödet såväl till\r\nförebyggande åtgärder som till behandling av dem som\r\ninte längre kan hantera sitt spelande.\r\n\r\nSocialutskottet      uttalade      att     Statens\r\nfolkhälsoinstituts    arbete   med   förslag    till\r\nhandlingsprogram  sammantaget  med  kulturutskottets\r\ntillkännagivande gjorde  att flertalet motioner fick\r\nanses tillgodosedda. Socialutskottet  föreslog  dock\r\nett  tillkännagivande  om  att  regeringen  vid  det\r\nkommande      arbetet      med     att     genomföra\r\nhandlingsprogrammet bör beakta det som tas upp i två\r\nmotioner (c) respektive (mp) om spelets samhällseko-\r\nnomiska  konsekvenser  och  forskning   på  området.\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\nI samband med riksdagens behandling i maj  2003 av\r\nregeringens proposition 2002/03:93 Vissa frågor inom\r\nspelområdet  m.m.,  behandlade kulturutskottet (bet.\r\n2002/03:KrU8)  ett  antal   motionsyrkanden  rörande\r\nspelberoende   (s.   15   ff.).   I  ärendet   avgav\r\nsocialutskottet  ett  yttrande i protokollsform  (29\r\napril  2003,  prot.nr  2002/03:29).  Kulturutskottet\r\nanförde bl.a. följande i sin bedömning.\r\n\r\nUtskottet   delar   den  oro   som   uttrycks   i\r\npropositionen,  motionerna  och  socialutskottets\r\nyttrande inför de  negativa  sociala effekter som\r\nden allt snabbare utvecklingen  på  spelmarknaden\r\nkan medföra. Utskottet kan emellertid  konstatera\r\natt  medvetenheten om problemen och om vikten  av\r\natt aktivt  motarbeta dem har ökat kraftigt under\r\nsenare   år.  Det   är   därför   naturligt   att\r\nytterligare  åtgärder  vidtas  för  att  minimera\r\nspelandets  negativa sidor. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen  i  arbetet  med finansieringen av\r\ndessa  i  budgetpropositionen även  överväger  på\r\nvilka olika  sätt dessa åtgärder kan finansieras.\r\nSom socialutskottet framhåller är det viktigt att\r\ndet   socialpolitiska    ansvaret   beaktas   vid\r\nutarbetandet av kommande åtgärder.  Mot  bakgrund\r\nav  de  åtgärder  som  regeringen  aviserar,  där\r\navsikten  också  är  att  lägga  större ansvar på\r\nspelanordnarna,   anser   utskottet   dock    att\r\nmotionerna  i  viss  utsträckning torde kunna bli\r\ntillgodosedda. (res. m, fp och kd).\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:212).\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nFrån Statens folkhälsoinstitut  har  inhämtats bl.a.\r\natt  man  nu förhandlar med Stockholm, Göteborg  och\r\nMalmö kommuner  om  att skapa de kunskapscentrum för\r\nspelfrågor som beskrivs  i  budgetpropositionen, att\r\nman förbereder utbildningsinsatser  för  de ca 6 000\r\npersoner  som  kan  komma i yrkesmässig kontakt  med\r\nspelberoende och att  man  avser  att  ta  in  vissa\r\nspelfrågor  i  den stora folkhälsoenkät som planeras\r\nför 2004.\r\n\r\nI    Statens   folkhälsoinstituts    förslag    till\r\nhandlingsprogram   för   att  motverka  spelberoende\r\ningår, som ett av flera mål, att utbudet av spel och\r\nmarknadsföringen  av  dem  skall   utformas  så  att\r\növerdrivet spelande inte uppmuntras.  För  att uppnå\r\ndetta  mål  föreslås  bl.a. förbättrad tillsyn  över\r\nvärdeautomater  i  samverkan   med  kommunerna  samt\r\ntekniska  åtgärder  för att minska  risken  för  att\r\nvärdeautomater    bidrar     till    att    utveckla\r\nspelberoende. Vad beträffar spel  på  värdeautomater\r\nhar  vidare  från Socialdepartementet inhämtats  att\r\nFinansdepartementet       planerar       att      ge\r\nLotteriinspektionen  i  uppdrag  att,  i samråd  med\r\nStatens  folkhälsoinstitut  och  Rikspolisstyrelsen,\r\nanalysera  effekterna  av Statens folkhälsoinstituts\r\nförslag    till   begränsningar    för    spel    på\r\nvärdeautomater.  Lotteriinspektionen  skall redogöra\r\nför    hur   de   föreslagna   åtgärderna   påverkar\r\nutvecklingen   av   spel  på  värdeautomater,  andra\r\nautomatspel  och alternativa  spelformer.  Uppdraget\r\nföreslås redovisas  i  samband  med årsredovisningen\r\nför  2004. Syftet med uppdraget är  att  granska  om\r\nminskade   öppettider  för  spel  på  värdeautomater\r\ninnebär att annat oönskat spel ökar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser   den   av   regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd. Utskottet  tillstyrker\r\ndärför  medelstilldelningen och avstyrker motionerna\r\nSo345 (fp)  yrkande  22  (delvis), So586 (m) yrkande\r\n11, So640 (kd) yrkande 34  (delvis)  och  Fi240 (fp)\r\nyrkande 20 (delvis).\r\n\r\nStatens   folkhälsoinstitut  har  i  januari  2003\r\nredovisat  ett   regeringsuppdrag  innefattande  ett\r\nförslag  till  handlingsprogram   för  att  motverka\r\nspelberoende  och minska de skadliga  effekterna  av\r\növerdrivet spelande.  Detta  handlingsprogram bereds\r\nalltjämt av regeringen och har hittills resulterat i\r\nett  antal  förslag  som  redovisas  i  föreliggande\r\nbudgetproposition.     Utskottet     noterar     med\r\ntillfredsställelse  att  ett  omfattande  arbete  nu\r\ninletts för att förebygga och motverka spelberoende.\r\nUtskottet finner att detta  arbete  sammantaget  med\r\ndels  de  åtgärder  som  i  framtiden  kan komma att\r\ninitieras    med   anledning   av   förslaget   till\r\nhandlingsprogram,  dels  de  ytterligare  medel  som\r\navsätts  för  spelberoende i årets budgetproposition\r\nborgar för att problemet med spelberoende kommer att\r\nges   en  betydande   uppmärksamhet   i   framtiden.\r\nUtskottet  som  delar  motionärernas  oro kommer att\r\nnoga följa utvecklingen på området.\r\nMot  bakgrund av det anförda får motionerna  So423\r\n(kd) yrkandena  1  och  2,  So424  (c),  So501  (kd)\r\nyrkandena  3, 12 och 13, So638 (mp) yrkande 1, Kr326\r\n(c) yrkandena  8  och  9,  Kr331  (s) yrkande 1 samt\r\nKr332 (kd) yrkande 4 anses i huvudsak tillgodosedda.\r\n\r\nAlkohol- och narkotikapolitiska\r\nåtgärder (14:8)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning till anslag 14:8 Alkohol- och\r\nnarkotikapolitiska  åtgärder.  Riksdagen  bör\r\ndärmed  avslå  motionsyrkanden  dels om annan\r\nmedelsanvisning   till   anslaget,  dels   om\r\nvillkor för medelsanvisningen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  153  250 000 kr\r\nanvisas    under    anslag    14:8    Alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska åtgärder.\r\n\r\nInternationaliseringen och det svenska EU-inträdet\r\nhar  ändrat  förutsättningarna  för  att bedriva  en\r\ntraditionell svensk alkoholpolitik. Mot den bakgrun-\r\nden  presenterade  regeringen 2001 för riksdagen  en\r\nnationell   handlingsplan    för    att    förebygga\r\nalkoholskador.     Handlingsplanen    lägger    fast\r\ngrundvalarna för en  alkoholpolitik  som  leder till\r\nminskad      alkoholkonsumtion     och     begränsar\r\nalkoholskadorna. Handlingsplanens huvudinriktning är\r\natt  stimulera   utvecklingen  av  målinriktade  och\r\nsamordnade förebyggande  insatser  på kommunal nivå.\r\nEn  särskild  kommitté  -  Alkoholkommittén   -  har\r\ntillsatts  med  uppdrag  att  samordna insatserna på\r\nnationell nivå och att i samspel  med  kommuner  och\r\nlandsting stimulera insatserna på regional och lokal\r\nnivå.    För    att    genomföra    den   nationella\r\nhandlingsplanen har 400 miljoner kronor  avsatts för\r\n2001-2003 från anslaget.\r\nI  propositionen  Nationell narkotikahandlingsplan\r\n(prop. 2001/02:91) redovisar  regeringen  sin syn på\r\nden   samlade  narkotikapolitiken  och  lägger  fast\r\ngrundvalarna  för  hur en förstärkning av samhällets\r\ninsatser under perioden  2002-2005 skall genomföras.\r\nHandlingsplanens  syfte  är   bl.a.   att  förstärka\r\nnarkotikainsatserna på alla nivåer för  att  få till\r\nstånd  ett  bättre förebyggande arbete och vård  för\r\nmissbrukare  samt   att   begränsa   tillgången   på\r\nnarkotika. Handlingsplanen anger vidare ett behov av\r\nen  starkare  prioritering,  tydligare  styrning och\r\nbättre uppföljning av narkotikapolitiken  och  av de\r\nkonkreta  insatserna  på  alla  nivåer.  En särskild\r\nnarkotikasamordnare  har  utsetts  för  att samordna\r\ninsatserna på nationell nivå.\r\nRegeringen anför att Statens folkhälsoinstitut och\r\nMyndigheten  för  skolutveckling  i  september  2003\r\nredovisade  ett  gemensamt  regeringsuppdrag  att  i\r\nsamråd med Svenska Kommunförbundet  analysera  vilka\r\ninsatser  som kan vidtas för att stärka den alkohol-\r\noch narkotikaförebyggande  verksamheten  i skolan. I\r\nrapporten   framhålls   bl.a.   värdet  av  en  egen\r\nutarbetad och väl känd policy för arbetet på skolan.\r\nEtt  antal  av de föreslagna insatserna  kommer  att\r\nhelt  eller delvis  genomföras  av  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  under  budgetåret  2004, i samverkan\r\nmed Statens folkhälsoinstitut, Alkoholkommittén  och\r\nMobilisering mot narkotika.\r\nRegeringen   anför   vidare  att  de  förebyggande\r\ninsatserna  blir  av  avgörande  betydelse  när  det\r\ngäller      att      motverka      alkohol-      och\r\nnarkotikamissbrukets     utbredning.    Information,\r\nopinionsbildning och andra alkohol- och narkotikafö-\r\nrebyggande  insatser,  framför  allt  på  lokal  och\r\nregional  nivå,  får  därför  en  ökad  betydelse  i\r\nansträngningarna   att   påverka    attityder    och\r\nbeteenden.    Att    stimulera    utvecklingen    av\r\nmålinriktade och samordnade förebyggande insatser på\r\nkommunal  nivå  blir  särskilt viktigt i arbetet med\r\natt  förverkliga  de  nationella  handlingsplanernas\r\nintentioner.  För  att  fortsätta  arbetet  med  ge-\r\nnomförandet    av    alkoholhandlingsplanen    anser\r\nregeringen att anslaget  bör  tillföras  75 miljoner\r\nkronor  för  2004.  För att genomföra den nationella\r\nnarkotikahandlingsplanen  har  325  miljoner  kronor\r\navsatts  för  2002-2004.  Av  dessa  medel  har  100\r\nmiljoner  kronor  avsatts  till en särskild satsning\r\ninom kriminalvården. Enligt  den aktionsplan som den\r\nnationella samordnaren presenterat  och som antagits\r\nav  regeringen kommer medel att användas  för  bl.a.\r\nforskning,   samordningsinsatser,  opinionsbildning,\r\nmetodutveckling samt uppföljning.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\nI motion So586  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen till anslaget  14:8  Alkohol\r\noch  narkotikapolitiska åtgärder för år 2004 anvisar\r\n20 miljoner  kronor utöver vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande 14).  Motionärerna  anser,  mot bakgrund av\r\nden   senaste   tidens   allvarliga  utveckling   på\r\nnarkotikaområdet, att kraftfulla  åtgärder  för  att\r\nförhindra missbruk är nödvändiga. De avsätter därför\r\n40  miljoner kronor mer än regeringen under kommande\r\ntreårsperiod   under   anslaget   14:8  Alkohol  och\r\nnarkotikapolitiska   åtgärder.   Insatserna    skall\r\nsärskilt  riktas så att nyrekrytering av missbrukare\r\nförhindras.\r\n\r\nI  motion So345  av  andre  vice  talmannen  Kerstin\r\nHeinemann   m.fl.  (fp)  yrkas  att  riksdagen  till\r\nanslaget  14:8   Alkohol-   och   narkotikapolitiska\r\nåtgärder  anvisar  100  miljoner kronor  utöver  vad\r\nregeringen föreslagit (yrkande  22 delvis). I motion\r\nFi240  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp)  framförs  ett\r\nliknande yrkande (yrkande 20 delvis).\r\n\r\nI  motion So345  av  andre  vice  talmannen  Kerstin\r\nHeinemann  m.fl.  (fp)  begärs  tillkännagivande  om\r\nanvändningen  av  medel  från anslaget 14:8 Alkohol-\r\noch narkotikapolitiska åtgärder  för viss verksamhet\r\navseende        förbättrat        alkohol-       och\r\nnarkotikaförebyggande     arbete     i     skolorna.\r\nMotionärerna    anser   att   riksdagen,   för   att\r\nintensifiera det  förebyggande  arbetet i skolan och\r\nge  detta  en  flygande  start, bör besluta  att  10\r\nmiljoner  kronor skall anvisas  särskilt  för  detta\r\nunder   2004    (yrkande    21).    Vidare    begärs\r\ntillkännagivande   om   användningen   av  delar  av\r\nanslaget  14:8  till  ett  bidrag  till  WHO Europas\r\narbete  (yrkande  24).  Motionärerna  anför att  WHO\r\nEuropas  arbete med att föra ut den alkoholpolitiska\r\nhandlingsplanen  utgör  ett  område där en begränsad\r\nekonomisk insats kan få stor betydelse  för Sveriges\r\nmöjlighet att fortsatt föra en effektiv alkoholpoli-\r\ntik.  Sverige  bör  därför  förklara sig berett  att\r\nbidra med upp till 3 miljoner  svenska kronor per år\r\nunder de närmaste tre åren till  WHO-Europas  arbete\r\nmed att föra ut den alkoholpolitiska planen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   den   av  regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd.  Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen och avstyrker  motionerna\r\nSo345 (fp) yrkande 22 (delvis), So586 (m) yrkande 14\r\noch  Fi240  (fp) yrkande 20 (delvis). Utskottet  har\r\nliksom motionärerna i motion So345 (fp) yrkandena 21\r\noch 24 en positiv  syn  på  såväl det narkotika- och\r\nalkoholförebyggande  arbetet  i   skolorna  som  det\r\ninternationella alkoholsamarbetet.  Utskottet  delar\r\ndock inte bedömningen om de särskilda anslagsvillkor\r\nsom framförs i motionsyrkandena.\r\n\r\n\r\nAlkoholsortimentsnämnden (14:9)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    bifalla   regeringens   förslag   om\r\nmedelsanvisning     till      anslag     14:9\r\nAlkoholsortimentsnämnden.    Riksdagen    bör\r\ndärmed avslå ett motionsyrkande  med  förslag\r\nom att anslaget skall avskaffas.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att  422   000  kr\r\nanvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.\r\n\r\nAlkoholsortimentsnämnden  inrättades den 1 januari\r\n1995  i  enlighet  med  de krav som  EU-kommissionen\r\nuppställde  inför Sveriges  inträde  i  EU  för  att\r\nSverige skulle  kunna behålla detaljhandelsmonopolet\r\npå  alkohol. Samtidigt  avskaffades  övriga  monopol\r\ninom  alkoholområdet.  Detaljhandelsmonopolet  skall\r\nfungera   icke-diskriminerande  i  enlighet  med  de\r\nprinciper som  fastlagts i avtalet mellan staten och\r\nSystembolaget. För  att säkerställa icke-diskrimine-\r\nringen  inrättades Alkoholsortimentsnämnden  som  en\r\noberoende  nämnd  med  uppgift att pröva besvär över\r\nSystembolagets beslut att  avvisa  eller avföra viss\r\nalkoholhaltig dryck från sortimentet. Nämnden består\r\nav en lagfaren domare som ordförande samt fyra andra\r\nledamöter. De utses av regeringen för  tre  år.  För\r\nberedning   av   ärenden   hos   nämnden   utses  en\r\nsekreterare som skall vara lagfaren.\r\nRegeringen  anför att det inledningsvis var  svårt\r\natt bedöma hur  många  ärenden  som  nämnden  skulle\r\nkomma  att få behandla. Numera har verksamheten  och\r\nantalet ärenden stabiliserats.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion  So586  av  Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen  avslår förslaget att för år\r\n2004 anvisa medel till anslaget  14:9  Alkoholsorti-\r\nmentsnämnden  (yrkande 15). Motionärerna  anför  att\r\ndet  med  ett  avvecklat   detaljhandelsmonopol  för\r\nSystembolaget  också blir naturligt  att  lägga  ned\r\nAlkoholsortimentsnämnden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller att Alkoholsortimentsnämnden bör\r\nvara   kvar   i  sin   nuvarande   form.   Utskottet\r\ntillstyrker  medelsfördelningen.  Motion  So586  (m)\r\nyrkande 15 avstyrks.\r\n\r\n\r\nInstitut för komplementär medicin\r\n(14:10, förslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå två motionsyrkanden av innebörd att\r\nmedel  skall anvisas  till  ett  nytt  anslag\r\n14:10 Institut för komplementär medicin.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion  So586  av  Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)  yrkas  att  riksdagen   till   anslaget   14:10\r\nInstitutet  för  komplementär  medicin  för  år 2004\r\nanvisar    10 miljoner    kronor    (yrkande    12).\r\nMotionärerna  pekar  på  att konsumentundersökningar\r\ninom   olika  landsting  visar   att   konsumenterna\r\nanvänder   sig  alltmer  av  komplementär/alternativ\r\nmedicin och  att  behovet av att kunna välja behand-\r\nlingsmetod på lika  villkor  ökar kraftigt. På grund\r\nhärav  och då det är möjligt att  etablera  sig  som\r\nutövare,  utan  att  kunna  redovisa  yrkeskunskaper\r\neller  resultat,  behövs det ett nationellt  centrum\r\nför alternativ/komplementär  medicin  i Sverige. Det\r\nskulle innefatta forskning och utbildning som ges på\r\nuniversitetsnivå.   Motionärerna   vill  anslå   tio\r\nmiljoner kronor under anslagsposten 14:10 Institutet\r\nför komplementär medicin.\r\n\r\nI  motion  Ub217  av  Anne Marie Brodén  (m)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag om att särskilda resurser  avsätts  för dels\r\nuppbyggnad av ett nationellt kompetenscentrum,  dels\r\nupprättande   av   ett   nationellt   register   för\r\nkomplementär   och  alternativ  medicin.  Motionären\r\nanför  att det behövs  ett  nationellt  centrum  för\r\nalternativ/komplementär   medicin   i  Sverige.  Det\r\nskulle innefatta forskning och utbildning som ges på\r\nuniversitetsnivå   där   en   egen   fakultet    för\r\nkomplementär  och  alternativ  medicin inrättas utan\r\natt ligga under beteendevetenskap  eller medicin men\r\nmed nära samarbete.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att regeringen  föreslår  att\r\nanslaget 13:3 ökas med 3 miljoner kronor för år 2004\r\nför  att  inrätta   ett   nationellt  register  över\r\nutövarna  av  komplementär  medicin.   Vidare   vill\r\nutskottet   liksom  tidigare,  senast  i  betänkande\r\n2002/03:SoU3  Hälso-  och  sjukvårdsfrågor  m.m. (s.\r\n40),   framhålla   att  attityden  till  flera  s.k.\r\nalternativa behandlingsmetoder  har ändrats under de\r\nsenaste    årtiondena    och   att   kunskaper    om\r\nalternativmedicinska metoder  behövs  både  för  att\r\nkunna  bedöma effekter och vinster och för att kunna\r\nutröna eventuella  skador och biverkningar. Skäl att\r\nanslå medel till ett  nytt anslag saknas dock enligt\r\nutskottets uppfattning.  Motion So586 (m) yrkande 12\r\navstyrks därför. Även motion Ub217 (m) avstyrks.\r\n\r\n\r\nLokalt folkhälsoarbete (14:11,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag 14:11 Lokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\n\r\nMotion med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen  till  anslag  14:11 Lokalt\r\nfolkhälsoarbete för år 2004 anvisar 44 miljoner kro-\r\nnor  (yrkande  13). För att stimulera framväxten  av\r\nriktade   insatser    och   regionalt   och   lokalt\r\nfolkhälsoarbete  vill  vi   under   år   2004  anslå\r\nsammanlagt 44 miljoner kronor till anslagspost 14:11\r\nLokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nÄven      vid      fjolårets      behandling      av\r\nbudgetpropositionen,     betänkande    2002/03:SoU1,\r\nföreslogs   ett   nytt   anslag    avseende   lokalt\r\nfolkhälsoarbete   (s.   47).   Motionen  avstyrktes.\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksdagen  beslutade våren 2003,  med  anledning  av\r\npropositionen  Mål  för folkhälsan, ett övergripande\r\nnationellt mål för folkhälsoarbetet  jämte  en  sek-\r\ntorsövergripande   målstruktur   för   det   samlade\r\nfolkhälsoarbetet    med   elva   målområden   (prop.\r\n2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7,  rskr.  2002/03:145).\r\nMot denna bakgrund och det arbete som initierats med\r\nanledning av folkhälsopropositionen anser  utskottet\r\natt det saknas anledning att föreslå medel till  ett\r\nnytt  anslag  inom området. Motion So586 (m) yrkande\r\n13 avstyrks.\r\n\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nRegeringens  förslag   till  medelsanvisningar  till\r\nanslagen  14:2 Bidrag till  WHO,  14:3  Bidrag  till\r\nNordiska högskolan  för  folkhälsovetenskap och 14:6\r\nInstitutet för psykosocial  medicin  har  inte  mött\r\nnågon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker       de      föreslagna\r\nmedelsanvisningarna.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor inom politikområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör, främst med hänvisning  till  den  politik\r\nsom  redan  förs  på området, avslå ett antal\r\nmotionsyrkanden  rörande  Sveriges  alkohol-,\r\nnarkotika- och tobakspolitik inom EU.\r\n\r\nAlkohol, narkotika och tobak ur ett EU-\r\nperspektiv\r\n\r\n\r\nFyra  motionsyrkanden   rör   Sveriges   arbete  mot\r\nnarkotika på internationell nivå.\r\n\r\nI  motion K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)  begärs\r\ntillkännagivande     om     åtgärder    mot    bl.a.\r\nnarkotikamissbruk (yrkande 14  delvis). Motionärerna\r\nanför  att  Sverige  inte  får  förlora   kampen   i\r\nEuropaparlamentet      när     det     gäller     de\r\nnarkotikapolitiska frågorna. Vidare framhålls vikten\r\nav att Sverige gör sin röst  hörd  på  den politiska\r\narenan samt för ut korrekt information om  sin  nar-\r\nkotikapolitik  och  om  de  resultat  den  har gett.\r\nSverige måste visa att all icke-medicinsk användning\r\nav  narkotika  är  och  förblir förkastlig. Vi måste\r\nockså   kräva   en  internationell   statistik   där\r\nutgångspunkterna  är  gemensamma  och  ger möjlighet\r\ntill    rättvisande    jämförelser    mellan   bl.a.\r\nNederländerna och Sverige, anförs det.\r\n\r\nI  motion  So345  av  andre  vice talmannen  Kerstin\r\nHeinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande  om hur\r\nden  svenska narkotikapolitiken bör föras fram i  EU\r\n(yrkande  2).  I  motionen framförs samma synpunkter\r\nsom i den ovannämnda motionen K419 (fp) yrkande 14.\r\n\r\nI  motion K416 av Alf  Svensson  m.fl.  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  EU  aktivt skall motverka\r\ndrogliberalismen  (yrkande  25). Motionärerna  anför\r\natt  narkotikamissbruket  och  en   alltmer  utbredd\r\ndrogliberalism  i Europa hotar såväl tryggheten  som\r\nden ekonomiska utvecklingen  i  våra  samhällen. Vår\r\ngrupp   i  EU-parlamentet  är  den  enda  europeiska\r\npartigrupp   som   enat   står   emot   de  liberala\r\nframstötarna,  anförs  det.  Ett offensivt nej  till\r\ndroger är det effektivaste sättet att minska antalet\r\nnarkomaner i samhället.\r\n\r\nI  motion So343 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)  begärs\r\ntillkännagivande om att Sverige inom EU aktivt skall\r\nverka  för  att övriga EU-länder inför en restrikti-\r\nvare  narkotikapolitik  (yrkande  11).  Motionärerna\r\npekar på  att  det  finns  ett  stort  behov  av ett\r\ninternationellt  samarbete då narkotikaproblematiken\r\nhar     ökat    globalt.     Sveriges     engagemang\r\ninternationellt  bör  intensifieras, och Sverige bör\r\ntillsammans med andra länder utveckla strategier för\r\natt   minska   problemen  med   narkotikaanvändning.\r\nMotionärerna anser  att  Sverige i första hand skall\r\nprioritera   frågor   som  rör   illegal   europeisk\r\nproduktion samt förebyggande insatser.\r\n\r\nEtt  antal  motioner behandlar  frågan  om  Sveriges\r\nalkoholpolitik inom EU.\r\n\r\nI motion K419  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande    om     åtgärder     mot    bl.a.\r\nalkoholmissbruk  (yrkande  14  delvis). Motionärerna\r\nanför att Sverige, genom regeringens misslyckanden i\r\nförhandlingarna med EU-kommissionen  om  de  svenska\r\ninförselreglerna, fått en situation där en stor  del\r\nav  befolkningen kan föra in en betydande del av sin\r\nårskonsumtion av vissa sorter av alkoholdrycker. Det\r\nviktigaste  som  kan  göras just nu för att begränsa\r\nfolkhälsoskadorna av en  ökad  alkoholkonsumtion  är\r\natt sträva efter att upprätthålla den aktiva prispo-\r\nlitiken  och  detaljhandelsmonopolet så långt det är\r\nmöjligt. Enligt motionärerna är det också, med tanke\r\npå  tendensen  till   att  ungdomars  konsumtion  av\r\nalkohol ökar, synnerligen  viktigt att poängtera det\r\nalkoholförebyggande arbetet bland yngre.\r\n\r\nI motion So645 av Agneta Lundberg  m.fl. (s, fp, kd,\r\nv,  c, mp) framförs ett motionsyrkande  av  innebörd\r\natt Sverige  inom  EU  aktivt  skall  verka  för  en\r\nrestriktiv  linje i alkoholpolitiken och att Sverige\r\nskall stödja  WHO:s  \"European  alcohol  action plan\r\n2000-2005\" (yrkande 1)\r\n\r\nI   motion   So343   av   Maud   Olofsson   m.fl.  (c)   begärs\r\ntillkännagivande   om  möjligheten  till  nationellt\r\nförbud i EU mot alkoholreklam  (yrkande 9). Sveriges\r\nrestriktiva   alkoholpolitik  påverkas   i   växande\r\nutsträckning av  EU:s  regelverk. Mot den bakgrunden\r\när det viktigt att verka  för en ökad förståelse för\r\nsvensk alkoholpolitik i EU.  I  analogi  med vad som\r\ngäller  för tobaksreklam bör Sverige verka  för  att\r\nalkoholreklam   med  hänvisning  till  folkhälsoskäl\r\nskall kunna förbjudas i de länder som så önskar.\r\n\r\nI motion So411 av  Kerstin-Maria  Stalin  m.fl. (mp)\r\nbegärs tillkännagivande om att regeringen i  Sverige\r\noch  i EU skall verka för en mer restriktiv alkohol-\r\npolitik  (yrkande  3).  Motionärerna pekar på att EU\r\nser  alkoholen som en jordbruksfråga  medan  Sverige\r\nser alkoholen  som  en  folkhälsofråga. Motionärerna\r\nuppmanar   regeringen   att   verka   för   minskade\r\ninförselkvoter och vidare föregå  med  gott  exempel\r\noch kämpa emot alkoholreklam.\r\n\r\nI  motion So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s) begärs\r\ntillkännagivande om att Sverige inom EU i en ledande\r\nroll   skall   driva  alkohol-  och  folkhälsofrågan\r\n(yrkande  1).  Motionärerna   anför   att   Sveriges\r\nambition inte bara bör vara att försvara den svenska\r\nalkoholpolitiken,  utan  också  att  påverka i EU  i\r\ndenna  fråga.  Sverige  har med god framgång,  trots\r\nstor skepsis innan, lyckats  driva exempelvis miljö-\r\noch sysselsättningsfrågor i EU.\r\n\r\nI motion So357 av Inger Lundberg  m.fl.  (s)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  Sverige inom EU bör driva\r\nkravet  på ett kraftfullt alkoholpolitiskt  program.\r\nMotionärerna anför att Sverige inom EU bör verka för\r\natt organisationen  tar  fram  ett  program  för  en\r\nrestriktiv alkoholpolitik.\r\n\r\nTre motioner rör subventioner av tobaksodling m.m.\r\n\r\nI  motion  K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande     om     åtgärder    mot    bl.a.\r\ntobaksmissbruk  (yrkande  14  delvis).  Motionärerna\r\nanför  att  Sverige  aktivt bör stödja  arbetet  mot\r\ntobaksbruk i östra och centrala Europa samt i tredje\r\nvärlden. Likaså bör Sverige aktivt stödja WHO i dess\r\narbete mot tobaken. Enligt motionärerna bör dessutom\r\nsubventionerna till EU:s  tobaksodlare avskaffas och\r\nSverige bör verka för att EU  skall  betrakta  tobak\r\nsom en hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem.\r\n\r\nI  motion  So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs\r\ntillkännagivande  om  avveckling  av  EU-stödet till\r\ntobaksodling (yrkande 11).\r\n\r\nI   motion  So472  av  Göran  Magnusson  (s)  begärs\r\ntillkännagivande   om  att  EU:s  subventioner  till\r\ntobaks- och vinodling  bör  slopas. Motionären anser\r\natt   stödet   till   tobaksodling    strider    mot\r\nfolkhälsomålen för EU.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nEtt  enigt utskott har vid flera tillfällen under de\r\nsenaste  åren  redovisat  sin  inställning  när  det\r\ngäller   Sveriges   insatser   mot   narkotikan   på\r\ninternationell  nivå.  I  det  av riksdagen godkända\r\nbetänkande 1998/99:SoU10 uttryckte utskottet sin oro\r\nför  den globala utveckling av narkotikahandeln  som\r\npågår och den påverkan utvecklingen har för Sveriges\r\ndel,  framför   allt  vad  gäller  dagens  ungdomar.\r\nUtskottet  anförde   att   Sveriges  internationella\r\nnarkotikapolitik måste vara  tydlig,  konsekvent och\r\nlångsiktig.  Det påpekades att Sveriges  restriktiva\r\nnarkotikapolitik   ligger   till   grund   för   det\r\ninternationella  engagemanget  och att Sverige sedan\r\nlänge  deltar  mycket  aktivt i det  internationella\r\nsamarbetet på detta område.  Utskottet  vidhöll  att\r\ndet  är  synnerligen  angeläget  att  regeringen med\r\nkraft   fortsätter   att   bekämpa   alla  krav   på\r\nlegalisering  av  narkotika  och  liberalisering  av\r\nnarkotikapolitiken,     såväl     nationellt     som\r\ninternationellt. Sverige måste fortsätta  att aktivt\r\ndriva     sin    inställning    i    narkotikafrågor\r\ninternationellt,  bl.a. inom FN, Europarådet, EU och\r\ni    det   nordiska   samarbetet.    En    nödvändig\r\nförutsättning  för  framgång  i  det internationella\r\narbetet   är   att   våra  insatser  nationellt   är\r\nframgångsrika  och  att  vi  kan  visa  på  en  enig\r\nrestriktiv inställning  i  frågan,  anfördes det (s.\r\n12).\r\n\r\nUtskottet  vidhöll  detta  uttalande i  betänkande\r\n1999/2000:SoU10.\r\n\r\nNär det gäller narkotika behandlade utskottet senast\r\nliknande  motionsyrkanden  som  de   nu  aktuella  i\r\nbetänkande   2002/03:SoU5   Vissa   narkotikafrågor.\r\nUtskottet    vidhöll    sin    tidigare   redovisade\r\ninställning  när  det gäller Sveriges  insatser  mot\r\nnarkotika   på   internationell    nivå.   Utskottet\r\nkonstaterade   att   åsikterna   i   de   motionerna\r\növerensstämde   med   utskottets   tidigare   gjorda\r\nuttalanden,  liksom  med  regeringens uppfattning  i\r\nfrågan.   Motionerna   ansågs   tillgodosedda    och\r\navstyrktes (s. 15; res. m, fp, kd och c).\r\n\r\nPå   alkoholområdet   behandlade   utskottet  senast\r\nliknande  motionsyrkanden  som  de  nu  aktuella   i\r\nbetänkande   2002/03:SoU6  Alkoholfrågor.  Utskottet\r\nanförde därvid  i sin bedömning bl.a. följande (s. 9\r\nf.).\r\n\r\nUtskottet står  fast  vid  att  det  svenska  EU-\r\nmedlemskapet   har  förändrat  det  som  tidigare\r\nutgjorde viktiga  delar  av alkoholpolitiken. Den\r\nanpassning till EU:s införselregler  som  Sverige\r\nmåste   göra   och   som  innebär  stegvis  höjda\r\ninförselkvoter för alkohol  för  privat bruk fram\r\ntill  år 2004 är inte oproblematisk.  Möjligheten\r\natt använda  det  s.k.  prisinstrumentet  för att\r\npåverka  tillgången  på  alkohol försvagas. Höjda\r\ninförselkvoter  kan  vidare,   om  åtgärder  inte\r\nvidtas,  komma  att medföra att gränshandeln  med\r\nalkohol successivt ökar liksom troligen också den\r\nillegala handeln  och  försäljningen  av alkohol.\r\nDet finns därför, enligt utskottet, anledning att\r\nhysa  oro  för att alkoholskadorna kan komma  att\r\nbli  fler  genom  att  totalkonsumtionen,  i  ett\r\nsådant läge,  kommer  att  öka  under de närmaste\r\nåren. Utskottet anser att de eventuella  negativa\r\neffekterna   av   denna   anpassning   till  EU:s\r\nregelsystem  kraftfullt  måste motverkas.  Aktiva\r\ninformationsinsatser     och     opinionsbildande\r\nåtgärder är nödvändiga.\r\n\r\nDet övergripande målet för den svenska alkohol-\r\npolitiken  ligger  fast.  Målet  bör  nås   genom\r\nåtgärder  mot  skadligt dryckesbeteende och genom\r\natt   sänka   den   totala   alkoholkonsumtionen.\r\nMöjligheterna  att  begränsa   alkoholens   till-\r\ngänglighet genom nationella åtgärder har som ovan\r\nanförts   minskat   de   senaste   åren,  och  en\r\nförstärkning måste enligt utskottet  ske av såväl\r\nlokala  som  internationella  insatser  för   att\r\nminska alkoholskadorna.\r\nDet internationella arbetet på alkoholområdet bör\r\nutvecklas  och  förstärkas.  Särskilt  viktigt är\r\nutarbetandet av en EU-strategi för att utforma en\r\neffektiv,  ansvarsfull  och social alkoholpolitik\r\nsom  gagnar  folkhälsan inom  unionen.  Utskottet\r\nanser det viktigt  att  denna  politik på EU-nivå\r\näven   innefattar   åtgärder   för   att   minska\r\nefterfrågan,  exempelvis genom pris- och  skatte-\r\ninstrument. Utskottet erinrar om de initiativ som\r\ntogs    av    Sverige     under    det    svenska\r\nordförandeskapet.\r\n\r\n\r\nMotionerna  ansågs  i  huvudsak  tillgodosedda   och\r\navstyrktes (s. 10; res. fp, kd och c; s.y. m).\r\n\r\nMotionsyrkanden  rörande frågan om subventioner till\r\ntobaksodlingen i Europa  har behandlats av utskottet\r\nvid  ett  flertal tillfällen,  senast  i  betänkande\r\n2002/03  Vissa   tobaksfrågor,   vartill   hänvisas.\r\nUtskottet  vidhöll  där sin principiella inställning\r\natt tobaksodling inte  bör stödjas med medel ur EU:s\r\nbudget.   Motionerna   ansågs    tillgodosedda   och\r\navstyrktes (s. 9; res. m, fp, kd och c).\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nSocialutskottet  har i yttrande, 2003/04:SoU2y,  den\r\n28 oktober 2003 till  KUU  i  anledning av skrivelse\r\n2003/04:13  Europeiska konventet  om  EU:s  framtid,\r\njämte   motioner   redovisat   bl.a.   den   svenska\r\nnarkotika-   ,   alkohol-   och  tobakspolitiken.  I\r\nyttrandet  anförs bl.a. att Sverige  arbetar  aktivt\r\nmed frågor om  tobaksprevention  och anser att det i\r\nförsta  hand  är en folkhälsofråga.  Vidare  betonar\r\nutskottet att folkhälsopolitikens  utformning är och\r\nbör fortsätta att vara ett nationellt  ansvar. Detta\r\när särskilt viktigt för Sverige som vill  behålla en\r\nrestriktiv  nationell  politik, anförs det. Dessutom\r\nanför     utskottet     att    relationen     mellan\r\nalkoholpolitikens  mål  och   regler  för  den  inre\r\nmarknadens  funktion  fortsatt bör  bevakas.  Enligt\r\nutskottets uppfattning  bör  det  vidare  framgå  av\r\nkonstitutionen  att  skyddet för folkhälsan inte bör\r\nunderordnas handelspolitiska krav.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   självfallet   sin   tidigare\r\nredovisade  inställning  när   det  gäller  Sveriges\r\ninsatser  mot  narkotika  på  internationell   nivå.\r\nUtskottet  konstaterar  att  åsikterna  i motionerna\r\nSo343  (c)  yrkande 11, So345 (fp) yrkande  2,  K416\r\n(kd) yrkande  25  och  K419  (fp) yrkande 14 delvis,\r\növerensstämmer   med  utskottets   tidigare   gjorda\r\nuttalanden. Motionerna  får  därmed  anses tillgodo-\r\nsedda.\r\n\r\nÄven när det gäller vilken alkoholpolitik  Sverige\r\nbör  driva inom EU vidhåller givetvis utskottet  sin\r\ntidigare   redovisade  inställning.  I  sammanhanget\r\nfinns det även  skäl att framhålla de ansträngningar\r\nsom Sverige gör tillsammans  med  de övriga länderna\r\nför  att lyfta fram alkoholen som en  folkhälsofråga\r\ninom EU.  Utskottet  vill stryka under vikten av att\r\nverka för sänkta införselkvoter  och  en begränsning\r\nav    alkoholreklamen.   Sammanfattningsvis    anser\r\nutskottet att motionärerna genom den förda politiken\r\nfår  anses   tillgodosedda.   Något   initiativ  med\r\nanledning av motionerna So343 (c) yrkande  9,  So357\r\n(s),  So411  (mp)  yrkande  3,  So576 (s) yrkande 1,\r\nSo645 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande  1 och K419 (fp)\r\nyrkande 14 delvis är således inte erforderligt.\r\nUtskottet anser alltjämt att tobaksodling inte bör\r\nstödjas  med  medel ur EU:s budget. Utskottet  anser\r\nvidare att det  är  angeläget  att  Sverige  även  i\r\növrigt   inom   EU   och   i  andra  internationella\r\nsammanhang, som t.ex. WHO, aktivt stöder arbetet mot\r\ntobaksbruk. Motionerna So472 (s), So577 (kd) yrkande\r\n11 och K419 (fp) yrkande 14  delvis får anses i allt\r\nväsentligt tillgodosedda.\r\n\r\n14:9 Alkoholsortimentsnämnden\r\n\r\nPolitikområde Barnpolitik\r\n\r\n\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\nAnslagen  15:1  Barnombudsmannen  och  15:2  Statens\r\nnämnd för internationella  adoptionsfrågor  har inte\r\nmött någon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker       de      föreslagna\r\nmedelsanvisningarna.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor under politikområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion med förslag  om\r\nen   utredning   angående   Barnombudsmannens\r\norganisation.    Utskottet   hänvisar    till\r\nDiskrimineringskommitténs uppdrag på området.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  So232  av  Gunilla  Tjernberg  och  Inger\r\nDavidson  (kd) begärs  ett  tillkännagivande  om  en\r\nförutsättningslös         utredning         angående\r\nBarnombudsmannens     organisation.     Motionärerna\r\nframhåller    den    kritik    som    riktats    mot\r\nBarnombudsmannens    dubbla    roller,    dvs.   som\r\nföreträdare å ena sidan för barn och ungdomar  och å\r\nandra  sidan  för regeringen. Motionärerna anser,  i\r\nlikhet  med  BO-utredningen,  att  Barnombudsmannens\r\nroll  som  ombudsman   bör   renodlas  och  stärkas.\r\nEftersom  utredningen  inte  behandlade   frågan  om\r\nhuvudmannaskap  för  BO tillräckligt ingående  måste\r\nfrågan  bli föremål för  ytterligare  en  utredning,\r\nanförs det.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI proposition  2001/02:96 En förstärkt Barnombudsman\r\nföreslogs   vissa   åtgärder   för   att   förstärka\r\nBarnombudsmannen   och   renodla  ombudsmannarollen.\r\nBarnombudsmannens roll som företrädare för barns och\r\nungas  rättigheter  och intressen  utifrån  Sveriges\r\nåtagande   enligt   FN:s   konvention   om   barnets\r\nrättigheter  tydliggjordes.   Vidare  föreslogs  att\r\nBarnombudsmannens   mandat   skulle   bestämmas   av\r\nriksdagen  i  lag  och att ombudsmannen  skulle  ges\r\nvissa rättsliga befogenheter  gentemot  myndigheter,\r\nkommuner  och  landsting.  Barnombudsmannen   skulle\r\nfortfarande vara en myndighet under regeringen,  men\r\ngenom  de föreslagna åtgärderna gavs ombudsmannen en\r\nökad självständighet  i förhållande till regeringen.\r\nLagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2002.\r\n\r\nI  betänkande 2001/02:SoU17  behandlade  utskottet\r\npropositionen  samt  motioner  bl.a. om att BO skall\r\nkunna vara pådrivande även mot regeringen. Utskottet\r\nkonstaterade  att  frågan  om  vem  som  skall  vara\r\nhuvudman för Barnombudsmannen behandlats av den s.k.\r\nBO-utredningen.  I  betänkandet  Barnombudsmannen  -\r\nföreträdare  för  barn  och ungdomar  (SOU  1999:65)\r\navvisades en överflyttning  av huvudmannaskapet från\r\nregeringen   till   riksdagen   framför    allt   av\r\nkonstitutionella skäl men också med hänvisning  till\r\natt  riksdagen  inte  passar  som  huvudman  för  en\r\nmyndighet  som  bl.a.  bedriver  opinionsarbete. Ett\r\nändrat huvudmannaskap skulle innebära  en  avvikelse\r\nfrån  regeringsformens  ansvarsfördelning.  Det   är\r\nregeringens   uppgift   att   styra   riket,   medan\r\nriksdagens  uppgift  är  att  lagstifta,  besluta om\r\nskatt och fastställa statens budget. Om ombudsmannen\r\nskulle  underställas  riksdagen skulle riksdagen  få\r\nansvar   för   en   förvaltningsmyndighet   på   ett\r\nsakområde. I detta avseende  ansåg  utredningen  att\r\ndet   inte   gick  att  dra  några  paralleller  med\r\nJustitieombudsmannen  (JO).  Dels  är JO:s ställning\r\nsärskilt reglerad i regeringsformen, dels är JO inte\r\nnågon förvaltningsmyndighet utan del  av  riksdagens\r\nkontrollmakt   att   lagstiftningen   följs   i  den\r\noffentliga verksamheten.\r\nUtskottet  delade  denna  bedömning och underströk\r\nsamtidigt    att   ansvaret   för   att    genomföra\r\nbarnkonventionen        enligt       internationella\r\ntraktatregler   ligger   på  regeringen.   Utskottet\r\nbetonade vidare att det ankommer  på  riksdagen  att\r\ngranska  regeringen  och  dess verksamhet. Utskottet\r\ndelade  därmed  bedömningen  att   regeringen   även\r\nfortsättningsvis     bör     vara    huvudman    för\r\nBarnombudsmannen,  men att Barnombudsmannens  mandat\r\nskall    bestämmas   av   riksdagen.    Genom    att\r\nBarnombudsmannens  uppgifter  framgår av lag minskar\r\nbehovet  av  styrning  i  regleringsbrev.  Utskottet\r\nansåg det angeläget att Barnombudsmannen  själv  kan\r\nbestämma sin egen dagordning och göra prioriteringar\r\nutifrån  sin  kunskap  och  sina  kontakter  med dem\r\nombudsmannen  skall  företräda.  Utskottet  noterade\r\nslutligen     att    regeringen    avsåg    att    i\r\ntilläggsdirektiv  ge  utredningen om en sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning  i  uppdrag  att se över\r\nfrågan  om  Barnombudsmannens  ställning. Motionerna\r\navstyrktes (res. kd).\r\n\r\nDiskrimineringskommittén  har bl.a.  i  uppdrag  att\r\növerväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering\r\nsom      omfattar      alla      eller     flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder  och  samhällsområden   (dir.\r\n2002:11).   Kommittén   skall   också   överväga  en\r\nsamordning  eller  sammanslagning  av  någon   eller\r\nsamtliga  av JämO, DO, HO och HomO samt om den eller\r\nde framtida  ombudsmannainstitutioner  som  föreslås\r\nskall vara underställda regeringen eller riksdagen.\r\n\r\nI     tilläggsdirektiv    (dir.    2003:69)    har\r\ndiskrimineringskommittén givits i uppdrag att i sina\r\növerväganden   rörande  ombudsmännen  i  tillämpliga\r\ndelar inkludera även Barnombudsmannen.\r\nUppdraget skall  vara  avslutat  senast den 1 juli\r\n2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet         kan         konstatera         att\r\nDiskrimineringskommittén  numera  har  i uppdrag att\r\növerväga  en  samordning  eller  sammanslagning   av\r\nsamtliga  ombudsmän  som är underställda regeringen,\r\ndvs.  även Barnombudsmannen.  Mot  bakgrund  av  att\r\nkommittén även skall utreda frågan om huvudmannaskap\r\nför  den   eller   de  ombudsmannainstitutioner  som\r\nföreslås får motion So232 (kd) anses tillgodosedd.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Handikappolitik\r\n\r\n\r\n\r\nPersonligt ombud (16:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag  16:1  Personligt\r\nombud.  Riksdagen  bör avslå två motioner  om\r\nannan    medelsanvisning    till    anslaget.\r\nRiksdagen  bör  vidare avslå två motioner som\r\navser  dels att verksamheten  med  personliga\r\nombud  och   gode   män,  genom  bl.a.  högre\r\narvoden,  skall utvecklas,  dels  att  rätten\r\ntill personligt  ombud  skall  skrivas  in  i\r\nsocialtjänstlagen.\r\nJämför reservation 15 (v, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att 90 000 000  kr\r\nanvisas under anslag 16:1 Personligt ombud.\r\n\r\nBidraget är avsett för att utveckla verksamhet med\r\npersonliga   ombud   för   personer   med   psykiska\r\nfunktionshinder.  De personliga ombuden skall  bl.a.\r\nföreträda den enskilde  i  olika situationer, ge råd\r\noch   stöd   samt   stärka   den   enskildes    egen\r\ninitiativförmåga.  Verksamheten skall grundas på ett\r\nkommunalt  ansvar  och   huvudmannaskap   men  olika\r\nverksamhetsformer   kan   prövas   beträffande   det\r\npraktiska utförandet.\r\nSocialstyrelsen har sedan bidraget tillkom år 2000\r\ntillsammans   med   länsstyrelserna  på  regeringens\r\nuppdrag  arbetat  för  att  verksamheten  skall  bli\r\nrikstäckande. Socialstyrelsen  har  definierat vilka\r\narbetsuppgifter  som  bör  innefattas i  stödet  och\r\nutformat  kriterier  för  vilka   personer  som  bör\r\nomfattas  av  insatsen.  I  uppdraget  till  Social-\r\nstyrelsen ingår också att utvärdera utvecklingen  av\r\nverksamheten  samt  vilka effekter den får såväl för\r\npsykiskt funktionshindrade  som  på utnyttjandet och\r\nutformningen  av  andra  näraliggande  insatser  och\r\nverksamhetsområden.\r\nI  propositionen  (s.  100)   anförs   vidare  att\r\nverksamheten    med   personligt   ombud   har   god\r\nutbredning. Hösten  2002  hade medel till personliga\r\nombud fördelats till 247 kommuner.  Det motsvarar 85\r\n%   av   landets  alla  kommuner.  Verksamheten   är\r\nfortfarande inne i en uppbyggnadsfas på grund av att\r\nmerparten  av  de  personliga  ombuden kommit i gång\r\nförst  under  år  2002.  De  personer  med  psykiska\r\nfunktionshinder som erbjudits  personligt  ombud hör\r\ntill den målgrupp som verksamheten riktar sig  till,\r\ndvs.  personer  som har få insatser men stora behov.\r\nDe största behoven är daglig sysselsättning, sociala\r\nkontakter, fysisk och psykisk hälsa. Vid utgången av\r\n2002 fanns ca 100 verksamheter med sammanlagt ca 280\r\n(av ca 300) ombud  anställda  och  ca 1 200 personer\r\nmed  psykiska  funktionshinder var aktuella  hos  de\r\nombud  som  inlett   arbetet   med  personkontakter.\r\nKönsfördelningen var jämn bland  dessa personer. Vid\r\nårsskiftet 2002/2003 beräknades ca 2 000 personer ha\r\npersonligt ombud. När verksamheten fungerar optimalt\r\nbör 3 000-4 500 personer ha ombud.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion So586 av Cristina Husmark  Pehrsson  m.fl.\r\n(m)   yrkas   att   riksdagen   till  anslaget  16:1\r\nPersonligt  ombud för år 2004 anvisar  200  miljoner\r\nkronor utöver  vad  regeringen  föreslagit  (yrkande\r\n16).  Motionärerna  anför att personer med allvarlig\r\npsykisk sjukdom, exempelvis schizofreni, är en grupp\r\nmed  särskilt  behov av  stöd.  Denna  grupps  behov\r\nförsummas  emellertid   ofta   när   olika  huvudmän\r\nförsöker  undvika  kostnader  genom att skjuta  över\r\nansvaret  på  andra. Vidare anför  motionärerna  att\r\nflera  tragiska   händelser  under  året  visar  att\r\nbehovet  av  samordning   av   insatserna  inom  den\r\npsykiatriska vården är akut. Även  i motion So415 av\r\nCristina   Husmark   Pehrsson   m.fl.   (m)   begärs\r\ntillkännagivande av innebörd att anslaget  16:1  bör\r\nanvisas  ytterligare  medel  (yrkande  5).  I  samma\r\nmotion begärs dessutom ett tillkännagivande av inne-\r\nbörd att personer med allvarlig psykisk sjukdom,  av\r\nrättssäkerhetsskäl, bör erhålla ett personligt ombud\r\neller en kontaktperson (yrkande 12).