\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens\r\nproposition 2002/03:132 om en permanent finansiell\r\nsamordning inom rehabiliteringsområdet jämte tre\r\nmotioner som väckts med anledning av propositionen\r\nsamt ett antal motionsyrkanden som väckts under den\r\nallmänna motionstiden 2003.\r\nFinansiell samordning föreslås kunna ske\r\nfrivilligt mellan en försäkringskassa, ett\r\nlandsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera\r\nkommuner. Därigenom skall en effektiv\r\nresursanvändning underlättas. Målgruppen för den\r\nföreslagna finansiella samordningen utgörs av\r\nmänniskor som är i behov av samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande\r\nparterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga\r\ntill förvärvsarbete. De åtgärder som får finansieras\r\ngenom den finansiella samordningen skall syfta till\r\natt återställa eller öka den enskildes funktions-\r\noch arbetsförmåga.\r\nNuvarande grundläggande principer om\r\nlikabehandling av människor skall upprätthållas även\r\ninom ramen för en finansiell samordning. Allt\r\nrehabiliteringsarbete, all planering och all\r\nuppföljning och utvärdering skall även genomsyras av\r\nett tydligt köns- och integrationsperspektiv.\r\nAv de mellan parterna överenskomna resurserna till\r\nden finansiella samordningen skall den allmänna\r\nförsäkringskassan bidra med hälften, medan kommun\r\noch landsting skall bidra med vardera en fjärdedel.\r\nDen allmänna försäkringskassan föreslås därvid få\r\nmöjlighet att disponera högst 5 % av de budgeterade\r\nkostnaderna för sjukpenning till finansiell\r\nsamordning. Dessa medel skall utgöra statens samlade\r\nandel i finansiell samordning.\r\nDen finansiella samordningen skall bedrivas genom\r\nett fristående samordningsorgan, vari de samverkande\r\nparterna är representerade. Samordningsorganet, i\r\nform av ett samordningsförbund, skall ha en\r\növergripande funktion och besluta om mål och\r\nriktlinjer, finansiera insatser samt stödja\r\nsamarbetet mellan samverkansparterna. Däremot skall\r\ndet inte besluta om förmåner eller rättigheter för\r\nenskilda eller i övrigt vidta åtgärder som\r\ninnefattar myndighetsutövning.\r\nI propositionen betonas vikten av att den\r\nfinansiella samordningen följs upp och utvärderas på\r\nbåde lokal och nationell nivå.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1\r\njanuari 2004.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag med den\r\nändringen att politiskt valda ledamöter och\r\nersättare i socialförsäkringsnämnd skall kunna\r\nrepresentera försäkringskassan i\r\nsamordningsförbundets styrelse, men att minst en av\r\nde ledamöter som utses skall vara ledamot eller\r\nersättare i försäkringskassans styrelse. Utskottet\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\nI ärendet finns sex reservationer och två\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Lagförslagen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\n1. lag om finansiell samordning av\r\nrehabiliteringsinsatser mellan allmän\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och\r\nlandsting, med den ändringen att 12 § skall få\r\nden lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\n2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring,\r\n3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763),\r\n4. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),\r\n5. lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229),\r\n6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),\r\n7. lag om ändring i lagen (2000:981) om\r\nfördelning av socialavgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition\r\n2002/03:132 och avslår motionerna 2003/04:Sf2,\r\n2003/04:Sf3, 2003/04:Sf4, 2003/04:Sf397 yrkande\r\n30 samt 2003/04:Sf405 yrkandena 1-5 och 7.\r\nReservation 1 (fp, c)\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n2. Försöksverksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkande\r\n3.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n3. Rehabilitering av personer med en svår\r\nsocial situation\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So637 yrkande\r\n8.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n4. Ansvarsfördelning mellan myndigheter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So642 yrkande\r\n6.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n5. Övriga samverkansfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf248 och\r\n2003/04:N336 yrkande 5.\r\n\r\nStockholm den 27 november 2003\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo\r\nKönberg (fp), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle\r\nLarsson (v), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m),\r\nLennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta\r\nCarlsson (c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),\r\nAnna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Kurt\r\nKvarnström (s), Lilian Virgin (s) och Kerstin-Maria\r\nStalin (mp).\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\n\r\nFinansiell samordning enligt lagen (1992:863) om\r\nlokal försöksverksamhet med finansiell samordning\r\nmellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård\r\n(Finsam) prövades i fem försöksområden under åren\r\n1993-1997.\r\n\r\nDen 1 juli 1994 infördes lagen (1994:566) om lokal\r\nförsöksverksamhet med finansiell samordning mellan\r\nsocialförsäkring, hälso- och sjukvård och\r\nsocialtjänst. Med stöd av denna lag har försök med\r\nfinansiell samordning (Socsam) bedrivits i åtta\r\nkommuner. Sådana försök pågår för närvarande i sex\r\nkommuner.\r\nEn redovisning av dessa finansiella\r\nsamordningsformer och samverkan inom\r\nrehabiliteringsområdet (Frisam) samt utvärderingar\r\nfinns i betänkande 2001/02:SfU18.\r\nI samband med behandlingen av regeringens\r\nproposition 1999/2000:149 Nationell handlingsplan\r\nför utveckling av hälso- och sjukvården begärde\r\nriksdagen på förslag av socialutskottet (bet.\r\n2000/01:SoU5) att regeringen skyndsamt skulle\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag om\r\nfinansiell samordning mellan hälso- och sjukvården,\r\nsocialtjänsten och socialförsäkringen i syfte att\r\nunderlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa\r\noch minskade sjukskrivningar.\r\nHösten 2001 hemställde socialförsäkringsutskottet\r\ni betänkande 2001/02:SfU1 att riksdagen som sin\r\nmening skulle ge regeringen till känna vad utskottet\r\nhade anfört om att regeringen under våren 2002 borde\r\nåterkomma med förslag om finansiell samordning\r\nmellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården,\r\nsocialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna.\r\nRiksdagen beslutade i enlighet med utskottets\r\nhemställan (rskr. 2001/02:84).\r\nMed anledning av riksdagens tillkännagivande har\r\ndet inom Regeringskansliet bildats en arbetsgrupp\r\nbestående av tjänstemän från Socialdepartementet,\r\nFinansdepartementet, Näringsdepartementet och\r\nJustitiedepartementet. Med utgångspunkt i riksdagens\r\nbeställning har arbetsgruppen utarbetat ett förslag\r\nom finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet. Förslaget har redovisats i\r\ndepartementspromemorian Finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet (Ds 2003:2).\r\nFörslagen i propositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nRegeringen har inhämtat Lagrådets yttrande och\r\nföljt Lagrådets förslag.\r\nUtskottet har under beredningen av ärendet den 13\r\noktober 2003 gjort ett studiebesök vid\r\nSocsamverksamheten i Stenungsund (4S), varvid\r\nutskottet informerades om Socsamförsöket och olika\r\nverksamheter inom ramen för detta.\r\nVidare har utskottet den 30 oktober 2003 hållit en\r\noffentlig utfrågning om finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet med företrädare för\r\nRiksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsverket,\r\nLandstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,\r\nFörsäkringskassornas förbund samt Finspångs\r\nBeställarförbund. I utfrågningen deltog även\r\nledamöter i socialutskottet.\r\nSocialutskottet har avgett yttrande till\r\nsocialförsäkringsutskottet. Yttrandet återfinns i\r\nbilaga 5.\r\nRegeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.\r\nUtskottet behandlar tre motioner som väckts med\r\nanledning av propositionen.\r\nDärtill behandlar utskottet ett antal motioner som\r\nväckts under den allmänna motionstiden och som avser\r\nfinansiell samordning.\r\nMotionerna redovisas i bilaga 1.
\r\n2003/04\r\n\r\nSfU4\r\n\r\n
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen lämnas förslag till utformning av en\r\npermanent finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet. Finansiell samordning\r\nföreslås kunna ske frivilligt mellan en\r\nförsäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd\r\nsamt en eller flera kommuner. Därigenom skall en\r\neffektiv resursanvändning underlättas. Målgruppen\r\nför den föreslagna finansiella samordningen utgörs\r\nav människor som är i behov av samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande\r\nparterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga\r\ntill förvärvsarbete. De åtgärder som får finansieras\r\ngenom den finansiella samordningen skall ligga inom\r\nde samverkande parternas samlade ansvarsområde och\r\nsyfta till att återställa eller öka den enskildes\r\nfunktions- och arbetsförmåga.\r\n\r\nMed hänsyn till att den finansiella samordningen\r\nsyftar till att den enskilde skall uppnå förmåga\r\ntill eget förvärvsarbete, finns det enligt\r\nregeringens mening starka skäl för att\r\nlänsarbetsnämnden skall delta i den finansiella\r\nsamordningen. Regeringen anser att\r\narbetsmarknadsmyndighet är en väsentlig aktör, om\r\nsyftena med den finansiella samordningen skall kunna\r\nuppnås.\r\nRegeringen anser även att flera kommuner skall\r\nkunna ingå i samma samverkan, eftersom antalet\r\npersoner inom målgruppen kan vara begränsat i\r\nkommuner med relativt få invånare.\r\nSamtliga fyra parter måste delta för att en\r\nfinansiell samordning skall komma till stånd. En\r\nsådan ordning kan på det lokala planet göra det\r\nsvårare att få till stånd en finansiell samordning,\r\neftersom en aktör kan hindra samordningen. Å andra\r\nsidan anser regeringen att en finansiell samordning\r\nmellan två eller tre parter har betydligt sämre\r\nförutsättningar att bli lika effektiv som en\r\nsamordning mellan samtliga fyra parter. Med hänsyn\r\ntill motiven för och syftet med finansiell\r\nsamordning anser regeringen att fördelarna med ett\r\nkrav om att samtliga parter skall delta överväger\r\nnackdelarna. Samtliga parter är väsentliga för att\r\nuppnå en heltäckande samordning för målgruppen. För\r\natt undvika att enskilda individer hamnar i en\r\ngråzon mellan olika myndigheter behövs därför ett\r\naktivt deltagande från samtliga berörda parter.\r\nGenom den finansiella samordningen kommer\r\nsamverkansparterna att prioritera särskilda insatser\r\nför den aktuella målgruppen. Nuvarande grundläggande\r\nprinciper om likabehandling av människor skall\r\nupprätthållas även inom ramen för en finansiell\r\nsamordning. Det får således inte komma i fråga att\r\nden aktuella målgruppen genom den finansiella\r\nsamordningen får tillgång till rehabilitering på\r\nbekostnad av övriga grupper som är berättigade till\r\nsådana åtgärder. Det är en risk som finns och därför\r\nbör detta särskilt studeras i samband med\r\nutvärderingen av den finansiella samordningen. Den\r\nfinansiella samordningen syftar i stället till att\r\nunderlätta för grupper som redan är i behov av\r\nrehabilitering och annat stöd från flera huvudmän\r\natt verkligen få sådant stöd. Annorlunda uttryckt\r\nskall individerna i målgruppen för den finansiella\r\nsamordningen prioriteras i den meningen att de nu\r\nkan erbjudas det stöd de redan har behov av och är\r\nberättigade till, men som de på grund av\r\ngränsdragningsproblem mellan aktörerna löper risk\r\natt inte få. Allt rehabiliteringsarbete, all\r\nplanering och all uppföljning och utvärdering skall\r\näven genomsyras av ett tydligt köns- och\r\nintegrationsperspektiv.\r\nDen finansiella samordningen föreslås omfatta de\r\nresurser som, i enlighet med samverkansparternas\r\növerenskommelse, skall användas för att finansiera\r\nsamordnade insatser för den aktuella målgruppen. Av\r\nresurserna skall den allmänna försäkringskassan även\r\nbidra med länsarbetsnämndens del. Detta innebär att\r\nkassan skall bidra med hälften, medan kommun och\r\nlandsting skall bidra med vardera en fjärdedel. Från\r\noch med den 1 januari 2003 får högst 5 % av de\r\nbudgeterade utgifterna för sjukpenning användas för\r\nsamverkan inom rehabiliteringsområdet (Frisam).\r\nDessa medel utgör därvid statens samlade andel för\r\nfinansiering av samverkan och skall stå i proportion\r\ntill statens samlade ansvar för åtgärder för den\r\ngrupp som samverkan riktar sig till. Det innebär att\r\ni de fall både försäkringskassan och\r\nlänsarbetsnämnden deltar i ett samverkansprojekt\r\nenligt Frisam, svarar försäkringskassan även för\r\nlänsarbetsnämndens del av kostnaderna. Regeringen\r\nanser att försäkringskassornas möjlighet att\r\ndisponera högst 5 % av de budgeterade utgifterna för\r\nsjukpenning för samverkan enligt Frisam även bör\r\nomfatta den nu föreslagna finansiella samordningen\r\noch att samma principer måste gälla för de båda\r\nsamverkansformerna. Även\r\narbetsmarknadsmyndigheternas medverkan i den\r\nförevarande finansiella samordningen skall därför\r\nfinansieras med medel från sjukförsäkringen.\r\nRegeringen föreslår att den finansiella\r\nsamordningen skall bedrivas genom ett fristående\r\nsamordningsorgan, vari de samverkande parterna är\r\nrepresenterade. Samordningsorganet skall besluta om\r\nmål och riktlinjer för den finansiella samordningen\r\nsamt finansiera insatser. Samordningsorganet skall\r\ndessutom stödja samarbetet mellan\r\nsamverkansparterna, t.ex. genom att bistå\r\nbedömargrupper som huvudmännen svarar för. Däremot\r\nskall samordningsorganet inte besluta om förmåner\r\neller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta\r\nåtgärder som innefattar myndighetsutövning.\r\nSamordningsorganet föreslås utgöras av ett\r\nsärskilt inrättat samordningsförbund. Detta skall\r\nutgöra en ny form av offentligrättslig juridisk\r\nperson som har rättskapacitet. De bestämmelser som\r\ngäller för kommunalförbund som är organiserat med\r\nförbundsdirektion skall i tillämpliga delar gälla\r\nför ett samordningsförbund. För ett\r\nsamordningsförbund skall det finnas en\r\nförbundsordning. I denna skall anges bl.a. de\r\nprinciper som skall gälla för de ekonomiska\r\ntransaktionerna inom den finansiella samordningen.\r\nFörbundets beslutanderätt gäller beslut av\r\ngenerell räckvidd. Det rör sig om avgöranden där det\r\npolitiska momentet, allmänt sett, kommer att vara\r\ndominerande. Detta talar för att samverkansparterna\r\ni samordningsförbundet i första hand bör\r\nrepresenteras av politiker. Med en politisk\r\nrepresentation vinns även den fördelen att\r\nledamöterna bör ha mandat att inom\r\nsamordningsförbundet besluta utan att det behövs\r\nytterligare förhandlingar inom huvudmannens\r\nbeslutande organ. Inom Socsams ledningsorgan\r\nförekommer det också en sådan politisk\r\nrepresentation för de samverkande parterna. Någon\r\nförändring i detta hänseende framstår inte som\r\npåkallad såvitt gäller de nuvarande\r\nsamverkansparterna. Tvärtom ger en gemensam, lokal\r\npolitisk styrning legitimitet och tyngd, samtidigt\r\nsom politikerna således utgör en viktig länk till\r\növriga politiska organ. Politikernas roll är bl.a.