{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227849",
      "dok_id": "GR01NU9",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-02-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:23",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:27",
      "titel": "Vissa frågor om regional utvecklingspolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU9</div><h1>Vissa frågor om regional utvecklingspolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i betänkandet 121 motionsyrkanden rörande olika frågor\r\ninom den regionala utvecklingspolitiken. Bland annat behandlas förslag om\r\nregionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av vattenkraftsmedel,\r\nlandsbygds- och skärgårdsfrågor, utlokalisering av statlig verksamhet,\r\nstorstadspolitik och Östersjöfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.\r\n\r\nNär det gäller motioner om bl.a. klusterbildning anser utskottet att\r\nriksdagen bör avslå dessa med hänvisning till pågående arbete m.m. I en\r\nreservation (c) framförs att klusterutveckling bör stödjas. I fråga om\r\nregionala tillväxtprogram avstyrker utskottet motionsyrkanden med åberopande\r\nav den utveckling som är på gång. I en reservation (m, fp, kd, c) förordas\r\natt det lokala perspektivet ges en ökad vikt. När det gäller kapitalförsörjning\r\nanser utskottet att samtliga motionsyrkanden bör avslås av riksdagen bl.\r\na. mot bakgrund av att nya åtgärder inom kapitalförsörjningsområdet kommer\r\natt implementeras inom kort. Utskottet har därför förhoppningar om att\r\nsituationen kommer att förbättras. Motionsyrkanden som rör åtgärder i\r\nsamband med kreditgarantiföreningar och statliga kreditgarantier får stöd\r\ni en reservation (m, fp, kd, c).\r\nVidare avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om återförande av\r\nvattenkraftsmedel till de vattenkraftsproducerande regionerna eller om en\r\nutredning av ett sådant system; utskottet hänvisar till gällande principer\r\nför statens budgethantering. I en reservation (kd, v, c, mp) begärs att\r\nen ny utredning tillsätts för att studera frågan om vilken modell som\r\nlämpligen kan användas för att återföra vattenkraftsmedel. När det gäller\r\nlandsbygds- och skärgårdsfrågor bör riksdagen, enligt utskottets mening,\r\navslå samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till att ytterligare\r\nunderlagsmaterial väntas. Regeringens beredningsarbete i olika frågor bör\r\navvaktas. I en reservation (m, fp, kd, c) påpekas att vissa grundförutsättningar\r\ni infrastruktur - exempelvis farbara vägar året runt - måste föreligga\r\nför att livskraft i hela Sverige skall uppnås. Strandskyddsfrågan bör\r\nockså lösas, enligt reservanterna.\r\nMed hänvisning till att nu gällande principer för utlokalisering av\r\nstatliga myndigheter bör följas föreslår utskottet att riksdagen avslår\r\nsamtliga motionsyrkanden i fråga om sådan utlokalisering. I en motivreservation\r\n(fp, kd) förutsätts att de samhällsekonomiska konsekvenserna av koncentrationen\r\nav statliga verk och styrelser till Stockholmsområdet utreds. I en annan\r\nreservation (v, c, mp) uttalas åsikten att de gällande principerna bör\r\ntillämpas men att en ny och mer kraftfull metodik bör användas för att nå\r\nmålen.\r\nSlutligen avstyrker ett enigt utskott motioner om storstadspolitik och\r\nÖstersjöfrågor samt motioner med krav på åtgärder i speciella län och\r\nregioner.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Vissa bakgrundsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N225 yrkande 1, 2003/04:N237,\r\n2003/04:N328 yrkande 30 och 2003/04:N383.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2.      Regionala tillväxtprogram\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 1 och 2003/04:N345\r\nyrkande 2.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Kapitalförsörjning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N218, 2003/04:N283, 2003/04:N305,\r\n2003/04:N328 yrkande 11, 2003/04:N330 yrkande 1, 2003/04:N386, 2003/04:N400\r\noch 2003/04:N414 yrkande 7.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Återförande av vattenkraftsmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N206, 2003/04:N220, 2003/04:N245,\r\n2003/04:N264, 2003/04:N270, 2003/04:N315, 2003/04:N328 yrkande 27,\r\n2003/04:N335 yrkande 6 och 2003/04:N336 yrkande 3.\r\nReservation 4 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n5.      Landsbygds- och skärgårdsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 3, 2003/04:N289 yrkande\r\n2, 2003/04:N329 yrkande 28, 2003/04:N336 yrkande 6, 2003/04:N338 yrkande\r\n4 och 2003/04:N356.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.      Utlokalisering av statlig verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N201, 2003/04:N213, 2003/04:N214,\r\n2003/04:N217 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N221 yrkandena 1-3, 2003/04:N231\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N244 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N255 yrkande\r\n2, 2003/04:N299, 2003/04:N301, 2003/04:N328 yrkandena 31 och 33, 2003/04:N332\r\nyrkande 7, 2003/04:N335 yrkande 4, 2003/04:N336 yrkande 2, 2003/04:N377,\r\n2003/04:N379, 2003/04:N387 och 2003/04:N402.\r\nReservation 6 (fp, kd) - motiv\r\nReservation 7 (v, c, mp)\r\n\r\n7.      Storstadspolitik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N310 yrkandena 1-4, 2003/04:N325\r\nyrkandena 1, 2 och 8, 2003/04:N341 yrkande 1, 2003/04:N368 och 2003/04:N405.\r\n\r\n8.      Östersjöfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N260, 2003/04:N317, 2003/04:N332\r\nyrkande 6, 2003/04:N396 och 2003/04:N410 yrkande 1.\r\n\r\n9.      Utvecklingen i län och regioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr389 yrkande 2, 2003/04:N225 yrkande\r\n3, 2003/04:N233, 2003/04:N235, 2003/04:N262 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N288\r\nyrkandena 1 och 12, 2003/04:N332 yrkande 2, 2003/04:N349, 2003/04:N357,\r\n2003/04:N359, 2003/04:N363 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N367, 2003/04:N375,\r\n2003/04:N401, 2003/04:N404, 2003/04:N410 yrkandena 2-34 och 2003/04:N416\r\nyrkandena 1 och 5.\r\nStockholm den 17 februari 2004\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Marie Granlund (s), Per\r\nBill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Sylvia Lindgren\r\n(s), Ann-Marie Fagerström (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson\r\n(s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),\r\nNyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan Larsson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 64 motioner från den allmänna motionstiden\r\nom vissa regionala utvecklingsfrågor.\r\nGenom uppdrag till riksdagens utredningstjänst har utskottet fått utförlig\r\ninformation när det gäller utlokalisering av statliga myndigheter i Finland\r\noch Norge, dels genom en föredragning, dels i en rapport (dnr 2003:2140).\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nVissa bakgrundsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till bl.a. pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom klusterbildning, tillväxtpolitik och krav på kollektivavtal. Jämför\r\nreservation 1 (c).\r\nMotionerna\r\nDe stödformer som för närvarande finns i den regionalpolitiska arsenalen\r\nbör finnas kvar även under den överblickbara framtiden, menar motionärerna\r\nsom står bakom motion 2003/04:N383 (s). Enbart generella åtgärder från\r\nsamhällets sida kommer inte att räcka till; det behövs ibland extra\r\ninsatser för att en företagsetablering skall komma till stånd. Det krävs en\r\nkraftfull regional utvecklingspolitik som ger en jämnare fördelning av\r\ntillväxtens effekter i fråga om service, arbete och miljö. En sådan politik\r\ninnebär utökade resurser för högskoleutbildning, bättre tillgång till\r\nriskkapital, bättre kommunikationer m.m., anser motionärerna. Sverige bör\r\nockså se till att EU:s strukturfondsmedel finns kvar efter nuvarande\r\nprogramperiods utgång. Motionärerna understryker att stödet är ett viktigt\r\ntillskott till den nationellt bedrivna regionalpolitiken.\r\nI motion 2003/04:N237 (s) understryks att det är oacceptabelt att det\r\ninte finns någon koppling mellan beviljade etableringsstöd för företag\r\noch krav på kollektivavtal. Enligt motionärerna är det rimligt att krav\r\nställs på att kollektivavtal skall vara tecknat innan bidrag eller stöd\r\nbeviljas till företaget. Utan kollektivavtal kan osund konkurrens uppstå\r\ngenom t.ex. lönedumpning, befarar motionärerna.\r\nI motion 2003/04:N225 (fp) begärs att regeringen i samband med\r\nbudgetpropositionen lägger fram en skrivelse om regionernas växtkraft. Enligt\r\nmotionärerna behövs både en nationell tillväxtpolitik med bättre\r\nföretagarklimat och en regional tillväxtpolitik som tar till vara lokal\r\nväxtkraft\r\noch entreprenörskap.\r\nCenterpartiet uppmanar i motion 2003/04:N328 regeringen att stödja\r\nutvecklingen av s.k. kluster. Klusterbildning kan vara en strategi för att\r\nuppnå god tillväxt på en liten arbetsmarknad och erbjuder gemensam uppbyggnad\r\noch kunskapsspridning inom produktionsfältet, enligt motionärerna. Det\r\nbetonas att klusterbygge inte är en administrativ process - perspektivet\r\nfår inte inskränkas av regionala indelningar, administrativa rutiner och\r\nett ensidigt fokus på tillväxtföretag.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI Näringsdepartementets rapport Benchmarking av näringspolitiken (Ds\r\n2003:62), vilken ges ut för fjärde gången, rapporteras sammanfattningsvis\r\ninga större förändringar jämfört med förgående års rapport. Nyföretagandet\r\nhar generellt sett gått ned i alla (jämförda) länder, och Sveriges position\r\när i princip oförändrad. Samtidigt har Sverige den högsta överlevnadsgraden\r\nför nystartade företag i en jämförelse med tio europeiska länder (se tabell\r\nnedan). Enligt rapporten är tillgången på privat riskkapital i Sverige\r\ngod utom i det allra tidigaste skedet, den s.k. såddfinansieringsfasen.\r\nSverige är också en ledande IT-nation och har näst högst andel forskare\r\nbland de jämförda länderna.\r\nSveriges position enligt indikatorer för näringsliv och företagande\r\n\r\nPosition        Indikator       Placering(antal länder)\r\nBättre änmedelnivå      Överlevnadsgrad förnystartade företag   1 (10)\r\n\"       Antal administrativaprocedurer vidanställning   4 (18)\r\nMedelnivå       Nystartade företag      7 (11)\r\n\"       Nettotillskott avföretag        6 (10)\r\n\"       Statligt stöd tillnäringslivet  6 (15)\r\nSämre änmedelnivå       Andel företagare iarbetskraften 18 (23)\r\n\"       Nyföretagaraktivitet ibefolkningen      16 (19)\r\n\"       Omsättning avföretag    10 (10)\r\n\"       Relativ prisnivå        14 (17)\r\nFrågor som rör det svenska företagsklimatet kommer att tas upp i utskottets\r\nbetänkande 2003/04:NU10 om vissa näringspolitiska frågor. Strukturfondsfrågorna,\r\nsom berörs i en av motionerna, har utskottet nyligen behandlat i betänkande\r\n2003/04:NU2, till vilket hänvisas.\r\nFrågan om etableringsstöd för företag och krav på kollektivavtal behandlades\r\nav utskottet föregående år (bet. 2002/03:NU8). Upplysningsvis nämndes att\r\ndet finns vissa regler som berör denna koppling. Såväl i förordningen\r\n(2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag som i förordningen (1998:996)\r\nom sysselsättningsbidrag stadgas att de anställdas lön och andra\r\nanställningsförmåner åtminstone skall vara likvärdiga med vad som följer av\r\ntillämpligt kollektivavtal. Regionalt utvecklingsbidrag får bara lämnas\r\nom verksamheten också tillförsäkrar de anställda en tillfredsställande\r\narbetsmiljö samt en tillfredsställande yttre miljö.\r\nDet finns således inget krav på kollektivavtal men däremot på att förmånerna\r\nåtminstone skall vara likvärdiga.\r\nUtskottet ansåg för sin del att en förutsättning för att stöd inom ramen\r\nför den regionala utvecklingspolitiken skall lämnas är att arbetsvillkoren\r\npå företaget minst uppgår till den nivå som anges i motsvarande kollektivavtal.\r\n\r\nI en motion redovisas önskemål om stödjande av klusterbildning. Ett exempel\r\npå klusterutveckling i ett annat land ges i rapporten Snabbväxande kluster\r\ni Italien - Från fattigdom till spridd välfärd (2003:016), som publicerats\r\nav Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).\r\nRapportens slutord innebär att de italienska klustrens snabba uppkomst\r\noch tillväxt i första hand baseras på den \"talang\" och de kulturella\r\nbetingelser som råder på lokalt plan. Den lokala dimensionen fortsätter\r\nsåledes att ha en central roll även i dagens globala ekonomi. En viktig\r\niakttagelse är att företagsnäten i södra Italien delvis går i norra\r\nItaliens fotspår, men att annorlunda betingelser har skapat en \"syditaliensk\"\r\nväg till klusterbildning. Den största skillnaden är avsaknaden av den\r\nprimära tillgång som finns bakom de livskraftiga industriella distrikten\r\ni norr, nämligen det \"sociala kapitalet\". Imitationsbeteenden, återvändande\r\nentreprenörer från utlandet, en ny generation som vägrar att emigrera,\r\nkrismedvetenhet och drivkraften hos några samhällsentreprenörer har varit\r\ningredienserna i de södra regionernas ekonomiska utveckling. De företagskluster\r\nsom har vuxit upp i södra Italien uppvisar i princip samma struktur och\r\ndynamik som i norr.\r\nVad gäller statliga insatser för att stödja ekonomin i svaga regioner,\r\nvisar de italienska erfarenheterna att vissa åtgärder (förmånliga lån,\r\nskattelättnader för unga företagare m.m.) kan göra nytta, men att direkta\r\nbidrag är skadliga, eftersom de leder till ett förlamande beroende. Vidare\r\nstimuleras inte entreprenörskap genom bidrag. Den kanske största lärdomen\r\när dock att norra Italien inte är ensamt om att uppvisa de \"rätta\"\r\nförutsättningarna vad gäller kluster- och nätverksekonomi. Exemplen från\r\nsödra Italien visar att både entreprenörskap och företagskluster kan skapas\r\ni regioner där människor inte har traditioner av detta. Dessutom framgår\r\ndet av rapporten att det inte finns en \"bästa lösning\".\r\nDet är enligt rapportförfattaren troligt att även svaga regioner i Sverige\r\nkan genomgå den kulturella process som krävs för att ge upphov till en\r\nkluster-ekonomi. Att få svenska företag att inse värdet av att samarbeta\r\när kanske den svåraste utmaningen. Här kan lokala offentliga institutioner,\r\ntillsammans med opinionsbildare och andra aktörer, främja utvecklingen\r\ni rätt riktning.\r\nI ITPS-rapporten Ex ante-bedömning av de regionala tillväxtprogrammen\r\n(2003), som överlämnats till Näringsdepartementet, redovisas att frågor\r\nom kluster och innovationssystem har uppmärksammats i praktiskt taget\r\nsamtliga förslag om tillväxtprogram. Det finns dock relativt stora\r\nvariationer mellan regionerna. En tendens är att regionerna lyft fram\r\nexisterande kluster liksom embryon till kluster inom vad som anses vara\r\nframtidsinriktade branscher. Få regioner analyserar vilka framgångsfaktorerna\r\nför kluster är och vilka insatser som kan påverka detta.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen omfattande omprövning som gjorts av den tidigare regionalpolitiken\r\nhar lett fram till dagens regionala utvecklingspolitik. Bakgrunden är bl.\r\na. de stora förändringar som ägt rum i samhället, framför allt när det\r\ngäller den snabba internationaliseringen av ekonomin, EU-medlemskapet,\r\navregleringen av olika marknader, IT-utvecklingen m.m.\r\nLiksom motionärerna anser utskottet att det behövs en kraftfull politik\r\nför hållbar tillväxt. Nya metoder och angreppssätt prövas och utvärderas\r\nkontinuerligt. Klusterbildning är ett angreppssätt, som visat sig vara\r\npositivt i andra sammanhang. Exemplet från södra Italien, vilket redovisas\r\novan, innebär att både entreprenörskap och företagskluster kan skapas i\r\nregioner där traditioner och kultur inte i första hand varit företagsinriktade.\r\nEtt annat förhållandevis nytt angreppssätt, de regionala tillväxtprogrammen,\r\ntas upp i följande avsnitt. Med hänsyn till att tillväxtfrågorna är en\r\nav de prioriterade frågorna för regeringen och att politiken utformas\r\ndärefter anser inte utskottet att det finns behov av en skrivelse till\r\nriksdagen om regionernas växtkraft.\r\nSjälvklart måste också jämställdhetsaspekterna beaktas när det är fråga\r\nom åtgärder för att öka tillväxten och sysselsättningen inom de olika\r\nregionerna. Särskilt viktigt är att utvecklingen i regioner, kommuner och\r\npå lokal nivå följs upp och kontinuerligt utvärderas med avseende på såväl\r\nkvinnornas medverkan som medverkan från ungdomar, invandrare och\r\nfunktionshindrade.\r\nNär det gäller frågan om en koppling mellan etableringsstöd för företag\r\noch krav på kollektivavtal anser utskottet för sin del att en förutsättning\r\nför att stöd inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken skall lämnas\r\när att arbetsvillkoren på företaget minst uppgår till den nivå som anges\r\ni motsvarande kollektivavtal. Utskottet vill understryka att social\r\ndumpning i fråga om arbetsförhållanden är oacceptabel - inte minst i samband\r\nmed företag som får etableringsstöd.\r\nDärmed avstyrks samtliga här aktuella motionsyrkanden.\r\nRegionala tillväxtprogram\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till bl.a. pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom regionala tillväxtprogram. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nEnligt kommittémotion 2003/04:N345 (kd) blev det regionala partnerskapet,\r\ntrots näringslivets deltagande, alltför avlägset för de personer och de\r\nsmå företag som bäst skulle kunna ta till vara tillväxtavtalens intentioner.\r\nI de kommande tillväxtprogrammen måste tillväxtkapitalet göras synligare\r\noch bli mer lättillgängligt, hävdar motionärerna. De anser att kommunernas\r\nnäringslivsansvariga står närmare företagsamheten än tjänstemännen på\r\nlänsstyrelserna. Om kommunerna skall åta sig att ta ansvaret för regional\r\nplanering inom ramen för kommunala samverkansorgan bör uppgiften dock\r\nfinansieras av staten. Motionärerna avvisar inte tanken på ett kommunalförbund\r\nsom samverkansorgan under en övergångsperiod.\r\nI partimotion 2003/04:MJ474 (c) förordas att miljöperspektivet redan från\r\nbörjan integreras i tillväxtprogrammets olika delar. För att styra mot en\r\nhållbar samhällsutveckling krävs, enligt motionärerna, att hänsyn även\r\ntas till den sociala aspekten.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nFör att åstadkomma en hållbar regional utveckling krävs att strategier\r\nför de viktigaste samhällsområdena utvecklas på lokal och regional nivå.\r\nEnligt förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete har\r\nlänsstyrelser respektive samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan\r\natt utarbeta regionala utvecklingsprogram. Dessa skall bl.a. utifrån en\r\nanalys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna ange inriktning och\r\nprioriteringar av arbetet för en hållbar regional utveckling. En bred\r\nsamlad utvecklingsstrategi kan sedan ligga till grund för delprogram inom\r\nde olika sektorer som skall bidra till att uppnå för regionen gemensamma\r\nmål. Regionala tillväxtprogram är sådana delprogram, vid sidan av t.ex.\r\ninfrastrukturplaner, strukturfondsprogram, regionala miljöprogram och\r\nlokala utvecklingsavtal.\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har av regeringen uppdragits\r\natt genomföra en förhandsbedömning (en s.k. ex ante-bedömning) av samtliga\r\nförslag till regionala tillväxtprogram. Syftet med bedömningen var att\r\nITPS skulle kunna lämna synpunkter som möjliggjorde för regionerna att\r\nförbättra programmens utformning innan de slutligen lämnades in till\r\nregeringen för godkännande. ITPS har i den tidigare nämnda rapporten Ex\r\nante-bedömning av de regionala tillväxtprogrammen i första hand granskat\r\nhur regionerna har uppfattat och följt såväl regeringens riktlinjer för\r\nsom intentionerna bakom tillväxtprogrammen. Inför detta granskningsarbete\r\ntillsatte ITPS i februari 2003 en referensgrupp bestående av representanter\r\nför Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Arbetsmarknadsstyrelsen,\r\nNaturvårdsverket och Integrationsverket.\r\nITPS har bl.a. gjort en bedömning av huruvida programmen följer en logisk\r\nkedja och om de slutsatser som regionernas analys resulterat i också\r\nåterspeglas i insatsområden, partnerskap och finansiering. Särskild vikt\r\nhar ITPS lagt vid en bedömning av hur den ekologiska och sociala aspekten\r\nav hållbar tillväxt har behandlats i programförslagen. Framför allt har\r\ninriktningen när det gäller jämställdhet mellan könen undersökts. I viss\r\nutsträckning har även integrationen av nya svenskar berörts. När det gäller\r\nfinansieringsförslagen har bedömningsarbetet till stor del inte kunnat\r\nfullföljas eftersom nästan inget av programmen innehöll förslag till\r\nfinansiering. Däremot påpekades i rapporten att ITPS inte har uppfattat\r\ndet som sin uppgift att värdera de olika programmens faktiska tillväxtpotential.\r\n\r\nEn av ITPS sammanfattande kommentarer var att institutet ville göra\r\nregeringen uppmärksam på att modellen med regionala tillväxtprogram behöver\r\nvidareutvecklas för att den skall kunna fungera som det är tänkt. Bakgrunden\r\nvar att många regioner hade en bristande tilltro till modellen som sådan\r\nmen också en konkret kritik bl.a. mot de alltför detaljrika riktlinjerna\r\noch frånvaron av nya finansiella resurser. ITPS delade regionernas\r\nuppfattning att riktlinjerna för programmen varit alltför detaljerade,\r\neftersom möjligheterna till en mer självständig analysansats därigenom\r\nbegränsats.\r\nEnligt ITPS återstod tre frågor att lösa när det gäller arbetet med de\r\nregionala tillväxtprogrammen:\r\nHur skapas bäst en ökad statlig sektorssamordning på regional nivå?\r\nVilka roller skall de olika aktörerna ha i en sådan process?\r\nHur skall mervärdet av processen kunna definieras?\r\nTvå framtida vägar syntes möjliga enligt ITPS. Ett angreppssätt var en\r\nfortsatt sektorsbunden modell, där nationella mål och planer styr arbetet;\r\nen annan möjlig väg var en struktur där regionerna själva svarar för hur\r\nstrategiska medel används. Tillväxtprogrammen är ett sätt att försöka\r\nförena modellernas goda sidor, men ITPS menade att det finns behov av en\r\nökad tydlighet från regeringens sida. Introduktionen av programmen innebar\r\nönskemål om en regional variation, medan alltför detaljerade riktlinjer\r\nverkar i motsatt riktning, motiverade institutet. Vidare ställde ITPS\r\nfrågan om varför programmen skall godkännas av regeringen. Slutligen\r\nhävdades att tillväxtprogrammens legitimitet är avhängigt av dess förmåga\r\natt skapa mervärde, dvs. frågan om huruvida ett bättre resultat uppnås\r\nmed än utan program eller att samma resultat uppnås till en lägre kostnad\r\nmed hjälp av tillväxtprogrammen.\r\nI december 2003 fattade regeringen beslut om uppdrag till regionerna att\r\ngenomföra regionala tillväxtprogram. Samtliga programförslag hade godkänts\r\nmed vissa förbehåll. Bland annat innebär regeringsbeslutet att samtliga\r\nlän omfattas av förbehåll avseende de sociala hållbarhetsaspekterna\r\nintegration och jämställdhet samt ekologisk hållbarhet. Dessa perspektiv\r\nmåste utvecklas och tydliggöras enligt regeringen. Vidare behövdes i ett\r\nflertal av regionerna en komplettering av programmen med en finansieringsplan\r\nsamt med utvärderingsbara, konkreta och tidsatta mål samt tillhörande\r\nindikatorer, där sådana saknades.