{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227637",
      "dok_id": "GR01SFU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "SFU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:SFU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:08",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:12",
      "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SFU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01SFU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01SFU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01SFU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:SFU1</div><h1>Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta betänkande  regeringens\r\noch samarbetspartiernas  (v, mp) förslag till anslag\r\nm.m. inom utgiftsområde 10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom  och  handikapp,  utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn.\r\nUtskottet behandlar flertalet  motioner  från  den\r\nallmänna     motionstiden     2003     som    gäller\r\nsocialförsäkringsområdet. Motionerna gäller anslagen\r\neller anslutande frågor men även allmänna  principer\r\nför socialförsäkringarna och socialavgifter.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSåvitt  gäller  utgiftsområde 10 föreslår regeringen\r\natt riksdagen skall  besluta  om fördelning av medel\r\npå  de  olika anslagen. För utgiftsområdet  föreslås\r\natt riksdagen  sammanlagt  anvisar  123 981 miljoner\r\nkronor.   Vidare   föreslås   att  riksdagen   antar\r\nregeringens    lagförslag    om    fortsatt    lokal\r\nförsöksverksamhet  med finansiell samordning  mellan\r\nsocialförsäkring,   hälso-    och    sjukvård    och\r\nsocialtjänst  i  vissa  fall.  Därtill  föreslås att\r\nregeringen  bemyndigas  att  under  2004 ingå  vissa\r\nekonomiska förpliktelser.\r\n\r\nInom  utgiftsområde  11  föreslår  regeringen  att\r\nriksdagen skall besluta om fördelning av medel på de\r\nolika  anslagen.  För  utgiftsområdet  föreslås  att\r\nriksdagen sammanlagt anvisar 50 656 miljoner kronor.\r\nInom utgiftsområde 12 föreslås att den grundnivå i\r\nföräldraförsäkringen som ersätter dagar  med  belopp\r\nmotsvarande förälderns sjukpenning höjs från 150  kr\r\ntill 180 kr per dag från och med den 1 januari 2004.\r\nVidare  lämnas  förslag om fördelning av medel på de\r\nolika  anslagen.  För  utgiftsområdet  föreslås  att\r\nriksdagen sammanlagt anvisar 53 852 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  till\r\nmedelsfördelning för utgiftsområdena 10,  11 och 12.\r\nVidare   tillstyrks   det   begärda   bemyndigandet,\r\nregeringens    lagförslag    om    fortsatt    lokal\r\nförsöksverksamhet  med finansiell samordning i vissa\r\nfall   liksom  förslaget   om   höjd   grundnivå   i\r\nföräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\n\r\nSamtliga  motionsyrkanden  med  förslag  om  annan\r\nmedelsanvisning  för  anslagen  inom utgiftsområdena\r\navstyrks.\r\nSåvitt   gäller   aktivitetsersättning    föreslår\r\nutskottet   att   riksdagen   som   sin  mening  ger\r\nregeringen  till  känna  att regeringen  bör  utreda\r\ntillämpningen   av   de   nya   bestämmelserna    om\r\naktivitetsersättning   ur   vissa  aspekter.  Därmed\r\ntillstyrker utskottet delvis  de motionsyrkanden (fp\r\noch v) som väckts i frågan.\r\nÖvriga   motioner   väckta  under   den   allmänna\r\nmotionstiden avstyrks.\r\nM-,  fp-, kd- och c-ledamöterna  har  i  särskilda\r\nyttranden   redovisat   sina   respektive   partiers\r\nbudgetförslag.\r\nI  ärendet  finns 75 reservationer och 9 särskilda\r\nyttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\n1. Allmänna principer för\r\nsocialförsäkringarna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf327\r\nyrkandena   1,   2   och   6,  2003/04:Sf340  och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 1.\r\nReservation 1( fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (v) - motiv.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n2. Ökande privata försäkringar\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Sf242  yrkande\r\n1.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n3. Utlandsstuderandes\r\nförsäkringstillhörighet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:Sf285 och\r\n2003/04:Sf362.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n4. Gränshinder i Norden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf284,\r\n2003/04:Sf324 yrkandena  1 och 2 och 2003/04:A240\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n5. SGI under uppbyggnadsskedet\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Sf382,\r\n2003/04:N348 yrkande  2  och 2003/04:N414 yrkande\r\n2.\r\n\r\n6. Bruttoinkomst som beräkningsgrund för\r\negenföretagare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf234\r\nyrkande 1, 2003/04:N329  yrkande  12  i denna del\r\noch 2003/04:N411 yrkande 2 i denna del.\r\nReservation 8 (m, fp, c)\r\n\r\n7. SGI och sexmånadersgränsen för\r\negenföretagare m.fl.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Sf234  yrkande\r\n3.\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\n8. Egenföretagares karenstid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N414 yrkande 3.\r\n\r\n9. Tillfällig föräldrapenning för\r\negenföretagare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf234\r\nyrkande 2, 2003/04:Sf385, 2003/04:N329 yrkande 12\r\ni denna del, 2003/04:N411  yrkande  2 i denna del\r\noch 2003/04:A307 yrkande 18.\r\nReservation 10 (m, fp, c)\r\n\r\n10. Makars SGI\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf235.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n11. Konstnärers socialförsäkringsskydd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr264\r\nyrkande 14 samt 2003/04:Kr254 yrkandena  8, 9 och\r\n14.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n12. Studiesociala utredningen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ub390\r\nyrkandena 10 och 24, 2003/04:Ub463, 2003/04:Ub513\r\nyrkande 1 samt 2003/04:Ub516 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n13. Postdoktorala studier\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:Sf232  och\r\n2003/04:Ub385 yrkande 8.\r\nReservation 15 (m)\r\n\r\n14. Studier och deltidssjukskrivning\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Sf205,\r\n2003/04:Sf256 och 2003/04:Sf290.\r\nReservation 16 (m)\r\n\r\nUtgiftsområde 10\r\n\r\n15. Mål för ökad hälsa i arbetslivet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf289\r\nyrkande    2,   2003/04:Sf327   yrkande   4   och\r\n2003/04:Sf358 yrkande 5.\r\nReservation 17 (m)\r\nReservation 18 (fp)\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n16. Orsaker till ohälsan\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf287,\r\n2003/04:Sf289 yrkande 1, 2003/04:Sf358 yrkande 15\r\noch 2003/04:Sf397 yrkande 6.\r\nReservation 20 (m)\r\nReservation 21 (fp)\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n17. Anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen antar regeringens  förslag  i  proposition  2003/04:1\r\nutgiftsområde  10  punkt  1  till lag om fortsatt\r\nförsöksverksamhet   med   finansiell   samordning\r\nmellan socialförsäkring, hälso-  och sjukvård och\r\nsocialtjänst i vissa fall.\r\nDärmed   avslår  riksdagen  motion  2003/04:Sf405\r\nyrkande 6.\r\nb) Bemyndigande\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n19:6   Riksförsäkringsverket    ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive tidigare  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst  12  000  000  kr  efter\r\n2004.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 10 punkt 2.\r\nc) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar  för   budgetåret   2004   anslagen   under\r\nutgiftsområde  10  Ekonomisk trygghet vid sjukdom\r\noch handikapp enligt  utskottets förslag i bilaga\r\n3.   Därmed   bifaller   riksdagen    proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde  10 punkt 3 samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf265  yrkandena   4  och  5,\r\n2003/04:Sf289  yrkandena  3, 8, 9, 11-14 och  16,\r\n2003/04:Sf327 yrkandena 3,  7-12,  14, 16 och 17,\r\n2003/04:Sf353, 2003/04:Sf358 yrkandena 1, 2, 6-11\r\noch     13,    2003/04:Sf359    yrkandena    2-4,\r\n2003/04:Sf366   yrkandena   1-15,   2003/04:Sf389\r\nyrkandena   1-3,  2003/04:Sf397  yrkandena   3-5,\r\n15-17, 19, 26,  28,  29  och 31-33, 2003/04:Fi240\r\nyrkande 19 i denna del, 2003/04:So497  yrkande 4,\r\n2003/04:So503 yrkande 2, 2003/04:So505 yrkande 2,\r\n2003/04:So637 yrkande 2, 2003/04:N329 yrkande 16,\r\n2003/04:N346 yrkande 11, 2003/04:N348 yrkande  5,\r\n2003/04:N412 yrkande 20, 2003/04:A308 yrkandena 7\r\noch 8 samt 2003/04:A309 yrkande 10.\r\n\r\n18. Sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf336\r\nyrkandena    1    och    2,   2003/04:Sf363   och\r\n2003/04:So312 yrkande 1.\r\n\r\n19. Sjukpenning vid skönhetsoperationer\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Sf237,\r\n2003/04:Sf262 och\r\n2003/04:So416 yrkande 2.\r\nReservation 23 (v)\r\n\r\n20. Friskbonus\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf386.\r\n\r\n21. Steglös ersättningsnivå\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Sf207,\r\n2003/04:Sf223, 2003/04:\r\nSf228 och 2003/04:Sf397 yrkande 22.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n22. Karensdag\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:Sf312  och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 27.\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n23. Övriga sjukpenningfrågor\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Sf345,\r\n2003/04:Sf355   yrkande  2,  2003/04:Sf374   samt\r\n2003/04:Sf397 yrkandena 20 och 21.\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n24. Arbetsgivarnas kostnadsansvar\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Sf227,\r\n2003/04:Sf240 yrkandena 1 och 2 , 2003/04:  Sf289\r\nyrkandena 10, 17 och 21 samt 2003/04:Sf381.\r\nReservation 27 (m)\r\n\r\n25. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Sf327 yrkande\r\n5.\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n26. Medel till Fontänhusen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:Sf216  och\r\n2003/04:Sf241.\r\n\r\n27. Rehabiliteringsbegreppet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Sf220 och\r\n2003/04:Sf258.\r\nReservation 29 (kd, c)\r\n\r\n28. Rehabiliteringsfrågor i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Sf203,\r\n2003/04:Sf204,    2003/04:Sf238,   2003/04:Sf250,\r\n2003/04:Sf260,   2003/04:Sf270,    2003/04:Sf330,\r\n2003/04:Sf335, 2003/04:Sf355 yrkandena  6  och 7,\r\n2003/04:Sf361,    2003/04:Sf370,   2003/04:Sf376,\r\n2003/04:Sf377, 2003/04:Sf399  yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:So212,   2003/04:So409   yrkande  5  samt\r\n2003/04:So644 yrkande 2.\r\nReservation 30 (m)\r\nReservation 31 (kd)\r\n\r\n29. Närståendepenning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So505  yrkande\r\n3.\r\nReservation 32 (fp)\r\n\r\n30. Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Sf397 yrkande\r\n25.\r\nReservation 33 (kd)\r\n\r\n31. Aktivitetsersättningens grundnivå\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf291  i  denna\r\ndel.\r\n\r\n32. Vilande aktivitets- och sjukersättning\r\nvid studier\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Sf397 yrkande\r\n24.\r\nReservation 34 (kd)\r\n\r\n33. Flexibel aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Sf327  yrkande\r\n18.\r\nReservation 35 (c)\r\n\r\n34. Vissa frågor om\r\naktivitetsersättningen\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad utskottet anfört om att regeringen bör\r\nutreda tillämpningen  av de nya bestämmelserna om\r\naktivitetsersättning ur  vissa  aspekter.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     delvis     motionerna\r\n2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291 i denna del .\r\n\r\n35. Bisyssla vid partiell sjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf276.\r\n\r\n36. Möjlighet att bedriva studier under tid\r\nmed aktivitets- och sjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Kr330 yrkande\r\n2.\r\n\r\n37. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf289\r\nyrkande   15,   2003/04:Sf355   yrkande   8   och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 23.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (kd)\r\n\r\n38. Handikappersättning\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Sf217,\r\n2003/04:Sf273,  2003/04:Sf349  och  2003/04:So642\r\nyrkande 5.\r\nReservation 38 (kd)\r\n\r\n39. Privatisering av\r\narbetsskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf265\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Sf371 och 2003/04:Sf384.\r\nReservation 39 (m)\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n40. Elöverkänslighet som arbetsskada\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ410\r\nyrkande 6 och 2003/04:Bo262 yrkande 4.\r\nReservation 41 (v, c, mp)\r\n\r\n41. Övriga frågor om\r\narbetsskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf280\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Sf329.\r\nReservation 42 (v)\r\n\r\n42. Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf275,\r\n2003/04:Sf289 yrkande 4,  2003/04:Sf358 yrkandena\r\n12 och 14 samt 2003/04:Sf401 yrkandena 1-3 och 5.\r\nReservation 43 (m)\r\nReservation 44 (fp)\r\nReservation 45 (kd)\r\n\r\n43. Dröjsmålsränta m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:Sf206  och\r\n2003/04:Sf359 yrkande 9.\r\nReservation 46 (fp)\r\n\r\n44. Missbruk och fusk\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf338\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Sf355 yrkande 9.\r\n\r\n45. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf202,\r\n2003/04:Sf218,   2003/04:Sf278,    2003/04:Sf321,\r\n2003/04:Sf339,  2003/04:Sf373, 2003/04:Sf392  och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 18.\r\nReservation 47 (kd)\r\nReservation 48 (mp)\r\n\r\nUtgiftsområde 11\r\n\r\n46. Anslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet vid ålderdom\r\n\r\nAnslag\r\nRiksdagen  anvisar   för   budgetåret   2004   anslagen   under\r\nutgiftsområde  11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nenligt utskottets förslag i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde    11    och    avslår   motionerna\r\n2003/04:Sf359  yrkandena  5 och 6,  2003/04:Sf369\r\nyrkandena   1-4,   2003/04:Sf390,   2003/04:Sf398\r\nyrkandena 1-3, 5 och 8 samt 2003/04:Fi240 yrkande\r\n19 i denna del.\r\n\r\n47. Flexibel pensionsålder m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf252 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 49 (kd)\r\n\r\n48. Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf261 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 50 (v)\r\n\r\n49. Återställande av pensionerna till 1990\r\nårs värde\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Sf360  yrkande\r\n13.\r\nReservation 51 (v)\r\n\r\n50. Bostadstillägg i särskilt boende\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:Sf210  och\r\n2003/04:Sf315.\r\nReservation 52 (m, fp, c)\r\n\r\n51. Förbättrat bostadstillägg\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Sf360 yrkande\r\n14.\r\n\r\nUtgiftsområde 12\r\n\r\n52. Anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen  antar regeringens förslag  i  proposition  2003/04:1\r\nutgiftsområde  12  punkt  1 till lag om ändring i\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring.\r\nb) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för  budgetåret   2004   anslagen   under\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk  trygghet för familjer\r\noch barn enligt utskottets förslag  i  bilaga  3.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 12 punkt  2  och  avslår motionerna\r\n2003/04:Sf316   yrkandena   1-6,   2003/04:Sf343,\r\n2003/04:Sf356 yrkande 3, 2003/04:Sf359  yrkandena\r\n7    och   8,   2003/04:Sf367   yrkandena   1-10,\r\n2003/04:Sf391,     2003/04:Sf400    yrkande    6,\r\n2003/04:Sf404  yrkandena  16,  22  i  denna  del,\r\n29-31,  37 och 38,  2003/04:Fi240  yrkande  19  i\r\ndenna   del,   2003/04:So500   yrkandena   10-13,\r\n2003/04:A4 yrkande 8, 2003/04:A307 yrkande 14 och\r\n2003/04:A371 yrkande 20.\r\n\r\n53. Familjepolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf243\r\nyrkandena  1,  2  och  4, 2003/04:Sf288 yrkandena\r\n1-3,  2003/04:Sf356  yrkande   1,   2003/04:Sf397\r\nyrkande  8,  2003/04:Sf400  yrkandena  2  och  8,\r\n2003/04:Sf404 yrkandena 1, 2, 5-7, 17, 19,  22  i\r\ndenna del och 28 samt 2003/04:So500 yrkande 7.\r\nReservation 53 (fp)\r\nReservation 54 (kd)\r\nReservation 55 (v)\r\nReservation 56 (c)\r\n\r\n54. Delat barnbidrag\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf213,\r\n2003/04:Sf277,  2003/04:Sf288   yrkande   7  samt\r\n2003/04:Sf311 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 57 (m, v)\r\n\r\n55. Samtidigt uttag av\r\nföräldrapenningförmåner\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf288\r\nyrkande     5,     2003/04:Sf308    yrkande    3,\r\n2003/04:Sf344,  2003/04:Sf356   yrkande   4   och\r\n2003/04:A307 yrkande 17.\r\nReservation 58 (fp)\r\nReservation 59 (v)\r\n\r\n56. Flerbarnsfödsel\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Sf221 och\r\n2003/04:Sf322 yrkande 2.\r\n\r\n57. 240-dagarsregeln\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Sf288  yrkande\r\n6.\r\nReservation 60 (v)\r\n\r\n58. Individualiserad föräldraförsäkring\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf214,\r\n2003/04:Sf281,    2003/04:Sf288     yrkande    4,\r\n2003/04:Sf295 samt 2003/04:Sf308 yrkandena  1 och\r\n2.\r\nReservation 61 (v)\r\n\r\n59. SGI-skydd och 2,5-årsregeln\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf317\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf322 yrkande  1  samt\r\n2003/04:Sf404 yrkande 32.\r\nReservation 62 (m)\r\nReservation 63 (kd)\r\n\r\n60. Förstärkt försäkringsskydd för\r\nföräldrar med  barn yngre än 240 dagar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf301.\r\nReservation 64 (m, fp, c)\r\n\r\n61. Överlåtelse m.m. av\r\nföräldrapenningförmåner\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Sf269 och\r\n2003/04:A307 yrkande 16.\r\nReservation 65 (fp)\r\n\r\n62. Kontaktdagar m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:Sf255  och\r\n2003/04:Sf268.\r\n\r\n63. Föräldrapenningfrågor i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf226,\r\n2003/04:Sf404   yrkandena    33   och   35   samt\r\n2003/04:A371 yrkande 14.\r\nReservation 66 (kd)\r\n\r\n64. Underhållsstöd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf288\r\nyrkande 8, 2003/04:Sf352,\r\n2003/04:Sf372   yrkandena    1-3,   2003/04:Sf400\r\nyrkande 10 och\r\n2003/04:Sf404 yrkande 34.\r\nReservation 67 (kd)\r\nReservation 68 (v)\r\n\r\n65. Bidrag till kostnader för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L221 yrkande 6.\r\nReservation 69 (m)\r\n\r\n66. Barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Sf246.\r\nReservation 70 (v)\r\n\r\n67. Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:Sf251  och\r\n2003/04:Sf350.\r\n\r\nSocialavgifter\r\n\r\n68. Sänkta socialavgifter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Sf229,\r\n2003/04:Sf383,    2003/04:Fi304    yrkande    24,\r\n2003/04:Fi305 yrkande  9, 2003/04:Fi308 yrkande 5\r\noch 2003/04:N345 yrkande 5.\r\nReservation 71 (fp)\r\nReservation 72 (kd)\r\n\r\n69. Regional nedsättning av\r\nsocialavgifter\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Sf292,\r\n2003/04:Sf342 och 2003/04:Ub397 yrkande 5.\r\n\r\n70. Socialavgifter för företag med\r\nsäsongsanställd personal\r\n\r\nRiksdagen    avslår     motion    2003/04:Sk401\r\nyrkande 5.\r\nReservation 73 (kd, c)\r\n\r\n71. Avgiftsskyldighet för andra föreningar\r\nän idrottsförening\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Sf274,\r\n2003/04:Sf333,     2003/04:Sk256    yrkande    3,\r\n2003/04:Kr232 yrkande  9, 2003/04:Kr326 yrkande 2\r\noch 2003/04:Kr329 yrkande 10.\r\nReservation 74 (kd)\r\nReservation 75 (c)\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd)*, Ronny Olander (s),  Bo\r\nKönberg  (fp)*,  Mona  Berglund  Nilsson  (s), Kalle\r\nLarsson  (v),  Mariann  Ytterberg  (s),  Anita Sidén\r\n(m)*,  Lennart  Klockare  (s), Linnéa Darell  (fp)*,\r\nBirgitta Carlsson (c)*, Anna  Lilliehöök  (m)*, Göte\r\nWahlström  (s),  Mona  Jönsson (mp), Kurt Kvarnström\r\n(s) och Lilian Virgin (s).\r\n\r\n*)    Har    ej    deltagit    i   beslutet    under\r\nförslagspunkterna 17, 46 och 52\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nSfU1\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\nAllmänna principer för socialförsäkringarna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nallmänna principer  för socialförsäkringarna,\r\nbehov av socialförsäkringsreformer och risken\r\nför ökad privatisering.\r\nJämför reservationerna  nr  1 (fp), 2 (kd), 3\r\n(v), 4 (c) och 5 (v).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nCentrala       delar       i       det       svenska\r\nsocialförsäkringssystemet    är    sjukförsäkringen,\r\nföräldraförsäkringen,  arbetsskadeförsäkringen   och\r\ndet allmänna pensionssystemet.\r\n\r\nFrån och med den 1 juli 2003 är kompensationsnivån\r\ni  sjukförsäkringen  77,6  %  av arbetsinkomster upp\r\ntill 7,5 prisbasbelopp. För arbetslösa finns därtill\r\nbegränsningen att hel sjukpenning  utges  med  högst\r\n521 kr per dag. Den lagstadgade sjuklönen, som utges\r\nav  arbetsgivaren,  har samtidigt förlängts till tre\r\nveckor. I föräldraförsäkringen är kompensationsnivån\r\näven fortsättningsvis  80 %  av  arbetsinkomster upp\r\ntill 7,5 prisbasbelopp och med en  grundnivå  om 150\r\nkr per dag. Grundnivån, som avser de dagar som utges\r\nmed  sjukpenningbelopp,  föreslås  nu höjas till 180\r\nkr.   För   de   dagar   som   tidigare  betecknades\r\ngarantidagar är ersättningsnivån  fortfarande  60 kr\r\nom  dagen, nu kallad lägstanivå. En höjning av taket\r\ni   sjuk-    och    föräldraförsäkringen   till   10\r\nprisbasbelopp   har  tidigare   aviserats,   och   i\r\nbudgetpropositionen  anges  att  inriktningen är att\r\nförslaget   skall  genomföras  före  mandatperiodens\r\nslut.\r\nFörtidspensioneringen  har  fr.o.m. innevarande år\r\nersatts  av  förmånerna  sjukersättning   och,   för\r\npersoner  i  åldern  19-29 år, aktivitetsersättning.\r\nFörmånerna,   som   tillhör   sjukförsäkringen,   är\r\ninkomstrelaterade men garantiförmåner finns också.\r\nFörmåner från arbetsskadeförsäkringen utges främst\r\ni form av livränta som  i  princip skall täcka 100 %\r\nav inkomstförlusten till följd  av  en  arbetsskada.\r\nÄven   här   är   förmånstaket   7,5  prisbasbelopp.\r\nBeviskravet i arbetsskadeförsäkringen har sänkts för\r\nskador som inträffar den 1 juli 2002  eller  senare.\r\nLivräntan skall fr.o.m. 2003 till viss del följa den\r\nallmänna löneutvecklingen.\r\nDet    allmänna   pensionssystemet   har   nyligen\r\nreformerats  med  omfattande övergångsregler. Syftet\r\nhar  varit  att  skapa  ett  pensionssystem  som  är\r\nföljsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska\r\nutvecklingen. Enligt  de  helt  reformerade reglerna\r\nkommer   inkomstgrundad   ålderspension   att   vara\r\navgiftsdefinierad  och grundas  på  de  under  livet\r\nsammanlagda   förvärvsinkomsterna.    Pensionsrätten\r\nmotsvarar 18,5 % av den årliga förvärvsinkomsten upp\r\ntill  7,5  inkomstbasbelopp  (efter avdrag  för  den\r\nallmänna   pensionsavgiften).   Förmånerna   i   det\r\nreformerade    inkomstgrundade   fördelningssystemet\r\nanpassas      bl.a.      till      den      allmänna\r\ninkomstutvecklingen,  men avvikelse  skall  ske  vid\r\nekonomisk obalans i systemet. Grundskyddet utgörs av\r\ngarantipension.   Även  efterlevandeförmånerna   har\r\nanpassats  till  det   nya   pensionssystemet.   Ett\r\näldreförsörjningsstöd  har  införts  som innebär att\r\npersoner som är bosatta i Sverige och  som  är 65 år\r\neller äldre garanteras en viss lägsta levnadsnivå.\r\n\r\nTill  begreppet  socialförsäkring  hänförs  i  många\r\nsammanhang  andra  förmånssystem  av  socialpolitisk\r\nart. Någon definition av begreppet finns  inte i den\r\nsvenska   lagstiftningen.  I  socialförsäkringslagen\r\n(1999:799),  som  trädde i kraft den 1 januari 2001,\r\nhar  en  avgränsning  skett  utifrån  ett  praktiskt\r\nbetingat  synsätt.  Socialförsäkringslagen  omfattar\r\nsåledes   trygghetssystem   som   administreras   av\r\nRiksförsäkringsverket (RFV), försäkringskassorna och\r\nPremie-pensionsmyndigheten. Lagen omfattar dock inte\r\nförmåner som  enbart  avser  vissa särskilda angivna\r\npersongrupper     eller     ligger     under     den\r\nlandstingskommunala självbestämmanderätten. Förmåner\r\nfrån arbetslöshetsförsäkringen omfattas  inte heller\r\nav  socialförsäkringslagen  bl.a.  på  grund av  att\r\narbetslöshetsförsäkringen till väsentliga  delar  är\r\nfrivillig.\r\n\r\nGenom socialförsäkringslagen har förmånerna delats\r\nin  i  bosättningsbaserade respektive arbetsbaserade\r\nförmåner.  I  förhållande  till  andra EU/EES-länder\r\ngäller förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av\r\nsystemen   för   social   trygghet   när  anställda,\r\negenföretagare eller deras familjemedlemmar  flyttar\r\ninom gemenskapen. Ett flertal konventioner om social\r\ntrygghet  har  dessutom träffats mellan Sverige  och\r\nandra länder. Genom EU-medlemskapet är Sverige också\r\nbundet   av  avtal   om   social   trygghet   mellan\r\ngemenskapen och tredje land.\r\n\r\nSocialförsäkringarna         finansieras         med\r\narbetsgivaravgifter,    egenavgifter    och   allmän\r\npensionsavgift.     Det     gäller    inkomstgrundad\r\nålderspension och efterlevandepension,  sjukpenning,\r\nrehabiliteringsersättning,  inkomstrelaterad   sjuk-\r\noch aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning  och\r\nföräldrapenningförmån. Den allmänna pensionsavgiften\r\ntas   endast   ut   på   inkomster   upp  till  8,07\r\ninkomstbasbelopp,      vilket      motsvarar     7,5\r\ninkomstbasbelopp  efter  avdrag  för  den   allmänna\r\npensionsavgiften,     medan     arbetsgivar-     och\r\negenavgifter  även  tas  ut  på inkomster över denna\r\nnivå.   Däremot   är   det   endast   den   del   av\r\nålderspensionsavgiften  i  form av arbetsgivaravgift\r\noch   egenavgift  som  motsvarar   inkomster   under\r\nförmånstaket  7,5  inkomstbasbelopp  som  förs  till\r\npremiepensionssystemet    eller    AP-fonderna.    I\r\nsocialavgiftslagen  (2000:980),  som  trädde i kraft\r\nden  1  januari  2001,  har skyldigheten att  betala\r\nsocialavgifter anpassats till socialförsäkringslagen\r\nså  att  avgifter  betalas  på  arbetsinkomster  för\r\npersoner   som   omfattas   av  den   arbetsbaserade\r\nsocialförsäkringen.  Bestämmelser   om   avgifternas\r\nfördelning   har  samlats  i  lagen  (2000:981)   om\r\nfördelning av socialavgifter.\r\n\r\nLagen om allmän  försäkring (AFL) intog tidigare den\r\ncentrala      platsen      i       det       svenska\r\nsocialförsäkringssystemet.       I      och      med\r\nålderspensionsreformen och efterföljande  anpassning\r\noch     reformering     av     efterlevande-     och\r\nförtidspensioneringen   har   dock  AFL:s  ställning\r\nändrats. En särskild utredare har fått i uppdrag att\r\ngöra   en   teknisk   översyn  av  AFL   och   andra\r\nförfattningar   på  socialförsäkringsområdet   (dir.\r\n2001:70). Huvudsyftet  med  översynen  är  att  göra\r\nsocialförsäkringslagstiftningen   mer   tydlig   och\r\növerskådlig   och   därmed   lättare  att  tillämpa.\r\nUppdraget  skall redovisas senast  den  31  december\r\n2005.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nLars Leijonborg  m.fl. (fp) begär i motion Sf340 ett\r\ntillkännagivande   om    att    en    parlamentarisk\r\narbetsgrupp    med    företrädare    för    de   sju\r\nriksdagspartierna  bör  tillsättas för att gå igenom\r\nproblem kring socialförsäkringarna.  Avsikten  skall\r\nvara   att  eftersträva  en  samsyn  kring  hållbara\r\nprinciper  för  en  stor socialförsäkringsreform som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nI  motionen  redovisas också  bl.a.  följande  som\r\nbidrag till diskussionen om hur socialförsäkringarna\r\nkan utformas.\r\nDet  skall  vara  obligatoriska  försäkringar  mot\r\ninkomstbortfall   som   innebär   en  fördelning  av\r\nriskkostnader. Försäkringarna skall  utformas så att\r\nde främjar arbete och företagande. Det  bör så långt\r\nsom   möjligt   finnas  ett  direkt  samband  mellan\r\ninbetalda avgifter  och förmåner. Det är viktigt att\r\ntaket i socialförsäkringarna  sätts så att det stora\r\nflertalet  inkomsttagares  inkomster   ligger  under\r\ntaket.  Vidare  bör en övergång till \"lönebasbelopp\"\r\növervägas  så  att   taket   kan   räknas   upp  med\r\nstandardhöjningen i samhället.\r\nKostnaderna  för  fördelningspolitiska inslag  bör\r\nfinansieras   med   anslag    över    statsbudgeten.\r\nAvgifterna  skall  vara  oberoende  av den  enskilda\r\nmänniskans risk, men skillnader i kollektiva  risker\r\nkan    motivera    särskilda    avgiftsuttag   eller\r\nnedsättningar. Försäkringarna förses  med mekanismer\r\nsom    gör    att   deras   finansiella   stabilitet\r\nupprätthålls. De bör få buffertfonder.\r\nDe  tre  stora   socialförsäkringssystemen  -  för\r\nålderspensioner, för arbetslöshetsförsäkring och för\r\nsjukförsäkring  (sjukpenning,   rehabilitering   och\r\nmotsvarigheten   till   förtidspension)   -  ges  en\r\nfristående   ställning   med   egna   styrelser  och\r\nredovisas vid sidan av statsbudgeten.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion  Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd)  yrkande  1\r\nbegärs        ett        tillkännagivande         om\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n\r\nHuvudtanken  är  ett statligt generellt system som\r\nger  utrymme  för  egna   lösningar  och  personligt\r\nansvarstagande.  Det  gäller   i   första  hand  vid\r\nsjukdom, arbetslöshet, barnafödande och pension. Med\r\nundantag     för    pensionssystemet    är    dagens\r\nsocialförsäkringar  dock  varken  särskilt  robusta,\r\növerskådliga  eller  träffsäkra  och  behöver därför\r\nreformeras.\r\nI ett kortare perspektiv bör socialförsäkringarna,\r\nutöver pensionssystemet, renodlas och samordnas. Ett\r\nbättre  samband  mellan avgifter och förmåner  måste\r\nupprättas. I ett längre  perspektiv  är det önskvärt\r\natt       hela       skatte-,      avgifts-      och\r\ntransfereringssystemet effektiviseras.\r\nGenom trygghetssystemet skall de flesta garanteras\r\nen större del av ett eventuellt inkomstbortfall, men\r\ntrygghetssystemet  skall   även   ge   utrymme   för\r\nkompletterande      lösningar     och     personligt\r\nansvarstagande.\r\n\r\nVänsterpartiet\r\n\r\nI motion Sf242 av Rolf  Olsson  m.fl.  (v) yrkande 1\r\nanförs  att det finns utvecklingstendenser  som  kan\r\nhota legitimiteten  och de grundläggande principerna\r\nför socialförsäkringssystemet.  Sedan  ett  antal år\r\ntillbaka  växer inslagen av privata försäkringar  på\r\nsocialpolitikens område. Som exempel nämns en snabbt\r\nväxande andel  privata sjukvårdsförsäkringar och att\r\ndet   finns  mer  kollektiva   former   av   privata\r\nsjukförsäkringar.     Det    har    dessutom    från\r\nregeringshåll  framkommit  idéer  om  att  låta  den\r\nprivata  trafikförsäkringen  ta  över  den  allmänna\r\nsjukförsäkringens åtaganden vid trafikskador.\r\n\r\nMotionärerna  anser  det nödvändigt att regeringen\r\nlåter utreda och belysa  riskerna  med  en  fortsatt\r\nframväxt    av    olika   typer   av   privatiserade\r\nförsäkringar på detta område. En sådan utredning bör\r\nockså innefatta förslag  till  åtgärder  ägnade  att\r\nförbättra  de  offentliga  socialförsäkringarna  vad\r\navser    ersättningsnivåer,   tak,   fler   steg   i\r\nsjukpenningen  och  andra  tänkbara  åtgärder så att\r\nintresset   för  privata  försäkringar  minskar.   I\r\nmotionen begärs ett tillkännagivande härom.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson  m.fl.  (c)  begär  i motion Sf327\r\n(yrkandena 1, 2 och 6) att regeringen tillsätter  en\r\nparlamentarisk  utredning,  med  företrädare för ett\r\nflertal partier från de båda politiska  blocken,  om\r\nde  ekonomiska trygghetssystemen. Motionärerna anför\r\natt socialförsäkringarna  inte  är  anpassade  efter\r\ndagens  anställnings-  och sysselsättningsformer och\r\natt de som inte kommit in  på  arbetsmarknaden  inte\r\nhar  rätt  till  vare sig sjukpenning, a-kassa eller\r\ntjänstepension.     Motionärerna      anser      att\r\ntrygghetssystemet   bör   bygga  på  bl.a.  följande\r\nprinciper:\r\n\r\nTrygghetssystemet skall vara  långsiktigt hållbart\r\noch   klara   svängningar   i  konjunkturen   liksom\r\nförändringar i demografin. Det  skall syfta till att\r\nhjälpa  människor  som  på  grund av  sjukdom  eller\r\narbetslöshet  förlorar  sin  arbetsinkomst  tillbaka\r\ntill      arbetslivet.     Genom     att     renodla\r\ntrygghetssystemets olika ersättningsnivåer och skapa\r\nett enhetligt system blir det också mer förutsägbart\r\nsåväl för den enskilde som för staten.\r\nAlla  människor   skall  garanteras  en  ekonomisk\r\ngrundtrygghet.  Människor   måste   kunna   lita  på\r\nsystemet   och  samtidigt  kunna  påverka  sin  egen\r\nsituation genom aktivitet. Riskerna måste spridas så\r\natt  människor  kan  delta  på  lika  villkor.  Inom\r\nsystemet  skall  kunna  ske  en  rimlig omfördelning\r\nmellan individer men också över livet.\r\nBåde   rättvisa   och   effektivitet   talar   för\r\ninförandet av en samordnad arbetslivsförsäkring, där\r\nsjukförsäkring,       arbetsskadeförsäkring      och\r\narbetslöshetsförsäkring      ingår      och      där\r\nersättningsnivåerna         harmoniseras         och\r\nmyndighetsstrukturerna slås ihop.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad   gäller   utskottets  syn  på  principerna  för\r\nsocialförsäkringarna  och  de  förslag som tas upp i\r\nmotionerna  vill  utskottet,  i  enlighet  med  sitt\r\nställningstagande senast i betänkande  2002/03:SfU1,\r\nanföra följande.\r\n\r\nVillkoren   på   arbetsmarknaden   utvecklas   och\r\nförändras    liksom    samhället   i   övrigt,   och\r\ntrygghetssystemen måste  därför  ständigt  utvecklas\r\noch   förnyas.   Socialförsäkringarna  skall  enligt\r\nutskottet  vara  trygga,   rättvisa  och  effektiva,\r\nvilket  bäst  uppnås  genom  en  generell  offentlig\r\nförsäkring.  Socialförsäkringarna   skall   dels  ge\r\nstandardtrygghet  genom  att ersätta inkomstbortfall\r\nupp  till en viss nivå, dels  ge  ett  grundläggande\r\nskydd  vid varaktig ohälsa för grupper som inte fått\r\nfotfäste på arbetsmarknaden. Försäkringssystem som i\r\nförsta hand  ersätter  bortfall av inkomst har stora\r\nfördelar framför försäkringar  som  enbart bygger på\r\nen       ren       grundtrygghetsprincip.      Genom\r\ninkomstbortfallsprincipen  garanteras  individen  en\r\nbestämd standardnivå när han eller hon av olika skäl\r\ninte  kan försörja sig själv genom arbete, och denna\r\nprincip    bör   enligt   utskottets   mening   vara\r\nutgångspunkten     för    försäkringsskyddet    även\r\nframdeles. Förmåner  från socialförsäkringarna skall\r\nges  på  lika villkor för  alla  och  innehålla  ett\r\nbetydande mått av utjämning mellan grupper som löper\r\nolika risk  att  drabbas  av  sjukdom och skada. Det\r\nförhållandet  att  i  princip  alla   är   med   och\r\nfinansierar   försäkringsskyddet   möjliggör  enligt\r\nutskottets   mening   omfördelningar  mellan   olika\r\ngrupper  och över livet.  Vidare  skall  det  finnas\r\nmöjligheter  att kontrollera och begränsa samhällets\r\nkostnader för försäkringen. Arbetslinjen är central.\r\nAngeläget  är  också   att   försäkringsskyddet   är\r\nutformat  så  att  det  inte  motverkar jämställdhet\r\nmellan könen.\r\nBeträffande frågan om huruvida  socialförsäkringen\r\nskall  bestå  av  skilda  delar eller av  en  samlad\r\nförsäkring  vill  utskottet  påpeka   att  de  olika\r\ndelarna av trygghetssystemet samspelar  med varandra\r\nvad  gäller såväl finansiering som regelverk.  Detta\r\nhar inte  minst  förändringarna  på  arbetsmarknaden\r\ntill följd av lågkonjunkturen i början av 1990-talet\r\ntydliggjort.             Kostnaderna             för\r\narbetslöshetsförsäkringen    ökade    då    kraftigt\r\nsamtidigt   som   kostnaderna  för  sjukförsäkringen\r\nminskade. Vidare har  de besparingar som under denna\r\ntid var nödvändiga att  göra  i  systemen  visat att\r\ningrepp   i   en   del  av  systemen  utan  samtidig\r\nanpassning av regelverket  i andra delar kan medföra\r\növerströmningseffekter.\r\nUtskottet anser emellertid  att  det är nödvändigt\r\natt    tydliggöra    gränserna    för    de    olika\r\nförsäkringssystemen  och  vad  som bör ersättas från\r\nsocialförsäkringen     respektive     från     andra\r\ntrygghetssystem,   t.ex.  arbetslöshetsförsäkringen.\r\nEtt led i renodlingen  är  de  fr.o.m. den 1 januari\r\n1997   skärpta   kriterierna  för  sjukpenning   och\r\ndåvarande  förtidspension   innebärande   att  sådan\r\nersättning   som   huvudregel   endast   utges   vid\r\narbetsoförmåga   som  har  sin  grund  i  medicinska\r\norsaker. Enligt utskottets  mening kan mycket vinnas\r\npå att göra socialförsäkringssystemet  tydligare och\r\nmer  lättöverskådligt.  Det  är  också  viktigt  att\r\nsamverkan  sker  mellan dem som administrerar  olika\r\ndelar  av  välfärdssystemen.   En   proposition  med\r\nförslag  till utformning av en permanent  finansiell\r\nsamordning    inom   rehabiliteringsområdet   (prop.\r\n2002/03:132) behandlas  i betänkande 2003/04:SfU4. I\r\ndetta  sammanhang  kan  även   tilläggas   att  SGI-\r\nutredningen        i       sitt       slutbetänkande\r\nSjukpenninggrundande  inkomst - Skydd och anpassning\r\n(SOU 2003:50) anser att  man bör gå vidare med en ny\r\nförsäkringsstruktur  som innebär  en  sjukförsäkring\r\nsom      är      en      i      princip     renodlad\r\ninkomstbortfallsförsäkring,       en      fristående\r\nföräldraförsäkring,   en   standardförsäkring    för\r\nstuderande samt en fristående arbetsskadeförsäkring.\r\nUtredningen  anger  att  en  ny  försäkringsstruktur\r\nkräver ytterligare utredningar, fördjupade  analyser\r\noch  kostnadsberäkningar.  Utredningen lämnar därför\r\ninte några förslag till färdiga lösningar.\r\nVad gäller förmånstaket inom  socialförsäkringarna\r\nhar utskottet redan hösten 2000 (bet.  2000/01:SfU1)\r\nframhållit att utformningen av intjänande\r\ntaket  inte  får  leda  till att alltfler försäkrade\r\ngenom  en  normal löneutveckling  med  tiden  delvis\r\nhamnar utanför försäkringsskyddet och att en höjning\r\nav  förmånstaket   borde  ske  så  snart  det  finns\r\nekonomiskt utrymme,  som  inte behöver utnyttjas för\r\nandra,  mer  angelägna  reformer.   Regeringen   har\r\nhärefter  aviserat  en  höjning av taket i sjuk- och\r\nföräldraförsäkringen till  10  prisbasbelopp  och  i\r\nårets  budgetproposition  anges  att inriktningen är\r\natt förslaget skall genomföras före  mandatperiodens\r\nslut.\r\nBeträffande sambandet mellan förmåner och avgifter\r\nvill  utskottet  påpeka  att stora förändringar  har\r\nskett   i   strukturen   för   socialavgifter    och\r\navgiftsuttag i avsikt att skapa bättre samstämmighet\r\nmellan       inkomster      och      utgifter      i\r\nsocialförsäkringarna.  Särskilt har genomförandet av\r\ndet   nya   ålderspensionssystemet   medfört   stora\r\nförändringar.    Finansieringen    av    de    olika\r\nförsäkringsgrenarna  har  blivit mer renodlad. Genom\r\natt inkomster och utgifter  för  olika  försäkringar\r\nlättare   kan   följas   ökar   trovärdigheten   för\r\nsocialförsäkringssystemen. Någon exakt samstämmighet\r\nmellan  förväntade  inkomster och utgifter för t.ex.\r\nsjukförsäkringen har  inte eftersträvats. Smärre och\r\ntillfälliga skillnader mellan inkomster och utgifter\r\nbör kunna finnas utan att det föranleder justeringar\r\nav avgiftsnivån.\r\nVad gäller frågan om huruvida socialförsäkringarna\r\nskall göras fristående  från  statsbudgeten  är  det\r\nendast         det        nya        inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet    som    redovisas   utanför\r\nstatsbudgeten.      För      övriga     delar     av\r\nförsäkringssystemet  gäller  numera  att  utgifterna\r\nskall   bruttoredovisas   i  statsbudgeten.   Senast\r\ngjordes denna förändring för arbetsskadeförsäkringen\r\noch    delpensionsförsäkringen.     Det     pågående\r\nreformarbetet       av      olika      delar      av\r\nsocialförsäkringssystemet  kan  dock  få betydelse i\r\ndenna  fråga.  Utskottet  har  tidigare noterat  att\r\nsåväl Sjukförsäkringsutredningen  (SOU 2000:121) som\r\nHpH-utredningen  (SOU  2002:5)  har  föreslagit  att\r\nsjukförsäkringen    finansieras    vid   sidan    av\r\nstatsbudgeten.\r\nEn  annan  fråga  som  behöver övervägas  noga  är\r\nsocialförsäkringarnas  förhållande  till  utgiftstak\r\nm.m.    i    budgetprocessen.    Frågan    om    hur\r\nålderspensionsutgifterna bör hanteras i budgeten och\r\ni förhållande  till utgiftstaken har aktualiserats i\r\noch      med      att      det       inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet  gjorts  finansiellt  stabilt\r\ngenom  regler  för  automatisk  balansering.  Enligt\r\nregeringen  (prop.  2000/01:70)  kräver  frågan  ett\r\nhelhetsperspektiv  på den statliga  budgetprocessen.\r\nRegeringen   hänvisade    till    att    det    inom\r\nRegeringskansliet övervägs slutsatser och eventuella\r\nåtgärder   med   anledning  av  vad  Utredningen  om\r\nutvärdering av budgetprocessen  föreslagit  samt att\r\ndet  inom  det  s.k. Vestaprojektet pågår ett arbete\r\nmed     att     i     vissa     avseenden      ändra\r\nredovisningsprinciperna   för   statsbudgeten.   Hur\r\nutgiftstak  och saldomål kommer att anpassas till de\r\nnya principerna  är  ännu inte avgjort. Mot bakgrund\r\nav  detta föreslog regeringen  ingen  förändring  av\r\nnuvarande ordning. Här kan nämnas att Utredningen om\r\nutvärdering  av  budgetprocessen  i  betänkande  SOU\r\n2000:61  har ansett att såväl ålderspensionssystemet\r\nsom  övriga   socialförsäkringar   bör  omfattas  av\r\nutgiftstaket  och  det  av  utredningen   föreslagna\r\nutgiftsmålet.  Vid behandlingen av propositionen  om\r\nautomatisk  balansering   tillade   utskottet  (bet.\r\n2000/01:SfU13)   i   denna   fråga   att   det   nya\r\nålderspensionssystemet är ett s.k. avgiftsdefinierat\r\nsystem, som är fristående från statsbudgeten  och  i\r\nsin  helhet finansieras med en specialdestinerad och\r\nfast  pensionsavgift.   Med  föreslagna  regler  för\r\nautomatisk   balansering   skulle   pensionssystemet\r\ndärtill bli långsiktigt finansiellt  stabilt. Varken\r\nden    allmänna    ekonomiska   utvecklingen   eller\r\ndemografiska  förändringar  skulle  därutöver  kunna\r\nföranleda    politiska    beslut    som    begränsar\r\npensionsutgifternas    storlek.   Det   var   enligt\r\nutskottets mening därför  viktigt att osäkerhet inte\r\ni    något    sammanhang    uppkommer     om     det\r\ninkomstrelaterade  ålderspensionssystemets autonomi.\r\nFör den händelse denna  del av pensionssystemet även\r\nfortsättningsvis skulle ingå  under  ett  utgiftstak\r\nvar   det   enligt  utskottets  mening  viktigt  att\r\ninnebörden av  ett  sådant  utgiftstak i förhållande\r\ntill pensionssystemet tydligt klargörs.\r\nStatsministern har i frågestund i riksdagen den 13\r\nnovember  2003  aviserat  en  kommande   översyn  av\r\nsocialförsäkringssystemen.  Utskottet  välkomnar  en\r\nsådan  översyn  i  syfte  att  långsiktigt säkra  en\r\ngemensamt     finansierad,    generell     offentlig\r\nförsäkring. Något  tillkännagivande från riksdagen i\r\nfrågan  är  sålunda  inte  påkallat,  och  utskottet\r\navslår därmed motionerna Sf327 yrkandena 1, 2 och 6,\r\nSf340 och Sf397 yrkande 1.\r\nMed hänvisning till  det  ovan  anförda  är  något\r\ntillkännagivande   med  anledning  av  motion  Sf242\r\nyrkande 1 heller inte påkallat.\r\n\r\nInternationella aspekter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden  dels om\r\nutlandsstuderandes   tillhörighet   till  den\r\nsvenska     socialförsäkringen,    dels    om\r\ngränshinder i Norden.\r\nJämför reservationer nr 6-7 (m).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI  socialförsäkringslagen  (1999:799),  SofL,  finns\r\nbestämmelser  om  vem  som  omfattas  av den svenska\r\nsocialförsäkringen.  Där  anges också att  EG-rätten\r\neller avtal om social trygghet som ingåtts med andra\r\nstater kan medföra begränsningar  i tillämpligheten.\r\nI  2  kap.  1 § SofL anges att den som  kommer  till\r\nSverige och kan  antas  komma  att  vistas här under\r\nlängre tid än ett år skall anses bosatt  här om inte\r\nsynnerliga  skäl talar mot det. Där anges också  att\r\nden  som  lämnar  Sverige  fortfarande  skall  anses\r\nbosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst\r\nett  år. I lagen  finns  särskilda  bestämmelser  om\r\nutlandsstuderande.  I  2  kap.  5  §  anges att en i\r\nSverige  bosatt  person  som lämnar landet  för  att\r\nstudera  i  ett annat land fortfarande  skall  anses\r\nbosatt  här så  länge  han  eller  hon  genomgår  en\r\nstudiestödsberättigad     utbildning    eller    har\r\nutbildningsbidrag för doktorander.  I  samma  lagrum\r\nanges  att  den  som  kommer  till  Sverige  för att\r\nstudera  inte  skall  anses  vara  bosatt här. Detta\r\ngäller  dock inte den som har utbildningsbidrag  för\r\ndoktorander.   Enligt   6  §  samma  kapitel  gäller\r\nbestämmelserna om bosättning  även  medföljande make\r\noch därmed likställd samt barn som inte fyllt 18 år.\r\nDe  nämnda  bestämmelserna  får  betydelse  för  den\r\nbosättningsbaserade  försäkringen,   enligt   vilken\r\nrätten  till vissa förmåner gäller den som är bosatt\r\ni Sverige.  För  utbetalning  av bosättningsbaserade\r\nförmåner  under  en  utlandsvistelse  finns  därtill\r\nytterligare begränsningar.  För  rätt  till förmåner\r\nsom  hör  till  den  arbetsbaserade försäkringen  är\r\nhuvudregeln att personen arbetar i Sverige.\r\n\r\nFör  att den som utnyttjar  den  fria  rörligheten\r\ninom EU  inte skall missgynnas när det gäller rätten\r\ntill social  trygghet  finns regler som samordnar de\r\nnationella  socialförsäkringssystemen.   De  närmare\r\nbestämmelserna finns i förordningen (EEG) nr 1408/71\r\nom tillämpningen av systemen för social trygghet när\r\nanställda,      egenföretagare      eller      deras\r\nfamiljemedlemmar   flyttar   inom   gemenskapen.   I\r\nförordningen    finns    bestämmelser    om    bl.a.\r\nlikabehandling   av  EU-medborgare,  bestämmande  av\r\ntillämplig    lagstiftning,     sammanläggning    av\r\nkvalifikationstider,   export   av   förmåner    och\r\nproportionell    beräkning    av    pensioner.    En\r\ngrundläggande   princip   är   att  den  för  vilken\r\nförordningen gäller skall omfattas av lagstiftningen\r\ni bara en stat, i regel arbetslandets  lagstiftning.\r\nDet  ankommer  på den nationella lagstiftningen  att\r\nange närmare villkor  för  att  tillhöra det landets\r\nsystem för social trygghet och förutsättningarna för\r\natt  få förmåner. Den nationella lagstiftningen  får\r\ndock inte  avvika från gemenskapsrättsliga principer\r\noch regler.  För enskilda fall eller för definierade\r\ngrupper  är  det  möjligt  för  länderna  att  sluta\r\növerenskommelser   om   undantag  från  de  allmänna\r\nreglerna i EG-rätten om vilket lands lagstiftning om\r\nsocial  trygghet  som  skall   tillämpas   i   olika\r\nsituationer.\r\nFörbindelserna  på socialförsäkringsområdet mellan\r\nSverige  och de övriga  nordiska  länderna  regleras\r\näven  av  den   nordiska   konventionen   om  social\r\ntrygghet.  Den  nordiska konventionen har i huvudsak\r\nbetydelse för personer  som  inte  omfattas  av  EG-\r\nrätten  om  social  trygghet, dvs. personer som inte\r\nhar utnyttjat den fria  rörligheten,  som  inte  har\r\neller  har haft arbete, eller som inte är medborgare\r\ni EU/EES-land men är bosatta i Norden.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf362 av Majléne Westerlund Panke (s) anges\r\natt svenska forskare med forskarstipendium som regel\r\nstannar  utomlands  under två år. Det medför problem\r\neftersom t.ex. barnbidraget  endast betalas ut under\r\nsex     månader.     Ett     annat    problem     är\r\nkvalifikationskravet   i  föräldraförsäkringen   och\r\nutförsäkringen  från a-kassan.  Motionären  föreslår\r\nett  tillkännagivande  om  att  problematiken  måste\r\nuppmärksammas.\r\n\r\nI en  annan  motion, Sf285 av Anita Sidén och Anna\r\nLilliehöök (m),  begärs  en  översyn av reglerna för\r\ndet sociala skyddet för medföljande  till  utländska\r\nstudenter  och  forskare.  Problemen gäller särskilt\r\npersoner  från  länder  utanför   EU.   Varken   den\r\nstuderande/forskaren  eller  familjen  anses bosatta\r\nhär i landet. Det gäller även en anhörig  som lyckas\r\nfå arbete och arbetstillstånd.\r\nI   en   motion   om  arbetskraftens  rörlighet  i\r\nÖresundsregionen, Sf324  av  Tobias  Billström m.fl.\r\n(m),  anges  att  en  icke EU-medborgare,  varaktigt\r\nbosatt i ett av länderna,  inte  kan ta arbete i det\r\nandra  landet  annat  än  om  personen   tillhör  en\r\nbristyrkesgrupp.  Ett annat problem är visumreglerna\r\nför  den som skall besöka  båda  länderna.  När  det\r\ngäller utformningen av socialförsäkringssystemet kan\r\ndet bli  besvärliga effekter när en person arbetar i\r\nsåväl Sverige som Danmark. Vidare är föräldrapenning\r\noch dagisplats  dåligt synkroniserade. Andra exempel\r\när pensionsintjänande  vid  kortare  arbete  än tolv\r\nmånader    samt   situationen   för   den   som   är\r\nlångtidssjukskriven.  I  yrkandena  1  och  2 begärs\r\ntillkännagivanden härom.\r\nÄven i motion Sf284 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m)   tas  upp  gränshinder  i  Öresundsregionen.  I\r\nmotionen begärs att regeringen tar upp förhandlingar\r\ninom EU  i  syfte  att  lösa  problematiken  när det\r\ngäller föräldraförsäkringen.\r\nI  motion  A240 av Viviann Gerdin (c) yrkandena  1\r\noch 2 begärs tillkännagivanden  om  att  hinder  för\r\narbetspendlare   över   svensk-norska   gränsen  bör\r\nundanröjas.   Motionären   anser  att  arbetslandets\r\nlagstiftning  bör gälla vid alla  ersättningar.  Ett\r\nsätt  att  lösa  övergångsproblem   är   att  ha  en\r\nkarenstid då hemlandet garanterar utbetalningar  vid\r\nsjukdom, föräldraledighet m.m.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI    socialförsäkringslagen   regleras,   som   ovan\r\nredovisats,  när en utlandsstuderande skall omfattas\r\nav    svensk   socialförsäkring.    I    proposition\r\n1998/99:119,        där        förslaget        till\r\nsocialförsäkringslagen  lades  fram, anges bl.a. att\r\nstuderande som saknar förvärvsinkomster,  inte minst\r\nde  som  studerar  utomlands,  ofta  har  ett  svagt\r\nsocialförsäkringsskydd.  De kan åberopa sig på flera\r\nav samordningsreglerna i förordning (EEG) nr 1408/71\r\nmen förordningen saknar regler  om  i vilket land en\r\nstuderande  skall  vara  försäkrad.  I propositionen\r\nanges  att det får anses vara internationell  praxis\r\natt  utgå  från  att  utlandsstuderande  inte  skall\r\nomfattas  av  studielandets  lagstiftning  om social\r\ntrygghet.  Utlandsstuderande  från Sverige bör  dock\r\ninte ställas utan försäkringsskydd  utan omfattas av\r\nviss   svensk   försäkring,   i   första   hand   de\r\nbosättningsbaserade förmånerna. Den grupp som  skall\r\nomfattas  av  denna  specialreglering  bör avgränsas\r\ntill   dem   som  normalt  kan  antas  ha  så  stark\r\nanknytning till  Sverige  att  det  motiverar svensk\r\nförsäkringstillhörighet. Reglerna skall  även  gälla\r\nmedföljande familjemedlemmar.\r\n\r\nI  propositionen  angavs  vidare att principen att\r\nutlandsstuderande   i   första   hand   skall   vara\r\nförsäkrade där de har sitt egentliga  hemvist  måste\r\ntillämpas  även på utlandsstuderande som kommer till\r\nSverige för att studera. Den som kommer till Sverige\r\nför att studera skall anses bosatt här endast om han\r\neller hon är  berättigad  till utbildningsbidrag för\r\ndoktorander.   Även   dessa   bestämmelser    gäller\r\nmedföljande familjemedlemmar.\r\nVid behandlingen av den nämnda propositionen angav\r\nutskottet   (bet.   1999/2000:SfU3)  bl.a.  att  den\r\nsociala tryggheten för  svenska forskare som arbetar\r\nutomlands är av stor vikt men att den, i de fall där\r\nden generella ettårsregeln inte är tillämpbar, måste\r\ntillgodoses  på  annat sätt  än  genom  den  svenska\r\nsocialförsäkringen.\r\nUtskottet är inte berett att föreslå någon ändring\r\ni     dessa     grundläggande     bestämmelser     i\r\nsocialförsäkringslagen. Utskottet vill dock tillägga\r\natt  en  särskild  utredare   har  i  uppdrag  (dir.\r\n2002:148)   att   utreda   vissa   frågor    rörande\r\nforskarutbildningen      och      perioden     efter\r\ndoktorsexamen. I uppdraget ingår bl.a.  att  närmare\r\nstudera  hur rörligheten ser ut och föreslå åtgärder\r\nför   att  ytterligare   öka   den   internationella\r\nmobiliteten. Uppdraget skall redovisas senast den 31\r\ndecember 2003.\r\nMed det  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf285 och Sf362.\r\n\r\nNär   det   gäller  nordiska  frågor  har  utskottet\r\ntidigare  (bet.   2002/03:SfU1)   redovisat  att  en\r\nsärskild   utredare  haft  i  uppdrag  av   Nordiska\r\nministerrådet   att   utreda   de   rättigheter   en\r\nmedborgare  i  ett nordiskt land har vid bosättning,\r\narbete, studier,  besök  eller  liknande i ett annat\r\nnordiskt land. En slutrapport har  avlämnats i april\r\n2002,  Nordbornas  rättigheter  (ANP  2002:719).   I\r\nrapporten  anges  att  det  av  många  skäl krävs en\r\nbättre  samordning  av  lagar  och  regelverk.   Det\r\nväxande   gränsregionala   samarbetet,  som  då  var\r\nsynligast  kring  Öresund  och   i  Tornedalen,  gör\r\nbehovet   av  samordning  akut.  Behovet   förstärks\r\ndessutom av  att alltfler kommer att arbeta och bo i\r\nmer än ett land som en följd av globaliseringen, den\r\neuropeiska integrationen  och det växande samarbetet\r\nmellan företag i Norden. I rapporten anges bl.a. att\r\nnya gemensamma nordiska regler  som  berör  EU/EES:s\r\nkompetensområde    även    bör    gälla   EU-länders\r\nmedborgare.   Bilaterala   överenskommelser   mellan\r\nnordiska  länder som reglerar  nordbors  rättigheter\r\nbör   undvikas.   Skillnader   mellan   länderna   i\r\nbeskattningen,  i  de  sociala välfärdsstrukturerna,\r\nsärskilt när det gäller pensioner och familjepolitik\r\noch inom utbildningen, anges  ha  skapat  de  flesta\r\nproblemen.\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  även  redovisat  att  en\r\nrapport  \"Öresund  - en region blir till\" i maj 1999\r\ngemensamt  getts  ut  av   de   svenska  och  danska\r\nregeringarna.  I  rapporten anförs  om  det  sociala\r\nområdet bl.a. följande.\r\nReglerna är desamma  för  alla  gränsöverskridande\r\naktiviteter   i  hela  EU,  och  några  bestämmelser\r\nsärskilt anpassade  för förhållandena mellan Danmark\r\noch  Sverige  finns  inte.   Reglerna  i  förordning\r\n1408/71  får  enligt  rapporten  i  vissa  avseenden\r\nsärskilt komplicerade effekter i de  fall Danmark är\r\ninblandat, eftersom Danmark skiljer sig  från övriga\r\nmedlemsstater  vad  gäller  den  sociala trygghetens\r\nfinansiering såtillvida att socialavgifter  knappast\r\nexisterar.\r\nI  rapporten  anges  att  de  danska  och  svenska\r\nregeringarna bl.a. skall verka för att tillämpningen\r\nav gällande regler så långt möjligt sker på ett sätt\r\nsom  främjar  integrationen,  och  de  kommer att ta\r\ninitiativ till att utarbeta en gemensam  tolkning av\r\nEG-reglerna om social trygghet.\r\nSverige    är    ordförande   för   det   nordiska\r\nregeringssamarbetet   under   2003  och  prioriterar\r\ndärvid bl.a. arbetet med att underlätta  rörligheten\r\növer gränserna för nordiska medborgare. Det kan även\r\nnämnas att en utredning pågår till december  2003 om\r\nden nordiska arbetsmarknaden. Utgångspunkten är  att\r\nden  utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare\r\nmed permanenta  uppehållstillstånd.  Här noteras att\r\nDanmark  inte  omfattas  av  EU-samarbetet  när  det\r\ngäller rättsliga och inrikes frågor.  Vidare har den\r\nnordiska   socialförsäkringsgruppen   tillsatt    en\r\narbetsgrupp    som    skall    granska   frågor   om\r\nfamiljeförmåner,  bl.a.  vilket  land   som  betalar\r\nföräldraledighet vid flyttning under graviditet. Det\r\nkan  också  nämnas  att en ny nordisk konvention  om\r\nsocial  trygghet har undertecknats  den  18  augusti\r\n2003. En  proposition  för riksdagens godkännande av\r\nkonventionen  har beslutats  av  regeringen  den  20\r\nnovember 2003.  Det  har  även  gjorts  möjligt  för\r\nstudenter  som  flyttar  inom Norden att få bostads-\r\noch barnbidrag.\r\nUtskottet konstaterar att  det  redan pågår mycket\r\narbete med att undanröja gränshinder inom Norden och\r\natt   gränshindersfrågor   har   blivit   en    högt\r\nprioriterad  uppgift i det nordiska samarbetet. Även\r\ndet   isländska    ordförandeskapet    i    Nordiska\r\nministerrådet  kommer  att  prioritera  detta arbete\r\nunder 2004.\r\nNär det gäller visum noterar utskottet att alla de\r\nnordiska länderna ingår i Schengensamarbetet och att\r\nhuvudregeln är att ett visum utfärdat för  ett  land\r\näven gäller övriga Schengenländer.\r\nNågot uttalande från riksdagens sida med anledning\r\nav  motionerna  Sf324  yrkandena 1 och 2, Sf284 samt\r\nA240  yrkandena 1 och 2 är  således  inte  påkallat.\r\nMotionerna avstyrks.\r\n\r\nFöretagare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden om bl.a.\r\nföretagares  sjukpenninggrundande inkomst och\r\nom   kalenderdagsberäkning    av   tillfällig\r\nföräldrapenning till företagare.\r\nJämför reservationerna nr 8 (m, fp c), 9 (m),\r\n10 (m, fp, c) och 11 (m).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf234 yrkande\r\n1 förslag till ändring så att beräkning  av  SGI ger\r\negenföretagare  en  inkomsttrygghet som är likvärdig\r\nden som gäller för löntagare. Motionärerna anser att\r\nberäkningen av SGI bör  utgå  från  taxerad  inkomst\r\njusterad för resultatreglerande poster. Därefter bör\r\nden  framräknade  inkomsten  korrigeras  för skäliga\r\nfasta    kostnader    för   lokaler,   räntor   m.m.\r\nMotionärerna påpekar att sjukförsäkringsavgiften för\r\negenföretagare är högre  än för anställda. I yrkande\r\n2 begärs ett tillkännagivande om att arbetstiden bör\r\nberäknas på samma sätt för  egenföretagare  som  för\r\nlöntagare  vid  tillfällig  föräldrapenning.  Vidare\r\nbegärs  i  yrkande  3  ett  tillkännagivande  om att\r\negenföretagare  eller  visstidsanställda  inte skall\r\nriskera  att  stå utan inkomstbortfallsförsäkring  i\r\nhändelse av sjukdom  eller  föräldraskap och att det\r\ns.k.  sexmånaderskravet  vid  fastställande  av  SGI\r\ndärför bör slopas.\r\n\r\nI  motionerna  N411  av  Eva  Flyborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  2  och  N329  av  Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande   12   påpekas   brister   i   det   sociala\r\ntrygghetssystemet för företagare. Motionärerna anför\r\natt  en  egenföretagare  har  fasta  kostnader   vid\r\nsjukdom    och   föräldraledighet.   Samtidigt   som\r\nföretaget tillfälligt  är  stängt  med  bortfall  av\r\ninkomster   riskeras   även   ett   mer  långsiktigt\r\ninkomstbortfall  genom att kunderna söker  sig  till\r\nandra företag. Detta  är  särskilt  känsligt  för de\r\nföretag som verkar inom tjänstesektorn. Motionärerna\r\nkritiserar      även     att     den     tillfälliga\r\nföräldrapenningen för en egenföretagare beräknas per\r\nkalenderdag, vilket  innebär  att egenföretagare får\r\nlägre ersättning än anställda när  han  eller hon är\r\nhemma och tar hand om sjuka barn. Även i motion A307\r\nyrkande 18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)  anges  att\r\nvillkoren  i föräldraförsäkringen för företagare bör\r\njämställas med villkoren för anställda.\r\nI motion Sf382  av  Yvonne  Ångström m.fl. (fp, m,\r\nkd, c) begärs ett tillkännagivande  om  att även den\r\nsom startar ett aktiebolag bör kunna få en högre SGI\r\nunder ett uppbyggnadsskede.\r\nI   motion   N348  av  Viviann  Gerdin  och  Roger\r\nTiefensee (c) yrkande  2 begärs ett tillkännagivande\r\nom   att  nya  företagare  bör   få   ta   med   sig\r\nsocialförsäkringsskyddet     från     en    tidigare\r\nanställning  in  i  det nya företaget under  de  två\r\nförsta åren.\r\nI  motion  N414 av Ingegerd  Saarinen  m.fl.  (mp)\r\nbegärs i yrkande  2  ett  tillkännagivande om att ur\r\nett    rättviseperspektiv    utreda     företagarnas\r\nekonomiska  situation  vid sjukdom. Aktiebolagsägare\r\nbör  enligt  motionärerna   få  samma  regler  under\r\nuppbyggnadsskedet  som  andra  företagare.  I  samma\r\nmotion   yrkande   3   begärs   att   de  ekonomiska\r\nkonsekvenserna   av   att   ändra  karenstiden   för\r\nföretagare    utreds.   Motionärerna    anser    att\r\nföretagaren maximalt  skall  kunna  välja  14 dagars\r\nkarenstid   men   med   samma  avgift  som  vid  30-\r\ndagarskarens.\r\nI flerpartimotionen Sf385 av Annika Qarlsson m.fl.\r\n(c, m, fp, kd) begärs ett  tillkännagivande  om  att\r\negenföretagare  bör  få  rätt  till  ersättning  vid\r\ntillfällig föräldraledighet på samma villkor som för\r\nanställda,  dvs.  att  den  skall  beräknas  utifrån\r\nårsarbetstiden.\r\nI motion Sf235 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m)\r\nanges   att   det  finns  regler  som  diskriminerar\r\nnärstående till  företagare.  I  motionen  anges ett\r\nexempel   då   en   kvinna   deklarerat  hälften  av\r\ninkomsterna  från ett lantbruk  men  att  SGI:n  och\r\ndärmed föräldrapenningen  blivit  lägre  på grund av\r\natt  maken  gjort skattemässiga avsättningar.  SGI:n\r\nhar beräknats  med  utgångspunkt  i  den sammanlagda\r\ndeklarerade  inkomsten,  varefter  den  delats  lika\r\nmellan     makarna.     Motionärerna    begär    ett\r\ntillkännagivande om att alla  diskriminerande regler\r\nbör slopas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFör en person som driver näringsverksamhet i form av\r\nett aktiebolag beräknas SGI:n på  den lön som tas ut\r\nfrån   bolaget   (SGI   på   grund  av  inkomst   av\r\nanställning).  Personen  likställs  således  med  en\r\nanställd. Det innebär också  att  när  han eller hon\r\nblir  sjuk  är  bolaget skyldigt att betala  sjuklön\r\nenligt lagen (1991:1047)  om sjuklön. Socialavgifter\r\nbetalas på lönesumman i form av arbetsgivaravgifter.\r\n\r\nNär    det    gäller    personer    som     driver\r\nnäringsverksamhet som fysisk person eller i form  av\r\nbl.a.   handelsbolag,  s.k.  egenföretagare,  räknas\r\nSGI:n    med    utgångspunkt    i    den    taxerade\r\nnettoinkomsten,  dock  högst  motsvarande skälig lön\r\nför liknande arbete som anställd  (SGI  på  grund av\r\ninkomst     av    annat    förvärvsarbete).    Under\r\nuppbyggnadsskedet  kan  SGI:n  sättas  högre  än den\r\nskatterättsliga  nettointäkten,  dock även här högst\r\nvad som motsvarar skälig lön för liknande arbete som\r\nanställd.  Rätt  till  sjuklön enligt  sjuklönelagen\r\ngäller inte sådan egenföretagare.  Vidare gäller att\r\nsocialavgifter betalas i form av egenavgifter  och i\r\nhuvudsak på den taxerade nettoinkomsten.\r\nDet   är   således  skillnader  i  regleringen  av\r\nsocialförsäkringsskyddet   för   egenföretagare  och\r\npersoner  som  driver  verksamhet i aktiebolagsform.\r\nDen  som  genom  en  anställning   redan   har   ett\r\nupparbetat    socialförsäkringsskydd    men   slutar\r\nanställningen  för  att  starta  egen  verksamhet  i\r\naktiebolagsform  får inte någon SGI och därmed  inte\r\nsjukpenning om han eller hon under uppbyggnadsskedet\r\ninte anser sig kunna  ta  ut  lön  från företaget. I\r\nnormalfallet  får  han  eller  hon  då  inte  heller\r\nföräldrapenning över grundnivån. För den  som driver\r\nverksamheten   som   egenföretagare   finns  däremot\r\nsärregler  under  uppbyggnadsskedet som innebär  att\r\nsjukpenning och föräldrapenningförmåner kan beräknas\r\npå  ett  högre  underlag   än   den  skatterättsliga\r\nnettointäkten.\r\nUtredningen  för översyn av inkomstbegreppet  inom\r\nbidrags- och socialförsäkringssystemen  (IBIS) har i\r\nbetänkandet   Förmån  efter  inkomst  (SOU  1997:85)\r\nföreslagit att  den  som  startar  ett eget företag,\r\noberoende  av  i  vilken företagsform som  företaget\r\nstartas, under vissa  förutsättningar  skall ha rätt\r\ntill  sjukpenning  m.m.  även  om företagaren  under\r\nuppbyggnadsskedet inte kan redovisa någon inkomst av\r\neget förvärvsarbete. Under tre år  av  verksamhetens\r\nuppbyggnadsskede skall SGI enligt förslaget beräknas\r\ntill  lägst  den  SGI  som  skulle  ha beräknats  om\r\nsjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkrade\r\nbörjade arbeta i verksamheten.\r\nEfter     beredning    inom    Socialdepartementet\r\nredovisades   därefter   i   departementspromemorian\r\nBeräkningsunderlag  för dagersättning - sjukpenning,\r\nföräldrapenning  m.m.   (Ds  1999:19)  ett  liknande\r\nförslag. Dessutom föreslogs att beräkningsunderlaget\r\nför dagersättning under tre  år  inte  skulle  uppgå\r\ntill   ett   lägre   årligt   belopp  än  250  %  av\r\nprisbasbeloppet. Regeringen ansåg efter överväganden\r\natt  förslagen  i Ds 1999:19 inte  borde  genomföras\r\n(prop. 2000/01:1 utgiftsområde 10).\r\nVid  behandlingen   av   motioner   om  SGI  under\r\nuppbyggnadsskedet  i  ett  aktiebolag  under   förra\r\nriksmötet,  bet. 2002/03:SfU1, angavs att det enligt\r\nutskottets mening kan ifrågasättas om det är rimligt\r\natt en person,  särskilt när han eller hon redan har\r\nett upparbetat socialförsäkringsskydd, skall riskera\r\natt    ställas    utan     försäkringsskydd    under\r\nuppbyggnadsskedet  av  en  verksamhet  bara  av  det\r\nskälet att vederbörande valt  aktiebolagsformen  för\r\nverksamheten.   Utskottet  avstyrkte  då  behandlade\r\nmotioner  med hänvisning  till  att  SGI-utredningen\r\nenligt utskottets mening hade möjlighet att överväga\r\nhur den som driver verksamhet i ett aktiebolag skall\r\nkunna få ett  tryggare  socialförsäkringsskydd under\r\nverksamhetens uppbyggnadsskede,  i vart fall när det\r\ngäller     personer    som    tidigare    har    ett\r\nförsäkringsskydd.\r\nSGI-utredningen  har  i  sitt  slutbetänkande  SOU\r\n2003:50   inte   särskilt  tagit  upp  denna  fråga.\r\nUtredningen föreslår  dock en ny försäkringsstruktur\r\nenligt det tidigare redovisade.\r\nUtskottet  noterar  att   Näringsdepartementet   i\r\npromemorian   Företags-   och  anställningsformer  i\r\nförändring (Ds 2003:27) beskriver  de hinder som kan\r\nfinnas  för  individer  att  gå över från  att  vara\r\nanställd  till  att vara företagare.  I  promemorian\r\nbelyses skillnaderna  i  befintliga  regelsystem vad\r\navser företagare respektive anställda,  särskilt när\r\ndet  gäller  de  sociala  trygghetssystemen samt  de\r\neventuella problem som dessa  skillnader  medför.  I\r\npromemorian  redovisas  bl.a.  de  ovan  nämnda SGI-\r\nreglerna     och     tidigare     utredningsförslag.\r\nSammanfattningsvis  anges  att kartläggningen  visar\r\natt vissa problem finns i reglerna om sjukförsäkring\r\noch om arbetslöshetsersättning  för  företagare  och\r\natt  det  därför  kan  finnas skäl att se närmare på\r\nvissa av dessa frågor.\r\nEftersom  ifrågavarande   SGI-bestämmelser   redan\r\nuppmärksammats  inom  Regeringskansliet  förutsätter\r\nutskottet    att    socialförsäkringsskyddet   under\r\nuppbyggnadsskedet för  den  som  driver verksamhet i\r\naktiebolagsform  närmare granskas.  Utskottet  anser\r\ndet angeläget att  regeringen  skyndsamt  återkommer\r\nmed   förslag  beträffande  företagarnas  ekonomiska\r\nsituation.   Med  det  anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  Sf382  och  N414  yrkande  2.  Utskottet\r\navstyrker även motion N348 yrkande 2.\r\nUtskottet   motsätter   sig   däremot   en   sådan\r\nprincipiell   förändring    av   socialförsäkringens\r\nkonstruktion att SGI:n för en  egenföretagare skulle\r\nkunna  täcka  även  kostnader  i  verksamheten   och\r\nsåledes  mer  eller mindre beräknas på verksamhetens\r\nbruttoinkomst.  Utskottet  anser  att  riksdagen bör\r\navslå motionerna Sf234 yrkande 1, N411 yrkande  2  i\r\ndenna del och N329 yrkande 12 i denna del.\r\nVid   beräkning   av   SGI   skall   enligt  RFV:s\r\nföreskrifter   RFFS  1998:12  endast  sådan  inkomst\r\nbeaktas som en försäkrad  kan  antas komma att tills\r\nvidare  åtnjuta  av  eget  arbete  under  minst  sex\r\nmånader i följd. Av RFV:s Vägledning  2002:4 framgår\r\natt denna bestämmelse inte innebär att  en  person i\r\nrealiteten  måste ha ett arbete som varar minst  sex\r\nmånader i sträck  för att inkomsten skall kunna ingå\r\ni beräkningen av årsinkomsten,  utan den försäkrades\r\nframtida  avsikt  med  sitt förvärvsarbetande  skall\r\nvägas in i bedömningen.  Denna  avsikt kan beaktas i\r\nalla  tänkbara situationer, t.ex.  vid  nytillträde,\r\nåterinträde efter förvärvsavbrott oavsett orsak till\r\navbrottet,  arbetsbyte  eller  vid utökad arbetstid.\r\nMot  bakgrund  av  det anförda anser  utskottet  att\r\nmotion Sf234 yrkande 3 är tillgodosedd.\r\nUtskottet  motsätter   sig   att  karenstiden  för\r\negenföretagare förkortas utan att  detta följs av en\r\nanpassning   i   uttaget  av  sjukförsäkringsavgift.\r\nMotion N414 yrkande 3 avstyrks därmed.\r\nFlera  motioner  tar   upp  det  förhållandet  att\r\ntillfällig   föräldrapenning   till   egenföretagare\r\nberäknas  efter   kalenderdag.  Tidigare  beräknades\r\ntillfällig föräldrapenning per kalenderdag för alla.\r\nReglerna ändrades 1987  (prop.  1986/87:69, bet. SfU\r\n1986/87:12) så att tim- eller dagberäknad tillfällig\r\nföräldrapenning   enligt  huvudregeln   gäller   för\r\nförsäkrad   med   inkomst    av   anställning.   För\r\negenföretagare     kalenderdagsberäknas      således\r\nfortfarande   den   tillfälliga   föräldrapenningen,\r\nvilket  i praktiken innebär att företagare  i  regel\r\nfår en lägre  ersättning  per  dag.  Som  motiv till\r\ndetta   angavs   bl.a.   att  den  som  arbetar  som\r\negenföretagare inte omfattas  av arbetstidslagen och\r\ndärför  själv  har  möjlighet  att   förlägga   sina\r\narbetstider  på ett lämpligt sätt. Det kunde för den\r\nförsäkrade vara  svårt  att avgöra hur han eller hon\r\nskulle ha arbetat om han  eller hon inte hade vårdat\r\nsjukt barn, och därför ansågs  det  inte möjligt att\r\nutge   ersättning   för   det   antal   timmar   som\r\negenföretagaren skulle ha arbetat.\r\nIBIS-utredningen påpekade i ovannämnda  betänkande\r\nSOU 1997:85 att tillfällig föräldrapenning till egna\r\nföretagare  enbart  utges  för  dagar  då  föräldern\r\nannars skulle ha förvärvsarbetat, varför bl.a. någon\r\nutjämning  över  tiden  inte kan göras. Utredningens\r\nuppfattning var att det inte  finns  någon möjlighet\r\natt timberäkna ersättningen till egna  företagare av\r\nde skäl som motiverade 1987 års ändring. Utredningen\r\nansåg emellertid att kalenderdagsberäkningen  skulle\r\nkunna  ersättas  med s.k. dagberäkning. Med en sådan\r\nberäkning   skulle   ersättningen   anpassas   efter\r\nårsinkomsten fördelad på arbetsdagar beräknade efter\r\nen femdagarsvecka. Med  hänsyn  till  de besparingar\r\nutredningen skulle göra inom sjukförsäkringen  ansåg\r\nsig   utredningen  dock  inte  kunna  föreslå  några\r\nytterligare      förändringar      som      medförde\r\nkostnadsökningar.\r\nUtskottet  konstaterar  liksom  vid behandling  av\r\nliknande  motioner under föregående  riksmöte  (bet.\r\n2002/03:SfU1) att kalenderdagsberäkningen medför att\r\negenföretagare  missgynnas  vid  uttag av tillfällig\r\nföräldrapenning. IBIS-utredningen  har  redovisat en\r\nteknisk lösning på problemet men har av kostnadsskäl\r\ninte   kunnat   lägga   fram   något   förslag.   Av\r\nkostnadsskäl  anser  sig inte heller utskottet kunna\r\nföreslå en sådan regeländring.\r\nMed  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf234 yrkande  2, Sf385, N411 yrkande 2 i denna del,\r\nN329 yrkande 12 i denna del och A307 yrkande 18.\r\nNär det gäller  reglerna  för beräkning av SGI när\r\nmakar gemensamt driver förvärvsverksamhet, eller den\r\nena maken driver sådan verksamhet med biträde av den\r\nandre, finner utskottet inte anledning för riksdagen\r\natt   göra  något  uttalande  i  frågan.   Utskottet\r\navstyrker motion Sf235.\r\n\r\nKonstnärers socialförsäkringsskydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nkonstnärers socialförsäkringsskydd.\r\nJämför reservation nr 12 (m).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Kr254 av Kent Olsson  m.fl. (m) yrkandena 8\r\noch   9   framhålls  att  det  karaktäristiska   för\r\nkonstnärsyrket  är att det tar lång tid att etablera\r\nsig som konstnär  och att inkomsterna är ojämna över\r\ntiden.   För   konstnärerna    behövs   därför   mer\r\nindividanpassade  socialförsäkringssystem.   För  en\r\nkonstnär  som  är  egenföretagare gäller i nuvarande\r\nsystem att sjukpenningen  grundas på nettoinkomsten.\r\nKostnader som t.ex. ateljéhyra ersätts således inte.\r\nKonstnären bör därför få möjlighet  att  komplettera\r\nsjukpenningen     med     en     tilläggsförsäkring.\r\nTilläggsförsäkringen skall även täcka inkomstförlust\r\nvid   föräldraförsäkring,  havandeskapspenning   och\r\narbetsskadeförsäkring.\r\n\r\nI yrkande  14  föreslås  ett  tillkännagivande  om\r\nbehovet   av   att  utveckla  försäkringsalternativ.\r\nInbetalda egenavgifter  bör  i så fall tillfalla den\r\nförsäkringslösning  konstnären   valt.   Ett  sådant\r\nyrkande har också framställts i motion 2002/03:Kr264\r\nav Kent Olsson m.fl. (m) yrkande 14.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn   särskild   utredare  har  haft  i  uppdrag  att\r\nkartlägga hur gällande  trygghetssystem  inom  bl.a.\r\nsocialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till\r\nkonstnärlig  verksamhet.  I betänkandet Konstnärerna\r\noch trygghetssystemen (SOU  2003:21) anger utredaren\r\nbl.a. att analysen visar att merparten av de problem\r\nkonstnärer möter i de olika trygghetssystemen ligger\r\ni  tillämpningen  och  mera  sällan   i   lagar  och\r\nförordningar.  Orsaken  till problemen har att  göra\r\nmed   en   brist   på  samsyn  och   samordning   av\r\nkonstnärernas ärenden  i  de  olika  systemen. Bland\r\nannat därför borde stat och myndigheter  på  området\r\növerväga  en  mer  samlad hantering av konstnärernas\r\närenden.     I   avsnittet    om    det    generella\r\nvälfärdssystemet och inkomstbortfallsprincipen anges\r\natt  inkomstskillnaderna   mellan   konstnärer   och\r\nkonstnärskategorier  är  betydande,  men  för  stora\r\ngrupper    av    konstnärligt    yrkesverksamma   är\r\ninkomsterna    låga.    Det   innebär   att    deras\r\ninkomstbortfall i händelse  av sjukdom m.m. också är\r\nlågt  -  dvs.  ersättningsnivåerna  är  låga.  Detta\r\ngrundproblem går  i  det  stora hela inte att lösa i\r\nsocialförsäkringssystemen,          så         länge\r\ninkomstbortfallsprincipen  ligger  fast.   Utredaren\r\nkonstaterar   att  alltför  låga  inkomster  är  ett\r\nkulturpolitiskt problem.\r\n\r\nUtskottet vidhåller  att inkomstbortfallsprincipen\r\näven      fortsättningsvis     bör      gälla      i\r\nsocialförsäkringssystemet. Utskottet vill emellertid\r\nhänvisa till  att  regeringen  i budgetpropositionen\r\n(utgiftsområde  17  s.  48)  anger att  de  statliga\r\nstöden och ersättningarna ger  många  yrkesverksamma\r\nkonstnärer ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att\r\nförsörja sig på konstnärligt arbete. Fortfarande  är\r\ndet  dock  svårt för många etablerade konstnärer att\r\nförsörja sig  på sitt konstnärliga arbete. Därför är\r\ndet   enligt   regeringen   viktigt   att   utveckla\r\nkonstnärernas arbetsmarknad.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nKr254 yrkandena  8,  9  och  14  samt  2002/03:Kr264\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStuderande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om den\r\nstudiesociala utredningen,  om  postdoktorala\r\nstudier      samt      om     studier     och\r\ndeltidssjukskrivning.\r\nJämför reservationerna nr  13  (kd),  14 (c),\r\n15-16 (m).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motionerna Ub513 yrkande 1 och Ub516  yrkande 1 av\r\nTorsten  Lindström  m.fl. (kd) anförs att direktiven\r\ntill  den  studiesociala   utredningen   är  alltför\r\nbegränsade. Motionärerna anser att en parlamentarisk\r\nutredning i stället bör tillsättas för att  se  över\r\nstudiemedelssystemet  och  dess sociala konsekvenser\r\nför studerande. I motion Ub516  begärs  i  yrkande 2\r\nett  tillkännagivande om att gränsdragningen  mellan\r\nstudiestödssystemet  och  samhällets trygghetssystem\r\nsärskilt bör ses över.\r\n\r\nHåkan  Larsson  m.fl.  (c) anser  i  motion  Ub390\r\nyrkande      10      att      en      parlamentarisk\r\nstudiesocialutredning bör tillsättas i  vilken  även\r\nstudenterna skall vara representerade. I yrkande  24\r\nanförs   att  även  distansstudenters  studiesociala\r\nsituation bör utredas.\r\nI motion  Ub463  av  Susanne Eberstein och Kerstin\r\nKristiansson     Karlstedt    (s)     begärs     ett\r\ntillkännagivande om  ekonomiska  förutsättningar för\r\nensamstående  föräldrar  som studerar  och  att  den\r\nstudiesociala utredningen  ges  hög prioritet så att\r\ndet innebär konkreta förbättringar inom kort.\r\nEn översyn av studiesociala förhållanden  för s.k.\r\npostdoktorander begärs i motionerna Ub385 av Gunilla\r\nCarlsson  i Tyresö m.fl. (m) yrkande 8 och Sf232  av\r\nPer Bill (m).  Motionärerna  tar särskilt upp rätten\r\natt   behålla   SGI   samt  kvalifikationskraven   i\r\nföräldraförsäkringen.\r\nMöjligheterna  att kombinera  deltidssjukskrivning\r\nmed studier på deltid  tas upp i tre motioner, Sf205\r\nav Anita Sidén och Cecilia  Magnusson  (m), Sf256 av\r\nMaria  Larsson  (kd)  och  Sf290  av Kurt Kvarnström\r\nm.fl. (s).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär  det gäller studerandes ekonomiska  och  sociala\r\nsituation är två utredningar av särskilt intresse.\r\n\r\nStudiesociala  utredningen  har  i  uppdrag  (dir.\r\n2002:120)   att   göra   en  samlad  analys  av  den\r\nekonomiska och sociala situationen för studerande på\r\nolika    utbildningsnivåer   under    den    samlade\r\nstudietiden,   inklusive  studieuppehåll.  Utredaren\r\nskall,  mot bakgrund  av  de  studerandes  skiftande\r\nsociala  situation,   kartlägga   samspelet   mellan\r\nstudiestödssystemet  och  andra  förmånssystem inkl.\r\nbostadsbidrag,     ekonomiskt     bistånd     enligt\r\nsocialtjänstlagen   och   arbetslöshetsförsäkringen.\r\nGrundstrukturen  i  de  befintliga   förmånssystemen\r\nskall      ligga     fast.     Dit     hör     bl.a.\r\ninkomstbortfallsprincipen.\r\nGenom    tilläggsdirektiv     har    Studiesociala\r\nutredningen  fått  i  uppdrag  att  även   analysera\r\nförutsättningarna  för  att  införa  ett barntillägg\r\ntill studerande (dir. 2003:13). Syftet  med analysen\r\nskall vara att undersöka vilka möjligheter det finns\r\natt på ett effektivt sätt underlätta den  ekonomiska\r\nsituationen  för  studerande  med barn. Om utredaren\r\nfinner att förutsättningar finns  för att införa ett\r\nbarntillägg  skall  kostnaden beräknas  och  förslag\r\ntill finansiering lämnas.\r\nUtredningen skall avslutas  senast den 31 december\r\n2003.\r\nDen tidigare nämnda SGI-utredningen,  som  haft  i\r\nuppdrag  att  göra en analys och föreslå ändringar i\r\nreglerna  om  skyddstider  för  SGI,  anser  i  sitt\r\nslutbetänkande  Sjukpenninggrundande inkomst - Skydd\r\noch anpassning (SOU  2003:50)  att  en  justering av\r\nskyddsreglerna  genom ytterligare utvidgningar  inte\r\när en framkomlig  väg.  Man  bör  i  stället på sikt\r\nbygga  om  skyddssystemet och gå vidare  med  en  ny\r\nförsäkringsstruktur  som  innebär  en sjukförsäkring\r\nsom      är      en      i      princip     renodlad\r\ninkomstbortfallsförsäkring,       en      fristående\r\nföräldraförsäkring,   en   standardförsäkring    för\r\nstuderande samt en fristående arbetsskadeförsäkring.\r\nStandardförsäkringen  för  studerande  skall vara en\r\nobligatorisk     försäkring    med    inkomstbaserad\r\nersättning i kombination med en grundersättning. Den\r\ninkomstbaserade   ersättningen    bör   grundas   på\r\nkvalifikationstid   och  tidigare  förvärvsinkomster\r\nmedan  grundersättningens   nivå  bör  motsvara  det\r\nnuvarande   totalbeloppet   i  studiemedelssystemet.\r\nFörsäkringen  skall  ersätta  nuvarande  system  med\r\nvilande  SGI och studietids-SGI  samt  systemet  med\r\navskrivning  av  studielån.  Också andra grupper som\r\nför  närvarande  saknar försäkringsskydd  bör  kunna\r\nomfattas,  t.ex.  de   som   bedriver  postdoktorala\r\nstudier.\r\nEftersom   en   ny   försäkringsstruktur    kräver\r\nytterligare   utredningar  lämnar  utredningen  inte\r\nnågra  förslag  till   färdiga   lösningar.   Enligt\r\nutredningen  (s.  73)  bör det vara möjligt att inom\r\nramen för Studiesociala  utredningen  fortsätta  det\r\narbete      som      nu      påbörjats      avseende\r\nstuderandekollektivet            och           deras\r\nsjukförsäkringsskydd.\r\nNär  det gäller de nuvarande skyddsreglerna  anges\r\nbeträffande  postdoktorala studier att dessa i regel\r\nutförs utomlands  och  finansieras för flertalet med\r\nstipendier som inte är SGI-grundande.  Postdoktorala\r\nstudier kan omfattas av SGI-skydd om de  bedöms  som\r\nstudier  inom  eget  yrkesområde. Rättsläget är dock\r\noklart. Sammantaget finns risken att de s.k. postdoc\r\nriskerar att förlora sin  SGI.  Därtill  gäller SGI-\r\nskydd  högst  ett år om personen inte är ledig  från\r\nnågon anställning för postdoktorala studier inom det\r\negna yrkesområdet.  Utredningen  anser att det finns\r\nskäl    som    talar   såväl   för   som   mot   att\r\nskyddsbestämmelserna   utvidgas   till  att  omfatta\r\npersoner som bedriver postdoktorala studier.