{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2295837",
      "dok_id": "GR01SKU21",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SKU21",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SKU21",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "21",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:27",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:31",
      "titel": "Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU21/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU21",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SKU21",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SKU21",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SKU21</div><h1>Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet ett åttiotal motionsyrkanden, huvudsakligen\r\nfrån den allmänna motionstiden 2003, i vilka tas upp olika skattefrågor\r\nmed anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.\r\nUtskottet föreslår med delvis bifall till några motioner att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen att det är angeläget att frågan om en\r\ntonnageskatt för svensk del utreds. I övrigt avstyrker utskottet\r\nmotionsyrkandena,\r\ni flera fall med hänvisning till pågående arbete. När det gäller förslag\r\nsom rör beskattningen av fåmansföretag hänvisar utskottet till den beredning\r\nsom pågår i Finansdepartementet med inriktning på nya regler fr.o.m. den\r\n1 januari 2005. Pågående eller planerat arbete anförs av utskottet även\r\nsom skäl för att avstyrka motionsyrkanden om bl.a. att införa\r\nschablonbeskattning\r\nav vissa småföretag och se över skattereglerna för tjänstepensioner.\r\nTill betänkandet lämnas 16 reservationer (m, fp, kd, v, c, mp) och 4\r\nsärskilda yttranden (m, fp, kd, c, mp).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del,\r\n2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402 yrkande 16,\r\n2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2 och 2003/04:N347\r\nyrkande 9.\r\nReservation 1 (m, kd, c)\r\n\r\n2.      Tonnageskatt\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har\r\nanfört om att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för\r\nsvensk del. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308\r\nyrkande 17, 2003/04:Sk260, 2003/04:Sk409, 2003/04:T441 yrkande 1,\r\n2003/04:T530 yrkande 15, 2003/04:T562 yrkande 18 och 2003/04:T564 yrkande 41.\r\n\r\n3.      Periodiseringsfonder i mindre företag m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och\r\n2003/04:N288 yrkande 7.\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n4.      Avsättningar till miljöförbättrande investeringar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 3.\r\n\r\n5.      Underhållsfonder\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 8.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n6.      Etableringskonto\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N346 yrkande 12, 2003/04:N348 yrkande\r\n3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande 8.\r\nReservation 4 (kd, c, mp)\r\n\r\n7.      Renkonto\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk314.\r\n\r\n8.      Fåmansföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329\r\nyrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och\r\n2003/04:N414 yrkande 5.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Schablonbeskattning av vissa småföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 20, 2003/04:N346 yrkande\r\n5 och 2003/04:N412 yrkande 23.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n10.     Räntefördelning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk451.\r\nReservation 7 (kd, c)\r\n\r\n11.     Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk454.\r\n\r\n12.     Direktavdrag i småföretag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk365.\r\n\r\n13.     Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280\r\nyrkande 1, 2003/04:Sk327 och 2003/04:Kr385 yrkande 10.\r\nReservation 8 (m, kd, c)\r\n\r\n14.     Fiskevårdsområdesföreningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk359.\r\n\r\n15.     Pensionskostnader\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 5.\r\n\r\n16.     Avkastningsskatt\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 2.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n17.     Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229, 2003/04:Sk237,\r\n2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n18.     Riskkapitalavdrag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412\r\nyrkande 12.\r\nReservation 11 (kd, c)\r\n\r\n19.     Vissa arvs- och gåvoskattefrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 2 och 2003/04:Kr254\r\nyrkande 3.\r\n\r\n20.     Generationsskiften i företag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306 yrkande\r\n13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna del och\r\n2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21.     Personalvårdsförmån\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk287 och 2003/04:Kr326 yrkande\r\n7.\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n22.     Yrkesfiskare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk270, 2003/04:Sk294, 2003/04:MJ408\r\nyrkandena 29-31 och 2003/04:MJ433 yrkande 7.\r\n\r\n23.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326\r\nyrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5.\r\nReservation 14 (m, kd, c)\r\n\r\n24.     Konstinköp\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk290 yrkande 5, 2003/04:Sk316 och\r\n2003/04:Kr390 yrkande 19.\r\n\r\n25.     Arbetslokal i bostaden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk447.\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n26.     Representation\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk269 och 2003/04:Sk278.\r\n\r\n27.     Kommunala bolag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 2 och 2003/04:Sk351\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n28.     Kommunal företagsbeskattning m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk282.\r\nStockholm den 9 mars 2004\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),\r\nAnna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per\r\nLandgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m),\r\nLennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger\r\nNordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro\r\nFeltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nRiksdagen prövade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den\r\nallmänna motionstiden 2003 samtidigt med behandlingen av regeringens förslag\r\nom utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2004. Bland de\r\nmotionsyrkandena fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort\r\noch om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som utgjorde\r\nen del i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2004.\r\nRiksdagen tog ställning till yrkandena den 19 november 2003 i samband\r\nmed att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för budgetåret 2004 lades fast (bet. 2003/04:FiU1, yttr.\r\n2003/04:SkU1y,\r\nrskr. 2003/04:42).\r\nI det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående motionsyrkanden\r\nsom väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med anknytning\r\ntill beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet motioner innehåller\r\nförslag för vilka genomförandet inte är kopplat till det närmast följande\r\nbudgetåret, utan innebär att riksdagen skall ta ställning för motionsförslaget\r\ngenom att tillkännage för regeringen att det bör genomföras.\r\nI sammanhanget behandlas en med anledning av proposition 2002/03:150 En\r\nny lag om investeringsfonder väckt motion om beskattning av kapitalvinster.\r\nMotionen har överlämnats till skatteutskottet från finansutskottet.\r\nEn förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns\r\ni bilaga.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFöretags- och kapitalbeskattningen, allmänt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionärernas förslag om ett tillkännagivande till\r\nregeringen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.\r\nJämför reservation 1 (m, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi306 yrkande 13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås\r\nett tillväxtpaket som skall göra det gynnsammare att starta och driva\r\nföretag. Enligt motionen bör skattesystemet förenklas och rensas från\r\ninslag som kan hämma företagande och tillväxt. I motion Fi308 yrkande 1\r\nav Per Landgren m.fl. (kd) förordas sänkta kapitalskatter för ökat\r\nföretagande och fler jobb. Motionärerna vill betona vikten av goda villkor\r\nför privat riskfinansiering för att ge mindre företag möjlighet att växa\r\noch anställa flera, och de vill se förändringar för att kapital och\r\nkompetens inte skall flyttas till utlandet. Av liknande skäl förordas i\r\nmotion Sk449 i denna del av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) att\r\nförmögenhetsskatten avskaffas. I motion Sf402 yrkande 16 i denna del av\r\nSven Brus m.fl. (kd) föreslås ett antal olika åtgärder på företags- och\r\nkapitalbeskattningens områden för att stimulera till ett ökat företagande,\r\nbl.a. avskaffad förmögenhetsbeskattning och slopad dubbelbeskattning av\r\naktier. Förenklingar i regelsystemet och avskaffande eller kraftig sänkning\r\nav skatter som kan vara skadliga för ekonomisk tillväxt förordas i motion\r\nMJ476 yrkande 8 i denna del av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m). Enligt\r\nmotion N291 yrkande 2 av Sten Tolgfors (m) bör riksdagen uttala sig om\r\natt ett bibehållande av dubbelbeskattningen av aktier underblåser en flykt\r\nav svenska företag till utlandet. I motion N347 yrkande 9 av Lars Lindén\r\nm.fl. (kd) efterlyses ett uttalande om att villkoren för turism i Sverige\r\nskall vara likvärdiga med dem som finns i andra länder med avseende på\r\nskatter och avgifter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att näringslivet har förmåga att\r\nskapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig\r\ntillväxt i ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma\r\nalla till del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte hindrar\r\natt näringslivet utvecklas på ett sådant gynnsamt sätt. Samtidigt skall\r\nett bra skattesystem också vara neutralt. Det skall behandla olika företag\r\neller företagsformer på ett sätt som inte leder till att konkurrensen i\r\nnäringslivet snedvrids. Skattesystemet måste upplevas som rättvist av\r\nsåväl de människor som driver företag som av dem som arbetar i företagen.\r\nUtgångspunkten för 1990 års skattereform var att bygga ett neutralt och\r\nrättvist skattesystem. Genom skattereformen lades en mycket god grund för\r\nen bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen\r\nhar, inte minst med inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera\r\ntillfällen. Flertalet s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats.\r\nLättnader har införts genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade\r\nföretag och genom att den del av en inkomst i fåmansföretag som\r\nkapitalinkomstbeskattas har höjts. Förenklingar av deklarationen infördes för\r\nfysiska personer som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori\r\nföretagare har fått utvidgade reserveringsmöjligheter. Vidare har, som\r\nett led i den gröna skatteväxlingen, den allmänna löneavgiften för företag\r\noch enskilda näringsidkare sänkts med 0,12 procentenheter.\r\nBland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet\r\nvåren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar, s.\r\nk. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att skattefritt\r\nta emot utdelning på företagsägda andelar. En särskild utredare arbetar\r\nför närvarande vidare med att se över vissa frågor som har samband med\r\nomstruktureringar och andra företagsskattefrågor (dir. 2002:28).\r\nEtt reformarbete kvarstår också när det gäller utformningen av reglerna\r\nför beskattning av fåmansföretag. Som utskottet återkommer till längre\r\nfram i betänkandet har en stegvis reformering av 3:12-reglerna inletts\r\nmed en höjning av den s.k. klyvningsräntan som styr fördelningen av\r\ninkomster mellan tjänst och kapital. Förslagen i övrigt bereds för närvarande\r\ni Regeringskansliet. Vidare har riksdagen behandlat förslag om ändringar\r\ni gåvoskatten för att underlätta generationsskiften i familjeföretag. En\r\nviktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör vara - i enlighet\r\nprinciperna bakom skattereformen - att skattereglerna för småföretagen och\r\nderas ägare så långt möjligt skall vara likformiga och enkla. Detta\r\nunderlättar övergångar mellan olika företagsformer under företagets utveckling.\r\n\r\nEn annan fråga som återstår att lösa gäller hur skattereglerna för\r\nnäringsverksamhet som drivs i handelsbolagsform skall reformeras. Denna fråga\r\ningår i det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.\r\nNär det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv, som\r\nberörs i några motioner, har en särskild utredning - Internationaliseringens\r\nbetydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir.\r\n2000:51) - gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen. Detta\r\narbete bör nu kunna utgöra ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska\r\nprioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos\r\nunderlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system\r\noch i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Resultatet av\r\nutredningens arbete har publicerats i SOU 2002:47. Det är klart att\r\nskattsystemets utformning har stor betydelse i ett internationellt perspektiv.\r\nEn strävan bör även ur detta perspektiv vara breda skattebaser och att\r\nbegränsa olika former av särregler för att kunna hålla nere marginalskatterna\r\npå olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt.\r\n\r\nI fråga om yrkandena om att slopa den s.k. ekonomiska dubbelbeskattningen\r\nav bolagsinkomster har skatteutskottet tidigare framhållit att de utredningar\r\nsom gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar\r\ninte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.\r\nTillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen\r\nav sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens\r\ninvesteringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten på\r\nägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra\r\nvillkoren för företagandet. För små och medelstora företag som inte i\r\nalla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan\r\nemellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen\r\ninverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt\r\npå företagens investeringar. Detta förhållande har beaktats i samband med\r\natt riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i syfte att\r\nförbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i\r\nbeskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade\r\nbolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under\r\nåren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel\r\nhar förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade\r\nmöjligheter till reservering genom avsättning till periodiseringsfond,\r\noch denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en\r\nmer ingående undersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna\r\n(prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.).\r\nPå kapitalbeskattningens område i övrigt pågår ett arbete som kommer att\r\nge ett underlag för kommande överväganden om behovet av förändringar.\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06) ser över bl.a. förmögenhetsskatten.\r\n\r\nViktigt för en rättvis beskattning av företagen är också att olika former\r\nav skattefusk kan åtgärdas. Inte minst inom byggsektorn och i de s.k.\r\nkontantbranscherna är detta ett allvarligt problem. Detta är också ett\r\nprioriterat område.\r\nSkatteutskottet anser att det pågående och planerade arbetet bör avvaktas.\r\nUtskottet avstyrker följaktligen motionsförslagen om tillkännagivanden\r\nom skattepolitikens inriktning i olika hänseenden. Utskottet avstyrker\r\ndärför samtliga motionsyrkanden under förslagspunkt 1.\r\nTonnageskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det är angeläget\r\natt utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del.\r\nNuvarande sjöfartsstöd\r\nRiksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1\r\noktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell\r\ntrafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3). Det nya sjöfartsstödet ges\r\ni form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande\r\nskatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inklusive den allmänna löneavgiften)\r\npå sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring\r\nkonkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra\r\nEU-länders handelsflottor.\r\nMotionerna\r\nI motionerna Fi308 yrkande 17 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk260 av Annelie\r\nEnochson (kd), Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp), T441\r\nyrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T530 yrkande 15 av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m), T562 yrkande 18 av Erling Bager m.fl. (fp) och T564\r\nyrkande 41 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas upp frågan om en tonnageskatt\r\nför rederiverksamhet. Motionärerna anför bl.a. att ett flertal av EU-länderna\r\noch Norge redan har infört en tonnagebaserad skatteberäkning, och att det\r\nav konkurrensskäl är viktigt för den svenska rederinäringen att en\r\nmotsvarande skatteberäkningsmetod införs även i Sverige.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nYrkanden om att införa tonnageskatt har tidigare, i likhet med yrkanden\r\nom att återinföra fartygsfonder, avslagits av riksdagen. Skatteutskottet\r\nhar härvid hänvisat till - förutom principerna bakom skattereformen - att\r\nbefintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas till arbetsgivarens\r\nkostnader för skatt och sociala avgifter.\r\nKommissionen har dragit upp riktlinjer för medlemsländernas stöd till\r\nsjöfarten. Syftet är att en stor del av medlemsländernas sjöfart skall\r\nvara under ett EU-lands flagga samtidigt som de enskilda ländernas åtgärder\r\ninte får innebära störningar på den inre marknaden. Riktlinjerna tillåter\r\natt medlemsländerna ger statligt stöd till sjöfartsnäringen genom\r\nskattesubventioner.\r\nI ett svar den 11 februari 2004 på en fråga (2003/04:667) har finansministern\r\nanfört - mot bakgrund av att 12 av 15 medlemsstater inom EU numera infört\r\nsystem med tonnageskatt - att det finns skäl att utreda frågan. Utskottet\r\nanser med hänvisning härtill att det motionsvägen väckta kravet på utredning\r\nredan är tillgodosett. Utskottet anser emellertid att riksdagen genom ett\r\ntillkännagivande till regeringen bör klargöra att den delar motionärernas\r\noch finansministerns uppfattning att det är angeläget att utreda frågan\r\nom en tonnageskatt för svensk del.