{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2293788",
      "dok_id": "GR01SFU9",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SFU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SFU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:24",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:28",
      "titel": "Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SFU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SFU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SFU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SFU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SFU9</div><h1>Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 2003/04:49\r\nLokalt utvecklingsarbete i storstäderna. I betänkandet behandlas även tre\r\nmotioner som har väckts med anledning av skrivelsen och ett antal\r\nmotionsyrkanden om lokalt utvecklingsarbete i storstäderna, integrationspolitik\r\nsamt svenskt medborgarskap som väckts under den allmänna motionstiden\r\nhösten 2003.\r\nI skrivelsen redovisas hur storstadspolitiken har utvecklats sedan riksdagen\r\ntog ställning till storstadspropositionen 1998. Skrivelsen innehåller\r\näven regeringens bedömningar om politikens fortsatta inriktning och\r\nförändringar för att ytterligare utveckla storstadspolitiken. Skrivelsen\r\ninriktas på insatser inom politikområdets segregationsmål och på de lokala\r\nutvecklingsavtalen.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden och föreslår att riksdagen\r\nlägger regeringens skrivelse till handlingarna.\r\nTill betänkandet har fogats 12 reservationer och ett särskilt yttrande.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Fortsatt storstadspolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf17, 2003/04:Sf19 och 2003/04:Sf305.\r\n\r\n2.      Socialt utsatta områden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande 27, 2003/04:Sf402\r\nyrkande 24 och 2003/04:Bo255 yrkande 2.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      Mottagande av nyanlända flyktingar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 1-5 och 10.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n4.      Sfi och praktik\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 6-9.\r\nReservation 4 (m, c)\r\n\r\n5.      Tvåspråkig undervisning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 11 och 12.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n6.      Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:49 till handlingarna.\r\n\r\n7.      Integrationspolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf247, 2003/04:Sf325 yrkandena 1-5,\r\n7 och 27, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393, 2003/04:Sf396 yrkande 17 och\r\n2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\nReservation 10 (mp)\r\n\r\n8.      Svenskt medborgarskap\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf219, 2003/04:Sf326 yrkandena 19-21,\r\n2003/04:Sf394 och 2003/04:Sf402 yrkande 32.\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (kd)\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\nTomas Eneroth\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Tomas Eneroth (s), Sven\r\nBrus (kd), Ronny Olander (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Anita\r\nJönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén\r\n(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Kerstin Kristiansson\r\nKarlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp),\r\nKurt Kvarnström (s) och Kalle Larsson (v).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nRegeringen lämnar i skrivelsen 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i\r\nstorstäderna en redogörelse för hur storstadspolitiken utvecklats sedan\r\nriksdagens storstadspolitiska beslut 1998. Skrivelsen inriktas på insatser\r\nför att uppnå det andra storstadspolitiska målet, dvs. att bryta segregationen,\r\noch på de lokala utvecklingsavtalen. Den innehåller även regeringens\r\nbedömningar om politikens fortsatta inriktning och förändringar för att\r\nytterligare utveckla storstadspolitiken.\r\nMed anledning av skrivelsen har tre motioner väckts. I betänkandet behandlar\r\nsocialförsäkringsutskottet även 26 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2003. De behandlade förslagen återges i bilaga 1.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nLokalt utvecklingsarbete i storstäderna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör lägga regeringens skrivelse 2003/04:49 till handlingarna\r\noch avslå motionsyrkanden om de fortsatta storstadspolitiska satsningarna,\r\nsocialt utsatta områden, flyktingmottagande, sfi och praktik samt tvåspråkig\r\nundervisning.\r\nJämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd), 3 (m), 4 (m, c) och 5 (m).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen beslutade år 1998 om målen för storstadspolitiken (prop.\r\n1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34): att ge storstadsregionerna\r\ngoda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna\r\nbidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna\r\nsom i övriga delar av landet (tillväxtmålet) samt att bryta den sociala,\r\netniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att\r\nverka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare\r\n(segregationsmålet). Strukturella insatser i syfte att uppnå storstadspolitikens\r\ntillväxtmål sker främst inom andra politikområden. Det andra målet - att\r\nbryta segregationen - är i sin tur nedbrutet på åtta delmål: att höja\r\nsysselsättningsgraden i de socialt utsatta bostadsområdena, att minska\r\nsocialbidragsberoendet, att stärka det svenska språkets ställning, att ge\r\nalla elever förutsättningar att nå målen i grundskolan, att höja\r\nutbildningsnivån i den vuxna befolkningen, att se till att alla stadsdelar i\r\nstorstäderna uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare och att\r\nde utgör goda och hälsosamma livsmiljöer, att förbättra folkhälsoläget\r\nsamt att öka det demokratiska deltagandet och delaktigheten i de utsatta\r\nbostadsområdena.\r\nEn särskild Storstadsdelegation inom Regeringskansliet fick i uppdrag att\r\nutveckla och samordna den nationella storstadspolitiken.\r\nDet storstadspolitiska arbetet har främst inriktats på målet att bryta\r\nsegregationen i storstäderna genom lokala utvecklingsavtal. Lokala\r\nutvecklingsavtal är ett nytt instrument som möjliggör ett tvärsektoriellt\r\narbetssätt. Regeringen gjorde bedömningen i storstadspropositionen att\r\nlokala utvecklingsavtal skulle tas fram för de mest utsatta stadsdelarna\r\ni storstadsregionerna. De lokala utvecklingsavtalen innehåller lokalt\r\nframtagna mål, åtgärdsplaner, en reglering av de statliga och kommunala\r\nåtagandena i respektive områden, samt en plan för uppföljning och utvärdering.\r\nAv planen framgår det hur kostnaderna för överenskomna åtgärder skall\r\nfinansieras. De lokala utvecklingsavtalen träffas mellan staten och de\r\nberörda kommunerna. Avtalen godkänns slutligen av regeringen. Totalt\r\nomfattas 24 stadsdelar i sju kommuner av lokala utvecklingsavtal. De\r\nmedverkande kommunerna är: Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö,\r\nStockholm samt Södertälje. I framtagandet av stadsdelarnas lokala\r\nåtgärdsplaner och kommunens lokala utvecklingsavtal har fyra centrala metoder\r\ntillämpats: målstyrning, samverkan, långsiktighet och underifrånperspektiv.\r\n\r\nSärskilda medel motsvarande drygt 2 miljarder kronor i statliga åtaganden\r\nhar använts för en långsiktigt hållbar utveckling av utsatta stadsdelar.\r\nKommunerna har tillskjutit motsvarande resurser, vilket givit en sammanlagd\r\nutvecklingsresurs på drygt 4 miljarder kronor. De särskilda medlen till\r\nde lokala utvecklingsavtalen upphör i och med 2004 då storstadspolitiken\r\ninförlivas i kommunernas ordinarie verksamhet.\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen redovisar regeringen hur storstadspolitiken utvecklats sedan\r\nriksdagens storstadspolitiska beslut 1998. Skrivelsen inriktas på insatser\r\nför att uppnå det andra målet, dvs. att bryta segregationen, och på de\r\nlokala utvecklingsavtalen. Den innehåller även regeringens bedömningar om\r\npolitikens fortsatta inriktning och förändringar för att ytterligare\r\nutveckla storstadspolitiken. I skrivelsen belyses även insatser inom ramen\r\nför avtalen i relation till det första målet, dvs. tillväxtmålet.\r\nTillväxtmålet i sin helhet redogörs emellertid inte för i skrivelsen, eftersom\r\ntillväxtmålet omfattar också andra storstadsregioner än de som omfattas\r\nav de lokala utvecklingsavtalen.\r\nI de utvärderingar av storstadsarbetet som hittills har utförts på uppdrag\r\nav regeringen konstateras att för kort tid har gått för att kunna dra\r\nnågra säkra slutsatser av deras effekter. Regeringen menar dock att mycket\r\ntyder på att det storstadspolitiska arbetet bidrar till en positiv utveckling\r\noch gör bedömningen att storstadspolitiken har gett positiva resultat.\r\nFlera negativa trender har brutits bl.a. vad gäller sysselsättningsnivåer,\r\nsocialbidragsberoende och valdeltagande. I skrivelsens bilaga 3 redovisas\r\natt förvärvsintensiteten i de 24 stadsdelarna ökat från i genomsnitt 45,\r\n8 % år 1997 till 53,4 % år 2001, andelen långvariga socialbidragstagare\r\ni de 24 stadsdelarna har minskat från i genomsnitt 16,1 % år 1997 till 10,\r\n4 % år 2002, samt valdeltagandet vid riksdagsvalet 2002 har ökat i ett\r\ntiotal stadsdelar jämfört med valet 1998. Utvecklingen i de 24 stadsdelar\r\nsom är delaktiga i det lokala utvecklingsarbetet är starkare än i\r\nstorstadsområden generellt. Förbättringen i berörda stadsdelar kan därför\r\ninte ses som ett resultat av den allmänna konjunkturutvecklingen. I\r\nskrivelsen redovisas även att framgångsrika kultursatsningar genomförts och\r\natt nya former av förskoleverksamhet med nya pedagogiska arbetssätt har\r\nprövats. Bland annat har alla barn från tre år erbjudits förskola på deltid.\r\nBrottsförebyggande insatser har bedrivits på olika sätt, bl.a. har fler\r\nlokala brottsförebyggande råd inrättats.\r\nGlappet till nationella genomsnittsnivåer avseende bl.a. sysselsättning,\r\nandel personer med långvarigt behov av försörjningsstöd, utbildningsnivå,\r\netc. är dock fortfarande stort, och det är angeläget att utvecklingsarbetet\r\nfullföljs.\r\nUtvecklingen för att bryta segregationen går nu in i en andra fas.\r\nFramgångsrika insatser skall göras permanenta och inordnas i ordinarie\r\nstrukturer. Det gäller för såväl kommuner som statliga myndigheter och andra\r\ninvolverade aktörer. Regeringen bedömer att det finns goda förutsättningar\r\natt vidareutveckla de lokala utvecklingsavtalen. Bland annat kan detta\r\nske genom fler och mer konkreta samverkansöverenskommelser mellan statliga\r\nmyndigheter, kommuner och lokala aktörer.