{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288332",
      "dok_id": "GR01NU4",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-10-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:59",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:03",
      "titel": "Statliga företag",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU4</div><h1>Statliga företag</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet   har   inget  att  erinra  mot  2003  års\r\nredogörelse för företag  med statligt ägande, vilken\r\nhar  överlämnats  till  riksdagen   med  regeringens\r\nskrivelse 2002/03:120. Skrivelsen bör  därmed läggas\r\ntill  handlingarna.  I  detta  sammanhang  avstyrker\r\nutskottet ett antal motionsyrkanden rörande synen på\r\nstatligt  ägande. Utskottet redovisar sin ståndpunkt\r\ni frågan. I  en  reservation  (m, fp, kd, c) framför\r\nföreträdarna  för  de  fyra  berörda  partierna  sin\r\ngemensamma syn på det statliga ägandet.\r\n\r\nI betänkandet behandlas - och  avstyrks  -  vidare\r\nförslag  från  Riksdagens  revisorer,  2002/03:RR16,\r\nangående  staten som bolagsägare och motionsyrkanden\r\nsom berör de  olika  delarna i revisorernas förslag.\r\nRevisorernas granskning  är  en  uppföljning  av  en\r\ntidigare rapport av revisorerna från år 1997. Enligt\r\nutskottets  mening  är det ett värdefullt arbete som\r\nrevisorerna nu har utfört.  Mycket av det arbete som\r\nhar  bedrivits  inom  Regeringskansliet   -  och  då\r\nsärskilt  inom Näringsdepartementet - med utveckling\r\nav  ägarrollen   har  skett  mot  bakgrund  och  med\r\nbeaktande   av  de  förslag   och   påpekanden   som\r\nrevisorerna gjorde år 1997. Detta arbete fortsätter.\r\nI en reservation  (m,  fp,  kd,  c) uttalas stöd för\r\nrevisorernas allmänna synpunkter.\r\nRevisorerna  lämnar  förslag på följande  områden:\r\nRegeringskansliet som ägarföreträdare;  övergripande\r\nmål, ekonomiska mål och verksamhetsmål; styrelsernas\r\neffektivitet;   insyn,   uppföljning  och  revision;\r\ndotterbolagens verksamhet;  bolagsledningarnas löner\r\noch ersättningar. Utskottet redovisar  hur  de olika\r\nfrågorna   hanteras   av  Regeringskansliet,  främst\r\nNäringsdepartementet  som   har   huvudansvaret  för\r\nägarförvaltningen.   Många   av   de  aspekter   som\r\naktualiseras   av  revisorerna  och  i  de   berörda\r\nmotionerna är redan  föremål  för  aktiv  behandling\r\ninom Näringsdepartementet. När det gäller löner  och\r\nersättningar   till   ledningen   i  statliga  bolag\r\nhänvisar utskottet till de förändrade riktlinjer för\r\nföretagsledande  personers  anställningsvillkor  och\r\nför  anställdas  incitamentsprogram  som  regeringen\r\nnyligen beslutat om  (riktlinjerna framgår av bilaga\r\n2).  Genom  de  nya  riktlinjerna   uppnås,   enligt\r\nutskottets   mening,  den  uppstramning  vad  gäller\r\nbolagsledningarnas   löner   och   ersättningar  som\r\nefterfrågas såväl i revisorernas förslag  som  i  de\r\naktuella  motionerna.  I  anslutning  till de nämnda\r\nförslagen   från   revisorerna   har   reservationer\r\navlämnats  av företrädarna i utskottet för  Moderata\r\nsamlingspartiet,  Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet i varierande konstellationer.\r\nSlutligen behandlas  i betänkandet motionsyrkanden\r\nrörande  könsfördelningen   bland   styrelserna  och\r\nledningarna  för  de  statliga  bolagen.   Utskottet\r\nförväntar   sig   att  regeringen  tillser  att  den\r\nmålsättning  rörande   jämställdhet   i   fråga   om\r\nrepresentation, lön och inflytande som riksdagen vid\r\nett  flertal  tillfällen  uttalat nu uppnås även när\r\ndet gäller ledningarna för de statliga företagen och\r\nstyrelseordförandena   och   avstyrker   därmed   de\r\naktuella motionerna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Regeringens skrivelse och synen på\r\nstatligt ägande\r\n\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse 2002/03:120\r\ntill handlingarna och avslår motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena  1-4,  2002/03:N22  yrkande 1, 2002/03:N23\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N1 yrkande  2, 2003/04:N2\r\nyrkande   1,  2003/04:N3  yrkande  1,  2003/04:N286,\r\n2003/04:N293  yrkande  5,  2003/04: N316 yrkandena 3\r\noch   4,   2003/04:N327   yrkandena   1-4   och   8,\r\n2003/04:N328 yrkande 22 och 2003/04:N412 yrkande 28.\r\n\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Vårbehandling av regeringens skrivelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N22 yrkande 3.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3. Riksdagens revisorers allmänna\r\nsynpunkter\r\n\r\nRiksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 1.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. Regeringskansliet som ägarföreträdare\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 2 och  motion  2003/04:N2 yrkande\r\n3.\r\nReservation 4 (m, fp, c)\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n5. Övergripande mål, ekonomiska mål och\r\nverksamhetsmål\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  3  och  motionerna  2002/03:N22\r\nyrkandena 2, 6 och 10, 2003/04:Fi218 yrkandena 4 och\r\n5, 2003/04:N1 yrkande 1, 2003/04:N2  yrkandena  2, 5\r\noch  7,  2003/04:N3  yrkandena 2 och 3, 2003/04:N295\r\nyrkandena   1  och  2,  2003/04:N314,   2003/04:N327\r\nyrkande 6 och 2003/04:N365.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Styrelsernas effektivitet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt   4  och  motionerna  2003/04:N2\r\nyrkande  6, 2003/04:N3 yrkande  6  och  2003/04:N327\r\nyrkande 7 i denna del.\r\nReservation 7 (m, fp, c)\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n7. Insyn, uppföljning och revision\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  5  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena 5 och 6, 2002/03:N22 yrkandena 4, 8 och 9,\r\n2002/03:N23 yrkande 3, 2003/04:N1 yrkandena 3 och 4,\r\n2003/04:N2   yrkandena  4  och  8  och  2003/04:N327\r\nyrkande 5.\r\nReservation 9 (m, fp, c)\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n8. Dotterbolagens verksamhet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 6 och motion 2003/04:N2 yrkandena\r\n9   och  10.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:N1 yrkande 5.\r\nReservation 11 (fp, c)\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n9. Bolagsledningarnas löner och\r\nersättningar\r\n\r\nRiksdagen  avslår  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  7  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena  7-9,  2002/03:N22 yrkande 7, 2003/04:  N1\r\nyrkandena 6 och 7, 2003/04:N2 yrkande 11, 2003/04:N3\r\nyrkande    4,   2003/04:N203,    2003/04:N259    och\r\n2003/04:N327 yrkande 7 i denna del.\r\nReservation 13 (m, kd, c)\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n10. Könsfördelningen bland styrelserna och\r\nledningarna för de statliga bolagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:N3 yrkande 5,\r\n2003/04:N394 och 2003/04:N399.\r\n\r\n11. Kapitalomstruktureringar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N22 yrkande 5.\r\nReservation 15 (m, fp, c) - motiv.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\nStockholm den 30 oktober 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen\r\n(mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Sylvia Lindgren (s),\r\nMaria Larsson (kd), Lennart Beijer (v),  Karl Gustav\r\nAbramsson  (s),  Ulla  Löfgren (m), Carina Adolfsson\r\nElgestam (s), Yvonne Ångström  (fp), Anne Ludvigsson\r\n(s),  Stefan  Hagfeldt  (m),  Lars  Johansson   (s),\r\nReynoldh  Furustrand  (s),  Nyamko  Sabuni  (fp) och\r\nHåkan Larsson (c).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  regeringens  skrivelse 2002/03:120 med  2003\r\nårs redogörelse för företag med statligt ägande,\r\ndels Riksdagens revisorers  förslag  2002/03:RR16\r\nangående staten som bolagsägare,\r\ndels  3  motioner  som  väckts med anledning  av\r\nregeringens skrivelse,\r\ndels  3  motioner  som  väckts  med  anledning  av\r\nRiksdagens revisorers förslag,\r\ndels 14 motioner från allmänna motionstiden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse och synen på\r\nstatligt ägande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör lägga regeringens  skrivelse om\r\nstatliga   företag   till  handlingarna   och\r\nsamtidigt  avslå  ett  antal  motionsyrkanden\r\nrörande synen på statligt  ägande.  Utskottet\r\nredovisar  sin  ståndpunkt  i  frågan. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nRiksdagen  bör också avslå ett motionsyrkande\r\nom vårbehandling  av  regeringens  skrivelse.\r\nJämför reservation 2 (kd).\r\n\r\nSkrivelsen om statliga företag\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI skrivelse 2002/03:120 lämnar regeringen sin årliga\r\nredogörelse    för    förvaltningen    av    statens\r\nföretagsägande samt för verksamheten i företagen med\r\nstatligt  ägande  och i affärsverken. I redogörelsen\r\nlämnas  uppgifter  om   utvecklingen   i   fråga  om\r\nförvaltningen  av  statens  företagsägande under  år\r\n2002  och  fram t.o.m. april 2003.  I  redovisningen\r\ningår  dels  aktiebolag  vars  aktier  förvaltas  av\r\ndepartementen,   dels   de   affärsdrivande   verken\r\nLuftfartsverket,   Sjöfartsverket  och  Affärsverket\r\nsvenska kraftnät. Statens  järnvägar (SJ) ombildades\r\ntill aktiebolag den 1 januari 2001.\r\n\r\nSystemet med årliga redogörelser  från  regeringen\r\nbaseras på ett beslut av riksdagen våren 1981 (prop.\r\n1980/81:22, bet. 1980/81:NU29). Från och med år 1999\r\nutger regeringen också en mer lättillgänglig version\r\nav  skrivelsen.  I regeringens redogörelse redovisas\r\nmer fullständiga resultat-  och  balansräkningar.  I\r\nsammanställningarna     följer     Regeringskansliet\r\nsedvanliga  regler  rörande redovisningsinformation.\r\nSedan år 2001 redovisas även en konsoliderad balans-\r\noch resultaträkning.  Redovisningen  ger  en bild av\r\nstatens  samlade  företagsengagemang  och  de totala\r\nvärdena   i   denna  företagssfär.  I  avsnittet  om\r\nRegeringskansliets    ägarförvaltning    finns    en\r\nredovisning           av          Regeringskansliets\r\nförvaltningskostnader,   och   i  avsnittet  om  den\r\nstatliga  företagssfären  finns  uppgifter   om   de\r\nviktigaste  orsakerna  bakom  resultatutvecklingen i\r\nden statliga företagssfären.\r\nI den siffermässiga presentationen  och i analysen\r\nav den statliga företagssfären samt i avsnittet  med\r\nföretagspresentationerna har företagen delats upp  i\r\ntvå  huvudgrupper, nämligen företag som verkar under\r\nmarknadsmässiga villkor och krav och företag som har\r\nsärskilda  samhällsintressen.  Uppdelningen avses ge\r\nunderlag för en mer rättvisande  bild, samtidigt som\r\nanalysen av såväl hela portföljen  som  de  enskilda\r\nföretagens resultat och måluppfyllelse underlättas.\r\nOlika förbättringar och förtydliganden har  gjorts\r\ni  den  nu  aktuella  redogörelsen.  I  avsnittet om\r\nstatens  ägarpolitik  redovisas  -  när  det  gäller\r\ngenomlysning - regeringens syn på bolagsstämmor i de\r\nstatliga  företagen.  Genom  att  bereda  medier och\r\nallmänhet   möjlighet   att   ställa   frågor   till\r\nföretagsledningarna  i  de  statligt  ägda företagen\r\navses  insynen  förbättras ytterligare i  företagen.\r\nBeträffande revisorernas  roll  i  de  statligt ägda\r\nbolagen     har    regeringens    syn    ytterligare\r\nförtydligats.  Fördelningen  mellan revisionsarvoden\r\noch övriga arvoden som utbetalats  till  revisorer i\r\nde  statligt  ägda  företagen  redovisas, liksom  en\r\nsammanställning      av      arvodesnivåer       för\r\nstyrelseledamöter i de statligt ägda företagen.\r\nI  syfte att tydliggöra bakgrunden och därmed även\r\nsyftet  till  att  staten  för  närvarande  äger  de\r\nenskilda  bolagen  inleds varje företagspresentation\r\nmed  en  ingress  som ger  en  översiktlig  bild  av\r\nbolagets historik och verksamhet. Som ett komplement\r\nlämnas  propositionsförteckningar   för   respektive\r\nbolag  i  en  särskild förteckning. Härigenom  skall\r\nläsaren ges en  bild  av de ursprungliga motiven för\r\nstatens ägande i de riksdagsbeslut  som  ligger till\r\ngrund      för      bolagens      verksamhet.      I\r\nföretagspresentationerna  lämnas informationen under\r\nrubrikerna  Verksamhet,  Mål  och  Utvärdering  samt\r\nEkonomi, Mål och Utvärdering  samt  redovisas  vissa\r\nbranschspecifika  nyckeltal.  För  bolag med fler än\r\ntio  anställda och där statens ägarandel  överstiger\r\n20 % lämnas  uppgift  om personalens sjukfrånvaro. I\r\nföretagspresentationerna   finns  också  uppgift  om\r\nstyrelser som utsetts på bolagsstämmorna eller genom\r\nregeringsbeslut under år 2002 och våren 2003.\r\n\r\nStatens ägarpolitik\r\n\r\nDen    svenska    staten    är   Sveriges    största\r\nföretagsägare. Genom Regeringskansliet  förvaltas 59\r\nföretag  eller koncerner, varav 44 ägs helt  och  15\r\ntillsammans med andra. Totalt är ca 200 000 personer\r\nanställda  i  dessa  bolag.  Staten  är  den största\r\nägaren  på  Stockholmsbörsen.  Statens  ägarroll  är\r\nkomplex då staten äger företag inom verksamheter som\r\nspänner från gruvindustri och fastigheter till opera\r\noch   spel.   Regeringen   har   värdeskapande   som\r\növergripande  mål.  Näringsdepartementet  bedömer  -\r\nutan  någon ingående värdering - att det sammanlagda\r\nvärdet   av   statens  företagsinnehav  uppgår  till\r\n350-410 miljarder kronor. Företagen har, som nämnts,\r\ndelats in i två grupper, nämligen företag som verkar\r\nunder marknadsmässiga  villkor och krav samt företag\r\nsom  främst  har  särskilda   samhällsintressen  att\r\nuppfylla.  Som  ägare har regeringen  tillgång  till\r\nolika verktyg för  att  nå de uppsatta målen, varvid\r\ngenomlysning, styrelsesammansättning  och  revisorer\r\när tre viktiga verktyg.\r\n\r\nI    skrivelsen    anges    uppdragets   mål   och\r\nförutsättningar i följande punkter:\r\n-  Uppdraget  är  att professionellt  förvalta  de\r\ntillgångar de statligt ägda företagen utgör.\r\n- Målet är att skapa värde för ägaren.\r\n-  De konkurrensutsatta  statligt  ägda  företagen\r\nskall  ges  samma förutsättningar och har samma krav\r\npå sin verksamhet som andra aktörer.\r\n- Ett antal  statligt ägda företag har främst till\r\nuppgift att uppfylla  särskilda samhällsintressen. I\r\ndessa företag skapas värde  framför  allt  genom den\r\nsamhällsnytta företagen åstadkommer.\r\n\r\nÄgarförvaltningens  ramverk och verktyg redovisas  i\r\nföljande punkter:\r\n\r\n-  Aktiebolagslagen   (1975:1385)  ger  ramen  för\r\nföretagen  och  i bolagsordningen  anges  företagets\r\nallmänna inriktning.\r\n-  Styrelserna har  fullt  ansvar  för  företagens\r\nverksamhet.\r\n-  Företagens   särskilda   uppdrag   beslutas  av\r\nriksdagen,  regleras  i  lag  eller  i  avtal mellan\r\nföretaget och staten.\r\n-  För  att  få till stånd en enhetlig förvaltning\r\nger regeringen riktlinjer  för  extern rapportering,\r\nanställningsvillkor, m.m.\r\n-     Regeringskansliet    värderar    fortlöpande\r\nstyrelsernas prestationer och hanterar de ägarfrågor\r\nsom uppkommer.\r\n\r\nBeträffande  verktyget genomlysning anser regeringen\r\natt företagen  med  statligt ägande skall vara minst\r\nlika genomlysta som börsnoterade företag. Ur statens\r\nsynvinkel  är företagens  rapportering  av  speciell\r\nvikt eftersom  den  är  ett viktigt styrinstrument i\r\nuppföljningen och utvärderingen  av  företaget.  Den\r\nekonomiska  informationen  är grunden för företagens\r\noffentliga  rapportering och  bör  kompletteras  med\r\nbeskrivningar         om         marknadsutveckling,\r\nkänslighetsanalyser, etc. för att  ge  vägledning  i\r\ntolkningen   av  de  faktorer  som  skapar  värde  i\r\nföretaget.  I  vilken   mån   de  berörda  särskilda\r\nsamhällsintressena uppfyllts bör  betraktas som lika\r\nväsentlig  som annan redovisning. Även  den  miljö-,\r\njämställdhets-        och        mångfaldsrelaterade\r\nrapporteringen  bör  i möjligaste mån  integreras  i\r\nårsredovisningen. Regeringen  beslöt  i mars 2002 om\r\nriktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen\r\nför  företag  med statligt ägande (se vidare  i  det\r\nföljande). Regeringens  ambition  är att de statligt\r\nägda  företagen  skall lämna bokslutskommuniké  före\r\nden 31 januari fr.o.m. 2004 års bokslut.\r\n\r\nNär det gäller bolagsstämmor  sägs  att  dessa - i\r\naktiebolag  -  syftar  till  att  bereda aktieägarna\r\nmöjlighet att besluta i företagets angelägenheter. I\r\naktiebolagslagen görs ingen skillnad mellan statligt\r\nägda     aktiebolag    och    privata    aktiebolag.\r\nBolagsstämman   är   således   i   första   hand  en\r\nsammankomst  för  aktieägarna,  men  det  finns inga\r\nhinder,  om  bolagsstämman  medger  det, att stämman\r\nöppnas för allmänheten. Därför är det lämpligt, sägs\r\ndet,  att  de  helstatliga företagen erbjuder  någon\r\nform  av  utåtriktad   aktivitet   i   samband   med\r\nbolagsstämman  där även allmänheten bereds möjlighet\r\natt  ställa  frågor   till   företagsledningen.  Hur\r\nstämman praktiskt skall genomföras  är  en fråga för\r\nföretagets  ledning  och styrelse. Av planeringsskäl\r\när det rimligt att de  som önskar komma till stämman\r\neller  den  i  anslutning till  stämman  utåtriktade\r\naktiviteten måste  anmäla sin närvaro till företaget\r\ni god tid. Det finns  flera  aktiviteter som i olika\r\nformer kan rikta sig till allmänheten,  medier eller\r\nandra  intressenter  inom  det  aktuella  företagets\r\nintressesfär.  Hänsyn  måste dock tas till företaget\r\nstorlek  och  förekommande   allmänintresse,  då  en\r\nbolagsstämma    och   anslutande   aktiviteter    är\r\nresurskrävande. Regeringen  anser  att  det  normalt\r\nsett  inte  bör begäras av företag med färre än  tio\r\nanställda  eller  mindre  än  24 miljoner  kronor  i\r\nomsättning att  de skall ordna särskilda aktiviteter\r\ni samband med bolagsstämmorna.  Motsvarande kan även\r\ngälla för större företag i de fall  det  saknas  ett\r\ndirekt allmänintresse.\r\nBeträffande  riksdagsledamöters  rätt  att närvara\r\nvid  bolagsstämmor konstateras att det är styrelsens\r\nansvar  att kallelse till bolagsstämman skickas till\r\nriksdagen senast fyra veckor och tidigast sex veckor\r\nföre bolagsstämman.  Riksdagsledamöters  önskan  att\r\nnärvara  på  stämman  skall  anmälas till företagets\r\nstyrelse  senast två veckor i förväg.  Detta  gäller\r\nsamtliga företag  i  vilka staten äger minst 50 % av\r\naktierna och som har fler än 50 anställda.\r\nNär    det    gäller    det    andra    verktyget,\r\nstyrelsesammansättning,  sägs i avsnittet  Effektiva\r\nstyrelser att regeringens  mål  är  att  styrelserna\r\nskall   innehålla   hög   kompetens,  anpassad  till\r\nrespektive   företags  verksamhet,   situation   och\r\nframtida utmaningar.  Varje  nominering  skall  utgå\r\nfrån    kompetensbehovet   i   respektive   företags\r\nstyrelse.  Under  åren  1999-2002  har drygt 200 nya\r\nstyrelseledamöter utsetts av regeringen.  Styrelsens\r\nuppgifter  är enligt aktiebolagslagen (8 kap.  3  §)\r\natt   svara   för    företagets   organisation   och\r\nförvaltningen    av    företagets    angelägenheter.\r\nStyrelsen  skall  se  till   att  organisationen  är\r\nutformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och\r\nföretagets    ekonomiska    situation    i    övrigt\r\nkontrolleras på ett betryggande  sätt.  Ledamöter  i\r\nstatligt  ägda  företag har samma oinskränkta ansvar\r\nsom ledamöter i privat  ägda  företag.  Nomineringen\r\noch  tillsättningen av nya ledamöter föregås  av  en\r\nlöpande   dialog   mellan   ansvarigt   departement,\r\nstyrelseordförande,  andra  ledamöter och eventuellt\r\nandra  delägare.  Det är styrelsens  ordförande  som\r\nskall tillförsäkra att styrelsearbetet håller en hög\r\nkvalitet    och   sker   med    viss    enhetlighet.\r\nSammansättningen  av  styrelserna skall också ske så\r\natt en balans uppnås avseende  kompetens,  bakgrund,\r\nålder  och kön. Målet för de statligt ägda företagen\r\när en jämn  könsfördelning,  och  ett  delmål är att\r\nandelen kvinnor skall vara minst 40 % år  2003.  Den\r\n16  maj  2003  uppgick  andelen  kvinnor  av  de  av\r\nbolagsstämman  valda ledamöterna och suppleanterna i\r\nde  statliga  bolagsstyrelserna   till   39  %.  Vid\r\nårsskiftet 2002/03 var andelen 37 %. I de  av staten\r\nhelägda företagen uppgick andelen kvinnor till  42 %\r\nper  den  16  maj 2003. Regeringens bedömning är att\r\nmålet om 40 % kommer  att  nås  även beträffande den\r\nutvidgade  gruppen  företag  där  statens  ägarandel\r\növerstiger   20 %   när   samtliga   företag    haft\r\nbolagsstämma.  Enligt  aktiebolagslagen  är ansvaret\r\nmellan  verkställande  direktören (vd) och styrelsen\r\nfördelat  så  att  vd  skall   sköta   den   löpande\r\nförvaltningen   enligt   styrelsens  riktlinjer  och\r\nanvisningar.   I   syfte   att   tydliggöra    denna\r\nansvarsfördelning   bör  vd  normalt  inte  sitta  i\r\nstyrelsen. Regeringen  kommer  därför inte att välja\r\nin nya vd:ar i styrelsen.\r\nFör att uppnå effektiva styrelser  bör  dessa inte\r\nvara för stora, sägs det i skrivelsen - normalt  6-8\r\nledamöter.  År 2002 bestod styrelserna i företag med\r\nstatligt ägande  i  snitt av 7,7 ledamöter inklusive\r\nsuppleanter (motsvarande  antal  var  7,3  år 2001).\r\nStyrelsernas   storlek   varierar  från  3  till  14\r\nledamöter.  Regeringens  avsikt  är  att  endast  ha\r\nordinarie ledamöter i styrelserna, om inte särskilda\r\nskäl    kräver    annat.   Ägarrepresentationen    i\r\nstyrelserna   utgörs   normalt   av   att   ansvarig\r\nförvaltare är ordinarie  ledamot.  Under år 2002 var\r\nca  40 tjänstemän  ledamöter  i  de  statligt   ägda\r\nföretagens    styrelser.    Styrelsenomineringar   i\r\nbörsnoterade företag där staten  är  delägare  skall\r\nske   i   samråd   med   övriga   huvudägare   i  en\r\nnomineringskommitté.   I  de  noterade  företag  där\r\nstaten har en stor ägarandel bör minst en ledamot av\r\nnomineringskommittén      representera       staten.\r\nNomineringskommittén   bör   bestå   av   3  till  5\r\nledamöter,   och   majoriteten   skall  representera\r\nhuvudägarna. Styrelseledamöternas arvoden bestäms av\r\nbolagsstämman.  Historiskt  har  styrelsearvodena  i\r\nstatligt   ägda  företag  varit  relativt   låga   i\r\njämförelse med  privatägda  företag  av  motsvarande\r\nstorlek.   I  skrivelsen  lämnas  en  översikt  över\r\narvodesnivåer  i  de statligt ägda företagen. Enligt\r\naktiebolagslagen  (8   kap.  5  §)  skall  styrelsen\r\nårligen fastställa en skriftlig  arbetsordning.  Med\r\nsyfte   att   främja  tydlighet  och  enhetlighet  i\r\nansvars- och informationsfrågor mellan bolagsorganen\r\ni     företag     med    statligt     ägande     har\r\nNäringsdepartementet utarbetat ett förslag till stöd\r\nför styrelserna vid  upprättande  och  revidering av\r\narbetsordningar  och  för  handläggningen  av  vissa\r\ninformationsfrågor.  Regeringen  har  ingen  uttalad\r\npolicy för användning av kommittéer i styrelsen.  En\r\nrevisionskommitté  kan  inrättas,  varvid vägledande\r\nbör  vara  att det skall finnas ett särskilt  behov,\r\natt det skall  effektivisera styrelsearbetet och att\r\nen skriftlig arbetsordning utarbetas och godkänns av\r\nstyrelsen.\r\nBeträffande det  tredje  verktyget  som staten som\r\nägare  disponerar  -  revisorerna  - sägs att  deras\r\nuppdrag  att oberoende granska styrelsens  och  vd:s\r\nförvaltning, företagets årsredovisning och bokföring\r\när  av central  betydelse.  Ansvaret  för  valet  av\r\nrevisorer för företag med statligt ägande ligger hos\r\nägaren,   vilket  inte  hindrar  att  det  praktiska\r\narbetet med  upphandlingen  hanteras  av  företagets\r\nekonomiavdelning,  en revisionskommitté eller  annan\r\nlämplig         funktion.         Regeringskansliets\r\nägarrepresentanter       följer       dock      hela\r\nupphandlingsprocessen. Det slutliga beslutet  fattas\r\nalltid  av  ägaren på bolagsstämman. Revisorer väljs\r\npå mandatperioder  om  fyra  år.  Innan  de  kan bli\r\nföremål för omval skall de utvärderas. Dessutom  bör\r\nlöpande  utvärderingar  göras.  Det  är lämpligt att\r\nstyrelsen och revisorerna träffas minst  två  gånger\r\nper    år    för    att   diskutera   redovisningen,\r\nförvaltningen och riskhanteringen  i  företagen.  De\r\ntjänstemän  inom  Regeringskansliet som ansvarar för\r\nförvaltningen av de helägda statliga företagen skall\r\nha  en god relation  med  revisorerna  och  föra  en\r\nlöpande   dialog  med  dessa.  Med  hänvisning  till\r\nrevisorslagen  (1995:528)  och det ansvar som åläggs\r\nrevisorerna är det lämpligt att styrelsen bildar sig\r\nen  egen  uppfattning  om  revisorernas   oberoende.\r\nStyrelsen      bör      bevaka     de     fristående\r\nrådgivningsuppdrag  som  revisorerna   kan   få   av\r\nföretagsledningen   och   därvid   ta   del   av  de\r\nbedömningar  som  revisorerna  gör  i  enlighet  med\r\nrevisorslagens   analysmodell.   I   de  fall  andra\r\nkonsulttjänster   utgör   en   betydande  andel   av\r\nrevisorernas   ersättning   bör  detta   förhållande\r\nförklaras  och  motiveras i noten  som  redogör  för\r\nersättningar till  revisorer.  Revisorerna  bör även\r\nvara  ett stöd för styrelsen i utvärderingen av  hur\r\nde  av  regeringen   utgivna  riktlinjerna  avseende\r\nincitamentsprogram, anställningsvillkor  och  extern\r\nekonomisk   rapportering   efterlevs.  I  skrivelsen\r\nredovisas  en  översikt  över  revisionsarvoden  och\r\növriga arvoden till revisorer i företag med statligt\r\nägande.\r\nI   skrivelsen   noteras   att   den   nyinrättade\r\nmyndigheten Riksrevisionen bl.a. skall ha  rätt  att\r\ninom  ramen  för  sin  effektivitetsrevision granska\r\nsådan  verksamhet  som staten  bedriver  i  form  av\r\naktiebolag.    Granskning    kan    genomföras    om\r\nverksamheten  är   reglerad  i  lag  eller  i  annan\r\nförfattning   eller  om   staten   har   bestämmande\r\ninflytande över  verksamheten. Riksrevisionen kommer\r\näven att kunna förordna en eller flera revisorer att\r\ndelta  i  den  årliga   revisionen   i  de  aktuella\r\nföretagen.\r\nI    ett    avsnitt    med    rubriken    Effektiv\r\nkapitalstruktur  sägs att det historiskt har funnits\r\ntvå  problem  inom  den   statliga   företagssfären,\r\nnämligen  ineffektiv  kapitalbalans  och   expansion\r\nutanför  kärnverksamheten.  En  anledning  till  att\r\nstatligt    ägda    företag    tenderar   att   vara\r\növerkapitaliserade  är  en  osäkerhet   om   ägaren,\r\nstaten,  är  beredd att skjuta till nytt kapital  om\r\ndet  uppstår  ett  investeringsbehov.  I  skrivelsen\r\nredogörs    för   det    förslag    om    förbättrad\r\nkapitalstruktur  i  statliga  företag som regeringen\r\nlade  fram  våren  2003  i  tilläggsbudget   i   den\r\nekonomiska   vårpropositionen  (prop.  2002/03:100).\r\nRiksdagen  fattade   i   juni   2003   -  med  vissa\r\nmodifieringar  - beslut om förslaget (bet.  2002/03:\r\nFiU21).\r\nDet andra nämnda  problemet,  bristande  fokus  på\r\nkärnverksamheten,  har  uppkommit  genom  att  vissa\r\nföretag  med statligt ägande tidigare har expanderat\r\ninom  verksamheter   som  legat  utanför  företagets\r\nkärnverksamhet. Generellt  sett  ökar detta risken i\r\nföretaget,   eftersom  företaget  konkurrerar   inom\r\nområden där det  har  ringa  eller ingen erfarenhet.\r\nLedningen  förlorar  fokus på kärnverksamheten,  och\r\nägaren löper risken att företagets mål inte uppfylls\r\neller åsidosätts. Flera  företag med statligt ägande\r\nhar dock under de senaste  åren ökat fokuseringen på\r\nkärnverksamheten.\r\nRegeringen redogör i ett särskilt  avsnitt för sin\r\npolicy  i  vissa frågor av principiell karaktär  och\r\nhur de berör  företagen  med statligt ägande. Det är\r\nstyrelsens och ledningens  ansvar att de företag där\r\nstaten har ägarintressen sköts  på  föredömligt sätt\r\noch väl inom gällande lagstiftning, sägs det. Miljö-\r\noch      etikhänsyn      bör     vara     självklara\r\nutvärderingsparametrar  för   de   beslut   som  rör\r\nförvaltningen   av   företag  med  statligt  ägande.\r\nRegeringen  presenterade   våren   2002  initiativet\r\nGlobalt  Ansvar,  som  syftar  till att  främja  god\r\npraxis för företag vad avser respekt  för  mänskliga\r\nrättigheter    och    grundläggande   arbetsvillkor,\r\nbekämpning  av  korruption   och  en  bättre  miljö.\r\nInitiativet   bygger   på   OECD:s  riktlinjer   för\r\nmultinationella   företag  och  FN:s   \"The   Global\r\nCompact\". Att ansluta  sig  till Globalt Ansvar sägs\r\nvara  ett  bra mål för företagens  arbete  inom  det\r\naktuella området,  och  det  är regeringens ambition\r\natt fler företag, inte minst statligt  ägda företag,\r\nskall  ansluta  sig  till  initiativet. I skrivelsen\r\nerinras om att det i regeringsförklaringen anges att\r\nSverige  skall  fortsätta  att   gå  i  spetsen  för\r\nomställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.\r\nFöretag  med miljöpåverkan behöver  ha  ett  seriöst\r\nmiljöarbete  och  god miljökompetens för att undvika\r\nmiljörelaterade risker  och  kostnader.  Kostnaderna\r\nkan    bestå    dels    i    höga   åtgärds-   eller\r\nsaneringskostnader,  dels i kostnader  på  grund  av\r\nförsämrat  anseende  hos  leverantörer,  kunder  och\r\nallmänhet.  Miljöanpassning   är  i  många  fall  en\r\nförutsättning  för  lönsamhet,  varför  företag  med\r\nstatligt  ägande  bör, i likhet med  näringslivet  i\r\növrigt, sträva mot  en  ekologisk hållbar utveckling\r\noch   bidra   till  att  de  nationella   miljömålen\r\nuppfylls. Styrelserna  bör  aktivt  följa företagens\r\ninsatser   i  frågor  som  rör  ekologiskt   hållbar\r\nutveckling.\r\nRegeringens  mål  avseende  könsfördelningen  i de\r\nstatliga  bolagsstyrelserna är, som tidigare nämnts,\r\nen jämn fördelning,  och  ett  delmål är att andelen\r\nkvinnor skall vara minst 40 % år  2003. Uppgifter om\r\nhur  könsfördelningen  ser ut har redovisats  i  det\r\nföregående. Regeringens bedömning är att målet om 40\r\n%   kommer  att  nås  när  samtliga   företag   haft\r\nbolagsstämma.  Regeringen ser det som en fortlöpande\r\noch angelägen uppgift att ta till vara den kompetens\r\noch erfarenhet som kvinnor representerar, inte minst\r\ngenom  tillsättningar   på   chefsnivå.  Regeringens\r\nmöjligheter  att  detaljstyra  och   direkt  påverka\r\nutvecklingen  på  detta  område  är dock begränsade,\r\nutom  i  de  fall där regeringen själv  beslutar  om\r\nanställning. De  statligt  ägda företagens ledningar\r\noch    styrelser    bör   vara   ett   föredöme    i\r\njämställdhetsarbetet.  Detta  gäller  inte minst när\r\nnya ledande befattningshavare skall tillsättas.\r\nNär  det  gäller  mångfald  säger  regeringen  att\r\nerfarenheten  från  företag  i  såväl  Sverige   som\r\nutomlands    visar    att    mångfald   lönar   sig.\r\nMångfaldsarbetets  övergripande   mål  är  att  alla\r\nmedarbetares   kompetens   och  erfarenheter   skall\r\ntillvaratas  i  verksamheten.   Handlingsplaner  kan\r\nupprättas för hur företagen skall  ta  till vara det\r\nhumankapital som finns hos personer som  kommer från\r\nskilda  kulturella,  etniska  och  sociala  miljöer.\r\nHandlingsplanerna skall användas som verktyg för att\r\nkunna  rekrytera  de  bäst  lämpade genom att bredda\r\nbasen för rekrytering. Regeringen  anser att arbetet\r\nmed   mångfald   är  viktigt  och  förutsätter   att\r\nföretagen med statligt  ägande beaktar detta bl.a. i\r\nsin verksamhet och personalpolitik.\r\nRegeringen   redovisade  i   regeringsförklaringen\r\nhösten 2002 ett mål om att halvera antalet sjukdagar\r\nfram  till  år  2008.   Strategier   för  att  skapa\r\narbetsplatser där människor kan arbeta, prestera och\r\nsamtidigt  må  bra  är  en  viktig  diskussion   för\r\nföretagsledningar,  sägs  det.  Denna diskussion bör\r\nockså föras in i styrelserummen på  motsvarande sätt\r\nsom gäller för andra frågor av strategisk natur. Det\r\nfinns många goda exempel på vidtagna  åtgärder,  och\r\ndet  är regeringens förhoppning att de statligt ägda\r\nföretagen  kan  bli  föredömen  när  det  gäller att\r\nreducera sjukfrånvaron. Regeringen avser därför  att\r\nredogöra   för  hur  sjukfrånvaron  utvecklas  i  de\r\nstatligt ägda  företagen.  Den 1 juli 2003 träder en\r\nny bestämmelse i årsredovisningslagen  (1995:1554) i\r\nkraft, med innebörd att samtliga företag skall lämna\r\nuppgift  om  de  anställdas  frånvaro  på  grund  av\r\nsjukdom  under  räkenskapsåret.  I skrivelsen lämnas\r\nuppgifter om sjukfrånvaro under redovisningen för de\r\nolika företagen.\r\nSlutligen  redovisas i avsnittet  om  policyfrågor\r\nregeringens syn  på  statliga företag i IT-samhället\r\noch    omnämns    det    av   riksdagen    beslutade\r\nhandlingsprogrammet för arkitektur,  formgivning och\r\ndesign.\r\nI ett särskilt avsnitt redogörs för  de riktlinjer\r\nsom     beslutats     av     regeringen     avseende\r\nincitamentsprogram,   anställningsvillkor   och  den\r\nexterna  ekonomiska  rapporteringen för företag  med\r\nstatligt ägande. Regeringen  beslöt  i november 1999\r\nom riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i\r\nstatliga  företag, dvs. ett system för  belöning  av\r\narbetstagarens   arbetsinsats   där   belöningen  är\r\nberoende av insatsens värdeskapande i företaget. Det\r\nankommer på företagets styrelse att säkerställa  att\r\nregeringens  riktlinjer för incitamentsprogram följs\r\nom ett sådant  program  införs.  Riktlinjerna  avser\r\nföretag  som  är  helägda  av  staten. I företag där\r\nstaten är delägare bör riktlinjerna, efter en dialog\r\nmed övriga aktieägare, tillämpas  så  långt möjligt.\r\nDet   förhållandet   att   regeringen  beslutat   om\r\nriktlinjer   för   incitamentsprogram   skall   inte\r\nuppfattas som att regeringen  rekommenderar  att det\r\ninförs sådana program. Syftet med incitamentsprogram\r\nför anställda är att bidra till att stimulera alla i\r\nföretaget    att    arbeta   för   de   övergripande\r\nverksamhetsmål  som  ställts   upp   för  företaget.\r\nIncitamentsprogram   är  ofta  kopplade  till   s.k.\r\nvärdebaserade styrsystem,  vilka  är  ett instrument\r\nför att rikta uppmärksamheten mot värdeökning  genom\r\neffektivare  kapitalutnyttjande.  Riktlinjerna anger\r\näven  att  samtliga  anställda  skall  omfattas   av\r\nincitamentsprogrammet   samt   att  företaget  skall\r\nredovisa  samtliga  beslutade  incitamentsprogram  i\r\nårsredovisningen.\r\nBeträffande    anställningsvillkor     sägs    att\r\nförhandling  om  vd:s  anställningsvillkor i  första\r\nhand är en fråga för styrelseordförande  i  förening\r\nmed  ytterligare personer från styrelsen. Företagets\r\nstyrelse  skall  dock i sin helhet ta ställning till\r\nanställningsvillkoren  för  vd och även ta ställning\r\ntill om villkoren överensstämmer  med  de riktlinjer\r\nsom regeringen utfärdade i december 1996.  Styrelsen\r\noch  vd skall säkerställa att dessa riktlinjer  även\r\ntillämpas  för  övriga  personer med företagsledande\r\neller  därmed  jämförliga  uppgifter   och   att  de\r\ntillämpas    på    motsvarande    sätt    i   övriga\r\nkoncernföretag   om   sådana  finns.  I  regeringens\r\nriktlinjer sägs bl.a. att  löner  och andra förmåner\r\ntill  företagsledare  skall vara konkurrenskraftiga,\r\nmen att företag som ägs  av  staten  inte skall vara\r\nlöneledande   jämfört   med  motsvarande  privatägda\r\nföretag.  Vid uppsägning från  företagets  sida  kan\r\navgångsersättning   utgå.   Denna   ersättning   får\r\nmotsvara     högst    24    månadslöner    inklusive\r\nuppsägningstid och skall utbetalas månadsvis. Vid ny\r\nanställning     eller     inkomst     från     annan\r\nförvärvsverksamhet     skall     avgångsersättningen\r\nreduceras  med belopp motsvarande ny  inkomst  under\r\n24-månadersperioden.   En   genomgång   av   ca  500\r\nanställningsavtal  gjordes  år 1996, och ytterligare\r\nen  uppföljning genomfördes vid  årsskiftet  1997/98\r\nför  att   fastställa  om  riktlinjerna  följdes.  I\r\nskrivelsen  omnämns  näringsutskottets  beslut  från\r\nfebruari  2002  om  att  låta  Riksdagens  revisorer\r\ngenomföra  en   ny   utvärdering   av   bonus-   och\r\npensionsförmåner  hos  företagsledningar  i statliga\r\nföretag.  Revisorernas rapport och förslag redovisas\r\ni det följande.  I  skrivelsen  erinras  om  den  av\r\nRegeringskansliet     planerade     översynen     av\r\nriktlinjerna under år 2003.\r\nNär    det    gäller    den   externa   ekonomiska\r\nrapporteringen i företag med  statligt ägande beslöt\r\nregeringen  i  mars  2002 om riktlinjer  för  denna.\r\nSyftet   med   riktlinjerna    är    att   förbättra\r\ngenomlysningen  så  att företag med statligt  ägande\r\nblir minst lika genomlysta som börsnoterade företag.\r\nRiktlinjerna  innebär   bl.a.  att  företagen  skall\r\noffentliggöra  kvartalsrapporter  inom  två  månader\r\nfrån verksamhetsperiodens  utgång.  Alla företag bör\r\näven publicera företagets finansiella information på\r\nsin hemsida. Det är styrelsens ansvar att tillse att\r\nriktlinjerna  tillämpas  senast från den  1  januari\r\n2003. Under år 2002 har flera  statligt ägda företag\r\nförbättrat  sin  externa  ekonomiska   rapportering.\r\nRegeringskansliet  avser att återkomma i  nästa  års\r\nskrivelse  till  riksdagen  med  en  utvärdering  av\r\nefterlevnaden av riktlinjerna under år 2003.\r\n\r\nRegeringskansliets ägarförvaltning\r\n\r\nStatens medel och  dess  övriga tillgångar står till\r\nregeringens  disposition enligt  regeringsformen  (9\r\nkap. 8 §). Riksdagen  skall fastställa grunderna - i\r\nden omfattning som behövs  -  för  förvaltningen  av\r\nstatens  egendom och förfogandet över den (RF 9 kap.\r\n9   §).   Detta   förvaltningsmandat   innebär   att\r\nregeringen   skall  höra  riksdagen  vid  väsentliga\r\nändringar  av  ett   statligt  företags  inriktning,\r\nutspädning     av     ägandet,     kapitaltillskott,\r\nbolagisering samt försäljningar och köp av aktier. I\r\nlagen   (1996:1059)  om  statsbudgeten   anges   att\r\nregeringen  får  sälja  statens aktier i företag där\r\nstaten  har  mindre  än  hälften   av  rösterna  för\r\nsamtliga  aktier  eller  andelar  om inte  riksdagen\r\nbeslutat  annat.  Riksdagsbeslut  krävs   inte   för\r\nextrautdelningar  eller  nedläggningar, eftersom det\r\ningår i den normala förvaltningen.  Det  krävs  inte\r\nheller   riksdagsbeslut   avseende   förvärv   eller\r\navyttringar    som   företag   genomför   inom   den\r\nverksamhetsinriktning  som  aktuell grundproposition\r\nanger.  Statsministern  har  givit  näringsministern\r\nansvar  i  frågor som gäller statens  företagsägande\r\noch som ställer  krav  på  en  enhetlig  ägarpolitik\r\neller avser styrelsenomineringar.\r\n\r\nRegeringen  har fr.o.m. årsskiftet 2002/03  samlat\r\nresurser  och kompetens  för  förvaltningen  av  det\r\nstatliga  ägandet  inom  en  särskild  ägarenhet  på\r\nNäringsdepartementet.   Denna   enhet  ansvarar  för\r\nmerparten av de statligt ägda företag  som förvaltas\r\nav   Regeringskansliet.  Regeringskansliet   har   i\r\nuppdrag   att  aktivt  följa  och  förvalta  statens\r\ntillgångar  så  att värdeutvecklingen blir den bästa\r\nmöjliga och - i förekommande  fall  -  de  särskilda\r\nsamhällsintressena    uppfylls.    