{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2301641",
      "dok_id": "GR01NU2",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:06",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:10",
      "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU2</div><h1>Utgiftsområde 19 Regional utveckling</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen  (totalt  ca  3,1  miljarder   kronor)  och\r\nbemyndigandena     för    budgetåret    2004    inom\r\nutgiftsområde  19  Regional   utveckling.   Samtliga\r\nmotioner  som  tar  upp  anslagsfrågor  avstyrks  av\r\nutskottet.  Företrädarna  i  utskottet  för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  deltar  inte i beslutet om anslag. De\r\nerinrar i särskilda yttranden  om  de  budgetförslag\r\nsom  framlagts  av  respektive  parti. I förhållande\r\ntill  regeringens  förslag för utgiftsområdet  ville\r\nModerata samlingspartiet minska utgiftsramen med 550\r\nmiljoner kronor, Folkpartiet med 512 miljoner kronor\r\noch  Kristdemokraterna   med  250  miljoner  kronor.\r\nCenterpartiet  ville  höja  utgiftsramen   med   592\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nI  fråga  om  den  allmänna  inriktningen  av  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken  anser utskottet att\r\ndet är värdefullt att den kan följas  upp på ett mer\r\nsystematiskt  sätt,  bl.a. när det gäller  ekonomisk\r\ntillväxt,  sysselsättning  och  nystartade  företag.\r\nBeträffande  frågan  om samband mellan den regionala\r\nutvecklingspolitiken  och  landsbygdspolitiken  vill\r\nutskottet avvakta med ställningstagande  i  sak till\r\ndess  att  frågan är färdigberedd. Enligt utskottets\r\nmening  bör  liksom   tidigare   år   den  uthålliga\r\ntillväxtens betydelse och därmed även miljöpolitiken\r\noch  jämställdhetspolitiken  betonas.  Vidare   står\r\nutskottet  kvar  vid sin uppfattning att det på sikt\r\när angeläget att minska användningen av olika bidrag\r\ninom  den  regionala   utvecklingspolitiken.   I  en\r\nreservation   (m,   fp,  kd,  c)  framhålls  att  en\r\nframtidsinriktad  regional   utvecklingspolitik  bör\r\ninriktas   på   att   skapa   förutsättningar    för\r\nutveckling,   bl.a.   när  det  gäller  företagande.\r\nReservanterna     markerar     vikten     av     att\r\nlandsbygdspolitiken   och  skärgårdspolitiken  skall\r\nsyfta  till en allsidig  utveckling  av  landsbygden\r\nrespektive skärgården. För de företagsstöd som trots\r\nalls behövs bör enligt reservanterna tonvikten ligga\r\npå generella stöd.\r\nVidare avstyrker utskottet liksom tidigare förslag\r\nom inrättande av en glesbygdsombudsman.\r\nUtskottet  behandlar  i betänkandet även frågor om\r\nEG:s  nuvarande struktur-  och  regionalpolitik  och\r\navstyrker förslag om regeländringar.\r\nBeträffande  EG:s  framtida sammanhållningspolitik\r\nanser utskottet att strukturfondsfrågorna  inte  kan\r\nses  isolerat;  lösningen  av  dessa frågor är också\r\nberoende    av    gemenskapens    jordbruks-     och\r\nkonkurrenspolitik.   Den  utstakade  linjen  innebär\r\nbudgetrestriktivitet.     Utskottet     understryker\r\nbetydelsen   av   förenklade   arbetssätt   och   en\r\ninsiktsfull  användning  av  subsidiaritetsprincipen\r\n(närhetsprincipen).  Vidare ansluter  sig  utskottet\r\ntill regeringens uppfattning  att det är rimligt att\r\nutgå  från  länders snarare än regioners  behov.  Om\r\ndenna linje inte  får  stöd i EU anser utskottet att\r\ngleshetskriteriet   starkt    måste    hävdas    vid\r\nförhandlingar  om  ett  nytt mål 1. I en reservation\r\n(kd,  c)  hävdas  att  sammanhållningen   kring   en\r\neuropeisk  dimension är det viktigaste målet och att\r\ngleshetskriteriet är mycket väsentligt.\r\nVidare  tas   ansvaret   för  företagsstöd  upp  i\r\nbetänkandet. Utskottet anser  att  det  är  av stort\r\nvärde ur demokratisk synpunkt att pröva nya modeller\r\nför    lokalt    engagemang    i    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken.  Sådana  försök  görs nu  inom\r\nramen  för  självstyrelseorgan  och  vissa kommunala\r\nsamverkansorgan. I en reservation (kd,  c)  förordas\r\natt  makten  omfördelas så att direktvalda regionala\r\norgan ansvarar  för  de  företagsstöd  och  de olika\r\nutvecklingsmedel    som   tillförs   det   regionala\r\nutvecklingsarbetet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N210,\r\n2003/04:N255     yrkande     1,     2003/04:N271,\r\n2003/04:N278,     2003/04:N322,      2003/04:N328\r\nyrkandena  2,  4,  6,  9, 12 och 25, 2003/04:N330\r\nyrkandena  5,  6 och 8, 2003/04:N336  yrkande  4,\r\n2003/04:N338 yrkande  1,  2003/04:N344 yrkande 1,\r\n2003/04:    N345    yrkande    1,   2003/04:N362,\r\n2003/04:N378 och 2003/04:A341 yrkande 2.\r\n\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Glesbygdsombudsman\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N288 yrkande 6.\r\n\r\n\r\n3. EG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:N246  och\r\n2003/04:N385.\r\n\r\n\r\n4. EG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N328 yrkande 3.\r\n\r\nReservation 2 (kd, c)\r\n\r\n5. Ansvar för företagsstöd inom den\r\nregionala utvecklingspolitiken\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:N215\r\nyrkandena  1 och 2, 2003/04: N328 yrkande  1  och\r\n2003/04:N335 yrkande 8.\r\n\r\nReservation 3 (kd, c)\r\n\r\n6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2004,  i  fråga   om  ramanslaget  33:1  Allmänna\r\nregionalpolitiska   åtgärder,   göra   ekonomiska\r\nåtaganden   som,   inklusive    tidigare   gjorda\r\nåtaganden,     innebär    utgifter    på    högst\r\n3 200 000 000 kr  under  åren  2005-2012.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 19 punkt 1.\r\nb)  Riksdagen bemyndigar regeringen att under  år\r\n2004,  i  fråga  om  ramanslaget  33:5 Europeiska\r\nregionala  utvecklingsfonden perioden  2000-2006,\r\ngöra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 3 500\r\n000 000 kr under  åren 2005-2008. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition  2003/04:1 utgiftsområde 19\r\npunkt 2.\r\nc) Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt\r\nregeringens förslag i bilaga  2.  Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde  19\r\npunkt 3.\r\nd)   Riksdagen  avslår  motionerna  2003/04:Fi240\r\nyrkande    25    i   denna   del,   2003/04:N236,\r\n2003/04:N267  yrkandena  1  och  2,  2003/04:N289\r\nyrkande 1, 2003/04:N345  yrkande 7, 2003/04:N370,\r\n2003/04:N389 yrkande 1 och 2003/04:N409.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 november 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Marie\r\nGranlund  (s),  Ingegerd  Saarinen  (mp), Nils-Göran\r\nHolmqvist  (s),  Eva Flyborg (fp)*, Sylvia  Lindgren\r\n(s), Ann-Marie Fagerström (s), Karl Gustav Abramsson\r\n(s), Ulla Löfgren  (m)*,  Carina  Adolfsson Elgestam\r\n(s),  Yvonne  Ångström (fp)*, Åsa Torstensson  (c)*,\r\nAnne Ludvigsson  (s),  Stefan  Hagfeldt  (m)*,  Lars\r\nJohansson  (s),  Henrik  von Sydow (m)*, Lars Lindén\r\n(kd)* och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\n*  Har  avstått från att delta  i  beslutet  under\r\npunkt 6.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels proposition  2003/04:1  (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling,\r\ndels 26 motioner från den allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i ärendet  har  inför\r\nutskottet     lämnats     av     företrädare     för\r\nNäringsdepartementet samt för Svenska  Riksförbundet\r\nNationellt  Resurscentrum för kvinnor (NRC).  Vidare\r\nhar utskottet  vid besök hos Svenska Kommunförbundet\r\noch  Landstingsförbundet  fått  information  om  och\r\ndiskuterat  med  företrädare  för  förbunden om EG:s\r\nframtida sammanhållningspolitik.\r\n\r\nFörslagen i propositionen och i motionerna återges\r\ni  bilaga  1.  Regeringens och oppositionspartiernas\r\nförslag till anslag  för  år 2004 inom utgiftsområde\r\n19 redovisas i bilaga 2.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtgångspunkten för detta betänkande är att ramen för\r\nutgiftsområde  19  är  fastställd   för   år   2004.\r\nFinansutskottets   majoritet   tillstyrkte   den  10\r\nnovember  2003  regeringens  förslag till utgiftsram\r\nför år 2004 för utgiftsområde 19 Regional utveckling\r\n(prop.  2003/04:1,  bet.  2003/04:FiU1).   Riksdagen\r\nfattade  den 19 november 2003 beslut om ramarna  för\r\nde olika utgiftsområdena  för år 2004 i enlighet med\r\nfinansutskottets förslag. Av  tabellen  i  bilaga  2\r\nframgår  regeringens och de olika partiernas förslag\r\ntill anslag under utgiftsområdet.\r\n\r\nEn nyhet  är att utgiftsområdets benämning ändrats\r\nfrån Regional utjämning och utveckling till Regional\r\nutveckling enligt  en  ändring  i riksdagsordningen.\r\nÄndringen  trädde  i  kraft den 1 oktober  2003  och\r\ntillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för\r\når 2004 (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21).\r\nBetänkandet disponeras  på  följande  sätt.  Först\r\nbehandlas frågor om den allmänna inriktningen av den\r\nregionala    utvecklingspolitiken.    Därefter   tar\r\nutskottet   upp   frågor   om   inrättande   av   en\r\nglesbygdsombudsman,  om  EG:s  strukturfonder och om\r\nansvar  för  företagsstöd samt slutligen  frågan  om\r\nanslagen för budgetåret 2004.\r\nÖvriga frågor  om  åtgärder för att utveckla olika\r\nregioner kommer utskottet  att  behandla under våren\r\n2004.   Dessa   frågor  rör  bl.a.  tillväxtprogram,\r\nkapitalförsörjning,   landsbygd  och  storstad  samt\r\nfrågor om lokalisering  av statlig verksamhet och om\r\ndisposition av del av vattenkraftsvinsterna.\r\n\r\nAllmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\ninriktningen      av      den       regionala\r\nutvecklingspolitiken. Utskottet står fast vid\r\nden  politik  som  har gällt under de senaste\r\nåren  och anser inte  att  motionskraven  kan\r\nligga till grund för en förändrad inriktning.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMålet  för  den  regionala  utvecklingspolitiken  är\r\nsedan år  2002  väl  fungerande  och hållbara lokala\r\narbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla\r\ndelar  av landet. Den regionala utvecklingspolitiken\r\nbedrivs  i gles- och landsbygd, i små och medelstora\r\nstäder samt  i  storstadsområden. Motivet är att den\r\nnationella  tillväxten   utgörs  av  summan  av  den\r\ntillväxt   som   skapas   lokalt    och   regionalt.\r\nAnpassningen till de regionala skillnaderna  innebär\r\ndock att det behövs riktade åtgärder för geografiskt\r\navgränsade områden även fortsättningsvis.\r\n\r\nMed  väl  fungerande lokala arbetsmarknadsregioner\r\navses att regionerna  är så attraktiva för människor\r\noch företag att det är  möjligt att ta till vara den\r\npotential  och  den  livskraft   som  finns  i  alla\r\nregioner.  Hållbara regioner innebär  att  politiken\r\nskall  bidra   till   att   nuvarande  och  kommande\r\ngenerationer kan erbjudas sunda  ekonomiska, sociala\r\noch  ekologiska  förhållanden. Hållbar  tillväxt  är\r\ntillväxt som bidrar  till hållbar utveckling. Med en\r\ngod  servicenivå  avses   att   det   skall   finnas\r\nkommersiell  och  offentlig  service  i  tillräcklig\r\nomfattning.   Kommersiell   service   avser   främst\r\ntillgång  till  dagligvaror och drivmedel. Offentlig\r\nservice omfattar såväl statlig som kommunal service.\r\nEffekterna  bör kunna  avläsas  utifrån  ekonomiskt,\r\nekologiskt och  socialt  perspektiv.  Måtten  utgörs\r\nfrämst av ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning\r\nsamt  uppnående  av  nationella jämställdhetsmål och\r\nmiljökvalitetsmål.  Enligt   regeringen  bör  det  i\r\nframtiden  bli  möjligt  att redovisa  effekterna  i\r\nförhållande   till  de  statliga   insatserna   inom\r\npolitikområdet.\r\nStatens  viktigaste   roll   är   att  skapa  goda\r\ngrundförutsättningar för en utveckling  mot  hållbar\r\ntillväxt  och  en  god  servicenivå  i alla delar av\r\nlandet. Enligt regeringens uppfattning  är  arbete i\r\ngemensamma partnerskap i hög grad bidragande till en\r\nlokal     mobilisering.     Lokal    och    regional\r\nhandlingsfrihet  är  viktig  för   en  god  regional\r\nutveckling. Regionala tillväxtprogram  kan  ses  som\r\ndelprogram   inom   ramen   för   en   bred   samlad\r\nutvecklingsstrategi för hållbar regional utveckling.\r\nDet  gäller  att  ta  till vara lokala och regionala\r\nförutsättningar  i de regionala  tillväxtprogrammen.\r\nEtt syfte med programarbetsformen  är  att  lärandet\r\nskall öka och goda resultat spridas. Olika delar  av\r\nlandet skall inte ställas mot varandra. Både problem\r\ni  tillväxtregioner  och  i regioner med geografiska\r\nlägesnackdelar eller med stora strukturproblem måste\r\ntas  på  allvar.  Politiken skall  inriktas  på  att\r\nförstärka de lokala  arbetsmarknadsregionerna så att\r\nde  utvecklas.  Vidare  är   det  enligt  regeringen\r\nviktigt  att  myndigheternas  lokalisering   får  en\r\nstörre  spridning över landet. Strukturfondsfrågorna\r\nkommer att  tas  upp  separat  i  senare  avsnitt  i\r\nbetänkandet.\r\nLokala  och  regionala  resurscentrum  för kvinnor\r\nfinns  på  ca 130 platser i Sverige. Dessutom  finns\r\nett 50-tal nätverk  för kvinnor med skilda fokus men\r\nmed   kopplingar   till   lokala    och    regionala\r\nresurscentrum    för   kvinnor.   Verksamheten   vid\r\nresurscentrumen är  främst  inriktad på att utveckla\r\noch öka kunskaperna om kvinnors  företagande  och på\r\natt   bedriva   utvecklingsprojekt.   Vidare   skall\r\ncentrumen      bidra      till      att     utveckla\r\njämställdhetsperspektivet     i     de     regionala\r\ntillväxtavtalen/tillväxtprogrammen.  Under  perioden\r\n1999-2002  erhöll  centrumen  ca 207 miljoner kronor\r\nsom  bidrag  från  Verket  för näringslivsutveckling\r\n(Nutek), länsstyrelser, kommuner, landsting m.fl.\r\nDen regionala utvecklingspolitiken indelas fr.o.m.\r\når   2002   i   tre   verksamhetsområden,   nämligen\r\nProgramlagda utvecklingsprojekt,  Kapitalförsörjning\r\noch    Kommersiell    service.    Generellt    skall\r\nutvecklingen   i   landets  regioner  följas   genom\r\nstatistik  avseende  den  regionala  lönesumman  för\r\nkvinnor  och  män  och andelen  förvärvsarbetande  i\r\nåldern 20-64 år för  kvinnor  och  män, uppdelade på\r\nlokala           arbetsmarknadsregioner.          De\r\nresultatindikatorer       som       redovisas      i\r\nbudgetpropositionen avser regeringen att ytterligare\r\nutveckla.\r\nProgramlagda     utvecklingsprojekt     innefattar\r\nregionala     tillväxtavtal     (från     år    2004\r\ntillväxtprogram)     och     projekt    inom    EG:s\r\nstrukturfonder under perioderna 1995-1999 respektive\r\n2000-2006. Målet för verksamhetsområdet Programlagda\r\nutvecklingsprojekt   är  att  medverka   till   ökad\r\nsamverkan mellan olika  politikområden för att uppnå\r\nhållbar  regional  utveckling.   För   de  regionala\r\ntillväxtavtalen   grundas   resultatindikatorer   på\r\nsamverkan mellan olika parter  och  det mervärde som\r\nförväntas  bli  resultatet. Resultatindikatorer  för\r\nprojekten inom EG:s  strukturfonder  under  perioden\r\n2000-2006 är antal nya och bevarade arbetstillfällen\r\nuppdelade  på  kvinnor och män samt antal nystartade\r\nföretag uppdelade på kvinnor och män.\r\nKapitalförsörjning       innefattar      regionalt\r\nutvecklingsbidrag,                   landsbygdsstöd,\r\nsysselsättningsbidrag,     såddfinansiering      och\r\ntransportbidrag.    Målet   för   verksamhetsområdet\r\nKapitalförsörjning skall  fr.o.m.  år  2004  vara en\r\nhållbar  tillväxt i stödföretagen, som därmed bidrar\r\ntill fler  nya arbetstillfällen för kvinnor och män.\r\nResultatindikatorer        för       landsbygdsstöd,\r\nsysselsättningsbidrag          och         regionalt\r\nutvecklingsbidrag skall utgöras av:\r\n- förväntat antal nya arbetstillfällen,  uppdelade\r\npå kvinnor och män,\r\n-   genomsnittlig   subvention  per  förväntad  ny\r\nårsarbetskraft för kvinnor respektive män,\r\n- (gäller ej sysselsättningsbidrag)  investeringar\r\nsom beräknas delfinansieras av stöden,\r\n- antal kvinnor respektive män som finns anställda\r\nrespektive antal kvinnor och män på ledningsnivå  på\r\narbetsstället och i styrelsen i organisationen,\r\n-  (gäller enbart för regionalt utvecklingsbidrag)\r\nförädlingsvärde, omsättning och vinstmarginal.\r\n\r\nFör  såddfinansiering   och   transportbidrag  skall\r\nfr.o.m.  år  2004 resultatindikatorn  antal  kvinnor\r\nrespektive  män   som  finns  anställda  samt  antal\r\nkvinnor och män på ledningsnivå på arbetsstället och\r\ni  styrelsen  i  organisationen   följas   upp.  För\r\nsåddfinansiering  finns därutöver den nya indikatorn\r\nantal anställda och  överlevnadsgrad  fem  år  efter\r\nbeslutstidpunkten.   För   transportbidrag   bedrivs\r\nytterligare  utvecklingsarbete  avseende redovisning\r\nav stödformens effekter.\r\n\r\nOmrådet Kommersiell service omfattar  stöden  till\r\nkommersiell  service.  Målet  skall  fr.o.m. år 2004\r\nvara  en god tillgång till kommersiell  service  för\r\nkvinnor  och  män. Resultatindikatorer är fr.o.m. år\r\n2004  utveckling   av  tillgången  till  kommersiell\r\nservice  för kvinnor  och  män  samt  antal  kvinnor\r\nrespektive män som finns anställda och antal kvinnor\r\noch män som  finns  på ledningsnivå på arbetsstället\r\noch i styrelsen i organisationen.\r\nVidare  erinras  i  budgetpropositionen   om   att\r\nregeringen   i  2001  års  proposition  om  regional\r\nutvecklingspolitik  (prop.  2001/02:4) har redovisat\r\nsin bedömning att inriktningar  och beslutsordningar\r\nbör   ses  över  och  utvecklas  för  de   regionala\r\nstödformer  som  bibehålls.  Som  ett resultat av en\r\növersyn  inom  Näringsdepartementet  år   2002   har\r\nregeringen   uppdragit  åt  Nutek  att  utforma  ett\r\nkvalitetssäkringssystem  för  arbetet  med  i första\r\nhand de selektiva företagsstöden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motionerna 2003/04:A341 (s) och 2003/04:N322  (s)\r\ndiskuteras behovet av uppföljning och utvärdering av\r\ndet  s.k.  regionala  tillväxtkapitalet. De statliga\r\nåtagandena      inom      sysselsättnings-       och\r\ntillväxtpolitiken ger en splittrad bild, anförs det.\r\nBetydelsen  av sektorssamverkan är mycket viktig för\r\natt  uppnå  en   helhetssyn  och  en  samordning  av\r\nresurserna. I motionerna  förordas att utbytet av de\r\noffentliga resurserna klargörs  på  ett  mer tydligt\r\nsätt.\r\n\r\nMotionärerna  till  motion 2003/04:N362 (s)  menar\r\natt   landsbygdspolitiken    skall    ses   som   en\r\nkomplettering        till        den       regionala\r\nutvecklingspolitiken.     De    anser    att     den\r\nlandsbygdsdimension  som  fanns   i   den   tidigare\r\nregionalpolitiken har tonats ned i den nya regionala\r\nutvecklingspolitiken      vilken      har     lokala\r\narbetsmarknader  som  grund. Nu behövs insatser  som\r\nriktas  speciellt  mot landsbygden,  bl.a.  när  det\r\ngäller företagande och kommunikationer. Framför allt\r\nbör en ökad inflyttning av barnfamiljer underlättas.\r\nEnligt vad som hävdas  i  motion  2003/04:N378 (s)\r\nmåste Sverige ta upp frågan om en levande  kust  och\r\nskärgård  på ett mer fokuserat sätt och sikta på att\r\nfå till stånd  en nationell strategi. Det bör enligt\r\nmotionärerna  observeras  att  skärgården  har  helt\r\nandra förutsättningar  än glesbygden i övrigt, bl.a.\r\ngenom  att  det  i ett antal  kustkommuner  sker  en\r\nomvandling      av     åretruntfastigheter      till\r\nfritidsbostäder.   Utvecklingsmöjligheterna   hänger\r\nsamman  med  att  miljön  måste  vara  attraktiv för\r\nturism  men också för åretruntboende, samtidigt  som\r\nfiskepolitiken  och politiken för småskalig industri\r\nm.m. anpassas för skärgårdarna.\r\nI motion 2003/04:N344 (m) anförs att villkoren för\r\nlandsbygden  måste  förbättras  för  att  utveckling\r\nskall  kunna  komma  till  stånd.  Bland  annat  bör\r\ntransporterna förenklas  om  det  skall vara möjligt\r\natt bo på landet. Vidare måste reglerna  inom social\r\nomsorg,  miljöområdet,  skolområdet  m.m.  bli   mer\r\nflexibla.\r\nI  motion  2003/04:N271  (kd) krävs en ny regional\r\nutvecklingspolitik.      Tre     Norrbottenskommuner\r\n(Övertorneå,  Pajala  och  Överkalix)  föreslås  bli\r\nförsöks- och modellkommuner  för  en ny politik, som\r\ninkluderar sänkta arbetsgivaravgifter  och  skatter,\r\nsatsning  på turismen, friare arbetskraftsinvandring\r\nm.m.\r\nEnligt motionären  till  motion  2003/04:N278 (kd)\r\nbör  staten  verka  för  att  lokala nav  upprättas.\r\nSyftet  är  att  samordna  resurserna  för  att  med\r\nutgångspunkt i de lokala förutsättningarna garantera\r\nen grundservicenivå inom rimligt  avstånd. Detta bör\r\nske     i    samarbete    mellan    lokalbefolkning,\r\nbygderörelse, näringsliv, kommun och länsstyrelse.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2003/04:N330 (kd) bör\r\nFolkrörelserådets  förslag  om ett grundservicepaket\r\nför landsbygds- och glesbygdsområden beaktas. Syftet\r\när  att  förhindra ytterligare  serviceindragningar.\r\nFlera modeller  av  samordnad  service  bör  prövas.\r\nKristdemokraternas förslag om servicepunkter innebär\r\nen  samordning  av  tillgångar för att garantera  en\r\ngrundservicenivå     inom      rimligt      avstånd.\r\nFolkrörelserådet och de lokala utvecklingsgruppernas\r\narbete är ett bra exempel på lokal demokrati  i  ett\r\nunderifrånperspektiv.  I  fortsättningen handlar det\r\nom  att stimulera alla krafter  i  arbetet  med  att\r\nskapa  tillväxt  även  på  landsbygden och de mindre\r\norterna.\r\nI  motion  2003/04:N338  (kd)   gör   motionärerna\r\ngällande   att   om  kust-  och  skärgårdssamhällena\r\nlångsiktigt     skall     kunna     överleva     som\r\nrekreationsområden  krävs  att  det  också  finns en\r\nbofast     befolkning.     Förutom    skatte-    och\r\ntransportfrågor   begärs   rimliga    villkor    för\r\nnäringsverksamheten  i  skärgårdarna,  samtidigt som\r\nden unika miljön för turism och rekreation  kan  tas\r\ntill vara.\r\nDen    regionala   utvecklingspolitikens   främsta\r\nuppgift  är   att   bidra   till   utvecklingen   av\r\nlivskraftiga regioner i hela landet, framhålls det i\r\nkommittémotion     2003/04:N345     (kd).     Enligt\r\nmotionärerna   byggs   livskraftiga   regioner   när\r\nmänniskor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett\r\nunderifrånperspektiv.   Politiken   bör   underlätta\r\nsådana  processer,  i  första  hand  genom generella\r\nåtgärder som syftar till att ge goda förutsättningar\r\nför näringslivet. Lands- och glesbygdens  kännemärke\r\när   småföretagande.   Avgörande   för  välfärd  och\r\ntillväxt  är  ett  näringslivsklimat som  uppmuntrar\r\nföretagande.  Regelverken   måste  bli  enklare  och\r\nkommunikationerna  förbättras.  Målet  är  att  hela\r\nSverige skall leva och att människor i alla kommuner\r\nkan få sina grundläggande  behov  av bostad, arbete,\r\nservice, kultur m.m. tillgodosedda.\r\nI    motion   2003/04:N210   (c)   förordas    att\r\nlandsbygdsföreträdare  med stöd av statsmakterna tar\r\nfram  ett landsbygdspolitiskt  framtidsprogram.  Det\r\nbehövs   en   samlad   syn   på   landsbygdens  alla\r\nmöjligheter.     