\r\nDet är nödvändigt att omvandla storstadsarbetets erfarenheter till kunskap.\r\nUnder hösten 2003 har en särskild utredare tillkallats för att utvärdera\r\nde rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för arbetet med de lokala\r\nutvecklingsavtalen. Utredaren skall inventera, sammanställa och analysera\r\nrapporterna i syfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap. Kunskapen\r\nskall inte minst göras tillgänglig för kommuner och stadsdelar som inte\r\nomfattas av lokala utvecklingsavtal. Uppdraget skall redovisas senast i\r\nmars 2005. Ett delbetänkande med förslag på ett långsiktigt nationellt\r\nutvärderingsprogram för de lokala utvecklingsavtalen skall lämnas senast\r\nden 30 april 2004.\r\nMotioner\r\nI motion Sf18 av Per Westerberg m.fl. (m) återges Moderaternas syn på\r\nsegregationsproblematiken. I stället för den storstadspolitiska satsningen\r\nbehövs ett nytt system för flyktingmottagning. I motionen begärs bl.a.\r\ntillkännagivanden om att flyktingpolitiken bör vara ett statligt ansvar\r\noch att eget ansvar och valfrihet skall vara vägledande principer vid\r\nflyktingmottagandet samt att egenförsörjning alltid skall uppmuntras.\r\nMotionärerna framhåller att statens roll är att ge information och stöd\r\noch inga människor som har uppehållstillstånd skall hindras att flytta.\r\nDet begärs vidare tillkännagivanden om att dagens system för avtalsskrivning\r\noch kommunplacering bör avskaffas, målet bör vara att ha introduktion på\r\nheltid för alla som kan, samt det statliga anslaget bör delas upp i två\r\ndelar. Motionärerna föreslår en introduktionspeng, som kan skapa valfrihet\r\noch mångfald inom språkutbildningen, samt en ersättning som via den kommun\r\nman bosätter sig i används för introduktionsersättning och andra kommunala\r\nkostnader. Vidare begärs tillkännagivanden om att sfi bör kombineras med\r\narbetsmarknadsinsatser, validering av utländsk utbildning och värdering\r\nav yrkeserfarenhet skall inledas under introduktionstiden, myndigheter\r\nsom validerar bör ges i uppdrag att se mer till tidigare utbildnings\r\nkunskapsinnehåll och mindre jämföra kursplaners upplägg samt möjlighet\r\ntill kompletterings- och lärlingsutbildningar. Motionärerna anför att\r\nutbildare bör ha möjlighet att kombinera språk- och yrkesutbildning eller\r\npraktik. Utbildning och yrkeserfarenhet är en färskvara, och en lång väntan\r\nminskar värdet av en utbildning. Människor skall få information om möjlighet\r\ntill validering omedelbart, och möjligheter till kompletteringsutbildningar\r\nmåste finnas för att man skall kunna dra nytta av tidigare utbildning och\r\ninte behöva börja från början. Lärlingsutbildningar är bra för att människor\r\nskall komma ut på arbetsmarknaden. Därutöver begärs tillkännagivanden om\r\nstatens ansvar för en fungerande vård av tortyrskadade människor samt\r\nnationellt uppdrag för kunskapsutveckling och stöd på detta område, skolor\r\nskall ha möjlighet att ge elever tvåspråkig undervisning samt alla skall\r\nha möjlighet att fritt välja den skola som passar dem bäst.\r\nI motion Sf17 av Luciano Astudillo (s) anförs att storstadssatsningen\r\nvarit framgångsrik för Malmö och måste vidareutvecklas, stärkas och spridas\r\ntill de kommuner och stadsdelar som inte tagit del av satsningen. Motionären\r\nbegär ett tillkännagivande för regeringen om att ta till vara de goda\r\nerfarenheterna från storstadssatsningen.\r\nI motion Sf19 av Christina Axelsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom behovet av en fortsatt uthållig storstadspolitik. Motionärerna föreslår\r\natt det lokala utvecklingsarbetet får en naturlig fortsättning med särskild\r\ninriktning på riktade resurser till de områden i storstäderna som har\r\nextraordinära behov för att ge alla en likvärdig välfärd.\r\nI motion Sf326 yrkande 27 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande om åtgärder för att lyfta socialt utsatta områden. Motionärerna\r\nframhåller att i invandrartäta, socialt utsatta områden behöver en positiv\r\nspiral skapas. Det kan handla om att skapa magnetskolor, tillträde till\r\narbetsmarknaden och att lokalisera kommunala och statliga förvaltningar\r\ntill de utsatta områdena.\r\nI motion Sf402 yrkande 24 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom utplacering av myndigheter, institutioner och kommunal verksamhet till\r\n\"invandrartäta\" områden. Motionärerna anför att den mest kraftfulla\r\nåtgärden för att motverka segregation är att se till att alla bostadsområden\r\nhar en blandad bebyggelse med flera olika upplåtelse- och bebyggelseformer.\r\nMotionärerna anför vidare att en viktig målsättning i integrationsarbetet\r\när att alla skall bo i en trygg och attraktiv stadsdel. För att åstadkomma\r\ndetta måste brottsförebyggande åtgärder uppmärksammas mer i stadsplaneringen,\r\nbl.a. i översiktsplanen. Därtill bör kommunala verksamheter och myndigheter\r\nflyttas ut eller stora privatföretag lockas till miljonprogramsområden.\r\nI\r\nmotion Bo255 yrkande 2 av Ronny Olander (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom att Integrationsverket bör överväga hur integrationsarbetet i\r\nbostadsmiljöerna kan stödjas genom bättre utnyttjande av de möjligheter som\r\nerbjuds i koloniträdgårdsverksamheten. Motionären anför att koloniföreningarnas\r\nbreda rekrytering avseende kön, ålder och bakgrund gör dem väl lämpade\r\natt även bidra till integrationen av invandrare i samhället och till ett\r\ngemensamt ansvarstagande.\r\nI motion Sf305 av Börje Vestlund (s) begärs ett tillkännagivande om en\r\nsnar utvärdering av storstadspolitikens integrationsmål. Motionären\r\nframhåller att effekterna av samordningen av befintliga offentliga medel\r\nför att öka integrationen och bättre fördela resurserna till utsatta\r\nytterstadsområden bör utvärderas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att storstadspolitiken är en viktig del i arbetet med att\r\nbryta segregationen och att förbättra storstadsregionernas förutsättningar.\r\nStorstadspolitiken är, liksom integrationspolitiken, långsiktig och\r\ntvärsektoriell. Kommunernas ordinarie insatser är av stor betydelse liksom\r\ninsatser som sker inom andra politikområden, exempelvis arbetsmarknads-\r\noch utbildningsinsatser.\r\nI regeringens skrivelse redovisas utvecklingen inom storstadspolitiken,\r\nsåvitt avser målet att bryta segregationen, sedan 1998. Informationen i\r\nskrivelsen är på många sätt värdefull och ger utskottet och riksdagen\r\nökad kunskap om slutsatser och erfarenheter av lokalt utvecklingsarbete\r\ninför framtida beslutsfattande, både när det gäller storstadsfrågor och\r\ninsatser inom andra politikområden. Statistiken är glädjande positiv i\r\nflera avseenden - fler har arbete, färre hushåll är beroende av socialbidrag\r\noch valdeltagandet i valet hösten 2002 ökade i flera stadsdelar.\r\nI de 24 stadsdelar som är delaktiga i lokala utvecklingsavtal har ett\r\nomfattande arbete bedrivits. Cirka 1 000 insatser har genomförts och\r\nmöjligheten har givits åt ca 250 000 personer att påverka sin egen och\r\nstadsdelens utveckling. Stat, kommun, landsting, näringsliv,\r\nfrivilligorganisationer, boende och andra lokala aktörer har samverkat brett\r\nkring\r\ninsatser för att bryta segregationen och främja tillväxt.\r\nTrots en positiv utveckling i berörda stadsdelar är glappet till nationella\r\ngenomsnittsnivåer stort avseende bl.a. sysselsättning, behovet av ekonomiskt\r\nbistånd och utbildningsnivå. Utskottet kan därför konstatera att utvecklingen\r\ninom politikområdet inte är tillfredsställande i förhållande till de\r\nuppsatta målen. Det understöds även av Integrationsverkets slutrapport\r\nfrån den nationella utvärderingen av storstadssatsningen (2002), enligt\r\nvilken den positiva utvecklingen avseende arbetslöshet och socialbidrag\r\nhämmats av att storstadssatsningens områden förlorat relativt sett\r\nresursstarka personer i flyttutbytet med omvärlden. Även antalet sjukdagar\r\nper sjukförsäkrad perioden 1999-2001 ökade mer i stadsdelar som omfattas\r\nav lokala utvecklingsavtal än i de kommuner de ligger i, trots betydligt\r\nhögre utgångsnivåer. Integrationsverket påpekar att det dock ännu är för\r\ntidigt att i den tillgängliga statistiken kunna skönja några resultat av\r\nde insatser som genomförts inom storstadssatsningens ramar.\r\nI skrivelsen redovisas både iakttagelser som regeringen bedömer vara ett\r\nfaktiskt resultat av insatserna inom ramen för politikområdet och det som\r\nsnarare kan relateras till generella omvärldsförändringar. Det framgår\r\ninte med tydlighet på vilket sätt förbättringarna i de 24 stadsdelarna är\r\nen effekt av de statliga insatserna. Utskottet har förståelse för svårigheter\r\natt redovisa olika delar av storstadspolitikens utveckling, bl.a. av det\r\nskälet att lokala utvärderare kommit olika långt i sitt arbete och att en\r\nheltäckande bild av resultaten av utvärderingarna inte kan ges.\r\nUtskottet uppmärksammar emellertid att regeringen tillsatt en utredare\r\nunder hösten 2003 för att inventera, sammanställa och analysera det\r\nmaterial i form av utvärderingar, rapporter och särskilda studier m.m. som\r\ntagits fram inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingavtalen, i\r\nsyfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap (dir. 2003:136). Ett\r\ndelbetänkande skall lämnas senast i april 2004. Utskottet ser positivt på\r\natt en utvärdering kommer till stånd och att vunna erfarenheter sprids\r\nsåväl inom storstadsregionerna som till landet i övrigt.\r\nUtskottet uppmärksammar även att Integrationsverket i regleringsbrevet\r\nför budgetåret 2004 fått i uppdrag att senast den 30 juni 2004 redovisa\r\nutvecklingen i de bostadsområden som omfattas av lokala utvecklingsavtal\r\nmed utgångspunkt från en särskild databas.\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att följa utvecklingen och resultaten\r\nav det långsiktiga storstadspolitiska arbetet.\r\nMotionerna Sf17, Sf19 och Sf305 får med det anförda anses tillgodosedda\r\noch avstyrks.\r\nEnligt 1 § lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar\r\nskall varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa\r\nförutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja\r\natt ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.\r\nVid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs,\r\nsamråda med andra kommuner som berörs av planeringen.