Uppföljning   och\r\nutvärdering sker såväl genom ekonomiska analyser och\r\nbranschanalyser som genom styrelsearbete  och dialog\r\nmed  styrelsens ordförande. I de fall företagen  har\r\nsärskilda  mål  - förutom ekonomiskt värdeskapande -\r\nföljs   dessa   upp  särskilt.   Målen   och   deras\r\nuppföljning    anges    för    varje    företag    i\r\nverksamhetsberättelsen.  Statens förvaltningskostnad\r\nför företag med statligt ägande uppgick år 2002 till\r\n55,7 miljoner kronor (motsvarande  belopp  var  35,2\r\nmiljoner  kronor  år 2001), varav 40 miljoner kronor\r\navser externt köpta  tjänster. Sammantaget motsvarar\r\nden totala förvaltningskostnaden  ca 0,015 % (0,01 %\r\når   2001)  av  värdet  på  företagssfären,   vilken\r\nNäringsdepartementet   bedömer   är   värd   350-410\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nDen statliga företagssfären år 2002\r\n\r\nI   skrivelsen   redovisas   utvecklingen  inom  den\r\nstatliga  företagssfären  under  år  2002.  Därefter\r\nlämnas  en  redogörelse  för  vart  och  ett  av  de\r\nstatliga  företagen,  grupperade   i   företag   med\r\nmarknadsmässiga   krav  och  företag  med  särskilda\r\nsamhällsintressen.    Som    tidigare   nämnts   har\r\nredovisningarna för de olika företagen strukturerats\r\nom   i   årets  skrivelse.  Företagspresentationerna\r\ninleds med en kort redovisning av bolagets historik.\r\nDärefter  redogörs   för   bolagets  verksamhet  och\r\nekonomi  samt  - för de flesta  bolagen  -  mål  och\r\nutvärdering för  verksamheten  respektive  ekonomin.\r\nDessutom  redovisas  (i  förekommande fall) följande\r\nparametrar:     resultaträkning,      balansräkning,\r\nkassaflöde,   nyckeltal,  övriga  uppgifter   (t.ex.\r\nanställda,  sjukfrånvaro   och  statens  ägarandel),\r\nräntabilitet, styrelse, verkställande  direktör  och\r\nrevisorer.\r\n\r\nResultatet  efter skatt för företagen med statligt\r\nägande minskade med 8,9 miljarder kronor mellan åren\r\n2001  och  2002  till   8,6 miljarder   kronor.  Det\r\nförsämrade  resultatet  förklaras  delvis  av  stora\r\nnedskrivningar.    Omsättningen   ökade   med   43,3\r\nmiljarder kronor till 337,5 miljarder kronor, främst\r\ntill följd av att Vattenfall  AB  konsoliderade  nya\r\nverksamheter.  Företagens samlade egna kapital ökade\r\nfrån   176   till   195,2 miljarder    kronor,   och\r\nräntabiliteten på det egna kapitalet sjönk från 10,3\r\ntill 4,6 %. Bruttoinvesteringarna halverades  nästan\r\noch  minskade  från  129 till 67,6 miljarder kronor.\r\nDen   minskade   investeringsnivån    medförde   att\r\nföretagens   kassaflöden  förbättrades  avsevärt   -\r\nkassaflödet från  löpande  verksamhet ökade med 47 %\r\noch uppgick till 75 miljarder kronor.\r\nÅr 2002 var totalt 199 302  personer sysselsatta i\r\nföretag  med  statligt  ägande.  Av   de   anställda\r\nutgjorde kvinnor 40 %, vilket var samma andel som år\r\n2001. Statliga företag bidrar av flera skäl  till en\r\nhög  servicenivå  och likvärdighet över hela landet,\r\nsägs  det  i  skrivelsen.   De  statliga  företagens\r\nanställda   fördelade  på  län  skiljer   sig   från\r\nfördelningen  av  det  totala  antalet sysselsatta i\r\nlandet. De statliga företagen är  mer representerade\r\ni   regioner  som  t.ex.  Norrbotten,  Västerbotten,\r\nJämtland, Gotland och Östergötland.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrågan  om  synen på det statliga ägandet av företag\r\ntas  upp  i  motioner   väckta   med   anledning  av\r\nskrivelsen,  i  motioner  väckta  med  anledning  av\r\nRiksdagens  revisorers  förslag och i motioner  från\r\nallmänna motionstiden.\r\n\r\nI motion 2002/03:N21 (m)  begärs tillkännagivanden\r\nav  riksdagen  om  att  det  statliga   företagandet\r\nsnedvrider konkurrensen och om avveckling  av  sådan\r\nmyndighetsverksamhet  som  snedvrider  konkurrensen.\r\nVidare begärs att regeringen skall redovisa  motivet\r\ntill  varför  vart  och  ett  av bolagen med statlig\r\nägarinblandning   även   framgent  bör   ha   sådan.\r\nSlutligen föreslås ett tillkännagivande om renodling\r\nav rollerna och privatisering  av  statliga företag.\r\nStatlig kommersiell verksamhet utgör  ett  betydande\r\nproblem  för  en  fri  och rättvis konkurrens, anför\r\nmotionärerna. De påpekar  att  fyra  av fem statliga\r\nbolag  verkar  på fullt konkurrensutsatta  marknader\r\noch anser att dessa bolag i praktiken agerar med den\r\nstatliga  beskattningsrätten  som  eget  kapital.  I\r\nKonkurrensverkets   statistik   över   företag   som\r\nmissbrukat  sin  dominerande ställning återfinns SAS\r\nAB,   Telia   AB,   SJ  och   Posten   AB   och   av\r\ndomstolsavgöranden angående  missbruk av dominerande\r\nställning  som  Konkurrensverket  redovisar  på  sin\r\nhemsida  rör  över   60   %   företag   med  statlig\r\nägarinblandning,     uppger    motionärerna.    Även\r\nbeträffande     ifrågasatt     konkurrensbegränsande\r\nbeteende  är  de  statliga   och  kommunala  bolagen\r\növerrepresenterade.   Dessutom   bedriver   en   rad\r\nmyndigheter   konkurrensutsatt  verksamhet,   vilket\r\nleder till att  konkurrenssituationen  på  marknaden\r\npåverkas,   säger   motionärerna.  De  föreslår  att\r\nregeringen snarast skall  återkomma  till  riksdagen\r\nmed   förslag   om   att   avveckla   denna  typ  av\r\nkonkurrenssnedvridning.\r\nI   många   fall   är  skälen  till  det  statliga\r\nföretagandet  ytterligt   oklara   och  motiven  har\r\nvarierat, anför motionärerna. De pekar  på att det i\r\nindustrialismens  barndom ansågs viktigt att  staten\r\nkunde   utöva  inflytande   över   användningen   av\r\nnaturresurserna  och  att motiveringarna senare ofta\r\nhar varit av regionalpolitisk eller beredskapsmässig\r\nkaraktär. I vissa fall  har  staten  även ansett det\r\nangeläget  att  ta över nedläggningshotade  företag,\r\nsäger motionärerna.  De  framhåller att en ny syn på\r\nstatligt  företagsägande dock  har  vuxit  fram  med\r\nbörjan   under    1980-talet,   med   innebörd   att\r\nprivatiseringar mer  är en praktisk än en ideologisk\r\nfråga.  Skälen  till förändringen  är  flera,  t.ex.\r\nstarkare  krav  på   tydliga   och  aktiva  ägare  i\r\nföretagen,  ansträngda  statsfinanser  och  krav  på\r\nhögre  effektivitet.  Det har  länge  rått  oklarhet\r\nkring   vilken   strategi   den   socialdemokratiska\r\nregeringen har med sitt ägande, hävdar motionärerna.\r\nDe   föreslår   att  regeringen  i   skrivelsen,   i\r\nanslutning   till   varje    bolag    med    statlig\r\nägarinblandning,  skall motivera varför staten  även\r\nfortsättningsvis skall  inneha  ägandet.  De företag\r\nvars  koppling  till  staten inte kan motiveras  bör\r\ningå  i  den  privatiseringsplan   som  motionärerna\r\nföreslår att regeringen omgående skall presentera.\r\nUnder  det  gångna året har resultaten  försämrats\r\nkraftigt i den statliga företagssektorn, konstaterar\r\nmotionärerna  och  hänvisar  till  att  de  statliga\r\nföretagen uppvisade  en  förlust på ca 4-5 miljarder\r\nkronor om vinsterna från verksamhet  med  spel  samt\r\nförsäljning   av   vin,  sprit  och  el  exkluderas.\r\nDessutom      har     två     företag      upprättat\r\nkontrollbalansräkning    enligt   bestämmelserna   i\r\naktiebolagslagen. Staten skall ange spelreglerna och\r\nde legala förutsättningarna för näringverksamhet men\r\ninte  agera som en stor aktör  på  marknaden,  anser\r\nmotionärerna.  De  föreslår  - i syfte att förbättra\r\nkonkurrenssituationen,   arbetsmiljön    i   berörda\r\nföretag och öka allmänhetens aktieägande -  att  ett\r\ntrettiotal  statligt  ägda bolag inledningsvis skall\r\nprivatiseras. Privatiseringarna  skall  ske  på  ett\r\nansvarsfullt    sätt    och    så   att   företagens\r\nframtidsförutsättningar stärks.  Dessutom  anses det\r\nviktigt   att  privatiseringarna  genomförs  på  ett\r\nsådant sätt  att  staten  får  bra  betalt  och  att\r\nförsäljningarna bidrar till att sprida aktieägandet.\r\nHänsyn  måste också tas till läget på de finansiella\r\nmarknaderna,  och  försäljningen skall ske i en takt\r\nsom inte riskerar att  få negativa återverkningar på\r\nde finansiella marknaderna, anför motionärerna.\r\nI  motion  2003/04:N1 (m)  begärs  att  regeringen\r\nunder innevarande  riksmöte skall lägga fram förslag\r\ntill  privatiseringsplan   för  bolag  där  fortsatt\r\nkoppling    till   staten   inte   kan    motiveras.\r\nMotiveringen  är  likartad  den  som  redovisats för\r\nnyssnämnda    motion    2002/03:N21   (m)   avseende\r\nprivatisering av statliga företag.\r\nEtt  tillkännagivande  om   privatisering   av  de\r\nstatliga företagen begärs i motion 2003/04:N316 (m).\r\nDär  föreslås  också  att  riksdagen skall bemyndiga\r\nregeringen att privatisera och  omstrukturera  de  i\r\nmotionen uppräknade statliga företagen. Det statliga\r\nägandet  av  företag  innebär en maktutövning som är\r\ntill ondo för det svenska näringslivsklimatet, anför\r\nmotionärerna. De menar  att  en viktig förutsättning\r\nför en fungerande och effektiv konkurrens är att det\r\ngäller  lika  villkor  för  privata  och  offentliga\r\naktörer.  Offentligt  ägda  företag   kan   påverkas\r\nnegativt av sin ägarstruktur, anser motionärerna och\r\nhänvisar  till följande: Företagen riskerar att  bli\r\nredskap för  politiska  ambitioner som kan komma att\r\ngå   ut  över  rent  affärsmässiga   prioriteringar;\r\nstatligt  ägande  kan vara ett hinder för tillväxten\r\npå  exportmarknaderna   eftersom  andra  länder  kan\r\nuppfatta   det   statliga  ägandet   som   en   dold\r\nsubvention. Även annan  internationell  expansion  -\r\nt.ex.   företagsuppköp,  sammanslagningar  och  s.k.\r\njoint ventu-res  -  kan hindras på grund av statligt\r\nägande.\r\nStatens  främsta  uppgift   inom  näringspolitiken\r\nskall vara att skapa ramar och regler för företagens\r\nverksamhet  och  bidra  till  att  skapa   gynnsamma\r\nförutsättningar   för   långsiktig   tillväxt,  fler\r\nföretag,  fler arbetstillfällen och god  konkurrens,\r\nanför motionärerna  vidare.  De  föreslår som nämnts\r\natt de statliga företagen skall privatiseras.  Genom\r\nförsäljning  av  statliga  företag  avlastas  staten\r\nuppgifter   och  kan  ägna  sig  åt  andra,  viktiga\r\nuppgifter som  ingen  annan  än staten kan ta ansvar\r\nför, säger motionärerna. De anser  att  de  statliga\r\nföretagen   genom   privatiseringar   kan   ges  mer\r\nkonkurrenskraftig  struktur,  kompetenta  ägare  och\r\ntillgång   till   riskkapitalmarknaden  via  börsen.\r\nFörsäljningen av de  statliga företagen måste ske på\r\nett ansvarsfullt sätt,  vilket  innebär  att  hänsyn\r\nmåste tas till företagens intressen, bl.a. vid valet\r\nav  tidpunkt  för  försäljning,  ägarstrukturen  och\r\nmetoderna  för  genomförande, anför motionärerna. De\r\npåpekar att många  statliga  företag innehar monopol\r\neller är dominerande aktörer på  berörd  marknad och\r\natt en privatisering skulle kunna innebära  att  ett\r\nstatligt  monopol  ersätts  med  ett privat monopol,\r\nvilket inte är önskvärt. För att undvika  detta  kan\r\ndet  ibland  vara  lämpligt  att  dela  upp statliga\r\nföretag  före  en privatisering, anför motionärerna.\r\nDe framhåller att  det  dock  är  viktigt  att varje\r\nenskilt  företag  är  starkt  och konkurrenskraftigt\r\nefter  slutförd  privatisering, vilket  innebär  att\r\nhänsyn måste tas till  företagens  intressen,  bl.a.\r\nvid    valet    av    tidpunkt    för   försäljning,\r\nägarstrukturen och metoderna för genomförande.\r\nMotionärerna anser att staten skall  sträva  efter\r\natt  öka  intresset  för  svenska aktier genom breda\r\nspridningar av aktierna i de statliga företagen till\r\nallmänheten och till de anställda. De vill också att\r\nprivatiseringarna  skall bidra  till  att  göra  ett\r\nsvenskt ägande av näringslivet  möjligt. Trenden med\r\nplaceringar  av  svenskt  sparkapital   i  utländska\r\nfonder,   försäkringar  eller  investmentbolag   med\r\nutländsk beskattning motverkar det svenska ägandet i\r\nSverigebaserade  företag, vilket är olyckligt, anser\r\nmotionärerna.  Alla   privatiseringar   av  statliga\r\nföretag   kan   dock   inte   genomföras  som  breda\r\naktiespridningar  till  börs  och   allmänhet,  utan\r\nföretagen måste behandlas individuellt,  sägs det. I\r\nvissa fall, såsom när det gäller OM AB eller  Telia,\r\nkan  det  vara  aktuellt att sälja börsposter, medan\r\ndet  i  andra  fall   kan   gälla  försäljning  till\r\nfolkrörelser,   t.ex.   AB   Svenska    Spel    till\r\nidrottsrörelsen,  och  när  det  gäller  företag som\r\nApoteket  AB  handlar  det om att bryta monopol  och\r\ngenomföra strukturförändringar,  anför motionärerna.\r\nI  motionen anges följande bolag vara  aktuella  för\r\nomstruktureringar  i  ett  inledande skede: Apoteket\r\nAB, Arlanda och Landvetter flygplatser,  Assi  Domän\r\nAB,  Lernia  AB,  LKAB, Nordea AB, OM AB, Posten AB,\r\nSAS   AB,   Statens   Bostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB),    SJ    AB,    Sveaskog     AB,     Svenska\r\nLagerhusaktiebolaget,  Svenska rymdaktiebolaget,  AB\r\nSvenska Spel, AB Svensk  Bilprovning,  Svensk-Danska\r\nBroförbindelsen   AB,   Sveriges   Provnings-    och\r\nForskningsinstitut  AB, Sveriges Rese- och Turistråd\r\nAB,  Telia Sonera AB,  Teracom  AB,  Vasakronan  AB,\r\nVattenfall   AB,   Vin  &  Sprit  AB  och  Vägverket\r\nProduktion.\r\nStaten bör helt gå  ur  ägandet  i  Telia  Sonera,\r\nanförs  det  i  motion  2003/04:  N286  (m). Svenska\r\nstaten  äger  45,3  %  av  Telia  Sonera, den finska\r\nstaten  äger 19,1 % och den största  icke-offentliga\r\nägaren -  Robur  Fonder  -  äger  2,7 %, konstaterar\r\nmotionären.  Staten  är inte en kompetent  ägare  av\r\nkommersiella företag och  statsägda  bolag har sämre\r\nförutsättningar  för  tillväxt än sina konkurrenter,\r\nhävdar  motionären.  Han   anser   att   regeringens\r\nhantering av Telia har visat detta med övertydlighet\r\noch  att  det är en illustration till varför  staten\r\ninte skall äga företag.\r\nTvå tillkännagivanden  begärs i motion 2002/03:N23\r\n(fp), nämligen om en systematisk  försäljning  av de\r\nstatligt  ägda  företagen  och  om att statligt ägda\r\nföretag   snedvrider   konkurrensen  på   marknaden.\r\nFolkpartiet liberalerna anser att staten inte, annat\r\nän  i  undantagsfall,  skall  driva  företag,  säger\r\nmotionärerna. De framhåller  att  staten  i  en  väl\r\nfungerande  marknadsekonomi  fyller  en  oundgänglig\r\nfunktion  som stiftare av lagar och regler  och  som\r\nbeslutsfattare  vad  gäller  skatter  men att staten\r\nockså   som   rättsvårdande   och   marknadsvårdande\r\nmyndighetsutövare skall se till att reglerna  följs.\r\nAtt  dessutom  på samma gång vara aktör på marknaden\r\nblir en orimlig  sammanblandning  av  roller,  menar\r\nmotionärerna.  De  anser  att  en  privatisering  av\r\nstatens  ägande  erbjuder  en  möjlighet  att sprida\r\nprivat  ägande av företag till flera och att  privat\r\nföretagande  i  längden  är  effektivare.  Det finns\r\nmånga  exempel på att statligt och kommunalt  ägande\r\nav företag  snedvrider  konkurrensen  genom en öppen\r\neller dold subvention och diskriminerande  offentlig\r\nupphandling,   hävdar  motionärerna.  De  anser  att\r\nregeringen tar ytterligare ett steg i denna riktning\r\ngenom  tillskapandet   av  det  särskilda  kontot  i\r\nRiksgäldskontoret, genom  vilket  medel  kommer  att\r\nslussas     från     vinstgivande    företag    till\r\nförlustföretag. Den osunda  konkurrensen  leder till\r\natt privata företag riskerar få sämre lönsamhet  och\r\nexpansionsmöjligheter,   befarar   motionärerna.  De\r\nmenar att man med statligt ägande aktualiserar andra\r\nmål   än  företagsekonomisk  lönsamhet  -   antingen\r\ntvingas   det  statliga  företaget  acceptera  sämre\r\nföretagsekonomisk  lönsamhet  på  grund av politiska\r\nönskemål    eller   uppstår   misstankar   om    att\r\nföretagsledningen  måste  ta  politiska  hänsyn. Det\r\nfinns en risk att staten skjuter till medel  för att\r\ntäcka  förluster eller inför konkurrensbegränsningar\r\nsom gynnar statliga företag, hädar motionärerna.\r\nStaten  har  en  rad  viktiga  uppgifter som ingen\r\nannan  i  samhället  kan  eller  bör  utföra,  säger\r\nmotionärerna  vidare.  De  anser  att  regering  och\r\nriksdag  skulle  fungera  bättre om de koncentrerade\r\nsig  på  dessa  uppgifter och  bl.a.  avbördade  sig\r\nägande av företag  som  dessutom  privata ägare sägs\r\nsköta  bättre.  Det  offentligas  huvuduppgift   är,\r\nenligt motionärerna, att tillhandahålla en god vård,\r\nett   bra   utbildningssystem,  ett  väl  fungerande\r\nförsvar, ett  säkert  rättssystem  och  en  generell\r\npolitik  för att främja tillväxt och sysselsättning.\r\nDet har tidigare anförts som skäl mot en försäljning\r\nav statliga  företag  att  kapitalmarknaden inte kan\r\nabsorbera  det  aktuella  utbudet   av   tillgångar,\r\npåpekar  motionärerna.  De  menar  att detta med  en\r\nglobaliserad  kapitalmarknad  dock  inte  längre  är\r\nnågot  hållbart argument. De flesta av  de  statliga\r\nföretagen    bör    säljas,    anser   motionärerna.\r\nFörsäljningsintäkterna bör användas  för  att minska\r\nstatsskulden,  varvid de minskade räntebetalningarna\r\nblir en långsiktig  besparing. Försäljningen bör ske\r\nsuccessivt, säger motionärerna.  De  anser  att  det\r\nnuvarande  konjunkturläget gör det svårt att göra en\r\nprioritering  av vilka företag som bör säljas först,\r\nmen erinrar om att Folkpartiet tidigare har pekat ut\r\nföljande företag  som lämpliga för försäljning: hela\r\ndet statliga innehavet  i Telia Sonera AB, innehavet\r\ni Nordea AB, Civitas Holding  AB (bl.a. Vasakronan),\r\nVin  &  Sprit  AB,  Assi Domän AB (dotterbolag  till\r\nSveaskog AB), SBAB, Vattenfall  AB, LKAB, SAS AB, SJ\r\nAB,  Apoteket AB, Luftfartsverket  (affärsverk)  och\r\nTeracom AB.\r\nI motion 2003/04:N3 (fp), som väckts med anledning\r\nav Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR16, och i\r\nmotion     2003/04:N293    (fp),    från    allmänna\r\nmotionstiden,  föreslås tillkännagivanden om att det\r\narbete  med att minska  statens  företagsägande  som\r\npåbörjades  under  fyrpartiregeringen  i  början  av\r\n1990-talet   skall  återupptas.  Statens  viktigaste\r\nuppgift inom näringspolitiken  är att ange ramar och\r\nregler  för  näringslivets  verksamhet   och   skapa\r\nförutsättningar   för   långsiktig  tillväxt,  anför\r\nmotionärerna. De menar att  konkurrensen  hotas  när\r\nstaten  även  uppträder som ägare på den marknad som\r\nman bestämmer reglerna  för.  Grundprincipen  måste,\r\nenligt     motionärernas     mening,     vara    att\r\nkonkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas  i privat\r\nregi  och  att  det statliga ägandet skall begränsas\r\ntill företag som  har ett tydligt samhällsintresse i\r\nsin  verksamhet.  De   anser   dessutom   att  sådan\r\nverksamhet  bedrivs  bättre  i  myndighetsform.  Det\r\narbete  med  att  minska statens företagsägande  som\r\npåbörjades  under  fyrpartiregeringen  i  början  av\r\n1990-talet   bör   därför,    enligt   motionärernas\r\nuppfattning,   återupptas.   En   privatisering   av\r\nstatliga  företag  kommer  att  skapa  en  tydligare\r\nägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en\r\nspridning av aktieägandet i befolkningen,  sägs det.\r\nIntäkterna  från  försäljningarna  kommer  även  att\r\nminska statens skuldsättning. En försäljning  av  de\r\nstatliga  företagen bör ske successivt i en takt som\r\nmarknaden medger,  säger  motionärerna. De menar att\r\nvissa  bolag  kan  säljas omgående  och  utan  några\r\nspeciella riktlinjer,  medan det vore värdefullt att\r\nsälja andra till många små ägare. En tredje grupp av\r\nbolag måste först bli av  med  sitt monopol innan de\r\nkan säljas, säger motionärerna.\r\nI  motionerna  2002/03:N22 (kd),  som  väckts  med\r\nanledning av regeringens  skrivelse,  och 2003/04:N2\r\n(kd),   som   väckts  med  anledning  av  Riksdagens\r\nrevisorers     förslag      2002/03:RR16,     begärs\r\ntillkännagivanden om grunderna för statligt ägande -\r\nmed   likartade   motiveringar.   Statens   roll   i\r\nsamhällsekonomin  skall  vara  att sätta  ramar  och\r\növervaka  spelreglerna  på  marknaden,  ansvara  för\r\nsamhällsplanering och infrastruktur  samt  att skapa\r\nförutsättningar   för   långsiktig  tillväxt,  anför\r\nmotionärerna. De anser att  när  staten agerar såväl\r\ndomare som spelare på marknaden är  risken  stor att\r\nkonkurrensen  snedvrids  och att investeringar  inte\r\ngörs på ett optimalt sätt  i  de  företag som har de\r\nbästa  förutsättningarna.  Eftersom  staten   sätter\r\nspelreglerna   inom   näringspolitiken  bör  staten,\r\nenligt motionärerna, inte  själv  äga  företag, utom\r\nnär det finns särskilda skäl för det. Statens dubbla\r\nroller       inom      näringspolitiken      hindrar\r\nförutsättningarna    för   en   sund   och   rättvis\r\nkonkurrens, säger motionärerna.  De  menar  att  det\r\nstatliga  ägandet  är  till  nackdel  för  ekonomins\r\nfunktionssätt, för företagen och deras anställda och\r\ninnebär en orimlig inlåsning av statens förmögenhet.\r\nEtt  skäl  för  försäljning  av  statens  aktier är,\r\nenligt  motionärerna, att renodla statens roll.  Ett\r\nannat är att ägandet bör spridas. Ett tredje skäl är\r\natt det förbättrar  förutsättningarna för de berörda\r\nföretagen - en ägarspridning  ger  företaget kapital\r\nför    framtida    investeringar,    vilket   enligt\r\nmotionärerna inte bör finansieras via statsbudgeten.\r\nFörsäljningen skall ske till marknadsmässiga  priser\r\noch  i  den takt som är möjlig med hänsyn till bl.a.\r\nandra  introduktioner   på   aktiemarknaden,   säger\r\nmotionärerna.  De anser dock att vissa företag skall\r\nbehållas av sociala  eller hälsopolitiska skäl. Till\r\nde företag som motionärerna  menar  snart kan säljas\r\nhör  bl.a. Civitas Holding, Vin & Sprit,  resterande\r\ndelar  av  SAS,  Telia  Sonera,  Nordea  och  OM. De\r\nföretag  som  är aktuella är sådana som är verksamma\r\ninom     konkurrensutsatt      verksamhet,     anser\r\nmotionärerna. Monopolföretag kan  dock  inte  säljas\r\ninnan  omstrukturering skett. Vid utförsäljning  bör\r\nallmänheten  och  de  anställda  i företagen vara en\r\nviktig   målgrupp,   anför  motionärerna.   Liknande\r\nsynpunkter utvecklas i motion 2003/04:N412 (kd) från\r\nallmänna motionstiden.\r\nDet  är  viktigt  att  de  statligt  ägda  bolagen\r\ndebatteras offentligt och  blir  noggrant genomlysta\r\nav  riksdagen, anförs det vidare i  tidigare  nämnda\r\nmotion 2002/03:N22 (kd). I syfte att skapa en större\r\naktualitet    kring    regeringens   skrivelse   och\r\nutskottets behandling av  den samt den efterföljande\r\ndebatten i kammaren bör regeringen  i fortsättningen\r\nlämna  redogörelsen  i så god tid att riksdagen  kan\r\nbehandla den under vårriksdagen, anför motionärerna.\r\nFyra   tillkännagivanden    föreslås    i   motion\r\n2003/04:N327  (c), nämligen om att en ökad spridning\r\nav det statliga  ägandet  skulle bidra positivt till\r\ntillväxten och den ekonomiska  utvecklingen,  om att\r\nfelaktig politisk styrning av de statliga företagens\r\nverksamheter    har    skadliga   demokratiska   och\r\nekonomiska effekter, om  att statliga företag verkar\r\npå   andra  villkor  än  privata   aktörer,   vilket\r\nsnedvrider  konkurrensen, och om möjligheten för nya\r\nsmåföretag  vid   en   kontrollerad   avveckling  av\r\nSveaskog i självbärande enheter skog. Vidare  begärs\r\ni  motionen  att  regeringen  tydligt skall motivera\r\nvarför  vart och ett av de statligt  ägda  företagen\r\nskall  förbli   statligt  ägda  och  i  övriga  fall\r\nförbereda försäljning.  En ökad spridning av ägandet\r\noch  ett  ökat  enskilt  ägande  vore  positivt  för\r\ntillväxten  och den ekonomiska  utvecklingen,  anser\r\nmotionärerna och vill därför se ett minskat statligt\r\nägande till förmån för privata alternativ. Det stora\r\ninslaget av statligt  ägande  har  haft  en hämmande\r\neffekt    på   nyföretagande   och   småföretagande,\r\nsamtidigt som det i stor utsträckning har resulterat\r\ni   det   svenska    storföretagsberoendet,    anför\r\nmotionärerna.  De menar att nya tekniska, idémässiga\r\noch    organisatoriska     lösningar    har    sämre\r\nförutsättningar att uppstå i  statliga  företag  och\r\natt  statligt ägande inte är kostnadseffektivt eller\r\nbra på  att  generera  innovationer.  Politiker  kan\r\nantas  använda  statliga företag för att behålla och\r\nstärka    sin   makt,    vilket    ofta    förklarar\r\nregeringspartiers   motstånd  till  privatiseringar,\r\nhävdar motionärerna.  Problematiska  relationer sägs\r\nkunna    uppstå   till   följd   av   de   politiska\r\ndimensionerna   hos   det  statligt  ägandet.  Detta\r\nförhållande står, enligt  motionärerna,  i strid med\r\nett av regeringens mål med sin ägarpolitik, nämligen\r\natt  professionellt  förvalta de tillgångar  som  de\r\nstatligt ägda företagen utgör.\r\nDe  konkurrensutsatta   statligt   ägda  företagen\r\nskall,    enligt    Regeringskansliet,   ges   samma\r\nförutsättningar och ha  samma krav på sin verksamhet\r\nsom andra aktörer, erinrar motionärerna om. De anser\r\ndock  att  detta  knappast kan  sägas  vara  fallet.\r\nMajoriteten  av  de  statliga  företagen  drivs  som\r\naktiebolag, vilket innebär att risken begränsas till\r\ndet insatta kapitalet.  Eftersom  staten via skatten\r\nförfogar    över    medborgarnas    inkomster    och\r\nförmögenheter    behöver    den   egentligen    inte\r\naktiebolagets riskbegränsning,  säger  motionärerna.\r\nDe  påpekar  att  även om det i sig är positivt  att\r\nstaten  inte  tar  risker  med  medborgarnas  pengar\r\nkvarstår det faktum  att  statligt  ägda företag har\r\nandra  förutsättningar  än  övriga  aktörer,  vilket\r\nsnedvrider konkurrensen.\r\nSå kallade marknadsmässiga villkor  existerar inte\r\nför   statliga  företag,  anför  motionärerna.   Det\r\nstatliga  företaget  har  tillgång till statskassan,\r\nsäger motionärerna och hänvisar  till  SJ,  Teracom,\r\nSvenska    Skogsplantor,    m.fl.,    som   erhållit\r\nkapitaltillskott under senare tid. De ställer frågan\r\nhur detta rimmar med ett annat av Regeringskansliets\r\nmål  för  det statliga ägandet, nämligen  att  skapa\r\nvärde  för  ägaren.   Målen  om  att  professionellt\r\nförvalta de tillgångar  de  statligt  ägda företagen\r\nutgör,  skapa värde för ägarna, det svenska  folket,\r\noch ge de  konkurrensutsatta statligt ägda företagen\r\nsamma förutsättningar  och  ställa samma krav som på\r\növriga aktörer uppfylls inte  för  närvarande, anser\r\nmotionärerna.  De  menar att grundproblemet  är  att\r\nstatligt ägande är en ekonomisk paradox som inte kan\r\nfungera  på  likvärdiga  villkor  som  enskilt  ägda\r\nföretag. Staten bör oavsett detta ha ett rimligt mål\r\nför   det  existerande   statliga   ägandet,   säger\r\nmotionärerna.  De  föreslår  att  regeringen tydligt\r\nskall  motivera  varför  det  statliga   ägandet   i\r\nrespektive  företag  bör  kvarstå  och att i de fall\r\ninga motiv föreligger förbereda försäljning.\r\nAmbitionsnivån   för   försäljning   av    statlig\r\nverksamhet   bör   öka   de  kommande  åren,  varvid\r\nförsäljningen bör ske efter  analys av marknadsläget\r\nför  att  maximera  utfallet  för   skattebetalarnas\r\nräkning,   anför   motionärerna.  De  föreslår   att\r\nförsäljningar  det kommande  året  bör  koncentreras\r\ntill statligt skogsinnehav,  fastigheter och företag\r\nsom inte är särskilt konjunkturkänsliga, såsom Vin &\r\nSprit AB. I samband med försäljning  av  företag  är\r\ndet  angeläget  att  betona  samhällets  ansvar  för\r\ninfrastruktur,  vilket  t.ex. kan innebära att vissa\r\nbolag  bör omstruktureras  innan  den  affärsmässiga\r\ndelen bjuds ut till försäljning, säger motionärerna.\r\nDe anser  att  en  utgångspunkt kan vara att företag\r\nsom verkar på konkurrensutsatta  marknader  och  som\r\nsaknar  samhällsåtagande och myndighetsfunktioner är\r\nlämpliga  att  börja  med.  Centerpartiet är, enligt\r\nmotionärerna,  berett att diskutera  försäljning  av\r\nt.ex.  följande  företag:   Vin   &   Sprit  AB,  AB\r\nSwedcarrier,  Green  Cargo  AB, Kasernen Fastigheter\r\nAB, Telia Sonera AB, Sweroad  AB, Civitas Holding AB\r\n(Vasakronan), SBAB, Teracom AB, Apoteket AB, SAS AB,\r\nLuftfartsverket  (affärsmässiga  delen),  Nordea  AB\r\n(hela statens andel),  Lernia  AB,  SJ  AB,  Svenska\r\nRymdaktiebolaget, Svenska Skogsplantor, Vasallen  AB\r\noch Sveaskog AB.\r\nKapital bundet i de stora skogsbolagens innehav av\r\nskog   är   lågavkastande  relativt  marknadsvärdet,\r\nvarför  dessa  borde  säljas  då  aktieägarna  borde\r\nförvänta  en  betydligt  högre  avkastning  på detta\r\ndolda    kapital,    anför    motionärerna   vidare.\r\nMotsvarande sägs sannolikt gälla  i  minst  lika hög\r\ngrad  för Sveaskog. En avveckling av Sveaskog  måste\r\ndock ske  i kontrollerade former och ett skapande av\r\nsjälvbärande  enheter  skog skulle ge möjlighet till\r\nstart    av    tusentals    nya   småföretag    inom\r\nskogsbranschen, anser motionärerna.\r\nI motion 2003/04:N328 (c) -  i  vilken  begärs ett\r\ntillkännagivande   om   att  ett  spritt  ägande  är\r\npositivt   för   skogsnäringen   -   hänvisas   till\r\nnyssnämnda motion  2003/04:N327 och vad som där sägs\r\nom  att  en  kontrollerad   avveckling  av  statligt\r\nskogsinnehav till självbärande  enheter  skulle  öka\r\nförutsättningarna  för  nya  småföretag. Det spridda\r\nägandet är en styrka då många  får  del  av  skogens\r\navkastning,   samtidigt   som  det  privata  ägandet\r\ninnebär att människor \"känner\"  mer  för  sin  skog,\r\nanför motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI   april   2003   behandlade   utskottet  2002  års\r\nredogörelse  för företag med statligt  ägande  (bet.\r\n2002/03:NU9).   I   betänkandet   behandlades  också\r\nmotioner  väckta  med anledning av redogörelsen  och\r\nmotioner  från allmänna  motionstiden  2002  rörande\r\nstatliga  företag.   På   utskottets   förslag  lade\r\nriksdagen skrivelsen till handlingarna och  samtliga\r\nmotionsyrkanden  i  betänkandet  avslogs.  Yrkandena\r\ngällde  synen  på  statligt  ägande  av  företag och\r\nförsäljning    av    statliga    företag,    statens\r\nägarutövning  och  könsfördelningen  i  de  statliga\r\nbolagsstyrelserna.  När det gällde försäljning  sade\r\nutskottet att det i vissa  fall  kan  vara motiverat\r\nmed  försäljning  av del av eller hela det  statliga\r\nägandet i ett bolag.  Den ordning som för närvarande\r\ngäller och som innebär  att  regeringen - i det fall\r\nden inte redan har beslutsmöjlighet  -  lägger  fram\r\nförslag   till   riksdagen   om  försäljning,  ansåg\r\nutskottet vara ändamålsenlig.  I  en reservation (m,\r\nfp,  kd,  c)  begärdes  en  plan för försäljning  av\r\nstatliga företag och en redovisning  av  syftet  med\r\ndet statliga ägandet för respektive bolag.\r\n\r\nI   fråga   om   statens   ägarutövning  hänvisade\r\nutskottet     till     pågående     arbete      inom\r\nRegeringskansliet  avseende  riktlinjer,  offentliga\r\nbolagsstämmor,   etisk   policy,   m.m.   En   annan\r\nuppfattning redovisades i en reservation (m, fp, kd,\r\nc),   där  det  föreslogs  ett  tillkännagivande  av\r\nriksdagen     i     dessa     frågor.    Beträffande\r\nkönsfördelningen  i  de  statliga  bolagsstyrelserna\r\nutgick  utskottet  från  att  regeringen  ökar  sina\r\nansträngningar  för  att  uppfylla  den  målsättning\r\nrörande jämställdhet i fråga  om representation, lön\r\noch  inflytande  som  riksdagen  vid   ett   flertal\r\ntillfällen  uttalat,  och  som en bred opinion klart\r\nställt sig bakom. Detta måste,  påpekade  utskottet,\r\nleda till en ökande andel kvinnor i både styrelserna\r\noch  ledningarna  för de statliga företagen,  liksom\r\nbland styrelseordförandena. I en reservation (m, fp,\r\nkd, c) underströks  vikten  av en allmän vidgning av\r\nkompetensen i styrelserna för de statliga företagen.\r\nRiksdagen  beslöt  våren 1996  om  riktlinjer  för\r\nstatens företagsägande  (prop.  1995/96:  141,  bet.\r\n1995/96:NU26),  enligt vilka följande huvudprinciper\r\nskall gälla för förvaltningen av statliga företag:\r\n- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på\r\neffektivitet, avkastning  på  det  kapital företaget\r\nrepresenterar och strukturanpassning.\r\n- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt\r\nföretag    skall    med   utgångspunkt   i   uppsatt\r\nverksamhetsmål aktivt  följa  företagets  utveckling\r\noch  vidta  erforderliga  åtgärder för att företaget\r\nskall  uppfylla  kraven på effektivitet,  avkastning\r\noch strukturanpassning.\r\n\r\nHärutöver beslöt riksdagen  att bemyndiga regeringen\r\natt - med vissa givna restriktioner  -  kunna minska\r\nstatens ägande i åtta angivna företag, nämligen Assi\r\nDomän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia  & Upjohn\r\nInc.,  SAQ Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit,  SBL\r\nVaccin AB och Lantbrukskredit AB. Detta bemyndigande\r\nersatte  det  bemyndigande  som  riksdagen lämnat år\r\n1991    (prop.   1991/92:69,   bet.   1991/92:NU10).\r\nSamtidigt  angavs  att av riksdagen tidigare lämnade\r\nbemyndiganden avseende  Nordbanken,  Securum  AB och\r\nSvenska Skogsplantor AB skulle fortsätta att gälla.\r\n\r\nVåren  1998  behandlade utskottet ett förslag från\r\nRiksdagens     revisorer      (1997/98:RR9,     bet.\r\n1997/98:NU15) om statens roll som  ägare  av  bolag.\r\nFörslaget  avstyrktes  med  hänvisning till pågående\r\nutvecklingsarbete  inom  Regeringskansliet.   I   en\r\nreservation (m, fp, kd) tillstyrktes förslaget.\r\nRiksdagen   beslöt   våren  1999,  på  regeringens\r\nförslag, att godkänna ett  samgående  mellan svenska\r\nTelia  och  norska  Telenor (prop. 1998/99:99,  bet.\r\n1998/99:NU14).  I  två   reservationer  (m,  kd;  c)\r\naccepterades sammanslagningen  med  vissa  förbehåll\r\noch  i  en reservation (fp) avstyrktes propositionen\r\noch förordades att hela Telia skulle privatiseras. I\r\ndecember   1999  meddelade  de  svenska  och  norska\r\nregeringarna  att  fusionen mellan Telia och Telenor\r\nskulle   avbrytas.   Företrädarna    för    Moderata\r\nsamlingspartiet,   Kristdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch Folkpartiet väckte  i  januari  2000  frågan  om\r\ninitiativ  av  utskottet  i  ärendet  om  Telia, med\r\ninnebörd att riksdagen skulle ge regeringen fullmakt\r\natt      sälja      Telia.      Företrädarna     för\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\navvisade detta förslag. Våren 2000 beslöt  riksdagen\r\natt  ge  regeringen  bemyndigande att minska statens\r\nägande i Telia till lägst  51  %  av samtliga aktier\r\n(prop.  1999/2000:84,  bet.  1999/2000:NU18).  I  en\r\nreservation  (m,  kd,  c,  fp)  förordades  att  det\r\naktuella bemyndigandet inte skulle begränsas till 49\r\n% av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i\r\nTelia. Riksdagen beslöt därefter i juni 2001 - efter\r\nett initiativ av näringsutskottet  -  att  bemyndiga\r\nregeringen  att  utan  begränsningar  kunna förändra\r\nstatens  ägande  i Telia (bet. 2000/01:NU11).  I  en\r\nreservation (v) föreslogs att riksdagen skulle avslå\r\nutskottets begäran.\r\nVåren  2000 beslöt  riksdagen  att  ge  regeringen\r\nbemyndigande  att  sälja statens samtliga A-aktier i\r\nCelsius (prop. 1999/2000:29, bet. 1999/2000:NU9).\r\nHösten 2001 beslöt  riksdagen  att  staten - genom\r\nSveaskog - skulle få öka sitt ägande av  Assi  Domän\r\ntill  att  avse  samtliga  aktier (prop. 2001/02:39,\r\nbet.  2001/02:NU7).  Inrättandet   av  det  statliga\r\nföretaget  Sveaskog syftade till att  skapa  en  mer\r\nrationell   förvaltning   av   skogen,   en   bättre\r\nfungerande virkesmarknad  och  en  ökad naturhänsyn,\r\nerinrade utskottet om. Genom förvärvet  införlivades\r\nAssi Domäns skogsmark i Sveaskog, vilket förbättrade\r\nförutsättningarna avsevärt för Sveaskog att uppfylla\r\nstatens   ambitioner   beträffande  förvaltning   av\r\nskogsmark,  anförde  utskottet.  Riksdagen  upphävde\r\nsamtidigt sitt tidigare bemyndigande till regeringen\r\natt  sälja  statens  aktier   i  Assi  Domän.  I  en\r\nreservation  (m,  kd,  fp) föreslogs  att  riksdagen\r\nskulle avslå förslaget om  förvärv  av aktier i Assi\r\nDomän,  med  hänvisning  till  att  konkurrensutsatt\r\nverksamhet  skall  bedrivas  i privat regi  och  att\r\nstaten  bör  främja  ett  ökat  privat   ägande   av\r\nskogsmark.  I en annan reservation (c) efterfrågades\r\nett  nytt  förslag  från  regeringen  med  en  annan\r\ninriktning rörande det statliga skogsinnehavet.\r\nRiksdagen  beslöt  också hösten 2001 att bemyndiga\r\nregeringen att - vid lämplig tidpunkt och i den takt\r\nsom är affärsmässigt fördelaktig  - sälja aktierna i\r\nSvenska Lagerhus AB och vidta de åtgärder  som krävs\r\nför    genomförandet    av    försäljningen   (prop.\r\n2001/02:39, bet. 2001/02:NU8).\r\nI  februari  2003  beslöt riksdagen  att  samtliga\r\naktier i det av staten  helägda Svenska Skogsplantor\r\nskall  överlåtas  till Sveaskog  (prop.  2002/03:24,\r\nbet.  2002/03:NU4).   Utskottet   utgick   från  att\r\nregeringen  följer den pågående rekonstruktionen  av\r\nSvenska  Skogsplantor   och   att   Sveaskog,  under\r\ninnevarande      mandatperiod,      påbörjar     ett\r\nförsäljningsförfarande  av  Svenska Skogsplantor.  I\r\ntvå reservationer avstyrktes  förslaget.  I  den ena\r\n(m,   fp)  yrkades  på  en  likvidering  av  Svenska\r\nSkogsplantor,  och  i  den andra (kd) förordades att\r\nregeringen  skulle  ges i  uppdrag  att  tillse  att\r\nSvenska Skogsplantors  verksamhet  snarast  avyttras\r\ntill privata intressenter.\r\nRiksdagen  beslöt i juni 2003 om åtgärder för  att\r\nstärka  den  finansiella  ställningen  i  SJ  (prop.\r\n2002/03:86, bet.  2002/03:NU13).  Bakgrunden var att\r\nSJ hade förbrukat mer än hälften av det registrerade\r\naktiekapitalet  och att aktiekapitalet,  i  enlighet\r\nmed  bestämmelser  i  aktiebolagslagen,  måste  vara\r\nåterställt  senast den 15 september 2003. Åtgärderna\r\nomfattade  bl.a.   ett  tillskott  om  högst  1  855\r\nmiljoner kronor och  en  låneram i Riksgäldskontoret\r\nom 2 000 miljoner kronor under  perioden  2004-2007.\r\nLiksom  trafikutskottet  -  som  hade  yttrat sig  i\r\närendet   -   delade   näringsutskottet  regeringens\r\nbedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp\r\nden ekonomiska krisen i  SJ.  Framtidsutsikterna för\r\njärnvägen som sådan får sägas vara  goda, och därmed\r\nbör  det  finnas  förutsättningar  för  att  SJ  som\r\nföretag   skall  kunna  få  en  gynnsam  utveckling,\r\nanförde utskottet.  Med  hänvisning  till  den  s.k.\r\nmarknadsekonomiska     investerarprincipen     anser\r\nregeringen att de föreslagna åtgärderna inte är  att\r\nbetrakta   som  statsstöd  i  EG-fördragets  mening.\r\nUtskottet fann ingen anledning att ifrågasätta denna\r\nbedömning. Syftet  med åtgärderna är ju att SJ - när\r\nföretagets finansiella ställning har stärkts - skall\r\nge utdelning till staten.  Staten  agerar  alltså på\r\nmotsvarande  sätt  som en privat investerare med  en\r\nlångsiktig syn på sitt  ägande skulle ha agerat. När\r\ndet gäller frågan om risken för att åtgärderna skall\r\nleda    till    konkurrenssnedvridning    underströk\r\nutskottet att SJ  självfallet  inte skall inta någon\r\nsärställning på de marknader där andra tågoperatörer\r\när   verksamma   -  SJ  och  andra  transportföretag\r\nomfattas   av   samma    strikta   konkurrensregler.