{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224299",
      "dok_id": "GR01SKU20",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SKU20",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SKU20",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "20",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:27",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:31",
      "titel": "Allmänna motioner om inkomstbeskattning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU20/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SKU20",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SKU20",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SKU20",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SKU20</div><h1>Allmänna motioner om inkomstbeskattning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstbeskattningens\r\nutformning. I motionerna finns förslag som gäller skatteskalan för\r\nförvärvsinkomster, resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade\r\nlevnadskostnader vid dubbel bosättning, värderingen av förmån av fri bil,\r\nförtroendevaldas pension, hobbybiodling och plockning av bär, svamp och\r\nkottar. I motionerna finns vidare förslag om en skattereduktion på 50 %\r\nför hushållstjänster, en höjning av avdraget för premier för\r\npensionsförsäkringar,\r\navdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet, en skattebefrielse\r\nför uthyrning av privatbostad, etc. Utskottet avstyrker samtliga motioner.\r\n\r\nI betänkandet finns 23 reservationer och 6 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 32, 2003/04:Fi305\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi307 yrkandena 1 och 5, 2003/04:Sk205,\r\n2003/04:Sk252, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267, 2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397, 2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448,\r\n2003/04:Sk455, 2003/04:Sf325 yrkande 22, 2003/04:Sf400 yrkande 7,\r\n2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 8,\r\n2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande\r\n15, 2003/04:MJ401 yrkande 10, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N346\r\nyrkande 3, 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21, 2003/04:A258 yrkande 5 och\r\n2003/04:A305 yrkande 6.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (v)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n2.      Nyckelpersoner\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk255.\r\nReservation 6 (v)\r\n\r\n3.      Barns räntor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk234.\r\n\r\n4.      Idrottskonto\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 9 och 2003/04:Kr385\r\nyrkande 12.\r\nReservation 7 (kd, c)\r\n\r\n5.      Motion och friskvård\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk309 yrkande 1, 2003/04:Sk394,\r\n2003/04:Sk443, 2003/04:Kr329 yrkande 5 och 2003/04:MJ475 yrkande 5.\r\nReservation 8 (kd, c)\r\n\r\n6.      Kulturcheckar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 4 och 2003/04:Kr391\r\nyrkande 4.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n7.      Studenters skattefria stipendier\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 38 och 2003/04:Sk416.\r\n\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n8.      Förmån av tjänstebostad\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk453.\r\n\r\n9.      Dubbel bosättning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk18 yrkande 3, 2003/04:Sk281 och\r\n2003/04:Sk353.\r\n\r\n10.     Miljöbilar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk411.\r\n\r\n11.     Reseavdrag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi307 yrkande 6, 2003/04:T392 yrkande\r\n3, 2003/04:T472 yrkande 3, 2003/04:N288 yrkande 8 och 2003/04:N328 yrkandena\r\n28 och 29.\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n12.     Arbetsrum i bostaden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk219.\r\nReservation 13 (m)\r\n\r\n13.     Hushållstjänster och ROT-avdrag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 12, 2003/04:Sk209,\r\n2003/04:Sk265, 2003/04:Sk271, 2003/04:Sk291, 2003/04:Sk311, 2003/04:Sk312,\r\n2003/04:Sk343, 2003/04:Sk415, 2003/04:Sk426, 2003/04:Sk427, 2003/04:Sk433,\r\n2003/04:Sf325 yrkande 29, 2003/04:Sf356 yrkande 5, 2003/04:Sf397 yrkande\r\n9, 2003/04:Sf400 yrkande 5, 2003/04:Sf404 yrkande 14, 2003/04:N346 yrkande\r\n4, 2003/04:N412 yrkande 22, 2003/04:A307 yrkande 19, 2003/04:A309 yrkande\r\n7, 2003/04:A371 yrkande 16 och 2003/04:Bo297 yrkande 15.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n14.     Förmån av hemtjänster\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk446.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n15.     Gåvor och bidrag till ideell verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U207 yrkande 2, 2003/04:Fi305 yrkande\r\n14, 2003/04:Sk227 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk256 yrkande 1, 2003/04:Sk264,\r\n2003/04:Sk285 yrkande 1, 2003/04:Sk290 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Sk325,\r\n2003/04:Sk336 yrkande 1, 2003/04:Sk373, 2003/04:Sk430, 2003/04:Ju443\r\nyrkande 12, 2003/04:So635 yrkande 9 och 2003/04:Kr329 yrkande 7.\r\nReservation 16 (fp)\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n16.     Uthyrning av bostad\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk245, 2003/04:Ub385 yrkande 6,\r\n2003/04:N341 yrkande 9, 2003/04:Bo226 yrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkande 9,\r\n2003/04:Bo257 yrkande 4 och 2003/04:Bo297 yrkande 14.\r\nReservation 18 (m, fp, kd)\r\n\r\n17.     Hyresgästers självförvaltning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo297 yrkande 27.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n18.     Förmånstagare till pension\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk263 och 2003/04:Sk412.\r\n\r\n19.     Uttag av pension från 55 års ålder\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 4.\r\nReservation 20 (m, fp)\r\n\r\n20.     Avdrag för pensionssparande\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 1.\r\n\r\n21.     Förtroendevaldas tjänstepension\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk303.\r\n\r\n22.     Skadestånd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk292 och 2003/04:Sk321.\r\n\r\n23.     Larm och säkerhet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju260 yrkande 1.\r\n\r\n24.     Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sk328.\r\nReservation 21 (m)\r\n\r\n25.     Bär och svamp\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk211 och 2003/04:Sk335.\r\n\r\n26.     Ersättning till aktiva i ideella föreningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk396, 2003/04:Sk441, 2003/04:Kr282\r\nyrkande 16 och 2003/04:Kr285 yrkandena 7 och 11.\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n27.     Biodling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk243 och 2003/04:Sk275.\r\n\r\n28.     Bredband\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T560 yrkande 15.\r\nReservation 23 (kd)\r\nStockholm den 9 mars 2004\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),\r\nAnna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per\r\nLandgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m),\r\nLennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger\r\nNordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro\r\nFeltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2004 med\r\nnågot undantag ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet\r\nsom lagts fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs de olika förslag om\r\nförändringar på inkomstbeskattningens område som Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram\r\ni sina respektive budgetalternativ för år 2004 (prop. 2003/04:1 Förslag\r\ntill statsbudget, finansplan m.m., bet. 2003/04:FiU1).\r\nI detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden angående\r\ninkomstbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2003\r\noch som inte behandlats i anslutning till höstens budgetberedning. Vidare\r\nbehandlas ett par motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2002\r\nsom överlämnats till utskottet och ett motionsyrkande om avdraget för\r\nökade levnadskostnader vid dubbel bosättning som väckts med anledning av\r\nproposition 2002/03:123 Beskattning av vissa förmåner.\r\nMotionsyrkandena återges i bilagan.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkatteskala, grundavdrag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår de förslag om ändringar i skatteskala, grundavdrag m.m.\r\nsom läggs fram i motionerna.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (v) och 5 (mp) samt\r\nsärskilt yttrande 1 (c).\r\nMotioner\r\nI en rad motioner framställs yrkanden som anknyter till de förslag om\r\nförändringar i beskattningen som lagts fram av de borgerliga\r\noppositionspartierna\r\nunder höstens budgetbehandling.\r\nFördelarna med de skattesänkningar som ingår i Moderata samlingspartiets\r\nbudgetalternativ framhålls i flera motioner. I motion Sf325 yrkande 22\r\nav Sten Tolgfors m.fl. (m) och Sk257 av Stefan Hagfeldt (m) framhålls att\r\nbehovet av bidrag skulle minska och i motionerna So418 yrkande 15 av\r\nCristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) och Sf406 yrkande 1 av Anita Sidén och\r\nMagdalena Andersson (m) anförs att de äldres ekonomi skulle förbättras\r\noch fler kunna vara kvar i arbetslivet. I motionerna Kr232 yrkande 5,\r\nKr254 yrkande 2 och Kr282 yrkande 15 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att\r\nungdomar skulle få bättre möjligheter att försörja sig, att tillvaron för\r\nkonstnärer skulle underlättas och att enskilda medborgares möjlighet att\r\nbidra till idrottsföreningarnas verksamhet skulle förbättras. I motion\r\nA305 yrkande 6 av Anders G Högmark m.fl. (m) anförs att en rörlig\r\narbetsmarknad som alla människor har tillträde till kräver sänkta skatter på\r\narbete, och i motion A258 yrkande 5 föreslår samma motionärer att en\r\növersyn genomförs i syfte att minska de samlade marginaleffekterna av\r\nskatter och olika typer av familjestöd. I motion Sk205 av Rolf Gunnarsson\r\n(m) anförs att sänkta skatter skulle minska krångel och byråkrati och öka\r\ntillväxten. I motion N291 av Sten Tolgfors (m) understryks att skatten på\r\narbete och kunskap måste sänkas rejält för alla (yrkande 4) och att skatten\r\npå arbete minskar benägenheten och möjligheten att starta företag med\r\negna pengar som grund (yrkande 5).\r\nI motion Sk267 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (m) begärs ett\r\ntillkännagivande om att skatteväxlingens successiva höjning av energiskatterna\r\ni tjänstesektorn är orättvis och tillväxtfientlig.\r\nI två motioner från Folkpartiet liberalerna  återfinns yrkanden om de\r\nförändringar i inkomstbeskattningen som ingår i partiets budgetalternativ\r\nför 2004. I motion Fi240 yrkande 32 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs\r\natt en ny skattereform skall ge människor större makt över sina liv och\r\nuppmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och\r\neget ansvar. Den förslagna reformen innebär sänkta skatter för låginkomsttagare,\r\nsänkta marginalskatter och att hänsyn tas till försörjningsbördan.\r\nMotionärerna begär ett tillkännagivande om att skatterna på individuellt\r\nägande och risksparande skall sänkas liksom skatterna på företagande och\r\nföretagare. I motion Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att sänkta\r\nskatter skapar förutsättningar för tillväxt, ökar konkurrenskraften i en\r\nomvärld med generellt lägre skattetryck och gör det möjligt att hantera\r\nden demografiska utvecklingen utan nedskärningar i välfärdssystemen\r\n(yrkande 1). Motionärerna föreslår att marginalskatten sänks och att ett\r\nförvärvsavdrag införs i syfte att reducera marginalskatten även vid lägre\r\ninkomster (yrkande 2). I motion So572 yrkande 8 av Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp) begärs ett tillkännagivande om att äldrevården är beroende av att\r\nskatter och socialförsäkringssystem gör det lönande att arbeta.\r\nI Kristdemokraternas  motion N412 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att\r\nskattesystemet måste ge incitament för arbete. Fler skall kunna klara sig\r\npå sin lön, företagens utvecklingskraft förbättras och det totala\r\nskattetrycket sänkas. Grundavdraget höjs, det andra steget i den statlig\r\ninkomstskatteskalan avvecklas och en skattereduktion för låginkomsttagare\r\ninförs (yrkande 15). Den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns\r\nutbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem och leder enligt vad\r\nsom anförs till att viktiga sektorer av ekonomin inte kan växa. Motionärerna\r\nföreslår en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster och lättnader\r\nför de arbetstagare som erbjuds hemservice som löneförmån från sina\r\narbetsgivare (yrkande 21). I motion Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs\r\natt beskattningen av inte minst låg- och medelinkomsttagare måste reduceras\r\nkraftigt och marginaleffekterna minska (yrkande 1) och det andra steget\r\ni den statliga inkomstskatteskalan slopas (yrkande 5). I motion Sf400\r\nyrkande 7 av Inger Davidson m.fl. (kd) föreslås en kraftig höjning av\r\ngrundavdraget vid beräkningen av kommunal inkomstskatt och en skattereduktion\r\nför låg- och medelinkomsttagare. I motion N346 yrkande 3 av Maria Larsson\r\nm.fl. (kd) föreslås att skatten på arbete sänks genom höjt grundavdrag,\r\nen statlig skattereduktion (förvärvsavdrag) mot beskattningsbara inkomster\r\noch ett slopat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan. Vidare\r\nföreslås sänkta arbetsgivaravgifter, en normallönemodell för småföretagare,\r\navveckling av förmögenhetsskatten och lättnader vid generationsskiften\r\ni familjeföretag. I motion Sk252 av Erling Wälivaara (kd) föreslås en\r\nutredning vars syfte skall vara att utröna om det är möjligt att på något\r\nsätt kompensera de boende i glesbygden, t.ex. genom ett särskilt\r\nglesbygdsavdrag.\r\nI Vänsterpartiets  motion Sk378 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs en\r\növersyn av inkomstskattesystemet i syfte att skapa en klar fördelningspolitisk\r\nprofil och samtidigt ta bort vissa marginaleffekter. Utredningen bör pröva\r\nom den nuvarande avtrappningen av grundavdraget kan ersättas med ett\r\nrelativt högt generellt grundavdrag (kommunalt) som avtrappas vid inkomster\r\növer den övre brytpunkten. Avdraget för 25 % av de allmänna pensionsavgifterna\r\nbidrar enligt vad som anförs till en felaktig fördelningsprofil och bör\r\ntas bort i en sådan omläggning. Motionärerna anför att modellen med fördel\r\nkan användas som ett alternativ om det längre fram blir aktuellt att\r\nutforma en kompensation för återstående 25 % av de allmänna pensionsavgifterna.\r\n\r\nI motion Sk448 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) föreslås att den\r\nstatliga inkomstskatten på arbete sänks och på sikt avskaffas för att\r\ninte hindra fortsatt tillväxt som skapar välstånd även för den del av\r\nbefolkningen som är beroende av det skatte- och avgiftsfinansierade\r\nvälfärdssystemet.\r\nI några motioner berörs den gröna skatteväxlingens regionala effekter. I\r\nMiljöpartiets  motion MJ401 yrkande 10 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)\r\nanförs att många låginkomsttagare i glesbygd kompenserats för transportkostnader\r\ngenom lägre fastighetsskatt, ökat grundavdrag och andra skattelättnader\r\ninom ramen för den generella skatteväxlingen och att andra själva kan\r\npåverka sina transportkostnader genom bättre underhåll av sina bilar och\r\nmer ekonomiska och miljöanpassade körvanor. Ändå finns det enligt vad som\r\nanförs hushåll där den sammantagna effekten av skatteväxlingen åtminstone\r\npå kort sikt kan blir negativ. Problemet bör dock ses i ett bredare\r\nsammanhang, där också andra för- och nackdelar för glesbygder tas med.\r\nMotionärerna begär en utredning som skall kartlägga för hur många människor\r\nnettoeffekten blir klart negativ och föreslå åtgärder för att mildra de\r\nsociala konsekvenserna av höjda koldioxidskatter för denna grupp, utan\r\natt miljöstyrningseffekten går förlorad. I motion Sk422 av Sören Wibe och\r\nKarl Gustav Abramsson (s) anförs att skatteväxlingens regionala effekter\r\nbör ses över i syfte att förhindra att den leder till ökade regionala\r\nskillnader. I motionerna Sk423 av Marie Nordén (s) och Sk455 av Anders\r\nSundström och Lars U Granberg (s) anförs att man kan befara att höjda\r\nskatter på drivmedel och energi särskilt hårt drabbar regioner med långa\r\navstånd och gles bebyggelse och anser att det är angeläget att regeringen\r\ngör en utvärdering av vad den gröna skatteväxlingen innebär för glesbygden\r\ni landet.\r\nI motion Sk397 av Martin Nilsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om\r\natt regeringen bör återkomma till riksdagen med en handlingsplan mot\r\nskattedumpning. En sådan plan bör inkludera såväl insatser för att genom\r\ninternationellt samarbete begränsa de faktorer som i dag begränsar det\r\nnationella självbestämmandet i skattepolitiken som en genomlysning av det\r\nsvenska skattesystemet i syfte att förhindra att det i något avseende\r\nbidrar till en internationell skattedumpning. Främst bör handlingsplanen\r\nsyfta till att genom internationellt samarbete upprätta miniminivåer på\r\nskattebaser som är lättrörliga. I första hand torde det handla om företags-,\r\nkapital-, miljö- och produktionsskatter. I andra hand kan också vissa\r\npunkt- och konsumtionsskatter komma i fråga.\r\nI motion Sk361 av Gustav Fridolin (mp) föreslås att konsekvenserna av att\r\nge kommunerna möjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning utreds\r\n(yrkande 1) liksom av att ge kommunerna möjlighet att växla över en del\r\nav inkomstskatterna till miljöskatter eller andra skatter (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening har skatteskalan i dag en utformning som stämmer\r\nförhållandevis väl överens med den skatteskala som beslutades under\r\nskattereformen och som därefter kompletterades med ett sista steg som en\r\nfördelningspolitisk korrigering. Flertalet skattskyldiga betalar endast\r\nkommunal inkomstskatt, och för grupper med högre inkomster tillkommer en\r\nstatlig inkomstskatt på 20 % respektive 25 %.\r\nDet finns enligt utskottets mening anledning att erinra om att skatteskalan\r\nunder de år som följde på krisåren i början av 1990-talet avvek väsentligt\r\nfrån vad som gäller i dag. De kraftansträngningar som krävdes för att\r\nsanera de stora budgetunderskott som krisen genererade hade bl.a. lett\r\ntill ett gradvis sänkt grundavdrag och till att löntagarna i stigande\r\ngrad belastades med egenavgifter. Egenavgifterna innebär en särskilt tung\r\nbelastning för låg- och medelinkomsttagarna eftersom de är avdragsgilla.\r\n\r\nSedan krisen avvärjts har ett stort arbete lagts ned på att återställa\r\nskatteskalan. En skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare infördes\r\ninkomståret 1999, och inkomståret 2000 påbörjades en genomgripande\r\nreformering av inkomstbeskattningen som syftar till att eliminera effekterna\r\nav egenavgiften. Kostnaden för denna reform beräknades uppgå till ca 50\r\nmiljarder kronor. Tre steg har tagits inkomståren 2000, 2001 och 2002,\r\noch detta är bakgrunden till att de kombinerade skatte- och avgiftsnivåerna\r\ni skatteskalan nu kan sägas åter närma sig det mål som uppställdes under\r\nskattereformen. I reformen har också ingått justeringar av skiktgränserna\r\nså att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt begränsas.\r\n\r\nSom nämnts innebar krisåren också att grundavdraget gradvis urholkades.\r\nI budgeten för inkomståret 2001 presenterade regeringen en strategi för\r\nen grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och\r\nmiljöskadliga utsläpp finansierar en sänkning av skatten på främst arbete.\r\nDen gröna skatteväxlingen gjorde det möjligt att påbörja en återställning\r\nav grundavdraget. Detta höjdes inkomståret 2001 med 1 200 kr, och höjningen\r\navsåg även det särskilda grundavdrag som utgår till pensionärer. Det höjda\r\ngrundavdraget kostnadsberäknades till 2,8 miljarder kronor. Inför inkomståret\r\n2002 genomfördes ytterligare en grön skatteväxling som finansierade en\r\nhöjning av grundavdraget och pensionärernas särskilda grundavdrag med 1\r\n000 kr. Den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare\r\nutvidgades så att den även gäller för pensionärer. Samtidigt fattades\r\nbeslut om att infoga den särskilda skattereduktionen för låg- och\r\nmedelinkomsttagare i grundavdraget fr.o.m. inkomståret 2003. Inför inkomståret\r\n2003 genomfördes ånyo en skatteväxling med höjda skatter på energi och\r\nmiljöskadliga utsläpp som finansierade en höjning av grundavdraget.\r\nHöjningen av grundavdraget gavs en utformning som gynnade låg- och\r\nmedelinkomsttagarna. Också vid de lägsta inkomstnivåerna genomfördes en\r\nförstärkning.\r\nOckså under höstens budgetberedning fattades beslut om en grön skatteväxling.\r\nSambandet mellan avgifter och förmåner inom den allmänna pensioneringen\r\ngör emellertid att ytterligare höjningar av grundavdraget inte bedöms\r\nvara lämpliga. I stället infördes en skattereduktion om 200 kr för alla.\r\n\r\nEnligt utskottets mening återstår det att genomföra det sista och avslutande\r\nsteget i den reformering av inkomstbeskattningen som syftar till att\r\neliminera effekterna av egenavgiften. En sådan kompensation skulle innebära\r\nen välkommen förstärkning av löntagarnas köpkraft samt innebära att den\r\norättvisa som egenavgifterna representerar helt och fullt undanröjs.\r\nNär det gäller de olika förslagen om förändringar i inkomstskatteskalan\r\nfrån de borgerliga oppositionspartierna har dessa en varierande inriktning.\r\nKraftiga allmänna sänkningar av inkomstskatten föreslås från flera håll,\r\noch det uttalade målet är att detta skall finansieras genom en minskning\r\nav statens och kommunernas ansvar på olika områden. Var och en skall få\r\nbehålla mer av sin lön och skall på detta sätt kunna klara sig själv.\r\nEnligt utskottets mening innebär detta synsätt ett delvis underkännande\r\nav den gemensamma sektorn och betydelsen av de kollektiva lösningar som\r\ni dag framstår som självklara för de allra flesta. Tillgång till sjukvård,\r\nskolor, polis, högre utbildning m.m. tas i dag för given eftersom\r\nfinansiering sker via skattsedeln. Dagens skattefinansiering innebär också\r\nen dubbel omfördelning. Skatteskalan är anpassad till individens förmåga\r\natt bidra till de gemensamma kostnaderna, och de skattefinansierade\r\ntjänsterna och förmånerna fördelas i princip efter behov. En kraftig\r\nneddragning av den skattefinansierade gemensamma sektorn skulle därför\r\ninnebära en kraftig försämring för många grupper, och utskottet är inte\r\növertygat om att de alternativ som skall träda i stället verkligen skulle\r\nvara tillgängliga för alla. Utskottet är inte berett att tillstyrka\r\nförslagen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.\r\nNär det gäller frågan om en översyn av inkomstskatteskalan i syfte att\r\nkomma till rätta med olika marginaleffekter och att ytterligare överväga\r\ndess fördelningspolitiska utformning framgår det av vad utskottet redan\r\nanfört att förändringar i inkomstskatteskalan måste utgöra en integrerad\r\ndel i de överväganden som varje år görs i anslutning till budgetberedningen.\r\nStörre förändringar är kostsamma och kan inte göras utan tillgång till\r\nen god och samlad information om det ekonomiska utrymme som står till\r\nförfogande.\r\nSom anförs i flera motioner finns det anledning att analysera de regionala\r\nfördelningseffekterna vid den gröna skatteväxlingen. Regeringen har också\r\ninför årets gröna skatteväxling lämnat en redovisning av dessa effekter.\r\nAv redovisningen framgår att skatteuttaget minskat för hushåll i samtliga\r\nregioner, både i absoluta termer och sett i relation till den disponibla\r\ninkomsten. De mest förmånliga skatteväxlingseffekterna får hushållen i\r\nGöteborg följda av hushållen i Stockholm och norra tätbygden med ett\r\nminskat skatteuttag på ca 250 kr. För hushåll i norra glesbygden och södra\r\nmellanbygden blir skatteuttaget i stort sett oförändrat. Detta beror enligt\r\nvad som anförs helt och hållet på att skattehöjningarna på el och villaolja\r\nger betydligt större effekter för hushållen i dessa regioner jämfört med\r\növriga landet. Effekterna på inkomstskatten varierar betydligt mindre\r\nmellan regionerna. Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning\r\natt rikta ett tillkännagivande till regeringen i fråga om behovet av en\r\nanalys av skatteväxlingens regionala effekter.\r\nNär det gäller problemen med olika former av internationell skattekonkurrens\r\noch skatteparadis bedriver regeringen ett aktivt arbete med dessa frågor\r\npå flera olika plan. Utskottet ser inte någon anledning att hos regeringen\r\nbegära en plan för detta arbete.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.\r\nNyckelpersoner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om en utvärdering av skattelättnaden för\r\nutländska nyckelpersoner.\r\nJämför reservation 6 (v).\r\nGällande regler\r\nUtländska experter, forskare och företagsledare som arbetar tillfälligt\r\ni Sverige kan få en viss skattelättnad. Vid uttag av inkomstskatt och\r\nsocialavgifter får 25 % av lönen undantas under högst tre år och ersättningar\r\nför kostnad för flyttning till och från Sverige, för egna och familjemedlemmars\r\nresor mellan Sverige och tidigare hemland högst två gånger per år samt\r\nför avgift för barns skolgång i grund- och gymnasieskola eller liknande\r\nbehöver inte tas upp till beskattning. Arbetet skall avse specialistuppgifter\r\neller kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan\r\ninriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter\r\natt rekrytera inom landet eller företagsledande eller andra uppgifter som\r\nmedför en nyckelposition i ett företag. Ytterligare förutsättningar för\r\ntillämpningen är att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte\r\nheller har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de\r\nsenaste fem åren före ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara\r\navsedd att bli högst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av\r\nForskarskattenämnden och skall avse en viss bestämd person och ett visst arbete\r\n(prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6).\r\nMotion\r\nI motion Sk255 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att\r\nskattelättnaden för utländska nyckelpersoner utgör ett avsteg från den\r\nlikformiga\r\ninkomstbeskattningen och är förenad med svåra bedömningar när det gäller\r\natt avgöra vilka som är berättigade. Motionärerna begär ett tillkännagivande\r\nom att tillämpningen av beslutet om skattelättnader för utländska\r\nnyckelpersoner snarast bör utvärderas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUndantaget för utländska nyckelpersoner innebär att högt kvalificerade\r\nutländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige kan få vissa\r\nskattelättnader efter beslut av Forskarskattenämnden. Undantaget har\r\ntillkommit sedan våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar\r\ntill att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre konkurrenskraftigt\r\nnär internationella företag väljer land för en ny etablering.\r\nUndantaget för utländska nyckelpersoner har ifrågasatts av Skattebasutredningen\r\ni betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47). Utredningen anser att\r\nskattelättnaderna kan slopas alternativt kraftigt begränsas och att Sverige\r\nbåde inom EU och i det nordiska samarbetet bör driva frågan om att avskaffa\r\nexpertskatterna.\r\nUtskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen och den praxis\r\nsom utvecklas hos Forskarskattenämnden och ser inte någon anledning för\r\nriksdagen att nu initiera en utvärdering av dessa regler. Utskottet\r\navstyrker motion Sk294.\r\nBarns räntor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ett grundavdrag för barns ränteinkomster.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\nRänteinkomster skall tas upp i inkomstslaget kapital. Banker m.fl. behöver\r\nemellertid inte lämna kontrolluppgift beträffande räntor som understiger\r\n100 kr per person och år. Sådana småräntor är enligt 8 kap. 8 §\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skattefria om de sammanlagt inte uppgår till 500\r\nkr.