{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288643",
      "dok_id": "GR01SKU24",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SKU24",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SKU24",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "24",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:40",
      "titel": "Allmänna motioner om punktskatter",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU24/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU24",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SKU24",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SKU24",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SKU24</div><h1>Allmänna motioner om punktskatter</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet ett 90-tal motioner från den allmänna\r\nmotionstiden 2003, i vilka tas upp olika punktskattefrågor.\r\nI ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas bl.\r\na. yrkanden om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar av\r\nenergiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,\r\nnaturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning,\r\nbl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars\r\nenergiskatter, torven i energiskattesystemet, EU-arbetet, bl.a. frågan om\r\ngemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen i\r\nfråga om miljöskatter m.m. I de följande avsnitten behandlas jordbrukets\r\nmiljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, drivmedels-\r\noch fordonsskatt, alternativa drivmedel), alkohol- och tobaksfrågor,\r\navfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och, slutligen, båtskatt.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas 24\r\nreservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Energibeskattning, allmänt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,\r\n2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254\r\nyrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263\r\nyrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342\r\nyrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6\r\noch 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,\r\n2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,\r\n2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,\r\n2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476\r\nyrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n3.      Åkerinäringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10, 2003/04:Sk308\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n4.      Drivmedels- och fordonsskatt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,\r\n2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,\r\n2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6, 2003/04:T564 yrkande 22\r\noch 2003/04:N345 yrkande 6.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n5.      Alternativa drivmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk250, 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ407\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande 24.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n6.      Alkohol- och tobaksbeskattning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,\r\n2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349\r\nyrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna\r\ndel och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576\r\nyrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645 yrkande 2.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\nReservation 19 (v)\r\nReservation 20 (mp)\r\n\r\n7.      Privatinförsel av alkohol och tobak\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk313, 2003/04:Sk342, 2003/04:So345\r\nyrkande 9 i denna del, 2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande\r\n3.\r\nReservation 21 (fp, kd)\r\n\r\n8.      Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk304.\r\n\r\n9.      Skatt på avfall\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk337 och 2003/04:MJ472 yrkandena 27\r\noch 28.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n10.     Skatt på naturgrus\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk206 och 2003/04:Sk354.\r\nReservation 23 (m)\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\n11.     Skatt på spel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk375, 2003/04:Sk434, 2003/04:Kr360\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 2.\r\n\r\n12.     Skatt på fritidsbåtar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T467 yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 30 mars 2004\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),\r\nLennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-Olof\r\nSvensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp),\r\nRoger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina\r\nBråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp), Lars\r\nGustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2004 ställt\r\nsig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet, bl.a. avseende\r\npunktskatter, som lagts fram i budgetpropositionen. Riksdagen beslutade\r\nbl.a. om en grön skatteväxling som innebär att skatter och avgifter på\r\nförvärvsinkomster sänks med 2 miljarder kronor och som finansieras genom\r\nhöjd koldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrigsektor. Finansieringen\r\nav skatteväxlingen sker vidare genom höjd energiskatt på dieselolja och\r\nskatt på bekämpningsmedel samt elskatt för industrisektorn. Härvid avslogs\r\nde förslag, bl.a. på punktskatteområdet, som Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i\r\nsina respektive budgetalternativ för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, yttr.\r\n2003/04:SkU1y, rskr. 2003/04:42).\r\nI det följande behandlar utskottet återstående motionsyrkanden angående\r\npunktskatter, dvs. främst frågor om skatt på energi, vägtrafik, alkohol,\r\navfall, naturgrus, spel och fritidsbåtar, som väckts under den allmänna\r\nmotionstiden hösten 2003, men för vilka genomförande inte är kopplat till\r\ninnevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till\r\nhöstens budgetberedning.\r\nEn förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns\r\ni bilaga.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEnergibeskattning, allmänt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar\r\nav energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,\r\nnaturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning\r\nbeträffande bl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars\r\nenergiskatter, EU-arbetet, bl.a. frågan om gemensam europeisk miniminivå\r\nför koldioxidskatt samt såvitt avser beslutsordningen i fråga om miljöskatter\r\nm.m. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp) samt\r\nsärskilt yttrande 1 (mp).\r\nBakgrund\r\nSkatteväxlingskommittén  (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling\r\noch redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)\r\nSkatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell\r\nför hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer\r\növerskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.\r\nFinansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs\r\nenergiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds 2000:73)\r\nUtvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.\r\nI budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis\r\nreformering av energiskattestrukturen  med utgångspunkt i\r\nSkatteväxlingskommitténs\r\nprincipskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände en\r\nstrategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet genom en\r\ngrön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling under perioden\r\n2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i de senaste årens\r\nbudgetpropositioner har hittills en skatteväxling på 10 miljarder kronor\r\ngenomförts, varav 2 miljarder kronor för år 2004.\r\nEtt system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor  infördes\r\nden 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att köpa\r\nelcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från\r\nförsäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Industrier\r\nsom behöver mycket el för sin tillverkning ska undantas från kravet att\r\nköpa elcertifikat.\r\nEG-direktiv\r\nI EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.\r\nRegler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen\r\nfinns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet\r\n(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser\r\nför såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.\r\nAv energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används för\r\nuppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen\r\ngäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används\r\nsom drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i\r\nnivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.\r\nEnergiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används för\r\nandra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,\r\ndubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för kemisk\r\nreduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt mineralogiska\r\nprocesser. Medlemsstaterna har således valfrihet att beskatta eller inte\r\nbeskatta energiprodukter och el som används för dessa ändamål. Vidare\r\ngäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter som används\r\nför kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet för skattefriheten\r\nför flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.\r\nEnergiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15 ) att\r\nbevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.:\r\nskattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling\r\nav mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara energikällor,\r\n\r\nenergiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el\r\nsom framställs ombord på sådana fartyg,\r\nenergiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,\r\nmed tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,\r\nmotorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och\r\nunderhåll av luftfartyg och fartyg,\r\nenergiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och\r\nskogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,\r\nmotorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar\r\noch hamnar,\r\nenergiprodukter och el som används för framställning av el samt i\r\nkraftvärmeverk.\r\nRegler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en verksamhet\r\nsom framställer energiprodukter (främst raffinaderier och petrokemisk\r\nverksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.\r\nMedlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa\r\nytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning enligt\r\nett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.\r\nEnergiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya\r\nreglerna skulle börja tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler\r\nfinns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya\r\nminimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta\r\nt.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har\r\nmedlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta att\r\ntillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna\r\nsom tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet.\r\nSverige har sex sådana undantag:\r\nskattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva\r\nföretag,\r\nskattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,\r\n\r\ndifferentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,\r\nskattefrihet på bränsle för privat luftfart,\r\nskattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser\r\nsamt\r\nsänkt skatt på alkylatbensin.\r\nDirektivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för\r\natt skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets\r\nstatsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt eller\r\ndelvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i proportion\r\ntill andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt att\r\növerkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för framställning av\r\nbiobränslet.\r\nGällande bestämmelser\r\nDen svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i lagen\r\n(1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,\r\nkoldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för varje\r\nenergislag.\r\nEl beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade belopp\r\ni vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands\r\nlän samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens\r\nlän. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet\r\nrespektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp\r\nper vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om\r\nbränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och\r\nkoldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som drivmedel.\r\nSkattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i\r\nsamhället.\r\nNäringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen\r\nen industrisektor  (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,\r\ngruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en energisektor\r\n(el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor (byggverksamhet,\r\noffentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).\r\nI förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för\r\nenergi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom\r\ntillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna.\r\nFör tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin och mineralutvinningen)\r\nomfattar nedsättningsreglerna den energi som förbrukas vid själva\r\ntillverkningsprocessen i industriell verksamhet. För övrig förbrukning inom\r\ntillverkningsindustrin gäller samma beskattning som för övrigsektorn. I\r\nhuvudsak gäller följande nedsättningar:\r\nGenerell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):\r\nför bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon\r\nbetalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten. För el\r\nbetalas för närvarande ingen energiskatt.\r\n0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för\r\nden del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.\r\nFör den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.\r\n1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av\r\nprodukter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk, sten\r\noch glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och naturgas.\r\nDessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av skatten som\r\növerstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.\r\nFör energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för elproduktion\r\när skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet genom\r\nenergiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för bränslen\r\nsom används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens produktion\r\nunderlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler vid\r\nvärmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins kraftvärmeproduktion,\r\nomfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt, men 21 %\r\nkoldioxidskatt betalas för insatsbränslen.\r\nÖvrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full\r\nskatt.\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk  tas ut månadsvis med 5 514 kr\r\nper megawatt - motsvarande ca 181 kr per megawatt och dygn - av\r\nkärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har varit ur\r\ndrift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för\r\nvarje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per megawatt av\r\nden termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare skatt\r\npå energi som producerats i kärnkraftverk.\r\nUtredning\r\nSkattenedsättningskommittén  (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför\r\narbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling med\r\nuppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt på\r\nenergi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom\r\nsektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29). I\r\nuppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses\r\nvara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet\r\nbör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda\r\nandra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de\r\nkonkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle även\r\nfölja utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om statligt\r\nstöd.\r\nUtredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38).\r\nI betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny energibeskattningsmodell\r\nsom omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet bereds för närvarande i\r\nRegeringskansliet.\r\nBudgetpropositionen för 2004\r\nSom en del i en grön skatteväxling har koldioxidskatten och elskatten för\r\nhushåll och övrigsektor höjts fr.o.m. den 1 januari 2004. Koldioxidskatten\r\nhöjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel undantas från\r\nkoldioxidskattehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins\r\nskattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av skatterabatten.\r\nDetsamma gäller jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Den\r\nprorcentuella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs således\r\nfrån 75 till 79 %. Sedan kommissionen i februari 2004 beslutat godkänna\r\nförslaget till höjning av koldioxidskattenedsättningen avser riksdagen\r\n(bet. 2003/04: SkU28) att fatta beslut i frågan i mitten av april 2004.\r\nI\r\nden gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av energiskatten på\r\ndieselolja med 10 öre per liter, en höjning av skatten på bekämpningsmedel\r\nmed 10 kr per kg och en höjning av elskatten för industrin (samt jord-,\r\nskogs- och vattenbruk) med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs\r\nden 1 juli 2004. Ett system med långsiktiga avtal med energiintensiv\r\nindustri, i förening med elskattebefrielse, beräknas komma att införas och\r\nomfatta perioden från den 1 juli 2004. Härutöver sker en indexuppräkning\r\nav samtliga skattesatser. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling\r\nse över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på\r\ndiesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.\r\nRiksdagen har godtagit att det finns skäl att behålla den lägre\r\nenergiskattesatsen på el som gäller i vissa kommuner i norra Sverige. Regeringen\r\nhar för avsikt att ansöka hos kommissionen om undantag enligt\r\nenergiskattedirektivet.\r\nKalk- och cementbranschens övergångsvis gällande begränsningsregel för\r\nkoldioxidskatt (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare ett år. Nedsättningen\r\nbegränsas med hänsyn till minimiskattenivåerna i det nya energiskattedirektivet.\r\n\r\nVindkraftens miljöbonus, dvs. avdraget för energiskatt på el, trappas av\r\nenligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.\r\n\r\nRiksdagen har godtagit att strategin för skattenedsättning för alternativa\r\ndrivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 skall börja\r\ntillämpas så snart erforderligt statsstödsgodkännande erhållits från\r\nkommissionen. För att de koldioxidneutrala drivmedlens konkurrenskraft skall\r\nsäkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt\r\nutan även från energiskatt. Dessa villkor skall gälla redan fr.o.m. 2004.\r\n\r\nKraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får\r\nmöjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt\r\navskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet\r\nmellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.\r\nNär det gäller frågan om att avskaffa det fria valet även vid fördelning\r\nav insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan\r\nproduktion har frågan skjutits upp för att man skall få tid att klargöra om\r\nförslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.\r\nMotionerna\r\nClaes-Göran Brandin m.fl. (s) anför i motion Sk417 att det erfordras\r\nlångsiktigt stabila villkor för att åstadkomma en önskvärd satsning på\r\nkraftvärme.\r\nCarl-Axel Johansson (m) anför i motion Sk215 att hotell- och restaurangnäringens\r\nenergibeskattning innebär konkurrensnackdelar gentemot övriga EU. Ett\r\nsätt att öka konkurrenskraften är att sänka beskattningen till nivån för\r\nmotsvarande energikrävande industriell verksamhet i Sverige.\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk341 att villkoren\r\nför tjänstenäringen i Sverige behöver förbättras. Skatten på el har 2004\r\nhöjts med över 50 % och koldioxidskatten har mer än fördubblats de senaste\r\n10 åren. Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter är högre än för\r\nindustrilokaler. Motionären anser vidare att Skattenedsättningskommitténs\r\nförslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattning skulle\r\ninnebära väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn. Enligt motionären\r\nbör regeringen skyndsamt komma med konkreta förslag.\r\nAnna Ibrisagic (m) anser i motion Sk345 att elskatten för industrin bör\r\nsänkas för att stimulera företag att utvecklas.\r\nLars Lindblad m.fl. (m) föreslår i motion N290 yrkande 3 att effektskatten\r\npå kärnkraft skall avvecklas. Enligt motionen leder effektskatten till\r\nuteblivna långsiktiga investeringar i befintliga reaktorer, vilket drabbar\r\nden lokala sysselsättningen i kärnkraftskommunerna.\r\nMikael Odenberg m.fl. (m) anser i motion N342 yrkandena 2 och 4 att\r\nenergibeskattningen måste göras om i grunden. Skatter som skall generera\r\nintäkter för staten skall tas ut i konsumentledet, medan styrande skatter\r\n- miljöskatter - skall tas ut i producentledet. Enligt motionären bör\r\nmiljöskatter tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det\r\när möjligt att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda\r\nproduktionsskatterna och subventionerna, som utan miljöskäl försämrar\r\nenergimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Enligt motionären avvisar\r\nmoderaterna vidare tanken om skatteväxling. Miljöskatter är motiverade\r\nför att minska miljöbelastningen från energiproduktionen, och det finns\r\nockså fiskala skäl att beskatta energi. Det finns inte skäl att utan\r\nnärmare analys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på\r\nbeskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas\r\ngenom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, för\r\natt minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet, anser\r\nmotionären.\r\nI samma motion sägs vidare (yrkande 5) att om den gemensamma nordiska\r\nelmarknaden skall fungera är det av stor vikt att bl.a. beskattningen är\r\nlikartad. Skillnader i skatte- och avgiftssystem mellan länderna leder\r\ntill en rad snedvridningseffekter och orättvisa konkurrensförhållanden\r\nmellan kraftproducenterna.