\r\nBostadsutskottet behandlade senast i betänkande 2003/04:BoU1 motioner om\r\nboendeintegration. Utskottet delade motionärernas uppfattning om vikten\r\nav att på olika sätt motarbeta segregation i boendet liksom i samhällslivet\r\ni övrigt. Det gäller såväl den fysiska planeringen som i kommunernas arbete\r\nmed bostadsförsörjningsplaneringen i övrigt. Enligt bostadsutskottet torde\r\ndet stå utom allt tvivel att även regeringen omfattar åsikten att\r\nsegregationen i boendet måste motverkas med bostadspolitiska och andra\r\ntillgängliga medel. Motionerna avstyrktes därmed.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrks motionerna Sf326 yrkande 27,\r\nSf402 yrkande 24 och Bo255 yrkande 2.\r\nNär det gäller mottagande av nyanlända flyktingar vill utskottet framhålla\r\natt enligt gällande ordning inom det samordnade flyktingmottagandet skall\r\nsamhällets insatser under den första tiden syfta till att ge de nyanlända\r\nförutsättningar att snabbast möjligt få en bostad, en reguljär sysselsättning\r\nmed normal försörjning, goda kunskaper i svenska samt förutsättningar för\r\natt bli delaktiga i samhällslivet. Introduktionen skall bygga på helhetssyn\r\noch samordning mellan olika myndigheter. Kommunerna har ett samordnande\r\nansvar för introduktionsinsatser för nyanlända.\r\nUnder den första tiden i en kommun får de nyanlända flyktingarna m.fl.\r\nsin försörjning tillgodosedd genom introduktionsersättning eller\r\nförsörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Det är kommunerna som\r\nsvarar för insatserna. Introduktionsersättning lämnas i enlighet med de\r\nnormer som varje kommun fastställt.\r\nEnligt gällande ordning lämnar staten ersättning till kommunerna för\r\nkostnader i samband med mottagandet och introduktionen av flyktingar och\r\nderas anhöriga enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för\r\nflyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga ersättningen är en\r\nschablonersättning som lämnas med ett fast belopp per mottagen person.\r\nErsättningen avser att täcka kostnader för försörjningsstöd, undervisning\r\ni svenska och andra introduktionsinsatser. En förutsättning för att\r\nkommunen skall få schablonersättningen är att den, tillsammans med den\r\nberörda personen, upprättar en individuell introduktionsplan. Samråd skall\r\nalltid ske med andra myndigheter som deltar i arbetet med introduktionen.\r\nDet övergripande målet med introduktionsplanen är att genom en individuellt\r\nanpassad introduktion ge individen goda förutsättningar att bli\r\nsjälvförsörjande och delaktig i det svenska samhället. En kommun som träffar en\r\növerenskommelse med Integrationsverket om att ta emot nyanlända får även\r\nen grundersättning som är oberoende av antalet mottagna nyanlända.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet konstatera att introduktionen\r\nför nyanlända invandrare syftar till att ge dem förutsättningar att kunna\r\nförsörja sig själva och bli delaktiga i samhället. Integrationsverket har\r\ntill uppgift att stödja och främja kommunernas introduktion.\r\nUtskottet noterar att Utredningen om flyktingmottagande och introduktion\r\nunder hösten 2003 avlämnat sitt slutbetänkande Etablering i Sverige (SOU\r\n2003:75). Utredningen lämnar en rad förslag som rör introduktion och\r\nmottagande av flyktingar i kommunerna. När det gäller individens försörjning\r\nföreslås bl.a. att en statlig skattefri etableringsersättning införs som\r\nbetalas ut direkt till den berättigade personen under maximalt ett år så\r\nsnart bosättning skett och en handlingsplan föreligger. Den som avviker\r\nfrån handlingsplanen skall ges reducerad ersättning. När det gäller det\r\nstatliga ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade statsbidraget\r\ntill kommunerna tas bort. Kommunerna får i stället ersättning via det\r\ngenerella statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för de delar som\r\nåterstår sedan det som går till försörjning tagits bort, dvs. för\r\nsfi-undervisning och annan verksamhet som blir två separata verksamhetsgrenar\r\nunder en övergångsfas. Utskottet noterar även att Integrationsverket i\r\nregleringsbrevet för budgetåret 2004 har fått i uppdrag att göra en\r\nuppföljning av hur nyanlända invandrare (kvinnor, män, flickor och pojkar)\r\nhar etablerats i samhället i förhållande till målet för introduktionen om\r\negenförsörjning och delaktighet. Uppföljningen skall redovisas vid sidan\r\nom årsredovisningen.\r\nUtskottet uppmärksammar vidare att i betänkandet Vidare vägar och vägen\r\nvidare - svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SOU 2003:77)\r\nbeaktas frågor rörande sfi-utbildningen och svenska som andraspråk. Enligt\r\ndirektiven skulle utgångspunkt för denna utredning vara att skapa en\r\nhögkvalitativ utbildning i svenska språket och därigenom kunna stärka\r\nspråkinlärningen, höja svenskutbildningens status och öka möjligheterna\r\natt anpassa utbildningen och utbildningsmålen till individernas behov och\r\nförutsättningar. Utredningen gör bl.a. bedömningen att kommunen även\r\nfortsättningsvis bör vara enda huvudman för sfi-undervisningen, men att de\r\nskilda förutsättningarna och kommunernas relativt stora frihet innebär\r\natt det inte är relevant att föreslå en  modell för sfi. Utredningen\r\nföreslår vidare att sfi skall upphöra att vara en egen skolform inom det\r\noffentliga skolväsendet och inordnas i skolformen kommunal vuxenutbildning.\r\nUtredningen betonar även vikten av att kunna kombinera sfi-utbildningen\r\nmed förvärvsarbete.\r\nUtskottet noterar dessutom att i Etablering i Sverige (SOU 2003:75)\r\nframhålls att utbildning i svenska måste kunna erbjudas i olika miljöer,\r\natt utbildningen skall kunna kombineras med arbete, utbildning m.m. samt\r\natt nyanlända måste uppmärksammas i den fortsatta försöksverksamheten med\r\nvalidering.\r\nUtskottet kan konstatera att ett flertal utredningsförslag har lagts fram\r\nför att förbättra undervisningen i svenska för invandrare och avvaktar\r\nberedningen av dessa. Motion Sf18 avstyrks med det ovan anförda.\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:49 bör läggas till handlingarna.\r\nIntegrationspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om integrationspolitikens grunder och\r\nmålsättningar, användningen av begreppet invandrare, tillämpningen av\r\nintegrationspolitiken samt utvärdering av samhällskostnaden för diskriminering\r\npå grund av kön, ålder, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning.\r\n\r\nJämför reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd), 9 (c) och 10 (mp).\r\nBakgrund\r\nMålen för integrationspolitiken beslutades av riksdagen hösten 1997 (prop.\r\n1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68) och har kompletterats\r\neller ändrats vid två tillfällen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SfU2,\r\nrskr. 2000/01:72 och prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:SfU2, rskr. 2002/03:46).\r\nIntegrationspolitikens mål som de formulerats fr.o.m. 2003 är lika\r\nrättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och\r\nkulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund\r\nsamt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för\r\nolikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska\r\nvärderingar och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och\r\nmedansvariga för.\r\nMålen för integrationspolitiken innebär att samhällets etniska och kulturella\r\nmångfald skall tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning\r\noch genomförande på alla samhällsområden och nivåer. Invandrares behov\r\nskall, precis som andras behov, beaktas inom ramen för den generella\r\npolitiken. Integrationspolitiken skall således inte, som tidigare, vara\r\ninriktad på invandrare. Dessa skall inte heller behandlas som en homogen\r\ngrupp utan åtgärder skall utformas flexibelt utifrån individuella behov.\r\nIntroduktionen av nyanlända flyktingar m.fl. skall däremot fortsätta att\r\nvara en säråtgärd. Denna skall utgå från den enskilda invandrarens bakgrund\r\noch förutsättningar. Särlösningar för invandrare skall därmed i huvudsak\r\nbara avse den första tiden i Sverige.\r\nDet integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att ge stöd\r\ntill individers försörjning och delaktighet i samhället, värna grundläggande\r\ndemokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och\r\nmöjligheter samt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och\r\ndiskriminering.\r\nRegeringen har under våren 2002 i skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik\r\nför 2000-talet redovisat utvecklingen inom olika samhällsområden i\r\nförhållande till riksdagens beslut om mål och inriktning för\r\nintegrationspolitiken.\r\nRegeringen redovisade också sin syn på den framtida inriktningen av\r\nintegrationspolitiken. Skrivelsen 2001/02:129 behandlades av utskottet i\r\nbetänkande 2001/02:SfU15.\r\nMotioner\r\nI motion Sf325 yrkandena 1-5 och 7 av Sten Tolgfors m.fl. (m) framhåller\r\nmotionärerna att den socialdemokratiska integrationspolitiken brister\r\ngenom att dels ovanifrån betrakta samhället såsom bestående av ett antal\r\nkollektiv vari människor har gemensamma problem och behov, dels ta hand\r\nom människor, styra deras liv och lägga till rätta deras situation, vilket\r\nhar resulterat i att människor förlorat makt och möjligheter att påverka\r\nsin egen situation. Motionärerna anför att den ofrivilliga segregationen\r\ninte är etniskt definierad utan en socialt och kunskapsmässigt betingad\r\nsituation och därmed möjlig att förändra. Motionärerna anför vidare att\r\nsocialdemokraterna söker lösa frågor med ofrivillig segregation genom att\r\nanvända särlösningar. Politiken måste i stället ägnas åt att skapa goda\r\nförutsättningar för människor att förverkliga sina egna drömmar. Det behövs\r\ndärför generella möjligheter och generella lösningar på gemensamma problem\r\nför människor i Sverige. Politiken för att bryta ofrivillig segregation\r\nmåste vara inriktad på att förmå enskilda människor och göra det möjligt\r\nför dem att ta ansvar, utbilda sig och växa. Så långt det är möjligt skall\r\ndet ställas samma krav på och ges lika möjligheter för alla som bor i\r\nSverige. Vad det gäller regeringens användning av begreppet etnisk\r\nsegregation anför motionärerna att det är tillgången till det övriga samhället\r\nsom ofta brister. Det är den ofrivilliga segregationen - utanförskapet\r\noch maktlösheten - som måste brytas, inte segregationen i allmänhet som\r\nkan vara både positiv och negativ ur individens synvinkel. Motionärerna\r\nbegär att vad som nu anförts skall ges regeringen tillkänna.