\r\nI samband med beslut om uppdrag till regionerna att genomföra tillväxtprogrammen\r\nuppdrog regeringen till Nutek att ansvara för årliga uppföljningar av hur\r\nprogrammen genomförs i alla län. Vidare aviserade regeringen ett uppdrag\r\ntill ITPS att utvärdera genomförandet efter halva programtiden. En process-\r\noch effektutvärdering av tillväxtprogramarbetet i hela landet skall\r\ngenomföras efter programperiodens slut.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHelt i enlighet med den planering som redovisades av utskottet föregående\r\når (bet. 2002/03:NU8) har arbetet fortskridit med utarbetande av de\r\nregionala tillväxtprogrammen, förhandsbedömning av ITPS, korrigeringar av\r\nprogrammen och beslut av regeringen om uppdrag till regionerna att genomföra\r\nregionala tillväxtprogram. Programmen har nu börjat löpa, och utskottet\r\nkommer att med intresse följa såväl tillväxtaspekterna som de av ITPS\r\naktualiserade frågorna om ökad statlig sektorssamordning, de olika aktörernas\r\nroller och det mervärde som processen kan skapa.\r\nDet är viktigt att ambitionerna med tillväxtprogrammen kommer att tillgodoses.\r\nEn av de frågor som utskottet särskilt vill ta upp gäller de förbehåll\r\nregeringen gjort i samband med beslut om genomförande av programmen\r\navseende de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet och integration samt\r\nekologisk hållbarhet. I partnerskapen skall företrädare för den privata,\r\nden offentliga och den ideella sektorn inklusive arbetsgivar- och\r\narbetstagarorganisationer ingå. Utskottet vill liksom föregående år understryka\r\nvikten av att andelen kvinnor ökar i partnerskapen för att en jämn fördelning\r\nmellan könen skall uppnås. Vidare stöder utskottet tanken att den kommunala\r\nnivåns medverkan bör utvecklas för att åstadkomma ett fördjupat lokalt\r\nperspektiv i näringslivsfrågor.\r\nFrån utskottets utgångspunkter är det väsentligt att såväl miljöperspektivet\r\nsom de sociala perspektiven, bl.a. jämställdhet, verkligen kommer till\r\nuttryck i det fortsatta arbetet på ett bättre sätt än tidigare. Medvetenheten\r\nom miljön som tillväxtfaktor måste också finnas med redan från början.\r\nRegeringens uppfattning att dessa perspektiv måste utvecklas och tydliggöras\r\ndelas av utskottet. Såväl årliga uppföljningar av programmen som en\r\nutvärdering efter halva programtiden förutses. Om uppföljning eller utvärdering\r\nvisar att det finns brister i programmens genomförande utgår utskottet\r\nfrån att korrigeringar genomförs.\r\nMed hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna i aktuella delar.\r\n\r\nKapitalförsörjning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om kapitalförsörjning med hänvisning\r\ntill redan vidtagna åtgärder på området. Jämför reservation 3 (m, fp, kd,\r\nc).\r\nMotionerna\r\nFör att åstadkomma regional utjämning bör ett svenskt system för\r\nkapitalförsörjning utformas med regionala fonder som bas, hävdas det i motion\r\n2003/04:N386 (s). Fonderna skall verka i de områden där företagen har\r\nsvårigheter att hitta riskkapital.\r\nI motion 2003/04:N400 (s) befarar motionärerna att det kommer att bli\r\nsvårare att starta och driva företag i glesbygd, när de av riksdagen\r\nbeslutade nya förmånsrättsreglerna med försvagning av företagshypotekets\r\nställning kommer att börja tillämpas. Beträffande den utvärdering av\r\nkreditförsörjningen till små och medelstora företag som regeringen sagt\r\nsig vara beredd till, vill motionärerna betona vikten av att särskilt\r\ngranska regelverket för regionalpolitiskt stöd utifrån effekterna av\r\nförändringen av förmånsrätten i hypotek.\r\nProblemet med kapitalförsörjning för företag växer starkt utanför\r\ntillväxtregionerna enligt vad som sägs i motion 2003/04:N283 (m). Motionären\r\nanser att utredningsarbetet rörande kreditgarantier bör påskyndas och att\r\nriksdagen snarast bör få ett förslag att behandla.\r\nKraftansträngningar måste göras för att förbättra tillgången på riskvilligt\r\nkapital, sägs det i motion 2003/04:N218 (kd). En möjlighet är att inom\r\nmindre geografiska områden bilda ekonomiska föreningar byggda på engagemang\r\nför bygdens och företagens utveckling. Genom det lokala engagemanget från\r\nföretag och enskilda kan ett grundkapital garanteras, vilket kan ökas\r\ngenom att staten och kreditinstituten tillskjuter medel.\r\nI motion 2003/04:N330 (kd) framhålls att tillgången till riskkapital är\r\nen viktig förutsättning för att skapa ytterligare arbetstillfällen. Det\r\när viktigt att frågor om riskkapitalförsörjningen på landsbygden belyses\r\npå ett allsidigt sätt i syfte att uppnå en lösning, säger motionären.\r\nÄven socialt företagande, dvs. samverkan mellan privat/ideell sektor och\r\noffentlig verksamhet, ingår i den framtida utvecklingspotentialen, påpekas\r\ndet i motionen.\r\nEnligt uppfattningen i motion 2003/04:N305 (c) upplever företag i landets\r\nglesare bebyggda områden växande problem med kapitalförsörjningen, inte\r\nminst i Jämtlands län. Det är viktigt att statens ansvar för kapitalförsörjning\r\noch kreditgarantier omsätts i handling. Utredningsarbetet på detta område\r\nbör påskyndas så att riksdagen snarast får ett konkret förslag att behandla.\r\nEn möjlig väg för att förbättra tillgången på kapital är att staten stöder\r\nkreditgarantiföreningar.\r\nCenterpartiet kräver i motion 2003/04:N328 att regeringen skyndsamt utreder\r\noch lämnar förslag till ett system med kreditgarantier, främst riktat mot\r\nglesbygden. Där är bankens utlåning till investeringar i regel mycket\r\nrestriktiv, vilket utgör ett stort hinder för många företagare, anser\r\nmotionärerna. De ser företagande som en nyckel till minskad social och\r\nregional klyvning.\r\nI motion 2003/04:N414 (mp) föreslås att lagstiftningen ändras för att\r\nstimulera människor att bilda kreditgarantiföreningar. I en\r\nkreditgarantiförening\r\nbygger föreningens medlemsföretag upp egna riskfonder och kan därigenom\r\ngarantera delar av det lån som en medlem beviljats. En viss procentandel\r\nav lånet får den enskilde företagaren själv svara för. Ett annat sätt kan\r\nenligt motionärerna vara att stimulera upprättandet av lokala börser eller\r\nbanker. Exempel på lokala banker finns i Australien och exempel på fungerade\r\nkreditgarantiföreningar finns i södra Europa.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nInledning\r\nKapitalförsörjning och riskkapitalförsörjning från allmänna utgångspunkter\r\nbehandlas under våren 2004 i utskottets betänkande om vissa näringspolitiska\r\nfrågor (bet. 2003/04:NU10). I här föreliggande betänkande lämnas information\r\nom kapitalförsörjning främst ur aspekten regional utvecklingspolitik.\r\nBeträffande de bidrags- och låneformer som nyligen behandlats av utskottet\r\ni samband med budgetarbetet för utgiftsområde 19 Regional utveckling\r\nhänvisas till betänkande 2003/04:NU2.\r\nNutek och Svenska Riskkapitalföreningen inledde ett samarbete i början av\r\når 2001 för att kvartalsvis undersöka utvecklingen på den formella\r\nriskkapitalmarknaden. (Med formellt riskkapital menas organiserade bolag som\r\nspecialiserat sig på riskkapitalinvesteringar.) Syftet med undersökningen\r\när att\r\nöka transparensen i marknaden och ge riskkapitalbolagen samt investerare\r\ni riskkapitalfonder uppdaterad marknadsinformation,\r\nge entreprenörer och andra som behöver finansiell förstärkning en bättre\r\nförståelse för marknaden,\r\nmedverka till att medierna får kontinuerlig information,\r\nge politiker och andra beslutsfattare ökade kunskaper om marknaden och\r\ndärmed bättre beslutsunderlag.\r\nUndersökningen som avser tredje kvartalet 2003 har genomförts med en\r\nwebbenkät, som riktades till 116 riskkapitalföretag med verksamhet i Sverige.\r\nSvarsfrekvensen uppgår till 63 % av de kontaktade riskkapitalföretagen,\r\nmotsvarande 93 % av den svenska riskkapitalmarknaden (totalt 213 miljarder\r\nkronor). Undersökningen registrerade 392 investeringsansvariga, varav 30\r\nkvinnor. 69 % av respondenterna hade inga kvinnliga investeringsansvariga\r\növer huvud taget.\r\nResultatet från tredje kvartalet år 2003 var bl.a. att hela 82 % trodde\r\natt konjunkturläget kommer att förbättras inom de tolv kommande månaderna.\r\nIngen respondent förutsåg en försämring av konjunkturläget. Totalt\r\ninvesterades 1 938 miljoner kronor, vilket var betydligt mindre än motsvarande\r\nkvartal år 2002. Sett till antalet investeringar var Stockholm mest\r\nattraktivt med nästan hälften av alla investeringar under kvartalet; därefter\r\nkom Göteborg, Malmö/Lund och Uppsala. I de därnäst följande regionerna,\r\nVästerbotten och Norrbotten, låg antalet investeringar stabilt i förhållande\r\nsåväl till andra kvartalet år 2003 som till genomsnittet för föregående\r\når.\r\nEnligt Nutek innebär dagens brist på riskkapital i de tidiga skedena ett\r\nallvarligt problem för en entreprenör och därmed ett hinder för tillväxt.\r\nDe privata riskkapitalbolagens investeringar i tidiga skeden har avtagit\r\nmarkant och dessutom har den offentliga såddfinansieringen minskat kraftigt.\r\nNutek har uppfattningen att entreprenörerna har behov av både riskkapital\r\noch en riskvillig finansiering.\r\nNutek har i samarbete med Svenska Riskkapitalföreningen publicerat en\r\nrapport om utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag (R 2003:11),\r\nvari redovisas ett antal uppgifter om antal anställda, berörda branscher,\r\ntillväxt, länstillhörighet m.m. I detta sammanhang skall nämnas att\r\nStockholms län har en stark dominans eftersom 46 % av portföljbolagen har\r\nsitt säte där. Därefter kommer Västra Götalands län, Skåne län, Uppsala\r\nlän, Östergötlands län och på sjätte och sjunde plats Västerbottens och\r\nNorrbottens län. Därpå följande län är Kalmar, Värmlands och Hallands län,\r\nmedan Blekinge, Örebro, Södermanlands och Gotlands län ligger i botten.\r\nDet sistnämnda länet är det enda län som helt saknar portföljbolag.\r\nDet bör erinras om att förändringar kommer att aktualiseras inom\r\nkapitalförsörjningsområdet. Enligt uppgift från Näringsdepartementet har\r\ndepartementet påbörjat uppgiften att se över Almi Företagspartner AB\r\ntillsammans med de regionala ägarna. Den departementsinterna utredningen\r\n(under ledning av direktör Peter Nygårds) inriktas på att se över\r\nverksamhetsinriktningen inom Almibolagen och att överväga samordning med andra\r\nföretagsfrämjande verksamheter på regional nivå. Nya avtal skall arbetas\r\nfram med de regionala delägarna i Almibolagen; avsikten är att arbetet\r\nskall vara klart under våren 2004.\r\nStatsminister Göran Persson framhöll i sin regeringsförklaring hösten\r\n2003 att Stiftelsen Industrifonden skall utvecklas med syfte att öka\r\ntillgången på riskkapital i tidiga skeden. Vid den allmänpolitiska debatten\r\ni oktober 2003 anförde näringsminister Leif Pagrotsky att staten kommer\r\natt ta ansvar för att stärka försörjningen av s.k. såddkapital. Han räknade\r\nmed att ett par hundra miljoner kronor per år med början den 1 juli år\r\n2004 skall kunna mobiliseras (prot. 2003/04:14). Näringsministern utsåg\r\ni början av november 2003 en förhandlingsman (direktör Claes de Neergaard),\r\nvilken tillsammans med Industrifonden, Teknikbrostiftelserna, Almi\r\nFöretagspartner AB och Stiftelsen Innovationscentrum skall utarbeta detaljerna\r\nkring statens kommande satsning på riskkapital. Enligt uppgift är målet\r\natt skapa utrymme för en kraftfull satsning på projekt med hög\r\nutvecklingspotential i tidiga skeden, s.k. försådd och såddfinansiering. Siktet\r\när inställt på att utredningsförslagen skall presenteras under våren 2004\r\noch att ett nytt system skall föreligga vid halvårsskiftet 2004.\r\nInom Regeringskansliet pågår vidare en översyn av de regionala företagsstöden\r\nmed syfte att bl.a. analysera hur dessa fungerar och om det är lämpligt\r\natt ersätta dem med andra typer av verktyg.\r\nUlla Löfgren (m) ställde i januari 2004 en fråga (fr. 2003/04:660) om\r\nvilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkra kapitalförsörjningen\r\nför företag i glesbygd. Enligt svaret från näringsminister Leif Pagrotsky\r\navser regeringen att återkomma med förslag under år 2004 och år 2005 om\r\neffektivisering av de statliga kapitalförsörjningsinsatserna.\r\nAlmi Företagspartner AB\r\nFöretagarlånet till de som startar eller driver mindre företag har ändrats\r\nunder år 2003. Förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom\r\nregionala utvecklingsbolag, vilken styr Almis låneverksamhet, har reviderats\r\noch nya regler trädde i kraft i februari 2003. Dels har de nya reglerna\r\njämkats ihop med EU-perspektivet och EU:s statsstödsbestämmelser, dels\r\nhar reglerna anpassats efter nya krav. Enligt de nu införda reglerna skall\r\nföretagarlån på högst 250 000 kr kunna lämnas till den som startar eller\r\ndriver mindre företag. För krediter under 50 000 kr kan Almi Företagspartner\r\nfinansiera hela kapitalbehovet utan krav på medfinansiering. Under högst\r\ntvå år kan företagarlånet löpa utan ränta. Vid handläggningen av lånen\r\nskall särskild prioritet ges till kvinnor och ungdomar. Almi har enligt\r\nsitt ägardirektiv i uppgift att följa upp småföretagarlånet, särskilt i\r\nförhållande till de tidigare låneformerna. Enligt uppgift kommer det att\r\nbli en årlig uppföljning med bedömning av utfallet för olika grupper.\r\nSmåföretagarlånet har dock inte funnits så länge att en extern utvärdering\r\nanses motiverad.\r\nNorrlandsfonden\r\nNorrlandsfonden erbjuder lån för nyetablering, utveckling och expansion\r\ntill främst små och medelstora företag inom samtliga län i Norrland. Vid\r\nutgången av år 2002 hade Norrlandsfonden 345 kunder och ett totalt\r\nfinansiellt engagemang i dessa kunder med 502 miljoner kronor.\r\nAffärsänglar\r\nVidare finns det regionala nätverk av s.k. affärsänglar, dvs. privatpersoner\r\nsom har erfarenheter av och kunskaper i företagande, tid och intresse att\r\ndelta i företagsutveckling samt utrymme i sin ekonomi för att investera\r\ni helt nya projekt. Det informella kapitalet, dvs. kapital som investeras\r\ni onoterade företag utan att det finns familjerelationer med i bilden,\r\nhärrör från en relativt stor andel invånare, uppskattningsvis minst 200\r\n000 personer (Nuteks uppgift). En del av dessa personer är affärsänglar.\r\nUppskattningsvis finns det 3 000-5 000 affärsänglar i Sverige.\r\nGrunden för verksamheten ligger enligt Nutek i skapandet av regionala\r\nnätverk, som tar ansvar för sin närmiljö men även arbetar med större\r\ngeografisk spridning där det finns behov. Nätverkens uppgift är bl.a.\r\nrekrytering av affärsänglar, matchning av entreprenörsföretag med affärsänglar,\r\ngenomförande av investeringsforum och utbildningsinsatser.\r\nNutek verkar för att det skall finnas aktiva och väl fungerande nätverk\r\nmed affärsänglar över hela landet. Dessa nätverk bidrar till att entreprenörer\r\nkan starta nya företag samt att existerande företag kan växa. Totalt har\r\nNutek satsat runt 3,5 miljoner kronor för att under en begränsad period\r\nbygga upp verksamheten. Vid två tillfällen har blivande nätverk kunnat\r\nsöka bidrag från Nutek. För närvarande finns det totalt i landet nära 30\r\nnätverk, de flesta fortfarande under uppbyggnad. Nutek har fram till\r\nårsskiftet 2003/04 lämnat stöd till 18 organisationer för att starta\r\nregionala nätverk.\r\nNutek bedriver en aktiv utvecklingsprocess tillsammans med nätverken och\r\nett antal sidoprojekt för att stötta utvecklingen, bl.a. forskningsuppdrag\r\ntill Lunds universitet för att följa den informella marknaden med tonvikt\r\npå affärsänglarnas aktiviteter och en undersökning av utbredningen av\r\ninformella investeringar. I samarbete med Forum för småföretagsforskning\r\nhar i Lund påbörjats en flerårig studie om det informella riskkapitalets\r\nomfattning och utveckling i Sverige. Under slutet av år 2003 och början\r\nav år 2004 intervjuas 20 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige om\r\nsina investeringar i onoterade företag enligt planeringen för\r\nforskningsprojektet.\r\nDe personer som verkligen har investerat i onoterade företag kommer att\r\ndjupintervjuas senare under år 2004.\r\nNutek driver också projekt för att främja kvinnliga affärsänglar och för\r\natt utarbeta en handbok för affärsänglar. Vidare görs en förstudie för\r\natt i samverkan med det europeiska affärsängelsnätverket och Europeiska\r\ninvesteringsfonden bilda en fond för saminvestering med affärsänglar.\r\nLånegarantisystem\r\nEtt införande av ett statligt lånegarantisystem med start under hösten\r\n2003 hade tidigare aviserats från Näringsdepartementet. Enligt uppgift\r\nföreligger dock svårigheter att hitta en modell som innebär rimliga\r\nkostnader för låntagaren. Därför är frågan fortfarande under beredning och\r\nsiktet är inställt på att under år 2004 återkomma med besked till riksdagen.\r\n\r\nKreditgarantiföreningar\r\nEtt system med kreditgarantiföreningar - liknande det som finns i södra\r\nEuropa - är under uppbyggnad i Sverige. Det vanliga är att en förening\r\nverkar över ett geografiskt avgränsat område, men även branschmässig\r\navgränsning förekommer i Europa. Syftet med föreningarna är att förbättra\r\nförutsättningarna för näringsverksamhet i föreningens område. Föreningarna\r\nhar ett öppet medlemskap för alla som är intresserade av en positiv\r\nnäringslivsutveckling och kan tänkas bidra till detta. Föreningarna erbjuder\r\nsina företagsmedlemmar dels tillgång till kapital, dels tillgång till\r\nstöd och rådgivning av andra medlemmar med erfarenhet av affärsutveckling.\r\nDen lokala föreningen har ett eget kapital som står som säkerhet för en\r\ndel av medlemmarnas lån.\r\nVid årsskiftet 2003/04 fanns det i Sverige lokala kreditgarantiföreningar\r\ni norra Småland, Värmland, Örnsköldsvik, Dalarna, Norrbotten, Västerbotten,\r\nJämtland, Blekinge och Kronoberg. De fyra förstnämnda föreningarna står\r\nbakom en central paraplyorganisation, Sveriges kreditgarantiförening för\r\nlokal utveckling, ekonomisk förening. Sommaren 2002 begärde föreningen\r\nFinansinspektionens tillstånd för att bedriva finansieringsverksamhet.\r\nEfter att föreningen lämnat olika kompletterande uppgifter till inspektionen\r\nerhölls tillståndet i november 2003. Tillståndet innebär att de formella\r\nhindren är övervunna. Enligt Finansinspektionen krävs dock ytterligare 1\r\nmiljon euro eller ca 10 miljoner kronor innan den operativa verksamheten\r\nkan påbörjas.\r\nFrån det särskilda bidrag på 3 miljoner kronor som regeringen har beräknat\r\nför främjande av kreditgarantiföreningsverksamhet har i början av år 2003\r\ni en första omgång 500 000 kr utbetalats till Sveriges kreditgarantiförening.\r\nEnligt regeringens beslut har bidraget getts i syfte att främja tillkomsten\r\nav kreditgarantiföreningar i Sverige och att upprätta en plan för det\r\nfortsatta informationsarbetet. Vidare har regeringen uppdragit till Nutek\r\natt fördela 2,5 miljoner kronor för fortsatta informationsinsatser m.m.\r\nFör att Nutek skall bevilja medel till sådan verksamhet krävs en\r\nmedfinansiering om minst 50 %. Nutek skall senast i slutet av februari 2004\r\nrespektive i slutet av februari 2005 avge delrapport respektive slutrapport\r\nmed redovisning av genomförande, finansiering och effekter till\r\nRegeringskansliet.\r\nEnligt uppgift från Nutek har beslut fattats om fördelning av 2,25 miljoner\r\nkronor till Sveriges kreditgarantiförening och till föreningarna i\r\nVästerbotten, norra Småland, Blekinge, Värmland och Kronoberg. Summan av\r\nutbetalda medel uppgick vid årsskiftet 2003/04 till cirka en halv miljon\r\nkronor. Dessa medel har använts till informationsinsatser av olika slag,\r\ninternutbildning m.m. för att främja systemet med kreditgarantiföreningar\r\ni Sverige.\r\nFöretagshypotek\r\nDen nya lagen (2003:528) om företagsinteckning trädde i kraft den 1 januari\r\n2004. De övergripande syftena med lagen är att underlätta för företag att\r\ngenomföra företagsrekonstruktion i stället för att gå i konkurs och att\r\nförbättra arbetstagarnas löneskydd vid konkurs. Reformens effekter för\r\nsmå och medelstora företag när det gäller att få tillgång till krediter\r\nhar ägnats uppmärksamhet under beslutsprocessen.\r\nI lagutskottets betänkande med anledning av propositionen om nya\r\nförmånsrättsregler (prop. 2002/03:49, bet. 2002/03:LU17) förutsattes - bl.a.\r\nmot bakgrund av näringsutskottets yttrande till lagutskottet - att en\r\nutvärdering av reformen skall komma till stånd:\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en\r\ngrundlig utvärdering av reformens olika effekter. Utskottet vill därmed,\r\ni likhet med näringsutskottet, understryka vikten av att den i propositionen\r\naviserade utvärderingen kommer till stånd omgående. Det är därvid särskilt\r\nangeläget att effekterna för små och medelstora företag kontinuerligt\r\nblir föremål för särskild uppmärksamhet. Även effekterna i olika delar av\r\nlandet, särskilt glesbygdsområden, skall analyseras, liksom kreditsituationen\r\nför entreprenörer som är i färd med att starta, expandera eller utveckla\r\nföretag. Som näringsutskottet framhållit är det vidare angeläget att\r\nregeringen redan nu förbereder ytterligare åtgärder för att underlätta\r\nmindre företags kapitalförsörjning om konsekvensanalyserna skulle visa\r\natt förändringen av företagshypoteket haft negativa effekter i detta\r\navseende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer med en redovisning\r\nav utvärderingsarbetet senast inom ett år och med förslag till konkreta\r\nåtgärder om så skulle vara erforderligt. Reformens positiva effekter får\r\ndock inte gå förlorade.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet syntes redan i slutet av år 2003\r\nen tendens till att belastningen på både Almi och Norrlandsfonden ökade.\r\nInformation från Justitiedepartementet innebär att den av riksdagen\r\nförutsatta utvärderingen av reformens effekter för små och medelstora\r\nföretag kommer att genomföras under år 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill i likhet med tidigare år betona att frågan om\r\nkapitalförsörjningen\r\när av central betydelse inom den regionala utvecklingspolitiken - liksom\r\ninom näringspolitiken i stort. En effektivt fungerande kapitalmarknad är\r\nen grundförutsättning för skapandet av nya företag och för tillväxt i\r\nbefintliga företag. Som den ovan redovisade informationen visar finns det\r\n- vid sidan om bankerna - en mängd olika organisationer som på olika sätt\r\nstår för kreditfunktioner och rådgivning m.m. Nya former som\r\nkreditgarantiföreningar och regionala nätverk av affärsänglar kan innebära nya\r\nmöjligheter för speciella grupper.\r\nÄndå kan det konstateras att det finns svårigheter att få tillgång till\r\nkrediter och riskkapital i den egna regionen, vilket motionerna vittnar\r\nom. Svårigheterna har ett antal orsaker, bl.a. att företagare utanför\r\nstorstadsregionerna har mindre värden i byggnader som säkerhet för lån.\r\nVidare är den ordinarie riskkapitalmarknaden i högre grad än tidigare\r\nkoncentrerad på företag som har kommit en bit i sin utveckling, vilket\r\nkan medföra att intressanta affärsidéer inte kan utvecklas på grund av\r\nkapitalbrist. Enligt utskottets mening är det särskilt oroande att det\r\ninte finns tillräckliga medel till såddfinansieringen, dvs. företagens\r\nkapitalbehov i tidiga skeden av utveckling av en produkt eller affärsidé.