{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289294",
      "dok_id": "GR01NU13",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:42",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:46",
      "titel": "Moderniserad konkurrensövervakning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU13</div><h1>Moderniserad konkurrensövervakning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  förslag  om moderniserad\r\nkonkurrensövervakning  som läggs fram i  proposition\r\n2003/04:80.  Förslagen grundar  sig  på  en  ny  EG-\r\nförordning om tillämpning av konkurrensreglerna, som\r\nbörjar gälla den  1  maj  2004, samtidigt som de nya\r\nmedlemsstaterna träder in i  EU.  Syftet  med de nya\r\nreglerna är att effektivisera tillämpningen  av EG:s\r\nkonkurrensregler   och   möjliggöra   en   förstärkt\r\növervakning  av allvarligare konkurrensbegränsningar\r\nsåsom karteller.  EU-reformen  innebär bl.a. att EG-\r\nkommissionen        och        alla       nationella\r\nkonkurrensmyndigheter inom EU kommer  att  samarbeta\r\ninom  ett  nätverk.  Genom  detta  samarbete  kommer\r\nhanteringen  av EU-ärenden i större utsträckning  än\r\nför  närvarande   att   delegeras   till  nationella\r\nkonkurrensmyndigheter och domstolar.\r\n\r\nDen  svenska  konkurrenslagen skall även  framöver\r\nkunna     tillämpas     parallellt      med     EG:s\r\nkonkurrensregler.  Systemet  med  förhandsbesked   -\r\nindividuella  undantag  och  icke-ingripandebesked -\r\nskall,  efter mönster från EG-rätten,  avvecklas.  I\r\nstället skall  det  gälla  ett  generellt undantag i\r\nkonkurrenslagen,  och det är företagens  ansvar  att\r\nbedöma   om   deras   avtal    är    förenliga   med\r\nkonkurrensreglerna.    Systemet   med   de   svenska\r\ngruppundantagen skall dock  bibehållas tills vidare.\r\nLagändringarna föreslås träda  i  kraft  den  1 juli\r\n2004.  I  en  reservation  (m,  fp, kd, c) välkomnas\r\nmoderniseringen       av      tillämpningen       av\r\nkonkurrenslagstiftningen,    samtidigt   som   vissa\r\nsynpunkter  framförs. Det rör sig  om  rättssäkerhet\r\nvid    undersökningar    hos    företag    och    om\r\nKonkurrensverkets  service  till  företagen. När det\r\ngäller frågan om rättssäkerhet utgår  utskottet från\r\natt  regeringen  följer utvecklingen och  vidtar  de\r\nåtgärder  som  är  nödvändiga  för  att  säkerställa\r\nrättssäkerheten.\r\nI  betänkandet  behandlas   även   motionsyrkanden\r\nrörande  konkurrenspolitikens inriktning.  Utskottet\r\navstyrker  dem  och redovisar sin syn i frågan. I en\r\nreservation (m, fp,  kd, c) redovisas dessa partiers\r\ngemensamma  syn på konkurrenspolitikens  inriktning.\r\nUtskottet    avstyrker     vidare     ett    flertal\r\nmotionsyrkanden som ur olika aspekter betonar vikten\r\nav  konkurrens på lika villkor mellan offentlig  och\r\nprivat   sektor.  Sammantaget  anser  utskottet  att\r\nregeringens arbete på området styrs av en klar vilja\r\natt  uppnå  och  upprätthålla  konkurrensneutralitet\r\nmellan  offentlig  och  privat verksamhet. Utskottet\r\nförutsätter att frågan ges  hög  prioritet  och  att\r\nregeringen  återkommer till riksdagen i frågan. I en\r\nreservation (m,  fp, kd, c) efterlyses åtgärder från\r\nregeringens sida senast  under riksmötet 2004/05 för\r\natt reda upp konkurrenssituationen  mellan offentlig\r\noch privat sektor. Utskottet avstyrker  också  några\r\nmotioner  med  krav  på att regeringen skall anmodas\r\natt tillsätta en utredning  med  uppgift att göra en\r\nutvärdering  av  genomförda  om- och  avregleringar.\r\nUtskottet  hänvisar till att regeringen  i  december\r\n2003 beslöt  att  tillsätta en särskild utredare med\r\nuppdrag att genomföra en sådan utvärdering.