{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290197",
      "dok_id": "GR01NU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:06",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:10",
      "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU3</div><h1>Utgiftsområde 21 Energi</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen  (totalt  ca  1,7  miljarder   kronor)  och\r\nbemyndigandena     för    budgetåret    2004    inom\r\nutgiftsområde   21   Energi.    Likaså    tillstyrks\r\nregeringens förslag om investeringsplan för perioden\r\n20042006 och finansiella befogenheter för  år  2004\r\nför  Affärsverket  svenska kraftnät. Vidare biträder\r\nutskottet förslag i  budgetpropositionen om fortsatt\r\nstöd åt landsbygdens elförsörjning under år 2004 och\r\nfinansieringen av denna  verksamhet.  Företrädarna i\r\nutskottet för Moderata samlingspartiet,  Folkpartiet\r\noch  Kristdemokraterna  deltar  inte  i beslutet  om\r\nanslag.  De  erinrar  i  särskilda yttranden  om  de\r\nbudgetförslag som framlagts  av  respektive parti. I\r\nförhållande    till    regeringens    förslag    för\r\nutgiftsområdet ville Moderata samlingspartiet minska\r\nutgiftsramen  med  382  miljoner kronor, Folkpartiet\r\nmed  904 miljoner kronor och  Kristdemokraterna  med\r\n125 miljoner kronor.\r\n\r\nI betänkandet  behandlas även motioner som rör den\r\nallmänna inriktningen av energipolitiken, kärnkraft,\r\nnaturgas,   kraftvärme,    vindkraft,    effektivare\r\nenergianvändning   samt  forskning  och  utveckling.\r\nSamtliga motionsyrkanden  på  dessa områden avstyrks\r\nav utskottet. Därtill behandlas yrkanden om åtgärder\r\nför att minska risken för strömavbrott.  Även  dessa\r\nyrkanden  bör  avslås  av riksdagen menar utskottet.\r\nNär   det  gäller  den  allmänna   inriktningen   av\r\nenergipolitiken    hänvisar    utskottet   till   de\r\nenergipolitiska beslut som riksdagen  fattade  våren\r\n1997   och   våren  2002,  vilka  enligt  utskottets\r\nuppfattning  utgör   grundstommen  för  den  svenska\r\nenergipolitikens  utformning   och   inriktning.   I\r\nreservationer  (m,  fp;  kd; mp) redogör företrädare\r\nför dessa partier för sin  syn  på  energipolitikens\r\ninriktning.\r\nBeträffande    kärnkraftens    avveckling    pekar\r\nutskottet  på  de  riktlinjer  som antagits  och  de\r\nbeslut  som riksdagen tidigare fattat.  De  motioner\r\nsom avstyrks  rör  bl.a. krav på att beslutet om att\r\navveckla   kärnkraften    skall   rivas   upp,   att\r\nförhandlingsuppdraget  med  kraftindustrin  för  den\r\nfortsatta avvecklingen skall  avbrytas och att lagen\r\nom  kärnkraftens  avveckling skall  upphävas.  Dessa\r\nkrav får stöd i en  reservation  (m, fp). I en annan\r\nreservation (kd) sägs att regeringens  hantering  av\r\nfrågan om kärnkraftens avveckling skötts mycket illa\r\noch  att  regeringen  för  riksdagen  måste redovisa\r\nkonsekvenserna av en fortsatt förtida avveckling  av\r\nkärnkraften. I en tredje reservation (mp) anförs att\r\nkärnkraften    helt    bör    avvecklas    inom   en\r\ntolvårsperiod.\r\nUtskottet avstyrker även motioner vari begärs  att\r\nvissa  bestämmelser i den s.k. kärntekniklagen skall\r\nupphävas  av riksdagen. Det gäller dels förbudet mot\r\nuppförande av kärnkraftsreaktorer, dels förbudet mot\r\nvissa förberedande  åtgärder  i syfte att uppföra en\r\nreaktor. När det gäller den förstnämnda bestämmelsen\r\nframhåller utskottet att det alltjämt är viktigt att\r\nstatsmakterna  markerar  att  uppförandet   av   nya\r\nkärnkraftsreaktorer   inte  är  aktuellt.  En  annan\r\nuppfattning  framförs  i  en  reservation  (m,  fp).\r\nRörande     den     sistnämnda    bestämmelsen     i\r\nkärntekniklagen påpekar  utskottet  att bestämmelsen\r\nendast begränsar aktiviteter som har direkt koppling\r\ntill  planer  på att uppföra en kärnkraftsreaktor  i\r\nSverige. Att förbudet  skall  avskaffas  krävs  i en\r\nreservation (m, fp, kd).\r\nUtskottets  enhälliga  syn beträffande naturgas är\r\natt denna energikälla skall konkurrera av egen kraft\r\noch att staten inte skall  engagera sig i ekonomiskt\r\nstöd  till en naturgasutbyggnad.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning  är  det  inte heller aktuellt med någon\r\nstorskalig  introduktion   av  naturgas  i  Sverige.\r\nMotionsyrkanden om kraftvärmens  situation  avstyrks\r\nav   utskottet  med  hänvisning  till  bl.a.  de  av\r\nriksdagen  nyligen  beslutade  ändrade villkoren för\r\nkraftvärmebeskattningen.  I en reservation  (m,  fp,\r\nkd) förordas en reformering av energiskattesystemet.\r\nI  en  annan  reservation  (mp)  framhålls  det  som\r\nangeläget med en utfasning av  kondenskraftverk till\r\nförmån för kraftvärmeverk.\r\nUtskottet     behandlar    med    anledning     av\r\nmotionsyrkanden om  vindkraften frågor rörande bl.a.\r\nekonomiskt stöd till  vindkraften och det nationella\r\nplaneringsmålet.  Även  i   detta  sammanhang  pekar\r\nutskottet på de beslut som riksdagen tidigare fattat\r\noch  ser  inga  skäl för riksdagen  att  tillmötesgå\r\nmotionärernas krav.  I reservationer (m, fp; kd; mp)\r\nredogör företrädare för  dessa  partier  för sin syn\r\nnär  det  gäller  vindkraften. Med anledning  av  de\r\nmotioner som rör effektivare energianvändning och de\r\nförslag som därigenom  framlagts  pekar utskottet på\r\ndet arbete som pågår och avstyrker  de  yrkanden som\r\nbehandlas i denna del. Andra uppfattningar  framförs\r\ni  reservationer  (m, fp, kd; mp). Även motioner  om\r\nforskning och utveckling  avstyrks  av utskottet med\r\nhänvisning  till  det  arbete som bedrivs.  Också  i\r\ndenna  del framförs avvikande  meningar  i  form  av\r\nreservationer (kd; mp).\r\nUtskottet har härutöver haft att ta ställning till\r\nolika  yrkanden   som   rör  leveranssäkerheten  och\r\nåtgärder för att motverka  risken  för  strömavbrott\r\noch  dess  följder.  I  detta  sammanhang framhåller\r\nutskottet att Sverige, i jämförelse  med många andra\r\nländer,   har  ett  i  grunden  robust  system   för\r\nelförsörjning.    Vidare   påpekar   utskottet   att\r\nbranschen har ett stort  ansvar  när  det gäller att\r\nlösa problemen med leveransavbrott. Motionsyrkandena\r\navstyrks med hänvisning till bl.a. vidtagna åtgärder\r\noch pågående insatser. I betänkandet refereras bl.a.\r\nSvenska   kraftnäts   rapport   om  orsakerna   till\r\nelavbrottet   i  Sydsverige  och  Danmark   den   23\r\nseptember  2003.   I  en  reservation  (m,  fp,  kd)\r\nframförs krav på att  regeringen  mer  genomgripande\r\nskall utreda driftssäkerheten samt se över  samtliga\r\nkommuners reservkapacitet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:U254\r\nyrkande  10, 2003/04:N219,  2003/04:N290  yrkande\r\n11,   2003/04:N300   yrkande   1,   2003/04:N312,\r\n2003/04:N319  yrkande 1, 2003/04:N324 yrkandena 1\r\noch  8,  2003/04:   N333   yrkandena   1  och  7,\r\n2003/04:N342  yrkandena  1,  8,  14,  15 och  17,\r\n2003/04:N380,   2003/04:N384,  2003/04:N407   och\r\n2003/04:N413 yrkandena 1, 2, 7, 10 och 18.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n2. Avvecklingen av kärnkraften\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N261,\r\n2003/04:N282,   2003/04:    N287    yrkande    1,\r\n2003/04:N290  yrkandena  1  och  2,  2003/04:N313\r\nyrkandena  1  och 2, 2003/04:N324 yrkandena  24,\r\n2003/04:N342 yrkandena 9, 10 och 13, 2003/04:N343\r\nyrkande   1,   2003/04:N413    yrkande    3   och\r\n2003/04:N415 yrkandena 1, 2, 6 och 7.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n3. Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:N324\r\nyrkande 5 och 2003/04: N342 yrkande 11.\r\nReservation 7 (m, fp)\r\n\r\n4. Förbudet mot vissa förberedande\r\nåtgärder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N204,\r\n2003/04:N242,   2003/04:    N313    yrkande    3,\r\n2003/04:N324  yrkande  6, 2003/04:N342 yrkande 12\r\noch 2003/04:N413 yrkande 20.\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n5. Naturgas\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N223\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04: N224 yrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:N238, 2003/04:N263 yrkande 2,\r\n2003/04:N273, 2003/04:N281, 2003/04:N290\r\nyrkande 5, 2003/04:N300 yrkande 2,\r\n2003/04:N302 och 2003/04:N393.\r\n\r\n6. Kraftvärme\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:N290\r\nyrkande 4 och 2003/04: N308.\r\nReservation 9 (m, fp, kd)\r\nReservation 10 (mp)\r\n\r\n7. Vindkraft\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N241,\r\n2003/04:N290  yrkandena  9  och  10, 2003/04:N296\r\nyrkandena 1 och 2 och 2003/04:N333 yrkandena 2, 6\r\noch 8.\r\nReservation 11 (m, fp)\r\nReservation 12 (kd)  motiv.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n8. Effektivare energianvändning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:U254\r\nyrkande  11,  2003/04:N311   yrkandena   1-3  och\r\n2003/04:N353.\r\nReservation 14 (m, fp, kd)\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n9. Forskning och utveckling\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ474\r\nyrkande 13, 2003/04:N251 och 2003/04:N413 yrkande\r\n11.\r\nReservation 16 (kd)\r\nReservation 17 (mp) - motiv.\r\n\r\n10. Åtgärder för att motverka risken för\r\nströmavbrott\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:N250\r\nyrkandena 24, 2003/04:  N298  yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:N324  yrkande 7 och 2003/04:N413  yrkande\r\n19.\r\nReservation 18 (m, fp, kd)\r\n\r\n11. Affärsverket svenska kraftnät\r\n\r\nRiksdagen  godkänner   investeringsplanen   för\r\nAffärsverket   svenska   kraftnät   för  perioden\r\n20042006    och    bemyndigar    regeringen   de\r\nfinansiella  befogenheter  avseende  Affärsverket\r\nsvenska  kraftnät  för  år  2004  som föreslås  i\r\npropositionen.    Därmed    bifaller    riksdagen\r\nproposition  2003/04:1 utgiftsområde 21 punkterna\r\n7 och 8.\r\n\r\n12. Stöd åt landsbygdens elförsörjning\r\n\r\nRiksdagen godkänner  vad regeringen föreslår om\r\nfortsatt stöd åt landsbygdens  elförsörjning  och\r\nom  finansieringen  av  denna  verksamhet. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 9.\r\n\r\n13. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2004  för ramanslaget 35:3 Teknikupphandling  och\r\nmarknadsintroduktion  besluta  om  åtgärder  som,\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden,  medför\r\nutgifter  på  högst  211 000 000  kr  under  åren\r\n20052007. Därmed bifaller  riksdagen proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 21 punkt 1.\r\nb) Riksdagen bemyndigar regeringen  att  under år\r\n2004    för    ramanslaget    35:4    Stöd    för\r\nmarknadsintroduktion   av  vindkraft  besluta  om\r\nåtgärder   som,   inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden,  medför  utgifter på högst 240 000 000\r\nkr   under   åren  20052007.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition  2003/04:1 utgiftsområde 21\r\npunkt 2.\r\nc) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år\r\n2004 för ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta\r\nom   åtgärder   som,  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden, medför  utgifter  på högst 810 000 000\r\nkr   under   åren   20052008.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition  2003/04:1 utgiftsområde 21\r\npunkt 3.\r\nd) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år\r\n2004   för   ramanslaget   35:6  Energiteknikstöd\r\nbesluta  om  åtgärder  som,  inklusive   tidigare\r\ngjorda   åtaganden,   medför  utgifter  på  högst\r\n300 000 000  kr  under  åren   20052008.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 4.\r\ne)  Riksdagen bemyndigar regeringen att under  år\r\n2004  för  ramanslaget  35:7  Introduktion  av ny\r\nenergiteknik  besluta  om åtgärder som, inklusive\r\ntidigare  gjorda åtaganden,  medför  utgifter  på\r\nhögst 400 000 000 kr under åren 20052008. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 5.\r\nf) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2004   för   ramanslaget   35:8   Energipolitiskt\r\nmotiverade internationella klimatinsatser besluta\r\nom   åtgärder  som,  inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 60 000 000 kr\r\nunder  åren  20052008. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 21 punkt 6.\r\ng) Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen\r\nunder utgiftsområde  21 Energi enligt regeringens\r\nförslag  i  bilaga 2. Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 21 punkt 10.\r\nh)  Riksdagen   avslår  motionerna  2003/04:Fi240\r\nyrkande 25 i denna  del, 2003/04:N207 yrkandena 1\r\noch  2,  2003/04:N326 yrkande  1,  2003/04:  N389\r\nyrkandena   27,   2003/04:N413  yrkande  21  och\r\n2003/04:Bo218 yrkande 4.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg  (fp)*, Sylvia\r\nLindgren   (s),  Ann-Marie  Fagerström  (s),   Maria\r\nLarsson  (kd)*,  Karl  Gustav  Abramsson  (s),  Ulla\r\nLöfgren (m)*,  Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne\r\nÅngström (fp)*, Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson\r\n(s), Anne-Marie Pålsson (m)*, Lars Johansson (s) och\r\nGunilla Wahlén (v).\r\n\r\n\r\n* Har avstått från  att delta i beslutet under punkt\r\n13.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition  2003/04:1   (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,\r\n\r\ndels 43 motioner från allmänna motionstiden.\r\n\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i ärendet  har  inför\r\nutskottet  lämnats av företrädare  för  Affärsverket\r\nsvenska kraftnät.  Vidare  har utskottet mottagit en\r\nskrivelse  från  Vattenfall AB  med  information  om\r\nverksamheten i Tyskland.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRamen för utgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtgiftsområde  21  Energi   omfattar  politikområdet\r\nEnergipolitik,  som  i  sin  tur  innesluter  frågor\r\navseende tillförsel, distribution  och användning av\r\nenergi. De myndigheter som ingår i politikområdet är\r\nStatens  energimyndighet  och  Affärsverket  svenska\r\nkraftnät.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för  år  2004   föreslår\r\nregeringen   att   riksdagen  dels   godkänner   den\r\nföreslagna    fördelningen     av     anslag    inom\r\nutgiftsområdet, dels bemyndigar regeringen att fatta\r\nbeslut   om  åtgärder  som  medför  utgifter   under\r\nperioden 20052008  under sex anslag. Därtill begärs\r\nriksdagens godkännande  av  regeringens förslag dels\r\nbeträffande   investeringsplan    och    finansiella\r\nbefogenheter för Affärsverket svenska kraftnät, dels\r\navseende   ett   fortsatt   stöd   åt   landsbygdens\r\nelförsörjning.\r\nRiksdagen har nyligen godkänt regeringens  förslag\r\nom  ramarna  för  de  olika  utgiftsområdena  (prop.\r\n2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1). För utgiftsområde  21\r\nEnergi  innebär  det en utgiftsram för år 2004 på ca\r\n1 663 miljoner kronor.  I  Moderata samlingspartiets\r\npartimotion  2003/04:Fi239  föreslogs   en   minskad\r\nutgiftsram  med ca 382 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens  förslag.  Folkpartiet  har  i  sin\r\npartimotion  2003/04:Fi240  förordat en minskning av\r\nutgiftsramen med ca 904 miljoner kronor i jämförelse\r\nmed regeringens förslag, medan  Kristdemokraterna  i\r\npartimotion  2003/04:Fi241 föreslagit en minskad ram\r\nmed 125 miljoner  kronor.  Centerpartiets  förslag i\r\npartimotion   2003/04:Fi242  för  utgiftsområde   21\r\nEnergi avvek inte  från  regeringens förslag. Beslut\r\nom  anslag  inom  ett  utgiftsområde  skall,  enligt\r\nbudgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De\r\nolika anslagen skall alltså  fastställas  i  ett och\r\nsamma beslut.\r\nFörslagen i propositionen och motionerna återges i\r\nbilaga   1.  Regeringens  och  oppositionspartiernas\r\nförslag till  anslag  för år 2004 inom utgiftsområde\r\n21 Energi redovisas i bilaga 2.\r\n\r\nVissa tidigare energipolitiska beslut\r\n\r\n\r\nRiksdagen beslutade våren  2002  om riktlinjerna för\r\nenergipolitiken     (prop.     2001/02:143,     bet.\r\n2001/02:NU17). Beslutet baserade  sig,  i likhet med\r\nden  energipolitiska  uppgörelse  som  träffades  år\r\n1997,      på      en     överenskommelse     mellan\r\nSocialdemokraterna,        Vänsterpartiet        och\r\nCenterpartiet.   2002   års  energipolitiska  beslut\r\ninnebar, enligt vad som angavs,  en  bekräftelse  på\r\natt 1997 års energipolitiska riktlinjer låg fast.\r\n\r\nMålet  för  den svenska energipolitiken är, enligt\r\nvad riksdagen fastställt,  att på kort och lång sikt\r\ntrygga tillgången på el och annan energi på gentemot\r\nomvärlden        konkurrenskraftiga         villkor.\r\nEnergipolitiken   skall   skapa   villkoren  för  en\r\neffektiv   och  hållbar  energianvändning   och   en\r\nkostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt  samhälle.  Vidare  skall  energipolitiken\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatarbete i Östersjöregionen.\r\nEnligt  1997  års  energipolitiska  beslut  (prop.\r\n1996/97:84,  bet.  1996/97:   NU12)  skulle  de  två\r\nkärnkraftsreaktorerna i Barsebäck   varav den andra\r\nunder  vissa villkor  ställas av. Beslutet  innebar\r\näven att år 2010 inte längre skulle gälla som slutår\r\nför    kärnkraftens     avveckling.     1997     års\r\nenergiöverenskommelse   omfattade  ett  program  för\r\nomställningen av energisystemet.  Programmet  bestod\r\nav ett kortsiktigt och ett långsiktigt program.  Det\r\nkortsiktiga  programmet  omfattade  åtgärder för att\r\nöka  tillförseln  av  förnybar  energi  och   minska\r\nelanvändningen  och  löpte under perioden 19982002.\r\nKostnaderna för dessa insatser beräknades uppgå till\r\nca 3,1 miljarder kronor  under  perioden. Syftet med\r\nprogrammet    var   att   ersätta   bortfallet    av\r\nelproduktion  från  Barsebäcks  andra  reaktor.  Det\r\nlångsiktiga  programmet   innehåller   insatser  för\r\nforskning  och teknisk utveckling inom energiområdet\r\noch    omfattar     stöd    till    energiforskning,\r\nenergiteknikstöd, introduktion  av  ny  energiteknik\r\noch   energipolitiskt   motiverade   klimatinsatser.\r\nProgrammet   löper  under  perioden  19982004   och\r\nomfattar ca 5,6 miljarder kronor.\r\nDen första reaktorn i Barsebäcksverket ställdes av\r\ni november 1999,  sedan ett avtal om ersättning till\r\nkraftverkets ägare  hade  slutits mellan företrädare\r\nför  staten,  Vattenfall  AB  och  Sydkraft  AB.  De\r\nåtaganden  som  följde  av  avtalet   godkändes   av\r\nriksdagen   våren  2000  (prop.  1999/2000:63,  bet.\r\n1999/2000: NU11).\r\nRegeringen  redovisade i skrivelser till riksdagen\r\ndels i september  2000  (skr.  2000/01:15),  dels  i\r\noktober  2001  (skr.  2001/02:22)  sin bedömning att\r\nriksdagens  villkor för en stängning  av  Barsebäcks\r\nandra reaktor  inte  var uppfyllda. Riksdagen delade\r\nvid  båda  dessa  tillfällen  regeringens  bedömning\r\n(bet. 2000/01:NU3 och bet. 2001/02:NU3).\r\nDen energipolitiska  överenskommelse som träffades\r\nvåren 2002 omfattade bl.a.  åtgärder  som  avsåg att\r\nersätta  de  åtgärder  som  i  1997  års kortsiktiga\r\nprogram skulle upphöra vid utgången av  år  2002.  I\r\nsyfte  att  stimulera  effektivare  energianvändning\r\ninitierades   bl.a.   satsningar   på   information,\r\nutbildning,        kommunal        energirådgivning,\r\nteknikupphandling   och   marknadsintroduktion    av\r\nenergieffektiv  teknik.  Vidare infördes ett mål för\r\nel producerad med förnybar energi. Enligt det beslut\r\nsom  togs  är  målet  att användningen  av  el  från\r\nförnybara energikällor  skall  öka  med  10 TWh från\r\n2002  års  nivå  till  år  2010.  I detta sammanhang\r\npresenterades   även   ett   nytt   stödsystem   med\r\nelcertifikat     för    att    främja    miljövänlig\r\nelproduktion. Därtill  beslöts om särskilda åtgärder\r\nför  vindkraften,  nämligen   dels   ett   stöd  för\r\nteknikutveckling    och   marknadsintroduktion   för\r\nstorskaliga   vindkraftstillämpningar,    dels   ett\r\nnationellt   planeringsmål   för   vindkraften.  Det\r\nnationella     planeringsmålet    för    vindkraften\r\nfastställdes till  en  årlig produktionskapacitet på\r\n10  TWh  år 2015. I detta  sammanhang  gjordes  även\r\nbedömningen  att  vindkraften  var  i  behov  av ett\r\növergångsstöd  och  att den s.k. miljöbonusen skulle\r\nbehållas under en övergångsperiod. För den fortsatta\r\navvecklingen av kärnkraften  skulle möjligheten att,\r\ni likhet med vad som gjorts i Tyskland, träffa avtal\r\nmed kraftindustrin undersökas.\r\nVåren  2003  beslöt riksdagen  (prop.  2002/03:40,\r\nbet. 2002/03:NU6) att införa ett elcertifikatssystem\r\nden 1 maj 2003.  Enligt  det  nya systemet tilldelas\r\nden  som  producerar  förnybar  el  elcertifikat  av\r\nstaten.   Samtidigt  har  elanvändarna   ålagts   en\r\nskyldighet  att  förvärva elcertifikat i förhållande\r\ntill elförbrukningen  (kvotplikt). Enligt riksdagens\r\nbeslut  skall  el  producerad   med   användning  av\r\nvindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk  energi,\r\nbiobränslen     och    viss    vattenkraft    utgöra\r\ncertifikatberättigande    elproduktion.    Riksdagen\r\nuttalade  även, på näringsutskottets initiativ,  att\r\nregeringen  skulle  återkomma  med  ett förslag till\r\nriksdagen   om   att   också   torv   skall   utgöra\r\nelcertifikatsberättigande bränsle.\r\n\r\nRiksdagen prövade även våren 2003 (prop. 2002/03:85,\r\nbet. 2002/03: NU11), för tredje gången, huruvida  de\r\nvillkor  riksdagen  ställt  upp  för en stängning av\r\nBarsebäcks andra reaktor var uppfyllda.  Också denna\r\ngång fann en riksdagsmajoritet att villkoren  ej var\r\nuppfyllda.   Riksdagen  beslöt  dock,  i  linje  med\r\nregeringens uppfattning,  att frågan om en stängning\r\nav   Barsebäck   2   skall  ingå  i   den   pågående\r\nförhandlingen mellan staten  och  kraftindustrin  om\r\navvecklingen      av      de      övriga     svenska\r\nkärnkraftsreaktorerna.  Riksdagen  gjorde  även,  på\r\ninitiativ av näringsutskottet, ett uttalande för att\r\nklargöra  den  fortsatta  hanteringen av  frågan  om\r\nBarsebäck  2.  Enligt  uttalandet   bör   det   vara\r\nregeringen   som,  på  grundval  av  den  eventuella\r\növerenskommelse  som  uppnås  i  förhandlingarna med\r\nkraftindustrin  eller i annat fall  i  enlighet  med\r\nlagen om kärnkraftens  avveckling (1997:1320), avgör\r\nnär en stängning av Barsebäck  2  är  möjlig.  De av\r\nriksdagen  uppställda  villkoren  för  en  stängning\r\ngäller dock alltjämt.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nAllmän inriktning av energipolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nenergipolitikens inriktning.  Utskottet  står\r\nfast  vid  tidigare  uttalanden och de beslut\r\nriksdagen    fattat    om    energipolitikens\r\ninriktning. Jämför reservationerna 1 (m, fp),\r\n2 (kd) och 3 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnergipolitiken är, enligt regeringens redogörelse i\r\nbudgetpropositionen  för  år 2004  (prop.  2003/04:1\r\nutgiftsområde   21),   inriktad    på    att   skapa\r\nförutsättningarna för effektiva energimarknader, god\r\nförsörjningstrygghet  och  långtgående  hänsyn  till\r\nmiljö, hälsa och klimat. Detta görs i huvudsak genom\r\ninsatser   inom   de  tre  verksamhetsområdena   som\r\npolitikområdet    Energipolitik    omfattar,    dvs.\r\nElmarknadspolitik,  Övrig  energimarknadspolitik och\r\nPolitik för ett uthålligt energisystem.\r\n\r\nVerksamhetsområdet Elmarknadspolitik  syftar  till\r\natt  skapa  goda  ramvillkor för en effektiv och väl\r\nfungerande elmarknad.  Målet för elmarknadspolitiken\r\när   att  åstadkomma  en  effektiv   elmarknad   som\r\ngenererar    en    säker   tillgång   på   el   till\r\ninternationellt konkurrenskraftiga  priser.  Viktiga\r\nförutsättningar  för en effektiv elmarknad är enligt\r\nvad   som  anförs  i  budgetpropositionen   en   väl\r\nfungerande  konkurrens  på  lika villkor, inga eller\r\nmycket    få   marknadshinder   samt    öppen    och\r\nlättillgänglig marknadsinformation. Även långsiktiga\r\nstabila   marknadsinstrument    för    att   hantera\r\neffektbalansen  och  skapa incitament för  en  säker\r\növerföring  av  el  med  få  avbrott  framhålls  som\r\nviktiga. Vidare betonar regeringen  betydelsen av en\r\neffektiv tillsyn av nätverksamheten för  att se till\r\natt  nätavgifterna är skäliga och att olika  aktörer\r\ninte diskrimineras,  t.ex. vad gäller tillträde till\r\nnäten eller villkoren  för överföring av el. I syfte\r\natt förbättra tillsynen  av nätverksamheten infördes\r\nvissa nya bestämmelser i ellagen  (1997:857)  i juli\r\n2002.  Nättariffernas  skälighet skall nu bedömas  i\r\nförhållande till den prestation  nätföretagen utför,\r\ninte  i  förhållande  till  nätföretagets   faktiska\r\nkostnader  för att bedriva verksamheten. Regelverket\r\npå elmarknaden  har  successivt  utvecklats sedan år\r\n1996   då   produktion   av   och   handel  med   el\r\nkonkurrensutsattes.\r\nFör   att   skapa   goda   marknadsförutsättningar\r\ninriktas  elmarknadspolitiken  även  på  att  främja\r\nutvecklingen  av  den nordiska elmarknaden  samt  en\r\nfortsatt  integrering   med   övriga  elmarknader  i\r\nEuropa. Regeringen framhåller i  budgetpropositionen\r\ndet  EG-direktiv för el (2003/54/EG)  som  antogs  i\r\njuni   2003    och    den    nya   förordningen   om\r\ngränsöverskridande handel med  el (nr 1228/2003) som\r\nsyftar   till  att  utveckla  den  gemensamma   inre\r\nmarknaden  för el. Regeringen menar att det genom en\r\nfortsatt integrering  skapas  en  elmarknad med fler\r\naktörer,  vilket  stimulerar  till  ökad  konkurrens\r\nsamtidigt    som    gemensamma   produktionsresurser\r\nutnyttjas  så  effektivt   som   möjligt.   Av  stor\r\nbetydelse  för  att  en  integrerad  elmarknad skall\r\nfungera  väl  är  en  harmonisering  av  regler  och\r\nförutsättningar på medlemsländernas marknader.\r\nInsatserna     inom    verksamhetsområdet    Övrig\r\nenergimarknadspolitik  är i första hand inställda på\r\nannan ledningsburen energi  än  el, dvs. på naturgas\r\noch fjärrvärme. De insatser som görs syftar till att\r\nutveckla effektiva och väl fungerande  marknader för\r\ndessa energiformer. Därtill bedrivs insatser för att\r\nfölja  och analysera utvecklingen inom bränsle-  och\r\ndrivmedelsmarknaderna.  Målet för verksamhetsområdet\r\när  att  energipolitiken  skall   utformas   så  att\r\nenergimarknaderna ger en säker tillgång på energi  \r\nvärme, bränslen och drivmedel  till rimliga priser.\r\nEnligt    vad   som   sägs   i   propositionen   bör\r\nnaturgasmarknaden   på  sikt  vara  öppen  för  alla\r\naktörer. En naturgasmarknad  som  möjliggör  inhemsk\r\noch  internationell  handel med naturgas leder bl.a.\r\ntill    betydande    miljövinster,    jämfört    med\r\nanvändningen  av fossila  bränslen,  samt  till  att\r\nproduktionsresurserna kan utnyttjas bättre, sägs det\r\ni propositionen.  Naturgasmarknadspolitiken inriktas\r\npå  att främja en fortsatt  integrering  med  övriga\r\ngasmarknader  inom Europa och vårt närområde för att\r\nskapa   goda  marknadsförutsättningar.   Beträffande\r\nvärmemarknaden   gör   regeringen   bedömningen  att\r\nkonkurrenssituationen,   strukturförändringarna   på\r\nfjärrvärmemarknaden och fjärrvärmens  betydelsefulla\r\nroll  i  energiomställningen  medför  att  en   ökad\r\npristransparens  bör  eftersträvas.  För att närmare\r\nbelysa   konkurrenssituationen   på   värmemarknaden\r\ntillsatte regeringen i december 2002 en utredning om\r\nfjärrvärme på värmemarknaden (dir. 2002:160).\r\nVerksamhetsområdet   Politik   för  ett  uthålligt\r\nenergisystem bygger dels på 1997 års energipolitiska\r\nbeslut,  vilket  innefattar  ett  program   för  ett\r\nekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem för\r\nperioden 19982004, dels på 2002 års energipolitiska\r\nbeslut  om  åtgärder för den fortsatta omställningen\r\nav energisystemet.  Målet  för verksamhetsområdet är\r\natt energin skall användas så  effektivt som möjligt\r\nmed  hänsyn  tagen  till alla resurstillgångar.  Det\r\nprogram  som  beslöts  år   1997   kan   indelas   i\r\nenergipolitiska  åtgärder  på kort sikt (19982002),\r\nåtgärder för ett långsiktigt  uthålligt energisystem\r\n(19982004)    samt    energipolitiskt    motiverade\r\ninternationella klimatinsatser  (19982004).  Enligt\r\nvad   regeringen   anför   i   propositionen  ligger\r\ntyngdpunkten i 1997 års energipolitiska  program  på\r\nforskning,   utveckling   och  demonstration  av  ny\r\nenergiteknik   för   effektivare    tillförsel   och\r\nanvändning   av   energi,   medan   det  kortsiktiga\r\nprogrammet   varit   inriktat   på   att  kompensera\r\nbortfallet  av  elproduktion  inför en stängning  av\r\nBarsebäcks  andra  reaktor.  Det  beslut   riksdagen\r\nfattade  i  juni  2002  med anledning av regeringens\r\nförslag  innebar  en delvis  ny  inriktning  rörande\r\nåtgärder för att främja  förnybar  elproduktion  och\r\neffektivare  energianvändning. Riksdagen fastställde\r\nmålet  att  användningen   av   el  producerad  från\r\nförnybara energikällor skall öka  med  10  TWh  från\r\n2002   års   nivå  till  år  2010.  Vidare  godkände\r\nriksdagen i april  2003 regeringens förslag till lag\r\nom elcertifikat. Syftet  med  det  nya  systemet med\r\nelcertifikat   är   att   uppnå  målet  om  en  ökad\r\nanvändning   av   förnybar  energi   samtidigt   som\r\nteknikutvecklingen  stimuleras och kostnaderna hålls\r\nnere.\r\nBeträffande    de    energipolitiskt    motiverade\r\ninternationella klimatinsatserna  betonar regeringen\r\nnödvändigheten av internationellt samarbete  för att\r\neffektivt och uthålligt motverka klimatförändringar.\r\nVidare    redogörs    för    arbetet    med    bl.a.\r\nKyotoprotokollets     flexibla     mekanismer    och\r\nÖstersjöländernas energisamarbete (Baltic Sea Region\r\nEnergy Cooperation).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVikten   av   energiförsörjningen  för  basindustrin\r\nbetonas i motion  2003/04:  N300  (s).  Motionärerna\r\nframhåller  att industrin visat en oro för  stigande\r\nenergikostnader.  Vidare  anförs  att  Dalarnas  län\r\nbehöver    en   bättre   långsiktighet   beträffande\r\nvillkoren  när   det   gäller   energiskatterna  och\r\nklimatpolitiken.      Regeringens      mål       för\r\nenergipolitiken,  dvs.  att  på  kort  och lång sikt\r\ntrygga tillgången på el och annan energi på gentemot\r\nomvärlden  konkurrenskraftiga villkor, måste  därför\r\nenligt motionärerna uppnås.\r\n\r\nEtt riksdagsuttalande om den svenska basindustrins\r\nbehov av en ansvarsfull och långsiktig energipolitik\r\nbegärs  i  motion   2003/04:N384  (s).  Motionärerna\r\nframhåller  att  energiförsörjningen  är  en  viktig\r\nförutsättning   för    konkurrenskraften    eftersom\r\nenergikostnaden  ofta  är  en  stor  utgiftspost för\r\nbasindustrin.  Energipolitiken  måste  därför   dels\r\nfrämja  en  tilltro till energiförsörjningen på lång\r\nsikt, dels verka  för att energikostnaderna hålls på\r\nen  rimlig  nivå.  Därtill   måste   beskattning  av\r\nenergiproduktionen  hanteras  så  att konsekvenserna\r\nför basindustrin beaktas.\r\nAvregleringen       av       elmarknaden       och\r\nkärnkraftsavvecklingen    kräver    ett   omfattande\r\nsamhälleligt  engagemang,  enligt vad som  anförs  i\r\nmotion  2003/04:  N407  (s).  Därav   följer,  menar\r\nmotionärerna, att det är naturligt att Vattenfall AB\r\nförblir i statlig ägo och att företaget  används som\r\nett verktyg i energiomställningsarbetet. Genom  sitt\r\nägande  av Vattenfall borde staten medverka till att\r\nföretaget  blir  en föregångare för omställningen av\r\ndet svenska energisystemet i enlighet med riksdagens\r\nbeslut.  Ett tillkännagivande  av  riksdagen  begärs\r\ndärom.\r\nI Moderata  samlingspartiets  motion  2003/04:N342\r\nanförs    att    det    övergripande    målet    för\r\nenergipolitiken    bör    vara    en    säker    och\r\nkonkurrenskraftig  el-  och energiförsörjning i hela\r\nSverige där all energiproduktion  skall  klara  högt\r\nställda   miljö-   och  säkerhetskrav.  De  mål  för\r\nenergipolitiken som i dag gäller är inte samordnade,\r\noch det finns motsättningar  mellan  de olika målen.\r\nDet  gäller  bl.a.  å  ena sidan målet att  avveckla\r\nkärnkraften och å andra  sidan målet att på kort och\r\nlång sikt trygga tillgången  på  el och annan energi\r\ntill   villkor   som   är   konkurrenskraftiga   med\r\nomvärldens.  Vidare  är det omöjligt  att  samtidigt\r\nuppfylla miljömålen och  målet  om trygg tillgång på\r\nel  till  konkurrenskraftiga priser  om  kärnkraften\r\navvecklas.  Motionärerna menar att den osäkerhet som\r\ndagens  energi-   och   skattepolitik  medför  måste\r\nundanröjas så att kraftföretagen  vågar  investera i\r\nny  produktionskapacitet.  Det  finns  heller   inga\r\ngodtagbara  skäl att behålla stora subventionssystem\r\nför produktion av viss el, varken i form av stöd via\r\nstatsbudgeten eller genom tvingande subventioner via\r\nelcertifikat.   Sådana   subventioner   bör  således\r\navvecklas.   Motionärerna  pläderar  även  för   att\r\nVattenfall    AB    skall    börsintroduceras    och\r\nprivatiseras.  Skälet  är  att  Vattenfall  bör  ges\r\nmöjlighet att konkurrera  på  likvärdiga villkor med\r\nandra   företag   på   den  alltmer  internationellt\r\nintegrerade  energimarknaden.   På   en   avreglerad\r\nenergimarknad  är  en  statlig  aktör som Vattenfall\r\nbakbunden,  inte  minst  finansiellt,   sägs  det  i\r\nmotionen.\r\nI    motion    2003/04:N219   (m)   framförs   att\r\nkärnkraftsavvecklingen    och    effektskatten    på\r\nkärnkraft   hotar  investeringsklimatet  i  Sverige.\r\nMotionärerna  menar  att  Sverige  behöver en bättre\r\npolitik  som tryggar fortsatta investeringar  i  den\r\nför landet  så viktiga basindustrin. Kärnkraften och\r\nfrågan om effektskatten  på kärnkraft måste hanteras\r\nså att det främjar en positiv utveckling.\r\nBehovet  av  mångfald  på  energimarknaden  och  i\r\nSkånes  framtida  energiförsörjning   lyfts  fram  i\r\nmotion 2003/04:N290 (m). Då Sverige inte  längre  är\r\nen  isolerad elmarknad måste den svenska energi- och\r\nskattepolitiken    syfta    till    att   skapa   de\r\nförutsättningar  som  behövs  för  en  effektiv  och\r\nmiljövänlig  produktion  av  el  och  värme,   anför\r\nmotionärerna.   En   reformering   av   det  svenska\r\nenergiskattesystemet   efterlyses  av  detta   skäl.\r\nSamtidigt betonas att det  är  viktigt  med  bredd i\r\nutbudet av energikällor.\r\nI  motion  2003/04:N333 (m) anförs att en bra  och\r\nsund energiförsörjning  i  Sverige  bygger på att de\r\nolika  energislagen får konkurrera på  lika  villkor\r\noch stå  för  sina egna kostnader. Vidare framhåller\r\nmotionärerna att  marknaden  bör  vara diversifierad\r\noch utan monopol.\r\nAtt den politiska styrningen av energiproduktionen\r\nmåste   förändras  betonas  i  Folkpartiets   motion\r\n2003/04:N324.  En  rationell  energipolitik  främjas\r\nbäst  genom  fri energiproduktion inom de ramar  för\r\nkrav om hälsa,  säkerhet och miljö som statsmakterna\r\nställer upp. Valet av energiproduktion skall således\r\ninte   styras   genom    politiska    beslut,   utan\r\nkonsumentstyrning  och  marknadsekonomi  skall  råda\r\ninom  de  ramar som staten fastställer. Det  svenska\r\nenergisystemet  bör  successivt  ställas om till att\r\nbli  ekologiskt  hållbart,  sägs  det   i  motionen.\r\nOmställningen av energisystemet måste dock  ske  med\r\nhänsyn  till  Sveriges  behov  av  tillväxt och ökad\r\nsysselsättning.  De  energipolitiska riktlinjer  som\r\nriksdagen antog år 1997 och som fullföljs genom 2002\r\nårs    energipolitiska   beslut    skadar    Sverige\r\nallvarligt,  som  både  industri-  och  miljönation.\r\nSärskilt   allvarlig  menar  motionärerna  att   den\r\nförtida kärnkraftsavvecklingen är. Resultatet av den\r\nförda politiken har blivit att elpriserna stigit och\r\natt  samhällets  hela  energiförsörjning  hotas  vid\r\nstark kyla eller vid avbrott i någon del av elnätet.\r\nVidare  framhålls i motionen att de koldioxidutsläpp\r\nsom   genereras   vid   elproduktion   i   utländska\r\nkolkraftverk  för  export till Sverige osynliggörs i\r\nstatistiken.  Regeringen   bör   därför  ändra  sina\r\nberäkningsmetoder   så   att   även  dessa   utsläpp\r\nsynliggörs i statistiken, sägs det.\r\nEtt riksdagsuttalande om att regeringen  med kraft\r\nskall   driva  frågan  om  minskad  kol-,  gas-  och\r\noljebaserad  energiproduktion  i  Danmark  begärs  i\r\nmotion  2003/04:N312  (fp). Danmarks val att låta de\r\nfossila bränslena dominera landets energiförsörjning\r\nleder till stora utsläpp  av framför allt koldioxid.\r\nDessa drabbar inte bara Danmark  utan  även  Sverige\r\noch övriga Europa. Den svenska regeringen har därför\r\nett  miljöpolitiskt  ansvar  att driva frågan om  en\r\nomställning   av  det  danska  energisystemet   från\r\nförbränning  av   kol  och  olja  till  miljömässigt\r\nhållbara alternativ.\r\nSveriges energiförsörjning  skall,  enligt vad som\r\nanförs  i  Kristdemokraternas  motion  2003/04:N413,\r\ntryggas    genom    en   långsiktig   och   medveten\r\nenergipolitik  med fasta  spelregler,  där  inhemska\r\nförnybara energikällor  utgör en växande bas. Målet,\r\nsägs   det,   bör  vara  ett  ekologiskt   uthålligt\r\nenergisystem   utan    drastiska   prisförändringar,\r\nelbrist  eller  andra  betydande   påfrestningar  på\r\nvälfärd  och sysselsättning. Tillförseln  av  ny  el\r\nmåste   bygga    på    förnybara   energislag,   och\r\nmotionärerna  vill  på  sikt  avveckla  kärnkraften.\r\nDärtill   påpekas  i  motionen   att   den   svenska\r\nregeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje och\r\natt   stängningen    av    Barsebäck   bidrar   till\r\nväxthuseffekten.  För  att begränsa  klimatutsläppen\r\nkrävs olika åtgärder inom ramen för samarbetet i EU,\r\nframför    allt    olika   insatser    för    bättre\r\nenergihushållning samt  en övergång till alternativa\r\nenergikällor,  främst  då förnybara.  Transporternas\r\nroll måste även beaktas.  EU  bör  också  göras  mer\r\nhandlingskraftigt  på  miljöområdet.  Vidare  bör EU\r\ngemensamt  satsa  på  att  främja omställningen till\r\nförnybara bränslen. För svensk  del bör strävan vara\r\nhög när det gäller att öka andelen  förnybar energi;\r\ni motionen förespråkas att ambitionsnivån  bör  vara\r\natt  öka  andelen  förnybar energi med totalt 25 TWh\r\nfram  till  år  2010.  Regeringen   bör  även  vidta\r\nåtgärder för att se till att elbrist  inte  uppstår.\r\nSverige  är  en  nettoimportör  av  energi,  och den\r\nkortsiktighet     som     präglar     den    svenska\r\nenergipolitiken  har  lett till att investeringar  i\r\nnya produktionsanläggningar har uteblivit.\r\nI motion 2003/04:U254 (kd) förordas olika insatser\r\nrörande    det   internationella    miljösamarbetet.\r\nMotionärerna framhåller i sammanhanget att frågan om\r\nhur energin  används  är en ödesfråga. En viktig del\r\nav lösningen för Europas  del  ligger  i  gemensamma\r\nsatsningar  och  mer samordning på energiområdet.  I\r\ndetta   avseende   begärs   ett   riksdagsuttalande.\r\nMotionärerna menar att  EU  bör gå i spetsen för att\r\nskapa en koalition av likasinnade  länder  som  vill\r\nsätta upp kvantifierbara, tidsbundna mål för en ökad\r\nanvändning  av  förnybar  energi och att den svenska\r\nregeringen aktivt bör arbeta för en sådan utveckling\r\ninom EU.\r\nAtt riksdagen av regeringen  skall  begära förslag\r\nom  en samlad energipolitisk strategi efterfrågas  i\r\nmotion   2003/04:N380   (c).  Riksdagen  bör  enligt\r\nmotionären beredas möjlighet  att, parallellt med de\r\nförhandlingar   som  nu  sker  mellan   staten   och\r\nkraftindustrin, diskutera  energipolitiken  på  lång\r\nsikt  i  form  av  en  samlad  strategi  för  svensk\r\nenergiförsörjning.  Utgångspunkterna  för  en  sådan\r\nstrategi   bör   vara   att   Sverige  skall  trygga\r\nelproduktionen inom landet, att  kraftindustrin  får\r\ngoda    förutsättningar    att    investera   i   ny\r\nproduktionskapacitet och att fossila  bränslen skall\r\nfasas ut ur det svenska energisystemet.\r\nEnligt  vad som anförs i motion 2003/04:N319  (mp)\r\när omställningen  av det svenska energisystemet till\r\nlångsiktigt hållbara  energikällor  en  av  vår tids\r\nviktigaste  politiska  uppgifter.  Det svenska målet\r\nnär det gäller förnybara energikällor  måste  enligt\r\nmotionären  stå i samklang med det mål som EU ställt\r\nupp,   vilket   för    svensk    del   innebär   att\r\nårsproduktionen  av  el från förnybara  energikällor\r\nskall öka med ca 25 TWh.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  energipolitikens   inriktning\r\nhösten  2002  (bet. 2002/03: NU3) i anslutning  till\r\nberedningen av  2003 års budget och med anledning av\r\ndå  väckta motioner.  