\r\nMotion\r\nI motion Sk234 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anför\r\nmotionärerna att skatten på ränteinkomster minskar barns och ungdomars intresse\r\nför att spara, och de föreslår ett grundavdrag för barns ränteinkomster\r\nom 2 000 kr i syfte att stimulera barn och ungdomar att skaffa ett\r\nsparkapital att ta till vid oförutsedda utgifter. Riksdagen bör hos regeringen\r\nbegära ett förslag om ett sådant grundavdrag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFöre 1990 års skattereform var det vanligt att föräldrar förde över kapital\r\ntill sina barn av skatteskäl. Barnen hade en lägre skattesats och var\r\ndessutom berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas mot ränteinkomsten.\r\nSkattereformen syftade bl.a. till att eliminera den här formen av vardaglig\r\nskatteplanering genom att göra beskattningen mer likformig. Kapitalinkomster\r\nsammanfördes i ett inkomstslag och fick en proportionell skattesats.\r\nMöjligheten att få grundavdrag från inkomst av kapital slopades. Ett då\r\ngällande särskilt sparavdrag slopades också. Resultatet blev en så långt\r\nmöjligt likformig beskattning av kapitalinkomster.\r\nEnligt utskottets mening finns det goda skäl att upprätthålla skattereformens\r\nprincip om en likformig beskattning av kapitalinkomster. Utskottet är\r\ninte berett att på nytt införa ett grundavdrag för denna typ av inkomster\r\noch avstyrker därför motion Sk234.\r\nIdrottskonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ett idrottskonto för fördelning av idrottares\r\ninkomster över tiden.\r\nJämför reservation 7 (kd, c).\r\nMotioner\r\nI två motioner föreslår motionärerna att ett idrottskonto införs så att\r\nidrottsutövare får en möjlighet att fördela sina inkomster även till år\r\ndå idrotten inte längre utgör en inkomstskälla.\r\nI motion Kr385 yrkande 12 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) anförs att det\r\när vanligt inom vissa idrotter att utövaren tjänar mycket pengar under\r\nnågra år för att sedan tjäna avsevärt mindre. Motionärerna hänvisar till\r\natt man i Norge och Finland infört idrottskonton för att lösa detta problem\r\noch föreslår att det utreds om det går att införa konton av detta slag\r\näven i Sverige.\r\nI motion Kr285 yrkande 9 av Birgitta Sellén m.fl. (c) anförs att ett\r\nidrottskonto skulle ge elitidrottare möjlighet att sprida sina intäkter\r\növer tiden för att på så sätt slippa flytta till länder med ett lägre\r\nskattetryck.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna så långt möjligt\r\nhar en generell utformning och att undantag för olika grupper undviks. I\r\nallmänhet leder undantag från de generella reglerna till gränsdragningsproblem\r\noch till att frågan om en utvidgning av undantaget omedelbart blir aktuell.\r\nAtt införa särskilda regler för elitidrottare framstår enligt utskottets\r\nmening som mindre lämpligt, och utskottet har också vid tidigare tillfällen\r\navstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till skattereformens principer\r\nom en likformig och enhetlig beskattning. Utskottet är inte heller nu\r\nberett att tillstyrka förslagen om särskilda skatteregler för elitidrottare\r\noch avstyrker därför motionerna Kr285 yrkande 9 och Kr385 yrkande 12.\r\nMotion och friskvård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om ändrade regler för skattefria\r\npersonalvårdsförmåner i form av motion och annan friskvård samt motionsförslaget\r\nom en allmän avdragsrätt för gymkostnader.\r\nJämför reservation 8 (kd, c).\r\nGällande regler\r\nPersonalvårdsförmåner skall inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner\r\navses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) förmåner\r\nav mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en\r\ndirekt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för\r\natt skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av\r\nsedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som\r\npersonalvårdsförmåner räknas bl.a. sådana förfriskningar och annan enklare\r\nförtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet\r\ntill enklare slag av motion och annan friskvård.\r\nExempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling,\r\nracketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter\r\nsom volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare\r\nredskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning\r\nräknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren\r\nbekostar utövande eller utrustning. Även sådana friskvårdsaktiviteter som\r\nt.ex. tai chi, qi-gong, kostrådgivning och information om stresshantering\r\nkan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket att massage måste\r\nklassas som rehabilitering för att bli skattefri upprätthålls inte längre.\r\nArbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda alla sina anställda\r\nmassage som skattefri förmån.\r\nDet finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri\r\nmotions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt Regeringsrättens\r\ndom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning\r\nvara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen\r\nfrån skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt\r\nskattefritt.\r\nMotioner\r\nI tre motioner föreslås utvidgningar av arbetsgivarnas möjlighet att\r\nerbjuda skattefria personalvårdsförmåner. I motion Sk394 av Göran Lindblad\r\n(m) begärs en översyn i syfte göra det möjligt att erbjuda friskvård\r\nutifrån individuella behov. I motion MJ475 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd) föreslås ett tillkännagivande om att ridsport bör vara skattefri\r\nnär den bedrivs i motionssyfte. I motion Sk443 av Yvonne Ångström m.fl.\r\n(fp, m, kd, c) anförs att en ökad friskhet och minskad sjukfrånvaro kan\r\nstimuleras om kravet på att skattefria personalvårdsförmåner skall vara\r\nav mindre värde avskaffas.\r\nI motion Sk309 yrkande 1 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd) anför\r\nmotionärerna att de skador som uppstår i arbetslivet kan motverkas genom att\r\nmänniskor blir bättre på att ta hand om sig själva. Eftersom motion är\r\nett bra sätt att motverka arbetsskador finns det anledning att undersöka\r\nvilka effekterna skulle bli om styrkta kostnader för gym och andra kostnader\r\nför förebyggande hälsovård blev avdragsgilla mot inkomst av tjänst och\r\nnäringsverksamhet.\r\nI motion Kr329 yrkande 5 av Helena Höij m.fl. (kd) anförs att en beloppsgräns\r\nför vad som är av mindre värde bör införas och om det sammanlagda värdet\r\nav de gåvor eller förmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare\r\nunderstiger detta värde så skall det inte tas upp till beskattning. Detta\r\nskulle enligt vad som anförs vara värdefullt inte minst för ideella\r\norganisationer som på ett symboliskt sätt vill belöna sina medarbetare.\r\nRegeringen bör skyndsamt lägga förslag om skattefrihet för förmåner av\r\nmindre värde.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har nyligen behandlat frågor om utformningen av skattefriheten\r\nför förmån av motion och friskvård (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3)\r\noch har därvid tillstyrkt att de särskilda villkor som gällde för att en\r\nsådan förmån skulle vara skattefri slopas fr.o.m. den 1 januari 2004. I\r\närendet avstyrkte utskottet motionsförslag om en beloppsbestämd skattefrihet\r\nför fysisk träning och om att skattefri friskvård skall kunna erbjudas\r\nalla anställda efter behov. Härvid hänvisade utskottet till det grundläggande\r\nkravet på att det skall vara frågan om en förmån av mindre värde och\r\nenklare slag och till de uttalanden som gjorts i dessa delar vid reglernas\r\ntillkomst. Av uttalandena framgår t.ex. att gränsen för vilken typ av\r\nmotionsutövning som skall utgöra personalvårdsförmån har bestämts så att\r\ndet skall vara fråga om enklare motionsidrott. Exklusiva sporter eller\r\nsporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning har därvid\r\ninte ansetts utgöra enklare slag av motion. Inte heller har sporter som\r\nkräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning ansetts som\r\nenklare slag av motion (jfr SkU 1987/88:8 s. 42).\r\nUtskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och ser därför inte\r\nnågon anledning att tillstyrka de nu aktuella förslagen om lättnader i\r\nkraven på att förmånen skall vara av mindre värde och av enklare slag.\r\nUtskottet avstyrker därför motionerna Sk394, MJ475 yrkande 5, Sk443 och\r\nKr329 yrkande 5.\r\nNär det gäller förslaget om en avdragsrätt för kostnader för gym bör det\r\nenligt utskottets mening undvikas att avdrag medges för olika former av\r\nlevnadskostnader. Om syftet är att gynna en viss verksamhet bör stimulansen\r\ni stället utformas som ett bidrag som prövas mot andra angelägna utgifter\r\nvid den årliga budgetberedningen. Utskottet är inte berett att tillstyrka\r\natt en sådan stimulans lämnas via skattesystemet och avstyrker därför\r\näven motion Sk309 yrkande 1.\r\nKulturcheckar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om skattefria kulturcheckar för inköp\r\nav böcker, m.m.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nMotioner\r\nI motionerna Kr391 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kd) och 2002/03:Kr371\r\nyrkande 4 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) anförs att kunskapen om kulturens\r\nbetydelse för människors hälsa bör komma företagen till del och att det\r\nbör bli möjligt för företag att bidra till sina anställdas kulturella\r\nupplevelser genom ett system med kulturcheckar. Kulturcheckarna skall\r\nvara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren till löntagaren och\r\nden skall inte heller belasta företaget med skatter eller sociala avgifter.\r\nDe skattemässiga villkoren skall enligt vad som anförs vara desamma som\r\nnär företag i dag subventionerar motionsaktiviteter för personalen.\r\nKulturchecken skall vara ett betalningsmedel som kan användas för inköp av\r\nt.ex. böcker, konst, teater, konserter, opera, balett, museibesök m.m.\r\nKulturchecken kan skötas och organiseras av en stiftelse där det ingår\r\nutvalda institutioner och organisationer inom kulturlivet som även ansvarar\r\nför att teckna avtal med de intressenter vars verksamhet eller produkter\r\nkan köpas med kulturchecken. Kulturchecken skulle ge fler människor\r\nmöjlighet att få del av olika kulturupplevelser, vilket har positiva effekter\r\npå hälsan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka att det införs en möjlighet för\r\narbetsgivare att utan förmånsbeskattning erbjuda anställda checkar för\r\ninköp av böcker, konst, konserter, etc. Utskottet avstyrker motionerna\r\n2002/03:Kr371 yrkande 4 och Kr391 yrkande 4.\r\nStudenters skattefria stipendier\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om en utredning i syfte att förändra de\r\nlagregler som gäller för gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga\r\nstipendier.\r\nJämför reservation 10 (kd).\r\nGällande regler\r\nAv 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att stipendier som\r\när avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är\r\navsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för\r\narbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning, och\r\ninte betalas ut periodiskt.\r\nVad som utgör ett stipendium är inte definierat i lagtexten. Det finns\r\nett stort antal rättsfall där frågan om skatteplikt för bidrag med olika\r\nbeteckningar har prövats. Enligt allmänt språkbruk är ett stipendium ett\r\ntill en fysisk person utgivet bidrag som har benefik karaktär, dvs. är\r\nvederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för arbete\r\neller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning eller\r\nen prestation som är till direkt nytta för denne.\r\nI fråga om utbildningsstipendier uppställs inte något krav på att de inte\r\nfår betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har utförts\r\neller skall utföras för utbetalarens räkning. Ett stipendium från den\r\negna arbetsgivaren anses \"smittat\" av anställningen oavsett syftet med\r\nstipendiet. Med utbildning i detta sammanhang har i praxis omfattats inte\r\nbara grundutbildning utan även forskarutbildning och doktorandutbildning.\r\n\r\nMotioner\r\nI motion Fi304 yrkande 38 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför motionärerna\r\natt tillämpningen av bestämmelserna om skattefria stipendier kan ge upphov\r\ntill problem i vissa fall. När en student åtar sig ett uppdrag - t.ex.\r\nsom studentföreträdare i en fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig\r\nersättning för uppdraget, blir studenten skattskyldig även för de skattefria\r\nstipendier som studenten erhåller. Dessvärre gör skattekontoren i Sverige\r\nolika tolkningar av lagstiftningen. Det är angeläget att regeringen utreder\r\ndessa förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med\r\nlagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå\r\nfrån att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till\r\nstudenter. I motion Sk416 av Per Landgren (kd) och Lennart Hedquist (m)\r\nframställs ett yrkande med samma inriktning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening ger den nuvarande lagregleringen och den omfattande\r\npraxis som finns på detta område en förhållandevis god ledning vid\r\ngränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga stipendier. Samtidigt\r\när det ofrånkomligt att avgörandet i sista hand måste vila på en bedömning\r\nfrån Skatteverkets eller domstolens sida av de omständigheter som föreligger\r\ni det enskilda fallet.\r\nEnligt utskottets uppfattning kan de uppgifter som lämnas i motionerna\r\ninte motivera att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att\r\nförändra de nu aktuella lagreglerna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena\r\nFi304 yrkande 38 och Sk416.\r\nFörmån av tjänstebostad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om lättnader i villkoren för skattefriheten\r\nför förmån av statsministerns bostad.\r\n\r\nGällande regler\r\nFörmån av sådan bostad som är förenad med tjänsten som statsminister skall\r\ninte tas upp som intäkt om statsministern också disponerar en annan\r\npermanentbostad (bet. 1994/95:SkU43).\r\nMotion\r\nI motion Sk453 av Gabriel Romanus (fp) anförs att statsministerns lön\r\ninte framstår som anmärkningsvärt hög i jämförelse med vad andra personer\r\ni ledande ställning i den offentliga eller privata sektorn har och att\r\ndet således är helt i sin ordning att särskilda skatteregler gäller för\r\nstatsministerns tjänstebostad. Mot denna bakgrund framstår kravet på att\r\nstatsministern skall ha en annan bostad för att slippa förmånsvärde för\r\nSagerska huset som småaktigt. Motionären föreslår att riksdagen beslutar\r\nom att statministerns tjänstebostäder Sagerska huset och Harpsund skall\r\nvara befriade från förmånsvärde oavsett om statsministern förfogar över\r\nen annan privatbostad eller inte.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är avsikten med de regler som gäller för förmån\r\nav statsministerns bostad inte att skapa en skattefri förmån utan i stället\r\natt inom ramen för de grundläggande principerna för beskattningen göra\r\ndet möjligt att uppnå ett förhållandevis neutralt skattemässigt resultat\r\ni de fall då statsministern på grund av ämbetets speciella karaktär och\r\nden osäkerhet det för med sig vad gäller hur länge tjänstebostaden kan\r\ndisponeras väljer att disponera en privat permanentbostad vid sidan av\r\ntjänstebostaden. En förutsättning för att förmånen av statsministerns\r\nbostad inte skall tas upp till beskattning är därför att statsministern\r\ndisponerar en annan permanentbostad.\r\nUtskottet ser inte någon anledning att förändra den nuvarande ordningen\r\nnär det gäller beskattningen av förmån av statsministerns bostad och\r\navstyrker därför motion Sk453.\r\nDubbel bosättning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avstyrker motionsförslagen om en utökning av möjligheten till\r\navdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning.\r\nJämför särskilda yttrandena 2 (v) och 3 (c).\r\nBakgrund\r\nAv 12 kap. 19-21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att ökade\r\nlevnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete\r\nflyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes\r\nmake, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan\r\ndubbel bosättning är skälig på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet,\r\nsvårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller någon annan\r\nsärskild omständighet. Kostnaderna får dras av under längst tre år för\r\ngifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Avdrag medges\r\ndock för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl\r\ntalar för det.\r\nMotioner\r\nI två motioner från allmänna motionstiden 2003 och en motion som väckts\r\nmed anledning proposition 2002/03:123 Beskattning av vissa förmåner\r\nframställs yrkanden som syftar till en utökning av möjligheterna att få\r\navdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning.\r\nI motion 2002/03:Sk18 yrkande 3 av Roger Tiefensee m.fl. (c) anförs att\r\nde som erbjuds ett jobb på annan ort skall kunna acceptera detta, även om\r\nlivskamraten redan har jobb på befintlig ort. Motionärerna föreslår att\r\nriksdagen fattar beslut om att rätten till avdrag för ökade levnadskostnader\r\nvid dubbel bosättning inte skall ha någon bortre tidsgräns. I motion Sk281\r\nav Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anförs att när den ena parten\r\ni ett förhållande har sitt arbete kvar på hemorten och den andra inte kan\r\nfinna något arbete där, utan väljer att flytta med sitt företag och\r\npendlingsavståndet är alldeles för långt, borde det finnas möjlighet att\r\nförlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning. I motion Sk353 av Jan\r\nAndersson (c) anförs att det är en allt vanligare företeelse att människor\r\ntvingas arbeta långt ifrån familj och bostad. Motionären begär ett\r\ntillkännagivande om att det finns anledning att utreda möjligheterna att\r\nförbättra villkoren för avdrag vid dubbelt boende.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkatteutskottet har vid sin behandling av en v-motion om en utvidgning av\r\navdraget för ökade levnadskostnader under våren 2000 anfört bl.a. följande.\r\n\r\nDen fråga som motionärerna tar upp har numera behandlats utförligt av\r\nUtredningen om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner\r\noch ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen konstaterar - i\r\nlikhet med motionärerna - att beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag\r\nför ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker frågan om en\r\nmotsvarande åtgärd när det gäller avdraget för ökade levnadskostnader vid\r\ndubbel bosättning. Efter en genomgång av motiven för de båda avdragen\r\nfinner utredningen att det finns avgörande skillnader mellan avdragen och\r\natt dessa kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt arbete har\r\nsin grund i den skattskyldiges anställningsförhållanden under det att\r\navdraget vid dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges bostads-\r\noch familjeförhållanden. När det gäller avdraget vid tillfälligt arbete\r\ngör knytningen till arbetsförhållandena att det finns en naturlig slutpunkt\r\nför avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen slopats. Avdragsrätten kvarstår\r\nbara så länge arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr finns emellertid\r\ninte när det gäller avdraget vid dubbel bosättning, och utredningen anser\r\natt en dubbel bosättning som pågår under längre tid snarast är att betrakta\r\nsom en följd av ett inom familjen mer eller mindre frivilligt träffat val.\r\nDet är utredningens bestämda uppfattning att ett sådant val av skilda\r\nbosättningsorter inom familjen inte skall stödjas med skattelättnader,\r\noch utredningen förordar därför att tidsbegränsningen av avdraget vid\r\ndubbel bosättning skall finnas kvar. Utredningen föreslår endast att\r\nmöjligheten till en förlängning av avdragsperioden slopas av förenklingsskäl.\r\n\r\nÄven om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang\r\nanser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av avdragsrätten\r\nför ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge positiva effekter.\r\nRörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och möjligheterna att bo och\r\narbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets mening finns det\r\nskäl att genomföra en kompletterande utredning som belyser dessa effekter.\r\nÄven den statsfinansiella kostnaden för en sådan reform bör belysas.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nRiksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1999/2000:SkU13).\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för 2004 Finansplan, statsbudget m.\r\nm. (avsnitt 8.2.6) aviserat att en särskild utredare kommer att tillkallas\r\noch ges i uppdrag att göra en översyn av reglerna för avdrag för ökade\r\nlevnadskostnader vid dubbel bosättning. Uppdraget bör enligt vad som anförs\r\nomfatta att med utgångspunkt i grundläggande principer för inkomstbeskattningen\r\nlämna förslag till förändringar i avdragsmöjligheterna som kan leda till\r\nen ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förstärka den regionala\r\nutvecklingspolitiken.\r\nEnligt utskottets mening bör resultat av den översyn som riksdagen begärt\r\noch regeringen aviserat avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna 2002/03:Sk18\r\nyrkande 3, Sk281 och Sk353.\r\nMiljöbilar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en omformning av de regler som gäller för\r\nmiljövänliga fordon.\r\n\r\nGällande regler\r\nDe nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar\r\ntillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att\r\nförmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik för drift med\r\nelektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja\r\noch som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast\r\njämförbara bil utan sådan teknik, skall justeras ned till en nivå som\r\nmotsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a.\r\nför att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på\r\nså sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet\r\nav förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).\r\nDen 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare\r\nnedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar\r\nför att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska värdet.\r\nFör en elbil eller elhybridbil blev det möjligt att justera ned förmånsvärdet\r\ntill 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan miljöanpassad\r\nteknik. Nedsättningen gäller i 3 år och får inte överstiga 16 000 kr per\r\når. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än gasol medges\r\njustering till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen\r\ngäller under 4 år och får inte överstiga 8 000 kr per år. En utvärdering\r\nav regelförändringen skall genomföras och vara klar före respektive\r\ntillämpningsperiods utgång. Den tillfälliga möjligheten till nedsättning\r\nförlängdes under hösten 2003 t.o.m. inkomståret 2008 (prop. 2001/02:1,\r\nbet. 2001/02:FiU1, prop. 2001/02:45, bet. 2001/02: SkU12 samt prop.\r\n2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1).\r\nFör en personbil som uppfyller kraven för miljöklass El eller Hybrid enligt\r\nbilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen,\r\ntas fordonsskatt inte ut under de fem första åren från det fordonet blir\r\nskattepliktigt första gången.\r\nMotion\r\nI motion Sk411 av Anders Larsson (c) anförs att det inte finns något\r\nrimligt skäl varför möjligheten till subvention, lägre skatt samt därmed\r\nhögre samlad konsumtionsförmåga skall tillfalla vissa människor, medan\r\nandra inte har denna möjlighet. Lika villkor bör gälla, och lika möjligheter\r\natt delta i miljöarbetet bör föreligga för alla. Motionären föreslår att\r\nregeringen ges i uppdrag att omforma nuvarande system med miljörabatter\r\nför fordon så att detta blir tillgängligt för samtliga svenska medborgare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om att bestämmelserna om beräkning av värdet av\r\nförmån av olika typer av miljöbilar syftar till att detta värde bättre\r\nskall motsvara det faktiska marknadsvärdet. Nedsättningen till nivån för\r\nen jämförbar bil syftar till att eliminera effekten av de högre\r\ntillverkningskostnader som är förenade med ny teknik. Den ytterligare\r\nnedsättning\r\nsom gäller för el- och alkoholdrivna fordon hänger samman med att dessa\r\nhar en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en stor del av\r\nbilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för alternativa\r\ndrivmedel är begränsad. Värdet av förmånen av dessa fordonstyper är därför\r\nmer begränsat än vad som framkommer vid en direkt jämförelse med värdet\r\npå förmånsbil som drivs med konventionella drivmedel. Genom dessa justeringar\r\nförbättras också förutsättningarna för en ökning av beståndet av miljövänligare\r\nbilar.\r\nVidare gäller en femårig skattebefrielse enligt fordonsskattelagen för\r\nbilar som uppfyller kraven i miljöklass El eller Hybrid.\r\nUtskottet ser inte någon anledning att hos regeringen begära en omformning\r\nav de nu aktuella reglerna och avstyrker därför motion Sk411.\r\nReseavdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om höjda milavdrag och förslagen om att\r\nresor för att hämta och lämna barn på dagis skall beaktas när avdraget\r\nför resa till och från arbetet bestäms. Riksdagen avslår också förslagen\r\nom en sänkning av gränsbeloppet på 7 000 kr för arbetsresor och om olika\r\nformer av differentieringar av detta belopp.\r\nJämför reservationerna 11 (kd) och 12 (c) samt särskilt yttrande 4 (m).\r\n\r\nGällande regler\r\nRiksdagen höjde avdraget för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats\r\noch i tjänsten från 13 kr per mil till 15 kr per mil fr.o.m. 1999 års\r\ntaxering. Samtidigt höjdes gränsen för avdrag för kostnader för resor\r\nmellan bostad och arbetsplats från 6 000 kr till 7 000 kr per år (prop.\r\n1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1). Vid 2002 års taxering höjdes avdraget för\r\nresor med bil mellan bostad och arbete från 15 kr till 16 kr per mil (prop.\r\n2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).\r\nAvdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte\r\neventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen.\r\nEn sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.\r\nFör motorcykel medges avdrag med 8 kr per mil.\r\nMotioner\r\nI motion T392 yrkande 3 av Helena Bargholtz (fp) anförs att förhållandena\r\npå Gotland är speciella och att det ofta är nödvändigt för småbarnsföräldrar\r\natt först resa till en förskola, dagmamma eller annan barntillsyn i samband\r\nmed arbetspendling. Avstånden kan vara långa och i vissa fall dessutom\r\nvara orsaken till att t.ex. en busslinje inte är möjlig att använda.\r\nMotionären föreslår att reseavdraget skall följa prisutvecklingen och att\r\ntransporter till och från barntillsyn skall räknas in när avdraget beräknas.\r\nOckså i motion T472 yrkande 3 av Hans Backman (fp) föreslås att transporter\r\ntill och från barntillsyn skall tas med när reseavdrag beräknas. I motion\r\nN288 yrkande 8 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) föreslås att\r\ntransporter till omsorg skall kunna dras av i deklarationen på samma sätt\r\nsom arbetsresor.\r\nI motion Fi307 yrkande 6 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att gränsen\r\nför reseavdrag för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5 000\r\nkr från 2005 och att avdragsrätten även skall gälla för den del av resan\r\nsom görs till barnomsorg. Riksskatteverket bör vidare få i uppdrag att\r\nutreda möjligheterna för att göra det möjligt för inkomsttagare att få ta\r\ndel av reseavdraget månadsvis i stället för årsvis. På så vis skulle,\r\nenligt vad som anförs, säsongsarbetande personer ta del av avdraget i\r\nstörre utsträckning.\r\nI motion N328 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att reseavdraget till\r\noch från arbetet omvandlas till en skatterabatt motsvarande en höjning\r\ntill 20 kr per mil som även kommer att omfatta resor till och från barnomsorg\r\nför att förbättra möjligheterna att ta ett arbete inom ett större\r\narbetsmarknadsområde (yrkande 28). Vidare föreslås att gränsbeloppet om 7 000\r\nkr delas upp på årets tolv månader för att öka möjligheten för säsongsarbetare\r\natt kunna ta del av reseavdraget (yrkande 29).