\r\nI motionen betonas slutligen ( yrkande 6) att den särskilda, effektskatten\r\npå kärnkraftsel är djupt skadlig och successivt bör reduceras. I ett allra\r\nförsta steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas\r\ntill energiskatt. Det enda skatteuttag som är motiverat är, enligt motionen,\r\ndet som skulle motsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för\r\nkärnkraftens riskkostnader.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion MJ472 yrkande 3 att EU måste få\r\nökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå\r\nför koldioxidskatt är ett första steg. Trots att samtliga partier säger\r\nsig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en bromskloss. Skälet är\r\natt socialdemokrater och moderater vägrar låta EU:s beslutsregler ändras\r\nså att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Det medlemsland\r\nsom har lägst miljöambition kan därmed stoppa en rationell klimatpolitik.\r\nProblemen kan enligt motionen komma att öka i samband med att nya\r\nmedlemsländer med stor kolproduktion får vetorätt.\r\nAxel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) föreslår i motion N287 yrkande 2 att\r\neffektskatten på kärnkraft snarast skall avvecklas. Enligt motionärerna\r\nhar skatten flera negativa effekter på sysselsättning, miljö och konkurrens.\r\nDen är i praktiken en investeringsskatt och motverkar långsiktiga\r\ninvesteringar i befintliga reaktorer. De ökade skattekostnaderna överförs\r\ntill hushåll och industri.\r\nChatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk385 att\r\nregeringen skall ta fram en avvecklingsplan för effektskatten på el\r\nproducerad i kärnkraftverk eftersom skatten är konkurrenssnedvridande.\r\nRosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U254 yrkande 7 att Sverige\r\nskall agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan EG-kommissionen\r\noch ICAO om införande av koldioxidavgifter på flygbränsle.\r\nSven Brus och Yvonne Andersson (kd) framhåller i motion N224 yrkande 3\r\natt naturgas som har lägre miljöbelastning än kol och olja med fördel kan\r\nanvändas inom industrin och för att tillgodose behovet av lokalt producerad\r\nel. Även inom fordonssektorn kommer naturgas att spela en allt större\r\nroll. Det är viktigt, framhåller motionärerna vidare, att naturgasen ges\r\nstabila och långsiktiga förutsättningar, inte minst skattemässigt, för\r\natt kunna vara konkurrenskraftig.\r\nKenneth Lantz m.fl. (kd) framhåller i motion N263 yrkande 1 att naturgas\r\nhar egenskaper som gör den särskilt intressant som bränsle i kraftvärmeverk.\r\nEnligt motionen har hittills den svenska beskattningen av kraftvärme\r\nlett till bristande lönsamhet. Regeringen har äntligen föreslagit en\r\ntillfällig lösning på detta beskattningsproblem, säger motionären, men\r\nregeringen måste ge besked om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar om\r\nkolkraften skall kunna ersättas på elmarknaden.\r\nYvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m) påpekar i motion N343 yrkande\r\n2 att det behövs en översyn av hur effektskatten på kärnkraft kan avvecklas\r\nför att säkerställa en fortsatt säker och miljövänlig elproduktion.\r\nMaria Larsson m.fl. (kd) anser i motion N413 att en avtrappning av\r\neffektskatten på kärnkraft snarast bör påbörjas. En möjlig finansieringsväg\r\när att skattebortfallet kompenseras genom en övergång till\r\nkonsumtionsbeskattning\r\n(yrkande 4).\r\nMotionärerna anser vidare att förhandlingar bör upptas med bl.a. Danmark\r\nom att belägga kolkraftsel med miljöavgift vid import till Sverige. Danmark\r\nlägger för närvarande en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet\r\npå den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk\r\nkolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter,\r\nvilket ger den ett mycket förmånligt pris, framhåller motionärerna (yrkande\r\n5).\r\nMotionärerna anser vidare att utredningen om energiskatter bör arbeta med\r\ninriktning på ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög\r\nenergieffektivitet och hög elproduktion premieras (yrkande 6).\r\nMotionärerna anser också att EU bör bli mer handlingskraftigt på miljöområdet.\r\nBeslut om miljöavgifter bör kunna tas med kvalificerad majoritet (yrkande\r\n15).\r\nMotionärerna föreslår att riksdagen skall avslå regeringens förslag i\r\nbudgetpropositionen om att vid beräkning av skattenedsättning vid\r\nkraftvärmeproduktion införa en proportioneringsregel för insatta bränslen vid\r\nvärmeleveranser till industrin (yrkande 16).\r\nSlutligen anser motionärerna att eftersom det inte är möjligt att i EU\r\nfatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet har det hittills\r\ninte gått att driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter\r\n(yrkande 17).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) anför i motion MJ474 yrkande 4 att skatteväxlingen\r\nmåste utformas så att en framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.\r\nDetta har regeringen och samarbetspartierna inte klarat av, anser\r\nmotionärerna. Den skattenedsättning för industrin som i dag finns måste därför\r\nsuccessivt minska. Den nuvarande skatteväxlingen inriktas enbart på att\r\nhöja miljöskatter för hushållen och i motsvarande grad sänka inkomstskatter.\r\nDetta, menar motionärerna, innebär att man förstärker den befintliga\r\nskillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga ansatser\r\ngörs för att successivt fasa ut de nedsättningar som finns för att förbereda\r\nSverige för ett handelssystem med utsläppsrättigheter.\r\nÅsa Domeij m.fl. (mp) föreslår i motion Sk456 att frågan om hur en\r\ngränsjusterad koldioxidskatt kan utformas för att vara förenlig med EU:s och\r\nWTO:s regler skall utredas. Det är fråga om en skatt som kan lyftas av\r\nvid export och läggas på vid import (yrkande 1).\r\nMotionärerna föreslår vidare att förutsättningarna för en generell\r\nkoldioxidskatt på all el som distribueras i det svenska nätet och som utgår\r\nfrån att elen producerats med den minst effektiva kolkondenstekniken skall\r\nutredas. Skatten skall kunna återföras om distributören kan lämna certifikat\r\nsom visar att elen producerats med teknik och bränslen som medför lägre\r\nkoldioxidutsläpp (yrkande 2).\r\nMaria Wetterstrand m.fl. (mp) föreslår i motion MJ401 att koldioxidskatten\r\nbör höjas och breddas (yrkande 2). Miljöpartiet vill skatteväxla 100\r\nmiljarder kronor på 10 år och därvid höja koldioxidskatten med 15 öre per\r\når. Höjningarna måste få slå igenom på drivmedel och för den lätta industrin.\r\nElproduktionen bör också beläggas med koldioxidskatt.\r\nMotionärerna anser vidare att energiintensiva industrins undantag från\r\noch nedsättningar av koldioxidskatten skulle kunna villkoras av att de\r\ntecknar långsiktiga avtal med staten om att vidta alla ekonomiskt rimliga\r\nåtgärder för att minska utsläpp (yrkande 3).\r\nDet finns, enligt motionen, ingen anledning att den icke energiintensiva\r\nindustrin skall betala lägre koldioxidskatt än hushållen. Utgiftsposten\r\när en mycket liten del av omsättningen och kan lätt åtgärdas genom\r\nenergieffektivisering och bränslebyte. För den energiintensiva industrin är\r\nbilden komplicerad (yrkande 7).\r\nMotionärerna anser vidare att frågan om att inkludera dikväveoxid, lustgas,\r\ni Nox-avgiftssystemet skall utredas (yrkande 16).\r\nEnligt motionen bör striktare föreskrifter för gödselhantering utfärdas\r\nför att minska lustgasutsläppen (yrkande 17).\r\nMotionärerna anser slutligen att torv skattemässigt bör behandlas som ett\r\nfossilt bränsle, då det i rapporteringen till klimatkonventionen räknas\r\nså (yrkande 21).\r\nIngegerd Saarinen (mp) anser i motion N415 yrkande 3\r\nslutligen att effektskatten på kärnkraft i framtiden bör höjas successivt\r\nså att avvecklingen kommer i gång.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen (bet. 2000/01:FiU1) har ställt sig bakom den strategi för en\r\nsuccessivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling\r\nsom presenterades i budgetpropositionen för 2001. Grunden för strategin\r\när att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter\r\npå arbete. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att bidra till att\r\nfastställda miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet.\r\nGenom miljöskatter sätter man ett pris på miljön, och det blir dyrare\r\natt släppa ut föroreningar. Hushållen får härigenom ekonomiska motiv att\r\nvälja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras\r\natt utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär\r\ninte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade\r\nskatterna balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.\r\nSkatteväxlingsstrategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt\r\n30 miljarder kronor. Under åren 2001-2003 har en skatteväxling på sammanlagt\r\n8 miljarder kronor genomförts. Inriktningen 2001 var att ge koldioxidskatten\r\nen ökad tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på\r\nenergiområdet koncentrerades till fossila bränslen för uppvärmning, till\r\nelförbrukning och till dieselolja. Dessa höjningar växlades mot höjda\r\ngrundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta arbetsgivaravgifter\r\noch egenavgifter för egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda\r\ngrundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på bränslen för uppvärmning,\r\nhöjd energiskatt på el samt höjd avfallsskatt. Skatteväxlingen 2003 bestod\r\nav en sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare finansierad med\r\nhöjningar av kodioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och naturgrusskatten.\r\n\r\nRiksdagen har, som redovisats ovan, i samband med den gångna höstens\r\nbudgetbehandling godtagit en skatteväxling som för 2004 omfattar 2 miljarder\r\nkronor. Skatter och avgifter på förvärvsinkomster sänks i utbyte mot höjd\r\nkoldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrig sektor. Dessutom höjs\r\nenergiskatten på dieselolja och skatten på bekämpningsmedel samt elskatten\r\nför industrisektorn med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs\r\nden 1 juli 2004. En samordning mellan elskattens införande och ett system\r\nmed långsiktiga avtal med energiintensiv industri bör ske, genom att\r\nperioden för sådana avtal kan omfatta tiden fr.o.m. den 1 juli 2004, även\r\nom själva regelverket i denna del inte väntas vara i kraft förrän mot\r\nslutet av året efter godkännnande av kommissionen och riksdagen.\r\nEn reformering av energiskattesystemet utgör en central del av en grön\r\nskatteväxling. Vid den senaste budgetbehandlingen uttalade utskottet att\r\nen ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell\r\nenergiskattestruktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar\r\nmot de krav som EG-rätten ställer. Utskottet anförde vidare att en\r\nreformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka\r\nmiljöstyrningen inom näringslivet samtidigt som de svenska företagens\r\ninternationella konkurrenskraft värnas. Systemet skall utformas så att det\r\nunderlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar\r\nnäringslivet. Utskottet ansåg slutligen att en målsättning bör vara att\r\nett nytt energiskattesystem skall kunna antas av riksdagen. Ett viktigt\r\ninslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel,\r\nsom handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga\r\navtal. Utskottets ställningstagande är fortfarande giltigt.\r\nDe motioner som behandlas i avsnittet rör bl.a. den gröna skatteväxlingen,\r\nolika förändringar av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel,\r\nkraftvärmebeskattningen, naturgasens villkor, elskatt för industrin,\r\nnäringslivets energiskattenedsättning, bl.a. frågan om hotell- och\r\nrestaurangnäringens och övriga tjänstenäringars energiskatter, EU-arbetet\r\nsåvitt avser bl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt\r\noch beslutsordningen i fråga om miljöskatter m.m. Utskottet anser att\r\nifrågavarande motioner i allt väsentligt rör frågor som riksdagen redan\r\ntagit ställning till eller som nyligen utretts och som är föremål för\r\növerväganden i Regeringskansliet, och utskottet anser inte att det i något\r\nfall finns anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till\r\nregeringen. Utskottet begränsar sig därför till följande kommentarer.\r\nEnligt den inriktning för den gröna skatteväxlingen  som regeringen\r\npresenterade i samband med 2000 års vårproposition återstår att under\r\nmandatperioden genomföra en skatteväxling som omfattar 6 miljarder kronor.\r\nUtskottet anser att genomförandet och inriktningen på den fortsatta gröna\r\nskatteväxlingen är en fråga för regeringen som riksdagen inte nu bör\r\nföregripa. Utskottet har i övrigt inga kommentarer med anledning av de\r\nförslag om den gröna skatteväxlingen som lämnas i motion MJ401 yrkande 2.\r\n\r\nI motion N342 yrkandena 2, 4 och 6 talas bl.a. om att ta bort\r\nproduktionsskatterna i energiskattesystemet och en reducering av effektskatten\r\npå\r\nkärnkraftsel. Utskottet har under flera år framhållit att den svenska\r\nenergibeskattningen i huvudsak är utformad som konsumtionsskatt men att\r\nkvarvarande rester av en produktionsskatt på el endast finns i form av\r\nden effektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Frågan om kärnkraftverkens\r\neffektskatt berörs förutom i nyssnämnda motion även i motionerna N290\r\nyrkande 3, N287 yrkande 2, Sk385, N343 yrkande 2, N413 yrkande 4 och N415\r\nyrkande 3. Riksdagen har i samband med den gångna höstens budgetberedning\r\navslagit förslag om en sänkning av skatten på kärnkraftsproducerad el och\r\nen övergång till skatt på producerad energi. Utskottet anser inte att\r\nriksdagen nu skall ompröva ställningstagandet. När det gäller valet av\r\nbeskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes en omläggning från en\r\nproduktionsskatt till nuvarande effektskatt under år 2000 för att på det\r\nsättet minska risken för snedvridningar inom elproduktionssystemet.\r\nI fråga om motion Sk345 och frågan om en sänkning av elskatten för industrin\r\nvill utskottet erinra om att kommissionen inte anser att den tillämpade\r\nnollskattesatsen för energiskatt på el som förbrukas inom industrin är\r\nförenlig med EG-fördraget om statligt stöd och att ett granskningsförfarande\r\ninletts. Riksdagen har av det skälet vid den senaste budgetbehandlingen\r\ngodtagit att nollskattesatsen för el som förbrukas bl.a. i\r\ntillverkningsindustrin\r\nslopas och fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts av en skattesats på 0,5 öre\r\nper kWh. Utskottet vill dock tillägga att det nya energiskattedirektivet\r\ngör det möjligt att underskrida minimiskattenivån under vissa förutsättningar\r\noch att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med ett system där\r\nföretag som åtar sig att främja energieffektivisering kan få utnyttja\r\ndenna möjlighet.\r\nKraftvärmebeskattningen  tas upp i motionerna Sk417, N263 yrkande 1 och\r\nN413 yrkande 16. Enligt motionerna bör långsiktigt stabila villkor skapas\r\nför kraftvärmeproduktionen. I motion N263 berörs särskilt förhållandena\r\nför den naturgaseldade kraftvärmen. Naturgasens skattemässiga förutsättningar\r\ni allmänhet tas vidare upp i motion N224 yrkande 3.\r\nRiksdagen beslutade vid senaste budgetbehandlingen om en omläggning av\r\nkraftvärmebeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2004 som bl.a. innebär att\r\nkraftvärmeverken får tillämpa industrins avdragsregler vid värmeproduktionen.\r\nBränslen som förbrukas för värmeproduktion skall således berättiga till\r\navdrag för hela energiskatten och, så snart riksdagens beslut föreligger,\r\n79 % av koldioxidskatten.\r\nNaturgasen är med dagens skattesystem det konkurrenskraftigaste fossila\r\nbränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att framför allt\r\nenergiskatten är låg, men även av ett relativt lågt kolinnehåll, dvs. låg\r\nkoldioxidskatt. I elproduktionen beskattas i dag inte fossila bränslen,\r\nvilket innebär att både bränslekostnaden för kol och eldningsolja är lägre\r\nän för naturgas. Naturgas som drivmedel undantogs från koldioxidskattehöjningen\r\nvid den senaste skatteväxlingen.\r\nFörslaget i motion N413 yrkande 5 om att belägga dansk kolkraftel med\r\nmiljöavgift vid import till Sverige anser utskottet knappast vara\r\ngenomförbart. Utskottet är övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig\r\nkommer att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med\r\natt staterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa\r\nåtagandena under Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna\r\nbördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med\r\n1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska\r\nkolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger\r\nutsläppen.\r\nMotionerna MJ401 yrkandena 3 och 7, MJ474 yrkande 4, Sk215 och Sk341 tar\r\nupp frågan om näringslivets energiskattenedsättning. Förslagen gäller den\r\nicke energiintensiva industrins, hotell- och restaurangnäringens och övriga\r\ntjänstesektorns energiskatter. Utskottet konstaterar att frågan om industrins\r\nskattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för\r\nenergiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i\r\nRegeringskansliet\r\nmed anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande. Utskottet anser\r\natt resultatet av beredningen bör avvaktas.\r\nFrågan om torvens skattemässiga behandling  berörs i motion MJ401 yrkande\r\n21. Förslaget i motionen är att torv skattemässigt bör behandlas som ett\r\nfossilt bränsle. Utskottet konstaterar att meningarna har varit delade om\r\ntorv är ett förnybart eller ett icke-förnybart bränsle. Torven är i dag\r\nundantagen från koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som biobränsle.\r\nTorvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande (SOU 2002:100) Uthållig\r\nanvändning av torv att energitorv i nationella sammanhang inte bör inordnas\r\ni något klassificeringssystem eller någon viss kategori. Riksdagen har\r\nnyligen (bet. 2003/04:NU8) beslutat att elproduktion som sker med användning\r\nav torv i godkända kraftvärmeverk skall vara elcertifikatsberättigande.\r\nUtskottet\r\növergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet  och frågor om bl.\r\na. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt, att miljöskatter\r\nskall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet  och om en\r\ninternationell överenskommelse om minimiavgifter på kodioxidutsläpp som\r\ninkluderar flygbränsle. Dessa frågor tas upp i motionerna N413 yrkandena\r\n15 och 17, MJ472 yrkande 3 och U254 yrkande 7. Som utskottet de senaste\r\nåren har redovisat har Sverige i EU under flera år verkat för att gemensamma\r\nminimiskatter skall införas också på naturgas och kol. Dessa ansträngningar\r\nhar lett till att ett nytt energiskattedirektiv antagits den 27 oktober\r\n2003 och att positiva minimiskattenivåer för el och samtliga energiprodukter,\r\ndvs. såväl mineraloljor som kol och naturgas, därigenom gäller fr.o.m.\r\nden 1 januari 2004. Direktivet innebär höjda minimiskattesatser, på\r\nmineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet för medlemsstaterna, bl.a. vad\r\ngäller möjligheten till differentiering utifrån bränslets miljöegenskaper.\r\nEnligt direktivet skall kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning.\r\nUndantaget kan begränsas till flygfotogen. En lämplig strategi enligt\r\nrådet och kommissionen är att fortsätta diskussionen i frågan med\r\nInternational Civil Aviation Organization (ICAO) och att rådet när beskattning\r\nav flygbränsle blir tillåten internationellt skall besluta om undantaget\r\ni energiskattedirektivet skall upphävas.\r\nFrågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var aktuell\r\nvid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen beslöt att\r\nenhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i fördraget\r\nsom rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska inställningen.\r\nÄven utskottet anser att den nuvarande ordningen för att fatta beslut i\r\nskattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska intressen. Det\r\nkan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget innebar att\r\nmiljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att formerna\r\nför beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades. Europaparlamentet\r\nhar fått en större roll i lagstiftningsarbetet. Fördraget innebar också\r\natt området för beslut med kvalificerad majoritet utsträcktes till nya\r\nområden.\r\nUtskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nJordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt,\r\nyrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,\r\nen avveckling av 0,8-procentsregeln, slopad beloppsgräns för att få\r\ntillbaka skatt på el och eldningsolja samt förslag om det administrativa\r\nförfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning. Jämför\r\nreservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c) samt särskilt yttrande 2 (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\nSedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader\r\nsom tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En beskrivning\r\nav energibeskattningen har lämnats ovan.\r\nSkatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.\r\nGödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen\r\nkväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i\r\ngödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.\r\nBekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel\r\ni bekämpningsmedlet.\r\nRiksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om en\r\nåterföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till\r\njordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt på\r\nbekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett\r\nsärskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder\r\nför att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna\r\ninom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet återförs kollektivt\r\ntill jordbruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-, rådgivnings-\r\noch utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder.\r\nSkatten på bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket\r\noch trädgårdsnäringen.\r\nMotionerna\r\nRolf Gunnarsson (m) anför i motion Sk204 att uppgörelsen mellan\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om höjningar av\r\ndieselskatten,\r\nskatten på bekämpningsmedel och elskatten har en negativ påverkan på\r\njord- och skogsbrukets villkor.\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk393 att Sveriges\r\njordbrukare redan i dag har en synnerligen ogynnsam konkurrenssituation\r\ngentemot övriga EU. Motionären anser att det är nödvändigt att sänka\r\ndieselskatten för att säkerställa jordbrukets konkurrenskraft.\r\nUlla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) påpekar i motion Sk350 yrkande\r\n2 att skatten på handelsgödsel måste sänkas för att förbättra böndernas\r\nkonkurrenskraft.\r\nCristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) påpekar i motion MJ476 yrkande 10 att\r\ntvärt emot alla löften höjs i budgeten både dieselskatt och energiskatt\r\nvilket ökar \"ryggsäcken\" för landets bönder - liksom konkurrensnackdelarna\r\njämfört med övriga Europa.