\r\nAvkastningskraven   skall   upprätthållas.    I   en\r\nreservation   (m,   fp,   kd,   c)   föreslogs   att\r\npropositionen   skulle  avslås.  Det  av  regeringen\r\npresenterade    beslutsunderlaget     var,    enligt\r\nreservanternas mening, otillräckligt som  grund  för\r\nett riksdagsbeslut.\r\nI  juni  2003  beslöt riksdagen också om förändrat\r\nägande av AB Svensk Exportkredit (SEK), med innebörd\r\natt   staten  förvärvar   ABB   Structured   Finance\r\nInvestment   AB:s   samtliga  aktier  i  SEK  (prop.\r\n2002/03:142,    bet.    2002/03:    NU14).    Vidare\r\nbemyndigades regeringen dels  att  vidta  de  övriga\r\nåtgärder som krävdes för att genomföra affären, dels\r\natt ställa ut en garantiförbindelse gentemot SEK  om\r\nhögst  600 miljoner kronor med en löptid på upp till\r\n30 år. I  en  reservation  (fp)  yrkades  avslag  på\r\npropositionen.  I  två  motivreservationer  (m;  kd)\r\ngodtogs  regeringens  förslag trots anförda brister.\r\nVidare      avslogs     motionsyrkanden      rörande\r\nberedningsfrågor.  Utskottet  konstaterade  att  det\r\nförelegat  tidsbrist  inför  en försäljning av ABB:s\r\naktier  till staten, men menade  att  tidsbristen  i\r\nförsta hand var en konsekvens av omsorgen om SEK och\r\nABB. I en reservation (m, fp, kd, c) påtalades stora\r\nbrister   i   beslutsunderlaget   i   den   aktuella\r\npropositionen  -  liksom i flera andra propositioner\r\nunder riksdagsåret  2002/03. I fråga om det framtida\r\nägandet av aktier i SEK  ansåg  utskottet  enhälligt\r\natt  det  är  av  stor vikt att det skapas lugn  och\r\nklarhet kring ägarbilden med hänsyn till att bolaget\r\nskall kunna behålla  sin  höga  kreditvärdighet  och\r\ntrovärdighet  på  de  finansiella marknaderna. Om en\r\nseriös och lämplig partner  till  staten i framtiden\r\nblir intresserad av ett delägarskap i SEK bör staten\r\nsjälvfallet vara öppen för en diskussion om en sådan\r\nlösning, påpekade utskottet.\r\n\r\nDelårsrapport\r\n\r\nEnligt  delårsrapporten  för  företag  med  statligt\r\nägande, som nyligen presenterats, uppgick resultatet\r\nföre  skatt till 15,7 miljarder  kronor  för  första\r\nhalvåret  2003,  jämfört med 12 miljarder kronor för\r\nmotsvarande period  2002  -  en  ökning  med  31  %.\r\nResultatförbättringen förklaras huvudsakligen av att\r\nTelia  Sonera  och  Vattenfall  redovisade  kraftiga\r\nresultatförbättringar.   Sammanlagt  redovisade   32\r\nföretag ett bättre eller oförändrat  resultat, medan\r\n15 redovisade ett sämre resultat. Bland  de  företag\r\nsom    redovisar   förlust   finns   bl.a.   Posten,\r\nSwedcarrier   AB,   Samhall   AB  och  Svensk-Danska\r\nBroförbindelsen  (SVEDAB).  Marknadsvärdet   på   de\r\nbörsnoterade  företagen  där  staten är delägare har\r\nutvecklats sämre än Affärsvärldens generalindex från\r\nårsskiftet  2002/03  till  den  4  september   2003.\r\nStatens noterade innehav steg under denna period med\r\n8 %,    medan    generalindex    steg    med   27 %.\r\nMarknadsvärdet på statens aktier uppgick per  den  4\r\nseptember    2003    till   99,5 miljarder   kronor.\r\nSammantaget   visade  de   statliga   företagen   en\r\navkastning på 4,6 %  på  det egna kapitalet år 2002,\r\noch för tolvmånadersperioden juli 2002-juni 2003 var\r\nmotsvarande siffra 6,1 %.  I en kommentar i medierna\r\nsade näringsminister Leif Pagrotsky  att de statliga\r\nföretagen  är  en vinstaffär för skattebetalarna  så\r\nlänge avkastningen ligger över statens kostnader för\r\natt låna upp pengar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet  behandlar  först  frågan  om  regeringens\r\nskrivelse och  synen  på  statligt ägande av företag\r\noch  därefter  separat frågan  om  vårbehandling  av\r\nskrivelsen.\r\n\r\nRegeringens skrivelse och synen på statligt\r\nägande\r\n\r\nUtskottet har i  olika  sammanhang redovisat sin syn\r\npå statligt ägande av företag.  Det kan i vissa fall\r\nvara motiverat med ett statligt ägande.  De statligt\r\nägda   företagen   kan   t.ex.  bidra  till  en  hög\r\nservicenivå och likvärdighet över hela landet.\r\n\r\nDe statliga företagen har  i  flertalet  fall sitt\r\nursprung  i en infrastruktur som en gång byggts  upp\r\nmed offentliga  medel.  Som  regel har bolagen varit\r\nmyndigheter eller verkat under  monopol i bolagsform\r\nsom   genom   den   tekniska   och   marknadsmässiga\r\nutvecklingen   omvandlats   till   konkurrensutsatta\r\nföretag,  vilka  numera i många fall arbetar  på  en\r\ninternationell marknad.  Staten  är Sveriges största\r\nföretagsägare och arbetsgivare. Totalt är ca 200 000\r\npersoner,  fördelade över hela landet,  anställda  i\r\nföretag med  statligt ägande. Detta medför ett stort\r\nansvar  och  ställer   krav  på  en  långsiktig  och\r\nprofessionell  förvaltning   för   att   säkerställa\r\ntillväxten och därmed sysselsättningen.\r\nUtskottet intar en pragmatisk hållning i frågan om\r\nhuruvida staten skall äga vissa företag eller  inte.\r\nDet  kan i vissa fall vara motiverat med försäljning\r\nav del  av  eller  hela  det  statliga ägandet i ett\r\nbolag. Den ordning som för närvarande gäller och som\r\ninnebär att regeringen - i det  fall  den inte redan\r\nhar  beslutsmöjlighet  -  lägger  fram förslag  till\r\nriksdagen  om  försäljning,  anser  utskottet   vara\r\nändamålsenlig.\r\nI  den nu aktuella skrivelsen från regeringen har,\r\nsom tidigare  redovisats,  ytterligare förbättringar\r\ngenomförts vad gäller redogörelsen  om  den statliga\r\nföretagssektorn.  Sålunda  redovisas i avsnittet  om\r\nstatens ägarpolitik - när det  gäller genomlysning -\r\nregeringens  syn  på  bolagsstämmor  i  de  statliga\r\nföretagen.  Genom att bereda  medier  och  allmänhet\r\nmöjlighet att ställa frågor till företagsledningarna\r\ni  de  statligt   ägda   företagen   avses   insynen\r\nförbättras   ytterligare  i  företagen.  Beträffande\r\nrevisorernas roll  i  de  statligt  ägda bolagen har\r\nregeringens     syn     ytterligare    förtydligats.\r\nFördelningen  mellan  revisionsarvoden   och  övriga\r\narvoden som utbetalats till revisorer i de  statligt\r\nägda  företagen redovisas, liksom en sammanställning\r\nav arvodesnivåer för styrelseledamöter i de statligt\r\nägda företagen.\r\nI syfte  att tydliggöra bakgrunden och därmed även\r\nsyftet  till  att  staten  för  närvarande  äger  de\r\nenskilda   bolagen  har  varje  företagspresentation\r\nförsetts med  en ingress som ger en översiktlig bild\r\nav  bolagets  historik   och   verksamhet.  Som  ett\r\nkomplement    lämnas   uppgift,   i   en    särskild\r\nförteckning, om  de  propositioner  som  ligger till\r\ngrund för respektive bolag, varigenom läsaren  skall\r\nges  en  bild av de ursprungliga motiven för statens\r\nägande,  såsom   de   kom  till  uttryck  i  berörda\r\nriksdagsbeslut.  I  företagspresentationerna  lämnas\r\ninformation  om företagets  verksamhet  och  ekonomi\r\nsamt redovisas vissa branschspecifika nyckeltal. För\r\nbolag med fler  än  tio  anställda  och  där statens\r\nägarandel   överstiger   20   %  lämnas  uppgift  om\r\npersonalens sjukfrånvaro. I företagspresentationerna\r\nfinns  också  uppgift om styrelser  som  utsetts  på\r\nbolagsstämmorna eller genom regeringsbeslut under år\r\n2002 och våren 2003.\r\nUtskottet ser  positivt  på  de  förbättringar  av\r\nredogörelsen  som  gjorts.  Sett  över  några år har\r\ninnehållet   i   skrivelsen   utvecklats   avsevärt.\r\nRedogörelsen är ett viktigt redskap för att förmedla\r\ninformation  om  den  statliga företagssektorn  till\r\nbåde   riksdagen   och  allmänheten.   Arbetet   med\r\nutformningen av innehållet  i skrivelsen bör ses som\r\nen  ständigt  pågående process,  inte  minst  gäller\r\ndetta  beskrivningarna   av   målet   med   ägandet.\r\nUtskottet utgår från att regeringen med kraft kommer\r\natt driva detta arbete vidare.\r\nMed  det  anförda föreslår utskottet att riksdagen\r\nskall lägga regeringens skrivelse till handlingarna.\r\nSamtliga här  aktuella motioner avstyrks samtidigt i\r\nberörda delar.\r\n\r\nVårbehandling av regeringens skrivelse\r\n\r\nBeträffande önskemålet  i motion 2002/03:N22 (kd) om\r\natt  skrivelsen  skall  lämnas   i   sådan  tid  att\r\nriksdagen skall kunna behandla den under  våren  kan\r\nnoteras  att  skrivelsen  innehåller  uppgifter  som\r\nbygger  på  årsbokslut  från  ett  sextiotal  bolag.\r\nNormalt  är dessa uppgifter beslutade och reviderade\r\nunder perioden  den  28  februari  -  den  15 april.\r\nRegeringskansliet  arbetar  med  att  förbättra   de\r\nadministrativa  rutinerna  så  att rapporterna skall\r\nkunna    avges    i    närmare    anslutning    till\r\nrapportperiodens slut. Om skrivelsen  skall bygga på\r\nreviderade     bokslut     finns     det,     enligt\r\nNäringsdepartementet,     för     närvarande    inga\r\nmöjligheter   att   hinna   med   att   färdigställa\r\nskrivelsen  före  ca  den 20 mars - vilket krävs  om\r\nskrivelsen skall kunna behandlas under vårriksdagen.\r\nEnligt regeringens riktlinjer  för  extern ekonomisk\r\ninformation skall de statligt ägda företagen fr.o.m.\r\når 2003 publicera kvartalsrapporter.  En  konsekvens\r\nav riktlinjerna är att företagen skall publicera  en\r\nbokslutskommuniké  för verksamhetsåret 2003 före den\r\n28 februari 2004.\r\n\r\nUtskottet     kan    se    fördelar     med     en\r\nriksdagsbehandling  av  regeringens  skrivelse under\r\nvårriksdagen    i   mer   direkt   anslutning   till\r\navlämnandet av skrivelsen. Det är dock viktigare att\r\nskrivelsen innehåller  aktuella  uppgifter, baserade\r\npå  beslutade  och  reviderade  årsbokslut  för  det\r\naktuella året. För närvarande är det då sålunda inte\r\nmöjligt  för  regeringen att lämna  skrivelsen  till\r\nriksdagen i sådan tid att vårbehandling kan äga rum.\r\nUtskottet avstyrker därmed den här aktuella motionen\r\ni berörd del.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRiksdagens revisorer  granskade år 1997 statens roll\r\nsom bolagsägare. Granskningen  resulterade  i  flera\r\nförslag  som  syftade  till att förstärka ägarrollen\r\n(förs. 1997/98:RR9).\r\n\r\nDen  nu  föreliggande  granskningen  har  omfattat\r\nstyrningen och uppföljningen av de statliga bolagens\r\nverksamheter          samt          ägarföreträdaren\r\nRegeringskansliets roll i det avseendet. En särskild\r\nstudie  har gjorts av bolagsledningarnas  löner  och\r\npensioner.  Revisorernas  iakttagelser, överväganden\r\noch  förslag  redovisades  i  rapporten  Staten  som\r\nbolagsägare  (2002/03:10),  vilken  har  remitterats\r\ntill    myndigheter,   bolag   och   organisationer.\r\nYttranden    har    inkommit   från   Statskontoret,\r\nKonkurrensverket, Vasakronan  AB,  Vin  &  Sprit AB,\r\nAkademiska    Hus   AB,   Landsorganisationen   samt\r\nFöreningen Auktoriserade Revisorer.\r\n\r\nRiksdagens revisorers allmänna synpunkter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag   vad  avser   allmänna   synpunkter.\r\nRevisorernas  granskning  av statens roll som\r\nbolagsägare är en uppföljning  av  en rapport\r\nsom revisorerna gjorde år 1997. Mycket av det\r\narbete     som     har     bedrivits     inom\r\nRegeringskansliet  -  och  då  särskilt  inom\r\nNäringsdepartementet   -  med  utveckling  av\r\nägarrollen  har skett mot  bakgrund  och  med\r\nbeaktande av  de  förslag  och påpekanden som\r\nrevisorerna gjorde år 1997. Detta arbete, som\r\nfår  ses  som  en ständigt pågående  process,\r\nfortsätter. Jämför  reservation 3 (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår  att  riksdagen  skall göra ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med vad de  anfört  i\r\navsnittet om allmänna synpunkter.  Det  bör  vara en\r\nprioriterad     uppgift     för    regeringen    och\r\nRegeringskansliet  att ta itu  med  de  i  rapporten\r\nomnämnda bristerna i  styrningen,  förvaltningen och\r\nuppföljningen av de statliga bolagens  verksamheter,\r\nanser  revisorerna.  Det är främst under de  senaste\r\ntvå  åren  som  regeringen  tycks  ha  intensifierat\r\nutvecklingsarbetet,  sägs  det.  De  åtgärder som nu\r\nvidtas   eller   nyligen  har  vidtagits  kunde   ha\r\ngenomförts tidigare,  menar revisorerna. Flera av de\r\niakttagelser   som  revisorerna   gjorde   år   1997\r\nkvarstår. Åtminstone  de  närmaste  åren  anses  det\r\nbehövas     en     återkommande     granskning    av\r\nägarföreträdarens  arbete med de aktuella  frågorna.\r\nÄven om ägarrollen utvecklats  återstår  det, enligt\r\nrevisorernas uppfattning, en hel del arbete  för att\r\nkomma  till  rätta med återstående brister, avseende\r\nt.ex. avsaknaden  av konkreta mål för flera statliga\r\nbolag, oklara styrdokument och eftersatt uppföljning\r\nav bolagens verksamheter.  Revisorerna  föreslår att\r\nregeringen  årligen  till  riksdagen skall lämna  en\r\nutförlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits\r\nför  att  förbättra  styrningen,  förvaltningen  och\r\nuppföljningen av de statliga  bolagens verksamheter.\r\nRegeringskansliets  fortsatta utvecklingsarbete  bör\r\nföljas   noggrant,  och   regeringen   bör   årligen\r\nrapportera   till  riksdagen  hur  arbetet  bedrivs.\r\nRedovisningen   bör,   enligt  revisorernas  mening,\r\ninbegripa samtliga åtgärder  som  vidtagits  och  de\r\nresultat som uppnåtts på olika områden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRevisorernas   granskning   av   statens   roll  som\r\nbolagsägare  är,  som  nämnts, en uppföljning av  en\r\nrapport  som  revisorerna  gjorde  år  1997.  Enligt\r\nutskottets mening  är  det ett värdefullt arbete som\r\nrevisorerna nu har utfört.  Revisorerna  konstaterar\r\nbl.a.  att  aktiviteten  inom Regeringskansliet  har\r\nökat  för  att  utveckla  ägarrollen   och  att  den\r\nstatliga ägarrollen har stärkts.\r\n\r\nMycket  av  det  arbete  som  har  bedrivits  inom\r\nRegeringskansliet    -    och   då   särskilt   inom\r\nNäringsdepartementet - med  utveckling av ägarrollen\r\nhar  skett  mot  bakgrund och med  beaktande  av  de\r\nförslag och påpekanden  som revisorerna gjorde i sin\r\nförra granskning år 1997.  Detta arbete, som får ses\r\nsom  en ständigt pågående process,  fortsätter.  Den\r\nsamordning   av   ansvaret   för  ägarfrågorna  till\r\nNäringsdepartementet som genomfördes  vid årsskiftet\r\n2002/03  utgör,  enligt  utskottets mening,  en  god\r\ngrund    för   det   fortsatta   utvecklingsarbetet.\r\nUtskottet    återkommer    i   det   följande   till\r\nrevisorernas förslag på olika områden.\r\nNär  det  gäller  revisorernas   förslag   om  att\r\nregeringen  årligen  till  riksdagen skall lämna  en\r\nutförlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits\r\nför  att  förbättra  styrningen,  förvaltningen  och\r\nuppföljningen av de statliga  bolagens verksamheter,\r\nanser  utskottet  att  detta redan  sker  genom  den\r\nårliga skrivelsen. Som tidigare  sagts ser utskottet\r\nredogörelsen  som  ett  viktigt  redskap   för   att\r\nförmedla information om den statliga företagssektorn\r\ntill  både  riksdagen  och allmänheten och anser att\r\narbetet med utformningen  av innehållet i skrivelsen\r\nbör ses som en ständigt pågående process,\r\nMed hänvisning till det anförda kan utskottet inte\r\nse   något   behov  av  ett  riksdagsuttalande   med\r\nanledning  av  revisorernas  allmänna  synpunkter  -\r\nförslaget avstyrks därmed i berörd del.\r\n\r\nRegeringskansliet som ägarföreträdare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  vad  avser   Regeringskansliet   som\r\nägarföreträdare        och        tillhörande\r\nmotionsyrkande. Utskottet hänvisar  till  den\r\nsamordning   till   Näringsdepartementet  som\r\nbeslutades  om  under  hösten  2002  och  som\r\ninnebär   att   detta  departement   nu   har\r\nhuvudansvaret  för  ägarfrågorna.  Denna  nya\r\nordning  kan förväntas  ge  goda  möjligheter\r\ntill   en   effektiv    samordning.    Jämför\r\nreservationerna 4 (m, fp, c) och 5 (kd).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna  föreslår att riksdagen skall  göra  ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  vad  de anfört i\r\navsnittet  om Regeringskansliet som ägarföreträdare.\r\nDe remissinstanser som yttrat sig delar revisorernas\r\niakttagelser   om  att  Regeringskansliet  under  de\r\nsenaste  åren utvecklat  och  stärkt  sin  ägarroll.\r\nFörhoppningar framförs om att den nyligen genomförda\r\nkoncentrationen   av   ägarutövningen   till   färre\r\ndepartement  skall ge förutsättningar till en större\r\nenhetlighet i  regeringens styrning, förvaltning och\r\nuppföljning   av   bolagens    olika   verksamheter.\r\nRevisorerna  föreslog  i den förra  granskningen  en\r\nsådan koncentration av ägarutövningen.  Det  är dock\r\nfortfarande   flera  departement  som  ansvarar  för\r\nstatliga  bolag,   varav   några  har  en  betydande\r\nomsättning, konstaterar revisorerna. De anser därför\r\natt behovet av att utveckla  samarbetsformerna  inom\r\nRegeringskansliet  för  att  få  till  stånd  en mer\r\nenhetlig  förvaltning  och  styrning  av de statliga\r\nbolagen kvarstår. Uppdelningen av ägarutövningen  på\r\nflera  departement  kan, enligt revisorernas mening,\r\nleda  till  fortsatt  splittring   av  resurser  och\r\nkompetens.       Den      utbildningsinsats      som\r\nRegeringskansliet  anordnat  för  de bolagsansvariga\r\nunder våren 2003 bör, enligt revisorerna, följas upp\r\nav  flera  och  bli ett återkommande inslag  för  de\r\ndepartementstjänstemän  som  har  berörda uppgifter.\r\nRevisorerna  föreslår  att regeringen  årligen  till\r\nriksdagen  skall  lämna  en   redovisning   av   hur\r\nutvecklingsarbetet   avseende   ägarutövningen  inom\r\nRegeringskansliet bedrivs.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nRiksdagen  bör  göra  ett  tillkännagivande  om  att\r\nförvaltningen av samtliga statligt  ägda bolag skall\r\nsamlas  hos  ett  departement, anförs det  i  motion\r\n2003/04:N2 (kd). Att flera olika departement arbetar\r\nmed bolagsfrågor gör  att  staten inte använder sina\r\nresurser  på bästa sätt och att  den  kompetens  som\r\nbyggts upp  på  Näringsdepartementet  inte utnyttjas\r\nfullt    ut,    menar    motionärerna.    För    att\r\nRegeringskansliets resurser skall utnyttjas på bästa\r\nsätt och för att enhetlighet och en större överblick\r\nav  statens  förvaltning av bolagen skall skapas bör\r\nsamtliga bolag  med statligt ägande förvaltas av ett\r\ndepartement, anser  motionärerna.  De erinrar om att\r\nen     sådan     omorganisation    av    regeringens\r\nbolagsförvaltning länge har efterlysts av Riksdagens\r\nrevisorer och menar  att  det  nu är hög tid att den\r\ngenomförs.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRevisorerna konstaterar att Regeringskansliet  under\r\nde   senaste  åren  har  utvecklat  och  stärkt  sin\r\nägarroll.  De  noterar  också  den  samordning  till\r\nNäringsdepartementet  som  har skett men finner inte\r\ndetta  tillräckligt.  Utskottet   delar  inte  denna\r\nuppfattning.        Den        samordning       till\r\nNäringsdepartementet som beslutades  om under hösten\r\n2002  och  som innebär att Näringsdepartementet  har\r\nhuvudansvaret för ägarfrågorna stöder utskottet till\r\nfullo. Denna  nya  ordning  kan  förväntas  ge  goda\r\nmöjligheter   till   en   effektiv   samordning.   I\r\nverksamhetsberättelsen   redogörs   i  avsnittet  om\r\nRegeringskansliets     ägarförvaltning    för     de\r\nförändringar och förbättringar  som skett. Utskottet\r\nvill i detta sammanhang understryka  vikten  av  att\r\nregeringen  även  framöver  i verksamhetsberättelsen\r\nredovisar utvecklingen av ägarförvaltningen.\r\n\r\nRevisorerna    tar    också    upp    frågan    om\r\nutbildningsbehovet   av  berörda  handläggare   inom\r\nRegeringskansliet.  Som  redovisats  har  en  mycket\r\nomfattande utbildning  bedrivits  under  hösten 2002\r\noch våren 2003. Utskottet kan konstatera att en stor\r\ndel  av  den kompetens som erfordras för förvaltning\r\nav bolag i  första  hand är tillgänglig på marknaden\r\noch  ser  därför  för  närvarande   inget  behov  av\r\nytterligare       intern       utbildning       inom\r\nRegeringskansliet.  Det som erfordras är snarare ett\r\neffektivt utnyttjande  av  befintliga  resurser inom\r\nRegeringskansliet och en ytterligare samordning. Det\r\när också väsentligt att Regeringskansliet rekryterar\r\ntjänstemän med intresse för de aktuella  uppgifterna\r\noch som har en relevant utbildning och ett  intresse\r\nför bolagsfrågor.\r\nI  motion  2003/04:N2  (kd) föreslås att riksdagen\r\nskall  uttala  sig  för  att förvaltningen  av  alla\r\nstatligt   ägda  företag  skall   samlas   hos   ett\r\ndepartement.  Utskottet  kan inte se någon anledning\r\nför att riksdagen skall göra  ett  sådant uttalande.\r\nDen     samordning     och     koncentration    till\r\nNäringsdepartementet som har skett  anser  utskottet\r\när  positiv  och  främjar  effektiviteten  i statens\r\nägarförvaltning.  Det  kan  dock  finnas skäl att  i\r\nvissa   fall,  vilket  sker  för  närvarande,   låta\r\nförvaltningen  av ett bolag ligga på ett departement\r\nsom också har ansvar  för  det sakområde inom vilket\r\ndet  berörda  bolaget  är verksamt.  Behovet  av  en\r\nenhetlig ägarpolitik kan,  enligt utskottets mening,\r\nanses  bli  tillgodosett  genom   det   ansvar   som\r\nnäringsministern  har  när det gäller frågor som rör\r\nstatens företagsägande och  som  ställer  krav på en\r\nenhetlig        ägarpolitik        eller       avser\r\nstyrelsenomineringar.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  Riksdagens\r\nrevisorers förslag i här  aktuellt  avseende och den\r\nnyssnämnda motionen i berörd del.\r\n\r\nÖvergripande mål, ekonomiska mål och\r\nverksamhetsmål\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag    vad    avser   övergripande   mål,\r\nekonomiska  mål och  verksamhetsmål  och  här\r\naktuella motionsyrkanden. Utskottet anser - i\r\nlikhet med revisorerna  -  att  det är mycket\r\nviktigt     med     tydliga     och     klara\r\nmålformuleringar  för  de statliga företagen.\r\nDet  är  också  av  avgörande  betydelse  att\r\nRegeringskansliet,    som    ägarföreträdare,\r\nkommunicerar  de  aktuella   målen   på   ett\r\nentydigt  sätt. Beträffande etiska frågor och\r\nfrågor  om miljöstyrning  hänvisar  utskottet\r\ntill att  dessa  frågor  redan är föremål för\r\naktiv   hantering   inom   Regeringskansliet.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  skall  göra  ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  vad  de anfört i\r\navsnittet  om övergripande mål, ekonomiska  mål  och\r\nverksamhetsmål.  Revisorernas  granskning  visar att\r\ndet    inte    finns   någon   enhetlig   syn   inom\r\nRegeringskansliet på vilka dokument som bör användas\r\ni  styrningen  av   de   statliga  bolagen.  På  den\r\növergripande nivån finns aktiebolagslagen  som anger\r\natt  bolagsordningen  skall  ange  det  övergripande\r\nsyftet  med bolagets verksamhet. På verksamhetsnivån\r\när  det en  fråga  för  ägaren  att  finna  lämpliga\r\nstyrdokument.  Ett departement, Finansdepartementet,\r\nhar använt sig av  ägardirektiv  för att ange de mer\r\nprecisa  kraven  på bolagen. Ett annat  departement,\r\nNäringsdepartementet,  anser  att bolagsordningen är\r\ndet enda skriftliga styrdokument  som  bör  användas\r\noch    ifrågasätter   användningen   av   skriftliga\r\nägardirektiv.  Revisorerna  har  även  i några andra\r\ngranskningar  av  statliga  bolag  funnit brister  i\r\nägarstyrningen, t.ex. avseende Almi  Företagspartner\r\nAB och SJ. Revisorerna gör bedömningen att bristerna\r\ni    återrapporteringen,    bl.a.    i    fråga   om\r\nmåluppfyllelsen,  till stor del beror på förekomsten\r\nav flera olika styrdokument  och  på  att  målen och\r\nkraven inte har varit tillräckligt preciserade.\r\n\r\nFör bolagen med särskilda samhällsintressen är det\r\nenligt revisorerna särskilt viktigt med tydliga  och\r\nkonkreta  mål.  Det är otillfredsställande att flera\r\nbolag fortfarande  uppger att de inte har något krav\r\npå  att  redovisa hur  samhällsåtagandet  uppfyllts,\r\nanser revisorerna. De menar att även om det kan vara\r\nsvårt  att   formulera   målen   bör   det  vara  en\r\nprioriterad uppgift för ägaren att formulera mål som\r\när  tillräckligt konkreta för att kunna följas  upp.\r\nDet är  också  viktigt  att ägaren alltid preciserar\r\nhur  samhällsåtagandet  skall   finansieras.   Detta\r\ngäller  även  bolag som är anslagsberoende eller har\r\nen monopolställning.  För  bolag  som  skall  gå med\r\nvinst  bör avkastningskrav alltid formuleras och  en\r\nutdelningspolicy     anges,    anför    revisorerna.\r\nResultatet bör också återfinnas i redovisningen till\r\nriksdagen. Granskningen visar att så inte alltid har\r\nvarit  fallet.  Regeringen   bör   verka   för   att\r\navkastningskrav fastställs för bolagen och att dessa\r\nredovisas  i  den  årliga  redogörelsen för statliga\r\nföretag, anser revisorerna.\r\nDet   är,   enligt   revisorerna,   positivt   att\r\nregeringen  i  sina  riktlinjer   för   den  externa\r\nrapporteringen nu anger att bolagen skall  lämna  en\r\nredogörelse över såväl beslutade finansiella mål som\r\nsamhällsmål   och  hur  de  uppfyllts.  Det  bör  ge\r\nregeringen möjlighet  att  göra  en  sammanställning\r\növer de beslut och dokument i vilka bolagen  bedömer\r\natt  ägaren  ställt  krav  på verksamheten, varefter\r\nregeringen  har  möjlighet  att   begränsa   antalet\r\nstyrdokument och formulera mer precisa mål och  krav\r\npå   bolagens  verksamhet.  Regeringen  bör,  enligt\r\nrevisorernas mening, se till att alla statliga bolag\r\nhar en  aktuell  bolagsordning, där bl.a. syftet med\r\nverksamheten tydligt anges och där det också framgår\r\nom verksamheten syftar  till  något  annat än att gå\r\nmed vinst.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2003/04:N365 (s) föreslås att  regeringen\r\nskall göra en  utredning om statlig ägarpolitik. Det\r\nfinns starka skäl  för  att  utveckla  en  mer aktiv\r\nstatlig  ägarpolitik,  som kan ges möjlighet att  ta\r\nett  större samhällsansvar,  anför  motionären.  Han\r\nmenar   att  det  statliga  ägandet  bättre  än  för\r\nnärvarande  bör  kunna användas för att ta till vara\r\narbetsmarknads-,  närings-   och   regionalpolitiska\r\nintressen. Den miljö i vilken de statliga  företagen\r\nverkar  har  dramatiskt  förändrats under de senaste\r\nåren, konstaterar motionären  och pekar på följande:\r\ninternationaliseringen  har  inneburit   en  hårdare\r\nkonkurrens;  monopol  har  brutits  ned  eller  helt\r\nförsvunnit; den tekniska utvecklingen har  tagit nya\r\nsprång. Avregleringar och bolagiseringar av  statlig\r\nverksamhet   har   i   många   fall   inneburit  att\r\nsamhällsintressen    har   fått   vika   undan   för\r\nvinstintressen, vilket  på många sätt är en olycklig\r\nutveckling,  anser motionären.  Han  menar  att  det\r\nkrävs en grundlig utvärdering av de förändringar som\r\nskett  under  senare   år   och   hur   de  påverkat\r\nsamhällsutvecklingen.  Det  i verksamhetsberättelsen\r\nangivna  målet  -  att  skapa  värde   -   kan  vara\r\ntillräckligt för något av de statliga företagen  men\r\notillräckligt för andra, säger motionären. Han anser\r\natt det är tveksamt att företag som t.ex. Posten och\r\nSJ  skall  ha  värdeskapande  som  ett av de främsta\r\nmålen för sin verksamhet, eftersom det  riskerar att\r\ntränga undan dessa företags samhällsuppgifter. I den\r\nföreslagna utredningen bör följande frågeställningar\r\nanalyseras:    Är    det   möjligt   att   kombinera\r\nvinstintressen med ett  större  samhällsansvar och i\r\nvilka   företag   är   detta   möjligt?   Kan   rent\r\nföretagsekonomiska mål kombineras med och balanseras\r\nav andra mål? Vilka åtgärder kan och bör staten  som\r\nägare  vidta? Vilka statliga företag skall fortsätta\r\ndrivas vidare i bolagsform och vilka är lämpliga att\r\nha i myndighetsform?\r\n\r\nRiksdagen  bör  begära att regeringen i den årliga\r\nredogörelsen för statliga  företag  för  varje bolag\r\nredovisar vilka samhällsintressen som motiverar  att\r\nstaten  även fortsättningsvis upprätthåller ägandet,\r\nanförs det  i  motion  2003/04:N1  (m).  Revisorerna\r\nkritiserar    att    staten    fortfarande   blandar\r\növergripande mål, verksamhetsmål  och ekonomiska mål\r\ni    olika    dokument,    såsom    bolagsordningar,\r\nägardirektiv, avtal, riksdagsbeslut,  propositioner,\r\netc.,   erinrar   motionärerna   om.   I   rapporten\r\nkonstateras också att bolagsordningarna inte  alltid\r\ntydligt  anger  syftet med verksamheten. Inte heller\r\nframgår det om verksamheten  syftar till något annat\r\nän  att gå med vinst. Revisorerna  ger  en  bild  av\r\nbetydande  förvirring  inom  delar  av  den statliga\r\nbolagssektorn,  anser  motionärerna. De påpekar  att\r\ndet förekommer att bolag  utvecklar  affärsidéer och\r\nmål   utan   att  det  finns  nämnvärd  täckning   i\r\nofficiella  styrdokument.   Andra  bolag  expanderar\r\nsidoverksamheter   som  saknar  egentlig   grund   i\r\nbolagsordningen.  Tydliga   avkastningskrav  och  en\r\nfastställd   utdelningspolicy  finns   inte   alltid\r\nangiven för statliga företag som skall gå med vinst,\r\nsäger motionärerna.  De  påpekar  att regeringen för\r\nbolag med samhällsåtaganden missar  att  ställa krav\r\npå återredovisning av hur dessa åtaganden  uppfylls.\r\nDen   kritik   som   revisorerna  anför  är,  enligt\r\nmotionärerna, berättigad och föreslagna åtgärder bör\r\nvidtas.\r\nDessa åtgärder är dock  inte  tillräckliga,  anser\r\nmotionärerna.  De  menar  att ett av skälen till den\r\nbeskrivna  otydligheten kan  vara  att  motiven  för\r\nstatlig bolagsverksamhet har varierat över tiden. Av\r\nrevisorernas  rapport  framgår  att  någon  strategi\r\nknappast    är    urskiljbar    i    de    nuvarande\r\nstyrdokumenten, säger motionärerna. De föreslår  att\r\nregeringen   i  den  årliga redogörelsen för företag\r\nmed statligt ägande  på  bolagsnivå  skall  redovisa\r\ndels  vilka  motiv  som har funnits för det statliga\r\nengagemanget, dels vilka  samhällsintressen  som  nu\r\nmotiverar   att  staten  upprätthåller  ägandet.  De\r\nföretag vars koppling till staten inte kan motiveras\r\nbör  ingå  i  den  privatiseringsplan  som  Moderata\r\nsamlingspartiet,  som  tidigare redovisats, föreslår\r\natt regeringen skall lägga  fram för riksdagen under\r\ninnevarande riksmöte.\r\nI motion 2003/04:N3 (fp) begärs  tillkännagivanden\r\ni  två  avseenden, nämligen om att målen  för  varje\r\nstatligt företags verksamhet skall framgå i ett enda\r\nstyrdokument och om att varje statligt företag skall\r\nha en aktuell  bolagsordning.  Den granskning av hur\r\nstaten sköter sin uppgift som bolagsägare som gjorts\r\nav  Riksdagens  revisorer  visar  de   problem   och\r\noklarheter  som  uppstår  när staten äger närmare 60\r\nföretag med olika verksamheter  och  där  det  i  de\r\nflesta  fall  är  oklart  vad  det  statliga ägandet\r\nsyftar  till,  anser  motionärerna.  De påpekar  att\r\nkostnaderna  för  det  statliga  ägandet av  företag\r\nibland blir extra tydliga, som när  regeringen våren\r\n2003  begärde  - och fick - ett kapitaltillskott  av\r\nriksdagen på 1 855  miljoner  kronor till SJ. Att SJ\r\nfick ett kapitaltillskott skapade en bild av att ett\r\nstatligt bolag kan bete sig oansvarigt  och ändå kan\r\nfå  hjälp  för  att  lösa de ekonomiska problem  det\r\nsjälvt orsakat, hävdar motionärerna.\r\nFolkpartiet delar i  allt  väsentligt  den  kritik\r\nrevisorerna   riktar  mot  bristerna  i  styrningen,\r\nförvaltningen  och   uppföljningen  av  de  statliga\r\nbolagen,  sägs  det. Det  gäller  bl.a.  bristen  på\r\nkonkreta  mål  för   flera  statliga  bolag,  oklara\r\nstyrdokument och eftersatt uppföljning av företagens\r\nverksamheter.  Folkpartiet   anser   att   offentlig\r\nverksamhet  skall bedrivas öppet med full insyn  för\r\nmedborgarna,  varför  aktiebolag är en olämplig form\r\nför  offentlig verksamhet,  säger  motionärerna.  De\r\nmenar  dock  att  målen  för bolagen och de krav som\r\nstaten ställer på deras verksamhet  så  länge staten\r\näger  aktiebolag  bör vara klara och tydliga.  Varje\r\nstatligt företag skall  ha  ett tydligt styrdokument\r\nsom innehåller de mål som ställs på företaget och de\r\nkrav som ställs på verksamheten. Motionärerna stöder\r\nrevisorernas förslag att alla  statliga  bolag skall\r\nha  en  aktuell  och genomarbetad bolagsordning  där\r\nsyftet med verksamheten anges (särskilt om syftet är\r\nnågot annat än att  gå med vinst). Genom att tvingas\r\nange  syftet med statliga  ägandet  av  varje  bolag\r\nmåste regeringen  ta  aktiv  ställning  till  om det\r\nverkligen  finns  ett  motiv  för  fortsatt statligt\r\nägande, anser motionärerna. De menar  att  en  sådan\r\nprövning  bör  vara till fördel, både för staten och\r\nde  berörda företagen.  Motionärerna  anför  att  en\r\nsådan  prövning  bör  leda till att staten avvecklar\r\nsitt ägande i de företag  där  det  inte  finns  ett\r\nuttryckligt   samhällsintresse   av   ett   fortsatt\r\nstatligt ägande.\r\nRiksdagen   bör   göra   tillkännagivanden  i  tre\r\navseenden, anförs det i motion  2003/04:N2 (kd) - om\r\nbehovet   av   en   etisk   policy  för  regeringens\r\nägarförvaltning och för företag med statligt ägande,\r\nom  att  begränsa  antalet  styrdokument   och   att\r\nförtydliga   och   förbättra   målbeskrivningar  och\r\nuppföljning   samt   om   behovet  av  en   enhetlig\r\nredovisning  för  de  olika företagen  med  statligt\r\nägande.   Statens   agerande    på   marknaden   och\r\nregeringens förvaltning av de statliga bolagen måste\r\nstå på en etisk grund, och staten  skall  som  ägare\r\nagera som föredöme på marknaden, anser motionärerna.\r\nDe  hänvisar  till  att  många  privata  företag har\r\ninsett  behovet  av att utveckla etiska och  sociala\r\nprinciper för verksamheten  och  att  ställa krav på\r\nunderleverantörerna.   Även   Stockholmsbörsen   gör\r\netiska   avvägningar.  För  närvarande   saknas   en\r\növergripande   etisk  policy  både  för  regeringens\r\nägarförvaltning   och  för  de  statliga  företagens\r\nverksamhet,  säger  motionärerna.  De  föreslår  att\r\nregeringen snarast skall  utarbeta  en  sådan policy\r\noch   ansvara  för  att  den  omsätts  i  praktiken.\r\nRegeringen bör sedan redogöra för innehållet i denna\r\netiska  policy  i  den  årliga  redogörelsen och för\r\nvarje enskilt företag ange om företaget har en etisk\r\npolicy   på   motsvarande   sätt   som  gäller   för\r\nmiljöarbete,   mångfald   och  jämställdhet,   anför\r\nmotionärerna.\r\nRevisorernas   granskning   visar    att    staten\r\nfortfarande   använder   flera   olika   dokument  i\r\nägarstyrningen, konstaterar motionärerna.  De  anser\r\natt  det  måste  finnas  ett tydligt formulerat skäl\r\ntill varför staten skall äga ett visst bolag och att\r\nregeringens  styrning  av bolaget  skall  utgå  från\r\nanledningen  till  ägandet,   varvid  bolaget  skall\r\nfokusera på sin kärnverksamhet. Den omfattande flora\r\nav  styrdokument  som  finns  för  närvarande  måste\r\nbegränsas till ett minimum och bolagets övergripande\r\nmål  och  syfte  skall  redovisas i bolagsordningen,\r\nanför  motionärerna. De föreslår  att  regeringen  i\r\növrigt skall  förmedla  statens  målsättningar genom\r\nägardirektiv   som   fastställs   på  bolagsstämman.\r\nBolagens  mål skall, enligt motionärerna,  redovisas\r\ndels i kvartalsrapporter  och årsredovisningar, dels\r\ni regeringens årliga skrivelse  till  riksdagen.  De\r\nuppsatta  målen  måste  följas upp bättre än vad som\r\nsker för närvarande, anser  motionärerna.  De  menar\r\natt  regeringen  - när ett mål kommuniceras till ett\r\nbolag    -    samtidigt     skall    klargöra    hur\r\nåterrapporteringen skall gå till,  varvid  i princip\r\nall  återrapportering  skall  göras  skriftligen   i\r\nkvartalsrapporter eller årsredovisningar.\r\nTrots    regeringens    högt   ställda   mål   för\r\ngenomlysning av de statligt ägda företagen finns det\r\nmycket övrigt att önska när  målsättningarna omsätts\r\ni praktisk handling, anser motionärerna  vidare.  De\r\nmenar  att  redovisningen  för de statliga företagen\r\nmåste göras tydligare och mer enhetlig. En bristande\r\nenhetlighet över tiden och mellan olika företag sägs\r\nförsvåra för riksdagen, medierna och allmänheten att\r\ngranska företagen och regeringens förvaltning av dem\r\n- som exempel anförs att det  i skrivelsen finns tre\r\nolika  sätt  att redovisa ohälsotal.  De  avtal  som\r\nfinns    om    löner     och     andra     förmåner,\r\navgångsersättningar  och  pensioner  för personer  i\r\nföretagsledande  ställning bör vidare redovisas  per\r\nperson,  i enlighet  med  de  riktlinjer  regeringen\r\nfastställde  i  december  1996,  för  varje  enskilt\r\nföretag,  föreslår  motionärerna.  De anser att alla\r\nstatliga bolag skall följa Stockholmsbörsens regler,\r\nvilket bl.a. innebär att de skall ha en egen hemsida\r\noch publicera kvartalsrapporter senast  två  månader\r\nefter  kvartalets  slut.  På  motsvarande  sätt  som\r\nbörsbolagen  har  en  skyldighet att rapportera viss\r\ninformation till börsen  skall  de  statliga bolagen\r\nrapportera  till  näringsutskottet,  i  förekommande\r\nfall under sekretesslöfte, anför motionärerna.\r\nI   motion   2002/03:N22   (kd),  som  väckts  med\r\nanledning  av  regeringens  skrivelse   2002/03:120,\r\nåterfinns två likartade yrkanden om etisk policy och\r\nenhetlig   redovisning   som   i  nyssnämnda  motion\r\n2003/04:N2 (kd). Motiveringarna är också likartade.\r\nRegeringen  bör utarbeta etiska  och  miljömässiga\r\nriktlinjer för  de  statliga företagen, anförs det i\r\nmotion   2003/04:N327   (c).   För   att   stimulera\r\nnäringslivet att arbeta förebyggande med miljöfrågor\r\noch sociala frågor är det  viktigt  att  de statliga\r\nföretagen    fungerar    som    föregångare,   anser\r\nmotionärerna.  De  menar att företag  som  inte  kan\r\nbedrivas utifrån ambitiösa  miljömässiga och sociala\r\nriktlinjer    bör   säljas.   Det   finns,    enligt\r\nmotionärerna, många  exempel  på  när  statligt ägda\r\nföretag   skulle  behöva  en  tydligare  etisk   och\r\nmiljömässig  handlingslinje  och nämner följande två\r\nexempel: Vin & Sprits lansering  i  Förenta staterna\r\nav  produkten OP Anderson Aquavit med  hjälp  av  en\r\npornografisk   tidning   och   Vattenfalls   köp  av\r\nkolkraftverk.\r\nI    motion    2003/04:N314   (c)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande om att tillgänglighet skall beaktas\r\nvid ägarstyrning av  statliga  företag.  Våren  2000\r\nantog    riksdagen    en    ny   handlingsplan   för\r\nhandikappolitiken    (prop.    1999/2000:79,    bet.\r\n1999/2000:SoU14), i vilken sägs  att samhället skall\r\nutformas  så  att människor med funktionshinder  kan\r\nbli  fullt delaktiga,  erinrar  motionären  om.  Hon\r\nanser  att  staten  har  ett ansvar för att på olika\r\nområden gå före som ett gott  exempel,  såväl i egna\r\nmyndigheter som i företag. Myndigheternas ansvar när\r\ndet  gäller  tillgänglighet  anges  i  en förordning\r\n(2001:526),  varvid  det klargörs bl.a. att  det  är\r\nviktigt  att  dessa frågor  ingår  i  myndigheternas\r\nreguljära upphandlingsarbete.  