\r\nNär      det     gäller     deltidsstudier     och\r\ndeltidssjukskrivning  anger utredningen att reglerna\r\nom  SGI  och reglerna om  sjukförsäkringsskydd  inom\r\nstudiemedelssystemet  är  konstruerade  för personer\r\nsom  antingen är sjuka eller studerar. Kombinationer\r\när  inte   möjliga,  vilket  medför  flera  negativa\r\nkonsekvenser.  Det  är i första hand två grupper som\r\nhamnar  mellan  systemen.   Den  första  gruppen  är\r\npersoner som är sjukskrivna och  antingen  anställda\r\neller    arbetslösa   men   vill   förena   fortsatt\r\nsjukskrivning    på   deltid   med   deltidsstudier.\r\nProblemen  för  denna  grupp  kan  lösas  genom  att\r\nreglerna i lagen  om  allmän  försäkring ändras. Det\r\nfinns både för- och nackdelar med  en sådan ändring.\r\nDen andra gruppen är personer som t.ex.  studerar på\r\nheltid men blir halvt sjukskrivna och vill  och  kan\r\nstudera  på  halvtid.  För  denna grupp sammanhänger\r\nproblemen närmast med utformningen  av  reglerna för\r\nrätt till studiestöd vid sjukdom och bör kunna lösas\r\ninom detta system.  En särskild studerandeförsäkring\r\nskulle  på  sikt  -  helt eller delvis - kunna  lösa\r\nproblemen för dessa grupper.\r\nUtskottet  anser  att  Studiesociala  utredningens\r\nbetänkande,  som  skall   avlämnas   senast  den  31\r\ndecember  2003,  bör avvaktas liksom beredningen  av\r\nSGI-utredningens förslag. Utskottet vill understryka\r\nvikten av att frågan  om möjligheterna att kombinera\r\ndeltidssjukskrivning med deltidsstudier så snart som\r\nmöjligt   får   en   lösning,    inte   minst   från\r\nrehabiliteringssynpunkt. Det kan även nämnas att den\r\nsärskilda utredare, som enligt ovan  har  i  uppdrag\r\n(dir.  2002:148)  att  utreda  vissa  frågor rörande\r\nforskarutbildningen      och      perioden     efter\r\ndoktorsexamen, bl.a. skall kartlägga hur situationen\r\nför de nydisputerade doktorerna ser  ut samt föreslå\r\nhur dessa personers möjligheter till meritering  och\r\nkarriär  kan  förbättras.  Utredaren  kan även lämna\r\nandra förslag till förändringar som har  samband med\r\nuppdraget.  Uppdraget skall redvisas senast  den  31\r\ndecember 2003.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf232, Sf205,  Sf256,  Sf290, Ub385 yrkande 8, Ub390\r\nyrkandena 10 och 24, Ub463,  Ub513  yrkandet  1  och\r\nUb516 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\n\r\nUtgiftsområdet  omfattar  politikområdet  Ersättning\r\nvid    arbetsoförmåga.    Politikområdet    omfattar\r\nsjukpenning,    rehabilitering,   närståendepenning,\r\naktivitets-      och      sjukersättning       (f.d.\r\nförtidspension),   ersättning   vid   handikapp  och\r\narbets-  och  kroppsskador  samt socialförsäkringens\r\nadministration, dvs. Riksförsäkringsverket (RFV) och\r\nde allmänna försäkringskassorna.\r\n\r\nRiksdagen har för budgetåret  2004, i enlighet med\r\nregeringens    förslag,    fastställt   ramen    för\r\nutgiftsområde 10 till 123 981  miljoner kronor (bet.\r\n2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42).\r\n\r\nOrsaker till ohälsan och mål för ökad hälsa i\r\narbetslivet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  om bl.a.\r\norsakerna    till    ohälsan,   ändring   och\r\nkomplettering av mål för att minska ohälsan i\r\narbetslivet           samt          bristande\r\nsjukfallsstatistik.\r\nJämför reservationerna nr 17 (m), 18 (fp), 19\r\n(c), 20 (m), 21 (fp) och 22 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet nationella målet för  ökad  hälsa  i arbetslivet\r\nlyder  fr.o.m.  2003: Frånvaron från arbetslivet  på\r\ngrund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002\r\nhalveras fram till  2008.  Parallellt  skall antalet\r\nnya  aktivitets-  och  sjukersättningar  minska  och\r\nhänsyn tas till den demografiska utvecklingen  under\r\nperioden.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  anges att sjukfrånvaron  i\r\nförsta hand är ett mänskligt  problem,  men  att den\r\nockså har betydande ekonomiska konsekvenser för både\r\nden  enskilde  och  samhället. Den har inneburit  en\r\nmycket hård belastning  på socialförsäkringssystemen\r\nför sjukpenning och sjuk-  och aktivitetsersättning.\r\nOm  inte  utvecklingen kan vändas  snart  kommer  de\r\nökade samhällskostnaderna  för  ohälsan  att  tränga\r\nundan viktiga välfärdssatsningar.\r\nI  propositionen  anges  att det är flera faktorer\r\nsom  samspelar  när det gäller  orsakerna  till  den\r\nökade  ohälsan såsom  hårdare  krav  i  arbetslivet,\r\nvilket bl.a.  medfört sämre psykosocial arbetsmiljö,\r\nbrister  i försäkringskassornas  och  arbetsgivarnas\r\nrehabiliteringsarbete,  väntetider  inom  hälso- och\r\nsjukvården, ändrade attityder till sjukskrivning, en\r\nåldrande  arbetskraft samt bristande incitament  för\r\narbetsgivare,  hälso-  och  sjukvård och sjukskrivna\r\natt motverka sjukfrånvaro.\r\nEn  första  avstämning  av  regeringens   mål  för\r\nminskad  ohälsa  har  gjorts  i budgetpropositionen.\r\nAvstämningen  avser  i första hand  utvecklingen  av\r\nfrån sjukförsäkringen ersatta nettodagar under 2003.\r\nHärvid noteras att de  senaste  årens utveckling mot\r\nalltfler sjukskrivningar har vänt  under det senaste\r\nhalvåret.  Såväl  antalet  ersatta  nettodagar   som\r\nantalet  sjukfall har minskat under 2003. Regeringen\r\nräknar med en viss fortsatt nedgång under hösten och\r\näven under  nästa år. Nedgången gäller i första hand\r\nsjukfall  som   är   kortare   än  ett  år.  Andelen\r\ndeltidssjukskrivningar har ökat.  Detta  kan tyda på\r\natt   aktörerna  -  den  sjukskrivne,  försäkringens\r\nadministration,  arbetsgivare och läkare - nu verkar\r\npå ett mer aktivt  sätt  än  tidigare  för  att  den\r\nsjukskrivne  skall  kunna ta tillvara arbetsförmågan\r\noch återgå till arbete  på deltid. Vidare framhåller\r\nregeringen  att  sjukfall  som   överstiger  ett  år\r\nfortsätter att öka, särskilt de sjukfall  som pågått\r\nlängre  än  två  år.  Kvinnor  är överrepresenterade\r\nbland  de  sjukskrivna  och  svarar  för  cirka  två\r\ntredjedelar  av  alla  sjukskrivningsdagar.   Dagens\r\nsjukskrivningsnivå  för  män är inte särskilt hög  i\r\nett långt tidsperspektiv,  medan skillnaderna mellan\r\nkvinnor och män tenderar att  öka.  Kvinnor  är  mer\r\nsjukskrivna  än  män  oavsett om man tar hänsyn till\r\nålder,   utbildning,   familjetyp   eller   bransch.\r\nSjukskrivningarna har under  lång tid varit och är i\r\nväxande  grad  en  jämställdhetsfråga.   Yrken   och\r\nsektorer   inom  framför  allt  den  primärkommunala\r\nsektorn har  en  förhållandevis  hög  sjukskrivning,\r\näven   om   man   tar   hänsyn   till   ålders-  och\r\nkönssammansättningen.   Det   finns  även  regionala\r\nskillnader. Regioner med hög arbetslöshet  har  ofta\r\näven  en  hög  andel  sjukskrivna  och  personer med\r\naktivitets- och sjukersättning.\r\nRegeringen  framhåller att ett antal åtgärder  har\r\ngenomförts  för   att   minska   ohälsan  och  bryta\r\nkostnadsutvecklingen. Arbetet med  regeringens breda\r\nåtgärdsprogram i 11 punkter har fortsatt,  och bl.a.\r\nhar   ett  nationellt  mål  för  att  öka  hälsan  i\r\narbetslivet  uppställts. Obligatorisk redovisning av\r\nsjukfrånvaron   i   årsredovisningar   har  införts.\r\nPrecisionen  vid sjukskrivning skall öka  genom  att\r\nheltidssjukskrivning  undviks.  Avstämningsmöten med\r\nden   försäkrade   och   berörda   parter    införs.\r\nBeslutsunderlagen    förbättras.    Utbildningen   i\r\nförsäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna\r\nblir    fler    och    ges    en   förändrad   roll.\r\nRehabiliteringsutredning  från  arbetsgivaren   görs\r\nobligatorisk,  och  tiden med vilande sjukersättning\r\nvid  arbete har förlängts  från  ett  till  två  år.\r\nSjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen\r\ntill  arbetslösa  har  justerats  så  att  den  inte\r\növerstiger   den  högsta  arbetslöshetsersättningen.\r\nSjuklöneperioden  har  förlängts med 7 dagar till 21\r\ndagar. Beslut har därvid  tagits  om  att införa ett\r\nhögkostnadsskydd       för      mindre      företag.\r\nAnställningsstöd  för långtidssjukskrivna  inrättas.\r\nHuruvida det finns  förutsättningar  för  att ge den\r\nförsäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning\r\ni  stället för sjukpenning skall utredas senast  ett\r\når    efter    sjukanmälningsdagen.    Vården    och\r\nförsäkringskassorna   har   fått   extra  ekonomiska\r\nresurser.     Arbetet    med    att    förnya    den\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringen  har  kommit i\r\ngång.\r\nRegeringen  framhåller vidare att de åtgärder  som\r\nredan genomförts  bidrar  till  att  klara målet att\r\nhalvera antalet sjukdagar till 2008. Målet  är  dock\r\nambitiöst,   och   det  står  klart  att  det  krävs\r\nytterligare åtgärder.\r\nFörutom att fortsätta  och  fullfölja  arbetet med\r\nåtgärder  inom  ramen  för  bl.a.  regeringens   11-\r\npunktsprogram  samt  arbeta  vidare med de punkter i\r\ndet  s.k.  121-punktsprogrammet  som  rör  hälsan  i\r\narbetslivet,     avser     regeringen    att    inom\r\nsjukförsäkringsområdet inrikta  sina  insatser under\r\nåterstoden av 2003 och under 2004 på främst följande\r\nområden:    förstärka    arbetsgivarnas   ekonomiska\r\ndrivkrafter att minska ohälsan, genomföra en översyn\r\nav bestämmelserna om indragning  och  nedsättning av\r\nsjukförsäkringsförmåner    i    lagen    om   allmän\r\nförsäkring,  pröva  möjligheterna  att  tidsbegränsa\r\nrätten  till  sjukersättning  till längst tre  år  i\r\ntaget, fortsätta den tekniska översynen  av reglerna\r\nom karensdagen och undersöka möjligheterna att vidta\r\nåtgärder för att öka rättvisan i regelverket,  följa\r\nupp  och  utvärdera  effekterna  av  de åtgärder som\r\nvidtas  med  anledning  av  regeringens  proposition\r\n2002/03:132     om    finansiell    samordning    på\r\nrehabiliteringsområdet,   förlänga   den  befintliga\r\nförsöksverksamheten med lokal finansiell  samordning\r\nmellan   försäkringskassa,   landsting   och  kommun\r\n(Socsam)  i ytterligare tre år, tillföra medel  till\r\nytterligare  informationsaktiviteter  under  2003 om\r\nsjukförsäkringen för att minska ohälsan och förändra\r\nsocialförsäkringens   administration.   Vidare   bör\r\nåtgärder  vidtas mot fusk och missbruk, förebyggande\r\narbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till och\r\nuppföljning    av    personer   med   sjukersättning\r\ngenomföras.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf289 yrkande 1\r\nett  tillkännagivande  om  orsakerna  till  ohälsan.\r\nMotionärerna anser inte  att sjukfrånvaron förklaras\r\nav   dålig   arbetsmiljö   och   inte   heller   att\r\narbetsgivarna  saknar  incitament  till  att  minska\r\nsjukfrånvaron. Däremot brister tillgängligheten till\r\nvård    och    rehabilitering.   Attityderna    till\r\nsjukskrivning har även förändrats. Sjukskrivning har\r\nblivit det enda  andningshålet  för många människor,\r\nnär  de  samlade  livsvillkoren  är för  betungande.\r\nMånga   sjukskrivna   har  dock  arbetsförmåga   och\r\nsjukskrivningar   och   förtidspensioner    kan   ha\r\narbetsmarknadsskäl  som grund. Incitamenten för  den\r\nenskilde  att hålla kostnaderna  nere  har  minskat,\r\ndvs. den erhållna ersättningen är för hög. I yrkande\r\n2  begärs ett  tillkännagivande  om  att  regeringen\r\nmåste  anamma  fler  moderata  förslag för att uppnå\r\nmålsättningen att halvera sjukfrånvaron.\r\n\r\nI motion Sf287 av Magdalena Andersson (m) begärs i\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande om  en  utredning  av\r\nlångtidsfriska.  Motionären  anser att det behövs en\r\nordentlig  analys av de bakomliggande  faktorer  som\r\ngör att personer  är  långtidsfriska.  I  yrkande  2\r\nbegärs  ett tillkännagivande om en handlingsplan för\r\natt få fler långtidsfriska.\r\nLars Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär i motion Sf358\r\nyrkande  5  ett  tillkännagivande  om   att  ersätta\r\ntidigare   angivna  mål  för  sjukpenningdagar   och\r\nsjukersättningsbeslut  med  ett  mål som inte får en\r\nsnabb överflyttning av kostnaderna  från sjukpenning\r\ntill  sjukersättning att framstå som måluppfyllelse.\r\nDet bör,  förutom  ett mål om att antalet nya längre\r\nsjukskrivningar skall  minska, sättas upp ett mål om\r\natt hålla nere det sammanlagda  antal  personer  som\r\nunder längre tid - förslagsvis mer än sex månader  -\r\nhar  sjukpenning,  sjukersättning  och närbesläktade\r\nförmåner.  I  samma  motion  yrkande 15  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  brister  i   statistiken   som\r\nförsvårar   åtgärder   mot  förvärrad  ohälsa  bland\r\nkvinnor.  Motionärerna anser  att  redovisningen  av\r\nsjukdomarna  som  orsakar  sjukskrivningarna  är  så\r\nbristande  att  sjukdomsorsakerna  fördunklas.  Inte\r\nminst  har  de allvarliga försämringarna av kvinnors\r\nhälsotillstånd  under  senare  år blir otillräckligt\r\nuppmärksammade och klarlagda.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion  Sf397 yrkande\r\n6  ett tillkännagivande om ett vidgat perspektiv  på\r\nohälsans orsaker. Motionärerna framhåller - utan att\r\nförringa  arbetsplatsens  betydelse  - att det finns\r\nett flertal orsaker till den ökade sjukfrånvaron och\r\natt  människors svårigheter att få hela  livspusslet\r\natt gå ihop skapar en betydande del av ohälsan.\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl. (c) begär i motion Sf327\r\nyrkande  4 ett tillkännagivande  om  att  målet  att\r\nhalvera sjukskrivningarna till 2008 bör kompletteras\r\nmed delmål  om minskning med 10 % till 2004 och 30 %\r\n2006.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSjukfrånvaron   och   kostnaderna  härför  har  ökat\r\ndramatiskt under senare år. Det är särskilt de långa\r\nsjukfallen (365 dagar eller mer) som har ökat.\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen,  senast  i\r\nyttrande    2003/04:SfU1y   till    finansutskottet,\r\nkonstaterat  att  orsakerna  till  sjukfrånvaron  är\r\nkomplexa med flera  faktorer  som  samspelar och att\r\nnågon  enkel  lösning  på  problemet inte  står  att\r\nfinna.  Förutom  de  av  regeringen  ovan  framförda\r\nfaktorerna har utskottet även lyft fram andra, såsom\r\nersättningssystemens    utformning,    den    ökande\r\nförvärvsfrekvensen bland  kvinnor kombinerat med att\r\nmännen inte tar sin del av ansvaret för barn och hem\r\nsamt   läkarnas   roll   i  sjukskrivningsprocessen,\r\nkonjunkturläget  och  verkningar  av  saneringen  av\r\nstatsfinanserna som ägde rum under 1990-talet.\r\nUtredningen om analys  av  hälsa  och arbete (AHA-\r\nutredningen), som bl.a. haft i uppdrag  att redovisa\r\nutvecklingen av hälsa och ohälsa i arbetslivet,  har\r\ni  sitt  delbetänkande Kunskapsläge sjukförsäkringen\r\n(SOU   2002:62)    lyft    fram    förändringar    i\r\nålderssammansättning,                 administrativa\r\ntillkortakommanden      och      förändringar      i\r\nförtidspensionssystemet   som   förklaringsfaktorer.\r\nVidare pekar utredningen på en mer  komplex  faktor.\r\nUnder  1990-talet har arbetslivet blivit mer pressat\r\noch  det   psykiska   välbefinnandet   har  minskat.\r\nUtredningen framför hypotesen att något  har  hänt i\r\nsamspelet  mellan  individ,  arbetsplats och läkare.\r\nSjukskrivning har blivit ett alltmer accepterat sätt\r\natt  hantera  press  och påfrestningar  som  drabbar\r\nmänniskor i deras liv.\r\nI november 2003 har  Riksförsäkringsverket  lämnat\r\nföljande statistiska uppgifter om ohälsan.\r\nSjukpenning.   Antalet   personer   som   erhåller\r\nersättning    i    form    av    sjukpenning    från\r\nsjukförsäkringen   fortsätter   att   minska.  Under\r\noktober månad 2003 utbetalades sjukpenning  till 301\r\n000  personer,  vilket  var  22  000  färre än under\r\noktober 2002. Under den senaste tolvmånadersperioden\r\nhar  knappt  818 000  personer  fått en utbetalning,\r\nvilket   är  en  påtaglig  minskning  från   867 000\r\npersoner år 2002.\r\nDeltidssjukskrivning.     Omkring    30    %    av\r\nsjukskrivningarna  är  sjukskrivningar   på  deltid.\r\nAndelen, som sedan hösten/vintern 2002/03 successivt\r\nökat från 25 %, har under de senaste månaderna varit\r\noförändrad.\r\nKorta   sjukfall.   Antalet   personer  som  varit\r\nsjukskrivna  kortare  tid  än  ett  halvår  minskade\r\nmellan  augusti  2002 och augusti 2003  med  22  800\r\npersoner, eller 23,8 %.\r\nLånga sjukfall.  Av  de  sjukskrivna  i  slutet av\r\naugusti 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än\r\n1 år. Det var samma antal som månaden innan  men  15\r\n100  fler  än  i  augusti  2002.  Vartannat pågående\r\nsjukfall  (50,4  %)  i slutet av augusti  2003  hade\r\npågått längre än 1 år.  Vid motsvarande tid 2002 var\r\nmotsvarande andel 41,7 %.  Av de långtidssjukskrivna\r\ni augusti 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män.\r\nSjukpenningdagar. Under årets  första  tio månader\r\nhar  antalet dagar med ersättning varit något  lägre\r\nän under  motsvarande  tid föregående år. Ersättning\r\nför  drygt  76 miljoner nettodagar  sjukpenning  har\r\nbetalats ut,  en  minskning  med  2,8 miljoner dagar\r\n(3,5 %) jämfört med föregående år.\r\nOhälsotalet.  Ohälsotalet i oktober  uppgick  till\r\n43,3 dagar, varav  16,9  dagar avsåg sjukpenning och\r\n26,4    sjukersättning/aktivitetsersättning    Sedan\r\noktober 2002  har  ohälsotalet  ökat  med 0,6 dagar.\r\nSjukpenningdelen minskade medan sjukersättningsdelen\r\nökade.\r\nSjukpenningkostnader.  Sedan juli 2003  har  varje\r\nmånad  haft  lägre kostnader  än  motsvarande  månad\r\nförra  året.  Kostnaderna   för   årets  första  tio\r\nmånader,    inklusive   kostnaderna   för    statlig\r\nålderspensionsavgift   (SÅP),   uppgick   till  37,8\r\nmiljarder kronor. Jämfört med motsvarande tid  förra\r\nåret  är  det  en  ökning med 0,3 %. Årets kostnader\r\nbedöms  inte  komma att  överstiga  kostnaderna  för\r\n2002.\r\nAktivitets- och sjukersättning omfattar nu 502 300\r\npersoner. Det är 19 400 personer eller 4,0 % fler än\r\nde  som hade förtidspension/sjukbidrag  för  ett  år\r\nsedan.  Ökningen  skall  bland annat ses i ljuset av\r\nförsäkringskassans  arbete   att   säkerställa   att\r\nenskilda  försäkrade  uppbär  rätt  förmån  och rätt\r\nersättning.\r\nHittills i år (10 november) har det tillkommit  61\r\n000 nya försäkrade i sjuk- och aktivitetsersättning,\r\nvilket  i  stort  motsvarar  nivån  för samma period\r\nförra året.\r\nKostnader   för  aktivitets-  och  sjukersättning.\r\nKostnaderna under  årets  första tio månader uppgick\r\ntill 48,7 miljarder kronor,  en  ökning  med  17,8 %\r\njämfört   med  förtidspension/sjukbidrag  samma  tid\r\nförra  året.  Dessa  värden  inkluderar  uppskattade\r\nkostnader för statlig ålderspensionsavgift (SÅP).\r\nTotala   kostnader.   Sjukförsäkringens  kostnader\r\n(inklusive SÅP) för sjukpenning  och aktivitets- och\r\nsjukersättning för de första tio månaderna  2003 kan\r\nberäknas  till  86,5  miljarder kronor vilket är  en\r\nökning med 7,5 miljarder  kronor eller 9,5 % jämfört\r\nmed motsvarande ersättningar och period år 2002.\r\nUtskottet  noterar  att  antalet   nettodagar  med\r\nsjukpenning  minskar och att det finns  indikationer\r\npå att kostnaderna  för  sjukskrivningarna är på väg\r\natt    vända.    Kostnaderna    för     sjuk-    och\r\naktivitetsersättning stiger dock, och de sammantagna\r\nkostnaderna  stiger  oroväckande.  Utvecklingen   på\r\nområdet är således fortfarande mycket allvarlig.\r\nUtskottet   konstaterar   dock   att   under  2003\r\npåbörjades och genomfördes på regeringens  initiativ\r\nflera  olika åtgärder på sjukförsäkringsområdet  för\r\natt minska ohälsan i arbetslivet. Inriktningen på de\r\nflesta  av  dessa  är  sådana  att  effekterna  inte\r\nomedelbart  kan  utläsas  utan de syftar till att på\r\nsikt  bidra  till  att  ohälsan   minskar.  Även  om\r\nregeringen   genomfört  flera  olika  åtgärder   mot\r\nohälsan som med  tiden  kan förväntas bidra till att\r\nmotverka  den  sammantagna   negativa  utvecklingen,\r\nanser utskottet att det är nödvändigt  med initiativ\r\ntill  ytterligare  åtgärder  för  att  det  uppsatta\r\nnationella  målet  för  sjukfrånvaro och aktivitets-\r\noch sjukersättning skall kunna nås till 2008.\r\nAv propositionen framgår att regeringen fortsätter\r\natt fullfölja arbetet med  åtgärder bl.a. inom ramen\r\nför  regeringens 11-punktsprogram.  Vidare  tar  man\r\ninitiativ  till  ytterligare  ett antal åtgärder som\r\nhar redovisats ovan.\r\nEnligt utskottets mening är såväl  inriktningen på\r\nregeringens  arbete  som dess omfattning  och  bredd\r\nsådant att det finns goda  skäl att anta att arbetet\r\npå  sikt kommer att ge önskat  resultat  i  form  av\r\nfärre   antal   sjukskrivna  och  färre  nybeviljade\r\naktivitets-  och sjukersättningar.  Utskottet  hyser\r\nsåledes goda förhoppningar  om att det av regeringen\r\nföreslagna målet kommer att uppnås  och  finner inte\r\nanledning att ändra eller komplettera detta.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf289  yrkandena  1 och 2, Sf287, Sf327  yrkande  4,\r\nSf358 yrkande 5 och Sf397 yrkande 6.\r\nBeträffande brister  i  statistiken gör RFV årliga\r\nenkätundersökningar hos försäkringskassorna om bl.a.\r\ndiagnoser som orsakar sjukskrivningar.  Vidare anger\r\nRFV  i  årsredovisningen för budgetåret 2002  att  i\r\ntakt med  att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste\r\nfem  åren  har  kraven  på  sjukförsäkringsstatistik\r\nvuxit.         Bristerna         i         nuvarande\r\nsjukförsäkringsstatistik försvårar möjligheterna att\r\ni grunden följa  sjukfrånvarons  utveckling och dess\r\nbestämningsfaktorer.             Det             nya\r\närendehanteringssystemet  för  sjukpenning  har dock\r\ngett  nya möjligheter att samla in uppgifter.  Sedan\r\nnovember  2002  är  det också möjligt att registrera\r\nuppgift om den försäkrades  diagnos och arbetsgivare\r\ni  sjukpenningärenden.  Den 1 december  2003  träder\r\nlagen   om   behandling   av  personuppgifter   inom\r\nsocialförsäkringens administration  i  kraft. Enligt\r\n25  § gäller att utan hinder av begränsningarna  för\r\nsökning  i lagen skall personuppgifter som rör hälsa\r\nfå     användas      som     urvalskriterium     vid\r\nsammanställningar   om   regeringen   har   meddelat\r\nföreskrifter om det. Motionsyrkande Sf358 yrkande 15\r\nfår därmed anses delvis tillgodosett.\r\nMed det anförda avslår utskottet motionsyrkandet i\r\nfråga.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:1\r\nSjukpenning  och rehabilitering  m.m.  Vidare\r\nbör riksdagen  anta regeringens lagförslag om\r\nfortsatt    lokal    försöksverksamhet    med\r\nfinansiell         samordning          mellan\r\nsocialförsäkring,  hälso-  och  sjukvård  och\r\nsocialtjänst   i   vissa   fall.  Därmed  bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning    till   anslaget   och   om\r\nförlängning  av ovannämnda  försöksverksamhet\r\nutan begränsningar.\r\nRiksdagen bör  även  avslå motionsyrkanden\r\nom  bl.a.  reform  av systemen  för  sjuklön,\r\ndifferentierade    arbetsgivaravgifter    för\r\nsmåföretag, steglös sjukpenningnivå, flexibel\r\nsjukpenning,  sjuk-  och  friskskrivningsrätt\r\nför sjukgymnaster, bildtelefon  till döva och\r\nandra                  rehabiliteringsfrågor,\r\nnärståendepenning   och  sjukpenninggrundande\r\ninkomst.\r\nJämför reservationerna nr 23 (v), 24-26 (kd),\r\n27 (m), 28 (c), 29 (kd,  c),  30 (m), 31 (kd)\r\noch 32 (fp).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas utgifter  för  sjukpenning,\r\nrehabilitering   och   närståendepenning   inklusive\r\nstatlig     ålderspensionsavgift.      Anslagsposten\r\nRehabilitering har fr.o.m. år 2003 delats  upp i två\r\nposter,    Rehabiliteringspenning    och    Köp   av\r\narbetslivsinriktade   rehabiliteringstjänster   m.m.\r\nFrån och med 2003 finns ytterligare en anslagspost -\r\nFörnyelse       av      den      arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.\r\n\r\nDen  1  januari 1992  infördes  en  sjuklöneperiod\r\ngenom lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL).\r\nEnligt SjLL  har  arbetstagare  fr.o.m. den 1 juli\r\n2003 under de första 21 dagarna av ett sjukfall rätt\r\ntill sjuklön från arbetsgivaren. Rätten till sjuklön\r\ngäller     fr.o.m.     den     första    dagen    av\r\nanställningstiden. Är den avtalade anställningstiden\r\nkortare  än  en  månad  inträder  dock  rätten  till\r\nsjuklön    endast    om    arbetstagaren   tillträtt\r\nanställningen   och  därefter  varit   anställd   14\r\nkalenderdagar, i princip i följd.\r\nFör den första  dagen  i  sjuklöneperioden betalas\r\ningen  ersättning (karensdag).  För  de  återstående\r\ndagarna behåller den anställde 80 % av lön och andra\r\nanställningsförmåner.\r\nAntalet karensdagar är begränsat till tio under en\r\ntolvmånadersperiod  (allmänt  högriskskydd).  För en\r\narbetstagare  som  lider  av  sjukdom  som kan antas\r\nmedföra  ett  större antal sjukperioder med  sjuklön\r\nunder  en tolvmånadersperiod  kan  försäkringskassan\r\nbesluta  om  s.k.  särskilt  högriskskydd.  Då utges\r\nsjuklön  för  första  dagen  och  arbetsgivaren  får\r\nersättning  från sjukförsäkringen. Vidare gäller ett\r\nutökat särskilt  högriskskydd  för  den  som  har en\r\nsjukdom  som  medför  risk för en eller flera längre\r\nsjukperioder  under  en tolvmånadersperiod.  Även  i\r\ndessa   fall  får  arbetsgivaren   ersättning   från\r\nsjukförsäkringen.  Däremot  utges  inte  sjuklön för\r\nkarensdag.\r\nI   samband   med   beslut   om   förlängning   av\r\nsjuklöneperioden  fr.o.m.  den  1 juli  2003 från 14\r\ntill 21 dagar beslutades även att det skulle införas\r\nett      obligatoriskt      högkostnadsskydd     mot\r\nsjuklönekostnader för arbetsgivare  som har en årlig\r\nlönesumma  som  högst uppgår till 160 prisbasbelopp.\r\nEftersom högkostnadsskyddet  aktualiserar  frågan om\r\ndet kan stå i strid med EG:s regler om statligt stöd\r\ntill  näringslivet,  vilken fråga för närvarande  är\r\nföremål  för  kommissionens   granskning,  skall  de\r\nföreslagna  reglerna  om  högkostnadsskydd  träda  i\r\nkraft den dag regeringen bestämmer men med verkan på\r\nsjukdomsfall  som  börjat efter  den  1  juli  2003.\r\nEftersom det inte kan  uteslutas  att  kommissionens\r\nprövning leder till att reglerna om högkostnadsskydd\r\nmåste  modifieras  i  något avseende, får regeringen\r\nföreskriva de begränsningar i rätten till ersättning\r\nför sjuklönekostnader som kan följa av EG-fördragets\r\nregler om statligt stöd.\r\nEfter sjuklöneperioden  utges  sjukpenning  enligt\r\nlagen  (1962:381)  om allmän försäkring (AFL). Sedan\r\nden 1 juli 2003 utgör sjukpenningen 80 % av 97  % av\r\nden  sjukpenninggrundande  inkomsten  (SGI),  vilket\r\nmotsvarar  77,6 %  av hel SGI. Om den sjukskrivne är\r\narbetslös kan dock sjukpenning  utgå  högst  med det\r\nbelopp   som  motsvarar  det  högsta  beloppet  inom\r\narbetslöshetsförsäkringen    (för   närvarande   521\r\nkr/dag). För den som inte omfattas  av  SjLL,  t.ex.\r\negenföretagare och uppdragstagare, utges sjukpenning\r\nenligt  AFL  från  sjukperiodens början. Sjukpenning\r\nutges dock inte för  den första dagen i sjukperioden\r\n(karensdag). Antalet karensdagar  är  begränsat till\r\nhögst tio under en tolvmånadersperiod.\r\nSGI  är  den  årliga  inkomst  i  pengar  som   en\r\nförsäkrad  kan  antas  komma att tills vidare få för\r\neget  arbete,  antingen som  arbetstagare  i  allmän\r\neller enskild tjänst  (inkomst av anställning) eller\r\npå annan grund (inkomst  av  annat  förvärvsarbete).\r\nFör  rätt till sjukpenning krävs att den  försäkrade\r\nhar en  SGI som uppgår till 24 % av prisbasbeloppet.\r\nVid beräkning  av  SGI  bortses  från  inkomster som\r\növerstiger 7,5 prisbasbelopp.\r\nFörsäkringskassan     har     sedan    1992    års\r\nrehabiliteringsreform ett ansvar  för  att  samordna\r\nsamhällets  resurser  för  att återge en sjukskriven\r\nperson möjlighet att förvärvsarbeta.\r\nRehabiliteringsersättning    utges   under   vissa\r\nförutsättningar när en försäkrad, vars arbetsförmåga\r\ntill  följd  av  sjukdom  är nedsatt  med  minst  en\r\nfjärdedel,    deltar    i    en   arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering. Rehabiliteringsersättning  består av\r\nrehabiliteringspenning,  som utges med 80 % av  SGI,\r\noch  ett  särskilt  bidrag. För  samverkan,  köp  av\r\narbetslivsinriktade   rehabiliteringstjänster    och\r\narbetstekniska  hjälpmedel  m.m.  avsätts  särskilda\r\nmedel.\r\nNärståendepenning  utges  enligt lagen (1988:1465)\r\nom ersättning och ledighet för  närståendevård  till\r\nden som avstår från förvärvsarbete för att vårda  en\r\nnärstående  svårt  sjuk person. Ersättning kan utges\r\näven om vården sker  på sjukvårdsinrättning. Antalet\r\nersättningsdagar  är begränsat  till  60  dagar  för\r\nvarje person som vårdas. Närståendepenning utges med\r\n80  %  av SGI och kan  utges  som  hel,  halv  eller\r\nfjärdedels förmån.\r\nEnligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet\r\nmed finansiell  samordning  mellan socialförsäkring,\r\nhälso-  och  sjukvård  och  socialtjänst   får,   om\r\nregeringen  medger  det,  en  försäkringskassa,  ett\r\nlandsting  och  en kommun, som har kommit överens om\r\ndet, bedriva sådan  försöksverksamhet  i  syfte  att\r\npröva  möjligheterna  till en effektivare användning\r\nav       tillgängliga       resurser       (Socsam).\r\nFörsöksverksamheten, som är begränsad till högst tio\r\nförsöksområden, startade den  1  juli 1994 och skall\r\navslutas senast vid utgången av 2003.\r\nSedan  den  1  januari  1998 får försäkringskassan\r\nträffa  överenskommelse med  kommun,  landsting  och\r\nlänsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en\r\neffektivare   användning  av  tillgängliga  resurser\r\n(Frisam). Från  och med den 1 januari 2003 får högst\r\n5  %  av  de beräknade  utgifterna  för  sjukpenning\r\nanvändas för denna samverkan.\r\nFrån och  med den 1 januari 2003 utges aktivitets-\r\neller sjukersättning  vid  långvarig  eller varaktig\r\nmedicinskt  grundad  nedsättning  av arbetsförmågan.\r\nDessa    förmåner,   som   har   ersatt   förmånerna\r\nförtidspension  och  sjukbidrag,  utgör  en  del  av\r\nsjukförsäkringen   och  utges  som  inkomstrelaterad\r\nförmån eller garantiersättning.  Frågor om sjuk- och\r\naktivitetsersättning  behandlas  nedan  i  avsnittet\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\nFrån  och  med  den 1 juli 2003 genomfördes  olika\r\nförändringar inom sjukförsäkringen  som  syftar till\r\natt  öka  hälsan  i arbetslivet. Bland annat  gäller\r\ndetta  åtgärder  för   att   öka   precisionen   vid\r\nsjukskrivning. Deltidssjukskrivning skall användas i\r\nökad   utsträckning.   De   medicinska   skälen  för\r\nsjukskrivning skall preciseras och tydliggöras. Fler\r\ns.k.   avstämningsmöten   skall  komma  till  stånd.\r\nFörsäkringskassan skall vid  behov kunna inhämta ett\r\nsärskilt  läkarutlåtande  för  att  kunna  bedöma  i\r\nvilken  utsträckning  den försäkrades  arbetsförmåga\r\nfortfarande är nedsatt.  De intygsskrivande läkarnas\r\nutbildning    i    försäkringsmedicin     förstärks.\r\nFörsäkringsläkarnas arbetsuppgifter skall preciseras\r\nytterligare,  varvid uppgifterna i ökad utsträckning\r\nskall inriktas  mot  mer  direkta  insatser  för att\r\nminska   sjukfrånvaron.   Dessutom   anställs   fler\r\nförsäkringsläkare  hos  försäkringskassorna  för att\r\nöka   kvaliteten  vid  den  medicinska  bedömningen.\r\nVidare   har   arbetsgivarens  skyldighet  att  göra\r\nrehabiliteringsutredningar                  skärpts.\r\nFörsäkringskassan  skall  även  senast  ett år efter\r\nsjukanmälningsdagen   ha   utrett   om   det   finns\r\nförutsättningar  för  att  ge  den  försäkrade sjuk-\r\neller    aktivitetsersättning    i    stället    för\r\nsjukpenning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att riksdagen  för\r\nbudgetåret 2004 till anslaget 19:1  Sjukpenning  och\r\nrehabilitering   m.m.   anvisar   ett  ramanslag  på\r\n44 424,4 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen  framhåller  i budgetpropositionen  att\r\nsjukfrånvaron   har   inneburit   en   mycket   hård\r\nbelastning    på    socialförsäkringssystemen    för\r\nsjukpenning och sjuk-  och  aktivitetsersättning. Om\r\ninte utvecklingen kan vändas  snart  kommer de ökade\r\nsamhällskostnaderna  för  ohälsan  att tränga  undan\r\nviktiga välfärdssatsningar.\r\nFör  det  framtida arbetets inriktning  -  förutom\r\nbl.a. en förstärkning  av de förebyggande insatserna\r\n-   krävs   både   nya   och  bättre   insatser   på\r\nrehabiliteringsområdet för att sjukskrivna, men även\r\npersoner      som      uppbär      sjuk-       eller\r\naktivitetsersättning,   skall   kunna   återgå  till\r\narbetslivet  i  högre  grad  än  vad  som har skett.\r\nAlltför  många är sjukskrivna alltför länge,  vilket\r\nofta leder  till  passivisering  och  beviljande  av\r\nsjuk-  eller  aktivitetsersättning. Det krävs därför\r\nen    ökad    satsning     på    arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringsinsatser så tidigt som möjligt.\r\nMålet   för   politikområde  19   Ersättning   vid\r\narbetsoförmåga  har  bl.a.  formulerats  så  att  en\r\nstörre andel av befolkningen i arbetsför ålder skall\r\nha förmågan att arbeta.  Detta  gäller i hög grad på\r\nrehabiliteringens     område.    För    att     mäta\r\nmåluppfyllelsen har RFV  satt upp riksmålet för 2002\r\natt  minst  65  %  av  dem  som  varit  föremål  för\r\nsamordnad    rehabilitering   ett    halvår    efter\r\navslutningstidpunkten skall ha en ökad arbetsförmåga\r\njämfört  med  vid  starttidpunkten.  Eftersom  denna\r\nandel har ökat  från  61  %  till  65 % är riksmålet\r\nuppfyllt. Andelen personer som fått del av samordnad\r\nrehabilitering  under  2002 har dock varit  relativt\r\nliten, eller ca 9 % av antalet  personer  som  varit\r\nsjukskrivna mer än 60 dagar.\r\nFörsäkringskassorna har möjlighet att med hjälp av\r\nsärskilt  avsatta  medel  köpa  de  utredningar  som\r\nbehövs  för att kassan skall kunna ta ställning till\r\nbl.a. behovet  av  rehabilitering. Trots att antalet\r\nlångtidssjukskrivna    och    därmed    behovet   av\r\nrehabilitering har ökat har dessa medel inte använts\r\nfullt  ut.  Under  2002  disponerades  drygt  1  025\r\nmiljoner  kronor för köp av rehabiliteringstjänster.\r\nVid årets slut  återstod  cirka 192 miljoner kronor.\r\nRegeringen    framhåller   att   detta    inte    är\r\ntillfredsställande.  Förutom  det faktum att alltför\r\nfå  personer  blivit  föremål  för  utredningar  har\r\nsituationen  också  inneburit att  producenterna  av\r\nsådana    tjänster    dragit     ned     på     sina\r\nutredningsresurser    till    följd   av   bristande\r\nefterfrågan på tjänsterna.\r\nDen fortsatta inriktningen på  politiken  är bl.a.\r\natt  fullfölja  arbetet med åtgärder inom ramen  för\r\n11-punktsprogrammet.\r\nBland annat skall  arbetet  fortsätta  med  att ta\r\nfram  ett  system  med  ekonomiska  drivkrafter  för\r\narbetsgivare  i  syfte  att minska sjukfrånvaron och\r\nsystemet  utformas så att  det  långsiktigt  stärker\r\nbåde företagande  och  individer  och därigenom hela\r\nsamhällsekonomin.    Det    skall    omfatta    hela\r\narbetsmarknaden     och    inriktningen    är    att\r\narbetsgivarna skall betala  en  del  av ersättningen\r\nvid   sjukdom  även  utöver  sjuklöneperioden.   Ett\r\nviktigt  komplement  till  ett system med ekonomiska\r\ndrivkrafter    skall    vara    ett    obligatoriskt\r\nhögkostnadsskydd för småföretag.\r\nSom  nämnts ovan måste politiken i högre  grad  än\r\ntidigare   även   inriktas   på   att  förstärka  de\r\nförebyggande  och rehabiliterande insatserna.  Bland\r\nannat kommer pågående  arbete  med  att  förnya  och\r\nutveckla  den  arbetslivsinriktade  rehabiliteringen\r\natt intensifieras under det närmaste året.\r\nEn viktig åtgärd innebär även den föreslagna lagen\r\nom finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet\r\n(prop.            2002/03:132).           Samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser  skall  således  komma  till\r\nstånd      mellan      allmän      försäkringskassa,\r\nlänsarbetsnämnd,  kommun och landsting.  Vidare  har\r\nregeringen  föreslagit   förlängning  i  tre  år  av\r\nförsöksverksamhet inom Socsam i vissa fall.\r\nRegeringen   anser   det  vidare   angeläget   att\r\nfortsatta     informationsinsatser     görs     till\r\narbetsgivare,      berörda      vårdgivarkategorier,\r\narbetstagarna  och allmänheten  bl.a.  för  att  öka\r\nmedvetenheten och  kunskaperna  om  sjukfrånvaro och\r\nsjukskrivning.\r\nDet  är också regeringens avsikt att  en  pågående\r\növersyn  av  administrationen  av socialförsäkringen\r\nsnabbt  skall kunna leda fram till  en  organisation\r\nsom blir  ett  effektivt  instrument  bl.a.  för att\r\nbryta den negativa ohälsotrenden.\r\nYtterligare  åtgärder  som  planeras av regeringen\r\nfinns  redovisade  ovan  i  avsnittet  Orsaker  till\r\nohälsan och mål för ökad hälsa i arbetslivet.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf366 yrkande\r\n11 att riksdagen beslutar att anvisa 11 250 miljoner\r\nkronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nI  samma  motion yrkande 1 liksom  även  i  motion\r\nSf289 yrkande 13 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett\r\nupphävande av  beslutet  att SGI skall multipliceras\r\nmed faktorn 0,97 vid beräkning av sjukpenning.\r\nI  motion Sf366 yrkande 2  begärs  att  SGI  skall\r\nberäknas  på  de  två  föregående årens inkomst. Ett\r\nlikalydande yrkande finns i motion Sf289 yrkande 14.\r\n\r\nVidare begärs i motionerna  Sf366  yrkandena 3 - 6\r\noch   Sf289   yrkandena   9,   11,  12  och  16  att\r\nersättningsnivån  i  sjukförsäkringen  skall  sänkas\r\ndels till 75 % av SGI  från  den  15  till  den  360\r\nsjukdagen,  dels  till  65  % av SGI fr.o.m. den 361\r\nsjukdagen.  Vidare  begärs att  en  andra  karensdag\r\ninförs    den   åttonde   sjukdagen.    Motionärerna\r\nframhåller   att   det   är   nödvändigt   att  höja\r\nsjälvrisken  i  sjukförsäkringen och att den  ökande\r\nförtidspensioneringen     måste    stoppas.    Någon\r\nautomatisk prövning av rätten  till  aktivitets- och\r\nsjukersättning skall således inte göras inom ett års\r\nsjukskrivning.   Därtill   krävs   att   den  tredje\r\nsjuklöneveckan  avskaffas.  Motionärerna  anser  att\r\ninförandet   av   denna  har  samma  effekt  som  en\r\nskattehöjning  och  att   den  dessutom  medför  att\r\narbetsgivare  blir ännu mer  återhållsamma  med  att\r\nanställa arbetskraft  i  allmänhet  och personer med\r\nhögre risk att bli sjuka i synnerhet\r\nI   motion   Sf366   begärs   i   yrkande   7  ett\r\ntillkännagivande  om  att sjukskrivningarna på grund\r\nav trafikolyckor skall  överföras  från den allmänna\r\nsjukförsäkringen      till     den     obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen.\r\nVidare  begärs  i  motion   Sf289  yrkande  3  ett\r\ntillkännagivande  om ändringar i  AFL.  Motionärerna\r\nframhåller att sjukdom skall bedömas \"i enlighet med\r\nvetenskap  och  beprövad  erfarenhet\"  i  syfte  att\r\nsjukskrivning endast  skall  tillåtas  vid  sjukdom.\r\nVidare  skall  skyldighet  för  den  sjukskrivne att\r\nintyga     nedsatt     arbetsförmåga    återinföras.\r\nDeltidssjukskrivning bör  även  göras  mer flexibel.\r\nDet   bör   således  vara  möjligt  att  bl.a.  vara\r\nsjukskriven endast  en  timme  om  dagen, från vissa\r\narbetsuppgifter eller genom att vara  på  jobbet  på\r\nheltid  men  med halv arbetstakt. I yrkande 8 begärs\r\nett    tillkännagivande     om     en    förtydligad\r\nansvarsfördelning  för rehabilitering.  Motionärerna\r\nanser att försäkringskassan  skall  ha  ansvaret för\r\natt en rehabiliteringsutredning initieras och kommer\r\ntill stånd.\r\nI motion So503 av Cristina Husmark Pehrsson  m.fl.\r\n(m)  begärs  i  yrkande  2  ett  beslut  om att låta\r\nförsäkringskassorna    köpa    vård.    Motionärerna\r\nframhåller  att  särskilda  medel  avsätts  för  att\r\npåskynda försäkringskassans rehabiliteringsinsatser.\r\nKöp  av  rehabiliteringsinsatser  bör  därvid  kunna\r\ngöras   från   olika   sjukvårdshuvudmän  samt  från\r\nvårdgivare utomlands.\r\nSlutligen begär Sten Tolgfors  m.fl.  (m) i motion\r\nSf405 yrkande 6 att de pågående Socsamförsöken skall\r\nges  möjlighet  att fortsätta i ytterligare  tre  år\r\nutan begränsningar.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motionerna Fi240  yrkande  19  i denna del av Lars\r\nLeijonborg  m.fl.  (fp) och Sf359 yrkande  2  av  Bo\r\nKönberg m.fl. (fp) begärs att riksdagen beslutar att\r\nanvisa  2  590  miljoner   kronor   mindre   än  vad\r\nregeringen föreslagit.\r\n\r\nI  motion  Sf358  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp)\r\nbegärs  i  yrkandena  1,  2,  8-11  och 13 följande.\r\nRegeringen  måste  vidta  åtgärder  mot missbruk  av\r\nsjukförsäkringen i form av att ett med  gällande lag\r\noförenligt  sjukdomsbegrepp används i tillämpningen.\r\nSjukdomsbegreppet    har    förskjutits    så    att\r\nsjukförsäkringen  har  kommit  att  användas i annat\r\nsyfte än den är avsedd för. Vidare skall beslutet om\r\ninförandet  av  den  tredje sjuklöneveckan  upphävas\r\nfr.o.m.  den  1  januari  2004.  Beslutet  motverkar\r\nnyanställningar,  försvårar  för  dem  som  är  lite\r\nsvagare på arbetsmarknaden  att  bli  anställda  och\r\nökar de direkta kostnaderna för företagen. Samtidigt\r\nfinns  det  inget  som  talar  för  att  den  totala\r\nsjukfrånvaron     påverkas    nämnvärt.    Det    är\r\nlångtidssjukskrivning  och övergång i sjukersättning\r\nsom  är  det stora problemet.  Regeringen  bör  även\r\nåterkomma       med       förslag       om       att\r\nrehabiliteringsersättning  skall  kunna  utgå  under\r\nlängre  tid än 12 månader. En rehabiliteringsgaranti\r\nskall införas  så  att  alla sjukskrivningar som kan\r\nbli  långvariga  snabbt  leder   till   prövning  av\r\nrehabiliteringsbehovet av en annan läkare än den som\r\nförst  sjukskrev.  De  beslutade  skärpta kraven  på\r\nmedicinskt  underlag  för  heltidssjukskrivning  bör\r\näven komma till uttryck i AFL.  Vidare bör en allmän\r\ngenomgång  av  lagar, föreskrifter  m.m.  göras  med\r\navseende på intygsskrivandet  och  med inriktning på\r\natt detta skall innebära medicinska  bedömningar  av\r\nvad som bäst kan leda till tillfrisknande. Slutligen\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  begränsning  av\r\nbehörigheten    för     en     läkare    med    viss\r\nspecialistutbildning att för längre tids sjukpenning\r\nskriva sjukintyg som grundas på  diagnoser  inom  en\r\nannan medicinsk specialitet.\r\nI  motion  So505  av  Kerstin Heinemann m.fl. (fp)\r\nbegärs i yrkande 2 att närståendepenning  från den 1\r\njanuari  2004 skall kunna betalas ut i upp till  120\r\ndagar.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf397 yrkande 33\r\ni denna del  att riksdagen beslutar att anvisa 3 070\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nI samma motion  yrkande  15  liksom  även i motion\r\nA308 yrkande 8 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs\r\natt   en   ny  rehabiliteringsförsäkring  införs   i\r\nenlighet med  den  modell som föreslagits av Gerhard\r\nLarsson i utredningsbetänkandet SOU 2000:78, och med\r\nen   offentlig   aktör.   Motionärerna   anser   att\r\nrehabiliteringen har  varit  eftersatt  och föreslår\r\ndärför  att  den  nya rehabiliteringsförsäkringen  i\r\nalla  väsentliga  huvuddrag  genomförs  från  den  1\r\njanuari 2004 med en utbyggnad den 1 januari 2005. En\r\nökad totalkostnad under  det  första  året  reformen\r\ngenomförs balanseras åren därefter med en nettovinst\r\ni  form  av  lägre utbetalningar av sjukpenning  och\r\nförtidspension.\r\nI motion Sf397  yrkande   4, 5, 16, 26, 28, 29 och\r\n31  begärs  att regeringen påbörjar  det  nödvändiga\r\nlagstiftningsarbete som krävs för att införa den nya\r\nrehabiliteringsförsäkringen.   Vidare   begärs   att\r\nregeln  om  att  en  rehabiliteringsutredning alltid\r\nskall göras av arbetsgivarna  upphör till förmån för\r\ninförandet  av rehabiliteringsförsäkringen.  Därtill\r\nbegärs   ett   upphörande    av    regeln   om   att\r\nförsäkringskassan  regelmässigt inom  ett  år  skall\r\nutreda om sjukpenning  skall övergå till sjuk- eller\r\naktivitetsersättning.   Motionärerna    anför    att\r\nregeringens  förslag  riskerar  att  leda  till  att\r\nsjukpenning  rutinmässigt  övergår  till sjuk- eller\r\naktivitetsersättning efter ett år i stället  för att\r\nfokus läggs på rehabiliteringsinsatser. Motionärerna\r\nanser   även   att   ytterligare  en  karensdag  med\r\nbibehållet högriskskydd  på  10 dagar skall införas.\r\nArbetsgivaravgiften skall i stället  höjas något för\r\nföretagen.  Vidare  begärs  att  ersättningsnivån  i\r\nsjukförsäkringen höjs till 80 % och att SGI beräknas\r\npå ett genomsnitt av de senaste två årens inkomster.\r\nSkattepliktiga   förmåner   samt  semesterersättning\r\nskall  även vara SGI-grundande.  En  ny  modell  för\r\ntrafikförsäkringen   bör  införas  som  innebär  att\r\nsamtliga   personskadekostnader    i   samband   med\r\ntrafikolyckor  förs över från sjukförsäkringen  till\r\ntrafikförsäkringen från och med den 1 juni 2004.\r\nSlutligen begärs  i  motion  Sf397  yrkande  3 att\r\nsjuklöneperioden för arbetsgivarna skall återgå till\r\n14   dagar.   Motionärerna   menar  att  det  saknas\r\nforskning   som   tyder   på   att   ett    utvidgat\r\narbetsgivaransvar  har  någon  som  helst effekt  på\r\nsjuktalen.  Likalydande  yrkanden  har framställs  i\r\nmotionerna N412 av Alf Svensson m.fl.  (kd)  yrkande\r\n20,  A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande  7,\r\nA309 av  Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande 10 samt\r\nN346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 11.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson  m.fl.  (c)  begär  i motion Sf389\r\nyrkande  1  i  denna del att riksdagen beslutar  att\r\nanvisa  6  332  miljoner   kronor   mindre   än  vad\r\nregeringen   föreslagit.   Motionärerna   framhåller\r\nminskade   sjukpenningkostnader  med  anledning   av\r\nsatsningar  på   rehabilitering   och  en  historisk\r\nberäkning av den sjukpenninggrundande  inkomsten.  I\r\nsamma  motion yrkande 2 begärs att av anslaget skall\r\n3,3     miljarder      kronor      användas     till\r\nrehabiliteringsersättning   och  rehabiliteringsstöd\r\noch   i   motsvarande   grad   skall    medlen   för\r\nsjukpenningen minskas.\r\n\r\nI Sf389 yrkande 3 begärs att av anslaget skall 500\r\nmiljoner  kronor  avsättas för finansiell samordning\r\noch för rehabiliteringsinsatser  m.m.  i  syfte  att\r\nförstärka   arbetet   kring   personer   med  social\r\nutslagningsproblematik såsom hemlösa, psykiskt sjuka\r\nsamt  personer  med alkohol- och drogberoende.  Även\r\nKenneth Johansson  m.fl.  (c)  begär  i motion So637\r\nyrkande 2 att 500 miljoner kronor inom utgiftsområde\r\n10  skall  reserveras  för  deltagande  i finansiell\r\nsamordning för rehabilitering av psykiskt sjuka.\r\nI motion Sf327 begär Birgitta Carlsson m.fl. (c) i\r\nyrkande 3 att en grundnivå införs i sjukpenningen om\r\n200   kr   per  dag.  I  yrkande  8  begärs  att  en\r\nrehabiliteringsgaranti    införs.    En   preliminär\r\nrehabiliteringsplan skall normalt föreligga inom sex\r\nveckor efter sjukskrivningen. Även i motion So497 av\r\nKenneth Johansson m.fl. (c) yrkande 4  begärs att en\r\nrehabiliteringsgaranti införs.\r\nVidare  begärs i motion Sf327 yrkande 12  att  den\r\nsjukskrivne  skall  undersökas  av försäkringsläkare\r\nefter  omkring  fyra  veckor.  I  yrkande  9  begärs\r\ninförande av en rehabiliteringslots.  Innebörden  är\r\natt   efter   sex  veckors  sjukskrivning  skall  en\r\nkontaktperson  samordna   rehabiliteringsinsatserna,\r\nlotsa den enskilde mellan olika  aktörer och ansvara\r\nför att rehabiliteringsplanen fullföljs.  I  yrkande\r\n10    begärs    att    en   rehabpeng   införs.   Om\r\nrehabiliteringsgarantin   inte  uppfylls  skall  den\r\nsjukskrivne ha möjlighet att få kostnadsteckning för\r\nrelevanta rehabiliteringstjänster från t.ex. privata\r\naktörer. Sjukskrivna skall  också  ha  möjlighet att\r\nefter ansökan förfoga över vissa resurser för köp av\r\nrehabiliteringstjänster.  Beträffande  företag   med\r\nfärre  än 15 anställda begärs i yrkande 11 att dessa\r\nskall befrias  från  skyldigheten  att  genomföra en\r\nrehabiliteringsutredning. Vidare begärs i yrkande 14\r\nett tillkännagivande att karensdagen skall  motsvara\r\nen hel dag oavsett vid vilken tidpunkt på dagen  som\r\nsjukskrivningen  inleds.  Slutligen begärs i yrkande\r\n16    ett   tillkännagivande   om    att    adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder  även  skall riktas till dem\r\nsom har sjuk- och aktivitetsersättning.\r\nI  motionerna  N329  av  Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande  16,  N348  av  Viviann   Gerdin  och  Roger\r\nTiefensee  (c)  yrkande   5  och  Sf353   av  Annika\r\nQarlsson  och  Birgitta  Carlsson (c) begärs att  en\r\nsjuklönemodell         med         storleksrelaterat\r\narbetsgivaransvar införs. Motionärerna anser att det\r\när  antalet anställda som skall avgöra  omfattningen\r\nav detta ansvar. Detta efter principen att t.ex. fem\r\nanställda  motsvarar  fem sjuklönedagar per anställd\r\nupp  till  maximalt  30 dagar.  Genom  en  likformig\r\nnedsättning av arbetsgivaravgifterna  kommer en viss\r\növerkompensation att ges åt småföretagare.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nArbetsgivarnas kostnadsansvar\r\n\r\nClaes  Västerteg  (c)  begär  i  motion  Sf227   ett\r\ntillkännagivande  om  att  arbetsgivare  inte  skall\r\nbetala sjuklön vid sjukskrivning på grund av olyckor\r\ni    samband    med   idrottsutövande   och   övriga\r\nfritidsaktiviteter.  Sjuklön  skall  bara  utges vid\r\nordinär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro.\r\n\r\nI  motion  Sf240 av Barbro Feltzing (mp) begärs  i\r\nyrkande 1 ett  tillkännagivande  om  att låta utreda\r\nmöjligheten           till           differentierade\r\nsjukförsäkringsavgifter för småföretag som ett led i\r\narbetet  med att få ned ohälsotalet. Differentierade\r\navgifter bör kunna användas både som ett slags bonus\r\ntill företagen  för deras låga antal sjukskrivna och\r\nsom en uppmuntran  till  arbetsmiljöförbättringar. I\r\nsamma motion yrkande 2 begärs  ett  tillkännagivande\r\nom en utredning om lägre sjukförsäkringsavgifter för\r\nsmåföretag.      Småföretagens     kostnader     för\r\nsjukfrånvaron  är enligt  motionären  två  till  tre\r\ngånger högre i procent  räknat  av lönesumman än för\r\nde större företagen.\r\nI motion Sf289 av Bo Lundgren m.fl.  (m)  begärs i\r\nyrkande    10    ett    tillkännagivande    om   att\r\navtalslösningar som innebär ersättning över en  viss\r\nnivå  skall kunna medföra att arbetsgivaren får bära\r\nhela  sjukpenningkostnaden.  Beträffande  incitament\r\nför arbetsgivare att minska sjukfrånvaron kritiserar\r\nmotionärerna  i  yrkande  17 det förhållandet att de\r\narbetsgivare som har störst  behov  av  att  påverka\r\nsjukfrånvaron,  dvs.  kommunerna,  skyddas  från  de\r\nökade   incitamenten  genom  särskilda  statsbidrag.\r\nSlutligen   begär  motionärerna  i  yrkande  21  ett\r\ntillkännagivande  om  att  låta  utreda  förslag  om\r\nförändrad  sjukförsäkring  från  Svenskt Näringsliv,\r\nReforminstitutet och Företagarna. De olika förslagen\r\navser  privat  försäkring genom arbetsgivaren,  s.k.\r\nfriskpeng  respektive  sjuklöneansvar  som  varierar\r\nefter antalet anställda på företaget.\r\nHolger Gustafsson  m.fl.  (kd,  m)  begär i motion\r\nSf381 ett tillkännagivande om att reformera systemen\r\nför  sjuklön  och sjukpenning i linje med  förslaget\r\n\"Sjuklön efter storlek\". Förslaget innebär bl.a. att\r\nvarje  arbetsgivare   skall  ansvara  för  så  många\r\nsjuklönedagar  per år och  anställd  som  det  finns\r\nanställda i verksamheten. Vidare skall arbetsgivaren\r\nbetala   sjukförsäkringsavgift   efter   hur   många\r\nsjuklönedagar  som  verksamheten bär. Fler dagar ger\r\nen lägre avgift. Arbetsgivaren  kan  dock  välja att\r\nansvara  för  fler  dagar  än  vad antalet anställda\r\nmotiverar och får då en sänkt avgift.\r\n\r\nSjukförsäkringsfrågor\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion  Sf397 yrkandena\r\n20-22  och 27 olika tillkännagivanden.  Motionärerna\r\nanser att  eftersom  en  förskjutning av attityderna\r\ntill  bl.a.  sjukförsäkringen   synes  ha  skett  är\r\ninformation    om   försäkringens   syfte    viktig.\r\nMotionärerna  framhåller  även  att  det  är  mycket\r\nviktigt      att      precisionen       ökar       i\r\nsjukskrivningsprocessen,  inte  minst  för  att  den\r\nenskilde    skall    få   adekvat   behandling   och\r\nrehabilitering. Sjukskrivningen måste bedömas ur ett\r\nhelhetsperspektiv  och  den  intygslämnande  läkaren\r\nmåste så långt möjligt undvika heltidssjukskrivning.\r\nVidare  bör en tydligare  koppling  mellan  läkarnas\r\nsjukskrivning     och    kostnadsansvaret    finnas.\r\nMotionärerna anser  slutligen att en individanpassad\r\nersättning mellan 25  och  100  % i sjukförsäkringen\r\nbör införas och en regeländring göras  så  att vissa\r\nanställda   inte   missgynnas   av   den   nuvarande\r\nbestämmelsen om karensdag.\r\n\r\nI motion Sf207 av Marietta de Pourbaix-Lundin  (m)\r\nbegärs    ett   tillkännagivande   om   en   steglös\r\nsjukpenningnivå.\r\nHelene Petersson  och Margareta Sandgren (s) begär\r\ni sin motion Sf223 ett tillkännagivande om möjlighet\r\ntill  sjukskrivning  på   vilken   nivå  som  helst.\r\nMotionärerna  menar  att sådan sjukskrivning  bättre\r\nanpassas till den sjukskrivnes behov.\r\nÄven Inger Lundberg m.fl. (s) begär i motion Sf228\r\nett    tillkännagivande    om     utformningen    av\r\nsjukpenningen. Hon anser att det finns goda skäl för\r\natt öppna en möjlighet till sjukskrivning  också  på\r\nt.ex.  40  eller 60 % och särskilt för människor som\r\när på väg tillbaka till arbetsmarknaden.\r\nI motion Sf345 av Helena Bargholtz (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  deltidssjukskrivning  bör\r\nkunna  innebära  möjlighet att arbeta fullt ut under\r\nen tid för att sedan få en återhämtningsperiod osv.\r\nFlera motionärer  har  begärt tillkännagivanden om\r\nsjukskrivningar som är föranledda av operationer som\r\ninte är betingade av medicinska  skäl. Tina Acketoft\r\n(fp)   anser   i   motion  Sf237  att  rätten   till\r\nsjukpenning och sjuklön endast skall avse tillfällig\r\narbetsoförmåga av sjukdomskaraktär  efter  medicinsk\r\nbedömning.  Sjukpenning skall således inte utgå  vid\r\ningrepp   av   icke   medicinsk   art,   t.ex.   vid\r\nskönhetsoperationer.  Även Nina Lundström och Martin\r\nAndreasson (fp) anser i motion Sf262 att sjukpenning\r\ninte bör utgå vid sådana  operationer.  Rolf  Olsson\r\nm.fl. (v) anser i motion So416 yrkande 2 att RFV bör\r\ngöra analys av sjukskrivningar som är föranledda  av\r\nestetisk intimkirurgi.\r\nMartin  Andreasson  (fp)  begär i motion Sf312 ett\r\ntillkännagivande om att de som  kombinerar två eller\r\nflera   deltidsanställningar   kan   bli   orättvist\r\nbehandlade genom att få fler karensdagar än andra.\r\nI flera motioner begärs tillkännagivanden om sjuk-\r\noch  friskskrivningsrätt  för sjukgymnaster.  Ingrid\r\nBurman m.fl. (v) anser i motion  So312 yrkande 1 att\r\nett projekt med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster\r\nav    patienter   med   långvariga   problem    från\r\nrörelseapparaten  bör  initieras. Även Carina Moberg\r\n(s)  begär  i  motion  Sf336   yrkande   1   att  en\r\nförsöksverksamhet  med  rätt  för  sjukgymnaster att\r\nutfärda intyg om sjukskrivning inleds. Vidare begärs\r\ni samma motion yrkande 2 att frågan om sjukgymnaster\r\nskall  kunna  utföra sjuk- och friskskrivningar  bör\r\nutredas. Motionären anser detta vara rimligt i vissa\r\nfall, främst vid  belastnings-  och stressrelaterade\r\nbesvär från rörelseapparaten. Slutligen  anser  Anna\r\nLilliehöök  och  Anita  Sidén (m) i motion Sf363 att\r\nsjukgymnaster bör ges rätt  att  friskskriva  så att\r\ndetta kan ske så snart som möjligt.\r\nI  motion  Sf355  av  Mia  Franzén  (fp) yrkande 2\r\nbegärs      ett      tillkännagivande     om     att\r\nsjukdomsdiagnoserna    inom    psykiatrin    behöver\r\ndefinieras  och att läkarunderlagen  måste  bli  mer\r\nlikvärdiga och  informativa.  Motionären  anför  att\r\nbegreppsanvändningen    inom    psykiatrin   behöver\r\nrenodlas  för  att  få  ökad  förståelse  och  färre\r\nmissförstånd mellan framför allt  försäkringskassan,\r\narbetsgivaren och sjukvården men även  mellan  dessa\r\naktörer och den sjukskrivne.\r\nI motion Sf374 av Lennart Axelsson (s) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att konsekvenserna som uppstår\r\nvid   retroaktiva  lönepåslag   bör   uppmärksammas.\r\nMotionären    menar   att   även   sjukskrivna   och\r\nföräldralediga bör få del av retroaktiva lönepåslag.\r\nI flerpartimotionen Sf386 av Annika Qarlsson m.fl.\r\n(c, m, fp, kd)  begärs  ett  tillkännagivande om att\r\nreformera sjukförsäkringen så att den försäkrade som\r\nhåller   nere  sin  sjukfrånvaro  belönas   med   en\r\nfriskbonus i form av ett skatteavdrag.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nI motion So409  av  Cristina  Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande  om vård\r\ni   tid   och   snar   rehabilitering.  Motionärerna\r\nframhåller att det vanligtvis  är  mycket  billigare\r\natt  erbjuda  rehabilitering omedelbart än att  låta\r\nmänniskor vänta.\r\n\r\nVidare begärs  i motion Sf327 av Birgitta Carlsson\r\nm.fl.  (c)  yrkande   5   ett   tillkännagivande  om\r\nkvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet.  Motionärerna\r\nframhåller   att   kunskapen  är  sämre  vad  gäller\r\nprevention,   rehabilitering   och   behandling   av\r\nkvinnors  ohälsa   och   att   det  kan  bidra  till\r\nutslagning eller längre sjukskrivningar  än  vad som\r\nannars skulle vara möjligt.\r\nCarl-Axel  Johansson (m) begär i motion Sf203  ett\r\ntillkännagivande     om     att    sjukförsäkrings-,\r\narbetsmarknads-     och    arbetsskadeavgiften     i\r\narbetsgivaravgifterna   bör   slås  samman  till  en\r\nrehabiliteringsavgift  och  utgöra  grunden  för  en\r\nrehabiliteringsförsäkring med  försäkringsbolag  som\r\nförsäkringsgivare.\r\nVidare  begär  Carl-Axel  Johansson  (m)  i motion\r\nSf204 ett tillkännagivande om läkarintygets framtida\r\nroll   i   rehabiliteringen.  Motionären  anser  att\r\nläkarintyg inte  skall  behöva företes för rätt till\r\nsjukpenning vid långa sjukfall  där avstämningsmöten\r\ninletts och den sjukskrivne har flera  orsaker  till\r\nsin arbetsoförmåga utöver de medicinska.\r\nJan   Ertsborn  (fp)  begär  i  motion  Sf216  ett\r\ntillkännagivande   om   regelförändringar   så   att\r\nstatliga    medel    hos   försäkringskassorna   och\r\narbetsförmedlingarna kan  användas  till  att stödja\r\nden  verksamhet  med rehabilitering av långtidssjuka\r\nsom pågår på Fontänhusen i Sverige.\r\nÄven  i  motion Sf241  av  Birgitta  Carlsson  och\r\nBirgitta Sellén  (c)  begärs ett tillkännagivande om\r\natt   medel   för   rehabilitering    av    psykiskt\r\nlångtidssjuka  skall  kunna  användas för att starta\r\noch    driva   fler   klubbhus   enligt    Fountain-\r\nhousemodellen i Sverige. De klubbhus som redan finns\r\ni Sverige  har  enligt  motionärerna lyckats väl med\r\nrehabilitering av denna grupp.\r\nAnnika Qarlsson och Lars-Ivar  Ericson (c) begär i\r\nmotion Sf220 ett tillkännagivande  om att regeringen\r\nutvidgar rehabiliteringsbegreppet till att innefatta\r\nbåde   social,   medicinsk   och  arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.  Rehabilitering  skall  ses  ur  ett\r\nlivslångt   perspektiv    och    inte    bara   vara\r\nyrkesinriktad.\r\nÄven  Sven  Brus  (kd)  begär  i motion Sf258  ett\r\ntillkännagivande        med       innebörd       att\r\nrehabiliteringsbegreppet   ges   en  definition  som\r\ninnefattar     både     social,    medicinsk     och\r\narbetslivsinriktad rehabilitering. De som i dag står\r\nutanför arbetsmarknaden skall  således ha samma rätt\r\ntill insatser som övriga medborgare.\r\nI motion Sf250 av Billy Gustafsson  (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  det bör vara möjligt  att\r\nuppbära  både  partiell  sjukpenning  och  partiellt\r\naktivitetsstöd.\r\nMikael  Odenberg  (m) begär  i  motion  Sf260  ett\r\ntillkännagivande om möjlighet  för försäkringskassan\r\natt  direktfinansiera  medicinsk rehabilitering  för\r\nsjukskrivna där den snabbast finns att tillgå.\r\nI motion Sf270 av Chatrine  Pålsson  och Sven Brus\r\n(kd) begärs ett tillkännagivande om att  inrätta  en\r\ndelegation  mot  stress och utbrändhet. Motionärerna\r\nanser  att  det  finns  behov  av  att  föra  samman\r\npersoner som har kunskap  om stress och utbrändhet i\r\nen delegation.\r\nI  motion Sf330 av Allan Widman  (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om att skapa ekonomiska incitament\r\nför arbetsgivarna att  återfå  långtidssjukskrivna i\r\narbete.   Arbetsgivaren   bör   premieras    om   en\r\nlångtidssjuk kan fås att återgå i arbete.\r\nBirgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c) begär  i\r\nmotion  Sf335  ett tillkännagivande om att tillsätta\r\nen arbetsgrupp med  uppgift  att  bl.a.  lägga  fram\r\nförslag  i  syfte  att  minska  ohälsan  på grund av\r\nsjukdomar i rörelseorganen.\r\nMia  Franzén  (fp) begär i motion Sf355 yrkande  6\r\nett tillkännagivande  om  att  försäkringskassan bör\r\nerbjuda  rehabilitering även för  dem  med  psykiska\r\nbesvär.   Samtalsterapi    skall   finnas   som   en\r\nrehabiliteringsinsats.  I  samma  motion  yrkande  7\r\nbegär motionären ett tillkännagivande om att den som\r\när långtidssjukskriven på grund  av  psykiska besvär\r\noch arbetslös i större utsträckning än  i  dag skall\r\nerbjudas rehabiliteringsinsatser för själen.\r\nI motion Sf370 av Siw Wittgren-Ahl (s) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  den  s.k.  steg-för-steg-\r\nmodellen i praktiken innebär att många  som på grund\r\nav  sjukdom  inte  kan fortsätta i sitt arbete  inte\r\nkommer     i     fråga     för    arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.\r\nI  motion  Sf376 av Louise Malmström  och  Fredrik\r\nOlovsson  (s) begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\npröva möjligheten  att  för  långtidssjukskrivna öka\r\nmöjligheterna  till  utbildning   som   ett   led  i\r\nrehabiliteringen  för  att  snabbare kunna återvända\r\ntill arbetslivet.\r\nMajléne Westerlund Panke m.fl.  (s) begär i motion\r\nSf399 yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om en ökad\r\nutvecklad  samverkan  mellan arbetsförmedlingen  och\r\nförsäkringskassorna vad  avser  sjuka arbetslösa och\r\näven   andra  parter  och  om  att  minska   antalet\r\nlångtidssjukskrivningar.  Motionärerna anför att det\r\nbehövs      en      omfattande     förnyelse      av\r\nrehabiliteringsverksamheten    där    den   enskilde\r\ntydligare sätts i centrum.\r\nI  motion  Sf361  av  Anne  Marie Brodén och  Lena\r\nAdelsohn  Liljeroth (m) begärs ett  tillkännagivande\r\nom att alla  döva som förvärvsarbetar skall kunna få\r\nbildtelefon   som    arbetshjälpmedel.   Likalydande\r\nyrkanden finns i motionerna  So212  av  Marietta  de\r\nPoubaix-Lundin (m) och Sf377 av Nils-Göran Holmqvist\r\n(s).  Motionärerna  anför att en åtgärd som ger döva\r\nmöjlighet att kommunicera  på  sitt  modersmål måste\r\nanses bidra till att förebygga ohälsa som exempelvis\r\nstress och utbrändhet hos döva.\r\nHeli   Berg   (fp)   begär  i  motion  Sf238   ett\r\ntillkännagivande   om  ersättning   för   utbildning\r\ntillsammans  med  ledarhund.   En   väl   fungerande\r\nledarhund   är   ofta   en   förutsättning  för  den\r\nsynskadade att kunna fungera i arbetslivet, såväl på\r\narbetsplatsen som under resor till och från arbetet.\r\nFör   detta   krävs  en  bra  grundutbildning   samt\r\nåterkommande  vidareutbildningar.   Det   är  därför\r\nrimligt  att  den  enskilde  för  dessa utbildningar\r\nskall vara berättigad till ledighet  och  ersättning\r\nmotsvarande exempelvis sjukpenningen.\r\nAnne Marie Brodén (m) begär i motion So644 yrkande\r\n2 ett tillkännagivande om att en avgränsad del av de\r\nanslagna   medlen  till  rehabiliterande  verksamhet\r\nanvänds  för   stöd   till  försöksverksamheter  med\r\nmedicinska hälsoklubbar, s.k. Medical Health Clubs.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nI  motion  So505  av Kerstin  Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs  i  yrkande 3  ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  återkommer   med  förslag  till  vidgade\r\nmöjligheter att få närståendepenning i form av lägre\r\nkrav på den närståendes sjukdom  och  en vidgning av\r\nden berättigade kretsen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   redovisar   i  de  olika  avsnitten   om\r\narbetsgivarnas                       kostnadsansvar,\r\nsjukpenningförsäkringen, rehabilitering m.fl. frågor\r\ndels  skälen för utskottets ställningstaganden  till\r\nmotionsyrkanden     som     har     betydelse    för\r\nmedelsanvisningen,          dels          utskottets\r\nställningstaganden   till   övriga  motionsyrkanden.\r\nUtskottets ställningstaganden  till  motionsyrkanden\r\nmed  betydelse  för  medelsanvisningen  liksom  till\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning  redovisas\r\nnedan i avsnittet  Förslag  rörande  medelsanvisning\r\ntill anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nArbetsgivarnas kostnadsansvar m.m.\r\n\r\nRegeringen  framhåller  i  budgetpropositionen   att\r\narbetet  med  att  ta fram ett system med ekonomiska\r\ndrivkrafter  för arbetsgivare  i  syfte  att  minska\r\nsjukfrånvaron  skall fortsätta och systemet utformas\r\nså att det långsiktigt  stärker både företagande och\r\nindivider och därigenom hela  samhällsekonomin.  Det\r\nskall omfatta hela arbetsmarknaden, och inriktningen\r\när   att   arbetsgivarna  skall  betala  en  del  av\r\nersättningen     vid     sjukdom     även     utöver\r\nsjuklöneperioden.   Särskild   uppmärksamhet   måste\r\nriktas mot de grupper som redan i dag har svårt  att\r\nkomma in på arbetsmarknaden så att en ökad selektion\r\ninte  uppstår  på denna. Ett viktigt komplement till\r\nett system med ekonomiska drivkrafter skall vara ett\r\nobligatoriskt högkostnadsskydd för småföretag.\r\n\r\nEnligt utskottets  mening  är  det viktigt att det\r\nfinns  ekonomiska  drivkrafter för arbetsgivare  att\r\ngenom        förebyggande        insatser        och\r\nrehabiliteringsåtgärder   minska  sjukfrånvaron   på\r\narbetsplatsen.     Genom    sjuklöneperioden     har\r\narbetsgivare fått ett  ansvar  för  och en möjlighet\r\natt   påverka   kostnaderna  för  sjukfrånvaron   på\r\narbetsplatsen.    Utskottet     har    i    yttrande\r\n2002/03:SfU3y  ställt  sig  bakom  förlängningen  av\r\nsjuklöneperioden  fr.o.m.  den  1  juli   2003   med\r\nmotiveringen  att både arbetsgivare och enskilda bör\r\nbidra  till  att   minska  utgifterna  för  ohälsan.\r\nUtskottet    vidhåller    sitt    ställningstagande.\r\nBeträffande de  mindre  arbetsgivarna  framstår  det\r\ndock  som  osäkert  vilken  innebörd  det  beslutade\r\nhögkostnadsskyddet  kommer  att  få. Regeringen  har\r\nvidare    i    budgetpropositionen    angett     att\r\narbetsgivarna  bör  ta  ett  finansieringsansvar för\r\nanställda som är sjukskrivna.  Hur  detta  lämpligen\r\nbör  utformas utreds för närvarande. På grund  härav\r\nfinns  det  inte  skäl  att föreslå riksdagen att nu\r\ngöra  ett  uttalande  i  frågan   om   arbetsgivares\r\nkostnadsansvar. Utskottet avstyrker med  det anförda\r\nmotionerna Sf240 yrkandena 1 och 2, Sf289  yrkandena\r\n10, 17 och 21 samt Sf381.\r\nBeträffande  motionen  att  från  sjuklönesystemet\r\nutesluta  ersättning  vid  olyckor  i  samband   med\r\nidrottsutövande    och    andra   fritidsaktiviteter\r\nbehandlade    utskottet    frågan    i    betänkande\r\n2002/03:SfU1. Utskottet anförde att en sådan lösning\r\nskulle kunna få vissa oönskade  effekter,  t.ex. ett\r\nframtvingande  av  privata lösningar med en samtidig\r\nrisk     för    underförsäkring     liksom     vissa\r\ngränsdragningsproblem    i   förhållande   till   av\r\narbetsgivare,    helt   eller   delvis,    bekostade\r\naktiviteter. Utskottet kunde vidare förutse att krav\r\nskulle kunna komma  att  resas  på  att  även  andra\r\nkategorier skulle undantas. Utskottet vidhåller sitt\r\nställningstagande och avstyrker därmed motion Sf227.\r\n\r\nSjukpenningförsäkringen\r\n\r\nBeträffande  sjukdomsbegreppet  enligt  AFL  noterar\r\nutskottet att sjukpenning i princip inte skall kunna\r\nutges  i andra fall än vid medicinsk nedsättning  av\r\narbetsförmågan. I praxis har dock i vissa begränsade\r\nfall  godtagits   att   sjukpenning   kan  utgå  vid\r\ntillstånd   som  är  jämställda  med  sjukdom,   som\r\nexempelvis  sorg-   och  trötthetstillstånd.  Vidare\r\nanges i 3 kap. 7 § AFL  att  vid  bedömningen  av om\r\nsjukdom     föreligger     skall     bortses    från\r\narbetsmarknadsmässiga,   ekonomiska,   sociala   och\r\nliknande   förhållanden.  Sjukförsäkringsutredningen\r\nhar i sitt slutbetänkande  (SOU 2000:121 s. 163-164)\r\ninte funnit anledning att lämna något förslag om ett\r\ninskränkande  sjukdomsbegrepp.   Enligt   utskottets\r\nmening kommer även de i våras av riksdagen beslutade\r\nåtgärderna     för    att    öka    precisionen    i\r\nsjukskrivningsprocessen      att     medföra     att\r\ntillämpningen av sjukdomsbegreppet  kommer  att  bli\r\nmer  korrekt.  Utskottet  kan därmed inte ställa sig\r\nbakom en förändring av gällande sjukdomsbegrepp.\r\n\r\nUtskottet kan förstå motionärernas  betänkligheter\r\nbeträffande   förhållandet   att   sjukpenning   kan\r\nutbetalas     vid    inte    medicinskt    betingade\r\nskönhetsoperationer  och liknande ingrepp. Utskottet\r\nförutsätter  dock  att  även   denna  fråga  ryms  i\r\nregeringens fortsatta överväganden  om  åtgärder som\r\nsyftar till att minska sjukpenningskostnaderna  m.m.\r\nMotionerna Sf237 och Sf262 avstyrks därmed.\r\nUtskottet  finner inte heller skäl att föreslå ett\r\ntillkännagivande      om      en      analys      av\r\nsjukskrivningsfrekvensen  med  anledning av estetisk\r\nintimkirurgi.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion So416 yrkande 2.\r\nBeträffande  frågan  om förändringar  i  attityder\r\ntill sjukförsäkringen och  vikten av att information\r\nges om sjukförsäkringens syfte  anser  utskottet att\r\nde  s.k. attitydfrågorna måste tas på stort  allvar.\r\nDet  är   naturligtvis   inte  bra  om  rätten  till\r\nsjukpenning uppfattas kunna  fylla  andra  syften än\r\natt  vara ersättning vid arbetsoförmåga på grund  av\r\nsjukdom.   Utskottet   noterar   att   regeringen  i\r\nbudgetpropositionen framhåller att det är  angeläget\r\natt  fortsatta informationsinsatser görs som  riktar\r\nsig till bl.a. arbetstagarna och allmänheten för att\r\nöka medvetenheten  och  kunskaperna  om sjukfrånvaro\r\noch  sjukskrivning.  Yrkande 20 i motion  Sf397  får\r\ndärmed anses tillgodosett.\r\nMed     det     anförda    avstyrker     utskottet\r\nmotionsyrkandet i fråga.\r\nBeträffande frågan  om  en  särskild försäkran har\r\nRFV:s uppföljningar visat att en  sådan inte tillför\r\närendet  några nya uppgifter utöver  dem  som  redan\r\nfinns.  Från  och  med  den  1  juli  2003  upphörde\r\nskyldigheten  för  en  försäkrad  att  vid  en  viss\r\ntidpunkt   inkomma   med   en   skriftlig   särskild\r\nförsäkran. I stället skall en sådan försäkran ges in\r\nom försäkringskassan begär det. Utskottet behandlade\r\nfrågan i betänkande 2002/03:SfU10 och ansåg att  det\r\nsaknades  skäl  att  ha  kvar  ett  krav  på att den\r\nförsäkrade  vid  en viss tidpunkt skall inkomma  med\r\nförsäkran.      Utskottet       vidhåller       sitt\r\nställningstagande.\r\nI  motion Sf358 yrkande 10 framförs att de skärpta\r\nkraven    på    det    medicinska   underlaget   för\r\nheltidssjukskrivning  bör  lagregleras.  Även  denna\r\nfråga   behandlades   av  utskottet   i   betänkande\r\n2002/03:SfU10. Utskottet  ansåg  att  det  inte  var\r\nrimligt  att  tynga  AFL  med  detaljregler om t.ex.\r\nvilka typer av läkarutlåtanden som  skall finnas och\r\nhur  dessa  skall utformas. Den närmare  regleringen\r\nhärav borde i  stället  ske  i  förordning  eller  i\r\nmyndighets  föreskrifter.  Utskottet  vidhåller sitt\r\nställningstagande.\r\nRiksdagen beslutade i våras om ett antal  åtgärder\r\nsom  syftar till att stärka sjukskrivningsprocessen.\r\nSåledes  skall  deltidssjukskrivning användas i ökad\r\nutsträckning, de medicinska skälen för sjukskrivning\r\npreciseras  och tydliggöras,  fler  avstämningsmöten\r\nhållas,  försäkringskassan  vid  behov  inhämta  ett\r\nsärskilt läkarutlåtande, de intygsskrivande läkarnas\r\nutbildning   i   försäkringsmedicin  förstärkas  och\r\nförsäkringsläkarnas    arbetsuppgifter    preciseras\r\nytterligare  varvid  uppgifterna i ökad utsträckning\r\nskall  inriktas mot mer  direkta  insatser  för  att\r\nminska   sjukfrånvaron.    Dessutom    skall    fler\r\nförsäkringsläkare  anställas hos försäkringskassorna\r\nför   att   öka  kvaliteten   vid   den   medicinska\r\nbedömningen.        Utskottet        anser       att\r\nsjukskrivningsprocessen med dessa åtgärder förstärks\r\noch görs mer precis. Utskottet anser vidare  att det\r\ninte   finns   anledning  att  göra  en  översyn  av\r\nbestämmelser   som    är    styrande   för   läkares\r\nställningstaganden  till  utfärdande  av  sjukintyg.\r\nMotionsyrkandena Sf397 yrkande  21 och Sf355 yrkande\r\n2 får därmed anses tillgodosedda.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  sistnämnda\r\nmotionsyrkanden.\r\nEn näraliggande fråga  är frågan om begränsning av\r\nmöjligheterna    för    en    läkare     med    viss\r\nspecialistutbildning att skriva sjukintyg för längre\r\ntids sjukpenning. Sjukförsäkringsutredningen  har  i\r\nsitt  slutbetänkande  (s.  189)  föreslagit att alla\r\nläkare skall ha rätt att utfärda läkarintyg  men att\r\ndessa mera regelmässigt skall kompletteras av  annat\r\nunderlag om försäkringskassan så bedömer nödvändigt.\r\nDet   skall   även  vara  en  läkare  med  fördjupad\r\nutbildning i försäkringsmedicin  som  skall  utfärda\r\ndet  särskilda  läkarutlåtande som försäkringskassan\r\nskall kunna kräva  att  den  försäkrade ger in t.ex.\r\nnär  ett avstämningsmöte inte ger  ett  tillräckligt\r\nbeslutsunderlag.  Som utskottet anförde i betänkande\r\n2002/03:SfU10  kommer   det   härigenom  att  skapas\r\ngarantier för att försäkringskassan i fortsättningen\r\nkommer  att  kunna få ett fullgott  beslutsunderlag.\r\nUtskottet anser  således inte att det finns skäl att\r\nbegränsa läkares rätt  att  utfärda  läkarintyg  för\r\nsjukskrivning.\r\nEn annan närliggande fråga är om sjukgymnast skall\r\nkunna sjuk- eller friskskriva. Utskottet vill betona\r\natt  de medicinska bedömningarna vid sjukskrivningar\r\nmåste  göras  av  läkare.  Utskottet  anser dock att\r\nsjukgymnaster  kan  fylla  en  viktig funktion  inom\r\nsjukskrivningsprocessen och att en försöksverksamhet\r\nkan  ge  värdefull  kunskap.  Det ankommer  dock  på\r\nregeringen att överväga frågan om försöksverksamhet.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSo312 yrkande 1, Sf336 yrkandena 1 och 2 samt Sf363.\r\nBeträffande  ersättningsnivån  inom  sjukpenningen\r\nfinner utskottet  inte  anledning  att föreslå någon\r\nförändring  av  förevarande  nivå. Inte  heller  kan\r\nutskottet ställa sig bakom att  införa  en grundnivå\r\nom 200 kr/dag.\r\nNär det gäller frågan om att införa ytterligare en\r\nkarensdag  i  sjukförsäkrings-  och sjuklönesystemen\r\nhar    Sjukförsäkringsutredningen    i    ovannämnda\r\nslutbetänkande  (s.  167) inte funnit anledning  att\r\nifrågasätta att en karensdag  är  en  rimlig initial\r\nsjälvrisk  för den försäkrade. Utredningen  föreslår\r\ndock  att  fördjupade   studier   skall   göras   av\r\neventuella  samband  mellan  sjuknärvaro  och  därav\r\nbetingad efterföljande sjukfrånvaro. Utskottet anser\r\natt  det  bör  ingå en viss självrisk i systemet och\r\natt uppbyggnaden  med  en  karensdag  kombinerat med\r\nolika  högriskskydd,  bl.a. vid upprepade  sjukfall,\r\nutgör en rimlig avvägning.  Som  utskottet  anförde,\r\nsenast   i   yttrande   2003/04:SfU1y,   skulle   en\r\nytterligare   karensdag   innebära   alltför   stora\r\npåfrestningar    för    redan    utsatta    gruppers\r\nförsörjningssituation. Utskottet finner således inte\r\nanledning  att föreslå riksdagen att ytterligare  en\r\nkarensdag införs.\r\nVad    avser     frågan     om    den    nuvarande\r\nkarensdagsbestämmelsen kan slå  orättvist  mot vissa\r\nförsäkrade,   t.ex.   anställda   med   mer   än  en\r\narbetsgivare,  har  utskottet  vid  flera tillfällen\r\navstyrkt motionsyrkanden avseende denna  fråga,  men\r\nförutsatt  att  regeringen skulle återkomma i frågan\r\nom det visade sig  vara möjligt att finna en lämplig\r\nåtgärd. Utskottet konstaterar,  liksom  i betänkande\r\n2002/03:SfU1, att regeringen håller på att  göra  en\r\nteknisk  översyn av reglerna om karensdag, bl.a. mot\r\nbakgrund av  de  orättvisa konsekvenser som reglerna\r\nkan   få   just   för   personer    med   ovannämnda\r\nanställningsförhållanden.   Utskottet   anser    att\r\növersynen   bör   avvaktas   och   avstyrker  därmed\r\nmotionerna Sf397 yrkande 27 och Sf312.\r\nVad    därefter   avser   frågan   om   flexiblare\r\ndeltidssjukskrivning har olika möjligheter framförts\r\ni motionerna. Beträffande alternativet att vistas på\r\narbetsplatsen  på  heltid  men  endast arbeta i halv\r\ntakt   har   utskottet   tidigare   uttalat    (bet.\r\n2002/03:SfU10)  att det för försäkringskassan skulle\r\ninnebära svårigheter att kontrollera omfattningen på\r\ndet arbete som utförs.  En  närliggande  problematik\r\nuppkommer  vid  arbete  på  heltid en period med  en\r\nefterföljande viloperiod. Även  i  ett  sådant  fall\r\nanser  utskottet att kontrollsvårigheter uppstår,  i\r\ndetta fall under viloperioden. Vidare är det möjligt\r\nför  den   som   inte   kan  arbeta  att  vara  helt\r\nsjukskriven.   Beträffande   frågan   om   att   bli\r\nsjukskriven  från   vissa   arbetsuppgifter   pekade\r\nutskottet  i  sistnämnda  betänkande  på  att  detta\r\nhänger  samman  med  om arbetsgivaren kan anpassa en\r\nanställds arbete eller  omplacera  honom eller henne\r\ntill  andra arbetsuppgifter samt att  arbetsgivarens\r\nrehabiliteringsutredning  skall  innehålla uppgifter\r\nom möjligheten att vidta sådana åtgärder.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf345.\r\nSjukförsäkringsutredningen    lämnade    i    sitt\r\nslutbetänkande (s. 169-170) ett förslag att partiell\r\nersättning  skall  kunna utgå efter  en  individuell\r\nprövning, dock med lägst  20  %.  Enligt utredningen\r\nfår  emellertid förslaget konsekvenser  för  en  rad\r\nandra system, och en förutsättning för genomförandet\r\när därför att berörda systems villkor harmoniseras i\r\nsamband  med  genomförande  av utredningens förslag.\r\nUtskottet  utgår  från  att frågan  är  föremål  för\r\nregeringens överväganden.\r\nMed  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf207, Sf223, Sf228 och Sf397 yrkande 22.\r\nBeträffande  frågan  om att införa en friskbonus i\r\nform av en skattesänkning innebär förslaget bl.a. en\r\nskattelättnad  för dem som  är  friska  och  starka.\r\nUtskottet  kan  inte   ställa  sig  bakom  en  sådan\r\nlösning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf386.\r\nFrågan om en modell där  kostnaderna  för sjukfall\r\noch  skador  till  följd  av trafiken överförs  till\r\ntrafikförsäkringen  behandlade  utskottet  senast  i\r\nbetänkande 2002/03:SfU1.  Utskottet  pekade  på  att\r\neffekten  av en sådan skulle bli att vissa sjukdoms-\r\noch skadetyper  inte  längre skulle handhas inom den\r\nallmänna försäkringen. Det i sin tur skulle innebära\r\natt försäkringskassans  ansvar  för  den  samordnade\r\nrehabiliteringen skulle urholkas. Med hänsyn härtill\r\när  det  enligt  utskottet  inte  aktuellt  att låta\r\ntrafikförsäkringen  ta  över  nu  nämnda  kostnader.\r\nUtskottet vidhåller sitt ställningstagande.\r\n\r\nSjukpenninggrundande inkomst (SGI)\r\n\r\nI  en av motionerna kritiseras det förhållandet  att\r\nsjukpenning  inte utges från tidpunkten för ett nytt\r\nlöneavtal utan  först  från  den  dag avtalet skrevs\r\nunder. Utskottet konstaterar att i de fall löneavtal\r\nträffas under pågående sjukpenningperiod och avtalet\r\nsamtidigt  ger rätt till retroaktiv  utbetalning  av\r\nlön för kanske  en  avsevärd  tid,  kan  sjukpenning\r\ngrundad på det nya avtalet endast utges från det att\r\navtalet   undertecknades.   I  grunden  beror  detta\r\nförhållande på att löneförhandlingarna  dragit ut på\r\ntiden. I betänkande 2001/02:SfU1 uttalade  utskottet\r\nförståelse  för  att den som är sjukskriven invänder\r\nmot  en sådan ordning,  inte  minst  eftersom  bl.a.\r\nsjukförsäkringsavgiften  tas ut på löneutbetalningar\r\nför hela den retroaktiva tiden.  Utskottet ansåg det\r\nrimligt att sjukpenning utges retroaktivt  från  den\r\ntidpunkt  avtalet  börjar  gälla under förutsättning\r\natt  försäkringskassorna  rent   administrativt  kan\r\nhantera en sådan ordning. Utskottet  ansåg också att\r\nregeringen lämpligen borde överväga en sådan ändring\r\ni   samband  med  frågan  om  höjning  av  taket   i\r\nsjukförsäkringen  och att detta borde kunna ske utan\r\nnågot  särskilt  tillkännagivande   från  riksdagens\r\nsida.\r\n\r\nSGI-utredningen (SOU 2003:50 s. 112-113)  har inte\r\nansett  sig  kunna  förorda någon ändring, bl.a.  på\r\ngrund  av  mer  komplicerad   och   kostnadskrävande\r\nadministration  och  en tämligen kraftig  ökning  av\r\nförsäkringskostnaderna.  