\r\natt identifiera behov av resurser i samhället och\r\nprioritera därefter. Deras målformulering är en\r\nbetydelsefull del i styrningen. Även\r\nkommunaldemokratiska aspekter talar för att i\r\nsamordningsförbundet bör i vart fall kommun och\r\nlandsting representeras av politiker. Dessutom\r\nutövas, enligt 1 kap. 7 § regeringsformen,\r\nbeslutanderätten i kommuner och landsting av valda\r\nförsamlingar. Regeringen föreslår därför att till\r\nledamot eller ersättare i ett samordningsförbunds\r\nstyrelse får utses den som är ledamot eller\r\nersättare i kommun eller landstingsfullmäktige eller\r\ni försäkringskassans styrelse.\r\nBeträffande länsarbetsnämnden förhåller det sig på\r\ndet sättet att denna organisation i huvudsak är\r\ntjänstemannastyrd och att den skall verkställa den\r\narbetsmarknadspolitik som har fastställts på\r\nnationell nivå. Detta talar för att\r\nlänsarbetsnämnden bör ha möjlighet att till ledamot\r\noch ersättare i förbundsstyrelsen få utse lämplig\r\nperson som är anställd hos länsarbetsnämnden. Ett\r\nkrav för att en person skall kunna utses till sådan\r\nrepresentant för länsarbetsnämnden skall således\r\nvara att han eller hon antingen är ledamot (eller\r\nersättare) i länsarbetsnämndens styrelse eller är\r\nanställd hos länsarbetsnämnden.\r\nMedborgarnas nuvarande möjligheter till insyn och\r\ninflytande över huvudmännens verksamhet skall\r\nomfatta även verksamheten inom den finansiella\r\nsamordningen. Samordningsförbundet är att betrakta\r\nsom en myndighet. För sådana gäller\r\noffentlighetsprincipen. Ett väsentligt moment i\r\nmedborgarnas möjligheter till insyn och inflytande\r\när deras möjligheter att till allmän\r\nförvaltningsdomstol kunna överklaga de beslut som\r\nfattas av ledningsorganet för den finansiella\r\nsamordningen. Enligt 30 § Socsamlagen gäller\r\nbestämmelserna i 10 kap. kommunallagen i tillämpliga\r\ndelar i fråga om beställarförbund, vilket innebär\r\nbl.a. att medlemmarna i berörda kommuner och\r\nlandsting kan överklaga ledningsorganets beslut\r\ngenom laglighetsprövning. Motsvarande skall gälla\r\näven inom den föreslagna finansiella samordningen.\r\nEn samverkanspart skall ha ovillkorlig rätt att\r\nutträda ur ett samordningsförbund. En uppsägningstid\r\npå tre år skall gälla, om inte kortare tid\r\nföreskrivs i förbundsordningen. Förfarandet vid\r\nutträde ur ett samordningsförbund skall regleras i\r\nförbundsordningen.\r\nSamverkansparterna får själva bestämma om\r\nförutsättningarna för och förfarandet vid ett\r\nsamordningsförbunds likvidation och upplösning.\r\nDessa frågor skall regleras i förbundsordningen.\r\nSamma gäller frågan om hur förbundets tillgångar\r\nskall fördelas vid en upplösning.\r\nSamordningsförbundets räkenskaper och förvaltning\r\nsamt styrelsens förvaltning skall granskas av en\r\nrevisor för varje samverkanspart. Riksrevisionen\r\nskall utse den revisor som för den allmänna\r\nförsäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning\r\nskall granska samordningsförbundet. För revision av\r\nett samordningsförbund föreslås att bestämmelserna i\r\n9 kap. kommunallagen skall gälla i tillämpliga\r\ndelar.\r\nI propositionen betonas vikten av att den\r\nfinansiella samordningen följs upp och utvärderas på\r\nbåde lokal och nationell nivå. Samverkansparterna\r\nföreslås få ansvaret för lokal uppföljning och\r\nutvärdering. Den myndighet regeringen senare\r\nbestämmer bör få ansvaret för den nationella\r\nuppföljningen och utvärderingen av finansiell\r\nsamordning.\r\nGenom den föreslagna möjligheten till finansiell\r\nsamordning skall en effektiv resursanvändning\r\nunderlättas. Sammantaget bör förslaget därmed inte\r\nmedföra några ökade kostnader för den offentliga\r\nsektorn. Däremot kan det uppstå en viss förändring i\r\nkostnadsfördelningen mellan olika verksamheter. Det\r\när dock inte möjligt att på förhand beräkna denna\r\neffekt.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1\r\njanuari 2004.\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av propositionen\r\n\r\n\r\nI motion Sf2 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs i yrkande\r\n6 ett\r\ntillkännagivande om att en rehabiliteringsförsäkring\r\nmåste införas för att finansiell samordning skall\r\nkunna fylla en reell funktion. Ett stort antal\r\nstudier pekar på att aktiva sammansatta\r\nrehabiliteringsinsatser och ett snabbt agerande vid\r\nsjukskrivningar faktiskt ger positiva effekter för\r\nindividen jämfört med passivitet. Det behövs därför\r\nen kraftfullare försäkring - en sammanhållen\r\nrehabiliteringsförsäkring - som kan bidra med aktiva\r\noch tidiga insatser i syfte att få den sjukskrivne\r\ntillbaka till arbete så fort som möjligt. I\r\nyrkandena 1-5 begärs tillkännagivanden i olika\r\navseenden. Motionärerna anser att personer äldre än\r\n64 år skall kunna bli föremål för samordnad\r\nrehabilitering. En viss ålder skall inte\r\ndiskvalificera en förvärvsaktiv person från\r\nrehabilitering. Det bör inte finnas ett krav på att\r\nfyra parter måste delta. Kravet omöjliggör t.ex. det\r\ngemensamma arbete som sjukvård och försäkringskassor\r\nutförde under Finsamförsöken och flera av de\r\nverksamhetsformer som utvecklats med hjälp av\r\nSocsamlagstiftningen. De erfarenheter som vunnits\r\nutifrån Finsam och Socsam har bl.a. visat att\r\nflexibla regler möjliggjort lokala variationer i\r\nsamordningen som varit övervägande positiva.\r\nSamordningen är således ibland mer effektiv då färre\r\nparter deltar, som t.ex. landsting och\r\nförsäkringskassa. Det bör vidare vara möjligt för\r\nförsäkringskassan att disponera upp till 10 % av\r\nbudgeterade kostnader för sjukpenning. Risken är\r\nannars överhängande att handlingsutrymmet upplevs så\r\nbegränsat att någon samordning inte påbörjas.\r\nMotionärerna anser slutligen att det inte bör vara\r\ntvingande för parterna att delta med i förväg\r\nfastställda andelar.\r\n\r\nI motion Sf3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs att\r\nriksdagen beslutar att avslå regeringens förslag.\r\nSom motivering härför framhåller motionärerna\r\nföljande. Samordningsförbund med fyra inblandade\r\nparter riskerar att bli en tungrodd byråkrati. De\r\nsamverkansprojekt som visat sig leda till konkreta\r\nresultat har ofta omfattat två parter, i första hand\r\nlandsting och försäkringskassa respektive kommunens\r\nsocialtjänst och länsarbetsnämnd. Regeringens\r\nförslag riktar sig även till en snäv målgrupp som\r\nomfattar människor som står mycket långt från\r\narbetsmarknaden. Samverkan kommer därmed att\r\nkoncentreras på de fall för vilka det är svårast att\r\nuppnå resultat i stället för på de fall för vilka\r\ndet går att uppnå konkreta och snara resultat.\r\nVidare bör budgetmedel prioriteras politiskt och\r\navsättas i konkreta anslag. Det är även orimligt att\r\nförsäkringskassan skall stå för länsarbetsnämndens\r\nkostnader. För målgruppen särskilt utsatta är det\r\ninte i första hand sjukpenning som betalas ut utan\r\nsocialbidrag och arbetslöshetsersättning. Det finns\r\nett mycket stort behov av att försäkringskassan\r\ninleder samverkan med sjukvården för att åstadkomma\r\nen snar rehabilitering av sjukskrivna.\r\nI motion Sf4 yrkandena 1-7 av Bo Könberg m.fl.\r\n(fp, c) begärs att riksdagen i stället för\r\nregeringens förslag antar ett av motionärerna\r\nframlagt förslag om lag om finansiell samordning\r\nmellan försäkringskassa, hälso- och sjukvård, kommun\r\noch länsarbetsnämnd med följdförslag. Motionärerna\r\nframhåller bl.a. följande. En tillåtande, inte en\r\nhindrande lag, behövs. Finansiell samordning skall\r\nkunna omfatta två, tre eller fyra parter, efter\r\nlokal överenskommelse. Försäkringskassan skall dock\r\nalltid delta med hänsyn till syftet att minska\r\nstatens utgifter för sjukförsäkringen.\r\nSamordningsförbund eller någon viss\r\nkostnadsfördelning mellan parterna skall inte vara\r\nvillkor för verksamheten. Flera olika slags\r\nsamverkan, med olika målgrupper och inriktning,\r\nskall kunna förekomma. Finansiell samordning skall\r\nförutom rehabilitering även kunna omfatta andra\r\nåtgärder som kan minska statens kostnader. I yrkande\r\n8 begär motionärerna att regeringen återkommer med\r\nförslag om villkoren för användande av medel under\r\nberörda anslag anpassade till den nya lagen, vilket\r\ninkluderar anslag inom det arbetsmarknadspolitiska\r\nområdet. Vidare begärs i yrkande 9 att regeringen\r\nåterkommer med förslag rörande reglerna för\r\nsjukförsäkring och arbetsmarknadspolitisk\r\nverksamhet, såvitt avser försäkringskassornas\r\nbeslutanderätt och de ekonomiska ramarna för\r\nfinansiell samordning. En försäkringskassa bör utan\r\nsärskild prövning få disponera upp till 10 % av de\r\nberäknade kostnaderna för sjukpenning och\r\nrehabiliteringsersättning. I avvaktan på detta skall\r\nstatliga medel kunna användas för finansiell\r\nsamordning i den omfattning regeringen medger det.\r\nVidare begär motionärerna i yrkande 10 att\r\nRiksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och andra\r\nberörda myndigheter skall få i uppdrag att göra\r\nuppföljningar och utvärderingar och att lämna årliga\r\nrapporter om resultaten om den finansiella\r\nsamordningen. Slutligen begärs i yrkande 11 att\r\nberörda myndigheter i samverkan med kommun- och\r\nlandstingsförbund bör ges i uppdrag att utarbeta nya\r\njämförelsenormer för ekonomisk resultatfördelning\r\nmellan parterna.\r\n\r\nMotioner väckta under den allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\nI motion Sf405 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i\r\nyrkandena 1-5 och 7 olika tillkännagivanden.\r\nMotionärerna anser att mer samverkan behövs för att\r\nindividen skall få en bra rehabilitering utan långa\r\nväntetider. Samordning mellan sjukvård och\r\nförsäkringskassa måste komma först. Målet bör vara\r\natt den sjukskrivne skall träffa ett\r\nrehabiliteringsteam inom 28 dagars sjukskrivning.\r\nVidare skall särskilda budgetmedel avsättas för\r\nsamverkan och rehabilitering. De lokala parterna\r\nskall avgöra målgrupper, verksamhetsområde och\r\nåldersgrupper utifrån lokala behov och\r\nförutsättningar. Statliga myndigheter skall ha i\r\nuppdrag att samverka. Det kan därvid finnas legala\r\nhinder att samverka som regeringen bör utreda.\r\nMotionärerna anser även att Frisamlagstiftningen och\r\nandra lagar om samverkan behöver kompletteras. Till\r\nexempel bör regleringen av Frisam kompletteras med\r\nregler för hur resurser skall kunna knytas ihop vid\r\nsamarbetsprojekt. För hållbar samverkan behöver det\r\nfinnas möjligheter att lokalt lägga ihop medel\r\navsatta för samverkan i associationsformer som skall\r\nkunna utformas olika efter olika situationer och\r\nlokala behov.\r\n\r\nI motion Sf248 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande om samordning mellan sjukvård\r\noch försäkringskassa vad gäller de reumatiska\r\nsjukdomarna. Motionärerna framhåller att vid\r\nreumatiska sjukdomar är de indirekta kostnaderna\r\nförhållandevis stora. Ett samarbete mellan\r\nförsäkringskassa och sjukvård skulle därför vara\r\nmycket lönsamt. De reumatiska sjukdomarna lämpar sig\r\nspeciellt väl för finansiell samverkan (Finsam). Om\r\nFolkpartiets förslag inte accepteras i nuläget bör\r\nen nationell försöksverksamhet på de reumatiska\r\ndiagnoserna påbörjas.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf358\r\nyrkande 3 ett tillkännagivande om att en\r\nförsöksverksamhet bör ske under perioden 2005-2007 i\r\nlandstingsområden med olika storlek,\r\nbefolkningssammansättning, åldersstruktur och\r\narbetsmarknad. Statsbidragen till sjukvården bör\r\ndärvid ökas med ett belopp motsvarande 20 % av\r\nstatens sjukpenningkostnad i respektive\r\nlandstingsområde. Samtidigt skall de deltagande\r\nlandstingen överta ett delansvar för 20 % av\r\nsjukpenningkostnaderna.\r\nI motion Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs i\r\nyrkande 30 ett tillkännagivande om finansiell\r\nsamverkan. Motionärerna framhåller att regeringens\r\nförslag inte medger ett optimalt utnyttjande av\r\nresurserna. Det begränsar möjligheterna till\r\nfinansiell samordning och förhindrar värdefulla\r\nlokala initiativ i samordningen. Aktiva, tidiga och\r\nindividuellt anpassade rehabiliteringsinsatser ökar\r\nden sjukskrivnes chanser att komma tillbaka till\r\narbetet. Den rehabiliteringsförsäkring som\r\nKristdemokraterna föreslår har däremot ett\r\nindividperspektiv som förslaget till finansiell\r\nsamordning saknar.\r\nKenneth Johansson m.fl. (c) begär i motion So637\r\nyrkande 8 ett tillkännagivande om att de ökade\r\nresurserna i form av finansiell samverkan bör riktas\r\ntill socialt arbete och förstärkt psykiatriskt\r\narbete för rehabilitering av personer med en svår\r\nsocial situation.\r\nI motion So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om att den\r\noklara ansvarsfördelningen mellan inblandade\r\nmyndigheter är ett hinder för funktionshindrades\r\nrehabilitering. Individen går miste om en\r\nsammanhållen rehabiliteringsprocess.\r\nBirgitta Sellén m.fl. (c) begär i motion N336\r\nyrkande 5 ett tillkännagivande om att\r\nsjukskrivningarna i Norrland ökar alarmerande och\r\natt hälso- och sjukvård, socialtjänst och\r\nsocialförsäkring skall samordnas så att de\r\ngemensamma resurserna används aktivt och effektivt.\r\n\r\nSocialutskottet\r\n\r\n\r\nSocialutskottet anför i sitt yttrande att utskottet\r\nser positivt på förslaget om permanent finansiell\r\nsamordning inom rehabiliteringsområdet. Enligt\r\nutskottets bedömning innebär förslaget att\r\nsamarbetet mellan de olika verksamheterna kan\r\nförbättras. Genom samordningen kan enskilda\r\nmänniskors behov av rehabiliteringsinsatser\r\ntillgodoses bättre, vilket i sin tur innebär att\r\nförmågan till eget förvärvsarbete främjas på ett\r\neffektivt sätt. Vidare innebär förslaget att en\r\nkostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser\r\nfrämjas. Socialutskottet ställer sig därför bakom\r\nregeringens förslag till finansiell samordning på\r\nrehabiliteringsområdet.\r\n\r\nSocialutskottet framhåller vikten av att\r\ngrundläggande principer om likabehandling,\r\nmänniskovärde och behovssolidaritet upprätthålls.\r\nEnligt utskottet är dessa principer av grundläggande\r\nbetydelse, och det kan inte komma i fråga att göra\r\navsteg från dem vid införandet av en finansiell\r\nsamordning. Den finansiella samordningen innebär\r\nemellertid, som regeringen anfört, att\r\nsamverkansparterna kommer att prioritera särskilda\r\ninsatser för den aktuella målgruppen.\r\nSocialutskottet vill i detta sammanhang understryka\r\natt det inte kan accepteras att de som ingår i\r\nmålgruppen får tillgång till rehabilitering på\r\nbekostnad av övriga grupper som är berättigade till\r\nsådana åtgärder. Utskottet ser därför mycket\r\npositivt på att denna fråga skall studeras särskilt\r\ni samband med den uppföljning och utvärdering som\r\nregeringen förutskickat i propositionen.\r\nSocialutskottet betonar vidare betydelsen av\r\nsjukdomsförebyggande arbete. Det är således\r\nangeläget att det förebyggande arbetet uppmärksammas\r\näven inom ramen för finansiell samordning.\r\nHälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på\r\nindivid- och gruppnivå bör enligt utskottets\r\nuppfattning initieras och stödjas. Vidare bör\r\nmetoder utvecklas så att preventiva insatser\r\nnaturligt integreras i vårdkedjan.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid flera tillfällen tidigare, bl.a. i\r\nbetänkande 2001/02:SfU1, uttryckt uppfattningen att\r\nsamhällets resurser måste utnyttjas mer effektivt\r\nför att bättre kunna tillgodose enskilda människors\r\nbehov av stöd, särskilt när det är fråga om personer\r\nmed sammansatta problem. Många människor riskerar\r\nannars att hamna i en gråzon, när problembilden inte\r\nryms inom en enda myndighets ram. Det kan då leda\r\ntill en rundgång mellan olika myndigheter. Det är\r\ndärför angeläget att samarbete mellan alla berörda\r\nmyndigheter kommer till stånd vid rehabilitering av\r\npersoner med sammansatta behov. Utskottet har vidare\r\ni nämnda betänkande uttalat att för att en\r\nsamordning skall kunna ge erforderligt stöd åt\r\nenskilda individer med sammansatta problem bör den\r\nfinansiella samordningen, utöver allmän\r\nförsäkringskassa, landsting och kommuner, även\r\nomfatta arbetsmarknadsmyndigheter.