Vidare  pekas  på att\r\npersoner  med  funktionshinder  skall  kunna  besöka\r\nmyndigheten  och kunna arbeta där. I riktlinjer  för\r\nen tillgänglig  statsförvaltning  ställs krav på att\r\npublika  lokaler  och  arbetslokaler som  används  i\r\nmyndighetens verksamhet  skall  göras  tillgängliga,\r\nsäger motionären. Hon anser att det som  gäller  för\r\nstatliga  myndigheter  också  bör gälla för statliga\r\nbolag, inte minst avseende bolag  som  erbjuder sina\r\ntjänster   till   allmänheten.   Postservicen    har\r\ngenomgått  stora förändringar under de senaste åren,\r\noch en avsikt  har varit att säkerställa att den kan\r\nske  med fortsatt  god  tillgänglighet,  konstaterar\r\nmotionären.  Hon  påpekar  att  många  personer dock\r\nupptäcker  att det inte är möjligt att få  tillträde\r\ntill posten  med  en  permobil eller med en rullator\r\noch   ifrågasätter   i   vilken   utsträckning   som\r\nupphandlingen av tjänster skett med beaktande av att\r\ntjänsterna   skall   vara  tillgängliga   även   för\r\nfunktionshindrade.  Med   hänvisning  till  vad  som\r\nredovisats anser motionären  att  det finns skäl att\r\nse  över direktiven till de statliga  företagen,  så\r\natt de  i  sin  verksamhet,  inklusive  upphandling,\r\nskall  följa de mål som riksdagen antagit  i  berörd\r\ndel.\r\nTvå   tillkännagivanden    föreslås    i    motion\r\n2003/04:Fi218 (mp), nämligen om att statliga företag\r\noch    myndigheter    skall    ha   ett   fungerande\r\nmiljöledningssystem och om att statliga  företag och\r\nmyndigheter  i  möjligaste mån skall miljöcertifiera\r\nsig enligt internationellt  erkänd standard. Ett bra\r\nsätt  för  företag att sätta miljöarbetet  högre  på\r\ndagordningen  är  att införa ett miljöledningssystem\r\noch att miljöcertifiera sig, anser motionärerna. Ett\r\nmiljöledningssystem   är   ett   verktyg   för   att\r\nsystematisera  miljöarbetet  i  ett företag eller en\r\norganisation och som gör det lättare att kommunicera\r\nmiljöarbetet, att prioritera bland  miljömål och att\r\nutarbeta en ansvarsfördelning. På så  sätt \"tvingas\"\r\nföretaget   att  ställa  högre  krav  på  sin   egen\r\nverksamhet,          påpekar           motionärerna.\r\nMiljöledningssystemet kan användas till egenkontroll\r\nmen  kan  också ligga till grund för en certifiering\r\nenligt  systemen   ISO   14001   eller   EMAS  (EU:s\r\nmiljöstyrnings- och miljörevisionsordning).  Att  ha\r\nett miljöledningssystem är en minsta garanti för ett\r\nmiljötänkande   i  företaget  eller  organisationen,\r\nsäger motionärerna.  De  anser  därför  att  det  är\r\nsjälvklart  att  samtliga  statliga företag och verk\r\nskall   ha   ett   fungerande   miljöledningssystem.\r\nStatliga   företag  bör  även  i  tillämpliga   fall\r\nmiljöcertifiera   sig   enligt  de  tidigare  nämnda\r\nstandarderna   ISO   14001   eller    EMAS,    anför\r\nmotionärerna.\r\nI    motion    2003/04:N295    (mp)   begärs   två\r\ntillkännagivanden,   nämligen   om   styrning    och\r\nuppföranderegler  för  statligt  ägda företag och om\r\natt  ett  statligt  ägande alltid skall  utövas  med\r\nklara  ägardirektiv och  ett  aktivt  ägarinflytande\r\nsamt  uppfylla   vissa   uppföranderegler.  Statligt\r\nägande har tyvärr ibland kommit  att  förknippas med\r\nosunt  uppförande  när det gäller att värna  miljön,\r\nskattemoralen, konkurrensneutraliteten och värnandet\r\nav mänskliga rättigheter,  hävdar  motionärerna.  De\r\npåstår  vidare  att statligt ägande också ibland har\r\nkommit att förknippas  med dålig service och med ett\r\nosunt utnyttjande av kundernas beroendeställning. De\r\nhänvisar till följande fyra exempel som stöd för sin\r\ntes:\r\n-  Vattenfall  har  gått   in  som  ägare  av  ett\r\nkraftföretag i Tyskland som är  engagerat i brytning\r\noch  förbränning  av brunkol. Detta  bryter  mot  de\r\nmiljökrav som ställs  i Sverige och har lett till en\r\nfördrivning av invånarna i byn Horno.\r\n-  Ett  dotterföretag till  det  statligt  helägda\r\nPosten genomförde  en  företagsförsäljning utomlands\r\nför att kringgå den svenska skattelagstiftningen och\r\nminska sin skatt till svenska staten.\r\n- Det statligt helägda  SJ  (och  Banverket) har i\r\nett  flertal  fall  inte  drivit tågtrafiken  enligt\r\ngällande tidtabell.\r\n-  Vattenfall  har, tillsammans  med  Affärsverket\r\nsvenska kraftnät,  misslyckats  både  med att hjälpa\r\nsina  kunder  att effektivisera sin energianvändning\r\noch med att bygga ut förnybara energikällor samt med\r\natt  se  till  att   det   finns   tillräckligt  med\r\nreservkraft för att täcka energi- och  effektbehoven\r\nunder torrår. Vattenfall medverkar vidare till stora\r\nprishöjningar på el och tjänar därigenom  pengar  på\r\nsin  försumlighet.  Detta  exempel  visar  också att\r\nstaten varit slapp, försumlig eller oskicklig  i sin\r\nägarroll  i  Vattenfall  och  att  staten  ökar  sin\r\navkastning  från  företaget och sina skatteintäkter,\r\npå bekostnad av medborgarnas  intressen, bl.a. av en\r\ntrygg   och   miljöanpassad  energiförsörjning   som\r\nriksdagen beslutat om.\r\n\r\nStaten  måste vara  mycket  mer  aktiv,  både  genom\r\nägardirektiv  och  genom  medverkan  i  styrelserna,\r\nanser   motionärerna,   varvid  ägardirektiven   bör\r\nutformas  så  att  varje företag,  utan  tricksande,\r\nföljer  och  lever  upp   till   svenska  lagar  och\r\ndirektiv,  EU:s  direktiv  och  de konventioner  och\r\ninternationella  överenskommelser  som  Sverige  har\r\ningått. Företagens  agerande  måste  också  leva upp\r\ntill  de  demokratiska, moraliska, personalpolitiska\r\noch  sociala   mål   som  riksdagen  antagit,  säger\r\nmotionärerna och förordar  att  det  skall  tas fram\r\nförslag  till  uppföranderegler  för  statligt  ägda\r\nföretag. Den statliga revisionen bör kontrollera och\r\nårligen  rapportera  hur  reglerna  följs.  Dessutom\r\nmåste  staten  för  varje  statligt  ägt  företag ge\r\ndirektiv  om  att företaget skall uppfylla särskilda\r\nmotiv och skäl  för  att  staten  startat  företaget\r\neller  gått  in  som  ägare, anför motionärerna.  De\r\nmenar  att  statens  representanter  i  de  statliga\r\nföretagens styrelser aktivt  måste  verka för att de\r\nstatliga  ägardirektiven  efterlevs  och   att  även\r\nföretagets ledning uppfyller ägardirektiven  och har\r\nden kompetens, moral och ledarstil som erfordras.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI  anslutning  till  förslaget i motion 2003/04:N365\r\n(s)   om  en  utvärdering   av   avregleringar   och\r\nbolagiseringar av statlig verksamhet kan noteras att\r\nMarie Granlund  (s) ställde en fråga beträffande om-\r\noch   avregleringar    till   näringsminister   Leif\r\nPagrotsky   (prot.   2003/04:9)    vid    riksdagens\r\nfrågestund  den  2  oktober  2003.  Hon  frågade  om\r\nnäringsministern var beredd att vidta några åtgärder\r\nför  att  se  över  dessa  frågor. I sitt svar  sade\r\nnäringsministern att det på  många av de områden där\r\navregleringar har genomförts under  de senaste 15-20\r\nåren  har  gått  ganska bra. Men han sade  sig  vara\r\nmedveten om att det  på  en  del  andra  områden har\r\nuppstått problem som inte var förväntade. Det kanske\r\nmest  kända  exemplet  är  kreditmarknaden på  1980-\r\ntalet. Det finns också en del  andra  exempel, bl.a.\r\ntaxiområdet,  där  löftena  var  väldigt  stora  men\r\nleveranserna  dröjde  länge  och  där  det har varit\r\nmycket      krångel,      sade     näringsministern.\r\nNäringsdepartementet  planerar   att   genomföra  en\r\nstudie  över vad som har analyserats på olika  håll,\r\nuppgav han.  På  många  av  de aktuella områdena har\r\nnoggranna utvärderingar gjorts,  och avsikten är att\r\nförsöka  anlägga  ett brett horisontellt  perspektiv\r\nför  att få överblick  över  de  utförda  studierna.\r\nDepartementet  vill se om det finns lärdomar att dra\r\nsom  kan  komma  till   användning   om  motsvarande\r\npolitiska beslut skall fattas framgent.\r\n\r\nFrågan om det praktiska genomförandet  av  den  av\r\nnäringsministern  aviserade  studien  bereds, enligt\r\nuppgift,  för  närvarande inom Näringsdepartementet.\r\nBeslut  i frågan  kommer  att  fattas  senare  under\r\nhösten 2003.\r\nFrågor  om  miljö-  och etikhänsyn hos de statliga\r\nföretagen    berörs    i    några     motioner.    I\r\nverksamhetsberättelsen  tas  dessa  frågor   upp   i\r\navsnittet  om viktiga policyfrågor. I det föregående\r\nhar redovisats  - i avsnittet om statens ägarpolitik\r\n-    vad   som   sägs   i    verksamhetsberättelsen.\r\nMiljöfrågornas hantering och ställning hos företagen\r\nmed      statligt       ägande      redovisas      i\r\nverksamhetsberättelsen i följande tabell:\r\n\r\n-------------------------------------------------------\r\nAntal     %-andel    %-andel\r\nföretag   ja,        ja,\r\n2002      beräknad   beräknad\r\nsom        som\r\nberört     tillgångar\r\nantal      i      de\r\nföretag i  berörda\r\nförhållandeföretagen\r\ntill       i\r\ntotala\r\nförhållande\r\nantalet    till\r\nföretag    tillgångar\r\ni  totala\r\nantalet\r\nföretag\r\n-------------------------------------------------------\r\nJa   Nej  2001 2002  2001 2002\r\n-------------------------------------------------------\r\nMiljöpolicy             38   14     70   73    92   97\r\n-------------------------------------------------------\r\nStäller  miljökrav  på  37   15     57   71    74   95\r\nleverantörer\r\n-------------------------------------------------------\r\nMiljöutbildar       de  27   25     57   52    60   74\r\nanställda\r\n-------------------------------------------------------\r\nLämnar         separat  12   40     19   23    21   56\r\nmiljöredovisning\r\n-------------------------------------------------------\r\nHar                ett  33   19     53   63    71   75\r\nmiljöledningssystem\r\n-------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nI  verksamhetsberättelsen sägs följande i anslutning\r\ntill tabellen:\r\n\r\nEn  genomgång  av de statligt ägda företagen visar\r\natt 38 företag och  97 % av de totala tillgångarna\r\ni  företag  med statligt  ägande  omfattas  av  en\r\nmiljöpolicy. Miljöledningssystem har införts av 33\r\nföretag med 75  % av de totala tillgångarna. Av de\r\nföretag som inte  har  ett miljöledningssystem har\r\nfyra beslutat att införa  ett  miljöledningssystem\r\noch ett flertal företag har en verksamhet  som  är\r\nav  en  sådan karaktär eller omfattning att de har\r\nen mycket  begränsad  miljöpåverkan. Styrelserna i\r\nde   statligt  ägda  företagen   har   visat   att\r\nmiljöfrågor  är  viktiga,  då  46 % av de statligt\r\nägda  företagens  miljöpolicys  är   beslutade  av\r\nstyrelsen.  I  14  av  företagen  är  miljöpolicyn\r\nreviderad efter den 1 januari 2002.\r\n\r\nFrågan om statens - i egenskap av ägare av företag -\r\nroll  i miljöarbetet behandlades i propositionen  om\r\nsvenska  miljömål  -  miljöpolitik  för ett hållbart\r\nSverige  (prop.  1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6).  I\r\npropositionen angavs  att  ett aktivt miljöarbete är\r\nen  förutsättning för ett välskött  företag.  Staten\r\nbör  därför  särskilt  uppmärksamma  miljöfrågor  av\r\nskilda  slag i sin roll som ägare av fastigheter och\r\nstatliga bolag och i den statliga fondförvaltningen.\r\nSom ett resultat  av  att  miljöfrågorna mer och mer\r\nuppfattas   som   affärsmässiga   och   strategiska,\r\nuppmärksammas allt  oftare  ägarnas  möjligheter att\r\npåverka företagens miljöarbete, sades det. Välskötta\r\nföretag behöver ha ett seriöst miljöarbete  och  god\r\nmiljökompetens   för   att  undvika  miljörelaterade\r\nrisker och kostnader. Kostnaderna  kan  bestå dels i\r\nhöga  åtgärds-  eller  saneringskostnader,  dels   i\r\nkostnader   på   grund  av  försämrat  anseende  hos\r\nleverantörer, kunder  och allmänhet. Miljöanpassning\r\när  i  många  fall en förutsättning  för  lönsamhet,\r\nvilket är ännu  ett  skäl  för  att staten som ägare\r\nskall vidareutveckla sitt arbete  med  dessa frågor.\r\nDet finns skäl för staten att på liknande  sätt  som\r\ninom  näringslivet  uppmärksamma  miljöfrågorna  för\r\nsina  företag  och  i  sitt  ägande. Särskilt för de\r\nföretag som har en monopolliknande ställning och som\r\när relativt okänsliga för signaler från marknaden är\r\ndet angeläget att staten som ägare ger miljöfrågorna\r\nsärskild    uppmärksamhet,    framhölls     det    i\r\npropositionen.\r\n\r\nBeträffande   frågan   om   handikappanpassning  i\r\nstatliga företag, som tas upp i  motion 2003/04:N314\r\n(c), kan noteras att det inte finns  några särskilda\r\ndirektiv  riktade till statligt ägda bolag  angående\r\nhandikappanpassning.    Allmänna    regelverk    och\r\nlagstiftning  på  området  gäller  även för statligt\r\nägda    bolag.    Avseende   Postens   policy    för\r\nhandikappanpassning av servicenätet gäller följande:\r\n-  Verksamhet i egen  regi  är  handikappanpassad,\r\nbåde i gamla och nya lokaler.\r\n- Posten  väljer  i  första hand större kedjor som\r\npartner, då dessa har en bättre handikappolicy.\r\n- När Posten planerar  en  butikslösning för post-\r\neller kassaverksamhet hos en partner  skall följande\r\nhandikappkrav  finnas  med  vid  val  av  butik  och\r\nlösning:  möjlighet  att ta sig till lokalen  (läge,\r\nkommunikationer, m.m.);  möjlighet  att  ta sig in i\r\nlokalen (ramp för trappor, öppningsknapp, dörrbredd,\r\nm.m.);   möjlighet   att  förflytta  sig  i  lokalen\r\n(varumoduls placering, gångbredd, skyltning, m.m.).\r\n-   Hjälp  till  partner   som   har   bristfällig\r\nhandikappanpassning   kan  lämnas  enligt  följande:\r\nbidrag  till  byggande  av   ramp;   i   butiker   i\r\nlågfrekventa  lägen  ordna ringklocka vid entrén för\r\natt påkalla personal;  i den mån handikappanpassning\r\ninte kan göras på kort sikt  görs  lokala lösningar,\r\nt.ex. hemkörning av paket.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser - i likhet med revisorerna - att det\r\när    mycket   viktigt   med   tydliga   och   klara\r\nmålformuleringar  för  de statliga företagen. Det är\r\nockså av avgörande betydelse  att Regeringskansliet,\r\nsom ägarföreträdare, kommunicerar  de aktuella målen\r\npå ett entydigt sätt.\r\n\r\nRevisorerna konstaterar i sin granskning att målen\r\nför  bolagens  verksamhet  återfinns i  flera  olika\r\ndokument  och att de är formulerade  på  ett  sådant\r\nsätt att det  finns  svårigheter  att följa upp dem.\r\nEnligt uppgift är Näringsdepartementet  medvetet  om\r\ndenna  typ av brister och bedriver därför ett arbete\r\nmed    att     utveckla    målbeskrivningarna    och\r\nutvärderingen. I  samband  med bolagsstämmorna våren\r\n2003    har    de    bolag    som    förvaltas    av\r\nNäringsdepartementet erhållit en sammanställning  av\r\nde  regerings-  och  riksdagsbeslut  som ligger till\r\ngrund  för bolagets verksamhet samt de  policyfrågor\r\noch riktlinjer som rör statligt ägda bolag. I den nu\r\naktuella  verksamhetsberättelsen  för  år  2002  har\r\nockså  ytterligare  steg  tagits  för  att förbättra\r\nutvärderingen av bolagens verksamhet. För  de  olika\r\nbolagen   redovisas  mål  för  verksamheten  och  en\r\nutvärdering  av  dessa,  liksom  ekonomiska  mål och\r\nmotsvarande utvärdering. Utskottet vill dock i detta\r\nsammanhang  påpeka att det finns stora skillnader  i\r\nmöjligheter   att    formulera   mål   och   utforma\r\nuppföljningar mellan bolag och statliga myndigheter.\r\nDet  är  inte  möjligt  att   styra   och  utvärdera\r\nverksamheten  i  ett aktiebolag på motsvarande  sätt\r\nsom i en statlig myndighet.\r\nI några av de här  aktuella motionerna efterfrågas\r\nökad  styrning  av  de statliga  företagen  i  olika\r\navseenden genom ägardirektiv, uppföranderegler, e.d.\r\nI  den  årliga verksamhetsberättelsen  redovisas  de\r\nallmänna  riktlinjer,  etc.  som regeringen vill att\r\nbolag,  såsom  varande  statligt   ägda,  tillämpar.\r\nNäringsdepartementets erfarenhet är, enligt uppgift,\r\natt dessa riktlinjer får ett mycket  bra  genomslag.\r\nSärskilda     ägardirektiv     används    inte    av\r\nNäringsdepartementet, beroende på  att  denna typ av\r\ndirektiv  anses  oklar  och otydlig - en uppfattning\r\nsom utskottet delar. Särskilda direktiv kan ges till\r\nen  myndighet, men styrningen  av  bolag  skall  ske\r\ngenom bolagsordning, lag och avtal.\r\nFrågor  rörande etiska och miljömässiga riktlinjer\r\nför företagen  med  statligt  ägande tas upp i några\r\nmotioner.   I  regeringens  skrivelse   finns,   som\r\ntidigare redovisats, ett särskilt avsnitt om viktiga\r\npolicyfrågor. När det gäller etik, moral och globalt\r\nansvar sägs där att det är styrelsens och ledningens\r\nansvar att de  företag  där staten har ägarintressen\r\nsköts på ett föredömligt  sätt och väl inom gällande\r\nlagstiftning.   Miljö-  och  etikhänsyn   bör   vara\r\nsjälvklara utvärderingsparametrar  för de beslut som\r\nrör förvaltningen av företag med statligt ägande.\r\nOECD  utformade  år  1976,  tillsammans   med   35\r\nregeringar, gemensamma rekommendationer avseende god\r\npraxis  för företag i en mängd viktiga frågor, såsom\r\nt.ex. mänskliga rättigheter, information, konkurrens\r\noch beskattning. Dessa riktlinjer riktas främst till\r\nmultinationella  företag men kan i stor utsträckning\r\näven  vara  till  stöd   för   företag   som  verkar\r\nnationellt,  sägs det i skrivelsen. FN lanserade  år\r\n1999   \"The   Global   Compact\"   där   näringslivet\r\nuppmanades att  stödja  och respektera nio principer\r\nsom  rör mänskliga rättigheter,  arbete  och  miljö.\r\nRegeringen  har  i  ett  öppet brev uppmanat svenska\r\nföretag att stödja och efterleva  OECD:s  riktlinjer\r\noch FN:s Global Compact.\r\nEtiska  frågor  och  frågor  om  miljöstyrning  är\r\nsåledes  redan  föremål  för  aktiv  hantering  inom\r\nRegeringskansliet.  Enligt  utskottets mening  finns\r\ndet  därmed  inte något behov av  ett  uttalande  av\r\nriksdagen i frågan.  Det  är styrelsernas ansvar att\r\ntillse att företagens ageranden  i  olika  avseenden\r\nstår i överensstämmelse med regeringens riktlinjer.\r\nBeträffande  synpunkten  i  en motion om bristande\r\nenhetlighet i regeringens skrivelse  vid redovisning\r\nav  ohälsotal kan noteras att det var första  gången\r\nsom en  sådan redovisning lämnades, vilket förklarar\r\natt vissa  skillnader  i  rapporteringen föreligger.\r\nNäringsdepartementet   gjorde,    enligt    uppgift,\r\nbedömningen  att  det  var bättre att publicera  den\r\ninformation som fanns att  tillgå än att avvakta mer\r\nenhetligt  framställda  uppgifter.   Utskottet  vill\r\nockså poängtera att frågan om ohälsa är  ett  ansvar\r\nför bolagen och att styrelserna bör säkerställa  att\r\nföretagen aktivt arbetar med att få ned ohälsotalen.\r\nNär  det gäller frågan om en översyn av effekterna\r\nav genomförda  avregleringar och bolagiseringar, som\r\ntas upp i en motion, vill utskottet hänvisa till att\r\nNäringsdepartementet,  som  redovisats, planerar att\r\ngenomföra  en studie av de olika  analyser  som  har\r\ngjorts. Frågan  om  det  praktiska  genomförandet av\r\nstudien  bereds  för  närvarande inom departementet,\r\noch  beslut  väntas  senare   under   hösten   2003.\r\nUtskottet  anser  att  det vore värdefullt att få en\r\nstrukturerad överblick över det aktuella området och\r\nvälkomnar den aviserade studien.\r\nFrågan om handikappanpassning,  som  berörs  i  en\r\nmotion,  anser  utskottet  bör  uppmärksammas i alla\r\nsammanhang.  Utskottet  ser  den  dock   i  ett  mer\r\ngenerellt  perspektiv  och  som inte bör hanteras  i\r\nsärskild ordning för statliga företag.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  Riksdagens\r\nrevisorers förslag i berörd  del  och  samtliga  här\r\naktuella motioner i motsvarande delar.\r\n\r\nStyrelsernas effektivitet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  vad  avser styrelsernas effektivitet\r\noch här aktuella  motionsyrkanden.  Utskottet\r\nanser  att  styrelsesammansättningen  är  ett\r\nbetydelsefullt verktyg för Regeringskansliets\r\nägarstyrning  och  att ledamöter skall väljas\r\npå  grundval  av  den  kompetens  de  tillför\r\nstyrelsen.   Detta   är   också   regeringens\r\ninställning. Jämför reservationerna 7 (m, fp,\r\nc) och 8 (kd).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  skall  göra  ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  vad  de anfört i\r\navsnittet om styrelsernas effektivitet. I  rapporten\r\npekas på flera åtgärder som syftar till att utveckla\r\nbolagsstyrelserna,  bl.a. att regeringen bättre  bör\r\nfölja  upp i vilken utsträckning  de  riktlinjer  om\r\nstyrelserna och styrelsearbetet som lämnas verkligen\r\nföljs av  bolagen.  Revisorerna anser vidare att det\r\nbehövs  riktlinjer inom  Regeringskansliet  för  hur\r\nnomineringen  av  nya styrelseledamöter bör gå till.\r\nDet  förekommer  fortfarande   att   nya   ledamöter\r\nnomineras  utan  någon  egentlig  dialog med bolaget\r\neller   dess   styrelse.   Revisorerna   anser   att\r\ndepartementens   arbete   med   att  finna  lämpliga\r\nkandidater bör bli mer enhetligt.  Även formerna och\r\nmotiven för när ägarföreträdare bör  nomineras  till\r\nstyrelseuppdrag bör ses över. Utnämningar bör alltid\r\nske  i  dialog  mellan  ägare,  företagsledning  och\r\növriga    styrelseledamöter,    anser   revisorerna.\r\nRegeringen bör vidare förorda att styrelserna prövar\r\nanvändning  av  nomineringskommittéer.   Revisorerna\r\nanser  dessutom att regeringen bör se över  formerna\r\nför bestämning  av  ledamöternas styrelsearvoden och\r\narvodenas storlek. Granskningen  visar att arvodenas\r\nstorlek varierar betydligt mellan bolagen, men också\r\nmellan  bolag och statliga verk och  myndigheter  av\r\nliknande  storlek.  Regeringen  föreslås  fastställa\r\nriktlinjer   för   hur   och   efter  vilka  grunder\r\nstyrelsearvodena skall beräknas.  Andra  frågor  som\r\nregeringen  bör  klarlägga i riktlinjerna är vad som\r\nskall gälla för arvoden  till  fackliga  företrädare\r\nsom  också  uppbär lön från bolaget och suppleanters\r\nrätt till arvoden, anför revisorerna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRiksdagen  bör  göra  ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  bör   utse  fler  styrelseledamöter  med\r\nbakgrund  utanför Sverige  i  de  statliga  bolagen,\r\nanförs det  i  motion  2003/04:N3 (fp). Motionärerna\r\nvill  lyfta  fram  vikten  av  att  styrelserna  för\r\nstatens företag får en allsidig kompetens. Inte bara\r\nsvenska  män  och  kvinnor bör  komma  i  fråga  vid\r\ntillsättningen  av styrelserna  utan  även  personer\r\nfrån andra länder,  anser motionärerna. De menar att\r\npersoner med erfarenheter  från verksamheter utanför\r\nSverige kan tillföra ny kunskap och se på frågor och\r\nproblem på ett delvis annat  sätt  än  personer  med\r\nenbart erfarenhet från svenska förhållanden.\r\n\r\nI    motion    2003/04:N2    (kd)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande  om de statliga  bolagsstyrelsernas\r\nsammansättning.  År   1997   utgjordes   hälften  av\r\nledamöterna i styrelserna för de statliga bolagen av\r\npolitiker   och  politiska  tjänstemän,  konstaterar\r\nmotionärerna.   De   påpekar   att  det  enligt  den\r\ngenomgång  av  samtliga bolags årsredovisningar  som\r\nrevisorerna har  gjort  framgår  att tjänstemän från\r\ndepartementen,   riksdagsledamöter   och   politiska\r\ntjänstemän  fortfarande  utgör  en  stor  andel   av\r\nbolagstyrelserna.        Regeringskansliet       har\r\nrepresentation i närmare 70 % av bolagens styrelser,\r\nvarvid departementsföreträdaren  ofta  har uppgiften\r\natt förmedla ägarens inställning i olika  frågor och\r\nge bidrag till arbetet i departementets bolagsgrupp.\r\nRiksdagsledamöternas roll i styrelser är mer  oklar,\r\nsäger  motionärerna.  Visserligen representerar även\r\nriksdagsledamöterna ägaren,  staten,  men  de kommer\r\ntill  skillnad  från  departementsföreträdarna  inte\r\nfrån den myndighet som svarar för ägarförvaltningen.\r\nI  likhet  med revisorerna  anser  motionärerna  att\r\nägarrepresentanter   som   tillsätts   på  politiska\r\nmeriter  kan  öka  risken  för målkonflikter  mellan\r\nägare och bolag. Nominering av riksdagsledamöter och\r\npolitiska tjänstemän till styrelseuppdrag i statligt\r\nägda bolag får inte ske rutinmässigt, utan ledamöter\r\ni   statliga  bolagsstyrelser  skall   utses   efter\r\nförtjänst  och  skicklighet,  anför motionärerna. De\r\nmenar  att  när  det  gäller  bolag   med  särskilda\r\nsamhällsintressen    eller    bolag    som    ålagts\r\nsamhällsåtaganden, såsom t.ex. Posten, Systembolaget\r\noch  AB  Svenska  Spel,  är  det viktigt med en viss\r\npolitisk  representation  i  styrelsen.  I  de  fall\r\nriksdagsledamöter eller andra politiker skall ingå i\r\nen bolagsstyrelse, skall det finnas  en representant\r\nfrån  regeringen och en från oppositionen,  föreslår\r\nmotionärerna.\r\nRiksdagen  bör  göra  ett  tillkännagivande om att\r\nstatliga   företag   skall  företräda   medborgarnas\r\nintressen  vid styrelsenomineringar,  anförs  det  i\r\nmotion  2003/04:N327   (c).   Statliga  företag  bör\r\nfungera   som  föregångare  vid  tillsättningar   av\r\nstyrelser etc.,  anser  motionärerna.  De erinrar om\r\natt  Riksdagens  revisorer framför stark kritik  mot\r\nregeringens bristande  uppföljning  av  styrelsernas\r\narbete  och nomineringen till styrelserna.  Statliga\r\nföretag tillåts  tyvärr  ofta gå katastrofalt dåligt\r\nunder  lång  tid utan att riskera  att  försättas  i\r\nkonkurs, och en statlig bolagsledning behöver sällan\r\neller    aldrig   ta    konsekvenserna    av    sina\r\nmisslyckanden,  säger  motionärerna.  De  menar  att\r\nproblemet  grundar  sig  i  att  mellan aktieägarna,\r\nmedborgarna, och styrelsen finns en  stor byråkrati,\r\nbestående  av Regeringskansliet, olika  departement,\r\ntjänstemän och politiker.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI Riksrevisionens  projektlista  för  andra halvåret\r\n2003  ingår  ett projekt som berör det här  aktuella\r\nområdet. Det avser  statens  representation  i bolag\r\nmed  statligt ägande. Det erinras om att regeringens\r\nmål  är   att   styrelserna   skall   innehålla  hög\r\nkompetens,   anpassad   till   respektive   företags\r\nverksamhet,  situation och framtida utmaningar,  att\r\nsammansättningen   skall   ändras  i  takt  med  att\r\nföretaget utvecklas och omvärlden förändras samt att\r\nvarje nominering skall utgå  från kompetensbehovet i\r\nrespektive företags styrelse. Granskningen skall mot\r\ndenna  bakgrund  visa  huruvida  beredningsprocessen\r\nskiljer  sig  åt  inom Regeringskansliet  och  vilka\r\nkonsekvenser som uppstår  till  följd  av  de  olika\r\nroller  som  departementsföreträdare  i  styrelserna\r\nhar.  Även ägarens riktlinjer och uppföljning  skall\r\ngranskas.  Granskningen beräknas vara slutförd under\r\nförsta kvartalet 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  ägare  av  företag  har  staten,  som  tidigare\r\nredogjorts för,  olika verktyg för att nå de mål som\r\nsatts upp för ägandet, varvid styrelsesammansättning\r\när ett betydelsefullt  verktyg.  Utskottet anser att\r\nfrågan om de statliga bolagens styrelser  och  deras\r\neffektivitet,   som   revisorerna   tar  upp  i  sin\r\ngranskning, är en mycket viktig fråga.\r\n\r\nI regeringens skrivelse sägs i avsnittet Effektiva\r\nstyrelser  att  regeringens  mål är att  styrelserna\r\nskall   innehålla  hög  kompetens,   anpassad   till\r\nrespektive   företags   verksamhet,   situation  och\r\nframtida  utmaningar.  Varje  nominering skall  utgå\r\nfrån   kompetensbehovet   i   respektive    företags\r\nstyrelse.    Styrelsens    uppgifter    är    enligt\r\naktiebolagslagen   (8   kap.  3  §)  att  svara  för\r\nföretagets   organisation   och   förvaltningen   av\r\nföretagets angelägenheter. Ledamöter i statligt ägda\r\nföretag har samma oinskränkta ansvar som ledamöter i\r\nprivatägda företag. Nomineringen  och tillsättningen\r\nav nya ledamöter föregås av en löpande dialog mellan\r\nansvarigt  departement,  styrelseordförande,   andra\r\nledamöter  och  eventuellt  andra  delägare.  Det är\r\nstyrelsens  ordförande  som  skall  tillförsäkra att\r\nstyrelsearbetet håller en hög kvalitet  och  bedrivs\r\nmed    viss    enhetlighet.    Sammansättningen   av\r\nstyrelserna skall också ske så att  en balans uppnås\r\navseende kompetens, bakgrund, ålder och kön.\r\nUtskottet  delar  revisorernas  syn att  ledamöter\r\nendast skall väljas på grundval av  den kompetens de\r\ntillför  styrelsen. Detta är också, som  redovisats,\r\nregeringens inställning.\r\nRevisorerna  tar  vidare  upp  frågan  om särskild\r\nutbildning av ledamöter. Utskottet anser,  som  nyss\r\nnämnts,  att  ledamöter  i  första hand skall väljas\r\nutifrån den kompetens de kan  tillföra styrelsen och\r\nsom  också  är  väl  förtrogna  med  styrelsearbete.\r\nDärmed   blir  frågan  om  särskild  utbildning   av\r\nledamöter  inte  aktuell på det sätt som revisorerna\r\nmenar.      Samtidigt      kan      noteras      att\r\nNäringsdepartementet,   enligt   uppgift,   på   ett\r\nsystematiskt sätt ger ledamöter  i  de statligt ägda\r\nbolagen  information om de särskilda riktlinjer  som\r\ngäller i olika avseenden.\r\nI  en  motion   tas   upp   frågan   om  att  fler\r\nstyrelseledamöter  med bakgrund utanför Sverige  bör\r\ningå  i  styrelserna  för   de  statliga  företagen.\r\nUtskottet anser att det är en fördel om personer med\r\nolika bakgrunder finns representerade i styrelserna.\r\nRegeringen  strävar  också, som  nämnts,  efter  att\r\nuppnå balans i olika avseenden,  bl.a.  i  fråga  om\r\nbakgrund.   I   en   annan  motion  efterfrågas  ett\r\nuttalande  av riksdagen  om  att,  i  det  fall  att\r\npolitiker skall ingå i en styrelse, det skall finnas\r\nen   representant   för   vardera   regeringen   och\r\noppositionen.  Något  skäl  för en sådan ordning kan\r\nutskottet dock inte se. Det måste  vara  kompetensen\r\nhos den berörda personen som är avgörande,  inte den\r\npolitiska tillhörigheten.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  i  berörd del och  de  tre  här\r\naktuella motionerna i motsvarande delar.\r\n\r\nInsyn, uppföljning och revision\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  vad  avser  insyn,  uppföljning  och\r\nrevision  och  här aktuella  motionsyrkanden.\r\nUtskottet anser att kravet på genomlysning av\r\nde  statliga  bolagens   verksamhet   är   en\r\ndemokratifråga,    eftersom    de    statliga\r\nföretagen ytterst ägs av svenska folket,  och\r\nkonstaterar att genomlysning och revisorer är\r\ntvå  viktiga verktyg för regeringen att nå de\r\nmål som  sätts upp för de statliga företagen.\r\nEnligt  regeringens   ägarpolicy   skall   de\r\nstatliga  företagen hålla öppna bolagsstämmor\r\nfr.o.m. år 2004. Jämför reservationerna 9 (m,\r\nfp, c) och 10 (kd).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna  föreslår  att riksdagen skall göra  ett\r\ntillkännagivande i enlighet  med  vad  de  anfört  i\r\navsnittet   om   insyn,  uppföljning  och  revision.\r\nRevisorernas granskning visar på fortsatta brister i\r\nregeringens uppföljning  av  bolagens verksamhet. De\r\nriktlinjer  och  krav  som  regeringen   ställer  på\r\nbolagen  bör, enligt revisorerna, följas upp  bättre\r\nav regeringen.  Det gäller inom en rad olika områden\r\nsåsom styrelsernas arbete, utbytet med revisorerna i\r\nbolagen    samt   bolagsledningarnas    löner    och\r\nersättningar.   Revisorerna   anser   dessutom   att\r\nregeringens  information  till riksdagen om bolagens\r\nverksamhet  och deras resultat  behöver  förbättras.\r\nDen årliga redogörelsen  för  statliga  företag  som\r\nregeringen  lämnar  till  riksdagen  är  ett  mycket\r\nviktigt   dokument   för   insyn   och   öppenhet  i\r\nförvaltningen   av   bolagen,   menar   revisorerna.\r\nRespektive    bolags   mål   och   verksamhet   samt\r\nmåluppfyllelse  och  den finansiella situationen bör\r\ndärför  så långt möjligt  återfinnas  i  dokumentet.\r\nRedogörelsen  har  utvecklats,  men  de  brister som\r\nrevisorerna uppmärksammat i sin rapport bör  snarast\r\nåtgärdas. Kvaliteten i redovisningen, främst när det\r\ngäller utvärdering och redovisning av måluppfyllelse\r\nför bolagens olika verksamheter, varierar påtagligt,\r\nsägs  det.  För  att  möjliggöra  jämförelser  måste\r\nredovisningen   under  respektive  bolag  göras  mer\r\nlikartad. Rubriksättningen  i  dokumentet  är  t.ex.\r\ninte    konsekvent    och    utdelningskrav    eller\r\nutdelningspolicy  redovisas  inte för alla bolag med\r\nmarknadskrav. Revisorerna anser  vidare  att  det är\r\nviktigt  att  de  bolag  som  berörs  av  EU:s  s.k.\r\ntransparensdirektiv  utformar sin redovisning enligt\r\ndirektivets regler. Det  bör  ankomma  på regeringen\r\natt  följa  upp  och bevaka att de statliga  bolagen\r\nföljer direktivet.\r\n\r\nRevisorernas förstudie om SJ visar att regeringens\r\ninformation  i officiella  dokument  varit  relativt\r\nknapphändig. Det  gäller  även den utvärdering av SJ\r\nsom   redovisas  i  regeringens   redogörelse.   Den\r\nförsämrade  soliditeten  för  bolaget har t.ex. inte\r\nredovisats  på  ett  tydligt sätt.  Det  är,  enligt\r\nrevisorerna,  av  stor vikt  att  sådan  information\r\nåterfinns    i   redovisningen    till    riksdagen.\r\nRevisorerna förutsätter  att  regeringen tillser att\r\ndenna information rörande de statliga bolagen lämnas\r\ni   den   årliga   redogörelsen.   Utbytet    mellan\r\nbolagsrevisorerna    och    ägaren    bör,    enligt\r\nrevisorerna,  utvecklas  ytterligare.  En  metod som\r\nnågra    bolagsföreträdare    och    bolagsrevisorer\r\nrekommenderat  för ett ökat utbyte är användning  av\r\nrevisionskommittéer.     Revisorerna    anser    att\r\nregeringen  bör  verka  för att  revisionskommittéer\r\nanvänds   oftare  i  styrelsearbetet.   Vidare   bör\r\nregeringen      utarbeta      en      policy     för\r\nrevisionskommittéernas verksamhet i statliga  bolag.\r\nRegeringen   bör   också   ta  initiativ  till  att,\r\ntillsammans med Riksrevisionen,  finna  arbetsformer\r\nsom  främjar  ett  bättre  utbyte mellan ägaren  och\r\nbolagsrevisorerna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om ett stopp\r\nför  hemlighetsmakeriet  vid  förvaltningen   av  de\r\nstatliga  bolagen,  anförs  det  i motion 2003/04:N1\r\n(m). Riksdagen bör också besluta om  att  offentliga\r\nbolagsstämmor skall hållas i företag där staten  har\r\nett    dominerande    ägande.   Motionärerna   delar\r\nrevisorernas kritik mot  regeringen för de fortsatta\r\nbristerna i uppföljningen  av  de  statliga bolagens\r\nverksamhet.  Också  bolagens  återrapportering  till\r\nregeringen måste förbättras avsevärt,  bl.a. i fråga\r\nom redovisning av bolagens måluppfyllelse, sägs det.\r\nInsynsfrågorna måste ägnas särskild uppmärksamhet  -\r\ndet  finns  betydande brister i form av mörkläggning\r\noch hemligstämpling,  anför motionärerna. De erinrar\r\nom  att  när  Teracom  hade   extra  bolagsstämma  i\r\nnovember  2001  hemligstämplade  Kulturdepartementet\r\ndagordningen  till bolagsstämman. Riksdagsledamöter,\r\nsom  har rätt att  närvara,  visste  alltså  inte  i\r\nförväg  vilka  frågor  stämman  skulle behandla, och\r\nallmänhet  och  journalister  hade  inte   rätt  att\r\nnärvara.   När   SJ   tvingades   att   upprätta  en\r\nkontrollbalansräkning per den 30 september 2003 fick\r\nriksdagens ledamöter tillgång till den först  den 13\r\ndecember, säger motionärerna. De påpekar vidare  att\r\nnär   regeringen   i   november   2001  föreslog  en\r\nkreditgaranti  på  2 miljarder kronor  till  Teracom\r\ngjordes   bedömningen    att   bolagets   ekonomiska\r\nställning  inte  kunde  redovisas   i  propositionen\r\n(prop. 2001/02:76) och heller inte var nödvändig för\r\nriksdagens beslut. Allt underlag var hemligstämplat.\r\n\r\nMotsvarande  hemlighållande har under  våren  2003\r\ngällt när regeringen i fyra propositioner föreslagit\r\nrekonstruktioner  rörande  Svenska  Skogsplantor  AB\r\n(prop.  2002/03:24),  Teracom (prop. 2002/03:64), SJ\r\n(prop. 2002/03:86) och Svensk Exportkredit AB (prop.\r\n2002/03:142),     påpekar     motionärerna.     Inga\r\nbeslutsunderlag har redovisats i propositionerna och\r\ndepartementets  akter  har  hemligstämplats   i  sin\r\nhelhet,   säger   motionärerna.   De   menar  att  i\r\nprivatägda, börsnoterade företag skulle ett likartat\r\nhemlighållande  vara  otänkbart.  Att inte  redovisa\r\nviktiga   ärenden   på  bolagsstämman  strider   mot\r\nbörsreglerna. Att hemlighålla  bolagets  ekonomi för\r\ndem   som   skall   ställa   en  garanti  vore  helt\r\nverklighetsfrämmande.  Att  utestänga   journalister\r\nfrån att närvara vid bolagsstämman i ett börsnoterat\r\nföretag  skulle  vara  lika  märkligt. Öppenheten  i\r\nstatliga företag måste öka, anser  motionärerna.  De\r\nföreslår att allmänhet och journalister skall ges en\r\novillkorlig  rätt att närvara vid bolagsstämmor, att\r\ndagordningar skall vara utan hemligstämpling och att\r\nunderlag för större  beslut på bolagsstämmorna skall\r\nvara offentliga.\r\nI motion 2002/03:N21 (m), som väckts med anledning\r\nav regeringens skrivelse  2002/03:120, återfinns två\r\nlikartade yrkanden om stopp för hemlighetsmakeri vid\r\nförvaltningen  av  statliga företag  och  offentliga\r\nbolagsstämmor  som i  nyssnämnda  motion  2003/04:N1\r\n(m). Motiveringarna är också likartade.\r\nRiksdagen  bör   göra   ett   tillkännagivande  om\r\nredovisning för riksdagen av samarbete  med  privata\r\nföretag  i  form  av  samägande, anförs det i motion\r\n2002/03:N23  (fp). Det statliga  företagandet  leder\r\ntill oheliga allianser  med  delar  av  det  privata\r\nnäringslivet,  säger  motionärerna.  De  påpekar att\r\nstaten    är   en   betydande   markägare,   som   i\r\nstorstadsregioner   har   stora  markinnehav,  vilka\r\nlämpar sig för bostadsbyggande.  I vissa områden har\r\ndet     statliga     markinnehavet     sålts    till\r\nutvecklingsbolag som staten har inrättat  genom  det\r\nstatliga  bolaget  Vasakronan tillsammans med de två\r\nstörsta byggföretagen  i  Sverige,  NCC och Skanska,\r\nuppger  motionärerna. De menar att i Stockholms  län\r\nskulle tusentals  bostäder  kunna  komma  till stånd\r\ngenom  att  statlig mark bebyggs. Det finns en  stor\r\nrisk att de berörda  utvecklingsbolagen har bidragit\r\ntill utvecklingen av höga  markpriser  och därigenom\r\nökade produktionskostnader, befarar motionärerna. De\r\nanser att det faktum att staten har bildat bolag med\r\nde största byggföretagen leder till att  staten  som\r\naktör   bidrar  till  att  minska  konkurrensen  och\r\nförhindrar   möjligheten   för   andra  företag  att\r\netablera    sig.    Om    regeringen    eftersträvar\r\ngenomlysning  är  det  ett  rimligt krav att  sådant\r\nsamarbete med privata företag redovisas öppet, anför\r\nmotionärerna.\r\nI  motion 2003/04:N2 (kd) föreslås  att  riksdagen\r\nskall begära att regeringen, i samråd med riksdagens\r\npartier,  utarbetar  en  ny  modell  för  hur frågor\r\nrörande företag med statligt ägande skall hanteras i\r\nframtiden.  Vidare  begärs  ett tillkännagivande  om\r\nrevisorernas  roll  i företag med  statligt  ägande.