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om en uppjustering av\r\ndet avdragsgilla beloppet för resor med egen bil hade detta legat på 13 kr\r\nsedan 1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav då anledning\r\ntill en uppjustering av avdraget. Eftersom den nya nivån borde bestå under\r\nflera år bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till statsfinanserna\r\noch för att ge åtgärden en tillfredsställande fördelningsprofil höjdes\r\nsamtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för resor till och från\r\narbetet från 6 000 kr till 7 000 kr. Härigenom fick åtgärden en inriktning\r\nmot dem med förhållandevis långa avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen.\r\nHärefter har det avdragsgilla beloppet för resor med bil mellan bostad\r\noch arbete, m.m. höjts från 15 kr till 16 kr per mil för att på det sättet\r\nstimulera rörligheten på arbetsmarknaden.\r\nUtskottet har vid höstens budgetberedning tagit ställning till en rad\r\nförändringar i skattereglerna som bl.a. innebär en ökad miljörelatering\r\nav skattesystemet och sänkta inkomstskatter för stora grupper. Härvid har\r\nutskottet avstyrkt ett förslag om en höjning av milavdragen och en sänkning\r\nav gränsbeloppet för resor till och från arbetet som en del i ställningstagandet\r\ntill de olika budgetalternativ som behandlades. Utskottet har inte ändrat\r\ninställning i denna del och är därför inte heller nu berett att tillstyrka\r\natt milavdragen höjs eller att gränsbeloppet sänks.\r\nNär det gäller förslagen om att gränsbeloppet skall fördelas på månad\r\nanser utskottet att en sådan förändring skulle leda till att de\r\nförenklingsvinster som gränsbeloppet medför i stor utsträckning skulle gå\r\nförlorade. Utskottet är inte berett att tillstyrka dessa förslag.\r\nNär det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden för\r\natt lämna barn på dagis finns det enligt utskottets mening skäl att hålla\r\ngränsdragningen kring dagens avdragsrätt för resor till och från arbetet\r\nså enkel och lättillämpad som möjligt. Att låta Skatteverket beakta resan\r\nför inlämning och hämtning av barn på dagis när tidsvinsten beräknas skulle\r\nkomplicera de bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill kommer\r\natt fördelningspolitiska invändningar kan riktas mot åtgärder som innebär\r\natt endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina\r\nlevnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska\r\nsituation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika\r\nstöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka de nu framförda förslagen. Utskottet\r\navstyrker därför motionerna T392 yrkande 3, T472 yrkande 3, N288 yrkande\r\n8, N328 yrkandena 28 och 29 och Fi307 yrkande 6.\r\nArbetsrum i bostaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om utvidgade möjligheter till avdrag för kostnad\r\nför arbetsrum i bostaden.\r\nJämför reservation 13 (m).\r\nGällande regler\r\nPraxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad\r\nför arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet\r\näven kan användas som bostadsrum.\r\nNäringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete i\r\nbostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet\r\nutförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och annars\r\ntill 4 000 kr. Distansutredningen föreslog i SOU 1998:115 att motsvarande\r\nschablonavdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.\r\nMotion\r\nI motion Sk219 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m) anförs\r\natt utvecklingen på arbetsmarknaden präglas av att alltfler arbetstagare\r\nutför arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser\r\npå en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett\r\narbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens\r\nhem. För att inte hindra en fortsatt positiv utveckling bör rätten till\r\navdrag för sådana kostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade\r\ntill arbetet utvidgas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att frågan om särskilda regler för avdrag vid\r\ndistansarbete har utretts av Distansutredningen, som i betänkande SOU\r\n1998:115 föreslagit att det införs en möjlighet till schablonavdrag för\r\nkostnad för arbetsrum i hemmet vid distansarbete. Utredningens förslag är\r\nföremål för överväganden inom Regeringskansliet.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden\r\navvaktas. Utskottet avstyrker motion Sk219.\r\nHushållstjänster och ROT-avdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om skattereduktioner för hushållstjänster\r\noch byggnadsarbeten.\r\nJämför reservation 14 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i\r\nTjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och\r\ni Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och\r\nsysselsättning (SOU 1997:17).\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den\r\n15 februari 1993-31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36)\r\noch under perioden den 15 april 1996-31 mars 1999 (prop. 1995/96:229, bet.\r\n1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma en stimulans av verksamheten\r\ninom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.\r\nDet sammanlagda skatteavdraget uppgick till ca 11 miljarder kronor.\r\nMotioner\r\nI motion Sk427 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c) lägger Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet\r\nfram ett gemensamt förslag om införande av en skattereduktion på 50 % av\r\narbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.\r\nI motionen anförs att skatten härigenom sänks för ett antal hushållstjänster\r\ndär det är lätt att \"göra det själv\" och där någon vit marknad knappast\r\nförekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget\r\nomfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad,\r\nsom målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot\r\nutesluts enligt vad som anförs offentligt subventionerade tjänster,\r\nexempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte utförs\r\ni hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster. Den maximala\r\nskattereduktionen begränsas till 25 000 kr per hushåll och år så att hushållet\r\nkan köpa tjänster för 50 000 kr per år och få skattereduktion för dessa.\r\nMotionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram\r\nett förslag med detta innehåll.\r\nI flera motioner framställs yrkanden med en liknande inriktning. Sådana\r\nyrkanden finns i motionerna Sf325 yrkande 29 av Sten Tolgfors m.fl. (m),\r\nSk209 av Tobias Billström och Peter Danielsson (m), Sk271 av Henrik\r\nWestman (m), Sk291 av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Sk343 av Kent Olsson\r\noch Elizabeth Nyström (m), A307 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),\r\nSf356 yrkande 5 av Bo Könberg m.fl. (fp), Sk312 av Linnéa Darell och\r\nLiselott Hagberg (fp), Sf404 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd), N412\r\nyrkande 22 av Alf Svensson m.fl. (kd), A371 yrkande 16 av Alf Svensson m.\r\nfl. (kd), Sf397 yrkande 9 av Sven Brus m.fl. (kd), Sf400 yrkande 5 av\r\nInger Davidson m.fl. (kd), N346 yrkande 4 av Maria Larsson m.fl. (kd),\r\nA309 yrkande 7 av Annelie Enochson m.fl. (kd), Bo297 yrkande 15 av Göran\r\nHägglund m.fl. (kd), Sk311 av Sven Brus (kd) och Sk426 av Birgitta Carlsson\r\noch Annika Qarlsson (c) och Fi306 yrkande 12 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\n\r\nI andra motioner framställs yrkanden som syftar till att återinföra\r\nskattereduktionen för byggnadsarbeten. Sådana yrkanden finns i motionerna\r\nSk265 av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (c), Sk415 av Anders\r\nKarlsson och Britt-Marie Lindkvist (s) och Sk433 av Ronny Olander m.fl.\r\n(s).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för\r\ntjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg från\r\nde principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund\r\nför skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla. Det är\r\nockså kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en tjänsteproduktion\r\nsom kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion. Risken är att\r\neffekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga alls, samtidigt\r\nsom kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har gjort i Danmark\r\ntalar för en sådan utgång. En stimulans av denna typ skulle också leda\r\ntill gränsdragningsproblem och ge upphov till svårkontrollerade gråzoner.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionerna.\r\nDen föreslagna skattereduktionen för utgifter för arbete vid reparationer\r\nsamt om- och tillbyggnader i bostäder påminner om en liknande reduktion\r\nsom infördes 1993 för att motverka arbetslöshet inom byggsektorn och som\r\nvar i bruk i nästan sex år. Det sammanlagda skatteavdraget uppgick till\r\nca 11 miljarder kronor. Utskottet är inte berett att tillstyrka att en\r\nsådan skattereduktion återinförs och avstyrker därför även motionerna om\r\nett ROT-avdrag.\r\nFörmån av hemtjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om schablonbeskattning av förmån av\r\nfria hemtjänster.\r\nJämför reservation 15 (kd).\r\nGällande regler\r\nFörmån av fri städning, fri barnomsorg etc. som tillhandahålls av en\r\narbetsgivare är skattepliktig och tas upp till marknadsvärde, dvs. det\r\npris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv\r\nskaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning\r\n(11 kap. 1 § och 61 kap. IL).\r\nDen mervärdesskatt som arbetsgivaren erlägger vid inköp av tjänsterna får\r\ninte lyftas av, eftersom det inte rör sig om ett förvärv för verksamheten.\r\nArbetsgivaren kan i stället yrka avdrag vid inkomstbeskattningen för\r\nhela kostnaden inklusive moms (RSV:s skrivelse angående \"Hemtjänster\" dnr\r\n10326-98/900).\r\nMotion\r\nI motion Sk446 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) anförs att förmån\r\nav fria hushållstjänster för närvarande värderas till marknadsvärdet trots\r\natt detta är högre än vad privatpersoner normalt är beredda att betala\r\nför att få tjänsten utförd. Motionärerna föreslår att förmånen i stället\r\nvärderas efter en schablon som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja.\r\nDetta skulle enligt vad som anförs hämma den svarta sektorn i branschen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att neutraliteten vid beskattningen\r\nav olika typer av löneförmåner upprätthålls. Skattefrihet eller lägre\r\nbeskattning för vissa förmåner medför gränsdragningsproblem och leder\r\ntill konkurrenssnedvridningar. Det är också kostsamt att genom stimulanser\r\nförsöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen\r\ntjänsteproduktion. På samma sätt som i frågan om skattereduktionen för\r\nhushållstjänster är risken att effekterna på sysselsättningen blir mycket\r\nsmå eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. Utskottet är\r\ninte berett att tillstyrka att särregler införs för beskattningen av\r\nförmånen fria hemtjänster.\r\nGåvor och bidrag till ideell verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår de olika motionsförslagen om en avdragsrätt för gåvor\r\ntill olika ideella ändamål.\r\nJämför reservationerna 16 (fp) och 17 (kd) samt särskilt yttrande 5 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\nNågon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.\r\nMotioner\r\nI motion Sk290 yrkandena 3 och 4 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att det\r\när en styrka att de ideella organisationernas verksamhet finansieras via\r\nenskilda människors bidrag. Verksamheten blir då fristående och inte\r\nberoende av politiska beslut. För att ge de ideella organisationerna bättre\r\nförutsättningar bör en avdragsrätt för enskilda gåvor övervägas. Människor\r\nsom av olika skäl vill stödja en kulturinstitution eller idrottsförening\r\nbör kunna göra detta utan att drabbas av skatt. Det finns också en moralisk\r\ndimension i denna tanke. Man skall inte behöva betala skatt på pengar som\r\nbidrar till allmännyttiga organisationers utveckling. I de flesta EU-länder,\r\nliksom i USA, finns redan en sådan avdragsrätt.\r\nI motion 2002/03:U207 yrkande 2 av Sten Tolgfors (m) och Sk227 yrkande\r\n1-3 av Sten Tolgfors (m) anförs att en avdragsrätt för enskilda gåvor bör\r\ninföras för att ge de ideella organisationerna bättre förutsättningar för\r\nen vital biståndsverksamhet. Det finns enligt vad som anförs en viktig\r\nmoralisk dimension i detta - man skall inte behöva betala skatt på omtanke\r\nom andra människor, vare sig i Sverige eller utomlands.\r\nI motion Sk285 yrkande 1 av Ewa Björling (m) anförs att de forskningsmedel\r\nsom kommer från statligt håll inte räcker till på långa vägar och att\r\nfinansiering från olika stiftelser och från näringslivet blir alltmer\r\nbetydelsefull för grundforskningens överlevnad. Därför är det enligt vad\r\nsom anförs ytterst motiverat att alla de pengar som tillförs forskningen\r\nfrån externa finansiärer och privata stiftelser skattebefrias så att de\r\nkommer forskningen till nytta utan statlig inblandning.\r\nI motion Sk336 yrkande 1 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark\r\n(m) föreslås att reglerna ses över i syfte att införa en avdragsrätt för\r\ngåvor och bidrag till hjälporganisationer i syfte att öka intresset för\r\natt ekonomiskt stödja ideella organisationers sociala arbete.\r\nI motion Sk430 av Anna Lilliehöök (m) anförs att en nationell plattform\r\nför volontärarbete behöver utvecklas och att en avdragsrätt för bidrag\r\ntill ideella organisationer därför bör införas. De skattekronor staten\r\nskulle förlora med en begränsad avdragsrätt betalar sig enligt vad som\r\nanförs säkert mångdubbelt igen i form av nytta och socialt kapital.\r\nI motion Ju443 yrkande 12 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anförs\r\natt det är viktigt att hjälpsökande kvinnor kan nå kvinnojourerna via\r\nderas telefonlinjer dygnet runt och att ekonomiskt stöd och bidrag till\r\njourer och andra frivilligorganisationer därför bör vara avdragsgillt.\r\nI motion Fi305 yrkande 14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en\r\navdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd i syfte att uppmuntra\r\nmänniskor att dela med sig av sitt välstånd.\r\nI motion So635 yrkande 9 av andre vice talman Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp) föreslås att gåvor till frivilligorganisationer som utför socialt\r\narbete skall vara avdragsgilla så att frivilligorganisationerna kan ge\r\nfler hemlösa en sängplats, ett mål mat, möjlighet att duscha och någon\r\nmedmänniska att tala med.\r\nI motion Kr329 yrkande 7 av Helena Höij m.fl. (kd) anförs att det under\r\nårtionden har vuxit fram ett stort antal ideella organisationer, föreningar\r\noch stiftelser vars syfte är att stödja och hjälpa utsatta grupper i\r\nsamhället både inom och utanför landets gränser. Motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om en\r\navdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\nI motion Sk256 yrkande 1 av Inger Davidson och Sven Brus (kd) anförs att\r\ndet svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för\r\nföretag och enskilda medborgare att stödja organisationer. En relativt\r\nproblemfri åtgärd skulle enligt vad som anförs vara att införa en avdragsrätt\r\nför gåvor till ideella organisationer.\r\nI motion Sk264 av Tuve Skånberg (kd) anförs att tiden nu bör vara inne\r\natt genom ett skatteavdrag för donationer till ideella föreningar frigöra\r\nkapital och resurser som annars aldrig kommit dessa till del.\r\nI motion Sk373 av Mikael Oscarsson (kd) anförs att den ideella sektorn\r\nbidrar med stora samhälleliga insatser och att det finns alla skäl att\r\nseriöst överväga om gåvor till s.k. 90-konton och till ideella organisationer\r\nskall göras avdragsgilla.\r\nI motion Sk325 av Birgitta Carlsson (c) föreslås att möjligheten att införa\r\navdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar, frivilliga\r\nhjälporganisationer och andra godkända verksamheter utreds.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk\r\nprocess bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga\r\norganisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer,\r\ninternationellt biståndsarbete m.m. En avdragsätt för gåvor till den här typen\r\nav verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka\r\ndessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter,\r\nförmåga och vilja att bidra.\r\nDet är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt\r\nfrån inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att\r\nutgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att\r\nbelasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt\r\nutskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna\r\nstödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål\r\nför en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.\r\nUtskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning\r\nsom innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla\r\nUthyrning av bostad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om helt eller delvis skattefri uthyrning av\r\nprivatbostad.\r\nJämför reservation 18 (m, fp, kd).\r\nGällande regler\r\nNär en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall\r\nersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad\r\nsom innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte\r\ndras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje\r\nprivatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av\r\nen privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20 % av\r\nintäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i stället den\r\ndel av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt\r\ngäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna\r\ndelen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer begränsade om upplåtelsen\r\ngäller någon form av närstående (42 kap. 30-32 §§ IL, prop. 1989/90:110\r\ns. 512, bet. 1989/90:SkU30).\r\nMotioner\r\nI motion Ub385 yrkande 6 av Gunilla Carlsson m.fl. (m) föreslås att del\r\nav stadigvarande bostad skall få hyras ut utan att den som hyr ut behöver\r\nbetala skatt på inkomsten. Om mindre än 50 % av en privatpersons stadigvarande\r\nbostad hyrs ut skall inkomsten vara skattefri, upp till ett visst belopp.\r\nDetta är enligt vad som anförs det snabbaste sättet att enkelt och billigt\r\nfå fram bostäder för ungdomar och studerande. I Norge har man genomfört\r\nsystemet med skattefri uthyrning av del i privatbostad med mycket gott\r\nresultat. Beräkningar från Stockholms Handelskammare visar att 55 000 nya\r\nbostäder skulle kunna skapas, enbart i Stockholms län, om förslaget\r\ngenomfördes. Motsvarande yrkanden framställs i motionerna Bo257 yrkande 4\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) och N341 yrkande 9 av Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin m.fl. (m).\r\nI motion Bo253 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att\r\nuthyrning av rum i privatbostäder skattebefrias i syfte att snabbt få fram\r\nfler hyresrum. Motionärerna anför att det både skulle effektivisera\r\nanvändningen av det befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra\r\nmest akuta bostadsbristen, inte minst bland studenter.\r\nI motion Sk245 av Johan Pehrson och Tobias Krantz (fp) anförs att ett\r\nborttagande av skatten på uthyrning av privatbostad eller åtminstone ett\r\nhöjt schablonavdrag skulle kunna underlätta den akuta bostadsbristen. Vid\r\nlägre skatt för uthyrning av privatbostad skulle sannolikt tusentals nya\r\nbostäder skapas - inte minst för behövande studenter. Det är en enkel\r\nåtgärd i avvaktan på att fler studentbostäder byggs och att hela\r\nbostadspolitiken får en fungerande inriktning.\r\nI motion Bo297 yrkande 14 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslår motionärerna\r\nen kraftig höjning av det generella avdraget på 4 000 kr för att göra det\r\nekonomiskt intressant att hyra ut en del av sin bostad till studerande\r\noch andra som är i behov av ett rum eller en mindre lägenhet i en\r\nprivatbostad. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Bo226 yrkande 1 av\r\nAnnelie Enochson (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad gäller studentbostäder har en rad åtgärder vidtagits för att minska\r\nhyreskostnaden och öka utbudet. Redan 1999 genomförde Boverket en översyn\r\nav sina föreskrifter och allmänna råd som gäller utformningen av\r\nstudentbostäder. Vissa standardkrav reviderades, vilket gjorde det möjligt att\r\nminska produktionskostnaderna med 20 000-30 000 kr per lägenhet. Ett\r\ninvesteringsbidrag för anordnande av studentbostäder har också funnits\r\ntill i augusti 2003. Sedan år 2000 har ca 14 500 nya studentbostäder\r\nbeviljats bidrag. En ny investeringsstimulans för byggande av mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder beslutades av riksdagen i början av juni\r\n2003. Hittills har 2 500 lägenheter beviljats bidrag.\r\nDe gällande reglerna om uthyrning av privatbostadsfastigheter och\r\nprivatbostäder infördes i samband med skattereformen 1990. Tidigare kunde\r\nolika regler gälla och resultatet kunde bli allt från hel skattefrihet\r\ntill full beskattning. Dessa förhållanden hade utsatts för kritik från\r\nflera olika utredningar. Skattereformen innebar en övergång till nuvarande\r\nenkla och likformiga regler för beskattningen på detta område. Reglerna\r\nfår anses täcka såväl kostnader vilka normalt förorsakas av uthyrningen\r\nsom eventuella utgifter för reparation och underhåll vilka uppkommit under\r\nuthyrningstiden.\r\nEnligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av del\r\nav bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom innebära\r\nett inkomstbortfall. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom sådana\r\nförslag, och avstyrker därför motionerna.\r\nHyresgästers självförvaltning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om lättnader i de regler som gäller för\r\nersättningar i samband med hyresgästers självförvaltning.\r\nJämför reservation 19 (kd).\r\nGällande regler\r\nErsättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att utföra\r\nenklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system\r\nför självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § IL skattefria. Det krävs att\r\nvillkoren bestämts i en överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen\r\n(1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera\r\nhyresgäster. Avdraget får inte överstiga den egna bostadens andel av den\r\ntotala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter. En ytterligare förutsättning\r\när att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag\r\nmed samma belopp. Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för\r\navdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).\r\nMotion\r\nI motion Bo297 yrkande 27 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om att taket för skattefrihet vid självförvaltning bör höjas\r\noch att kravet på en enhetlig ersättning slopas för att på det sättet öka\r\nhyresgästernas intresse för självförvaltning. Att inte olika ersättning\r\nfår ges är i praktiken en inskränkning mot tidigare gällande\r\nprinciper.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSärskilda regler om hyresgästernas självförvaltning har införts för att\r\ninte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning\r\nmedför och för att man bör ta vara på de fördelar som självförvaltningen\r\ninnebär. Tidigare medförde skattefrågorna problem i dessa sammanhang\r\neftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen går mellan\r\nskattefriheten för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt\r\nsom råder för alla ersättningar för arbete och liknande prestationer.\r\nReglerna utgör resultatet av en avvägning mellan delvis motstående intressen\r\noch innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga principer\r\nsamtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning i\r\nhyreshus som kan fungera flexibelt och administreras enkelt. Ett viktigt\r\ninslag i reglerna är bl.a. att alla hyresgäster skall ha rätt att efter\r\nförmåga delta i självförvaltningen och att hyresavdraget skall vara lika\r\nstort för alla som är med.\r\nEnligt utskottets mening har reglerna i nu aktuella delar en välavvägd\r\nutformning, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka att de\r\nändras. Utskottet avstyrker motion Bo297 yrkande 27.\r\nFörmånstagare till pension\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en utvidgning av den krets som kan vara\r\nförmånstagare till pensionsförsäkring.\r\n\r\nGällande regler\r\nAv 58 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att efterlevandeförmåner\r\nenligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades\r\nmake och sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes och sambos\r\nbarn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det\r\ninte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.\r\n\r\nFörmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap. 27\r\n§ inkomstskattelagen (1999:1229). Om innehavaren avlider och det inte\r\nfinns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler,\r\ndvs. även barnbarn ärver.\r\nFörslaget om individuellt kompetenssparande (IKS) har samma utformning\r\nsom IPS i dessa delar (SOU 2000:119).\r\nMotioner\r\nI motion Sk412 av Peter Danielsson (m) anförs att ensamstående utan barn\r\ninte kan sätta in någon förmånstagare och att detta är helt orimligt.\r\nDessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får\r\nlåta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till sina egna barnbarn\r\neller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit.\r\nMotionären begär ett tillkännagivande om att begränsningarna avseende\r\nförmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.\r\nI motion Sk263 av Tuve Skånberg (kd) anförs att det är principiellt fel\r\natt staten sätter gränser för vem i familjen som skall kunna ärva. Om\r\ngränser skall sättas så skall inte de som är släkt med varandra vara\r\nmissgynnade.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utgångspunkt vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar\r\nbör enligt utskottets mening i första hand vara att pensionen skall\r\ntillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin\r\nförsörjning är beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt att\r\nbarnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna någon\r\ngång kan tillfalla kollektivet och att pensionsförmånerna i övriga fall\r\nkan göras förmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att\r\ntillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen av den personkrets\r\nsom kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna Sk263 och Sk412.\r\nUttag av pension från 55 års ålder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om en särskild utredning om 55-årsgränsens\r\neffekter på den faktiska pensionsåldern.\r\nJämför reservation 20 (m, fp).\r\nGällande regler\r\nAv 58 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att ålderspension\r\ninte får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år. Utbetalning\r\nfår dock göras tidigare om den försäkrade har fått rätt till förtidspension\r\nenligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om det i annat fall finns\r\nsärskilda skäl får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut\r\ninnan den försäkrade fyller 55 år. I 11 § anges att ålderspension inte\r\nfår betalas ut under kortare tid än fem år. Om utbetalningarna skall\r\nupphöra när den försäkrade fyller 65 år får pensionen dock inte betalas ut\r\nunder kortare tid än tre år. Pensionen skall under de första fem åren\r\nbetalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med\r\nstigande belopp. Pensionen skall upphöra när den försäkrade dör, även om\r\nden bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.