Vid  detta  tillfälle  anförde\r\nutskottet   att   det   inte  ändrat  uppfattning  i\r\nförhållande till det godkännande av riktlinjerna för\r\nenergipolitiken som utskottet  gjorde  i  maj 2002 i\r\nsamband  med behandlingen av regeringens proposition\r\nom samverkan  för en trygg, effektiv och miljövänlig\r\nenergiförsörjning     (prop.    2001/02:143,    bet.\r\n2001/02:NU17). Frågan om energipolitikens inriktning\r\naktualiserades även i samband  med  behandlingen  av\r\nregeringens  förslag  om  lag för elcertifikat våren\r\n2003. I detta sammanhang hänvisade  utskottet  (bet.\r\n2002/03:NU6)  ånyo till det beslut riksdagen fattade\r\nvåren 2002.\r\n\r\nNär  det  gäller   målet  för  el  producerad  med\r\nförnybar energi, dvs.  att  användningen  av el från\r\nförnybara  energikällor  skall  öka med 10 TWh  fram\r\ntill år 2010 i förhållande till nivån  år  2002, kan\r\npåminnas om att utskottet vid behandlingen av  detta\r\nförslag  (bet.  2001/02:NU17) gjorde bedömningen att\r\nregeringens förslag  om  10  TWh  var väl avvägt med\r\nhänsyn  till  bl.a.  miljömässiga,  ekonomiska   och\r\ntekniska    intressen.    Vidare    påpekades    att\r\nambitionsnivån  kan  höjas, om det visar sig att det\r\nfinns  förutsättningar   för   att  ytterligare  öka\r\nelproduktionen med förnybara energikällor, i samband\r\nmed den granskning som skall göras  av klimatarbetet\r\når 2004. Målet kan i detta fall sättas  till  15 TWh\r\nfram  till år 2012 i förhållande till 2002 års nivå.\r\nI reservationer  (m, fp; mp) uttryckte företrädare i\r\nutskottet för dessa partier sin ståndpunkt.\r\nBeträffande de motioner  som rör Vattenfall AB kan\r\nerinras om Ewa Larssons (mp)  fråga  våren 2003 (fr.\r\n2002/03:1171)  till näringsminister Leif  Pa-grotsky\r\nom Vattenfall och  omställningen  av energisystemet.\r\nFrågan gällde om ministern avsåg att  verka  för ett\r\nägarkrav   på   Vattenfall   vad   gäller  ekologisk\r\nhållbarhet så att bolaget kan få en  betydande  roll\r\nför  omställningen  av  energisystemet.  I sitt svar\r\nbetonade  näringsministern att Vattenfall spelar  en\r\nbetydande roll  för  omställningen  av  det  svenska\r\nenergisystemet.  Bolaget  investerar stora summor  i\r\nforskning och utveckling av  nya produktionstekniker\r\noch  investerar även i elproduktion  från  förnybara\r\nresurser.  Från  år  1997  räknat uppgår Vattenfalls\r\ninvesteringar  i  förnybar  energi   till   ca   4,3\r\nmiljarder  kronor.  När  det  gäller  forskning  och\r\nutveckling  har bolaget koncentrerat insatserna till\r\nbl.a. vindkraft,  bioenergi  och decentraliserad el-\r\noch värmeproduktion och solenergi.  Dessa satsningar\r\nuppgår  till ca 320 miljoner kronor sedan  år  1997.\r\nVidare framhöll statsrådet att det bara är genom att\r\nkontinuerligt   stärka   sin   konkurrenskraft   som\r\nVattenfall  kan skapa ekonomiska förutsättningar för\r\natt driva utvecklingen  mot  ett ekologiskt hållbart\r\nenergisystem.      Vattenfall      bedriver       en\r\nkonkurrensutsatt verksamhet på en avreglerad marknad\r\noch  måste  därför styras av affärsmässighet, precis\r\nsom riksdagen  beslutat. Näringsministern menade att\r\ndet inte fanns någon  anledning  att formulera några\r\nnya  direktiv för Vattenfall, utöver  vad  riksdagen\r\nredan   fastställt.   Riksdagsbesluten  föreskriver,\r\npåpekade   han,  att  bolaget   skall   medverka   i\r\nomställningen  av det svenska energisystemet och att\r\ndet skall ske under  villkor av affärsmässighet. Det\r\nligger i bolagets intresse  att  ligga  i framkanten\r\nnär     det     gäller     utveckling,    underströk\r\nnäringsministern och lyfte fram  sin  övertygelse om\r\natt  bara  ett  konkurrenskraftigt  Vattenfall   kan\r\nfortsätta  att driva utvecklingen mot ett ekologiskt\r\nhållbart energisystem i Sverige.\r\nNäringsministern  har  även  nyligen  besvarat  en\r\nfråga  (fr.  2003/04:163)  av Åsa Torstensson (c) om\r\nvilka åtgärder ministern avsåg  vidta  för att utöva\r\nen korrekt ägarstyrning av Vattenfall AB  som ligger\r\ni linje med de beslut riksdagen fattat. Även i detta\r\nsvar  betonade  näringsministern  att  han inte  såg\r\nnågon anledning till att formulera nya direktiv  för\r\nVattenfall,  utöver de riksdagsbeslut som är fattade\r\nom att bolaget skall medverka i omställningen av det\r\nsvenska energisystemet  samt  att  det  skall ske på\r\naffärsmässiga villkor.\r\nDet   kan  också  erinras  om  att  Riksrevisionen\r\nnyligen inlett  en granskning av Vattenfall AB efter\r\nbeslut av riksrevisor  Kjell  Larsson.  Granskningen\r\nberäknas   vara  avslutad  i  maj  2004.  De  frågor\r\nRiksrevisionen kommer att arbeta med är följande:\r\n·  Har ägarens  styrning av Vattenfall samt bolagets\r\nagerande i Sverige  förbättrat  möjligheterna att\r\nuppnå svenska miljö- och energipolitiska mål?\r\n·\r\n·  Finns     det     för     Vattenfall    betydande\r\nmotstridigheter   mellan   svenska   miljö-   och\r\nenergipolitiska  mål  och bolagets  verksamhet  i\r\nandra länder?\r\n·\r\n·  Har bolagets utveckling  i  Tyskland redovisats \r\nutöver krav enligt lagar och  god redovisningssed\r\n på ett tydligt och transparent sätt?\r\n·\r\nVåren  2003 avstyrkte utskottet (bet.  2002/03:NU11)\r\nen motion  vari  begärdes att den svenska regeringen\r\nborde driva frågan  om  en omställning av det danska\r\nenergisystemet.  Enligt  utskottets  uppfattning  är\r\nDanmark,  liksom  Sverige,  en   aktiv  part  i  det\r\ninternationella  arbetet med att begränsa  utsläppen\r\nav   växthusgaser.  Utskottet   såg   därför   ingen\r\nanledning  att  ifrågasätta de danska insatserna för\r\natt uppfylla åtaganden om utsläppsminskningar enligt\r\nKyotoprotokollet.   Även   reservanterna   (m,   fp)\r\navstyrkte motionärens krav.\r\n\r\nNär    det   gäller   energipolitiskt   motiverade\r\ninternationella  klimatinsatser  påpekar utredningen\r\nom det långsiktiga energipolitiska  programmet (dir.\r\n2001:122)   i  sin  slutrapport  om  energirelaterad\r\nforskning,   utveckling   och   demonstration   (SOU\r\n2003:80) att kostnaderna  för koldioxidreducering är\r\navsevärt   lägre  i  länder  som   Energimyndigheten\r\nsamverkar med  än  i Sverige. Mot den bakgrunden och\r\nmed   hänsyn   till   att    regelverken    för   de\r\nprojektbaserade  mekanismerna  först  på senare  tid\r\nbörjat  komma  in  i en fas då det blir möjligt  att\r\nteckna  avtal  om  projekt   med   projektägare  och\r\nramavtal  med  länder  med vilka Sverige  kan  vilja\r\nsamarbeta, lämnade utredningen följande förslag:\r\n·  Sverige  bör  arbeta  vidare  med  att  genomföra\r\nprojekt inom de projektbaserade mekanismerna.\r\n·\r\n·  Energimyndigheten bör fortsatt  ha  en aktiv roll\r\nvia   initiering   och   genomförande  av  sådana\r\nprojekt.\r\n·\r\n·  Ett    ökat    samarbete    bör    ske     mellan\r\nEnergimyndigheten  och övriga svenska myndigheter\r\nsom  är  engagerade i  tangerande  verksamhet  på\r\nområdet,  dvs.   främst  Sida.  Detta  kan  bl.a.\r\ninnebära att Energimyndigheten  bör  inhämta  råd\r\nfrån   Sida   när   det   gäller   samarbeten   i\r\nutvecklingsländer  och  att kapacitetsuppbyggande\r\ninsatser   kan   övervägas  i   anslutning   till\r\nprojekten.\r\n·\r\nVidare påpekas i slutrapporten  att  hur arbetet med\r\nde  projektbaserade  mekanismerna  mer  konkret  bör\r\nbedrivas behöver analyseras ytterligare. Utredningen\r\nföreslår  att  Energimyndigheten  ges i uppdrag  att\r\ngenomföra en sådan analys. I detta  uppdrag,  vilket\r\nbör  göras  i  samråd  med  Sida,  bör även ingå att\r\növerväga   om   arbetet   med   de   projektbaserade\r\nmekanismerna   bör   inrymmas   i   ett  långsiktigt\r\nenergipolitiskt program eller inte.\r\n\r\nRegeringen  meddelar  i  budgetpropositionen   sin\r\navsikt  att  återkomma med ett förslag under år 2004\r\nom utformningen  av  det långsiktiga energipolitiska\r\nprogrammet inför en fortsättning år 2005.\r\nFrågan  om  hur Sverige  redovisar  sin  statistik\r\nbeträffande    koldioxidutsläpp    behandlades    av\r\nutskottet  våren   2002   (bet.   2001/02:NU17)  med\r\nanledning av en då väckt motion. Utskottet  påpekade\r\natt   den   svenska  utsläppsstatistiken  bygger  på\r\ninternationellt  vedertagna  principer och såg inget\r\nskäl  till  att  detta  skulle  frångås.   I   detta\r\nsammanhang   redogjordes   för   att   den   svenska\r\nutsläppsstatistiken  bygger  på  den internationellt\r\nvedertagna   princip   som   återspeglas   i   bl.a.\r\nklimatkonventionen    och   Kyotoprotokollet    samt\r\nbeskrevs de riktlinjer som gäller. Den underliggande\r\nprincipen i dessa riktlinjer  är  att  utsläppen  av\r\nväxthusgaser   skall  fördelas  till  den  part  där\r\nutsläppen  uppstår.  I  princip  samtliga  parter  i\r\nklimatkonventionen  redovisar  med jämna mellanrum i\r\nsina klimatrapporter till konventionen de utsläpp av\r\nväxthusgaser  som  uppstår  inom  det  egna  landets\r\ngränser.\r\nNär det gäller frågan om att öka  användningen  av\r\nförnybar    energi    inom   EU   kan   nämnas   att\r\nambitionsnivån   enligt   vitboken    om   förnybara\r\nenergikällor (KOM/1997/599) är att andelen förnybara\r\nenergikällor av den totala energianvändningen  skall\r\nöka  från 6 % till 12 %. I ett direktiv (2001/77/EG)\r\nom främjande av el från förnybara energikällor anges\r\ndet  indikativa   målet   att   elproduktionen  från\r\nförnybara  energikällor  i  gemenskapen  som  helhet\r\nskall uppgå till 22 % år 2010.  Även  när det gäller\r\ntransportsektorn   har   mål   ställts  upp.  Enligt\r\ndirektivet (2003/30/EG) om främjande av användningen\r\nav biodrivmedel eller andra förnybara  drivmedel har\r\nen referensnivå på 2 % för år 2005 och 5,75 % för år\r\n2010   antagits   avseende   energiinnehåll  av   på\r\nmarknaden   ersatt   bensin   och   dieselolja   för\r\ntransporter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  det  gäller  energipolitikens  inriktning  vill\r\nutskottet  inledningsvis  understryka  att  den  syn\r\nutskottet  har  överensstämmer  med  de  beslut  som\r\nriksdagen  fattade våren 1997 och våren 2002.  Dessa\r\nbeslut, vilka  grundar  sig  på  uppgörelser  mellan\r\nföreträdare  för  Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch  Centerpartiet,   utgör   grundstommen  för  den\r\nsvenska energipolitikens utformning och inriktning.\r\n\r\nSom anges i budgetpropositionen  och som riksdagen\r\nfastställt är den svenska energipolitikens  mål  att\r\npå  kort  och  lång sikt trygga tillgången på el och\r\nannan energi på  villkor  som  är konkurrenskraftiga\r\nmed   dem   som   gäller   i  omvärlden  i   övrigt.\r\nEnergipolitiken  skall  skapa   villkoren   för   en\r\neffektiv   och   hållbar   energianvändning  och  en\r\nkostnadseffektiv  svensk energiförsörjning  med  låg\r\nnegativ påverkan på  hälsa,  miljö  och  klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nsamhälle.  Vidare  skall energipolitiken bidra  till\r\natt   skapa   stabila   förutsättningar    för   ett\r\nkonkurrenskraftigt  näringsliv och en förnyelse  och\r\nutveckling  av  den  svenska   industrin.   Sveriges\r\nelförsörjning  skall  tryggas genom ett energisystem\r\nsom  baseras  på  varaktiga,   helst   inhemska  och\r\nförnybara,    energikällor    samt    en    effektiv\r\nenergianvändning.  Kärnkraften  skall  ersättas  med\r\neffektivisering av elanvändningen, konvertering till\r\nförnybara  energislag  samt  miljömässigt acceptabel\r\nelproduktionsteknik.  I  ökande  utsträckning  skall\r\nenergiförsörjningen     baseras     på     förnybara\r\nenergikällor samtidigt som  användningen  av fossila\r\nbränslen skall hållas på en låg nivå.\r\nUtskottet finner inga skäl för riksdagen  att göra\r\nnågot  avsteg  från de av riksdagen tidigare fattade\r\nbesluten när det  gäller energipolitikens inriktning\r\nmed anledning av de motioner som här behandlas.\r\nDärmed   övergår  utskottet   till   att   närmare\r\nkommentera   några    i   detta   avsnitt   aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\nI ett antal motioner  har  frågan om basindustrins\r\nenergiförsörjning  lyfts  fram.   Enligt  utskottets\r\nmening är en av de viktigaste förutsättningarna  för\r\nkonkurrensförmågan  hos industrin en god tillgång på\r\nenergi   till  konkurrenskraftiga   villkor.   Detta\r\nbetonas  särskilt  i  de  mål  som  fastställts  för\r\nenergipolitiken.\r\nDet krav  på en privatisering och börsintroduktion\r\nav Vattenfall  AB som framförs i motion 2003/04:N342\r\n(m) är en återkommande fråga som utskottet vid flera\r\ntidigare tillfällen behandlat. Som utskottet betonat\r\nvid  dessa  tillfällen   är   Vattenfall  en  viktig\r\nnationell resurs på energiområdet,  inte  minst  när\r\ndet gäller omställningen av energisystemet. På denna\r\npunkt  har  utskottet  inte  ändrat  uppfattning och\r\ndelar således flera av de synpunkter som  framförs i\r\nmotion 2003/04:N407 (s). Ett riksdagsuttalande därom\r\nanser utskottet dock kan undvaras.\r\nI  några motioner berörs systemet med elcertifikat\r\nsom riksdagen  våren  2003  beslöt  att  införa. Det\r\nbegärs  i  en  motion  att systemet skall avvecklas.\r\nUtskottet vill härvid erinra  om  att utskottet, vid\r\nbehandlingen av införandet av elcertifikatssystemet,\r\nframhöll att det såg mycket positivt på systemet och\r\natt  systemet  kommer att skapa möjligheter  för  en\r\nfortsatt utbyggnad  av elproduktionen från förnybara\r\nenergikällor,   samtidigt    som    det   stimulerar\r\nmarknadsdynamik som främjar kostnadseffektivitet och\r\nteknikutveckling. I två motioner förordas  att målet\r\nför  el producerad med förnybara energikällor  skall\r\nhöjas.  Som  tidigare  redovisats  beslöt  riksdagen\r\nvåren 2002 om ett mål för förnybara energikällor som\r\ninnebär   att   användningen   av   el  från  sådana\r\nenergikällor skall öka med 10 TWh till  år 2010. Vid\r\ninförandet av detta mål bedömde utskottet  att nivån\r\nför målet var väl avvägt med hänsyn tagen till bl.a.\r\nmiljömässiga,  ekonomiska  och  tekniska  intressen.\r\nSamtidigt framhölls att ambitionsnivån kan höjas, om\r\ndet visar sig att det finns förutsättningar  för att\r\nytterligare   öka   elproduktionen   med   förnybara\r\nenergikällor, i samband med den granskning som skall\r\ngöras  av  klimatarbetet år 2004. Målet kan i  detta\r\nfall  sättas   till  15 TWh  fram  till  år  2012  i\r\nförhållande till  2002  års  nivå.  Vid  detta  står\r\nutskottet fast.\r\nNär  det  gäller den danska energiproduktionen som\r\ntas upp i motion  2003/04:N312  (fp)  vill utskottet\r\nerinra om att Danmark, liksom Sverige,  är  en aktiv\r\npart  i det internationella arbetet med att begränsa\r\nutsläppen   av  växthusgaser.  Utskottet  ser  ingen\r\nanledning att  ifrågasätta  de danska insatserna för\r\natt   uppfylla   åtagandena  om  utsläppsminskningar\r\nenligt Kyotoprotokollet.\r\nBeträffande  vad   som   i  en  motion  anförs  om\r\nredovisning av utsläppen vill  utskottet  påpeka att\r\nden    svenska    utsläppsstatistiken    bygger   på\r\ninternationellt  vedertagna  principer som utskottet\r\ninte ser något skäl att frångå.\r\nUtskottet vill även erinra om  den  översyn  av de\r\nenergipolitiskt    motiverade   klimatinsatser   som\r\nutredningen   om  det  långsiktiga   energipolitiska\r\nprogrammet  omfattat   och   motser  att  regeringen\r\nåterkommer i dessa frågor till riksdagen.\r\nMed  hänvisning  till det ovan  anförda  avstyrker\r\nutskottet samtliga här  aktuella  motioner i berörda\r\ndelar.\r\n\r\nKärnkraft\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner med krav  på att\r\nbeslutet   om   kärnkraftsavvecklingen  skall\r\nupphävas och att  de pågående förhandlingarna\r\nmed kraftindustrin  i  frågan skall avbrytas.\r\nUtskottet  hänvisar till  de  riktlinjer  som\r\nfastställts  och  de beslut riksdagen fattat.\r\nJämför reservationerna  4 (m, fp), 5 (kd) och\r\n6 (mp).\r\nRiksdagen  bör även avslå  två  motionsyrkanden  om  att\r\nförbudet  i  den   s.k.  kärntekniklagen  mot\r\nuppförande   av   kärnkraftsreaktorer   skall\r\navskaffas. Det är utskottets  mening  att det\r\när  naturligt att statsmakterna markerar  att\r\nuppförande av nya kärnkraftsreaktorer inte är\r\naktuellt. Jämför reservation 7 (m, fp).\r\nRiksdagen  bör  därtill  avslå  motionsyrkanden  om  att\r\nförbudet   i   nyssnämnda   lag   mot   vissa\r\nförberedande åtgärder i syfte att uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor  skall  upphävas. Utskottet\r\npåpekar  att  den aktuella bestämmelsen  inte\r\nbegränsar  möjligheten   till  forskning  och\r\nenergitekniskt   utvecklingsarbete.    Jämför\r\nreservation 8 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRiksdagens  beslut  om  en  förtida  avveckling   av\r\nkärnkraften  bör  återkallas enligt vad som anförs i\r\nModerata samlingspartiets motion 2003/04:N342. Varje\r\nslag av kraftproduktion  har  sina  för-  respektive\r\nnackdelar,  sägs  det  i  motionen.  Om  man, liksom\r\nregeringen,  anser  att kärnkraftens nackdelar  inte\r\ngår att bemästra borde  alla svenska reaktorer, inte\r\nbara reaktorerna i Barsebäck,  stängas  snarast.  Om\r\nman  å  andra sidan, anför motionärerna instämmande,\r\nanser att  dessa  nackdelar  är  hanterbara  är  det\r\nlogiskt att dra nytta av kärnkraftstekniken så länge\r\nden   med   uppfyllda  säkerhetskrav  är  ekonomiskt\r\nlönsam. Ovanstående  innebär  även  att de politiska\r\nhindren  för  en  återstart  av  Barsebäcks   första\r\nreaktor  avlägsnas.  Vidare  bör riksdagen verka för\r\natt upphäva lagen om kärnkraftens  avveckling. Lagen\r\nhar visserligen aldrig använts men den  tjänar inget\r\nsyfte,   och  den  uppfyller  heller  inte    anser\r\nmotionärerna     grundläggande  rättssäkerhetskrav.\r\nRegeringen     bör     även      återkalla      sitt\r\nförhandlingsuppdrag  rörande  kärnkraftens  framtid.\r\nIndustrin  bör  ta det fulla ansvaret för beslut  om\r\nsåväl investeringar  som  nedläggningar,  sägs  det.\r\nAvvikelser    från    denna    linje    leder   till\r\nsamhällsekonomiska   kostnader.  Vidare  bidrar   de\r\npolitiska ingripandena  till  att skapa osäkerhet om\r\nspelreglerna för kraftindustrins  verksamhet  och om\r\nindustrins  elförsörjning.  I motionen pläderas även\r\nför att bestämmelserna i den s.k. kärntekniklagen om\r\nförbud mot uppförande av kärnkraftsreaktorer (5 a §)\r\noch  om  förbud  mot vissa förberedande  åtgärder  i\r\nsyfte att uppföra  en  kärnkraftsreaktor  (6  §) bör\r\nupphävas.    När    det   gäller   den   förstnämnda\r\nbestämmelsen är motionärerna  av  den  uppfattningen\r\natt lagstiftningen inte bör utesluta möjligheten att\r\nbygga  nya  reaktorer  i  Sverige  även  om  det   i\r\ndagsläget inte finns några intressenter. Beträffande\r\nden  andra  bestämmelsen framhålls dess oförenlighet\r\nmed de principer  om  yttrande-  och tankefrihet som\r\nbör ligga till grund för all lagstiftning  samt  att\r\nden försvårar och skadar svensk forskning.\r\n\r\nAtt 6 § kärntekniklagen bör upphävas anförs även i\r\nmotionerna   2003/04: N204 (m) och 2003/04:N242 (m).\r\nI båda motionerna  framhålls att bestämmelsen hämmar\r\nden akademiska friheten.  I  den sistnämnda motionen\r\nsägs vidare att bestämmelsen saknar  någon  funktion\r\ndå   det  av  5  a  §  kärntekniklagen  framgår  att\r\ntillstånd  att uppföra en kärnkraftsreaktor inte får\r\nmeddelas.\r\nEn  ny folkomröstning  i  frågan  om  kärnkraftens\r\nställning  bör hållas enligt vad som anförs i motion\r\n2003/04:N282 (m). Motionärerna hänvisar till att det\r\nhar gått närmare  ett  kvartssekel sedan beslutet om\r\nkärnkraftens avveckling  fattades och att det därför\r\när   angeläget   att  de  nya  väljargrupperna   får\r\nmöjlighet att avge  sin  syn  på  frågan. Arvet från\r\n1980 års folkomröstning verkar förlamande  på svensk\r\nenergiförsörjning, anför motionärerna och menar  det\r\nreser  den  principiellt viktiga frågan om hur länge\r\nriksdagen skall se sig som bunden av ett utslag i en\r\nformellt rådgivande folkomröstning.\r\nEnligt vad  som  anförs  i motion 2003/04:N290 (m)\r\nbör 1997 års energipolitiska  uppgörelse  rivas  upp\r\nmed  innebörden  att  Barsebäcks första reaktor åter\r\ntas  i drift och att det  inte  blir  någon  förtida\r\nstängning  av Barsebäcks andra reaktor. Motionärerna\r\nmenar  att  Sverige   måste   bygga   upp  en  trygg\r\nenergiförsörjning. Kärnkraften, som tillsammans  med\r\nvattenkraften utgör stommen i elförsörjningen, måste\r\nbibehållas.\r\nFolkpartiet  framhåller  i motion 2003/04:N324 att\r\nkärnkraften bör utnyttjas under  hela  sin  tekniska\r\noch  ekonomiska  livslängd.  Motionärerna menar  att\r\nreaktorer  skall  stängas när en  behörig  myndighet\r\nkonstaterar att de  inte  längre  uppfyller gällande\r\nsäkerhets- och miljökrav. Politiker  är inte bäst på\r\natt avgöra när en avstängning kan äga  rum.  Därtill\r\nförordas  att  Barsebäcks  första reaktor tas i bruk\r\nigen  så  snart  det  är möjligt.  Den  nu  pågående\r\navvecklingen,     där     en     väl      fungerande\r\nkärnkraftsreaktor  i  Barsebäck har ställts av,  har\r\nbidragit till den senaste vinterns effektproblem och\r\ntill   en   betydande   osäkerhet   inom   industrin\r\nbeträffande  den  framtida  tillgången  på  el.  Den\r\nhandlingslinje regeringen  har,  dvs.  att  överlåta\r\nkärnkraftens  avveckling  till  en förhandlare,  ser\r\nmotionärerna  som  tvivelaktig,  inte  minst  i  ett\r\ndemokratiskt   perspektiv.  Vidare  ifrågasätts   om\r\nregeringens  möjligheter   att   tillämpa  lagen  om\r\nkärnkraftens  avveckling  verkligen  lägger  en  god\r\ngrund  för  dessa förhandlingar.  Denna  lag,  menar\r\nmotionärerna, borde aldrig att tillkommit och bör nu\r\nomedelbart avskaffas.  I motionen framhålls även att\r\nde politiska hindren för  en  fortsatt och utvecklad\r\nanvändning av kärnenergin måste  bort.  Motionärerna\r\nanser att det inte finns några skäl att behålla  5 a\r\n§   kärntekniklagen,  som  förhindrar  byggandet  av\r\nkärnkraftsreaktorer  i  Sverige. Därtill påpekas att\r\nen  omprövning  av  6 § kärntekniklagen  bör  göras.\r\nDetta s.k. tankeförbud  kan  kritiseras både för att\r\nvara  oförenligt  med principer  för  yttrande-  och\r\ntankefrihet  och  för  att  vara  hämmande  för  den\r\nakademiska friheten i landet.\r\nRiksdagen bör, enligt  vad  som  uttrycks i motion\r\n2003/04:N287  (fp),  säga ifrån och avbryta  den  nu\r\npågående kärnkraftsavvecklingen.  Motionärerna menar\r\natt   den  svenska  energipolitiken  hamnat   i   en\r\nåtervändsgränd, med tydliga målkonflikter. Samtidigt\r\nsom klimatpåverkan  skall  minskas skall kärnkraften\r\navvecklas. Regeringen borde  därför gå samman med de\r\ntillväxtorienterade  partierna   på  den  borgerliga\r\nsidan  för  att  föra  en  realistisk  energipolitik\r\nsyftande  till  att  säkra  energiförsörjningen  för\r\nhushåll  och  industrier till rimliga  priser,  sägs\r\ndet.\r\nFör att klara  elförsörjningen på ett miljömässigt\r\nacceptabelt sätt bör, enligt vad som anförs i motion\r\n2003/04:N313 (fp),  stängningen  av Barsebäcks andra\r\nreaktor skrinläggas samtidigt som  Barsebäcks första\r\nreaktor åter tas i drift. Återstarten  måste  enligt\r\nmotionärerna   göras   innan  det  av  tekniska  och\r\nekonomiska skäl är för sent.  Därtill  sägs  det att\r\nSverige i praktiken har ett förbud mot forskning och\r\nplanering   kring   ny   kärnkraft   och  att  detta\r\nförhindrar  att  ny  och  viktig  kunskap  genereras\r\nsamtidigt som det försvårar Sveriges möjligheter att\r\nutvärdera internationell forskning.\r\nKritik  mot  hur  regeringen  handlagt  frågan  om\r\nkärnkraftens      avveckling     förs     fram     i\r\nKristdemokraternas  motion 2003/04:N413. Beslutet om\r\nBarsebäcks nedläggning  togs  utan att de ekonomiska\r\neffekternas  omfattning var kända.  Vidare  saknades\r\nmiljökonsekvensanalyser    och    samhällsekonomiska\r\nanalyser. Motionärerna menar därför  att  det  i  en\r\nprövning   av   villkoren   inför   stängningen   av\r\nBarsebäcks   andra   reaktor   även  skall  ingå  en\r\nekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys  och\r\nen  samhällsekonomisk  analys.  I motionen framhålls\r\näven   att   6   §  kärntekniklagen  bör   upphävas.\r\nBestämmelsen  har  en   hämmande   effekt   på   den\r\nakademiska  friheten och det kan ifrågasättas om det\r\növer huvud taget  är  möjligt  att  utan lagbrott \r\npresentera   genomarbetade   och   kostnadsberäknade\r\nalternativ   till  prövning  i  den  energipolitiska\r\ndebatten, sägs det i motionen.\r\nI   motion  2003/04:N415   (mp)   sägs   det   att\r\nMiljöpartiet vill införa som mål för kärnkraften att\r\ntre  reaktorer  skall  avvecklas  inom  två  år  och\r\nresterande  reaktorer  skall därefter avvecklas inom\r\nen  tioårsperiod.  För  att   minska   beroendet  av\r\nkärnkraft  och  riskerna  för  en  förödande  olycka\r\nföreslås  olika  former  av  styrmedel  i  motionen.\r\nMotionären    vill   bl.a.   införa   en   lag   mot\r\neffekthöjningar    på    befintliga   kärnkraftverk.\r\nEffekthöjningar  innebär  ökat   kärnkraftsberoende,\r\nsägs det i motionen. Vidare bör säkerhetskraven  för\r\nkärnkraftverk  höjas. Motionären menar att det varit\r\noproportionerligt   många  allvarliga  incidenter  i\r\nsvenska  kärnkraftverk   som   pekar  på  brister  i\r\nsäkerhetskultur och på brister i  själva  hårdvaran.\r\nKonsekvenserna av höjda ambitioner för säkerheten är\r\ntroligen  att  några  reaktorer  kommer  att stängas\r\nrelativt  snart  eftersom  det  blir  för  dyrt  att\r\ngenomföra  de  föreskrivna  åtgärderna. Även för  de\r\nnyare  reaktorerna  får  ett  krav  på  bevarad  och\r\nförbättrad säkerhet konsekvenser, även om det kan ta\r\ntid. Kärnkraftbolagens ekonomi  behöver  även  göras\r\nmer transparent. Åtminstone av de företag där staten\r\när  majoritetsägare  bör man kräva en redovisning  i\r\nårsredovisningarna av  ekonomin  för  varje reaktor,\r\neftersom det är av central betydelse för  ägaren att\r\nha denna information. Därtill bör regeringen avbryta\r\nförhandlingarna  med  kraftbolagen  om  kärnkraftens\r\nframtid.  Så  länge  kraftindustrin  kan  hoppas  på\r\ndirekt kompensation för att stänga reaktorer, kommer\r\nden  att  fortsätta  driva dessa även om de går  med\r\nförlust.\r\nFrågan om hur länge  en  folkomröstning  kan anses\r\nvara legitim ställs också i motion 2003/04:N261  (m,\r\nkd,  fp).  Ett  stort  antal  väljare har tillkommit\r\nsedan folkomröstningen om kärnkraft  år  1980. Dessa\r\nhar   inte   fått   vara  delaktiga  i  beslutet  om\r\navveckling av kärnkraften.  Med  anledning  av detta\r\nefterfrågar   motionärerna  en  förnyad  miljö-  och\r\nenergidebatt mellan  de  folkvalda och de medborgare\r\nsom  framgent  berörs av utvecklingen,  dvs.  hänsyn\r\nmåste  tas  till  vad  dagens  medborgare  anser  om\r\nkärnkraften    och    inte    till    utgången    av\r\nfolkomröstningen år 1980.\r\nBarsebäck 2 bör inte stängas innan det finns annan\r\nny produktionskapacitet  i  tillräcklig  omfattning,\r\nanförs  det  i  motion  2003/04:N343  (kd,  m).  Den\r\nsvenska   produktionskapaciteten   har   visat   sig\r\notillräcklig,  och  under  den  senaste  vintern har\r\ntidvis mycket el fått importeras. Detta leder  i sin\r\ntur  till  ökade  koldioxidutsläpp  eftersom  den el\r\nSverige   importerar  framför  allt  är  kolbaserad.\r\nRegeringen  och  dess  samarbetspartier borde enligt\r\nmotionärerna i stället ta  intryck  av den utbyggnad\r\nav kärnkraften som sker i vår omvärld,  sägs  det  i\r\nmotionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nOm kärnkraftens avveckling\r\n\r\nEnligt   gällande   riktlinjer  för  energipolitiken\r\nskall, som redan beskrivits, kärnkraftsreaktorerna i\r\nBarsebäck ställas av.  Den 30 november 1999 stängdes\r\nden första reaktorn i Barsebäck.  Den andra reaktorn\r\nskulle   enligt  1997  års  energipolitiska   beslut\r\nställas av  före  den  1  juli 2001. Ett villkor för\r\nstängningen är dock att bortfallet  av  elproduktion\r\nkan  kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion\r\noch minskad  elanvändning.  Vidare  får  stängningen\r\ninte medföra påtagligt negativa effekter i  fråga om\r\nelpriset,    tillgången   på   el   för   industrin,\r\neffektbalansen eller miljön och klimatet. Regeringen\r\nredovisade  hösten   2000   i   en  skrivelse  (skr.\r\n2000/01:15)  sin  bedömning  att riksdagens  villkor\r\ninte  var uppfyllda för en stängning  av  den  andra\r\nreaktorn   i   Barsebäck   före  den  1  juli  2001.\r\nRegeringen  bedömde  emellertid   att  en  stängning\r\nskulle kunna genomföras senast före  utgången  av år\r\n2003   efter  det  att  erforderliga  åtgärder  fått\r\ngenomslag.  Riksdagen  (bet. 2000/01:NU3) instämde i\r\nregeringens bedömning. Regeringen  redovisade hösten\r\n2001  ånyo  i  en skrivelse (skr. 2001/02:  22)  sin\r\nbedömning.  Den  förnyade  prövning  som  regeringen\r\ngjorde under år 2001  visade  att  förutsättningarna\r\nför   en   stängning  inte  hade  förändrats   sedan\r\nprövningen  året   innan.  Även  denna  gång  delade\r\nriksdagen (bet. 2001/02: NU3) regeringens bedömning.\r\n\r\nVåren 2002 meddelade  regeringen sin avsikt (prop.\r\n2001/02:143)  att  söka nå  en  överenskommelse  med\r\nindustrin om en långsiktigt  hållbar politik för den\r\nfortsatta kärnkraftsavvecklingen  och  omställningen\r\nav energisystemet. Regeringen beslutade  i juni 2002\r\natt  utse  en  förhandlingsman  (generaldirektör  Bo\r\nBylund)  med uppdrag att för statens  del  genomföra\r\növerläggningar  med  industrin i syfte att förbereda\r\nen sådan överenskommelse.\r\nRegeringen presenterade våren 2003 en ny bedömning\r\n(prop. 2002/03:85) avseende villkorsuppfyllelsen för\r\nen  stängning  av den andra  reaktorn  i  Barsebäck.\r\nEnligt regeringens  bedömning  var  inte  riksdagens\r\nvillkor  för  en stängning helt uppfyllda vad  avser\r\neffektbalanssituationen  och  påverkan på miljön och\r\nklimatet.  Vidare  ansåg regeringen  att  frågan  om\r\nstängningen av Barsebäck  2 bör hanteras tillsammans\r\nmed   förhandlingarna   om  de  övriga   kvarvarande\r\nreaktorerna och frågan om  energiomställningen i sin\r\nhelhet.  Möjligheterna till en  snabb  stängning  av\r\nBarsebäck  2  inom  ramen för en förhandlingslösning\r\nskall särskilt prövas.  Regeringen  beslutade i mars\r\n2003   om   ett   särskilt   tilläggsuppdrag    till\r\nförhandlingsmannen   i   denna   del.   En  särskild\r\nredovisning avseende Barsebäck 2 skall lämnas senast\r\nden  30 april 2004. Vidare har regeringen  uppdragit\r\nåt  Svenska   kraftnät   att  vid  skapandet  av  en\r\neffektreserv  beakta  den planerade  stängningen  av\r\nBarsebäck 2. Uppdraget  skall redovisas senast den 1\r\nfebruari 2004.\r\nRiksdagen beslöt i juni 2003 (bet. 2002/03:NU11) i\r\nenlighet  med  regeringens   uppfattning.  Samtidigt\r\ngjorde riksdagen ett uttalande  om  att det bör vara\r\nregeringen   som   på  grundval  av  den  eventuella\r\növerenskommelsen som  uppnås  i  förhandlingarna med\r\nkraftindustrin, eller i annat fall  i  enlighet  med\r\nlagen  om  kärnkraftens  avveckling,  avgör  när  en\r\nstängning   av  Barsebäck  2  är  möjlig.  Riksdagen\r\nframhöll emellertid  att  de av riksdagen uppställda\r\nvillkoren  för  en  stängning   alltjämt  gäller.  I\r\nreservationer (m, fp; kd; mp) framförde  företrädare\r\nför   dessa   partier  sin  syn  på  stängningen  av\r\nBarsebäck 2.\r\nI juni 2003 ställde  Maria  Larsson  (kd) en fråga\r\n(fr.   2002/03:1144)   till   näringsminister   Leif\r\nPagrotsky om hur denne avsåg informera  de folkvalda\r\nom förhandlingarna rörande en överenskommelse mellan\r\nstaten  och  kärnkraftsägarna. I sitt svar  påpekade\r\nnäringsministern  att regeringen anser det angeläget\r\natt  den  kommande  överenskommelsen   har   bredast\r\nmöjliga  förankring.  Samtidigt måste man ha respekt\r\nför   att  det  ligger  i  sakens   natur   att   en\r\nförhandlingsprocess  inte  kan  bedrivas helt öppet.\r\nMinistern  påpekade att förhandlarens  förslag  till\r\növerenskommelse  kommer att föreläggas riksdagen för\r\nsedvanlig behandling.\r\nMed anledning av  vad  som  i  en motion anförs om\r\nsäkerheten   vid  de  svenska  kärnkraftverken   kan\r\nerinras    om   den    av    regeringen    tillsatta\r\nKärnsäkerhetsutredningen   (dir.   2002:33),  vilken\r\nbl.a.    har   haft   till   uppgift   att   föreslå\r\nförfattningsändringar  på  kärnsäkerhetsområdet samt\r\nanalysera  förutsättningarna  för  kärnsäkerhet  och\r\nstrålskydd  vid   de   svenska  kärnkraftverken  mot\r\nbakgrund     av    utvecklingen     i     omvärlden.\r\nKärnsäkerhetsutredningen  redovisade i november 2003\r\nsina överväganden i betänkandet  om kärnkraftverkens\r\nsäkerhet och strålskydd (SOU 2003:100).  Utredningen\r\nkonstaterar  sammanfattningsvis  att  den inte  sett\r\nnågra tekniska omvärldsfaktorer som på ett avgörande\r\nsätt      skulle      hota      säkerhets-     eller\r\nstrålskyddsarbetet.   Det   påpekas  dock   att   en\r\nförutsättning  för denna bedömning  är  en  fortsatt\r\naktiv utrednings-  och  tillsynsverksamhet  hos både\r\nStatens   kärnkraftinspektion   (SKI)   och  Statens\r\nstrålskyddsinstitut    (SSI)    när    det    gäller\r\nkärnkraftverken.  Vidare  föreslår utredningen vissa\r\nkrav    beträffande    rapportering    samt    vissa\r\nförfattningsändringar.\r\n\r\nNär  det  gäller  säkerhetsnivån  vid  de  svenska\r\nkärnkraftverken  kan  även  nämnas  att  kärnteknisk\r\nverksamhet enligt 3 § lagen  (1984:3) om kärnteknisk\r\nverksamhet (den s.k. kärntekniklagen) skall bedrivas\r\npå   ett   sådant  sätt  att  kraven   på   säkerhet\r\ntillgodoses  och  att  de förpliktelser uppfylls som\r\nföljer  av  Sveriges överenskommelser  i  syfte  att\r\nförhindra  spridning   av   kärnvapen  och  obehörig\r\nbefattning  med kärnämne och sådant  kärnavfall  som\r\nutgörs av använt kärnbränsle.\r\nBeträffande  vad i några motioner förordas rörande\r\nett upphävande av  lagen (1997:1320) om kärnkraftens\r\navveckling  kan nämnas  att  enligt  denna  lag  får\r\nregeringen  besluta  att  rätten  att  med  stöd  av\r\ntillstånd   enligt    kärntekniklagen    driva    en\r\nkärnkraftsreaktor  för  att utvinna kärnenergi skall\r\nupphöra  att  gälla  vid  en   viss   tidpunkt.  Vid\r\nriksdagsbehandlingen  av  ovan  nämnda lag  betonade\r\nutskottet (bet. 1997/98:NU5) bl.a.  de  villkor  för\r\navställningen   som   tidigare   nämnts   samt   att\r\nriksdagen,   innan  en  stängning  av  reaktorn  kan\r\ngenomföras, skall  ges  möjlighet att pröva om dessa\r\nvillkor är uppfyllda. I reservationer  (m,  fp;  kd)\r\nyrkades avslag på förslaget till lag om kärnkraftens\r\navveckling.\r\n\r\nVissa bestämmelser i kärntekniklagen\r\n\r\nEnligt  5  a § kärntekniklagen får det inte meddelas\r\ntillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor. Beslutet\r\nom ett förbud  mot  att uppföra en kärnkraftsreaktor\r\nfattades av riksdagen  år  1986  (prop.  1986/87:24,\r\nbet. 1986/87:NU13). Beslutet innebar i praktiken ett\r\nförbud  för regeringen att använda den rätt  att  ge\r\ntillstånd    till    nya   kärnkraftsreaktorer   som\r\nregeringen  innan införandet  av  denna  bestämmelse\r\nformellt hade  enligt  lagen.  Utskottet  påpekade i\r\ndetta   sammanhang  att  det  var  väl  befogat  att\r\nriksdagen  bringar  kärntekniklagens bestämmelser om\r\nmöjlighet  att erhålla  tillstånd  till  kärnteknisk\r\nverksamhet i  överensstämmelse  med riktlinjerna för\r\nden långsiktiga energipolitiken. Vidare anfördes att\r\ndet var naturligt att statsmakterna tydligt markerar\r\natt nya kärnkraftsreaktorer är ett  avslutat stadium\r\ni  den svenska energipolitiken. I reservationer  (m;\r\nfp)   argumenterades  mot  att  bestämmelsen  skulle\r\ninföras.  Senast  utskottet  behandlade förbudet mot\r\natt uppföra en kärnkraftsreaktor  var våren 2003 med\r\nanledning   av  en  då  aktuell  motion.   Utskottet\r\nframhöll (bet.  2002/03:NU11)  att  skälen  för  att\r\ninföra  bestämmelsen i allra högsta grad fortfarande\r\när giltiga.\r\n\r\nI 6 § kärntekniklagen  stipuleras  att  ingen  får\r\nutarbeta  konstruktionsritningar, beräkna kostnader,\r\nbeställa  utrustning   eller   vidta   andra  sådana\r\nförberedande   åtgärder  i  syfte  att  inom  landet\r\nuppföra   en  kärnkraftsreaktor.   I   samband   med\r\ninförandet  av  detta  förbud  diskuterade utskottet\r\nförst  innebörden  av  den föreslagna  bestämmelsen.\r\nHärvid framhöll utskottet  (prop.  1986/87:13,  bet.\r\n1986/87:NU13) att förbudets funktion skulle vara att\r\nmotverka att personer i en åsyftad begränsad krets \r\nansvariga  för  kraftföretag  vilka  är tänkbara som\r\nreaktorinnehavare          vidtar    något    slags\r\nresurskrävande, förberedande åtgärder med avsikt att\r\nuppföra en viss kärnkraftsreaktor. Ett enigt utskott\r\nunderströk  att  ett  sådant  förbud   inte   skulle\r\nförhindra   personer   i   nämnda  krets  att  t.ex.\r\nmuntligen eller skriftligen plädera för fortsatt och\r\nökad kärnkraftsanvändning, inklusive  uppförande  av\r\nytterligare   kärnkraftsaggregat.  Det  skulle  inte\r\nheller,    betonade     utskottet,    inkräkta    på\r\nmöjligheterna till forskning  och  utvecklingsarbete\r\npå   det  kärntekniska  området  och  till   svenskt\r\ndeltagande  i  internationellt  samarbete inom detta\r\nområde. Därefter tog utskottet ställning till frågan\r\nom  införandet av förbudet. Med vissa  redaktionella\r\nändringar  tillstyrkte utskottet att förbudet skulle\r\ninföras, medan  en motsatt uppfattning fördes fram i\r\nen reservation (m, fp).\r\nI    en    översyn    av     lagstiftningen     på\r\nkärnenergiområdet   i   början  av  1990-talet  (SOU\r\n1991:95)  föreslogs  att paragrafen  om  förbud  mot\r\nvissa förberedande åtgärder skulle avskaffas. Enligt\r\nutredningen  kunde  bestämmelsen   inte  anses  vara\r\nmotiverad  av  säkerhetsskäl och borde  därför  inte\r\nhöra hemma i nämnda  lag, vilken är att betrakta som\r\nen  säkerhetslag. Utredningens  förslag  beträffande\r\n6 §  berördes   dock   inte  i  den  därpå  följande\r\npropositionen (prop. 1992/93:98).\r\nSom   tidigare  nämnts  tillsatte   regeringen   i\r\nfebruari  2002  en utredning om kärnsäkerheten. I en\r\nskrivelse till Kärnsäkerhetsutredningen (daterad den\r\n8 maj  2003) har Statens  kärnkraftinspektion  (SKI)\r\nföreslagit   ett   antal   författningsändringar  på\r\nkärnsäkerhetsområdet.   Det   gäller   bl.a.   6   §\r\nkärntekniklagen  som  SKI  inte  anser  fylla  någon\r\nfunktion och därför bör slopas. SKI  framhåller  att\r\nmyndigheten ofta får förfrågningar från forskare som\r\när  verksamma  inom  det  kärntekniska  området  som\r\nundrar  om det är förbjudet att bedriva forskning på\r\ndet kärntekniska  området  som  rör  kärnsäkerheten.\r\nVidare sägs det i skrivelsen att SKI vid varje sådan\r\nfråga  får  förklara  att  det i 6 § kärntekniklagen\r\ninte  finns  något  förbud  i bestämmelsen  mot  att\r\nforska    om   ny   kärnkraft,   bedriva    tekniskt\r\nutvecklingsarbete, delta i internationellt samarbete\r\neller   att   projektera    och    konstruera    nya\r\nkärnkraftverk för försäljning utomlands.\r\nKärnsäkerhetsutredningen     förordar    i    sitt\r\nbetänkande   om   kärnkraftverkens   säkerhet    och\r\nstrålskydd  att  6  §  kärntekniklagen stryks. Detta\r\nmotiveras  med att det ur  kärnsäkerhetssynpunkt  är\r\nangeläget  att   forskning   i   syfte   att  främja\r\nsäkerheten vid kärnkraftverken bedrivs så  länge det\r\nfinns  reaktorer. Det bör enligt utredningen  därför\r\ninte finnas  något som leder till tveksamheter kring\r\ndenna forskning.  Vidare framhålls att innebörden av\r\n6 § ofta misstolkas  som  ett förbud mot att bedriva\r\nforskning  eller  utveckling,  även  då  det  gäller\r\nkärnsäkerhet.  Därtill  påpekas  att  det  finns  en\r\nbestämmelse (5 a  §) som förbjuder att tillstånd ges\r\nför att uppföra kärnkraftsreaktorer.\r\nNär riksdagen senast    våren  2003   behandlade\r\nfrågan  om  6  §  kärntekniklagen betonade utskottet\r\n(bet.  2002/03:NU11)   att  den  enda  begränsningen\r\nbestämmelsen gäller är sådana  aktiviteter  som  har\r\ndirekt  koppling  till  planer  på  att  uppföra  en\r\nkärnreaktor  i  Sverige. Vidare förutsatte utskottet\r\natt    Kärnsäkerhetsutredningen    beaktade    SKI:s\r\nsynpunkter och emotsåg regeringens ställningstagande\r\nmed  anledning  av  utredningens  slutsatser.  Dessa\r\nbedömningar  borde enligt utskottets mening rimligen\r\ninväntas innan några förändringar av kärntekniklagen\r\ngenomfördes. I en reservation (m, fp, kd) förordades\r\natt riksdagen skulle upphäva bestämmelsen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar  först  motionsyrkanden  rörande\r\navvecklingen  av kärnkraften och därefter kraven  på\r\nupphävande  av  dels   förbudet  mot  uppförande  av\r\nkärnkraftsreaktorer,   dels   förbudet   mot   vissa\r\nförberedande åtgärder.