Utredningen  pekar  även på\r\natt       problemet      endast      uppstår      om\r\navtalsförhandlingarna drar ut på tiden och menar att\r\nde avtalsslutande  parterna  bör kunna hantera denna\r\nfråga. Frågan om retroaktiv sjukpenning  är  således\r\nföremål  för regeringens beredning. Utskottet finner\r\ninte anledning  att föreslå något tillkännagivande i\r\nfrågan och avstyrker motion Sf374.\r\nÖvriga SGI-frågor  som tas upp i motionerna är att\r\nSGI skall beräknas på  historisk  inkomst respektive\r\natt  skattepliktiga  förmåner och semesterersättning\r\nskall göras sjukpenninggrundande.  Utskottet har vid\r\nflera  tillfällen avstyrkt liknande motionsyrkanden,\r\nsenast i  betänkande  2002/03:SfU1. Utskottet finner\r\ninte anledning att nu inta  en  annan  ståndpunkt  i\r\ndessa frågor.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nSom  redovisats ovan har RFV:s riksmål uppfyllts att\r\nminst  65  %  av dem som varit föremål för samordnad\r\nrehabilitering  skall  ha ökat sin arbetsförmåga ett\r\nhalvår  efter  avslutad  rehabilitering.   Utskottet\r\nnoterar  dock  att  endast 9 % av de försäkrade  som\r\nvarit  sjukskrivna längre  än  60  dagar  har  varit\r\nföremål  för  samordnad rehabilitering, vilket är en\r\noacceptabelt låg siffra.\r\n\r\nRegeringens fortsatta  arbete  med  att  förbättra\r\nhälsan  i  arbetslivet  rymmer  dock  satsningar  på\r\nrehabiliteringsområdet som på sikt bedöms  komma att\r\nbidra till att ohälsan minskar.\r\nBeträffande  rehabilitering kan allmänt sägas  att\r\ndet är viktigt att  denna kommer i gång så snart som\r\nmöjligt. Utskottet noterar  att  det  fr.o.m.  den 1\r\njuli 2003 föreligger en obligatorisk skyldighet  för\r\narbetsgivare att göra rehabiliteringsutredningar som\r\nskall   lämnas  till  försäkringskassan  senast  när\r\nsjukfallet  pågått i åtta veckor. Därmed underlättas\r\npåbörjandet av rehabiliteringen.\r\nAvstämningsmöten,  som  är  ett viktigt instrument\r\nför att klarlägga hur den försäkrades  arbetsförmåga\r\nskall  kunna  tas till vara, skall användas  i  ökad\r\nutsträckning. Försäkringskassan kan även komplettera\r\nutredningen med  ett  särskilt läkarutlåtande. Genom\r\ndessa åtgärder fördjupas beslutsunderlaget.\r\nRegeringen    har    i   2003    års    ekonomiska\r\nvårproposition     föreslagit      ett      särskilt\r\nanställningsstöd för långtidssjukskrivna för  att de\r\nlättare  skall  komma ut på arbetsmarknaden. Det  är\r\nfråga om en tidsbegränsad subvention av lönen för de\r\nlångtidssjukskrivna som får en anställning hos annan\r\narbetsgivare och  det gäller för långtidssjukskrivna\r\nvars   arbetsgivares    rehabiliteringsansvar    har\r\növerförts till försäkringskassan.\r\nRegeringen  har vidare vidtagit särskilda åtgärder\r\nför att arbetslösa  och personer som inte kan återgå\r\ntill sin tidigare arbetsgivare  skall kunna få hjälp\r\noch rehabilitering tillbaka till  ett  arbete. Under\r\n2002-2004 har avsatts 70 miljoner kronor  per år för\r\ntre  projekt  för att förnya den arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.  Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och\r\nRFV har i uppdrag att  genomföra projekten. Samtliga\r\nprojekt skall slutredovisas i februari 2005.\r\nDärtill har AMS och RFV i juni 2003 på regeringens\r\nuppdrag lämnat ett principförslag  om  inrättande av\r\nen ny permanent verksamhet inom Arbetsmarknadsverket\r\nför att effektivt stödja sjukskrivna, så  att de kan\r\nkomma tillbaka i arbete. Det skall främst vara  stöd\r\ni samband med anställning och praktik i arbetslivet,\r\nmen  också vägledning och andra insatser för dem som\r\nbehöver  byta arbete. Till exempel föreslås ett nytt\r\nanställningsstöd,  rätt  till tjänstledighet för den\r\nsjukskrivne  anställde,  stöd  till  utbildning  och\r\nhögriskskydd  för arbetsgivare.  Regeringen  bereder\r\nfrågan  vidare  innan   ställning   tas   till   ett\r\ngenomförande.\r\nUtskottet      noterar     således     att     den\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringen  håller på att\r\nvidareutvecklas. Som angivits ovan fick  65  % av de\r\nförsäkrade  som  genomgick  samordnad rehabilitering\r\n2002 en ökad arbetsförmåga. Enligt  regeringen skall\r\nden       arbetslivsinriktade       rehabiliteringen\r\nintensifieras.\r\nSamverkan  inom rehabiliteringsområdet  är  enligt\r\nutskottet också  av  stor  betydelse  för  att kunna\r\nskapa   förutsättningar   för   en   väl  fungerande\r\nrehabiliteringsverksamhet. Regeringens  förslag till\r\nfinansiell   samordning   inom   socialförsäkringen,\r\nhälso-    och    sjukvården,   socialtjänsten    och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna  är  således  viktigt  i\r\nsammanhanget.   Samverkan   skall   inrikta  sig  på\r\nmänniskor    som    är   i   behov   av   samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande\r\nparterna för att uppnå eller förbättra deras förmåga\r\natt utföra förvärvsarbete.\r\nUtskottet  är  även  positivt   till   regeringens\r\nförslag  i  budgetpropositionen till förlängning  av\r\nSocsamförsöken t.o.m. 2006 med vissa begränsningar.\r\nI likhet med  regeringen  anser  utskottet att det\r\ninte  är  tillfredsställande  att  försäkringskassan\r\ninte   använt   tillgängliga   medel   för  köp   av\r\narbetslivsinriktade      rehabiliteringsutredningar.\r\nUtskottet förutsätter dock  att  det  intensifierade\r\nrehabiliteringsarbetet   kommer  att  innebära   att\r\nförsäkringskassan bättre utnyttjar  dessa  resurser.\r\nUtskottet  vill även peka på att försäkringskassorna\r\nför sin administration  fått ökade resurser 2003 och\r\näven föreslås få detta 2004.\r\nNya metoder och arbetssätt  håller  således på att\r\nutvecklas inom ramen för arbetet med att  förnya och\r\nintensifiera rehabiliteringsarbetet. Mot bakgrund av\r\nregeringens   satsningar  på  rehabiliteringsområdet\r\nfinns det enligt  utskottets mening inte skäl att nu\r\nföreslå  riksdagen  att   ta   ställning   i   olika\r\nrehabiliteringsfrågor,   såsom   införande   av   en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\nSåvitt    gäller    motionsyrkanden   om   en   ny\r\nrehabiliteringsförsäkring   noterar   utskottet  att\r\nregeringen   i  budgetpropositionen  för  2003   har\r\nförklarat sin  avsikt att förutsättningslöst studera\r\nmöjligheterna  att   införa   en  sådan  försäkring.\r\nUtskottet anser liksom i betänkande 2002/03:SfU1 att\r\nregeringens beredning av frågan bör avvaktas.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSo409  yrkande 5, Sf327  yrkande  5,  Sf203,  Sf204,\r\nSf216, Sf241,  Sf220,  Sf250,  Sf238,  Sf258, Sf260,\r\nSf270, Sf330, Sf335, Sf355 yrkandena 6 och 7, Sf370,\r\nSf376, Sf399 yrkandena 1 och 2 och So644 yrkande 2.\r\nBidrag  till arbetshjälpmedel kan lämnas  som  ett\r\nled  i  rehabiliteringen   av  en  förvärvsarbetande\r\nförsäkrad. Bland annat kan arbetshjälpmedel fylla en\r\nfunktion   som   en  förebyggande   åtgärd.   Enligt\r\nutskottets mening får frågan om en bildtelefon utgör\r\nett sådant arbetshjälpmedel  som  kan berättiga till\r\nbidrag  bedömas från fall till fall.  Utskottet  kan\r\ninte ställa  sig bakom en generell rätt för döva som\r\nförvärvsarbetar att få ett sådant bidrag.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf361, Sf377 och So212.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nNärståendepenning  utges  till  den  som avstår från\r\nförvärvsarbete  för  att  vårda en närstående  svårt\r\nsjuk person. Utskottet har tidigare avstyrkt förslag\r\nbåde om att förlänga rätten  till  närståendepenning\r\nfrån 60 till 120 dagar och om att vidga  kretsen för\r\nrätt  till  förmånen  (se  bl.a. bet. 2002/03:SfU1).\r\nUtskottet  finner  inte  skäl  att   nu  göra  annan\r\nbedömning. Motion So505 yrkande 3 avstyrks därmed.\r\n\r\nFörslag rörande medelsanvisningen till  anslag  19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering, m.m.\r\n\r\nBeträffande regeringens förslag till medelsanvisning\r\nnoterar utskottet att regeringen under 2003 påbörjat\r\noch    genomfört    flera    olika    åtgärder    på\r\nsjukförsäkringsområdet  för  att  minska  ohälsan  i\r\narbetslivet.  Inriktningen  på de flesta av dessa är\r\nsådan  att  effekterna inte omedelbart  kan  utläsas\r\nutan de syftar  till  att  på  sikt  bidra  till att\r\nohälsan  minskar.  Utskottet noterar vidare att  den\r\npositiva utvecklingen  fortsätter  med  att  antalet\r\nnettodagar  med  sjukpenning  minskar.  Eftersom den\r\ngenomsnittliga  dagersättningen ökar mer än  antalet\r\nnettodagar  minskar,   fortsätter   ändå  de  totala\r\nutgifterna för sjukpenning under året  att  öka även\r\nom  ökningen  har minskat under slutet av året.  Det\r\nfinns således indikationer  på  att  utgifterna  för\r\nsjukskrivningarna  är  på  väg att vända. För att nå\r\ndet  uppsatta målet att halvera  sjukfrånvaron  fram\r\ntill 2008 anser utskottet dock att det är nödvändigt\r\natt  regeringen   tar   initiativ  till  ytterligare\r\nåtgärder.\r\n\r\nAv propositionen framgår att regeringen fortsätter\r\natt fullfölja arbetet med   åtgärder  inom ramen för\r\nbl.a.   regeringens  11-punktsprogram.  Vidare   tar\r\nregeringen  initiativ  till  ytterligare  ett  antal\r\nåtgärder  som har redovisats ovan. Utskottet noterar\r\näven        intensifierade        insatser        på\r\nrehabiliteringsområdet   med  en  ökad  satsning  på\r\narbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser.\r\nDet  är  enligt utskottets  mening  angeläget  att\r\nregeringen noga  följer  utvecklingen och fullföljer\r\nde  åtgärder  för  ökad  hälsa   i  arbetslivet  som\r\nregeringen presenterat i budgetpropositionen.\r\nMot bakgrund av det anförda tillstyrker  utskottet\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   för\r\nanslaget 19:1 för budgetåret 2004.\r\nUtskottet   avstyrker   därmed   motionerna  Sf366\r\nyrkandena 1-7 och 11, Sf289 yrkandena 3, 8, 9, 11-14\r\noch 16, So503 yrkande 2, Fi240 yrkande  19  i  denna\r\ndel, Sf359 yrkande 2, Sf358 yrkandena 1, 2, 8-11 och\r\n13,  So505  yrkande  2, Sf397 yrkandena 3-5, 15, 16,\r\n26, 28, 29, 31 och 33  i denna del, N412 yrkande 20,\r\nA308  yrkandena  7  och 8,  A309  yrkande  10,  N346\r\nyrkande 11, Sf389 yrkandena  1 i denna del, 2 och 3,\r\nSo637 yrkande 2, Sf327 yrkandena 3, 8-12, 14 och 16,\r\nSo497 yrkande 4, N329 yrkande 16, N438 yrkande 5 och\r\nSf353.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:2\r\nAktivitets- och sjukersättningar  m.m. Därmed\r\nbör riksdagen avslå motionsyrkanden  om annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om\r\natt regeringen bör utreda tillämpningen av de\r\nnya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur\r\nvissa  aspekter.  Därmed  bifalls delvis  två\r\nmotioner.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.    om    flexibla    ersättningsnivåer,\r\nmöjlighet att bedriva studier  under  tid med\r\naktivitets-     och     sjukersättning    och\r\narbetsgivares sjuklönekostnader  för anställd\r\nmed vilande aktivitets- och sjukersättning.\r\nJämför reservationerna nr 33-34 (kd), 35 (c),\r\n36 (m) och  37 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån anslaget bekostas utgifter för  aktivitets- och\r\nsjukersättning, barntillägg till förtidspension  och\r\nstatlig  ålderspensionsavgift.  Från  och  med  2004\r\ningår  i  anslaget även kostnader för sysselsättning\r\nav    vissa    personer    med    aktivitets-    och\r\nsjukersättning,\r\n\r\nEtt nytt ersättningssystem har trätt i kraft den 1\r\njanuari  2003 och  innebär  att  förtidspension  och\r\nsjukbidrag    har   ersatts   av   aktivitets-   och\r\nsjukersättning        (prop. 2000/01:96,        bet.\r\n2000/01:SfU15, rskr. 2000/01:257). De nya förmånerna\r\nutges  till personer som drabbats av långvarig eller\r\nvaraktig    medicinskt    grundad   nedsättning   av\r\narbetsförmågan. Reglerna innebär  att försäkrade som\r\när  under  30  år kan få aktivitetsersättning,  dock\r\ntidigast fr.o.m.  den 1 juli det år de fyller 19 år.\r\nErsättningen kan beviljas för längst tre år i taget.\r\nFörsäkringskassan är  skyldig  att  erbjuda  den som\r\nbeviljats aktivitetsersättning möjlighet att delta i\r\naktiviteter.  Sjukersättning kan utges till personer\r\ni   åldern   30-64    år.   Både   aktivitets-   och\r\nsjukersättning   utges   dels    i    form   av   en\r\ninkomstrelaterad   ersättning,   dels   i  form   av\r\ngarantiersättning  för  den som har haft inga  eller\r\nlåga  förvärvsinkomster. Förmånerna  kan  utges  som\r\nhel,  tre   fjärdedels,  halv  eller  en  fjärdedels\r\nförmån.\r\nAlla  de  som   vid   årsskiftet   2002/03  uppbar\r\nförtidspension   eller   sjukbidrag   fick  förmånen\r\nomvandlad  till  sjukersättning  eller tidsbegränsad\r\nsjukersättning.\r\nSedan den 1 juli 2003 gäller att försäkringskassan\r\nsenast  ett  år efter sjukanmälningsdagen  skall  ha\r\nutrett  om  det   finns   förutsättningar   för  att\r\ntillerkänna   den   försäkrade   aktivitets-   eller\r\nsjukersättning i stället för sjukpenning, trots  att\r\ndenne inte har ansökt härom.\r\nDen  1  januari  2000  infördes  regler om vilande\r\nförtidspension. Reglerna syftar till  att  stimulera\r\ntill återgång i arbetslivet och ett i övrigt  aktivt\r\nliv  och innebär följande. En försäkrad som uppburit\r\nsjuk-  eller  aktivitetsersättning  minst ett år får\r\nbehålla  förmånen under högst tre månader  under  en\r\ntolvmånadersperiod,  samtidigt  som  denne prövar på\r\natt  arbeta.  Om den försäkrade därefter  fortsätter\r\natt  arbeta  skall,  enligt  de  regler  som  gäller\r\nfr.o.m. den 1  juli 2003, sjukersättningen förklaras\r\nvilande  under  den   tid   som   återstår   av   en\r\ntjugofyramånadersperiod  utan  att förmånen får dras\r\nin  eller  sättas  ned.  Aktivitetsersättningen  får\r\nvilandeförklaras längst till  utgången av den period\r\nsom beslutet om aktivitetsersättning omfattar.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås  att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2004  till anslaget 19:2 Aktivitets- och\r\nsjukersättningar m.m.  anvisar  ett  ramanslag på 64\r\n855,4 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgiftsutvecklingen    för   de   nya   förmånerna\r\naktivitetsersättning och sjukersättning är, på samma\r\nsätt som förtidspensionerna  var,  beroende  av  ett\r\nflertal    olika    faktorer.   De   viktigaste   är\r\nutvecklingen  av  de  långa   sjukskrivningarna,  de\r\ndemografiska    förhållandena,   regeltillämpningen,\r\npraxisutvecklingen   samt  inkomstutvecklingen   och\r\nutvecklingen av prisbasbeloppet.\r\nI  propositionen  anges   att  det  har  skett  en\r\nsuccessiv   och   tilltagande  ökning   av   antalet\r\nnybeviljade förtidspensioner  och  sjukbidrag  sedan\r\nslutet  av 1999. Under 2002 skedde en markant ökning\r\noch i slutet  av  året  uppgick antalet personer med\r\nnämnda  förmåner till ca 488  600.  Ökningen  har  i\r\nhuvudsak varit en följd av den kraftiga uppgången av\r\nantalet långa  sjukfall  under  de  senaste åren och\r\nkvinnorna  har svarat för en stor del  av  ökningen.\r\nDen   utvecklingen   är   jämte   den   demografiska\r\nsituationen,  med  relativt  sett  många  personer i\r\narbetskraften som är födda på 1940-talet, de främsta\r\norsakerna  till  att  ett  stort  antal  nybeviljade\r\naktivitets- och sjukersättningar kan förväntas  även\r\nunder  de  kommande  åren.  I praktiken bedöms detta\r\nbl.a. innebära att antalet personer som uppbär sjuk-\r\neller aktivitetsersättning kommer att öka successivt\r\ntill över 500 000 i slutet av 2003.\r\nDet nationella målet som regeringen  satt  upp för\r\nökad  hälsa i arbetslivet - och som riksdagen ställt\r\nsig  bakom   -   innebär   bl.a.   att  antalet  nya\r\naktivitetsersättningar  och  sjukersättningar  skall\r\nminska  fram  till  2008  i förhållande  till  2002.\r\nRegeringen framhåller i budgetpropositionen att även\r\nom den prognostiserade utvecklingen  för  närvarande\r\npekar på att målet för ökad hälsa i arbetslivet  går\r\natt  uppnå, krävs fortsatta kraftfulla åtgärder inte\r\nminst   för  att  motverka  de  successivt  stigande\r\nförsäkringsutgifterna  för  dessa  förmåner.  Det är\r\ndärför  angeläget  att  olika  åtgärder  vidtas  som\r\npåverkar  utvecklingen  även  på  kort  sikt och som\r\nriktar  sig  till dem som har beviljats sjuk-  eller\r\naktivitetsersättning  för  att  de  skall kunna helt\r\neller delvis återgå till arbetslivet.\r\nBeträffande  åtgärder  inom  anslaget  bereds  för\r\nnärvarande  frågan  om  att  begränsa   rätten  till\r\nsjukersättning  till  längst  tre  år  i taget  inom\r\nRegeringskansliet.    En    inom   Regeringskansliet\r\nutarbetad  promemoria  har  remissbehandlats   under\r\nvintern, och med anledning av remissynpunkter på  de\r\narbetsrättsliga  konsekvenserna  av  den  föreslagna\r\nordningen   är   frågan   föremål   för  ytterligare\r\növerväganden.\r\nFör  att  öka intresset för att pröva  möjligheten\r\natt förvärvsarbeta  har  RFV  under  2002  genomfört\r\nsärskilda informationsinsatser för att de försäkrade\r\nskall   få  god  kännedom  om  reglerna  om  vilande\r\nförtidspension.  Uppföljningar  visar att under 2002\r\nfördubblades    antalet    förtidspensionärer    som\r\nutnyttjade möjligheten att pröva  att förvärvsarbeta\r\nmed sin förmån vilande till ca 2 600.  Denna  ökning\r\när givetvis glädjande, men antalet ligger ännu långt\r\nfrån  vad  som ursprungligen förväntades. Regeringen\r\nhar  därför genomfört  utvidgningen  av  möjligheten\r\ntill vilande  sjukersättning  från 12 till längst 24\r\nkalendermånader fr.o.m. den 1 juli 2003.\r\nVidare bereds inom Regeringskansliet frågan om att\r\ninföra  en  möjlighet  till  vilande   sjuk-   eller\r\naktivitetsersättning vid studier.\r\nRegeringen har tidigare framhållit det angelägna i\r\natt alla förtidspensionärer skall kunna utnyttja sin\r\nåterstående   arbetsförmåga  fullt  ut  och  att  en\r\naktivare uppföljning  och efterkontroll av beviljade\r\nförtidspensioner behöver  göras. För att få underlag\r\nför detta gav regeringen i regleringsbrevet för 2002\r\nRFV i uppdrag att redovisa  hur  försäkringskassorna\r\nbedriver sin verksamhet med att följa  upp  tidigare\r\nbeviljade   förtidspensioner  och  sjukbidrag,  dvs.\r\nnumera     aktivitets-     och     sjukersättningar.\r\nFörsäkringskassornas  arbete med detta har dock haft\r\nlåg prioritet. Genomgående  anses bristande resurser\r\nvara  det främsta hindret för  att  kunna  genomföra\r\neffektiva   efterkontroller.  Regeringen  finner,  i\r\nlikhet med RFV,  att  det är otillfredsställande att\r\nuppföljningen   av  beviljade   förmåner   har   låg\r\nprioritet. Under  2003  kommer  verket att genomföra\r\nett projekt för utveckling av kvaliteten  i  ärenden\r\nom   sjuk-   och  aktivitetsersättning.  Häri  ingår\r\nefterkontroller som ett område som behöver åtgärdas.\r\nDet innebär att  RFV  kommer att arbeta med åtgärder\r\nför att förbättra arbetet med efterkontrollen av dem\r\nsom    uppbär    sjuk-   och   aktivitetsersättning.\r\nRegeringen utgår från  att  verket årligen i samband\r\nmed årsredovisningen kommer att informera regeringen\r\nom arbetet med att stärka efterkontrollen  på  detta\r\nområde.\r\nMed anledning av att nya beräkningsregler infördes\r\nfr.o.m.  2003  för de nya förmånerna aktivitets- och\r\nsjukersättning,  fick  de personer som före utgången\r\nav 2002 uppbar förtidspension  eller sjukbidrag sina\r\nförmåner automatiskt omvandlade  till sjukersättning\r\neller tidsbegränsad sjukersättning. Denna omvandling\r\nskulle innebära att dessa personer  i  princip  fick\r\noförändrad   nettoersättning   efter  justering  med\r\nhänsyn   till   effekterna  av  att  det   särskilda\r\ngrundavdraget  för   pensionärer   (SGA)   samtidigt\r\nslopades.  I  budgetpropositionen anges att RFV  har\r\nfått  i  uppdrag   att   utvärdera   effekterna   av\r\növergången  till  det  nya  systemet.  Om det därvid\r\nframkommer  att  oförutsedda effekter har  uppkommit\r\nvid  omvandlingen  kommer   regeringen   att   pröva\r\nmöjligheterna att åtgärda dessa.\r\nOavsett påbörjade, vidtagna och aviserade åtgärder\r\nför  att  minska  ohälsan  i  arbetslivet  finns det\r\nmycket  som  talar för att utvecklingen av de  långa\r\nsjukfallen  i  kombination   med   de   demografiska\r\nförhållandena  leder  till  att  antalet nybeviljade\r\naktivitets- och sjukersättningar kommer att ligga på\r\nen    fortsatt   mycket   hög   nivå   under    hela\r\nbudgetperioden,  dvs.  t.o.m.  2006. Det innebär att\r\nantalet   personer   som   uppbär   dessa   förmåner\r\nsuccessivt  kommer  att  öka ytterligare  under  ett\r\nantal år. Utvecklingen därefter  beror i hög grad på\r\nvad det pågående arbetet mot ohälsan  i  arbetslivet\r\nleder   till   för  resultat.  Med  de  demografiska\r\nförhållandena    avses    dels    att    de    stora\r\nåldersgrupperna som  är födda på 1940-talet under de\r\nnärmaste åren uppnår den  ålder  då  risken att helt\r\neller  delvis  förlora arbetsförmågan av  medicinska\r\nskäl  är  som störst,  dels  att  förhållandevis  få\r\npersoner    med    sjukersättning    övergår    till\r\nålderspension under de närmaste åren.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf366 yrkande\r\n12 att riksdagen beslutar att  anvisa 1 700 miljoner\r\nkronor mindre  än  vad  regeringen  har  föreslagit.\r\nMotionärerna anser att ökade rehabiliteringsinsatser\r\noch    kontrollåtgärder,    ökad    självrisk   samt\r\nborttagande av regeln om en automatisk prövning inom\r\nett år av rätten till aktivitets- och sjukersättning\r\nmedför minskade utgifter inom anslaget.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) och Bo Könberg m.fl. (fp)\r\nbegär  i  motionerna  Fi240 yrkande 19 i  denna  del\r\nrespektive Sf359 yrkande  3  att  riksdagen beslutar\r\natt  anvisa  550  miljoner  kronor  mindre   än  vad\r\nregeringen  har  föreslagit. Motionärerna anser  att\r\nökade rehabiliteringsinsatser  och  kontrollinsatser\r\noch   undvikande   av  svagt  grundade  beslut   vid\r\nbeviljande av aktivitets-  och sjukersättning medför\r\nminskade utgifter inom anslaget.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp)  begär  i  motion Sf358\r\nyrkande   6   ett  tillkännagivande  om  vikten   av\r\narbetslinjen och  rehabiliteringsmöjligheterna  samt\r\nundvikande    av    svagt    grundade    beslut   om\r\nsjukersättning   i  stället  för  sjukpenning.   För\r\nbeviljande  av  varaktig   sjukersättning  måste  en\r\nmedicinskt     betingad     arbetsoförmåga      vara\r\nförutsättningen. Reglerna om sjukersättning får inte\r\nmissbrukas  för  att  hålla  nere  antalet  pågående\r\nsjukpenningfall.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf397 yrkande 33\r\ni denna del att riksdagen beslutar att anvisa  1 850\r\nmiljoner   kronor   mindre  än  vad  regeringen  har\r\nföreslagit. Motionärerna  anser  att införande av en\r\nrehabiliteringsförsäkring,  ökad  efterkontroll   av\r\nbeviljade   aktivitets-   och  sjukersättningar  och\r\nborttagande  av  regeln  om automatisk  prövning  av\r\nrätten  till aktivitets- och  sjukersättningar  inom\r\nett år samt  undvikande av svagt grundade beslut vid\r\nbeviljande  av   dessa   förmåner   medför  minskade\r\nutgifter  inom  anslaget.  I yrkande 19  begärs  att\r\näldre  beviljade  aktivitets-  och  sjukersättningar\r\nsuccessivt skall omprövas.  Motionärerna  framhåller\r\natt  de  som  först  bör  komma  i  fråga  är de som\r\nförtidspensionerats  under  de  senaste åren där  en\r\nordentlig rehabiliteringsutredning inte har gjorts.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion  Sf389\r\nyrkande 1 i  denna  del  att  riksdagen beslutar att\r\nanvisa   1  160  miljoner  kronor  mindre   än   vad\r\nregeringen  har  föreslagit. Motionärerna framhåller\r\natt      ökade      satsningar       på       aktiva\r\nrehabiliteringsåtgärder  m.m.  ger minskade utgifter\r\ninom anslaget.\r\n\r\nI  motion  Sf327  av Birgitta Carlsson  m.fl.  (c)\r\nbegärs i yrkande 17 att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  till förtydligande av 7 kap. 3 § AFL så att\r\nsjuk-  och  aktivitetsersättning  bara  skall  kunna\r\nbeviljas   om  arbetsförmågan  av  medicinska  eller\r\npsykiatriska  skäl  bedöms  förhindra  återgång till\r\nnågot arbete eller till utbildning som kan leda till\r\nanställbarhet.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  motion  Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m)  begärs  i\r\nyrkande 15 ett  tillkännagivande  om  att stoppa den\r\norimliga           förtidspensioneringen          av\r\narbetshandikappade.  Motionärerna anser att alla som\r\nvill  och kan skall få  arbeta.  Ett  regelverk  och\r\nföreskrifter  måste  tydliggöra  vem som skall anses\r\nvara arbetshandikappad och därmed i behov av stöd.\r\n\r\nI motion Sf397 av Sven Brus m.fl.  (kd)  begärs  i\r\nyrkande  23  ett  tillkännagivande om arbetsgivarnas\r\nsjuklönekostnader för anställda personer med vilande\r\naktivitets-   eller   sjukersättning.   Motionärerna\r\nframhåller  att  det  inte   finns  något  skydd  om\r\neventuella sjuklönekostnader uppkommer,  vilket  kan\r\nmedföra  att  arbetsgivare tvekar att anställa dessa\r\npersoner. I yrkande  24  begärs ett tillkännagivande\r\nom   möjlighet   till   vilande    aktivitets-   och\r\nsjukersättning vid studier. Vidare begärs  i yrkande\r\n25  ett  tillkännagivande  om villkoren för personer\r\nmed aktivitets- eller sjukersättning  som  vill  stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande. Motionärerna anser\r\natt det bör konkretiseras hur de med aktivitets- och\r\nsjukersättning    som    skall   återgå   i   arbete\r\ntillförsäkras en smidig övergång.\r\nI  motion  Sf327 av Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c)\r\nbegärs i yrkande  18  ett  tillkännagivande  om  att\r\nsjuk-  och aktivitetsersättningen bör kunna beviljas\r\npå ett mer flexibelt sätt.\r\nLinnéa  Darell  (fp)  begär  i  motion  Sf225  ett\r\ntillkännagivande      om     aktivitetsersättningen.\r\nMotionären framhåller att  en kartläggning bör göras\r\nav  reformens effekter med anledning  av  att  vissa\r\nförsäkrade  har  drabbats  av  sänkt ersättningsnivå\r\njämfört med tidigare regler.\r\nI motion Sf276 av Sonja Fransson  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  även den som har partiell\r\nsjukersättning i vissa fall skall kunna behålla sitt\r\nförtroendeuppdrag eller annan bisyssla.\r\nKalle Larsson m.fl. (v) begär  i  motion Sf291 att\r\nregeringen tillsätter en utredning med  uppdrag  att\r\nundersöka    möjligheter   till   förbättringar   av\r\nregelsystemet  inom  handikappområdet.  Motionärerna\r\nframhåller  att aktivitetsersättning bör kunna  utgå\r\näven för tid då eftergymnasiala studier bedrivs, att\r\nrätt till aktivitetsersättning vid återupptagande av\r\nstudier efter studieavbrott inte skall vara beroende\r\nav   orsaken   till    studieavbrottet    samt   att\r\naktivitetsersättningen till unga personer som aldrig\r\nkommit  ut  på arbetsmarknaden bör ses över.  Vidare\r\nanser motionärerna  att med anledning av reformen om\r\nförtidspensioner  bör   möjligheten   att   beviljas\r\nmerkostnadsersättningen i vårdbidraget vara densamma\r\nsom  för den lägsta nivån inom  handikappersättning,\r\ndvs. merkostnader om 28,5 % av prisbasbeloppet.\r\nI motion  Sf355  av  Mia  Franzén  (fp)  begärs  i\r\nyrkande  8  ett  tillkännagivande  om  att  se  över\r\nrutinerna  för  förtidspensioneringar  som utgår med\r\nanledning av förslitningsskador och andra kroppsliga\r\narbetshinder.  Motionären  anför  att  det  inte  är\r\nrimligt att personer i arbetsför ålder avskrivs från\r\nallt hopp om att komma tillbaka till arbetslivet.\r\nSlutligen  begärs  i  motion Kr330 av Anita Brodén\r\noch   Gunnar   Nordmark   (fp)    yrkande    2   ett\r\ntillkännagivande  om  att  de som uppbär sjuk- eller\r\nförtidspension bör ges möjlighet att studera.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  måste   det  finnas  ett\r\nrimligt  ekonomiskt  skydd  vid  långvarigt  nedsatt\r\narbetsoförmåga av medicinsk art. De  nya  förmånerna\r\nsjuk-  och aktivitetsersättning utges i form  av  en\r\ninkomstrelaterad   ersättning  och  ett  grundskydd.\r\nUtskottet anser att  de  reformerade reglerna fyller\r\nkravet på att ge en långsiktig ekonomisk trygghet.\r\n\r\nDen  förväntade  utvecklingen   mot   en  fortsatt\r\nsuccessiv   ökning   av   antalet   aktivitets-  och\r\nsjukersättningar  är emellertid otillfredsställande.\r\nMöjligheterna  att  på   kort  sikt  motverka  denna\r\nutveckling synes begränsade.  Utskottet  hyser  dock\r\nvissa  förhoppningar att den utsträckta vilandetiden\r\nmed bibehållen  förmånsrätt  till  två  år  och  det\r\naviserade   förslaget  om  vilande  aktivitets-  och\r\nsjukersättning vid studier skall kunna få genomslag.\r\nRegeringens  fortsatta arbete för att öka hälsan i\r\narbetslivet     med      bl.a.      en     förstärkt\r\nsjukskrivningsprocess, ökade rehabiliteringsinsatser\r\noch samverkan inom rehabiliteringsområdet  bedöms på\r\nsikt  få  positiva effekter också vad gäller antalet\r\naktivitets-  och  sjukersättningar,  även  om  detta\r\nsåledes  kan  ta  en  viss  tid.  Även den aviserade\r\ntidsbegränsningen    om    tre   år   för   beviljad\r\nsjukersättning bör få betydelse  liksom  arbetet med\r\natt aktivt följa upp redan beviljade förmåner.\r\nUtskottet kan inte ställa sig bakom en höjning  av\r\ngrundskyddet.  Med  det  anförda avstyrker utskottet\r\nmotion Sf291 till den del den avser grundskyddet.\r\nUtskottet  behandlade  i betänkande  2002/03:SfU10\r\nregeringens förslag om att  försäkringskassan senast\r\nett år efter sjukanmälningsdagen  skall ha utrett om\r\ndet  finns  förutsättningar för att tillerkänna  den\r\nförsäkrade   sjuk-    eller    aktivitetsersättning.\r\nUtskottet  instämde  därvid i uppfattningen  att  en\r\nsådan  prövning inte får  leda  till  att  människor\r\nslentrianmässigt   överförs  från  sjukpenning  till\r\naktivitets-  eller  sjukersättning.   Det   är  inte\r\nrimligt  att personer t.ex. i åldern 30-40 år  eller\r\nännu  yngre   förklaras   så   arbetsoförmögna   att\r\nsjukersättning  för  resten  av  livet  är  det enda\r\nalternativet.  Detta är särskilt allvarligt eftersom\r\nett beslut om sjukersättning  många  gånger  innebär\r\natt aktiva rehabiliteringsåtgärder inte längre sätts\r\nin.  Utskottet  ansåg  det  emellertid  inte  heller\r\nrimligt  att  personer  år  efter  år fortsätter att\r\nuppbära sjukpenning trots att de uppfyller villkoren\r\nför rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning, utan\r\natt  det  är  viktigt  att  de försäkrade  får  rätt\r\nersättning  såväl till belopp  som  ersättningsslag.\r\nMed hänsyn härtill tillstyrkte utskottet regeringens\r\nförslag. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande.\r\nUtskottet vill dock betona att alla möjligheter till\r\nrehabilitering  måste vara uttömda innan sjuk- eller\r\naktivitetsersättning kan beviljas.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf289 yrkande 15 och Sf355 yrkande 8.\r\nBeträffande  frågan  om efterkontroll av sjuk- och\r\naktivitetsersättningar som  tas  upp  i motion Sf397\r\nyrkande 19 vill utskottet hänvisa till  att  RFV har\r\nfått  i  uppdrag  att  arbeta  med  åtgärder för att\r\nförbättra  arbetet med efterkontrollen  av  dem  som\r\nuppbär sjuk- och aktivitetsersättning.\r\nBeträffande   möjligheterna  att  få  studera  med\r\nbibehållen sjuk-  eller  aktivitetsersättning  finns\r\ndet inga formella hinder för eller begränsningar mot\r\ndetta.  En  förutsättning  för att försäkringskassan\r\nskall    dra    in    eller    minska   sjuk-    och\r\naktivitetsersättning     är    att    arbetsförmågan\r\nväsentligt  har förbättrats.  Bedrivna  studier  kan\r\nsåledes medföra  att  frågan om den fortsatta rätten\r\ntill  sjuk-  eller aktivitetsersättning  utreds  och\r\nprövas på nytt.  Utskottet kan inte ställa sig bakom\r\nregler  om  att  studier   skall   få  bedrivas  med\r\nbibehållen  ersättning.  Som  nämns  i nästa  stycke\r\nutreder  regeringen  även  frågan  om vilande  sjuk-\r\neller aktivitetsersättning under studier.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Kr330 yrkande 2.\r\nNär det gäller frågan om att införa  en  rätt till\r\nvilande   sjuk-  eller  aktivitetsersättning   under\r\nstudier  konstaterar   utskottet  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen anger  att  frågan  bereds  inom\r\nRegeringskansliet. Eftersom frågan således redan  är\r\nföremål   för   regeringens  överväganden  avstyrker\r\nutskottet motion Sf397 yrkande 24.\r\nBeträffande frågan om att avskaffa fasta steg inom\r\nsjuk-  och aktivitetsersättningen  har  utskottet  i\r\nbetänkande   2000/01:SfU15   avstyrkt  ett  likartat\r\nyrkande.  Utskottet  delade  dock   uppfattningen  i\r\nmotionen att det var viktigt att uppmuntra till ökad\r\narbetsinsats även i begränsad omfattning.  Utskottet\r\nutgår  från  att  frågan  är föremål för regeringens\r\nfortsatta överväganden. Med  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion Sf327 yrkande 18.\r\nVidare   finner  utskottet  inte  skäl  att  ändra\r\nkriterierna  i  7  kap.  3  § AFL vid bedömningen av\r\narbetsförmågans nedsättning.\r\nBeträffande bisysslor vid partiell  sjukersättning\r\nskall vid bedömningen av arbetsförmågan bortses från\r\naktiviteter    som   kan   jämställas   med   sådana\r\nfritidsaktiviteter  som  en  yrkesverksam  person  i\r\nnormalfallet  utför  på  sin  fritid.  Deltagande  i\r\nsådant  föreningsliv  eller  kursverksamhet m.m. som\r\nmotsvarar vad en yrkesverksam  person vanligen utför\r\npå sin fritid, bör därför inte tas  hänsyn  till vid\r\nbedömningen av arbetsförmågan. Rätten till sjuk- och\r\naktivitetsersättning   påverkas   däremot   om   den\r\nförsäkrades     aktiviteter     motsvarar     sådana\r\narbetsinsatser     som     vanligen     utförs    av\r\nförvärvsarbetande   (prop.   1997/98:111   s.   37).\r\nUtskottet  finner  inte  anledning  att  göra  något\r\nuttalande  beträffande förtroendeuppdrag eller andra\r\nbisysslor vid  partiell sjukersättning och avstyrker\r\ndärmed motion Sf276.\r\nFör  den  som  efter   att   ha   uppburit   t.ex.\r\nsjukersättning  ställer  sig  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande,    dock    utan    att    få    förmånen\r\nvilandeförklarad,  kan problem uppstå om personen  i\r\nfråga inte omedelbart  kommer in på arbetsmarknaden.\r\nReglerna   inom   arbetsmarknadsområdet    är   inte\r\nanpassade till den situation som en person som  haft\r\nsjukersättning  kan ställas inför vid återgång, helt\r\neller delvis, till  arbetsmarknaden när denne väntar\r\npå att få ett arbete  eller en arbetsmarknadsåtgärd.\r\nHpH-utredningen  har  i  utredningsbetänkandet   SOU\r\n2002:5   föreslagit   att   arbetsmarknadspolitikens\r\nansvarsområde  skall vidgas i  syfte  att  skapa  en\r\nkompletterande  arbetsmarknad   för   människor  med\r\nbegränsad   arbetsförmåga   på   grund  av  sjukdom.\r\nUtredningen har sammanfattningsvis anfört att det är\r\nytterst angeläget att regeringen vidtar åtgärder för\r\natt  skapa  en  arbetsmarknadspolitik   som  i  ökad\r\nutsträckning  inriktas  på  att stödja personer  med\r\nbegränsad arbetsförmåga att ta  del  av arbetslivet.\r\nUtskottet   anser,   i   likhet   med  i  betänkande\r\n2002/03:SfU1, att regeringens fortsatta beredning av\r\nförslaget  bör  avvaktas.  Motion Sf397  yrkande  25\r\navstyrks därmed.\r\nI   samma   motion   framförs  farhågor   om   att\r\narbetsgivare med hänvisning  till  avsaknad av skydd\r\nmot sjuklönekostnader inte skulle vara  intresserade\r\nav  att  anställa  personer med vilande sjuk-  eller\r\naktivitetsersättning.  Utskottet kan dock konstatera\r\natt sjuklönelagen innehåller  en  bestämmelse (13 §)\r\nsom  innebär  att försäkringskassan efter  skriftlig\r\nansökan kan besluta  om särskilt högriskskydd för en\r\narbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt\r\nAFL. Ett sådant beslut  får  meddelas om den sökande\r\nhar  en sjukdom som under en tolvmånadersperiod  kan\r\nantas  medföra ett större  antal  sjukperioder eller\r\nmedför risk  för en eller flera längre sjukperioder.\r\nEnligt 16 § sjuklönelagen  har  en  arbetsgivare hos\r\nvilken  ett  beslut  enligt  13 § gäller  rätt  till\r\nersättning från sjukförsäkringen  för  de  kostnader\r\nför  sjuklön  som  han  har  haft för arbetstagaren.\r\nEftersom  den  som  har  t.ex.  sin   sjukersättning\r\nvilande  har rätt att bli försäkrad för  sjukpenning\r\nenligt AFL  på  grundval  av  det förvärvsarbete som\r\nutförs  under vilandetiden kan utskottet  inte  dela\r\nmotionärernas   farhågor. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotion Sf397 yrkande 23.\r\nI motionerna Sf225  och  Sf291  (delvis)  tas  upp\r\nvissa   aspekter   på   de   nya  bestämmelserna  om\r\naktivitetsersättning.\r\nBeträffande den fråga som tas  upp  i motion Sf225\r\nom  att vissa personer med aktivitetsersättning  har\r\nkommit  att  få en lägre ersättningsnivå jämfört med\r\nden tidigare omvandlade  förmånen,  har  utskottet i\r\nbetänkande   2000/01:SfU15  med  anledning  av   att\r\nförmånen   föreslogs,    uttalat    att    utskottet\r\nförutsätter  att den som uppbär aktivitetsersättning\r\ntillsammans med  bostadstillägget  kommer  att få en\r\nersättning som motsvarar den omvandlade förmånen.  I\r\nbudgetpropositionen  anges  även  att RFV har fått i\r\nuppdrag att utvärdera effekterna av  övergången till\r\ndet  nya  systemet.  Om  det  därvid framkommer  att\r\noförutsedda effekter har uppkommit  vid omvandlingen\r\nkommer   regeringen  att  pröva  möjligheterna   att\r\nåtgärda dessa.\r\nBeträffande  försäkrade i åldern 19-29 år som till\r\nföljd  av  funktionshinder  inte  har  avslutat  sin\r\nutbildning på  grundskole- och gymnasienivå, oavsett\r\nskolform,     har    dessa     rätt     till     hel\r\naktivitetsersättning  utan att arbetsförmågan prövas\r\ni  särskild  ordning.  I  betänkande   2000/01:SfU15\r\ndelade  utskottet  regeringens  bedömning att  denna\r\nersättning endast bör utges om det  finns ett direkt\r\nsamband mellan behovet av förlängda studier  och ett\r\nklart påvisat funktionshinder. Utskottet kunde  inte\r\nförorda  ett försörjningsstöd som utgår vid förlängd\r\nstudietid  beroende  på andra orsaker, t.ex. sociala\r\nproblem, skoltrötthet och liknande.\r\n\r\nBeträffande  frågan om  att  öppna  möjlighet  för\r\npersoner med aktivitetsersättning  att  studera  vid\r\nt.ex.    högskola   har   utskottet   i   betänkande\r\n2000/01:SfU15   avstyrkt   motionsyrkanden   om  att\r\naktivitetsersättning  skall  kunna  utges  även  vid\r\neftergymnasiala     studier.     Utskottet    delade\r\nregeringens bedömning i proposition  2000/01:96  att\r\nfrågan,    inte    minst   mot   bakgrund   av   att\r\nstudiestödssystemet    nyligen   hade   reformerats,\r\nbehövde  utredas.  Enligt  utskottets  mening  borde\r\ndärvid  en  avvägning   göras  mellan  å  ena  sidan\r\nmöjligheten att finansiera  studier  inom  ramen för\r\nohälsoförsäkringen  och  å  andra  sidan  hur övriga\r\nstuderande  klarar  försörjningen under studietiden.\r\nFrågan var också om ett  eventuellt  ökat ansvar för\r\nförsäkringen borde medföra en motsvarande  skärpning\r\nav kraven på den enskilde att uppnå egen försörjning\r\ngenom   arbete.   Vidare   framhöll   utskottet  att\r\nrehabiliteringsåtgärder,         under         vissa\r\nförutsättningar,  kan  innefatta studier och att det\r\nkommer att gälla även för  dem  som  har aktivitets-\r\neller   sjukersättning.  Utskottet  förutsatte   att\r\nregeringen skulle bereda frågan vidare och återkomma\r\nmed förslag.\r\nVad avser  frågan  om  den  lägsta  nivån  för att\r\nerhålla merkostnadsersättning inom vårdbidraget  har\r\nutskottet  i  betänkande  2000/01:SfU15  uttalat att\r\nenligt  utskottets  mening  bör alla de merkostnader\r\nsom  kan grunda rätt till handikappersättning  kunna\r\nersättas  genom  vårdbidrag  i  form av en skattefri\r\nmerkostnadsdel      eller     merkostnadsersättning.\r\nUtskottet pekade på att  vårdbidraget utgår till den\r\nunges   föräldrar.   Motsvarande    ersättning   för\r\nmerkostnader     utgick     för    närvarande    som\r\nhandikappersättning till den  unge.  Förslagen i den\r\naktuella propositionen om att höja åldersgränsen för\r\nhandikappersättningen   kunde   således  komma   att\r\nmedföra att en ung person som inte  sammanlevde  med\r\nnågon  av  sina  föräldrar, inte kunde få ersättning\r\nför merkostnader till följd av sitt funktionshinder.\r\nUtskottet utgick från  att  regeringen skulle beakta\r\ndet  anförda  och  att en acceptabel  lösning  kunde\r\nutformas i den fortsatta  tillämpningen  av de olika\r\nregelsystemen, i dessa situationer.\r\nEnligt  utskottets  mening  är  det angeläget  att\r\nregeringen   utreder   tillämpningen   av   de   nya\r\nbestämmelserna  om  aktivitetsersättningen   ur   de\r\naspekter  som  tagits  upp  i  de  båda  motionerna.\r\nUtskottet  har  redan  vid systemets införande  dels\r\nförutsatt att regeringen skall återkomma med förslag\r\nom    aktivitetsersättning     kan     utges     vid\r\neftergymnasiala  studier, dels ansett att regeringen\r\nbör  beakta  frågan  om  merkostnadsersättning  inom\r\nvårdbidraget.  Utskottet  anser  att  riksdagen  med\r\ndelvis  bifall  till  motionerna  Sf225  och Sf291 i\r\ndenna  del  bör  som  sin mening ge regeringen  till\r\nkänna vad utskottet nu anfört.\r\nUtskottet   har   inte  något   att   erinra   mot\r\nregeringens   förslag  till   medelsanvisning   till\r\nanslaget   19:2.    Utskottet   tillstyrker   därmed\r\nregeringens förslag och  avstyrker  motionerna Sf327\r\nyrkande 17, Sf358 yrkande 6, Sf359 yrkande  3, Sf366\r\nyrkande  12,  Sf389  yrkande  1  i  denna del, Sf397\r\nyrkandena 19 och 33 i denna del och Fi240 yrkande 19\r\ni denna del.\r\n\r\n19:3 Handikappersättningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:3\r\nHandikappersättningar.\r\nVidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden\r\nom  en  allmän översyn av handikappersättning\r\noch om ersättningsnivåerna.\r\nJämför reservation nr 38 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt de  bestämmelser  som  gäller  fr.o.m.  den 1\r\njanuari   2003  utges  handikappersättning  tidigast\r\nfr.o.m. juli  månad  det år den försäkrade fyller 19\r\når  (prop.  2000/01:96,  bet.  2000/01:SfU15,  rskr.\r\n2000/01:257).   För  rätt  till  handikappersättning\r\nkrävs att försäkrad  före  65 års ålder för avsevärd\r\ntid  fått  sin  funktionsförmåga   nedsatt  i  sådan\r\nomfattning   att   han   eller  hon  i  sin  dagliga\r\nlivsföring behöver mera tidskrävande  hjälp av annan\r\neller  behöver hjälp av annan för att förvärvsarbeta\r\neller har  betydande  merutgifter  på  grund av sitt\r\nhandikapp.\r\n\r\nHandikappersättning utbetalas med belopp  som  per\r\når   motsvarar   69   %,   53 %   eller   36   %  av\r\nprisbasbeloppet,  alltefter hjälpbehovets omfattning\r\neller merutgifternas storlek.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAntalet  personer  med  handikappersättning  uppgick\r\n2002 till drygt 60 000,  vilket är en ökning jämfört\r\nmed tidigare år. Enligt regeringen  beräknas antalet\r\nminska  som en följd av att den nedre  åldersgränsen\r\nför rätt till ersättning höjts fr.o.m. den 1 januari\r\n2003.\r\n\r\nI  propositionen   föreslås   att   riksdagen  för\r\nbudgetåret      2004      till     anslaget     19:3\r\nHandikappersättningar anvisar ett ramanslag på 1 224\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner utan anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) begär i motion Sf217\r\nett      tillkännagivande     om     en      steglös\r\nhandikappersättning med en nedre gräns på exempelvis\r\n25 % av prisbasbeloppet. Motionären anser detta vara\r\nett mer rättvist individanpassat system.\r\n\r\nSven  Brus   (kd)   begär   i   motion  Sf273  ett\r\ntillkännagivande om att en översyn  snarast  behöver\r\ngöras  av  handikappersättningens nivåer. Motionären\r\nanser att dagens  nivåer bör ändras till 25 %, 50 %,\r\n75  % och 100 % av prisbasbeloppet  för  att  bättre\r\nmotsvara  de  faktiska merkostnader som den enskilde\r\nhar.\r\nÄven Catherine  Persson  (s)  begär i motion Sf349\r\natt  andra  ersättningsnivåer  än de  nuvarande  bör\r\növervägas. Motionären anser även  att  åtgärder  bör\r\nvidtas  för  att  minska antalet felaktiga beslut om\r\nhandikappersättning.\r\nI  motion So642 av  Chatrine  Pålsson  m.fl.  (kd)\r\nyrkande   5   begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nhandikappersättningen   görs  till  föremål  för  en\r\növergripande  översyn. Motionärerna  framhåller  att\r\nregelverket inte på ett optimalt sätt medför att den\r\nenskilde får ersättning  för  sina  merkostnader. Om\r\nhandikappersättning  skall  bli  den ersättning  för\r\nmerkostnader  och  hjälpbehov  som från  början  var\r\nriksdagens  avsikt  måste handikappersättningen  ses\r\növer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser inte att det är aktuellt att göra en\r\nallmän  översyn av handikappersättningen  eller  att\r\növerväga   andra   nivåer  i  förmånen.  Beträffande\r\neventuella felbeslut  pågår arbete med att förbättra\r\nrättssäkerheten                                 inom\r\nsocialförsäkringsadministrationen.  Administrationen\r\när även föremål för utredning bl.a. i  syfte att öka\r\nrättssäkerheten.\r\n\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf217, Sf273, Sf349 och So642 yrkande  5.  Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning\r\ntill anslaget 19:3.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  19:4\r\nArbetsskadeersättningar   m.m.   Därmed   bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.        om        att        privatisera\r\narbetsskadeförsäkringen  och om att  överföra\r\narbetssjukdomarna                        till\r\nsjukpenningförsäkringen  och färdolycksfallen\r\ntill trafikförsäkringen.\r\nJämför reservationerna nr 39 (m), 40 (kd), 41\r\n(v, c, mp) och 42 (v).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDen  som  förvärvsarbetar  här  i  riket  är  enligt\r\nsocialförsäkringslagen  (1999:799)   försäkrad   för\r\narbetsskada.   Detsamma   gäller  den  som  genomgår\r\nutbildning  i den mån utbildningen  är  förenad  med\r\nsärskild risk  för  arbetsskada. Lagen (1976:380) om\r\narbetsskadeförsäkring  (LAF)  omfattar  skador  till\r\nföljd  av olycksfall eller annan skadlig inverkan  i\r\narbetet.  Även  olycksfall  vid  färd  till och från\r\narbetet räknas som olycksfall i arbetet,  om  färden\r\nföranleddes av och stod i nära samband med arbetet.\r\n\r\nReglerna   för  ersättning  enligt  LAF  genomgick\r\nomfattande förändringar  under  1993.  Den 1 januari\r\n1993   höjdes   beviskravet   vid  prövning  av   en\r\narbetsskada, och den 1 juli samma år slopades rätten\r\ntill arbetsskadesjukpenning för den som är försäkrad\r\nenligt AFL.\r\nUnder  2002  har  riksdagen  beslutat   om   flera\r\nändringar     i    arbetsskadeförsäkringen    (prop.\r\n2001/02:81, bet.  2001/02:SfU10, rskr. 2001/02:213).\r\nBeviskravet har sänkts  för skador som inträffar den\r\n1 juli 2002 eller senare.  Vid  en  helhetsbedömning\r\nskall en skada anses ha uppkommit av  ett olycksfall\r\neller   annan   skadlig   inverkan   i  arbetet   om\r\növervägande skäl talar för det. För den  som ådragit\r\nsig en arbetsskada utges i regel endast ersättning i\r\nform av arbetsskadelivränta. Enligt bestämmelser som\r\ngäller  från  den  1 januari 2003 utges livränta  om\r\nnedsättningen av arbetsförmågan  är  varaktig  eller\r\nkan  antas  bestå  under  minst ett år. Ersättningen\r\nskall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst\r\nsom den försäkrade haft som  oskadad och den inkomst\r\nsom  han  eller hon trots skadan  kan  beräknas  få.\r\nLivräntan ersätter  en årlig inkomstförlust upp till\r\n7,5 prisbasbelopp. Livräntan,  som  tidigare räknats\r\nom med förändringarna i prisbasbeloppet,  skall  för\r\npersoner  födda  1938 eller senare från och med 2004\r\nårligen räknas om  med ett tal som motsvarar hälften\r\nav inkomstindexets reala  förändring med tillägg för\r\ninkomstindexets hela prisförändring. Därtill har den\r\nsom fått sin skada godkänd  som  arbetsskada fr.o.m.\r\nden 1 januari 2003 även fått rätt  till kompensation\r\nför det inkomstbortfall som systemet  med  karensdag\r\nmedför.  Ersättning  utges  för två karensdagar,  om\r\ninte  den försäkrade visar att  inkomstbortfall  har\r\nuppstått för flera karensdagar.\r\nArbetsskadeförsäkringen       finansieras      med\r\narbetsgivaravgifter  och  egenavgifter,  0,68  %  av\r\navgiftsunderlaget sedan den 1 januari 2003.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen föreslås att  riksdagen  anvisar ett\r\nramanslag på 6 473 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  för  arbetsskadeersättning uppgick  2002\r\ntill 7 607 miljoner  kronor.  Det  faktiska utfallet\r\nblev  knappt 7 133 miljoner kronor. För  innevarande\r\når beräknas  utgifterna understiga fastställt anslag\r\nmed närmare 170 miljoner kronor.\r\nKvaliteten i  handläggningen av arbetsskadeärenden\r\nhar enligt propositionen förbättrats sedan 2001. Det\r\nuppsatta riksmålet  98  %  korrekt handlagda ärenden\r\növerträffades  med 1 procentenhet.  För  ärenden  om\r\narbetsskadelivränta   är  dock  genomströmningstiden\r\nfortfarande  oacceptabelt  lång  och  har  ökat  med\r\nytterligare fem  dagar  sedan 2001. Den uppgick 2002\r\ntill    hela    456   dagar.   Spridningen    mellan\r\nförsäkringskassorna  var  likaledes  fortsatt mycket\r\nstor och varierade mellan 261 och 947 dagar.\r\nDet  kan  antas att antalet nybeviljade  livräntor\r\nkommer att fortsätta  öka,  bl.a. på grund av de nya\r\nbevisreglerna som bedöms göra det lättare för främst\r\nkvinnor att få sina besvär godkända som arbetsskada.\r\nTrots  detta beräknas antalet  utbetalade  livräntor\r\nminska eftersom  personer  födda  1938  eller senare\r\nfr.o.m.    2003    inte   längre   har   rätt   till\r\narbetsskadelivränta efter 65 års ålder.\r\nMedelbeloppet för  livränta  beräknas  öka  ganska\r\nkraftig  framöver, huvudsakligen beroende på de  nya\r\nindexeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari\r\n2003.\r\nEnligt propositionen  har  RFV  fått i uppdrag att\r\nfölja   förändringarna   i  arbetsskadeförsäkringens\r\nersättningsmönster och mäta  försäkringens  effekter\r\nför  kvinnor  och  män.  En  detaljerad analys skall\r\nlämnas i samband med årsredovisningen för 2004.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf366 yrkande\r\n13 att riksdagen beslutar att  anvisa  300  miljoner\r\nkronor   mindre  än  vad  regeringen  föreslagit.  I\r\nyrkande  8   begärs   att   tidigare  bevisregler  i\r\narbetsskadeförsäkringen återinförs.\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär  i  motion  Sf265  i\r\nyrkande  4  att färdolycksfall till och från arbetet\r\nlyfts  ur  försäkringen   för  arbetsolycksfall  och\r\nbetalas genom trafikförsäkringen. I yrkande 5 begärs\r\natt  1992 års bevisregler i  arbetsskadeförsäkringen\r\nåterinförs.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motionerna  Sf359  yrkande  4  av Bo Könberg m.fl.\r\n(fp)  och  Fi240  yrkande  19 i denna  del  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) begärs  att riksdagen beslutar\r\natt  anvisa  350  miljoner  kronor   mindre  än  vad\r\nregeringen   föreslagit.   Skador   till  följd   av\r\ntrafikolyckor bör enligt motionärerna betalas av den\r\nobligatoriska trafikförsäkringen. Arbetsolycksfallen\r\ndäremot bör brytas ut till en separat försäkring som\r\när obligatorisk för arbetsgivaren.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl.  (c) begär i motion  Sf389\r\nyrkande  1  i denna del att riksdagen  beslutar  att\r\nanvisa  1  000   miljoner   kronor   mindre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit.  De  sänkta  beviskraven   i\r\narbetsskadeförsäkringen bör återkallas i avvaktan på\r\nen samlad översyn av socialförsäkringssystemet.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nSten   Tolgfors  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf265\r\nyrkandena   1-3  förslag  om  en  riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring,   om   att   arbetsolycksfall\r\nskiljs från arbetssjukdomar och arbetssjukdomarna på\r\nsikt  överförs  till  sjukförsäkringen samt  om  att\r\növergången  från en offentlig  arbetsskadeförsäkring\r\ntill  ett arbetsskadeobligatorium  för  arbetsgivare\r\nutreds.\r\n\r\nKenneth  Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf371 ett\r\ntillkännagivande om att utreda konsekvenserna av att\r\nprivatisera                 arbetsskadeförsäkringen.\r\nArbetsskadeförsäkringen   bör  enligt   motionärerna\r\növerföras till arbetsmarknadens parter.\r\nI motion Sf384 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om  behovet  av  att\r\nutforma  en  ny  försäkring  för  arbetsskador   som\r\nhanteras   av  privata  försäkringsbolag.  En  sådan\r\nordning  skulle  leda  till  en  mer  kompetent  och\r\nförsäkringsmässig hantering.\r\nSven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) begär i motion Sf280\r\nyrkande  1   ett  tillkännagivande  om  koncentrerad\r\nhandläggning av  arbetsskadeärenden.  Handläggningen\r\nbör koncentreras till minst en arbetsskadeenhet  per\r\nlän.  I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att\r\nutvärdera    reformeringen    av   bevisreglerna   i\r\narbetsskadeförsäkringen vad gäller  diskrimineringen\r\nav  kvinnor. Motionärerna anser att reformen  den  1\r\njuli 2002 bör utvärderas.\r\nI motion  Sf329  av  Siw  Wittgren-Ahl  och  Inger\r\nSegelström  (s)  begärs  ett tillkännagivande om att\r\narbetsgivaren  bör  stå  för   halva  kostnaden  för\r\nrehabilitering av arbetsskadade  och  att  detta bör\r\ngälla  oavsett  om  den  enskilde  kan  återgå  till\r\ntidigare arbete eller inte.\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär  i  motion MJ410\r\nyrkande  6  ett tillkännagivande om att symtomen  på\r\nelöverkänslighet   bör   betraktas   som  grund  för\r\nbedömning  av  arbetsskada. Elöverkänsliga  personer\r\ntvingas övertala  läkaren att sätta annan diagnos än\r\nelöverkänslighet  på   läkarintyget   för  att  inte\r\nriskera  att  stå  utan sjukpenning. Detta  är  inte\r\nacceptabelt  eftersom   det  från  miljösynpunkt  är\r\nviktigt att läkarintyget  visar den rätta diagnosen.\r\nElöverkänslighet bör kunna  läggas  till  grund  för\r\nbedömning av arbetsskada.\r\nI  motion  Bo262 av Lotta N Hedström (mp) begärs i\r\nyrkande    4    ett    tillkännagivande    om    att\r\nförsäkringskassan  och  RFV åläggs en riksnormerande\r\nhanteringsprocess för bedömning  och  ersättning för\r\nelskador/elöverkänslighet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\nSom  framgår ovan har riksdagen under 2002  beslutat\r\nom förändringar  av  arbetsskadeförsäkringen.  Bland\r\nannat har beviskravet vid prövning av en arbetsskada\r\nsänkts.  I  samband  med  riksdagens  behandling  av\r\nförslaget om ändrade bevisregler m.m. slog utskottet\r\ni    betänkande    2001/02:SfU10    fast    att   en\r\narbetsskadeförsäkring i offentlig regi som bygger på\r\nett    generellt    arbetsskadebegrepp,   som   även\r\ninnefattar arbetssjukdomar  och  färdolycksfall, och\r\ndär beviskravet är mindre strikt ger  ett  bra skydd\r\nvid  arbetsskada  för  både  kvinnor och män och  en\r\ntillräcklig  avgränsning mot skador  som  har  andra\r\nuppkomstorsaker  än  arbete. Utskottet avstyrkte med\r\nhänvisning    härtill   motionsyrkanden    om    att\r\nprivatisera arbetsskadeförsäkringen och om att lyfta\r\nut    färdolycksfall    och    arbetssjukdomar    ur\r\narbetsskadeförsäkringen.   Utskottet   finner   inte\r\nanledning att frångå sitt tidigare ställningstagande\r\ni dessa frågor.\r\n\r\nUtskottet   har   inte   något   att   erinra  mot\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   och\r\navstyrker  därmed motionerna, Sf359 yrkande 4, Sf265\r\nyrkandena 4  och  5, Sf366 yrkandena 8 och 13, Sf389\r\nyrkande 1 i denna del  och  Fi240 yrkande 19 i denna\r\ndel.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nUtskottet anser att även motionerna  Sf265 yrkandena\r\n1-3, Sf371 och Sf384 bör avslås med hänvisning  till\r\nvad  utskottet  anfört  ovan  och  avstyrker  därför\r\nmotionsyrkandena i fråga.\r\n\r\nNär   det   gäller   frågan   om   att   utvärdera\r\nbevisreglerna    har    regeringen   i   proposition\r\n2001/02:81  förklarat dels  att  en  kontrollstation\r\nskall   införas   2004,   då   bl.a.   effekten   av\r\nregeländringarna   och   kostnadsutvecklingen  skall\r\nanalyseras, dels att ett system  för ärendehantering\r\nskall  skapas  som  ger  tillgång  till   detaljerad\r\nstatistik för arbetsskadeärenden. I regleringsbrevet\r\nför 2002 fick RFV i uppdrag att inom ramen  för  det\r\nbefintliga  statistiksystemet vidta åtgärder som gör\r\ndet    möjligt    att     följa    förändringar    i\r\narbetsskadeförsäkringens ersättningsmönster och mäta\r\nförsäkringens  effekter  för  kvinnor  och  män.  Av\r\nårsredovisningen för 2002  framgår  att RFV påbörjat\r\ndetta arbete och att det kommer att fortsätta  under\r\n2003.  I  regleringsbrevet  för  2003 har RFV fått i\r\nuppdrag    att   analysera   dels   vilka   effekter\r\nändringarna  i  arbetsskadeförsäkringen  den  1 juli\r\n2002  och den 1 januari 2003 haft för de försäkrade,\r\ndels den  kostnadsutveckling  som  kan hänföras till\r\nregeländringarna. En detaljerad analys  skall lämnas\r\ni   samband  med  årsredovisningen  för  2004.   Mot\r\nbakgrund  av  vad  nu  anförts  anser  utskottet att\r\nmotion  Sf280  yrkande 2 inte påkallar någon  åtgärd\r\nfrån  riksdagens   sida.   Motionsyrkandet  avstyrks\r\ndärmed.\r\nUtskottet  ser positivt på  det  förhållandet  att\r\nkvaliteten  i  handläggningen  har  förbättrats  men\r\nanser att handläggningstiden  är  oacceptabelt lång.\r\nDet  går dock inte att bortse från det  förhållandet\r\natt arbetsskadeförsäkringen  är både komplicerad och\r\nställer  krav  på  omfattande  kunskaper   i   olika\r\navseenden  och  att en lång handläggningstid i vissa\r\nfall  inte  går att  undvika.  Dagens  situation  är\r\nemellertid inte tillfredsställande.\r\nEtt sätt att  komma  till  rätta med problemet med\r\nför   långa   handläggningstider   kan    vara   att\r\nkoncentrera   handläggningen  till  en  eller  flera\r\nförsäkringskassor.  En  särskild utredare har haft i\r\nuppdrag  att lämna förslag  till  utformning  av  en\r\nkoncentrerad  arbetsskadehandläggning  samt till hur\r\nen   kunskapsbank   för  frågor  om  samband  mellan\r\narbetsmiljö  och  sjukdom   kan   byggas   upp   och\r\norganiseras.  Utredaren  har  lämnat  delbetänkandet\r\nKoncentrerad       arbetsskadehandläggning       för\r\nlikformighet   och   rättvisa   (SOU   2002:80)  och\r\nslutbetänkandet  Att  samla  och  sprida kunskap  om\r\nskadlig  inverkan  och  framgångsrik  rehabilitering\r\n(SOU  2003:1).  Delbetänkandet har remissbehandlats.\r\nDärefter har det  överlämnats  till  utredningen  om\r\növersyn  av socialförsäkringsadministrationen, ANSA-\r\nutredningen.  Denna utredning har i tilläggsdirektiv\r\n(dir. 2003:62)  fått  i  uppdrag  att  i samband med\r\növersynen av socialförsäkringsadministrationen lämna\r\nförslag   till   beslutsfunktion   vid  koncentrerad\r\nhandläggning av socialförsäkringsärenden  samt  till\r\nhur     koncentrerad     handläggning    av    t.ex.\r\narbetsskadeärenden  kan  inordnas   i  den  framtida\r\norganisationsstrukturen. ANSA-utredningen har den 18\r\nnovember    2003    lämnat    sitt    slutbetänkande\r\nFörsäkringskassan   -   Den  nya  myndigheten   (SOU\r\n2003:106). Frågan om handläggningen  av arbetsskador\r\nskall koncentreras och i så fall till en eller flera\r\nförsäkringskassor är således fortfarande föremål för\r\nberedning.   Utskottet   anser  att  resultatet   av\r\nberedningen bör avvaktas och  avstyrker motion Sf280\r\nyrkande 1.\r\nI en av motionerna framförs att  arbetsgivaren bör\r\nstå  för  halva  kostnaden  vid  rehabilitering   av\r\narbetsskadade.  Förutsättningen  för att få livränta\r\nenligt LAF vid arbetslivsinriktad  rehabilitering är\r\natt   rehabiliteringsåtgärden   är   föranledd    av\r\narbetsskadan. Det innebär att fram till den tidpunkt\r\ndå  skadan  uppfyller kraven för prövning enligt LAF\r\nskall frågan om rehabilitering bedömas enligt AFL. I\r\nregel beviljas inte rehabiliteringsersättning enligt\r\nAFL för längre tid än ett år. Om rehabiliteringen är\r\nföranledd av  en  arbetsskada finns det däremot inte\r\nnågot  hinder  mot  att   bevilja   livränta   under\r\narbetslivsinriktad  rehabilitering som är längre  än\r\nett år. I regeringens  arbete  för  att öka hälsan i\r\narbetslivet ingår bl.a. åtgärder för  att  förstärka\r\narbetsgivarnas  ekonomiska  drivkrafter  att  minska\r\nohälsan i samhället. Enligt propositionen skall  ett\r\nsystem  baserat  på sådana drivkrafter införas under\r\n2004. Huruvida ett  sådant system även kommer att ta\r\nsikte på arbetsgivares  ansvar för rehabilitering av\r\narbetsskadade  är  för  närvarande   inte  känt.  Om\r\nkostnaderna för sådan rehabilitering har sin grund i\r\narbetsförhållandena på den aktuella arbetsplatsen är\r\ndet  enligt utskottet logiskt att arbetsgivaren  har\r\nett särskilt  ansvar  härvidlag.  I  avvaktan på ett\r\nsystem  för ekonomiska drivkrafter för  arbetsgivare\r\natt minska  ohälsan  anser  utskottet emellertid att\r\ndet  saknas  skäl  för  riksdagen   att  göra  något\r\nuttalande   i  frågan.  Med  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion Sf329.\r\nI  ovan nämnda  slutbetänkande,  SOU  2003:1,  har\r\nförslag lämnats om inrättande av en kunskapsbank där\r\nkunskap     om    arbetsmiljöfaktorers    eventuella\r\nskadlighet  samlas,   sammanställs  och  publiceras.\r\nKunskapsbanken skall ha  som  sitt primära syfte att\r\nfungera   som  ett  hjälpmedel  och   tillhandahålla\r\nunderlag för  bedömningar  i arbetsskadeärenden. När\r\ndet gäller sjukdomsbesvär som  är mycket svårbedömda\r\ni arbetsskadehänseende, t.ex. elöverkänslighet,  kan\r\nförekomsten   av   en   kunskapsbank  vara  av  stor\r\nbetydelse   vid  arbetsskadebedömningen.   Utskottet\r\nanser  att beredningen  av  utredningsförslaget  bör\r\navvaktas  och  avstyrker därmed motion MJ410 yrkande\r\n6. Även motion Bo262  yrkande  4  avstyrks  med  det\r\nanförda.\r\n\r\n19:5 Ersättning för kroppsskador\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 19:5 Ersättning\r\nför kroppsskador.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget  bekostas  bl.a.  ersättningar  enligt\r\nlagen  (1977:265) om statligt personskadeskydd i  de\r\nfall en  skada  inträffar  under militär verksamhet,\r\nvid tjänstgöring inom civilförsvaret,  vid medverkan\r\ni  räddningstjänst, vid vård på kriminalvårdsanstalt\r\nm.m.  Även  krigsskadeersättningar  till sjömän samt\r\nkostnader för vissa yrkesskadeersättningar  bekostas\r\nfrån anslaget.\r\n\r\nI   propositionen   föreslås   att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2004  till  anslaget  19:5  anvisar  ett\r\nramanslag på 58,6 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag till medelsanvisning  har  inte\r\nföranlett    några     motionsyrkanden.    Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\n19:6 Riksförsäkringsverket och 19:7 Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning   dels   till  anslaget  19:6\r\nRiksförsäkringsverket,  dels   till  anslaget\r\n19:7 Allmänna försäkringskassor.\r\nDärmed bör riksdagen avslå motionsyrkanden\r\nom  annan medelsanvisning till anslagen  19:6\r\noch 19:7.\r\nRiksdagen  bör  bemyndiga  regeringen  att\r\nunder  2004 för anslaget 19:6 ingå ekonomiska\r\nförpliktelser    som,    inklusive   tidigare\r\nåtaganden,  medför  utgifter   på   högst  12\r\nmiljoner kronor efter 2004.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.    om    krav   på   försäkringsläkare,\r\nutbildning  av läkare  i  försäkringsmedicin,\r\nmyndighetskontroll    av   försäkringsläkare,\r\nförstatligande     av    försäkringskassorna,\r\ndröjsmålsränta     samt     missbruk     inom\r\nsocialförsäkringen.\r\nJämför reservationerna nr 43 (m), 44 (fp), 45\r\n(kd), 46 (fp), 47 (kd) och 48 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFörsäkringskassorna  ansvarar  för  handläggning och\r\nutbetalning  av  socialförsäkringsersättningar   och\r\nbidrag  samt  att  förebygga  och  minska ohälsa och\r\naktivt arbeta med rehabilitering.\r\n\r\nSedan  budgetåret  1999  har  RFV fått  ekonomiskt\r\nutrymme  för  att  stödja  och  medverka   till  att\r\nforskning bedrivs inom området för socialförsäkring.\r\nMed   anledning   härav   föreslås   att  regeringen\r\nbemyndigas  att  under  2004  i fråga om ramanslaget\r\n19:6  ingå  ekonomiska förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare åtaganden  innebär  utgifter  om  högst  12\r\nmiljoner kronor efter 2004.\r\nI   propositionen  anges  att  socialförsäkringens\r\nadministration  (SFA)  måste  fungera  väl  för  att\r\ntilltron   till   den  allmänna  försäkringen  skall\r\nbibehållas och stärkas.  Nödvändiga  förutsättningar\r\nför detta är att försäkringen handläggs  rättssäkert\r\noch kompetent i en effektiv organisation. SFA är ett\r\nav regeringens viktigaste verktyg i arbetet  för att\r\nuppnå det nationella målet att halvera sjukfrånvaron\r\nfrån  arbetslivet  till  2008.  Den stora utmaningen\r\nför administrationen under kommande år ligger därför\r\ni  att uppnå framgång i arbetet inom  ohälsoområdet.\r\nDet   kräver   en   utvecklad  samverkan  med  andra\r\nmyndigheter  och  organisationer   samt  en  optimal\r\nanvändning av tillgängliga resurser.\r\nFörändringar som genomfördes den 1  juli  1998 och\r\nden    1    januari   1999   i   socialförsäkringens\r\nadministration    syftade    till    att    utveckla\r\norganisationens effektivitet samt tydliggöra  ansvar\r\noch  befogenheter.  Det har dock, enligt regeringens\r\nuppfattning,  visat  sig  att  trots  förändringarna\r\nkvarstår många problem.  I  budgetpropositionen  för\r\n2003 konstaterar regeringen att förklaringen till de\r\nstora  skillnader  i  resultat  som  fortfarande kan\r\npåvisas mellan försäkringskassorna i huvudsak  finns\r\ni           interna           faktorer           hos\r\nsocialförsäkringsadministrationen, nämligen ledning,\r\nkontroll  och  styrning.  Till  detta  kommer  också\r\nbehovet   av   kraftfulla  åtgärder  för  att  bryta\r\nohälsoutvecklingen  och  för  att använda samhällets\r\nsamlade resurser på bästa sätt för den försäkrade.\r\nEnligt   regeringen   finns   fortfarande    stora\r\nskillnader  mellan  hur  regler tillämpas och hur de\r\nförsäkrade blir bemötta i  olika  delar  av  landet.\r\nUtvärderingar   visar   att   medborgarna  inte  får\r\ntillgång till socialförsäkringen  på  lika  villkor.\r\nFör  vissa  ärenden  är handläggningstiderna alltför\r\nlånga.   Samordningen   av    rehabiliteringen    av\r\nlångtidssjuka    har    totalt   sett   inte   varit\r\nframgångsrik.\r\nProduktiviteten hos försäkringskassorna  har  ökat\r\nsamtidigt som kvaliteten i handläggningen i stort är\r\noförändrad.  Antalet ärenden hos försäkringskassorna\r\nhar ökat och då särskilt inom ohälsoområdet. Antalet\r\nårsarbetare hos  försäkringskassorna har legat på en\r\nstabil nivå under  året samtidigt som volymerna ökat\r\nmed 4 %. Resursflexibiliteten  har  ökat  successivt\r\noch  omfördelning av personalstyrkan har gjorts  mot\r\närendeslag       med      volymökningar,      främst\r\nsjukpenningärenden.    Trots    denna   omfördelning\r\nkvarstår   problem  med  handläggningen   av   långa\r\nsjukskrivningar    och   bristande   insatser   inom\r\nrehabiliteringsområdet.\r\nGenomströmningstiderna      för      ärenden     i\r\nsocialförsäkringsnämnd,   SFN-ärenden,   har    inte\r\nförändrats  nämnvärt  jämfört  med 2001. Tiderna för\r\nhandläggning         av         assistansersättning,\r\nhandikappersättning och vårdbidrag  är och har länge\r\nvarit   oacceptabelt   långa.   Variationen   mellan\r\nförsäkringskassorna är stor. Under  året  har pågått\r\nett     samverkansprojekt     mellan     RFV     och\r\nförsäkringskassorna  som  syftat till att avsluta de\r\nlängsta  pågående  ärendena  avseende  personer  med\r\nfunktionshinder. Genomströmningstiden för ärenden om\r\narbetsskadelivränta  är  även fortsatt  oacceptabelt\r\nlång   men   varierar   mycket   mellan   de   olika\r\nförsäkringskassorna.\r\nRegeringen beslutade i december 2002 om en översyn\r\nav      socialförsäkringsadministrationen      (dir.\r\n2002:166).   En   särskild  utredare  har  genomfört\r\növersynen och har lämnat  ett  delbetänkande  den 17\r\njuni   2003   (SOU   2003:63).   I  betänkandet  har\r\nföreslagits   att  de  21  försäkringskassorna   och\r\nRiksförsäkringsverket  tillsammans  bör  bilda en ny\r\nstatlig myndighet. I slutbetänkandet som har lämnats\r\nden  18 november 2003 (SOU 2003:106) har utredningen\r\nföreslagit  en  principiell  utformning  av  den nya\r\nmyndigheten som bör inrättas den 1 januari 2005.\r\nRegeringen  har i budgetpropositionen angivit  att\r\nden  avser  att skyndsamt  överväga  frågan  om  att\r\ninordna  försäkringskassorna   och   RFV   i  en  ny\r\nsammanhållen statlig myndighet.\r\nDet  nationella målet att öka hälsan i arbetslivet\r\nberör SFA  på  flera  sätt.  Framför allt gäller det\r\nrehabiliteringsarbetet,   men  åtgärder   är   också\r\nnödvändiga      på     försäkringskassorna      inom\r\närendehandläggningen för att höja kvaliteten, stärka\r\nrättssäkerheten,  öka  effektiviteten  och förbättra\r\nservicen.\r\nSFA  har sammantaget tillförts och tillförs  extra\r\nresurser  för  arbete  mot ohälsan om 441 respektive\r\n458  miljoner  kronor  för   åren   2003  och  2004.\r\nInriktningen på insatserna har under  2003 - förutom\r\natt  ytterligare  personal  har anställts  -   varit\r\nutbildnings- och informationsinsatser. RFV har bl.a.\r\ninlett en informationssatsning  som  riktar sig till\r\nde    försäkrade,    arbetsgivarna    och   läkarna.\r\nUtbildningen  av  läkare  och  försäkringsläkare   i\r\nförsäkringsmedicin  pågår.  Vidare har utbildning av\r\nförsäkringskassornas personal, såväl handläggare som\r\nchefer, startat hösten 2003.  Utbildningen  inriktas\r\nmot  bättre  styrning  och förändrade arbetsmetoder.\r\nSjukfallen     skall    bedömas     tidigare     och\r\navstämningsmöten    mellan    den   försäkrade   och\r\nförsäkringskassan,     där     även    t.ex.     den\r\nintygsskrivande  läkaren  och arbetsgivaren  deltar,\r\nhar  successivt införts i handläggningen  av  sådana\r\närenden.   De   medel   som   avser  anställning  av\r\nförsäkringsläkare  har  för  2003   nyttjats   helt.\r\nDärutöver      har     bl.a.     ca     300     fler\r\nrehabiliteringshandläggare anställts.\r\nFör framgång i  arbetet  inom  ohälsoområdet krävs\r\natt  administrationen samverkar med  flera  aktörer.\r\nVerket  har för ändamålet etablerat en plattform för\r\nsamverkan  på  nationell  nivå  under  2002, för att\r\nkomma in i ett operativt skede under 2003. I ett för\r\nSFA   gemensamt   åtgärdsprogram   för  att  halvera\r\nsjukfrånvaron  prioriteras tre insatsområden.  Dessa\r\nområden   är   Attityder   och   värderingar,   Rätt\r\nersättning  -  rätt   förmån   samt  Samordning  och\r\nsamarbete.\r\nRFV   har   regeringens   uppdrag  att   undersöka\r\nutbildningsbehovet bland läkare i försäkringsmedicin\r\noch  ansvara  för att utbildningsinsatser  genomförs\r\ninom  området.  Uppdraget  genomförs  i  samråd  med\r\nSocialstyrelsen och Försäkringskasseförbundet (FKF).\r\nUnder   hösten   2003    skall    RFV   presentera\r\nkontrollstrategi mot fusk och missbruk  som  baseras\r\npå  en ny riskanalys om var fusk kan uppstå och  hur\r\ndet skall  bekämpas.  Denna  kontrollstrategi  skall\r\nimplementeras  2004.  Regeringen  ser  allvarligt på\r\nfusk och missbruk inom socialförsäkringen  och avser\r\natt noga följa utvecklingen inom detta område.\r\nSedan  budgetåret  1999  har  RFV  fått ekonomiskt\r\nutrymme  för  att  stödja  och  medverka  till   att\r\nforskning bedrivs inom området för socialförsäkring.\r\nMed   anledning   härav   föreslås   att  regeringen\r\nbemyndigas  att  under 2004, i fråga om  ramanslaget\r\n19:6, ingå ekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär  utgifter  om högst  12\r\nmiljoner kronor efter 2004.\r\nI   propositionen  föreslås  att  riksdagen   till\r\nanslaget   19:6  Riksförsäkringsverket  anvisar  ett\r\nramanslag på  921,6 miljoner kronor. Vidare föreslås\r\natt   riksdagen   till    anslaget   19:7   Allmänna\r\nförsäkringskassor  anvisar ett  ramanslag  på  6 024\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten  Tolgfors  m.fl.   (m)  begär  i  motion  Sf366\r\nyrkandena 9 och 14 att riksdagen  beslutar  att till\r\nanslaget  19:6 anvisa 30 miljoner kronor mer än  vad\r\nregeringen     föreslagit     för    utbildning    i\r\nförsäkringsmedicin.  I yrkandena  10  och  15  begär\r\nmotionärerna  att  riksdagen   till   anslaget  19:7\r\nanvisar  620  miljoner kronor mer än vad  regeringen\r\nföreslagit för  köp  av rehabiliteringstjänster (520\r\nmiljoner kronor) och kontrollåtgärder  mot  fusk och\r\nmissbruk (100 miljoner kronor).\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motionerna Fi240 yrkande 19 i denna del och  Sf358\r\nyrkande  7  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs att\r\nriksdagen beslutar att till anslaget 19:7 anvisa 550\r\nmiljoner kronor  mer  än  vad regeringen föreslagit.\r\nResurstillskottet     krävs     för     inköp     av\r\nrehabiliteringstjänster  (500 miljoner  kronor)  och\r\nför   åtgärder  mot  felaktiga   utbetalningar   (50\r\nmiljoner kronor).\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf397 yrkande 33\r\ni denna del att riksdagen beslutar att till anslaget\r\n19:6 anvisa 85 miljoner kronor mer än vad regeringen\r\nföreslagit  för  att  öka kvaliteten i besluten, öka\r\nkontrollen  samt  förkorta  handläggningstiderna.  I\r\nyrkandena 17 och 32 begärs dels ett tillkännagivande\r\nom  att  tillföra  socialförsäkringsadministrationen\r\n100 miljoner kronor i ytterligare resurser, dels ett\r\nbeslut att öka anslaget  19:6 med 10 miljoner kronor\r\ntill   RFV   för   administrering    av    en   s.k.\r\nutvecklingspeng som skall utgå till flyktingar.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  begär i motion Sf389\r\nyrkande  1  i denna del att riksdagen  beslutar  att\r\ntill anslaget  19:6 anvisa 90 miljoner kronor mindre\r\nän vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser att\r\ndet finns utrymme  för  en  administrativ besparing.\r\nVidare  begärs  att  riksdagen  beslutar   att  till\r\nanslaget  19:7  anvisa 1 338 miljoner kronor mer  än\r\nvad     regeringen     föreslagit      för     bl.a.\r\nrehabiliteringsutredningar.\r\n\r\nI motion Sf327 av Birgitta Carlsson m.fl. begärs i\r\nyrkande    7    ett    tillkännagivande    om    att\r\nförsäkringskassorna   behöver   ökade   anslag  till\r\nrehabiliteringsutredningar          och         till\r\nförsäkringskassans      handläggning,      inklusive\r\nfinansiering av tvåläkarkontrollerna.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf289 yrkande 4\r\nett  tillkännagivande  att  det inom ett par år  bör\r\nfinnas klara riktlinjer för vilka krav på utbildning\r\nm.m. som bör ställas på en försäkringsläkare.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp)  begär  i  motion Sf358\r\nyrkande  12  ett  tillkännagivande om utbildning  av\r\nläkare i försäkringsmedicin  som  villkor för att få\r\nskriva sjukintyg för utbetalning av  sjukpenning.  I\r\nyrkande   14  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  bör  ha fortsatt uppmärksamhet på frågan\r\nom antalet försäkringsläkare är tillräckligt.\r\nKenneth Lantz m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf401\r\nyrkandena   1-3   och  5  tillkännagivanden  om  att\r\nförsäkringsläkarna      skall      ställas     under\r\nmyndighetskontroll,  att  de måste tillförsäkras  en\r\nkontinuerlig  och uppdaterad  vidareutbildning,  att\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin   skall   ges   en\r\nstarkare  ställning i läkarutbildningen samt att ett\r\nreformerat  försäkringsmedicinskt system bör utredas\r\ngrundligt. Motionärerna  framhåller  att Utredningen\r\nom   en   översyn   av   processuella   regler  inom\r\nsocialförsäkringen           har          diskuterat\r\nförsäkringsläkarens uppgifter  men  stannat  för att\r\nnuvarande  system bör behållas. En ny utredning  bör\r\ntillsättas i  syfte  att göra en grundlig översyn av\r\nsystemet.\r\nÄven Lars Wegendal och  Carina  Adolfsson Elgestam\r\n(s) begär i motion Sf275 ett tillkännagivande om att\r\nställa försäkringsläkare under myndighetskontroll.\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf359 yrkande\r\n9 ett tillkännagivande om att försäkringskassan  vid\r\nförsenad  eller  felaktig ärendehantering skall vara\r\nskyldig att betala dröjsmålsränta. I motion Sf206 av\r\nAnita  Sidén och Cecilia  Magnusson  (m)  finns  ett\r\nlikalydande yrkande.\r\nSven Brus  m.fl. (kd) begär i motion Sf397 yrkande\r\n18 ett tillkännagivande om särskilda resultatenheter\r\ninom    försäkringskassan     som     arbetar    med\r\nrehabilitering.    Motionärerna    framhåller    att\r\nresultatenheter   behövs   för  att  förhindra   att\r\nrehabiliteringsverksamheten    skall    behöva   stå\r\ntillbaka för utbetalning av sjukpenning.\r\nI  motion  Sf202 av Rolf Gunnarson (m) begärs  ett\r\ntillkännagivande     om    ökade    resurser    till\r\nförsäkringskassorna. Motionären  framhåller  att det\r\nbehövs en samordning av samhällets totala ekonomiska\r\nresurser i kampen mot ohälsan.\r\nMarietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)  begär i motion\r\nSf218  ett tillkännagivande om att inte  förstatliga\r\nförsäkringskassorna.\r\nI motion  Sf339  av  Birgitta  Carlsson  och  Agne\r\nHansson  (c)  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nsocialförsäkringens  administration även i framtiden\r\nmåste  bygga  på  en  organisation   med  en  starkt\r\ndecentraliserad grundstruktur.\r\nJan  Björkman m.fl. (s) begär i motion  Sf278  ett\r\ntillkännagivande   om   att  förbättra  samordningen\r\nmellan    arbetsgivarens   och    försäkringskassans\r\nutbetalningar  vid  sjukdom  eftersom denna övergång\r\ninte alltid löper friktionsfritt.\r\nLaila Bjurling och Lennart Axelsson  (s)  begär  i\r\nmotion  Sf321 ett tillkännagivande om att regeringen\r\nbör     uppmärksamma      problemen      med     att\r\nförsäkringstillämpningen är olika beroende på vilken\r\nförsäkringskassa     man    tillhör.    Motionärerna\r\nframhåller   att   rätten   till   sjukpenning   vid\r\nutlandsvård för psoriasissjuka bedöms olika av olika\r\nförsäkringskassor.\r\nÄven Sonia Karlsson  (s)  begär i motion Sf373 ett\r\ntillkännagivande    om   olika   regeltolkning    av\r\nförsäkringskassorna.   Denna   gång  i  samband  med\r\nsjukpenning för att förebygga sjukdom  med  avseende\r\npå   dem   som   arbetar  schemalagd  arbetstid  och\r\nnattjänstgöring.\r\nBeträffande missbruk  av socialförsäkringssystemet\r\nbegär  Else-Marie  Lindgren   (kd)  i  motion  Sf338\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande  om att verka för att\r\nfusk och missbruk inom försäkringssystemen  beivras.\r\nI  yrkande  2  begärs  ett  tillkännagivande  om  en\r\nsatsning   på   information   om   rättigheter   och\r\nskyldigheter i försäkringssystemet.\r\nÄven Mia Franzén (fp) begär i motion Sf355 yrkande\r\n9  ett  tillkännagivande  om  att stävja missbruk av\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\nMona Jönsson m.fl. (mp) begär  i  motion Sf392 ett\r\ntillkännagivande om att tillsätta en  utredning  för\r\natt  utröna om möjligheter föreligger att slå samman\r\nRFV,   Försäkringskassan,   Arbetsmarknadsstyrelsen,\r\nArbetsmarknadsverket  och  länsarbetsnämnder i syfte\r\natt den enskilde på ett ställe  skall  kunna  få den\r\nhjälp som denne behöver.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagen för socialförsäkringsadministrationen\r\n\r\nEtt   viktigt   verktyg   för   en   väl  fungerande\r\nsocialförsäkring  i  allmänhet  och ohälsoarbetet  i\r\nsynnerhet  är  socialförsäkringens   administration.\r\nEnligt  vad som anges i propositionen fungerar  inte\r\ndagens  administration  tillfredsställande  när  det\r\ngäller effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet. Det\r\nfinns   fortfarande    stora    skillnader    mellan\r\nförsäkringskassorna beträffande hur regler tillämpas\r\noch hur de försäkrade blir bemötta i olika delar  av\r\nlandet.  Även  om  produktiviteten har ökat kvarstår\r\nproblem med handläggningen  av  långa  sjukfall  och\r\nbristande  insatser inom rehabiliteringsområdet. Det\r\när t.ex. allvarligt  att endast 9 % av de försäkrade\r\nsom  varit sjukskrivna  längre  än  60  dagar  varit\r\nföremål    för    samordnad   rehabilitering   2002.\r\nGenomströmningstider  för  vissa  ärendeslag är även\r\noacceptabelt långa.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2003  har  regeringen\r\nkonstaterat   att   förklaringen   till   de   stora\r\nskillnader  i  resultat  som fortfarande kan påvisas\r\nmellan  försäkringskassorna   i   huvudsak  finns  i\r\ninterna                 faktorer                 hos\r\nsocialförsäkringsadministrationen, nämligen ledning,\r\nkontroll och styrning.\r\nEnligt  ANSA-utredningen  (SOU  2003:106)  behöver\r\nförändringar   vidtas  i  organisationsstruktur  och\r\nansvarsfrågor. Utredaren  föreslår  därför att en ny\r\nsammanhållen   statlig   myndighet   inrättas    för\r\nadministrationen   av   socialförsäkringen  och  att\r\nförsäkringskassorna och RFV inordnas i den.\r\nUtskottet              konstaterar             att\r\nsocialförsäkringsadministrationen   står   inför  en\r\nperiod  med stora utmaningar i form av åtgärder  mot\r\nden ökande  ohälsan,  vilket inkluderar en eftersatt\r\nrehabiliteringsverksamhet.   Även   frågan   om   en\r\nförändrad organisation har aktualiserats.\r\nFör   att  administrationen  skall  få  en  rimlig\r\nmöjlighet  att  klara sitt åtagande framför allt vad\r\ngäller   arbetet   mot   ohälsan   krävs   resurser.