\r\n\r\nI  motion  So592 av Chatrine Pålsson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  personliga  ombud och gode män\r\n(yrkande  6).  Motionärerna  anför  att   bl.a.  för\r\npersoner  med s.k. dubbeldiagnoser kan de personliga\r\nombuden fungera  som en lots in i vården och att det\r\ndärför finns anledning att utveckla verksamheten med\r\npersonliga ombud.  Vidare anförs att många patienter\r\nförutom personligt ombud  också  behöver en god man.\r\nEnligt  motionärerna  kan det krävas  högre  arvode,\r\nhandledning  och  bättre   utbildning   för  att  få\r\nmänniskor att engagera sig som gode män.\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI motion So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) anförs att\r\nrätten till personligt ombud bör skrivas  in i soci-\r\naltjänstlagen  (yrkande  8). Motionärerna anför  att\r\nsatsningen på personligt ombud  fallit väl ut, men i\r\ntider av ekonomisk knapphet i kommunerna  finns  det\r\nrisk att denna verksamhet inte prioriteras.\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nI  nyligen  beslutade  direktiv  (dir. 2003:133) för\r\npsykiatrisamordnaren nämns (s. 6)  Personligt  ombud\r\nunder rubriken Insatser för att förbättra vård, stöd\r\noch service.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  den  av regeringen föreslagna\r\nmedelsanvisningen    är   väl   avvägd.    Utskottet\r\ntillstyrker därför medelstilldelningen och avstyrker\r\nmotionerna  So586  (m)  yrkande  16  och  So415  (m)\r\nyrkandena 5 och 12. Utskottet  som  konstaterar  att\r\nden nyligen utsedde nationelle psykiatrisamordnarens\r\nuppdrag   även   omfattar   de   personliga  ombuden\r\navstyrker även motion So592 (kd) yrkande 6.\r\n\r\nUtskottet  anser att de personliga  ombuden  utför\r\nett  mycket  värdefullt   arbete   och  noterar  med\r\ntillfredsställelse att verksamheten  nu  har  en god\r\nutbredning  i  landet.  Skäl att i socialtjänstlagen\r\nföra  in  en  särskild  bestämmelse   om  rätt  till\r\npersonligt   ombud  saknas  dock  enligt  utskottets\r\nmening. Motion So394 (v) yrkande 8 avstyrks.\r\n\r\nVissa statsbidrag inom\r\nhandikappområdet (16:2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning   till   anslag   16:2  Vissa\r\nstatsbidrag inom handikappområdet.  Riksdagen\r\nbör  avslå  två  motioner  som föreslår annan\r\nmedelsanvisning till anslaget  samt en motion\r\nom  annan  fördelning  av statsbidraget  till\r\ntolktjänst.  Riksdagen bör  vidare  avslå  en\r\nmotion  som förespråkar  en  översyn  av  den\r\nspecialiserade  omsorgen.  Jämför reservation\r\n16 (v, mp - motiv).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  275  000 000 kr\r\nanvisas  under  anslag  16:2 Vissa statsbidrag  inom\r\nhandikappområdet.\r\n\r\nFrån detta anslag lämnas  statsbidr*a*g* *t*i*l*l*\r\n*l*a*n*d*s*t*i*n*g*e*n*     *f*ö*r*      *v*i*s*s*a*\r\n*h*a*n*d*i*k*a*p*p*i*n**s*a*t*s*e*r*         *s*o*m*\r\n*a*v*s*e*r* *:*\r\n*\r\n*-ds*t*a*t*s*b*i*d*r*a*g*     *t*i*l*l*    *r*å*d*\r\n*o*c*h*    *s*t*ö*d*   *(*2*0*0*   *m*i*l*j*o*n*e*r*\r\n*k*r*o*n*o*r*)* *s*a*m*t*\r\n*\r\n*-ds*t*a*t*s*b*i*d*r*a*g*                  *t*i*l*l*\r\n*t*o*l*k*t*j*ä*n*s*t*    *(*7*5*   *m*i*l*j*o*n*e*r*\r\n*k*r*o*n*o*r*)*.*\r\n*\r\n*R*e*g*e*r*i*n*g*e*n*  *a*n*f*ö*r*   *a*t*t*   *e*n*\r\n*s*ä*r*s*k*i*l*d*      *u*t*r*e*d*a*r*e*     *f*ö*r*\r\n*n*ä*r*v*a*r*a*n*d*e*  *h*a*r*  *i*  *u*p*p*d*r*a*g*\r\n*a*t*t* *f*ö*r*t*y*d*l*iga  regleringen  av insatsen\r\nråd  och stöd. Uppdraget skall redovisas senast  den\r\n15 juni 2004.\r\n\r\nFör att skapa ett nationellt kunskapscenter vid Mo\r\nGård  för   samhällets   stöd   till   personer  med\r\ndövblindhet överförs 4 miljoner kronor till anslaget\r\n16:3   Statsbidrag   till  särskilt  utbildningsstöd\r\nfr.o.m. 2004.\r\nSyftet med bidraget  till  tolktjänsten  är att ge\r\nlandstingen    förutsättningar    att    bygga    ut\r\ntolktjänsten    för   döva   och   dövblinda   m.fl.\r\nSocialstyrelsen har kartlagt 2001 års verksamhet och\r\nkonstaterar att förutsättningarna  för  en  fortsatt\r\nutbyggnad   av   tolktjänsten   är  god  beträffande\r\ntillgången på utbildade tolkar. Samtidigt  visar  de\r\npå en ojämn fördelning när det gäller statsbidragets\r\nandel   av   de  olika  landstingens  kostnader  för\r\ntolktjänsten.  Riksrevisionsverket  (RRV) har därför\r\npå  regeringens uppdrag granskat statsbidraget.  RRV\r\nmenar  att  det skulle vara kostsamt, om ens möjligt\r\natt åstadkomma  en  fördelningsmodell som tar hänsyn\r\ntill  de  faktiska  behoven  av  tolktjänst  och  de\r\nmerkostnader som reformen  medfört. Regeringen avser\r\natt under hösten 2003 utse en  särskild utredare för\r\natt göra en översyn av rätten och  möjligheterna att\r\nkunna använda teckenspråket.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So512 av Erling Bager m.fl.  (fp, m, kd, c)\r\n(delvis)   begärs   tillkännagivande   om   Ågrenska\r\nstiftelsen   och   anslagen   16:2   och  16:4  inom\r\nutgiftsområde 9. Enligt motionärerna är  en utökning\r\nav familjeverksamheten vid Ågrenska och ett fortsatt\r\nstöd  till  alla  de familjer, vilka har fått  eller\r\nkommer att få barn med en sällsynt diagnos, av stort\r\nnationellt värde. Detta  utgör  starka  skäl för ett\r\nhögre  statsbidrag  från  anslaget  16:4 än det  som\r\ntidigare utgått. Med en omdisponering  av anslag kan\r\nbidraget   till  Ågrenska  stiftelsen  ökas  med   i\r\nstorleksordningen   2   miljoner   kronor.  För  att\r\nmöjliggöra   ett   utökat  stöd  till  detta   slags\r\nverksamhet utan att  det går ut över andra organisa-\r\ntioner som får bidrag under samma anslag bör, enligt\r\nmotionärerna, riksdagen  göra  en omdisposition från\r\nanslaget 16:2 till anslaget 16:4 under utgiftsområde\r\n9. Utskottet förutsätts utforma erforderligt förslag\r\ntill yrkande i anslagsfrågan.\r\n\r\nI   motion   So599   av  Inger  Lundberg   m.fl.   (s)   begärs\r\ntillkännagivande   om   att    statsbidraget    till\r\ntolktjänst  för  döva  bör  fördelas med hänsyn till\r\nbehoven  i  respektive län. Motionärerna  anför  att\r\nstatsbidraget     i     princip    beräknas    efter\r\nbefolkningsandel,  men  med   ett  mycket  begränsat\r\ntillskott,   som  efter  tidigare  riksdagsuttalande\r\ngjorts  till  förmån   för  Örebro  läns  landsting.\r\nMotionärerna anser att detta  inte  räcker  och  att\r\nÖrebro   läns   landsting   måste  få  stöd  av  ett\r\nstatsbidragssystem som tar hänsyn  till de speciella\r\nåtaganden länet har.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So315  av  Elina Linna m.fl.  (v)  begärs\r\ntillkännagivande om en översyn av den specialiserade\r\nomsorgen. Motionärerna  pekar  på att regeringen för\r\nen tid sedan tillsatt en utredning  med syfte att se\r\növer den högspecialiserade sjukvården.  Motionärerna\r\nanför  att det finns en motsvarande utveckling  inom\r\nomsorgsområdet   och   att   därför  regeringen  bör\r\ntillsätta  en  utredning  för  att   se   över   den\r\nspecialiserade   omsorgsvården.  Motionärerna  anför\r\nvidare att det är  positivt  att regeringen, för att\r\ndet skall bli en rikstäckande verksamhet, har slutit\r\navtal  med  Mo gård AB, en specialiserad  verksamhet\r\nför dövblinda.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser   den   av   regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd. Utskottet  tillstyrker\r\ndärför  medelstilldelningen och avstyrker motionerna\r\nSo512 (fp, m, kd c) delvis och So599 (s).\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  med tillfredsställelse att\r\nMo gård, som har riksverksamhet  för  små och mindre\r\nkända handikappgrupper, föreslås erhålla ytterligare\r\nmedel i föreliggande budgetproposition.  Vidare  har\r\nregeringen,      genom      ett     projekt     inom\r\nSocialdepartementet   (S2002/3794/HS),   inlett   en\r\növersyn  av  den  högspecialiserade   vården.  Denna\r\növersyn  omfattar  även  områden  inom  hälso-   och\r\nsjukvården  som  kommer funktionshindrade till godo.\r\nSammanfattningsvis  anser  utskottet  inte att något\r\ninitiativ  är  nödvändigt  med  anledning av  motion\r\nSo315 (v). Motionen avstyrks.\r\n\r\nStatsbidrag till särskilt utbildningsstöd\r\n(16:3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  bifalla  regeringens   förslag   om\r\nmedelsanvisning  till  anslag  16:3 Statsbidrag till\r\nsärskilt utbildningsstöd. Riksdagen bör därmed avslå\r\nett  motionsyrkande  om  annan medelsanvisning  till\r\nanslaget.  Riksdagen  bör  vidare   bifalla  det  av\r\nregeringen under anslaget begärda bemyndigandet.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 168  319  000  kr\r\nanvisas  under anslag 16:3 Statsbidrag till särskilt\r\nutbildningsstöd.  Syftet  med statsbidraget är bl.a.\r\natt ge studerande med olika  funktionshinder  sådant\r\nstöd  att de kan vistas på studieorten och genomföra\r\nstudier  vid  folkhögskola.  Motsvarande  gäller för\r\nstuderande   med   rörelsehinder   vid   studier  på\r\nuniversitet  och  högskolor. Bidraget gör det  också\r\nmöjligt för ungdomar som antagits till riksgymnasium\r\nför svårt rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad\r\ngymnasieutbildning, att genomföra studierna.\r\n\r\nVidare   föreslås   att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004,  för ramanslaget  16:3\r\nStatsbidrag   för  särskilt  utbildningsstöd,   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 81 000 000\r\nkr efter 2004.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion So586 av Cristina Husmark  Pehrsson  m.fl.\r\n(m)   yrkas   att   riksdagen   till  anslaget  16:3\r\nStatsbidrag  till  särskilt utbildningsstöd  för  år\r\n2004 anvisar 8 miljoner kronor utöver vad regeringen\r\nföreslagit  (yrkande  17).  Motionärerna  anför  att\r\nregeringen sedan statsbudgeten 2002 minskat anslaget\r\n16:3 Statsbidrag  till  särskilt utbildningsstöd med\r\nsammanlagt   åtta   miljoner.    Motionärerna   vill\r\nåterställa  anslaget  till  sin  tidigare  nivå  och\r\nföreslår därför att anslaget tilldelas åtta miljoner\r\nkronor mer än regeringen anslår, alltså 176 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  den av regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen   är   väl    avvägd.    Utskottet\r\ntillstyrker därför medelstilldelningen och avstyrker\r\nmotion So586 (m) yrkande 17.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2004, i fråga om ramanslaget\r\n16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 81 000 000\r\nkr efter 2004.\r\n\r\nBidrag till viss verksamhet för\r\npersoner med funktionshinder (16:4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag 16:4 Bidrag  till\r\nviss   verksamhet   för  personer  med  funk-\r\ntionshinder.  Riksdagen   bör   därmed  avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.  Vidare  bör  riksdagen,  med  hän-\r\nvisning till det arbete som pågår på området,\r\navslå   ett  antal  motionsyrkanden  som  rör\r\ntillgången  m.m. till service- och signalhun-\r\ndar. Jämför reservation 17 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  78  394 000 kr\r\nanvisas   under   anslag   16:4   Bidrag  till  viss\r\nverksamhet för personer med funktionshinder.\r\n\r\nBidraget   är  avsett  att  öka  organisationernas\r\nmöjligheter att själva bedriva vissa verksamheter av\r\nbetydelse för  personer  med funktionshinder. Bidrag\r\nlämnas  till  ett  tiotal verksamheter  under  2003.\r\nOrganisationerna redovisar sin verksamhet och lämnar\r\nin sina ansökningar  till Socialstyrelsen som följer\r\nupp och utvärderar de  verksamheter  som bedrivs med\r\nbidrag  från  anslaget.  Bland de som erhållit  stöd\r\nfinns   Synskadades  riksförbund   för   inköp   och\r\ntilldelning   av  ledarhundar  för  synskadade  m.m.\r\nRegeringen bedömer  att  organisationerna genom sina\r\nverksamheter  svarar för insatser  som  är  av  stor\r\nbetydelse för personer med funktionshinder. Anslaget\r\ntillfördes 500  000  kr  på tilläggsbudget i samband\r\nmed  2003  års  ekonomiska vårproposition.  För  att\r\nskapa ett nationellt  kunskapscenter vid Mo Gård för\r\nsamhällets  stöd  till  personer   med   dövblindhet\r\növerförs   2  miljoner  kronor  till  anslaget  16.3\r\nStatsbidrag till särskilt utbildningsstöd.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)  yrkas att riksdagen till anslaget  16:4  Bidrag\r\ntill verksamhet för personer med funktionshinder för\r\når  2004   anvisar   1   miljon  kronor  utöver  vad\r\nregeringen  föreslagit  (yrkande  18).  Stödet  till\r\nhandikapporganisationernas   rekreationsanläggningar\r\nbör höjas, anför motionärerna.  Det  är centralt att\r\nfunktionshindrade   och  deras  anhöriga  ges   goda\r\nmöjligheter till rekreation  vid anläggningar som är\r\nsärskilt anpassade för specifika funktionshinder.\r\n\r\nI motion So512 av Erling Bager  m.fl. (fp, m, kd, c)\r\n(delvis)   begärs   tillkännagivande   om   Ågrenska\r\nstiftelsen och anslagen  16:2 och 16:4 inom utgifts-\r\nområde 9. Som tidigare redovisats  vill motionärerna\r\ntilldela Ågrenska stiftelsen ett i storleksordningen\r\n2 miljoner kronor högre statsbidrag  än  det  reger-\r\ningen   föreslagit.   Detta   bör   ske   genom   en\r\nomdisposition  från anslaget 16:2 till anslaget 16:4\r\nunder utgiftsområde  9. Utskottet förutsätts utforma\r\nerforderligt förslag till  yrkande  i anslagsfrågan.\r\nÄven i motion So610 av Marianne Carlström  m.fl. (s)\r\nbegärs  tillkännagivande om Ågrenska stiftelsen  och\r\nvikten av statsbidrag för verksamheten.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion  So328  av  Göran  Lindblad och Ulf Sjösten\r\n(båda    m)   begärs   tillkännagivande    om    att\r\nindividualisera     biståndet    för    ledarhundar.\r\nMotionärerna anför att  ledarhundar  finansieras via\r\nstatsbudgeten och att Synskadades Riksförbund får en\r\nklumpsumma  utbetald i utbyte mot att man  ser  till\r\natt synskadades  behov  av ledarhundar uppfylls. Det\r\nvore bättre att bidragen  till  hund  slussades  via\r\ntill  exempel  försäkringskassan som prövade den sö-\r\nkandes behov av och rätt till ledarhund.\r\n\r\nI motion So522 av  Catharina  Bråkenhielm (s) begärs\r\ntillkännagivande   om   behovet  av   service-   och\r\nsignalhundar. Motionären  anför att dessa hundar bör\r\njämställas  med  blindledarhundar   när  det  gäller\r\nvikten   och   behovet   hos  de  funktionshindrade.\r\nMotionären  anser  därför  att   riksdagen   bör  ge\r\nregeringen  i  uppdrag  att  se över möjligheten att\r\nstödja  och  likställa  funktionshindrade   gruppers\r\nbehov av hunden i sin vardag.\r\n\r\nI  motion So567 av Ingela Thalén och Anita Johansson\r\n(båda  s)  begärs  tillkännagivande om utbildning av\r\nservice-  och signalhundar.  Motionärerna  pekar  på\r\nbehovet  av   en   stabil  finansiering  vad  gäller\r\nutbildning av service- och signalhundar.\r\n\r\nI motion So615 av Britt-Marie  Lindkvist  och  Marie\r\nGranlund  (båda  s)  begärs  tillkännagivande  om en\r\nunderlättad  tillgång till service och signalhundar.\r\nEftersom dessa  hundar fyller en viktig funktion bör\r\ndet, enligt motionärerna,   vara rimligt att se över\r\nom samhället kan  underlätta  tillgången på service-\r\noch signalhundar.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nAv  regleringsbrevet  för budgetåret  2003  avseende\r\nSocialstyrelsen framgår att högst 800 000 kr avsatts\r\nför verksamheten vid Ågrenska hälsocentret för barn.\r\nÅgrenska   bedriver,   enligt   hälsocentrets   egen\r\nhemsida,  verksamhet  för   barn  och  ungdomar  med\r\nfunktionshinder, deras familjer  och  professionella\r\nsom  möter  barn  och  familjer.  Vidare framgår  av\r\nregleringsbrevet  att Synskadades riksförbund  (SRF)\r\nerhållit högst 24 400  000  kr  för  anskaffning  av\r\nledarhundar för synskadade och därmed sammanhängande\r\nåtgärder.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  handikapporganisationerna som\r\nfår del av anslaget genom  sina  verksamheter svarar\r\nför insatser som är av stor betydelse  för  personer\r\nmed  funktionshinder. Utskottet anser dock inte  att\r\nstödet   nu   skall  utökas  utöver  vad  regeringen\r\nföreslår.   Utskottet    tillstyrker    därmed   den\r\nföreslagna  medelsanvisningen  och avstyrker  motion\r\nSo586 (m) yrkande 18. Även motionerna  So512 (fp, m,\r\nkd, c) delvis och So610 (s) avstyrks.\r\n\r\nI  ett  antal  motioner  framförs olika synpunkter\r\nrörande ledarhundar och service-  och  signalhundar.\r\nUtskottet  har  erfarit  att när det gäller  statens\r\nansvar att tillhandahålla  hundar  för olika ändamål\r\npågår  det ett arbete såväl inom Socialdepartementet\r\nsom inom Försvars- och Justitiedepartementen. Enligt\r\nuppgift förekommer det också ett samarbete mellan de\r\ntre departementen  på  detta område. Något initiativ\r\nfrån riksdagens sida behövs  därför inte. Motionerna\r\nSo328  (m),  So522  (s),  So567 (s)  och  So615  (s)\r\navstyrks.\r\n\r\nBidrag till handikapporganisationer\r\n(16:5)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag 16:5 Bidrag  till\r\nhandikapporganisationer. Riksdagen bör därmed\r\navslå    ett    motionsyrkande    om    annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare,  främst  med hänvisning till pågående\r\növersyn  av  reglerna  för  statsbidrag  till\r\nhandikapporganisationer,                avslå\r\nmotionsyrkanden      om      bidrag      till\r\nhandikapporganisationer. Vidare bör riksdagen\r\navslå   ett   par  motioner  om  bidrag  till\r\nanhörigorganisationer,  bl.a.  med hänvisning\r\ntill att fortsatt stöd kommer att  utgå  även\r\nunder 2004. Jämför reservation 18 (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås att 161 748  000  kr\r\nanvisas    under    anslag    16:5    Bidrag    till\r\nhandkapporganisationer.\r\n\r\nI  januari  2000  beslutade  regeringen  om  en ny\r\nförordning     (2000:7)    om    statsbidrag    till\r\nhandikapporganisationer.   I  den  nya  förordningen\r\ndefinieras     vad     som     avses     med      en\r\nhandikapporganisation samt hur anslaget skall förde-\r\nlas.  Sedan  den  nya förordningen trätt i kraft har\r\nanlaget  fått  en  sammanlagd   nivåhöjning  med  28\r\nmiljoner kronor per år.\r\nEnligt     den     nya    förordningen    ansvarar\r\nSocialstyrelsen för såväl  beslut  om fördelning som\r\nadministration        av        bidraget        till\r\nhandikapporganisationerna.\r\nI  samband  med  att den nya förordningen trädde i\r\nkraft den 1 juli 2001 fick Socialstyrelsen i uppdrag\r\natt kartlägga och redovisa  effekterna av bestämmel-\r\nserna i den nya förordningen. Myndigheten redovisade\r\nresultaten  i  december  2001.  De   visade  att  en\r\növervägande  del av handikapporganisationerna  anser\r\natt det nya regelsystemet är bättre och mer rättvist\r\nän  det  gamla.  Kritik  riktas  dock  mot  det  nya\r\nsystemet då  ett  fåtal gamla organisationer får och\r\nkommer  att få kraftigt  minskade  bidrag.  För  att\r\nbegränsa dessa negativa effekter tillfördes anslaget\r\npå tilläggsbudgeten  i  samband  2003 års ekonomiska\r\nvårproposition  1,5 miljoner kronor  för  2003.  Mot\r\nbakgrund av de effekter  som  beräknas  för 2004 och\r\n2005 höjs anslaget med ytterligare 3 miljoner kronor\r\nfrån  och med 2004 och med 500 000 kr fr.o.m.  2005,\r\ndå det nya bidragssystemet är fullt genomfört.\r\nI propositionen  (s.  120  f.) redovisas också att\r\nanhörigas  roll  och betydelse som  vårdgivare  till\r\näldre  och  personer   med  funktionshinder  är  väl\r\ndokumenterad och erkänd.  Vidare har Socialstyrelsen\r\npå  regeringens  uppdrag  kartlagt   utvecklingen  i\r\nkommunerna ett år efter det att det statliga  stimu-\r\nlansbidraget   på   området   upphört.  I  maj  2003\r\nredovisade  myndigheten  rapporten   Ett   år  efter\r\nAnhörig 300. Socialstyrelsen konstaterar att det har\r\nskett  en  påtaglig utveckling inom området men  att\r\ndet  inte säkert  kan  avgöras  vilken  utsträckning\r\nanhörigstödet  verkligen  når  dem som behöver stöd.\r\nDet   beror  bl.a.  på  brister  i  den   officiella\r\nstatistiken.  Socialstyrelsens  bedömning är att det\r\nåterstår  mycket  arbete,  bl.a.  med  att  utveckla\r\nkvaliteten på stödinsatserna, innan  utbudet av stöd\r\ntill anhöriga motsvarar de faktiska behoven.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt för budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen  till  anslaget 16:5 Bidrag\r\ntill  handikapporganisationer för  år  2004  anvisar\r\n2 miljoner  kronor  utöver vad regeringen föreslagit\r\n(yrkande   19).   Motionärerna    anför   att   alla\r\nhandikapporganisationer,  även de som  representerar\r\nmycket små grupper av handikappade  eller som väljer\r\natt  inte  samordna sin verksamhet inom  ett  större\r\nkollektiv, skall  ha  rimliga möjligheter att arbeta\r\nsom självständiga organisationer.  Ytterligare medel\r\nskall riktas särskilt till dessa organisationer.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So572  av  andre  vice talmannen  Kerstin\r\nHeinemann  m.fl.  (fp)  begärs  tillkännagivande  om\r\nregler   för   bidrag   till   anhörigorganisationer\r\n(yrkande 7). Motionärerna anför  att  föreningar som\r\nAnhörigrådet  och  Demensförbundet  gör  ovärderliga\r\ninsatser  när  det  gäller  utbildning och stöd  för\r\nanhöriga. De anser att dessa  föreningar snarast bör\r\nklassificeras  som  handikapporganisationer  och  få\r\nbidrag som sådana.\r\n\r\nI motion So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs\r\ntillkännagivande om vad  i  motionen  anförs  om ett\r\nnytt statsbidrag till anhörigorganisationer (yrkande\r\n7).     För    att    frivilligorganisationer    och\r\nanhörigföreningar  tillsammans  med kommunerna skall\r\nkunna stödja anhörigvårdarna med utbildning och stöd\r\nbehöver de ekonomiska resurser, anför  motionärerna.\r\nDe  anser att ett nytt statsbidrag bör inrättas  som\r\nskiljer   sig  till  inriktning  och  karaktär  från\r\nnuvarande bidrag till handikapporganisationer.\r\n\r\nI  motion  So362   av  Ulrik  Lindgren  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande   om    att    statsbidraget    för\r\nhandikapporganisationer  bör  ses  över.  Motionären\r\npekar  på  att  nytillkommande  organisationer   som\r\nuppfyller  kriterierna  får vara med och dela på ett\r\noförändrat  belopp.  Detta   betyder   att  tidigare\r\nbidragsberättigade  organisationer får en  sänkning.\r\nVidare anför motionären  att  ett  rimligt krav från\r\nHandikapporganisationerna      är     kravet      på\r\nförutsägbarhet, att de ekonomiska villkoren inte ska\r\nändras under ett verksamhetsår.\r\n\r\nI   motion   So616   av   Ulla  Wester  (s)   begärs\r\ntillkännagivande     om     behovet     av     SDR:s\r\nombudsmannafunktion. Motionären  anför  att Sveriges\r\ndövas riksförbund under en femårsperiod förlorat  60\r\n%  av  det  ursprungliga  statsbidraget  och att den\r\nslagit  larm  då den av besparingsskäl omöjligt  kan\r\nupprätthålla sin \"sambandsfunktion\".\r\n\r\n\r\nBakgrund m.m.\r\n\r\nUnder  politikområdet   Äldrepolitik   anslag   17:1\r\nStimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\nredovisas att pensionärsorganisationer  kan  erhålla\r\nstatsbidrag  i  enlighet med förordningen (1994:316)\r\nom statsbidrag till  pensionärsorganisationer. Under\r\når  2003  har  fem rikstäckande  pensionärsorganisa-\r\ntioner  erhållit   bidrag.  Från  anslaget  fördelar\r\nregeringen   också   bidrag    till    vissa   andra\r\norganisationer som företräder äldres intressen. Från\r\noch  med  år  2003  har ytterligare 1 miljon  kronor\r\ntillförts anslaget för stöd till organisationer inom\r\näldreområdet.\r\nFrån Socialdepartementet  har  inhämtats  dels att\r\nAnhörigrådet  och  Demensförbundet  ingår  bland  de\r\norganisationer  som,  utöver  pensionärsorganisatio-\r\nnerna,  får del av det ovan beskrivna  stödet,  dels\r\natt detta stöd även kommer att utgå för år 2004.\r\nRegeringen  har  i regleringsbrevet för budgetåret\r\n2003 avseende Socialstyrelsen uppdragit åt styrelsen\r\natt fortsatt följa tillämpningen  av de nya reglerna\r\nför   statsbidrag   till  handikapporganisationerna.\r\nUppdraget med eventuella förslag till åtgärder skall\r\nredovisas senast den 28 februari 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att de  handikapporganisationer  som\r\nfår del av anslaget, vare sig de är stora eller små,\r\när  av stor betydelse för personer med funktionshin-\r\nder.  Utskottet  anser dock inte att stödet nu skall\r\nutökas utöver vad  regeringen  föreslagit. Utskottet\r\ntillstyrker        därmed       den       föreslagna\r\nmedelstilldelningen  och  avstyrker motion So586 (m)\r\nyrkande 19.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att Socialstyrelsen alltjämt\r\nföljer  tillämpningen  av   de   nya   reglerna  för\r\nstatsbidrag      till     handikapporganisationerna.\r\nAnledning  att  föreslå  någon  ytterligare  översyn\r\nföreligger därför inte. Vidare konstaterar utskottet\r\natt från anslaget  17:1 Stimulansbidrag och åtgärder\r\ninom  äldrepolitiken   lämnas   bidrag   till  bl.a.\r\nAnhörigrådet    och    Demensförbundet    för   viss\r\nverksamhet.  Fortsatt  stöd  kommer  enligt vad  som\r\nerfarits även att utgå för 2004. Något initiativ med\r\nanledning  av  motionerna  So362  (kd),  So572  (fp)\r\nyrkande 7, So616 (s) och So614 (kd) yrkande 7 behövs\r\ninte.\r\n\r\nBidrag till utrustning för\r\nelektronisk kommunikation (16:6)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning  till anslag 16:6 Bidrag till\r\nutrustning  för  elektronisk   kommunikation.\r\nRiksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande\r\nom att inte anvisa medel till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  22  794  000  kr\r\nanvisas under anslag 16:6 Bidrag till utrustning för\r\nelektronisk kommunikation.\r\n\r\nSyftet   med   ersättningen  till  utrustning  för\r\nelektronisk kommunikation  är att ge personer som är\r\ndöva,   gravt   hörselskadade,   talskadade    eller\r\nspråkstörda   möjlighet   att  kommunicera  via  ett\r\nkommunikationsnät. De utgifter som belastar anslaget\r\när ersättning till landstingen  för  inköp  av sådan\r\nkommunikationsutrustning,  samt  för utrustning  som\r\nskall användas av närstående. Verksamheten  regleras\r\nfr.o.m. den 1 oktober 2001 i förordningen (2001:638)\r\nom   statsbidrag  till  utrustning  för  elektronisk\r\nkommunikation.\r\nSocialstyrelsen  har  haft i uppdrag att följa upp\r\neffekterna  för  brukarna  av   de   nya   reglerna.\r\nMyndigheten   redovisade  resultaten  i  juli  2003.\r\nEnligt en enkät som Socialstyrelsen skickade ut till\r\nlandstingen har  mellan  25  %  och  100 % av medlen\r\nförbrukats  under  perioden  kvartal  tre  2001  och\r\nkvartal ett 2003. De förbrukade medlen har fördelats\r\nmellan  två  grupper av funktionshindrade:  personer\r\nsom  är  hörselskadade,  döva  och  talskadade  samt\r\npersoner med  dövblindhet. Den första gruppen fick i\r\nmedeltal 86 % av medlen och den andra gruppen fick i\r\nmedeltal 14 %.\r\nI  propositionen   anförs   vidare  (s.  101)  att\r\nSocialstyrelsens  bedömning  är  att  de  många  nya\r\ninitiativ till utveckling av verksamheten som tagits\r\nav   de  flesta  landsting  ger  en  bild   av   att\r\nlandstingen  tar  sitt  ansvar  för dessa grupper av\r\nfunktionshindrade   personer   och   att    samtliga\r\nlandsting  kommer  att  fortsätta att vidareutveckla\r\nverksamheten. Socialstyrelsen  anser dock att det är\r\nsärskilt  viktigt  att följa de landsting  som  inte\r\ngenomfört eller planerat utvecklingsinsatser. Enligt\r\nrapporten är det först  vid  anslagsfördelningen  år\r\n2005  som  effekten  för  brukarna  går  att bedöma.\r\nRegeringen  avser därför att lämna ett nytt  uppdrag\r\ntill  Socialstyrelsen  att  följa  upp  landstingens\r\nverksamheter    för   utskrivning   av   elektronisk\r\nkommunikation samt effekterna för brukarna av de nya\r\nreglerna.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586 av  Cristina  Husmark  Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget  att för år\r\n2004 anvisa medel till anslaget 16:6 Bidrag till ut-\r\nrustning för elektronisk kommunikation (yrkande 20).\r\nMotionärerna  hänvisar till att de i ett flertal  år\r\nföreslagit att  en hjälpmedelsgaranti skall införas.\r\nDen  konkreta  utformningen  av  hjälpmedelsgarantin\r\nmåste  bli  föremål   för   särskild  utredning  där\r\nnoggranna  analyser  och  avvägningar  görs.  Enligt\r\nmotionärernas uppfattning finns  det  dock  redan nu\r\nanledning   att   pröva  införandet  av  en  statlig\r\nhjälpmedelsgaranti  omfattande  de  hjälpmedel som i\r\ndagsläget  finansieras  med  statliga  anslag   dvs.\r\nbilstödet och bidrag till utrustning för elektronisk\r\nkommunikation.  Dessa  anslag bör överföras till ett\r\nnytt anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller att  anslaget  bör  bibehållas.\r\nUtskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget\r\natt slå samman  anslaget  med  anslaget  för bilstöd\r\ntill   handikappade   för   att  införa  en  statlig\r\nhjälpmedelsgaranti.  Motion  So586  (m)  yrkande  20\r\navstyrks    därmed.   Utskottet   tillstyrker    den\r\nföreslagna medelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nBilstöd till handikappade (16:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslag 16:7 Bilstöd till\r\nhandikappade.  Riksdagen   bör  därmed  avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.    Riksdagen   bör   vidare,    med\r\nhänvisning  till   att  regeringen  slutligen\r\ntillkallat en utredare  för att göra bl.a. en\r\növersyn av regler och tillämpning för bilstöd\r\ntill personer med funktionshinder,  avslå mo-\r\ntioner  om  bilstödet. Jämför reservation  19\r\n(m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  196 000 000 kr\r\nanvisas under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade.\r\n\r\nSyftet  med  anslaget  är  att  lämna bidrag  till\r\nfunktionshindrade   personer   och   föräldrar   med\r\nfunktionshindrade    barn   för   anskaffning    och\r\nanpassning  av  motorfordon   m.m.  Bestämmelser  om\r\nbilstöd finns i lagen (1988:360)  om handläggning av\r\närenden     om     bilstöd     till    handikappade.\r\nRiksförsäkringsverket      och      de      allmänna\r\nförsäkringskassorna ansvarar för bilstödet. Stöd kan\r\nlämnas   i   form   av   grundbidrag,  inkomstprövat\r\nanskaffningsbidrag och anpassningsbidrag.  Från  och\r\nmed    den    1   juli   1995   kan,   under   vissa\r\nförutsättningar,    bidrag    också    lämnas   till\r\nkörkortsutbildning  till den som beviljats  bilstöd.\r\nGenom  en  förordningsändring   under   hösten  1997\r\nbegränsades  utbetalningarna för bilstöd så  att  de\r\nför respektive budgetår ryms inom ramen för de medel\r\nsom anslås.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen avslår  förslaget att för år\r\n2004  anvisa medel till anslaget 16:7  Bilstöd  till\r\nhandikappade  (yrkande  21). Som tidigare redovisats\r\nvill motionärerna införa  ett  nytt anslag betecknat\r\nstatlig hjälpmedelsgaranti och överföra  bl.a. före-\r\nslagna medel för bilstödet till detta nya anslag.\r\n\r\nI  motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)  yrkas\r\natt   riksdagen  till  anslaget  16:7  Bilstöd  till\r\nhandikappade  anvisar  70 miljoner kronor utöver vad\r\nregeringen  föreslagit  (yrkande   20  delvis).  Ett\r\nyrkande  med  denna  innebörd finns också  i  motion\r\nSo575  av  andre  vice talmannen  Kerstin  Heinemann\r\nm.fl. (fp) yrkande 2.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs\r\ntillkännagivande  om   principerna   för   bilstödet\r\n(yrkande  9)  Motionärerna  anser  att  den faktiska\r\nfunktionsnedsättningen skall utgöra grund  för  rätt\r\ntill  bilstöd.  Kan inte den funktionshindrade själv\r\nframföra  ett fordon  skall  familjemedlemmar  eller\r\nassistenter    kunna    fungera    som   chaufförer.\r\nMotionärerna  anser också att åldersgränserna  skall\r\nslopas.\r\n\r\nI ytterligare sju  motioner begärs tillkännagivanden\r\nom bilstödet.\r\n\r\nI  motion  So206  av  Rolf   Gunnarsson  (m)  begärs\r\ntillkännagivande  om  en  förändring   av   gällande\r\nbestämmelser  vad  gäller  bilstöd för handikappade.\r\nMotionären anser att åldersgränsen  vid  50 år måste\r\ntas bort.\r\n\r\nI   motion   So255   av  Hans  Backman  (fp)  begärs\r\ntillkännagivande om att  bidrag  till bil även skall\r\nkunna ges till handikappade personer som fyllt 50 år\r\noch har sjuk- eller aktivitetsersättning.\r\n\r\nI motion So347 av Sven Brus och Kenneth  Lantz (båda\r\nkd)   begärs  tillkännagivande  om  vad  i  motionen\r\nanförts  om  att  se  över möjligheten att skyndsamt\r\nförändra     regelverket    för     bilstöd     till\r\nfunktionshindrade. I motion So364 av Lars Gustafsson\r\n(kd) framställs ett i stort likalydande yrkande.\r\n\r\nI motion So475  av  Jeppe  Johnsson  och Anita Sidén\r\n(båda m) begärs tillkännagivande om en förändring av\r\nvilka som är berättigade till bilstöd.\r\n\r\nI  motion  So622  av  Lennart  Axelsson  och   Sonja\r\nFransson (båda s) begärs tillkännagivande om behovet\r\nav  en  översyn  av  bilstödet för en mer långsiktig\r\nlösning.\r\n\r\nI  motion  So609  av  Sonja   Fransson  och  Lennart\r\nAxelsson (båda s) begärs tillkännagivande om att vid\r\növersynen   av   bilstödet   beakta   65-årsgränsen.\r\nMotionärerna  anför  att  behovet  av  att leva  ett\r\nsjälvständigt liv och att ha sociala kontakter  inte\r\nupphör när man fyller 65 år.\r\n\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  helt nyligen tillkallat en särskild\r\nutredare (dir. 2003:137)  med  uppgift  att  göra en\r\növersyn  av regler och tillämpning för bilstöd  till\r\npersoner med funktionshinder samt lämna förslag till\r\nett effektivare  och  förbättrat system för bilstöd.\r\nEnligt direktivet skall  det  nya stödet vara enkelt\r\natt administrera. Vidare skall  det  möjliggöra  god\r\nkontroll  och  innehålla  goda  förutsättningar  för\r\nansvarig  huvudman  att  styra kostnaderna. Dessutom\r\nskall utredaren i arbetets  inledning  genomföra  en\r\nfördjupad  studie  där  kostnader  för och nyttan av\r\nfärdtjänst respektive bilstöd jämförs och analyseras\r\nutifrån   ett   individ-   och   samhällsperspektiv.\r\nUtredaren skall därefter analysera och överväga\r\n\r\n-  vilka personer som bör omfattas av stödet,\r\n-\r\n-  om   bilstödet  skall  ha  någon  koppling   till\r\nförvärvsarbete eller inte,\r\n-\r\n-  om   uppdelningen    av   bilstödet   i   grund-,\r\nanskaffnings-     och    anpassningsbidrag     är\r\nändamålsenligt samt  vilka  möjligheter  den  en-\r\nskilde skall ha att välja fordon,\r\n-\r\n-  hur    ett    system   för   behovsbedömning   av\r\nbilanpassningen  skall  kunna  upprättas,  vilken\r\nkompetens som bör knytas till detta, vem som  bör\r\nvara  huvudman  och  vem  som skall utöva tillsyn\r\növer verksamheten,\r\n-\r\n-  förändringar i organisation och ansvarsfördelning\r\nför verksamheten,\r\n-\r\n-  om   man   kan   effektivisera   och    förbättra\r\nadministrationen   och  tillämpningen  av  stödet\r\ngenom  att  koncentrera   handläggning   av  bil-\r\nstödsärenden  till ett mindre antal beslutenheter\r\nsamt\r\n-\r\n-  övrig reglering av stödet.\r\n-\r\nUtredaren skall redovisa  första  delen av uppdraget senast den\r\n31  maj  2004.  Uppdraget  i övrigt skall  redovisas\r\nsenast den 31 december 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet kan inte, som just  redovisats, ställa sig\r\nbakom förslaget att slå samman  anslaget för bilstöd\r\ntill  handikappade  med  anslaget  för  bidrag  till\r\nutrustning  för  elektronisk kommunikation  för  att\r\ndärigenom  införa  en   statlig  hjälpmedelsgaranti.\r\nMotion  So586  (m)  yrkande   21   avstyrks  därmed.\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen  och  avstyrker  motionerna  So575\r\n(fp) yrkande 2 och Fi240 (fp) yrkande 20 delvis.\r\n\r\nUtskottet   välkomnar   att  regeringen  slutligen\r\ntillkallat en utredare för  att  göra  en översyn av\r\nregler och tillämpning för bilstöd till personer med\r\nfunktionshinder   samt   lämna   förslag  till   ett\r\neffektivare och förbättrat system  för  bilstöd.  De\r\nfrågor   som   tas  upp  i  motionerna  omfattas  av\r\ndirektivet. Motionerna  So206 (m), So255 (fp), So347\r\n(kd), So364 (kd), So475 (m),  So609  (s)  So622  (s)\r\nsamt  So642  (kd)  yrkande  9  är  därmed i huvudsak\r\ntillgodosedda.\r\n\r\nKostnader för statlig\r\nassistansersättning (16:8)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning  till  anslag  16:8 Kostnader\r\nför statlig assistansersättning.  Vidare  bör\r\nriksdagen  avslå  motioner  med  förslag till\r\nändringar     avseende     assistansreformen.\r\nUtskottet  hänvisar till att  regeringen  för\r\nnärvarande  bereder  direktiv  för  en  bred,\r\nparlamentarisk,  översyn  av lagen (1993:389)\r\nom assistansersättning. Jämför reservation 20\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 10 061 000 000 kr\r\nanvisas  under  anslag  16:8 Kostnader  för  statlig\r\nassistansersättning.\r\n\r\nStatlig    assistansersättning     lämnas     till\r\nfunktionshindrade   personer   som   har   behov  av\r\npersonlig assistans för sin dagliga livsföring under\r\ni genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.\r\nAnslaget  disponeras av Riksförsäkringsverket.  De\r\nallmänna   försäkringskassorna   administrerar   och\r\nbeslutar om  ersättningen.  Frågor  om  assistanser-\r\nsättning    regleras    i    lagen   (1993:389)   om\r\nassistansersättning  och i förordningen  (1993:1091)\r\nom  assistansersättning.  Rätten  gäller  för  svårt\r\nfunktionshindrade  personer som inte fyllt 65 år och\r\nsom bor i eget boende,  servicehus  eller hos familj\r\neller  anhörig.  Från  och  med  den 1 januari  2001\r\ngäller      att      personer      som     beviljats\r\nassistansersättning  före 65 års ålder  får  behålla\r\ndenna rätt även därefter.\r\nSåväl    antalet    personer     som     beviljats\r\nassistansersättning som antalet assistanstimmar  har\r\nökat   kraftigt   sedan   reformen   infördes  1994.\r\nUtgiftsökningen  beror  till  största delen  på  att\r\nantalet assistanstimmar per person  och  vecka  ökat\r\nväsentligt.\r\nVidare   anförs   i  propositionen  (s.  102)  att\r\nregeringen inom kort har för avsikt att tillsätta en\r\nparlamentarisk utredning  med  uppgift se över lagen\r\n(1993:389) om assistansersättning.  Översynen  skall\r\nbl.a.  avse  hur  lagen  fungerat  i praktiken, även\r\ninnefattande bemötandefrågor, personalförsörjningen,\r\nhur den långsiktiga finansieringen kan  se  ut  samt\r\nanalysera utgiftsutvecklingen.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI  motion  So586  av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m)  yrkas  att  riksdagen    till   anslaget   16:8\r\nKostnader  för  statlig  assistansersättning  för år\r\n2004   anvisar   1,9  miljarder  kronor  utöver  vad\r\nregeringen  föreslagit  (yrkande  22).  Motionärerna\r\nvill   återföra    det   ekonomiska   ansvaret   för\r\nassistansersättningens första 20 timmar till staten.\r\nDe anser att rätten  till  personlig assistent, även\r\nunder skoltid och vid vistelse  på  dagcenter, skall\r\nåterinföras    samt    att   schabloniseringen    av\r\nassistansersättningen  skall   slopas.  Rätten  till\r\npersonlig     assistans     bör     också    omfatta\r\nfunktionshindrade i gruppboende. För  detta avsätter\r\nmotionärerna ytterligare en miljard kronor samt vill\r\nåterföra   900   miljoner   kronor   av  kommunernas\r\nkostnader för de första 20 timmarna till staten.\r\n\r\nI  motion  So487 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) begärs tillkännagivande  om  att  det ekonomiska\r\nansvaret  för  assistansreformen bör återföras  till\r\nstaten (yrkande  4). Motionärerna anser att insatser\r\noch  stöd  till  funktionshindrade   skall   utföras\r\nindividuellt.   Stödet   skall  riktas  direkt  till\r\nenskilda  människor  och  inte   gå   omvägen   över\r\nkommunen.     Det     ekonomiska     ansvaret    för\r\nassistansersättningens 20 första timmar  bör  därför\r\nåterföras till staten.\r\n\r\nI  motion  Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen  till  anslaget  16:8  Kostnader  för\r\nstatlig  assistansersättning  åtgärder  anvisar  300\r\nmiljoner  kronor  utöver  vad  regeringen föreslagit\r\n(yrkande 20 delvis). Ett yrkande  med denna innebörd\r\nfinns också i motion So575 av andre  vice  talmannen\r\nKerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkande 3.\r\n\r\nI  motion  So209  av  Anders G Högmark och Elizabeth\r\nNyström (båda m) begärs  tillkännagivande  om att på\r\nprov   införa   en  icke  schabloniserad  assistans-\r\nersättning.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So575 av  andre  vice  talmannen  Kerstin\r\nHeinemann m.fl.  (fp) begärs tillkännagivande om vad\r\nsom i motionen anförs  om direktiven för utrednings-\r\narbete  om  assistansverksamhet  m.m.  (yrkande  4).\r\nMotionärerna  anför att statligt finansieringsansvar\r\noch kvalitetsförbättring,  i  den  utsträckning  det\r\ninte täcks av förra riksmötets beslut, bör beaktas i\r\ndirektiven för utredningsarbetet.\r\n\r\nI  motion  So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande  om  vad  i  motionen anförs om att\r\nfunktionshindrade skall ha tillgång  till personliga\r\nassistenter   även   vid   studier   (yrkande   31).\r\nMotionärerna anser att assistentens insatser  behövs\r\nför  att  ge  eleven  trygghet i att allt kring hans\r\neller  hennes  person fungerar  så  bra  att  övriga\r\nkrafter kan användas  till  att satsa på skolarbetet\r\neller i den pedagogiska leken.\r\n\r\nI   motion   Ub391   av   Håkan  Larsson   m.fl.   (c)   begärs\r\ntillkännagivande  om att låta  vuxenutbildning  vara\r\nunderlag för rätt till assistent enligt LSS (yrkande\r\n20).\r\n\r\nI  motion  So614  av  Nils-Göran  Holmqvist  m.fl.  (s)  begärs\r\ntillkännagivande om en  översyn  av  regelverket för\r\npersonlig  assistans  enligt  lagen  om assistanser-\r\nsättning (LASS). Motionärerna lyfter därvid särskilt\r\nfram dels assistansersättningens nivå då assistansen\r\nutförs av föräldrar eller make, dels personlig assi-\r\nstans som vård i livets slutskede.\r\n\r\nI motion So627 av Eva Arvidsson m.fl. (s) begärs\r\ntillkännagivande om personlig assistans.\r\nMotionärerna anför att insatser som i dag ges i\r\nkommunal regi, t.ex. gruppboenden, ibland skulle\r\nkunna ersätta personlig assistans och ge högre\r\nkvalitet för brukaren. Detta bör tas i beaktande vid\r\nen översyn av LASS, anförs det.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade senast motionsyrkanden rörande\r\nstatlig assistansersättning i betänkande\r\n2002/03:SoU1, vartill hänvisas. Utskottet anförde då\r\nbl.a. följande (s. 68 f.)\r\n\r\nUtskottet   står   fast   vid   bedömningen   att\r\nassistansreformen  har inneburit ökad  valfrihet,\r\nstörre  inflytande och  bättre  livskvalitet  för\r\nmånga  svårt  funktionshindrade  personer.  Lagen\r\n(1993:387)   om   stöd  och  service  till  vissa\r\nfunktionshindrade (LSS)  syftar  till  att främja\r\njämlika  levnadsvillkor  och  full delaktighet  i\r\nsamhällslivet för de personer som omfattas av la-\r\ngen. Målen för verksamheten skall  vara  att  den\r\nenskilde  får  möjlighet att leva som andra trots\r\nsitt funktionshinder  (5  §  LSS).  Såväl antalet\r\npersoner  som  beviljats assistansersättning  som\r\nantalet assistanstimmar  har  ökat kraftigt sedan\r\nreformen  infördes  1994. Utskottet  noterar  att\r\nregeringen   räknar  med   en   fortsatt   ökning\r\nframöver. - - -\r\n\r\nUtskottet anser  att  tiden  nu är mogen för en\r\nkartläggning och analys av hur tillämpningen  ser\r\nut  vad  gäller  makars  och  sambors  gemensamma\r\nansvar  för  hem  och  hushåll  när  den  ene  är\r\nfunktionshindrad  och  har  rätt  till  personlig\r\nassistans.  Det behövs också en kartläggning  och\r\nanalys av hur barns rätt till personlig assistans\r\nutvecklats  i   tillämpningen.   Regeringen   bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  med en redovisning av\r\nresultaten  i dessa båda avseenden  samt  om  det\r\nbehövs även med förslag till åtgärder.\r\nUtskottet anser  det också angeläget att belysa\r\nsituationen för psykiskt  funktionshindrade. 1995\r\nårs psykiatrireform syftade  till  att  förbättra\r\npsykiskt funktionshindrade personers situation  i\r\nsamhället  genom  att bl.a. stimulera utbyggnaden\r\nav  bostäder och utveckla  dagliga  verksamheter.\r\nGenom  reformen  tydliggjordes kommunernas ansvar\r\nför  boende,  sysselsättning,  m.m.  för  gruppen\r\npsykiskt funktionshindrade.  Utskottet  står fast\r\nvid  sin bedömning att psykiatrireformen varit  i\r\nhuvudsak  positiv  för psykiskt funktionshindrade\r\npersoner.  Enligt 5 kap.  7  §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453)  skall  socialnämnden  verka  för  att\r\nmänniskor som  av  fysiska,  psykiska eller andra\r\nskäl möter betydande svårigheter i sin livsföring\r\nfår  möjlighet  att delta i samhällets  gemenskap\r\noch att leva som andra. Socialnämnden skall bl.a.\r\nmedverka till att den enskilde får en meningsfull\r\nsysselsättning.\r\nUtskottet anser  att  det  finns  skäl  att  nu\r\nkartlägga     och    analysera    hur    psykiskt\r\nfunktionshindrades   behov   av   någon  form  av\r\nsysselsättning    i    realiteten    tillgodoses.