\r\nMotion\r\nI motion A370 yrkande 4 av Bo Könberg m.fl. (fp) anförs att det finns\r\ntecken på att 55-årsgränsen bidrar till att tidigarelägga faktisk\r\npensionsålder, framför allt i vissa yrkesgrupper. Det bör övervägas att höja\r\nåldern för tidigast möjliga uttag, men den kan självfallet aldrig ligga\r\nhögre än den tidpunkt då den flexibla pensionen i det nya allmänna systemet\r\nför ålderspension tidigast kan tas ut. Motionärerna föreslår att frågan\r\nutreds så att riksdagen kan få ett underlag för ett beslut i frågan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre under kommande\r\ndecennier gör att det är viktigt att äldres kompetens och arbetsvilja\r\nverkligen tas till vara. Flera utredningar har också visat på betydelsen\r\nav ekonomiska drivkrafter för de äldres intresse att stanna kvar i\r\narbetslivet.\r\nRegeringen har uppmärksammat dessa frågor och har i Finansplanen för 2004\r\naviserat att den skall se över möjligheterna till förändringar i reglerna\r\nför att öka de äldres drivkrafter och möjligheter att fortsätta förvärvsarbeta.\r\nEtt sådant arbete har också påbörjats inom Finansdepartementet.\r\nUtskottet utgår ifrån att regeringen i sitt arbete med dessa frågor även\r\nkommer in på de effekter på arbetsviljan som bestämmelserna om pensionssparande\r\nkan ha och ser därför inte någon anledning att hos regeringen begära en\r\nutredning med den av motionärerna begärda inriktningen. Utskottet avstyrker\r\nmotion A370 yrkande 4.\r\nAvdrag för pensionssparande\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande om behovet av\r\nen bibehållen avdragsrätt för pensionssparande.\r\n\r\nGällande regler\r\nPensionssparavdrag får enligt 59 kap. 2 § IL göras för premier för\r\npensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på\r\npensionsspararens eget pensionssparkonto. Pensionssparavdraget får inte\r\növerstiga summan av 0,5 prisbasbelopp och ett särskilt tillägg som är\r\nberoende av om pensionsrätt föreligger eller ej. Om pensionsrätt föreligger\r\ni anställningen uppgår tillägget till 5 % av inkomsten mellan 10 och 20\r\nprisbasbelopp. Om den skattskyldige inte har pensionsrätt i sin anställning\r\neller om inkomsten utgör aktiv näringsinkomst uppgår tillägget till 35 %\r\nav inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.\r\nSkattebasutredningen har i sitt slutbetänkande Våra skatter? (SOU 2002:47)\r\nbl.a. funnit att både den uppskjutna beskattningen och den lägre\r\navkastningsskatten vid pensionssparande utgör skatteavvikelser och anser det\r\nmotiverat med en översyn i syfte att växla bl.a. skatteavvikelserna för\r\npensionsavsättningar mot en lägre beskattning på andra områden.\r\nMotion\r\nI motion Sk331 yrkande 1 av Kenneth Lantz (kd) anförs att Skattebasutredningen\r\nhar lyft fram tankar om att höja beskattningen av pensionskapitalet och\r\nslopa avdragsrätten för pensionssparande. För den enskilda medborgaren -\r\nsärskilt för låg- och medelinkomsttagare - kan det relativa värdet av\r\navdragsrätten vara avgörande för att man vidtar åtgärder för att öka sin\r\nekonomiska trygghet och försäkra sig om sin försörjning vid ett långt liv.\r\nSparande som är långsiktigt bör snarare stimuleras än drabbas av högre\r\nskattetryck. Ett långsiktigt sparande har som mål ett drägligt liv på\r\nålderns höst. Motionären begär ett tillkännagivande om att avdragsrätten\r\nför pensionssparande bör behållas eller höjas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe förslag som Skattebasutredningen lagt fram i sitt slutbetänkande är\r\nför närvarande föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet\r\nanser att resultatet av regeringens övervägande i dessa frågor bör avvaktas\r\noch avstyrker därför motion Sk331 yrkande 1.\r\nFörtroendevaldas tjänstepension\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen\r\nom att förtroendevalda skall likställas med arbetstagare i pensionshänseende.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nFörtroendevalda fritidspolitiker har enligt 4 kap. 12 § kommunallagen\r\nrätt till ersättning för förlorade pensionsförmåner. Svenska Kommunförbundet\r\nhar i ett brevsvar från Riksskatteverket (2003-02-17, dnr 8962-01/120)\r\nfått beskedet att tjänstepensionsförsäkringar inte kan tecknas för\r\nförtroendevalda fritidspolitiker eftersom det inte är frågan om ett\r\nanställningsförhållande. Däremot kan kommunen enligt svaret göra en inbetalning\r\npå den förtroendevaldes eget pensionssparande. En sådan inbetalning skall\r\ntas upp som intäkt under tjänst och dras av som eget pensionssparande.\r\nUtrymmet för ett sådant avdrag är dock begränsat.\r\nMotion\r\nI motion Sk303 av Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (s) anför\r\nmotionärerna att det är ett problem att de som har politiska uppdrag som\r\ninte är på heltid får en sämre pensionsutveckling än sina arbetskamrater.\r\nMotionärerna begär ett tillkännagivande om att förtroendevalda skall\r\nlikställas med arbetstagare i tjänstepensionshänseende.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har i proposition 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande\r\nav pensionsutfästelser m.m. aviserat en utredning av skattereglerna på\r\ntjänstepensionsområdet. Regeringen poängterar att stora förändringar pågår\r\npå pensionsområdet och att ett omfattande förändringsarbete under en längre\r\ntid pågått inom EU. Redan när de nya enklare reglerna för avdrag för\r\narbetsgivares pensionskostnader infördes 1998 lyftes behovet av en mer\r\ngenomgripande översyn av reglerna för tjänstepensioner fram och då särskilt\r\nsamspelet mellan beskattningen och den civilrättsliga regleringen. Mot\r\ndenna bakgrund avser regeringen att tillsätta en utredning för att göra\r\nen större översyn av utformningen av bl.a. den skattemässiga regleringen\r\npå tjänstepensionsområdet. I det sammanhanget bör enligt vad som anförs\r\näven kunna utredas hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas\r\ni en alltmer avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad.\r\nUtskottet utgår ifrån att den problemställning som tas upp av motionärerna\r\nkommer att beröras av den aviserade utredningen och ser därför inte någon\r\nanledning att tillstyrka förslaget om ett tillkännagivande till regeringen.\r\nUtskottet avstyrker motion Sk303.\r\nSkadestånd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om generella skattebefrielser för\r\nersättning som erhållits i samband med skada.\r\nJämför särskilt yttrande 6 (m).\r\nGällande regler\r\nErsättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig\r\näven om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett\r\nom ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den\r\nersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande\r\n(t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse\r\nsom ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från beskattning\r\nom de inte har ett sådant samband med en anställning att beloppen ändå är\r\nskattepliktiga.\r\nEnligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare\r\nrätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då arbetsgivare\r\nutan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Regeringsrätten\r\nhar konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på grund av felaktig\r\nuppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig inkomst av tjänst\r\n(RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).\r\nNär det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433)\r\nen skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta\r\nutredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana\r\ntrakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör\r\ndessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren\r\nför den kränkning som underlåtenheten innebär.\r\nKammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att en\r\nutgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst\r\nav tjänst.\r\nMotioner\r\nI motion Sk321 av Ingemar Vänerlöv (kd) anförs att det är synnerligen\r\nstötande att det finns ideell skadeersättning som kan bli skattebelagd om\r\nt.ex. skymfen, trakasseriet eller vad annat som inträffat skett på speciell\r\nplats eller i speciellt sammanhang. Principen skattefrihet för ersättning\r\nför ideell skada bör alltid gälla. Motionären begär ett tillkännagivande\r\nom behovet av en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all\r\nersättning av ideell skada.\r\nI motion Sk292 av Margareta Pålsson (m) anförs att ersättning för skada\r\nvid kränkning i samband med t.ex. våldtäkt, dödsfall eller dylikt bör\r\nvara undantagen från förmögenhetsskatt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening talar starka kontrollskäl för att de ersättningar\r\nsom en arbetsgivare betalar till en anställd bör vara beskattade. En\r\nskattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas,\r\noch möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skall vara\r\nliten.\r\nNuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund\r\ni anställningsförhållanden är känd, fungerar väl och är också möjlig att\r\nförena med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om ersättning\r\nför ideell skada. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om\r\nändrade regler på detta område och avstyrker därför motionerna Sk292 och\r\nSk321.\r\nLarm och säkerhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om en allmän avdragsrätt för kostnader\r\nför privata larm- och trygghetsanordningar.\r\n\r\nMotion\r\nI motion Ju260 yrkande 1 av Henrik Westman (m) anförs att det behövs fler\r\npoliser och att skäliga kostnader som den enskilde har för att skydda sin\r\nhälsa, liv och lem samt sin egendom i avvaktan på detta bör vara avdragsgilla.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka en allmän avdragsrätt för privata\r\nlarm- och trygghetsanordningar och avstyrker därför motionen.\r\nDubbelbeskattningsavtalet med Spanien\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om en förändring av dubbelbeskattningsavtalet\r\nmed Spanien.\r\nJämför reservation 21 (m).\r\nMotion\r\nI motion Sk328 av Bertil Kjellberg (m) anförs att principen för den som\r\när skriven i Spanien och uppbär pension från Sverige är den att på den\r\nsvenska pensionen dras 25 % skatt i Sverige. Dessutom beskattas inkomsten\r\ni Spanien. Den skattskyldige måste sedan redovisa till Skatteverket vad\r\nsom erlagts i Spanien för att få återbetalt det man erlagt dubbelt.\r\nSystemet innebär att den utflyttade betalar skatt på samma inkomst två gånger.\r\nÄven om den skattskyldige får tillbaka den skatt som betalats i Spanien,\r\nav Skatteverket, måste den skattskyldige ligga ute med pengarna.\r\nMotionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen bör ta upp\r\nförhandlingar\r\nmed den spanska regeringen för att hitta en för medborgarna smidigare\r\nlösning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAvräkning av utländsk skatt är en vedertagen metod för att undanröja den\r\ndubbelbeskattning som ofta uppkommer till följd av att skattesystemen\r\nskiljer sig åt mellan länderna. Sverige hävdar av både ekonomiska och\r\nprincipiella skäl rätten att beskatta pensioner som intjänats i Sverige\r\noch utbetalas från Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen leder\r\ndetta till att beskattningen i de andra länderna sätts ned i motsvarande\r\nmån, så att någon dubbelbeskattning inte uppkommer.\r\nSpanien har emellertid inte kunnat acceptera denna ordning utan har vid\r\nförhandlingarna insisterat på att avräkningen i stället skall ske i Sverige.\r\nEftersom den svenska beskattningen i dessa fall består i en källskatt på\r\npensionerna kan någon jämkning av den svenska skatten inte erhållas.\r\nAvräkning av erlagd spansk skatt medges därför först sedan den spanska\r\nskatten betalats.\r\nEnligt utskottets mening skulle det vara förenat med stora svårigheter\r\natt förändra reglerna så att avräkning kan medges innan den spanska skatten\r\nerlagts. Även om utskottet har förståelse för att det kan vara påfrestande\r\natt behöva ligga ute med den spanska skatten under en tid ser utskottet\r\ninte någon möjlighet att hitta en rimlig lösning på det uppkomna problemet.\r\nDet bör framhållas att Sverige i sina förhandlingar söker undvika att\r\navräkningen hamnar i Sverige i dessa fall och att den endast förekommer\r\ni några få dubbelbeskattningsavtal.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.\r\nBär och svamp\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om en utvidgning av skattefriheten för\r\nplockning av bär och svamp.\r\n\r\nGällande regler\r\nIntäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den\r\nskattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under\r\nbeskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om\r\nplockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör\r\nlön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § IL).\r\nBestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar därmed endast försäljning\r\nav just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992 not 513.\r\nNär utomlands bosatta personer kommer hit för att ta tillfällig anställning\r\när normalt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta\r\n(SINK) tillämplig. Lagen innebär att en skatt på 25 % av bruttointäkterna\r\ntas ut, och skatten betalas genom att arbetsgivaren gör ett avdrag på\r\nlönen. Lagen gäller framför allt för löner och andra ersättningar som\r\nbetalas vid anställningar. Bärplockare som kommer från viseringspliktiga\r\nländer skall i ansökan bl.a. ange namnet på arbetsgivaren i Sverige. Dessa\r\nbärplockare är således anställda och har en arbetsgivare som skall se\r\ntill att skatt enligt SINK betalas in.\r\nFör bärplockare som kommer från viseringsfria länder finns det inga\r\nuppgifter om en eventuell arbetsgivare. Dessa plockar och säljer normalt\r\ntill olika uppköpare på egen hand. Eftersom de inte anses ha någon\r\nanställning här kan de inte heller beskattas enligt SINK. Då deras verksamhet\r\nnormalt inte utgör näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige\r\nblir det inte heller aktuellt att beskatta dem enligt inkomstskattelagens\r\nbestämmelser. Dessa bärplockare skall i stället betala en eventuell\r\ninkomstskatt i hemlandet på sina i Sverige förvärvade intäkter.\r\nMotioner\r\nI motion Sk211 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (m) anför motionärerna\r\natt det går utför för bärbranschen i Sverige. Från att ha varit den helt\r\ndominerande nationen i Europa när det gäller försäljning av blåbär stod\r\nSverige i fjol endast för ca 10 % av blåbärsförsäljningen. Det är önskvärt\r\natt skatten i plockarledet tas bort, detta för att åstadkomma en harmonisering\r\nmed de finska skattereglerna.\r\nI motion Sk335 av Erling Wälivaara (kd) anförs att den för låga skattefria\r\ngränsen lockar svenskar (skolungdomar, arbetslösa och pensionärer) att\r\ninte uppge sina riktiga namn vid försäljning till uppköparna för att\r\ndärigenom kunna undfly eventuell skatt. Detta är olyckligt för alla inblandade,\r\nmen i synnerhet för ungdomar som frestas till skattefusk redan i tidiga\r\når. Eftersom inkomsten är näst intill omöjlig att kontrollera kan det\r\nlätt uppfattas som en uppmuntran till \"svartjobb\". Motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av dessa regler.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är\r\nett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral\r\nbeskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska skäl\r\ni samband med denna verksamhet och även av önskemålet att stimulera ett\r\ntillvaratagande av naturtillgångar.\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv med\r\nundantag från beskattningen av arbetsinkomster. Det finns hela tiden en\r\nrisk att sådana undantag leder till konkurrenssnedvridningar på arbetsmarknaden\r\noch på den marknad där företagen avsätter sina produkter. Skatteregler\r\nsom avser att gynna en viss bransch kan också komma att ifrågasättas i\r\nolika internationella sammanhang.\r\nUtskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka en utvidgning\r\nav den nuvarande skattefriheten. Utskottet avstyrker motionerna Sk211 och\r\nSk335.\r\nErsättning till aktiva i ideella föreningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionerna om att idrottsdomare skall ha hemmet som\r\ntjänsteställe, om en översyn av idrottsföreningarnas skatteregler och om\r\natt de särskilda råd som meddelats för idrottslig verksamhet även skall\r\ngälla för andra ideella föreningar.\r\nJämför reservation 22 (c).\r\nBakgrund\r\nFör idrottsföreningar gäller särskilda regler vid utbetalning av ersättning\r\ntill idrottsutövare. Understiger föreningens ersättning till en utövare\r\nett halvt prisbasbelopp per år utgår inte arbetsgivaravgift/särskild\r\nlöneskatt, 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980). Vidare kan, under\r\nvissa förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till 3 000 kr medges för\r\nkostnader för idrottsredskap m.m. (RSV 2001:46 och RSV M 2001:34).\r\nRiksidrottsförbundet konstaterar i en egen utredning att reglerna är\r\nkomplicerade och oklara men också att det är viktigt att reglerna skall\r\ntillämpas lika för alla. För att få ett tydligt och klart regelverk har\r\nRiksidrottsförbundet gjort en framställan till regeringen om att en statlig\r\nutredning skall tillsättas.\r\nMotioner\r\nI flera motioner tas idrottsföreningarnas situation upp. I motion Sk396\r\nav Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (s) och i Kr285 yrkande 11 av\r\nBirgitta Sellén m.fl. (c) anförs att idrottsdomare och idrottsfunktionärer\r\nbör få ha bostaden som tjänsteställe på samma sätt som t.ex. reservofficerare\r\noch nämndemän. Vidare begärs i motionerna Kr282 yrkande 16 av Kent Olsson\r\nm.fl. (m) och Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 7 en översyn i\r\nsyfte att förenkla skattereglerna för idrottsföreningar. Motionärerna\r\nanför att en idrottare eller idrottsförening inte på grund av oklara regler\r\nskall behöva råka i klammeri med Skatteverket och att enklare regler skulle\r\ngöra det lättare att rekrytera ledare som är beredda att ta ett övergripande\r\nansvar för föreningarna.\r\nI motion Sk441 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (s) anförs att\r\nidrottsutövare har möjlighet att göra speciella idrottsavdrag i sin\r\ndeklaration. Eftersom hela föreningslivet är viktigt för det svenska samhället\r\nbör reglerna ses i syfte att ge andra ideella föreningar samma möjligheter\r\nsom idrottsföreningar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTjänstestället är den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av\r\nsitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller på arbetsplatser som\r\nväxlar anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör\r\nen del av sitt arbete, som att hämta material etc. Om arbetet på varje\r\narbetsplats pågår en begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa\r\narbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen eller därmed jämförliga\r\nbranscher, skall den skattskyldiges bostad anses som tjänsteställe. För\r\nreservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall\r\ngälla för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän\r\ndomstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, arrendenämnd eller\r\nskattenämnd.\r\nUtredningen om avdrag för ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) har övervägt\r\nfrågan om en särskild regel om tjänsteställe vid kortvariga uppdrag men\r\nhar kommit fram till att det avgörande också fortsättningsvis bör vara en\r\nbedömning av var huvuddelen av arbetet utförs.\r\nEnligt utskottets mening bör den nuvarande regleringen av tjänsteställe\r\nvid beskattningen ligga fast. Att avdragsrätten för kostnader i samband\r\nmed en inställelse i vissa fall inte kan dras av med full effekt får enligt\r\nutskottets mening ses som ett resultat av den schablonisering som gäller\r\nvid avdrag för resekostnader. Utskottet avstyrker förslagen om att\r\nidrottsdomare skall ha hemmet som tjänsteställe.\r\nNär det gäller önskemålen om en utvidgning av de särskilda reglerna för\r\nidrottsföreningar till andra föreningar har socialförsäkringsutskottet\r\ntagit ställning i denna fråga i anslutning till att de särskilda\r\navgiftsreglerna för idrottsföreningar överfördes till den nya socialavgiftslagen\r\n(bet. 2000/01: SfU5). Socialförsäkringsutskottet anförde att undantaget\r\nfrån skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i första hand har uppkommit\r\nför att förenkla möjligheten till avdrag i avgiftssammanhang för\r\nidrottsutövares kostnadsersättningar och att utskottet inte kunde ställa sig\r\nbakom ett förslag om en utvidgning av undantaget.\r\nMot den angivna bakgrunden är utskottet inte berett att tillstyrka att de\r\nsärskilda avgiftsreglerna för idrottsföreningar utvidgas till att gälla\r\nför alla föreningar.\r\nNär det gäller Skatteverkets allmänna råd om beskattning av ersättningar\r\nm.m. i samband med idrottslig verksamhet behandlar dessa en rad frågor\r\nsom är speciella för idrottslig verksamhet och berör både inkomster och\r\navdrag. Det ankommer på Skatteverket att bedöma i vilken utsträckning\r\nmotsvarande behov finns inom ytterligare områden. Utskottet är inte berett\r\natt tillstyrka något uttalande från riksdagens sida i denna del.\r\nSlutligen tas i motionerna upp behovet av en översyn av de skatteregler\r\nsom gäller på området. Av ett frågesvar som finansministern lämnat framgår\r\natt Riksidrottsförbundet hos regeringen har hemställt om att en parlamentarisk\r\nutredning skall tillsättas med uppgift att se över idrottens skattesituation\r\noch att det pågår en dialog mellan Finansdepartementet och Riksidrottsförbundet\r\nför att närmare klargöra vilken inriktning en utredning bör ha (Svar på\r\nfråga 2003/04:777 om utredning om idrottens skattesituation). Någon\r\nanledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i\r\ndenna fråga föreligger således inte.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.\r\nBiodling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om en skattebefrielse för hobbybiodling.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\nVid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för hobbyverksamhet.\r\nInkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst. Avdrag får\r\ngöras för utgifter som erlagts under beskattningsåret eller under något\r\nav de fem år som föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som erlagts\r\nföre beskattningsåret medges endast i den mån utgiften överstiger eventuella\r\ninkomster under det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk går\r\ngränsen mellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15 bikupor.\r\nMotioner\r\nI motion Sk275 av Heli Berg (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt\r\nangeläget att stödja och stimulera svensk biodling. Motionären föreslår\r\natt inkomst från högst femton bisamhällen skattebefrias. Ett motsvarande\r\nyrkande framställs i motion Sk243 av Gunilla Tjernberg (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att undvika att ha regler\r\nsom gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan\r\natt den underkastas samma skatteregler som andra liknande verksamheter.\r\nSkattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet avskaffades därför under\r\n1991 års skattereform, och särskilda regler för beskattningen av sådan\r\nverksamhet infördes.\r\nNär det gäller biodling innebär det anförda att eventuella överskott av\r\nhobbybiodling beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter från\r\når då någon inkomst inte deklarerats måste kunna redovisa sina inkomster\r\nunder ett sådant år. De krav som ställs gäller en redovisning av de\r\ninkomster som förekommit och ett underlag som styrker utgifterna. Enligt\r\nutskottets bedömning bör en sådan redovisning inte medföra alltför mycket\r\nbesvär.\r\nUtskottet är inte berett att ompröva sitt ställningstagande när det gäller\r\nbeskattningen av hobbyverksamhet och avstyrker därför motionerna Sk243\r\noch Sk275.\r\nBredband\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om att bredbandsreduktion skall medges\r\nför kostnader i intervallet 1 000-5 000 kr.\r\nJämför reservation 23 (kd).\r\nGällande regler\r\nDen som installerar bredband och tar installationen i bruk mellan den 1\r\njanuari 2001 och den 31 december 2003 kan få en skattereduktion.\r\nSkattereduktionen uppgår till 50 % av de utgifter som överstiger 8 000 kr per\r\nhus eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per ansluten bostad eller lokal.\r\nSkattereduktionen utgår med högst 5 000 kr per hus, bostad eller lokal.\r\nOm ansökan kommer in senast den 1 mars 2002 eller senast den 1 mars 2003\r\ntillgodoräknas reduktionen vid debitering av slutlig skatt på grund av\r\ntaxeringen samma år (prop. 2000/01:24, bet. 2000/01:SkU8, prop. 2002/03:1,\r\nbet. 2002/03: FiU1).\r\nI budgetpropositionen för 2003 förlängdes skattereduktionen till 2004 års\r\ntaxering och i budgetpropositionen för 2004 till 2005 och 2006 års taxeringar\r\neftersom bredbandsutbyggnaden blivit försenad. Härvid hänvisades till det\r\nförändrade marknadsläget och den korta grävsäsongen i landets norra delar.\r\n\r\nMotion\r\nI motion T560 yrkande 15 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att utfallet\r\nmed all önskvärd tydlighet visar att tröskeln på 8 000 kr är för hög,\r\nframför allt för hushållen. Motionärerna föreslår att tröskeln sänks så\r\natt avdrag medges i intervallet 1 000-5 000 kr i stället.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill framhålla att utgångspunkten vid utformningen av\r\nskattereduktionen i första hand har varit att den skall stimulera till\r\nbredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna,\r\natt den endast bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer\r\nkostnadskrävande än i normala fall och att reduktionen endast bör medges med en\r\nmindre del av den totala utgiften för anslutningen. Utskottet är inte\r\nberett att frångå dessa principer för utformningen av bredbandsreduktionen\r\noch avstyrker därför motion T560 yrkande 15.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatteskala och grundavdrag, m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 22, 2003/04:So418 yrkande 15,\r\n2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande\r\n15, 2003/04:A258 yrkande 5 och 2003/04:A305 yrkande 6, bifaller delvis\r\nmotionerna 2003/04:Sk205, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267, 2003/04:Sf406\r\nyrkande 1 och 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna\r\n2003/04:Fi240 yrkande 32, 2003/04:Fi305 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi307\r\nyrkandena 1 och 5, 2003/04:Sk252, 2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397, 2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448,\r\n2003/04:Sk455, 2003/04:Sf400 yrkande 7, 2003/04:So572 yrkande 8, 2003/04:MJ401\r\nyrkande 10, 2003/04:N346 yrkande 3 och 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSkattesänkningar är i grunden en fråga om människors frihet och rätt att\r\nbestämma över sina egna liv. Det är otillständigt att det finns människor\r\nsom trots att de arbetar heltid också tvingas leva på bidrag på grund av\r\natt de betalar så mycket i skatt, att företagare tvingas i konkurs på\r\ngrund av skattesystemet och att människor tvingas från gård och grund för\r\natt de inte har råd att betala boendeskatterna. De höga skatterna är också\r\nett av de viktigaste tillväxthindren i Sverige. Med sänkta skatter och en\r\nhögre tillväxt blir det lättare att genomföra ytterligare skattesänkningar\r\nutan att äventyra sunda statsfinanser.\r\nSverige behöver en inkomstskattereform som gör att medborgarna får behålla\r\nen större del av sin inkomst. Vi har i vårt budgetalternativ för 2004\r\nföreslagit en reform i fyra delar:\r\nSkatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet\r\nmed detta är dels att alla skall kunna leva på sin lön, dels att minska\r\nmarginaleffekten för de lägsta inkomstgrupperna. Detta åstadkoms genom\r\natt grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla. Beloppet utformas\r\nsom ett månatligt avdrag.\r\nBeskattningen skall utformas så att fler motiveras att arbeta. Vi vill\r\ndärför införa ett förvärvsavdrag för pensionsgrundande inkomster.\r\nFörvärvsavdrag såväl som grundavdrag görs mot den kommunalt beskattningsbara\r\ninkomsten. Ett förvärvsavdrag i den kommunala beskattningen på minst 15\r\n% av den pensionsgrundande inkomsten införs.\r\nBrytpunkten för statlig inkomstskatt höjs och den s.k. värnskatten avskaffas.\r\nPå så vis minskar marginalskatterna i de högre inkomstskikten, vilket\r\nockså stimulerar arbetsutbudet och förbättrar avkastningen på utbildning.