\r\nGenom  regeringens - som  det  sägs  -  rutinmässiga\r\nhemligstämpling  av  alla  handlingar  som  berör de\r\nstatligt  ägda  företagen  och dess vägran att,  ens\r\nunder  överenskommelse om bevarad  sekretess,  delge\r\nriksdagens  partier  dokument  som  är  av avgörande\r\nbetydelse  för att riksdagens ledamöter och  partier\r\nskall kunna  bilda  sig en uppfattning om företagens\r\nsituation omöjliggörs  den  uppgift att vara folkets\r\nfrämsta företrädare som enligt  grundlagen  vilar på\r\nriksdagen,  hävdar  motionärerna.  Som exempel nämns\r\nregeringens   handläggning   av   Kristdemokraternas\r\nbegäran  att  ta del av handlingar rörande  SJ.  Det\r\nfinns  påtagliga  problem  med  statligt  ägande  av\r\nföretag  som  agerar på en konkurrensutsatt marknad,\r\nanför motionärerna.  Å  ena  sidan har riksdagen ett\r\nlegitimt  intresse  av  insyn,  å  andra  sidan  kan\r\nbolagets  affärsmässiga  intressen   skadas  av  den\r\nöppenhet  och  tidsåtgång  som en riksdagsbehandling\r\ninnebär. Regeringen har inte på ett acceptabelt sätt\r\nförmått att hantera någon av de akuta frågor rörande\r\nstatliga bolag som varit aktuella  under det senaste\r\nriksdagsåret,  anser motionärerna. De  föreslår  att\r\nregeringen,  i samförstånd  med  riksdagen,  snarast\r\nskall utforma  en  modell  för  hur  frågor  rörande\r\nstatliga  bolag  skall hanteras i framtiden, så  att\r\nsåväl  riksdagens  legitima   krav   på   insyn  och\r\ndelaktighet som bolagens affärsmässiga intressen kan\r\ntillgodoses.\r\nMotionärerna anser vidare att staten som ägare och\r\nregeringen   som  förvaltare  av  de  statligt  ägda\r\nbolagen skall föregå med gott exempel när det gäller\r\natt säkerställa  revisorernas  oberoende. Därför bör\r\nsamma  revisorsfirma inte kunna utföra  uppdrag  som\r\nrevisor  och  rådgivare  till  ett  och samma bolag,\r\nmenar   motionärerna.   Dessutom   bör  revisorernas\r\nmandatperioder begränsas till ett år  i  taget.  Det\r\nbör  också  finnas  en  gräns  för  hur  många år en\r\nrevisor får tjänstgöra för ett och samma företag, en\r\ngräns som bör överensstämma med rekommendationer  av\r\nEU:s revisionskommitté och som innebär att avlösning\r\nav  en  revisor som intar en nyckelroll bör ske inom\r\nsju år från  tidpunkten  för  valet  till uppdraget,\r\nanför motionärerna.\r\nI   motion   2002/03:N22  (kd),  som  väckts   med\r\nanledning  av  regeringens   skrivelse  2002/03:120,\r\nåterfinns två likartade yrkanden om en ny modell för\r\nhur frågor rörande företag med statligt ägande skall\r\nhanteras  i  framtiden  och om revisorernas  roll  i\r\nföretag med statligt ägande  som i nyssnämnda motion\r\n2003/04:N2 (kd). Motiveringarna är också likartade.\r\nRiksdagen  bör  begära  att regeringen  återkommer\r\ntill riksdagen med förslag  till skärpt ägarstyrning\r\nav  de  statliga  företagen,  anförs  det  i  motion\r\n2003/04:  N327 (c). Det är inte  bara  målsättningen\r\nsom är problematisk  i det svenska statliga ägandet,\r\nutan även regeringens  användning  av de verktyg som\r\nfinns  för att nå uppsatta mål, anser  motionärerna.\r\nDe konstaterar  att  regeringens  styrmedel  framför\r\nallt  består av styrelsesammansättning, genomlysning\r\noch revisorer  och  att  det i Riksdagens revisorers\r\nförslag   framförs  kritik  mot   Regeringskansliets\r\nstyrning  av   de  statliga  företagen.  Svagheterna\r\nbestår enligt revisorerna  bl.a.  i  att  det saknas\r\nkonkreta  mål för flera bolag, att uppföljningen  av\r\nföretagens   verksamhet   är   bristfällig  och  att\r\nregeringen  inte  tydliggör  tillräckligt  klart  om\r\nsyftet med verksamheten är att  gå  med  vinst eller\r\nifall  särskilda  samhällsintressen  föreligger.  Ur\r\nföretagens och aktieägarnas/med-borgarnas  synvinkel\r\när effekterna för verksamheten allvarligare  än  vad\r\nsom   framgår   av   revisorernas   rapport,   menar\r\nmotionärerna  dock.  De  påpekar att företagsledning\r\noch styrelse är centrala för  verksamheten och skall\r\nge kraft åt övriga delar, och om dessa brister eller\r\nsaknar mål tappar företaget väsentlig  kraft  i sitt\r\nagerande.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nNäringsminister  Leif  Pagrotsky  besvarade  i april\r\n2003  en  interpellation (ip. 2002/03:278) av Mikael\r\nOdenberg  (m)   med   bl.a.   följande   frågor   om\r\nregeringens  ägarförvaltning  rörande  insyn: Kommer\r\nministern  att  vidta  åtgärder  för att öppna  alla\r\nstatliga företags bolagsstämmor för journalister och\r\nallmänhet? Vilka åtgärder avser ministern  att vidta\r\nför att öka riksdagsledamöternas insyn i de statliga\r\nbolagen?  I  sitt  svar  redovisade näringsministern\r\nnågra  grundprinciper för regeringens  ägarstyrning.\r\nÖppenhet har varit ett av regeringens viktigaste och\r\nmest prioriterade  verktyg  i dess ägarutövning. När\r\ndet  gäller  frågan  om  öppna bolagsstämmor  uppgav\r\nnäringsministern  att  detta  redan  praktiseras  av\r\nflera  statligt ägda företag.  Detta  är  något  som\r\nregeringen  har uppmuntrat och uttryckt bl.a. i 2002\r\nårs    redogörelse.    Näringsministern    beklagade\r\nsamtidigt  att  riksdagsledamöterna sällan utnyttjar\r\nsin möjlighet att  vara med vid bolagsstämmorna i de\r\nstatligt  ägda  företagen.   Beträffande  frågan  om\r\nriksdagsledamöternas  insyn  i de  statliga  bolagen\r\nsade näringsministern att riksdagen och dess utskott\r\nkan  ta del av alla uppgifter hos  Regeringskansliet\r\nrörande  statliga  bolag, inklusive sådana uppgifter\r\nsom   omfattas   av   sekretess.   Regeringskansliet\r\nansvarar för förvaltningen  av  aktiebolag som lyder\r\nunder   aktiebolagslagen.   Flertalet    bolag    är\r\nkonkurrensutsatta och måste därför ges möjlighet att\r\nverka   på  samma  villkor  som  sina  konkurrenter,\r\nnoterade näringsministern. Därför förekommer det att\r\nhandlingar    som    innehåller    affärshemligheter\r\nhemligstämplas. Han sade sig inte ha  för avsikt att\r\nverka för att denna ordning skall ändras.\r\n\r\nI Riksrevisionens projektlista för andra  halvåret\r\n2003  ingår  två  projekt som berör det här aktuella\r\nområdet.  Det ena avser  information  om  ekonomiska\r\nrisker som  kan  medföra  stora  framtida ekonomiska\r\nproblem, med exemplet Arlandabanan.  Ett långsiktigt\r\nägar- och huvudmannaskap förutsätter att information\r\nom    de   ekonomiska   riskerna,   tolkningen    av\r\ninformationen   och   redovisningen  av  alternativa\r\nhandlingsplaner är klar  och  tydlig  samt förmedlas\r\ntill behörig beslutsnivå hos ägaren, sägs  det.  Med\r\nArlandabanan  och eventuellt ytterligare projekt som\r\nexempel skall en  granskning  göras av problematiken\r\nmed  otillräcklig information om  sådana  ekonomiska\r\nrisker  som  kan  medföra  stora framtida ekonomiska\r\nproblem  och  huruvida  det  finns   handlingsplaner\r\nbaserade   på  befintlig  information.  Granskningen\r\nberäknas vara slutförd under första kvartalet 2004.\r\nDet andra projektet gäller Vattenfall. Det erinras\r\nom riksdagens  beslut  våren 1991 (prop. 1990/91:87,\r\nbet.   1990/91:NU38)   om   att   verksamheten   vid\r\nVattenfall skall bedrivas i aktiebolagsform,  varvid\r\navsikten  var  att så länge staten äger en betydande\r\ndel av aktierna  skall  staten ha en tydlig och klar\r\nägarroll  i  bolaget. I en  förstudie  skall  frågan\r\nställas huruvida  staten,  genom  sin  ägarstyrning,\r\nfullföljer  de  mål  och  riktlinjer  som  riksdagen\r\nbeslöt  om  i  samband med Vattenfalls bildande  och\r\ndärefter. Förstudien beräknas vara klar senare under\r\nhösten 2003, varefter  beslut  om eventuell fortsatt\r\ngranskning fattas.\r\nTill konstitutionsutskottet inlämnades i juni 2003\r\ntvå granskningsanmälningar som rör statliga företag.\r\nBåda anmälningarna har lämnats in  av fyra ledamöter\r\ni  näringsutskottet, nämligen Mikael  Odenberg  (m),\r\nEva   Flyborg  (fp),  Maria  Larsson  (kd)  och  Åsa\r\nTorstensson (c). Den ena anmälan avser en granskning\r\nav näringsminister  Leif  Pagrotskys handläggning av\r\nvissa frågor rörande statens  ägande  i SJ samt hans\r\nberedning  av  följande  propositioner:  proposition\r\n2002/03:24   om  överlåtelse  av  aktier  i  Svenska\r\nSkogsplantor till  Sveaskog,  proposition 2002/03:64\r\nom   kapitaltillskott   till  Teracom,   proposition\r\n2002/03:86   om   åtgärder  för   att   stärka   den\r\nfinansiella  ställningen   i   SJ   och  proposition\r\n2002/03:142 om vissa ägarfrågor m.m.  rörande Svensk\r\nExportkredit.      I      anmälan      sägs      att\r\nkonstitutionsutskottet      bör      granska      om\r\nnäringsministern har handlagt beredningen av de fyra\r\npropositionerna  i  enlighet  med  bestämmelserna  i\r\nregeringsformen     (7     kap.     2     §     RF),\r\ntryckfrihetsförordningen (2 kap. 1, 2, 12 och 15  §§\r\nTF)    och   sekretesslagen   (1980:100).   Följande\r\nfrågeställningar önskar anmälarna få belysta:\r\n-  Är det  förenligt  med  regeringsformen  att  i\r\närenden av betydande ekonomsik omfattning konsekvent\r\nunderlåta  att  inhämta  yttranden och hemligstämpla\r\nallt beslutsunderlag?\r\n- Är regeringens handläggning  av  ärenden som rör\r\nallmänna  handlingar  förenlig med bestämmelserna  i\r\nsekretesslagen  och  i  tryckfrihetsförordningen  (2\r\nkap.)?\r\n- Är den tid som regeringen  har  tagit på sig för\r\natt   handlägga   ärenden   om  allmänna  handlingar\r\nförenlig         med         bestämmelserna        i\r\ntryckfrihetsförordningen (2 kap.  12 § TF) om att en\r\nallmän  handling  skall  lämnas ut genast  eller  så\r\nsnart som möjligt?\r\n-  Fanns  det  laglig  grund  för  regeringen  att\r\nhemligstämpla    den    sedermera    offentliggjorda\r\nmissivskrivelsen rörande SJ till EG-kommissionen?\r\n- Skedde sekretessbeläggningen  av sagda skrivelse\r\ni sådant fall med hänvisning till rätt lagrum?\r\n\r\nDen        andra       granskningsanmälan       till\r\nkonstitutionsutskottet  avser  näringsminister  Leif\r\nPagrotskys upphandling av externa konsulttjänster  i\r\nfallet  SJ.  I  anmälan  sägs  att  granskningen bör\r\nomfatta  såväl förfarandet som dokumentationen.  Det\r\när  angeläget   att   konstitutionsutskottet   också\r\nundersöker   om  Näringsdepartementet  sökt  kringgå\r\nupphandlingsreglerna  genom  att hänföra upphandlade\r\ntjänster   till   det   tillämpningsområde    (vissa\r\nfinansiella  tjänster)  som är undantaget från lagen\r\n(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). Följande\r\nfrågeställningar önskar anmälarna få belysta:\r\n\r\n-   Är   det  möjligt  att  i   avtal   av   denna\r\nstorleksordning  frångå  bestämmelserna i 5 kap. LOU\r\noch det bakomliggande EG-direktivet (92/50/EEG)?\r\n- Har upphandlingen dokumenterats  i  enlighet med\r\ngällande regler?\r\n-  Har  ramavtalen  med  konsultfirmorna  Öhrlings\r\nPricewaterhouseCoopers samt Mannheimer och Swartling\r\ntillkommit i enlighet med gällande lagregler?\r\n\r\nDe båda nämnda granskningsanmälningarna planeras bli\r\nbehandlade  av  konstitutionsutskottet  under  våren\r\n2004 i granskningsbetänkande 2003/04:KU30.\r\n\r\nFrågan  om statens styrning av de statliga bolagen\r\nkan     också    komma     att     tas     upp     i\r\nkonstitutionsutskottets  betänkande  2003/04:KU10 om\r\ngranskning   av   statsrådens  tjänsteutövning   och\r\nregeringsärendenas         handläggning.         Ett\r\nberedningsarbete    pågår    för    närvarande   hos\r\nkonstitutionsutskottet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan  om  insyn,  uppföljning  och  revision   som\r\nrevisorerna tar upp är, enligt utskottets mening, av\r\nyttersta  vikt.  I  regeringens  skrivelse anges att\r\ngenomlysning  och revisorer är två  viktiga  verktyg\r\nför regeringen som ägarföreträdare att nå de mål som\r\nsätts  upp  för de  statliga  företagen.  Kravet  på\r\ngenomlysning    är   en   demokratifråga,   eftersom\r\nföretagen ytterst ägs av svenska folket.\r\n\r\nI en motion framförs  krav på öppna bolagsstämmor.\r\nUtskottet vill erinra om att det i skrivelsen anges,\r\nsom tidigare redovisats,  att  regeringen  anser att\r\ndet   är   lämpligt  att  de  helstatliga  företagen\r\nerbjuder  någon   form  av  utåtriktad  aktivitet  i\r\nsamband  med  bolagsstämman   där  även  allmänheten\r\nbereds    möjlighet    att   ställa   frågor    till\r\nföretagsledningen.  Enligt   regeringens  ägarpolicy\r\nskall  företag  med  statligt  ägande   hålla  öppna\r\nbolagsstämmor  fr.o.m.  år  2004. Ett antal  företag\r\nhar,    enligt    uppgift,   redan   hållit    öppna\r\nbolagsstämmor i flera år.\r\nNär  det  gäller förslaget  i  en  motion  om  att\r\nrevisorernas mandatperioder skall begränsas till ett\r\når  i  taget  konstaterar   utskottet   att   enligt\r\naktiebolagslagen (10 kap. 20 §) skall uppdraget  som\r\nrevisor  gälla  till  slutet av den bolagsstämma som\r\nhålls   under   det  fjärde   räkenskapsåret   efter\r\nrevisorsvalet. Således  anger  aktiebolagslagen  att\r\nrevisorer  skall  väljas  på  fyra  år.  Beträffande\r\nförslaget i samma motion om att revisorer inte skall\r\nha  möjlighet att vara både revisor och rådgivare  i\r\nett  bolag   vill  utskottet  peka  på  att  det  av\r\nregeringens ägarpolicy framgår att revisorernas roll\r\när mycket viktig  och  att revisorernas oberoende är\r\nen fråga som skall hanteras av styrelsen. En revisor\r\nskall enligt revisorslagen  (21  §)  för  varje nytt\r\nuppdrag  pröva  om  det finns omständigheter,  t.ex.\r\nrådgivning,  som kan rubba  förtroendet  för  dennes\r\nopartiskhet eller  självständighet.  Denna  prövning\r\nskall  enligt  revisorslagen  (24  §)  dokumenteras.\r\nStyrelsen bör enligt statens ägarpolicy  ta  del  av\r\nrevisorernas     bedömningar    i    enlighet    med\r\nrevisorslagens  analysmodell   ifall   bolaget  vill\r\nanlita  revisorerna  även  som  rådgivare/konsulter.\r\nDärutöver  skall,  i  de  fall där konsulttjänsterna\r\nutgör en betydande andel av revisorernas ersättning,\r\ndetta  förhållande  förklaras   och   motiveras.  En\r\növersyn   av   aktiebolagslagens   bestämmelser   om\r\nrevisorsval och mandattider görs för närvarande inom\r\nJustitiedepartementet.   Så  snart  aktiebolagslagen\r\nharmonieras med EG-bestämmelserna på området kan nya\r\nregler  komma  att  gälla  för  samtliga  företag  i\r\nSverige.  I  avvaktan  på  sådana   ändringar  finns\r\nföljande  bestämmelse  om  revisorsrotation   i   de\r\nyrkesetiska   regler  som  Föreningen  Auktoriserade\r\nRevisorer (FAR)  ger  ut:  Det är inte förenligt med\r\ngod  revisorssed  att  i  ett  företag   av  allmänt\r\nintresse  acceptera val som revisor för mer  än  två\r\nsammanhängande mandatperioder.\r\nBeträffande  riksdagsledamöternas  möjligheter att\r\nfå  tillgång till dokument från Näringsdepartementet\r\nsom rör  statliga  företag  som  tas  upp  i ett par\r\nmotioner    vill    utskottet   hänvisa   till   att\r\ndepartementet, enligt  uppgift, strävar efter att ha\r\nen öppen ägarförvaltning.  Flera  av  de  bolag  som\r\nstaten    äger    bedriver    dock   verksamhet   på\r\nkonkurrensutsatta  marknader,  vilket   innebär  att\r\nstora  delar  av den information som bolagen  lämnar\r\ntill Näringsdepartementet  är  av sådan karaktär att\r\ndet från ett affärsmässigt perspektiv  kan vara till\r\nskada för bolagen om den sprids. Regeringens strävan\r\nom en öppen förvaltning måste sålunda balanseras mot\r\nbolagens behov av att affärshemlig information  inte\r\nsprids.   I   arbetet   med   att   lämna  ut  olika\r\nbolagshandlingar   krävs   det   ofta   att  bolagen\r\nkontaktas  för  bedömning av vilken information  som\r\nkan lämnas ut. Enligt utskottets mening fungerar det\r\nnuvarande    systemet     för    kontakter    mellan\r\nRegeringskansliet och utskottet väl.\r\nUtskottet vill återigen,  även i detta sammanhang,\r\nframhålla  den  stora  betydelse   som   regeringens\r\nskrivelse  har  för  insyn  och  uppföljning  i   de\r\nstatliga  företagen,  såväl  för  riksdagen  som för\r\nallmänheten.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  i berörd del och  samtliga  här\r\naktuella motioner i motsvarande delar.\r\n\r\nDotterbolagens verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  vad avser dotterbolagens  verksamhet\r\noch  tillhörande   motionsyrkande.  Utskottet\r\nanser att det bör ankomma på styrelserna i de\r\nstatliga    företagen    att    tillse    att\r\nverksamheter   som  är  avgörande   för   att\r\nuppfylla de av statsmakterna  beslutade målen\r\ninte   avyttras   utan   riksdagens  hörande,\r\noavsett  om  de  bedrivs  i  dotterbolagsform\r\neller  ej.  Därmed blir också ett  annat  här\r\naktuellt motionsyrkande  tillgodosett. Jämför\r\nreservationerna 11 (fp, c) och 12 (kd).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  skall  göra  ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  vad  de anfört i\r\navsnittet  om dotterbolagens verksamhet. Revisorerna\r\nupprepar sitt förslag från den förra granskningen om\r\natt  regeringen   bör   göra  en  översyn  av  vilka\r\ndotterbolag till de statliga  bolagen som inte skall\r\nfå  säljas  utan riksdagens medgivande.  Vasakronans\r\nsynpunkt, framförd  vid  remissbehandlingen, att ett\r\nsådant  förslag  bör utformas  med  hänsyn  till  de\r\nstatliga    bolagens     olika     verksamhet    och\r\nförutsättningar   bör  därvid,  enligt  revisorerna,\r\nbeaktas.  Riksdagen   bör   erhålla  information  om\r\nresultatet av översynen, säger revisorerna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRevisorernas  förslag  om  att det  skall  göras  en\r\ninventering  av  vilka  dotterbolag   som  inte  bör\r\navyttras utan riksdagens hörande bör avslås,  anförs\r\ndet  i  motion  2003/04:N1  (m).  Motionärerna delar\r\nNäringsdepartementets  uppfattning  att   frågan  om\r\navyttring av dotterbolag måste sättas i samband  med\r\nde  övergripande  mål som regeringen beslutar om och\r\nbolagens huvudsakliga  inriktning  och  mål. Det bör\r\nalltså   ankomma  på  styrelserna  att  tillse   att\r\nverksamheter som är avgörande för att uppfylla de av\r\nstatsmakterna beslutade målen inte avyttras, oavsett\r\nom de bedrivs  i  dotterbolagsform  eller  ej, anser\r\nmotionärerna.\r\n\r\nI  motion  2003/04:N2  (kd)  begärs att regeringen\r\nskall upprätta en förteckning över  dotterbolag till\r\nstatligt  ägda  bolag  med en beskrivning  av  deras\r\nverksamhet och yttrande  över  huruvida verksamheten\r\när hänförlig till moderbolagets kärnverksamhet eller\r\ninte.  Vidare begärs att regeringen  skall  utarbeta\r\nett förslag  till  lagstiftning  och  riktlinjer för\r\nhanteringen av dotterbolag till statligt  ägda bolag\r\ni  enlighet  med  vad  som  anförs  i  motionen.  De\r\nstatligt   ägda   bolagen  har  enligt  revisorernas\r\ngranskning  ungefär   250  dotterbolag,  konstaterar\r\nmotionärerna. De framhåller  att  flera  dotterbolag\r\nhar   sådana  verksamheter  som  riksdagen  tidigare\r\nfattat  beslut  om  skall  drivas i statlig regi och\r\nandra har samhällsåtaganden att uppfylla eller andra\r\nmål  som kan vara av politisk  karaktär.  Det  finns\r\näven flera  dotterbolag  vars  verksamhet inte är en\r\ndel    av   moderbolagets   kärnverksamhet,    säger\r\nmotionärerna.  De anser att riksdagen för närvarande\r\ninte har någon samlad bild av de olika dotterbolagen\r\ni den statliga bolagssfären,  varför  regeringen bör\r\nges  i  uppdrag  att  upprätta  en förteckning  över\r\ndotterbolag  till  statligt  ägda  bolag,   med   en\r\nbeskrivning   av   dotterbolagens   verksamhet   och\r\nyttranden  över  huruvida  verksamheten är hänförlig\r\ntill  moderbolagens kärnverksamhet  eller  inte.  En\r\nsådan förteckning  kan,  enligt  motionärerna, anses\r\nuppfylla  syftet  med  revisorernas  förslag  om  en\r\növersyn  av  vilka  dotterbolag  som inte  skall  få\r\nsäljas  utan riksdagens medgivande.  De  dotterbolag\r\nsom är hänförliga till bolagets kärnverksamhet eller\r\nsom har samhällsåtaganden  bör  inte  få säljas utan\r\nriksdagens  medgivande,  föreslår motionärerna.  För\r\natt förtydliga vilka bolag  som inte kan säljas utan\r\nriksdagens  medgivande  och  i  vilken  utsträckning\r\nstatligt ägda bolag får ha dotterbolag  som  inte är\r\nhänförliga  till  moderbolagets  kärnverksamhet  bör\r\nriksdagen  ge  regeringen i uppdrag att utarbeta ett\r\nförslag  till  lagstiftning  och  riktlinjer,  anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar inte revisorernas syn när det gäller\r\nfrågan om dotterbolagens  verksamhet och om huruvida\r\nregeringen bör uppmanas att  göra  en inventering av\r\nvilka   dotterbolag  som  inte  bör  avyttras   utan\r\nriksdagens   hörande.   Frågan   om   avyttring   av\r\ndotterbolag  måste,  enligt utskottets mening, ses i\r\nsamband med de övergripande  målen  för bolagen. Ett\r\ndotterbolag är en juridisk form för att driva en del\r\nav ett bolags verksamhet. Den relevanta  frågan  att\r\nställa när det gäller om riksdagens medgivande skall\r\nkrävas  eller  ej är om det rör sig om en strategisk\r\nverksamhet,  snarare  än  om  det  rör  sig  om  ett\r\ndotterbolag.  Är   det   fråga   om   en  strategisk\r\nverksamhet som vid det ursprungliga riksdagsbeslutet\r\nbedömdes som en viktig uppgift för bolaget  eller om\r\nen   försäljning   av  dotterbolaget  skulle  ge  en\r\nradikalt   annan   inriktning    av    moderbolagets\r\nverksamhet bör en försäljning underställas riksdagen\r\nför beslut. Ett typexempel på det nämnda  är Postens\r\nförsäljning    av   Postgirot,   som   underställdes\r\nriksdagen för beslut.\r\n\r\nUtskottet anser  alltså  att  det  bör  ankomma på\r\nstyrelserna  att  tillse  att  verksamheter  som  är\r\navgörande  för  att  uppfylla  de  av  statsmakterna\r\nbeslutade   målen   inte  avyttras  utan  riksdagens\r\nhörande, oavsett om de  bedrivs  i  dotterbolagsform\r\neller  ej. Utskottet avstyrker sålunda  revisorernas\r\nförslag  i  denna  del.  Motion  2003/04:N1 (m) blir\r\ndärmed  tillgodosedd  i  berörd del och  tillstyrks,\r\nmedan här aktuella yrkanden i motion 2003/04:N2 (kd)\r\n- i vilken revisorernas förslag  får stöd - avstyrks\r\nav utskottet.\r\n\r\nBolagsledningarnas löner och ersättningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  Riksdagens  revisorers\r\nförslag  vad  avser bolagsledningarnas  löner\r\noch    ersättningar    och    här    aktuella\r\nmotionsyrkanden.  Utskottet  hänvisar till de\r\nförändrade   riktlinjer  för  företagsledande\r\npersoners   anställningsvillkor    och    för\r\nanställdas incita-mentsprogram som regeringen\r\nnyligen  beslutat  om. Genom dessa riktlinjer\r\nuppnås,   enligt   utskottets   mening,   den\r\nuppstramning    vad    gäller    löner    och\r\nersättningar  till  ledningen   för  statliga\r\nbolag  som  efterfrågas  såväl i revisorernas\r\nförslag som i de aktuella  motionerna. Jämför\r\nreservationerna 13 (m, kd, c) och 14 (fp).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  skall  göra  ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet  med  vad  de anfört i\r\navsnittet    om    bolagsledningarnas    löner   och\r\nersättningar.  Regeringen  bör  undersöka  orsakerna\r\ntill     löneskillnaderna    mellan    verkställande\r\ndirektörer   i   bolag   som  har  i  princip  samma\r\nmarknadssituation och struktur  samt  monopolföretag\r\noch statliga myndigheter och affärsverk. De statliga\r\nbolagsledningarnas  löner  och  andra  förmåner  bör\r\nenligt   revisorerna  fortlöpande  följas  upp   och\r\ngranskas av  Regeringskansliet. I stället för att ge\r\nut nya riktlinjer  till  stöd för bolagen för hur de\r\nskall   redovisa   bolagsledningarnas    löner   och\r\nersättningar   i   årsredovisningen  bör  regeringen\r\növerväga  att  göra ändringar  i  eller  komplettera\r\nårsredovisningslagen,  säger revisorerna. Regeringen\r\nbör   vidare   förbättra   kontrollen    av    vilka\r\npensionsavtal  som  ingås  i  de  statliga  bolagen.\r\nRevisorerna  föreslår  att  en funktion eller resurs\r\nskall tillföras Regeringskansliet  som,  tillsammans\r\nmed styrelsen och styrelseordföranden, skall  bevaka\r\natt    erforderlig    kompetens    finns   när   nya\r\npensionsavtal för den verkställande direktören skall\r\nbestämmas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRegeringen  bör  fastlägga en policy för  löner  och\r\nanställningsförmåner    i    statliga   bolag,   med\r\ninriktning att minska skillnaderna  i villkor mellan\r\nchefer och de stora löntagargrupperna,  anförs det i\r\nmotion 2003/04:N259 (s). Motionärerna refererar till\r\nSekos  förbundsordförande  Janne  Rudén  som   i  en\r\nkommentar,  i förbundets tidning Sekomagasinet, till\r\nlönen för vd  i  Vattenfall sade följande: \"Hans lön\r\nmotsvarar vad en vanlig arbetare kanske får arbeta i\r\n30 år för att få ihop. Och ju mer han höjer elpriset\r\ndesto  högre bonus  får  han.  Varken  summan  eller\r\nsättet att  beräkna  hans  lön kan vara rimlig.\" Med\r\nstöd från uppgifter i tidningen redovisas i motionen\r\nföljande chefslöner i några  statliga  bolag: Lars G\r\nJosefsson, Vattenfall - 6,2 miljoner kronor,  Anders\r\nIgel,  Telia  -  6,1 miljoner  kronor,  Erik Olsson,\r\nPosten  -  4,7 miljoner  kronor,  Håkan Bryngelsson,\r\nVasakronan - 3,3 miljoner kronor, Martin Ivert, LKAB\r\n-   3,2 miljoner   kronor,   Jan  Forsberg,   SJ   -\r\n2,3 miljoner   kronor,   Lars  Sköld,   Sveaskog   -\r\n2,2 miljoner kronor, Anitra  Steen,  Systembolaget -\r\n1,8 miljoner kronor och Arne Berggren, Swedcarrier -\r\n1,6 miljoner kronor. Snittlönen för dessa direktörer\r\nligger  på  nästan  3,5  miljoner  kronor  per   år,\r\nkonstaterar  motionärerna.  De  uppger att de flesta\r\ndessutom    har    60    år    som    pensionsålder,\r\npensionsförsäkring    och   18-24   månadslöner    i\r\navgångsvederlag. Av lönen på 6,2 miljoner kronor för\r\nVattenfalls vd var drygt  1,1 miljoner kronor bonus,\r\npåpekar motionärerna. De säger sig vara väl medvetna\r\nom att direktörslönerna i statliga  bolag  inte  kan\r\navvika  alltför  mycket  från lönenivåerna i privata\r\nföretag,  men av den lämnade  redovisningen  framgår\r\natt så inte heller är fallet. Det är anmärkningsvärt\r\natt den väl  tilltagna  lönen  kombineras med bonus,\r\npensionsförsäkring   och   andra   förmåner,   anser\r\nmotionärerna. De menar att det faktum  att företagen\r\ndrivs  i  bolagsform  inte kan få innebära  att  det\r\nskall  överlämnas  åt  bolagen   själva   och  deras\r\nstyrelser att hantera den här frågan.\r\n\r\nI     motion    2003/04:N1    (m)    begärs    två\r\ntillkännagivanden  i frågan, nämligen om utbetalning\r\nav avgångsvederlag och om fast lön utan bonustillägg\r\nför   företagsledningarna    i    statliga    bolag.\r\nRevisorerna  konstaterar  att  de statliga företagen\r\ntenderar  att  utnyttja det för vd  mest  förmånliga\r\nlöne-     respektive      pensionsavtalet,     säger\r\nmotionärerna. De påpekar att  vissa  bolag  -  trots\r\nregeringens  riktlinjer - träffar avtal om betydligt\r\nhögre löner än  vad som gäller för generaldirektörer\r\nför  affärsverk  eller   statliga   myndigheter   av\r\nmotsvarande  storlek.  Fem  bolag har en ordning som\r\ninnebär  att  en avgången vd samtidigt  kan  uppbära\r\nbåde avgångsvederlag och lön. Motionärerna anser att\r\ndetta  är oacceptabelt.  De  kräver  att  regeringen\r\nvidtar åtgärder i syfte att säkerställa att det sker\r\nen avräkning från avgångsersättningen om vd erhåller\r\nen ny anställning.  Revisorerna  har  vidare påpekat\r\natt  flera  pensionsavtal uppvisar oklarheter  eller\r\nsaknar uppgifter,  vilket ger utrymme för tolkningar\r\ni  fråga  om vilka pensioner  som  bolaget  har  att\r\nbetala, erinrar motionärerna om. De finner det djupt\r\notillfredsställande   att  staten  inte  har  bättre\r\nkontroll över vilka pensionsavtal  som  ingås  i  de\r\nstatliga bolagen.\r\nMotionärerna menar att staten bör gå längre än vad\r\nrevisorerna  föreslår  och  avskaffa  bonuslöner för\r\nledningarna i de statliga bolagen. Bonussystem  är i\r\nteorin  utmärkta, genom att de ger företagsledningar\r\noch medarbetare  goda  incitament  att  agera på det\r\nsätt  som bäst gagnar företaget och dess utveckling,\r\nmen i praktiken  är det emellertid inte lika enkelt,\r\nanser motionärerna.  För det första är det inte lätt\r\natt  konstruera bonussystem  som  verkligen  ger  de\r\nrätta  incitamenten,  sägs  det. En svårighet är att\r\nfastställa parametrar som passar  företaget  i  alla\r\nutvecklingsskeden  och konjunkturfaser, en annan att\r\nsäkerställa att incitamentsstrukturen blir sådan att\r\nledningens åtgärder  gagnar  företagets  långsiktiga\r\nlönsamhetsutveckling   och   inte   mer  kortsiktiga\r\nambitioner. Motionärerna hänvisar till  avskräckande\r\nexempel  från  det  privata näringslivet. Ett  annat\r\nproblem med bonussystem är att det är svårt att leva\r\nupp till krav på insyn,  öppenhet  och  transparens,\r\nanför   motionärerna.   De  exemplifierar  med   att\r\nVattenfall  i  sin årsredovisning  ger  en  utförlig\r\nbeskrivning av sitt  bonussystem,  men  bolaget  kan\r\ninte   offentliggöra   de   träffade   bonusavtalen,\r\neftersom bonusparametrarna innefattar nyckeltal  som\r\nföretaget  inte vill redovisa för sina konkurrenter.\r\nI  såväl  statliga   som   privata  företag  är  den\r\nverkställande    ledningens    löner,     pensioner,\r\nfallskärmar   och   andra   anställningsvillkor   en\r\nstyrelsefråga,  framhåller  motionärerna. De avvisar\r\nnäringsminister Leif Pagrotskys  i  medier  uttalade\r\ntanke   att  styrelsernas  mellanhavanden  med  sina\r\ndirektörer skall regleras i lag. Enligt deras mening\r\nföreligger det dock en betydelsefull skillnad mellan\r\nstatliga  bolag  och  privata  företag, genom att en\r\nprivat  aktieägare kan sälja sina  aktier  om  denne\r\ninte anser att företagets styrelse i sina relationer\r\ntill   den   verkställande   ledningen   tillvaratar\r\nföretagets  och  aktieägarnas  intressen.  Mot denna\r\nbakgrund  anser motionärerna att särskilda krav  bör\r\nställas på  företag  som  helt  eller  delvis ägs av\r\nstaten. De verkställande ledningarna i statligt ägda\r\nbolag  skall  därför  betalas  med  fast  lön,   och\r\nincitamentsprogram    skall    inte   användas   för\r\nföretagsledningarna, anför motionärerna. De föreslår\r\natt  regeringens  riktlinjer  om anställningsvillkor\r\nför    personer    i    företagsledande    ställning\r\nkompletteras  med en sådan  bestämmelse.  Av  staten\r\nutsedda representanter  i  delägda företagsstyrelser\r\nförutsätts agera i samma anda.\r\nI motion 2002/03:N21 (m), som väckts med anledning\r\nav  regeringens  skrivelse  2002/03:120,   återfinns\r\nlikartade   yrkanden   som   i   nyssnämnda   motion\r\n2003/04:N1  (m).  Det  gäller  ett  förslag  om  att\r\nriksdagen   skall   begära   att  regeringen  vidtar\r\nåtgärder i syfte att säkerställa  att en avgången vd\r\ni  ett statligt företag inte samtidigt  kan  uppbära\r\nlön   och   avgångsvederlag   samt  förslag  om  två\r\ntillkännagivanden - om statens  kontroll  över vilka\r\npensionsavtal som ingås i statliga bolag och  om att\r\nbonussystem     inte     skall     tillämpas     för\r\nföretagsledningarna    i    statligt   ägda   bolag.\r\nMotiveringarna  i  de  båda  motionerna   är   också\r\nlikartade.\r\nEtt  tillkännagivande  om  att statsministerns lön\r\nbör   vara  tak  för  chefslöner  i   den   statliga\r\nverksamheten,  föreslås  i  motion 2003/04:N203 (m).\r\nMotionären konstaterar att 150 000  kr i månaden och\r\nen tjänstebil är löneförmånen för vd i Systembolaget\r\noch  att  Sveriges Radios nyanställde vd  också  har\r\n150 000 kr i månadslön. Att statliga verkschefer och\r\npersoner  där  skatter  eller  avgifter  finansierar\r\nverksamheten   skall   ha   högre   lön   än   t.ex.\r\nstatsministern    måste    vara   felaktigt,   anser\r\nmotionären. Han förvånas över  av  att  t.ex.  Vin &\r\nSprits  vd,  efter endast fem års tjänst, kommer att\r\nerhålla   en   pension    som   kommer   att   kosta\r\nskattebetalarna 32 miljoner kronor.\r\nRegeringen    bör    undersöka     motiven    till\r\nlöneskillnader  mellan ledningarna i vissa  statliga\r\nföretag och verk,  anförs  det  i  motion 2003/04:N3\r\n(fp). Motionärerna erinrar om att revisorerna funnit\r\natt de verkställande direktörerna i  vissa  statliga\r\nföretag    hade    betydligt    högre    löner    än\r\ngeneraldirektörerna  i  statliga verk av motsvarande\r\nstorlek   trots   regeringens    egna    riktlinjer.\r\nMotionärerna anser vidare, i likhet med revisorerna,\r\natt det är otillfredsställande att staten  inte  har\r\nkontroll  över  vilka  pensionsavtal  som  ingås för\r\nledningarna i de statliga företagen. Att så inte har\r\nvarit fallet har framgått tydligt, inte minst  genom\r\ndet pensionsavtal Vin & Sprit slöt med sin vd, säger\r\nmotionärerna.  De  konstaterar  att  även eventuella\r\nbonusavtal   hör   till  anställningsvillkoren   för\r\nföretagsledningarna.  Revisorernas  granskning visar\r\natt  bonusavtal  är relativt sällsynta  hos  statens\r\nbolag, men att sådana förekom i sex företag år 2001.\r\nMotionärerna anser  att  företag  som  verkar  på en\r\nmarknad - även statliga företag - skall kunna betala\r\nsina ledningar marknadsmässiga ersättningar och även\r\nbonuslöner  när  så är motiverat. Avtalen måste dock\r\nvara på en rimlig  nivå,  och  villkoren för avtalen\r\nbör  framgå  på  ett öppet och tydligt  sätt,  anför\r\nmotionärerna.\r\nI motion 2003/04:N2  (kd)  föreslås  att riksdagen\r\nskall  begära att regeringen ser över och  omarbetar\r\nriktlinjerna     för     incitamentsprogram     samt\r\nriktlinjerna  för  anställningsvillkor  för  vd  och\r\növriga   personer   i  företagsledande  ställning  i\r\nenlighet med vad som  anförs i motionen. Revisorerna\r\nuppmärksammar att det finns  en  bristande  kontroll\r\növer  vilka  pensionsavtal  som  ingås i de statligt\r\nägda  bolagen  och  att  flera bolag bryter  mot  de\r\nriktlinjer  som  finns  för  s.k.   fallskärmsavtal,\r\nerinrar  motionärerna  om.  De konstaterar  att  det\r\nunder  de  senaste  åren  förts en  bred  debatt  om\r\nersättningar,    bonusar    och   fallskärmar    för\r\nföretagsledare   och   att  incitamentsprogram   och\r\navgångsersättningar förekommer  även  inom  statligt\r\nägda  företag.  Mest omdiskuterade under det senaste\r\nåret  har  kanske  bonusarna   i  Telia  Sonera  och\r\nVattenfall varit, sägs det. Vattenfalls  vd har fått\r\nden  högsta bonusen av de verkställande direktörerna\r\ni  de stora  elbolagen  -  förutom  en  lön  på  5,1\r\nmiljoner  kronor  fick  han en bonus på 1,7 miljoner\r\nkronor.  Det är beklämmande  att  regeringen,  trots\r\nallt tal om excesser i näringslivet vad gäller löner\r\noch bonusar,  inte  gjort  något  för att komma till\r\nrätta  med problemen i statens egna  företag,  anser\r\nmotionärerna.  De  föreslår  att  detta system skall\r\navskaffas  i  de  statligt  ägda  bolagen   och  att\r\nföretagsledarnas   löner   bör   bli   föremål   för\r\nåterkommande   förhandlingar  där  utrymmet  bestäms\r\nefter respektive företags ekonomiska förutsättningar\r\npå motsvarande sätt  som är fallet vid förhandlingar\r\nför övriga anställda.  Även  fallskärmar  i  form av\r\navgångsersättning  bör ses över. För närvarande  kan\r\nen sådan ersättning,  enligt regeringens riktlinjer,\r\nmotsvara  24 månadslöner  inklusive  uppsägningstid.\r\nTrots   riktlinjerna   förekommer   det   dock   att\r\nersättning   betalas   ut   i   36 månader  och  att\r\nersättningen  inte minskas ifall den  tidigare  vd:n\r\nfår andra inkomster,  säger motionärerna. De påpekar\r\natt Vattenfalls vd t.o.m.  får  bonus ifall han sägs\r\nupp - förutom 24 månadslöner betalas då en tredjedel\r\nav summan av de senaste tre årens  bonusar  ut.  Den\r\nlängsta  uppsägningstiden  enligt lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd är sex månader, den längsta period\r\nman   har   möjlighet   att   få   ersättning   från\r\narbetslöshetsförsäkringen är enligt lagen (1997:238)\r\nom   arbetslöshetsförsäkring   300   dagar,   vilket\r\nmotsvarar     ungefär    14    månader    och    den\r\ninkomstrelaterade  ersättningen  uppgår till 80 % av\r\ntidigare  inkomst  upp  till ett visst  tak,  uppger\r\nmotionärerna. Via försäkringar som kan tecknas genom\r\narbetstagarorganisationerna    kan   man   även   få\r\nersättning   upp   till  80  %  för  inkomster   som\r\növerstiger taket. Den  avgångsersättning som betalas\r\nut  till  personer i företagsledande  ställning  bör\r\nmotsvaras av  den  som  erbjuds på arbetsmarknaden i\r\növrigt, anser motionärerna.  De  föreslår därför att\r\nersättning  som utgår utöver uppsägningstiden  skall\r\nbegränsas till 14 månader och till 80 % av lönen och\r\natt ersättningen skall utbetalas månadsvis.\r\nI  motion  2002/03:N22   (kd),   som   väckts  med\r\nanledning   av  regeringens  skrivelse  2002/03:120,\r\nåterfinns ett  likartat  yrkande  som  i  nyssnämnda\r\nmotion   2003/04:N2   (kd).  Motiveringen  är  också\r\nlikartad.\r\nStatliga företag bör  fungera  som föregångare vad\r\ngäller   sunda  och  rimliga  avtal  om   pensioner,\r\nbonusar, avgångsvederlag  och  arvoden, anförs det i\r\nmotion 2003/04:N327 (c). Enligt Riksdagens revisorer\r\när   arvoderingar,   förmåner   och   kontroll    av\r\npensionsavtal   områden   där  statens  ägarstyrning\r\nfallerar  och skapar godtyckligheter  som  i  värsta\r\nfall   kan   leda    till    oegentligheter,   säger\r\nmotionärerna. De hävdar att statliga  företag tyvärr\r\nofta  tillåts  gå  dåligt  under  lång tid utan  att\r\nriskera att försättas i konkurs och  att  en statlig\r\nbolagsledning således sällan eller aldrig behöver ta\r\nkonsekvenserna   av  sina  misslyckanden.  Problemet\r\ngrundar sig i att  mellan  aktieägarna, medborgarna,\r\noch styrelsen finns en stor  byråkrati  bestående av\r\nRegeringskansliet, olika departement, tjänstemän och\r\npolitiker, menar motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRiksdagens     revisorers     granskning    avseende\r\nbolagsledningarnas löner och ersättningar  har  sitt\r\nupphov i ett förslag från näringutskottet. Utskottet\r\nbeslöt  våren  2002  att  som  granskningsärende hos\r\nRiksdagens revisorer föreslå en granskning av regler\r\noch  utställda  utfästelser i fråga  om  bonus-  och\r\npensionsförmåner  för företagsledningarna i statliga\r\nbolag. Revisorerna  beslöt  att  den  granskning  av\r\nstaten  som bolagsägare som de just vid den aktuella\r\ntidpunkten  planerade  att starta även borde omfatta\r\nanställningsvillkoren för personer i företagsledande\r\nställning i de statliga  bolagen,  bl.a.  vad gäller\r\nbonus- och pensionsförmåner.\r\n\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade  i  april\r\n2003  en  interpellation (ip. 2002/03:278) av Mikael\r\nOdenberg  (m)   med   bl.a.   följande   frågor   om\r\nregeringens          ägarförvaltning         rörande\r\nersättningsnivåer: Vad  avser ministern att göra för\r\natt förbättra kontrollen  över  de statliga bolagens\r\npensionsavtal  och  för  att  tillse   att  samtliga\r\nstatliga     bolag     tillämpar    samordning    av\r\navgångsvederlag   och   andra    inkomster?   Kommer\r\nministern  att  vidta  åtgärder  för att  göra  alla\r\nincitamentsavtal  och  andra  förmånsavtal   med  de\r\nverkställande    ledningarna    i   statliga   bolag\r\noffentliga? Avser ministern att vidta några åtgärder\r\nmed  anledning av de omfattande bonusutbetalningarna\r\ni det förlusttyngda flygföretaget SAS?\r\nI  sitt  svar  redovisade  näringsministern  några\r\ngrundprinciper    för    regeringens   ägarstyrning.