\r\n\r\nUtskottet ser mycket positivt på regeringens\r\nförslag om den ökade samverkan och samordningen. Som\r\nkommit till uttryck ovan är utskottets uppfattning\r\natt arbetsmarknadsmyndighets medverkan är en viktig\r\ndel i den finansiella samordningen. Det har vid\r\nremissbehandlingen inför propositionen och under den\r\noffentliga utfrågningen i socialförsäkringsutskottet\r\nframkommit att Arbetsmarknadsverket anser att\r\ndeltagande i den finansiella samordningen kommer i\r\nkonflikt med Arbetsmarknadsverkets\r\narbetsmarknadspolitiska uppdrag. Verket har vid\r\nutfrågningen instämt i att samordning krävs för den\r\naktuella målgruppen, men efterlyst klarare\r\nmålsättningar och uppdrag för de olika parterna inom\r\nsamordningen. Verket ser stora risker med samordning\r\nmellan flera parter som har olika mål. Det är\r\ndärför, enligt verkets mening, bättre att tydliggöra\r\nrollerna för respektive part och från denna\r\nutgångspunkt utarbeta samverkan.\r\nFör att rehabiliteringssystemet för ifrågavarande\r\ngrupp skall kunna fungera måste samtliga\r\nsamverkansparter medverka för den gemensamma\r\nmålsättningen. När regeringen nu har lagt det\r\naktuella lagförslaget, enligt vilket således\r\nlänsarbetsnämnderna skall medverka, förutsätter\r\nutskottet att sistnämnda myndigheter kommer att ges\r\nsådant utrymme och sådana prioriteringar att de på\r\nett adekvat sätt kan delta i samordningen.\r\nUtskottet delar socialutskottets uppfattning att\r\ngrundläggande principer om likabehandling,\r\nmänniskovärde och behovssolidaritet måste tillämpas\r\ninom ramen för den finansiella samordningen. Detta\r\nhar även kommit till uttryckt i propositionen.\r\nVidare delar socialförsäkringsutskottet\r\nsocialutskottets uppfattning att det även är viktigt\r\natt förebyggande åtgärder kan komma till stånd inom\r\nramen för den finansiella samordningen.\r\nBeträffande försäkringskassans representation i\r\nsamordningsförbundet skall kassan enligt regeringen\r\nförslag representeras av ledamot eller ersättare i\r\nförsäkringskassans styrelse. Utskottet noterar att\r\nenligt 18 kap. 8 § lagen om allmän försäkring skall\r\nförsäkringskassa ha en styrelse med lägst fem och\r\nhögst elva ledamöter, varav en skall vara ordförande\r\noch en vice ordförande. Antalet ledamöter skall vara\r\nberoende av hur många invånare som är bosatta inom\r\nförsäkringskassans verksamhetsområde. För\r\nledamöterna, utom för ordföranden och vice\r\nordföranden, skall det finnas lika många\r\nsuppleanter.\r\nUtskottets konstaterar att antalet ledamöter och\r\nersättare i åtminstone vissa av försäkringskassans\r\nstyrelser riskerar att inte räcka till för att\r\nrepresentera kassan i samordningsorgans\r\nförbundsstyrelser, t.ex. då flera samordningsförbund\r\nbildas inom försäkringskassans verksamhetsområde\r\noch/eller då flera kommuner deltar i samordningen.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att\r\nförsäkringskassan i samordningsförbundet i första\r\nhand bör representeras av politiker. Beträffande\r\nSocsam gäller att ledamöter och ersättare i kassans\r\nstyrelse eller i socialförsäkringsnämnd kan utses.\r\nUtskottet anser, i enlighet med förslaget i\r\npromemorian Ds 2003:2, att detta i princip även bör\r\ngälla för den nu aktuella finansiella samordningen,\r\nmed den begränsningen att endast ledamot eller\r\nersättare i socialförsäkringsnämnd som har valts på\r\nförslag av de politiska partierna, och således inte\r\nav organisationerna på arbetsmarknaden, bör vara\r\nvalbara. I likhet med vad som föreslås i nämnda\r\npromemoria anser utskottet även att minst en av de\r\nledamöter som utses skall vara ledamot eller\r\nersättare i försäkringskassans styrelse. Detta bör\r\nföranleda en ändring i regeringens lagförslag.\r\nNär det gäller motionerna som är föranledda av\r\npropositionen förespråkas i stor utsträckning att\r\nsamordning bör ske i friare former vad avser t.ex.\r\nmålgrupper, antalet parter, åtgärder, ledningen för\r\nsamverkan, kostnads- och resultatfördelning m.m.\r\nUtskottet vill erinra om att den nu föreslagna\r\nfinansiella samordningen skall utgöra ett alternativ\r\ntill finansiell samordning inom ramen för Frisam. De\r\nlokala och regionala aktörer som inte vill ha en\r\nformaliserad struktur för samverkan kan således\r\nanvända sig av sistnämnda form för samordning.\r\nBeträffande statens resurser till den finansiella\r\nsamordningen anger regeringen i propositionen att\r\ndet inte på förhand kan avgöras om 5 % av de\r\nbudgeterade utgifterna för sjukpenning utgör en\r\nrimlig omfattning av statens resurser för att\r\nbedriva finansiell samordning. Mot bakgrund av\r\nerfarenheter inom Socsam och Finsam och med hänsyn\r\ntill att nämnda 5 % skall avse resursinsatsen för\r\nbåde försäkringskassan och länsarbetsnämnden, kan\r\nenligt regeringens uppfattning detta vara en rimlig\r\ntilldelning. Regeringen anser dock att ramen måste\r\nbli föremål för noggrann uppföljning, och om denna\r\nuppföljning indikerar att den är för snäv bör den\r\nkunna vidgas. Samtidigt bör man också följa upp\r\nutfallet av resursernas fördelning mellan de\r\nsamverkande parterna.\r\nUtskottet noterar att de förslagna medlen, vad\r\navser den finansiella samordningen, inte skall\r\nanvändas som försörjningsstöd utan enbart avse\r\nstatens kostnader för åtgärder för den nu förslagna\r\nmålgruppen. Med hänsyn härtill gör utskottet för\r\nnärvarande den bedömningen att medlen bör tillgodose\r\nresursbehovet för samordningen.\r\nBeträffande det förhållandet att försäkringskassan\r\näven skall stå för länsarbetsnämndens andel anser\r\nutskottet att så länge de två aktuella\r\nsamverkansformerna finansieras från samma medel, bör\r\nde finansieras på samma sätt. Risken är annars att\r\nen av dessa väljs på grund av en fördelaktigare\r\nfinansiering.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag med den ovan föreslagna ändringen\r\nbeträffande utseende av försäkringskassans\r\nrepresentanter i förbundsstyrelsen. Utskottet\r\navstyrker motionerna Sf2 yrkandena 1-5, Sf3 och Sf4.\r\n\r\nBeträffande yrkandet om införande av en\r\nrehabiliteringsförsäkring har regeringen i\r\nbudgetpropositionen för 2003 förklarat sin avsikt\r\natt förutsättningslöst studera möjligheterna att\r\ninföra en sådan försäkring. Utskottet anser, liksom\r\ni betänkande 2003/04:SfU1, att regeringens beredning\r\nav frågan bör avvaktas.\r\nUtskottet avstyrker därmed motionsyrkandet Sf2\r\nyrkande 6.\r\nBeträffande frågan om samordning mellan hälso- och\r\nsjukvården och försäkringskassan kan en sådan\r\nsamordning ske inom ramen för Frisam. Motion Sf248\r\nfår i denna del anses tillgodosedd. Mot bakgrund\r\nhärav och regeringens förevarande förslag kan\r\nutskottet inte ställa sig bakom att en\r\nförsöksverksamhet med avseende på de reumatiska\r\nsjukdomarna inleds. Utskottet avstyrker därmed\r\nnämnda motion.\r\nMed hänsyn till regeringens lagförslag och även\r\nförslaget i budgetpropositionen om förlängning i tre\r\når i vissa fall av försöksverksamhet inom ramen för\r\nSocsam, finner utskottet inte anledning att nu\r\nföreslå riksdagen att ta ställning i olika andra\r\nfrågor om finansiell samverkan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna\r\nSf358 yrkande 3, Sf397 yrkande 30, Sf405 yrkandena\r\n1-5 och 7.\r\nMotionsyrkandena So637 yrkande 8, So642 yrkande 6\r\noch N336 yrkande 5 får anses tillgodosedda med\r\nregeringens förslag. Utskottet avstyrker därmed\r\ndessa motionsyrkanden.
\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Lagförslagen (punkt 1)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och\r\nBirgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen antar i bilaga 4 som Reservanternas\r\nförslag betecknade lydelse till\r\n1. lag om finansiell samordning mellan allmän\r\nförsäkringskassa, hälso- och sjukvård, kommun och\r\nlänsarbetsnämnd,\r\n2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring,\r\n3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763),\r\n4. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),\r\n5. lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229),\r\n6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),\r\n7. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation 1.\r\nRiksdagen bifaller därmed delvis motion 2003/04:Sf4\r\noch avslår proposition 2002/03:132 och motionerna\r\n2003/04:Sf2, 2003/04:Sf3, 2003/04:Sf397 yrkande 30\r\nsamt 2003/04:Sf405 yrkandena 1-5 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEfter de framgångsrika försöken åren 1993-97 kunde\r\nfinansiell samordning, om den inte hade stoppats av\r\nden socialdemokratiska regeringen, ha tillåtits i\r\nhela landet från 1998. Detta kunde också ha skett\r\nfr.o.m. år 2001 efter en fyrpartiuppgörelse (s, fp,\r\nc, mp) (bet. 2000/01:SoU5). Regeringen bröt dock\r\nensidigt denna uppgörelse. Under de år som har gått\r\nsedan utvärderingen av Finsam var klar har\r\nkostnaderna för sjukförsäkringen ökat mycket\r\nkraftigt så att sjukförsäkringen har hamnat i kris.\r\nSamverkan mellan sjukvården och försäkringskassorna\r\nhar även försämrats.\r\n\r\nFinsamförsöken utvärderades noggrant.\r\nBesparingarna motsvarade, där det gjordes femåriga\r\nförsök, i genomsnitt drygt 16 % av\r\nsjukpenningkostnaderna. Skulle motsvarande resultat\r\nuppnåtts i andra områden i landet handlar det om\r\nstor minskning av mänskligt lidande och årliga\r\nbesparingar med flera miljarder kronor.\r\nUtvärderingen visade också att Finsam inte hade\r\nlett till att kostnader flyttats över från\r\nsjukförsäkringen till bistånd enligt\r\nsocialtjänstlagen eller arbetslöshetsförsäkringen.\r\nTvärtom blev det en del positiva effekter även\r\nbeträffande dessa förmåner. Flera av de positiva\r\nresultaten bedömdes kunna medföra bestående vinster.\r\nOm Finsamverksamheten efter utvärderingarna av\r\nförsöken hade fått bli rikstäckande med beslut 1997\r\n- och då helst tillsammans med en nationell\r\nvårdgaranti - hade försäkringskassorna och vården\r\nhaft mycket lättare att hålla tillbaka\r\nlångtidssjukskrivningarna och ge fler personer\r\nrehabilitering. Besparingar inom Finsam uppnåddes\r\ngenom att ta bort flaskhalsar, påskynda behandling\r\noch se till att människor inte fick vänta på vård i\r\nonödan. Finsam gav således snabbare vård och\r\nsnabbare återgång i arbete.\r\nÄven Socsamförsöken har gett många bra resultat.\r\nTill exempel har det i Finspång gjorts så stora\r\nbesparingar genom minskad sjukskrivning att det\r\nomsatt till hela landet skulle motsvara\r\nmångmiljardbelopp.\r\nVi anser att den lag som riksdagen skall stifta om\r\nfinansiell samordning skall fylla kravet att bl.a.\r\nallt som var tillåtet enligt 1990-talets Finsam- och\r\nSocsamlagstiftning på nytt skall bli tillåtet, och\r\nnu i hela landet. Samtliga de begränsningar som\r\nregeringen satt in för att hindra verksamheten skall\r\nutmönstras. Vi anser således att en tillåtande och\r\ninte en hindrande lag behövs. Finansiell samordning\r\nskall kunna omfatta två, tre eller fyra parter,\r\nefter lokal överenskommelse. Försäkringskassan skall\r\ndock alltid delta med hänsyn till syftet att minska\r\nstatens utgifter för sjukförsäkringen.\r\nSamordningsförbund eller någon viss\r\nkostnadsfördelning mellan parterna skall inte vara\r\nvillkor för verksamheten. Försäkringskassan skall\r\ninte svara för länsarbetsnämndens kostnadsandel.\r\nFlera olika slags samverkan med olika målgrupper och\r\ninriktning skall kunna förekomma. Finansiell\r\nsamordning skall förutom rehabilitering även kunna\r\nomfatta andra åtgärder som kan minska statens\r\nkostnader. Någon viss modell skall således inte\r\nföreskrivas från de centrala myndigheternas sida,\r\nutan kärnpunkten skall vara att de som verkar på den\r\nlokala nivån skall ha vidsträckta möjligheter att ta\r\negna initiativ, så länge det kan minska statens\r\nkostnader för främst, men inte enbart,\r\nsjukförsäkringen. En försäkringskassa bör utan\r\nsärskild prövning få disponera upp till 10 % av de\r\nberäknade kostnaderna för sjukpenning och\r\nrehabiliteringsersättning. I avvaktan på detta skall\r\nstatliga medel kunna användas för finansiell\r\nsamordning i den omfattning regeringen medger det.\r\nÖverenskommelse om resultatfördelning bör vara\r\nhuvudregel. Berörda myndigheter i samverkan med\r\nkommun- och landstingsförbund bör därför ges i\r\nuppdrag att utarbeta nya jämförelsenormer för\r\nekonomisk resultatfördelning mellan parterna.\r\nRiksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och andra\r\nberörda myndigheter bör få i uppdrag att göra\r\nuppföljningar och utvärderingar och att lämna årliga\r\nrapporter om resultaten om den finansiella\r\nsamordningen.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen skall anta\r\nlagförslagen i motion Sf4 med den ändringen att\r\nikraftträdandet bör ske den 1 januari 2004 (se\r\nbilaga 4 i betänkandet) samt avslå regeringens\r\nlagförslag.\r\nVidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna vad utskottet ovan anfört om\r\nförsäkringskassornas beslutanderätt och de\r\nekonomiska ramarna för finansiell samordning,\r\nutvärdering och jämförelsenormer. Vidare bör\r\nregeringen återkomma med förslag om villkoren för\r\nanvändande av medel under berörda anslag.\r\n\r\n2. Lagförslagen (punkt 1)\r\n\r\nav Per Westerberg, Anita Sidén och Anna\r\nLilliehöök (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår proposition 2002/03:132 och\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotionerna 2003/04:Sf3 och 2003/04:Sf405 yrkandena\r\n1-5 och 7 och avslår motionerna 2003/04:Sf2,\r\n2003/04:Sf4 och 2003/04:Sf397 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att samordningsförbund med fyra parter\r\nriskerar att bli en tungrodd byråkrati med nya\r\ngränsdragningsproblem. Det blir oklart av vem och\r\nhur ansvar skall kunna utkrävas när åtgärder inte\r\nblir vidtagna eller finansieringen brister. De\r\nsamverkansprojekt som visat sig leda till konkreta\r\nresultat har ofta omfattat två parter, i första hand\r\nlandsting och försäkringskassa samt socialtjänst och\r\nlänsarbetsnämnd. Regeringens förslag riktar sig även\r\ntill en snäv målgrupp som omfattar människor som\r\nstår mycket långt från arbetsmarknaden. Samverkan\r\nkommer därmed att koncentreras på de fall för vilka\r\ndet blir svårast att uppnå resultat, i stället för\r\npå de fall för vilka det går att uppnå snara och\r\nkonkreta resultat. Vidare anser vi att budgetmedel\r\nbör prioriteras politiskt och avsättas i konkreta\r\nanslag. Vi finner det även orimligt att\r\nförsäkringskassan skall stå för länsarbetsnämndens\r\nkostnader i samordningen. För målgruppen särskilt\r\nutsatta är det inte i första hand sjukpenning som\r\nbetalas ut utan socialbidrag och\r\narbetslöshetsersättning. Dessutom är ofta\r\narbetsmarknadsmyndigheternas insatser avgörande för\r\nrehabilitering av dem som står långt ifrån\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nMer samverkan behövs dock för att individen skall\r\nfå en bra rehabilitering utan långa väntetider.