\r\n\r\nDet är orimligt att skattesystemet inte tar hänsyn till försörjningsbörda.\r\nFramför allt är det barnfamiljer som har det svårt att få ekonomin att\r\ngå ihop. För att lätta på försörjningsbördan införs ett extra grundavdrag\r\npå 8 000 kr per barn som gradvis ökas under budgetperioden.\r\nMed dessa förändringar blir det lönsamt att arbeta och ta risker.\r\nFörutsättningarna för en öppen arbetsmarknad med tillträde för alla förbättras\r\noch olika inlåsningseffekter försvinner. Några särregler för utländska\r\nnyckelpersoner behövs inte och idrottsmän och andra som har höga inkomster\r\nunder några år får en mer rättvis beskattning.\r\nDet är viktigt att sänka skatterna för både lättrörliga skattebaser och\r\nför låg- och medelinkomsttagare. I dagens värld, då både människor och\r\nkapital är lättrörliga, riskerar man annars att allt högre skatter måste\r\ntas ut på allt färre skattebaser och till sist blir låginkomsttagare,\r\nnödvändig konsumtion och fastigheter det enda som är möjligt att beskatta,\r\nvilket vore förödande för Sverige. Långsiktigt bör skatterna sänkas\r\nåtminstone till samma nivå som i andra jämförbara industriländer.\r\nVi tillstyrker de motionsyrkanden som ligger i linje med Moderata\r\nsamlingspartiets skattepolitiska inriktning.\r\n\r\n2.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (fp)\r\nav Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatteskala och grundavdrag, m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 32, 2003/04:Fi305 yrkandena 1\r\noch 2 och 2003/04:So572 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:Fi307\r\nyrkandena 1 och 5, 2003/04:Sk205, 2003/04:Sk252, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267,\r\n2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397, 2003/04:Sk422,\r\n2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448, 2003/04:Sk455, 2003/04:Sf325 yrkande 22,\r\n2003/04:Sf400 yrkande 7, 2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande\r\n15, 2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande\r\n15, 2003/04:MJ401 yrkande 10, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N346\r\nyrkande 3, 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21, 2003/04:A258 yrkande 5 och\r\n2003/04:A305 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nFör Folkpartiet är målet med politiken att öka människors makt över sina\r\nliv. Vår vision för Sverige är ett land som ger nya möjligheter för alla.\r\nFör detta behövs en skattepolitik som skapar tillväxt och välfärd. Det\r\ngrundläggande temat skall vara: \"Det måste löna sig att arbeta, spara och\r\nta risker.\"\r\nVi vill ha breda skattebaser och låga skattesatser. Skattesystemet måste\r\nvara lätt att förstå och bygga på generella skattesatser och likformighet.\r\nDetta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att\r\nkringgå beskattningen.\r\nEn reform skall bidra till att ge människor större makt över sina liv och\r\nuppmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och\r\neget ansvar. Detta är absolut nödvändigt om vi skall lägga grunden för en\r\nhögre ekonomisk tillväxt. Ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem\r\nför jobb och företagande kräver ett stegvis sänkt skattetryck. Ett brett\r\narbete med att reformera skattesystemet bör därför genomföras.\r\nVi skall ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare\r\noch sänkta marginalskatter, sänkt skatt på individuellt ägande och\r\nrisksparande och sänkta skatter på företagande och för företagare. Vi vill\r\nföra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen\r\n- att de flesta bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga\r\ninkomster skall betala 50 % på de högre inkomstdelarna. Folkpartiets förslag\r\ntill en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla består av följande\r\ndelar.\r\nAvskaffad värnskatt, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5\r\nprocentenheter.\r\nGränsen för statlig skatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år.\r\n\r\nFörvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten, vilket gör\r\ndet mer lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster.\r\nMed våra skatteförslag får över en miljon skattebetalare lägre marginalskatt.\r\nDet blir en ordentlig minskning av den andel som betalar statlig skatt.\r\nSänkta skatter skapar förutsättningar för tillväxt, ökar konkurrenskraften\r\ni en omvärld med generellt lägre skattetryck och gör det möjligt att\r\nhantera den demografiska utvecklingen utan nedskärningar i välfärdssystemen.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna är förespråkare för grön skatteväxling. Vi är\r\nprincipiellt för en lösning som lyfter av en del av skattebördan på arbete\r\noch lägger den på verksamhet som belastar miljön. Det är dock viktigt att\r\nskatteväxlingen inte leder till oavsiktliga effekter på inkomstfördelningen.\r\n\r\nI detta sammanhang tillstyrker vi de motionyrkanden som ligger i linje\r\nmed Folkpartiet liberalernas skattepolitiska inriktning.\r\n\r\n3.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatteskala och grundavdrag, m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Fi307 yrkandena 1 och 5, 2003/04:Sf400 yrkande\r\n7, 2003/04:N346 yrkande 3 och 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21, bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Sk252 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande\r\n32, 2003/04:Fi305 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk205, 2003/04:Sk257,\r\n2003/04:Sk267, 2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397,\r\n2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448, 2003/04:Sk455, 2003/04:Sf325\r\nyrkande 22, 2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 15, 2003/04:So572\r\nyrkande 8, 2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282\r\nyrkande 15, 2003/04:MJ401 yrkande 10, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5,\r\n2003/04:A258 yrkande 5 och 2003/04:A305 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nSyftet med skatter är det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel\r\natt solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den\r\nekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning.\r\nAlla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Strävan måste\r\ndärför vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar till arbete,\r\nsparande, hederlighet och företagande. Det föreligger ett ansvar från\r\nstatsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och\r\nskatterättsliga principer skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta\r\nansvar måste kombineras med ett gott förvaltarskap och solidaritet för\r\natt medborgare i sin tur genom statens goda exempel skall uppmuntras att\r\nsvara med solidaritet och en god skattemoral. Kristdemokraterna vill\r\nmedverka till en tydligare moralisk dimension i skattepolitiken och menar\r\natt både det totala skattetrycket och enskilda skatter med avseende på\r\nkonstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt\r\nlegitima. Ett osammanhängande skattesystem och illegitima skatter riskerar\r\natt undergräva skattemoralen. Ur ekonomisk synvinkel riskerar dessutom\r\nskatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett\r\nosunt ekonomiskt beteende. En social marknadsekonomi baserad på etiska\r\nprinciper och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden\r\nför ett gott samhälle.\r\nEn målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila\r\noch goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka\r\nsysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det\r\nresursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det\r\nskatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.\r\nI princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en\r\ninkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för\r\ntill exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett\r\ndelansvar i den offentliga verksamheten. Dagens inkomstskatter drabbar\r\nlåg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer\r\nhuvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens\r\nperspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för lägre inkomstskatter så att\r\nalla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina\r\ninkomster. Vidare behöver förändringar göras för att de val människor gör,\r\nexempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte skall påverkas\r\nnegativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar\r\nalltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska\r\nmarginaleffekterna.\r\nMedborgarna måste ha en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att\r\nbidra till samhällsutvecklingen. Vi vill föra en skattepolitik som är\r\nlångsiktigt stabil, är enkel och främjar en god ekonomisk utveckling samt\r\nen god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas\r\noch benägenheten till svartarbete minska.\r\nEtt viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt\r\nskall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd person skall inte\r\nbehöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop.\r\nVi föreslog inför 2004 en rad inkomstskattesänkningar och andra\r\nskattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande.\r\nFör det första föreslogs ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag om 30 000\r\nkr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten. Effekten blir jämfört\r\nmed regeringens förslag en skattesänkning med ca 330 kr per månad, eller\r\n3 990 kr per år för dem som har lägst grundavdrag. Förslaget ger\r\nförutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis\r\nen viktig förbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar.\r\nFör det andra föreslogs en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare\r\npå 3 600 kr per år för pensionsgrundande inkomster upp till 283 200 kr.\r\nReduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på inkomsten och\r\nupphör vid årsinkomster på 463 200 kr.\r\nFör det tredje föreslog Kristdemokraterna ett generellt statligt förvärvsavdrag\r\nberäknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet\r\nmotsvarande 4 % av denna inkomst. Förutom att ge hushållen ett ökat\r\nekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna. Detta sker i stället\r\nför regeringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare\r\nnedan. Från år 2005 skall motsvarande förvärvsavdrag vara 5 %.\r\nFör det fjärde föreslog Kristdemokraterna att värnskatten avvecklas från\r\n2005, då en fjärdedel tas bort. Enligt vårt budgetalternativ halveras\r\ndärefter värnskatten 2006. Den bör vara helt avskaffad fr.o.m. år 2007.\r\nDet bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften\r\nav en inkomstökning i skatt. Ett viktigt motiv för att inte ha extra hög\r\nstatlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande\r\nstudieskulder måste löna sig.\r\nEn skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster genomförs och\r\nbidrar till att minska den ekonomiska brottsligheten och den svarta\r\nsektorns utbredning.\r\nVi tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges den\r\ninriktning som Kristdemokraterna föreslagit.\r\n\r\n4.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (v)\r\nav Marie Engström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatteskala och grundavdrag, m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Sk378 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande\r\n32, 2003/04:Fi305 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi307 yrkandena 1 och 5,\r\n2003/04:Sk205, 2003/04:Sk252, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267, 2003/04:Sk361\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk397, 2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448,\r\n2003/04:Sk455, 2003/04:Sf325 yrkande 22, 2003/04:Sf400 yrkande 7,\r\n2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 8,\r\n2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande\r\n15, 2003/04:MJ401 yrkande 10, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N346\r\nyrkande 3, 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21, 2003/04:A258 yrkande 5 och\r\n2003/04:A305 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDen ökade internationaliseringen har bidragit till att olika länders\r\nskattenivåer jämförs i högre utsträckning än tidigare. Det är också ett\r\nuttryck för de delvis nya förutsättningar som alltmer lättrörliga skattebaser\r\ninnebär. Olikheter i skatteuttag avspeglar ofta olika ambitionsnivåer i\r\nvälfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara ett uttryck för det\r\nfaktum att en förmån i ett land rent tekniskt hanteras som en skattereduktion\r\nmedan den i ett annat land kan vara en skattepliktig ersättning. Det senare\r\när vanligt bl.a. i Sverige.\r\nVi menar att Sveriges modell för att organisera och finansiera den generella\r\nvälfärden är unik. Vi vill bygga vidare på den modellen. Målsättningen är\r\natt hitta varaktig finansiering för en tryggad och på sikt utbyggd välfärd.\r\nFör att ge legitimitet åt detta krävs acceptans hos breda grupper.\r\nDagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen i\r\nbörjan på 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg gjorts.\r\nDet handlar t.ex. om de allmänna egenavgifterna. Dessa infördes under\r\nmitten av 1990-talet och är avdragsgilla. Efterhand har löntagarna\r\nkompenserats för dessa avgifter genom en skattereduktion. Från och med år\r\n2002 utgår kompensation för 75 % av den allmänna pensionsavgiften. De\r\nåterstående 25 % är avdragsgilla. En tidigare skattereduktion för\r\nlåginkomsttagare har numera infogats i grundavdraget.\r\nVänsterpartiet föreslår en utredning där inkomstskattesystemet ses över.\r\nVi anser det nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt\r\nsom har en klar fördelningspolitisk profil och där vissa marginaleffekter\r\nså långt det är möjligt tas bort.\r\nUtformningen av dagens LO-puckel bör ifrågasättas i en sådan översyn.\r\nDels för att den i dag inte gynnar de inkomstgrupper som avsågs från början,\r\ndels för att den i kombination med andra regler kraftigt kan bidra till\r\nmarginaleffekterna. Ett alternativ är att i stället införa ett relativt\r\nhögt generellt grundavdrag men som inte avser statlig taxering och som\r\navtrappas vid inkomster över den övre brytpunkten. Nivån på grundavdraget\r\nbör bestämmas utifrån förväntat skatteuttag. Eftersom rätten till avdrag\r\nför 25 % av de allmänna pensionsavgifterna bidrar till en felaktig\r\nfördelningsprofil, bör den tas bort i en sådan omläggning.\r\nEtt inkomstskattesystem som går i linje med ovanstående resonemang skulle\r\nkunna skapa ett system som både är enklare och som upplevs som mer rättvist\r\nän dagens. Man bör även utreda om det finns ytterligare förändringar som\r\nkan förbättra inkomstskattesystemet vad gäller fördelningsprofil och\r\nmarginaleffekter.\r\nVad som ovan anförts om en översyn av inkomstskattesystemet bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (mp)\r\nav Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om situationen för glesbygdshushåll. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:MJ401\r\nyrkande 10, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423 och\r\n2003/04:Sk455 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 32, 2003/04:Fi305\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi307 yrkandena 1 och 5, 2003/04:Sk205,\r\n2003/04:Sk252, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267, 2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397,\r\n2003/04:Sk448, 2003/04:Sf325 yrkande 22, 2003/04:Sf400 yrkande 7,\r\n2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 8,\r\n2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande\r\n15, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N346 yrkande 3, 2003/04:N412\r\nyrkandena 15 och 21, 2003/04:A258 yrkande 5 och 2003/04:A305 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSyftet med den gröna skatteväxlingen är att öka miljörelateringen av\r\nskattesystemet. Skatteväxlingen skall utformas så att den bidrar till att\r\nfastställda miljömål uppnås. En central uppgift är därför att den skall\r\nbidra till en begränsning av koldioxidutsläppen. Skatteväxlingen skall\r\nockså bidra till en effektivare energianvändning och därigenom medverka\r\ntill att underlätta en avveckling av kärnkraften.\r\nDe ökade skatteintäkterna från höjda energi- och miljöskatter används\r\ntill att sänka skatten på arbete. Härigenom stimuleras arbetsutbudet och\r\nhävdas arbetslinjen i välfärdssystemen. De som drabbas av de höjda energi-\r\noch miljöskatterna skall kompenseras.\r\nMed hänsyn till att låginkomsttagare använder en större del av sin inkomst\r\ntill utgifter för energiförbrukning är inkomstskattesänkningar som framför\r\nallt gynnar låg- och medelinkomsttagare att föredra. Vidare måste\r\ninkomstfördelningseffekter, regionala effekter samt effekter på industrins\r\nkonkurrenskraft beaktas.\r\nUnder perioden 2001-2003 har drygt 8 miljarder kronor skatteväxlats. Härvid\r\nhar ökade transportkostnader för många låginkomsttagare i glesbygder mer\r\nän kompenserats av lägre fastighetsskatter, ökade grundavdrag och andra\r\nskattelättnader inom ramen för den generella skatteväxlingen. Åter andra\r\nhar själva kunnat påverka sina transportkostnader genom bättre underhåll\r\nav sina bilar och mer ekonomiska och miljöanpassade körvanor. Ändå finns\r\nhushåll, där den sammantagna effekten åtminstone på kort sikt blir negativ.\r\nProblemet bör också ses i ett bredare sammanhang, där andra för- och\r\nnackdelar för glesbygder tas med.\r\nMiljöpartiet vill ha en utredning med uppgift att kartlägga för hur många\r\nmänniskor nettoeffekten blir klart negativ och föreslå åtgärder för att\r\nmildra de sociala konsekvenserna av höjda koldioxidskatter för denna grupp,\r\nutan att miljöstyrningseffekten går förlorad.\r\nSom framhålls i motion Sk361 skulle en ökad kommunal självbestämmanderätt\r\ninom beskattningen kunna bidra till en mer rättvis fördelningspolitik och\r\nett bättre utnyttjande av skatterna som styrmedel. Jag anser att konsekvenserna\r\nav att ge kommunerna möjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning\r\nbör utredas.\r\nÄven på andra sätt vore det intressant att utreda möjligheterna att utöka\r\nden kommunala skattebasen. Precis som man på den statliga nivån (och i\r\nbegränsad omfattning via avgifter på den kommunala nivån) använder skatter\r\nsom styrmedel för samhället kan samma behov finnas lokalt. I dag finns\r\nmånga hinder, och för det mesta är det helt omöjligt med gällande\r\nlagstiftning för den kommun som vill växla över en del av inkomstskatterna\r\ntill miljöskatter eller andra skatter. En uppluckring av regelsystemet på\r\ndetta område hade enligt det gröna synsättet varit att föredra. Det hade\r\ngett möjlighet för kommuner att lokalt lösa aktuella problem som är svårare\r\natt lösa på statlig nivå. Som exempel kan sägas att Skåne län med ett\r\nannat regelsystem hade kunnat mota delar av den tunga trafiken genom att,\r\nmed en lokal beskattning, låta beskatta tung trafik hårdare än övriga\r\nlandet. Också en sådan möjlighet att utöka den kommunala skattebasen borde\r\nutredas.\r\nMed det anförda ställer jag mig bakom motionerna Sk401 yrkande 10 och\r\nSk361 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n6.      Nyckelpersoner, punkt 2 (v)\r\nav Marie Engström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att tillämpningen av beslutet om skattelättnader\r\nför utländska nyckelpersoner snarast bör utvärderas. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Sk255.\r\nStällningstagande\r\nSkattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på vissa\r\nvillkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av lönen\r\nundantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För att kunna\r\ntillämpa bestämmelserna har krav ställts på specialistkompetens eller att\r\ndet är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med en\r\nsådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det finns betydande\r\nsvårigheter att rekrytera inom landet.\r\nRedan då beslutet fattades i riksdagen påpekade vi från Vänsterpartiets\r\nsida att det kan uppstå gränsdragnings- och avvägningsproblem. Vi såg två\r\nskäl till detta. Dels på grund av de avsteg från likformighet i\r\ninkomstbeskattningen som förslaget innebar, dels på grund av de ibland svåra\r\nbedömningar av vilka som tillhör personkretsen, som måste göras i\r\nForskarskattenämnden.\r\nMot bakgrund av detta anser Vänsterpartiet att tillämpningen av beslutet\r\nom skattelättnader för utländska nyckelpersoner snarast bör utvärderas.\r\n\r\n7.\r\nIdrottskonto, punkt 4 (kd, c)\r\nav Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om s.k. idrottskonton. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Kr285 yrkande 9 och 2003/04:Kr385 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKarriären för en professionell idrottsman eller kvinna skiljer sig från\r\nde flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad\r\ntill några få år tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt\r\natt idrottaren tjänar mycket pengar under några år för att sedan tjäna\r\navsevärt mindre. Resultatet av detta bli att idrottaren tvingas betala\r\nmycket höga skatter under de år han eller hon tjänar som mest trots att\r\ndet är väl känt att inkomsten kommer att minska kraftigt inom några år.\r\nPå grund av detta är det i dag vanligt att framgångsrika idrottare flyttar\r\nutomlands.\r\nFör att lösa detta problem finns möjligheten att införa s.k. idrottskonton,\r\nvilket finns bl.a. i Norge och Finland. Syftet är att plana ut livsinkomsten.\r\nIdrottaren sätter en viss del av sin inkomst på kontot, ofta maximalt en\r\nviss del av inkomsten, och så länge de sitter där är de skattebefriade.\r\nIdrottaren skattar i stället på inkomsten när den tas ut från kontot,\r\nvilket sker under några år när idrottskarriären är över. Systemet kan\r\njämföras med det s.k. skogskontot där skogsägare kan sprida sin inkomst\r\növer flera år.\r\nNaturligtvis finns det svårigheter med att införa idrottskonton. Bland\r\nannat krävs att vissa avgränsningsfrågor utreds ordentligt. Vi anser dock\r\natt det finns stora fördelar med ett sådant system och menar därför att\r\ndet finns anledning att utreda om det går att införa konton av detta slag\r\ni Sverige.\r\n\r\n8.      Motion och friskvård, punkt 5 (kd, c)\r\nav Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att öka möjligheterna för arbetsgivare att med\r\nfull avdragsrätt satsa på friskvård för anställda. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Sk443 och 2003/04:Kr329 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sk309 yrkande 1, 2003/04:Sk394 och 2003/04:MJ475 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMedarbetarna är företagens viktigaste resurs. Hälften av medarbetarna som\r\när sjukskrivna uppger att arbetet bidragit till sjukskrivningen. Det är\r\nvanligt med nack- och axelproblem. Förebyggande åtgärder är oerhört viktigt\r\nför att mot-verka sådana problem. För att minska samhällets kostnader för\r\nsjukskrivna måste även förebyggande åtgärder premieras.\r\nMänniskor som får uppskattning på sin arbetsplats mår bättre. Detta gör\r\natt de fortsätter att prestera bra. Det blir med andra ord en positiv\r\nspiral. Det ligger därför i arbetsgivarnas intresse att skapa en god\r\natmosfär på arbetsplatsen, och en viktig del av denna arbetsmiljö är\r\narbetstagarna. Företag har med andra ord ett egenintresse att satsa på sina\r\nanställda. Men detta kan leda till problem med Skatteverket om det inte\r\ngörs inom skattereglernas snäva ramar. Satsningens positiva atmosfär kan\r\ndelvis spolieras av att arbetstagarna blir eftertaxerade.\r\nDen arbetsgivare som väljer att satsa på t.ex. inredning eller nya maskiner\r\nkan dra av dessa kostnader i deklarationen. Men om arbetsgivaren i stället\r\nväljer att satsa ett belopp per anställd som den anställde kan disponera\r\növer för friskvård och utbildning så finns exempel på att Skatteverket\r\nansett det vara en löneförmån. Detta gör insatsen med ett penndrag dyrare,\r\neftersom arbetsgivaren skall betala sociala avgifter och arbetstagaren\r\nskall lägga förmånsvärdet till sin arbetsinkomst.\r\nEnligt dagens regler kan arbetsgivare erbjuda anställda friskvård som\r\nskattefri förmån om den är av mindre värde. Problemet är att för skattefrihet\r\nkrävs att det inte är fråga om någon s.k. exklusiv motionsform och att\r\nmotionen inte kostar mer än några tusenlappar. Vi menar att dagens regler\r\nger uttryck för en föråldrad syn på motion och andra friskvårdande\r\naktiviteter.\r\nFör många arbetsgivare är de anställdas inställning det som är viktigast\r\nför att få en bra psykosocial arbetsmiljö. Arbetsgivare som vill satsa på\r\nde anställda så att de blir fysiskt och psykiskt starkare skall inte hämmas\r\nav skattereglerna. Denna satsning tjänar både arbetsgivare och arbetstagare\r\npå. Även staten får del av fördelarna genom minskade kostnader för sjukvård,\r\nsjukpenning m.m. och ökade inkomster om fler arbetar till pensionsåldern.\r\n\r\nUtrymmet för personalvårdsförmåner som leder till ökad friskhet och\r\nfrånvaro av sjukdomssymtom måste därför ökas. Detta är ett motdrag för att\r\nhindra bl.a. de ökade sjukskrivningarna men är också ett led i att få\r\nfler att finna glädje i att gå till arbetet ända fram till pensionsåldern.\r\nDärför bör kravet att personalvårdsförmåner skall vara av mindre värde\r\nför att inte tas upp till beskattning i 11 kap. 11 § inkomstskattelagen\r\navskaffas.\r\nVi anser att arbetsgivarens avdragsrätt inte är tillräcklig utan att\r\narbetstagaren måste kunna erbjudas friskvård utan skattekonsekvenser. Den\r\nförebyggande friskvården hindrar kostnader och lidande och minskar\r\nbelastningen på sjukförsäkringen. Friskvård bör därför vara en skattefri\r\nförmån fullt ut.\r\n\r\n9.      Kulturcheckar, punkt 6 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kulturcheckar. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Kr371 yrkande 4 och 2003/04:Kr391 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKulturpolitiken måste främja alla samhällets delar att ta aktiv del i det\r\nsvenska kulturlivet genom att skapa möjligheter för ett ömsesidigt utbyte\r\nmellan kulturskapare och samhällets aktörer. Näringslivet har såväl behov\r\nsom ansvar som sträcker sig utanför den rent affärsmässiga verksamheten.\r\nKulturlivet har i sin tur behov av vidgade möjligheter att utöva och\r\nsprida sin konst både inom och utom etablerade institutioner. Genom ett\r\nsamarbete med det privata näringslivet kan kulturen nå ut till nya grupper\r\noch näringslivet får en möjlighet att ta ett visst samhällsansvar. Vi\r\nanser därför att möjligheterna för privata aktörer att ta ett ekonomiskt\r\nansvar för kulturen måste förbättras.\r\nEtt långsiktigt samarbete mellan kultur och näringsliv, som bygger på\r\nrespekt och som inte inskränker den konstnärliga friheten, kan ge vidgade\r\nmöjligheter både i form av bättre finanser och nya arbetsformer. Det är\r\nockså ett sätt att uppfylla det kulturpolitiska målet att nå nya grupper.\r\nDen privata finansieringen via sponsring skall dock vara ett komplement,\r\ninte en ersättning för statliga insatser.\r\nKunskapen om kulturens betydelse för människors hälsa bör komma företagen\r\ntill del. Det bör också bli möjligt för företag att bidra till sina\r\nanställdas kulturella upplevelser genom skapandet av ett system med\r\nkulturcheckar. Kulturcheckarna kan vara en skattebefriad löneförmån från\r\narbetsgivaren till löntagaren och skall inte heller belasta företaget med\r\nskatter eller sociala avgifter. De skattemässiga villkoren skall alltså\r\nvara desamma som när företag i dag subventionerar motionsaktiviteter för\r\npersonalen. Kulturchecken skall vara ett betalningsmedel som kan användas\r\nför inköp av t.ex. böcker, konst, teater, konserter, opera, balett,\r\nmuseibesök m.m. Kulturchecken kan skötas och organiseras av en stiftelse\r\ndär det ingår utvalda institutioner och organisationer inom kulturlivet\r\nsom även ansvarar för att teckna avtal med de intressenter vars verksamhet\r\neller produkter kan köpas med kulturchecken. Kulturchecken skulle ge fler\r\nmänniskor möjlighet att få del av olika kulturupplevelser, vilket har\r\npositiva effekter på hälsan.\r\n\r\n10.     