\r\nMotionärernas oro delas därför av utskottet.\r\nVid sidan av den ordinarie kapitalmarknaden har staten en viktig funktion\r\natt fylla när det gäller att komplettera denna marknad på vissa områden,\r\nsåväl geografiska som organisatoriskt eller företagsmässigt betingade\r\nområden. Det statliga stödet för att främja kreditgarantiföreningarna är\r\nexempel på sådan komplettering av marknaden. Det är enligt utskottets\r\nuppfattning mycket tillfredsställande att kreditgarantiföreningarna nu\r\nhar legala förutsättningar att starta sin verksamhet. Samtidigt finns det\r\nrisker att andra hinder hämmar kreditgarantiföreningsverksamheten.\r\nUtvecklingen kommer noga att följas av utskottet.\r\nDet utrednings- och beredningsarbete som pågår inom Näringsdepartementet\r\nrörande kapitalförsörjningsområdet, särskilt översynen av de regionala\r\nföretagsstöden och såddfinansieringen, är enligt utskottets mening den\r\nmest väsentliga ansatsen för att lösa de konstaterade problemen. Med hänsyn\r\ntill att nya åtgärder enligt Näringsdepartementet kommer att implementeras\r\ninom kort har utskottet förhoppningar om att situationen kommer att\r\nförbättras. Även frågan om statliga lånegarantier är under beredning och\r\nbesked från regeringen kan väntas under år 2004. Enligt utskottets\r\nuppfattning bör det nämnda beredningsarbetet avvaktas.\r\nÄven när det gäller kapitalförsörjningen anser utskottet att genusaspekten\r\nmåste tas med i bilden. Utskottet har noterat att Nutek driver ett projekt\r\nför att främja kvinnliga affärsänglar och att särskild prioritet skall\r\nges till kvinnor och ungdomar vid handläggning av de nya företagarlånen.\r\nNär dessa verksamheter har pågått under viss tid utgår utskottet från\r\natt statistik och uppföljning kommer att redovisas.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga här behandlade motioner i\r\naktuella delar.\r\nÅterförande av vattenkraftsmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till gällande principer för statens\r\nbudgethantering avslå samtliga motionsyrkanden om återförande av\r\nvattenkraftsmedel\r\ntill de producerande regionerna eller om en utredning av ett sådant system.\r\nJämför reservation 4 (kd, v, c, mp).\r\nMotionerna\r\nI ett antal motioner begärs att det blir utrett på vilket sätt vattenkraftsmedel\r\nskulle kunna återföras till de vattenkraftsproducerande regionerna eller\r\natt regeringen lägger fram förslag på området. Sådana yrkanden finns i\r\nmotionerna 2003/04:N220 (kd), 2003/04:N270 (kd), 2003/04:N264 (v), 2003/04:\r\nN206 (c), 2003/04:N245 (c, fp kd, v, mp), 2003/04:N315 (c), 2003/04:N328\r\n(c), 2003/04:N336 (c) och 2003/04:N335 (mp).\r\nEtt argument för en sådan ordning är att utbyggnaden av vattenkraften har\r\nexploaterat naturresurser, vilket har medfört att det lokala näringslivet\r\noch invånarna inte längre kan nyttja dessa. Ett annat argument är att\r\nvattenkraftskommunerna felaktigt ses som bidragsmottagare, trots att det\r\när dessa kommuner som i själva verket bidrar till välfärden i landet. I\r\nnågra motioner begärs en utredning om förutsättningarna för återförande\r\nav vattenkraftsmedel enligt norsk modell. I ett par motioner föreslås att\r\nvattenkraftsregionerna skall få behålla 1,3 miljarder kronor per år.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI den regionalpolitiska utredningen redovisas olika argument rörande\r\nåterföring av vattenkraftsmedel (SOU 2000:87 s. 311). Kommittén hade i\r\nsitt utredningsarbete kommit in på frågan huruvida det är lämpligt att\r\nkoppla vissa statliga skatteintäkter till geografisk användning. Vare sig\r\ndet är fråga om en areell råvaruresurs eller en lokal naturresurs strider\r\nidén om att de som råkar bo i närheten av en lönsam produktionsanläggning\r\nskall få en särskild rätt till avkastningen helt mot den nationella\r\nsolidaritetstanken, menade kommittén.\r\nUtskottets principiella uppfattning i denna fråga har varit att nu gällande\r\nprinciper för statens budgethantering även fortsättningsvis bör gälla (se\r\nbet. 2001/02:NU4 s. 89 och bet. 2002/03:NU8 s. 32). Detta innebär att\r\nstatliga inkomster från ett geografiskt område eller från en\r\nproduktionsanläggning\r\nbaserade på naturresurser inte skall kopplas till statliga utgifter i\r\nsamma område. Om sådana kopplingar skulle införas skulle korrigeringar\r\nbehöva göras till dessa kommuner via ett nytt kommunalt utjämningssystem\r\neller via andra statliga budgetposter, vilket sammantaget leder till en\r\nsvårgenomtränglig statlig budgethantering.\r\nSamtidigt är det otvivelaktigt så att det lokala näringslivet och invånarna\r\nkan ha vissa nackdelar från turistföretagandesynpunkt, rekreationssynpunkt\r\nm.m. av exempelvis ett vattenkraftverk med tillhörande uppdämda områden.\r\nKompensationstanken finns inbyggd i förordningen (1998:928) om bygde-\r\noch fiskeavgifter. Enligt denna förordning skall bygdemedel användas till\r\n\"investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden\r\neller annars är till nytta för denna\".\r\nMed hänsyn till att bestämmelserna om bygdemedlens användning har ansetts\r\n\"stelbenta\" har regeringen - liksom utskottet - uttryckt att det finns\r\nskäl att göra en översyn av användningen av bygdemedel, så att de kan\r\nkomma berörd bygd till del på ett mer flexibelt sätt än i dag. Enligt\r\nuppgift har Näringsdepartementet under år 2003 tagit initiativ till att\r\ngöra en översyn av användningen av bygdemedel. I syfte att få en kunskapsgrund\r\natt stå på har översynen inletts genom en skrivelse med förfrågan till\r\nlänsstyrelserna om vilka slags näringslivsinriktade aktiviteter de i dag\r\nstöder med hjälp av bygdemedel. Avsikten är att se närmare på möjligheterna\r\ntill flexibilitet inom ramen för EG:s statsstödsregler (i första hand\r\nreglerna för försumbart stöd).\r\nI november 2003 tog Håkan Larsson (c) upp bl.a. frågan om återföring av\r\nvattenkraftsmedel i en interpellation (ip. 2003/04:70) angående helhetssyn\r\npå Sverige. Statsrådet Ulrica Messing ansåg att ett system där statens\r\ninkomstkällor skulle öronmärkas till utgifter i de regioner de hämtats\r\nfrån skulle blir mycket krångligt. Enligt statsrådets uppfattning vore\r\ndet lika fel att öronmärka inkomster från fastighetsskatten till utgifter\r\ni områden med höga taxeringsvärden. Därför var hon övertygad om att de\r\ndelar av Sverige som är mest beroende av den nationella politiken skulle\r\nförlora på en sådan regional återkoppling.\r\nFöreningen Sveriges Vattenkraftskommuner bildades år 1999 med syftet att\r\nskapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde som\r\nvattenkraften genererar (naturresursåterbäring). Kommunerna skall därvid\r\ntillförsäkras stabila och förutsägbara intäkter. Föreningen består numera\r\nav 45 kommuner. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral och skall\r\ninte ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften. Det krav som\r\nföreningen ställer är att minst 600 miljoner kronor per år skall återföras\r\ntill vattenkraftskommunerna och berörda regioner från befintliga energiskatter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om återföring av vattenkraftsmedel eller i vissa fall del av\r\nintäkter från andra naturresurser till de bygder där de genereras har\r\ndiskuterats under lång tid.\r\nUtskottet har inte ändrat ståndpunkt i denna fråga. Den principiella\r\nuppfattningen från utskottets sida står fast sedan ett antal år. Således\r\nanser utskottet att nu gällande principer även fortsättningsvis skall\r\ngälla för statens budgethantering. Detta innebär att statliga inkomster\r\nfrån ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning baserade\r\npå naturresurser inte skall kopplas till statliga utgifter i samma område.\r\nOm sådana kopplingar skulle införas skulle korrigeringar behöva göras\r\ntill dessa kommuner via ett nytt kommunalt utjämningssystem eller via\r\nandra statliga budgetposter, vilket sammantaget leder till en svårgenomtränglig\r\nstatlig budgethantering.\r\nMed hänsyn till att det lokala näringslivet och invånarna kan ha vissa\r\nnackdelar från rekreationssynpunkt m.m. av exempelvis ett vattenkraftverk\r\nmed tillhörande uppdämda områden har emellertid kompensationstanken förts\r\nfram i samband med det ovan nämnda regelverket om bygde- och fiskeavgifter.\r\nUtskottet har tidigare, liksom regeringen, uttryckt att det finns skäl\r\natt göra en översyn av användningen av bygdemedel, så att de kan komma\r\nberörd bygd till del på ett mer flexibelt sätt än i dag. I den nu inledda\r\növersynen undersöks vilka slags näringslivsinriktade aktiviteter som stöds\r\nmed hjälp av bygdemedel. Enligt utskottets uppfattning kan bygdemedlen\r\nkomma att betyda att det finns tillgång till en mer flexibel åtgärd för\r\nföretagen - beroende bl.a. på vad EU-reglerna möjliggör. Den inledda\r\növersynen emotses således med intresse.\r\nDärmed avstyrks samtliga här berörda motioner i aktuella delar.\r\nLandsbygds- och skärgårdsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående arbete\r\navslå motionsyrkanden om landsbygds- och skärgårdsfrågor. Jämför reservation\r\n5 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N249 (s) konstateras att det primärt är ungdomar som\r\nflyttar ut från landsbygd och småorter. Framför allt är det från små\r\ntätorter inom mindre arbetsmarknadsområden som människor flyttar. De mindre\r\ntätorterna kan vara länken mellan landsbygden och kommunernas huvudorter,\r\npåpekar motionären. Alla krafter måste samverka för att stärka de små\r\nlokalsamhällena. Bland annat måste företagandet stärkas och arbetspendling\r\nunderlättas.\r\nVikten av att skärgårdstrafiken värnas betonas i motion 2003/04:N338 (kd).\r\nDet måste skapas förutsättningar för människor att kunna bo i skärgården\r\nmen arbeta på fastlandet, menar motionärerna, som anser att Vägverket och\r\nGlesbygdsverket bör se över reglerna för färjetrafiken och klargöra statens\r\nansvar för färjetrafiken i skärgårdarna.\r\nI motion 2003/04:N289 (c) framhålls regeringens ansvar för att se till\r\natt servicen i hela landet fungerar. Också de statliga bolagen måste ta\r\nsitt ansvar för att förbättra servicen på landsbygden. Regeringen bör\r\ngenom ägardirektiv till de statliga bolagen se till att exempelvis\r\napoteksvaror och alkoholhaltiga drycker tillhandahålls utanför tätorterna.\r\nÄven AB Svenska Spel och Posten AB nämns.\r\nCenterpartiet understryker i motion 2003/04:N329 att tillväxtförutsättningarna\r\nser olika ut på olika orter och att den regionala utvecklingen måste\r\nutformas därefter. Det poängteras i motionen att varaktig tillväxt inte\r\nkan skapas med hjälp av bidrag och stöd. För att skapa livskraft och\r\ntillväxt i hela Sverige måste det finnas vissa grundförutsättningar, såsom\r\nbra utbildning, decentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur,\r\nnärhet till sjukvård m.m. I södra och mellersta delarna av Sverige - men\r\nknappast i de norra delarna av landet - har det under de senaste åren\r\nskett en betydande regionförstoring.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:N336 (c) vill inspirera människor att\r\nflytta till Norrland. De konkreta förslag som nämns med detta syfte är\r\natt avskriva studieskulder för dem som bosätter sig i Norrlands inland,\r\natt ge turistnäringen goda förutsättningar för utveckling och att delegera\r\nrätten att besluta om strandskydd och skoterleder till kommunerna.\r\nI motion 2003/04:N356 (c) förordas en ny modell för en myndighet som direkt\r\nskall tjäna landsbygdens intressen. (Denna myndighet är tänkt att ersätta\r\nGlesbygdsverket.) Ett nytt verk bör ha en pådrivande och förändringsinriktad\r\nroll. För att få en genuin förankring på lokal nivå bör verket ha ett\r\nnära samarbete med olika lokala aktörer. Motionärerna för fram olika\r\nförslag till hur den lokala förankringen kan skapas, bl.a. genom seminarier\r\noch konferenser med befolkningen i aktuella regioner.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nLandsbygdsfrågor\r\nLandsbygdspolitikens och Glesbygdsverkets roll har noggrant redovisats i\r\nutskottets betänkande 2003/04:NU2 (s. 15), till vilket hänvisas. Som\r\nframgår av nämnda betänkande har utredningen Mot en ny landsbygdspolitik\r\n(SOU 2003:29) remissbehandlats och Regeringskansliets beredningsarbete\r\ninletts.\r\nDet kan vidare nämnas att regeringen vid årsskiftet 2003/04 har gett\r\nsamtliga län i uppdrag att redovisa för Glesbygdsverket hur landsbygdsfrågor\r\nbehandlas i det regionala utvecklingsarbete som länsstyrelser,\r\nsjälvstyrelseorgan\r\noch kommunala samverkansorgan ansvarar för. Länens redovisningar skall bl.\r\na. innehålla en precisering av vilka program som behandlar landsbygdens\r\nförutsättningar för hållbar tillväxt. Samordningsfrågor skall också tas\r\nupp. Glesbygdsverket har fått i uppdrag att sammanställa och analysera\r\ninkomna redovisningar från länen. Betydelsen för kvinnors och mäns villkor\r\nnär det gäller arbete, företagande och service skall genomgående belysas.\r\nGlesbygdsverket skall i sin tur lämna en delrapport till Regeringskansliet\r\ni september 2004. Slutredovisning skall efter samråd med Jordbruksverket\r\nske i februari 2005.\r\nI september 2003 höll ITPS ett seminarium i Östersund över temat En växande\r\nlandsbygd - en konferens om välfärd och tillväxt. Enligt konferensrapporten\r\n(docent Erik Westholms inlägg) är landsbygdsfrågorna definitivt på frammarsch\r\ni ett europeiskt perspektiv. Det redovisas att Jordbruksverkets program\r\nför landsbygdsutveckling för innevarande sexårsperiod omfattar nästan\r\nlika mycket pengar (22 miljarder kronor) som den regionala utvecklingspolitiken.\r\nMed dagens regler kan landsbygdsutvecklingspengarna enbart gå till\r\ninnehavare av jordbruk, medan andra EU-länder i större utsträckning kan\r\nutnyttja pengarna inom andra sektorer på landsbygden, sägs det i rapporten.\r\n\r\nServicefrågor\r\nSom utförligt redovisats i betänkande 2003/04:NU2 (s. 13) är en parlamentarisk\r\nkommitté (ordförande: landshövding Mats Svegfors), den s.k. Ansvarskommittén,\r\ntillsatt för att utreda strukturen och uppgiftsfördelningen mellan staten,\r\nlandstingen och kommunerna. Enligt direktiven (dir. 2003:10) skall arbetet\r\nbedrivas i två etapper. I den första etappen skall kommittén identifiera,\r\nbelysa och övergripande analysera de samhällsförändringar som inverkar\r\npå och skulle kunna föranleda förändringar av nuvarande strukturer.\r\nI den andra etappen skall kommittén göra en fördjupad analys och bedömning\r\nav strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de delar\r\ndär den finner det motiverat föreslå förändringar. Regeringen avser\r\nåterkomma med tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.\r\nAnsvarskommittén har i december 2003 redovisat ett delbetänkande om\r\nutvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123). Kommittén föreslår\r\nregeringen att det fortsatta utredningsarbetet utgår från en strävan att\r\nåstadkomma en likvärdig samhällsservice i en samhällsorganisation med hög\r\ndemokratisk legitimitet och närhet till medborgarna. Minskad ekonomisk\r\ntillväxt i kombination med en ökande andel äldre innebär utmaningar för\r\nvälfärden. Enligt Ansvarskommittén kommer det att krävas stora förändringar\r\nför att bevara välfärden. I avvaktan på tilläggsdirektiv avser kommittén\r\natt inleda fördjupade analyser av bl.a. den offentliga sektorns ekonomi\r\npå längre sikt, medborgarnas eget ansvar i välfärdsproduktionen och\r\nanvändningen av nya driftsformer.\r\nEtt av målen för den regionala utvecklingspolitiken är en god servicenivå\r\ni alla delar av landet. I Glesbygdsverkets årsbok 2003 sammanfattas\r\nsituationen vad gäller kommersiell och offentlig service i landet. Med\r\nkommersiell service avses främst tillgång till dagligvaror och drivmedel,\r\nmedan offentlig service definieras som servicefunktioner som tillhandahålls\r\nav statliga och kommunala aktörer.\r\nPå uppdrag av regeringen utreder Glesbygdsverket vad som skall betecknas\r\nsom en god servicenivå och hur detta mål bör följas upp och utvärderas.\r\nEnligt uppgift skall en slutredovisning lämnas i maj 2004.\r\nEn god servicenivå uppfattas av stora delar av allmänheten som mycket\r\nviktig. Sifo har på uppdrag av Glesbygdsverket gjort en undersökning om\r\nvilka åtgärder som är viktigast för att utveckla landsbygden. Att behålla\r\nlokal service bedömdes högst av alla alternativ. I arbetet med att\r\nupprätthålla en god servicenivå spelar ett stort antal aktörer viktiga roller.\r\nAnsvaret åvilar statliga bolag, kommunala servicegivare, dagligvarukedjor\r\noch myndigheter.\r\nFör att åstadkomma en god servicenivå i alla delar av landet är det enligt\r\nGlesbygdsverket nödvändigt att alla aktörer intar en sektorsövergripande\r\nhållning och att regeringen förändrar ägardirektiven till de statliga\r\nbolagen på så vis att kraven på lönsamhet tydligare balanseras med ett\r\nbetonande av ansvaret för att uppnå målet om en god servicenivå. Det är\r\nvidare viktigt att de bolag som tillhandahåller sin service via\r\nlanthandlarombud ger dessa en rimlig ersättning för det arbete de utför.\r\nEnligt sin instruktion (2001:1259) skall Konsumentverket medverka i\r\ngenomförandet av politiken för regional utveckling. Bland annat har\r\nKonsumentverket driftsansvaret för servicedatabasen, som under hösten 2003\r\nsystemmässigt har vidareutvecklats. Inledningsvis kommer testkörningar\r\natt äga rum med aktuella data för dagligvaror. I ett senare skede kommer\r\ntesterna att omfatta drivmedel. Enligt planeringen kommer servicetyperna\r\ndagligvaror och drivmedel att vara helt implementerade före sommaren 2004.\r\nMålsättningen är att senare även komplettera med aktuella data för post,\r\napotek, systembolag, spel och ATG. Inom ramen för samarbetsavtalet med\r\nGlesbygdsverket kommer Konsumentverket under våren 2004 att inbjuda\r\nGlesbygdsverket till diskussioner om det framtida användandet av och samarbetet\r\nkring servicedatabasen.\r\nRegeringen har i oktober 2003 tillkallat en särskild utredare (civilekonom\r\nSusanne Lindh) för att utreda dels postverksamhetens reglering, dels\r\nbehovet av statliga insatser för den grundläggande kassaservicen. Bland\r\nannat skall utredaren göra en samhällsekonomisk analys av liberaliseringen\r\nav postmarknaden, där även förekommande skillnader i effekter för olika\r\nregioner, glesbygds- och landsbygdsområden skall uppmärksammas. Vidare\r\nskall utredaren särskilt ta ställning till problemen med dagskassehantering\r\ni gles- och landsbygd och föreslå vilka åtgärder som kan vidtas för att\r\nlösa dessa problem. Ett delbetänkande om den grundläggande kassaservicen\r\nskall redovisas senast den 1 maj 2004 och ett slutbetänkande senast den\r\n1 november 2004.\r\nInstrument inom regional utvecklingspolitik\r\nOlika instrument inom den regionala utvecklingspolitiken tas upp i ovan\r\nredovisade motionsyrkanden. Bland annat berörs frågan om relationen mellan\r\nvaraktig tillväxt och företagsstöd. Samtidigt som en kontinuerlig uppföljning\r\npågår av stödformerna skall också ett par särskilda utvärderingar redovisas\r\ni det följande.\r\nSysselsättningsbidraget har på uppdrag av regeringen utvärderats av ITPS.\r\nI rapporten Sysselsättningsbidraget, Utvärdering av ett regionalpolitiskt\r\nföretagsstöd (A2003:006), analyseras bidragets effekter. Att sysselsättningen\r\nökar är en självklarhet eftersom endast sysselsättningsökning kan ge bidrag.\r\nSammanfattningsvis har stödföretagen ökat sysselsättningen mer än\r\njämförelseföretagen, men de har inte ökat förädlingsvärdet i samma utsträckning.\r\nUtredarnas slutsats är att det selektiva sysselsättningsbidraget i än\r\nstörre utsträckning bör användas för att ge incitament till nyetableringar.\r\nDärvid kan företag utanför stödområdet förmås att överväga en lokalisering\r\ninom stödområdet. Är det fråga om ett befintligt företag som utvecklar\r\nverksamheten bör beloppen vara lägre eftersom bidraget i dessa fall mer\r\nhar karaktären av ett företagsstöd. För att förenkla den administrativa\r\nhanteringen av bidraget bör emellertid stödperioden vara kortare och en\r\nstörre andel av stödet utbetalas under de första åren, anser utredarna.\r\nStödgivande myndigheter bör vara särskilt uppmärksamma och restriktiva i\r\nde fall sökande företag tidigare har fått bidrag för nyetablering i en\r\nannan del av stödområdet är en annan slutsats som dras av utredningen.\r\nVidare har ITPS utvärderat de näringspolitiska effekterna av stöd till\r\nstart av näringsverksamhet (A2003:003). Syftet är att uppmuntra arbetslösa\r\natt bli egenföretagare och därmed trygga sin försörjning. De näringspolitiska\r\neffekterna av stödet är osäkra enligt rapporten. En del av tillväxten i\r\nde företag som mottar stödet sker sannolikt på bekostnad av andra företags\r\nutveckling. I rapporten föreslås bl.a. att stödet inte skall kunna förlängas.\r\nEn minskning av stödets omfattning skulle minska förluster som\r\nundanträngningseffekter m.m.\r\nStödet till kommersiell service är ett annat instrument som bör nämnas.\r\nFör att åstadkomma en samordning på central nivå har Konsumentverket\r\ninrättat ett centralt samordningsforum, där dagligvarukedjor, statliga\r\nservicebolag, Föreningen landsbygdshandlarnas främjande, Folkrörelserådet\r\nHela Sverige skall leva m.fl. ingår. Forumet har träffats sju gånger (varav\r\ntre möten under år 2003), vilket bl.a. har resulterat i att den samlade\r\nkunskapen om olika lokala villkor har ökat bland berörda aktörer. Ett\r\nannat resultat är att Konsumentverket har tagit upp att de statliga\r\nbolagens ansvar bör förtydligas för att medverka till att målen om en god\r\nservicenivå uppnås. Verket har gjort bedömningen att ersättningsnivån och\r\nprinciperna för ersättning till ombud bör ses över.\r\nStatens ansvar för färjetrafiken\r\nNär det gäller ansvaret för färjetrafiken, vilket tas upp i en av ovanstående\r\nmotioner, kan nuläget beskrivas på följande sätt. Staten är genom Vägverket\r\nväghållare för allmänna vägar. Till väg hör enligt väglagen (1971:948)\r\nvägbana och övriga väganordningar: \"Väganordning är också sådan till väg\r\nansluten brygga eller färja med färjläge som behövs för allmän samfärdsel\r\neller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna .\" Vid\r\nutgången av år 2002 fanns 36 allmänna färjeleder i det statliga vägnätet\r\n(Vägverkets årsredovisning 2002 s. 19). En affärsenhet på Vägverket svarar\r\nför drift, underhåll och investeringar på de statliga färjorna. Vidare\r\nlämnar Vägverket statsbidrag till de enskilda väghållares vägar och färjor\r\nsom är öppna för allmän trafik (SFS 1989:891). Enligt förordningen lämnas\r\nbidrag för enskilda vägar som inte är av obetydlig längd och som tillgodoser\r\nett kommunikationsbehov för de fast boende, näringslivet eller det rörliga\r\nfriluftslivet.\r\nGränsdragningen mellan allmän och enskild väg behandlas i utredningsbetänkandet\r\nEnskild eller allmän väg? (SOU 2001:67). Den s.k. BREV-utredningen föreslog\r\natt gränsdragningen mellan allmän och enskild väg främst skulle avgöras\r\nav vägens trafikmängd. Beträffande färjor föreslogs att flertalet enskilda\r\nfärjor skulle överföras till staten med bibehållen avgift. Betänkandet\r\ngick ut på en bred remiss. Flertalet remissinstanser var starkt emot en\r\növerföring av lågtrafikerade vägar från allmänt till enskilt underhåll.\r\nDäremot var många positiva till statligt övertagande av färjor (och broar).\r\nMaterialet har kompletterats av Vägverket beträffande färjor och broar\r\ni december 2002 och beträffande konsekvenser för glesbygdsbefolkningen i\r\napril 2003 (dnr N2002/12415/IR). I den sistnämnda kompletterande skrivelsen\r\nredovisar Vägverket att de regionalpolitiska argumenten mot BREV-förslaget\r\nvar mycket uttalade, förutom möjligen då det gällde vägar som ligger i\r\nområden med pendlingsavstånd till större kommuncentrum med utvecklingspotential.\r\nFörmågan eller oförmågan att ta hand om en större väg påtalades, särskilt\r\nav företagarna och av de presumtiva väghållarna. Enligt Vägverket går det\r\natt tydligt skönja en dimension av upplevd rättvisa-orättvisa som dessutom\r\nhar en stad-land-dimension. Vidare har flera kommuner påpekat att de\r\nsannolikt måste minska sitt engagemang i de enskilda vägarna. En mer\r\ndjupgående analys skulle dock behövas enligt Vägverkets bedömning.\r\nOckså Vägverkets kompletteringar har remitterats. Därefter har ytterligare\r\ninformation beträffande bl.a. kostnaderna för ett eventuellt statligt\r\növertagande av 7 av de 13 enskilda färjorna med statsbidrag lämnats av\r\nVägverket. Ärendet är fortfarande under beredning.\r\nAvslutningsvis kan rapporteras om ett nytt infrastrukturprojekt som innebär\r\natt en obemannad linstyrd färja mellan Nord- och Sydkoster skall gå året\r\nrunt och styras av att den färdande sätter ett kort i en kortläsare. Det\r\när en modell som anses kunna fungera på många ställen i skärgården.\r\nStrandskydd\r\nStrandskyddet har tagits upp i motion 2003/04:N336 (c). Frågan om lättnader\r\ni strandskyddet med hänsyn till regional utveckling har varit aktuell\r\nunder en längre tid. År 2001 uppdrog regeringen åt Naturvårdsverket att\r\ngöra en kartläggning och bedömning av befintliga regler och - om så\r\nbedömdes lämpligt - att lämna förslag till åtgärder. Våren 2002 redovisade\r\nNaturvårdsverket sin utredning, i vilken det bl.a. föreslogs vissa lättnader\r\ni strandskyddsreglerna i glesbygdsområden i syfte att underlätta regional\r\nutveckling såsom turism och friluftsliv. Området för lättnader borde enligt\r\nutredningen vara detsamma som mål 1-området för EU:s strukturfonder. I\r\ndetta område ansågs att behovet av regional utveckling varit särskilt\r\nstort samtidigt som exploateringstrycket mestadels varit lågt. Ett annat\r\nförslag var att de allra minsta sjöarna och vattendragen inte skall\r\nomfattas av det generella strandskyddet. Vidare föreslogs att det införs en\r\nny möjlighet till ett starkare skydd för att upprätthålla strandskyddets\r\nsyften.\r\nUtredningen skickades ut på remiss till ca 130 olika remissinstanser. En\r\nremissammanställning färdigställdes inom Miljödepartementet under sommaren\r\n2003.\r\n74 remissinstanser har haft synpunkter på hela eller delar av förslaget.\r\nEn gemensam synpunkt var att lättnader i strandskyddet för att underlätta\r\nregional utveckling inte enbart skall gälla i mål 1-området utan i hela\r\nlandet eftersom glesbygd även finns i södra Sverige. En remissinstans\r\nmenade att de under senare tid rikligt förekommande översvämningarna i\r\nstrandnära bebyggelse i sig är ett skäl till att vara restriktiv vad gäller\r\nbebyggelse i strandnära områden.\r\nFör närvarande pågår beredningsarbete inom Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att den regionala utvecklingspolitik som riksdagen beslutade\r\nom för ett par år sedan utgör en god grund för utveckling i alla delar av\r\nlandet. Enligt utskottets uppfattning är det av högsta vikt att de regionala\r\ndrivkrafterna tas till vara. Företagande, entreprenörskap och tillgången\r\ntill arbete är grundläggande för utvecklingen. Utskottet vill också erinra\r\nom de regionala tillväxtprogrammens roll för att stimulera företagande\r\noch arbetsskapande i olika delar av landet.\r\nSom utskottet har påpekat förut kommer det dock även fortsättningsvis att\r\nbehövas riktade åtgärder för geografiskt avgränsade områden, som ur ett\r\nnationellt perspektiv bedöms ha särskilda behov. Sådana riktade åtgärder\r\nförekommer för närvarande såväl genom EU:s strukturfonder som genom\r\nnationella insatser.\r\nNär det gäller frågan om en annan myndighetsstruktur rörande landsbygdspolitiken\r\nvill utskottet erinra om att frågan är under beredning i Regeringskansliet.\r\nUtskottet ser positivt på att ytterligare underlagsmaterial kommer att\r\ntas fram. Som nämnts i det föregående har Regeringskansliet gett\r\nGlesbygdsverket i uppdrag att redovisa en sammanställning av hur\r\nlandsbygdsfrågorna\r\nbehandlas i det regionala utvecklingsarbetet hos länsstyrelser m.fl. organ.\r\nUtskottet vidhåller den uppfattning i frågan som redovisats i betänkande\r\n2003/04:NU2, nämligen att ett ställningstagande i sak bör vänta till dess\r\natt ett fullständigt beslutsunderlag kan presenteras.\r\nTillgång till grundläggande samhällsservice är en förutsättning för\r\nutveckling och god livsmiljö i glesbygdsområden. Utskottet kan förstå de\r\nfarhågor som finns för försämrade möjligheter att erhålla viktig offentlig\r\nservice i kommuner och län med vikande befolkningstal. Glesbygdsverkets\r\ntidigare ovan omnämnda uppdrag att utreda vad som skall betecknas som en\r\ngod servicenivå och hur detta mål bör följas upp och utvärderas emotses\r\nsåledes med stort intresse. För utvecklingen på längre sikt är det viktigt\r\natt grundligt ta upp frågan om hur offentlig service skall kunna tryggas\r\näven i delar av landet där befolkningen sjunker. Denna fråga aktualiseras\r\nsåväl inom området för det kommunala utjämningssystemet - där regeringen\r\nhar aviserat en proposition under våren 2004 - som inom den s.k.\r\nAnsvarskommitténs arbete, vilket beskrivits ovan.\r\nNär det gäller motionssynpunkterna i fråga om färjetrafiken respektive\r\nstrandskyddet anser utskottet att det är positivt att det finns\r\nutredningsunderlag beträffande dessa frågor och att beredning pågår inom\r\nRegeringskansliet. Utskottet menar att beredningsarbetet bör avvaktas.\r\nAngående avskrivning av studieskulder för att locka personer att bosätta\r\nsig i Norrland finns det inga sådana förslag som bereds inom Regeringskansliet.\r\nDäremot vill utskottet peka på ett annat beredningsarbete där utredningens\r\nsyfte var att öka rörligheten på arbetsmarknaden (SOU 2003:37). Ett av\r\nförslagen i utredningen rörde skattelättnader för nyckelpersoner som\r\nflyttar till vissa delar av de nationella stödområdena. En proposition om\r\narbetsmarknadspolitik är aviserad till maj 2004.\r\nMed hänvisning till vad som anförts bör riksdagen avslå samtliga här\r\nbehandlade motionsyrkanden.\r\nUtlokalisering av statlig verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden med hänvisning till att nu\r\ngällande principer för utlokalisering av statliga myndigheter bör följas.\r\nJämför reservationerna 6 (fp, kd) och 7 (v, c, mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N301 (s) betonas vikten av att regeringen tar regionala\r\nhänsyn vid beslut om lokalisering av myndigheter. Motionärerna uppmärksammar\r\nde problem som nedläggningen av kriminalvårdsanstalten i Dalarnas län har\r\nmedfört. Den lagstadgade närhetsprincipen kan inte längre uppfyllas för\r\nde intagna, vilket innebär ökade svårigheter för deras integration i\r\nsamhället.\r\nDet som är bra för landsbygden är även bra för storstaden, hävdas det i\r\nmotion 2003/04:N377 (s). En möjlighet för staten att utjämna regionala\r\nskillnader är att skapa nya kvalificerade arbetstillfällen i glesbygden\r\ngenom ny- och omlokalisering av statlig verksamhet, anser motionärerna.\r\nI\r\nverksamheter där staten har ett ägarinflytande måste regionalpolitiska\r\nhänsyn sättas i första rummet, understryks det i motion 2003/04:N387 (s).\r\nEtablering av statliga verk och styrelser på mindre orter ute i landet\r\ninnebär ökad sysselsättning, möjlighet för personer med högskoleutbildning\r\natt slippa flytta till storstäder och högre skatteunderlag.\r\nI motion 2003/04:N402 (s) krävs det tydligare direktiv för statliga\r\nmyndigheter beträffande det regionalpolitiska ansvaret. När det gäller\r\nstatliga affärsdrivande verk borde huvudkontoren i mycket högre grad\r\nlokaliseras till orter inom de regioner där verksamheten har sitt ursprung.\r\nMotionärerna anser att staten genom att använda sitt ägarinflytande skulle\r\nkunna påverka den regionala obalansen i positiv riktning.\r\nI motion 2003/04:N201 (m) påpekas att riksdagens beslut om lokaliseringspolicy\r\når 1996 inte har följts. Inte minst för att minska överhettningen och\r\nbostadsbristen i Stockholm krävs att statlig verksamhet utlokaliseras\r\nfrån huvudstaden.\r\nI motion 2003/04:N213 (m) yrkas att ett nationellt miljöteknikcentrum bör\r\nförläggas till Västra Götaland med hänvisning till att regionen har en\r\ntydlig miljöprofil, bl.a. genom den akademiska miljöforskningen och de\r\nmånga miljöindustriföretagen.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:N231 (fp) understryker att Sveriges\r\nregioner inte fått samma förutsättningar när det gäller lokalisering av\r\nstatliga verk och myndigheter. Om ett statligt verk lokaliseras till en\r\nort medför detta inte bara ett ökat inflytande beroende på närhet utan\r\nockså arbetstillfällen och ett ökat skatteunderlag. Enligt motionärerna\r\nmåste de samhälleliga konsekvenserna av en koncentration av statliga verk\r\ntill Stockholmsområdet utredas.\r\nI motion 2003/04:N214 (kd) förordas att statliga myndigheter lokaliseras\r\ntill Västerås därför att staden har goda kommunikationer dels till Stockholm,\r\ndels till hela världen via närheten till flera flygplatser.\r\nI en annan motion, 2003/04:N332 (kd), föreslås att ett statligt verk eller\r\nmyndighet flyttas till norra Kalmar län för att öka utbudet av arbetstillfällen\r\nför administrativ personal.\r\nOmlokalisering av statlig verksamhet kan vara ett verktyg för att främja\r\nbåde en myndighets utveckling och den regionala utvecklingen i Sverige,\r\nanförs det i motion 2003/04:N299 (v). Motionärerna understryker att varje\r\nbeslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av\r\nnya myndigheter skall föregås av noggranna överväganden. Kartläggningar,\r\nanalyser och bedömningar av konsekvenserna för de regioner som tappar\r\narbetstillfällen liksom för de regioner som skulle dra nytta av\r\nomlokaliseringen måste ske. En nationell plan för omlokalisering måste vidare\r\nkombineras med både medflyttarstöd och stöd för dem som väljer att inte\r\nflytta med, anser motionärerna.\r\nMotionären bakom motion 2003/04:N217 (c) begär att statsmakterna följer\r\nde riktlinjer som riksdagen vid flera tillfällen upprepat i fråga om\r\nlokalisering av statlig verksamhet. Kalmar län skall enligt tidigare\r\nriksdagsbeslut vara ett prioriterat län för utlokalisering. Målsättningen\r\nbör nu vara att minst fem statliga myndigheter, motsvarande 2 000\r\nårsarbetstillfällen, lokaliseras till länet under den kommande femårsperioden.\r\n\r\nI motion 2003/04:N221 (c) förordas en jämnare fördelning av den statliga\r\nverksamheten över landet, vilket innebär att Västernorrlands län som\r\ntidigare förlorat många statliga arbetstillfällen nu ges företräde. Regeringen\r\nbör verkställa sitt löfte i samband med försvarsuppgörelsen om att lokalisera\r\n300 statliga ersättningsjobb till Sollefteå, anser motionären. Vidare\r\nbegärs att myndigheten för radiokommunikation för effektiv ledning, den\r\ns.k. Rakelmyndigheten, placeras i Sollefteå.\r\nMotionären bakom motion 2003/04:N244 (c) anser att staten bör gå från ord\r\ntill handling och lokalisera nytillkommande statlig verksamhet i första\r\nhand till orter utanför Stockholmsområdet. Vidare bör det genomföras en\r\nomfattande omlokalisering av statliga verk till andra delar av landet.\r\nUtlokaliseringen kommer, enligt motionären, att ge betydande positiva\r\neffekter både för Stockholm och för den ort där verksamheten placeras.\r\nI motion 2003/04:N255 (c) begärs en översyn av statens etableringspolitik\r\nbeträffande lokaliseringen av statlig verksamhet. Under perioden 1992-2002\r\nhar 80 % av de nya statliga myndigheterna lokaliserats till storstadsområden\r\nvilket, enligt motionären, påskyndar en olycklig urbanisering i\r\nlandet.\r\nEnligt vad Centerpartiet anför i motion 2003/04:N328 är det oförsvarligt\r\natt konsekvent förlägga statliga myndigheter till Stockholm trots\r\nriksdagsbeslutet att annan lokaliseringsort skall övervägas i varje enskilt\r\nfall. I motionen krävs att regeringen följer riksdagens beslut. En genomgång\r\nbör göras av den statliga verksamheten i Stockholmsregionen för att\r\nundersöka vilka myndigheter, verk och bolag som kan omlokaliseras till andra\r\ndelar av landet. Motionärerna anser att det är en fullt realistisk\r\nmålsättning att flytta ut 50 000 statliga årsarbetstillfällen från\r\nhuvudstadsområdet till andra regioner under den kommande tioårsperioden.\r\nFler arbetstillfällen behövs i Norrland, framhålls det i motion 2003/04:N336\r\n(c). De statliga myndigheterna är till för hela Sverige och samhällsservicen\r\nmåste fungera även på små orter. Motionären anser att statliga arbetstillfällen\r\nmåste flyttas från Stockholmsregionen till Norrland.\r\nI motion 2003/04:N379 (c, s) anförs att förutsättningarna under senare år\r\nhar ökat för att bedriva statlig verksamhet över i stort sett hela landet\r\nmed minst samma krav på kvalitet och snabbhet som ställs i Stockholmsområdet.\r\nEnligt motionärerna är det därför dags att leva upp till de direktiv och\r\nriktlinjer som gång på gång formulerats av riksdag och regering i fråga\r\nom lokalisering av statlig verksamhet. Målsättningen bör vara att tillföra\r\nregioner med sviktande befolkningsunderlag 100 000 jobb under en tioårsperiod.\r\nDetta kan ske dels genom omlokaliseringar, dels genom nyetableringar av\r\nstatliga verk och myndigheter, anser motionärerna.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:N335 (mp) hänvisar till en rapport från\r\nGlesbygdsverket där det konstateras att de statliga verken inte tar\r\nregionalpolitiskt ansvar vid lokaliseringen av egna verksamheter. Det krävs\r\ntydligare direktiv för att statliga verk och bolag inte skall överge mindre\r\norter och glesbygd vid åtstramningar.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nInledning\r\nPrinciperna för lokalisering av statliga myndigheter från år 1990 och\r\nframåt finns noggrant redovisade i utskottets betänkande 2002/03:NU8 (s.\r\n38), till vilket hänvisas.\r\nUtlokaliseringsfrågor har aktualiserats i interpellationer och frågor i\r\nriksdagen. I november 2003 svarade statsrådet Ulrica Messing på\r\ninterpellationer (ip. 2003/04:70 resp. 2003/04:73) av Håkan Larsson (c) och av\r\nSven Bergström (c) om bl.a. en helhetssyn på Sverige. Statsrådet delade\r\ninterpellanternas syn på de stora möjligheter till utveckling som finns\r\ni alla delar av Sverige. Regeringen driver därför en aktiv politik för\r\natt ta till vara möjligheterna att öka den ekonomiska tillväxten och uppnå\r\nen mer positiv regional utveckling, ansåg statsrådet. Lokalisering av\r\nstatliga myndigheter är en mindre men, enligt statsrådet, viktig fråga i\r\ndetta sammanhang. Regeringen arbetar utifrån de allmänna principer som\r\nriksdagen uttalat sig om för både ny- och omlokaliseringar av statliga\r\nverksamheter, bl.a. att varje beslut om omlokalisering skall föregås av\r\nnoggranna överväganden, konstaterade statsrådet. En viktig utgångspunkt\r\nför regeringens arbete är att myndigheten effektivt skall kunna bedriva\r\nsitt arbete på tilltänkt lokaliseringsort, förklarades det.\r\nStatsrådet betonade också att det är viktigt att alla statliga myndigheter\r\ntar sitt ansvar för regional utveckling. Enligt en ny förordning om\r\nregionalt utvecklingsarbete skall de statliga myndigheterna, vid överväganden\r\nom verksamhetsminskningar, undersöka möjligheten att genom samordning\r\neller samverkan upprätthålla eller utveckla verksamheten inom området,\r\ninformerade statsrådet.\r\nÄven på en fråga (fr. 2003/04:207) från Håkan Juholt (s) om ökad statlig\r\nverksamhet i Kalmar län och på en fråga (fr. 2003/04:61) från Christer\r\nNylander (fp) om myndigheters lokalisering har statsrådet Ulrica Messing\r\nunder hösten 2003 svarat genom att hänvisa till de av riksdagen fastlagda\r\nallmänna principerna för om- och nylokalisering. Statsrådet betonade dels\r\natt andra lokaliseringsorter än Stockholm och andra storstäder som regel\r\nskall väljas för nya verksamheter, dels att myndigheten skall kunna bedriva\r\nsitt arbete effektivt på lokaliseringsorten. Bland de orter som under\r\nsenare år fått nya statliga verksamheter finns t.ex. Kiruna, Boden, Umeå,\r\nSollefteå, Kramfors, Härnösand, Sundsvall, Söderhamn, Falun, Katrineholm,\r\nKarlskoga, Visby, Karlsborg och Hässleholm, informerade statsrådet.\r\nGunilla Tjernberg (kd) ställde i slutet av år 2003 en interpellation (ip.\r\n2003/04:170) till kulturminister Marita Ulvskog om utlokalisering av\r\nstatliga myndigheter. Med exempel från Norge frågade interpellanten om\r\nvilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att på sitt ansvarsområde\r\nuppfylla riksdagens intentioner om utlokalisering av statliga myndigheter.\r\nI en interpellationsdebatt i januari 2004 sade kulturministern att\r\nregeringen fortlöpande arbetar efter de principer som riksdagen uttalat när\r\ndet gäller lokalisering av statlig verksamhet och att ambitionen är att\r\nstödja en positiv utveckling i hela landet. Beträffande två i debatten\r\naktuella myndigheter är utrednings- och beredningsarbetet emellertid inte\r\navslutat.\r\nVidare kan nämnas att regeringen nyligen beslutat att en väsentlig del av\r\nKrisberedskapsmyndighetens arbete med radiokommunikationssystemet för\r\nskydd och säkerhet (RAKEL-systemet) senast år 2007 skall vara förlagd\r\ntill Sollefteå. Verksamheten skall genomföras i nära samverkan med berörda\r\nanvändare och användarorganisationer samt Regeringskansliet.\r\nNär det gäller motionsönskemålet om ett miljöteknikcentrum har regeringen\r\nnyligen beslutat att tillsätta en utredning om en lämplig organisation\r\nför ett centrum för miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport.\r\n\r\nI partiledardebatten den 21 januari 2004 aviserade statsminister Göran\r\nPersson att han under våren 2004 kommer att presentera särskilda satsningar\r\nför Norrbotten, södra Norrlandskusten samt Gotland.\r\nKostnadseffektivitet vid utlokalisering\r\nVidare skall informeras om en rapport som tar upp frågan om kostnadseffektivitet\r\nvid utlokalisering, i detta fall med exempel från den privata sektorn. I\r\nrapporten Prestationsförändringar vid utlokalisering av s.k. contact\r\ncentres  från Stockholm till norra Sverige (A2003:013) av ITPS beskrivs\r\nett forskningsprojekt där produktivitetsutvecklingen studerats för företag\r\nsom utlokaliserats till norra Sverige. Forskarna hade valt att renodla\r\nstudien till contact centres eftersom verksamheten helt utgörs av en\r\ntelekopplad verksamhet, där det är möjligt att mäta prestationer. (Med\r\ncontact centres avses informationsgivning som är mer komplex och innehåller\r\nmer problemlösning än s.k. call centres, som hanterar relativt enkla,\r\nåterkommande uppdrag.) Sammanfattningsvis konstaterade forskarna (vilka\r\nsjälva svarar för rapportens slutsatser) att produktiviteten i samband\r\nmed utlokaliseringen för majoriteten av de undersökta företagen steg till\r\nen nivå som låg över storstadsnivån. Efter en tid planade kurvan ut och\r\nproduktiviteten steg inte längre. Enligt författarna är det viktigt att\r\nnotera att ökningen i produktivitet är kvarstående över en längre tidrymd.\r\nDen mest framträdande faktorn som samvarierar med prestationsförändringarna\r\när den markant sänkta personalomsättningen. Detta tog forskarna till intäkt\r\nför ett antagande om att den lägre personalomsättningen starkt bidrar\r\ntill de ökade prestationerna. Även kvalitativt steg prestationerna för de\r\nflesta företagen till en nivå som låg betydligt över storstadsnivån.\r\nSituationen i Sveriges grannländer\r\nMed hänsyn till att Sveriges grannländer ibland framhålls som exempel i\r\nutlokaliseringsdiskussionen har situationen när det gäller mål, regler\r\noch resultat i Norge och Finland undersökts av riksdagens utredningstjänst\r\n(dnr 2003:2140). Utredningsresultaten sammanfattas i de två följande\r\navsnitten.\r\nNorge\r\nI Norge antogs riktlinjer för utlokalisering i mars 2001 av Kommunal- och\r\nregionaldepartementet. Målen är\r\nen jämnare regional fördelning av statliga arbetsplatser,\r\nsäkerställande av att befolkningen i alla delar av landet har god tillgång\r\ntill statlig tjänsteproduktion,\r\nstarka professionella yrkesmiljöer utanför större tätortsbebyggelse,\r\nlokalisering av nationella uppgifter till orter utanför Osloområdet,\r\nantingen genom nya enheter eller genom att förstärka regionkontor med\r\nnationella uppgifter.\r\nMed statlig verksamhet avses institutioner som är direkt underställda\r\nstaten såsom statliga förvaltningsorgan, myndigheter och förvaltningsrörelser.\r\nStatliga stiftelser och statligt ägda företag omfattas inte av de nämnda\r\nriktlinjerna. Dessa gäller vid etablering av nya statliga institutioner,\r\nstörre omorganisationer, rationaliseringar, utvidgningar, omlokaliseringar\r\neller etablering av nya enheter inom befintliga institutioner. Följande\r\nkriterier skall utredas och ligga till grund för valet av\r\nlokaliseringsort:\r\nallmänhetens krav på tjänstens tillgänglighet,\r\nkompetenskrav för dem som skall utföra arbetsuppgifterna,\r\nverksamhetens krav på infrastruktur, närhet till annan fackmiljö, offentliga\r\nmyndigheter etc.,\r\nkrav på kostnadseffektivitet,\r\nförhållande till regional planering.\r\nFackdepartementen har att informera Kommunal- och regionaldepartementet\r\nom pågående och planerad verksamhet som kan ha betydelse för lokaliseringen\r\nav arbetsplatser och tjänsteproduktion. Totalt sett beräknas ca 2 000\r\narbetstillfällen ha utlokaliserats (brutto) sedan den nuvarande regeringen\r\ntillträdde i oktober 2001, dvs. inkluderande såväl nya arbetstillfällen\r\nsom utflyttning av befintliga arbetstillfällen. (Uppgiften anges dock\r\nvara något osäker, bl.a. eftersom vissa beslut ännu inte är helt verkställda.\r\n) Som jämförelse kan nämnas att totalantalet statsanställda i Norge uppgår\r\ntill drygt 120 000 personer.\r\nFinland\r\nÄven i Finland har utlokaliseringspolitiken lagts fast i början av 2000-talet,\r\nbl.a. genom lagen om behörighet vid placering av statliga enheter och\r\nfunktioner (362/2002). Vid den finska riksdagens antagande av lagen\r\nbifogades följande text:\r\nRiksdagen förutsätter att regeringen ser till att det alltid utreds om\r\nstatens centralförvaltningsenheter och sådana statliga funktioner som\r\nsköts på riksnivå eller centraliserat kan placeras i andra delar av landet\r\ni stället för i huvudstadsregionen när en ny enhet inrättas eller en\r\nbefintlig verksamhet byggs ut i väsentlig omfattning eller omorganiseras\r\ni betydande grad och att särskild hänsyn tas till regionala synpunkter\r\noch effekter i placeringsbeslutet (46/2002 RD).\r\nMålet i Finland är att uppnå balans i befolkningsstruktur och flyttningsmönster\r\noch att trygga servicestrukturen i hela landet. Tillämpningsområdet gäller\r\nplacering av statens förvaltningsenheter och sådana funktioner som sköts\r\npå riksnivå. Vid indragning eller nedskärning omfattas även de regionala\r\noch lokala statliga enheter och funktioner som är belägna utanför\r\nhuvudstadsregionen. Lagen tillämpas dock inte på Finlands utrikesrepresentation\r\neller organ som är underställda riksdagen och inte heller på universitet\r\noch affärsverk m.fl. Enligt en förordning (567/2002) skall möjligheterna\r\ntill regionalisering utredas när en ny enhet inrättas eller funktion skapas,\r\nexisterande verksamhet väsentligen utvidgas eller omorganiseras.\r\nStatsrådets kansli har tillsatt en koordineringsgrupp för regionalisering,\r\nvars mandatperiod är tre år. Koordineringsgruppen bereder enskilda beslut\r\nenligt lagstiftningen och skall även utarbeta en långsiktig strategi för\r\nomlokalisering av statliga funktioner. Regeringen beslutade i maj 2003 om\r\nregionalisering. Ett fullständigt genomförande av detta beslut skulle\r\ninnebära utlokalisering av ca 1 000 årsarbetstillfällen. (På lång sikt\r\nsträcker sig målsättningen dock längre.) I huvudstadsregionen uppgår\r\nantalet anställda inom central förvaltning till ungefär 27 000\r\npersoner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe nu gällande principerna för utlokalisering av statliga myndigheter\r\nutgår enligt utskottets uppfattning från kriterier som bör ge vägledning\r\nvid överväganden om lokalisering av nya myndigheter eller enheter. Bland\r\nannat bör alltid en annan lokaliseringsort än Stockholm övervägas. Orter\r\ndär statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är mindre välförsedda\r\nmed statliga arbeten skall övervägas inför varje beslut när nya myndigheter\r\nskall lokaliseras eller befintliga myndigheter omlokaliseras. När det är\r\nfråga om en omlokalisering innebär kriterierna vidare att myndigheten\r\nockså efter omlokaliseringen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter\r\neffektivt. Enligt utskottets mening är principerna ändamålsenliga.\r\nEn utgångspunkt är att riksdagen kan förvänta sig att regeringen underställer\r\nriksdagen ärenden om lokalisering av statlig verksamhet som är av större\r\nvikt eller på annat sätt av principiellt intresse för bedömning och beslut.\r\nSjälvklart föreligger alltid möjligheten för utskott och riksdag att\r\ngöra bedömningen att det inte finns skäl för riksdagen att ta ställning\r\ni ett lokaliseringsärende.\r\nI flera här aktuella motioner finns önskemål som på olika sätt skulle\r\nleda till förändringar i lokaliseringsfrågorna. Utskottet är medvetet om\r\natt det finns ett stort intresse för ut- och omlokalisering och anser att\r\nlokaliseringsfrågan är en viktig framtidsfråga. Situationen i grannländerna,\r\nsärskilt Norge, ger nya infallsvinklar. I Norge har krav på de statliga\r\ntjänsternas tillgänglighet varit en huvudfråga och i Finland har\r\narbetskraftsförsörjningsfrågor varit en avgörande fråga.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att de nu gällande principerna för\r\nutlokalisering av statliga myndigheter bör följas i överensstämmelse med\r\nde grunder som riksdagen uttalat. Samtidigt måste det finnas en öppenhet\r\nför att nya utredningsresultat på sikt kan visa på nya vägar.\r\nMed hänvisning till vad som anförts anser inte utskottet att det finns\r\nbehov av något uttalande från riksdagens sida med anledning av de nu\r\naktuella motionsyrkandena. De avstyrks således.\r\nStorstadspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå olika motionsyrkanden om storstadspolitik, vilka i\r\nstor utsträckning ligger i linje med den förda politiken.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N310 (s) förordas en aktiv storstadspolitik för att främja\r\ntillväxten i storstadsregionerna. Motionären pekar på brister i den\r\nproposition om storstadspolitik som lades fram år 1998 (prop. 1997/98:165)\r\ndär det, enligt motionärens uppfattning, huvudsakligen fokuserades på\r\nsociala frågor medan tillväxtmålet inte fick samma uppmärksamhet och inte\r\nheller särskilt avsatta medel. Dessutom saknades en tydlig koppling mellan\r\nregionala tillväxtavtal och lokala utvecklingsavtal, anförs det. Motionären\r\nförespråkar en vidareutveckling av den nationella storstadspolitiken med\r\nen tydlig koppling mellan tillväxt och social utveckling. Vidare hävdas\r\natt storstadspolitiken också bör omfatta arbetsmarknadspolitik,\r\nintegrationspolitik, transportpolitik m.m. Samverkan är nödvändig mellan lokal,\r\nregional och nationell nivå.\r\nFörslag till hur tillväxten i Stockholmsregionen skall stimuleras redovisas\r\ni motion 2003/04:N405 (s). Motionärerna menar att Stockholm är landets\r\nviktigaste tillväxtmotor men att denna riskerar att stanna om inte\r\ninfrastrukturen förbättras, bostadsbyggandet ökar, antalet högskoleplatser\r\nökar och skatteutjämningssystemet reformeras.\r\nI motion 2003/04:N341 (m) anklagas Socialdemokraterna för att föra en\r\nStockholmsfientlig politik där tillväxten i regionen bromsas. Motionärerna\r\nbetonar vikten av åtgärder för att främja fortsatt tillväxt i\r\nStockholmsregionen.\r\nUtvecklingen i Sverige är beroende av att det går bra för Stockholmsregionen.\r\n\r\nEnligt uppfattningen i motion 2003/04:N325 (kd) behöver Sverige utveckla\r\nstarka regioner för att klara den globala konkurrensen. Länsstyrelserna\r\ni Mälardalen har nu inlett ett gemensamt arbete med att ta fram underlag\r\ntill en storstadspolitik. Mälarregionen, som är Sveriges starkast växande\r\nregion, bör stärkas ytterligare, menar motionären. Vidare förespråkas en\r\nregionförstoring som innebär att Stockholms, Södermanlands, Uppsala,\r\nVästmanlands och Örebro län blir en storstadsregion. IT-utveckling i samband\r\nmed goda möjligheter till arbetspendling har gett en bredare bas för\r\nrekrytering av arbetskraft. Motionären begär också att regeringen tillsätter\r\nen Mälardalsberedning med uppgift att ta fram ett tillväxtfrämjande program\r\nsom innefattar frågor om bl.a. infrastruktur, boende och högre utbildning.\r\n\r\nFlera tecken tyder på att Stockholm håller på att förlora sin kraft som\r\nmotorn i svensk ekonomi, anför motionärerna bakom motion 2003/04:N368\r\n(kd). De föreslår åtgärder på en rad områden, bl.a. att fler bostäder\r\nbyggs, skatteutjämningssystemet justeras, fastighetsskatten slopas, skatten\r\nför hushållsnära tjänster sänks, kollektivtrafiken byggs ut m.m.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nTillkomst av storstadspolitiken\r\nEn ny nationell storstadspolitik kom till stånd i slutet av 1990-talet.\r\nDe av riksdagen (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2) beslutade övergripande\r\nmålen för storstadspolitiken är\r\natt ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar\r\ntillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl\r\ninom regionerna som i övriga delar av landet (tillväxtmålet),\r\natt bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i\r\nstorstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor\r\nför storstädernas invånare (integrationsmålet).\r\nStorstadspolitikens tillväxtmål tar sikte på att ge goda förutsättningar\r\ni samtliga kommuner i storstadsregionerna. För arbetet med att bryta\r\nsegregationen föreslogs att lokala utvecklingsavtal skulle tecknas mellan\r\nstaten och vissa storstadskommuner. Vidare inrättades en storstadsdelegation,\r\nbestående av ett antal statssekreterare med uppgift att utveckla den\r\nnationella storstadspolitiken. Vid riksdagsbehandlingen betonades att den\r\nprincipiella utgångspunkten för storstadspolitiken skall vara densamma\r\nsom för den dåvarande regionalpolitiken, dvs. att utjämna de strukturella\r\norättvisor som finns mellan olika områden.\r\nNäringsutskottet, som från arbetsmarknadsutskottet övertagit beredningsansvaret\r\npå detta område, utvecklade sina synpunkter på storstadsfrågorna hösten\r\n2001 och anförde bl.a. följande (bet. 2001/02:NU4 s. 47):\r\nLikheten mellan den regionala utvecklingspolitiken och storstadspolitiken\r\när uppenbar. I båda fallen är det fråga om att finna de bästa instrumenten\r\nför att uppnå en hållbar tillväxt och goda sociala förhållanden. I den\r\nallmänna debatten framförs ibland synpunkten att det skulle finnas en\r\nmotsättning mellan tillväxt i storstäder och tillväxt i övriga regioner.\r\nEn sådan tanke är främmande för utskottets sätt att se. Utskottet är\r\ntvärtom av den bestämda uppfattningen att tillväxt och goda levnadsvillkor\r\nmed trygghet, jämlikhet och jämställdhet inte ingår i ett s.k. nollsummespel,\r\ndär en uppgång för en region motsvaras av en nedgång för en annan region.\r\n\r\nStorstadsdelegationen är det beredningsorgan inom Regeringskansliet som\r\nhar i uppdrag att samordna och utveckla storstadspolitiken. Vid årsskiftet\r\n2002/03 flyttades storstadsfrågorna från Näringsdepartementet till\r\nJustitiedepartementet med hänsyn till integrationsfrågornas vikt.\r\nRegeringens skrivelse\r\nI december 2003 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med\r\ninformation och bedömningar angående lokalt utvecklingsarbete i storstäderna\r\n(skr. 2003/04:49). Skrivelsen är inriktad på insatserna inom politikområdets\r\nsegregationsmål och på de lokala utvecklingsavtalen. Det redogörs inte\r\nför tillväxtmålet i sin helhet med motiveringen att tillväxtmålet också\r\nomfattar andra storstadsregioner än de som omfattas av de lokala\r\nutvecklingsavtalen. Skrivelsen behandlas av socialförsäkringsutskottet under\r\nvåren 2004 (bet. 2003/04:SfU9).\r\nFöljande information redovisas i skrivelsen.\r\nUtvecklingsavtalen omfattar överenskommelser om insatser i socialt utsatta\r\nbostadsområden i sju kommuner: Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge,\r\nMalmö, Stockholm samt Södertälje. 24 geografiska områden inom de sju\r\nkommunerna är avgränsade enligt kommunernas egna principer. Gemensamt för\r\nområdena är att de - jämfört med omgivande områden - har en befolkning\r\nmed stor andel låginkomsttagare och personer med behov av försörjningsstöd,\r\nen relativt sett ung befolkning och en hög andel utrikes födda. Andelen\r\nutrikes födda varierar relativt mycket men är i genomsnitt 50 %.\r\nFyra centrala metoder har tillämpats vid framtagning av stadsdelarnas\r\nlokala åtgärdsplaner och kommunens lokala utvecklingsavtal. Dessa metoder\r\när: målstyrning, samverkan, långsiktighet och underifrånperspektiv.\r\nMålstyrningsmodellen ger utrymme för att länka ihop de storstadspolitiska\r\nmålen på nationell nivå med dem på lokal nivå i en sammanhängande målkedja.\r\nFlera nya samverkansformer har utvecklats. Regeringen gav inom ramen för\r\nden regionala utvecklingspolitiken i mars 2002 ett antal myndigheter i\r\nuppdrag att identifiera potentiella områden för samordning inom sex\r\nutpekade politikområden (regional utvecklingspolitik, näringspolitik,\r\narbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, forskningspolitik och\r\ntransportpolitik).\r\n27 myndigheter samt ett tiotal samrådsaktörer deltog i arbetet, som\r\navslutades i oktober 2003. Långsiktighet prioriteras i förhållande till\r\nfokusering på projektidéer. Det har betonats att underifrånperspektivet\r\när nödvändigt för att insatserna skall leda till långsiktiga effekter.\r\nEnligt regeringens bedömning har det tvärsektoriella storstadsarbetet\r\nbidragit till en positiv utveckling. Bland annat har arbetet visat att\r\ndet går att vända en långvarig negativ trend. Fortfarande är glappet till\r\nnationella genomsnittsnivåer för sysselsättning, utbildningsnivå m.m.\r\nstort. Utvecklingsarbetet för att bryta segregationen går enligt regeringen\r\nnu in i en andra fas, vilket innebär att framgångsrika insatser skall\r\ngöras permanenta och inordnas i ordinarie strukturer. Under år 2004 avser\r\nregeringen att anordna regionala tillväxtkonferenser, där tillfälle ges\r\natt diskutera frågan om hur kopplingen mellan lokala utvecklingsavtal och\r\nregionala tillväxtprogram kan vidareutvecklas.\r\nUtvärdering är enligt regeringens bedömning i skrivelsen en viktig del i\r\nutvecklingsprocessen. Integrationsverket har redovisat utvecklingen i fem\r\nrapporter under perioden 2000-2002. Även andra myndigheter såsom Nutek,\r\nITPS, Statskontoret, Brottsförebyggande rådet och Mångkulturellt centrum\r\nhar studerat storstadsarbetet. Därutöver ansvarar kommunerna för att\r\ngenomföra lokala utvärderingar av utvecklingsavtalen. Vidare har regeringen\r\ni oktober 2003 utsett en särskild utredare (socionom Helene Lahti Edemark)\r\nför att utvärdera de insatser som hittills genomförts inom ramen för de\r\nlokala utvecklingsavtal som regeringen sedan år 1999 träffat med sju\r\nstorstadskommuner. Utredaren skall inventera, sammanställa och analysera\r\nrapporterna i syfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap (dir.\r\n2003:136). Syftet är att åstadkomma en kunskapsuppbyggnad och att sprida\r\nerfarenheter till de samverkande parterna m.fl. Slutligen skall utredaren\r\nlämna förslag till ett nationellt utvärderingsprogram för lokala\r\nutvecklingsavtal. Utredningen skall lämna sitt slutbetänkande i mars 2005.\r\nRegionförstoring\r\nI anslutning till storstadspolitiken skall även frågan om regionförstoring\r\nberöras.\r\nDen regionala utvecklingspolitiken bygger på en syn där de synergieffekter\r\nsom kan uppstå i en miljö med många integrerade verksamheter tas till\r\nvara. Regionförstoring, dvs. att tidigare separata arbetsmarknader knyts\r\nihop till en större region, är en process som möjliggör ökad specialisering\r\nav arbetskraft och näringsliv, samtidigt som det är möjligt att upprätthålla\r\nett spritt boendemönster.\r\nEtt exempel på regionförstoring är utvecklingen i Stockholm - Mälardalsregionen,\r\nsom är ett resultat av satsningar för att integrera storstadsområdet med\r\nstäder och tätorter i Mälardalen i en sammanhängande bostads- och\r\narbetsmarknad. Inte minst utbyggnaden av kommunikationssystemen har möjliggjort\r\narbetspendling och annat utbyte över ett allt större geografiskt område.\r\nNär det gäller Mälardalsregionen bör nämnas att strategiskt viktiga\r\nprojekt för tillväxten, bl.a. bygget av Citybanan i Stockholm, skall\r\ntidigareläggas enligt en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet i december 2003. I en rapport från den tidigare\r\nnämnda ITPS-konferensen hösten 2003 om en växande landsbygd beskrivs\r\nutvecklingen mot regionförstoring och även problemen med denna. Bland annat\r\nredovisas att det inte är lätt att skapa dessa större regioner i ett så\r\nglest land som Sverige och att det tar lång tid att uppnå ett mer\r\nkoncentrerat bosättningsmönster. Regionförstoring ger människor möjligheter\r\natt bo kvar samtidigt som storskalighetens fördelar tas till vara. I olika\r\nstudier har slutsatsen varit - bl.a. rörande Mälardalsregionen - att fler\r\ngrupper borde pendla över större avstånd. Enligt docent Erik Westholm\r\nkunde dock den kraftiga betoningen på ekonomisk hållbarhet ifrågasättas.\r\nDet var i första hand de högutbildade männen som drog nytta av den\r\nförstorade lokala arbetsmarknaden. Frågor som ställs i rapporten gäller bl.\r\na. hur stor en region lämpligen skall vara och hur de lokala sociala\r\nnätverken påverkas i det regionförstorade samhället med pendlare.\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m) har i en interpellation (ip. 2003/04:34)\r\nfrågat statsrådet Ulrica Messing om vilka åtgärder statsrådet avsåg att\r\nvidta för att bristen på infrastruktur inte skall motverka möjligheten\r\ntill tillväxt i Stockholmsregionen. Bland annat anförde statsrådet att\r\nefterfrågan på infrastrukturåtgärder alltid överstiger tillgången på medel,\r\nbåde på nationell och regional nivå. Vid granskningen av förslag till\r\nlångsiktsplaner måste enligt statsrådet speciella länsintressen beaktas\r\noch förutsättningarna för både lokal och regional tillväxt underlättas.\r\nSamtidigt måste blicken höjas och resurserna satsas på bästa sätt för att\r\nSverige i sin helhet skall utvecklas.\r\nRigmor Stenmark (c) har i en interpellation (ip. 2003/04:72) till statsrådet\r\nLars-Erik Lövdén frågat om vilka åtgärder statsrådet avsåg att vidta för\r\natt utjämna situationen för kommunerna i Mälardalsregionen när det gällde\r\nbostäder, kommunikationer och arbetsplatser. Enligt statsrådet försöker\r\nregeringen på olika sätt att främja kommunal samverkan, vilket även skulle\r\nkunna omfatta bostadsförsörjningen. Redan i dag finns det ett etablerat\r\nsamarbete mellan länsstyrelserna med koppling till Mälardalen. Projektets\r\növergripande syfte är att ta fram ett kunskapsunderlag om regionens\r\nlångsiktiga utvecklingsmöjligheter. Statsrådet höll med interpellanten om\r\natt det är nödvändigt att bredda bostads- och arbetsmarknadsfrågorna för\r\natt klara tillväxten och få en balanserad utveckling i landet. För detta\r\nkrävs det infrastrukturinvesteringar. Tillväxten i Stockholm - men också\r\ntillväxten i Umeå, Luleå och Skåne - har betydelse för hela Sverige.\r\nJörgen Johansson (c) ställde i december 2003 en fråga (fr. 2003/04:453)\r\ntill finansminister Bosse Ringholm angående vilka åtgärder finansministern\r\navsåg att vidta för att medverka till att göra Mälardalen till en fungerande\r\noch integrerad bostads- och arbetsmarknad. Enligt finansministern avsåg\r\nregeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en\r\növersyn av reglerna om avdrag för ökade levnadsomkostnader vid dubbel\r\nbosättning. I detta uppdrag skall ingå att lämna förslag till förändringar\r\ni avdragsmöjligheterna, vilket kan leda till en ökad rörlighet på\r\narbetsmarknaden och i övrigt förstärka den regionala utvecklingspolitiken.\r\nI det svenska ordförandeprogrammet för det nordiska regionalpolitiska\r\nsamarbetet avseende år 2003 betonades vikten av att ytterligare utveckla\r\narbetet med att öka kunskaperna om städernas roll för den regionala\r\nutvecklingen, särskilt i det nordiska perspektivet. Ett förslag till närmare\r\nutredning om städernas betydelse ur ett europeiskt och ett nordiskt\r\nperspektiv har under hösten 2003 behandlats, bl.a. vid ett möte med de\r\nnordiska regionalministrarna. Nordregio (ett centrum för forskning m.m.,\r\ninrättat av Nordiska ministerrådet) har därefter fått i uppdrag att närmare\r\nföreslå hur en sådan utredning bör genomföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTillväxten i Sverige är beroende av alla regioners samlade utveckling och\r\nav att alla regioners särskilda möjligheter tas till vara. Storstadsregionerna\r\nhar på samma sätt som andra regioner sina specifika förutsättningar för\r\nutveckling. Det är på den lokala och regionala nivån som behoven kan\r\nidentifieras och förutsättningar för utveckling skapas. Statens viktigaste\r\nroll är att skapa goda förutsättningar för en sådan process. Utskottet\r\nvill sammanfattningsvis erinra om sitt tidigare framförda synsätt att\r\ntillväxt och goda levnadsvillkor med trygghet, jämlikhet och jämställdhet\r\ninte ingår i ett s.k. nollsummespel, där en uppgång för en region motsvaras\r\nav en nedgång för en annan region. En tillväxtregion kan tvärtom förväntas\r\n\"spilla över\" utvecklingsmöjligheter till närliggande regioner.\r\nDen samlade avstämning och utvärdering som nu har gjorts av den hittillsvarande\r\nstorstadspolitiken i regeringens skrivelse om lokalt utvecklingsarbete i\r\nstorstäderna behandlas nu av socialförsäkringsutskottet. Den ovan nämnda\r\ninitierade utredningen om utvärdering av lokala utvecklingsavtal innebär\r\natt framsteg kan göras när det gäller att omvandla gjorda erfarenheter\r\ntill kunskap i ett nationellt perspektiv. Utskottet noterar att ett\r\njämställdhetsperspektiv skall anläggas i utredningen. Det kan också förutsättas\r\natt tillväxt-aspekterna kommer att beröras i utredningen.\r\nSamtidigt bör det noteras att tillväxtarbetet inom ramen för storstadspolitiken\r\ngäller hela storstadsregionerna och inte bara för de stadsdelar som\r\nomfattas av lokala utvecklingsavtal. Liksom tidigare anser utskottet att\r\nförhållandet och erfarenhetsutbytet mellan den regionala utvecklingspolitiken\r\noch storstadspolitiken är av stort intresse.\r\nNär det gäller regionförstoring har det visat sig att större regioner med\r\nmer differentierad näringsstruktur har större förmåga att möta\r\nkonjunkturnedgångar än mindre regioner som är beroende av ett fåtal branscher.\r\nSåväl arbetsgivare som arbetstagare kan ha fördelar av en regionförstoring.\r\nFörutsättningarna för att åstadkomma regionförstoring varierar dock i\r\nolika delar av landet beroende på avstånd, befolkningsstorlek och\r\nkommunikationssystem. Vidare kan det - som ovan redovisats - finnas vissa\r\nfrågetecken inom området för social hållbarhet, bl.a. jämställdhet, om\r\narbetspendlingen blir allt längre och ökar i volym.\r\nMed hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna i aktuella delar.\r\n\r\nÖstersjöfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till den pågående utvecklingen och till\r\nbehovet av att invänta kommande beredningsarbete avslå motionsyrkanden om\r\nÖstersjöfrågor.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N260 (s) framförs uppfattningen att Östersjöområdet utgör\r\nett av Europas mest spännande områden med Gotland i centrum. Ett särskilt\r\nÖstersjöcentrum kan enligt motionärerna stärka tillväxten både i Sverige\r\noch i Östersjöområdet. Från geografisk och historisk synpunkt är det\r\nnaturligt att placera ett Östersjöcentrum på Gotland.\r\nArgumenten för en etablering av ett särskilt Östersjöcentrum är mycket\r\nstarka och av stor betydelse för Sverige enligt vad som sägs i motion\r\n2003/04:N396 (s). Vid lokaliseringsbeslut om ett sådant centrum bör\r\nuppmärksammas att Norrköping och Östergötland har unika fördelar, bl.a. när\r\ndet gäller Norrköpings hamn.\r\nI motion 2003/04:N317 (m) hävdas att utvecklingen inom EU kommer att\r\nmedföra ökad handel inom Östersjöregionen. Enligt motionären är en\r\nlokalisering mitt i Östersjön, dvs. på Gotland, det bästa och mest naturliga\r\nvalet, med hänsyn till såväl den svenska historien som näringspolitiska\r\noch regionalpolitiska synpunkter.\r\nI motion 2003/04:N410 (fp) framhålls att Stockholm med sitt läge både\r\nmitt i Norden och mitt i Östersjöområdet har goda möjligheter att bli det\r\nnav som en framgångsrik Östersjöutveckling behöver.\r\nKalmar län bör bli centrum för ett Östersjösamarbete, anförs det i motion\r\n2003/04:N332 (kd). Verksamheten vid Baltic Business School i Kalmar bör\r\nbyggas ut till ett kunskapscentrum med internationell prägel.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI regeringsförklaringen i september 2003 anförde statsminister Göran\r\nPersson att de nya tillväxtmöjligheterna i Östersjöregionen skall tas till\r\nvara. För att stärka svenskt näringslivs position och möjligheter att\r\nbedriva handel i regionen kommer ett särskilt Östersjöcentrum att etableras.\r\nVidare informerade statsministern om att den svenska handelsrepresentationen\r\nskall byggas ut och förstärkas i hela regionen. En offensiv satsning på\r\nstöd och rådgivning till företag med intresse och potential för handel\r\nmed Östersjöländerna skall göras enligt statsministern.\r\nPå en fråga (fr. 2003/04:58) från Marietta de Pourbaix-Lundin (m) svarade\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky i oktober 2003 att det är angeläget att\r\nsatsningen på ökad handel och fler affärer mellan svenska företag och\r\nföretag i EU:s nya medlemsstater intensifieras. En del i denna satsning\r\när etablerandet av ett särskilt Östersjöcentrum. Dess utformning och\r\nuppgifter bereds enligt näringsministern inom Regeringskansliet. Han ansåg\r\ndärför att det är för tidigt att ta ställning till centrumets lokalisering.\r\nDen funktion som skall inrättas måste kunna bedriva sitt arbete i mycket\r\nnära samspel med de aktörer som redan är engagerade i näringslivsfrämjande\r\nverksamhet i Östersjöregionen.\r\nFrågan om ett särskilt Östersjöcentrum bereds alltså inom Regeringskansliet.\r\nAmbassadör John-Christer Åhlander har genom beslut i Regeringskansliet\r\n(Utrikesdepartementet) i slutet av oktober 2003 fått i uppdrag att genomföra\r\nen utredning som skall resultera i förslag avseende utformning och hantering\r\nav framtida insatser för näringslivsutveckling i Östersjöregionen. En\r\nredovisning av uppdraget skall ske i en skriftlig rapport senast den 1\r\nmars 2004.\r\nNutek rapporterar att Östersjöregionens tillväxtpotential har uppmärksammats\r\ni de tidigare regionala tillväxtavtalen. Regeringen beslöt därför att 105\r\nmiljoner kronor från Östersjömiljard 2 skall användas för att stimulera\r\nnäringslivsutvecklingen i Östersjöregionen med syfte att öka det svenska\r\nnäringslivets aktivitet i regionen. Målsättningen är att främja svensk\r\ntillväxt och öka handelsutbytet mellan länder och regioner runt Östersjön.\r\n\r\nInom programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen 2000-2003 har\r\nNutek uppdragits att fördela resurserna på tillväxtfrämjande projekt\r\nutifrån regionernas tillväxtavtal. Projekten skall ingå i något av följande\r\ntemaområden och bör helst omfatta fler än ett län: miljöteknik och\r\nmiljödriven tillväxt, hälso- och sjukvård, turism, livsmedel, kunskap och\r\nkompetens, IT och affärs- och marknadsutveckling.\r\nNäringslivsutveckling i Östersjöregionen avser samarbetsprojekt mellan\r\nsvenska aktörer och länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen samt att\r\nantal ryska regioner. Projekten får inte vara av biståndskaraktär.\r\nMålsättningen är att insatserna skall stimulera tillväxt och sysselsättning\r\ni Sverige. Projektens inriktning är av karaktären förstudier, kontaktmässor,\r\nmentorskap och nätverksaktiviteter. Vid slutet av år 2003 hade 76\r\nprojektansökningar bifallits (inga nya ansökningar kommer att behandlas).\r\nProjektaktiviteterna skall vara avslutade senast i mars 2005.\r\nI detta sammanhang kan redovisas att verksamheten kring Östersjömiljard\r\n2 på regeringens uppdrag har granskats av Statskontoret, som i början av\r\når 2004 har presenterat rapporten Östersjömiljard 2 - mer än företagsfrämjande\r\n(2004:3). Statskontoret drar bl.a. slutsatsen att programmet i någon mån\r\nbidragit till att stödja det svenska näringslivet i Östersjöregionen.\r\nVidare anser Statskontoret att programmet hade vunnit i både tids- och\r\nkostnadseffektivitet om Östersjömiljardsekretariatet hade styrt mer aktivt\r\ni stället för att främst koncentrera arbetet till de administrativa\r\nfunktionerna.\r\nAgenda 21 för Östersjöregionen, Baltic 21, är ett långsiktigt mellanstatligt\r\nsamarbete i Östersjöregionen med syfte att nå en hållbar utveckling.\r\nArbetet omfattar Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen,\r\nNorge, Polen, Tyskland, Ryska Federationens nordvästra del och Sverige\r\nsamt EU. Verksamheten är uppdelad i nio sektorer, vilka betraktas som\r\navgörande för den ekonomiska och miljömässiga utvecklingen i regionen.\r\nSektorerna omfattar näringsliv, jordbruk, energi, fiske, skog, turism,\r\ntransporter, utbildning och fysisk planering. Baltic 21 Näringsliv är en\r\nsatsning för att stimulera svenskt näringsliv att bidra till att uppnå en\r\nhållbar utveckling i samarbete med övrigt näringsliv i Östersjöregionen.\r\nI Sverige har Näringsdepartementet gett Nutek i uppdrag att leda arbetet\r\ninom Baltic 21 Näringsliv. Medel från Östersjömiljard 2 kan ges som\r\nfinansiellt stöd till projekten men utgår inte automatiskt.\r\nInom gemenskapsinitiativet Interreg IIIB Östersjön inom EG:s strukturfonder\r\n2000-2006 har hittills 49 Östersjöanknutna projekt beviljats, varav 47\r\nhar svenskt deltagande. Projekten berör samarbete mellan kommuner och\r\nregioner i olika länder på ett stort antal områden som exempelvis transport-\r\noch kommunikationssystem, turism, miljöfrågor, stadsplanering,\r\nlivsmedelsförsörjning, skogsindustri, kulturarv, ekosystem, högteknologi och\r\nindustriell utveckling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets uppfattning är det av stort värde att Östersjöregionen\r\nfår en hållbar utveckling. En sådan utveckling innebär att politiken skall\r\nbidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda\r\nekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Hållbar tillväxt är\r\ntillväxt som bidrar till hållbar utveckling. EU:s utvidgning i Östersjöregionen\r\när naturligtvis ett stort steg i detta sammanhang.\r\nSom framgår ovan har långsiktiga och stora satsningar gjorts eller inletts\r\ni fråga om Östersjöområdets utveckling. Inom kort kommer att redovisas\r\nförslag om utformning och hantering av framtida insatser för\r\nnäringslivsutveckling\r\ni Östersjöregionen. Med hänsyn till Östersjöregionens potential ser\r\nutskottet positivt på att ett Östersjöcentrum eller motsvarande etableras.\r\nTill skillnad från uppfattningen i vissa motionsyrkanden vill emellertid\r\nutskottet invänta en sedvanlig beredning av frågorna innan ställning kan\r\ntas till uppgifter och lokalisering av ett Östersjöcentrum.\r\nDärmed avstyrker utskottet här aktuella motionsyrkanden.\r\nUtvecklingen i län och regioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner som är inriktade på utvecklingen i specifika\r\nlandsdelar. Statliga åtgärder som begärs för olika delar av landet bör\r\nprövas inom ramen för den generella politik som beslutas av riksdag och\r\nregering.\r\nMotionerna och vissa kompletterande uppgifter\r\nDe motioner som berör åtgärder i särskilda län eller regioner har förtecknats\r\ni bilaga 2, tillika med vissa kompletterande uppgifter och hänvisningar\r\ntill ytterligare information om de frågor som tas upp i respektive motion.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill peka på att den regionala utvecklingspolitiken enligt de\r\ngällande målen skall inriktas på att uppnå en hållbar regional utveckling\r\ni alla delar av landet. Målet för den politik som förs är väl fungerande\r\noch hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla\r\ndelar av landet. Utskottet konstaterar att de regionalpolitiska problemen\r\ninte kan lösas enbart genom de åtgärder som vidtas inom utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling. Insatser krävs inom många olika politikområden, såsom\r\nexempelvis arbetsmarknads-, närings-, utbildnings- och kommunikationsområdena.\r\n\r\nRiksdagen beslutade för ett par år sedan i enlighet med förslagen i\r\npropositionen om en politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop.\r\n2001/02:4, bet. 2002/03:NU4). Ett genomförande av de förslag som då\r\nbeslutades kommer att få återverkningar för bygder och regioner i hela\r\nlandet.\r\nUtskottets principiella uppfattning är att åtgärder och insatser som begärs\r\nför olika delar av landet skall prövas inom ramen för de möjligheter som\r\nav riksdag och regering anförtros de regionala organen samt i förekommande\r\nfall Nutek, Glesbygdsverket, Vinnova m.fl. Även EG:s strukturfondsstöd\r\nbör nämnas i detta sammanhang.\r\nBeträffande vissa yrkanden hänvisas endast till det riksdagsutskott som\r\nhar behandlat eller kommer att behandla likartade frågor som den aktuella\r\nmotionsfrågan.\r\nMot denna bakgrund avstår utskottet från att i detta sammanhang göra en\r\nmer detaljerad bedömning av de här aktuella motionsyrkandena, vilka med\r\ndet sagda avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Vissa bakgrundsfrågor, punkt 1 (c)\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N328\r\nyrkande 30 och avslår motionerna 2003/04:N225 yrkande 1, 2003/04:N237 och\r\n2003/04:N383.\r\nStällningstagande\r\nInledningsvis vill jag understryka att goda allmänna villkor för företagande\r\när en grundläggande förutsättning för att svenska företag skall kunna\r\nupprätthålla en internationell konkurrenskraft. Inga åtgärder inom den\r\nregionala utvecklingspolitiken kan kompensera ett bristfälligt lokalt\r\nnäringsklimat. Framför allt de små företagens förutsättningar är eftersatta.\r\n\r\nEn kraftfull tillväxtpolitik kräver ett antal olika åtgärder. I detta\r\nsammanhang vill jag föra fram klusterbildning som en strategi för att\r\nuppnå god tillväxt också på en relativt liten arbetsmarknad. Välfungerande\r\nkluster kan erbjuda gemensam uppbyggnad och spridning av kunskaper inom\r\nproduktionsfältet. Att utveckla kluster handlar om att stödja ett system,\r\nvilket omfattar kärnproducenterna, deras underleverantörer och andra\r\naktörer. Det är inte fråga om en administrativ process, och perspektivet\r\nfår inte inskränkas av administrativa indelningar. I linje med vad som\r\nföreslås i motion 2003/04: N328 (c) anser jag att klusterutveckling bör\r\nstödjas. Därmed tillstyrks den nämnda motionen i denna del. Övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n2.      Regionala tillväxtprogram, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Per Bill (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie\r\nPålsson (m), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ474\r\nyrkande 1 och 2003/04:N345 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller de regionala tillväxtprogrammen anser vi liksom tidigare\r\natt större vikt måste läggas vid det lokala perspektivet. Det avgörande\r\när att konkreta åtgärder i syfte att uppnå hållbar utveckling i regionerna\r\ndiskuteras lokalt. Enligt vår uppfattning utvecklas mångfald och kreativitet\r\nbättre inom ramen för lokala initiativ; t.ex. står kommunen och de kommunalt\r\nansvariga närmare problemen än länsstyrelserna och staten.\r\nInför starten av de nya tillväxtprogrammen anser vi i likhet med uppfattningen\r\ni motion 2003/04:N345 (kd) att näringslivet och särskilt de små företagen\r\nmåste bli mer delaktiga i programmens genomförande. De små företagen är\r\nnämligen mycket viktiga aktörer för att uppnå den önskade utvecklingen.\r\nDet förefaller dock som om aktiva företagare känner sig främmande inför\r\nkulturen och arbetsformerna kring tillväxtprogrammen.\r\nVidare måste - såsom föreslås i motion 2003/04:MJ474 (c) - miljöperspektivet\r\nbeaktas i tillväxtprogrammens olika delar redan från start. För att\r\ntillväxtarbetet skall styra mot en hållbar samhällsutveckling krävs att\r\näven den sociala dimensionen, bl.a. jämställdhetsperspektivet, integreras\r\nfrån början.\r\nVad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna. Därmed tillstyrks motionerna 2003/04:MJ474 (c) och 2003/04:N345\r\n(kd) i berörda delar.\r\n\r\n3.      Kapitalförsörjning, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Per Bill (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie\r\nPålsson (m), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N218,\r\n2003/04:N305, 2003/04:N328 yrkande 11 och 2003/04:N330 yrkande 1 och\r\navslår motionerna 2003/04:N283, 2003/04:N386, 2003/04:N400 och 2003/04:N414\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi vill betona att frågan om kapitalförsörjningen är av central betydelse\r\ninom den regionala utvecklingspolitiken - liksom inom näringspolitiken i\r\nstort. En effektivt fungerande kapitalmarknad är en grundförutsättning\r\nför skapandet av nya företag och för tillväxt i befintliga företag.\r\nEnligt vår uppfattning är kapitalförsörjningen ett särskilt stort problem\r\ni glesbygden, där låga fastighetsvärden innebär en brist på realsäkerhet\r\nför t.ex. en företagare som har behov av att låna pengar till en investering.\r\nTrots att problemen har varit uppenbara under flera år har regeringen\r\ninte vidtagit åtgärder förrän i ett alldeles för sent skede. Nu måste\r\nkraftansträngningar göras för att förbättra tillgången på riskvilligt\r\nkapital, även till företagande med samverkan mellan privat/ideell och\r\noffentlig sektor.\r\nKreditgarantiföreningar, som är en ganska ny företeelse i Sverige, kan\r\nenligt vår mening ha en viktig funktion. Verksamheten har emellertid inte\r\nfått något större genomslag ännu. Ett snabbare och mer bestämt statligt\r\nstöd skulle ha kunnat medföra en påskyndad utveckling. Med hänsyn till\r\nangelägenheten av att frågorna om riskkapitalförsörjningen på landsbygden\r\nverkligen blir lösta, bör samtliga aspekter av kreditgarantiverksamheten\r\nbelysas i enlighet med vad som anförs i motionerna 2003/04:N330 (kd) och\r\n2003/04:N218 (kd).\r\nRegeringens senfärdighet har också drabbat utvecklingen av statliga\r\nkreditgarantier i glesbygd. Redan den regionalpolitiska utredningen (SOU\r\n2000: 87) hade uppmärksammat kapitalförsörjningsproblemen och bristerna\r\ni fråga om kreditgarantier. Sedan utredningen redovisade sina förslag har\r\nförutsättningarna för företagen att få lån ytterligare försämrats.\r\nUtrednings- och beredningsarbetet angående kreditgarantier måste nu påskyndas\r\nså att riksdagen snarast får ett förslag att behandla. I likhet med\r\nuppfattningen i motionerna 2003/04:N305 (c) och 2003/04:328 (c) anser vi\r\natt detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Återförande av vattenkraftsmedel, punkt 4 (kd, v, c, mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp), Lennart Beijer (v), Lars Lindén (kd) och Håkan\r\nLarsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:N206, 2003/04:N220, 2003/04:N245, 2003/04:N264, 2003/04:N270,\r\n2003/04:N315, 2003/04:N328 yrkande 27, 2003/04:N335 yrkande 6 och 2003/04:N336\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nFlera regioner som har vattenkraft av betydelse inom sina gränser sviktar\r\ni dag under ekonomiska problem, ofta i samband med utflyttning av företag\r\noch personer. För att stoppa och på sikt vända denna utveckling behöver\r\ndessa regioner särskilda insatser för att kunna utvecklas utifrån sina\r\negna förutsättningar. Bland annat råder det brist på riskkapital.\r\nSåsom framgår av här behandlade motioner är det hög tid att\r\nvattenkraftskommunerna\r\nfår en rimlig ersättning för de ingrepp och den exploatering som utbyggnaden\r\ninneburit. I Norge har stortinget i bred enighet slagit fast att vattenkraften\r\när en nationell resurs med stark lokal tillhörighet. Denna grundsyn har\r\nlett till levande bygder och framtidstro i många landsbygds- och fjällkommuner\r\ni vårt västra grannland. Enligt vår mening bör en utredning få i uppdrag\r\natt skapa en modell för återförande av medel som genereras av vattenkraften\r\ntill regional och lokal nivå. Regeringen bör därefter återkomma till\r\nriksdagen i frågan.\r\nSamtidigt som vi är positivt inställda till en mer flexibel användning av\r\nbygdemedlen kan detta inte tas till intäkt för att underlåta att utreda\r\nen modell för återförande av vattenkraftsmedel enligt ovan.\r\nMed ett beslut i riksdagen i enlighet med detta ställningstagande tillgodoses\r\ni väsentlig mån förslagen i motionerna 2003/04:N220 (kd), 2003/04:270\r\n(kd), 2003/04:N264 (v), 2003/04:N206 (c), 2003/04:N245 (c, fp, kd, v, mp),\r\n2003/04:N315 (c), 2003/04:328 (c), 2003/04:N336 (c) och 2003/04:N335\r\n(mp).\r\n\r\n5.      Landsbygds- och skärgårdsfrågor, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Per Bill (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie\r\nPålsson (m), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N329\r\nyrkande 28 och avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 3, 2003/04:N289\r\nyrkande 2, 2003/04:N336 yrkande 6, 2003/04:N338 yrkande 4 och 2003/04:N356.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI likhet med uppfattningen i motion 2003/04:N329 (c) anser vi att Sveriges\r\ntillväxt är direkt beroende av potentialen i regionerna. Bidraget till\r\ntillväxten sker genom att företagen i hela Sverige blir mer lönsamma och\r\natt fler människor går från arbetslöshet till sysselsättning. Politiken\r\nmåste utformas i enlighet med de olika regionernas förutsättningar. Vidare\r\när det viktigt att slå fast att lokala och regionala organ har ett bättre\r\nbeslutsunderlag än centrala myndigheter och att större effektivitet kan\r\nuppnås om beslut kan fattas på rätt nivå.\r\nFör att skapa livskraft i hela Sverige måste vissa grundförutsättningar\r\nföreligga såsom framkomliga vägar året runt, ett utbyggt bredbandsnät,\r\nbra utbildning, decentraliserad forskning, närhet till sjukvård m.m.\r\nTillväxt kommer emellertid inte varaktigt kunna skapas genom bidrag och\r\nstöd. I stället bör det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet\r\nändras.\r\nNär det gäller strandskyddet vill vi understryka vikten av att denna fråga\r\nkan lösas. Förbudet mot strandnära bebyggelse har medfört svårigheter för\r\nmänniskor som vill bosätta sig nära en insjö eller ett vattendrag. Det\r\nfinns i Sverige mycket obebyggd tillgänglig strandmark med restriktioner\r\nför byggande. Detta är ett problem för stora delar av glesbygden. En ökad\r\nmöjlighet att bygga strandnära i glesbygden skulle höja attraktiviteten\r\noch stimulera till inflyttning. Samtidigt behövs en lagstiftning som\r\nskyddar flora och fauna samt garanterar tillgången till bad- och friluftsliv,\r\nsärskilt i folktäta områden, men vi anser att det generella förbudet att\r\nbygga i närheten av vatten bör avskaffas.\r\nMed hänvisning till vad som anförts bör riksdagen ställa sig bakom motion\r\n2003/04:N329 (c) i denna del. Övriga motionsyrkanden bör avslås.\r\n\r\n6.      Utlokalisering av statlig verksamhet, punkt 6 - motiveringen (fp,\r\nkd)\r\nav Yvonne Ångström (fp), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller lokalisering av statliga myndigheter m.m. delar vi den\r\nuppfattning som kommer till uttryck i flera av de här aktuella motionerna,\r\nnämligen att syftet med riktlinjerna inte uppnås. Till exempel är det\r\nfullt möjligt att placera nya myndigheter utanför Stockholm men i stadens\r\nomedelbara närhet. Misstanken att reglerna kringgås kan inte undvikas.\r\nLokaliseringen av statliga myndigheter är onekligen en viktig framtidsfråga\r\noch det måste bli självklart att ta till vara möjligheten att lokalisera\r\nfler statliga arbeten utanför Stockholm. En sådan politik medför inte\r\nbara ökat inflytande utan också ett större utbud av kvalificerade\r\narbetstillfällen och ett ökat skatteunderlag. Vi förutsätter i linje med\r\nönskemålet i motion 2003/04: N231 (fp) att de samhälleliga och\r\nsamhällsekonomiska\r\nkonsekvenserna av koncentrationen av statliga verk och styrelser till\r\nStockholmsområdet utreds.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n7.      Utlokalisering av statlig verksamhet, punkt 6 (v, c, mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp), Lennart Beijer (v) och Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:N299, 2003/04:N328 yrkandena 31 och 33 och 2003/04:N335 yrkande 4\r\noch avslår motionerna 2003/04:N201, 2003/04:N213, 2003/04:N214, 2003/04:N217\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N221 yrkandena 1-3, 2003/04:N231 yrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:N244 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N255 yrkande 2, 2003/04:N301,\r\n2003/04:N332 yrkande 7, 2003/04:N336 yrkande 2, 2003/04:N377, 2003/04:N379,\r\n2003/04:N387 och 2003/04:N402.\r\nStällningstagande\r\nI enlighet med uppfattningen i bl.a. motionerna 2003/04:N299 (v) och\r\n2003/04:N328 (c) anser vi att de gällande principerna för utlokalisering\r\nav statliga myndigheter även fortsättningsvis bör tillämpas. Tyvärr följs\r\ninte alltid de fastlagda principerna, varför resultaten av den förda\r\npolitiken är alltför blygsamma. Därför bör en ny och mer kraftfull metodik\r\nanvändas för att nå målen. I första hand krävs att regeringen lägger fast\r\nen långsiktig och strategisk plan för omlokalisering av statlig verksamhet.\r\nDet måste beaktas att ny- och omlokalisering både kan vara ett verktyg\r\nför att främja en myndighetsutveckling och ett verktyg i arbetet för\r\nregional utveckling. Besluten måste föregås av kartläggningar, analyser\r\noch bedömningar av konsekvenserna för de regioner som tappar arbetstillfällen\r\nliksom för de regioner som tillförs arbetstillfällen. Stor hänsyn måste\r\nvisas de anställda och deras familjer i en omlokaliseringssituation. Med\r\nhänsyn till att befolkningen bör kunna ställa samma effektivitetskrav på\r\nen myndighet som omlokaliseras och med hänsyn till att de berörda familjerna\r\nhar att ta ställning till svåra frågor om medflyttning, bostad och\r\narbetstillfälle för övriga vuxna i familjen, bör en nationell plan för\r\nomlokalisering omspänna en tioårsperiod. Under den kommande tioårsperioden\r\när det fullt realistiskt att flytta ut tiotusentals statliga årsarbetstillfällen\r\nfrån huvudstadsområdet till andra regioner.\r\nMed ett beslut i riksdagen i enlighet med detta ställningstagande tillgodoses\r\nväsentligen kraven i motionerna 2003/04:N299 (v), 2003/04:N328 (c) och\r\n2003/04:N335 (mp) i aktuella delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\nSärskilt yttrande\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.\r\nI rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\nVissa bakgrundsfrågor, punkt 1 (m, fp, kd)\r\nPer Bill (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson\r\n(m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd) anför:\r\n\r\nVi anser att tillväxtfrågorna är ytterst väsentliga. Goda allmänna villkor\r\nför företagande är en grundläggande förutsättning för att svenska företag\r\nskall kunna upprätthålla en internationell konkurrenskraft. Inga åtgärder\r\ninom den regionala utvecklingspolitiken kan kompensera ett bristfälligt\r\nlokalt näringsklimat. Framför allt de små företagens förutsättningar är\r\nviktiga. Däremot är vi starkt skeptiska till selektiva företagsstöd i\r\nolika former.\r\nNär det gäller regionalpolitiken vill vi prioritera de insatser som är\r\nviktiga för människor som bor i glesbygd. Vi anser att åtgärder för att\r\nminska avståndshandikappen och för att en godtagbar servicenivå skall\r\nkunna upprätthållas är de viktigaste. Det gäller bl.a. stöd till kommersiell\r\nservice, goda kommunikationsmöjligheter, sänkta arbetsgivaravgifter och\r\ntransportstöd.\r\nEn angelägen regionalpolitisk insats skulle vara att lagar och regler ses\r\növer. Många lagar och regler, t.ex. i fråga om miljöbalken och plan- och\r\nbygglagen, gäller likformigt över hela landet, trots att förhållandena i\r\nglesbygd avviker kraftigt från förhållandena i våra storstäder. Det bör\r\nkunna göras vissa lättnader just i glesbygd.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att stärka den regionala klusterutvecklingen.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tidigt integrera miljöperspektivet i de regionala\r\ntillväxtprogrammen samt förstärka den sociala aspekten för att nå en hållbar\r\nutveckling.\r\n2003/04:N201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utlokalisering av statlig verksamhet från det överhettade\r\nStockholm.\r\n2003/04:N206 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom återförande av pengar från vattenkraftsproduktionen till kommuner och\r\nregioner där den produceras.\r\n2003/04:N213 av Ulf Sjösten (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nationella\r\nmiljöteknikcentrum bör förläggas till Västra Götaland.\r\n2003/04:N214 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att lokalisera statliga myndigheter och arbetstillfällen till Västerås.\r\n\r\n2003/04:N217 av Agne Hansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riksdagens målsättning att låta regionalpolitiska hänsyn påverka\r\nbesluten när olika verksamheter skall placeras.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om målsättningen att inom den kommande femårsperioden utlokalisera\r\nminst fem statliga myndigheter och verk till Kalmar län motsvarande 2 000\r\nårsarbetstillfällen.\r\n2003/04:N218 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom riskkapitalförsörjning för utveckling av landsbygdsföretag.\r\n2003/04:N220 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att frågan om återbäring\r\nav en del av vattenkraftsvinsterna till de län där vattenkraften produceras\r\nskall utredas.\r\n2003/04:N221 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utlokalisering av statliga jobb till Västernorrlands län.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att placera Rakelmyndigheten (med start den 1 januari 2004) i\r\nSollefteå.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall verkställa utlokaliseringen av de statliga\r\njobben till Sollefteå, som utlovades vid försvarsuppgörelsen.\r\n2003/04:N225 av Christer Nylander m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en särskild skrivelse om regionernas växtkraft bör framläggas\r\ni samband med budgetpropositionen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en vitbok för Öresundsintegrationen.\r\n2003/04:N231 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statliga\r\nstyrelser, myndigheter eller verk.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning om de samhälleliga konsekvenserna av koncentrationen\r\nav statliga verk och styrelser till Stockholmsområdet bör tillsättas.\r\n2003/04:N233 av Christer Engelhardt och Lilian Virgin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom insatser för att utveckla Gotland.\r\n2003/04:N235 av Johan Linander (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att kraftfullt påskynda arbetet för att undanröja hinder för integration,\r\nföretagande och utveckling i Öresundsregionen.\r\n2003/04:N237 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kollektivavtal vid företagsetableringar.\r\n2003/04:N244 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att nytillkommande statlig verksamhet i första hand skall\r\nlokaliseras utanför Stockholm.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en omfattande omlokalisering av statliga verk, myndigheter och\r\nbolag från huvudstadsregionen till andra delar av landet.\r\n2003/04:N245 av Håkan Larsson m.fl. (c, fp, kd, v, mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en utredning om återförande av pengar från vattenkraftsproduktionen\r\ntill kommuner/regioner där produktionen sker.\r\n2003/04:N249 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\ni övrigt anförs om de mindre tätorternas situation.\r\n2003/04:N255 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av statens etableringspolitik för myndigheter\r\noch övriga statliga verksamheter.\r\n2003/04:N260 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett särskilt Östersjöcentrum med placering på Gotland.\r\n2003/04:N262 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrade förutsättningar för integrationsarbetet i\r\nÖresundsregionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att skyndsamt presentera konkreta förslag om regionens\r\nregler för socialförsäkringarna och skatterna.\r\n2003/04:N264 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur en del av\r\nvattenkraftsvinsterna skall kunna återföras till de vattenkraftsproducerande\r\nregionerna enligt vad i motionen anförs.\r\n2003/04:N270 av Ulrik Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att frågan om återbäring\r\nav en del av vattenkraftsvinsterna till de län där vattenkraften produceras\r\nutreds.\r\n2003/04:N283 av Ola Sundell (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kreditgarantier.\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om människors rätt att bo där de vill.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om gränshinder i regelsystemet för gränsgångare beträffande\r\narbete, tjänster, arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsförmåner och\r\nvaror mellan Sverige och övriga nordiska länder.\r\n2003/04:N289 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de statliga bolagens service på landsbygden bör förbättras.\r\n\r\n2003/04:N299 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en nationell plan för lokalisering av statliga verk och\r\nmyndigheter.\r\n2003/04:N301 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att öka den regionalpolitiska betydelsen i beslut om förläggning\r\nav myndigheter i landet.\r\n2003/04:N305 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statens ansvar för kapitalförsörjning i glesbygd och stöd till\r\nkreditgarantiföreningar som en möjlig väg att gå för att förbättra försörjningen\r\nav kapital.\r\n2003/04:N310 av Joe Frans (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begreppet storstads- eller urbanpolitik bör definieras\r\nutifrån ett bredare perspektiv samt med hänsyn till tillväxtperspektivet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktighet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en ökad grad av samverkan är nödvändig mellan insatser på\r\nlokal, regional och nationell nivå.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även samverkan mellan olika politikområden och olika kommunala,\r\nregionala och nationella myndigheter är en grundläggande förutsättning\r\nför framgång, inte minst på det lokala planet.\r\n2003/04:N315 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda en modell för återföring av delar av resurserna som genereras\r\nav vattenkraften till regional och lokal nivå.\r\n2003/04:N317 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Östersjöcentrum bör placeras på Gotland.\r\n2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en storstadspolitik för Stockholm -Mälardalsregionen\r\n(Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro) inom alla\r\nberörda politikområden.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en regionförstoring till fem län (Stockholm,\r\nSödermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro).\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en Mälardalsberedning.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utredningen om kreditgarantier för landsbygden måste\r\npåskyndas så att riksdagen snarast får ett förslag att behandla.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda en modell för återföring av delar av de\r\nresurser som genereras av vattenkraften till regional och lokal nivå.\r\n30.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stödja utvecklingen av kluster.\r\n31.        Riksdagen begär att regeringen följer tagna riksdagsbeslut och\r\növerväger annan lokaliseringsort än Stockholm i varje enskilt fall av ny-\r\neller ombildning av statliga myndigheter.\r\n33.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en utflyttning av 50 000 statliga årsarbetstillfällen\r\nfrån huvudstadsområdet till andra regioner är en fullt realistisk målsättning\r\nunder den kommande tioårsperioden.\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vissa grundförutsättningar såsom bra utbildning,\r\ndecentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur, närhet till sjukvård\r\nm.m. är en förutsättning för tillväxt i hela landet.\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riskkapitalförsörjning för utveckling av landsbygdsföretag.\r\n2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om fortsatta satsningar på Kalmar län som turistlän.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Kalmar län blir centrum för Östersjösamarbete.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om förenklad byråkrati för nya företagare och fler statliga\r\njobb till länet, särskilt norra länsdelen.\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om starkare styrning av statliga verk och att tydligare direktiv\r\nskall krävas av statliga verk och bolag för att dessa inte skall överge\r\nmindre orter och glesbygd.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vattenkraften.\r\n2003/04:N336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att flytta ut statliga arbetstillfällen till Norrland.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återlämna mer pengar till kommunerna.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa bättre förutsättningar för att flytta till Norrland.\r\n\r\n2003/04:N338 av Rosita Runegrund och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Vägverkets och Glesbygdsverkets samlade ansvar för att utarbeta\r\nförslag om enhetliga regler för färjetrafiken.\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av åtgärder för att främja fortsatt tillväxt i\r\nStockholmsregionen.\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillväxtavtalen/tillväxtprogrammen.\r\n2003/04:N349 av Monica Green m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av tillväxt i hela Västsverige.\r\n2003/04:N356 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att förankra nya statliga verk och myndigheter i den svenska\r\nverkligheten.\r\n2003/04:N357 av Luciano Astudillo m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att arbetet för att undanröja de kvarvarande hindren för integrationen\r\nmellan Danmark och Skåne måste påskyndas och intensifieras.\r\n2003/04:N359 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Grensetjänsten.\r\n2003/04:N363 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för fler jobb och företag i Värmland.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastruktur i Värmland, som vägar farbara året om, järnväg,\r\nflyg, båt och IT.\r\n2003/04:N367 av Kent Härstedt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom integrationsarbetet i norra Öresund.\r\n2003/04:N368 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en satsning på att utveckla Stockholmsregionen som en motor för\r\nhela Sveriges utveckling.\r\n2003/04:N375 av Anders Sundström och Maria Öberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett kunskapscentrum för bil- och komponenttestverksamheten i Norrlands\r\ninland.\r\n2003/04:N377 av Gunnar Sandberg och Marie Nordén (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom omlokalisering av statlig verksamhet.\r\n2003/04:N379 av Sven Bergström och Kenth Högström (c, s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en rimligare geografisk lokalisering av statliga verk och myndigheter.\r\n\r\n2003/04:N383 av Anders Sundström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en kraftfull regional utvecklingspolitik.\r\n2003/04:N386 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom regionala riskkapitalbolag, eller fonder.\r\n2003/04:N387 av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utlokalisering av statliga verk.\r\n2003/04:N396 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om etablering och lokalisering av ett särskilt Östersjöcentrum.\r\n2003/04:N400 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom investerings- och rörelsekapital för små och medelstora företag i\r\nglesbygd.\r\n2003/04:N401 av Anders Sundström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom arbetsmarknad i Norrbottens inland.\r\n2003/04:N402 av Kristina Zakrisson och Lennart Klockare (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom det regionalpolitiska ansvaret inom statlig verksamhet.\r\n2003/04:N404 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom försvarsbeslutets konsekvenser för sysselsättningen i Sollefteå.\r\n2003/04:N405 av Niclas Lindberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ökade tillväxtmöjligheter för Stockholmsregionen.\r\n2003/04:N410 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Stockholmsregionens roll för kontakterna med Östersjöregionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av fler poliser i Stockholms län.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge polisen i Stockholms län resurser för att omgående kunna\r\nanställa 500 tjänstemän som kan ta över administrativa uppgifter från\r\npolisutbildade tjänstemän.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bevakning av idrottsevenemang med mera.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om småföretagares möjligheter till försäkringar.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om brottslighet med politiska förtecken i Stockholmsregionen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om turistnäringen i Stockholmsregionen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nationalscener och nationella museer i Stockholmsregionen.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en ny småföretagarpolitik för att skapa fler jobb i\r\nbl.a. servicesektorn i Stockholms län och i synnerhet i skärgården.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fler grönområden i Storstockholm behöver skydd som\r\nt.ex. naturreservat.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miljölotsar på fartyg och sanktioner mot rederier som\r\növerträder miljöbestämmelserna i svenska vatten.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att se över vistelsebegreppet i socialtjänstlagen vad\r\ngäller vilken kommun som skall betala för hemtjänst m.m. på semesterorterna.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en bättre kollektivtrafik i Stockholms län.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Stockholms län måste få en rättvis andel av statsbidragen\r\ntill investeringar i vägar och kollektivtrafik.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att öka kapaciteten över Mälar-Saltsjösnittet\r\nför både bil- och tågtrafiken.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en komplett ringled runt Stockholms innerstad.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att snabbt rusta upp väg 73 mellan Fors och\r\nÄlgviken.\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av riksvägarna 77 och 76 i Roslagen.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av tvärförbindelser i Stockholmsregionen, bl.a.\r\nKymlingelänken, Huvudstaleden och Södertörnsleden.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trängselavgifter i Stockholmsregionen.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en reformerad bostadspolitik för fler bostäder.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med friare\r\nhyressättning vid nyproduktion av hyreslägenheter.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om byggande av studentbostäder på statligt ägd mark.\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att börja avveckla fastighetsskatten.\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med skärpt beaktande\r\nav konkurrensintresset i den kommunala planprocessen.\r\n26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en nationell skolpeng och öronmärkta resurser till\r\nsärskilda insatser för skolor i invandrartäta och segregerade områden.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett generellt bemyndigande för de kommuner i\r\nStockholmsregionen\r\nsom så önskar att bedriva förnyelseverksamhet på skolans område.\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fördelningen av platser på högskolorna skall ske\r\nefter studenternas önskemål.\r\n29.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Södertörns högskolas ansökan om att bli universitet.\r\n30.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ett reformerat skatteutjämningssystem som är\r\nbåde tillväxtfrämjande och tar hänsyn till det höga kostnadsläget i\r\nStockholmsregionen.\r\n31.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny integrationspolitik.\r\n32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbete mot strukturell diskriminering.\r\n33.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om jobbgaranti och socialbidrag.\r\n34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med förenklade\r\ndeklarationsregler för småföretag.\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förändra lagar för att stimulera människor att bilda\r\nkreditgarantiföreningar.\r\n2003/04:N416 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om regional utveckling i Dalarna.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om internationaliseringens betydelse för regional utveckling.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nMotioner som berör åtgärder i särskilda regioner och vissa kompletterande\r\nuppgifter\r\n\r\nLÄN/REGION      MOTION  ÖNSKADEÅTGÄRDER VISSA KOMPLETTERANDE UPPGIFTER\r\nStockholms län  2003/04:N410 (fp)(yrk. 2)       Fler poliser i Stockholms län.\r\nSe\r\nbetänkande 2003/04:JuU1, s. 23.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 3)       500 tjänstemän bör anställas vid polisen.\r\nSe\r\nbetänkande 2003/04:JuU1, s. 23.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 4)       Bevakning av idrottsevenemang bör finansieras\r\nav arrangörerna.        Se betänkande 2003/04:JuU1, s. 23.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 5)       Problemet med småföretagares svårigheter att\r\nfå teckna försäkringar måste lösas.     Svensk Handel har inlett kontakter\r\noch samarbete med försäkringsbolagen.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 6)       Brottslighet med politiska förtecken måste\r\nuppmärksammas mer av regeringen.        Se betänkande 2003/04:JuU1, s. 23.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 7)       Stockholm bör bli en mer attraktiv besöksregion\r\nän i dag.       Planerad behandling i betänkande 2003/04:NU10.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 8)       Nationalscener kan bidra till att öka\r\nSverigeintresset.       Se betänkande 2003/04:KrU1, s. 30.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 9)       Vikten av att skapa en ny småföretagarpolitik\r\nför att skapa arbetstillfällen i bl.a. tjänstesektorn betonas.  Se skriftligt\r\nsvar på fråga 2003/04:412.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 10)      Fler områden måste ges skydd som naturreservat\r\neller på annat sätt skyddas.    Se betänkande 2003/04:MJU3, s. 17.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 11)      Motionärerna vill verka för miljölotsar på\r\nalla lastfartyg som trafikerar Östersjön. Sanktioner bör införas mot\r\növerträdelser.  Se betänkande 2003/04:MJU7, s. 23.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 12)      Vistelsebegreppet i socialtjänstlagen bör ses\r\növer så att boendekommunen och inte semesterkommunen betalar för hemtjänst\r\npå semesterorten.       Planerad behandling i betänkande 2003/04:SoU4.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 13)      Kollektivtrafiken måste bli bättre i länet.\r\nSe\r\nbetänkande 2003/04:TU1, s. 132.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 14)      Stockholm måste få en rättvis andel av\r\nstatsbidragen till investeringar i vägar och kollektivtrafik.   Se betänkande\r\n2003/04:TU1, s. 31.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 15)      Spår- och vägkapaciteten över\r\nSaltsjö-Mälarsnittet\r\nmåste ökas.     Se betänkande 2001/02:TU2, s. 52.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 16)      En ringled runt Stockholms innerstad bör\r\npåbörjas omedelbart.    Se yrkande 15.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 17)      Väg 73 mellan Fors och Älgviken måste byggas\r\nut.     Se yrkande 15.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 18)      Utbyggnad av riksvägarna 77 och 76 i Roslagen\r\när angelägen.   Se betänkande 2001/02:TU2, s. 117.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 19)      Bättre tvärförbindelser behövs, bl.a.\r\nKymlingelänken, Huvudstaleden och Södertörnsleden.      Se yrkande 15.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 20)      Trängselavgifter bör vara en kommunal och\r\nregional fråga och inte en statlig trängselskatt.       Aviserad proposition om\r\nvissa trängselskattefrågor under våren 2004. Planerad behandling i\r\nskatteutskottet.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 21)      För att få fler bostäder krävs en reformerad\r\nbostadspolitik. Se betänkande 2003/04:BoU1, s. 36.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 22)      Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter\r\nbör prövas regionalt.   Se betänkande 2003/04:BoU3, s. 8.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 23)      Lämplig statlig mark bör upplåtas till kommuner\r\nför att studentbostäder skall kunna byggas.     Se betänkande 2003/04:BoU1,\r\ns. 67.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 24)      Fastighetsskatten bör successivt avvecklas.\r\nSe\r\nbetänkande 2003/04:SkU11, s. 7.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 25)      Länet bör bli försöksregion med skärpt beaktande\r\nav konkurrensintresset i den kommunala planprocessen.   Se betänkande\r\n2003/04:BoU4, s. 13.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 26)      Rätten till likvärdig skolgång stärks genom\r\nen nationell skolpeng. Öronmärkta resurser behövs till skolor i invandrartäta\r\nområden.        Planerad behandling i betänkande 2003/04:UbU6.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 27)      De kommuner i regionen som så önskar bör få\r\nbli föregångare när det gäller att förnya skolan.       Planerad behandling i\r\nbetänkande 2003/04:UbU11.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 28)      Studenternas eget val bör avgöra fördelningen\r\nav platser på högskolorna.      Se betänkande 2003/04:UbU1, s. 49.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 29)      Bedömningen av om Södertörns högskola skall\r\nbli universitet bör baseras på akademiska grunder och inte på antalet\r\nbefintliga universitet i regionen.      Se betänkande 2003/04:UbU1, s. 49.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 30)      Det behövs ett skatteutjämningssystem som\r\ndels är tillväxtbefrämjande, dels tar hänsyn till det höga kostnadsläget\r\ni regionen.     Se betänkande 2003/04:FiU3, s. 16. Aviserad prop. om kommunala\r\nstatsbidrags- och utjämningssystemet under våren 2004.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 31)      En ny integrationspolitik behövs eftersom\r\nstorstadssatsningarnas projektpengar mer stjälpt än hjälpt de drabbade\r\nområdena.       Se betänkande 2003/04:SfU2, s. 8. Planerad behandling under\r\nvåren i betänkande 2003/04: SfU9.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 32)      Den strukturella diskrimineringen måste brytas,\r\nbl.a. genom att avskaffa byråkratiska regelverk.       Se betänkande\r\n2002/03:AU3,\r\ns. 38. Direktiv (2000:57) om utredning av fördelning av makt och inflytande\r\nur ett integrationspolitiskt perspektiv.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 33)      En jobb- och utvecklingsgaranti bör införas,\r\nså att invandrare kan kombinera samhällsnyttigt arbete med språkinlärning.\r\nPassivt socialbidrags-mottagande måste undvikas.       Se betänkande\r\n2003/04:AU1,\r\ns. 64.\r\n2003/04:N410 (fp)(yrk. 34)      Försöksverksamhet med förenklade\r\ndeklarationsregler\r\nför småföretag bör inledas i länet.     Se betänkande 2003/04:FiU1, s. 85.\r\nKalmar\r\nlän     2003/04:N332 (kd)(yrk. 2)       Fortsatt satsning på Kalmar län som\r\nturistlän\r\nföreslås.       Planerad behandling i betänkande 2003/04:NU10.\r\nGotland 2003/04:N233 (s)        Förslag om statliga insatser för Gotland,\r\nexempelvis\r\nförstärkning av högskolan och förbättring av kommunikationerna mellan ön\r\noch fastlandet. Se betänkande 2003/04:TU1, s. 138.\r\nSkåne/Öresunds-regionen 2003/04:N262 (kd)       Motionären framhåller att\r\nregeringen förhindrar integrationsarbetet genom att skapa osäkerhet kring\r\nförutsättningarna för kommunikationerna i norra Öresund. Motionären betonar\r\nvikten av en välfungerande infrastruktur såsom goda kommunikationer, regler,\r\nskatter och transfereringssystem.      Aviserad proposition om avtal med\r\nDanmark och vissa skattefrågor under våren 2004 med förslag om ett nytt\r\nskatteutjämningssystem som innebär att för personer som tjänar minst\r\nmotsvarande 150 000 Dkr om året i det ena landet och som beskattas i det\r\nandra kommer ett utjämningsbelopp beräknas. Beloppet baseras på genomsnittlig\r\nkommunalskatt och beräknas ge Sverige ett överskott på 200 miljoner kronor;\r\nse svar på fråga 2003/04:199.\r\n2003/04:N357 (s)        Arbetet med att riva hinder mot integrationen mellan\r\nDanmark och Skåne måste påskyndas och intensifieras.Bland annat måste\r\nskattesituationen lösas för pendlarna. Samarbetet mellan olika myndigheter\r\noch system måste öka.   Se motion 2003/04:N262. Se även betänkande 2003/04:UU6,\r\ns. 11.\r\n2003/04:N367 (s)        Harmonisering av olika regelverk mellan nordvästra Skåne\r\noch norra Själland efterlyses. Trafiken över Öresundsbron och färjeförbindelsen\r\nmåste utvecklas.        Se motion 2003/04:N262. Se även betänkande 2003/04:UU6,\r\ns. 11.\r\n2003/04:N225 (fp)(yrk. 3)       En vitbok med konkreta åtgärder för att riva\r\nhindren inom Öresundsregionen, bl.a. på skatteområdet, föreslås.        Se\r\nmotion\r\n2003/04:N262. Se även betänkande 2003/04:UU6, s. 11.\r\n2003/04:N235 (c)        Hindren mot Öresundsintegration på bl.a. skatte- och\r\nsocialförsäkringsområdet måste rivas.   Se motion 2003/04:N262. Se även\r\nbetänkande 2003/04:UU6, s. 13.\r\nVästsverige     2003/04:N349 (s)        Större regional och lokal\r\nhandlingsfrihet\r\nnär det gäller tillväxtpolitiken samt bättre förutsättningar för att driva\r\nnäringsverksamhet beträffande bl.a. kommunikationer, IT-infrastruktur,\r\nkommunal service och turism efterfrågas.        Se betänkande 2003/04:TU1, s.\r\n132.\r\nEtt mål för Turistdelegationen är att bidra till ökad kompetens och\r\nskapande av goda möjligheter för företagsutveckling och företagande.\r\n2003/04:Kr389 (s)       Kulturlivet i Västsverige har vitaliserats. Den\r\nregionala\r\nklusterutvecklingen inom kultursektorn bör stärkas. Nyföretagande och\r\nkompetensutveckling bidrar till ökad tillväxt.  Klusterbegreppet behandlas\r\ntidigare i betänkandet (s. 8).\r\nDalsland/Värmland       2003/04:N288 (fp)(yrk. 1, 12)   I enlighet med\r\nFolkpartiets\r\nprogram \"Bo där du vill\" ses Dalsland/Värmland som en region med stora\r\nmöjligheter. Vidare betonas vikten av samarbete med Norge. Gränspassering\r\nav varor och tjänster måste förenklas liksom hanteringen av\r\nsocialförsäkringarna.\r\nNordiska rådets session i oktober 2003 har lett till bl.a. förenklade\r\ntullprocedurer och förändring i folkbokföringsavtalet vilket innebär att\r\npersoner snabbt kan få nytt personnummer vid flytt inom Norden. Se skriftligt\r\nsvar på fråga 2003/04:323.\r\n2003/04:N363 (fp)(yrk. 1, 2)    Insatser för att stimulera utvecklingen i\r\nVärmland föreslås, bl.a. förbättrad lokal service och minskat krångel för\r\nsmåföretag. Vidare bör infrastrukturen förbättras med bl.a. farbara vägar\r\nåret om.        Se betänkande 2003/04:NU1, s. 25.\r\nDalarna 2003/04:N416 (s)(yrk. 1, 5)     Regional utveckling måste förankras\r\ni vardagen vilket kräver en hög grad av lokal och regional handlingsfrihet.\r\nDalarna har en minskande befolkning och en näringsstruktur som genomgår\r\nomfattande omstruktureringar. Vikten av att länet anpassar sig till den\r\nökande internationaliseringen betonas.  Se betänkande 2003/04:NU2,\r\ns. 8.\r\nVästernorrland  2003/04:N404 (s)        Fler insatser bör göras för att nå upp\r\ntill de 600 arbetstillfällen som gick förlorade vid nedläggningen av den\r\nmilitära verksamheten i Sollefteå.      Försvarsmakten lokaliserar\r\navelsverksamhet\r\nför tjänstehundar till Sollefteå, vilken på sikt beräknas sysselsätta\r\n20-25 personer.Folke Bernadotteakademin förläggs till Sandö i Kramfors\r\nkommun. Se skriftligt svar på fråga 2003/04:179.\r\nNorrbotten      2003/04:N375 (s)        Statliga insatser krävs för att\r\nförbättra\r\nförutsättningarna för att bygga upp ett kunskapscentrum för bil- och\r\nkomponenttestverksamhet i Arjeplog. Stöd till högre utbildning och forskning,\r\nkommunikationer, IT och telefoni samt till regionala företag\r\nbehövs. Omsättningen i regionen har ökat med närmare 700 % under en\r\ntioårsperiod.\r\nEn högskoleutbildning med inriktning på biltest planerades starta hösten\r\n2003, men den har blivit uppskjuten till hösten 2004.Se rapport Ds 2003:18,\r\ns. 7.Regeringen anvisar 10 miljoner kronor till stöd för kollektivtrafik\r\ni de fyra nordliga länen. Se betänkande 2003/04:TU1, s. 137.\r\n2003/04:N401 (s)        För att förbättra arbetsmarknaden i inlandet behövs\r\nbättre infrastruktur, eftergymnasial utbildning och utlokalisering av\r\nstatliga myndigheter till drabbade kommuner.    Se betänkande 2003/04:TU1,\r\ns. 137. Se även avsnittet om utlokalisering tidigare i texten.\r\nSverige/Norge   2003/04:N359 (s)        Projektet Grensetjänsten (inom EU:s\r\nInterregprogram) bör finansieras nationellt i stället för regionalt.\r\nGrensetjänsten ger service när det gäller gränsfrågor såsom arbetspendling,\r\nflytt, företagsetablering m.m.  Se betänkande 2003/04:UU6, s. 10.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Vissa bakgrundsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N225 yrkande 1, 2003/04:N237, 2003/04:N328 yrkande 30 och 2003/04:N383.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Regionala tillväxtprogram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 1 och 2003/04:N345 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F9021A97-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "159",
                    "130",
                    "0",
                    "60"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F9021A97-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N218, 2003/04:N283, 2003/04:N305, 2003/04:N328 yrkande 11, 2003/04:N330 yrkande 1, 2003/04:N386, 2003/04:N400 och 2003/04:N414 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F9021A98-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "162",
                    "130",
                    "0",
                    "57"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F9021A98-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Återförande av vattenkraftsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N206, 2003/04:N220, 2003/04:N245, 2003/04:N264, 2003/04:N270, 2003/04:N315, 2003/04:N328 yrkande 27, 2003/04:N335 yrkande 6 och 2003/04:N336 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F9021A99-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "211",
                    "81",
                    "0",
                    "57"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F9021A99-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Landsbygds- och skärgårdsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 3, 2003/04:N289 yrkande 2, 2003/04:N329 yrkande 28, 2003/04:N336 yrkande 6, 2003/04:N338 yrkande 4 och 2003/04:N356.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N201, 2003/04:N213, 2003/04:N214, 2003/04:N217 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N221 yrkandena 1-3, 2003/04:N231 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N244 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N255 yrkande 2, 2003/04:N299, 2003/04:N301, 2003/04:N328 yrkandena 31 och 33, 2003/04:N332 yrkande 7, 2003/04:N335 yrkande 4, 2003/04:N336 yrkande 2, 2003/04:N377, 2003/04:N379, 2003/04:N387 och 2003/04:N402.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F9021A9F-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "2",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "5",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "0",
                    "25",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "54",
                    "32",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F9021A9F-4D7F-11D8-AF57-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Storstadspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N310 yrkandena 1-4, 2003/04:N325 yrkandena 1, 2 och 8, 2003/04:N341 yrkande 1, 2003/04:N368 och 2003/04:N405.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Östersjöfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N260, 2003/04:N317, 2003/04:N332 yrkande 6, 2003/04:N396 och 2003/04:N410 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Utvecklingen i län och regioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr389 yrkande 2, 2003/04:N225 yrkande 3, 2003/04:N233, 2003/04:N235, 2003/04:N262 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N288 yrkandena 1 och 12, 2003/04:N332 yrkande 2, 2003/04:N349, 2003/04:N357, 2003/04:N359, 2003/04:N363 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N367, 2003/04:N375, 2003/04:N401, 2003/04:N404, 2003/04:N410 yrkandena 2-34 och 2003/04:N416 yrkandena 1 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Vissa bakgrundsfrågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Regionala tillväxtprogram",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Återförande av vattenkraftsmedel",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Landsbygds- och skärgårdsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 21:47:58"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om regional utvecklingspolitik. Motionerna handlar om bland annat regionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av vattenkraftsmedel, landsbygds- och skärgårdsfrågor, utlokalisering av statlig verksamhet, storstadspolitik och Östersjöfrågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om regional utvecklingspolitik (NU9)",
          "dok_id": "GR01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 21:47:58"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om regional utvecklingspolitik. Motionerna handlar om bland annat regionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av vattenkraftsmedel, landsbygds- och skärgårdsfrågor, utlokalisering av statlig verksamhet, storstadspolitik och Östersjöfrågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om regional utvecklingspolitik (NU9)",
          "dok_id": "GR01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:45"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_NU_9.pdf",
          "filstorlek": "294380",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Vissa frågor om regional utvecklingspolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/75495277-5F91-4604-8BD6-E955A31747BB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr389 Kulturen i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02Kr389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr389",
          "ref_dok_titel": "Kulturen i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Arne Kjörnsberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N201 Utlokalisering från Stockholm",
          "ref_dok_id": "GR02N201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N201",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering från Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N206 Vattenkraftsåterbäring",
          "ref_dok_id": "GR02N206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N206",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsåterbäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N213 Miljötekniskt centrum",
          "ref_dok_id": "GR02N213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N213",
          "ref_dok_titel": "Miljötekniskt centrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N214 Utlokalisering av statlig verksamhet till Västerås",
          "ref_dok_id": "GR02N214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N214",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statlig verksamhet till Västerås",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N217 Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GR02N217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N217",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N218 Riskkapitalförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N218",
          "ref_dok_titel": "Riskkapitalförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N220 Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GR02N220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N220",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N221 Statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GR02N221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N221",
          "ref_dok_titel": "Statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N225 Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N225",
          "ref_dok_titel": "Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N231 Lokalisering av statliga myndigheter och verk",
          "ref_dok_id": "GR02N231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N231",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statliga myndigheter och verk",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N233 Insatser för att utveckla Gotland",
          "ref_dok_id": "GR02N233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N233",
          "ref_dok_titel": "Insatser för att utveckla Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Engelhardt och Lilian Virgin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N235 Gränshinder i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N235",
          "ref_dok_titel": "Gränshinder i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N237 Kollektivavtal vid företagsetableringar",
          "ref_dok_id": "GR02N237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N237",
          "ref_dok_titel": "Kollektivavtal vid företagsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N244 Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N244",
          "ref_dok_titel": "Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N245 Utredning om återbäring från vattenkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N245",
          "ref_dok_titel": "Utredning om återbäring från vattenkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C, FP, KD, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N249 De mindre tätorternas utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N249",
          "ref_dok_titel": "De mindre tätorternas utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N255 Utveckling av landsbygden och lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N255",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av landsbygden och lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N260 Etablering av Östersjöcentrum",
          "ref_dok_id": "GR02N260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N260",
          "ref_dok_titel": "Etablering av Östersjöcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N262 Förstärkt integration i norra Öresund",
          "ref_dok_id": "GR02N262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N262",
          "ref_dok_titel": "Förstärkt integration i norra Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N264 Återbäring av vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GR02N264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N264",
          "ref_dok_titel": "Återbäring av vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N270 Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GR02N270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N270",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N283 Säkerhet vid banklån",
          "ref_dok_id": "GR02N283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N283",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet vid banklån",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N289 Lanthandeln",
          "ref_dok_id": "GR02N289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N289",
          "ref_dok_titel": "Lanthandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N299 Nationell plan för lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02N299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N299",
          "ref_dok_titel": "Nationell plan för lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N301 Regionalpolitiskt perspektiv på beslut om förläggning av myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02N301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N301",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiskt perspektiv på beslut om förläggning av myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N305 Statens ansvar för kreditgarantier",
          "ref_dok_id": "GR02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar för kreditgarantier",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N310 Storstadspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N310",
          "ref_dok_titel": "Storstadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N315 Återföring av pengar från vattenkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N315",
          "ref_dok_titel": "Återföring av pengar från vattenkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N317 Östersjöcentrum till Gotland",
          "ref_dok_id": "GR02N317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N317",
          "ref_dok_titel": "Östersjöcentrum till Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N325 Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N330 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N332 Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02N332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N332",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N336 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N336",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N338 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02N338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N338",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N349 Tillväxt i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N356 Nya statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02N356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N356",
          "ref_dok_titel": "Nya statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N357 Integrationen Skåne-Danmark",
          "ref_dok_id": "GR02N357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N357",
          "ref_dok_titel": "Integrationen Skåne-Danmark",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N359 Projektet Grensetjänsten som en nationell angelägenhet",
          "ref_dok_id": "GR02N359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N359",
          "ref_dok_titel": "Projektet Grensetjänsten som en nationell angelägenhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N363 Regional utveckling i Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N363",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling i Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N367 Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_id": "GR02N367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N367",
          "ref_dok_titel": "Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Härstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N368 Stockholmsregionen som motor för hela Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N368",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen som motor för hela Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N375 Kunskapscentra för bil- och komponenttestverksamheten i Norrlands inland",
          "ref_dok_id": "GR02N375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N375",
          "ref_dok_titel": "Kunskapscentra för bil- och komponenttestverksamheten i Norrlands inland",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström och Maria Öberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N377 Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N377",
          "ref_dok_titel": "Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg och Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N379 Utlokalisering av statliga verk, bolag och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02N379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N379",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga verk, bolag och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C) och Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N383 Regional utvecklingspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N383",
          "ref_dok_titel": "Regional utvecklingspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N386 Riskkapital i Norrland",
          "ref_dok_id": "GR02N386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N386",
          "ref_dok_titel": "Riskkapital i Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N387 Utlokalisering av statliga verk",
          "ref_dok_id": "GR02N387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N387",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga verk",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N396 Etablering och lokalisering av ett särskilt Östersjöcentrum",
          "ref_dok_id": "GR02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Etablering och lokalisering av ett särskilt Östersjöcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N400 Investerings- och rörelsekapital för små och medelstora företag i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Investerings- och rörelsekapital för små och medelstora företag i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N401 Norrbottens inland",
          "ref_dok_id": "GR02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Norrbottens inland",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N402 Ansvaret för regionalpolitik inom statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N402",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för regionalpolitik inom statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N404 Sysselsättningen i Sollefteå",
          "ref_dok_id": "GR02N404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N404",
          "ref_dok_titel": "Sysselsättningen i Sollefteå",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N405 Ökade tillväxtmöjligheter för Stockholm",
          "ref_dok_id": "GR02N405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N405",
          "ref_dok_titel": "Ökade tillväxtmöjligheter för Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Niclas Lindberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N410 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GR02N410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N410",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N416 Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02N416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N416",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-10",
          "ref_dok_id": "GR0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2004-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-10",
          "ref_dok_id": "GR0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2004-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}