\r\n\r\nAvvecklingen av kärnkraften\r\n\r\nEn central del i den energipolitiska  uppgörelse som\r\nträffats  mellan företrädare för Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet  och Centerpartiet är avvecklingen av\r\nkärnkraften.  Enligt  de  riktlinjer  som  riksdagen\r\nfastställt   skall    kärnkraften    ersättas    med\r\neffektivisering av elanvändningen, konvertering till\r\nförnybara  energislag  samt  miljömässigt acceptabel\r\nelproduktionsteknik.\r\n\r\nRiksdagen har genom tidigare fattade beslut ställt\r\nsig  bakom  den  ordning  som  innebär  att  de  två\r\nreaktorerna  i Barsebäck skall stängas.  Den  första\r\nreaktorn  i  Barsebäck  stängdes  i  november  1999.\r\nStängningen av Barsebäcks andra reaktor är villkorad\r\nsåtillvida  att  bortfallet  av  elproduktion  skall\r\nkompenseras genom  tillförsel av ny elproduktion och\r\nminskad användning av  el.  Enligt riksdagens beslut\r\nfår  en  stängning  heller  inte   medföra  negativa\r\neffekter i fråga om elpriset, tillgången  på  el för\r\nindustrin, effektbalansen eller miljön och klimatet.\r\nRiksdagen har vid tre tillfällen prövat frågan om en\r\nstängning    av    Barsebäck    2,   utan   att   en\r\nriksdagsmajoritet  funnit  att  villkoren   för   en\r\nstängning  varit uppfyllda. Senast riksdagen prövade\r\ndenna fråga  var  våren  2003.  Riksdagen beslöt vid\r\ndetta  tillfälle  att  frågan  om  en  stängning  av\r\nBarsebäck 2 skall ingå i de pågående förhandlingarna\r\nmellan  staten  och kraftindustrin. Vidare  uttalade\r\nriksdagen, på utskottets initiativ, att det bör vara\r\nregeringen  som  på   grundval   av  den  eventuella\r\növerenskommelse  som  uppnås  i förhandlingarna  med\r\nkraftindustrin avgör när en stängning av Barsebäck 2\r\när  möjlig.  Utskottet underströk  dock  att  de  av\r\nriksdagen  uppställda  villkoren  för  en  stängning\r\nalltjämt gäller.\r\nUtskottet  har  på  dessa punkter inte någon annan\r\nuppfattning än vad riksdagen tidigare beslutat om.\r\nI   några   motioner  begärs   att   de   pågående\r\nförhandlingarna  med  kraftindustrin om kärnkraftens\r\navveckling  skall avbrytas.  Utskottet  vill  därvid\r\nframhålla  sin   avvikande  uppfattning.  Genom  att\r\nkraftindustrin involveras  i  förhandlingarna kan en\r\nlångsiktighet och trovärdighet  skapas  som  är till\r\ngagn   för   hela  omställningsprocessen.  Utskottet\r\nfinner  heller   inget   skäl   för   riksdagen  att\r\ntillmötesgå   kraven  på  en  ny  folkomröstning   i\r\nkärnkraftsfrågan.\r\nNär det gäller  vad  i  motion  2003/04:N415  (mp)\r\nanförs  om  krav  på årsredovisningar vill utskottet\r\nframhålla att samma  regler  beträffande redovisning\r\nm.m.  gäller  för statliga företag  som  för  övriga\r\nföretag.\r\nMed det anförda  avstyrker  utskottet samtliga här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nFörbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer\r\n\r\nSom  utskottet  vid  tidigare tillfällen  anfört  är\r\nförbudet i kärntekniklagen  (5 a §)  mot att uppföra\r\nnya  kärnkraftsreaktorer riktat mot regeringen.  Vid\r\ninförandet  av bestämmelsen betonade utskottet bl.a.\r\natt  det  var naturligt  att  statsmakterna  tydligt\r\nmarkerar att  uppförandet av nya kärnkraftsreaktorer\r\ninte  är  aktuellt.   Detta   är  enligt  utskottets\r\nuppfattning  i allra högsta grad  alltjämt  giltigt.\r\nUtskottet ser  således  inget skäl för riksdagen att\r\ntillmötesgå  de  här aktuella  motionsyrkandena.  De\r\navstyrks alltså.\r\n\r\nFörbudet mot vissa förberedande åtgärder\r\n\r\nFörbudet  i  kärntekniklagen   (6   §)   mot   vissa\r\nförberedande   åtgärder   i  syfte  att  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor har behandlats  av  utskottet  vid\r\nett  flertal  tillfällen.  Vid  införandet  av denna\r\nbestämmelse underströk utskottet  enhälligt    att\r\nden   inte   innebar   ett   förbud  mot  forskning,\r\ntankeutbyte etc. kring kärntekniska frågor. Den enda\r\nbegränsningen  gäller  sådana  aktiviteter  som  har\r\ndirekt  koppling  till  planer  på  att  uppföra  en\r\nkärnreaktor  i Sverige. I detta sammanhang  betonade\r\nutskottet  att   bestämmelsen   inte   heller  skall\r\ninkräkta på möjligheterna till svenskt deltagande  i\r\ninternationellt  samarbete  på det aktuella området.\r\nUtskottet står fast vid tidigare  ställningstaganden\r\ni denna fråga.\r\n\r\nSom         tidigare         redovisats        har\r\nKärnsäkerhetsutredningen nyligen  förordat  att  6 §\r\nkärntekniklagen   tas  bort.  Utredningen  motiverar\r\ndetta med att bestämmelsen  ofta  misstolkas som ett\r\nförbud    mot    att    bedriva    forskning   eller\r\nutvecklingsarbete,     även     då     det    gäller\r\nkärnsäkerheten.  Enligt  utskottets uppfattning  bör\r\nutredningens slutsatser i sedvanlig ordning beredas.\r\nMed  det anförda avstyrker  utskottet  samtliga  i\r\ndenna del behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nNaturgas\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden  om en\r\nökad användning av naturgas i Sverige och  om\r\nen  utbyggnad  av  det svenska naturgasnätet.\r\nUtskottet menar bl.a.  att  naturgasen  skall\r\nkonkurrera  av  egen  kraft  på  den  svenska\r\nenergimarknaden  och  att  staten  inte skall\r\nengagera  sig  i  ekonomiskt  stöd  till   en\r\nnaturgasutbyggnad.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt vad  som anförs i motion 2003/04:N273  (s) är\r\ndet viktigt att statsmakterna sänder sådana signaler\r\nsom   gör   att   energimarknadernas  aktörer  vågar\r\ngenomföra projekt som möjliggör att även Dalarna och\r\növriga Mellansverige  får  tillgång  till  naturgas.\r\nMellansverige och den industri som finns där har ett\r\nstort   energibehov.   För   denna   region   skulle\r\ntillgången på naturgas innebära en rad fördelar.\r\n\r\nUtbudet på energimarknaderna i Dalarna bör breddas\r\ngenom  en  utbyggnad  av  ledningsnätet för naturgas\r\ntill  de viktigaste basindustrierna,  anförs  det  i\r\nmotion  2003/04:N300  (s). Detta är en förutsättning\r\nför ökad elproduktion i  kraftvärme och mottryck. På\r\nsikt  kan  naturgas  även  bidra   till  att  bredda\r\nnäringslivet  och  underlätta  ökad  förädlingsgrad,\r\nsägs det.\r\nNaturgasens  roll  för  energiförsörjningen  lyfts\r\nfram även i motion 2003/04:  N302  (s). En utbyggnad\r\nav naturgasnätet ger svenska företag  möjlighet  att\r\ngå  över  från kol, olja och gasol till naturgas som\r\nhar lägre miljöbeskattning.  Därigenom kan företagen\r\nminska  sina  kostnader och utsläpp  samt  förbättra\r\narbetsmiljön. Detta  skulle leda till att företagens\r\nkonkurrenskraft stärks.  Motionärerna ser det därför\r\nsom viktigt att riksdagen uttalar att naturgasen har\r\nen    viktig    roll   i   den   framtida    svenska\r\nenergiförsörjningen.\r\nKonkurrenskraftiga   alternativ   när  det  gäller\r\nenergiutbudet  i  Södermanlands  län  efterfrågas  i\r\nmotion   2003/04:N393   (s).  Motionärerna  förordar\r\nnaturgas  vilket  är  en  uthållig,   effektiv   och\r\nmiljöanpassad    energikälla.   En   etablering   av\r\nnaturgas,  som  i dag  inte  finns  tillgänglig  för\r\nindustrin   i  Södermanland,   skulle   bidra   till\r\nregionens   utveckling   och   konkurrenskraft   och\r\ninnebära avsevärda  miljöförbättringar,  sägs  det i\r\nmotionen.\r\nI  motion 2003/04:N223 (m) framhålls att det finns\r\nstarka   skäl   för   en   fortsatt   utbyggnad   av\r\nnaturgasnätet norr om Gislaved. Motionärerna påtalar\r\natt     erfarenheterna    visar    att    en    ökad\r\nnaturgasanvändning  främst  har ersatt kol, olja och\r\ngasol. Detta har lett till en minskning av utsläppen\r\nav många miljö- och hälsopåverkande ämnen, sägs det.\r\nVidare framhålls att naturgasen  ger  möjlighet till\r\nhögre   elutbyte   i   kraftvärmeverk  jämfört   med\r\nalternativen. Kraftvärme  baserad  på  naturgas  kan\r\nersätta kolkraft, vilket leder till minskade utsläpp\r\nav  koldioxid. För att en utbyggnad av naturgasnätet\r\nskall   ske   krävs   det  enligt  motionärerna  att\r\nstatsmakterna  sänder  tydliga   signaler   om   att\r\nnaturgasen   är   en   viktig  del  av  det  samlade\r\nenergiutbudet.\r\nAtt  Sverige  bör  ompröva  sin  inställning  till\r\nnaturgas anförs också  i  motion  2003/04:N238  (m).\r\nMotionärerna    menar    att   energipolitiken   bör\r\nformuleras  så att en utbyggnad  av  naturgasnät  på\r\nkommersiella   grunder  i  Mellansverige  välkomnas.\r\nFrånvaron av naturgas  i  Mellansverige  kan på sikt\r\nbidra till en svagare industriell utveckling i denna\r\nregion  jämfört  med  andra  konkurrerande regioner.\r\nVidare  leder ett utbyggt naturgasnät  och  en  ökad\r\nanvändning    av   gasteknik   till   nya   hållbara\r\nenergilösningar.\r\nAvsaknaden    av    naturgas    i    Mellansverige\r\nuppmärksammans även  i  motion 2003/04:N281 (m). Den\r\nnu  förda politiken hotar  enligt  motionärerna  att\r\nförr  eller senare spoliera basindustrins förtroende\r\nnär  det   gäller  att  fortsätta  att  investera  i\r\nSverige. Energipolitiken  måste  i  stället välkomna\r\ninitiativ  som  kan  öka utbudet på elmarknaden  och\r\nbränslemarknaden. Naturgas kan bidra till såväl ökad\r\nkonkurrens på bränslemarknaden  som  ökat  utbud  på\r\nelmarknaden      genom     byggandet     av     små,\r\nkostnadseffektiva            kraftvärmeanläggningar.\r\nLokaliseringen av naturgasledningar  bör  ske så att\r\nnaturgas    blir    tillgängligt   för   företag   i\r\nMellansverige  som behöver  få  tillgång  till  fler\r\nbränslealternativ,  sägs det i motionen. Utbyggnaden\r\nav naturgasnätet bör  ske utan subventioner, men bör\r\nvälkomnas av statsmakterna.\r\nEn ytterligare utbyggnad  av naturgasnätet i Skåne\r\nskulle förbättra möjligheterna  till investeringar i\r\nsmå  kraftvärmeanläggningar,  sägs   det   i  motion\r\n2003/04:N290   (m).   En   fortsatt   utbyggnad   av\r\nnaturgasnätet  i  östra Skåne möjliggör att naturgas\r\nkan ersätta andra fossila bränslen. Vidare riskeras,\r\nutan ett utbyggt naturgasnät, att biogas endast blir\r\nett begränsat lokalt initiativ med småskalig och dyr\r\ninfrastruktur.\r\nEnergiförsörjningen  i  Östergötlands län saknar i\r\ndag den mångfald och flexibilitet som andra regioner\r\ni landet åtnjuter, anförs det  i motion 2003/04:N224\r\n(kd).   Regionen  behöver  få  tillgång   till   nya\r\nenergislag   för   att   kunna  förlita  sig  på  en\r\nlångsiktig   och  uthållig  energiförsörjning.   Det\r\ngäller framför  allt tillgången till naturgas enligt\r\nmotionärerna. Naturgasen  skulle  med  fördel  kunna\r\nanvändas  inom  industrin  och  för  att  tillgodose\r\nbehovet av lokalt producerad el.\r\nTillgång   till   en   utbyggd  infrastruktur  för\r\nnaturgas kan underlätta en  introduktion av biogas i\r\nstor skala, sägs det i motion 2003/04:N263 (kd). Det\r\nfinns i dag redan exempel på att biogas distribueras\r\ni   ledningsnät   som  är  avsedda   för   naturgas.\r\nMotionärerna  menar  därför  att  biogasanvändningen\r\nmåste  ges  ökade   möjligheter   att   utnyttja  en\r\nutbyggnad av naturgasnätet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnligt de riktlinjer som riksdagen beslutade år 1988\r\nskall  naturgasen  av egen kraft konkurrera  på  den\r\nsvenska  marknaden  (prop.   1987/88:90,   bet.   NU\r\n1987/88:40).  Investeringar i rörledningar och inköp\r\nav naturgas bör  ske  efter  kommersiella principer,\r\nvilket innebär att staten inte  skall engagera sig i\r\nekonomiskt stöd till naturgasprojekt.\r\n\r\nNär   utskottet   våren  2003  senast   behandlade\r\nmotionsyrkanden  om  ökad   användning  av  naturgas\r\nframhöll  ett  enigt  utskott  att  enligt  gällande\r\nriktlinjer skall naturgasen konkurrera av egen kraft\r\npå den svenska energimarknaden och  att  staten inte\r\nskall   engagera   sig   i   ekonomiskt   stöd  till\r\nnaturgasutbyggnaden.  Vidare anfördes att utskottet,\r\nmot  denna  bakgrund,  inte   såg  någon  storskalig\r\nintroduktion av naturgas framför sig. Det finns dock\r\ninget  som  hindrar ett effektivare  utnyttjande  av\r\nbefintlig infrastruktur  för naturgas. Vikten av att\r\nnaturgasmarknaden fungerar  väl  framhölls  även och\r\natt  den  pågående  utredningen  om konkurrensen  på\r\nområdet  kan  förväntas  resultera  i  förslag  till\r\nförbättringar.   Samtliga   då   aktuella   yrkanden\r\navstyrktes av utskottet.\r\nEnergimyndigheten gjorde under år 2002, efter  ett\r\nuppdrag    i   regleringsbrevet,   en   översyn   av\r\nnaturgaslagen (2000:599). Myndigheten föreslog vissa\r\nändringar för  att  en  effektiv naturgasmarknad med\r\nreell konkurrens skall kunna utvecklas.\r\nEuropaparlamentets     och     rådets     direktiv\r\n(2003/55/EG)  om  gemensamma  regler  för  den  inre\r\nmarknaden för naturgas  trädde  i  kraft  i  augusti\r\n2003.  Medlemsstaterna skall senast den 1 juli  2004\r\nha  genomfört   direktivet  i  nationell  rätt,  med\r\nundantag för öppnande  av  marknadskunder,  som  får\r\nskjutas  upp  till  den 1 juli 2007. I februari 2003\r\ntillkallade regeringen  en  utredare  (direktör Sten\r\nKjellman)    för   att   analysera   den   fortsatta\r\nutvecklingen på  el-  och  naturgasmarknaderna (dir.\r\n2003:22).  Utredaren  skall  i   en   första   etapp\r\nanalysera   vilka   åtgärder   som  krävs  i  svensk\r\nlagstiftning för att genomföra EG-direktiven  om  en\r\ninre  marknad  för  el  och  naturgas.  Denna del av\r\nuppdraget  skall  redovisas  den  1  december  2003.\r\nUtredaren  skall  vidare analysera vissa  frågor  om\r\nkonkurrensen och den  vidare utvecklingen av el- och\r\nnaturgasmarknaderna.  Denna  redovisning  skall  ske\r\nsenast den 14 september  2004. Utredare har även att\r\nta    ställning    till    de    bedömningar     som\r\nEnergimyndigheten   har  gjort  i  den  ovan  nämnda\r\növersynen av naturgaslagen.\r\nI budgetpropositionen för år 2004 (utg. omr. 21 s.\r\n48) framhåller regeringen  att  naturgasmarknaden på\r\nsikt  bör  vara  helt  öppen  för alla  aktörer.  En\r\nnaturgasmarknad    som    möjliggör   inhemsk    och\r\ninternationell handel med naturgas  leder bl.a. till\r\nbetydande miljövinster, jämfört med användningen  av\r\nandra   fossila   bränslen,   och   även   till  att\r\nproduktionsresurserna    kan    utnyttjas    bättre.\r\nNaturgasmarknadspolitiken inriktas på att främja  en\r\nfortsatt  integrering  med  övriga gasmarknader inom\r\nEuropa och i Sveriges närområde  för  att  därigenom\r\nskapa  goda  marknadsförutsättningar, sägs det.  Det\r\nbefintliga  naturgasnätet   bidrar   till   att  öka\r\nförsörjningstryggheten  och kan, på sikt, möjliggöra\r\ndistribution och användning av andra gasbränslen som\r\nbiogas och vätgas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  redovisats  i det föregående  skall  naturgasen\r\nenligt gällande riktlinjer konkurrera av egen kraft.\r\nSom även tidigare  sagts  skall staten inte engagera\r\nsig i ekonomiskt stöd till en naturgasutbyggnad. Vid\r\ndetta står utskottet fast.\r\n\r\nNaturgasen har en roll att  fylla  när  det gäller\r\natt  ersätta  andra fossila bränslen i form av  olja\r\neller  kol.  Det   är  dock  utskottets  mening  att\r\nnaturgasen skall få växa på egna meriter och att det\r\när upp till energibolagen  att  avgöra  vad  de vill\r\nsatsa på. Enligt utskottets uppfattning är det  inte\r\naktuellt  med en storskalig introduktion av naturgas\r\ni Sverige.  Det  finns  dock  inget  som hindrar ett\r\neffektivare  utnyttjande  av befintlig infrastruktur\r\nför   naturgas.   Detta   får  emellertid   ske   på\r\nkommersiella grunder på en konkurrensutsatt marknad,\r\ndå staten inte har för avsikt  att ge något särskilt\r\nstöd för en utbyggnad av naturgasnätet.\r\n\r\nSamtidigt  är  det  angeläget att  den  befintliga\r\nnaturgasmarknaden fungerar  effektivt. Den utredning\r\nsom  har  till uppgift att se över  konkurrensen  på\r\nområdet   kan    förväntas    lämna   förslag   till\r\nförbättringar. Utredningens slutsatser  bör avvaktas\r\noch   utskottet   motser   eventuella  förslag  till\r\nåtgärder.\r\nUtskottet  vill i detta sammanhang  framhålla  att\r\nförslaget  om  en   ändring   i   beskattningen   av\r\nkraftvärme  som innebär att skattereglerna jämställs\r\nmed   dem   som   gäller   för   industrin   främjar\r\nanvändningen av naturgas.\r\nMed det anförda avstyrker  utskottet  samtliga här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nKraftvärme\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör    avslå    motionsyrkanden\r\nbeträffande kraftvärme med hänvisning till av\r\nriksdagen  beslutade  åtgärder  och  pågående\r\narbete. Jämför  reservationerna 9 (m, fp, kd)\r\noch 10 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDen      svenska      kraftvärmeproduktionen      är\r\nunderutvecklad, hävdas  det  i  motion  2003/04:N290\r\n(m).  Enligt motionärerna kan detta förklaras  genom\r\ndels  det   skattesystem   som  hittills  missgynnat\r\nkraftvärme, dels bristen på  lämpliga  bränslen  när\r\ndet   gäller  kraftvärmeproduktion.  Naturgasen  har\r\nstora  fördelar   i  kraftvärmeproduktion,  eftersom\r\nelutbytet blir dubbelt så stort med naturgas som med\r\nbiobränsle  eller  kol,   sägs   det.  Vidare  krävs\r\nlångsiktigt stabila skatteregler för kraftvärme.\r\n\r\nFör att åstadkomma en energieffektivisering bör en\r\nutfasning   av  ineffektiva  kondenskraftverk   till\r\nförmån  för effektiva  kraftvärmeverk  med  samtidig\r\nproduktion  av  el och värme underlättas, sägs det i\r\nmotion 2003/04:N308  (mp).   Motionärerna  menar att\r\ndet  är  viktigt att det ges tydliga och långsiktiga\r\ngarantier  för  kraftvärmens konkurrenskraft i syfte\r\natt  underlätta  genomförandet   av   satsningen  på\r\neffektiva  kraftvärmeanläggningar.  Sverige  har  de\r\nnödvändiga  förutsättningarna  för  en utbyggnad  av\r\nkraftvärmen,   men  en  förvånansvärt  liten   andel\r\nkraftvärme jämfört med omvärlden. Genom att utnyttja\r\ndenna  potential   kan   Sverige   bidra   till  att\r\neffektivisera   energianvändningen   i  Europa.  Där\r\nförutsättningarna  finns bör det därför  underlättas\r\nför byggande av kraftvärme.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  2002  års energiproposition  (prop.  2001/02:143)\r\nframhöll regeringen att möjligheterna bör undersökas\r\natt  införa   ändringar  i  energibeskattningen  för\r\nkraftvärmeanläggningar      som      innebär     att\r\nskattereglerna  likställs  med  dem  som gäller  för\r\nindustriellt mottryck. I kraftvärmeverk  får  i  dag\r\navdrag göras för hälften av energiskatten på den del\r\nav    bränsleförbrukningen    som    hänförs    till\r\nvärmeproduktion.    Om    i    stället    industrins\r\navdragsregler  införs  för  denna bränsleförbrukning\r\ninnebär det att hela energiskatten  och 79 % av kol-\r\ndioxidskatten på bränslen får dras av.\r\n\r\nNäringsutskottet, som beredde nämnda  proposition,\r\npåpekade  i  detta  sammanhang  att  det  såg  flera\r\nfördelar   med   att   öka   andelen   kraftvärme  i\r\nenergisystemet (bet. 2001/02:NU17). Då inget konkret\r\nförslag förelåg från regeringen ansåg utskottet  att\r\nett  ställningstagande kunde anstå. Vidare erinrades\r\nom  att   EG-kommissionen  skulle  pröva  förslagets\r\nförenlighet med reglerna för statsstöd.\r\nFörslaget  om  ändrad  kraftvärmebeskattning lades\r\nfram  av  regeringen  i budgetpropositionen  för  år\r\n2003,  men  riksdagen  antog   inte   förslaget  med\r\nhänvisning  till att kommissionens godkännande  inte\r\nförelåg  när riksdagen  behandlade  förslaget  (bet.\r\n2002/03:FiU1). EG-kommissionen beslutade i juni 2003\r\natt den inte hade några invändningar mot förslaget.\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2004   lämnar\r\nregeringen  ånyo  förslag  till  vissa  förändringar\r\nrörande kraftvärmebeskattningen. Regeringen föreslår\r\nbl.a. att bränslen som förbrukas för värmeproduktion\r\ni  kraftvärmeverk  skall  berättiga till avdrag  för\r\nhela energiskatten och 79 % av koldioxidskatten. För\r\natt  minska risken för en ökad  fossilanvändning  på\r\nbekostnad  av biobränsleanvändningen föreslås att de\r\nregler som gäller  för beräkningen av skatteavdragen\r\nändras.  Regeringen  föreslår   att   de   nuvarande\r\nreglerna   ersätts   med  en  proportioneringsregel.\r\nSlutligen föreslås att  avdraget  för energiskatt på\r\nel som produceras i kraftvärmeverk och som används i\r\negen  verksamhet  som  består av el-,  gas-,  värme-\r\neller vattenförsörjning slopas.\r\nRiksdagens  finansutskott   har   hanterat  nämnda\r\nregeringsförslag  och  skatteutskottet  har  beretts\r\nmöjlighet    att   yttra   sig    över    förslaget.\r\nSkatteutskottet   anför   i   sitt  yttrande  (yttr.\r\n2003/04:SkU1y)  att  den  tekniska  utformningen  av\r\nskattestimulansen för kraftvärmeverken  medfört  att\r\ndenna   produktionsform   kommit   att   förlora   i\r\nkonkurrenskraft  under  senare år. Höjda energi- och\r\nkoldioxidskatter  har inneburit  en  förbättring  av\r\nbiobränslenas         konkurrenskraft          medan\r\nförutsättningarna  för  kraftvärmen  försämrats.  Av\r\nbl.a.  dessa  skäl finns det enligt skatteutskottets\r\nmening anledning  att  genomföra  en  omläggning som\r\ninnebär  att  kraftvärmeverk  får samma skatteregler\r\nsom gäller för industriellt mottryck. När det gäller\r\nkraftvärmeverkens elavdrag vid  produktion av el som\r\nanvänds  i egen verksamhet har skatteutskottet  inte\r\nfunnit anledning  till någon erinran mot regeringens\r\nförslag.   Beträffande    regeringens   förslag   om\r\nproportionering  finns  det enligt  skatteutskottets\r\nmening starka skäl som talar för att möjligheten att\r\nfritt välja turordningen  bör  avskaffas. Samtidigt,\r\nframhålls det, står det klart att  en  övergång till\r\nproportionering    innebär    att    principen    om\r\nkonkurrensneutralitet    mellan    industrins   egen\r\nvärmeproduktion och fjärrvärmens leveranser  överges\r\noch att detta kan leda till en avveckling av verkens\r\nindustrikunder  med ökad användning av fossilbränsle\r\ni industrin som följd.  Med  anledning av risken för\r\nen    negativ    utveckling    när    det     gäller\r\nfjärrvärmeverkens    leveranser    till    industrin\r\nförordades   att   beslutet   i   denna  del  skulle\r\nuppskjutas.   Skatteutskottet  menade   därför   att\r\nmöjligheten att  fritt välja turordning bör behållas\r\nvid   urvalet   av   bränslen    som   använts   för\r\nindustrileveranser och motsvarande.  Det uppskov som\r\nges bör enligt skatteutskottets mening  användas för\r\natt  närmare  bedöma risken för att fjärrvärmeverken\r\nförlorar  industrikunder   vid   en   övergång  till\r\nproportionering  och  för  att  finna  ett sätt  att\r\nslutföra    övergången    även    i    dessa   fall.\r\nFinansutskottet  delade  skatteutskottets  bedömning\r\n(2003/04:FiU1) och föreslog  därför  att regeringens\r\nförslag  skulle  bifallas  med  den justeringen  att\r\nmöjligheten att fritt välja turordningen behålls vid\r\nurvalet     av     bränslen    som    använts    för\r\nindustrileveranser och motsvarande. Riksdagen biföll\r\nfinansutskottets förslag.\r\nI sammanhanget kan  även  nämnas  det förslag till\r\ndirektiv  om  främjande av kraftvärme (KOM/2002/405)\r\nsom EG-kommissionen presenterade i juni 2002, vilket\r\nhar som syfte att  upprätta ramar som kan främja och\r\nunderlätta investeringar  i  och effektiv användning\r\nav kraftvärmeverk. Utgångspunkten  för direktivet är\r\natt mer kraftvärme inte är ett mål i  sig,  utan kan\r\nvara   ett   effektivt   redskap   för   att   uppnå\r\nenergibesparingar    och    bidra    till   minskade\r\nkoldioxidutsläpp. En allmän riktlinje  om  förslaget\r\nnåddes vid energiministermötet i maj 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  är  av den uppfattningen att kraftvärmens\r\nfördelar måste beaktas.  Mot  den  bakgrunden  delar\r\nutskottet    regeringens    uppfattning    att   den\r\nenergieffektiva el- och värmeproduktionen som sker i\r\nkraftvärmeverk bör underlättas.\r\n\r\nEnligt  de riktlinjer som fastställdes genom  2002\r\nårs    energipolitiska     överenskommelse     skall\r\nenergibeskattningen ge goda förutsättningar för  den\r\nsvenska   industrins,   inklusive   kraftindustrins,\r\ninternationella  konkurrenskraft.  Det   skall  vara\r\nlönsamt  att investera i varu- och tjänsteproduktion\r\ni  Sverige  och  det  skall  vara  fördelaktigt  att\r\ninvestera    i    ekologisk    energiteknik,   bl.a.\r\nelproduktion    från   förnybara   energislag    och\r\neffektivare  energianvändning.  Samtidigt  påpekades\r\natt en reformering  av  dagens energiskattesystem är\r\nangelägen.\r\nSom  tidigare  redovisats   har  riksdagen  fattat\r\nbeslut      om      vissa      ändringar     rörande\r\nkraftvärmebeskattningen   i  syfte   att   förbättra\r\nkraftvärmeverkens situation.  Utskottet menar att de\r\nav riksdagen godkända förändringarna  när det gäller\r\nkraftvärmebeskattningen sannolikt leder  till  högre\r\nelproduktion  i  befintliga kraftvärmeverk samtidigt\r\nsom    de    förbättrar     förutsättningarna    för\r\ninvesteringar i ny kraftvärme.  Utskottet  vill även\r\nframhålla att det elcertifikatssystem som infördes i\r\nmaj  2003 efter beslut av riksdagen bidrar till  att\r\nstärka     biobränslenas     konkurrenskraft     vid\r\nkraftvärmeproduktion.\r\nReglerna  för  nedsättning  av  energiskatter  har\r\nvarit  föremål  för  översyn  av  en  parlamentarisk\r\nkommitté  Skattenedsättningskommittén. Förslag till\r\nåtgärder har kommittén redovisat i betänkandet Svåra\r\nskatter!   (SOU   2003:38).   I  budgetpropositionen\r\nmeddelar   regeringen  att  den  ännu   inte   tagit\r\nställning till de framlagda förslagen. Utskottet ser\r\ninga skäl för  riksdagen  att  föregripa regeringens\r\narbete.\r\nMed det ovan sagda avstyrker utskottet de aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nVindkraft\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå olika motionsyrkanden  om\r\nvindkraften. Utskottet framhåller att Sverige\r\nskall  vara  ett föregångsland när det gäller\r\nomställningen  till  hållbar  utveckling  och\r\nhänvisar   till   de   beslut  som  riksdagen\r\ntidigare  fattat  på  detta   område.  Jämför\r\nreservationerna 11 (m, fp), 12  (kd)  och  13\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion  2003/04:N290  (m)  anförs  att  en  viss\r\nutbyggnad av vindkraften i Sverige bör kunna ske men\r\natt denna  utbyggnad  skall  ske  på  egna  meriter.\r\nMotionärerna   menar   att  det  inte  behövs  något\r\nnationellt planeringsmål för vindkraftens utbyggnad.\r\nEtablering av vindkraft  skall  inte  heller främjas\r\ngenom att vissa områden hävdas som riksintressen. På\r\nsikt är det ohållbart att ha en allt större andel av\r\nenergiproduktionen  som  är  beroende av stöd  eller\r\nkvoter  för  att  leverera  elström.   Rimligen  bör\r\nvindkraften   vara   ett   komplement   till   andra\r\nenergialternativ  och inte lösningen på den framtida\r\nenergiförsörjningen, sägs det.\r\n\r\nPlanerna på en vindkraftsutbyggnad  i  stor  skala\r\nmåste    stoppas    av    såväl   miljömässiga   som\r\nenergipolitiska och ekonomiska  skäl, enligt vad som\r\nanförs i motion 2003/04:N241 (m).  Motionären  menar\r\natt  vindkraften  har många fördelar, men den lämpar\r\nsig   bäst   småskaligt    och    inte    i    stora\r\nvindkraftsparker.\r\nAtt  subventioner  till  vindkraften bör avskaffas\r\nförordas i motion 2003/04: N333  (m).  Detta  gäller\r\noavsett    om    subventionerna    finansieras    av\r\nkonsumenterna   genom   elcertifikat   eller   genom\r\nstatsbudgeten.  Vindkraften subventioneras i dag  på\r\nflera  sätt,  och  en  utbyggnad  av  vindkraften  i\r\nenlighet med regeringens  mål  skulle  innebära  att\r\nkostnaden   för   subventionerna  skulle  fördubblas\r\nmellan 20 och 30 gånger.  Det  statliga  stödet till\r\nvindkraften  skall inte utgå som etablerings-  eller\r\ndriftsbidrag,   utan   stödet   skall   riktas  till\r\nforskning  och  utveckling,  sägs  det. Därtill  bör\r\nansvaret   för  nedmontering  och  bortforsling   av\r\nuttjänta vindkraftverk utredas.\r\nFör  att det  nationella  planeringsmålet  rörande\r\nvindkraftsutbyggnaden  i  Sverige skall kunna uppnås\r\nkrävs, enligt vad som anförs  i motion 2003/04: N296\r\n(mp), att åtminstone följande två  faktorer uppfylls\r\nav regeringen. För det första måste det säkerställas\r\natt  de  vindkraftsprojektörer som investerat  under\r\ntidigare stödformer  inte  drabbas  av införandet av\r\nelcertifikatssystemet. Regeringen måste förvissa sig\r\nom att elcertifikaten, den nedtrappade  miljöbonusen\r\noch  stödet till marknadsintroduktion av storskaliga\r\nvindkraftstillämpningar  är  tillräckliga  åtgärder.\r\nFör   det   andra   måste   de  stora  aktörerna  på\r\nelmarknaden   ta   ansvar   för   den    storskaliga\r\nintroduktionen  av vindkraft. Regeringen bör  därför\r\nta sitt ansvar och  se  till,  genom  att utöva sitt\r\nägarinflytande, att Vattenfall AB går i  spetsen för\r\nen storskalig introduktion av vindkraft i Sverige.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren  2003  beslutade  riksdagen (prop. 2002/03:40,\r\nbet.    2002/03:NU6)    om    införande    av    ett\r\nelcertifikatssystem i syfte att  främja produktionen\r\nav förnybar el. Det nya systemet,  vilket infördes i\r\nmaj   2003,  omfattar  bl.a.  vindkraft.   Utskottet\r\nframhöll  i  samband  med beredningen av regeringens\r\nförslag  sin uppfattning  att  systemet  kommer  att\r\nskapa  möjligheter  för  en  fortsatt  utbyggnad  av\r\nelproduktionen    från    förnybara    energikällor,\r\nsamtidigt som det stimulerar en marknadsdynamik  som\r\nfrämjar  kostnadseffektivitet  och teknikutveckling.\r\nAndra uppfattningar gavs uttryck för i reservationer\r\n(m, fp, kd; mp).\r\n\r\nDärförinnan,  i samband med behandlingen  av  2002\r\nårs energipolitiska  överenskommelse, hade riksdagen\r\nbeslutat (prop. 2001/02:143,  bet. 2001/02: NU17) om\r\nvissa  särskilda  åtgärder  för  vindkraften.  Dessa\r\nåtgärder  består  av  tre  delar:  ett   stöd   till\r\nteknikutveckling   och   marknadsintroduktion,   ett\r\nnationellt   planeringsmål  för  vindkraft  och  ett\r\navtrappande övergångsstöd.\r\nStödet       till       teknikutveckling       och\r\nmarknadsintroduktion  syftar  till  att, i samverkan\r\nmed  näringslivet,  på  sikt minska kostnaderna  för\r\nnyetablering av vindkraft i havs- och fjällområdena.\r\nÅr  2003  anslogs  50  miljoner   kronor  för  denna\r\nverksamhet. Stödet har anmälts till  och godkänts av\r\nEG-kommissionen. I augusti 2003 beslutade regeringen\r\nom   förordningen  (2003:564)  om  bidrag  till   en\r\neffektiv   och  miljöanpassad  energiförsörjning,  i\r\nvilken bl.a.  stödet  till marknadsintroduktion till\r\nvindkraft ingår.\r\nDet nationella planeringsmålet  fastställdes  till\r\nen  årlig  produktionskapacitet  på  10 TWh år 2015.\r\nRegeringen   betonade   i  nämnda  proposition   att\r\nplaneringsmålet  skall  ses   som  ett  uttryck  för\r\nambitionsnivån    när    det   gäller   att    skapa\r\nförutsättningar för en framtida  vindkraftsutbyggnad\r\nmen   att   det   inte   skall  betraktas  som   ett\r\nutbyggnadsmål  eller  som  en   del   av  målet  för\r\nutvecklingen  av  den  förnybara energiproduktionen.\r\nVid  beredningen  av  regeringens  förslag  framhöll\r\nutskottet att Sverige skall vara ett föregångsland i\r\nomställningen  till hållbar  utveckling.  Genom  ett\r\nkvantitativt  planeringsmål   för   vindkraften  ges\r\nstörre möjligheter att synliggöra vindkraften  i den\r\nfysiska planeringen och vid prövningen av tillstånd.\r\nVidare  ansåg  utskottet  att  planeringsmålet om en\r\nårlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015 var väl\r\navvägt. I reservationer (m, fp;  kd;  mp)  framförde\r\nföreträdarna   för  dessa  partier  sin  syn  på  de\r\nsärskilda åtgärderna för vindkraften.\r\nBeträffande   övergångsstödet    för   vindkraften\r\nföreslås  i  budgetpropositionen  för  år   2004  en\r\npåbörjad  avtrappning av det nuvarande avdraget  för\r\nenergiskatt  på  el  som produceras i vindkraftverk,\r\nden    s.k.    miljöbonusen.     För    landbaserade\r\nvindkraftverk sänks avdraget från  motsvarande  18,1\r\nöre  till  12  öre  per  kWh,  och  för  havsbaserad\r\nvindkraft sänks avdraget till 17 öre per kWh. Enligt\r\nförslaget  skall  även en begränsningsregel  införas\r\nsom innebär att elproduktionen  i  ett vindkraftverk\r\ninte   berättigar   till  avdrag  när  produktionen,\r\nomräknad till full last, har pågått under längre tid\r\nän 20 000 timmar.\r\nFrågan    bereddes   av    finansutskottet,    och\r\nskatteutskottet   gavs   möjlighet  att  yttra  sig.\r\nSkatteutskottet tillstyrkte  i  sitt yttrande (yttr.\r\n2003/04:SkU1y) regeringens förslag  och  anförde att\r\ndet  finns  anledning  att  införa en gräns för  hur\r\nlänge vindkraftsproduktionen  i  ett  kraftverk  kan\r\nberättiga   till   skatteavdrag   och   att  anpassa\r\navtrappningen till drifttiden så att verket kan vara\r\navskrivet när gränsen uppnås. Vidare sades  att  med\r\nden   av   regeringen  föreslagna  utformningen  får\r\navtrappningen   en  lämplig  längd.  Finansutskottet\r\n(bet.    2003/04:FiU1)    delade    skatteutskottets\r\nbedömning   och   tillstyrkte   därmed   regeringens\r\nförslag. Riksdagen biföll finansutskottets förslag.\r\nVad gäller vindkraftens ekonomiska förutsättningar\r\nkan  erinras  om  att utskottet våren 2003 hanterade\r\nmotioner rörande dessa  frågor,  vilka behandlades i\r\nsamband med riksdagens behandling  av  propositionen\r\nom   elcertifikat.   I   detta  sammanhang  påpekade\r\nutskottet att det erfarit  att  det finns en oro hos\r\nolika  vindkraftsintressenter att  det    även  med\r\nelcertifikatssystemet  kommer att bli svårt att hos\r\nbanksektorn erhålla de lån som erfordras för att den\r\nönskade  utbyggnaden  av  vindkraft  skall  bli  av.\r\nUtskottet  menade  därför  att  det är angeläget att\r\nregeringen     noga     följer     vilka    effekter\r\nelcertifikatssystemet    kommer    att    få     för\r\nverksamhetsförutsättningarna  för vindkraften, bl.a.\r\ngällande finansieringsfrågan, och  att  det finns en\r\nberedskap  för  att  vidta åtgärder om så behövs.  I\r\nreservationer (m, fp; kd; mp) redogjorde företrädare\r\nför dessa partier för sin syn i frågan.\r\nMed  anledning  av  vad  i  en  motion  anförs  om\r\nansvaret  för  nedmontering   och   bortforsling  av\r\nvindkraftverk  kan  erinras  om att bostadsutskottet\r\nvåren  2002  behandlade  (bet.  2001/02:BoU11)   ett\r\nlikalydande  yrkande.  I  detta sammanhang noterades\r\natt det vid tillåtlighetsprövning  kan villkoras att\r\nsäkerhet  ställs så att området kan återställas  vid\r\nupphörande   av   kraftproduktion.  Bostadsutskottet\r\nhänvisade till ett  konkret fall där regeringen, som\r\nhar att pröva tillåtlighetsfrågan  beträffande vissa\r\nstörre vindkraftsanläggningar, lämnade tillstånd och\r\nföreskrev  som  villkor  att  sökandebolaget  skulle\r\nställa säkerhet för erforderliga kostnader i samband\r\nmed en nedläggning, inkluderande  rivningskostnader.\r\nMiljöbalken    ger   regeringen   möjligheter    att\r\nföreskriva motsvarande  villkor  (17  kap.  7 § MB).\r\nÄven  övriga prövningsmyndigheter har möjlighet  att\r\nvillkora  tillståndsbeslut.  De kan bl.a. föreskriva\r\natt  säkerhet  skall  ställas  för  kostnaderna  för\r\nåterställningsåtgärder    som    verksamheten    kan\r\nföranleda  (16 kap. 3 § MB). Med hänvisning  därtill\r\nfann bostadsutskottet  yrkandet  i  allt  väsentligt\r\nredan tillgodosett.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet är utskottets uppfattning att Sverige skall vara\r\nett föregångsland när det gäller omställningen  till\r\nhållbar  utveckling.  I  några  motioner  berörs det\r\nnationella    planeringsmålet    samt   vindkraftens\r\nekonomiska   villkor.  Med  anledning   därav   vill\r\nutskottet anföra  följande.  Vindkraften omfattas av\r\ndet system med elcertifikat som infördes i maj 2003.\r\nSom redovisats beslöt riksdagen  våren  2002 även om\r\nsärskilda   åtgärder   för   vindkraften.   Beslutet\r\nomfattade,   som   nämnts,   dels   ett   stöd  till\r\nteknikutveckling och marknadsintroduktion,  dels ett\r\nnationellt   planeringsmål   innebärande   en  årlig\r\nproduktionskapacitet  på  10 TWh  år 2015, dels  ett\r\növergångsstöd i form av en avtrappad miljöbonus. Vid\r\ninförandet   av   det   nationella   planeringsmålet\r\npåpekade   utskottet   att  ett  planeringsmål   för\r\nvindkraften  ger större möjligheter  att  synliggöra\r\nvindkraften  i   den  fysiska  planeringen  och  vid\r\nprövningen    av   tillstånd.    I    samband    med\r\nplaneringsmålets  införande  betonades  även att det\r\ninte  skall ses som ett utbyggnadsmål eller  som  en\r\ndel av  målet  för  utvecklingen  av  den  förnybara\r\nelproduktionen    utan    som    ett   uttryck   för\r\nambitionsnivån    när    det   gäller   att    skapa\r\nförutsättningar för en framtida vindkraftsutbyggnad.\r\n\r\nNär  det  gäller  vad i motion  2003/04:N296  (mp)\r\nanförs    om    vindkraftsprojektörers    ekonomiska\r\nförutsättningar  vill   utskottet   erinra   om  att\r\nutskottet,   i  samband  med  elcertifikatssystemets\r\ninförande,  påpekade   att   det  är  angeläget  att\r\nregeringen noga följer vilka effekter  systemet  får\r\nför  verksamhetsförutsättningarna  för  vindkraften,\r\nbl.a.  när  det  gäller  finansieringen och att  det\r\nfinns  en beredskap för att  vidta  åtgärder  om  så\r\nskulle  behövas.  Utskottet  utgår  från  att  detta\r\nhörsammats  av regeringen och ser inget behov av att\r\nriksdagen gör ett uttalande i frågan.\r\nBeträffande   vad  i  sistnämnda  motion  sägs  om\r\nVattenfall  AB  vill  utskottet  referera  till  vad\r\nutskottet anförde  om  bolagets  roll i det tidigare\r\navsnittet   om   den   allmänna   inriktningen    av\r\nenergipolitiken.  Motionen bör ej heller i denna del\r\nföranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\nAngående    ansvaret    för    nedmontering    och\r\nbortforsling av uttjänta vindkraftverk som framhålls\r\ni motion 2003/04:N333  (m)  vill  utskottet  hänvisa\r\ntill vad bostadsutskottet, som redovisats, anfört  i\r\nsak.\r\nMed  hänvisning  till det ovan sagda bör riksdagen\r\navslå samtliga här behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nEffektivare energianvändning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå     här    aktuella\r\nmotionsyrkanden    beträffande    effektivare\r\nenergianvändning.  Utskottet  hänvisar  bl.a.\r\ntill de insatser som görs inom  ramen för det\r\nfemåriga program med åtgärder för effektivare\r\nenergianvändning som riksdagen fattade beslut\r\nom våren 2002 och till den översyn av Statens\r\nenergimyndighet    som    genomförs.   Jämför\r\nreservationerna 14 (m, fp, kd) och 15 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:U254 (kd)  förordas att Sverige och\r\nEU    bör    utveckla    innovativa    vägar     för\r\nenergieffektivisering,  vilket  kan ge effekter även\r\nför andra länder. I detta sammanhang  påtalas  också\r\natt  en  särskild  myndighet kommer att etableras på\r\neuropeisk  nivå för att  genomföra  EU:s  ramprogram\r\nIntelligent  energi  Europa. Den svenska regeringen\r\nbör verka för  att  den  nya  myndigheten placeras i\r\nSverige.\r\n\r\nVikten  av  insatser rörande energieffektivisering\r\nbetonas i motion  2003/04:  N311  (v).  Motionärerna\r\nbegär  riksdagsuttalanden i tre avseenden.  För  det\r\nförsta  att   energieffektiviseringsåtgärder   skall\r\nfrämjas och prioriteras för att minska utsläppen  av\r\nklimatgaser.  Motionärerna  menar att ett av de mest\r\neffektiva      verktygen      för     att     minska\r\nkoldioxidutsläppen     är     effektivisering     av\r\nenergianvändningen.  För  det  andra   bör  åtgärder\r\nvidtas  för  att öka alla medborgares, företags  och\r\norganisationers  förståelse  för energianvändningens\r\nbetydelse för miljöbelastningen.  Informations-  och\r\nrådgivningsinsatser    angående   energianvändningen\r\nmåste vidgas till att omfatta  både  barn och vuxna,\r\nföretag, organisationer och familjer.  Arbetet måste\r\ninriktas     på     både    livsstilsfaktorer    och\r\nteknikfaktorer, dock  med  ökad  tyngdpunkt  på  det\r\nförstnämnda,  sägs  det. För det tredje bör åtgärder\r\nvidtas   för   att   identifiera   potentialer   för\r\nenergieffektivisering samt för att se till att dessa\r\npotentialer resulterar  i  verkliga utfall i minskad\r\nenergianvändning.    En   större    fokusering    på\r\nlivsstilsfaktorer  måste  komma  till  stånd.  Detta\r\narbete  måste vara långsiktigt  för  att  lyckas.  I\r\nmotionen   konkretiseras   förslagen  avslutningsvis\r\nytterligare.\r\nAtt    en    ny    myndighet   med   ansvar    för\r\nenergieffektivisering  bör  inrättas  pläderas för i\r\nmotion  2003/04:N353 (mp). Konsumtionen  av  el  per\r\ncapita i  Sverige är högre än i resten av EU, vilket\r\ntyder  på  att  det  finns  en  stor  potential  för\r\neffektivare  elanvändning.  