\r\nÖppenhet har varit ett av regeringens viktigaste och\r\nmest prioriterade verktyg  i  dess ägarutövning, och\r\nnäringsministerns  mening är att  de  statligt  ägda\r\nföretagen   såväl  när   det   gäller   att   teckna\r\nanställningsavtal  enligt regeringens riktlinjer som\r\nnär det gäller att redovisa  detaljerad  och  tydlig\r\ninformation  om  dessa  avtalade ersättningar sköter\r\ndetta  väl. Näringsministern  erinrade  om  att  han\r\ntidigare   under   året   meddelat   att  befintliga\r\nriktlinjer skall utvärderas och att riktlinjerna för\r\nanställningsvillkor skall ses över först. Han menade\r\natt  utvecklingen på många håll i näringslivet  gått\r\nalltför  långt  -  med ledande befattningshavare som\r\nbeviljats alltför höga  löner,  bonus om det går bra\r\noch  fallskärm om det går dåligt.  Näringsministerns\r\nbild är att de statliga bolagen har skött sig väl på\r\nden här  punkten  och  att  gällande  riktlinjer har\r\nvarit viktiga för att åstadkomma detta  men framhöll\r\natt ännu viktigare är en öppen diskussion  om  vilka\r\nersättningar  som  styrelser  beviljar.  Beträffande\r\nfrågan om bonus i SAS betonade näringsministern  att\r\ndet  är  styrelsen  som  ansvarar  för  de avtal den\r\nträffar  och att den måste vara beredd att  motivera\r\noch försvara  de  avtalen.  Från  år  2002  skall de\r\nstatligt  ägda  företagen,  i  likhet med börsbolag,\r\nlämna kvartalsrapporter, noterade  näringsministern.\r\nHans åsikt är dock att det inte räcker  med  att  de\r\nstatliga bolagen är lika bra som börsbolagen. Därför\r\nhar  styrelserna i de statliga bolagen uppmanats att\r\nlämna  bokslut  före  den 31 januari, förhoppningvis\r\nfr.o.m. bokslutet för år 2004.\r\nBonusavtal med chefer i statligt ägda företag togs\r\nockså upp i en fråga (fr.  2002/03:1125) av Henrik S\r\nJärrel  (m) till näringsminister  Leif  Pagrotsky  i\r\njuni 2003.  Frågeställaren  undrade  vilka  åtgärder\r\nnäringsministern är beredd att vidta för att mönstra\r\nut  bonusavtal  o.d.  ur  statens ägarpolicy. I sitt\r\nsvar erinrade näringsministern om de tidigare nämnda\r\nriktlinjerna    rörande   anställningsvillkor    för\r\npersoner i företagsledande ställning i statligt ägda\r\nbolag och som innebär  att löner och övriga förmåner\r\ntill    ledande   befattningshavare    skall    vara\r\nkonkurrenskraftiga    men    inte   löneledande   på\r\nmarknaden.   Förhandlingar   och   beslut    om   de\r\nverkställande  direktörernas anställningsvillkor  är\r\nytterst  ett  ansvar  för  bolagens  styrelser,  och\r\nersättningsvillkoren bör utformas utifrån respektive\r\nbolags   situation,   sade   näringsministern.   Han\r\nredovisade  sin  uppfattning att ersättningsnivåerna\r\ntill de verkställande  direktörerna  i  de  statligt\r\nägda bolagen skall vara väl motiverade, tydliga  och\r\nrelaterade  till  faktisk  och förväntad prestation.\r\nHan  ställde  sig  dock  i  grunden   skeptisk  till\r\nanvändning  av bonusavtal och menade att  det  finns\r\nall anledning  till  stark återhållsamhet inom detta\r\nområde. I det fall ett  statligt ägt bolag tillämpar\r\nett incitaments-program - ett system för belöning av\r\narbetstagares  arbetsinsatser   där   belöningen  är\r\nberoende  av  att  arbetsinsatsen  höjer  värdet  på\r\nbolaget   -   har   regeringen   utfärdat  särskilda\r\nriktlinjer  för  vilka  principer  som   skall  vara\r\nvägledande,      konstaterade      näringsministern.\r\nSammanfattningsvis skall dessa system  bl.a. omfatta\r\nall   anställd  personal  och  inte  enbart  ledande\r\nbefattningshavare, de skall vara målstyrda, utformas\r\nmed  tydligt  samband  mellan  prestation  och  mål,\r\npräglas  av  rimlighet  avseende belöningens storlek\r\noch    vara    långsiktigt    inriktade.    Bolagens\r\nårsredovisningar   skall  innehålla   uppgifter   om\r\neventuellt      tillämpade       incitamentsprogram.\r\nAvslutningsvis  påpekade  näringsministern  att  han\r\nhade tagit initiativ till en  översyn av regeringens\r\nnuvarande  riktlinjer  för  ersättningsvillkor   för\r\npersoner  i  företagsledande ställning i de statligt\r\nägda  bolagen  och  att  han  hade  för  avsikt  att\r\nåterkomma i denna fråga hösten 2003.\r\nRegeringen     beslöt      nyligen     vid     ett\r\nregeringssammanträde    om   nya   riktlinjer    för\r\nföretagsledande  personers   anställningsvillkor   i\r\nstatliga      bolag      och      för     anställdas\r\nincitamentsprogram. Riktlinjerna, som  återges i sin\r\nhelhet i bilaga 2, avser företag som är  helägda  av\r\nstaten.   I  företag  där  staten  är  delägare  bör\r\nriktlinjerna,  enligt  regeringsbeslutet,  så  långt\r\nmöjligt   tillämpas   efter  en  dialog  med  övriga\r\naktieägare. Som ett led  i  arbetet med översynen av\r\nriktlinjerna    har    konsultföretaget     Öhrlings\r\nPricewaterhouseCoopers,   på   regeringens  uppdrag,\r\ngjort      en      kartläggning      av     gällande\r\nanställningsvillkor     m.m.    för    verkställande\r\ndirektörer  i  statliga bolag  där  statens  direkta\r\nägande överstiger  20  %. Kartläggningen omfattar 43\r\nvd-avtal. Av dessa innehåller  tio  avtal  regler om\r\nbonus.\r\nI   de  nu  beslutade  riktlinjerna  sägs  allmänt\r\nbeträffande   anställningsvillkor   för  personer  i\r\nföretagsledande ställning att företagets styrelse, i\r\nsin   helhet,   har  ansvaret  för  anställning   av\r\nverkställande    direktören    och    beslutar    om\r\nanställningsvillkoren. Styrelsen skall därvid beakta\r\nom villkoren överensstämmer  med  de  av  regeringen\r\nbeslutade  riktlinjerna.  Det  ankommer på styrelsen\r\noch  verkställande  direktören att  säkerställa  att\r\nregeringens riktlinjer  för anställningsvillkor även\r\ntillämpas för andra personer  i  företagsledande och\r\ndärmed  jämförlig ställning i statliga  företag  och\r\nderas dotterbolag.  Löner  och  övriga förmåner till\r\npersoner  i  företagsledande  och  därmed  jämförlig\r\nställning    i    statliga    företag   skall   vara\r\nkonkurrenskraftiga,    men   inte   löneledande    i\r\nförhållande  till  jämförbara   företag.  Företagens\r\nstyrelser skall vid beslut om anställningsvillkor ta\r\nställning  till  företagsledarens totala  ersättning\r\ninklusive  pensionsvillkor   och   övriga  förmåner.\r\nTjänstebostad  bör inte ingå som anställningsförmån.\r\nOm  incitamentsprogram   finns  skall  koncernchefen\r\neller  verkställande  direktören  inte  omfattas  av\r\nprogrammet.\r\nIncitamentsprogram bör  i  de  allra  flesta  fall\r\nundvikas   i   de   statliga  bolagen,  sägs  det  i\r\nriktlinjerna.   Det  förhållandet   att   regeringen\r\nbeslutat om riktlinjer  för incitamentsprogram skall\r\nalltså   inte   uppfattas   som    att    regeringen\r\nrekommenderar  sådana  program  i  företag som  helt\r\neller delvis ägs av staten. I det fall  ett företags\r\nstyrelse  trots  allt  anser det befogat att  införa\r\nsådana   program  skall  följande   principer   vara\r\nvägledande:\r\n- Ett incitamentsprogram  bör omfatta all anställd\r\npersonal   i  företaget  utom  koncernchefen   eller\r\nverkställande direktören.\r\n- Särskilda  incitamentsprogram  som enbart riktas\r\ntill personer i företagsledande ställning skall inte\r\ninföras.\r\n-  Det skall finnas en direkt koppling  mellan  de\r\nmål som  skall  ligga  till  grund  för belöningen i\r\nincitamentsprogrammet  och  företagets  övergripande\r\nverksamhetsmål. Företaget skall ha en väl fungerande\r\nverksamhetsstyrning     som    incitamentsprogrammet\r\nkopplas till. Incitamentsprogrammets  mål skall vara\r\nobjektiva, definierbara och mätbara på både kort och\r\nlång  sikt. Belöningen kan - beroende av  företagets\r\nverksamhet  -  vara  kopplad till såväl kvantitativa\r\nsom kvalitativa mål.\r\n-  Det  skall finnas ett  tydligt  samband  mellan\r\nincitamentsprogrammets   mål   och   den  anställdes\r\narbetsinsats.   Vid  programmets  utformning   skall\r\nbeaktas   att   yttre   faktorer,   t.ex.   allmänna\r\nförändringar    av    börskurser,     råvaru-    och\r\nfastighetspriser,  ränta  samt  valutakurser,   inte\r\nskall  påverka  belöningen.  Företagsspecifika eller\r\nindividuella  förändringar kan  däremot  inverka  på\r\nbelöningen.\r\n- Belöningen  skall präglas av rimlighet och stå i\r\nrimlig  balans  med  företagets  resultat.  Belöning\r\nskall  ej  utgå  för   det  år  företaget  redovisar\r\nförlust.  Incitamentsprogrammens   belöningar  skall\r\ninte utfalla till ett högre belopp till individen än\r\nmotsvarande två månadslöner.\r\n- Det skall klargöras vilka regler  som gäller för\r\natt  erhålla  belöning vid olika anställningsformer.\r\nVidare  skall det  regleras  hur  nyanställda  skall\r\nintroduceras  i  programmet och hur belöningen skall\r\nberäknas i samband med anställningens upphörande.\r\n- Incitamentsprogrammet  skall  tidsbegränsas  för\r\natt    kunna    revideras    eller    avskaffas   om\r\nförutsättningarna ändras.\r\n-  Företagets årsredovisning skall innehålla  alla\r\nväsentliga uppgifter om incitamentsprogrammet.\r\n\r\nBeträffande pensionsvillkor sägs att dessa skall ses\r\nsom en  del  i  de samlade anställningsvillkoren och\r\nskall  ställas  i  relation   till  lön  och  övriga\r\nförmåner.  Styrelsens  beslut  om  villkor  för  och\r\navsättning  till pension till företagsledaren  skall\r\ngrundas  på  beräkningar  om  sannolik  och  maximal\r\nkostnad   för   företaget.    Regeringen    förordar\r\navgiftsbestämda pensionslösningar. Pensionsvillkoren\r\nskall   ha   som  utgångspunkt  en  pensionsålder  i\r\nintervallet 62-65  år.  En lägre pensionsålder än 65\r\når  skall  motsvaras  av  en   lägre   pensionsnivå.\r\nViktigast    är    att    se    till    de    totala\r\npensionskostnaderna.       Regeringen       förordar\r\navgiftsbestämda  pensionslösningar.  Avgiften  skall\r\nstå  i  rimlig  proportion till den fasta grundlönen\r\noch bör inte överstiga 30 % av den fasta lönen. I de\r\nsärskilda  fall  när   styrelsen   ändå  avtalar  om\r\nförmånsbestämd  pension  skall i avtalet  finnas  en\r\nbegränsningsregel om hur stor den framtida pensionen\r\nkan bli.\r\n\r\nNär det gäller uppsägningstid  och avgångsvederlag\r\nsägs   att  uppsägningstiden  vid  uppsägning   från\r\nföretagets sida inte skall överstiga sex månader och\r\navgångsvederlag  kan  utgå.  Avgångsvederlaget skall\r\ngarantera   företagsledaren   trygghet    under   en\r\növergångsperiod    och   får   motsvara   högst   18\r\nmånadslöner,   exklusive    uppsägningstid.    Denna\r\nersättning skall utbetalas månadsvis och grundas  på\r\nden  fasta  månadslönen,  exklusive förmåner. Vid ny\r\nanställning     eller     inkomst     från     annan\r\nförvärvsverksamhet     skall     avgångsersättningen\r\nreduceras  med belopp motsvarande ny  inkomst  under\r\n24-månadersperioden.   Vid   uppsägning   från   den\r\nanställdes sida skall inget avgångsvederlag utgå.\r\nDe nya riktlinjerna innebär också ökad öppenhet. I\r\nårsredovisningen skall ersättningar för koncernchef,\r\nvd  och  ledningsgruppen  redovisas per person. Även\r\nför  styrelsens ledamöter skall  arvoden  redovisas.\r\nStyrelsen  skall  dessutom på bolagsstämman redovisa\r\noch motivera den totala  ersättningen  till vd. I en\r\nkommentar  till  beslutet  om  nya riktlinjer  säger\r\nnäringsminister  Leif Pagrotsky att  statliga  bolag\r\nbör vara föredömen när det gäller öppenhet och klara\r\nspelregler. Med de  nya riktlinjerna sänds en tydlig\r\nsignal till styrelserna  i  de  statliga bolagen att\r\nundvika      incitamentsprogram     och     otydliga\r\npensionsavtal, säger näringsministern.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  uttrycka  sin  stora\r\ntillfredsställelse   med   att   regeringen  nu  har\r\nbeslutat   om  nya  riktlinjer  för  företagsledande\r\npersoners anställningsvillkor  i  statliga bolag och\r\nför  anställdas  incitamentsprogram.   De   tidigare\r\ngällande riktlinjerna var i vissa avseenden otydliga\r\noch  lämnade utrymme för alltför vidlyftiga förmåner\r\ni vissa  fall.  De nu beslutade riktlinjerna innebär\r\nen klar uppstramning.\r\n\r\nEn   utförlig   redovisning    av   innehållet   i\r\nriktlinjerna  har  nyss lämnats. Dessutom  återfinns\r\nriktlinjerna  i  sin  helhet   i  en  bilaga  (2)  i\r\nbetänkandet. Utskottet anser att  det  är värdefullt\r\natt  riktlinjerna, genom att ingå i riksdagstrycket,\r\nges en allmän spridning.\r\nI  de   nya   riktlinjerna   sägs  att  företagets\r\nstyrelse, i sin helhet, har ansvaret för anställning\r\nav   vd   och   beslutar  om  anställningsvillkoren.\r\nStyrelsen   skall   därvid   beakta   om   villkoren\r\növerensstämmer  med  de   av   regeringen  beslutade\r\nriktlinjerna. Det ankommer på styrelsen  och  vd att\r\nsäkerställa    att   regeringens   riktlinjer   även\r\ntillämpas för andra  personer  i företagsledande och\r\ndärmed  jämförlig ställning i statliga  företag  och\r\nderas dotterbolag.  Löner  och övriga förmåner skall\r\nvara  konkurrenskraftiga,  men  inte  löneledande  i\r\nförhållande till jämförbara  företag.  Tjänstebostad\r\nbör inte ingå som löneförmån.\r\nBeträffande   incitamentsprogram   klargörs    att\r\nsådana,  i  de  allra flesta fall, bör undvikas i de\r\nstatliga bolagen.  I  det fall ett företags styrelse\r\ntrots  allt  anser  det befogat  att  införa  sådana\r\nprogram skall bl.a. följande  gälla:  Programmet får\r\ninte omfatta vd, bonus kan maximalt uppgå  till  två\r\nmånadslöner  och  en  förutsättning för bonus är att\r\nbolaget  redovisar  ett  positivt   resultat.  Andra\r\nförändringar   i   riktlinjerna  är  att  regeringen\r\nförordar   avgiftsbestämda    pensioner   (en   fast\r\npensionspremie) och att tidigaste pensionsålder höjs\r\nfrån 60 till 62 år.\r\nDe nya riktlinjerna innebär också ökad öppenhet. I\r\nårsredovisningen skall ersättningar för koncernchef,\r\nvd och ledningsgruppen redovisas  per  person.  Även\r\nför  styrelsens  ledamöter  skall arvoden redovisas.\r\nStyrelsen  skall dessutom på bolagsstämman  redovisa\r\noch motivera  den totala ersättningen till vd. Detta\r\nkommer, enligt  utskottets bedömning, att utgöra ett\r\neffektivt hinder för oacceptabla lönehöjningar.\r\nMed  de  nu  beslutade  nya  riktlinjerna  uppnås,\r\nenligt  utskottets   mening,  den  uppstramning  vad\r\ngäller bolagsledningarnas löner och ersättningar som\r\nefterfrågas  såväl i Riksdagens  revisorers  förslag\r\nsom i de här aktuella  motionerna.  Därmed avstyrker\r\nutskottet dessa i berörda delar.\r\nUtskottet vill samtidigt understryka vikten av att\r\nregeringen noga följer hur riktlinjerna tillämpas av\r\nde  statliga  företagen i praktiken. Regeringen  bör\r\nockså tillse att  de  statliga företagen, i enlighet\r\nmed  regeringens  riktlinjer,   klart   och  tydligt\r\nredovisar anställningsvillkor och incitamentsprogram\r\ni  årsredovisningarna.  I  kommande skrivelser  till\r\nriksdagen   bör   regeringen   lämna   en   utförlig\r\nredovisning av utfallet.\r\n\r\nVissa övriga frågor\r\n\r\n\r\nKönsfördelningen bland styrelserna och\r\nledningarna för de statliga bolagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande\r\nkönsfördelningen    bland   styrelserna   och\r\nledningarna för statliga  bolagen.  Utskottet\r\nförväntar sig att regeringen tillser  att den\r\nmålsättning  rörande jämställdhet i fråga  om\r\nrepresentation,   lön   och   inflytande  som\r\nriksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat,\r\noch  som  en  bred  opinion klart ställt  sig\r\nbakom,  nu  uppnås  även   när   det   gäller\r\nledningarna  för  de  statliga  företagen och\r\nstyrelseordförandena.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2003/04:N394    (s)    begärs     ett\r\ntillkännagivande  om  åtgärder  för att uppnå bättre\r\njämställdhet   vad  gäller  ordföranden   och   vice\r\nordföranden i de statliga bolagens styrelser. Ett av\r\ndelmålen för jämställdhetspolitiken  är  att andelen\r\nkvinnor  i  styrelserna  för de statliga bolagen  år\r\n2003  skall  uppgå  till  minst  40  %,  konstaterar\r\nmotionärerna. Detta mål har  uppnåtts och regeringen\r\nredovisade  i  skrivelsen  i maj  2003  att  andelen\r\nkvinnor  i  helägda statliga bolag  uppgick  till  i\r\ngenomsnitt 42  %  den 16 maj 2003. Regeringen gjorde\r\nbedömningen  att när  årets  samtliga  bolagsstämmor\r\nhållits skulle  styrelserna i hela gruppen bolag där\r\nstaten äger mer än  20  %  ha  40  %  kvinnor  -  en\r\nmålsättning   som   även   den   nu   har  uppnåtts.\r\nMotionärerna tycker att det är utmärkt att staten på\r\ndetta  sätt  går  före  och  visar  för  det privata\r\nnäringslivet att det är fullt möjligt att  rekrytera\r\nkvinnor  till bolagsstyrelser. Fortfarande har  dock\r\nde statliga företagen en bit kvar till att de når 40\r\n%  i representation  när  det  gäller  posterna  som\r\nordförande och vice ordförande i bolagens styrelser.\r\nPå dessa  poster är bara 16 respektive 31 % kvinnor.\r\nMotionärerna   anser   att   det  är  naturligt  och\r\nnödvändigt  att  målet  om  kvinnors  representation\r\nockså   skall   gälla  för  ordföranden   och   vice\r\nordföranden.\r\n\r\nEtt tillkännagivande  om  ökad  jämställdhet  i de\r\nstatliga   företagen   föreslås   också   i   motion\r\n2003/04:N399   (s).   Den   svenska  arbetsmarknaden\r\nutmärks av en tydlig uppdelning  mellan  kvinnor och\r\nmän  i olika yrken, i olika sektorer och beträffande\r\nolika  chefspositioner,  konstaterar motionären. Han\r\npåpekar   att   det   grundläggande    motivet   för\r\njämställdhetsarbetet är att slå vakt om principen om\r\nalla människors lika värde, men anser att  det också\r\nfinns     ekonomiska    argument.    Den    statliga\r\nföretagsverksamheten är omfattande, varför det är av\r\nstor  vikt att  de  statliga  företagen  agerar  som\r\nföregångare    inom    jämställdhetsarbetet,   menar\r\nmotionären. Han framhåller  att regeringen, som nyss\r\nredovisats,   vad  gäller  könsfördelningen   i   de\r\nstatliga bolagsstyrelserna  har kommit en bra bit på\r\nväg, framför allt jämfört med  den  privata sektorn.\r\nUtvecklingen  bör dock drivas vidare och  nästa  mål\r\nbör vara att åstadkomma  en  jämnare  könsfördelning\r\navseende ordförandeposterna i de statliga företagen,\r\nanför motionären. På motsvarande sätt anser  han att\r\ndet  är  viktigt att det blir fler kvinnor bland  de\r\nverkställande  direktörerna  och att staten även här\r\nbör vara ett föredöme.\r\nI    motion    2003/04:N3   (fp)   föreslås    ett\r\ntillkännagivande om  en jämnare könsfördelning bland\r\nde verkställande direktörerna  för statliga företag.\r\nRiksdagens revisorers granskning  visar  att  staten\r\nännu  inte uppfyllt målet att 40 % av ledamöterna  i\r\nstyrelserna  skall  vara  kvinnor,  men att målet är\r\nnära att uppfyllas, säger motionärerna.  De  påpekar\r\natt fortfarande har dock bara 6 av de ca 60 statliga\r\nbolagen en kvinna som vd. Motionärerna anser att det\r\när  viktigt  att  könsfördelningen blir jämnare även\r\nbland företagens verkställande direktörer.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslog våren 2003 motioner om åtgärder för\r\natt  öka  andelen  kvinnor   i  styrelserna  för  de\r\nstatliga  företagen  (bet.  2002/03:NU9).  Utskottet\r\nfann  det  oacceptabelt  att  det  finns  mycket  få\r\nkvinnor på posten som styrelseordförande  i statliga\r\nföretag,  och  regeringen  uppmanades  att öka  sina\r\nansträngningar   för   att   åstadkomma  en  jämnare\r\nkönsfördelning  även  på  dessa  poster.   Utskottet\r\nutgick   från   att   regeringen   skulle  öka  sina\r\nansträngningar för att uppfylla den  målsättning  om\r\njämställdhet  i  fråga  om  representation,  lön och\r\ninflytande  som riksdagen vid ett flertal tillfällen\r\nuttalat och som  en  bred  opinion  klart ställt sig\r\nbakom. Detta måste leda till en ökande andel kvinnor\r\ni både styrelserna och ledningarna för  de  statliga\r\nföretagen,    liksom   bland   styrelseordförandena,\r\nanförde utskottet.  Något  riksdagsuttalande i saken\r\nerfordrades  dock  inte  ansåg   utskottet.   I   en\r\nreservation   (m,   fp,   kd,   c)   föreslogs   ett\r\ntillkännagivande  om vikten av en allmän vidgning av\r\nkompetensen i styrelserna för de statliga företagen.\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\n\r\nKönsfördelningen  i  företag  med  statligt ägande\r\nredovisas  i verksamhetsberättelsen och  framgår  av\r\nden övre tabellen på nästa sida.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------------\r\nBefattning      Antal 16 maj 2003  Andel kvinnor i %\r\n----------------------------------------------------------\r\nKvinnorMän   Totalt31    31    31    16\r\ndec.  dec.  dec.  maj\r\n2000  2001  2002  2003\r\n-----------------------------------------------------------\r\nLedamöter\r\nutsedda     av\r\nbolagsstämman\r\n----------------------------------------------------------\r\nOrdförande          8    43    51     7    13    13    16\r\n----------------------------------------------------------\r\nVice                3    10    13    11    24    22    23\r\nordförande\r\n----------------------------------------------------------\r\nÖvriga            135   169   304    36    43    43    44\r\nordinarie\r\nledamöter\r\n----------------------------------------------------------\r\nSuppleanter         6    15    21    27    27    25    29\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma             152   237   389    30    37    37    39\r\nledamöter\r\n----------------------------------------------------------\r\nArbetstagarrepresentanter\r\n----------------------------------------------------------\r\nOrdinarie                            17    22    21     -\r\n161    601   761\r\n----------------------------------------------------------\r\nSuppleanter                          28    22    23     -\r\n151    491   641\r\n----------------------------------------------------------\r\nVd         och\r\nledningsgrupp\r\n----------------------------------------------------------\r\nVd/gen.dir.                          12    15    12     -\r\n61     451   511\r\n----------------------------------------------------------\r\nLedningsgrupp          2571          us    25    23     -\r\n761          3331\r\n----------------------------------------------------------\r\n1 Uppgifterna avser förhållandet 31 december 2002.\r\n\r\nus = uppgift saknas.\r\n\r\nKönsfördelningen  i statligt helägda företag per den\r\n16 maj 2003 redovisas också i verksamhetsberättelsen\r\noch framgår av följande tabell:\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nBefattning         Kvinnor  Män  Totalt Andel\r\nkvinnor i %\r\n-----------------------------------------------------\r\nOrdförande               8    32    40            20\r\n-----------------------------------------------------\r\nVice ordförande          3     8    11            27\r\n-----------------------------------------------------\r\nÖvriga    ordinarie    111   128   239            46\r\nledamöter\r\n-----------------------------------------------------\r\nSuppleanter              5    10    15            33\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma ledamöter1     127    178   305   42\r\n-----------------------------------------------------\r\n1 Utsedda av bolagsstämman.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i  de uppfattningar som förs\r\nfram  i de tre här aktuella motionerna  om  att  det\r\nmåste bli  en bättre balans ur jämställdhetssynpunkt\r\nnär   det   gäller   styrelseordförandena   och   de\r\nverkställande direktörerna i de statliga företagen.\r\nRegeringen  har, som tidigare redovisats, satt upp\r\nett mål för de  statliga  företagens  styrelser  som\r\ninnebär  en  jämn  könsfördelning. Ett delmål är att\r\nandelen kvinnor skall  vara  minst 40 % år 2003. Den\r\n16 maj 2003 uppgick andelen kvinnor till 39 %, och i\r\nde  av staten helägda företagen  var  andelen  42 %.\r\nRegeringen  gör bedömningen att målet om 40 % kommer\r\natt nås beträffande den grupp av delägda företag där\r\nstatens  ägarandel   överstiger  20 %  när  samtliga\r\nföretag haft bolagsstämma  år  2003. Utskottet anser\r\natt  det är positivt att målsättningen  om  en  jämn\r\nkönsfördelning i styrelserna nu ser ut att uppnås.\r\nAtt  ha  en  jämn  könsfördelning i styrelserna är\r\ndock       inte      tillräckligt       ur       ett\r\njämställdhetsperspektiv.  När  det  gäller  makt och\r\ninflytande är det helt avgörande att det också är en\r\njämn  könsfördelning bland styrelseordförandena  och\r\nde  verkställande   direktörerna.   Beträffande  den\r\nsistnämnda kategorin vill utskottet framhålla vikten\r\nav  att  jämställdhetsaspekter  vägs  in   även  vid\r\ntillsättning  av  operativa  chefer på nivån närmast\r\nunder   den   verkställande  direktören.   En   jämn\r\nkönsfördelning   bör   prägla   ledningsstrukturerna\r\ngenerellt.\r\nUtskottet vill sammantaget med  kraft  understryka\r\natt  regeringen förväntas tillse att den målsättning\r\nrörande  jämställdhet i fråga om representation, lön\r\noch  inflytande   som   riksdagen  vid  ett  flertal\r\ntillfällen uttalat, och som  en  bred  opinion klart\r\nställt  sig  bakom,  nu  uppnås även när det  gäller\r\nledningarna   för   de   statliga    företagen   och\r\nstyrelseordförandena.  Utskottet  kommer   att  noga\r\nfölja hur regeringen hanterar frågan och utgår  från\r\natt    en    jämnare    könsfördelning   beträffande\r\nledningarna   för   de   statliga    företagen   och\r\nstyrelseordförandena  kommer att kunna  redovisas  i\r\nnästa års skrivelse. Något riksdagsuttalande i saken\r\nanser utskottet dock inte  erfordras  i  nuläget och\r\navstyrker  därmed  de tre här aktuella motionerna  i\r\nberörda delar.\r\n\r\nKapitalomstruktureringar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   ett   motionsyrkande\r\nrörande kapitalomstruktureringar  vad  gäller\r\nde  statliga  bolagen.  Utskottet  ser  ingen\r\nanledning att i detta sammanhang åter ta  upp\r\ntill behandling den fråga avseende förbättrad\r\nkapitalstruktur   i   statliga   företag  som\r\nriksdagen  fattade  beslut  om  våren   2003.\r\nJämför  reservationerna 15 (m, fp, c) och  16\r\n(kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion  2002/03:N22  (kd)  föreslås  att riksdagen\r\nskall begära att regeringen utformar ett  lagförslag\r\nför att reglera kapitalomstruktureringar i  statligt\r\nägda   företag.   Med  hänvisning  till  regeringens\r\nförslag  i  tilläggsbudgeten   för  år  2003  om  en\r\nförbättrad kapitalstruktur i statliga  bolag  (prop.\r\n2002/03:100) sägs att Kristdemokraterna tidigare har\r\nuttalat  att  bristsituationer i statligt ägda bolag\r\nbör  avhjälpas antingen  genom  en  omfördelning  av\r\nstatliga  tillgångar  genom  extrautdelningar  eller\r\nförsäljningar  eller  genom  att privata investerare\r\nskjuter   till   kapital  och  att  denna   typ   av\r\növerföringar av statliga tillgångar måste göras inom\r\nstatsbudgeten. Regeringens  modell  bidrar  till att\r\nytterligare försvåra genomlysningen av statsbudgeten\r\noch  regeringens förvaltning av de statliga bolagen,\r\nmenar  motionärerna.  De  föreslår - i syfte att öka\r\nöppenheten och att inordna modellen för förändringar\r\ni statliga bolags kapitalstruktur  i statsbudgeten -\r\natt  riksdagen  skall  stifta  en lag som  avgränsar\r\nkontots användning och beskriver  hur  de  medel som\r\nanvänts  skall  redovisas i statsbudgeten. En  sådan\r\nlag bör tydligt avgränsa  regeringens befogenhet att\r\ngöra kapitalinsatser utan att  i  förväg ha inhämtat\r\nriksdagens     godkännande.     I     samband    med\r\nriksdagsbehandlingen  av  tilläggsbudgeten  framhöll\r\nkonstitutionsutskottet  (yttr.  2002/03:  KU6y)  att\r\nregeringen  bör återkomma  till  riksdagen  med  ett\r\nförslag   för   hur   en   permanent   ordning   för\r\nkapitalomstrukturering i den statliga företagssfären\r\nbör    regleras,    erinrar     motionärerna     om.\r\nFinansutskottet    (bet.    2002/03:FiU21)    delade\r\nkonstitutionsutskottets åsikt och anförde att det är\r\nangeläget  att ett tydligt regelverk skapas och  att\r\ndet  i  sammanhanget   bör   utredas  hur  förslaget\r\nförhåller sig till den s.k. budgetlagen och gällande\r\npraxis om hur kapitalutdelningar och kapitalinsatser\r\nskall beslutas och redovisas.  Riksdagen  bör  nu ge\r\nregeringen  i  uppdrag  att utforma den lagstiftning\r\nsom både konstitutionsutskottet  och finansutskottet\r\nefterfrågat, anför motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSom    framgått   av   motionsreferatet   behandlade\r\nriksdagen   våren   2003   regeringens   förslag   i\r\ntilläggsbudgeten   för   budgetåret   2003  avseende\r\nförbättrad kapitalstruktur i statliga företag (prop.\r\n2002/03:100,  bet.  2002/03:FiU21).  Finansutskottet\r\ntillstyrkte,  i  enlighet  med  ett  yttrande   från\r\nkonstitutionsutskottet, att särskilda åtgärder skall\r\nvidtas     för     att     underlätta    finansiella\r\nomstruktureringar  inom  den statliga  bolagssfären.\r\nFinansutskottet ansåg att riksdagens inflytande över\r\nåtgärderna  borde  tydliggöras  i  förhållande  till\r\nregeringens     förslag.      Vidare      redovisade\r\nfinansutskottet  i  betänkandet  hur  förslaget  bör\r\nkunna  inordnas  i  riksdagens rambeslutsmodell  för\r\nhanteringen  av budgetpropositionen.  I  likhet  med\r\nkonstitutionsutskottet ansåg finansutskottet att det\r\nfinns goda skäl att skapa en ordning som underlättar\r\nkapitalomstruktureringar      i     den     statliga\r\nföretagssfären        genom       att       tillämpa\r\nspecialdestination. Staten  bör kunna agera på samma\r\nsätt som ett moderbolag som ger  koncernbidrag  till\r\nvissa  dotterbolag  och  finansiera  detta med medel\r\nfrån andra dotterföretag. Finansutskottet underströk\r\ndock  att  modellen  bör  ges  en  sådan  form   att\r\nriksdagens inflytande garanteras på ett rimligt sätt\r\noch  att  riksdagen  också  ges  möjlighet att utöva\r\nfinansmakten på ett korrekt sätt.\r\n\r\nSammanfattningsvis     innebar    finansutskottets\r\nförslag följande:\r\n- Ett konto inrättas i Riksgäldskontoret dit extra\r\nutdelningar i de statliga bolagen förs.\r\n- Riksdagen beslutar för  ett  år  i  taget om hur\r\nstort  belopp som skall tillföras kontot.  För  2003\r\ntillförs kontot högst 3 miljarder kronor.\r\n- Från  kontot  förs utgifter för kapitaltillskott\r\neller utnyttjande av  hembudsavtal  i  den  statliga\r\nföretagssfären.  Riksdagen beslutar om utgifterna  i\r\nvarje enskilt fall.\r\n- Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot.\r\n-  Om  behoven  av   kapitaltillskott   överstiger\r\ntillgängliga   medel   på   kontot   får  skillnaden\r\ntillskjutas    genom   att   anslag   anvisas   över\r\nstatsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot.\r\n-   Regeringen   förutsätts    göra    en   tydlig\r\npresentation varje år i budgetpropositionen  av  hur\r\nkontot     skall    finansieras    och    utnyttjas.\r\nHuvudprincipen  bör  vara att riksdagen i anslutning\r\ntill det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om\r\nramarna för verksamheten  genom  att  ange hur stort\r\nbelopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår.\r\nDärefter  fattar  riksdagen  beslut i varje  enskilt\r\nfall i budgetprocessens andra  steg  eller senare på\r\ntilläggsbudget  under  det  löpande  budgetåret   om\r\ntillskotten till de statliga bolagen.\r\n\r\nRiksdagen  beslöt i enlighet med vad finansutskottet\r\nhade  förordat.  I  reservationer  (m,  fp,  c;  kd)\r\navvisades  regeringens  förslag och framfördes andra\r\nförslag till lösningar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  behandlade  våren   2003,   som   nämnts,\r\nregeringens    förslag    i   tilläggsbudgeten   för\r\nbudgetåret 2003 avseende förbättrad  kapitalstruktur\r\ni   statliga   företag   (prop.  2002/03:100,   bet.\r\n2002/03:FiU21). Innehållet  i  riksdagens beslut har\r\nnyss redogjorts för. Utskottet ser  ingen  anledning\r\natt  i  detta  sammanhang  åter  ta  upp frågan till\r\nbehandling. Motion 2002/03:N22 (kd) avstyrks  därmed\r\ni berörd del.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Regeringens skrivelse och synen på statligt\r\nägande (punkt 1)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Maria Larsson  (kd), Ulla\r\nLöfgren   (m),   Yvonne   Ångström  (fp),  Stefan\r\nHagfeldt  (m),  Nyamko  Sabuni   (fp)  och  Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2002/03:N21 yrkandena\r\n1-4, 2002/03:N22 yrkande  1, 2002/03:N23 yrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:N1 yrkande 2,  2003/04:N2  yrkande 1,\r\n2003/04:N3  yrkande  1,  2003/04:N286,  2003/04:N293\r\nyrkande   5,   2003/04:N316   yrkandena   3  och  4,\r\n2003/04:N327   yrkandena  1-4  och  8,  2003/04:N328\r\nyrkande 22 och 2003/04:N412  yrkande  28  och lägger\r\nregeringens skrivelse 2002/03:120 till handlingarna.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär   det   gäller   frågan   om   statliga  företag\r\növerensstämmer  vår  syn  med  den  som kommer  till\r\nuttryck   i   de   här   aktuella  motionerna   från\r\nföreträdare     för     Moderata    samlingspartiet,\r\nFolkpartiet   liberalerna,   Kristdemokraterna   och\r\nCenterpartiet.  Likartade  synpunkter har genom åren\r\nframförts i reservationer från företrädare för dessa\r\nfyra partier.\r\n\r\nStatens främsta näringspolitiska  uppgift  är  att\r\nange   ramar   och   regelsystem  för  näringslivets\r\nverksamhet och bidra till  att skapa förutsättningar\r\nför   långsiktig  tillväxt.  Om   staten   samtidigt\r\nuppträder  som  ägare och som utformare av de regler\r\nsom gäller för näringslivets  verksamhet  uppstår en\r\nrad  problem, bland vilka följande kan nämnas:  risk\r\nför  konkurrenssnedvridning,   risk  för  inoptimala\r\ninvesteringsbeslut  samt  svårigheter  att  tillföra\r\nkapital  till  företag  som  behöver   kapital   för\r\nexpansion.  Grundprincipen måste, enligt vår mening,\r\nvara att konkurrensutsatt  verksamhet skall bedrivas\r\ni privat regi.\r\nEn privatisering av statliga  företag  kommer  att\r\nleda till följande:\r\n-  renodling  av  statens roll som lagstiftare och\r\nnormgivare,\r\n- stärkande av de privatiserade företagen,\r\n- spridning av intresset  för  sparande  i  aktier\r\ntill     nya     grupper     och     breddning    av\r\nriskkapitalmarknaden,\r\n-  tillskott  av  statsinkomster som kan  användas\r\ntill andra, mer angelägna ändamål,\r\n- sundare konkurrens.\r\n\r\nDet arbete med att minska statens företagsägande som\r\npåbörjades  under  fyrpartiregeringen  i  början  av\r\n1990-talet bör, enligt  vår uppfattning, återupptas.\r\nMed en privatisering av statliga  företag  uppnås en\r\ntydligare   ägarroll,  kommersiellt  mer  kompetenta\r\nföretag  och  en   ökad  aktiespridning.  Sammanlagt\r\ninbringade de försäljningar  som  gjordes  under den\r\nborgerliga  regeringen  ett  betydande  belopp  till\r\nstatskassan, vilket minskade statens upplåningsbehov\r\nmed  motsvarande  summa.  Försäljningen  ledde också\r\ntill  en spridning av aktieägandet till grupper  som\r\ninte tidigare  innehaft  aktier  och  därmed till en\r\nbreddning  av  riskkapitalmarknaden.  Riksdagen  bör\r\nsåledes  begära att regeringen lägger fram  en  plan\r\nför försäljning  av  statliga företag i enlighet med\r\nvad som här har angetts.\r\n\r\nEn ökad spridning av  ägandet och ett ökat enskilt\r\nägande är, enligt vår mening, positvt för tillväxten\r\noch den ekonomiska utvecklingen.  Det stora inslaget\r\nav  statligt ägande har haft en hämmande  effekt  på\r\nnyföretagande  och  småföretagande. Nya tekniska och\r\norganisatoriska lösningar  har sämre förutsättningar\r\natt uppstå i statliga företag.\r\nFörsäljningen av de statliga  företagen  skall ske\r\npå  ett  ansvarsfullt  sätt.  Det  berörda företaget\r\nskall bli starkare och mer konkurrenskraftigt  efter\r\nslutförd privatisering. Hänsyn måste därför tas till\r\nföretagens  intressen,  bl.a.  vid valet av tidpunkt\r\nför försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut\r\nsamt  vid  valet av metoderna för  genomförandet  av\r\nförsäljningen.  Vi  anser vidare, som nämnts, att en\r\nsträvan  bör vara att  stärka  riskkapitalmarknadens\r\nfunktion  vid   försäljningarna   genom  att  bredda\r\naktiesparandet till en bredare allmänhet  och därmed\r\nöka  den  långsiktiga kapaciteten för tillförsel  av\r\ninhemskt riskkapital. Detta innebär att hänsyn måste\r\ntas  till  det   allmänna   marknadsläget   och  att\r\nförsäljning  skall ske i den takt som är möjlig  med\r\nbeaktande av andra introduktioner på aktiemarknaden.\r\nHärutöver menar  vi  att  riksdagen  skall  anmoda\r\nregeringen  att  i  skrivelsen  med  redogörelse för\r\nföretag med statligt ägande redovisa syftet  med det\r\nstatliga   ägandet  för  varje  företag.  Genom  att\r\ntvingas formulera  syftet  med  det statliga ägandet\r\nmåste regeringen ta aktiv ställning till vilka motiv\r\ndet finns för ett fortsatt statligt  ägande  av alla\r\nde  berörda  företagen. Detta måste vara till fördel\r\nbåde  för  staten   som   ägare  och  för  de  olika\r\nföretagen, i stället för att, som för närvarande, av\r\nren slentrian låta ägandet  fortgå  i  statlig regi.\r\nDet   finns  vidare  anledning  att  analysera   och\r\növerväga  om  huruvida  det är lämpligt med statligt\r\nägda företag på marknader där en sund och fungerande\r\nkonkurrens föreligger. En omprövning av det statliga\r\nägandet  kan förväntas medföra  effektivitetsvinster\r\nsåväl på det  samhällsekonomiska  planet  som för de\r\nenskilda företagen.\r\nStatens  olämplighet  som företagsägare har  under\r\ndet  senaste  året tydligt  framgått  i  fallen  med\r\nkapitaltillskotten  till  SJ  och  Teracom.  Det  är\r\norimligt  att  tala om marknadsmässiga villkor eller\r\nkonkurrensneutralitet  när  de  statliga företagen i\r\nprincip   har   hela  skattebetalarkollektivet   som\r\nriskkapitalbas.\r\nVi vill också något  kommentera vad som sägs i ett\r\npar motioner om försäljning  av  statligt  ägd  skog\r\ntill  enskilda. Det statligt ägda skogsinnehavet bör\r\nanvändas     bl.a.     för     att    tillhandahålla\r\nomarronderingsmöjligheter   och  tillköpsmöjligheter\r\nför att förstärka det enskilda  privata skogsbruket.\r\nEtt spritt privat ägande av skogsmark är viktigt för\r\natt  människor  skall kunna få utkomstmöjligheter  i\r\nglesbygden.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder\r\ni enlighet med vad som här anförts. Därmed blir alla\r\nhär aktuella motionsyrkanden tillgodosedda i berörda\r\ndelar och tillstyrks.\r\n\r\n2. Vårbehandling av regeringens skrivelse\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:N22 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  -  i  likhet med vad som anförs i motion\r\n2002/03:N22 (kd) -  att  det  vore av stort värde om\r\nriksdagen   skulle   kunna   behandla    regeringens\r\nredogörelse för statliga företag under vårriksdagen.\r\nDet   är   viktigt  att  de  statligt  ägda  bolagen\r\ndebatteras offentligt  och  blir noggrant genomlysta\r\nav   riksdagen.   Om   skrivelsen  behandlas   under\r\nvårriksdagen får skrivelsen,  utskottets  behandling\r\noch  den  efterföljande  debatten  i kammaren större\r\naktualitet.