\r\nCatharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) framhåller i motion N344 yrkande 2 att\r\nsvenska jordbrukare har produktionsskatter som ger betydande konkurrensnackdelar\r\ngentemot övriga EU. Motionärerna anser att skatten på diesel för jord-\r\noch skogsbruket bör sänkas till 53 öre per liter och att skatten på\r\nväxtnäring och växtskyddsmedel skall slopas.\r\nAnita Brodén m.fl. (fp) föreslår i motion MJ431 yrkande 17 att en ny metod\r\nbör prövas för avgifter på kväve från jordbruket som innebär att man\r\nbeskattar läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. Motionärerna anser\r\natt frågan om hur en sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas bör utredas.\r\n\r\nLars Gustafsson (kd) yrkar i motion Sk306 yrkande 2 att regeringen skall\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om sänkt skatt på diesel för jord-\r\noch skogsbruket.\r\nMikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk369 att svenska bönder inte\r\nkonkurrerar på samma villkor som bönder i grannländerna. Trots löften om\r\natt sänka dieselskatten till europeisk nivå väljer regeringen att i stället\r\nhöja skatten, anför motionären.\r\nSven Gunnar Persson m.fl. (kd) anser i motion Sk401 att koldioxidskatten\r\nskall avvecklas för växthusodlingen eller reduceras i nivå med\r\nkonkurrentländernas beskattning i avvaktan på att ett nivåmässigt enhetligt\r\nbeskattningssystem införs inom hela EU. Motionärerna vill vidare avskaffa\r\n0,8-procentsregeln eftersom effekten av regeln kan bli att företag som\r\ngenomför energibesparingar eller utnyttjar alternativ till fossila\r\nenergikällor straffas för detta (yrkande 1).\r\nEnligt motionen bör även bestämmelserna ändras så att preliminär\r\nskattenedsättning görs direkt på fakturan vid bränsleleveranser till\r\nväxthusföretag\r\nför all  bränsleanvändning som är berättigad till skattenedsättning och\r\ninte bara för den värme som utnyttjas för växthusuppvärmning (yrkande 2).\r\n\r\nSlutligen föreslås i motionen att växthusnäringens elanvändning skall\r\nundantas från minimiskatten på el enligt EU:s kommande\r\nenergibeskattningsdirektiv\r\n(yrkande 3).\r\nHolger Gustafsson (kd) anför i motion MJ333 yrkande 1 att en harmonisering\r\nav avgifter/skatter på jordbruksområdet måste tillhöra den gemensamma\r\njordbrukspolitiken inom EU för att bl.a. svenska jordbrukare skall kunna\r\nkonkurrera på lika villkor.\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) förordar i motion MJ399 att Sverige inom EU hårt\r\ndriver frågan om harmonisering av jordbrukets skatter och avgifter.\r\nBöndernas extra skatteryggsäck, bl.a. i form av hög dieselskatt, måste lyftas\r\nav så att lantbruksföretagaren kan konkurrera på lika villkor (yrkande 5).\r\n\r\nEnligt motionen motsätter sig Kristdemokraterna regeringens förslag om\r\nhöjd skatt på bekämpningsmedel. Man anser att regeringen borde avvakta\r\nremissomgången beträffande SOU 2003:9 och därefter återkomma med förslag\r\npå en differentierad skatt där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande\r\n14).\r\nMotionärerna framhåller slutligen att det är angeläget att skatten på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Man\r\nanser att det är beklagligt att regeringen frångått överenskommelsen med\r\nnäringen och att pengarna nu inte återförs till lantbruksforskningen i\r\nden omfattning som tidigare utlovats. Kristdemokraterna anslår 150 miljoner\r\nkronor mer än regeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 15).\r\nBirgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd) yrkar i motion Sk392 att\r\ndieselskatten skall sänkas med 2:50 kr per liter för jord- och skogsbrukets\r\narbetsmaskiner.\r\nBirgitta Sellén och Håkan Larsson (c) påpekar i motion MJ285 yrkande 3\r\natt höjningen av skatten på eldningsolja och el slår extra hårt mot norra\r\nSverige, som har ett strängare klimat och längre vinter. Enligt motionen\r\nbör jordbrukets särskatter därför avvisas.\r\nBirgitta Carlsson (c) vill i motion MJ406 yrkande 1 att lantbrukare skall\r\nfå samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär bl.a. sänkt\r\ndieselskatt för jord- och skogsbrukets maskiner och slopad kväveskatt på\r\nhandelsgödsel. Motionären vill också slopa gränsen på 1 000 kr för att få\r\ntillbaka skatten på el- och eldningsolja.\r\nJan Andersson m.fl. (c) vill likaledes i motion MJ473 yrkande 3 att svenskt\r\nlantbruk skall ges samma konkurrensvillkor som övriga EU genom att den s.\r\nk. ryggsäcken lyfts av.\r\nÅsa Domeij (mp) föreslår i motion Sk399 att behovet och utformningen av\r\nen kväveskatt på inköpt kväve i foder skall utredas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionärerna framför krav på sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt\r\noch yrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel i jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäringen. Härutöver\r\nframställs yrkanden om att avveckla 0,8-procentsregeln, om slopad gräns på\r\n1 000 kr för att få tillbaka skatt på el och eldningsolja och om det\r\nadministrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.\r\nRiksdagen\r\nhar, som framgått ovan, vid budgetbehandlingen för 2004 godtagit regeringens\r\nförslag om en fortsatt grön skatteväxling som innebär höjda skatter på\r\nbränslen, el och bekämpningsmedel. Jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna kompenseras genom en höjning av koldioxidskattelättnaden.\r\nRegeringen har vidare aviserat sin avsikt att inför kommande skatteväxlingar\r\nse över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på\r\ndiesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Riksdagen avslog\r\ni samband med budgetbehandlingen oppositionens krav på bl.a. sänkta skatter\r\npå bränslen, el och slopade skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\nUtskottet ser inga skäl att nu ompröva ställningstagandet på det sätt\r\nmotionärerna föreslår.\r\nFlertalet av de frågor som tas upp i motionerna omfattas av pågående eller\r\njust avslutade utredningar.\r\nSkattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) har som framgått ovan sett över\r\nutformningen av nedsättningssystemet för bl.a. jordbruks-, skogsbruks-\r\noch vattenbruksnäringarna. Översynen har omfattat beskattningen av såväl\r\nbränslen som el. Konsekvenserna för de berörda verksamheterna när det\r\ngäller bl.a. deras konkurrenskraft har analyserats. Utredningen avlämnade\r\ni april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Betänkandet bereds\r\nför närvarande i Regeringskansliet.\r\nBeskattningen av dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner har med förtur\r\nsetts över av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen har i\r\nen promemoria i februari 2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett\r\natt om dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas bör det\r\nske till den s.k. uppvärmningsnivån, vilket skulle motsvara sänkt skatt\r\nmed 62 öre per liter. Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när\r\nutredningen utrett de grundläggande principerna för trafikbeskattningen.\r\nUtredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 maj 2004.\r\nDen s.k. HOBS-utredningen  (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på\r\nhandelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.\r\nFör att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås\r\natt uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa\r\noch miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslås en höjning av skatten\r\nmed 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004 beslutade\r\nriksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m.\r\nden 1 januari 2004. I övriga delar bereds betänkandet vidare i\r\nRegeringskansliet.\r\nRiksdagen har, som framgått ovan, beslutat om en återföring av skatten på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen. Uppburen skatt\r\npå bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket\r\nvia ett särskilt anslag.\r\nFör skatten på el gäller som huvudregel att återbetalningen sker på\r\nårsbasis, med möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att\r\nfå återbetalning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt finns\r\ndet en administrativ gräns som innebär att endast den del av skattebeloppet\r\nsom överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt utskottets mening\r\nhar de regler som nu gäller för nedsättning av skatterna på eldningsolja\r\noch el utformats med industrin som förebild, och återbetalningsreglerna\r\nhar med de anpassningar som krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna\r\nen liknande utformning. Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa\r\nregler nu ändras.\r\nFrågan om det administrativa förfarandet vid bränsleleveranser till\r\nväxthusodlingen bör kunna ingå i en översyn av energibeskattningen.\r\nAv den lämnade redovisningen framgår att de frågor som aktualiserats i\r\nmotionerna är föremål för utredning i olika sammanhang eller nyligen har\r\nprövats i riksdagen. Innan resultatet av utredningarna föreligger är det\r\ninte aktuellt med några sådana ändringar som motionärerna föreslår. Med\r\ndet anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade motioner\r\ni motsvarande delar.\r\nVägtrafikbeskattning\r\nUtredning\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes i april 2001 för översyn\r\nav vägtrafikbeskattningens utformning. Översynen (dir. 2001:12, dir.\r\n2002:26 och dir. 2004:7) skall framför allt beakta miljö-, trafiksäkerhets-\r\noch konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med\r\nhänsynstagande till trafikskatternas påverkan på transportsystemets\r\neffektivitet. I uppdraget ingår att analysera för- och nackdelar med en\r\nkilometerskatt. De delar av uppdraget som påverkar åkerinäringens\r\nkonkurrenssituation skall redovisas med förtur. Utredaren skall även se över\r\nuttaget av fordonsskatt. En särskild uppgift är att klarlägga om det är\r\nmöjligt att införa ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.\r\nVidare skall beskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig\r\ntrafik och arbetsmaskiner utredas.\r\nEn allmän översyn skall göras av fordonsskattelagen och\r\nfordonsskatteförordningen\r\ni syfte att förenkla och anpassa regelverkens terminologi. Slutligen skall\r\nföljderna av ett upphävande av lagen om saluvagnsskatt och förordningen\r\nom uppbörd av saluvagnsskatt m.m. analyseras och möjligheten att föra in\r\ndessa bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess förordning prövas.\r\nArbetet beräknas vara avslutat den 31 maj 2004.\r\nVägtrafikskatteutredningen avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa\r\nvägtrafikskattefrågor (SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens\r\nkonkurrenssituation och öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslår\r\nutredningen en särskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de\r\nmiljöklasser som finns för fordon.\r\nUtredningen föreslår vidare bl.a. en höjning av fordonsskatten för bensin-\r\noch dieseldrivna lätta lastbilar och bussar för att skatteuttaget skall\r\nnärma sig nivån för fordonsskatt på personbilar. Delbetänkandet bereds\r\nför närvarande i Regeringskansliet.\r\nÅkerinäringen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en åtgärdsplan för åkerinäringen, sänkt skatt\r\npå diesel, vägavgifter och tillgängligheten på mätare för\r\nvägtull/kilometerskatt.\r\nJämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).\r\nEG-direktiv m.m.\r\nBindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG\r\nom avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.\r\n\r\nKommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende\r\ninförande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem\r\ni gemenskapen, KOM(2003)132 slutlig,\r\navgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer, KOM\r\n(2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.\r\nKommissionen anser att intäkterna skall gå tillbaka till användarna av\r\nvägarna i form av bättre underhåll av vägnätet. Framför allt skall avgifterna\r\nanvändas till att förverkliga de infrastrukturer som saknas i det\r\ntranseuropeiska vägnätet (TEN-nätet). Enligt förslaget skall en obligatorisk\r\ninfrastrukturavgift tas ut för alla lastbilar eller lastbilskombinationer\r\nmed en bruttovikt över 3,5 ton när de kör på motorvägar i TEN-nätet.\r\nAvgiften föreslås kunna differentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage,\r\nemissioner och olyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget\r\nskall kunna kompenseras genom sänkt fordonsskatt.\r\nBakgrund\r\nSverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det gemensamma vägavgiftssystem\r\nsom Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare infört,\r\ndet  s.k. eurovinjettsystemet  (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7).\r\nAvgiften tas ut för tunga lastbilar eller lastbilskombinationer med en\r\ntotalvikt på minst 12 ton och gäller för en viss tidsperiod. Betald\r\nvägavgift ger rätt att trafikera vägarna i anslutna länder. För dessa fordon\r\nhar fordonsskatten sänkts. Riksdagen beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11\r\noch 2000/01: SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG\r\nskall differentieras efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett\r\nfordons motor uppfyller.\r\nTyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift. Avsikten\r\nvar att fr.o.m. detta datum i stället införa en kilometeravgift, men med\r\nhänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära avgiften.\r\nNågon tidpunkt när avgiften skall börja tas ut har inte lämnats. Övriga\r\nsamarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift med Nederländerna som\r\nansvarig för den centrala administrationen.\r\nEn samlad handlingsplan för åkerinäringen redovisades för riksdagen våren\r\n2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen konstaterade\r\nbl.a. att det är nödvändigt att intensifiera arbetet med att skapa goda\r\nförutsättningar för en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. I en debatt\r\nden 25 januari 2001 med anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav\r\nnäringsministern att arbetet med de olika åtgärderna i denna plan pågår\r\ni samarbete med företrädare för branschen.\r\nMotionerna\r\nPer Landgren m.fl. (kd) anför i motion Fi308 yrkande 10 att regeringen\r\nbör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk\r\noch utländsk åkerinäring.\r\nKenneth Lantz (kd) yrkar i motion Sk308 yrkande 1 att regeringen bör se\r\növer skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för jordbrukarna.\r\nMotionären vill också att regeringen skyndsamt ser över rutinerna för och\r\ntillgängligheten på mätare för vägtullar i Europa (yrkande 2).\r\nBirgitta Carlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk323 att\r\ndet skall införas vägavgift på utländska tunga transporter som belastar\r\ndet svenska vägnätet, antingen efter det antal kilometer man kör eller en\r\navgift efter den tid man vistas i landet.\r\nClaes Västerteg och Agne Hansson (c) framhåller i motion Sk390 slutligen\r\natt reglerna om vägavgift måste vara konkurrensneutrala mellan svenska\r\noch utländska åkerier för att inte driva över transporterna till de mindre\r\nvägarna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVägtrafikbeskattningen är för närvarande under utredning. Utredningen\r\nskall se över drivmedels- och fordonssbeskattningen och analysera frågan\r\nom införande av en kilometerskatt. Utskottet anser att de olika\r\nmotionsförslagen rörande åkerinäringen omfattas av utredningens arbete, och\r\nresultatet av utredningens arbete bör därför avvaktas innan ställning tas\r\ntill eventuella åtgärder.\r\nUtskottet vidhåller att åkerinäringens konkurrensproblem säkert inte\r\nensidigt kan knytas till skatten på diesel. Den svenska dieselskatten är\r\ni nivå med skatten i Danmark och Nederländerna men betydligt lägre än\r\nskatten i Tyskland. Även Vägtrafikskatteutredningens bedömning i ovannämnda\r\ndelbetänkande är att den svenska skattenivån för dieselolja ligger lågt\r\ni mellanskiktet bland jämförbara länder.\r\nInom EU pågår ett arbete vad gäller mätare för vägtull/kilometerskatt,\r\noch frågan handläggs i Regeringskansliet på Näringsdepartementets\r\ntransportpolitiska enhet. Ett tillkännagivande från riksdagen behövs alltså\r\ninte.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nDrivmedels- och fordonsskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel och om förändringar\r\nav drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet. Jämför reservationerna 12\r\n(m), 13 (kd) och 14 (c).\r\nGällande bestämmelser m.m.\r\nFör år 2004 är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:79 kr per liter\r\n(energiskatt 2:68 kr och koldioxidskatt 2:11 kr) och på diesel (omärkt\r\nmiljöklass 1) 3 331 kr per kbm (energiskatt 733 kr och koldioxidskatt 2 598\r\nkr).\r\nFordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp\r\nför en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt\r\nanvänds. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,\r\nbussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som\r\när eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.\r\nFordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,\r\ndrivmedel och fordonets konstruktion.\r\nSom exempel är fordonsskatten för personbil (bensin) med skattevikt över\r\n900 kg 734 kr + 149 kr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt (900\r\nkg). Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är 2 814 kr + 569\r\nkr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt. Den högre fordonsskatten\r\nför dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas lägre än bensin\r\noch att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen bör vara\r\nungefär lika. Vid en årlig körsträcka om 1 500-1 700 mil är den sammanlagda\r\nskattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som för en bensinbil.\r\n\r\nEl- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade\r\nfrån fordonsskatt i fem år.\r\nFordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner\r\när nedsatt sedan 1980. Fordonsskatten tas i dessa områden ut till den del\r\nskatten överstiger 384 kr.\r\nFordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.\r\nEnligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM(2002)431  rörande lätta\r\nfordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt som den\r\nårliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå som gäller\r\nför bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att registreringsskatter\r\noch årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt koldioxidbaserade\r\nskatter.\r\nMotionerna\r\nRolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk208 att bensinskatten bör sänkas\r\neftersom den höga skatten på bensin slår hårt mot alla som bor där allmänna\r\nkommunikationer inte kan användas för nödvändiga transporter.\r\nStefan Hagfeldt (m) föreslår i motion Sk236 likaledes att bensinskatten\r\nbör sänkas eftersom bensinskatten slår hårt mot alla som är beroende av\r\nbil och speciellt de som bor i glesbygd.\r\nAnna Ibrisagic (m) förordar i motion Sk344 att bensinskatten och fordonsskatten\r\npå dieselbilar skall sänkas. Det är enligt motionen nödvändigt för att\r\nmänniskor skall kunna bo och arbeta i glesbygdsområden.\r\nRunar Patriksson (fp) begär i motion Sk374 yrkandena 1-3 att straffbeskattningen\r\nav dieseldrivna personbilar avskaffas eftersom moderna dieselmotorer inte\r\när mer miljöfarliga än många bensinmotorer. Motionären vill också låta\r\nutreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna och\r\nbensindrivna personbilar. Motionären vill slutligen att skattesystemet på\r\nbensin och diesel omgående harmoniseras så att lika miljöpåverkan får\r\nsamma skatt.\r\nChrister Winbäck (fp) anser i motion Sk402 att fordonsskatten bör ersättas\r\nav en avgift på drivmedel. Fördelarna är att körsträckan påverkar\r\nskatteuttaget, en stor nedsmutsare betalar mer än en liten. Dessutom beskattas\r\nutländska fordon när de tankar i Sverige, framhåller motionären.\r\nHans Backman (fp) anser i motion T472 yrkande 2 att systemet för\r\nbensinbeskattning måste ändras så att höjningar av världsmarknadspriset inte\r\nautomatiskt slår igenom på bensinskatten.\r\nUlrik Lindgren (kd) begär i motion Sk319 att frågan om differentierad\r\ndrivmedelsskatt till förmån för människor i glesbygd skall utredas. Samma\r\nyrkande framförs i motion Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg\r\n(kd).\r\nMikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk381 en utredning om förutsättningarna\r\nför en sänkning av bensinskatten.\r\nLars Lindén m.fl. (kd) anför i motion N345 yrkande 6 att glesbygdsbor bör\r\nkompenseras för sina merkostnader. Kristdemokraterna föreslår enligt\r\nmotionen en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern. För\r\natt jämställa diesel och bensin inom stödområde A bör skatten på bensin\r\nsänkas med 25 öre inom detta område.\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T560 yrkande 5 en skyndsam\r\nutredning om förutsättningarna för att omvandla delar av drivmedelsskatten\r\ntill en väghållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.\r\nLars Gustafsson m.fl. (kd) anför i motion T563 yrkande 6 att regeringen\r\nbör lägga fram förslag till ny beskattningsmodell för personbilar i\r\nenlighet med Kristdemokraternas förslag. Det innebär en minskning av\r\nenergiskatten på bränslen och beskattning av de utsläpp förbränningen ger\r\nupphov till med koldioxidskatt. Det innebär också en differentiering av\r\nenergiskatten på bränslet med hänsyn till skadliga utsläpp.\r\nFordonsbeskattningen,\r\nslutligen, bör utgå från olika fordons miljöpåverkan.\r\nKenneth Johansson och Eskil Erlandsson (c) begär i motion Sk232 en utredning\r\nav differentierad fordonsskatt. En differentierad skatt, menar motionärerna,\r\nunderlättar ekonomiskt för landsortsbor och stimulerar till att begränsa\r\nbilåkandet i större städer där kollektivtrafiken är väl utbyggd.\r\nBirgitta Carlsson och Kenneth Johansson (c) anför i motion Sk324 att\r\nCenterpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i\r\nSverige efter år 2015. Det gäller därför att i tid skapa incitament för\r\nen övergång till miljövänliga alternativ. Enligt motionärerna bör el- och\r\nhybridbilar helt befrias från fordonsskatt.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) föreslår i motion T564 yrkande 22 att en utredning\r\nbör se över skillnaden i beskattning mellan diesel- och bensinfordon.\r\nÖversynen bör syfta till att skattemässigt gynna fordon med låg\r\nbränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt främja miljöanpassade drivmedel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har tagit ställning till skattenivån på drivmedel genom\r\nbudgetbeslutet för 2004 (bet. 2003/04:FiU1) och i det sammanhanget avslagit\r\noppositionens krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel. Utskottet\r\nser inga skäl att sänka skatten på bensin och diesel eller att i övrigt\r\nförändra drivmedels- och fordonsbeskattningen på det sätt motionärerna\r\nföreslår. Hela vägtrafikbeskattningen är föremål för översyn i\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) och utskottet anser att resultatet av\r\nutredningen bör avvaktas.