Att     få     fler     boende    i\r\nlandsortsregionerna  är  en av utmaningarna.  Enligt\r\nmotionärerna bör regionerna  och  kommunerna få ökad\r\nfrihet  att  själva  lösa problemen, bl.a.  när  det\r\ngäller    arbetsmarknadspolitikens    regler    samt\r\nplanfrågor.  Tillgången  till  lokal  service är den\r\nviktigaste frågan enligt en undersökning.\r\nI motion 2003/04:N255 (c) anförs att det behövs en\r\nsamlad  syn på utvecklingen av landsbygden  i  syfte\r\natt uppnå  tillväxt  i hela Sverige. En grund för en\r\naktiv regional utvecklingspolitik  är  att det finns\r\nen vision för landsbygdspolitiken.\r\nI  en statlig utredning om en ny landsbygdspolitik\r\nhar  föreslagits   att  regionala  utvecklingsfrågor\r\norganisatoriskt        skall        höra        till\r\nJordbruksdepartementet,  erinrar  Centerpartiet om i\r\nsin  motion 2003/04:N328. Partiet instämmer  inte  i\r\ndetta  förslag  utan  anser  att det är principiellt\r\nriktigt att landsbygdsfrågorna även fortsättningsvis\r\nbehandlas    i    Näringsdepartementet,     eftersom\r\nlandsbygden   inrymmer   många   fler   aspekter  än\r\njordbruk.   Dock   bör   det  hållas  i  minnet  att\r\nreformeringen av EG:s jordbrukspolitik  inom en snar\r\nframtid   kan   leda   till   att   stora  delar  av\r\njordbrukspolitiken  kommer  att  inriktas   på  just\r\nlandsbygdspolitik, anför motionärerna. Målet  för en\r\nlandsbygdspolitik   bör   bl.a.  vara  att  utveckla\r\nnäringsverksamheten på landsbygden,  såväl  när  det\r\ngäller  de  traditionella  näringarna som när det är\r\nfråga om nya företag inom turism och tjänster, anser\r\nmotionärerna. Närheten till en fungerande service är\r\nen förutsättning för en livskraftig landsbygd.\r\nSkärgårdarna  har en speciell  situation,  påpekar\r\nmotionärerna vidare  och  anför  att  det därför bör\r\nfinnas  en politik som särskilt tar hänsyn  till  de\r\nstora skillnaderna mellan åretruntlivet i skärgården\r\noch fritidslivet  där.  Obalansen kan leda till döda\r\nvintersamhällen  och konstgjorda  sommarmiljöer,  om\r\ninga    åtgärder   vidtas.    Det    krävs    sådana\r\nplaneringsförutsättningar att lokala traditioner och\r\nkultur i  samverkan  med  tillväxtfaktorer kan skapa\r\nlivskraftiga skärgårdssamhällen.\r\nEnligt motionärerna bör det  finnas ett formulerat\r\nkönsperspektiv  på  all regional utvecklingspolitik.\r\nDet är också nödvändigt  att  utvärdera politiken ur\r\ndenna aspekt. Ett första steg är  att  all statistik\r\nbör vara uppdelad på kön. Även invandrarperspektivet\r\nbör  särskilt tas upp, bl.a. när det gäller  bankers\r\noch myndigheters service, företagande m.m.\r\nEn översyn  behövs  av  hur  det regionalpolitiska\r\nstödet fungerar och betalas ut,  menar motionärerna.\r\nEn  sådan översyn bör kunna leda till  att  resurser\r\nfrigörs      för      regionala      och      lokala\r\nutvecklingsresurser.  Bland  annat bör de frivilliga\r\nutvecklingsgrupperna   stödjas   genom   ytterligare\r\nresurser, som skall användas till  dels  en regional\r\npott, dels en pott för lokala utvecklingspengar.  De\r\nsenare  medlen  bör  också  kunna  användas  för EU-\r\nprojekt    som    de   lokala   utvecklingsgrupperna\r\ninitierar.\r\nFör    mindre   städer    och    landsbygden    är\r\njämställdheten  särskilt viktig, hävdas det i motion\r\n2003/04:N336 (c). Fler kvinnliga företagare måste få\r\nmöjlighet att förverkliga  sina  affärsidéer,  bl.a.\r\ngenom  utbyggd  affärsrådgivning  och fler kvinnliga\r\nresurscentrum.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nBefolkningsutveckling\r\n\r\nUpplysningsvis  kan  redovisas  att  folkmängden   i\r\nSverige  ökade  med ca 32 000 personer under år 2002\r\ntill ca 8 941 000  personer.  Vad  avser Sveriges 21\r\nlän     minskade    befolkningen    i    nio    län.\r\nBefolkningsminskningen    i    landets    glesbygder\r\nfortsätter.   I   skogslänen   (Värmland,   Dalarna,\r\nGävleborg,  Västernorrland,  Jämtland,  Västerbotten\r\noch  Norrbotten)  minskade  befolkningen i alla  län\r\nutom Västerbottens län under  år  2002.  Orsaken  är\r\nframför  allt att antalet avlidna överstiger antalet\r\nfödda.  I tätortsnära  landsbygder  har  de  senaste\r\nårens befolkningsminskning  förbytts  till  en  svag\r\nbefolkningsökning.  Också i dessa områden är antalet\r\navlidna högre än antalet  födda,  men  ett  positivt\r\nflyttnetto  har under det senaste året lett till  en\r\nbefolkningsökning totalt sett.\r\n\r\nStrukturen och uppgiftsfördelningen inom\r\nsamhällsorganisationen\r\n\r\nNär det gäller  strukturen  och uppgiftsfördelningen\r\nmellan  staten, landstingen och  kommunerna  har  en\r\nparlamentarisk  kommitté  (under  ordförandeskap  av\r\nlandshövding  Mats  Svegfors)  tillkallats i januari\r\n2003. Enligt direktiven (dir. 2003:10) skall arbetet\r\nbedrivas i två etapper. I den första  etappen  skall\r\nkommittén   identifiera,   belysa  och  övergripande\r\nanalysera de samhällsförändringar  som  inverkar  på\r\noch   skulle   kunna   föranleda   förändringar   av\r\nstrukturen  och  uppgiftsfördelningen  i  relationen\r\nmellan staten, landstingen och kommunerna. Kommittén\r\nskall  även  identifiera,  belysa  och  övergripande\r\nanalysera  de  samhällsförändringar som inverkar  på\r\noch   skulle   kunna   föranleda   förändringar   av\r\nstrukturen  och  uppgiftsfördelningen  i  relationen\r\nmellan     regeringen      och      de      statliga\r\nförvaltningsmyndigheterna.  Kommittén  skall i  sitt\r\narbete  utgå  från  en  övergripande beskrivning  av\r\nrådande struktur och uppgiftsfördelning,  där  såväl\r\nbrister   som   förtjänster  med  nuvarande  ordning\r\nidentifieras. För den första etappen skall kommittén\r\nredovisa ett delbetänkande  senast  den  15 december\r\n2003.\r\n\r\nI  den  andra  etappen  skall  kommittén  göra  en\r\nfördjupad  analys  och  bedömning av strukturen  och\r\nuppgiftsfördelningen. Kommittén  skall  också  i  de\r\ndelar   där   den   finner   det  motiverat  föreslå\r\nförändringar.   Regeringen   avser   återkomma   med\r\ntilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.\r\nEnligt direktiven är bakgrunden  till  utredningen\r\nde  stora förändringar som samhället i dag  genomgår\r\noch de utmaningar och möjligheter som detta innebär.\r\nEkonomiska,   demografiska   och  tekniska  faktorer\r\nliksom EU-medlemskapet och internationaliseringen  i\r\nstort     har     inneburit    att    den    rådande\r\nuppgiftsfördelningen  mellan  staten, kommunerna och\r\nlandstingen  allt  oftare kommit  att  ifrågasättas.\r\nBefolkningsminskningen   i  stora  delar  av  landet\r\ntillsammans  med  en  allt  högre   genomsnittsålder\r\npåverkar skatteintäkter, statsbidrag  och kostnader.\r\nUppgiften     att     upprätthålla     grundläggande\r\nsamhällsservice i glesbefolkade områden  innebär  en\r\nbetydande   utmaning   för  staten,  kommunerna  och\r\nlandstingen.  Målet  för politiken  måste  vara  att\r\nvälfärden,  i  form av goda  levnadsvillkor  och  en\r\nfungerande service  med likvärdig kvalitet, säkras i\r\nhela landet, sägs det i direktiven.\r\nBehovet  av samplanering  över  de  administrativa\r\ngränserna har  ökat  rent  allmänt.  Det finns också\r\nexempel  på  ett mer formaliserat gräns-  och  nivå-\r\növergripande   samarbete,    såsom    de   regionala\r\ntillväxtavtalen  och  de  lokala  utvecklingsavtalen\r\ninom    storstadspolitiken   samt   inom   kommunala\r\nsamverkansorgan. Inom EU har framlagts olika förslag\r\nsom innebär en ökad roll för de regionala och lokala\r\nnivåerna  i  EU-arbetet.  En annan förändring är att\r\nrättighets- och ramlagstiftning samt EU-medlemskapet\r\nhar gett förvaltningsmyndigheter,  domstolar  och EU\r\nett  större  inflytande över lagstiftningen och dess\r\ntillämpning.\r\nI   sitt   arbete    skall    kommittén   särskilt\r\nuppmärksamma bl.a. följande frågor:\r\n-   Hur   klarar   kommuner  och  landsting   sina\r\nvälfärdsåtaganden       utifrån        demografiska,\r\nsamhällsekonomiska och tekniska förändringar?\r\n-  Hur  väl anpassad är den nuvarande kommun-  och\r\nlänsindelningen      till      dessa      förändrade\r\nförutsättningar?\r\n-  Hur  påverkar  internationaliseringen, särskilt\r\nsamarbetet  inom  EU,  det   svenska  politiska  och\r\nadministrativa systemet?\r\n- Hur påverkas förutsättningarna för riksdagen och\r\nregeringen att ta och utkräva ansvar?\r\n-   På   vilket  sätt  påverkar  strukturen   inom\r\nsamhällsorganisationen     förutsättningarna     att\r\nidentifiera och åtgärda bristande jämställdhet?\r\n\r\nLandsbygdspolitik\r\n\r\nInom    politikområdet    Landsbygdspolitik    under\r\nutgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,  fiske med\r\nanslutande  näringar  hanteras  åtgärder som i  stor\r\nutsträckning riktas till lantbruksföretag  men också\r\ntill   andra   företag  på  landsbygden.  Målet  för\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik  är  en ekologiskt,\r\nekonomiskt   och   socialt  hållbar  utveckling   av\r\nlandsbygden.  I  detta  mål  innefattas  en  hållbar\r\nlivsmedelsproduktion, sysselsättning på landsbygden,\r\nhänsyn till regionala  förutsättningar  och uthållig\r\ntillväxt.      Åtgärderna     inom     ramen     för\r\nlandsbygdspolitiken skall - tillsammans med åtgärder\r\ninom andra politikområden  - bidra till att uppfylla\r\nden  regionala utvecklingspolitikens  mål.  Regional\r\nutveckling inbegriper således landsbygdsutveckling.\r\n\r\nRegeringens  skrivelse  om landsbygdspolitik (skr.\r\n2002/03:111), som avlämnades  i  maj  2003  och  som\r\nbehandlas    av   miljö-   och   jordbruksutskottet,\r\ninnehåller  en  fördjupad  redovisning  av  uppnådda\r\nresultat och  hur de ingående åtgärderna bidrar till\r\natt  nå  en  hållbar   utveckling   på  landsbygden.\r\nBetänkande  2003/04:MJU2,  där  dessa frågor  ingår,\r\nslutjusteras av miljö- och jordbruksutskottet den 25\r\nnovember 2003.\r\nDet    kan    noteras    att   inom   ramen    för\r\nstrukturfonderna    gemenskapsinitiativet    Leader+\r\nhanteras inom Näringsdepartementet, medan Miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet  för Sverige 2000-2006 hanteras\r\nav Jordbruksdepartementet.\r\n\r\nUtredning om Glesbygsverkets roll och uppdrag\r\n\r\nÅr 2002 tillkallades en  särskild  utredare  (docent\r\nErik  Westholm) med uppgift att genomföra en översyn\r\nav Glesbygdsverkets  roll  och  uppdrag inom den nya\r\nregionala     utvecklingspolitiken.     Utredningens\r\nslutbetänkande  Mot  en  ny  landsbygdspolitik  (SOU\r\n2003:29) överlämnades till regeringen i april 2003.\r\n\r\nI  utredningens  betänkande  föreslås   ett  antal\r\nförändringar av Glesbygdsverkets roll men också  när\r\ndet  gäller landsbygdspolitiken i stort. Utredningen\r\nföreslår   att   en   särskild   utvecklingsinriktad\r\nlandsbygdspolitik   införs,  frikopplad   från   den\r\nregionala utvecklingspolitiken.  Utgångspunkten  för\r\nlandsbygdspolitiken  föreslås  vara  det  nationella\r\nintresset   av   en   landsbygd  som  är  ekonomiskt\r\nlivskraftig, som har höga  natur-  och  kulturvärden\r\noch som består av socialt välfungerande och  levande\r\nbyar,  bygder  och  orter.  Glesbygdsverket föreslås\r\nbyta namn till Landsbygdsverket  och dess anslag bör\r\nflyttas från utgiftsområde 19 Regional utjämning och\r\nutveckling (från år 2004 Regional  utveckling)  till\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik under utgiftsområde\r\n23   Jord-   och  skogsbruk,  fiske  med  anslutande\r\nnäringar (under  ett  departement  som skulle kallas\r\nLandsbygds-  och  jordbruksdepartementet).   En   ny\r\nutredning  bör  tillsättas för att djupare analysera\r\nden framtida landsbygdspolitiken  med utgångspunkt i\r\ntvå frågor: landsbygden som livsmiljö  och den glesa\r\nstrukturens problem. Bakgrunden till förslaget om en\r\nsådan utredning är att det - enligt vad  som  står i\r\nbetänkandet    -    finns    en    stor   brist   på\r\növerensstämmelse  mellan  landsbygdens   behov   och\r\njordbrukspolitiken, som inte omprövats på lång tid.\r\nI   väntan   på  den  föreslagna  nya  utredningen\r\nförordas att det  nya Landsbygdsverket skall ha till\r\nuppdrag att verka för  goda  levnadsförhållanden och\r\nutvecklingsmöjligheter      för      gles-       och\r\nlandsbygdsbefolkningen  i  olika  delar  av  landet.\r\nVerkets  roll  som tillhandahållare av kunskaper  om\r\nlandsbygdens   utvecklingsprocesser   stärks   medan\r\nuppgiften att bedriva  analysverksamhet får relativt\r\nsett mindre utrymme. Enligt  utredaren  har  verkets\r\nsamordningsroll visat sig vara problematisk och  bör\r\ntas   bort.   När   det   gäller   den   geografiska\r\nprioriteringen  föreslås  en flexibel definition  av\r\nlands-  och  glesbygd.  Den  särskilda   geografiska\r\nprioriteringen     av     Norrlands    inland    och\r\nskärgårdsområden skall enligt förslaget slopas.\r\nUtredningsbetänkandet  har   remissbehandlats  och\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\n\r\nRemissynpunkter på utredningen om\r\nGlesbygdsverkets roll och uppdrag\r\n\r\nGlesbygdsverket  redovisar  i  sitt  remissvar  till\r\nregeringen att verket delar utredningens  slutsatser\r\nom  behovet  av en särskild politik för landsbygdens\r\nutveckling.  Glesbygdsverket  understryker  att  det\r\nfinns   en   tydlig    utvecklingslinje    i    EG:s\r\njordbrukspolitik att se landsbygden mer i sin helhet\r\noch  inte  enbart  ur  agrar  synvinkel. Vidare vill\r\nverket att de av utredningen föreslagna perspektiven\r\nom   landsbygden   som   livsmiljö  och   de   glesa\r\nstrukturernas  problem skall  kompletteras  med  ett\r\nfokus     på     landsbygdens      tillväxt-     och\r\nutvecklingsmöjligheter.\r\n\r\nNutek   anför   i  sitt  remissvar  att  begreppet\r\nlandsbygd  inte  är  en  enhetlig  kategori  som  är\r\nlämplig för politikutformning  på territoriell nivå.\r\nDet  finns  därför  inte  motiv  för   ett  särskilt\r\nstatligt     verk    för    detta,    inom    varken\r\nnäringspolitiken, den regionala utvecklingspolitiken\r\neller   jordbrukspolitiken.   Landsbygdsfrågor   bör\r\nnaturligen  hanteras inom befintliga myndigheter och\r\nsamordnas med  de  regionala  tillväxtprogrammen.  I\r\nkonsekvens därmed avvisar Nutek utredningens förslag\r\nnär  det  gäller mål för landsbygdspolitik, eftersom\r\ndessa skulle skapa oklarhet i förhållande till målen\r\nför den regionala utvecklingspolitiken.\r\nSamtliga    remissinstansernas    yttranden   över\r\nbetänkandet        har        sammanfattats       av\r\nNäringsdepartementet. En översiktlig  bild redovisas\r\ni det följande.\r\nEn  återkommande  synpunkt från de remissinstanser\r\nsom valt att kommentera  utredningsuppdraget  är att\r\nutredaren       avvikit       från       regeringens\r\nutredningsdirektiv och i stället ägnat stort utrymme\r\nåt    att    motivera    behovet   av   en   bredare\r\nlandsbygdspolitik.\r\nVad  gäller den del av utredningen  som  behandlar\r\nGlesbygdsverket har en stor del av remissinstanserna\r\nvalt att  ge  sina  synpunkter  utifrån  ett bredare\r\nperspektiv   än  det  som  tas  upp  i  utredningens\r\nförslag.  Generellt   kan  sägas  att  flertalet  av\r\nremissinstanserna delar utredningens kritiska syn på\r\nGlesbygdsverkets  förutsättningar  och  problem  vad\r\ngäller bl.a. verkets roll och uppdrag.\r\nNästan    trettio   remissinstanser    tillstyrker\r\nutredningens  förslag  om Glesbygdsverkets uppdrag i\r\nstort  men har vissa synpunkter  på  deluppgifterna.\r\nMotsvarande   antal  instanser  avstyrker  förslaget\r\neller väljer att  varken  tillstyrka  eller avstyrka\r\nförslaget.  En  hel  del  av  instanserna  ger  även\r\nförslag  på  ytterligare  uppgifter  som verket  kan\r\ntilldelas.\r\nFlera  instanser  pekar  på  vikten  av att  någon\r\nmyndighet tilldelas sektorssamordningsansvar. Vidare\r\nmenar  många  att  en  bättre  samverkan med  övriga\r\nmyndigheter   bör  vara  en  central   uppgift   för\r\nGlesbygdsverket.  Några  remissinstanser pekar också\r\npå  att  rollfördelningen mellan  verket  och  andra\r\naktörer måste  konkretiseras.  Ett  antal  instanser\r\nanser att det är viktigt att någon central myndighet\r\nanalyserar  och  följer  hur  olika politiska beslut\r\npåverkar     glesbygden     och    vilken     effekt\r\nsektorspolitiken  har.  Några  instanser   har  även\r\npåpekat  att  det  finns  behov  av  ett  organ  med\r\nsamordnande  funktion  för  aktiv  erfarenhets-  och\r\nkunskapsspridning kring landsbygdsutveckling.\r\nAllmänt   kan   sägas   att   det   finns   skilda\r\nuppfattningar     vad     gäller    Glesbygdsverkets\r\npåverkansroll.  Även  vad  gäller   Glesbygdsverkets\r\noperativa uppgifter skiljer instansernas sig åt.\r\nNärmare hälften av instanserna har  valt  att inte\r\nalls beröra utredningens förslag om Glesbygdsverkets\r\nnuvarande     geografiska     prioriteringar     och\r\nindelningar.  Av  de  instanser som berört förslaget\r\nhar en övervägande majoritet  ställt  sig  positiva.\r\nFlera av dem har dock valt att lägga mindre vikt vid\r\ndenna   punkt  och  har  tillstyrkt  förslaget  utan\r\nangivande av motiv. Av de remissinstanser som yttrat\r\nsig i ämnet delar många utredningens kritiska syn på\r\nde lokala  arbetsmarknadsregionernas  svagheter  och\r\nbrister  men  är  trots  kritiken överens om att det\r\nkrävs en flexibel indelning.\r\nEn samlad bild av instansernas  ställningstaganden\r\ntill  hur  utredningens  förslag om Glesbygdsverkets\r\norganisatoriska  tillhörighet   mottagits   är  inte\r\nmöjlig  att  ge. Generellt kan sägas att en övervikt\r\nav instanserna  som  berört  punkten  om  att flytta\r\nGlesbygdsverket   från   Näringsdepartementet   till\r\nJordbruksdepartementet   avstyrker   förslaget.   En\r\nmajoritet  av  de  instanser  som  valt  att  beröra\r\nförslaget om namnbyte på Glesbygdsverket tillstyrker\r\ndet.  Punkten  om namnbyte på Jordbruksdepartementet\r\nhar många instanser valt att lämna utan kommentarer.\r\nFlertalet remissinstanser  tar  inte  heller  aktivt\r\nställning   i  frågan  om  medel  på  anslaget  33:4\r\nGlesbygdsverket   under  utgiftsområde  19  Regional\r\nutveckling  skall överföras  till  utgiftsområde  23\r\nJord- och skogsbruk,  fiske med anslutande näringar.\r\nAv de instanser som tagit  ställning  i resursfrågan\r\när flertalet mot utredarens förslag.\r\nMånga  remissinstanser  har  valt  att  kommentera\r\nGlesbygdsverkets myndighetsstruktur samt kommit  med\r\negna      förslag      på      förändringar.      Av\r\nförändringsförslagen   kan  utläsas  att  det  anses\r\nfinnas  ett  behov  av  nationell   samordning   och\r\nsamverkan    mellan    Glesbygdsverket   och   andra\r\nmyndigheter,  organ och verk.  Några  instanser  har\r\nfört fram synpunkter  på  en  myndighetsstruktur där\r\nGlesbygdsverket  avvecklas  eller  förs  samman  med\r\nandra   redan  befintliga  myndigheter.   En   grupp\r\ninstanser  har  framfört  förslag på att bilda en ny\r\nsamordningsfunktion inom Regeringskansliet i form av\r\nt.ex. en landsbygdsdelegation.\r\nHuvuddelen av remissinstanserna,  däribland nästan\r\nsamtliga  länsstyrelser,  ställer sig positiva  till\r\nutredningens   förslag  om  att   en   politik   för\r\nlandsbygdens  utveckling   bör  formuleras.  En  del\r\ninstanser   har  även  valt  att   kommentera   EG:s\r\njordbrukspolitik   och   dess   kopplingar  till  en\r\nkommande landsbygdspolitik.\r\nMerparten  av  remissinstanserna   ser   det   som\r\npositivt  om en utredning tillsätts för att fördjupa\r\nkunskapen inom  områden  som  är strategiskt viktiga\r\nför landsbygdens framtid i Sverige.\r\n\r\nSkärgårdspolitik\r\n\r\nSkärgårdsbegreppet   avser   normalt   öarna   längs\r\nkusterna  liksom  angränsande fastlandsområden  samt\r\nöar i våra större insjöar,  enligt  vad  som  sägs i\r\nGlesbygdsverkets   årsbok   2003.   När  det  gäller\r\nstatistik  som redovisas för svenska skärgårdar  har\r\ndet   emellertid    enligt   Glesbygdsverket   varit\r\nnödvändigt  med  en  relativt  snäv  avgränsning  av\r\nskärgårdsbegreppet,      nämligen      öar      utan\r\nfastlandsförbindelse.  I  dessa  sammanhang  indelas\r\nskärgårdsområdena i sex olika områden, nämligen\r\n\r\n1. Norrlandskusten,\r\n\r\n2. Uppsala, Stockholms och Södermanlands skärgårdar,\r\n\r\n3. Östergötlands och Kalmar skärgårdar,\r\n\r\n4. Blekinge och Skåne skärgårdar,\r\n\r\n5. skärgården på västkusten,\r\n\r\n6. öarna i sex insjöar.\r\n\r\nDärutöver  sker  en  indelning   i   öar   med   god\r\ntillgänglighet      (möjlighet      till      daglig\r\narbetspendling), öar med låg tillgänglighet (dagliga\r\nkommunikationer  men  lång restid) och öar med dålig\r\ntillgänglighet (arbetspendling omöjlig).\r\n\r\nBaserat på dessa definitioner  kan konstateras att\r\nskärgårdsregionernas totala befolkning  har ökat med\r\n3 % mellan åren 1997 och 2002. Det är dock  relativt\r\nstora    variationer    mellan    Stockholmsgruppens\r\nskärgårdar som haft en befolkningsökning  på  8,2  %\r\noch    Blekinge-Skånes    skärgård   som   haft   en\r\nbefolkningsminskning på 5,4  %. I Stockholmsgruppens\r\nskärgård  har  öar  med god tillgänglighet  haft  en\r\nbefolkningsökning på 21,9 % under perioden 1997-2002\r\nmedan   exempelvis   västkustens    öar    med   låg\r\ntillgänglighet haft en befolkningsminskning  på  2,9\r\n%.\r\nDen  regionala  utvecklingspolitiken omfattar alla\r\ndelar av landet, inklusive skärgården. Instruktionen\r\nför Glesbygdsverket (SFS 1990:1008) är mer fokuserad\r\ngenom att verket har till uppgift att genom påverkan\r\npå   olika   samhällssektorer    verka    för   goda\r\nlevnadsförhållanden  och utvecklingsmöjligheter  för\r\nglesbygds- och landsbygdsbefolkningen  i olika delar\r\nav landet med tyngdpunkten i skogslänens  inre delar\r\nsamt i skärgårdsområdena.\r\nSom tidigare redovisats föreslås i betänkandet Mot\r\nen    ny   landsbygdspolitik   att   den   särskilda\r\nprioriteringen   av   bl.a.  skärgårdsområden  skall\r\nslopas.   Enligt   Glesbygdsverkets    ovan   nämnda\r\nremissvar stöder verket detta förslag, eftersom  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken är generell för hela\r\nlandet och redskapen för denna politiks genomförande\r\ntill största  delen  formas  på den regionala nivån.\r\nDärför  fyller  den  nuvarande  prioriteringen  inte\r\nlängre något syfte enligt verket.\r\nRegeringen beslutade i februari  2003  att bevilja\r\nSkärgårdarnas riksförbund 500 000 kronor för år 2003\r\nför att främja samverkan mellan olika organisationer\r\ni skärgården samt till förbundets övriga verksamhet.\r\n\r\nJämställdhets- och integrationsfrågor\r\n\r\nEnligt     riktlinjerna     för     de     regionala\r\ntillväxtprogrammen,  vilka  beslutades  under hösten\r\n2002,   skall   såväl  jämställdhetsaspekterna   som\r\nintegrations-  och   mångfaldsperspektivet  beaktas.\r\nUnder    hösten    2003    kommer    de    regionala\r\ntillväxtprogrammen  att redovisas  till  regeringen.\r\nVidare kan nämnas att  uppmärksamhet har riktats mot\r\nbehoven av att bredda de regionala partnerskapen, så\r\natt  kompetens  finns  inom   områdena   miljö   och\r\njämställdhet samt integration och mångfald.\r\n\r\nSom    redovisats    i    det   föregående   skall\r\njämställdhetsperspektivet integreras  i  ett flertal\r\nav      resultatindikatorerna      inom     regional\r\nutvecklingspolitik.  