\r\nUtskottet   anser   det   också   värdefullt  att\r\nkartlägga   och   analysera   huruvida   psykiskt\r\nfunktionshindrade  får  daglig  verksamhet enligt\r\nlagen    om   stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade.  Regeringen  bör, även i dessa\r\nbåda avseenden, återkomma till riksdagen  med  en\r\nredovisning  av  resultaten  och med förslag till\r\nåtgärder.\r\n\r\nMed delvis bifall till ett antal  motioner  föreslog\r\nutskottet  att  riksdagen skulle ge regeringen  till\r\nkänna  vad  som  anförts   ovan.   Riksdagen  följde\r\nutskottet.  Vidare avstyrkte utskottet  bifall  till\r\nett   antal   motioner    rörande   bl.a.   statligt\r\nkostnadsansvar för assistansersättningen.  Även  där\r\nföljde  riksdagen  utskottet (res. m, fp, kd och c).\r\nUtskottet har därefter  i  betänkande  2002/03:SoU19\r\nÖversyn  av  lagen (1993:389) om assistansersättning\r\nföreslagit riksdagen  att  regeringen skall ges till\r\nkänna att utskottet anser att  tiden nu är mogen för\r\nen  bred  översyn  av  lagen  (1993:389)   om  assi-\r\nstansersättning    (LASS).   Utskottet   ansåg   att\r\növersynen bl.a. skall  avse hur lagen har fungerat i\r\npraktiken,   även   innefattande    bemötandefrågor,\r\npersonalförsörjningen   och   hur   den  långsiktiga\r\nfinansieringen skall se ut. Det uttalades vidare som\r\nutskottets mening att översynen skall  göras  av  en\r\nparlamentarisk  utredning  (s.y.  m, fp, kd, och c).\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:193) .\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  finner  den  föreslagna medelsanvisningen\r\nväl avvägd och ställer sig inte bakom motionsförslag\r\nom  bl.a.  att överföra det  ekonomiska  kostnadsan-\r\nsvaret  för  de  20  första  timmarna  till  staten.\r\nUtskottet   tillstyrker    därmed   den   föreslagna\r\nmedelsanvisningen  och  avstyrker  motionerna  So209\r\n(m), So487 (m) yrkande 4, So575 (fp) yrkande 3 So586\r\n(m) yrkande 22 och Fi240 (fp) yrkande 20 delvis.\r\n\r\nUtskottet har erfarit att regeringen, mot bakgrund\r\nav     utskottets    initiativ    och     riksdagens\r\ntillkännagivande (2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193),\r\nför  närvarande  bereder  direktiven  för  en  bred,\r\nparlamentarisk,   översyn  av  lagen  (1993:389)  om\r\nassistansersättning.   Något  ytterligare  initiativ\r\nfrån riksdagens sida behövs  inte. Motionerna, So504\r\n(fp) yrkande 31, So575 (fp) yrkande  4,  So614  (s),\r\nSo627 (s) samt Ub391 (c) yrkande 20 avstyrks.\r\n\r\nHandikappombudsmannen (16:10)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslag     16:10\r\nHandikappombudsmannen.  Riksdagen  bör därmed\r\navslå  ett motionsyrkande om att inte  anvisa\r\nmedel till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  18  682 000 kr\r\nanvisas under anslag 16:10 Handikappombudsmannen.\r\n\r\nHandikappombudsmannen  (HO)  har till uppgift  att\r\nbevaka frågor som angår funktionshindrade  personers\r\nrättigheter  och  intressen.  HO  skall  arbeta  med\r\nuppföljning och utvärdering och kan ge enskilda stöd\r\noch  hjälp  att  få  sina  rättigheter och intressen\r\ntillgodosedda. En viktig del  i HO:s arbete är att i\r\nSverige bevaka efterlevnaden av  FN:s standardregler\r\nom  delaktighet  och  jämlikhet  för  personer   med\r\nfunktionshinder.  HO  har också i uppgift att bevaka\r\nlagen  (1999:132)  om förbud  mot  diskriminering  i\r\narbetslivet på grund  av  funktionshinder  och lagen\r\n(2001:1286)   om   likabehandling   av  studenter  i\r\nhögskolan  samt  lagen  (2003:307)  om  förbud   mot\r\ndiskriminering. HO kan även föra talan i domstol för\r\nenskilda som anser sig diskriminerade.\r\nGenom  den  nya  lagen  (2003:307)  om  förbud mot\r\ndiskriminering  har  skyddet  mot diskriminering  av\r\nfunktionshindrade utvidgats till  att gälla nya sam-\r\nhällsområden,      t.ex.      arbetsmarknadspolitisk\r\nverksamhet,     start     eller    bedrivande     av\r\nnäringsverksamhet, yrkesutövning  samt  yrkesmässigt\r\ntillhandahållande  av varor, tjänster och  bostäder.\r\nFör  dessa ändamål förstärks  Handikappombudsmannens\r\nanslag  med  1 miljon kronor för 2003 i enlighet med\r\nförslag  på tilläggsbudget  samt  med  1,5  miljoner\r\nkronor för  2004  och  fr.o.m.  2005  med  1  miljon\r\nkronor.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586  av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) yrkas att riksdagen  avslår förslaget att för år\r\n2004  anvisa  medel till anslag  16:10  Handikappom-\r\nbudsmannen (yrkande  23).  I  samband med riksdagens\r\nbehandling   av   diskrimineringslagarna   framförde\r\nmotionärerna förslaget  att  slå  ihop  flera  olika\r\nombudsmannaverksamheter, varav handikappombudsmannen\r\nvar   en,   till  en  enda  myndighet.  Motionärerna\r\nvidhåller denna  ståndpunkt och anser att medel till\r\nen  samlad ombudsmannamyndighet  bör  anvisas  under\r\nutgiftsområde  14.  Således  bör  något  anslag till\r\nhandikappombudsmannen     inte    tilldelas    under\r\nutgiftsområde 9.\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  ett likalydande  yrkande  vid\r\nfjolårets budgetbehandling, betänkande 2002/03:SoU1.\r\nUtskottet  konstaterade  att   den   parlamentariska\r\nkommitté som bl.a. har till uppdrag att  överväga en\r\neventuell    sammanslagning    av    uppgifter   och\r\nansvarsområden för de olika ombudsmännen  och  över-\r\nväga  en  eventuell  sammanslagning  av  dessa skall\r\nredovisa  resultatet  av  sitt arbete senast  den  1\r\ndecember  2004.  Utskottet  ansåg   att   kommitténs\r\nförslag     borde     avvaktas.    Den    föreslagna\r\nmedelsanvisningen tillstyrktes  och  motionsyrkandet\r\navstyrktes.\r\n\r\nFrån  Näringsdepartementet har inhämtats  att  den\r\novan   beskrivna   parlamentariska   kommittén   har\r\nerhållit  tilläggsdirektiv omfattande nya arbetsupp-\r\ngifter och  att  i  samband  därmed  tiden  för  när\r\nuppdraget skall redovisas har flyttats fram till den\r\n1 juli 2005 (dir. 2003:69).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet    vidhåller   att   den   parlamentariska\r\nkommitténs   arbete    bör    avvaktas.    Utskottet\r\ntillstyrker  den  föreslagna  medelsanvisningen  och\r\navstyrker motion So586 (m) yrkande 23.\r\n\r\ningav anslagsnivå för 2004-2006, förstöd till handikappade\r\n\r\nbildningsstöd\r\n\r\nBostadsstöd till funktionshindrade (16:11,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag,      16:11      Bostadsstöd      till\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen  i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs  i  motionen till utgiftsområde 9 för år 2004\r\nanvisar ett  nytt  anslag,  16:11  Bostadsstöd  till\r\nfunktionshindrade,  om  80 miljoner  kronor (yrkande\r\n24).  För att undvika ett ökat socialbidragsberoende\r\nför funktionshindrade  och  för  att  underlätta för\r\nkommunerna  ekonomiskt  anser motionärerna  att  ett\r\nsärskilt  bostadsstöd  för   funktionshindrade   bör\r\ninrättas.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  behandlat  likalydande  yrkanden vid\r\nbudgetbehandlingen   under   flera   år,  senast   i\r\nbetänkande 2002/03:SoU1. Utskottet har hittills inte\r\nfunnit skäl att föreslå ett nytt anslag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare uppfattning  och\r\nfinner inte skäl att föreslå ett nytt anslag. Motion\r\nSo586 (m) yrkande 24 avstyrks.\r\n\r\n\r\nHjälpmedelsgaranti (16:12, förslag\r\ntill nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag,  16:12 Hjälpmedelsgaranti. Vidare bör\r\nriksdagen  avslå  ett  motionsyrkande  om att\r\nutreda införandet av en hjälpmedelsgaranti.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nI  motion  So586 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) yrkas att  riksdagen  i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs  i  motionen till utgiftsområde 9 för år 2004\r\nanvisar ett  nytt  anslag, 16:12 Hjälpmedelsgaranti,\r\nom  236  794  000  kr  (yrkande  25).  Som  tidigare\r\nredovisats vill motionärerna  slå  samman resurserna\r\nunder   anslag  16:6  Bidrag  till  utrustning   för\r\nelektronisk  kommunikation  och  16:7  Bilstöd  till\r\nhandikappade    till    ett    nytt    stöd   -   en\r\nhjälpmedelsgaranti.\r\n\r\nI  motion  So487 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) begärs att regeringen lägger fram förslag om att\r\nutreda införandet  av en hjälpmedelsgaranti (yrkande\r\n3).  Motionärerna  anför   att   kostnaden   för  en\r\nhjälpmedelsgaranti   kommer  att  kräva  ytterligare\r\nresurser och att den bör byggas ut stegvis. Den kon-\r\nkreta utformningen av  hjälpmedelsgarantin  bör  bli\r\nföremål  för  en  särskild  utredning  där noggranna\r\nanalyser  och avvägningar görs. Inte minst  är  det,\r\nenligt motionärerna,  problematiskt  att  det saknas\r\nsammanhållna genomgångar av hjälpmedelsverksamheten,\r\nvilken i dagsläget är spridd på många huvudmän.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade senast en motion med begäran om\r\natt  slå  ihop  anslaget Bidrag till utrustning  för\r\nelektronisk kommunikation  och  anslaget Bilstöd för\r\nhandikappade      till      ett     nytt     anslag,\r\nHjälpmedelsgaranti, i betänkande  2002/03:  SoU1 (s.\r\n72  f.).  Utskottet  vidhöll sin tidigare ståndpunkt\r\noch avstyrkte motionen.  Den  tidigare  ståndpunkten\r\ninnefattar  att  det  inte finns realistiska  förut-\r\nsättningar för en hjälpmedelsgaranti.  Utskottet har\r\ni  samband med behandling av motionsyrkanden  om  en\r\nhjälpmedelsgaranti,  samma betänkande som ovan, även\r\nhänvisat till att regeringen  tillkallat en särskild\r\nutredare   för   att  analysera  vissa   frågor   på\r\nhjälpmedelsområdet  (dir.  2001:81).  Utredaren  har\r\ndärefter  erhållit  tilläggsdirektiv  om att även se\r\növer  det  nuvarande  systemet  för arbetshjälpmedel\r\n(dir. 2002:20).\r\n\r\nFrån   Socialdepartementet   har   inhämtats   att\r\nutredaren   på   hjälpmedelsområdet   har   erhållit\r\nförlängd tid till den 15 juni 2004 att redovisa sitt\r\nuppdrag (dir. 2003:111).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare  ståndpunkt  och\r\navstyrker  därmed  förslaget  att  slå ihop anslaget\r\nBidrag till utrustning för elektronisk kommunikation\r\noch anslaget Bilstöd för handikappade  till ett nytt\r\nanslag  för  en  statlig hjälpmedelsgaranti.  Motion\r\nSo586 (m) yrkande 25 avstyrks således.\r\n\r\nUtskottet erinrar  om att en särskild utredare har\r\ni   uppdrag   att   analysera    vissa   frågor   på\r\nhjälpmedelsområdet och lämna förslag  till åtgärder.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 15  juni  2004.\r\nRiksdagen  bör  inte  föregripa  kommande förslag på\r\nområdet. Motion So487 (m) yrkande 3 avstyrks därför.\r\n\r\nTillgänglighetsreform (16:13,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   med\r\nförslag om att  anvisa  medel  till  ett nytt\r\nanslag, 16:13 Tillgänglighetsreform.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  yrkas\r\natt       riksdagen      till      anslag      16:13\r\nTillgänglighetsreform  anvisar  500  miljoner kronor\r\n(yrkande 20 delvis).\r\n\r\nEtt yrkande med denna innebörd finns också  i motion\r\nSo575  av  andre  vice  talmannen  Kerstin Heinemann\r\nm.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet   behandlade   likalydande   motioner    i\r\nbetänkande   2002/03:SoU1.   Utskottet   anförde  då\r\nföljande (s. 75):\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin tidigare bedömning  att\r\ninsatser     behövs     för     att     förbättra\r\ntillgängligheten   i   vardagsmiljön    och   att\r\nutvecklingen  mot  en  bättre tillgänglighet  för\r\nalla måste påskyndas. Utskottet  vill  dock än en\r\ngång     understryka     att     ansvars-     och\r\nfinansieringsprincipen ligger fast. Utskottet kan\r\ndärmed  inte  ställa  sig  bakom förslaget om att\r\ninrätta    ett    särskilt    anslag    för    en\r\ntillgänglighetsreform. Motionerna - - - avstyrks.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning  vad beträffar\r\nfrågan  om  att inrätta ett särskilt anslag  för  en\r\ntillgänglighetsreform. Motionerna So575 (fp) yrkande\r\n1 och Fi240 (fp) yrkande 20 delvis avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  till  medelsanvisning till 16:9\r\nStatens  institut för särskilt  utbildningsstöd  har\r\ninte mött någon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelstilldelningen.  Utskottet  tillstyrker de sniv\r\n2004-2006, för\r\n\r\n\r\nPolitikområde Äldrepolitik\r\n\r\n\r\n\r\nStimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken (17:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     17:1\r\nStimulansbidrag     och     åtgärder     inom\r\näldrepolitiken.  Riksdagen bör  därmed  avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  29  946  000 kr\r\nanvisas   under   anslag  17:1  Stimulansbidrag  och\r\nåtgärder inom äldrepolitiken.\r\n\r\nVidare   föreslås   att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen   att   under  2004  för  ramanslag  17:1\r\nStimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000\r\nkr efter 2004.\r\nAnslaget omfattar vissa insatser inom äldreområdet\r\ni enlighet med riksdagens  beslut  med  anledning av\r\nregeringens proposition Nationell handlingsplan  för\r\näldrepolitiken  (prop. 1997/98:113). Från och med år\r\n2001   omfattar   anslaget    även    bidrag    till\r\npensionärsorganisationerna.\r\nHandlingsplanen    genomfördes    under   perioden\r\n1999-2001.  Bland  annat  beviljades stimulansbidrag\r\nför  uppbyggnad  och  utveckling   av  15  regionala\r\nforsknings-  och  utvecklingscentrum.  Därefter  har\r\nytterligare  tre  FoU-centrum  etablerats.  Fortsatt\r\nstöd utgår till verksamheten  åren  2002-2004 med 20\r\nmiljoner kronor per år.\r\nI  samband  med  riksdagens  behandling   av   den\r\nnationella    handlingsplanen   för   äldrepolitiken\r\nbeslutades att  bidrag skulle utgå för utveckling av\r\nlongitudinella områdesdatabaser.  Satsningen  syftar\r\ntill  att  beskriva  och  över tiden följa de äldres\r\nhälsa,  funktionsförmåga  och   behov  av  vård  och\r\nomsorg.  Fyra  huvudmän  har  beviljats   medel  för\r\nuppbyggnad av longitudinella databaser.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  framhålls  att  en  effektiv\r\ntillsyn  är viktig för att snabbt kunna uppmärksamma\r\noch påpeka  brister  inom äldreomsorgen samt för att\r\nkunna bidra till kunskaps-  och metodutveckling inom\r\nområdet. Det är också angeläget  att tillsynens roll\r\noch  innehåll utvecklas i takt med  förändrade  krav\r\noch behov.  Regeringen påpekar att tillsynen nyligen\r\nhar förstärkts  genom att medel (46 miljoner kronor)\r\nhar utgått till länsstyrelserna  för  anställning av\r\nuppemot   100  äldreskyddsombud.  Medel  har   också\r\ntillförts Socialstyrelsens tillsyn. Regeringen avser\r\natt  medverka   till   en   fortsatt  utveckling  av\r\ntillsynen.  Det  är bl.a. angeläget  att  samarbetet\r\nmellan de båda tillsynsmyndigheterna ytterligare kan\r\nutvecklas.\r\n\r\nRegeringen  anför   vidare   att  kvaliteten  inom\r\näldreomsorgen  systematiskt  och  fortlöpande  måste\r\nutvecklas och säkras. Regeringen har  inom ramen för\r\nden   nationella  handlingsplanen  för  hälso-   och\r\nsjukvården   gett   Socialstyrelsen  i  uppdrag  att\r\nutveckla      metoder      och       system      för\r\ninformationsöverföring   mellan   huvudmännen   samt\r\nbättre verksamhetsuppföljning inom  vården.  Arbetet\r\nskall  bedrivas  i samverkan med Landstingsförbundet\r\noch Svenska Kommunförbundet.  Syftet  är  att åstad-\r\nkomma  en mer allsidig och tillförlitlig beskrivning\r\nav vården  och  omsorgen  om äldre. Regeringen anser\r\natt det är angeläget att Socialstyrelsens normerande\r\nroll tydliggörs och stärks  och  har därför beslutat\r\natt  myndigheten skall utveckla sin  normering  inom\r\nområden där det finns behov av statlig vägledning.\r\nI propositionen  redovisas  en  rad  åtgärder  som\r\nregeringen  har  initierat  för  att få underlag för\r\nfortsatta  åtgärder  när  det  gäller   brister  och\r\ntillkortakommanden inom vård och omsorg om äldre (s.\r\n123  f.).  Bland annat nämns att den parlamentariska\r\näldreberedningen    SENIOR    2005    lämnar    sitt\r\nslutbetänkande  i november 2003 samt att utredningen\r\nmed uppdrag att analysera  och  överväga  hur vården\r\noch omsorgen för äldre människor skall organiseras i\r\nframtiden,    Äldrevårdsutredningen,   lämnar   sitt\r\nslutbetänkande  i  början  av  2004.  Regeringen har\r\ninlett     diskussioner    med    företrädare    för\r\nkommunförbunden  om möjligheterna att utveckla bl.a.\r\nkvaliteten och tillgängligheten  i  vård och omsorg.\r\nMålsättningen   är   att  etablera  ett  långsiktigt\r\nsamarbete kring angelägna frågor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion Fi240 av Lars  Leijonborg  m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen under anslag 17:1 Stimulansbidrag  och\r\nåtgärder  inom  äldrepolitiken  anvisar  70 miljoner\r\nkronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande  20\r\ndelvis).\r\n\r\nSamma yrkande framställs i motion So572 av Kerstin\r\nHeinemann    m.fl.    (fp)   (yrkande   5).   Enligt\r\nmotionärerna bör de statliga  stimulansbidragen, vid\r\nsidan  av fortsatt utveckling av  anhörigstödet  och\r\nförbättrade  förhållanden  när  det  gäller  vård på\r\nandra  språk än svenska, användas för att underlätta\r\ninförandet  av  omsorgsgarantier, äldreombudsmän och\r\näldrevårdscentrum.  En kommunal omsorgsgaranti skall\r\nomfatta rätten till medicinsk  kompetens,  till  ett\r\nvärdigt   omhändertagande,   till   väl   fungerande\r\nhemtjänst och färdtjänst samt till rätt hjälpmedel i\r\nrätt  tid.  Omsorgsgarantin skall också ge valfrihet\r\nnär det gäller  boende  och  hemtjänst. Motionärerna\r\nanser att äldreombudsmän bör finnas i alla kommuner.\r\nTill  äldreombudsmannen  skall  äldre   eller  deras\r\nanhöriga kunna vända sig med frågor och klagomål och\r\nför att få information. Syftet är att öka den äldres\r\noch  de  närståendes  inflytande  samt att förebygga\r\nbrister      inom      äldreomsorgen.     Medicinska\r\nexpertresurser för äldre  kan  inte  finnas  i varje\r\nkommun  eller stadsdel utan bör enligt motionärernas\r\nmening samlas i äldrevårdscentrum i samarbete mellan\r\nkommuner  och landsting. I äldrevårdscentrumet skall\r\ndet  finnas   tillgång   till   bl.a.   geriatriker,\r\nspecialister  i äldrepsykiatri och reumatologi  samt\r\nrehabiliteringsteam.    I    motionen   begärs   ett\r\ntillkännagivande    om    att    uppbyggnaden     av\r\näldrevårdscentrum   bör   tas   upp   i   de  årliga\r\növerläggningarna och avtalen med Landstingsförbundet\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nI    betänkande    2002/03:SoU9   Äldrepolitiken   -\r\nUppföljning  av den nationella  handlingsplanen  och\r\nförslag angående  kommunernas äldreomsorg behandlade\r\nutskottet  senast en  motion  (fp)  om  att  använda\r\nstatliga     stimulansbidrag      för      kommunala\r\nomsorgsgarantier,         äldreombudsmän         och\r\näldrevårdscentrum  (s.  27  f.).  Utskottet betonade\r\ninledningsvis   att  kvaliteten  inom  äldreomsorgen\r\nsystematiskt och  fortlöpande  skall  utvecklas  och\r\nsäkras.  Det  konstaterades  att  en  bestämmelse om\r\ndetta   finns   i   3  kap.  3  §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453)  samt  att Socialstyrelsen  med  stöd  av\r\nnämnda lag har utfärdat  föreskrifter  och  allmänna\r\nråd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre  och\r\nfunktionshindrade.  Utskottet anförde vidare att det\r\när angeläget att kommunerna  aktivt  arbetar  vidare\r\nmed   att   utveckla   kvalitetssäkringssystem   för\r\näldreomsorgen.  Socialstyrelsen,  som på regeringens\r\nuppdrag följt upp kommunernas arbete på området, har\r\ndragit slutsatsen att de flesta kommuner  är  mycket\r\nengagerade  i  arbetet  med att utveckla kvaliteten,\r\nmen  att  man  har  kommit  olika  långt.  Utskottet\r\nvälkomnade   därför   att   Socialstyrelsen    tagit\r\ninitiativ   till   ett   utvecklingsarbete  för  att\r\nutveckla, prova och utvärdera  en  metod  för  lokal\r\nverksamhetsuppföljning   som   ger  allsidigare  och\r\ntillförlitligare beskrivning av  vården och omsorgen\r\nom äldre. Utskottet förklarade sig  inte vara berett\r\natt föreslå några minimikrav eller fastställa  någon\r\nvärdighets-  eller  trygghetsgaranti  och  avstyrkte\r\nbl.a. denna motion (res. fp).\r\n\r\nDen parlamentariska äldreberedningen SENIOR 2005 har\r\nnyligen  avlämnat  sitt  slutbetänkande Äldrepolitik\r\nför framtiden (SOU 2003:91).  I betänkandet föreslås\r\nbl.a.  åtgärder för att tydliggöra  och  säkerställa\r\ndet offentliga  åtagandet  för  vård  och  omsorg om\r\näldre människor.\r\n\r\nVid  sammanträde  den  28 oktober 2003 tog utskottet\r\nemot  en uppvaktning av företrädare  för  Stiftelsen\r\nStockholms    läns    Äldrecentrum.    Uppvaktningen\r\nföranleddes  av  regeringens  förslag  att för  2004\r\ntillfälligtvis  minska bidraget under anslaget  till\r\nverksamheten med longitudinella databaser.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   delar   regeringens    uppfattning   att\r\nkvaliteten   inom  äldreomsorgen  systematiskt   och\r\nfortlöpande måste  utvecklas  och  säkras. Utskottet\r\nser  positivt  på Socialstyrelsens uppdrag  när  det\r\ngäller  informationsöverföring  och  verksamhetsupp-\r\nföljning  inom vården, vilket syftar till att åstad-\r\nkomma en mer  allsidig och tillförlitlig beskrivning\r\nav vården och omsorgen  om äldre. Förslag till andra\r\nåtgärder   på   området  har  nyligen   lämnats   av\r\näldreberedningen   SENIOR   2005   och   ytterligare\r\nunderlag  för  fortsatta insatser väntas inom  kort,\r\nbl.a.    från    Äldrevårdsutredningen.    Utskottet\r\ninstämmer vidare med regeringen i att det är viktigt\r\nmed en effektiv tillsyn  och  ser därför positivt på\r\nsatsningen      med     de     nyligen     inrättade\r\näldreskyddsombuden  vid  länsstyrelserna. Utskottet,\r\nsom  inte  heller  nu  kan ställa  sig  bakom  några\r\nminimikrav    eller    någon    värdighets-    eller\r\ntrygghetsgaranti på området, betonar  åter  igen att\r\ndet   inte   finns  något  hinder  mot  att  inrätta\r\nkommunala äldreombudsmän  för de kommuner som önskar\r\ndet.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  därmed   den   föreslagna\r\nmedelsanvisningen   till   anslaget   och  avstyrker\r\nmotionerna  Fi240 (fp) yrkande 20 delvis  och  So572\r\n(fp) yrkandena 5 och 6.\r\nUtskottet   tillstyrker   vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen   att   under  år  2004,  för\r\nramanslag  17:1  Stimulansbidrag och  åtgärder  inom\r\näldrepolitiken, ingå  ekonomiska  förpliktelser  som\r\ninklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå högst 10 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Socialtjänstpolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBidrag till utveckling av socialt\r\narbete m.m. (18:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till anslag 18:1 Bidrag till\r\nutveckling av socialt  arbete  m.m. Riksdagen\r\nbör  därmed  avslå motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning  till anslaget. Riksdagen bör\r\näven avslå en motion om att ändra reglerna om\r\nSocialstyrelsens    bidrag    till    ideella\r\norganisationer på området. Utskottet hänvisar\r\ntill pågående beredning  i Regeringskansliet.\r\nVidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om\r\nkommunalt   stöd   till  kvinno-   respektive\r\nmansjourer samt om Rikskvinnocentrum.  Jämför\r\nreservationerna  21  (fp), 22 (v, mp) och  23\r\n(m, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  72  378 000 kr\r\nanvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling  av\r\nsocialt arbete m.m.\r\n\r\nAnslaget  omfattar  medel  till utveckling av ung-\r\ndoms-  och  missbrukar-vården  och   till  kunskaps-\r\nutveckling inom socialtjänsten, medel för utveckling\r\nav  den  sociala  välfärdsstatistiken,  bidrag  till\r\norganisationer  som  arbetar  för  utsatta barn  och\r\nderas  familjer  eller  för  att motverka  våld  mot\r\nkvinnor  och barn samt medel för  andra  insatser  i\r\nsyfte  att   motverka  våld  mot  kvinnor.  Anslaget\r\nomfattar  även   medel   till   insatser   för   att\r\nförverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i\r\nSverige.\r\n\r\nEnligt  regeringen  har  frivilligorganisationer  en\r\nviktig  uppgift  att  fylla  både när det gäller att\r\nförebygga  våld  och  att  skydda  utsatta  kvinnor.\r\nStaten  stöder  ekonomiskt  kvinnojourer  och  andra\r\norganisationer som arbetar för att motverka våld mot\r\nkvinnor,       främst      kvinnojourernas       två\r\nriksorganisationer. Under 2002 har 7 miljoner kronor\r\ni  engångsanslag  fördelats  till  kvinnojourer  för\r\nprojekt  riktade till kvinnor med invandrarbakgrund,\r\nkvinnor  med   missbruksproblem   och   kvinnor  med\r\nfunktionshinder.   Regeringen  avsätter  ytterligare\r\n9 miljoner  kronor till  kvinno-  och  mansjourernas\r\nverksamhet fr.o.m.  2004. Regeringen påpekar att det\r\nför att långsiktigt förebygga  mäns våld mot kvinnor\r\nbehövs  förebyggande  och  rehabiliterande  insatser\r\nockså för män som slår. En utvärdering  skall  göras\r\nav  de  myndighetsuppdrag  som  gavs  i  samband med\r\nKvinnofridsreformen.  Utvärderingen  kommer   enligt\r\nregeringens   bedömning   att   utgöra  ett  viktigt\r\nunderlag för fortsatta överväganden  om åtgärder för\r\natt   ytterligare  stärka  insatserna  för   utsatta\r\nkvinnor.\r\n\r\nRegeringen     har     sedan     tillkomsten    av\r\nRikskvinnocentrum lämnat stöd till verksamheten.  År\r\n2003  uppgick  stödet  till  sammanlagt 3,2 miljoner\r\nkronor. Regeringen avsätter för  budgetåret 2004 9,2\r\nmiljoner kronor till Rikskvinnocentrums  verksamhet.\r\nEnligt regeringen skall en utredare se över formerna\r\nför  en  ombildning  av  Rikskvinnocentrum till  ett\r\nnationellt  institut  för  att  sprida  kunskap  och\r\nutveckla metoder när det gäller  att  motverka  våld\r\nmot   kvinnor.   Utredningen   skall   bedrivas  med\r\nmålsättningen  att  Rikskvinnocentrum  skall   kunna\r\nomvandlas till ett institut under budgetåret 2004.\r\nRegeringen  har  beslutat  att avsätta 20 miljoner\r\nkronor  på  tilläggsbudget i samband  med  2003  års\r\nekonomiska   vårproposition    för   att   stimulera\r\ninrättande av skyddat boende m.m.  för  flickor  och\r\nunga  kvinnor som har utsatts för eller riskerar att\r\nutsättas   för   s.k.  hedersrelaterat  våld.  Andra\r\nåtgärder  syftar  till   att   höja   kunskapen  och\r\nmedvetenheten  kring problemet på statlig,  regional\r\noch  kommunal nivå.  Också  pojkars  och  unga  mäns\r\nsituation skall uppmärksammas.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion  Fi240  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen för  budgetåret  2004 till anslag 18:1\r\nBidrag  till  utveckling  av  socialt   arbete  m.m.\r\nanvisar   10   miljoner  kronor  mer  än  regeringen\r\nföreslagit (yrkande 20 delvis).\r\n\r\nI motion Ju479 av  Johan  Pehrson  m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande om stöd till organisationer som\r\narbetar  med  att  hjälpa  flickor  och kvinnor  som\r\nutsätts  för  hedersrelaterade  brott  (yrkande  7).\r\nVidare  begärs  ett  tillkännagivande  om  samverkan\r\nmellan  kommuner  och  ideella kvinnojourer (yrkande\r\n37).  Enligt  motionärerna   är  det  angeläget  att\r\nkvinnojourerna    kan    arbeta    utan     ständiga\r\nfinansieringsproblem    samt    att    anslagen   är\r\nkontinuerliga.  I  motionen  anges  att  Folkpartiet\r\nliberalernas  förslag  under anslag 18:1 avser  stöd\r\ntill kvinnojourerna.\r\n\r\nI  motion  So589  av  Tina  Acketoft   och   Torkild\r\nStrandberg  (fp) begärs ett tillkännagivande om  att\r\nöka det ekonomiska  stödet till landets kvinnojourer\r\ngenom omfördelning av bidrag (yrkande 1).\r\n\r\nI motion So498 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén\r\n(c)    begärs    ett   tillkännagivande    om    att\r\nkvinnojourernas ekonomiska  stöd  från staten räknas\r\nupp (yrkande 1). Motionärerna anser att staten måste\r\nta ett större ekonomiskt ansvar för misshandlade och\r\nhotade kvinnor när kommunerna sviktar i sitt stöd.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  Rikskvinnocentrum\r\n(yrkande 10). Enligt motionärerna bör  de  kunskaper\r\noch   erfarenheter  om  våld  mot  kvinnor  som  RKC\r\nerhållit  på  olika  sätt  spridas till sjukvården i\r\nhela   landet.   I   motionen   begärs   också   ett\r\ntillkännagivande om att ökade resurser  bör ges till\r\nmansjourer (yrkande 11).\r\n\r\nI   motion   So589  av  Tina  Acketoft  och  Torkild\r\nStrandberg (fp)  begärs  ett tillkännagivande om att\r\nverka   för   en  större  förståelse   hos   sociala\r\nmyndigheter  för   betydelsen   av   de   fristående\r\nkvinnojourernas arbete (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   stöd   till  kvinnojourernas\r\narbete, särskilt mot bakgrund av  deras  kunskap och\r\nerfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer\r\n(yrkande 21).\r\n\r\nI  motion  So419 av Camilla Sköld Jansson m.fl.  (v)\r\nyrkas att riksdagen  begär att regeringen kartlägger\r\ntillgången på kvinnojourer  i  landets  kommuner med\r\nmålsättningen  att  säkra  alla  kvinnors  rätt  och\r\nmöjlighet  att uppsöka kvinnojourer antingen  i  den\r\negna kommunen eller i grannkommunen (yrkande 9).\r\n\r\nI motion Ub271  av  Maria  Wetterstrand  m.fl.  (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om att kommunerna bör\r\nrekommenderas   att   ta  ett  större   ansvar   för\r\nkvinnojourerna (yrkande 7).\r\n\r\nI motion So330 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nSusanne Eberstein (s) begärs ett tillkännagivande om\r\nvad i motionen anförs om  kvinnojourer. Motionärerna\r\nanser  att  staten  bör  verka  för  en  översyn  av\r\nkvinnojourernas verksamhet  i syfte att upprätthålla\r\nen  hög kvalitet och göra verksamheten  regelbunden.\r\nEftersom  kvinnojourerna i stort sett är beroende av\r\nfrivilliga     krafter    saknas    kontinuitet    i\r\nverksamheten, anförs det.\r\n\r\nI motion So496 av  Carina  Ohlsson och Hans Hoff (s)\r\nbegärs ett tillkännagivande om våldsutsatta kvinnors\r\noch  barns  rätt  till  stöd, skydd  och  behandling\r\n(yrkande   1).   I   motionen   begärs    även   ett\r\ntillkännagivande  om  vikten  av  jämnare och bättre\r\narbetsvillkor   för   kvinnojourer   (yrkande    2).\r\nRegeringen  bör uppmärksamma frågan i sina kontakter\r\nmed kommunerna och Kommunförbundet, anförs det.\r\n\r\nI motion So243  av  Jeppe  Johnsson  (m)  begärs ett\r\ntillkännagivande     om     att     reglerna     för\r\nSocialstyrelsens  bidrag till ideella organisationer\r\nbör  ändras. För att  vara  berättigad  till  bidrag\r\nmåste   en   organisation  vara  organiserad  enligt\r\ntraditionell      demokratisk      föreningsordning.\r\nMotionären vänder sig  mot  att  reglerna  utesluter\r\nFrälsningsarmén från att erhålla bidrag.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nMotioner om stöd till kvinno- och mansjourer  och om\r\nRikskvinnocentrum  har utskottet behandlat vid flera\r\ntillfällen, senast i  betänkande 2002/03:SoU1 (s. 78\r\nf.). Utskottet betonade  åter  att  det  arbete  som\r\nkvinnojourerna  utför  är  av  stort  värde  och att\r\njourerna  utgör ett mycket betydelsefullt komplement\r\ntill   socialtjänstens    verksamhet   på   området.\r\nUtskottet påpekade att anslaget under då innevarande\r\når hade tillförts ytterligare 10 miljoner kronor för\r\nutveckling av kvinnojourernas  verksamhet. Utskottet\r\nvidhöll dock att den omständigheten att det statliga\r\nstödet till kvinnojourerna har ökat  inte  får  leda\r\ntill   ett   minskat   kommunalt   engagemang.  Även\r\nfortsättningsvis  bör  kommunerna  ha  det   primära\r\nansvaret  för  att  stödja kvinnojourerna. Utskottet\r\nanförde  att  även mansjourer  kan  bidra  till  att\r\nmotverka våld och  hot  mot  kvinnor.  Utskottet såg\r\nsjälvklart positivt på att kommunerna ger  stöd även\r\ntill   dessa   verksamheter.   Motionerna  ansågs  i\r\nhuvudsak tillgodosedda (res. v).\r\n\r\nI  betänkandet  behandlades  även   en  motion  om\r\nRikskvinnocentrum.   Utskottet   delade  regeringens\r\nbedömning  att  Rikskvinnocentrum fyller  en  viktig\r\nfunktion  när  det  gäller  att  motverka  våld  mot\r\nkvinnor och såg  därför  positivt  på att medel inom\r\nanslaget bidrar till finansieringen av verksamheten.\r\nMed  hänvisning till att Rikskvinnocentrum  har  ett\r\nnationellt  uppdrag att bl.a. fungera som rådgivande\r\nresurs för andra  sjukvårdsenheter i landet samt att\r\nutbilda      sjukvårdspersonal       och       andra\r\npersonalkategorier  som  möter  våldsutsatta kvinnor\r\nansågs motionen i fråga i huvudsak tillgodosedd.\r\n\r\nEnligt   Socialstyrelsens   årliga   rapport    till\r\nregeringen         om        statsbidrag        till\r\nfrivilligorganisationer inom det sociala området för\r\nverksamhetsåret 2002  fördelades  drygt  9  miljoner\r\nkronor  till kvinnojourernas två riksorganisationer,\r\nROKS  och   SKR,   samt   150   000   kr   till  två\r\nmansorganisationer  som  motverkar våld mot kvinnor.\r\nBeloppen är 90 000 kr större  respektive  350 000 kr\r\nmindre än bidragen för verksamhetsåret 2001.\r\n\r\nEnligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag  till\r\nvissa  organisationer  inom  det sociala området får\r\nSocialstyrelsen  lämna  statsbidrag   till   ideella\r\norganisationer  som bedriver frivilligt arbete  inom\r\nområdena alkohol  och  narkotika,  utsatta  barn och\r\nderas   familjer  eller  våld  mot  kvinnor.  En  av\r\nförutsättningarna    för    statsbidrag    är    att\r\norganisationen är demokratiskt organiserad (2 § 3).\r\n\r\nStatsrådet  Morgan  Johansson  besvarade den 25 juni\r\n2003  skriftliga  frågor  bl.a.  om  en  ändring  av\r\nbidragsdirektiven  till Socialstyrelsen  så  att  de\r\ninte  hindrar  ideella   organisationer  med  social\r\nverksamhet,  som  Frälsningsarmén,   att  få  bidrag\r\n(2002/03:1131  och  1145). Statsrådet anförde  bl.a.\r\nföljande:\r\n\r\nDet nuvarande statsbidragssystemet för frivilliga\r\norganisationer på  det sociala området regleras i\r\nförordningen  (1998:1814)   om  statsbidrag  till\r\nvissa organisationer inom det sociala området och\r\nhar  tillämpats  sedan  1999.  Regeringen  har  i\r\nregleringsbrevet för 2002 givit Socialstyrelsen i\r\nuppdrag    att    utvärdera   tillämpningen    av\r\nförordningen  sedan   ikraftträdandet  och  lämna\r\nförslag   till   eventuella    förändringar    om\r\nintentionerna   med   bidragen   inte   uppfylls.\r\nSocialstyrelsen  har  den  28  maj 2003 redovisat\r\nuppdraget till regeringen och där  föreslagit att\r\nregeringen  överväger möjligheterna att  förändra\r\nregelsystemet  så  att  fler  organisationer blir\r\nberättigade  att  söka  medel.  Samtidigt   säger\r\nSocialstyrelsen  också  att  utan avsevärt större\r\nanslagsram medför en \"öppning\"  av  systemet  att\r\nett  flertal  av  de  organisationer  som  nu får\r\nbidrag  skulle  komma  att få vidkännas betydande\r\nneddragningar.  Detta är  enligt  Socialstyrelsen\r\ninte acceptabelt  då  verksamheterna i många fall\r\nskulle komma att äventyras.\r\n\r\nSocialstyrelsens utvärdering  av  tillämpningen\r\nav   nuvarande   regelsystem  och  förslag   till\r\nförändringar   har   nyligen   överlämnats   till\r\nregeringen  och  bereds   för   närvarande   inom\r\nRegeringskansliet.   Innan   denna  beredning  är\r\nfärdig  är  jag  inte beredd att  redovisa  vilka\r\nåtgärder jag ämnar  vidta.  Jag  anser emellertid\r\natt staten också i fortsättningen bör ställa krav\r\npå  en demokratisk struktur. Det är  rimligt  att\r\nkräva   att  medborgarna  har  en  möjlighet  att\r\nengagera  sig  i  och  utöva  inflytande  över de\r\norganisationer  som  får  organisationsbidrag  av\r\nskattemedel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet,  som med tillfredsställelse  noterar  att\r\nregeringen avsätter  ytterligare  9  miljoner kronor\r\ntill  kvinno-  och mansjourernas verksamhet  fr.o.m.\r\n2004,  har  inget  att  erinra  mot  den  föreslagna\r\nmedelsanvisningen.  Motionerna Fi240 (fp) yrkande 20\r\ndelvis, Ju479 (fp) yrkandena  7  och  37,  So498 (c)\r\nyrkande 1 och So589 (fp) yrkande 1 avstyrks därmed.\r\n\r\nSåsom  utskottet framhållit vid upprepade tillfällen\r\nutför kvinnojourerna  ett  mycket  värdefullt arbete\r\nmed    stor    betydelse    som    komplement   till\r\nsocialtjänstens  verksamhet  på  området.  Utskottet\r\nvill  också  åter betona att den omständigheten  att\r\ndet statliga stödet  till  kvinnojourerna ökat under\r\nde senaste åren inte får leda  till  att kommunernas\r\nekonomiska engagemang minskar. Det är kommunerna som\r\näven  i  fortsättningen bör ha det primära  ansvaret\r\nför att stödja  kvinnojourerna.  Utskottet vidhåller\r\nockså att det självklart är positivt  att kommunerna\r\nger stöd även till mansjourer. Motionerna  Ju443 (m)\r\nyrkande 11, Sf402 (kd) yrkande 21, So330 (s),  So419\r\n(v)  yrkande  9,  So496 (s) yrkandena 1 och 2, So589\r\n(fp) yrkande 2 och  Ub271 (mp) yrkande 7 får anses i\r\nhuvudsak tillgodosedda.\r\n\r\nUtskottet vidhåller att  Rikskvinnocentrum fyller en\r\nviktig funktion när det gäller att motverka våld mot\r\nkvinnor och ser positivt på  att medel inom anslaget\r\nbidrar   till   finansieringen   av    verksamheten.\r\nUtskottet  kan  konstatera  att regeringen  avsätter\r\nytterligare 6 miljoner kronor till Rikskvinnocentrum\r\ni syfte att under 2004 omvandla  centrumet  till ett\r\nnationellt  institut  för  att  sprida  kunskap  och\r\nutveckla  metoder  när  det gäller att motverka våld\r\nmot kvinnor. Motion Ju443  (m) yrkande 10 får därmed\r\nanses i huvudsak tillgodosedd.\r\n\r\nSocialstyrelsens utvärdering  av  hur  de  nuvarande\r\nreglerna         för         statsbidrag        till\r\nfrivilligorganisationer  på  det   sociala   området\r\ntillämpas   är  för  närvarande  under  beredning  i\r\nRegeringskansliet.   Enligt  utskottets  mening  bör\r\nresultatet av detta arbete  avvaktas.  Motion  So243\r\n(m) avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nStatens institutionsstyrelse (18:2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning   till  anslag  18:2  Statens\r\ninstitutionsstyrelse.  Riksdagen  bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning   till   anslaget.  Utskottet\r\nanser vidare att riksdagen bör bifalla det av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet. Mot bakgrund av det arbete som\r\npågår  på  området  bör  riksdagen  slutligen\r\navslå      en      motion      om     Statens\r\ninstitutionsstyrelses verksamhet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  743  479  000 kr\r\nanvisas      under      anslag      18:2     Statens\r\ninstitutionsstyrelse.\r\n\r\nVidare  yrkas att riksdagen bemyndigar  regeringen\r\natt   under  2004   för   ramanslag   18:2   Statens\r\ninstitutionsstyrelse  ingå  ekonomiska förpliktelser\r\nsom  inklusive  tidigare  gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 18 000 000 kr efter 2004.\r\nStatens  institutionsstyrelse  (SiS)  är  förvalt-\r\nningsmyndighet  för de hem som avses  i  12 §  lagen\r\n(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga\r\n(särskilda  ungdomshem)   och  lagen  (1998:603)  om\r\nsluten   ungdomsvård  samt  22   och   23 §§   lagen\r\n(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-\r\nhem). Verksamheten  är indelad i verksamhetsgrenarna\r\nmissbrukarvård, ungdomsvård  och sluten ungdomsvård.\r\nUngdomsvården och missbrukarvården  finansieras till\r\nomkring  60 procent  respektive två tredjedelar  med\r\navgifter, medan sluten  ungdomsvård finansieras helt\r\nvia myndighetens anslag.\r\n\r\nNär den straffrättsliga påföljden sluten ungdomsvård\r\nträdde  i kraft den 1 januari  1999  inrättades  tio\r\nvårdplatser. Påföljden har emellertid fått betydligt\r\nstörre tillämpning  än  vad  som  förutsågs då lagen\r\nträdde i kraft. SiS bedöms fr.o.m.  2003  behöva  80\r\nårsplatser  för  sluten  ungdomsvård. Under flera år\r\nförekom  det  köer  vid de särskilda  ungdomshemmen,\r\nvilket till stor del berodde på att antalet unga som\r\ndömdes till sluten ungdomsvård  blev  avsevärt högre\r\nän  vad som förväntades. Under de senaste  åren  har\r\nantalet  dömda  stabiliserats  och  det  råder i dag\r\nbalans mellan behovet och antalet platser. I samband\r\nmed  2002 års budgetproposition tillfördes  anslaget\r\nytterligare  50  miljoner  kronor  fr.o.m.  2002 och\r\n60 miljoner kronor per år fr.o.m. 2003 och framåt. I\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för\r\n2003  tillfördes  SiS  ytterligare 6 miljoner kronor\r\nför finansiering av den  slutna  ungdomsvården.  Med\r\nanledning  av  den nu aktuella utvecklingen, och som\r\nett led i regeringens  narkotikapolitiska  satsning,\r\ntillfördes  SiS 50 miljoner kronor under 2003.  Från\r\noch med 2004  tillförs  anslaget 35 miljoner kronor.\r\nAnslaget minskas dock engångsvis  under  2004  med 2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nEfterfrågan på ungdomsvård fortsatte att vara  hög\r\nunder  2003.  SiS  mötte  denna  efterfrågan med nya\r\nplatser  och  ett bättre utnyttjande  av  befintliga\r\nplatser.  Antalet   fastställda   platser   vid   de\r\nsärskilda  ungdomshemmen  var  635  den  31 december\r\n2002.  Under  året  tillkom  24  nya platser vid  de\r\nsärskilda    ungdomshemmen.   Kapacitetsutnyttjandet\r\nförbättrades också  och  gav  en  beläggning för den\r\nsamlade ungdomsvården på 89 procent.\r\nI fokus för diskussionerna avseende  ungdomsvården\r\nvar utveckling av behandlingsmetoder och  omfattande\r\nresurser  lades  på utbildning av de anställda.  SiS\r\ngjorde en utredning  om  flickornas situation, deras\r\nbehov     av     platser    och    utveckling     av\r\nbehandlingsmetoder  för  denna grupp. SiS har aktivt\r\nföljt  forskningen  när  det  gäller  behandling  av\r\nungdomar   med   allvarliga   beteendeproblem    och\r\nmedverkat  i  flera kunskapsöversikter. SiS har 2002\r\nslutit  avtal  med   Svenska   Kommunförbundet   och\r\nLandstingsförbundet om en gemensam projektverksamhet\r\nmed   målsättning   att   förbättra   och   fördjupa\r\nsamarbetet   kring  ungdomsgruppen  med  psykiatrisk\r\nproblematik som vårdas hos SiS.\r\nRegeringen  anser   att   det   är  angeläget  med\r\nfortsatta insatser för att höja kvaliteten i vården.\r\nBrottsförebyggande   rådet,   Socialstyrelsen    och\r\nStatens    institutionsstyrelse   har   under   året\r\nredovisat sitt  uppdrag  att  bl.a.  följa  upp  och\r\nutvärdera  sluten  ungdomsvård  såväl inom ramen för\r\ndet straffrättsliga systemet som verkställigheten.\r\nDen   statligt   bedrivna   ungdoms-   och   miss-\r\nbrukarvården  skall  i ökad utsträckning  utgå  från\r\nkunskap och beprövad erfarenhet. Det ställer krav på\r\nbl.a. SiS styrning av  verksamheten,  på  kompetens-\r\noch  metodutveckling samt på utveckling av mått  för\r\nmål- och  resultatbedömning  inom vården. Regeringen\r\nanser att detta område bör bli föremål för särskilda\r\ninsatser  under 2004. Bland annat  bör  SiS  på  ett\r\ntydligare sätt  redovisa vilka insatser och åtgärder\r\nman vidtar inom området.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So586 av  Cristina  Husmark  Pehrsson m.fl.\r\n(m)  yrkas  att  riksdagen till anslag 18:2  Statens\r\ninstitutionsstyrelse  för  budgetåret  2004  anvisar\r\n618 479 000 kr (yrkande 26). Motionärerna anser  att\r\nden   slutna   ungdomsvården   bör   överföras  till\r\nkriminalvården. Anslaget till SiS kan därmed minskas\r\nmed 125 miljoner kronor för 2004.\r\n\r\nI motion Ju450 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs\r\nett  tillkännagivande om fler platser för  LVU-  och\r\nLSU-vård   av   unga   brottslingar   (yrkande   5).\r\nMotionärerna   påpekar   att   en   dom   om  sluten\r\nungdomsvård  ger  förtur framför en dom enligt  LVU,\r\nvilket alltför ofta  leder  till  att unga människor\r\ntvingas vänta på sin LVU-placering.\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI motion So643 av Ulrik Lindgren m.fl.  (kd)  begärs\r\ntillkännagivanden   dels   om   att   göra   Statens\r\ninstitutionsstyrelse  mer  anpassad till kommunernas\r\nbehov (yrkande 9), dels om SiS  behov av psykiatrisk\r\nkompetens  (yrkande  10).  Enligt  motionärerna  har\r\ninstitutionerna   för   få   platser   att   erbjuda\r\nkommunerna och kostnaden är mycket hög. Ofta erbjuds\r\nenbart  plats långt ifrån hemkommunen. SiS bestämmer\r\nsjälv priset  för  placeringen  och vårdtidens längd\r\nsamtidigt som den är sin egen tillsynsmyndighet.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid flera tillfällen  under de senaste\r\nåren  avstyrkt motioner om att överföra  den  slutna\r\nungdomsvården   till  kriminalvården  samt  om  fler\r\nplatser  vid de särskilda  ungdomshemmen,  senast  i\r\nbetänkande 2002/03:SoU1 (s. 83 f.; s.y. m resp. kd).\r\n\r\nRiksdagen   gjorde   våren   2003   ett  tillkännagivande  till\r\nregeringen   angående  Statens  institutionsstyrelse\r\n(bet. 2002/03:SoU13,  rskr.  2002/03:171). Riksdagen\r\nbiföll därmed i huvudsak ett förslag från Riksdagens\r\nrevisorer  (2002/03:RR9). Tillkännagivandet  innebär\r\nbl.a. att SiS  övergripande  ansvar för behandlingen\r\nvid institutionerna bör förtydligas.  