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nAlternativa drivmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om stimulanser till miljövänliga bränslen och\r\nmiljöanpassade fordon samt förslag om utredningar på området. Jämför\r\nreservation 15 (kd) och särskilt yttrande 3 (mp).\r\nBakgrund\r\nI budgetpropositionen för 2002 lades inriktningen för en skattestrategi\r\nför alternativa drivmedel fast. Enligt strategin kan skattenedsättning\r\nske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi-\r\noch koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse för\r\nkoldioxidneutrala drivmedel.\r\nI budgetpropositionen för 2004 anför regeringen bl.a. att det är angeläget\r\natt den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades\r\nfast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas så snart erforderligt\r\nstatsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala\r\ndrivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias\r\ninte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Dessa villkor\r\nbör gälla redan fr.o.m. 2004. Skattestrategin har anmälts till kommissionen\r\ni juli 2002 för godkännande enligt statsstödsreglerna. Ett delbeslut har\r\nredan erhållits. Regeringen avvaktar energiskattedirektivets antagande\r\ninnan ärendet rörande skattestrategin slutförs. Regeringen avser att\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som fordras för\r\natt skattestrategin skall kunna tillämpas. Intill dess beslutar regeringen\r\nom skattenedsättning i särskild ordning.\r\nMotionerna\r\nCarin Lundberg och Britta Rådström (s) framhåller i motion Sk428 att staten\r\nsatsar mångmiljonbelopp tillsammans med fordonsindustrin för att finna\r\nbra lösningar i fråga om nya bilmotorer. Dessutom utgår betydande belopp\r\ntill stöd för miljövänliga bränslen. En översyn av subventionerna bör\r\ngenomföras för att staten skall fortsätta sin satsning på miljövänliga\r\nbränslen.\r\nErling Wälivaara (kd) anser i motion Sk250 att användandet av miljövänligare\r\nbränslen borde vara ett bättre alternativ till att av miljöskäl höja\r\nskatten på drivmedel. Det är enligt motionären hög tid att regeringen tar\r\nvara på möjligheterna och stimulerar användande av alternativa drivmedel.\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd) påpekar i motion MJ407 yrkande 2 att det krävs\r\nett heltäckande nät av tankställen om fordonsgas skall bli attraktivt som\r\nalternativbränsle. Det är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så\r\natt pågående utveckling kan accelerera. Enligt motionen gäller det såväl\r\nstimulanser till fordonstillverkare som att ge skattemässigt rimliga\r\nvillkor.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) anför i motion N328 yrkande 24 att det krävs stora\r\nmängder biobränsle och etanol för att ersätta fossila bränslen i energi-\r\noch transportsystemen. Råvarorna är produkter från svenskt jord- och\r\nskogsbruk och förädlingen kan ge upphov till nya industrier och näringsgrenar.\r\nEnligt motionen bör utvecklingen stimuleras genom att biodrivmedel\r\nskattebefrias långsiktigt, vilket underlättar investeringar i produktion.\r\nCenterpartiet vill förbjuda försäljning av fossilbränsledrivna bilar\r\n2015-2020. Det behövs ett samlat program för produktionen, anför motionärerna.\r\n\r\nBarbro Feltzing (mp) anser i motion MJ413 yrkande 2 att en utredning bör\r\ntillsättas för att se över frågan om stimulansbidrag eller skatteregler\r\nsom gynnar framtagning av alternativt drivmedel, såsom vätgas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att motionerna Sk250, MJ407 yrkande 2, N328 yrkande 24\r\noch MJ413 yrkande 2 där det efterfrågas stimulanser av miljövänliga\r\ndrivmedel och fordon får anses väl tillgodosedda genom de satsningar som\r\nstaten i dag gör på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon.\r\nSatsningarna sker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom\r\nskattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag\r\nendast när de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k.\r\npilotprojektdispenser sedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel\r\n(inklusive biogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med\r\nmineraloljeprodukt, i vart fall delvis skattebefriad. Skattebefrielse har\r\nockså beviljats vätgas som används i försöksverksamhet för drivmedel.\r\nGenom den av riksdagen godtagna skattestrategin för alternativa drivmedel\r\när målsättningen att koldioxidneutrala bränslen även de kommande åren\r\nskall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduktion\r\nav sådana bränslen på marknaden.\r\nUtredningen om introduktion av förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall\r\nföreslå nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av\r\nförnybara fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för\r\n2005 och 5,75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I\r\nuppdraget (dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet\r\nför bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle\r\n2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form av\r\ndrivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen skall vara\r\navslutad senast den 31 december 2004.\r\nNaturvårdsverket fick i mars 2002 regeringens uppdrag att bl.a. se om det\r\ngår att anpassa reglerna så att alternativa bränslen med lika goda egenskaper\r\nsom de befintliga bränslena i miljöklass 1 inte missgynnas skattemässigt.\r\nNaturvårdsverket överlämnade sin rapport till regeringen i april 2003.\r\nRapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nMed det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nAlkohol och tobaksfrågor\r\nAlkohol- och tobaksbeskattning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om sänkt skatt på alkoholdrycker, om höjda\r\nminimiskatter på alkoholdrycker och en positiv minimiskatt på vin i EU, om\r\ninförande av alkoholskadeavgift samt om höjd minimiskatt på lågpriscigaretter.\r\nJämför reservationerna 16 (m), 17 (fp), 18 (kd), 19 (v) och 20 (mp).\r\nMotionerna\r\nHillevi Larsson och Christina Axelsson (s) anser i motion Sk296 att Sverige\r\nbör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU. Motionärerna\r\nmenar att det inte är rimligt att ett EU-land skaffar sig fördelar och\r\nökade intäkter på grannländers bekostnad genom att sänka alkohol- och\r\ntobaksskatterna.\r\nRaimo Pärssinen (s) framhåller i motion Sk357 att Sverige via riksdag och\r\nregering bör verka för en minimiskatt på alkohol i alla EU-länder där\r\nmålsättningen är att skattesatsen bidrar till en måttligare konsumtion.\r\nAnders\r\nBengtsson m.fl. (s) anför i motion So576 yrkande 4 att det är viktigt med\r\nen diskussion om alkoholbeskattningen i Sverige inom ramen för EU-samarbetet.\r\n\r\nRolf Gunnarsson (m) begär i motion Sk201 att skatten på öl skall sänkas\r\nför att inte ytterligare jobb inom bryggeriindustrin skall försvinna.\r\nTobias Billström (m) förordar i motion Sk210 att skattesatserna på alkohol\r\nskall harmoniseras med övriga Europa, främst Danmark.\r\nNils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk228 att\r\nskatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 % behöver sänkas kraftigt för\r\natt svensk bryggeriindustri skall få bättre konkurrensvillkor.\r\nPer Bill (m) anför i motion Sk348 yrkande 1 att den svenska alkoholskatten\r\nmåste sänkas till dansk eller finsk nivå om inte de svenska öl-, vin- och\r\nspritproducenterna samt Systembolaget skall lida stor skada.\r\nCristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) framhåller i motion So422 yrkande 8\r\natt en ny alkoholpolitik kräver en kombination av samverkande åtgärder bl.\r\na. en sänkning av alkoholbeskattningen.\r\nKerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att\r\ngränshandeln utövar ett marknadstryck som försvårar för Sverige att ha de\r\nalkoholskatter som är motiverade från folkhälsosynpunkt. Det är därför\r\nett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen\r\ninom EU höjs, säger motionären.\r\nMotionärerna anför vidare att alkoläsk bör beskattas på ett enhetligt\r\nsätt. En tydlig definition på vad som är alkoläsk bör utarbetas så att\r\nall alkoläsk beskattas enligt gemensam skattesats (yrkande 11).\r\nAnnelie Enochson (kd) föreslår i motion Sk261 att en särskild alkoholskadeavgift\r\nbör tas ut och placeras i en fond. Fondens medel skall bidra till att\r\nfinansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.\r\nKenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (kd) föreslår i motion Sk371 att\r\nlågpriscigaretter bör beläggas med full minimiskatt, 100 %, i stället för\r\nsom i dag 90 %. Prisskillnaden försvinner inte helt men gör lågpriscigaretterna\r\nmindre attraktiva.\r\nUlrik Lindgren m.fl. (kd) anför i motion So577 yrkande 16 att Kristdemokraterna\r\nanser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik och\r\nverka för att skattenivån inom EU höjs.\r\nAgneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande\r\n2 att riksdagen skall uttala dels att Sverige bör göra en framställan\r\ntill EU om en positiv minimiskatt på vin, dels att punktskatterna skall\r\nhöjas för samtliga slag av alkoholdrycker och vara relaterade till\r\nalkoholstyrkan.\r\nGunilla Wahlén m.fl. (v) förordar i motion Sk349 yrkande 2 att Sverige\r\ntillsammans med de övriga nordiska EU-medlemmarna skall verka för att de\r\nnationella alkoholskatterna inte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får\r\nen restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk linje.\r\nKerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anser i motion So411 yrkande 2 slutligen\r\natt Sverige inte bör sänka skatten på alkohol.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att Sverige bör hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik\r\nsom syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar.\r\nBland motionsförslagen finns yrkanden om en generell sänkning av alkoholskatten\r\noch yrkanden med krav på skattesänkningar endast vad gäller öl. I en motion\r\nföreslås att alkoholskatten inte alls skall sänkas.\r\nRiksdagen har nyligen i samband med behandlingen av budgeten för 2004\r\n(bet. 2003/04:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på alkoholdrycker.\r\nUtskottet anförde vid det tillfället bl.a. att det enligt utskottets\r\nmening är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet noga följs och att\r\nregeringen vid behov återkommer till riksdagen i frågan om de skattejusteringar\r\nsom kan behövas på alkoholområdet. Den beslutade skattesänkningen i Danmark\r\noch ett beslut om skattesänkning i Finland får, liksom andra förändringar\r\ni vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av skattejusteringar.\r\nEftersom Systembolaget har en central alkoholpolitisk funktion är det\r\nangeläget att denna inte försvagas med anledning av de ändrade förhållandena\r\nbeträffande privatinförsel av alkohol. Om den svenska alkoholskatten\r\nskiljer sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna\r\nfinns det dock en risk för att Systembolagets alkoholpolitiska funktion\r\nförsvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas vid regeringens\r\nbedömning av behovet av skattejusteringar. Utskottets ställningstagande\r\ngäller fortfarande.\r\nNär det gäller skatten på öl erinrar utskottet om att riksdagen (bet.\r\n2001/02:SkU2) den 1 december 2001 sänkte skatten på vin för att tillgodose\r\nkrav från kommissionen om en viss utjämning av skatten på öl och skatten\r\npå vin. Skattesänkningar på enbart öl är alltså mindre lämpliga av EU-skäl\r\neftersom balansen i förhållande till skatten på vin skulle rubbas.\r\nMot bakgrund av att förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken\r\nförändrats genom EU-medlemskapet och den ökande internationella rörligheten\r\nframstår förslaget i motion So576 yrkande 4 om en diskussion om\r\nalkoholbeskattningen inom ramen för EU-samarbetet som mycket rimligt. I likhet\r\nmed motionärerna i motionerna Sk296, Sk357, So645 yrkande 2 anser utskottet\r\natt det för svenskt vidkommande vore en fördel med höjda minimiskattesatser\r\npå alkoholdrycker i EU. Det är bra att regeringen driver denna fråga i EU\r\noch även fortsättningsvis hävdar att det inte bör tillåtas för medlemsstaterna\r\natt ha nollskattesats på vin.\r\nPå svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under det svenska\r\nordförandeskapet en rådsresolution om behovet av en gemensam strategi inom EU\r\nför att minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen understryker\r\nhälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå måste tillförsäkras inom de\r\npolitikområden som är viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns särskilt\r\npunktskatter på alkohol. Kommissionen förbereder en rapport angående\r\nfunktionen av gällande skattestrukturer och skattesatser på alkoholområdet.\r\nRapporten beräknas vara klar inom kort.\r\nNär det gäller yrkandet i motion Sk261 om en särskild avgift på alkoholdrycker\r\nför att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alkoholrelaterade\r\nskador skall erinras om att utskottet tidigare i olika sammanhang tagit\r\navstånd från specialdestinerade skatter med motiveringen att de verksamheter\r\nsom motionärerna vill gynna bör underställas en normal budgetprövning.\r\nUtskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning\r\nav nu aktuellt yrkande.\r\nI motion Sk371 föreslås en höjning av minimiskattesatsen på lågpriscigaretter\r\nfrån 90 % till 100 %. Riksdagen har nyligen (bet. 2003/04:FiU1) tagit\r\nställning till frågan och ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den\r\npunktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade kategorin är\r\nlämplig. Skälet är att skattenivån bör ta hänsyn både till behovet av att\r\ndämpa efterfrågan och till risken för smuggling om skattesatsen skulle\r\nsättas för högt. Utskottet instämmer i denna bedömning.\r\nUtskottet avstyrker slutligen förslaget i motion So345 yrkande 11 om en\r\ndefinition av alkoläsk i syfte att åstadkomma en enhetlig beskattning.\r\nEU-harmoniserade regler gäller för det skattepliktiga alkoholområdet.\r\nBeskattning skall ske enligt gällande EG-direktiv. En definition av vad\r\nsom är alkoläsk och hur beskattning skall ske av en sådan alkoläsk kan\r\ninte beslutas av en enskild medlemsstat utan måste beslutas på gemenskapsnivå.\r\n\r\nMed det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nPrivatinförsel av alkohol och tobak\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en sänkning av de indikativa nivåerna för\r\nprivatinförsel av alkoholdrycker respektive en höjning av de tillåtna\r\nkvoterna vid import från tredje land. Jämför reservation 21 (fp, kd).\r\nBakgrund\r\nSveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av\r\nalkoholdrycker och tobaksvaror löpte ut den 31 december 2003 (prop. 2003/04:1,\r\nbet. 2003/04:FiU1). Även Danmarks och Finlands undantag upphörde samtidigt.\r\n\r\nEnligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av alkohol\r\noch tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa varor\r\nskall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras. En\r\nprivatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror,\r\navsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan att någon\r\nytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella\r\nändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid betalas där.\r\nFör att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål skall\r\nenligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda\r\nsig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för bedömning av om\r\nvarorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna får\r\ndå inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin,\r\n110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1\r\nkilo röktobak.\r\nSkattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan, även sedan taxfreeförsäljningen\r\n1999 upphörde inom EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till\r\ntredjeland samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln grundar\r\nsig på EG:s regler om tull- och skattefri import från tredjeland. EG-reglerna\r\ninnebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit, starkvin och vin.\r\nFör varor som inte omfattas av en kvantitativ restriktion, t.ex. öl, gäller\r\ni stället att importen är tull- och skattefri om varornas sammanlagda\r\nvärde inte överstiger 175 euro. De svenska reglerna beträffande import\r\nfrån tredjeland finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import\r\nm.m. Flygresenärer från tredjeland kan skattefritt bl.a. föra in 1 liter\r\nspritdryck eller 2 liter starkvin, 2 liter vin samt 200 cigaretter eller\r\n100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en\r\nproportionell blandning av dessa tobaksvaror. Öl kan föras in till ett värde\r\nav 175 euro.\r\nMotionerna\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) anser i motion Sk342 att den skattefria\r\ninförselmängden bör vara lika stor oavsett från vilket land man reser.\r\nDen tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land behöver\r\ndärför öka.\r\nKerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att\r\nSverige och andra länder bör verka för ändrade införselregler så att\r\ntillåtna kvoter återspeglar måttlighetskonsumenters normala inköp vid\r\nsemester och tjänsteresor.\r\nKenneth Lantz (kd) framhåller i motion Sk313 att man måste råda bot på\r\nrådande öl- och vintransporter över Öresund. Enligt motionen kan en\r\nminskning ske genom hårdare gränskontroll eller genom lägre skatter.\r\nUlrik Lindgren m.fl. (kd) förordar i motion So577 yrkande 14 att Sverige\r\ni EU måste verka för lägre införselkvoter av alkohol. Kvoterna är långt\r\nstörre än vad som anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion och driver\r\nfram en skatteharmonisering som i sin tur stimulerar konsumtionen, anför\r\nmotionärerna.\r\nAgneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande\r\n3 likaledes att Sverige bör verka för sänkta införselkvoter av alkohol\r\ninom EU. Enligt motionen omöjliggör de nuvarande kvoterna enskilda länders\r\nfolkhälsobaserade prispolitik.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller förslaget i motion Sk342 om att höja importkvoterna för\r\nresande från tredjeland till samma nivå som gäller för resande inom EU\r\nerinrar utskottet om att EU:s regler om tull- och skattefri import från\r\ntredjeland innebär kvantitativa restriktioner för tobak, sprit, starkvin\r\noch vin, vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Förutom de formella hindren\r\nmot att höja kvoterna för privatimport av tobak, sprit, starkvin och vin\r\nfrån tredjeland anser utskottet att alkoholpolitiska överväganden starkt\r\ntalar mot en sådan åtgärd.\r\nVad därefter gäller motionerna So345 yrkande 9, So577 yrkande 14 och So645\r\nyrkande 3 med förslag om att Sverige skall verka för sänkta privatinförselkvoter\r\nför bl.a. alkohol instämmer utskottet i att de numera gällande indikativa\r\nnivåerna är höga för en svensk genomsnittskonsument. Utskottet finner det\r\ndock föga troligt att Sverige skulle kunna få ett nytt undantag från\r\ngällande EU-regler om privatinförsel av alkohol, vilket kräver ett enhälligt\r\nbeslut av medlemsstaterna. Utskottet vill framhålla att de indikativa\r\nnivåerna inte är tillåtna kvoter för privatinförsel utan ett hjälpmedel\r\ntill ledning för att avgöra om införseln är privat eller kommersiell och\r\ndärmed i vilken medlemsstat beskattningen skall ske. Det innebär att om\r\nen tullmyndighet fastställer att införseln av mindre kvantiteter är avsedd\r\nför kommersiella ändamål skall beskattning ske i införsellandet.\r\nNär det slutligen gäller motion Sk313 rörande alkoholhandeln över Öresund\r\nhänvisar utskottet till att Utredningen om utvecklingen när det gäller\r\ninförsel och försäljning av alkohol (S 2004:01) skall följa utvecklingen\r\nnär det gäller införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra\r\nSverige och senast den 15 augusti 2004 föreslå åtgärder för att minska de\r\nproblem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.\r\nUtskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande\r\ndelar.\r\nFörsäljning av skattefria varor på svenska flygplatser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett förslag om att tillåta skattefri försäljning till\r\nflygpassagerare vid ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.\r\nMotionen\r\nBengt-Anders Johansson (m) föreslår i motion Sk304 att det skall bli\r\nmöjligt att göra inköp av skattefria varor på ankomstplatsen i stället för\r\npå utreseplatsen. Enligt motionen transporteras i dag onödig vikt i luften\r\npå ett kostsamt sätt med negativa miljökonsekvenser. Det innebär också\r\nonödiga risker i händelse av brand ombord.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare anfört (se senast bet. 2000/01:SkU17) som sin\r\nuppfattning att det skulle strida mot grundläggande principer för en\r\nkonsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst\r\ntill landet och att utskottet inte kan se några avgörande fördelar med\r\nett avsteg från denna princip för flygpassagerare. Utskottet vidhåller\r\nsin uppfattning och avstyrker motion Sk304.\r\nSkatt på avfall\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag rörande avdragsmöjligheten för gjuterisand,\r\ninförande av förbränningsskatt på avfall respektive en utredning om en\r\ndifferentierad avfallsskatt. Jämför reservation 22 (fp).\r\nBakgrund m.m.\r\nLagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.\r\nDess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad\r\navfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och\r\nåtervinning.\r\nBRAS-utredningen  (Fi 2003:06) som skall slutredovisa sitt uppdrag senast\r\nden 31 december 2004, har i uppdrag att bl.a. granska och utvärdera\r\navfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som på mest ändamålsenliga\r\nsätt stämmer överens med EG-fördragets regler om statligt stöd. Utredningen\r\nskall senast den 30 juni 2004 i ett delbetänkande lämna förslag till hur\r\nen skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma\r\nlämpligheten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel\r\ni stället bör förordas (dir. 2003:96).\r\nRiksdagen har nyligen (2003/04:FiU1) avslagit förslag (c) om att det införs\r\nen skatt på förbränning av osorterat avfall, med hänvisning till att\r\nresultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas.\r\nMotionerna\r\nAgneta Ringman och Göte Wahlström (s) anför i motion Sk337 att vissa\r\nmaterialslag hittills har undantagits från avfallsskatt. Avdrag har kunnat\r\ngöras för 165 000 ton gjuterisand och slagg, material som i huvudsak\r\nanvänds för att täcka andra avfall på deponierna. Motionärerna påpekar att\r\nundantagen eller avdragen från avfallsskatten nu skall anmälas och förhandlas\r\nmed EU-kommissionen och att det är av vital betydelse för branschen att\r\nförhandlingarna lyckas eller att lagstiftningen revideras.