Endast  en  liten del av\r\ndenna  skillnad  kan enligt motionären förklaras  av\r\nklimatet   och   industristrukturen.    Den    stora\r\nskillnaden ligger i att vi i Sverige har mycket  mer\r\nelvärme  än  i  andra  länder och att vi använder el\r\nmindre effektivt. Ansvaret för energieffektivisering\r\nvilar   i  dag  i  huvudsak  på   Energimyndigheten.\r\nErfarenheten  visar  dock att det kan vara svårt att\r\nkombinera  inriktningen   på   energitillförsel  med\r\ninriktningen på effektivisering.  Därför  bör  en ny\r\nmyndighet   inrättas   som   enbart   ägnar  sig  åt\r\nenergieffektivisering.   Den  nya  myndigheten   bör\r\nplaceras   under   Miljödepartementet.    Med    den\r\nföreslagna   ordningen   får   statsmakterna  bättre\r\nbeslutsunderlag genom att de två  perspektiven,  det\r\ntillförselorienterade             och            det\r\nanvändningsorienterade,     tydligare     särskiljs.\r\nFinansieringsmässigt handlar det framför allt  om en\r\nomdisponering  av  medel  från andra myndigheter, då\r\nfrämst  Energimyndigheten.  På   sikt  är  det  dock\r\nmotiverat   med   en   förstärkning   av   den   nya\r\nmyndighetens budget.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nStatliga  insatser  för  hushållning med energi  har\r\nvarit ett energipolitiskt  medel  sedan  1970-talet.\r\nInsatserna under 1970- och 1980-talen har innehållit\r\nbl.a.  investeringsstöd  och  informationsspridning.\r\nDet  energipolitiska  beslut  som   togs   år   1991\r\ninnefattade   bl.a.   stöd   till   upphandling  och\r\nintroduktion av energieffektiv teknik, demonstration\r\nav  energieffektiv  teknik  i bostäder och  lokaler,\r\nstöd  till  pilotanläggningar  inom  industrin  samt\r\ngenerell energiinriktad information.  Inom ramen för\r\ndet   s.k.   kortsiktiga   programmet  i  1997   års\r\nenergipolitiska beslut fanns  bl.a.  åtgärder för en\r\neffektivare    energianvändning   och   en   minskad\r\nelanvändning.\r\n\r\nDet energipolitiska  beslut  som riksdagen fattade\r\nvåren  2002  (prop. 2001/02:143, bet.  2001/02:NU17)\r\ninnefattade ett  femårigt  program  med åtgärder för\r\neffektivare  energianvändning.  Insatserna  omfattar\r\ndelprogrammen   Information,  utbildning,   provning\r\nm.m.,   Lokala   och    regionala   initiativ   samt\r\nTeknikupphandling      och     marknadsintroduktion.\r\nÅtgärderna  beräknas omfatta  ca  1  miljard  kronor\r\nunder perioden 20032007.\r\nVid   riksdagsbehandlingen    av    den   aktuella\r\npropositionen    framhöll   utskottet   bl.a.    att\r\nsammanställning  och   spridning   av   kunskap  och\r\ninformation,   både   till   allmänheten   och  till\r\nspecifika  användargrupper, är en angelägen uppgift.\r\nDärigenom  kan   kunskapen   hos  dessa  grupper  om\r\nekonomiska och miljömässigt motiverade åtgärder ökas\r\ni syfte att skapa en mer effektiv  energianvändning.\r\nBeträffande den kommunala energirådgivningen  pekade\r\nutskottet   på   fördelarna   med   att   de  lokala\r\nenergirådgivarna  kan bryta ned generell information\r\ntill   den  lokala  nivån   med   hänsyn   till   de\r\nförhållanden  som  där  råder. Därtill framhölls att\r\nstöd för teknikupphandling  varit ett sätt att driva\r\npå teknikutvecklingen och få  fram  mer  energisnåla\r\noch miljövänliga produkter. I reservationer under de\r\nolika  momenten  (kd; mp), (m) och (mp)  framförde\r\nföreträdare för dessa  partier sin syn på åtgärderna\r\nför en effektivare energianvändning.\r\nStatens energimyndighet  bildades  år 1998 för att\r\nha huvudansvaret för att verkställa merparten  av de\r\nenergipolitiska programmen och de utökade kraven  på\r\ngenomförandet av omställningen av energisystemet och\r\nhar    ett    samordningsansvar   när   det   gäller\r\nomställningsåtgärderna.                       Enligt\r\nverksamhetsförordningen       (1997:868)       skall\r\nEnergimyndigheten  verka  för  att  på kort och lång\r\nsikt  trygga  tillgången på el och annan  energi  på\r\ngentemot   omvärlden   konkurrenskraftiga   villkor.\r\nMyndigheten skall vidare inom sitt verksamhetsområde\r\nverka för en  effektiv  och hållbar energianvändning\r\noch en kostnadseffektiv energiförsörjning,  båda med\r\nlåg  negativ  inverkan  på  hälsa, miljö och klimat.\r\nDärtill skall myndigheten bidra  till  omställningen\r\ntill  ett  ekologiskt  uthålligt  energisystem.   Av\r\nnämnda förordning framgår även att Energimyndigheten\r\nsärskilt skall\r\n·  verka   för   rationell  tillförsel,  omvandling,\r\ndistribution och användning av energi,\r\n·\r\n·  samordna    arbetet    med    omställningen    av\r\nenergisystemet,\r\n·\r\n·  främja forskning,  utveckling,  demonstration och\r\nintroduktion  av  energiteknik samt  planera  och\r\nfördela statligt stöd till detta,\r\n·\r\n·  utarbeta underlag för  utvärdering och omprövning\r\nav de samlade energipolitiska programmen,\r\n·\r\n·  bevaka  energimarknadernas   och  energisystemets\r\nutveckling  och särskilt energiomvandlingens  och\r\nenergianvändningens inverkan på och betydelse för\r\nmiljö    och    klimat     samt     näringslivets\r\nkonkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten,\r\n·\r\n·  inom   sitt   verksamhetsområde  verka  för   att\r\nelmarknadens  funktion   förbättras   samt  följa\r\nutvecklingen   på  elmarknaden  vad  avser  t.ex.\r\nkapacitetsutveckling,  strukturomvandlingar  inom\r\nelhandels-       och      nätverksamhet      samt\r\nprisutvecklingen på el och nättjänster,\r\n·\r\n·  följa  den  internationella   utvecklingen   inom\r\nverksamhetsområdet  och främja svenskt deltagande\r\ni internationellt samarbete,\r\n·\r\n·  inom  sitt  verksamhetsområde  bedriva  en  aktiv\r\ninformationsverksamhet,  i  syfte  bl.a.  att öka\r\nkunskapen  hos  elanvändarna  om  den avreglerade\r\nelmarknaden,\r\n·\r\n·  ansvara  för  officiell statistik i enlighet  med\r\nvad som anges i  förordningen  (2001:100)  om den\r\nofficiella statistiken och\r\n·\r\n·  bevaka    att   Europaparlamentets   och   rådets\r\nförordning  (EG/2422/2001) av den 6 november 2001\r\nom        ett        gemenskapsprogram        för\r\nenergieffektivitetsmärkning  av kontorsutrustning\r\nföljs.\r\n·\r\nBeträffande    vad    i   en   motion   anförs    om\r\nEnergimyndighetens ansvar  för energieffektivisering\r\nkan  erinras  om  att regeringen  i  september  2002\r\nuppdrog åt Statskontoret att genomföra en översyn av\r\nEnergimyndighetens     verksamhet.     Statskontoret\r\nredovisade  i  november  2003  sina  slutsatser  och\r\nförslag  i  rap-porten  om effektivare tillsyn  över\r\nenergimarknaderna (2003:27).  Mot  bakgrund  av  den\r\nproblembild   som  redovisas  i  rapporten  avseende\r\nenergimarknaderna och tillsynen lämnar Statskontoret\r\nförslag dels om  förstärkt tillsyn i sak, dels om en\r\nförändrad organisation  av tillsynsfunktionen. Bland\r\nannat föreslås effektivare utnyttjande av befintliga\r\nregler   och  förstärkt  tillsyn   av   myndigheten,\r\ntillförande  av  nya  myndighetsuppgifter  och  ökad\r\nsamverkan  med  andra  myndigheter.  När  det gäller\r\nförslaget     om     en     ny    organisation    av\r\ntillsynsfunktionen    menar    Statskontoret     att\r\ntillsynsuppgifterna  inte haft en tillräckligt stark\r\nställning inom Energimyndigheten.  Inrättandet av en\r\nfristående tillsynsmyndighet skulle  lämpligen kunna\r\nske genom att dagens myndighet delas i  två separata\r\nmyndigheter, sägs det i rapporten.\r\n\r\nRegeringen meddelar i budgetpropositionen  för  år\r\n2004  (utg.omr.  21) sin avsikt att återkomma i 2004\r\nårs   ekonomiska  vårproposition   i   frågorna   om\r\nEnergimyndighetens  verksamhet  och  resursbehov med\r\nanledning av Statskontorets uppdrag.\r\nEnligt     2003     års    regleringsbrev    skall\r\nEnergimyndigheten,  senast  den  30  november  2003,\r\nredovisa   en   kartläggning    över   vilka   olika\r\nanvändargrupper    som    nås   av   den   kommunala\r\nenergirådgivningen, bl.a. fördelat på kön och ålder,\r\nsamt  en analys av hur rådgivningen  kan  förbättras\r\nför att  nå  ut  till  olika användargrupper. Vidare\r\nskall   myndigheten,   i   samverkan    med    andra\r\nmyndigheter,  redovisa  sitt  arbete  med att bredda\r\nkompetensen   hos  energirådgivarna  och  genomförda\r\ninsatser      för     att      ta      fram      ett\r\nkompetensutvecklingsprogram  för  energirådgivare. I\r\nredovisningen  ingår även att ange förutsättningarna\r\nför att samordna  olika  kompetenser  inom  kommuner\r\nsamt  förutsättningarna  för  att  skapa s.k. lokala\r\ncenter för hållbar utveckling.\r\nÄven   ett  annat  uppdrag  som  Energimyndigheten\r\nålagts kan  i  detta  sammanhang  nämnas. Regeringen\r\nbeslutade i maj 2003 att uppdra åt Energimyndigheten\r\natt  närmare  utreda  och  bedöma möjligheterna  att\r\nförbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende\r\nbebyggelsens energianvändning. Behoven med anledning\r\nav   EG-direktivet   (2002/91/EG)    om   byggnaders\r\nenergiprestanda    skall   särskilt   uppmärksammas.\r\nUppdraget  skall redovisas  senast  den  1  december\r\n2003.\r\nI augusti  2000 beslutade regeringen att tillsätta\r\nen  förhandlare   (departementsrådet  Hans  Christer\r\nOlson) med uppgift  att ta fram underlag och förslag\r\ntill  långsiktiga  avtal   med   syfte   att   uppnå\r\neffektivare  energianvändning  i den energiintensiva\r\nindustrin. En departementspromemoria presenterades i\r\noktober  2001 med principförslag  till  program  för\r\nlångsiktiga  avtal  med  energiintensiv industri (Ds\r\n2001:65). I oktober 2003 presenterades  ett  förslag\r\ntill    program    för    energieffektivisering    i\r\nenergiintensiva   företag  (Ds  2003:51).  Förslaget\r\ninnebär att företag  som  är  energiintensiva enligt\r\ndefinitionen  i  EU:s energiskattedirektiv  kan  ges\r\nmöjlighet att frivilligt  delta  i särskilda program\r\nför energieffektivisering. I gengäld skall företagen\r\nkunna medges en nedsättning av den energiskatt på el\r\nför   industrin,  jordbruket  och  skogsbruket   som\r\nregeringen  i budgetpropositionen har aviserat skall\r\ninföras i juli  2004. Regeringen avser att återkomma\r\nmed    ett    förslag    om    ett    program    för\r\nenergieffektivisering  till  riksdagen  under  våren\r\n2004.\r\nEtt beslut om EU:s ramprogram Intelligent energi \r\nEuropa (1230/2003/ EG) antogs  av  Europaparlamentet\r\noch rådet i juni 2003 och trädde i kraft  i  augusti\r\nsamma   år.   Ramprogrammet  omfattar  åtgärder  för\r\nfrämjande  av effektivare  energianvändning  (Save),\r\nförnybara          energikällor           (Altener),\r\ntransportrelaterade    energifrågor   (Steer)   samt\r\nenergiprojekt  i utvecklingsländer  (Coopener).  För\r\natt administrera  programmet  har  kommissionen  för\r\navsikt att upprätta en genomförandemyndighet (enligt\r\nEU-förordningen 58/2003/EG). Genomförandemyndigheten\r\nblir  sannolikt  den  första att inrättas i enlighet\r\nmed  det  nya regelverket.  Kommissionen  har  under\r\nhösten 2003  lagt  fram  ett  förslag  vilket  bl.a.\r\ninnefattar    att    genomförandemyndigheten   skall\r\nbenämnas Byrån för intelligent  energi  och  ha sitt\r\nsäte  i Bryssel. Ett formellt beslut av kommissionen\r\nförväntas  enligt  uppgift  under  slutet av år 2003\r\neller i början av år 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet  är  utskottets  uppfattning  att ett  effektivt\r\nutnyttjande  av  resurser,  inklusive   energi,   är\r\nönskvärt ur ett samhälleligt perspektiv. En effektiv\r\nanvändning  utgör grunden för ekonomisk tillväxt och\r\när nödvändig  för  en  hållbar utveckling. Att såväl\r\nenergianvändningen som energiproduktionen skall vara\r\nså  effektiv som möjligt  är  således  en  självklar\r\nutgångspunkt.  Trots  att  det  sker en kontinuerlig\r\neffektivisering    har    emellertid   den    totala\r\nenergianvändningen  ökat.  Därvid   vill   utskottet\r\nframhålla  vikten av långsiktighet i det arbete  som\r\nbedrivs. Insatser  för att försöka påverka attityder\r\noch beteenden genom  ökad  kunskap samt relevant och\r\nlättillgänglig  information  är   ett   arbete   där\r\neffekterna först får genomslag på längre sikt.\r\n\r\nSom  redovisats  beslutade riksdagen våren 2002 om\r\nett femårigt program  (för  perioden  20032007) med\r\nåtgärder  för  effektivare energianvändning.  Syftet\r\nmed  insatserna är  att  stimulera  användningen  av\r\nbefintlig    energieffektiv    teknik   och   främja\r\nintroduktion av ny energieffektiv teknik. Insatserna\r\nomfattar    framför    allt    informations-     och\r\nkunskapsspridning  på kommunal, regional och central\r\nnivå samt stöd till miljöanpassad produktutveckling.\r\nNär  det  gäller vad  i  motion  2003/04:N311  (v)\r\nanförs om åtgärder för energieffektivisering för att\r\nbl.a. minska  utsläppen av klimatpåverkande gaser är\r\ndet  utskottets   uppfattning   att   flera   av  de\r\nsynpunkter  som  förs fram i motionen ligger i linje\r\nmed det arbete som  pågår.  Utskottet vill samtidigt\r\nhänvisa   till   det  arbete  som  Energimyndigheten\r\nbedriver och de uppdrag,  vilka tidigare redovisats,\r\nsom  myndigheten  ålagts.  Ett   uttalande  bör  med\r\nhänvisning till detta kunna undvaras.\r\nÄven vad i motion 2003/04:U254 (kd)  anförs om att\r\nSverige  tillsammans med EU bör utveckla  innovativa\r\nvägar för  energieffektivisering stämmer överens med\r\nden  förda  politiken.  Utskottets  grundsyn  är,  i\r\nlikhet   med  regeringens,   att   Sverige   i   det\r\ninternationella  samarbetet  skall  arbeta  för  att\r\nfrämja energieffektiviteten. I detta sammanhang vill\r\nutskottet  även erinra om den handlingsplan för ökad\r\nenergieffektivitet    i    Europeiska    gemenskapen\r\n(KOM/2000/247)   som   energiministrarna   antog   i\r\ndecember  2000, vilken omfattar vissa kriterier  för\r\nval av åtgärder och pekar på vissa styrmedel. Vidare\r\ninnefattar  handlingsplanen  prioriteringar på kort,\r\nmedellång och lång sikt.\r\nI motion 2003/04:N353 (mp) förordas inrättandet av\r\nen ny myndighet för energieffektivisering.  Ansvaret\r\nför   dessa   frågor   vilar   i   dag   främst   på\r\nEnergimyndigheten.  Utskottet  har  inget att erinra\r\nmot  hur  Energimyndigheten sköter detta  arbete.  I\r\nsammanhanget  vill  utskottet  även  peka  på den av\r\nStatskontoret   nyligen   redovisade   översynen  av\r\nEnergimyndigheten, i vilken förslag presenterats som\r\nkan komma att beröra Energimyndighetens  verksamhet.\r\nNågot initiativ från riksdagen ser utskottet  därför\r\ninte skäl till.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga här aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nForskning och utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  om bl.a.\r\nforskning  kring  solceller  och  vätgas samt\r\nenergi-   och   drivmedelsframställning    ur\r\nskogsråvara.  Utskottet  framhåller vikten av\r\nforskning     och    utveckling    på     det\r\nenergipolitiska   området  och  pekar  på  de\r\ninsatser som där görs. Jämför reservationerna\r\n16 (kd) och 17 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:N413  (kd)  förespråkas  att  stora\r\nsatsningar görs på energiforskning och energiteknisk\r\nutveckling.  Motionärerna  förordar bl.a. satsningar\r\npå solcellsforskning och forskning  om vätgasbaserad\r\nenergi, där de ser en stor potential.\r\n\r\nDet påpekas i motion 2003/04:N251 (kd) att Centrum\r\nför solenergiforskning i Borlänge, vilket  är knutet\r\ntill högskolan, under årens lopp har utvecklats till\r\natt     bli    ett    inofficiellt    centrum    för\r\nvillasolvärmeteknik.  För att ytterligare lyfta fram\r\nsolenergiforskningens    betydelse    bör,    enligt\r\nmotionären,  detta  centrum   ges   status   av  ett\r\nnationellt   centrum   för  villasolvärmeteknik  med\r\nansvar  för  att  genom  forskning,  utveckling  och\r\ninformationsinsatser verka  för  att  villasolvärmen\r\nblir  en  aktiv  och  betydelsefull del av  Sveriges\r\nenergiförsörjning.\r\nEtt  uttalande  om vikten  av  fortsatt  forskning\r\nkring   praktisk   tillämpning    av   energi-   och\r\ndrivmedelsframställning  av skogsråvara  förordas  i\r\nCenterpartiets motion 2003/04:MJ474.  Skogen  är  en\r\nviktig  resurs  i  arbetet med att ställa om Sverige\r\ntill ett ekologiskt  hållbart samhälle. Det finns en\r\nstor potential till energiutvinning  ur  den svenska\r\nskogen, samtidigt som Sverige har stora tillgängliga\r\narealer.   Det   är  därför  av  yttersta  vikt  att\r\nforskningen    kring,    och    tillämpningen    av,\r\nenergiframställning  ur skogsråvara fortsätter, sägs\r\ndet i motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVissa  frågor rörande forskning  och  utveckling  på\r\nenergiområdet  behandlades av riksdagen våren 2003 i\r\nsamband med behandlingen  av  motioner från allmänna\r\nmotionstiden.  I  detta  sammanhang  berördes  bl.a.\r\nfrågor      om      syntesgas,     acceleratordriven\r\ntransmutation,   forskning    kring    energi-   och\r\ndrivmedelsframställning    ur    skogsråvara    samt\r\nEuropagemensamma  satsningar.  Samtliga  då aktuella\r\nyrkanden     avstyrktes     av    utskottet    (bet.\r\n2002/03:NU11). Utskottet anförde  i sammanhanget att\r\ndet  är  angeläget  med  satsningar  på  alternativa\r\ndrivmedel.    Vidare    noterade   utskottet,    med\r\ntillfredsställelse, den aktivitet  som  finns  kring\r\nforskning  och  utveckling.  I reservationer (m, fp;\r\nkd; mp) framförde företrädare  för dessa partier sin\r\nsyn på forskning och utveckling.\r\n\r\nSom  tidigare  nämnts  omfattade  det  långsiktiga\r\nprogrammet i 1997 års energipolitiska  beslut (prop.\r\n1996/97:84,  bet.  1996/97:NU12)  stöd  till   bl.a.\r\nenergiforskning,   energiteknikstöd  och  stöd  till\r\nintroduktion   av   ny   energiteknik.   För   denna\r\nverksamhet,  inklusive  energipolitiskt   motiverade\r\nklimatinsatser, avsattes drygt 5,6 miljarder  kronor\r\nunder en sjuårsperiod (19982004).\r\nDen   utredning   som  regeringen  tillsatt  (dir.\r\n2001:122)   om   det   långsiktiga   energipolitiska\r\nprogrammet   (särskild  utredare:   direktör   Peter\r\nNygårds) presenterade i augusti 2003 sin slutrapport\r\nom   energirelaterad   forskning,   utveckling   och\r\ndemonstration,  EFUD    en  del  i omställningen av\r\nenergisystemet (SOU 2003:80). I rapporten  sägs  det\r\ninledningsvis  att  mycket  talar för att det i 1997\r\nårs energipolitiska beslut fästes  för  stor tilltro\r\ntill   möjligheten  för  energirelaterad  forskning,\r\nutveckling    och   demonstration   att   driva   på\r\nomställningen av energisystemet. Såväl forskning och\r\nutveckling som  omställningen  av energisystemet tar\r\ntid,  sägs  det.  Förväntningarna  på  vad  som  kan\r\nåstadkommas   med   satsningar   på  forskning   och\r\nutveckling måste därför vara rimliga.  På åtminstone\r\n1020 års sikt har andra samhälleliga styrmedel  med\r\nsyfte  att  bl.a. skapa incitament för investeringar\r\n(såsom skatter,  allmänna ramvillkor för företagare,\r\nolika  former av stöd  etc.)  större  betydelse  för\r\nomställningen  av energisystemet enligt utredningens\r\nbedömning.   Sammantaget   menar   utredningen   att\r\ninsatser för forskning, utveckling och demonstration\r\nvisserligen utgör  en  viktig  förutsättning för att\r\nmöjliggöra    en    långsiktig    omställning     av\r\nenergisystemet  men  att  dessa  insatser  inte  kan\r\nutgöra den primära motorn för omställningen. Utifrån\r\ndetta antagande har utredningen valt att anlägga två\r\nperspektiv,  nämligen dels att mer avgränsat värdera\r\nde insatser som  gjorts och styrningen av dessa samt\r\nbedöma vilka förbättringar  som  kan göras, dels att\r\nmed ett vidare perspektiv analysera  vad  som  krävs\r\nför  att  uppnå  en mer genomgripande omställning av\r\nenergisystemet.\r\nAnalysen   av   de  satsningar   som   gjorts   på\r\nenergirelaterad    forskning,     utveckling     och\r\ndemonstration i 1997 års långsiktiga energipolitiska\r\nprogram   görs   utifrån  inriktning,  kvalitet  och\r\nrelevans, organisation,  programmens  administration\r\nsamt    programmens    måluppfyllelse.   Beträffande\r\nmåluppfyllelsen för 1997 års energipolitiska program\r\nmenar utredningen att målen  till stor del kan sägas\r\nha uppfyllts. Verksamheten inom programmet kan sägas\r\nvara av rimlig kvalitet och relevans,  samtidigt som\r\ndet finns fog för att hävda att denna del inom ramen\r\nför 1997 års långsiktiga energipolitiska program har\r\nbidragit   till   att  sänka  kostnaderna  för   och\r\nintroducera  ny energiteknik  baserad  på  förnybara\r\nenergislag, att  bygga  upp vetenskaplig och teknisk\r\nkunskap    och    kompetens   inom    universiteten,\r\nhögskolorna och i näringslivet,  att  skapa  stabila\r\nförutsättningar     för    ett    konkurrenskraftigt\r\nnäringsliv, till en förnyelse  och utveckling av den\r\nsvenska  industrin och ett breddat  energi-,  miljö-\r\noch  klimatsamarbete  i  Östersjöregionen.  Däremot,\r\npåpekas  det,  har  inte  energirelaterad forskning,\r\nutveckling och demonstration  i 1997 års långsiktiga\r\nenergipolitiska program i någon  större utsträckning\r\nbidragit  till  Sveriges möjligheter  att  under  de\r\nnärmaste tio till  femton  åren kraftigt öka el- och\r\nvärmeproduktionen  från förnybara  energikällor  och\r\nutveckla    kommersiellt     lönsam    teknik    för\r\nenergieffektivisering. Det framhålls  dock att målen\r\növerlag är oskarpt formulerade och därför  svåra att\r\nfölja upp.\r\nUtredningens  förslag  är  för  närvarande ute  på\r\nremiss;  remisstiden  löper  ut  i  december   2003.\r\nRegeringen meddelar i budgetpropositionen sin avsikt\r\natt  återkomma till riksdagen våren 2004 med förslag\r\ntill inriktning och utformning av programmet från år\r\n2005 och framåt.\r\nEnergimyndigheten gör i rapporten om forskning och\r\nutveckling   inom   energiområdet   (ER  5:2003)  en\r\nuppföljning   av   satsningarna  på  forskning   och\r\nutveckling. Syftet med  rapporten  är  att  beskriva\r\nforsknings- och utvecklingsläget för ny kunskap  och\r\nny  teknik  inom  skilda  områden  i dag och på lång\r\nsikt.  Rapporten omfattar bl.a. en genomgång  av  de\r\nolika  utvecklingsområdenas   kommersiella   mognad.\r\nNedan     följer     en     kort     genomgång    av\r\nutvecklingsområdena    Uthållig    produktion     av\r\nbiobränslen  inklusive askåterföring, Vätgasbaserade\r\nenergisystem,   Produktion   av   biodrivmedel   och\r\nSolcellssystem.\r\nFör   utvecklingsområdet  Uthållig  produktion  av\r\nbiobränslen  framhålls  att  Sverige  är  ledande  i\r\nforskning  och  utveckling  om bioenergins miljö och\r\nkretslopp,  askåterföring, ekologiska  och  tekniska\r\nrestriktioner    för    skogsbränslepotential   samt\r\nmiljömässiga  och  ekonomiska   förutsättningar  för\r\nenergiproduktion i intensivodlad  skog.  Vidare  har\r\nforskning   och   utveckling   rörande   bioenergins\r\ninverkan  på  biologisk mångfald nyligen förstärkts.\r\nFör  en  fortsatt   expansion   av  användningen  av\r\nskogsbränslen och energigrödor behöver hela systemen\r\nvidareutvecklas mot ökad kostnadseffektivitet, menar\r\nEnergimyndigheten. Fortsatt forskning och utveckling\r\nhar   stor   betydelse  för  att  bioenergin   skall\r\nexpandera  på  marknaden,   sägs  det  i  rapporten.\r\nSamtidigt  framhålls  det  att även  miljövärdering,\r\npolitiska ställningstaganden och regelverket på både\r\nnationell och internationell  nivå  är av stor vikt.\r\nKommande   forskning   och  utveckling  bör   liksom\r\ntidigare sörja för att all länkar i produktions- och\r\nhanteringskedjorna  utvecklas   parallellt,   enligt\r\nEnergimyndigheten.\r\nNär  det  gäller utvecklingsområdet Vätgasbaserade\r\nenergisystem   påpekas   i   rapporten   att   många\r\nframtidsprognoser   förutspår   att   vätgasbaserade\r\nenergisystem kommer att spela en betydande  roll  på\r\nden    framtida    energimarknaden.   Vätgasbaserade\r\nenergisystem   avser   två    skilda    teknologier,\r\nbränsleceller     och     artificiell    fotosyntes.\r\nBeträffande     artificiell     fotosyntes     menar\r\nEnergimyndigheten  att  det  i  nuläget   krävs   en\r\nlångsiktig finansiell satsning på grundforskning men\r\natt  en  beredskap bör byggas upp för att ta om hand\r\nden teknik  för  vätgasproduktion  som  nu tas fram.\r\nInom området bränsleceller har, sägs det, ett starkt\r\nökande  intresse  på  tillverkarsidan  uppkommit  de\r\nsenaste åren. Satsningarna på området drivs  i  nära\r\nsamarbete  med näringslivet. Under år 2002 har flera\r\nsvenska bränsleceller i effektklassen 5 kW el tagits\r\nfram.\r\nBeträffande   utvecklingsområdet   Produktion   av\r\nbiodrivmedel   erinras   om   att  Energimyndigheten\r\ntillsammans     med     Vägverket,    Verket     för\r\ninnovationssystem  (Vinnova)   och  Naturvårdsverket\r\nlagt fram ett gemensamt första strategidokument  för\r\nintroduktion   av   biodrivmedel   på  marknaden.  I\r\nslutsatserna sägs att för att biodrivmedel  skall få\r\ngenomslag  på  marknaden  krävs  en  tydlig  statlig\r\nambition  att  verka  för  och  stödja en långsiktig\r\növergång   från   dagens  fossila  alternativ   till\r\nbiobaserade    drivmedel.     För     att    rimliga\r\nkostnadsnivåer skall kunna nås bör ett fortsatt stöd\r\nges  till  forskning  men  även  till utveckling  av\r\nproduktionstekniken för såväl etanol som metanol och\r\ndimetyleter (DME). Även för produktion av biogas och\r\nbiobaserade drivmedelskomponenter  krävs  stöd  till\r\nutveckling, enligt Energimyndigheten.\r\nAv  Energimyndighetens  rapport framgår vidare att\r\nintresset för solceller har  ökat i Sverige under de\r\nsenaste   åren.  Ett  antal  nya  anläggningar   har\r\nuppförts i  både  Stockholm  och  Malmö, och ett par\r\nstora EU-projekt med solceller har påbörjats. Vidare\r\nhar byggföretag och arkitekter börjat  visa intresse\r\nför   tekniken   och   möjligheten   att   integrera\r\nsolcellerna     i     byggnader.    Marknaden    för\r\nsolcellssystem  sägs vara  växande,  och  i  dag  är\r\nsolceller konkurrenskraftiga  i  fristående  system,\r\ndvs. system som inte är kopplade till kraftsystemet.\r\nDet största hindret för ökad kommersialisering anges\r\nvara  den höga kostnaden. Förutsättningarna för  att\r\nutveckla   kostnadseffektiva  solcellssystem  bedöms\r\ndock som mycket goda. För detta behövs satsningar på\r\natt bygga upp  en  industriell  tillverkning  av,  i\r\nförsta  hand, tunnfilmssolceller. Fortsatt forskning\r\noch utveckling av solceller, både tunnfilmssolceller\r\noch nanostrukturerade  solceller, samt utveckling av\r\nproduktionsteknik       och       system-        och\r\ninstallationsteknik kommer även att behövas.\r\nAv    en    sammanställning    som   återfinns   i\r\nEnergimyndighetens  rapport  (s.  194)  framgår  att\r\nområdet  Uthållig produktion av biobränsle  erhållit\r\n50,4 miljoner  kronor, Vätgasbaserade energisystem 6\r\nmiljoner kronor,  Produktion  av  biodrivmedel  95,2\r\nmiljoner  kronor  och  Solcellssystem  12,7 miljoner\r\nkronor  under år 2002. Under perioden 19982002  har\r\nanslagits   till   området  Uthållig  produktion  av\r\nbiobränsle  248  miljoner   kronor,   till   området\r\nVätgasbaserade  energisystem  55,5  miljoner kronor,\r\ntill   området  Produktion  av  biodrivmedel   172,8\r\nmiljoner  kronor  och till området Solcellssystem 40\r\nmiljoner kronor.\r\nRiksdagens  utredningstjänst  har  på  uppdrag  av\r\nutskottet genomfört  en  förstudie  om  det statliga\r\nstödet till forskning och utveckling i företag  (dnr\r\n2003:1193)  med  fokus på hur stödet fördelar sig på\r\nföretag av olika storlek.  I rapporten görs bl.a. en\r\nnärmare  beskrivning  av  hur Energimyndigheten  har\r\nfördelat  sina  särskilda anslag  för  FoU  när  det\r\ngäller små- och medelstora företag, och en genomgång\r\nhar gjorts av hur  stöd till företag beviljats under\r\nperioden 20002003 per  företagsstorlek. Genomgången\r\nav  beviljade projekt respektive  projekt  som  fått\r\navslag   inom   det   långsiktiga  programmet  under\r\nperioden januari 2000 till  oktober  2003  visar att\r\ndrygt  2 700  projekt  har  beviljats medel och  att\r\ndrygt   680   ansökningar  har  avslagits.   Andelen\r\nbeviljade medel  till  små-  och  medelstora företag\r\n(0199  anställda)  motsvarar  närmare   68   %   av\r\nutbetalat  FoU-stöd  till  företag. Slutsatserna har\r\nredovisats inför utskottet.\r\nI detta sammanhang kan även  nämnas att regeringen\r\ntillsatt en särskild utredare (generaldirektör  Hans\r\nSandebring)  med  uppgift att föreslå nationella mål\r\noch  strategier  för  en  fortsatt  introduktion  av\r\nförnybara   fordonsbränslen    (dir.   2003:89).   I\r\nuppdraget sägs att den forsknings-, utvecklings- och\r\nförsöksverksamhet med förnybara  fordonsbränslen som\r\npågår  inom  ramen för Energimyndighetens,  Vinnovas\r\noch  Vägverkets   verksamhet   skall   belysas   och\r\neventuella behov av förändrad inriktning analyseras.\r\nUtredningsarbetet   skall   vara   avslutat  den  31\r\ndecember  2004.  Ett  delbetänkande  om   vägledande\r\nnationella  mål  för  år  2005  och bensinstationers\r\nskyldighet  att tillhandahålla minst  ett  förnybart\r\nfordonsbränsle skall lämnas senast i februari 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt utskottets  uppfattning  är det angeläget med\r\nforskning  och  utveckling  på  energiområdet.   För\r\nSverige  är  det  viktigt att vi kan upprätthålla en\r\nhög teknisk kompetens på energiområdet samtidigt som\r\ndet sker en kontinuerlig  uppbyggnad  av  ny kunskap\r\noch  teknik  som  på  sikt  kan omsättas i praktiskt\r\nanvändbara energiproduktionslösningar.\r\n\r\nGenom 1997 års energipolitiska  beslut  antogs ett\r\nsjuårigt   program  för  forskning  och  utveckling.\r\nBeslutet omfattar insatser under åren 19982004 till\r\nett belopp av  totalt  ca  5,6 miljarder kronor. Den\r\nfria forskningen vid universitet  och  högskolor och\r\nde olika satsningar som görs inom ramen för det s.k.\r\nlångsiktiga energipolitiska programmet utgör stommen\r\ni   den   svenska   energiforskningen.   Enligt   de\r\nriktlinjer  som  då fastställdes för insatserna  för\r\nforskning  och  utveckling   är   målet   att  sänka\r\nkostnaderna  för  och  introducera  ny  energiteknik\r\nbaserad på förnybara energislag.\r\nNär  det  gäller synen på forskning och utveckling\r\npå energiområdet  avviker  utskottets  uppfattning i\r\ngrunden således inte nämnvärt från vad som  anförs i\r\nmotion  2003/04:N413  (kd), vari sägs att satsningar\r\nmåste    ske    beträffande   energiforskning    och\r\nenergiteknisk utveckling.  I  motionen betonas bl.a.\r\nvikten av insatser för forskning  om  solceller  och\r\nvätgasbaserade energisystem. Som tidigare redovisats\r\nsker  redan  i  dag  olika  insatser  på  dessa båda\r\nområden,    varför    utskottet    menar   att   ett\r\ntillkännagivande av riksdagen kan undvaras.\r\nDet  är även utskottets mening att  forskning  och\r\npraktisk      tillämpning     av     energi-     och\r\ndrivmedelsframställning   ur   skogsråvara   är   av\r\nväsentlig      betydelse     för     den     svenska\r\nenergiomställningen som pågår. Därom delar utskottet\r\nden uppfattning  som framförs i motion 2003/04:MJ474\r\n(c). Skogen är en  viktig  resurs  i Sverige och kan\r\nbidra till omställningen av energisystemet.  I linje\r\nmed  vad  som  gäller  för  energiomställning  och i\r\növerensstämmelse  med  vad  som  anförs i nyssnämnda\r\nmotion   ser   utskottet   det  som  en  fördel   om\r\nalternativa drivmedel baseras  på  inhemska råvaror,\r\nsåsom   spannmål   eller   skogsråvaror.   I   detta\r\nsammanhang vill utskottet även erinra om det program\r\nför  forskning  om  och  utveckling  av  alternativa\r\ndrivmedel  som  Energimyndigheten initierat.  Syftet\r\nmed   programmet,  vilket   löper   under   perioden\r\n20032006,   är   att   främja  en  kostnadseffektiv\r\nintroduktion av alternativa drivmedel på den svenska\r\ndrivmedelsmarknaden      samt      att      utveckla\r\nproduktionstekniker   som  möjliggör   en   uthållig\r\nproduktion av drivmedel.\r\nBeträffande vad i motion  2003/04:N251 (kd) anförs\r\nom   ett  nationellt  centrum  för   forskning   och\r\nutveckling  av  villasolvärmeteknik  anser utskottet\r\natt  det  inte  bör  föranleda  någon  åtgärd   från\r\nriksdagens sida.\r\nAvslutningsvis   vill   utskottet  erinra  om  att\r\nregeringen i budgetpropositionen meddelar sin avsikt\r\natt  under  våren 2004 återkomma  med  förslag  till\r\nriksdagen om  de fortsatta satsningarna på forskning\r\noch  utveckling   på  energiområdet.  Därvid  kommer\r\nriksdagen att ges möjlighet  att  ta  ställning till\r\nvilken inriktning och omfattning som framgent  skall\r\nråda  när  det  gäller forskning och utveckling inom\r\nenergiområdet. Utskottet motser regeringens kommande\r\nförslag med intresse.\r\nMed  hänvisning   till  det  ovan  sagda  avstyrks\r\nsamtliga här aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nÅtgärder för att motverka risken för\r\nströmavbrott\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  med krav\r\npå  utredningar kring leveranssäkerheten  och\r\nreservkraftslösningar. Vidare bör yrkanden om\r\nändrad    lagstiftning    avslås.   Utskottet\r\nhänvisar till det utredningsarbete som gjorts\r\nsamt  till  de  åtgärder  som  vidtagits  och\r\nkommer att vidtas. Jämför reservation  18 (m,\r\nfp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSamhällets  sårbarhet  och  beroende  av  en   säker\r\nelförsörjning  lyfts fram i motion 2003/04:N298 (s).\r\nSamhället är uppbyggt kring att det finns en god och\r\nstabil tillgång  på  el. De stora strömavbrotten som\r\ndrabbat  Sverige  gör  att   leveranssäkerheten  kan\r\nifrågasättas, anför motionären  och  menar  att  det\r\nfinns    anledning    att    undra   hur   bristande\r\ninvesteringar  och  avregleringen   av   elmarknaden\r\ngenerellt gjort elförsörjningen onödigt känslig  för\r\nstörningar.  En  översyn  rörande  avregleringen  av\r\nelmarknaden  föreslås  därför.  Enligt motionären är\r\ndet  riksdagens  uppgift  att  värna  om  såväl  den\r\nenskilde  medborgaren som om företagens  möjligheter\r\natt bibehålla  sin  produktion. Lagstiftningen måste\r\nförändras  så  att säkerheten  av  elleveranser  kan\r\ngaranteras till  såväl  medborgare som företag, sägs\r\ndet.\r\n\r\nI  Folkpartiets  motion 2003/04:N324  påtalas  den\r\nsvenska sårbarheten  för  avbrott  i elförsörjningen\r\noch  vikten  av  reservkraft.  I  takt  med  att  de\r\ntekniska lösningarna blir alltmer komplicerade, ökar\r\nbehovet  av  reserv-  och stödsystem. Den granskning\r\nsom   Krisberedskapsmyndigheten    för    närvarande\r\ngenomför   beträffande   kommunernas   förmåga  till\r\nreservkraft  inom  äldrevården  borde därför,  menar\r\nmotionärerna,  vidgas  till att omfatta  kommunernas\r\nhela reservkraftskapacitet.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:N413\r\natt  regeringen,  med  hänsyn   till  sårbarheten  i\r\nsamhället   och   de  omfattande  strömavbrott   som\r\ninträffat,   måste   utreda    driftssäkerheten    i\r\nelsystemet  och återkomma till riksdagen med förslag\r\npå hur den kan  förbättras.  Utredningen bör omfatta\r\nvilken  påverkan  den svenska produktionskapaciteten\r\noch överföringskapaciteten till och från Sverige har\r\npå strömavbrotten.\r\nBehovet av reservkraft för telekommunikationer och\r\nandra samhällskritiska verksamheter betonas i motion\r\n2003/04:N250     (c).    Motionärerna     framhåller\r\nnödvändigheten av  att  genomföra praktiska fältprov\r\nmed     nu    tillgängliga    nya    koncept     för\r\nreservkraftslösningar.  Vidare påpekas att det finns\r\nbrister  i  ellagen  och  telelagen,   i  samhällets\r\ntillsyn och i leversanssäkerheten. I motionen anförs\r\natt   en  översyn  av  ellagen  och  telelagen   bör\r\ngenomföras  i syfte att förbättra leveranssäkerheten\r\noch  tillgängligheten.   Lagstiftningen  beträffande\r\nkoncessionsplikt bör enligt  motionärerna  ändras så\r\natt    den   passar   ihop   med   dagens   tekniska\r\nförutsättningar.  Undantagen  från  koncessionsplikt\r\nbehöver   ändras   och   moderniseras   så  att   de\r\növerensstämmer  med  ursprungliga  intentioner   och\r\nmoderna  tekniska förutsättningar. Det bör övervägas\r\natt öppna  möjligheten  för  nya aktörer att erhålla\r\nkoncession  för  el  för särskilda  ändamål.  Lagens\r\nsyfte  bör  även  vara  att   sårbarheten   minskas.\r\nTelelagen   bör   ses   över  och  kompletteras  med\r\ntillgänglighetskrav för såväl  telefonitjänster  som\r\nInternet.  Vidare  bör tillåtlighet ges för byggande\r\nav ett överlagrat elnät  vid  sidan av det ordinarie\r\neldistributionsnätet. Motionärerna föreslår att det,\r\növerlagrat på det vanliga elnätet,  byggs nya lokala\r\nelnät  med fasta centraliserade reservkraftverk  för\r\ndistribution  av  el  med  extra hög tillgänglighet.\r\nDetta,  menar  de,  kan  ske  genom   användande  av\r\nbefintlig  infrastruktur i form av telenätets  eller\r\nfiberoptiknätets befintliga undermarkkanaler.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDet svenska elsystemet\r\n\r\nElsystemet består av produktionsanläggningar och ett\r\nrikstäckande  överförings-  och distributionssystem.\r\nDet sistnämnda kan indelas i  tre  nivåer:  stamnät,\r\nregionnät och lokalnät. Stamnätet omfattar ledningar\r\npå   220   kV   och   400   kV  samt  huvuddelen  av\r\nförbindelserna  med  grannländerna.   De   regionala\r\nnäten, normalt på spänningsnivåerna 70130 kV  och i\r\nvissa   fall   på  220  kV,  transporterar  el  från\r\nstamnätet   till   lokalnäten    och   ibland   till\r\nelanvändare   med  hög  förbrukning,  t.ex.   större\r\nindustrier. Från  de  lokala näten, normalt högst 20\r\nkV, transformeras kraften inom distributionsområdena\r\ntill  den  normala  hushållsspänningen.   Vid  varje\r\ntidpunkt   måste   balans   mellan  förbrukning  och\r\nproduktion  av  el  upprätthållas.   I   Sverige  är\r\nAffärsverket  svenska  kraftnät  ansvarigt  för  att\r\nupprätthålla denna balans.\r\n\r\nSvenska  kraftnät driver och förvaltar det svenska\r\nstamnätet      och       de       statligt      ägda\r\nutlandsförbindelserna. I Sverige finns  ca 15 200 km\r\n220 kV- och 400 kV-ledningar med stationer.  För att\r\nknyta  ihop  nätet  finns  ca 150 transformator- och\r\nkopplingsstationer.  Ägare  till   kraftverk   eller\r\nregionnät   kan   ansluta  sig  till  stamnätet  och\r\nutnyttja  det  för  att   transportera  el.  Svenska\r\nkraftnät skall enligt riksdagens  riktlinjer ansvara\r\nför  driften  av  stamnätet,  den löpande  momentana\r\nelbalansen    och    det    svenska   kraftsystemets\r\növergripande  driftsäkerhet.  Svenska   kraftnät  är\r\nsystemansvarig  myndighet enligt ellagen (1997:857).\r\nI detta ingår bl.a.  att utfärda föreskrifter om och\r\nutöva  tillsyn  över  driftsäkerheten  i  elektriska\r\nanläggningar.\r\nDet finns 13 regionnät  i Sverige och dessa ägs av\r\nSydkraft AB, Fortum AB, Vattenfall  AB,  Graninge AB\r\noch  Jämtkraft  AB.  De  ca  200  lokalnäten ägs  av\r\nprivata,  statliga  och  kommunala aktiebolag  eller\r\nekonomiska föreningar.\r\nAnsvarsfördelningen är sådan att det är en uppgift\r\nför  företagen  inom elförsörjningen  att  vidta  de\r\nåtgärder som krävs i elsystemet för att hålla en god\r\nleveranssäkerhet.  Ansvaret  innefattar åtgärder för\r\natt förebygga och förhindra störningar  och åtgärder\r\nför   att  snabbt  återställa  elförsörjningen   vid\r\nstörningar.  Under  de  senaste  åren  har branschen\r\ngjort    olika    insatser.    Bland    annat    har\r\ninvesteringsprogram  för  elnäten  tidigarelagts när\r\ndet   gäller   att   göra  dessa  mer  robusta   och\r\nleveranssäkra. Nätföretagen  arbetar  även  med  att\r\nförbättra   sina  beredskapsorganisationer  för  att\r\nsnabbare kunna  vidta åtgärder vid avbrott och få ut\r\ninformation fortare  till kunderna. Många nätföretag\r\nhar   vidare   på   frivillig    väg    infört    en\r\nschablonersättning,   s.k.   avbrottsgarantier,  som\r\ninnebär  att konsumenterna, oavsett  hur  mycket  de\r\ndrabbas,  är   garanterade  en  viss  ersättning  av\r\nnätföretaget. Reglerna varierar mellan företagen men\r\nbrukar innebära att man får en bestämd ersättning om\r\nelavbrottet  varat  mer  än  24  timmar.  Ersättning\r\nbetalas dock inte  ut  vid  exceptionella händelser,\r\ndvs.  då  avbrottet  berott  på ett  hinder  utanför\r\nföretagets  kontroll  som  företaget  inte  skäligen\r\nkunnat  räkna  med och vars följder  företaget  inte\r\nheller skäligen kunnat undvika eller övervinna.\r\nI juni 2002 uppdrog regeringen åt Svenska kraftnät\r\natt  redovisa  fördjupade   analyser   och   förslag\r\nbeträffande      möjligheterna     att     förstärka\r\nelförsörjningen (N2002/6128/ESB).  Svenska  kraftnät\r\nredovisade uppdraget hösten 2002 i rapporten  om ett\r\nrobust  elförsörjningssystem.  