\r\nSamordning mellan sjukvård och försäkringskassa\r\nmåste komma först. Målet bör vara att den\r\nsjukskrivne skall träffa ett rehabiliteringsteam\r\ninom 28 dagars sjukskrivning. När det egna\r\nlandstinget inte klarar av att ge vård i tid skall\r\ndenna kunna köpas från annat håll. De lokala\r\nparterna skall kunna avgöra målgrupper,\r\nverksamhetsområde och åldersgrupper för\r\nsamverkansprojekt utifrån lokala behov och\r\nförutsättningar. Statliga myndigheter skall ges i\r\nuppdrag att samverka, vilket i många fall saknas i\r\ndagsläget. Det kan därvid finnas legala hinder att\r\nsamverka som regeringen bör utreda. Erfarenheter\r\nvisar att särskilt arbetsmarknadsmyndigheternas\r\nuppdrag har varit svåra att förena med samverkan,\r\ndetta trots att arbetsmarknadsinsatser ofta är\r\navgörande för att individen skall kunna komma\r\ntillbaka till arbetslivet. Regeringen måste skapa\r\nförutsättningar för myndigheterna att samverka. För\r\nhållbar samverkan behöver det även finnas\r\nmöjligheter att lokalt lägga ihop medel avsatta för\r\nsamverkan i associationsformer som skall kunna\r\nutformas olika efter olika situationer och lokala\r\nbehov. Erfarenheter från tidigare projekt bör tas\r\ntill vara. Vi anser även att Frisamlagstiftningen\r\noch andra lagar om samverkan behöver kompletteras.\r\nTill exempel bör regleringen av Frisam kompletteras\r\nmed regler för hur resurser skall kunna knytas ihop\r\nvid samarbetsprojekt.\r\nVi anser att en nationell hälsoförsäkring med\r\nvårdgaranti skall införas. En nationell\r\nhälsoförsäkring bör omfatta såväl ersättning för\r\nsjukvård och läkemedel som den del av sjukpenningen\r\noch sjukersättningen som avser rehabilitering.\r\nSjukvård, rehabilitering och sjukskrivning kommer då\r\natt komplettera och samordnas med varandra.\r\nGeografiska gränser och gränser mellan olika\r\nhuvudmän behöver då inte längre vara något avgörande\r\nproblem inom dessa verksamheter.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen skall avslå\r\nregeringens lagförslag och bifalla motion Sf3.\r\nVidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna vad utskottet anfört om vikten av\r\nsamverkan för att individens behov av rehabilitering\r\nskall tillgodoses, snar rehabilitering av\r\nsjukskrivna, medel, uppdrag och befogenheter för\r\nsamverkan mellan berörda myndigheter, utredning av\r\nlegala hinder för samverkan mellan myndigheter,\r\nkomplettering av Frisamlagstiftningen m.m. samt om\r\növersyn av den associationsrättsliga lagstiftningen.\r\n\r\n3. Lagförslagen (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\n1. lag om finansiell samordning av\r\nrehabiliteringsinsatser mellan allmän\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och\r\nlandsting, med den ändringen att 12 § skall få den\r\nlydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\n2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring,\r\n3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763),\r\n4. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),\r\n5. lag om ändring i inkomstskattelagen\r\n(1999:1229),\r\n6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),\r\n7. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter.\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation 3.\r\n\r\nRiksdagen bifaller därmed motionerna 2003/04:Sf2 och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 30 och bifaller delvis\r\nproposition 2002/03:132 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Sf3, 2003/04:Sf4 och 2003/04:Sf405 yrkandena\r\n1-5 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen finansiella samordningen som regeringen föreslår\r\nomgärdas av ett regelverk som inte medger ett\r\noptimalt utnyttjande av resurserna. Möjligheterna\r\ntill finansiell samordning begränsas och förhindrar\r\nvärdefulla lokala initiativ i samordningen.\r\n\r\nEn politik för att förbättra själva\r\nrehabiliteringen på individnivå saknas. Ett stort\r\nantal studier pekar på att aktiva sammansatta\r\nrehabiliteringsinsatser och ett snabbt agerande vid\r\nsjukskrivningar ger positiva effekter för individen\r\njämfört med passivitet. En\r\nrehabiliteringsförsäkring, med en offentlig\r\nhuvudaktör, och som sätter individen i centrum och\r\nbidrar till aktiva och tidiga insatser, måste\r\ninföras för att finansiell samordning skall kunna\r\nfylla en reell funktion.\r\nDet aktuella förslagets utformning försvårar de\r\nflesta former av finansiell samordning som tidigare\r\nvisat sig framgångsrika. Det hade varit bättre om\r\nregeringen utformat ett förslag som betonat en\r\nmöjlighetslagstiftning som utgår från lokala behov\r\nsom grundprincip. Det skall inte finnas ett krav på\r\natt fyra parter måste delta i samordningen. Kravet\r\nomöjliggör t.ex. det gemensamma arbete som hälso-\r\noch sjukvården och försäkringskassorna utförde under\r\nFinsamförsöken samt även flera av de\r\nverksamhetsformer som utvecklats med stöd av\r\nSocsamlagstiftningen. De erfarenheter som vunnits\r\nutifrån Finsam och Socsam har bl.a. visat att\r\nflexibla regler möjliggjort lokala variationer i\r\nsamordningen som varit till övervägande del\r\npositiva. Samordningen är således ibland mer\r\neffektiv då färre parter deltar. Någon åldersmässig\r\navgränsning skall inte finnas. Det bör vidare vara\r\nmöjligt för försäkringskassan att disponera upp till\r\n10 % av budgeterade kostnader för sjukpenning.\r\nRisken är annars överhängande att handlingsutrymmet\r\nupplevs så begränsat att någon samordning inte\r\npåbörjas. Det bör inte heller vara tvingande för\r\nparterna att delta med i förväg fastställda andelar,\r\nutan det bör finnas möjlighet att lokalt bestämma\r\nandra ekonomiska fördelningar.\r\n\r\n4. Försöksverksamhet (punkt 2)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJu mer kunskap som vunnits om mekanismerna bakom den\r\nsnabba ökningen av sjukskrivningarna, desto mer har\r\ndet stått klart att samspelet mellan sjukvård och\r\nförsäkringskassa till stor del har upphört att\r\nfungera. Att sparat arbete och utgifter i sjukvården\r\ni själva verket kan vålla betydande merkostnader på\r\nandra håll, inte minst inom sjukförsäkringen, är ett\r\nofta diskuterat problem. Med den stora hotande\r\nökningen av utslagning genom sjukpensionering blir\r\ndenna förvridna incitamentsstruktur farligare än\r\nförut. Det behövs ett ekonomisk incitament för\r\nsjukvården att arbeta effektivt med att hålla\r\nsjukskrivningarna nere och förebygga ohälsa.\r\n\r\nFörsöksverksamhet bör ske 2005-2007 i några\r\nlandstingsområden med olika storlek,\r\nbefolkningssammansättning, åldersstruktur och\r\narbetsmarknad. I dessa bör statsbidragen till\r\nsjukvården ökas med ett belopp motsvarande 20 % av\r\nstatens sjukpenningkostnad i respektive\r\nlandstingsområde. Samtidigt skall de deltagande\r\nlandstingen överta ett delansvar för\r\nsjukpenningkostnaderna med 20 % av dessa. Regeringen\r\nbör snarast återkomma med den för försöken\r\nerforderliga lagstiftningen. Denna bör vara så\r\nutformad att förbättringar av sjukskrivningsläget\r\nskall ge vinst för landstingen.\r\n\r\n5. Rehabilitering av personer med en svår\r\nsocial situation (punkt 3)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So637 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄven om vi inom Centerpartiet tillsammans med\r\nFolkpartiet motsätter oss det alltför snäva utrymme\r\nför finansiell samordning som regeringens lagförslag\r\nom finansiell samordning innebär, är det uppenbart\r\natt förslaget är ett välkommet steg framåt för\r\nsamordning och kraftsamling kring rehabilitering av\r\npersoner med en svår social situation. De ökade\r\nresurserna bör riktas till socialt arbete och\r\nförstärkt psykiatriskt arbete. Kommuner och\r\nlandsting bör även uppmärksammas på det önskvärda i\r\natt dessa möjligheter tas tillvara.\r\n\r\n\r\n6. Ansvarsfördelning mellan myndigheter\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So642 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla skall ha rätt till medicinsk, social och\r\narbetslivsinriktad rehabilitering. En verkningsfull\r\nrehabilitering kräver en sammanhållen\r\nrehabiliteringsprocess med respekt för den enskildes\r\nbehov. Den oklara ansvarsfördelningen mellan\r\ninblandade myndigheter som nu råder är ett hinder\r\nför funktionshindrades rehabilitering.\r\nFörsäkringskassans ansvar sträcker sig fram till\r\ndess den försäkrade är arbetsförmögen enligt\r\nmedicinska kriterier. Arbetsmarknadsmyndigheten\r\nkräver å sin sida att individen även skall vara\r\nanställbar. Dessa olika kriterier leder många gånger\r\ntill att den enskilde slussas mellan myndigheter\r\nutan mening eller mål. Individen går därmed miste om\r\nen sammanhållen rehabiliteringsprocess. För att få\r\nverkningsfulla rehabiliteringar krävs att åtgärder\r\nvidtas för att undanröja hindren.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Övriga samverkansfrågor (punkt 5)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nNästan en miljon svenskar lider av någon reumatisk\r\nsjukdom, detta om man räknar in också sjukdomar som\r\nfibromyalgi. Detta är sjukdomar som är livslånga och\r\nsom i många fall innebär mycket smärta och ofta\r\nslutar med långtidssjukskrivning eller pensionering\r\ni förtid. Samtidigt är bilden långt ifrån ensidigt\r\nmörk. Forskning och behandlingsformer går framåt.\r\nSom en reumatikerläkare har beskrivit det har vi\r\nlämnat den gamla onda tiden då patienterna ofta\r\nhamnade i rullstol och gått in i en ny mycket godare\r\ntid där kombinationen av nya mediciner,\r\nsjukgymnastik och tidig diagnos gör att reumatiker i\r\ndag kan leva ett aktivt liv med fungerande arbetsliv\r\noch fritid. Nyckeln till den positiva utvecklingen\r\när dock en väl fungerande reumatikervård.\r\n\r\nKostnaderna för reumatiska sjukdomar var 2001 31,3\r\nmiljarder kronor. Av dessa var 86 % indirekta\r\nkostnader. Bara försäkringskassans utgifter uppgick\r\ntill 12,5 miljarder kronor, vilket är 16 % av\r\nkostnaderna för samtliga diagnoser. Detta skall\r\njämföras med vårdens kostnader på 5,1 miljarder\r\nkronor. En insats på vårdsidan som får till följd\r\natt människor helt eller delvis kan återgå till\r\narbete eller undvika sjukskrivning är från\r\nsamhällets synpunkt mycket lönsam.\r\n\r\nVi anser att de reumatiska sjukdomarna skulle\r\nlämpa sig speciellt väl för s.k. finansiell\r\nsamverkan (Finsam). Finsam handlar om att olika\r\nhuvudmän ska få använda en del av\r\nförsäkringskassans pengar till aktiva insatser,\r\nfrämst inom hälso- och sjukvården, för att\r\nförkorta sjukskrivningstiderna. Fem landsting\r\nhade Finsamförsök mellan åren 1993 och 1997. I\r\nRiksförsäkringsverkets och Socialstyrelsens\r\nutvärdering konstateras att försöken lett till\r\nen besparing på 154 miljoner kronor. Bara det\r\nsista året av försöksperioden gjordes en\r\nbesparing på 9 % av de totala kostnaderna för\r\nsjukpenning och rehabiliteringsersättning.\r\nUtvärderingen visade att ohälsotalet och\r\nsjukskrivningsdagarna minskade i\r\nförsöksområdena i jämförelse med övriga landet.\r\nFörsöksverksamheten stoppades dock av\r\nregeringen, och mångmiljardbelopp har sedan\r\ndess gått förlorade. Den proposition om\r\nfinansiell samordning som nu ligger är\r\nurvattnad eftersom alla fyra parter måste delta\r\ni samverkan för att denna över huvud taget\r\nskall komma till stånd och kostnadsfördelningen\r\nmellan parterna styrs i minsta detalj.\r\nFolkpartiet liberalerna har mycket längre\r\ngående förslag, vilket våra motioner visar.\r\n\r\n\r\n2. Övriga samverkansfrågor (punkt 5)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\nSjukskrivningarna ökar oroväckande i hela landet.\r\nI Norrland är siffrorna oerhört alarmerande. Det är\r\nnödvändigt att samordna och utveckla en nära vård\r\nmed hälsofrämjande villkor och sunda system.\r\nCenterpartiets och Folkpartiets gemensamma\r\nlagförslag om finansiell samordning innebär att\r\nhälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring\r\noch arbetsmarknadsmyndigheter kan samordna sina\r\nresurser på ett sätt som medför att de kan användas\r\naktivt och effektivt.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:132 Finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet har regeringen\r\n(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar\r\nregeringens förslag till\r\n\r\n1. lag om finansiell samordning av\r\nrehabiliteringsinsatser mellan allmän\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och\r\nlandsting,\r\n\r\n2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring,\r\n\r\n3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763),\r\n\r\n4. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),\r\n\r\n5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),\r\n\r\n6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),\r\n\r\n7. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter.\r\n\r\nLagförslagen återfinns som bilaga 2 till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:Sf2 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om lokala behov och\r\nförutsättningar vid den finansiella samordningen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det bör vara\r\nmöjligt att disponera upp till 10 % av budgeterade\r\nkostnader för sjukpenning.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att parterna inte\r\nbör vara tvingade att ekonomiskt delta enligt de\r\nfastställda andelar som anges i propositionen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samordningen\r\nskall kunna ske med färre parter.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att personer äldre\r\nän 64 år skall kunna bli föremål för samordnad\r\nrehabilitering.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att\r\ninföra en rehabiliteringsförsäkring.\r\n\r\n2003/04:Sf3 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition 2002/03:132.\r\n\r\n2003/04:Sf4 av Bo Könberg m.fl. (fp, c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om lagen om finansiell\r\nsamordning mellan allmän försäkringskassa, hälso-\r\noch sjukvård, kommun och länsarbetsnämnd enligt\r\nbilaga 1.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om ändring i lagen (1962:381)\r\nom allmän försäkring enligt bilaga 2.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar om ändring i hälso- och\r\nsjukvårdslagen (1982:763) enligt bilaga 3.\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar om ändring i förvaltningslagen\r\n(1986:223) enligt bilaga 4.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) enligt bilaga 5.\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar om ändring i socialtjänstlagen\r\n(2001:453) enligt bilaga 6.\r\n\r\n7. Riksdagen beslutar om ändring i lagen (2000:981)\r\nom fördelning av socialavgifter enligt bilaga 7.\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag om villkoren för användande\r\nav medel under berörda anslag på statsbudgeten i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag rörande reglerna för\r\nsjukförsäkring och arbetsmarknadspolitisk\r\nverksamhet såvitt avser försäkringskassornas\r\nbeslutanderätt och de ekonomiska ramarna för\r\nfinansiell samordning i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om utvärdering.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening\r\nvad som i motionen anförs om utvecklingsarbete vad\r\ngäller jämförelsenormer.\r\n\r\n\r\nMotioner väckta under den allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Sf248 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om samordning mellan\r\nsjukvårdskostnader och sjukkassa vad gäller de\r\nreumatiska sjukdomarna.\r\n\r\n2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag om försöksverksamhet med ökade statsbidrag\r\ntill sjukvård, förenade med betalningsansvar för\r\nlandstingen för en andel av sjukförsäkringens\r\nkostnader, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om finansiell\r\nsamverkan.\r\n\r\n2003/04:Sf405 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av\r\nsamverkan för att individens behov av\r\nrehabilitering skall tillgodoses.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om satsning på snar\r\nrehabilitering av sjukskrivna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om medel, uppdrag och\r\nbefogenheter för samverkan mellan berörda\r\nmyndigheter.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen utreder legala\r\nhinder för samverkan mellan myndigheter, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om komplettering av\r\nFrisam-lagstiftningen och andra lagar för att\r\nstödja samverkan.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av översyn\r\nav den associationsrättsliga lagstiftningen.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om utökad finansiell\r\nsamordning i arbetet med rehabilitering av\r\npersoner med en svår social situation.\r\n\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om\r\nansvarsfördelningen mellan myndigheter vid\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2003/04:N336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att de gemensamma\r\nresurserna används aktivt och effektivt.\r\n