\r\nPeriodiseringsfonder i mindre företag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om utvidgningar av utrymmet för obeskattade\r\nreserver för vissa mindre företag.\r\nJämför reservation 2 (m).\r\nGällande rätt\r\nAvsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering som\r\nskapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.\r\nBestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.\r\nAvsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering högre\r\nför enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda näringsidkare\r\noch fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år\r\ndra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond\r\njusterat positivt resultat. Juridiska personer får varje år dra av högst\r\nett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före\r\navdraget. Återföringstiden för reserveringarna har fr.o.m. 2000 års\r\ntaxering förlängts från fem till sex år.\r\nGenom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och\r\njuridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att få uppskov i\r\ntre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop.\r\n2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2).\r\nDen som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret\r\navdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap.\r\n3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget\r\ntjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart\r\noch ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.\r\nKapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla,\r\nnär det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget\r\ninte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av\r\nkontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap.\r\n20 § IL).\r\nMotionerna\r\nI motion Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (m) yrkas att nystartade\r\nföretag skall få möjlighet att sätta av hela sitt ekonomiska överskott i\r\nverksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. Enligt motion\r\nJu218 yrkande 3 av Jörgen Johansson (c) bör små och medelstora företags\r\nförmåga att driva näringsverksamhet efter rån och överfall stärkas genom\r\nutvidgade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond. I motion N288\r\nyrkande 7 föreslår Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) en utredning om\r\nen rätt för småföretagare att skjuta upp beskattning av vinst i fem\r\når.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har under senare år beslutat om flera ändringar i syfte att\r\nförbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta\r\nnystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott\r\ni näringsverksamheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på\r\nskatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och\r\nkapitalvinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och\r\nsom har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att\r\nförbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och\r\nmedelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda\r\nföretag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för\r\nenskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodiseringsfond.\r\nFrån och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för\r\nbåde enskilda näringsidkare och andra företagsformer. Genom lagstiftning\r\nhösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som\r\nstartar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att\r\nbörja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet.\r\n2002/03:SkU2).\r\nSmåföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten\r\nsom regeringen och dess båda samarbetspartier utförde under den förra\r\nmandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym\r\n1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen\r\ni företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister-\r\noch individdatabas som utvecklats inom Finansdepartementet. När det gällde\r\nreserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades\r\nfullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre\r\nutsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den\r\nundersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade betalat en något\r\nstörre andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa\r\nskillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda\r\nverksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre\r\nkvittningsmöjligheter.\r\nReserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategori\r\nföretag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt\r\nriskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag\r\nhänvisad till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har\r\ngenererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla\r\nför enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i\r\nhandelsbolag samt generellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes\r\ni anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för\r\navsättningar till periodiseringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30\r\n% för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra\r\nperiodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom\r\ntidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex\r\når.\r\nI de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet\r\ningick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större\r\nskillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive\r\nreserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva\r\nåtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter\r\natt finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter,\r\nkonkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop.\r\n1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt\r\när det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar\r\nmed eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna\r\ntill förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare\r\ni handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller\r\nkapitalanskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det\r\ndock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader\r\nsom beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot\r\nvara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden.\r\nSkatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande\r\ntill skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit\r\nde svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl\r\nupphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt\r\nfå avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en\r\nsmåföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad,\r\nskattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade\r\nföretag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora\r\nskillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid\r\ntidigare behandling av liknande yrkanden har utskottet anfört att det -\r\ninnan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs\r\n- är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har\r\nbeslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja\r\nperiodiseringsfondssystemet.\r\nUtskottet anser att intresset av goda förutsättningar för småföretagandet,\r\nsåväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses genom förbättringar i\r\nform av generellt verkande regler, vilket också är det som regeringen och\r\ndess samarbetspartier strävar efter. Samtidigt anser utskottet det vara\r\nviktigt att regeringen, som utskottet tidigare gett uttryck för, fortsätter\r\natt följa upp redan fattade beslut för att därigenom ytterligare förbättra\r\nkunskaperna om hur skattevillkoren för småföretagen påverkar i olika faser\r\nav företagets livstid.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk289,\r\nJu218 yrkande 3 och N288 yrkande 7.\r\nAvsättningar till miljöförbättrande investeringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om att utreda en ökning av avsättningarna till\r\nperiodiseringsfonder som bara skall kunna tas i anspråk för vissa\r\nmiljöinvesteringar.\r\nMotionen\r\nI motion MJ474 yrkande 3 återkommer Maud Olofsson m.fl. (c) med ett förslag\r\nom att låta utreda möjligheterna att öka avsättningarna till\r\nperiodiseringsfonder\r\nför att kunna göra miljöinvesteringar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motionärernas förslag med hänvisning till\r\natt periodiseringsfondssystemet är avsett främst att ge möjlighet till\r\nresultatutjämning mellan olika beskattningsår. För att regelsystemet kring\r\nföretagens skattefria vinstreserveringar skall vara enkelt att hantera\r\nbåde för de skattskyldiga och Skatteverket bör utnyttjandet av en del av\r\nreserveringarna inte knytas till att medlen investeras på visst sätt. Det\r\nskulle komplicera systemet. Kostnaderna för att administrera systemet\r\nskulle öka. Utskottet avstyrker därför ånyo detta förslag.\r\nUnderhållsfonder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att bilda obeskattade\r\nreserver i form av underhållsfonder för hyreshus.\r\nJämför reservation 3 (v).\r\nMotionen\r\nI motion Bo235 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning om\r\nen möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel till\r\nunderhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i samråd\r\nmed hyresgäster och Hyresgästföreningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden om avdrag för avsättningar\r\ntill framtida kostnader för reparation och underhåll (bet. 1992/93:SkU33\r\noch bet. 1994/95:BoU13). Skatteutskottet avstyrker även det nu föreliggande\r\nförslaget om att i skattesystemet införa en särregel som skulle ge möjlighet\r\ntill obeskattade reserveringar för vissa typer av näringsfastigheter.\r\nEtableringskonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om att utreda ett system med etableringskonto.\r\n\r\nJämför reservation 4 (kd, c, mp).\r\nMotionerna\r\nI motionerna N412 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N346 yrkande\r\n12 av Maria Larsson m.fl. (kd) föreslås en utredning om hur etableringskonto\r\nkan införas i Sverige. Motionärerna hänvisar till ett danskt system med\r\nskattefritt sparande med upp till 40 % av nettolönen för att starta eget\r\nföretag. I motion N348 yrkande 3 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee\r\n(c) förordas ett system där löntagare skall kunna spara ihop eget kapital\r\ntill ett eget företag på upp till 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag.\r\nEnligt motion N414 yrkande 8 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) bör det\r\ngöras en utredning om kostnaderna för och de danska erfarenheterna av att\r\ngynna dem som vill spara till start av företag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI samband med att utgiftsramarna och en inkomstberäkning för 2004 lades\r\nfast (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1) avslog riksdagen motionsyrkanden\r\nom att införa någon form av etableringskonto. Skatteutskottet framhöll då\r\ni ett yttrande till finansutskottet vikten av att skattereglerna inte\r\nskall lägga hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att\r\navkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att\r\nexpandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband\r\nmed nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna\r\neffekt utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag\r\nslås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något\r\nsom inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda\r\nregler för företagen.\r\nSkatteutskottet får med hänvisning till riksdagens beslut i höstas avstyrka\r\näven de nu aktuella förslagen.\r\nRenkonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget att utreda förutsättningarna för att införa en\r\nsärskild reserveringsmöjlighet för rennäringen.\r\nMotionen\r\nI motion Sk314 föreslår Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) att\r\nförutsättningarna för att inrätta ett renkonto bör utredas. Genom kontot\r\nskulle renägarna kunna fördela inkomster från år med god tillväxt i\r\nrenhjorden till år med lägre tillväxt. Det skulle enligt motionen också\r\nvara en fördel för de renägare som tänker avyttra hela sin renhjord om de\r\nhar möjlighet att fördela inkomsten via ett renkonto.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990\r\nårs skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade\r\nreserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande\r\nsätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av\r\nnäringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta\r\nskattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän\r\nreserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt\r\ninskränkta\r\nreserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att\r\nbehålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto.\r\nDe ändrades dock för att inte ge förmåner utöver att utjämna inkomster.\r\n\r\nMed hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet att nya\r\nreserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på vissa näringar\r\ninte bör införas. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.\r\nFåmansföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om olika förändringar i skattereglerna för\r\nfåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår.\r\nJämför reservation 5 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (mp).\r\nGällande rätt\r\nI 57 kap. IL finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital\r\nav utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på\r\nkapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade\r\ndelen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på\r\nstatslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget och lönesumman för\r\ni företaget anställd personal. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.\r\nm. den 1 januari 2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Vid en\r\nförsäljning av kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200\r\nprisbasbelopp under en femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och\r\nhälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om\r\nandelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning\r\ni företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren.\r\nEnligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva\r\ndelägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst\r\noch kapital.\r\nSyftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan\r\ntjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser\r\ni bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och\r\ninte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar\r\noch kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De\r\nsärskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda\r\nlagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de\r\nfortfarande 3:12-reglerna.\r\nRegler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns i\r\n60 kap. IL. Dessa regler innebär för fåmansföretag och fåmansägda\r\nhandelsbolag bl.a. att ersättningar till medhjälpande make och barn från 16\r\når och uppåt i princip skall motsvara marknadsmässig ersättning för det\r\nutförda arbetet. Överskjutande inkomst beskattas hos företagsledaren.\r\nErsättning för arbete till egna barn under 16 år skall i första hand tas\r\nupp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget.\r\nMotsvarande regler finns för enskild näringsverksamhet. Stoppregelutredningen\r\n(SOU 1998:116) har tidigare föreslagit slopade regler om lön till make\r\nmen att reglerna om lön till barn skulle behållas. Förslaget redovisades\r\ni samband med slopandet av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag (prop.\r\n1999/2000:15 s. 78 f., bet. 1999/2000: SkU5 s. 7), men föranledde inte\r\nnågon ändring i reglerna.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp) förordas att beskattning\r\nav fåmansföretag skall ske enligt en normallönemodell. Enligt motion Sk445\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) bör sådana skatteregler slopas\r\nsom innebär att närstående till arbetsgivaren hamnar i en sämre situation\r\nän andra anställda. Ett liknande förslag finns i motion N329 i yrkande 22\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c). Motion N329 innehåller även ett yrkande 23\r\nmed förslag om att fåmansföretag skall beskattas enligt en BEK-modell\r\n(beskattat eget kapital) samt höjd klyvningsränta till 15 % över\r\nstatslåneräntan. Även i motion N348 yrkande 4 av Viviann Gerdin och Roger\r\nTiefensee (c) finns förslag om beskattning på avkastning i fåmansföretag\r\nenligt en BEK-modell och med höjd klyvningsränta. I motion N412 yrkande\r\n17 av Alf Svensson m.fl. (kd) efterlyses nya enkla fåmansföretagsregler\r\nsom jämställer fåmansföretagen med andra företag. En utredning om\r\nbeskattningen av lön till fåmansföretagares barn förordas i motion N414 yrkande\r\n5 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp).\r\n3:12-utredningen\r\nDen s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12) har sett över regelsystemet och\r\nhar den 18 juni 2002 lämnat betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU\r\n2002:52). När det gäller avgränsningen av de företagare som skall omfattas\r\nav de särskilda reglerna, de kvalitativa villkoren, föreslås preciseringar\r\noch kompletteringar. En övergång till någon form av normallönemodell anser\r\nutredningen vansklig med hänsyn till att det är svårt att överblicka\r\nkonsekvenserna av en omläggning till ett i grunden annorlunda system.\r\nUtredningen föreslår därför justeringar inom ramen för den nuvarande\r\nkapitalklyvningsmodellen, bl.a. att den kapitalinkomstbeskattade delen får\r\nberäknas med utgångspunkt från bolagets beskattade egna kapital (kallas\r\nBEK-modellen), och att utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 5\r\nprocentenheter så att klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan med\r\ntillägg av en riskpremie på 10 procentenheter. Hälftendelningen mellan\r\ntjänst och kapital upp till 200 prisbasbelopp slopas. I stället skall\r\nbelopp upp till 100 basbelopp tjänstebeskattas helt och belopp därutöver\r\nkapitalbeskattas. Lönesummeregeln förenklas betydligt, och de nuvarande\r\nbegränsningsreglerna tas bort och även företagarens egen lön skall få\r\nräknas in. Löneunderlaget skall enligt förslaget uppgå till 50 % av den\r\nframräknade lönesumman. Utredningens förslag har beräknats medföra ett\r\nskattebortfall om 1,13 miljarder kronor som enligt utredningen kan\r\nfinansieras genom att maximal avsättning till periodiseringsfond för juridiska\r\npersoner justeras ned med 5 procentenheter till 20 %.\r\nPågående arbete\r\nEnligt budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s. 204 f.