\r\n\r\nSom  redovisats  föreligger  det  vissa  praktiska\r\nproblem  för regeringen att färdigställa  skrivelsen\r\nföre ca den  20  mars,  vilket  är den tidsgräns som\r\ngäller  för propositioner och skrivelser  som  skall\r\nbehandlas   av   riksdagen  under  våren.  Problemen\r\nsammanhänger med möjligheterna att basera skrivelsen\r\npå reviderade bokslut för de statliga företagen. Jag\r\nanser dock att regeringen  i  samråd  med  riksdagen\r\nskall söka finna en modell så att en vårbehandling i\r\nriksdagen av regeringens skrivelse blir möjlig.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda  bör riksdagen\r\ngenom  ett  tillkännagivande  anmoda regeringen  att\r\nvidta  åtgärder  i  enlighet  med vad  som  här  har\r\nanförts.    Därmed   blir   den   nämnda    motionen\r\ntillgodosedd i berörd del och tillstyrks.\r\n\r\n3. Riksdagens revisorers allmänna synpunkter\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Mikael  Odenberg (m), Maria Larsson (kd), Ulla\r\nLöfgren  (m),   Yvonne   Ångström   (fp),  Stefan\r\nHagfeldt  (m),  Nyamko  Sabuni  (fp)  och   Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har under de två senaste åren tagit olika\r\ninitiativ    för    att    stärka   sin   roll   som\r\nägarföreträdare. Mer tid och  resurser  avsätts  för\r\nbolagsfrågorna  i  Regeringskansliet  och chefen för\r\nNäringsdepartementet har inom regeringen  givits ett\r\nmer samlat ansvar för de statliga bolagen.\r\n\r\nVi  anser  att  det  är  bra  att  regeringen  har\r\nintensifierat  utvecklingsarbetet,  men  många av de\r\nåtgärder  som  nu vidtas eller nyligen har vidtagits\r\nkunde   ha  genomförts   tidigare.   Flera   av   de\r\niakttagelser  som  revisorerna  gjorde  vid 1997 års\r\ngranskning  visar  sig  nu kvarstå. Det rör  sig  om\r\nsådant  som avsaknaden av  målangivelser  för  flera\r\nbolag,   oklara    styrdokument   och   otillräcklig\r\nuppföljning av bolagens  verksamheter.  Vi  biträder\r\ndärför  revisorernas förslag i avsnittet om allmänna\r\nsynpunkter om att regeringen årligen skall återkomma\r\ntill riksdagen  med en utförlig redovisning av vilka\r\nåtgärder som vidtagits för att förbättra styrningen,\r\nförvaltningen  och   uppföljningen  av  de  statliga\r\nbolagens   verksamheter.   Vi   tillstyrker   alltså\r\nrevisorernas förslag i här aktuell del.\r\n\r\n4. Regeringskansliet som ägarföreträdare\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Mikael  Odenberg (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström (fp), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  2  och avslår motion 2003/04:N2\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar revisorernas bedömning  om  behovet  av  en\r\nutveckling       av      samarbetsformerna      inom\r\nRegeringskansliet  för  att  få  till  stånd  en mer\r\nenhetlig  förvaltning  och  styrning  av de statliga\r\nbolagen.  Uppdelningen  av ägarutövningen  på  flera\r\ndepartementet kan leda till  fortsatt  splittring av\r\nresurser  och  kompetens.  Vi  anser dock inte  -  i\r\nmotsats till vad som anförs i motion 2003/04:N2 (kd)\r\n-   att   riksdagen   skall  uttala  sig   för   att\r\nförvaltningen av alla statligt  ägda  företag  skall\r\nsamlas hos ett departement. Det kan finnas skäl  att\r\ni  vissa  fall låta förvaltningen av ett bolag ligga\r\npå ett departement  som  också  har  ansvar  för det\r\nsakområde   inom   vilket  det  berörda  bolaget  är\r\nverksamt. Ett exempel  på  detta  är Kungliga Operan\r\nAB.\r\n\r\nVidare instämmer vi i revisorernas  förslag om att\r\nregeringen  årligen  till riksdagen skall  lämna  en\r\nredovisning av hur utvecklingsarbetet  bedrivs  inom\r\nRegeringskansliet när det gäller ägarutövningen.  En\r\nsådan redovisning bör vara väsentligt mer fyllig och\r\nuttömmande än den nuvarande skrivelsen.\r\nMed   det   anförda   tillstyrker   vi  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  i  här  aktuellt avseende.  Den\r\nnyssnämnda motionen avstyrks samtidigt i motsvarande\r\ndel.\r\n\r\n5. Regeringskansliet som ägarföreträdare\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  2 och motion 2003/04:N2 yrkande\r\n3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag delar revisorernas  bedömning  om  behovet av en\r\nutveckling       av      samarbetsformerna      inom\r\nRegeringskansliet  för  att  få  till  stånd  en mer\r\nenhetlig  förvaltning  och  styrning  av de statliga\r\nbolagen.  Revisorerna  varnar för den uppdelning  av\r\nstatligt   ägda   företag  som   gjorts   på   olika\r\ndepartement.\r\n\r\nAtt   flera   olika   departement    arbetar   med\r\nbolagsfrågor  medför - som sägs i motion  2003/04:N2\r\n(kd) - att staten  inte  använder  sina  resurser på\r\nbästa sätt och att den kompetens som byggts  upp  på\r\nNäringsdepartementet   inte   utnyttjas   fullt  ut.\r\nRevisorernas  granskning  har  visat  att  det finns\r\nstora  variationer mellan hur de olika departementen\r\nförvaltar  de  bolag  de  ansvarar  för. I syfte att\r\nutnyttja Regeringskansliets resurser  på  bästa sätt\r\noch    att   skapa   enhetlighet   och   en   större\r\növerblickbarhet  i  statens  förvaltning  av de egna\r\nbolagen  bör  samtliga  bolag  med  statligt  ägande\r\nförvaltas  av  ett  och  samma departement. En sådan\r\nomorganisation av regeringens  bolagsförvaltning har\r\nlänge efterlysts av revisorerna  och  det  är nu hög\r\ntid att den genomförs.\r\nVidare instämmer jag i revisorernas förslag om att\r\nregeringen  årligen  till  riksdagen skall lämna  en\r\nredovisning av hur utvecklingsarbetet  bedrivs  inom\r\nRegeringskansliet när det gäller ägarutövningen.  En\r\nsådan redovisning bör vara väsentligt mer fyllig och\r\nuttömmande än den nuvarande skrivelsen.\r\n\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande ställa\r\nsig bakom vad som här anförts. Med detta\r\ntillstyrker jag Riksdagens revisorers\r\nförslag i här aktuellt avseende och den\r\nnyssnämnda motionen i motsvarande del.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n6. Övergripande mål, ekonomiska mål och\r\nverksamhetsmål (punkt 5)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Maria Larsson (kd), Ulla\r\nLöfgren   (m),   Yvonne   Ångström  (fp),  Stefan\r\nHagfeldt  (m),  Nyamko  Sabuni   (fp)  och  Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  3  och  motionerna  2002/03:N22\r\nyrkandena  2,  6  och  10,  2003/04:N1  yrkande   1,\r\n2003/04:N2   yrkandena   2,   5  och  7,  2003/04:N3\r\nyrkandena  2 och 3 och 2003/04:N327  yrkande  6  och\r\navslår motionerna  2003/04: Fi218 yrkandena 4 och 5,\r\n2003/04:N295 yrkandena  1  och  2,  2003/04:N314 och\r\n2003/04:N365.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  instämmer  -  i  likhet  med  vad  som anförs  i\r\nmotionerna    2003/04:N1   (m),   2003/04:N3   (fp),\r\n2003/04:N2 (kd),  2002/03:N22  (kd) och 2003/04:N327\r\n(c) - i den kritik som Riksdagens  revisorer framför\r\ni avsnittet om övergripande mål, ekonomiska  mål och\r\nverksamhetsmål.  Revisorerna  kritiserar  att staten\r\nfortfarande blandar dessa olika typer av mål i olika\r\ndokument,   såsom   bolagsordningar,   ägardirektiv,\r\navtal, riksdagsbeslut och propositioner. I rapporten\r\nkonstaterar  revisorerna också att bolagsordningarna\r\ninte alltid tydligt  anger  syftet  med verksamheten\r\noch   att   det   inte   heller   framgår   huruvida\r\nverksamheten  syftar till något annat än att gå  med\r\nvinst.\r\n\r\nRevisorerna ger  en  bild  av betydande förvirring\r\ninom delar av den statliga bolagssektorn.  De  olika\r\ndepartementen  har  ingen  enhetlig  linje  när  det\r\ngäller  vilka  styrdokument  som  bör  användas. Det\r\nförekommer att bolag utvecklar affärsidéer  och  mål\r\nutan  att  det  finns nämnvärd täckning i officiella\r\nstyrdokument.      Andra       bolag      expanderar\r\nsidoverksamheter   som  saknar  egentlig   grund   i\r\nbolagsordningen.  Tydliga   avkastningskrav  och  en\r\nfastställd   utdelningspolicy  finns   inte   alltid\r\nangiven för statliga företag som skall gå med vinst.\r\nFör bolag med  samhällsåtaganden  förekommer det att\r\nregeringen    underlåter   att   ställa   krav    på\r\nåterredovisning av hur dessa åtaganden uppfylls.\r\nDen kritik som  revisorerna  framför är berättigad\r\noch de föreslagna åtgärderna bör vidtas. Det innebär\r\nbl.a. att antalet styrdokument skall  begränsas, att\r\nalla   statliga   bolag   skall   ha   aktuella  och\r\ngenomarbetade      bolagsordningar      och      att\r\nbolagsordningarnas ändamålsparagrafer skall ses över\r\noch stramas upp.\r\nI några motioner tas upp frågor rörande etiska och\r\nmiljömässiga  riktlinjer  för företagen med statligt\r\nägande. De stora svenska privata  företagen  har för\r\nlänge  sedan  insett  behovet av att utveckla etiska\r\noch sociala principer för  verksamheten  och ställer\r\nockså     krav    på    underleverantörerna.    Även\r\nStockholmsbörsen  gör  etiska  avvägningar. Vi anser\r\natt det bör finnas en etisk policy i vart och ett av\r\nde statliga företagen och att varje  företags etiska\r\npolicy   skall   redovisas   i   årsberättelsen.   I\r\nregeringens  årliga  redogörelse  för   företag  med\r\nstatligt ägande bör anges om företaget har  en etisk\r\npolicy, på motsvarande sätt som för närvarande  görs\r\nbeträffande miljöarbete, mångfald och jämställdhet.\r\nVi  vill  också något beröra frågan om ohälsa i de\r\nstatliga företagen  och  regeringens rapportering av\r\ndenna fråga. Mot bakgrund  av regeringens fokusering\r\npå arbetsgivarnas ansvar för att få bukt med ohälsan\r\när det anmärkningsvärt att så många av företagen med\r\nstatligt ägande - nästan 25  % av företagen med 65 %\r\nav   det   totala  antalet  anställda   -   har   en\r\nsjukfrånvaro    som   överstiger   genomsnittet   på\r\narbetsmarknaden.  Det  är  också anmärkningsvärt att\r\nregeringen så hårt ansätter det privata näringslivet\r\nutan  att  först  förbättra  förhållandena   hos  de\r\nstatliga  bolagen. Regeringen bör utarbeta en policy\r\nför hur företag  med  statligt ägande kan arbeta för\r\natt  de  inte  skall  ha en  högre  sjukfrånvaro  än\r\ngenomsnittet  på  svensk   arbetsmarknad.  En  sådan\r\npolicy kan innehålla riktlinjer  för  ett mer aktivt\r\narbetsmiljöarbete,  ökade möjligheter till  flexibel\r\narbetstid och distansarbete  samt  ökade möjligheter\r\ntill  tjänstledighet för att pröva ett  nytt  arbete\r\neller för vidareutbildning.\r\nFrågan  om  handikappanpassning,  som  berörs i en\r\nmotion,   anser   vi   bör   uppmärksammas   i  alla\r\nsammanhang.  Vi  ser  den  dock  i ett mer generellt\r\nperspektiv  och  som  inte bör hanteras  i  särskild\r\nordning för statliga företag.\r\nMed  hänvisning  till det  anförda  bör  riksdagen\r\ngenom  ett tillkännagivande  anmoda  regeringen  att\r\nvidta åtgärder  i  enlighet  med  vad  som  här  har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\naktuell del och de inledningsvis nämnda motionerna i\r\nsak  tillgodosedda  i  berörda delar och tillstyrks.\r\nÖvriga här aktuella motioner  avstyrks  samtidigt  i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n7. Styrelsernas effektivitet (punkt 6)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström (fp), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16   punkt  4  och  motionerna  2003/04:N3\r\nyrkande 6 och 2003/04:  N327  yrkande  7 i denna del\r\noch avslår motion 2003/04:N2 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i  Riksdagens\r\nrevisorers förslag och i motion 2003/04:N327  (c)  -\r\natt  det behövs olika åtgärder för att effektivisera\r\nde  statliga   företagens   styrelser.  Således  bör\r\nregeringen utarbeta riktlinjer  för  nominering  och\r\narvodering  av  styrelseledamöter  i  statliga bolag\r\nsamt ägna utbildningsfrågorna ökad uppmärksamhet.\r\n\r\nVi menar vidare att regeringen på ett  helt  annat\r\nsätt  än hittills måste sträva efter att styrelserna\r\nför statliga  företag får en allsidig kompetens. Det\r\ninnebär t.ex. att  inte bara svenska kvinnor och män\r\nutan också personer  från  andra  länder bör komma i\r\nfråga vid tillsättning av styrelserna.  Personer med\r\nerfarenheter från verksamheter utanför Sverige  kan,\r\nsom  anförs  i  motion  2003/04:N3 (fp), anlägga ett\r\nannat synsätt på olika frågor och problemställningar\r\nän  personer  med  erfarenhet  från  enbart  svenska\r\nförhållanden.  Det viktiga  är  således  att  få  en\r\nallmän vidgning  av kompetensen i styrelserna för de\r\nstatliga företagen.\r\nI motion 2003/04:N2 (kd) efterfrågas ett uttalande\r\nav riksdagen om att,  i det fall att politiker skall\r\ningå i en styrelse, det skall finnas en representant\r\nför vardera regeringen  och oppositionen. Något skäl\r\nför en sådan ordning kan  vi dock inte se. Det måste\r\nvara  kompetensen hos den berörda  personen  som  är\r\navgörande, inte den politiska tillhörigheten.\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  bör  riksdagen\r\ngenom  ett  tillkännagivande  anmoda regeringen  att\r\nvidta  åtgärder  i  enlighet  med vad  som  här  har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\naktuell  del  och  de två förstnämnda  motionerna  i\r\nberörda  delar  tillgodosedda  och  tillstyrks.  Den\r\nsistnämnda motionen avstyrks samtidigt i motsvarande\r\ndel.\r\n\r\n8. Styrelsernas effektivitet (punkt 6)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  8.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16   punkt  4  och  motionerna  2003/04:N2\r\nyrkande 6, 2003/04:N3  yrkande  6  och  2003/04:N327\r\nyrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i Riksdagens\r\nrevisorers förslag och i motionerna 2003/04:N2  (kd)\r\noch 2003/04:N327 (c) - att det behövs olika åtgärder\r\nför   att   effektivisera   de  statliga  företagens\r\nstyrelser.    Således   bör   regeringen    utarbeta\r\nriktlinjer  för   nominering   och   arvodering   av\r\nstyrelseledamöter   i   statliga   bolag  samt  ägna\r\nutbildningsfrågorna ökad uppmärksamhet.\r\n\r\nÅr   1997  utgjordes  hälften  av  ledamöterna   i\r\nstyrelserna för de statliga bolagen av politiker och\r\npolitiska  tjänstemän.  Av revisorernas genomgång av\r\nbolagens  årsredovisningar  framgår  att  tjänstemän\r\nfrån departement,  riksdagsledamöter  och  politiska\r\ntjänstemän   fortfarande  utgör  en  stor  andel  av\r\nbolagsstyrelserna.       Regeringskansliet       har\r\nrepresentation i närmare 70 % av bolagens styrelser.\r\nDepartementsföreträdaren   i   styrelsen   har  ofta\r\nuppgiften  att förmedla ägarens inställning i  olika\r\nfrågor  och  dessutom   att  återföra  kunskap  till\r\narbetet      i      departementets      bolagsgrupp.\r\nRiksdagsledamöternas  roll i styrelsen är mer oklar.\r\nVisserligen representerar  även  riksdagsledamöterna\r\nägaren,   staten,   men   dessa  kommer  inte   från\r\nRegeringskansliet  som  svarar   för   den   direkta\r\nägarförvaltningen.\r\nJag anser, i likhet med Riksdagens revisorer,  att\r\nägarrepresentanter   som   tillsätts   på  politiska\r\nmeriter  kan  öka  risken  för målkonflikter  mellan\r\nägare  och  bolag.  Det  får inte  gå  rutin  i  att\r\nnominera riksdagsledamöter  och politiska tjänstemän\r\ntill   styrelseuppdrag   i  statligt   ägda   bolag.\r\nLedamöterna  i de statliga  bolagsstyrelserna  skall\r\nalltid utses efter  förtjänst  och  skicklighet. När\r\ndet  gäller  bolag  med  särskilda samhällsintressen\r\neller  bolag  som  ålagts samhälls-åtaganden,  såsom\r\nt.ex. Posten, Systembolaget och Svenska Spel, är det\r\nviktigt  med  en  viss   politisk  representation  i\r\nstyrelsen. I de fall riksdagsledamöter  eller  andra\r\npolitiker skall ingå i en bolagsstyrelse skall det -\r\nenligt min mening och som anförs i motion 2003/04:N2\r\n(kd) - finnas en representant för vardera regeringen\r\noch oppositionen.\r\nJag  menar vidare att regeringen på ett helt annat\r\nsätt än  hittills måste sträva efter att styrelserna\r\nför statliga  företag får en allsidig kompetens. Det\r\ninnebär t.ex. att  inte bara svenska kvinnor och män\r\nutan också personer  från  andra  länder bör komma i\r\nfråga vid tillsättning av styrelserna.  Personer med\r\nerfarenheter från verksamheter utanför Sverige  kan,\r\nsom  anförs  i  motion  2003/04:N3 (fp), anlägga ett\r\nannat synsätt på olika frågor och problemställningar\r\nän  personer  med  erfarenhet  från  enbart  svenska\r\nförhållanden.  Det viktiga  är  således  att  få  en\r\nallmän vidgning  av kompetensen i styrelserna för de\r\nstatliga företagen.\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  bör  riksdagen\r\ngenom ett  tillkännagivande  anmoda  regeringen  att\r\nvidta  åtgärder  i  enlighet  med  vad  som  här har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\nberörd  del  och  de  tre här aktuella motionerna  i\r\nmotsvarande delar tillgodosedda och tillstyrks.\r\n\r\n9. Insyn, uppföljning och revision (punkt 7)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m),  Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström (fp), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  5  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena  5 och 6, 2002/03:N22 yrkandena 8  och  9,\r\n2002/03:N23 yrkande 3, 2003/04:N1 yrkandena 3 och 4,\r\n2003/04:N2 yrkande  4 och 2003/04:N327 yrkande 5 och\r\navslår   motionerna  2002/03:N22   yrkande   4   och\r\n2003/04:N2 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  instämmer   i   den   kritik   avseende   insyn,\r\nuppföljning  och revision som framförs av Riksdagens\r\nrevisorer  och   i   motionerna   2002/03:N21   (m),\r\n2003/04:N1  (m), 2002/03:N23 (fp), 2002/03:N22 (kd),\r\n2003/04:N2 (kd)  och  2003/04:  N327 (c). Kritik kan\r\nriktas  mot  regeringen  för  fortsatta   brister  i\r\nuppföljningen  av  de  statliga bolagens verksamhet.\r\nOckså  bolagens  återrapportering   till  regeringen\r\nmåste   förbättras   avsevärt   bl.a.  i  fråga   om\r\nredovisningen av bolagens måluppfyllelse.\r\n\r\nInsynsfrågorna måste ägnas särskild uppmärksamhet.\r\nHanteringen av många statliga bolag  visar  att  det\r\nfinns  betydande  brister i form av mörkläggning och\r\nhemligstämpling. Exempel  på detta under det senaste\r\nhalvåret utgör de tidigare nämnda fyra propositioner\r\ni   vilka  regeringen  föreslagit   rekonstruktioner\r\nrörande Svenska Skogsplantor, Teracom, SJ och Svensk\r\nExportkredit.  Beslutsunderlagen  i  propositionerna\r\nhar    varit    näst    intill    obefintliga,   och\r\nNäringsdepartementets    akter   i   ärendena    har\r\nhemligstämplats   i   sin   helhet.   Som   tidigare\r\nredovisats   har   en   granskningsanmälan   rörande\r\nregeringens beredning av  dessa  fyra  propositioner\r\nlämnats  till  konstitutionsutskottet. I privatägda,\r\nbörsnoterade    företag    skulle    ett    likartat\r\nhemlighetsmakeri vara fullständigt otänkbart.\r\nÖppenheten i statliga företag måste generellt sett\r\nöka.  Allmänhet  och   journalister   måste  ges  en\r\novillkorlig rätt att närvara vid bolagsstämmor,  och\r\ndagordningar     måste    självklart    vara    utan\r\nhemligstämplar.  Underlag   för   större  beslut  på\r\nbolagsstämmorna måste även de vara offentliga.\r\nNär det gäller förslaget i motionerna  2002/03:N22\r\n(kd)   och   2003/04:N2  (kd)  om  att  revisorernas\r\nmandatperioder  skall  begränsas till ett år i taget\r\nkan  konstateras att uppdraget  som  revisor  enligt\r\naktiebolagslagen  (10  kap.  20  §) skall gälla till\r\nslutet  av  den  bolagsstämma  som hålls  under  det\r\nfjärde  räkenskapsåret efter revisorsvalet.  Således\r\nanger aktiebolagslagen att revisorer skall väljas på\r\nfyra år. Beträffande förslaget i samma motion om att\r\nrevisorer  inte  skall  ha  möjlighet  att vara både\r\nrevisor  och rådgivare i ett bolag vill vi  peka  på\r\natt  det  av   regeringens  ägarpolicy  framgår  att\r\nrevisorernas  roll   är   mycket   viktig   och  att\r\nrevisorernas   oberoende   är  en  fråga  som  skall\r\nhanteras  av  styrelsen.  En  revisor  skall  enligt\r\nrevisorslagen (21 §) för varje nytt uppdrag pröva om\r\ndet finns omständigheter, t.ex.  rådgivning, som kan\r\nrubba  förtroendet  för  dennes  opartiskhet   eller\r\nsjälvständighet.   Denna   prövning   skall   enligt\r\nrevisorslagen  (24  §)  dokumenteras.  Styrelsen bör\r\nenligt  statens  ägarpolicy  ta  del av revisorernas\r\nbedömningar    i    enlighet    med   revisorslagens\r\nanalysmodell i fall bolaget vill  anlita revisorerna\r\näven som rådgivare/konsulter. Därutöver  skall, i de\r\nfall där konsulttjänsterna utgör en betydande  andel\r\nav   revisorernas   ersättning,   detta  förhållande\r\nförklaras    och    motiveras.    En   översyn    av\r\naktiebolagslagens  bestämmelser  om revisorsval  och\r\nmandattider     görs     för     närvarande     inom\r\nJustitiedepartementet.   Så  snart  aktiebolagslagen\r\nharmonieras med EG-bestämmelserna på området kan nya\r\nregler  komma  att  gälla  för  samtliga  företag  i\r\nSverige.  I  avvaktan  på  sådana   ändringar  finns\r\nföljande  bestämmelse  om  revisorsrotation   i   de\r\nyrkesetiska   regler  som  Föreningen  Auktoriserade\r\nRevisorer (FAR)  ger  ut:  Det är inte förenligt med\r\ngod  revisorssed  att  i  ett  företag   av  allmänt\r\nintresse  acceptera val som revisor för mer  än  två\r\nsammanhängande mandatperioder.\r\nMed hänvisning  till  det  anförda  bör  riksdagen\r\ngenom  ett  tillkännagivande  anmoda regeringen  att\r\nvidta  åtgärder  i  enlighet  med vad  som  här  har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\nberörd  del  och de här aktuella  motionerna  -  med\r\nundantag   för   yrkandena   rörande   revisorer   i\r\nmotionerna 2002/03:N22  (kd) och 2003/04:N2 (kd) - i\r\nmotsvarande delar tillgodosedda och tillstyrks.\r\n\r\n10.Insyn, uppföljning och revision (punkt 7)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  10. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  5  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena 5 och 6, 2002/03:N22 yrkandena 4, 8 och 9,\r\n2002/03:N23 yrkande 3, 2003/04:N1 yrkandena 3 och 4,\r\n2003/04:N2   yrkandena  4  och  8  och  2003/04:N327\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  instämmer   i   den   kritik   avseende  insyn,\r\nuppföljning och revision som framförs  av Riksdagens\r\nrevisorer   och   i   motionerna   2002/03:N21  (m),\r\n2003/04:N1 (m), 2002/03:N23 (fp), 2002/03:N22  (kd),\r\n2003/04:N2  (kd)  och  2003/04:N327  (c). Kritik kan\r\nriktas  mot  regeringen  för  fortsatta  brister   i\r\nuppföljningen  av  de  statliga bolagens verksamhet.\r\nOckså  bolagens  återrapportering   till  regeringen\r\nmåste   förbättras   avsevärt   bl.a.  i  fråga   om\r\nredovisningen av bolagens måluppfyllelse.\r\n\r\nInsynsfrågorna måste ägnas särskild uppmärksamhet.\r\nHanteringen av många statliga bolag  visar  att  det\r\nfinns  betydande  brister i form av mörkläggning och\r\nhemligstämpling. Exempel  på detta under det senaste\r\nhalvåret utgör de tidigare nämnda fyra propositioner\r\ni   vilka  regeringen  föreslagit   rekonstruktioner\r\nrörande Svenska Skogsplantor, Teracom, SJ och Svensk\r\nExportkredit.  Beslutsunderlagen  i  propositionerna\r\nhar    varit    näst    intill    obefintliga,   och\r\nNäringsdepartementets    akter   i   ärendena    har\r\nhemligstämplats   i   sin   helhet.   Som   tidigare\r\nredovisats   har   en   granskningsanmälan   rörande\r\nregeringens beredning av  dessa  fyra  propositioner\r\nlämnats  till  konstitutionsutskottet. I privatägda,\r\nbörsnoterade    företag    skulle    ett    likartat\r\nhemlighetsmakeri vara fullständigt otänkbart.\r\nÖppenheten  i  statliga   företag   måste   vidare\r\ngenerellt sett öka. Allmänhet och journalister måste\r\nges    en   ovillkorlig   rätt   att   närvara   vid\r\nbolagsstämmor och dagordningar måste självklart vara\r\nutan hemligstämplar.  Underlag  för större beslut på\r\nbolagsstämmorna måste även de vara offentliga.\r\nJag vill också beröra frågan om  revisorerna  i de\r\nstatliga   företagen,   som  tas  upp  i  motionerna\r\n2002/03:N22 (kd) och 2003/04:N2  (kd).  De revisorer\r\nsom   är   satta  att  granska  styrelsens  och  den\r\nverkställande     direktörens    förvaltning    samt\r\nföretagets  årsredovisning   och  bokföring  har  en\r\ncentral betydelse för varje ägare  av  ett  företag.\r\nDet  går  inte  att  nog  understryka  betydelsen av\r\nrevisorernas   oberoende   gentemot  styrelsen   och\r\nföretagets   verkställande   ledning.    Den    s.k.\r\nEnronaffären  i  Förenta staterna och andra liknande\r\nfinansskandaler under  åren 2001 och 2002 tjänar som\r\navskräckande exempel på  vad  som  kan  hända  ifall\r\nrevisorernas oberoende inte säkerställs.\r\nDessutom   är   det   högst   anmärkningsvärt  att\r\nrevisorerna  väljs  på mandatperioder  om  fyra  år.\r\nÄgaren  bör alltid ha  möjlighet  att  ompröva  sitt\r\nförtroende  för revisorerna och göra de förändringar\r\nden  finner  nödvändiga   för   att  säkerställa  en\r\noberoende, god och högkvalitativ  revision.  Det  är\r\nmin  uppfattning att staten som ägare av bolag måste\r\nföregå  med gott exempel vad gäller att hålla en hög\r\nstandard för att säkerställa revisorernas oberoende.\r\nDärför bör  samma  revisorsfirma  inte  kunna utföra\r\nuppdrag som revisor och rådgivare till samma  bolag.\r\nDessutom  bör revisorernas mandatperioder begränsas.\r\nDärutöver bör  det  finnas  en  tydlig gräns för hur\r\nmånga år en revisor får tjänstgöra för ett och samma\r\nföretag. Denna övre gräns bör överensstämma  med  de\r\nrekommendationer     som    utarbetats    av    EU:s\r\nrevisionskommitté,  dvs.  sjuåriga  valperioder  bör\r\nutgöra gräns.\r\nMed  hänvisning till  det  anförda  bör  riksdagen\r\ngenom ett  tillkännagivande  anmoda  regeringen  att\r\nvidta  åtgärder  i  enlighet  med  vad  som  här har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\nberörd  del  och  alla de här aktuella motionerna  i\r\nmotsvarande delar tillgodosedda och tillstyrks.\r\n\r\n11.Dotterbolagens verksamhet (punkt 8)\r\n\r\nav Yvonne Ångström  (fp),  Nyamko Sabuni (fp) och\r\nHåkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  11.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 6 och motion 2003/04:N2 yrkande 9\r\noch  avslår  motionerna  2003/04:N1  yrkande  5  och\r\n2003/04:N2 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar  revisorernas  synpunkter  när  det  gäller\r\ndotterbolagen till de statliga bolagen. Detta är ett\r\nförslag  som  revisorerna  framförde  redan  vid sin\r\nförra granskning. Det är rimligt att regeringen  gör\r\nen  översyn  av  vilka  dotterbolag till de statliga\r\nbolagen  som inte skall få  säljas  utan  riksdagens\r\nmedgivande.  Det  finns  enligt  revisorerna  ca 250\r\ndotterbolag, varav flera har sådana verksamheter som\r\nriksdagen  tidigare  har fattat beslut om. Riksdagen\r\nhar dock ingen samlad bild av de olika dotterbolagen\r\noch deras verksamheter. Vi instämmer i de synpunkter\r\nsom förs fram i motion  2003/04:N1 (m) om att det är\r\nverksamheter, snarare än  i vilken juridisk form som\r\nen  verksamhet  bedrivs  i,  som  är  den  relevanta\r\nfrågan.  Samtidigt  ser  vi ingen  nackdel  med  att\r\nregeringen   uppmanas  att  göra   en   översyn   av\r\ndotterbolagen.  Riksdagen  behöver  allmänt  sett en\r\nbättre  och mer täckande information om den statliga\r\nföretagssektorn   och   dess   verksamheter.   Detta\r\nframförs  också  i  motion  2003/04:N2 (kd). Däremot\r\nanser vi inte - i motsats till  vad  som  föreslås i\r\nden sistnämnda motionen - att riksdagen skall begära\r\natt  regeringen  skall  utarbeta  ett  förslag  till\r\nlagstiftning rörande hanteringen av dotterbolagen.\r\n\r\nMed   det   anförda  tillstyrker  vi  revisorernas\r\nförslag i här aktuell del och motion 2003/04:N2 (kd)\r\ni motsvarande del.  Den andra delen av denna motion,\r\nliksom motion 2003/04:N1  (m) i berörd del, avstyrks\r\nsamtidigt.\r\n\r\n12.Dotterbolagens verksamhet (punkt 8)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  12. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16 punkt 6 och motion 2003/04:N2 yrkandena\r\n9 och 10 och av-slår motion 2003/04:N1 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  - i likhet med Riksdagens revisorer  och\r\nvad  som anförs  i  motion  2003/04:N2  (kd)  -  att\r\nriksdagen  bör  begära att regeringen skall upprätta\r\nen förteckning över  dotterbolag  till statligt ägda\r\nbolag  med  en  beskrivning av deras verksamhet  och\r\nyttrande  över huruvida  verksamheten  är  hänförlig\r\ntill moderbolagets kärnverksamhet eller inte. Vidare\r\nbör riksdagen  begära  att regeringen skall utarbeta\r\nett  förslag till lagstiftning  och  riktlinjer  för\r\nhanteringen  av dotterbolag till statligt ägda bolag\r\ni enlighet med vad som här anförs.\r\n\r\nDe statligt  ägda  bolagen har ca 250 dotterbolag,\r\nvarav flera har sådana  verksamheter  som  riksdagen\r\ntidigare  fattat  beslut  om  skall drivas i statlig\r\nregi. Andra har samhällsåtaganden att uppfylla eller\r\nandra  mål  som kan vara av politisk  karaktär.  Det\r\nfinns även flera dotterbolag vars verksamhet inte är\r\nen  del av moderbolagets  kärnverksamhet.  Riksdagen\r\nhar för  närvarande  ingen  samlad  bild av de olika\r\ndotterbolagen  i  den statliga bolagssfären.  Därför\r\nbör regeringen, som  nyss  nämnts, ges i uppdrag att\r\nupprätta  en  förteckning  över   dotterbolag   till\r\nstatligt  ägda  bolag. En sådan förteckning kan vara\r\ntill  nytta  både  för   Regeringskansliet  och  för\r\nriksdagen i arbetet med att förbättra ägarstyrningen\r\noch genomlysningen i statens bolag.\r\nDen föreslagna förteckningen  kan  anses  uppfylla\r\nsyftet  med  revisorernas  förslag om en översyn  av\r\nvilka  dotterbolag  som inte skall  få  säljas  utan\r\nriksdagens  medgivande.   De   dotterbolag   som  är\r\nhänförliga  till  bolagets kärnverksamhet eller  som\r\nhar  samhällsåtaganden   bör  inte  få  säljas  utan\r\nriksdagens  medgivande.  För  att  förtydliga  vilka\r\nbolag  som  inte  skall  få säljas  utan  riksdagens\r\nmedgivande och i vilken utsträckning  statligt  ägda\r\nbolag får ha dotterbolag som inte är hänförliga till\r\nmoderbolagets   kärnverksamhet   bör   riksdagen  ge\r\nregeringen  i uppdrag att utarbeta ett förslag  till\r\nlagstiftning och riktlinjer.\r\nMed det anförda  tillstyrks revisorernas förslag i\r\nhär  aktuell  del  och   motion  2003/04:N2  (kd)  i\r\nmotsvarande delar. Motion  2003/04:N1  (m)  avstyrks\r\nsamtidigt i berörd del.\r\n\r\n13.Bolagsledningarnas löner och ersättningar\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Maria Larsson (kd),  Ulla\r\nLöfgren   (m),  Stefan  Hagfeldt  (m)  och  Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  13. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  7  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena  7-9,  2002/03:N22  yrkande  7, 2003/04:N1\r\nyrkandena  6  och  7,  2003/04:N2  yrkande  11   och\r\n2003/04:N327  yrkande 7 i denna del, bifaller delvis\r\nmotion 2003/04:  N3  yrkande 4 och avslår motionerna\r\n2003/04:N203 och 2003/04:N259.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar de synpunkter  som  framförs  i  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag, liksom i motionerna 2002/03:N21\r\n(m), 2003/04:N1  (m),  2002/03:N22 (kd), 2003/04: N2\r\n(kd)   och   2003/04:N327  (c),   när   det   gäller\r\nbolagsledningarnas  löner och ersättningar. Liknande\r\nprincipiella  synpunkter  framförs  också  i  motion\r\n2003/04:N3 (fp).\r\n\r\nRegeringen har,  som  redovisats,  nyligen  fattat\r\nbeslut  om förändrade riktlinjer för företagsledande\r\npersoners  anställningsvillkor  i statliga bolag och\r\nför  anställdas incitamentsprogram.  Vi  finner  det\r\nanmärkningsvärt  att  regeringen, parallellt med att\r\nriksdagen behandlar revisorernas förslag och förslag\r\ni  motioner  rörande  bolagsledningarnas  löner  och\r\nersättningar, bedriver ett översynsarbete och fattar\r\nbeslut om nya riktlinjer.  Det  ger  ett  intryck av\r\nsjälvtillräcklighet  hos  regeringen.  Samtidigt  är\r\nregeringens   beteende  i  högsta  grad  avslöjande:\r\nregeringsbeslutet  om  riktlinjerna  fattas en knapp\r\nvecka före utskottets preliminära behandling  av  de\r\naktuella  förslagen. Det är först när regeringen ser\r\nframför sig  ett  tillkännagivande  av  riksdagen  i\r\nfrågan  som regeringen förmår besluta om uppstramade\r\nriktlinjer.\r\nVi kan  konstatera att de nya riktlinjerna innebär\r\nett steg i  den  riktning som förordas av Riksdagens\r\nrevisorer och i de  nämnda  motionerna. Riktlinjerna\r\ninnebär att det i princip skall  bli  ett  stopp för\r\nbonuslöner till de verkställande direktörerna. Detta\r\när  bra.  Bonussystem  är  en  ordning  som inte bör\r\ntillämpas  i  statliga  företag. Det finns en  stor,\r\nprincipiell  skillnad mellan  privata  och  statliga\r\nföretag: Om man  är  privat  aktieägare  och inte är\r\nnöjd  med  hur  styrelsen  i  det  berörda företaget\r\nhanterar    lönesättningen   för   direktörerna    i\r\nföretaget, så kan man sälja aktierna. Som medborgare\r\n- och därmed  delägare i de statliga företagen - har\r\nman inte den valfriheten.\r\nÄven om de nya riktlinjerna således innebär steg i\r\nrätt riktning är de inte tillräckliga. Riksdagen bör\r\nanmoda regeringen  att  vidta ytterligare åtgärder i\r\nenlighet med revisorernas  och  motionernas förslag.\r\nDet gäller sådant som undersökning av löneskillnader\r\nmellan vd för statliga företag och generaldirektörer\r\ni   affärsverk   eller   statliga   myndigheter   av\r\nmotsvarande        storlek,        kontroll       av\r\navgångsersättningar, bl.a. att det sker en avräkning\r\nfrån  avgångsersättning  om  berörd vd  erhåller  ny\r\nanställning, samt kontroll av pensionsavtal.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda  bör  riksdagen\r\ngenom  ett tillkännagivande  anmoda  regeringen  att\r\nvidta åtgärder  i  enlighet  med  vad  som  här  har\r\nanförts. Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i\r\nberörd  del  och  de  tidigare  nämnda  motionerna i\r\nmotsvarande   delar  tillgodosedda  och  tillstyrks.\r\nMotion  2003/04:N3  (fp)  blir  också  till  en  del\r\ntillgodosedd,  medan  övriga  här  aktuella motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n14.Bolagsledningarnas löner och ersättningar\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Yvonne Ångström (fp) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  14.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  Riksdagens  revisorers  förslag\r\n2002/03:RR16  punkt  7  och  motionerna  2002/03:N21\r\nyrkandena  7 och 8, 2003/04:N1 yrkande 6, 2003/04:N3\r\nyrkande  4, 2003/04:N327  yrkande  7  i  denna  del,\r\nbifaller delvis motionerna 2002/03:N22 yrkande 7 och\r\n2003/04:N2   yrkande   11   och   avslår  motionerna\r\n2002/03:N21   yrkande   9,  2003/04:N1  yrkande   7,\r\n2003/04:N203 och 2003/04:N259.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  delar de synpunkter som  framförs  i  Riksdagens\r\nrevisorers förslag, liksom i motion 2003/04:N3 (fp),\r\nnär  det   gäller   bolagsledningarnas   löner   och\r\nersättningar.   Liknande   principiella   synpunkter\r\nframförs   också   i   motionerna  2002/03:N21  (m),\r\n2003/04:N1 (m), 2002/03:N22  (kd),  2003/04:N2  (kd)\r\noch 2003/04:N327 (c).\r\n\r\nRegeringen  har,  som  redovisats,  nyligen fattat\r\nbeslut  om förändrade riktlinjer för företagsledande\r\npersoners  anställningsvillkor  i statliga bolag och\r\nför  anställdas incitamentsprogram.  Vi  finner  det\r\nanmärkningsvärt  att  regeringen, parallellt med att\r\nriksdagen behandlar revisorernas förslag och förslag\r\ni  motioner  rörande  bolagsledningarnas  löner  och\r\nersättningar, bedriver ett översynsarbete och fattar\r\nbeslut om nya riktlinjer.  Det  ger  ett  intryck av\r\nsjälvtillräcklighet  hos  regeringen.  Samtidigt  är\r\nregeringens   beteende  i  högsta  grad  avslöjande:\r\nregeringsbeslutet  om  riktlinjerna  fattas en knapp\r\nvecka före utskottets preliminära behandling  av  de\r\naktuella  förslagen. Det är först när regeringen ser\r\nframför sig  ett  tillkännagivande  av  riksdagen  i\r\nfrågan  som regeringen förmår besluta om uppstramade\r\nriktlinjer.\r\nVi noterar  att  de  nya  riktlinjerna innebär ett\r\nsteg  i  den  riktning  som förordas  av  Riksdagens\r\nrevisorer och i de nämnda  motionerna. Samtidigt kan\r\nvi konstatera att det rör sig  om  just  riktlinjer,\r\nsom alltså inte är tvingande. Det är fortfarande upp\r\ntill  bolagens  styrelser  att besluta om eventuella\r\nincitaments-program.     Enligt      uppgift      av\r\nnäringsminister  Leif  Pagrotsky  i  medierna kommer\r\ninte  heller de nya riktlinjerna att innebära  någon\r\nminskning   av  de  totala  lönekostnaderna  för  de\r\nberörda personerna.\r\nRiktlinjerna   är  alltså  inte  tillräckliga  och\r\nkommer  inte  att  innebära   att   de  avarter  som\r\nförekommer   och   som   påvisats   av   revisorerna\r\nförsvinner. Därför behövs det ytterligare  åtgärder.\r\nRevisorerna   fann   bl.a.   att   de  verkställande\r\ndirektörerna i vissa statliga företag hade betydligt\r\nhögre löner än generaldirektörerna i  statliga  verk\r\nav   motsvarande   storlek.  Vi  delar  revisorernas\r\nbedömning att regeringen bör undersöka motiven bakom\r\ndessa löneskillnader.  Vi anser vidare, i likhet med\r\nrevisorerna,  att  det  är  otillfredsställande  att\r\nstaten inte har kontroll  över  vilka  pensionsavtal\r\nsom  ingås för ledningarna i de statliga  företagen.\r\nAtt staten  i  flera  fall  inte  har  haft  det har\r\nframgått tydligt, inte minst genom det pensionsavtal\r\nsom  Vin  &  Sprit  slöt  med sin nuvarande vd. Till\r\nanställningsvillkoren  för ledningarna  i  företagen\r\nhör  även  eventuella  bonusavtal.  När  det  gäller\r\nbonusavtal visar revisorernas  granskning att sådana\r\när relativt sällsynta hos statens  bolag, men att de\r\nförekom i sex företag år 2001. Vi vill  inte utfärda\r\nnågot generellt förbud mot bonuslöner utan anser att\r\nföretag  som  verkar  på  en marknad - även statliga\r\nföretag   -  skall  kunna  betala   sina   ledningar\r\nmarknadsmässiga ersättningar och även bonuslöner när\r\nså är motiverat.  Avtalen  måste  dock  vara  på  en\r\nrestriktiv  och  rimlig  nivå. Villkoren för avtalen\r\nbör också framgå på ett öppet och tydligt sätt.\r\n\r\nMed hänvisning till det anförda bör riksdagen\r\ngenom ett tillkännagivande anmoda regeringen\r\natt vidta åtgärder i enlighet med vad som\r\nhär har anförts. Därmed blir Riksdagens\r\nrevisorers förslag i berörd del och den\r\nnämnda motionen i motsvarande del\r\ntillgodosedda och tillstyrks. Motionerna\r\n2002/03: N21 (m), 2003/04:N1 (m),\r\n2002/03:N22 (kd), 2003/04:N2 (kd) och\r\n2003/04: N327 (c) blir också till en del\r\ntillgodosedda, medan övriga här aktuella\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n15.Kapitalomstruktureringar (punkt 11,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m),  Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström (fp), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen   behandlade  våren  2003,   som   nämnts,\r\nregeringens   förslag    i    tilläggsbudgeten   för\r\nbudgetåret 2003 avseende förbättrad  kapitalstruktur\r\ni   statliga   företag   (prop.  2002/03:100,   bet.\r\n2002/03:FiU21). Innehållet  i  riksdagens beslut har\r\nredogjorts   för.   Våra   synpunkter    i    frågan\r\növerensstämmer   med   dem   som   framfördes  i  en\r\nreservation (m, fp, c) i finansutskottets betänkande\r\n2002/03:FiU21. Vi ser ingen anledning  att  i  detta\r\nsammanhang  åter  ta  upp  frågan  till  behandling.