\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nAv utskottet föreslagen ändring i regeringens\r\nförslag till lag om finansiell samordning av\r\nrehabiliteringsinsatser mellan allmän\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och\r\nlandsting\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Utskottets förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n12 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nLedamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av\r\nkommun- och landstingsfullmäktige, allmän\r\nförsäkringskassas styrelse och av länsarbetsnämndens\r\nchef. När ledamöter eller ersättare skall utses för\r\nkommun och landsting skall det, under de\r\nförutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om\r\nproportionellt valsätt, ske genom proportionellt\r\nval.\r\nTill ledamot eller ersättare i styrelsen får en\r\nmedlem utse endast den som är\r\n1. ledamot eller ersättare i kommun- eller\r\nlandstingsfullmäktige,\r\n-----------------------------------------------------\r\n2. ledamot eller 2. ledamot eller\r\nersättare i ersättare i\r\nförsäkringskassans försäkringskassans\r\nstyrelse, eller styrelse eller i en\r\nsocialförsäkringsnämnd\r\nhos försäkringskassan,\r\neller\r\n-----------------------------------------------------\r\n3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller\r\nanställd vid länsarbetsnämnden.\r\n-----------------------------------------------------\r\nMinst en av de ledamöter\r\nsom försäkringskassans\r\nstyrelse utser skall vara\r\nledamot eller ersättare i\r\nförsäkringskassans\r\nstyrelse. Endast sådan\r\nledamot eller ersättare i\r\nen socialförsäkringsnämnd\r\nsom har utsetts på\r\nförslag av de politiska\r\npartierna enligt 18 kap.\r\n33 § andra stycket lagen\r\n(1962:381) om allmän\r\nförsäkring får utses till\r\nledamot eller ersättare i\r\nförbundsstyrelsen.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNär det utses ersättare i styrelsen skall det\r\nbestämmas i vilken ordning de skall kallas till\r\ntjänstgöring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nLag om finansiell Lag om finansiell\r\nsamordning av samordning mellan allmän\r\nrehabiliteringsinsatser försäkringskassa, hälso-\r\nmellan allmän och sjukvård, kommun och\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd\r\nlänsarbetsnämnd, kommun\r\noch landsting\r\n-----------------------------------------------------\r\nAllmänna bestämmelser\r\n-----------------------------------------------------\r\n1 § Finansiell 1 § Finansiell\r\nsamordning enligt denna samordning enligt denna\r\nlag får inom ett lag får bedrivas mellan\r\nsamordningsområde allmän försäkringskassa,\r\nbedrivas mellan allmän länsarbetsnämnd, kommun\r\nförsäkringskassa, och landsting. Den\r\nlänsarbetsnämnd, kommun finansiella samordningen\r\noch landsting för att kan ske inom en eller\r\nuppnå en effektiv resurs- flera kommuner eller\r\nanvändning. Ett delar av kommuner.\r\nsamordningsområde kan\r\nomfatta en eller flera\r\nkommuner eller delar av\r\nkommuner.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 § Insatserna inom den 2 § Insatserna inom den\r\nfinansiella samordningen finansiella samordningen\r\nskall avse individer som skall avse lokal\r\när i behov av samordnade verksamhet i syfte att\r\nrehabiliteringsinsatser uppnå en effektivare\r\noch skall syfta till att användning av\r\ndessa uppnår eller tillgängliga resurser.\r\nförbättrar sin förmåga\r\natt utföra\r\nförvärvsarbete.\r\n-----------------------------------------------------\r\nSamverkande parter\r\n-----------------------------------------------------\r\n3 § En allmän 3 § Utöver en allmän\r\nförsäkringskassa, en försäkrings-kassa får en\r\nlänsarbetsnämnd och ett eller flera samverkande\r\nlandsting samt en eller parter enligt 1 §, första\r\nflera kommuner får delta stycket delta i\r\nsom samverkande parter i finansiell samordning.\r\nverksamhet med finansiell\r\nsamordning. Finansiell\r\nsamordning får bedrivas\r\nendast om en\r\nförsäkringskassa, en\r\nlänsarbets-nämnd, ett\r\nlandsting och minst en\r\nkommun deltar. Finansiell\r\nsamordning får dock\r\nbedrivas utan ett\r\nlandsting, om det i\r\nsamordningen deltar en\r\nkommun som inte ingår i\r\nett landstingsområde.\r\n-----------------------------------------------------\r\nSamordningsförbund\r\n-----------------------------------------------------\r\n4 § Verksamheten med 4 § Verksamhet med\r\nfinansiell samordning finansiell samordning\r\nbedrivs av ett för detta får, om överenskommelse\r\nändamål särskilt bildat om detta träffas mellan\r\nsamordningsförbund i två eller flera\r\nvilket de samverkande samverkande parter,\r\nparterna är medlemmar. bedrivas av ett för detta\r\nändamål särskilt bildat\r\nsamordningsförbund i\r\nvilket de är medlemmar.\r\nOm verksamhet bedrivs i\r\nsådant förbund gäller för\r\ndetta vad som stadgas i\r\n7-28 §§ och de\r\nsamverkande parterna får\r\ndå till förbundet\r\növerföra medel som avses\r\ni 5 och 6 §§.\r\n-----------------------------------------------------\r\nMedel för finansiell samordning\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n5 § Den allmänna 5 § De parter som deltar\r\nförsäkringskassan skall i finansiell samordning\r\nbidra med hälften av skall bidra med medel\r\nmedlen till den till verksamheten på det\r\nfinansiella samordningen, sätt som de kommer\r\nlandstinget med en överens om.\r\nfjärdedel samt den eller\r\nde kommuner som deltar\r\nmed en fjärdedel. Om en\r\nkommun, som inte ingår i\r\nett landstingsområde,\r\ndeltar i finansiell\r\nsamordning, skall den\r\nkommunen bidra med\r\nhälften av medlen.\r\nOm flera kommuner deltar\r\ni finansiell samordning\r\ninom ett\r\nsamordningsområde, skall\r\ndessa tillsammans anses\r\nutgöra en part. Den andel\r\nsom dessa kommuner\r\nsammanlagt skall bidra\r\nmed fördelas mellan dem\r\npå det sätt som de kommer\r\növerens om.\r\n----------------------------------------------------\r\n-\r\n-----------------------------------------------\r\n------\r\n6 § En samverkande part 6 § En kommun\r\neller ett\r\nfår som medlem i ett landsting får\r\növerföra\r\nsamordningsförbund medel till\r\nfinansiell\r\növerföra medel för samordning. Om\r\ninte\r\nfinansiell samordning regeringen medger\r\nannat\r\ntill förbundet. skall därvid\r\nde\r\nsamverkande\r\nparterna ha\r\nträffat\r\növerenskommelse\r\nom fördelningen\r\nmellan\r\ndem av överskott\r\nsom\r\nuppnås genom mer\r\neffektiv\r\nanvändning av\r\nekonomiska\r\nresurser.\r\n-----------------------------------------------\r\n------\r\nDen allmänna Den\r\nallmänna\r\nförsäkringskassan får, i försäkringskassan\r\nfår, i\r\nden omfattning som den omfattning\r\nsom\r\nregeringen beslutar, regeringen\r\nbeslutar, för\r\nanvända medel som är finansiell\r\nsamordning\r\navsedda för att täcka använda medel\r\nsom är\r\nkostnader för sjukpenning avsedda för att\r\ntäcka\r\nenligt lagen (1962:381) kostnader för\r\nsjukpenning\r\nom allmän försäkring. och\r\nrehabiliteringspenning\r\nenligt lagen\r\n(1962:381)\r\nom allmän\r\nförsäkring.\r\nEn länsarbetsnämnd\r\nfår,\r\ni den omfattning\r\nsom\r\nregeringen\r\nbeslutar, för\r\nfinansiell\r\nsamordning\r\nanvända medel som\r\när\r\navsedda för\r\narbets-\r\nmarknadspolitiska\r\ninsatser.\r\n-----------------------------------------------\r\n------\r\nEtt samordningsförbunds uppgifter\r\n\r\n7 § Ett samordningsförbund har till uppgift att\r\n1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella\r\nsamordningen,\r\n2. stödja samverkan mellan samverkansparterna,\r\n3. finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger\r\ninom de samverkande parternas samlade ansvarsområde,\r\n4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande\r\nför finansiell samordning skall användas,\r\n5. svara för uppföljning och utvärdering av\r\nrehabiliteringsinsatserna, och\r\n6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella\r\nsamordningen.\r\nEtt samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner\r\neller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i\r\növrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser\r\ntillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda.\r\n\r\nBildande av ett samordningsförbund\r\n\r\n8 § För ett samordningsförbund skall det finnas en\r\nförbundsordning, som skall fastställas av förbundets\r\nmedlemmar.\r\nFörbundet är bildat när förbundsordningen har fastställts av\r\nförbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som\r\nanges i förbundsordningen.\r\n\r\nFörbundsordning\r\n\r\n9 § Förbundsordningen skall ange\r\n1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet skall\r\nha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,\r\n2. förbundets organisation,\r\n3. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och\r\nhur förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt\r\nmandattiden om den skall vara kortare än fyra\r\når,\r\n4. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 7 § och\r\nden beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse\r\nskall ha,\r\n5. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i\r\nstyrelsen,\r\n6. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i\r\nstyrelsen och för vilka ärenden detta skall gälla,\r\n7. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden\r\nskall anslås,\r\n8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar\r\noch skulder och fördelningen av förbundets kostnader\r\nmellan medlemmarna, allt i förhållande till de\r\nandelar som medlemmarna skall bidra med enligt 5 §,\r\n9. eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 §\r\ntill skuldsättning genom sedvanliga krediter,\r\n10. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets\r\nekonomi och verksamhet,\r\n11. föreskrifter om förbundets budgetprocess,\r\n12. mandattiden för revisorer och ersättare som utses enligt\r\n25 §,\r\n13. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,\r\n14. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets\r\nlikvidation och upplösning samt grunderna för skifte av\r\nförbundets behållna tillgångar när förbundet\r\nupplöses,\r\n15. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess\r\nmedlemmar,\r\n16. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till\r\nledamöterna och ersättarna i styrelsen samt till\r\nrevisorerna och revisorsersättarna, och\r\n17. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för\r\natt ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet\r\noch dess medlemmar samt förbundets\r\nförhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.\r\n\r\nEtt samordningsförbunds ledning m.m.\r\n\r\n10 § Varje förbundsmedlem skall vara\r\nrepresenterad i styrelsen med minst en ledamot och en\r\nersättare. Antalet\r\nersättare skall vara lika många som antalet\r\nledamöter.\r\nStyrelsen utövar beslutanderätten, förvaltningen och\r\nverkställigheten i samordningsförbundet.\r\nStyrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i\r\nstyrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få\r\nbesluta på förbundets vägnar i en viss grupp\r\nav ärenden. Detta gäller dock inte\r\n1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning,\r\nomfattning eller kvalitet,\r\n2. yttranden med anledning av att beslut av förbundet i dess\r\nhelhet har överklagats, och\r\n3. ärenden som anges i särskilda föreskrifter.\r\nBeslut som har fattats på förbundets vägnar\r\nenligt tredje stycket skall anmälas till styrelsen, som\r\nbestämmer i\r\nvilken ordning anmälan skall ske.\r\n11 § Ledamöter och ersättare i styrelsen har\r\nrätt att av förbundet erhålla arvode för det arbete som är\r\nförenat med\r\nuppdraget samt ersättning för resekostnader\r\noch andra utgifter som föranleds av uppdraget.\r\n12 § Ledamöter och ersättare i\r\nförbundsstyrelsen utses av kommun- och\r\nlandstingsfullmäktige, allmän\r\nförsäkringskassas styrelse och av\r\nlänsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall\r\nutses för kommun och\r\nlandsting skall det, under de förutsättningar\r\nsom anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt,\r\nske genom\r\nproportionellt val.\r\nTill ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse\r\nendast den som är\r\n1. ledamot eller ersättare i kommun- eller\r\nlandstingsfullmäktige,\r\n2. ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse,\r\neller\r\n3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid\r\nlänsarbetsnämnden.\r\nNär det utses ersättare i styrelsen skall det\r\nbestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.\r\n13 § Styrelsen väljs för fyra år, om inte\r\nkortare mandattid anges i förbundsordningen.\r\nMandattiden räknas från och med den 1 april\r\nåret efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela\r\nlandet, om inte\r\nannat anges i förbundsordningen.\r\n14 § Om det under ett år då val av\r\nfullmäktige har ägt rum i hela landet utses ledamöter och\r\nersättare enligt 12 §\r\nförsta stycket skall detta i fråga om kommun\r\noch landsting göras av de nyvalda fullmäktige.\r\nFörsäkringskassans val\r\nav ledamöter och ersättare skall förrättas av\r\nförsäkringskassans nyutnämnda styrelse året efter ett valår.\r\nNär ledamöter och ersättare utses enligt\r\nförsta stycket skall 4 kap. 7 § kommunallagen (1991:900)\r\ntillämpas på\r\nmotsvarande sätt.\r\n15 § Om en ledamot i styrelsen avgår under\r\nmandattiden och en ersättare har utsetts, inträder\r\nersättaren i\r\nledamotens ställe för återstoden av\r\nmandattiden. Ersättarna inträder i den ordning och för de\r\nledamöter som har\r\nbestämts vid valet. En ersättare får dock\r\nendast inträda i stället för en ledamot som valts av samma\r\nförbundsmedlem\r\nsom ersättaren själv.\r\nOm en ledamot avgår och det saknas ersättare\r\nför denne, skall den medlem som utsett ledamoten utse en ny\r\nledamot.\r\nOm en ersättare avgår eller inträder i stället\r\nför en ledamot som har avgått, skall en ny ersättare utses.\r\nDen nye\r\nledamoten eller ersättaren skall utses för den\r\nåterstående delen av företrädarens mandattid.\r\n16 § Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 §\r\nförsta stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av\r\nuppdrag och\r\nrätt till ledighet skall tillämpas på\r\nmotsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen.\r\nDet förhållandet\r\natt en ledamots eller ersättares mandattid i\r\nkommun- eller landstingsfullmäktige eller i\r\nförsäkringskassan eller\r\nlänsarbetsnämndens styrelse har löpt\r\nut medför inte att uppdraget som ledamot eller\r\nersättare i\r\nsamordningsförbundets styrelse upphör.\r\nLänsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för\r\nen ledamot eller ersättare som nämnden har utsett, om\r\nhans eller\r\nhennes anställning vid nämnden har upphört.\r\n17 § Styrelsen utser bland sina ledamöter en\r\nordförande och en eller två vice ordförande för den tid som\r\nstyrelsen\r\nbestämmer.\r\n18 § Styrelsen skall hålla förbundsmedlemmarna\r\nunderrättade om den allmänna planläggningen av förbundets\r\nverksamhet\r\nsamt om frågor av större ekonomisk eller\r\norganisatorisk betydelse.\r\nStyrelsen har rätt att från\r\nförbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som\r\nbehövs för att styrelsen skall\r\nkunna fullgöra sina uppgifter.