\r\nI motionens yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om regeringens användning\r\nav invandrarbegreppet. Motionärerna framhåller att regeringens definition\r\nbidragit till att hålla människor utanför. En mycket stor del av dem som\r\nstaten definierat som invandrare är i själva verket så integrerade på\r\narbetsmarknaden och i samhället i stort att det utländska ursprunget är\r\nirrelevant för dem själva och omgivningen. Begreppet bör därför användas\r\nmed urskiljning. Det är delaktigheten i samhället som är det centrala.\r\nI motion Sf326 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande om strukturella problem och omhändertagandementalitet som\r\nett hinder för integration. Motionärerna menar att strukturella problem\r\nfinns i form av skatter som hindrar arbete och företagande, rigida\r\narbetsmarknadslagar och krångliga regler för nyföretagande samt bidragssystem\r\nsom hindrar egenförsörjning. Omhändertagandementaliteten innebär att\r\nsocialdemokratin underkastar människorna samhällets makt i stället för att\r\nlita på individens egen kraft och förmåga att själv bestämma, oavsett\r\nfödelseort, hudfärg eller religion.\r\nI motion Sf346 yrkande 1 av Ana Maria Narti (fp) begärs ett tillkännagivande\r\nom en decentraliserad arbetsmarknads- och integrationspolitik. Motionären\r\nanför att den traditionella socialdemokratiska integrationspolitiken lider\r\nav en övertro på den offentliga sektorn, en tro som ofta omvandlar landets\r\ninvånare till passiva mottagare av åtgärder och program utan möjlighet\r\natt själva påverka sin situation, ta ansvar och handla för att försvara\r\nsina rättigheter. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att tyngdpunkten\r\nbör flyttas från centrala myndigheter och organisationer till invandrarna\r\nsjälva. Integrationspolitiken kan inte leda till integration så länge som\r\nlandets nya invånare inte har egen makt, inte själva tillåts ta ansvar\r\nför att komma in i arbetslivet och handla som engagerade deltagare i\r\nsamhällslivet.\r\nI motion Sf402 yrkande 1 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom att integrationspolitiken skall gå från ett \"omhändertagandeperspektiv\"\r\ntill att ge människor förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt\r\neget liv. Staten skall medverka till att underlätta och skapa förutsättningar\r\nmen inte planera och ta kontroll över människors liv. Integrationspolitiken\r\nskall även präglas av ett medborgarperspektiv.\r\nI motion Sf396 yrkande 17 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett\r\ntillkännagivande om en tydligare antidiskrimineringspolitik. Motionärerna\r\nframhåller att meriter och kompetens skall gälla vid personalrekrytering.\r\nDiskriminering av personer med invandrarbakgrund måste åtgärdas, och\r\ndessa åtgärder bör prioriteras i högre omfattning än vad som görs i dag.\r\n\r\nI motion Sf347 av Kerstin Engle m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om\r\nsatsningar på integration. Motionärerna framhåller att många bra initiativ\r\nredan tagits fram inom integrationsområdet, men att det återstår mer att\r\ngöra, särskilt inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.\r\nI motion Sf393 av Marianne Carlström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom att samarbetet mellan stat, kommun, näringsliv och föreningsliv behöver\r\nöka, bl.a. genom fortsatta initiativ till en samordning av introduktionen\r\nför nyanlända. Regeringen bör i samtal med arbetsmarknadens parter arbeta\r\nfram ett program för ökad integration i samhället.\r\nI motion Sf247 av Luciano Astudillo (s) begärs att regeringen ger\r\nIntegrationsverket i uppdrag att ta fram relevanta integrationsindikatorer\r\nför att bättre styra integrationspolitiken. Att integrationspolitiken\r\nupplevs som misslyckad eller att den inte uppnår sina mål, menar motionären\r\nhandlar om ett styrningsproblem snarare än otillräckliga resurser.\r\nI motion Sf364 av Mona Jönsson m.fl. (mp) begärs att regeringen tillsätter\r\nen utredning om samhällskostnaden för diskriminering på grund av kön,\r\nålder, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning. Motionärerna menar\r\natt frågan inte är vad invandringen kostar, utan vad det kostar samhället\r\natt människor med annan etnisk bakgrund än den svenska diskrimineras, t.\r\nex. på arbetsmarknaden. De kostnader som uppstår när individers fulla\r\npotential inte tas till vara av samhället måste utredas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom angivits ovan är integrationspolitiken inget som enbart gäller vissa\r\ndelar av befolkningen som t.ex. personer som invandrat eller personer med\r\nutländskt medborgarskap. Integration är i stället en process som omfattar\r\nhela befolkningen oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Invandrare\r\nskall inte ses som en homogen grupp. Integrationspolitiken är långsiktig\r\noch berör alla samhällsområden, t.ex. arbetsmarknad, utbildning, hälso-\r\noch sjukvård och kultur. Att insatser sker inom alla politikområden är av\r\navgörande betydelse för att de integrationspolitiska målen skall kunna\r\nuppnås.\r\nSom utskottet senast i betänkande 2002/03:SfU7 uttalat är en generell\r\npolitik som ger lika möjligheter för alla och som även förmår att ta till\r\nvara allas erfarenheter, kunskaper och kvalifikationer en förutsättning\r\nför att de integrationspolitiska målen skall kunna uppfyllas. Särskilt\r\nbetydelsefull är inriktningen på arbetsmarknads-, utbildnings- och\r\nbostadspolitiken. Det är den enskildes behov som skall motivera eventuella\r\nåtgärder. På den individuella nivån bör integration betraktas som ett\r\nlivsprojekt, vars innehåll och mål endast kan bestämmas av individen själv.\r\nPå den samhälleliga nivån kan dock staten sätta upp mål för vad som bör\r\nuppnås inom olika områden med hjälp av arbetsmarknadspolitik,\r\nutbildningspolitik,\r\nosv. och stödja den individuella integrationsprocessen genom att föra en\r\npolitik som ger individen förutsättningar att förverkliga sina livsmål.\r\nMed\r\ndet anförda avstyrks motionerna Sf325 yrkandena 1-5 och 7, Sf326 yrkande\r\n1, Sf346 yrkandena 1 och 3 samt Sf402 yrkande 1.\r\nI den integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 Sverige, framtiden\r\noch mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik anges att\r\nbegreppet invandrare inte bör användas så att det förstärker ett\r\n\"vi-och-dom-tänkande.\" I regeringens skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik\r\nför 2000-talet anges att begreppet invandrare skall användas nyanserat\r\noch på ett relevant sätt. Utskottet delade denna uppfattning (bet.\r\n2001/02:SfU15). Enligt den arbetsgrupp som har sett över användningen av\r\nbegreppet invandrare i lagar och förordningar och i myndigheters verksamhet\r\n(Ds 1999:48 och Ds 2000:43) bör begreppet invandrare användas endast när\r\ndet gäller människor som själva har flyttat till Sverige och folkbokförts\r\nhär. Enligt SCB:s nya riktlinjer för statistik (2003) avser personer med\r\nutländsk bakgrund såväl utrikes födda personer som har invandrat, som\r\npersoner födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Med svensk\r\nbakgrund avses personer som är födda i Sverige och som har minst en inrikes\r\nfödd förälder.\r\nVid behandlingen av ett motsvarande motionsyrkande om invandrarbegreppet\r\nunder föregående riksmöte anförde utskottet att en annan möjlighet är att\r\nanvända begreppet invandrad, då detta till skillnad från invandrarbegreppet\r\nbeskriver en aktiv handling (bet. 2002/03:SfU7).\r\nMed hänvisning till det anförda får motion Sf325 yrkande 27 i huvudsak\r\nanses tillgodosedd och avstyrks.\r\nSom utskottet tidigare konstaterat, senast i betänkande 2003/04:SfU2, är\r\nutvecklingen inom integrationsområdet fortfarande inte tillfredsställande\r\ni förhållande till de mål som ställts upp. Även om det finns tendenser\r\ntill en positiv utveckling är den etniska och sociala segregationen\r\nfortfarande stor. Insatser för att vända utvecklingen sker inom en mängd\r\nolika samhällsområden, men det behövs ytterligare insatser för att den\r\netniska och kulturella mångfalden i samhället skall kunna tas till vara.\r\nAtt det långsiktiga arbetet med att bryta segregationen och utanförskapet\r\ni samhället ännu inte fått genomslag på alla områden visar inte minst de\r\nåtgärder som vidtagits eller pågått inom en rad områden på både kommunal\r\noch statlig nivå.\r\nUtskottet konstaterar att det pågår ett flertal utredningar inom det\r\nintegrationspolitiska området och att flera förslag har lagts fram och är\r\nunder beredning. Till exempel har en interdepartemental arbetsgrupp\r\ntillsatts i syfte att se över hur integrationspolitiken genomförs och följs\r\nupp. Arbetsgruppen skall bl.a. föreslå lämpliga indikatorer som möjliggör\r\nen mer sammanhållen uppföljning av insatser som sker för att nå\r\nintegrationspolitiska mål. Vidare har Integrationsverket i regleringsbrevet för\r\n2004 fått i uppdrag att tillsammans med berörda sektorsmyndigheter utveckla\r\nnyckeltal och indikatorer för integrationspolitiken på i första hand\r\narbetsmarknaden, inom utbildningsområdet och bostadssektorn samt beträffande\r\nuppväxtvillkor för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. En rapport\r\nskall redovisas senast den 15 mars 2005. Integrationsverket skall även\r\nsenast den 15 mars 2006 redovisa en fördjupad analys av tillståndet och\r\nutvecklingen inom olika samhällsområden ur ett integrationspolitiskt\r\nperspektiv. Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att noggrant\r\nfölja utvecklingen och resultaten av det långsiktiga integrationsarbetet.\r\nVidare kan utskottet konstatera att det under senare tid har vidtagits\r\nåtskilliga åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering och att det\r\näven pågår ett flertal utredningar inom diskrimineringsområdet.\r\nMed det anförda får motion Sf247 anses tillgodosedd och avstyrks. Motionerna\r\nSf347, Sf364, Sf393 samt Sf396 yrkande 17 avstyrks.\r\nSvenskt medborgarskap\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om krav på språkkunskaper i svenska\r\nför beviljande av svenskt medborgarskap, avgifter för ansökan om svenskt\r\nmedborgarskap, medborgarskapsceremonier samt medborgarbok.\r\nJämför reservationerna 11 (fp) och 12 (kd) samt särskilt yttrande (v).\r\n\r\nMotioner\r\nI motion Sf219 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m) begärs\r\natt regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i lagen om svenskt\r\nmedborgarskap att test av kunskaperna i det svenska språket ingår som ett\r\nkriterium för att kunna få svenskt medborgarskap. Motionärerna framhåller\r\natt ett sådant krav för medborgarskap är inte att betrakta som ett hinder\r\nutan snarare som ett gemensamt ansvar för samhället och den enskilde.\r\nGenom kravet ökar de enskilda individernas möjligheter på arbetsmarknaden,\r\ni samhället och i livet i det nya hemlandet.