Studenters skattefria stipendier, punkt 7 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om studenters skattskyldighet för stipendier. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 38 och\r\n2003/04:Sk416.\r\nStällningstagande\r\nOm en student vid Göteborgs universitet åtar sig ett uppdrag - t.ex. som\r\nstudentföreträdare i en fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning\r\nför uppdraget, blir studenten enligt det interna språkbruket \"smittad\".\r\nDet innebär enligt skattekontoret i Göteborg att studenten i fråga under\r\ninnevarande och de därpå följande två åren inte kan erhålla skattefritt\r\nstipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller\r\ntill en vetenskaplig konferens. Enligt tolkning av skattekontoret i\r\nGöteborg är universitetet skyldigt att dra preliminär inkomstskatt från\r\nersättningen, eftersom studenten, med hänvisning till tidigare arvodering,\r\när att betrakta som arbetstagare enligt inkomstskattelagen. Detta ställer\r\nnaturligtvis till stora problem för studenterna och motverkar universitetets\r\nsträvan att öka studenternas deltagande i beslutsprocessen.\r\nEnligt uppgift gör skattekontoren på andra högskoleorter en för studenterna\r\nmer positiv tolkning av lagstiftningen.\r\nDet är angeläget att regeringen utreder dessa förhållanden och om det är\r\nnödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt\r\nför universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär\r\nskatt på smärre stipendier till studenter.\r\n\r\n11.     Reseavdrag, punkt 11 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en sänkt gräns för reseavdrag och ett månadsbaserat\r\nreseavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi307 yrkande 6 och\r\navslår motionerna 2003/04:T392 yrkande 3, 2003/04:T472 yrkande 3,\r\n2003/04:N288 yrkande 8 och 2003/04:N328 yrkandena 28 och 29.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet\r\nsänks från 7 000 till 5 000 kr från 2005. Avdragsrätten skall även gälla\r\nför den del av resan som görs till eventuell barnomsorg. Detta innebär\r\natt resekostnader på ytterligare 2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med\r\ni dag.\r\nFörslaget skall ses både som ett stöd för personer i glesbygd och andra\r\nsom inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen och\r\nsom en stimulans till rörlighet på arbetsmarknaden.\r\nSkatteverket bör också få i uppdrag att utreda möjligheterna för att göra\r\ndet möjligt för inkomsttagare att få ta del av reseavdraget månadsvis i\r\nstället för årsvis. På så viss får även säsongsarbetande personer ta del\r\nav avdraget i större utsträckning.\r\n\r\n12.     Reseavdrag, punkt 11 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om reseavdraget. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotion 2003/04:N328 yrkandena 28 och 29 och avslår motionerna 2003/04:Fi307\r\nyrkande 6, 2003/04:T392 yrkande 3, 2003/04:T472 yrkande 3 och 2003/04:N288\r\nyrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nEn väl utbyggd infrastruktur och fungerande kommunikationer är väsentliga\r\ndelar i arbetet med att förstora arbetsmarknaderna. Med en god infrastruktur\r\noch fungerande kommunikationer ökar förutsättningarna för pendling till\r\noch från arbetet. Brister i kollektivtrafik och ett högt bensinpris bidrar\r\ntill att rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden minskar.\r\nReseavdraget till och från arbetet bör omvandlas till en skatterabatt\r\nmotsvarande en höjning till 20 kr per mil. Skatterabatten skall även\r\nomfatta resor till och från barnomsorg för att förbättra möjligheterna att\r\nta ett arbete inom ett större arbetsmarknadsområde.\r\nVidare bör den \"självkostnadspremie\" motsvarande 7 000 kr som i dag finns\r\ni reseavdraget fortsättningsvis delas upp på årets 12 månader för att öka\r\nmöjligheten för säsongsarbetare att kunna ta del av reseavdraget.\r\n\r\n13.     Arbetsrum i bostaden, punkt 12 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en utvidgning av rätten till skatteavdrag för\r\narbetsrum i bostaden. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Sk219.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas bl.a. av att alltfler\r\narbetstagare utför arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler\r\nfasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga\r\narbetsplatser och av ett arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet\r\nutförs i arbetstagarens hem.\r\nDenna samhällsutveckling motiverar en radikal omprövning av den hittillsvarande\r\nmycket stränga lagstiftning beträffande rätt till skatteavdrag för arbetsrum\r\ni hemmet som har gällt, i princip oförändrad, i decennier. I våra\r\nförvaltningsdomstolar har också utvecklats en extremt fyrkantig och rigid\r\nrättspraxis på området. Denna praxis har i vissa fall tagit sig närmast\r\nparodiska uttryck. Begrepp som \"från bostaden avskilt utrymme\" har föranlett\r\nföretagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att undra om man måste\r\nmura igen dörren och ordna entré till arbetsrummet via repstege.\r\nLagen och rättstillämpningen måste, enligt vår mening, anpassas till\r\nrådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen\r\nriskerar annars att kraftigt motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd\r\nutveckling på arbetsmarknaden. Synen på rätten till avdrag för arbetsrum\r\ni bostaden för arbetstagare som regelmässigt, och som en del i\r\narbetstagarförhållandet, utför arbete i hemmet är ett tydligt sådant exempel.\r\nAv regionalpolitiska skäl ges arbetstagare stöd till hemresor om man tar\r\nett arbete långt från hemmet. Detta är ett sätt att stimulera människor\r\natt ta arbeten på andra orter än hemorten. Ett effektivare sätt är dock\r\nsannolikt att stimulera arbetssätt som innebär att människor kan arbeta\r\npå distans. En viktig åtgärd är då att vidga rätten till avdrag för sådana\r\nkostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade till arbetet.\r\n\r\n14.     Hushållstjänster och ROT-avdrag, punkt 13 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf\r\nSjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en skattereduktion för hushållstjänster. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Sk426 och bifaller delvis motionerna\r\n2003/04:Fi306 yrkande 12, 2003/04:Sk209, 2003/04:Sk265, 2003/04:Sk271,\r\n2003/04:Sk291, 2003/04:Sk311, 2003/04:Sk312, 2003/04:Sk343, 2003/04:Sk415,\r\n2003/04:Sk427, 2003/04:Sk433, 2003/04:Sf325 yrkande 29, 2003/04:Sf356\r\nyrkande 5, 2003/04:Sf397 yrkande 9, 2003/04:Sf400 yrkande 5, 2003/04:Sf404\r\nyrkande 14, 2003/04:N346 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 22, 2003/04:A307\r\nyrkande 19, 2003/04:A309 yrkande 7, 2003/04:A371 yrkande 16 och 2003/04:Bo297\r\nyrkande 15.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som utförs\r\ni det egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.\r\nDet finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. Totalt är nästan vart\r\nfjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp ibland eller regelbundet.\r\nVi vet dock att det är det höga skatteuttaget som hindrar efterfrågan och\r\nutbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter\r\noch moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med\r\nnormala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster,\r\nsom städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning\r\nsker därför svart. Riksskatteverkets undersökningar visar att skatt på\r\noredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år.\r\nHushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.\r\nVårt förslag förbättrar förutsättningarna för den vita marknaden för\r\nhushållstjänster.\r\nDet gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler\r\npressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första\r\nkontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till\r\nskattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig\r\ni ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i\r\nsocialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.\r\nDet ökar valfriheten för hushållen. Med ett ökat utbud av servicetjänster\r\nökar också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan\r\natt arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet eller att arbeta mindre\r\noch i stället göra hemarbetet själva.\r\nDet ökar jämställdheten. Jämställdheten har visserligen gjort framsteg\r\nunder de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har\r\nhuvudansvaret för hemmet och barnen och som utför merparten av det oavlönade\r\nhemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt\r\nkunnande på en vit marknad som från att köpa sig servicetjänster.\r\nDet ökar antalet jobb. Det är svårt att med någon större precision ange\r\nhur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt\r\nklart är det ett betydande antal personer, av vilka flera har svårt att\r\nkomma in på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.\r\nDet ökar effektiviteten i ekonomin. Individens fria val mellan fritid,\r\noavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora\r\nskattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna minskar\r\nsnedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna\r\nköpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete\r\neller till att tillbringa den med barnen.\r\nDet är de tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten\r\nsom skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för\r\nett antal hushållstjänster där det är lätt att \"göra det själv\" och där\r\nnågon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning\r\noch barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis\r\nutförs på en vit marknad som målning, snickeriarbete och reparation av\r\nhushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster,\r\nexempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte utförs\r\ni hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.\r\nNär en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion\r\nfrån ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt\r\nvid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har betalat\r\noch hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full skatt.\r\nFöretaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna månatliga\r\nskattedeklarationen.\r\n\r\n15.     Förmån av hemtjänster, punkt 14 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om införande av schablonbelopp för förmån av\r\nhushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sk446.\r\nStällningstagande\r\nTempot i dagens arbetsliv är för många högt uppskruvat. Till detta kommer\r\natt i dagens familjer är oftast båda föräldrarna yrkesarbetande. En bransch\r\nsom utvecklats de senaste åren är den för hushållstjänster. Det har dock\r\nuppmärksammats att den svarta sektorn i denna bransch inte är obetydlig.\r\nDetta innebär inte bara skattebrott utan även att de personer som utför\r\ntjänsterna ofta står utan anställningstrygghet, socialförsäkringsskydd m.\r\nm.\r\nHushållssysslor är en typ av tjänster som då de betalas av privatpersoner\r\nofta antingen subventioneras av kommunerna, då de tillhandahålls dem som\r\nhar rätt till hjälpen enligt t.ex. socialtjänstlagen, eller sker inom den\r\nsvarta sektorn. Som exempel kan nämnas att bara ingångslönen i ett av de\r\nstörre seriösa hemtjänstföretagen är minst 76 kr per timme. Därtill kommer\r\nsocialavgifter m.m. Detta indikerar att de etablerade företag som betalar\r\nskatter och avgifter och betalar avtalsenliga löner tvingas ta ut ett\r\npris som är högre än privatpersoners betalningsvilja för att få hushållssysslor\r\nutförda.\r\nVissa arbetsgivare har velat tillhandahålla hushållstjänster till sina\r\nanställda. Arbetsgivarna har ofta motiverat arrangemanget med att det\r\ninnebär att de anställda kan koncentrera sig på arbetet och har lättare\r\natt arbeta över då det behövs om någon annan sköter vissa hushållssysslor\r\nsom t.ex. städning. Om ett företag ger sina anställda hushållstjänster är\r\ndet en förmån som skall beskattas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet\r\nsätts för närvarande till det pris som arbetsgivaren betalat för att få\r\nhushållstjänsten utförd, dvs. högre än vad privatpersoner normalt är\r\nberedda att betala för att få tjänsten utförd.\r\nDet bör därför införas ett schablonbelopp för värderingen av förmånens\r\nvärde som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Schablonbeloppet\r\nkan sedan knytas till basbeloppet så att förmånen följer prisutvecklingen.\r\nGenom att sätta ett schablonbelopp för värderingen av förmånen ökar\r\nförutsebarheten för hur förmånen skall värderas. Om schablonbeloppet utgår\r\nfrån hushållens värdering av värdet för tjänsten blir det samtidigt\r\nförmånligt för anställda att ta emot förmånen (i stället för högre lön som\r\nkan användas till att köpa tjänsten svart). Detta kommer att hämma den\r\nsvarta sektorn i branschen. Riksrevisionsverket fann att genomsnittlig\r\nsvart lön var 112 kr per timme år 1997 (se Riksrevisionsverkets rapport\r\nSvart arbete - Arbetstagare och företagare del 2- Omfattning RRV 1998:28).\r\nLO har i boken \"Arbetsmarknadens frontlinje\" uppgett att 56 kr var den\r\ngenomsnittliga svarta timlönen för städning år 1997. Ett annat alternativ\r\när att jämföra med kommunernas taxor för hemtjänst respektive förskola.\r\nPriset\r\nför vit städning är ca 250-300 kr per timme, men svart städning kan fås\r\nför en tredjedel av priset. Vi anser att konkurrenssnedvridningen redan\r\när ett faktum på grund av den svarta marknaden för hushållstjänster.\r\nFörslaget stimulerar en vit marknad för tjänster som underlättar vardagen\r\nför dem som arbetar. Vi menar att de minskade skatteinkomsterna på grund\r\nav det låga schablonbeloppet till viss del kompenseras av den inkomstskatt,\r\narbetsgivaravgifter m.m. som kommer att betalas för dem som arbetar med\r\nhushållstjänsterna.\r\nDet är viktigt att den svarta ekonomin bekämpas. Genom ovanstående förslag\r\nkan en viss del av den svarta sektorn inom hemtjänstbranschen konkurreras\r\nut av dem som betalar skatter m.m. och följer arbetsrättslagstiftningen.\r\nEnligt vår mening bör det därför införas ett schablonbelopp för värdering\r\nav förmånen som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja för tjänsterna.\r\n\r\n16.     Gåvor och bidrag till ideell verksamhet, punkt 15 (fp)\r\nav Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till internationell\r\nbiståndsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi305\r\nyrkande 14 och 2003/04:So635 yrkande 9 och bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:U207 yrkande 2, 2003/04:Sk227 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk256 yrkande\r\n1, 2003/04:Sk264, 2003/04:Sk285 yrkande 1, 2003/04:Sk290 yrkandena 3 och\r\n4, 2003/04:Sk325, 2003/04:Sk336 yrkande 1, 2003/04:Sk373, 2003/04:Sk430,\r\n2003/04:Ju443 yrkande 12 och 2003/04:Kr329 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDen frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket. Först\r\noch främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare folket i\r\nmottagarlandet än vad statlig biståndsverksamhet kan komma. I vissa fall\r\när frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla utländskt bistånd.\r\nDessa människor drivs av ett starkt ideellt engagemang och åstadkommer\r\nofta stora resultat med förhållandevis små resurser. Den frivilliga hjälpen\r\när också viktig för att förankra den internationella solidariteten hos\r\ndet svenska folket. Fadderbarnsverksamhet, Röda Korset, Amnesty, Rädda\r\nBarnen och Diakonia är exempel på verksamheter och organisationer som\r\ninte bara gör fantastiska insatser i fjärran länder utan också för in\r\ntredje världen i vår svenska vardagsverksamhet. Årligen skänker svenska\r\nfolket i storleksordningen en och en halv miljard kronor till internationell\r\nhjälpverksamhet.\r\nDet finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt resursflöde\r\nfrån Sverige till behövande människor på andra kontinenter. En avdragsrätt\r\nför denna typ av stöd finns i ett flertal andra länder, såsom Danmark,\r\nFinland, Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA. Möjligheterna att\r\ninföra en avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete även\r\ni Sverige bör enligt vår mening utredas.\r\nArgumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är\r\nflera:\r\nDen ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon själv\r\nprioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.\r\nDen tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som biståndsorganisationerna\r\nutför.\r\nDen ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och näringslivet.\r\n\r\nDen ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.\r\nDen bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa hamnar\r\n\"utanför listan\".\r\nRegeringen bör så snart som möjligt lägga fram ett förslag om en avdragsrätt\r\nför gåvor till internationell biståndsverksamhet, med en beloppsbegränsning.\r\nAvdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller för gåvor till enskilda\r\norganisationer som utövar just internationell biståndsverksamhet eller på\r\nnågot annat sätt verkar för internationellt samförstånd, demokrati eller\r\nrespekt för de mänskliga rättigheterna.\r\n\r\n17.     Gåvor och bidrag till ideell verksamhet, punkt 15 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 1, 2003/04:Sk264,\r\n2003/04:Sk373 och 2003/04:Kr329 yrkande 7 och bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:U207 yrkande 2, 2003/04:Fi305 yrkande 14, 2003/04:Sk227 yrkandena\r\n1-3, 2003/04:Sk285 yrkande 1, 2003/04:Sk290 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Sk325,\r\n2003/04:Sk336 yrkande 1, 2003/04:Sk430, 2003/04:Ju443 yrkande 12 och\r\n2003/04:So635 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nParallellt med och inom många av de traditionella folkrörelserna har det\r\nunder årtionden vuxit fram ett stort antal ideella organisationer, föreningar\r\noch stiftelser vars syfte är att stödja och hjälpa utsatta grupper i\r\nsamhället både inom och utanför landets gränser. Organisationerna kanaliserar\r\nmänniskors vilja att hjälpa andra och gör det utan eget vinstintresse.\r\nBRIS, Rädda Barnen, Cancerfonden, Röda Korset, Lutherhjälpen, Läkare utan\r\ngränser är bara några exempel på organisationer som gör ett ovärderligt\r\narbete för sina medmänniskor. För många människor består det sociala\r\nengagemanget i regelbundet eller punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet\r\ni olika former. De frivilliga insamlingarna uppgår till betydande belopp.\r\nI Sverige skänktes kontanta gåvor till de s.k. 90-kontona till ett värde\r\nav ungefär 3,4 miljarder kronor år 2001. Den totala summan för gåvor till\r\nsamtliga ideella organisationer uppskattas till ungefär det dubbla.\r\nPå många håll i världen är det möjligt att göra skatteavdrag för kostnaden\r\nför gåvor till ideella organisationer; alla övriga 14 EU-länder har olika\r\ntyper av system för avdragsmöjligheter. Även i vårt grannland Norge har\r\nmedborgarna viss möjlighet att göra avdrag för gåvor. Där ges möjlighet\r\ntill skatteavdrag för såväl enskilda personer som näringsidkare när det\r\när fråga om gåvor till vetenskaplig forskning eller yrkesutbildning som\r\nkan ha betydelse för givarens verksamhet. Enskilda personer har dessutom\r\nen begränsad avdragsrätt för gåvor till vissa frivilligorganisationer som\r\nbedriver verksamheter såsom omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn\r\noch ungdomar, religiös verksamhet, verksamhet till värn för människors\r\nrättigheter, katastrofhjälp m.m.\r\nI Sverige får varken privatpersoner eller företag göra avdrag för gåvor\r\noch donationer till ideella föreningar. Detta gäller oavsett om det är\r\nfråga om allmännyttiga ideella föreningar eller inte. Sverige kan inte\r\nhoppas på en växande ideell sektor utan att vi från lagstiftarnas sida\r\nskapar möjligheter för ett ökat engagemang och ett ökat givande. Det finns\r\ningen anledning att tro att Sverige så påtagligt skulle skilja sig från\r\nandra länder. Kristdemokraterna anser att det finns all anledning att se\r\növer möjligheterna att stärka de ideella organisationerna genom en möjlighet\r\ntill avdragsrätt för gåvor.\r\nAvdragsrätten skall givetvis begränsas till sådana organisationer som\r\nriksdagen anser uppfyller vissa krav. Ett av dessa krav bör vara att de\r\nskall främja socialt, välgörande, religiöst, politiskt, konstnärligt,\r\nidrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart arbete. Den mottagande\r\norganisationen måste dessutom kunna redovisa att huvuddelen, minst 80 %\r\nav dess verksamhet, går till det ideella ändamålet och att organisationen\r\ninte är vinstdrivande. Organisationen måste arbeta med demokratiska\r\nstyrelseformer och revision.\r\nKristdemokraterna har i andra sammanhang också presenterat förslag på\r\nbeloppsgränser för avdragen, nämligen att fysiska personer skulle kunna\r\nskänka upp till ett halvt basbelopp (f.n. ca 19 300 kr) varje år och göra\r\nskatteavdrag för det. Juridiska personer skulle kunna skänka upp till fem\r\nbasbelopp, (f.n. ca 193 000 kr) varje år och göra skatteavdrag för det.\r\nDe\r\nkostnader som skattelättnader skulle medföra för statskassan får man dock\r\nigen mångfalt i form av en rad välfärdsvinster genom det arbete som de\r\nideella organisationerna utför. Skatteintäkterna för staten förväntas\r\nenligt detta förslag bli cirka 2 miljarder kronor enligt riksdagens\r\nutredningstjänst. Regeringen bör återkomma med förslag om avdragsrätt för\r\ngåvor till ideella organisationer.\r\n\r\n18.     Uthyrning av bostad, punkt 16 (m, fp, kd)\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf\r\nSjösten (m), Gunnar Andrén (fp) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk245, 2003/04:Ub385\r\nyrkande 6, 2003/04:N341 yrkande 9, 2003/04:Bo226 yrkande 1, 2003/04:Bo253\r\nyrkande 9, 2003/04:Bo257 yrkande 4 och 2003/04:Bo297 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSituationen för våra studenter vad gäller bostäder är kritisk. Bristen är\r\nså extrem att studenterna numera börjar undvika de större universitetsstäderna\r\nsom Stockholm, Uppsala och Lund. Bostadsbristen har blivit ett hot mot\r\nvalfriheten och den öppna högskolan.\r\nBostadssituationen för de studerande är sådan att de inte kan vänta på\r\natt nya bostäder skall byggas. De behöver bostäder nu. Det är därför av\r\nyttersta vikt att man omedelbart får fram studentbostäder till landets\r\nbostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många bostäder är att\r\ngöra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin privata\r\nbostad. Inte minst skulle många villaägare kunna erbjuda uthyrningsrum.\r\nDagens\r\nskatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder för detta.\r\nI princip skall alla hyresintäkter beskattas, och många drar sig därför\r\nför att ta det extra besvär det innebär att hyra ut. Det är inte omöjligt\r\natt en del sådan uthyrning sker men utan att den extra inkomsten deklareras.\r\nMed en skattelagstiftning som gör det mer intressant att hyra ut\r\nprivatbostäder skulle många också med begränsade ombyggnader kunna få\r\nytterligare\r\nen mindre lägenhet i sin villa.\r\nGränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör därför\r\nhöjas. Det skulle omgående skapa tusentals hyresmöjligheter för studenter\r\n- och för den delen andra människor som vill bo centralt, t.ex. människor\r\nsom flyttar till en storstad för att arbeta eller invandrar hit från andra\r\nländer.\r\n\r\n19.     Hyresgästers självförvaltning, punkt 17 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att hyresgästernas möjligheter till självförvaltning\r\nbör stimuleras. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\nHyresgästernas möjligheter till självförvaltning bör stimuleras.\r\nSjälvförvaltningen ökar intresset för bostaden och det hus och område den är\r\nbelägen i. Hyresgästinflytande kan utövas dels i varje enskild lägenhet,\r\ndels i varje kvarter eller bostadsområde, av hyresgästerna tillsammans.\r\nDetta kan få särskilt stor betydelse i s.k. utsatta områden. Den ger\r\nockså möjligheter till ökade grannkontakter, gemenskap och ökad trivsel.\r\nFörutsättningar för självförvaltning i de större bostadsområdena bör\r\nsärskilt uppmärksammas. Inte minst viktigt är det att ungdomar aktivt\r\nmedverkar i skötseln och utformningen av sin miljö.\r\nFör att främja självförvaltning bör taket för skattefrihet höjas och\r\nförbudet mot olika ersättning för dem som deltar i verksamheten upphävas.\r\nAtt inte olika ersättning får ges är i praktiken en inskränkning gentemot\r\ntidigare gällande principer.\r\n\r\n20.     Uttag av pension från 55 års ålder, punkt 19 (m, fp)\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar\r\nAndrén (fp) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utredning av inverkan på arbetskraftsutbudet av\r\n55-årsregeln för uttag av pensionssparande. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:A370 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nSparande i privata pensionsförsäkringar och annat pensionssparande har en\r\nstor och positiv betydelse både som sparform och som en del av tryggheten\r\ninför ålderdomen.\r\nDet finns tecken på att 55-årsgränsen för tidigaste uttag av pension bidrar\r\ntill att tidigarelägga faktisk pensionsålder, framför allt i vissa\r\nyrkesgrupper. Det bör övervägas att höja åldern för tidigast möjliga uttag,\r\nmen den kan självfallet aldrig ligga högre än den tidpunkt då den flexibla\r\npensionen i det nya allmänna systemet för ålderspension tidigast kan tas\r\nut. Vi anser inte att det i dag finns ett tillräckligt underlag för ett\r\nbeslut om en sådan ändring, som givetvis bara skulle kunna avse uttag av\r\ndet sparande som görs efter regeländringen. Frågan borde dock utredas,\r\noch 55-årsregelns effekt på arbetsutbudet analyseras närmare. För att ge\r\nunderlag för riksdagens överväganden bör regeringen låta genomföra en\r\nsådan utredning.\r\n\r\n21.     Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien, punkt 24 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att svenska medborgare inte skall behöva betala\r\nskatt på sina inkomster till två stater, för att först i efterhand få\r\ntillbaka skatten från en av de berörda staterna genom avräkning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Sk328.\r\nStällningstagande\r\nMänniskors möjlighet och benägenhet att flytta mellan olika länder ökar\r\nalltmer. Detta ställer i sin tur större krav på bl.a. skattelagstiftningen.\r\nNär det gäller beskattning av arbete så följer av OECD:s modellavtal att\r\ninkomsterna i regel tas upp till beskattning i det land personen i fråga\r\narbetar.\r\nFör de flesta svenskar som är bosatta och arbetar i utlandet gäller att\r\nman skall betala sin skatt i det land där man bor. Ett undantag är dock\r\nskatt på pensioner från stat och kommun som beskattas i Sverige för\r\nsvenskar i utlandet. För undvikande av dubbelbeskattning finns ofta särskilda\r\navtal mellan länderna.\r\nNär det gäller förhållandena för svenska pensionärer som är bosatta i\r\nSpanien, så medger Sverige avräkning först efter det att skatten erlagts.\r\nJämkningsmöjligheter saknas. Detta kan leda till likviditetsproblem för\r\nden enskilde. Sverige har möjlighet att tillsammans med Spanien ändra i\r\ndubbelbeskattningsavtalet. Ett annat alternativ är att ändra i intern\r\nsvensk lagstiftning. Det senare torde var den mest framkomliga vägen.\r\nEnligt vår mening bör principen vara att svenska medborgare inte skall\r\nbehöva betala skatt på sina inkomster till två stater, för att först i\r\nefterhand få tillbaka skatten från en av de berörda staterna genom avräkning.\r\nRegeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär\r\natt denna olägenhet undanröjs.\r\n\r\n22.     Ersättning till aktiva i ideella föreningar, punkt 26 (c)\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om idrottsföreningarnas skattesituation. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 16 och 2003/04:Kr285\r\nyrkande 7 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk396, 2003/04:Sk441 och\r\n2003/04:Kr285 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nGrunden för idrottsföreningarnas verksamhet är ideella ledares insatser.\r\nDet gäller inte bara tränare osv. utan också de föreningsledare som håller\r\nigång föreningarna. Det har blivit allt svårare att rekrytera ledare som\r\när beredda att ta ett övergripande ansvar för föreningarna. Ett troligt\r\nskäl kan vara att det har blivit allt krångligare att leda en förening.