\r\nSocialförsäkringsadministrationen   tillfördes   för\r\nbudgetåret   2003  extra  resurser  för  arbete  mot\r\nohälsan. För 2004  uppgår  dessa  till  458 miljoner\r\nkronor.   Utskottet   välkomnar  därför  regeringens\r\nförslag om fortsatt tilltagna  anslag  till både RFV\r\noch   försäkringskassorna   för   2004.   Genom   de\r\nföreslagna    resurserna    anser    utskottet   att\r\nförutsättningar skapas för administrationen både att\r\nhöja   ambitionsnivån  vad  gäller  kvaliteten   och\r\neffektiviteten  i  handläggningen  och  att  få till\r\nstånd  en  fungerande rehabiliteringsverksamhet  för\r\ndet stora antalet långa sjukfall.\r\nMed det anförda  tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag till medelsanvisning  till anslagen 19:6 och\r\n19:7  och  begärt bemyndigande. Utskottet  avstyrker\r\nmotionerna Sf327  yrkande  7, Sf358 yrkande 7, Sf366\r\nyrkandena 9, 10, 14 och 15,  Sf389 yrkande 1 i denna\r\ndel, Sf397 yrkande 17, 32 och  33  i  denna  del och\r\nFi240 yrkande 19 i denna del.\r\n\r\nÖvriga frågor om socialförsäkringens administration\r\n\r\nVad     gäller    socialförsäkringsadministrationens\r\norganisation   är  frågan  föremål  för  regeringens\r\nutredning.   Enligt    utskottets   uppfattning   är\r\neffektiva styrningsmöjligheter  nödvändiga  om målet\r\nmed  ökad  hälsa  i  arbetslivet  skall uppnås. Även\r\nrättssäkerhetsaspekten    i    form   av   likformig\r\ntillämpning  talar för en förbättrad  styrning.  Mot\r\nbakgrund  av att  ett  utredningsförslag  bereds  av\r\nregeringen  bör  utskottet inte göra något uttalande\r\nvare  sig  för  eller  emot  ett  förstatligande  av\r\nförsäkringskassorna    eller    dess   grundläggande\r\nutformning  på annat sätt. Utskottet  avstyrker  med\r\ndet anförda motionerna  Sf218,  Sf278, Sf321, Sf339,\r\nSf373 och Sf392.\r\n\r\nSjukförsäkringsutredningen     har      i     sitt\r\nslutbetänkande  (s.189)  föreslagit att alla  läkare\r\nskall ha rätt att utfärda  läkarintyg  men att dessa\r\nmera   regelmässigt  skall  kompletteras  av   annat\r\nunderlag om försäkringskassan så bedömer nödvändigt.\r\nUtskottet  noterar  att det skall vara en läkare med\r\nfördjupad utbildning  i försäkringsmedicin som skall\r\nutfärda    det    särskilda    läkarutlåtande    som\r\nförsäkringskassan   skall   kunna  kräva   att   den\r\nförsäkrade lämnar in t.ex. när  ett  avstämningsmöte\r\ninte  ger  ett tillräckligt beslutsunderlag.  Enligt\r\nbeslut  av  riksdagen   i   våras   skall   även  de\r\nintygsskrivande      läkarnas      utbildning      i\r\nförsäkringsmedicin  förstärkas. Det kommer härigenom\r\natt skapas garantier  för  att  försäkringskassan  i\r\nfortsättningen  kommer  att  kunna  få  ett fullgott\r\nbeslutsunderlag. Utskottet anser således,  i  likhet\r\nmed  i  betänkande 2002/03:SfU10, att det inte finns\r\nskäl  att   begränsa   läkares   rätt   att  utfärda\r\nläkarintyg  för sjukskrivning. Motion Sf358  yrkande\r\n12 får med det anförda anses tillgodosedd. Utskottet\r\navstyrker därmed motionsyrkandet.\r\nI betänkande  2002/03:SfU10 uttalade utskottet att\r\ndet bör ankomma på  regeringen  eller  den myndighet\r\nregeringen    bestämmer    att    meddela    närmare\r\nföreskrifter  om behörighetskrav och arbetsuppgifter\r\nför försäkringsläkare  och  om  utbildning av dessa,\r\noch  utskottet  förutsatte  att sådana  föreskrifter\r\nkommer  att  meddelas  relativt   snart.   Utskottet\r\nvidhåller   sitt   ställningstagande.  Motion  Sf289\r\nyrkande  4  får  anses  tillgodosedd  och  utskottet\r\navstyrker motionsyrkandet. Även motion Sf401 yrkande\r\n2 avstyrks med det anförda.\r\nNär det gäller frågan om antalet försäkringsläkare\r\när tillräckligt förutsätter utskottet att regeringen\r\nföljer denna fråga noga. Motion Sf358 yrkande 14 får\r\ndärmed anses tillgodosedd och avstyrks.\r\nVad gäller frågan  om att ställa försäkringsläkare\r\nunder  myndighetskontroll   har   en  översyn  redan\r\npåbörjats.  Socialstyrelsen  har  således   fått   i\r\nuppdrag  att  i  samråd med RFV se över om det finns\r\nbehov av att göra förändringar av det tillsynsansvar\r\nsom  gäller  försäkringsläkarna.   Uppdraget   skall\r\nredovisas  senast  den 31 juli 2004. Med det anförda\r\navstyrker utskottet  motionerna  Sf401 yrkande 1 och\r\nSf275.\r\nRiksdagen  beslutade  i våras att  utbildningen  i\r\nförsäkringsmedicin     skall      stärkas      under\r\nläkarutbildningens  alla  delar. Med det anförda får\r\nmotion  Sf401  yrkande  3  anses  tillgodosedd,  och\r\nutskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\nÄven motion Sf401 yrkande  5  avstyrks  då  det  i\r\ndagsläget inte finns skäl att föreslå en reformering\r\nav det försäkringsmedicinska systemet.\r\nI  två  av  motionerna  tas  frågan  upp  om  inte\r\nförsäkringskassan bl.a. vid försenad utbetalning bör\r\nbetala dröjsmålsränta till den försäkrade. Utskottet\r\nkonstaterar   att  försäkringskassan  saknar  laglig\r\nmöjlighet att betala  sådan ränta men att ersättning\r\nför  ränteförlust kan utges  i  form  av  skadestånd\r\nenligt  skadeståndsrättsliga  principer.  Staten kan\r\nåläggas skadeståndsansvar för skada som vållas genom\r\nfel  eller  försummelse  vid  myndighetsutövning   i\r\nverksamhet   för  vars  fullgörande  staten  svarar.\r\nEnligt förordningen  (1995:1301)  om handläggning av\r\nskadeståndsanspråk     mot     staten     handlägger\r\nJustitiekanslern  anspråk  på  ersättning om anspråk\r\ngrundas på ett påstående om felaktigt  beslut  eller\r\nunderlåtenhet   att  meddela  beslut.  I  betänkande\r\n2002/03:SfU1    avstyrkte     utskottet     liknande\r\nmotionsyrkanden.  Utskottet  vidhåller sina tidigare\r\nställningstaganden och avstyrker  därmed  motionerna\r\nSf206 och Sf359 yrkande 9.\r\nVad   avser  frågan  om  missbruk  och  fusk  inom\r\nsocialförsäkringen  har  regeringen  aviserat att en\r\nkontrollstrategi     skall    implementeras    2004.\r\nMotionerna Sf338 yrkandena 1 och 2 och Sf355 yrkande\r\n9   får   därmed   anses  tillgodosedda.   Utskottet\r\navstyrker därmed dessa motionsyrkanden.\r\nUtskottet anser inte att motionsyrkandena i övrigt\r\npåkallar   någon  åtgärd   från   riksdagens   sida.\r\nUtskottet  avstyrker  därmed  motionerna  Sf202  och\r\nSf397 yrkande 18.\r\n\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde  11  Ekonomisk  trygghet  vid ålderdom\r\nomfattar   politikområdet   Ekonomisk  äldrepolitik.\r\nOmrådet omfattar garantipension  till ålderspension,\r\nefterlevandepensioner  till  vuxna,   bostadstillägg\r\ntill     pensionärer    m.fl.,    delpension    samt\r\näldreförsörjningsstöd.\r\n\r\nEnligt vad  som  anförs  i  propositionen påfördes\r\nutgiftsområdet 2003 markant ökade utgifter. För 2003\r\nberäknas  utgifterna  till  51 939 miljoner  kronor,\r\nvilket är 18 145 miljoner kronor  högre än för 2002.\r\nAnledningen  till  den  höjda utgiftsnivån  2003  är\r\nframför   allt   att   garantipension   har   ersatt\r\nfolkpension,  pensionstillskott  och  det  särskilda\r\ngrundavdraget för folkpensionärer. I och med att det\r\nsärskilda   grundavdraget    avskaffats    beskattas\r\npensionerna  fullt ut. För att ingen skall få  sänkt\r\npension efter skatt med anledning av övergången till\r\nde nya reglerna  har  bruttopensionerna höjts. Detta\r\ninnebär en utgiftsökning med ca 15 miljarder kronor.\r\nDet reformerade pensionssystemet, som gäller fullt\r\nut  fr.o.m.  den  1  januari  2003,  innebär  enligt\r\nregeringen  att  Sverige  nu  har  ett  modernt  och\r\npolitiskt stabilt  system som automatiskt följer den\r\nekonomiska och demografiska utvecklingen. Det ger en\r\nlångsiktig trygghet oavsett utveckling där kostnaden\r\nför de inkomstbaserade pensionerna inte riskerar att\r\nvältras över på kommande  generationer. Från och med\r\nden  1 januari  2003  har ett  äldreförsörjningsstöd\r\ninförts, vilket ger en garanti för en miniminivå för\r\nalla  över  65 år  i  Sverige.   Ett   nytt  anslag,\r\nÄldreförsörjningsstöd,    ingår    från    2003    i\r\nutgiftsområdet.  Detta  beräknas  öka utgifterna med\r\n666 miljoner kronor.\r\nDet  reformerade  pensionssystemet   vilar  enligt\r\nregeringen   på  en  bred  överenskommelse  som   är\r\nväsentlig att  hålla.  Den långsiktiga ambitionen är\r\natt reformen i allt väsentligt  skall ligga fast och\r\natt  ytterligare  förändringar av den  grundläggande\r\nstrukturen inte är  aktuella.  Om  det visar sig att\r\nsystemet  i något avseende inte fungerar  på  avsett\r\nsätt eller  om förutsättningar i omvärlden förändras\r\nmåste dock justeringar  övervägas.  Mot  bakgrund av\r\ndetta,  och  då  reformen  är mycket omfattande  och\r\ngenomgripande, bör politiken  under de närmaste åren\r\nha  tydligt  fokus  på  uppföljning  och  analys  av\r\nreformen. En sådan uppföljning  bör  inriktas  på om\r\nreglerna   fungerar   på   avsett   sätt   och   att\r\ndrivkrafterna  till  arbetsstimulans ger de effekter\r\nsom  avsetts.  Uppföljningen   skall   även   belysa\r\neffekterna för kvinnor och män.\r\nDärutöver  behöver  de  studier  av pensionärernas\r\nekonomiska   utveckling   som  återkommande   gjorts\r\nfortsätta   och  utvecklas  med   avseende   på   de\r\nförändringar som skett i och med pensionsreformen.\r\nDet  reformerade   systemet  ger  människor  stora\r\nmöjligheter att själva  påverka  pensionens  storlek\r\ngenom  att  i  tid  planera  sitt  arbetsliv och sin\r\npensionstidpunkt.  För att fördelarna  med  det  nya\r\nsystemet  fullt  ut skall  kunna  utnyttjas  är  det\r\nenligt regeringen  angeläget  att  under de närmaste\r\nåren  ägna mer kraft åt att öka kunskapen  om  bl.a.\r\nsambanden  mellan  arbete,  tillväxt, medellivslängd\r\noch pensionens storlek.\r\nRiksdagen har för 2004, i enlighet med regeringens\r\nförslag, fastställt ramen för  utgiftsområde 11 till\r\n50   656  300  000  kr  (bet.  2003/04:FiU1,   rskr.\r\n2003/04:42).\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  20:1\r\nGarantipension till ålderspension. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nom   flexibel   pensionsålder,  om  de  sämst\r\nställda pensionärerna och om återställande av\r\npensionerna till 1990 års värde.\r\nJämför reservationerna  nr  49 (kd) och 50-51\r\n(v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet  tidigare  grundskyddet  för  ålderspensionärer,\r\ndvs.  folkpension,  pensionstillskott  och  särskilt\r\ngrundavdrag,  har  fr.o.m.   2003   ersatts   av  en\r\nbeskattad garantipension. Från och med 2003 omfattar\r\nanslaget    garantipension    till    ålderspension,\r\nbarntillägg  till  ålderspension, hustrutillägg  och\r\nsärskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt\r\neller handikappat barn.\r\n\r\nDelpensionen  har  avskaffats  och  beviljas  inte\r\nefter december 2000. De sista utbetalningarna kommer\r\natt  göras  i  december  2004.  Från  och  med  2004\r\nredovisas de återstående betalningarna av delpension\r\nm.m. under anslaget 20:1.\r\nUtgifterna   för  anslaget   uppgick   2002   till\r\n9 665 miljoner   kronor,    exklusive    delpension.\r\nAnvisade  medel var 9 521 miljoner kronor.  Anslaget\r\nberäknas underskridas med 759 miljoner kronor 2003.\r\nCirka  1,6 miljoner  personer  uppbar  folkpension\r\n2002 medan garantipension kommer att betalas ut till\r\nca 875 000  personer  under  2003. Utgifterna väntas\r\ntrots detta öka eftersom garantipension  är högre än\r\nfolkpension  och  pensionstillskott.  För  en  ogift\r\nperson   som   är   född   1938   eller  senare  kan\r\ngarantipension    betalas   ut   med   högst    2,13\r\nprisbasbelopp. Motsvarande belopp för en gift person\r\när 1,9 prisbasbelopp.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2004   till   anslaget   20:1  Garantipension   till\r\nålderspension  anvisar  ett   ramanslag  på  23  486\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nKenneth  Lantz  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf398\r\nyrkande  8  i denna del att riksdagen  beslutar  att\r\nanvisa 600 miljoner  kronor  mer  än  vad regeringen\r\nföreslagit. I yrkandena 2 och 3 begärs en höjning av\r\nden övergångsvisa garantipensionen med  100  kr  per\r\nmånad  och  ett tillkännagivande om de sämst ställda\r\npensionärerna.  Cirka  en  halv  miljon  pensionärer\r\nlever  i dag under mycket knappa förhållanden.  Både\r\nskattesänkningar och pensionsuppräkningar behövs för\r\natt åstadkomma  en  behövlig  förbättring  för denna\r\ngrupp pensionärer.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf390  i\r\ndenna del att  riksdagen  beslutar  att  anvisa  600\r\nmiljoner  kronor  mer  än vad regeringen föreslagit.\r\nMotionärerna föreslår att  garantipensionen höjs med\r\n1 500 kr under 2004.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  motion  Sf252  av  Kenneth Lantz  (kd)  begärs  i\r\nyrkandena 1 och 2 tillkännagivanden  om åtgärder för\r\nen mer öppen arbetsmarknad för äldre personer och om\r\natt    ta    bort    den   av   staten   fastställda\r\npensionsåldern. Motionären vill ha en ökad valfrihet\r\nför de äldre på arbetsmarknaden.  Pensionsåldern bör\r\nvara  mer  flexibel  samtidigt  som  deltidstjänster\r\neller  byte  av arbetsplats med lägre lön  inte  bör\r\nförsämra                         pensionsförmånerna.\r\nSocialförsäkringsförmåner bör kunna utges även efter\r\ndet att man fyllt 65 eller 67 år.\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär i  motion  Sf261\r\nyrkande 1 att regeringen tillsätter en utredning som\r\nser       över       samordningsreglerna      mellan\r\nyrkesskadelivränta i form  av  ett engångsbelopp och\r\npension i syfte att den yrkesskadade  inte  skall få\r\nett  större  pensionsavdrag  än  vad  denne fått som\r\nengångsbelopp.    Motionärerna    pekar    på    att\r\nsamordningsreglerna kan få just den effekten att den\r\nyrkesskadade     får     ett    större    sammanlagt\r\npensionsavdrag  än  vad denne  fått  i  livränta.  I\r\nyrkande  2  begärs  ett   tillkännagivande   om  att\r\navskaffa möjligheten att erhålla livränta i form  av\r\nett engångsbelopp.\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär  i  motion Sf360\r\nyrkande   13   förslag   om   hur  pensionerna  bäst\r\nåterställs  till  1990 års värde.  Förbättringar  på\r\nskattesidan, av bostadstillägg och pensionstillskott\r\nbör inte ses som ett återställande av pensionen utan\r\nsom välbehövliga standardhöjningar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nUnder  1990-talet  fick  alla,  även  pensionärerna,\r\nbidra till saneringen  av  statens  finanser.  Bland\r\nannat skrevs det dåvarande basbeloppet inte upp helt\r\ni    linje   med   inflationen,   vilket   påverkade\r\npensionerna  åren  1993-1998. Dock prioriterades ett\r\nbibehållet skydd för de sämst ställda pensionärerna.\r\nSamtidigt som samhällsekonomin  har  förbättrats har\r\nockså villkoren för pensionärerna förbättrats. Detta\r\ngäller  exempelvis bostadstillägget för  pensionärer\r\nm.fl. (BTP). För att kompensera pensionärerna för de\r\nbesparingar  som  tidigare gjorts på basbeloppet har\r\nden särskilda skattereduktionen på förvärvsinkomster\r\nfrån    2002    utvidgats     till     att     gälla\r\npensionsinkomster.   Därutöver   är   fr.o.m.   2002\r\ntilläggspensionerna   för  ålderspensionärer  knutna\r\ntill den allmänna inkomstutvecklingen  i stället för\r\ntill        prisutvecklingen        genom       s.k.\r\nföljsamhetsindexering.          2003         innebar\r\nföljsamhetsindexeringen  en  uppräkning  om  3,64 %.\r\nDetta kan jämföras med prisbasbeloppets  höjning  om\r\n1,85  %.  En  väsentlig  förbättring genomfördes den\r\n1 januari 2003 i och med att äldreförsörjningsstödet\r\ninfördes. Detta stöd garanterar  i princip alla över\r\n65 år   en   skälig   levnadsnivå   och  en   skälig\r\nbostadskostnad.\r\n\r\nAv en typfallsstudie över utvecklingen under 1990-\r\ntalet  som  RFV  gjorde  2002  och  som redovisas  i\r\npropositionen  framgår  att  BTP  och det  särskilda\r\nbostadstillägget (SBTP) tillsammans  med  skatten  i\r\nökad  utsträckning  verkar  utjämnande.  Följden har\r\nblivit  att  pensionärer  med  inkomster  högre   än\r\ngenomsnittet  fått  en  viss negativ real utveckling\r\nmedan pensionärer med de lägsta inkomsterna har fått\r\nsin nettoinkomst realt förbättrad. Huvudförklaringen\r\ntill   detta  är  höjda  BTP,   varför   den   reala\r\nförbättringen  är  mest  tydlig för dem med relativt\r\nhöga boendekostnader.\r\nUtskottet    är   liksom   tidigare    (se    bet.\r\n2002/03:SfU1) av  den  uppfattningen  att i det fall\r\ndet  finns  ett utrymme för ekonomiska förbättringar\r\nså bör det används  selektivt, så att de pensionärer\r\nsom har lägst inkomster  får en förbättrad standard,\r\nt.ex.  genom  höjt BTP. Som  nämnts  har  åtskilliga\r\nförbättringar genomförts  under  senare  år  och  då\r\nsärskilt  för  de  pensionärer  som  har  de  lägsta\r\ninkomsterna.  Med  hänsyn  härtill  och  då  det för\r\nnärvarande  inte finns något ekonomiskt utrymme  för\r\nytterligare  förbättringar  anser  utskottet att det\r\ninte   är   möjligt   att   föreslå  riksdagen   att\r\ngarantipensionen     eller     den     övergångsvisa\r\ngarantipensionen  skall  höjas  2004. Däremot  anser\r\nutskottet  att det är väsentligt att  pensionärernas\r\nekonomiska förhållanden fortlöpande uppmärksammas.\r\nUtskottet   har   inte   något   att   erinra  mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna Sf398 yrkandena 2, 3 och\r\n8 i denna del och Sf390 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI   det   nya  pensionssystemet  kan  inkomstgrundad\r\nålderspension  tas ut tidigast fr.o.m. 61 års ålder.\r\nNågon högsta åldersgräns för att påbörja uttag finns\r\ninte, men pension betalas senast ut från och med den\r\nmånad den pensionsberättigade  fyller 70 år om denne\r\ninte begärt något annat. Garantipension  får  tas ut\r\nfr.o.m.  65  års  ålder,  och  det  gäller  även  om\r\ngarantipensionen bara utges som utfyllnad. Rätt till\r\ninkomstgrundad pension kan vidare tjänas in efter 65\r\nårs ålder och även efter uttag av hel ålderspension.\r\nPensionen  kan  tas ut som hel, tre fjärdedels, halv\r\noch  en  fjärdedels  pension.  Enligt  en  tvingande\r\nbestämmelse  i  lagen (1982:80) om anställningsskydd\r\nhar arbetstagare  även  rätt men inte skyldighet att\r\nkvarstå i anställning till 67 års ålder.\r\n\r\nDelpension har inte kunnat beviljas efter december\r\n2000. De sista utbetalningarna  kommer  att  göras i\r\ndecember  2004. Det främsta motivet för att avskaffa\r\ndelpensionen   har   varit   att   det   reformerade\r\nålderspensionssystemet både är flexibelt och  medger\r\nindividuella  lösningar  i  sådan  utsträckning  att\r\nbehovet  av  en  särskild delpensionsförsäkring inte\r\nlängre anses föreligga.\r\nI  det  nya  statliga  pensionsavtalet  finns  det\r\nfr.o.m. 2003 möjlighet för arbetsgivarna att bevilja\r\ndelpension  för  personer   som   har   tio  år  med\r\nkollektivavtalad pensionsrätt och är i åldern  61-64\r\når.\r\nDen parlamentariska äldreberedningen, Senior 2005,\r\nhar   i   sitt   nyligen   framlagda  slutbetänkande\r\nÄldrepolitik  för framtiden (SOU  2003:91)  framfört\r\nvissa förslag i  syfte  att öka människors vilja och\r\nmöjligheter    att    förvärvsarbeta    fram    till\r\npensioneringen och därefter.  Enligt beredningen bör\r\nregeringen  bl.a.  etablera ett femårigt  nationellt\r\nprojekt  med  syfte  att  stärka  de  äldres  (50 +)\r\nställning i arbetslivet, öka arbetskraftsdeltagandet\r\nbland  personer som är  50  år  och  äldre  samt  ta\r\ninitiativ    till    forskning    om   effekter   på\r\narbetskraftsutbudet  om  fler  ges  möjlighet   till\r\ndeltidslösningar   i   samband  med  pensioneringen.\r\nDärtill  uppmanas parterna  på  arbetsmarknaden  att\r\ngranska och överväga förändringar av pensionsavtalen\r\nså   att   dessa   ger   större   möjligheter   till\r\nflexibilitet  vid utträdet från arbetslivet och inte\r\nmotverkar  rörlighet  på  arbetsmarknaden  samt  ger\r\nekonomiskt utbyte  för  den som vill arbeta efter 65\r\nårs ålder.\r\nAv    redovisningen   ovan   framgår    att    den\r\ninkomstgrundade  ålderspensionen är mycket flexibel.\r\nMed   hänsyn   härtill    och    mot   bakgrund   av\r\nÄldreberedningens nyligen presenterade  förslag som,\r\nom  de genomförs, kan ytterligare öka flexibiliteten\r\nför den  äldre arbetskraften anser utskottet att det\r\nsaknas skäl för riksdagen att göra något uttalande i\r\nfrågan.  Utskottet  avstryker  därmed  motion  Sf252\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nNär det  gäller  utbyte  av yrkesskadelivränta mot\r\nengångsbelopp och avdrag på  pension  har  utskottet\r\ntidigare behandlat liknande motionsyrkanden,  senast\r\ni   betänkande 2002/03:SfU1. Utskottet anförde bl.a.\r\nföljande.\r\nEnligt  lagstiftningen om det nya pensionssystemet\r\nskall bl.a.  ålderspension i form av inkomstpension,\r\ntilläggspension   och   garantipension  minskas  med\r\nyrkesskadelivränta. Minskningen  skall  ske  med tre\r\nfjärdedelar  av  den del av livräntan som överstiger\r\nen sjättedels prisbasbelopp.  Minskning  skall  även\r\nske  för livränta som har bytts ut mot engångsbelopp\r\noch görs  då  som  om  livräntan fortfarande utgick.\r\nMotsvarande  regler  finns  i  lagen  (1954:243)  om\r\nyrkesskadeförsäkring (YFL),  som  upphört  att gälla\r\nfr.o.m.   den   1   juli   1977   men   som   enligt\r\növergångsbestämmelser   fortfarande   tillämpas   på\r\nskador   som  inträffat  före  detta  datum.  Vidare\r\nframhöll utskottet  att  utbyte  av större livräntor\r\nmot  engångsbelopp  sker  med  återhållsamhet  medan\r\nkravet på skäl för utbyte är litet  när  det  gäller\r\nlåga  livräntor, att livräntetagaren får uppgift  om\r\nvad  engångsutbetalningen   kommer   att  medföra  i\r\nframtiden beträffande avdrag från pension,  dvs. att\r\navdrag fortfarande kommer att göras som om livräntan\r\nutgick   månadsvis,   samt   att  engångsbeloppet  i\r\nhuvudsak   är   beräknat  enligt  försäkringsmässiga\r\nprinciper.      Utskottet      avstyrkte      därmed\r\nmotionsyrkandet i  fråga  liksom  ett yrkande om att\r\nslopa  möjligheten  till  utbyte  av  livränta   mot\r\nengångsbelopp.\r\nUtskottet finner inte skäl att nu göra någon annan\r\nbedömning   och   avstyrker   därmed   motion  Sf261\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nBeträffande ett återställande av pensionerna  till\r\n1990    års    värde   konstaterar   utskottet   att\r\npensionärerna  fr.o.m.  2002  har  kompenserats  för\r\nbesparingarna på basbeloppet genom en skattelättnad.\r\nNågot skäl att ytterligare  kompensera pensionärerna\r\nför detta kan utskottet inte se. Utskottet avstyrker\r\ndärför motion Sf360 yrkande 13.\r\nUtskottet         vill         tillägga        att\r\nföljsamhetsindexeringen   2003   resulterat   i   en\r\nuppräkning  av  tilläggspensionen som  är  betydligt\r\nbättre  än  vad en  uppräkning  med  prisbasbeloppet\r\nskulle ha inneburit.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill  medelsanvisning   till   anlaget   20:2\r\nEfterlevandepensioner  till vuxna. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nOmställningspension utges sedan den 1  januari  2003\r\nunder  en  tid  av tio månader från dödsfallet (före\r\nden 1 januari 1997  var tiden tolv månader och under\r\nperioden januari 1997-december  2002  var  tiden sex\r\nmånader).  Förlängd omställningspension utges  under\r\nytterligare  tolv  månader  om  den efterlevande har\r\nvårdnaden  om och stadigvarande sammanbor  med  barn\r\nunder arton  år  som  vid  dödsfallet  stadigvarande\r\nvistades  i  makarnas hem. Är något eller  några  av\r\nbarnen    yngre    än    tolv    år    gäller    att\r\nomställningspension,  utöver den inledande perioden,\r\nutges till dess att det yngsta barnet fyllt tolv år.\r\n\r\nSom en utfyllnadsförmån till den inkomstrelaterade\r\nomställningspensionen finns  det  en garantipension,\r\nsom    kan    utges    för   samma   tid   som   den\r\ninkomstrelaterade förmånen.\r\nRegeringen har i tidigare sammanhang förklarat att\r\nden inledande omställningspensionen  skall förlängas\r\ntill tolv månader fr.o.m. 2005.\r\nSärskild   efterlevandepension  till  efterlevande\r\nmake med nedsatt  förvärvsförmåga  kan inte beviljas\r\nom dödsfallet inträffar efter 2002.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget    omfattade   t.o.m.   2002   folkpension,\r\npensionstillskott     och     ATP    i    form    av\r\nomställningspension,  förlängd  omställningspension,\r\nsärskild efterlevandepension och änkepension.\r\n\r\nFrån   och   med   den  1  januari  2003   betalas\r\nefterlevandepension  ut   enligt   regler   som  har\r\nanpassats   till   det  nya  ålderspensionssystemet.\r\nAnslaget omfattar fr.o.m.  2003 omställningspension,\r\nförlängd        omställningspension,        särskild\r\nefterlevandepension, änkepension samt garantipension\r\ntill dessa förmåner.\r\nUtgifterna för  anslaget  uppgick 2002 till 13 444\r\nmiljoner kronor medan anvisade medel uppgick till 13\r\n525 miljoner kronor. Anslaget  beräknas underskridas\r\nmed ca 36 miljoner kronor 2003.\r\nFör   2003   uppskattas   antalet   personer   med\r\ngarantipension till 37 600, vilket är fler än de som\r\nuppbar folkpension och pensionstillskott 2002. Detta\r\nberor  bl.a.  på  att inkomstprövning av änkepension\r\ntagits bort.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2004  till anslaget 20:2 Efterlevandepensioner  till\r\nvuxna anvisar  ett  ramanslag  på  15  692  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf359 yrkande 5\r\natt riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor\r\nmer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser\r\natt  omställningspensionen skall förlängas från  tio\r\ntill tolv månader från den 1 juli 2004. Ett liknande\r\nyrkande  återfinns i motion Fi240 yrkande 19 i denna\r\ndel av Lars Leijonborg m.fl. (fp).\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nKenneth  Lantz  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf398\r\nyrkande 8  i  denna  del  att riksdagen beslutar att\r\nanvisa  50  miljoner kronor mer  än  vad  regeringen\r\nföreslagit.  I   yrkande  1  begärs  beslut  om  att\r\nförlänga omställningspensionen till tolv månader.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  att  den  tid  under  vilken\r\nomställningspension kan utges har förlängts från sex\r\ntill  tio  månader   fr.o.m.  2003.  Regeringen  har\r\ndessutom  aviserat  sin  avsikt  att  återkomma  med\r\nförslag     som     förlänger      den     inledande\r\nomställningspensionen  till  tolv  månader   fr.o.m.\r\n2005.  Mot  bakgrund härav och då det saknas utrymme\r\natt tidigarelägga reformen anser utskottet att någon\r\nåtgärd inte är påkallad från riksdagens sida.\r\n\r\nUtskottet  har   inte   något   att   erinra   mot\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning. Utskottet\r\navstyrker därmed  motionerna  Sf359 yrkande 5, Fi240\r\nyrkande 19 i denna del och Sf398 yrkandena 1 och 8 i\r\ndenna del.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill  medelsanvisning  till   anslaget   20:3\r\nBostadstillägg  till  pensionärer. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nom  BTP  vid  boende i särskilda boendeformer\r\noch om att utreda  förutsättningarna  för att\r\nförbättra BTP.\r\nJämför reservation nr 52 (m, fp, c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nI  och  med ålderspensionsreformen har fr.o.m.  2003\r\ndet   särskilda    grundavdraget   för   pensionärer\r\navskaffats.  För  att   kompensera   för  detta  har\r\nbruttopensionerna höjts. Det tidigare  systemet  för\r\nBTP  har  anpassats till de höjda bruttopensionerna.\r\nDet   nya   BTP    skall    vara   tidsbestämt   och\r\nutgångspunkten  är att beslut  om  BTP  skall  gälla\r\nunder  ett år. Är  förhållandena  okomplicerade  kan\r\nbeslutsperioden  i stället vara upp till tre år. För\r\nrätt till det nya  BTP  krävs att den försäkrade har\r\nen huvudsaklig och långsiktig försörjning av pension\r\neller   uppbär  sjuk-  eller   aktivitetsersättning.\r\nPartiell  ålderspension  liksom  omställningspension\r\ngrundar inte längre rätt till BTP.  Detsamma  gäller\r\nänkepension till kvinnor födda 1945 eller senare  om\r\ndödsfallet inträffat efter utgången av 2002.\r\n\r\nFör  ensamstående  bidragstagare  lämnas  BTP  med\r\nhögst  91  %  av bostadskostnaden till den del denna\r\ninte överstiger  4  500  kr  per  månad. För en gift\r\nbidragstagare lämnas BTP med 91 % av  dennes  del av\r\nbostadskostnaden  till den del denna inte överstiger\r\n2 250  kr  per  månad.   Bostadskostnaden  för  gift\r\nbidragstagare,  vars make inte  är  berättigad  till\r\nBTP,  beräknas  till   hälften  av  makarnas  totala\r\nbostadskostnad - till skillnad  mot  tidigare regler\r\ndär  BTP  beräknades  efter  hela  bostadskostnaden.\r\nSamtidigt    har    ett   fribelopp   införts    vid\r\ninkomstberäkningen för den make som saknar rätt till\r\nBTP, vilket delvis neutraliserar denna försämring.\r\nInkomstbegreppet      följer       i      huvudsak\r\nskattelagstiftningen med vissa tillägg.  Bland annat\r\ngörs  tillägg  för förmögenhet beräknad per  den  31\r\ndecember året före  det  år  då ansökan om BTP görs.\r\nSom    förmögenhet    räknas    den   skattepliktiga\r\nförmögenheten beräknad med bortseende från värdet av\r\nprivatbostadsfastighet  eller privatbostadsrätt  som\r\nutgör den sökandes permanentbostad  samt skulder med\r\nsäkerhet i denna egendom.\r\nFörutom  BTP  kan  särskilt bostadstillägg  (SBTP)\r\nbetalas ut som en utfyllnad om inkomsten understiger\r\nsumman  av en skälig bostadskostnad  och  en  skälig\r\nlevnadsnivå.  Som  skälig  bostadskostnad  anses  en\r\nkostnad  på högst 5 700 kr per månad för ogift och 2\r\n850 kr för  gift  pensionär.  En  skälig levnadsnivå\r\nanses motsvara 129,4 % av prisbasbeloppet  för ogift\r\noch 108,4 % för gift pensionär.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtgifterna för anslaget, som omfattar BTP och  SBTP,\r\nuppgick  2002  till 10 502 miljoner kronor. Anvisade\r\nmedel var 10 211  miljoner kronor. Anslaget för 2003\r\nberäknas överskridas med 256 miljoner kronor.\r\n\r\nFör  rätt  till  BTP   krävs  pension  i  form  av\r\nålderspension,     särskild     efterlevandepension,\r\nhustrutillägg eller änkepension.  Därutöver  kan BTP\r\näven   betalas   till   personer   med  sjuk-  eller\r\naktivitetsersättning.  Kostnaden för  BTP  till  den\r\nsenare gruppen är en kostnad  som  hänger samman med\r\nohälsan  i  arbetslivet. Det finns därför  skäl  att\r\nbryta  ut dessa  kostnader  och  redovisa  BTP  till\r\npersoner  med  sjuk-  och aktivitetsersättning under\r\nutgiftsområde 10. Regeringen  avser  att återkomma i\r\ndenna fråga i den kommande vårpropositionen.\r\nAntalet pensionärer som uppbär BTP har  minskat de\r\nsenaste åren och trenden väntas att hålla i sig. Det\r\när  framför  allt antalet ålderspensionärer med  BTP\r\nsom  minskar.  Anledningen   är   att   de  nyblivna\r\npensionärerna,   i  genomsnitt,  har  högre  pension\r\njämfört med dem som redan uppbär pension.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2004   till   anslaget   20:3  Bostadstillägg   till\r\npensionärer anvisar ett ramanslag på 10 788 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf369 yrkande\r\n1 beslut om att det generella BTP skall ersätta 90 %\r\nav bostadskostnaden mellan  100  kr  och  4 500 kr i\r\nmånaden.    Utformningen    av    BTP   har   verkat\r\nkostnadsdrivande   på   framför   allt   kommunernas\r\nhyressättning. För pensionärer med full BTP  innebär\r\nförslaget  som  mest  en  försämring  med  144  kr i\r\nmånaden.  Detta  kompenseras av Moderaternas förslag\r\nom höjning av grundavdraget.  I yrkande 3 begärs att\r\nriksdagen  beslutar att anvisa 200  miljoner  kronor\r\nmindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf359 yrkande 6\r\natt riksdagen beslutar att anvisa 55 miljoner kronor\r\nmer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser\r\natt fritidsfastighet  inte  skall  ingå i underlaget\r\nför  inkomstprövning  av  BTP fr.o.m den  1  januari\r\n2004. Vid inkomstprövningen  beaktas inte eventuellt\r\nvärde   av   ett   småhus   som   är  den   sökandes\r\npermanentbostad,     däremot     värdet    av     en\r\nfritidsfastighet. Detta kan ibland  stå  i strid med\r\nambitionen  att människor med likartade förhållanden\r\nockså skall behandlas  lika  inom  olika  trygghets-\r\neller  bidragssystem. Det kan också få den olyckliga\r\neffekten  att påskynda avyttringen av ett fritidshus\r\nsom  kan  ha   stor   betydelse   för   den   äldres\r\nlivskvalitet.   Ett  liknande  yrkande  återfinns  i\r\nmotion  Fi240  yrkande   19  i  denna  del  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp).\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nÄven Kenneth Lantz m.fl. (kd)  begär, i motion Sf398 yrkande 5,\r\natt  riksdagen  beslutar  att fritidsfastighet  inte\r\nskall medräknas i underlaget  för inkomstprövat BTP.\r\nFritidsfastigheter kan ha ett så högt taxeringsvärde\r\natt  det  omöjliggör  BTP.  Det  är  inte  rätt  att\r\nmänniskor  skall  tvingas  till  en  försäljning  av\r\nfastigheten   och  därmed  till  en  försämring   av\r\nlivskvaliteten  för  att  erhålla BTP. I yrkande 8 i\r\ndenna del begärs att riksdagen  beslutar  att anvisa\r\n90 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) föreslår i motion Sf390 i denna del\r\natt  riksdagen anvisar 2 400 miljoner kronor  mindre\r\nän vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser att\r\n80 % av bostadskostnaden upp till 4 000 kr per månad\r\nskall kunna läggas till grund för BTP.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nBo Könberg  m.fl.  (fp)  begär  i  motion  Sf315 ett\r\ntillkännagivande  om  att BTP efter den 1 juli  2006\r\ninte  skall  kunna  utbetalas  för  icke  frivilligt\r\nboende i tvåbäddsrum  i  särskilda  boendeformer för\r\näldre.   Det   förekommer   fortfarande  att   äldre\r\nmänniskor i särskilda boendeformer  i vissa kommuner\r\nfår bo tillsammans med icke anhöriga,  trots  att de\r\nhellre skulle vilja ha ett eget rum. Regeringen  har\r\ngivit  berörda  kommuner  en  signal om att fortsatt\r\nofrivilligt  tvåbäddsboende  kan  delfinansieras  av\r\nstaten med bidrag och att detta  därmed  erkänns som\r\nen   godtagbar   boendeform.   Riksdagen   bör  inta\r\nståndpunkten att de som inte vill bo tillsammans med\r\nandra  inte  skall  tvingas  att  göra  det, och att\r\nbidrag för detta skall vara ett tillfälligt undantag\r\nmed den 30 juni 2006 som en klart angiven sista dag.\r\n\r\nI  motion  Sf210 av Torsten Lindström (kd)  begärs\r\nett tillkännagivande  om att boende i flerbäddsrum i\r\nbidragsavseende  jämställs  med  boende  i  en-  och\r\ntvåbäddsrum. Motionären  påpekar  att  BTP  inte kan\r\nutges för den som bor i rum med fler bäddar än två.\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär  i  motion Sf360\r\nyrkande   14  ett  tillkännagivande  om  att  utreda\r\nförbättringar   av   BTP.   Det  behövs  ytterligare\r\nförbättringar för låginkomstpensionärerna,  varav 75\r\n%  är  kvinnor,  och  regeringen  bör  utreda hur en\r\nstegvis höjning av BTP till 95 % kan genomföras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslag 20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nDen  1  januari 1999 höjdes ersättningsnivån  i  BTP\r\nfrån 85 %  till 90 %. Det innebar att de pensionärer\r\nsom hade de  lägsta  inkomsterna  sattes  i  främsta\r\nrummet.  Då  en  övervägande  del av BTP-tagarna var\r\nkvinnor hade höjningen även den effekten att kvinnor\r\nmed  låga  pensioner gynnades. Den  1  januari  2001\r\nhöjdes taket  i  BTP från 4 000 kr till 4 500 kr och\r\ngolvet  på  100  kr togs  bort.  Vidare  höjdes  den\r\nskäliga levnadsnivån  i  SBTP  med  6 procentenheter\r\ntill 129,4 % av prisbasbeloppet för ogift  pensionär\r\noch till 108,4 % för gift pensionär.\r\n\r\nDen  1  januari 2002 höjdes ersättningsnivån  från\r\n90 % till 91 % av bostadskostnaden upp till 4 500 kr\r\nsamtidigt  som   reglerna   för   fastställande   av\r\nbostadskostnad  ändrades  så  att hemmavarande barns\r\nandel     av     bostadskostnaden    under     vissa\r\nförutsättningar ingår  om barnet inte fyllt 20 år (i\r\nstället för som tidigare 18 år).\r\nSamtliga    nu   redovisade    förbättringar    av\r\nbostadstilläggen, som i första hand gynnar den grupp\r\npensionärer som har de lägsta inkomsterna, däribland\r\nmånga kvinnor,  har  utskottet till fullo ställt sig\r\nbakom.  Enligt  utskottet   måste   ambitionen  även\r\nframdeles vara att förbättra för dem  med  de lägsta\r\ninkomsterna.  Detta synsätt ligger dessutom i  linje\r\nmed det för politikområdet  fastställda  målet,  som\r\nbl.a.  innebär  att  personer  med  låg  eller ingen\r\ninkomstrelaterad   pension   skall  garanteras   ett\r\nvärdesäkrat  grundskydd.  Med  hänsyn   härtill  kan\r\nutskottet inte ställa sig bakom krav på försämringar\r\nav BTP.\r\nNär  det gäller innehav av fritidsfastighet  anser\r\nutskottet   att  det  är  rimligt  att  inte  enbart\r\nkapitalavkastningen       utan      även      själva\r\nförmögenhetsinnehavet          påverkar          den\r\nbidragsberättigades rätt till BTP.  I  den  nya BTP-\r\nlagen,  som  trätt  i  kraft den 1 januari 2003,  är\r\nstödet  utformat  som ett  individinriktat  stöd  av\r\ngrundskyddskaraktär,   där  bidragstagarens  samlade\r\nekonomi skall vara avgörande  för  rätten till stöd.\r\nVärdet  av  fritidsfastighet är inte undantaget  vid\r\nberäkningen av förmögenhetstillägget och därmed inte\r\nheller  vid  beräkning   av   den   bidragsgrundande\r\ninkomsten. Enligt utskottets mening finns  det  inte\r\nskäl  att  undanta  värdet  av  fritidsfastighet vid\r\nberäkningen av den bidragsgrundande inkomsten.\r\nUtskottet   har   inte   något   att  erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna Sf369 yrkandena 1 och 3,\r\nSf359 yrkande 6, Fi240 yrkande 19 i denna del, Sf398\r\nyrkandena  5  och  8  i denna del samt Sf390 i denna\r\ndel.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nEnligt   såväl   tidigare   bestämmelser    som   de\r\nbestämmelser  som  trätt i kraft den 1 januari  2003\r\ngäller  för bostad i  särskild  boendeform  att  BTP\r\nendast lämnas för boende i lägenhet eller för boende\r\ni en- och  tvåbäddsrum.  I  proposition  2001/02:119\r\nansåg  regeringen  att  det är tveksamt om boende  i\r\ntvåbäddsrum bör berättiga  till  BTP.  Eftersom alla\r\ninte önskar eget rum, t.ex. två makar som delar rum,\r\ngjorde  regeringen  dock  bedömningen  att BTP  även\r\nfortsättningsvis  bör  kunna  lämnas  för  boende  i\r\ntvåbäddsrum.\r\n\r\nUtskottet ansåg i betänkande 2001/02:SfU17 att det\r\nmåste  finnas  möjlighet  att  få  BTP för boende  i\r\ntvåbäddsrum under förutsättning att de boende själva\r\nvalt det. Däremot är det i princip inte  rimligt att\r\nBTP lämnas för ofrivilligt sådant boende. Att införa\r\nen regel som ger rätt till BTP vid frivilligt boende\r\ni  tvåbäddsrum  men inte annars var emellertid  inte\r\nnågon framkomlig  väg. Så länge boende i tvåbäddsrum\r\nexisterar torde en  sådan  regel  leda till att även\r\npersoner som inte valt denna form av  boende  kommer\r\natt  hävda  motsatsen för att komma i åtnjutande  av\r\nBTP. Emellertid  utgjorde  det  förhållandet att det\r\nfortfarande förekom ofrivilligt boende i tvåbäddsrum\r\ndet  stora  problemet.  För att råda  bot  på  detta\r\nproblem var det enligt utskottets mening viktigt med\r\nen  fortsatt  satsning  på  enbäddsrum   i  särskilt\r\nboende.  Utskottet förutsatte att kommunerna  skulle\r\nfortsätta  att  verka  för  en  minskning av antalet\r\ntvåbäddsrum till förmån för enbäddsrum  och framhöll\r\natt   om   så   inte   skedde  kunde  frågan  behöva\r\naktualiseras på nytt.\r\nUtskottet anser alltjämt  att det inte finns någon\r\nannan lösning på problemet än  en  fortsatt satsning\r\npå enkelrum i särskilda boenden och att det därför i\r\nförsta hand måste ankomma på kommunerna  att  minska\r\nsitt   bestånd   av   tvåbäddsrum  till  förmån  för\r\nenkelrum. Utskottet avstyrker därmed motion Sf315.\r\nI en motion föreslås att BTP vid boende i särskild\r\nboendeform skall utges  även  för  boende  i rum med\r\nfler  än  två bäddar. Utskottet kan inte ställa  sig\r\nbakom förslaget och avstyrker därför motion Sf210.\r\nUtskottet  anser  som  redan nämnts att ambitionen\r\näven i fortsättningen måste  vara  att förbättra för\r\ndem med de lägsta inkomsterna. Utskottet konstaterar\r\natt   det   av   121-punktsöverenskommelsen   mellan\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nframgår  att  villkoren  för  pensionärer  med  låga\r\ninkomster  skall  förbättras  genom  förbättrat  BTP\r\nunder    den    innevarande    mandatperioden.    Av\r\nbudgetpropositionen  (volym  1,  s.  19) framgår att\r\nregeringen och de två samarbetspartierna avser att i\r\nsamband med 2004 års ekonomiska vårproposition och i\r\nsamband  med budgetpropositionen för 2005  återkomma\r\nmed riktlinjer  för och förslag till hur återstående\r\ndelar  av överenskommelsen  skall  genomföras  under\r\n2005 och  2006.  Med  det  anförda  får motion Sf360\r\nyrkande 14 anses tillgodosedd.\r\nI övrigt noterar utskottet att omräkningarna av de\r\ngamla bostadstilläggen till det nya BTP har visat på\r\nförändringar som är relativt stora och som lett till\r\nvissa omfördelningar. Flertalet har fått något högre\r\nBTP men enligt RFV, som haft i uppdrag  att redovisa\r\neffekterna av omräkningarna, har vissa effekter i en\r\ndel fall blivit större än förväntat. Bland annat har\r\npersoner med sjukersättning i stor utsträckning fått\r\nminskat  BTP.  Enligt  regeringen är det dock  många\r\nförändringar  som  gjorts,   varför  helheten  måste\r\nanalyseras  och,  när  alla effekter  är  kända,  en\r\nsamlad bedömning av effekterna genomföras.\r\nRFV   har  den  26  september   2003   lämnat   en\r\nslutrapport, Analys av effekterna av de nya reglerna\r\nför bostadstillägg  till pensionärer, som i huvudsak\r\nbekräftar  de  tidigare  redovisade  iakttagelserna.\r\nUtskottet  utgår   från   att   regeringen   i  sitt\r\nanalysarbete  kommer  att överväga om resultatet  av\r\nslutrapporten  ger anledning  till  förändringar  av\r\nreglerna för BTP.\r\n\r\n20:4 Äldreförsörjningsstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill  medelsanvisning   till   anslaget  20:4\r\nÄldreförsörjningsstöd.  Därmed bör  riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget Äldreförsörjningsstöd är nytt fr.o.m. 2003.\r\nStödet är helt inkomstprövat och  skall garantera de\r\npersoner som är bosatta i Sverige och är 65 år eller\r\näldre  en  viss  skälig  levnadsnivå.  Dessutom  kan\r\nersättning ges för en skälig bostadskostnad på högst\r\n5 700 kr per månad, dvs. samma nivå som  gäller  för\r\nSBTP.  De  som kan beviljas äldreförsörjningsstöd är\r\npersoner som  har fyllt 65 år och som inte uppfyller\r\nbosättningskravet  för  oavkortad garantipension. De\r\npersoner      som      är      berättigade      till\r\näldreförsörjningsstöd    var   tidigare    i    stor\r\nutsträckning hänvisade till socialbidrag.\r\n\r\nI  propositionen   föreslås   att   riksdagen  för\r\nbudgetåret      2004      till     anslaget     20:4\r\nÄldreförsörjningsstöd anvisar  ett  ramanslag på 690\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf369 yrkande\r\n4  att  riksdagen  beslutar  att anvisa 14  miljoner\r\nkronor  mindre  än  vad  regeringen   föreslagit.  I\r\nyrkande 2 begärs beslut om en viss minskning  av det\r\nskattefria äldreförsörjningsstödet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,   som   inte   finner   skäl  att  minska\r\näldreförsörjningsstödet, har inte något  att  erinra\r\nmot   regeringens   förslag   till  medelsanvisning.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion  Sf369 yrkandena 2\r\noch 4.\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\n\r\nPolitikområdet  Ekonomisk  familjepolitik   omfattar\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn   samt   anslaget   21:1   Bostadsbidrag   inom\r\nutgiftsområde          18         Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning  och  byggande.   Statens  övriga\r\nekonomiska     stöd     till    barnfamiljerna    är\r\nstudiebidragen (utgiftsområde  15)  och maxtaxa inom\r\nbarnomsorgen (utgiftsområde 16).\r\n\r\nI  utgiftsområde  12  ingår  barnbidrag  inklusive\r\nflerbarnstillägg     och     förlängt    barnbidrag,\r\nföräldraförsäkring   inklusive  havandeskapspenning,\r\nunderhållsstöd,   bidrag    till    kostnader    för\r\ninternationella    adoptioner,    barnpension    och\r\nefterlevandestöd    till    barn,   vårdbidrag   för\r\nfunktionshindrade barn samt pensionsrätt för barnår.\r\nFör  perioden  2003-2006 beräknas  utgifterna  för\r\npolitikområdet   öka   med   4,2 miljarder   kronor.\r\nUtgifterna  inom politikområdet  uppgick  2002  till\r\n53,9 miljarder  kronor  och överensstämmer i princip\r\nmed anvisade medel.\r\nRiksdagen har för 2004, i enlighet med regeringens\r\nförslag, fastställt ramen  för utgiftsområde 12 till\r\n53   852  200  000  kr  (bet.  2003/04:FiU1,   rskr.\r\n2003/04:42 ).\r\n\r\nFamiljepolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden bl.a. om\r\ninförande  av   barnomsorgskonto,  om  ändrad\r\nbenämning    på   politikområdet    och    om\r\nfamiljepolitikens inriktning i övrigt.\r\nJämför reservationerna  nr  53 (fp), 54 (kd),\r\n55 (v) och 56 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMålet  för  den ekonomiska familjepolitiken  är  att\r\nskillnaderna   i   de  ekonomiska  villkoren  mellan\r\nfamiljer med och utan  barn  skall minska inom ramen\r\nför den generella välfärden.\r\n\r\nDen   generella   välfärden  utjämnar   ekonomiska\r\nresurser och levnadsförhållanden.  Den  ger  på sikt\r\ngoda  fördelningseffekter  och  har hög legitimitet.\r\nDet  skapar  trovärdighet,  trygghet  och  gynnsamma\r\nförutsättningar för ett ökat  barnafödande.  Antalet\r\nfödda barn beräknas 2003 uppgå till 98 000.\r\nBarnens bästa är en viktig princip som tillsammans\r\nmed   den  generella  välfärden  utgör  grunden  för\r\nregeringens   arbete   inom   familjepolitiken.  För\r\nbarnets bästa är det viktigt att båda föräldrarna är\r\ndelaktiga  i  barnets  uppväxt och  tar  ansvar  för\r\nbarnet. I detta sammanhang  är jämställdheten mellan\r\nkvinnor och män av central betydelse.\r\nI propositionen redovisas olika  insatser  som har\r\nvidtagits inom utgiftsområdet. För att förbättra för\r\nde  föräldrar  som  saknar  inkomst, har låg inkomst\r\neller  inte  uppfyller  kvalifikationsvillkoret  för\r\nföräldrapenning höjdes grundnivån  från  120 kr till\r\n150 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2003.  Dessutom\r\nhar  från samma tidpunkt den övre åldersgränsen  för\r\nrätt till  vårdbidrag  höjts  från  16  år  till det\r\nhalvårsskifte då barnet fyller 19 år.\r\nI propositionen föreslås nu ytterligare en höjning\r\nav  grundnivån  i föräldraförsäkringen, till 180  kr\r\nper dag fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nEn   grundläggande    strävan    är    att   skapa\r\nförutsättningar för jämlika uppväxtvillkor  för alla\r\nbarn.  Enligt  propositionen har regeringen påbörjat\r\nett arbete med att  fördjupa sina kunskaper i frågor\r\nsom  rör  barn  som  lever   i   ekonomiskt  utsatta\r\nfamiljer. Det är en prioriterad uppgift  att  minska\r\nandelen  familjer  som  lever i utsatta situationer.\r\nDetta arbete måste ske på  bred  front  och  omfatta\r\nsåväl  den  ekonomiska  familjepolitiken  som  andra\r\npolitikområden.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf356 yrkande 1\r\nett   tillkännagivande   om   marginaleffekter   för\r\nbarnfamiljer.  Motionärerna  anser  att  det  är ett\r\nproblem  att  stödet till familjen helt eller delvis\r\ndras in vid yrkesarbete.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Sf404 yrkande\r\n22 i denna del  att  ett barnomsorgskonto införs som\r\nomfattar  alla barn. Barnomsorgskontot  skall  utges\r\nmed 80 000  kr  för  barn  som fyller ett år, med en\r\nbegränsning av uttaget till  maximalt  40 000 kr per\r\nbarn och år.\r\n\r\nI   motionen   framhålls   familjens   oersättliga\r\nställning   och   uppgift   i  samhället  samt  dess\r\nbetydelse  i  det  förebyggande   arbetet.   Det  är\r\nföräldrarna  som  bäst  kan  tolka barnets behov och\r\nsignaler, och det är därför viktigt  att  de får mer\r\ntid  för sina barn. Föräldrarollen måste uppvärderas\r\ngenom  politiska  beslut  och  attitydbildning,  och\r\nlagstiftningen   och   de   sociala  och  ekonomiska\r\nstödformerna måste utformas så  att  de  innebär ett\r\nstöd  för stabila relationer. Motionärerna  föreslår\r\nåtgärder  för  ett  utvecklat stöd i föräldraskapet,\r\nt.ex. genom tillhandahållande  av  studiematerial om\r\nföräldraskap,  barns  utveckling  m.m.   De  betonar\r\nvikten    av    att    resultatet    av    kommunala\r\nfolkomröstningar om rätten att välja barnomsorgsform\r\nrespekteras.   Subsidiaritetsprincipen   bör  utgöra\r\nutgångspunkten för familjepolitiken så att  så många\r\nbeslut  som  möjligt som rör familjen tillåts fattas\r\nav familjen själv.  Eftersom  nuvarande  system  har\r\nflera    brister    ur    både    fördelnings-   och\r\nvalfrihetssynpunkt behövs en familjepolitisk reform.\r\nI  motionen,  yrkandena 1, 2, 5-7, 17,  19  och  28,\r\nbegärs tillkännagivanden om ovanstående.\r\nSven Brus m.fl.  (kd) begär i motion Sf397 yrkande\r\n8 ett tillkännagivande  om  att  ge föräldrar ansvar\r\noch resurser att själva utforma sin vardag och välja\r\nbarnomsorgsform och att de ekonomiska  villkoren för\r\natt   ta   hand   om   barn  måste  vara  gynnsamma.\r\nKristdemokraternas förslag  om  barnomsorgskonto ger\r\nenligt motionärerna föräldrarna denna valmöjlighet.\r\nInger  Davidson m.fl. (kd) begär  i  motion  Sf400\r\nyrkande 2  ett  tillkännagivande om barnomsorgskonto\r\nsom möjliggör för  ensamstående föräldrar att gå ned\r\ni arbetstid. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande\r\nom   att   familjestödet    skall   ha   en   bättre\r\nfördelningspolitisk profil. Stödet  bör  utformas så\r\natt det gynnar dem som bäst behöver det.\r\nI  motion  Sf243  av  Tuve Skånberg (kd) begärs  i\r\nyrkande  1  ett  tillkännagivande   om   att  stödja\r\nflerbarnsidealet.      Motionären      anser     att\r\ntvåbarnsidealet måste ersättas av ett trebarnsideal.\r\nEftersom  barnfamiljerna måste få bättre  ekonomiska\r\nförutsättningar  vid barnafödande begärs i yrkande 2\r\nett tillkännagivande om resurser till barnfamiljerna\r\ngenom  bl.a.  barnbidrag   och  barnomsorgskonto.  I\r\nyrkande 4 begärs ett tillkännagivande  om  att  låta\r\nkonsekvenspröva   varje   beslut  som  regering  och\r\nriksdag tar för att se hur  det  gagnar och påverkar\r\nfamiljen.\r\n\r\nVänsterpartiet\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v  )  begär  i motion  Sf288\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande om att politikområdet\r\nbör    benämnas   Ekonomisk   barnpolitik   eftersom\r\nfamiljebegreppet även inkluderar familjer utan barn.\r\nI yrkande  2  begärs  ett tillkännagivande om ändrad\r\nmålformulering  för  utgiftsområdet.  Politiken  bör\r\näven bidra till en utveckling  mot ökad jämställdhet\r\ni samhället. Eftersom det är angeläget att mäta mäns\r\nföräldraledighet    begärs   i   yrkande    3    ett\r\ntillkännagivande om att  mäns  föräldraledighet görs\r\ntill resultatindikator inom utgiftsområdet.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) begär i motion So500 yrkande\r\n7  ett  tillkännagivande om principerna  för  en  ny\r\nfamiljepolitik.    Motionärerna    vill    se   ökat\r\nsjälvbestämmande,  valfrihet  och bättre möjligheter\r\natt kombinera familj och arbete  samt  mer  tid  för\r\nbarnen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom   utskottet  tidigare  uttalat  (senast  i  bet.\r\n2002/03:SfU1)  är  föräldrarna i regel de viktigaste\r\npersonerna i barnens  liv.  Hur  föräldrarna mår och\r\nhur deras ekonomi ser ut påverkar i hög grad barnens\r\nvälbefinnande, och i det sammanhanget  är samhällets\r\nstöd  till  barnfamiljerna  av  avgörande betydelse.\r\nEnligt  utskottets mening måste barnens  bästa  både\r\nsättas  i   centrum   och  vara  utgångspunkten  för\r\nfamiljepolitikens  utformning.  Samhällets  insatser\r\nmåste  inriktas  på att  skapa  förutsättningar  för\r\njämlika uppväxtvillkor för alla barn. Det kan uppnås\r\ndels  genom  att stödja  föräldrarna  att  klara  de\r\nekonomiska åtaganden  som  är  viktiga under barnens\r\nuppväxttid, dels genom att erbjuda  möjligheter  att\r\nkombinera   föräldraskap  med  förvärvsarbete  eller\r\nstudier.\r\n\r\nUtskottet  anser   att   barnbidraget   med   dess\r\nomfördelande effekter och stora träffsäkerhet är  en\r\nviktig  del  av  det  familjeekonomiska  stödet. Det\r\nbidrar  till att resurser omfördelas över livscykeln\r\noch  mellan   familjer   med  och  utan  barn.  Även\r\nföräldraförsäkringssystemet      har      en     god\r\nfördelningspolitisk  effekt  samtidigt  som det  ger\r\nutrymme    för    flexibla   lösningar   för   olika\r\nfamiljesituationer.  Utrymmet för flexibla lösningar\r\när betydelsefullt, inte  minst  mot  bakgrund av att\r\nbarn     växer     upp     under     många     olika\r\nfamiljeförhållanden.\r\nEmellertid        framgår      av      regeringens\r\nresultatbedömning att  barnfamiljerna  i  genomsnitt\r\nhar  en  något lägre ekonomisk standard jämfört  med\r\nfamiljer utan  barn. Bilden är dock inte entydig och\r\nskillnaderna är  stora  vid  en  jämförelse av olika\r\ntyper  av hushåll då hänsyn tas till  ålder.  Vidare\r\nframgår  att  den  ekonomiska standarden för hushåll\r\nmed  barn  är  lägre  ju   fler  barn  som  finns  i\r\nhushållet.  Ensamstående med  barn  har  den  lägsta\r\nekonomiska  standarden,   följt   av   gifta   eller\r\nsamboende  med  tre  eller  flera  barn.  Den högsta\r\nandelen  med låg ekonomisk standard återfinns  bland\r\nbarnhushåll    i   kategorin   med   åtminstone   en\r\nutlandsfödd förälder.\r\nÄven om bilden  inte  är  entydig är det uppenbart\r\natt det finns barnfamiljer som  fortfarande  har  en\r\nbesvärlig   ekonomisk   situation.   Den  ekonomiska\r\nfamiljepolitiken    är    en   viktig   faktor   för\r\nbarnfamiljernas ekonomiska  standard. Samtidigt står\r\ndet klart att det finns problem  som  den  inte  kan\r\nlösa,  t.ex.  problem  som  har  sin  grund  i t.ex.\r\narbetslöshet  eller  låg  utbildning. Den ekonomiska\r\nfamiljepolitiken   måste   därför,    vilket   också\r\nregeringen  framhåller i propositionen,  ses  i  ett\r\nstörre sammanhang.  Mot denna bakgrund är det enligt\r\nutskottet positivt att  regeringen  som  ett  led  i\r\narbetet med att fördjupa sina kunskaper i frågor som\r\nrör barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har\r\ntillsatt  en  arbetsgrupp inom Regeringskansliet med\r\nuppgift att beskriva  och  analysera situationen för\r\ndessa  barn. I uppdraget ingår  bl.a.  att  beskriva\r\nomfattningen  av antalet barn som lever i ekonomiskt\r\nutsatta familjer, att beskriva och analysera orsaker\r\ntill  den ekonomiska  utsattheten  samt  att  belysa\r\nskatte-   och   fördelningspolitikens   påverkan  på\r\nhushållens  ekonomi.  Arbetet  skall  vara  slutfört\r\nsenast den 1 juni 2004.\r\nMed  hänsyn  till  att det i uppdraget ingår bl.a.\r\natt   belysa   skatte-   och   fördelningspolitikens\r\npåverkan på hushållens ekonomi  anser  utskottet att\r\nmotion   Sf356   yrkande  1  i  huvudsak  får  anses\r\ntillgodosedd.\r\nSom utskottet tidigare uttalat (bet. 2002/03:SfU1)\r\när en väl utbyggd  familjepolitik  ett viktigt medel\r\nför att uppnå jämställdhet mellan kvinnor  och  män.\r\nBåde  kvinnor och män skall kunna vara föräldrar och\r\nta det  praktiska  ansvaret  för sina barn samtidigt\r\nsom de arbetar för sin försörjning.  I propositionen\r\nklargörs     att    arbetet    med    att    utforma\r\nfamiljepolitiken  även  fortsättningsvis  kommer att\r\ninriktas  på  att uppnå en ökad jämställdhet  mellan\r\nkvinnor och män.  Dessutom  aviserar  regeringen sin\r\navsikt  att  göra en översyn av föräldraförsäkringen\r\nför att bl.a.  se  hur den bättre kan bidra till att\r\nbarnen  får  tillgång  till  bägge  sina  föräldrar.\r\nUtskottet   anser    att    det   är   viktigt   att\r\nfamiljepolitiken bidrar till  en ökad jämställdhet i\r\nsamhället men att detta inte specifikt behöver anges\r\ni målformuleringen. Med det anförda får motion Sf288\r\nyrkande 2 anses tillgodosedd.\r\nMöjligheterna   att  förena  arbete   med   familj\r\nredovisades  som  en  särskild  resultatindikator  i\r\nbudgetpropositionen  för 2003. Denna indikator synes\r\nha varit avsedd att mäta  bl.a.  pappornas  uttag av\r\nföräldrapenning. I årets budgetproposition återfinns\r\ninte   någon   sådan   resultatindikator.  Utskottet\r\nförutsätter    dock   att   pappornas    uttag    av\r\nföräldrapenningförmåner även fortsättningsvis kommer\r\natt mätas och följas  upp  och  att  detta  särskilt\r\nkommer  att  ske inom ramen för nyss nämnda översyn.\r\nUtskottet  ser   därför   inget   skäl  att  föreslå\r\nriksdagen  att en särskild resultatindikator  införs\r\nför pappornas  uttag av föräldrapenningförmåner. Med\r\ndet anförda får  motion  Sf288  yrkande 3 i huvudsak\r\nanses tillgodosedd.\r\nNär   det   gäller   frågan   om   benämning    av\r\npolitikområdet    har   utskottet   förståelse   för\r\nmotionärernas   uppfattning    att   den   nuvarande\r\nbenämningen är mindre lyckad då  familjer  utan barn\r\nsällan   eller  aldrig  berörs  av  förmånerna  inom\r\nområdet. Utskottet  anser dock att det i första hand\r\nfår ankomma på regeringen  att avgöra om ett byte av\r\nbenämning på politikområdet  bör  ske. Med detta får\r\nmotion  Sf288  yrkande  1 anses i vart  fall  delvis\r\ntillgodosedd.\r\nUtskottet anser att också  motion  Sf404 yrkandena\r\n1, 2, 5 och 6 i huvudsak får anses tillgodosedd  med\r\nvad   ovan   anförts  bl.a.  om  barnens  bästa  och\r\nföräldrarnas betydelse.\r\nNågot    skäl    att     införa    ett    särskilt\r\nbarnomsorgskonto    kan    utskottet     inte    se.\r\nFöräldraförsäkringen  med  dess tretton månader  med\r\nbelopp motsvarande förälderns  sjukpenning jämte tre\r\nmånader  med  60  kr  per  dag  i  kombination   med\r\nmaxtaxereformen   ger   enligt  utskottet  betydligt\r\nbättre  förutsättningar  för  föräldrar  att  förena\r\nförvärvsarbete med föräldraskap.\r\nMed  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf404 yrkandena  7,  17,  19, 22 i denna del och 28,\r\nSf397  yrkande 8, Sf400 yrkandena  2  och  8,  Sf243\r\nyrkandena 1, 2 och 4 och So500 yrkande 7.\r\n\r\n21:1Allmänna barnbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:1\r\nAllmänna  barnbidrag.  Därmed  bör  riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nom delat barnbidrag.\r\nJämför reservation nr 57 (m, v).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån anslaget bekostas barnbidrag,  flerbarnstillägg\r\noch förlängt barnbidrag. Från och med  den 1 januari\r\n2001 utges barnbidrag med 11 400 kr per  barn och år\r\neller 950 kr per månad. Från och med samma  tidpunkt\r\nhöjdes  flerbarnstillägget till 3 048 kr per år  för\r\ndet tredje  barnet,  till  9 120  kr  per år för det\r\nfjärde  barnet  och  till 11 400 kr per år  för  det\r\nfemte och varje ytterligare barn.\r\n\r\nFörlängt barnbidrag utbetalas med samma belopp som\r\nbarnbidraget från och  med  kvartalet  efter det att\r\nbarnet  har  fyllt  16  år  om  barnet studerar  vid\r\ngrundskola  eller  deltar  i viss annan  motsvarande\r\nutbildning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt    regeringen   bidrar   barnbidragen    till\r\nuppfyllelsen   av   målet   att  skillnaderna  i  de\r\nekonomiska levnadsvillkoren mellan  familjer med och\r\nutan barn skall minska inom ramen för  den generella\r\nvälfärden.  Barnbidraget är ett generellt  stöd  och\r\nskapar inga marginaleffekter. Barnbidragssystemet är\r\nvidare lätt att  överblicka  samt enkelt och billigt\r\natt  administrera.  Barnbidraget   har   också   hög\r\nlegitimitet.\r\n\r\nUnder  2002  uppgick  utgifterna för anslaget till\r\n21 018 miljoner kronor. Det  innebär  att utgifterna\r\ndetta  år översteg anslaget med 24 miljoner  kronor.\r\nOrsaken är ökningen av antalet barn. För innevarande\r\når beräknas  utgifterna till 20 959 miljoner kronor,\r\nvilket  är ca 6 miljoner  kronor  lägre  än  anvisat\r\nanslag.\r\nI  propositionen    föreslås   att  riksdagen  för\r\nbudgetåret   2004   till   anslaget  21:1   Allmänna\r\nbarnbidrag anvisar ett ramanslag  på 20 878 miljoner\r\nkronor.\r\nEnligt   vad  som  anges  i  propositionen   avser\r\nSocialdepartementet  att  analysera effekterna av en\r\nkönsneutral lagstiftning vad gäller barnbidraget och\r\ndå  noga  överväga  vilka  konsekvenser   ett  delat\r\nbarnbidrag  till barnets vårdnadshavare vid  barnets\r\nfödelse   skulle    ge    för   barnet   och   vilka\r\nadministrativa kostnader en  sådan förändring skulle\r\nmedföra.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion Sf391 i\r\ndenna  del att riksdagen beslutar att anvisa  1  390\r\nmiljoner  kronor  mer  än vad regeringen föreslagit.\r\nBarnbidraget bör enligt  motionärerna  höjas stegvis\r\nför  barn  mellan  ett  och fyra år så att det  2007\r\nuppgår till 1 900 kr per  barn  och  månad. För 2004\r\nföreslås en höjning med 200 kr per månad.\r\n\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c)  begär  i motion  So500\r\nyrkande 13 en fördubbling av barnbidraget.  Som  ett\r\nförsta  steg föreslås en höjning av barnbidraget med\r\n200 kr per månad 2004.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion  Sf311  av  Hillevi  Engström  (m) begärs i\r\nyrkande  1 förslag till ändring i lagen om  allmänna\r\nbarnbidrag  så  att  pappan  får  laglig  rätt  till\r\nhälften  av  barnbidraget  vid  växelvis  boende.  I\r\nyrkande   2   begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nensamstående pappor  skall  få del av barnbidraget i\r\nden omfattning som motsvarar  deras  del av umgänget\r\nmed barnet.\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär  i motion  Sf288\r\nyrkande 7 ett tillkännagivande om delat  barnbidrag.\r\nEnligt  motionärerna bör en sådan ordning gälla  som\r\nhuvudregel vid växelvis boende.\r\nI motion  Sf277 av Martin Nilsson m.fl. (s) begärs\r\nett  tillkännagivande   om   delat   barnbidrag.  Av\r\njämställdhets- och barnpolitiska skäl  bör  en sådan\r\nordning gälla när gemensam vårdnad föreligger.\r\nI  motion  Sf213  av  Conny  Öhman  (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om att delat barnbidrag  bör  gälla\r\nvid delad vårdnad och växelvis boende.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  fungerar  det  nuvarande\r\nbarnbidragssystemet väl. Administrationskostnaden är\r\nlåg och risken för fusk liten.\r\n\r\nBarnfamiljernas ekonomi har förbättrats både  2000\r\noch   2001   genom  höjningar  av  barnbidraget  och\r\nflerbarnstillägget.   Därtill   infördes  maxtaxa  i\r\nbarnomsorgen  2002.  Som  nämnts  ovan   finns   det\r\nfortfarande  grupper,  t.ex.  ensamstående med barn,\r\nsom har en besvärlig ekonomisk  situation. Utskottet\r\nbedömer   dock  att  det  ekonomiska  utrymmet   för\r\nnärvarande   inte   medger   andra   reformer   inom\r\nutgiftsområdet   än  den  av  regeringen  föreslagna\r\nhöjningen  av  grundnivån   i  föräldraförsäkringen.\r\nUtskottet kan därför inte ställa sig bakom förslaget\r\natt höja barnbidraget 2004.\r\nUtskottet   har   inte   något  att   erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker  därmed  motionerna Sf391 i denna del  och\r\nSo500 yrkande 13.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  några  motioner  föreslås  att  barnbidraget  som\r\nhuvudregel skall delas  mellan föräldrarna medan det\r\ni  andra motioner föreslås  att  så  skall  ske  vid\r\nväxelvis boende. Eftersom frågan om delat barnbidrag\r\nkommer  att  övervägas  av Socialdepartementet anser\r\nutskottet att det inte är  påkallat med någon åtgärd\r\nfrån  riksdagens  sida. Utskottet  avstyrker  därmed\r\nmotionerna Sf311 yrkandena 1 och 2, Sf288 yrkande 7,\r\nSf277 och Sf213.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill     höjning     av     grundnivån      i\r\nföräldraförsäkringen från 150 kr per dag till\r\n180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nVidare  bör riksdagen bifalla regeringens\r\nförslag till  medelsanvisning  till  anslaget\r\n21:2 Föräldraförsäkring. Därmed bör riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen  bör även avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.  om  antalet  föräldrapenningdagar  vid\r\nflerbarnsfödsel,      om     individualiserad\r\nföräldraförsäkring,     2,5-årsregeln     och\r\növerlåtelse   av  föräldraförsäkringsförmåner\r\nsamt om kontaktdagar.\r\nJämför reservationerna nr 58 (fp), 59-61 (v),\r\n62 (m), 63 (kd),  64  (m, fp, c), 65 (fp) och\r\n66 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFöräldraförsäkringen  omfattar   föräldrapenning   i\r\nsamband     med     barns     födelse,    tillfällig\r\nföräldrapenning och havandeskapspenning.\r\n\r\nSedan den 1 januari 2002 utges föräldrapenning med\r\ntotalt  480  dagar i anslutning till  barns  födelse\r\neller   adoption.    När    båda    föräldrarna   är\r\nvårdnadshavare har de rätt till hälften  var  av det\r\ntotala  antalet  ersättningsdagar.  En  förälder kan\r\növerlåta rätten till föräldrapenning till  den andra\r\nföräldern    med    undantag   av   60   dagar   med\r\nsjukpenningbelopp,    de     s.k.     mamma-     och\r\npappamånaderna.\r\nErsättning    utges    med    80    %    av    den\r\nsjukpenninggrundande   inkomsten   (SGI)  under  390\r\ndagar.  En förutsättning är dock, såvitt  gäller  de\r\nförsta 180  ersättningsdagarna,  att föräldern under\r\nminst 240 dagar i följd före barnets  födelse  eller\r\nden  beräknade  tidpunkten  för  födelsen  har varit\r\nförsäkrad för en sjukpenning över lägstanivån (60 kr\r\nper    dag)    och    skulle   ha   varit   det   om\r\nförsäkringskassan känt  till  samtliga förhållanden.\r\nErsättning   utges   dock   alltid   lägst    enligt\r\ngrundnivån,  som  är  150  kr per dag. Utöver de 390\r\ndagarna   utges  90  dagar  med  ersättning   enligt\r\nlägstanivån.\r\nVid flerbarnsfödsel  utges  föräldrapenning  under\r\nytterligare  180  dagar  för  varje  barn utöver det\r\nförsta, varav 90 dagar enligt lägstanivån. För varje\r\nbarn  utöver  det  andra  utges föräldrapenning  med\r\nbelopp   motsvarande  förälderns   sjukpenning   för\r\nsamtliga tillkommande dagar.\r\nFöräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels,\r\nhalv, en fjärdedels och en åttondels förmån.\r\nTillfällig   föräldrapenning  kan  utges  till  en\r\nförälder som behöver  avstå  från förvärvsarbete för\r\nexempelvis vård av sjukt barn under tolv år, i vissa\r\nfall även vid vård av barn över  tolv år. Tillfällig\r\nföräldrapenning kan även utges när barnets ordinarie\r\nvårdare är sjuk, när en förälder behöver  följa  med\r\nbarnet  till  barnavårdscentral m.m. samt till någon\r\nav föräldrarna  vid  vårdbehov som uppkommer när den\r\nandra föräldern besöker läkare med ett annat barn.\r\nEn     förälder     kan    överlåta     tillfällig\r\nföräldrapenning till en  annan  försäkrad som avstår\r\nfrån förvärvsarbete för att vårda  barnet  om det är\r\nsjukt eller om den ordinarie vårdaren är sjuk.  Även\r\nensamstående förälder som själv är sjuk kan låta  en\r\nannan   person   vårda   det  sjuka  barnet  och  få\r\ntillfällig föräldrapenning.\r\nTillfällig föräldrapenning  kan  utges  under  120\r\ndagar  per  barn  och  år,  varav högst 60 dagar vid\r\nordinarie vårdares sjukdom eller smitta.\r\nFörälder   till   barn  som  omfattas   av   lagen\r\n(1993:387)   om   stöd  och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade (LSS)  har  rätt  till  tillfällig\r\nföräldrapenning i form av tio kontaktdagar  per barn\r\noch år från barnets födelse till dess barnet  fyller\r\n16 år för besök i barnets skola eller fritidshem.\r\nPappan   har  en  särskild  rätt  till  tillfällig\r\nföräldrapenning  under högst tio dagar i samband med\r\nbarns födelse eller  adoption. Försäkringskassan kan\r\ni vissa fall besluta att  en  annan  försäkrad än en\r\nfader  eller moder som avstår från förvärvsarbete  i\r\nsamband  med  barns  födelse eller adoption skall få\r\nrätt till tillfällig föräldrapenning.\r\nTillfällig föräldrapenning  utges  med 80 % av SGI\r\noch kan, liksom föräldrapenning, utges  som hel, tre\r\nfjärdedels,  halv,  en  fjärdedels  och en åttondels\r\nförmån.\r\nHavandeskapspenning kan utges till blivande mödrar\r\nsom   under   graviditetens  senare  del  inte   kan\r\nfortsätta sitt  vanliga  arbete  och inte heller kan\r\nomplaceras. Förmånen utges tidigast från och med den\r\nsextionde  dagen  före och längst t.o.m.  den  elfte\r\ndagen  före  den beräknade  tidpunkten  för  barnets\r\nfödelse. Även  havandeskapspenning utges med 80 % av\r\nSGI.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFöräldraförsäkringen,  som  syftar  till att ge båda\r\nföräldrarna   möjlighet  att  förena  förvärvsarbete\r\neller  studier  med   föräldraskap,   fyller  enligt\r\nregeringen  väl  målet  att  bidra  till att  minska\r\nskillnaderna   i  de  ekonomiska  villkoren   mellan\r\nfamiljer med och  utan barn genom att underlätta för\r\nbåda föräldrarna att  kombinera  förvärvsarbete  med\r\nfamilj.\r\n\r\nAntalet  dagar  med föräldrapenning som betalas ut\r\nhar varit relativt  konstant  de senaste åren. Under\r\n2002   utbetalades   ca   38 miljoner    dagar   och\r\nmedelersättningen  uppgick  till  370 kr per  ersatt\r\ndag.\r\nI syfte att ytterligare förbättra för de föräldrar\r\nsom  saknar  inkomst,  har  låg inkomst  eller  inte\r\nuppfyller        kvalifikationsvillkoret        inom\r\nföräldrapenningen föreslår regeringen att grundnivån\r\ninom föräldrapenningen höjs från 150 kr per dag till\r\n180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nI  propositionen    föreslås   att  riksdagen  för\r\nbudgetåret      2004      till     anslaget     21:2\r\nFöräldraförsäkring anvisar  ett  ramanslag på 23 212\r\nmiljoner kronor.\r\nRegeringen har fastställt målet  att  andelen  män\r\nsom tar ut föräldrapenning och antalet uttagna dagar\r\nbland  de  män som tar ut föräldrapenning skall öka.\r\nUtfallet  för   2002  visar  att  målet  har  nåtts.\r\nEffekterna av den  införda  pappa-  och mammamånaden\r\ninom    föräldraförsäkringen   har   fått   positiva\r\neffekter.  Av  det  antal  vuxna som under 2002 fick\r\nföräldrapenning var 41,6 % män,  vilket är en ökning\r\nfrån  tidigare  år  med 1,7 procentenheter.  Männens\r\nandel  av  det totala antalet  utbetalda  dagar  har\r\nockså ökat med  1,7 procentenheter  och uppgick 2002\r\ntill  15,5 %.  Ökningen  är  enligt  regeringen  den\r\nstörsta  hittills  i  föräldrapenningens   historia.\r\nRegeringen  bedömer  dock att en fortsatt ökning  av\r\nmännens uttag av föräldrapenning är önskvärd.\r\nSom redan nämnts avser regeringen att tillsätta en\r\nutredning om föräldraförsäkringen.  Syftet är att se\r\növer hur föräldraförsäkringen bättre  kan bidra till\r\natt  barnen  får tillgång till bägge sina  föräldrar\r\noch  hur  den  kan  bli  mer  flexibel  utifrån  nya\r\nsamhällsstrukturer.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf367 yrkande\r\n7 att riksdagen  beslutar  att anvisa 2 600 miljoner\r\nkronor  mindre  än  vad  regeringen   föreslagit.  I\r\nyrkandena  1-3 begärs beslut att SGI skall  beräknas\r\npå   de   två   föregående    årens   inkomst,   att\r\nersättningsnivån i föräldraförsäkringen  sänks  till\r\n75  %  av  SGI  och  att  föräldraförsäkringen skall\r\nomfatta tolv månader på sjukpenningnivå för barn som\r\när födda fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motionerna Sf359 yrkande  7  av  Bo  Könberg m.fl.\r\n(fp)  och  Fi240  yrkande  19  i  denna del av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) begärs att riksdagen  beslutar\r\natt  anvisa 50 miljoner kronor mindre än regeringen.\r\nBesparingen uppnås genom att försäkringskassorna får\r\n50  miljoner  kronor  för  att  förebygga  felaktiga\r\nunderlag  och  bedrägerier  och  att de 90 dagar som\r\nbetalas  med  60  kr  per  dag  avskaffas.   Därtill\r\nföreslås att en jämställdhetsbonus införs.\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf356 yrkande\r\n3  ett  tillkännagivande om en jämställdhetsbonus  i\r\nföräldraförsäkringen.  För  varje månad som tas ut i\r\nföräldraledighet av en förälder och som motsvaras av\r\nen   månads  uttag  av  den  andre   föräldern   bör\r\nersättning utges med 90 % av SGI.\r\nI motion  Sf343 av Anna Grönlund och Tobias Krantz\r\n(fp)     begärs     ett      tillkännagivande     om\r\nföräldraförsäkringen.   En  jämställdhetsbonus   bör\r\ninföras i stället för mamma-  och pappamånaderna och\r\nen   rabatt   på   arbetsgivaravgiften    ges   till\r\narbetsgivare på vars arbetsplatser mäns uttag ökar.\r\nÄven  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp) begär i motion\r\nA307  yrkande  14 att en jämställdhetsbonus  införs.\r\nDetsamma begär Tina  Acketoft m.fl. (fp) i motion A4\r\nyrkande 8.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Sf404 yrkande\r\n38 i denna del att riksdagen beslutar att anvisa 870\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\nMotionärerna anser att  de  90 dagar som betalas med\r\n60  kr  per  dag  kan slopas när  Kristdemokraternas\r\nförslag om barnomsorgskonto  införs den 1 juli 2004.\r\nI yrkandena 16, 29 och 30 begärs  beslut  att införa\r\ntvå kontaktdagar per barn och år för barn i åldern 4\r\ntill  15  år,  att grundnivån i föräldraförsäkringen\r\nhöjs  till  200  kr   per   dag  samt  att  taket  i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 11 prisbasbelopp från\r\nden 1 juli 2004. I yrkande 31  begärs  beslut om att\r\nSGI skall beräknas på ett genomsnitt av  de  senaste\r\ntvå årens inkomster samt att skattepliktiga förmåner\r\noch  semesterersättning skall vara SGI-grundande.  I\r\nmotionen,  yrkande  22 i denna del, begärs beslut om\r\ninförande av ett barnomsorgskonto  som omfattar alla\r\nbarn  fr.o.m.  den  1 juli 2004 och i yrkande  38  i\r\ndenna    del    att    ett   nytt    anslag,    21:8\r\nBarnomsorgskonto,  införs   till   vilket  riksdagen\r\nanvisar 1 800 miljoner kronor.\r\n\r\nInger  Davidson  m.fl. (kd) begär i  motion  Sf400\r\nyrkande  6  att två kontaktdagar  per  barn  och  år\r\ninförs för barn mellan 4 och 15 år.\r\nAlf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  A371\r\nyrkande 20 ett tillkännagivande om att en höjning av\r\ntaket och  ersättningsnivån  i  föräldraförsäkringen\r\nkan stimulera män att ta ut mer föräldraledighet.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion Sf391 i\r\ndenna  del  att  riksdagen  beslutar  att anvisa  60\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\nMotionärerna    föreslår    att    förmånstaket    i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 11 prisbasbelopp  och\r\natt  grundnivån  höjs  till  200  kr per dag. Vidare\r\nföreslås  att  ersättningen  för  de  90  dagar  som\r\nbetalas med 60 kr per dag höjs till 90  kr  per  dag\r\nsamt att SGI beräknas på historisk inkomst.\r\n\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c)  begär  i  motion So500\r\nyrkandena 10 och 11 beslut om att höja grundnivån  i\r\nföräldraförsäkringen  till  200 kr per dag och om en\r\nhöjning  av  taket  i föräldraförsäkringen  till  11\r\nprisbasbelopp.    I   yrkande    12    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om   ökad  flexibilitet  och  höjd\r\nersättning för garantidagarna  samt om indragning av\r\nkontaktdagarna. De 90 dagar som  betalas  med  60 kr\r\nper  dag bör kunna användas under barnets första  15\r\når och ersättningen bör höjas till 90 kr per dag.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nSamtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n\r\nI motionerna  Sf356 yrkande 4 av Bo Könberg m.fl. (fp) och A307\r\nyrkande  17 av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  begärs\r\ntillkännagivanden om att de föräldrar som vill skall\r\nkunna  ta  ut   en   del   av   föräldraförsäkringen\r\nsamtidigt.\r\n\r\nÄven i motion Sf308 yrkande 3 av  Birgitta Ohlsson\r\n(fp)  begärs  ett tillkännagivande om att  föräldrar\r\nskall kunna vara  hemma samtidigt inom dagens omfång\r\nav föräldraledigheten.\r\nUlla  Hoffmann m.fl.  (v)  begär  i  motion  Sf288\r\nyrkande  5 ett tillkännagivande om möjligheterna för\r\nvårdnadshavare   att   vara  hemma  samtidigt  under\r\nbarnets första tid. Motionärerna  anser  att  dagens\r\nregler är otillräckliga.\r\nI motion Sf344 av Marina Pettersson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om att föräldrapenningdagarna  bör\r\nfördelas om mellan  föräldrarna  för  att  göra  det\r\nmöjligt för dem att vara hemma samtidigt.\r\n\r\nFlerbarnsfödsel\r\n\r\nI  motion  Sf322  av  Mikael Oscarsson (kd) begärs i\r\nyrkande 2 ett tillkännagivande  om  rättvisa villkor\r\nför  föräldrar  till tvillingar. Föräldrarna  bör  i\r\ndessa  fall få 26  månader  med  belopp  motsvarande\r\nsjukpenningen.\r\n\r\nI motion Sf221 av Annika Qarlsson (c) begärs sådan\r\növersyn   av  föräldraförsäkringen  att  lika  många\r\nföräldrapenningdagar  utges  för varje barn även vid\r\nflerbarnsfödslar.\r\n\r\n240-dagarsregeln\r\n\r\nUlla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf288 yrkande\r\n6  ett  tillkännagivande  om  jämställt   inträde  i\r\nföräldraförsäkringen.   Frågan  om  att  slopa  240-\r\ndagarsregeln bör utredas  eftersom den diskriminerar\r\nkvinnor och troligen leder till onödigt uppskjutande\r\nav barnafödandet.\r\n\r\nIndividualiserad föräldraförsäkring m.m.\r\n\r\nI motion Sf308 av Birgitta  Ohlsson  (fp)  begärs i yrkandena 1\r\noch   2  tillkännagivanden  om  en  individualiserad\r\nföräldraförsäkring  inom  dagens omfång. Pappapremie\r\noch höjt tak räcker inte för  att få kvinnor och män\r\natt ta ett lika stort ansvar för barn och hem.\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v) begär  i  motion  Sf288\r\nyrkande 4 utredning om hur  en  förlängd  och  delad\r\nföräldraförsäkring  kan  genomföras. Utredningen bör\r\nbeakta   bl.a.   konsekvenserna   härav   för   låg-\r\nrespektive höginkomsttagare,  framtida pensionsuttag\r\noch barns utveckling och behov.\r\nI motion Sf214 av Luciano Astudillo (s) begärs ett\r\ntillkännagivande      om      att     JämO,     RFV,\r\nförsäkringskassorna,      Barnombudsmannen       och\r\nLandstingsförbundet  ges i uppdrag att ta fram bl.a.\r\nen strategi för hur man  inom  ramen  för  befintlig\r\nföräldrautbildning uppmuntrar till ett jämnare uttag\r\nav föräldraledigheten. Enligt motionären kan  mycket\r\ngöras genom aktivt informationsarbete.\r\nI motion Sf281 av Luciano Astudillo (s) begärs ett\r\ntillkännagivande    om    ett   jämnare   uttag   av\r\nföräldraförsäkringen  genom   en   omfördelning   av\r\nbefintliga  resurser  med syfte att få föräldrar att\r\ndela lika på föräldraförsäkringen.  Båda föräldrarna\r\nbör  få  nästan full kompensation för lönebortfallet\r\nde första  sex  månaderna,  och  ersättningen för de\r\ndagar som inte överlåts till den andra föräldern bör\r\nreduceras.\r\nI  motion Sf295 av Veronica Palm  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att föräldrarna bör få hälften\r\nvardera av föräldrapenningdagarna.\r\n\r\nSGI-skydd och 2,5-årsregeln\r\n\r\nI  motion  Sf317  av Göran  Lindblad  (m)  begärs  i\r\nyrkande   1  ett  tillkännagivande   om   föräldrars\r\nsjälvklara  rätt att själva bestämma om, när och hur\r\nföräldraledigheten  tas  ut.  I yrkande 2 begärs ett\r\ntillkännagivande om möjligheten  att  under  åtta år\r\nefter  senaste  barnets  födelse  eller tills barnet\r\ngått ut första klass behålla SGI-nivån.\r\n\r\nAlf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i motion  Sf404\r\nyrkande     32     förslag     till    ändring    av\r\nföräldraförsäkringen vad gäller  tidsgränsen för SGI\r\noch  FGI  (föräldrapenninggrundande   inkomst)  samt\r\ndagens s.k. 2,5-årsgräns. Samma tidsgräns  bör gälla\r\nför SGI och FGI samt skyddstiden utökas till tre år.\r\nI  motion Sf322 av Mikael Oscarsson (kd) begärs  i\r\nyrkande   1   ett   tillkännagivande  om  att  ändra\r\nföräldrapenningen. En  förälder  får  med  nuvarande\r\nregler  behålla  sin  föräldrapenning om nästa  barn\r\nföds inom två och ett halv  år.  Föds däremot barnet\r\nen dag efter det att nämnda tid löpt  ut är det inte\r\nmöjligt att behålla nivån på föräldrapenningen.\r\n\r\nÖverlåtelse   m.m.   av   föräldrapenning/tillfällig\r\nföräldrapenning\r\n\r\nI motion Sf269 av Cecilia Magnusson  och Anita Sidén\r\n(m) begärs förslag till ändring i lagstiftningen  om\r\ntillfällig   föräldrapenning  i  samband  med  barns\r\nfödelse. Motionärerna  kritiserar  det  förhållandet\r\natt  i de fall en utpekad fader förnekar faderskapet\r\noch process inleds kan, om han inte medger att någon\r\nannan  utnyttjar  de  tio  pappadagarna, ingen annan\r\nnyttja dagarna för att bistå  mamman  i  samband med\r\nförlossningen.\r\n\r\nI  motion  Sf301  av  Cecilia Magnusson och  Anita\r\nSidén  (m)  begärs  ett tillkännagivande  om  stärkt\r\nförsäkringsskydd för ensamstående föräldrar. En sjuk\r\nmor till ett friskt barn  har  inte  någon möjlighet\r\natt överlåta den tillfälliga föräldrapenningen  till\r\nannan  i  de  fall  barnet  är  yngre  än 240 dagar.\r\nÅldersgränsen  på  240  dagar  bör  slopas  så   att\r\ntillfällig  föräldrapenning  kan  överlåtas på annan\r\nvid förälderns egen sjukdom.\r\nLars  Leijonborg m.fl. (fp) begär  i  motion  A307\r\nyrkande 16  ett  tillkännagivande  om att möjliggöra\r\növerlåtelse   av   dagar  med  föräldrapenning   och\r\ntillfällig  föräldrapenning   på  en  annan  person.\r\nÖverlåtelse bör kunna ske t.ex.  för  att  anlita en\r\nbarnvakt.\r\n\r\nKontaktdagar m.m.\r\n\r\nI  motion  Sf255  av  Kerstin  Lundgren  (c)  begärs\r\nförslag till ändring av föräldraförsäkringen för att\r\nöka  föräldramakten.  