\r\nI motion Sf326 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att acceptabla kunskaper i det svenska språket bör vara\r\nett krav för medborgarskap. Motionärerna anför att om medborgarskapet\r\nskall kunna utnyttjas förutsätter det kunskaper om svenska lagar och andra\r\nförhållanden som i sin tur kräver vissa kunskaper i svenska språket. För\r\natt kunna delta i samhällslivet krävs ett visst mått av språkkunskaper.\r\nI yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning om\r\nhur språktester bör utformas.\r\nI motion Sf394 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om kostnader vid ansökan om medborgarskap. Motionärerna\r\nframhåller att många inte har råd att ansöka om ett svenskt medborgarskap\r\ndå de ofta saknar fast inkomst. Avgiften för ansökan om svenskt medborgarskap\r\nbör därför ses över.\r\nI motion Sf326 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande om medborgarskapsceremonier. I flera av Sveriges kommuner\r\nhar inträdet som medborgare i Sverige sedan några år tillbaka uppmärksammats\r\ni samband med mindre ceremonier. Motionärerna framhåller att\r\nmedborgarskapsceremonier med en officiell innebörd bör införas för att markera\r\nmedborgarskapets betydelse, bl.a. som ett bevis på tillhörighet och\r\ndeltagande i det svenska samhället.\r\nI motion Sf402 yrkande 32 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom införandet av en medborgarbok och att en ceremoni för överlämnandet\r\ngenomförs. För att betona medborgarskapets rättigheter och skyldigheter\r\nföreslår motionärerna att alla nya medborgare, och alla övriga som uppnår\r\nmyndighetsåldern 18 år, skall få en medborgarbok där medborgarskapets\r\ninnebörd tydliggörs och samhällets grundvärderingar formuleras. Överlämnandet\r\nav medborgarboken bör ske i samband med en ceremoni i hemkommunen där man\r\nvälkomnar och uppmärksammar de nya svenskarna och de som blivit myndiga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen parlamentariska Medborgarskapskommittén hade i uppdrag (dir. 1997:5)\r\natt genomföra en allmän översyn av lagen om svenskt medborgarskap. Bland\r\nannat skulle kommittén överväga om krav på kunskaper i svenska språket\r\noch om det svenska samhället borde uppställas för beviljande av medborgarskap.\r\nI dess slutbetänkande (SOU 1999:34) ansåg kommittén, främst på grund av\r\nrättviseskäl, att krav på språkkunskaper och kunskaper om det svenska\r\nsamhället inte borde knytas till medborgarskapet. Frågor som berörde sådana\r\nkunskaper och undervisning var en uppgift för utbildningsväsendet, och\r\nerforderliga åtgärder borde vidtas långt tidigare än då frågan om\r\nnaturalisation aktualiserades.\r\nRegeringen ansåg i proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap\r\natt krav på språkkunskaper eller kunskaper om det svenska samhället inte\r\nskulle införas som villkor för att få svenskt medborgarskap. Regeringen\r\ngjorde den bedömningen att det skulle vara förenat med betydande svårigheter\r\natt skapa en rättvis och praktiskt genomförbar ordning för det fall\r\nspråkkrav skulle införas. Kontrollen av att kunskapskravet uppnåtts skulle\r\nockså enligt regeringen innebära en administrativ belastning som var svår\r\natt försvara.\r\nVid behandling av propositionen uttalade utskottet i sitt betänkande\r\n2000/01:SfU8 att enligt utskottets mening ökar goda kunskaper i det svenska\r\nspråket och om svenska samhällsförhållanden förutsättningarna för arbete\r\noch deltagande i samhällslivet. Utskottet delade regeringens bedömning\r\natt det allmännas uppgift bör vara att se till att professionell undervisning\r\nerbjuds och att den är av god kvalitet samt att undervisningen så långt\r\nmöjligt anpassas till individuella förutsättningar och behov. Utskottet\r\nansåg också att det ytterst är de enskilda individerna som måste ta ansvar\r\nför sin språkinlärning. Samhället kan stimulera språkinlärningen, men\r\nmotivationen och kunskaperna kan inte tvingas fram. Enligt utskottets\r\nuppfattning skulle ett språkkrav för erhållande av svenskt medborgarskap\r\nmedföra svårigheter. Bland annat uppkommer frågan om vilken kunskapsnivå\r\nsom skall uppnås och hur denna skall dokumenteras. Vidare skulle kontrollen\r\nav att kunskapskravet uppnåtts innebära en ökad administration. Utskottet\r\ndelade regeringens bedömning att det skulle vara förenat med betydande\r\nsvårigheter att få till stånd ett rättvist och praktiskt system.\r\nUtskottet vidhöll sitt ställningstagande i betänkande 2001/02:SfU15 och\r\n2002/03:SfU7.\r\nUtskottet noterar att regeringen i juni 2002 tillsatte utredningen Utbildning\r\ni svenska för invandrare (dir. 2002:105) för att pröva hur skolformen\r\nsvenska för invandrare (sfi) kan förnyas och organiseras. Enligt direktiven\r\nskulle utgångspunkt för detta arbete vara att skapa en högkvalitativ\r\nutbildning i det svenska språket och därigenom kunna stärka språkinlärningen,\r\nhöja svenskutbildningens status och öka möjligheterna att anpassa\r\nutbildningen och utbildningsmålen till individernas behov och förutsättningar.\r\nI utredningens slutbetänkande Vidare vägar och vägen vidare (SOU 2003:77)\r\nges flera förslag till en reformerad sfi-undervisning. Utredningen gör bl.\r\na. bedömningen att kommunen även fortsättningsvis bör vara enda huvudman\r\nför sfi-undervisningen, men att de skilda förutsättningarna och kommunernas\r\nrelativt stora frihet innebär att det inte är relevant att föreslå en\r\nmodell för sfi. Utredningen föreslår vidare att sfi skall upphöra att\r\nvara en egen skolform inom det offentliga skolväsendet och inordnas i\r\nskolformen kommunal vuxenutbildning. För att bättre spegla såväl målgrupp\r\nsom innehåll och syfte med sfi-utbildningen föreslås även att utbildningen\r\nbyter namn till Utbildning i svenska som andraspråk för samhälls- och\r\narbetsliv. Utredningen betonar även vikten av att kunna kombinera\r\nsfi-utbildningen med förvärvsarbete.\r\nUtskottet vidhåller tidigare ställningstaganden avseende språkkunskaper\r\noch medborgarskap. Motionerna Sf219 och Sf326 yrkandena 20 och 21 avstyrks.\r\n\r\nNär det gäller avgifter i medborgarskapsärenden kan utskottet konstatera\r\natt det av 11 § medborgarskapsförordningen (2001:218) framgår att avgift\r\nfår tas ut för prövning av anmälan och ansökan enligt förordningen.\r\nAvgiften för ansökan om naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn under 18 år\r\nsom omfattas av föräldrarnas naturalisationsbeslut är befriade från avgift.\r\nAvgift tas inte heller ut av statslösa som fått flyktingförklaring eller\r\nresedokument utfärdade av svensk myndighet. Utskottet har tidigare (senast\r\ni bet. 2002/03:SfU2) behandlat motionsyrkanden rörande avgifter vid ansökan\r\nom medborgarskap och därvid framhållit att det är mycket viktigt att\r\nförsäkra sig om att avgiftens storlek inte är ett hinder för någon att\r\nansöka om svenskt medborgarskap. Utskottet underströk att frågan om vilka\r\nkostnader som rimligen kan godtas bör utgå från att den enskilde aldrig\r\nskall behöva avstå från att ansöka på grund av avgiftsnivån och att\r\navgifterna skall vara skäliga. Motion Sf394 avstyrks med hänvisning härtill.\r\n\r\nNär det gäller medborgarskapsceremonier har utskottet tidigare vid ett\r\nflertal tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om införande av en statligt\r\narrangerad ceremoni vid förvärv av svenskt medborgarskap, bl.a. i betänkande\r\n2000/01:SfU8 Lag om svenskt medborgarskap. Utskottet har därvid påtalat\r\natt det står kommunerna fritt att anordna en högtidlighet för sådana\r\nkommuninvånare som beviljas svenskt medborgarskap och att så sker i flera\r\nkommuner. Utskottet delade regeringens bedömning att det är viktigt att\r\nnya medborgare välkomnas till det svenska samhället under värdiga former.\r\nUtskottet ställer sig därmed välvilligt till medborgarskapsceremonier\r\noch ser positivt på att sådana genomförs. Detta bör dock som hittills\r\nvara ett frivilligt åtagande för kommunerna, bl.a. av det skälet att\r\nmedborgarskapet är nationellt, inte kommunalt.\r\nIntegrationsverket har haft i uppdrag att utarbeta ett informationsmaterial\r\nsom ger exempel på hur särskilda ceremonier kan hållas för personer som\r\nförvärvat svenskt medborgarskap och sprida informationen till kommunerna.\r\nVerket har utarbetat skriften Du gamla, du nya - Kommuner välkomnar\r\nlandets nya medborgare, som ger allmänna råd och tips om arrangemang.\r\nSom en del av Integrationsverkets arbete inom ramen för uppdraget att\r\nverka för att nyanlända invandrares behov av stöd uppmärksammas samt att\r\nderas behov av särskild samhällsinformation tillgodoses har verket producerat\r\nSverige - en pocketguide. Boken ger en allmän orientering om det svenska\r\nsamhället, om landet och dess befolkning, om rättigheter, skyldigheter\r\noch möjligheter, etc. och distribueras till alla nyanlända som får\r\nuppehållstillstånd i Sverige. Boken har tidigare översatts till engelska,\r\nfranska, lätt svenska och arabiska. Numera finns även en bosnisk, serbisk\r\noch kroatisk översättning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf326 yrkande 19 och Sf402\r\nyrkande 32.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Socialt utsatta områden, punkt 2 (fp)\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om socialt utsatta områden. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf326 yrkande 27 och avslår motionerna 2003/04:Sf402 yrkande\r\n24 och 2003/04:Bo255 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nProblem i invandrartäta områden beror i sig inte på den stora andelen\r\ninvandrare utan på att det är områden med en hög arbetslöshet och stora\r\nsociala problem. Dessa socialt utsatta områden måste lyftas upp genom att\r\ndet skapas en positiv spiral. Det handlar bl.a. om att se till att de nya\r\nsvenskarna verkligen får tillträde till arbetsmarknaden och om att skapa\r\nmagnetskolor. En annan åtgärd kan vara att lokalisera kommunala och\r\nstatliga förvaltningar till de utsatta områdena. Förvaltningarna för med\r\nsig arbetstillfällen och genererar även behov av restauranger och andra\r\nservicenäringar.\r\n\r\n2.      Socialt utsatta områden, punkt 2 (kd)\r\nav Sven Brus (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om socialt utsatta områden. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf402 yrkande 24 och avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande\r\n27 och 2003/04:Bo255 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDen mest kraftfulla åtgärden för att motverka segregation är att se till\r\natt alla bostadsområden har en blandad bebyggelse med flera olika upplåtelse-\r\noch bebyggelseformer. För detta behövs fler bostäder. Det behövs även en\r\nstörre andel bostadsrätter i många förorter. En viktig målsättning i\r\nintegrationsarbetet är att alla skall bo i en trygg och attraktiv stadsdel.