\r\nDetta gäller särskilt föreningarnas skattesituation.\r\nAv Riksidrottsförbundets skatteutredning kan utläsas att reglerna för\r\nföreningarna på många områden är så oklara att inte ens landets främsta\r\nexperter alltid klarar av att tolka dem. Då kan man förstå att det måste\r\nvara svårt för idrottens ideella föreningskassörer att klara av att förstå\r\nreglerna. I utredningen beskrivs hur människor inom idrottsrörelsen\r\ntröttnat på sitt engagemang på grund av det svåra regelsystemet.\r\nReglerna måste vara enkla att förstå och det måste finnas tolkningar som\r\när enhetliga. Jag anser att skattereglerna bör ses över och förtydligas.\r\n\r\n23.     Bredband, punkt 28 (kd)\r\nav Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ändrad utformning av skattereduktionen vid\r\nbredbandsanslutning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T560 yrkande\r\n15.\r\nStällningstagande\r\nI 2000 års IT-proposition föreslogs åtgärder, i form av stöd till kommunernas\r\nområdesnät och i form av skattereduktion vid bredbandsanslutning, med en\r\nsammanlagd beräknad kostnad för staten på 3,2 miljarder kronor. Av detta\r\nhar 1,6 miljarder kronor reserverats för skattereduktion för hushålls och\r\nföretags anslutningskostnader. Som konstateras i budgetpropositionen har\r\ndetta utnyttjats i \"begränsad omfattning\". Närmare bestämt har utfallet\r\nav reduktionen varit 17,5 miljoner kronor under 2002 och 2003. Endast\r\n4 100 ansökningar från hushåll och företag har beviljats.\r\nBakom detta totala misslyckande döljer sig ett uppenbarligen felaktigt\r\nkonstruerat regelverk. Konstruktionen innebär att man betalar 8 000 kr\r\ninnan avdrag får göras. Utfallet visar med all önskvärd tydlighet att\r\ntröskeln är för hög, framför allt för hushållen.\r\nJag anser att avdrag bör medges i intervallet 1 000-5 000 kr i stället.\r\nDet är dags att konstruera denna reduktion på ett sätt så att dessa\r\nresurser verkligen utnyttjas.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\nSkattesystemet skall vara så utformat att det upplevs som rättvist,\r\nsamtidigt som det är ekonomiskt effektivt.\r\nUnder decennier av socialdemokratiskt styre har vanliga människor blivit\r\nalltmer beroende av bidrag från det offentliga. Med ett lägre skattetryck\r\nhade en långt högre andel av medborgarna i landet kunnat klara sig på\r\negen hand. I stället tvingas låginkomsttagare betala en oskäligt stor\r\nandel av sin inkomst i skatt, och på nåder får de tillbaka en del i bidrag.\r\nDetta röstköpande är skadligt, såväl för människor som för den långsiktiga\r\nsamhällsekonomins utveckling.\r\nCenterpartiet har i sitt budgetalternativ för 2004 lagt fram förslag som\r\nändrar på detta. Genom skatterabatter och förvärvsrabatter ger vi tillbaka\r\nmakt till vanliga människor. De största skattesänkningarna går till låg-\r\noch medelinkomsttagare. Med vårt förslag skulle exempelvis en ensamstående\r\nmamma med en månadslön på 12 000 kr få drygt 500 kr mer per månad att\r\nröra sig med.\r\nSamtidigt som vi ger makt till människor ger vi även makten tillbaka till\r\nkommunerna och regionerna. Det kommunala självstyret skall förvandlas\r\nfrån dagens chimär till något konkret och verkligt. När vi tillämpar\r\nfederalismens principer byggs makten underifrån. Ett led i detta är att\r\nåterlämna skattebaser till kommunen, som med vårt förslag kommer att få\r\ntillbaka den reella makten.\r\nDet startas för få företag i Sverige i dag. De människor som satsar tid\r\noch pengar på eget företagande möts ofta av misstänksamhet och krångliga\r\nregelverk. En attitydförändring måste till. Med förmögenhetsskatt\r\ndiskrimineras svenska företagare och skattereglerna för småbolagsägare är\r\ndirekt kontraproduktiva. För att inte vi alla skall bli fattigare krävs\r\nekonomisk tillväxt. Det är en förutsättning för att människor skall kunna\r\nkänna sig trygga, ha jobb och kunna försörja sig själva. Skadliga skatter\r\nskall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande.\r\n\r\nI framför allt miljöfrågor förekommer ganska ofta s.k. marknadsimperfektioner,\r\ndvs. att marknaden misslyckas med att uppnå miljömässigt hållbara lösningar.\r\nVi vill använda skatter som ekonomiska styrmedel. Genom att lägga skatter\r\npå miljöskadlig verksamhet ser vi till att den ekonomiska verksamheten\r\nbedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt.\r\nVi är övertygade om att människor mår bäst när de själva kan bestämma\r\növer sina liv. Det nuvarande systemet, där låginkomsttagare främst på\r\ngrund av höga skatter tvingas förlita sig på bidrag, leder till otrygghet\r\noch ohälsa. Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget, med en grundnivå\r\nsamt en upp- och nedtrappning i inkomstskikten med låga och medelstora\r\ninkomster, ger upphov till negativa marginaleffekter. Upptrappningen upp\r\ntill årsinkomster på knappt 114 000 kr skapar förvisso en positiv\r\nmarginaleffekt, men för t.ex. en deltidsarbetande undersköterska som vill öka\r\nsin arbetstid är nedtrappningens negativa marginaleffekter påtagliga. Vi\r\nvill ta bort detta grundavdrag och därmed merparten av marginaleffekterna.\r\n\r\nVårt förslag till skatterabatt innebär att beloppet som skall inbetalas\r\ni skatt minskas med 9 000 kr, vilket motsvarar ett grundavdrag på ungefär\r\n30 000 kr. Fullt utbyggd år 2006 innebär reformen en skatterabatt på 10 000\r\nkr. Denna rabatt skall komma alla till del, förvärvsarbetare, pensionärer,\r\nstudenter som jobbar extra etc.\r\nUtöver detta vill vi införa en förvärvsrabatt vars syfte är att lindra\r\nbeskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skadliga\r\nmarginaleffekter undviks. En särskild skatterabatt utformad för att minska\r\nbidragsberoendet och slå undan marginaleffekter i lägre inkomstskikt bör\r\ndärför införas. Den förvärvsrabatt som vi vill införa från år 2004 ger\r\nsom mest 9 600 kr och är riktad framför allt till låginkomsttagare. Fullt\r\nutbyggd innebär reformen en förvärvsrabatt på 10 800 kr. Förvärvsrabatten\r\nskall enbart ges på inkomster från förvärvsarbete eller företagande i\r\nsyfte att stimulera arbete och företagande. En förvärvsrabatt på\r\narbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta ett\r\narbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.\r\nDe högsta marginalskatterna ligger på drygt 57 %, vilket innebär att en\r\nhöginkomsttagare får behålla mindre än hälften av en löneökning. Höga\r\nmarginalskatter är ett exempel på skadlig skatt som i det långa loppet bl.\r\na. minskar incitamenten för högre studier. För att motverka detta föreslår\r\nCenterpartiet att den statliga inkomstskatten sänks med tre procentenheter\r\nför alla som betalar statlig inkomstskatt.\r\nVi föreslår att den nedre skiktgränsen höjs med 16 000 kr för år 2004,\r\nvilket innebär att de som tjänar under 310 600 kr inte behöver betala\r\nstatlig inkomstskatt. Denna nya gräns skrivs därefter årligen upp med KPI\r\nplus 2 %. Med Centerpartiets förslag slipper fler människor statlig\r\ninkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas kraftigt för dessa\r\nindivider.\r\nDagens system medger avdrag för exempelvis resekostnader och pensionssparande.\r\nGenom den nuvarande konstruktionen är ett avdrag mer värt för en\r\nhöginkomsttagare än för en löntagare med normalinkomster genom att\r\nhöginkomsttagaren\r\nbetalar statsskatt och därmed har högre marginalskatt. Det finns ingen\r\nrationell förklaring sett utifrån samhällets perspektiv till att\r\nhöginkomsttagare skall vara berättigade till större ekonomisk vinst av avdrag\r\nän andra.\r\nVi föreslår i stället att skatterabatter som är lika mycket värda för\r\nalla införs. Rabatten motsvarar ungefär skatteeffekten av ett avdrag hos\r\nen normalinkomsttagare som inte betalar statlig inkomstskatt, dvs. ca\r\n35 %. Den besparing som blir följden då höginkomsttagares kompensation\r\nlikställs med övrigas använder vi till att sänka statsskatten med 3 %.\r\nSkattesystemet blir härigenom mer genomskinligt, tydligt och den höga och\r\nskadliga marginalskatten sänks.\r\nEftersom Centerpartiets förslag om förändringar i inkomstbeskattningen\r\nhar behandlats redan i anslutning höstens budgetberedning (bet. 2003/04:\r\nFiU1) har jag inte något yrkande i denna del.\r\n\r\n2.      Dubbel bosättning, punkt 9 (v)\r\nMarie Engström (v) anför:\r\nDe som i dag har ett permanent arbete på annan ort och tvingas till dubbel\r\nbosättning har rätt till avdrag för den dubbla bosättningen under längst\r\ntre år om man är gift eller sambo. För övriga skattskyldiga gäller\r\navdragsrätten under längst ett år. I mars 1999 (prop. 1998/99:83) föreslog\r\nregeringen förändringar vad gäller avdragsrätten för dubbel bosättning\r\nvid tillfälligt arbete. Man slopade den tvåårsgräns som fanns och föreslog\r\ni stället att avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet pågår.\r\nDetta bifölls också av riksdagen.\r\nVad som däremot inte förändrades var avdragsmöjligheterna för dem som har\r\nett permanent arbete på annan ort och som tvingas till dubbel bosättning.\r\nSom skäl hänvisades, i den debatt som då fördes i riksdagen, till den\r\nutredning som satt och att man inte ville föregripa den. I september 1999\r\nlämnade utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. sitt\r\nslutbetänkande (SOU 1999:94). Någon förändring av reglerna vid permanent\r\narbete föreslogs dock inte.\r\nVänsterpartiet motionerade hösten 1999 om att det skulle övervägas vilka\r\nförändringar som kunde göras i avdragsrätten vad avser dem som har dubbel\r\nbosättning med anledning av permanent arbete. I annat fall skulle det\r\nuppkomma skillnader i reglerna mellan dem som har dubbel bosättning till\r\nföljd av ett permanent arbete och dem som har en mer eller mindre dubbel\r\nbosättning genom att ha tagit tillfälligt arbete utanför bostadsorten.\r\nFrågan skulle utredas skyndsamt. Riksdagen biföll motionen våren 2000.\r\nRegeringen har under hösten 2003 aviserat att den av riksdagen begärda\r\nutredningen kommer att tillsättas. Vi utgår ifrån att arbetet nu kommer\r\natt bedrivas skyndsamt och att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nen redovisning av resultatet och sina överväganden i sådan tid att ett\r\nbeslut om förändringar i avdragsrätten vid dubbel bosättning kan börja\r\ngälla inkomståret 2005.\r\n\r\n3.      Dubbel bosättning, punkt 9 (c)\r\nRoger Tiefensee (c) anför:\r\nDet tidsbegränsade avdraget för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning\r\nutgör ett hinder för en utveckling mot en mer rörlig arbetsmarknad.\r\nPendlandet är en del av ett nytt livsmönster och regeringens misslyckade\r\nbostadspolitik medför enorma matchningsproblem där bostadssökande har\r\nsvårt att hitta lämpliga lägenheter, vilket många gånger gör det nödvändigt\r\nför familjer att ha flera bostäder. Vilken familj är beredd att avyttra\r\nsin bostad till förmån för ett osäkert andrahandskontrakt i Stockholm? De\r\nsom erbjuds ett jobb på annan ort måste ha rimliga möjligheter att kunna\r\nacceptera detta, även om livskamraten redan har jobb på befintlig ort.\r\nJag anser att tidsbegränsningen bör slopas och förutsätter att den av\r\nregeringen aviserade utredningen bedrivs skyndsamt så att ett beslut med\r\ndetta innehåll kan fattas i år.\r\n\r\n4.      Reseavdrag, punkt 11 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nFör många svenskar är bilen det enda möjliga transportmedlet. Det gäller\r\nför resor från och till arbetet, för att hinna hämta och lämna barn på\r\ndagis eller för socialt umgänge på fritiden. Oavsett var i Sverige man\r\nbefinner sig underlättar bilen vardagen och är till glädje på fritiden.\r\nEn\r\nhög bränslebeskattning medför att arbetsresor försvåras och att utrymmet\r\nför umgänge med familj och vänner krymper. Miljövinsten med höga skatter\r\när marginell. Eftersom transporterna är nödvändiga äger de rum trots den\r\nhöga kostnaden.\r\nVi anser att den svenska skatten på bensin och diesel bör sänkas så att\r\nden närmar sig genomsnittlig europeisk nivå och har i vårt budgetalternativ\r\nföreslagit att skatten sänks med 13 öre per liter inklusive momseffekten\r\nden 1 juli 2004 och med ytterligare 57 öre inklusive momseffekten den\r\n1 januari 2005. Vi återkommer i denna fråga.\r\nDagens reseavdragsregler är orealistiskt låga för dem som behöver bil\r\ntill och från arbetet. Vi avser att i kommande budgetmotion återkomma med\r\nförslag om ett förhöjt reseavdrag för dem som måste bilpendla till sitt\r\narbete.\r\n\r\n5.      Gåvor och bidrag till ideell verksamhet, punkt 15 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nVi anser att det är viktigt att skattesystemet ges en utformning som\r\nstärker den enskildes roll i samhället. Vår skattepolitik är därför inriktad\r\npå att sänka skatterna för alla för att på det sättet förbättra människors\r\nmöjlighet att styra över sina liv. Vi vill bryta med ett samhälle där\r\nmänniskor tvingas leva på bidrag trots att de arbetar heltid och där det\r\nbehövs olika ventiler som t.ex skatterabatten för nyckelpersoner.\r\nMed lägre skatter och en större frihet kommer också människors möjlighet\r\natt efter eget val stödja en kulturinstitution, en idrottsförening, bidra\r\ntill en internationell hjälpversamhet eller på annat sätt engagera sig i\r\nideell verksamhet att förstärkas.\r\nSamtidigt vill vi understryka betydelsen av att ideella föreningars\r\nskattesituation inte försämras genom t.ex. förändrade momsregler för\r\ndem.\r\n\r\n6.      Skadestånd, punkt 22 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nVi anser att förmögenhetsskatten skall avskaffas. Den är en orättvis pålaga\r\nsom drabbar många normala egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets\r\nrikaste personer. Den är också skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft.\r\nDen förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet, försämrar\r\nvillkoren för investeringar och främjar skattesmitning. Avskaffad\r\nförmögenhetsskatt är också ett av de viktigaste kraven som näringslivets\r\norganisationer har framfört under de hittills resultatlösa tillväxtsamtal\r\nsom regeringen tog initiativ till 2003.\r\nDet problem med förmögenhetsskatt på skadestånd som motionärerna tar upp\r\nbör enligt vår mening lösas genom att förmögenhetsskatten avskaffas.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av prop. 2002/03:123\r\n2002/03:Sk18 av Roger Tiefensee m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar avskaffa treårsgränsen för avdrag för ökade\r\nkostnader vid dubbelt boende.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:U207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för gåvor till ideella organisationer för internationella\r\nbiståndsprojekt.\r\n2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturcheckar.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n32.        Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om behovet av en\r\nlångsiktig skattereform.\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n38.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade\r\nstipendier.\r\n2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en ny skattereform.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frågan hur skattekilar skall kunna minskas i syfte\r\natt underlätta för skapandet av en legal marknad för hushållsnära tjänster\r\nutreds.\r\n2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla skall kunna leva på sin lön.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avveckla den s.k. värnskatten.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en sänkt gräns för reseavdrag och ett månadsbaserat reseavdrag.\r\n\r\n2003/04:Sk205 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkta skatter i Sverige.\r\n2003/04:Sk209 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att skattereducera hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sk211 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att skattebefria bärplockningen.\r\n2003/04:Sk219 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten till\r\nskatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.\r\n2003/04:Sk227 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de ideella välfärdsinsatsernas vikt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer för nationell\r\nvälfärdsverksamhet.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen utreder hur ett system för avdrag\r\nför gåvor till ideella organisationers nationella välfärdsinsatser bör se\r\nut.\r\n2003/04:Sk234 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen\r\nom höjning av grundavdrag på barns ränteinkomster.\r\n2003/04:Sk243 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda möjligheterna att åter tillåta 15 skattefria bikupor.\r\n2003/04:Sk245 av Johan Pehrson och Tobias Krantz (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skattefrihet för uthyrning av del av bostad.\r\n2003/04:Sk252 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utredning om glesbygdens villkor och införande av ett särskilt\r\nglesbygdsavdrag.\r\n2003/04:Sk255 av Marie Engström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning av utländska\r\nnyckelpersoner.\r\n2003/04:Sk256 av Inger Davidson och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\n2003/04:Sk257 av Stefan Hagfeldt (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att bryta bidragsberoendet.\r\n2003/04:Sk263 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.\r\n2003/04:Sk264 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattebefrielse för\r\ngåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.\r\n2003/04:Sk265 av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ROT-avdraget i byggbranschen skall återinföras i enlighet med de\r\nregler som gällde vid avvecklandet 1999 och att systemet kan gälla fr.o.\r\nm. den 1 januari 2004 t.o.m. den 31 december 2006.\r\n2003/04:Sk267 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom den \"gröna\" skatteväxlingen.\r\n2003/04:Sk271 av Henrik Westman (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att återinföra skattereduktionen för att motverka svartjobb.\r\n2003/04:Sk275 av Heli Berg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändring av beskattning av inkomst från biodling.\r\n2003/04:Sk281 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.\r\n2003/04:Sk285 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ändra lagstiftningen så att den medger skattebefrielse för\r\nforskningsdonationer.\r\n2003/04:Sk290 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för enskilda gåvor.\r\n2003/04:Sk291 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sk292 av Margareta Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ersättningen i\r\nsådana fall som beskrivs i motionen befrias från förmögenhetsskatt.\r\n2003/04:Sk303 av Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att förtroendevalda skall likställas med arbetstagare i\r\ntjänstepensionshänseende.\r\n\r\n2003/04:Sk309 av Kenneth Lantz och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av möjligheten till ett skatteavdrag för styrkta\r\nkostnader för förebyggande hälsovård.\r\n2003/04:Sk311 av Sven Brus (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att se över villkor och former för service i hemmet till äldre personer.\r\n\r\n2003/04:Sk312 av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom hushållstjänster.\r\n2003/04:Sk321 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att det bör göras en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria\r\nall ersättning av ideell skada.\r\n2003/04:Sk325 av Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och bidrag\r\ntill ideella föreningar, frivilliga hjälporganisationer och andra godkända\r\nverksamheter.\r\n2003/04:Sk328 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien.\r\n2003/04:Sk331 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över möjligheten att behålla eller höja avdragsrätten\r\nför pensionssparande.\r\n2003/04:Sk335 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder regelverket för beskattning av\r\ninkomster från hobbyplockning av svampar, kottar och vildväxande bär i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Sk336 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda\r\nm):\r\n\r\n1. Riksdagen begär hos regeringen en utredning i syfte att införa\r\navdragsrätt för gåvor och bidrag till hjälporganisationer.\r\n2003/04:Sk343 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sk353 av Jan Andersson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda förbättrade förutsättningar för dubbelt boende.\r\n2003/04:Sk361 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring\r\nkommuners möjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av att utreda en utökad kommunal\r\nskattebas.\r\n2003/04:Sk373 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att överväga att göra gåvor till s.k. 90-konton samt gåvor till ideella\r\norganisationer avdragsgilla.\r\n2003/04:Sk378 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av inkomstskattesystemet.\r\n2003/04:Sk394 av Göran Lindblad (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom översyn av skattereglerna för förebyggande friskvård.\r\n2003/04:Sk396 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom idrottsdomares tjänsteställe.\r\n2003/04:Sk397 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en handlingsplan mot skattekonkurrens.\r\n2003/04:Sk411 av Anders Larsson (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda och till riksdagen återkommer\r\nmed förslag om generella rabatter vid köp och innehav av s.k. miljöbilar\r\ni paritet med gällande nedsättning av beskattning för förmånsbilar.\r\n2003/04:Sk412 av Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar\r\nbör tas bort.\r\n2003/04:Sk415 av Anders Karlsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att se över ROT-avdraget i byggbranschen.\r\n2003/04:Sk416 av Per Landgren och Lennart Hedquist (kd, m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nskattelagstiftningen så att i motionen angivet förhållande åtgärdas.\r\n2003/04:Sk422 av Sören Wibe och Karl Gustav Abramsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av de regionala effekterna av skatteväxlingen.\r\n2003/04:Sk423 av Marie Nordén (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom regional utvärdering av skatteväxling.\r\n2003/04:Sk426 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa RUT- och ROT-avdrag.\r\n2003/04:Sk427 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sk430 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom plattform och bidrag till ideella organisationer.\r\n2003/04:Sk433 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att dra lärdom av de positiva effekterna av det\r\nROT-avdrag i byggbranschen som fanns fram till 1999.\r\n2003/04:Sk441 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av regler för ideella föreningar.\r\n2003/04:Sk443 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öka möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa\r\npå friskvård för anställda.\r\n2003/04:Sk446 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införande av schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna\r\nav arbetsgivaren.\r\n2003/04:Sk448 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en reform av inkomstskatten på arbete.\r\n2003/04:Sk453 av Gabriel Romanus (fp):\r\nRiksdagen beslutar att statsministerns tjänstebostäder Sagerska huset och\r\nHarpsund skall vara befriade från förmånsvärde oavsett om statsministern\r\nförfogar över en annan privatbostad eller inte.\r\n2003/04:Sk455 av Anders Sundström och Lars U Granberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom regional utvärdering av skatteväxling.\r\n2003/04:Ju260 av Henrik Westman (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kostnader för ordning och säkerhet skall vara avdragsgilla.\r\n\r\n2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattereduktion gällande stöd och bidrag till kvinnojourer\r\noch frivilligorganisationer.\r\n2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare\r\nför att bryta bidragsberoende.\r\n29.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en\r\nskattereduktion för hushållsnära tjänster i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjlighet till avlastning i hemmet genom att möjliggöra köp av\r\nhushållstjänster även för låg- och medelinkomsttagare.\r\n2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning i\r\nhemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva på\r\nsin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattelättnader för hushållstjänster.\r\n2003/04:Sf406 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att kunna leva på sin pension.\r\n2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om äldres ekonomi.\r\n2003/04:So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om äldrevårdens beroende av att skatter och socialförsäkringssystem\r\ngör det lönande att arbeta.\r\n2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en lagändring\r\nså att gåvor till frivilligorganisationer som utför socialt arbete blir\r\navdragsgilla.\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatternas betydelse för unga människor.\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konstnärer och skatterna.\r\n2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny skattepolitik.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om klarare skatteregler för idrotten.\r\n2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att skattereglerna för idrottsföreningar bör förtydligas.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om införande av ett idrottskonto.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en översyn för att slå fast att hemmet skall räknas\r\nsom tjänsteställe för domarkåren.\r\n2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag kring\r\nskattefrihet för förmåner av mindre värde.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\n2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om s.k. idrottskonton.\r\n2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturcheckar.\r\n2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar avskaffa skatteplikt för uthyrning av del i\r\nprivatbostad i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:T392 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen\r\noch tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.\r\n2003/04:T472 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även transporter till och från barntillsyn skall inräknas\r\ni sträckans reseavdrag.\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förändrad skatteavdragskonstruktion för\r\nbredbandsanslutning.\r\n\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om situationen för glesbygdshushåll.\r\n2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte\r\noch är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utökad avdragsrätt för resor.\r\n2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den särskilda skatterabatten för utländska experter.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hur hög skatt på arbete påverkar kapitalbildning och företagande.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n28.        Riksdagen beslutar att reseavdraget till och från arbetet omvandlas\r\ntill en skatterabatt motsvarande en höjning till 20 kr per mil som även\r\nkommer att omfatta resor till och från barnomsorg för att förbättra\r\nmöjligheterna att ta ett arbete inom ett större arbetsmarknadsområde.\r\n29.        Riksdagen beslutar att den \"självkostnadspremie\" motsvarande 7\r\n000 kr som i dag finns i reseavdraget fortsättningsvis delas upp på årets\r\ntolv månader för att öka möjligheten för säsongsarbetare att kunna ta del\r\nav reseavdraget.\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen beslutar att inkomst från uthyrning av del i stadigvarande\r\nbostad skall vara skattefri i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkta skatter.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n15.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta\r\nskatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.\r\n22.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder\r\nför att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar att se över familjestödet i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt skatt på arbete.\r\n2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattesubventioner för hushållsnära tjänster.\r\n2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avlastning i hemmet.\r\n2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av inverkan på arbetskraftsutbudet av 55-årsregeln\r\nför uttag av pensionssparande.\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkt skatt på hushållstjänster för att öka kvinnors\r\nmöjlighet till karriär.\r\n2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattebefrielse för uthyrning till studenter i privatvilla eller\r\nlägenhet.\r\n2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattefrihet för dem som hyr ut rum i privatbostäder.\r\n2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar att införa skattereduktion för inkomster till\r\nföljd av uthyrning av del i stadigvarande bostad.\r\n2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändrade skatteregler vid uthyrning av lägenhet i\r\nprivatbostad.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett återinfört och utvidgat ROT-avdrag.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter\r\ntill självförvaltning.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 32, 2003/04:Fi305 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi307 yrkandena 1 och 5, 2003/04:Sk205, 2003/04:Sk252, 2003/04:Sk257, 2003/04:Sk267, 2003/04:Sk361 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk378, 2003/04:Sk397, 2003/04:Sk422, 2003/04:Sk423, 2003/04:Sk448, 2003/04:Sk455, 2003/04:Sf325 yrkande 22, 2003/04:Sf400 yrkande 7, 2003/04:Sf406 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 8, 2003/04:Kr232 yrkande 5, 2003/04:Kr254 yrkande 2, 2003/04:Kr282 yrkande 15, 2003/04:MJ401 yrkande 10, 2003/04:N291 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N346 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkandena 15 och 21, 2003/04:A258 yrkande 5 och 2003/04:A305 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "D30458BD-7283-4AC1-81DF-5B6CF8E2C9E2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "2",