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion MJ472 yrkande 27 att en\r\ndifferentierad skatt på förbränning av avfall bör införas. Skatten bör vara\r\nlägre än deponiskatten för att styra mot återanvändning och materialåtervinning\r\noch den bör inte omfatta förbränning av biobränsle. Enligt motionen anser\r\nFolkpartiet vidare att det finns skäl att utreda möjligheterna till en\r\ndifferentiering av deponiskatten beroende på avfallets innehåll av miljö-\r\noch hälsoskadliga ämnen (yrkande 28).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Sk337 om\r\navdragsmöjligheterna för gjuterisand men eftersom ett statsstödsärende i\r\nfrågan handläggs av Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs\r\nnågot tillkännagivande till regeringen om saken. Förslaget i motion MJ472\r\nom skatt på avfall som förbränns är som framgått redan föremål för utredning\r\noch utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas. Utskottet\r\navstyrker båda de berörda motionerna.\r\nSkatt på naturgrus\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en sänkning av skatten på naturgrus och om\r\ninförande av en forskningsavgift utöver naturgrusskatten. Jämför\r\nreservationerna 23 (m) och 24 (mp).\r\nBakgrund\r\nNaturgrus är en icke förnybar resurs och en skatt infördes den 1 juli\r\n1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen\r\nmed naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på betänkande\r\n(SOU1995:67) Naturgrusskatt m.m. Efter förslag i budgetpropositionen för\r\n2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr per ton den 1 januari\r\n2003.\r\nRiksdagen har i samband med budgetbehandlingen för 2004 (bet. 2003/04:\r\nFiU1) godtagit regeringens bedömning att skatten på naturgrus bör bibehållas\r\npå nuvarande nivå och avslagit förslag (m) om en sänkning av skatten med\r\n5 kr per ton.\r\nMotionerna\r\nRolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk206 att den höjda naturgrusskatten\r\när ett hot mot åkare i norra Dalarna eftersom jobben tas över av norska\r\nåkare. Motionären föreslår att skatten skall halveras till tidigare nivå.\r\n\r\nClaes Roxbergh m.fl. (mp) förordar i motion Sk354 att det införs en\r\nforskningsavgift på 2 kr per ton utöver naturgrusskatten som återförs till\r\nbranschen för kunskapsuppbyggnad om användning av ersättningsmaterial.\r\nMotionärerna framhåller att det är svårast att ersätta naturgruset inom\r\nbetongtillverkningen och särskilt 0-8-mm-fraktionen och att det här krävs\r\nforskning och utveckling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på naturgrusskatten.\r\nDen forskning om ersättningsmaterial som efterlyses i motion Sk354 pågår\r\nsåvitt utskottet erfarit inom ramen för det s.k. Minbas-programmet (Minera,\r\nballast och stenindustri), som till hälften finansieras av staten och\r\ntill hälften av industrin. Arbetet sker i ett projekt benämnt \"Framtida\r\nbetong: Utnyttjande av alternativa typer av ballast\". Utskottet avstyrker\r\nmed det anförda motionerna Sk206 och Sk354.\r\nSkatt på spel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en översyn respektive sänkning av lotteriskatten.\r\n\r\nBakgrund m.m.\r\nLotterilagstiftningen bygger på att lotterier är tillståndpliktiga och\r\natt alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från lotterier\r\när förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast i\r\nundantagsfall kan kommersiella intressen tillåtas. Privata aktörer kan utöva\r\ns.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och spel på\r\nvaruautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer: AB Svenska\r\nSpel, AB Trav och galopp (ATG) samt folkrörelserna. Under 2002 omsatte\r\nspelmarknaden 36 miljarder kronor, en ökning med 7 % från år 2001.\r\nATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och\r\ngalopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av ett\r\nbemyndigande i 45 § lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska\r\nTravsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter\r\nsex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten\r\nregleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas\r\nmed viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd\r\natt bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat ett\r\nfyraårigt avtal med ATG. Bolaget skall fr.o.m. den 1 januari 2004 årligen\r\navsätta 38 miljoner kronor för övergripande insatser av riksintresse för\r\nhästsektorn i Sverige.\r\nEnligt lotteriskattelagen tas skatt ut av anordnaren med 36 % av behållningen\r\nsedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella föreningar som bedriver\r\nallmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma gäller sedan 1996 även AB\r\nSvenska Spel. Det är således i realiteten bara ATG som betalar lotteriskatt.\r\nBeskattningen av roulett-, tärnings- och kortspel regleras i en annan\r\nlag, lagen om skatt på spel.\r\nATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från\r\nskatteskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till innehav\r\nav fastighet. Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar som regel\r\ningen skatt på vinsten.\r\nPå grundval av rapporten (Ds 1995:61) De statligt styrda spelbolagens\r\nkoncessioner och organisationer m.m. och ett avtal mellan staten och trav-\r\noch galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997 med en\r\nprocentenhet från 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget\r\n(prop. 1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).\r\nFinansministern har som svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:513) i\r\njanuari 2004 anfört att regeringen avser att inom kort tillsätta en\r\nutredning som skall se över utvecklingen på spelområdet.\r\nMotionerna\r\nMichael Hagberg och Christin Nilsson (s) anser i motion Sk434 att det\r\nbehövs en översyn av beskattningen för att trygga trav- och galoppsporten.\r\n\r\nRunar Patriksson (fp) begär i motion Sk375 en översyn av fördelningen av\r\nskatt på totospel mellan staten och berörda travorganisationer.\r\nSven Bergström och Eskil Erlandsson (c) yrkar i motion Kr360 yrkande 2\r\natt den s.k. totalisatorskatten skall sänkas.\r\nI motion MJ266 yrkande 2 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c) begärs\r\nen översyn av möjligheten att sänka totalisatorskatten som i dag är 11,2\r\n% och mycket högre än i grannländerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtgångspunkten vid bestämmandet av lotteriskattesatsen har varit att ge\r\nstaten en lämplig andel av ATG:s resultat. Utskottet ser ingen anledning\r\natt föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av\r\nbeskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer\r\nutvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om\r\nförhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma\r\ntill riksdagen i frågan.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet behandlade motionerna.\r\n\r\nSkatt på fritidsbåtar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett förslag om att utreda frågan om skatt på fritidsbåtar.\r\n\r\nBakgrund\r\nFinansministern har i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december 2003\r\nuppgivit att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att\r\nutreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister samt att Sjöfartsverket\r\nhar redovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år. Resultatet av\r\nSjöfartsverkets utredning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nFörst därefter är det enligt finansministern meningsfullt att pröva frågan\r\nom båtskatt.\r\nMotionen\r\nKarin Svensson Smith m.fl. (v) föreslår i motion T467 yrkande 2 att\r\nregeringen bör utreda möjligheten att ta ut skatt på fritidsbåtar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i finansministerns bedömning. Utskottet avstyrker\r\nmotion T467 i motsvarande del, i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd\r\nmed vad utskottet anfört.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:N290\r\nyrkande 3 och 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21,\r\n2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande\r\n3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N343 yrkande\r\n2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att\r\nenergipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och\r\nenergiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall klara\r\nhögt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär att\r\nenergibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländer och\r\natt osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att kraftföretagen\r\nkan våga investera i ny produktionskapacitet.\r\nFör att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet\r\nmed olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst har\r\ntill syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,\r\nmedan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör\r\ntas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt\r\natt använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda\r\nproduktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl försämrar\r\nenergimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda effektskatten\r\npå kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt reinvesteringsutrymmet\r\ni kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör successivt reduceras. Det\r\nenda uttag som är motiverat är det som skulle motsvara en tänkt, kommersiell\r\nförsäkringspremie för kärnkraftens riskkostnader. I ett första steg bör\r\nskatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas till energiskatt.\r\n\r\nGrunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som\r\norsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att\r\nsärskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av dessas\r\nmiljöegenskaper. Moderaterna avvisar därmed tanken om skatteväxling.\r\nMiljöskatter skall användas för att minska miljöbelastningen från\r\nenergiproduktionen. Det finns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl\r\nsom andra varor. Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare\r\nanalys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på\r\nbeskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom\r\nen sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte\r\natt minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.\r\nFör att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall\r\nfungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i övrigt,\r\när likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen underlåtit att\r\nagera.\r\nTjänstenäringarnas förutsättningar måste radikalt förbättras. Listan kan\r\ngöras lång över den tillväxtfientliga skattepolitik som tynger den privata\r\ntjänstesektorn. Om regeringen menar allvar med sitt tal om tillväxt är\r\ndet dags att gå från ord till handling. Skattenedsättningskommitténs\r\nförslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattningen skulle\r\ninnebära en väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn jämfört med i\r\ndag. Regeringen måste skyndsamt återkomma till riksdagen med konkreta\r\nförslag för att förbättra villkoren för tjänstenäringen.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)\r\nav Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ472 yrkande 3, bifaller delvis motion 2003/04:N287\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,\r\n2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254\r\nyrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ474\r\nyrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N290\r\nyrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2,\r\n2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande\r\nmiljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från\r\nRio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina\r\nutsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997. En bidragande orsak var att EU\r\nsom block åtog sig en reduktion för hela unionen på 8 % mot att USA åtog\r\nsig en minskning på 7 % mellan 1990 och 2010. På hemmaplan återföll EU\r\ndock i en nationell huggsexa när utsläppsreduktionerna skulle fördelas\r\nmellan medlemsländerna. Danmark skall minska sina utsläpp med 21 %, medan\r\nGrekland får öka med 25 %.\r\nFör att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad makt\r\növer den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för\r\nkoldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger sig\r\nförespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta bromsklossarna\r\nmot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och moderater har\r\nbildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler förändras så\r\natt beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet\r\nkrävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en\r\nrationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar när nya medlemmar\r\nmed stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför angeläget att regeringen\r\nsnabbt ändrar sin inställning och börjar driva frågan om ekonomiska\r\nstyrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3.\r\nEnergibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk385, 2003/04:U254 yrkande 7,\r\n2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N343 yrkande 2 och\r\n2003/04:N413 yrkandena 4-6, 15 och 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,\r\n2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290\r\nyrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N413 yrkande 16 och\r\n2003/04:N415 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att Sverige behöver ett nytt energiskattesystem\r\ndär skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i\r\nomvärlden i syfte att näringslivets konkurrenskraft inte skall försämras\r\noch sysselsättningen hotas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas\r\nså att miljöbelastningen minimeras och tillgången till billig energi\r\nframställd under trygga och säkra förhållanden säkerställs.\r\nKostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor\r\noch konventionell fossilbaserad elproduktion är fortfarande betydande.\r\nBåde bioenergin, vindkraften och den småskaliga vattenkraften är beroende\r\nav statligt stöd.\r\nDet svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,\r\noch vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera ett\r\nuthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet\r\noch verkningsgrad vid elproduktionen premieras. Vi anser att\r\nkonkurrenssnedvridande\r\nproduktionsskatter bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på\r\nkärnkraft bör påbörjas snarast. En övergång till konsumtionsbeskattning är\r\nen möjlig finansieringsväg - det finns dock andra möjligheter.\r\nRegeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande\r\nländer införa en miljöavgift på importerad kolkraft. Vi har länge drivit\r\nkravet att EU skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt\r\nsteg i den riktningen är att beslut om miljöavgifter skall kunna tas med\r\nkvalificerad majoritet. Hittills har det varit omöjligt att driva igenom\r\nt.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den svenska regeringen\r\nhar konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att\r\nskattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att miljöfrågor är\r\ngränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt sammanhang.\r\n\r\nVi anser att Sverige skall verka för en global överenskommelse om\r\nminimiavgifter på koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att även inkludera\r\nflygbränsle i en sådan överenskommelse. Sverige bör agera för en fördjupad\r\nfortsatt diskussion mellan EG-kommissionen och International Civil Aviation\r\nOrganization (ICAO) för att utreda möjligheterna till en sådan överenskommelse.\r\n\r\nDen svenska kraftvärmebeskattningen har medfört en bristande lönsamhet,\r\noch många energiföretag har avvaktat med sina investeringar. Utan en stark\r\ntydlighet från regering och riksdag om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar\r\nskapas inte förutsättningar för att ersätta kolkraften på elmarknaden.\r\nNaturgasen kan med fördel användas inom industrin och för att tillgodose\r\nbehovet av lokalt producerad el. Naturgas har en lägre miljöbelastning\r\njämfört med olja och kol och kan med fördel användas inom kraftvärmeproduktionen\r\nmen även inom fordonssektorn. Vi anser att det är viktigt att naturgasen\r\nfår stabila och långsiktiga förutsättningar för att kunna vara konkurrenskraftig\r\ninte minst i skattehänseende.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4.\r\nEnergibeskattning, allmänt, punkt 1 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,\r\n2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3,\r\n7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:N224 yrkande 3,\r\n2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3,\r\n2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413\r\nyrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet vill se en grön skatteväxling i Sverige som har raka rör\r\nmellan höjda miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Förändringar av\r\nenergibeskattningen måste dessutom göras med utgångspunkt i att underlätta\r\nett system för handel med utsläppsrättigheter. Den nuvarande skatteväxlingen\r\ninriktas på att höja miljöskatterna för hushållen och i motsvarande grad\r\nsänka inkomstskatterna. Detta innebär att regeringen och samarbetspartierna\r\nförstärker den befintliga skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll\r\noch industri och att det därmed blir svårare att införa ett system med\r\nhandel med utsläppsrätter som omfattar alla klimatpåverkande koldioxidutsläpp.\r\n\r\nCenterpartiet anser att den gröna skatteväxlingen skall utformas så att\r\nhandeln med utsläppsrättigheter underlättas genom att industrins\r\nskattenedsättning successivt minskas. När det finns ett system för handel med\r\nutsläppsrätter som omfattar alla branscher och även hushållen kan\r\nkoldioxidskatten slopas. För de branscher eller företag som drabbas extremt\r\nhårt av en skatteväxling eller introduktion av handel med utsläppsrätter\r\nanser vi att det skall finnas möjlighet att teckna långsiktiga avtal om\r\nminskad miljöpåverkan i utbyte mot skattelättnader.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.\r\nEnergibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)\r\nav Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417,\r\n2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande\r\n4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande\r\n2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343\r\nyrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nMiljöpartiet vill skatteväxla 100 miljarder på tio år och åtminstone höja\r\nkoldioxidskatten med 15 öre per år. Effekten av koldioxidskattehöjningen\r\nbör efter några år utvärderas i relation till klimatmålet. Den fortsatta\r\ngröna skatteväxlingen måste få slå igenom även på drivmedel, och nedsättningen\r\nför den lätta industrin måste minska. Utgiftsposten är en mycket liten\r\ndel av företagens omsättning som lätt kan minskas genom energieffektivisering\r\noch bränslebyte eller kompenseras genom sänkta skatter på arbete. För den\r\nenergiintensiva industrin är bilden mer komplicerad. En möjlig lösning är\r\natt energiintensiva företag erbjuds nedsättning mot att de tecknar\r\nlångsiktiga avtal med staten.\r\nMiljöpartiet anser vidare att elproduktion bör beläggas med koldioxidskatt.\r\nStriktare föreskrifter för gödselhantering behövs också för att minska\r\nlustgasutsläppen. NOx-avgiften bör breddas till att också omfatta lustgas,\r\nN2O, i anläggningar som omfattas av systemet. Frågan bör snarast utredas,\r\noch det bästa vore om NOx-systemet omformas till en skatt, och att även\r\nlustgas beskattas. Det är principiellt att föredra framför det nuvarande\r\nsystemet.\r\nEtt förslag som har diskuterats gäller möjligheterna att införa en\r\ngränsjusterad koldioxidskatt som kan lyftas av vid export och läggas på vid\r\nimport. Det är en skatt som belastar inhemska och importerade produkter\r\nlika, men ändå ger möjligheter att inom landet eller ländergruppen hålla\r\nen avsevärt högre ambitionsnivå.\r\nMiljöpartiet anser att regeringen bör utreda hur en gränsjusterad\r\nkoldioxidskatt kan utformas i enlighet med EU:s respektive WTO:s regler och,\r\nom det visar sig nödvändigt, föreslå förändringar i EU:s respektive WTO:s\r\nregler som skulle möjliggöra en sådan skatt. Ett särskilt lämpligt\r\nspecialfall är möjligheterna att belägga såväl inhemsk som importerad el med\r\nkoldioxidskatt. Ett förslag som har diskuterats är möjligheten att införa\r\nen generell koldioxidskatt som utgår från att elen producerats med den\r\nminst effektiva kolkondenstekniken. Skatten skulle omfatta all el som\r\ndistribueras i det svenska nätet och medge återföring om distributören\r\nkan lämna certifikat som visar att elen producerats med teknik och bränslen\r\nsom medför lägre koldioxidutsläpp, oavsett i vilket land det har skett.\r\nMiljöpartiet anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för en\r\nsådan koldioxidskatt på el med möjlighet till återföring.\r\nMiljöpartiet anser slutligen att torv skattemässigt skall behandlas som\r\nett fossilt bränsle eftersom det i rapporteringen till klimatkonventionen\r\nräknas så.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt\r\n2 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk204,\r\n2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk393, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och\r\n2003/04:N344 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,\r\n2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3,\r\n2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena\r\n5, 14 och 15, 2003/04:MJ406 yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17 och\r\n2003/04:MJ473 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att höstens uppgörelse mellan regeringen\r\noch stödpartierna om höjd skatt på diesel, bekämpningsmedel och el är\r\nmycket negativ för jord- och skogsbruket. Det finns visserligen plusposter\r\ni uppgörelsen, men totalt sett så kan man se jord- och skogsbruket som\r\nförlorare i uppgörelsen. Regeringen utlovar kompensation men säger inte\r\nnär och inte med hur mycket. Totalt innebär uppgörelsen höjda kostnader\r\nför jord- och skogbruk med ca 70-80 miljoner kronor per år. De svenska\r\nproduktionsskatterna innebär betydande konkurrensnackdelar gentemot andra\r\nEU-länder. Enligt LRF är den svenska dieselskatten för jord- och skogsbruk\r\ntre gånger högre än genomsnittet för europeiska länder och fem respektive\r\ntio gånger högre än i Finland och Danmark. Försämringar för jordbruksföretag\r\nfår även negativa återverkningar på andra delar av samhällsekonomin t.ex.\r\nlivsmedelsindustrin. Redan i regeringsförklaringen år 2000 fick bönderna\r\nlöftet att man skulle göra något åt de skatter som särskilt drabbar\r\njordbruket. Den nu genomförda höjningen går inte ihop med statsministerns\r\ntal om tillväxt.