\r\n) bör 3:12-reglerna förändras så att de blir mer gynnsamma. Nivån på\r\nklyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning\r\nsamt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital\r\när exempel på faktorer som särskilt kommer att övervägas i förändringsarbetet.\r\nEn normallönemodell är däremot inte aktuell på grund av svårigheter att\r\nfastställa vad som är en normal lön. I ett första steg har nivån på\r\nklyvningsräntan höjts med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7\r\nprocentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9).\r\nInriktningen i övrigt är enligt budgetpropositionen att de nya reglerna\r\nskall kunna gälla från den 1 januari 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI samband med behandlingen den 17 december 2003 av regeringens förslag om\r\nhöjd klyvningsränta avslog riksdagen (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9)\r\nmotionsyrkanden om olika ändringar i fåmansföretagsreglerna med hänvisning\r\ntill det pågående arbetet. Utskottet anser att ställningstagandet, som\r\ninnebär att riksdagen inte föregriper den pågående beredningen, bör stå\r\nfast. Utskottet avstyrker därför även de nu aktuella motionsyrkandena.\r\nSchablonbeskattning av vissa småföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning i vissa tjänstebranscher\r\nmed hänvisning till pågående beredning.\r\nJämför reservation 6 (kd).\r\nMotionerna\r\nFör att underlätta för nya företag att bildas och för seriösa företag\r\nföreslår Alf Svensson m.fl. (kd) i motion N412 yrkande 23, Per Landgren\r\nm.fl. (kd) i motion Fi308 yrkande 20 och Maria Larsson m.fl. (kd) i motion\r\nN346 yrkande 5 att schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher prövas\r\ni några regioner enligt ett par modeller. Enligt den ena modellen skall\r\nschablonskatten inte ersätta det vanliga taxeringsförfarandet utan fungera\r\nsom ett slags källskatt beräknad på ett schablonmässigt bedömt underlag,\r\nt.ex. golvyta i en restaurang eller antalet fordon i en taxirörelse.\r\nEnligt den andra modellen skulle schablonskatten vara en definitiv\r\nbeskattning som ersätter andra skatter på företagets vinst och arbetskraft.\r\nEtt liknande förslag finns i motion N392 yrkande 4 av Maria Larsson m.fl.\r\n(kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen\r\nhar tidigare utretts av Förenklingsutredningen (SOU 1997:178 och SOU\r\n1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom\r\ndåvarande Riksskatteverket (RSV).\r\nSchablonbeskattning kan vara en metod för att pröva nya vägar för att\r\nförenkla beskattningsförfarandet och för att motverka skattefusk. Dåvarande\r\nRiksskatteverket har i en promemoria inventerat och systematiserat argumenten\r\nför och emot s.k. schablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3\r\nSchablonbeskattning - en principskiss) har verket skisserat hur ett\r\nschablonbeskattningssystem skulle kunna se ut. I rapporten föreslås att man nu\r\ngår vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner bör\r\ninföras. Rapporten och promemorian har remissbehandlats. Enligt vad som\r\nredovisas i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s.\r\n226) har mottagandet vid remissbehandlingen varit splittrat. Åsikterna\r\ngår isär i fråga om merparten av de punkter som skissen innehåller. Ingen\r\nmotsätter sig att ämnet utreds vidare, men man vill inte ta ställning\r\ninnan man har fått se hur ett schablonskattesystem skulle utformas. Det\r\nframgår av budgetpropositionen att frågan om schablonbeskattning som en\r\nmetod att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds vidare och att\r\ndet närmare får undersökas vilka möjligheter det finns att tillämpa\r\nschabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\nUtskottet anser att resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas\r\noch avstyrker följaktligen motionsyrkandena.\r\nRäntefördelning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om utvidgad möjlighet att använda sparad positiv\r\nräntefördelning med hänvisning till pågående arbete med skattereglerna\r\nför småföretag.\r\nJämför reservation 7 (kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c) har tagits upp en fråga\r\nsom rör reglerna om positiv räntefördelning. Enligt motionen bör\r\nräntefördelning som sparats från tidigare år få utnyttjas även mot upplösning\r\nav obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond som skall\r\nske när en verksamhet upphör. Motionärerna jämför med att fåmansbolagsdelägare\r\nfår utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan\r\nnågon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag.\r\nGällande rätt\r\nPositiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som\r\ninvesterats i näringsverksamhet skall beskattas som intäkt av kapital.\r\nDet är en metod för att klyva inkomsten i en del som avser avkastning på\r\ninvesterat kapital och en del som avser ersättning för utfört arbete.\r\nGenom klyvning av inkomsten skall skattemässig neutralitet uppnås i\r\nförhållande till beskattningen av avkastning på kapital som en ägare till\r\nett enmansaktiebolag tillskjutit till bolaget (motivering i prop. 1993/94:50\r\ns. 226 f.)\r\nUtrymmet för positiv räntefördelning beräknas efter en räntesats som\r\nmotsvarar statslåneräntan plus 5 procentenheter. Den positiva räntefördelningen\r\när frivillig och belopp som näringsidkaren inte kan eller vill utnyttja\r\nett år överförs till nästa. Avdraget för positiv räntefördelning är\r\nmaximerat till ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat\r\nresultat. Återföringar av avsättningar till periodiseringsfond och\r\nexpansionsfond minskar det justerade resultatet och därmed också det belopp\r\npå vilket räntefördelningen beräknas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att förhållandet att sparade fördelningsbelopp inte kan\r\nutnyttjas mot upplösta periodiseringsfonder och expansionsfond skapar en\r\nviss kontrast mot reglerna för enmansaktiebolagen som tillåter att s.k.\r\nsparad utdelning kan tas ut utan beloppsbegränsning och minska\r\nskattebelastningen\r\nvid en försäljning av bolaget. Frågan bör dock övervägas närmare. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen ser över frågan i det pågående arbetet med\r\nskatteregler för småföretag och anser därför att det inte behövs något\r\ntillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks följaktligen.\r\nBrutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en utvidgad möjlighet att använda brutet\r\nräkenskapsår.\r\nGällande rätt\r\nEnligt 3 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) skall ett räkenskapsår\r\nomfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person\r\nskall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och samfälligheter\r\nvars inkomster beskattas hos delägarna skall ha kalenderåret som räkenskapsår.\r\nAndra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet\r\nräkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30\r\napril, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti. I 3\r\nkap. 2 § bokföringslagen finns en möjlighet för Skatteverket att ge företag\r\ndispens i speciella fall.\r\nMotionen\r\nI motion Sk454 yrkar Gunnar Sandberg (s) om ett tillkännagivande till\r\nregeringen av innebörd att en möjlighet för handelsbolag och enskilda\r\nnäringsidkare att använda brutet räkenskapsår skulle minska tidspressen\r\nför redovisningskonsulter och andra som arbetar med ekonomisk redovisning\r\nunder våren.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKravet på att enskild näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer\r\nbland delägarna skall ha kalenderår som räkenskapsår infördes i samband\r\nmed 1990 års skattereform (se SOU 1989:34 s. 320 och prop. 1989/90:110 s.\r\n589). Som motiv anfördes kontrollskäl från skattesynpunkt. Frågan om\r\nbrutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet prövades ånyo\r\ningående i samband med tillkomsten av 1999 års bokföringslag (prop.\r\n1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). Därvid konstaterades att såväl de materiella\r\nskattereglerna som skatteförvaltningens kontrollsystem har konstruerats\r\nutifrån att enskilda näringsidkare inte får ha brutet räkenskapsår. I\r\npropositionen redovisades ett antal sådana problem. Förutom de skatterättsliga\r\nskäl som talar mot en återinförd rätt till brutet räkenskapsår skulle en\r\nrätt till brutet räkenskapsår riskera att försvåra bekämpningen av ekobrott.\r\nStatsåklagarmyndigheten för speciella mål hade under beredningen av\r\nlagstiftningsfrågan anfört att personer som ägnar sig åt ekonomisk\r\nbrottslighet ofta sätter i system att utnyttja regler som försvårar kontrollen\r\noch att brutet räkenskapsår är klassiskt i detta sammanhang. Vid en\r\nsammanvägning av argumenten för och emot en återinförd rätt till brutet\r\nräkenskapsår gjorde regeringen bedömningen att argumenten mot en sådan\r\nrätt har betydligt större tyngd än argumenten för. Det främsta argumentet\r\nför rätten att tillämpa brutet räkenskapsår gäller bokföringsbyråernas\r\narbetssituation. I det sammanhanget erinrades om att bokföringsbyråer m.\r\nfl. kan få tillstånd att lämna klienters deklarationer enligt tidsplan\r\nunder tiden den 1 april-den 15 juni under taxeringsåret.\r\nSenast vid antagandet av en ny lag (2001:1227) om självdeklarationer och\r\nkontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) gjordes en\r\nytterligare utvidgning av möjligheten till byråanstånd. Från att huvudsakligen\r\nomfatta en möjlighet för den som yrkesmässigt hjälper juridiska personer\r\noch näringsidkare att upprätta självdeklaration att få anstånd med lämnandet\r\nav deklarationerna, utvidgades bestämmelsen till att avse även de fall då\r\nhjälpen ges åt andra än juridiska personer och näringsidkare. Det är\r\nsåledes tillräckligt för att få byråanstånd att den som gör ansökan\r\nyrkesmässigt hjälper deklarationsskyldiga att upprätta deklarationer.\r\nI Förenklingsutredningens betänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU\r\n2002:35) föreslås att handelsbolag skall ha rätt att tillämpa brutet\r\nräkenskapsår mot bakgrund av utredningens förslag att handelsbolag skall\r\nvara eget skattesubjekt. Betänkandet bereds för närvarande i\r\nFinansdepartementet.\r\n\r\nDet framgår av det ovan anförda att arbetssituationen för redovisningsbyråer\r\nm.fl. som arbetar med företagens deklarationer beaktas inom ramen för\r\ngällande regler. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka motionsyrkandet\r\nom ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.\r\nDirektavdrag i småföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ändrade regler för direktavdrag för inventarier\r\nav mindre värde.\r\nGällande rätt\r\nEnligt huvudregeln, som numera finns i 18 kap. 4 § IL får hela\r\nanskaffningsutgiften för inventarier som är av mindre värde dras av omedelbart.\r\nDetsamma gäller för inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd\r\npå högst tre år. När regeln ursprungligen infördes (prop. 1980/81:68, del\r\nA, s. 114 och SkU 1980/81:25, s. 116-117) förutsatte skatteutskottet att\r\ndåvarande Riksskatteverket till ledning för rättstillämpningen skulle\r\nange var gränsen skulle gå för \"mindre värde\" med beaktande bl.a. av inte\r\nendast det absoluta beloppet såväl per enhet som totalt utan även företagets\r\nstorlek och arten av och ändamålet med en investering.\r\nEnligt gällande allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas\r\nfr.o.m. 2004 års taxering (RSV 2003:9) räknas för små företag inventarier\r\nsom är av mindre värde normalt ett inventarium vars anskaffningsvärde\r\nexklusive mervärdesskatt uppgår till högst 5 000 kr. För medelstora företag\r\nfår motsvarande belopp anses vara 10 000 kr och för stora företag 20 000\r\nkr.\r\nSmå företag anses vara sådana företag i vilka antalet anställda under de\r\nsenaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas\r\nnettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret\r\nuppgått till högst 24 miljoner kronor. Stora företag får anses vara sådana\r\nföretag i vilka nettovärdet av tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna\r\nför de två senaste räkenskapsåren överstigit ett gränsbelopp som motsvarar\r\n1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring\r\nsom gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller i\r\nvilka antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren\r\ni medeltal har överstigit 200. Medelstora företag får anses vara sådana\r\nföretag som inte är små eller stora företag.\r\nFör anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som\r\nkan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering bör bedömningen\r\nav vad som skall räknas som inventarier av mindre värde göras utifrån\r\ninventariernas sammanlagda anskaffningsvärde.\r\nVid bedömningen av vad som bör anses vara inventarier som är av mindre\r\nvärde bör vidare gälla att en omedelbar kostnadsföring av anskaffningsutgiften\r\nbör vara förenlig med god redovisningssed, dvs. att beloppen i det enskilda\r\nföretaget inte får vara väsentliga med avseende på företagets resultat\r\noch ställning.\r\nMotionen\r\nI motion Sk365 yrkar Lena Ek m.fl. (c) att gällande regler om inventarier\r\nav mindre värde bör ändras i syfte att dessa inte skall diskriminera små\r\nföretag. Motionärerna hänvisar till innehållet i det allmänna råd om\r\ninventarier av mindre värde som skall tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering\r\n(RSV 2003:9). Enligt motionen är i dag 29 % av landets samtliga arbetstagare\r\nanställda i småföretag med färre än 20 anställda. Det är viktigt att de\r\nsmå företagen får möjligheter att växa och utvecklas. Deras betydelse för\r\nen god tillväxt i alla delar av landet kommer att öka i takt med att\r\ninternationaliseringen ökar. Också EU ser betydelsen av mindre företag och\r\nvikten av en god utveckling för att gynna tillväxten. Bland annat därför\r\nfinns i konkurrensreglerna bestämmelser som skall förhindra diskriminering\r\nav små företag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn viktig princip bakom utformningen av den nuvarande företagsbeskattningen\r\när att skattereglerna skall vara så neutrala som möjligt med avseende på\r\nolika verksamhetsformer. Den åtskillnad som görs mellan olika företagsstorlekar\r\ni Skatteverkets allmänna råd, och som är förutsatt i förarbetena till\r\nlagstiftningen, är närmast ett sätt att uppnå neutralitet mellan företag\r\nav olika storlek. Även om begreppet mindre värde är skatterättsligt finns\r\ndet kopplingar till den åtskillnad som görs i redovisningshänseende mellan\r\nanskaffningsutgifter som är oväsentliga och därför skall dras av omedelbart\r\nrespektive väsentliga som skall aktiveras. Den bedömningen görs mot\r\nbakgrund av företagets storlek. Om den åtskillnad som görs skulle få till\r\neffekt att den verkar diskriminerande mellan företag av olika storlek,\r\nvore detta givetvis inte acceptabelt och skulle vara helt oförenligt med\r\nregleringens syfte. Utskottet anser att motionärerna med sin jämförelse\r\nendast av de gränsbelopp som schablonen innehåller inte anfört övertygande\r\nskäl för att reglerna skulle verka diskriminerande för småföretag och att\r\ndärför principen om att relatera beloppen till företagsstorleken skulle\r\nvara felaktig. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen.\r\nAllmännyttiga ideella föreningar och stiftelser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om att utreda skattereglerna för\r\nallmännyttiga ideella föreningar och stiftelser.\r\nJämför reservation 8 (m, kd, c).\r\nGällande rätt\r\nBestämmelser om beskattning av stiftelser och ideella föreningar med\r\nallmännyttig verksamhet finns i 7 kap. IL. Av bestämmelserna framgår att\r\nen stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet till\r\nden del den utgör rörelseinkomst - med undantag för kapitalvinster och\r\nkapitalförluster - om något av följande ändamål är stiftelsens huvudsakliga\r\nändamål, nämligen att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag\r\nför undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande,\r\nfrämja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka\r\nSveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.\r\nÄndamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda\r\npersoner.\r\nEn allmännyttig ideell förening undantas från skattskyldighet förutom för\r\nkapitalvinster och kapitalförluster även för inkomster som till huvudsaklig\r\ndel kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i\r\nfrämjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller kommer från verksamhet\r\nsom av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet\r\nför ideella föreningar är mer allmänt formulerat än för stiftelser. Förutom\r\nde ändamål som gäller för stiftelser kan föreningen ha till huvudsakligt\r\nsyfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande,\r\nsociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella\r\nändamål.\r\nFör både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som\r\ninnebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande\r\nskall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Vidare gäller ett s.k.\r\nfullföljdskrav som innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en\r\nperiod av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar\r\navkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar\r\ngäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får\r\nvägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det\r\nmed hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller\r\nföreningens syfte eller annat.\r\nAllmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet\r\nhar enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de skall\r\nbeskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.\r\nEtt trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser\r\nmed viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på\r\ngrund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL).\r\nDen s.k. Stiftelse- och föreningsskattekommittén gjorde en översyn av\r\nbeskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och föreslog\r\nen modernisering av systemet för skattebefrielse (SOU 1995:63). Betänkandet\r\nhar inte lett till lagstiftning.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion Fi304 yrkande 36 av Alf Svensson m.fl. (kd) har det skett\r\nen utveckling mot en striktare tillämpning vad gäller beskattningen av\r\nstiftelser med kvalificerat allmännyttiga ändamål, vilket medfört betydande\r\nsvårigheter för stiftelserna att fullfölja sina ändamål. Motionärerna\r\nförordar en skyndsam utredning om det skatterättsliga läget för allmännyttiga\r\nstiftelser. I motion Sk280 yrkande 1 förordar Annika Qarlsson (c) en\r\növersyn och förenkling av skattereglerna för ideella och allmännyttiga\r\nföreningar. I motion Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (m) yrkas\r\natt stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening som\r\när skattebefriad. Enligt motion Kr385 yrkande 10 av Gunilla Tjernberg m.