\r\nKommunerna bör därför upprätta en bebyggelseinriktad brottsförebyggande\r\npolicy, vilken framgår av översiktsplanen. Det skall även finnas en\r\nnärpolis per 1 000 invånare. I alla nya detaljplaner och vid förändringar\r\nav detaljplaner bör vidare en konsekvensbeskrivning göras av hur planen\r\nkan tänkas förbättra eller försämra integrationen. Kommunala verksamheter\r\noch myndigheter eller stora privatföretag bör stimuleras till att flytta\r\nut till miljonprogramsområden, vilket kan öka behovet av servicetjänster\r\ni området och därmed generera arbetstillfällen.\r\n\r\n3.      Mottagande av nyanlända flyktingar, punkt 3 (m)\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mottagande av nyanlända flyktingar. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Sf18 yrkandena 1-5 och 10.\r\nStällningstagande\r\nFörbättrad introduktion, syftande till egenförsörjning, är en nyckel till\r\nökad integration av flyktingar i det svenska samhället. Staten måste ställa\r\ntydliga krav på introduktionens kvalitet. Samtidigt är det ett statligt\r\nansvar att fullt ut finansiera mottagandet. Det är inte rimligt med ett\r\nsystem som kan få till effekt att en grupp människor i praktiken kan\r\nstängas ute från delar av landet.\r\nVi anser att följande principer bör vara utgångspunkter för ett nytt\r\nmottagningssystem: Flyktingpolitiken är en del av statens ansvar. Därmed\r\nbör det vara ett statligt ansvar att finansiera mottagandet. Eget ansvar\r\noch valfrihet skall vara vägledande principer vid flyktingmottagandet.\r\nEgenförsörjning skall alltid uppmuntras. Statens roll är att ge information\r\noch stöd. Inga människor som har uppehållstillstånd skall hindras att\r\nflytta. Dagens system för avtalsskrivning och kommunplacering bör avskaffas.\r\nMålet är att ha introduktion på heltid för alla som kan, där halva tiden\r\nlämpligen ägnas åt språkstudier och den andra halvan åt praktik på arbete.\r\nReglerna måste dock utformas så att hänsyn till individuella förutsättningar\r\ntas. Det statliga anslaget bör delas upp i två delar: en introduktionspeng,\r\nsom kan skapa valfrihet inom språkutbildningen, samt en ersättning som\r\nvia den kommun man bosätter sig i används för introduktionsersättning och\r\nandra kommunala kostnader.\r\n\r\n4.      Sfi och praktik, punkt 4 (m, c)\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m), Birgitta Carlsson (c) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sfi och praktik. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Sf18 yrkandena 6-9.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att svenska för invandrare (sfi) bör kombineras med\r\narbetsmarknadsinsatser\r\nså att utbildare har möjlighet att kombinera språk- och yrkesutbildning\r\neller praktik. En fördel med att undervisning i svenska sker parallellt\r\nmed arbetspraktik är att det ger kontakter på arbetsmarknaden samt möjlighet\r\natt använda teoretiska språkkunskaper i praktiken. Det ger också företag\r\nmöjlighet att utmana sina egna föreställningar. Idealt sett skulle\r\npraktikplatser kunna kombineras med något slags anställning, eller en väg\r\ntill en framtida anställning. Målsättningen är att praktikplatser och\r\nliknande skall bidra till att personen i fråga får en anställning.\r\nVi anser att validering av utländsk utbildning och värdering av yrkeserfarenhet\r\nskall inledas under introduktionstiden. Lång väntan minskar värdet av en\r\nutbildning och människor bör därför få information om möjlighet till\r\nvalidering omedelbart. Myndigheter som validerar bör ges i uppdrag att se\r\növer om det är så att dagens validering kan se mer till tidigare utbildnings\r\nkunskapsinnehåll och mindre jämföra kursplaners upplägg. I dagsläget saknas\r\näven kompletteringsmöjligheter och lärlingsutbildningar. För att dra nytta\r\nav tidigare utbildning måste möjlighet till kompletteringsutbildningar\r\nfinnas för att hindra att människor måste börja om från början.\r\nLärlingsutbildning kan även vara bra för att människor snabbt skall komma ut på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n5.      Tvåspråkig undervisning, punkt 5 (m)\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tvåspråkig undervisning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf18 yrkandena 11 och 12.\r\nStällningstagande\r\nSkolor skall ha möjlighet att ge elever tvåspråkig undervisning. Det är\r\nofta en nyckel till framgång. Ingen tror att en svensk elev i Engelska\r\nskolan lär sig sämre av tvåspråkighet. För många barn är det lättare att\r\nta till sig ämnesundervisning på modersmålet. Den som har ett fungerande\r\nförstaspråk har lättare att lära ett nytt språk, varför modersmålsundervisning\r\när viktig.\r\nNärhetsprincipen skall inte behöva vara styrande för skolans rekrytering.\r\nAlla skall fritt kunna välja den skola vars profil passar dem bäst och\r\nha makten att välja bort dåliga skolor. Barn kan inte användas som\r\nregeringens integrationspolitiska verktyg. Ingen skall behöva offra sig och\r\ngå i en dålig skola, bara för att politiker vill det. Elevers och föräldrars\r\nvalmöjlighet måste vara den vägledande principen.\r\n\r\n6.      Integrationspolitik, punkt 7 (m)\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om integrationspolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf325 yrkandena 1-5, 7 och 27 och avslår motionerna\r\n2003/04:Sf247, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393, 2003/04:Sf396 yrkande 17 och\r\n2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nTiotusentals människor i Sverige lever under betydligt sämre ekonomiska\r\noch sociala omständigheter än vad som vore möjligt. Detta är ett verkligt\r\nproblem i många människors vardag. Regeringen beskriver ofta problemet\r\nsom etnisk segregation. Vi menar att problemet snarare borde definieras\r\nsom ofrivillig segregation. Den ofrivilliga segregationen är inte en\r\nursprungsfråga, utan en socialt betingad situation. Segregationen styrs\r\nnämligen huvudsakligen av kunskapsbrist, socialt utanförskap och maktlöshet,\r\nalldeles oavsett vilket ursprung människor har. Det är det sociala\r\nutanförskapet och maktlösheten som måste brytas. Det är när människor hamnar\r\ni en situation där de saknar makt och möjlighet att påverka sina egna liv\r\nsom problem uppstår. Härutöver finns också faktorer som bristande\r\nspråkkunskaper och etnisk diskriminering, som för många höjer tröskeln för\r\ndelaktighet i samhället.\r\nEn av den socialdemokratiska integrationspolitikens grunder har varit att\r\novanifrån betrakta samhället såsom bestående av ett antal kollektiv vari\r\nmänniskor har gemensamma problem och behov. En annan har varit viljan att\r\nta hand om människor, styra deras liv och lägga till rätta deras situation,\r\nvilket har resulterat i att människor förlorat makt och möjligheter att\r\npåverka sin egen situation. Vi menar att politiken i stället måste ägnas\r\nåt att skapa goda förutsättningar för människor att förverkliga sina egna\r\ndrömmar. Det behövs en bättre generell politik för att bryta kunskapsbrist,\r\nfattigdom, arbetslöshet, maktlöshet och utanförskap. Så få politiska\r\nsärlösningar som möjligt skall användas. De generella systemen skall vara\r\nså flexibla att de kan anpassas efter allas våra behov. Kraven på, och\r\nmöjligheterna för alla som bor i Sverige skall vara lika. Politiken skall\r\nvara inriktad på att göra det möjligt för enskilda människor att ta ansvar,\r\nutbilda sig och växa som individer.\r\nStaten har under många år räknat dem som är födda utomlands eller har\r\nminst en förälder som är född utomlands som invandrare. Även om\r\ninvandrarbegreppet numera begränsas till människor som själva är födda i andra\r\nländer måste det användas med urskiljning. Det förhållandet att en person\r\när född i ett visst land säger mycket lite om livet och personen i övrigt.\r\nI stället är det delaktigheten i samhället som är det centrala.\r\n\r\n7.      Integrationspolitik, punkt 7 (fp)\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om integrationspolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf326 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Sf247,\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 1-5, 7 och 27, 2003/04:Sf346 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393, 2003/04:Sf396 yrkande 17 och\r\n2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nNär människor lyckas få asyl i eller invandra till Sverige möter de en\r\nännu högre mur än gränskontrollens: muren som hindrar dem att verkligen\r\nbli insläppta i det svenska samhället. Diskriminering och fördomar mot\r\ninvandrare är ett stort hinder, men kan ej sägas utgöra huvudförklaringen\r\ntill de stora skillnader som finns i sysselsättningsgrad mellan utlandsfödda\r\noch svenskfödda. Huvudförklaringen finns snarare i de verkliga strukturer\r\nsom i dag hindrar hundratusentals gamla och nya svenskar från att leva\r\nvärdiga och produktiva liv. Det handlar om skatter som hindrar arbete och\r\nföretagande, om rigida arbetsmarknadslagar och krångliga regler för\r\nnyföretagande, om bidragssystem som hindrar egenförsörjning samt om en\r\nutbredd omhändertagandementalitet i samhällssystemet.\r\nIntegrationen blir inte ett faktum så länge som de människor som förväntas\r\nintegrera sig i samhället inte får tala och agera för sig själva. Därför\r\när Folkpartiets motto \"Du skall bestämma själv\" lika relevant för en lyckad\r\nintegrationspolitik som för ett bra samhällsliv i övrigt.\r\n\r\n8.      Integrationspolitik, punkt 7 (kd)\r\nav Sven Brus (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om integrationspolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf402 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Sf247,\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 1-5, 7 och 27, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393 och\r\n2003/04:Sf396 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nEn grundläggande utgångspunkt för integrationspolitiken är att gå från\r\nett omhändertagandeperspektiv till att ge människor förutsättningar för\r\natt kunna ta ansvar för sitt eget liv. Vi vill stärka människor och ge\r\ndem möjlighet till egenmakt. Staten skall medverka till att underlätta\r\noch skapa förutsättningar men inte planera och ta kontroll över människors\r\nliv. Samhället skall sträva efter att erbjuda medborgare jämlika levnadsvillkor\r\noch lika stora möjligheter att utvecklas och förverkliga sina livsprojekt.\r\nLivsprojekten skall inte möta några hinder så länge de inte inskränker\r\nandra människors rättigheter eller strider mot våra gemensamma rättsnormer.