\r\n19 § Beträffande styrelsens verksamhet skall 4\r\nkap. 17, 19, 20 och 22 §§ samt 6 kap. 10, 11, 18, 20 och\r\n23-31 §§\r\nkommunallagen (1991:900) tillämpas på\r\nmotsvarande sätt. Vad som där föreskrivs om förtroendevald\r\nskall gälla\r\nledamot och ersättare i styrelsen och vad\r\nsom föreskrivs om fullmäktige eller nämnd skall gälla\r\nstyrelsen.\r\nJustering av styrelsens protokoll skall\r\ntillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting\r\nsom är medlem\r\ni samordningsförbundet. Vidare skall i fråga\r\nom sammanträde för fastställande av budget bestämmelserna i 8\r\nkap.\r\n22 § kommunallagen gälla.\r\n20 § Ansvaret för tillsynen av att\r\nsamordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt\r\narkivlagen (1990:782)\r\nskall åvila kommunstyrelsen i en kommun\r\nsom är medlem av förbundet. Kommunstyrelsen skall därvid\r\nsamråda med\r\nRiksarkivet. Om mer än en kommun ingår i\r\nförbundet, skall de berörda kommunerna komma överens om vilken\r\nav dem som\r\nskall svara för tillsynen.\r\nKommunfullmäktige i den ansvariga kommunen får, efter\r\nsamråd med Riksarkivet, meddela föreskrifter om förbundets\r\narkivvård. Vad som föreskrivs i 12 och 15 §§\r\narkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen\r\nbestämmer och\r\nlandstingsfullmäktige skall i stället avse\r\nkommunfullmäktige.\r\n\r\nEkonomisk förvaltning m.m.\r\n\r\n21 § Bestämmelserna i 8 kap. 1-3 a §§, 4 §\r\nförsta och tredje styckena, 5, 10, 12 och 13 §§ kommunallagen\r\n(1991:900)\r\nskall tillämpas på motsvarande sätt i\r\nfråga om ekonomisk förvaltning i ett samordningsförbund. Vad\r\nsom där\r\nföreskrivs om kommun eller landsting skall\r\ngälla för ett samordningsförbund och vad som föreskrivs för\r\nfullmäktige\r\noch styrelse skall gälla för\r\nförbundsstyrelsen.\r\nEtt samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får\r\ninte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det\r\ngäller sedvanliga krediter för verksamheten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n22 § Om ett 22 § Om ett\r\nsamordningsförbund saknar samordningsförbund saknar\r\ntillgångar för att betala tillgångar för att betala\r\nen skuld, skall en medlem en skuld, skall en medlem\r\nskjuta till så stor del skjuta till så stor del\r\nav bristen som svarar mot av bristen som svarar mot\r\nden andel som medlemmen den andel som medlemmen\r\nskall bidra med enligt 5 skall bidra med enligt\r\n§. överenskommelse som avses\r\ni 5 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\n23 § Styrelsen skall fastställa\r\nsamordningsförbundets budget senast den 30 november varje år.\r\nStyrelsen skall\r\ndessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna\r\nom budgeten. För ett nybildat samordningsförbund fastställs\r\nbudgeten\r\nav medlemmarna vid bildandet av förbundet.\r\n24 § Styrelsen skall svara för\r\nsamordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre\r\nmånader från räkenskapsårets\r\nslut upprätta årsbokslut och årsredovisning.\r\nLagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i\r\ntillämpliga\r\ndelar.\r\n25 § Ett samordningsförbunds räkenskaper och\r\nårsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av\r\nen\r\nrevisor för varje förbundsmedlems räkning.\r\nFör den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden\r\nskall en\r\ngemensam revisor utses. För revisorerna skall\r\ndet finnas personliga ersättare. Revisorer och deras\r\nersättare skall\r\nsåvitt avser kommun och landsting utses av\r\nkommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och\r\nlandstingsfullmäktige\r\nutser revisorer och ersättare skall 12 §\r\nförsta och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap. 5\r\noch 6 §§\r\nkommunallagen (1991:900) tillämpas på\r\nmotsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som\r\nför den allmänna\r\nförsäkringskassans och länsarbetsnämndens\r\nräkning skall granska samordningsförbundets\r\nräkenskaper och\r\nårsredovisning samt styrelsens förvaltning.\r\nSkäligt arvode till den revisor och den ersättare som\r\nutses av\r\nRiksrevisionen betalas av försäkringskassan.\r\nFör granskning av ett nybildat förbund skall\r\nrevisor och revisorsersättare utses senast när förbundet\r\nbildas och\r\navse tiden från tidpunkten för utseendet till\r\ndess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare\r\nbörjar.\r\n26 § Bestämmelserna i 9 kap. 4-17 §§\r\nkommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt vid\r\nrevision enligt\r\ndenna lag. Bestämmelserna i 9 kap. 18 §\r\nkommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision\r\nenligt denna lag\r\nsom utförs av revisorer utsedda av kommun- och\r\nlandstingsfullmäktige.\r\nJustering av revisorernas protokoll tillkännages på\r\nanslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i\r\nsamordningsförbundet.\r\nRevisionsberättelse skall lämnas till styrelsen och\r\nförbundsmedlemmarna samt till Riksförsäkringsverket och\r\nArbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna\r\nskall var för sig pröva frågan om styrelsen skall\r\nbeviljas\r\nansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall\r\nväckas.\r\n\r\nUtträde ur ett samordningsförbund\r\n\r\n27 § En förbundsmedlem har rätt att efter\r\nuppsägning utträda ur ett samordningsförbund.\r\nUppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte\r\nkortare tid anges i förbundsordningen.\r\n\r\nÖverklagande av ett samordningsförbunds beslut\r\n\r\n28 § Ett samordningsförbunds beslut får, med\r\nmotsvarande tillämpning av bestämmelserna om\r\nlaglighetsprövning i 10\r\nkap. kommunallagen (1991:900), överklagas av\r\nden som är medlem i en kommun eller i ett landsting, som\r\ningår i\r\nförbundet.\r\nBeslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt\r\nett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det\r\nverkställs får överklagas endast av förbundet\r\noch av den som är medlem i en kommun eller ett landsting\r\nsom är\r\nförbundsmedlem.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1962:381)\r\nom allmän försäkring\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 18 kap. 2 § lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring[1] skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n18 kap.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 §[2]\r\n-----------------------------------------------------\r\nDen allmänna försäkringskassan skall\r\n1. utreda och besluta i ärenden som enligt denna\r\nlag eller annan författning skall skötas av\r\nförsäkringskassan,\r\n2. svara för att socialförsäkrings- och\r\nbidragssystemen tillämpas likformigt och rättvist,\r\n3. vidta åtgärder för att förebygga och minska\r\nohälsa i syfte att minska de långa sjukperioderna\r\nsamt aktivt arbeta med rehabilitering enligt vad som\r\nnärmare anges i 22 kap.,\r\n4. lämna hjälp vid handhavandet av annan verksamhet\r\nenligt vad regeringen bestämmer, samt\r\n5. lämna hjälp åt en myndighet som har hand om\r\narbetslöshetsförsäkringen eller åt ett sådant lokalt\r\norgan som avses i 1 kap. 2 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsäkringskassan får Försäkringskassan får\r\nträffa överenskommelse träffa överenskommelse\r\nmed kommun, landsting och med kommun, landsting\r\nlänsarbetsnämnd om att eller länsarbetsnämnd om\r\nsamverka i syfte att att samverka i syfte att\r\nuppnå en effektivare uppnå en effektivare\r\nanvändning av till- användning av till-\r\ngängliga resurser. Enligt gängliga resurser. Enligt\r\nbestämmelser i lagen bestämmelser i lagen\r\n(2003:000) om finansiell (2003:000) om finansiell\r\nsamordning av rehabilite- samordning mellan allmän\r\nringsinsatser mellan försäkringskassa, hälso-\r\nallmän försäkringskassa, och sjukvård, kommun och\r\nlänsarbetsnämnd, kommun länsarbetsnämnd får\r\noch landsting får försäk- försäkringskassan delta i\r\nringskassan delta i sådan samordning.\r\nfinansiell samordning\r\ninom rehabiliterings-\r\nområdet. De medel som\r\nförsäkringskassan bidrar\r\nmed i sådan samverkan\r\neller samordning får\r\nutgöra statens samlade\r\nandel i dessa\r\nverksamheter.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsäkringskassan får inte utöva någon annan\r\nverksamhet än som avses i första och andra styckena.\r\nDen eller de försäkringskassor som regeringen\r\nbestämmer får dock\r\na) genomföra försäkringsmedicinska utredningar och\r\nutredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering för\r\nalla försäkringskassor samt bedriva därmed\r\nsammanhängande forskning,\r\nb) tillsammans med sjukvårdshuvudman bedriva\r\nprojekt som gäller viss medicinsk verksamhet och\r\ndärmed sammanhängande forskning i enlighet med vad\r\nregeringen bestämmer.\r\nRegeringen, eller den myndighet regeringen\r\nbestämmer, får också föreskriva att det hos en eller\r\nflera försäkringskassor skall finnas gemensamma\r\nenheter för alla försäkringskassor för vissa ärenden\r\neller frågor.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Lagen omtryckt 1982:120.\r\n[2]: Senaste lydelse 2002:1137.\r\nFörslag till lag om ändring i hälso- och\r\nsjukvårdslagen (1982:763)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 3 § hälso- och\r\nsjukvårdslagen (1982:763) skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n3 §[3]1\r\n-----------------------------------------------------\r\nVarje landsting skall erbjuda en god hälso- och\r\nsjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.\r\nDetsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 §\r\nfolkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande\r\nvistas inom landstinget. Även i övrigt skall\r\nlandstinget verka för en god hälsa hos hela\r\nbefolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting\r\ngäller också kommuner som inte ingår i ett\r\nlandsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad\r\nhär sagts utgör inte hinder för annan att bedriva\r\nhälso- och sjukvård.\r\nLandstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso-\r\noch sjukvård som en kommun inom landstinget har\r\nansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.\r\nEtt landsting får sluta avtal med någon annan om\r\natt utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för\r\nenligt denna lag. En uppgift som innefattar\r\nmyndighetsutövning får dock inte med stöd av denna\r\nbestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening,\r\nen samfällighet, en stiftelse eller en enskild\r\nindivid.\r\n-----------------------------------------------------\r\nLandstinget får även Landstinget får även\r\nträffa överenskommelse träffa överenskommelse\r\nmed kommun, den allmänna med kommun, den allmänna\r\nförsäkringskassan och försäkringskassan eller\r\nlänsarbetsnämnden om att länsarbetsnämnden om att\r\ninom ramen för inom ramen för\r\nlandstingets uppgifter landstingets uppgifter\r\nenligt denna lag samverka enligt denna lag samverka\r\ni syfte att uppnå en i syfte att uppnå en\r\neffektivare användning av effektivare användning av\r\ntillgängliga resurser. tillgängliga resurser.\r\nLandstinget skall bidra Landstinget skall bidra\r\ntill finansieringen av till finansieringen av\r\nsådan verksamhet som sådan verksamhet som\r\nbedrivs i samverkan. bedrivs i samverkan.\r\nEnligt bestämmelser i Enligt bestämmelser i\r\nlagen (2003:000) om lagen (2003:000) om\r\nfinansiell samordning av finansiell samordning\r\nrehabiliteringsinsatser mellan allmän\r\nmellan allmän försäkringskassa, hälso-\r\nförsäkringskassa, läns- och sjukvård, kommun och\r\narbetsnämnd, kommun och länsarbetsnämnd, får\r\nlandsting får landstinget landstinget delta i\r\ndelta i finansiell sam- finansiell samordning.\r\nordning inom\r\nrehabiliteringsområdet.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRiksrevisionen får granska sådan verksamhet som\r\nbedrivits i samverkan med och delvis finansierats\r\nav försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en\r\nsådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del\r\nav de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen\r\n(1986:223)[4] skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n31 § Bestämmelserna i 31 § Bestämmelserna i\r\n13-30 §§ gäller inte 13-30 §§ gäller inte\r\nsådana ärenden hos sådana ärenden hos myn-\r\nmyndigheter i kommuner digheter i kommuner och\r\noch landsting där landsting där besluten\r\nbesluten kan överklagas kan överklagas enligt 10\r\nenligt 10 kap. kommunal- kap. kommunallagen\r\nlagen (1991:900). (1991:900).\r\nBestämmelserna gäller Bestämmelserna gäller\r\ninte heller ärenden hos inte heller ärenden hos\r\nsamordningsförbund som samordningsförbund som\r\navses i 4 § lagen avses i 4 § lagen\r\n(2003:000) om finansiell (2003:000) om finansiell\r\nsamordning av samordning mellan allmän\r\nrehabiliteringsinsatser försäkringskassa, hälso-\r\nmellan allmän och sjukvård, kommun och\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd.\r\nlänsarbetsnämnd, kommun\r\noch landsting.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[3]:1 Senaste lydelse 2002:1028.\r\n[4]:1 Lagen omtryckt 2003:246.\r\nFörslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n7 kap.[5]1\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nHelt undantagna från Helt undantagna från\r\nskattskyldighet är skattskyldighet är\r\n1. staten, 1. staten,\r\n2. landsting, kommuner 2. landsting, kommuner\r\noch kommunalförbund, och kommunalförbund,\r\n3. pensionsstiftelser 3. pensionsstiftelser\r\nenligt lagen (1967:531) enligt lagen (1967:531)\r\nom tryggande av pen- om tryggande av pen-\r\nsionsutfästelse m.m., och sionsutfästelse m.m., och\r\n4. samordningsförbund 4. samordningsförbund\r\nenligt 4 § lagen enligt 4 § lagen\r\n(2003:000) om finansiell (2003:000) om finansiell\r\nsamordning av samordning mellan allmän\r\nrehabiliteringsinsatser försäkringskassa, hälso-\r\nmellan allmän försäk- och sjukvård, kommun och\r\nringskassa, läns- länsarbetsnämnd.\r\narbetsnämnd, kommun och\r\nlandsting.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel\r\nfinns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[5]:1 Senaste lydelse 2002:1028.\r\nFörslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 kap.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6 §[6]1\r\n-----------------------------------------------------\r\nKommunen får även träffa Kommunen får även träffa\r\növerenskommelse med överenskommelse med\r\nlandstinget, den allmänna landstinget, den allmänna\r\nförsäkringskassan och försäkringskassan eller\r\nlänsarbetsnämnden om att, länsarbetsnämnden om att,\r\ninom ramen för inom ramen för\r\nsocialtjänstens socialtjänstens\r\nuppgifter, samverka i uppgifter, samverka i\r\nsyfte att uppnå en syfte att uppnå en\r\neffektivare användning av effektivare användning av\r\ntillgängliga resurser. tillgängliga resurser.\r\nKommunen skall bidra till Kommunen skall bidra till\r\nfinansieringen av sådan finansieringen av sådan\r\nverksamhet som bedrivs i verksamhet som bedrivs i\r\nsamverkan. Enligt samverkan. Enligt\r\nbestämmelser i lagen bestämmelser i lagen\r\n(2003:000) om finansiell (2003:000) om finansiell\r\nsamordning av samordning mellan allmän\r\nrehabiliteringsinsatser försäkringskassa, hälso-\r\nmellan allmän försäk- och sjukvård, kommun och\r\nringskassa, länsarbetsnämnd får kom-\r\nlänsarbetsnämnd, kommun munen delta i finansiell\r\noch landsting får kom- samordning.\r\nmunen delta i finansiell\r\nsamordning inom reha-\r\nbiliteringsområdet.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRiksrevisionen får granska sådan verksamhet som\r\nbedrivits i samverkan med och delvis finansierats av\r\nförsäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en\r\nsådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del\r\nav de uppgifter som behövs för att granska\r\nverksamheten.\r\n-----------------------------------------\r\n-----------------------------------------\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[6]:1 Senaste lydelse 2002:1039.