Resultaten  kommer   att  kunna\r\nredovisas  könsuppdelat  när  det  gäller  förväntat\r\nantal nya arbetstillfällen, genomsnittlig subvention\r\nper  förväntad  ny  årsarbetskraft, antal anställda,\r\nantal personer på ledningsnivå  och  i styrelsen för\r\nberörda   företag  samt  tillgång  till  kommersiell\r\nservice.\r\nEnligt    den     ideella    föreningen    Svenska\r\nRiksförbundet Nationellt  Resurscentrum  för kvinnor\r\n(NRC)  skall  organisationen  bedriva  opinion   och\r\nsprida  kunskap om kvinnors livssituation. NRC skall\r\ngenom påverkan  och samarbete med organisationer och\r\nmyndigheter nationellt och internationellt verka för\r\nett samhälle där  kvinnors  möjligheter, rättigheter\r\noch   skyldigheter  tas  till  vara.   Riksförbundet\r\nbildades  i  slutet  av  år 1999 som en efterföljare\r\ntill det nationella resurscentrum som tidigare fanns\r\ninom Nutek.\r\nLokala  och  regionala resurscentrum  skall  bl.a.\r\nstimulera  kvinnors   företagande.   Eftersom  varje\r\nresurscentrum  har utformats från de lokala  behoven\r\noch förutsättningarna,  kan  det se olika ut i olika\r\ndelar av landet. I enlighet med regleringsbrevet har\r\nNutek   år   2003  avsatt  10  miljoner   kronor   i\r\nbasfinansiering   och   26   miljoner   kronor  till\r\nprojektverksamhet    vid    lokala   och   regionala\r\nresurscentrum för kvinnor. Enligt  uppgift har Nutek\r\ninitierat   en   utvärdering  av  verksamheten   vid\r\nregionala  och  lokala  resurscentrum  för  kvinnor.\r\nUtvärderingsprojektet  fokuserar  dels  på  i vilken\r\nutsträckning   bidragen   har   lett   till  hållbar\r\ntillväxt,  dels  på frågan om hur resurscentrum  för\r\nkvinnor  bidrar  till  hållbar  tillväxt.  Projektet\r\nskall avslutas i mars 2004.\r\nIntegrationspolitikens inriktning (prop. 2003/04:1\r\nutgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, s. 12) är\r\natt  skapa  förutsättningar   för  invandrares  egen\r\nförsörjning   och   delaktighet   samt   att   värna\r\ngrundläggande demokratiska värden. Alla verksamheter\r\nskall   på   alla  nivåer  och  inom  alla   områden\r\ngenomsyras    av     detta     integrationspolitiska\r\nperspektiv.\r\nUppsala   län  är  ett  län  som  har   formulerat\r\nintegration som  ett  särskilt  insatsområde  i sitt\r\nregionala       tillväxtavtal.      I      rapporten\r\nUppsalamodellen,  Samverkan för integration inom det\r\nregionala    tillväxtavtalet    (Integrationsverkets\r\nstencilserie 2003:07)  redovisas erfarenheterna från\r\nden särskilda modell för effektivare integration som\r\npågår inom ramen för det  regionala tillväxtavtalet.\r\nI    ledningsgruppen    för    modellen    återfinns\r\nrepresentanter  för  Uppsala kommun,  länsstyrelsen,\r\nlandstinget och Migrationsverket  m.fl.  I rapporten\r\ntas    upp    samverkan    mellan   olika   aktörer,\r\nnäringslivets medverkan och anpassningen till lokala\r\noch   regionala   behov   ur   ett   introduktions-,\r\nintegrations- och mångfaldsperspektiv. Det regionala\r\ntillväxtavtalet  och Uppsalamodellen rapporteras  ha\r\nbidragit      till      ett      antal      positiva\r\nutvecklingstendenser  på  olika  plan  inom  Uppsala\r\nkommun  och län. Det gäller  dels  samverkan  mellan\r\nmyndigheter,  dels att integrationsfrågan kommit upp\r\npå dagordningen  med  en  perspektivförskjutning som\r\ninnebär ett större fokus på  integration till arbete\r\noch  ett mer individanpassat angreppssätt.  Dessutom\r\nbörjar  insikten  växa  om  att det kan finnas flera\r\nfördelar med att på ett mer direkt  sätt än hittills\r\nbeakta företagens efterfrågan samt att  se nyanlända\r\nsom  en  resurs  i  ljuset  av  regionala och lokala\r\nbehov.\r\n\r\nUtvärderingar av regionalpolitiska företagsstöd\r\nm.m.\r\n\r\nSysselsättningsbidraget har på uppdrag av regeringen\r\nutvärderats   av  Institutet  för  tillväxtpolitiska\r\nstudier (ITPS). Från att tidigare ha varit generellt\r\ngjordes bidraget  år  1998  om  till  ett  selektivt\r\nbidrag.  Numera  lämnas  bidrag  efter  prövning  av\r\nfrämst berörda länsstyrelser och Nutek. I  rapporten\r\nSysselsättningsbidraget,    Utvärdering    av    ett\r\nregionalpolitiskt      företagsstöd     (A2003:006),\r\nanalyseras bidragets effekter.  Att sysselsättningen\r\nökar    är    en   självklarhet   eftersom    endast\r\nsysselsättningsökning       kan      ge      bidrag.\r\nSammanfattningsvis     har    stödföretagen     ökat\r\nsysselsättningen mer än  jämförelseföretagen, men de\r\nhar inte ökat förädlingsvärdet i samma utsträckning.\r\nFöretag   som   fått   selektivt   bidrag   har   en\r\növerlevnadssannolikhet  som  är  sex  procentenheter\r\nhögre än för övriga företag.  Utredarnas slutsats är\r\natt  det  selektiva  sysselsättningsbidraget   i  än\r\nstörre   utsträckning   bör   användas  för  att  ge\r\nincitament till nyetableringar.  Därvid  kan företag\r\nutanför   stödområdet   förmås   att   överväga   en\r\nlokalisering  inom  stödområdet. Är det fråga om ett\r\nbefintligt företag som  utvecklar  verksamheten  bör\r\nbeloppen  vara  lägre eftersom bidraget i dessa fall\r\nmer har karaktären  av  ett  företagsstöd.  För  att\r\nförenkla  den administrativa hanteringen av bidraget\r\nbör emellertid  stödperioden  vara  kortare  och  en\r\nstörre  andel  av  stödet  utbetalas under de första\r\nåren, anser utredarna. Stödgivande  myndigheter  bör\r\nvara särskilt uppmärksamma och restriktiva i de fall\r\nsökande   företag   tidigare  har  fått  bidrag  för\r\nnyetablering i en annan  del  av  stödområdet  är en\r\nannan slutsats av utredningen.\r\n\r\nI sammanhanget kan också redovisas att ITPS haft i\r\nuppdrag   att   utvärdera  programmet  för  regional\r\nnäringspolitik   och   särskilda   regionalpolitiska\r\nåtgärder,    det    s.k.    500-miljonersprogrammet.\r\nUtvärderingen   har   gjorts   utifrån   programmets\r\növergripande syfte att  medverka  till att förbättra\r\nden ekonomiska tillväxten och förutsättningarna  för\r\natt  skapa nya arbetstillfällen, dels i hela landet,\r\ndels i  de  mest utsatta regionerna. I rapporten 500\r\nmiljoner  för   regional   utveckling  och  tillväxt\r\n(A2003:007) från april 2003  görs bedömningen att de\r\nflesta projekten kan förväntas  ha positiva effekter\r\npå  den ekonomiska tillväxten och  sysselsättningen.\r\nEn  annan   bedömning  var  att  programmet  i  stor\r\nutsträckning  levt  upp  till  ambitionen att stödja\r\nåtgärder  som  på grund av begränsade  medel  annars\r\ninte skulle ha kommit  till  stånd.  Vissa  kritiska\r\nsynpunkter   redovisas   också,   bl.a.   att  många\r\nprojektmålsättningar     var     otydliga.    Vidare\r\nrapporteras att de redovisningar som lämnats in till\r\nregeringen som uppföljning av de olika projekten var\r\nav  väldigt  ojämn kvalitet. Det saknades  också  en\r\nstrategi för hur  programmet  skulle följas upp. Den\r\nsammantagna   redovisningen   av  programmet   anses\r\nbristfällig,   vilket   försvårar  uppföljning   och\r\nutvärdering enligt ITPS.\r\n\r\nNationell samordning för regional utveckling\r\n\r\nRegeringen gav i mars 2002  ett  antal myndigheter i\r\nuppdrag  att  identifiera  potentiella  områden  för\r\nsamordning  inom  och  mellan  sex   politikområden.\r\nSyftet  med  uppdraget  var  att öka den sammanlagda\r\neffektivitet  i  de  insatser  som   genomförs   och\r\ndärigenom  förstärka  lokala arbetsmarknadsregioners\r\nlångsiktiga  utveckling   och   bidra  till  hållbar\r\ntillväxt. Detta arbete har letts och koordinerats av\r\nNutek,  som i oktober 2003 redovisade  slutrapporten\r\nNationell  samordning  för  regional  utveckling  (R\r\n2003:13).\r\n\r\nRegeringens  uppdrag  infattade  i  första hand 27\r\nmyndigheter samt ett tiotal samrådsaktörer. Eftersom\r\nmyndigheternas  redovisningar  är av olika  karaktär\r\npräglas  den  generella bilden av  osäkerhet  enligt\r\nNutek. Trots ett  flertal  konstruktiva  förslag  är\r\nNuteks  intryck  att  uppdraget  inte  har  fått det\r\nallmänna  genomslag  som  eftersträvats.  Det  stora\r\nantalet  förslag  från  myndigheterna kan emellertid\r\nockså tolkas som ett nödvändigt första steg i en mer\r\neffektiv sektorssamordning.\r\nMålet  om  väl  fungerande   och  hållbara  lokala\r\narbetsmarknadsregioner  förutsätter   enligt   Nutek\r\nföljande:\r\n-  Respektive myndighet skall identifiera hur dess\r\npolitikområde   förhåller   sig   till  den  samlade\r\nutvecklingen.\r\n-   Ökad   samverkan  mellan  politikområden   bör\r\nutvecklas inom  ramen för den kommande processen med\r\nregionala utvecklingsprogram.\r\n-   Effektiva   metoder    måste   utvecklas.   En\r\ngrundförutsättning      för      ett     kvalitativt\r\nmetodutvecklingsarbete      för     de     regionala\r\nutvecklingsprogrammen  är  att  de  utgår  från  och\r\nengagerar på regional och lokal nivå.\r\n\r\nFolkrörelserådet Hela Sverige ska leva\r\n\r\nFolkrörelserådets  arbetsuppgifter   är   att   vara\r\nbygderörelsens   nationella   röst,  skapa  opinion,\r\nstödja och stimulera samt underlätta erfarenhetsbyte\r\noch  sprida  goda  exempel.  Arbetet   skall  ha  en\r\nintegrerande, miljövänlig och jämställd  inriktning.\r\nDet  kan nämnas att Folkrörelserådet har erhållit  8\r\nmiljoner  kronor  i  bidrag  under år 2003 och att 7\r\nmiljoner kronor har beslutats av regeringen i bidrag\r\nför år 2004 (N2003/73201/RUT).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe   senaste   årens   omfattande   omprövning    av\r\nregionalpolitiken,  vilken  resulterat i en regional\r\nutvecklingspolitik för hela landet,  har  välkomnats\r\nav  utskottet.  År  2002  började  den nya regionala\r\nutvecklingspolitiken   genomföras.   Utskottet   har\r\nställt sig positivt till såväl det nya  målet som de\r\nnya   resultatindikatorerna.   I   de  grundläggande\r\ninriktningsfrågorna,  vilka  refererats  ovan,  står\r\nutskottet fast vid denna positiva uppfattning.\r\n\r\nI budgetpropositionen för år  2004  kan för första\r\ngången   resultaten   avseende   den  nya  politiken\r\navläsas.  De  resultatindikatorer  som  redovisas  i\r\npropositionen  kommer  att utvecklas ytterligare.  I\r\nslutet av år 2002 fick ITPS  i uppdrag av regeringen\r\natt påbörja ett utvecklingsarbete  om  hur  det  nya\r\nområdet  Regional  utvecklingspolitik bör följas upp\r\noch effektutvärderas.  Uppdraget skall slutredovisas\r\nsenast den 31 maj 2004.  När  det  gäller den del av\r\nmålet som avser en god servicenivå i  alla  delar av\r\nlandet har Glesbygdsverket fått i uppdrag att  lämna\r\nförslag   till  uppföljning  och  effektutvärdering.\r\nUppdraget       skall       slutredovisas       till\r\nNäringsdepartementet  senast  den  31 december 2003.\r\nEnligt utskottets mening är det värdefullt  att  den\r\nregionala    utvecklingspolitiken    på    ett   mer\r\nsystematiskt  sätt  kan  följas  upp, bl.a. när  det\r\ngäller     ekonomisk    tillväxt,    sysselsättning,\r\nnystartade   företag    m.m.   och   avläsas   genom\r\nindikatorer som kan stämmas  av  mot  de  nationella\r\njämställdhetsmålen och miljökvalitetsmålen.\r\nI   ett  par  av  de  aktuella  motionerna  berörs\r\njämställdhetsperspektivet    inom    den   regionala\r\nutvecklingspolitiken. Utskottet har inte någon annan\r\nuppfattning än motionärerna när det gäller vikten av\r\natt  anlägga  ett jämställdhetsperspektiv  inom  den\r\nregionala utvecklingspolitiken  -  bl.a.  i fråga om\r\nstatistik  och utvärdering. Enligt riktlinjerna  för\r\nde      regionala      tillväxtprogrammen      skall\r\njämställdhetsaspekterna beaktas i programmen. De nya\r\nresultatindikatorerna    skall   ge   underlag   för\r\nredovisning   av  resultatuppgifter   uppdelade   på\r\nkvinnor respektive  män  och  möjliggör därigenom en\r\nmer noggrann uppföljning av jämställdhetsmålen  inom\r\nramen för de regionala tillväxtprogrammen.\r\nEnligt  uppgift  skall verksamheten inom regionala\r\noch lokala resurscentrum för kvinnor utvärderas.\r\nMotionskravet om ett  integrationsperspektiv  inom\r\nden  regionala  utvecklingspolitiken  ligger i linje\r\nmed   den   utveckling   som   är  på  gång.  Enligt\r\nriktlinjerna  för  de  regionala  tillväxtprogrammen\r\nskall   ett  integrations-  och  mångfaldsperspektiv\r\nbeaktas i  programmen.  Utöver  den  ovan refererade\r\nUppsalamodellen   för  integrationsinsatser   i   nu\r\nlöpande tillväxtavtal  ser  utskottet  fram emot att\r\näven nya initiativ kan komma till stånd.\r\nNär  det  gäller  frågan  om sambandet mellan  den\r\nregionala          utvecklingspolitiken          och\r\nlandsbygdspolitiken  vill  utskottet  framhålla  att\r\nfrågan    är    under    beredning   och   att   ett\r\nställningstagande i sak bör  vänta till dess att ett\r\nfullständigt beslutsunderlag kan  presenteras.  Även\r\nutvecklingen  inom EU har betydelse för ett framtida\r\nställningstagande liksom den ovan nämnda utredningen\r\nom   strukturen   och    uppgiftsfördelningen   inom\r\nsamhällsorganisationen. Denna  utredning  har  bl.a.\r\natt  ta ställning till hur befolkningsminskningen  i\r\nstora  delar av landet tillsammans med en allt högre\r\ngenomsnittsålder     kan    påverka    grundläggande\r\nsamhällsservice i glesbefolkade  områden.  Kommittén\r\nskall  i  den  senare  etappen  göra  en  analys och\r\nbedömning  av  strukturen  och  uppgiftsfördelningen\r\nmellan   staten,  landstingen  och  kommunerna.   Om\r\nkommittén  finner  det  motiverat  kan  den  föreslå\r\nförändringar  i strukturen och uppgiftsfördelningen.\r\nEnligt utskottets  uppfattning  finns  det inte skäl\r\natt    påskynda   frågan   om   landsbygdspolitikens\r\nställning    och   därmed   relaterade   frågor   om\r\nprioriterade områden  och  organisatoriska frågor på\r\nbekostnad av kvaliteten i beslutet.\r\nI likhet med de uppfattningar  som  framförs i ett\r\npar motioner anser utskottet att företagsamheten  är\r\nytterst väsentlig för den regionala utvecklingen och\r\nför  att främja sysselsättningen på landsbygden. Det\r\nkan  härutöver  erinras  om  att  regeringen  fattat\r\nbeslut om ett nationellt program för entreprenörskap\r\nbland  unga.  Programmet,  som genomförs mellan åren\r\n2002  och  2004,  skall bidra till  att  det  skapas\r\npositiva attityder  till  entreprenörskap  och  till\r\nnyföretagande. Regeringen har även fattat beslut  om\r\nett   program   för   entreprenörskap   och   lokalt\r\nutvecklingsarbete  under  perioden 2002-2004. Vidare\r\nkan påminnas om den särskilda  regionala stimulansen\r\nför  småföretag i stödområde A, vilken  syftar  till\r\natt stimulera  småföretagandet  i de delar av landet\r\nsom  har  de  största  geografiska  lägesnackdelarna\r\n(prop.  2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12).  Även  EG:s\r\nstrukturfondsprogram, regional projektverksamhet och\r\nde  regionalt   utvecklingspolitiska  företagsstöden\r\nsyftar     till     att    främja     nyföretagande,\r\nföretagsutveckling          och           företagens\r\ninnovationsförmåga.    Administrativa    och   andra\r\nförenklingar  för  i  första  hand småföretagen  tar\r\nutskottet upp i sitt betänkande  2003/04:NU1. Enligt\r\nutskottet  bör  liksom  tidigare  år  den  uthålliga\r\ntillväxtens    betydelse    -    och   därmed   även\r\nmiljöpolitiken och jämställdhetspolitiken - betonas.\r\nI ett par motioner diskuteras behov av uppföljning\r\noch    utvärdering    av    det    s.k.    regionala\r\ntillväxtkapitalet   samt   betonas   betydelsen   av\r\nsektorssamverkan  för att uppnå en helhetssyn och en\r\nsamordning  av  resurserna.   Det   ovan  redovisade\r\nuppdraget  om  nationell  samordning  för   regional\r\nutveckling  kan, enligt utskottets mening, vara  ett\r\nförsta steg i en mer effektiv sektorssamordning.\r\nDen av utskottet  tidigare framförda uppfattningen\r\natt alla nu befintliga  stödformer kontinuerligt bör\r\nifrågasättas, och med vissa  intervaller utvärderas,\r\när alltjämt giltig. Utskottet  vidhåller  den syn på\r\nföretagsstöden  som  redovisats tidigare - senast  i\r\nbetänkande 2002/03:NU2 - nämligen att det på sikt är\r\nangeläget att minska användningen  av  olika  bidrag\r\ninom   den   regionala   utvecklingspolitiken.   Som\r\nredovisats  ovan  har  bl.a. sysselsättningsbidraget\r\nutvärderats. I likhet med  vad  som  anförs i motion\r\n2003/04:N328   (c)   anser  utskottet  att  det   är\r\nväsentligt  att  inriktningen   och  beslutsformerna\r\navseende     de    regionala    utvecklingspolitiska\r\nföretagsstöden löpande följs upp.\r\nUtskottet vill  slutligen erinra om att det inte i\r\nförsta  hand  är åtgärderna  inom  utgiftsområde  19\r\nRegional utveckling  som  bidrar  till  att uppfylla\r\nmålen inom den regionala utvecklingspolitiken,  utan\r\nregionalpolitiska    hänsynstaganden    inom   andra\r\npolitikområden.\r\nMed   hänvisning   till   vad  som  anförts  anser\r\nutskottet  att  riksdagen bör avslå  här  behandlade\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nGlesbygdsombudsman\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå  ett  motionsyrkande  om\r\ninrättande  av   en   glesbygdsombudsman  med\r\nhänvisning  till  pågående   beredningsarbete\r\nangående        landsbygdspolitiken       och\r\nGlesbygdsverket.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagens   revisorer   redovisade   år   2001   en\r\ngranskning    av     Glesbygdsverkets     roll     i\r\nregionalpolitiken.  Revisorerna  ansåg  att  verkets\r\nuppdrag  är  otydligt och att målen för verksamheten\r\när   svåra  att  följa   upp.   Med   anledning   av\r\ngranskningen  föreslog  revisorerna  att  regeringen\r\nskulle    ta    initiativ   till   en   översyn   av\r\nGlesbygdsverkets   roll   i   den  regionalpolitiska\r\nmyndighetsorganisationen. I 2001  års proposition om\r\nregional   utvecklingspolitik   (prop.    2001/02:4)\r\nbedömde  regeringen  att Glesbygdsverkets roll  inom\r\nden   nya   regionala   utvecklingspolitiken   borde\r\nutvecklas  och  tydliggöras.   Som   nämnts   i  det\r\nföregående  har  en översyn av Glesbygdsverkets roll\r\noch uppdrag inom den  regionala utvecklingspolitiken\r\ngenomförts. Utredningens  slutbetänkande  Mot  en ny\r\nlandsbygdspolitik (SOU 2003:29) har remissbehandlats\r\noch bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En\r\nsammanfattning  av remissinstansernas yttranden över\r\nbetänkandet återfinns  i  föregående  avsnitt om den\r\nallmänna     inriktningen     av    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken, till vilket hänvisas.\r\n\r\nEn  annan  utredning  som  bör nämnas  utgår  från\r\nbehoven  av  effektivisering  och   organisering  av\r\nstatens insatser för företagsutveckling  på regional\r\nnivå.  Utredaren  (f.d.  landshövding Ulf Lönnqvist)\r\nlämnade   sitt  betänkande,  Företagsutveckling   på\r\nregional nivå  (SOU  2002:101),  till  regeringen  i\r\nnovember  2002.  Utredningen  har  remissbehandlats.\r\nRegeringen  delar utredningens analys  att  systemet\r\nför insatserna  bör  förenklas  och  effektiviseras.\r\nBeredningen  angående lämpliga former för  samverkan\r\noch samordning fortsätter.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI syfte att stärka Glesbygdsverket föreslås i motion\r\n2003/04:N288     (fp)      inrättande      av     en\r\nglesbygdsombudsman. Denne skulle utgöra ett stöd för\r\nglesbygdens  invånare, företagare och anställda  och\r\ngarantera den  service  som  varje ort i Sverige har\r\nrätt att kräva.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nSom   tidigare  utförligt  beskrivits   föreslås   i\r\nbetänkandet  Mot  en  ny landsbygdspolitik ett antal\r\nförändringar  av  såväl  Glesbygdsverkets  roll  som\r\npolitikområdet i stort. I  korthet  föreslås  att en\r\nsärskild    utvecklingsinriktad    landsbygdspolitik\r\ninförs,     frikopplad     från     den    regionala\r\nutvecklingspolitiken.  Glesbygdsverket   skall  byta\r\nnamn  till Landsbygdsverket och dess anslag  flyttas\r\nfrån  utgiftsområde   19   Regional   utjämning  och\r\nutveckling  (från år 2004 Regional utveckling)  till\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik under utgiftsområde\r\n23  Jord-  och   skogsbruk,   fiske  med  anslutande\r\nnäringar   (under   ett   departement   som   kallas\r\nLandsbygds- och jordbruksdepartementet).\r\n\r\nUtredningsbetänkandet, som  har  remissbehandlats,\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har flera gånger tidigare  - senast hösten\r\n2002 i betänkande 2002/03:NU2 - framhållit  att  det\r\när  av  stor  vikt att myndighetsorganisationen inom\r\nregionalpolitiken,      numera     den     regionala\r\nutvecklingspolitiken, fungerar  effektivt. Utskottet\r\nhar inte ändrat uppfattning på denna punkt.\r\n\r\nPolitiken  har genomgått stora förändringar  sedan\r\nGlesbygdsverket  inrättades  i början av 1990-talet,\r\noch  myndighetens  roll  har  efterhand  kommit  att\r\nändras  utan  att  en  mer djupgående  genomgång  av\r\nmyndighetens verksamhet tidigare har genomförts. Mot\r\ndenna bakgrund anser utskottet  att  det är positivt\r\natt en genomlysning av Glesbygdsverkets  roll nu har\r\nägt    rum    i    samband   med   utrednings-   och\r\nberedningsarbete.      Som       nämnts      fortgår\r\nberedningsarbetet. Utskottet anser  att det pågående\r\nberedningsarbetet    bör   inväntas   innan    något\r\nställningstagande kan  göras i fråga om den framtida\r\norganisationen. Med det  sagda  avstyrker  utskottet\r\ndet här aktuella motionsyrkandet.\r\n\r\nEG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om EG:s\r\nnuvarande struktur-  och  regionalpolitik med\r\nhänvisning   till   vidtagna   åtgärder   och\r\npågående arbete.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nNuvarande  programperiod  för  EG:s   strukturfonder\r\ninleddes  år  2000  och skall pågå till och  med  år\r\n2006.   Under   hösten   2003    skall    den   s.k.\r\nhalvtidsöversynen    genomföras.    Översynen    kan\r\nresultera i förändringar i programdokumenten likaväl\r\nsom  åtgärder  för  att  effektivisera och förbättra\r\ngenomförandet av befintliga program.\r\n\r\nMål 1 syftar till att stödja de mest glesbefolkade\r\nområdena i Sverige. De två  mål 1-programmen benämns\r\nNorra Norrland respektive Södra Skogslänsregionen.\r\nMål     2     syftar     till     att    stimulera\r\nnäringslivsutvecklingen  i  utsatta  industri-   och\r\nlandsbygdsregioner.  De fyra mål 2-programmen utgörs\r\nav  programmen Norra, Västra,  Södra  och  Öarna.  I\r\nenlighet  med  lagen  (2002:34) om samverkansorgan i\r\nlänen ligger ansvaret för  beredning  av ansökningar\r\nom  bidrag  avseende  mål  1  och  2 på de kommunala\r\nsamverkansorganen i de län där dessa bildas.\r\nEG-kommissionen       har      accepterat      att\r\nsamverkansorganen  kan ta  över  beredningsuppgiften\r\nden 1 januari 2004. I de län där detta blir aktuellt\r\n(Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge,\r\nHallands, Dalarnas och  Södermanlands  län) skall en\r\növerenskommelse om resursöverföringen mellan  berörd\r\nlänsstyrelse  och kommunalt samverkansorgan inlämnas\r\ntill regeringen  under  hösten 2003. Därefter kommer\r\nregeringen,   utifrån   en  schablonersättning   per\r\nårsarbetskraft, att besluta  om  de anslagsmedel som\r\nskall användas från anslaget (32:1)  Länsstyrelserna\r\nm.m. inom utgiftsområde 18.