SiS  bör också\r\nges  i  uppdrag  att  fortsätta  att  utveckla  sina\r\ninsatser  när  det  gäller implementering av metoder\r\nsom  har  vetenskapligt  stöd  vid  institutionerna.\r\nVidare bör SiS konkretisera målen för sin verksamhet\r\nsamt  prioritera   och   utveckla  uppföljningen  av\r\nvårdresultat.    Enligt    tillkännagivandet     bör\r\nregeringen  även  utreda  hur  tillsynen  av SiS kan\r\ngöras  organisatoriskt  och ekonomiskt oberoende  av\r\nSiS.\r\n\r\nRiksrevisionsverket har i  en egeninitierad revision\r\ngranskat den platsbrist som funnits vid de särskilda\r\nungdomshemmen inom SiS (rapport  RRV  2002:13).  RRV\r\nfann  att  platsbristen fick allvarliga konsekvenser\r\nför både ungdomar  och  personal,  inte  bara  under\r\nväntetiden i kommunerna utan även under vårdtiden på\r\nungdomshemmen.   RRV:s   huvudförslag  var  att  den\r\nuppkomna situationen inom  ungdomsvården borde lösas\r\ngenom  att minska inflödet till  SiS.  Utöver  detta\r\nföreslogs   också   vissa  åtgärder  med  syfte  att\r\neffektivisera SiS samt  föreslogs en mindre utökning\r\nav platsantalet vid de särskilda ungdomshemmen.\r\n\r\nRegeringen  har tillsatt en  särskild  utredare  som\r\nskall  följa  upp   och   vidareutveckla   1999  års\r\npåföljdsreform   såvitt  avser  unga  lagöverträdare\r\n(dir. 2002:95). Utredaren  skall  göra en översyn av\r\npåföljdssystemet och undersöka i vilka former och på\r\nvilket  sätt  det  allmänna skall ingripa  när  unga\r\nbegår  brott.  En  huvuduppgift   skall   vara   att\r\nundersöka  möjligheterna  att utveckla och förstärka\r\ninnehållet  i  påföljderna  samt   att   skapa   nya\r\nalternativ.  Avsikten  är  främst  att  se  till att\r\npåföljdssystemet  för  unga har ett pedagogiskt  och\r\ntydligt innehåll. Uppdraget  skall  redovisas senast\r\nvid utgången av september 2004.\r\n\r\nEn  parlamentarisk  kommitté  har  tillkallats   med\r\nuppdrag  att  ta  fram  underlag  till  en nationell\r\nhandlingsplan    för    den    sociala   barn-   och\r\nungdomsvården  (dir.  2003:76).  Utredningen   skall\r\ngenomföra en samlad analys av vårdens nuvarande mål,\r\ninnehåll,  resultat  och organisation. Utifrån denna\r\nanalys kan utredningen föreslå förändringar i målens\r\ninnehåll och utformning  samt  hur den sociala barn-\r\noch ungdomsvården bäst bör organiseras för att kunna\r\nuppnå  dessa mål. Utredningen skall  även  ange  hur\r\nkompetens och kvalitet inom området skall bibehållas\r\noch utvecklas.  Utredningen  skall  behandla Statens\r\ninstitutionsstyrelses  uppdrag  och funktion  endast\r\nsåvitt  avser hur den vård som myndigheten  bedriver\r\nstår i relation  till  övriga  insatser inom området\r\noch  relationen  mellan  institutionsstyrelsen   och\r\nsocialtjänsten. Utredningen skall redovisa uppdraget\r\nsenast den 1 juli 2005.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet kan inte heller nu ställa sig bakom kravet\r\ni  motion  So586  (m)  yrkande  26 om att den slutna\r\nungdomsvården  bör  överföras  till  kriminalvården.\r\nMotionen avstyrks.\r\n\r\nEnligt  budgetpropositionen  råder  i  dag  balans\r\nmellan tillgången till och behovet  av  platser inom\r\nde  särskilda  ungdomshemmen.  Utskottet  anser  den\r\nföreslagna    medelsanvisningen   väl   avvägd   och\r\navstyrker därmed även motion Ju450 (kd) yrkande 5.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker    vidare    att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n18:2  Statens  institutionsstyrelse ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   som    inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst   18 000 000 kr\r\nefter 2004.\r\n\r\nDe frågor som tas upp i motion So643 (kd)  yrkandena\r\n9 och 10 får i huvudsak anses omfattas dels  av  det\r\ntillkännagivande om Statens institutionsstyrelse som\r\nriksdagen   gjorde  våren  2003,  dels  av  pågående\r\nutredningsuppdrag  på  området.  Utskottet kan också\r\nkonstatera  att SiS och de båda kommunförbunden  har\r\ninlett en gemensam  projektverksamhet för förbättrat\r\nsamarbete   avseende   ungdomar    med   psykiatrisk\r\nproblematik  som vårdas vid institutionerna.  Enligt\r\nutskottet bör  resultatet av dessa åtgärder avvaktas\r\ninnan riksdagen  tar  något nytt initiativ i frågan.\r\nMotionsyrkandena avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nUtvecklingsmedel till åtgärder för\r\nhemlösa (18:3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     18:3\r\nUtvecklingsmedel till  åtgärder  för hemlösa.\r\nMed  delvis  bifall  till en rad motioner  om\r\nhemlöshet bör riksdagen  ge  regeringen  till\r\nkänna  att  den  snarast  bör  redovisa vilka\r\nåtgärder  som  hittills vidtagits  och  vilka\r\nåtgärder som regeringen  planerar  att  vidta\r\ninom  den  närmaste  framtiden  i  syfte  att\r\nförbättra  situationen  för de mest utsatta i\r\nsamhället.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  10  000  000 kr\r\nanvisas  under  anslag  18:3  Utvecklingsmedel  till\r\nåtgärder för hemlösa.\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av  Socialstyrelsen  som har\r\nfått  regeringens  uppdrag att utveckla metoder  för\r\natt långsiktigt komma  till rätta med problem som är\r\nkopplade till hemlöshet.  Socialstyrelsen disponerar\r\nsammanlagt 30 miljoner kronor under åren 2002-2004.\r\nSocialstyrelsen  skall  bl.a.  medverka  till  att\r\nutveckla  metoder  för  lokala   kartläggningar   av\r\nhemlöshetens    omfattning   och   utveckling   samt\r\nstimulera tillkomsten  av  lokala  verksamheter  som\r\nsyftar  till  att  förebygga hemlöshet och förbättra\r\nsituationen för hemlösa. Arbetet sker utåtriktat och\r\ni  nära  samverkan  med   kommuner   och  frivillig-\r\norganisationer med ambitionen att fortlöpande sprida\r\nkunskap och erfarenheter om hemlöshetsproblematiken.\r\nInom  ramen  för uppdraget utvecklar Socialstyrelsen\r\nen  standardiserad   metodik   för   inventering  av\r\nhemlöshet  som  erbjuds kommuner och andra  berörda.\r\nSamtliga projekt  som får stöd skall utvärderas, och\r\ngoda exempel skall dokumenteras och spridas.\r\nKommuner, landsting  och  organisationer har visat\r\nstort intresse att delta i det utvecklingsarbete mot\r\nhemlöshet  som  Socialstyrelsen  bedriver.  År  2002\r\nfördelades 8,7 miljoner  kronor  till 12 projekt för\r\natt  prova  olika  metoder att utveckla  boende  och\r\nboendestöd för utsatta  grupper.  Ansökningarna, som\r\nger en relativt bra bild av hur situationen ser ut i\r\nlandet samt vad man vill göra, visar  att många vill\r\nta  ett  helhetsgrepp. Det är fråga om åtgärder  som\r\nsyftar till  alltifrån  att förebygga vräkning, till\r\nhjälp att ordna bostad med stöd i hemmet. I både små\r\noch stora kommuner vill man  satsa på stöd i boendet\r\nsamt   i  storstäderna  också  på  hemlöshet   bland\r\ninvandrargrupper och barnfamiljer, vilket är grupper\r\nsom     inte      tillhör      de      traditionella\r\nhemlöshetsgrupperna     med    psykiska    och/eller\r\nmissbruksproblem. Ansökningarna  visar  också  på en\r\ntrend mot kategoriboende, utifrån inställningen  att\r\nmänniskor   som  behöver  vård  först  måste  ha  en\r\nordentlig bostad.\r\nEnligt regeringen  kan ytterligare åtgärder behöva\r\nvidtas  under  de  närmaste   åren  för  att  stärka\r\ninsatserna  för  de  mest  utsatta   grupperna,  som\r\nhemlösa och tunga missbrukare.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So415 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m) begärs ett  tillkännagivande om vad som anförs i\r\nmotionen om hemlösa  (yrkande 2). Motionärerna anför\r\natt de hemlösa måste få  hjälp  där de befinner sig,\r\nbåde  geografiskt och psykiskt/somatiskt.  Många  av\r\ndem är  rädda  för  samhället  och  behöver mötas av\r\nnågon de kan känna förtroende för och  tillit  till.\r\nMotionärerna  framhåller Hållpunkt Maria i Stockholm\r\noch uppsökarteamet  för  hemlösa  som bra exempel på\r\nhur man kan möta svårt sjuka hemlösa.\r\n\r\nI  motion  So635  av  Kerstin Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  vad  som  anförs  i\r\nmotionen   om   boende   för  hemlösa  (yrkande  8).\r\nMotionärerna anser att möjligheter  måste finnas för\r\nhemlösa  att stegvis anpassa sig till  ett  ordinärt\r\nboende. De framhåller vidare vikten av att bygga upp\r\nverksamheter     som     ger    vård,    behandling,\r\nrehabilitering och annat stöd för hemlösa. Kommuner,\r\nlandsting    och    frivilligorganisationer    måste\r\nsamarbeta, anförs det.\r\n\r\nI motion Bo261 av Dan  Kihlström  m.fl.  (kd) begärs\r\nett tillkännagivande om att socialtjänstlagen  skall\r\nge  stöd för boende som en social rättighet (yrkande\r\n4). Ett  fungerande  system  med  sociala  förturer,\r\nsociala  kontrakt och andra former av hjälp med  att\r\nskaffa en  bostad  måste  enligt  motionärerna  vara\r\nfundamentalt  i  socialtjänstlagens yttersta mening.\r\nMotionärerna begär  vidare  ett  tillkännagivande om\r\natt regeringen bör ta initiativ till en rikstäckande\r\nkampanj  med en nollvision för hemlösheten  (yrkande\r\n6).\r\n\r\nI motion Bo252 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett\r\ntillkännagivande om att Socialstyrelsen och Boverket\r\ntillsammans  skall  kartlägga hemlösheten minst vart\r\ntredje   år   (yrkande   1).   Vidare   begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  att  ge   Socialstyrelsen  ett\r\nsärskilt uppdrag avseende hemlösa  kvinnor  (yrkande\r\n2).  Uppdraget  innebär att utifrån hemlösa kvinnors\r\nspecifika  förutsättningar   och   problem   utforma\r\nåtgärder  och  stödformer för att minska hemlösheten\r\nbland   kvinnor.  I   motionen   begärs   även   ett\r\ntillkännagivande  om  särskilda  initiativ  för  att\r\nförbättra  situationen  för  dem  som blivit hemlösa\r\ntill  följd  av  avvecklingar inom vård  och  omsorg\r\n(yrkande 3). Motionärerna  kan konstatera att de som\r\nskrivits ut från psykiatrisk sluten vård är kraftigt\r\növerrepresenterade bland dem  som  vräkts  under  de\r\nsenaste    fem    åren.   Det   begärs   också   ett\r\ntillkännagivande  om   att  utreda  och  lägga  fram\r\nförslag  på  ändringar i socialtjänstlagen  (yrkande\r\n11).       Enligt      motionärerna       garanterar\r\nsocialtjänstlagen  inte rätten till eget boende utan\r\nendast  tak  över  huvudet.   Socialtjänstlagen  bör\r\nkompletteras med en bestämmelse  om  att  rätt  till\r\nbistånd  också  skall  omfatta  rätten  till en egen\r\nbostad.    Slutligen    begärs    i   motionen   ett\r\ntillkännagivande om en uppföljning  av Kommittén för\r\nhemlösas  förslag  (yrkande 12). Motionärerna  anför\r\natt  enbart  en  liten  del  av  det  som  kommittén\r\nföreslog  har blivit  förverkligat.  Regeringen  bör\r\nsnarast  återkomma   till   riksdagen  med  konkreta\r\nförslag till hur hemlösheten skall bekämpas.\r\n\r\nÄven  i motion So407 av Ulla  Hoffmann  m.fl.  (v)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  att  rätten  till\r\nbostad skall skrivas in i socialtjänstlagen (yrkande\r\n3).\r\n\r\nI motion  So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt  riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  en handlingsplan mot hemlöshet (yrkande\r\n1).  Handlingsplanen   bör  ha  sin  utgångspunkt  i\r\nslutbetänkandet från Kommittén  för  hemlösa.  Vissa\r\ndelar   av   betänkandet   har  tillgodosetts  genom\r\nregeringsförslag men något helhetsgrepp  på frågorna\r\nhar enligt motionärerna inte tagits.\r\n\r\nI  motion Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att  det bör utarbetas en\r\nstrategi för att minska antalet hem- och bostadslösa\r\n(yrkande 18).\r\n\r\nI   motion  So381  av  Hans  Hoff  (s)  begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  att ta fram en samlad strategi\r\nför att ge de hemlösa ett värdigt liv.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nMotioner om insatser för  hemlösa och om ändringar i\r\nsocialtjänstlagen   rörande   rätten   till   bostad\r\nbehandlade    utskottet    senast    i    betänkande\r\n2002/03:SoU1 (s. 85 f.). Utskottet vidhöll  att  det\r\när  angeläget  med  konkreta och omedelbara insatser\r\nför att bistå de hemlösa  och  att  målet måste vara\r\natt   människor   skall   kunna  få  egna  bostäder.\r\nUtskottet  konstaterade att  Kommittén  för  hemlösa\r\nhade  presenterat   en  strategi  för  att  motverka\r\nhemlöshet som i stort  sett belyser samma frågor som\r\ntogs  upp  i  de då aktuella  motionerna.  Utskottet\r\ndelade regeringens uppfattning att det är väsentligt\r\natt erfarenheterna  från  de  utvecklingsprojekt som\r\ninitierats med hjälp av statliga  stimulansmedel tas\r\ntill  vara.  Utskottet  såg därför positivt  på  det\r\nuppdrag som Socialstyrelsen  hade  fått  i syfte att\r\nfullfölja  och  fördjupa de satsningar som Kommittén\r\nför hemlösa hade  påbörjat. I avvaktan på resultatet\r\nav  det  pågående  arbetet   på  området  avstyrktes\r\nmotionerna (res. kd resp. v, s.y. c).\r\n\r\nI   direktiven   till   den  ovannämnda   nationella\r\npsykiatrisamordnaren (dir.  2003:133)  nämns hemlösa\r\nunder en särskild rubrik. Det anges att en tredjedel\r\nav  de  omkring  10  000  personer som är hemlösa  i\r\nSverige anses ha ett psykiskt funktionshinder.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen.\r\n\r\nUtskottet vill åter framhålla vikten av att konkreta\r\noch omedelbara åtgärder  vidtas i syfte att bistå de\r\nhemlösa och att målet för  detta  arbete  måste vara\r\natt   människor   skall   kunna  få  egna  bostäder.\r\nSocialstyrelsen har i uppdrag  att  leda  ett arbete\r\nunder åren 2002-2004 med syfte att utveckla  metoder\r\nsom  motverkar  hemlöshet.  Sammanlagt  30  miljoner\r\nkronor  avsätts  för projektet. Socialstyrelsen  har\r\npresenterat  en plan  för  regeringen  avseende  hur\r\nutvecklingsarbetet    skall   bedrivas   samt   även\r\nredogjort för de projekt  som  hittills  fått  stöd.\r\nUtskottet  ser  positivt  på detta arbete samt utgår\r\nvidare från att den nationella  psykiatrisamordnaren\r\nkommer  att  belysa frågor rörande  situationen  för\r\npsykiskt   sjuka    hemlösa.    Utskottet   vill   i\r\nsammanhanget särskilt betona vikten  av åtgärder som\r\nfrämjar   ett   nära  samarbete  mellan  psykiatrin,\r\nlandstingens missbrukarvård och socialtjänsten.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   anför   regeringen   att\r\nytterligare  åtgärder  kan  behöva  vidtas  under de\r\nnärmaste åren för att stärka insatserna för de  mest\r\nutsatta    grupperna,    som   hemlösa   och   tunga\r\nmissbrukare. Enligt utskottets mening bör regeringen\r\nsnarast återkomma till riksdagen  med en redovisning\r\nav  vilka  åtgärder  som hittills vidtagits,  vilket\r\nresultat insatserna har fått samt vilka åtgärder som\r\nregeringen  planerar att  vidta  inom  den  närmaste\r\nframtiden i syfte  att  förbättra situationen för de\r\nmest utsatta i samhället.\r\nVad  utskottet anfört bör  riksdagen,  med  delvis\r\nbifall till  motionerna So381 (s), So407 (v) yrkande\r\n3, So415 (m) yrkande  2, So635 (fp) yrkande 8, So637\r\n(c) yrkande 1, Bo252 (v)  yrkandena  1-3, 11 och 12,\r\nBo261 (kd) yrkandena 4 och 6 samt Bo263  (c) yrkande\r\n18, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Forskningspolitik under\r\nutgiftsområde 9\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nForskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning (26:2)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning      till     anslag     26:2\r\nForskningsrådet     för     arbetsliv     och\r\nsocialvetenskap:  Forskning.  Riksdagen   bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning   till   anslaget.  Utskottet\r\nanser vidare att riksdagen bör bifalla det av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  288  376 000 kr\r\nanvisas   under   anslag  26:2  Forskningsrådet  för\r\narbetsliv och socialvetenskap: Forskning.\r\n\r\nVidare yrkas att  riksdagen  bemyndigar regeringen\r\natt under 2004 för ramanslaget 26:2  Forskningsrådet\r\nför  arbetsliv  och socialvetenskap: Forskning  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter  på  högst  640 000\r\n000 kr efter 2004.\r\nÄndamålet med anslaget är att stödja forskning och\r\nforskningsinformation  om arbetsliv, socialvetenskap\r\noch folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till\r\nforskningsbidrag,                     anställningar,\r\ninformationsinsatser      samt     projektrelaterade\r\nkostnader  såsom  utvärderingar,   beredningsarbete,\r\nkonferenser, vissa resor och seminarier.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nI motion So640 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen  för  budgetåret 2004 anvisar 31  miljoner\r\nkronor mindre än  regeringens  förslag  till  anslag\r\n26:2     Forskningsrådet     för    arbetsliv    och\r\nsocialvetenskap:  Forskning  (yrkande   34  delvis).\r\nMinskningen    av    anslaget   förklaras   av   att\r\nKristdemokraternas       förslag        om        en\r\nrehabiliteringsförsäkring   under  utgiftsområde  10\r\ninnehåller en betydande satsning  på forskning kring\r\narbetsliv och rehabilitering.\r\n\r\nI motion So623 av Kenneth Johansson  m.fl. (c) yrkas\r\natt   riksdagen  för  budgetåret  2004  anvisar   61\r\nmiljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till\r\nanslag   26:2   Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap:   Forskning   (yrkande  2  delvis).\r\nMotionärerna  hänvisar till satsningar  under  annat\r\nutgiftsområde.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser  förslaget  till medelsanvisning väl\r\navvägt  och  avstyrker därmed motionerna  So623  (c)\r\nyrkande 2 och  So640  (kd)  yrkande  34  i  aktuella\r\ndelar.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n26:2     Forskningsrådet     för    arbetsliv    och\r\nsocialvetenskap:    Forskning    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser    som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  640 000 000 kr\r\nefter 2004.\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nAnslaget  26:1  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap:  Förvaltning  har  inte mött  någon\r\nerinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nÖvrig statlig verksamhet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nApoteket AB\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden  om  att\r\nkonkurrensutsätta      detaljhandeln      med\r\nläkemedel.  Utskottet  hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden    i    frågan.     Jämför\r\nreservation 24 (m, fp, kd ,c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt  budgetpropositionen  har  försäljningen   av\r\nläkemedel ökat sedan 1980-talet. Under 1997 minskade\r\nförsäljningen  tillfälligt  på grund av en effekt av\r\ndet nya läkemedelsförmånssystemet som trädde i kraft\r\nden  1 januari  1997.  Detta  ledde  bl.a.  till  en\r\nhamstring  av  läkemedel i slutet  av  1996,  vilket\r\nmedförde minskad  försäljning  under början av 1997.\r\nDärefter har försäljningen åter  ökat och under 2002\r\nomsatte Apoteket 32 miljarder kronor,  en ökning med\r\n7,9 % jämfört med 2001. Intäkterna från  försäljning\r\nav receptbelagda läkemedel, som under 2002 ökade med\r\n8,2 %, svarar för ca 75 % av de totala intäkterna.\r\n\r\nApotekets  resultat  påverkas  bl.a.  av  handels-\r\nmarginalen, dvs. skillnaden mellan Apotekets inköps-\r\noch  försäljningspris  på  receptbelagda  läkemedel.\r\nSänkta handelsmarginaler påverkar Apotekets resultat\r\nnegativt  men  kommer samhället till godo i form  av\r\nsänkta läkemedelskostnader.  Storleken  på  handels-\r\nmarginalen  beslutas  sedan  den  1 oktober 2002  av\r\nLäkemedelsförmånsnämnden.     Samtidigt     infördes\r\nbestämmelserna  om  utbyte av läkemedel  på  apotek,\r\nvilket har medfört prissänkningar  för  vissa  läke-\r\nmedel.\r\nMed   anledning   av   propositionen   om  de  nya\r\nläkemedelsförmånerna      (prop. 2001/02:63)     och\r\nlandstingens  ökade  ansvar  för   kostnaderna   för\r\nläkemedel  i  öppen  vård har staten och Apoteket AB\r\nden  31 januari  2003  slutit   ett   nytt  verksam-\r\nhetsavtal.  I  det nya avtalet regleras bl.a.  vilka\r\ndelar av verksamheten  som  skall  finansieras  inom\r\nmarginalen för läkemedel inom förmånerna. Staten har\r\nvid  ordinarie bolagsstämma i Apoteket AB (publ) den\r\n10 april  2003 uttalat att utdelning till ägaren bör\r\nuppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel\r\nav vinsten  efter  skatt  med beaktande av ett visst\r\nsoliditetsmål.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion So386 av Cristina  Husmark  Pehrsson  m.fl.\r\n(m)  begärs  ett  tillkännagivande  om  att avskaffa\r\nApoteket AB:s försäljningsmonopol avseende läkemedel\r\n(yrkande  4).  Etableringsfrihet  för  apotek   samt\r\nförsäljning  av  receptfria läkemedel i licensierade\r\ndagligvarubutiker  ger  bättre  tillgänglighet  till\r\nläkemedel  såväl i tätort som i glesbygd. Konkurrens\r\nger också bättre prisspridning, anförs det.\r\n\r\nLiknande synpunkter  framförs i motionerna N344 av\r\nCatharina  Elmsäter-Svärd  m.fl.  (m)  (yrkande  4),\r\nSo476 av Kerstin  Heinemann m.fl. (fp), So640 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd)  (yrkande  29),  So444 av Mikael\r\nOscarsson  och  Annelie Enochson (kd) och  So343  av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) (yrkande 20).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  har vid  upprepade  tillfällen  behandlat\r\nmotioner med  yrkanden  om  att apoteksmonopolet bör\r\navskaffas och att detaljhandeln  med  läkemedel  bör\r\nkonkurrensutsättas, senast i betänkande 2002/03:SoU1\r\n(s.  91  f.).  Utskottet vidhöll sin inställning att\r\ndet     inte     finns     skäl     att     förändra\r\nläkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta\r\ndetaljhandeln med läkemedel och avstyrkte motionerna\r\n(res. m+fp+kd+c).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   sin   tidigare    redovisade\r\nuppfattning     att     det    saknas    skäl    att\r\nkonkurrensutsätta detaljhandeln  med  läkemedel  och\r\navstyrker  därför  motionerna  So343 (c) yrkande 20,\r\nSo386 (m) yrkande 4, So444 (kd),  So476  (fp), So640\r\n(kd) yrkande 29 och N344 (m) yrkande 4.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: (ram)10 000\r\n\r\n26Forskningspolitik\r\n1F\r\n[2]:orskningsrådet för arbetsliv och socialvetens\r\n[3]:k\r\n[4]:a\r\n[5]:p\r\n[6]::\r\n[7]:</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Uppföljning av Läkemedelsförmånsnämndens\r\nuppdrag (punkt 10)\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  1.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So466.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag är kritisk till Läkemedelsförmånsnämndens beslut\r\nsåvitt gäller t.ex. läkemedel mot impotens (Viagra).\r\nEnligt  min  mening  visar  nämndens överväganden  i\r\nvissa fall att den ser ett egenvärde  i att begränsa\r\nkonsumtionen  av  ett  läkemedel  även  om  det   är\r\nangeläget  med  medicinsk  behandling.  Resonemangen\r\nunderkänner  därmed  även  läkarnas  kompetens   att\r\nskriva ut rätt läkemedel till rätt person. Mot denna\r\nbakgrund   anser   jag   att   en   uppföljning   av\r\nLäkemedelsförmånsnämndens uppdrag behöver göras. Vad\r\njag  nu  anfört  bör  riksdagen  som  sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2. Vård i livets slutskede (punkt 11)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kerstin\r\nHeinemann (fp), Carl-Axel Johansson  (m), Gabriel\r\nRomanus  (fp),  Kenneth  Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  2.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So640 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKommittén om vård i livets slutskede lämnade för mer\r\nän två år sedan sitt slutbetänkande SOU 2001:6 Döden\r\nangår  oss  alla  - Värdig vård i livets  slutskede.\r\nRegeringen har fortfarande inte tagit ställning till\r\nden fortsatta behandlingen av kommitténs förslag. Vi\r\nanser  att en god vård  i  livets  slutskede  är  en\r\nviktig del  i  en  värdig  vård  och  att regeringen\r\ndärför  snarast bör återkomma med förslag  till  hur\r\nvården i  livets slutskede kan förbättras. Vad vi nu\r\nanfört bör  riksdagen  som  sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n3. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson\r\noch Magdalena Andersson (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  3.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed    motionerna   2003/04:Ju292   yrkande    3,\r\n2003/04:So226,      2003/04:So325,     2003/04:So342\r\nyrkandena   6-8,   2003/04:   So370,   2003/04:So415\r\nyrkandena 1, 3, 4, 6-9, 11, 13 och 14, 2003/04:So542\r\noch    2003/04:So555    samt    avslår    motionerna\r\n2002/03:So322,     2002/03:So342,     2002/03:So483,\r\n2002/03:So507 yrkande  3,  2003/04:Ju449  yrkande 3,\r\n2003/04:So211    yrkandena    1-3,    2003/04:So262,\r\n2003/04:So307   yrkandena  2  och  3,  2003/04:So312\r\nyrkande  2, 2003/04:So335,  2003/04:So342  yrkandena\r\n2-4 och 9,  2003/04:So356, 2003/04:So394 yrkandena 6\r\noch  7,  2003/04:  So395  yrkande  9,  2003/04:So407\r\nyrkande 2,  2003/04:So412  yrkande 1, 2003/04:So434,\r\n2003/04:So438  yrkandena  1  och   2,  2003/04:So502\r\nyrkandena  3,  4,  6-9, 11-14 och 17, 2003/04:So517,\r\n2003/04:So527,     2003/04:So528,     2003/04:So547,\r\n2003/04:So551,     2003/04:So558,     2003/04:So560,\r\n2003/04: So570 yrkande  1,  2003/04:So574  yrkandena\r\n1-14, 16 och 17, 2003/04:So592 yrkandena 1, 2, 4, 5,\r\n7-10  och 12, 2003/04:So594, 2003/04:So601, 2003/04:\r\nSo637 yrkandena 6, 7, 9, 10 och 12-16, 2003/04:So643\r\nyrkande    1,   2003/04:   Ub271   yrkande   2   och\r\n2003/04:Ub398 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens    beslut    att    utse   en   särskild\r\npsykiatrisamordnare  är  inte tillräckligt  för  att\r\nåstadkomma nödvändiga förändringar  inom  vården  av\r\noch  omsorgen om personer med psykiska sjukdomar och\r\npsykiska  funktionshinder.  Vi  anser att regeringen\r\nomgående  bör tillsätta en parlamentarisk  utredning\r\nmed uppdrag  att  utreda psykiatrins förutsättningar\r\natt ge psykiskt sjuka den vård och behandling som de\r\nhar rätt till och är  i behov av. Att psykiskt sjuka\r\nkan beredas vård, antingen  frivilligt  eller  genom\r\ntvång,  är bl.a. en förutsättning för att våldsbrott\r\npå grund  av psykisk sjukdom skall kunna förhindras.\r\nUtredningen  bör  göra  en  samlad  genomgång  av de\r\nhinder  som  finns för privata driftsalternativ inom\r\ndet psykiatriska  området, bl.a. när det gäller vård\r\nenligt lagen (1991:1128)  om psykiatrisk tvångsvård,\r\nlagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall\r\noch  lagen (1990:52) med särskilda  bestämmelser  om\r\nvård av  unga. Utredningen skall även omfatta frågan\r\nom rätt till  myndighetsutövning  vid tvångsvård för\r\nprivata  vårdgivare  som  bedriver  sin   verksamhet\r\nenligt   den  nationella  taxan  och  som  inte  har\r\nvårdavtal med huvudmannen. I uppdraget bör även ingå\r\natt överväga behovet av ett ökat antal vårdplatser i\r\nslutenvården.  Köerna till vård och behandling måste\r\nbort och en översyn  av hur resurserna används måste\r\nkomma  till  stånd. Vidare  bör  enligt  vår  mening\r\ninföras en möjlighet  att  vid tvångsvård underlätta\r\növergången från sluten vård till mer öppna vård- och\r\nboendeformer    genom    försöksutskrivning,     där\r\ntvångsvården är vilande men lätt åter kan tillgripas\r\nom patienten inte följer uppställda villkor om t.ex.\r\nbesök   i   öppenvården   eller   en  viss  form  av\r\nmedicinering.  Utredningen  bör  belysa  även  denna\r\nfråga.    Slutligen    måste   finansieringen    och\r\nhuvudmannaskapet inom psykiatrin utredas i syfte att\r\nförbättra     samverkan     mellan     primärvården,\r\nsocialtjänsten,        försäkringskassan         och\r\narbetsförmedlingen.  Att  huvudmannaskapet  är delat\r\nmellan kommuner och landsting innebär ofta att ingen\r\ntar ansvar.\r\n\r\nI   avvaktan   på  resultatet  av  utredningen  av\r\novannämnda frågor  måste  redan nu följande åtgärder\r\nvidtas.  En  individuellt  anpassad   vårdplan   bör\r\nupprättas   tillsammans  med  den  enskilde,  dennes\r\nnärstående och  vårdgrannar. Planen skall följas upp\r\noch utvärderas regelbundet och avvikelser analyseras\r\noch rättas till.  För  att säkerställa kvaliteten på\r\nden medicinska vården bör  varje  boende  ha en fast\r\nkontakt   med   en   primärvårdsläkare,   som  också\r\nkonsulterar psykiater vid behov. Kostnaderna för den\r\nnödvändiga  medicineringen  kan behöva ses över  för\r\nkroniskt  psykiskt  sjuka med psykosdiagnos.  Enligt\r\nvår    mening    måste    vidare     en     gemensam\r\ntillsynsmyndighet  med  samlat  ansvar enligt hälso-\r\noch sjukvårdslagen och socialtjänstlagen tillskapas.\r\nVi  vill också särskilt framhålla  vikten  av  att\r\nuppmärksamma     problemen     inom     barn-    och\r\nungdomspsykiatrin.    På    tio   år   har   antalet\r\nhjälpsökande     till     landets     barn-      och\r\nungdomspsykiatriska   mottagningar  fördubblats.  De\r\nlånga väntetiderna, ibland  upp till två år, innebär\r\natt    Sverige   bl.a.   inte   lever    upp    till\r\nbarnkonventionens   krav   på  nödvändig  sjuk-  och\r\nhälsovård för alla barn. Att  behöva  vänta upp till\r\ntvå år för att få stöd och hjälp vid psykisk  ohälsa\r\när  ohållbart.  Vi  anser det således nödvändigt att\r\nvidta  åtgärder för att  minska  patientköerna  till\r\nbarn- och ungdomspsykiatrin.\r\nMånga  psykiskt  sjuka  riskerar  att valsa runt i\r\nsjukvården   och   söka   efter  hjälp  för  diffusa\r\noch/eller akuta problem som  kan  orsakas av psykisk\r\nsjukdom.  Dessa  människor måste bli  identifierade,\r\nsedda och stöttas  av  psykiatrin  och sjukvården på\r\nett mycket bättre och flexiblare sätt än i dag.\r\nFlera  undersökningar  visar att primärvården  har\r\nsvårt att upptäcka patienter med depressionsproblem.\r\nVi  vill  därför erinra om att  vår  politik  skulle\r\nstärka psykiatrins  roll  inom primärvården genom en\r\nökad specialistmedverkan.\r\nFöreningen   Nationella  hjälplinjens   verksamhet\r\nbestår i att anonymt  på  jourtelefon  ge stödsamtal\r\noch  rådgivning  till människor i akut psykisk  kris\r\noch   deras  närstående.   Nationella   hjälplinjens\r\nverksamhet  bedrivs  nu i projektform med ekonomiskt\r\nstöd från Allmänna arvsfonden  t.o.m.  augusti 2004.\r\nInnan      projekttiden      löper      ut     måste\r\nfinansieringsfrågan  lösas.  Enligt  vår mening  bör\r\nHjälplinjen  ses  som  en  del  av  det förebyggande\r\narbetet inom psykiatrin som regeringen  nu avser att\r\nsatsa på.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  och Gabriel Romanus (båda\r\nfp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  4.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:So370,  2003/04:   So502\r\nyrkandena  3, 4, 6-9, 11-14 och 17 och 2003/04:Ub398\r\nyrkande  11 samt  avslår  motionerna  2002/03:So322,\r\n2002/03:So342,  2002/03:So483, 2002/03:So507 yrkande\r\n3, 2003/04:Ju292 yrkande 3, 2003/04:Ju449 yrkande 3,\r\n2003/04:So211    yrkandena    1-3,    2003/04:So226,\r\n2003/04:So262, 2003/04:  So307  yrkandena  2  och 3,\r\n2003/04:So312      yrkande     2,     2003/04:So325,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So342  yrkandena 2-4 och 6-9,\r\n2003/04:So356,  2003/04:So394  yrkandena  6  och  7,\r\n2003/04:So395  yrkande 9, 2003/04:So407  yrkande  2,\r\n2003/04:So412 yrkande  1, 2003/04:So415 yrkandena 1,\r\n3,   4,   6-9,   11,   13  och  14,   2003/04:So434,\r\n2003/04:So438 yrkandena  1  och  2,  2003/04: So517,\r\n2003/04:So527,     2003/04:So528,     2003/04:So542,\r\n2003/04:So547,     2003/04:So551,     2003/04:So555,\r\n2003/04:So558, 2003/04:So560, 2003/04: So570 yrkande\r\n1,   2003/04:So574   yrkandena  1-14,  16  och   17,\r\n2003/04:So592 yrkandena  1,  2,  4,  5, 7-10 och 12,\r\n2003/04:So594,    2003/04:So601,   2003/04:    So637\r\nyrkandena  6,  7, 9,  10  och  12-16,  2003/04:So643\r\nyrkande 1 och 2003/04:Ub271 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSåsom nämnts ovan vill vi anvisa 500 miljoner kronor\r\nunder ett nytt anslag  (13:12) för att möjliggöra en\r\nkvalitetshöjning inom den psykiatriska vården, bl.a.\r\ngenom att bygga ut antalet  vårdplatser.  Den  andra\r\nstora  förändring  vi förespråkar handlar om att öka\r\nmöjligheterna  att  använda   tvångsmedel  inom  den\r\npsykiatriska vården. Möjligheterna till tvångsmoment\r\ni  den  öppna  vården bör bli större  än  i  den  nu\r\ngällande    lagen   (1991:1128)    om    psykiatrisk\r\ntvångsvård.  En   patient  som  bedöms  lida  av  en\r\nallvarlig psykisk störning,  men  som  kan  få  sitt\r\nvårdbehov  tillgodosett  utan  att  vara  inlagd  på\r\nvårdinrättning,  skall kunna vårdas i öppen vård med\r\nvissa förhållningsorder.  Dessa  kan  gälla vård och\r\nbehandling, boende, sysselsättning, förbud  mot  att\r\nanvända  berusningsmedel  m.m.  Beslut om öppen vård\r\nmed särskilda villkor skall fattas  av  domstol.  Om\r\ndomstolen  bedömer  att den öppna vården inte fyller\r\nsin  funktion,  antingen   för  att  villkoren  inte\r\nuppfylls eller för att sluten  vård  är nödvändig av\r\nandra  skäl, skall patienten överföras  till  sluten\r\ntvångsvård.  Vi  anser  att regeringen bör återkomma\r\nmed förslag till sådan lagändring. Vid tvångsvård är\r\ndet  för  övrigt viktigt att  patienten  snabbt  och\r\noavsett  sin   egen   vilja  får  tillgång  till  en\r\nstödperson,  som  i samråd  med  anhöriga  kan  föra\r\npatientens talan.\r\n\r\nAnsvaret för tillsynen  över  vårdhemmen  är delat\r\nmellan    länsstyrelserna    och    Socialstyrelsens\r\nregionala tillsynsenheter. Enligt vår  mening behövs\r\nen  översyn  av hur tillsynen över enskilda  vårdhem\r\nkan samordnas och skärpas.\r\nReformen med  personliga  ombud  har  visat sig få\r\nmycket positivt resultat för den enskilde.  Vi anser\r\ndock   att   det   är   viktigt   att   även  utreda\r\nmöjligheterna  att garantera de personliga  ombudens\r\nfristående ställning.\r\nNär det gäller  den rättspsykiatriska vården krävs\r\norganisatoriska  och   ekonomiska  förändringar  som\r\ninnebär att staten tar ett  större ansvar för vården\r\noch att resurserna för denna  fördelas annorlunda än\r\ni dag. I dag tränger den rättspsykiatriska vården ut\r\nannan  sluten  psykiatrisk  vård i  landstingen.  Av\r\nbesparingsskäl kan också rättspsykiatrins  patienter\r\nblandas  med övriga på avdelningarna, något som  kan\r\nvara farligt  och  uppfattas  som obehagligt av både\r\npatienter och anhöriga. Vi anser  därför  att staten\r\nbör  ta  på  sig ansvaret för finansieringen av  den\r\nrättspsykiatriska vården.\r\nVi vill också  särskilt  framhålla  vikten  av att\r\nuppmärksamma     problemen     inom     barn-    och\r\nungdomspsykiatrin.    På    tio   år   har   antalet\r\nhjälpsökande     till     landets     barn-      och\r\nungdomspsykiatriska   mottagningar  fördubblats.  De\r\nlånga väntetiderna, ibland  upp till två år, innebär\r\natt    Sverige   bl.a.   inte   lever    upp    till\r\nbarnkonventionens   krav   på  nödvändig  sjuk-  och\r\nhälsovård för alla barn. Att  behöva  vänta upp till\r\ntvå år för att få stöd och hjälp vid psykisk  ohälsa\r\när  ohållbart.  Vi  anser  det  nödvändigt att vidta\r\nåtgärder för att minska patientköerna till barn- och\r\nungdomspsykiatrin.\r\nEnligt vår mening bör Socialstyrelsen få i uppdrag\r\natt  snarast möjligt utarbeta nationella  riktlinjer\r\nför de  områden  inom  psykiatrin som är i mest akut\r\nbehov av översyn, förslagsvis psykoser, alkohol- och\r\nnarkotikamissbruk  samt  kriterier  för  utskrivning\r\nfrån  tvångsvård. Socialstyrelsen  bör  också  få  i\r\nuppdrag  att följa upp riktlinjerna med systematiska\r\noch  övergripande   tillsynsprojekt   där   samtliga\r\ntillsynsenheter  besöker ett stort antal vårdenheter\r\noch  kan  driva  på  att   riktlinjerna   används  i\r\nverksamheterna.\r\nDet   finns  nu  en  möjlighet  för  kommuner  och\r\nlandsting  att bilda gemensamma nämnder med gemensam\r\nfinansiering.  Vi  vill påpeka att samarbete i denna\r\nform kan vara till stor  nytta,  särskilt vad gäller\r\npsykiskt  sjuka  med  både  sociala,  somatiska  och\r\nfysiska problem.\r\nPatienter   med   kombinerade  problem  med   både\r\nmissbruk och psykisk  störning   faller  mycket ofta\r\nmellan   stolarna.   Vi   anser   därför  att  varje\r\nsjukvårdshuvudman  i samarbete med berörda  kommuner\r\nbör se till att det  finns  specialiserad  vård  och\r\nomsorg  för patienter med dessa kombinerade problem.\r\nSamarbetet kan med fördel organiseras med gemensamma\r\nnämnder.    Detta    bör    särskilt   beaktas   vid\r\nförhandlingar med Landstingsförbundet  om  särskilda\r\nstöd.\r\nVi  anser  det  betydelsefullt  att  kontinuerligt\r\nutveckla  nya,  öppna  och  samhällsnära vårdformer.\r\nBoendestödjare, eller ambulerande  team,  är viktiga\r\nför  att människor med psykiska problem skall  klara\r\nav sitt  boende  och  känna trygghet. Teamet ger vid\r\nhembesök olika former av  stöd  och  hjälp  samt kan\r\nhjälpa  till  att  kontakta den psykiatriska vården.\r\nDenna service måste finnas dygnet runt.\r\nNär en patient skrivs  ut från en sluten avdelning\r\nmåste sjukvårdshuvudmannen  säkerställa att kommunen\r\när redo att ta hand om de uppgifter som den ansvarar\r\nför, t.ex. boende, försörjning  och  sysselsättning.\r\nVi  förordar  ett  system  där  patienten  får   ett\r\ntrygghetskvitto,  som  fungerar som ett bevis på att\r\nkommunen har åtagit sig  att  övergången från sluten\r\ntill  öppen  vård  skall  fungera  så   smidigt  som\r\nmöjligt.\r\nVi   anser   det   också   viktigt   att  en  fast\r\nläkarkontakt, företrädesvis en husläkare,  samordnar\r\nde medicinska insatser som görs. Husläkaren  kan  ge\r\nden funktionshindrade en helhetsbild när flera olika\r\nvårdgivare  är  inblandade  och  kan se till att den\r\nfunktionshindrade  är  överens  med  vårdgivarna  om\r\nvilka vårdinsatser som skall användas.\r\nDödligheten i självmord är större bland  människor\r\nsom  slutenvårdats  för  psykiatrisk  sjukdom  än  i\r\nbefolkningen i övrigt. Risken för att begå självmord\r\när  störst  direkt efter en utskrivning. Landstingen\r\nmåste därför  utarbeta  rutiner  för  en tät kontakt\r\nmellan  sjukvård  och  patient  tiden närmast  efter\r\nutskrivning.   Vi  vill  också  betona   vikten   av\r\ninformation  och  fortbildning  när  det  gäller  de\r\nnationella  riktlinjerna  för  självmordsprevention.\r\nÄven i detta  sammanhang  bör Socialstyrelsen på ett\r\nmer   kraftfullt   sätt   använda    sig   av   sina\r\ntillsynsbefogenheter.\r\nMot  bakgrund  av  de  positiva  erfarenheter  som\r\nhittills  gjorts  av  att  i  primärvården   inrymma\r\npsykosocial    kompetens    anser    vi    att    de\r\nhusläkarmottagningar   som   ännu   inte  har  denna\r\nkompetens  måste  tillföras  sådan.  Det   är  också\r\nviktigt att primärvården har ett gott samarbete  med\r\npsykiatrin,  som  kan  bistå  med  konsultation  och\r\nutbildning.  Vi  vill  också  påtala  vikten  av att\r\nvårdpersonal  i  öppenvården, inklusive MVC och BVC,\r\nhar den kunskap som  krävs  för  att  känna igen och\r\nbehandla  depression.  Det  är  också angeläget  att\r\nvårdpersonalen inom psykiatrin och  primärvården  är\r\nväl  förtrogen  med de psykiska problem som kan vara\r\nsärskilt förekommande  i  en  del  invandrargrupper.\r\nKunskap  om  följdverkningar av tortyr  är  särskilt\r\nviktig.\r\nSjukvårdsupplysningen  saknar  ofta  kompetens och\r\nmöjlighet   att   svara   på   frågor   kring  t.ex.\r\nantidepressiva mediciner eller att ge akuta råd till\r\nanhöriga som inte vet hur de skall hantera  en  svår\r\nsituation.  Vi  anser  det därför viktigt att arbeta\r\nfram  förslag  till  åtgärder   i   syfte  att  göra\r\nrådgivning kring psykiatri mer lättillgänglig.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som  sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n5. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 5.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2002/03:So507   yrkande   3,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So370,  2003/04:So407 yrkande\r\n2, 2003/04:So574 yrkande 2, 2003/04:So592  yrkandena\r\n1, 2, 4, 5, 7-10 och 12 och 2003/04: So643 yrkande 1\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:So322, 2002/03:So342,\r\n2002/03:So483,      2003/04:Ju292     yrkande     3,\r\n2003/04:Ju449  yrkande  3,  2003/04:So211  yrkandena\r\n1-3, 2003/04:So226,  2003/04:So262,  2003/04:  So307\r\nyrkandena   2   och   3,  2003/04:So312  yrkande  2,\r\n2003/04:So325, 2003/04:So342  yrkandena 2-4 och 6-9,\r\n2003/04:So356,  2003/04:So394  yrkandena  6  och  7,\r\n2003/04:So395  yrkande 9, 2003/04:So412  yrkande  1,\r\n2003/04:So415 yrkandena 1, 3, 4, 6-9, 11, 13 och 14,\r\n2003/04:So434,  2003/04:So438  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04: So502 yrkandena  3,  4,  6-9, 11-14 och 17,\r\n2003/04:So517,     2003/04:So527,     2003/04:So528,\r\n2003/04:So542,     2003/04:So547,     2003/04:So551,\r\n2003/04:So555,   2003/04:So558,   2003/04:    So560,\r\n2003/04:So570 yrkande 1, 2003/04:So574 yrkandena  1,\r\n3-14,   16  och  17,  2003/04:So594,  2003/04:So601,\r\n2003/04:So637  yrkandena  6,  7,  9,  10  och 12-16,\r\n2003/04:Ub271  yrkande  2  och 2003/04:Ub398 yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen    har    nu   tillsatt   en    nationell\r\npsykiatrisamordnare.  Kristdemokraterna  anser  dock\r\ninte   att   en   till  Socialdepartementet   knuten\r\nsamordnare    kommer    att     lösa     regeringens\r\nhandlingsförlamning  på området. Det  krävs  en  mer\r\noberoende  granskare som  vågar  föreslå  nödvändiga\r\nförändringar.  Vi anser att tiden nu är mogen för en\r\növersyn   av   hela    den    psykiatriska   vårdens\r\ngrundläggande      organisation.     Det      dubbla\r\nhuvudmannaskapet för  den  psykiatriska  vården  har\r\ninte  fungerat. En centralisering av hela psykiatrin\r\neller delar  av  psykiatrin  bör  därför  övervägas.\r\nUtredningen   bör  även  överväga  hur  individuella\r\nsamverkansformer   kan   se   ut  för  socialtjänst,\r\nmissbruksvård  och psykiatrisk vård.  Samverkan  vid\r\npsykiskt  sjukas  och  funktionshindrades  vård  och\r\nomsorg   styrs    av    komplicerad    lagstiftning.\r\nOklarheterna  består  bl.a.  i att det är svårt  att\r\navgöra vad som är psykiatrisk behandling och vad som\r\när  social  omsorg  när  det  gäller  insatser  till\r\npersoner  med psykiskt funktionshinder.  Även  denna\r\nfråga bör därför bli föremål för översyn.\r\n\r\nDet finns vidare skäl att se över hur slutenvården\r\norganiseras.  Mycket  talar  för att slutenvård bäst\r\nbedrivs   i  lokala  kris-  och  behandlingscentrum.\r\nMindre enheter  som behandlar patienter med liknande\r\nbehov kan utveckla en bättre kompetens.\r\nEnligt min mening  bör det övervägas någon form av\r\ntvång i öppenvården. Jag  anser  vidare att reglerna\r\nför  vårdintyg bör ses över. En rimlig  ordning  bör\r\nvara  att   om   vårdintyg  utfärdas  ska  patienten\r\nobserveras    under    minst    tre    dygn    innan\r\ninstitutionsvården  kan avslutas.  I  dag  ignorerar\r\nslutenvården ibland vårdintyget  och  patienten blir\r\nutan nödvändig hjälp, främst beroende på  bristen på\r\nvårdplatser.\r\nNär  det  gäller situationen för barn och ungdomar\r\nmed psykiska  problem  bör  ett  folkhälsoperspektiv\r\nanläggas och de förebyggande insatserna  ges  en hög\r\nprioritet. Generella insatser som når alla barn  och\r\nungdomar är ur ett folkhälsoperspektiv mer effektiva\r\nän  riktade  insatser till små specifika grupper. På\r\ntio år har antalet  hjälpsökande  till landets barn-\r\noch ungdomspsykiatriska mottagningar fördubblats. De\r\nlånga väntetiderna, ibland upp till  två år, innebär\r\natt    Sverige    bl.a.    inte   lever   upp   till\r\nbarnkonventionens  krav  på  nödvändig   sjuk-   och\r\nhälsovård  för  alla barn. Att behöva vänta upp till\r\ntvå år för att få  stöd och hjälp vid psykisk ohälsa\r\när ohållbart. Jag anser  det  nödvändigt  att  vidta\r\nåtgärder för att minska patientköerna till barn- och\r\nungdomspsykiatrin.  Vidare  måste  enligt min mening\r\nåldersgränsen för förflyttning till  vuxenpsykiatrin\r\nvara flexibel, förslagsvis mellan 18 och 25 år.\r\nEnligt  min  mening måste politiska beslutsfattare\r\nbörja  kräva  behandlingsresultat  inom  psykiatrin.\r\nEvidensbaserade    behandlingar   krävs   inom   den\r\nsomatiska  vården. Det  finns  ingen  anledning  att\r\nställa lägre krav på psykiatrin, vare sig det gäller\r\nmedicinsk behandling eller psykologiska metoder. Jag\r\nvill   också   betona    att    uppföljningen    och\r\nutvärderingen  av  den psykiatriska vården måste bli\r\nbetydligt bättre. Bland annat finns det på ansvariga\r\nmyndigheter stora brister  när  det gäller att följa\r\noch  rapportera om brottsrelevant  individorienterad\r\nforskning. Tillgänglig statistik är bristfällig både\r\nvad gäller kvalitet och innehåll.\r\nBristen  på psykiatriker och annan vårdpersonal är\r\nstor. Jag vill därför betona vikten av att särskilda\r\nutbildningssatsningar   görs   för  att  locka  fler\r\nnyutexaminerade  läkare  att  välja   psykiatri  som\r\nspecialitet. Utbildningssatsningar behövs  även inom\r\ngrundutbildningen   så   att   kompetent  hjälp  kan\r\nerbjudas i närsjukvården.