                    "0",
                    "9",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "38",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "20",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "118",
                    "41",
                    "105",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D30458BD-7283-4AC1-81DF-5B6CF8E2C9E2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Nyckelpersoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk255.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C2694177-84EC-4450-A65D-5C4B60DC9378",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "21",
                    "0",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C2694177-84EC-4450-A65D-5C4B60DC9378",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Barns räntor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk234.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 9 och 2003/04:Kr385 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Motion och friskvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk309 yrkande 1, 2003/04:Sk394, 2003/04:Sk443, 2003/04:Kr329 yrkande 5 och 2003/04:MJ475 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Kulturcheckar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 4 och 2003/04:Kr391 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Studenters skattefria stipendier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 38 och 2003/04:Sk416.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Förmån av tjänstebostad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk453.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Dubbel bosättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk18 yrkande 3, 2003/04:Sk281 och 2003/04:Sk353.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Miljöbilar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk411.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi307 yrkande 6, 2003/04:T392 yrkande 3, 2003/04:T472 yrkande 3, 2003/04:N288 yrkande 8 och 2003/04:N328 yrkandena 28 och 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Arbetsrum i bostaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk219.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Hushållstjänster och ROT-avdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 12, 2003/04:Sk209, 2003/04:Sk265, 2003/04:Sk271, 2003/04:Sk291, 2003/04:Sk311, 2003/04:Sk312, 2003/04:Sk343, 2003/04:Sk415, 2003/04:Sk426, 2003/04:Sk427, 2003/04:Sk433, 2003/04:Sf325 yrkande 29, 2003/04:Sf356 yrkande 5, 2003/04:Sf397 yrkande 9, 2003/04:Sf400 yrkande 5, 2003/04:Sf404 yrkande 14, 2003/04:N346 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 22, 2003/04:A307 yrkande 19, 2003/04:A309 yrkande 7, 2003/04:A371 yrkande 16 och 2003/04:Bo297 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "81F62139-0976-4F93-84CC-FB0B26FA95B8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "1",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "11",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "115",
                    "1",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/81F62139-0976-4F93-84CC-FB0B26FA95B8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Förmån av hemtjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk446.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideell verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U207 yrkande 2, 2003/04:Fi305 yrkande 14, 2003/04:Sk227 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk256 yrkande 1, 2003/04:Sk264, 2003/04:Sk285 yrkande 1, 2003/04:Sk290 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Sk325, 2003/04:Sk336 yrkande 1, 2003/04:Sk373, 2003/04:Sk430, 2003/04:Ju443 yrkande 12, 2003/04:So635 yrkande 9 och 2003/04:Kr329 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Uthyrning av bostad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk245, 2003/04:Ub385 yrkande 6, 2003/04:N341 yrkande 9, 2003/04:Bo226 yrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkande 9, 2003/04:Bo257 yrkande 4 och 2003/04:Bo297 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Hyresgästers självförvaltning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo297 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Förmånstagare till pension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk263 och 2003/04:Sk412.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Uttag av pension från 55 års ålder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Avdrag för pensionssparande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Förtroendevaldas tjänstepension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk303.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Skadestånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk292 och 2003/04:Sk321.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Larm och säkerhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju260 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk328.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Bär och svamp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk211 och 2003/04:Sk335.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Ersättning till aktiva i ideella föreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk396, 2003/04:Sk441, 2003/04:Kr282 yrkande 16 och 2003/04:Kr285 yrkandena 7 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Biodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk243 och 2003/04:Sk275.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Bredband",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T560 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Nyckelpersoner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Motion och friskvård",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Kulturcheckar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Studenters skattefria stipendier",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Arbetsrum i bostaden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Hushållstjänster och ROT-avdrag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Förmån av hemtjänster",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideell verksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideell verksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Uthyrning av bostad",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Hyresgästers självförvaltning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Uttag av pension från 55 års ålder",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ersättning till aktiva i ideella föreningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Bredband",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 18:44:39"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om inkomstbeskattning. Motionerna handlar om skatteskalan för förvärvsinkomster, resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, värderingen av förmån av fri bil, förtroendevaldas pension, hobbybiodling och plockning av bär, svamp och kottar. Andra motioner handlar om en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, en höjning av avdraget för premier för pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet och en skattebefrielse för uthyrning av privatbostad. De flesta motioner lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01SKU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om inkomstbeskattning (SkU20)",
          "dok_id": "GR01SKU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 18:44:39"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SKU20",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om inkomstbeskattning. Motionerna handlar om skatteskalan för förvärvsinkomster, resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, värderingen av förmån av fri bil, förtroendevaldas pension, hobbybiodling och plockning av bär, svamp och kottar. Andra motioner handlar om en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, en höjning av avdraget för premier för pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet och en skattebefrielse för uthyrning av privatbostad. De flesta motioner lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01SkU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om inkomstbeskattning (SkU20)",
          "dok_id": "GR01SkU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SKU20",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_SkU_20.pdf",
          "filstorlek": "341654",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Allmänna motioner om inkomstbeskattning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/022E7E90-B29C-477E-AD08-D8ED66CA3654"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr371 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr371",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk18 med anledning av prop. 2002/03:123 Beskattning av vissa förmåner",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:123 Beskattning av vissa förmåner",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U207 Det ideella biståndets förutsättningar",
          "ref_dok_id": "GQ02U207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U207",
          "ref_dok_titel": "Det ideella biståndets förutsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A305 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A370 Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo226 Fler studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo226",
          "ref_dok_titel": "Fler studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo253 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo257 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo297 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GR02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02Fi304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi304",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi305 En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02Fi305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi305",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi306 Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Fi306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi306",
          "ref_dok_titel": "Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi307 Inkomstskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi307",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju260 Rättstrygghet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ju260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju260",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju443 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju443",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr282",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr285 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr285",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr329 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Kr329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr329",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr385 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr385",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr391 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GR02Kr391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr391",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ475 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02MJ475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ475",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N291 Företagande och företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N291",
          "ref_dok_titel": "Företagande och företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Segregation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf356 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf400 Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf400",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf406 Pensionärers ekonomiska villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Sf406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf406",
          "ref_dok_titel": "Pensionärers ekonomiska villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk205 Skatter i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sk205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk205",
          "ref_dok_titel": "Skatter i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk209 Sänkt skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk209",
          "ref_dok_titel": "Sänkt skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk211 Beskattning av bärplockare",
          "ref_dok_id": "GR02Sk211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk211",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av bärplockare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk219 Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_id": "GR02Sk219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk219",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk227 Stöd till ideella välfärdsinsatser",
          "ref_dok_id": "GR02Sk227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk227",
          "ref_dok_titel": "Stöd till ideella välfärdsinsatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk234 Grundavdrag på barns ränteinkomster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk234",
          "ref_dok_titel": "Grundavdrag på barns ränteinkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk243 Skattefria bikupor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk243",
          "ref_dok_titel": "Skattefria bikupor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk245 Skattefrihet för uthyrning av del av bostad",
          "ref_dok_id": "GR02Sk245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk245",
          "ref_dok_titel": "Skattefrihet för uthyrning av del av bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson och Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk252 Glesbygdens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk252",
          "ref_dok_titel": "Glesbygdens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk255 Beskattning av utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02Sk255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk255",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk256 Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk256",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk257 Bidragsberoendet",
          "ref_dok_id": "GR02Sk257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk257",
          "ref_dok_titel": "Bidragsberoendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk263 Förmånstagare till pensionsförsäkringar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk263",
          "ref_dok_titel": "Förmånstagare till pensionsförsäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk264 Skatteavdrag för gåvor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk264",
          "ref_dok_titel": "Skatteavdrag för gåvor",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk265 Återinförande av ROT-avdraget",
          "ref_dok_id": "GR02Sk265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk265",
          "ref_dok_titel": "Återinförande av ROT-avdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk267 Energiskatten för tjänsteföretag",
          "ref_dok_id": "GR02Sk267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk267",
          "ref_dok_titel": "Energiskatten för tjänsteföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk271 Skattereduktion",
          "ref_dok_id": "GR02Sk271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk271",
          "ref_dok_titel": "Skattereduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk275 Svensk biodling",
          "ref_dok_id": "GR02Sk275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk275",
          "ref_dok_titel": "Svensk biodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk281 Förlängd avdragsrätt vid dubbel bosättning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk281",
          "ref_dok_titel": "Förlängd avdragsrätt vid dubbel bosättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk285 Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk285",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk290 Kultursponsring",
          "ref_dok_id": "GR02Sk290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk290",
          "ref_dok_titel": "Kultursponsring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk291 Hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk291",
          "ref_dok_titel": "Hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk292 Förmögenhetsbeskattning vid ersättningar beroende på kränkningar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk292",
          "ref_dok_titel": "Förmögenhetsbeskattning vid ersättningar beroende på kränkningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk303 Förtroendevaldas tjänstepension",
          "ref_dok_id": "GR02Sk303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk303",
          "ref_dok_titel": "Förtroendevaldas tjänstepension",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk309 Förebyggande frisk- och hälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02Sk309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk309",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande frisk- och hälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk311 Boservice för äldre",
          "ref_dok_id": "GR02Sk311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk311",
          "ref_dok_titel": "Boservice för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk312 Hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk312",
          "ref_dok_titel": "Hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk321 Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_id": "GR02Sk321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk321",
          "ref_dok_titel": "Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk325 Avdragsrätt för bidrag till ideella ändamål",
          "ref_dok_id": "GR02Sk325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk325",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för bidrag till ideella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk328 Översyn av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien",
          "ref_dok_id": "GR02Sk328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk328",
          "ref_dok_titel": "Översyn av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk331 Beskattning av pensionssparande",
          "ref_dok_id": "GR02Sk331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk331",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av pensionssparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk335 Plockning av kottar och bär",
          "ref_dok_id": "GR02Sk335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk335",
          "ref_dok_titel": "Plockning av kottar och bär",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk336 Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_id": "GR02Sk336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk336",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk343 Skattereducering på hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk343",
          "ref_dok_titel": "Skattereducering på hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk353 Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk353",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk361 Utökning av den kommunala skattebasen",
          "ref_dok_id": "GR02Sk361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk361",
          "ref_dok_titel": "Utökning av den kommunala skattebasen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk373 Avdragsgilla gåvor",
          "ref_dok_id": "GR02Sk373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk373",
          "ref_dok_titel": "Avdragsgilla gåvor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk378 Inkomstskattesystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Sk378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk378",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskattesystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk394 Förmånsbeskattning av friskvård",
          "ref_dok_id": "GR02Sk394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk394",
          "ref_dok_titel": "Förmånsbeskattning av friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk396 Idrottsdomares tjänsteställe",
          "ref_dok_id": "GR02Sk396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk396",
          "ref_dok_titel": "Idrottsdomares tjänsteställe",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk397 Handlingsplan mot skattekonkurrens",
          "ref_dok_id": "GR02Sk397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk397",
          "ref_dok_titel": "Handlingsplan mot skattekonkurrens",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk411 Miljöskatterabatt för miljöbilar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk411",
          "ref_dok_titel": "Miljöskatterabatt för miljöbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk412 Pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_id": "GR02Sk412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk412",
          "ref_dok_titel": "Pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk415 ROT-avdraget",
          "ref_dok_id": "GR02Sk415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk415",
          "ref_dok_titel": "ROT-avdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk416 Studenters skattskyldighet vid uppbärande av stipendium",
          "ref_dok_id": "GR02Sk416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk416",
          "ref_dok_titel": "Studenters skattskyldighet vid uppbärande av stipendium",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren (KD) och Lennart Hedquist (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk422 Regionala konsekvenser av skatteväxlingen",
          "ref_dok_id": "GR02Sk422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk422",
          "ref_dok_titel": "Regionala konsekvenser av skatteväxlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sören Wibe och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk423 Regional utvärdering av skatteväxling",
          "ref_dok_id": "GR02Sk423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk423",
          "ref_dok_titel": "Regional utvärdering av skatteväxling",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk426 Avdrag för hushållsnära tjänster samt för reparation, om- och tillbyggnad",
          "ref_dok_id": "GR02Sk426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk426",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för hushållsnära tjänster samt för reparation, om- och tillbyggnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk427 Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk427",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk430 En plattform för ideellt volontärarbete",
          "ref_dok_id": "GR02Sk430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk430",
          "ref_dok_titel": "En plattform för ideellt volontärarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk433 ROT-avdrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sk433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk433",
          "ref_dok_titel": "ROT-avdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk441 Ideella föreningar",
          "ref_dok_id": "GR02Sk441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk441",
          "ref_dok_titel": "Ideella föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk443 Friskvård utan förmånsbeskattning",
          "ref_dok_id": "GR02Sk443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk443",
          "ref_dok_titel": "Friskvård utan förmånsbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk446 Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_id": "GR02Sk446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk446",
          "ref_dok_titel": "Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk448 Skatten på arbetsinkomster",
          "ref_dok_id": "GR02Sk448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk448",
          "ref_dok_titel": "Skatten på arbetsinkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk453 Statsministerns bostad",
          "ref_dok_id": "GR02Sk453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk453",
          "ref_dok_titel": "Statsministerns bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gabriel Romanus (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk455 Regional utvärdering av skatteväxling",
          "ref_dok_id": "GR02Sk455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk455",
          "ref_dok_titel": "Regional utvärdering av skatteväxling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström och Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So418 En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_id": "GR02So418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So418",
          "ref_dok_titel": "En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So572 Trygghet och kvalitet  i omvårdnaden av äldre",
          "ref_dok_id": "GR02So572",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So572",
          "ref_dok_titel": "Trygghet och kvalitet  i omvårdnaden av äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So635 Socialtjänsten - att tro på människan",
          "ref_dok_id": "GR02So635",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So635",
          "ref_dok_titel": "Socialtjänsten - att tro på människan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T392 Gotlandstrafik",
          "ref_dok_id": "GR02T392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T392",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T472 Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_id": "GR02T472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T472",
          "ref_dok_titel": "Sänkta bensinpriser",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub385 Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GR02Ub385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub385",
          "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-24",
          "ref_dok_id": "GR0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2004-03-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-24",
          "ref_dok_id": "GR0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2004-03-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}