\r\nDet  övergripande syftet med gemenskapsinitiativet\r\nInterreg   III   är   att   stärka  samarbetet  över\r\nnationsgränserna.  Programmen   inom   statsbudgeten\r\nbenämns       Öresund,       Sverige-Norge       och\r\nKvarken-Mittskandia.\r\nGemenskapsinitiativet  Urban II syftar till social\r\nförnyelse  av  städer  och  genomförs   i  delar  av\r\nGöteborgs  stad.  Leader+  syftar till att förstärka\r\nlandsbygdens utvecklingsmöjligheter.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N246 (s) konstateras  att  Sveriges\r\nkommuner  ofta  är medfinansiärer vid beviljande  av\r\nmedel     för     strukturfondsprojekt.     Eftersom\r\nstrukturfondspengarna  betalas  ut  i efterskott mot\r\nspecificerad   redovisning   kan   medfinansieringen\r\ninnebära en stor likviditetsförsämring  för en liten\r\nkommun.   Motionärerna  utgår  från  att  regeringen\r\nföljer frågan och vidtar erforderliga åtgärder.\r\n\r\nI motion  2003/04:N385  (s)  tar  motionärerna upp\r\nproblem    vid    ansökan    om   pengar   ur   EU:s\r\nstrukturfonder.           Byråkratin           kring\r\nansökningsförfarandet      och     mångfalden     av\r\nbeslutsnivåer  m.m.  gör att många  små  föreningar,\r\nsmåföretag och även kommuner  inte  klarar att driva\r\nprojekten  till slutförande. Därför bör  en  översyn\r\ngöras    med    inriktning    på    förenkling    av\r\nansökningsförfarandet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nKommunerna är en viktig medfinansiär av EU-projekt i\r\nmål 1- och mål 2-programmen.  Enligt  Nutekrapporten\r\nSamlad lägesrapport per den 7 november 2003 avseende\r\nstrukturfondsprogram  och fonder för programperioden\r\n2000-2006  står  kommunerna   för   ca   30   %   av\r\nmedfinansieringen  i mål 1-program-men och ca 42 % i\r\nmål 2-programmen.\r\n\r\nFörfarandet att EU-bidraget inte betalas ut förrän\r\nprojektägaren har upparbetat kostnader och redovisat\r\ndessa  styrs  av  en EU-förordning  från  juni  2003\r\n(EG/1145/2003).  Om  projektägarna  lämnar  in  sina\r\nrekvisitioner  till   utbetalande   myndighet  flera\r\ngånger under projektets gång, kan ett  jämnare flöde\r\nav  medel erhållas. En jämn och hög utbetalningstakt\r\ngynnar också systemet i sin helhet.\r\nI den  ovan  nämnda Nutekrapporten konstateras att\r\nde   stora   målprogrammen    och   även   flertalet\r\ngemenskapsinitiativ nu när halva programperioden har\r\ngått har uppnått en tillfredsställande  takt när det\r\ngäller beslutsfattande och utbetalningar.  För mål 1\r\nhar  i  slutet  av  september  2003  beslut  fattats\r\nmotsvarande   84   %  av  EU-ramen;  för  mål  2  är\r\nmotsvarande andel 75 %.\r\nNär det gäller projekt  vars  stödtagare består av\r\nideella föreningar, lokala kooperativ, allmännyttiga\r\nutvecklingsgrupper samt lokala utvecklingsgrupper är\r\ndet  under  innevarande  programperiod  möjligt  att\r\nbetala ut förskott av EU-medlen.\r\nI  kommissionens andra lägesrapport  (KOM/2003/34)\r\nom  den   ekonomiska  och  sociala  sammanhållningen\r\nkonstateras   att  det  finns  diskussioner  om  hur\r\nförvaltningen av  strukturfondsarbetet kan förenklas\r\nunder  den  innevarande   perioden.  Medlemsstaterna\r\nönskar se ett förenklat system  med  en mycket högre\r\ngrad av decentraliserat ansvar när det  gäller  alla\r\naspekter  av  ekonomisk  förvaltning och kontroll av\r\nEU-programmen. EG-kommissionen  har  tillsammans med\r\nmedlemsstaterna  under  åren 2002 och 2003  vidtagit\r\nvissa åtgärder för förenkling  av  genomförandet  av\r\nnuvarande strukturfondsprogram.\r\nEnligt  uppgift  har utvärderingarna i samband med\r\nhalvtidsöversynen av  strukturfondsarbetet i Sverige\r\nomfattat kontakt med många  projektägare i mål 1 och\r\nmål  2. De synpunkter som utvärderarna  har  fått  i\r\nfråga  om  genomförandet  av  strukturfondsprojekten\r\nkommer  att  diskuteras  i  övervakningskommittéerna\r\nunder  hösten  2003.  Det kan förutsättas  att  även\r\nförenklingssynpunkter kommer att tas upp under dessa\r\nmöten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet   i  motion  2003/04:N385   (s)   uppmärksammade\r\nproblemet  med  byråkrati  vid  ansökan om pengar ur\r\nEU:s strukturfonder och det framförda  kravet  på en\r\növersyn  med inriktning på förenkling av förfarandet\r\nhar utskottet  sympati  för.  Det kan i sammanhanget\r\ninformeras  om  att  det  i  den  (ovan  redovisade)\r\nnyligen utkomna EU-förordningen, som  gäller  regler\r\nför     stödberättigade    utgifter,    uttryckligen\r\nkonstateras  att  tillämpningen  av dessa regler har\r\nvisat på behovet av att ändra och  förtydliga  dem i\r\nflera  avseenden.  Utskottet förutsätter för sin del\r\natt  de  förenklingssynpunkter  som  redovisats  vid\r\nutvärderingar   i   samband   med  halvtidsöversynen\r\nnoggrant kommer att gås igenom.\r\n\r\nSom beskrivits styrs EU-bidragens utbetalningar av\r\nen EU-förordning. Samtidigt som  kravet på att t.ex.\r\nen  kommuns  kostnader skall redovisas  innan  medel\r\nbetalas   ut,   finns   det   möjligheter   för   en\r\nprojektägare  (t.ex.   en   kommun)   att  lämna  in\r\nrekvisitioner   till  utbetalande  myndighet   flera\r\ngånger under projektets  gång  och  därigenom få ett\r\njämnt flöde av pengar under projektets gång. I fråga\r\nom  problemet med likviditetssvaga kommuner,  vilket\r\ntagits upp i motion 2003/04:N246 (s), vill utskottet\r\nän en  gång  erinra  om möjligheterna för kommunerna\r\natt få betalt för erlagda  utgifter successivt under\r\nprojekttidens gång. Dessa möjligheter  bör utnyttjas\r\nbättre.\r\nMed   det  anförda  avstyrker  utskottet  de   här\r\naktuella motionerna.\r\n\r\nEG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett  motionsyrkande om\r\nEG:s   framtida  sammanhållningspolitik   med\r\nhänvisning  till att motionen går utanför den\r\nav   riksdagen   och   regeringen   utstakade\r\nförhandlingslinjen. Jämför reservation 2 (kd,\r\nc).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI      diskussionen       om       den      framtida\r\nstrukturfondspolitiken, dvs. perioden efter år 2006,\r\nhar    regeringen    enligt    vad    som   sägs   i\r\nbudgetpropositionen   (s.  20)  en  budgetrestriktiv\r\ngrundinställning.  Den förestående  utvidgningen  av\r\nunionen ställer krav  på  en  reformering  av  såväl\r\nsammanhållningspolitikens    innehåll    som    dess\r\nfinansiering.   En   utgångspunkt   för  regeringens\r\nställningstagande har varit riksdagens  uttalande  i\r\nsamband  med behandlingen av budgetpropositionen för\r\når  2003  (prop.   2002/03:1,   bet.   2002/03:NU2).\r\nHuvuddelen av strukturfondsmedlen bör gå till de nya\r\nmedlemsstaterna,  vilka  har störst behov  av  stöd.\r\nDetta kan enligt regeringen  bäst  uppnås  genom att\r\nfokus   i   sammanhållningspolitiken   ändras   från\r\nutjämning  mellan  regioner  till  utjämning  mellan\r\nländer.   Relativt  välmående  medlemsstater  bör  i\r\nförsta   hand   själva   kunna   utjämna   regionala\r\nskillnader inom respektive land.\r\n\r\nOm nuvarande  system  skulle  tillämpas även under\r\nnästa    programperiod    anser    regeringen    att\r\navgränsningen  av  mål 1-regioner skall  ske  enligt\r\nnuvarande regelverk.  Utanför  mål  1  -  och med en\r\nbegränsad budget - kan regeringen tänka sig insatser\r\nför gränsöverskridande och transnationellt samarbete\r\nsamt  ett  nytt  reformerat  mål  2  med tonvikt  på\r\ntillväxtfrämjande inslag.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nFör   att  påverka  utformningen  av  EU:s  framtida\r\nsammanhållningspolitik    krävs   ett   aktivt   och\r\nengagerat  medlemskap  från  Sveriges   sida,  menar\r\nCenterpartiet  i  motion 2003/04:N328. Den  framtida\r\nsammanhållningspolitiken    bör    enligt   partiets\r\nuppfattning    mer   inriktas   på   att   förstärka\r\nsammanhållningen och den europeiska dimensionen inom\r\nunionen i stället  för  att  detaljstyra  medel  för\r\nregional   utveckling.   Centerpartiet  är  kritiskt\r\ninställt    till   ovanifrånperspektivet    i    den\r\nfinansiella styrningen,  exempelvis  att  direktstöd\r\nfrån EU fördelas via statsbudgeten. Nationella medel\r\nför regionalt och lokalt utvecklingsarbete  bör inte\r\nskickas  runt  som  i  dag  utan  betalas ut direkt,\r\nexempelvis till ett byalag. Motionärerna stöder idén\r\natt Sveriges och Finlands synnerligen glest bebyggda\r\nområden skall erkännas specialstatus  i fördraget om\r\nen framtida konstitution inom Europeiska unionen.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär   det   gäller  inriktningen  av  EG:s  framtida\r\nsammanhållningspolitik  gjorde  riksdagen föregående\r\når   ett  tillkännagivande  till  regeringen   (bet.\r\n2002/03: NU2; reservation 2 vann riksdagens bifall).\r\nReservanterna  (m,  fp, kd, c, mp) menade att stödet\r\ntill  de  nuvarande  medlemsländerna  tydligt  måste\r\nreduceras till förmån  för  kandidatländerna.  I  de\r\nfall  EU  ekonomiskt skall stödja olika regioner för\r\natt därigenom  gynna  uthållig  tillväxt och hållbar\r\nutveckling bör det vara fråga om regioner som ligger\r\nväsentligt under genomsnittet i unionen  vad  gäller\r\nlevnadsstandard och medelinkomst.\r\n\r\nVidare  uttalades att ett enkelt och robust system\r\nskulle   kunna    åstadkommas   om   medlemsländerna\r\nkompenseras genom en  avräkning på medlemsavgiften i\r\nstället för att som i det  nuvarande systemet betala\r\nin medel till EU för att sedan  få  tillbaka  dem  i\r\nform  av  strukturstöd. Det bör därför i första hand\r\nvara medlemsstaterna  själva  som  ansvarar för sina\r\nregioner.  En  reformering av regelverket  bör  även\r\ninnefatta    förenklingsarbete;     byråkrati    och\r\nineffektivitet måste motverkas.\r\nI     det     nämnda     betänkandet     pläderade\r\nutskottsmajoriteten    (s,    v)   för   en   allmän\r\nbudgetrestriktivitet  samt ifrågasatte  om  det  var\r\nrimligt att EU skall spendera  stora  summor  på att\r\nåtgärda    skillnader    i    levnadsstandard    och\r\nsysselsättning  inom  ett  land. Utskottsmajoriteten\r\nanförde   också   att   det   är   väsentligt    att\r\nbeslutsprocessen  stegvis  går  framåt.  Vidare  bör\r\nkontrollen      förbättras      och     fusk     med\r\nstrukturfondsmedel   bekämpas.  Som   framgår   ovan\r\nförlorade   utskottsmajoriteten    omröstningen    i\r\nriksdagens kammare.\r\nI  det  föregående  har  nämnts  att  regeringen i\r\nbudgetpropositionen   har   berört   EG:s   framtida\r\nsammanhållningspolitik  mot  bakgrund  av riksdagens\r\nuttalande.\r\nNedan redovisas vissa underlagsmaterial, vilka har\r\npublicerats  eller  presenterats  under det  senaste\r\nåret, de flesta av dem helt nyligen.\r\nI   kommissionens   andra  lägesrapport   om   den\r\nekonomiska och sociala sammanhållningen från januari\r\n2003 (KOM/2003/34) redovisas  ett antal faktorer som\r\nmåste beaktas i den framtida politiken.  Bland annat\r\ninnebär  EU:s  utvidgning  att  det  blir en mer  än\r\nfördubblad ekonomisk klyfta mellan de rikaste och de\r\nsvagaste  regionerna  jämfört  med  situationen  nu.\r\nEnligt  rapporten finns det en bred konsensus  kring\r\nbehovet av  att fortsätta att koncentrera resurserna\r\ntill   de  områden   som   ligger   mest   efter   i\r\nutvecklingen,  i synnerhet i de nya medlemsstaterna.\r\nDet påpekas att  den tredje sammanhållningsrapporten\r\nsärskilt måste ta  upp  de mest avlägsna regionerna,\r\nde minst gynnade öarna samt  regioner med mycket låg\r\nbefolkningstäthet,  framför allt  de  områden  i  de\r\nnordiska länderna som  för närvarande ingår i mål 1.\r\nIdén    att    ansvaret    skulle     återgå    till\r\nmedlemsstaterna,  s.k.  åternationalisering,  verkar\r\ninte ha vunnit mark. Vidare  sägs  i  rapporten  att\r\nmedlemsstaterna  önskar  se ett förenklat system med\r\nen mycket högre grad av decentraliserat  ansvar  när\r\ndet  gäller  alla  aspekter av ekonomisk förvaltning\r\noch   kontroll   av  EU-programmen.   Den   allmänna\r\ninställningen är att  utvidgningen  kommer  att  öka\r\nspänningen mellan behovet av ett mer decentraliserat\r\nadministrativt  system,  å ena sidan, och behovet av\r\neffektiv kontroll av fondmedlen  från  kommissionens\r\nsida, å den andra. I rapporten informeras  också  om\r\natt  det  finns  planer  på  att i början av år 2004\r\norganisera konsultationer rörande  förslagen  i  den\r\ntredje sammanhållningsrapporten.\r\nPå  uppdrag  av  kommissionens  ordförande  Romano\r\nProdi   har   vissa   visioner   för   ett  framtida\r\nstrukturfondssystem skisserats i en rapport  från en\r\noberoende högnivågrupp under ledning av André  Sapir\r\n(An  Agenda  for  a  Growing  Europe,  Making the EU\r\nEconomic System Deliver). I den s.k. Sapirrapporten,\r\nsom  publicerades i juli 2003, konstateras  att  det\r\nnuvarande  EU-systemet  har  misslyckats  med att få\r\ntill stånd en tillfredsställande ekonomisk tillväxt.\r\nI ett framtida mer dynamiskt EU måste den ekonomiska\r\ntillväxten  få  den  högsta  prioriteten.  Tillväxt,\r\nstabilitet och hållbarhet måste gå tillsammans,  men\r\nbl.a.  den  demografiska  utvecklingen  i Europa kan\r\nutgöra  ett hot, påpekas det. Översikten inleds  med\r\nen  bedömning  av  nuläget,  bl.a.  när  det  gäller\r\ntillväxt,  stabilitet,  sammanhållning och ekonomisk\r\nstyrning. Efter en beskrivning  av utmaningar i form\r\nav  bl.a.  låg tillväxt och en åldrande  befolkning,\r\nföljer ett avsnitt  med rekommendationer i syfte att\r\nuppnå en högre tillväxt.  Bland  annat  ges följande\r\nrekommendationer:\r\n- Marknaderna för arbetskraft, kapital,  varor och\r\ntjänster måste fungera bättre.\r\n-  Det är bättre att en politisk åtgärd formuleras\r\nså att  den  skall uppnå ett mål i stället för flera\r\nmål.\r\n- I budgetpolitiken behövs inte bara \"piskor\" utan\r\nockså \"morötter\".\r\n- Forskning och utbildning måste stimuleras mer.\r\n-  EU:s utjämningspolitik  bör  koncentreras  till\r\nlåginkomstländer snarare än till låginkomstregioner.\r\nStödet   till  låginkomstländerna  bör  fokusera  på\r\ninstitutionsuppbyggnad och investeringar i mänskligt\r\noch fysiskt kapital.\r\n- EU:s beslutsprocess bör effektiviseras.\r\n-  Det  bör  göras  en  omprioritering  inom  EU:s\r\nbudget, genom en ny uppdelning i en tillväxtfond, en\r\nutjämningsfond  och en återuppbyggnadsfond och genom\r\nen samtida kraftig minskning i jordbruksbudgeten.\r\n\r\nEn annan men delvis  likartad vision presenterades i\r\nseptember   2003   i   en   rapport    om    en   ny\r\nsammanhållningspolitik  (Reinventing  Cohesion,  The\r\nFuture  of European Structural Policy) av  professor\r\nDaniel Tarschys,  Svenska  Institutet för europeiska\r\nstudier.    Den   nuvarande   strukturfondspolitiken\r\nkritiseras på bl.a. följande grunder:\r\n\r\n- De regionala skillnaderna bland de nuvarande EU-\r\nländerna är mindre än vad som normalt rapporteras.\r\n- Strukturfondspolitiken  har  en mycket begränsad\r\neffekt på utjämning.\r\n-  Utjämningen har en mycket begränsad  effekt  på\r\nsammanhållning.\r\n\r\nDet finns  enligt  rapporten  tre  olika  utvägar  i\r\nsamband  med översynen inför nästa programperiod som\r\nstartar   år    2007.    En    lösning    är    s.k.\r\nåternationalisering,      vilket     betyder     att\r\nmedlemsstaterna  tar  hand om  sina  egna  regionala\r\nproblem. Eftersom det redan finns nationella program\r\ninnebär denna lösning inte  så  stor extra börda för\r\nländerna enligt rapporten. En annan  lösning  är  en\r\nomfördelning   inom  EU:s  budget  till  förmån  för\r\nunderfinansierade  politikområden.  Eftersom EU hela\r\ntiden har utvecklats har budgetbegränsningen  blivit\r\nett  allvarligt  hinder på sådana områden som intern\r\nsäkerhet,  forskning,  externa  relationer  m.m.  En\r\ntredje möjlig  väg  för  framtiden  är att reformera\r\nstrukturfondspolitiken  så  att sammanhållningsmålet\r\noch  inte  utjämningsmålet ges  störst  vikt.  Målet\r\nsammanhållning genom ekonomisk utjämning ändras till\r\nsammanhållning på det mest kostnadseffektiva sättet.\r\nI ett sådant  system  ges inte stöd till projekt med\r\nenbart lokala effekter;  satsningarna  går i stället\r\ntill  gränsöverskridande  projekt, där EU-resurserna\r\nkan  ge  ett klart mervärde ur  europeisk  synpunkt.\r\nPolitiska institutioner, utbytesprogram, utbildning,\r\nkultur och  masskommunikation blir viktiga områden i\r\nen lösning med denna riktning.\r\n\r\nVidare      kan      nämnas      rapporten      En\r\nsammanhållningspolitik     för     hela     unionen,\r\nStällningstagande       inför       den       tredje\r\nsammanhållningsrapporten  av Svenska Kommunförbundet\r\noch  Landstingsförbundet.  Förbunden   representerar\r\nalla  kommuner,  landsting  och regioner i  Sverige.\r\nSammanfattningsvis anges följande ställningstaganden\r\ni rapporten (som publicerades i april 2003):\r\n-  En  stark sammanhållningspolitik  som  omfattar\r\nhela unionen behövs.\r\n- Sammanhållningspolitiken  får  inte  föras  över\r\ntill den nationella nivån.\r\n-  Samarbetet  över  gränser  innebär  ett  starkt\r\nmervärde  av  EU:s  politik.  Därför  skall Interreg\r\nstärkas.  Andra gränsöverskridande samarbeten  måste\r\nöka inom alla former av strukturstöd.\r\n-  De  fattigaste   regionerna   i  unionen  skall\r\nprioriteras  i  ett  nytt mål 1. Stödet  skall  även\r\nfortsättningsvis  riktas   till   de  extremt  glest\r\nbefolkade områdena i norra Sverige och Finland.\r\n-  Ett  nytt  mål  2  skall  göra det möjligt  för\r\nregionerna  att  välja  och  kombinera   teman   som\r\ndefinierats av unionen.\r\n- EU måste ta hänsyn till nationella och regionala\r\nskillnader     i    mål    och    genomförande    av\r\nsammanhållningspolitiken.\r\n- Verklig förenkling  är  nödvändig i den framtida\r\nsammanhållningspolitiken. Det måste uppnås en bättre\r\nbalans mellan kontroll, effektivitet och insatser.\r\n-   En   ökad   samordning   mellan   EU:s   olika\r\npolitikområden måste komma till stånd för att stödja\r\nunionens mål om ekonomisk och social  sammanhållning\r\nsamt ambitionerna om konkurrenskraft i  enlighet med\r\nden s.k. Lissabonagendan.\r\n- Samverkan mellan unionens, medlemsländernas  och\r\nregionernas utvecklingspolitik måste bli tydligare.\r\n-    Sammanhållningspolitiken   måste   bygga   på\r\nflexibilitet,   transparens,   decentralisering  och\r\neffektivitet.\r\n-  När det gäller samarbete över  gränserna  anser\r\nförbunden att gränser över vatten bör likställas med\r\nlandgränser.   Speciellt   viktigt   blir   detta  i\r\nÖstersjön,  som  i  det närmaste kommer att bli  ett\r\ninnanhav inom EU.\r\n\r\nSveriges      position      när      det      gäller\r\nsammanhållningspolitiken    bereds     löpande     i\r\nRegeringskansliet.  Enligt  uppgift  är  den svenska\r\ngrundpositionen  inför  kommande  förhandlingar  den\r\ninställning  som redovisas i budgetpropositionen,  i\r\nvilken en utgångspunkt har varit riksdagens tidigare\r\nställningstagande     i     frågan     (se    ovan).\r\nBudgetrestriktivitet  betonas. Sammanhållningsmedlen\r\nbör gå till de länder som  har lägst levnadsstandard\r\noch   störst   behov   av   hjälp.   Relativt   rika\r\nmedlemsstater   bör   motiveras  att  sträva   efter\r\nregional  utveckling  i  de  egna  länderna,  vilket\r\nligger i linje med subsidiaritetsprincipen.  Om  den\r\nav  riksdagen  förordade  positionen emellertid inte\r\nvinner  anslutning  kommer -  enligt  vad  utskottet\r\nerfarit  - bl.a. gleshetskriteriet  att  drivas  med\r\nkraft.\r\n\r\nNäringsdepartementet    har   redovisat   följande\r\ntidtabell för processen som skall leda fram till den\r\nnya sammanhållningspolitiken.\r\n\r\n2003\r\n\r\n-    Anslutningsfördragen    ratificeras    under    året    av\r\nmedlemsstaterna och ansökningsländerna.\r\n- Det italienska ordförandeskapet  anordnade  den 20\r\noktober ett informellt ministermöte om regional- och\r\nstrukturpolitiken.\r\n-  I  slutet  av  året  lägger kommissionen fram den\r\ntredje   sammanhållningsrap-porten    med   konkreta\r\nförslag  för  den framtida sammanhållningspolitiken.\r\n(Enligt information  i  mitten  av november 2003 kan\r\ndock sammanhållningsrapporten bli försenad.)\r\n-  Regeringskonferensen  startade  den   4  oktober.\r\nEventuellt  tas  frågor upp under konferensen  vilka\r\nkan     ha     betydelse    för     den     framtida\r\nsammanhållningspolitiken.\r\n\r\n2004-2006\r\n\r\n- I mitten eller under senare delen av år 2004 lägger\r\nkommissionen  fram   förslag   till   regelverk  för\r\nstrukturfonderna   och   förslag   till   ett   nytt\r\nfinansiellt  perspektiv  som inkluderar den allmänna\r\njordbrukspolitiken.\r\n- Nya stater blir medlemmar i unionen.\r\n- Val sker till Europaparlamentet.\r\n- Den 1 november 2004 tillträder en ny kommission.\r\n- Vid årsskiftet 2004/05 börjar förhandlingar om det\r\nnya regelverket och budgeten (Agenda 2007) för nästa\r\nprogramperiod. Beslut om Agenda  2007  tas vid något\r\nav toppmötena i slutet av år 2005 eller  i början av\r\når 2006.\r\n\r\n2007\r\n\r\n-  Ett nytt finansiellt perspektiv startar och den nya\r\nprogramperioden för strukturfonderna börjar.\r\n\r\nVid  det  informella  ministermötet  i  Rom  den  20\r\noktober    2003    togs    upp   frågor   om   bl.a.\r\nsammanhållningspolitiken       och       regionernas\r\nkonkurrenskraft  samt  sammanhållningspolitiken  och\r\nsamverkan.  Några  slutsatser  från  mötet  var  att\r\nsammanhållningspolitiken starkt kan bidra till målen\r\nom  tillväxt,  sysselsättning   och  konkurrenskraft\r\n(Lissabon- och Göteborgsagendan).  Alla länder ansåg\r\natt  målen sammanhållning och tillväxt,  solidaritet\r\noch konkurrenskraft  går  att förena. Utmaningen för\r\ndet utvidgade EU är att använda hela potentialen för\r\ntillväxt. De flesta länderna  var  av  meningen  att\r\nsammanhållningspolitiken  måste  inbegripa alla EU:s\r\nregioner, medan några länder ville  fokusera  på  de\r\nfattigaste      medlemsstaterna.     Storbritannien,\r\nNederländerna och  Sverige  framförde  att politiken\r\nskulle  avse  utjämning mellan länder i stället  för\r\nutjämning mellan  regioner för att kunna koncentrera\r\nresurserna  till  de   länder  som  har  de  största\r\nbehoven.  Nästan  alla  länder  samtyckte  till  att\r\nsammanhållningspolitiken  skulle  orienteras  mer åt\r\ntillhandahållande   av  infrastruktur,  förutom  den\r\nfysiska även den icke-fysiska,  dvs.  forskning  och\r\ninnovationer  m.m. Det gränsöverskridande samarbetet\r\nmåste fortsätta,  både bilateralt och multilateralt.\r\nSåväl landgränser som  sjögränser  omfattas.  Vidare\r\nkom   mötet   fram  till  att  definitionen  av  det\r\nfinansiella utrymmet  måste  skjutas  upp  tills den\r\ntotala   budgetstrukturen   och   målen   m.m.   har\r\nbeslutats.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  står  det  klart att det\r\nkommer     att     krävas     reformer    av    EG:s\r\nsammanhållningspolitik   i   samband    med    nästa\r\nprogramperiod.  En  viktig faktor är självfallet den\r\nplanerade utvidgningen  av  unionen.  I detta ligger\r\ninte minst att beakta den stora ökningen av sociala,\r\nekonomiska  och regionala skillnader som  följer  av\r\nutvidgningen.  EG-kommissionens  andra  lägesrapport\r\nvisar att de ekonomiska klyftorna mellan de svagaste\r\noch  de  rikaste  regionerna  kommer  att fördubblas\r\ngenom  utvidgningen.  