\r\nVi moderater vill sänka jordbrukets skatt på diesel och ta bort den helt\r\npå växtnäring och växtskyddsmedel. Vi föreslår att dieselskatten sänks\r\ntill 0,53 kr per liter för jordbruksmaskiner, skogsmaskiner och arbetsredskap.\r\n\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n7.\r\nJordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt\r\n2 (fp)\r\nav Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ431\r\nyrkande 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,\r\n2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,\r\n2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,\r\n2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har länge ansett att jordbruket skall behandlas som en näring\r\nbland andra och följaktligen beskattas därefter. Folkpartiet delar inte\r\nregeringens uppfattning att man bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt på\r\nkvävegödning, med direkta återföringar av pengarna till näringen. Grön\r\nskatteväxling bör i stället innebära att man tar bort skadliga skatter.\r\nDe åtgärder man vill göra inom landsbygdsutveckling skall i stället vägas\r\nsamman med övriga utgifter i stadsbudgeten. Vi anser vidare att man borde\r\npröva en ny metod för avgifter på kväve från jordbruket, nämligen att\r\nbeskatta läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. I enlighet med\r\nvår grundsyn om att förorenaren skall betala anser vi att en skatt skall\r\nutgå utifrån vad jorden släpper ifrån sig. Vi vill därför införa en\r\nutsläppsavgift, enligt den modell som utformats i bl.a. Danmark och Holland.\r\nRegeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en\r\nsådan utsläppsavgift skulle kunna utformas.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n8.\r\nJordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt\r\n2 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkandena\r\n5, 14 och 15, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,\r\n2003/04:Sk369, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ333 yrkande 1 och\r\navslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk392,\r\n2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476\r\nyrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att Sverige inom EU skall driva frågan om\r\nharmonisering av jordbrukets skatter och avgifter i syfte att åstadkomma\r\nlikvärdiga konkurrensförhållanden. De svenska böndernas skatteryggsäck i\r\nform av bl.a. höga dieselskatter måste lyftas av. När det gäller\r\nbekämpningsmedel anser vi att regeringen i samband med den senaste höjningen\r\ni stället borde ha avvaktat remissomgången och därefter lagt fram ett\r\nförslag om en differentierad skatt på bekämpningsmedel, med oförändrat\r\ntotalt skatteuttag. Regeringen har svikit löftet om att återföra skatten\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel till näringen. Vi anser att det\r\nkrävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och andra\r\ninsatser för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. I vårt\r\nbudgetalternativ anslog vi 150 miljoner kronor mer än regeringen för\r\nåterföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\nKristdemokraterna anser vidare att koldioxidskatten för växthusodlingen\r\nskall avvecklas eller åtminstone reduceras till i nivå med konkurrentländernas\r\nbeskattning, i avvaktan på ett enhetligt beskattningssystem i EU. Den\r\nnuvarande 0,8-procentsregeln bör avskaffas eftersom den har en del negativa\r\neffekter, t.ex. kan företag som utnyttjar alternativa energikällor drabbas\r\nav en ökad skattebelastning på den återstående fossila bränsleanvändningen.\r\nSystemet dränerar växthusföretagen på viktigt kapital som behövs för att\r\nstärka lönsamheten och öka förutsättningarna för energibesparande och\r\nenergieffektiviserande investeringar. I avvaktan på en acceptabel\r\nbeskattningsmodell anser vi att näringen på något sätt bör kompenseras för\r\ndenna konkurrens-nackdel, och i vårt budgetalternativ föreslog vi att 20\r\nmiljoner kronor skulle återföras till näringen genom ett nyinrättat anslag.\r\n\r\nVi vill även peka på brister i den nuvarande lagstiftningen när det gäller\r\ndet administrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.\r\nGenom systemet med skattebefriade förbrukare får växthusföretagen göra\r\nen preliminär skattenedsättning direkt på fakturan vid bränsleleveranser.\r\nNedsättning kan bara göras för den värme som avses utnyttjas för\r\nväxthusuppvärmning men inte för andra lokaler. En ändring av reglerna behövs\r\npå denna punkt.\r\nKristdemokraterna anser slutligen att växthusodlingens elanvändning bör\r\nundantas från minimiskatten på el enligt energiskattedirektivet.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n9.\r\nJordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt\r\n2 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk392,\r\n2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406 yrkande 1 och 2003/04:MJ473 yrkande\r\n3 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2, 2003/04:Sk350\r\nyrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och\r\n15, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet anser att om svenska lantbrukare skall kunna producera\r\nlivsmedel till rimliga priser måste de få samma villkor som lantbrukare i\r\növriga EU. De nuvarande höga skatterna och avgifterna gör att det svenska\r\njordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är det därför rimligt att\r\nsänka dieselskatten för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner till jämförbar\r\nEU-nivå,\r\nta bort kväveskatten på handelsgödsel nu,\r\ninföra enklare regler och minskad byråkrati, exempelvis genom att\r\nåterbetalningen av skatten på el- och eldningsolja kan ske i samband med\r\nmomsredovisningen,\r\ninföra lika socialförsäkringar för egenföretagare som för anställda,\r\nbetala ut EU-ersättningarna senast den 30 november,\r\nunderlätta generationsväxlingarna för företagare.\r\nLönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig sett utifrån\r\ninvesteringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning för brukarnas\r\neget arbete och eget kapital. För att ge svenskt jordbruk likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor, framtidstro och möjlighet att delta i omställningen mot\r\nett ekologiskt hållbart samhälle måste ovannämnda åtgärder vidtas snarast.\r\n\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n10.\r\nÅkerinäringen, punkt 3 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2\r\noch avslår motionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider svårt av de\r\nkonkurrensförhållanden som gäller för svenska företag jämfört med övriga EU.\r\nFör svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländska\r\nåkare som är kännbar, men även länder som Polen har andra villkor än de\r\nsom gäller i Sverige. Åkerinäringen har visat att man behöver minska den\r\ntotala kostnaden med ca 20 % för att svenska inrikesåkerier skall kunna\r\nkonkurrera med bl.a. danska åkerier. Näringen har föreslagit sänkta sociala\r\nkostnader, sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel med 50 öre/liter samt\r\nsänkt fordonsskatt till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som\r\ninte har denna nivå på skatt i dag. Man vill vidare ytterligare sänka\r\nskatten för fordon med luftfjädring eller motsvarande. Kristdemokraterna\r\nanser att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika\r\nvillkor mellan svensk och utländsk åkerinäring. Vi har föreslagit en\r\nsänkning av dieselskatten med 25 öre/liter (31 öre inklusive moms) fr.o.m.\r\nden 1 juli 2005.\r\nTyskland har beslutat att införa vägtullar för lastbilstrafiken men det\r\när i dag omöjligt att anskaffa och montera mätare för att registrera\r\nvägtullarna. Regeringen bör skyndsamt agera för att möjliggöra installationer\r\nav dessa mätare i Sverige och för att det införs ett enhetligt system i\r\nhela EU.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n11.     Åkerinäringen, punkt 3 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390 och avslår motionerna 2003/04:Fi308\r\nyrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nSvensk åkerinäring kan inte konkurrera på samma villkor i grannländerna.\r\nDe svenska åkarna har högre vägskatt och drivmedelsskatt och skall iaktta\r\nviktiga krav på arbets- och vilotid. De utländska lastbilstransporterna\r\ngenom landet har ökat mycket under senare år, och en hög andel belastas\r\ninte av de svenska skatterna. Det nuvarande vägavgiftssystemet är konstruerat\r\nså att utländska transporter ofta väljer de mindre länsvägarna för att på\r\nså sätt komma undan vägavgift. Utvecklingen är oroande eftersom vägarna\r\nredan i dag är eftersatta vad gäller underhåll och trafiksäkerhet.\r\nRegelverket borde vara utformat så att det inte driver över transporter till\r\nmindre vägar. I Tyskland har man planer på att införa en kilometerskatt\r\nför tunga lastbilar som främst är avsedd för utländska lastbilar. De tyska\r\nåkarna får kompensation. Centerpartiet anser att det måste finnas ett\r\nsätt att avgiftsbelägga tunga utländska transporter även i Sverige t.ex.\r\ngenom att ta ut vägavgift efter det antal kilometer de kör i vårt land,\r\neller en avgift efter den tid de vistas i vårt land. Centern utgår från\r\natt Vägtrafikskatteutredningen som för närvarande ser över frågan presenterar\r\nen lösning på ovanstående problem.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n12.\r\nDrivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk236 och 2003/04:Sk344\r\noch avslår motionerna 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324,\r\n2003/04:Sk334, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402,\r\n2003/04:T472 yrkande 2, 2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6,\r\n2003/04:T564 yrkande 22 och 2003/04:N345 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att den höga bensinskatten slår hårt mot\r\nalla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för nödvändiga\r\ntransporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd, som tvingas\r\nha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det är nödvändigt\r\natt successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten på dieselbilar.\r\nUnder de senaste åren har det utvecklats nya avancerade typer av\r\ndieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger låga utsläpp av\r\nhälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya dieseloljor och nya\r\ndieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som inte längre bör\r\nmissgynnas i fråga om beskattning. Hittills har en oförsvarligt liten del\r\nav de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts till\r\ninvesteringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande\r\nåtgärder.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk381,\r\n2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande\r\n6 och avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,\r\n2003/04:Sk324, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk402,\r\n2003/04:T472 yrkande 2 och 2003/04:T564 yrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att bensinpriset är ett stort bekymmer för hushåll\r\nsom är beroende av lång bilpendling, särskilt i glesbygd. Kristdemokraterna\r\nföreslår en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern över\r\nhela riket. För att jämställa diesel och bensin inom stödområde A föreslår\r\nvi en skattesänkning med 25 öre på bensin inom detta område. Det motsvarar\r\n31 öre lägre pris per liter inklusive moms. En differentiering av\r\ndrivmedelsskatten innebär en större rättvisa mellan glesbygden och övriga\r\nlandet. En djupstudie bör göras i syfte att hitta en modell för hur en\r\ndifferentiering av drivmedelsskatten kan utformas. Regeringen bör gör\r\nnågot åt de höga bensinkostnaderna. Det finns flera vägar att gå: höjda\r\nreseavdrag, regionala skatter eller andra förändringar av skatten.\r\nTrafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte minst den tunga\r\ntrafiken. För att närmare koppla användningen av vägnätet till kostnaderna\r\nbör en del av energiskatten på drivmedel omvandlas till en väghållningsavgift.\r\nPå sikt bör detta innebära att vägunderhållet bättre överensstämmer med\r\nbehoven. Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör utreda frågan.\r\n\r\nHela vägtrafikbeskattningen utreds för närvarande. Kristdemokraterna anser\r\natt beskattningen i så stor utsträckning som möjligt bör läggas på de\r\nutsläpp som faktiskt sker. Därför vill vi minska energiskatten på bränslen\r\noch i stället beskatta de utsläpp som förbränningen av bränslena ger upphov\r\ntill. Vi vill ha en fordonsbeskattning som utgår från vilken miljöpåverkan\r\nfordonet har och därvid inte göra någon skillnad mellan bensin- och\r\ndieseldrivna bilar. Skrotningspremien bör höjas för att uppmuntra till en\r\nsnabb förnyelse av bilparken. Vårt förslag innebär alltså höjda punktskatter\r\npå dieselolja och sänkt fordonsskatt på dieselbilar. Vår beskattningsmodell\r\nförutsätter ett undantag för yrkestrafiken. Regeringen bör återkomma med\r\nförslag till ny beskattningsmodell enligt det ovan sagda.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n14.     Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:T564 yrkande 22, bifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Sk232 och 2003/04:Sk324 och avslår motionerna 2003/04:Sk208,\r\n2003/04:Sk236, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,\r\n2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i\r\nSverige efter år 2015. Det gäller att i tid skapa incitament för en\r\növergång till mer miljövänliga alternativ. I dag är el- och hybridfordon\r\nbefriade från fordonsskatt under de fem första åren. Dessutom har sådana\r\nbilar t.o.m. beskattningsåret 2005 ett 40 % lägre förmånsvärde än motsvarande\r\nkonventionella bilar. För vissa andra fordon avsedda för alternativa\r\ndrivmedel är förmånsvärdet sänkt med 20 %. Fordonsskatten bör helt avskaffas\r\nför dessa bilar.\r\nCenterpartiet anser vidare att tiden är mogen att göra en översyn av\r\nskillnaden i skatteregler för diesel- och bensinfordon. Moderna dieselfordon\r\när bättre från miljösynpunkt än äldre fordon. I översynen bör också ingå\r\natt formulera förslag till skatteregler som gynnar låg bränsleförbrukning,\r\nlåg miljöbelastning och miljöanpassade drivmedel.\r\nCenterpartiet anser att bilen är ett viktigt transportmedel speciellt för\r\nlandsortsboende och strävar efter att sänka kostnaderna för användandet\r\nsamtidigt som miljömålen skall uppnås. Det kan ske med teknikförbättringar,\r\nförändrade bränslen och skattebefrielse av miljövänliga drivmedel. För\r\ndem som arbetspendlar är dessutom reseavdragen ett instrument. I Centerpartiets\r\nbudgetalternativ finns därför förslag om en högre skattekompensation för\r\narbetsresor.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n15.\r\nAlternativa drivmedel, punkt 5 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2003/04:Sk250 och 2003/04:MJ407 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande\r\n24.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att regionalpolitiken under många år åsidosatts\r\noch att infrastruktursatsningar uteblivit. Utarmningen av landsbygden\r\nfortsätter och krisen håller på att permanentas. Bra kommunikationer är\r\nen förutsättning för att hela landet skall kunna leva och utvecklas. Höjda\r\ndrivmedelsskatter eller försämrat vägunderhåll slår hårt mot landsbygdsbor.\r\nOfta motiveras skattehöjningarna på drivmedel med att miljön kräver det.\r\nVi anser att användningen av miljövänligare bränslen är ett bättre\r\nalternativ till skattehöjningar och att det är hög tid att regeringen\r\nstimulerar användningen av alternativa drivmedel. För att fordonsgas skall\r\nbli attraktivt som alternativbränsle krävs ett heltäckande nät av tankställen.\r\nDet är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så att den utveckling\r\nsom nu är på väg kan accelerera. Det är fråga om stimulanser till\r\nfordonstillverkare och rimliga skattevillkor. Volvo satsar nu hårt på\r\nutvecklingen av fordonsgasdrivna fordon för såväl den nationella som den\r\ninternationella marknaden, och de måste fortsatt ges incitament att satsa\r\npå detta.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n16.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,\r\n2003/04:Sk348 yrkande 1 och 2003/04:So422 yrkande 8 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk349 yrkande 2, 2003/04:Sk357,\r\n2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411\r\nyrkande 2, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiets alkoholpolitik förutsätter en kombination av\r\nsamverkande åtgärder. Samhällets åtgärder för att hålla nere skadlig\r\nalkoholkonsumtion och missbruk måste öka och finna nya, mer effektiva former\r\nsamtidigt som bl.a. den legala alkoholens tillgänglighet ökas och\r\nalkoholskatterna sänks i syfte att minska införseln av alkohol, hindra fortsatt\r\nexport av skattebasen och bekämpa den alkoholrelaterade kriminaliteten.\r\nRegeringens linje handlar främst om relativt verkningslösa insatser som\r\ninte tar hänsyn till de förändrade förutsättningar som råder efter\r\nÖresundsbrons öppnande, de kraftiga skattesänkningarna i våra grannländer,\r\nEU-utvidgningen och efter att Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler\r\nupphört.\r\nEnligt uppgifter finns ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet\r\ninte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara illegalt tillverkad,\r\nsmugglad eller lagligt införd av privatpersoner. Inte minst de sänkta\r\nalkoholskatterna i Danmark och i Finland sätter press på Sverige. Om\r\nprisskillnaderna i jämförelse med omvärlden ökar ytterligare från de redan\r\nkritiska nivåerna blir innebörden att en mycket stor del av den alkohol\r\nsom konsumeras i Sverige beskattas utomlands, vilket måste bedömas orimligt\r\nbl.a. ur statsfinansiell synpunkt. Den nuvarande utvecklingen innebär\r\ndärutöver att svenska hushåll bygger upp stora lager av alkoholprodukter\r\ni sina hem, något som i sin tur kan öka alkoholkonsumtionen än mer. En\r\nomprövning av den svenska politiken ter sig därför väl motiverad eftersom\r\nregeringens folkhälsomål hotas av den ovan beskrivna alkoholinförseln och\r\nregeringens underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder. Vi anser att det\r\när nödvändigt att sänka alkoholskatterna för att stoppa den angivna\r\nutvecklingen och att säkerställa att skattebasen inte exporteras.\r\nUtvecklingen medför vidare att arbetstillfällen slås ut i bryggeribranschen.\r\nDe svenska bryggerierna arbetar under orättvisa konkurrensförhållanden.\r\nDet märks genom att flera bryggerier har tvingats stänga eller minska\r\nantalet anställda. Ölskatten i Sverige är avsevärt högre än i omvärlden.\r\nPrivatinförsel av öl ökar och är nu lika stor som Systembolagets försäljning\r\nav starköl. För att komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och\r\nokontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl med en alkoholhalt\r\növer 2,8 % sänks kraftigt.\r\nSammanfattningsvis anser vi att det med hänsyn till vad som gäller i vår\r\nomvärld inte längre går att begränsa alkoholkonsumtionen genom hög skatt\r\noch ett högt pris på alkohol. Som vi ovan angivit är det andra, mer\r\noffensiva åtgärder som måste till, inte minst en verkningsfull kampanj för\r\nalkoholfria miljöer och saklig information om alkoholens olika sidor när\r\ndet gäller bruk och missbruk.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n17.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (fp)\r\nav Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11 och\r\navslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228, 2003/04:Sk261,\r\n2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349 yrkande 2,\r\n2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande\r\n8, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att det viktigaste som kan göras för att begränsa\r\nfolkhälsoskadorna av alkoholkonsumtionen, vid sidan av detaljhandelsmonopolet,\r\när att sträva efter att upprätthålla den aktiva prispolitiken så långt\r\ndet är möjligt. Alkoholskatterna i de nordiska länderna och i Storbritannien\r\noch Irland är högre än i flertalet andra EU-länder men motsvarar bara en\r\ndel av alkoholens belastning på samhällsekonomin. Vi är medvetna om att\r\nregeringens misslyckande vad gäller införselreglerna kan göra det svårt\r\natt långsiktigt ha kvar alkoholskatterna på nuvarande nivå. Stora\r\nskattesänkningar på alkohol kommer att innebära medicinska och\r\nsamhällsekonomiska\r\nskador.\r\nFolkpartiet anser att EU:s regler och gränshandelns tryck gör det till\r\nett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen\r\ninom EU höjs. Miniminivåerna är för närvarande från folkhälsosynpunkt\r\nlöjligt låga, och för vin är minimiskatten fortfarande noll.\r\nAlkoläsk är sprit eller vin som spätts ut med söt läskedryck eller liknande.\r\nDryckerna är ofta mycket lättdruckna och försäljningen riktas framför\r\nallt till ungdomar. Vissa typer av alkoläsk kallas för cider eftersom\r\nskatten på cider är lägre än skatten på sprit. För att hindra att alkoläsk\r\nbeskattas lägre än den råvara drycken egentligen består av, anser vi att\r\nordet cider enbart bör få användas om jästa äppel- eller pärondrycker.\r\nFolkpartiet anser att Sverige inom EU bör verka för en tydlig definition\r\nav alkoläsk och att all alkoläsk beskattas enligt en gemensam skattesats.\r\n\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n18.\r\nAlkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,\r\n2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349\r\nyrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna\r\ndel och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8 och 2003/04:So576\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser den senaste tidens utveckling på alkoholområdet\r\när dyster och oroande. Svenskarnas alkoholkonsumtion har under de senaste\r\ntio åren ökat kraftigt och motsvarar i dag den höga konsumtion vi hade\r\nför 100 år sedan. Grundskoleelevers alkoholkonsumtion har också ökat under\r\nsamma tid. Ökningen av totalkonsumtionen kommer sannolikt snart att synas\r\ni statistiken som alkoholskador bland såväl vuxna som ungdomar. Vi anser\r\natt det är viktigt att familjens betydelse för barnets utveckling i större\r\nutsträckning tas i beaktande när man diskuterar förebyggande arbete inom\r\nalkoholpolitiken.\r\nKristdemokraterna anser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv\r\nalkoholpolitik och intensifiera och förändra insatserna för att minska\r\ntotalkonsumtionen. Problemen och utmaningarna är komplexa och kräver ett\r\nbrett angreppssätt inom olika samhällsområden. Vi föreslår att det inrättas\r\nen parlamentarisk samrådsgrupp över partigränserna för att öka möjligheterna\r\natt minska alkoholkonsumtionen.\r\nKristdemokraterna vill att Sverige verkar för att skattenivån inom EU\r\nhöjs eftersom skatteharmoniseringen inom EU hotar den svenska alkoholpolitiken.