\r\nPersoner med s.k. dubbeldiagnos hamnar ofta mellan\r\ntvå  stolar.  Jag  anser  det  viktigt  att  psykisk\r\nohälsa och missbruksproblem  behandlas samtidigt och\r\natt vård och behandling blir mer  lättillgänglig för\r\npersoner med dubbeldiagnos. Dessutom krävs en bättre\r\nresurssamordning för att den hjälp  som  finns skall\r\nbli  mer  effektiv.  Det  bör klargöras vem som  bär\r\nansvaret  eller  tydliggöras   att   det  finns  ett\r\ngemensamt ansvar mellan huvudmännen.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n6. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav Ingrid Burman och Elina Linna (båda v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 6. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So394  yrkande 7 samt avslår\r\nmotionerna       2002/03:So322,       2002/03:So342,\r\n2002/03:So483,      2002/03:So507     yrkande     3,\r\n2003/04:Ju292 yrkande  3,  2003/04:Ju449  yrkande 3,\r\n2003/04:So211    yrkandena    1-3,    2003/04:So226,\r\n2003/04:So262,  2003/04: So307 yrkandena  2  och  3,\r\n2003/04:So312     yrkande      2,     2003/04:So325,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So342 yrkandena  2-4 och 6-9,\r\n2003/04:So356, 2003/04:So370, 2003/04:So394  yrkande\r\n6, 2003/04:So395 yrkande 9, 2003/04:So407 yrkande 2,\r\n2003/04:So412 yrkande 1, 2003/04:So415 yrkandena  1,\r\n3,   4,   6-9,   11,   13   och  14,  2003/04:So434,\r\n2003/04:So438  yrkandena  1  och   2,  2003/04:So502\r\nyrkandena  3,  4,  6-9, 11-14 och 17, 2003/04:So517,\r\n2003/04:So527,     2003/04:So528,     2003/04:So542,\r\n2003/04:  So547,  2003/04:   So551,   2003/04:So555,\r\n2003/04:So558, 2003/04:So560, 2003/04:So570  yrkande\r\n1,   2003/04:So574   yrkandena   1-14,  16  och  17,\r\n2003/04:So592  yrkandena 1, 2, 4, 5,  7-10  och  12,\r\n2003/04:So594,     2003/04:So601,      2003/04:So637\r\nyrkandena  6,  7,  9,  10  och  12-16, 2003/04:So643\r\nyrkande 1, 2003/04:Ub271 yrkande 2 och 2003/04:Ub398\r\nyrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     ser     positivt     på     den    nationella\r\npsykiatrisamordnaren  och  dennes mycket  omfattande\r\noch breda direktiv. Vi anser  dock  att  det även är\r\nnödvändigt  att  utarbeta en nationell handlingsplan\r\nför  psykiatrin. Regeringen  bör  snarast  återkomma\r\ntill   riksdagen   med   förslag   till   en   sådan\r\nhandlingsplan.  Vad  vi  nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna 2003/04:So370  och  2003/04:So637\r\nyrkandena   6,  7,  9,  10  och  12-16  samt  avslår\r\nmotionerna       2002/03:So322,       2002/03:So342,\r\n2002/03:So483,     2002/03:So507      yrkande     3,\r\n2003/04:Ju292  yrkande 3, 2003/04:Ju449  yrkande  3,\r\n2003/04:So211    yrkandena    1-3,    2003/04:So226,\r\n2003/04:So262,  2003/04:So307  yrkandena  2  och  3,\r\n2003/04:So312     yrkande      2,     2003/04:So325,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So342 yrkandena  2-4 och 6-9,\r\n2003/04:So356,  2003/04:So394  yrkandena  6  och  7,\r\n2003/04:So395  yrkande  9, 2003/04:So407 yrkande  2,\r\n2003/04:So412 yrkande 1,  2003/04:So415 yrkandena 1,\r\n3,   4,   6-9,   11,   13   och  14,  2003/04:So434,\r\n2003/04:So438  yrkandena  1  och   2,  2003/04:So502\r\nyrkandena  3,  4,  6-9, 11-14 och 17, 2003/04:So517,\r\n2003/04:So527,     2003/04:So528,     2003/04:So542,\r\n2003/04:So547,     2003/04:So551,     2003/04:So555,\r\n2003/04:So558, 2003/04: So560, 2003/04:So570 yrkande\r\n1,  2003/04:So574  yrkandena   1-14,   16   och  17,\r\n2003/04:So592  yrkandena  1,  2, 4, 5, 7-10 och  12,\r\n2003/04:So594, 2003/04:So601, 2003/04:So643  yrkande\r\n1, 2003/04:Ub271 yrkande 2 och 2003/04:Ub398 yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens    beslut    att    utse   en   särskild\r\npsykiatrisamordnare  är  inte tillräckligt  för  att\r\nåstadkomma nödvändiga förändringar  inom  vården  av\r\noch  omsorgen  om  personer  med  psykiska sjukdomar\r\neller psykiska funktionshinder.\r\n\r\nFörsvarsuppgörelsen 1998 mellan Centerpartiet  och\r\nregeringen  möjliggjorde  en  resursförstärkning  av\r\nvården   och  omsorgen  i  kommuner  och  landsting.\r\nVillkoren  för  denna  förstärkning  preciserades  i\r\nsamarbetsavtal   med   Svenska  Kommunförbundet  och\r\nLandstingsförbundet på grundval  av  den  nationella\r\nhandlingsplan   för   utveckling   av   hälso-   och\r\nsjukvården som antogs 2000. I handlingsplanen lyftes\r\npsykiatrin upp som ett av fyra prioriterade områden.\r\nKommuner  och  landsting  lever emellertid ofta inte\r\nupp  till  sin  del av avtalet,  delvis  därför  att\r\nregeringen  omöjliggjort   en  långsiktig  ekonomisk\r\nplanering genom ofinansierade  reformer. Avtalet har\r\nsåledes inte fullföljts fullt ut.  Enligt min mening\r\nmåste  regeringen  ta  sitt  ansvar  för  att  detta\r\nåtgärdas.\r\nEnligt  min  mening bör riksdagen ge regeringen  i\r\nuppdrag att återkomma  med  förslag  om  förbättrade\r\nmöjligheter   till   s.k.  mellantvång.  Mellantvång\r\ninnebär  att  en  patient   efter  utskrivning  från\r\ntvångsvård kan åläggas villkor,  t.ex. om behandling\r\noch  medicinering, och att om villkoren  inte  följs\r\nkan han eller hon  tvångsomhändertas på nytt.\r\nDet  är viktigt att psykiatrins förmåga att bedöma\r\nrisken   för    utåtriktat    våld   förstärks   och\r\nsystematiseras så att det i högre  utsträckning  kan\r\nligga   till   grund  för  tvångsomhändertagande  av\r\npotentiellt   farliga   personer.   Riktlinjer   bör\r\nutvecklas för hur  en  sådan bedömning skall gå till\r\noch vilka kriterier som  skall uppfyllas för att ett\r\ntvångsomhändertagande  skall   vara  motiverat.  För\r\növrigt   anser  jag  att  anhörigas  situation   och\r\nskyddsbehov  måste  ges  större uppmärksamhet både i\r\nform   av   stöd   och   vid   bedömningen   av   om\r\ntvångsomhändertagande bör ske.\r\nNy   lagstiftning   ger  kommuner  och   landsting\r\nförbättrade möjligheter att bilda gemensamma nämnder\r\nför att skapa sammanhängande vårdkedjor inom framför\r\nallt  vården av äldre. Jag  vill  betona  att  denna\r\nmöjlighet  också  bör  utnyttjas  för  att förstärka\r\nsamordningen    kring    psykiskt   sjuka   så   att\r\nutskrivningsklara   patienter   möts   av   adekvata\r\ninsatser från t.ex. socialtjänstens sida.\r\nI  arbetet  med  att  förebygga   våldsbrott   och\r\nrehabilitera  unga  personer med allvarliga psykiska\r\noch sociala problem anser  jag att det vore önskvärt\r\nmed  en bredare modell för samverkan.  I  samarbetet\r\nskulle   förutom   socialtjänsten   även  barn-  och\r\nungdomspsykiatrin, beroendevården, allmänpsykiatrin,\r\nrättspsykiatrin  och  frivilligorganisationer  kunna\r\ningå. Enligt min mening  bör lagstiftningen ses över\r\nså att såväl de gemensamma  nämnderna som finansiell\r\nsamordning     skall     kunna    genomföras     med\r\nrättspsykiatrin som en deltagare.\r\nJag anser vidare att regeringen bör återkomma till\r\nriksdagen med förslag till  ett statligt program för\r\natt     stimulera     kommuners    och    landstings\r\nverksamhetsutveckling när  det gäller rehabilitering\r\nav  och omsorg om socialt utslagna.  Olika  modeller\r\nför vårdkedjor  vid behandling av psykiskt sjuka och\r\ndrog- och alkoholberoende  bör  prövas. Det är också\r\nönskvärt  med fler försök med s.k.  trappstegsboende\r\noch liknande modeller.\r\nSparkrav  och  platsbrist kan ha bidragit till att\r\npsykiatrin i alltför  hög grad dragits med i strävan\r\natt förkorta vårdtiderna.  Det  förefaller  som  att\r\npatienter  i dag skrivs ut för tidigt. Jag anser att\r\nen     tydligare     definition     av     begreppet\r\nutskrivningsklar bör göras för psykiatrin.\r\nNär det  gäller  rättspsykiatrisk  vård  vill  jag\r\nframhålla   vikten  av  att  permissionsförfaranden,\r\nbehandlingstider  och utskrivningar avpassas med den\r\nförsiktighet som allmänhetens säkerhetsbehov kräver.\r\nSlutligen vill jag  framföra att det är nödvändigt\r\natt vidta åtgärder för att minska patientköerna till\r\nbarn- och ungdomspsykiatrin.  På  tio år har antalet\r\nhjälpsökande      till     landets     barn-     och\r\nungdomspsykiatriska   mottagningar  fördubblats.  De\r\nlånga väntetiderna, ibland  upp till två år, innebär\r\natt    Sverige   bl.a.   inte   lever    upp    till\r\nbarnkonventionens   krav   på  nödvändig  sjuk-  och\r\nhälsovård för alla barn. Att  behöva  vänta upp till\r\ntvå år för att få stöd och hjälp vid psykisk  ohälsa\r\när ohållbart.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n8. Psykiatri (punkt 12)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 8. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2003/04:So394   yrkande   7,\r\n2003/04:So412  yrkande  1,  2003/04:So574  yrkandena\r\n1-14,  16 och 17 och 2003/04:Ub271  yrkande  2  samt\r\navslår  motionerna   2002/03:So322,   2002/03:So342,\r\n2002/03:So483,      2002/03:So507     yrkande     3,\r\n2003/04:Ju292 yrkande  3,  2003/04:Ju449  yrkande 3,\r\n2003/04:So211    yrkandena    1-3,    2003/04:So226,\r\n2003/04:So262,  2003/04:So307  yrkandena  2  och  3,\r\n2003/04:    So312    yrkande    2,    2003/04:So325,\r\n2003/04:So335, 2003/04:So342 yrkandena  2-4 och 6-9,\r\n2003/04:So356, 2003/04:So370, 2003/04:So394  yrkande\r\n6, 2003/04:So395 yrkande 9, 2003/04:So407 yrkande 2,\r\n2003/04:So415 yrkandena 1, 3, 4, 6-9, 11, 13 och 14,\r\n2003/04:So434,  2003/04:So438  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:So502  yrkandena  3,  4,  6-9, 11-14 och 17,\r\n2003/04:So517,     2003/04:So527,     2003/04:So528,\r\n2003/04:So542,   2003/04:So547,   2003/04:    So551,\r\n2003/04:So555,     2003/04:So558,     2003/04:So560,\r\n2003/04:So570 yrkande 1, 2003/04:So592  yrkandena 1,\r\n2,  4, 5, 7-10 och 12, 2003/04:So594, 2003/04:So601,\r\n2003/04:So637  yrkandena  6,  7,  9,  10  och 12-16,\r\n2003/04:  So643 yrkande 1 och 2003/04:Ub398  yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens    beslut    att   utse   en   nationell\r\npsykiatrisamordnare är ett  välbehövligt  initiativ.\r\nNedan framförs några infallsvinklar och förslag  som\r\njag  tror  är  nödvändiga  för  en förändring i rätt\r\nriktning.\r\n\r\nFör det första anser jag att det  bör utarbetas en\r\nnationell  handlingsplan  för  psykiatrin   och  att\r\nregeringen bör återkomma med ett sådant förslag till\r\nriksdagen.\r\nDet  är i dag svårt att få akut psykisk hjälp.  På\r\ngrund  av   platsbrist  och  en  allmänt  restriktiv\r\nhållning försöker  man  till  varje  pris undvika en\r\ninskrivning.  Jag anser att vi måste ha  ett  system\r\ndär man i princip  inte  säger  nej  alls och att en\r\nplan   bör   göras  för  ett  mer  konsumenttillvänt\r\nförhållningssätt. En annan viktig princip är att den\r\nenskilde inte  får  drabbas  när  olika  huvudmän är\r\noense om vem som är ansvarig. Personen i fråga måste\r\nfå hjälp vid den enhet där hon eller han själv  vill\r\ninleda sin vård och så får fördelningen av kostnader\r\nske  mellan  huvudmännen  i  efterhand.  Ett  sådant\r\nsystem bör snarast utredas.\r\nNär  det  gäller barn- och ungdomspsykiatrin måste\r\ndet finnas tillräckligt  med platser inom både öppen\r\noch sluten vård så att långa  köer  kan undvikas. Ju\r\ntidigare barn kan få hjälp med psykisk  problematik,\r\ndesto   bättre.   Vidare  måste  enligt  min  mening\r\nåldersgränsen för förflyttning  till vuxenpsykiatrin\r\nvara flexibel, förslagsvis mellan  18 och 25 år, för\r\natt  förhindra onödiga avbrott och förflyttningar  i\r\nkänsliga perioder.\r\nVuxenpsykiatrin anmäler sällan till socialtjänsten\r\nvid misstanke  om  att  barn riskerar att fara illa.\r\nFör  att finna vägar förbi  de  samarbetssvårigheter\r\nsom    verkar     råda    mellan    vuxenpsykiatrin,\r\nbarnpsykiatrin      och      socialtjänsten      bör\r\nSocialstyrelsen få i  uppdrag  att  utveckla metoder\r\nför samarbetsformer.\r\nUtvecklingen har gått mot att det är  svårare  och\r\nsvårare  att  få terapi eller stödsamtal när man mår\r\npsykiskt dåligt.  Vi  i Miljöpartiet vill på sikt ha\r\nett system där det inte  skall kosta mer att gå till\r\nläkaren  för en psykisk åkomma  än  en  fysisk.  Ett\r\nviktigt  steg   på   vägen   är   att   inom  gängse\r\nsjukvårdssystem  ha  möjlighet till tio terapeutiska\r\nsamtal hos psykolog eller  psykoterapeut  till samma\r\nkostnad som hos offentligt finansierad privatläkare.\r\nVi  anser också att kommunala rådgivningsenheter  är\r\nviktiga.  Många  drar  sig  för  att  vända sig till\r\npsykiatrin  och  väntar ofta tills problemen  blivit\r\nmer komplicerade och  djupgående.  Det bör framgå av\r\nsocialtjänstlagen  att  varje  kommun bör  informera\r\nvart människor kan vända sig för  råd  och  stöd. Vi\r\nanser   vidare   att   en   särskild  utredning  bör\r\ntillsättas som skall överväga  och  föreslå åtgärder\r\nför  att  skapa  bättre  möjligheter  för   och  öka\r\ntillgängligheten  till  psykoterapi  och psykologisk\r\nbehandling och/eller stöd.\r\nJag  anser  inte,  vilket  en  utredning   nyligen\r\nföreslagit,  att alla skall sitta i fängelse och  få\r\nvård inom den  vanliga  psykiatrin  den  period  man\r\nbehöver.  Detta  är helt orealistiskt. I stället bör\r\nde rättspsykiatriska  enheter  vi har fungera så bra\r\nsom möjligt.\r\nJag vill framhålla betydelsen  av det förebyggande\r\narbetet.  Viktigt i det sammanhanget  är  att  bygga\r\nsystem som  gör  att  vi  får  tid  för varandra som\r\nmänniskor  och  att  möjliggöra för skyddsnäten  att\r\nfungera. Det måste också  bli enklare att söka hjälp\r\nför  människor  som  mår dåligt.  En  kortare  serie\r\nsamtal  kan  vara  tillräckligt   för   att  få  nya\r\nperspektiv  på sin livssituation. Det krävs  då  att\r\nmänniskor vet  vart man skall vända sig, att man har\r\nmöjlighet  att få  tid  snabbt,  att  man  blir  väl\r\nemottagen,  och   att   man  har  möjlighet  att  få\r\nprofessionell   hjälp.  Liknande   information   som\r\napoteket lämnar om  olika fysiska åkommor behövs när\r\ndet gäller psykisk ohälsa.\r\nDet är inte lätt att  vara  anhörig till en person\r\nmed psykiska problem, inte minst om personen i fråga\r\ninte tycker sig ha några problem  och inte vill söka\r\nhjälp.   Jag   anser  det  viktigt  att  den   öppna\r\npsykiatrin  ändrar  sitt  arbetssätt  och  blir  mer\r\nhjälpande,   uppsökande    och   flexibel   i   sitt\r\narbetssätt.  Förutom  stöd till  anhöriga  anser  vi\r\nockså  att  stödgrupper skall  erbjudas,  såväl  för\r\nvuxna anhöriga som för barn till psykiskt sjuka.\r\nVid  utredningar  av  personer  som  har  psykiska\r\nsymtom  bör   man   enligt   min   mening  i  större\r\nutsträckning  kontrollera överkänslighetsreaktioner,\r\nnäringsstatus och  eventuella förgiftningstillstånd.\r\nI dag finns kunskaper  och  erfarenheter  om kostens\r\nbetydelse  vid  psykisk sjukdom. En ökad medvetenhet\r\noch kunskap behövs också angående hur olika känsliga\r\npatienter är när  det  gäller  mediciner  och  deras\r\nbiverkningar.  Det  finns  bl.a.  exempel på att man\r\ntolkat  biverkningar  av  mediciner  som  en  del  i\r\nsjukdomsbilden.   Jag   anser  för  övrigt  att   en\r\nutredning    skulle    behöva    se     över     hur\r\nersättningssystemen kan organiseras så att de stöder\r\nanvändning  av  friskvårdande  insatser  och  terapi\r\nställt mot läkemedelskostnader.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n9. Abort i Sverige för utländska kvinnor\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kerstin\r\nHeinemann (fp), Carl-Axel Johansson  (m), Gabriel\r\nRomanus  (fp),  Kenneth  Johansson  (c), Kerstin-\r\nMaria Stalin (mp) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 9. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2003/04:U276    yrkande   5,\r\n2003/04:So242      yrkande     2,     2003/04:So250,\r\n2003/04:So437 och 2003/04: So455.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening behövs det inte någon utredning av\r\nfrågan huruvida utländska  kvinnor skall få rätt att\r\ngöra abort i Sverige. Motsvarande bestämmelser finns\r\nredan  i  dag i exempelvis England.  Regeringen  bör\r\nomedelbart återkomma till riksdagen med förslag till\r\nen sådan lagändring.  Vad vi nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Stödet till HBT-organisationer (punkt 14)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann  (fp), Gabriel Romanus (fp),\r\nKenneth  Johansson (c) och  Kerstin-Maria  Stalin\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 10. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2003/04:K418    yrkande   25,\r\n2003/04:L350  yrkande  15, 2003/04:So568 yrkande  23\r\noch 2003/04: So624.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe offentliga bidragen till  HBT-organisationer  och\r\nsocial    infrastruktur    för    HBT-personer   har\r\ntraditionellt   till   stor   del   utbetalats   som\r\nhivpreventionsmedel.   Vi   anser   dock   att   det\r\noffentliga    stödet    till   HBT-organisationernas\r\nverksamhet också är  angeläget  av  psykosociala och\r\nregionalpolitiska skäl samt att det är  önskvärt att\r\nHBT-rörelsen  bekräftas  offentligt  i  någon  annan\r\nfunktion än som ett smittskyddspolitiskt instrument.\r\nVi önskar därför en översyn av det offentliga stödet\r\nsom  bör  syfta till att skapa enhetliga regler  som\r\nunderlättar  långsiktig  planering  för  de  berörda\r\norganisationerna.  Översynen  bör även omfatta nivån\r\npå  det samlade stödet, liksom möjligheten  för  bi-\r\nsexuellas  och  transpersoners  organisationer, inte\r\nbara homosexuellas organisationer,   att  ansöka  om\r\nstöd.  Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Statens folkhälsoinstituts arbetsuppgifter\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann  och  Gabriel Romanus (båda\r\nfp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 11.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358 yrkandena 17 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  riksdagen  bör  besluta  att  återge\r\nStatens folkhälsoinstitut de uppgifter  det hade en-\r\nligt   riksdagens  tidigare  beslut  då  proposition\r\n1990/91:175 bifölls. Vi anser att nämnda proposition\r\ni huvudsak  kan  utgöra  underlag  även för ett nytt\r\nprincipbeslut. Genom ett sådant beslut kan riksdagen\r\nockså  förkasta modellen med en stabsmyndighet,  där\r\nverksamheten    utmärks   av   detaljstyrning   från\r\nregeringen,  samtidigt   som   regeringen   med  sin\r\nuppläggning   av   folkhälsomålen   eftersträvar  en\r\nordning   där  riksdagens  inflytande  blir   litet.\r\nRiksdagen bör  också  av  regeringen  begära förslag\r\ntill   de   följdbeslut   som   föranleds   av   ett\r\nprincipbeslut      om     att     återge     Statens\r\nfolkhälsoinstitut tidigare  arbetsuppgifter.  Vad vi\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n12. Relationen mellan kost, hälsa och miljö\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav   Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:MJ410 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det  finns  behov  av  en  studie  över\r\nrelationen  mellan  kost,  hälsa  och miljö. Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bör  därför få i uppdrag  att  se\r\növer  sambanden  mellan livsmedelsproduktionens  och\r\nlivsmedelshanteringens   effekter  på  den  slutliga\r\nproduktens miljö- och hälsopåverkan  samt  hur  vi i\r\ndetta    sammanhang   kan   motverka   de   negativa\r\nhälsoeffekterna.  Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Spelberoende (punkt 18)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann  (fp),  Gabriel Romanus (fp)\r\noch Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 13.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Kr326 yrkandena  8  och 9 samt\r\navslår motionerna 2003/04:So423 yrkandena 1  och  2,\r\n2003/04:So424, 2003/04:So501 yrkandena 3, 12 och 13,\r\n2003/04:So638 yrkande 1, 2003/04:Kr331 yrkande 1 och\r\n2003/04:Kr332 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  ett ökat spelande i Sverige kommer det ständigt\r\natt uppstå nya grupper av svårt patologiska spelare.\r\nVi anser att det måste finnas möjlighet att ge dessa\r\npersoner   hjälp.  Enligt  vår  mening  är  det  vid\r\nutformningen  av  politiken  på området viktigt, för\r\natt undvika att många blir i behov av omfattande och\r\ndyra   hjälpinsatser,   att  prioritera   preventivt\r\narbete.   Vi  välkomnar  att   regeringen   avsätter\r\nytterligare  5  miljoner  kronor  för  insatser  mot\r\nspelmissbruk i 2004 års budget, men vi anser att det\r\nbehövs avsevärt mycket mer pengar för att kunna lösa\r\nde  stora  problem som finns. Enligt vår uppfattning\r\nfinns det också  skäl  att peka på nödvändigheten av\r\neffektivare behandlingsinsatser  för  att komma till\r\nrätta  med spelmissbruket. Vi anser också  att  kun-\r\nskapen om  lämpliga  metoder måste öka och att andra\r\nalternativ än institutionsvård  måste utvecklas. Vad\r\nvi nu anfört bör riksdagen som sin  mening ge reger-\r\ningen till känna.\r\n\r\n\r\n14. Spelberoende (punkt 18)\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  14. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So501 yrkandena  3,  12 och 13\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:So423 yrkandena 1 och\r\n2,    2003/04:So424,    2003/04:So638   yrkande   1,\r\n2003/04:Kr326  yrkandena  8   och  9,  2003/04:Kr331\r\nyrkande 1 och 2003/04:Kr332 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   ser   positivt   på   förslagen   i    Statens\r\nfolkhälsoinstituts åtgärdsplan mot spelberoende  och\r\nvill  särskilt  peka på satsningen på ett kraftfullt\r\nutbildnings- och  forskningsprogram,  stöd  till ut-\r\nveckling  och  utvärdering av behandlingsalternativ,\r\nstöd   till   kamratföreningar    och   stödgrupper,\r\nförbättrad tillsyn av att regler som  finns  för att\r\nförhindra  överdrivet  spelande  och  spelande bland\r\nminderåriga  följs och att brott eller överträdelser\r\nskall leda till kännbara konsekvenser. Dessa förslag\r\nbör  omsättas i  praktiken.  Jag  anser  vidare  att\r\nforskningsuppdraget  till  Statens folkhälsoinstitut\r\nbör  utvidgas  till att även belysa  frågan  om  det\r\nfinns ett samband  mellan  ökad  marknadsföring  och\r\nökat  spelberoende.  Dessutom  behöver det samlas in\r\nerfarenheter och företas forskning  kring  spel  via\r\nInternet  och  mobiltelefon.  Vad  jag nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Rätt till personligt ombud enligt\r\nsocialtjänstlagen (punkt 23)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna   (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So394 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  satsningen på personligt ombud fallit\r\nväl ut. I tider  av  ekonomisk knapphet i kommunerna\r\nfinns  det  dock  risk  att  denna  verksamhet  inte\r\nprioriteras.  Vi  anser  därför   att   rätten  till\r\npersonligt ombud bör skrivas in i socialtjänstlagen.\r\nRegeringen  bör  snarast återkomma med ett  förslag.\r\nVad vi nu anfört bör  riksdagen  som  sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Översyn av den specialiserade omsorgen\r\n(punkt 24, motiveringen)\r\n\r\nav   Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  liksom  utskottets  majoritet  att  motion\r\n2003/04:So315  inte  bör bifallas. Våra motiv härför\r\när dock något andra än  majoritetens. Vi har erfarit\r\natt  slutrapporten  angående  den  högspecialiserade\r\nvården kommer att avlämnas  inom  en  månad.  Vi har\r\nvidare  erfarit  att inom ramen för rapporten kommer\r\näven  behovet av tillgång  till  specialistvård  för\r\npersoner  i  små  och  ovanliga handikappgrupper att\r\nbeaktas och förslag lämnas.  Vi  anser det angeläget\r\natt   dessa   gruppers   behov   tillgodoses   genom\r\nförslaget. För det fall så inte sker  förutsätter vi\r\natt   regeringen  snarast  tar  initiativ  till   en\r\nkomplettering.  Vi  kommer  mycket  noga  att  följa\r\nutvecklingen   av   frågan.   Motionsyrkandet  är  i\r\nhuvudsak tillgodosett.\r\n\r\n\r\n17. Service- och signalhundar m.m. (punkt 25)\r\n\r\nav Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson\r\noch Magdalena Andersson (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 17.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:So328 samt avslår  motionerna\r\n2003/04:So522, 2003/04:So567 och 2003/04:So615.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLedarhundar  finansieras genom att Synskadades Riks-\r\nförbund via statsbudgeten  får  ett visst belopp för\r\natt ansvara för att synskadades behov av ledarhundar\r\nuppfylls.   Vi   anser  att  det  vore  bättre   att\r\nindividualisera biståndet  för ledarhundar genom att\r\ndetta  slussas via t.ex. försäkringskassan  som  har\r\natt pröva  den  sökandes  behov  av  och  rätt  till\r\nledarhund.  Det ankommer på regeringen att återkomma\r\ntill riksdagen  med  förslag  till nytt regelsystem.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18. Bidrag till nationella\r\nanhörigorganisationer m.m. (punkt 26)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp), Carl-Axel Johansson\r\n(m), Gabriel Romanus (fp), Kenneth Johansson (c),\r\nMagdalena Andersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So362,   2003/04:So572\r\nyrkande 7 och 2003/04:So641  yrkande  7  samt avslår\r\nmotion 2003/04:So616.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att utbildning av anhöriga hjälpgivare  är\r\nangelägen,   inte   minst  när  det  gäller  demens-\r\nsjukdomar, liksom även  när  det  gäller möjligheten\r\natt  få  träffa  andra  i samma situation.  Här  gör\r\nföreningar     som     bl.a.    Anhörigrådet     och\r\nDemensförbundet  ovärderliga   insatser.   Vi  anser\r\ndärför  att  dessa  snarast  bör  klassificeras  som\r\nhandikapporganisationer  och  få  bidrag som sådana.\r\nFör       att       frivilligorganisationer      och\r\nanhörigföreningar tillsammans  med  kommunerna skall\r\nkunna stödja anhörigvårdarna med utbildning och stöd\r\nbehöver de ekonomiska resurser. Vi anser därför även\r\natt det föreligger behov av ett nytt statsbidrag som\r\nskiljer  sig  till  inriktning  och  karaktär   från\r\nnuvarande   bidrag   till   handikapporganisationer.\r\nVidare anser vi, för det fall  ett  nytt statsbidrag\r\ninte     inrättas,     att     statsbidraget     för\r\nhandikapporganisationer  bör ses över. Som det nu är\r\nfår  nytillkommande  organisationer   som  uppfyller\r\nkriterierna  vara  med  och  dela  på ett oförändrat\r\nbelopp.      Detta      betyder     att     tidigare\r\nbidragsberättigade  organisationer   får  ett  sänkt\r\nbidrag.  Vidare anser vi att ett rimligt  krav  från\r\nhandikapporganisationerna      är      kravet     på\r\nförutsägbarhet,  dvs.  att  de  ekonomiska villkoren\r\ninte skall ändras under ett verksamhetsår. Vad vi nu\r\nanfört  bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n19. Bilstödet (punkt 27)\r\n\r\nav Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson\r\noch Magdalena Andersson (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 19. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2003/04:So206  och  2003/04:So475\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:So255, 2003/04:So347,\r\n2003/04:So364,   2003/04:So609,  2003/04:So622   och\r\n2003/04:So642 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har slutligen  tillkallat en utredare för\r\natt göra en översyn av regler  och  tillämpning  för\r\nbilstödet  till  personer  med  funktionshinder.  Vi\r\nanser   emellertid   att   åldersgränsen   50  år  i\r\nförordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade\r\nredan nu måste tas bort. Vad vi nu anfört bör  riks-\r\ndagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20. Personlig assistans (punkt 28)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kerstin\r\nHeinemann (fp), Carl-Axel Johansson  (m), Gabriel\r\nRomanus  (fp),  Kenneth  Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  20. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So575 yrkande  4  samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:So504 yrkande 31, 2003/04:So614,\r\n2003/04:So627 och 2003/04:Ub391 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har länge  arbetat  för att få en bred översyn av\r\nhandikappreformen    och    hälsade    därför    ut-\r\nskottsinitiativet  (2002/03:SoU19)   i   våras   med\r\ntillfredsställelse. I ett särskilt yttrande framhöll\r\nvi  att  vi  förutsatte  att  med formuleringen bred\r\növersyn    kommer    överväganden    kring    huvud-\r\nmannaskapsfrågan       och      det      långsiktiga\r\nfinansieringsansvaret  att   bli   en  naturlig  och\r\nsjälvklar  del  i  översynen av lagen (1993:389)  om\r\nassistansersättning, LASS.\r\n\r\nVi anser att regeringen i de direktiv som är under\r\nberedning   bör  uppdra   åt   den   parlamentariska\r\nutredningen att  utreda  ett statligt kostnadsansvar\r\nför LASS. En verksamhet som  är så reglerad som LASS\r\nbör  inte  finansieras  via kommunala  skattepengar,\r\neftersom det i praktiken  inte finns någon möjlighet\r\natt från kommunernas sida  påverka besluten.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n21. Stöd till kvinnojourer m.m. (punkt 29)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann och Gabriel Romanus  (båda\r\nfp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 21. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So589  yrkande  2  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Ju443  yrkande 11, 2003/04:Sf402\r\nyrkande 21, 2003/04:So330, 2003/04:So419  yrkande 9,\r\n2003/04:So496  yrkandena  1  och 2 och 2003/04:Ub271\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  många  kommuner  har  kvinnojourerna   en  mycket\r\nansträngd  ekonomi  och i andra kommuner saknas  det\r\nhelt kvinnojourer. Socialtjänstens  möjligheter  att\r\növerta  kvinnojourernas  arbete  är ofta begränsade,\r\nbl.a. genom att man saknar den specialistkunskap som\r\nfinns hos jourerna. Som ett led i  samhällets arbete\r\nför  att  minska kvinnovåldet och utlysa  kvinnofrid\r\nmåste kvinnojourerna  erbjudas  det  ekonomiska  och\r\nmoraliska  stöd  de  behöver för att kunna fortsätta\r\nsitt goda arbete. Vi anser  det därför angeläget att\r\nförståelsen   hos   de  sociala  myndigheterna   för\r\nkvinnojourernas    verksamhet    förbättras    genom\r\ninformation  och  samråd.   Vad  vi  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n22. Stöd till kvinnojourer m.m. (punkt 29)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina   Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 22. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So419  yrkande  9 och avslår\r\nmotionerna  2003/04:Ju443  yrkande 11, 2003/04:Sf402\r\nyrkande 21, 2003/04:So330, 2003/04:So496 yrkandena 1\r\noch  2, 2003/04:So589 yrkande  2  och  2003/04:Ub271\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTjej-  och kvinnojourerna spelar en central roll när\r\ndet gäller att synliggöra och beskriva mäns våld mot\r\nkvinnor,  sprida  kunskap  om våldets mekanismer och\r\nutveckla metoder för att hjälpa  och  stödja kvinnor\r\nsom  utsätts  för  misshandel  och  andra övergrepp.\r\nDessa   kunskaper   bör   tas  till  vara  i  större\r\nutsträckning.  Vi  anser  att   riksdagen   bör   ge\r\nregeringen  i  uppdrag  att  kartlägga tillgången på\r\nkvinnojourer  i landets kommuner  med  målsättningen\r\natt  säkra alla  kvinnors  rätt  och  möjlighet  att\r\nuppsöka  kvinnojourer,  antingen i den egna kommunen\r\neller  i  grannkommunen.  Vad   vi   nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23. Regler för bidrag till ideella\r\norganisationer på det sociala området\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson  (m),  Kenneth Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  23. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So243.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  år  delar  Socialstyrelsen ut drygt  55  miljoner\r\nkronor  till  ideella   organisationer   med  social\r\nverksamhet.    Frälsningsarmén,    som   driver   en\r\nomfattande  social  verksamhet, får emellertid  inte\r\ndel av detta bidrag.  För  att  vara berättigad till\r\nbidrag   måste   nämligen   en   organisation   vara\r\norganiserad  enligt  traditionell  föreningsordning.\r\nFrälsningsarmén är dock inte beredd  att  ändra  sin\r\norganisation  som  fungerat  sedan  slutet  av 1800-\r\ntalet. Vi anser att nuvarande regler för bidrag till\r\nideella  organisationer på det sociala området  inte\r\när rimliga och därför bör ses över. Vad vi nu anfört\r\nbör riksdagen  som  sin  mening  ge  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n24. Apoteksmonopolet (punkt 34)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kerstin\r\nHeinemann (fp), Carl-Axel Johansson  (m), Kenneth\r\nJohansson (c), Magdalena Andersson (m)  och Ulrik\r\nLindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 24. Riksdagen bifaller\r\ndärmed    motionerna   2003/04:So343   yrkande   20,\r\n2003/04:So386      yrkande     4,     2003/04:So444,\r\n2003/04:So476,  2003/04:   So640   yrkande   29  och\r\n2003/04:N344 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige är det enda land i hela OECD som har monopol\r\npå apoteksverksamheten. Vidare är apotekstätheten  i\r\nlandet oacceptabelt låg.\r\n\r\nFlera  statliga  utredningar  har  visat att stora\r\nvälfärdsvinster finns att vinna med ett  avskaffande\r\nav  apoteksmonopolet.  Vi  vill  därför  bryta   upp\r\nmonopolet.  I  stället  bör licensierade butiker och\r\napotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive\r\nreceptbelagda  läkemedel.  Erfarenheter  från  andra\r\nländer visar att  ökad  mångfald  har lett till fler\r\napotek,  bättre tillgänglighet och service  såväl  i\r\nglesbygd    som     i     storstad     samt    lägre\r\nläkemedelskostnader    för    den    enskilde.    En\r\nförutsättning för att ett företag skall få tillstånd\r\ntill  detaljhandel  med  receptbelagda läkemedel bör\r\nvara    att   farmaceututbildad    personal    finns\r\ntillgänglig.  På  så  sätt kan mindre privata apotek\r\nbedriva  egen  verksamhet  i  konkurrens  med  andra\r\nprivata  apotek.  Avknoppning  av  verksamheten  bör\r\nsåledes skyndsamt komma till stånd. Läkemedelsverket\r\nbör   få  ansvar   för   att   genom   tillsyn   och\r\ntillståndsgivning   garantera   att   säkerhet   och\r\nkvalitet  upprätthålls  och  förbättras.  Vad  vi nu\r\nanfört  bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n1. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson\r\noch Magdalena Andersson (alla m).\r\n\r\nDen  19  november  2003  beslöt riksdagens majoritet\r\nbestående av socialdemokrater,  vänsterpartister och\r\nmiljöpartister att fastställa ekonomiska  ramar  för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen  beräkning  av  statens  inkomster avseende 2004.\r\nSamtidigt beslutades om preliminära  utgiftstak  för\r\nåren   2005   och  2006  (bet.  2003/04:FiU1,  rskr.\r\n2003/04:42).\r\n\r\nModerata  samlingspartiet   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Ett\r\növergripande mål för den ekonomiska  politiken skall\r\nvara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på\r\nsin   lön   och   att   stärka  tryggheten.  Antalet\r\nsjukskrivna  och förtidspensionerade  måste  minskas\r\ngenom att sjukvård  och  rehabilitering  förbättras.\r\nDetta  kräver bl.a. en målmedveten politik  för  ett\r\nökat arbetsutbud,  rejäla  satsningar på kunskap och\r\nforskning samt påtagliga förbättringar  av  klimatet\r\nför företagande. För att möjliggöra allt detta krävs\r\nen  politik  som  innehåller  lägre skatter för både\r\nlöntagare   och   företagare,   en   skärpning    av\r\nbidragssystemen,  avregleringar och ökad konkurrens,\r\nen  ökad trygghet för  och  stärkt  självkänsla  hos\r\nmedborgarna..\r\nVåra  förslag  skall  var trygga, väl sammanhållna\r\noch syftar till att skapa de bästa förutsättningarna\r\nför ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en\r\nstörre  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle  kan både företag och  människor  växa.  Vi\r\nvill att fler,  inte  färre,  kan  komma  in  på den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom att  hushållen får\r\nen  större  ekonomisk självständighet. Friheten  och\r\nrättigheten att  välja bidrar både till mångfald, en\r\nbättre kvalitet och  en större trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser  och som har små eller inga möjligheter att\r\npåverka sin  egen  situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntryggt sätt kunna genomföra  de  uppgifter som skall\r\nvara   gemensamma.  Exempelvis  tillförs   betydande\r\nresurser  för  att bryta den ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning\r\noch reda och skall ses som en helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.   Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena  i  enlighet   med\r\nfinansutskottets  förslag  och  därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi  inte  i  det  nu\r\naktuella    beslutet   om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 9.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet  till politik inom utgiftsområde 9. Vår\r\npolitik   finns   närmare    utvecklad    i   motion\r\n2003/04:Fi239.\r\nVi anser att regeringens tandvårdspolitik är såväl\r\norättvis   som   ineffektiv.   Särskilt  gäller  det\r\ninförandet av högkostnadsskyddet  för  personer över\r\n65  år.  Dels  diskriminerar  detta  förslag   yngre\r\npersoner,  dels  är förslaget i sig kostnadsdrivande\r\noch långt ifrån heltäckande  ens för gruppen över 65\r\når.    I   stället   vill   vi   se   ett   renodlat\r\nhögkostnadsskydd  för  samtliga  åldersgrupper. Våra\r\nförslag på tandvårdsområdet, som utvecklas närmare i\r\nmotion 2003/04:So408, innebär en besparing  på drygt\r\nen miljard kronor under 2004.\r\nVåra  förslag på läkemedelsområdet medför på  sikt\r\nkostnadsbesparingar på ungefär 1,75 miljarder kronor\r\njämfört med  nuvarande  system.  För  2004  vill  vi\r\nanvisa 500 miljoner kronor mindre än regeringen till\r\nanslaget    för    läkemedelsförmånerna.   Förslaget\r\nredovisas  utförligt   i  motion  2003/04:So386  och\r\ninnebär bl.a. en ökad andel receptfria läkemedel och\r\nett förändrat högkostnadsskydd  som  gör det möjligt\r\natt    avskaffa    Läkemedelsförmånsnämnden.     Den\r\nsistnämnda   åtgärden   innebär  att  anslaget  till\r\nnämnden för 2004 kan halveras.  För  övrigt anser vi\r\natt  en avreglering av det statliga apoteksmonopolet\r\när     grundläggande      för      en     fungerande\r\nläkemedelsmarknad.\r\nTill anslaget för bidrag till hälso-  och sjukvård\r\nvill  vi  anvisa  15 miljoner kronor mindre  än  vad\r\nregeringen föreslagit.  Vi anser såvitt avser bidrag\r\ntill Familjemedicinska institutet  att  vårt förslag\r\ntill  ett  institut  för  medicin  och hälsa på  ett\r\nbättre  sätt kan bistå primärvården när  det  gäller\r\nforskning  och  utveckling.  Vi  vill vidare anslå 7\r\nmiljoner kronor mer än regeringen  till Rett Center.\r\nDet är också angeläget att öka antalet  platser inom\r\nden psykiatriska slutenvården.\r\nVi  har  tillsammans  med Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet  kommit  överens\r\nom en nationell vårdgaranti. För år 2004 avsätter vi\r\nmoderater  2  miljarder  kronor  och för år 2005 1,5\r\nmiljarder  kronor  under  ett särskilt  anslag.  Vad\r\ngäller  den  närmare  utformningen  av  vårdgarantin\r\nhänvisar  vi  till ett gemensamt  särskilt  yttrande\r\nfrån de borgerliga partierna.\r\nDen verksamhet som Statens beredning för medicinsk\r\nutvärdering  bedriver   har   stor   betydelse   för\r\nsjukvårdens   utveckling.   Vi  avsätter  därför  10\r\nmiljoner  kronor  årligen  utöver   vad   regeringen\r\nföreslagit.\r\nVi  anser  att  anslaget till Socialstyrelsen  bör\r\nminskas med 108 miljoner  kronor och att dessa medel\r\nanvänds  till ett nytt anslag  för  att  inrätta  en\r\nsärskild medicinalstyrelse.\r\nSatsningarna   på  det  förebyggande  arbetet  mot\r\nhiv/aids måste öka  i  stället  för att stagnera och\r\nminska.  Vi  föreslår  att ytterligare  25  miljoner\r\nkronor anvisas för detta ändamål.\r\nVi  anser  att  det  statliga   engagemanget  inom\r\nfolkhälsoområdet kraftigt bör minska till förmån för\r\nlokalt folkhälsoarbete. För att stimulera framväxten\r\nav   riktade  insatser  och  regionalt  och   lokalt\r\nfolkhälsoarbete  vill  vi  under  år  2004  anslå 44\r\nmiljoner   kronor   till  ett  nytt  anslag,  Lokalt\r\nfolkhälsoarbete.     Anslaget      till      Statens\r\nfolkhälsoinstitut     bör     successivt     sänkas.\r\nInriktningen  bör vara att Statens folkhälsoinstitut\r\när helt avvecklat vid utgången av år 2006.\r\nVi  anser, mot  bakgrund  av  den  senaste  tidens\r\nallvarliga   utveckling   på  narkotikaområdet,  att\r\nkraftfulla åtgärder för att  förhindra  missbruk  är\r\nnödvändiga.  Vi  avsätter  därför 40 miljoner kronor\r\nmer än regeringen under kommande  treårsperiod under\r\nanslaget  alkohol- och narkotikapolitiska  åtgärder.\r\nInsatserna    skall    särskilt    riktas   så   att\r\nnyrekrytering av missbrukare förhindras.\r\nVi  anser  vidare  att detaljhandelsmonopolet  för\r\nSystembolaget bör avvecklas  varvid  det  också blir\r\nnaturligt att avveckla Alkoholsortimentsnämnden.\r\nKonsumentundersökningar inom olika landsting visar\r\natt   konsumenterna   alltmer   använder   sig    av\r\nkomplementär/alternativmedicin  och  att  behovet av\r\natt  kunna  välja  behandlingsmetod  på lika villkor\r\nökar  kraftigt. Vi anser därför att det  behövs  ett\r\nnationellt    centrum    för   komplementär/alterna-\r\ntivmedicin i Sverige. Det skulle innefatta forskning\r\noch  utbildning  som  ges på  universitetsnivå.  För\r\ndetta ändamål vill vi anslå  10  miljoner kronor för\r\når 2004.\r\nVi    vill    vidare    införa   ett   stöd   till\r\nfunktionshindrade  som  är mångsidigt  och  anpassat\r\ntill  den enskildes särskilda  förutsättningar.  Den\r\nfunktionshindrade   skall  kunna  påverka  sin  egen\r\nsituation genom att t.ex.  kunna välja vårdpersonal,\r\nomsorgsform och hjälpmedel.\r\nPersoner med en allvarlig  psykisk  sjukdom, t.ex.\r\nschizofreni, är en grupp i särskilt behov  av  stöd.\r\nDenna  grupp  försummas dock ofta när olika huvudmän\r\nförsöker undvika  kostnader  genom  att  skjuta över\r\nansvaret på andra. Personer med en allvarlig psykisk\r\nsjukdom bör för övrigt av rättssäkerhetsskäl erhålla\r\nett  personligt  ombud  eller  en kontaktperson.  Vi\r\nanser  att  personliga ombud gör en  väldigt  viktig\r\ninsats för denna  grupp av människor och vill därför\r\ntill detta anslag anvisa  200 miljoner kronor utöver\r\nvad regeringen föreslagit.\r\nVi  vill  återställa  anslaget   Statsbidrag  till\r\nsärskilt  utbildningsstöd  och  anvisar   därför   8\r\nmiljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vi\r\nanser    vidare    att    det    är   centralt   att\r\nfunktionshindrade  och  deras  anhöriga   ges   goda\r\nmöjligheter till rekreation vid anläggningar som  är\r\nsärskilt anpassade för specifika funktionshinder. Vi\r\nförordar       därför      att      stödet      till\r\nhandikapporganisationernas   rekreationsanläggningar\r\nhöjs med 1 miljon kronor.\r\nVi  vill tillföra ytterligare  2  miljoner  kronor\r\ntill      anslaget       för       bidrag       till\r\nhandikapporganisationer.  Dessa  extra  medel  skall\r\nriktas  särskilt till mindre handikapporganisationer\r\nsom arbetar  oberoende  av de stora samarbetsorganen\r\ninom handikapprörelsen.\r\nVi anser att rätten till personlig assistans under\r\nskoltid  och  vid  vistelse   på   dagcenter   skall\r\nåterinföras    och    att    schabloniseringen    av\r\nassistansersättningen  skall  slopas. Vi anser också\r\natt  rätten  till  personlig assistans  bör  omfatta\r\nfunktionshindrade som  bor  i  gruppbostad.  För att\r\nfunktionshindrades  behov  inte  skall  ställas  mot\r\nandra  behov  i kommunen utan gå direkt till den som\r\nhar  rätt till stöd  anser  vi  att  det  ekonomiska\r\nansvaret  för  de  20  första  assistanstimmarna bör\r\nåterföras  till  staten.  För  att  garantera  detta\r\ntillför  vi  anslaget  för  kostnader  för   statlig\r\nassistansersättning  ytterligare  nästan 2 miljarder\r\nkronor.\r\nVi  står  fast vid vår uppfattning  att  flera  av\r\nombudsmannaverksamheterna  bör  slås ihop, däribland\r\nHandikappombudsmannen.  Inget  anslag   bör   därmed\r\nanvisas    till   Handikappombudsmannen.   Den   nya\r\nmyndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde\r\n14.\r\nFör att undvika ett ökat socialbidragsberoende för\r\nfunktionshindrade   och   för   att  underlätta  för\r\nkommunerna  ekonomiskt,  anser vi att  ett  särskilt\r\nbostadsstöd för funktionshindrade  bör inrättas. För\r\ndetta föreslår vi att 80 miljoner kronor avsätts.\r\nVi anser att en hjälpmedelsgaranti  skall införas.\r\nDen  konkreta  utformningen  av  hjälpmedelsgarantin\r\nmåste  bli  föremål  för en särskild  utredning  där\r\nnoggranna analyser och  avvägningar  görs. Det finns\r\ndock  skäl  att  redan  nu  pröva införandet  av  en\r\nstatlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel\r\nsom  i  dagsläget finansieras med  statliga  anslag,\r\nnämligen  bilstöd  för  handikappade och bidrag till\r\nutrustning för elektronisk  kommunikation. Samtidigt\r\nföreslår  vi  att  ytterligare  18  miljoner  kronor\r\ntillförs anslaget.