Dessa  problem  måste  nogsamt\r\nbeaktas.  Behovet  av en ökad effektivitet  när  det\r\ngäller användningen  av  strukturfondsmedlen  är  en\r\nannan  faktor  i  detta sammanhang. Beslutsfattandet\r\nmåste dessutom präglas av förenkling och långtgående\r\ndecentralisering, vilket  bl.a.  innefattar  att ett\r\nunderifrånperspektiv   i   högre   utsträckning  bör\r\nanläggas.  Som  en  följd  av detta kan  behovet  av\r\neffektiv kontroll av fondmedlen  från  kommissionens\r\nsida blir mer markerat.\r\n\r\nEnligt uppgift kommer kommissionen inom  kort  att\r\nlägga  fram  den tredje sammanhållningsrapporten med\r\nkonkreta  förslag  inför  nästa  programperiod.  Den\r\ndiskussion  som  nu  äger rum är ägnad att utgöra en\r\nförberedelse  för  de steg  i  beslutsprocessen  som\r\nväntar under kommande år.\r\nEnligt utskottets  mening  är  regeringens  linje,\r\nvilken har beskrivits ovan, en bra utgångspunkt  för\r\npositioneringen    i    fråga    om   den   framtida\r\nsammanhållningspolitiken. Som utskottet  ser det kan\r\ninte strukturfondsfrågorna ses isolerat; lösningarna\r\nblir   också   beroende   av   EG:s  jordbruks-  och\r\nkonkurrenspolitik. Den utstakade  linjen innebär för\r\ndet  första budgetrestriktivitet. Som  nettobetalare\r\nhar  Sverige   en  stark  röst  i  den  frågan.  Ett\r\ngrundkrav är givetvis att EU:s strukturfonder bidrar\r\ntill   ett  mervärde.   Betydelsen   av   förenklade\r\narbetssätt   och   en   insiktsfull   användning  av\r\nsubsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen)  kan inte\r\nnog understrykas, anser utskottet.\r\nMed hänsyn till ett begränsat budgetutrymme är det\r\nnaturligt  att  i första hand prioritera de nya  och\r\nfattigaste medlemsländerna,  där  de största behoven\r\nfinns.  Ur  sammanhållningssynpunkt  är   det  också\r\nmycket   viktigt   att   peka   på   betydelsen   av\r\ngränsöverskridande  projekt.  Det  är av intresse ur\r\nsvensk  synpunkt  att  betrakta våra sjögränser  som\r\nvanliga landgränser.\r\nUtskottet stöder också  uppfattningen  att  det är\r\nrimligt  att  utgå  från  länders  behov  snarare än\r\nregioners  behov.  Således  bör  rika länder ta  ett\r\nstörre   ansvar   för   sina  fattiga  regioner.   I\r\nsammanhanget      bör      det      påpekas      att\r\nsammanhållningspolitiken inte på något  sätt hindrar\r\nEU-länderna  från  att  samtidigt  föra en nationell\r\nregional utvecklingspolitik.\r\nOm  förhandlingar  i  enlighet  med  dessa  linjer\r\nemellertid   inte  skulle  leda  framåt,  måste   en\r\nalternativ strategi  arbetas fram. Som utskottet ser\r\nsaken   bör   -   förutom   budgetrestriktivitet   -\r\ngleshetskriteriet starkt hävdas vid förhandlingar om\r\nett nytt mål 1.\r\nMed hänvisning till vad som  anförts bör riksdagen\r\navslå den här aktuella motionen i berörd del.\r\n\r\nAnsvar för företagsstöd inom den\r\nregionala utvecklingspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om ansvar\r\nför    företagsstöd    inom   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken  med   hänvisning   till\r\npågående       försöksverksamhet.      Jämför\r\nreservation 3 (kd, c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen har beslutat  att  det  skall kunna bildas\r\nkommunala  samverkansorgan  för regional  utveckling\r\n(prop.    2001/02:7,    bet.    2001/02:KU7).    Ett\r\nsamverkansorgan skall utgöras av ett kommunalförbund\r\nsom har samtliga kommuner i länet  som medlemmar och\r\ndär  även  landstingen  kan  ingå  som medlem.  Även\r\nGotlands  kommun  kan  utgöra  ett  samverkansorgan.\r\nRiksdagens beslut innebär, enligt lagen (2002:34) om\r\nsamverkansorgan  i  länen,  att  det fr.o.m.  den  1\r\njanuari 2003 är möjligt för samverkansorganen att ta\r\növer  en del av länsstyrelsernas uppgifter  när  det\r\ngäller     regional     utveckling.    I    Uppsala,\r\nÖstergötlands, Kalmar, Gotlands,  Blekinge, Hallands\r\noch   Dalarnas  län  har  kommunala  samverkansorgan\r\nansvaret  för vissa regionala utvecklingsfrågor från\r\når 2003. Detta kommer att gälla även i Södermanlands\r\nlän från år 2004.\r\n\r\nLänsstyrelserna  i  de nämnda länen tillförs medel\r\nför  regionala utvecklingsbidrag,  landsbygdsbidrag,\r\nsmåföretagsstöd,              sysselsättningsbidrag,\r\nsåddfinansiering,  stöd  till  kommersiell  service,\r\nregional  projektverksamhet  samt   uppföljning  och\r\nutvärdering. Inom ramen för de nyssnämnda  ändamålen\r\nfår    medel    inom    anslaget    användas    till\r\nmedfinansiering  av  EG:s  strukturfondsprogram  och\r\nregionala tillväxtprogram.\r\nDe      medel     som     regeringen     tilldelar\r\nsamverkansorganen  (utom  i Kalmar och Gotlands län,\r\nse nedan) avser medel för regional projektverksamhet\r\ninklusive   medel   för  medfinansiering   av   EG:s\r\nstrukturfondsprogram  och  regionala tillväxtprogram\r\nsamt medel för uppföljning och utvärdering.\r\nBakgrunden är följande. Från  och  med  den 1 juli\r\n1997 övertog Gotlands kommun samt Regionförbunden  i\r\nKalmar  och  Skåne  län  ansvaret  för  att utarbeta\r\nregionala   utvecklingsstrategier  och  besluta   om\r\nhuvuddelen av  de regionalpolitiska åtgärdsmedel som\r\nberörda    länsstyrelser     disponerar     i     en\r\nförsöksverksamhet     (prop.     1996/97:36,    bet.\r\n1996/97:KU4).    Regionförbundet    i   Skåne    län\r\navvecklades  vid utgången av år 1998,  och  från  år\r\n1999  övertog det  nybildade  Skåne  läns  landsting\r\nregionförbundets           uppgifter          enligt\r\nförsökslagstiftningen. Från januari 1999 ingår också\r\nVästra Götalands län i försöksverksamheten.  I detta\r\nlän      utgör     landstinget     det     regionala\r\nsjälvstyrelseorganet    (prop.   1996/97:108,   bet.\r\n1996/97:BoU13).  Enligt  regeringen  är  syftet  med\r\nförsöksverksamheten   att   utveckla    former   för\r\nfördjupad  demokratisk  förankring  av det regionala\r\nutvecklingsarbetet. Enligt riksdagens  beslut  skall\r\nförsöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län\r\nförlängas till utgången av år 2006 (prop. 2001/02:7,\r\nbet.   2001/02:KU7).  Huvuddelen  av  de  medel  som\r\nregeringen fördelar till Skåne län respektive Västra\r\nGötalands   län  (inom  anslag  33:1)  skall  enligt\r\nriksdagens  beslut  i  tillämpliga  delar  tillföras\r\nsjälvstyrelseorganen.\r\nGotlands län  och Kalmar län omfattas från år 2003\r\nav   lagen  om  samverkansorgan.   Samverkansorganet\r\nutgörs  i  Gotlands  län  av  Gotlands  kommun och i\r\nKalmar  län  av ett nybildat kommunalförbund.  Dessa\r\nbåda samverkansorgan  bör enligt regeringen ha samma\r\nbeslutanderätt      inom      anslaget      Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  (33:1)   som   tidigare\r\nsjälvstyrelseorgan.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEnligt  vad  som sägs i motion 2003/04:N215 (c,  fp,\r\nkd) har regeringen  beslutat  att  överföra  25 % av\r\nmedlen   inom  anslaget  Allmänna  regionalpolitiska\r\nåtgärder  (33:1)   till   samverkansorganen,   medan\r\nsåledes    huvuddelen   tilldelas   länsstyrelserna.\r\nEftersom  samverkansorganen   har  ansvaret  för  de\r\nregionala  tillväxtprogrammen är  det  av  avgörande\r\nbetydelse  att   det   finns   projektmedel,  hävdar\r\nmotionärerna. Regeringens beslut  har medverkat till\r\natt ansvarsfördelningen har blivit  otydlig,  hävdas\r\ndet  i  motionen.  Samtliga medel inom anslaget 33:1\r\nutom företagsstöden  bör tilldelas samverkansorganen\r\nfrån år 2004. Vidare bör  det övervägas om inte även\r\nföretagsstöd    skall    vara   en    uppgift    för\r\nsamverkansorganen från år 2005.\r\n\r\nEnligt   Centerpartiets   uppfattning   i   motion\r\n2003/04:N328  har  regionalpolitiken   traditionellt\r\nkännetecknats    av    omfattande   centralstyrning.\r\nMotionärerna menar att lokala  och  regionala  organ\r\nhar ett betydligt bättre beslutsunderlag än centrala\r\nmyndigheter;   därför   kan  de  arbeta  med  större\r\neffektivitet  när det gäller  lokala  och  regionala\r\nfrågor. En varaktig  tillväxt  kan  inte  skapas med\r\nhjälp  av bidrag, sägs det. Centerpartiet menar  att\r\nstaten skall  svara  för  att ge förutsättningar för\r\nsjälvbärande  och  livskraftiga   regioner.   Enligt\r\nmotionärerna    bör   makten   omfördelas   så   att\r\ndirektvalda  regionala   organ   ansvarar   för   de\r\nföretagsstöd och olika utvecklingsmedel som tillförs\r\ndet regionala utvecklingsarbetet.\r\nI  motion  2003/04:N335  (mp)  beklagas  att många\r\nmedborgare   upplever   att   de  inte  kan  påverka\r\npolitiken.  Fler  element  av självorganisering  och\r\ndecentralisering     måste     utvecklas      enligt\r\nmotionärerna. Ett sätt att stödja decentraliseringen\r\när  att  ge  regionens  invånare  ökad  makt över de\r\nregionalpolitiska medlen, anförs det.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDe  kommunala  organ  som  beslutar  att  bilda  ett\r\nsamverkansorgan  skall anmäla detta till regeringen.\r\nDärefter är det regeringen  som beslutar från vilken\r\ntidpunkt som samverkansorganet  skall  få ansvar för\r\nuppgifterna     enligt     lagen     (2002:34)    om\r\nsamverkansorgan  i  länen.  Ett samverkansorgan  har\r\nnyligen  bildats  i Södermanlands  län  och  anmälan\r\navseende ett övertagande  av  uppgifter  fr.o.m.  år\r\n2004  har tillställts regeringen. I oktober 2003 har\r\nregeringen fattat ett sådant beslut.\r\n\r\nDet  är   regeringen  som  fördelar  anslagsmedlen\r\nmellan län i  enlighet  med en fördelningsnyckel som\r\nutgörs  av  de  långsiktiga   regionala   problemens\r\nsvårighetsgrad   och   med   särskilt  beaktande  av\r\nmedfinansieringsbehov inom EG:s strukturfondsprogram\r\noch regionala tillväxtprogram.  Regeringen  fördelar\r\näven    anslagsmedlen    mellan   länsstyrelse   och\r\nsamverkansorgan.\r\nSom   framgår   ovan   är   det    de    regionala\r\nsjälvstyrelseorganen  i Skåne och i Västra Götalands\r\nlän samt samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län\r\nsom beslutar om regionala  företagsstöd och regional\r\nprojektverksamhet.  Motsvarande   länsstyrelser  har\r\nbeslutsrätt i fråga om regional projektverksamhet.\r\nI övriga län med samverkansorgan,  dvs. i Uppsala,\r\nÖstergötlands, Blekinge, Hallands och  Dalarnas län,\r\nhar samverkansorganen rätt att besluta om medel till\r\nregional projektverksamhet. I dessa län, liksom i de\r\nlän  där  kommunala samverkansorgan ej har  bildats,\r\nbeslutar länsstyrelserna  om  regionala företagsstöd\r\noch regional projektverksamhet.\r\nEnligt   uppgift   planeras   en  utvärdering   av\r\nförsöksverksamheten      med     ändrad     regional\r\nansvarsfördelning i Skåne  och  i  Västra  Götalands\r\nlän,  vilken  bl.a.  kommer att omfatta effektivitet\r\noch  samordning  inbegripet   också  hanteringen  av\r\nföretagsstöden. Regeringens avsikt är att besluta om\r\nuppdrag   avseende   utvärdering   före   årsskiftet\r\n2003/04.  Utvärderingen  skall genomföras  under  år\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär    det    gäller   synen   på   den    regionala\r\nutvecklingspolitiken  anser  utskottet, i likhet med\r\nregeringen,  att  engagemanget  på  den  lokala  och\r\nregionala  nivån  är  en  avgörande  faktor  för  en\r\npositiv  utveckling. Regioner blir livskraftiga  när\r\nmänniskor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett\r\nunderifrånperspektiv. Denna inställning gäller också\r\nförsöksverksamheten med regionala självstyrelseorgan\r\noch      kommunala       samverkansorgan.      Såväl\r\nsjälvstyrelseorganen  som  samverkansorganen   skall\r\nbesluta om användningen av anslagsmedel enligt samma\r\nriktlinjer   som  gäller  för  länsstyrelserna.  Som\r\nredovisas i det följande är den närmare uppdelningen\r\nav    uppgifter   mellan    samverkansorganen    och\r\nlänsstyrelserna  inom  ramen  för  anslaget Allmänna\r\nregonalpolitiska åtgärder (33:1) inte  helt  avgjord\r\n(se  avsnittet Allmänna regionalpolitiska åtgärder).\r\nSjälvklart  är  en  uppföljning av dessa nya arbets-\r\noch beslutsformer av stor vikt.\r\n\r\nDet    vanliga    förhållandet,    nämligen    att\r\nlänsstyrelserna   har   beslutsrätt   i   fråga   om\r\nföretagsstöden,   motiveras    av   önskemålet   att\r\nsäkerställa  nationella  perspektiv   i   fråga   om\r\nkonkurrens,    näringspolitik    och   likformighet.\r\nSamtidigt  är  det  av  stort  värde ur  demokratisk\r\nsynpunkt   att   pröva  nya  modeller   för   lokalt\r\nengagemang  i  den  regionala  utvecklingspolitiken.\r\nSådana    försök   görs   nu    inom    ramen    för\r\nsjälvstyrelseorgan      och      vissa     kommunala\r\nsamverkansorgan.  Självstyrelseorganen   Skåne  läns\r\nlandsting  och  Västra Götalands läns landsting  och\r\nsamverkansorganen  i  Kalmar och på Gotland har till\r\nskillnad   från  övriga  kommunala   samverkansorgan\r\nmöjlighet att fatta beslut om företagsstöd.\r\nMotionskravet   att  direktvalda  regionala  organ\r\nskall svara för företagsstöden  är  en  ordning  som\r\nprövas  inom  ramen  för  självstyrelseorganen Skåne\r\nläns landsting och Västra Götalands  läns landsting.\r\nDenna försöksverksamhet skall pågå till  utgången av\r\når  2006.  Utskottet  anser  för sin del att det  är\r\nviktigt att försöksverksamheten  i  Skåne och Västra\r\nGötaland  fullföljs  och  att  en  bred  utvärdering\r\nkommer att göras.\r\nNär det gäller den i motion 2003/04:N215  (c,  fp,\r\nkd)     upptagna     frågan    om    de    kommunala\r\nsamverkansorganens ansvar  för tillväxtprogrammen är\r\nsituationen      sådan     att     ansvars-      och\r\nuppgiftsfördelningen  mellan  samverkansorganen  och\r\nlänsstyrelserna  regleras  i förordningen (2003:505)\r\nom    regionalt    utvecklingsarbete.     När    ett\r\nsamverkansorgan       (eller      ett      regionalt\r\nsjälvstyrelseorgan)  har  fastställt  ett  regionalt\r\nutvecklingsprogram  skall   detta   organ   samordna\r\ninsatserna för genomförande av programmet och därvid\r\nsamverka med kommuner och landsting. Länsstyrelserna\r\nskall   i   samtliga   fall   samordna  de  statliga\r\nmyndigheternas     insatser    i    det    regionala\r\nutvecklingsprogrammet.\r\nDe regionala tillväxtprogrammen  är  en  del av de\r\nregionala  utvecklingsprogrammen. Regeringen  har  i\r\nbesluten om  uppgiftsöverföring fr.o.m. år 2003 från\r\nberörda   länsstyrelser    till    samverkansorganen\r\nuppdragit  åt  de  senare  att  utarbeta   regionala\r\ntillväxtprogram.  Samverkansorganens ansvar omfattar\r\nockså   att   genomföra    de   kommande   regionala\r\ntillväxtprogrammen (se prop.  2002/03:1 utg.omr. 19,\r\ns. 16).\r\nEnligt utskottets uppfattning  är  det  en riktig\r\nordning   att   det   är   regeringen  som  fördelar\r\nanslagsmedlen      mellan      länsstyrelse      och\r\nsamverkansorgan.\r\nMed hänvisning till vad som anförts  bör riksdagen\r\navslå de här aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  anslagen och godkänna\r\nbemyndigandena m.m. för budgetåret  2004 inom\r\nutgiftsområde   19   Regional  utveckling   i\r\nenlighet   med  vad  regeringen   föreslagit.\r\nSamtliga motionsyrkanden bör avslås.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRegeringens  förslag till anslag under utgiftsområde\r\n19  Regional  utveckling   redovisas   i   bilaga  2\r\ntillsammans  med övriga partiers förslag. Sammanlagt\r\ntas sex anslag  upp  i  bilagan  (varav  ett  är ett\r\nförslag  till  nytt  anslag  från Centerpartiet). En\r\nnärmare  redogörelse  för de olika  anslagen  följer\r\nunder respektive anslagsrubrik.\r\n\r\nDet skall noteras att  anslaget  IT-infrastruktur:\r\nRegionala transportnät m.m. (37:1),  vilket tidigare\r\nhört   till   utgiftsområde  19,  fr.o.m.  år   2004\r\nredovisas under  utgiftsområde  22  Kommunikationer.\r\nAndra  förändringar  som påverkat utgiftsområdet  är\r\natt     det     föreslagna     anslaget     Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (33:1)  är minskat med 10\r\nmiljoner  kronor  som  i stället läggs  på  anslaget\r\nTuristfrämjande  (38:4)  under   utgiftsområde   24.\r\nVidare  har  från  utgiftsområde  19  överförts  0,5\r\nmiljoner   kronor   till  utgiftsområde  18  -  till\r\nanslaget  Länsstyrelserna   m.m.   (32:1)  -  och  5\r\nmiljoner  kronor  till  utgiftsområde  24   -   till\r\nanslaget Konsumentverket (40:2).\r\nUtgiftsramen   för   utgiftsområde   19   har   av\r\nregeringen föreslagits till ca 3 106 miljoner kronor\r\nför  budgetåret  2004.  Övriga partiers förslag till\r\nutgiftsramar   fördelar  sig   på   följande   sätt.\r\nVänsterpartiet och  Miljöpartiet  har inte lagt fram\r\nnågra     budgetförslag     som     avviker     från\r\nregeringsförslaget.  Övriga partiers förslag innebär\r\ni  tre  fall  en  lägre ram  än  regeringsförslaget,\r\nnämligen 550 miljoner kronor lägre (m), 512 miljoner\r\nkronor  lägre (fp) och  250  miljoner  kronor  lägre\r\n(kd). Centerpartiets förslag innebär att ramen skall\r\nökas med  592  miljoner  kronor  i  förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\nEnligt  regeringens förslag kompletteras  anslagen\r\nAllmänna  regionalpolitiska   åtgärder   (33:1)  och\r\nEuropeiska   regionala   utvecklingsfonden  perioden\r\n2000-2006  (33:5) med bemyndiganden  för  regeringen\r\natt ingå ekonomiska  förpliktelser, vilka leder till\r\nutgifter under kommande år.\r\nI det följande redovisas  regeringens förslag till\r\nanslag  och  bemyndiganden inom  utgiftsområdet  och\r\nmotsvarande förslag i aktuella motioner.\r\n\r\nAllmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras   av   länsstyrelserna,  Nutek,\r\nDelegationen för delar av Bergslagen,  Dalsland  och\r\nVärmland,  Delegationen  för  norra  Sveriges inland\r\nsamt  regeringen.  Nutek disponerar även  medel  för\r\nbeslut  som fattas av  regionala  självstyrelseorgan\r\noch  kommunala  samverkansorgan.  Anslaget  föreslås\r\nuppgå till 1 514,8 miljoner kronor.\r\n\r\nTill  anslaget  finns  ett bemyndigande. Riksdagen\r\nhar bemyndigat regeringen  att  under  år  2003 låta\r\nstaten ta på sig ekonomiska åtaganden i samband  med\r\nregionalpolitiska  åtgärder  som innebär utgifter om\r\nhögst  3  200 miljoner kronor under  åren  2004-2011\r\n(bet.  2002/03:NU2).   Regeringen  föreslår  nu  att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen  att  under  år 2004\r\ngöra  ekonomiska  åtaganden som - inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden -  innebär  utgifter på högst 3 200\r\nmiljoner kronor under åren 2005-2012.\r\nRegeringen föreslår att medel  från  detta  anslag\r\nanvisas till följande ändamål:\r\n- regionala utvecklingsbidrag,\r\n- landsbygdsbidrag,\r\n- småföretagsstöd,\r\n- sysselsättningsbidrag,\r\n- såddfinansiering,\r\n- stöd till kommersiell service,\r\n- regional och central projektverksamhet,\r\n- viss administration, uppföljning och utvärdering\r\nav de regionalpolitiska företagsstöden, m.m.,\r\n- äldre regionalpolitiska åtgärder,\r\n- retroaktiva nedsatta socialavgifter samt\r\n- viss central utvecklingsverksamhet, m.m.\r\n\r\nI  jämförelse med de ändamål som gällde för anslaget\r\ntidigare  har småföretagsstödet upphört vid utgången\r\nav år 2001;  beslut  om  sådant stöd får endast avse\r\nansökningar som inkommit före  den  1  januari 2002.\r\nMedel  inom anslaget får, inom ramen för  de  nämnda\r\nändamålen,  användas  för  medfinansiering  av  EG:s\r\nstrukturfondsprogram  och  åtgärder  inom  ramen för\r\nregionala    tillväxtprogram.   Medfinansiering   av\r\nstrukturfondsprogram  väntas  enligt regeringen ta i\r\nanspråk  en ökad del av anslaget  under  innevarande\r\nprogramperiod   2000-2006   jämfört  med  föregående\r\nprogramperiod.\r\n\r\nSom framgår av tidigare avsnitt innebär riksdagens\r\nbeslut  om  kommunala samverkansorgan  för  regional\r\nutveckling  (bet.   2001/02:KU7)   möjligheter   för\r\nsamverkansorganen att fr.o.m. år 2003 ta över en del\r\nav  länsstyrelsens  uppgifter. Enligt regeringen bör\r\nsamverkansorganens  kostnader   för  uppföljning  av\r\nutvecklingsarbetet  i länen täckas  av  staten.  Med\r\nhänsyn till att omfattningen  av  detta  arbete inte\r\nkan   bedömas  i  nuläget  avser  anslaget  Allmänna\r\nregionalpolitiska           åtgärder          (33:1)\r\nuppföljningsinsatser   avseende    verksamhet    som\r\nfinansierats av detta anslag.\r\nFör  de  län där länsstyrelserna har det regionala\r\nutvecklingsansvaret föreslås inte några förändringar\r\ni förhållande  till  tidigare.  Uppgiftsfördelningen\r\nmellan     länsstyrelser,    samverkansorgan     och\r\nsjälvstyrelseorgan   har   behandlats  i  föregående\r\navsnitt.\r\nEn  mindre  del av anslaget  föreslås  liksom  för\r\nnärvarande disponeras  av  regeringen  och Nutek. Av\r\nanslaget avses 36 miljoner kronor användas  för  att\r\nfinansiera  verksamhet  inom  lokala  och  regionala\r\nresurscentrum för kvinnor, varav 10 miljoner  kronor\r\nskall användas för centrumens basverksamhet.\r\nÄven fortsättningsvis bör det vara en uppgift  för\r\nregeringen  att  fördela  anslaget  mellan  län  och\r\nanslagsposter   och   utfärda  de  föreskrifter  som\r\nbehövs. Vid fördelningen  mellan  länen  bör, liksom\r\nhittills,   svårighetsgraden   av   de   långsiktiga\r\nregionala    problemen   utgöra   den   huvudsakliga\r\nfördelningsnyckeln,   med   särskilt   beaktande  av\r\nmedfinansieringsbehovet   för  åtgärder  inom   EG:s\r\nstrukturfondsprogram och inom ramen för de regionala\r\ntillväxtprogrammen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt    vad    som   framförs   i   kommittémotion\r\n2003/04:N389   (m)  bör   anslaget   till   allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  för  år 2004 minska med\r\n550  miljoner kronor i förhållande till  regeringens\r\nförslag.  Enligt  motionärerna  bör prioriteras dels\r\nsådana insatser som är av betydelse  för människor i\r\nglesbygd, främst stöd till kommersiell service, dels\r\ninsatser som öppnar nya marknader för företag, t.ex.\r\ntransportbidraget,  och  dels  medfinansiering  till\r\nprojekt       inom      ramen      för      unionens\r\nsammanhållningspolitik.  Besparingar  inom  anslaget\r\nbör  främst  göras på områden som fungerar som  rena\r\ndriftstöd,  som   inte  skapar  förutsättningar  för\r\nlångsiktig regional  tillväxt. Motionärerna förordar\r\natt lagar och regler ses  över och görs mer flexibla\r\nmed  hänsyn  till  att  förhållandena   är  olika  i\r\nstorstäder  och  glesbygd.  Detta  gäller exempelvis\r\nreglerna inom miljöbalken och plan-  och  bygglagen.\r\nVidare   förordas  sänkta  socialavgifter  för  fler\r\nföretag  i   stödområde   A   inom  ramen  för  s.k.\r\nförsumbart   stöd   och   i   enlighet    med   EU:s\r\nstatsstödsregler.\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2003/04:Fi240  att  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken måste läggas om i en\r\nriktning mot  mer  generella  åtgärder.  I  motionen\r\nförordas  därför  att de selektiva regionalpolitiska\r\nstöden minskas.\r\nI motion 2003/04:N345  (kd)  påpekas  att  ca  130\r\nmiljoner  kronor  av det aktuella anslaget på ca 1,5\r\nmiljarder  kronor skall  disponeras  av  regeringen.\r\nEftersom  regeringen  inte  redovisat  vad  pengarna\r\nskall  användas   till   föreslår  motionärerna  att\r\nanslaget  minskas  med 130 miljoner  kronor.  