\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n4 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nSjukförsäkringsavgifter skall också finansiera\r\n1. Centrala studiestödsnämndens kostnader med\r\nanledning av att studielån som avser en sjukperiod\r\ninte behöver återbetalas enligt studiestödslagen\r\n(1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med\r\nstöd av den lagen,\r\n2. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning\r\noch ledighet för närståendevård,\r\n3. den allmänna försäkringens kostnader enligt\r\nlagen (1991:1047) om sjuklön,\r\n-----------------------------------------------------\r\n4. vissa av de allmänna 4. vissa av de allmänna\r\nförsäkringskassornas försäkringskassornas\r\nförvaltningskostnader och förvaltningskostnader och\r\nkostnader för att delta i kostnader för att delta i\r\nfinansiell samordning finansiell samordning\r\ninom rehabiliterings- inom rehabiliter-\r\nområdet enligt lagen ingsområdet enligt lagen\r\n(2003:000) om finansiell (2003:000) om finansiell\r\nsamordning av samordning mellan allmän\r\nrehabiliteringsinsatser försäkringskassa, hälso-\r\nmellan allmän och sjukvård, kommun och\r\nförsäkringskassa, länsarbetsnämnd samt\r\nlänsarbetsnämnd, kommun\r\noch landsting, samt\r\n-----------------------------------------------------\r\n5. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt\r\nlagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som\r\nbetalas för förmåner enligt 1 och 2 ovan samt 3 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nSocialutskottets yttrande 2003/04:SoU3y\r\n\r\n\r\nFinansiell samordning inom rehabiliteringsområdet\r\n\r\nTill socialförsäkringsutskottet\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet har den 16 oktober 2003 berett\r\nsocialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition\r\n2002/03:132 Finansiell samordning\r\ninom rehabiliteringsområdet, jämte dels motioner väckta med\r\nanledning av propositionen, dels motioner väckta under den\r\nallmänna motionstiden 2003 som\r\nrör finansiell samordning.\r\n\r\nSocialutskottet finner inte skäl att behandla motionerna.\r\n\r\nSocialutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen lämnas förslag till utformning av en\r\npermanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.\r\nFinansiell samordning föreslås kunna\r\nske frivilligt mellan en försäkringskassa, ett landsting, en\r\nlänsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Därigenom skall\r\nen effektiv resursanvändning\r\nunderlättas. Målgruppen för den föreslagna finansiella\r\nsamordningen utgörs av människor som är i behov av samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser från flera\r\nav de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra\r\nsin förmåga till förvärvsarbete. De åtgärder som får\r\nfinansieras genom den finansiella\r\nsamordningen skall ligga inom de samverkande parternas\r\nsamlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller\r\nöka den enskildes funktions- och\r\narbetsförmåga.\r\n\r\nDen finansiella samordningen föreslås omfatta de resurser\r\nsom, i enlighet med samverkansparternas överenskommelse,\r\nskall användas för att finansiera\r\nsamordnade insatser för den aktuella målgruppen. Av\r\nresurserna till den finansiella samordningen skall den\r\nallmänna försäkringskassan bidra med\r\nhälften, medan kommun och landsting skall bidra med vardera\r\nen fjärdedel. Den allmänna försäkringskassan föreslås få\r\nmöjlighet att disponera högst 5 %\r\nav de budgeterade kostnaderna för sjukpenning till finansiell\r\nsamordning. Dessa medel skall utgöra statens samlade andel i\r\nfinansiell samordning.\r\nRegeringen föreslår att den finansiella samordningen\r\nskall bedrivas genom ett fristående samordningsorgan,\r\nvari de samverkande parterna är\r\nrepresenterade. Samordningsorganet skall besluta om mål och\r\nriktlinjer för den finansiella samordningen samt finansiera\r\ninsatser i enlighet med syftet\r\nför den finansiella samordningen. Samordningsorganet skall\r\ndessutom stödja samarbetet mellan samverkansparterna, t.ex.\r\ngenom att bistå bedömargrupper\r\nsom huvudmännen svarar för. Däremot skall samordningsorganet\r\ninte besluta om förmåner eller rättigheter för enskilda eller\r\ni övrigt vidta åtgärder som\r\ninnefattar myndighetsutövning. Samordningsorganet föreslås\r\nkunna utgöras av ett särskilt inrättat samordningsförbund,\r\nvari samtliga samverkansparter är\r\nrepresenterade.\r\nI propositionen betonas vikten av att den finansiella\r\nsamordningen följs upp och utvärderas på både lokal och\r\nnationell nivå. Samverkansparterna\r\nföreslås få ansvaret för lokal uppföljning och utvärdering.\r\nDen myndighet regeringen senare bestämmer bör få ansvaret för\r\nden nationella uppföljningen\r\noch utvärderingen av finansiell samordning.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari\r\n2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMed anledning av propositionen har följande motioner väckts,\r\nnämligen 2003/04:Sf2 av Sven Brus m.fl. (kd), 2003/04:Sf3\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) och\r\n2003/04:Sf4 Bo Könberg m.fl. (fp, c).\r\n\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI propositionen föreslås att finansiell samordning skall\r\nkunna ske frivilligt mellan en försäkringskassa, ett\r\nlandsting, en länsarbetsnämnd samt en\r\neller flera kommuner. Målgruppen för den föreslagna\r\nfinansiella samordningen utgörs av människor som är i behov av\r\nsamordnade rehabiliteringsinsatser\r\nfrån flera av de samverkande parterna för att uppnå eller\r\nförbättra sin förmåga till förvärvsarbete.\r\n\r\nSocialutskottet ser positivt på förslaget om\r\npermanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.\r\nEnligt utskottets bedömning innebär\r\nförslaget att samarbetet mellan de olika verksamheterna kan\r\nförbättras. Genom samordningen kan enskilda människors\r\nbehov av rehabiliteringsinsatser\r\ntillgodoses bättre, vilket i sin tur innebär att förmågan\r\ntill eget förvärvsarbete främjas på ett effektivt sätt.\r\nVidare innebär förslaget att en\r\nkostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser\r\nfrämjas. Socialutskottet ställer sig därför bakom regeringens\r\nförslag till finansiell samordning\r\npå rehabiliteringsområdet.\r\nSocialutskottet konstaterar att organisationen och\r\nutformningen av den finansiella samordningen i\r\nförsta hand är en fråga för\r\nsocialförsäkringsutskottet och finner därför inte anledning\r\natt närmare gå in på den frågan. Socialutskottet vill för sin\r\ndel framhålla vikten av att\r\nde grundläggande principerna om likabehandling av människor\r\nupprätthålls. De bestämmelser som aktualiseras inom\r\nsocialutskottets beredningsområde är\r\nfrämst bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453, SoL)\r\noch hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Således stadgas\r\ni 1 kap. 1 § SoL bl.a. att\r\nsamhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens\r\ngrund skall främja människornas ekonomiska och sociala\r\ntrygghet, jämlikhet i levnadsvillkor\r\noch aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare kommer\r\nlikabehandlingsprincipen till uttryck i 2 § första\r\nstycket HSL där det stadgas att målet för\r\nhälso- och sjukvården skall vara en god hälsa och en vård på\r\nlika villkor för hela befolkningen. I 2 § andra stycket HSL\r\nanges att vården skall ges med\r\nrespekt för alla människors lika värde och för den enskilda\r\nmänniskans värdighet samt att den som har det största behovet\r\nav hälso- och sjukvård skall\r\nges företräde till vården. Den sistnämnda bestämmelsen ger\r\nuttryck för människovärdesprincipen och behovs- och\r\nsolidaritetsprincipen. I samband med\r\ninförandet av bestämmelsen anförde socialutskottet bl.a.\r\nföljande (bet. 1996/97:SoU14 s. 22).\r\n\r\nVårdbehovet i varje enskilt fall måste enligt utskottet\r\nbedömas utifrån förutsättningarna i just det fallet. Såväl\r\nakuta som kroniska sjukdomar kan\r\nvariera i svårighetsgrad från tid till annan hos samma\r\npatient och därmed vårdbehovet. Vården av en och samma sjukdom\r\nkan därför enligt utskottets\r\nuppfattning under olika stadier hamna i olika\r\nprioriteringsgrupper. Vilken diagnos eller sjukdom det är\r\nfråga om är inte det viktiga. Det avgörande\r\när i stället tillståndet och vårdbehovet vid varje\r\nsärskild tidpunkt. Högst prioritet bör därför gälla för vård\r\nav livshotande akuta sjukdomar, vård\r\nav svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i\r\nlivets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi.\r\n\r\nEnligt utskottet är de ovan nämnda principerna av\r\ngrundläggande betydelse, och det kan inte komma i fråga att\r\ngöra avsteg från dem vid införandet av en\r\nfinansiell samordning. Den finansiella samordningen innebär\r\nemellertid, som regeringen anfört, att samverkansparterna\r\nkommer att prioritera särskilda\r\ninsatser för den aktuella målgruppen. Socialutskottet vill i\r\ndetta sammanhang understryka att det inte kan accepteras att\r\nde som ingår i målgruppen får\r\ntillgång till rehabilitering på bekostnad av övriga grupper\r\nsom är berättigade till sådana åtgärder. Utskottet ser därför\r\nmycket positivt på att denna\r\nfråga skall studeras särskilt i samband med den uppföljning\r\noch utvärdering som regeringen förutskickat i propositionen.\r\n\r\nSocialutskottet vill vidare betona betydelsen av\r\nsjukdomsförebyggande arbete. Det är således angeläget att\r\ndet förebyggande arbetet uppmärksammas\r\näven inom ramen för finansiell samordning. Hälsofrämjande och\r\nsjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå bör\r\nenligt utskottets uppfattning\r\ninitieras och stödjas. Vidare bör metoder utvecklas så att\r\npreventiva insatser naturligt integreras i vårdkedjan.\r\nSom regeringen anför kan det vara särskilt problematiskt\r\natt rehabilitera personer som har en kombination av\r\nmedicinska, psykiska, sociala och\r\narbetsmarknadsrelaterade problem, och det finns en risk\r\natt dessa personer hamnar i en gråzon mellan olika aktörers\r\nansvarsområde. Socialutskottet\r\ninstämmer i att samverkan och samordning utgör viktiga medel\r\nför att motverka att människor blir utan rehabilitering.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang\r\näven erinra om den lag om gemensam nämnd inom vård- och\r\nomsorgsområdet som trädde i kraft den 1 juli 2003 (SFS\r\n2003:192). Lagen innebär att kommuner\r\noch landsting ges möjligheter att samverka i en gemensam\r\nnämnd för att gemensamt fullgöra uppgifter inom vård- och\r\nomsorgsområdet. Utskottet vill också\r\npeka på att regeringen nyligen tillkallat en nationell\r\npsykiatrisamordnare med uppgift att bl.a. se över frågor som\r\nrör samverkan och samordning inom\r\nvård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och\r\npsykiskt funktionshindrade (dir. 2003:133).\r\n\r\nStockholm den 11 november 2003\r\n\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman (v), Chatrine Pålsson (kd),\r\nKristina Zakrisson (s), Kerstin Heinemann (fp),\r\nConny Öhman (s), Catherine Persson (s),\r\nCarl-Axel Johansson (m), Marina Pettersson (s),\r\nGabriel Romanus (fp), Kenneth Johansson\r\n(c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén\r\n(m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin\r\n(mp), Martin Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s)\r\noch Magdalena Andersson (m).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen\r\n\r\n\r\nCarl-Axel Johansson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena\r\nAndersson (m) anför:\r\n\r\n\r\nVi anser att samordning behövs för att överbrygga gränser\r\nmellan stat och kommun, myndigheter, olika kommuner,\r\nprofessioner och verksamhetskulturer.\r\nFokus behöver sättas på utveckling av samverkan och\r\nsamarbete. Myndigheternas uppdrag att samverka måste\r\nprioriteras tydligt med specifikt avsatta\r\nresurser.\r\n\r\nRegeringen föreslår att den finansiella samordningen skall\r\nbedrivas genom ett fristående samordningsorgan.\r\nSamordningsorganet föreslås kunna utgöras\r\nav ett särskilt inrättat samordningsförbund. Enligt vår\r\nuppfattning avhjälps emellertid inte brister i viljan att\r\nsamverka enbart med inrättandet av en\r\nny politisk myndighetsnivå med nya gränsdragningsproblem.\r\nFinansiell samordning mellan försäkringskassa och\r\nsjukvård har i genomförda försök gett bäst resultat av allt\r\nsom provats för att undvika onödiga\r\nlånga sjukskrivningar. Vi anser emellertid att den\r\nproposition som nu presenteras utmärks av villkor och\r\nbegränsningar för att inskränka möjligheterna\r\ntill finansiell samordning och hindra lokala initiativ.\r\nSamordningsförbundet måste enligt förslaget omfatta fyra\r\nparter: försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och\r\nkommun. De samverkansprojekt som\r\nvisat sig leda till konkreta resultat har omfattat allt ifrån\r\ntvå parter till flera. Det behövs möjligheter att lokalt\r\nsätta ihop medel avsatta för\r\nsamverkan och möjlighet ges för två, tre eller fyra parter\r\natt samverka. Vidare bör associationsformen kunna utformas\r\nefter olika situationer och medge\r\nlokala lösningar.\r\nFörutom sådan samordning som bygger vidare på\r\nFinsammodellen anser vi att många olika uppläggningar av\r\nSocsamverksamhet också bör vara möjliga.\r\nRegeringens förslag riktar sig till en snäv målgrupp som\r\nomfattar människor som står mycket långt från arbetsmarknaden.\r\nSamverkan kommer med denna\r\ninriktning att koncentreras på de fall där det är svårast att\r\nuppnå resultat. Vi har svårt att se att den föreslagna\r\nmodellen kommer att leda till mer\r\nomfattande samverkan för målgruppen särskilt utsatta\r\nmänniskor. Vi saknar även en koppling till den\r\nförsökslagstiftning som Socsamsamarbetet bygger på\r\noch som skulle ligga till grund för den permanenta\r\nlagstiftningen enligt riksdagens beställning.\r\nFördelningen av kostnader för samverkan inom\r\nsamordningsförbundets ram skall enligt propositionen vara 25 %\r\nför kommun respektive landsting och 50 %\r\nför försäkringskassan. Detta är enligt vår mening för\r\nstelbent för att lösa de mycket olika behoven av samverkan.\r\nBudgetmedel bör avsättas i reda\r\npengar för samverkansprojekt och prioriteras politiskt genom\r\nbeslut att avsätta konkreta anslag.\r\nFörsäkringskassan kan bekosta yrkesmässiga\r\nrehabiliteringsåtgärder riktade till personer som är\r\nförsäkrade, men vi anser att det är orimligt att\r\nförsäkringskassan skall stå för länsarbetsnämndens\r\nkostnader i klump såsom föreslås. För målgruppen särskilt\r\nutsatta är det inte i första hand\r\nsjukpenning som betalas ut utan försörjningsstödet utgörs av\r\nsocialbidrag och a-kassa.\r\nEnligt vår uppfattning bör Frisamlagstiftningen\r\nkompletteras med regler för hur resurser skall kunna knytas\r\nihop vid samarbetsprojekt.\r\nVi vill också påpeka att statliga myndigheter saknar\r\nuppdrag och befogenheter att delta i samverkan samt att\r\ndet kan finnas legala hinder för\r\nsamverkan, t.ex. sekretesslagstiftning och integritetsfrågor.\r\nBristen på överensstämmelse mellan myndigheterna vad gäller\r\nkriterier för att komma i\r\nfråga för åtgärder är ett annat exempel. Det bör ingå i\r\nverksamheternas uppdrag att kartlägga hinder för samverkan.\r\n\r\nDet anförda innebär att vi anser att\r\nsocialförsäkringsutskottet bör avstyrka proposition\r\n2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet\r\noch tillstyrka motionerna 2003/04:Sf3 (m) och 2003/04:Sf405\r\n(m) yrkandena 3 -5 och 7.