\r\nSlutligen  anser vi att verksamheten  vid  Statens\r\ninstitutionsstyrelse          inte          fungerar\r\ntillfredsställande.  Enligt vår uppfattning bör  den\r\nslutna ungdomsvården överföras  till kriminalvården.\r\nÖverföringen  innebär  att  anslaget   till  Statens\r\ninstitutionsstyrelse  kan  minskas med 125  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n2. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Kerstin Heinemann och  Gabriel  Romanus  (båda\r\nfp).\r\n\r\nDen  19  november  2003  beslöt riksdagens majoritet\r\nbestående av socialdemokrater,  vänsterpartister och\r\nmiljöpartister att fastställa ekonomiska  ramar  för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen  beräkning  av  statens  inkomster avseende 2004.\r\nSamtidigt beslutades om preliminära  utgiftstak  för\r\nåren   2005   och  2006  (bet.  2003/04:FiU1,  rskr.\r\n2003/04:42).\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ekonomiska\r\nframsteg och välfärd  i ett modernt samhälle är bara\r\nmöjliga om befolkningen  i  yrkesaktiv  ålder  är  i\r\nstort sett frisk, arbetsför och i arbete. Detta blir\r\nännu  viktigare  när de äldres andel av befolkningen\r\nökar i förhållande till de yrkesverksammas.\r\nNär riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet\r\nom ramar för de olika  utgiftsområdena valt en annan\r\ninriktning av politiken  deltar  vi  inte  i  det nu\r\naktuella    beslutet   om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 9.\r\nVi redovisar  här  kortfattat inriktningen på våra\r\nanslagsförslag  för utgiftsområdet  där  de  avviker\r\nfrån regeringens förslag.\r\nVi   anser   att   anslaget    för    bidrag   för\r\nläkemedelsförmånerna kan minskas med 300 miljoner kr\r\ngenom  nya  bestämmelser för läkemedelsförskrivning.\r\nEn besparing  i  denna storleksordning bör kunna ske\r\ngenom att reglerna  ändras  så att det normala skall\r\nvara  att  en  läkare  inte  skriver  ut  ett  visst\r\nföretags  preparat  utan  anger  den   vetenskapliga\r\nbeteckningen på receptet.\r\nVi  har  tillsammans med Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet kommit överens\r\nom  att en nationell vårdgaranti  bör  införas.  För\r\nperioden  2004-2005  avsätter vi därför sammanlagt 1\r\nmiljard kronor för detta ändamål, varav 750 miljoner\r\nkronor  för  år  2004.  Vad   gäller   den   närmare\r\nutformningen  av  vårdgarantin hänvisar vi till  ett\r\ngemensamt  särskilt   yttrande  från  de  borgerliga\r\npartierna. Vad beträffar  anslaget  för  bidrag till\r\nhälso-  och sjukvård anser vi vidare att 5  miljoner\r\nkronor mer än vad regeringen föreslagit bör användas\r\ntill verksamheten vid Familjemedicinska institutet.\r\nTill   ett    nytt    anslag   för   bidrag   till\r\nkvalitetshöjning   i  psykiatrisk   vård   bör   för\r\nbudgetåret 2004 anvisas  500  miljoner kronor. Detta\r\nbör ske bl.a. för att möjliggöra  en  viss expansion\r\nav antalet vårdplatser. Vi anser det nödvändigt  att\r\npsykiatrin ges större resurser och att det med tanke\r\npå  många landstings besvärliga ekonomiska situation\r\nbehövs ett tillfälligt statsbidrag, åtminstone under\r\nde tre  närmaste  åren. Nya vårdplatser behövs såväl\r\ninom   slutenvården   som   på   små   vårdhem   och\r\ngruppboenden.\r\nVi   anser   att   anslaget   för   alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska    åtgärder     bör     tillföras\r\nytterligare 100 miljoner kronor. Vidare anser vi att\r\nupp  till  3  miljoner  kronor  ur  detta anslag bör\r\nanvändas till extra bidrag till WHO:s  Europaregions\r\narbete med att föra ut den alkoholpolitiska  planen.\r\nUr  detta  anslag  bör  vidare  10  miljoner  kronor\r\nanvisas   särskilt   för   förbättrat  alkohol-  och\r\nnarkotikaförebyggande  arbete   i   skolorna.   Även\r\nanslaget  för folkhälsopolitiska åtgärder bör enligt\r\nvår uppfattning  tillföras  ytterligare 100 miljoner\r\nkronor.\r\nNär det gäller personer med  s.k.  dubbeldiagnoser\r\nkan de personliga ombuden fungera som  en  lots in i\r\nvården.  Det  finns  därför  anledning  att utveckla\r\nverksamheten med personliga ombud.\r\nSystemet med personlig assistans bör så  snart som\r\nmöjligt,  i den del det nu är kommunalt, föras  över\r\nfrån  kommunerna   till   staten.  Vidare  bör,  som\r\nframhölls   i   den  fyrpartireservation   om   LSS-\r\nkostnaderna som avgavs till betänkande 2002/03:SoU1,\r\näven ett statligt  kostnadsansvar  för  LSS utredas.\r\nEnligt  den  nämnda  reservationen bör en verksamhet\r\nsom  är så reglerad som  LSS  inte  finansieras  med\r\nkommunala  skattepengar,  då  det  i  praktiken inte\r\nfinns   någon   möjlighet   att   kommunalt  påverka\r\nbeslutet.\r\nGenom ett antal riksdagsbeslut finns  det  nu goda\r\nförutsättningar   för   att   de  av  oss  förordade\r\nändringarna      av     finansieringsansvar      och\r\nhuvudmannaskap   helt   eller  i  huvudsak  kan  bli\r\ngenomförda,  med  verkan  troligen   från  2006.  De\r\nanslagsyrkanden  vi tidigare haft vad gäller  ändrat\r\nfinansieringsansvar mellan stat och kommun räknar vi\r\ndärför  nu  med  från  2006.  För  2004  och  framåt\r\nföreslås den förstärkning med 300 miljoner kronor vi\r\näven   tidigare  föreslagit   för   att   återställa\r\ngenomförda   försämringar  av  rätt  till  personlig\r\nassistans. Vidare bör anslaget för bilstöd tillföras\r\nytterligare 70 miljoner kronor.\r\nVi anser att en tillgänglighetsreform bör påbörjas\r\nnästa  år  i  syfte   att   göra   allmänna  miljöer\r\ntillgängliga  för personer med funktionshinder.  För\r\nbyggnaders    och    andra    offentliga    miljöers\r\ntillgänglighet   för   funktionshindrade   finns   i\r\ntidigare   riksdagsbeslut  ett  mål  angivet  om  en\r\ngenomförd handikappanpassning  till 2010. Regeringen\r\nhåller,  hittills  med stöd av breda  majoriteter  i\r\nriksdagen, hårt på att kommuner, fastighetsägare och\r\nandra skall genomföra  ombyggnader i snabb takt utan\r\nnågra statliga stimulansbidrag  eller  andra bidrag.\r\nDetta  är  inte  realistiskt,  och  av den praktiska\r\nverkligheten  borde  man  ha lärt att alltför  många\r\nbeslutsfattare ofta behöver både morot och piska för\r\natt sådant som är angeläget  skall  bli  verklighet.\r\nTrots    detta    har    den   s.k.   ansvars-   och\r\nfinansieringsprincipen  fått  stelna  från  tumregel\r\ntill  dogm.  Utifrån beräkningar  Boverket  tidigare\r\nutfört kan konstateras att det behövs fem år med ett\r\nstatligt stimulansbidrag  på i genomsnitt en miljard\r\nper budgetår för att det skall  gå att uppnå det mål\r\nsom  satts  upp  för  2010.  I vårt budgetalternativ\r\ningår  liksom  tidigare ett nytt  anslag  för  detta\r\nändamål, med 500 miljoner kronor för budgetåret 2004\r\noch 1 000 miljoner  kronor  för vart och ett av åren\r\n2005 och 2006.\r\nEnligt   vår   uppfattning   bör    anslaget   för\r\nstimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\nökas   med   70   miljoner   kronor.   De   statliga\r\nstimulansbidragen   bör   användas   till   fortsatt\r\nutveckling    av   anhörigstödet   och   förbättrade\r\nförhållanden när  det  gäller vård på andra språk än\r\nsvenska. Vid sidan härav  anser  vi att bidragen bör\r\nanvändas för att underlätta införandet  av kommunala\r\nomsorgsgarantier,  äldreombudsmän  i  alla  kommuner\r\nsamt      äldrevårdscentrum,      där     medicinska\r\nexpertresurser för äldre kan samlas. Uppbyggnaden av\r\näldrevårdscentrum   bör   tas   upp   i  de   årliga\r\növerläggningarna        och        avtalen       med\r\nLandstingsförbundet.    Beträffande   den    närmare\r\nutformningen   av  våra  förslag   på   äldreområdet\r\nhänvisar vi till motion 2003/04:So572.\r\nFör att säkerställa att kvinnojourernas verksamhet\r\nskall kunna utsträckas över hela landet krävs enligt\r\nvår mening att anslaget  för  bidrag till utveckling\r\nav  socialt  arbete  m.m.  tillförs  ytterligare  10\r\nmiljoner kronor.\r\nSlutligen  vill  vi  erinra om  att  vi  i  motion\r\n2003/04:So488 framför förslag  och riktlinjer för en\r\ntandvårdsreform  som  kan  genomföras   stegvis  med\r\nbörjan under 2006.\r\n\r\n3. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nDen  19  november  2003  beslöt riksdagens majoritet\r\nbestående av socialdemokrater,  vänsterpartister och\r\nmiljöpartister att fastställa ekonomiska  ramar  för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen  beräkning  av  statens  inkomster avseende 2004.\r\nSamtidigt beslutades om preliminära  utgiftstak  för\r\nåren   2005   och  2006  (bet.  2003/04:FiU1,  rskr.\r\n2003/04:42).\r\n\r\nKristdemokraterna     har     i     parti-     och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Vår\r\npolitik   stärker   tillväxtkraften    och    därmed\r\nresurserna     för     de     viktiga     gemensamma\r\nvälfärdstjänsterna.    Vården    måste    inta    en\r\nsärställning    vid   fördelningen   av   samhällets\r\nresurser. Hälso-  och  sjukvården skall kännetecknas\r\nav värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Valfrihet\r\noch bättre utnyttjande av  de ekonomiska resurserna,\r\nmen också mer pengar, krävs  för att skapa en bättre\r\nvård och omsorg.\r\nNär riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet\r\nom ramar för de olika utgiftsområdena  valt en annan\r\ninriktning  av politiken deltar jag inte  i  det  nu\r\naktuella   beslutet    om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 9.\r\nJag redovisar här kortfattat  inriktningen på våra\r\nanslagsförslag  för utgiftsområdet  där  de  avviker\r\nfrån regeringens förslag.\r\nJag anser att tandvården bör inordnas i hälso- och\r\nsjukvårdens avgiftssystem.  Som  ett  första  steg i\r\ndenna   riktning   bör   kirurgisk   behandling   av\r\ntandlossningssjukdom    omfattas    av   sjukvårdens\r\nhögkostnadsskydd. För denna reform bör  60  miljoner\r\nkronor  utöver  vad  regeringen  föreslagit avsättas\r\ntill anslaget för tandvårdsförmåner m.m.\r\nKristdemokraterna  har  tillsammans  med  Moderata\r\nsamlingspartiet,   Folkpartiet    liberalerna    och\r\nCenterpartiet  kommit  överens  om  att en nationell\r\nvårdgaranti  bör  införas.  För  år  2004   avsätter\r\nKristdemokraterna  1,85  miljarder  kronor för detta\r\nändamål  under ett särskilt anslag. Vad  gäller  den\r\nnärmare utformningen  av  vårdgarantin  hänvisar jag\r\ntill   ett  gemensamt  särskilt  yttrande  från   de\r\nborgerliga  partierna.  För  övrigt  anser  jag  det\r\nangeläget   att   inrätta   nya   vårdplatser   inom\r\npsykiatrin  och  missbrukarvården.  Inriktningen bör\r\nvara  att  i  ett  första  steg  återskapa   2   000\r\nvårdplatser,  varav  hälften  inom  den psykiatriska\r\nvården och hälften inom missbrukarvården.  Jag  vill\r\nerinra  om att Kristdemokraterna under utgiftsområde\r\n25 vill anslå 3,8 miljarder kronor mer än regeringen\r\nför den kommande  treårsperioden  för  att  täcka en\r\nutökning  av  antalet  vårdplatser inom äldreomsorg,\r\npsykiatri och sjukvård.\r\nKommittén  om  vård  i  livets   slutskede   kunde\r\nkonstatera  stora brister i den palliativa vården  i\r\nSverige.  Forskning   och   utbildning  i  palliativ\r\nmedicin är också svagt utvecklade områden. Kommittén\r\nslog vidare fast att ett resurstillskott  för  bl.a.\r\nutbildning och forskning är nödvändigt. Jag avsätter\r\ndärför 20 miljoner kronor för år 2004 till forskning\r\nkring palliativ medicin under ett särskilt anslag.\r\nRegeringen  avser  att  avsätta 30 miljoner kronor\r\nför   2004   för   att   förstärka    arbetet    med\r\ntobaksprevention.    Satsningen    är   i   huvudsak\r\nvällovlig,   men   enligt   min  mening  skall   det\r\npreventiva  arbetet  utföras  i  skolorna  som  ANT-\r\nundervisning.   Detta   är   delvis   en    kommunal\r\nangelägenhet.   Anslaget   14:7   Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder bör därför minskas med 30  miljoner kronor.\r\nLiksom tidigare avsätter dock Kristdemokraterna  mer\r\npengar  till kommunerna under utgiftsområde 25, vars\r\nmedel kan användas bl.a. för tobaksprevention.\r\nJag bedömer  vidare  att det i framtiden kan komma\r\natt  behövas  ytterligare   resurser   till  Statens\r\ninstitutionsstyrelse för att tillgodose  behovet  av\r\nbehandlingsplatser för ungdomar.\r\nAnslaget  till  Forskningsrådet  för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap bör minskas med 31 miljoner  kronor,\r\nbl.a.   mot   bakgrund   av   att  Kristdemokraterna\r\nföreslagit   en   rehabiliteringsförsäkring    under\r\nutgiftsområde   10   som   innehåller  en  betydande\r\nsatsning   på   forskning   kring    arbetsliv   och\r\nrehabilitering.\r\nSlutligen    föreslår    jag    besparingar    och\r\neffektiviseringar    av   ett   antal   myndigheters\r\nadministration med 5 %  av förvaltningsanslagen. Jag\r\nanser  att  anslaget  till Socialstyrelsen,  Statens\r\nfolkhälsoinstitut   och  Smittskyddsinstitutet   bör\r\nminskas med 25 miljoner,  10  miljoner  respektive 9\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n4. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nDen  19  november  2003  beslöt riksdagens majoritet\r\nbestående av socialdemokrater,  vänsterpartister och\r\nmiljöpartister att fastställa ekonomiska  ramar  för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen  beräkning  av  statens  inkomster avseende 2004.\r\nSamtidigt beslutades om preliminära  utgiftstak  för\r\nåren   2005   och  2006  (bet.  2003/04:FiU1,  rskr.\r\n2003/04:42).\r\n\r\nCenterpartiet  har  i parti-  och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken.  Vården  och omsorgen\r\nskall  utgå  från  människors  behov  och  utövas  i\r\nenlighet med den enskildas önskemål och aktiva  val.\r\nCenterpartiet  har  medverkat  till  att  vården och\r\nomsorgen nu får ytterligare resurser.\r\nNär riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet\r\nom ramar för de olika utgiftsområdena valt  en annan\r\ninriktning  av  politiken  deltar jag inte i det  nu\r\naktuella   beslutet   om   anslagsfördelning    inom\r\nutgiftsområde 9.\r\nJag  redovisar här kortfattat inriktningen på våra\r\nanslagsförslag  för utgiftsområdet på de punkter där\r\nde avviker från regeringens förslag.\r\nPrimärvården, basen  i svensk hälso- och sjukvård,\r\nmåste fungera. Patientens  eget inflytande skall öka\r\noch man skall kunna välja sjukhus  i  hela landet om\r\ninte  vården  kan  ges  vid  närmaste  sjukhus  inom\r\nangiven  tid.  Genom  försvarsuppgörelsen  1998  och\r\nfyrpartiuppgörelsen  om  den  nationella  handlings-\r\nplanen för hälso- och sjukvården 2000 har ett  antal\r\nviktiga  utvecklingsmål  givits högre prioritet. Med\r\nderas hjälp går vi från mer  traditionella vård- och\r\nomsorgssatsningar till en mer  hälsoinriktad  hälso-\r\noch sjukvård. Det är en väg som ställer krav på både\r\norganisation,  teknik och kompetensutveckling. Bland\r\nannat den informationstekniska  utvecklingen ger nya\r\nmöjligheter   till  en  flexibel  och   nära   vård.\r\nVårdcentralernas  roll  kan  stärkas, hemsjukvårdens\r\nmöjligheter öka och ambulanserna  alltmer  utvecklas\r\ntill  mobila  minisjukhus.  Allt detta ställer  dock\r\nhögre krav på en flexibel och lärande organisation.\r\nDen  snabba  läkemedelsutvecklingen   ger  växande\r\nmöjligheter  att bota sjukdomar. Av såväl  kostnads-\r\nsom hälsoskäl  är  det  dock  viktigt att undvika en\r\növermedikalisering  av  sjukvården.  Olika  åtgärder\r\nkrävs för att undvika felmedicinering,  så att olika\r\nläkemedel   inte  motverkar  varandra  och  så   att\r\nbiverkningar  minimeras. Växande läkemedelskostnader\r\när dessutom ett hot mot läkemedelsförmånen.\r\nJag   anser   att   Familjemedicinska   institutet\r\nbedriver en angelägen  verksamhet och anvisar därför\r\n5 miljoner kronor utöver  vad  regeringen föreslagit\r\ntill anslaget för bidrag till hälso- och sjukvård.\r\nCenterpartiet   har   tillsammans   med   Moderata\r\nsamlingspartiet,   Folkpartiet    liberalerna    och\r\nKristdemokraterna kommit överens om att en nationell\r\nvårdgaranti  bör  införas.  För  att  introducera en\r\nnationell vårdgaranti under åren 2004-2005  avsätter\r\nCenterpartiet,      utöver      regeringens     s.k.\r\ntillgänglighetspengar, sammanlagt  1  miljard kronor\r\nunder ett nytt anslag, varav 500 miljoner kronor för\r\når  2004.  Vad  gäller  den närmare utformningen  av\r\nvårdgarantin  hänvisar  jag   till   ett   gemensamt\r\nsärskilt yttrande från de borgerliga partierna.\r\nSlutligen    föreslår    jag    besparingar   inom\r\nadministrationen   vid   Socialstyrelsen,    Statens\r\nfolkhälsoinstitut   och   Smittskyddsinstitutet  med\r\nsammanlagt 64 miljoner kronor samt att anslaget till\r\nforskning  vid  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap minskas med 61 miljoner kronor.\r\n\r\n5. Nationell vårdgaranti\r\n\r\nav  Cristina  Husmark   Pehrsson   (m),   Kerstin\r\nHeinemann  (fp), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel\r\nRomanus (fp),  Kenneth  Johansson  (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nHälso- och sjukvården möter människorna  när  de  är\r\nsom   mest  utsatta.  Det  är  därför  av  avgörande\r\nbetydelse  att  vården  är  tillgänglig.  Var och en\r\nskall  veta att vården finns där när de behöver  den\r\noch att  den  är av hög kvalitet. Det är utifrån den\r\nenskilda    människan     som     förtroendet    för\r\nvälfärdssystemet måste byggas.\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att  uppskjutna  vårdinsatser\r\nminskar möjligheterna till goda  behandlingsresultat\r\noch  dessutom  innebär ökade kostnader.  En  del  av\r\ndessa    kostnader     syns     först    senare    i\r\nlandstingsbudgetarna.  De  visar  sig   i   form  av\r\nförsämrat   hälsoläge,   som   resulterar   i  extra\r\nläkarbesök  under väntetiden och mer omfattande  och\r\ndärmed  dyrare   behandlingar   än   vad  som  varit\r\nnödvändigt om patienten fått vård i tid.\r\nKöernas  största  kostnader  syns  inte   alls   i\r\nlandstingens  ekonomi.  Det  handlar om det pris som\r\nenskilda människor tvingas betala  i  form  av sänkt\r\nlivskvalitet,     sjukskrivning     med    försämrad\r\nprivatekonomi  och  risk  för  att  halka   efter  i\r\nutvecklingen  på arbetet. Staten tvingas betala  för\r\nsjukskrivningar,          rehabilitering         och\r\nförtidspensioneringar. Kommunerna tvingas betala för\r\nhemtjänst  och  färdtjänst  och   företagen  tvingas\r\nbetala       för       produktionsbortfall       och\r\ndubbelanställningar.\r\nI      dag      ökar     sjukskrivningarna     och\r\nförtidspensioneringarna  dramatiskt. Endast varannan\r\nlångtidssjukskriven  kommer   i  dag  tillbaka  till\r\narbetsmarknaden.  En  nationell  vårdgaranti  är  en\r\nviktig  del  i  att  möta  denna  utveckling   genom\r\nsnabbare     behandling    och    därmed    snabbare\r\nrehabilitering.\r\nSammantaget handlar det om stora välfärdsförluster\r\nför   samhället.    Sjukvårdens    planerings-   och\r\nrationaliseringsinstitut, SPRI, beräknade  för några\r\når  sedan att den samhällsekonomiska kökostnaden  är\r\nnärmare 20 000 kr per månad och patient.\r\nEnligt    vår   uppfattning   bör   en   nationell\r\nvårdgaranti införas  fr.o.m.  den  1  januari  2004.\r\nVårdgarantin  skall innebära att alla har en uttalad\r\nrätt att få vård  inom  senast tre månader efter det\r\natt  behovet fastslagits.  Den  skall  omfatta  alla\r\nmedicinskt   motiverade  behandlingar.  Vårdgarantin\r\nskall vidare innebära  att  kontakt  garanteras  med\r\nvårdcentral   eller   primärvården   samma  dag  som\r\nkontakten  tas  och  att besök hos distrikts-  eller\r\nhusläkare garanteras senast inom fem dagar efter det\r\natt  kontakten  tagits.  Då  vårdgarantin  är  fullt\r\ngenomförd skall besök  garanteras  inom  48  timmar.\r\nGarantin   skall  också  innebära  besök  hos  annan\r\nspecialist inom  två  månader  och *****************\r\ndb*e*h*a*n*d*l*i*n*g*       *i*n*o*m*        *t*r*e*\r\n*m*å*n*a*d*e*r*    *e*f*t*e*r*    *d*e*t*    *a*t*t*\r\n*b*e*s*l*u*t*  *o*m*  *s*å*d*a*n*  *f*a*t*t*a*t*s*.*\r\n*N*ä*r*       *i*n*t*e*       *d*e*t*      *e*g*n*a*\r\n*s*j*u*k*h*u*s*e*t*  *k*a*n*  *g*e*   *v*å*r*d*  *i*\r\n*t*i*d*        *s*k*a*l*l*       *p*a*t*i*e*n*t*e*n*\r\n*e*r*b*j*u*d*a*s*  *v*å*r*d*  *e*f*t*e*r*  *e*g*e*t*\r\n*v*a*l*       *i*n*o*m*       *d*e*t*      *e*g*n*a*\r\n*l*a*n*d*s*t*i*n*g*e*t*,*  *i*  *e*t*t*  *a*n*n*a*t*\r\n*l*a*n*d*s*t*i*n*g*   *e*l*l*e*r*   *h*o*s*    *e*n*\r\n*a*n*n*a*n*      *v*å*r*d*g*i*v*a*r*e*.*     *D*e*t*\r\n*å*l*i*g*g*e*r* *h*e*m*l*a*ndstinget att se till att\r\npatienträttigheten  uppfylls.  Det  är  landstingets\r\nskyldighet  att  både informera patienten om  hennes\r\nrättigheter samt bistå  med  den praktiska hjälp som\r\nkan behövas.\r\nVårdgarantin  skall  omfatta prioriteringsgrupp  2\r\noch  3.  Patienter  inom  prioriteringsgrupp  1  har\r\nalltid företräde till vård  genom akutsjukvård eller\r\npå annat sätt.\r\nEn  vårdgaranti  som  omfattar   operation   eller\r\nbehandling  finner  vi  nödvändig, men den är enligt\r\nvår mening inte tillräcklig.  Den  totala väntetiden\r\när i själva verket längre. Därför måste vårdgarantin\r\nbeakta  vårdens  alla  delar:  symtom,  diagnos  och\r\nbehandling.\r\nEn lättillgänglig primärvård som snabbt  kan ordna\r\nen   besökstid   är  avgörande  för  den  personliga\r\ntryggheten och för  förtroendet  för sjukvården. Det\r\navlastar den kostnadskrävande akutvården  som då får\r\nmer  tid  och  resurser  för  de  riktigt  akuta och\r\nkrävande  fallen.  Det  ger  en mer kostnadseffektiv\r\nvård som är bättre för alla. Det  är  också  viktigt\r\natt  onödiga väntetider inte uppstår under utredning\r\nför att  avgöra behovet av åtgärder. Köer till t.ex.\r\nröntgen och laboratorieundersökning får inte urholka\r\nvårdgarantin.\r\nDen vårdgaranti  vi  nu  föreslår  syftar till att\r\nkorta    vårdkedjans   samtliga   väntetider    från\r\npatientens  första  kontakt med vården till dess att\r\nhan  eller  hon  är  slutbehandlad.   Om   inte  den\r\nvårdenhet  som patienten valt kan ge vård i tid  har\r\nhuvudmannen  skyldighet  att  hänvisa patienten till\r\nnågon annan vårdgivare i eller utom landstinget.\r\nVi anser att kravet på att hälso-  och  sjukvården\r\nskall ges i tid bör anges *i* *h*ä*l*s*o*-*  *o*c*h*\r\n*s*j*u*k*v*å*r*d*s*l*a*g*e*n*\r\n*(*1*9*8*2*:*7*6*3*)*.*    *P*å*   *s*å*   *s*ä*t*t*\r\n*f*å*r*         *d*e*n*        *n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*\r\n*v*å*r*d*g*a*r*a*n*t*i*n*   *d*e*t*   *s*t*ö*d*  *i*\r\n*l*a*g*  *s*o*m* *g*ö*r* *a*t*t* *p*a*t*i*e*n*t*e*n*\r\n*k*a*n*      *s*t*ä*l*l*a*      *k*r*a*v*      *p*å*\r\n*s*j*u*k*v*å*r*d*s*h*u*v*u*d*m*a*n*n*e*n*.* * d *\r\n*\r\n*V*i*   *v*i*l*l*    *f*r*a*m*h*å*l*l*a*   *a*t*t*\r\n*f*ö*r*       *a*t*t*      *v*å*r*d*g*a*r*a*n*t*i*n*\r\n*s*k*a*l*l*    *k*u*n*n*a*     *g*e*n*o*m*f*ö*r*a*s*\r\n*m*å*s*t*e*                  *p*e*r*s*o*n*a*l*e*n*s*\r\n*k*r*e*a*t*i*vitet  tas  till  vara   genom   bättre\r\nmöjligheter till ökat inflytande och en mångfald  av\r\nvårdgivare.\r\nDen vårdgaranti vi föreslår ersätter inte och står\r\nheller  inte  i  motsats  till  valfrihet  i vården.\r\nPatientens  valfrihet  skall  inte vara bunden  till\r\n\"det egna\" sjukhusets möjligheter att ge vård i tid.\r\nValfriheten skall omfatta hela  landet  och får inte\r\nbegränsas  till ett geografiskt eller administrativt\r\nområde. Vi vill  därför  att patienten skall ha rätt\r\ntill  ett  fritt val av distriktssköterska,  läkare,\r\nsjukgymnas*t*,*     *b*a*r*n*m*o*r*s*k*a*    *o*c*h*\r\n*a*r*b*e*t*s*t*e*r*a*p*e*u*t*.*        *V*i*d*a*r*e*\r\n*s*k*a*l*l*   *p*a*t*i*e*n*t*e*n*   *h*a*  *r*ä*t*t*\r\n*t*i*l*l*       *f*r*i*t*t*       *v*a*l*      *a*v*\r\n*v*å*r*d*c*e*n*t*r*a*l*,*            *s*j*u*k*h*u*s*\r\n*e*l*l*e*r*   *m*o*t*s*v*a*r*a*n*d*e*  *s*a*m*t*   d\r\n*f*ö*r*n*y*a*d*                  *m*e*d*i*c*i*n*s*k*\r\n*b*e*d*ö*m*n*i*n*g*.*     *H*ä*l*s*o*-*      *o*c*h*\r\n*s*j*u*k*v*å*r*d*e*n*                    *s*k*a*l*l*\r\n*f*i*n*a*n*s*i*e*r*a*s*        *g*e*m*e*n*s*a*m*t*.*\r\n*A*t*t* *f*å* *s*i*t*t* *b*e*h*o*v*  *a*v* *v*å*r*d*\r\n*t*i*l*l*g*o*d*o*s*e*t*t* *i* *t*i*d*  *m*å*ste vara\r\nen    rättighet    för   alla   oavsett   den   egna\r\nbetalningsförmågan.\r\n\r\n6. Psykiatri\r\n\r\nav Ingrid Burman och Elina Linna (båda v).\r\n\r\nVi     delar     regeringens      bedömning      att\r\npsykiatrisamordnaren  har ett brett område att verka\r\ninom. Samtidigt vill vi  påpeka  att  det är viktigt\r\natt   förslag   till   åtgärder  för  att  förbättra\r\npsykiatrin kommer inom en snar framtid. I annat fall\r\navser Vänsterpartiet att återkomma.\r\n\r\nPsykiskt funktionshindrade  och psykiskt sjuka har\r\nalltför  ofta  glömts  bort i såväl  handikapp-  som\r\nsjukvårdsdebatten. Det finns  behov  av åtgärder som\r\nsträcker   sig  från  boendestöd,  psykoterapi   och\r\nsysselsättning  till omfattande insatser för dem med\r\nbåde psykisk sjukdom  och  missbruk. Det finns också\r\nett behov av att stärka rätten  till inflytande över\r\nvården  och  omsorgen.  Det  behövs en  mångfald  av\r\ninsatser   för   både   den  enskilde   och   dennes\r\nnärstående.\r\n\r\n7. Spelberoende\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nUtvecklingen  i samhället  med  nya  spelformer  går\r\nmycket  snabbt och  alltfler  människor  drabbas  av\r\nspelberoende.  Jag ser därför positivt på det arbete\r\nsom  inletts  för  att  motverka  spelberoende.  Jag\r\nkänner  mig dock  inte  helt  övertygad  om  att  de\r\ninsatser som vidtas är tillräckliga för att bemästra\r\ndet stora  problem  som  spelberoende är. Jag känner\r\nsympati  för  det som anförs  i  motion  So638  (mp)\r\nyrkande  1 men finner  inte  tillräckliga  skäl  att\r\nreservera  mig.  Jag förbehåller mig dock rätten att\r\nåterkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n8. Svensk alkoholpolitik\r\n\r\nav Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson\r\noch Magdalena Andersson (alla m).\r\n\r\nSedan  den  traditionella  svenska  alkoholpolitiken\r\nutformades har  stora samhällsförändringar skett. Vi\r\nanser att det nu  behövs  en  ny  alkoholpolitik  då\r\nförutsättningarna   för   den   gamla   inte  längre\r\nföreligger.   De  nya  förutsättningarna  kan   bara\r\nhanteras  med en  väl  underbyggd  och  hos  folkets\r\nflertal  förankrad   alkoholpolitik.   En  sådan  ny\r\npolitik   kräver   en   kombination  av  samverkande\r\nåtgärder.  Den  legala  och   beskattade  alkoholens\r\ntillgänglighet måste öka och dess  pris  sänkas  för\r\natt minska risken, och därmed vinsten, för kriminell\r\nverksamhet.   Enligt   vår   uppfattning  kräver  en\r\neffektiv  alkoholpolitik,  som kan  bidra  till  att\r\nminska  alkoholskadorna, en folklig  förankring  och\r\nförståelse      för     sambandet     mellan     hög\r\nalkoholkonsumtion  och  alkoholens  skador. En sådan\r\nförankring kräver att det goda bruket accepteras och\r\ninte motverkas av svårförståeliga restriktioner.  Vi\r\nhar   närmare  utvecklat  vår  alkoholpolitik  i  en\r\navvikande   mening  till  socialutskottets  yttrande\r\n2002/03:SoU2y,   Alkoholbeskattning   m.m.,  vartill\r\nhänvisas.\r\n\r\n\r\n9. Personlig assistans\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nEnligt   min   uppfattning   är   det   viktigt  att\r\nvuxenutbildning   utgör   underlag   för  rätt  till\r\npersonlig assistans. Jag utgår därför från att detta\r\nproblem belyses i den förestående breda översynen av\r\nlagen om assistansersättning. Jag finner  inte  skäl\r\natt  reservera  mig  men  förbehåller mig rätten att\r\nåterkomma om inte frågan får  en  tillfredsställande\r\nlösning.\r\n\r\n\r\n10. Hjälpmedelsgaranti\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),   Kerstin\r\nHeinemann (fp), Carl-Axel  Johansson (m), Gabriel\r\nRomanus  (fp), Kenneth Johansson  (c),  Magdalena\r\nAndersson (m) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nVi känner sympati för det som tas upp i motion So487\r\nyrkande 3 men  finner  inte  tillräckliga  skäl  att\r\nreservera   oss.  Vi  kommer  dock  att  noga  följa\r\nutvecklingen på hjälpmedelsområdet. I övrigt vill vi\r\nhänvisa  till   vår   gemensamma  reservation  23  i\r\nbetänkande   2003/04:SoU2    Uppföljning    av   den\r\nnationella handlingsplanen för handikappolitiken.\r\n\r\n\r\n11. Insatser för hemlösa\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\nEnligt min mening bör regeringen utarbeta förslag\r\ntill en handlingsplan mot hemlöshet med utgångspunkt\r\ni slutbetänkandet från Kommittén för hemlösa. Jag\r\nställer mig bakom majoritetens förslag till\r\ntillkännagivande rörande insatser för bl.a. hemlösa\r\nmen avser att noga följa frågan och återkomma med\r\nkrav på en handlingsplan om det visar sig\r\nerforderligt.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:1: Regeringen föreslår\r\n\r\n1.   att  riksdagen  antar regeringens förslag  till\r\nlag  om  ändring   i   tandvårdslagen   (1985:125)\r\n(avsnitten 2.1 och 4.8),\r\n\r\n2.   att  riksdagen bemyndigar regeringen att  under\r\n2004 för  ramanslaget  13:6  Socialstyrelsen  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter  på  högst  4 000\r\n000 kr efter 2004 (avsnitt 4.9.6),\r\n\r\n3.   att  riksdagen  bemyndigar regeringen att under\r\n2004     för     ramanslaget      14:4     Statens\r\nfolkhälsoinstitut  ingå  ekonomiska  förpliktelser\r\nsom  inklusive  tidigare  gjorda åtaganden  medför\r\nutgifter  på  högst  25  000  000  kr  efter  2004\r\n(avsnitt 5.7.4),\r\n\r\n4.   att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2004   för   ramanslaget   16:3  Statsbidrag  till\r\nsärskilt    utbildningsstöd    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst  81  000 000 kr\r\nefter 2004 (avsnitt 7.8.3),\r\n\r\n5.   att  riksdagen bemyndigar regeringen att  under\r\n2004  för  ramanslaget  17:1  Stimulansbidrag  och\r\nåtgärder   inom   äldrepolitiken  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför  utgifter  på högst 10 000 000 kr\r\nefter 2004 (avsnitt 8.7.1),\r\n\r\n6.   att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2004      för     ramanslaget     18:2     Statens\r\ninstitutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter  på  högst  18  000  000  kr  efter  2004\r\n(avsnitt 9.8.2),\r\n\r\n7.   att  riksdagen  bemyndigar regeringen att under\r\n2004  för  ramanslaget  26:2  Forskningsrådet  för\r\narbetsliv  och   socialvetenskap:  Forskning  ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 640  000\r\n000 kr efter 2004 (avsnitt 10.1.2),\r\n\r\n8.    att  riksdagen  för  budgetåret  2004  anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch social omsorg enligt följande uppställning:\r\n\r\n(tkr)\r\n---------------------------------------------------\r\nAnslag                         Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n---------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------\r\n13:1  Tandvårdsförmåner m.m.     (ram)   4 061 410\r\n---------------------------------------------------\r\n13:2  Bidrag för                 (ram)      19 450\r\nläkemedelsförmånerna                     000\r\n---------------------------------------------------\r\n13:3  Bidrag till hälso- och     (ram)     275 036\r\nsjukvård\r\n---------------------------------------------------\r\n13:4  Statens beredning för      (ram)      40 193\r\nmedicinsk utvärdering\r\n---------------------------------------------------\r\n13:5  Hälso- och sjukvårdens     (ram)      25 661\r\nansvarsnämnd\r\n---------------------------------------------------\r\n13:6  Socialstyrelsen            (ram)     487 885\r\n---------------------------------------------------\r\n13:7  Läkemedelsförmånsnämnden   (ram)      58 458\r\n---------------------------------------------------\r\n13:8  Sjukvård i                 (ram)     267 000\r\ninternationella\r\nförhållanden\r\n---------------------------------------------------\r\n13:9  Ersättning till            (ram)      35 000\r\ntalidomidskadade  i vissa\r\nfall\r\n---------------------------------------------------\r\n14:1  Insatser mot aids          (ram)      58 122\r\n---------------------------------------------------\r\n14:2  Bidrag till WHO            (ram)      34 371\r\n---------------------------------------------------\r\n14:3  Bidrag till Nordiska       (ram)      17 910\r\nhögskolan             för\r\nfolkhälsovetenskap\r\n---------------------------------------------------\r\n14:4  Statens folkhälsoinstitut  (ram)     129 596\r\n---------------------------------------------------\r\n14:5  Smittskyddsinstitutet      (ram)     179 642\r\n---------------------------------------------------\r\n14:6  Institutet för             (ram)      15 031\r\npsykosocial medicin\r\n---------------------------------------------------\r\n14:7  Folkhälsopolitiska         (ram)      96 554\r\nåtgärder\r\n---------------------------------------------------\r\n14:8  Alkohol- och               (ram)     153 250\r\nnarkotikapolitiska\r\nåtgärder\r\n---------------------------------------------------\r\n14:9  Alkoholsortimentsnämnden   (ram)         422\r\n---------------------------------------------------\r\n15:1  Barnombudsmannen           (ram)      16 817\r\n---------------------------------------------------\r\n15:2  Statens nämnd för          (ram)       8 300\r\ninternationella\r\nadoptionsfrågor\r\n---------------------------------------------------\r\n16:1  Personligt ombud           (ram)      90 000\r\n---------------------------------------------------\r\n16:2  Vissa statsbidrag inom     (ram)     275 000\r\nhandikappområdet\r\n---------------------------------------------------\r\n16:3  Statsbidrag till särskilt  (ram)     168 319\r\nutbildningsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n16:4  Bidrag till viss          (obet.)     78 394\r\nverksamhet  för  personer\r\nmed funktionshinder\r\n---------------------------------------------------\r\n16:5  Bidrag till               (obet.)    161 748\r\nhandikapporganisationer\r\n---------------------------------------------------\r\n16:6  Bidrag till utrustning     (ram)      22 794\r\nför           elektronisk\r\nkommunikation\r\n---------------------------------------------------\r\n16:7  Bilstöd till handikappade  (ram)     196 000\r\n---------------------------------------------------\r\n16:8  Kostnader för statlig      (ram)      10 061\r\nassistansersättning                      000\r\n---------------------------------------------------\r\n16:9  Statens institut för       (ram)      15 647\r\nsärskilt utbildningsstöd\r\n---------------------------------------------------\r\n16:10 Handikappombudsmannen      (ram)      18 682\r\n---------------------------------------------------\r\n17:1  Stimulansbidrag och        (ram)      29 946\r\nåtgärder             inom\r\näldrepolitiken\r\n---------------------------------------------------\r\n18:1  Bidrag till utveckling av  (ram)      72 378\r\nsocialt arbete m.m.\r\n---------------------------------------------------\r\n18:2  Statens                    (ram)     743 479\r\ninstitutionsstyrelse\r\n---------------------------------------------------\r\n18:3  Utvecklingsmedel till      (ram)      10 000\r\nåtgärder för hemlösa\r\n---------------------------------------------------\r\n26:1  Forskningsrådet för        (ram)      22 851\r\narbetsliv             och\r\nsocialvetenskap:\r\nFörvaltning\r\n---------------------------------------------------\r\n26:2  Forskningsrådet för        (ram)     288 376\r\narbetsliv             och\r\nsocialvetenskap:\r\nForskning\r\n---------------------------------------------------\r\nSUMMA                                       37 665\r\n272\r\n---------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nHälso- och sjukvårdspolitik\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:So257 av Birgitta Carlsson och Kerstin\r\nLundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  resurstillskott så att\r\npatientköerna  inom barn- och ungdomspsykiatrin  kan\r\nundanröjas.\r\n\r\n2002/03:So322 av Mona Berglund Nilsson och Marianne\r\nCarlström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen  anförs  om  att  låta  se  över\r\nbehoven inom barnpsykiatrin.\r\n\r\n2002/03:So342 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  åtgärder  för  barn med\r\npsykisk ohälsa.\r\n\r\n2002/03:So483 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om problemen inom barn-  och\r\nungdomspsykiatrin.\r\n\r\n2002/03:So507 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om generella insatser\r\nför barn och ungdomar med psykiska problem.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2003\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.   Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde  9 Hälsovård,    sjukvård och social\r\nomsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 13:2 Bidrag  för läkemedelsförmånen -300\r\n000 000 kr.\r\n\r\nAnslag 13:3 Bidrag till  hälso-  och  sjukvård\r\n+755 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Psykiatri 500 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen  begär  att  regeringen  snarast vidtar\r\nåtgärder i syfte att psykiskt sjuka skall  få vård\r\noch  för  att  förhindra brott beroende på psykisk\r\nsjukdom.\r\n\r\n2003/04:Ju449 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av tidiga\r\nåtgärder  för  psykiatrisk  vård för att förebygga\r\nbrott.\r\n\r\n2003/04:U276 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör\r\ntillåta utländska kvinnor att komma  hit  och göra\r\nsäkra aborter lagligt på svenska sjukhus.\r\n\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  en  nationell\r\nvårdgaranti.\r\n\r\n2003/04:Sf359 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2004 till 13:2\r\nBidrag för läkemedelsförmånerna  300  000  000  kr\r\nmindre  än vad regeringen föreslagit eller således\r\n19 150 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  ytterligare\r\nresurser för  att  införa en nationell vårdgaranti\r\noch ytterligare resurser till kommun och landsting\r\nför god vård och omsorg.\r\n\r\n2003/04:Sf405 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n8.1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om samordning  av\r\nrehabiliteringsinsatser genom  vårdgaranti  och en\r\nnationell hälsoförsäkring.\r\n\r\n2003/04:So211 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  vikten   av\r\ntvångsvård  av psykiskt sjuka patienter som saknar\r\ninsikt om sin sjukdomsbild.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att föräldrar ges\r\nmöjligheter  att  yttra  sig  till  länsrätten vid\r\növerklagande av vårdintyg.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att reglerna för\r\nläkares  tystnadsplikt  medger  information   till\r\nföräldrar efter bedömning i varje enskilt fall.\r\n\r\n2003/04:So226 av Carl-Axel Roslund och Anna Lindgren\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att psykvården återställs.\r\n\r\n2003/04:So242 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kvinnors möjlighet\r\natt få abort i Sverige.\r\n\r\n2003/04:So250 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av  att  förändra\r\nlagstiftningen  så  att  abort för utländska kvinnor\r\njämställs med övrig sjukvård.\r\n\r\n2003/04:So262 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen  initierar  en  bred\r\növersyn   för   att   arbeta   fram   en   nationell\r\nhandlingsplan  för  hur man skall bryta utvecklingen\r\nav ökande psykisk ohälsa  i  Sverige, i enlighet med\r\nmotionens intentioner.\r\n\r\n2003/04:So307 av Rigmor Stenmark och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att somatiska och\r\npsykiatriska  kliniker ges resurser och incitament\r\ntill att samverka.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  all\r\nvårdpersonal måste få kontinuerlig  utbildning och\r\nhandledning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagstiftningen\r\nbör förändras  så  att  vi  alla  har  ett tydligt\r\nansvar   att   ingripa,  förhindra  och  förebygga\r\nvåldshandlingar.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att slutenvården\r\ninom psykiatrin bör förstärkas.\r\n\r\n2003/04:So312 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utredning med\r\nsyfte  att  skapa   bättre   möjligheter  och  öka\r\ntillgängligheten till psykoterapi och psykologiskt\r\nstöd.\r\n\r\n2003/04:So325 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m, s, fp, kd, v, c, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet  av  att  betrakta\r\nHjälplinjen   som   en   del   av  det  förebyggande\r\npsykiatriarbetet.\r\n\r\n2003/04:So335 av Helene Petersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ansvaret  för patienter med\r\ndubbeldiagnos.\r\n\r\n2003/04:So342 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att psykiskt sjuka\r\nfår  tillgång  till   långvarig   riskförebyggande\r\nbehandling.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ge  den\r\npsykiatriska klinik  där patienten initialt vårdas\r\nefter domen möjlighet  att utfärda föreskrifter om\r\nsåväl  medicinering som livsföring  i  övrigt  som\r\nvillkor  för  att  låta  patienten vistas i frihet\r\nsamt att, om patienten underlåter  att följa dessa\r\nvillkor han snabbt måste kunna återintas.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nrättssäkerheten  garanteras  genom  att  klinikens\r\nbeslut skall kunna underställas domstol.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  öka antalet\r\npsykiatriska slutenvårdsplatser.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  även  icke\r\nvåldsbenägna  psykiskt  sjuka, i högre grad än för\r\nnärvarande, skall kunna tvångsvårdas.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att ompröva det\r\ndelade  huvudmannaskapet  för  omhändertagande  av\r\npsykiskt sjuka.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförsöksutskrivning och tvångsåtgärder i öppen vård\r\ninförs.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en\r\nhaverikommission med uppgift att komma med förslag\r\ntill omedelbara åtgärder inom psykiatrin inrättas.\r\n\r\n2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n39. Riksdagen beslutar om införandet av en nationell\r\nvårdgaranti i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:So356 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   barn-   och\r\nungdomspsykiatrin   bör   prioriteras   i   kommande\r\nsatsningar på vården.\r\n\r\n2003/04:So370 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd, v, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om vikten att uppmärksamma\r\nproblemen hos barn- och ungdomspsykiatrin  samt  att\r\nvidta    nödvändiga    åtgärder   för   att   minska\r\npatientköerna.\r\n\r\n2003/04:So372 av Birgitta Carlsson och Viviann\r\nGerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att inrätta ett\r\nregister    av   komplementär/alternativmedicinska\r\nvårdutövare med yrkeskompetens.\r\n\r\n2003/04:So383 av Sonja Fransson m.fl. (s, m, fp, kd,\r\nv, c, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om  att  utreda  en  mer\r\nlångsiktig ekonomisk lösning för Rett Center.\r\n\r\n2003/04:So386 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad receptfrihet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om avskaffandet  av\r\nLäkemedelsförmånsnämnden.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om prissättning av\r\nläkemedel i övrigt.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om högkostnadsskyddet\r\nför läkemedel.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   barns\r\nläkemedelskostnad.\r\n\r\n2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utbyggnad  av\r\nboendeformer och vårdplatser i psykiatrin.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om den av regeringen\r\nutlovade psykiatrisamordnarens roll.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\nhandlingsplan för psykiatrin.\r\n\r\n2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  psykisk sjukdom\r\noch missbruk.\r\n\r\n2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om psykisk hälsa och\r\nmissbruk.\r\n\r\n2003/04:So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag    till    ett    förbättrat   behovsstyrt\r\nhögkostnadsskydd i enlighet  med  vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:So412 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp,\r\nv, c, kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att verka för att\r\nsamarbetet    utökas    mellan    vuxenpsykiatrin,\r\nbarnpsykiatrin och socialtjänsten.\r\n\r\n2003/04:So415 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en\r\nparlamentarisk     utredning      som      belyser\r\nförutsättningarna  för psykiskt sjuka att få  vård\r\noch behandling i enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs   om   psykiskt\r\nmultisjuka.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om psykisk ohälsa.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om LPT, LVM och LVU.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om myndighetsutövning\r\nvid tvångsvård.\r\n\r\n8.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  avseende  antalet  vårdplatser i sluten\r\nvård   och   övergången  till  öppna   vård-   och\r\nboendeformer.