I  rapporten föreslås\r\natt   ett   antal   åtgärder  genomförs  genom   ett\r\nfrivilligt   åtagande   från    berörda   elföretag.\r\nFörslagen var följande:\r\n·  att   elnätsföretagen,   genom   Svensk   Energi,\r\nutvecklar en branschrekommendation om baskrav för\r\nregionala och lokala nät,\r\n·\r\n·  att   elnätsföretagen,   genom   Svensk   Energi,\r\ngenomför  en  utredning  i  syfte  att  skapa  en\r\naktuell   avbrottsvärdering   som  underlag   för\r\narbetet med baskrav,\r\n·\r\n·  att   elnätsföretagen,   genom   Svensk   Energi,\r\ngenomför ett fortsatt utvecklingsarbete  för  att\r\nåstadkomma          en         tillfredsställande\r\navbrottsstatistik,\r\n·\r\n·  att   elproducenter,   Svenska    kraftnät    och\r\nregionnätsföretagen          utarbetar         en\r\nbranschrekommendation    för    utformning     av\r\ndriftscentraler  och telesystem för kommunikation\r\ntill  och från dessa  och  anpassar  sina  system\r\nefter denna rekommendation,\r\n·\r\n·  att ägare  till  elnät med 70 kV:s spänning eller\r\nhögre  utarbetar  en   branschrekommendation  för\r\ndimensionering av lokalkraftmatning  av ställverk\r\noch    anpassar    sina    system   efter   denna\r\nrekommendation,\r\n·\r\n·  att    elproducenter,   Svenska   kraftnät    och\r\nregionnätsföretagen    startar    ett   samarbete\r\nsyftande   till  installation  av  ett  gemensamt\r\nmodernt och  driftsäkert telekommunikationssystem\r\nför bl.a. störningssituationer,\r\n·\r\n·  att elproducenter och regionnätsföretagen inleder\r\nett  samarbete   med  Svenska  kraftnät  för  att\r\nförbättra          driftsstrategier           och\r\ndriftsinstruktioner   samt   för  utbildning  och\r\nträning av driftspersonal för  återuppbyggnad  av\r\nelsystemet om ett omfattande elavbrott inträffat.\r\n·\r\nSvenska kraftnät redogör i sin årsredovisning för år\r\n2002  för  driftsäkerheten.  I årsredovisningen sägs\r\natt driftsäkerheten för år 2002  låg  i  nivå med de\r\nsenaste  åren, vilket bedöms vara samhällsekonomiskt\r\nrimligt. Antalet  driftstörningar  på  stamnätet var\r\n293    stycken,    varav    23    stycken   medförde\r\nleveransavbrott för elkunder. Antalet  störningar år\r\n2002   berodde   främst  på  omfattande  åska  under\r\nsensommaren     och     driftstörningar     i     en\r\nseriekondensator.    Vidare     redovisas    antalet\r\ndriftstörningar på stamnätet under  de  senaste  fem\r\nåren.\r\n\r\nEnligt  en  sammanställning  av  Energimyndigheten\r\nuppgår den oaviserade medelavbrottstiden  uttryckt i\r\ngenomsnittlig avbrottstid i minuter per år  och kund\r\ntill  23  minuter  för  tätort  och  203 minuter för\r\nglesbygd.  Uppgiften  baserar sig på data  för  åren\r\n19982001. Medelavbrottstiden  i  stamnätet  är  0,2\r\nminuter per år och kund.\r\n\r\nElavbrottet i september 2003\r\n\r\nDen  23  september  2003  inträffade  en  omfattande\r\nstörning   i   det   svenska  stamnätet.  Störningen\r\nmörklade Sydsverige samt  Själland  och  Bornholm  i\r\nDanmark.\r\n\r\nSvenska  kraftnät lämnade en preliminär rapport om\r\nhändelseförloppet  (rapport  2003-10-03)  i oktober.\r\nEnligt   rapporten  var  den  primära  orsaken  till\r\nelavbrottet  en  kombination  av  ett  dubbelt  s.k.\r\nsamlingsskenfel  i Horred som i sin tur löste ut två\r\nkärnkraftsblock i  Ringhals,  endast  några  minuter\r\nefter ett bortfall av kärnkraftverket Oskarshamn  3.\r\nDenna    svåra    påfrestning    ledde    till    en\r\nspänningskollaps     i    stamnätet    sydväst    om\r\nStockholmsområdet.  Återuppbyggnaden   av   systemet\r\npåbörjades  omedelbart efter felet och förbrukningen\r\nbörjade återinkopplas  efter ca 1 timme. Så gott som\r\nall  förbrukning  i Sydsverige  var  åter  inkopplad\r\nefter   ca  3  timmar.   Den   totala   bortkopplade\r\nförbrukningen i Sverige uppgick till ca 3 000 MW och\r\ni östra Danmark till 1 850 MW. Normal driftsäkerhet,\r\nfrekvens  samt  systemspänningar förelåg före felet.\r\nTillåten överföringskapacitet i nordsydlig riktning\r\ni    systemet   var   begränsad    på    grund    av\r\nunderhållsarbeten   på   två  kraftledningar  i  och\r\nutanför det drabbade området.\r\nAvtalsmässigt  skall  samtliga  synkront  anslutna\r\nländer  inom  Nordel (Norge,  Danmark,  Finland  och\r\nSverige)  momentant  hjälpa  till  att  reglera  ett\r\nproduktionsbortfall   oavsett  var  i  systemet  det\r\ninträffar.  Svenska  kraftnät  konstaterar  att  det\r\nnordiska samarbetet fungerade  när  det  gällde  att\r\nreglera  bortfallet  från  Oskarshamn 3. Systemet är\r\nemellertid dimensionerat så  att  man skall kunna ha\r\n15  minuter  på  sig  att  återställa systemet  till\r\nnormal  drift  efter  en  störning.   I  detta  fall\r\ninträffande nästa störning redan efter fem minuter i\r\nen    underfrekvenssituation,   varför   en   normal\r\nuppreglering  med stöd från grannländerna inte kunde\r\nförväntas.  Sammanfattningsvis   framhåller  Svenska\r\nkraftnät   att  det  nordiska  samarbetet   avseende\r\nmomentan störningsreserv fungerade.\r\nI november  2003  framlade Svenska kraftnät en mer\r\nomfattade rapport om  elavbrottet (1:2003), i vilken\r\ngörs  en mer grundlig genomgång  av  det  inträffade\r\nsamt presenteras  åtgärder  som  bör  vidtas för att\r\nytterligare stärka stamnätets driftsäkerhet.  Enligt\r\nrapporten  avser Svenska kraftnät att vidta följande\r\nåtgärder.\r\n·  En  översyn  av  regelverket  för  kraftsystemets\r\ndimensionering och driftsäkerhet inom de nordiska\r\nstamnätsföretagens samarbetsorganisation  Nordel\r\n  genomförs.  Översynen  kommer  att  göras  mot\r\nbakgrund   av   konsekvenserna   i  samhället  av\r\nomfattande elavbrott.\r\n·\r\n·  En plan för att åtgärda de kritiska  ställverken,\r\ni första hand ställverket i Horred, upprättas.\r\n·\r\n·  En   förstärkning  av  överföringsförmågan   till\r\nSydsverige genomförs. Svenska kraftnät kommer att\r\nstarta  projektering av en ny 400 kV-ledning från\r\nMellansverige i en befintlig ledningsgata.\r\n·\r\n·  En översyn av metodik, åtgärder och intervall för\r\ntillsyn och revision av frånskiljare har inletts.\r\n·\r\n·  En utredning  för  att  klarlägga  behovet av att\r\nförändra  metodik och resursbehov för  att  styra\r\noch  följa  upp  stamnätets  underhållsverksamhet\r\nframöver genomförs.\r\n·\r\n·  En utredning  om  vilka  ytterligare åtgärder som\r\nkan  vidtas  för  att  öka  förmågan   att  klara\r\növergången    till    s.k.   husturbindrift   vid\r\nvärmekraftstationer genomförs.\r\n·\r\n·  En  utredning  av orsakerna  till  bortfallet  av\r\nfjärrkontrollen   skall   göras.  Åtgärder  skall\r\nvidtas för att eliminera riskerna  för  att felen\r\nupprepas i andra anläggningar. Vidare skall andra\r\nväsentliga     risker     för     bortfall     av\r\ntelekommunikationer   i   enstaka  stationer  och\r\ndriftcentraler kartläggas.\r\n·\r\n·  En översyn av informationshanteringen  i kritiska\r\nsituationer genomförs.\r\n·\r\nEnergimyndighetens tillsyn\r\n\r\nEnergimyndighet   är   bl.a.   nätmyndighet   enligt\r\nellagen.  I  denna  uppgift  ingår att utöva tillsyn\r\növer   ellagens   efterlevnad  utom   i   fråga   om\r\ndriftsäkerhet och elsäkerhet.  Uppgiften  innefattar\r\nbl.a.     tillsyn     av     nätverksamheten     och\r\nleveranskoncessioner.\r\n\r\nEnergimyndigheten  presenterade i november 2001 en\r\nrapport om ny helhetssyn för elberedskapen efter att\r\ni regleringsbrev för år  2001  fått  i  uppdrag  att\r\nverka  för  att  förbättra  berörda myndigheters och\r\nviktiga  civila  funktioners  elberedskap.   Arbetet\r\nomfattade   bl.a.   att   skapa  en  helhetssyn  för\r\nberedskapsåtgärder,   skapa   bättre   analyser   av\r\nelberoende,  se över antaganden  om  eltillgång  och\r\nutveckla  former   för  informationsutbyte.  Därtill\r\npresenterades en plan  för  det  fortsatta  arbetet.\r\nBeträffande     säkerhet    och    beredskap    inom\r\nelförsörjningen sägs  i  rapporten  att  det svenska\r\nelnätet  är  robust, även om reserver av olika  slag\r\noch reparationskapaciteten  minskat under senare år.\r\nAvbrottsfrekvensen har ökat något  under 1990-talet,\r\nfrämst i region- och lokalnäten på landsbygden,  men\r\nminskat  något  under de senaste två åren. Stamnätet\r\nhar   en  fortsatt  mycket   låg   avbrottsfrekvens.\r\nSamtidigt  har  beroendet  av  IT-system, främst för\r\ndrift  och  styrning,  ökat.  Vidare  påpekades  att\r\nfriledningsnät i icke trädsäker  gata är sårbara för\r\noväder i form av hård vind och blöt  snö.  Företagen\r\när väl medvetna om de krav som ställs på dem och ett\r\nomfattande arbete pågår hos flera nätföretag för att\r\nförbättra situationen.\r\nDet  kan även nämnas att Energimyndigheten  enligt\r\nregleringsbrev  för  år 2003 har haft i uppdrag att,\r\nefter  samråd med Elsäkerhetsverket,  följa  upp  de\r\nsatsningar  som för närvarande görs inom elbranschen\r\nför att minska elnätets känslighet för snöoväder och\r\nliknande förhållanden  samt minska konsekvenserna av\r\nströmavbrott. Myndigheten redovisade uppdraget i maj\r\n2003  i promemorian om uppföljning  av  elbranschens\r\nsatsningar  för  att  minska elnätens känslighet för\r\nsnöoväder och liknande  förhållanden (dnr 00-03-19).\r\nUtgångspunkten för rapporten  är den överenskommelse\r\nsom  regeringen  träffade med Svensk  Energi  hösten\r\n2001      om      förbättrad       leveranssäkerhet.\r\nÖverenskommelsen ledde till att branschen i november\r\n2001 presenterade ett handlingsprogram  om nätkunden\r\ni   centrum   (NÄTKIC)  innehållande  åtgärder   för\r\nisolering  av  luftledningar,   förbättrad  röjning,\r\nstorstörningsverksamhet, förbättrad  information och\r\navbrottsersättning.  I  rapporten redogörs  för  att\r\nunder perioden september  2001   september 2002 har\r\n3 100 km oisolerade ledningar ersatts.  Det  påtalas\r\natt  Svensk  Energi  och  dess medlemsföretag satsat\r\nbetydande   resurser   för   att    driva   arbetet.\r\nEnergimyndigheten   påpekar   att   det  med   denna\r\nreinvesteringstakt dock skulle ta 2025  år innan de\r\nkänsliga näten är åtgärdade. Under samma period  har\r\nordinarie   skogsåtgärder  vidtagits  på  22 000  km\r\nledningsgator  och  extraordinarie åtgärder på 6 000\r\nkm.  Myndigheten påpekar  att  detta  motsvarar  ett\r\nröjningsintervall på 45 år jämfört med tidigare 68\r\når.  Vidare   sägs   att  storstörningssamverkan  är\r\netablerad inom samtliga  samverkansområden  och  att\r\nförbättringar   skett  på  informationsområdet.  Det\r\nerinras  även  om att  det  vid  årsskiftet  2001/02\r\ninfördes   som   rekommenderad   branschpraxis   att\r\nnätföretagen skall  ersätta  elkunder för oaviserade\r\nelavbrott som är längre än 24  timmar. Minst 90 % av\r\nlandets  elkunder  är anslutna till  nätföretag  som\r\navser att betala ut avbrottsersättning, sägs det.\r\n\r\nBeredskapsåtgärder\r\n\r\nSedan  år  1988 har först  Överstyrelsen  för  civil\r\nberedskap  (ÖCB),  numera  Krisberedskapsmyndigheten\r\n(sedan juli  2002),  haft regeringens uppdrag att ge\r\nbidrag  till reservanordningar  för  kommunalteknisk\r\nförsörjning.    I    en    rapport   från   ÖCB   om\r\nreservanordningar  för  kommunalteknisk  försörjning\r\n(2002)  redogörs  för  att ca  300  miljoner  kronor\r\nbeviljats i bidrag till  ungefär  400  olika projekt\r\nunder  perioden  19892001. Den totala investeringen\r\nför de bidragsstödda  projekten  uppgår  till ca 700\r\nmiljoner   kronor.   Huvuddelen   av  projekten  har\r\nbeviljats   för  investeringar  i  reservkraft   för\r\nvatten-   och  värmeverk,   prioriterade   kommunala\r\nfastigheter    etc.    I    rapporten    konstateras\r\nsammanfattningsvis   att   ett  ganska  stort  antal\r\nkommuner,  ca  100  stycken, har  tillfredsställande\r\nresurser   av   reservkraft    för   att   nöjaktigt\r\nupprätthålla   de   viktigaste   funktionerna    vid\r\nlångvariga  elavbrott.  Ungefär lika många kommuner,\r\ndvs. ca 100 stycken, har  reservkraft  för att klara\r\nvatten-  och  värmeförsörjningen  men  brister   vad\r\ngäller   reservkraft   för   de  högst  prioriterade\r\nfastigheterna.  Resterande  kommuner  har  bristande\r\ntillgång på reservkraft för samtliga funktioner, det\r\ngäller inte minst storstadskommunerna och kommuner i\r\ndessas närhet. De områden där  generella brister kan\r\nkonstateras gäller framför allt fastigheter för vård\r\noch äldreomsorg samt s.k. värmestugor.\r\n\r\nKrisberedskapsmyndigheten     lyfter     i     sin\r\nplaneringsinriktning        för        år       2005\r\n(Planeringsprocessen   2003:7)  fram  sju  generella\r\nprioriteringar.   Planeringsinriktningen    är   ett\r\nstyrdokument      för     de     samverkansansvariga\r\nmyndigheterna och för  länsstyrelserna.  Ett  av  de\r\nområden  som  lyfts fram gäller åtgärder för att öka\r\nsäkerheten     inom      områdena     elförsörjning,\r\ntelekommunikationer och IT.\r\nEnligt     uppgifter     som    inhämtats     från\r\nKrisberedskapsmyndigheten  arbetar  myndigheten  med\r\natt gå igenom försörjningsområdena  var  för  sig på\r\nkommunal  nivå.  Det finns ingen fastställd tidsplan\r\nför när olika områden  skall  gås igenom. Vidare har\r\nmyndigheten     ett     register    avseende     den\r\nkommunaltekniska försörjningen,  vilket  omfattar de\r\nområden  där  bidrag getts till kommunerna.  Därtill\r\nhar Krisberedskapsmyndigheten  (tidigare  ÖCB)  till\r\nuppgift  att  vart  tredje år redovisa tillgången på\r\nreservkraft inom länen.  Den  senaste  redovisningen\r\nskedde  hösten  2001  (Redovisning av tillgången  på\r\nreservkraft dnr 6-356/2000  enligt  regeringsuppdrag\r\nN1999/11479/  ESB).  Redovisningen  omfattar   bl.a.\r\nkonsekvenser av elbortfall och effektredovisning per\r\nlän.  Den  länsvisa  sammanställningen är emellertid\r\nhemlig.\r\nI detta sammanhang kan  även  nämnas att Post- och\r\ntelestyrelsen (PTS) har haft i uppdrag,  enligt 2002\r\nårs regleringsbrev, att redovisa en strategi för hur\r\narbetet  med  åtgärder för att minska konsekvenserna\r\nav svåra påfrestningar  på samhället skall bedrivas.\r\nI    den    rapport    om    robusta    elektroniska\r\nkommunikationer    strategi  för   åren   20032005\r\n(2003:13),  som  myndigheten avlämnade i mars  2003,\r\nbehandlas bl.a. säkrare  elförsörjning och fördjupat\r\nsamarbete   mellan   el-   och   teleområdena.   Det\r\nkonstateras att det ömsesidiga beroendet  kräver att\r\nsamarbetet  fördjupas och utvecklas mellan ansvariga\r\nmyndigheter   och    operatörer    inom    el-   och\r\nteleområdena.   Därtill  sägs  det  att  ytterligare\r\nsatsningar skall göras för att minska konsekvenserna\r\nav det ömsesidiga  beroendet  vid avsiktliga angrepp\r\noch omfattande störningar.\r\n\r\nBestämmelser i ellagen\r\n\r\nEnligt  ellagen  (2  kap.  1 § 1) får  en  elektrisk\r\nstarkströmsledning inte byggas  eller  användas utan\r\ntillstånd  (nätkoncession). Regeringen får  (2  kap.\r\n4 § 1) emellertid  föreskriva  undantag  från  detta\r\nkrav  i  fråga  om  vissa  slag av ledningar eller i\r\nfråga om ledningar inom vissa  områden. Föreskrifter\r\nom  sådana  undantag  har  regeringen   meddelat   i\r\nförordningen      (1975:601)      om      elektriska\r\nstarkströmsanläggningar   (2  kap  1 §).  Undantagen\r\navser i huvudsak interna nät, som alltså i praktiken\r\när undantagna från kravet på nätkoncession.\r\n\r\nI en departementspromemoria  som  utarbetats  inom\r\nNäringsdepartementet   om  icke  koncessionspliktiga\r\nelnät (Ds 2003:22) presenteras  ett förslag till nya\r\nföreskrifter  om  icke koncessionspliktiga  elnät  i\r\nform av en ny förordning.  I promemorian sägs att de\r\nföreskrifter som föreslås skall  ersätta motsvarande\r\nföreskrifter i nyssnämnda förordning  om  elektriska\r\nstarkströmsanläggningar.    Vidare    påpekas    att\r\nföreskrifterna i starkströmsförordningen om undantag\r\nfrån   kravet  på  koncessionsplikt  meddelades  för\r\nganska länge  sedan,  varför en allmän genomgång var\r\nangelägen. Dessutom, hävdas  det,  har  utvecklingen\r\nlett  till  att  ett antal problem, förknippade  med\r\ninterna nät, har uppstått.  Enligt  de uppgifter som\r\ninhämtats från Näringsdepartementet är  avsikten att\r\nregeringen  under  år  2004  skall  ta  ställning  i\r\närendet.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nFrågor  om  elförsörjningen  och telekommunikationer\r\nbehandlades av riksdagen våren 2002 med anledning av\r\nregeringens proposition om samhällets  säkerhet  och\r\nberedskap  (prop.  2001/02:158,  bet. 2001/02:FöU10)\r\noch därav väckta motioner. Den bedömning  regeringen\r\ngjorde   i  propositionen  var  att  Sverige,  under\r\nnormala  förhållanden,   har  ett  säkert  elsystem.\r\nSamhällets   ökade   elberoende    och   elsystemets\r\nkänslighet   för   extrema   väderförhållanden   och\r\norganiserade   våldsangrepp   innebär    dock    att\r\nytterligare   åtgärder   bör   vidtas  för  att  öka\r\nelsystemets uthållighet. Vidare  redogjordes  för de\r\ninsatser  regeringen  avsåg att vidta, bl.a. rörande\r\növersyns-  och utvärderingsarbete  och  i  fråga  om\r\nprioriteringsordningar    vid    leverans   av   el.\r\nFörsvarsutskottet  hade  i  detta  ingen   avvikande\r\nuppfattning.  Härutöver konstaterade regeringen  att\r\nrobusta telekommunikationer  bör  åstadkommas  genom\r\nett långsiktigt och metodiskt förebyggande arbete.\r\n\r\nBeträffande  telelagen  (1993:597)  kan erinras om\r\natt denna upphävdes i juli 2003 och ersattes  med en\r\nlag  (2003:389)  om  elektronisk kommunikation.  Vid\r\nbehandlingen av lagförslaget  berördes  bl.a. frågor\r\nom  nätens  driftsäkerhet  och  möjligheten  att  nå\r\nlarmnumret  112. Regeringens förslag i propositionen\r\nvar   att  den  som   tillhandahåller   en   allmänt\r\ntillgänglig  telefontjänst  skall  se  till  att det\r\nallmänna  telefonnätet  till  fast  anslutningspunkt\r\nuppfyller rimliga krav på god funktion  och  teknisk\r\nsäkerhet samt på uthållighet och tillgänglighet  vid\r\nextraordinära händelser i fredstid. Vidare föreslogs\r\natt  den  som tillhandahåller en allmänt tillgänglig\r\ntelefonitjänst  skall  medverka  till  att nödsamtal\r\n(larmnumret 112) kan förmedlas avgiftsfritt och utan\r\navbrott  samt i den mån det är tekniskt genomförbart\r\ntillhandahålla lokaliseringsuppgifter vid nödsamtal.\r\nVid    behandlingen     av     propositionen    hade\r\ntrafikutskottet (bet. 2002/03:TU6)  inget att erinra\r\nmot regeringens förslag på detta område.\r\nNäringsminister   Leif   Pagrotsky   besvarade   i\r\ndecember 2002 en interpellation (ip. 2002/03:49)  av\r\nBörje  Vestlund  (s), med anledning av elavbrotten i\r\nAkallatunneln, om  vilka  åtgärder  näringsministern\r\navsåg   att   vidta   för  att  undvika  att  sådana\r\nsituationer uppstår i framtiden.  I  sitt  anförande\r\npåpekade   ministern   att   det   är  omöjligt  att\r\nsäkerställa   en  helt  störningsfri  elförsörjning.\r\nAvbrott  som  beror   på   dåligt   underhåll  eller\r\nhändelser som kunnat förutses menade  han  dock  var\r\noacceptabla.  Vidare framhölls att branschen har ett\r\nstort ansvar när  det  gäller  att  lösa problem med\r\nleveransavbrott.  Det är i första hand  nätföretagen\r\nsom ansvarar för att  se  till  att  näten är i gott\r\nskick  och  att  de  har  en  beredskap  för  snabba\r\nåtgärder då elavbrott inträffar. Vidare erinrades om\r\natt  leveranskvaliteten  satts  i  fokus  genom   de\r\nändringar som gjorts i lagstiftningen.\r\nNäringsministern  besvarade  även  en  fråga  (fr.\r\n2002/03:400)  av  Johnny Gylling (kd) i januari 2003\r\nom vilka åtgärder statsrådet avsåg att vidta för att\r\nskärpa  kraven  på  eldistributörerna  gällande  att\r\nförebygga och avhjälpa  brister  i  elnätet.  Även i\r\ndetta  svar  framhöll näringsministern att han ansåg\r\ndet  oacceptabelt  att  elkunder  skall  drabbas  av\r\nlängre  avbrott  på  grund av eftersatt underhåll av\r\nelnät. Vidare framhöll han leveranskvaliteten som en\r\nviktig fråga. Genom den  ändrig i ellagen som trädde\r\ni  kraft  i  juli  2002  har  krav  införts  på  att\r\növerföringen av el skall vara av  god  kvalitet  och\r\natt  nätföretagens  sätt  att  bedriva  verksamheten\r\nskall    påverka   det   pris   de   tar   ut,   och\r\nEnergimyndigheten  har  givits i uppdrag att ta fram\r\nförslag  till  föreskrifter   om   god  kvalitet  på\r\növerföring av el.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet   är  utskottets  uppfattning  att  Sverige,   i\r\njämförelse med många andra länder, har ett i grunden\r\nrobust   system  för  elförsörjning.  Under  normala\r\nförhållanden   är  det  svenska  elsystemet  säkert.\r\nStandarden på de  svenska ledningsnäten är generellt\r\nsett hög, med låga  avbrottsfrekvenser  och relativt\r\nkorta   avbrottstider.   Samtidigt   kan   utskottet\r\nkonstatera  att  Sverige  under  den  senaste  tiden\r\ndrabbats    av    allvarliga    driftsstörningar   i\r\nelsystemet. Det omfattande elavbrott  som inträffade\r\nden  23  september 2003 och berörde stora  delar  av\r\nsödra  Sverige   och  östra  Danmark  visar  på  hur\r\nberoende vi i vårt  moderna  samhälle  är  av en väl\r\nfungerande elförsörjning. Avbrott beroende på  fel i\r\nstamnätet   är  dock  mindre  vanligt  förekommande.\r\nVanligare är  då  elavbrott på andra delar av nätet.\r\nSnöoväder  har under  flera  vintrar  orsakat  stora\r\nstörningar  i   elleveranser   i  delar  av  landet.\r\nUtskottet  menar  att  det  inte  är   möjligt   att\r\nsäkerställa   en  helt  störningsfri  elförsörjning.\r\nAvbrott  som beror  på  dåligt  underhåll  eller  på\r\nhändelser   som   kunnat   förutses   är  emellertid\r\noacceptabla.  Utskottet  anser att det är  angeläget\r\natt åtgärder vidtas i syfte  att  reducera  riskerna\r\nför    strömavbrott.   Samhällets   elberoende   och\r\nelsystemets  karaktär  motiverar  fortlöpande aktiva\r\ninsatser    för    att   minska   sårbarheten.    Då\r\ndriftstörningar likväl inträffar måste målsättningen\r\nvara att göra alla typer  av  avbrott  så  korta som\r\nmöjligt.        Därtill       måste       fungerande\r\nreservkraftslösningar   finnas   för  att  inte  för\r\nsamhället viktiga verksamheter skall äventyras.\r\n\r\nBranschen har ett stort ansvar när  det gäller att\r\nlösa  problem med leveransavbrott. Det är  i  första\r\nhand nätföretagen  som ansvarar för att elnäten är i\r\ngott  skick och att de  har  en  beredskap  för  att\r\nsnabbt  vidta  åtgärder  då elavbrott inträffar. Som\r\nutskottet tidigare redogjort  för  arbetar branschen\r\nmed  att  förbättra  leveranssäkerheten  och  minska\r\nelnätets  känslighet  för   snöoväder  och  liknande\r\nförhållanden.   Arbetet   omfattar    isolering   av\r\nluftledningar,          förbättrad          röjning,\r\nstorstörningssamverkan,  förbättrad information  och\r\navbrottsersättning. Utskottet  vill framhålla vikten\r\nav att detta arbete ges fortsatt  prioritet.  Det är\r\nutskottets   förhoppning  att  branschorganisationen\r\nSvensk Energi och dess medlemsföretag fullföljer det\r\npåbörjade arbetet  och  även  får med de företag som\r\nhittills    valt    att    inte   följa   branschens\r\növerenskommelse.\r\nVåren  2002  beslöt riksdagen  (prop.  2001/02:56,\r\nbet. 2001/02:NU9)  om  att  införa  en bestämmelse i\r\nellagen  som  innebär  att skälighetsbedömningen  av\r\nnättariffer skall ställas  mot nätägarens prestation\r\noch  inte,  som tidigare, dennes  kostnader.  Vidare\r\ninfördes en bestämmelse  som  stadgar att den el som\r\növerförs  skall  vara av god kvalitet.  Genom  dessa\r\nändringar har leveranskvaliteten  satts  i fokus, då\r\nbl.a.  nätföretagens  sätt  att bedriva verksamheten\r\nskall påverka det pris de tar ut. Dessa bestämmelser\r\nbidrar enligt utskottets uppfattning till att stärka\r\nincitamenten     för    investeringar     i     ökad\r\nleveranssäkerhet.     Energimyndigheten    övervakar\r\nnätföretagen och deras skyldigheter på detta område.\r\nNär  det gäller strömavbrottet  som  inträffade  i\r\nseptember  2003  har, som nämnts, Svenska kraftnät i\r\nen rapport nyligen redogjort för det inträffade samt\r\nför  sina  slutsatser   rörande  händelsen.  Svenska\r\nkraftnät har framlagt ett  omfattande åtgärdspaket i\r\nsyfte  att motverka risken för  att  något  liknande\r\nframgent  skall inträffa. Utskottet är positivt till\r\natt Svenska  kraftnät  snabbt  agerat  och  vidtagit\r\nåtgärder för att minska risken för ett upprepande av\r\ndet inträffade.\r\nI  motionerna 2003/04:N298 (s), 2003/04:N324  (fp)\r\noch 2003/04:N413  (kd)  förordas  att  riksdagen tar\r\ninitiativ     till     att     olika     delar    av\r\nelförsörjningssystemet granskas i syfte att motverka\r\nrisken  för  omfattande  strömavbrott  eller  minska\r\neffekterna  av sådana. Utskottet delar uppfattningen\r\natt  det  är angeläget  att  det  skapas  klarhet  i\r\nrådande förhållanden.  Som  tidigare  redovisats har\r\ndet under den senaste tiden genomförts  flera  olika\r\nstudier i syfte att granska och föreslå åtgärder för\r\natt  minska  risken  för  leveransavbrott.  När  det\r\ngäller   den  förstnämnda  motionen  vill  utskottet\r\nsärskilt peka  på  det  uppdrag  regeringen gav till\r\nSvenska  kraftnät  i  juni  2002,  vilket  sedermera\r\navrapporterades hösten 2002. Uppdraget omfattade att\r\nredovisa fördjupade analyser och förslag beträffande\r\nmöjligheterna    att    förstärka   elförsörjningen,\r\nsärskilt  rörande  vilka baskrav  som  kan  ställas.\r\nSkälen    för    detta    uppdrag     var,    enligt\r\nregeringsbeslutet, bl.a. elmarknadsreformen  och  de\r\nstrukturella  och  administrativa  förändringar  som\r\nskett inom elbranschen under de senaste åren.\r\nDärtill  har  olika  åtgärder  för  att  förbättra\r\nleveranssäkerheten och trygga behovet av reservkraft\r\nför    telekommunikationer    och   samhällskritiska\r\nverksamheter föreslagits i motion  2003/04:N250 (c).\r\nÄven  utskottet  är av den uppfattningen  att  olika\r\ninfrastruktursystem   som   elkraftsförsörjning  och\r\ntelekommunikationer har blivit  alltmer  beroende av\r\nvarandra.  Samhället  har därmed blivit mer  sårbart\r\nför  störningar  i  den  tekniska   infrastrukturen.\r\nSamtidigt  är det utskottets mening att  motionen  i\r\ndelar redan  kan anses tillgodosedd eller kommer att\r\ntillgodoses med  anledning  av  planerade  åtgärder.\r\nBeträffande vad som sägs om tillgänglighetskrav vill\r\nutskottet  påminna  om  att  riksdagen våren 2003  i\r\nsamband med införandet av en ny  lag för elektronisk\r\nkommunikation beslöt att den som tillhandahåller  en\r\nallmänt  tillgänglig  telefonitjänst  skall medverka\r\ntill  att  nödsamtal kan förmedlas avgiftsfritt  och\r\nutan avbrott.  Utskottet vill i detta samanhang även\r\nerinra om den strategi för åren 20032005 om robusta\r\nelektroniska   kommunikationer    som    Post-   och\r\ntelestyrelsen  presenterade  i  mars  2003. När  det\r\ngäller   vad   som   anförs   om   undantagen   från\r\nkoncessionsplikt  vill  utskottet  hänvisa  till det\r\narbete som bedrivs inom Regeringskansliet med att ta\r\nfram  nya  föreskrifter  om icke koncessionspliktiga\r\nnät.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  sagda  avstyrker\r\nutskottet  de  här  aktuella  motionerna  i  berörda\r\ndelar.\r\n\r\nAffärsverket svenska kraftnät\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör godkänna  regeringens  förslag\r\ntill investeringsplan  för perioden 20042006\r\noch finansiella befogenheter  för år 2004 för\r\nAffärsverket svenska kraftnät.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  godkänner  den\r\ninvesteringsplan som Affärsverket  svenska  kraftnät\r\nhar föreslagit för perioden 20042006.\r\n\r\nSvenska  kraftnäts förslag till investerings-  och\r\nfinansieringsplan    för    åren    20042006    för\r\naffärsverkskoncernen       innefattar      planerade\r\ninvesteringar  inom koncernen  till  ett  belopp  om\r\n1 320 miljoner kronor,  varav  520  miljoner  kronor\r\navser  investeringar under år 2004. Investeringar  i\r\nstamnätet   skall   genomföras   dels  i  befintliga\r\nanläggningar, s.k. reinvesteringar,  om 420 miljoner\r\nkronor,  dels  som  nyinvesteringar om 900  miljoner\r\nkronor.  Av  nyinvesteringarna  avser  100  miljoner\r\nkronor    investeringar     i     utrustning     för\r\ntelekommunikation.  Investeringarna  beräknas  kunna\r\nfinansieras  med  Svenska kraftnäts egna medel under\r\nden kommande treårsperioden.  År 2002 genomfördes en\r\növersyn  och omformulering av de  finansiella  målen\r\nför Svenska kraftnät. De nya definitionerna av målen\r\ninnebär  att   Svenska   kraftnät   skall  uppnå  en\r\nräntabilitet   på   justerat  eget  kapital,   efter\r\nschablonmässigt avdrag  för  skatt, på 6 % inklusive\r\nkostnader för s.k. restelektrificering. Vidare skall\r\nSvenska kraftnät ha en skuldsättningsgrad  på  högst\r\n55 %, och kostnadseffektiviteten skall vara lika hög\r\nsom i jämförbara företag.\r\n\r\nFinansiella befogenheter\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    lämnar\r\nbemyndiganden till regeringen enligt följande:\r\n\r\n·  att under år 2004 teckna borgen för lån och lämna\r\nkreditgarantier     intill    ett    belopp    om\r\n1 500 000 000 kr till  förmån  för  bolag i vilka\r\nSvenska kraftnät förvaltar statens aktier,\r\n·\r\n·  att för år 2004 låta Svenska kraftnät  ta upp lån\r\ni   och   utanför   Riksgäldskontoret   till  ett\r\nsammanlagt belopp om 1 500 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att  för  år  2004  låta Svenska kraftnät placera\r\nlikvida medel i och utanför Riksgäldskontoret,\r\n·\r\n·  att för år 2004 låta  Svenska kraftnät besluta om\r\nförvärv och bildande av  bolag  som  skall  verka\r\ninom  Svenska  kraftnäts verksamhetsområde intill\r\nett belopp om 10 000 000 kr  samt  avyttra aktier\r\nintill ett belopp om 10 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att  för år 2004 ge Svenska kraftnät  rätten  att\r\nlämna delägarlån och teckna borgen för lån intill\r\nett belopp  om  270 000 000  kr  till  förmån för\r\nbolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar  statens\r\naktier.\r\n·\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  och  tillstyrker\r\ndärmed   regeringens   framlagda   förslag   rörande\r\nverksamheten vid Svenska kraftnät.\r\n\r\n\r\nStöd åt landsbygdens elförsörjning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna regeringens förslag om\r\nfortsatt  stöd  åt landsbygdens elförsörjning\r\nunder år 2004 och  om finansieringen av denna\r\nverksamhet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner fortsatt\r\nstöd åt landsbygdens elförsörjning under år 2004.\r\n\r\nÅren  19992003  har   Svenska  kraftnät  beviljat\r\nbidrag  till restelektrifiering  med  sammanlagt  50\r\nmiljoner  kronor.  I  dag  återstår endast ett fåtal\r\noelektrifierade  hushåll  på landsbygden  som  varit\r\npermanentbostäder en längre  tid.  Regeringen  anser\r\natt bidrag för restelektrifiering bör ges även under\r\når 2004 i enlighet med förordning (1999:189) om stöd\r\nför      viss     elektrifiering.     Bidrag     för\r\nrestelektrifiering bör enligt regeringen främst utgå\r\ni form av  elproduktionsbidrag.  Vidare  bör  stödet\r\nbegränsas  till  att  omfatta sammanlagt 12 miljoner\r\nkronor, vilket beräknas täcka behovet för återstoden\r\nav  de  bidragsberättigade   fastigheterna.   Liksom\r\ntidigare   skall  bidragssystemet  finansieras  inom\r\nramen för Svenska kraftnäts resultat.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnligt  nyssnämnda  förordning  om  stöd  till  viss\r\nelektrifiering  får stöd lämnas till installation av\r\nen     tillfredsställande      elförsörjning      av\r\npermanentbebodda  fastigheter.  Stödet får bara avse\r\nfastigheter som har varit oavbrutet permanentbebodda\r\nsedan  den  1 januari 1994. Antingen  lämnas  stödet\r\ntill anslutning  av en fastighet till det nationella\r\nelsystemet    (nätutbyggnadsbidrag)    eller    till\r\nanläggande  av  en  elproduktionsanläggning  för  en\r\neller  flera fastigheter  (elproduktionsbidrag).  En\r\nförutsättning för att stöd skall beviljas är att den\r\nberörde  fastighetsägaren  står för minst en tiondel\r\nav kostnaden för elektrifieringsåtgärden, dock minst\r\n25  000  kr.  Ansökan  om  stöd  skall  lämnas  till\r\nlänsstyrelsen  i  det  län  där  fastigheten,  eller\r\nhuvuddelen  av den, är belägen. Länsstyrelsen  skall\r\nutreda  ärendet  och  därefter,  med  ett  yttrande,\r\növerlämna   ärendet   till   Svenska   kraftnät  för\r\nprövning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     regeringens    förslag\r\nbeträffande stöd åt landsbygdens elförsörjning.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa anslagen och  godkänna\r\nbemyndigandena m.m.  för budgetåret 2004 inom\r\nutgiftsområde 21 Energi  i  enlighet  med vad\r\nregeringen        föreslagit.        Samtliga\r\nmotionsyrkanden bör av-slås.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRegeringens   förslag  i  budgetpropositionen   till\r\nanslag för utgiftsområde  21  redovisas  i  bilaga 2\r\ntillsammans   med  övriga  partiers  förslag.  Under\r\nutgiftsområdet  tas totalt 13 anslag upp, varav 3 av\r\nanslagen  utgörs  av  förslag  från  Folkpartiet  (1\r\nanslag) respektive  Kristdemokraterna (2 anslag). En\r\nnärmare redogörelse för  de  olika  anslagen  följer\r\nunder  respektive  anlagsrubrik. Regeringens förslag\r\ntill utgiftsram för  budgetåret  2004 uppgår till ca\r\n1 663 miljoner kronor. De övriga partiernas  förslag\r\ntill  utgiftsramar  fördelar  sig  på följande sätt.\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet har  inte  lagt fram\r\nnågra     budgetförslag     som     avviker     från\r\nregeringsförslaget. Den utgiftsram som Centerpartiet\r\nföreslagit  för  utgiftsområdet  avviker inte heller\r\nden från vad regeringen föreslagit.  Övriga partiers\r\nförslag  innebär en lägre ram än regeringsförslaget,\r\nnämligen ca  382  miljoner  kronor  lägre  (m),  904\r\nmiljoner  kronor  lägre (fp) och 125 miljoner kronor\r\nlägre (kd).\r\n\r\nEnligt regeringens  förslag  kompletteras anslagen\r\n(35:3)  Teknikupphandling  och marknadsintroduktion,\r\n(35:4) Stöd för marknadsintroduktion  av  vindkraft,\r\n(35:5)   Energiforskning,  (35:6)  Energiteknikstöd,\r\n(35:7) Introduktion  av  ny  energiteknik och (35:8)\r\nEnergipolitiskt      motiverade      internationella\r\nklimatinsatser med bemyndiganden för regeringen  att\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser,  vilka  leder  till\r\nutgifter under kommande år.\r\nI    budgetpropositionen   anges   (s.   28)   att\r\nanslagssparandet   inom   utgiftsområde   21  Energi\r\nuppgick  till ca 2 miljarder kronor vid utgången  av\r\når 2002, vilket är en minskning med ca 0,5 miljarder\r\nkronor jämfört  med  utgången av år 2001. Regeringen\r\nbeslutade  i  december  2002   att  föra  bort  0,36\r\nmiljarder   kronor  av  anslagsbehållningarna   inom\r\nutgiftsområdet  som  indragningar.  Vidare  sägs att\r\ndrygt  hälften av detta anslagssparande är uppbundet\r\ngenom fattade  beslut om stöd som ännu inte betalats\r\nut. Anslagssparandet  förklaras  av regeringen bl.a.\r\nav att ledtiderna mellan beslut och  utbetalning  av\r\nmedel då den bidragsberättigade åtgärden slutförs är\r\nlånga. Inom vissa anslag beror anslagssparandet även\r\npå    att    olika    omvärldsfaktorer,   exempelvis\r\nutvecklingen  av  elpriserna   och  kostnaderna  för\r\nåtgärderna,  gjort  stöden  mindre  efterfrågade  än\r\nberäknat.\r\nNär det gäller de beräknade  anslagen  för år 2005\r\noch år 2006 för utgiftsområde 21 Energi uppgår dessa\r\ntill   460,6   respektive   468,9  miljoner  kronor.\r\nRegeringen meddelar sin avsikt (s. 18) att, för 9 av\r\nanslagen,   återkomma  beträffande   den   fortsatta\r\nfinansieringen   av   energipolitiken   i  2004  års\r\nekonomiska vårproposition.\r\nI det följande redovisas regeringens förslag  till\r\nolika  anslag  inom  utgiftsområdet  för år 2004 och\r\nmotsvarande förslag i aktuella motioner.\r\n\r\nStatens energimyndighet: Förvaltningskostnader\r\n(35:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2004 är 146,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget är avsett att finansiera Energimyndighetens\r\nförvaltningskostnader. I dessa kostnader  ingår även\r\nnätmyndighetens     verksamhet.     Kostnader    för\r\nEnergimyndigheten för uppföljning och utvärdering av\r\nde energipolitiska programmen finansieras genom s.k.\r\nprogramanknutna  kostnader  vilka belastar  anslagen\r\nför  de  olika  åtgärderna inom  de  energipolitiska\r\nprogrammen. De programanslutna  kostnaderna har ökat\r\nsuccessivt i takt med att verksamhetsvolymerna ökat,\r\noch  prognosen för dessa kostnader  uppgår  till  90\r\nmiljoner   kronor   år   2003.  Det  är  regeringens\r\nbedömning   att  Energimyndigheten   förvaltat   sin\r\nverksamhet på  ett  kostnadseffektivt  sätt.  Hösten\r\n2002   uppdrog   regeringen   åt  Statskontoret  att\r\ngenomföra       en       verksamhetsöversyn       av\r\nEnergimyndighetens verksamhet. Enligt vad som sägs i\r\npropositionen skall uppdraget  redovisas  senast den\r\n31   oktober   2003.   Med   anledning  därav  avser\r\nregeringen   återkomma   i   2004   års   ekonomiska\r\nvårproposition   i  frågorna  om  Energimyndighetens\r\nverksamhet och resursbehov.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  Moderata  samlingspartiets   motion  2003/04:N389\r\nförordas omfattande neddragningar  av  de anslag som\r\när  kopplade  till  omställningsprogrammet.  Som  en\r\nföljd av dessa neddragningar  kan Energimyndighetens\r\nadministrativa  kostnader  minskas,   sägs   det   i\r\nmotionen.    Förslaget    i    motionen    är    att\r\nEnergimyndighetens förvaltningsanslag minskas med  7\r\nmiljoner   kronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240  föreslås en besparing på anslaget med\r\n50 miljoner kronor.  Skälet  för  denna  besparing \r\nvilket  även  gäller  för  övriga  anslag  inom  det\r\nenergipolitiska  omställningsprogrammet    är   att\r\npartiet  är  emot  de  olika  energiprogrammen  samt\r\nsystemet med elcertifikat och anser att Barsebäck  1\r\nåter  skall  tas  i  drift.  Vidare  erinras  om att\r\nFolkpartiet  dels  vill att 25 miljoner kronor skall\r\navsättas för energisäkerhet  i  Östeuropa, dels vill\r\nöka anslaget för energiforskning.\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion  2003/04:N413\r\natt  Energimyndighetens  förvaltningsanslag  minskas\r\nmed  15   miljoner   kronor   i   förhållande   till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen har som tidigare redovisats uppdragit  åt\r\nStatskontoret  att  göra  en översyn av verksamheten\r\ninom Energimyndighetens ansvarsområde. Statskontoret\r\nredovisade uppdraget i november  2003 i rapporten om\r\neffektivare     tillsyn    över    energimarknaderna\r\n(2003:27).   Under   det   tidigare   avsnittet   om\r\neffektivare energianvändning  i detta betänkande har\r\nStatskontorets slutsatser kortfattat återgetts under\r\nrubriken Vissa kompletterande uppgifter.\r\n\r\n\r\nInsatser för effektivare energianvändning\r\n(35:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år 2004 är 136\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  avser  att finansiera bidrag för  kommunal\r\nenergirådgivning, utbildning av och information till\r\nenergirådgivare    samt    stöd    till    regionala\r\nenergikontor. Vidare  avser  anslaget  insatser  för\r\ninformationsspridning,  utveckling  och spridning av\r\nverktyg    och    metoder    samt    utbildning   om\r\nenergieffektiv  teknik.  Anslaget får även  användas\r\nför   provning,   märkning   och   certifiering   av\r\nenergikrävande   utrustning.  Regeringen   har   för\r\nanslaget beslutat  om  utgiftsbegränsningar  för  år\r\n2003 som innebär att utgifterna får uppgå till högst\r\n130 miljoner kronor under året.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  vad  som  anförs  i  motion 2003/04:N389 (m)\r\nmotsätter sig Moderata samlingspartiet  de  åtgärder\r\nanslaget  avser  att  finansiera  i form av kommunal\r\nenergirådgivning, utbildning av och information till\r\nenergirådgivare    samt    stöd    till    regionala\r\nenergikontor. Motionärerna anser inte att det  finns\r\ntillräckliga  skäl  att  avsätta  statliga medel för\r\ndessa  verksamheter, varför det i motionen  förordas\r\natt inga medel skall föras upp på anslaget.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240  förordas en minskning av anslaget med\r\n68 miljoner kronor  i  förhållande  till regeringens\r\nförslag.\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion  2003/04:N413\r\natt  anslaget  minskas  med  50  miljoner  kronor  i\r\nförhållande till regeringens  förslag  och  förordar\r\nsamtidigt  en översyn av verksamhetens organisation.\r\nMotionärerna  framhåller  att  liknande åtgärder som\r\nfinansieras inom ramen för detta  anslag  inte visat\r\nsig vara framgångsrika. Det betonas dock att  det är\r\nangeläget att energirådgivning även fortsatt bedrivs\r\ni   kommunerna,   och   en   översyn   av  de  olika\r\nrådgivningsfunktionerna   som   finns  i  kommunerna\r\nefterfrågas.    