Föräldrapenningdagarna bör  få\r\ntas   ut  under  hela  grundskoleperioden   så   att\r\nföräldrarna   ges  möjlighet  till  ökad  närvaro  i\r\nskolan.\r\n\r\nI motion Sf268  Annika  Qarlsson  (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   att   utreda  kostnaden  för\r\ninförandet av två kontaktdagar  per  år för barn upp\r\ntill 16 år.\r\n\r\nÖvrigt    om    föräldrapenning    och    tillfällig\r\nföräldrapenning m.m.\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Sf404 yrkande\r\n33   utredning   av   hur  systemet  med  tillfällig\r\nföräldrapenning slår mot  familjer  med  barn som är\r\nsjuka ofta eller under lång tid. I yrkande 35 begärs\r\nett tillkännagivande om att från den 1 januari  2005\r\ninföra en graviditetspeng med rätt till ledighet och\r\nersättning de sista 30 dagarna av graviditeten.\r\n\r\nAlf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  A371\r\nyrkande    14    ett    tillkännagivande    om   att\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig betalas  via\r\nförsäkringskassan.   Arbetsgivares    kostnad    för\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig anställd och\r\ntill  vikarie motverkar anställning  av  personer  i\r\nfertil ålder.\r\nI  motion  Sf226  av  Tuve  Skånberg  (kd)  begärs\r\nförslag    om    sådan    ändring   att   tillfällig\r\nföräldrapenning utges oavsett om behandling sker vid\r\nöppenvårdsavdelning i kommunens  eller  landstingets\r\nregi.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nUnder de senaste åren har riksdagen beslutat  om  en\r\nrad  förbättringar  inom föräldraförsäkringen. Den 1\r\njanuari  2002 förlängdes  föräldrapenningen  med  30\r\ndagar   med    ersättning   motsvarande   förälderns\r\nsjukpenning. Sammanlagt  60  sådana  dagar är därmed\r\nreserverade  för  vardera  mamman och pappan.  Efter\r\nförlängningen omfattar föräldrapenningen  480 dagar.\r\nVidare   har  en  femte  förmånsnivå,  en  åttondels\r\nförmån, införts  inom  föräldraförsäkringen,  vilket\r\ninnebär  att  föräldrar  fått möjlighet att reducera\r\nsin  arbetstid motsvarande  en  timme  per  dag  med\r\nersättning från föräldraförsäkringen.\r\n\r\nRiksdagen  har  även  beslutat  om  en  höjning av\r\ngrundnivån  i föräldrapenningen från 60 kr till  120\r\nkr per dag från och med den 1 januari 2002. Därefter\r\nhar ytterligare en höjning av grundnivån skett, till\r\n150  kr per dag,  fr.o.m.  den  1  januari  2003.  I\r\npropositionen  föreslås  nu att grundnivån höjs till\r\n180  kr per dag från och med  den  1  januari  2004.\r\nDärigenom  förbättras  enligt regeringen situationen\r\nför de föräldrar som saknar inkomst, har låg inkomst\r\neller  inte  uppfyller kvalifikationsvillkoret  inom\r\nföräldrapenningen.   När  det  ekonomiska  läget  så\r\nmedger     avser     regeringen      att      stärka\r\nföräldraförsäkringen  ytterligare  genom att föreslå\r\nen  höjning  av inkomsttaket i föräldraförsäkringen.\r\nEnligt vad som anges i propositionen är inriktningen\r\natt före mandatperiodens slut återkomma med förslag.\r\nUtskottet   anser    att    de    nu    redovisade\r\nförbättringarna  av föräldraförsäkringen underlättar\r\nför både kvinnor och  män att kombinera föräldraskap\r\nmed förvärvsarbete samtidigt  som de bidrar till att\r\nminska  de ekonomiska skillnaderna  mellan  familjer\r\nmed  och  utan   barn.   Utskottet   välkomnar   den\r\nytterligare   förbättring   som  förslaget  om  höjd\r\ngrundnivå innebär. Däremot är  det enligt utskottets\r\nmening inte möjligt att höja grundnivån  utöver  vad\r\nregeringen    föreslagit    eller   att   återinföra\r\nkontaktdagarna. Det är inte heller  möjligt  att  nu\r\nhöja  lägstanivån  inom föräldrapenningen till 90 kr\r\nper   dag.   Utskottet,    som    konstaterar    att\r\nsamarbetspartierna    (s,   v   och   mp)   har   en\r\növerenskommelse  om  att  höja  inkomsttaket,  anser\r\nemellertid att en höjning  måste anstå i avvaktan på\r\natt det statsfinansiella läget förbättras.\r\nNågon anledning att i nuläget  föreslå en särskild\r\njämställdhetsbonus   i   föräldraförsäkringen    kan\r\nutskottet  inte  se. Därtill motsätter sig utskottet\r\nkrav på sänkt ersättningsnivå,  ett  slopande  av de\r\ndagar  som utges med 60 kr per dag och ett förändrat\r\nberäkningssätt för SGI.\r\nNär det  gäller  frågan  om  barnomsorgskonto  har\r\nutskottet ovan motsatt sig införandet av ett sådant,\r\noch  utskottet  finner inte anledning att inta någon\r\nannan ståndpunkt såvitt avser föräldraförsäkringen.\r\nMed det anförda  tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag  dels  till ändring  i  4  kap.  6  §  lagen\r\n(1962:381)   om   allmän   försäkring,   dels   till\r\nmedelsanvisning för anslaget 21:2.\r\nUtskottet  avstyrker   därmed   motionerna   Sf367\r\nyrkandena  1-3 och 7, Sf359 yrkande 7, Fi240 yrkande\r\n19 i denna del, Sf356 yrkande 3, Sf343, A307 yrkande\r\n14, A4 yrkande  8,  Sf404  yrkandena  16, 22 i denna\r\ndel, 29-31 och 38 i denna del, Sf400 yrkande 6, A371\r\nyrkande  20,  Sf391 i denna del och So500  yrkandena\r\n10-12.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att  flera  av  de frågor som\r\ntagits   upp   i  motionerna  åtminstone  vid  något\r\ntidigare  tillfälle  har  behandlats  av  utskottet,\r\nt.ex. i betänkande 2002/03:SfU1.\r\n\r\nNär  det  gäller  frågan  om  samtidigt  uttag  av\r\nföräldrapenningförmåner kan båda föräldrarna i vissa\r\nsituationer uppbära  föräldrapenningförmån för samma\r\nbarn  samtidigt.  Det gäller  t.ex.  i  samband  med\r\nföräldrautbildning  och  besök  i förskoleverksamhet\r\nsamt  vid  uttag  av de tio dagarna  med  tillfällig\r\nföräldrapenning i samband  med barns födelse. Vidare\r\nkan  tillfällig  föräldrapenning   utges  till  båda\r\nföräldrarna  om de följer med ett barn  till  läkare\r\nnär barnet lider  av allvarlig sjukdom eller om båda\r\nsom en del i behandlingen behöver delta i läkarbesök\r\neller i någon av läkare  ordinerad  behandling.  Vid\r\nflerbarnsfödsel  har  föräldrarna  rätt  att  ta  ut\r\nföräldrapenning samtidigt för vård av var sitt barn.\r\nOm  rätten  för  föräldrarna  att  samtidigt uppbära\r\nföräldrapenningförmåner utvidgades -  inom ramen för\r\nden  nuvarande  föräldraförsäkringen  -  skulle  det\r\nenligt utskottets mening i många fall leda  till att\r\ntiden  tillsammans  med  barnet  minskar. Med hänsyn\r\nhärtill och då möjligheten att ta ut föräldrapenning\r\noch  tillfällig föräldrapenning samtidigt  för  båda\r\nföräldrarna   är   förhållandevis  väl  tillgodosedd\r\navstyrker  utskottet  motionerna  Sf356  yrkande  4,\r\nSf308 yrkande  3,  A307  yrkande 17, Sf288 yrkande 5\r\noch Sf344.\r\nI   fråga  om  antalet  föräldrapenningdagar   vid\r\nflerbarnsfödsel     konstaterar     utskottet    att\r\nföräldrapenning i dessa fall utges under ytterligare\r\n180 dagar för varje barn utöver det första, varav 90\r\ndagar med belopp enligt lägstanivån (60 kr per dag).\r\nBarnen   vårdas   i   regel   tillsammans  och   det\r\ninkomstbortfall som föräldrapenningen  är avsedd att\r\ntäcka  är detsamma oavsett om man vårdar  ett  eller\r\nflera barn.  Däremot är behovet för båda föräldrarna\r\natt vara hemma  samtidigt  av  naturliga skäl större\r\nvid flerbarnsfödslar. Föräldrarna  har  därför  rätt\r\natt  ta ut föräldrapenning samtidigt för vård av var\r\nsitt barn.  En pappa har vidare rätt till tillfällig\r\nföräldrapenning  i samband med barns födelse med tio\r\ndagar för varje barn  som  föds. Utskottet avstyrker\r\nmed  det  anförda  motionerna Sf322  yrkande  2  och\r\nSf221.\r\nInförandet     av    en    kvalifikationstid     i\r\nföräldrapenningen,  som ursprungligen bestämdes till\r\n270 dagar, motiverades med att man ville undvika att\r\nföräldrar  genom  att påbörja  förvärvsarbete  under\r\ngraviditetstiden  blir  berättigade  till  en  högre\r\nföräldrapenning än annars. Utskottet anser att detta\r\nmotiv  alltjämt  står   sig.   När  det  gäller  den\r\nnuvarande  kvalifikationstiden  om  240  dagar  vill\r\nutskottet  erinra  om  att  den höjda  grundnivån  i\r\nföräldraförsäkringen bl.a. syftar till att förbättra\r\nsituationen    för    dem    som   inte    uppfyller\r\nkvalifikationskraven    inom   föräldraförsäkringen.\r\nUtskottet  avstyrker med det  anförda  motion  Sf288\r\nyrkande 6.\r\nEnligt utskottets  mening har införandet av mamma-\r\noch  pappamånaderna utgjort viktiga steg mot en ökad\r\njämställdhet.  Den  andra  mamma-  och  pappamånaden\r\ninfördes så sent som  den  1 januari 2002 och gäller\r\nför barn som är födda den dagen eller senare. Det är\r\ndärmed för tidigt att till fullo  se  effekterna  av\r\nden  reformen. RFV:s försäkringsstatistik visar dock\r\natt  andelen  föräldrapenningdagar  uttagna  av  män\r\nuppgick till 16,3 % i juli 2003, vilket motsvarar en\r\nökning   med  0,8  procentenheter  sedan  årsskiftet\r\n2002/03.     Männens      andel     av     utbetalda\r\nföräldrapenningdagar 2002 var  15,5 %, vilket var en\r\nökning med 1,7 procentenheter jämfört  med  tidigare\r\når. Om ökningen från första kvartalet 2003 håller  i\r\nsig  innebär det att pappornas uttag mellan 2002 och\r\n2003 kommer  att  öka ungefär lika mycket som mellan\r\n2001 och 2002. Det innebär emellertid att kvinnornas\r\nandel av uttagna dagar  fortfarande  kommer  att var\r\nmycket hög eller ca 83 %.\r\nFrågan   är  om  det  som  hittills  är  gjort  är\r\ntillräckligt  för att förmå männen att ta sin del av\r\ndet praktiska ansvaret  för  sina barn, vilket i sin\r\ntur torde vara en förutsättning  för  att  kvinnorna\r\nskall kunna få samma utgångsläge som männen på t.ex.\r\narbetsmarknaden.  Utskottet,  som  befarar  att  det\r\nkommer  att  krävas ytterligare åtgärder för att  få\r\ntill stånd en  markant  ändring,  ser  därför mycket\r\npositivt  på  att regeringen avser att tillsätta  en\r\nutredning    i    syfte    bl.a.    att    se    hur\r\nföräldraförsäkringen   bättre  kan  bidra  till  att\r\nbarnen  får  tillgång  till  bägge  sina  föräldrar.\r\nEftersom     frågan     om     hälftendelning     av\r\nföräldrapenningdagarna utan överlåtelsemöjlighet kan\r\nkomma  att  aktualiseras i det sammanhanget,  saknas\r\ndet enligt utskottet  skäl för riksdagen att nu göra\r\nnågot  uttalande  i  frågan.  Med  det  anförda  får\r\nmotionerna Sf308 yrkandena 1 och 2, Sf288 yrkande 4,\r\nSf214,  Sf281  och  Sf295  anses  åtminstone  delvis\r\ntillgodosedda.\r\nEn förälder får i vissa fall behålla sin SGI trots\r\natt han eller hon inte förvärvsarbetar. Detta gäller\r\nbl.a. om föräldern är  helt  eller delvis ledig från\r\nförvärvsarbete för vård av barn  som  inte fyllt ett\r\når  (SGI-skyddad  tid).  Vid ettårsperiodens  utgång\r\nfastställs  förälderns  SGI  med  hänsyn  till   den\r\nberäknade framtida inkomsten  av  förvärvsarbete. Om\r\nSGI sänkts vid barnets ettårsdag har  föräldern ändå\r\nrätt  till  föräldrapenning  beräknad  lägst   efter\r\ntidigare   SGI,   eller   den   högre   inkomst  som\r\nlöneutvecklingen medför, till dess barnet fyller två\r\når.  Den  s.k.  2,5-årsregeln  innebär att föräldern\r\nbehåller den ursprungliga föräldrapenningnivån  även\r\nom  föräldern  valt att inte arbeta mellan två barns\r\nfödelser, detta  under förutsättning att barnen föds\r\ninom två och ett halvt år.\r\nUtredningen        om       skyddstider        för\r\nsjukpenninggrundande inkomst, SGI-utredningen, har i\r\nsitt slutbetänkande Sjukpenninggrundande  inkomst  -\r\nSkydd  och anpassning (SOU 2003:50) föreslagit bl.a.\r\natt SGI-skyddet  efter barnets födelse förlängs till\r\ndess barnet är ett och ett halvt år (från dagens ett\r\når) och att motsvarande  ändring  görs vid adoption.\r\nEfter det att barnet har uppnått ett  och  ett halvt\r\nårs  ålder  skall enligt förslaget samtliga förmåner\r\nutom föräldrapenningen  beräknas  efter  den SGI som\r\nkan fastställas på den beräknade framtida  inkomsten\r\nav  förvärvsarbete. Utredningen föreslår vidare  att\r\nden särskilda  beräkningsgrunden för föräldrapenning\r\nförlängs till dess  barnet  fyller två och ett halvt\r\når   (från   dagens   två   år).   Betänkandet   har\r\nremissbehandlats. Utskottet anser att beredningen av\r\nutredningsförslagen   bör  avvaktas  och   avstyrker\r\nmotionerna Sf317 yrkandena 1 och 2, Sf404 yrkande 32\r\noch Sf322 yrkande 1.\r\nPappans tio dagar med tillfällig föräldrapenning i\r\nsamband med barns födelse  kan  inte  överlåtas till\r\nnågon annan. Däremot kan försäkringskassan sedan den\r\n1 juli 2001 besluta att en annan försäkrad  än fader\r\neller   moder   skall   få   rätt   till  tillfällig\r\nföräldrapenning motsvarande pappans tio dagar om det\r\nt.ex.   inte   finns  någon  fader  med  rätt   till\r\ntillfällig  föräldrapenning   eller   om  modern  är\r\navliden.       Av       regeringens      proposition\r\nFöräldraförsäkring   och   föräldraledighet   (prop.\r\n2000/01:44,  s. 29) framgår att  den  omständigheten\r\natt  det  inte  finns  någon  fader  med  rätt  till\r\ntillfällig föräldrapenning  omfattar  de situationer\r\ndå   faderskapet  inte  är  fastställt,  pappan   är\r\noförsäkrad  eller avliden. Den situation som avses i\r\nmotion Sf269  är  således  täckt  av  de  regler som\r\ngäller  sedan  den  1  juli 2001. Motionen är därför\r\nredan tillgodosedd. Utskottet förutsätter därvid att\r\nom  det  uppkommer  problem  i  tillämpningen  detta\r\nuppmärksammas  av  RFV,   som  har  att  tillse  att\r\nsocialförsäkrings-  och  bidragssystemen   tillämpas\r\nlikformigt och rättvist.\r\nSom  redan  nämnts  kan tillfällig föräldrapenning\r\nutges  till  en  förälder  som  behöver  avstå  från\r\nförvärvsarbete när  exempelvis barnet är sjukt eller\r\ndess ordinarie vårdare  är  sjuk.  En  förälder  kan\r\növerlåta  tillfällig  föräldrapenning  till en annan\r\nförsäkrad  som  avstår från förvärvsarbete  för  att\r\nvårda  barnet  om  barnet  är  sjukt  eller  om  den\r\nordinarie vårdaren är  sjuk.  Även  en  ensamstående\r\nförälder som själv är sjuk kan låta en annan  person\r\nvårda   det   sjuka   barnet   och   få   tillfällig\r\nföräldrapenning.    Däremot   utges   normalt   inte\r\ntillfällig föräldrapenning för ett barn som är yngre\r\nän 240 dagar såvida inte  barnet  vårdas  på sjukhus\r\neller   får  motsvarande  vård  i  hemmet  eller  om\r\ntillsynen  av  barnet  är stadigvarande ordnad t.ex.\r\ngenom daghem eller dagbarnvårdare.  Motivet till att\r\nen    förälder    normalt    inte   får   tillfällig\r\nföräldrapenning för ett barn som  är  yngre  än  240\r\ndagar är att när föräldern uppbär föräldrapenning är\r\nhan   eller   hon   redan  är  kompenserad  för  det\r\ninkomstbortfall som föräldraledigheten  för med sig.\r\nI de fall barnet t.ex. vårdas i hemmet i stället för\r\npå sjukhus finns emellertid inget hinder  mot att få\r\ntillfällig föräldrapenning. För att detta skall vara\r\nmöjligt  krävs  dock  enligt  nuvarande  regler  att\r\nbarnet är sjukt. Detta gäller även om det  finns  en\r\nannan  förälder  som skulle kunna ta hand om barnet.\r\nDet  förhållandet att  inte  barnet  utan  föräldern\r\nsjälv   är   sjuk   och  därför  behöver  hjälp  med\r\nbarntillsynen  täcks inte  av  föräldraförsäkringens\r\nregler.   Utskottet    anser    inte    heller   att\r\nföräldraförsäkringen  bör utvidgas till att  omfatta\r\nden  nu  beskrivna  situationen.   Därmed  avstyrker\r\nutskottet motion Sf301. Även motion  A307 yrkande 16\r\navstyrks med det anförda.\r\nUtskottet  vill  tillägga att för en förälder  som\r\nuppbär föräldrapenning  för ett barn som är yngre än\r\n240  dagar  är  det under pågående  föräldraledighet\r\nmöjligt   att   byta    ut   föräldrapenningen   mot\r\nsjukpenning om förmågan att  vårda barnet är nedsatt\r\npå grund av sjukdom. Därmed kan  en  annan förälder,\r\nom  en sådan finns, få föräldrapenning  för  att  ta\r\nhand om barnet.\r\nRiksdagen  har  så  sent som våren 2003 ställt sig\r\nbakom regeringens förslag  att  fr.o.m.  den  1 juli\r\n2003  slopa  rätten  till kontaktdagar som då gällde\r\nför barn mellan sex och  elva år (prop. 2002/03:100,\r\nbet.    2002/03:FiU21,    rskr.    2002/03:235-236).\r\nKontaktdagar för barn som omfattas  av  LSS berördes\r\ninte  av  förslaget. Enligt utskottets mening  finns\r\ndet   inte   skäl    att   föreslå   riksdagen   ett\r\nåterinförande  av  rätten  till  kontaktdagar.  Inte\r\nheller  anser utskottet  att  föräldrapenning  skall\r\nkunna tas  ut  under hela grundskoleperioden för att\r\nge föräldrar möjlighet  till  ökad närvaro i skolan.\r\nEnligt  utskottets  mening  är  det   angeläget  att\r\nmerparten av föräldrapenningdagarna tas ut under den\r\ntid  barnen  är  små.  Utskottet  avstyrker   därmed\r\nmotionerna Sf255 och Sf268.\r\nNär  det  gäller frågan om graviditetspeng noterar\r\nutskottet att  RFV  i en rapport om gravida kvinnors\r\nsituation (RFV analyserar 2003:7) har funnit att det\r\nfinns  stora  regionala   skillnader  i  uttaget  av\r\nsjukpenning,           föräldrapenning           och\r\nhavandeskapspenning.   Studien    visar    att   tre\r\nfjärdedelar  av  de gravida kvinnorna får ersättning\r\nfrån socialförsäkringen  någon  gång under slutet av\r\ngraviditeten.     De     kvinnor     som    använder\r\nsocialförsäkringen är också borta från  arbete under\r\nen sammantaget relativt lång tid. Det genomsnittliga\r\nantalet   ersatta   dagar   under   de   tre   sista\r\ngraviditetsmånaderna   är   51 dagar.   I  rapporten\r\nföreslår  RFV  att  ett  generellt  stöd införs  för\r\ngravida kvinnor i slutet av graviditeten. Enligt vad\r\nsom anges i budgetpropositionen åligger det dock RFV\r\natt  verka  för  att  socialförsäkringen   tillämpas\r\nlikformigt   och   rättvist   genom   tillsyn   över\r\nförsäkringskassorna  samt genom normering. Utskottet\r\ndelar denna uppfattning  och avstyrker därmed motion\r\nSf404 yrkande 35.\r\nUtskottet anser inte att  semesterersättning  till\r\nföräldralediga  skall  betalas via försäkringskassan\r\noch avstyrker därmed motion  A371  yrkande  14. Inte\r\nheller   anser   utskottet   att   den   tillfälliga\r\nföräldrapenningen  bör  utredas  vad gäller familjer\r\nmed   barn  som  är  sjuka  ofta  och/eller   länge.\r\nUtskottet avstyrker motion Sf404 yrkande 33.\r\nI    en    motion    föreslås    att    tillfällig\r\nföräldrapenning  skall  utges  oavsett om behandling\r\nsker  vid  öppenvårdsavdelning  i  kommunens   eller\r\nlandstingets  regi.  Om  den  fråga  som  tas  upp i\r\nmotionen  utgör  något problem förutsätter utskottet\r\natt  RFV uppmärksammar  detta.  Utskottet  avstyrker\r\ndärmed motion Sf226.\r\n\r\n20:3 Underhållsstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:3\r\nUnderhållsstöd.  Därmed bör  riksdagen  avslå\r\nmotionsyrkanden om  annan medelsanvisning för\r\nanslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om inkomstprövning  av  boföräldern, om\r\nåterbetalningsskyldighet        och        om\r\numgängesavdrag.\r\nJämför reservationerna nr 67 (kd) och 68 (v).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nUnderhållsstöd lämnas till barn vars föräldrar  inte\r\nbor  tillsammans  om barnet varaktigt bor hos endast\r\nen  av  föräldrarna och  är  folkbokfört  hos  denna\r\nförälder.  Ett  barn  som  varaktigt  bor  hos  båda\r\nföräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos\r\nen  av  dem  har  också  rätt  till  underhållsstöd.\r\nUnderhållsstöd lämnas med högst 1 173  kr  per  barn\r\noch  månad.  Vid  växelvis  boende har var och en av\r\nföräldrarna rätt till ett halvt  underhållsstöd, 586\r\nkr  per  barn  och  månad.  Från  sistnämnda  belopp\r\navräknas  det  återbetalningsbelopp  som  skulle  ha\r\nfastställts      om     föräldern     hade     varit\r\nåterbetalningsskyldig  enligt  lagen  (1996:1030) om\r\nunderhållsstöd.\r\n\r\nDen   förälder  som  barnet  inte  varaktigt   bor\r\ntillsammans    med,    den    bidragsskyldige,    är\r\nåterbetalningsskyldig   gentemot   staten   för  det\r\nunderhållsstöd     som     lämnas    till    barnet.\r\nÅterbetalningsskyldigheten är  begränsad  till 1 173\r\nkr   per   barn  och  månad.  Återbetalningsbeloppet\r\nberäknas som en viss procent av den bidragsskyldiges\r\nårliga bruttoinkomst, efter ett avdrag på 72 000 kr.\r\nProcentsatsen  varierar  med det totala antalet barn\r\nsom  den bidragsskyldige är  underhållsskyldig  för.\r\nProcentsatserna  uppgår till 14 % för ett barn, 11,5\r\n% för två barn och  10  %  för  tre barn. Den totala\r\nprocentsatsen  ökar  med  1 procentenhet  för  varje\r\nytterligare barn utöver tre.\r\nÅterbetalningsskyldigheten  omprövas  årligen  och\r\nfastställs  i  enlighet  med det taxeringsbeslut som\r\nfattats   närmast  före  februari   månad   det   år\r\nåterbetalningsskyldigheten avser.\r\nEn bidragsskyldig  som inte anser sig kunna betala\r\nfastställt  återbetalningsbelopp   kan   ansöka   om\r\nanstånd  med  betalningen. För den skuld som uppstår\r\nunder anståndstiden skall ränta betalas.\r\nEn förälder som  haft  barnet  hos  sig  under  en\r\nsammanhängande  tid  av  minst  fem  hela dygn eller\r\nunder en kalendermånad haft barnet hos  sig  i minst\r\nsex    hela   dygn   har,   vid   återbetalning   av\r\nunderhållsstöd,  rätt  att  göra  avdrag med 1/40 av\r\nstödet för varje helt dygn (umgängesavdrag).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med underhållsstödet är att barn som inte bor\r\nmed båda sina föräldrar skall garanteras  en  rimlig\r\nekonomisk  standard  samtidigt  som  systemet  skall\r\nbidra  till att båda föräldrarna tar sitt ekonomiska\r\nansvar gentemot sina barn.\r\n\r\nUnder  2002 översteg utgifterna för underhållsstöd\r\nanvisade   medel   med   99 miljoner   kronor.   För\r\ninnevarande     år    beräknas    utgifterna    till\r\n2 170 miljoner kronor, vilket är 317 miljoner kronor\r\nlägre än anvisade medel.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2004 till anslaget 20:3 Underhållsstöd  anvisar  ett\r\nramanslag på 2 128 miljoner kronor.\r\nEnligt  vad  som anges i propositionen överlämnade\r\nUnderhållsstödsutredningen      i     april     2003\r\nutredningsbetänkandet Ett reformerat  underhållsstöd\r\n(SOU 2003:42). Syftet med översynen har varit att få\r\nsystemet att fungera bättre. I betänkandet  föreslås\r\nen rad ändringar i reglerna om underhållsstöd. Bland\r\nannat  har  utredningen övervägt ändrade regler  vid\r\numgänge     och     möjligheten      att      basera\r\nåterbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst\r\nän  i  dag. Betänkandet har remissbehandlats och  är\r\nunder beredning.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf367 yrkande\r\n8 att riksdagen  beslutar  att  anvisa  500 miljoner\r\nkronor  mindre  än  vad  regeringen  föreslagit.   I\r\nyrkande  4  begärs  att särlevande föräldrar i högre\r\nutsträckning    än    i    dag     skall     reglera\r\nunderhållsskyldigheten sinsemellan.\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) framhåller i motion  Sf316\r\nyrkandena    1-6    att   särlevande   föräldrar   i\r\nnormalfallet   bör  avtala   om   underhåll   enligt\r\nföräldrabalkens  regler  och  att  underhåll normalt\r\nskall    betalas    direkt    mellan    föräldrarna.\r\nMotionärerna     anser     att     det     nuvarande\r\nunderhållsstödet   bör  ersättas  med  ett  särskilt\r\nensamståendestöd,  som  bör  vara  behovsprövat  och\r\nutges t.ex. för barn  när  fadern  är okänd eller en\r\nförälder  är  avliden  och barnpension  inte  utges.\r\nFörsäkringskassan bör vara behjälplig med att betala\r\nut  förskott på det avtalade  underhållsstödet  till\r\nboföräldern  för att sedan kräva in underhållsstödet\r\nav  den bidragsskyldige  föräldern  i  de  fall  den\r\nunderhållsskyldige    missköter    sina   åtaganden.\r\nSärlevande föräldrar bör kunna få ensamståendestöd i\r\nde fall deras inkomster är för låga,  vilket innebär\r\nen  form  av  inkomstprövning  av  båda föräldrarna.\r\nDessutom   bör   en  modell  för  inkomstbegränsning\r\ninföras för särlevande  föräldrar med låga inkomster\r\nsom  skall vara berättigade  till  ensamståendestöd.\r\nUnderhållsstöd  bör enligt motionärerna inte betalas\r\nut vid växelvis boende.  Stödet  är i dessa fall ett\r\nrent bidrag.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf359 yrkande 8\r\natt  riksdagen  beslutar  att  anvisa  190  miljoner\r\nkronor  mindre  än  vad  regeringen  föreslagit.  En\r\nbesparing  kan  göras  genom   mindre   bidrag  till\r\nvårdnadshavare  med  goda  inkomster  och genom  att\r\nförsäkringskassan  får  50 miljoner kronor  för  att\r\nförebygga felaktiga underlag och bedrägerier.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp)  begär  i  motion Fi240\r\nyrkande  19  i denna del att riksdagen beslutar  att\r\nanvisa 190 miljoner  kronor mindre än vad regeringen\r\nföreslagit. Besparingen uppnås genom en markering av\r\ndet gemensamma föräldraansvaret.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Sf404 yrkande\r\n34 ett tillkännagivande  om  underhållsstödet. Bland\r\nannat bör inkomstprövning av boföräldern göras innan\r\nstatligt stöd betalas ut.\r\n\r\nInger  Davidson m.fl. (kd) begär  i  motion  Sf400\r\nyrkande 10  ett  tillkännagivande om att en grundlig\r\nregelförändring behövs vad gäller underhållsstödet.\r\nKenneth Lantz m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf372\r\nyrkande  1  ett tillkännagivande om en ny modell för\r\numgängesavdrag.   Hämtande-  och  lämnandedagen  bör\r\nräknas som ett helt dygn i stället för dagens system\r\nmed angivande av klockslag.  I  yrkande 2 begärs ett\r\ntillkännagivande      om      en      ändring     av\r\nåterbetalningsreglerna       med      bl.a.      ett\r\nförbehållsbelopp  och möjlighet  till  jämkning.  Om\r\ninkomsten försämras  skall den bidragsskyldige kunna\r\nåberopa aktuell inkomst för att få beloppet sänkt. I\r\nyrkande 3 begärs ett tillkännagivande  om överföring\r\nav  fordran  till  Kronofogdemyndigheten. Tidpunkten\r\nför överlämnande bör ändras till tolv månader och en\r\nbeloppsgräns    införas     på    förslagsvis    1/7\r\nprisbasbelopp.\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v) begär  i  motion  Sf288\r\nyrkande      8      ett     tillkännagivande      om\r\nåterbetalningsskyldighet,      umgängesresor     och\r\nungängesbidrag.    Återbetalningsskyldigheten    bör\r\nbestämmas utifrån dagsaktuell  inkomst  om inkomsten\r\nändrats mer än 15 %. Vidare bör man undersöka om ett\r\nekonomiskt stöd kan utges till den som inte  har råd\r\natt  resa  och  träffa sina barn samt umgängesavdrag\r\nutgå från faktisk umgängestid och inte efter dygnet.\r\nI motion Sf352  av  Annika  Qarlsson  och Birgitta\r\nCarlsson  (c)  begärs  förslag på förbättringar  för\r\nensamstående föräldrar. En höjning och indexering av\r\nunderhållsbidraget    skulle     underlätta    dessa\r\nföräldrars tillvaro.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 20:3 Underhållsstöd\r\n\r\nSom  redovisats  ovan har Underhållsstödsutredningen\r\nlämnat förslag till  ett  reformerat underhållsstöd.\r\nEnligt   utredningen   är   det   rimligt   att   en\r\nbidragsskyldig  förälder  får  förbehålla   sig  ett\r\nskäligt  belopp  för sin egen försörjning innan  han\r\neller  hon  åläggs  att  återbetala  underhållsstöd.\r\nUtredningen   föreslår    därför    ett   höjt   och\r\ndifferentierat  grundavdrag beroende på  bostadsort.\r\nUtfyllnadsdelen,  dvs.  den  del av underhållsstödet\r\nsom en bidragsskyldig förälder  inte  är skyldig att\r\nåterbetala,   skall  enligt  förslaget  prövas   mot\r\nboförälderns inkomst.  Vidare föreslås att tiden för\r\növerlämnande       av      fordringar       avseende\r\nåterbetalningsskyldighet    för   indrivning   skall\r\nförlängas från två till fem månader  även i pågående\r\närenden.   Rätten   till  s.k.  umgängesavdrag   vid\r\nåterbetalning av underhållsstöd föreslås utvidgas så\r\natt överlämnande- och  återlämnandedagen tillsammans\r\nräknas  som  ett  helt  dygn.  Utredningens  förslag\r\ninnebär vidare att de bidragsskyldiga  som  har  det\r\nsämst ställt - de som inte är återbetalningsskyldiga\r\noch  de  som har så låga återbetalningsbelopp att de\r\ninte kan tillgodogöra sig ett umgängesavdrag - skall\r\nha  rätt  att   få   beloppet  utbetalat  till  sig.\r\nUtredningen har även övervägt möjligheten att basera\r\nåterbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst\r\nän i dag, dock utan att lämna något färdigt förslag.\r\nEnligt utredningen bör frågan övervägas ytterligare.\r\n\r\nMot  bakgrund  av  att   utredningsbetänkandet  är\r\nföremål  för beredning inom Regeringskansliet  anser\r\nutskottet  att  resultatet härav bör avvaktas. Några\r\nändringar i systemet  med  underhållsstöd bör därför\r\ninte göras nu.\r\nUtskottet   har   inte   något  att   erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna Sf367 yrkandena 4 och 8,\r\nSf316  yrkandena  1-6,  Sf359  yrkande  8  och Fi240\r\nyrkande 19 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nMånga   av   de  frågor  som  tas  upp  i  de  olika\r\nmotionsyrkandena,     t.ex.    inkomstprövning    av\r\nboföräldern, en ny modell för umgängesavdrag och att\r\nåterbetalningsskyldigheten   skall  baseras  på  mer\r\naktuella  inkomster, är redan under  beredning  inom\r\nRegeringskansliet och därmed föremål för regeringens\r\növerväganden.   Utskottet   anser   att  även  dessa\r\nmotionsyrkanden  bör  avslås  med  hänvisning   till\r\nregeringens  beredningsarbete.  Utskottet  avstyrker\r\nmed  det anförda motionerna Sf404 yrkande 34,  Sf400\r\nyrkande 10, Sf372 yrkandena 1-3, Sf288 yrkande 8 och\r\nSf352.\r\n\r\n\r\n21:4 Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:4\r\nBidrag  till  kostnader  för  internationella\r\nadoptioner.  Därmed bör riksdagen  avslå  ett\r\nmotionsyrkande  om  annan medelsanvisning för\r\nanslaget.\r\nRiksdagen   bör   vidare    avslå    ett\r\nmotionsyrkande om att adoptionsbidraget skall\r\nfölja kostnadsutvecklingen.\r\nJämför reservation nr 69 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBidrag till kostnader för internationella adoptioner\r\nutges   enligt   lagen  (1988:1463)  om  bidrag  vid\r\nadoption  av  utländska   barn.  Bidrag  lämnas  för\r\nnärvarande med 40 000 kr per  barn  vid  adoption av\r\nbarn upp till tio års ålder.\r\n\r\nI propositionen anges att antalet adoptivbarn  som\r\nkommer  till  Sverige  från utlandet beräknas till 1\r\n000 barn under 2004, vilket är samma antal som 2003.\r\nRegeringen föreslår att  riksdagen  för budgetåret\r\n2004  till  anslaget 21:4 Bidrag till kostnader  för\r\ninternationella  adoptioner anvisar ett ramanslag på\r\n40 miljoner kronor.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf367 yrkande\r\n5 att bidraget till  kostnader  för  internationella\r\nadoptioner  höjs till 50 % av kostnaden,  enligt  en\r\nschablon grundad  på varifrån barnet adopteras, dock\r\ntill högst 55 000 kr  per  barn.  I yrkande 9 begärs\r\natt riksdagen beslutar att anvisa 8  miljoner kronor\r\nmer än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI motion L221 yrkande 6 av Sten Tolgfors  (m) begärs\r\nett  tillkännagivande  om adoptionskostnadsbidragets\r\nstorlek. En adoption kan  kosta  mer  än  dubbelt så\r\nmycket  som  det  nuvarande  bidraget på 40 000  kr.\r\nMöjligheten att adoptera får enligt  motionären inte\r\nbli en klassfråga utan måste styras av  lämpligheten\r\nhos      de      blivande      adoptionsföräldrarna.\r\nAdoptionsbidraget       bör       därför       följa\r\nkostnadsutvecklingen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget    21:4    Bidrag    till   kostnader   för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nEfter att adoptionsbidraget varit  oförändrat  sedan\r\n1991 höjdes det kraftigt den 1 januari 2001, från 24\r\n000  kr  till  40  000 kr per barn. Utskottet finner\r\ninte anledning att nu föreslå ytterligare höjning av\r\nbidraget.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning och avstyrker motion Sf367 yrkandena\r\n5 och 9.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI motion L221  yrkande 6 begärs ett tillkännagivande\r\nom     att     adoptionsbidraget      bör      följa\r\nkostnadsutvecklingen.   Utskottet   anser  som  nyss\r\nnämnts att det inte är aktuellt med någon ändring av\r\nadoptionsbidraget  och avstyrker därmed  motionen  i\r\nfråga.\r\n\r\n21:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning    till     anslaget     21:5\r\nBarnpensioner och efterlevandestöd till barn.\r\nRiksdagen    bör   vidare   avslå   ett\r\nmotionsyrkande  om ändring  av  reglerna  för\r\nbarnpension.\r\nJämför reservation nr 70 (v).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån och med 2003 gäller nya regler för barnpension.\r\nBarnpension från folkpension och ATP har ersatts med\r\ninkomstgrundad barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn.\r\n\r\nBarnpension och  efterlevandestöd  till barn skall\r\ngarantera  barn  under  18  år, vars ena eller  båda\r\nföräldrar avlidit, en rimlig ekonomisk standard. För\r\nbarn som går i grundskola, gymnasium  eller liknande\r\nkan  barnpensionen  förlängas,  längst  t.o.m.  juni\r\nmånad  det  år barnet fyller 20 år. De barnpensioner\r\nsom    beviljats    t.o.m.    2002    omfattas    av\r\növergångsregler  som  överensstämmer  med  de  gamla\r\nreglerna.\r\nBarnpension  efter  en  förälder utges med 35 % av\r\nden  avlidnes  efterlevandepensionsunderlag  om  den\r\navlidne efterlämnar  ett pensionsberättigat barn som\r\ninte fyllt tolv år. Från  och  med månaden då barnet\r\nfyller tolv år utges barnpension i stället med 30 %.\r\nFinns   det  fler  barn  som  är  berättigade   till\r\nbarnpension   efter   den   avlidne  föräldern  ökas\r\nprocenttalen.  Barnpension  efter  båda  föräldrarna\r\nutges    med   35   %   av   respektive    förälders\r\npensionsunderlag.\r\nEfterlevandestödet   till  barn  utgör  en  lägsta\r\ngaranterad nivå för barnet  och ges därför bl.a. som\r\nen      utfyllnadsförmån     till     barnpensionen.\r\nEfterlevandestöd   till  barn  utges  med  40  %  av\r\nprisbasbeloppet. Dubbelt efterlevandestöd utges i de\r\nfall då båda föräldrarna  avlidit. Barnpension efter\r\navliden  förälder  minskar  efterlevandestödet  till\r\nbarn krona för krona.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget bekostas fr.o.m.  2003  barnpension  i\r\nform     av     inkomstgrundad    barnpension    och\r\nefterlevandestöd till barn.\r\n\r\nMed anledning av  de nya reglerna ökar kostnaderna\r\nfrån 2003, främst på  grund av att det tillkommer ca\r\n2 500 barn som tidigare  uppbar  underhållsstöd  men\r\nsom från och med 2003 får efterlevandestöd till barn\r\ni stället.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2004    till    anslaget   21:5   Barnpension    och\r\nefterlevandestöd  till barn anvisar ett ramanslag på\r\n1 058 miljoner kronor.\r\n\r\nMotion utan anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nKalle Larsson m.fl.  (v)  begär  i  motion Sf246 att\r\nregeringen  återkommer med förslag till  ändring  av\r\nreglerna  för   efterlevandepension   i   syfte  att\r\nförbättra  situationen  för  skilsmässobarn.  Enligt\r\nmotionärerna kommer framför allt skilsmässobarn  att\r\nfå  försämrad  barnpension  med  det  nya  systemet,\r\nsamtidigt  som de inte får ta del av den förbättrade\r\nomställningspensionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet avstyrkte föregående riksmöte ett liknande\r\nmotionsyrkande  (se  bet.  2002/03:SfU1).  Utskottet\r\nanförde bl.a. följande.\r\n\r\nUnder             remissbehandlingen            av\r\nEfterlevandepensionsutredningens    betänkande   SOU\r\n1998:120 noterade några remissinstanser  att det nya\r\nsystemet  skulle kunna innebära en viss sänkning  av\r\nbarnpensionerna    om    ersättningsnivåerna    inte\r\nändrades.    Regeringen   framhöll   i   proposition\r\n1999/2000:91   att    den    förlängda   tiden   för\r\nomställningspension  från  sex  månader   till   tio\r\nmånader  (alternativt  till 22 månader) skulle komma\r\nhela den efterlevande familjen  till godo och i viss\r\nmån  kompensera  för  den  begränsade   sänkning  av\r\nbarnpensionerna som i en del fall kunde bli  följden\r\nav det nya systemet. Då efterlevande med barn  under\r\ntolv år redan i det nuvarande systemet har rätt till\r\nförlängd omställningspension, skulle dock inte denna\r\nförbättring    komma    dem    till    godo   varför\r\nersättningsnivån för dessa höjdes från 30 %  till 35\r\n%.    Utskottet   uttryckte   sin   förståelse   för\r\nmotionärernas  oro  men ansåg att det var för tidigt\r\natt  uttala sig om vilka  reella  effekter  den  nya\r\nbarnpensionen  skulle  få  för  efterlevande  barn i\r\nförhållande  till  det  tidigare systemet. Utskottet\r\nförutsatte dock att regeringen  nogsamt skulle följa\r\nutvecklingen.\r\nUtskottet anser alltjämt att det är för tidigt att\r\nutvärdera   effekterna   av  den  nya  barnpensionen\r\njämfört   med   det  tidigare  systemet.   Utskottet\r\nförutsätter dock att de eventuella problem som finns\r\nnär  det  gäller efterlevandeförmånerna  kommer  att\r\nuppmärksammas  i  samband  med  den  uppföljning och\r\nanalys av pensionsreformen som kommer att äga rum de\r\nnärmaste   åren   och  som  redovisats  ovan   under\r\nutgiftsområde 11.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning och avstyrker motion Sf246.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 21:6 Vårdbidrag\r\nför  funktionshindrade   barn.   Därmed   bör\r\nriksdagen   avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.   om   att    återinföra    en   månads\r\nretroaktivitet vid ansökan om vårdbidrag,  om\r\nrätt till vårdbidrag för biståndsarbetare och\r\nom delat vårdbidrag.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nVårdbidrag   utges   enligt   lagen   (1998:703)  om\r\nhandikappersättning  och  vårdbidrag till  föräldrar\r\nmed hemmavarande barn som är  i  behov  av  särskild\r\ntillsyn  eller  vård. Den 1 januari 2003 höjdes  den\r\növre åldersgränsen  för rätt till vårdbidrag från 16\r\når till halvårsskiftet  det  år  barnet fyller 19 år\r\n(prop.   2000/01:96,   bet.   2000/01:SfU15,   rskr.\r\n2000/01:257). Vid bedömning av  rätt till vårdbidrag\r\nbeaktas  även  merkostnader  på  grund   av  barnets\r\nsjukdom eller funktionshinder. Vårdbidrag  kan också\r\nutges med beaktande enbart av merkostnader. För barn\r\nsom  vistas  på institution eller enskilt hem  genom\r\nsamhällets försorg  kan  ferievårdbidrag under vissa\r\nförutsättningar utbetalas  för den tid barnet vistas\r\nhemma.\r\n\r\nVårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv\r\neller en fjärdedels förmån.  Vårdbidraget  relateras\r\ntill  prisbasbeloppet och hel förmån utgör 250 %  av\r\nprisbasbeloppet.  Vårdbidraget är skattepliktigt och\r\npensionsgrundande.\r\nErsättning för merkostnader  som  motsvarar  minst\r\n18 %  av  prisbasbeloppet  kan betalas ut utöver det\r\nannars gällande maximibeloppet  för helt vårdbidrag,\r\nunder  förutsättning  att vård- och  tillsynsbehovet\r\nför ett barn är så stort  att  det  räcker  för  att\r\ngrunda   rätt  till  helt  vårdbidrag.  Den  del  av\r\nvårdbidraget som motsvarar merkostnader är skattefri\r\noch inte pensionsgrundande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med  vårdbidrag  för barn med funktionshinder\r\när att ge föräldrar möjlighet  att  i hemmet ta hand\r\nom ett funktionshindrat barn med behov  av  särskild\r\ntillsyn och vård.\r\n\r\nUnder  2002  uppgick utgifterna för anslaget  till\r\nknappt 2 110 miljoner  kronor, varav ca 108 miljoner\r\nkronor   bestod   av  merkostnadsersättningar.   Det\r\ninnebär att utgifterna  detta  år understeg anslaget\r\nmed 2 miljoner kronor. För innevarande  år  beräknas\r\nutgifterna till ca 2 260 miljoner kronor.\r\nAntalet vårdbidrag var 2002 ca 1 000 fler än 2001.\r\nDet är främst en fjärdedels vårdbidrag som ökar,  de\r\nberäknas  vara  drygt 600 fler 2002 jämfört med året\r\ninnan.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2004    till    anslaget    21:6   Vårdbidrag    för\r\nfunktionshindrade barn anvisar  ett  ramanslag  på 2\r\n485 miljoner kronor.\r\nEnligt  propositionen  har RFV och Socialstyrelsen\r\nhaft i uppdrag att i samråd  med  bl.a.  Skolverket,\r\nHandikappombudsmannen och Barnombudsmannen  fördjupa\r\nkunskaperna  om  de  olika  faktorer  som  kan  vara\r\nbidragande      till     ökningen     av     antalet\r\nvårdbidragsärenden.  I rapporten Ökningen av antalet\r\nvårdbidrag - perspektiv  från flera myndigheter (RFV\r\n2003:2)  konstaterar  RFV att  den  största  gruppen\r\nbland nybeviljade vårdbidrag  är  psykiska sjukdomar\r\noch syndrom. Den största ökningen inom  den  gruppen\r\nstår  diagnosen  ADHD/DAMP för. RFV har i sin studie\r\ninte funnit något  som  tyder  på  att  vårdbidraget\r\nnyttjas  på  ett  icke  avsett  sätt,  snarare   att\r\nföräldrar   till   barn  med  ADHD/DAMP  genomgående\r\nbeviljas  låga  ersättningsnivåer  med  hänsyn  till\r\nvård-  och  tillsynsbehovet   och   den  ofta  stora\r\nbundenheten.  RFV  konstaterar att besparingarna  på\r\nskolans område bidrar  till  att  synliggöra elevers\r\nproblem  på  ett  annat sätt än tidigare,  då  dessa\r\nlättare kunde hanteras  inom  ramen  för  befintliga\r\nresurser.  RFV  konstaterar  även  att  det är flest\r\npojkar som utreds och diagnostiseras. Drygt  63 % av\r\nde  nybeviljade  vårdbidragen  2002  beviljades  för\r\npojkar.  Bland barn med ADHD/DAMP är 85 % pojkar. En\r\norsak till  det ojämlika förhållandet mellan flickor\r\noch pojkar som  diskuteras  är  att  forskningen  om\r\nADHD/DAMP  i  princip  enbart  är grundad på pojkar,\r\nvilket  kan  göra  det  svårt att upptäcka  flickors\r\nsymtom.\r\nEnligt regeringen är det angeläget att få veta mer\r\nom situationen för flickor  med psykiska störningar,\r\nfrämst  diagnosen  ADHD/DAMP, och  regeringen  avser\r\ndärför  att vidta särskilda  åtgärder  i  syfte  att\r\nfördjupa kunskaperna om flickornas situation.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2004\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf367 yrkande\r\n10 att riksdagen  beslutar  att  anvisa  20 miljoner\r\nkronor  mer  än  vad regeringen föreslagit. I  samma\r\nmotions yrkande 6  begärs  beslut  att återinföra en\r\nmånads retroaktivitet vid ansökan om vårdbidrag.\r\n\r\nAlf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i motion  Sf404\r\nyrkande  38  i denna del att riksdagen beslutar  att\r\nanvisa  1  miljon   kronor  mer  än  vad  regeringen\r\nföreslagit. I yrkande 37 begärs beslut om att införa\r\nvårdbidrag för barn till biståndsarbetare.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion Sf251 av Billy  Gustafsson  (s)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  vårdbidrag bör delas  när\r\nföräldrarna har delad vårdnad  om barnet. Om den som\r\nbarnet  är  skrivet  hos  vägrar  att  skriva  under\r\nansökan om delat vårdbidrag får den  andre ingen del\r\nav bidraget.\r\n\r\nI motion Sf350 av Mikael Damberg och  Jan  Emanuel\r\nJohansson  (s)  begärs  ett  tillkännagivande om att\r\nuppmärksamma  bristerna  i  regelverket   vad  avser\r\nvårdbidrag. Handläggningstiden är ibland mycket lång\r\noch  då  en  del  av  vårdbidraget  är skattepliktig\r\ninkomst  kan en retroaktiv utbetalning  resultera  i\r\nkrav på återbetalning av studiemedel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nRegeringen  föreslog  i budgetpropositionen för 2002\r\natt vårdbidrag inte skall  kunna  utges  retroaktivt\r\nföre   ansökningsmånaden.   Förslaget   godtogs   av\r\nutskottet    och    bifölls   av   riksdagen   (bet.\r\n2001/02:SfU1,  rskr. 2001/02:84).  Utskottet  finner\r\ninte anledning att nu göra en annan bedömning.\r\n\r\nSocialförsäkringslagen    (1999:799)    innehåller\r\nbestämmelser   om   förmåner  som  dels  grundas  på\r\nbosättning i Sverige, dels är beroende av arbete här\r\ni landet. Den del av  försäkringen  som  baseras  på\r\nbosättning  avser  garantibelopp  och  bidrag, t.ex.\r\nvårdbidrag,  medan  den  del  som baseras på  arbete\r\navser  inkomstförlust.  Socialförsäkringslagen   har\r\nutsträckt  giltighet  vid  utlandsvistelse för vissa\r\nsärskilda  grupper.  Bland  annat   föreskrivs   att\r\nbiståndsarbetare  m.fl.,  som av svenskt trossamfund\r\neller  svensk  ideell  organisation   som   bedriver\r\nbiståndsverksamhet   sänds  ut  för  att  tjänstgöra\r\nutomlands,  skall  vara  försäkrade  i  Sverige  för\r\nbosättningsbaserade förmåner om utlandsvistelsen kan\r\nantas vara längst fem  år.  Denna  föreskrift gäller\r\näven   medföljande   familjemedlemmar.   Beträffande\r\nutbetalning  av  bosättningsbaserade  förmåner   vid\r\nvistelse  i ett land som varken är medlem i EU eller\r\nomfattas av  EES-avtalet  finns vissa begränsningar.\r\nFör biståndsarbetare gäller  att  de  har  rätt  att\r\nuppbära  vissa familjestöd, t.ex. föräldrapenning på\r\nlägstanivå/grundnivå     och    barnbidrag,    under\r\nutlandsvistelsen, dock som  längst under fem år. För\r\nvårdbidrag gäller dock att förmånen endast får utges\r\nom  utlandsvistelsen  kan  antas   vara  längst  sex\r\nmånader.\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om\r\natt vårdbidrag för funktionshindrade  barn bör kunna\r\nutges   till   biståndsarbetare   (senast   i   bet.\r\n2002/03:SfU1).  Utskottet  fann  då  inget  skäl att\r\nändra  det  ställningstagande  som gjordes i samband\r\nmed   att   socialförsäkringslagen   antogs   (prop.\r\n1998/99:119,      bet.     1999/2000:SfU3,     rskr.\r\n1999/2000:12). Utskottet  finner  inte anledning att\r\nnu göra någon annan bedömning.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet  regeringens\r\nförslag    till   medelsanvisning   samt   avstyrker\r\nmotionerna  Sf367  yrkandena  6  och  10  och  Sf404\r\nyrkandena 37 och 38 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nEnligt nuvarande regler gäller att föräldrar som har\r\ngemensam vårdnad  om  ett barn får dela vårdbidraget\r\nmellan sig om båda tar  del  i vården av barnet samt\r\nom båda begär det. En delning  av  utbetalningen  av\r\nvårdbidraget  innebär  dock  inte  någon  delning av\r\nrätten    till   bidraget   utan   det   är   endast\r\nutbetalningen  som  delas  mellan  föräldrarna.  Vid\r\noenighet  får  den förälder som har den huvudsakliga\r\nvården om barnet  hela  vårdbidraget.  Utskottet har\r\ntidigare    avstyrkt    motionsyrkanden    om    att\r\nvårdbidraget  skall  fördelas  procentuellt rättvist\r\nmellan   frånskilda   föräldrar   (senast   i   bet.\r\n2002/03:SfU1). Liksom då anser utskottet att det får\r\nankomma på regeringen att överväga lämpliga åtgärder\r\nom  problem av större omfattning  skulle  förekomma.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Sf251.\r\n\r\nÄven  när det gäller de problem som kan uppkomma i\r\nstudiemedelssammanhang vid retroaktiv utbetalning av\r\nvårdbidrag anser utskottet att det i första hand får\r\nankomma på  regeringen  att  vid  behov ta initiativ\r\ntill eventuella åtgärder. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotion Sf350.\r\nUtskottet har som ett led i sin uppföljnings-  och\r\nutvärderingsverksamhet  gjort  en  mindre  studie av\r\nvårdbidraget  och  de  problem  som  genom  åren har\r\nuppmärksammats    vad   gäller   handläggningstider,\r\nbeslutsunderlag m.m.\r\nUtskottet  har  då  konstaterat  att  det  funnits\r\nbrister och att dessa  har  påtalats  av  regeringen\r\nbl.a.  i regleringsbrev till RFV. I regleringsbrevet\r\nför  2002  föreskrev  regeringen  att  kvaliteten  i\r\nhandläggningen   av   vårdbidrag   skulle   öka  och\r\nskillnaderna  mellan  försäkringskassorna minska.  I\r\nbudgetpropositionen för 2003 påpekade regeringen att\r\ngenomströmningstiden       för       ärenden       i\r\nsocialförsäkringsnämnd,   t.ex.    vårdbidrag,   var\r\noacceptabelt  lång.  Regeringen ansåg  att  det  var\r\nsärskilt otillfredsställande  att  funktionshindrade\r\noch familjer med handikappade barn får vänta på sina\r\nbeslut.   I  regleringsbrevet  för  2003   upprepade\r\nregeringen   att   kvaliteten  i  handläggningen  av\r\nvårdbidrag  måste öka  och  föreskrev  dessutom  att\r\ngenomströmningstiderna  måste kortas. Därtill skulle\r\nskillnaderna mellan försäkringskassorna minska.\r\nNär det gäller genomströmningstiderna  konstaterar\r\nutskottet    att    RFV    i   regleringsbrev   till\r\nförsäkringskassorna för 2003  har föreskrivit att 75\r\n%     av     de     ärenden    som    beslutas    av\r\nsocialförsäkringsnämnd, t.ex. vårdbidrag, under 2003\r\nskall ha en genomströmningstid  på  högst 180 dagar.\r\nAv   RFV:s   statistikinformation  avseende   första\r\nkvartalet 2003  framgår att genomströmningstiden för\r\nvårdbidrag  i  genomsnitt  är  182  dagar  samt  att\r\nmedelgenomströmningstiden  de senaste tolv månaderna\r\när 197 dagar. Av en länsuppdelad  statistik avseende\r\nförsta  kvartalet  2003  framgår att skillnaderna  i\r\nhandläggningstid mellan de olika försäkringskassorna\r\när  stora och att de varierar  mellan  121  och  315\r\ndagar.\r\nUtskottet har erfarit att RFV innevarande år avser\r\natt  påbörja  en  översyn  av  vårdbidraget  ur  ett\r\nhandläggarperspektiv.   Avsikten  är  att  kartlägga\r\nhandläggningsprocessen från  ansökan  till  beslut i\r\nsyfte  att  identifiera  s.k.  flaskhalsar och andra\r\nproblem. Bland annat avser man att finna metoder för\r\natt korta genomströmningstiden.  Även  problemet med\r\nskillnaderna  mellan  de  olika  försäkringskassorna\r\nliksom  med kvaliteten i handläggningen  kommer  att\r\ningå i översynen.\r\nUtskottet   anser   att   det  är  beklagligt  att\r\nförsäkringskassorna ännu inte  kommit till rätta med\r\nproblemen    med    de   i   vart   fall   i   vissa\r\nförsäkringskassor alltför långa handläggningstiderna\r\noch att det fortfarande finns brister i kvaliteten i\r\nbeslutsunderlagen.  Det  får  dock  förutsättas  att\r\nRFV:s förestående översyn  kommer  att  resultera  i\r\nförslag  till åtgärder för att rätta till problemen.\r\nUtskottet  avser  för  egen  del  att fortsatt följa\r\nfrågan och, om ingen ändring sker, ta initiativ till\r\nåtgärder.\r\n\r\n21:7 Pensionsrätt för barnår\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:7\r\nPensionsrätt för barnår.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med pensionsrätt för barnår är att stödja den\r\nförälder i familjen som har lägst  inkomst och/eller\r\ntagit  störst  del av vårdnaden av barnet.  Anslaget\r\nhar  tillkommit med  anledning  av  det  reformerade\r\nålderspensionssystemet.\r\n\r\nPensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas\r\nfr.o.m.  det  år  barnet  föds  och t.o.m. det år då\r\nbarnet fyller tre år eller, om barnet  är fött under\r\nnågon av månaderna juli t.o.m. december, fr.o.m. det\r\når då barnet uppnår ett års ålder t.o.m.  det  år då\r\nbarnet fyller fyra år.\r\nFöräldrarna  kan själva välja vem av dem som skall\r\ntillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet.\r\nFör     den    förälder     som     tillgodoräknas\r\npensionsgrundande  belopp för barnår skall en fiktiv\r\ninkomst  beräknas  för   denna   tid.   Den  fiktiva\r\ninkomsten kan beräknas på tre sätt, genom  utfyllnad\r\ntill förälderns pensionsgrundande inkomst året  före\r\nbarnets  födelse,  genom  utfyllnad till 75 % av den\r\ngenomsnittliga pensionsgrundande  inkomsten för alla\r\nförsäkrade  under  65  år  eller  med ett  för  alla\r\nförsäkrade enhetligt belopp. Det alternativ  som ger\r\ndet förmånligaste utfallet för ett givet år används.\r\nUtifrån   det   pensionsgrundande  beloppet  skall\r\npensionsrätt beräknas  med 18,5 % av underlaget. För\r\ndessa pensionsgrundande  belopp  betalar  staten  en\r\nålderspensionsavgift om 18,5 %.\r\nI   propositionen   anförs   att  barnårsrätt  för\r\nadoptivföräldrar har förbättrats  (prop. 2001/02:84,\r\nbet.  2001/02:SfU12,  rskr.  2001/02:215).   De  nya\r\nreglerna  innebär  bl.a. att pensionsrätt för barnår\r\nför adoptivföräldrar  ges  under  fyra år fram tills\r\nbarnet   fyller  tio  år,  räknat  från  dagen   den\r\nförsäkrade fick barnet i sin vård. Reglerna träder i\r\nkraft den  1  januari  2005  men  gäller retroaktivt\r\nfr.o.m.1960.\r\nUnder 2002 uppgick utgifterna för pensionsrätt för\r\nbarnår till 3 669 miljoner kronor.  För  innevarande\r\når beräknas utgifterna till 3 831 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2004  till  anslaget  21:7 Pensionsrätt  för  barnår\r\nanvisar ett ramanslag på 4 051 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens förslag till  medelsanvisning  har  inte\r\nföranlett     några    motionsyrkanden.    Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\nSocialavgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om sänkta\r\nsocialavgifter,   regional   nedsättning   av\r\nsocialavgifter,  socialavgifter  för  företag\r\nmed      säsongsanställd     personal     och\r\navgiftsskyldighet  för  andra  föreningar  än\r\nidrottsföreningar.\r\nJämför  reservationerna  nr 71 (fp), 72 (kd),\r\n73 (kd, c), 74 (kd) och 75 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nSocialförsäkringarna    finansieras     av    allmän\r\npensionsavgift,        socialavgifter,       statlig\r\nålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.\r\n\r\nDen nya socialavgiftslagen  (2000:980)  (SAL), som\r\nträdde i kraft den 1 januari 2001, innebär främst en\r\nlagteknisk  och  språklig bearbetning av de tidigare\r\nbestämmelserna om  socialavgifter samt en anpassning\r\ntill  den  nya  socialförsäkringslagen   (1999:799).\r\nSocialavgifter  utgörs  av  arbetsgivaravgifter  och\r\negenavgifter och tas ut för att  finansiera systemen\r\nför social trygghet.\r\nArbetsgivaravgifter  betalas  av arbetsgivare  och\r\nandra  personer  som  ger  ut  ersättning   som   är\r\navgiftspliktig  enligt  2  kap.  socialavgiftslagen.\r\nAvgiftspliktig ersättning är främst  löner,  arvoden\r\noch andra skattepliktiga förmåner. Avgiftsunderlaget\r\nför   beräkning  av  arbetsgivaravgifter  består  av\r\nsumman  av  de  avgiftspliktiga ersättningar som har\r\nutgetts        under        en        kalendermånad.\r\nArbetsgivaravgifterna   uppgår   till   29,57 %   av\r\navgiftsunderlaget.\r\nEgenavgifter betalas av  fysiska  personer som har\r\navgiftspliktig     inkomst     enligt     3     kap.\r\nsocialavgiftslagen.    I    första    hand   betalas\r\negenavgifter  för  överskott av näringsverksamhet  i\r\nvilken  den som har inkomsten  har  arbetat  i  inte\r\noväsentlig  utsträckning. Egenavgifterna uppgår till\r\n27,76 % av avgiftsunderlaget.\r\nVid beräkning  av arbetsgivaravgifterna gäller att\r\nen arbetsgivare varje  månad får göra avdrag med 5 %\r\nav  avgiftsunderlaget, dock  högst  med  3  550  kr,\r\nvilket  motsvarar  en årlig lönesumma på 852 000 kr.\r\nNär det gäller beräkning  av egenavgifter får avdrag\r\ngöras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9\r\n000 kr per år, vilket motsvarar  ett avgiftsunderlag\r\npå 180 000 kr.\r\nArbetsgivare och egenföretagare skall också enligt\r\nlagen (1994:1920) om allmän löneavgift betala allmän\r\nlöneavgift  med 3,25 %. Från och med  den  1 januari\r\n2004  skall allmän  löneavgift  betalas  med  3,13 %\r\n(bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42).\r\nGenom   lagen  (2001:1170)  om  utvidgning  av  de\r\nsärskilda   avdragen    enligt    socialavgiftslagen\r\n(2000:980), som trädde i kraft den  1  januari 2002,\r\ninfördes  en  regional stimulans för företagandet  i\r\nstödområde A. Lagen är utformad så att den ryms inom\r\nramen  för det s.k.  försumbara  stödet  enligt  EG-\r\nregler. Företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk\r\noch  fiske   samt  transport  är  därmed  uteslutna.\r\nStimulansen lämnas  genom  utvidgade avdrag på 10 %,\r\nutöver   avdragen  på  5  %,  vid   beräkningen   av\r\narbetsgivaravgifter  och egenavgifter. Det utvidgade\r\navdraget avseende arbetsgivaravgifter  är  maximerat\r\ntill  7 100  kr  per månad och avseende egenavgifter\r\ntill 18 000 kr per år.\r\nEnligt 2 kap. 14  §  SAL  är en ersättning till en\r\nperson fri från arbetsgivaravgifter  om ersättningen\r\ntill den personen under året har understigit  1  000\r\nkr.  Enligt 2 kap. 19 § SAL är en ersättning till en\r\nidrottsutövare  från  en  sådan  ideell förening som\r\navses   i   7   kap.   7-13   §§  inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) och som har till huvudsakligt  syfte att\r\nfrämja     idrottslig     verksamhet     fri    från\r\narbetsgivaravgifter  om ersättningen från föreningen\r\nunder  året  inte  har  uppgått   till   ett   halvt\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSänkta socialavgifter\r\n\r\nI  motion  Sf229  av Per Bill och Anna Ibrisagic (m)\r\nanförs  att  Sverige  behöver  fler  företagare  för\r\nframåtskridande.  Det största hindret härför är höga\r\nskatter,  varför  egenavgifterna   bör  halveras.  I\r\nmotionen begärs ett tillkännagivande härom.\r\n\r\nLars  Leijonborg m.fl. (fp) begär i  motion  Fi305\r\nyrkande   9    ett    tillkännagivande   om   sänkta\r\narbetsgivaravgifter. Detta  skulle  göra det lättare\r\nför   företagen   att  anställa,  inte  minst   inom\r\ntjänstesektorn. Motionärerna  anser att på lång sikt\r\nbör den del av arbetsgivaravgifterna  som  är en ren\r\nskatt tas bort.\r\nI  motionerna  Fi304  av  Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkande 24, Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande\r\n5  och  N345  av  Lars Lindén m.fl. (kd)  yrkande  5\r\nbegärs       tillkännagivanden       om       sänkta\r\narbetsgivaravgifter.   I   motionerna   anförs   att\r\narbetsgivaravgifterna  fungerar som en löneskatt som\r\ndriver upp lönekostnaden och försämrar näringslivets\r\nkonkurrenskraft  med omvärlden  och  därmed  minskar\r\nsysselsättningen i  Sverige.  I  motionerna föreslås\r\natt arbetsgivaravgifterna fr.o.m.  2005  bör  sänkas\r\nmed 7 procentenheter på lönesummor upp till 900  000\r\nkr   per   år.   För   egenföretagare   utökas   den\r\nnedsättningsberättigade  lönesumman  till 250 000 kr\r\nper    år.    Förslaget    gäller    alla    företag\r\n(arbetsgivare),   men   gynnar  enligt  motionärerna\r\nfrämst småföretagen.\r\nÄven i flerpartimotionen  Sf383  av Jeppe Johnsson\r\nm.fl.   (m,  fp,  c)  anförs  att  en  sänkning   av\r\narbetsgivaravgifterna skulle stärka svenska företags\r\nkonkurrenskraft  och  skapa  nya  jobb i småföretag.\r\nLägre avgifter gör att fler kan försörja  sig själva\r\nvilket  leder  till högre skatteinkomster och  lägre\r\nbelastning  på bidragssystemen  menar  motionärerna.\r\nEftersom socialavgifter  skall  ha  direkt  koppling\r\ntill  försäkringsskyddet  bör,  som ett första steg,\r\nden  allmänna  löneavgiften  tas  bort.  I  motionen\r\nbegärs     ett     tillkännagivande     om    sänkta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n\r\nRegional nedsättning av socialavgifter\r\n\r\nI  motion  Sf342  av  Hans  Backman (fp) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att arbetsgivaravgiften  skall\r\navskaffas för nyanställningar  av ungdomar mellan 18\r\noch 24 år och att Gävleborgs län  därvid  görs  till\r\nett   försöksområde.   Motionären   framhåller   att\r\narbetslösheten  i  länet  är  hög  och att många som\r\nflyttar är ungdomar.\r\n\r\nHans  Backman  m.fl.  (fp)  begär  i motion  Ub397\r\nyrkande 5 ett tillkännagivande om att småföretag som\r\nanställer     akademiker    skall    befrias    från\r\narbetsgivaravgift  under  första  året samt ges viss\r\nreduktion  andra  året. Motionärerna  menar  att  en\r\nbegränsad försöksverksamhet kan bedrivas.\r\nI  motion Sf292 av  Sven  Bergström  och  Birgitta\r\nSellén   (c)   begärs  ett  tillkännagivande  om  en\r\nutredning   om   geografisk    differentiering    av\r\narbetsgivaravgifterna.       Generellt      nedsatta\r\nsocialavgifter bör införas som ett regionalpolitiskt\r\nstyrmedel i norra delen av landet.\r\n\r\nSocialavgifter   för  företag  med   säsongsanställd\r\npersonal\r\n\r\nI motion Sk401 av  Sven  Gunnar  Persson  m.fl.  (kd) yrkande 5\r\nbegärs     ett    tillkännagivande    om    minskade\r\nsocialavgifter   för   företag  med  säsongsanställd\r\npersonal.  Motionärerna efterlyser  ett  förslag  om\r\nminskade  socialavgifter   samt   att  företag  inom\r\nträdgårdsnäringen skall ges möjlighet  att  utnyttja\r\nden tidigare beslutade nedsättningen.\r\n\r\nAvgiftsskyldighet    för    andra    föreningar   än\r\nidrottsföreningar\r\n\r\nI   ett   antal   motioner  yrkas  att  också  andra\r\nföreningar  än idrottsföreningar  bör  befrias  från\r\narbetsgivaravgifter  för  ersättning  som under året\r\nhar understigit ett halvt prisbasbelopp.\r\n\r\nI motion Kr232 yrkande 9 av Kent Olsson  m.fl. (m)\r\nanförs  att  sociala avgifter måste utformas så  att\r\nföreningar  som  arbetar  med  ungdomskultur,  dans,\r\nteater,   musik,    konst    m.m.    likställs   med\r\nidrottsföreningar.\r\nHelena  Höij  m.fl.  (kd)  anför  i  motion  Kr329\r\nyrkande    10    att    regeln    bör   gälla   även\r\namatörkulturföreningar.  I  motion  Sk256  av  Inger\r\nDavidson   och   Sven  Brus  (kd)  yrkande  3   vill\r\nmotionärerna låta hela den ideella sektorn omfattas.\r\nYvonne  Andersson (kd)  anser  i  motion  Sf274  att\r\nregeln bör gälla för dem som arbetar i folkrörelser.\r\nMotionären  anser  att  detta  bör utredas trots att\r\npensionsdelen naggas i kanten.\r\nI motion Kr326 yrkande 2 av Birgitta  Sellén m.fl.\r\n(c)  anser  motionärerna  att  regeln bör gälla  för\r\nideella kultur- och ungdomsorganisationer.\r\nLars  U  Granberg (s) poängterar  i  motion  Sf333\r\nvikten  av  stöd  till  ungdomsorganisationerna  och\r\nanser att fler ideella organisationer och föreningar\r\nskulle få samma förutsättningar som idrottsrörelsen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotioner  om  socialavgifter   som   avser   statens\r\ninkomster    under    2004    har    behandlats   av\r\nfinansutskottet     i    betänkande    2003/04:FiU1.\r\nSocialförsäkringsutskottet har yttrat sig över dessa\r\ni    yttrande    2003/04:SfU1y.     Här    behandlas\r\nmotionsyrkanden om socialavgifter som  inte påverkar\r\ninkomsterna under 2004.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  när  det  gäller  krav   på\r\ngenerellt sänkta sociala avgifter är detta något som\r\nregelmässigt  prövas  i  samband  med det sedvanliga\r\nbudgetarbetet.\r\nUtskottet vill därutöver tillägga beträffande krav\r\npå en nedsättning av socialavgifterna att Riksdagens\r\nrevisorer  på förslag av socialförsäkrings-utskottet\r\nhar  utfört en  granskning  av  den  nedsättning  av\r\nsocialavgifterna  om  5 procentenheter  som infördes\r\nden  1  januari  1997.  Revisorerna  konstaterade  i\r\nförslag till riksdagen (2001/02:RR2) att  syftet med\r\nstödet   är   att   stimulera   nyanställningar  och\r\nuppmuntra egenföretagande. Konstruktionen  av stödet\r\ninnebar   dock  att  sysselsättningseffekterna  blev\r\nbegränsade, medan de statsfinansiella konsekvenserna\r\nblev stora.  Orsaken  härtill  var  framför allt att\r\nnedsättningen    endast   i   begränsad   omfattning\r\npåverkade företagens anställningsbeslut. Revisorerna\r\nansåg att regeringen  borde  ges  i uppdrag att inom\r\nett  år  redovisa  effekterna  av  nedsättningen  av\r\nsocialavgifterna och att utvärderingen i första hand\r\nborde   avse  sysselsättningseffekter.   Revisorerna\r\nföreslog  att  riksdagen  som  sin  mening skulle ge\r\nregeringen detta till känna.\r\nFinansutskottet behandlade förslaget  i betänkande\r\n2001/02:FiU1. Finansutskottet gjorde mot bakgrund av\r\natt  denna nedsättning av socialavgifterna  varit  i\r\nkraft  en  relativt  begränsad  tidsperiod  samt att\r\nregeringen  föreslagit  förändringar i nedsättningen\r\n(utökad nedsättning av socialavgifterna i stödområde\r\nA)   bedömningen  att  en  sådan   utvärdering   som\r\nrevisorerna   efterlyste  för  närvarande  inte  var\r\npåkallad. En utvärdering borde ske när det utvidgade\r\nsystemet varit  i kraft ett par år. Därmed avstyrkte\r\nfinansutskottet revisorernas yrkande.\r\nUtskottet  anser  att  det  inte  finns  skäl  för\r\nriksdagen att  nu  göra  något  uttalande i aktuella\r\nfrågor. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sf229,\r\nSf383,  Fi304  yrkande  24, Fi305 yrkande  9,  Fi308\r\nyrkande 5 och N345 yrkande 5.\r\n\r\nVad gäller motionsyrkandena  om regional nedsättning\r\nav socialavgifterna konstaterade  utskottet  i  sitt\r\nyttrande   2003/04:SfU1y  till  finansutskottet  att\r\nlagen om utvidgning  av de särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen faller  inom  ramen  för det s.k.\r\nförsumbara stödet enligt EG-regler. I lagen undantas\r\ndärför  företag inom bl.a. jordbruk, vattenbruk  och\r\nfiske. Enligt  utskottets mening var det viktigt att\r\nstödet gavs en utformning  som  var  förenlig med de\r\nregler  som  gäller  inom  EU för statsstöd.  Vidare\r\nanförde utskottet att det är utskottets principiella\r\ninställning att det bör finnas  ett  tydligt samband\r\nmellan  de socialavgifter som erläggs och  de  olika\r\nförmåner  som  dessa  avgifter skall finansiera. Ett\r\nsådant  samband  är  lagfäst  i  den  nya  lagen  om\r\nfördelning    av   socialavgifter.    En    regional\r\nnedsättning  av   socialavgifter  avsedd  att  bl.a.\r\nstimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste betraktas som en del av regionalpolitiken. Mot\r\nbakgrund  av  detta  och   att  det  dessutom  finns\r\navgifter/löneskatter som inte  har  till  syfte  att\r\nfinansiera  förmåner inom socialförsäkringen kan det\r\nifrågasättas,   och   särskilt   vid   en  eventuell\r\nutvidgning av avdraget, om det är lämpligt  att  för\r\nen  regional  åtgärd  ta  i  anspråk avgifter som är\r\navsedda  att  finansiera  vissa preciserade  sociala\r\nförmåner som sjukpenning och föräldrapenning.\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med det  anförda  motionerna\r\nSf292, Sf342 och Ub397 yrkande 5.\r\n\r\nNär det gäller företag med säsongsanställd personal,\r\nt.ex. inom trädgårdsnäringen, vill utskottet hänvisa\r\ntill  sin ovan redovisade  principiella  inställning\r\natt det  bör  finnas  ett  tydligt samband mellan de\r\nsocialavgifter som erläggs och de olika förmåner som\r\ndessa  avgifter skall finansiera  och  att  det  kan\r\nifrågasättas  om det är lämpligt att för en regional\r\nåtgärd ta i anspråk  avgifter  som  är  avsedda  att\r\nfinansiera   vissa   preciserade  sociala  förmåner.\r\nLiksom  i betänkande 2002/03:SfU1  är  utskottet,  i\r\nlinje med vad nyss sagts, inte berett att ställa sig\r\nbakom en nedsättning av socialavgifterna i syfte att\r\nkomma till rätta med t.ex. konkurrensproblem inom en\r\nsärskild     bransch     eller     för     särskilda\r\npersonalkategorier.  Utskottet konstaterar dock  att\r\nde   särskilda   reglerna    om    nedsättning    av\r\nsocialavgifterna  med  5  procentenheter  innebär en\r\nviss  lättnad  även  för företag med säsongsanställd\r\npersonal.\r\n\r\nI motion Sf401 väcks  även  frågan  om möjligheten\r\natt   utnyttja   de   tidigare  beslutade  särskilda\r\nreglerna om nedsättning  av  socialavgifterna  med 5\r\nprocentenheter        då        reduktionen       av\r\narbetsgivaravgifterna   skall   beräknas    på   den\r\nmånatliga   lönesumman.   Utskottet   behandlade   i\r\nbetänkande   2000/01:SfU5   regeringens  proposition\r\n2000/01:8  Ny socialavgiftslag,  vari  anfördes  att\r\nbetalningsperioden  för  arbetsgivaravgifter  enligt\r\nsocialavgiftslagen    av   både   systematiska   och\r\npedagogiska  skäl  borde   vara   densamma   som   i\r\nskattebetalningslagen.     Utskottet    ansåg    att\r\nbestämmelserna om månadsvis  beräkning och betalning\r\nav arbetsgivaravgifterna av administrativa skäl inte\r\nkunde ändras. Utskottet intar  nu  samma  ståndpunkt\r\noch   avstyrker   med   det   anförda  motion  Sk401\r\nyrkande 5.\r\n\r\nUtskottet   har  tidigare  vid  en  rad   tillfällen\r\nbehandlat motioner  om  att  ersättningar  från även\r\nandra  ideella  föreningar  än  idrottsföreningar  i\r\navgiftshänseende  bör  likställas  med  ersättningar\r\nfrån   idrottsföreningar.   Utskottet   har   därvid\r\nutförligt   redogjort   för   bakgrunden   till  den\r\nnuvarande    bestämmelsen    och    sina    tidigare\r\nställningstaganden.    I   regeringens   proposition\r\n1997/98:151   med   förslag    om   ett   reformerat\r\nålderspensionssystem angavs (s.  203)  att regeln om\r\natt  ersättningar upp till ett halvt basbelopp  inte\r\nvar pensionsgrundande  kunde  införas i ATP-systemet\r\nutan att det uppstod någon mer påtaglig risk för att\r\nidrottsutövarnas   framtida   ålderspension   skulle\r\npåverkas.  ATP  grundades  i  princip  på  inkomster\r\növerstigande ett basbelopp under  ett  år, samtidigt\r\nsom det i normalfallet var långt ifrån alla  år  som\r\nblev  avgörande  för ålderspensionens storlek. I det\r\nreformerade pensionssystemet,  där  i  princip varje\r\nkronas inkomst under hela livet skulle få  betydelse\r\nför  det  framtida  pensionsutfallet,  kunde däremot\r\nregeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att\r\nett  slopande  av  särregeln  skulle kräva särskilda\r\növerväganden bl.a. när det gällde idrottsföreningars\r\nekonomiska       situation       och       därutöver\r\nställningstaganden  till  rimligheten  av eventuella\r\nkompenserande stödformer. Frågan borde därför, i den\r\nmån  så bedömdes som lämpligt, tas upp i  ett  annat\r\nsammanhang. Regeringen föreslog därmed att särregeln\r\nrörande   ersättning   till   idrottsutövare  skulle\r\növerföras  till  det  reformerade  pensionssystemet.\r\nUtskottet hade inte någon  annan uppfattning i denna\r\nfråga (bet. 1997/98:SfU13).  I proposition 2000/01:8\r\nNy socialavgiftslag föreslogs ingen ändring avseende\r\nundantaget  för  idrottsföreningar.   I   utskottets\r\nbetänkande   2000/01:SfU5  om  ny  social-avgiftslag\r\nbehandlades  även   motionsyrkanden  om  ett  vidgat\r\nundantag. Utskottet anförde därvid att undantag från\r\navgiftsskyldigheten    riskerade     att     urholka\r\npensionsskyddet   och   att   det  var  viktigt  att\r\nupprätthålla principen om att inkomster som grundade\r\nrätt till socialförsäkringsförmåner  borde föranleda\r\natt  socialavgifter  erlades.  Utskottet,  som  även\r\nerinrade  om  att undantaget från  skyldigheten  att\r\nbetala arbetsgivaravgifter  hade  uppkommit i första\r\nhand  för  att  förenkla möjligheten till  avdrag  i\r\navgiftssammanhang         för        idrottsutövares\r\nkostnadsersättningar, kunde  inte  ställa  sig bakom\r\nett   förslag   till  utvidgning  av  undantaget.  I\r\nbetänkande 2002/03:SfU1  uttalade  utskottet som sin\r\nuppfattning   att   frågan  om  särregeln   avseende\r\nidrottsföreningar  borde   övervägas  i  varje  fall\r\nsenast vid den s.k. kontrollstationen  2004 avseende\r\nfrågor om medel i pensionssystemet m.m.\r\n\r\nUtskottet finner således inte heller nu  skäl till\r\nen   utvidgning   av  det  aktuella  undantaget  och\r\navstyrker med det anförda  motionerna  Sf274, Sf333,\r\nSk256  yrkande 3, Kr232 yrkande 9, Kr326  yrkande  2\r\noch Kr329 yrkande 10.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 1. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf340  och avslår motionerna\r\n2003/04:Sf327   yrkandena   1,   2   och    6   samt\r\n2003/04:Sf397 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI en frågestund i riksdagen den 13 november 2003 har\r\nstatsministern   till  företrädare  för  Folkpartiet\r\nliberalerna aviserat  att en parlamentarisk kommitté\r\nskall   tillsättas   för   att    utreda    om    en\r\nsocialförsäkringsreform  bör  genomföras  efter  den\r\nmodell  som  gjorts i pensionssystemet. Vi välkomnar\r\nen sådan översyn  av  socialförsäkringarna, som även\r\nhar begärts i motion Sf340.  Vi  vill  också hänvisa\r\ntill att Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna\r\noch  Centerpartiet  i  en  gemensam  reservation   i\r\nbetänkande   2003/04:FiU1  har  angivit  att  dagens\r\nsocialförsäkringssystem   behöver   reformeras  samt\r\nvilka principer som därvid bör gälla.\r\n\r\nVi  anser  emellertid att riksdagen bör  göra  ett\r\ntillkännagivande   till   regeringen   om   att   en\r\nparlamentarisk  arbetsgrupp  med  företrädare för de\r\nsju  riksdagspartierna  bör tillsättas  för  att  gå\r\nigenom problem kring socialförsäkringarna.  Avsikten\r\nskall  vara att eftersträva en samsyn kring hållbara\r\nprinciper  för  en  stor socialförsäkringsreform som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\nFöljande,  som  utförligare  redovisas   i  motion\r\nSf340,  utgör  ett  bidrag till diskussionen om  hur\r\nsocialförsäkringarna kan utformas.\r\nDet  skall  vara  obligatoriska  försäkringar  mot\r\ninkomstbortfall  som  innebär   en   fördelning   av\r\nriskkostnader.  Försäkringarna skall utformas så att\r\nde främjar arbete  och företagande. Det bör så långt\r\nsom  möjligt  finnas  ett   direkt   samband  mellan\r\ninbetalda avgifter och förmåner. Det är  viktigt att\r\ntaket i socialförsäkringarna sätts så att  det stora\r\nflertalet   inkomsttagares  inkomster  ligger  under\r\ntaket. Vidare  bör  en övergång till \"lönebasbelopp\"\r\növervägas  så  att  taket   kan   räknas   upp   med\r\nstandardhöjningen i samhället.\r\nKostnaderna  för  fördelningspolitiska  inslag bör\r\nfinansieras    med    anslag   över   statsbudgeten.\r\nAvgifterna  skall  vara oberoende  av  den  enskilda\r\nmänniskans   risk.   Försäkringarna    förses    med\r\nmekanismer  som gör att deras finansiella stabilitet\r\nupprätthålls. De bör få buffertfonder.\r\nDe  tre  stora   socialförsäkringssystemen  -  för\r\nålderspensioner, för arbetslöshetsförsäkring och för\r\nsjukförsäkring  (sjukpenning,   rehabilitering   och\r\nmotsvarigheten   till   förtidspension)   -  ges  en\r\nfristående   ställning   med   egna   styrelser  och\r\nredovisas vid sidan av statsbudgeten.\r\n\r\n2. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 2. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf397  yrkande  1 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sf327 yrkandena 1, 2 och  6  samt\r\n2003/04:Sf340.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatsministern  har  aviserat  att en parlamentarisk\r\nkommitté  skall  tillsättas  för att  utreda  om  en\r\nsocialförsäkringsreform  bör  genomföras  efter  den\r\nmodell som gjorts i pensionssystemet.  Vi  välkomnar\r\nen  sådan  översyn av socialförsäkringarna. Vi  vill\r\nockså hänvisa  till  att  Moderaterna,  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet i en  gemensam\r\nreservation i betänkande  2003/04:FiU1  har  angivit\r\natt     dagens    socialförsäkringssystem    behöver\r\nreformeras  samt  vilka  principer  som  därvid  bör\r\ngälla.\r\n\r\nVi  anser  att  riksdagen  nu  bör uttala följande\r\nprinciper  som  i  enlighet  härmed  bör  gälla  för\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\nHuvudtanken  är att ett statligt generellt  system\r\nbäst försäkrar människor  mot vissa mer eller mindre\r\npåverkbara inkomstbortfall men att dessa system även\r\nbör  ge  utrymme för egna lösningar  och  personligt\r\nansvarstagande.  Detta  gäller  i  första  hand  vid\r\nsjukdom, arbetslöshet, barnafödande och pension. Med\r\nundantag     för    pensionssystemet    är    dagens\r\nsocialförsäkringar  dock  varken  särskilt  robusta,\r\növerskådliga  eller  träffsäkra  och  behöver därför\r\nreformeras.\r\nI ett kortare perspektiv bör socialförsäkringarna,\r\nutöver pensionssystemet, renodlas och samordnas. Ett\r\nbättre  samband  mellan avgifter och förmåner  måste\r\nupprättas   genom   någon    form   av   löne-   och\r\navgiftsväxling då det är fråga  om  att försäkra ett\r\ninkomstbortfall.  I  ett  längre perspektiv  är  det\r\nönskvärt    att   hela   skatte-,    avgifts-    och\r\ntransfereringssystemet  effektiviseras.  Därtill bör\r\näven  incitamenten för enskilda individer förbättras\r\nvid givna  förmåner.  Därigenom  skulle  den svenska\r\nekonomiska  tillväxtkraften stärkas. Reformerna  kan\r\ngenomföras  utan   att   den   offentliga   sektorns\r\nomfördelande funktion behöver ändras.\r\n\r\n3. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1, motiveringen)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  näst sista stycket under Utskottets\r\nställningstagande i avsnittet Allmänna principer för\r\nsocialförsäkringarna borde ha följande lydelse:\r\n\r\nStatsministern har i frågestund i riksdagen den 13\r\nnovember  2003  aviserat   en  kommande  översyn  av\r\nsocialförsäkringssystemen. Vi  anser  inte  att  det\r\nfinns något skäl för en översyn med den utgångspunkt\r\nsom   föreslagits.   En   sådan   privatisering   av\r\nsocialförsäkringarna   skulle   hota  den  generella\r\nvälfärdens  grundtanke,  där  skyddet  vid  sjukdom,\r\nföräldraskap  och arbetslöshet är  skattefinansierat\r\noch  omfattar alla.  Socialförsäkringarna  bör  även\r\nfortsättningsvis  vara  allmänna  och  obligatoriska\r\nförsäkringar   som   finansieras   solidariskt   med\r\nsocialavgifter  och  allmänna  skattemedel.   Endast\r\ngenom en skattefinansierad välfärd uppnås nödvändiga\r\nomfördelande  effekter så att tillgången till social\r\ntrygghet inte skall  vara  beroende  av  kön,  hälsa\r\neller ekonomiska resurser. Vi motsätter oss särskilt\r\natt  översynen avses ske efter den modell som gjorts\r\ni pensionssystemet,  en modell som enligt vår mening\r\nvarit odemokratisk och  sluten  och  lett  till  ett\r\nojämlikt  och  orättvist pensionssystem. Att använda\r\npensionssystemet  som  modell  skulle också innebära\r\natt sänkningar av ersättningsnivåerna kan komma till\r\nstånd utan politiska ställningstaganden.  En översyn\r\nmed utgångspunkten att ersätta stora delar av dagens\r\nsystem    med    avtalsförsäkringar    och   privata\r\nförsäkringar   skulle   missgynna  låginkomsttagare,\r\nkvinnor och personer med  dålig  hälsa  och riskerar\r\ndärmed   att   allvarligt  hota  solidariteten   och\r\nsammanhållningen   i   samhället.  Med  det  anförda\r\navstyrker utskottet motionerna  Sf327 yrkandena 1, 2\r\noch 6, Sf340 och Sf397 yrkande 1.\r\n\r\n4. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 4. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf327  yrkandena  1, 2 och 6\r\nsamt    avslår    motionerna    2003/04:Sf340    och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatsministern  har  aviserat  att en parlamentarisk\r\nkommitté  skall  tillsättas  för att  utreda  om  en\r\nsocialförsäkringsreform  bör  genomföras  efter  den\r\nmodell som gjorts i pensionssystemet.  Vi  välkomnar\r\nen  sådan översyn av socialförsäkringarna, som  även\r\nhar begärts  i  motion  Sf327. Vi vill också hänvisa\r\ntill att Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna\r\noch  Centerpartiet  i  en  gemensam   reservation  i\r\nbetänkande  2003/04:FiU1  har  angivit  att   dagens\r\nsocialförsäkringssystem   behöver   reformeras  samt\r\nvilka principer som därvid bör gälla.\r\n\r\nVi  anser  emellertid att riksdagen bör  göra  ett\r\ntillkännagivande   till   regeringen   om   att   en\r\nparlamentarisk    utredning    om    de   ekonomiska\r\ntrygghetssystemen           bör          tillsättas.\r\nSocialförsäkringarna är inte  anpassade efter dagens\r\nanställnings- och sysselsättningsformer.  Många står\r\nutanför dagens socialförsäkringssystem. De  som inte\r\nkommit in på arbetsmarknaden har vare sig rätt  till\r\nsjukpenning,  a-kassa  eller tjänstepension. För att\r\nett framtida ekonomiskt  trygghetssystem  skall vara\r\nlångsiktigt hållbart är det viktigt att det stöds av\r\nen   bred  politisk  majoritet,  i  likhet  med  den\r\növerenskommelse    som   ingicks   i   samband   med\r\nreformeringen av pensionssystemet.\r\nRiksdagen bör också  göra  ett  uttalande  om  att\r\nföljande   principer  bör  gälla  för  det  framtida\r\nekonomiska trygghetssystemet.\r\nTrygghetssystemet  skall vara långsiktigt hållbart\r\noch   klara  svängningar   i   konjunkturen   liksom\r\nförändringar  i demografin. Det skall syfta till att\r\nhjälpa människor,  som  på  grund  av  sjukdom eller\r\narbetslöshet  förlorar  sin arbetsinkomst,  tillbaka\r\ntill     arbetslivet.     Genom     att      renodla\r\ntrygghetssystemets olika ersättningsnivåer och skapa\r\nett enhetligt system blir det också mer förutsägbart\r\nsåväl för den enskilde som för staten.\r\nAlla   människor  skall  garanteras  en  ekonomisk\r\ngrundtrygghet.   Människor   måste   kunna  lita  på\r\nsystemet  och  samtidigt  kunna  påverka  sin   egen\r\nsituation genom aktivitet. Riskerna måste spridas så\r\natt  människor  kan  delta  på  lika  villkor.  Inom\r\nsystemet  skall  kunna  ske  en  rimlig omfördelning\r\nmellan individer men också över livet.\r\nBåde   rättvisa   och   effektivitet   talar   för\r\ninförandet av en samordnad arbetslivsförsäkring, där\r\nsjukförsäkring,       arbetsskadeförsäkring      och\r\narbetslöshetsförsäkring      ingår      och      där\r\nersättningsnivåerna         harmoniseras         och\r\nmyndighetsstrukturerna slås ihop.\r\n\r\n5. Ökande privata försäkringar (punkt 2)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf242 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   finns  utvecklingstendenser   som   kan   hota\r\nlegitimiteten  och  de grundläggande principerna för\r\nsocialförsäkringssystemet.   Sedan   ett   antal  år\r\ntillbaka  växer inslagen av privata försäkringar  på\r\nsocialpolitikens  område.  Som exempel kan nämnas en\r\nsnabbt växande andel privata  sjukvårdsförsäkringar.\r\nDet  finns  också andra, mer kollektiva  former,  av\r\nprivata   sjukförsäkringar.    Dessutom   har   från\r\nregeringshåll  förts  fram  idéer om  att  låta  den\r\nprivata  trafikförsäkringen  ta  över  den  allmänna\r\nsjukförsäkringens åtaganden vid trafikskador.\r\n\r\nDet är nödvändigt att regeringen  låter utreda och\r\nbelysa  riskerna med en fortsatt framväxt  av  olika\r\ntyper av privatiserade försäkringar på detta område.\r\nEn sådan  utredning bör också innefatta förslag till\r\nåtgärder  ägnade   att   förbättra   de   offentliga\r\nsocialförsäkringarna  vad  avser  ersättningsnivåer,\r\ntak,  fler steg i sjukpenningen och  andra  tänkbara\r\nåtgärder  så  att intresset för privata försäkringar\r\nminskar.