\r\nfl. (kd) bör det göras en utredning om vilka idrottsliga ändamål för\r\nallmännyttiga stiftelser som skall kunna innebära skattefrihet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet nuvarande systemet för skatteförmånlig behandling av vissa stiftelser\r\noch ideella föreningar har sina rötter i ett äldre skattesystem. Systemet\r\növerlevde 1990 års skattereform, i grundläggande delar tämligen oförändrat,\r\noch har numera en plats i den enhetliga lagstiftning för inkomstbeskattningen\r\nsom infördes hösten 1999.\r\nReglerna om skattebefrielse för vissa stiftelser och ideella föreningar\r\nhar kritiserats för att vara oklara och otidsenliga. Inte minst av\r\nkonkurrensskäl är det viktigt att stiftelser och ideella föreningar inte\r\nsjälvständigt eller som en del i en koncern används för att uppnå icke\r\navsedda skatteförmåner. Det är emellertid svårt att utforma lagregler som\r\nkan lösa alla de olika gränsdragningsproblem som kan uppkomma. Utskottet\r\nhar vid behandling av motioner med krav på klarare regler vad gäller\r\navgränsning mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningar hänvisat\r\ntill bl.a. de avgöranden i högre instans som fortlöpande publiceras och\r\nsom kommenteras i Skatteverkets handledning. Samtidigt kan det enligt\r\nutskottets mening inte bestridas att lagregleringen, som framgår av\r\nredovisningen av gällande rätt ovan, ger ett splittrat och otidsenligt\r\nintryck. I ett interpellationssvar nyligen anförde finansministern att\r\nFinansdepartementet kommer att följa utvecklingen. Utskottet finner mot\r\ndenna bakgrund inte något behov för riksdagen att uttala sig för en översyn\r\neller andra åtgärder i enlighet med vad som yrkats i motionerna. Följaktligen\r\navstyrker utskottet dessa.\r\nFiskevårdsområdesföreningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om att fiskevårdsområdesföreningar skall\r\ngöras till skattesubjekt.\r\nGällande rätt\r\nEnligt lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall fiske som tillhör eller\r\nutgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde\r\noch fiskerättsinnehavare inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening.\r\nHärigenom samordnas fiskets bedrivande och fiskevården och främjas\r\nfiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen. Motsvarande föreningar för\r\nsamordning av jakten finns i lagen (2000:592) om viltvårdsområden.\r\nAv 6 kap. 6 § IL följer att sådana områdesföreningar som regleras i de\r\ntvå nämnda lagarna inte själva är skattskyldiga, utan att deras intäkter\r\noch kostnader i stället skall fördelas på delägarna. För varje näringsfastighet\r\nsom ingår i samfälligheten gäller att fastighetens andel av samfällighetens\r\nintäkter och kostnader endast beskattas till den del som intäkterna\r\növerstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad med mer än\r\n600 kr. Beloppsgränsen höjdes från 300 kr till 600 kr genom lagstiftning\r\nsom gäller fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid\r\n2005 års taxering (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Regeln gäller\r\ninte för kapitalvinster och kapitalförluster.\r\nMotionen\r\nI motion Sk359 yrkar Sinikka Bohlin (s) att fiskevårdsområdesföreningar\r\nskall kunna beskattas som egna skattesubjekt. Syftet är enligt motionen\r\natt underlätta fondering av medel för fiskevården.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGenom den höjda beloppsgränsen för beskattning av näringsfastigheter som\r\ningår i en delägarbeskattad samfällighet, som kommer\r\nfiskevårdsområdesföreningarna\r\ntill del, förenklas beskattningen av dessa föreningar fr.o.m. innevarande\r\når. Enligt utskottets mening har motionären inte anfört tillräckliga skäl\r\nför att frångå dagens förenklade system med delägarbeskattning av\r\nfiskevårdsområdesföreningar och viltvårdsområdesföreningar. Utskottet avstyrker\r\nmotionen.\r\nPensionskostnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande om en utredning\r\nom villkoren för arbetsgivares avdragsrätt för vissa pensionskostnader.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion A370 yrkande 5 föreslår Bo Könberg m.fl. (fp) en utredning om\r\nvillkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende anställdas avtalsreglerade\r\npensionsordningar. Som motivering anförs att tjänstepensioneringen enligt\r\navtal på arbetsmarknaden bygger på de villkor för arbetsgivarens avdragsrätt\r\nsom är angivna i skattelagstiftningen. Det är starkt problematiskt att\r\nskatteregler kan användas så att viktiga inslag i den långsiktiga ekonomiska\r\npolitiken undergrävs - liksom till att principerna bakom pensionsreformen\r\nmotverkas. Utgångspunkten för en förändring skall vara att pensionsförsäkringen\r\nsom både kollektivavtalsenlig och privat sparform bevaras, samtidigt som\r\nsådana avtalsvarianter som leder till diskriminering av äldre vid\r\nnyanställningar, eller till stimulans för tidigt utträde ur arbetskraften,\r\ninte blir kvar. Frågan kan enligt motionen komma att bli inaktuell genom\r\natt avtal ändras utan föregående lagstiftning. Regeringen bör dock enligt\r\nmotionen tillsätta en utredning med direktiv i enlighet med ovanstående,\r\noch detta bör enligt motionen ges regeringen till känna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har i ett tidigare riksdagsärende (prop. 2003/04:21, bet.\r\n2003/04: SkU12) aviserat att den skall tillsätta en utredning för att göra\r\nen större översyn av utformningen av bl.a. den skattemässiga regleringen\r\npå tjänstepensionsområdet. Avsikten är att i det sammanhanget även utreda\r\nhur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en alltmer\r\navreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad. Enligt utskottets mening\r\nbör regeringens fortsatta beredning nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför\r\nmotionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.\r\nAvkastningsskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig om\r\nnivån på avkastningsskatten på försäkringskapital.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nMotionen\r\nI motion Sk331 yrkande 2 förordar Kenneth Lantz (kd) att riksdagen ger\r\ntill känna för regeringen de negativa effekter för pensionssparandet i\r\nSverige som skulle bli följden av en höjning av avkastningsskatten. I en\r\nalltmer öppen och lättillgänglig kapitalmarknad är det enligt motionären\r\nav stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt sparande. I motionen\r\nhänvisas till att Skattebasutredningen i sitt slutbetänkande Våra skatter?\r\n(SOU 2002:47) fört fram en tanke på att höja beskattningen och slopa\r\navdragsrätt för pensionssparande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkattebasutredningen har enligt sina direktiv (dir. 2000:51) gjort en\r\nsamlad bedömning av den svenska skattestrukturen i ett internationellt\r\nperspektiv. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma ett förbättrat\r\nunderlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har\r\nvarit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter\r\n(skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad\r\nrörlighet kan uppkomma. Betänkandet har varit föremål för en bred\r\nremissbehandling.\r\nNär det gäller beskattning av pensionsförsäkringar har en arbetsgrupp\r\ninom Finansdepartementet i en promemoria (Ds 2003:65 Beskattning av\r\nlivförsäkringar och EG-rätten) föreslagit att den lägre procentsatsen om\r\n15 % under vissa förutsättningar bör gälla vid uttag av avkastningsskatt\r\npå försäkringar som är tecknade i en försäkringsrörelse som hör hemma i\r\nen annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.\r\nUtskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att ta ställning\r\ni den diskussion om vissa enskilda skattefrågor som förs fram i\r\nSkattebasutredningens slutbetänkande. Den ytterligare beredning som\r\nutredningsbetänkandet kan föranleda är det i första hand en uppgift för\r\nregeringen\r\natt ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen.\r\nBeskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om att införa en generell möjlighet\r\ntill skatteuppskov vid omplacering av värdepapper och fondandelar.\r\nJämför reservation 10 (m).\r\nGällande rätt\r\nNuvarande regler bygger på att beskattning av en kapitalvinst på finansiella\r\ninstrument sker vid avyttring av instrumentet och att vinsten beräknas\r\nefter avdrag för en genomsnittlig anskaffningskostnad för andelar av samma\r\nslag och sort som ingår i innehavet (genomsnittsmetoden). Skatten på en\r\nkapitalvinst är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Förutom de\r\nuppskovsregler som finns vid beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten\r\nlämnas uppskov bl.a. vid vissa andelsbyten för att inte hindra omstrukturering\r\ni näringslivet. Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder\r\nheller inte beskattning av delägarna.\r\nUnder utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett\r\nbetydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess\r\nundersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder\r\nsom i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året\r\nutan att detta utlöser beskattning. Kapitalvinstkommittén ansåg att\r\nsaldometoderna visserligen utgjorde intressanta alternativ, men eftersom\r\ndet skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av\r\ndem, måste de föregås av en omfattande allmän diskussion. (Se här också\r\nSOU 1989:33, del II, s. 115.) Utredningen om reformerad inkomstbeskattning\r\n(RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling\r\nav en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och\r\nenklare kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken blev emellertid förödande\r\nmot denna obeprövade metod, och en modifierad genomsnittsmetod behölls\r\ndärför (se prop. 1989/90:110, s. 426).\r\nMotionerna\r\nI motionerna Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Sk229 av Anita Sidén och\r\nCecilia Magnusson (m) och Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m) förordas att\r\nskattereglerna ändras så att de ger möjlighet att byta mellan olika\r\nvärdepappersfonder utan att detta skall medföra skattekonsekvenser. I motion\r\nSk237 av Carl-Axel Johansson (m) efterlyses en utredning om uppskov med\r\nbeskattning av kapitalvinst vid omplaceringar av fonder och aktier. Enligt\r\nmotion Sk457 av Kenth Högström (s) bör det ske en översyn av reglerna för\r\nbeskattning av kapitalvinst vid byte av kapitalförvaltare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening kan en kraftigt utvidgad möjlighet att avyttra\r\nfinansiella instrument utan att detta medför skattekonsekvenser inte gärna\r\nprövas isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen i övrigt bör\r\nvara utformad. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl för att överväga\r\nså stora omläggningar i beskattningen av kapitalvinster. Utskottet avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\nRiskkapitalavdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om att införa ett riskkapitalavdrag.\r\nJämför reservation 11 (kd, c).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion N329 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c) bör ett\r\nriskkapitalavdrag införas för att ge erfarna företagare en stimulans till att\r\ninvestera sina förtjänster i nya företag.\r\nI motion N412 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas ett\r\nriskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i\r\nonoterade bolag skall ha möjlighet till skattereduktion för investeringar\r\nupp till 100 000 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var\r\navsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens\r\nkapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler\r\nhar numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan 1997 vid\r\nbeskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier.\r\nMotionärernas olika förslag om riskkapitalavdrag avslogs av riksdagen i\r\nhöstas i samband med behandlingen av utgiftsramar och en inkomstberäkning\r\nför 2004 (bet. 2003/04:FiU1). Utskottet avstyrker även de nu aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\nVissa arvs- och gåvoskattefrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ändrade grundavdrag m.m. vid arvs- och\r\ngåvobeskattningen.\r\nJämför särskilt yttrande 2 (m).\r\nGällande rätt\r\nFysiska personer har vid arvsbeskattningen rätt till ett grundavdrag på\r\n70 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Föreningar och andra\r\njuridiska personer har rätt till grundavdrag vid arvsbeskattningen med\r\n21 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Skatten tas ut progressivt\r\nefter en skala som innehåller skattesatserna 10, 20 respektive 30 %.\r\nSkiktgränserna varierar på grund av vilken klass enligt 28 § lagen (1941:416)\r\nom arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som mottagaren tillhör. För klass II\r\nligger skiktgränserna vid 70 000 respektive 140 000 kr och i klass III\r\nvid 90 000 respektive 170 000 kr. Till skatteklass III hör ett antal\r\njuridiska personer med allmännyttig verksamhet.\r\nSkatteklass I har den förmånligaste skatteskalan. Dit hör i första hand\r\nefterlevande make, sambo och barn samt avkomling till barn. Skiktgränserna\r\när 300 000 kr respektive 600 000 kr. Arvsskatt tas inte ut på arv från\r\nmake eller sambo. För övriga i klass I är grundavdraget 70 000 kr.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk256 yrkande 2 av Inger Davidson och Sven Brus (kd) föreslås en\r\nhöjning av grundavdragen vid beskattning av arv och gåvor till föreningar.\r\nEnligt motion Kr254 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) bör det vidtas\r\nåtgärder som motverkar att arvingar till ett konstnärshem av skatteskäl\r\navyttrar hela eller delar av kvarlåtenskapen och därmed splittrar en\r\nvärdefull samling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06) gör för närvarande en övergripande\r\nteknisk översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i 1941 års\r\narvs- och gåvoskattelag. En översyn av grundavdragen och skiktgränserna\r\ningår i uppdraget (dir. 2002:87). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete\r\nsenast den 31 maj 2004.\r\nUtskottet får med hänvisning till det pågående arbetet avstyrka de förslag\r\nom ändrade grundavdrag m.m. som föreslås i motionerna.\r\nGenerationsskiften i företag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ändringar i skattereglerna vid generationsskiften\r\ni familjeföretag.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\nGällande rätt m.m.\r\nVid arvs- och gåvobeskattningen finns lättnadsregler som innebär att\r\nföretagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet.\r\nFörutsättningar för att tillämpa lättnadsreglerna har mjukats upp fr.o.m. den\r\n1 januari 2004. De nya reglerna innebär dessutom att fastighetsförvaltande\r\nverksamhet skall omfattas av lättnadsreglerna. En gåva av ett företag\r\nbehöver inte längre omfatta hela företaget, utan kan ske successivt. Vidare\r\nskall ett vederlag för gåvan kunna lämnas. Den minsta tid under vilken en\r\ngåva skall behållas av gåvotagaren har ändrats från fem till tre år (prop.\r\n2003/04:17, bet. 2003/04: SkU9).\r\nI fråga om den löpande inkomstbeskattningen har reglerna om räntefördelning\r\noch om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan\r\nuppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97: SkU7).\r\n3:12-utredningen har tagit upp vissa ytterligare förändringar i\r\ninkomstbeskattningen i samband med generationsskiften, bl.a. att göra det\r\nmöjligt\r\natt föra över periodiseringsfond och expansionsfond i samband med\r\nföretagsöverlåtelser där det i dag inte är möjligt. Utredningens förslag bereds\r\ni Finansdepartementet.\r\nMotionerna\r\nI motionerna Fi305 yrkande 7 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi306 yrkande\r\n13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) och Fi308 yrkande 16 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) föreslås ändringar i skattereglerna som underlättar\r\ngenerationsskiften i familjeföretag. Med hänvisning till bl.a. problem i\r\nsamband med generationsskiften yrkas i motionerna Sk449 i denna del av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) och MJ476 yrkande 8 i denna del av\r\nCristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) att arvs- och gåvoskatten skall\r\navvecklas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSå sent som i december förra året beslutade riksdagen om nya regler i\r\narvs- och gåvoskattelagen i syfte att underlätta generationsskiften.\r\nUtskottet får med hänvisning härtill och den pågående beredningen av\r\nytterligare frågor rörande beskattning i samband med generationsskiften\r\navstyrka motionsyrkandena.\r\nPersonalvårdsförmån\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ändringar i den skattemässiga behandlingen\r\nav utgifter för personalvård.\r\nJämför reservation 13 (kd).\r\nGällande rätt\r\nSom skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till\r\nhela personalen och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel\r\ni arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke\r\neller den verksamhet som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av\r\nmotion och annan friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003\r\n(prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett\r\nslopande av villkoren att motionen eller friskvården skall utövas inom\r\nsärskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren\r\noch betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl\r\nslopades även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller\r\ni ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir\r\navgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar\r\nsig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att\r\nförmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk287 av Maria Larsson (kd) yrkas att avdrag för kostnader för\r\nfriskvård till anställda skall prövas utifrån den enskilde arbetstagarens\r\nbehov. I motion Kr326 yrkande 7 av Birgitta Sellén m.fl. (c) förordas att\r\nkulturaktiviteter för anställda i likhet med skattefria motionsförmåner\r\nbör vara skattefri personalvårdsförmån.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har nyligen beslutat om vissa förbättringar i de regler som\r\nstyr beskattningen av utgifter för personalvård. Enligt utskottet finns\r\ndet inte anledning att nu överväga ytterligare ändringar i reglerna.\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena.\r\nYrkesfiskare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om att införa ett yrkesfiskaravdrag och att\r\ninföra en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fiskare.\r\nJämför särskilt yttrande 3 (kd, c).