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om försöksutskrivning\r\nefter vård enligt LPT.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  införandet av en\r\nnationell vårdgaranti.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  patient- och\r\nanhöriginflytande.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  medicinska\r\ninsatser.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om insyn och tillsyn.\r\n\r\n2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  en  verklig\r\nvårdgaranti införs.\r\n\r\n2003/04:So434 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    barn-    och\r\nungdomspsykiatrin.\r\n\r\n2003/04:So437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utländska kvinnor skall\r\nha rätt till abort på samma  sätt  som  de  har rätt\r\ntill att nyttja övrig sjukvård.\r\n\r\n2003/04:So438 av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg\r\n(s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att regeringen omedelbart  ger\r\npsykiatrisamordnaren  i  uppdrag att kartlägga och\r\nsnabbt  ta  fram  nödvändiga   åtgärder   för  att\r\nförbättra situationen inom rättspsykiatrin.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\npsykiatrisamordnaren skyndsamt genomför en översyn\r\nav   rättspsykiatrin    med    målsättningen   att\r\nsäkerställa  och  tydliggöra  ansvaret   för   att\r\nmänniskor ej skall komma till skada.\r\n\r\n2003/04:So455 av Inger René m.fl. (m, fp, c, mp, v):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar om rätt till abort för utländska\r\nmedborgare i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:So466 av Ulrik Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om behovet av en uppföljning\r\nav Läkemedelsförmånsnämndens uppdrag.\r\n\r\n2003/04:So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om statsbidrag om 500\r\nmiljoner  kronor  per  år  för  kvalitetshöjning i\r\npsykiatrisk vård, bl.a. för att möjliggöra en viss\r\nexpansion av antalet vårdplatser.\r\n\r\n2. Riksdagen anvisar för 2004 på nytt  anslag  under\r\nutgiftsområde  9  Bidrag  till  kvalitetshöjning i\r\npsykiatrisk vård 500 000 000 kr.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nlagförslag  i  enlighet   med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen  för  att  öka  den psykiatriska  vårdens\r\nmöjligheter  att i vissa fall  tillgripa  tvång  i\r\nsyfte att säkerställa  att svårt sjuka får adekvat\r\nvård och i görligaste mån  hindras  att  skada sig\r\nsjälva och andra.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  boendestödjare,\r\nambulerande team och bättre tillsyn.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om bättre samordning\r\ngenom  gemensamma   nämnder,   personliga   ombud,\r\ntrygghetskvitto och fast husläkarkontakt.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om Socialstyrelsens\r\nnationella riktlinjer och stödjande tillsyn.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om depression och\r\nsjälvmord.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nprimärvården  har  god  psykosocial kompetens  och\r\ngott samarbete med psykiatrin.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om statligt ansvar\r\nför  finansieringen   av   den   rättspsykiatriska\r\nvården.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\npatienten snabbt får tillgång till  en  stödperson\r\nvid tvångsvård.\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  med\r\nlagförslag  rörande   öppen   vård  med  särskilda\r\nvillkor i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  beaktande  i\r\nförhandlingar   med   Landstingsförbundet   av  de\r\nsärskilda     problemen    för    patienter    med\r\ndubbeldiagnos,    med    såväl    alkohol-   eller\r\nnarkotikamissbruk som psykiatrisk sjukdom.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om den psykiatriska\r\nvården för personer  som  flytt till Sverige efter\r\ntortyr eller andra svåra upplevelser.\r\n\r\n2003/04:So503 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  beslutar  att  införa   en  nationell\r\nvårdgaranti  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tillsynsverksamhet\r\npå sjukvårdens område.\r\n\r\n2003/04:So513 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret   2004  till\r\nanslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård  755\r\n000  000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller\r\nsåledes 1 030 036 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om införande och\r\nutformning av en nationell vårdgaranti.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  användning  av\r\nmedel från  anslaget  13:3  Bidrag till hälso- och\r\nsjukvård för Familjemedicinska institutet.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om nya bestämmelser\r\nför läkemedelsförskrivning.\r\n\r\n2003/04:So517 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  se över riktlinjerna\r\nför     tvångsomhändertagande     för    psykiatrisk\r\ntvångsvård.\r\n\r\n2003/04:So527 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine\r\nJohansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  samverkan   mellan\r\nmyndigheter  och  organisationer   som  arbetar  med\r\npsykiskt sjuka, drogmissbrukare och hemlösa.\r\n\r\n2003/04:So528 av Lennart Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om samordning av resurser inom\r\npsykiatrin.\r\n\r\n2003/04:So542 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att en oberoende  granskare\r\nav  psykiatrin  snarast  bör  utses med uppdrag  att\r\nlämna  konkreta  förslag angående  hur  den  svenska\r\npsykiatrin kan återupprättas.\r\n\r\n2003/04:So547 av Jarl Lander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  en  mer  sammanhållen\r\norganisation för den psykiska hälsovården.\r\n\r\n2003/04:So551 av Christer Adelsbo och Göran Persson\r\ni Simrishamn (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en  belysning  av\r\nmellanvårdsenheternas   funktion  i   den   framtida\r\nutvecklingen av svensk psykiatrivård.\r\n\r\n2003/04:So555 av Tomas Högström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ändringar i regelverket för\r\npsykiatrisk slutenvård.\r\n\r\n2003/04:So558 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om åtgärder för psykiatrin.\r\n\r\n2003/04:So560 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om     lagen    om\r\ntvångsomhändertagande för psykisk vård.\r\n\r\n2003/04:So570 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   särskilda\r\nvårdbehov för unga vuxna.\r\n\r\n2003/04:So574 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   om   vad   i   motionen   anförs  om  ett\r\nförebyggande arbetssätt.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  barn-  och\r\nungdomspsykiatri.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bemötande.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om psykoterapi.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjlighet  till\r\nterapeutiska    samtal    hos    psykolog    eller\r\npsykoterapeut  till   samma   kostnad   som   till\r\noffentligt finansierad privatläkare.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala\r\nrådgivningsenheter.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning om\r\nbättre  möjlighet  och  ökad  tillgänglighet  till\r\npsykoterapi och psykologisk behandling och stöd.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av den\r\nfysiska miljöns utformning på slutenvårdsenheter.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att få hjälp när\r\nman själv behöver det.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en plan för att\r\nmöta   det  totala  vårdbehov   som   finns   inom\r\npsykiatrin på ett tillgängligt sätt.\r\n\r\n11. Riksdagen  begär  att regeringen snarast utreder\r\nmöjligheten att införa  ett  system som garanterar\r\natt den enskilde får vård även  om  huvudmännen är\r\noense  om var kostnadsansvaret ligger  enligt  vad\r\nsom föreslås i motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  bra\r\nrättspsykiatriska enheter.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om uppsökande och\r\nflexibelt arbetssätt.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  stöd  till\r\nanhöriga, och vikten  av stödgrupper för vuxna och\r\nbarn.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  allergiska\r\nreaktioner,            biverkningar            och\r\növerkänslighetsreaktioner.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda hur ett\r\nersättningssystem   kan  organiseras  så  att  det\r\nstöder användning av  friskvårdande  insatser  och\r\nterapi ställt mot läkemedelskostnader.\r\n\r\n2003/04:So586 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 anslag\r\n13:1 Tandvårdsförmåner m.m. för  år 2004 3 000 000\r\n000 kr.\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n13:2 Bidrag för  läkemedelsförmånen för år 2004 18\r\n950 000 000 kr.\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  9  anslag\r\n13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för år 2004\r\n260 036 000 kr.\r\n\r\n4.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 anslag\r\n13:31 (rätteligen 13:10) Ny nationell  vårdgaranti\r\nför år 2004 2 000 000 000 kr.\r\n\r\n5.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9  anslag\r\n13:4 Statens beredning  för  medicinsk metodik för\r\når 2004 50 193 000 kr.\r\n\r\n6.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n13:6 Socialstyrelsen för år 2004 379 885 000 kr.\r\n\r\n7. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  9  anslag\r\n13:7  Läkemedelsförmånsnämnden för år 2004 29  229\r\n000 kr.\r\n\r\n8. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  9 anslag\r\n13:10 (rätteligen 13:11) Medicinalstyrelsen för år\r\n2004 108 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So592 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  utredning av\r\nhela   den   psykiatriska   vårdens  grundläggande\r\norganisation.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att samverkan vid\r\npsykiskt  sjukas och funktionshindrades  vård  och\r\nomsorg styrs  av  komplicerad lagstiftning och att\r\nområdet bör bli föremål för en översyn.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet av 2 000\r\nnya vårdplatser.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inrätta lokala\r\nkris- och behandlingscentrum.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att överväga tvång\r\ni öppenvården.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att reglerna för\r\nvårdintyg bör ses över.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   krav   på\r\nevidensbaserade behandlingar.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nutbildad personal inom den psykiatriska vården.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\npsykiatrisamordnaren   bör  vara  fristående  från\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra\r\nutvärderingen    och    uppföljningen    av    den\r\npsykiatriska vården.\r\n\r\n2003/04:So594 av Tone Tingsgård och Agneta Gille\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att göra en översyn  av\r\nlagen om psykiatrisk tvångsvård.\r\n\r\n2003/04:So601 av Mariann Ytterberg och Berit Högman\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om personalens  betydelse inom\r\npsykiatrin.\r\n\r\n2003/04:So623 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt  anslag för\r\nen nationell vårdgaranti.\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar   i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  13:3  Bidrag  till hälso- och sjukvård +5\r\n000 000 kr.\r\nAnslag 13:6 Socialstyrelsen -50 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Vårdgaranti 500 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om regeringens ansvar\r\nför  att  ingångna samarbetsavtal med kommuner och\r\nlandsting fullföljs.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om gemensamma nämnder\r\nför   kommuner   och   landsting   för  att  skapa\r\nfungerande vårdkedjor kring de psykiskt sjuka.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  nya  former för\r\nsamverkan.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  ett  statligt\r\nprogram för att stimulera kommuners och landstings\r\nverksamhetsutveckling.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en tydligare\r\ndefinition av begreppet utskrivningsklar  för  den\r\npsykiatriska slutenvården.\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag    om    förbättrade    möjligheter   till\r\n\"mellantvång\"    (dvs.   att   utskrivning    från\r\nslutenvården skall  kunna  återkallas  om personen\r\ninte    fullföljer    nödvändig   behandling   och\r\nmedicinering) i enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  riktlinjer  och\r\nkriterier  för  tvångsomhändertagande  på grund av\r\nrisk för utåtriktat våld.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att anhörigas\r\nsituation   och   skyddsbehov  måste  ges   större\r\nuppmärksamhet  både   i   form  av  stöd  och  vid\r\nbedömning om eventuellt tvångsomhändertagande.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om rättspsykiatrisk\r\nvård.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\nvårdgaranti.\r\n\r\n23. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en\r\nproposition   om  vården  i  livets  slutskede   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  forskning  i\r\npalliativ medicin.\r\n\r\n31.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   kirurgisk\r\nbehandling av tandlossning.\r\n\r\n34.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2004 anslagen  under  utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård   och  social  omsorg  enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 13:1 Tandvårdsförmåner +60 000 000 kr.\r\nAnslag 13:6 Socialstyrelsen -25 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Nationell  vårdgaranti 1 850 000 000\r\nkr.\r\nNytt anslag: Forskning om  palliativ  vård 20 000\r\n000 kr.\r\n\r\n2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  översyn  av\r\nlagstiftningen som styr fördelningen  av  ansvaret\r\nför psykiskt sjuka och funktionshindrades vård och\r\nomsorg.\r\n\r\n2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  flexibel\r\nåldersgräns mellan barn- och vuxenpsykiatrin.\r\n\r\n2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ta fram\r\nförslag  till  ågärder i syfte att göra rådgivning\r\nkring psykiatri mer lättillgänglig.\r\n\r\n\r\nFolkhälsopolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att EU aktivt\r\nskall motverka drogliberalismen.\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  stöd  till\r\nfrivilligorganisationer      för     homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.\r\n\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot\r\nnarkotika-, tobaks- och alkoholmissbruk.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.   Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och social\r\nomsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder  +100 000\r\n000 kr.\r\nAnslag   14:8   Alkohol-  och  narkotikapolitiska\r\nåtgärder +100 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om det ekonomiska\r\nstödet till HBT-organisationernas verksamhet.\r\n\r\n2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17.  Riksdagen  beslutar att Folkhälsoinstitutet  på\r\nnytt  tilldelas  arbetsuppgifter  i  enlighet  med\r\nriksdagens   tidigare   beslut  med  anledning  av\r\nproposition 1990/91:175.\r\n\r\n18.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag  till  de följdbeslut som föranleds av ett\r\nprincipbeslut om  att  återge  Folkhälsoinstitutet\r\ntidigare arbetsuppgifter enligt  vad  som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  möjlighet  till\r\nnationellt förbud i EU mot alkoholreklam.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att Sverige inom\r\nEU  aktivt  skall  verka för att övriga  EU-länder\r\ninför en restriktivare narkotikapolitik.\r\n\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om hur den svenska\r\nnarkotikapolitiken bör föras fram i EU.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om användningen  av\r\nmedel   från   anslaget    14:8    Alkohol-    och\r\nnarkotikapolitiska  åtgärder  för  viss verksamhet\r\navseende       förbättrat       alkohol-       och\r\nnarkotikaförebyggande arbete i skolor.\r\n\r\n22.  Riksdagen  anvisar,  med  följande  ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag,  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg, enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder +100 000\r\n000 kr.\r\nAnslag  14:8   Alkohol-   och  narkotikapolitiska\r\nåtgärder +100 000 000 kr.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om användning av\r\ndelar av anslaget 14:8 till ett bidrag  till  WHO-\r\nEuropas arbete.\r\n\r\n2003/04:So357 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att Sverige inom EU bör\r\ndriva  kravet  på  ett  kraftfullt  alkoholpolitiskt\r\nprogram.\r\n\r\n2003/04:So411 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att regeringen i\r\nSverige  och  i   EU   skall  arbeta  för  en  mer\r\nrestriktiv alkoholpolitik.\r\n\r\n2003/04:So423 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att minska barns\r\noch ungdomars tillgänglighet till spelautomater.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att följa det\r\nförslag  till ökade anslag som Folkhälsoinstitutet\r\nhar lagt för  att  kunna  finansiera  åtgärder som\r\nskall leda till ett minskat spelberoende.\r\n\r\n2003/04:So424 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om forskning om och  vård  av\r\ndem som är spelberoende.\r\n\r\n2003/04:So472 av Göran Magnusson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att slopa EU:s subventioner\r\ntill tobaks- och vinodling.\r\n\r\n2003/04:So482 av Birgitta Carlsson och Sven\r\nBergström (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen anförs om att föreningar som arbetar\r\nmed folkhälsofrågor  för  vuxna  skall kunna erhålla\r\nekonomiska   bidrag   för   att   stimulera    deras\r\nverksamhet.\r\n\r\n2003/04:So501 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  verkställa\r\nFolkhälsoinstitutets åtgärdsplan mot spelberoende.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nforskningsuppdraget till Folkhälsoinstitutet skall\r\nutvidgas till att även  belysa frågan om det finns\r\nett  samband mellan ökad marknadsföring  och  ökat\r\nspelberoende.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  samlande  av\r\nerfarenheter och forskning kring spel via Internet\r\noch mobiltelefon.\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n23. Riksdagen begär att regeringen låter  se över på\r\nvilket   sätt  organisationsbidrag  ges  till   de\r\norganisationer som verkar på området och komma med\r\nförslag om bättre, mer varaktiga lösningar.\r\n\r\n2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige  inom\r\nEU i en ledande  roll  skall  driva  alkohol-  och\r\nfolkhälsofrågan.\r\n\r\n2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om avveckling av EU-\r\nstödet till tobaksodling.\r\n\r\n2003/04:So586 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n9.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n14:1 Insatser mot aids för år 2004 83 122 000 kr.\r\n\r\n10. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  9 anslag\r\n14:4 Statens folkhälsoinstitut för år 2004  69 596\r\n000 kr.\r\n\r\n11.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 anslag\r\n14:41    (rätteligen   14:7)    Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder för år 2004 55 554 000 kr.\r\n\r\n12. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 anslag\r\n14:61    (rätteligen    14:10)   Institutet    för\r\nkomplementär medicin för år 2004 10 000 000 kr.\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9  anslag\r\n14:71   (rätteligen   14:11)  Bidrag  till  lokalt\r\nfolkhälsoarbete för år 2004 44 000 000 kr.\r\n\r\n14. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9  anslag\r\n14:8  Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder  för\r\når 2004 173 250 000 kr.\r\n\r\n15. Riksdagen avslår förslaget om att för budgetåret\r\n2004    anvisa     medel    till    anslag    14:9\r\nAlkoholsortimentsnämnden.\r\n\r\n2003/04:So623 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  med   följande  ändringar  i\r\nförhållande  till  regeringens   förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 14:4 Folkhälsoinstitutet -8 000 000 kr.\r\nAnslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -6 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So624 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av\r\norganisationsstödet till HBT-organisationer.\r\n\r\n2003/04:So638 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en\r\nutredning om hur  man  skall  stävja problemet med\r\ndet ökade spelberoendet i samhället samt hur ökade\r\nresurser  skall ges till forskning  och  stödjande\r\nbehandling.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n34.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2004 anslagen  under  utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård   och  social  omsorg  enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 14:4 Statens fokhälsoinstitut  -10 000 000\r\nkr.\r\nAnslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -9 000 000 kr.\r\nAnslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder  -30  000\r\n000 kr.\r\n\r\n2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,\r\nv, c, mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs   om   WHO:s\r\nEuroparegion och European Alcohol Action Plan.\r\n\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  effektivare\r\nbehandlingsinstanser för spelberoende personer.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om att fler\r\nalternativ till institutionsvård bör utvecklas för\r\natt hjälpa spelberoende personer.\r\n\r\n2003/04:Kr331 av Inger Lundberg (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om uppföljning av de\r\nsociala   effekterna   om   beslutet    av    s.k.\r\nvärdeautomater i Sverige.\r\n\r\n2003/04:Kr332 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  utreda  ungas\r\nökande  spelberoende  och  komma  med förslag till\r\npreventiva åtgärder.\r\n\r\n2003/04:Ub217 av Anne Marie Brodén (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag\r\nom   att   särskilda   resurser   avsätts  för  dels\r\nuppbyggnad av ett nationellt kompetenscentrum,  dels\r\nupprättande   av   ett   nationellt   register   för\r\nkomplementär och alternativ medicin.\r\n\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nFolkhälsoinstitutet  bör  få i uppdrag att se över\r\nsambanden   mellan   livsmedelsproduktionens   och\r\nlivsmedelshanteringens  effekter  på  den slutliga\r\nproduktens miljö- och hälsopåverkan samt  hur vi i\r\ndetta   sammanhang   kan   motverka   de  negativa\r\nhälsoeffekterna.\r\n\r\n\r\nBarnpolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:So232 av Gunilla Tjernberg och Inger\r\nDavidson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  en  förutsättningslös\r\nutredning angående Barnombudsmannens organisation.\r\n\r\n\r\nHandikappolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.  Riksdagen   anvisar  för  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde 9  Hälsovård,  sjukvård  och  social\r\nomsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 16:7 Bilstöd till handikappade +70 000 000\r\nkr.\r\nAnslag     16:8     Kostnader     för     statlig\r\nassistansersättning +300 000 000 kr.\r\nNytt  anslag:  Tillgänglighetsreform 500 000  000\r\nkr.\r\n\r\n2003/04:So206 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  en förändring av gällande\r\nbestämmelser vad gäller bilstödet till handikappade.\r\n\r\n2003/04:So209 av Anders G Högmark och Elizabeth\r\nNyström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  på prov införa en icke\r\nschabloniserad assistansersättning.\r\n\r\n2003/04:So255 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att bidrag  till  bil  även\r\nskall kunna ges till handikappade personer som fyllt\r\n50 år och har sjuk- eller aktivitetsersättning.\r\n\r\n2003/04:So315 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  en  översyn  av  den\r\nspecialiserade omsorgen.\r\n\r\n2003/04:So328 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om  att  individualisera\r\nbiståndet för ledarhund.\r\n\r\n2003/04:So347 av Sven Brus och Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att se över möjligheten att\r\nskyndsamt  förändra  regelverket  för  bilstöd  till\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n2003/04:So362 av Ulrik Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att se över statsbidraget\r\ntill handikapporganisationerna.\r\n\r\n2003/04:So364 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att se över möjligheten att\r\nsnarast  återkomma  med  förslag   till   ändring  i\r\nregelverket för bilstöd till funktionshindrade.\r\n\r\n2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  rätten till\r\npersonligt ombud skrivs in i socialtjänstlagen.\r\n\r\n2003/04:So415 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om personliga ombud.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rättssäkerhet.\r\n\r\n2003/04:So475 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en  förändring av\r\nreglerna  gällande  vilka  som  är berättigade  till\r\nbilstöd.\r\n\r\n2003/04:So487 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag   om   att   utreda   införandet   av   en\r\nhjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om återförandet  av\r\ndet ekonomiska ansvaret för assistansreformen till\r\nstaten.\r\n\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nfunktionshindrade   skall    ha    tillgång   till\r\npersonliga assistenter även vid studier.\r\n\r\n2003/04:So512 av Erling Bager m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  Ågrenska stiftelsen  i\r\nGöteborg   och   anslagen   16:2   och   16:4   inom\r\nutgiftsområde 9.\r\n\r\n2003/04:So522 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av service- och\r\nsignalhundar.\r\n\r\n2003/04:So567 av Ingela Thalén och Anita Johansson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbildning  av service- och\r\nsignalhundar.\r\n\r\n2003/04:So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om regler för bidrag\r\ntill anhörigorganisationer.\r\n\r\n2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2004  under\r\nutgiftsområde  9  på nytt anslag,  Stimulansbidrag\r\ntill   anpassning   av    byggnader    m.m.    för\r\nfunktionshindrade, 500 000 000 kr.\r\n\r\n2.  Riksdagen anvisar för utgiftsområde 9 budgetåret\r\n2004 till anslag 16:7 Bilstöd till handikappade 70\r\n000  000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller\r\nsåledes 266 000 000 kr.\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar för utgiftsområde 9 budgetåret\r\n2004  till  anslag16:8   Kostnader   för   statlig\r\nassistansersättning  300  000  000  kr  utöver vad\r\nregeringen föreslagit eller således 10 361 000 000\r\nkr.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  direktiven  för\r\nutredningsarbete om assistansverksamhet m.m.\r\n\r\n2003/04:So586 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n16. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 anslag\r\n16:1 Personligt ombud för år 2004 290 000 000 kr.\r\n\r\n17.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd för\r\når 2004 176 319 000 kr.\r\n\r\n18. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 anslag\r\n16:4 Bidrag till viss verksamhet  för personer med\r\nfunktionshinder för 2004 79 394 000 kr.\r\n\r\n19.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n16:5  Bidrag  till  handikapporganisationer för år\r\n2004 163 748 000 kr.\r\n\r\n20. Riksdagen avslår förslaget  att  för  budgetåret\r\n2004   anvisa   medel   till   anslag   16:6  Viss\r\nelektronisk  utrustning  (rätteligen  Bidrag  till\r\nutrustning för elektronisk kommunikation).\r\n\r\n21.  Riksdagen  avslår  förslaget att för budgetåret\r\n2004 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.\r\n\r\n22. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9  anslag\r\n16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för\r\når 2004 11 961 000 000 kr.\r\n\r\n23.  Riksdagen  avslår  förslaget att för budgetåret\r\n2004    anvisa    medel    till    anslag    16:10\r\nHandikappombudsmannen.\r\n\r\n24.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n16:11  Bostadsstöd  till  funktionshindrade för år\r\n2004 80 000 000 kr.\r\n\r\n25.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  anslag\r\n16:12  Hjälpmedelsgaranti  för år 2004 236 794 000\r\nkr.\r\n\r\n2003/04:So592 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om personliga ombud\r\noch gode män.\r\n\r\n2003/04:So599 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  att  statsbidragen  till\r\ntolktjänster  för  döva  skall omfördelas med hänsyn\r\ntill   antalet   tolkanvändare    i    de   enskilda\r\nlandstingen.\r\n\r\n2003/04:So609 av Sonja Fransson och Lennart Axelsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  vid  översyn   av\r\nbilstödet beakta 65-årsgränsen.\r\n\r\n2003/04:So610 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om Ågrenska stiftelsen och\r\nvikten av statsbidrag för verksamheten.\r\n\r\n2003/04:So614 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nregelverket för  personlig assistans enligt lagen om\r\nassistansersättning (LASS).\r\n\r\n2003/04:So615 av Britt-Marie Lindkvist och Marie\r\nGranlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  underlättad tillgång\r\ntill service- och signalhundar.\r\n\r\n2003/04:So616 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  behovet   av   SDR:s\r\nombudsmannafunktion.\r\n\r\n2003/04:So622 av Lennart Axelsson och Sonja Fransson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet av en översyn av\r\nbilstödet för en mer långsiktig lösning.\r\n\r\n2003/04:So627 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om personlig assistans.\r\n\r\n2003/04:So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt\r\nstatsbidrag till anhörigorganisationer.\r\n\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om principerna för\r\nbilstödet.\r\n\r\n2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om att låta\r\nvuxenutbildning   vara   underlag  för  rätt  till\r\nassistent enligt LSS.\r\n\r\n\r\nÄldrepolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.  Riksdagen  anvisar  för  2004   anslagen  under\r\nutgiftsområde  9  Hälsovård, sjukvård  och  social\r\nomsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  17:1 Stimulansbidrag  och  åtgärder  inom\r\näldrepolitiken            +70 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till anslag\r\n17:1    Stimulansbidrag    och    åtgärder    inom\r\näldrepolitiken 70 000 000 kr utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller således 99 946 000 kr.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om äldrevårdscentrum\r\noch de årliga  överläggningarna  och  avtalen  med\r\nLandstingsförbundet.\r\n\r\n\r\nSocialtjänstpolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.   Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och social\r\nomsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  18:1  Bidrag  till  utveckling av socialt\r\narbete m.m. +10 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om Rikskvinnocentrum.\r\n\r\n11. Riksdagen  beslutar  om  stöd  till mansjourer i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Ju450 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om fler platser för\r\nLVU- och LSU-vård av unga brottslingar.\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  stöd  till\r\norganisationer som arbetar med att hjälpa  flickor\r\noch   kvinnor  som  utsätts  för  hedersrelaterade\r\nbrott.\r\n\r\n37. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om samverkan  mellan\r\nkommuner och ideella kvinnojourer.\r\n\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  stöd   till\r\nkvinnojourernas  arbete,  särskilt mot bakgrund av\r\nderas kunskap och erfarenhet  av utsatta flickor i\r\npatriarkala familjer.\r\n\r\n2003/04:So243 av Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  att  reglerna   för\r\nSocialstyrelsens bidrag  till ideella organisationer\r\nändras.\r\n\r\n2003/04:So330 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nSusanne Eberstein (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvinnojourer.\r\n\r\n2003/04:So381 av Hans Hoff (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs  om  att ta fram en samlad\r\nstrategi för att ge de hemlösa ett värdigt liv.\r\n\r\n2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att rätten till\r\nbostad skall skrivas in i socialtjänstlagen.\r\n\r\n2003/04:So415 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om hemlösa.\r\n\r\n2003/04:So419 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär   att   regeringen   kartlägger\r\ntillgången på kvinnojourer i landets kommuner  med\r\nmålsättningen  att  säkra  alla  kvinnors rätt och\r\nmöjlighet att uppsöka kvinnojourer  antingen i den\r\negna kommunen eller i grannkommunen.\r\n\r\n2003/04:So496 av Carina Ohlsson och Hans Hoff (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  våldsutsatta\r\nkvinnors  och barns  rätt  till  stöd,  skydd  och\r\nbehandling.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om vikten av jämnare\r\noch bättre arbetsvillkor för kvinnojourer.\r\n\r\n2003/04:So498 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkvinnojourernas ekonomiska stöd från staten räknas\r\nupp.\r\n\r\n2003/04:So586 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n26. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9  anslag\r\n18:2 Statens institutionsstyrelse för år 2004  618\r\n479 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So589 av Tina Acketoft och Torkild\r\nStrandberg (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  öka  det\r\nekonomiska stödet till landets kvinnojourer  genom\r\nomfördelning av bidrag.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  verka  för en\r\nstörre  förståelse  hos  sociala  myndigheter  för\r\nbetydelsen   av   de   fristående  kvinnojourernas\r\narbete.\r\n\r\n2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i motionen om boende för\r\nhemlösa.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag om en handlingsplan mot hemlöshet.\r\n\r\n2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att göra Statens\r\ninstitutionsstyrelse   (SIS)  mer  anpassad   till\r\nkommunernas behov.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  SIS behov av\r\npsykiatrisk kompetens.\r\n\r\n2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  kommunerna\r\nrekommenderas   att   ta  ett  större  ansvar  för\r\nkvinnojourerna.\r\n\r\n2003/04:Bo252 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nSocialstyrelsen  och  Boverket  tillsammans  skall\r\nkartlägga hemlösheten minst vart tredje år.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nSocialstyrelsen   ett  särskilt  uppdrag  avseende\r\nhemlösa kvinnor.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  särskilda\r\ninitiativ för att förbättra  situationen  för  dem\r\nsom blivit hemlösa till följd av avvecklingar inom\r\nvård och omsorg.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  utreda  och\r\nlägga     fram     förslag    på    ändringar    i\r\nsocialtjänstlagen.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om uppföljning  av\r\nKommittén för hemlösas förslag.\r\n\r\n2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsocialtjänstlagen skall  ge stöd för boende som en\r\nsocial rättighet.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en rikstäckande\r\nkampanj med en nollvision för hemlösheten.\r\n\r\n2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att en strategi\r\nför  att  minska  antalet   hem-  och  bostadslösa\r\nutarbetas.\r\n\r\n\r\nForskningspolitik\r\n\r\n\r\n2003/04:So623 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  med  följande   ändringar  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  26:2  Forskningsrådet  för  arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning -61 000 000 kr.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n34.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2004 anslagen  under  utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård   och  social  omsorg  enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag  26:2 Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap: Forskning -31 000 000 kr.\r\n\r\nÖvrig statlig verksamhet\r\n\r\n\r\n2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n\r\n2003/04:So386 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen anfö\r\nApoteksbolagets försäljningsmonopol av läkemedel.\r\n\r\n2003/04:So444 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen  anfö\r\napoteksmonopolet.\r\n\r\n2003/04:So476 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen återkommer med förslag om upphävande av den nu\r\nför visst bolag att driva apoteksverksamhet.\r\n\r\n2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen anf\r\napoteksmonopolet.\r\n\r\n2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen  anfö\r\napoteksverksamheten.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2004 inom\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n\r\n\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Anslag |                              |Anslagstyp|Regeringens |m        |fp\r\n|       |                              |        |förslag       |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:1   |Tandvårdsförmåner m.m.        |(ram)   |    4 061 410 |  -1 061 |\r\n|       |                              |        |              |     410 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:2   |Bidrag för                    |(ram)   |   19 450 000 |-500 000 |-300\r\n|       |läkemedelsförmånerna          |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:3   |Bidrag till hälso- och        |(ram)   |      275 036 | -15 000 |+755\r\n|       |sjukvård                      |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:4   |Statens beredning för         |(ram)   |       40 193 | +10 000 |\r\n|       |medicinsk utvärdering         |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:5   |Hälso- och sjukvårdens        |(ram)   |       25 661 |         |\r\n|       |ansvarsnämnd                  |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:6   |Socialstyrelsen               |(ram)   |      487 885 |-108 000 |\r\n|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:7   |Läkemedelsförmånsnämnden      |(ram)   |       58 458 | -29 229 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:8   |Sjukvård i internationella    |(ram)   |      267 000 |         |\r\n|       |förhållanden                  |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:9   |Ersättning till               |(ram)   |       35 000 |         |\r\n|       |talidomidskadade i vissa fall |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:10  |Nationell vårdgaranti         |(ram)   |              |  +2 000 |\r\n|       |                              |        |              |     000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:11  |Medicinalstyrelse             |(ram)   |              |+108 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:12  |Bidrag till kvalitetshöjning i|(ram)   |              |         |+500\r\n|       |psykiatrisk vård              |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|13:13  |Forskning i palliativ vård    |(ram)   |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:1   |Insatser mot aids             |(ram)   |       58 122 | +25 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:2   |Bidrag till WHO               |(ram)   |       34 371 |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:3   |Bidrag till Nordiska högskolan|(ram)   |       17 910 |         |\r\n|       |för folkhälsovetenskap        |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:4   |Statens folkhälsoinstitut     |(ram)   |      129 596 | -60 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:5   |Smittskyddsinstitutet         |(ram)   |      179 642 |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:6   |Institutet för psykosocial    |(ram)   |       15 031 |         |\r\n|       |medicin                       |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:7   |Folkhälsopolitiska åtgärder   |(ram)   |       96 554 | -41 000 |+100\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:8   |Alkohol- och                  |(ram)   |      153 250 | +20 000 |+100\r\n|       |narkotikapolitiska åtgärder   |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:9   |Alkoholsortimentsnämnden      |(ram)   |          422 |    -422 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:10  |Institut för komplementär     |(ram)   |              | +10 000 |\r\n|       |medicin                       |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|14:11  |Lokalt folkhälsoarbete        |(ram)   |              | +44 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15:1   |Barnombudsmannen              |(ram)   |       16 817 |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|15:2   |Statens nämnd för             |(ram)   |        8 300 |         |\r\n|       |internationella               |        |              |         |\r\n|       |adoptionsfrågor               |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:1   |Personligt ombud              |(ram)   |       90 000 |+200 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:2   |Vissa statsbidrag inom        |(ram)   |      275 000 |         |\r\n|       |handikappområdet              |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:3   |Statsbidrag till särskilt     |(ram)   |      168 319 |  +8 000 |\r\n|       |utbildningsstöd               |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:4   |Bidrag till viss verksamhet   |(obet.) |       78 394 |  +1 000 |\r\n|       |för        personer       med |        |              |         |\r\n|       |funktionshinder               |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:5   |Bidrag till                   |(obet.) |      161 748 |  +2 000 |\r\n|       |handikapporganisationer       |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:6   |Bidrag till utrustning för    |(ram)   |       22 794 | -22 794 |\r\n|       |elektronisk kommunikation     |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:7   |Bilstöd till handikappade     |(ram)   |      196 000 |-196 000 |+70 0\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:8   |Kostnader för statlig         |(ram)   |   10 061 000 |  +1 900 |+300\r\n|       |assistansersättning           |        |              |     000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:9   |Statens institut för särskilt |(ram)   |       15 647 |         |\r\n|       |utbildningsstöd               |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:10  |Handikappombudsmannen         |(ram)   |       18 682 | -18 682 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:11  |Bostadsstöd till              |(ram)   |              | +80 000 |\r\n|       |funktionshindrade             |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:12  |Hjälpmedelsgaranti            |(ram)   |              |+236 794 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|16:13  |Tillgänglighetsreform         |(ram)   |              |         |+500\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|17:1   |Stimulansbidrag och åtgärder  |(ram)   |       29 946 |         |+70 0\r\n|       |inom äldrepolitiken           |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|18:1   |Bidrag till utveckling av     |(ram)   |       72 378 |         |+10 0\r\n|       |socialt arbete m.m.           |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|18:2   |Statens institutionsstyrelse  |(ram)   |      743 479 |-125 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|18:3   |Utvecklingsmedel till åtgärder|(ram)   |       10 000 |         |\r\n|       |för hemlösa                   |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|26:1   |Forskningsrådet för arbetsliv |(ram)   |       22 851 |         |\r\n|       |och          socialvetenskap: |        |              |         |\r\n|       |Förvaltning                   |        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|26:2   |Forskningsrådet för arbetsliv |(ram)   |      288 376 |         |\r\n|\r\n|       |och socialvetenskap: Forskning|        |              |         |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSUMMA                                               37 665 272    +2 467   +2 1\r\n257      000      000     000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nBilaga 4\r\n\r\nUtskottets förslag till beslut om\r\nanslag inom utgiftsområde 9\r\n\r\n\r\n\r\nHälsovård,   sjukvård   och   social\r\nomsorg\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  redovisar sina\r\nställningstaganden  i särskilda yttranden  som  fogas\r\ntill betänkandet.