\r\n\r\n6. Utlandsstuderandes försäkringstillhörighet\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  6.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motion  2003/04:Sf285  och  avslår   motion\r\n2003/04:Sf362.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn översyn  bör  göras  av  reglerna för det sociala\r\nskyddet för medföljande till utländska studenter och\r\nforskare.  Problemen gäller särskilt  personer  från\r\nländer utanför  EU. De medföljande får inte arbeta i\r\nSverige och varken  den  studerande/forskaren  eller\r\nfamiljen anses bosatta här i landet. Det gäller även\r\nen anhörig som lyckas få arbete och arbetstillstånd.\r\n\r\n\r\n7. Gränshinder i Norden (punkt 4)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motion  2003/04:Sf324  yrkande  1  och\r\navslår   motionerna   2003/04:Sf284,   2003/04:Sf324\r\nyrkande 2 samt 2003/04: A240 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  viktig  aspekt  när  det  gäller  arbetskraftens\r\nrörlighet  i  Öresundsregionen  är att en  icke  EU-\r\nmedborgare,  även  om  han  eller hon  är  varaktigt\r\nbosatt i ett av länderna, inte  kan  ta arbete i det\r\nandra  landet  annat  än  om  personen  tillhör   en\r\nbristyrkesgrupp.  Vi  anser  att  dessa  regler  bör\r\nändras.\r\n\r\n\r\n8. Bruttoinkomst som beräkningsgrund för\r\negenföretagare (punkt 6)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Anita  Sidén  (m), Linnéa\r\nDarell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2003/04:Sf234    yrkande   1,\r\n2003/04:N329 yrkande 12 i denna del och 2003/04:N411\r\nyrkande 2 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    finns    stora    brister   i   det   sociala\r\ntrygghetssystemet     för    egenföretagare.     När\r\negenföretagaren  är  sjuk  eller  föräldraledig  kan\r\nföretaget  tillfälligt   behöva   vara   stängt  med\r\nbortfall av inkomster som följd. Samtidigt  riskeras\r\nett   mer   långsiktigt  inkomstbortfall  genom  att\r\nkunderna söker  sig  till  andra  företag.  Detta är\r\nsärskilt  känsligt  för  de  företag som verkar inom\r\ntjänstesektorn där lager inte  kan  byggas  upp  som\r\nbuffert  och  där  det  kan  vara  svårt att ersätta\r\nföretagaren med en vikarie. Ett sätt  att lösa detta\r\nredovisas t.ex. i motion Sf234 yrkande  1. Förslaget\r\ninnebär  att beräkning av SGI ger egenföretagare  en\r\ninkomsttrygghet  som är likvärdig den som gäller för\r\nlöntagare. Beräkningen  av SGI bör utgå från taxerad\r\ninkomst  justerad  för  resultatreglerande   poster.\r\nDärefter  bör  den  framräknade inkomsten korrigeras\r\nför  skäliga  fasta kostnader  i  form  av  lokaler,\r\nräntor m.m.\r\n\r\n\r\n9. SGI och sexmånadersgränsen för\r\negenföretagare m.fl. (punkt 7)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  9.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf234 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt RFV:s föreskrifter skall vid beräkning av SGI\r\nendast  beaktas sådan inkomst som en  försäkrad  kan\r\nantas komma  att  ha  av eget arbete under minst sex\r\nmånader  i  följd.  Det innebär  att  egenföretagare\r\noch/eller   tillfälligt    anställda    kan    nekas\r\nsjukpenning  på  grund  av att deras uppdrag inte är\r\ntillräckligt långa. Vi anser  att  denna begränsning\r\nbör    tas    bort   så   att   egenföretagare   och\r\nvisstidsanställda   inte   riskerar   att  stå  utan\r\ninkomstbortfallsförsäkring  i  händelse  av  sjukdom\r\neller föräldraskap.\r\n\r\n\r\n10. Tillfällig föräldrapenning för\r\negenföretagare (punkt 9)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Anita  Sidén  (m), Linnéa\r\nDarell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller\r\ndärmed    motionerna    2003/04:Sf234   yrkande   2,\r\n2003/04:Sf385, 2003/04:N329  yrkande 12 i denna del,\r\n2003/04:N411 yrkande 2 i denna  del och 2003/04:A307\r\nyrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör    egenföretagare   beräknas   den   tillfälliga\r\nföräldrapenningen  så  att  årsinkomsten fördelas på\r\nårets alla dagar, dvs. även på helgdagar eller andra\r\nlediga dagar. Ersättningen betalas  däremot  bara ut\r\nför  de  dagar  föräldern  skulle  ha  arbetat.  Det\r\ninnebär  att egenföretagaren får lägre ersättning än\r\nanställda när han eller hon är hemma och tar hand om\r\nsjuka barn.  Reglerna i föräldraförsäkringen behöver\r\ndärför ändras  så  att  egenföretagare får rätt till\r\nersättning vid tillfällig  föräldraledighet på samma\r\nvillkor som anställda.\r\n\r\n\r\n11. Makars SGI (punkt 10)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf235.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns regler som diskriminerar  närstående  till\r\nföretagare.   Ett  exempel  är  att  en  kvinna  som\r\ndeklarerat hälften  av inkomsterna från ett lantbruk\r\nkan få lägre SGI och därmed lägre föräldrapenning om\r\nmaken   gjort  skattemässiga   avsättningar.   SGI:n\r\nberäknas nämligen med utgångspunkt i den sammanlagda\r\ndeklarerade   inkomsten,  varefter  den  delas  lika\r\nmellan makarna.  Alla  sådana diskriminerande regler\r\nbör slopas.\r\n\r\n\r\n12. Konstnärers socialförsäkringsskydd\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:Kr254 yrkande  8  och  avslår\r\nmotionerna    2002/03:Kr264    yrkande    14    samt\r\n2003/04:Kr254 yrkandena 9 och 14 .\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVillkoren  för  de  professionella  konstnärerna att\r\nkunna  basera  sin försörjning och inbetalning  till\r\nsocialförsäkringssystemet  på  ersättning för utfört\r\narbete   måste   förbättras  och  underlättas.   Det\r\nkarakteristiska för  konstnärsyrket  är  att det tar\r\nlång  tid  att  etablera  sig  som konstnär och  att\r\ninkomsterna är ojämna över tiden.  För  konstnärerna\r\nbehövs       därför       mer       individanpassade\r\nsocialförsäkringssystem.\r\n\r\n\r\n13. Studiesociala utredningen (punkt 12)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  13. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:Ub513   yrkande  1  samt\r\n2003/04:Ub516   yrkandena   1  och  2  samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ub390 yrkandena  10  och  24 samt\r\n2003/04:Ub463.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nödvändigt att studenternas sociala situation\r\nsnarast  förbättras.  Det gäller t.ex. möjligheterna\r\natt kombinera föräldraskap  och  studier samt att ha\r\nen  ekonomisk  trygghet under sommaruppehållen.  Det\r\nnuvarande systemet  ger  i  dag  också  problem  vid\r\nsjukdom  eller skada i samband med studier. Även den\r\növre   åldersgränsen    för   bostadsbidrag   liksom\r\ninkomstprövningen bör förändras.\r\n\r\nDen  studiesociala  utredningen  har  enligt  sina\r\ndirektiv rätt att lägga  förslag  till  förändringar\r\nendast   i   mycket   begränsad  omfattning.  Därmed\r\nfördröjs reformarbetet  som  syftar  till att hjälpa\r\nutsatta  studenter.  Regeringen borde ha  tagit  ett\r\nhelhetsgrepp på det studiesociala trygghetssystemet.\r\nEn parlamentarisk utredning  bör  tillsättas som ser\r\növer  och  föreslår ett nytt studiemedelssystem  och\r\ndär  de  sociala   konsekvenserna   för  studenterna\r\nsärskilt beaktas.\r\n\r\n14. Studiesociala utredningen (punkt 12)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  14. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Ub390 yrkandena 10 och 24 samt\r\navslår   motionerna   2003/04:Ub463,   2003/04:Ub513\r\nyrkande 1 samt 2003/04:Ub516 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär   regeringen  nu  äntligen   har   tillsatt   en\r\nstudiesocial utredning är uppdraget tyvärr begränsat\r\ntill  en   analys  av  den  ekonomiska  och  sociala\r\nsituationen   för  studerande.  Eftersom  regeringen\r\nanser   att   grundstrukturerna    för    de   olika\r\nsocialförsäkringssystemen skall ligga fast finns det\r\ninget som talar för att studenterna verkligen kommer\r\natt  få ta del av trygghetssystemen. Regeringen  bör\r\ndärför tillsätta en ny studiesocial utredning som är\r\nparlamentariskt  sammansatt  och där studenterna ges\r\nordentlig representation.\r\n\r\n\r\n15. Postdoktorala studier (punkt 13)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 15.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:Sf232 och  2003/04:Ub385\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPostdoktoral forskning,  s.k.  postdoc,  finansieras\r\nofta    med    stipendier    och   dessa   är   inte\r\nsjukpenninggrundande.  Detta får  effekter  särskilt\r\nför   föräldrapenningförmånerna    på    grund    av\r\nföräldraförsäkringens             240-dagarsvillkor.\r\nPostdoktorala forskare som är anställda inom EU/EES-\r\nområdet kan lägga till arbetsdagar utomlands för att\r\nuppfylla  kvalifikationsvillkoret. Det  gäller  dock\r\ninte vid anställning utanför EU/EES-området.\r\n\r\nVi  anser   att   en   översyn  bör  göras  av  de\r\nstudiesociala förhållandena för postdoc.\r\n\r\n16. Studier och deltidssjukskrivning (punkt 14)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  16. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna 2003/04:Sf205  och  2003/04:Sf256\r\nsamt avslår motion 2003/04:Sf290.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed dagens regler för sjukpenning och studiestöd går\r\ndet    inte     att     kombinera     studier    med\r\ndeltidssjukskrivning. Det är angeläget  att reglerna\r\nförändras så att detta blir möjligt, inte  minst med\r\nhänsyn till att den nuvarande ordningen kan vara ett\r\nhinder för rehabilitering.\r\n\r\n\r\n17. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 15)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf289  yrkande  2 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sf327 yrkande 4 och 2003/04:Sf358\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har övertagit flera moderata förslag  för\r\natt  stoppa  de  kraftigt ökade sjukskrivningstalen.\r\nDetta är positivt men det krävs också att åtgärderna\r\nföljs upp i praktiken  och  att lagens regler följs.\r\nDet  krävs  betydligt  mer  för  att  nå  målet  med\r\nhalverad  sjukskrivning  fram  till år  2008.  Bland\r\nannat  anser vi att sjukskrivningsprocessen  behöver\r\nstramas upp genom ett förbättrat sjukdomsbegrepp. En\r\nflexiblare  sjukskrivning  med  delvis sjukskrivning\r\noch sjukskrivning från arbetsuppgifter behövs även..\r\nUtbildningen     i    försäkringsmedicin     behöver\r\nförstärkas. Tillgången  till  vård  måste förbättras\r\nbl.a.   genom  införande  av  en  obligatorisk   och\r\noffentligt   finansierad   hälsoförsäkring   med  en\r\nnationell  vårdgaranti, som bör vara fullt genomförd\r\ninom två år.  Tillgången till rehabilitering behöver\r\nförbättras. Försäkringskassan  bör  ges ansvaret för\r\natt  rehabiliteringsutredning initieras  och  kommer\r\ntill stånd  samt  ges  mer  resurser.  Självrisken i\r\nsjukförsäkringen    måste    höjas    genom   sänkta\r\nersättningsnivåer  och en ytterligare karensdag  den\r\nåttonde    sjukdagen.    Den    sjukpenninggrundande\r\ninkomsten bör även beräknas  på de senaste två årens\r\ninkomst.  Vi  anser inte att försäkringskassan  inom\r\nett år som regel  skall  utreda  om  sjukpenning kan\r\nbytas   mot  aktivitets-  eller  sjukersättning.   I\r\nstället skall sjukpenningens ersättningsnivå sänkas.\r\nFusk, missbruk  och överutnyttjande måste motarbetas\r\ngenom tydligare regler,  information  och  kontroll.\r\nDen   tredje  sjuklöneveckan,  som  bl.a.  motverkar\r\nnyanställningar,  måste  slopas. Regeringen bör även\r\nutreda     alternativ     till    den     offentliga\r\nsjukförsäkringen, bl.a. om  företag  skall  kunna få\r\nträda  ut  ur  den  offentliga  försäkringen  om  de\r\nerbjuder   lika   bra   villkor   som  den  allmänna\r\nförsäkringen eller om ett system med  friskpeng  bör\r\ninföras.  För  att  vända  utvecklingen  vad  gäller\r\nsjukskrivningar och aktivitets- och sjukersättningar\r\nkrävs   en  arbetsmarknad  som  är  mer  rörlig  och\r\ntillgänglig  för  alla  som  vill arbeta och där det\r\nalltid lönar sig att arbeta. Vi  anser  även att det\r\nbehövs en ordentlig analys av bakomliggande faktorer\r\nhos de personer som är långtidsfriska. Med en samlad\r\nkunskap  om vilka faktorer som sammantaget  gör  att\r\nmänniskor  både  känner  sig  friskare  och  har ett\r\n\"friskt\"  förhållningssätt till sjukdom, arbete  och\r\narbetsliv kan  man genomföra de olika förändringar i\r\nsamhället  som behövs,  både  vad  gäller  lag-  och\r\nstrukturförändringar.\r\n\r\n\r\n18. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 15)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358  yrkande  5  och  avslår\r\nmotionerna     2003/04:Sf289    yrkande    2    samt\r\n2003/04:Sf327 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjuk- och aktivitetsersättning  omfattar  nu 502 300\r\npersoner. Det är 19 400 personer eller 4,0 % fler än\r\nför  ett  år sedan. Hittills i år har det tillkommit\r\n61 000    nya     försäkrade     i     sjuk-     och\r\naktivitetsersättning, vilket i stort motsvarar nivån\r\nför samma period förra året.\r\n\r\nRisken  för  att  människor  blir avförda för gott\r\nfrån   arbetslivet   har   ökat  genom   regeringens\r\nmålformulering   kring   antalet   nya   sjuk-   och\r\naktivitetsersättningar.    Att     minska    antalet\r\nsjukskrivna   personer  med  hjälp  av  en   alltför\r\nlättvindig  \"pensionering\"   kan  uppfattas  som  en\r\nbekväm väg att slippa från både  förvaltningsmässiga\r\noch personliga problem. Målet bör i stället vara att\r\nantalet nya längre sjukskrivningar  skall minska och\r\natt  det  sammanlagda  antalet  personer  som  under\r\nlängre tid - förslagsvis mer än sex månader - uppbär\r\nsjukpenning,   sjukersättning   och  \"närbesläktade\"\r\nförmåner  skall hållas nere. Hälsan  ökar  inte  och\r\nohälsan minskar  inte  av att människor flyttas från\r\nersättning   för  tillfällig   arbetsoförmåga   till\r\nersättning för  varaktig  arbetsoförmåga. En ändring\r\nav målet bör därför ske.\r\n\r\n19. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 15)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 19. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf327  yrkande  4  och  avslår\r\nmotionerna     2003/04:Sf289    yrkande    2    samt\r\n2003/04:Sf358 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsökningen  inom sjukförsäkringen måste brytas.\r\nMålsättningen att  halvera  sjukfrånvaron  fram till\r\n2008 är inte tillräcklig utan måste kompletteras med\r\ndelmål   som  innebär  att  sjukskrivningarna  skall\r\nminska med  10  %  till budgetåret 2004 och med 30 %\r\ntill budgetåret 2006.\r\n\r\n\r\n20. Orsaker till ohälsan (punkt 16)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  20. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:Sf289 yrkande  1  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf287,  2003/04:Sf358 yrkande 15\r\nsamt 2003/04:Sf397 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  dubblering av sjuktalen som  skett  sedan  1997\r\nberor  enligt  vår mening inte på att Sverige har en\r\nsämre arbetsmiljö  än  andra  länder.  Arbetsgivarna\r\nsaknar    inte    heller   incitament   att   minska\r\nsjukfrånvaron. Sjukskrivningar  för  med  sig en rad\r\nandra      kostnader      än      sjuklön,     t.ex.\r\nproduktionsbortfall    och    sjukpenning     enligt\r\nkollektivavtal.  Noterbart är att sjuktalen är extra\r\nhöga i den offentliga  sektorn.  För att förklara de\r\nökade  sjuktalen  måste man vidga perspektivet  till\r\nfaktorer  utanför arbetslivet  och  till  en  ändrad\r\ninställning  till  sjukskrivning, t.ex. till att det\r\nfinns personer som är  sjukskrivna  trots att de har\r\narbetsförmåga   och   till   att   sjukpenning   och\r\nsjukersättning   beviljas   av   arbetsmarknadsskäl.\r\nSjukskrivning har blivit det enda  andningshålet för\r\nmånga människor när de samlade livsvillkoren  är för\r\nbetungande.   Många   har   inte   råd  att  anpassa\r\narbetstiden efter livssituationen, t.ex.  genom  att\r\nvara ledig en extra dag. En viktig orsak är troligen\r\natt  rörligheten  på  arbetsmarknaden  är  för  låg.\r\nBristande     tillgänglighet     till    vård    och\r\nrehabilitering        leder        till        långa\r\nsjukskrivningsperioder   i   väntan   på   vård  och\r\nbehandling.   Attityden   till   hälsa,  ohälsa  och\r\nsjukskrivning   har  ändrats  hos  allmänheten   och\r\nläkarkåren, och det  kan  ofta bli patientens önskan\r\nsom avgör om sjukskrivning  skall  komma till stånd.\r\nForskningen visar att det finns ett  tydligt samband\r\nmellan     villkoren    i    sjukförsäkringen    och\r\nsjukskrivningarnas omfattning. Sjukfrånvaron började\r\natt  öka  när  ersättningsnivån  i  sjukförsäkringen\r\nhöjdes  från   75  %  till  80  %.  Sedan  dess  har\r\nsjukfrånvaron  fördubblats.\r\n\r\n\r\n21. Orsaker till ohälsan (punkt 16)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 21. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358  yrkande  15  och avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf287,  2003/04:Sf289 yrkande  1\r\nsamt 2003/04:Sf397 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  i  tid  se  de  stora framtida  hoten  mot\r\nvälfärden är det viktigt att  se  med  vilken  tyngd\r\nsjuklighet och dödlighet påverkas av olika sjukdomar\r\noch skadeorsaker. Det är där en allvarlig brist  att\r\nstatistiken  över  vilka  sjukdomar som ligger bakom\r\nsjukskrivningar och sjukpensioneringar  har  en  för\r\nsvenska  förhållanden ovanligt låg kvalitet. Bristen\r\ni statistiken  gör  att  inte  minst  de  allvarliga\r\nförsämringar av kvinnors hälsotillstånd som tycks ha\r\nskett  i  vissa  åldersgrupper under senare år  blir\r\notillräckligt uppmärksammade  och orsakssammanhangen\r\notillräckligt klarlagda.\r\n\r\n\r\n22. Orsaker till ohälsan (punkt 16)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 22. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf397  yrkande  6  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf287,  2003/04:Sf289 yrkande  1\r\nsamt 2003/04:Sf358 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   finns   inga  enkla  förklaringar   till   att\r\nohälsotalen  ökat  så  dramatiskt  sedan  1997  utan\r\norsakerna är komplexa.  När  man  läser  regeringens\r\ntexter  och  lyssnar  på  debatter  slås man av  hur\r\ndogmatiskt   regeringen   ser   på  orsakerna   till\r\nsjukfrånvaron.   Arbetsplatsens   beskaffenhet   och\r\narbetsmiljön  verkar  vara  de  enda  faktorer   som\r\npåverkar människor att må dåligt och sjukskriva sig.\r\nUtan   att   förringa   arbetsplatsens  betydelse  i\r\nsammanhanget finns det ett  flertal orsaker till den\r\nökade sjukfrånvaron. Människors  svårigheter  att få\r\nhela   livspusslet   att  gå  ihop  torde  skapa  en\r\nbetydande del av ohälsan.  Utformningen av familje-,\r\nsocial-,        folkhälso-,       skatte-        och\r\njämställdhetspolitiken   har   stor   betydelse  för\r\nmöjligheterna  att  komma  till  rätta med  ohälsan.\r\nOhälsan   både  i  och  utanför  arbetslivet   måste\r\nbekämpas genom  att  stärka  den enskilda människans\r\nkänsla  av  värde,  inflytande och  egenmakt.  Hälsa\r\nhandlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt\r\nutifrån sina egna förutsättningar.  Svårigheter  att\r\nfå tillräckligt med tid för barn, familj, sig själv,\r\nsläkt  och  vänner  skapar  den  stress,  känsla  av\r\notillräcklighet,  ensamhet och trötthet som så många\r\nkänner. Grundtryggheten  och  hälsan  hos  barn  och\r\nvuxna   har   därmed   blivit   mindre.  De  växande\r\nohälsotalen kräver således ett helhetsgrepp.\r\n\r\n\r\n\r\n23. Sjukpenning vid skönhetsoperationer m.m.\r\n(punkt 19)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 23. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So416  yrkande  2  och  avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sf237 samt 2003/04:Sf262.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPlastikkirurgin  är en växande verksamhet och Svensk\r\nFörening  för  Estetisk   Plastikkirurgi  uppskattar\r\nantalet operationer till mellan  10  000  och 15 000\r\nper år. Den accelererande intimkirurgin på  estetisk\r\ngrund, som berör både kvinnor och män, är en tragisk\r\nutveckling  som  beskriver  de  krav  som  ställs på\r\nmänniskor   att   vara   \"perfekta\".   Detta  är  en\r\nfolkhälsofråga eftersom dessa operationer  dels inte\r\när  riskfria, dels oftast inte leder till den  lycka\r\nsom den  enskilde velat uppnå, dels förvränger synen\r\npå bl.a. sexualiteten.  Riksförsäkringsverket bör få\r\ni  uppdrag att analysera sjukskrivningsfrekvensen  i\r\nanslutning till estetisk intimkirurgi.\r\n\r\n\r\n24. Steglös ersättningsnivå (punkt 21)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 24. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf397  yrkande 22 och avslår\r\nmotionerna    2003/04:Sf207,   2003/04:Sf223    samt\r\n2003/04:Sf228.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt  att  man  fokuserar  på  individens\r\narbetsförmåga   hellre  än  arbetsoförmåga.  Det  är\r\ndärför    bra    med    en     utgångspunkt     inom\r\nsjukskrivningsprocessen  som  i  större utsträckning\r\nhandlar om möjlighet till deltidssjukskrivning.  För\r\natt  ytterligare  stärka detta synsätt och samtidigt\r\nge  ökade  individuella  möjligheter  bör  de  fasta\r\nstegen som i  dag  är  i  sjukpenningen  slopas.  En\r\nperson  som  i  dag arbetar 50 % och får sjukpenning\r\nmed 50 % kan inte öka sin arbetsinsats med 10 % även\r\nom detta enligt dennes  läkare  skulle vara möjligt.\r\nDagens system tar inte hänsyn till  den individuella\r\nförmågan. Nuvarande system uppmuntrar  således  inte\r\ntill  ökad  arbetsinsats om det inte ryms inom ramen\r\nför de fasta  stegen.  Detta  är  helt fel. Av detta\r\nskäl bör det göras möjligt att ha en  ersättning med\r\nen individanpassad procentsats mellan 25 och 100 %.\r\n\r\n\r\n25. Karensdag (punkt 22)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  25. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna 2003/04:Sf312  och  2003/04:Sf397\r\nyrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjälvrisk  i form av nuvarande karensdagsbestämmelse\r\nmedför att många  anställda  missgynnas.  Det gäller\r\ndeltidsarbetande, skiftarbetande, timanställda  samt\r\narbetstagare  med  mer  än  en  arbetsgivare,  vilka\r\nsistnämnda  i  praktiken  kan  få flera karensdagar.\r\nRegeringen  har  för ett år sedan  aviserat  att  en\r\nteknisk översyn skall  göras  och  att man avser att\r\nåterkomma till riksdagen med en proposition  i denna\r\nfråga.   Någon  sådan  har  ännu  inte  lagts  fram.\r\nRiksdagen   bör   därför   uppmana   regeringen  att\r\nåterkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n26. Övriga sjukpenningfrågor (punkt 23)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  23\r\nborde ha följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager\r\nför  regeringen  som  sin  mening  vad som anförs  i\r\nreservation  26.  Riksdagen  bifaller därmed  motion\r\n2003/04:Sf397  yrkandena  20  och   21  samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf345, 2003/04:Sf355  yrkande  2\r\noch 2003/04:Sf374.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  överutnyttjande  av  sjukförsäkringen  som  kan\r\nbetecknas som fusk av den art som bör leda till åtal\r\ntorde   vara  begränsat.  Att  de  dramatiskt  ökade\r\nsjukskrivningstalen  till  stor del dock beror på en\r\nförskjutning  av attityderna  till  sjukförsäkringen\r\ntorde stå klart  för de flesta. Olika undersökningar\r\npekar på en sådan förskjutning. Många anser det vara\r\nfullt legitimt att  sjukanmäla  sig även om man inte\r\när sjuk i medicinsk mening. Detta kan delvis bero på\r\nbristande kunskaper om syftet med  sjukförsäkringen.\r\nDet  som är tänkt att vara en sjukförsäkring  har  i\r\nmångas   medvetande  kommit  att  betraktas  som  en\r\ninkomstbortfallsförsäkring. Det förekommer också att\r\nsjukskrivning,  eller ibland hot om detta, tillgrips\r\nsom  ett  sätt  att   uttrycka  missnöje  med  olika\r\nförhållanden på arbetsplatsen. Attitydfrågorna måste\r\ntas på stort allvar i debatten  utan att detta leder\r\ntill att drabbade människor skuldbeläggs. Upplysning\r\nom sjukförsäkringens syfte är därför viktig.\r\n\r\nLäkarnas  roll  i  sjukskrivningsprocessen  är  av\r\nstörsta betydelse. Såväl för individen som med tanke\r\npå samhällets kostnader  är  det  mycket viktigt att\r\nprecisionen  ökar  i sjukskrivningsprocessen,  detta\r\ninte  minst  för  att  den  enskilde  skall  få  den\r\nadekvata behandling och  rehabilitering  som främjar\r\nen snabb återgång till arbetslivet.\r\nVarje  läkare  måste  vara  medveten  om  att   en\r\nsjukskrivning  innebär  utfärdande av en \"check\" som\r\narbetsgivaren och senare  statskassan  bekostar, och\r\nsåledes  bidrar  till  de  utgifter för ohälsan  som\r\nredan  i  dag  är  så  höga  att  de   hotar   andra\r\nvälfärdssystem. Riksrevisionsverket har efterlyst en\r\ntydligare koppling mellan läkarnas sjukskrivning och\r\nkostnadsansvaret.\r\nLäkaren  måste  vidare  från ett helhetsperspektiv\r\nbedöma den sammantagna och  långsiktiga konsekvensen\r\nav   att   ta   en  person  ur  arbetslivet.   Varje\r\nsjukskrivning rymmer nämligen en inneboende risk för\r\nisolering  och  passivisering.  Sjukskrivningar  med\r\nslentrianmässiga  och  oprecisa diagnoser som smärta\r\noch  ryggbesvär  måste undvikas.  Vidare  måste  den\r\nintygslämnande  läkaren  så  långt  möjligt  undvika\r\nheltidssjukskrivning   och  i  stället  ta  vara  på\r\npersonens arbetsförmåga  även  om  den är begränsad.\r\nDetta   skulle  underlättas  om  den  intygslämnande\r\nläkaren hade kontakt med patientens arbetsgivare för\r\natt se om  alternativt  arbete kan utföras - för att\r\nslippa den passivisering  som  en  sjukskrivning kan\r\ninnebära.\r\n\r\n27. Arbetsgivarnas kostnadsansvar (punkt 24)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 27. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf289 yrkandena 10, 17  och 21\r\nsamt  avslår motionerna 2003/04:Sf227, 2003/04:Sf240\r\noch 2003/04:Sf381.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn sak  som  sällan  diskuteras  är  att  även höjda\r\nersättningsnivåer  som  förhandlas  fram i avtal  på\r\narbetsmarknaden              kan             påverka\r\nsjukskrivningsbenägenheten. Den mindre kostnaden för\r\nfrivilligt   höjda   ersättningsnivåer   faller   på\r\narbetsgivarna,  medan  den   större   kostnaden  för\r\neventuellt förändrad användning av sjukpenningen när\r\nden enskildes självrisk sänks faller på  staten.  Vi\r\nanser  att  en  regel  bör övervägas som innebär att\r\navtal  om ersättningar utöver  en  viss  nivå  skall\r\nmedföra    att   arbetsgivaren   får   betala   hela\r\nsjukpenningkostnaden.\r\n\r\nRegeringen   räknar   med   att  förlängningen  av\r\nsjuklöneperioden   skall   öka   incitamenten    för\r\narbetsgivare  att hålla de anställda friska. Vi vill\r\nframhålla  att de  arbetsgivare  för  vilka  behovet\r\nborde  vara störst  att  påverka,  dvs.  kommunerna,\r\nskyddas  från  de ökade incitamenten genom särskilda\r\nstatsbidrag\r\nVi anser även  att  regeringen  måste  låta utreda\r\nförslag  om  förändrad  sjukförsäkring  från Svenskt\r\nNäringsliv,  Reforminstitutet  och  Företagarna.  De\r\nolika   förslagen  avser  privat  försäkring   genom\r\narbetsgivaren,     s.k.     friskpeng,    respektive\r\nsjuklöneansvar som varierar efter  antalet anställda\r\npå företaget.\r\n\r\n28. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  28. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf327 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskapen    är   sämre   vad   gäller   prevention,\r\nrehabilitering  och  behandling  av kvinnors ohälsa,\r\noch  detta  kan bidra till utslagning  eller  längre\r\nsjukskrivningar  än  vad  som annars skulle behövas.\r\nAnalyser  av  och forskning kring  hälsoutvecklingen\r\nhar ofta begränsats  till  specifika kvinnosjukdomar\r\noch psykiska problem. Folkhälsoarbetet  måste vidgas\r\nför   att   belysa   kvinnors   situation  ur  andra\r\nperspektiv. Regeringen bör återkomma  med förslag om\r\ndetta.\r\n\r\n\r\n29. Rehabiliteringsbegreppet (punkt 27)\r\n\r\nav Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 29. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna 2003/04:Sf220 och 2003/04:Sf258.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  är  olikheterna  stora  runt om i landet vad\r\ngäller  både ekonomiska resurser för  rehabilitering\r\noch utbud  av  rehabiliteringsinsatser. De som i dag\r\nstår utanför eller  bedöms  ha  små  möjligheter att\r\nåtervända till arbetsmarknaden skall ha  samma  rätt\r\ntill  insatser  som övriga medborgare. Det är därför\r\nangeläget   att  rehabiliteringsbegreppet   ges   en\r\ndefinition som innefattar både social, medicinsk och\r\narbetslivsinriktad rehabilitering.\r\n\r\nRehabilitering  måste  också  ses  i ett livslångt\r\nperspektiv   och   inte  bara  som  en  insats   för\r\nyrkesverksamma  eller   dem  som  kan  rehabiliteras\r\ntillbaka  till  yrkeslivet.   Av   det   följer  att\r\nrehabiliteringen efter fyllda 65 år inte automatiskt\r\nkan hänskjutas till ett normalt åldrande och  bli en\r\ngeriatrisk fråga. Det finns stora samhällsekonomiska\r\nvinster  att göra, t.ex. i form av ett minskat behov\r\nav läkarkontakt,  mediciner,  hjälpmedel etc., genom\r\natt satsa på en kontinuerlig rehabilitering i livets\r\nalla skeenden. De vinster som ligger i den enskildes\r\nlivskvalitet är då inte inräknade.\r\n\r\n30. Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 28)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 30.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:Sf260 och  2003/04:So409\r\nyrkande  5  samt  avslår  motionerna  2003/04:Sf203,\r\n2003/04:\r\nSf204, 2003/04:Sf238,  2003/04:Sf250,  2003/04:Sf270\r\n2003/04:Sf330,      2003/04:Sf335,     2003/04:Sf355\r\nyrkandena 6 och 7, 2003/04:Sf361, 2003/04:\r\nSf370, 2003/04:Sf376,  2003/04:Sf377,  2003/04:Sf399\r\nyrkandena  1 och 2, 2003/04:So212 samt 2003/04:So644\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är vanligtvis  mycket billigare att erbjuda vård\r\noch rehabilitering omedelbart  än att låta människor\r\nvänta.     Ofta     utförs     dock     inte     ens\r\nrehabiliteringsåtgärder,    som    -   förutom   den\r\nhumanitära    vinsten    -    skulle   ge   positiva\r\nsamhällsekonomiska effekter. Det  kan  bero  på  att\r\nåtgärden medför en merkostnad för en huvudman, medan\r\nvinsten görs hos en annan.\r\n\r\nLandstingssektorn   visar   i  dag  ett  betydande\r\nunderskott. En redan i utgångsläget  dåligt  utbyggd\r\nrehabilitering riskerar i det läget att försämras, i\r\nsynnerhet  så  länge  sjukskrivningarna  inte kostar\r\nlandstingen  något.  Vi  anser  därför  att  det  är\r\nangeläget  att  skapa  bättre  incitament  för  alla\r\naktörer   att   utnyttja  de  gemensamma  resurserna\r\noptimalt.  Ett  viktigt   led  i  detta  är  att  ge\r\nförsäkringskassan  rätt  att   finansiera  medicinsk\r\nrehabilitering för den försäkrade  där  den snabbast\r\nfinns  att  tillgå.  Det  skulle medföra ett  bättre\r\nutnyttjande  av  de  samlade  resurserna   och   öka\r\nmöjligheterna   att   tillhandahålla  den  vård  som\r\nmedborgarna har rätt till  samt  även ge möjligheter\r\ntill  att  mer  aktivt lyfta fram de  långtidssjukas\r\nbehov.\r\n\r\n31. Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 28)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 31. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Sf270  och  avslår motionerna\r\n2003/04:Sf203,     2003/04:Sf204,     2003/04:Sf238,\r\n2003/04:Sf250,     2003/04:Sf260,     2003/04:Sf330,\r\n2003/04:Sf335,  2003/04:Sf355  yrkandena  6  och  7,\r\n2003/04:Sf361,     2003/04:Sf370,     2003/04:Sf376,\r\n2003/04:Sf377,  2003/04:Sf399  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:So212,   2003/04:So409   yrkande    5   samt\r\n2003/04:So644 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLarmrapporterna  om  stress  och  utbrändhet  duggar\r\ntätt.  Helt nyligen visade en forskningsrapport  att\r\nstressade  kvinnor  i  betydligt  högre utsträckning\r\ndrabbas  av  bröstcancer. Varje dag dyker  rapporter\r\nupp  om  alltför  höga  stressnivåer  och  om  ökade\r\nsjukskrivningar.  Varje  vecka möter vården drabbade\r\nmänniskor  som  söker  hjälp  för  att  förstå  sina\r\nsymptom eller som är förtvivlade  för  att  de  inte\r\nlängre  klarar  sina  jobb. Fackliga företrädare och\r\nchefer  undrar  hur de skall  hantera  personal  som\r\ndrabbats  av  utbrändhet,   samtidigt   som  de  har\r\nsvårigheter att klara sin egen stress. Följderna  av\r\nlångvarig stress blir alltmer uppenbara.\r\n\r\nFör att få en överblick över problematiken och för\r\natt  kunna  komma  med  riktiga åtgärder behöver man\r\nföra samman dem som har kunskap från olika håll i en\r\ndelegation mot stress och utbrändhet. Att sammanföra\r\nforskares och praktikers vetande leder en bra bit på\r\nvägen   för  beslutsfattare.   Man   behöver   också\r\nsammanföra   erfarenheter   från   olika   håll  och\r\nsystematisera   dem,  inte  minst  goda  exempel  på\r\nhälsobefrämjande  processer  och initiativ som givit\r\ngoda resultat.\r\n\r\n32. Närståendepenning (punkt 29)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 32.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So505 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnhöriga utför viktiga insatser inom  vård  och  omsorg,  t.ex.\r\ngenom  att  vårda en svårt sjuk närstående. Reglerna\r\nför  rätt till  närståendepenning  är  dock  alltför\r\nsnäva.  Vi anser dels att ersättning bör kunna utges\r\näven i situationer  då  den närstående inte är fullt\r\nså allvarligt sjuk som dagens  regler  kräver,  dels\r\natt  den  berättigade kretsen bör vidgas. Regeringen\r\nbör snarast återkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n33. Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning (punkt 30)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  30\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 33. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf397 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPersoner  med  sjukersättning  som  skall  återgå  i\r\narbete  eller  vill  utnyttja  vilanderegeln för att\r\nåtergå    i    arbete    har    inte    rätt    till\r\narbetslöshetsersättning     eftersom    de    saknar\r\nanställning. För dem som således  ställer  sig  till\r\narbetsmarknadens  förfogande men inte omedelbart får\r\nett arbete måste därför lösningar tas fram.\r\n\r\n\r\n34. Vilande aktivitets- och sjukersättning vid\r\nstudier (punkt 32)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  32\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 34. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf397 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen förklarade i budgetpropositionen för 2003\r\natt man avsåg  att  återkomma  med  ett  förslag  om\r\nvilande   sjuk-   eller   aktivitetsersättning   vid\r\nstudier.  Något  sådant  förslag har ännu inte lagts\r\nfram  för  riksdagen.  Enligt  vår  uppfattning  bör\r\nvilanderegler   införas  även   för   studier,   och\r\nregeringen bör därför återkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n35. Flexibel aktivitets- och sjukersättning\r\n(punkt 33)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  33\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 35. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf327 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  problem  för  personer  med  aktivitets-  eller\r\nsjukersättning    som    försöker   återvända   till\r\narbetslivet på deltid är att ersättningen enbart kan\r\nbeviljas med motsvarande 25,  50 eller 75 %. Det kan\r\nmedföra  kraftiga  marginaleffekter   och  därigenom\r\ninstängningseffekter.            Sjuk-           och\r\naktivitetsersättningen bör därför  kunna beviljas på\r\nett mer flexibelt sätt.\r\n\r\n\r\n36. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning (punkt 37)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 36. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf289  yrkande 15 och avslår\r\nmotionerna    2003/04:Sf355    yrkande     8    samt\r\n2003/04:Sf397 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är många unga människor med arbetshandikapp  som\r\nbeviljas  aktivitetsersättning  fastän de egentligen\r\nbåde vill och kan arbeta. Detta är inte acceptabelt.\r\nAlla som kan och vill arbeta skall  få möjlighet att\r\ngöra detta utifrån sina förutsättningar.\r\n\r\nVi  anser  att  regelverk  och föreskrifter  måste\r\ntydliggöra vem som anses vara  arbetshandikappad och\r\ndärmed i behov av stöd. De som är arbetshandikappade\r\nskall  ges  ett  fullgott  stöd.  De   som  inte  är\r\narbetshandikappade  skall inte kunna komma  i  fråga\r\nför  anställning inom  verksamheter  som  exempelvis\r\nSamhall.\r\n\r\n37. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning (punkt 37)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 37\r\nborde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager\r\nför  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  37.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2003/04:Sf397   yrkande  23  och  avslår  motionerna\r\n2003/04:Sf289   yrkande    15   samt   2003/04:Sf355\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör de arbetsgivare som vill  anställa en person med\r\nvilande sjuk- eller aktivitetsersättning  finns  det\r\ninget    skydd   om   eventuella   sjuklönekostnader\r\nuppkommer. Detta kan medföra att arbetsgivare tvekar\r\natt   anställa   dessa   personer.   Den   förlängda\r\nsjuklöneperioden  som regeringen har infört riskerar\r\nsåledes   att   leda  till   att   utnyttjandet   av\r\nvilandereglerna i praktiken försvåras ytterligare.\r\n\r\n\r\n38. Handikappersättning (punkt 38)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  38\r\nborde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager\r\nför  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation 38. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:Sf217,   2003/04:Sf273   och   2003/04:So642\r\nyrkande 5 samt bifaller delvis motion 2003/04:Sf349.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHandikappersättningens    utformning    har    flera\r\nallvarliga  brister. Konstruktionen med olika nivåer\r\nmedför att kompensation  inte ges för merkostnader i\r\nbehövlig  utsträckning  och  att  personer  som  har\r\nkostnader på lägre nivåer  över huvud taget inte kan\r\nfå någon ersättning. Handikappersättning  utgår inte\r\nheller  till  personer  som  får ett funktionshinder\r\nefter    fyllda   65   år.   Många   personer    med\r\nfunktionshinder   lever   under   knappa  ekonomiska\r\nomständigheter. Detta beror framför  allt  på att de\r\nhar merkostnader till följd av sitt funktionshinder.\r\n\r\nFör  att  kompensera för de extra kostnaderna  kan\r\nden  enskilde   ansöka  om  handikappersättning  hos\r\nförsäkringskassan.  Denna  lagstiftning innebär dock\r\ninte att den funktionshindrade  får  ersättning  för\r\nsina  egentliga merkostnader. Om handikappersättning\r\nskall  bli   den  ersättning  för  merkostnader  och\r\nhjälpbehov som  från  början  varit  meningen  måste\r\nreglerna  om handikappersättning ses över. Många  år\r\nhar förflutit sedan den senaste utredningen 1975. En\r\nny övergripande utredning bör göras.\r\n\r\n39. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 39)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 39. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2003/04:Sf265  yrkandena  1-3 och\r\n2003/04:Sf384 samt avslår motion 2003/04:Sf371.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsgivaren  är ansvarig för arbetsmiljön, val  av\r\nproduktionsteknik,  arbetsmetoder  m.m.  Därmed  bör\r\narbetsgivaren   också  svara  för  försäkringen  för\r\narbetsskador.  Staten   bör   i   lag   tillförsäkra\r\narbetstagaren  ett  skydd  vid olycksfall genom  att\r\narbetsgivaren åläggs att teckna  en  försäkring  för\r\narbetsskada  med  riskdifferentierad premie. Premien\r\nsätts då efter de risker  och skadefall verksamheten\r\ngenererar.\r\n\r\nEn riskdifferentierad försäkring  är  effektiv när\r\ndet  gäller arbetsolyckor, men går i de flesta  fall\r\ninte  att   tillämpa  i  fråga  om  arbetssjukdomar.\r\nOrsaken  till  detta  är  att  sambanden  mellan  en\r\nsjukdom  och  dess  uppkomst  samt  arbetsmiljön  är\r\nkomplicerade    och    oklara.    Vidare   uppträder\r\nsjukdomarna     ofta     med    lång    fördröjning.\r\nArbetsskadeförsäkringen bör  därför  enbart  omfatta\r\narbetsolyckor.  På  sikt bör arbetssjukdomarna föras\r\növer   till   sjukförsäkringen.    Övergången   från\r\nnuvarande     finansiering    till    en    renodlad\r\nförsäkringsfinansiering för arbetsolyckorna måste få\r\nta  tid,  dels  på   grund  av  skulderna  på  gamla\r\nlivräntor, dels på grund  av  den  stora spännvidden\r\nför  premierna  mellan arbetsgivare med  mycket  små\r\nrisker och arbetsgivare  med  mycket  stora  risker.\r\nRegeringen  bör  utreda en övergångslösning från  en\r\noffentlig     arbetsskadeförsäkring     till     ett\r\narbetsskadeobligatorium för arbetsgivare.\r\n\r\n40. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 39)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 40. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Sf371  och  avslår motionerna\r\n2003/04:Sf265 yrkandena 1-3 och 2003/04:Sf384.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsskadeförsäkringen  är  privatiserad  i  Norge.\r\nDetta har gett ekonomiska incitament  för  företagen\r\natt   satsa  mer  på  förebyggande  åtgärder,  t.ex.\r\nutbildning  för att göra arbetsplatserna säkrare och\r\nmindre  belastande   för   arbetstagaren.   Systemet\r\ninnebär  att  ju  säkrare  en  arbetsplats är, desto\r\nlägre är premien. Man kan se att  arbetsskadorna har\r\nminskat  när  företagen  får  ta  större  ekonomiskt\r\nansvar.\r\n\r\nEnligt vår uppfattning bör konsekvenserna  av  att\r\nprivatisera   arbetsskadeförsäkringen   utredas.  Vi\r\nanser  att  man  på  sikt  kan föra över den svenska\r\narbetsskadeförsäkringen på arbetsmarknadens  parter.\r\nUtredningen   bör   även   ta   ställning  till  hur\r\narbetsgivaren  kan  kompenseras,  t.ex.   via  sänkt\r\narbetsgivaravgift.  Sammantaget bör detta leda  till\r\nen väsentlig kostnadsminskning för företagen.\r\n\r\n41. Elöverkänslighet som arbetsskada (punkt 40)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v),  Birgitta  Carlsson (c) och\r\nMona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 41. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:MJ410 yrkande 6 och bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Bo262 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltfler människor  upplever  en elöverkänslighet av\r\nvarierande  grad.  Orsaken  till  dessa  besvär  har\r\ndiskuterats flitigt och inte sällan har den enskilda\r\nmänniskan hamnat i kläm och behandlats  på  ett icke\r\nvärdigt sätt.\r\n\r\nVissa     försäkringskassor     godkänner     inte\r\nelöverkänslighet   som  sjukdom.  Inledningsvis  kan\r\nsjukpenning utges men  efter  utredning kan den dras\r\nin   om   diagnosen   är  elallergi.  Elöverkänsliga\r\npersoner kan inte heller  få  sin  skada  bedömd som\r\narbetsskada.  De  som  är  överkänsliga  för el  kan\r\nställas  inför  det  svåra  valet  att övertala  sin\r\nläkare att inte skriva elöverkänslighet  som diagnos\r\npå  läkarintyget för att inte riskera sjukpenningen.\r\nSamtidigt är det viktigt med tanke på arbetsgivarens\r\nansvar  för  arbetsmiljön och för rehabilitering att\r\nläkarintyget visar  den rätta diagnosen. Situationen\r\nför   personer  med  elöverkänslighet   är   således\r\noacceptabel. Vi menar att symtom på elöverkänslighet\r\nbör kunna  betraktas  som  grund  för  bedömning  av\r\narbetsskada.\r\n\r\n42. Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 41\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 42. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:Sf280 yrkandena 1 och 2  samt\r\navslår motion 2003/04:Sf329.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRätt utförd  kan en koncentration av handläggning av\r\narbetsskadeärenden  underlätta  utbytet  av  kunskap\r\nmellan  försäkringsspecialister och företrädare  för\r\nmedicinsk  och annan vetenskap. En sådan hög grad av\r\nkoncentration   kan   dock  vara  negativ  ur  andra\r\naspekter.  Exempelvis  kan   brister  i  hanteringen\r\nlättare cementeras i en miljö  där  jämförelseobjekt\r\nsaknas. Sedan flera år pågår ett arbete  med en viss\r\nkoncentration      av     arbetsskadeärenden     hos\r\nförsäkringskassorna.   Det   är   viktigt   att  den\r\nomorganisering och det arbete för att förbättra både\r\nhanteringen  av och kvaliteten på bedömningarna  som\r\nförsäkringskassorna  redan  påbörjat ges utrymme att\r\nfortsätta. Det är också viktigt  att  den försäkrade\r\nges en reell möjlighet att kunna besöka sitt kontor.\r\nVid  en  alltför  hög grad av koncentration  minskar\r\nförutsättningarna för  detta.  Vi  anser att en viss\r\nkoncentration av arbetsskadehanteringen  bör komma i\r\nfråga  för  att säkra likvärdigheten i bedömningarna\r\noch rättvisan  i  systemet. Enligt vår bedömning bör\r\nhandläggningen av dessa ärendeslag koncentreras till\r\nminst en arbetsskadeenhet per län.\r\n\r\nDen       1       juli      2002      reformerades\r\narbetsskadeförsäkringen  genom att en uppmjukning av\r\nbevisreglerna gjordes. Med de tidigare reglerna hade\r\nkvinnor med bl.a. förslitningsskador  svårare än män\r\natt  få sjukdomstillstånd godkända som arbetsskador.\r\nMot denna  bakgrund finns det behov av att utvärdera\r\nvad den genomförda  reformen  haft  för inverkan vad\r\ngäller     diskrimineringen     av     kvinnor     i\r\narbetsskadeförsäkringen.\r\n\r\n43. Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 42)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 43. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf289  yrkande  4 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Sf275, 2003/04:Sf358 yrkandena 12\r\noch 14 samt 2003/04:Sf401 yrkandena 1-3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   försäkringsläkarnas   roll  måste\r\ntydliggöras.   De   bör   t.ex.  ha  mer  likvärdiga\r\narbetsförhållanden        inom       de        olika\r\nförsäkringskassorna. Senast  inom ett par år bör det\r\nfinnas klara riktlinjer om vilka  krav på utbildning\r\nm.m. som bör ställas på en försäkringsläkare.\r\n\r\n\r\n44. Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 42)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 44. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358 yrkandena 12 och 14 samt\r\navslår   motionerna   2003/04:Sf275,   2003/04:Sf289\r\nyrkande 4 och 2003/04:Sf401 yrkandena 1-3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att utbildning respektive fortbildning  av\r\nläkare  i försäkringsmedicin är av stor vikt för att\r\nhöja kvaliteten på de behandlande läkarnas intyg och\r\nutlåtanden.  De  förbättringar  som  efter  beslut i\r\nvåras genomförs i detta avseende kunde ha genomförts\r\nlångt tidigare. Det är ändå ett viktigt framsteg att\r\nläkares     utbildning     och     fortbildning    i\r\nförsäkringsmedicin   förstärks.   Utbildningen   bör\r\nomfatta alla läkare, även de som nu är i tjänst. Det\r\när dock även angeläget att genomförandet  inte  drar\r\nut  på  tiden  och att regering och myndigheter inte\r\nheller  stannar  på   halva   vägen.   På  sikt  bör\r\ngenomgången utbildning i försäkringsmedicin  bli ett\r\nvillkor för att över huvud taget få skriva sjukintyg\r\ntill försäkringskassan. Vi anser att regeringen  bör\r\nlåta utreda i vilken takt detta skall genomföras och\r\ndärefter återkomma till riksdagen i denna fråga.\r\n\r\nFörsäkringsläkarna  är få, både i förhållande till\r\ndet stora antalet ärenden  och i förhållande till de\r\nmånga   frågor  som  kan  uppstå   i   samband   med\r\nrehabilitering  och  sjukersättning.  För närvarande\r\nfinns det, omräknat i heltidstjänster,  omkring  185\r\nförsäkringsläkare   i   hela   landet.   Enligt  vår\r\nuppfattning är det tveksamt om den senaste  ökningen\r\nom  50  heltidstjänster  efter  beslut  i  våras  är\r\ntillräcklig.   Regeringen  bör  därför  ha  fortsatt\r\nuppmärksamhet på frågan och vid behov återkomma till\r\nriksdagen med ytterligare förslag.\r\n\r\n45. Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 42)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  42\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 45. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf401 yrkandena 1-3 och 5 samt\r\navslår   motionerna   2003/04:Sf275,   2003/04:Sf289\r\nyrkande 4 och 2003/04:Sf358 yrkandena 12 och 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  nuvarande  regler  skall  försäkringsläkaren\r\ninte     undersöka      den     försäkrade,     utan\r\nförsäkringsläkarens   medicinska   bedömning   skall\r\ngrunda sig på den behandlande  läkarens  uppgifter i\r\nintyg och utlåtanden. Så länge denna ordning  gäller\r\nmåste  det  ställas  höga  krav  på  de  behandlande\r\nläkarnas  intyg  och  utlåtanden. I våras beslutades\r\näntligen     om    en    förstärkning     av     den\r\nförsäkringsmedicinska  utbildningen.  Vi  anser dock\r\natt  det  krävs  ytterligare  förändringar. Vi  vill\r\nbetona vikten av att utbildning i försäkringsmedicin\r\nmåste bli obligatorisk för läkare på alla nivåer och\r\nbli   ett   mer   betydande   inslag   i    läkarnas\r\ngrundutbildning.\r\n\r\nDet  övergripande  målet  med  försäkringsläkarens\r\nverksamhet    är   att   den   försäkringsmedicinska\r\nbedömningen skall  grundas på vetenskap och beprövad\r\nerfarenhet samt tillgodose  kraven  på  likformighet\r\noch  rättssäkerhet. För att uppnå detta mål  är  det\r\nviktigt  att försäkringskassan har försäkringsläkare\r\nsom   lever    upp    till    kassans   ansvar   för\r\nsocialförsäkringen    gentemot    såväl     enskilda\r\nförsäkrade  som  samhället.  En stor del av kritiken\r\nmot  försäkringsläkarna har riktat  in  sig  på  att\r\nderas  yttranden  ofta  strider  mot  vetenskap  och\r\nbeprövad  erfarenhet.  För att motverka detta är det\r\nviktigt  att  försäkringsläkarna   tillförsäkras  en\r\nkontinuerlig och uppdaterad vidareutbildning. Endast\r\npå så sätt kan det garanteras att deras  bedömningar\r\nbaseras på aktuell kunskap.\r\nFörsäkringsläkare     är     inte     underställda\r\nSocialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Som rådgivare\r\ntill  försäkringskassor  är försäkringsläkarna  inte\r\nheller  ansvariga  för sina  bedömningar  inför  JO.\r\nDetta är en brist i systemet som inte är acceptabel.\r\nMot  bakgrund  härav  bör   det  övervägas  om  inte\r\nförsäkringsläkarna  bör  ställas  under  motsvarande\r\nkontroll som övriga läkare.\r\nRegeringen  bör  göra en grundlig  översyn  av  de\r\nproblem  som  finns inom  det  försäkringsmedicinska\r\nområdet och lämna  förslag  på en reformering av det\r\nförsäkringsmedicinska systemet.\r\n\r\n46. Dröjsmålsränta m.m. (punkt 43)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  46. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna 2003/04:Sf206  och  2003/04:Sf359\r\nyrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringskassan  har  sedan  1994  rätt  att ta ut\r\ndröjsmålsränta på de belopp som en person är skyldig\r\natt  återbetala  till  kassan.  Det framstår då  som\r\nrimligt  att även personer som drabbas  av  försenad\r\neller felaktig  hantering  från  kassans  sida skall\r\nkunna   erhålla   dröjsmålsränta.  För  detta  borde\r\nföljande gälla. Försenas  ett  beslut om utbetalning\r\nberoende  på  förhållanden som mottagaren  inte  kan\r\nråda  över  bör  dröjsmålsränta  utbetalas.  Om  ett\r\nbeslut om avslag i  ett  ärende överklagas och sedan\r\nändras helt eller delvis till  den  klagandes fördel\r\nbör  ränta  betalas  från den dag då avslagsbeslutet\r\nfattades av försäkringskassan.\r\n\r\nEn  sådan  ordning skulle  även  ha  fördelen  att\r\ntydliggöra kostnader  vid  långsam  handläggning och\r\nbidra till att förkorta handläggningstider. En liten\r\nökning av statens räntekostnader kan  åtföljas av en\r\nviss    vinst    när   det   gäller   mer   effektiv\r\närendehantering.  Regeringen   bör   återkomma   med\r\nförslag  om när försäkringskassan skall vara skyldig\r\natt betala dröjsmålsränta.\r\n\r\n47. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 45\r\nborde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager\r\nför  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  47.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2003/04:Sf397   yrkande  18  och  avslår  motionerna\r\n2003/04:Sf202,     2003/04:Sf218,     2003/04:Sf278,\r\n2003/04:Sf321,  2003/04:Sf339,   2003/04:Sf373  samt\r\n2003/04:Sf392.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nProblemet    med   överbelastade   försäkringskassor\r\nriskerar att återkomma  om  inget  görs åt kassornas\r\nsätt   att  arbeta  med  rehabilitering.   För   att\r\nförhindra   att   rehabiliteringsverksamheten  skall\r\nbehöva stå tillbaka  för  utbetalning av sjukpenning\r\nbör  det  inrättas  särskilda  resultatenheter  inom\r\nförsäkringskassorna som  arbetar med rehabilitering.\r\nPengar  och  personal kan därmed  inte  utan  vidare\r\nföras över från en resultatenhet till en annan.\r\n\r\n48. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  45\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 48. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:Sf392  och avslår motionerna\r\n2003/04:Sf202,     2003/04:Sf218,     2003/04:Sf278,\r\n2003/04:Sf321,   2003/04:Sf339,  2003/04:Sf373   och\r\n2003/04:Sf397 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste åren  har  ohälsan ökat lavinartat,\r\noch  det  har  varit  svårigheter   att   få   snabb\r\nrehabilitering  för  dem  som behövt detta. Ett sätt\r\natt komma vidare och effektivisera,  bl.a.  för  dem\r\nsom      behöver      rehabilitering,     är     att\r\nRiksförsäkringsverket,     försäkringskassan     och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna arbetar tillsammans. Det\r\nfinns  nu  försök  på gång med samarbete mellan dem,\r\nmen      det     skulle     behövas      ytterligare\r\neffektiviseringar.  Det  har på flera håll i landet,\r\nbl.a. på mindre orter, framförts  vikten  av  att på\r\nett ställe kunna få den hjälp man behöver t.ex.  med\r\natt  byta  arbete  som  man  inte kan vara kvar i på\r\ngrund av ohälsa. En utredning bör tillsättas för att\r\nsnarast  utröna om möjligheter  föreligger  att  slå\r\nsamman myndigheter.\r\n\r\n\r\n49. Flexibel pensionsålder m.m. (punkt 47)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 47\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 49. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf252 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPensionsåldern   bör  enligt  min  mening  vara  mer\r\nflexibel och ge större  valfrihet  för individen att\r\nfortsätta yrkeslivet eller gå i pension.  Det  borde\r\ninte finnas någon bestämd pensionsålder utan det bör\r\nvara upp till var och en att förhandla fram dag  och\r\når  för  pension.  Däremot bör det finnas en bestämd\r\ntid och ålder för när  pensionsbeloppet  skall kunna\r\nutbetalas. Deltidstjänster eller byte av arbetsplats\r\nmed  lägre lön bör inte försämra pensionsförmånerna.\r\nI stället  borde arbetstagaren kunna få en lägre lön\r\nmot att arbetsgivaren  fortsätter att betala sociala\r\navgifter motsvarande den  nivå den anställde haft de\r\nsenaste  fem åren. Social- och  avtalsförsäkringarna\r\nbör även inkluderas  i  dessa  förslag.  Det är inte\r\nrimligt  att  försäkringsskyddet försämras och  näst\r\nintill upphör när man fyller 65 eller 67 år.\r\n\r\n\r\n50. Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen (punkt 48)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  48\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 50. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf261 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna för  samordning av livränta och pension kan\r\nfå den effekten  att  den yrkesskadade får vidkännas\r\nett större sammanlagt pensionsavdrag  än  vad  denne\r\nhar erhållit i livränta i form av ett engångsbelopp.\r\nEftersom  ingen  genom  pensionsavdrag  borde behöva\r\nbetala  mer  än vad som utbetalats som engångsbelopp\r\nbör  personerna   i  fråga  slippa  avdrag  när  väl\r\nengångsbeloppet  är   \"återbetalt\".  Regeringen  bör\r\ntillsätta en utredning  som får i uppdrag att utreda\r\nhur reglerna kan ändras och om inte möjligheten till\r\nutbyte av livränta bör avskaffas.\r\n\r\n\r\n51. Återställande av pensionerna till 1990 års\r\nvärde (punkt 49)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  49\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 51. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf360 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPensionärerna  har  under  1990-talet fått vidkännas\r\nförsämringar  inom  vård  och omsorg  samtidigt  som\r\npensionernas värde har minskat med 10 %. Minskningen\r\nav pensionerna beror på att prisbasbeloppet inte har\r\nföljt  prisutvecklingen.  De  förbättringar  som  på\r\nregeringens   förslag   därefter    genomförts   för\r\npensionärer   har   välkomnats   av  Vänsterpartiet.\r\nEmellertid  bör  man inte betrakta förbättringar  på\r\nskattesidan    och    av     bostadstillägget    och\r\npensionstillskottet som återställande  av pension. I\r\nstället  utgör  dessa välbehövliga standardhöjningar\r\nför        låginkomstpensionärer         alternativt\r\nskattesänkningar som kommit alla skattebetalare till\r\ndel.  Eftersom situationen för låginkomstpensionärer\r\nfortfarande är oacceptabel bör regeringen lägga fram\r\nförslag om hur pensionerna bäst kan återställas till\r\n1990 års värde.\r\n\r\n\r\n52. Bostadstillägg i särskilt boende (punkt 50)\r\n\r\nav Bo  Könberg  (fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa\r\nDarell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 52. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motion   2003/04:Sf315  och  avslår  motion\r\n2003/04:Sf210.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt vår mening  viktigt att de pensionärer\r\nsom önskar det får möjlighet  till  eget rum även om\r\nde bor i en särskild boendeform för äldre. Dessvärre\r\nförekommer  det  forfarande  att  äldre människor  i\r\nsärskilda  boendeformer  måste  bo  tillsammans  med\r\nannan person trots att de hellre skulle vilja ha ett\r\neget rum. Det förhållandet att det 1994 var brist på\r\nenkelrum, och att det vid införandet av det statliga\r\nbostadstillägget för pensionärer (BTP)  fr.o.m. 1995\r\nansågs   som   orimligt   att  neka  BTP  när  något\r\nalternativ till tvåbäddsrum inte fanns, kan inte tas\r\ntill  intäkt  för  att  nio år  senare  ha  kvar  en\r\nprincipiellt  mindre  lämplig   regel.  I  praktiken\r\ninnebär ett bibehållande av regeln att statsmakterna\r\nger  berörda  kommuner  en  signal om  att  fortsatt\r\nofrivilligt tvåbäddsboende dels  kan  delfinansieras\r\nav   staten   med   bidrag,  dels  är  en  godtagbar\r\nboendeform. Detta är  oacceptabelt och kan leda till\r\natt  BTP  blir ett kommunalt  bidrag  och  inte  ett\r\ngrundskydd för pensionärer. Det kan vidare leda till\r\natt mindre  lämpliga  vårdmiljöer permanentas. Av nu\r\nanförda skäl bör det sättas  en tydlig gräns för hur\r\nlänge  BTP  skall kunna lämnas för  icke  frivilligt\r\nboende i tvåbäddsrum. Det skulle ge en tydlig signal\r\ntill de kommuner  som  ännu  har  frågan om eget rum\r\nolöst. En lämplig tidsgräns bör bestämmas till den 1\r\njuli   2006.   Det   innebär   att   det  påtvingade\r\n\"dubbelrumsboendet\" i äldrevården försvinner  senast\r\nden  30  juni  2006.  Regeringen  bör återkomma till\r\nriksdagen  med förslag till erforderlig  ändring  av\r\nBTP-reglerna.\r\n\r\n\r\n53. Familjepolitikens inriktning (punkt 53)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 53 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 53. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf356  yrkande  1  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf243  yrkandena  1,  2  och  4,\r\n2003/04:Sf288  yrkandena  1-3, 2003/04:Sf397 yrkande\r\n8, 2003/04:Sf400 yrkandena  2  och  8, 2003/04:Sf404\r\nyrkandena 1, 2, 5-7, 17, 19, 22 i denna  del  och 28\r\nsamt 2003/04:So500 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVissa bidragskonstruktioner innebär att stödet  till\r\nbarnfamiljerna  helt  eller till stora delar dras in\r\nvid  yrkesarbete. Detta  leder  mycket  snabbt  till\r\nlångtgående  marginaleffekter  på  i  vissa fall upp\r\ntill  100  %.  Enligt  vår  mening  är  detta   inte\r\nacceptabelt.  Vi  menar  att  det måste löna sig att\r\narbeta och att detta även skall gälla för föräldrar.\r\n\r\n\r\n54. Familjepolitikens inriktning (punkt 53)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  53\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 54. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2003/04:Sf243  yrkandena 2 och 4,\r\n2003/04:Sf397 yrkande 8, 2003/04:Sf400  yrkandena  2\r\noch  8  samt  2003/04:Sf404 yrkandena 1, 2, 5-7, 17,\r\n19, 22 i denna  del  och  28  samt avslår motionerna\r\n2003/04:Sf243  yrkande  1,  2003/04:Sf288  yrkandena\r\n1-3,  2003/04:Sf356  yrkande  1   och  2003/04:So500\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening är familjen, även  om  den inte är\r\nfelfri,  den  viktigaste byggstenen i samhället  och\r\nden livsform som  har  störst möjlighet att vara den\r\nlilla nära gemenskap som behövs för att den enskilda\r\nmänniskan skall kunna växa.  Sociala  och ekonomiska\r\nstödformer   måste  utformas  utifrån  den  enskilda\r\nfamiljens  behov   och  med  utgångspunkt  från  att\r\nstabila   familjerelationer   är   något   bra   och\r\neftersträvansvärt.\r\n\r\nAtt vara  förälder kan enligt vår mening betraktas\r\nsom den finaste uppgift man kan ha. Därför skall man\r\nsom förälder kunna kräva att få goda förutsättningar\r\nför att klara  den.  För  att  stödja föräldraskapet\r\nanser vi att det i Sverige, liksom  i  t.ex.  Norge,\r\nborde   finnas   ett  informativt  och  inspirerande\r\nmaterial  om  föräldraskap   och  barns  utveckling.\r\nFöräldraskapets  betydelse måste  uppvärderas  genom\r\npolitiska beslut och  genom  attitydbildning.  Ingen\r\nkan bättre än föräldrarna avgöra vad som är bäst för\r\ndet egna barnet, och denna grundsyn måste komma till\r\nklart uttryck i samhället.\r\nVi  anser  att det är av största vikt att barn och\r\nföräldrar  får  tillräcklig  vardagstid  tillsammans\r\neftersom det  är  i  vardagliga  situationer som man\r\nlöser  konflikter  och  tränar  samlevnad   på   ett\r\nnaturligt  sätt. Föräldrarna måste därför stöttas så\r\natt de kan vara  närvarande och delaktiga i de ungas\r\nliv. Det är det bästa  förebyggande  arbete  man kan\r\nsatsa på.\r\nEnligt  vår  mening  är  det viktigt att kommunala\r\nfolkomröstningar där majoriteten  röstat  för rätten\r\natt  välja  barnomsorgsform,  inklusive  rätten  att\r\nsjälv  vårda  sina  småbarn, tillmäts stor betydelse\r\noch tas på allvar. Det är också viktigt att så många\r\nbeslut  som möjligt som  berör  familjen  fattas  av\r\nfamiljen   själv.   Det   gäller   t.ex.   valet  av\r\nbarnomsorgsform.  Vidare bör alla beslut som  fattas\r\nav regering och riksdag  konsekvensprövas för att se\r\nhur de påverkar familjerna.\r\nDen familjepolitik som byggts  upp  genom åren har\r\nsåväl  fördelningspolitiska brister som  brister  ur\r\nvalfrihetssynpunkt;  fördelningspolitiskt därför att\r\nbarnomsorgssubventionerna    i   stor   utsträckning\r\ntillfaller  redan  resursstarka   hushåll,   och  ur\r\nvalfrihetssynpunkt    på    grund    av    att   det\r\nfamiljepolitiska    stödet    inte    medger   flera\r\nalternativa barnomsorgsformer. Av dessa  skäl  anser\r\nvi  att  familjepolitiken behöver  reformeras så att\r\nalla får möjlighet att välja den barnomsorgsform som\r\npassar de  egna  förhållandena  bäst.  Vid  sidan av\r\nmaxtaxan,  som  stärker  ekonomin för dem som väljer\r\ndagens offentligt finansierade  barnomsorg,  vill vi\r\näven  införa  ett barnomsorgskonto som skall omfatta\r\nalla  barn  som  fyllt   ett   men   inte   tre  år.\r\nKontobeloppet  skall  uppgå till 80 000 kr per  barn\r\noch skall reduceras om  barnet helt eller delvis har\r\nplats   inom   kommunalt   finansierad   barnomsorg.\r\nMaximalt skall 40 000 kr per  barn och år få tas ut.\r\nMed våra förslag får föräldrarna  såväl  ansvar  som\r\nresurser för att själva kunna utforma sin vardag och\r\nvälja den barnomsorgsform som de anser vara bäst.\r\n\r\n55. Familjepolitikens inriktning (punkt 53)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 53\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 55. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf288 yrkandena 1-3 och avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf243  yrkandena  1,  2  och  4,\r\n2003/04:Sf356  yrkande  1,  2003/04:Sf397 yrkande 8,\r\n2003/04:Sf400  yrkandena  2  och   8,  2003/04:Sf404\r\nyrkandena 1, 2, 5-7, 17, 19, 22 i denna  del  och 28\r\nsamt 2003/04:So500 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFamiljer som består av två sammanlevande vuxna  utan\r\nbarn   är   sällan   berättigade   till   stöd  från\r\npolitikområdet       Ekonomisk       familjepolitik.\r\nFamiljebegreppet införlivar dock även  familjer utan\r\nbarn  och benämningen på politikområdet blir  därför\r\nmissvisande.  Det  visar  att familjebegreppet utgår\r\nfrån kärnfamiljen som norm.  För att komma bort från\r\ndetta  och  i  stället sätta barnen  i  centrum  bör\r\npolitikområdet benämnas Ekonomisk barnpolitik.\r\n\r\nEnligt    budgetpropositionen    för    2004    är\r\nmålsättningen   inom   politikområdet   att   minska\r\nskillnader i ekonomiska villkor mellan familjer  med\r\noch   utan   barn   inom  ramen  för  den  generella\r\nvälfärden. Eftersom det  är viktigt att slå fast att\r\npolitiken även skall vara  utformad  på  ett  sådant\r\nsätt  att  den  bidrar  till  en utveckling mot ökad\r\njämställdhet  i  samhället  bör  målformuleringen  i\r\nstället   lyda:   \"Skillnaderna   i   de  ekonomiska\r\nvillkoren  mellan familjer med och utan  barn  skall\r\nminska,  och   jämställdhet   mellan   könen   skall\r\nuppmuntras  inom ramen för den generella politiken.\"\r\nEn  sådan  målformulering   inte   bara   bibehåller\r\ninriktningen att sätta barns bästa i fokus, utan kan\r\nsnarare sägas förstärka den.\r\n\r\n56. Familjepolitikens inriktning (punkt 53)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  53\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 56.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:So500 yrkande  7  och  avslår\r\nmotionerna      2003/04:Sf288     yrkandena     1-3,\r\n2003/04:Sf243 yrkandena  1,  2  och 4, 2003/04:Sf356\r\nyrkande  1, 2003/04:Sf397 yrkande  8,  2003/04:Sf400\r\nyrkandena 2 och 8 samt 2003/04:Sf404 yrkandena 1, 2,\r\n5-7, 17, 19, 22 i denna del och 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUppgiften   för   familjepolitiken  måste  vara  att\r\nunderlätta för föräldrarna  i ekonomiskt och socialt\r\nhänseende  samt  att  ge dem stora  möjligheter  att\r\npåverka  barnens uppväxtförhållanden.  Ledstjärnorna\r\nför     familjepolitiken     skall     vara     ökat\r\nsjälvbestämmande och valfrihet, bättre möjlighet att\r\nkombinera  familjeliv och arbetsliv samt mer tid för\r\nbarnen. Det  förutsätter  att familjernas ekonomiska\r\nutrymme stärks och att föräldrarna har möjlighet att\r\nta  ansvar  för  barnens  uppväxt  vad  gäller  både\r\nbarnomsorg och skola. Det är  också  viktigt att det\r\nfinns  olika former av barnomsorg att välja  mellan.\r\nDet offentliga  stödet måste bygga på likabehandling\r\nav  alla  barn, och  makten  över  barnomsorgen  bör\r\ndärför  flyttas  från  staten  och  kommunerna  till\r\nföräldrarna.  Därtill  behövs  insatser  för  att ge\r\nsmåbarnsföräldrar mer tid för sina barn.\r\n\r\n\r\n57. Delat barnbidrag (punkt 54)\r\n\r\nav  Kalle  Larsson  (v), Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  57. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:Sf213,   2003/04:Sf288\r\nyrkande 7 och 2003/04:Sf311  yrkande  1  samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf277 och 2003/04:Sf311  yrkande\r\n2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör barn bosatta  i  Sverige utges barnbidrag med 11\r\n400  kr  om  året.  I regel  tillfaller  rätten  att\r\nuppbära barnbidrag modern.  I  en  familj  där  både\r\nmamman  och  pappan  sammanbor  med  barnet  uppstår\r\nvanligtvis  inga  problem med att bidraget utbetalas\r\ntill mamman. Värre är det när föräldrarna separerar,\r\nvilket sker i mer än  hälften  av  alla familjer. De\r\nflesta   föräldrar   har  delad  vårdnad  efter   en\r\nseparation och i många  fall  ett  växelvis  boende.\r\nÄven   i   en   sådan   situation   utbetalas   dock\r\nbarnbidraget  till mamman. Eftersom båda föräldrarna\r\nvid växelvis boende  delar  på  ansvaret  för barnen\r\nanser vi att de gemensamt bör kunna ansöka om att få\r\ndelat barnbidrag.\r\n\r\n\r\n58. Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 55)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 55 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 58. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:Sf356  yrkande  4  och\r\n2003/04:A307   yrkande  17   och   bifaller   delvis\r\nmotionerna 2003/04:Sf288 yrkande 5 och 2003/04:Sf308\r\nyrkande 3 samt avslår motion 2003/04:Sf344.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör det finnas en större valfrihet\r\ni föräldraförsäkringen  än  i  dag. Vi anser att det\r\nbör vara möjligt för de föräldrar som vill att ta ut\r\nen del av föräldraförsäkringen samtidigt.  En  sådan\r\nordning  skulle  innebära  mer  tid  tillsammans som\r\nfamilj.\r\n\r\n\r\n59. Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 55)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  55\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  59. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf288 yrkande  5  och bifaller\r\ndelvis    motionerna    2003/04:Sf308   yrkande   3,\r\n2003/04:Sf356 yrkande 4 och  2003/04:A307 yrkande 17\r\nsamt avslår motion 2003/04:Sf344.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att öka jämställdheten inom föräldraförsäkringen\r\nbör båda vårdnadshavarna få möjlighet  att  i större\r\nutsträckning än i dag vara tillsammans direkt  efter\r\nbarnets  födelse.  Mannens tid med sitt nyfödda barn\r\nskulle   därmed   öka,   vilket    skapar    viktiga\r\nförutsättningar för en tidig och djup relation  till\r\nbarnet.   Samtidigt  tillgodoser  det  barnets stora\r\nomsorgsbehov  i  livets  början. De möjligheter  som\r\nfinns i dag med tillfällig  föräldrapenning  är inte\r\ntillräckliga.  Möjligheten  för  vårdnadshavare  att\r\nvara  hemma  samtidigt  under barnets första tid bör\r\ndärför    utökas    inom    ramen     för     dagens\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n\r\n60. 240-dagarsregeln (punkt 57)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 57\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 60. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf288 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna för inträde i föräldraförsäkringen fungerar\r\ni dag diskriminerande mot kvinnor. Problemet  är den\r\nregel    som    föreskriver    240    dagars    s.k.\r\nkvalifikationstid  för  att  få  föräldrapenning  på\r\nsjukpenningnivå   under   de   första  180  dagarna.\r\nEftersom  kvinnornas uttag är högt  fram  till  dess\r\nbarnen är ungefär  ett  år  slår regeln särskilt mot\r\nkvinnor. 240-dagarsregeln bör  därför  avskaffas  då\r\nden diskriminerar kvinnor och förmodligen leder till\r\nett    onödigt    uppskjutande   av   barnafödandet.\r\nRegeringen bör utreda  frågan om hur ett slopande av\r\ndenna regel bäst kan genomföras.\r\n\r\n\r\n61. Individualiserad föräldraförsäkring m.m.\r\n(punkt 58)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  58\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 61. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Sf288  yrkande 4 och bifaller\r\ndelvis  motionerna 2003/04:Sf295  och  2003/04:Sf308\r\nyrkandena   1   och   2   samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:Sf214 och 2003/04:Sf281.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFördelningen  av uttaget av föräldrapenningdagar  är\r\nmycket en förhandlingsfråga  mellan föräldrarna. Det\r\nsom    styr    den    egentliga   fördelningen    av\r\nföräldrapenningen är dock  den  norm  som vi har att\r\nförhålla oss till. Individens valfrihet  är  i detta\r\nsammanhang  en  illusion  eftersom normen leder till\r\natt   kvinnorna   tar  ut  den  största   delen   av\r\nföräldraförsäkringen.   För   att   skapa   ett  mer\r\njämställt    uttag   av   föräldraledigheten   måste\r\nföräldraförsäkringen   förlängas   och   delas.   En\r\nutredning   bör   tillsättas   för   att   se   över\r\nmöjligheterna    att   på   detta   sätt   reformera\r\nföräldraförsäkringen.  Konsekvenserna  av  en  delad\r\nföräldraledighet       för      låg-      respektive\r\nhöginkomsttagare, för framtida pensionsuttag och för\r\nbarns utveckling och behov måste därvid beaktas.\r\n\r\n\r\n62. SGI-skydd och 2,5-årsregeln (punkt 59)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi   anser att utskottets  förslag  under  punkt  59\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 62. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Sf317  yrkande  1  och avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf317  yrkande  2, 2003/04:Sf322\r\nyrkande 1 samt 2003/04:Sf404 yrkande  32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom reglerna fungerar i dag måste en  ny  graviditet\r\npåbörjas  innan  förra  barnet fyllt ett år och  nio\r\nmånader  för  att föräldern  skall  få  behålla  sin\r\ntidigare sjukpenninggrundande  inkomst  (SGI). Detta\r\nförhållande har skapat en planering av sällan skådat\r\nslag  hos  vissa föräldrar, medan andra avstår  helt\r\nfrån  att  skaffa   fler  barn.  De  berörda  parens\r\nmöjligheter till yrkeskarriär styrs mer eller mindre\r\nav regler inom socialförsäkringen.  Detta missgynnar\r\nsärskilt kvinnor som på grund av täta  graviditeter,\r\nantingen i följd, eller inom tidsfristen  21 månader\r\när borta från arbetet. Dessutom föreskriver reglerna\r\natt  föräldern  för  att  få behålla sin SGI fr.o.m.\r\nbarnets ettårsdag måste ta  ut  föräldrapenning  fem\r\ndagar   per  vecka  eller  vid  förkortad  arbetstid\r\nuppbära föräldrapenningförmån  som  minst svarar mot\r\narbetstidens  nedsättning.  Vi  anser att  föräldrar\r\nsjälva   måste   få   bestämma  om,  när   och   hur\r\nföräldraledigheten skall tas ut.\r\n\r\n\r\n63. SGI-skydd och 2,5-årsregeln (punkt 59)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  59\r\nborde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager\r\nför  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation 63. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:Sf322 yrkande 1 och 2003/04:Sf404 yrkande 32\r\nsamt avslår motion 2003/04:Sf317 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldraförsäkringens  regler  innebär att föräldern\r\nfår  behålla  sin  föräldrapenninggrundande  inkomst\r\n(FGI) om barnen föds med högst två och ett halvt års\r\nmellanrum. Så är inte  fallet  om barnet föds en dag\r\nefter  att  nämnda  tid  löpt  ut.  Vidare   kan  en\r\nförälders    sjukpenninggrundande    inkomst   (SGI)\r\npåverkas  starkt  om  han  eller  hon efter  barnets\r\nettårsdag inte tar ut föräldrapenning  fem dagar per\r\nvecka  eller,  vid förkortad arbetstid, inte  uppbär\r\nföräldrapenningförmån    som    minst   svarar   mot\r\narbetstidens nedsättning. Regelverket  bör förenklas\r\nså att samma tidsgräns gäller såväl för  FGI som för\r\nSGI.  Det  bör  även  övervägas om inte SGI och  FGI\r\nskall skyddas i tre år efter första barnets födelse,\r\ni stället för som i dag  två  och  ett halvt år, för\r\natt därigenom öka föräldrarnas valfrihet.\r\n\r\n\r\n64. Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar\r\nmed  barn yngre än 240 dagar (punkt 60)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Anita  Sidén (m),  Linnéa\r\nDarell  (fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 64. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf301.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNuvarande   regler  för  tillfällig  föräldrapenning\r\nfungerar inte  om  en  ensamstående förälder är sjuk\r\noch har ett barn som är  yngre  än  240 dagar. I ett\r\nsådant fall tvingas han eller hon att  ensam ta hand\r\nom  sitt  barn. Mot bakgrund härav föreslår  vi  att\r\nåldersgränsen  för den tillfälliga föräldrapenningen\r\ntas bort och att  en  ensamstående förälder vid egen\r\nsjukdom   skall  kunna  överlåta   den   tillfälliga\r\nföräldrapenningen  på  annan,  och  detta även i det\r\nfallet att barnet är friskt.\r\n\r\n\r\n65. Överlåtelse m.m. av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 61)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 61 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 65. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:A307  yrkande  16 och avslår\r\nmotion 2003/04:Sf269.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldraförsäkringen bör enligt vår mening göras mer\r\nflexibel så att det blir möjligt att överlåta  dagar\r\npå annan person både vad gäller föräldrapenning  och\r\ntillfällig  föräldrapenning.  Det  bör  således vara\r\nmöjligt att utnyttja förmånerna för att anlita t.ex.\r\nen barnvakt om föräldrarna själva inte har möjlighet\r\natt vårda barnet.\r\n\r\n\r\n66. Föräldrapenningfrågor i övrigt\r\n(punkt 63)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  63\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 66.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2003/04:Sf404 yrkandena  33 och 35\r\nsamt  2003/04:A371  yrkande  14  och  avslår  motion\r\n2003/04:Sf226.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  tillfälliga  föräldrapenningen är en ersättning\r\nsom man kan få t.ex.  när  barnet är sjukt. Familjer\r\nsom har barn som är sjuka ofta eller under en längre\r\ntid  kan  få  det  svårt  rent  ekonomiskt.  För  en\r\nensamstående  kan situationen dessutom  bli  än  mer\r\nbekymmersam. Vi  anser att regeringen bör utreda hur\r\nsystemet med tillfällig föräldrapenning fungerar för\r\nfamiljer med barn som är sjuka ofta eller under lång\r\ntid.\r\n\r\nVidare anser vi att en graviditetspeng bör införas\r\nden 1 januari 2005  som ger rätt till ersättning och\r\nledighet  de  30  sista   dagarna  av  graviditeten.\r\nDagarna  skall kunna användas  flexibelt  och  skall\r\ninte kunna sparas till efter barnets födelse.\r\nDessutom vill vi peka på att den extra kostnad som\r\nen arbetsgivare  har  i  form  av semesterersättning\r\nsåväl till en anställd som är föräldraledig som till\r\nvikarien motverkar anställning av människor i åldrar\r\ndär    föräldraskap    är   troligt.   Därför    bör\r\nsemesterersättning till  föräldraledig  betalas  via\r\nförsäkringskassan.  Ersättningen  skall  finansieras\r\ngenom arbetsgivaravgiften och inte belasta  enskilda\r\narbetsgivare.\r\n\r\n67. Underhållsstöd (punkt 64)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  64\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 67.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna  2003/04:Sf372  yrkandena   1-3,\r\n2003/04:Sf400  yrkande  10 och 2003/04:Sf404 yrkande\r\n34 samt avslår motionerna  2003/04:Sf288  yrkande  8\r\noch 2003/04:Sf352.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållsstödet  bör  utformas  så  att det tydligt\r\nframgår att det i första hand är föräldrarna som har\r\ndet ekonomiska ansvaret för sina barn. Även efter en\r\nseparation  behöver barnet se bägge föräldrarna  som\r\nviktiga personer i sitt liv. Vi menar att det är fel\r\natt stöd utbetalas till vårdnadshavaren oberoende av\r\nhur  stora inkomster  han  eller  hon  har.  Om  den\r\nunderhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för\r\nhela  underhållet  bör  en  inkomstprövning  av  den\r\nmottagande  föräldern göras innan stödet betalas ut.\r\nVidare bör, när det gäller umgängesavdrag, hämtande-\r\noch  lämnandedagen   räknas   som   ett  helt  dygn.\r\nUmgängesavdrag kan då göras med t.ex.  1/20  av  det\r\nmånatliga  underhållsstödet  samtidigt  som avdraget\r\nför   boföräldern   ändå   kan  göras  med  1/40  av\r\nunderhållsstödet.  Därtill  krävs   en   ändring  av\r\nåterbetalningsreglerna,      med      bl.a.      ett\r\nförbehållsbelopp   och   möjlighet   till  jämkning.\r\nSlutligen   bör  en  fordran  inte  överföras   till\r\nkronofogdemyndigheten   förrän  efter  tolv  månader\r\nsamtidigt som en beloppsgräns  införs på förslagsvis\r\n1/7 prisbasbelopp.\r\n\r\n\r\n68. Underhållsstöd (punkt 64)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  64\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 68. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf288  yrkande  8  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf352,  2003/04:Sf372  yrkandena\r\n1-3, 2003/04:\r\nSf400 yrkande 10 och 2003/04:Sf404 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållsstödet  fyller  en  mycket viktig funktion\r\nför    att    förmå    föräldrar    att   ta    sitt\r\nförsörjningsansvar   för   barn   även   efter    en\r\nseparation.         I         dag         fastställs\r\nåterbetalningsskyldigheten på inkomster två år bakåt\r\ni    tiden.    Det    innebär    problem    för   de\r\numgängesföräldrar  som  får sin inkomst ändrad.  Det\r\nfinns  därför  behov  av att  införa  en  regel  som\r\ninnebär   att   återbetalningsskyldigheten   bestäms\r\nutifrån dagsaktuell inkomst om inkomsten ändrats mer\r\nän  15 %.  