\r\nGällande rätt\r\nYrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med\r\növernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader\r\npå grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Under flera\r\når fram t.o.m. 2000 gällde ett schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S\r\n1994:23) för de fall en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde\r\nstyrkas. Från och med beskattningsåret 2001 får yrkesfiskare som har\r\nföretagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag\r\nför ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett schablonavdrag\r\nför logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag (RSV 2002:11). Vid\r\nexempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr.\r\nEftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir avdraget\r\nunder motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret 2003.\r\nFör fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen\r\nmen avdraget är normalt högre än för inrikes resor.\r\nSedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga\r\nsärskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen\r\nkan till 25 % (alt. 30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till\r\nperiodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år och den kan\r\nockså gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget.\r\nAvskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier skrivas\r\nav helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motionerna Sk294 av Inger René och Kent Olsson (m) och MJ433 yrkande 7\r\nav Åsa Torstensson m.fl. (c) förordas att ett yrkesfiskaravdrag införs i\r\nskattelagstiftningen. I motionerna Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman\r\n(m) och MJ408 yrkande 29 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att\r\ndet skall införas ett fiskekonto för utjämning av fiskarnas inkomster. I\r\nsistnämnda motion förordas även att fartyg skall kunna tas upp till ett\r\nnegativt värde i balansräkningen för att skattemässigt underlätta fartygsbyte\r\n(yrkande 30) och att regeringen bör verka för att påskynda införande av\r\nett yrkesfiskaravdrag (yrkande 31).\r\nTidigare behandling\r\nRiksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen\r\nefter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i\r\nförhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag\r\nsom tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till\r\ngrannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).\r\nUtredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket\r\nlade i januari 1999 fram betänkandet Yrketsfiskets konkurrenssituation\r\n(SOU 1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag som ersätter\r\nnuvarande avdrag och ett särpräglat system efter dansk modell för\r\nresultatutjämning vid fartygsbyte (att tillåta negativa saldon för\r\ninventarietillgångar).\r\nRegeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen\r\nför prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan\r\nskall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens\r\noch uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade\r\nstödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett\r\nmotsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har fått besvara\r\nkompletterande frågor från kommissionen, DG Fiske, om det nya\r\nyrkesfiskaravdraget.\r\nI en skrivelse den 10 december 2002 har regeringen redovisat de nya\r\nbeloppen för beräkning av det avdrag för ökade levnadskostnader som kan\r\ngöras för fiskeresor som är förenade med övernattning fr.o.m. beskattningsåret\r\n2001. I skrivelsen har regeringen även uppgett att det nya yrkesfiskaravdraget\r\nom 40 000 kr kommer att utgå även vid fisketurer som inte är förenade med\r\növernattning och där alltså de nya schablonbeloppen inte kan\r\nutnyttjas.\r\nKompletterande frågor från kommissionen har föranlett ytterligare skrivelser\r\nden 12 maj 2003, den 10 december 2003 och den 26 februari 2004. Frågan\r\nbereds fortfarande av kommissionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag\r\när inte klar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena\r\nsåvitt gäller yrkesfiskaravdraget. Utskottet avvisar förslagen om att\r\ninföra ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler\r\ni syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen.\r\nFöljaktligen avstyrker utskottet även de yrkanden som gäller detta.\r\nBidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag till\r\nidrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till den pågående\r\nberedningen i Regeringskansliet av riksdagens tidigare tillkännagivande\r\nom avdrag för sponsring.\r\nJämför reservation 14 (m, kd, c) och särskilt yttrande 4 (fp).\r\nMotionerna\r\nI motion Sk273 vill Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) skynda på\r\nutredningen om sponsring av kultur så att riksdagen mycket snart skall kunna\r\nbesluta om skatteavdrag för sponsring av högklassig kultur. Enligt motion\r\nSk290 yrkandena 1 och 2 av Kent Olsson m.fl. (m) bör all sponsring av\r\nkonst och kultur betraktas som avdragsgill marknadsföring och IL ändras\r\nför att uppnå detta. Kent Olsson m.fl. (m) förordar i motion Kr232 yrkande\r\n10 en utvidgning av avdragsrätten inte bara för sponsring av kultur utan\r\näven för olika sociala ungdomsprojekt. I motion Kr282 yrkande 12 hävdar\r\nKent Olsson m.fl. (m) att osäkerhet om avdragsrättens omfattning vid\r\nföretagens sponsring av idrottsklubbar är ett särskilt problem. I motion\r\nKr326 yrkande 4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) efterlyses en översyn av\r\nreglerna för företags möjlighet att sponsra kulturverksamhet. Lennart\r\nKollmats m.fl. (fp) vill i motion Kr327 yrkande 8 få till stånd en ändring\r\nav skattereglerna för att underlätta sponsring av kultur. Enligt motion\r\nKr391 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd) bör regeringens översyn av\r\nsponsringen medverka till att det tas fram etiska riktlinjer för\r\nkultursponsring.\r\nGällande rätt\r\nSponsring används i dagligt tal för att beteckna bidrag från företag till\r\nidrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. När ett företag har\r\nhaft utgifter för sponsring måste avdragsrätten bedömas utifrån de\r\nbestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som\r\nfinns i 16 kap. 1 § IL, säger att utgifter för att förvärva och bibehålla\r\ninkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal\r\nbestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer\r\nav utgifter. Som exempel kan nämnas utgifter för representation, utgifter\r\nför forskning och utveckling, bidrag eller avgifter till vissa stiftelser\r\noch organisationer, utgifter för resor med egen bil och ökade levnadskostnader\r\ni samband med tjänsteresor. För sponsorbidrag finns inga regler utöver\r\nhuvudregeln.\r\nEn principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är\r\nförbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande.\r\nDenna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av\r\nlagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som\r\ninte får dras av vid inkomsttaxeringen.\r\nRegeringsrätten har i domar den 10 april 2000 bedömt avdragsyrkanden för\r\nsponsorbidrag (mål nr 2677-2684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen illustrerar\r\nhur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag\r\nsom inte kan dras av vid taxeringen som omkostnader i sponsorns verksamhet.\r\nDet ena fallet gällde sponsring av Kungliga Teatern AB (Operan).\r\nRegeringsrätten ansåg att de yrkade avdragen inte kunde underkännas på den\r\ngrunden att sponsorersättningen inte utgjorde en omkostnad för intäkternas\r\nförvärvande och bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs inte\r\nuppställa något hinder mot avdragsrätt då den som erhållit sponsorersättning\r\nutfört motprestationer och värdet av dessa svarade mot ersättningen. En\r\nmotprestation kan bestå inte bara av direkta tjänster utan också av\r\ntjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget träffades\r\ndärför inte av förbudet mot avdrag för gåvor till den del det kunde\r\nhänföras till lokal- representations-, personal- eller reklamkostnader. I\r\nRegeringsrättens domar slås vidare fast att det t.ex. kan finnas så stark\r\nanknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter att en av\r\nsponsringen möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna verksamheten\r\nbör utesluta en tillämpning av avdragsförbudet för gåvor. Enbart den\r\nomständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill\r\noch därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär enligt Regeringsrätten\r\ninte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed hänsyn till den kritik av skatteregler och praxis som förts fram i\r\nflera motioner har skatteutskottet tidigare uttalat att det finns anledning\r\nför regeringen att pröva om inkomstskattelagens regler har en alltigenom\r\nändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med\r\nsponsring. Det har bl.a. framhållits att sponsring som är ägnad att\r\nförbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i\r\ngällande rätt. Regeringen bör även pröva om reglerna behöver göras tydligare\r\nför att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga\r\nbehandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen bör vara att\r\nreglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen\r\navser, och undersökningen bör belysa om även en indirekt koppling mellan\r\nsponsorns och sponsormottagarens verksamheter skulle kunna godkännas. Det\r\nbör också vara en utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor\r\nskall ligga fast. Regeringen bör så snart det kan ske återkomma till\r\nriksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt\r\nförslag till lagändringar. Riksdagen beslutade att som sin mening tillkännage\r\nför regeringen vad utskottet hade anfört (bet. 2001/02:SkU21, rskr.\r\n2001/02:202).\r\nRegeringen är inte klar med den beredning som har föranletts av riksdagens\r\ntidigare tillkännagivande. Resultatet av beredningen bör enligt utskottets\r\nmening avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.\r\nKonstinköp\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för inköp av konst.\r\n\r\nGällande rätt\r\nEnligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte göras\r\nför sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående\r\nvärde.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk290 yrkande 5 föreslår Kent Olsson m.fl. (m) skatteregler som\r\nger företagen större avdragsmöjligheter för inköp av konst. I motion Sk316\r\nförordar Inger Lundberg (s) en uppföljning av tillämpningen av\r\navskrivningsreglerna för förstagångsupplåten konst. Enligt motion Kr390 yrkande\r\n19 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) bör det ske en översyn som syftar till\r\natt göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiknande yrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen.\r\nYrkandena syftar till ingrepp i skattesystemet för att stödja konstnärlig\r\nverksamhet genom att företag som köper konst får dra av eller göra\r\navskrivningar för konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av\r\nliknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de\r\navdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att\r\nåstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att\r\nföretaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i\r\nnäringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför\r\nånyo avstyrka dessa förslag om indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.\r\n\r\nArbetslokal i bostaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag för\r\narbetslokal i bostaden.\r\nJämför reservation 15 (c).\r\nGällande rätt\r\nOm en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad\r\ni näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme\r\nm.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av,\r\nom de direkt orsakas av näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i\r\nsin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter\r\nför bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag\r\nfår göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en bostad på den\r\nskattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kr per år i annat\r\nfall. Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§ IL.\r\nMotionen\r\nI motion Sk447 föreslår Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) en utvidgad\r\navdragsrätt för enskilda näringsidkare för arbete i bostaden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nStoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort\r\nen översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit som ger\r\nanledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har redovisat\r\nutredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15, s. 78) och har\r\ninstämt i utredningens bedömning.\r\nLiknande motionsyrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen,\r\nsenast förra våren (bet. 2002/03:SkU8). Utskottet avstyrker även den nu\r\naktuella motionen.\r\nRepresentation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation.\r\n\r\nGällande rätt\r\nUtgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2\r\n§ IL dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,\r\nsåsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla\r\naffärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller\r\npersonalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag\r\nför måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé får inte göras med\r\nstörre belopp per person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra\r\nmåltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen.\r\nAvdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd\r\nuteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande,\r\nt.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget\r\nfirar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan enligt Skatteverkets\r\nrekommendationer (RSV S 1997:2) medges med högst 180 kr per person.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk269 föreslår Claes Västerteg (c) att storleken på\r\nrepresentationsavdraget skall följa kostnadsutvecklingen i samhället. I motion\r\nSk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m) föreslås att avdraget\r\nför representationsmåltid höjs till 300 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAvdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid\r\nflera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att\r\navdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m. inkomståret 1996,\r\nvilket innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades\r\navdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt ändrades reglerna så att\r\nvin och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen.\r\nSenast våren 2003 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt (bet.\r\n2002/03:SkU8). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka även nu\r\nförevarande motionsyrkanden.\r\nKommunala bolag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om särregler för kommunala och landstingskommunala\r\nbolag.\r\nJämför reservation 16 (fp).\r\nMotionerna\r\nI motion K415 yrkande 2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) förordas en lagändring\r\nsom sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning. I\r\nmotion Sk351 vill Anders Larsson (c) införa skattefrihet för överskott i\r\nhelägda dotterbolag till kommuner och landsting (yrkande 1) och ett system\r\nsom ger helägda dotterbolag till kommuner eller landsting en avdragsrätt\r\nmotsvarande koncernbidrag vid överföring till kommuner och landsting\r\n(yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAnvändning av bolagsformen för kommunal verksamhet har tidigare behandlats\r\ni riksdagen från olika utgångspunkter.\r\nKonstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU14) har tidigare avstyrkt ett\r\nförslag om att införa regler som förbjuder eller begränsar kommunala företag.\r\nKonstitutionsutskottet uttalade därvid att den kommunala verksamheten i\r\nstörsta möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform, men att det även\r\nfinns skäl som talar för bolagsformen. Konstitutionsutskottet ansåg vidare\r\natt det är verksamhetens speciella förutsättningar och den samlade kommunala\r\nnyttan som bör vara utgångspunkten för organisatoriska överväganden. Det\r\nfanns heller inte skäl att ändra kommunallagen om inskränkningar i rätten\r\natt bilda bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Det behövdes heller\r\ninga preciseringar av kommunallagens regler om den kommunala kompetensen\r\nbeträffande kommunal näringsverksamhet, skrev utskottet.\r\nI ett betänkande om utvecklingen inom den kommunala sektorn uttalade\r\nfinansutskottet (bet. 2003/04:FiU19) att kommuner och landsting inom ramen\r\nför nuvarande regelsystem skall ha frihet att organisera sin verksamhet\r\npå det sätt som bedöms lämpligt med utgångspunkt från respektive verksamhets\r\nförutsättningar. Beträffande de kommunala bolagens förhållande till\r\nskattelagstiftningen anförde finansutskottet att kommunala bolag givetvis\r\nskall behandlas på samma sätt som privata bolag. Med denna motivering\r\navstyrkte finansutskottet ett yrkande motsvarande det nu aktuella yrkandet\r\n2 i motion K415.\r\nSkatteutskottet instämmer i vad finansutskottet tidigare anfört om förslaget\r\natt begränsa bolagsbildning inom kommunala och landstingskommunala\r\nverksamheter och att skattereglerna måste vara desamma som för privatägda\r\nbolag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna K415 yrkande 2 och\r\nSk351.\r\nKommunal företagsbeskattning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om kommunal beskattning av juridiska personers\r\ninkomster från skogs- och jordbruksfastigheter.\r\nMotionen\r\nI motion Sk282 yrkar Håkan Larsson (c) att inkomster från skogs- och\r\njordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt förslag om att på nytt införa en sådan\r\nkommunal beskattning av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret\r\n1985 eller att införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet\r\nskall beskattas i annan kommun än hemortskommunen, senast våren 2003 (bet.\r\n2002/04:SkU8). En återgång till de gamla reglerna skulle komplicera\r\ntaxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker\r\näven den nu aktuella motionen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, kd, c)\r\nav Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger\r\nTiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i\r\ndenna del, 2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402\r\nyrkande 16, 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2\r\noch 2003/04:N347 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nDen viktigaste politiska åtgärden för att klara välfärdsåtaganden är att\r\nge näringslivet så goda förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre\r\nregleringar och en skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. Vid\r\nen internationell jämförelse är den svenska beskattningen av företagare/ägare\r\nför hög. I reservationer till finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1\r\nredovisas våra partiers förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik\r\nsom lägger grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och\r\nskapar förutsättningar för livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga\r\nföretag.