\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                                Utskottets\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n13 Hälso- och sjukvårdspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Tandvårdsförmåner m.m. (ram)                  4 061 410\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag för läkemedelsförmånerna (ram)        19 450 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Bidrag till hälso- och sjukvård (ram)           275 036\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Statens beredning för medicinsk utvärdering      40 193\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (ram)        25 661\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Socialstyrelsen (ram)                           487 885\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Läkemedelsförmånsnämnden (ram)                   58 458\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8  Sjukvård i internationella förhållanden         267 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9  Ersättning till talidomidskadade i vissa         35 000\r\nfall (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n14 Folkhälsa\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Insatser mot aids (ram)                          58 122\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag till WHO (ram)                            34 371\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Bidrag till Nordiska högskolan för               17 910\r\nfolkhälsovetenskap (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Statens folkhälsoinstitut (ram)                 129 596\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Smittskyddsinstitutet (ram)                     179 642\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Institutet för psykosocial medicin (ram)         15 031\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Folkhälsopolitiska åtgärder (ram)                96 554\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8  Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder        153 250\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9  Alkoholsortimentsnämnden (ram)                      422\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n15 Barnpolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Barnombudsmannen (ram)                           16 817\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Statens nämnd för internationella                 8 300\r\nadoptionsfrågor (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n16 Handikappolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Personligt ombud (ram)                           90 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Vissa statsbidrag inom handikappområdet         275 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd       168 319\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Bidrag till viss verksamhet för personer         78 394\r\nmed funktionshinder (obet.)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Bidrag till handikapporganisationer (obet.)     161 748\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Bidrag till utrustning för elektronisk           22 794\r\nkommunikation (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Bilstöd till handikappade (ram)                 196 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8  Kostnader för statlig assistansersättning    10 061 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9  Statens institut för särskilt                    15 647\r\nutbildningsstöd (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n10 Handikappombudsmannen (ram)                      18 682\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n17 Äldrepolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Stimulansbidrag och åtgärder inom                29 946\r\näldrepolitiken (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n18 Socialtjänstpolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Bidrag till utveckling av socialt arbete         72 378\r\nm.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Statens institutionsstyrelse (ram)              743 479\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 8 och avslår motionerna 2002/03:So257, 2003/04:Fi240 yrkande 20, 2003/04:Ju450 yrkande 5, 2003/04:Ju479 yrkandena 7 och 37, 2003/04:Sf289 yrkande 6, 2003/04:Sf359 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 13, 2003/04:Sf405 yrkande 8, 2003/04:So209, 2003/04:So307 yrkandena 1 och 4, 2003/04:So342 yrkande 5, 2003/04:So343 yrkande 39, 2003/04:So345 yrkandena 21, 22 och 24, 2003/04:So372 yrkande 1, 2003/04:So386 yrkandena 1-3, 6 och 7, 2003/04:So394 yrkande 5, 2003/04:So408 yrkande 1, 2003/04:So415 yrkandena 5, 10 och 12, 2003/04:So418 yrkande 6, 2003/04:So487 yrkandena 3 och 4, 2003/04:So498 yrkande 1, 2003/04:So502 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So503 yrkandena 1 och 9, 2003/04:So512, 2003/04:So513 yrkandena 4-6 och 10, 2003/04:So572 yrkandena 5 och 6, 2003/04:So575 yrkandena 1-4, det senare i denna del, 2003/04:So586 yrkandena 1-26, 2003/04:So589 yrkandena 1 och 2 i denna del, 2003/04:So592 yrkandena 3 och 6, 2003/04:So599, 2003/04:So610, 2003/04:So623 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So640 yrkandena 4, 24, 31 och 34 och 2003/04:Ub217.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 13:6 Socialstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Beyndigande angående ramanslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 18:2 Statens institutionsstyrelse",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 26:3 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Propositionens lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 9 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Rett Centers långsiktiga finansiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So383.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Uppföljning av Läkemedelsförmånsnämndens uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So466.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Vård i livets slutskede",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So640 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EB6D984F-5AA8-4302-8AA7-65E8E4EC0A9C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "130",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EB6D984F-5AA8-4302-8AA7-65E8E4EC0A9C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So322, 2002/03:So342, 2002/03:So483, 2002/03:So507 yrkande 3, 2003/04:Ju292 yrkande 3, 2003/04:Ju449 yrkande 3, 2003/04:So211 yrkandena 1-3, 2003/04:So226, 2003/04:So262, 2003/04:So307 yrkandena 2 och 3, 2003/04:So312 yrkande 2, 2003/04:So325, 2003/04:So335, 2003/04:So342 yrkandena 2-4 och 6-9, 2003/04:So356, 2003/04:So370, 2003/04:So394 yrkandena 6 och 7, 2003/04:So395 yrkande 9, 2003/04:So407 yrkande 2, 2003/04:So412 yrkande 1, 2003/04:So415 yrkandena 1, 3, 4, 6-9, 11, 13 och 14, 2003/04:So434, 2003/04:So438 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So502 yrkandena 3, 4, 6-9, 11-14 och 17, 2003/04:So517, 2003/04:So527, 2003/04:So528, 2003/04:So542, 2003/04:So547, 2003/04:So551, 2003/04:So555, 2003/04:So558, 2003/04:So560, 2003/04:So570 yrkande 1, 2003/04:So574 yrkandena 1-14, 16 och 17, 2003/04:So592 yrkandena 1, 2, 4, 5, 7-10 och 12, 2003/04:So594, 2003/04:So601, 2003/04:So637 yrkandena 6, 7, 9, 10 och 12-16, 2003/04:So643 yrkande 1, 2003/04:Ub271 yrkande 2 och 2003/04:Ub398 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5689A6DE-FC6F-45AB-9DE3-83EF7FDBE7C0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "23",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "128",
                    "46",
                    "119",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5689A6DE-FC6F-45AB-9DE3-83EF7FDBE7C0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Abort i Sverige för utländska kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U276 yrkande 5, 2003/04:So242 yrkande 2, 2003/04:So250, 2003/04:So437 och 2003/04:So455.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"mp\"",
          "votering_id": "EDA194E6-5005-487B-B56F-B543F141FA4A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "176",
                    "117",
                    "2",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EDA194E6-5005-487B-B56F-B543F141FA4A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Stödet till HBT-organisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418 yrkande 25, 2003/04:L350 yrkande 15, 2003/04:So568 yrkande 23 och 2003/04:So624.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Statens folkhälsoinstituts arbetsuppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkandena 17 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Relationen mellan kost, hälsa och miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ410 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Folkhälsofrågor för vuxna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So482.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Spelberoende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So423 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So424, 2003/04:So501 yrkandena 3, 12 och 13, 2003/04:So638 yrkande 1, 2003/04:Kr326 yrkandena 8 och 9, 2003/04:Kr331 yrkande 1 och 2003/04:Kr332 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Sveriges insatser inom EU mot narkotika",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 25, 2003/04:K419 yrkande 14 i denna del, 2003/04:So343 yrkande 11 och 2003/04:So345 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Svensk alkoholpolitik inom EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 14 i denna del, 2003/04:So343 yrkande 9, 2003/04:So357, 2003/04:So411 yrkande 3, 2003/04:So576 yrkande 1 och 2003/04:So645 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "EU-stöd till tobaksodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 14 i denna del, 2003/04:So472 och 2003/04:So577 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Barnombudsmannens organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So232.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Rätt till personligt ombud enligt socialtjänstlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So394 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "FC845370-8132-43A7-96CA-74E090AEEA85",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "37",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FC845370-8132-43A7-96CA-74E090AEEA85",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Översyn av den specialiserade omsorgen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So315.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Service och signalhundar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So328, 2003/04:So522, 2003/04:So567 och 2003/04:So615.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bidrag till nationella anhörigorganisationer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So362, 2003/04:So572 yrkande 7, 2003/04:So616 och 2003/04:So641 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Bilstödet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So206, 2003/04:So255, 2003/04:So347, 2003/04:So364, 2003/04:So475, 2003/04:So609, 2003/04:So622 och 2003/04:So642 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Personlig assistans",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So504 yrkande 31, 2003/04:So575 yrkande 4 i denna del, 2003/04:So614, 2003/04:So627 och 2003/04:Ub391 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "A653A911-2203-4200-A4CB-E74079EE22A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "129",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A653A911-2203-4200-A4CB-E74079EE22A2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Stöd till kvinnojourer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju443 yrkande 11, 2003/04:Sf402 yrkande 21, 2003/04:So330, 2003/04:So419 yrkande 9, 2003/04:So496 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So589 yrkande 2 i denna del och 2003/04:Ub271 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "A01D7829-F539-4DCB-868A-9F0AC537B98A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "37",
                    "44",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A01D7829-F539-4DCB-868A-9F0AC537B98A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Rikskvinnocentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju443 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Regler för bidrag till ideella organisationer på det sociala området",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So243.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Statens institutionsstyrelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkandena 9 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Insatser för hemlösa m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motionerna 2003/04:So381, 2003/04:So407 yrkande 3, 2003/04:So415 yrkande 2, 2003/04:So635 yrkande 8, 2003/04:So637 yrkande 1, 2003/04:Bo252 yrkandena 1-3, 11 och 12, 2003/04:Bo261 yrkandena 4 och 6 och 2003/04:Bo263 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Apoteksmonopolet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343 yrkande 20, 2003/04:So386 yrkande 4, 2003/04:So444, 2003/04:So476, 2003/04:So640 yrkande 29 och 2003/04:N344 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9164116D-4E71-45F7-BBA6-E2836BF22806",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "40",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "127",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9164116D-4E71-45F7-BBA6-E2836BF22806",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Uppföljning av Läkemedelsförmånsnämndens uppdrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vård i livets slutskede",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Psykiatri",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Abort i Sverige för utländska kvinnor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Stödet till HBT-organisationer",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Statens folkhälsoinstituts arbetsuppgifter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Relationen mellan kost, hälsa och miljö",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Spelberoende",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Spelberoende",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Rätt till personligt ombud enligt socialtjänstlagen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Översyn av den specialiserade omsorgen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Service och signalhundar m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bidrag till nationella anhörigorganisationer m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Bilstödet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Personlig assistans",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Stöd till kvinnojourer m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Stöd till kvinnojourer m.m.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Regler för bidrag till ideella organisationer på det sociala området",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Apoteksmonopolet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till motion om Rett Centers långsiktiga finansiering. Delvis bifall till motioner om insatser för hemlösa. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 14:15:32"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2004. Totalt fördelas 37,7 miljarder kronor. Riksdagen gav också regeringen två uppdrag: Regeringen bör bedöma verksamheten vid Rett Center och återkomma till riksdagen med förslag på hur den kan finansieras på lång sikt. Rett Center är ett nationellt centrum för medicinsk specialistvård, forskning och information om Rett syndrom. Det är landets enda i sitt slag. Regeringen bör också snabbt återkomma till riksdagen och berätta vad man har gjort för de mest utsatta i samhället, som hemlösa och tunga missbrukare, och vad det givit för resultat. Man bör också tala om vad man planerar att göra för dem inom den närmaste framtiden. ",
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:02:40"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)",
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:02:40"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 14:15:32"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2004. Totalt fördelas 37,7 miljarder kronor. Utskottet föreslår också att riksdagen ger regeringen två uppdrag: Regeringen bör bedöma verksamheten vid Rett Center och återkomma till riksdagen med förslag på hur den kan finansieras på lång sikt. Rett Center är ett nationellt centrum för medicinsk specialistvård, forskning och information om Rett syndrom. Det är landets enda i sitt slag. Regeringen bör också snabbt återkomma till riksdagen och berätta vad man har gjort för de mest utsatta i samhället, som hemlösa och tunga missbrukare, och vad det givit för resultat. Man bör också tala om vad man planerar att göra för dem inom den närmaste framtiden.</p>",
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:02:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)",
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 13:02:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sou_1.docx",
          "filstorlek": "433050",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F57C1738-EE2C-4D17-B7BA-972082106D3A"
        },
        {
          "dok_id": "GR01SOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sou_1.pdf",
          "filstorlek": "1809516",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_sou_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B1705E74-1FF3-4B86-92C0-9AEF06B537E1"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So257 Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GQ02So257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So257",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So322 Barnpsykiatri",
          "ref_dok_id": "GQ02So322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So322",
          "ref_dok_titel": "Barnpsykiatri",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Berglund Nilsson och Marianne Carlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So342 Barn med psykisk ohälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So342",
          "ref_dok_titel": "Barn med psykisk ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So483 Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GQ02So483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So483",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So507 Åtgärder för utsatta barn",
          "ref_dok_id": "GQ02So507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So507",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för utsatta barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo252 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GR02Bo252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo252",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo261 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo263 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju292 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju443 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju443",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju449 Rättspsykiatrin och rättssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju449",
          "ref_dok_titel": "Rättspsykiatrin och rättssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju450 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GR02Ju450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju450",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju479",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K416 Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr331 Uppföljning och kontroll av värdeautomater",
          "ref_dok_id": "GR02Kr331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr331",
          "ref_dok_titel": "Uppföljning och kontroll av värdeautomater",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr332 Åtgärder mot spelberoende",
          "ref_dok_id": "GR02Kr332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr332",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N344 Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf359 Vissa anslagsfrågor inom utgiftsområdena 9-12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Vissa anslagsfrågor inom utgiftsområdena 9-12",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf405 Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf405",
          "ref_dok_titel": "Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So206 Bilstödet till handikappade",
          "ref_dok_id": "GR02So206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So206",
          "ref_dok_titel": "Bilstödet till handikappade",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So209 Schablonbeloppet",
          "ref_dok_id": "GR02So209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So209",
          "ref_dok_titel": "Schablonbeloppet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So211 Tvångsvård av psykiskt sjuka",
          "ref_dok_id": "GR02So211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So211",
          "ref_dok_titel": "Tvångsvård av psykiskt sjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So226 Psykvården ",
          "ref_dok_id": "GR02So226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So226",
          "ref_dok_titel": "Psykvården ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So232 Barnombudsmannens organisation",
          "ref_dok_id": "GR02So232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So232",
          "ref_dok_titel": "Barnombudsmannens organisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg och Inger Davidson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So242 EU och aborter",
          "ref_dok_id": "GR02So242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So242",
          "ref_dok_titel": "EU och aborter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So243 Ändringar i Socialstyrelsens regler",
          "ref_dok_id": "GR02So243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So243",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i Socialstyrelsens regler",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So250 Rätt till abort för utländska medborgare",
          "ref_dok_id": "GR02So250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So250",
          "ref_dok_titel": "Rätt till abort för utländska medborgare",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So255 Bidrag till bil för handikappade",
          "ref_dok_id": "GR02So255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So255",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till bil för handikappade",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So262 Översyn av de psykiskt sjukas situation ",
          "ref_dok_id": "GR02So262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So262",
          "ref_dok_titel": "Översyn av de psykiskt sjukas situation ",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So307 Psykiatrivården",
          "ref_dok_id": "GR02So307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So307",
          "ref_dok_titel": "Psykiatrivården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So312 Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So312",
          "ref_dok_titel": "Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So315 Översyn av den specialiserade omsorgen",
          "ref_dok_id": "GR02So315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So315",
          "ref_dok_titel": "Översyn av den specialiserade omsorgen",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So325 Nationella hjälplinjen",
          "ref_dok_id": "GR02So325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So325",
          "ref_dok_titel": "Nationella hjälplinjen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M, S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So328 Ledarhundar",
          "ref_dok_id": "GR02So328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So328",
          "ref_dok_titel": "Ledarhundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So330 Kvinnojourer",
          "ref_dok_id": "GR02So330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So330",
          "ref_dok_titel": "Kvinnojourer",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So335 Gemensamt ansvar för patienter med dubbeldiagnos",
          "ref_dok_id": "GR02So335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So335",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt ansvar för patienter med dubbeldiagnos",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So342 Psykiatri",
          "ref_dok_id": "GR02So342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So342",
          "ref_dok_titel": "Psykiatri",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So343 Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GR02So343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So343",
          "ref_dok_titel": "Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So345 Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So347 Bilstöd till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So347",
          "ref_dok_titel": "Bilstöd till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So356 Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So356",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So357 Alkoholpolitiskt program inom EU",
          "ref_dok_id": "GR02So357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So357",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitiskt program inom EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So362 Statsbidraget till handikapporganisationerna",
          "ref_dok_id": "GR02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Statsbidraget till handikapporganisationerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So364 Bilstöd till handikappade",
          "ref_dok_id": "GR02So364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So364",
          "ref_dok_titel": "Bilstöd till handikappade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So370 Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So370",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So372 Komplementär- och alternativmedicin",
          "ref_dok_id": "GR02So372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So372",
          "ref_dok_titel": "Komplementär- och alternativmedicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So381 Hemlösa",
          "ref_dok_id": "GR02So381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So381",
          "ref_dok_titel": "Hemlösa",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So383 Rett syndrom",
          "ref_dok_id": "GR02So383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So383",
          "ref_dok_titel": "Rett syndrom",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S, M, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So386 Läkemedelsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02So386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So386",
          "ref_dok_titel": "Läkemedelsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So394 Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GR02So394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So394",
          "ref_dok_titel": "Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So395 Drogpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So395",
          "ref_dok_titel": "Drogpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So407 Utsatta personers situation",
          "ref_dok_id": "GR02So407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So407",
          "ref_dok_titel": "Utsatta personers situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So408 Tandvård efter behov och inte efter ålder",
          "ref_dok_id": "GR02So408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So408",
          "ref_dok_titel": "Tandvård efter behov och inte efter ålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So411 Alkoholen som samhällshot",
          "ref_dok_id": "GR02So411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So411",
          "ref_dok_titel": "Alkoholen som samhällshot",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So412 Föräldraskapet",
          "ref_dok_id": "GR02So412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So412",
          "ref_dok_titel": "Föräldraskapet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP, FP, V, C, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So415 Vården för psykiskt sjuka",
          "ref_dok_id": "GR02So415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So415",
          "ref_dok_titel": "Vården för psykiskt sjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So418 En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_id": "GR02So418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So418",
          "ref_dok_titel": "En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So419 Kvinnans rätt till sin egen kropp",
          "ref_dok_id": "GR02So419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So419",
          "ref_dok_titel": "Kvinnans rätt till sin egen kropp",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So423 Spelberoende",
          "ref_dok_id": "GR02So423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So423",
          "ref_dok_titel": "Spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So424 Forskning om vård av spelberoende",
          "ref_dok_id": "GR02So424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So424",
          "ref_dok_titel": "Forskning om vård av spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So434 Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So434",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So437 Utländska kvinnors rätt till abort i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02So437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So437",
          "ref_dok_titel": "Utländska kvinnors rätt till abort i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So438 Översyn av rättspsykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So438",
          "ref_dok_titel": "Översyn av rättspsykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So444 Apoteksmonopolet",
          "ref_dok_id": "GR02So444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So444",
          "ref_dok_titel": "Apoteksmonopolet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So455 Rätten till abort för utländsk kvinna i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02So455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So455",
          "ref_dok_titel": "Rätten till abort för utländsk kvinna i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M, FP, C, MP, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So466 Läkemedelsförmånsnämndens uppdrag",
          "ref_dok_id": "GR02So466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So466",
          "ref_dok_titel": "Läkemedelsförmånsnämndens uppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So472 Avveckling av EU-stöden till vin- och tobaksodlingar",
          "ref_dok_id": "GR02So472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So472",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av EU-stöden till vin- och tobaksodlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So475 Bilstöd till personer med olika funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GR02So475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So475",
          "ref_dok_titel": "Bilstöd till personer med olika funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So476 Apoteksmonopolet ",
          "ref_dok_id": "GR02So476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So476",
          "ref_dok_titel": "Apoteksmonopolet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So482 Vandring för hälsa och välstånd",
          "ref_dok_id": "GR02So482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So482",
          "ref_dok_titel": "Vandring för hälsa och välstånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So487 Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02So487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So487",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So496 Skydd till våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_id": "GR02So496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So496",
          "ref_dok_titel": "Skydd till våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So498 Ökat skydd för misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02So498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So498",
          "ref_dok_titel": "Ökat skydd för misshandlade kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So501 Spel och spelberoende",
          "ref_dok_id": "GR02So501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So501",
          "ref_dok_titel": "Spel och spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So502 Reformerad psykiatrisk vård",
          "ref_dok_id": "GR02So502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So502",
          "ref_dok_titel": "Reformerad psykiatrisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So503 Patientmakt",
          "ref_dok_id": "GR02So503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So503",
          "ref_dok_titel": "Patientmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus",
          "ref_dok_id": "GR02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Barnet i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So512 Statsbidrag till Ågrenska stiftelsen",
          "ref_dok_id": "GR02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Statsbidrag till Ågrenska stiftelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So513 Kvalitet och valfrihet i sjukvården",
          "ref_dok_id": "GR02So513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So513",
          "ref_dok_titel": "Kvalitet och valfrihet i sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So517 Tvångsomhändertagande av psykiskt sjuka",
          "ref_dok_id": "GR02So517",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So517",
          "ref_dok_titel": "Tvångsomhändertagande av psykiskt sjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So522 Behov av service- och signalhundar",
          "ref_dok_id": "GR02So522",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So522",
          "ref_dok_titel": "Behov av service- och signalhundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So527 Vård av psykiskt sjuka med drogmissbruk och hemlöshet",
          "ref_dok_id": "GR02So527",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So527",
          "ref_dok_titel": "Vård av psykiskt sjuka med drogmissbruk och hemlöshet",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So528 Samordning av resurser inom psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So528",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So528",
          "ref_dok_titel": "Samordning av resurser inom psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So542 Psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So542",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So542",
          "ref_dok_titel": "Psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So547 Psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So547",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So547",
          "ref_dok_titel": "Psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Jarl Lander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So551 Mellanvårdsenheterna inom psykiatrivården",
          "ref_dok_id": "GR02So551",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So551",
          "ref_dok_titel": "Mellanvårdsenheterna inom psykiatrivården",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So555 Regelverket för sluten psykiatrisk vård",
          "ref_dok_id": "GR02So555",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So555",
          "ref_dok_titel": "Regelverket för sluten psykiatrisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So558 Psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So558",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So558",
          "ref_dok_titel": "Psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So560 Tvångsomhändertagande för psykisk vård",
          "ref_dok_id": "GR02So560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So560",
          "ref_dok_titel": "Tvångsomhändertagande för psykisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So567 Utbildning av service- och signalhundar",
          "ref_dok_id": "GR02So567",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So567",
          "ref_dok_titel": "Utbildning av service- och signalhundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingela Thalén och Anita Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So568",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So568",
          "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So570 Psykisk hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So570",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So570",
          "ref_dok_titel": "Psykisk hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Berglund Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So572 Trygghet och kvalitet  i omvårdnaden av äldre",
          "ref_dok_id": "GR02So572",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So572",
          "ref_dok_titel": "Trygghet och kvalitet  i omvårdnaden av äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So574 Psykvården",
          "ref_dok_id": "GR02So574",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So574",
          "ref_dok_titel": "Psykvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So575 Funktionshindrades villkor",
          "ref_dok_id": "GR02So575",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So575",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So576 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So576",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So576",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So577 Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So577",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So577",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So586 Utgiftsområde 9 - Hälsa, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_id": "GR02So586",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So586",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 9 - Hälsa, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So589 Ökat stöd till kvinnojourerna",
          "ref_dok_id": "GR02So589",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So589",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till kvinnojourerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft och Torkild Strandberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So592 Den psykiatriska vården",
          "ref_dok_id": "GR02So592",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So592",
          "ref_dok_titel": "Den psykiatriska vården",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So594 Möjligheterna till mellantvång i psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So594",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So594",
          "ref_dok_titel": "Möjligheterna till mellantvång i psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Tone Tingsgård och Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So599 Statsbidragen till tolktjänster för döva",
          "ref_dok_id": "GR02So599",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So599",
          "ref_dok_titel": "Statsbidragen till tolktjänster för döva",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So601 Personalens betydelse inom psykiatrin",
          "ref_dok_id": "GR02So601",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So601",
          "ref_dok_titel": "Personalens betydelse inom psykiatrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariann Ytterberg och Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So609 Bilstöd",
          "ref_dok_id": "GR02So609",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So609",
          "ref_dok_titel": "Bilstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson och Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So610 Ågrenska stiftelsen",
          "ref_dok_id": "GR02So610",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So610",
          "ref_dok_titel": "Ågrenska stiftelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So614 Översyn av den statliga assistansersättningen enligt LASS",
          "ref_dok_id": "GR02So614",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So614",
          "ref_dok_titel": "Översyn av den statliga assistansersättningen enligt LASS",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So615 Tillgången till service- och signalhundar",
          "ref_dok_id": "GR02So615",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So615",
          "ref_dok_titel": "Tillgången till service- och signalhundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So616 De dövas företrädare",
          "ref_dok_id": "GR02So616",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So616",
          "ref_dok_titel": "De dövas företrädare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So622 Bilstödets utformning och finansiering",
          "ref_dok_id": "GR02So622",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So622",
          "ref_dok_titel": "Bilstödets utformning och finansiering",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson och Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So623 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GR02So623",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So623",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So624 Organisationsstöd och demokrati",
          "ref_dok_id": "GR02So624",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So624",
          "ref_dok_titel": "Organisationsstöd och demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So627 Personlig assistans",
          "ref_dok_id": "GR02So627",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So627",
          "ref_dok_titel": "Personlig assistans",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So635 Socialtjänsten - att tro på människan",
          "ref_dok_id": "GR02So635",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So635",
          "ref_dok_titel": "Socialtjänsten - att tro på människan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So637 Social utslagning",
          "ref_dok_id": "GR02So637",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So637",
          "ref_dok_titel": "Social utslagning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So638 Spelmissbruk",
          "ref_dok_id": "GR02So638",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So638",
          "ref_dok_titel": "Spelmissbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So640 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GR02So640",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So640",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So641 Anhörigvården",
          "ref_dok_id": "GR02So641",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So641",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So643 Socialtjänstpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So643",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So643",
          "ref_dok_titel": "Socialtjänstpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So645 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So645",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So645",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U276 Rätten till abort i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GR02U276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U276",
          "ref_dok_titel": "Rätten till abort i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub217 Nationellt forskningscentrum för komplementär och alternativ medicin",
          "ref_dok_id": "GR02Ub217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub217",
          "ref_dok_titel": "Nationellt forskningscentrum för komplementär och alternativ medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub271 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub271",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub391 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub391",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub398 Skolhälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02Ub398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub398",
          "ref_dok_titel": "Skolhälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-04",
          "ref_dok_id": "GR0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2003-12-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-04",
          "ref_dok_id": "GR0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2003-12-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:84",
          "ref_dok_id": "GR0K84",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:84",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1209",
          "ref_dok_id": "1985:125",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}