Vidare  är  det  viktigt  att  frågan  om\r\nfinansiering  av umgängesresor får en lösning för de\r\nföräldrar som inte  har ekonomisk möjlighet att resa\r\noch träffa sina barn.  Frågan om ett ekonomiskt stöd\r\nkan regleras inom ramen  för  underhållsstödet,  och\r\nåterbetalningsskyldigheten  bör  utredas.  Slutligen\r\nmåste det komma till stånd en  ändring  som  innebär\r\natt  umgängesavdrag  utgår ifrån faktisk umgängestid\r\noch inte efter dygnet.\r\n\r\n\r\n69. Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner (punkt 65)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  69. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:L221 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAdoptionskostnadsbidraget utbetalas  för  närvarande\r\nmed  40 000 kr per barn. En adoption kan dock  kosta\r\nbetydligt  mer  än  så. Möjligheten att adoptera får\r\ninte  bli  en  klassfråga   utan   måste  styras  av\r\nlämpligheten hos de blivande adoptionsföräldrarna.\r\n\r\n\r\n70. Barnpension och efterlevandestöd till barn\r\n(punkt 66)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  66\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  70. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf246.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  innebär  de  nya  reglerna  för\r\nefterlevandepension  till  barn  att  framför   allt\r\nskilsmässobarn    kommer   att   få   en   försämrad\r\nbarnpension, eftersom  de  inte  kommer att kunna ta\r\ndel  av  de  förbättringar  som  skett   vad  gäller\r\nomställningspensionen. För att komma till  rätta med\r\ndenna orättvisa bör regeringen återkomma med förslag\r\ntill  ändring  av  reglerna  för efterlevandepension\r\ntill barn.\r\n\r\n71. Sänkta socialavgifter (punkt 68)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 71.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:Fi305 yrkande  9  och  avslår\r\nmotionerna       2003/04:Sf229,       2003/04:Sf383,\r\n2003/04:Fi304  yrkande 24, 2003/04:Fi308  yrkande  5\r\nsamt 2003/04:N345 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att arbetsgivaravgifterna  bör  sänkas.  En\r\nsänkning  av arbetsgivaravgifterna skulle bl.a. göra\r\ndet lättare  för  företagen att anställa, inte minst\r\ninom tjänstesektorn.  På  lång  sikt  bör den del av\r\narbetsgivaravgifterna som är en ren skatt avvecklas.\r\n\r\n\r\n72. Sänkta socialavgifter (punkt 68)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  68\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  72. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:Fi304    yrkande   24,\r\n2003/04:Fi308 yrkande 5 och 2003/04:N345  yrkande  5\r\nsamt  avslår motionerna 2003/04:Sf229, 2003/04:Sf383\r\noch 2003/04:Fi305 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsgivaravgifterna  bör sänkas då de fungerar som\r\nen  löneskatt  som  driver   upp  lönekostnaden  och\r\nförsämrar    näringslivets    konkurrenskraft    med\r\nomvärlden,  och  därmed  minskar sysselsättningen  i\r\nSverige. Från och med 2005 bör arbetsgivaravgifterna\r\nsänkas med 7 procentenheter  på  lönesummor upp till\r\n900  000  kr  per  år.  För egenföretagare  bör  den\r\nnedsättningsberättigade lönesumman  utökas  till 250\r\n000  kr  per år. Förslaget gäller alla arbetsgivare,\r\nmen gynnar främst småföretagen.\r\n\r\n\r\n73. Socialavgifter för företag med\r\nsäsongsanställd personal (punkt 70)\r\n\r\nav Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 70 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 73. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sk401 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen generella nedsättningen  av  arbetsgivaravgiften\r\npå 5 procentenheter kan inte fullt  ut  utnyttjas av\r\nföretag  med  säsongssysselsättning. Regeringen  bör\r\nåterkomma med förslag  som  syftar  till att dels ge\r\nföretag  med  säsongssysselsättning  möjlighet   att\r\nutnyttja     den    generella    nedsättningen    av\r\nsocialavgifterna, dels minska socialavgifterna i sig\r\nför dessa företag.\r\n\r\n\r\n74. Avgiftsskyldighet för andra föreningar än\r\nidrottsförening (punkt 71)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  71\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 74. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:Sf274,   2003/04:Sk256\r\nyrkande  3 och 2003/04:Kr329 yrkande 10 samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Sf333,  2003/04:Kr232  yrkande 9\r\noch 2003/04:Kr326 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAmatörkulturen och folkrörelserna liksom den  övriga\r\nideella   verksamheten   är   i   stort   behov   av\r\nkvalificerade       ledare       och      eldsjälar.\r\nLedarrekryteringen  är  besvärlig  i   det   moderna\r\nsamhället. Under de senaste åren har dessutom  många\r\nföreningar  lidit  stora ekonomiska avbräck på grund\r\nav  nedskärningar av  kommunernas  och  landstingens\r\nanslag.  Mot  denna bakgrund bör det utredas om inte\r\nhela den ideella sektorn skall omfattas av regeln om\r\navgiftsfrihet  för  ersättningar  understigande  ett\r\nhalvt prisbasbelopp.\r\n\r\n\r\n75. Avgiftsskyldighet för andra föreningar än\r\nidrottsförening (punkt 71)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  71\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 75. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Kr326  yrkande  2  och avslår\r\nmotionerna       2003/04:Sf274,       2003/04:Sf333,\r\n2003/04:Sk256  yrkande  3, 2003/04:Kr232  yrkande  9\r\nsamt 2003/04:Kr329 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIdrottsrörelsen har möjlighet  att  avlöna domare,\r\nhjälptränare med flera ledare med upp till ett halvt\r\nprisbasbelopp  utan  att betala arbetsgivaravgifter.\r\nIdrotten gagnar barn och  ungdomar fysiskt, psykiskt\r\noch socialt. Alla ungdomar är dock inte intresserade\r\nav  idrott och även många andra  organisationer  har\r\nverksamheter  som  bidrar  till  barns och ungdomars\r\ngoda  uppväxtförhållanden.  Samma regler  och  samma\r\nekonomiska  förutsättningar bör  gälla  för  ideella\r\nkultur- och ungdomsorganisationer  som  i dag gäller\r\nför idrottsrörelsen.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nSom   framgår   av   utskottets    betänkande    har\r\nstatsministern     aviserat     en     översyn    av\r\nsocialförsäkringarna.  En  parlamentarisk   kommitté\r\nskall   utreda  om  en  socialförsäkringsreform  bör\r\ngenomföras   efter   den   modell   som   gjorts   i\r\npensionssystemet.\r\n\r\nVi     välkomnar     en     sådan    översyn    av\r\nsocialförsäkringarnas finansiering  och organisation\r\nför  att  få  hållbarhet  och  försäkringsmässighet.\r\nInnan man tar itu med reformer av  finansiering  och\r\norganisation     av    socialförsäkringarna    måste\r\nemellertid regler  för  kvalificering  och  förmåner\r\nförändras. Det är nödvändigt att stärka incitamenten\r\natt arbeta.\r\nSjukförsäkringen  behöver  förändras omgående.  Vi\r\nhar   en   rad   förslag   till   förändringar    av\r\nsjukförsäkringens  regelverk  som kan genomföras nu.\r\nBehovet av en långsiktig reformering  får inte stå i\r\nvägen för den uppstramning av reglerna som krävs för\r\natt   minska   sjukskrivningarna.  Villkoren   måste\r\nutformas  med  tydlighet   så   att   missbruk   och\r\növerutnyttjande  kan  stävjas. En fri rörlighet inom\r\nden utvidgade europeiska  unionen ställer också krav\r\npå   att   reglerna   inom  socialförsäkrings-   och\r\nbidragssystemen omgående anpassas och förtydligas.\r\n\r\n2. Gränshinder i Norden (punkt 4)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nJag delar uppfattningen  som  framförs i motion A240\r\natt  hinder  för  arbetspendlare över  svensk-norska\r\ngränsen måste undanröjas.  I  motionen  redovisas en\r\ndel    effekter    som   kan   uppstå   särskilt   i\r\nföräldraförsäkringen.     Jag     förutsätter    att\r\nregeringen, inte minst inom ramen för  det  nordiska\r\nsamarbetet,  fortsätter att arbeta för att undanröja\r\ngränshinder för den nordiska arbetskraften.\r\n\r\n\r\n3. Moderaternas anslagsförslag (punkterna 17,\r\n46 och 52)\r\n\r\nav Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande mål för den ekonomiska  politiken skall\r\nvara  att  möjliggöra ökad tillväxt, att  man  skall\r\nkunna  leva  på  sin  lön  och  tryggheten  stärkas.\r\nAntalet sjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste\r\nminskas   genom   att  sjukvård  och  rehabilitering\r\nförbättras.  Detta  kräver   bl.a.   en  målmedveten\r\npolitik för ett ökat arbetsutbud, rejäla  satsningar\r\npå    kunskap    och    forskning   samt   påtagliga\r\nförbättringar av klimatet  för  företagande. För att\r\nmöjliggöra   allt   detta   krävs  en  politik   som\r\ninnehåller  lägre  skatter för  både  löntagare  och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar och ökad  konkurrens, en ökad trygghet\r\nför och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra förslag skall vara  trygga,  väl sammanhållna\r\noch  syfta till att skapa de bästa förutsättningarna\r\nför ett  ekonomiskt,  kulturellt och socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre möjligheter till  ett  rikare  liv.  Genom en\r\nstörre   enskild  sektor  och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle kan  både  företag  och  människor växa. Vi\r\nvill  att  fler,  inte färre, kan komma  in  på  den\r\nordinarie arbetsmarknaden.  Den  sociala  tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom att hushållen  får\r\nen  större  ekonomisk  självständighet. Friheten och\r\nrättigheten  att  välja  bidrar  till  mångfald,  en\r\nbättre kvalitet och en större  trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag  till omfattande skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi de människor  som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser och som har  små eller inga möjligheter att\r\npåverka sin egen situation.  Vi  slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntryggt sätt kunna genomföra de uppgifter  som  skall\r\nvara   gemensamma.   Exempelvis  tillförs  betydande\r\nresurser för att bryta  den  ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt  budgetalternativ  - med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,  anslagsfördelning,   skatteförändringar\r\nsamt  finanspolitiska ramverk - präglas  av  ordning\r\noch reda  och skall ses som en helhet där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.   Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena  i  enlighet   med\r\nfinansutskottets  förslag  och  därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi  inte  i  det  nu\r\naktuella    beslutet   om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområdena 10, 11 och 12.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet  till  politik inom utgiftsområdena 10,\r\n11 och 12. Vår politik  finns  närmare  utvecklad  i\r\nmotionerna    2003/04:Sf366,    2003/04:Sf367    och\r\n2003/04:Sf369.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nModerata  samlingspartiet anser att utgiftsområde 10\r\nbör minskas  med  12 600 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslaget  19:1  med\r\nsammanlagt 11 250 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att sjukskrivningar  måste handhas på ett\r\nmedicinskt genomtänkt sätt. I dag bestäms behovet av\r\noch  längden på sjukskrivningar ofta  av  patientens\r\nönskemål   och   inte  av  medicinska  överväganden.\r\nSjukskrivningsprocessen   bör  således  stramas  upp\r\nbl.a.  genom att det i lagen  om  allmän  försäkring\r\nskrivs  in   att  sjukdom  bedöms  \"i  enlighet  med\r\nvetenskap      och       beprövad       erfarenhet\".\r\nDeltidssjukskrivningar görs mer flexibla.  Man skall\r\nkunna  bli  sjukskriven  från vissa arbetsuppgifter.\r\nUnder  sjukskrivningsperioden  skall  man  då  kunna\r\nutföra   andra    arbetsuppgifter    eller   genomgå\r\nutbildning.   På   detta  sätt  kan  sjukskrivningen\r\nbegränsas och arbetsförmågan tillvaratas.\r\nErsättningsnivåer  och  karensdagar har historiskt\r\nsett    visat    sig    påverka   antalet    ersatta\r\nsjukpenningdagar. Vi anser att det är nödvändigt att\r\nhöja    självrisken    i    sjukförsäkringen.    Den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bör beräknas på\r\nde  senaste  24  månaderna, ersättningsnivån  sänkas\r\ntill 75 % av full SGI och en andra karensdag införas\r\nden  åttonde  sjukdagen.   Från   och  med  den  361\r\nsjukdagen bör sjukpenningen sänkas till 65 % av SGI.\r\nSocsamförsöken bör förlängas i ytterligare  tre år\r\nutan begränsningar.\r\nVi  är även av den bestämda uppfattningen att  den\r\ntredje  sjuklöneveckan  skall  avskaffas.  Denna har\r\nsamma   effekt   som  en  skattehöjning  och  medför\r\ndessutom   att   arbetsgivare    blir    ännu    mer\r\nåterhållsamma   med   att   anställa  arbetskraft  i\r\nallmänhet och personer med högre  risk att bli sjuka\r\ni synnerhet.\r\nGenom att överföra personkostnader  med  anledning\r\nav     trafikolyckor    till    den    obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen avlastas sjukförsäkringen.\r\nSom framgår  nedan  har  vi  avsatt  520  miljoner\r\nkronor    till   försäkringskassorna   för   köp  av\r\nrehabilitering  och  vård  för  att fler skall komma\r\ntillbaka  i  arbete.  Vi  har  dessutom  avsatt  100\r\nmiljoner kronor till försäkringskassorna  för  ökade\r\nkontrollåtgärder.  Även dessa åtgärder torde medföra\r\nbesparingar inom anslaget.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslaget  19:2  med\r\nsammanlagt 1 700 miljoner kronor.\r\n\r\nDet      ökande      antalet       sjuk-       och\r\naktivitetsersättningar  måste  stoppas. Vi motsätter\r\noss  att  försäkringskassan  som regel  skall  pröva\r\nförutsättningarna för övergång  till aktivitets- och\r\nsjukersättning  inom  ett  års  sjukdom.  I  stället\r\nföreslår vi att sjukpenningen sänks  till  65  %  av\r\nSGI:n  fr.o.m. den 361 sjukdagen. Kostnaderna kommer\r\nhärigenom  att minska. Vi anser även att kostnaderna\r\nkommer   att   minska    genom   våra   förslag   på\r\nrehabiliteringsområdet och om ökade kontrollinsatser\r\ni   syfte   att   bringa   ner   antalet   felaktiga\r\nutbetalningar.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslag   19:4   med\r\nsammanlagt 300 miljoner kronor.\r\n\r\nDe   bevisregler   i  arbetsskadeförsäkringen  som\r\ngällde fram till den 1  juli  2002  bör återinföras.\r\nVidare    bör   färdolycksfallen   lyftas   ut    ur\r\nförsäkringen och betalas genom trafikförsäkringen.\r\n\r\n19:6   Riksförsäkringsverket   och   19:7   Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\nVi föreslår en ökning av anslag 19:6 med 30 miljoner\r\nkronor och en ökning av anslag 19:7 med 620 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nVi anser  att  den utbildning i försäkringsmedicin\r\nsom regeringen påbörjat  bör  påskyndas.  Till denna\r\nutbildning  vill  vi  därför  anslå  ytterligare  30\r\nmiljoner kronor.\r\nFörsäkringskassorna  bör  få  utökat  ansvar   och\r\nutökade  resurser  för sin rehabiliteringsverksamhet\r\nmed 520 miljoner kronor.  De  bör  ta  över ansvaret\r\nfrån          arbetsgivarna          för         att\r\nrehabiliteringsutredningar   kommer   till    stånd.\r\nRehabiliteringsinsatser skall även kunna köpas  från\r\nolika  sjukvårdshuvudmän  och  utomlands.  Vi anslår\r\näven  100  miljoner kronor för kontrollåtgärder  mot\r\nfusk och missbruk.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser att utgiftsområdet, i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag, bör minskas\r\nmed 214 miljoner kronor budgetåret 2004.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg\r\n\r\nVi    föreslår   besparingar   inom   anslag    20:3\r\nBostadstillägg  till  pensionärer  med  200 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nVi  anser  att  90  %  av  bostadskostnaden mellan\r\n100 kr och 4 500 kr skall kunna  läggas  till  grund\r\nför   det  generella  bostadstillägget.  Enligt  vår\r\nuppfattning  har  utformningen  av  bostadstillägget\r\nverkat kostnadsdrivande på framför allt  kommunernas\r\nhyressättning. För pensionärer med full BTP  innebär\r\nförslaget  som  mest  en  försämring  med  144  kr i\r\nmånaden.  Detta  kompenseras av Moderaternas förslag\r\nom höjning av grundavdraget.\r\n\r\n20:4 Äldreförsörjningsstöd\r\n\r\nVårt   förslag   angående    äldreförsörjningsstödet\r\nkompenseras  av bostadstillägget  till  pensionärer.\r\nDärmed erfordras ingen förändring av reglerna.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nModerata samlingspartiet  anser  att  utgiftsområdet\r\nbör minskas med 3 072 miljoner kronor för budgetåret\r\n2004 i förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning av anslag  21:2  med\r\nsammanlagt 2 600 miljoner kronor.\r\n\r\nFöräldraförsäkringen  bör omfatta tolv månader med\r\nbelopp    motsvarande    förälderns     sjukpenning.\r\nErsättningsnivån bör vidare sänkas från 80 till 75 %\r\nav sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dessutom  bör\r\nSGI beräknas på de två föregående årens inkomster.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nVi  föreslår  en utgiftsminskning av anslag 21:3 med\r\nsammanlagt 500 miljoner kronor.\r\n\r\nSärlevande föräldrar bör i högre utsträckning än i\r\ndag   reglera  underhållsskyldigheten   sinsemellan.\r\nGenom att  ersätta det nuvarande underhållstödet med\r\nett  särskilt   behovsprövat   ensamståendestöd  kan\r\nbesparingar göras inom anslaget.\r\n\r\n21:4   Bidrag  till  kostnader  för  internationella\r\nadoptioner\r\n\r\nVi föreslår  en  utgiftsökning  av  anslag  21:4 med\r\nsammanlagt 8 miljoner kronor.\r\n\r\nBidraget   till   kostnader   för  internationella\r\nadoptioner bör höjas till 50 % av  kostnaden, enligt\r\nen  schablon  grundad på varifrån barnet  adopteras,\r\ndock högst 55 000 kr per barn.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nVi föreslår en  utgiftsökning  av  anslag  21:4  med\r\nsammanlagt 20 miljoner kronor.\r\n\r\nEnligt  vår  mening  bör  det  vara möjligt att få\r\nvårdbidrag   en   månad   retroaktivt  räknat   från\r\nansökningsmånaden. Vi föreslår  därför att en månads\r\nretroaktivitet återinförs vid ansökan om vårdbidrag.\r\n\r\n4. Folkpartiets anslagsförslag (punkterna 17,\r\n46 och 52)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas  budgetförslag   för  2004\r\nsyftar    till    att    förändra    de   ekonomiska\r\nförutsättningarna  så att en högre tillväxt  uppnås.\r\nDet  är  nödvändigt  att   fler   arbetar   och  att\r\nstatsskulden  minskar.  Ett viktigt verktyg för  att\r\nuppnå  detta  är  sänkta  skatter   på   arbete  och\r\nföretagande.   Våra   utgiftsökningar  avser  främst\r\nbistånd, rättssäkerhet,  utbildning, vård och omsorg\r\nsamt  förbättringar  för  handikappade.   Vi  uppnår\r\nutrymme  för detta bl.a. genom åtgärder mot  ohälsan\r\noch en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nVårt förslag  till  utgiftsram för utgiftsområdena\r\n10, 11 och 12 har emellertid  avslagits av riksdagen\r\ni  budgetprocessens  första  steg.  Då  Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är  det inte meningsfullt\r\natt   delta   i   fördelningen   på   anslag    inom\r\nutgiftsområdena.\r\nI   det   följande   redovisas   i  sammanfattning\r\ninnehållet i vårt budgetförslag för  utgiftsområdena\r\n10, 11 och 12.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nFolkpartiet anser att utgiftsområde 10  bör  minskas\r\nmed  2  940  miljoner kronor jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en   minskning   av  anslag  19:1  med\r\nsammanlagt 2 590 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar kommer att uppnås  genom  en  avsevärd\r\nuppstramning  av  förfarandet  vid  sjukskrivningar.\r\nBland  annat  skall  de  bestämmelser som  styr  hur\r\nsjukintyg  får  skrivas och  vilken  behörighet  som\r\nskall krävas av dem  som  utfärdar intygen ses över.\r\nDet  måste  även  förhindras  att   sjukförsäkringen\r\nmissbrukas  med sjukintyg som i själva  verket  inte\r\nbetingas   av   arbetsoförmåga    utan    av   andra\r\narbetsmarknadsskäl.\r\nVidare uppnås besparingar genom den av Folkpartiet\r\noch  Centerpartiet  föreslagna  lagen  om finansiell\r\nsamordning.  Med  denna  modell  skapas  ett   stort\r\nutrymme  för  många slag av lokalt samarbete för att\r\nkorta ned sjukskrivningar,  få  bort  väntetider och\r\nrehabilitera       människor       till      arbete.\r\nSjukförsäkringspengar  skall  få  användas  för  att\r\ngenom aktiva insatser minska statens  kostnader  och\r\nge   människor   hjälp   snabbare.   Vidare  bör  en\r\nrehabiliteringsgaranti    införas   så   att    alla\r\nsjukskrivningar som kan bli  långvariga snabbt leder\r\ntill prövning av rehabiliteringsbehovet  av en annan\r\nläkare     än     den     som    först    sjukskrev.\r\nRehabiliteringsersättning skall  även kunna utgå för\r\nlängre tid än 12 månader.\r\nFör  att  möjliggöra  ett  betydligt   mer  aktivt\r\nrehabiliteringsarbete  och  en  bred  användning  av\r\nfinansiell samordning med främst sjukvården  vill vi\r\ntillföra försäkringskassorna 500 miljoner kronor per\r\når.  Därutöver  vill  vi  ge 50 miljoner kronor till\r\nökade resurser för bättre kontroll  och åtgärder mot\r\nfelaktigheter  och socialförsäkringsbedrägerier.  Nu\r\nnämnda medel kommer  även att medföra besparingar på\r\nanslaget 19:1.\r\nVi anser att beslutet  om  att  införa  en  tredje\r\nsjuklönevecka har varit olyckligt och kräver att det\r\nupphävs.    Beslutet    motverkar   nyanställningar,\r\nförsvårar   för   dem  som  är   lite   svagare   på\r\narbetsmarknaden  att   bli  anställda  och  ökar  de\r\ndirekta kostnaderna för  företagen.  Samtidigt finns\r\ndet inget som talar för att den totala sjukfrånvaron\r\nskulle      påverkas      nämnvärt.      Det      är\r\nlångtidssjukskrivning  och övergång i sjukersättning\r\nsom är det stora problemet.\r\nSlutligen   anser  vi  att   socialförsäkringarnas\r\nkostnader      bör      minskas       genom      att\r\nmotortrafikolyckornas  del av sjukpenningkostnaderna\r\nbetalas  över den obligatoriska  trafikförsäkringen.\r\nPå    längre     sikt     bör    en    genomgripande\r\nsocialförsäkringsreform genomföras  med  ledning  av\r\nbl.a.  erfarenheterna  från  pensionsreformen. Vi är\r\näven      positiva      till      en      flexiblare\r\ndeltidssjukskrivning,  t.ex.  att  man  skall  kunna\r\narbeta på heltid och sedan ha en vilopaus osv.\r\nI    våra   anslagsberäkningar   ingår   även   en\r\nförlängning  av  rätten  till  närståendepenning och\r\nledighet för närståendevård till  120 dagar från den\r\n1 januari 2004.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslag   19:2   med\r\nsammanlagt 550 miljoner kronor.\r\n\r\nVåra  förslag om att undvika svagt grundade beslut\r\nvid beviljande av aktivitets- och sjukersättning, om\r\nfinansiell samordning, om att ge försäkringskassorna\r\nökade möjligheter  att  köpa rehabiliteringstjänster\r\noch  om att öka kontrollinsatserna  medför  minskade\r\nutgifter inom anslaget.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\nVi  föreslår   en   minskning   av  anslag  19:4  på\r\nsammanlagt 350 miljoner kronor.\r\n\r\nSkador till följd av trafikolyckor  bör betalas av\r\nden     obligatoriska     trafikförsäkringen     och\r\narbetsolycksfallen   brytas   ut   till  en  separat\r\nförsäkring som är obligatorisk för arbetsgivare.\r\n\r\n19:7 Allmänna försäkringskassor\r\n\r\nVi föreslår en ökning av anslag 19:7  på  sammanlagt\r\n550 miljoner kronor.\r\n\r\nResursförstärkningen  ger  ökade  möjligheter  för\r\nförsäkringskassorna att köpa rehabiliteringstjänster\r\noch  att vidta åtgärder mot felaktiga  utbetalningar\r\npå grund av missbruk och fusk.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna anser att utgiftsområdet, i\r\nförhållande till  regeringens förslag, bör tillföras\r\n105 miljoner kronor.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\nVi  anser  att  den inledande  omställningspensionen\r\nredan fr.o.m. den  1  juli 2004 skall förlängas till\r\ntolv månader. Vi föreslår  därför  att  anslag  20:2\r\nskall tillföras ytterligare 50 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nEnligt  vår mening bör fritidsfastighet inte beaktas\r\nvid inkomstprövning  av  bostadstillägg. Vi föreslår\r\ndärför att anslag 20:3 skall  tillföras  ytterligare\r\n55  miljoner  kronor. Vid inkomstprövningen  beaktas\r\ninte eventuellt  värde  av  ett  småhus  som  är den\r\nsökandes   permanentbostad,  däremot  värdet  av  en\r\nfritidsfastighet.  Följderna  kan ibland stå i strid\r\nmed   ambitionen   att   människor   med   likartade\r\nförhållanden också skall behandlas lika  inom  olika\r\ntrygghets- eller bidragssystem. Det kan också få den\r\nolyckliga  effekten  att påskynda avyttringen av ett\r\nfritidshus som kan ha  stor betydelse för den äldres\r\nlivskvalitet.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna anser att utgiftsområdet bör\r\nminskas med 240 miljoner  kronor för budgetåret 2004\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning  av  anslag 21:2 med\r\nsammanlagt 50 miljoner kronor.\r\n\r\nFör  att  uppmuntra  fler  föräldrar att  dela  på\r\nföräldraledigheten     vill     vi     införa     en\r\njämställdhetsbonus,   som   innebär   att  en  högre\r\nersättning (90 %) utbetalas för varje månad  som tas\r\nut i föräldraledighet och som motsvaras av en  månad\r\nsom  den  andra  föräldern tar ut. Dessutom anser vi\r\natt de 90 dagar som  betalas  med  60 kr per dag kan\r\navskaffas och att besparingar på anslaget  kan göras\r\ngenom att försäkringskassan vidtar åtgärder  för att\r\nförebygga felaktiga underlag och bedrägerier.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsminskning av anslag 21:3  med\r\nsammanlagt 190 miljoner kronor.\r\n\r\nGenom att minska underhållsstödet till boföräldrar\r\nmed goda  inkomster  samt  vidta  åtgärder  för  att\r\nförebygga  felaktiga  underlag  och  bedrägerier kan\r\nutgifterna för underhållsstödet hållas tillbaka.\r\n\r\n5. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkterna\r\n17, 46 och 52)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att\r\nlångsiktigt            förbättra            Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärtill  bör  infrastrukturen   och  de  långsiktiga\r\nförutsättningarna   för   ett  ökat  bostadsbyggande\r\nkraftigt      förbättras.      Därigenom      skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna\r\nöka  i en sådan utsträckning att  välfärden  tryggas\r\nför alla.\r\n\r\nDet  handlar  bl.a.  om arbetsmarknaden, som måste\r\ngöras mer flexibel och där  de  rekordhöga sjuktalen\r\nmåste    mötas    med    en    kraftigt   förbättrad\r\nrehabilitering,   förebyggande   åtgärder   och   en\r\nförbättrad arbetsmiljö. Det handlar  om skatterna på\r\narbete och företagande som måste sänkas  och på sikt\r\nanpassas  till  omvärldens  lägre  skattetryck.  Det\r\nhandlar om det svenska konkurrenstrycket  som  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre  tillvarata personalens kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka, rättsväsendet  återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen    förbättras.    Kristdemokraternas\r\nekonomiska    politik    sammanfattas    i    motion\r\n2003/04:Fi241.\r\nMålet  med  våra  reformer på dessa områden är att\r\nskapa förutsättningar  för  en  uthållig tillväxt på\r\nåtminstone  3 % per år över en konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen  kan  öka  utan att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser     blir    mindre\r\nkonjunkturkänsliga. Den \"utveckling\" som pågår under\r\nsocialdemokratiskt    styre    är    den    omvända:\r\nsysselsättningen   minskar,  tillväxten  väntas  bli\r\nlägre   än   i   omvärlden,    statsskulden    ökar,\r\ndetaljstyrningen   ökar   och   i   stora  delar  av\r\nkommunsektorn erbjuds sämre vård och omsorg i utbyte\r\nmot högre skatt.\r\nRiksdagsmajoriteten       -      bestående      av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - har nu genom beslut om ramar för de\r\nolika utgiftsområdena samt  beräkningen  av  statens\r\ninkomster  ställt  sig bakom en annan inriktning  av\r\npolitiken. Därför redovisar  vi  i  detta  särskilda\r\nyttrande (i stället för i en reservation) den del av\r\nvår  politik  som rör utgiftsområdena 10, 11 och  12\r\noch  som  vi  skulle   ha   yrkat   bifall  till  om\r\nKristdemokraternas  förslag till ramar  hade  vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nKristdemokraterna anser  att  utgiftsområde  10  bör\r\nminskas  med  4  835  miljoner  kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:1  med\r\nsammanlagt 3 070 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna  besparingarna  uppnås  genom\r\ninförandet   av   två   karensdagar  med  bibehållet\r\nhögriskskydd  om  tio  dagar   och   genom   en   ny\r\nberäkningsgrund  för  SGI.  Vi  anser  att SGI skall\r\nberäknas på ett genomsnitt av de senaste  två  årens\r\ninkomster   och   att  skattepliktiga  förmåner  och\r\nsemesterersättning  skall  vara  SGI-grundande.  Den\r\nbesparing  företagen  gör till följd av vårt förslag\r\nom  ytterligare  en karensdag  reglerar  vi  med  en\r\nmarginell    höjning     av     arbetsgivaravgiften.\r\nErsättningsnivån i sjukförsäkringen  bör  höjas till\r\n80 %.\r\nVidare vill vi ha en ny modell av trafikförsäkring\r\ndär  samtliga  personskadekostnader  i  samband  med\r\ntrafikolyckor   förs  över  till  denna  försäkring.\r\nDärmed avlyfts det  offentliga  kostnader  på ca 4,2\r\nmiljarder kronor.\r\nVi   anser   att   information   skall   ges  till\r\nallmänheten   om  sjukförsäkringens  syfte  för  att\r\npåverka förändrade attityder till försäkringen.\r\nEn  ny  rehabiliteringsförsäkring  bör  införas  i\r\nenlighet med  den  modell som föreslagits av Gerhard\r\nLarsson i utredningsbetänkandet  SOU 2000:78, med en\r\noffentlig aktör. Den bör i alla väsentliga huvuddrag\r\ngenomföras från den 1 januari 2004  med en utbyggnad\r\nden  1  januari  2005.  Regeln  om att arbetsgivaren\r\nalltid skall göra en rehabiliteringsutredning upphör\r\ndärmed. En ökad totalkostnad under  det  första året\r\nreformen genomförs balanseras åren därefter  med  en\r\nnettovinst   i   form   av  lägre  utbetalningar  av\r\nsjukpenning    och   sjukersättningar    m.m.    För\r\ngenomförandet är  det viktigt att regeringen snarast\r\npåbörjar det lagstiftningsarbete som krävs.\r\nGenom     att    socialförsäkringsadministrationen\r\ntillförs  ytterligare   medel   bl.a.  för  att  öka\r\nkvaliteten     i    besluten    för    att     korta\r\nhandläggningstiderna  och  för att öka kontrollen av\r\nfelutnyttjade förmåner görs  även  besparingar  inom\r\nanslaget.\r\nSlutligen   anser  vi  att  en  återgång  till  en\r\nsjuklöneperiod på 14 dagar skall genomföras.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en   minskning   av  anslag  19:2  med\r\nsammanlagt 1 850 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar    uppnås    genom   den   effektivare\r\nrehabilitering  som  en ny rehabiliteringsförsäkring\r\nmedför   och   genom  efterkontroll   av   beviljade\r\naktivitets-  och   sjukersättningar.  Därtill  genom\r\nupphörande av regeln  om  prövning  av  rätten  till\r\naktivitets-   och   sjukersättningar  inom  ett  års\r\nsjukskrivning   samt   genom    ökad   kontroll   av\r\nfelutnyttjade förmåner.\r\n\r\n19:6   Riksförsäkringsverket   och   19:7   Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\nVi föreslår en ökning av anslag 19:6 med  sammanlagt\r\n85 miljoner kronor.\r\n\r\nVi    tillför    socialförsäkringsadministrationen\r\nytterligare  medel för  att  öka  kvaliteten,  korta\r\nhandläggningstiderna,      öka     kontrollen     av\r\nfelutnyttjade   förmåner  samt   för   att   ompröva\r\nbeviljade aktivitets-  och sjukersättningar. Vi vill\r\näven avskaffa dagens avtal  med  kommunerna  när det\r\ngäller  flyktingmottagande. I stället vill vi införa\r\nen utvecklingspeng  som  följer  individen  och  som\r\nskall administreras av RFV. Vi tillför RFV medel för\r\ndetta ändmål.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   att   utgiftsområdet,  i\r\nförhållande till regeringens förslag,  bör tillföras\r\n740 miljoner kronor.\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nVi  föreslår  att anslag 20:1 ökas med 600  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nCirka en halv miljon pensionärer lever i dag under\r\nmycket  knappa förhållanden.  Både  skattesänkningar\r\noch pensionsuppräkningar  behövs  för att åstadkomma\r\nen  förbättring  för denna grupp. Den  övergångsvisa\r\ngarantipensionen bör  därför  höjas  med  100 kr per\r\nmånad.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\nEnligt  vår  mening  bör  tiden  för  den  inledande\r\nomställningspensionen utökas till tolv månader  från\r\nden   1  juli  2004.  Anslag  20:2  tillförs  därför\r\nytterligare 50 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nFritidsfastighet     bör     inte     omfattas    av\r\ninkomstprövningen        av        bostadstillägget.\r\nFritidsfastigheter kan ha ett så högt taxeringsvärde\r\natt  det  omöjliggör  BTP.  Det  är  inte  rätt  att\r\nmänniskor  skall  tvingas  till  en  försäljning  av\r\nfastigheten, som kan ha ägts i många år,  och därmed\r\ntill en försämring av livskvaliteten för att erhålla\r\nBTP.  Vi  föreslår  därför  att  anslag  20:3  skall\r\ntillföras ytterligare 90 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nKristdemokraterna  anser att utgiftsområdet bör ökas\r\nmed  931  miljoner  kronor  för  budgetåret  2004  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning  av  anslag 21:2 med\r\nsammanlagt 870 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att grundnivån i föräldraförsäkringen bör\r\nhöjas  till  200 kr per dag från den 1 januari  2004\r\noch de 90 s.k.  lägstanivådagarna, dvs. de dagar som\r\nbetalas med 60 kr  per dag, slopas i samband med att\r\nvårt  förslag  om  ett  barnomsorgskonto  genomförs.\r\nDessutom bör taket i föräldraförsäkringen höjas till\r\n11 prisbasbelopp fr.o.m.  den  1  juli 2004 samt två\r\nkontaktdagar per år och barn införas för barn mellan\r\n4  och 15 år. Därtill kan genom en ändrad  beräkning\r\nav SGI en besparing inom anslaget göras.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nVi föreslår  en  utgiftsökning  av  anslag  21:6 med\r\nsammanlagt en miljon kronor.\r\n\r\nVårdbidrag bör enligt vår mening kunna utges  till\r\nbarn till biståndsarbetare.\r\n\r\n21:8 Barnomsorgskonto\r\n\r\nVi  föreslår  att ett nytt anslag, Barnomsorgskonto,\r\ninförs till vilket  riksdagen anvisar 1 800 miljoner\r\nkronor för budgetåret  2004.  Vi  vill  fr.o.m.  den\r\n1 juli 2004 införa ett barnomsorgskonto på 80 000 kr\r\nför  alla  barn  som  fyllt  ett år men inte tre år.\r\nMaximalt skall 40 000 kr per barn och år få tas ut.\r\n\r\n\r\n6. Centerpartiets anslagsförslag (punkterna 17,\r\n46 och 52)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nCenterpartiet anser att utgiftsområde 10 bör minskas\r\nmed  7 244 miljoner kronor jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi  föreslår   en   minskning   av  anslag  19:1  på\r\nsammanlagt 6 332 miljoner kronor.\r\n\r\nDe  av oss föreslagna besparingarna  uppnås  bl.a.\r\ngenom våra  förslag  om att övergå från passivt stöd\r\ntill   aktiva   insatser  bl.a.   i   form   av   en\r\nrehabiliteringsgaranti.   Efter   ca   fyra  veckors\r\nsjukskrivning skall den försäkrade undersökas av två\r\nläkare.   En   rehabiliteringsplan   skall   normalt\r\nföreligga  inom  sex  veckor  och  den försäkrade få\r\ntillgång    till    en    rehabiliteringslots.    Om\r\nrehabiliteringsgarantin  inte   uppfylls  skall  den\r\nsjukskrivne ha möjlighet att få kostnadstäckning för\r\nrelevanta rehabiliteringstjänster från t.ex. privata\r\naktörer.  Beträffande  företag  med   färre   än  15\r\nanställda skall dessa befrias från skyldigheten  att\r\ngenomföra en rehabiliteringsutredning.\r\nBesparingar   uppnås  även  genom  att  SGI  skall\r\nbaseras på de senaste 24 månadernas inkomst. Vi vill\r\näven att en grundnivå  skall införas i sjukpenningen\r\npå 200 kr per dag. Vi anser detta nödvändigt för att\r\nmöjliggöra  en  rimlig levnadsstandard.  Karensdagen\r\nskall även motsvara  en  hel  dag oavsett vid vilken\r\ntidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleds.\r\nSlutligen  anser  vi  att  en  sjuklönemodell  med\r\nstorleksrelaterat arbetsgivaransvar bör införas. Det\r\när  antalet anställda som skall avgöra  omfattningen\r\nav detta  ansvar,  efter  principen  att  t.ex.  fem\r\nanställda  motsvarar  fem sjuklönedagar per anställd\r\nupp  till  maximalt  30 dagar.  Genom  en  likformig\r\nnedsättning av arbetsgivaravgifterna  kommer en viss\r\növerkompensation att ges åt småföretagare.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi   föreslår  en  minskning  av  anslag  19:2   med\r\nsammanlagt 1 160 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar   uppnås   genom  våra  satsningar  på\r\nrehabilitering,          inklusive          adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder  för   dem   som   beviljats\r\naktivitets-    och   sjukersättningar,   och   genom\r\nförstärkta krav  på  när  dessa förmåner skall kunna\r\nbeviljas.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslaget  19:4  med\r\nsammanlagt 1 000 miljoner kronor.\r\n\r\nDe  sänkta  beviskraven  i arbetsskadeförsäkringen\r\nfr.o.m. den 1 juli 2002 bör återkallas i avvaktan på\r\nen samlad översyn av socialförsäkringssystemet.\r\n\r\n19:6   Riksförsäkringsverket   och   19:7   Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslag   19:6   med\r\nsammanlagt  90  miljoner  kronor  och  en höjning av\r\nanslag 19:7 med 1 338 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   19:6   minskas   till   följd   av   en\r\nadministrativ besparing.\r\nNär  det  gäller  anslag  19:7  har  vi  vid  våra\r\nberäkningar av satsningarna på rehabilitering avsatt\r\nen viss del till försäkringskassans administration.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nCenterpartiet    anser    att    utgiftsområdet,   i\r\nförhållande  till regeringens förslag,  bör  minskas\r\nmed 1 800 miljoner kronor.\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nGarantipensionen bör höjas med 1 500 kr för 2004. Vi\r\nföreslår därför att anslag 20:1 tillförs ytterligare\r\n600 miljoner kronor. Tillsammans med vårt förslag om\r\nsänkta inkomstskatter  för  dem med låga och normala\r\ninkomster   kommer  dessa  pensionärers   ekonomiska\r\nsituation att förbättras betydligt.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nVidare föreslår  vi att 80 % av bostadskostnaden upp\r\ntill 4 000 kr skall kunna läggas till grund för BTP.\r\nVi föreslår därför att anslag 20:3 minskas med 2 400\r\nmiljoner kronor jämfört  med regeringens förslag. Vi\r\nmenar    att    den    föreslagna    höjningen    av\r\ngarantipensionen    och    förslaget    om    sänkta\r\ninkomstskatter  bättre  tillgodoser de sämst ställda\r\npensionärernas behov.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nCenterpartiet anser att utgiftsområdet  bör ökas med\r\n1   330  miljoner  kronor  för  budgetåret  2004   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\nBarnbidraget bör höjas stegvis för barn i åldern 1-4\r\når så att det 2007 uppgår till 1 900 kr per barn och\r\nmånad.  För  2004  föreslår vi en höjning med 200 kr\r\nper  månad  och en ökning  av  anslaget  med  1  390\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en  utgiftsminskning  av anslag 21:2 med\r\nsammanlagt 60 miljoner kronor.\r\n\r\nGrundnivån i föräldraförsäkringen  bör  höjas till\r\n200  kr  per  dag  och  ersättningen  för de 90 s.k.\r\nlägstanivådagarna bör höjas från 60 kr  till  90  kr\r\nper  dag.  Sistnämnda  dagar  skall  kunna  användas\r\nflexibelt  under  barnens  första 15 år. Vidare  bör\r\ntaket   i   föräldraförsäkringen   höjas   till   11\r\nprisbasbelopp   och   sjukpenninggrundande   inkomst\r\nberäknas på s.k. historisk inkomst.\r\n\r\n7. Medel till Fontänhusen (punkt 26)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Linnéa  Darell  (fp)  och\r\nBirgitta Carlsson (c).\r\n\r\nPå  flera  platser  i  Sverige  har det startats upp\r\nklubbhus enligt Fontänhus-modellen, som är känd över\r\nhela  världen.  Dessa  klubbhus är certifierade  och\r\nkvalitetssäkrade och klubbhuset i Malmö tjänar också\r\nsom utbildningshus som stöttar  intresserade  i  att\r\nbygga  upp  nya enheter. Det tar ca två år att bygga\r\nupp en ny enhet.\r\n\r\nEtt nystartat  Fontänhus  går  att  kvalitetssäkra\r\n(certifiera)  inom  två år med hjälp och  stöd  från\r\növriga  hus  och  nätverket,   men  rehabiliteringen\r\nfungerar redan från start. Fontänhusrörelsen har bra\r\nkapacitet och erfarenhet av att  öppna  nya hus. Det\r\nfinns  ett  färdigt koncept som vi vet fungerar.  De\r\nklubbhus som  nu finns i Sverige har lyckats väl med\r\nsin rehabilitering av psykiskt långtidssjuka.\r\nDet är väl känt  att försäkringskassorna har medel\r\ntill   förfogande   för   köp   av   arbetsinriktade\r\nrehabiliteringsinsatser, vilka under senare tid inte\r\nkommit  att  förbrukas   för   avsett   ändamål.  En\r\nförklaring   härtill   kan   vara   att  regelverket\r\nförhindrar   försäkringskassorna   att  stödja   den\r\nverksamhet  som bedrivs vid de olika  Fontänhusen  i\r\nSverige.\r\nFontänhusmodellen  för  rehabilitering av psykiskt\r\nlångtidssjuka visar således bra resultat till en låg\r\nkostnad.  För  enskilda personer  skapas  en  social\r\nsamvaro med det  viktiga  syftet att kunna återkomma\r\ntill  arbetslivet. Samhällets  egen  verksamhet  för\r\npsykiskt långtidssjuka avlastas och besparingar görs\r\nframför  allt  inom  vården.  Det finns alltså många\r\nolika skäl för samhället att stödja  den  verksamhet\r\nsom  bedrivs  på  de tio Fontänhusen i Sverige.  Ett\r\nbättre  system  för  samhällets   stöd   kommer  med\r\nsäkerhet  att leda till att flera Fontänhus  skapas.\r\nVi anser att  det är hög tid för regeringen att göra\r\nerforderliga förändringar  i  regelsystemet  så  att\r\nmedel  för arbetsrehabilitering av långtidssjuka kan\r\nanvändas även för detta ändamål.\r\n\r\n8. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Linnéa  Darell  (fp)  och\r\nBirgitta Carlsson (c).\r\n\r\nEnligt         vår         uppfattning         måste\r\nsocialförsäkringsadministrationen  även  i framtiden\r\nbygga    på    en   organisation   med   en   starkt\r\ndecentraliserad grundstruktur.\r\n\r\nEn halvering av  sjukfrånvaron  kan åstadkommas om\r\nsamtliga aktörer agerar. Arbetsplats,  sjukvård  och\r\narbetsförmedling   på   den   lokala   nivån   skall\r\ntillsammans med försäkringskassan förändra synen  på\r\nsjukskrivning  som  behandlingsmetod.  I stället för\r\natt  sjukskriva  helt  under  långa  perioder  skall\r\nsjukskrivningen      begränsas     i     tid     och\r\ndeltidssjukskrivning användas som ett instrument för\r\nen snabbare återgång i arbete.\r\nEn halvering av sjukfrånvaron  kan  således uppnås\r\nom  dialogerna mellan de lokala aktörerna  ökar  och\r\ngenom  en ökad samsyn dem emellan. De som finns nära\r\nden sjukskrivne  är  viktigast  för  att  åstadkomma\r\nresultat.  Vi  ifrågasätter hur detta arbete  mellan\r\nlokala  aktörer  och  den  sjukskrivne  skall  kunna\r\nstödjas av en ny sammanhållen statlig myndighet.\r\nFrågor om likformig  och  rättvis  tillämpning  av\r\nregler är komplexa. Diskussionen om dessa frågor har\r\nhittills  varit  alltför  förenklad. Vi anser därför\r\natt det behövs en mer fördjupad  debatt  om  formell\r\noch  materiell rättssäkerhet inom socialförsäkringen\r\ninnan en ny organisationsform beslutas.\r\n\r\n9. Underhållsstöd (punkt 64)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\nUnderhållsstödet  har  legat  på  samma nivå under\r\nmånga år. Priserna har däremot inte varit konstanta.\r\nAtt situationen är ansträngd för många  ensamstående\r\när  väl  känt.  Det är emellertid viktigt att  komma\r\nihåg  att detta gäller  båda  föräldrarna  efter  en\r\nseparation.  För att båda föräldrarna skall ha någon\r\nmöjlighet att dela vårdnaden och ha nära kontakt med\r\nsina barn måste  de ha råd med en rimlig bostad. Men\r\ninte  heller  bostadsbidraget  har  räknats  upp  de\r\nsenaste åren. Detta tillsammans med ett skattesystem\r\nsom gör att låginkomsttagare betalar världens högsta\r\nskatt gör att situationen  är ohållbar för många. De\r\nsom  drabbas  allra  hårdast av  detta  är  givetvis\r\nbarnen. Mot bakgrund härav  anser jag att en höjning\r\noch en indexering av underhållsstödet behövs för att\r\nförbättra för de ensamstående föräldrarna.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     har    i    proposition     2003/04:1\r\nBudgetpropositionen  för  2004  volym  6  föreslagit\r\nriksdagen att\r\n\r\ndels för utgiftsområde 10\r\n\r\n1.    anta    förslag    till    lag   om   fortsatt\r\nförsöksverksamhet  med finansiell samordning  mellan\r\nsocialförsäkring,   hälso-    och    sjukvård    och\r\nsocialtjänst i vissa fall (avsnitt 2.1 och 3.12),\r\n\r\n2.   bemyndiga   regeringen   att  under  2004,  för\r\nramanslaget    19:6    Riksförsäkringsverket    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\nåtaganden medför utgifter på  högst  12  000  000 kr\r\nefter 2004 (avsnitt 3.13.6),\r\n\r\n3.   för   budgetåret  2004  anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde  10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och\r\nhandikapp enligt uppställning i propositionen.\r\n\r\ndels för utgiftsområde 11 för budgetåret 2004 anvisa\r\nanslagen under utgiftsområde  11  Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom enligt uppställning i propositionen.\r\n\r\ndels för utgiftsområde 12\r\n\r\n1.  anta  förslag  till  lag  om  ändring   i  lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring (avsnitt 4.8),\r\n\r\n2.   för   budgetåret  2004  anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn enligt uppställning i propositionen.\r\n\r\nLagförslagen    återfinns    som   bilaga   2   till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nm.m.\r\n\r\n\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nutveckla försäkringsalternativ för konstnärer.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19.  Riksdagen  anvisar  för  2004   anslagen  under\r\nutgiftsområde   (8   Invandrare  och  flyktingar),\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid  sjukdom\r\noch handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid   ålderdom  samt  utgiftsområde  12  Ekonomisk\r\ntrygghet    för    familjer    och   barn   enligt\r\nuppställningen i tabell 12.\r\n\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   sänkta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n\r\n2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att   sänka\r\narbetsgivaravgifterna.\r\n\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   sänkta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n\r\n2003/04:Sk256 av Inger Davidson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att   låta\r\nskatteförmåner  som   i   dag   gäller  idrottslig\r\nverksamhet omfatta hela den ideella sektorn.\r\n\r\n2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\narbetsgivaravgifter   och   sociala  avgifter  för\r\nsäsongsanställd personal.\r\n\r\n2003/04:L221 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som    i    motionen    anförs   om\r\nadoptionskostnadsbidragets storlek.\r\n\r\n2003/04:Sf202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  ökade  resurser  till\r\nförsäkringskassorna.\r\n\r\n2003/04:Sf203 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen    anförs    om    att    utreda\r\nkonkurrensutsättning av försäkringskassan.\r\n\r\n2003/04:Sf204 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om läkarintygets framtida roll\r\ni rehabiliteringen.\r\n\r\n2003/04:Sf205 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  möjlighet  för studenter\r\ntill deltidssjukskrivning.\r\n\r\n2003/04:Sf206 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  dröjsmålsränta   från\r\nförsäkringskassan  till  den  enskilde  vid felaktig\r\nhandläggning.\r\n\r\n2003/04:Sf207 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om en steglös ersättningsnivå\r\nför sjukpenningen.\r\n\r\n2003/04:Sf210 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  regeringen  skall\r\nåterkomma  med  förslag  till förändrad lagstiftning\r\nvari   boende  i  flerbäddsrum   i   bidragsavseende\r\njämställs med boende i en- och tvåbäddsrum.\r\n\r\n2003/04:Sf213 av Conny Öhman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om att vid delad vårdnad och\r\nväxelvis boende av barn bör delat barnbidrag gälla.\r\n\r\n2003/04:Sf214 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt regeringen ger JämO,  RFV,  försäkringskassorna,\r\nBO   samt   Landstingsförbundet   i   uppdrag    att\r\ntillsammans    ta   fram   en   strategi   och   ett\r\ninformationsmaterial  för  hur  man  inom  ramen för\r\nbefintlig  föräldrautbildning  uppmuntrar  till  ett\r\njämnare uttag av föräldraledigheten.\r\n\r\n2003/04:Sf216 av Jan Ertsborn (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om regelförändringar så  att\r\nstatliga    medel    hos   försäkringskassorna   och\r\narbetsförmedlingarna kan  användas  till  att stödja\r\nden  verksamhet  med rehabilitering av långtidssjuka\r\nsom pågår på Fontänhusen i Sverige.\r\n\r\n2003/04:Sf217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  utreder möjligheten\r\ntill en steglös handikappersättning  i  enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf218 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  inte  förstatliga\r\nförsäkringskassorna.\r\n\r\n2003/04:Sf220 av Annika Qarlsson och Lars-Ivar\r\nEricson (c):\r\n\r\nRiksdagen     begär    att    regeringen    utvidgar\r\nrehabiliteringsbegreppet   att   innefatta   social,\r\nmedicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.\r\n\r\n2003/04:Sf221 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen skall göra en sådan\r\növersyn  av  föräldraförsäkringen   att  lika  många\r\nföräldrapenningdagar skall utgå för varje barn, även\r\nvid flerbarnsfödslar.\r\n\r\n2003/04:Sf223 av Helene Petersson och Margareta\r\nSandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  bättre  anpassning  av\r\nsjukskrivningsnivån till den sjukskrivnes behov.\r\n\r\n2003/04:Sf225 av Linnéa Darell (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om aktivitetsersättning  för\r\npersoner som ej fyllt 30 år.\r\n\r\n2003/04:Sf226 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill   ändring  av  lagen   (1962:381)   om   allmän\r\nförsäkring  så  att föräldrapenning utgår oavsett om\r\nbehandling sker vid  öppenvårdsavdelning i kommunens\r\neller landstingets regi.\r\n\r\n2003/04:Sf227 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill ändring gällande undantag i arbetsgivarinträdet\r\ni sjuklönen i samband med sjukskrivning på  grund av\r\nolyckor  i  samband  med  idrottsutövande och övriga\r\nfritidsaktiviteter.\r\n\r\n2003/04:Sf228 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   utformningen   av\r\nsjukpenningen.\r\n\r\n2003/04:Sf229 av Per Bill och Anna Ibrisagic (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  en  halvering   av\r\negenavgifterna för egenföretagare.\r\n\r\n2003/04:Sf232 av Per Bill (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av en översyn av de\r\nstudiesociala förhållandena s.k. post-doc.\r\n\r\n2003/04:Sf234 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  till  sådan  ändring  att  beräkning   av\r\nsjukpenninggrundande inkomst ger egenföretagare en\r\ninkomsttrygghet  som  är  likvärdig den som gäller\r\nför  löntagare i enlighet med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att arbetstiden\r\nskall beräknas på  samma  sätt  för egenföretagare\r\nsom för löntagare vid beräkning av dagersättningen\r\ni den tillfälliga föräldrapenningen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att egenföretagare\r\neller visstidsanställda inte riskerar att stå utan\r\ninkomstbortfallsförsäkring  i  händelse av sjukdom\r\neller föräldraskap.\r\n\r\n2003/04:Sf235 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att slopa  alla  regler som\r\ndiskriminerar närstående till företagare.\r\n\r\n2003/04:Sf237 av Tina Acketoft (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en  utredning  av\r\nmöjligheterna att rätten till sjukpenning skall avse\r\ntillfällig arbetsoförmåga av sjukdomskaraktär  efter\r\nmedicinsk bedömning.\r\n\r\n2003/04:Sf238 av Heli Berg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om ersättning för utbildning\r\ntillsammans med ledarhund.\r\n\r\n2003/04:Sf240 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att låta utreda\r\nmöjligheten          till          differentierade\r\nsjukförsäkringsavgifter för småföretag, som en del\r\ni att kunna få ned ohälsotalet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning om\r\nlägre sjukförsäkringsavgifter för småföretag.\r\n\r\n2003/04:Sf241 av Birgitta Carlsson och Birgitta\r\nSellén (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   medel   för\r\nrehabilitering av psykiskt långtidssjuka skall kunna\r\nanvändas  för att starta  och  driva  fler  klubbhus\r\nenligt Fountainhouse-modellen i Sverige.\r\n\r\n2003/04:Sf242 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att låta utreda\r\nrisker   och   konsekvenser    som    följer   med\r\nprivatiserade  försäkringar  samt  inom ramen  för\r\ndenna     utredning    föreslå    åtgärder    till\r\nförbättringar.\r\n\r\n2003/04:Sf243 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stödja\r\nflerbarnsidealet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om resurser till\r\nbarnfamiljerna genom bostadsbidrag, barnbidrag och\r\nbarnomsorgskonto.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  låta\r\nkonsekvenspröva  varje  beslut  från regering  och\r\nriksdag  för  att se hur det gagnar  och  påverkar\r\nfamiljen.\r\n\r\n2003/04:Sf246 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att   regeringen   återkommer  med\r\nförslag     till    ändring    av    reglerna    för\r\nefterlevandepension    i    syfte    att   förbättra\r\nsituationen för skilsmässobarn.\r\n\r\n2003/04:Sf250 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   behovet   av   en\r\nregelförändring  som  möjliggör  en  kombination  av\r\npartiell sjukpenning och partiellt aktivitetsstöd.\r\n\r\n2003/04:Sf251 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att vid delad vårdnad av\r\nbarn bör delat vårdbidrag gälla.\r\n\r\n2003/04:Sf252 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att återkomma till\r\nriksdagen med förslag om åtgärder för en mer öppen\r\narbetsmarknad för äldre personer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ta bort den av\r\nstaten fastställda pensionsåldern.\r\n\r\n2003/04:Sf255 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen  återkommer   med\r\nförslag till  förändring av föräldraförsäkringen för\r\natt öka föräldramakten i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2003/04:Sf256 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att ändra regelverket så\r\natt     det     blir     möjligt    att    kombinera\r\ndeltidssjukskrivning med studier  på deltid med rätt\r\ntill CSN-stöd.\r\n\r\n2003/04:Sf258 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av  en  sammanhållen\r\nrehabiliteringsprocess     för     människor     med\r\nfunktionsnedsättning.\r\n\r\n2003/04:Sf260 av Mikael Odenberg (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs   om   möjlighet   för\r\nförsäkringskassan   att  direktfinansiera  medicinsk\r\nrehabilitering för sjukskrivna.\r\n\r\n2003/04:Sf261 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning som  ser över lagen om allmän försäkring\r\ni    syfte    att    pensionärer     som    uppbär\r\nyrkesskadelivränta  och  är återbetalningsskyldiga\r\nenligt samordningsregler skall anses ha betalt sin\r\nskuld när engångsbeloppet är inbetalt.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att möjligheten\r\natt växla in livränta  mot  kapitalbelopp  bör tas\r\nbort.\r\n\r\n2003/04:Sf262 av Nina Lundström och Martin\r\nAndreasson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   sjukpenning   vid\r\nskönhetsoperationer.\r\n\r\n2003/04:Sf265 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med\r\nförslag       om       en       riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring  i  enlighet   med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\narbetsolycksfall skiljs från arbetssjukdomar, samt\r\natt   arbetssjukdomarna   på  sikt  överförs  till\r\nsjukpenningförsäkringen.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen  återkommer med en\r\nutredning om en övergångslösning från en offentlig\r\narbetsskadeförsäkring           till           ett\r\narbetsskadeobligatorium    för    arbetsgivare   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att färdolycksfall\r\ntill och från  arbetet  lyfts  ur försäkringen för\r\narbetsolycksfall       och      betalas      genom\r\ntrafikförsäkringen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att bevisreglerna\r\ni arbetsskadeförsäkringen  återgår  till  1992 års\r\nlagstiftning.\r\n\r\n2003/04:Sf268 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att utreda kostnaden  för\r\ninförandet  av  två kontaktdagar per år för barn upp\r\ntill 16 år.\r\n\r\n2003/04:Sf269 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag\r\ntill   ändring   i   lagstiftningen   om  tillfällig\r\nföräldrapenning  i  samband  med  barns  födelse   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf270 av Chatrine Pålsson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att inrätta en delegation\r\nmot stress och utbrändhet.\r\n\r\n2003/04:Sf273 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  en  översyn snarast\r\nbehöver göras av handikappersättningens nivåer.\r\n\r\n2003/04:Sf274 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda möjligheten till\r\nsänkt  arbetsgivaravgift  för  dem  som  arbetar   i\r\nfolkrörelser.\r\n\r\n2003/04:Sf275 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson\r\nElgestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av att ställa\r\nförsäkringsläkare under myndighetskontroll.\r\n\r\n2003/04:Sf276 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om reglerna för bibehållande\r\nav bisyssla vid partiell sjukersättning.\r\n\r\n2003/04:Sf277 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om delat barnbidrag.\r\n\r\n2003/04:Sf278 av Jan Björkman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av  att se över\r\nmöjligheterna   att  förbättra  samordningen  mellan\r\narbetsgivarens  och  försäkringskassans  ansvar  vid\r\nutbetalning under sjukdom.\r\n\r\n2003/04:Sf280 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  koncentrerad\r\nhandläggning av arbetsskadeärenden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  utvärdera\r\nreformeringen       av       bevisreglerna       i\r\narbetsskadeförsäkringen         vad         gäller\r\ndiskrimineringen av kvinnor.\r\n\r\n2003/04:Sf281 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att verka för ett jämnare\r\nuttag av  föräldraförsäkringen genom en omfördelning\r\nav befintliga resurser med syfte att föräldrar delar\r\nlika på föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:Sf284 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen tar upp förhandlingar\r\ninom  EU  i  syfte   att   lösa   problematiken  med\r\n\"gränsgångare\" och föräldraförsäkringen  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf285 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn av regelsystemet\r\nför grundläggande socialt skydd för medföljande till\r\nutländska studenter och forskare.\r\n\r\n2003/04:Sf287 av Magdalena Andersson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  utredning  av\r\nlångtidsfriska.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en handlingsplan\r\nför att få fler långtidsfriska.\r\n\r\n2003/04:Sf288 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  benämning av\r\npolitikområdet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   ändrad\r\nmålformulering för utgiftsområdet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  mäns\r\nföräldraledighet görs  till resultatindikator inom\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning   om   hur   en   förlängd   och   delad\r\nföräldraförsäkring   kan   genomföras,   och   att\r\nutredningen skall ta i beaktande  de  faktorer som\r\nanges i motionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om möjligheterna för\r\nvårdnadshavare  att  vara  hemma  samtidigt  under\r\nbarnets första tid.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om jämställt inträde\r\ni föräldraförsäkringen.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om delat barnbidrag.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nåterbetalningsskyldighet,    umgängesresor     och\r\numgängesbidrag.\r\n\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om orsakerna  till\r\nohälsan.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att\r\nuppnå målsättningen att halvera sjukfrånvaron.\r\n\r\n3. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  på ändringar i lagen om allmän försäkring\r\ni enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förtydligade\r\nriktlinjer för försäkringsläkare.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  förtydligad\r\nansvarsfördelning för rehabilitering.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  självrisk  i\r\nsjukförsäkringen.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\navtalslösningar  som  innebär  ersättning  över en\r\nviss  nivå  skall  kunna medföra att arbetsgivaren\r\nfår bära hela sjukpenningkostnaden.\r\n\r\n11. Riksdagen beslutar  att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen    till    75     %     av    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten från den 15:e  till\r\nden  360:e sjukdagen i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen  beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen     till     65    %    av    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten  från  och  med den\r\n361  sjukdagen,  i  enlighet med vad som anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n13.   Riksdagen   upphäver    beslutet    att    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten skall multipliceras\r\nmed en faktor 0,97 vid beräkning av sjukpenning, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n14.  Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten   skall   beräknas   på  de  senaste  24\r\nmånadernas inkomst i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att stoppa den\r\norimliga         förtidspensioneringen          av\r\narbetshandikappade.\r\n\r\n16.   Riksdagen   beslutar   avskaffa   den   tredje\r\nsjuklöneveckan  i  enlighet  med vad som anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om arbetsgivarnas\r\nincitament att minska sjukfrånvaron.\r\n\r\n21.  Riksdagen  begär  att regeringen  låter  utreda\r\nförslagen      från      Svenskt       Näringsliv,\r\nReforminstitutet   och  Företagarna  om  förändrad\r\nsjukförsäkring, i enlighet  med  vad  som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:Sf290 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att studiestöd skall  kunna\r\nutges på deltid i samband med deltidssjukskrivning.\r\n\r\n2003/04:Sf291 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen  tillsätter  en\r\nutredning med uppdrag att undersöka möjligheter till\r\nförbättringar av regelsystemet inom handikappområdet\r\ni enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Sf292 av Sven Bergström och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en  utredning  om\r\ngeografisk,     generell     differentiering      av\r\narbetsgivaravgifterna.\r\n\r\n2003/04:Sf295 av Veronica Palm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   individbaserad\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n2003/04:Sf301 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om stärkt försäkringsskydd för\r\nensamstående föräldrar.\r\n\r\n2003/04:Sf308 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nindividualiserad föräldraförsäkring.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inte fortsätta\r\nutbyggnaden av föräldraförsäkringen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att föräldrar\r\nskall  kunna  vara  hemma  samtidigt  inom  dagens\r\nomfång av föräldraledigheten.\r\n\r\n2003/04:Sf311 av Hillevi Engström (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   till   ändring   av  lagen  om  allmänna\r\nbarnbidrag i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ensamstående\r\npappor får del  av barnbidrag i den omfattning som\r\nmotsvarar pappans del av barnets umgänge.\r\n\r\n2003/04:Sf312 av Martin Andreasson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs    om    karensdagar   i\r\nsjukförsäkringen    för    anställda    med    flera\r\narbetsgivare.\r\n\r\n2003/04:Sf315 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att bostadstillägg för\r\npensionärer (BTP) efter den 1 juli  2006  inte skall\r\nkunna   utbetalas  för  icke  frivilligt  boende   i\r\ntvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre.\r\n\r\n2003/04:Sf316 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att särlevande\r\nföräldrar i normalfallet avtalar  om  underhåll  i\r\nenlighet med föräldrabalkens regler.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  det nuvarande\r\nunderhållsstödet    ersätts   med   ett   särskilt\r\nensamståendestöd.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförsäkringskassan skall  kunna vara behjälplig med\r\natt   betala   ut   förskott   på   det   avtalade\r\nunderhållsstödet till boföräldern  för  att  sedan\r\nkräva  in  underhållsstödet av den bidragsskyldige\r\nföräldern  i   de   fall   den  underhållsskyldige\r\nföräldern missköter sina åtaganden.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att särlevande\r\nföräldrar  kan  få  ensamståendestöd   i  de  fall\r\nföräldrarnas inkomster är för låga, vilket innebär\r\nen form av inkomstprövning av båda föräldrarna.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  regeringen\r\nutreder och därefter återkommer med ett förslag på\r\nen modell  för  inkomstbegränsning  för särlevande\r\nföräldrar  med  låga  inkomster  som  skall   vara\r\nberättigade till ensamståendestöd.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att underhållsstöd\r\ninte betalas ut vid växelvis boende.\r\n\r\n2003/04:Sf317 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  föräldrars\r\nsjälvklara  rätt att själva bestämma om,  när  och\r\nhur föräldraledigheten tas ut.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att\r\nunder åtta år efter  senaste barnets födelse eller\r\ntills barnet gått ut första  klass  bibehålla SGI-\r\nnivån.\r\n\r\n2003/04:Sf321 av Laila Bjurling och Lennart Axelsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  att  regeringen   bör\r\nuppmärksamma         problemen        med        att\r\nförsäkringstillämpningen är olika beroende på vilken\r\nförsäkringskassa man tillhör.\r\n\r\n2003/04:Sf322 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över\r\nmöjligheten att ändra föräldrapenningen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om rättvisa  villkor\r\nför föräldrar till tvillingar.\r\n\r\n2003/04:Sf324 av Tobias Billström m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  hinder  för\r\nrörlighet  av  arbetskraft  i Öresundsregionen vad\r\ngäller medborgarskap.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  hinder  för\r\nrörlighet  av  arbetskraft  i Öresundsregionen  på\r\ngrund      av     nuvarande     utformning      av\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n\r\n2003/04:Sf327 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nparlamentarisk    utredning   om   de   ekonomiska\r\ntrygghetssystemen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om principerna för\r\ntrygghetssystemet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om en höjning  av  grundnivån  till 200 kr\r\nper dag i sjukpenningen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om målet att halvera\r\nsjukskrivningarna till 2008 samt om delmål på 10 %\r\nrespektive 30 % minskning till 2004 och 2006.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kvinnoperspektivet\r\ni folkhälsoarbetet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om införande av en\r\nsamordnad arbetslivsförsäkring.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utökade anslag\r\ntill försäkringskassorna.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  införande  av\r\nrehabiliteringslots.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om rehab-peng och\r\nfler aktörer inom rehabiliteringsområdet.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att företag med\r\nmindre  än  15  anställda   skall   befrias   från\r\nskyldigheten        att        genomföra        en\r\nrehabiliteringsutredning.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   att   den\r\nsjukskrivne  skall undersökas av försäkringsläkare\r\nefter omkring fyra veckor.\r\n\r\n14.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om att  karensperioden  vid  sjukskrivning\r\nskall  motsvara  en  hel  dag  oavsett vid  vilken\r\ntidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleddes.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder riktade till mottagarna av\r\nsjukersättning och rehabiliteringsersättning.\r\n\r\n17.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag  till förtydligande av 7 kap. 3 § lagen om\r\nallmän  försäkring,  i  enlighet  med  vad  som  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad  flexibilitet\r\ni sjuk- och aktivitetsersättningen.\r\n\r\n2003/04:Sf329 av Siw Wittgren-Ahl och Inger\r\nSegelström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att arbetsgivarna skall\r\nvara   med   och  betala  för  den  arbetsrelaterade\r\nrehabiliteringen även vid fall av arbetsskada.\r\n\r\n2003/04:Sf330 av Allan Widman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  skapa  ekonomiska\r\nincitament     för    arbetsgivarna    att    återfå\r\nlångtidssjukskrivna i arbete.\r\n\r\n2003/04:Sf333 av Lars U Granberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  vikten  av  stöd  till\r\nungdomsorganisationerna.\r\n\r\n2003/04:Sf335 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   att   tillsätta   en\r\narbetsgrupp    som    arbetar    med   sjukdomar   i\r\nrörelseorganen.\r\n\r\n2003/04:Sf336 av Carina Moberg (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsöksverksamhet  med  rätt för sjukgymnaster att\r\nutfärda intyg om sjukskrivning inleds.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utreda om\r\nsjukgymnaster   skall   kunna  utföra  sjuk-   och\r\nfriskskrivningar.\r\n\r\n2003/04:Sf338 av Else-Marie Lindgren (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att verka för att\r\nfusk   och   missbruk   inom   försäkringssystemen\r\nbeivras.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att information om\r\nrättigheter och skyldigheter i försäkringssystemen\r\nintensifieras.\r\n\r\n2003/04:Sf339 av Birgitta Carlsson och Agne Hansson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   inriktningen   på\r\nförändringen av socialförsäkringens administration.\r\n\r\n2003/04:Sf340 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  en  parlamentarisk\r\narbetsgrupp för en stor socialförsäkringsreform  som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n2003/04:Sf342 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att arbetsgivaravgiften\r\nskall  avskaffas  för  nyanställningar  av  ungdomar\r\nmellan 18 och 24 år och att Gävleborgs län görs till\r\nett försöksområde.\r\n\r\n2003/04:Sf343 av Anna Grönlund och Tobias Krantz\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:Sf344 av Marina Pettersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  föräldrarnas valfrihet att\r\nta ut föräldraledighet samtidigt.\r\n\r\n2003/04:Sf345 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  vissa  förändringar  i\r\nsocialförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:Sf349 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om handikappersättning.\r\n\r\n2003/04:Sf350 av Mikael Damberg och Jan Emanuel\r\nJohansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att uppmärksamma  bristerna\r\ni regelverket vad avser vårdbidraget.\r\n\r\n2003/04:Sf352 av Annika Qarlsson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om förslag på förbättringar\r\nför ensamstående föräldrar.\r\n\r\n2003/04:Sf353 av Annika Qarlsson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   införa   en\r\nsjuklönemodell         med         storleksrelaterat\r\narbetsgivaransvar.\r\n\r\n2003/04:Sf355 av Mia Franzén (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det behövs en\r\ndefiniering  av  sjukdomsdiagnoserna   liksom  att\r\nläkarunderlagen  måste  bli  mer  likvärdiga   och\r\ninformativa.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförsäkringskassan bör erbjuda  rehabilitering även\r\nför dem med psykiska besvär.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  som  är\r\nlångtidssjukskriven  på  grund  av psykiska besvär\r\noch arbetslös.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  se  över\r\nrutinerna  för  förtidspensioneringar,  som  utgår\r\nifrån  förslitningsskador   och  andra  kroppsliga\r\narbetshinder.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  stävja\r\nmissbruk av socialförsäkringssystemet.\r\n\r\n2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om marginaleffekter\r\nför barnfamiljer.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\njämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att de föräldrar\r\nsom   vill   skall   kunna   ta   ut  en  del   av\r\nföräldraförsäkringen samtidigt.\r\n\r\n2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med   förslag  till  åtgärder  mot  det\r\nmissbruk   av  sjukförsäkringen   som   består   i\r\nanvändning av  ett  med  gällande  lag  oförenligt\r\nsjukdomsbegrepp.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om lag som från den 1  januari\r\n2004  upphäver  de lagändringar vilka gjordes  för\r\ninförandet av den tredje sjuklöneveckan.\r\n\r\n5. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  om  att  ersätta tidigare angivna mål för\r\nsjukpenningdagar och sjukersättningsbeslut med ett\r\nmål   som  inte  får  snabb   överflyttning   till\r\nsjukersättning   att  framstå  som  måluppfyllelse\r\nenligt vad som anförs i motionen.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av\r\narbetslinjen och rehabiliteringsmöjligheterna samt\r\nundvikande   av   svagt    grundade    beslut   om\r\nsjukersättning i stället för sjukpenning.\r\n\r\n7.  Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till  19:7\r\nAllmänna  försäkringskassor  550  000  000  kronor\r\nutöver  vad  regeringen  föreslagit  eller således\r\n6 573 999 000 kr.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nförslag  till lag om ändring  i  lagen  om  allmän\r\nförsäkring  (1962:381)  såvitt  gäller den längsta\r\ntid  under  vilken  rehabiliteringsersättning  kan\r\nutgå.\r\n\r\n9.  Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nlagförslag     om    rehabiliteringsgaranti    och\r\nförbättrade  förutsättningar   för  rehabilitering\r\nefter  sjukskrivning  enligt  vad  som   anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n10.  Riksdagen begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med förslag till lag om ändring i lagen\r\nom allmän försäkring (1962:381) beträffande kraven\r\npå innehållet i läkarintyg med medicinskt underlag\r\nför heltidssjukskrivning  enligt  vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\nbestämmelser   som   är   styrande   för   läkares\r\nställningstaganden till utfärdande av sjukintyg.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  utbildning  av\r\nläkare   i   försäkringsmedicin   och   om   sådan\r\nutbildning som villkor för att få skriva sjukintyg\r\nsom underlag för utbetalning av sjukpenning.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om begränsning  av\r\nmöjligheterna   för    en    läkare    med    viss\r\nspecialistutbildning   att  skriva  sjukintyg  för\r\nlängre  tids sjukpenning  med  diagnoser  inom  en\r\nannan medicinsk specialitet.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  antalet\r\nförsäkringsläkare.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  brister  i\r\nstatistiken som  försvårar  åtgärder mot förvärrad\r\nohälsa bland kvinnor.\r\n\r\n2003/04:Sf359 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen anvisar för budgetåret  2004  till 19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m. 2 590  000 000\r\nkr  mindre  än  vad  regeringen  föreslagit  eller\r\nsåledes 41 834 423 000 kr.\r\n\r\n3.  Riksdagen  anvisar för budgetåret 2004 till 19:2\r\nAktivitets- och  sjukersättningar m.m. 550 000 000\r\nkr  mindre  än  vad  regeringen  föreslagit  eller\r\nsåledes 64 305 417 000 kr.\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar för  budgetåret  2004 till 19:4\r\nArbetsskadeersättningar m.m. 350 000 000 kr mindre\r\nän   vad   regeringen   föreslagit  eller  således\r\n6 123 009 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar för budgetåret  2004  till 20:2\r\nEfterlevandepensioner  till  vuxna  50 000 000  kr\r\nutöver  vad  regeringen  föreslagit eller  således\r\n15 742 000 000 kr.\r\n\r\n6. Riksdagen anvisar för budgetåret  2004  till 20:3\r\nBostadstillägg  för  pensionärer  55  000  000  kr\r\nutöver  vad  regeringen  föreslagit  eller således\r\n10 843 000 000 kr.\r\n\r\n7. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004  till  21:2\r\nFöräldraförsäkring  50 000 000  kr  mindre  än vad\r\nregeringen föreslagit eller således 23 162 000 000\r\nkr.\r\n\r\n8.  Riksdagen  anvisar för budgetåret 2004 till 21:3\r\nUnderhållsstöd   190 000 000   kr  mindre  än  vad\r\nregeringen föreslagit eller således  1 938 000 000\r\nkr.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om dröjsmålsränta.\r\n\r\n2003/04:Sf360 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om hur  pensionerna  bäst  återställs till\r\n1990 års värde.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\nförbättringar av bostadstillägget.\r\n\r\n2003/04:Sf361 av Anne Marie Brodén och Lena Adelsohn\r\nLiljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   bildtelefon   som\r\narbetshjälpmedel.\r\n\r\n2003/04:Sf362 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen   anförs   om   att   uppmärksamma\r\nproblematiken  vad gäller den sociala tryggheten för\r\nsvenska forskare utomlands.\r\n\r\n2003/04:Sf363 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  friskskrivningsrätt  för\r\nsjukgymnaster.\r\n\r\n2003/04:Sf366 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.   Riksdagen    upphäver    beslutet    att    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten skall multipliceras\r\nmed en faktor 0,97 vid beräkning av sjukpenning  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  beräknas  på  ett\r\ngenomsnitt av de två föregående årens inkomst.\r\n\r\n3.  Riksdagen  beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen     till     75    %    av    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten  från den 15:e till\r\nden 360:e sjukdagen i enlighet med  vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån  i\r\nsjukförsäkringen     till     65    %    av    den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten  fr.o.m.  den 361:a\r\nsjukdagen   i   enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar  införa  en  andra karensdag i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n6.    Riksdagen   beslutar   avskaffa   den   tredje\r\nsjuklöneveckan  i  enlighet  med  vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nsjukskrivningarna  på  grund  av trafikolyckor kan\r\növerföras från den allmänna sjukförsäkringen  till\r\nden obligatoriska trafikskadeförsäkringen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  tidigare\r\nbevisregler i arbetsskadeförsäkringen återinförs.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att utbildning i\r\nförsäkringsmedicin tillförs 30 miljoner kronor mer\r\nän vad regeringen anslagit för detta ändamål.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförsäkringskassorna tillförs  620  miljoner kronor\r\nytterligare  för  inköp av rehabiliteringstjänster\r\noch för ökad kontroll.\r\n\r\n11.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde  19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m. för budgetåret\r\n2004 33 174 423 000 kr.\r\n\r\n12.   Riksdagen  anvisar  till  politikområde   19:2\r\nAktivitets- och sjukersättning för budgetåret 2004\r\n63 155 417 000 kr.\r\n\r\n13.  Riksdagen   anvisar   till  politikområde  19:4\r\nArbetsskadeersättningar för  budgetåret 2004 6 173\r\n009 000 kr.\r\n\r\n14.   Riksdagen  anvisar  till  politikområde   19:7\r\nRiksförsäkringsverket  för  budgetåret 2004 30 000\r\n000  kr  utöver  vad regeringen  föreslagit  eller\r\nsåledes 951 595 000 kr.\r\n\r\n15.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde  19:8\r\nAllmänna försäkringskassor för budgetåret  2004 kr\r\n620  000  000  kr utöver vad regeringen föreslagit\r\neller således 6 643 999 000 kr.\r\n\r\n2003/04:Sf367 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar  att  den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  skall  beräknas på  de  två  föregående\r\nårens inkomst i enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2.   Riksdagen  beslutar  sänka  ersättningsnivån  i\r\nföräldraförsäkringen    till    75    %   av   den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten i enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen skall\r\nomfatta   tolv  månader  med  sjukpenninggrundande\r\ninkomst som  grund  för  barn som är födda fr.o.m.