\r\nVåra skatteförslag innebär en minskad skattebelastning på företagare/ägare\r\noch syftar till att stimulera till nyföretagande och ökad investeringsvilja.\r\nFör att uppnå detta är det viktigt att skattereglerna inte hindrar utan\r\ni stället uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya\r\nlönsamma verksamheter och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen\r\nav juridiska personer för att öka tillgången på riskvilligt kapital i\r\nföretagssektorn anser vi vara viktigt. Förmögenhetsskatten bidrar till\r\nden för höga samlade beskattningen av företag, företagare och dess ägare\r\noch riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut.\r\nAtt avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt så\r\nbetydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag.\r\nVi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi vill\r\nändra det synsätt som gör att verksamma ägare i fåmansföretag blir hårdare\r\nbeskattade än passiva kapitalägare. Därför vill vi öka utrymmet för\r\nkapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv delägares insatser genererar\r\ni företaget.\r\nFör beskattningen av löner och inkomster från fysiska personers\r\nnäringsverksamhet har skatteskalans utformning en avgörande betydelse för\r\nskattebelastningen. Våra skatteförslag innebär sänkta marginaleffekter och\r\näven lättnader genom höjda grundavdrag och/eller skattereduktioner. Sådana\r\nlättnader betyder mest för dem med lägre inkomster. I en fortsatt process\r\nav sänkta skatter ned mot de nivåer som präglar jämförbara OECD-länder\r\nmåste inriktningen vara både att förbättra förutsättningarna att försörja\r\nsig på sitt arbete eller sitt företagande och att värna Sveriges\r\nkonkurrenskraft vad gäller företagande och kunskap.\r\nEn skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande på\r\ndet sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional synpunkt och\r\nkommer att få betydelse inte minst för att verksamheter skall kunna startas\r\noch fortleva även i glesbygden.\r\nEtt allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins\r\nutbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens från\r\nden svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder till att\r\nseriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta ekonomin medför\r\nett stort årligt skattebortfall. Ett fungerande rättssamhälle bygger på\r\natt lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man\r\nav egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns det\r\nen särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag\r\nbör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den svarta\r\nekonomin.\r\nMänniskor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över nationsgränser\r\noch söker sig dit där förutsättningarna framstår som mest gynnsamma. Med\r\nen tilltagande internationell konkurrens är det i dag mer än någonsin\r\ntidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar våra ansträngningar att\r\ngöra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Ett led i det\r\npolitiska arbetet för att möta globaliseringen är även arbetet för att\r\ngöra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste\r\nåren har det europeiska samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt\r\npå detta område. Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas\r\nav dynamik och öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och\r\nföretagande. Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de\r\nåtgärder inom bl.a. skatte- och arbetsmarknadsområdena som gemensamt\r\nföreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.\r\nVi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen\r\nom att skattepolitiken bör ges den inriktning som utvecklats här ovan och\r\ni våra motioner.\r\n\r\n2.      Periodiseringsfonder i mindre företag m.m., punkt 3 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta\r\nkapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och 2003/04:N288 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDe första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för\r\nföretagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för\r\nnystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än\r\nandra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon form av\r\nskatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja nystartade\r\nföretag måste övervägas i en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet\r\nsom kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i\r\nsmåföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt.\r\n\r\n3.      Underhållsfonder, punkt 5 (v)\r\nav Marie Engström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nDet är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen med dagens villkor\r\nför fastighetsskatten och stödet för produktionen. Därför bör även andra\r\nåtgärder övervägas som att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta\r\nskattefria underhållsfonder för kommande renoveringar. Detta för att lindra\r\nkraven på hyres-ökningar, men också för möjligheten att skaffa nödvändigt\r\nkapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade\r\nmedlen användas i sam-råd och förhandlingar med berörda hyresgäster och\r\nhyresgästföreningen. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att regeringen\r\nlåter utreda denna fråga och återkommer till riksdagen med förslag i\r\nenlighet med vad som förutsätts i motion Bo235 yrkande 8.\r\n\r\n4.      Etableringskonto, punkt 6 (kd, c, mp)\r\nav Per Landgren (kd), Roger Tiefensee (c) och Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att utreda hur ett etableringskonto kan utformas.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:N346 yrkande 12,\r\n2003/04:N348 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande\r\n8.\r\nStällningstagande\r\nDet är svårt att spara ihop till det kapital som behövs för att starta\r\nett eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål.\r\nEn åtgärd som skulle leda till att fler företag startas och även underlätta\r\nför befintliga företag att erhålla kapital vore att lagstifta om rätten\r\natt spara ihop kapital till ett eget företagande. Danmark har ett\r\netableringskontosparande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att utreda vad\r\nett sådant kontosparande skulle kosta att genomföra, och vilka resultat\r\nden danska politiken uppvisat i form av nyföretagande.\r\n\r\n5.      Fåmansföretag, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf\r\nSjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om nya regler för fåmansföretag. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329\r\nyrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och\r\n2003/04:N414 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående\r\narbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall innebära\r\natt ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i\r\nicke fåmansägda företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt\r\nstörre utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna.\r\nDe förslag som finns om någon form av en s.k. BEK-modell och en ytterligare\r\nhöjning av den s.k. klyvningsräntan bör kunna utgöra en viktig del i den\r\nreformering som det nu brådskar att få genomförd. Samtidigt måste det nya\r\nregelsystemet vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker\r\nmänniskor från att vara verksamma i fåmansföretag.\r\nReglerna bör jämställa fåmansföretagare med andra företagare också när\r\ndet gäller beskattning av lön till företagsledarens make och barn.\r\n\r\n6.      Schablonbeskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om schablonbeskattning av företag i vissa\r\ntjänstebranscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi308 yrkande\r\n20, 2003/04:N346 yrkande 5 och 2003/04:N412 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nI vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter,\r\nvid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna.\r\nInom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras\r\nut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.\r\nFör att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för\r\nseriösa företag föreslår jag att riksdagen bifaller motionärernas förslag\r\nom att införa någon form av schablonbeskattning i likhet med vad som redan\r\nfinns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat en rapport till\r\nregeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för vissa företag\r\n(RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss). Jag förutsätter\r\natt regeringen ser till att den fortsatta beredningen sker skyndsamt så\r\natt en modell för schablonbeskattning av vissa branscher snart kan vara\r\ngenomförd också i Sverige. Den fortsatta beredningen bör också analysera\r\nom det från rättvisesynpunkt och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt\r\natt införa en schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet.\r\n\r\n7.      Räntefördelning, punkt 10 (kd, c)\r\nav Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om möjligheten att utnyttja sparad positiv\r\nräntefördelning vid avslutning av en enskild näringsverksamhet. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2003/04:Sk451.\r\nStällningstagande\r\nNär en företagare skall sluta med sin verksamhet, t.ex. för att gå i\r\npension måste obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond\r\nåterföras till beskattning. Om det finns sparad positiv räntefördelning\r\nså kan den inte utnyttjas fullt ut till att minska skatten på återföring\r\nav periodiseringsfond och expansionsfond på grund av reglerna om högsta\r\nbeloppet för positiv räntefördelning. Dessa återföringar påförs egenavgifter\r\noch inkomstskatt som om inkomsten går över brytpunkten kan ge även statlig\r\ninkomstskatt med 20 % eller 25 % utöver kommunalskatten. Fåmansbolagsdelägare\r\nfår utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan\r\nnågon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag. Vi anser\r\natt den begränsning att använda positiv räntefördelning som påtalas i\r\nmotion Sk451 rimligen bör avlägsnas. Regeringen bör bereda frågan vidare\r\nmed inriktning på att en sådan lagändring skall kunna antas av riksdagen\r\ninom kort.\r\n\r\n8.      Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, kd,\r\nc)\r\nav Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger\r\nTiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om översyn och förenkling av reglerna för allmännyttiga\r\nstiftelser och ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280 yrkande 1, 2003/04:Sk327\r\noch 2003/04:Kr385 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nEn rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga\r\noch därmed begränsat skattskyldiga har under senare tid fått sin verksamhet\r\nförsämrad till följd av stelbenta skatteregler. Även skattereglerna för\r\nallmännyttiga föreningar är för många svårtolkade, vilket är olyckligt\r\nmed tanke på att det är frivilliga och ideella krafter som ofta ansvarar\r\nför bokföringen. Vi anser att de regler som styr skattelättnaderna för\r\nallmännyttiga stiftelser och ideella föreningar måste ses över för att\r\nanpassas till dagens förhållanden och förenklas. En sådan översyn bör\r\nkunna bidra till att de problem som tas upp i de motioner som behandlas\r\ni detta avsnitt får sin lösning.\r\n\r\n\r\n9.      Avkastningsskatt, punkt 16 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om riskerna med dubblering av avkastningsskatten\r\npå pensionssparande och höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk331 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSkattebasutredningens förslag om att skatten på pensionssparandet skall\r\nfördubblas och att skattesatsen för det kapital som ligger i K-försäkringar\r\nskall höjas skulle fördyra pensionssparandet på ett oacceptabelt sätt.\r\nDetta skulle få till följd att människor med kapital söker andra vägar,\r\nutom statens kontroll på sparkapitalet. Vad det nu gäller är i stället\r\natt genom rimlig stimulans för långsiktigt sparande uppmuntra också ett\r\nsparande inom Sveriges gränser. I en alltmer öppen och lättillgänglig\r\nkapitalmarknad är det av stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt\r\nsparande i stället för avskräckande skattelagstiftning som i sin tur leder\r\nkapitalet utomlands.\r\n\r\n10.     Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m., punkt 17 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om uppskov med kapitalvinster i samband med fondbyten\r\nm.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229,\r\n2003/04:Sk237, 2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457.\r\nStällningstagande\r\nDet finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan på\r\nsparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av\r\nbolagsinkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod för\r\nkapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som hämmar\r\nintresset att omplacera innehav av aktier och fondandelar, något som\r\npåverkar riskkapitalflödet negativt. Moderaterna har i tidigare motion\r\nhävdat att ett fondbyte inte skall utlösa vinstbeskattning. En beskattning\r\nvid byte av fond skapar inlåsningseffekter och hindrar konkurrens. Den\r\nenskildes möjligheter att aktivt kunna förvalta och på så sätt påverka\r\nsitt sparande försvåras.\r\nSom anförs i motion Fi5 är tidpunkten för att ändra skattereglerna nu\r\nlämplig ur ett statsfinansiellt perspektiv. Börsen har under senare år\r\ntotalt fallit tillbaka, vilket gör att en ändring av lagen även kortsiktigt\r\nfår begränsade finansiella effekter. Vi föreslår att riksdagen beslutar\r\nom ett tillkännagivande till regeringen om att en ny beskattningsmetod\r\nför aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar i enlighet\r\nmed vad som förordas i motionerna bör införas, utan att detta skall\r\nföranleda beskattning. Vi förutsätter att regeringen arbetar snabbt med att\r\nfå fram de lagförslag som behövs för en sådan omläggning.\r\n\r\n11.     Riskkapitalavdrag, punkt 18 (kd, c)\r\nav Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att införa ett riskkapitalavdrag. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412\r\nyrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nEn väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag\r\nbehöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga\r\nän andra finansiärer, och är därför särskilt viktiga under tider med behov\r\nav strukturell förnyelse. Goda villkor för privat riskfinansiering i\r\nsmåföretag är av dessa skäl viktiga. Erfarna företagare har speciellt goda\r\nförutsättningar att bedöma affärsidéer och därför skall skattesystemet\r\nstimulera dessa till att investera sina förtjänster i nya företag. Det\r\nskall vara skattemässigt fördelaktigt att sätta in kapital i nya verksamheter\r\nsom kan skapa tillväxt och arbetstillfällen. Vi förordar att regeringen\r\nfår i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om riskkapitalavdrag\r\nmed utgångspunkt från förslagen i de motioner som behandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n12.     Generationsskiften i företag, punkt 20 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf\r\nSjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om generationsskiften i familjeföretag. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306\r\nyrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nFamiljeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften\r\noch det är de som tar över företagen som får de största problemen. Dessa\r\noch även andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med att en\r\nverksamhet skall övergå till en ny generation bidrar till att konservera\r\nden svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Många\r\nbedömer också att beskattningen vid generationsskifte i ett familjejordbruk\r\nåderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska\r\nmarginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta\r\nmycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.\r\nVi anser att tillräckligt inte har gjorts för att åstadkomma bra skattemässiga\r\nvillkor i samband med generationsskiften i familjeföretag. Oavsett vad\r\nsom kommer att hända med arvs- och gåvobeskattningen i framtiden anser vi\r\natt generationsskiftesproblematiken måste lösas. Vi föreslår att riksdagen\r\ni ett tillkännagivande till regeringen skall begära att regeringen lägger\r\nfram ett förslag till lagändringar som löser skatteproblemen i samband\r\nmed generationsskiften.\r\n\r\n13.     Personalvårdsförmån, punkt 21 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en\r\nskattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk287 och avslår motion 2003/04:Kr326\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nSom beskrivs i motion Sk287 finns det många exempel på företag som drabbats\r\nav både arbetsgivaravgift och förmånsbeskattning på medel avsatta för\r\nfriskvård. För ett företag är det i dag lättare att göra avdrag för\r\ninventarier, maskiner eller bilar än för friskvård för personalen. Det är\r\nen egendomlig syn på det humana kapitalet som ju är det absolut viktigaste\r\npå varje företag.\r\nMed tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög\r\nsjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftande\r\ntill ökad hälsa välkomnas. Om man gör det i en form med stor valfrihet\r\nför den enskilde bör det inte straffas med arbetsgivaravgifter och\r\nförmånsskatter utan i stället uppmuntras. Jag tillstyrker därför begäran i\r\nmotion Sk287 om en utredning som utgår från förutsättningen att avdrag\r\nför kostnader för friskvård till anställda skall prövas utifrån den\r\nenskilde arbetstagarens behov.\r\n\r\n14.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23 (m,\r\nkd, c)\r\nav Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger\r\nTiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tydligare regler för sponsring. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326\r\nyrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nVåren 2002 föreslog ett enigt skatteutskott ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att den skulle pröva om inkomstskattelagens regler har en\r\nalltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i\r\nsamband med sponsring. Det hade bl.a. i motioner framhållits att sponsring\r\nsom är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas\r\ntillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde även pröva om reglerna\r\nbehöver göras tydligare för att det skall vara lättare att i förväg bedöma\r\nden skattemässiga behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för\r\nprövningen borde vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket\r\nändamål som sponsringen avser, och undersökningen borde belysa om även en\r\nindirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter\r\nskulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att principen\r\nom avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde så snart\r\ndet kan ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete\r\nsamt lämna eventuellt förslag till lagändringar. Riksdagen biföll utskottets\r\nförslag (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02: 202).