Där    bör    även    de   regionala\r\nenergikontorens roll studeras, sägs det i motionen.\r\n\r\nTeknikupphandling och marknadsintroduktion\r\n(35:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år  2004  är  49\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser bidrag till teknikupphandling för att\r\nutveckla och introducera ny energieffektiv teknik på\r\nmarknaden     samt    kompletterande    stöd    till\r\nmarknadsintroduktion  av  energieffektiv teknik. För\r\natt  täcka  in  alla  led i detta  arbete  ges  även\r\nkompletterande  stöd  för   marknadsintroduktion  av\r\nenergieffektiv  teknik,  t.ex.   för   expansion  av\r\nfjärrvärmenäten.     Vidare     omfattar    anslaget\r\ninformations-,            utvecklings-           och\r\ndemonstrationsinsatser avseende  konvertering mellan\r\nolika  system  för uppvärmning. Regeringen  har  för\r\nanslaget beslutat  om  utgiftsbegränsningar  för  år\r\n2003 som innebär att utgifterna får uppgå till högst\r\n35 miljoner kronor under året.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n211 miljoner kronor för åren 20052007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt förslag i motion  2003/04:N389 (m) skall inga\r\nmedel föras upp på anslaget.  Motionärerna anser att\r\ndet  inte  finns  tillräckliga  skäl   att   använda\r\nstatliga  medel  för att finansiera de insatser  som\r\nanslaget  innefattar   i   form   av   bidrag   till\r\nteknikupphandling  för  att utveckla och introducera\r\nny   energieffektiv   teknik   på   marknaden   samt\r\nkompletterande  stöd  till  marknadsintroduktion  av\r\nenergieffektiv teknik.\r\n\r\nI   motion   2003/04:N413   (kd)   förordas,   med\r\nhänvisning till  att  anslaget inte utnyttjats fullt\r\nut, en minskning av anslaget  med 20 miljoner kronor\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nStöd för marknadsintroduktion av vindkraft\r\n(35:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år  2004 är 60\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget    får   användas   till   bidrag   rörande\r\nteknikutveckling    och    marknadsintroduktion   av\r\nstorskaliga vindkraftstillämpningar.  Regeringen har\r\nför anslaget beslutat om utgiftsbegränsningar för år\r\n2003 som innebär att utgifterna får uppgå till högst\r\n30 miljoner kronor under året.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under anslaget  får  uppgå till\r\n240 miljoner kronor för åren 20052007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget   avvisas   i   sin   helhet   i   Moderata\r\nsamlingspartiets motion 2003/04: N389.\r\n\r\nÄven  i  Folkpartiets  ekonomisk-politiska  motion\r\n2003/04:Fi240 yrkas avslag på hela anslagsbeloppet.\r\nAnslaget för marknadsintroduktion av vindkraft bör\r\nenligt  vad  som  anförs  i motion 2003/04:N326 (fp)\r\navskaffas.  Dagens vindkraft  är  så  pass  tekniskt\r\navancerad att  verkningsgraden ligger nära den gräns\r\nsom är teoretiskt  möjlig  att  uppnå.  De  stöd som\r\nstatsmakterna   i  dag  ger  är  nödvändiga  för  av\r\nvindkraftsproducerad    el    skall    kunna   klara\r\nkonkurrensen över huvud taget. Anledningen  till den\r\ndåliga  lönsamheten  ligger således inte i forskning\r\neller teknikutveckling. Den slutsats som kan dras av\r\ndetta är att vindkraften  kommer att ha mycket svårt\r\natt någonsin bära sina egna  kostnader,  vilket  gör\r\natt  det inte finns några starka ekonomiska argument\r\nför vindkraft, sägs det.\r\nI motion  2003/04:Bo218  (kd)  anförs    utan att\r\nnågot  belopp  anges    att  medel  bör  anslås för\r\nforskning    om    vindkraft,    både    beträffande\r\nkostnadseffektivitet  och  design. Motionären  menar\r\natt mer resurser bör satsas  på  forskning  för  att\r\nutveckla    vindkraftverken   och   göra   dem   mer\r\nkostnadseffektiva.    Därtill    bör   designen   av\r\nvindkraftverken utvecklas för att minska påverkan på\r\nlandskapsbilden.\r\n\r\nEnergiforskning (35:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2004 är 445,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget används för att finansiera  forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser på energiområdet. Vidare används\r\nanslaget      för      vissa     utrednings-     och\r\nutvärderingsinsatser inom  energiområdet  samt  till\r\ninternationellt            forsknings-           och\r\nutvecklingssamarbete. För år  2002  var  utfallet 34\r\nmiljoner  kronor  högre  än  anslagna  resurser  för\r\nbudgetåret. Anslagssparandet, vilket år 2002 uppgick\r\ntill  384,8  miljoner kronor, är i stor utsträckning\r\nuppbundet  av fattade  beslut  där  stödet  ännu  ej\r\nutbetalats.  Prognosen  för  år  2003  visar  på ett\r\nfortsatt  minskande anslagssparande. Den utvärdering\r\nav de långsiktiga  energipolitiska programåtgärderna\r\n(SOU 2003:80) som genomförts  skall ligga till grund\r\nför   beslutet   om   de  fortsatta  energipolitiska\r\nprogramåtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n810 miljoner kronor för åren 20052008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI     Folkpartiets     ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240 förordas en  ökning av anslaget med 25\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nKristdemokraterna  förordar i motion  2003/04:N413\r\nen minskning av anslaget  med  25  miljoner kronor i\r\nförhållande till regeringens förslag  med hänvisning\r\ntill att ett nytt anslag föreslås för solcells-  och\r\nvätgasenergiforskning.\r\nI  motion 2003/04:N207 (kd) påtalas behovet av att\r\nStatens   energimyndighet,   inom   den   befintliga\r\nekonomiska  ramen, breddar stödet för forskning  och\r\nteknikutveckling  av  geotermisk energiutvinning. En\r\nviktig   förutsättning  för   att   kunna   avveckla\r\nkärnkraften    i    enlighet   med   resultatet   av\r\nfolkomröstningen och  riksdagens  intentioner är att\r\nforskningen och teknikutvecklingen  för utvinning av\r\ngeotermisk energi utökas kraftigt, menar motionären.\r\nAnslagen  till  forskning  och  teknikutveckling  på\r\ndetta  område  är  små,  och motionären  önskar  ett\r\nuttalande från riksdagen med innebörden att anslagen\r\ninom  forskning och teknikutveckling  av  geotermisk\r\nenergiutvinning bör öka.\r\n\r\nEnergiteknikstöd (35:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2004 är 131,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  används  för att främja utvecklingen av ny\r\nenergiteknik   genom   stöd   till   forskning   och\r\nutveckling inom enskilda  projekt eller program. För\r\når  2002 var utfallet 88 miljoner  kronor  högre  än\r\nanslagna  resurser för budgetåret. Anslagssparandet,\r\nsom år 2002  uppgick  till  209,9  miljoner  kronor,\r\nbestår i stor utsträckning av beslutade men ännu  ej\r\nutbetalade  belopp.  Utgiftsprognosen  för  år  2003\r\npekar  på  en  fortsatt  hög verksamhetsnivå och ett\r\nminskat  anslagssparande.  Den   utvärdering  av  de\r\nlångsiktiga  energipolitiska programåtgärderna  (SOU\r\n2003:80) som genomförts  skall  ligga till grund för\r\nbeslutet    om    de    fortsatta    energipolitiska\r\nprogramåtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under anslaget  får  uppgå till\r\n300 miljoner kronor för åren 20052008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion  2003/04:N389  (m)  anförs  att  Moderata\r\nsamlingspartiet inte ser det som statens uppgift att\r\nge självständiga  företag  bidrag  till  teknikbyten\r\neller marknadsföring av sina produkter. Denna typ av\r\nbidrag  bör  fasas  ut medan statens insatser  skall\r\nkoncentreras till rena  forskningsinsatser, sägs det\r\ni  motionen.  Som  en  följd   av   detta   föreslår\r\nmotionärerna  att  anslaget  minskas med 40 miljoner\r\nkronor i förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240 yrkas avslag på hela anslagsbeloppet.\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion 2003/04:N413\r\nen  minskning av anslaget med 30 miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till regeringens förslag med hänvisning\r\ntill att ett nytt  anslag föreslås för solcells- och\r\nvätgasenergiforskning.  Motionärerna framhåller dock\r\nverksamheten som bedrivs inom ramen för anslaget som\r\nmycket angelägen.\r\n\r\nIntroduktion av ny energiteknik (35:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2004 är 230,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser bidrag för att främja utvecklingen av\r\nteknik som baserar sig på  förnybara  energislag och\r\neffektiv energianvändning i industriella processer i\r\nförsöks-  eller  fullskaleanläggningar.  Vidare   är\r\nanslaget  avsett  för  svenskt  och  internationellt\r\nforsknings- och utvecklingssamarbete.  För  år  2002\r\nvar   utfallet   ca  55  miljoner  kronor  lägre  än\r\nanslagsbeloppet.   Enligt   regeringen   beror   det\r\nhittills låga utfallet på att det krävs lång tid för\r\natt initiera projekt  av den karaktär som stöds inom\r\nanslaget. I december 2002  beslutade  regeringen att\r\ndra  in  175  miljoner  kronor  av anslagssparandet,\r\nvilket därefter uppgick till 456,7  miljoner kronor.\r\nDen  utvärdering  av  de långsiktiga energipolitiska\r\nprogramåtgärderna (SOU 2003:80) som genomförts skall\r\nligga  till  grund  för  beslutet  om  de  fortsatta\r\nenergipolitiska programåtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n400 miljoner kronor för åren 20052008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMed motiveringen att denna typ av bidrag  bör  fasas\r\nut   föreslås  i  Moderata  samlingspartiets  motion\r\n2003/04:N389  att  anslaget  minskas med 90 miljoner\r\nkronor i förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240 yrkas avslag på hela anslagsbeloppet.\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion 2003/04:N413\r\nen  minskning av anslaget med 50 miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till regeringens förslag med hänvisning\r\ntill   det   stora    anslagssparandet    år   2002.\r\nMotionärerna   framhåller   dock   verksamheten  som\r\nbedrivs   inom   ramen   för  anslaget  som   mycket\r\nangelägen.\r\n\r\nEnergipolitiskt motiverade internationella\r\nklimatinsatser (35:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år  2004 är 50\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   avser   insatser   för   att   förbereda,\r\ngenomföra,  utvärdera och utveckla metoder för  s.k.\r\ngemensamt   genomförande    och    projekt   rörande\r\nmekanismen  för  ren  utveckling.  För år  2002  var\r\nutfallet  25  miljoner  kronor  lägre  än   anslagna\r\nresurser  för  budgetåret.  Anslagssparandet uppgick\r\nsamma   år  till  153,3  miljoner   kronor.   Enligt\r\nregeringen  beror  det  begränsade  utfallet och det\r\nbetydande        anslagssparandet       på       att\r\nförhandlingsprocessen  för  att  formalisera regler,\r\nriktlinjer, villkor och avtal för  att  beräkna  och\r\nkreditera  utsläppsminskningarna  fortsatt  under år\r\n2002    och    därmed    försvårat    och   fördröjt\r\ninvesteringsprojekten.  Regeringen har för  anslaget\r\nbeslutat om utgiftsbegränsningar  för  år  2003  som\r\ninnebär  att  utgifterna  får  uppgå  till  högst 43\r\nmiljoner  kronor  under året. Den utvärdering av  de\r\nlångsiktiga energipolitiska  programåtgärderna  (SOU\r\n2003:80)  som  genomförts skall ligga till grund för\r\nbeslutet    om    de    fortsatta    energipolitiska\r\nprogramåtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n60 miljoner kronor för åren 20052008.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI   Kristdemokraternas  motion  2003/04:N413   yrkas\r\navslag   på   hela   anslagsbeloppet.  Motionärernas\r\nförslag   baserar   sig  på   det   tidigare   stora\r\nanslagssparandet    och     regeringens    bristande\r\nredogörelse för verksamheten.\r\n\r\n\r\nStatlig prisgaranti elcertifikat (35:9)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år 2004 är 100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser statlig prisgaranti för elcertifikat.\r\nAnslaget  är  nytt och inrättas i enlighet  med  det\r\nbeslut riksdagen fattade i april 2003 rörande lag om\r\nelcertifikat. Elcertifikatssystemet, vilket trädde i\r\nkraft den 1 maj  2003,  syftar till att målet om att\r\nöka användningen av förnybar  el  med 10 TWh till år\r\n2010   uppnås   samtidigt   som   teknikutvecklingen\r\nstimuleras och kostnaderna hålls nere.  För  att  ge\r\nproducenterna    ett    skydd   mot   alltför   låga\r\ncertifikatpriser  ges  under   en  inledande  period\r\n(20032007)  ett  garantipris  för   elcertifikaten.\r\nPrisgarantin utfaller dock först efter årets slut.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI     Folkpartiets     ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240 yrkas avslag på hela anslagsbeloppet.\r\n\r\n\r\nErsättning för vissa kostnader vid avveckling\r\nav en reaktor vid Barsebäcksverket (35:10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2004 är 315,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser statens åtaganden  om  ersättning  av\r\nvissa  merkostnader  som  uppstår  till följd av att\r\ndriften  av  den  första reaktorn i Barsebäcksverken\r\nhar upphört enligt  det  avtal  som  träffats mellan\r\nstaten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.  Ersättningen\r\nskall täcka merkostnader för dels avställnings-  och\r\nservicedrift    av    den    första    reaktorn    i\r\nBarsebäcksverken,  dels  singeldrift  av  den  andra\r\nreaktorn.  Ersättning  kan  lämnas  längst t.o.m. år\r\n2017. Utfallet år 2002 var 33 miljoner  kronor lägre\r\nän  anslagna  resurser. Att resursförbrukningen  var\r\nlägre än beräknat beror på att fastighetsskatten för\r\nBarsebäck 1 har nedsatts till noll.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI    Folkpartiets     ekonomisk-politiska     motion\r\n2003/04:Fi240 yrkas avslag på hela anslagsbeloppet.\r\n\r\n\r\nKärnsäkerhet i Östeuropa\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI     Folkpartiets     ekonomisk-politiska    motion\r\n2003/04:Fi240 föreslås att  ett nytt statligt anslag\r\nuppförs  och  att  för  år 2004 25  miljoner  kronor\r\nanvisas för stöd till kärnsäkerhet i Östeuropa.\r\n\r\n\r\nSolcells- och vätgasforskning\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  Kristdemokraternas motion  2003/04:N413  föreslås\r\natt  50 miljoner kronor anvisas på ett nytt statligt\r\nanslag för forskning och utveckling av solcells- och\r\nvätgasbaserade  system.  Motionärerna framhåller att\r\nSverige har en framskjuten  position  när det gäller\r\nforskning och utveckling på dessa båda  områden  och\r\natt  dessa tekniker kan komma att bli mycket viktiga\r\nnär det gäller den framtida energiförsörjningen.\r\n\r\n\r\nStöd för villaägare att byta bort\r\ndirektverkande el\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI Kristdemokraternas  motion  2003/04:N413  föreslås\r\natt   65  miljoner  kronor  anvisas  till  ett  nytt\r\nstatligt  anslag  för  stöd till villaägare som vill\r\nbyta bort direktverkande  el.  Anslaget  syftar till\r\natt täcka kostnaderna för införandet av ett statligt\r\nbidrag   för   villaägare   som   vill   byta   bort\r\ndirektverkande el. Det statliga bidraget skall uppgå\r\ntill  15 % av investeringskostnaden i ett nytt eller\r\nkompletterande  uppvärmningssystem  för husägare med\r\ndirektverkande el som enda energikälla. Det statliga\r\nbidraget får ej överstiga 15 000 kr per villa.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   ansluter   sig  till  de  av  regeringen\r\nframlagda förslagen till  anslag och bemyndiganden i\r\nbudgetpropositionen. I motionerna  2003/04:N389 (m),\r\n2003/04:Fi240  (fp) och 2003/04:N413  (kd)  förordas\r\nandra  belopp än  regeringen  föreslagit  för  olika\r\nanslag inom utgiftsområdet. Moderata samlingspartiet\r\nvill göra  besparingar  på  anslagen 35:14, 6 och 7\r\nmed ca 382 miljoner kronor. Folkpartiet  föreslår en\r\nminskning  med  ca  904 miljoner kronor i jämförelse\r\nmed regeringens förslag. De besparingar som förordas\r\nrör anslagen 35:1, 2,  4,  6,  7, 9 och 10 samtidigt\r\nsom  anslaget  35:5  skulle  höjas med  25  miljoner\r\nkronor.  Därtill  föreslås  ett  nytt   anslag   (25\r\nmiljoner   kronor)  för  kärnsäkerhet  i  Östeuropa.\r\nKristdemokraterna hemställer att besparingar görs på\r\nanslagen 35:13  och  58  samt förordar att två nya\r\nanslag skall upprättas: dels  ett  anslag  för  stöd\r\ntill villaägare som vill byta bort direktverkande el\r\n(65  miljoner kronor), dels ett anslag för solcells-\r\noch vätgasforskning (50 miljoner kronor). Sammanlagt\r\ninnebär   förslagen  en  minskning  med  totalt  125\r\nmiljoner  kronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nUtskottet har genom  ett  yttrande  i form av ett\r\nprotokollsutdrag   till finansutskottet  tillstyrkt\r\nregeringens förslag  till  ramar för utgiftsområdet.\r\nAv protokollsutdraget framgår  att  företrädarna för\r\nModerata     samlingspartiet,    Folkpartiet     och\r\nKristdemokraterna tillstyrkte förslagen i respektive\r\npartimotion. Riksdagen  fattade nyligen beslut (bet.\r\n2003/04:FiU1)    om    ramarna    för    de    olika\r\nutgiftsområdena  för  nästa   budgetår.   Utskottets\r\nutgångspunkt    är    således    att   ramarna   för\r\nutgiftsområdet för år 2004 är fastställda.\r\nAv    särskilda    yttranden   till   föreliggande\r\nbetänkande framgår att  företrädarna för de tidigare\r\nnämnda partierna vidhåller  sina  förslag till ramar\r\nför  olika utgiftsområden och att de  därför  väljer\r\natt inte  delta  i beslutet om anslagsfördelning för\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\nUtskottet  övergår   därmed   till   att   närmare\r\nkommentera några i detta avsnitt berörda motioner.\r\nI  motion  2003/04:N207  (kd) förordas bl.a. ökade\r\nanslag   för   forskning  och  teknikutveckling   av\r\ngeotermisk   utvinning.    Därvid   vill   utskottet\r\nframhålla  att  insatser kring  geotermi  ryms  inom\r\nramen   för   forskning   och   utveckling   i   det\r\nenergipolitiska  programmet.  Som påpekas i motionen\r\nhar Energimyndigheten även bidragit  med  stöd  till\r\nsådan   verksamhet.   Enligt   utskottets  bedömning\r\nföreligger inget hinder för att  satsningar  görs på\r\ndetta   område.   Det   är   emellertid   utskottets\r\nuppfattning att prioriteringar mellan olika  projekt\r\nbör göras av ansvarig myndighet.\r\nBeträffande förslaget i motion 2003/04:Fi240  (fp)\r\nom  att  införa  ett  nytt anslag för kärnsäkerhet i\r\nÖsteuropa  vill  utskottet   erinra   om  att  sådan\r\nverksamhet   finansieras   inom   utgiftsområde    7\r\nInternationellt bistånd.\r\nEtt   nytt   anslag   föreslås   även   i   motion\r\n2003/04:N413 (kd) för solcells- och vätgasforskning.\r\nSom   redovisats   under  ett  tidigare  avsnitt  om\r\nforskning      och      utveckling       finansierar\r\nEnergimyndigheten  redan  i  dag  sådan  verksamhet.\r\nUnder     perioden     19982002     har,     enligt\r\nEnergimyndighetens redovisning, 55,5 miljoner kronor\r\nanslagits  till  området vätgasbaserade energisystem\r\nmedan  40 miljoner  kronor  anslagits  till  området\r\nsolcellssystem.\r\nMed  det   anförda  tillstyrker  utskottet  de  av\r\nregeringen föreslagna  anslagen  för budgetåret 2004\r\nför  utgiftsområde 21. Likaså tillstyrks  de  övriga\r\nhär  berörda   förslagen   till  riksdagsbeslut  som\r\nframlagts i budgetpropositionen.  Samtliga mot detta\r\nstående motionsyrkanden avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Per  Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne  Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N324 yrkandena\r\n1 och 8 och 2003/04:N342 yrkandena 1, 8, 14, 15  och\r\n17,   bifaller   delvis   motionerna   2003/04:N219,\r\n2003/04:N290  yrkande  11, 2003/04:N333 yrkandena  1\r\noch 7 och 2003/04:N413 yrkandena  1, 2, 7, 10 och 18\r\noch  avslår  motionerna  2003/04:U254   yrkande  10,\r\n2003/04:N300  yrkande  1, 2003/04:N312, 2003/04:N319\r\nyrkande    1,   2003/04:N380,    2003/04:N384    och\r\n2003/04:N407.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   menar   att   den   politiska   styrningen   av\r\nenergipolitiken  radikalt  måste  förändras. Sverige\r\nhar ett i grunden väl fungerande energisystem. Genom\r\nlandets  goda  tillgång  på  vattenkraft   och   den\r\nframsynta  kärnkraftspolitiken  på  1950-  och 1960-\r\ntalen      har      vi      en     konkurrenskraftig\r\nelproduktionsindustri.  Den  av   regeringen   förda\r\npolitiken    undergräver   emellertid   dessa   goda\r\nförutsättningar.  Regeringens  linje,  att  avveckla\r\nfungerande  och  miljövänlig  elproduktion i svenska\r\nkärnkraftverk,   har   gjort   Sverige    till    en\r\nnettoimportör  av  el. Tidigare intäkter av elexport\r\nhar bytts mot kostnader  för  elimport samtidigt som\r\nsårbarheten  i  det  svenska  energisystemet   ökat.\r\nResultatet  av  den  förda  politiken har blivit att\r\nelpriserna   stigit   och   att   hela    samhällets\r\nenergiförsörjning  hotas  vid  stark kyla eller  vid\r\navbrott   i  någon  del  av  elnätet.   Risken   för\r\neffektbrist  och  driftavbrott har således ökat. Den\r\nosäkerhet som är kännetecknande  för energipolitiken\r\ngör samtidigt att kraftbolagen inte  vågar investera\r\ni ny produktionskapacitet.\r\n\r\nAmbivalensen  när  det gäller energipolitiken  och\r\nregeringens oförmåga att  trygga den svenska el- och\r\nenergiförsörjningen tydliggörs än mer vid en närmare\r\ngranskning  av  de  olika mål  som  fastställts  för\r\npolitiken. Flera av de mål som ställts upp kan sägas\r\nvara oförenliga och i  vissa  fall helt motstridiga.\r\nDet  gäller  bl.a.  målet  att avveckla  kärnkraften\r\nsamtidigt  som tillgången på  el  och  annan  energi\r\nskall tryggas  på  kort och lång sikt på villkor som\r\när  konkurrenskraftiga   med  omvärldens.  Även  ett\r\nuppfyllande  av  miljömålen   omöjliggörs  genom  en\r\navveckling    av    kärnkraften.    Utsläppen     av\r\nväxthusgaser,  inte  minst koldioxid, kommer att öka\r\nkraftigt. Kol- och oljebaserad  elproduktion  både i\r\noch utanför Sveriges gränser kommer att vara det som\r\nkompenserar bortfallet när kärnkraften avvecklas.\r\nDet energipolitiska omställningsprogrammet, vilket\r\nbl.a.   innefattar  satsningar  på  information  och\r\nåtgärder för att spara energi i hushållen, har visat\r\nmagert  resultat.   Vi   menar   att   det  är  både\r\nineffektivt   och   kontraproduktivt  att  kombinera\r\nsådana satsningar med ett fastighetsskattesystem som\r\ninnebär att investeringar  i  energisparåtgärder som\r\nvillaägare gör ökar boendekostnaderna i form av höjd\r\nfastighetsskatt.\r\nSverige  behöver  därför  en  ny   och  långsiktig\r\nenergipolitik.     Vår     uppfattning     är    att\r\nenergipolitiken    bäst   främjas   genom   en   fri\r\nenergiproduktion inom  ramen  för  givna  miljö- och\r\nsäkerhetskrav.   Det   övergripande  målet  för  den\r\nsvenska energipolitiken  bör  därför  reduceras till\r\natt  främja en säker och konkurrenskraftig  el-  och\r\nenergiförsörjning  i  hela landet, samtidigt som all\r\nenergiproduktion skall klara högt ställda miljö- och\r\nsäkerhetskrav   i   enlighet   med   den   generella\r\nmiljöpolitiken.\r\nValet av produktionsform  skall inte avgöras genom\r\npolitiska beslut, utan energipolitiken  främjas bäst\r\ngenom  en  fri  produktion. Statsmakternas roll  bör\r\ndärför inskränkas  till att fastställa de spelregler\r\nsom  skall  gälla på marknaden  i  allmänhet  och  i\r\nsynnerhet vad  gäller miljö, säkerhet och beredskap.\r\nUtöver  att  fastställa   villkoren  för  marknadens\r\naktörer  skall  staten  inte  försöka  styra  vilken\r\nteknik  eller produktionsform som  skall  utvecklas.\r\nKonsumentstyrning  och  marknadsekonomi  skall  råda\r\ninom  de  ramar statsmakterna fastställer. Det sagda\r\ninnebär     bl.a.      att     alla     typer     av\r\nproduktionsanläggningar  för  energi skall tillåtas,\r\nom de uppfyller uppställda generella  krav på hälsa,\r\nmiljö  och säkerhet. Vidare bör energiskattesystemet\r\ni Sverige  reformeras  och  utformas så att det blir\r\nintressant att investera i en utökad elproduktion.\r\nVi  välkomnar  en  successiv  omställning  av  det\r\nsvenska  energisystemet  till  att  bli   ekologiskt\r\nhållbart.  Omställningen  måste dock ske med  hänsyn\r\ntill   Sveriges   behov   av   tillväxt   och   ökad\r\nsysselsättning.   Samtidigt  menar   vi   att   alla\r\nenergislag    skall    klara     konkurrensen     på\r\nenergimarknaden  utan  subventioner.  Det system med\r\nelcertifikat  som  regeringen  och  dess stödpartier\r\ninfört  för att främja produktionen av  förnybar  el\r\nanser vi  i  grunden  vara  felaktigt.  Vi  förordar\r\ndärför  att  riksdagen  fattar  ett beslut som leder\r\ntill ett avskaffande av elcertifikaten.\r\nDärtill ser vi det som angeläget att Vattenfall AB\r\nbörsintroduceras och privatiseras. Ägandet i form av\r\nen politiserad styrelse och en politisk  styrning av\r\nbolaget    påverkar    både    trovärdigheten    och\r\neffektiviteten  i  negativ bemärkelse. Vattenfall är\r\nen  ansenlig  och  viktig   aktör   i   det  svenska\r\nenergisystemet,  och  inom bolaget har stora  värden\r\nbyggts upp. Vi menar att  det är angeläget att dessa\r\nvärden hanteras på ett effektivt  sätt.  En  statlig\r\naktör   som  Vattenfall  har  en  mindre  finansiell\r\nhandlingsfrihet   än   sina   konkurrenter   på  den\r\navreglerade marknaden. Samtidigt vill vi ifrågasätta\r\nförenligheten mellan det uppdrag bolaget sägs  ha  i\r\nomställningsarbetet av energisystemet med det faktum\r\natt  Vattenfall  startar  upp  gamla oljekraftverk i\r\nSverige och bryter brunkol i Tyskland.  Vi välkomnar\r\ndärför den tidigare nämnda granskning av  Vattenfall\r\nAB som Riksrevisionen nu inlett.\r\nRiksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som\r\nhär förordas. Därmed  blir  motionerna  2003/04:N324\r\n(fp)  och 2003/04:N342 (m) tillgodosedda  i  berörda\r\ndelar och tillstyrks. Det sagda ligger även delvis i\r\nlinje med  vad  som  i  aktuell  del anförs i motion\r\n2003/04:N413 (kd). Även motionerna 2003/04:N219 (m),\r\n2003/04: N290 (m) och 2003/04:N333  (m)  kan med det\r\nanförda  till  viss del anses tillgodosedda.  Övriga\r\nhär aktuella motioner avstyrks i berörda delar.\r\n\r\n2. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N413 yrkandena  1,\r\n2,   7,   10  och  18,  bifaller  delvis  motionerna\r\n2003/04:N324  yrkandena  1  och  8  och 2003/04:N342\r\nyrkandena 1, 8, 14, 15 och 17 och avslår  motionerna\r\n2003/04:U254  yrkande 10, 2003/04:N219, 2003/04:N290\r\nyrkande 11, 2003/04:N300  yrkande  1,  2003/04:N312,\r\n2003/04:N319  yrkande  1, 2003/04: N333 yrkandena  1\r\noch 7, 2003/04:N380, 2003/04:N384 och 2003/04:N407.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  energipolitik  som regeringen  tillsammans  med\r\nsina stödpartier för präglas av en kortsiktighet som\r\nmissgynnar   såväl  konsumenter   som   producenter.\r\nKortsiktigheten   har   bl.a.   bidragit   till  att\r\ninvesteringar i nya produktionsanläggningar hittills\r\nuteblivit. Detta har resulterat i höjda elpriser och\r\nelbrist.    Regeringen   saknar   även   en   samlad\r\nklimatpolitisk  strategi. En förändring måste därför\r\nkomma till stånd.\r\n\r\nDet är min mening  att  målet  för energipolitiken\r\nbör  vara  att  åstadkomma ett ekologiskt  uthålligt\r\nenergisystem   utan    drastiska   prisförändringar,\r\nelbrist  eller  andra  betydande   påfrestningar  på\r\nvälfärden och sysselsättningen. I likhet med vad som\r\nanförs i Kristdemokraternas motion 2003/04:N413  bör\r\nden  svenska  energiförsörjningen  tryggas  genom en\r\nlångsiktig  och  medveten  energipolitik  med  fasta\r\nspelregler där inhemska förnybara energikällor utgör\r\nen  växande  bas.  Kärnkraften  skall  fasas  ut  ur\r\nenergisystemet  i  takt med att den kan ersättas med\r\nförnybar energi. Tillförseln av ny energi måste till\r\nstörsta delen bygga  på förnybara energislag. Därför\r\nbör  investeringar  i biobränslebaserad  kraftvärme,\r\nvindkraft,  solenergi   och   småskalig  vattenkraft\r\nstödjas.\r\nNär det gäller målet om ökad  elproduktion baserad\r\npå förnybar energi, anser jag att  målet för år 2010\r\nbör varar 25 TWh  i stället för det beslutade målet\r\nom 10 TWh. Det system med elcertifikat som riksdagen\r\nfattade beslut om våren 2003 är emellertid  fel  väg\r\natt   gå.  Regelverket  är  krångligt  och  systemet\r\nriskerar att slå ut mindre elproducenter samt hindra\r\nnyinvesteringar  i  förnybar  energi som för stunden\r\ninte är kostnadseffektiva. I stället bör möjligheten\r\natt  införa ett fastprissystem för  förnybar  energi\r\nutredas.  I  ett  fastprissystem skulle staten under\r\nett  uppbyggnadsskede   garantera  ett  visst  pris.\r\nFördelen   med   ett  fastprissystem   jämfört   med\r\nelcertifikaten är  att  det  öppnar  för möjligheter\r\ntill  prisdifferentiering  mellan  olika   förnybara\r\nenergislag.  Ett  fastprissystem  skulle  även skapa\r\nincitament för nyinvesteringar.\r\nFör   att  begränsa  klimatutsläppen  krävs  olika\r\nåtgärder,   framför   allt   insatser   för   bättre\r\nenergihushållning  och  en övergång till alternativa\r\nenergikällor, företrädesvis  förnybara sådana. Detta\r\ngäller   självfallet   på   det  nationella   planet\r\nsamtidigt som den svenska regeringen  måste  ha  ett\r\ntydligare   europeiskt  perspektiv  när  det  gäller\r\nenergipolitiken.       Även      stängningen      av\r\nBarsebäcksreaktorerna    bidrar     negativt    till\r\nväxthuseffekten.\r\nSverige   är   också   i   behov   av   ett   nytt\r\nenergiskattesystem  där  skatter  och  miljöavgifter\r\nutformas med hänsyn till förhållandena i  omvärlden.\r\nEtt  nytt  energiskattesystem  behövs  för att  inte\r\nnäringslivets  konkurrenskraft skall inskränkas  och\r\nför att välfärden  och  sysselsättningen  inte skall\r\ndrabbas. Det nya systemet måste vara långsiktigt och\r\nutformas så att miljöbelastningen minimeras.  Vidare\r\nmåste  det säkerställa tillgången på en under trygga\r\noch  säkra   förhållanden   framställd  energi  till\r\nrimliga priser.\r\nBeträffande  Vattenfall  AB  kan  konstateras  att\r\nbolaget  nu koncentrerar sina resurser  till  främst\r\nTyskland och  Polen.  Bolaget  har målsättningen att\r\nbli    ett    ledande    europeiskt   energiföretag.\r\nKapitalbehovet är stort och  det  är min uppfattning\r\natt  en  privatisering  är att föredra  framför  ett\r\neventuellt ägartillskott.  Jag  menar  att  delar av\r\nVattenfall med fördel kan privatiseras.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  sagda tillstyrks\r\nnämnda motion i berörda delar. Det sagda ligger även\r\ndelvis i linje med vad som i aktuella delar anförs i\r\nmotionerna  2003/04:N324 (fp) och 2003/04:N342  (m).\r\nÖvriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n3. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis   motion  2003/04:N319\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:U254 yrkande\r\n10,    2003/04:N219,   2003/04:N290   yrkande    11,\r\n2003/04:N300  yrkande 1, 2003/04:N312, 2003/04: N324\r\nyrkandena 1 och  8,  2003/04:N333 yrkandena 1 och 7,\r\n2003/04:N342  yrkandena   1,   8,  14,  15  och  17,\r\n2003/04:N380,    2003/04:N384,   2003/04:N407    och\r\n2003/04:N413 yrkandena 1, 2, 7, 10 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnergipolitiken måste  i  grunden  förändras för att\r\nett ekologiskt hållbart samhälle skall  möjliggöras.\r\nAvgörande  för vilka energislag som är att  beteckna\r\nsom  ekologiskt  hållbara  är  om  de  ingår  i  det\r\nekologiska   kretsloppet  eller  inte.  Det  svenska\r\nenergisystemet  bör  enligt  min  uppfattning därför\r\ngenomgå   en  total  omställning  till  elproduktion\r\nbaserad på förnybara energislag.\r\n\r\nMålet för energipolitiken bör vara att, inom ramen\r\nför en ekologiskt  bärkraftig utveckling på kort och\r\nlång  sikt,  skapa  förutsättningar  för  att  förse\r\nlandet med förnybar energi  på  ett  sätt som medför\r\natt näringslivet ges konkurrenskraftiga  villkor och\r\nhushållen  får  rimliga  kostnader. Varje energislag\r\nskall långsiktigt bära sina  egna samhällsekonomiska\r\nkostnader, inklusive risk- och miljökostnader. Genom\r\natt   anpassa  energisystemet  till   vad   som   är\r\nlångsiktigt,      ekologiskt     hållbart     skapas\r\nförutsättningar  i  Sverige   för  såväl  en  robust\r\nekonomisk utveckling som en god social utveckling.\r\nUtgångspunkten för energipolitiken  måste  således\r\nvara    ekologisk   hållbarhet,   småskalighet   och\r\nenergieffektivisering.   Jag  menar  att  kraftfulla\r\nsatsningar måste göras på  att  använda  energin mer\r\neffektivt. Dagens konsumtionsmönster när det  gäller\r\nenergianvändningen  är  inte  långsiktigt  hållbart.\r\nDärför måste satsningar göras på modern och effektiv\r\nteknik  som minskar energiåtgången. Det är även  min\r\nuppfattning  att kärnkraften bör avvecklas då den är\r\nen farlig och icke förnybar energikälla som inte hör\r\nhemma i ett modernt och ekologiskt samhälle. För den\r\nfortsatta        kärnkraftsavvecklingen        skall\r\nmarknadsekonomiska  styrmedel  användas.  Vidare bör\r\nsamhällets behov av fossila bränslen  kol, olja och\r\nfossilgas  (naturgas)    successivt  avvecklas  och\r\nersättas  med förnybara energikällor. Sverige  måste\r\näven tydligare  driva denna linje inom ramen för det\r\neuropeiska samarbetet  och  i  andra internationella\r\nsammanhang.\r\nDet  finns två principiella metoder  att  förändra\r\nenergisystemet  så  att ohållbara energikällor fasas\r\nut och mer hållbara fasas in. Den ena metoden är att\r\nstatsmakterna prissätter  miljöförstöring och övriga\r\nrisker och belastar kärnkraft  och fossil energi med\r\ndessa kostnader. Det vill säga förorenaren  betalar,\r\nt.ex.  genom miljöskatter eller genom administrativa\r\nstyrmedel.  I  takt med att den gamla elproduktionen\r\nfasas ut, uppstår  en  efterfrågestyrd  marknad  för\r\nförnybar  kraft.  Den  andra metoden är att bestämma\r\nvilka förnybara energikällor staten anser önskvärda,\r\nt.ex. vindkraft, och att  en  utbyggnad  drivs  fram\r\ngenom  reglerade priser eller reglerade kvantiteter.\r\nSystemet   med  elcertifikat  sällar  sig  till  den\r\nsistnämnda   metoden    och   innebär   att   staten\r\nkommenderar fram ett visst utbud av förnybar el. Det\r\nligger i linje med en svensk  tradition, och det var\r\nså vattenkraften och kärnkraften byggdes ut.\r\nJag menar att den förstnämnda  metoden dock är att\r\nföredra.     Den     är     effektivare    ur    ett\r\nsamhällsekonomiskt  perspektiv,  eftersom  den  inte\r\nleder till överutbyggnad  av kraftsektorn. Samtidigt\r\när denna metod rättvisare,  då  den  inte leder till\r\növerdriven  ersättning  till vissa producenter,  och\r\nden  står  framför  allt i tydligare  relation  till\r\nmålet. Mer kärnkraft  och fossilkraft fasas ut genom\r\nåtgärder som riktar sig  direkt  mot  dessa än genom\r\nåtgärder som främjar alternativen.\r\nI likhet med vad som anförs i motion  2003/04:N319\r\n(mp) anser jag att Sveriges mål om ökad elproduktion\r\nbaserad på förnybar energi i högre grad bör  vara  i\r\nparitet  med  de  krav som EU ställt på Sverige. För\r\nSveriges  del innebär  EG-direktivet  en  ökning  av\r\nårsproduktionen  av  el  från förnybara energikällor\r\nmed ca 25 TWh till år 2010.  Det  är min uppfattning\r\natt den svenska målsättningen är för  lågt  satt och\r\natt  nivån  för målet  utan att jag här direkt  tar\r\nställning till vilken nivå  bör höjas.\r\nMed hänvisning  till det anförda tillstyrks delvis\r\nnämnda  motion i berörd  del.  Övriga  här  aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n4. Avvecklingen av kärnkraften (punkt 2)\r\n\r\nav Per  Bill  (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström  (fp) och Anne-Marie Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N290 yrkandena\r\n1 och 2, 2003/04:N324  yrkandena  24,  2003/04:N342\r\nyrkandena  9,  10  och  13, 2003/04:N413 yrkande  3,\r\nbifaller delvis motionerna  2003/04:N287  yrkande  1\r\noch  2003/04:N313  yrkandena  1  och  2  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:N261, 2003/04:N282, 2003/04:N343\r\nyrkande 1 och 2003/04:N415 yrkandena 1, 2, 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  i  likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2003/04:N324  (fp)   och   2003/04:N342  (m)    att\r\nbeslutet  om  en förtida avveckling  av  kärnkraften\r\nskall upphävas.  Stängningen  av  Barsebäcks  första\r\nreaktor    har    medfört    stora   kostnader   för\r\nskattebetalarna, försämrat miljön  och försvagat den\r\nsvenska försörjningstryggheten. Den  har  också lett\r\ntill   en   betydande   osäkerhet   inom   industrin\r\nbeträffande   den   framtida   tillgången   på   el.\r\nKärnkraftsavvecklingen  bidrar även till att öka det\r\nsvenska   behovet  av  el  producerad   av   fossila\r\nbränslen. Kol-  och  oljebaserad elproduktion både i\r\noch utanför Sveriges gränser kommer att vara det som\r\nkompenserar  bortfallet   av   el   när  kärnkraften\r\navvecklas.  Följden  av en fortsatt avveckling  blir\r\npåtagligt ökade utsläpp  av  växthusgaser  och andra\r\nskadliga ämnen.\r\n\r\nDet   är   vår  uppfattning  att  kärnkraften  bör\r\nutnyttjas under  hela  sin  tekniska  och ekonomiska\r\nlivslängd.  Avgörande  för  när  kärnkraftsreaktorer\r\nskall  ställas  av  bör  inte  vara  någon  politisk\r\ngodtycklighet, utan det bör vara industrin själv som\r\nsvarar  för  eventuella  nedläggningsbeslut.   Detta\r\nskall ske inom de riktlinjer för hälsa, säkerhet och\r\nmiljö  som  statsmakterna  ställer upp. Vi anser att\r\nkärnkraften  skall  tillåtas  att   vara   kvar  och\r\nutvecklas   så  länge  de  högt  ställda  kraven  på\r\nsäkerhet kan  garanteras.  Riksdagens  beslut  om en\r\nförtida  avveckling  av  kärnkraften  måste  således\r\nomprövas. Även de politiska hindren för en återstart\r\nav  Barsebäcks  första  reaktor måste avlägsnas.  Vi\r\nvill heller inte utesluta  en  framtida utbyggnad av\r\nkärnkraften, om riksdagens stränga  krav  på  hälsa,\r\nsäkerhet  och  miljö är uppfyllda. Det kontinuerliga\r\nunderhållsarbete  som  bedrivs vid kärnkraftverken i\r\nform av naturlig skötsel,  där  olika delar byts ut,\r\nleder till att reaktorerna uppgraderas. Genom att ny\r\noch  förbättrad teknik används bidrar  detta  arbete\r\ndels till  att reaktorernas livslängd förlängs, dels\r\ntill att de ger en högre effekt.\r\nVi  vill  även   lyfta   fram   den  kvalificerade\r\nkärntekniska  forskning som bedrivs  internationellt\r\noch möjligheterna  med  den  nya tekniken, bl.a. när\r\ndet    gäller    acceleratordriven    transmutation.\r\nFördelarna   med  denna  teknik  är  bl.a.  att   de\r\nlånglivade  ämnena   i  kärnavfallet  kan  reduceras\r\nkraftigt. Tekniken kan även ge möjlighet att öka den\r\nmängd energi som kan utvinnas ur bränsleråvaran.\r\nBeträffande     det    förhandlingsuppdrag     med\r\nkraftindustrin som initierats är det vår uppfattning\r\natt  det  inte  löser  de  grundläggande  problemen.\r\nAvvikelser från den  linje  vi  förordar,  dvs.  att\r\nindustrin  själv  skall  ta  det  fulla ansvaret för\r\nolika    investerings-    och    nedläggningsbeslut,\r\ngenererar        samhällsekonomiska       kostnader.\r\nFörhandlingsuppdraget  bidrar  även  till  att skapa\r\nosäkerhet    om    villkoren   för   kraftindustrins\r\nverksamhet   och   för   industrins   elförsörjning.\r\nDessutom  bör  framhållas att  denna  handlingslinje\r\näven  är  att  betrakta   som   tvivelaktig  ur  ett\r\ndemokratiskt perspektiv. Riksdagen  bör därför genom\r\nett   uttalande   tillse   att  dessa  förhandlingar\r\navbryts.  Det kan även ifrågasättas  om  regeringens\r\nhot om att tillämpa lagen om kärnkraftens avveckling\r\nverkligen   utgör    en    god   grund   för   dessa\r\nförhandlingar. Vi menar att  denna  lag  över  huvud\r\ntaget aldrig borde ha tillkommit och att den därför,\r\ngenom riksdagens försorg, omedelbart bör avskaffas.\r\nDärtill  anser  vi  att  det  är ett rimligt krav,\r\nvilket  anförs  i  motion  2003/04:N413   (kd),  att\r\nregeringen   åtminstone   för   riksdagen  redovisar\r\nkonsekvenserna av en fortsatt förtida  avveckling av\r\nkärnkraften   innan  ytterligare  politiska   beslut\r\nfattas om att ta  elproduktion  ur  drift.  En sådan\r\nredovisning    bör    i    synnerhet    omfatta   de\r\nsamhällsekonomiska  kostnaderna  i  form av  minskad\r\nsysselsättning  och  negativa miljöeffekter  som  en\r\navveckling skulle resultera i.\r\nMed  hänvisning till  det  ovan  sagda  tillstyrks\r\nnämnda motioner  i  berörda  delar. Det sagda ligger\r\näven i linje med vad som i aktuella  delar  anförs i\r\nmotionerna  2003/04:N287 (fp), 2003/04:N290 (m)  och\r\n2003/04:N313  (fp)  som  kan anses helt eller delvis\r\ntillgodosedda. Övriga här  aktuella  motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n5. Avvecklingen av kärnkraften (punkt 2)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2003/04:N413  yrkande 3,\r\nbifaller  delvis  motionerna  2003/04:N324 yrkandena\r\n24 och 2003/04:N342 yrkandena  9,  10  och  13  och\r\navslår    motionerna   2002/03:N261,   2003/04:N282,\r\n2003/04:N287 yrkande 1, 2003/04:N290 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:N313  yrkandena  1  och  2,  2003/04:N343\r\nyrkande 1 och 2003/04: N415 yrkandena 1, 2, 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är min uppfattning att kärnkraften skall  fasas\r\nut ur  energisystemet  när  motsvarande mängd el kan\r\ntillföras på annat sätt. Den  nya  tillförseln skall\r\nvara baserad på förnybar elproduktion. Jag motsätter\r\nmig en omställning av energisystemet som innebär att\r\nkärnkraften ersätts med fossilt bränsle.\r\n\r\nRegeringens  hantering  av frågan om  kärnkraftens\r\navveckling har hittills skötts mycket illa. Beslutet\r\nom  att  stänga Barsebäcks första  reaktor  fattades\r\nutan att de  ekonomiska  effekterna var tillräckligt\r\nkända    och    med    en    total    avsaknad    av\r\nmiljökonsekvensanalyser    och    samhällsekonomiska\r\nanalyser.  Stängningen  har  resulterat  i  en  ökad\r\nimport av el baserad på kolkraft  med  ökade utsläpp\r\nsom  följd.  Regeringens agerande har även  bidragit\r\ntill   en   betydande   osäkerhet   inom   industrin\r\nbeträffande  den  framtida  tillgången  på  el.  Det\r\nenergipolitiska  beslut  som  riksdagen  tog år 1997\r\nomfattade ett åtgärdsprogram för att stimulera  till\r\neffektivare   energianvändning   och  användning  av\r\nförnybara  energislag.  De  insatser   som  hittills\r\ngenomförts  har  inte i nämnvärd utsträckning  givit\r\ngodtagbara resultat.\r\nJag menar även att  det  är  ett  rimligt krav  i\r\nlikhet  med  vad  som  anförs  i  Kristdemokraternas\r\nmotion 2003/04:N413  att regeringen  för  riksdagen\r\nredovisar  konsekvenserna  av  en  fortsatt  förtida\r\navveckling    av   kärnkraften   innan   ytterligare\r\npolitiska beslut  fattas  om  att ta elproduktion ur\r\ndrift. En sådan redovisning bör  i synnerhet omfatta\r\nde samhällsekonomiska kostnaderna  i form av minskad\r\nsysselsättning  och  negativa miljöeffekter  som  en\r\navveckling skulle resultera i.\r\nJag anser inte heller  att  den förhandlingsmodell\r\nsom   initierats  av  regeringen  är   lämplig   för\r\nkärnkraftens avveckling.\r\nMed det  anförda  tillstyrks  motion  2003/04:N413\r\n(kd)  i  berörda  delar  liksom  delvis  de aktuella\r\nyrkandena   i   motionerna   2003/04:N324  (fp)  och\r\n2003/04:N342  (m).  Övriga  här behandlade  motioner\r\navstyrks i motsvarande delar.\r\n\r\n6. Avvecklingen av kärnkraften (punkt 2)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N415 yrkandena  1,\r\n2,  6  och  7  och  avslår  motionerna 2002/03:N261,\r\n2003/04:N282, 2003/04: N287 yrkande  1, 2003/04:N290\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N313 yrkandena  1  och 2,\r\n2003/04:N324  yrkandena  24, 2003/04:N342 yrkandena\r\n9,   10   och  13,  2003/04:N343   yrkande   1   och\r\n2003/04:N413 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser   i  likhet  med  vad som anförs i motion\r\n2003/04:N415  (mp)  att kärnkraften  bör  avvecklas\r\ninom en tolvårsperiod.  Inom de närmsta två åren bör\r\ntre    reaktorer    avvecklas,     och    resterande\r\nkärnkraftsreaktorer skall därefter ställas  av  inom\r\nen  tioårsperiod.  Det  innebär  att kärnkraften kan\r\nvara avvecklade till år 2016. Avvecklingen  skall  i\r\nhuvudsak  ske  med ekonomiska styrmedel där riskerna\r\noch föroreningarna i alla led prissätts.\r\n\r\nKärnkraften  är   inte   en   ekologiskt   hållbar\r\nenergikälla. Med kärnkraft finns risken för en  stor\r\nutsläppsolycka  med extremt allvarliga konsekvenser.\r\nVidare  produceras  det  avfall  som  är  farligt  i\r\nhundratusentals   år.   Ett   starkt   beroende   av\r\nkärnkraften      är     även     ett     hot     mot\r\nförsörjningstryggheten. Kärnkraften är också ett hot\r\nmot internationell  säkerhet  genom  att den är nära\r\nförknippad med kärnvapen.\r\nFör  den  fortsatta  avvecklingen  av  kärnkraften\r\nförordar  jag  olika  former av styrmedel. Däribland\r\nbör   en  lag  mot  effekthöjningar   i   befintliga\r\nkärnkraftverk  införas.  Effekthöjningar  medför ett\r\nökat beroende av kärnkraft. De innebär till viss del\r\näven ökade utsläpp vid en eventuell olycka  och  att\r\nmer  avfall  produceras. Därtill bör säkerhetskraven\r\nför de svenska  kärnkraftverken  höjas.  Sverige har\r\nhaft  oproportionerligt  många allvarliga incidenter\r\nvid  kärnkraftverken.  Dessa   incidenter  pekar  på\r\nbrister   både  i  säkerhetskulturen   och   i   den\r\nmaskinella  utrustningen.  En  trolig  konsekvens av\r\nhöjda  säkerhetskrav  är att några reaktorer  kommer\r\natt  ställas  av relativt  snart  då  det  blir  för\r\nkostsamt att genomföra föreskrivna åtgärder. På sikt\r\nkommer detta även  att  slå  igenom för de reaktorer\r\nsom  är  av  något  nyare  årsmodell.   Vidare   bör\r\nregeringens  förhandlingar  med  kärnkraftsindustrin\r\navbrytas.  Så  länge  kraftindustrin  förväntar  sig\r\ndirekta  ekonomiska kompensationer  för  att  stänga\r\nreaktorer  kommer industrin att fortsätta driften av\r\nreaktorerna även om dessa skulle gå med förlust.\r\nKraftbolagen  har  även  juridiska möjligheter att\r\növervältra     sina     kostnader.    I     bolagens\r\nårsredovisningar  är redovisningarna  för  de  olika\r\nreaktorerna  alltför  begränsade.  Åtminstone  i  de\r\nföretag  där  staten   är   majoritetsägare  bör  en\r\nekonomisk analys av ekonomin för varje reaktor kunna\r\nkrävas, då denna information är av central betydelse\r\nför ägarna.\r\nMed det anförda tillstyrker jag ovan nämnda motion\r\ni berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n7. Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer (punkt 3)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie  Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3.   Riksdagen   antar  det  i  bilaga  3  framlagda\r\nförslaget till lag  om  ändring  i lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk  verksamhet.  Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:N324 yrkande  5  och 2003/04:N342\r\nyrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  svenska energiförsörjningen kommer  under  lång\r\ntid framöver  att  vara  tvungen  att förlita sig på\r\nkärnkraften.  Alternativa  energikällor   har  många\r\npositiva   egenskaper,   men  de  kommer  inte  inom\r\növerskådlig framtid att kunna  ersätta  kärnkraften.\r\nSamtidigt  har  Sverige,  för att kunna uppfylla  de\r\ninternationella    åtagandena    som    gjorts    på\r\nklimatområdet,  inget  annat  val  än  att  låta  en\r\nklimatvänlig energiform  som  kärnkraften  spela  en\r\nviktig roll i energisystemet.\r\n\r\nVi anser att det inte finns några skäl till att ha\r\nen   bestämmelse   som   förhindrar   byggandet   av\r\nkärnkraftsreaktorer  i  Sverige. Vi menar därför  i\r\nlikhet med vad som anförs  i motionerna 2003/04:N324\r\n(fp) och 2003/04:N342 (m)  att de politiska hindren\r\nför   en  fortsatt  och  utvecklad   användning   av\r\nkärnenergi   måste   tas   bort.  Även  om  det  för\r\nnärvarande inte finns några intressenter som har för\r\navsikt att bygga nya kärnkraftsreaktorer  i  Sverige\r\nbör  inte  lagstiftningen  begränsa denna möjlighet.\r\nKärntekniklagens    förbud   mot    uppförande    av\r\nkärnkraftsreaktorer bör därför upphävas.\r\nMed det anförda tillstyrker  vi  nämnda motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\n8. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström  (fp) och\r\nAnne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.   Riksdagen   antar  det  i  bilaga  4  framlagda\r\nförslaget till lag  om  ändring  i lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk  verksamhet.  Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:N204, 2003/04:N242,  2003/04:N313\r\nyrkande  3,  2003/04:  N324  yrkande 6, 2003/04:N342\r\nyrkande 12 och 2003/04:N413 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är vår uppfattning att riksdagen bör upphäva det\r\ns.k.   tankeförbudet   (6   §)   i  kärntekniklagen.\r\nBestämmelsen   har  kritiserats  från   principiella\r\nutgångspunkter  alltsedan  dess  tillkomst  och  har\r\nuppfattats  som  oförenlig   med   de  principer  om\r\nyttrande- och tankefrihet som bör ligga  till  grund\r\nför all lagstiftning.\r\n\r\nVi  menar  att tankeförbudet har skadliga effekter\r\ngenom  att det    om  inte  direkt  så  indirekt  \r\nförsvårar  forskning på området. Detta anser vi vara\r\nfelaktigt. Förutsättningarna i Sverige för forskning\r\nom nya principiella lösningar inom kärnenergiområdet\r\nmåste  i  stället   förbättras.   Det  gäller  bl.a.\r\nforskning    kring   effektivare   utnyttjande    av\r\nkärnbränsle,    minimering     av    avfallsmängder,\r\ntransmutation av befintligt kärnavfall  m.m. Svenska\r\nkärntekniker  och  forskare skall inte tvingas  till\r\natt bli enbart passiva  betraktare av den utveckling\r\nsom kan leda till resultat  av  stort  intresse även\r\nför  vårt  land. De bör i stället ges möjlighet  att\r\nbidra med sin kunskap.\r\nAtt tankeförbudet  har  en  hämmande effekt på den\r\nakademiska  friheten har bl.a. uppmärksammats  genom\r\ndet upprop till  regeringen  om dess avskaffande som\r\n102   svenska  professorer  och  andra   framstående\r\nforskare  gjorde  hösten  1995.  Även en utredning i\r\nbörjan  av  1990-talet,  som  gjorde en  översyn  av\r\nlagstiftningen på kärnenergiområdet  (SOU  1991:95),\r\nförordade  att  förbudet skulle slopas. Bestämmelsen\r\nhar   därtill   ifrågasatts    av    såväl   Statens\r\nstrålskyddsinstitut  (SSI)  och  Statens   råd   för\r\nkärnavfallsfrågor      (KASAM)      som      Statens\r\nkärnkraftinspektion (SKI).\r\nÄven  Kärnsäkerhetsutredningen,  som  nyligen  har\r\nframlagt  sina  slutsatser,  har som tidigare nämnts\r\nförordat    att   den   aktuella   bestämmelsen    i\r\nkärntekniklagen  stryks. Utredningen motiverar detta\r\nmed att bestämmelsen  ofta misstolkas som ett förbud\r\nmot att bedriva forskning  eller utveckling, även då\r\ndet gäller kärnsäkerheten. Detta  ser  vi som mycket\r\nallvarsamt.\r\nFörslag   om   slopande   av   tankeförbudet   har\r\nbehandlats  av riksdagen vid ett flertal tillfällen.\r\nEn bidragande  orsak till att förslagen har avvisats\r\ntorde vara att frågan  har  ansetts kopplad till den\r\nvidare    energipolitiska    frågeställningen     om\r\nkärnkraftens framtid i Sverige. Något sådant samband\r\nföreligger emellertid inte.\r\nRiksdagen  bör därför, med hänvisning till vad som\r\nanförts,  upphäva   den   aktuella   bestämmelsen  i\r\nkärntekniklagen. Med detta tillstyrks  i  denna  del\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n9. Kraftvärme (punkt 6)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd),  Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp) och\r\nAnne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis   motion  2003/04:N290\r\nyrkande 4 och avslår motion 2003/04:N308.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att den svenska kraftvärmeproduktionen  är\r\neftersatt  och  behöver  ges  villkor som förbättrar\r\ndess konkurrenskraft. Enligt vår  mening  är  det  i\r\nförsta  hand  skattesystemet som hittills missgynnat\r\nen   utbyggnad   av   kraftvärmen.   Det   nuvarande\r\nenergiskattesystemet  måste  därför  reformeras  och\r\nutformas så att det blir intressant att investera  i\r\nen  utökad  produktion  av el och värme. Sverige har\r\nunder  flera  års  tid upplevt  ett  lapptäcke  utan\r\nmotstycke   på   energiskatteområdet.    Regeringens\r\npolitik har skapat ett oöverskådligt och obegripligt\r\nsystem  av skatter, regler och lagar. Samtidigt  har\r\narbetet  med   att   se   över  energibeskattningens\r\nframtida utformning pågått  i flera år. Aktörerna på\r\nmarknaden  har som en följd av  regeringens  politik\r\nställts inför  den  omöjliga  uppgiften  att försöka\r\nplanera  och  göra  långsiktiga  investeringar   med\r\nvetskapen      om     att     de     skattepolitiska\r\nförutsättningarna ständigt kan ändras.\r\n\r\nGenom  det  förslag   regeringen  framlagt  om  en\r\nomläggning   av   kraftvärmebeskattningen,    vilket\r\nriksdagen     godkänt,    förbättras    kraftvärmens\r\nsituation. Vi är  positiva  till  detta och har inte\r\nheller motsatt oss detta förslag. Det  är  dock  vår\r\nuppfattning  att  frågan  om kraftvärmebeskattningen\r\nkräver en mer övergripande och långsiktig lösning.\r\nVad vi här anfört bör ges  regeringen  till känna.\r\nDärmed  blir motion 2003/04:N290 (m) tillgodosedd  i\r\nberörda delar. Motion 2003/04:N308 (mp) avstyrks.\r\n\r\n10. Kraftvärme (punkt 6)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  10. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2003/04:N308 och  avslår\r\nmotion 2003/04:N290 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är min uppfattning  att  det bör ges tydliga och\r\nlångsiktiga      garantier      för     kraftvärmens\r\nkonkurrenskraft i syfte att underlätta satsningar på\r\neffektiva kraftvärmeanläggningar.  För att minska de\r\nklimatpåverkande  utsläppen måste i första  hand  en\r\növergång  till  förnybara   energikällor   ske   och\r\nenergianvändningen  minskas.  Därutöver  måste  även\r\nolika  insatser  övervägas beträffande vilka vinster\r\nsom kan göras genom att de fossila bränslena används\r\neffektivare.\r\n\r\nFör att åstadkomma  energieffektivisering  bör  en\r\nutfasning   av   ineffektiva  kondenskraftverk  till\r\nförmån  för effektiva  kraftvärmeverk  med  samtidig\r\nproduktion   av   el   och   värme  stimuleras.  Med\r\nkraftvärme skulle en stor del  av  det slöseri som i\r\ndag  förekommer  när  spillvärme från elproduktionen\r\ntill ingen nytta kyls ned kunna elimineras.\r\nDär förutsättningarna  finns  bör därför byggandet\r\nav kraftvärme underlättas. Sverige har de nödvändiga\r\nförutsättningarna för en utbyggnad  av  kraftvärmen,\r\nmen  en  förvånansvärt  liten  andel  kraftvärme   i\r\njämförelse   med   omvärlden.  Genom  att  i  större\r\nutsträckning utnyttja  potentialen  för kraftvärme i\r\nSverige  skulle  vi  bidra  till  att  effektivisera\r\nenergianvändningen i Europa.\r\nVad jag här anfört bör ges regeringen  till känna.\r\nDärigenom tillmötesgår riksdagen motion 2003/04:N308\r\n(mp).  Motion  2003/04:N290  (m)  avstyrks i berörda\r\ndelar.\r\n\r\n11. Vindkraft (punkt 7)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla  Löfgren\r\n(m),  Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  11. Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2003/04:N290 yrkandena  9\r\noch 10, bifaller  delvis motionerna 2003/04:N241 och\r\n2003/04:N333 yrkandena  2, 6 och 8 och avslår motion\r\n2003/04:N296 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn   utbyggnad   av   vindkraften   måste   ske   på\r\nvindkraftens egna meriter  och  inte  med  hjälp  av\r\nlöpande  driftssubventioner.  Det är vår uppfattning\r\natt den svenska energiproduktionen  måste baseras på\r\njämlik     konkurrens     för    redan    etablerade\r\nproduktionstekniker.  Det innebär  att  vindkraften,\r\nliksom  övrig elproduktion,  skall  bära  sina  egna\r\nproduktionskostnader.\r\n\r\nSom övriga  energislag  har  vindkraften sina för-\r\nrespektive nackdelar. Det finns  olika problem kring\r\nvindkraften som skulle behöva ytterligare belysning.\r\nDärtill   kommer   att  vindkraftens  potential   är\r\nbegränsad. Vindkraften  bör  rimligen  ses  som  ett\r\nkomplement till andra energialternativ och inte som,\r\nvilket  regeringen  tycks  göra,  lösningen  på  den\r\nframtida      energiförsörjningen.      Vindkraftens\r\nsmåskalighet  är  dess  styrka,  och  vi  är  därför\r\nnegativa    till    uppförandet    av    storskaliga\r\nvindkraftsparker. Riksdagen bör av nämnda orsaker se\r\ntill   att   det   nationella   planeringsmålet  för\r\nvindkraften avskaffas.\r\nMed   hänvisning   till   vad  som  ovan   anförts\r\ntillstyrker  vi motion 2003/04:N290  (m)  i  berörda\r\ndelar.   Även  motionerna   2003/04:N241   (m)   och\r\n2003/04:N333  (m) kan anses tillgodosedda i aktuella\r\ndelar.  Yrkandena   i   motion   2003/04:N296   (mp)\r\navstyrks.\r\n\r\n12. Vindkraft (punkt 7, motiveringen)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  jag  tidigare anfört är det min uppfattning att\r\nden svenska  energiförsörjningen skall tryggas genom\r\nen långsiktig  och  medveten energipolitik med fasta\r\nspelregler, där inhemska  förnybara energikällor och\r\nbränslen skall utgöra en växande  bas.  Som jag även\r\nuttryckt skall den svenska kärnkraften fasas  ut  ur\r\nenergisystemet  i  takt  med  att  den  ersätts  med\r\nförnybar  energi.  En utbyggnad av vindkraften måste\r\ningå som en väsentlig  del  i  en  på sikt nödvändig\r\nomställning  av  det  svenska  energisystemet.   Min\r\nuppfattning  är  därför att statsmakterna bör stödja\r\nen utbyggnad av vindkraften  i  Sverige. Strävan bör\r\ndock vara att bygga vindkraftverken  på  platser där\r\nmänniskor  i så liten utsträckning som möjligt  blir\r\nstörda.\r\n\r\nSamtidigt  är jag  även på detta område  kritisk\r\ntill den brist  på  långsiktighet som karaktäriserar\r\nregeringens    politik.    Genom    införandet    av\r\nelcertifikatssystemet tvingas vindkraften konkurrera\r\nmed  i  nuläget  mer   kostnadseffektiv   biobaserad\r\nelproduktion.  Detta hämmar utbyggnaden av vindkraft\r\ni   Sverige.   Det   är    min    uppfattning    att\r\nelcertifikatssystemet   genom   sin   utformning  är\r\nkontraproduktivt  och  att det hotar att  slå  undan\r\nvindkraftens möjligheter.\r\nMed  hänvisning  till  det   ovan  sagda  avstyrks\r\nsamtliga här aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\n13. Vindkraft (punkt 7)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  13.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2003/04:N296 yrkandena 1\r\noch    2   och   avslår   motionerna   2003/04:N241,\r\n2003/04:N290  yrkandena  9  och  10 och 2003/04:N333\r\nyrkandena 2, 6 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  jag  tidigare  anfört  är  det min  mening  att\r\nenergisystemet bör genomgå en total omställning till\r\nelproduktion  baserad på förnybara  energislag.  Jag\r\nanser därför   i  likhet  med  vad  som  framförs i\r\nmotion  2003/04:N296  (mp)    att  regeringen måste\r\nförvissa sig om att elcertifikaten, den  nedtrappade\r\nmiljöbonusen och stödet till marknadsintroduktion av\r\nstorskaliga  vindkraftstillämpningar är tillräckliga\r\nåtgärder  för  att   trygga  vindkraftproducenternas\r\nbelägenhet. Det är viktigt  att  de  som  investerat\r\nunder tidigare stödformer inte tvingas lägga ner sin\r\nverksamhet   på  grund  av  införandet  av  det  nya\r\nelcertifikatssystemet.   Därom   bör  riksdagen  för\r\nregeringen tydliggöra sin position.\r\n\r\nDet är även min uppfattning att  riksdagen  bör se\r\ntill att regeringen agerar när det gäller Vattenfall\r\nAB   och   bolagets   engagemang  i  utbyggnaden  av\r\nvindkraften i Sverige.  Regeringen har vid upprepade\r\ntillfällen betonat Vattenfalls  roll i omställningen\r\nav  energisystemet. Vattenfall borde  emellertid  ta\r\nett betydligt större ansvar för omställningen än vad\r\nsom   nu   är   fallet,   inte   minst   beträffande\r\nutvecklingen   av   vindkraft  och  andra  förnybara\r\nenergikällor i Sverige. Staten bör därför utöva sitt\r\nägarinflytande  över  bolaget   och   se   till  att\r\nVattenfall går i spetsen för detta arbete.\r\nMed  det  ovan  sagda  tillstyrks nämnda motion  i\r\nberörda delar. Övriga motioner  avstyrks  i aktuella\r\ndelar.\r\n\r\n14. Effektivare energianvändning (punkt 8)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria  Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp)  och\r\nAnne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  14. Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis   motion  2003/04:U254\r\nyrkande   11  och  avslår  motionerna   2003/04:N311\r\nyrkandena 13 och 2003/04: N353.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är vår uppfattning att en effektivare användning\r\nav alla resurser,  inklusive  energi, är önskvärd ur\r\nett samhälleligt perspektiv. Genom  ett  effektivare\r\nresursutnyttjande   kan   samma   produktion   eller\r\nkonsumtion  uppnås  till en lägre kostnad. Därigenom\r\nfrigörs   resurser   för    andra    ändamål,    och\r\neffektivisering bidrar på så sätt till tillväxt.\r\n\r\nSpontant   sker,   genom  marknadens  försorg,  en\r\nkontinuerlig     utveckling      mot     effektivare\r\nenergianvändning. Konkurrensen driver  processen mot\r\neffektivare  processer  och  produkter och  fungerar\r\ndärigenom som en drivkraft i utvecklingen.\r\nSedan  1970-talet  har åtskilliga  energipolitiska\r\nprogram genomförts i syfte att styra energisystemets\r\nutveckling i önskvärd  riktning. Dagens åtgärder för\r\nenergieffektivisering    ingår     i     2002    års\r\nenergipolitiska  överenskommelse  men  kan  härledas\r\nlängre   bakåt   i   tiden.   Trots   de  omfattande\r\nsamhälleliga insatserna för effektivisering  har den\r\ntotala    energianvändningen    över   tiden   ökat.\r\nBedömningar    pekar    på    en    fortsatt    ökad\r\nenergianvändning i framtiden, även vid  en  fortsatt\r\neffektivisering.   Det   är,   anser  vi,  lätt  att\r\növerdriva  förtjänsterna  av de statliga  insatserna\r\nför energieffektivisering.  Vi menar att regeringens\r\ninsatser  på området inte kan  påvisa  resultat  som\r\nstår i paritet med de resurser som avsatts för detta\r\nändamål. Regeringens politik kan kritiseras dels för\r\nden ryckighet  med vilken den förts, dels för att de\r\nsatsningar som gjorts har skett på fel områden.\r\nSatsningar på  information  och  åtgärder  för att\r\nspara  energi  är  vällovliga, men för att få effekt\r\nmåste  kontraproduktiva   lagar   och   bestämmelser\r\nelimineras.  För  att  verkningsfulla  investeringar\r\nskall  komma  till  stånd  är det avgörande  att  de\r\ninvesteringar  i energisparåtgärder  som  villaägare\r\ngör  inte  ökar boendekostnaderna  i  form  av  höjd\r\nfastighetsskatt. Även åtgärder för att få villaägare\r\natt  byta  från   direktverkande  eluppvärmning  bör\r\növervägas.\r\nVidare  vill  vi  framhålla   att   vi  delar  den\r\nuppfattning som framförs i motion 2003/04:U254  (kd)\r\nom den svenska regeringens passivitet när det gäller\r\nsamarbetet  inom  EU.  Sverige  bör  ha en tydligare\r\nprofilering, och den svenska regeringen bör i större\r\nutsträckning  tillvarata  de svenska intressena  när\r\ndet  gäller  såväl energieffektivisering  som  andra\r\nområden som rör energi.\r\nMed hänvisning  till  det  sagda  föreslår  vi att\r\nriksdagen,  med  delvis  bifall  till nämnda motion,\r\ntillkännager för regeringen som sin  mening  vad som\r\novan  anförts.  Övriga  här aktuella motionsyrkanden\r\nbör avslås av riksdagen.\r\n\r\n15. Effektivare energianvändning (punkt 8)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  15. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion  2003/04:N353,  bifaller\r\ndelvis  motion  2003/04:U254  yrkande  11 och avslår\r\nmotion 2003/04:N311 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    är    min    uppfattning    att   effektivare\r\nenergianvändning är en förutsättning  för  ekologisk\r\nhållbarhet.  I  Sverige finns en betydande potential\r\nför energieffektivisering.  Då konsumtionen av el är\r\navsevärt högre i Sverige per  person  än i resten av\r\nEU  finns  det  en  stor  potential  för effektivare\r\nelanvändning. Jag menar att endast en  begränsad del\r\nav  skillnaden  mellan  Sverige  och övriga  EU  kan\r\nförklaras   utifrån   skillnader   i   klimat    och\r\nindustristruktur.  Den stora skillnaden ligger i att\r\nvi i Sverige har betydligt  mer  elvärme  än i andra\r\nländer och att vi använder el mindre effektivt.\r\n\r\nJag  anser,  med  fokus på kärnkraftsavvecklingen,\r\natt eleffektivisering  är  en ytterst angelägen form\r\nav   effektivisering.  Effektivare   användning   av\r\nelektricitet  är  även  av  stor  betydelse  för att\r\nförhindra  att  kraftproduktion  baserad  på fossila\r\nbränslen   kommer   in  på  marknaden  och  för  ett\r\nohållbart  stort  utnyttjande   av  vindkraft  eller\r\nbiobränslen för elproduktion. Med  hänsyn  till  den\r\nstora  men dock begränsade tillgången på biobränslen\r\noch av klimatpolitiska skäl är det också viktigt att\r\neffektivisera  användningen  av värme, gas, olja och\r\ndrivmedel.\r\nFör  att  uppnå  energieffektivisering  behövs  en\r\naktiv statlig politik. Genom aktiva insatser kan nya\r\nprodukter komma ut på  marknaden,  redan  befintliga\r\nprodukter   få   ett   snabbare  marknadsgenombrott,\r\nkunskap   spridas   och   olika    marknadsbarriärer\r\ngenombrytas.\r\nHuvudansvaret   för   statens   insatser   rörande\r\nenergieffektivisering     har    i    dag    Statens\r\nenergimyndighet. Erfarenheten visar att det är svårt\r\natt  förena  inriktningen  på  energitillförsel  med\r\ninriktningen  på effektivisering.  Olika  konflikter\r\noch  ständiga omorganiseringar  har  därtill  hämmat\r\narbetet.\r\nJag  menar  därför  i likhet med vad som anförs i\r\nmotion 2003/04:N353  (mp)   att en ny myndighet bör\r\ninrättas     som     enbart     ägnar     sig     åt\r\nenergieffektivisering.    Den    nya    myndighetens\r\nhuvuduppgift     bör     vara     att     åstadkomma\r\nenergieffektivisering           genom          aktiv\r\nmarknadsbearbetning. Myndigheten  bör placeras under\r\nMiljödepartementet        och       inte       under\r\nNäringsdepartementet. Genom  att  göra en åtskillnad\r\nmellan     de     två     perspektiven          det\r\ntillförselorienterade och det användningsorienterade\r\n   kan  inombyråkratiskt  kompromissande  undvikas.\r\nDärigenom     får     statsmakterna    ett    bättre\r\nbeslutsunderlag.\r\nDärtill  menar  jag att  Sverige  måste  vara  ett\r\nföregångsland   internationellt   när   det   gäller\r\nenergieffektivisering.  Det  gäller  inte minst, som\r\nanförs  i motion 2003/04:U254 (kd), inom  ramen  för\r\nsamarbetet  i  Europeiska unionen. Sverige måste där\r\nagera för att ge ökad prioritet åt dessa frågor.\r\nMed  det anförda  tillstyrks  motion  2003/04:N353\r\n(mp).  Även   motion  2003/04:U254  (kd)  tillstyrks\r\ndelvis  i  berörd   del.   Motion  2003/04:N311  (v)\r\navstyrks.\r\n\r\n16. Forskning och utveckling (punkt 9)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  16. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2003/04:N413 yrkande  11\r\noch avslår motionerna  2003/04:MJ474  yrkande 13 och\r\n2003/04:N251.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör   att   kunna  uppnå  målet  om  ett  ekologiskt\r\nuthålligt energisystem  menar jag  i likhet med vad\r\nsom  anförs i motion 2003/04:N413  (kd)    att  det\r\nkrävs    att    omfattande    satsningar   görs   på\r\nenergiforskning  och energiteknisk  utveckling.  Det\r\nrör  inte  minst satsningar  på  solcellssystem  och\r\nvätgasbaserade energisystem.\r\n\r\nNär  det  gäller   solcellssystem  menar  jag  att\r\nSverige i större utsträckning  än vad som i dag sker\r\nbör tillvarata den potential som  finns.  El baserad\r\npå solceller är en viktig framtida energikälla i ett\r\ndecentraliserat  och mer småskaligt energisystem  än\r\ndet  vi  har  i  dag.   Svenska  forskare  intar  en\r\ntätposition  vad gäller solcellsforskning.  Tekniken\r\när utvecklad,  men tillverkningskostnaderna är höga.\r\nEtt arbete med s.k.  tunnfilmssolceller  pågår dock,\r\noch  en  anläggning  för  tillverkning i stor  skala\r\nplaneras.\r\nÄven  potentialen för vätgasbaserade  energisystem\r\när  stor.   Många  framtidsprognoser  förutspår  att\r\nvätgasbaserade  energisystem  kommer  att  spela  en\r\nbetydande  roll  på  den framtida energimarknaden. I\r\nSverige  bedrivs forskning  kring  såväl  stationära\r\nbränsleceller     som     artificiell    fotosyntes.\r\nForskningen kring bränsleceller har pågått i Sverige\r\nsedan   många  år.  Forskningen   inom   artificiell\r\nfotosyntes,  där man med hjälp av vatten och solljus\r\nkan framställa  vätgas,  befinner sig fortfarande på\r\ngrundforskningsstadiet. Den  svenska  forskningen på\r\ndetta område har hög kvalitet och originalitet i ett\r\ninternationellt  perspektiv, och jag menar  att  den\r\nbör prioriteras.\r\nDet är min uppfattning  att  riksdagen  genom  ett\r\nuttalande  bör markera sin ståndpunkt för regeringen\r\ninför att regeringen,  som  den aviserat, våren 2004\r\nåterkommer   med  förslag  rörande   forskning   och\r\nutveckling på energiområdet.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motion i berörda\r\ndelar. Övriga  här  behandlade  motioner  avstyrks i\r\naktuella delar.\r\n\r\n17. Forskning och utveckling (punkt 9,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag    anser    att    den    del    av   utskottets\r\nställningstagande som börjar med Det är och slutar\r\nmed av drivmedel borde ha följande lydelse:\r\n\r\nI   motion   2003/04:MJ474  (c)  efterfrågas   ett\r\nriksdagsuttalande  om  vikten  av fortsatt forskning\r\noch    praktisk    tillämpning   av   energi-    och\r\ndrivmedelsframställning ur spannmål och skogsråvara.\r\nPå denna punkt vill  jag  anföra följande. Jag menar\r\natt  de  prioriteringar som regeringen  och  berörda\r\nmyndigheter gör på detta område kan ifrågasättas och\r\nbör omprövas. Ett exempel på detta är den tyngdpunkt\r\nsom hittills  lagts på utvinningen av etanol ur säd.\r\nDet är min uppfattning  att det är nödvändigt med en\r\nomorientering    av    forskningsinsatserna    kring\r\nalternativa drivmedel för  att  inte de mest lovande\r\nforskningsområdena,          som          exempelvis\r\nsyntesgasproduktion,  skall försummas. Ett flerårigt\r\nnationellt forskningsprogram  med  inriktning på att\r\nutveckla   tekniken  kring  syntesgasproduktion   ur\r\nbioråvara bör,  som  jag i andra sammanhang påpekat,\r\növervägas.\r\n\r\n18. Åtgärder för att motverka risken för\r\nströmavbrott (punkt 10)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva  Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m),  Yvonne Ångström (fp) och\r\nAnne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  18. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N324 yrkande 7\r\noch  2003/04:N413  yrkande  19 och avslår motionerna\r\n2003/04:N250   yrkandena   24   och    2003/04:N298\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStora  delar  av  södra  Sverige  och  östra Danmark\r\ndrabbades  den  23  september 2003 av ett omfattande\r\nelavbrott. Det inträffade  visar  med stor tydlighet\r\npå den sårbarhet som finns i vårt moderna  samhälle.\r\nStrömavbrottet  innebar  att  ca  857 000  kunder  i\r\nSverige under en period förlorade sin elförsörjning.\r\nAntalet människor som påverkades i vidare mening var\r\nbetydligt fler och kan ha varit 11,5 miljoner eller\r\nfler.  Därtill  kommer  de  som  blev utan ström  på\r\nSjälland  och Bornholm. De uteblivna  elleveranserna\r\nuppgick till  ca  10  miljoner  kWh.  Enligt Svenska\r\nkraftnäts     egna     beräkningar    uppgick    den\r\nsamhällsekonomiska  kostnaden   till   500  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nDetta  strömavbrott  är  dock  inte  det enda  som\r\ndrabbat  oss under de senaste åren. I december  1999\r\nblev 100 000  människor  utan ström efter en kraftig\r\nstorm i Sydsverige. På grund  av  tung  blötsnö över\r\nSvealand  och  Götaland  blev ca 70 000 elabonnenter\r\nutan ström i Västsverige år  2001.  I Stockholm blev\r\n50 000   personer   strömlösa   år  2002  efter   en\r\ntunnelbrand i Akalla i nordvästra Stockholm.\r\nVarje   stort   strömavbrott   är   kostsamt   för\r\nsamhället. Samtidigt som enskilda individer  drabbas\r\nmedför avbrotten stora kostnader för företagen, inte\r\nminst   industriföretagen.   Bland   de  drabbade  i\r\nseptember  2003 fanns Bravikens pappersbruk  utanför\r\nNorrköping,  massabruket  Södra  Cell  i  Mörrum och\r\nCloetta  Fazers  fabrik  i  Ljungsbro.  Störningarna\r\nriskerar  även  tryggheten  i  sjukvården och  andra\r\nviktiga   institutioner.   Eftersom    hälso-    och\r\nsjukvården blivit alltmer tekniskt beroende har dess\r\nsårbarhet    i    händelse    av   elavbrott   ökat.\r\nStrömavbrottet visade bl.a. att  det  fanns  problem\r\nmed reservkraften vid Lunds universitetssjukhus, och\r\nvårdcentralerna  i  Jönköpings län fick stänga eller\r\nminska sin verksamhet  då  de  stod  utan  elektrisk\r\nström. Strömavbrottet i september åskådliggjorde att\r\nden reservkraft (främst diesel och gasturbiner)  som\r\nfinns  dels inte är tillräcklig, dels inte fungerar.\r\nI vissa  fall  kopplades  den helt enkelt inte in på\r\ngrund av oklara rutiner.\r\nSom tidigare redovisats har  regeringen låtit göra\r\nolika utredningar om den svenska  leveranssäkerheten\r\noch hur denna kan förbättras. Såväl Svenska kraftnät\r\nsom Energimyndigheten har genomfört  utredningar  på\r\nområdet.   Regeringen  har  dock  inte  vidtagit  de\r\nåtgärder som  vore  önskvärda för att motverka denna\r\ntyp av händelser.\r\nDet är vår uppfattning att regeringen måste ta ett\r\nstörre  ansvar  för de  strömavbrott  som  sker.  De\r\nsenaste årens händelser visar med önskvärd tydlighet\r\natt  säkerheten  i   det  svenska  elsystemet  måste\r\nförbättras. Vi menar  i likhet med vad som anförs i\r\nmotion  2003/04:N413  (kd)     att  regeringen  mer\r\ngenomgripande    bör   utreda   driftsäkerheten    i\r\nelsystemet och återkomma  med förslag till riksdagen\r\nom hur den kan förbättras.  Härutöver  anser  vi att\r\nregeringen    bör    granska   om   den   begränsade\r\nproduktionskapaciteten   i  Sverige  och  brister  i\r\növerföringskapaciteten till  och  från  Sverige  har\r\nbidragit till strömavbrotten.\r\nDärtill  bör  regeringen   i enlighet med vad som\r\novan anförs och det som sägs  i  motion 2003/04:N324\r\n(fp)  tillse att samtliga kommuners reservkapacitet\r\nvid eventuella strömavbrott ses över.\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  nämnda  motioner  i\r\nberörda delar. Övriga här aktuella motioner avstyrks\r\ni motsvarande delar.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Naturgas (punkt 5)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nBeträffande   naturgasens   framtid  i  Sverige  har\r\nutskottet påpekat att det inte är aktuellt med någon\r\nstorskalig introduktion av naturgas  i  Sverige. Jag\r\nvill  i  det  sammanhanget understryka att jag  inte\r\nkommer att medverka  till att naturgasen eller något\r\nannat fossilt bränsle  ges  någon form av ekonomiskt\r\nstöd eller att en ökad naturgasanvändning uppmuntras\r\npå  något  annat  sätt av statsmakterna.  Alla  icke\r\nuthålliga  energikällor   måste  förr  eller  senare\r\navvecklas  och  till denna kategori  hör  naturgasen\r\n(eller fossilgasen som den rätteligen bör benämnas).\r\nMed den utgångspunkten  är  det,  enligt min mening,\r\noacceptabelt  med investeringar i dyr  infrastruktur\r\nför naturgasdistribution.  Det  skulle  bli  som med\r\nkärnkraften,  dvs.  att  man bygger fast sig i  en\r\nlångsiktigt       ohållbar      lösning.       Trots\r\navvecklingsbeslut  tycks   det   vara   näst  intill\r\nomöjligt  för  regeringen  att avveckla kärnkraften.\r\nSamma  problem uppkommer den  dag  naturgasen  skall\r\nfasas ut.  Stora  infrastrukturinvesteringar är utan\r\ntvekan svåra att backa ur även om det inte är staten\r\nsom  har stått för investeringskostnaden.  Det  blir\r\ndyrt ändå om regeringen tvingas ta till tvångsmedel.\r\n\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Ulla Löfgren (m) och Anne-Marie\r\nPålsson (m).\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska politiken skall\r\nvara att möjliggöra  ökad  tillväxt,  att  människor\r\nskall  kunna  leva  på  sin lön och stärkt trygghet.\r\nAntalet  sjukskrivna  och förtidspensionerade  måste\r\nminskas  genom  att  sjukvård   och   rehabilitering\r\nförbättras.   Detta   kräver  bl.a.  en  målmedveten\r\npolitik för ett ökat arbetsutbud,  rejäla satsningar\r\npå    kunskap    och    forskning   samt   påtagliga\r\nförbättringar av klimatet  för  företagande. För att\r\nmöjliggöra   allt   detta   krävs  en  politik   som\r\ninnehåller  lägre  skatter för  både  löntagare  och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar  och  ökad   konkurrens  och  en  ökad\r\ntrygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra  förslag skall var trygga,  väl  sammanhållna\r\noch syfta  till att skapa de bästa förutsättningarna\r\nför ett ekonomiskt,  kulturellt  och socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre  möjligheter till ett rikare  liv.  Genom  en\r\nstörre  enskild   sektor  och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle kan både företag  och  människor  växa.  Vi\r\nvill  att  fler,  inte  färre,  kan  komma in på den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den sociala  tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom  att hushållen får\r\nen  större ekonomisk självständighet.  Friheten  och\r\nrättigheten  att välja bidrar både till mångfald, en\r\nbättre kvalitet  och en större trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser  och som har små eller inga möjligheter att\r\npåverka sin  egen  situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntryggt sätt kunna genomföra  de  uppgifter som skall\r\nvara   gemensamma.  Exempelvis  tillförs   betydande\r\nresurser  för  att bryta den ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ    med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska  ramverk    präglas av ordning\r\noch reda och skall ses som en helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.   Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena  i  enlighet   med\r\nfinansutskottets  förslag  och  därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi  inte  i  det  nu\r\naktuella    beslutet   om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet till politik inom utgiftsområde 21. Den\r\nanslagsfördelning   inom   utgiftsområdet   som   vi\r\nförordat  redovisas  i  motionerna 2003/04:Fi239 (m)\r\noch 2003/04:N389 (m) samt  framgår av bilaga 2. Våra\r\nprincipiella   uppfattningar   framgår    av    våra\r\nreservationer   i   detta  betänkande,  bl.a.  under\r\nmomenten Allmän inriktning  av  energipolitiken  och\r\nKärnkraften.  Synen  på vilka anslag som bör anvisas\r\nför   energipolitiska   ändamål    bygger    på   de\r\nprincipiella     utgångspunkter     som     Moderata\r\nsamlingspartiet  anser bör gälla för energipolitiken\r\noch framgår av motion  2003/04:N342  (m). Sammanlagt\r\nhar  vi föreslagit  med anförda motiveringar  under\r\nberörda  anslag i detta betänkande  en minskning av\r\nramen  för   utgiftsområde  21  Energi  med  ca  382\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav Eva Flyborg (fp) och Yvonne Ångström (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas  budgetförslag  för år 2004\r\ninnebär     i     sina     huvuddrag     strategiska\r\nskattesänkningar  på  arbete  och  företagande  inom\r\nramen  för en ansvarsfull budgetpolitik.  Syftet  är\r\natt uppnå  en långsiktig och uthållig tillväxt. Våra\r\nutgiftsökningar   avser  främst  förbättringar  inom\r\nhälsovård, sjukvård och social omsorg, rättsväsendet\r\noch ökat internationellt bistånd.\r\n\r\nFolkpartiets   förslag    till    utgiftsram   för\r\nutgiftsområde  21 Energi har emellertid  avvisats  i\r\nbudgetprocessens  första steg. Då vårt budgetförslag\r\när en helhet är det  inte  meningsfullt  att delta i\r\nfördelningen  på  anslag  inom  utgiftsområdet.   Vi\r\nväljer  således  att  inte delta i utskottets beslut\r\navseende moment 13 om anslag  m.m. inom det aktuella\r\nutgiftsområdet för budgetåret 2004.\r\nNär  det gäller energiområdet  menar  vi  att  god\r\ntillgång på energi är en förutsättning för välstånd.\r\nDet svenska energisystemet bör successivt ställas om\r\ntill att  bli  ekologiskt  hållbart. Det långsiktiga\r\nmålet  är  att såväl fossilt bränsle  som  kärnkraft\r\nskall fasas  ut  ur  energisystemet  och ersättas av\r\nekologiskt  hållbara energikällor. Omställningen  av\r\nenergisystemet   måste  dock  ske  med  hänsyn  till\r\nSveriges behov av  tillväxt och ökad sysselsättning.\r\nFolkpartiet  anser  därför   att  kärnkraften  skall\r\nutnyttjas  under  hela sin tekniska  och  ekonomiska\r\nlivslängd. Vi säger därför nej till regeringens, och\r\ndess    stödpartiers,     förtida    stängning    av\r\nkärnkraftverket i Barsebäck. I det fall det framöver\r\nvisar  sig  nödvändigt för att  trygga  den  svenska\r\nenergiförsörjningen och miljön kan vi även tänka oss\r\nen utbyggnad  av  kärnkraften.  