Vidare\r\nföreslås att anslaget  minskas  med  ytterligare 100\r\nmiljoner   kronor  som  i  stället  bör  läggas   på\r\nturistfrämjande åtgärder under utgiftsområde 24.\r\nEnligt vad  som sägs i motion 2003/04:N370 (c) bör\r\ndirektvalda regionala organ ansvara för de medel som\r\nanslås under det  här  berörda  anslaget.  Den extra\r\nsatsning  på  492  miljoner kronor som Centerpartiet\r\nföreslår bör användas till program för utveckling av\r\nalternativa  bränslen,  program  för  utveckling  av\r\nlandsbygdsturism,   småskalig  livsmedelsproduktion,\r\nfiskerinäringen samt till utveckling av kvinnors och\r\ninvandrares företagande.\r\nBemyndigandesystemet  är  generellt  välmotiverat,\r\nhävdas  det i motion 2003/04:N267 (c, fp).  När  det\r\ngäller  anslaget   till  allmänna  regionalpolitiska\r\nåtgärder  har systemet  emellertid  fungerat  mindre\r\nbra.  Ett  betydande  osäkerhetsmoment  har  införts\r\neftersom     det     tänkta     sambandet     mellan\r\nbemyndigandenivå  och  anslag  har  brutits upp. Ett\r\nprojekt  pågår  normalt under tre år och  ofta  sker\r\nrekvisition av medel  sent  i  projektet.  Det  är i\r\nvarje  enskilt  ärende  omöjligt att veta när pengar\r\nkommer  att  rekvireras, argumenterar  motionärerna.\r\nAnslagssparandet   får   högst   uppgå   till  3  %.\r\nResultatet  kan  bli att företag som beviljats  stöd\r\nför att genomföra  en  investering  i slutfasen inte\r\nkan få det beslutade beloppet, eftersom  myndigheten\r\ninte har tillräckligt med medel inom sitt anslag för\r\natt kunna göra utbetalningen. Regeringen bör  därför\r\nse   över  bemyndigandesystemet  och  därvid  beakta\r\nmyndigheternas   möjligheter  att  effektivt  stödja\r\nföretagen.\r\nI motion 2003/04:N289  (c)  hävdas  att regeringen\r\nhar ett ansvar att se till att servicen  fungerar  i\r\nhela  landet. Bland annat måste lanthandeln i de små\r\norterna  stöttas.  Stödet till hemsändning bör ökas,\r\neftersom kostnaderna stiger och många kunder behöver\r\nhjälp med flera moment vid hemsändning av varor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nNär  det  gäller  den  i  motion  2003/04:N345  (kd)\r\naktualiserade frågan om  regeringens  disposition av\r\ndet aktuella anslaget kommer beloppet att  framgå av\r\nregleringsbrevet     för     år     2004.     Enligt\r\nregleringsbrevet  för  år  2003 stod ca 122 miljoner\r\nkronor till regeringens disposition.\r\n\r\nMotivet  för  att införa bemyndigandesystemet  var\r\nbl.a.    att   förbättra    förutsättningarna    för\r\nmyndigheternas  långsiktiga  planering av medlen och\r\natt  anslagen  skulle  kunna utnyttjas  effektivare.\r\nVidare   var   det  önskvärt   att   undvika   stora\r\nanslagssparanden  samt  att  förbättra uppföljningen\r\noch prognoserna.\r\nStora  ackumulerade  anslagssparanden,   som   det\r\ntidigare  budgetsystemet  medförde,  innebar problem\r\neftersom utfallet av anslagssparandet  var svårt att\r\nprognostisera.       Genom      bemyndigandesystemet\r\ntillgodoses  behovet  av   en   bättre  kontroll  av\r\nutgifterna på anslaget. Bemyndigandesystemet ställer\r\nkrav   på   myndigheternas  planering   av   medlens\r\nanvändning   och   på   uppföljningen   av   medlens\r\nanvändning. Om  det  trots  myndigheternas planering\r\noch    uppföljning    av    medlen    uppstår    ett\r\nanslagssparande skall myndigheterna uppge  orsakerna\r\ntill detta anslagssparande. Förklaringarna utgör ett\r\nunderlag     inför     regeringens    prövning    av\r\nanslagssparandet.    Myndigheterna     får     genom\r\nregeringens  beslut om tilldelat anslag för kommande\r\nbudgetår   även    planeringsramar    för   de   två\r\nnästkommande åren.\r\nNär  det  gäller  kommersiell  service och  det  i\r\nmotion 2003/04:N289 (c) berörda hemsändningsbidraget\r\nfinns  de  aktuella  bestämmelserna  i  förordningen\r\n(2000:284) om stöd till kommersiell service.  Enligt\r\nden  nämnda  förordningen (19 §) kan stöd till sådan\r\nservice lämnas  som hemsändningsbidrag till kommuner\r\nsom  helt  eller  delvis   bekostar  hemsändning  av\r\ndagligvaror till hushåll. Enligt reglerna (20 §) kan\r\nhemsändningsbidrag  lämnas  med   ett   belopp   som\r\nmotsvarar  högst  50  % av kommunens nettoutgift för\r\nhemsändningen. Bidraget  kan  efter  den  1 november\r\n2003 maximalt uppgå till 60 kr - jämfört med  45  kr\r\ntidigare  -  per  hushåll och hemsändningstillfälle.\r\nBidrag lämnas även  i  samband med kommunens direkta\r\nkostnader för att anordna inköpsturer.\r\n\r\nLandsbygdslån (33:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av Nutek. Landsbygdslån beviljas\r\nav     länsstyrelserna     och     de      regionala\r\nsjälvstyrelseorganen. Medel inom anslaget får,  inom\r\nramen    för   anslagets   ändamål,   användas   som\r\nmedfinansiering   av   åtgärder  inom  de  regionala\r\ntillväxtprogrammen.\r\n\r\nUnder år 2002 utbetalades ca 4,5 miljoner kronor i\r\nlandsbygdslån. Utgiftsprognosen  för  år 2003 uppgår\r\ntill  10,5 miljoner kronor. Regeringen har  beslutat\r\natt dra  in  hela  anslagssparandet  på 107 miljoner\r\nkronor.\r\nAnslaget  föreslås  uppgå till 20 miljoner  kronor\r\nför  år 2004, vilket innebär  en  minskning  med  40\r\nmiljoner  kronor  jämfört  med föregående år. Skälet\r\ntill minskningen är att efterfrågan på landsbygdslån\r\nberäknas bli lägre än tidigare beräknat.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:N345  (kd)  sägs   att  nuvarande\r\nlandsbygdslån  kan  vara  viktiga för utveckling  av\r\ngles- och landsbygden. Låneverksamheten  bör  därför\r\nfortsätta    i    nuvarande   omfattning.   Eftersom\r\nefterfrågan på landsbygdslån  under  de  gångna åren\r\nvarit  liten,  kan  dock  anslaget  minskas  med  10\r\nmiljoner   kronor   utöver  regeringens  förslag  om\r\nminskning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDet kan erinras om att  detta  anslag  har  en något\r\nannorlunda   konstruktion   än   anslaget   Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (33:1), där det finns ett\r\nbemyndigande   att  göra  ekonomiska  åtaganden  som\r\nkommer  att  innebära   utgifter  under  senare  år.\r\nAnslaget till landsbygdslån  har  inget bemyndigande\r\nutan  de  olika  länen  (länsstyrelser,  Skåne  läns\r\nlandsting,   Västra   Götalands    läns   landsting,\r\nRegionförbundet  i  Kalmar  län,  Gotlands   kommun)\r\nerhåller beslutsramar, vilka sammantaget uppgår till\r\nett högre belopp än det aktuella anslaget. Därigenom\r\nges möjligheter till alla län att utnyttja anslaget,\r\näven om endast vissa län kommer att göra så.\r\n\r\nEnligt   uppgift   från  Näringsdepartementet  bör\r\nanslagsnivån för år 2004  ligga på nivån 20 miljoner\r\nkronor med hänvisning bl.a. till att belastningen på\r\nanslaget kan komma att öka - jämfört med år 2003 - i\r\nsamband med en konjunkturuppgång.\r\nDet kan också erinras om  att  andra  förändringar\r\nkan  aktualiseras  inom  kapitalförsörjningsområdet.\r\nEnligt   uppgift   från   Näringsdepartementet   har\r\ndepartementet  påbörjat  uppgiften   att   se   över\r\nverksamhetsinriktningen inom Almi Företagspartner AB\r\ntillsammans  med  de regionala ägarna. Vidare nämnde\r\nstatsminister     Göran      Persson      i      sin\r\nregeringsförklaring   hösten   2003  att  Stiftelsen\r\nIndustrifonden  skall utvecklas med  syfte  att  öka\r\ntillgången på riskkapital  i  tidiga skeden. Vid den\r\nallmänpolitiska  debatten  i  oktober  2003  anförde\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky att staten kommer att\r\nta  ansvar  för  att  stärka försörjningen  av  s.k.\r\nsåddkapital. Han räknade  med  att  ett  par  hundra\r\nmiljoner kronor per år med början den 1 juli år 2004\r\nskall    kunna   mobiliseras   (prot.   2003/04:14).\r\nNäringsministern  har  i  början  av  november  2003\r\nutsett   en   förhandlingsman,   direktör  Claes  de\r\nNeergaard,  vilken  tillsammans med  Industrifonden,\r\nTeknikbrostiftelserna,  Almi  Företagspartner AB och\r\nStiftelsen    Innovationscentrum   skall    utarbeta\r\ndetaljerna  kring   statens   kommande  satsning  på\r\nriskkapital.\r\n\r\nTransportbidrag (33:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av  Nutek enligt  förordningen\r\n(2000:81)      om     regionalt     transportbidrag.\r\nUtgiftsprognosen   för   år  2003  uppgår  till  346\r\nmiljoner kronor. Anslaget för år 2004 föreslås uppgå\r\ntill samma belopp, 346 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2003/04:N236    (s)    påpekas    att\r\ntransportbidrag inte utgår till tjänsteföretag. Även\r\nom tekniken tillåter att ett företag lokaliseras var\r\nsom  helst, måste de som arbetar  i  företagen  göra\r\nresor  för att träffa kunder och uppdragsgivare. För\r\nett tjänsteproducerande  företag  i  glesbygden  kan\r\nreskostnaderna   ta   i   anspråk  en  stor  del  av\r\nföretagets budget. Vid överläggningar om en framtida\r\nutformning    av    transportbidraget     bör     de\r\ntjänsteproducerande företagens behov uppmärksammas.\r\n\r\nI  motion  2003/04:N409  (s)  begärs en översyn av\r\nreglerna för transportbidraget. Enligt  motionärerna\r\när  detta  stöd  utformat i samklang med 1970-talets\r\nlokaliseringspolitik med i huvudsak varuproduktion i\r\ninlandet. Med den  nuvarande  utvecklingen av främst\r\ntjänsteproducerande  företag  bör   inriktningen  av\r\ntransportbidraget ses över så att det stämmer bättre\r\növerens med det näringsliv som i dag  utvecklas inom\r\nskogslänens inland.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nEtt  persontransportstöd  inrättades  år  1986   och\r\nupphörde  år  1991. Syftet med stödet var att minska\r\nNorrlandsföretagens    kostnader    för   nödvändiga\r\npersonkontakter  med Mellan- och Sydsverige.  Stödet\r\nomfattade tjänsteresor  med  flyg  och  järnväg  för\r\npersonal    anställd    vid   industriföretag   inom\r\nstödområdet. Företagets produktion skulle vara sådan\r\natt företaget var berättigat  till godstransportstöd\r\neller    hade    en    verksamhet    inriktad     på\r\nuppdragsverksamhet av teknisk eller ekonomisk natur.\r\n\r\nStödområdet      utgjordes     av     Norrbottens,\r\nVästerbottens och Jämtlands  län samt Örnsköldsviks,\r\nSollefteå  och Kramfors kommuner  i  Västernorrlands\r\nlän.   Stöd   utgick    med    20-40    %    av   de\r\nbidragsberättigade kostnaderna. Stöd lämnades enbart\r\nför  den del som översteg 10 000 kr. Ett högsta  tak\r\nför de  bidragsberättigade  kostnaderna fastställdes\r\ntill 200 000 kr.\r\nStödet utnyttjades i långt  mindre utsträckning än\r\nvad regering och riksdag förutsatt. Från en beräknad\r\nram på 24 miljoner kronor år 1986  minskade anslaget\r\nsuccessivt  till 10 miljoner kronor per  år.  Stödet\r\nkritiserades  också  för  byråkrati och krångel. Ett\r\nriksdagsbeslut  om att persontransportstödet  skulle\r\nupphöra  ingick  i   en   större   besparing  (prop.\r\n1990/91:100 bilaga 8, bet. 1990/91:TU21).\r\nI  EG-kommissionens riktlinjer för  statligt  stöd\r\nför regionala  ändamål anges att regionalstöd som är\r\navsedda att minska  ett  företags  löpande kostnader\r\n(driftstöd)  i princip är förbjudna.  Driftstöd  kan\r\nendast lämnas  inom  ramen för s.k. försumbart stöd.\r\nDetta innebär att ett  företag får ta emot högst 100\r\n000 euro i sammanlagt stöd  under  en  treårsperiod.\r\nKommissionen  har godkänt de nuvarande reglerna  för\r\ntransportbidrag t.o.m. år 2006.\r\nDet   är   Nutek   som   prövar   ansökningar   om\r\ntransportbidrag  enligt  förordningen  om  regionalt\r\ntransportbidrag.  Nutek  kan också lämna ytterligare\r\nföreskrifter  för  tillämpningen   av  förordningen.\r\nEnligt     en     skrivelse    från    Nutek    till\r\nNäringsdepartementet    från    oktober    2003   (N\r\n2003/7698/NL)  bidrar  transportbidraget till  många\r\nsmå  företags överlevnad  i  stödområdet.  Bidragets\r\ntillväxteffekter  bedöms  dock  av verket som mycket\r\noklara. För närvarande utreder Nutek om stödet efter\r\når   2006   kan   göras  mer  utvecklingsorienterat,\r\nspeciellt för små och  medelstora företag. Uppgiften\r\natt  hantera  transportbidraget  hör  enligt  verket\r\nbättre hemma hos en annan myndighet.\r\n\r\nGlesbygdsverket (33:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  av Glesbygdsverket. Myndigheten\r\nhar  till  uppgift  att  genom   påverkan  på  olika\r\nsamhällssektorer  verka för goda levnadsförhållanden\r\noch  utvecklingsmöjligheter   för   glesbygds-   och\r\nlandsbygdsbefolkningen     med     tyngdpunkten    i\r\nskogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.\r\n\r\nUtgiftsprognosen  för  år  2003 uppgår  till  26,5\r\nmiljoner kronor. Regeringen föreslår  ett  anslag på\r\n25,6 miljoner kronor för år 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2003/04:Fi240 att  regionalpolitiken\r\nmåste   läggas  om  i  riktning  mot  mer  generella\r\nåtgärder.     Glesbygdsverket     som     har     en\r\nopinionsbildande uppgift bör avvecklas.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSom   redovisats   i   det   föregående  föreslås  i\r\nbetänkandet   Mot   en  ny  landsbygdspolitik   (SOU\r\n2003:29)   ett   antal   förändringar    av    såväl\r\nGlesbygdsverkets roll som politikområdet i stort (se\r\navsnittet   Allmän   inriktning   av  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken).  I  korthet förordas  att  en\r\nsärskild    utvecklingsinriktad    landsbygdspolitik\r\ninförs,    frikopplad     från     den     regionala\r\nutvecklingspolitiken. Glesbygdsverket föreslås  byta\r\nnamn  till  Landsbygdsverket  och  dess  anslag  bör\r\nflyttas från utgiftsområde 19 Regional utjämning och\r\nutveckling  (från  år 2004 Regional utveckling) till\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik under utgiftsområde\r\n23  Jord-  och  skogsbruk,   fiske   med  anslutande\r\nnäringar   (under   ett   departement   som   kallas\r\nLandsbygds- och jordbruksdepartementet).\r\n\r\nUtredningsbetänkandet   har  remissbehandlats  och\r\nbereds  för  närvarande inom  Regeringskansliet.  En\r\nsammanfattning  av remissinstansernas yttranden över\r\nbetänkandet återfinns  i avsnittet Allmän inriktning\r\nav den regionala utvecklingspolitiken,  till  vilket\r\nhänvisas.\r\n\r\nEuropeiska regionala utvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006 (33:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings,\r\nÖrebro,  Gävleborgs,  Jämtlands,  Västerbottens  och\r\nNorrbottens  län  samt  Nutek för utbetalningar från\r\nEuropeiska   regionala  utvecklingsfonden   avseende\r\nprogramperioden       2000-2006.      Regionalfonden\r\nfinansierar delvis programmen  inom  målen  1  och 2\r\n(inklusive   områden   som   får   bidrag  under  en\r\növergångsperiod)      samt      finansierar     helt\r\ngemenskapsinitiativen Urban och Interreg III.\r\n\r\nUtfallet  för  år  2002  var  högre   än  anslaget\r\nberoende      på      att      genomförandet      av\r\nstrukturfondsprogrammen  kom  i  gång väl och på att\r\nutbetalningarna  för  åren  innan  varit   lägre  än\r\nberäknat.   Anslagssparandet   fick   därmed  tas  i\r\nanspråk. Utgiftsprognosen för år 2003 uppgår  till 1\r\n420 miljoner kronor, vilket är högre än anslaget  på\r\n1   200  miljoner  kronor.  Även  under  innevarande\r\nbudgetår   väntas   därför  anslagssparandet  tas  i\r\nanspråk.\r\nRegionalfondsramen  för  programperioden 2000-2006\r\nberäknas  till  ca  7 900  miljoner  kronor  för  de\r\nsvenska programmen. Till och med april 2003 har 27 %\r\nav regionalfondsramen utbetalats och 77 % intecknats\r\ni beslut. Prognosen är att cirka 35 % av ramen skall\r\nvara utbetald vid årets slut.\r\nAnslaget föreslås uppgå till 1 200 miljoner kronor\r\når  2004.  Till  anslaget  finns  ett  bemyndigande.\r\nRegeringen   föreslår   att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen  att under år 2004 besluta  om  åtaganden\r\nsom innebär utgifter  på högst 3 500 miljoner kronor\r\nunder åren 2005-2008. Syftet är att anpassa anslaget\r\ntill ett långsiktigt planerande  för  de  beslutande\r\nmyndigheterna enligt de intentioner som ligger  till\r\ngrund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRegionalt och lokalt utvecklingsarbete\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:N370 (c) anförs att Centerpartiet\r\nvill    tillföra     ytterligare    resurser    till\r\nutvecklingsarbetet, fördelat  i  två  delar - en del\r\nför regionala behov och en del för lokal utveckling.\r\nDen  regionala  delen  skall  kunna  användas   till\r\nåtgärder  som  regionala myndigheter, näringsliv och\r\nideell sektor gemensamt avtalar om. Den lokala delen\r\nav utvecklingspengarna skall kunna betalas ut direkt\r\ntill lokalt utvecklingsarbete,  t.ex.  till  byalag,\r\noch kunna användas som medfinansiering i olika typer\r\nav   EU-projekt,   som   lokala   utvecklingsgrupper\r\ninitierar. I ett första steg föreslås  100  miljoner\r\nkronor    till   detta   nya   anslag   för   lokalt\r\nutvecklingsarbete. (Centerpartiets motionskrav om en\r\növersyn av  de  regionalpolitiska stöden i syfte att\r\nfrigöra resurser  har  tagits upp i avsnittet Allmän\r\ninriktning av den regionala utvecklingspolitiken.)\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDet kan erinras om att frågor  om lokalt program för\r\nlokal  utveckling  och  entreprenörskap  behandlades\r\nutförligt   hösten  2001  i  utskottets   betänkande\r\n2001/02:NU4  (s.   84).  Regeringen  bedömde  (prop.\r\n2001/02:4) att det fanns  behov  av  ett program för\r\nlokal utveckling och entreprenörskap inom  ramen för\r\nbreda partnerskap på lokal nivå. Programmet  har två\r\ninsatsområden,    nämligen   utvecklingsarbete   med\r\ntyngdpunkt mot den  ideella sektorns möjligheter att\r\nbidra    till    den   lokala    utvecklingen    och\r\nentreprenörsfrämjande  åtgärder  med  tyngdpunkt mot\r\npersoner   och   företagare   med  utvecklingsidéer.\r\nSärskild  vikt  skall  läggas  vid   ungdomars   och\r\nkvinnors deltagande.\r\n\r\nEnligt   regeringsbeslut   i  september  2002  har\r\nregeringen  uppdragit åt berörda  länsstyrelser  och\r\nsjälvstyrelseorgan att utarbeta och genomföra lokala\r\nprogram    för    lokalt    utvecklingsarbete    och\r\nentreprenörskap. Högst  30  miljoner kronor beviljas\r\nför perioden 2002-2004. Programmet  finansieras  via\r\ndet    tidigare    redovisade    anslaget   Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  (33:1).   Medlen  skall\r\nanvändas  för  att  främja  lokalt utvecklingsarbete\r\ninom  ramen för ideella organisationers  verksamhet.\r\nHögst 10 %  av  medlen  får,  efter  behovsprövning,\r\nanvändas  för utgifter hos ideella organisationer  i\r\nsamband med  deras  medverkan  i mötesaktiviteter på\r\nregional  nivå  under programmens  utarbetande  m.m.\r\nProgrammen kommer genom annan medfinansiering att ha\r\nen större omfattning  än  de av regeringen beslutade\r\nmedlen om 30 miljoner kronor.  Länen  har  under det\r\nförsta halvåret 2003 beslutat om program på  området\r\noch  redovisat  dessa  till  Regeringskansliet.  Den\r\növervägande  delen  av pengarna fokuserar på området\r\nlokal utveckling där  en  viktig  del  är samverkan,\r\nnätverk,  skapande  av arenor för erfarenhetsutbyte,\r\nidédiskussioner och utvecklingsprojekt.\r\nInom Nutek pågår arbete  med en sammanställning av\r\nde olika länens lokala program.  Av  dessa skall ett\r\npar exempel redovisas i detta sammanhang.\r\n\r\nStockholms län\r\n\r\nI Stockholms län syftar programmet till att\r\n\r\n-  uppmuntra  nya  lokala  och  gränsöverskridande\r\nnätverk  som  inte  är  så  etablerade i  befintliga\r\nprojektformer,\r\n-  på  lokal nivå upptäcka den  idéutveckling  och\r\nkreativitet som finns,\r\n- utveckla möten och arenor för idéutbyte,\r\n- utveckla gränsöverskridande arbete mellan privat\r\nsektor, offentlig sektor och social ekonomi,\r\n- frigöra kraft för lokal utveckling,\r\n- bidra  till  hållbar lokal utveckling, trygghet,\r\njämställdhet   och   mångfald   genom   en   ständig\r\nlärprocess.\r\n\r\nMålet  är att synliggöra  lokal  utveckling  och  ge\r\nmöjligheter  för  personer  och grupper med idéer om\r\nutveckling att komma vidare och  testa  sina  idéer.\r\nProgrammet   skall   i  första  hand  uppmuntra  och\r\nstimulera de utvecklingsidéer  som kan betraktas som\r\n\"steget  innan\"  det  är ett färdigt  projekt  eller\r\naffärsidé  och prioritera  nya  lokala  nätverk  med\r\nentreprenörsfrämjande åtgärder.\r\n\r\nVästernorrlands län\r\n\r\nProgrammet gäller  för  hela  länet, men tätortsnära\r\nlandsbygd,   glesbygd   och   skärgård   har   högst\r\nprioritet.  Västernorrland  har  två  insatsområden,\r\ndels   lokalt   utvecklingsarbete  där   medel   för\r\nexempelvis planer,  inventeringar  och  analyser kan\r\nbeviljas, dels lokalt entreprenörskap där  syftet är\r\natt     främja     ökat     entreprenörskap    genom\r\ninspirationsstöd  till  personer,  föreningar  eller\r\nföretag.  Programmet  skall   ses   som   en  del  i\r\ntillväxtarbetet  och  syfta  till att förstärka  det\r\nlokala inflytandet, skapa och  utveckla mötesplatser\r\noch ge möjlighet till lokala satsningar.\r\n\r\nLänen  skall  redovisa en slutrapport  till  Nutek\r\nsenast den 30 april  2005.  Nutek  skall  i  sin tur\r\nredovisa  en  samlad  uppföljning  av programarbetet\r\ntill Regeringskansliet senast den 1 augusti 2005.\r\nEnligt   uppgift   från   den  ideella  föreningen\r\nFolkrörelserådet Hela Sverige  ska  leva  finns  det\r\nnumera  ca  4  000 lokala utvecklingsgrupper, vilket\r\nkan jämföras med ungefär 1 000 grupper år 1990.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  ansluter   sig   till  de  av  regeringen\r\nframlagda    förslagen    till   anslag    m.m.    i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nI  motionerna  2003/04:Fi240   (fp),  2003/04:N345\r\n(kd), 2003/04:N370 (c) och 2003/04:N389 (m) förordas\r\nandra  belopp  än  regeringen föreslagit  för  olika\r\nanslag inom utgiftsområdet. Motionsyrkandena innebär\r\natt   Moderata  samlingspartiet,   Folkpartiet   och\r\nKristdemokraterna  förordat  en lägre ram än den som\r\nregeringen föreslagit, medan Centerpartiet  förordat\r\nen högre ram än regeringsförslaget. Näringsutskottet\r\nhar  i ett yttrande (i form av ett protokollsutdrag)\r\növer    proposition    2003/04:1    såvitt    gäller\r\nutgiftsramar    m.m.    jämte    motioner   meddelat\r\nfinansutskottet     att     utskottet    tillstyrker\r\nregeringens förslag till ram  för utgiftsområdet och\r\navstyrker     motsvarande    motionsyrkanden.     Av\r\nprotokollsutdraget   framgår   att   företrädarna  i\r\nnäringsutskottet   för   Moderata   samlingspartiet,\r\nFolkpartiet,   Kristdemokraterna  och  Centerpartiet\r\ntillstyrker förslagen i respektive motion.\r\nFinansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens\r\nförslag  till  ram   för   utgiftsområde   19  (bet.\r\n2003/04:FiU1).  Riksdagen  beslutade den 19 november\r\n2003 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för\r\når  2004  och godkände beräkningen  av  utgifter  på\r\nutgiftsområden för åren 2005 och 2006.\r\nAv  särskilda   yttranden  till  detta  betänkande\r\nframgår     att    företrädarna     för     Moderata\r\nsamlingspartiet,  Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet vidhåller  sina förslag till ramar för\r\nolika utgiftsområden.