\r\nMinimiskatterna på alkohol är alltför låga, särskilt för vin och öl. Vin\r\nbehöver inte belastas med någon som helst skatt. Normalt håller öl en\r\nlägre alkoholhalt än vin, varför minimiskattereglerna redan på den grunden\r\nkan ifrågasättas. Det är en viktig svensk uppgift att verka för att EU\r\ninför och tillämpar regler som minskar den alltför höga och skadliga\r\nalkoholkonsumtionen. Sverige bör göra en framställan till EU om att det\r\ninförs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för\r\nsamtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n19.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (v)\r\nav Per Rosengren (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk349 yrkande 2 och 2003/04:So645\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,\r\n2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk357,\r\n2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411\r\nyrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577\r\nyrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nVänsterpartiet anser att den svenska alkoholpolitiken sakta men säkert\r\nhåller på att malas sönder av näringspolitiska intressen i EU. Svensk\r\nalkoholpolitik bygger på en kunskap om den förödelse alkoholen skapade i\r\nslutet av 1800-talet då totalkonsumtionen av alkohol sköt i höjden. Det\r\nskapade en grund för gemensamma motkrafter inom arbetarrörelsen,\r\nnykterhetsrörelsen och frikyrkorna. Människan skulle vara fri från förtryck -\r\nom det så var alkohol, arbetsgivare eller präster som utgjorde förtrycket.\r\nModellen för den sedermera så framgångsrika alkoholpolitiken bygger på\r\natt alkoholfrågan ses som en folkhälsofråga. I jämförelse med andra länder\r\nhar Sverige haft ett lågt antal alkoholrelaterade skador och missbrukare.\r\n\r\nVänsterpartiet anser att EU:s inflytande på den svenska alkoholpolitiken\r\nhar varit katastrofalt. Alkoholskatterna har tvingats ned, införselkvoterna\r\nhöjts och förbudet mot alkoholreklam har begränsats. Vi menar att den\r\nrisk som det innebär att gränshandeln i vissa områden ökar inte är skäl\r\nnog för att sänka alkoholskatterna. Det kommer snarare att leda till\r\nytterligare konsekvenser för folkhälsan genom en ökning av den totala\r\nalkoholkonsumtionen.\r\nVänsterpartiet anser slutligen att Sverige tillsammans med övriga nordiska\r\nländer som är medlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna\r\ninte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk\r\noch folkhälsopolitisk linje. Sverige bör göra en framställan till EU om\r\natt det införs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs\r\nför samtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n20.\r\nAlkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (mp)\r\nav Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:So411 yrkande 2 och 2003/04:So645\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,\r\n2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349\r\nyrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna\r\ndel och 11, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577\r\nyrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nMiljöpartiet anser att alkoholen är en tickande ohälsobomb, förödande för\r\nmänniskors välbefinnande, förödande för svensk ekonomi. Alkoholens\r\nsamhällsekonomiska kostnader beräknas stiga mot 150 miljarder kronor per år,\r\nkostnader som hotar att tränga undan viktiga välfärdsreformer. Antalet\r\nrattfulla på våra vägar ökar. Detsamma gäller de alkoholrelaterade\r\nsjukdomarna. Nollkonsumtionen bland gravida kvinnor har övergivits och\r\nberusningsdrickande bland unga och barn ökar katastrofalt. Cider och alkoläsk\r\nhar haft stor framgång på marknaden. En rapport visar att sju av tio\r\nbutiker säljer folköl till minderåriga. I grannländerna sänks alkoholskatterna.\r\n\r\nDen 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler\r\noch EU:s indikativa gränser började tillämpas. Den s.k. indikativa ransonen\r\nmotsvarar ungefär 23,9 liter ren alkohol. Det räcker för cirka två och\r\nett halvt års konsumtion för en genomsnittssvensk. Miljöpartiet anser att\r\nSverige inte återigen får falla till föga och sänka skatten på alkohol.\r\nSverige bör göra en framställan till EU om att det införs en positiv\r\nminimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för samtliga slag av\r\nalkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n21.     Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 7 (fp, kd)\r\nav Gunnar Andrén (fp), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So345 yrkande 9 i denna del,\r\n2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande 3 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sk313 och 2003/04:Sk342.\r\nStällningstagande\r\nDen 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler\r\noch Sverige måste i fortsättningen tillämpa de indikativa nivåer för vad\r\nsom skall betraktas som för \"personligt bruk\". Kvantiteterna är så stora\r\natt de är meningsfulla endast vid en förbrukning som medför alkoholberoende.\r\nNuvarande införselmöjligheter främjar den illegala hanteringen.\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna anser att införselreglerna strider mot\r\ngrundprincipen för handel i unionen och att de på intet sätt behövs för\r\natt den inre marknaden skall fungera. Införselkvoterna av alkohol för\r\nprivatpersoner från ett EU-land till ett annat är långt större än vad som\r\nkan anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion. Sverige och andra länder\r\nmåste i EU verka för lägre införselkvoter.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n22.     Skatt på avfall, punkt 9 (fp)\r\nav Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ472 yrkandena 27 och 28 och avslår motion 2003/04:Sk337.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att avfallshierarkin skall gälla och att avfall i första\r\nhand skall återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand\r\nenergiutvinnas. I sista hand skall avfall deponeras. Man bör skilja på\r\nförbränning av sorterat avfall, vilket kan göras med bättre miljöhänsyn,\r\noch förbränning av osorterat avfall. Folkpartiet anser att beslut bör\r\ntas om att införa en differentierad skatt på förbränning. Skatten bör\r\ninte omfatta biobränsle. Skatten bör vara lägre än deponiskatten för att\r\nstyra mot återanvändning och materialåtervinning. En förbränningsskatt\r\ngynnar fortsatt teknikutveckling inom återvinningsområdet. Samtidigt finns\r\ndet tillfällen när förbränning är det bästa alternativet både från miljö-\r\noch samhällsekonomisk synpunkt. Det är viktigt att skatten är väl avvägd\r\noch gynnar en miljömässigt sund materialåtervinning. Sorterat avfall bör\r\nvara helt eller delvis befriat från förbränningsskatt. Skattereglerna får\r\ninte gynna oljeförbränning på avfallsförbränningens bekostnad.\r\nFolkpartiet anser slutligen att en utredning bör se över möjligheterna\r\natt införa en differentiering av deponiskatten beroende på avfallets\r\ninnehåll av miljö- och hälsoskadliga ämnen.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n23.     Skatt på naturgrus, punkt 10 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motion 2003/04:Sk206 och avslår motion 2003/04:Sk354.\r\nStällningstagande\r\nSocialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en\r\nkraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr\r\ntill 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men kraftiga\r\nreaktioner hörs exempelvis från åkare i norra Dalarna, där man ser att\r\nnorska åkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten.\r\nEnligt uppgifter är det ett 60-tal lastbilar och åkare i norra delen av\r\nDalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n24.     Skatt på naturgrus, punkt 10 (mp)\r\nav Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motion 2003/04:Sk354 och avslår motion 2003/04:Sk206.\r\nStällningstagande\r\nEtt av miljömålen är att minska naturgrusanvändningen i Sverige. Naturgrus\r\nanvänds som ballastmaterial i bl.a. betong, för sandning av vägar,\r\nigenfyllnad av rörgravar, vägbygge m.m. Skatten på naturgrus höjdes förra\r\nriksdagsåret från 5 kr per ton till 10 kr per ton. Miljöpartiet anser att\r\ndet behövs tydliga signaler och ekonomiska incitament för att\r\nersättningsmaterial\r\nskall kunna tas fram. Naturgruset kan inom de flesta områden ersättas med\r\nbergkross men det är svårt att ersätta naturgruset inom betongtillverkningen\r\noch speciellt 0-8-mm-fraktionen. Här krävs forskning och utveckling.\r\nMiljöpartiet vill införa en avgift på 2 kr per ton utöver skatten på 10 kr\r\nper ton som återförs till branschen för forskning och kunskapsuppbyggnad\r\nom ersättningsmaterial.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)\r\nBarbro Feltzing (mp) anför:\r\nKärnkraften skall enligt ett flertal riksdagsbeslut avvecklas. Effektskatten\r\nbör successivt höjas så att avvecklingen kommer i gång.\r\n\r\n\r\n2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt\r\n2 (mp)\r\nBarbro Feltzing (mp) anför:\r\n\r\nOm miljökvalitetsmålen beträffande övergödning skall kunna uppnås måste\r\nåtgärder vidtas både internationellt och nationellt. För att minska\r\nläckaget av näringsämnen, främst kväve, är det viktigt med ett system som\r\nminskar kväveöverskott på åkern. Det verktyg som används i dessa sammanhang\r\när växtnäringsbalanser: balansen mellan utförsel av växtnäring (genom\r\nprodukter som lämnar gården och i form av läckage) och införsel (handelsgödsel,\r\ninköpt foder, fixering av luftkväve via baljväxter, nedfall från atmosfären).\r\nPå djurgårdar är det inköpta fodret som har störst inverkan på\r\nväxtnäringsbalansens tillförselsida. Naturvårdsverket har utvärderat skatten på\r\nhandelsgödsel och ansåg att den bästa lösningen ur miljösynpunkt är att\r\navgiftsbelägga utgående läckande kväve. Det är praktiskt svårt att mäta;\r\nNaturvårdsverket ansåg att det på kort sikt är enklast att lägga styrningen\r\npå ingående kväve. Naturvårdsverket uttalade sig inte angående den viktiga\r\nfaktorn för kvävetillförsel, inköpt foder. En generell skatt på kväve som\r\nomfattar både handelsgödsel och foder har flera fördelar när det gäller\r\nkväveutlakning, men också beträffande andra kväverelaterade miljöproblem,\r\nt.ex. försurning orsakad av ammoniak samt det växthuseffektbidrag som\r\navgång av dikväveoxid genererar. För svenskt vidkommande skulle det\r\ninnebära en minskad belastning på haven med ca 7 000 ton. Sverige har börjat\r\nanvända växtnäringsbalanser på gårdsnivå genom de växtodlingsplaner som\r\ningår i det svenska systemet för återföring av handelsgödselskatterna.\r\nDen svenska modellen för hantering av skatteintäkten, med en riktad\r\nåterföring till de bönder som tillämpar växtodlingsplaner, får anses vara\r\nmycket ändamålsenlig. Skattebasen måste dock utvidgas så att den stora\r\nmängd kväve som hanteras kommersiellt via djurfodret också innefattas.\r\n\r\n\r\n3.      Alternativa drivmedel, punkt 5 (mp)\r\nBarbro Feltzing (mp) anför:\r\n\r\nJag anser att bilar som drivs med förnybara energislag kommer att vara en\r\nkonkurrensfördel. Svenska Kommunikationskommittén och\r\nAlternativbränsleutredningen\r\noch utländska utredningar ansåg att bensin och diesel stegvis måste bytas\r\nmot förnybara bränslen. Det var en stor brist att vätgas inte var med i\r\nAlternativbränsleutredningens uppdrag. Jag anser att vätgas som\r\nalternativbränsle bör belysas genom en översyn av reglerna för stöd till\r\nutveckling\r\nav vätgasfordon inom Nutek. Syfte är att klargöra vad det är som hindrar\r\nett framtagande av vätgasfordon. Utredningen bör också överväga ett\r\nstimulansbidrag eller skatteregler som gynnar vätgas som drivmedel.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen.\r\n\r\n2003/04:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkning av skatten på öl.\r\n2003/04:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom villkoren för skogs- och jordbruket.\r\n2003/04:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skatten på naturgrus.\r\n2003/04:Sk208 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en sänkning av skatten på bensin.\r\n2003/04:Sk210 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att harmonisera skattesatserna för alkoholinköp i Sverige\r\nmed övriga Europa, främst Danmark.\r\n2003/04:Sk215 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om energibeskattning inom hotell- och restaurangnäringen.\r\n2003/04:Sk228 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att kraftigt sänka skatten för öl med en alkoholhalt\r\növerstigande 2,8 % så att bättre konkurrensvillkor för den svenska\r\nbryggeriindustrin uppnås.\r\n2003/04:Sk232 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utredning om differentierad fordonsskatt.\r\n2003/04:Sk236 av Stefan Hagfeldt (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkning av bensinskatten.\r\n2003/04:Sk250 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av att satsa på alternativa drivmedel.\r\n2003/04:Sk261 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inrätta en alkoholskadefond.\r\n2003/04:Sk296 av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU.\r\n\r\n2003/04:Sk304 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att möjliggöra taxfreeköp på ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.\r\n\r\n2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om sänkning\r\nav dieselbeskattningen för jord- och skogsbruket.\r\n2003/04:Sk308 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för\r\njordbrukarna.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att skyndsamt se över rutiner för och tillgänglighet\r\npå mätare för vägtullar i Europa.\r\n2003/04:Sk313 av Kenneth Lantz (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att råda bot på rådande öl- och vintransport över Öresund.\r\n\r\n2003/04:Sk319 av Ulrik Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.\r\n2003/04:Sk323 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vägavgifter för utländska lastbilar.\r\n2003/04:Sk324 av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fordonsskattebefrielse för el- och hybridbilar.\r\n2003/04:Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.\r\n2003/04:Sk337 av Agneta Ringman och Göte Wahlström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skatt på gjuterisand.\r\n2003/04:Sk341 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med konkreta förslag\r\nsom förbättrar villkoren för tjänstenäringarna i Sverige i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Sk342 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att öka\r\nden tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Sk344 av Anna Ibrisagic (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkning av bensinskatt och fordonsskatt på dieselbilar.\r\n2003/04:Sk345 av Anna Ibrisagic (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkning av elskatt för industrin.\r\n2003/04:Sk348 av Per Bill (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sänka den svenska alkoholskatten till dansk eller finsk\r\nnivå.\r\n2003/04:Sk349 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder som är\r\nmedlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna inte urholkas\r\noch att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk\r\nlinje.\r\n2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt skatt på handelsgödsel.\r\n2003/04:Sk354 av Claes Roxbergh m.fl. (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder och återkommer till riksdagen med\r\nförslag på forskningsavgift på naturgrus.\r\n2003/04:Sk357 av Raimo Pärssinen (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att verka för en minimiskatt på alkohol inom alla EU:s medlemsländer.\r\n\r\n2003/04:Sk369 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge svenskt lantbruk konkurrensneutralitet vad gäller dieselskatten.\r\n\r\n2003/04:Sk371 av Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att fastställa minimiskatten på lågpriscigaretter till 100 procent.\r\n2003/04:Sk374 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för\r\npersonbilar.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda eventuella skillnader\r\ni miljöpåverkan mellan dieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten\r\noch bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.\r\n2003/04:Sk375 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten och\r\nberörda travorganisationer.\r\n2003/04:Sk381 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda förutsättningarna för en sänkning av bensinskatterna.\r\n2003/04:Sk385 av Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att straffbeskattningen av el producerad i kärnkraftverk måste avvecklas.\r\n\r\n2003/04:Sk390 av Claes Västerteg och Agne Hansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom konkurrensneutrala vägavgifter.\r\n2003/04:Sk392 av Birgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att sänka dieselskatten med 2,50 kr per liter för jord- och skogsbrukets\r\narbetsmaskiner.\r\n2003/04:Sk393 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom nödvändigheten av att sänka dieselskatten för att säkerställa svenskt\r\njordbruks konkurrenskraft.\r\n2003/04:Sk399 av Åsa Domeij (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder behovet och utformningen av en\r\nkväveskatt på inköpt kväve i foder i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en harmonisering av skattebelastningen för medlemsländernas\r\nväxthus- och trädgårdsnäringar.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring\r\nsom innebär att en preliminär skattenedsättning görs direkt på fakturan\r\nvid bränsleleveranser till växthusföretag för all bränsleanvändning som\r\när berättigad till skattenedsättning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens\r\nelanvändning.\r\n2003/04:Sk402 av Christer Winbäck (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att fordonsbeskattning ersätts med en avgift på drivmedel.\r\n2003/04:Sk417 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom långsiktigt stabila villkor för kraftvärme.\r\n2003/04:Sk428 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom subventioner till miljövänliga bränslen.\r\n2003/04:Sk434 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en översyn av villkoren för trav- och galoppsporten.\r\n2003/04:Sk456 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning av hur en gränsjusterad koldioxidskatt skulle kunna\r\nutformas för att vara förenlig med EU:s och WTO:s regler.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning om en koldioxidskatt på el med möjlighet till\r\nåterföring.\r\n2003/04:U254 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan\r\nEU-kommissionen och International Civil Aviation Organization (ICAO) om\r\ninförandet av koldioxidavgifter på flygbränsle.\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkoholbeskattning och ändrade införselregler i EU.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alkoläsk skall beskattas på ett enhetligt sätt.\r\n2003/04:So411 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alkoholskatten inte skall sänkas.\r\n2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkning av alkoholbeskattningen.\r\n2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en diskussion om alkoholbeskattningen i vårt land\r\ninom ramen för EU-samarbetet.\r\n2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta införselkvoter.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om höjda skatter på alkohol inom EU.\r\n2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om höjda minimiskatter på alkohol.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om sänkta införselkvoter.\r\n2003/04:Kr360 av Sven Bergström och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sänka totalisatorskatten.\r\n2003/04:T467 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att ta ut skatt\r\npå fritidsbåtar.\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att systemet för bensinbeskattning måste ändras så att höjningar\r\nav världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre\r\nbensinskatt.\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för en\r\nomvandling av delar av skatten på drivmedel till väghållningsavgift.\r\n2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ny\r\nbeskattningsmodell för personbilar och drivmedel i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av skattereglerna i syfte att gynna fordon\r\nmed låg bränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt miljöanpassade\r\ndrivmedel.\r\n2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över möjligheten att sänka totalisatorskatten.\r\n2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en höjning av skatten på eldningsolja och el slår extra\r\nhårt mot norra Sverige, som har ett strängare klimat och längre vinter,\r\noch att jordbrukets särskatter därför bör avvisas.\r\n2003/04:MJ333 av Holger Gustafsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa tillväxt på svensk landsbygd genom att undanröja de\r\nkonkurrensnackdelar som svenskt lantbruk nu bromsas av.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatten på bekämpningsmedel.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\ntill jordbruksnäringen.\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en höjning och breddning av koldioxidskatten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten av att ersätta undantag från och nedsättningar av\r\nkoldioxidskatten med att sådana villkoras med långsiktiga avtal om ekonomiskt\r\nrimliga åtgärder för att minska utsläppen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om industrins undantag från koldioxidskatten.\r\n16.        Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om att\r\ninkludera dikväveoxid, lustgas, i nox-avgiftssystemet.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om föreskrifter för gödselhantering.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att torv\r\nskattemässigt skall behandlas som ett fossilt bränsle, då det i rapporteringen\r\ntill klimatkonventionen räknas så.\r\n2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lika konkurrensvillkor för jord- och skogsbruket.\r\n2003/04:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en skattepolitik som gör fordon drivna med alternativbränslen\r\nattraktiva för konsumenterna.\r\n2003/04:MJ413 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer\r\ntill stånd, som gynnar framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas.\r\n\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att beskatta kväveläckage enligt ett växtnäringsbalanssystem.\r\n\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en europeisk koldioxidavgift.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av\r\navfall.\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning om differentierad skatt på deponering av\r\navfall.\r\n2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge svenskt lantbruk lika konkurrensvillkor som övriga\r\nEU-länder genom att \"ryggsäcken\" lyfts av.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en grön skatteväxling måste utformas så att handel med\r\nutsläppsrättigheter underlättas.\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om svikna löften.\r\n2003/04:N224 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stabila och långsiktiga skattevillkor för naturgasen.\r\n2003/04:N263 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktiga villkor för kraftvärme.\r\n2003/04:N287 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.\r\n2003/04:N290 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om effektskatten på kärnkraft.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett samlat program för produktion av alternativa drivmedel\r\nfrån både spannmål och skogsråvara.\r\n2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformerad energibeskattning.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principerna för energibeskattningen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.\r\n2003/04:N343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av effektskatten på kärnkraft.\r\n2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om\r\nsänkta produktionsmedelsskatter.\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om differentierad drivmedelsskatt.\r\n2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om effektskatten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer\r\nså att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med\r\nmiljöavgift.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på\r\nett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet\r\noch hög elproduktion premieras.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med\r\nkvalificerad majoritet.\r\n16.        Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa det fria valet\r\nav turordningen mellan fördelningen av bränslen vid beräkning av\r\nskattenedsättning.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.\r\n2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att effektskatten i framtiden bör höjas successivt.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "44BF5452-AA8E-400C-A11B-5F437F68920D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "139",