\r\n\r\nIntegrationspolitiken skall även präglas av ett medborgarperspektiv. Vi\r\nvill därför ge medborgarna möjlighet att organisera sig efter eget tycke.\r\nMan skall kunna bilda egna sammanslutningar, starta förskolor och skolor\r\npå etnisk grund. Vi tror att detta snarare stärker identiteten och därför\r\ngynnar integrationsprocessen.\r\n\r\n9.      Integrationspolitik, punkt 7 (c)\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om integrationspolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf396 yrkande 17 och avslår motionerna 2003/04:Sf247,\r\n2003/04:Sf325 yrkandena 1-5, 7 och 27, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393 och\r\n2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nAtt invandrare inte är etablerade på arbetsmarknaden i samma utsträckning\r\nsom personer med svensk bakgrund tyder på att personer med invandrarbakgrund\r\ndiskrimineras i någon mening. Personal skall rekryteras med meriter och\r\nkompetens som grund. Diskriminering vid rekryteringar måste åtgärdas,\r\ninte minst krävs en omfattande attityd- och opinionsförändring. Enligt\r\nsvensk lag åläggs arbetsgivare och fackföreningar att på egen hand vidta\r\nåtgärder för att förebygga diskriminering. Det berör insatser vad gäller\r\narbetsförhållanden och rekrytering. Åtgärder mot diskriminering gällande\r\nrekrytering av personer med invandrarbakgrund bör prioriteras i högre\r\nomfattning än vad som görs i dag.\r\n\r\n10.     Integrationspolitik, punkt 7 (mp)\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om integrationspolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf364 och avslår motionerna 2003/04:Sf247, 2003/04:Sf325\r\nyrkandena 1-5, 7 och 27, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346 yrkandena\r\n1 och 3, 2003/04:Sf347, 2003/04:Sf393, 2003/04:Sf396 yrkande 17 och\r\n2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDen omfattande och dokumenterade diskrimineringen i det svenska samhället\r\ninnebär inte bara att individer förvägras sin rätt till likabehandling.\r\nDiskrimineringen skapar också kostnader för samhället i stort. Många\r\nutredningar påtalar vad \"invandrare\" kostar det svenska samhället.\r\nFrågan är dock inte vad invandringen kostar, utan vad det kostar samhället\r\natt människor med annan etnisk bakgrund än den svenska diskrimineras, t.\r\nex. på arbetsmarknaden. Vad innebär det för samhällsekonomin att en\r\ninvandrare som är utbildad till läkare kör taxi, att en ingenjör arbetar\r\nsom lokalvårdare, etc. Frågan är lika aktuell när det gäller andra former\r\nav diskriminering, som kön, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.\r\nDe kostnader som uppstår när individers fulla potential inte tas till\r\nvara av samhället måste utredas.\r\n\r\n11.     Svenskt medborgarskap, punkt 8 (fp)\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om svenskt medborgarskap. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf326 yrkandena 19-21 och avslår motionerna 2003/04:Sf219,\r\n2003/04:Sf394 och 2003/04:Sf402 yrkande 32.\r\nStällningstagande\r\nFör att kunna delta i samhällslivet krävs ett visst mått av språkkunskaper.\r\nÅr 2002 liksom i tidigare års riksdagsval fanns invandrartäta bostadsområden\r\ndär färre än hälften röstade. Integrationsverket har slagit fast att det\r\nfrämst är bristande språkkunskaper som gör att personer med invandrarbakgrund\r\ndeltar i det politiska livet i mindre utsträckning än andra. Om medborgarskapet\r\nskall kunna utnyttjas förutsätter det kunskaper om svenska lagar och andra\r\nförhållanden som i sin tur kräver vissa kunskaper i svenska språket.\r\nReglerna för medborgarskap kan vara viktiga för integrationen. Vi menar\r\natt ett krav på acceptabla kunskaper i svenska för svenskt medborgarskap\r\nskulle förbättra integrationen. Motsvarande regel för medborgarskap finns\r\nockså i de allra flesta länder och har tidigare förekommit i Sverige. Det\r\nskall naturligtvis finnas undantag, exempelvis personer med handikapp\r\neller gamla människor som är analfabeter när de kommer hit eller har mycket\r\nsvårt att lära sig ett nytt språk, men ändå bör få bli medborgare. Dispens\r\nskall dock inte ges till kvinnor och män som gifter sig med en person som\r\när svensk medborgare, vilket skulle kunna få negativa konsekvenser för bl.\r\na. invandrarkvinnor som kan bli isolerade av att inte lära sig språket.\r\nDen exakta kunskapsnivån som skall krävas för medborgarskap bör utredas\r\nvidare, men utgångspunkten skall vara att sfi-nivån skall räcka.\r\nMedborgarskapet ger unika rättigheter, t.ex. rösträtt i riksdagsval och\r\nen ovillkorlig rätt att stanna i Sverige, som inte kan uppnås på annat\r\nsätt. Men medborgarskapet skall också vara förenat med vissa tydliga krav.\r\nDit hör exempelvis att inte bedriva brottslig verksamhet under den tid\r\nman har uppehållstillstånd. Det skall således vara något eftersträvansvärt\r\natt bli svensk medborgare. Medborgarskapet skall vara ett erkännande av\r\natt man uppfyllt ett antal kriterier som ger vissa fördelar. Om det blir\r\nså, kan det ha positiva effekter redan tidigt i integrationsprocessen.\r\nMed denna syn är det naturligt att själva erhållandet av medborgarskapet\r\nförknippas med en viss högtidlighet. I flera av Sveriges kommuner har\r\ninträdet som medborgare i Sverige sedan några år firats i samband med\r\nmindre ceremonier som uppmärksammar händelsen och dess betydelse för de\r\ninvolverade. Med anledning av de positiva erfarenheterna av detta bör\r\nregeringen överväga att genomföra medborgarskapsceremonier i en större\r\nutsträckning och med en officiell innebörd.\r\n\r\n12.     Svenskt medborgarskap, punkt 8 (kd)\r\nav Sven Brus (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om svenskt medborgarskap. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Sf402 yrkande 32 och avslår motionerna 2003/04:Sf219,\r\n2003/04:Sf326 yrkandena 19-21 och 2003/04:Sf394.\r\nStällningstagande\r\nFör att betona medborgarskapets rättigheter, men också dess skyldigheter,\r\nanser vi att alla nya medborgare och alla 18-åringar skall få en\r\nmedborgarbok där medborgarskapets innebörd tydliggörs och samhällets\r\ngrundvärderingar formuleras.\r\nBoken bör förmedla den värdegrund som beskrivs i skolplanen, nämligen\r\nmänniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla\r\nmänniskors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet\r\nmed svaga och utsatta, vilka är de värden som skolan skall gestalta och\r\nförmedla. Denna värdegrund härleds från den etik som förvaltas i kristen\r\nidétradition och i västerländsk humanism. Överlämnandet av medborgarboken\r\nbör ske i samband med en ceremoni i hemkommunen, där man välkomnar och\r\nuppmärksammar de nya svenskarna och dem som blivit myndiga.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nSvenskt medborgarskap, punkt 8 (v)\r\nKalle Larsson (v) anför:\r\n\r\nMedborgarskapet har en grundläggande betydelse för människors möjligheter\r\natt delta i och påverka samhällslivet. Det bidrar också till en känsla av\r\nsamhörighet och underlättar därmed integrationen. Därför bör det underlättas\r\nför de utländska medborgare som bor i Sverige att erhålla svenskt\r\nmedborgarskap.\r\nDet kostar i dag 1 500 kr att ansöka om svenskt medborgarskap (naturalisation).\r\nVi anser att ingen skall behöva avstå från att ansöka om svenskt\r\nmedborgarskap på grund av avgiftens storlek. Vi vill därför verka för att\r\navgiften helt tas bort.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:49 Lokalt utvecklingsabete i storstäderna.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Sf17 av Luciano Astudillo (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att ta till vara de goda erfarenheterna från storstadssatsningen.\r\n\r\n2003/04:Sf18 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att flyktingpolitiken bör vara ett statligt ansvar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att eget ansvar och valfrihet ska vara vägledande principer vid\r\nflyktingmottagandet och att egenförsörjning alltid skall uppmuntras .\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dagens system för avtalsskrivning och kommunplacering bör\r\navskaffas.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att målet bör vara att ha introduktion på heltid för alla som\r\nkan.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det statliga anslaget bör delas upp i en introduktionspeng,\r\nsom kan skapa valfrihet och mångfald inom språkutbildningen, och en\r\nersättning för kommunala kostnader.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att SFI bör kombineras med arbetsmarknadsinsatser .\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att validering av utländsk utbildning och värdering av\r\nyrkeserfarenhet skall inledas under introduktionstiden .\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att myndigheter som validerar bör ges i uppdrag att se mer till\r\ntidigare utbildnings kunskapsinnehåll och mindre jämföra kursplaners\r\nupplägg.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att möjlighet till kompletteringsutbildningar och lärlingsutbildningar\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för en fungerande vård av tortyrskadade människor\r\nsamt nationellt uppdrag för kunskapsutveckling och stöd på detta område.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skolor skall ha möjlighet att ge elever tvåspråkig\r\nundervisning\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alla skall ha möjlighet att fritt välja den skola\r\nsom passar dem bäst.\r\n2003/04:Sf19 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en fortsatt uthållig storstadspolitik.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Sf219 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (båda m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i\r\nlagen om medborgarskap (2001:82) att test av kunskaperna i det svenska\r\nspråket ingår som ett kriterium för att kunna få svenskt medborgarskap i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Sf247 av Luciano Astudillo (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen ger Integrationsverket i uppdrag att ta\r\nfram relevanta integrationsindikatorer för att bättre styra\r\nintegrationspolitiken.\r\n\r\n2003/04:Sf305 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en snar utvärdering av storstadspolitikens integrationsmål.\r\n2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den socialdemokratiska integrationspolitikens brister.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den ofrivilliga segregationens sociala orsaker.