\r\nMotion  2002/03:N22  (kd)  avstyrks därmed i  berörd\r\ndel.\r\n\r\n\r\n16.Kapitalomstruktureringar (punkt 11)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  16.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:N22 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser - i likhet med vad  som  anförs  i  motion\r\n2002/03:N22  (kd)  -  att riksdagen skall begära att\r\nregeringen utformar ett  lagförslag  för att reglera\r\nkapitalomstruktureringar i statligt ägda  företag. I\r\nanslutning     till     regeringens     förslag    i\r\ntilläggsbudgeten   för  år  2003  om  en  förbättrad\r\nkapitalstruktur i statliga bolag (prop. 2002/03:100,\r\nbet. 2002/03:FiU21) framförde Kristdemokraterna i en\r\nreservation sina synpunkter  på hur bristsituationer\r\ni statligt ägda bolag bör avhjälpas.  Detta  bör ske\r\nantingen   genom   en   omfördelning   av   statliga\r\ntillgångar      genom     extrautdelningar     eller\r\nförsäljningar eller  genom  att  privata investerare\r\nskjuter till kapital. Denna typ av  överföringar  av\r\nstatliga tillgångar måste göras inom statsbudgeten.\r\n\r\nRegeringens  modell  bidrar  till  att ytterligare\r\nförsvåra   genomlysningen   av   statsbudgeten   och\r\nregeringens förvaltning av de statliga  bolagen. För\r\natt öka öppenheten och för att inordna modellen  för\r\nförändringar  i  statliga  bolags  kapitalstruktur i\r\nstatsbudgeten  bör  riksdagen  stifta  en   lag  som\r\navgränsar  kontots  användning och beskriver hur  de\r\nmedel som använts skall  redovisas  i statsbudgeten.\r\nEn   sådan  lag  bör  tydligt  avgränsa  regeringens\r\nbefogenhet  att  göra  kapitalinsatser  utan  att  i\r\nförväg ha inhämtat riksdagens godkännande. I samband\r\nmed    riksdagsbehandlingen    av   tilläggsbudgeten\r\nframhöll konstitutionsutskottet (yttr. 2002/03:KU6y)\r\natt regeringen bör återkomma till  riksdagen med ett\r\nförslag   för   hur   en   permanent   ordning   för\r\nkapitalomstrukturering i den statliga företagssfären\r\nbör  regleras.  Finansutskottet (bet. 2002/03:FiU21)\r\ndelade konstitutionsutskottets åsikt och anförde att\r\ndet är angeläget  att  ett  tydligt regelverk skapas\r\noch att det i sammanhanget bör utredas hur förslaget\r\nförhåller sig till den s.k. budgetlagen och gällande\r\npraxis om hur kapitalutdelningar och kapitalinsatser\r\nskall beslutas och redovisas.\r\n\r\nRiksdagen bör nu ge regeringen i uppdrag att utforma\r\nden lagstiftning som både konstitutionsutskottet och\r\nfinansutskottet efterfrågat.  Med  ett sådant beslut\r\nblir   den   nämnda   motionen   tillgodosedd    och\r\ntillstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2002/03:120\r\n\r\nI   regeringens   skrivelse  2002/03:120  lämnas  en\r\nredogörelse    för    förvaltningen    av    statens\r\nföretagsägande samt för  verksamheten  i  de företag\r\noch affärsverk som Regeringskansliet förvaltade  vid\r\nårsskiftet 2002/03.\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\n2002/03:RR16\r\n\r\n\r\n1. Allmänna synpunkter\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens  revisorer  anfört  i  avsnittet Allmänna\r\nsynpunkter.\r\n2. Regeringskansliet som ägarföreträdare\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens     revisorer    anfört    i    avsnittet\r\nRegeringskansliet som ägarföreträdare.\r\n3.   Övergripande    mål,    ekonomiska    mål   och\r\nverksamhetsmål\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRikdagens  revisorer anfört i avsnittet Övergripande\r\nmål, ekonomiska mål och verksamhetsmål.\r\n4. Styrelsernas effektivitet\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens revisorer anfört i avsnittet Styrelsernas\r\neffektivitet.\r\n5. Insyn, uppföljning och revision\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens  revisorer   anfört  i  avsnittet  Insyn,\r\nuppföljning och revision.\r\n6. Dotterbolagens verksamhet\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens    revisorer    anfört     i    avsnittet\r\nDotterbolagens verksamhet.\r\n7. Bolagsledningarnas löner och ersättningar\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad\r\nRiksdagens    revisorer    anfört    i   avsnittet\r\nBolagsledningarnas löner och ersättningar.\r\n\r\nMotioner med anledning av skrivelsen\r\n\r\n\r\n2002/03:N21 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att det statliga\r\nföretagandet snedvrider konkurrensen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  avveckling  av\r\nsådan    myndighetsverksamhet    som    snedvrider\r\nkonkurrensen.\r\n\r\n3. Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger fram en\r\nmotivering till varför vart och ett av bolagen med\r\nstatlig  ägarinblandning  även  framgent   bör  ha\r\nsådan.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om renodling  av\r\nrollerna och privatisering av statliga företag.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  stopp  för\r\nhemlighetsmakeriet   vid   förvaltningen   av   de\r\nstatliga företagen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  om helt offentliga bolagsstämmor  i  alla\r\nstatliga företag.\r\n\r\n7. Riksdagen  begär att regeringen vidtar åtgärder i\r\nsyfte att säkerställa  att  en  avgången  vd i ett\r\nstatligt  företag  inte samtidigt kan uppbära  lön\r\noch avgångsvederlag.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om statens kontroll\r\növer  vilka pensionsavtal  som  ingås  i  statliga\r\nbolag.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att bonussystem\r\ninte  skall tillämpas  för  företagsledningarna  i\r\nstatligt ägda bolag.\r\n\r\n2002/03:N22 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om grunderna för\r\nstatligt ägande (avsnitt 4).\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en\r\nenhetlig  redovisning  för  de olika företagen med\r\nstatligt ägande (avsnitt 5).\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen  i  fortsättningen\r\nlämnar  sin  redogörelse för företag med  statligt\r\nägande i så god  tid  att  riksdagen  med  normala\r\nrutiner   kan   behandla  den  under  vårriksdagen\r\n(avsnitt 5).\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om revisorernas roll\r\ni företag med statligt ägande (avsnitt 6).\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  utformar  ett\r\nlagförslag         för         att         reglera\r\nkapitalomstruktureringar  i  statligt ägda företag\r\n(avsnitt 7).\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en\r\netisk  policy för regeringens ägarförvaltning samt\r\nför företag med statligt ägande (avsnitt 8).\r\n\r\n7. Riksdagen  begär  att  regeringen  ser  över  och\r\nomarbetar riktlinjerna för incitamentsprogram samt\r\nriktlinjerna  för  anställningsvillkor  för vd och\r\növriga  personer  i  företagsledande  ställning  i\r\nenlighet  med  vad som anförs i motionen  (avsnitt\r\n9).\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  regeringens\r\nhandläggning   av   frågor   rörande  företag  med\r\nstatligt ägande (avsnitt 10).\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär att regeringen,  i  samråd  med\r\nriksdagens partier, utarbetar en ny modell för hur\r\nfrågor rörande  företag  med statligt ägande skall\r\nhanteras i framtiden (avsnitt 10).\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ohälsan  och\r\narbetsmiljön   i   företag   med  statligt  ägande\r\n(avsnitt 11).\r\n\r\n2002/03:N23 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  systematisk\r\nförsäljning av de statligt ägda företagen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att statligt ägda\r\nföretag snedvrider konkurrensen på marknaden.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  redovisning  av\r\nsamarbete  med privata företag i form av samägande\r\nför riksdagen.\r\n\r\n\r\nMotioner med anledning av Riksdagens\r\nrevisorers förslag\r\n\r\n\r\n2003/04:N1 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär  att  regeringen  i  den  årliga\r\nredogörelsen  för  bolag  med  statligt ägande för\r\nvarje bolag redovisar vilka samhällsintressen  som\r\nmotiverar   att   staten   även   fortsättningsvis\r\nupprätthåller ägandet (avsnitt 2.3).\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att regeringen under  riksmötet\r\nlägger fram förslag  till  privatiseringsplan  för\r\nbolag  där  fortsatt koppling till staten inte kan\r\nmotiveras (avsnitt 2.3).\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om ett stopp för\r\nhemlighetsmakeri vid förvaltningen  av de statliga\r\nbolagen (avsnitt 2.5)\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar om offentliga bolagsstämmor  i\r\nföretag  där  staten  har  ett  dominerande ägande\r\n(avsnitt 2.5).\r\n\r\n5. Riksdagen avslår vad Riksdagens  revisorer anfört\r\nom dotterbolagens verksamhet (avsnitt 2.6).\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  utbetalning  av\r\navgångsvederlag (avsnitt 2.7).\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om fast  lön  utan\r\nbonustillägg för  företagsledningarna  i  statliga\r\nbolag (avsnitt 2.7).\r\n\r\n2003/04:N2 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  grunderna  för\r\nstatligt ägande (avsnitt 4).\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\netisk policy för regeringens ägarförvaltning  samt\r\nför företag med statligt ägande (avsnitt 4).\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att   samla\r\nförvaltningen  av samtliga statligt ägda bolag hos\r\nett departement (avsnitt 5).\r\n\r\n4. Riksdagen begär  att  regeringen,  i  samråd  med\r\nriksdagens partier, utarbetar en ny modell för hur\r\nfrågor  rörande  företag med statligt ägande skall\r\nhanteras i framtiden (avsnitt 5).\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att begränsa\r\nantalet styrdokument samt förtydliga och förbättra\r\nmålbeskrivningar och uppföljning (avsnitt 6).\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  de  statliga\r\nbolagsstyrelsernas sammansättning (avsnitt 7).\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nenhetlig  redovisning  för de olika företagen  med\r\nstatligt ägande (avsnitt 8).\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om revisorernas roll\r\ni företag med statligt ägande (avsnitt 8).\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att  regeringen  upprättar  en\r\nförteckning  över  dotterbolag  till statligt ägda\r\nbolag med en beskrivning av deras  verksamhet samt\r\nyttrande över huruvida verksamheten  är  hänförlig\r\ntill   moderbolagets   kärnverksamhet  eller  inte\r\n(avsnitt 9).\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär att regeringen  utarbetar  ett\r\nförslag  till  lagstiftning   och  riktlinjer  för\r\nhanteringen  av  dotterbolag  till  statligt  ägda\r\nbolag  i  enlighet med vad som anförs  i  motionen\r\n(avsnitt 9).\r\n\r\n11. Riksdagen begär att regeringen ser över och\r\nomarbetar riktlinjerna för incitamentsprogram samt\r\nriktlinjerna för anställningsvillkor för vd och\r\növriga personer i företagsledande ställning i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 10).\r\n\r\n2003/04:N3 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att återuppta\r\nprivatiseringen av statliga företag.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  målen  för\r\nvarje statligt företags verksamhet skall framgå  i\r\nett enda styrdokument.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att varje statligt\r\nföretag skall ha en aktuell bolagsordning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  undersöka\r\nmotiven till  löneskillnader  mellan ledningarna i\r\nvissa statliga företag och verk.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  en  jämnare\r\nkönsfördelning bland de verkställande direktörerna\r\nför statliga företag.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utse fler\r\nstyrelseledamöter med bakgrund utanför Sverige.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi218 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  statliga\r\nföretag och myndigheter  skall  ha  ett fungerande\r\nmiljöledningssystem.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  statliga\r\nföretag   och   myndigheter   i   möjligaste   mån\r\nmiljöcertifierar sig enligt internationellt erkänd\r\nstandard.\r\n\r\n2003/04:N203 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  lönenivån  för  chefer  i\r\nstatliga bolag och statliga förvaltningar.\r\n\r\n2003/04:N259 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om en policy för löner och\r\nanställningsvillkor i statliga bolag.\r\n\r\n2003/04:N286 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om   att  staten  bör\r\nprivatisera aktierna i Telia Sonera.\r\n\r\n2003/04:N293 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att minska statens\r\nföretagsägande.\r\n\r\n2003/04:N295 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  styrning och\r\nuppföranderegler för statligt ägda företag.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att ett statligt\r\nägande alltid skall utövas med klara  ägardirektiv\r\noch ett aktivt ägarinflytande samt uppfylla  vissa\r\nuppföranderegler.\r\n\r\n2003/04:N314 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   ägarstyrning  för\r\ntillgänglighet i statliga företag.\r\n\r\n2003/04:N316 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om privatisering av\r\nde statliga företagen.\r\n\r\n4. Riksdagen bemyndigar regeringen  att  privatisera\r\noch   omstrukturera   de   i  motionen  uppräknade\r\nstatliga företagen i enlighet  med  vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2003/04:N327 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  en  ökad\r\nspridning av det  statliga  ägandet  skulle  bidra\r\npositivt   till   tillväxten  och  den  ekonomiska\r\nutvecklingen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att felaktig\r\npolitisk   styrning   av  de  statliga  företagens\r\nverksamheter   har   skadliga   demokratiska   och\r\nekonomiska effekter.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att statliga\r\nföretag   verkar   på  andra  villkor  än  privata\r\naktörer, vilket snedvrider konkurrensen.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att  regeringen tydligt motiverar\r\nvarför vart och ett av  de statligt ägda företagen\r\nskall förbli statligt ägt,  och  att  regeringen i\r\növriga fall förbereder försäljning.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen med  förslag till skärpt ägarstyrning av\r\nde statliga företagen.\r\n\r\n6. Riksdagen begär  att  regeringen utarbetar etiska\r\noch  miljömässiga  riktlinjer   för   de  statliga\r\nföretagen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  statliga\r\nföretag skall företräda medborgarnas intressen vid\r\nstyrelsenomineringar samt genom att tillämpa sunda\r\noch   rimliga   avtal   om   pensioner,   bonusar,\r\navgångsvederlag etc.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten för\r\nnya småföretag vid  en  kontrollerad avveckling av\r\nSveaskog i självbärande enheter skog.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att ett spritt\r\nägande är positivt för skogsnäringen.\r\n\r\n2003/04:N365 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om statlig ägarpolitik.\r\n\r\n2003/04:N394 av Fredrik Olovsson och Louise\r\nMalmström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att   uppnå   bättre\r\njämställdhet   vad   gäller   ordförande   och  vice\r\nordförande i de statliga bolagens styrelser.\r\n\r\n2003/04:N399 av Johan Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om ökad jämställdhet i  de\r\nstatliga företagen.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ökad ägarspridning\r\ngenom utförsäljning av statliga företag.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRiktlinjer för anställningsvillkor i statliga\r\nföretag\r\n\r\n\r\n\r\nRiktlinjerna ersätter  tidigare  riktlinjer  rörande\r\nanställningsvillkor  för  personer i företagsledande\r\nställning   i  statliga  bolag   (1996-12-05)   samt\r\nriktlinjer för  incitamentsprogram  för  anställda i\r\nstatliga  bolag  (1999-11-25).  Riktlinjerna   avser\r\nföretag  som  är  helägda  av  staten. I företag där\r\nstaten   är   delägare   bör   riktlinjerna   enligt\r\nregeringsbeslutet så långt möjligt  tillämpas  efter\r\nen dialog med övriga aktieägare.\r\n\r\nANSTÄLLNINGSVILLKOR  FÖR  PERSONER I FÖRETAGSLEDANDE\r\nSTÄLLNING\r\n\r\nFöretagets styrelse, i sin helhet, har ansvaret för anställning\r\nav   verkställande  direktören   och   beslutar   om\r\nanställningsvillkoren. Styrelsen skall därvid beakta\r\nom villkoren  överensstämmer  med  de  av regeringen\r\nbeslutade  riktlinjerna.  Det ankommer på  styrelsen\r\noch  verkställande direktören  att  säkerställa  att\r\nregeringens  riktlinjer för anställningsvillkor även\r\ntillämpas för  andra  personer i företagsledande och\r\ndärmed jämförlig ställning  (se  definition nedan) i\r\nstatliga företag och dess dotterbolag.\r\n\r\nLöner   och   övriga   förmåner   till  personer   i\r\nföretagsledande  och  därmed jämförlig  ställning  i\r\nstatliga företag skall  vara  konkurrenskraftiga men\r\ninte  löneledande  i  förhållande   till  jämförbara\r\nföretag.\r\n\r\nFöretagens    styrelser   skall   vid   beslut    om\r\nanställningsvillkor      ta      ställning      till\r\nföretagsledarens    totala    ersättning   inklusive\r\npensionsvillkor  och övriga förmåner.  Tjänstebostad\r\nbör   inte   ingå   som    anställningsförmån.    Om\r\nincitamentsprogram            finns            skall\r\nkoncernchefen/verkställande direktören inte omfattas\r\nav programmet.\r\n\r\nPensionsvillkor\r\n\r\nPensionsvillkoren  skall ses som en del i de samlade\r\nanställningsvillkoren.    Pensionsvillkoren    skall\r\nställas  i  relation  till  lön och övriga förmåner.\r\nStyrelsens beslut om villkor för och avsättning till\r\npension  till  företagsledaren   skall   grundas  på\r\nberäkningar  om  sannolik  och  maximal kostnad  för\r\nföretaget.   Regeringen   förordar   avgiftsbestämda\r\npensionslösningar.\r\n\r\nPensionsvillkoren  skall  ha  som utgångspunkt  en\r\npensionsålder  i  intervallet  62-65  år.  En  lägre\r\npensionsålder än 65 år skall motsvaras  av  en lägre\r\npensionsnivå.  Viktigast  är  att  se till de totala\r\npensionskostnaderna.\r\n\r\n\r\nAvgiftsbestämda pensioner\r\n\r\nRegeringen förordar avgiftsbestämda pensionslösningar. Avgiften\r\nskall  stå  i  rimlig  proportion  till  den   fasta\r\ngrundlönen.  Avgiften  bör inte överstiga 30 procent\r\nav den fasta lönen. Pensionsvillkoren  skall ses som\r\nen del i de samlade villkoren.\r\n\r\nFörmånsbestämda pensioner\r\n\r\nI   de   särskilda   fall   när   styrelsen  ändå  avtalar   om\r\nförmånsbestämd  pension  skall i avtalet  finnas  en\r\nbegränsningsregel om hur stor den framtida pensionen\r\nkan  bli.  Ålderspension  på   lönedelar   över   20\r\ninkomstbasbelopp bör uppgå till högst 32,5 procent.\r\n\r\nAvsättning till företagsledarens pension skall göras\r\nunder   den   tid   företagsledaren   är  verksam  i\r\nföretaget.  Av  avtalet  om  pension  skall   framgå\r\ntydliga bestämmelser om intjänandetid samt på vilken\r\nersättning den slutliga pensionen skall beräknas.\r\n\r\nFörmånsbestämd pension skall normalt intjänas enligt\r\nde  regler som gäller för den tillämpliga kollektiva\r\npensionsplanen.   Vid  annan  pensionsplan  intjänas\r\npensionen  linjärt  från   den  tidpunkt  vd-avtalet\r\nträffas.  Även pensionsförmåner  som  utgör  tillägg\r\ntill  en  kollektiv   pensionsplan   skall  intjänas\r\nlinjärt.\r\n\r\nPensionen skall beräknas på den genomsnittliga fasta\r\nlönen    under    de    senaste    fem   åren   före\r\nföretagsledarens avgång. Om incitamentsprogram finns\r\nskall     dessa    ersättningar    inte    ingå    i\r\nberäkningsunderlaget.  Om  en kollektiv pensionsplan\r\ntillämpas skall istället dess  regler  gälla inom de\r\ninkomstnivåer som täcks av planen.\r\n\r\nAvtalet  om  pension  skall  även innehålla  tydliga\r\nsamordningsbestämmelser avseende andra inkomster och\r\npensioner.\r\n\r\nI  avtal  om pension skall sjukförsäkringsskydd  och\r\nnivå på efterlevandeskydd  tydligt  regleras. Det är\r\nlämpligt  att tillämpa ITP-planens bestämmelser  vid\r\nreglering av dessa förmåner.\r\n\r\nUppsägningstid och avgångsvederlag\r\n\r\nVid uppsägning från företaget skall uppsägningstiden\r\ninte överstiga  sex  månader.  Vid  uppsägning  från\r\nföretagets    sida    kan    avgångsvederlag   utgå.\r\nAvgångsvederlaget  skall  garantera  företagsledaren\r\ntrygghet under en övergångsperiod.  Det får motsvara\r\nhögst 18 månadslöner exklusive uppsägningstid. Denna\r\nersättning skall utbetalas månadsvis  och grundas på\r\nden  fasta  månadslönen exklusive förmåner.  Vid  ny\r\nanställning     eller     inkomst     från     annan\r\nförvärvsverksamhet     skall     avgångsersättningen\r\nreduceras  med belopp motsvarande ny  inkomst  under\r\n24-månadersperioden.\r\n\r\nVid uppsägning  från den anställdes sida skall inget\r\navgångsvederlag utgå.\r\n\r\nVidare  bör  avtalet  om  avgångsvederlag  innehålla\r\nbestämmelser  som   gör  det  möjligt  att  -  tills\r\nrättslig   prövning  skett   eller   överenskommelse\r\nträffats   -   helt    eller   delvis   hålla   inne\r\navgångsersättning,   om   det   före   eller   under\r\nvederlagsperioden  upptäcks   oegentligheter   eller\r\nförsummelser  som  kan  leda  till  ansvar för brott\r\neller till skadeståndsskyldighet.\r\n\r\nStyrelsens arvoden\r\n\r\nÄgaren  tillsätter  styrelse  och  beslutar   om  arvoden  till\r\nstyrelsens  ledamöter på bolagsstämman. Även arvoden\r\ntill  styrelseledamöter   som   arbetar  i  särskilt\r\ninrättade kommittéer under styrelsen skall bestämmas\r\nav ägaren genom beslut på bolagsstämma.\r\n\r\nPersoner  i företagsledande eller  därmed  jämförlig\r\nställning   skall    inte    uppbära    arvode   för\r\nstyrelseuppdrag i företaget eller andra företag inom\r\nkoncernen.\r\n\r\nRedovisning - Årsredovisning\r\n\r\nFör    koncernchef   samt   verkställande   direktör\r\n(specificerat per person) samt för ledningsgruppen i\r\növrigt  skall   i  årsredovisningen  lämnas  uppgift\r\nenligt följande:\r\n\r\na)   Specifikation    och    summan    av   samtliga\r\nersättningar;   lön,  pensionskostnad  samt   övriga\r\nförmåner för respektive funktion.\r\n\r\nb) Villkoren i avtal om pension.\r\n\r\nc) Villkoren i avtal om avgångsvederlag.\r\n\r\nOm företaget ingår  i  en  koncern skall uppgifterna\r\navse förmåner från samtliga koncernföretag.\r\n\r\nFör styrelsens ledamöter skall  redovisas arvode för\r\nordförande,  vice  ordförande och ledamot.  Dessutom\r\nskall särskilt redovisas  om  ersättning  till dessa\r\nutgår  utöver  vad  bolagsstämman  beslutat om  till\r\nföljd av uppdrag eller anställning i företaget eller\r\nannat koncernföretag.\r\n\r\nBolagsstämma\r\n\r\nStyrelsen   skall  på  bolagsstämman  redovisa   och\r\nmotivera den  totala ersättningen till verkställande\r\ndirektören.\r\n\r\nSkiljeklausul\r\n\r\nFöretagets  anställningsavtal   med   företagsledare\r\nskall   innehålla  en  klausul  om  att  tvister   i\r\nanledning  av avtalet avgörs enligt lagen (1999:416)\r\nom skiljeförfarande.\r\n\r\nIncitamentsprogram för anställda\r\n\r\nI  de allra flesta  fall  bör  statligt  ägda  företag  undvika\r\nincitamentsprogram.  Det förhållandet att regeringen\r\nbeslutat om riktlinjer  för incitamentsprogram skall\r\nalltså   inte   uppfattas   som    att    regeringen\r\nrekommenderar  sådana  program  i  företag som  helt\r\neller delvis ägs av staten.\r\n\r\nDet  ankommer  på bolagets styrelse att  säkerställa\r\natt - om ett incitamentsprogram införs - regeringens\r\nriktlinjer för incitamentsprogram  för  anställda  i\r\nstatliga företag följs.\r\n\r\nFöljande   principer  skall  vara  vägledande  i  de\r\nsärskilda fall incitamentsprogram införs:\r\n\r\nEtt  incitamentsprogram  bör  omfatta  all  anställd\r\npersonal          i          företaget          utom\r\nkoncernchefen/verkställande direktören.\r\n\r\nSärskilda  incitamentsprogram som enbart riktas till\r\npersoner  i  företagsledande  ställning  skall  inte\r\ninföras.\r\n\r\nDet skall finnas  en  direkt  koppling mellan de mål\r\nsom  skall  ligga  till  grund  för   belöningen   i\r\nincitamentsprogrammet  och  företagets  övergripande\r\nverksamhetsmål. Företaget skall ha en väl fungerande\r\nverksamhetsstyrning     som    incitamentsprogrammet\r\nkopplas till. Incitamentsprogrammets  mål skall vara\r\nobjektiva, definierbara och mätbara på både kort och\r\nlång  sikt. Belöningen kan - beroende av  företagets\r\nverksamhet  -  vara  kopplad till såväl kvantitativa\r\nsom kvalitativa mål.\r\n\r\nDet   skall  finnas  ett  tydligt   samband   mellan\r\nincitamentsprogrammets   mål   och   den  anställdes\r\narbetsinsats.   Vid  programmets  utformning   skall\r\nbeaktas   att   yttre   faktorer,   t.ex.   allmänna\r\nförändringar    av    börskurser,     råvaru-    och\r\nfastighetspriser,  ränta  samt  valutakurser,   inte\r\nskall  påverka  belöningen.  Företagsspecifika eller\r\nindividuella  förändringar kan  däremot  inverka  på\r\nbelöningen.\r\n\r\nBelöningen skall  präglas  av  rimlighet. Belöningen\r\nskall  även  stå  i  rimlig  balans  med  företagets\r\nresultat.   Belöning  skall  ej  utgå  för  det   år\r\nföretaget redovisar  förlust. Incitamentsprogrammens\r\nbelöningar skall inte  utfalla till ett högre belopp\r\ntill individen än motsvarande två månadslöner.\r\n\r\nDet skall klargöras vilka  regler som gäller för att\r\nerhålla   belöning   vid  olika  anställningsformer.\r\nVidare  skall  det regleras  hur  nyanställda  skall\r\nintroduceras i programmet  och  hur belöningen skall\r\nberäknas i samband med anställningens upphörande.\r\n\r\nIncitamentsprogrammet  skall tidsbegränsas  för  att\r\nkunna revideras eller avskaffas om förutsättningarna\r\nändras.\r\n\r\nFöretagets  årsredovisning   skall   innehålla  alla\r\nväsentliga uppgifter om incitamentsprogrammet.\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nMed personer i företagsledande och därmed  jämförlig  ställning\r\navses  verkställande  direktör, ställföreträdare för\r\nverkställande  direktör   och,   i  större  företag,\r\ndirektionsmedlem   och  personer  med   självständig\r\nställning som chef för  en större gren av företagets\r\nverksamhet   [jämför   1   §  lagen   (1982:80)   om\r\nanställningsskydd].\r\n\r\nAnställningsvillkor som regleras av SFS 2003:55, SFS\r\n2003:56 omfattas inte av dessa riktlinjer.\r\n\r\nMed  förmånsbestämd  pension  avses  att  pensionens\r\nstorlek  är bestämd som en viss  procent  av  lönen.\r\nPensionspremierna  ändras  därför  mellan  åren  när\r\nlönen  ändras  för  att den kommande pensionen skall\r\nkunna betalas ut enligt den nivå som är bestämd.\r\n\r\nMed avgiftsbestämd (premiebestämd) pension avses att\r\npensionspremien är bestämd och att man inte i förväg\r\nvet hur stor pensionen  blir. Storleken avgörs bl.a.\r\nav  hur  stora premierna är  och  vilken  avkastning\r\ndessa ger.\r\n\r\nEtt incitamentsprogram är ett system för belöning av\r\npersoners  arbetsinsats där belöningen är beroende\r\nav att arbetstagarens  arbetsinsats höjer värdet i\r\nföretaget.    I   dessa   riktlinjer    jämställer\r\nregeringen   rörlig    lönedel   och   bonus   med\r\nincitamentsprogram.   Detta    skall   dock   inte\r\njämställas med sedvanlig provisionsbaserad lön.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse och synen på statligt ägande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N21 yrkandena 1-4, 2002/03:N22 yrkande 1, 2002/03:N23 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N1 yrkande 2, 2003/04:N2 yrkande 1, 2003/04:N3 yrkande 1, 2003/04:N286, 2003/04:N293 yrkande 5, 2003/04:N316 yrkandena 3 och 4, 2003/04:N327 yrkandena 1-4 och 8, 2003/04:N328 yrkande 22 och 2003/04:N412 yrkande 28 och lägger skrivelse 2002/03:120 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F0B61C2C-FB8E-4B53-A9CC-F1D2EB3EA66E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "125",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F0B61C2C-FB8E-4B53-A9CC-F1D2EB3EA66E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vårbehandling av regeringens skrivelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N22 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers allmänna synpunkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1FD7CEA0-B9F7-4412-B6EA-F835AE2F0DE8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "126",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1FD7CEA0-B9F7-4412-B6EA-F835AE2F0DE8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Regeringskansliet som ägarföreträdare",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 2 och motion 2003/04:N2 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Övergripande mål, ekonomiska mål och verksamhetsmål",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 3 och motionerna 2002/03:N22 yrkandena 2, 6 och 10, 2003/04:Fi218 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N1 yrkande 1, 2003/04:N2 yrkandena 2, 5 och 7, 2003/04:N3 yrkandena 2 och 3, 2003/04:N295 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N314, 2003/04:N327 yrkande 6 och 2003/04:N365.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C17B8AF1-D827-467C-BAAB-EA8038A884D5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "125",
                    "1",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C17B8AF1-D827-467C-BAAB-EA8038A884D5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Styrelsernas effektivitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 4 och motionerna 2003/04:N2 yrkande 6, 2003/04:N3 yrkande 6 och 2003/04:N327 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Insyn, uppföljning och revision",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 5 och motionerna 2002/03:N21 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N22 yrkandena 4, 8 och 9, 2002/03:N23 yrkande 3, 2003/04:N1 yrkandena 3 och 4, 2003/04:N2 yrkandena 4 och 8 och 2003/04:N327 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "9ADB32E8-AFB4-4245-B405-8B45B05A7036",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "44",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "35",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "29",
                    "95",
                    "69"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9ADB32E8-AFB4-4245-B405-8B45B05A7036",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Dotterbolagens verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motion 2003/04:N1 yrkande 5 och avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 6 och motion 2003/04:N2 yrkandena 9 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR16 punkt 7 och motionerna 2002/03:N21 yrkandena 7-9, 2002/03:N22 yrkande 7, 2003/04:N1 yrkandena 6 och 7, 2003/04:N2 yrkande 11, 2003/04:N3 yrkande 4, 2003/04:N203, 2003/04:N259 och 2003/04:N327 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Könsfördelningen bland styrelserna och ledningarna för de statliga bolagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N3 yrkande 5, 2003/04:N394 och 2003/04:N399.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kapitalomstruktureringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N22 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse och synen på statligt ägande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vårbehandling av regeringens skrivelse",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Riksdagens revisorers allmänna synpunkter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Regeringskansliet som ägarföreträdare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Regeringskansliet som ägarföreträdare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Övergripande mål, ekonomiska mål och verksamhetsmål",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Styrelsernas effektivitet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Styrelsernas effektivitet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Insyn, uppföljning och revision",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Insyn, uppföljning och revision",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Dotterbolagens verksamhet",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Dotterbolagens verksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Kapitalomstruktureringar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Kapitalomstruktureringar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-09-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till motion 2003/04:N1 yrkande 5. Regeringens skrivelse 2002/03:120 läggs till handlingarna. Avslag på riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR16 samt på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:42:31"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om företag med statligt ägande. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksdagen kritiserat styrningen av de statliga bolagen på ett antal punkter: Koncentrationen av ägarfrågorna inom Regeringskansliet är otillräcklig. Oklarhet råder om styrdokumenten. Konkreta mål saknas för flera bolag. Uppföljningen av bolagens verksamheter är eftersatt. Revisorerna tycker också att det behövs en bättre insyn i företagen och stramare regler för bolagsledningarnas löner och ersättningar. Riksdagen sade nej till revisorernas förslag eftersom regeringen redan har gjort mycket för att det ska bli bättre.",
          "dok_id": "GR01NU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statliga företag (NU4)",
          "dok_id": "GR01NU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:42:31"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om företag med statligt ägande. Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer. Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksdagen kritiserat styrningen av de statliga bolagen på ett antal punkter: Koncentrationen av ägarfrågorna inom Regeringskansliet är otillräcklig. Oklarhet råder om styrdokumenten. Konkreta mål saknas för flera bolag. Uppföljningen av bolagens verksamheter är eftersatt. Revisorerna tycker också att det behövs en bättre insyn i företagen och stramare regler för bolagsledningarnas löner och ersättningar. Näringsutskottet tycker att regeringen redan har gjort mycket för att det ska bli bättre. Utskottet föreslår därför att riksdagen säger nej till revisorernas förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01NU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statliga företag (NU4)",
          "dok_id": "GR01NU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:01"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_4.docx",
          "filstorlek": "187231",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Statliga företag",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4638ED4D-CE8C-4562-B814-BF86D12A4185"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_4.pdf",
          "filstorlek": "797364",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D7B25CCE-89CC-40F2-9651-C5E7C78E7430"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare",
          "ref_dok_id": "GQ04RR16",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR16",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N21 med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GQ02N21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N22 med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GQ02N22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N23 med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GQ02N23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi218 Miljöarbete i statliga företag",
          "ref_dok_id": "GR02Fi218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi218",
          "ref_dok_titel": "Miljöarbete i statliga företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N1 med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_id": "GR02N1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N2 med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_id": "GR02N2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N203 Lönetak i statliga bolag",
          "ref_dok_id": "GR02N203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N203",
          "ref_dok_titel": "Lönetak i statliga bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N259 Chefslöner i statliga bolag",
          "ref_dok_id": "GR02N259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N259",
          "ref_dok_titel": "Chefslöner i statliga bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N286 Privatisering av TeliaSonera",
          "ref_dok_id": "GR02N286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N286",
          "ref_dok_titel": "Privatisering av TeliaSonera",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N293 Fri konkurrens för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02N293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N293",
          "ref_dok_titel": "Fri konkurrens för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N295 Styrning av och uppföranderegler för statligt ägda företag",
          "ref_dok_id": "GR02N295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N295",
          "ref_dok_titel": "Styrning av och uppföranderegler för statligt ägda företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N3 med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_id": "GR02N3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare ",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N314 Handikapptillgängligheten hos statliga företag",
          "ref_dok_id": "GR02N314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N314",
          "ref_dok_titel": "Handikapptillgängligheten hos statliga företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N316 Konkurrens på lika villkor",
          "ref_dok_id": "GR02N316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N316",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens på lika villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N327 Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N327",
          "ref_dok_titel": "Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N365 Statlig ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N365",
          "ref_dok_titel": "Statlig ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N394 Jämställdhet i statliga bolagsstyrelser",
          "ref_dok_id": "GR02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet i statliga bolagsstyrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N399 Ökad jämställdhet i de statliga företagen",
          "ref_dok_id": "GR02N399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N399",
          "ref_dok_titel": "Ökad jämställdhet i de statliga företagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:120 2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GQ03120",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:35",
          "ref_dok_id": "GR0K35",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "35",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:35",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:36",
          "ref_dok_id": "GR0K36",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "36",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:36",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}