                    "42",
                    "92",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/44BF5452-AA8E-400C-A11B-5F437F68920D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2, 2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406 yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "8FB984D5-5683-41AE-81BA-6A1B63E35225",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "15",
                    "107",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8FB984D5-5683-41AE-81BA-6A1B63E35225",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Åkerinäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10, 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2, 2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6, 2003/04:T564 yrkande 22 och 2003/04:N345 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk250, 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ407 yrkande 2, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228, 2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349 yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 i denna del och 2003/04:So645 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "C4037DBC-E3D8-49DA-B39D-00C8DD3699E8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "11",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "131",
                    "26",
                    "116",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C4037DBC-E3D8-49DA-B39D-00C8DD3699E8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Privatinförsel av alkohol och tobak",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk313, 2003/04:Sk342, 2003/04:So345 yrkande 9 i denna del, 2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk304.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Skatt på avfall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk337 och 2003/04:MJ472 yrkandena 27 och 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skatt på naturgrus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk206 och 2003/04:Sk354.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "C4ECF613-928C-4016-8D7E-2960675CD3E1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "1",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "217",
                    "12",
                    "44",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C4ECF613-928C-4016-8D7E-2960675CD3E1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Skatt på spel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk375, 2003/04:Sk434, 2003/04:Kr360 yrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Skatt på fritidsbåtar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T467 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Åkerinäringen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Åkerinäringen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Alkohol- och tobaksbeskattning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Privatinförsel av alkohol och tobak",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Skatt på avfall",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Skatt på naturgrus",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Skatt på naturgrus",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:01:47"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om punktskatter. Motionerna handlar om bland annat den gröna skatteväxlingen, olika förändringar av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen, naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning, bland annat hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars energiskatter, torven i energiskattesystemet, EU-arbetet, bland annat frågan om gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen när det gäller bland annat miljöskatter. Andra motioner handlar om jordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, drivmedels- och fordonsskatt, alternativa drivmedel), alkohol- och tobaksfrågor, avfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och båtskatt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01SKU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om punktskatter (SkU24)",
          "dok_id": "GR01SKU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:01:47"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SKU24",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:36"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om punktskatter. Motionerna handlar om bland annat den gröna skatteväxlingen, olika förändringar av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen, naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning, bland annat hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars energiskatter, torven i energiskattesystemet, EU-arbetet, bland annat frågan om gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen när det gäller bland annat miljöskatter. Andra motioner handlar om jordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, drivmedels- och fordonsskatt, alternativa drivmedel), alkohol- och tobaksfrågor, avfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och båtskatt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01SkU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om punktskatter (SkU24)",
          "dok_id": "GR01SkU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:32"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SKU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_SkU_24.pdf",
          "filstorlek": "302397",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Allmänna motioner om punktskatter",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C37E8962-F938-47FB-B404-DA70C7876858"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi308 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi308",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr360 Hästsportens utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02Kr360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr360",
          "ref_dok_titel": "Hästsportens utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ266 Hästhållningens betydelse",
          "ref_dok_id": "GR02MJ266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ266",
          "ref_dok_titel": "Hästhållningens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ285 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ285",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ333 Svenskt jordbruk i internationell konkurrens",
          "ref_dok_id": "GR02MJ333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ333",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk i internationell konkurrens",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ406 Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_id": "GR02MJ406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ406",
          "ref_dok_titel": "Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ407 Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GR02MJ407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ407",
          "ref_dok_titel": "Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ413 Vätgasdrivna fordon",
          "ref_dok_id": "GR02MJ413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ413",
          "ref_dok_titel": "Vätgasdrivna fordon",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N224 Naturgas och tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GR02N224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N224",
          "ref_dok_titel": "Naturgas och tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N263 Regional energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Regional energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N287 Kärnkraftsavvecklingen",
          "ref_dok_id": "GR02N287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N287",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraftsavvecklingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N290 En säkrare energiförsörjning i Skåne",
          "ref_dok_id": "GR02N290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N290",
          "ref_dok_titel": "En säkrare energiförsörjning i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N342 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N343 Barsebäck 2",
          "ref_dok_id": "GR02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Barsebäck 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N344 Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N413 Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_id": "GR02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N415 Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk201 Ölskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk201",
          "ref_dok_titel": "Ölskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk204 Jord- och skogsbrukets villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk204",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbrukets villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk206 Skatten på naturgrus",
          "ref_dok_id": "GR02Sk206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk206",
          "ref_dok_titel": "Skatten på naturgrus",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk208 Skatten på bensin",
          "ref_dok_id": "GR02Sk208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk208",
          "ref_dok_titel": "Skatten på bensin",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk210 Harmonisering av skattesatserna för alkoholinköp i Sverige med övriga Europa",
          "ref_dok_id": "GR02Sk210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk210",
          "ref_dok_titel": "Harmonisering av skattesatserna för alkoholinköp i Sverige med övriga Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk215 Energibeskattning inom hotellnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sk215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk215",
          "ref_dok_titel": "Energibeskattning inom hotellnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk228 Sänkt ölskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Sk228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk228",
          "ref_dok_titel": "Sänkt ölskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk232 Differentierad fordonsskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Sk232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk232",
          "ref_dok_titel": "Differentierad fordonsskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk236 Bensinskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk236",
          "ref_dok_titel": "Bensinskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk250 Alternativa drivmedel",
          "ref_dok_id": "GR02Sk250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk250",
          "ref_dok_titel": "Alternativa drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk261 Alkoholskadefond",
          "ref_dok_id": "GR02Sk261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk261",
          "ref_dok_titel": "Alkoholskadefond",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk296 Minimiskatt på alkohol och tobak i EU",
          "ref_dok_id": "GR02Sk296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk296",
          "ref_dok_titel": "Minimiskatt på alkohol och tobak i EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk304 Taxfreeköp på ankomstplatsen i stället för utreseplatsen",
          "ref_dok_id": "GR02Sk304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk304",
          "ref_dok_titel": "Taxfreeköp på ankomstplatsen i stället för utreseplatsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk306 Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02Sk306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk306",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk308 Svensk åkerinäring",
          "ref_dok_id": "GR02Sk308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk308",
          "ref_dok_titel": "Svensk åkerinäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk313 Öl- och vintransport över Öresund",
          "ref_dok_id": "GR02Sk313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk313",
          "ref_dok_titel": "Öl- och vintransport över Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk319 Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Sk319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk319",
          "ref_dok_titel": "Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk323 Vägavgift för utländska lastbilar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk323",
          "ref_dok_titel": "Vägavgift för utländska lastbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk324 Befrielse från fordonsskatt för el- och hybridbilar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk324",
          "ref_dok_titel": "Befrielse från fordonsskatt för el- och hybridbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk334 Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Sk334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk334",
          "ref_dok_titel": "Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk337 Skatt på gjuterisand",
          "ref_dok_id": "GR02Sk337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk337",
          "ref_dok_titel": "Skatt på gjuterisand",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk341 Tjänstesektorns beskattning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk341",
          "ref_dok_titel": "Tjänstesektorns beskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk342 Ökad införsel från icke EU-land",
          "ref_dok_id": "GR02Sk342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk342",
          "ref_dok_titel": "Ökad införsel från icke EU-land",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk344 Sänkning av bensinskatt och fordonskatt på dieselbilar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk344",
          "ref_dok_titel": "Sänkning av bensinskatt och fordonskatt på dieselbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Ibrisagic (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk345 Sänkning av elskatten för industrin",
          "ref_dok_id": "GR02Sk345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk345",
          "ref_dok_titel": "Sänkning av elskatten för industrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Ibrisagic (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk348 Inhemsk småskalig produktion av alkoholdrycker",
          "ref_dok_id": "GR02Sk348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk348",
          "ref_dok_titel": "Inhemsk småskalig produktion av alkoholdrycker",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk349 Alkoholskatter",
          "ref_dok_id": "GR02Sk349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk349",
          "ref_dok_titel": "Alkoholskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk350 Jord- och skogsbrukets skatter",
          "ref_dok_id": "GR02Sk350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk350",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbrukets skatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk354 Avgift på naturgrus",
          "ref_dok_id": "GR02Sk354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk354",
          "ref_dok_titel": "Avgift på naturgrus",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk357 Alkoholbeskattning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk357",
          "ref_dok_titel": "Alkoholbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk369 Dieselskatt för svenskt lantbruk",
          "ref_dok_id": "GR02Sk369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk369",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatt för svenskt lantbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk371 Minimiskatt på cigaretter",
          "ref_dok_id": "GR02Sk371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk371",
          "ref_dok_titel": "Minimiskatt på cigaretter",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk374 Skatt på bensin och diesel",
          "ref_dok_id": "GR02Sk374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk374",
          "ref_dok_titel": "Skatt på bensin och diesel",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk375 Totalisatorskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk375",
          "ref_dok_titel": "Totalisatorskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk381 Sänkt bensinskatt för landsortsboende",
          "ref_dok_id": "GR02Sk381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk381",
          "ref_dok_titel": "Sänkt bensinskatt för landsortsboende",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk385 Effektskatten på kärnkraft",
          "ref_dok_id": "GR02Sk385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk385",
          "ref_dok_titel": "Effektskatten på kärnkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk390 Vägavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02Sk390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk390",
          "ref_dok_titel": "Vägavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk392 Dieselskatten för jord- och skogsbruket",
          "ref_dok_id": "GR02Sk392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk392",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatten för jord- och skogsbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C) och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk393 Dieselskattesänkning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk393",
          "ref_dok_titel": "Dieselskattesänkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk399 Kväve i inköpt foder",
          "ref_dok_id": "GR02Sk399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk399",
          "ref_dok_titel": "Kväve i inköpt foder",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk401 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GR02Sk401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk401",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk402 Avgift på drivmedel",
          "ref_dok_id": "GR02Sk402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk402",
          "ref_dok_titel": "Avgift på drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk417 Kraftvärme",
          "ref_dok_id": "GR02Sk417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk417",
          "ref_dok_titel": "Kraftvärme",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk428 Miljövänliga bränslen",
          "ref_dok_id": "GR02Sk428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk428",
          "ref_dok_titel": "Miljövänliga bränslen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Britta Rådström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk434 Travsportens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk434",
          "ref_dok_titel": "Travsportens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk456 Koldioxidskatt och internationell handel",
          "ref_dok_id": "GR02Sk456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk456",
          "ref_dok_titel": "Koldioxidskatt och internationell handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So345 Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So411 Alkoholen som samhällshot",
          "ref_dok_id": "GR02So411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So411",
          "ref_dok_titel": "Alkoholen som samhällshot",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So422 En ny alkoholpolitik för Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GR02So422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So422",
          "ref_dok_titel": "En ny alkoholpolitik för Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So576 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So576",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So576",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So577 Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So577",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So577",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So645 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So645",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So645",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T467 Fritidsbåtsregister och skatt",
          "ref_dok_id": "GR02T467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T467",
          "ref_dok_titel": "Fritidsbåtsregister och skatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T472 Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_id": "GR02T472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T472",
          "ref_dok_titel": "Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T563 Bilen och miljön",
          "ref_dok_id": "GR02T563",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T563",
          "ref_dok_titel": "Bilen och miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U254 Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02U254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U254",
          "ref_dok_titel": "Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-22",
          "ref_dok_id": "GR09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2004-04-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-22",
          "ref_dok_id": "GR09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2004-04-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}