\r\n\r\n2. Utformningen av lagen om finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet\r\n\r\nKerstin Heinemann (fp), Gabriel Romanus (fp) och Kenneth\r\nJohansson (c) anför:\r\n\r\nFinansiell samordning mellan försäkringskassa och sjukvård\r\nhar i genomförda försök gett bäst resultat av allt som provats\r\nför att undvika onödiga långa\r\nsjukskrivningar. Vi anser emellertid att den proposition som\r\nnu presenteras utmärks av villkor och begränsningar för att\r\ninskränka möjligheterna till\r\nfinansiell samordning och hindra lokala initiativ.\r\n\r\nRiksdagens beslut bör enligt vår uppfattning i stället\r\nbli att finansiell samordning blir tillåten mellan\r\nförsäkringskassa, landsting, socialtjänst\r\noch arbetsmarknadsmyndigheter, så att samordningen kan\r\nomfatta två, tre eller fyra parter, efter lokal\r\növerenskommelse. Flera olika slags samverkan,\r\nmed olika målgrupper och inriktning, skall kunna förekomma\r\ninom samma geografiska område. Samordningsförbund eller någon\r\nviss kostnadsfördelning mellan\r\nparterna skall inte vara villkor för verksamheten. Vilka\r\nsatsningar som skall göras och vilka parter som skall\r\ndelta skall avgöras genom lokala\r\növerenskommelser. Finansiell samordning skall kunna avse\r\nrehabilitering men kunna omfatta även annat som kan minska\r\nstatens kostnader.\r\nFörutom sådan samordning som bygger vidare på\r\nFinsammodellen anser vi att många olika uppläggningar av\r\nSocsamverksamhet också bör vara möjliga.\r\nSom socialförsäkringsutskottets dåvarande majoritet (m, fp,\r\nc, kd, mp) anförde i betänkande 2001/02:SfU18 behöver\r\nvillkoren för användande av medel\r\nunder berörda anslag på statsbudgeten anpassas till en\r\nny lag om finansiell samordning. Detsamma gäller anslagen inom\r\ndet arbetsmarknadspolitiska\r\nområdet. När det gäller de ekonomiska ramarna bör en\r\nförsäkringskassa för finansiell samordning utan särskild\r\nprövning få disponera upp till 10 % av de\r\nför området beräknade kostnaderna för sjukpenning och\r\nrehabiliteringsersättning. Regeringen bör snarast\r\nåterkomma med erforderliga förslag till\r\nanpassningar av regler för arbetsmarknadspolitisk verksamhet\r\noch sjukförsäkring med utgångspunkt i det beslut riksdagen nu\r\nkommer att fatta.\r\nFinansiell samordning ändrar inte sjukvårdens medicinska\r\nprioriteringar. Vård skall ges efter medicinskt behov. I\r\nutvärderingen av Finsamförsöken\r\nvisades att undanträngningseffekter inte uppstått. Såväl\r\ndetta som annat bör dock fortlöpande följas upp, och\r\nverksamheten bör utvärderas till ledning\r\nför dem som på lokal nivå skall ta ställning till vad som\r\när lyckat och vad som kan ersättas med bättre inriktad\r\nverksamhet. Riksförsäkringsverket,\r\nSocialstyrelsen och andra berörda myndigheter bör få i\r\nuppdrag att göra dessa uppföljningar och utvärderingar\r\nvad gäller prestationer och\r\nprioriteringar och att lämna årliga rapporter om resultaten.\r\nVi anser vidare att de lokala parterna kan ha nytta av\r\nett utvecklingsarbete för att ta fram nya jämförelsenormer och\r\natt regeringen bör ge berörda\r\nmyndigheter i uppdrag att i samverkan med Kommun- och\r\nLandstingsförbunden utarbeta sådana jämförelsenormer.\r\nSammanfattningsvis anser vi att riksdagen skall stifta en\r\nlag om finansiell samordning där alla de hinder som regeringen\r\nlagt in har avlägsnats. Vi\r\nutvecklar i motion Sf4 närmare hur denna lag samt\r\nerforderliga följdändringar i andra lagar bör utformas.\r\n\r\nDet anförda innebär att vi anser att\r\nsocialförsäkringsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04:Sf4\r\n(fp, c).\r\n\r\n3. Utformningen av lagen om finansiell samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet\r\n\r\nChatrine Pålsson (kd) anför:\r\n\r\nAtt regeringen nu förelagt riksdagen en proposition om\r\nfinansiell samordning är välkommet. Jag anser dock att den\r\nfinansiella samordning som regeringen\r\nföreslår omgärdas av ett regelverk som inte medger ett\r\noptimalt utnyttjande av resurserna. Lagförslaget kommer,\r\nom det införs, att även i\r\nfortsättningen begränsa möjligheterna till finansiell\r\nsamordning och förhindra värdefulla lokala initiativ i\r\nsamordningen.\r\n\r\nDet krav som ställs i propositionen på att såväl\r\nförsäkringskassa och länsarbetsnämnd som landsting och kommun\r\ni samtliga fall måste delta omöjliggör\r\nt.ex. det gemensamma arbete som sjukvård och\r\nförsäkringskassor utförde under Finsamförsöken. Vidare\r\nanser jag att möjligheterna att utforma\r\nverksamheten för de deltagande parterna begränsas av att den\r\nallmänna försäkringskassan inte får använda mer än 5 % av de\r\nbudgeterade kostnaderna för\r\nsjukpenning under anslaget 19.1 Sjukpenning och\r\nrehabilitering m.m. till samordning. Risken är överhängande\r\natt handlingsutrymmet upplevs så begränsat\r\natt någon samordning inte påbörjas. Jag anser också att\r\nförslaget att fyra parter alltid måste delta är ett hinder för\r\nflera av de verksamhetsformer\r\nsom utvecklats med hjälp av Socsamlagstiftningen. Det har\r\nvisat sig att samordningen ibland är mer effektiv då färre\r\nparter deltar, som t.ex. landsting\r\noch försäkringskassa. I sådana fall kan dessutom andra\r\naktörer knytas till samordningen i ett senare skede.\r\nRegeringens förslag innebär även att någon\r\nsamordning inte heller kan komma till stånd om en aktör\r\nväljer att stå utanför. Propositionen begränsar också i\r\nalltför hög grad vilka personer som kan\r\nkomma i fråga för den finansiella samordningen. Enligt min\r\nuppfattning behövs inte någon avgränsning över huvud taget.\r\nDen finansiella samordningen skall enligt propositionen\r\ngöras på frivillig basis, vilket jag instämmer i. Jag\r\nanser dock att det behövs mer\r\nkraftfulla reformer - såsom en rehabiliteringsförsäkring.\r\nKristdemokraternas förslag bygger på en statlig utredning -\r\n\"Rehabilitering till arbete - En\r\nreform med individen i centrum\" (SOU 2000:78). Utredningen\r\nvisade att den samhällsekonomiska vinsten av framgångsrik\r\nrehabilitering är mycket stor i\r\nförhållande till den sannolika kostnaden för själva\r\nrehabiliteringen. För att komma bort ifrån det\r\nmyndighetsperspektiv som präglar dagens\r\nrehabiliteringsinsatser bör tyngdpunkten flyttas till\r\nen offentlig huvudaktör. Sammanfattningsvis kan\r\nsägas att den förstärkta\r\nrehabiliteringsförsäkringen leder till att\r\nrehabiliteringen kommer i gång i ett betydligt tidigare\r\nskede än vad som är fallet i dag. I motion\r\n2003/04:Sf2 (kd) utvecklas närmare hur en sådan\r\nrehabiliteringsförsäkring bör utformas." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Lagförslagen", "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:132 och avslår motionerna 2003/04:Sf2 yrkandena 1-6, 2003/04:Sf3, 2003/04:Sf4 yrkandena 1-11, 2003/04:Sf397 yrkande 30 och 2003/04:Sf405 yrkandena 1-5 och 7.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"", "votering_id": "CC3377A2-B3E4-41F0-8EFC-00085EBF29F7", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "131", "0", "0", "13" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "47", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "39", "0", "9" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "31", "2" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "168", "57", "78", "46" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CC3377A2-B3E4-41F0-8EFC-00085EBF29F7", "rm": "2003/04", "bet": "SFU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Försöksverksamhet", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"fp\"", "votering_id": "324CA765-3E98-4670-937E-2E417D58F4DF", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "131", "0", "0", "13" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "47", "8" ] }, { "td": [ "c", "18", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "39", "0", "9" ] }, { "td": [ "kd", "31", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "v", "23", "0", "1", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "216", "39", "48", "46" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/324CA765-3E98-4670-937E-2E417D58F4DF", "rm": "2003/04", "bet": "SFU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Rehabilitering av personer med en svår social situation", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So637 yrkande 8.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "SFU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Ansvarsfördelning mellan myndigheter", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So642 yrkande 6.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "SFU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Övriga samverkansfrågor", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf248 och 2003/04:N336 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "SFU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Lagförslagen", "partier": "\"c\",\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Lagförslagen", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Lagförslagen", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Försöksverksamhet", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Rehabilitering av personer med en svår social situation", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Ansvarsfördelning mellan myndigheter", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-11-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-11-27 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-12-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-12-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "LAG", "namn": "Planerat ikraftträdande", "datum": "2004-01-01 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "12", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till initiativ. Delvis bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 17:16:27" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Människor ska kunna rehabiliteras tillbaka i arbetslivet effektivare genom finansiell samordning mellan fyra olika parter. Samordningen ska ske frivilligt mellan en försäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Samordningen ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund och bland annat gälla pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sade ja till regeringens förslag med en ändring: Politiskt valda ledamöter och ersättare i socialförsäkringsnämnden ska kunna representera försäkringskassan i samordningsförbundets styrelse. Minst en av de ledamöter som utses ska dock vara ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse ", "dok_id": "GR01SFU4", "systemdatum": "2016-08-09 12:50:37" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Effektivare rehabilitering när pengar samordnas (SfU4)", "dok_id": "GR01SFU4", "systemdatum": "2016-08-09 12:50:37" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottet.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 17:16:27" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01SFU4", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:39" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Människor ska kunna rehabiliteras tillbaka i arbetslivet effektivare genom finansiell samordning mellan fyra olika parter. Samordningen ska ske frivilligt mellan en försäkringskassa, ett landsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Samordningen ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund och bland annat gälla pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med en ändring: Politiskt valda ledamöter och ersättare i socialförsäkringsnämnden ska kunna representera försäkringskassan i samordningsförbundets styrelse. Minst en av de ledamöter som utses ska dock vara ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse.
", "dok_id": "GR01SFU4", "systemdatum": "2016-08-09 12:50:37" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Effektivare rehabilitering när pengar samordnas (SfU4)", "dok_id": "GR01SFU4", "systemdatum": "2016-08-09 12:50:37" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01SFU4", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_sfu_4.docx", "filstorlek": "2264285", "filtyp": "docx", "titel": "Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BD1E1F74-EECC-46B1-98EE-0A76C3E737BE" }, { "dok_id": "GR01SFU4", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_sfu_4.pdf", "filstorlek": "2644582", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200304_sfu_4", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A5A38789-33E3-4633-898E-293E1F0B007C" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:N336 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen", "ref_dok_id": "GR02N336", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "N336", "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf2 med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_id": "GR02Sf2", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf2", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf248 Reumatiska sjukdomarna och samordningen mellan sjukvård och sjukförsäkringar", "ref_dok_id": "GR02Sf248", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf248", "ref_dok_titel": "Reumatiska sjukdomarna och samordningen mellan sjukvård och sjukförsäkringar", "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf3 med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_id": "GR02Sf3", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf3", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner", "ref_dok_id": "GR02Sf358", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf358", "ref_dok_titel": "Sjukskrivningar och sjukpensioner", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10", "ref_dok_id": "GR02Sf397", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf397", "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10", "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf4 med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_id": "GR02Sf4", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf4", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Sf405 Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_id": "GR02Sf405", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Sf405", "ref_dok_titel": "Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So637 Social utslagning", "ref_dok_id": "GR02So637", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So637", "ref_dok_titel": "Social utslagning", "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken", "ref_dok_id": "GR02So642", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So642", "ref_dok_titel": "Handikappolitiken", "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_id": "GQ03132", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "132", "ref_dok_titel": "Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "Ds", "uppgift": "2003:2", "ref_dok_id": "GRB42", "ref_dok_typ": "Ds", "ref_dok_rm": "2003", "ref_dok_bet": "2", "ref_dok_titel": "Ds 2003:2", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-12-11", "ref_dok_id": "GR0947", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "47", "ref_dok_titel": "2003-12-11", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-12-11", "ref_dok_id": "GR0947", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "47", "ref_dok_titel": "2003-12-11", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:101", "ref_dok_id": "GR0K101", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "101", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:101", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2003:1210", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1211", "ref_dok_id": "1962:381", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1212", "ref_dok_id": "1982:763", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1213", "ref_dok_id": "1986:223", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1214", "ref_dok_id": "1999:1229", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1215", "ref_dok_id": "2001:453", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1216", "ref_dok_id": "2000:981", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }