{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2253801",
      "dok_id": "GR01NU8",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-02-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:18",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:22",
      "titel": "Torv och elcertifikat",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU8</div><h1>Torv och elcertifikat</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2003/04:42) om att\r\nelproduktion som sker med användning av torv i godkända kraftvärmeverk skall\r\nvara elcertifikatsberättigande. Förslaget är ett direkt svar på den begäran\r\nsom riksdagen, på utskottets förslag, framförde våren 2003. Skälen för\r\nutskottets ståndpunkt att torv bör berättiga till elcertifikat är\r\nmiljömässiga. Om torv inte skulle vara certifikatberättigande skulle torven\r\nsom bränsle i kraftvärmeverken komma att konkurreras ut av kol. Effekten\r\nav en ökad kolanvändning blir ökade miljöstörande utsläpp. I en reservation\r\n(m, fp, mp) avvisas regeringens förslag, med hänvisning till att torv är\r\nett fossilt, koldioxidemitterande bränsle.\r\nÄven regeringens förslag om att elleverantörerna skall åläggas att till\r\nEnergimyndigheten anmäla den ersättning de tar ut av mindre elförbrukare\r\nför att hantera kvotplikten åt dem samt att dessa ersättningar skall\r\noffentliggöras tillstyrks av utskottet. Enligt vad utskottet erfarit kan\r\nde avgifter elleverantörerna tar ut variera relativt kraftigt. Utskottet\r\nutgår från att det inom ramen för ett uppdrag som Energimyndigheten givits\r\nskall gå att få ett underlag för en analys av om konsumenternas ersättningar\r\ntill elleverantörerna ligger på en rimlig nivå. I en reservation (m, fp)\r\navvisas regeringens förslag. I en annan reservation (kd), där regeringens\r\nförslag tillstyrks, argumenteras för att riksdagen skall anmoda regeringen\r\natt ge Konsumentverket i uppdrag att tillse hur elfakturor skall kunna\r\ngöras begripliga för konsumenterna.\r\nUtskottet avstyrker också ett par motionsyrkanden om en utökning av kretsen\r\nav elintensiva industrier som omfattas av undantaget från kvotplikten.\r\nStällningstagande i denna fråga bör anstå till översynen av\r\nelcertifikatssystemet,\r\nsom skall ske i samband med kontrollstationen för klimatpolitiken senare\r\nunder år 2004. I en reservation (kd) förordas att kretsen av elintensiva\r\nindustrier skall utökas med växthusnäringen och smidesföretagen. Slutligen\r\navstyrks motionsyrkanden rörande kvotnivåer och kvotpliktsavgifter i\r\nelcertifikatssystemet. Utskottet kan inte se någon anledning att nu göra\r\nnågra ändringar i dessa båda hänseenden. Båda områdena omfattas av\r\nEnergimyndighetens uppdrag, som skall redovisas i två omgångar senare under\r\når 2004. I en reservation (mp) följs yrkandena upp.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Torv som certifikatberättigande bränsle\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113)\r\nom elcertifikat såvitt avser 1 kap. 1 och 2 §§ och 2 kap. 1 a och 5 §§.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:42 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2003/04:N8, 2003/04:N9 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:N10\r\noch 2003/04:N11.\r\nReservation 1 (m, fp, mp)\r\n\r\n2.      Information om elleverantörernas ersättningar, m.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113)\r\nom elcertifikat i den mån det inte omfattas av utskottets förslag i det\r\nföregående. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:42 i denna del\r\noch avslår motionerna 2003/04:N7 yrkande 1 och 2003/04:N9 yrkande 1 i\r\ndenna del.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n3.      Elintensiv industri\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk401 yrkande 4 och 2003/04:N7 yrkande\r\n2.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n4.      Kvotens utveckling över tiden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N319 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 5 (mp)\r\nStockholm den 3 februari 2004\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Marie Granlund (s), Per\r\nBill (m)1Deltar ej under punkt 3 och 4, Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran\r\nHolmqvist (s), Eva Flyborg (fp)2Deltar ej under punkt 3 och 4, Sylvia\r\nLindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria Larsson (kd), Lennart Beijer\r\n(v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m)3Deltar ej under punkt 3\r\noch 4, Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson\r\n(s), Anne-Marie Pålsson (m)4Deltar ej under punkt 3 och 4, Lars Johansson\r\n(s) och Nyamko Sabuni (fp)5Deltar ej under punkt 3 och 4.</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels  proposition 2003/04:42 om torv och elcertifikat,\r\ndels  fem motioner som väckts med anledning av propositionen,\r\ndels  två motioner från allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av\r\nföreträdare för smidesföretagen. Vidare har skrivelser inkommit från bl.a.\r\nKarlshamns kommun och företaget Karlshamns AB.\r\nBakgrund\r\nRiksdagen beslöt våren 2003 att ett elcertifikatssystem skulle införas\r\nden 1 maj 2003 (prop. 2002/03:40, bet. 2002/03:NU6). Enligt systemet skall\r\nden som producerar förnybar el kostnadsfritt tilldelas elcertifikat av\r\nstaten. Samtidigt ålades elanvändarna en skyldighet att förvärva elcertifikat\r\ni förhållande till elförbrukningen (kvotplikt). Eftersom det blir ekonomiskt\r\nfördelaktigt att förvärva elcertifikat uppstår en marknad där elcertifikaten\r\nåsätts ett pris. Inkomsterna från försäljningen av elcertifikaten skall\r\ntäcka merkostnaderna för produktion av förnybar el. Utskottet såg positivt\r\npå elcertifikatssystemet och ansåg att det skulle komma att skapa möjligheter\r\nför en fortsatt utbyggnad av elproduktionen från förnybara energikällor,\r\nsamtidigt som det skulle stimulera en marknadsdynamik som främjar\r\nkostnadseffektivitet och teknikutveckling. Enligt utskottets uppfattning\r\nfanns det behov av en kraftfull satsning på att främja investeringar i\r\nelproduktion från förnybara energikällor. Elcertifikatssystemet förväntades\r\nkomma att ge långsiktiga och stabila förutsättningar så att investeringar\r\ni förnybar elproduktion genomförs. I en reservation (m, fp, kd) avvisades\r\nregeringens förslag.\r\nNär det gällde den konkreta utformningen av elcertifikatssystemet föreslog\r\nutskottet några förändringar i förhållande till förslaget i propositionen.\r\nEn gällde kvotpliktens omfattning, varvid utskottet föreslog vissa\r\nutökningar och förtydliganden vad avser de industrigrenar inom den elintensiva\r\nindustrin som regeringen hade föreslagit skulle undantas från kvotplikt.\r\nUtskottet förordade att även träskiveindustrin skulle undantas och att\r\nvissa förtydliganden skulle göras avseende vilka näringsgrenar som bör\r\navses med de i elcertifikatslagen angivna industrigrenarna cementindustri\r\noch gruvindustri. Riksdagen följde utskottet.\r\nRiksdagen beslöt vidare, i enlighet med regeringens förslag, att el\r\nproducerad med användning av vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk\r\nenergi, biobränslen och viss vattenkraft skall utgöra certifikatberättigande\r\nelproduktion. När det gällde torv uttalade riksdagen, på utskottets förslag,\r\natt även detta bränsle bör berättiga till elcertifikat. I sitt\r\nställningstagande anförde utskottet följande:\r\nUtskottet har övervägt frågan om huruvida torv skall vara berättigat till\r\nelcertifikat och kommit till slutsatsen att torv bör berättiga till\r\nelcertifikat. Skälen för denna slutsats är miljömässiga. Om torv inte blir\r\ncertifikatberättigande kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att\r\nkonkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir ökade\r\nmiljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen risk\r\nför att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torv\r\ninte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv är\r\nsom nämnts ökad kolanvändning.\r\nEG-kommissionen har, som tidigare redovisats, nyligen gjort bedömningen\r\natt elcertifikatssystemet - med den uppläggning som anges i propositionen\r\n- är förenligt med EG-fördraget. Om torv skall vara certifikatberättigande\r\nkrävs en förnyad prövning av kommissionen. Enligt utskottets mening bör\r\nregeringen omgående göra en anmälan härom till kommissionen. Därefter bör\r\nregeringen - senast hösten 2003 i budgetpropositionen för år 2004 -\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om att torv skall utgöra\r\nelcertifikatsberättigande bränsle.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad utskottet anfört.\r\nI reservationer (mp) framfördes synpunkter på utformningen av olika delar\r\nav elcertifikatssystemet och lämnades förslag till förändringar.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nPropositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2003:113) om\r\nelcertifikat. Förslaget innebär att torv blir ett certifikatberättigande\r\nbränsle när den används för elproduktion i kraftvärmeverk. Vidare innebär\r\nförslaget att elleverantörerna fortlöpande, till tillsynsmyndigheten,\r\nskall anmäla den ersättning de tar ut för att hantera kvotplikten åt\r\nelanvändare som förbrukar mindre än 50 000 kilowattimmar el per år.\r\nMyndigheten skall offentliggöra information om de ersättningar som\r\nelleverantörerna tillämpar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2004.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nTorv som certifikatberättigande bränsle\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om att elproduktion som sker med\r\nanvändning av torv i godkända kraftvärmeverk skall vara\r\nelcertifikatsberättigande.\r\nFörslaget är ett direkt svar på den begäran som riksdagen, på utskottets\r\nförslag, framförde våren 2003. Jämför reservation 1 (m, fp, mp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår, som redovisats, att elproduktion som sker med användning\r\nav torv i godkända kraftvärmeverk skall vara certifikatberättigande.\r\nRiksdagens tillkännagivande våren 2003 rörande torv som\r\nelcertifikatsberättigande\r\nbränsle innebär att det finns en politisk majoritet för att torv skall\r\nomfattas av certifikatssystemet, konstaterar regeringen.\r\nNågra remissinstanser har avstyrkt förslaget, uppger regeringen. Svenska\r\nnaturskyddsföreningen har särskilt pekat på att syftet med elcertifikatssystemet\r\nåsidosätts om torven blir ett certifikatberättigande bränsle. Som framgår\r\nav det följande anser regeringen att det finns starka skäl som talar för\r\natt torven inte bör inordnas under begreppet förnybar energikälla. Detta\r\nställningstagande leder i sin tur till att systemet, genom det nu aktuella\r\nförslaget, kommer att få två syften - dels att främja produktion av el\r\nmed användning av förnybara energikällor, dels att främja produktion av\r\nel med användning av torv. Elcertifikatssystemets huvudsakliga ändamål\r\nskall dock även fortsättningsvis vara att främja produktion av el med\r\nanvändning av förnybara energikällor.\r\nEnligt utskottets bedömning våren 2003 finns det ingen risk för att torv\r\nskall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torven inte utgör\r\nnågot alternativ till sådana bränslen, påpekar regeringen. Bland\r\nremissinstanserna finns det olika synpunkter på konkurrensen mellan dessa\r\nbränslen. Användningen av torv och biobränslen i kraftvärmeverk regleras\r\npå olika sätt, bl.a. genom de villkor som uppställs för tillstånd till\r\nverksamheten. Innehavare av anläggningar som fått investeringsstöd enligt\r\n1997 års energipolitiska program har förbundit sig att under minst fem år\r\nanvända biobränslen i en omfattning som motsvarar minst 70 % av den totala\r\nbränsleförbrukningen. Regeringen delar utskottets bedömning att det inte\r\nfinns risk för att torven tränger ut biobränslen som certifikatberättigande\r\nbränslen. Om det ändå skulle visa sig att torven tränger ut biobränslen\r\nur elcertifikatssystemet finns det, enligt regeringens uppfattning,\r\nanledning att på nytt överväga torvens roll i elcertifikatssystemet. Regeringen\r\navser att noga följa utvecklingen och vid behov återkomma till riksdagen.\r\n\r\nSvenska gruvföreningen har i sitt remissvar pekat på att konkurrensen kan\r\nsnedvridas om torv, men inte sorterat avfall, skall vara ett\r\ncertifikatberättigande\r\nbränsle i fjärrvärmeanläggningar som producerar både värme och el. Regeringen\r\nkonstaterade våren 2003 i propositionen med förslaget om lag om elcertifikat\r\natt synen på vilka biobränslen som är godtagbara i elcertifikatssystemet\r\nkan förändras över tiden. I propositionen om ett samhälle med giftfria\r\noch resurssnåla kretslopp (prop. 2002/03:117) redogjorde regeringen för\r\ninriktningen på avfallspolitiken och ansåg att det är viktigt att\r\nmöjligheterna till elproduktion övervägs vid förbränning av avfall. Vid\r\nberedningen av EG-kommissionens förslag till direktiv om främjande av\r\nkraftvärme är denna bedömning utgångspunkt vad avser alla bränslen. Regeringen\r\nhar vidare beslutat om tillsättande av en särskild utredare (kammarrättslagman\r\nCurt Rispe) med uppgift att lämna förslag till hur en skatt på avfall som\r\nförbränns lagtekniskt kan utformas (dir. 2003:96). Utredningsarbetet skall\r\nvara avslutat senast den 31 december 2004. Ett delbetänkande skall lämnas\r\nsenast den 30 juni 2004. Då avfallsbränslena har ett väsentligt lägre\r\nmarknadspris än torv bedömer regeringen att avfallsbränslenas konkurrenskraft\r\nkommer att bestå, även om torv blir ett certifikatberättigande bränsle.\r\nRegeringen avser att noga följa utvecklingen, så att möjligheterna till\r\nelproduktion övervägs och används vid förbränning av avfall.\r\nHur torvbränsle kan klassificeras har betydelse inte bara för hur\r\nelcertifikatlagens ändamål skall definieras utan även för var torven skall\r\nbehandlas i lagen. Vid bedömningen av dessa frågor är Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv (2001/77/EG) om främjande av elproduktion från förnybara\r\nenergikällor på den inre marknaden för el, det s.k. RES-direktivet, och\r\nTorvutredningens slutsatser i betänkandet Uthållig användning av torv\r\n(SOU 2002:100) viktiga utgångspunkter. RES-direktivet upptar inte torv i\r\ndefinitionen av vad som är förnybara energikällor. Torvutredningen\r\nkonstaterade bl.a. att torv i flertalet internationella energisammanhang\r\nbetraktas som ett fossilt bränsle, eller i vart fall inräknas den inte\r\nuttryckligen bland förnybara bränslen eller biobränslen. Enligt\r\nNaturvårdsverket kan energitorv i allt väsentligt likställas med fossila\r\nbränslen,\r\noch verket ser positivt på förslaget att inte inordna torven under\r\nbegreppet förnybar energikälla i lagen om elcertifikat. Ändamålet med lagen\r\nom elcertifikat är att främja produktion av elektricitet med användning\r\nav förnybara energikällor (1 kap. 1 §). I lagen (2 kap. 1 §) anges de\r\nförnybara energikällor som, när de används vid elproduktion i en godkänd\r\nanläggning, berättigar anläggningens innehavare att tilldelas elcertifikat\r\nenligt följande: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och\r\nbiobränslen. Vattenkraften regleras särskilt i lagen (2 kap. 2-3 §§).\r\nLagens avgränsning är förenlig med RES-direktivets definition av förnybara\r\nenergikällor. Regeringen anser att det finns starka skäl för att torven\r\ninte bör likställas med och därmed inordnas under begreppet förnybar\r\nenergikälla, såsom det avgränsats i lagen om elcertifikat. Utskottets\r\nställningstagande våren 2003 indikerar dessutom att avsikten inte varit\r\natt klassificeringsmässigt likställa torv med biobränslen, framhåller\r\nregeringen.\r\nAtt inordna torven i elcertifikatssystemet, så att produktion av el med\r\nanvändning av torv kommer att vara certifikatberättigande, innebär, som\r\ntidigare nämnts, att lagen kommer att få två ändamål - att främja produktion\r\nav elektricitet dels med användning av förnybara energikällor, dels med\r\nanvändning av torv. Detta bör återspeglas i ändamålsparagrafen, genom att\r\ntorven omnämns redan där. Den el som produceras med användning av förnybara\r\nenergikällor har i samma paragraf fått beteckningen förnybar el. Begreppet\r\nåterfinns även i andra bestämmelser i lagen, liksom i lagen (2003:437) om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar el. Att av lagtekniska skäl använda\r\nbegreppet förnybar el även för sådan el som producerats med användning av\r\ntorv bedöms vara acceptabelt, varför begreppet inte bör ändras eller\r\nkompletteras i lagen om elcertifikat. Däremot bör definitionen i lagen om\r\nelcertifikat förtydligas (1 kap. 2 § 1) genom att explicit ange de förnybara\r\nenergikällor som avses i lagen, nämligen vindkraft, solenergi, vågenergi,\r\ngeotermisk energi samt biobränslen och vattenkraft.\r\nEn ny bestämmelse som anger förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat\r\nvid elproduktion som sker med användning av torv bör vidare tas in i lagen\r\n(2 kap. 1 a §). Den användning av torvbränsle som utskottet har ansett\r\nskall vara certifikatberättigande äger rum i kraftvärmeverk. Den föreslagna,\r\nnya bestämmelsen stadgar att innehavaren av ett godkänt kraftvärmeverk\r\ndär el produceras med användning av torv skall vara berättigad att tilldelas\r\nelcertifikat. Vid förbränning av torv utgår ingen energi- eller koldioxidskatt,\r\nmen däremot svavelskatt. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande pekat\r\npå risken att företag kan komma att betrakta torven som ett biobränsle i\r\nskattemässigt hänseende. De skäl som anförts bedöms dock på ett tillräckligt\r\ntydligt sätt klargöra att torven inte skall likställas med biobränslen,\r\nsåvitt avser lagen om elcertifikat.\r\nLagen om ursprungsgarantier avseende förnybar el, som innebar ett\r\ngenomförande i svensk lagstiftning av det tidigare nämnda RES-direktivet och\r\nsom trädde i kraft den 1 oktober 2003, innehåller bestämmelser om en rätt\r\nför elproducenter att få s.k. ursprungsgarantier för el som producerats\r\nmed användning av förnybara energikällor (förnybar el). Dessa bestämmelser\r\nbygger i viss utsträckning på lagen om elcertifikat. Torv omfattas inte\r\nav RES-direktivet och följaktligen är torv inte heller en sådan energikälla\r\nsom omfattas av den förstnämnda lagens bestämmelser. Att föra in torven\r\nsom ett certifikatberättigande bränsle innebär enligt regeringen inga\r\nkomplikationer som bör föranleda förslag till ändringar i lagen om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar el.\r\nSyftet med det nyssnämnda RES-direktivet är bl.a. att främja en ökning av\r\nde förnybara energikällornas bidrag till elproduktionen på den inre\r\nmarknaden för el. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att\r\nfrämja en sådan ökning i enlighet med vägledande nationella mål, som för\r\nSveriges del bestämts som en ökning med 10 TWh från 2002 års nivå till år\r\n2010 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17). EG-kommissionen har gjort\r\nbedömningen att elcertifikatssystemet är förenligt med EG-fördraget. Om\r\ntorv skall vara certifikatberättigande krävs ett godkännande av kommissionen.\r\nDen föreslagna ändringen anmäldes av regeringen i juli 2003 för prövning\r\nav kommissionen. Eftersom torven inte skall inordnas under begreppet\r\nförnybara energikällor i lagen om elcertifikat, betonade regeringen bl.a.\r\nde miljöfördelar som uppstår genom att samtliga kraftvärmeanläggningar\r\nsom kommer att använda torv uppfyller de kriterier för högeffektiv kraftvärme\r\nsom för närvarande diskuteras inom EU.\r\nMotionerna\r\nFörslaget om att torv skall bli ett elcertifikatsberättigande bränsle\r\navvisas i fyra motioner.\r\nI motion 2003/04:N9 (m) föreslås dels att propositionen skall avslås,\r\ndels att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av en översyn\r\nav skyddet för våtmarker vid torvbrytning. Motionärerna erinrar om att\r\nModerata samlingspartiet motsatte sig införandet av systemet med elcertifikat\r\nav olika skäl. Argumenten har inte försvagats anser motionärerna och menar\r\natt systemet med elcertifikat bör avskaffas.\r\nGivet att elcertifikatssystemet existerar anser de dock att det är viktigt\r\natt den elproduktion som är berättigad till elcertifikat är sådan som det\r\npå någon miljömässig grund kan hävdas bör gynnas av staten. Detta är inte\r\nfallet med torv, anför motionärerna. De motsätter sig därför att torv\r\nblir ett certifikatberättigande bränsle när den används för elproduktion\r\ni kraftvärmeverk. Vid förbränning av torv avges koldioxid på motsvarande\r\nsätt som vid eldning med andra bränslen. Biobränslen förnyas kontinuerligt,\r\nvarför det kan hävdas att förbränning av biobränslen är koldioxidneutralt,\r\ndvs. att upptaget av koldioxid vid nybildning av biologiskt material\r\nmotsvarar koldioxidutsläppen vid förbränning, vilket dock inte gäller för\r\ntorv eftersom torv nybildas i mycket långsam takt, säger motionärerna\r\nvidare.\r\nDen viktigaste negativa miljöeffekten som följer med användning av torv\r\nsom bränsle är dock de skador som torvtäkt innebär, påpekar motionärerna.\r\nVåtmarker kan vara känsliga miljöer av stor ekologisk betydelse, säger\r\nmotionärerna och anser att en avvägning alltid måste göras mellan miljövärden\r\noch andra samhällsmål. Torvtäkt kan och bör tillåtas efter sedvanlig\r\nmiljöprövning, men det finns ingen anledning att subventionera ett bränsle\r\nsom inte har några uppenbara miljöfördelar framför t.ex. fossila bränslen,\r\nanför motionärerna och erinrar om att Naturvårdsverket har framfört att\r\nskyddet av våtmarker vid torvbrytning kan behöva stärkas. De anser att\r\nregeringen - i stället för att i praktiken subventionera miljöförstöring\r\n- bör utreda om så är fallet.\r\nÄven i motion 2003/04:N10 (fp) föreslås att riksdagen skall avslå regeringens\r\nförslag att torv skall bli ett certifikatberättigande bränsle när den\r\nanvänds för elproduktion i kraftvärmeverk. Folkpartiet var kritiskt till\r\nelcertifikatssystemet när det infördes, erinrar motionärerna om. De anser\r\natt systemet är administrativt krångligt och kostnaderna höga. Att köpa\r\ncertifikat är inget fritt val och ger inte automatiskt grön el, anför\r\nmotionärerna. De menar att systemet inte heller innebär någon lösning på\r\nklimatproblemen. Regeringen föreslår att även torv skall inkluderas i\r\nelcertifikatssystemet, trots att den tillstår att torv inte är en förnybar\r\nenergikälla, säger motionärerna. Enligt deras mening luckrar detta upp\r\nsyftet med elcertifikatssystemet. Torv klassificeras i FN:s klimatpanel\r\nsom ett fossilt, koldioxidemitterande bränsle, konstateras det. Till\r\nskillnad från andra fossila bränslen som gas, olja och kol förnyas visserligen\r\ntorv, men förnyelsen tar minst 200 år. En övergång från andra fossila\r\nbränslen till torvförbränning kommer därför inte att minska mängden\r\nkoldioxid i atmosfären inom överskådlig tid, anför motionärerna. De anser\r\natt torvutvinning dessutom helt ödelägger den ursprungliga naturmiljön i\r\nområden där det finns många sällsynta och hotade arter. Motionärerna ser\r\ndärför inget skäl till att främja ytterligare brytning av torv genom att\r\ninkludera torvförbränning i elcertifikatssystemet.\r\nI motion 2003/04:N8 (v) begärs ett tillkännagivande om att torv inte bör\r\ningå i systemet för elcertifikat, med hänvisning till att torv enligt\r\nKyotoprotokollet är klassificerat som fossilt bränsle. Torv förnyas i\r\nmycket långsam takt, vilket leder till att känsliga landskap och ekosystem\r\nrubbas och att den biologiska mångfalden riskerar att utarmas, anför\r\nmotionärerna. De anser att om torv skall berättiga till elcertifikat ger\r\ndetta en signal om att torv är en miljövänlig energikälla och att det\r\ndärmed finns en stor risk för att brytningen av torv ökar. Då torveldning\r\nbidrar kraftigt till påverkan på klimatet är torv enligt såväl Kyotoprotokollet\r\nsom EU och FN:s klimatpanel klassificerat som ett fossilt bränsle, säger\r\nmotionärerna. De konstaterar att denna definition tilämpas även i det\r\nföreslagna systemet avseende handel med utsläppsrätter. Motionärerna\r\nnoterar att torven står för 2 % av Sveriges samlade växthusgasutsläpp,\r\nsamtidigt som den bidrar till endast 0,5 % av energitillförseln. Utsläppen\r\nav koldioxid från torveldning är större per energienhet än för de bränslen\r\nsom vanligen klassificeras som fossila, säger motionärerna. De erinrar om\r\natt Sverige har varit starkt drivande i klimatarbetet inom EU och\r\ninternationellt och anser att om de riktlinjer för en hållbar klimatpolitik\r\nsom beslutats genom ett internationellt engagemang inte följs hamnar\r\nSverige i en situation där trovärdigheten kan ifrågasättas.\r\nSlutligen föreslås även i motion 2003/04:N11 (mp) ett tillkännagivande om\r\natt torv inte bör ingå i systemet för elcertifikat. Torv bedöms av EU,\r\nFN:s klimatpanel och internationella energiorganet IEA som jämställt med\r\nfossila bränslen, säger motionären. Koldioxidutsläpp från torv räknas\r\ndärför med i den utsläppsstatistik som redovisas till EU och enligt\r\nklimatkonventionen. Torv är inte koldioxidneutralt, utan varje terawattimme\r\ntorv som eldas ger ett utsläpp av ca 386 000 ton, vilket är högre än för\r\nolja, stenkol och brunkol, anför motionären. Hon menar att även om det\r\nskulle finnas argument för att klassificera torv som förnybart eller\r\nmiljövänligt är det inte en fråga som bör beslutas av ett nationellt\r\nparlament. Inom EU:s handel med utsläppsrätter från år 2005 är det sannolikt\r\natt torveldning kommer att kräva utsläppsrätter, påpekar motionären vidare.\r\nHon anser att det är inkonsekvent att genom elcertifikaten gynna samma\r\nutsläpp som handeln med utsläppsrätter syftar till att hålla nere. Nationella\r\nsärregler hindrar också certifikatshandel över gränserna när den införs\r\ni andra länder, säger motionären. Hon hänvisar till att importen, enligt\r\nTorvutredningens betänkande (SOU 2002:100), svarade för ca 20 % av\r\nanvändningen av torv år 2001 och finner det egendomligt att svenska\r\nelkonsumenter\r\nskall betala för en verksamhet som leder till naturförstörelse i Estland\r\noch Vitryssland och till ökade utsläpp av koldioxid i Sverige. Torvens\r\nutsläpp kan, enligt Torvutredningens uppgifter, uppskattas till ca 1,4\r\nmiljoner ton koldioxid år 2001, motsvarande 2 % av de totala\r\nväxthusgasutsläppen,\r\nvartill kommer utsläpp av metan och dikväveoxid samt utsläpp från maskiner,\r\ntransporter och beredning, uppger motionären. Hon säger att torven under\r\n20 års tid har erhållit stora direkta och indirekta subventioner och att\r\nbefrielse från koldioxidskatt och energiskatt har varit en förutsättning\r\nför att torv skall kunna brytas. Att nu ge torven ytterligare en ekonomisk\r\nförmån är minst sagt omotiverat, anför motionären avslutningsvis.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nRegeringens förslag om att torv skall vara elcertifikatsberättigande är,\r\nsom tidigare redovisats, ett direkt svar på riksdagens beställning våren\r\n2003 (bet. 2002/03:NU6). Företrädarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna, som i en gemensam reservation hade yrkat\r\navslag på förslaget om införande av ett elcertifikatssystem, avstod från\r\natt delta i beslutet om vilken elproduktion som skall vara\r\ncertifikatberättigande.\r\nI en reservation (mp) anfördes att torv inte bör vara certifikatberättigande;\r\nreservanten konstaterade att det rör sig om ett fossilt bränsle, som enligt\r\nOECD, internationella energiorganet IEA, EU och FN:s klimatpanel (IPCC)\r\navger koldioxid vid förbränning. Dessutom innebär torvtäkter ofta att\r\nstora naturvärden förstörs, anförde reservanten.\r\nEG-kommissionens beslut\r\nEG-kommissionen har, som nämnts, tidigare gjort bedömningen att\r\nelcertifikatssystemet i sin nuvarande utformning är förenligt med EG-fördraget.\r\nKommissionens beslut innebär att den förmån som tilldelas producenter av\r\ns.k. grön el genom försäljning av elcertifikat på marknaden inte anses\r\nutgöra statligt stöd. Garantipriset, som finns tillgängligt som ett\r\nalternativ för producenter av grön el, anses, enligt kommissionen, utgöra\r\nstatligt stöd till dessa producenter när det utnyttjas men vara förenligt\r\nmed EG-fördraget.\r\nNär det gäller förslaget om att torv skall vara elcertifikatsberättigande\r\nanmälde regeringen detta för prövning till EG-kommissionen i juli 2003.\r\nKommissionen meddelade sitt beslut den 20 november 2003, efter det att\r\nregeringen avlämnat den nu aktuella propositionen. Beslutet innebär att\r\nåtgärden delvis inte utgör stöd och delvis utgör stöd som är förenligt\r\nmed artikel 87.3 c i EG-fördraget, eftersom det uppfyller villkoren i\r\ngemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. Kommissionen\r\nanser att stödet uppfyller de allmänna villkoren av följande skäl:\r\nEnligt de svenska myndigheterna är stödet till elproduktion i kraftvärmeverk\r\nsom använder torv, främst i kombination med andra bränslen, nödvändigt\r\nför att hindra att användningen av kol ökar i kraftvärmeverken. Dessutom\r\nhar de svenska myndigheterna visat att även med ett relativt högt beräknat\r\nmarknadspris på el och med det högsta garanterade priset för certifikat,\r\nkommer producenterna inte att överkompenseras i förhållande till sina\r\nmerkostnader för produktionen efter avdrag för inkomsterna av\r\nvärmeförsäljningen.\r\n\r\nDet garanterade priset täcker högst 46 % av merkostnaderna under det första\r\nåret. Dessutom sänks den genomsnittliga stödnivån linjärt under en period\r\npå fem år och stämmer därför överens med artikel 45 i riktlinjerna.\r\nUppdrag till Statens energimyndighet\r\nRegeringen gav i december 2003 i uppdrag till Energimyndigheten att göra\r\nen översyn av elcertifikatssystemet. Uppdraget skall redovisas i två\r\netapper, varvid den första etappen som särskilt omfattar torv, den elintensiva\r\nindustrin och kvotpliktsavgiftens utformning skall redovisas senast den\r\n1 maj 2004. Uppdragets övriga delar (etapp 2) skall slutredovisas senast\r\nden 1 november 2004.\r\nEn del av Energimyndighetens uppdrag avser en allmän översikt av\r\nelcertifikatssystemet (etapp 2). Enligt uppdraget bör Energimyndigheten redovisa\r\nen första översikt av hur väl elcertifikatssystemet uppfyller de fastlagda\r\nmålen för systemet. I det fall brister identifieras bör förslag lämnas på\r\nförändringar som gör systemet mer ändamålsenligt. Redovisningen bör ge en\r\nbeskrivning av utvecklingen under det första året systemet varit i drift\r\n- vad som har fungerat väl och vad som fungerat mindre väl i systemet.\r\nRedovisningen bör vidare innehålla en bedömning av hur systemet inverkat\r\npå berörda aktörers agerande vad avser nyinvesteringar och kapacitetsökningar\r\nm.m.\r\nVidare bör Energimyndigheten redovisa statistik för den förnybara\r\nelproduktionen under kvotåret 2003 (etapp 2). Statistiken bör bl.a. innehålla\r\nsammanställningar av den befintliga förnybara elproduktionskapaciteten,\r\nuppdelad på kraftslag. För biobränsleeldade kraftvärmeverk bör använda\r\nbiobränslen redovisas. Uppgifter från tidigare år bör inkluderas för att\r\nmöjliggöra jämförelser av variationer mellan år, t.ex. vad avser nederbörd\r\noch temperatur. Energimyndigheten bör vidare redovisa en prognos för den\r\nmöjliga förnybara elproduktionskapaciteten fram till år 2012. Bedömningar\r\nav faktisk och planerad utbyggnad bör redovisas liksom en bedömning av\r\nproduktionskostnaderna för olika kraftslag som är berättigade till\r\nelcertifikat. Vidare bör göras en bedömning av de framtida\r\nproduktionskostnaderna\r\ni relation till den prognostiserade elprisutvecklingen. Redovisningen bör\r\nockså omfatta uppgifter om hur stor andel av den totala elförbrukningen\r\nsom den från kvotplikt undantagna elintensiva industrin står för, uppdelad\r\npå relevanta industribranscher.\r\nBeträffande torvens roll inom elcertifikatssystemet (etapp 1) sägs det\r\natt det i översynen bör ingå att värdera både effekterna för\r\nelcertifikatssystemet\r\noch för kvotnivåerna av att torv blir ett certifikatberättigande bränsle.\r\nEnergimyndigheten bör analysera vilken nivå på torvanvändning som kan\r\nvara rimlig att anta när kvotnivåerna för år 2005 och framåt skall\r\nfastställas. Energimyndigheten bör vidare belysa om det finns mer ändamålsenliga\r\nsätt att främja användningen av torv som bränsle i det svenska energisystemet.\r\n\r\nI anslutning till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om översyn\r\nav elcertifikatssystemet kan nämnas att det pågår diskussioner mellan\r\nNäringsdepartementet och det norska Olje- og Energidepartementet kring\r\nförutsättningarna för ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatssystem.\r\nUppdrag till Naturvårdsverket\r\nI anslutning till yrkandet i motion 2003/04:N9 (m) om behovet av en översyn\r\nav skyddet för våtmarker vid torvbrytning kan nämnas att Naturvårdsverket\r\ni sitt regleringsbrev för år 2004 getts i uppdrag att, i samråd med\r\nSkogsstyrelsen, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, ta fram en\r\nnationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar.\r\nUppdraget skall genomföras efter samråd med länsstyrelserna och övriga\r\nberörda myndigheter och redovisas till regeringen senast den 1 oktober\r\n2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens förslag om att elproduktion som sker med användning av torv\r\ni godkända kraftvärmeverk skall vara elcertifikatsberättigande är ett\r\ndirekt svar på den begäran som riksdagen, på utskottets förslag, gjorde\r\nvåren 2003. Skälen för utskottets ståndpunkt att torv bör berättiga till\r\nelcertifikat är, som tidigare redovisats, miljömässiga. Om torv inte skulle\r\nvara certifikatberättigande skulle torven som bränsle i kraftvärmeverken\r\nkomma att konkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir\r\nökade miljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen\r\nrisk för att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom\r\ntorv inte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv\r\när, som nämnts, ökad kolanvändning.\r\nI några motioner avvisas regeringens förslag om att torv skall vara\r\nelcertifikatsberättigande, med hänvisning till olika miljöskäl. Utskottet\r\nvill härvid erinra om att, som nyss nämnts, bevekelsegrunderna för utskottets\r\nställningstagande för ett år sedan var miljömässiga. Någon ny information\r\neller några nya synpunkter som skulle motivera ett annat ställningstagande\r\nkan utskottet inte se att motionärerna anför.\r\nUtskottet vill också erinra om att Energimyndighetens uppdrag särskilt\r\nomfattar en utvärdering av torvens roll inom elcertifikatssystemet. I\r\ndenna del av uppdraget, som skall redovisas redan den 1 maj 2004, ingår,\r\nsom nämnts, bl.a. att värdera effekterna av att torv blir ett\r\ncertifikatberättigande bränsle och att belysa om det finns mer ändamålsenliga\r\nsätt att främja användningen av torv som bränsle i det svenska energisystemet.\r\nNär det gäller frågan om skyddet av våtmarker vill utskottet hänvisa\r\ntill det tidigare omnämnda uppdraget till Naturvårdsverket att ta fram en\r\nnationell strategi på området.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och\r\navstyrker de här aktuella motionerna i motsvarande delar.\r\nInformation om elleverantörernas ersättningar, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om att elleverantörerna skall\r\nåläggas att till Energimyndigheten anmäla den ersättning de tar ut av mindre\r\nelförbrukare för att hantera kvotplikten åt dem samt att dessa ersättningar\r\nskall offentliggöras. Enligt vad utskottet erfarit kan de avgifter\r\nelleverantörerna tar ut variera relativt kraftigt. Utskottet utgår från att\r\ndet inom ramen för ett uppdrag som Energimyndigheten givits skall gå att\r\nfå ett underlag för en analys av om konsumenternas ersättningar till\r\nelleverantörerna ligger på en rimlig nivå. Jämför reservationerna 2 (m,\r\nfp) och 3 (kd) samt särskilt yttrande 1 (m, fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att elleverantörerna fortlöpande till tillsynsmyndigheten\r\n(Energimyndigheten) skall anmäla den ersättning de tar ut för att hantera\r\nkvotplikten åt elanvändare som förbrukar mindre än 50 000 kilowattimmar\r\nel per år. Energimyndigheten skall offentliggöra de ersättningar som\r\nelleverantörerna tillämpar.\r\nAtt kunna jämföra priser och andra villkor är viktigt på alla marknader,\r\ninte minst på elmarknaden vid val av elleverantör, sägs det. Elanvändarna\r\nbör därför ges förbättrade möjligheter att jämföra de priser som\r\nelleverantörerna tillämpar när det gäller att hantera kvotplikten. Detta är\r\nangeläget när möjligheten att frivilligt hantera kvotplikten blir aktuell\r\navseende år 2004. Behovet av att få tillgång till sådan information är\r\nsärskilt stort för elanvändare med en mindre förbrukning av el, t.ex.\r\nprivatpersoner som bor i villor eller lägenheter samt småföretagare. Det\r\nfinns för närvarande ingen offentlig redovisning över vilka ersättningar\r\nelleverantörerna tar ut av elanvändarna. Energimyndighetens offentliggörande\r\nav vilka ersättningar som elleverantörerna tillämpar kan ske genom att\r\nmyndigheten publicerar sådan information på sin hemsida eller på annat\r\nsätt offentliggör uppgifterna. En bestämmelse om anmälningsskyldigheten\r\nbör enligt regeringen tas in i det kapitel i lagen om elcertifikat som\r\nbehandlar tillsyn m.m. (6 kap.).\r\nNärmare föreskrifter om vid vilka tidpunkter leverantörerna skall göra\r\nanmälningar och vilka uppgifter som skall lämnas i anmälningarna kommer\r\natt meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,\r\ntillsynsmyndigheten. Utgångspunkten bör vara att anmälningarna skall göras\r\nkvartalsvis och att anmälan skall omfatta den totala ersättning som\r\nelleverantören tar ut av kunden. Den anmälda ersättningen skall därför\r\ninkludera elcertifikatskostnad, eventuella påslag och mervärdesskatt, så\r\natt jämförelser mellan olika leverantörers debitering blir möjliga att\r\ngöra. Regeringens bedömning är att anmälningsskyldigheten inte kommer att\r\nställa några omfattande krav på företagens administration och att företagens\r\nkostnader för rapporteringen kommer att bli begränsade. Energimyndighetens\r\nansvar för elmarknadens funktioner har under de senaste åren förstärkts.\r\nMyndigheten har också givits en mer operativ roll som expertmyndighet\r\navseende elhandelsfrågor. Vidare har Energimyndigheten uppgiften att\r\ninformera om elcertifikatssystemet och följa utvecklingen på\r\nelcertifikatsmarknaden.\r\nMyndigheten hanterar också flera administrativa uppgifter i\r\nelcertifikatssystemet.\r\nRegeringen anser att den nya uppgiften att svara för information om den\r\nersättning elleverantörerna tar ut för att hantera kvotplikten åt\r\nelanvändarna ligger naturligt inom ramen för Energimyndighetens ansvar.\r\nHanteringen av anmälningarna och offentliggörandet av ersättningarna bedöms\r\ninte bli omfattande och bör därför kunna ske inom ramen för myndighetens\r\nnuvarande resurser.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:N9 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet, dvs.\r\nsåledes även på förslaget om information om elleverantörernas ersättningar.\r\nNågon särskild motivering avseende denna del lämnas dock inte i motionen.\r\n\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om att elräkningarna skall vara\r\növerskådliga för konsumenterna, anförs det i motion 2003/04:N7 (kd).\r\nMotionärerna erinrar om att Kristdemokraterna vid elcertifikatssystemets\r\ninförande ansåg att det var förenat med en rad osäkerheter kring vilka\r\nkostnaderna skulle bli för konsumenterna. De menar att allt pekade på att\r\nsystemet skulle bli onödigt dyrt för konsumenterna i förhållande till\r\nmiljönyttan, och de hävdar att den nu aktuella propositionen med önskvärd\r\ntydlighet visar att så också blev fallet. Elpriset är alltför sammansatt\r\noch svårbegripligt för den enskilde elkonsumenten, och elräkningen är i\r\nallmänhet mycket svår att förstå, vilket gör det svårt för de enskilda\r\nhushållen att överblicka och påverka sina elkostnader, anför motionärerna.\r\nDe anser att riksdagen skall anmoda regeringen att ge Konsumentverket i\r\nuppdrag att verka för att elfakturor skall göras begripliga för konsumenterna,\r\nvarigenom konsumenterna också ges möjlighet att agera mer aktivt i syfte\r\natt spara el.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI Energimyndighetens tidigare nämnda uppdrag ingår, under rubriken Villkor\r\nför konsumenten (etapp 2), att Energimyndigheten bör kartlägga och analysera\r\nhur konsumentpriserna på elcertifikat utvecklats. Myndigheten bör bedöma\r\nom det behövs kompletterande åtgärder för att förbättra konsumentens\r\nvillkor och information vad avser elcertifikatssystemet. Fakturans roll\r\nsom informationsbärare för kunden bör särskilt belysas. Resultat från\r\narbetet med kvotpliktens utformning bör därvid vara en viktig utgångspunkt\r\n(se avsnitt i det följande om kvotens utveckling över tiden).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet välkomnar regeringens förslag om att elleverantörerna skall\r\nåläggas att till Energimyndigheten anmäla den ersättning de tar ut av\r\nmindre elförbrukare för att hantera kvotplikten åt dem samt att dessa\r\nersättningar skall offentliggöras. För att en marknad skall kunna fungera\r\neffektivt är det nödvändigt att kunderna har tillgång till jämförbara\r\npriser. Först då går det att jämföra en leverantör med en annan.\r\nEnligt vad utskottet erfarit kan de avgifter elleverantörerna tar ut\r\nvariera relativt kraftigt. Vid årsskiftet 2003/04 redovisades i ett program\r\ni Sveriges radio överslagsmässiga beräkningar av konsumenternas kostnader\r\nför elcertifikatssystemet år 2004, baserade på olika antaganden avseende\r\npriser och kvotpliktig förbrukning. Enligt dessa beräkningar skulle knappt\r\nhälften av de totala kostnaderna, som beräknades till ca 3,5 miljarder\r\nkronor, komma att gå till de producenter som skall stödjas av\r\nelcertifikatssystemet, en femtedel till skatter och drygt en tredjedel till\r\nelleverantörerna. Utskottet vill inte tillmäta dessa schabloniserade uppgifter\r\nalltför stor betydelse i sig. Samtidigt anser utskottet att det är\r\nutomordentligt viktigt för allmänhetens tilltro till elmarknaden och dess\r\nfunktion att ett system som har till syfte att främja produktion av\r\nförnybar el också verkligen gör detta - utan att kringkostnaderna blir\r\nonödigt höga. Enligt utskottets mening hör den här berörda frågan naturligt\r\nhemma i Energimyndighetens uppdrag, och utskottet utgår från att den kommer\r\natt behandlas där. En redovisning av hur det faktiska utfallet har blivit\r\nbör - inom ramen för Energimyndighetens uppdrag - lämnas så snart som\r\nmöjligt. I en sådan redovisning vore det önskvärt att få ett underlag för\r\nen analys av om konsumenternas ersättningar till elleverantörerna ligger\r\npå en rimlig nivå.\r\nFrågan om hur elräkningarna skall kunna bli överskådliga för konsumenterna\r\ntas upp i motion 2003/04:N7 (kd). Utskottet känner stor sympati för de\r\ntankegångar som förs fram i motionen och menar att det finns en hel del\r\nkvar att göra på området för olika aktörer. Som redovisats innefattar\r\nEnergimyndighetens uppdrag ett särskilt avsnitt som avser villkor för\r\nkonsumenten, i vilket ingår att speciellt belysa fakturans roll som\r\ninformationsbärare för kunden. Något behov av ett ytterligare uppdrag till\r\nKonsumentverket, vilket förordas i den nämnda motionen, kan utskottet\r\ndärför inte se.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här aktuell del.\r\nMotion 2003/04:N9 (m), i vilken propositionen - utan särskild motivering\r\n- avvisas, avstyrks samtidigt i motsvarande del. Även motion 2003/04:N7\r\n(kd), som i sak kan anses tillgodosedd, avstyrks.\r\nElintensiv industri\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om en utökning av kretsen av elintensiva\r\nindustrier som omfattas av undantaget från kvotplikten. Ställningstagande\r\ni denna fråga bör anstå till översynen av elcertifikatssystemet som skall\r\nske i samband med kontrollstationen för klimatpolitiken senare under år\r\n2004. Jämför reservation 4 (kd) och särskilt yttrande 2 (m, fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör bedömningen att det inte är lämpligt att nu utöka kretsen\r\nav elintensiva industrier som omfattas av undantaget från kvotplikten.\r\nDenna fråga bör behandlas i den kommande översynen av elcertifikatssystemet,\r\nvilken är planerad att göras i samband med 2004 års kontrollstation för\r\nklimatpolitiken. Vid översynen kan då en helhetsbedömning av den\r\ninternationellt konkurrensutsatta industrins villkor göras.\r\nOm undantaget från kvotplikten nu skulle utökas, innan ett förslag till\r\nutformning av regler för nedsättning av skatt på energi är framlagt, skulle\r\ndetta kunna skapa osäkerhet både för den elintensiva industrin och för de\r\naktörer som skall hantera kvotplikten, anser regeringen. En utökning av\r\nundantaget från kvotplikten fr.o.m. beräkningsåret 2004 skulle kunna\r\nmedföra att förutsättningarna för den elintensiva industrin skulle ändras\r\nbåde år 2004 och år 2005. Det är angeläget att ett långsiktigt hållbart\r\nsystem för undantag från kvotplikten skapas, så att den elintensiva\r\nindustrin får stabila förutsättningar. Regeringen anser det därför lämpligt\r\natt avvakta den fortsatta beredningen av Skattenedsättningskommitténs\r\nbetänkande Svåra skatter! (SOU 2003:38). Regeringens bedömning är vidare\r\natt det är väsentligt att hålla elcertifikatssystemet så stabilt som\r\nmöjligt under systemets inledande fas och att ge samtliga aktörer rimliga\r\nmöjligheter att förutse utvecklingen över tiden.\r\nMotionerna\r\nI två motioner - 2003/04:N7 (kd) och 2003/04:Sk401 (kd) - begärs, med\r\nlikartade motiveringar, att regeringen skall återkomma med förslag om\r\nlagstiftning som innebär att växthusnäringen undantas från kvotplikt i\r\nelcertifikatssystemet. I ett flertal statliga utredningar har slagits\r\nfast att växthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren som är\r\nutsatt för en stark internationell konkurrens, framhåller motionärerna\r\noch påpekar att energikostnaden i de flesta växthusföretag enligt\r\nSkattenedsättningskommitténs beräkningar (SOU 2003:3) ligger på 15-30 % av\r\nproduktionsvärdet. Motionärerna anser vidare att EU:s rådsdirektiv\r\n(2003/96/EG) ger stöd för att undanta växthusnäringen från kvotplikten inom\r\nelcertifikatssystemet.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nÖversyn av elcertifikatssystemet\r\nI Energimyndighetens uppdrag om översyn av elcertifikatssystemet ingår,\r\nunder rubriken Den elintensiva industrins undantag från kvotplikt (etapp\r\n1), att Energimyndigheten bör göra en helhetsbedömning av den internationellt\r\nkonkurrensutsatta elintensiva industrins kvotplikt och lämna förslag till\r\nlämpliga undantagsregler för den elintensiva industrins kvotplikt. Reglerna\r\nbör ta hänsyn till rådets direktiv om energibeskattning (2003/96/EG;\r\nartikel 17 om nedsättning av energiskatt för energiintensiv industri) och\r\ndet förslag om definition av elintensiva företag som framläggs i\r\ndepartementspromemorian Förslag till program för energieffektivisering i\r\nenergiintensiva företag (Ds 2003:51). Undantagsreglerna bör beakta behovet\r\nav att över tiden förutse hur stor andel av den totala elförbrukningen\r\nsom kommer att undantas kvotplikt.\r\nKontrollstationen för klimatpolitiken\r\nRegeringen gav i mars 2003 i uppdrag till Naturvårdsverket och Energimyndigheten\r\natt gemensamt utarbeta underlag inför utvärderingen av klimatpolitiken\r\nvid kontrollstationen år 2004. Arbetet skall göras i samarbete med\r\nStatskontoret, Statens institut för kommunikationsanalys, Konjunkturinstitutet\r\noch andra berörda myndigheter. I uppdraget ingår att utveckla en ny\r\nprojektion för utsläppen av växthusgaser och att genomföra en utvärdering\r\nav nuvarande styrmedel och åtgärder med avseende på kostnader, effekter\r\npå utsläpp och konsekvenser för andra samhällsmål. Med utgångspunkt i den\r\nnämnda projektionen och de bedömningar myndigheterna gör av möjligheterna\r\natt med nuvarande åtgärder och styrmedel nå delmålet för perioden 2008-2012,\r\nskall myndigheterna vid behov bedöma effekter för miljön, kostnader och\r\nsamhällsekonomiska konsekvenser av ytterligare utökade kostnadseffektiva\r\nåtgärder för att nå delmålet. Vidare skall myndigheterna kartlägga nya\r\nkunskaper om klimatproblemet och analysera ekonomiska och miljömässiga\r\neffekter av att integrera mekanismerna i delmålet för perioden 2008-2012.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.\r\nEffekter på den energiintensiva industrins konkurrenskraft av klimatpolitiska\r\nbeslut\r\nRegeringen gav i december 2003 i uppdrag åt Institutet för tillväxtpolitiska\r\nstudier (ITPS) att analysera effekterna på den svenska energiintensiva\r\nindustrins konkurrenskraft vid införande av klimatpolitiska beslut.\r\nAnalysen skall i första hand fokusera på de branscher som omfattas av EU:s\r\nsystem för handel med utsläppsrätter. Uppdraget består av två delar, dels\r\nen kvalitativ analys, dels metodutveckling och simulering. Samråd bör ske\r\nmed Naturvårdsverket och Energimyndigheten med avseende på deras nyssnämnda\r\nuppdrag inför utvärderingen av klimatpolitiken vid kontrollstationen år\r\n2004. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.\r\nSkattenedsättningskommitténs betänkande\r\nI propositionen sägs, som nämnts, att det är angeläget att den elintensiva\r\nindustrin får stabila förutsättningar och att den pågående beredningen av\r\nSkattenedsättningskommitténs betänkande är av betydelse i det sammanhanget.\r\nEnligt uppgift är en proposition med anledning av Skattenedsättningskommitténs\r\nförslag planerad till augusti 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens åsikt att det inte är lämpligt att nu göra\r\nnågra förändringar vad avser den krets av elintensiva industrier som\r\nomfattas av undantaget från kvotplikten. Ställningstagande i denna fråga\r\nbör anstå till översynen av elcertifikatssystemet som skall ske i samband\r\nmed kontrollstationen för klimatpolitiken senare under år 2004.\r\nEnergimyndigheten skall, som nämnts, redovisa en helhetsbedömning av den\r\ninternationellt konkurrensutsatta elintensiva industrins kvotplikt och lämna\r\nförslag till lämpliga undantagsregler för den elintensiva industrins\r\nkvotplikt senast den 1 maj 2004. I detta sammanhang vill utskottet framhålla\r\nvikten av att eventuellt förändrade undantagsregler får en ändamålsenlig\r\noch entydig utformning, så att exempelvis inte gränsdragningsproblem mellan\r\nföretag inom olika näringsgrenar skall behöva uppstå.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de båda här aktuella yrkandena i\r\nmotionerna 2003/04:N7 (kd) och 2003/04:Sk401 (kd), i vilka föreslås att\r\nväxthusnäringen skall undantas från kvotplikt.\r\nKvotens utveckling över tiden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande kvotnivåer och kvotpliktsavgifter\r\ni elcertifikatssystemet. Utskottet kan inte se någon anledning att nu\r\ngöra några ändringar i dessa båda hänseenden. Båda områdena omfattas av\r\nEnergimyndighetens uppdrag, som skall redovisas i två omgångar senare\r\nunder år 2004. Jämför reservation 5 (mp) och särskilt yttrande 3 (m, fp).\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen redovisar i propositionen sin bedömning att kvotplikten inte\r\nbör ändras inför år 2004. Torvens nya ställning som ett certifikatberättigande\r\nbränsle i kraftvärmeverk påverkar inte påtagligt den tidigare fastställda\r\nkvotnivån för beräkningsåret 2004. I den översyn av elcertifikatssystemet\r\nsom planeras ske under år 2004 bör dock torvens inträde i detta system\r\nsärskilt beaktas när kvotnivåerna för år 2005 och framåt fastställs.\r\nDen nu gällande kvotnivån grundar sig på beräkningar utifrån målet om en\r\nökning av användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh från\r\n2002 års nivå till år 2010. Kvotplikten är det krav som ställs på de\r\nkvotpliktiga att inneha ett visst antal elcertifikat på sitt certifikatkonto\r\nden 1 april varje år för att undvika att påföras en kvotpliktsavgift.\r\nKvotpliktsnivån lades fast för perioden 2003-2010 genom riksdagens beslut\r\nom att införa elcertifikatssystemet. Torvutredningen har gjort bedömningar\r\nav nuvarande och planerad torvanvändning i kraftvärmeanläggningar. Under\r\når 2002 producerades ca 0,1 TWh el i kraftvärmeanläggningar. Utredningen\r\nbedömde att elproduktionen från torv skulle öka till ca 0,2 TWh år 2003\r\nom torven skulle omfattas av elcertifikatssystemet. Utgående från\r\nutredningens bedömning och från tidpunkten för ikraftträdande av det här\r\naktuella förslaget - den 1 april 2004 - bedömer regeringen att tillskottet\r\ntill den certifikatberättigande elproduktionen i kraftvärmeverk för år\r\n2004 kan förväntas uppgå till ca 0,2 TWh. Det nu aktuella förslaget om\r\natt elproduktion som sker med torv i kraftvärmeverk skall vara\r\ncertifikatberättigande bedöms inte påtagligt påverka beräkningsunderlaget för\r\nkvotplikten för år 2004. Regeringen anser, i likhet med Svensk Energi m.\r\nfl., att det är viktigt för elcertifikatssystemets stabilitet och\r\ntillförlitlighet att kvotnivån fastställs för en längre tidsperiod. En känd\r\noch stabil kvotnivå medför att elproducenterna och de som hanterar\r\nkvotplikten har möjlighet att förutse kvotpliktens utveckling över tiden och\r\natt agera efter givna förutsättningar. En översyn av elcertifikatssystemet\r\noch kvotnivåerna skall, som tidigare nämnts, äga rum år 2004. Det finns\r\nstarka skäl som talar för att avvakta med förändringar av kvotnivåerna m.\r\nm. tills denna översyn har genomförts. Regeringens bedömning är därför\r\natt kvotnivåerna inte bör ändras inför år 2004.\r\nMålet om att öka produktionen av el med förnybara energikällor med 10 TWh\r\ntill år 2010 står fast. Kvoten bör därför fr.o.m. beräkningsåret 2005\r\nökas med den beräknade elproduktionsvolym som torven beräknas medföra.\r\nSom tidigare sagts avser regeringen att göra en översyn av elcertifikatssystemet\r\ni samband med kontrollstationen för klimatpolitiken år 2004. I denna\r\növersyn skall en första utvärdering av systemets funktion och effekter\r\ngöras, och det nationella målet för el producerad med förnybara energikällor\r\nskall utvärderas. Vidare skall en helhetsbedömning av den internationellt\r\nkonkurrensutsatta elintensiva industrins kvotplikt då göras. I översynen\r\nbör ingå att värdera både de långsiktiga effekterna av att torv är ett\r\ncertifikatberättigande bränsle och vilken nivå på torvanvändningen som\r\nbör inkluderas när kvotnivåerna för år 2005 och framåt fastställs.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:N319 (mp) föreslås tillkännagivanden om kvotnivåer och\r\nom kvotpliktsavgifter i elcertifikatssystemet. Det är positivt att regeringen\r\noch riksdagen säger sig vilja öka takten i utbyggnaden av förnybar el\r\ngenom elcertifikatssystemet, men tyvärr är ambitionsnivån alldeles för\r\nlåg, säger motionären. Han befarar att såväl vindkraft som solenergi med\r\ngällande kvoter och kvotpliktsavgifter kommer att få svårt att hävda sig\r\noch att resultatet kommer att bli bränslebyten i befintliga kraftverk men\r\nfå nya produktionsanläggningar. Kvotnivån i elcertifikatssystemet ligger\r\nväsentligt under de krav som ställs av EU genom det tidigare nämnda\r\nRES-direktivet, påpekar motionären och uppger att EG-direktivet för Sveriges\r\ndel innebär krav på en ökning av årsproduktionen av el från förnybara\r\nenergikällor med ca 25 TWh. Kvoterna i elcertifikatssystemet ligger runt\r\nhälften av detta. Målet när det gäller utbyggnad av förnybar el i Sverige\r\nmåste självklart stå i samklang med EU:s krav, varför en uppgradering av\r\nkvoterna till en nivå som motsvarar EG-direktivet måste göras snarast,\r\nsäger motionären. Han menar att även priset på elcertifikaten måste ligga\r\nså högt att investeringar blir lönsamma. Ett sätt att åstadkomma detta är\r\ngenom höjda kvotpliktsavgifter, varför regeringen måste anmodas att tillse\r\natt det sker en översyn av kvotnivåer och kvotpliktsavgifter i\r\nelcertifikatssystemet, anför motionären.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nRiksdagen avslog våren 2003 identiska motionsyrkanden från samma motionär\r\nsom i den här aktuella motionen 2003/04:N319 (mp). Utskottet anförde\r\nbeträffande höjden på kvotnivåerna (bet. 2002/03:NU6 s. 46) att de förslag\r\nsom regeringen lade fram var väl avvägda. Utskottet erinrade om att\r\nregeringen avsåg att noga följa systemets utveckling och dess effekter på\r\nproduktionen av förnybar el. Regeringen hade aviserat att en översyn av\r\nkvotnivåerna skall göras vartannat år med start år 2004, varvid omprövningen\r\når 2004 skulle komma att avse åren 2006-2010. Utskottet påminde också om\r\natt år 2004 skall, vilket kan få betydelse för utvärderingen, genomföras\r\nen uppföljning av klimatpolitiken. I samband med dessa omprövningar kommer\r\nmöjligheten till en höjning av ambitionsnivån att övervägas, med syfte\r\natt öka ambitionen i införandet av förnybara energikällor, främst vindkraft,\r\nanförde utskottet. När det gällde nivån på kvotpliktsavgifterna hänvisade\r\nutskottet (bet. 2002/03:NU6 s. 49) till att regeringen avsåg att noga\r\nfölja de för åren 2004 och 2005 föreslagna pristakens prisstyrande inverkan.\r\nI samband med den tidigare nämnda, planerade omprövningen av kvotens\r\nstorlek år 2004 kommer regeringen att överväga behovet av en förlängning\r\noch eventuell förändring av takets utformning, anförde utskottet. I en\r\nreservation (mp) förordades att regeringen skyndsamt skulle återkomma med\r\nförslag om höjda kvotnivåer. I ytterligare en reservation (mp) föreslogs\r\natt regeringen skulle anmodas att omedelbart se över de föreslagna\r\nkvotpliktsavgifterna och snarast möjligt genomföra de justeringar som krävs\r\nför att investeringar skall komma i gång.\r\nEnergimyndighetens uppdrag\r\nI Energimyndighetens uppdrag erinras om att regeringen våren 2003 i\r\npropositionen om elcertifikat för att främja förnybara energikällor gjorde\r\nbedömningen att en översyn av de framtida kvotnivåerna bör göras vartannat\r\når med start år 2004. Den första översynen avsågs göras i samband med\r\nkontrollstationen för klimatpolitiken år 2004.\r\nUnder rubriken De framtida kvotnivåerna (etapp 2) i Energimyndighetens\r\nuppdrag sägs nu att regeringens bedömning i den nyssnämnda propositionen\r\nvar att möjligheten till en höjning av ambitionsnivån i elcertifikatssystemet\r\nskall övervägas. Vid en positiv utveckling av systemet skulle en lämplig\r\njustering av målet kunna vara att öka den förnybara elproduktionen från\r\n10 TWh till år 2010 till 15 TWh till år 2012. Energimyndigheten bör bedöma\r\nom det finns förutsättningar att kunna öka ambitionsnivån i\r\nelcertifikatssystemet.\r\nEn analys bör ske av hur systemet bör utvecklas över tiden om ambitionsnivån\r\nförändras, bl.a. vad avser kvotnivåer och certifikatberättigande energikällor.\r\nEnergimyndigheten bör vidare bedöma det framtida stödbehovet för de\r\nförnybara energikällor som för närvarande ingår i elcertifikatssystemet.\r\nEnergimyndigheten bör också analysera olika scenarier för elcertifikatssystemets\r\nutveckling efter den fastlagda kvotperioden.\r\nI Energimyndighetens uppdrag konstateras vidare under rubriken\r\nKvotpliktsavgiftens utformning (etapp 1) att kvotpliktsavgiften har ett tak\r\nunder\r\nåren 2003 och 2004. I propositionen om elcertifikat för att främja förnybara\r\nenergikällor angavs att takets prisstyrande inverkan noga skulle följas,\r\noch att också behovet av en förlängning och förändring av takets utformning\r\nskulle övervägas vid översynen år 2004. Energimyndigheten ges nu i uppdrag\r\natt analysera om taket har prisstyrande effekter på prisbildningen av\r\nelcertifikat. En redovisning bör ske av de långsiktiga effekterna av ett\r\ntak för kvotpliktsavgiften. Takets prisstyrande inverkan bör också analyseras\r\ni relation till framtida elprisutveckling och produktionskostnader.\r\nEnergimyndigheten bör vidare belysa alternativa modeller för kvotpliktsavgiftens\r\nutformning som minskar risken för påverkan på prisbildningen men som ändå\r\nbehåller kvotpliktsavgiftens incitament. I uppdraget ingår också att belysa\r\nom kvotpliktsavgiften kan konstrueras annorlunda för att ytterligare\r\nstimulera investeringar i förnybar elproduktion.\r\nBeträffande Vindkraft (etapp 2) sägs att Energimyndigheten bör göra en\r\nförsta analys av vilka effekter elcertifikatssystemet har fått för\r\nvindkraftens utveckling i Sverige, i relation till det fastställda\r\nplaneringsmålet.\r\nAnalysen bör omfatta en fördjupad kartläggning av de ekonomiska villkoren\r\nför befintliga vindkraftsanläggningar och förutsättningarna för framtida\r\nutbyggnad. En analys av vindkraftens specifika förutsättningar i jämförelse\r\nmed övriga förnybara energikällor inom elcertifikatssystemet bör också\r\nske, t.ex. vad gäller frågan om huruvida oprövad teknik medför större\r\nrisker eller frågan om huruvida finansieringen av vissa projekt möter\r\nsärskilda svårigheter. Baserat på erhållna resultat och utifrån övriga\r\ninsatser inom vindkraftsområdet som Energimyndigheten administrerar bör\r\nförslag lämnas om eventuella ytterligare kompletterande insatser som bedöms\r\nrelevanta.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan inte se någon anledning att nu göra några ändringar i\r\nelcertifikatssystemet avseende vare sig kvotnivåer eller kvotpliktsavgifter.\r\nBåda områdena omfattas av Energimyndighetens uppdrag, som skall redovisas\r\ni två omgångar senare under år 2004. Därmed avstyrks motion 2003/04:N319\r\n(mp) i berörda delar.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Torv som certifikatberättigande bränsle, punkt 1 (m, fp, mp)\r\nav Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Anne-Marie Pålsson (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2003:113) om elcertifikat såvitt avser 1 kap. 1 och 2 §§ och 2 kap.\r\n1 a och 5 §§ och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs\r\ni reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N8, 2003/04:N9\r\nyrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:N10 och 2003/04:N11 och avslår\r\nproposition 2003/04:42 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna 2003/04:N9 (m),\r\n2003/04:N10 (fp) och 2003/04:N11 (mp) - att torv inte bör ingå i\r\nelcertifikatssystemet och att riksdagen således bör avslå det här aktuella\r\nförslaget. Skälet för detta ställningstagande är, som anges i det tre\r\nmotionerna, att torv är ett fossilt, koldioxidemitterande bränsle. Torv\r\nklassificeras av EU, FN:s klimatpanel och OECD som ett fossilt\r\nbränsle.\r\nUtskottsmajoritetens försök att utifrån miljömässiga skäl förorda att\r\ntorv skall vara elcertifikatsberättigande - genom att kolanvändningen i\r\nkraftvärmeverken annars skulle öka - finner vi krystat.\r\nYtterligare en omständighet som talar mot att särskilt främja torv som\r\nbränsle genom att göra den elcertifikatsberättigande är de effekter som\r\nkan uppstå i de berörda våtmarkerna. Detta är en fråga som regeringen\r\ninte har ägnat tillbörlig uppmärksamhet. Riksdagen bör därför anmoda\r\nregeringen att göra en översyn av skyddet för våtmarker vid torvbrytning.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker vi förslaget om att torv skall bli\r\nelcertifikatsberättigande. Därmed blir de nämnda motionerna tillgodosedda i\r\nberörda\r\ndelar och tillstyrks. Även motion 2003/04:N8 (v) blir tillgodosedd.\r\n\r\n2.      Information om elleverantörernas ersättningar, m.m., punkt 2 (m,\r\nfp)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson\r\n(m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2003:113) om elcertifikat i den mån det inte omfattas av utskottets\r\nförslag i det föregående. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N9\r\nyrkande 1 i denna del och avslår proposition 2003/04:42 i denna del och\r\nmotion 2003/04:N7 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i linje med vad som föreslås i motion 2003/04:N9 (m) - att\r\npropositionen bör avslås även i denna del.\r\nMed det anförda avstyrker vi propositionen i här aktuell del och tillstyrker\r\nmotion 2003/04:N9 (m) i motsvarande del. Motion 2003/04:N7 (kd) avstyrks\r\nsamtidigt i berörd del.\r\n\r\n3.      Information om elleverantörernas ersättningar, m.m., punkt 2 (kd)\r\nav Maria Larsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2003:113) om elcertifikat i den mån det inte omfattas av utskottets\r\nförslag i det föregående och tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:42 i denna del och motion 2003/04:N7 yrkande 1 och avslår motion\r\n2003/04:N9 yrkande 1 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nJag vill inledningsvis erinra om den synpunkt som Kristdemokraterna\r\nframförde våren 2003, i samband med beslutet om införande av\r\nelcertifikatssystemet,\r\nom att systemet var förenat med en rad osäkerheter kring vilka kostnaderna\r\nskulle bli för konsumenterna. Allt pekade då på att systemet skulle bli\r\nonödigt dyrt för konsumenterna i förhållande till miljönyttan. Den nu\r\naktuella propositionen visar med önskvärd tydlighet att så också blev\r\nfallet.\r\nJag anser vidare - i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:N7 (kd)\r\n- att elpriset har kommit att bli alltför sammansatt och svårbegripligt\r\nför den enskilde elkonsumenten. Elräkningen är i allmänhet mycket svår\r\natt förstå, vilket gör det svårt för de enskilda hushållen att överblicka\r\noch påverka sina elkostnader. En elräkning består av elbolagets rörliga\r\noch fasta elavgift, vilka tillsammans i allmänhet utgör strax över en\r\ntredjedel av det totala priset. Elkonsumenten betalar också en nätavgift\r\ntill nätföretaget som distribuerar elen, en avgift som utgör cirka en\r\nfjärdedel av det totala priset. Även elskatten redovisas på fakturan.\r\nEnligt det nu aktuella förslaget skall också kostnaden för hanteringen av\r\nelcertifikaten redovisas. Slutligen skall det totala beloppet mervärdebeskattas\r\nmed 25 %, vilket alltså innebär att 20 % av beloppet på fakturan är\r\nmervärdesskatt. Totalt sett utgörs nästan hälften av konsumentens kostnader\r\nför elförbrukning av skatter eller avgifter till staten, vilket i sig är\r\norimligt. Jag anser att riksdagen skall anmoda regeringen att ge\r\nKonsumentverket i uppdrag att tillse hur elfakturor skall kunna göras begripliga\r\nför konsumenterna. Då kan också konsumenterna agera mer aktivt i syfte\r\natt spara el.\r\nRiksdagen bör alltså genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att\r\nvidta åtgärder i enlighet med vad som här har anförts. Samtidigt bör\r\nriksdagen besluta om den lagändring som regeringen har föreslagit. Med\r\ndetta tillstyrks motion 2003/04:N7 (kd) i här aktuell del och propositionen\r\ni berörd del, medan motion 2003/04:N9 (m) avstyrks i motsvarande del.\r\n\r\n4.      Elintensiv industri, punkt 3 (kd)\r\nav Maria Larsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk401\r\nyrkande 4 och 2003/04:N7 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nJag vill inledningsvis erinra om att Kristdemokraterna motsatte sig\r\ninförandet av elcertifikatssystemet våren 2003. Vårt ställningstagande var\r\nmotiverat bl.a. av det faktum att det var ett illa genomtänkt och plottrigt\r\nsystem. Utformningen av de undantag som gjordes för den elintensiva\r\nindustrin präglades av ett stort inslag av godtycke. Det system för undantag\r\nsom regeringen har valt riskerar att utsätta företag som inte omfattas av\r\nundantag, men som när det gäller elintensitet har likartade villkor som\r\nde branscher som för närvarande omfattas av undantag, för orimliga\r\nkonkurrensproblem. Exempel på företag som för närvarande inte omfattas av\r\nundantag men som enligt min mening borde göra det är smidesföretagen och\r\nväxthusnäringen.\r\nJag anser sålunda - i likhet med vad om anförs i de båda motionerna\r\n2003/04:N7 (kd) och 2003/04:Sk401 (kd) - att den bedömning som regeringen\r\ngör att det i nuläget inte bör ske någon utökning av den grupp av industrier\r\nsom betraktas som elintensiva och därmed befriade från kvotplikt är\r\nfelaktig. Enligt min mening bör riksdagen besluta om att även växthusnäringen\r\nskall inkluderas i undantaget. I ett flertal statliga utredningar har\r\nslagits fast att växthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren\r\nsom är utsatt för en stark internationell konkurrens. I de flesta\r\nväxthusföretag ligger energikostnaden på 15-30 % av produktionsvärdet, enligt\r\nSkattenedsättningskommitténs beräkningar (SOU 2003:38). I vissa växthusföretag\r\nmed speciell produktionsinriktning kan t.o.m. den totala energikostnaden,\r\ninklusive energiskatter, överstiga 50 % av de totala kostnaderna. Jag\r\nanser att EU:s rådsdirektiv (2003/96/EG) ger stöd för att undanta\r\nväxthusnäringen från kvotplikten inom elcertifikatssystemet. Jag anser också\r\natt smidesföretagen bör omfattas av undantaget. Det är sannolikt att det\r\nfinns ytterligare branscher och företag som bör omfattas av undantag.\r\nEnergimyndighetens uppdrag på området, som skall redovisas senast den 1\r\nmaj 2004, bör kunna utgöra underlag för ett genomarbetat förslag om vilka\r\nföretag som skall omfattas av undantag.\r\nRiksdagen bör dock redan nu genom ett tillkännagivande anmoda regeringen\r\natt vidta åtgärder så att växthusnäringen och smidesföretagen så snart\r\nsom möjligt undantas från kvotplikt. Därmed blir de nämnda motionerna\r\ntillgodosedda i berörda delar och tillstyrks.\r\n\r\n5.      Kvotens utveckling över tiden, punkt 4 (mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N319\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nJag intar samma ståndpunkt i de frågor som tas upp i motion 2003/04:N319\r\n(mp) och som rör kvotnivåerna och kvotpliktsavgifterna i elcertifikatssystemet\r\nsom jag gjorde våren 2003 då riksdagen fattade beslut om införande av\r\ndetta system (bet. 2003/04:NU6 reservationerna 7 och 8). Miljöpartiet har\r\nhela tiden framhållit att de kvotnivåer som gäller i elcertifikatssystemet\r\nligger väsentligt under de krav som ställs i det aktuella EG-direktivet.\r\nMålet för utbyggnad av förnybar el i Sverige bör vara avsevärt högre än\r\nregeringens mål. Riksdagen bör anmoda regeringen att skyndsamt återkomma\r\nmed förslag om höjda kvotnivåer.\r\nNär det gäller kvotpliktsavgifterna måste dessa ligga på en nivå som gör\r\ninvesteringar lönsamma. Det är mycket tveksamt om detta är fallet med de\r\nnu gällande avgifterna. Riksdagen bör därför anmoda regeringen att omedelbart\r\nse över kvotpliktsavgifterna och snarast möjligt genomföra de justeringar\r\nsom krävs för att investeringar skall komma i gång.\r\nMed ett tillkännagivande av riksdagen av här angiven innebörd blir den\r\nnämnda motionen tillgodosedd i berörda delar och tillstyrks.\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.\r\nI rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Information om elleverantörernas ersättningar, m.m., punkt 2 (m,\r\nfp)\r\nPer Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m)\r\noch Nyamko Sabuni (fp) anför:\r\nVi vill i detta sammanhang påpeka att vi känner sympati för de synpunkter\r\nsom förs fram i motion 2003/04:N7 (kd) om hur elräkningarna skall kunna\r\nbli överskådliga för konsumenterna. Att kunderna får en rak, enkel och\r\nklar information på sina elfakturor är av yttersta vikt för tilltron till\r\nelmarknaden och till dess funktion.\r\n\r\n2.      Elintensiv industri, punkt 3 (m, fp)\r\nPer Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m)\r\noch Nyamko Sabuni (fp) anför:\r\nVi vill erinra om att företrädarna för Moderata samlingspartiet och\r\nFolkpartiet motsatte sig införandet av elcertifikatssystemet våren 2003. Vi\r\navstår därför nu från att ha synpunkter på utformningen av detta system\r\nnär det gäller undantagsreglerna för den elintensiva industrin och deltar\r\nsålunda inte i utskottets beslut avseende punkt 3 om elintensiv industri.\r\n\r\nVi vill dock notera att undantagsreglerna för den elintensiva industrin\r\nvad avser kvotplikten rymmer ett stort inslag av godtycke. Det är viktigt\r\nför den allmänna tilltron hos industrin att regler för undantag är förankrade\r\ni de verkliga förhållandena och att de är enkla och entydiga. Så är\r\nuppenbart inte fallet med de nu gällande reglerna. Godtycket i dessa har\r\nframkommit med all önskvärd tydlighet vid en uppvaktning hos utskottet\r\nfrån företrädare för smidesföretagen och i skrivelser avseende företaget\r\nKarlshamns AB.\r\n\r\n3.      Kvotens utveckling över tiden, punkt 4 (m, fp)\r\nPer Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m)\r\noch Nyamko Sabuni (fp) anför:\r\nVi vill erinra om att företrädarna för Moderata samlingspartiet och\r\nFolkpartiet motsatte sig införandet av elcertifikatssystemet våren 2003. Vi\r\navstår därför nu från att ha synpunkter på utformningen av detta system\r\nnär det gäller kvotnivåer och kvotpliktsavgifter och deltar följaktligen\r\ninte i utskottets beslut avseende punkt 4 om kvotens utveckling över tiden.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:42 Torv och elcertifikat:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i lagen (2003:113) om elcertifikat.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:N7 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att elräkningarna skall kunna bli överskådliga för konsumenterna.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på lagstiftning\r\nsom innebär att växthusnäringen undantas från kvotplikt i elcertifikatssystemet.\r\n\r\n2003/04:N8 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att torv inte bör ingå i systemet för elcertifikat då torv enligt\r\nKyotoprotokollet är klassat som fossilt bränsle.\r\n2003/04:N9 av Per Bill m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:42 angående torv\r\noch elcertifikat.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av skyddet för våtmarker vid torvbrytning.\r\n\r\n2003/04:N10 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag att torv skall bli ett\r\ncertifikatberättigande\r\nbränsle när den används för elproduktion i kraftvärmeverk.\r\n2003/04:N11 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att torv inte bör ingå i systemet för elcertifikat.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på lagstiftning\r\nsom innebär att växthusnäringen undantas från kvotplikt vad avser den\r\nfrån den 1 maj 2003 införda elcertifikatsavgiften.\r\n2003/04:N319 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kvotnivåer i det föreslagna systemet med gröna elcertifikat.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nivån på sanktionerna i det föreslagna systemet med gröna\r\nelcertifikat.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Torv som certifikatberättigande bränsle",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat såvitt avser 1 kap. 1 och 2 §§ och 2 kap. 1 a och 5 §§.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat såvitt avser 1 kap. 1 och 2 §§ och 2 kap. 1 a och 5 §§.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:42 i denna del och avslår motionerna 2003/04:N8, 2003/04:N9 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:N10 och 2003/04:N11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"mp\"",
          "votering_id": "CD459778-1C33-4F8F-A6F0-E08914B5265F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "42",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "1",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "2",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "92",
                    "4",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CD459778-1C33-4F8F-A6F0-E08914B5265F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Information om elleverantörernas ersättningar, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat i den mån det inte omfattas av utskottets förslag i det föregående.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat i den mån det inte omfattas av utskottets förslag i det föregående.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:42 i denna del och avslår motionerna 2003/04:N7 yrkande 1 och 2003/04:N9 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "DC441E46-FAEE-4728-B078-F813A582A19C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "44",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "35",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "30",
                    "79",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DC441E46-FAEE-4728-B078-F813A582A19C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Elintensiv industri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk401 yrkande 4 och 2003/04:N7 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kvotens utveckling över tiden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N319 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Torv som certifikatberättigande bränsle",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Information om elleverantörernas ersättningar, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Information om elleverantörernas ersättningar, m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Elintensiv industri",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kvotens utveckling över tiden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-02-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-02-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:39:20"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Torv ska ingå i systemet för elcertifikat. Detta innebär att elproduktion som sker med torv i godkända kraftvärmeverk får elcertifikat. Systemet med elcertifikat började gälla den 1 maj 2003. Syftet med elcertifikaten är att mer el ska produceras miljövänligt. Riksdagen sade också ja till att elleverantörerna till Energimyndigheten ska anmäla den ersättning de tar ut av mindre elförbrukare för att hantera den så kallade kvotplikten åt dem. Dessa ersättningar ska offentliggöras av Energimyndigheten. Kunderna kan på så sätt enklare jämföra priserna hos de olika elbolagen. ",
          "dok_id": "GR01NU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:43:57"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Elcertifikat för torv och tydligare information från elbolagen (NU8)",
          "dok_id": "GR01NU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:43:57"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:39:20"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att torv ska ingå i systemet för elcertifikat. Detta innebär att elproduktion som sker med torv i godkända kraftvärmeverk får elcertifikat. Systemet med elcertifikat började gälla den 1 maj 2003. Syftet med elcertifikaten är att mer el skall produceras miljövänligt. Näringsutskottet föreslår att riksdagen också säger ja till att elleverantörerna till Energimyndigheten ska anmäla den ersättning de tar ut av mindre elförbrukare för att hantera kvotplikten åt dem. Dessa ersättningar ska offentliggöras av Energimyndigheten. Kunderna kan på så sätt enklare jämföra priserna hos de olika elbolagen.</p>",
          "dok_id": "GR01NU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:43:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Elcertifikat för torv och tydligare information från elbolagen (NU8)",
          "dok_id": "GR01NU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:43:57"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_NU_8.pdf",
          "filstorlek": "368074",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Torv och elcertifikat",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0A064F05-E3D3-4417-B98C-5045CBFEBC19"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N10 med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR02N10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N11 med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR02N11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N319 Förnybara energikällor",
          "ref_dok_id": "GR02N319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N319",
          "ref_dok_titel": "Förnybara energikällor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N7 med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR02N7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N8 med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR02N8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N9 med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR02N9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk401 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GR02Sk401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk401",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:42 Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GR0342",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "Torv och elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2002:40",
          "ref_dok_id": "GQB440",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "Ds 2002:40",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-02-18",
          "ref_dok_id": "GR0971",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "71",
          "ref_dok_titel": "2004-02-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-02-18",
          "ref_dok_id": "GR0971",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "71",
          "ref_dok_titel": "2004-02-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:145",
          "ref_dok_id": "GR0K145",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "145",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:145",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:98",
          "ref_dok_id": "2003:113",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}