\r\nNär det gäller hemsändningsbidraget inom ramen för\r\nstödet till kommersiell service, vilket tagits upp i\r\nmotion 2003/04:N289 (c), ser  utskottet  positivt på\r\natt nya regler har införts fr.o.m. november 2003. De\r\nnya mer generösa reglerna innebär att statens bidrag\r\nkan   uppgå   till  högst  60  kr  per  hushåll  och\r\nhemsändningstillfälle i stället för tidigare 45 kr.\r\nEnligt utskottets  uppfattning,  vilken  motsvarar\r\nregeringens  förslag, bör anslaget för landsbygdslån\r\nminska avsevärt  från nivån 60 miljoner kronor under\r\når  2003  till 20 miljoner  kronor  under  år  2004.\r\nFörslaget i  motion  2003/04:  N345  (kd) att minska\r\nanslaget  ytterligare biträds inte av utskottet  mot\r\nbakgrund av de skäl som tagits upp i det föregående.\r\nEfterfrågan  på  landsbygdslån  kan  komma  att  öka\r\nutöver  den  nivå som motsvarar utgiftsprognosen för\r\når 2003, dvs. drygt 10 miljoner kronor.\r\nI  fråga om Glesbygdsverkets  roll  och  uppgifter\r\ninom  den   regionala   utvecklingspolitiken   anser\r\nutskottet   att   den  nu  pågående  beredningen  av\r\nlandsbygdspolitiska frågor inklusive Glesbygdsverket\r\n(se avsnittet Allmän  inriktning  av  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken)     bör    inväntas.    Enligt\r\nutskottets uppfattning är det av utomordentligt stor\r\nvikt  att  ett fullgott beslutsunderlag  kommer  att\r\nligga till grund  för  eventuella  förslag  angående\r\nGlesbygdsverket.  I  väntan  på  att  allt  material\r\nföreligger  anser inte utskottet att det är aktuellt\r\natt diskutera förändringar.\r\nKommissionen    godkände   relativt   nyligen   de\r\nnuvarande  reglerna  för  transportbidraget.  Liksom\r\ntidigare utgår  utskottet från att den myndighet som\r\nhar   till   uppgift    att    pröva    frågor    om\r\ntransportbidrag, Nutek, noggrant följer utvecklingen\r\noch  - såsom också har skett helt nyligen - ger sina\r\nsynpunkter   i   fråga   om   behov   av  eventuella\r\nförändringar. De aktuella motionerna bör därför inte\r\nföranleda någon åtgärd.\r\nNär  det  gäller  det  i  motion 2003/04:N370  (c)\r\nbegärda  nya  anslaget  för  regionalt   och  lokalt\r\nutvecklingsarbete  vill  utskottet  erinra  om   att\r\nmotsvarande  ändamål  till  viss del föreligger inom\r\nanslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder.\r\nI  detta sammanhang bör särskilt  nämnas  de  lokala\r\nprogrammen    för   lokalt   utvecklingsarbete   och\r\nentreprenörskap,   vilka   nu   är   utarbetade  och\r\nbeslutade    inom   länen   samt   redovisade   till\r\nRegeringskansliet.     Beträffande     det    lokala\r\nutvecklingsarbetet   anser  utskottet  att  det   är\r\npositivt att så många initiativ har tagits av lokala\r\nutvecklingsgrupper,      hembygdsföreningar      och\r\nkulturföreningar  för att få  den  egna  bygden  att\r\növerleva   och   utvecklas   och   för   att   skapa\r\nförutsättningar för sysselsättning.\r\nMed  det  anförda   tillstyrker  utskottet  de  av\r\nregeringen föreslagna anslagen  för  budgetåret 2004\r\ninom   utgiftsområde   19   (se  bilaga  2).  Likaså\r\ntillstyrks  de  övriga  här berörda  förslagen  till\r\nriksdagsbeslut som framlagts  i budgetpropositionen.\r\nSamtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken (punkt 1)\r\n\r\nav  Eva  Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström  (fp),  Åsa  Torstensson   (c),   Stefan\r\nHagfeldt  (m),  Henrik  von  Sydow  (m)  och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N328 yrkandena\r\n2, 4, 6, 9, 12 och 25 och 2003/04:N345 yrkande 1 och\r\navslår motionerna 2003/04:N210, 2003/04:N255 yrkande\r\n1,    2003/04:N271,   2003/04:N278,    2003/04:N322,\r\n2003/04:N330  yrkandena  5,  6  och  8, 2003/04:N336\r\nyrkande  4,  2003/04:N338  yrkande  1,  2003/04:N344\r\nyrkande    1,    2003/04:N362,    2003/04:N378   och\r\n2003/04:A341 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLiksom föregående år instämmer vi i  målet  för  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken  men  vi  vill lägga\r\ntyngdpunkten på andra strategier än regeringen.\r\n\r\nStatsmakterna bör stå för de legala och ekonomiska\r\nramarna  för  den regionala utvecklingspolitiken;  i\r\növrigt  bör  inriktningen  vara  decentralisering  i\r\nsyfte att uppnå  en hållbar tillväxt i alla delar av\r\nSverige. Regioner  blir  livskraftiga  när människor\r\nmed   kraft   och   vilja  samverkar  lokalt  i  ett\r\nunderifrånperspektiv.  Vi  förordar  en  politik som\r\nmobiliserar  och  uppmuntrar  människor att ta  egna\r\ninitiativ och ta ansvar för både  sig själva och sin\r\nbygd. Varje region och varje bygd har sin styrka och\r\nsina  möjligheter som bäst kan tas till  vara  genom\r\nlokala  initiativ. Tillgång till kultur, service och\r\nbra fritidsaktiviteter  är  en  viktig förutsättning\r\nför att skapa en anda av gemenskap  på  landsbygden,\r\nvilket är väsentligt för att attrahera invånarna.\r\nFrågan   om  landsbygds-  och  skärgårdspolitikens\r\nställning   i    relation    till    den   regionala\r\nutvecklingspolitiken  är  under utredning.  När  det\r\ngäller  de  organisatoriska frågorna  menar  vi  att\r\nbeslutsunderlaget,  inte  minst  från EU:s sida, bör\r\ninväntas. Däremot anser vi att det  finns  skäl  att\r\nmarkera   vikten   av  att  landsbygdspolitiken  och\r\nskärgårdspolitiken  skall  syfta  till  en  allsidig\r\nutveckling  av  landsbygden  respektive  skärgården,\r\ntrots skillnaderna  mellan  dessa båda slags områden\r\nnär  det  gäller åretruntboende  och  fritidsboende.\r\nUtvecklingsfrågorna omfattar exempelvis företagande,\r\nbredbandsutbyggnad,  tillgång  till  utbildning  och\r\noffentlig  service  samt  utveckling  av  de areella\r\nnäringarna och anslutande verksamheter.\r\nEn  framtidsinriktad  regional  utvecklingspolitik\r\nbör  inriktas  på  att  skapa  förutsättningar   för\r\nutveckling. Enligt vår syn handlar det i första hand\r\nom  att  förbättra möjligheterna för företagande och\r\narbete  och   att   förstärka  landsbygdsregionernas\r\nkonkurrenskraft   och  utvecklingsmöjligheter.   För\r\ndetta krävs en genuin  förståelse  för företagandets\r\nvillkor.  I  överensstämmelse  med  uppfattningen  i\r\nmotion  2003/04:N345 (kd) anser vi att  strävan  bör\r\nvara  att   näringslivet  skall  ges  mer  generella\r\nvillkor, ägnade  åt  att ge goda förutsättningar för\r\ntillväxt i hela landet.  Den  nuvarande inriktningen\r\npå  olika  - och komplicerade - bidragsformer  måste\r\nbrytas. Då elimineras  riskerna för att företagsstöd\r\noch bidrag snedvrider konkurrensen,  vilket  minskar\r\neffektiviteten i samhällsekonomin.\r\nFör de företagsstöd som trots allt behövs anser vi\r\ni likhet med den regionalpolitiska utredningen  (SOU\r\n2000:87)  att  inriktningen  i huvudsak bör ligga på\r\ngenerella   stöd.   I   budgetpropositionen   håller\r\nregeringen tyvärr fast vid  en föråldrad politik med\r\nbidrag, delegationer, utredningar  och stark statlig\r\nstyrning.\r\nDet är ett oavvisligt krav att alla  insatser inom\r\nden regionala utvecklingspolitiken utvärderas så att\r\nde  instrument  som  kan behövas inom den nationella\r\npolitiken   och   inom  de   prioriterade   områdena\r\nsuccessivt kan effektiviseras.\r\nSärskilt viktigt  är det att skapa förutsättningar\r\nsom  gör  att  små företag,  ofta  med  kvinnor  och\r\ninvandrare som drivande  kraft,  stimuleras att växa\r\nliksom att nya företag startas. En  bredare  öppning\r\nför konkurrens inom den offentliga sektorn skulle  i\r\nmånga   fall  gynna  kvinnors  företagande.  Vi  ser\r\npositivt på att jämställdhetsaspekterna beaktas inom\r\nramen för  den regionala utvecklingspolitiken, bl.a.\r\ngenom att resultatuppgifterna  kommer  att anges för\r\nkvinnor  respektive  män - i enlighet med  kravet  i\r\nmotion  2003/04:N328  (c).   Integrationsaspekternas\r\ninlemmande  i den regionala utvecklingspolitiken  är\r\nett område som bör belysas bättre.\r\nEtt mer dynamiskt  företagande  och fler arbeten i\r\nprivat  sektor kräver insatser i huvudsak  på  andra\r\nområden   än    inom   utgiftsområde   19   Regional\r\nutveckling,  nämligen  i  första  hand  i  fråga  om\r\nskatterna, arbetsmarknaden, kunskapsutvecklingen och\r\ntransportsektorn.  Vi  tror  också  att mångfald och\r\nkreativitet utvecklas bättre inom ramen  för  lokala\r\ninitiativ och med ett minskat statligt inflytande.\r\nMed  hänvisning till vad som anförts bör riksdagen\r\nbifalla   här   behandlade   yrkanden  i  motionerna\r\n2003/04:N345  (kd)  och  2003/04:N328   (c).  Övriga\r\nmotionsförslag bör avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n2. EG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening står det klart  att det kommer att\r\nkrävas  reformer  av  EG:s sammanhållningspolitik  i\r\nsamband med nästa programperiod. En viktig faktor är\r\nsjälvfallet den planerade utvidgningen av unionen. I\r\ndetta  ligger  inte  minst   att  beakta  den  stora\r\nökningen  av  sociala,  ekonomiska   och   regionala\r\nskillnader   som   följer   av   utvidgningen.   EG-\r\nkommissionens   andra   lägesrapport  visar  att  de\r\nekonomiska  klyftorna  mellan  de  svagaste  och  de\r\nrikaste  regionerna  kommer   att  fördubblas  genom\r\nutvidgningen. Dessa problem måste  nogsamt  beaktas.\r\nBehovet  av  en  ökad  effektivitet  när  det gäller\r\nanvändningen  av  strukturfondsmedlen  är  en  annan\r\nfaktor  i  detta  sammanhang. Beslutsfattandet måste\r\ndessutom  präglas  av   förenkling  och  långtgående\r\ndecentralisering, vilket  bl.a.  innefattar  att ett\r\nunderifrånperspektiv   i   högre   utsträckning  bör\r\nanläggas. Som anförs i motion 2003/04:N328  (c)  kan\r\nkritik       riktas      mot      det      nuvarande\r\novanifrånperspektivet  på den finansiella styrningen\r\ninom EU. Helt klart enligt vår uppfattning är att EU\r\ninte   bör  få  detaljstyra   medel   för   regional\r\nutveckling.\r\n\r\nEnligt  uppgift  kommer kommissionen inom kort att\r\nlägga fram den tredje  sammanhållningsrapporten  med\r\nkonkreta  förslag  inför  nästa  programperiod.  Den\r\ndiskussion  som  nu  äger rum är ägnad att utgöra en\r\nförberedelse  för  de steg  i  beslutsprocessen  som\r\nväntar   under  kommande   år.   För   att   påverka\r\nutformningen         av         den         framtida\r\nsammanhållningspolitiken   krävs   ett   aktivt  och\r\nengagerat    medlemskap    från    Sveriges    sida.\r\nSammanhållningen  kring  en  europeisk  dimension är\r\nenligt vår uppfattning det viktigaste målet.\r\nMed  hänsyn till att det nu visat sig att  Sverige\r\nhar svårt  att  få  med  sig  andra  länder  på  den\r\nförhandlingslinje    som    riksdagen   stakade   ut\r\nföregående år anser vi att det är mycket viktigt att\r\nSverige och Finland starkt hävdar gleshetskriteriet.\r\nRiksdagen  bör  i  ett uttalande  till  regeringen\r\nställa  sig  bakom  vad  som  ovan  anförts.  Därvid\r\nbifalls motion 2003/04:N328 (c) i aktuell del.\r\n\r\n3. Ansvar för företagsstöd inom den regionala\r\nutvecklingspolitiken (punkt 5)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande 1 och\r\navslår motionerna 2003/04:N215 yrkandena 1 och 2 och\r\n2003/04:N335 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   beskrivs  i  motion   2003/04:N328   (c)   har\r\nregionalpolitiken   traditionellt  kännetecknats  av\r\nomfattande centralstyrning. Enligt vår mening är det\r\nemellertid så att lokala och regionala organ har ett\r\nbetydligt   bättre   beslutsunderlag   än   centrala\r\nmyndigheter.   Om   fler   människor   kan   påverka\r\nutvecklingen på sin ort kan  den lokala utvecklingen\r\npåskyndas. Växtkraft skapas bäst  underifrån, men en\r\nförutsättning  för  självbärande  och   livskraftiga\r\nregioner  är att den lokala nivån kan stärkas  genom\r\nökat självbestämmande.  Därför  anser  vi att makten\r\nbör  omfördelas  så att direktvalda regionala  organ\r\nansvarar    för    de   företagsstöd    och    olika\r\nutvecklingsmedel   som    tillförs   det   regionala\r\nutvecklingsarbetet.\r\n\r\nMed hänvisning till vad som  anförts bör riksdagen\r\nbifalla här behandlat yrkande i  motion 2003/04:N328\r\n(c).\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag m.m inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling\r\n\r\nav Ulla  Löfgren  (m),  Stefan  Hagfeldt  (m) och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska politiken skall\r\nvara att möjliggöra  ökad  tillväxt,  att  människor\r\nskall  kunna  leva  på  sin lön och stärkt trygghet.\r\nAntalet  sjukskrivna  och förtidspensionerade  måste\r\nminskas  genom  att  sjukvård   och   rehabilitering\r\nförbättras.   Detta   kräver  bl.a.  en  målmedveten\r\npolitik för ett ökat arbetsutbud,  rejäla satsningar\r\npå    kunskap    och    forskning   samt   påtagliga\r\nförbättringar av klimatet  för  företagande. För att\r\nmöjliggöra   allt   detta   krävs  en  politik   som\r\ninnehåller  lägre  skatter för  både  löntagare  och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar  och  ökad  konkurrens  samt  en  ökad\r\ntrygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra förslag skall  var  trygga,  väl sammanhållna\r\noch  syfta till att skapa de bästa förutsättningarna\r\nför ett  ekonomiskt,  kulturellt och socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre möjligheter till  ett  rikare  liv.  Genom en\r\nstörre   enskild  sektor  och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle kan  både  företag  och  människor växa. Vi\r\nvill  att  fler,  inte färre, kan komma  in  på  den\r\nordinarie arbetsmarknaden.  Den  sociala  tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom att hushållen  får\r\nen  större  ekonomisk  självständighet. Friheten och\r\nrättigheten att välja bidrar  både till mångfald, en\r\nbättre kvalitet och en större trygghet.  De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag  till  omfattande skattesänkningar för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  om  de  människor  som  är  i  störst  behov  av\r\ngemensamma insatser  och  som  har  små  eller  inga\r\nmöjligheter  att påverka sin egen situation. Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför  att  på ett  tryggt  sätt  kunna  genomföra  de\r\nuppgifter  som  skall  vara  gemensamma.  Exempelvis\r\ntillförs betydande  resurser för att bryta den ökade\r\nsjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.\r\n\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning\r\noch reda och skall ses som en helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.   Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena  i  enlighet   med\r\nfinansutskottets  förslag  och  därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi  inte  i  det  nu\r\naktuella    beslutet   om   anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 19.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet till politik inom utgiftsområde 19. Vår\r\npolitik  finns   närmare   utvecklad   i  motionerna\r\n2003/04:Fi239 (m) och 2003/04:N389 (m) och  beloppen\r\nframgår  av bilaga 2. Våra principiella ståndpunkter\r\nframgår  av   de   nämnda  motionerna  och  av  våra\r\nreservationer    i   näringsutskottets    betänkande\r\n2001/02:NU4 i samband  med  utskottets  beredning av\r\nregeringens    proposition    om    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken.   Vår   uppfattning  om  vissa\r\ngrunddrag beträffande inriktningen  av den regionala\r\nutvecklingspolitiken framgår dessutom av reservation\r\n1 (m, fp, kd, c) i detta betänkande.\r\nFör budgetåret 2004 har vi förordat  en  minskning\r\nav   anslaget   (33:1)   Allmänna  regionalpolitiska\r\nåtgärder  med  550  miljoner   kronor   jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\nDen  regionalpolitiska  utredningen (SOU  2000:87)\r\npåvisade företagsstödens negativa  effekter,  och då\r\nsärskilt  de  selektiva  stödformernas,  samt att de\r\nhanteras  på ett sådant sätt att de bidrar  till  en\r\nkonservering   och   därmed  utgör  ett  hinder  för\r\nutveckling. Vidare visade  utredningen  tydligt  att\r\nföretagsstöd  aldrig  kan  ersätta  entreprenörskap,\r\nföretagande  och  dynamik.  I  enlighet  med   dessa\r\nslutsatser  vill vi minska de selektiva stödformerna\r\noch  ersätta  dem   med   generella   åtgärder   som\r\nförbättrar förutsättningarna i regionerna.\r\nBudgetpropositionen  visar  att  regeringen håller\r\nfast  vid en föråldrad och kontraproduktiv  politik.\r\nDet   är   vår   uppfattning   att   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken  i  stället bör inriktas på att\r\nskapa  förutsättningar  för   olika   regioners  och\r\nmänniskors  möjligheter till utveckling.  Genom  att\r\nbl.a. förbättra  och  bygga  ut  vägnätet,  skapa en\r\nutbyggd  IT-infrastruktur,  sänka  drivmedelsskatter\r\noch   sociala   avgifter   och  i  övrigt  förbättra\r\nvillkoren för företagande vill  vi lägga grunden för\r\ntillväxt i hela Sverige.\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling\r\n\r\nav Eva Flyborg (fp) och Yvonne Ångström (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag  för  år 2004\r\ninnebär     i     sina     huvuddrag     strategiska\r\nskattesänkningar  på  arbete  och  företagande  inom\r\nramen  för en ansvarsfull budgetpolitik.  Syftet  är\r\natt uppnå  en långsiktig och uthållig tillväxt. Våra\r\nutgiftsökningar   avser  främst  förbättringar  inom\r\nhälsovård, sjukvård  och social omsorg, rättsväsende\r\noch ökat internationellt bistånd.\r\n\r\nFolkpartiets   förslag    till    utgiftsram   för\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling  har emellertid\r\navvisats  i  budgetprocessens första steg.  Då  vårt\r\nbudgetförslag  är en helhet är det inte meningsfullt\r\natt   delta   i   fördelningen    på   anslag   inom\r\nutgiftsområdet. Vi väljer således att  inte  delta i\r\nutskottets  beslut avseende moment 6 om anslag  m.m.\r\ninom  det  aktuella  utgiftsområdet  för  budgetåret\r\n2004.\r\nFör utgiftsområde  19  har  vi förordat ett anslag\r\nför  år  2004 som är 512 miljoner  kronor  lägre  än\r\nSocialdemokraternas,       Vänsterpartiets       och\r\nMiljöpartiets  förslag.  I partimotion 2003/04:Fi240\r\n(fp)    redovisas    Folkpartiets    syn    på    de\r\nregionalpolitiska anslagen. Vår syn på den regionala\r\nutvecklingspolitiken genomsyras  liksom  tidigare år\r\nav ett underifrånperspektiv och tar sin utgångspunkt\r\ni den enskilde individen.\r\nSom  bl.a. den regionalpolitiska utredningen  (SOU\r\n2000:87)     visat     skulle    de    traditionella\r\nregionalpolitiska   stöden   kunna   reduceras.   De\r\nselektiva   stödformerna    inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken   bör  enligt  vår  uppfattning\r\nminskas för att på sikt  avvecklas.  För år 2004 har\r\nFolkpartiet  därför  föreslagit att anslaget  (33:1)\r\nAllmänna regionalpolitiska  åtgärder  skulle minskas\r\nmed  500  miljoner  kronor  i  förhållande till  vad\r\nregeringen  föreslår i budgetpropositionen.  På  två\r\nårs  sikt  vill  vi  avveckla  Glesbygdsverket,  som\r\nfrämst  ägnar   sig   åt   opinionsbildning.  Därför\r\nföreslogs för år 2004 en minskning av verkets anslag\r\nmed 12 miljoner kronor.\r\nVår principiella uppfattning  om hur den regionala\r\nutvecklingspolitiken  skall  utformas   framgår   av\r\nreservationer    i    näringsutskottets   betänkande\r\n2001/02:NU4.  Folkpartiets   uppfattning   om  vissa\r\ngrunddrag beträffande inriktningen av politiken  kan\r\ndessutom  utläsas  i  reservation 1 (m, fp, kd, c) i\r\nhär   föreliggande  betänkande.   Utöver   vad   som\r\nredovisas  i  dessa sammanhang vill vi erinra om vår\r\nsyn på politiken,  vilken  beskrivs  i  Folkpartiets\r\nmotion  2002/03:Fi240  i  fråga  om  behovet  av  en\r\nlångsiktig  skattereform, avveckling av det statliga\r\nbolagsinnehavet,        en       omläggning       av\r\narbetsmarknadspolitiken,    mer    investeringar   i\r\nvägnätet m.m.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken     och     budgetpolitiken     än     den\r\nSocialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärtill  bör  infrastrukturen   och  de  långsiktiga\r\nförutsättningarna   för   ett  ökat  bostadsbyggande\r\nkraftigt      förbättras.      Därigenom      skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna\r\nöka  i en sådan utsträckning att  välfärden  tryggas\r\nför alla.\r\nDet  handlar  bl.a.  om arbetsmarknaden, som måste\r\ngöras mer flexibel och där  de  rekordhöga sjuktalen\r\nmåste    mötas    med    en    kraftigt   förbättrad\r\nrehabilitering,   förebyggande   åtgärder   och   en\r\nförbättrad arbetsmiljö. Det handlar  om skatterna på\r\narbete och företagande som måste sänkas  och på sikt\r\nanpassas  till  omvärldens  lägre  skattetryck.  Det\r\nhandlar om det svenska konkurrenstrycket  som  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre  tillvarata personalens kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka, rättsväsendet  återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen    förbättras.    Kristdemokraternas\r\nekonomiska    politik    sammanfattas    i    motion\r\n2003/04:Fi241.\r\nMålet  med  våra  reformer på dessa områden är att\r\nskapa förutsättningar  för  en  uthållig tillväxt på\r\nåtminstone  3 % per år över en konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen  kan  öka  utan att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser     blir    mindre\r\nkonjunkturkänsliga. Den \"utveckling\" som pågår under\r\nsocialdemokratiskt    styre    är    den    omvända:\r\nsysselsättningen   minskar,  tillväxten  väntas  bli\r\nlägre   än   i   omvärlden,    statsskulden    ökar,\r\ndetaljstyrningen   ökar   och   i   stora  delar  av\r\nkommunsektorn  erbjuds  sämre vård och  omsorg  till\r\nhögre skatt.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av företrädare för\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\n-  har  nu  genom  beslut  om  ramar  för  de  olika\r\nutgiftsområdena  samt godkännande av beräkningen  av\r\nstatens inkomster  för  år  2004 ställt sig bakom en\r\nannan   inriktning  av  politiken   i   det   första\r\nrambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar jag i\r\ndetta  särskilda   yttrande  (i  stället  för  i  en\r\nreservation)  den  del   av   vår  politik  som  rör\r\nutgiftsområde 19 och som jag skulle  ha yrkat bifall\r\ntill om Kristdemokraternas förslag till  ramar  hade\r\nvunnit    riksdagens    bifall    i    den    första\r\nbeslutsomgången.\r\nDen    regionala   utvecklingspolitikens   främsta\r\nuppgift  är   enligt   min  mening  att  bidra  till\r\nutvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.\r\nMålet  för  den  politik vi  förordar  är  att  hela\r\nSverige skall leva  och  att varje kommun skall vara\r\nett fungerande samhälle, där  människor  kan få sina\r\ngrundläggande    behov   av   arbete   och   service\r\ntillgodosedda.\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2003/04:Fi241 och\r\nkommittémotion 2003/04:N345  redovisas  vår  syn  på\r\nanslagen  inom  den  regionala utvecklingspolitiken.\r\nVåra förslag innebar att  ramen för utgiftsområde 19\r\nskulle minskas med 250 miljoner  kronor  jämfört med\r\ndet förslag som presenteras i budgetpropositionen.