\r\nden 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att särlevande\r\nföräldrar  i högre utsträckning  än  i  dag  skall\r\nreglera underhållsskyldigheten sinsemellan.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar  att  bidraget  till kostnader\r\nför internationella adoptioner höjs till  50  % av\r\nkostnaden  enligt  en schablon för varifrån barnet\r\nadopteras, dock högst 55 000 kr per barn.\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar  vad  i motionen anförs om att\r\nen månads retroaktivitet återinförs vid ansökan om\r\nvårdbidrag för funktionshindrade barn.\r\n\r\n7.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde   21:2\r\nFöräldraförsäkring  för budgetåret 2004 20 612 000\r\n000 kr.\r\n\r\n8.   Riksdagen  anvisar  till   politikområde   21:3\r\nUnderhållsstöd  för  budgetåret 2004 1 628 000 000\r\nkr.\r\n\r\n\r\n9. Riksdagen anvisar till  politikområde 21:4 Bidrag\r\ntill kostnader för internationella  adoptioner för\r\nbudgetåret 2004 8 000 000 kr utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller således 48 000 000 kr.\r\n\r\n10.   Riksdagen  anvisar  till  politikområde   21:6\r\nVårdbidrag    för   funktionshindrade   barn   för\r\nbudgetåret  2004   20   000   000  kr  utöver  vad\r\nregeringen föreslagit eller således  2 505 200 000\r\nkr.\r\n\r\n2003/04:Sf369 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.    Riksdagen    beslutar    att   det   generella\r\nbostadstillägget för pensionärer  skall  vara 90 %\r\nför  boendekostnader  mellan  100  och 4 500 kr  i\r\nmånaden.\r\n\r\n2.       Riksdagen      beslutar      att      sänka\r\näldreförsörjningsstödet  med  1,8 % i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n3.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde   20:3\r\nBostadstillägg  till  pensionärer  för  budgetåret\r\n2004 10.588.000.000 kr.\r\n\r\n4.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde   21:5\r\nÄldreförsörjningsstöd    för    budgetåret    2004\r\n676.200.000 kr.\r\n\r\n2003/04:Sf370 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om att regeringen bör\r\nuppmärksamma hur lagstiftningen  vad  gäller  rätten\r\ntill sjukpenning och rehabilitering fungerar.\r\n\r\n2003/04:Sf371 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att utreda konsekvenserna\r\nav att privatisera arbetsskadeförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:Sf372 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en ny modell  för\r\numgängesavdrag.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en ändring av\r\nåterbetalningsreglerna      med      bl.a.     ett\r\nförbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  överföring  av\r\nfordran till kronofogdemyndigheten.\r\n\r\n2003/04:Sf373 av Sonia Karlsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om  att  regeringen  bör\r\nuppmärksamma problemet vad gäller  olika  tolkningar\r\nav   reglerna   om  sjukpenning  för  att  förebygga\r\nsjukdom, 3 kap. 7  § lagen om allmän försäkring, med\r\nhänsyn till dem som arbetar schemalagd arbetstid och\r\nnattjänstgöring.\r\n\r\n2003/04:Sf374 av Lennart Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  att  konsekvenserna  som\r\nuppstår     vid     retroaktiva    lönepåslag    bör\r\nuppmärksammas.\r\n\r\n2003/04:Sf376 av Louise Malmström och Fredrik\r\nOlovsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att pröva möjligheten att\r\nför  långtidssjukskrivna  öka   möjligheterna   till\r\nutbildning  som  ett  led i rehabiliteringen för att\r\nsnabbare kunna återvända till arbetslivet.\r\n\r\n2003/04:Sf377 av Nils-Göran Holmqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs   om  bildtelefon  som\r\narbetshjälpmedel.\r\n\r\n2003/04:Sf381 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  att  reformera\r\nsystemet  för  sjuklön  och sjukpenning i linje  med\r\nförslaget Sjuklön efter storlek.\r\n\r\n2003/04:Sf382 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om  behovet  av  att  ändra\r\nsjukförsäkringens regler om uppbyggnadsskede.\r\n\r\n2003/04:Sf383 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs    om    sänkning    av\r\narbetsgivaravgifterna.\r\n\r\n2003/04:Sf384 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om behovet av att utforma en\r\nny  försäkring  för  arbetsskador  som  hanteras  av\r\nprivata försäkringsbolag.\r\n\r\n2003/04:Sf385 av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av att skapa regler\r\ni föräldraförsäkringen  som  ger egenföretagare rätt\r\ntill ersättning vid tillfällig  föräldraledighet  på\r\nsamma villkor som anställda.\r\n\r\n2003/04:Sf386 av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av att reformera\r\nsjukförsäkringen så  att  den belönar försäkrade som\r\nhåller nere sin sjukfrånvaro enligt en modell med en\r\nfriskbonus.\r\n\r\n2003/04:Sf389 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  anvisar  med  följande   ändringar  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom   och   handikapp  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att av anslaget\r\n19:1   Sjukpenning    och   rehabilitering   skall\r\n3 300 000      000      kr      användas      till\r\nrehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd,\r\noch   i   motsvarande   grad  skall  sjukpenningen\r\nminskas.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att till anslaget\r\n19:1   Sjukpenning    och   rehabilitering   skall\r\n500.000.000 kr avsättas  för finansiell samordning\r\noch för rehabiliteringsinsatser  m.m.  i syfte att\r\nförstärka   arbetet   kring  personer  med  social\r\nutslagningsproblematik   såsom  hemlösa,  psykiskt\r\nsjuka samt alkohol- och drogberoende.\r\n\r\n2003/04:Sf390 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens  förslag anslagen under\r\nutgiftsområde  11  Ekonomisk trygghet  vid  ålderdom\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf391 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens  förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf392 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att tillsätta  en utredning\r\nenligt motionens intentioner.\r\n\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar  att förkorta sjuklöneperioden\r\nför arbetsgivarna från 21 till 14 dagar i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  beslutar  att   regeln   om   att  en\r\nrehabiliteringsutredning  alltid  skall  göras  av\r\narbetsgivarna   upphör  till  förmån  för  att  en\r\nrehabiliteringsförsäkring   i   stället  införs  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5.   Riksdagen   beslutar   att   regeln   om    att\r\nförsäkringskassan  regelmässigt efter ett år skall\r\nutreda  om sjukpenning  skall  övergå  till  sjuk-\r\neller aktivitetsersättning  upphör  i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  ett  vidgat\r\nperspektiv på ohälsans orsaker.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ge föräldrar\r\nansvar och resurser  för  att själva kunna utforma\r\nsin vardag och kunna välja barnomsorgsform och att\r\nde ekonomiska villkoren för  att  ta  hand om barn\r\nmåste vara gynnsamma.\r\n\r\n15.    Riksdagen   beslutar   att   införa   en   ny\r\nrehabiliteringsförsäkring  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n16.  Riksdagen  begär  att regeringen  påbörjar  det\r\nnödvändiga  lagstiftningsarbetet   för   den   nya\r\nrehabiliteringsförsäkringen i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  tillföra\r\nsocialförsäkringsadministrationen      ytterligare\r\nresurser  för  att  öka  kvaliteten och kontrollen\r\nsamt förkorta handläggningstiderna i besluten.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  särskilda\r\nresultatenheter inom försäkringskassan som arbetar\r\nmed rehabilitering.\r\n\r\n19.   Riksdagen   beslutar   att   äldre   beviljade\r\naktivitets- och sjukersättningar  skall omprövas i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nattitydförändringar  och vikten av information  om\r\nsjukförsäkringens syfte.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om läkarnas ansvar  i\r\nsjukskrivningsprocessen.\r\n\r\n22.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer med\r\nförslag till avskaffande  av  de  fasta  stegen  i\r\nsjukersättningen  i  enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om arbetsgivarnas\r\nsjuklönekostnader  för  anställda   personer   med\r\nvilande aktivitets- eller sjukersättning.\r\n\r\n24.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer med\r\nförslag om möjlighet till  vilande aktivitets- och\r\nsjukersättning vid studier.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om villkoren för\r\npersoner med aktivitets- eller sjukersättning  som\r\nvill stå till arbetsmarknadens förfogande.\r\n\r\n26.  Riksdagen beslutar att införa en karensdag till\r\ni sjukförsäkringen  med bibehållet högriskskydd på\r\n10 dagar i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n27. Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag   till   regeländring   i   den  nuvarande\r\nkarensdagsbestämmelsen så att vissa anställda inte\r\nmissgynnas  i  enlighet  med  vad  som  anförs   i\r\nmotionen.\r\n\r\n28.  Riksdagen  beslutar att höja ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen  från 78 till 80 % i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n29. Riksdagen beslutar  om en ny beräkningsgrund för\r\nden sjukpenninggrundade inkomsten (SGI) i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n31. Riksdagen beslutar att  införa  en ny modell för\r\ntrafikförsäkringen i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n32. Riksdagen beslutar att öka anslaget till RFV för\r\nadministrering av den \"utvecklingspeng\"  som skall\r\nutgå till flyktingar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n33.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret 2004 anslagen  under  utgiftsområde  10\r\nEkonomisk   trygghet  vid  sjukdom  och  handikapp\r\nenligt uppställning i motionen:\r\n\r\n2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1.     Riksdagen     beslutar      att      förlänga\r\nomställningspensionen  till  12 månader i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en höjning av den\r\növergångsvisa ålderspensionen  i  enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om de sämst ställda\r\npensionärerna.\r\n\r\n5.  Riksdagen  beslutar  att fritidshus  inte  skall\r\nmedräknas    i   underlaget   för    inkomstprövat\r\nbostadstillägg för pensionärer.\r\n\r\n8.  Riksdagen  anvisar   med  följande  ändringar  i\r\nförhållande   till   regeringens    förslag    för\r\nbudgetåret  2004  anslagen  under utgiftsområde 11\r\nEkonomisk    trygghet    vid    ålderdom    enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf399 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om ökad samverkan\r\nmellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att minska\r\nantalet långtidssjukskrivningar.\r\n\r\n2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om barnomsorgskonto\r\nsom möjliggör  för  ensamstående  föräldrar att gå\r\nner i arbetstid.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kontaktdagar.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att familjestödet\r\nskall ha en bättre fördelningspolitisk profil.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om underhållsstödet.\r\n\r\n2003/04:Sf401 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att på något sätt\r\nställa          försäkringsläkarna           under\r\nmyndighetskontroll.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om vidareutbildning\r\nför försäkringsläkarna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att verka för att\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin  ges en starkare\r\nställning i läkarutbildningen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att tillsätta en\r\nutredning      för      reformering     av     det\r\nförsäkringsmedicinska systemet.\r\n\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  familjens\r\noersättliga ställning och uppgift i samhället.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  familjens\r\nbetydelse i det förebyggande arbetet.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att uppvärdera\r\nföräldrarollen.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagstiftningen\r\nsamt   de   sociala  och  ekonomiska  stödformerna\r\nutformas så att  de  innebär  ett stöd för stabila\r\nrelationer.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nlägga fram förslag  om  åtgärder för ett utvecklat\r\nstöd i föräldraskapet.\r\n\r\n16. Riksdagen beslutar att  införa  två kontaktdagar\r\nper  år  och barn för barn mellan 4 och  15  år  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om tre  kommunala\r\nfolkomröstningar  som genomförts  där  majoriteten\r\nhar röstat för rätten  att  välja barnomsorgsform,\r\näven rätten att själv vårda sina småbarn.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nsubsidiaritetsprincipen   som   utgångspunkt   för\r\nfamiljepolitiken.\r\n\r\n22.    Riksdagen    beslutar    att    införa    ett\r\nbarnomsorgskonto som omfattar alla barn i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n28.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\nfamiljepolitisk reform.\r\n\r\n29.  Riksdagen   beslutar   att  höja  grundnivån  i\r\nföräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n30.   Riksdagen   beslutar   att   höja    taket   i\r\nföräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n31.  Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  skall  beräknas på ett genomsnitt av de\r\nsenaste    två    årens   inkomster    samt    att\r\nskattepliktiga förmåner och semestersättning skall\r\nvara SGI-grundande i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n32. Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag   till  ändring  av  föräldraförsäkringens\r\nregelverk avseende  tidsgränsen  för  SGI  och FGI\r\nsamt  dagens s.k. 2,5-årsgräns i enlighet med  vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n33.  Riksdagen  begär  att  regeringen  utreder  hur\r\nsystemet  med  tillfällig föräldrapenning slår mot\r\nfamiljer med barn  som  är  sjuka ofta eller under\r\nlång tid i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om underhållsstödet.\r\n\r\n35.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  införa  en\r\ngraviditetspeng.\r\n\r\n37. Riksdagen  beslutar  att  införa  vårdbidrag för\r\nbarn till biståndsarbetare i enlighet  med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n38.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret 2004 anslagen  under  utgiftsområde  12\r\nEkonomisk  trygghet  för  familjer och barn enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:Sf405 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  beslutar  om att  lagstiftningen  för\r\nSocsam förlängs t.o.m. år 2006, i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:So212 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  att  döva\r\ngaranteras    rätten   att   få   bildtelefon    som\r\narbetshjälpmedel.\r\n\r\n2003/04:So312 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att initiera ett\r\nprojekt med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster.\r\n\r\n2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om vård i tid och\r\nsnar rehabilitering.\r\n\r\n2003/04:So416 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en analys av\r\nsjukskrivningar på grund av estetisk intimkirurgi.\r\n\r\n2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  alla människors\r\nrätt till rehabilitering.\r\n\r\n2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om principerna för en\r\nny familjepolitik.\r\n\r\n10. Riksdagen beslutar  att  höja  garantibeloppet i\r\nföräldraförsäkringen till 200 kr per dag.\r\n\r\n11.     Riksdagen     beslutar    höja    taket    i\r\nföräldraförsäkringen till elva basbelopp.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökad flexibilitet\r\noch höjd  ersättning  för  garantidagarna  samt om\r\nindragning av kontaktdagarna.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en fördubbling av\r\nbarnbidraget.\r\n\r\n2003/04:So503 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att  låta  försäkringskassorna\r\nköpa  vård  i  enlighet  med  vad  som   anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:So505 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att närståendepenning från den\r\n1  januari  2004 skall kunna utbetalas i upp  till\r\n120 dagar.\r\n\r\n3. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag    till   vidgade   möjligheter   att   få\r\nnärståendepenning, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar  att  reservera  500  miljoner\r\nkronor  inom  utgiftsområde  10  för deltagande  i\r\nfinansiell  samordning  kring  rehabilitering   av\r\npsykiskt sjuka.\r\n\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  utredning  av\r\nhandikappersättningen.\r\n\r\n2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att  en\r\navgränsad del av de skattemedel som allokeras till\r\nförsäkringskassan  för  rehabiliterande verksamhet\r\ntas till denna verksamhet.\r\n\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om föreningar och\r\nungdomskulturen.\r\n\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs     om     konstnärerna     och\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om sjukpenningen.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nutveckla försäkringsalternativ.\r\n\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om att samma\r\nregler  och  samma ekonomiska förutsättningar  som\r\ngäller för idrottsrörelsen  bör  gälla för ideella\r\nkultur- och ungdomsorganisationer.\r\n\r\n2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om amatörkulturens\r\nekonomiska villkor.\r\n\r\n2003/04:Kr330 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark\r\n(fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en uppluckring av\r\nbidragsregler  vid  sjuk-  och förtidspensionering\r\nför att möjliggöra studier.\r\n\r\n2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\növersyn av post-docs studiesociala förhållanden.\r\n\r\n2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att tillsätta\r\nen   ny   studiesocial    utredning,   vilken   är\r\nparlamentariskt      sammansatt       och      med\r\nstudentrepresentation.\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om att även\r\ndistansstudenters   studiesociala  situation   bör\r\nutredas.\r\n\r\n2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motion anförs om att småföretag som\r\nanställer   akademiker    skall    befrias    från\r\narbetsgivaravgift  under  första året och med viss\r\nreduktion andra året.\r\n\r\n2003/04:Ub463 av Susanne Eberstein och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ekonomiska  förutsättningar\r\nför ensamstående föräldrar som studerar.\r\n\r\n2003/04:Ub513 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   att   en\r\nparlamentarisk utredning bör tillsättas för att se\r\növer   studiemedelssystemet   och   dess   sociala\r\nkonsekvenser för de studerande.\r\n\r\n2003/04:Ub516 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en\r\nparlamentarisk utredning bör tillsättas för att se\r\növer   studiemedelssystemet   och   dess   sociala\r\nkonsekvenser för de studerande.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  särskilt  se\r\növer      gränsdragningsproblematiken       mellan\r\nstudiestödssystemet         och         samhällets\r\ntrygghetssystem.\r\n\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  symtomen på\r\nelöverkänslighet  bör  betraktas  som  grund   för\r\nbedömning av arbetsskada.\r\n\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nsocialförsäkringarna  bör  utredas  så  att  samma\r\nregler  gäller för företagare som för anställda  i\r\nfråga om  kvalifikation  och  ersättningsregler  i\r\nsjukförsäkring och föräldraförsäkring.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  införa  en\r\nsjuklönemodell        med        storleksrelaterat\r\narbetsgivaransvar.\r\n\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om generellt nedsatta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n11. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee\r\n(c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att nya företagare\r\nfår  ta med sig tidigare socialförsäkringsskydd in\r\ni det nya företaget under de två första åren.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsjuklöneansvaret för arbetsgivarna  skall anpassas\r\ntill  antalet anställda i företaget upp  till  ett\r\nfastställt tak.\r\n\r\n2003/04:N411 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nreglerna      för      egen      företagare      i\r\nsocialförsäkringarna             och             i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n20. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ur  ett\r\nrättviseperspektiv utreda företagarnas  ekonomiska\r\nsituation   vid   sjukdom   jämfört   med  vanliga\r\nlöntagares.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  utreda  de\r\nekonomiska    konsekvenserna   av   att   förändra\r\nkarenstiden för företagare.\r\n\r\n2003/04:A4 av Tina Acketoft m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\njämställdhetsbonus.\r\n\r\n2003/04:A240 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  undanröja\r\ngränshindren för den svensk-norska arbetskraften.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att den enskilde\r\ninte skall drabbas  ekonomiskt vid arbetspendling,\r\nexempelvis  genom  att   hemlandets  regler  utgör\r\nskyddsnät.\r\n\r\n2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en\r\njämställdhetsbonus.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjliggöra att\r\növerlåta  dagar åt en annan person både vad gäller\r\nföräldraförsäkring och tillfällig föräldrapenning.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det skall vara\r\nmöjligt för de föräldrar som vill att ta ut en del\r\nav föräldraförsäkringen samtidigt.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nföräldraförsäkringsvillkor för företagare.\r\n\r\n2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n8.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till en ny friskförsäkring.\r\n\r\n2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsemesterersättning till  föräldraledig betalas via\r\nförsäkringskassa.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att en höjning av\r\ntaket och  ersättningsnivån i föräldraförsäkringen\r\nkan stimulera män att ta ut mer föräldraledighet.\r\n\r\n2003/04:Bo262 av Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs    om   att\r\nförsäkringskassan,  RFV,  åläggs  en  riksnormerande\r\nhanteringsprocess  för  bedömning och ersättning  av\r\nelskador/elöverkänslighet.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområdena 10, 11 och 12\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördel-\r\nning.\r\n\r\n----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                               Utskottets\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                                         förslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n19 Ersättning vid\r\narbetsoförmåga\r\n----------------------------------------------------------\r\n1  Sjukpenning och                             44 424 423\r\nrehabilitering m.m. (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n2  Aktivitets- och                             64 855 417\r\nsjukersättningar m.m. (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n3  Handikappersättningar (ram)                  1 224 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n4  Arbetsskadeersättningar                      6 473 009\r\nm.m. (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n5  Ersättning för kroppsskador                     58 559\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n6  Riksförsäkringsverket (ram)                    921 595\r\n----------------------------------------------------------\r\n7  Allmänna försäkringskassor                   6 023 999\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                   123 981 002\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\n\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med\r\nregeringens förslag till anslagsfördelning.\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                               Utskottets\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                                         förslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n20 Ekonomisk äldrepolitik\r\n----------------------------------------------------------\r\n1  Garantipension till                         23 486 300\r\nålderspension (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n2  Efterlevandepensioner till                  15 692 000\r\nvuxna (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n3  Bostadstillägg till                         10 788 000\r\npensionärer (ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n4  Äldreförsörjningsstöd (ram)                    690 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                    50 656 300\r\n----------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\n\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                               Utskottets\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                                         förslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n21 Ekonomisk familjepolitik\r\n----------------------------------------------------------\r\n1  Allmänna barnbidrag (ram)                   20 878 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n2  Föräldraförsäkring (ram)                    23 212 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n3  Underhållsstöd (ram)                         2 128 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n4  Bidrag till kostnader för                       40 000\r\ninternationella adoptioner\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n5  Barnpensioner och                            1 058 000\r\nefterlevandestöd för barn\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n6  Vårdbidrag för                               2 485 200\r\nfunktionshindrade barn\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n7  Pensionsrätt för barnår                      4 051 000\r\n(ram)\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                    53 852 200\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf327 yrkandena 1, 2 och 6, 2003/04:Sf340 och 2003/04:Sf397 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "67907C8D-BA1B-4FAC-92E2-1437F56BDF3E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "131",
                      "0",
                      "0",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "47",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "1",
                      "0",
                      "16",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "38",
                      "1",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "31",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "13",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "169",
                      "38",
                      "95",
                      "47"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "131",
                      "0",
                      "0",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "47",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "1",
                      "0",
                      "17",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "1",
                      "0",
                      "38",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "1",
                      "0",
                      "30",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "0",
                      "24",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "13",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "147",
                      "24",
                      "132",
                      "46"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/67907C8D-BA1B-4FAC-92E2-1437F56BDF3E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ökande privata försäkringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf242 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utlandsstuderandes försäkringstillhörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf285 och 2003/04:Sf362.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "9E279AC7-40FB-4FFC-9367-5BCEC8E9EDF3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "47",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E279AC7-40FB-4FFC-9367-5BCEC8E9EDF3",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Gränshinder i Norden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf284, 2003/04:Sf324 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:A240 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "SGI under uppbyggnadsskedet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf382, 2003/04:N348 yrkande 2 och 2003/04:N414 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bruttoinkomst som beräkningsgrund för egenföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf234 yrkande 1, 2003/04:N329 yrkande 12 i denna del och 2003/04:N411 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "SGI och sexmånadersgränsen för egenföretagare m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf234 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Egenföretagares karenstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N414 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för egenföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf234 yrkande 2, 2003/04:Sf385, 2003/04:N329 yrkande 12 i denna del, 2003/04:N411 yrkande 2 i denna del och 2003/04:A307 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "EF795B48-F783-4160-9387-26ADF3FD1B1F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "198",
                    "104",
                    "1",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF795B48-F783-4160-9387-26ADF3FD1B1F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Makars SGI",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf235.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Konstnärers socialförsäkringsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 14 och 2003/04:Kr254 yrkandena 8, 9 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Studiesociala utredningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub390 yrkandena 10 och 24, 2003/04:Ub463, 2003/04:Ub513 yrkande 1 och 2003/04:Ub516 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Postdoktorala studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf232 och 2003/04:Ub385 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Studier och deltidssjukskrivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf205, 2003/04:Sf256 och 2003/04:Sf290.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 2, 2003/04:Sf327 yrkande 4 och 2003/04:Sf358 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "9B07271C-A8B6-4F34-8461-3AF79A2E1A34",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "199",
                    "39",
                    "65",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9B07271C-A8B6-4F34-8461-3AF79A2E1A34",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf287 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf289 yrkande 1, 2003/04:Sf358 yrkande 15 och 2003/04:Sf397 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "38A0CF60-BBCB-4CCD-9C17-80E09E19967C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "31",
                    "86",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/38A0CF60-BBCB-4CCD-9C17-80E09E19967C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 10 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 19 i denna del, 2003/04:Sf265 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Sf289 yrkandena 3, 8, 9, 11-14 och 16, 2003/04:Sf327 yrkandena 3, 7-12, 14, 16 och 17, 2003/04:Sf353, 2003/04:Sf358 yrkandena 1, 2, 6-11 och 13, 2003/04:Sf359 yrkandena 2-4, 2003/04:Sf366 yrkandena 1-15, 2003/04:Sf389 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf397 yrkandena 3-5, 15-17, 19, 26, 28, 29 och 31-33, 2003/04:Sf405 yrkande 6, 2003/04:So497 yrkande 4, 2003/04:So503 yrkande 2, 2003/04:So505 yrkande 2, 2003/04:So637 yrkande 2, 2003/04:N329 yrkande 16, 2003/04:N346 yrkande 11, 2003/04:N348 yrkande 5, 2003/04:N412 yrkande 20, 2003/04:A308 yrkandena 7 och 8 och 2003/04:A309 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf336 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf363 och 2003/04:So312 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Sjukpenning vid skönhetsoperationer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf237, 2003/04:Sf262 och 2003/04:So416 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Friskbonus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf386.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Steglös ersättningsnivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf207, 2003/04:Sf223, 2003/04:Sf228 och 2003/04:Sf397 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Karensdag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf312 och 2003/04:Sf397 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Övriga sjukpenningfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf345, 2003/04:Sf355 yrkande 2, 2003/04:Sf374 och 2003/04:Sf397 yrkandena 20 och 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Arbetsgivarnas kostnadsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf227, 2003/04:Sf240 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf289 yrkandena 10, 17 och 21 och 2003/04:Sf381.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf327 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Medel till Fontänhusen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf216 och 2003/04:Sf241.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Rehabiliteringsbegreppet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf220 och 2003/04:Sf258.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf203, 2003/04:Sf204, 2003/04:Sf238, 2003/04:Sf250, 2003/04:Sf260, 2003/04:Sf270, 2003/04:Sf330, 2003/04:Sf335, 2003/04:Sf355 yrkandena 6 och 7, 2003/04:Sf361, 2003/04:Sf370, 2003/04:Sf376, 2003/04:Sf377, 2003/04:Sf399 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So212, 2003/04:So409 yrkande 5 och 2003/04:So644 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So505 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf397 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Aktivitetsersättningens grundnivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf291 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf397 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Flexibel aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf327 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Vissa frågor om aktivitetsersättningen",
          "forslag": "Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör utreda tillämpningen av det nya bestämelserna om aktivitetsersättningen ur vissa aspekter.\r\nRiksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör utreda tillämpningen av det nya bestämelserna om aktivitetsersättningen ur vissa aspekter.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Möjlighet att bedriva studier under tid med aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr330 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 15, 2003/04:Sf355 yrkande 8 och 2003/04:Sf397 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Handikappersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf217, 2003/04:Sf273, 2003/04:Sf349 och 2003/04:So642 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf265 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf371 och 2003/04:Sf384.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Elöverkänslighet som arbetsskada",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ410 yrkande 6 och 2003/04:Bo262 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "41",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "2D6220E7-DEFB-438F-B383-7F62FACE7F70",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 41 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "248",
                    "55",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2D6220E7-DEFB-438F-B383-7F62FACE7F70",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf280 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf329.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf275, 2003/04:Sf289 yrkande 4, 2003/04:Sf358 yrkandena 12 och 14 och 2003/04:Sf401 yrkandena 1-3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf206 och 2003/04:Sf359 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Missbruk och fusk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf338 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sf355 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf202, 2003/04:Sf218, 2003/04:Sf278, 2003/04:Sf321, 2003/04:Sf339, 2003/04:Sf373, 2003/04:Sf392 och 2003/04:Sf397 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "48",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "818D61B9-4D8F-4C86-A9F7-7A33CFF0730F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 48 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "30",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "260",
                    "13",
                    "30",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/818D61B9-4D8F-4C86-A9F7-7A33CFF0730F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 11 punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 19 i denna del, 2003/04:Sf359 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Sf369 yrkandena 1-4, 2003/04:Sf390 och 2003/04:Sf398 yrkandena 1-3, 5 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Flexibel pensionsålder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf252 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "49",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "5C244CE4-963A-4D8B-847D-2D7C4C112216",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 49 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "30",
                    "1",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5C244CE4-963A-4D8B-847D-2D7C4C112216",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf261 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Återställande av pensionerna till 1990 års värde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "51",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "943C298E-5E73-4A17-9580-202B16C16457",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 51 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "278",
                    "24",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/943C298E-5E73-4A17-9580-202B16C16457",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Bostadstillägg i särskilt boende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf210 och 2003/04:Sf315.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "52",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "F5565E39-4B9B-4F74-A2B7-D6E4C537AFD9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 52 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "197",
                    "104",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F5565E39-4B9B-4F74-A2B7-D6E4C537AFD9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Förbättrat bostadstillägg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 12 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 19 i denna del, 2003/04:Sf316 yrkandena 1-6, 2003/04:Sf343, 2003/04:Sf356 yrkande 3, 2003/04:Sf359 yrkandena 7 och 8, 2003/04:Sf367 yrkandena 1-10, 2003/04:Sf391, 2003/04:Sf400 yrkande 6, 2003/04:Sf404 yrkandena 16, 22 i denna del, 29-31, 37 och 38, 2003/04:So500 yrkandena 10-13, 2003/04:A4 yrkande 8, 2003/04:A307 yrkande 14 och 2003/04:A371 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf243 yrkandena 1, 2 och 4, 2003/04:Sf288 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf356 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 8, 2003/04:Sf400 yrkandena 2 och 8, 2003/04:Sf404 yrkandena 1, 2, 5-7, 17, 19, 22 i denna del och 28 och 2003/04:So500 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "53",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "C7A3E8EF-8969-40BF-97CD-6E69C8685339",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 53 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "1",
                    "30",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "23",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "144",
                    "40",
                    "118",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C7A3E8EF-8969-40BF-97CD-6E69C8685339",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Delat barnbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf213, 2003/04:Sf277, 2003/04:Sf288 yrkande 7 och 2003/04:Sf311 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrarpenningförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf288 yrkande 5, 2003/04:Sf308 yrkande 3, 2003/04:Sf344, 2003/04:Sf356 yrkande 4 och 2003/04:A307 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Flerbarnfödsel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf221 och 2003/04:Sf322 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "240-dagarsregeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf288 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Individualiserad föräldrarförsäkring m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf214, 2003/04:Sf281, 2003/04:Sf288 yrkande 4, 2003/04:Sf295 och 2003/04:Sf308 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "61",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "F5FCB9E2-863F-4705-936D-4F0335AA94FE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 61 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "26",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F5FCB9E2-863F-4705-936D-4F0335AA94FE",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "SGI-skydd och 2,5 årsregeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf317 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf322 yrkande 1 och 2003/04:Sf404 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar med barn yngre än 240 dagar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf301.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Överlåtelse m.m. av föräldrarpenningförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf269 och 2003/04:A307 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "65",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "D5CDE0A4-2FF4-4A91-A65F-0E54AC3384E7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 65 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "263",
                    "39",
                    "1",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D5CDE0A4-2FF4-4A91-A65F-0E54AC3384E7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Kontaktdagar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf255 och 2003/04:Sf268.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Föräldrarpenningfrågor i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf226, 2003/04:Sf404 yrkandena 33 och 35 och 2003/04:A371 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf288 yrkande 8, 2003/04:Sf352, 2003/04:Sf372 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf400 yrkande 10 och 2003/04:Sf404 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L221 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Barnpension och efterlevandestöd till barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf246.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Vårdbidrag för funktionshindrade barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf251 och 2003/04:Sf350.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 24, 2003/04:Fi305 yrkande 9, 2003/04:Fi308 yrkande 5, 2003/04:Sf229, 2003/04:Sf383 och 2003/04:N345 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "69",
          "rubrik": "Regional nedsättning av socialavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf292, 2003/04:Sf342 och 2003/04:Ub397 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "70",
          "rubrik": "Socialavgifter för företag med säsonganställd personal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk401 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "71",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsförening",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 3, 2003/04:Sf274, 2003/04:Sf333, 2003/04:Kr232 yrkande 9, 2003/04:Kr326 yrkande 2 och 2003/04:Kr329 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ökande privata försäkringar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utlandsstuderandes försäkringstillhörighet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Gränshinder i Norden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bruttoinkomst som beräkningsgrund för egenföretagare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "SGI och sexmånadersgränsen för egenföretagare m.fl.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för egenföretagare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Makars SGI",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Konstnärers socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Studiesociala utredningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Studiesociala utredningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Postdoktorala studier",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Studier och deltidssjukskrivning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Sjukpenning vid skönhetsoperationer m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Steglös ersättningsnivå",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Karensdag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Övriga sjukpenningfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Arbetsgivarnas kostnadsansvar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Rehabiliteringsbegreppet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Flexibel aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Handikappersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Elöverkänslighet som arbetsskada",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Flexibel pensionsålder m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Återställande av pensionerna till 1990 års värde",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Bostadstillägg i särskilt boende",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Delat barnbidrag",
          "partier": "\"m\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrarpenningförmåner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrarpenningförmåner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "240-dagarsregeln",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Individualiserad föräldrarförsäkring m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "SGI-skydd och 2,5 årsregeln",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "SGI-skydd och 2,5 årsregeln",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar med barn yngre än 240 dagar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Överlåtelse m.m. av föräldrarpenningförmåner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "61"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Föräldrarpenningfrågor i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "63"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "64"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "64"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Barnpension och efterlevandestöd till barn",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "66"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Socialavgifter för företag med säsonganställd personal",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsförening",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsförening",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2004-01-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Delvis bifall till motioner om  vissa frågor om aktivitetsersättningen. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 18:45:39"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om anslag inom socialförsäkringsområdet för 2004. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (124 miljarder kronor), vid ålderdom (50,7 miljarder kronor) och för familjer och barn (53,8 miljarder kronor). Grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 150 kr till 180 kr per dag från och med den 1 januari 2004. Grundnivån avser de så kallade sjukpenningdagarna och inte de 90 dagar som ersätts med 60 kr per dag. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda hur vissa delar av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning tillämpas. Förtidspension och sjukbidrag ersattes den 1 januari 2003 med aktivitetsersättning och sjukersättning. (Se även 2000/01:SfU15 .) ",
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:46:04"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:46:04"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 18:45:39"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag inom socialförsäkringsområdet för 2004. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (124 miljarder kronor), vid ålderdom (50,7 miljarder kronor) och för familjer och barn (53,8 miljarder kronor). Grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 150 kr till 180 kr per dag från och med den 1 januari 2004. Grundnivån avser de så kallade sjukpenningdagarna och inte de 90 dagar som ersätts med 60 kr per dag. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda hur vissa delar av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning tillämpas. Förtidspension och sjukbidrag ersattes den 1 januari 2003 med aktivitetsersättning och sjukersättning. (Se även <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1542\">2000/01:SfU15</a>.)</p>",
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:46:04"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:46:04"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sfu_1.docx",
          "filstorlek": "656483",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DE38018B-6DAA-45C9-97D5-8A0BDE8C52B1"
        },
        {
          "dok_id": "GR01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_sfu_1.pdf",
          "filstorlek": "1998142",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_sfu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/34587349-9FCC-492A-867E-199444A8A7CE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A240 Gränshinder för arbetskraften",
          "ref_dok_id": "GR02A240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A240",
          "ref_dok_titel": "Gränshinder för arbetskraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A308 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A4 med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_id": "GR02A4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo262 Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_id": "GR02Bo262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo262",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02Fi304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi304",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi305 En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02Fi305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi305",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi308 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi308",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr329 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Kr329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr329",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr330 Folkrörelsernas betydelse",
          "ref_dok_id": "GR02Kr330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr330",
          "ref_dok_titel": "Folkrörelsernas betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L221 Översyn av adoptionslagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GR02L221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L221",
          "ref_dok_titel": "Översyn av adoptionslagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N348 Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N411 Företagande för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02N411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N411",
          "ref_dok_titel": "Företagande för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf202 Försäkringskassans resurser",
          "ref_dok_id": "GR02Sf202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf202",
          "ref_dok_titel": "Försäkringskassans resurser",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf203 Konkurrensutsättning av försäkringskassan",
          "ref_dok_id": "GR02Sf203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf203",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensutsättning av försäkringskassan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf204 Sjukintygets roll i rehabiliteringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf204",
          "ref_dok_titel": "Sjukintygets roll i rehabiliteringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf205 Möjlighet till deltidssjukskrivning för studenter",
          "ref_dok_id": "GR02Sf205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf205",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet till deltidssjukskrivning för studenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf206 Ränta på sena utbetalningar från försäkringskassan",
          "ref_dok_id": "GR02Sf206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf206",
          "ref_dok_titel": "Ränta på sena utbetalningar från försäkringskassan",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf207 Steglös ersättning inom sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf207",
          "ref_dok_titel": "Steglös ersättning inom sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf210 Bostadsbidraget för boende i flerbäddsrum",
          "ref_dok_id": "GR02Sf210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf210",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidraget för boende i flerbäddsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf213 Barnbidraget",
          "ref_dok_id": "GR02Sf213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf213",
          "ref_dok_titel": "Barnbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Conny Öhman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf214 Föräldrautbildning och delad ledighet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Föräldrautbildning och delad ledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf216 Arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka",
          "ref_dok_id": "GR02Sf216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf216",
          "ref_dok_titel": "Arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf217 Handikappersättning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf217",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf218 Försäkringskassorna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf218",
          "ref_dok_titel": "Försäkringskassorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf220 Rehabiliteringsbegreppet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf220",
          "ref_dok_titel": "Rehabiliteringsbegreppet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf221 Föräldraförsäkringen och flerbarnsfödslar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf221",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen och flerbarnsfödslar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf223 Anpassning av sjukskrivningsnivån till den sjukskrivnes behov",
          "ref_dok_id": "GR02Sf223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf223",
          "ref_dok_titel": "Anpassning av sjukskrivningsnivån till den sjukskrivnes behov",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson och Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf225 Aktivitetsersättning före 30 års ålder",
          "ref_dok_id": "GR02Sf225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf225",
          "ref_dok_titel": "Aktivitetsersättning före 30 års ålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Linnéa Darell (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf226 Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf227 Sjuklön",
          "ref_dok_id": "GR02Sf227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf227",
          "ref_dok_titel": "Sjuklön",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf228 Sjukpenning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf228",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf229 Egenavgifter för egenföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02Sf229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf229",
          "ref_dok_titel": "Egenavgifter för egenföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Anna Ibrisagic (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf232 Den studiesociala situationen för post doc",
          "ref_dok_id": "GR02Sf232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf232",
          "ref_dok_titel": "Den studiesociala situationen för post doc",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf234 Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf234",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf235 Diskriminerande regler för närstående till företagare",
          "ref_dok_id": "GR02Sf235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf235",
          "ref_dok_titel": "Diskriminerande regler för närstående till företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf237 Upphävande av sjukpenning vid icke-medicinsk vård",
          "ref_dok_id": "GR02Sf237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf237",
          "ref_dok_titel": "Upphävande av sjukpenning vid icke-medicinsk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf238 Ersättning för utbildning av ledarhund",
          "ref_dok_id": "GR02Sf238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf238",
          "ref_dok_titel": "Ersättning för utbildning av ledarhund",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf240 Differentierade sjukförsäkringsavgifter för småföretag",
          "ref_dok_id": "GR02Sf240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf240",
          "ref_dok_titel": "Differentierade sjukförsäkringsavgifter för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf241 Rehabilitering av psykiskt långtidssjuka",
          "ref_dok_id": "GR02Sf241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf241",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av psykiskt långtidssjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf242 Privatiserade försäkringar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf242",
          "ref_dok_titel": "Privatiserade försäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf243 Familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf243",
          "ref_dok_titel": "Familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf246 Skilsmässobarns efterlevandepension",
          "ref_dok_id": "GR02Sf246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf246",
          "ref_dok_titel": "Skilsmässobarns efterlevandepension",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf250 Reglerna för partiell sjukpenning och partiellt aktivitetsstöd",
          "ref_dok_id": "GR02Sf250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf250",
          "ref_dok_titel": "Reglerna för partiell sjukpenning och partiellt aktivitetsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf251 Delat vårdbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sf251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf251",
          "ref_dok_titel": "Delat vårdbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf252 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02Sf252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf252",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf255 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf255",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf256 Deltidssjukskrivning i kombination med deltidsstudier",
          "ref_dok_id": "GR02Sf256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf256",
          "ref_dok_titel": "Deltidssjukskrivning i kombination med deltidsstudier",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf258 Rehabilitering livet ut",
          "ref_dok_id": "GR02Sf258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf258",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering livet ut",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf260 Medicinsk rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GR02Sf260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf260",
          "ref_dok_titel": "Medicinsk rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf261 Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_id": "GR02Sf261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf261",
          "ref_dok_titel": "Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf262 Sjukpenning vid skönhetsoperationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sf262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf262",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenning vid skönhetsoperationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström och Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf265 Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf265",
          "ref_dok_titel": "Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf268 Ökat antal kontaktdagar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf268",
          "ref_dok_titel": "Ökat antal kontaktdagar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf269 Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf269",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf270 Delegation mot stress och utbrändhet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf270",
          "ref_dok_titel": "Delegation mot stress och utbrändhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf273 Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf273",
          "ref_dok_titel": "Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf274 Sänkt arbetsgivaravgift",
          "ref_dok_id": "GR02Sf274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf274",
          "ref_dok_titel": "Sänkt arbetsgivaravgift",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf275 Tillsynskrav på försäkringsläkare",
          "ref_dok_id": "GR02Sf275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf275",
          "ref_dok_titel": "Tillsynskrav på försäkringsläkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf276 Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf276",
          "ref_dok_titel": "Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf277 Delat barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sf277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf277",
          "ref_dok_titel": "Delat barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf278 Samordning vid utbetalning under sjukdom",
          "ref_dok_id": "GR02Sf278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf278",
          "ref_dok_titel": "Samordning vid utbetalning under sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf280 Handläggningen av arbetsskadeärenden",
          "ref_dok_id": "GR02Sf280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf280",
          "ref_dok_titel": "Handläggningen av arbetsskadeärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf281 Differentierad ersättning för jämställt föräldraskap",
          "ref_dok_id": "GR02Sf281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf281",
          "ref_dok_titel": "Differentierad ersättning för jämställt föräldraskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf284 \"Gränsgångare\" och föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf284",
          "ref_dok_titel": "\"Gränsgångare\" och föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf285 Utländska studenters och forskares sociala situation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf285",
          "ref_dok_titel": "Utländska studenters och forskares sociala situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf287 Långtidsfriska",
          "ref_dok_id": "GR02Sf287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf287",
          "ref_dok_titel": "Långtidsfriska",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf288 Jämställd ekonomisk barnpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Jämställd ekonomisk barnpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf290 Studiestöd på deltid",
          "ref_dok_id": "GR02Sf290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf290",
          "ref_dok_titel": "Studiestöd på deltid",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf291 Regelsystemet inom handikappområdet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Regelsystemet inom handikappområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf292 Generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf292",
          "ref_dok_titel": "Generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf295 Delad föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf295",
          "ref_dok_titel": "Delad föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf301 Försäkringsskyddet för ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf301",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsskyddet för ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf308 Individualiserad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_id": "GR02Sf308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf308",
          "ref_dok_titel": "Individualiserad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf311 Översyn av lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sf311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf311",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf312 Karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera arbetsgivare",
          "ref_dok_id": "GR02Sf312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf312",
          "ref_dok_titel": "Karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera arbetsgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf315 Villkor för bostadstillägg i särskilda boendeformer för äldre",
          "ref_dok_id": "GR02Sf315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf315",
          "ref_dok_titel": "Villkor för bostadstillägg i särskilda boendeformer för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf316 Underhållsstöd",
          "ref_dok_id": "GR02Sf316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf316",
          "ref_dok_titel": "Underhållsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf317 Föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf317",
          "ref_dok_titel": "Föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf321 Rätten till sjukpenning vid utlandsvård",
          "ref_dok_id": "GR02Sf321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf321",
          "ref_dok_titel": "Rätten till sjukpenning vid utlandsvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Laila Bjurling och Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf322 Bestämmelserna för föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf322",
          "ref_dok_titel": "Bestämmelserna för föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf324 Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf324",
          "ref_dok_titel": "Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf327 Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Sf327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf327",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf329 Kostnader för arbetsrelaterad rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GR02Sf329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf329",
          "ref_dok_titel": "Kostnader för arbetsrelaterad rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf330 Åtgärder mot långtidssjukskrivningarna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf330",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot långtidssjukskrivningarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf333 Stödet till ideella ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sf333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf333",
          "ref_dok_titel": "Stödet till ideella ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf335 Rörelseorganens sjukdomar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Rörelseorganens sjukdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf336 Rätt för sjukgymnaster att utfärda sjukintyg",
          "ref_dok_id": "GR02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Rätt för sjukgymnaster att utfärda sjukintyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Moberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf338 Försäkringssystemen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf338",
          "ref_dok_titel": "Försäkringssystemen",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf339 Försäkringskassornas organisation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf339",
          "ref_dok_titel": "Försäkringskassornas organisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf340 Socialförsäkringarnas framtid",
          "ref_dok_id": "GR02Sf340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf340",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringarnas framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf342 Sänkta arbetsgivaravgifter i Gävleborg",
          "ref_dok_id": "GR02Sf342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf342",
          "ref_dok_titel": "Sänkta arbetsgivaravgifter i Gävleborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf343 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf343",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund och Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf344 Föräldrars möjlighet till valfrihet gällande föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf344",
          "ref_dok_titel": "Föräldrars möjlighet till valfrihet gällande föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf345 Vissa förändringar av socialförsäkringssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf345",
          "ref_dok_titel": "Vissa förändringar av socialförsäkringssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf349 Handikappersättning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf349",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf350 Regelverket för vårdbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Sf350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf350",
          "ref_dok_titel": "Regelverket för vårdbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg och Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf352 Underhållsbidraget",
          "ref_dok_id": "GR02Sf352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf352",
          "ref_dok_titel": "Underhållsbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf353 Sjuklönemodell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf353",
          "ref_dok_titel": "Sjuklönemodell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf355 Ohälsofrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Ohälsofrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf356 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf359 Vissa anslagsfrågor inom utgiftsområdena 9-12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Vissa anslagsfrågor inom utgiftsområdena 9-12",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf360 Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Sf360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf360",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf361 Bildtelefon som arbetshjälpmedel",
          "ref_dok_id": "GR02Sf361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf361",
          "ref_dok_titel": "Bildtelefon som arbetshjälpmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén och Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf362 Försäkringsfrågor och forskares utlandsvistelse",
          "ref_dok_id": "GR02Sf362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf362",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsfrågor och forskares utlandsvistelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf363 Rätt för sjukgymnaster att utfärda friskintyg",
          "ref_dok_id": "GR02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Rätt för sjukgymnaster att utfärda friskintyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf366 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02Sf366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf366",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf367 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_id": "GR02Sf367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf367",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf369 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_id": "GR02Sf369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf369",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf370 Sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf370",
          "ref_dok_titel": "Sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf371 Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GR02Sf371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf371",
          "ref_dok_titel": "Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf372 Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf372",
          "ref_dok_titel": "Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf373 Sjukpenning för att förebygga sjukdom",
          "ref_dok_id": "GR02Sf373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf373",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenning för att förebygga sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf374 Sjukpenninggrundande inkomst vid avtalsförändringar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf374",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenninggrundande inkomst vid avtalsförändringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf376 Ökade möjligheter till utbildning för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf376",
          "ref_dok_titel": "Ökade möjligheter till utbildning för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf377 Bildtelefon som arbetshjälpmedel",
          "ref_dok_id": "GR02Sf377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf377",
          "ref_dok_titel": "Bildtelefon som arbetshjälpmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Göran Holmqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf381 Ett nytt sjuklönesystem",
          "ref_dok_id": "GR02Sf381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf381",
          "ref_dok_titel": "Ett nytt sjuklönesystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf382 Uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf382",
          "ref_dok_titel": "Uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf383 Sänkning av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_id": "GR02Sf383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf383",
          "ref_dok_titel": "Sänkning av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf384 En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GR02Sf384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf384",
          "ref_dok_titel": "En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf385 Diskriminering av egenföretagare i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf385",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering av egenföretagare i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf386 Friskbonus",
          "ref_dok_id": "GR02Sf386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf386",
          "ref_dok_titel": "Friskbonus",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf389 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ",
          "ref_dok_id": "GR02Sf389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf389",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf390 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_id": "GR02Sf390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf390",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf391 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_id": "GR02Sf391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf391",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf392 Utredning om bättre samarbete mellan myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02Sf392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf392",
          "ref_dok_titel": "Utredning om bättre samarbete mellan myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf398 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_id": "GR02Sf398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf398",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf399 Åtgärder för att minska ohälsan i samhället",
          "ref_dok_id": "GR02Sf399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf399",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska ohälsan i samhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf400 Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf400",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf401 Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Sf401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf401",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf405 Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet",
          "ref_dok_id": "GR02Sf405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf405",
          "ref_dok_titel": "Samordning och finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk256 Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_id": "GR02Sk256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk256",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för ideella organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk401 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GR02Sk401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk401",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So212 Bildtelefon som arbetshjälpmedel för döva",
          "ref_dok_id": "GR02So212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So212",
          "ref_dok_titel": "Bildtelefon som arbetshjälpmedel för döva",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So312 Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So312",
          "ref_dok_titel": "Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So409 Folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So409",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So416 Intimkirurgi",
          "ref_dok_id": "GR02So416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So416",
          "ref_dok_titel": "Intimkirurgi",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So497 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So497",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So500 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So500",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So503 Patientmakt",
          "ref_dok_id": "GR02So503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So503",
          "ref_dok_titel": "Patientmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So505 Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_id": "GR02So505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So505",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So637 Social utslagning",
          "ref_dok_id": "GR02So637",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So637",
          "ref_dok_titel": "Social utslagning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So644 Åtgärder mot ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So644",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So644",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub385 Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GR02Ub385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub385",
          "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub390 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub397 Norrland",
          "ref_dok_id": "GR02Ub397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub397",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub463 Ensamstående föräldrar som studerar",
          "ref_dok_id": "GR02Ub463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub463",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar som studerar",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub513 Studiestödet, Utgiftsområde 15",
          "ref_dok_id": "GR02Ub513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub513",
          "ref_dok_titel": "Studiestödet, Utgiftsområde 15",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub516 Studenters trygghet",
          "ref_dok_id": "GR02Ub516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub516",
          "ref_dok_titel": "Studenters trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-11",
          "ref_dok_id": "GR0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2003-12-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-11",
          "ref_dok_id": "GR0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2003-12-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:102",
          "ref_dok_id": "GR0K102",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "102",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:102",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:1217",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1218",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}