\r\nRegeringen har ännu inte återkommit till riksdagen i den aktuella frågan.\r\nEnligt vår mening bör riksdagen i ett nytt tillkännagivande till regeringen\r\nuttala vikten av att den begärda prövningen redovisas för riksdagen utan\r\nytterligare dröjsmål.\r\n\r\n15.     Arbetslokal i bostaden, punkt 25 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avdrag för arbetslokal i bostaden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Sk447.\r\nStällningstagande\r\nI motion Sk447 framhålls att en höjning av schablonavdraget skulle medföra\r\nen förenkling då det för vissa enskilda näringsidkare från skattesynpunkt\r\nskulle bli irrelevant om verksamheten bedrivs i en särskilt inrättad del\r\neller inte, och de faktiska kostnaderna därmed inte behövde undersökas\r\nvare sig av företagaren eller Skatteverket. Det skulle också vara en hjälp\r\nför nystartade småföretag. Med hänvisning till dessa skäl tillstyrker jag\r\nmotionärernas förslag om utvidgad avdragsrätt för enskilda näringsidkare\r\nför arbete i bostaden.\r\n\r\n16.     Kommunala bolag, punkt 27 (fp)\r\nav Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en lagändring som sätter stopp för kommunal\r\nskatteplanering genom koncernbildning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:K415 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:Sk351 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKonstitutionsutskottet har framhållit (bet. 2001/02:KU14) att kommunal\r\nverksamhet \"i största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform\".\r\nInnebörden var att det föreligger en underliggande men befogad oro att\r\nkommuner och landsting - trots att utskottet i samma betänkande fann att\r\ndet \"även fanns skäl som talar för bolagsformen\" - nyttjar bolagsformen\r\ni syfte att begränsa den offentliga insynen i verksamheten.\r\nAtt aktiebolagsformen också kan användas för att genomföra en skatteplanering\r\nsom står i strid med både skattelagstiftningens och den öppna redovisningens\r\nanda är oomtvistligt.\r\nDärtill kommer att verksamheter i aktiebolagsform, hur goda motiven och\r\nintentionerna i övrigt än varit vid företagsstarten, riskerar att snedvrida\r\nkonkurrensförhållanden mellan privata och kommunalt konkurrerande\r\nverksamheter.\r\nDet är grunden för att Folkpartiet anser att primärkommunal och\r\nlandstingskommunal verksamhet skall bedrivas i förvaltningsform.\r\nDen logiska konsekvensen av denna öppenhetssyn i kombination med\r\nkonkurrensneutralitetsaspekten är att den kommunala bolagssektorn avvecklas.\r\nEndast\r\ndå särskilda och klart avgränsade skäl föreligger skall kommunal verksamhet\r\ndrivas i aktiebolagsform.\r\nFörslaget om en särregel för kommunala bolag i syfte att sätta stopp för\r\nkommunal koncernbildning av skatteplaneringsskäl måste också sättas in i\r\ndet allmänna samhällsklimatet.\r\nDet allmänna måste föregå som efterföljansvärt exempel på detta område.\r\nSkatteplanering är visserligen inte olaglig, men måste alltid balanseras\r\nmot syftet med verksamheterna. När kommuner inordnar många av sina bolag\r\ni ett koncernliknande förhållande, och därigenom - fortfarande fullt\r\nlagligt - kan nyttja bestämmelser för att i praktiken dölja vissa verksamheters\r\nendera mycket goda eller mycket dåliga resultat, är gränsen för det\r\nacceptabla överskridet från etiksynpunkt.\r\nKommuner skall ägna sig åt sin kommunala kärnverksamhet, skola, vård,\r\nomsorg, gemensamma kommunikationer, gator och vägar. Detta skall ske\r\nsamtidigt som medborgarnas gemensamma tillgångar förvaltas och förrättas\r\npå ett rationellt och riskfritt sätt. I dag bedrivs emellertid många\r\nverksamheter som kommuner inte borde göra i hel- eller delägda kommunala\r\nbolag.\r\nEtt verksamhetsfält av särskild vikt i sammanhanget utgörs av kommunala\r\nbostadsbolag. Bortsett från de mycket stora felinvesteringar som många\r\nkommuner gjort på bostadsområdet, kan alltför dominerande kommunala\r\nbostadsbolag innebära att icke kommunägda bostadsföretag upplever det som\r\nmindre meningsfullt att verka i eller utveckla sitt engagemang i den\r\naktuella kommunen eller regionen. Inordnas dessutom stora kommunala\r\nbostadsbolag i den kommunala bolagsverksamheten, kan detta i värsta fall -\r\ndessvärre finns alltför många avskräckande exempel där bistånd krävts\r\nfrån statsmakten för att inte försätta bostadsföretagens ägare, kommuner,\r\npå obestånd - resultera i att de kommunala kärnverksamheterna drabbas av\r\nnedskärningar som annars inte blivit nödvändiga.\r\nFör Folkpartiet är det oacceptabelt att kommuner genom en hierarkisk\r\naktiebolagsstruktur skaffar sig näst intill egna dragningsrätter i statskassan.\r\n\r\nRegeringen bör därför lägga fram förslag till lagändringar som omöjliggör\r\nkommunal skatteplanering genom koncernbildning.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Fåmansföretag, punkt 8 (mp)\r\nBarbro Feltzing (mp) anför:\r\nOm en fåmansbolagsägare anställer sina barn (16 år eller yngre) är det\r\ninte barnen som blir skattskyldiga. Deras lön läggs i stället på\r\nfåmansföretagarens och därefter dras skatten. När en företagare anställer\r\ngrannens barn beskattas barnen. Vi vill att barnen, och inte föräldrarna,\r\nalltid skall vara skattskyldiga, även om de arbetar i sina föräldrars\r\nföretag. Lönen bör emellertid stå i förhållande till arbetets art, barnens\r\nålder och deras kompetens. Den skall alltså vara marknadsmässig. Om lönen\r\när hög bör emellertid skattskyldigheten läggas på den förälder som är\r\nföretagets ägare. Detta bör ha granskats av en ny utredning om småföretagarens\r\nvillkor, senast den 1 mars 2005.\r\n\r\n\r\n2.      Vissa arvs- och gåvoskattefrågor, punkt 19 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nModeraterna har i riksdagen fört fram ett krav på att arvs- och\r\ngåvobeskattningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005. Vi kommer att\r\nfortsätta\r\nmed att försöka övertyga en majoritet i riksdagen om att detta är vid\r\nsidan av slopad förmögenhetsbeskattning en viktig åtgärd för att bl.a.\r\nstoppa kapitalflykten från Sverige.\r\n\r\n\r\n3.      Yrkesfiskare, punkt 22 (kd, c)\r\nPer Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c) anför:\r\nYrkesfisket utgör en viktig sysselsättning i många skärgårdssamhällen och\r\ni bygder runt våra kuster. För en positiv utveckling för det svenska\r\nyrkesfisket krävs att yrkesfiskarna får arbeta på samma villkor som sina\r\nkolleger i omvärlden, främst Danmark och Norge. Vi förutsätter att regeringen\r\ntar till vara de möjligheter som finns att påskynda handläggningen av det\r\nförslag till yrkesfiskaravdrag som nu är föremål för kommissionens bedömning.\r\n\r\n4.      Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23\r\n(fp)\r\nAnna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:\r\nNär skatteutskottet för två år sedan (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202)\r\ntillkännagav för regeringen att det finns anledning att pröva om\r\ninkomstskattelagens regler alltigenom har en ändamålsenlig utformning, var\r\nsyftet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om\r\nförbättringar och förtydliganden.\r\nRiksdagens begäran är i detta avseende enkel, klar och entydig. Det finns\r\ninga vägande skäl att återupprepa detta enhälliga tillkännagivande från\r\nriksdagen och dess skatteutskott.\r\nUnder ärendets behandling, som bl. a. innefattar ställningstagande till\r\nden välgrundade motionen 2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp),\r\nhar till utskottet - trots att utskottet från regeringen under beredningen\r\nav ärendet begärt besked om regeringens handläggning av frågan sedan\r\nriksdagens begäran gjordes våren 2002 - intet besked lämnats från regeringen.\r\n\r\nDet förtjänar att starkt understrykas: vid förfrågan från utskottet har\r\ninget konkret besked hur - eller ens om - beredning pågår stått att\r\nfå.\r\nDet är svårt att uppfatta detta på annat sätt än som betydande nonchalans\r\nmot riksdagens begäran att regeringen skall återkomma till riksdagen i\r\närendet.\r\nDenna nonchalans är desto allvarligare som det rör många ideellt arbetande\r\nmänniskors och föreningars möjligheter att under ekonomiskt betryggande\r\nformer utöva sin samhällsgagnande verksamhet.\r\nNonchalansen - två år är dock en i detta sammanhang icke obetydlig tid -\r\när desto mer remarkabel som den står i skarp kontrast till regeringens i\r\növrigt mycket omfattande retorik i rakt motsatt riktning: värnandet av\r\nidrott, kultur och annan ideell verksamhet.\r\nRiksdagen bör inte rimligen behöva besluta om ett nytt tillkännagivande\r\nför att regeringen skall efterkomma riksdagens tidigare eniga tillkännagivande.\r\n\r\nVi förutsätter från liberalt håll att regeringen inom kort underrättar\r\nriksdagen om hur beredningen av riksdagens tillkännagivande från 2001/02\r\nfortskrider och återkommer till riksdagen med en konkret tidsplan om hur\r\nregeringen avser att efterkomma riksdagens eniga begäran.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av prop. 2002/03:150\r\n2003/04:Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\nRiksdagen beslutar att ett fondbyte inte skall utlösa\r\nrealisationsvinstbeskattning\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K415 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändring\r\nsom sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning.\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n36.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för\r\nallmännyttiga stiftelser.\r\n2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att underlätta arvskiften inom familjeföretag.\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att göra det gynnsammare att starta, driva och genomföra\r\ngenerationsskiften i företag.\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lägre skatter för företagen.\r\n16.        Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om\r\nen översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta\r\ngenerationsskiften i familjeföretag.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med\r\nen tonnagebaserad skatt för rederier.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.\r\n2003/04:Sk229 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom flyttskatt på fonder.\r\n2003/04:Sk237 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom reformer av beskattning av fonder och aktier.\r\n2003/04:Sk256 av Inger Davidson och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och\r\ngåvor till föreningar.\r\n2003/04:Sk260 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.\r\n2003/04:Sk269 av Claes Västerteg (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nrepresentationsavdraget så att det följer kostnadsutvecklingen enligt vad i\r\nmotionen anförs.\r\n2003/04:Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utjämningskonto för fiskare.\r\n2003/04:Sk273 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.\r\n2003/04:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):\r\nRiksdagen begär att regeringen beslutar att höja avdraget för\r\nrepresentationsmåltid till 300 kr.\r\n2003/04:Sk280 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skattereglerna\r\nför ideella och allmännyttiga föreningar skall ses över och\r\nförenklas.\r\n2003/04:Sk282 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter skall beskattas i\r\nden kommun där fastigheterna är belägna.\r\n2003/04:Sk287 av Maria Larsson (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder frågan om förändringar i\r\ninkomstskattelagen så att avdrag för kostnader för friskvård till anställda kan\r\nutformas utifrån den enskilde arbetstagarens behov.\r\n2003/04:Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i\r\nverksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder.\r\n2003/04:Sk290 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sponsring av konst och kultur.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om företags möjlighet att köpa in konst.\r\n2003/04:Sk294 av Inger René och Kent Olsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom yrkesfiskaravdraget.\r\n2003/04:Sk314 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.\r\n2003/04:Sk316 av Inger Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom uppföljning av tillämpningen av avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten\r\nkonst.\r\n2003/04:Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening\r\nsom är skattebefriad.\r\n2003/04:Sk331 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riskerna med dubblering av avkastningsskatten på pensionssparande\r\noch höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar.\r\n2003/04:Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till\r\nnågra skattekonsekvenser.\r\n2003/04:Sk351 av Anders Larsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att beskattning\r\nav överskott ej skall ske i helägda dotterbolag till kommuner och landsting.\r\n2. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att avdrag vid\r\nbeskattning för helägda dotterbolag till kommuner eller landsting skall\r\nföreligga för resultatöverföring som sker motsvarande i allmän mening\r\nbenämnda koncernbidrag vad avser överföring till kommuner och landsting.\r\n\r\n2003/04:Sk359 av Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom beskattning av fiskevårdsområdesföreningarna.\r\n2003/04:Sk365 av Lena Ek m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom icke-diskriminerande skatteregler för små företag.\r\n2003/04:Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen snabbutreder införandet av en tonnagebaserad\r\nbolagsskatteberäkning för svenska rederier.\r\n2003/04:Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att en normallönemodell skall användas i ett nytt beräkningssystem för\r\nbeskattning av inkomster i fåmansbolag.\r\n2003/04:Sk445 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom slopande av skatteregler som diskriminerar närstående till företagare.\r\n\r\n2003/04:Sk447 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom enskilda näringsidkares avdrag för arbete i bostaden.\r\n2003/04:Sk449 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avskaffande av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.\r\n2003/04:Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändring av högsta beloppet för positiv räntefördelning sista året.\r\n2003/04:Sk454 av Gunnar Sandberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom brutna räkenskapsår.\r\n2003/04:Sk457 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om översyn av reduktionsreglerna för reavinstbeskattning vid byte\r\nav kapitalförvaltare.\r\n2003/04:Ju218 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vidga reglerna i 30 kap. inkomstskattelagen\r\n(1999:1229).\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra småföretagarvillkoren, som är viktigt ur\r\nett integrationsperspektiv.\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sponsring.\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arvsskatten.\r\n2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för sponsring.\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att reglerna för företags möjlighet att sponsra\r\nkulturverksamhet bör ses över.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en skattefri\r\npersonalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.\r\n2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav skatteregler för att underlätta sponsring av kultur.\r\n2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.\r\n2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n19.        Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som\r\nsyftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av\r\nsamtidskonst.\r\n2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om etiska riktlinjer för kultursponsring.\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt\r\nför sjöfarten.\r\n2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om rederinäringens beskattningsregler.\r\n2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad\r\nskatteberäkning för sjöfarten.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n41.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa tonnageskatt.\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n29.        Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag på ett så kallat \"fiskekonto\" enligt motionens intentioner.\r\n30.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid\r\nfartygsbyte.\r\n31.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om yrkesfiskaravdrag.\r\n2003/04:MJ433 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om yrkesfiskeavdrag.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till\r\nperiodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar.\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av ett gott företagsklimat och tillväxthämmande\r\nskatter.\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning\r\nav vinsten i fem år.\r\n2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om dubbelbeskattningen av svenskt ägande av företag.\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa ett riskkapitalavdrag.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att särreglerna för beskattning av närstående bör slopas.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i 3:12-regelverket införa en BEK-modell samt att\r\nhöja klyvningsräntan till en nivå 15 % över statslåneräntan.\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av etableringskonto.\r\n2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om villkor avseende skatter och avgifter för turismen likvärdiga\r\nmed dem som finns i andra länder.\r\n2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (båda c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att löntagare skall kunna spara ihop eget kapital till företaget\r\npå 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att reformera 3:12-reglerna angående beskattning på avkastning\r\ni fåmansföretag.\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n12.        Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs.\r\n13. Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto\r\ninförs.\r\n17.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar\r\ni reglerna för fåmansföretag.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.\r\n\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om barn och feriearbete.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utvärdera effekten av att gynna dem som vill spara till\r\nstart av företag.\r\n2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende\r\nanställdas avtalsreglerade pensionsordningar.\r\n2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402 yrkande 16, 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2 och 2003/04:N347 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "5CED9BDC-6EB6-4B6B-8671-0BB55686D4A6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "185",