Vi  oroar  oss  över\r\neffekterna  av  att  koldioxidutsläppen  ökar som en\r\nföljd av avställningen av Barsebäcksverket, vilket i\r\nsin tur medfört en ökad import av el från kolbaserad\r\nproduktion i Danmark. Det är därför av största  vikt\r\natt   en  omfattande  miljökonsekvensbeskrivning  av\r\navvecklingen  görs, för att belysa konsekvenserna på\r\nsåväl   kort  som   lång   sikt.   Därtill   behöver\r\nutsläppsstatistiken förbättras då den i dag inte ger\r\nen rättvisande bild. Regeringen bör, som vi tidigare\r\nanfört,    åläggas     att    även    redovisa    de\r\nkoldioxidutsläpp som genereras  vid  elproduktion  i\r\nutländska kolkraftverk vid elimport till Sverige.\r\nVåra  principiella  uppfattningar  framgår  av  de\r\nreservationer  vi  gjort  i  detta betänkande, bl.a.\r\nunder momenten Allmän inriktning  av energipolitiken\r\noch  Kärnkraften.  Det  är  mot  denna bakgrund  som\r\nFolkpartiet i motion 2003/04: Fi240    med  anförda\r\nmotiveringar under berörda anslag i detta betänkande\r\n  har  föreslagit  en sammanlagd minskning av ramen\r\nför utgiftsområde 21  Energi med 904 miljoner kronor\r\når 2004. Den anslagsfördelning  som vi förordat inom\r\nutgiftsområdet framgår även av bilaga 2.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och  kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken     och     budgetpolitiken     än     den\r\nSocialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ  tar sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärtill  bör  infrastrukturen   och  de  långsiktiga\r\nförutsättningarna   för   ett  ökat  bostadsbyggande\r\nkraftigt      förbättras.      Därigenom      skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna\r\nöka  i en sådan utsträckning att  välfärden  tryggas\r\nför alla.\r\nDet  handlar  bl.a.  om arbetsmarknaden, som måste\r\ngöras mer flexibel och där  de  rekordhöga sjuktalen\r\nmåste    mötas    med    en    kraftigt   förbättrad\r\nrehabilitering,   förebyggande   åtgärder   och   en\r\nförbättrad arbetsmiljö. Det handlar  om skatterna på\r\narbete och företagande som måste sänkas  och på sikt\r\nanpassas  till  omvärldens  lägre  skattetryck.  Det\r\nhandlar om det svenska konkurrenstrycket  som  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre  tillvarata personalens kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka, rättsväsendet  återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen    förbättras.    Kristdemokraternas\r\nekonomiska    politik    sammanfattas    i    motion\r\n2003/04:Fi241.\r\nMålet  med  våra  reformer på dessa områden är att\r\nskapa förutsättningar  för  en  uthållig tillväxt på\r\nåtminstone  3 % per år över en konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen  kan  öka  utan att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser     blir    mindre\r\nkonjunkturkänsliga. Den utveckling som pågår under\r\nsocialdemokratiskt    styre    är    den    omvända:\r\nsysselsättningen   minskar,  tillväxten  väntas  bli\r\nlägre   än   i   omvärlden,    statsskulden    ökar,\r\ndetaljstyrningen   ökar   och   i   stora  delar  av\r\nkommunsektorn  erbjuds  sämre vård och  omsorg  till\r\nhögre skatt.\r\nRiksdagsmajoriteten            bestående       av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  har nu genom förslag till ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster  ställt  sig  bakom en annan inriktning av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför redovisar jag i detta  särskilda  yttrande (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde 21 och som jag skulle ha yrkat\r\nbifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar\r\nhade   vunnit   riksdagens   bifall   i  den  första\r\nbeslutsomgången.\r\nKristdemokraterna    instämmer    i   princip    i\r\nhuvuddragen i omställningsprogrammet,  men är starkt\r\nkritiska till regeringens handläggning av  frågan om\r\nkärnkraftsavvecklingen.  Vår uppfattning är att  den\r\nförsta kärnkraftsreaktorn  i  Barsebäcksverket borde\r\nha  fasats  ut  först  när  motsvarande   mängd   el\r\ntillförts eller sparats bort.\r\nJag  anser  att  Sveriges  energiförsörjning skall\r\ntryggas    genom   en   långsiktig   och    medveten\r\nenergipolitik  med  fasta  spelregler  där  inhemska\r\nförnybara energikällor och bränslen utgör en växande\r\nbas. Sverige har en framskjuten position vad  gäller\r\nforskning    och   utveckling   av   solcells-   och\r\nvätgasbaserade   energisystem.  Dessa  tekniker  kan\r\nkomma  att  bli  mycket  viktiga  för  den  framtida\r\nenergiförsörjningen.  Kristdemokraterna  har  därför\r\nanslagit 50 miljoner kronor särskilt till dessa båda\r\nforskningsområden.  Vidare har vi förordat, för  att\r\nunderlätta   för   villaägare    att    minska   sin\r\nelförbrukning,  att  ett  nytt anslag för stöd  till\r\nvillaägare att byta bort direktverkande  el  införs.\r\nFör detta har vi avsatt 65 miljoner kronor år 2004.\r\nMina principiella uppfattningar framgår även av de\r\nreservationer  jag  gjort  i detta betänkande, bl.a.\r\nunder momenten Allmän inriktning  av energipolitiken\r\noch Kärnkraften.\r\nDen anslagsfördelning inom utgiftsområdet  som  vi\r\nfrån  Kristdemokraternas  sida  förordat redovisas i\r\nkommittémotion 2003/04:N413 (kd)  och  i  bilaga  2.\r\nSammanlagt  har  Kristdemokraterna  föreslagit  med\r\nanförda  motiveringar under berörda anslag  i  detta\r\nbetänkande  en minskning av ramen för utgiftsområde\r\n21 Energi med 125 miljoner kronor år 2004.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nProposition 2003/04:1 (utgiftsområde\r\n21 Energi)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004  för  ramanslaget  35:3 Teknikupphandling och\r\nmarknadsintroduktion  besluta   om   åtgärder  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden   medför\r\nutgifter   på  högst  211  000  000  kronor  under\r\n20052007 (avsnitt 7.1.3),\r\n\r\n2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004     för    ramanslaget    35:4    Stöd    för\r\nmarknadsintroduktion   av   vindkraft  besluta  om\r\nåtgärder som inklusive tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 240 000 000 kronor  under\r\n20052007 (avsnitt 7.1.4),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2004 för ramanslaget 35:5 Energiforskning  besluta\r\nom   åtgärder   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på högst  810  000  000\r\nkronor under 20052008 (avsnitt 7.1.5),\r\n\r\n4. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004 för ramanslaget 35:6 Energiteknikstöd besluta\r\nom   åtgärder   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på högst  300  000  000\r\nkronor under 20052008 (avsnitt 7.1.6),\r\n\r\n5. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004    för   ramanslaget   Introduktion   av   ny\r\nenergiteknik  besluta  om  åtgärder  som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n400   000  000  kronor  under  20052008  (avsnitt\r\n7.1.7),\r\n\r\n6. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004    för   ramanslaget   35:8   Energipolitiskt\r\nmotiverade  internationella klimatinsatser besluta\r\nom   åtgärder  som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter  på  högst  60 000 000\r\nkronor under 20052008 (avsnitt 7.1.8),\r\n\r\n7.  att  riksdagen godkänner investeringsplanen  för\r\nAffärsverket   svenska   kraftnät   för   perioden\r\n20042006 (avsnitt 7.2.1),\r\n\r\n8. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit\r\nom   finansiella   befogenheter  för  Affärsverket\r\nsvenska kraftnät (avsnitt 7.2.2),\r\n\r\n9. att rikdagen godkänner vad regeringen föreslår om\r\nfortsatt stöd åt landsbygdens  elförsörjning  samt\r\ngodkänner  finansieringen  av  verksamheten enligt\r\nvad regeringen förordar i avsnittet 7.2.3,\r\n\r\n10.  att  riksdagen  för  budgetåret  2004   anvisar\r\nanslagen  under utgiftsområde 21 Energi i enlighet\r\nmed   uppställningen    under    avsnitt    1    i\r\npropositionen.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n25.  (delvis)  Riksdagen  anvisar  för 2004 anslagen\r\nunder     utgiftsområde     21    Energi    enligt\r\nuppställningen i tabell 12 i motionen.\r\n\r\n2003/04:U254 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att sätta upp\r\nkvantifierade,   tidsbundna   mål   för  en   ökad\r\nanvändning av förnybar energi.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\ninnovativa    vägar    för    att    effektivisera\r\nenergianvändningen.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt\r\nforskning   kring   och  praktisk  tillämpning  av\r\nenergi-     och     drivmedelsframställning     ur\r\nskogsråvara.\r\n\r\n2003/04:N204 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att  upphäva  6 § kärntekniklagen\r\n(1984:3) i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:N207 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  verka  för\r\nökade  anslag  inom forskning och teknikutveckling\r\nav geotermisk energiutvinning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nStatens  energimyndighet  (STEM),  inom  befintlig\r\nram,   breddar   sitt  stöd  för   forskning   och\r\nteknikutveckling av geotermisk energiutvinning.\r\n\r\n2003/04:N219 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att underlätta tillväxt i\r\nregioner med basindustri.\r\n\r\n2003/04:N223 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena\r\nAndersson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  naturgasens\r\nfördelar.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad\r\nav naturgasförsörjningen norr om Gislaveds kommun.\r\n\r\n\r\n2003/04:N224 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  naturgasens\r\nbetydelse för tillväxten.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  naturgasens\r\nbetydelse för energiutbudet i Östergötland.\r\n\r\n2003/04:N238 av Patrik Norinder och Henrik Westman\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  tillgång till naturgas i\r\nMellansverige.\r\n\r\n2003/04:N241 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar   att  avveckla   planerna   på\r\nstorskalig vindkraftsutbyggnad  i  enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:N242 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  tillåta  kärnteknisk  forskning\r\ngenom  att  ändra  lagstiftningen  och  upphäva 6  §\r\nkärntekniklagen  i  enlighet  med  vad som anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:N250 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson\r\n(c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  se  över\r\nellagen  och  telelagen   i  syfte  att  förbättra\r\nleveranssäkerheten och tillgängligheten.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att lagen om\r\nkoncessionsplikt  ändras så att den överensstämmer\r\nmed moderna tekniska förutsättningar.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att tillåtlighet\r\nges för byggande  av överlagrat elnät vid sidan av\r\ndet ordinarie eldistributionsnätet.\r\n\r\n2003/04:N251 av Ulrik Lindgren och Sven Gunnar\r\nPersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om att göra SERC, Centrum för\r\nsolenergiforskning  vid  Högskolan   Dalarna,   till\r\nnationellt  centrum  för forskning och utveckling av\r\nvillasolvärmeteknik.\r\n\r\n2003/04:N261 av Lars Lindblad m.fl. (m, kd, fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  en  förnyad  och  modern\r\nenergipolitik  som  tar  sin  utgångspunkt  i dagens\r\nverklighet.\r\n\r\n2003/04:N263 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  samverkan mellan\r\nbiogas och naturgas.\r\n\r\n2003/04:N273 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  energiförsörjningen  i\r\nDalarnas län.\r\n\r\n2003/04:N281 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om   basindustrins\r\nenergiförsörjning.\r\n\r\n2003/04:N282 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om en förnyad  prövning  av\r\nkärnkraftens   ställning    genom    att    en    ny\r\nfolkomröstning i frågan hålls.\r\n\r\n2003/04:N287 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  avveckla\r\nkärnkraftsavvecklingen.\r\n\r\n2003/04:N290 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en återstart av\r\nkärnkraftsreaktorn Barsebäck 1.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om en avveckling av\r\nkärnkraftsreaktorn Barsebäck 2.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  villkoren  för\r\nkraftvärmeproduktionen.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utbyggnad av\r\nnaturgasnätet.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  nationella\r\nplaneringsmål    och    riksintresseområden    för\r\nvindkraftens utbyggnad.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  vindkraftens\r\nekonomiska förutsättningar.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nmångfald på  energimarknaden  och  Skånes framtida\r\nenergiförsörjning.\r\n\r\n2003/04:N296 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att ägaren staten\r\nbör verka för att Vattenfall  skall  gå  i spetsen\r\nför storskalig introduktion av vindkraft.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nsäkerställa   att  de  vindkraftsprojektörer   som\r\ninvesterat under  tidigare stödformer inte drabbas\r\nekonomiskt när ett  nytt  system  för  att  främja\r\nelproduktion från vindkraft införs.\r\n\r\n2003/04:N298 av Börje Vestlund (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om leveranssäkerhet\r\nav el.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\navreglering av elmarknaden.\r\n\r\n2003/04:N300 av Hans Unander m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  långsiktiga\r\nvillkor för energiförsörjningen.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utbyggnad av\r\ninfrastruktur för naturgas i Dalarna.\r\n\r\n2003/04:N302 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om naturgasens  roll  för\r\nenergiförsörjningen.\r\n\r\n2003/04:N308 av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i    motionen   anförs   om   de   långsiktiga\r\nförutsättningarna för nya kraftvärmeverk.\r\n\r\n2003/04:N311 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nenergieffektiviseringsåtgärder  skall  främjas och\r\nprioriteras    för   att   minska   utsläppen   av\r\nklimatgaser.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att åtgärder skall\r\nvidtas  för att öka alla medborgares, företags och\r\norganisationers förståelse för energianvändningens\r\nbetydelse för miljöbelastningen.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att åtgärder skall\r\nvidtas för att de identifierade potentialerna  för\r\nenergieffektivisering  skall  resultera i verkliga\r\nutfall i minskad energianvändning.\r\n\r\n2003/04:N312 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  att  med kraft\r\ndriva  frågan  om minskad kol-, gas- och oljebaserad\r\nenergiproduktion i Danmark.\r\n\r\n2003/04:N313 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en återöppning av\r\nBarsebäck 1.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om den förtida\r\nstängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om förbudet mot\r\nforskning och planering av ny kärnkraft i Sverige.\r\n\r\n2003/04:N319 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  mål  för  el\r\nproducerad med förnybara energikällor.\r\n\r\n2003/04:N324 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om omställningen  av\r\nenergisystemet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  förtida\r\navstängningen av kärnkraften.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att återstarta den\r\nförsta reaktorn i Barsebäck.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att avskaffa lagen\r\nom kärnkraftens avveckling.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\nbestämmelsen   i  kärntekniklagen  som  förhindrar\r\nbyggandet av kärnkraftsreaktorer.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\nbestämmelsen i kärntekniklagen som förbjuder  alla\r\ntyper av förberedande åtgärder för att uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor  det s.k. tankeförbudet.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  se  över\r\nsamtliga   kommuners   reservkraftskapacitet   vid\r\neventuella strömavbrott.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att redovisa\r\nkoldioxidutsläpp  för importerad el i den  svenska\r\nstatistiken.\r\n\r\n2003/04:N326 av Axel Darvik m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att dra in det\r\nstatliga   stödet   för  marknadsintroduktion   av\r\nvindkraft.\r\n\r\n2003/04:N333 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att de olika\r\nenergislagen skall konkurrera på lika villkor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  avskaffa\r\nsubventioner  för   vindkraften,   oavsett  om  de\r\nfinansieras av konsument eller stat.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att statligt stöd\r\nför forskning och utveckling av vindkraft inte får\r\nutgå som drifts- och etableringsbidrag.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  varje\r\nenergislag skall bära sina egna kostnader.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ansvaret för\r\nnedmontering   och    bortforsling   av   uttjänta\r\nvindkraftverk bör utredas.\r\n\r\n2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  mål  för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    om    ny\r\nenergiproduktion.\r\n\r\n9. Riksdagen  beslutar  att  upphäva  sitt  tidigare\r\nbeslut om avveckling av kärnkraften i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n10.   Riksdagen   beslutar   att  upphäva  lagen  om\r\nkärnkraftens  avveckling  i  enlighet  med  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n11.   Riksdagen   beslutar   att   upphäva    5    §\r\nkärntekniklagen  i  enlighet  med  vad  i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n12.    Riksdagen    beslutar   att   upphäva   6   §\r\nkärntekniklagen  i enlighet  med  vad  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n13. Riksdagen begär  att  regeringen återkallar sitt\r\nförhandlingsuppdrag rörande kärnkraften i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om statligt stöd  på\r\nenergiområdet.\r\n\r\n15. Riksdagen beslutar om avveckling av systemet med\r\nelcertifikat i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till börsintroduktion av Vattenfall AB.\r\n\r\n2003/04:N343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren\r\n(kd, m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om kärnkraften  och\r\nden planerade stängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\n2003/04:N353 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  en  ny myndighet för\r\nenergieffektivisering inrättas.\r\n\r\n2003/04:N380 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  hos  regeringen  förslag  till  en\r\nsamlad energipolitisk strategi i enlighet  med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2003/04:N384 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om svensk basindustris  behov\r\nav ansvarsfull och långsiktig energipolitik.\r\n\r\n2003/04:N389 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 21 anslag\r\n35:1            Statens           energimyndighet:\r\nFörvaltningskostnader 139 252 000 kr.\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  21 anslag\r\n35:2  Insatser för effektivare energianvändning  0\r\nkr.\r\n\r\n4. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 21 anslag\r\n35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion  0\r\nkr.\r\n\r\n5.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 21 anslag\r\n35:4 Stöd för marknadsintroduktion  av vindkraft 0\r\nkr.\r\n\r\n6.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  21  anslag\r\n35:6 Energiteknikstöd 91 196 000 kr.\r\n\r\n7. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 21 anslag\r\n35:7 Introduktion av ny energiteknik  140  147 000\r\nkr.\r\n\r\n2003/04:N393 av Michael Hagberg och Christin Nilsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om naturgasen som en  del\r\nav Sörmlands positiva utveckling.\r\n\r\n2003/04:N407 av Anders Sundström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Vattenfall.\r\n\r\n2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om riktlinjer för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om energipolitiska\r\ninsatser på klimatområdet,  såväl  nationella  som\r\ninternationella.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   det  i\r\nprövningen   av  villkoren  inför  stängningen  av\r\nBarsebäcks  andra  reaktor  också  skall  ingå  en\r\nekonomisk  redovisning,  en  miljökonsekvensanalys\r\noch en samhällsekonomisk analys.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nvidta  erforderliga  åtgärder  för  att tillse att\r\nelbrist inte uppstår.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om inhemska förnybara\r\nenergikällor.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om energiforskning\r\noch energiteknisk utveckling.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att EU bör satsa\r\ngemensamt  på  att   främja   omställningen   till\r\nförnybara bränslen.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheten  för  en\r\nökad  driftsäkerhet  och  minskade  strömavbrott i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n20.  Riksdagen  beslutar upphäva 6 § kärntekniklagen\r\n(1984:3).\r\n\r\n21.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2004\r\nanvisa anslagen  under utgiftsområde 21 Energi med\r\nändringar i förhållande  till  regeringens förslag\r\nför   budgetåret   2004   enligt  uppställning   i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbud  mot\r\neffekthöjningar i kärnkraftverk.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   höjda\r\nsäkerhetskrav för kärnkraftverk.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkärnkraftverken   i  sina   årsredovisningar   bör\r\nåläggas att redovisa  ekonomin  för varje reaktor,\r\nåtminstone    för   de   verk   där   staten    är\r\nmajoritetsägare.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförhandlingarna   med  kärnkraftsindustrin   under\r\nledning av Bo Bylund genast avbryts.\r\n\r\n2003/04:Bo218 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att medel anslås\r\nför forskning  om  vindkraft  både  vad det gäller\r\nkostnadseffektivitet och design.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004 inom\r\nutgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp) och (kd) har avstått\r\nfrån att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 2-4).\r\n\r\nBelopp i 1000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\nAnslag                                 AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)        (fp)      (kd)\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n35:1  Statens energimyndighet:\r\n(ram)    146 252     7 000    50 000    15 000\r\nFörvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n35:2  Insatser för effektivare\r\n(ram)    136 000   136 000    68 000    50 000\r\nenergianvändning\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n35:3  Teknikupphandling och\r\n(ram)     49 000    49 000               20 000\r\nmarknadsintroduktion\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:4  Stöd för\r\nmarknadsintroduktion av   (ram)     60 000    60 000    60\r\n000\r\n                                              vindkraft\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:5  Energiforskning\r\n(ram)    445 399               +25 000    25 000\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:6  Energiteknikstöd\r\n(ram)    131 196    40 000   131 000    30 000\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n35:7  Introduktion av ny\r\nenergiteknik    (ram)    230 147    90 000   230 000    50\r\n000\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n35:8  Energipolitiskt\r\nmotiverade         (ram)     50 000                          50\r\n000\r\n                                              internationella\r\nklimat-\r\n                                              insatser\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:9  Statlig prisgaranti\r\nelcertifikat   (ram)    100 000              100 000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n35:10 Ersättning för vissa\r\nkostnader vid (ram)    315 350              315 000\r\navveckling av en\r\nreaktor vid Barsebäcksverket\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:11 Kärnsäkerhet i\r\nÖsteuropa*          (ram)                          +25 000\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n35:12 Solcells- och\r\nvätgasforskning*     (ram)                                     +50 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n35:13 Stöd för villaägare att\r\nbyta bort  (ram)                                     +65 000\r\ndirektverkande el*\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n1 663 344  382 000   904 000   125 000\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n* = Förslag om nytt anslag\r\nBilaga 3\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 7 framlagt förslag till\r\nlag om ändring i lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk verksamhet\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  5  a  § lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk verksamhet skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 a §\r\n-----------------------------------------------------\r\nTillstånd  att uppföra en\r\nkärnkraftsreaktor     får\r\ninte meddelas.\r\n-----------------------------------------------------\r\nDet  är  förbjudet att utan särskilt tillstånd här i\r\nriket   slutförvara    använt    kärnbränsle   eller\r\nkärnavfall från en kärnteknisk anläggning  eller  en\r\nannan  kärnteknisk  verksamhet  i  ett  annat  land.\r\nDetsamma gäller sådan lagring som sker i avvaktan på\r\nslutförvaring  (mellanlagring). Tillstånd får medges\r\nendast   om   det   finns    synnerliga   skäl   och\r\ngenomförandet av det program som  avses  i 12 § inte\r\nförsvåras.\r\nI  fråga  om tillstånd till införsel eller utförsel\r\nav kärnavfall gäller de begränsningar som anges i 20\r\na och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nbilaga 4\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 8 framlagt förslag till\r\nlag om ändring i lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk verksamhet\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  6  §  lagen  (1984:3)  om\r\nkärnteknisk verksamhet skall upphöra att gälla.\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U254 yrkande 10, 2003/04:N219, 2003/04:N290 yrkande 11, 2003/04:N300 yrkande 1, 2003/04:N312, 2003/04:N319 yrkande 1, 2003/04:N324 yrkandena 1 och 8, 2003/04:N333 yrkandena 1 och 7, 2003/04:N342 yrkandena 1, 8, 14, 15 och 17, 2003/04:N380, 2003/04:N384, 2003/04:N407 och 2003/04:N413 yrkandena 1, 2, 7, 10 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "C39231AA-2FD5-49E8-95D7-9B25FA779D85",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "177",
                    "90",
                    "43",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C39231AA-2FD5-49E8-95D7-9B25FA779D85",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "980B6585-F147-46E7-9648-181C1101421E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "1",
                    "29",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "177",
                    "91",
                    "43",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/980B6585-F147-46E7-9648-181C1101421E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N324 yrkande 5 och 2003/04:N342 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förbudet mot kärnteknisk forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N204, 2003/04:N242, 2003/04:N313 yrkande 3, 2003/04:N324 yrkande 6, 2003/04:N342 yrkande 12 och 2003/04:N413 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Naturgas",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N223 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N224 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N238, 2003/04:N263 yrkande 2, 2003/04:N273, 2003/04:N281, 2003/04:N290 yrkande 5, 2003/04:N300 yrkande 2, 2003/04:N302 och 2003/04:N393.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Kraftvärme",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N290 yrkande 4 och 2003/04:N308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N241, 2003/04:N290 yrkandena 9 och 10, 2003/04:N296 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:N333 yrkandena 2, 6 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Effektivare energianvändning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U254 yrkande 11, 2003/04:N311 yrkandena 1-3 och 2003/04:N353.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 13, 2003/04:N251 och 2003/04:N413 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Åtgärder för att motverka risken för strömavbrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N250 yrkandena 2-4, 2003/04:N298 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N324 yrkande 7 och 2003/04:N413 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "8B2BE409-6A5A-4F23-9C53-8CA3C0A8F7BB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "121",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8B2BE409-6A5A-4F23-9C53-8CA3C0A8F7BB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Affärsverket svenska kraftnät",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 21 punkterna 7 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Stöd åt landsbygdens energiförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 21 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 21 punkterna 1-6 och 10 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 25 i denna del, 2003/04:N207 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N326 yrkande 1, 2003/04:N389 yrkandena 2-7, 2003/04:N413 yrkande 21 och 2003/04:Bo218 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Förbudet mot kärnteknisk forskning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Kraftvärme",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Kraftvärme",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Effektivare energianvändning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Effektivare energianvändning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Åtgärder för att motverka risken för strömavbrott",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:16:54"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 1,7 miljarder kronor i anslag på energiområdet under 2004. De största anslagen går till energiforskning (445 miljoner kronor), kostnader för avvecklingen av en reaktor i Barsebäck (315 miljoner kronor) och till introduktion av ny energiteknik (230 miljoner kronor). Riksdagen godkände dels en investerings- och finansieringsplan för Affärsverket svenska kraftnät, dels fortsatt stöd till elektrifiering av vissa fastigheter på landsbygden.",
          "dok_id": "GR01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag på energiområdet (NU3)",
          "dok_id": "GR01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:16:54"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 1,7 miljarder kronor i anslag på energiområdet under 2004. De största anslagen går till energiforskning (445 miljoner kronor), kostnader för avvecklingen av en reaktor i Barsebäck (315 miljoner kronor) och till introduktion av ny energiteknik (230 miljoner kronor). Vidare föreslår utskottet att riksdagen dels godkänner föreslagen investerings- och finansieringsplan för Affärsverket svenska kraftnät, dels godkänner fortsatt stöd till elektrifiering av vissa fastigheter på landsbygden.</p>",
          "dok_id": "GR01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag på energiområdet (NU3)",
          "dok_id": "GR01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:56"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_3.docx",
          "filstorlek": "198206",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A2D6FB2-A24A-4BEE-89A9-6A72354872C3"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_3.pdf",
          "filstorlek": "911686",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/513DB81E-C55B-468D-B7BF-F8869F6C8754"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo218 Lokalisering av vindkraft",
          "ref_dok_id": "GR02Bo218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo218",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N204 Det s.k. tankeförbudet i lagen om kärnteknisk verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N204",
          "ref_dok_titel": "Det s.k. tankeförbudet i lagen om kärnteknisk verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N207 Forskning om geotermisk energi",
          "ref_dok_id": "GR02N207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N207",
          "ref_dok_titel": "Forskning om geotermisk energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N219 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N219",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N223 Naturgasförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N223",
          "ref_dok_titel": "Naturgasförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N224 Naturgas och tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GR02N224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N224",
          "ref_dok_titel": "Naturgas och tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N238 Naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_id": "GR02N238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N238",
          "ref_dok_titel": "Naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N241 Utbyggnaden av vindkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N241",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnaden av vindkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N242 Kärnteknisk forskning",
          "ref_dok_id": "GR02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Kärnteknisk forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N250 Behovet av reservkraft för telekommunikationer och samhällskritiska verksamheter",
          "ref_dok_id": "GR02N250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N250",
          "ref_dok_titel": "Behovet av reservkraft för telekommunikationer och samhällskritiska verksamheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N251 Nationellt centrum för utveckling av villasolvärmeteknik",
          "ref_dok_id": "GR02N251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N251",
          "ref_dok_titel": "Nationellt centrum för utveckling av villasolvärmeteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren och Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N261 En förnyad energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N261",
          "ref_dok_titel": "En förnyad energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M, KD, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N263 Regional energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Regional energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N273 Energiförsörjningen till industrin i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02N273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N273",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjningen till industrin i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N281 Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N281",
          "ref_dok_titel": "Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N282 Folkomröstning om kärnkraftens framtid",
          "ref_dok_id": "GR02N282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N282",
          "ref_dok_titel": "Folkomröstning om kärnkraftens framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N287 Kärnkraftsavvecklingen",
          "ref_dok_id": "GR02N287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N287",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraftsavvecklingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N290 En säkrare energiförsörjning i Skåne",
          "ref_dok_id": "GR02N290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N290",
          "ref_dok_titel": "En säkrare energiförsörjning i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N296 Vattenfall och vindkraft",
          "ref_dok_id": "GR02N296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N296",
          "ref_dok_titel": "Vattenfall och vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N298 Elleveranssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GR02N298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N298",
          "ref_dok_titel": "Elleveranssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N300 Långsiktiga villkor för energiförsörjning i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02N300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N300",
          "ref_dok_titel": "Långsiktiga villkor för energiförsörjning i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N302 Tryggad energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Tryggad energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N308 Lokal elproduktion",
          "ref_dok_id": "GR02N308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N308",
          "ref_dok_titel": "Lokal elproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N311 Energieffektivisering",
          "ref_dok_id": "GR02N311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N311",
          "ref_dok_titel": "Energieffektivisering",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N312 Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_id": "GR02N312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N312",
          "ref_dok_titel": "Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N313 Kärnkraftverket i Barsebäck",
          "ref_dok_id": "GR02N313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N313",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraftverket i Barsebäck",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N319 Förnybara energikällor",
          "ref_dok_id": "GR02N319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N319",
          "ref_dok_titel": "Förnybara energikällor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N324 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02N324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N324",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N326 Vindkraftsindustrin",
          "ref_dok_id": "GR02N326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N326",
          "ref_dok_titel": "Vindkraftsindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N333 Vindkraft",
          "ref_dok_id": "GR02N333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N333",
          "ref_dok_titel": "Vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N342 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N343 Barsebäck 2",
          "ref_dok_id": "GR02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Barsebäck 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N353 Energieffektiviseringsmyndighet",
          "ref_dok_id": "GR02N353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N353",
          "ref_dok_titel": "Energieffektiviseringsmyndighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N380 Energipolitisk strategi",
          "ref_dok_id": "GR02N380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N380",
          "ref_dok_titel": "Energipolitisk strategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N384 Energiförsörjning för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02N384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N384",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N389 Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GR02N389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N389",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N393 Energiförsörjning i Sörmland genom naturgas",
          "ref_dok_id": "GR02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning i Sörmland genom naturgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N407 Ägardirektiv till Vattenfall",
          "ref_dok_id": "GR02N407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N407",
          "ref_dok_titel": "Ägardirektiv till Vattenfall",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N413 Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_id": "GR02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N415 Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U254 Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02U254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U254",
          "ref_dok_titel": "Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:96",
          "ref_dok_id": "GR0K96",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "96",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:96",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}