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om problemen med regeringens vilja att använda särlösningar för\r\natt bryta segregationen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om grunderna i en generell politik för att bryta ofrivillig\r\nsegregation och utanförskap.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om problemen med regeringens användning av begreppet \"etnisk\r\nsegregation\".\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det så långt det är möjligt skall ställas samma krav på och\r\nges lika möjligheter för alla som bor i Sverige.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regeringens användning av invandrarbegreppet.\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strukturella problem och omhändertagandementalitet som hinder\r\nför integration.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om medborgarskapsceremonier.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att acceptabla kunskaper i svenska språket bör vara ett\r\nkrav för medborgarskap.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en utredning om hur språktest bör utformas.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att \"lyfta\" socialt utsatta områden.\r\n2003/04:Sf346 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en decentraliserad arbetsmarknads- och integrationspolitik.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de nya invånarnas egen makt.\r\n2003/04:Sf347 av Kerstin Engle m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom satsningar på integration\r\n2003/04:Sf364 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen som sin mening tillsätter en utredning om\r\nvad samhällskostnaden är för diskriminering på grund av kön, ålder,\r\netnicitet, funktionshinder och sexuell läggning.\r\n2003/04:Sf393 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom arbetet med integration.\r\n2003/04:Sf394 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kostnader vid ansökan om svenskt medborgarskap.\r\n2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en tydligare antidiskrimineringspolitik.\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utgångspunkterna för integrationspolitik.\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utplacering av myndigheter, institutioner och kommunal\r\nverksamhet till \"invandrartäta\" områden.\r\n32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av en medborgarbok och att en ceremoni för\r\növerlämnandet genomförs.\r\n2003/04:Bo255 av Ronny Olander (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Integrationsverket bör överväga hur integrationsarbetet i\r\nbostadsmiljöerna kan stödjas genom bättre utnyttjande av de möjligheter\r\nsom erbjuds i koloniträdgårdsverksamheten.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Fortsatt storstadspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf17, 2003/04:Sf19 och 2003/04:Sf305.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Socialt utsatta områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande 27, 2003/04:Sf402 yrkande 24 och 2003/04:Bo255 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mottagande av nyanlända flyktingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 1-5 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "22519C62-56F1-11D8-A313-00104B565558",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "38",
                    "0",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/22519C62-56F1-11D8-A313-00104B565558",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Sfi och praktik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 6-9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "ADB065A0-6052-11D8-A31E-00104B565558",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "3",
                    "35",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "49",
                    "0",
                    "84"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ADB065A0-6052-11D8-A31E-00104B565558",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tvåspråkig undervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf18 yrkandena 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:49 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf247, 2003/04:Sf325 yrkandena 1-5, 7 och 27, 2003/04:Sf326 yrkande 1, 2003/04:Sf346 yrkandena 1 och 3, 2003/04:Sf347, 2003/04:Sf364, 2003/04:Sf393, 2003/04:Sf396 yrkande 17 och 2003/04:Sf402 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "429E74C5-518B-11D8-A30A-00104B565558",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "1",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "38",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "131",
                    "38",
                    "95",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/429E74C5-518B-11D8-A30A-00104B565558",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Svenskt medborgarskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf219, 2003/04:Sf326 yrkandena 19-21, 2003/04:Sf394 och 2003/04:Sf402 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "429E74C6-518B-11D8-A30A-00104B565558",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "26",
                    "0",
                    "10",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "36",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "26",
                    "46",
                    "87"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/429E74C6-518B-11D8-A30A-00104B565558",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Socialt utsatta områden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Socialt utsatta områden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mottagande av nyanlända flyktingar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Sfi och praktik",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Tvåspråkig undervisning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Integrationspolitik",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Svenskt medborgarskap",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Svenskt medborgarskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 03:45:32"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen hur storstadspolitiken har utvecklats sedan riksdagens storstadspolitiska beslut 1998 (se 1998/99:AU2 . Rapporten handlar mest om vad som gjorts för att uppnå det andra storstadspolitiska målet, dvs. att bryta segregationen, och om de lokala utvecklingsavtalen. Rapporten innehåller även regeringens bedömningar om politikens fortsatta inriktning och förändringar för att ytterligare utveckla storstadspolitiken. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. ",
          "dok_id": "GR01SFU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna (SfU9)",
          "dok_id": "GR01SFU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 03:45:32"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SFU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:38"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen hur storstadspolitiken har utvecklats sedan riksdagens storstadspolitiska beslut 1998 (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=765\">1998/99:AU2</a>. Rapporten handlar mest om vad som gjorts för att uppnå det andra storstadspolitiska målet, dvs. att bryta segregationen, och om de lokala utvecklingsavtalen. Rapporten innehåller även regeringens bedömningar om politikens fortsatta inriktning och förändringar för att ytterligare utveckla storstadspolitiken. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01SfU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna (SfU9)",
          "dok_id": "GR01SfU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SFU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_SfU_9.pdf",
          "filstorlek": "185227",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6E11520B-8E93-4BDC-8298-AECA73010B3E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo255 Koloniträdgårdar som stöd till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo255",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar som stöd till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf17 med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf18 med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf19 med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf219 Språket och svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_id": "GR02Sf219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf219",
          "ref_dok_titel": "Språket och svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf247 Integrationsindikatorer för att styra integrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Sf247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf247",
          "ref_dok_titel": "Integrationsindikatorer för att styra integrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf305 Mobilisering av storstädernas ytterområden",
          "ref_dok_id": "GR02Sf305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf305",
          "ref_dok_titel": "Mobilisering av storstädernas ytterområden",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Segregation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf346 Integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf346",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf347 Integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf347",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf364 Samhällskostnader för diskriminering",
          "ref_dok_id": "GR02Sf364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf364",
          "ref_dok_titel": "Samhällskostnader för diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf393 Integration för tillväxt och utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02Sf393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf393",
          "ref_dok_titel": "Integration för tillväxt och utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf394 Kostnad för svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_id": "GR02Sf394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf394",
          "ref_dok_titel": "Kostnad för svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf396 Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Sf396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf396",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:49 Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_id": "GR0349",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-18",
          "ref_dok_id": "GR0985",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "2004-03-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:163",
          "ref_dok_id": "GR0K163",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "163",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:163",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}