                    "77",
                    "1",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5CED9BDC-6EB6-4B6B-8671-0BB55686D4A6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tonnageskatt",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 17, 2003/04:Sk260, 2003/04:Sk409, 2003/04:T441 yrkande 1, 2003/04:T530 yrkande 15, 2003/04:T562 yrkande 18 och 2003/04:T564 yrkande 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Periodiseringsfonder i mindre företag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och 2003/04:N288 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Avsättningar till miljöförbättrande investeringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Underhållsfonder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C9E23B83-3ED3-4C5E-B42C-E1FC4C9FD8EB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "243",
                    "21",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C9E23B83-3ED3-4C5E-B42C-E1FC4C9FD8EB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Etableringskonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N346 yrkande 12, 2003/04:N348 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "2DDD4149-B1A1-4CBF-B4E4-E37F02C151CC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "49",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2DDD4149-B1A1-4CBF-B4E4-E37F02C151CC",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Renkonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Fåmansföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329 yrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och 2003/04:N414 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "52867567-5F48-44A8-BB76-0091B3DD8753",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "36",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "150",
                    "113",
                    "0",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52867567-5F48-44A8-BB76-0091B3DD8753",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Schablonbeskattning av vissa småföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 20, 2003/04:N346 yrkande 5 och 2003/04:N412 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Räntefördelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk451.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk454.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Direktavdrag i småföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk365.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280 yrkande 1, 2003/04:Sk327 och 2003/04:Kr385 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "79A7DC35-08AF-4E89-A7B4-9D61DBD1D018",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "184",
                    "79",
                    "0",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/79A7DC35-08AF-4E89-A7B4-9D61DBD1D018",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Fiskevårdsområdesföreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk359.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Pensionskostnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Avkastningsskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229, 2003/04:Sk237, 2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Riskkapitalavdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Vissa arvs- och gåvoskattefrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 2 och 2003/04:Kr254 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Generationsskiften i företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna del och 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Personalvårdsförmån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk287 och 2003/04:Kr326 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Yrkesfiskare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk270, 2003/04:Sk294, 2003/04:MJ408 yrkandena 29-31 och 2003/04:MJ433 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326 yrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Konstinköp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk290 yrkande 5, 2003/04:Sk316 och 2003/04:Kr390 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Arbetslokal i bostaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk447.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Representation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk269 och 2003/04:Sk278.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Kommunala bolag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 2 och 2003/04:Sk351 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Kommunal företagsbeskattning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Periodiseringsfonder i mindre företag m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Underhållsfonder",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Etableringskonto",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Fåmansföretag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Schablonbeskattning av vissa småföretag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Räntefördelning",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Avkastningsskatt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Riskkapitalavdrag",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Generationsskiften i företag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Personalvårdsförmån",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Arbetslokal i bostaden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Kommunala bolag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motionerna Fi308 y. 17, Sk260, Sk409, T441 y. 1, T530 y. 15, T562 y. 18 och T56 y. 41 ang. utredning om tonnageskatt. I övrigt avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:59:47"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det är viktigt att utreda om Sverige ska införa en tonnageskatt för sjöfarten. Det talade riksdagen om för regeringen med anledning av motionsförslag. De flesta av EU-länderna och Norge har redan infört system med tonnageskatt. Finansminister Bosse Ringholm förklarade den 11 februari 2004, som svar på en fråga, att regeringen tänker tillsätta en utredning om tonnageskatt (se svar på fråga 2003/04:667 ). Riksdagen sade också nej till ett antal andra motioner om företags- och kapitalbeskattning. De flesta motioner lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01SKU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utredning om tonnageskatt för sjöfarten (SkU21)",
          "dok_id": "GR01SKU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:59:47"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SKU21",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Det är viktigt att utreda om Sverige ska införa en tonnageskatt för sjöfarten. Det föreslår skatteutskottet att riksdagen talar om för regeringen med anledning av motionsförslag. De flesta av EU-länderna och Norge har redan infört system med tonnageskatt. Finansminister Bosse Ringholm förklarade den 11 februari 2004, som svar på en fråga, att regeringen tänker tillsätta en utredning om tonnageskatt (se svar på fråga <a href=\"http://www.riksdagen.se/debatt/fragor/svar.asp?rm=0304&nr=667\">2003/04:667</a>). Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till ett antal andra motioner om företags- och kapitalbeskattning. De flesta motioner lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01SkU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utredning om tonnageskatt för sjöfarten (SkU21)",
          "dok_id": "GR01SkU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SKU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_SkU_21.pdf",
          "filstorlek": "269952",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/840B4F6B-4CEF-4783-A6FA-A7F8A0E0EFBA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A370 Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo235 De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02Fi304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi304",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi305 En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02Fi305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi305",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi306 Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Fi306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi306",
          "ref_dok_titel": "Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi308 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi308",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi5 med anledning av prop. 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder",
          "ref_dok_id": "GR02Fi5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju218 Utveckling för små och medelstora företags förmåga att bedriva näringsverksamhet efter rån och överfall",
          "ref_dok_id": "GR02Ju218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju218",
          "ref_dok_titel": "Utveckling för små och medelstora företags förmåga att bedriva näringsverksamhet efter rån och överfall",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K415 Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_id": "GR02K415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K415",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kommunala bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr282",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr327 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Kr327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr327",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr385 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr385",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr390 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr390",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr391 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GR02Kr391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr391",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ433 Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_id": "GR02MJ433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ433",
          "ref_dok_titel": "Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N291 Företagande och företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N291",
          "ref_dok_titel": "Företagande och företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N347 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N348 Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk229 Flyttskatt på fonder",
          "ref_dok_id": "GR02Sk229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk229",
          "ref_dok_titel": "Flyttskatt på fonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk237 Beskattning av fonder",
          "ref_dok_id": "GR02Sk237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk237",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av fonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk256 Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk256",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk260 Skatteberäkning baserad på tonnage",
          "ref_dok_id": "GR02Sk260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk260",
          "ref_dok_titel": "Skatteberäkning baserad på tonnage",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk269 Representationsavdrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sk269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk269",
          "ref_dok_titel": "Representationsavdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk270 Utjämningskonto för fiskare",
          "ref_dok_id": "GR02Sk270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk270",
          "ref_dok_titel": "Utjämningskonto för fiskare",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk273 Avdragsrätt för sponsring av symfoniorkestrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk273",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för sponsring av symfoniorkestrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk278 Avdrag för representationsmåltid",
          "ref_dok_id": "GR02Sk278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk278",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för representationsmåltid",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk280 Skatteregler för ideella och allmännyttiga föreningar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk280",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för ideella och allmännyttiga föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk282 Beskattning av utboägande",
          "ref_dok_id": "GR02Sk282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk282",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av utboägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk287 Avdrag för friskvård",
          "ref_dok_id": "GR02Sk287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk287",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk289 Nyföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02Sk289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk289",
          "ref_dok_titel": "Nyföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman och Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk290 Kultursponsring",
          "ref_dok_id": "GR02Sk290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk290",
          "ref_dok_titel": "Kultursponsring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk294 Yrkesfiskaravdraget",
          "ref_dok_id": "GR02Sk294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk294",
          "ref_dok_titel": "Yrkesfiskaravdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk314 Renkonto för samer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk314",
          "ref_dok_titel": "Renkonto för samer",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk316 Uppföljning av avskrivningsregler för förstagångsupplåten konst",
          "ref_dok_id": "GR02Sk316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk316",
          "ref_dok_titel": "Uppföljning av avskrivningsregler för förstagångsupplåten konst",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk327 Ideella stiftelser",
          "ref_dok_id": "GR02Sk327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk327",
          "ref_dok_titel": "Ideella stiftelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk331 Beskattning av pensionssparande",
          "ref_dok_id": "GR02Sk331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk331",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av pensionssparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk338 Skattefrihet vid fondbyte",
          "ref_dok_id": "GR02Sk338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk338",
          "ref_dok_titel": "Skattefrihet vid fondbyte",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk351 Skattebefrielse för hel- eller delägda dotterbolag till kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GR02Sk351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk351",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för hel- eller delägda dotterbolag till kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk359 Fiskevårdsområden",
          "ref_dok_id": "GR02Sk359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk359",
          "ref_dok_titel": "Fiskevårdsområden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk365 Skatteregler för små företag",
          "ref_dok_id": "GR02Sk365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk365",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för små företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk409 Tonnagebaserad bolagsskatteberäkning för svenska rederier",
          "ref_dok_id": "GR02Sk409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk409",
          "ref_dok_titel": "Tonnagebaserad bolagsskatteberäkning för svenska rederier",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee m.fl. (C, M, FP, KD, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk444 Fåmansbolagsreglerna",
          "ref_dok_id": "GR02Sk444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk444",
          "ref_dok_titel": "Fåmansbolagsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk445 Närstående till småföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02Sk445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk445",
          "ref_dok_titel": "Närstående till småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk447 Enskilda näringsidkares avdrag för arbete i bostaden",
          "ref_dok_id": "GR02Sk447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk447",
          "ref_dok_titel": "Enskilda näringsidkares avdrag för arbete i bostaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk449 Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk449",
          "ref_dok_titel": "Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk451 Gränsen för högsta beloppet för positiv räntefördelning sista året",
          "ref_dok_id": "GR02Sk451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk451",
          "ref_dok_titel": "Gränsen för högsta beloppet för positiv räntefördelning sista året",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk454 Brutna räkenskapsår",
          "ref_dok_id": "GR02Sk454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk454",
          "ref_dok_titel": "Brutna räkenskapsår",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk457 Fond- och pensionssparande",
          "ref_dok_id": "GR02Sk457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk457",
          "ref_dok_titel": "Fond- och pensionssparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T441 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T441",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T530 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GR02T530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T562 Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02T562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T562",
          "ref_dok_titel": "Trafikpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-24",
          "ref_dok_id": "GR0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2004-03-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-24",
          "ref_dok_id": "GR0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2004-03-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:167",
          "ref_dok_id": "GR0K167",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "167",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:167",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}