\r\nSom  bl.a. den regionalpolitiska utredningen  (SOU\r\n2000:87)      visat     kan     de     traditionella\r\nregionalpolitiska  stöden  minskas. Den ståndpunkten\r\ndelas av Kristdemokraterna. Anslaget (33:1) Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder omfattar  1  515 miljoner\r\nkronor,  varav en viss del disponeras av regeringen.\r\nVi anser att  regeringen  bör  redovisa vad pengarna\r\nskall  användas till. Enligt vår  uppfattning  borde\r\nanslaget   minskas   med   240   miljoner  kronor  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n100 miljoner kronor av denna besparing,  på totalt\r\n240  miljoner kronor, skulle vi vilja överföra  till\r\nutgiftsområde  24, Turistfrämjande (38:4). Vi skulle\r\ndå kunna fördubbla  statens  marknadsföring  av vårt\r\nland som det attraktiva och unika turistland som det\r\ni  verkligheten  är.  (Se  vidare  vår  turistmotion\r\n2003/04:N347.)\r\nDetta     skulle     ge    kraftiga,    bestående,\r\nregionalpolitiska      effekter.      Turistnäringen\r\nuppskattar att över 17 000 nya arbetstillfällen inom\r\nnågra   år   skulle   skapas   om   vi   fördubblade\r\nmarknadsföringen  på  turism.  De  flesta  av  dessa\r\narbetstillfällena skulle skapas i landsbygden.\r\nI  dag  omsätter  svensk  turistnäring  mindre  än\r\nhälften av EU-genomsnittet per  capita.  Regeringens\r\nmarknadsföring av turism är bland de lägsta i EU och\r\nexempelvis  bara  en  tredjedel  så  stor  som  våra\r\nnordiska   grannars   satsningar.   Det   är  mycket\r\nanmärkningsvärt att regeringen avstår från  att göra\r\ndenna  lönsamma  satsning  på turism. Endast med  en\r\nhalv   procents   ökning   av   de   internationella\r\nturisterna  i  Sverige  skulle  dessa  100  miljoner\r\nkronor vara finansierade. Det realistiska resultatet\r\när dock att de internationella turisterna  i  landet\r\nskulle  öka  rejält,  på  några  års  sikt,  med  en\r\nfördubblad  turistmarknadsföring.  Statens inkomster\r\nav  detta  skulle då öka med många miljarder  kronor\r\nper år och många  arbetstillfällen  skulle  skapas i\r\ngles-    och    landsbygden,    där    behoven    av\r\narbetstillfällen  är  som  störst. Man kan svårligen\r\nhitta  ett verkningsfullare sätt  att  få  positiva,\r\nbestående, regionalpolitiska effekter av en satsning\r\npå 100 miljoner kronor.\r\nNär det  gäller anslaget (33:2) Landsbygdslån, som\r\nunder år 2003 omfattar 60 miljoner kronor, menar jag\r\natt   nuvarande   landsbygdslån   är   viktiga   för\r\nutveckling   av   gles-   och  landsbygden  och  att\r\nverksamheten   borde   fortgå   i    den   nuvarande\r\nomfattningen.   Det   kan   dock   konstateras   att\r\nefterfrågan på landsbygdslånet under  de gångna åren\r\nvarit liten. Resultatet har blivit att ett betydligt\r\nanslagssparande  har  byggts  upp. Kristdemokraterna\r\nhar  därför  bedömt  att en fortsatt  verksamhet  på\r\nområdet kan fortgå på  samma nivå med ett anslag som\r\nuppgår till 10 miljoner  kronor  i  stället  för  20\r\nmiljoner kronor, som regeringens förslag innebär.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19\r\nRegional  utveckling  för  år  2004,  vilket  är 592\r\nmiljoner   kronor   högre   än  Socialdemokraternas,\r\nVänsterpartiets och Miljöpartiets  förslag, har inte\r\nvunnit  riksdagens bifall i budgetprocessens  första\r\nsteg. Då  Centerpartiets  budgetförslag är en helhet\r\när  det  i  detta andra steg inte  meningsfullt  att\r\ndelta i beslut  avseende  fördelning  och storlek av\r\nolika anslag inom ramen. Jag väljer således att inte\r\ndelta  i  utskottets  beslut  avseende moment  6  om\r\nanslag  m.m. inom utgiftsområde  19  för  budgetåret\r\n2004.\r\n\r\nCenterpartiets   syn   på   de   regionalpolitiska\r\nanslagen har redovisats i partimotion  2003/04:Fi242\r\noch i kommittémotion 2003/04:N370.\r\nVäxtkraft    skapas    bäst    underifrån,   anser\r\nCenterpartiet. När många människor är med och bygger\r\nsamhället underifrån kan den lokala  utvecklingen ta\r\nfart. Stabil och långsiktig tillväxt skapas när hela\r\nlandet  får vara med och bidra. Det förutsätter  att\r\nbidragstänkandet       inom       den      regionala\r\nutvecklingspolitiken bryts. För att  skapa livskraft\r\ni    hela    Sverige    måste   det   finnas   vissa\r\ngrundförutsättningar som  t.ex.  ökat  regionalt och\r\nkommunalt  självstyre, ett förbättrat företagsklimat\r\nför   små   och   medelstora   företag,   välutbyggd\r\ninfrastruktur,  en  stärkt  rättstrygghet och en väl\r\nfungerande  kommunal skatteutjämning.  Ett  rättvist\r\nskatteutjämningssystem   ger   möjligheter  för  den\r\noffentliga  sektorn att hålla hög  kvalitet  i  hela\r\nlandet.\r\nSverige  är   rikt   på   naturresurser   som  kan\r\nvidareutvecklas   samtidigt   som   en  satsning  på\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion, landsbygdsturism och\r\nförbättringar  för  fiskenäringen  ger resurser  och\r\nmöjligheter för livskraftiga företag  och bygder. Vi\r\nvill  också  satsa på ett program för utveckling  av\r\nalternativa drivmedel ur spannmål och skogsråvara. I\r\nutvecklingen mot  ett  ekologiskt  hållbart samhälle\r\nhar de agrara näringarna en nyckelroll.\r\nJämfört  med  regeringens  förslag  till  anslaget\r\n(33:1)   Allmänna  regionalpolitiska  åtgärder   har\r\nCenterpartiet  velat  göra ytterligare satsningar på\r\nolika regionala utvecklingsinsatser.  Vi  har därför\r\nvelat  tillföra  492  miljoner  kronor  under  detta\r\nanslag.\r\nVidare  vill Centerpartiet stärka den lokala nivån\r\ngenom  ökat   självbestämmande.   Livskraft   kommer\r\nunderifrån,  och  det  är  i de tusentals frivilliga\r\nutvecklingsgrupperna  som  den  lokala  utvecklingen\r\nfrämst  skapas.  Vi  har  förordat  att  ytterligare\r\nresurser  tillförs utvecklingsarbetet,  fördelat  på\r\ntvå delar -  en  regional  del  och  en del till den\r\nlokala  utvecklingen.  Därför ville vi på  ett  nytt\r\nanslag  för regionalt och  lokalt  utvecklingsarbete\r\nföra   upp    100   miljoner   kronor.   De   lokala\r\nutvecklingspengarna    borde    betalas   ut   genom\r\nregionmyndigheter eller kommuner  direkt till lokalt\r\nutvecklingsarbete       som       t.ex.      byalag.\r\nUtvecklingspengen  skulle  även kunna  användas  som\r\nmedfinansiering i olika typer  av  EU-projekt som de\r\nlokala utvecklingsgrupperna initierar.\r\nCenterpartiets  uppfattning  om  vissa   grunddrag\r\nbeträffande    inriktningen    av    den   regionala\r\nutvecklingspolitiken framgår dessutom av reservation\r\n1 (m, fp, kd, c) i detta betänkande.\r\n\r\nbilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:1 (utgiftsområde\r\n19 Regional utveckling)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2004  i  fråga   om   ramanslaget   33:1  Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder    göra   ekonomiska\r\nåtaganden    som,   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000\r\nkronor under åren 2005-2012 (avsnitt 3.9.1),\r\n\r\n2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004   i  fråga  om  ramanslaget  33:5  Europeiska\r\nregionala   utvecklingsfonden  perioden  2000-2006\r\ngöra ekonomiska  åtaganden som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden,  innebär utgifter på högst 3 500\r\n000  000  kronor  under  åren  2005-2008  (avsnitt\r\n3.9.5),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  för   budgetåret   2004  anvisar\r\nanslagen    under    utgiftsområde   19   Regional\r\nutveckling  i enlighet  med  uppställningen  under\r\navsnitt 1 i propositionen.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n25. (delvis) Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling  enligt\r\nuppställningen i tabell 12 i motionen.\r\n\r\n2003/04:N210 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  att  ta  fram  ett\r\nlandsbygdspolitiskt framtidsprogram.\r\n\r\n2003/04:N215 av Kenneth Johansson m.fl. (c, fp, kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samtliga medel\r\nför allmänna regionalpolitiska  åtgärder,  förutom\r\nde  som  avser  företagsstöd,  av regeringen skall\r\ntilldelas samverkansorgan i län där sådana finns.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att frågan om att\r\növerföra     beslut    om    företagsstöd     till\r\nsamverkansorganen   skall   prövas   snarast   för\r\neventuellt genomförande till år 2005.\r\n\r\n2003/04:N236 av Hans Stenberg och Göran Norlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  transportstöd  till\r\ntjänsteföretag.\r\n\r\n2003/04:N246 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om EU:s strukturfonder.\r\n\r\n2003/04:N255 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att utarbeta en\r\nsamlad syn för utvecklingen av landsbygden i syfte\r\natt uppnå tillväxt i hela Sverige.\r\n\r\n2003/04:N267 av Birgitta Sellén och Solveig\r\nHellquist (c, fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nse över bemyndigandesystemet när det gäller anslag\r\n33:1.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  se  över\r\nmöjligheterna att införa ett budgetsystem som inte\r\nriskerar  att försvåra myndigheternas  möjligheter\r\natt effektivt  stödja  företag  inom ramen för det\r\nregionalpolitiska stödsystemet.\r\n\r\n2003/04:N271 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att göra vissa  kommuner  i\r\nNorrbotten  till  försöks- och modellkommuner för en\r\nny regionalpolitik.\r\n\r\n2003/04:N278 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  förutsättningarna  för en\r\nlevande landsbygd.\r\n\r\n2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet  av en\r\nglesbygdsombudsman.\r\n\r\n2003/04:N289 av Margareta Andersson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   öka\r\nhemsändningsbidraget.\r\n\r\n2003/04:N322 av Jan-Olof Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs   om  uppföljning  och\r\nutvärdering  av användningen av offentliga  resurser\r\ntill stöd för sysselsättning och tillväxt.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en omfördelning av\r\nmakt  så  att direktvalda regionala organ ansvarar\r\nför de företagsstöd och olika utvecklingsmedel som\r\ntillförs det regionala utvecklingsarbetet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den framtida\r\nbehandlingen  av  landsbygdsfrågor  och  regionala\r\nutvecklingsfrågor.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att EU:s framtida\r\nsammanhållningspolitik borde rikta  in  sig på att\r\nförstärka  sammanhållningen  och  den  \"europeiska\r\ndimensionen\"  inom  unionen  i  stället  för   att\r\ndetaljstyra medel för regional utveckling.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om målet  för  en\r\nlandsbygdspolitik.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att en översyn av\r\nhur  det  regionalpolitiska  stödet  fungerar  och\r\nbetalas ut bör kunna leda till att rejäla resurser\r\nfrigörs     för      regionala      och     lokala\r\nutvecklingsresurser.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  utvärdering och\r\nförändringar  av  regionalpolitiken  utifrån   ett\r\njämställdhetsperspektiv.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  vikten  av  att\r\nanalysera     invandrares     villkor    ur    ett\r\nregionalpolitiskt perspektiv.\r\n\r\n25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att formulera en\r\nsärskild skärgårdspolitik.\r\n\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om utveckling av\r\nlokal demokrati.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    om    en\r\nvidareutveckling av Folkrörelserådets verksamhet.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om grundservicepaket\r\noch servicepunkter.\r\n\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nlokalbefolkningen och regionens invånare ökad makt\r\növer de regionalpolitiska medlen.\r\n\r\n2003/04:N336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka\r\njämställdheten.\r\n\r\n2003/04:N338 av Rosita Runegrund och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag om en samlad politik för utveckling av de\r\nsvenska skärgårdsområdena.\r\n\r\n2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om bättre villkor för\r\nlandsbygdsutveckling.\r\n\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om principer  och mål\r\nför regional utveckling.\r\n\r\n7. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2004 anvisa\r\nanslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning\r\noch utveckling med förändringar i förhållande till\r\nregeringens    förslag   enligt   uppställning   i\r\nmotionen.\r\n\r\n2003/04:N362 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs  om  landsbygdens  särskilda\r\nvillkor.\r\n\r\n2003/04:N370 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  anslagen  under utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling med ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:N378 av Jan-Olof Larsson och Ingela Thalén\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att  skapa  en  levande\r\nkust och skärgård.\r\n\r\n2003/04:N385 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om förenkling av ansökan  av\r\npengar från EU:s strukturfonder.\r\n\r\n2003/04:N389 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 19 anslag\r\n33:1 Allmänna regionalpolitiska  åtgärder  964 835\r\n000 kr.\r\n\r\n2003/04:N409 av Jarl Lander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om transportstödet.\r\n\r\n2003/04:A341 av Carina Ohlsson m.fl. (s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs  om  offentliga\r\nresurser som syftar till att främja sysselsättning\r\noch tillväxt.\r\n\r\nbilaga 2\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens  och  oppositionspartiernas  förslag  till anslag för år\r\n2004 inom utgiftsområde\r\n\r\n19 Regional utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med  regeringens  förslag till\r\nanslagsfördelning. Företrädarna för\r\n(m), (fp), (kd) och (c) har avstått\r\n\r\n\r\nfrån att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n---------------------\r\nAnslag                               AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)        (fp)      (kd)      (c)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:1Allmänna regionalpolitiska\r\nåtgärder                               (ram) 1 514 835  -550 000  -\r\n500 000   -240 000  +492 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:2Landsbygdslån                      (ram)    20 000\r\n-10 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:3Transportbidrag                    (ram)   346 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:4Glesbygdsverket                    (ram)    25 612             -\r\n12 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:5Europeiska regionala               (ram) 1 200 000\r\nutvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n33:6Regionalt och lokalt               (ram)\r\n+100 000\r\nutvecklingsarbete*\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\nSumma                                         3 106 447 -550 000  -\r\n512 000   -250 000  +592 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------\r\n* = Förslag om nytt anslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N210, 2003/04:N255 yrkande 1, 2003/04:N271, 2003/04:N278, 2003/04:N322, 2003/04:N328 yrkandena 2, 4, 6, 9, 12 och 25, 2003/04:N330 yrkandena 5, 6 och 8, 2003/04:N336 yrkande 4, 2003/04:N338 yrkande 1, 2003/04:N344 yrkande 1, 2003/04:N345 yrkande 1, 2003/04:N362, 2003/04:N378 och 2003/04:A341 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1B0B7408-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "140",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1B0B7408-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Glesbygdsombudsman",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N288 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "EG:s nuvarande struktur- och regionalpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N246 och 2003/04:N385.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EG:s framtida sammanhållningspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N328 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "1B0B7423-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "50",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1B0B7423-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ansvar för företagsstöd inom den regionala utvecklingspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N215 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N328 yrkande 1 och 2003/04:N335 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "1B0B7425-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "262",
                    "49",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1B0B7425-1E62-11D8-AF32-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 19 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 25 i denna del, 2003/04:N236, 2003/04:N267 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N289 yrkande 1, 2003/04:N345 yrkande 7, 2003/04:N370, 2003/04:N389 yrkande 1 och 2003/04:N409.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "EG:s framtida sammanhållningspolitik",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ansvar för företagsstöd inom den regionala utvecklingspolitiken",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på alla motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:21:17"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 3,1 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2004. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,2 miljarder kronor) och till transportbidrag (346 miljoner kronor).",
          "dok_id": "GR01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till regional utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GR01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:21:17"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 3,1 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2004. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,2 miljarder kronor) och till transportbidrag (346 miljoner kronor).</p>",
          "dok_id": "GR01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till regional utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GR01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_2.docx",
          "filstorlek": "150297",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0A13F4FE-7F59-4349-B9B5-89B7F0173DAC"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_2.pdf",
          "filstorlek": "590509",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9BF08C52-BEA7-48E4-B2F7-08A96D4BF29B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A341 Sysselsättning och arbetsmarknad i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02A341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A341",
          "ref_dok_titel": "Sysselsättning och arbetsmarknad i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N210 Landsbygdspolitiken i framtiden",
          "ref_dok_id": "GR02N210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N210",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdspolitiken i framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N215 Regionala utvecklingsansvaret ",
          "ref_dok_id": "GR02N215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N215",
          "ref_dok_titel": "Regionala utvecklingsansvaret ",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N236 Transportstöd till tjänsteföretag",
          "ref_dok_id": "GR02N236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N236",
          "ref_dok_titel": "Transportstöd till tjänsteföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N246 Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_id": "GR02N246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N246",
          "ref_dok_titel": "Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N255 Utveckling av landsbygden och lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N255",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av landsbygden och lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N267 Bemyndigandesystemet",
          "ref_dok_id": "GR02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Bemyndigandesystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C) och Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N271 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02N271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N271",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N278 En levande landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N278",
          "ref_dok_titel": "En levande landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N288 Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_id": "GR02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N289 Lanthandeln",
          "ref_dok_id": "GR02N289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N289",
          "ref_dok_titel": "Lanthandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N322 Struktur- och sysselsättningsstöd",
          "ref_dok_id": "GR02N322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N322",
          "ref_dok_titel": "Struktur- och sysselsättningsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Olof Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N330 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N336 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N336",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N338 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02N338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N338",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N344 Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N362 Landsbygdens särskilda villkor",
          "ref_dok_id": "GR02N362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N362",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdens särskilda villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N370 UO 19, Regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N370",
          "ref_dok_titel": "UO 19, Regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N378 Levande kust och skärgård",
          "ref_dok_id": "GR02N378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N378",
          "ref_dok_titel": "Levande kust och skärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Olof Larsson och Ingela Thalén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N385 Ansökan från EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_id": "GR02N385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N385",
          "ref_dok_titel": "Ansökan från EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N389 Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GR02N389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N389",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N409 Transportstödet",
          "ref_dok_id": "GR02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Transportstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jarl Lander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:97",
          "ref_dok_id": "GR0K97",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "97",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:97",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}