\r\nSlutligen avstyrker  utskottet  motionsyrkanden om\r\nkriminalisering  av  karteller, med hänvisning  till\r\natt regeringen i november 2003 fattade beslut om att\r\nfrågan   om   kriminalisering    av    förbud    mot\r\nkonkurrensbegränsande   samarbete   mellan   företag\r\nrespektive   förbud   mot  missbruk  av  dominerande\r\nställning skall utredas.  Utskottet  förutsätter att\r\nregeringen  hösten  2004  lämnar  en lägesrapport  i\r\nbudgetpropositionen  för år 2005. I  en  reservation\r\n(m, fp, kd, c) föreslås att riksdagen skall göra ett\r\nnytt    tillkännagivande    i    frågan,    eftersom\r\nreservanterna      anser     att     det     lämnade\r\nutredningsuppdraget     inte     helt     står     i\r\növerensstämmelse med riksdagens tidigare beslut.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Konkurrenspolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K419\r\nyrkande    15,    2003/04:MJ432     yrkande    7,\r\n2003/04:MJ476 yrkande 1, 2003/04:N248 yrkande 12,\r\n2003/04:N293  yrkande 1 och 2003/04:N412  yrkande\r\n7.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Moderniserad konkurrensövervakning\r\n\r\na) Riksdagen antar regeringens förslag till lag\r\nom  ändring i konkurrenslagen  (1993:20).  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  proposition 2003/04:80 punkt\r\n1.\r\nb) Riksdagen antar regeringens  förslag  till lag\r\nom  ändring i lagen (1994: 1845) om tillämpningen\r\nav  Europeiska   gemenskapernas  konkurrens-  och\r\nstatsstödsregler.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nproposition 2003/04:80 punkt 2.\r\nc)  Riksdagen antar regeringens förslag till  lag\r\nom ändring i lagen (1970: 417) om marknadsdomstol\r\nm.m.   Därmed   bifaller   riksdagen  proposition\r\n2003/04:80 punkt 3.\r\nd) Riksdagen avslår motion 2003/04:N14  yrkandena\r\n2-4.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Ändring i sekretesslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N14 yrkande 1.\r\n\r\n4. Konkurrens på lika villkor mellan\r\noffentlig och privat sektor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi236\r\nyrkande 2, 2003/04:N208, 2003/04:N226 yrkandena 1\r\noch  2,  2003/04:N227  yrkande  4, 2003/04:  N248\r\nyrkande 13, 2003/04:N293 yrkandena  2,  4  och 6,\r\n2003/04:N316 yrkande 2, 2003/04:N327 yrkandena 10\r\noch  11,  2003/04:N329  yrkande  4,  2003/04:N337\r\nyrkande  2,  2003/04:N346  yrkandena  8  och   9,\r\n2003/04:  N347 yrkande 8 och 2003/04:N412 yrkande\r\n4.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Utvärdering av om- och avregleringar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:T458,\r\n2003/04:N306 och 2003/04: N355.\r\n\r\n6. Kriminalisering av karteller\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ432\r\nyrkande  8,  2003/04:N293 yrkande 3, 2003/04:N412\r\nyrkande 8 och 2003/04:Bo297 yrkande 17.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 27 april 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill  (m), Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist (s),  Sylvia Lindgren (s), Ann-\r\nMarie  Fagerström  (s),  Lennart  Beijer  (v),  Karl\r\nGustav  Abramsson  (s),  Ulla  Löfgren  (m),  Carina\r\nAdolfsson Elgestam (s), Yvonne  Ångström (fp), Anne-\r\nMarie  Pålsson  (m),  Lars Johansson  (s),  Reynoldh\r\nFurustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd)\r\noch Håkan Larsson (c).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU13\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels   proposition  2003/04:80   om   moderniserad\r\nkonkurrensövervakning,\r\ndels  1  motion   som   väckts  med  anledning  av\r\npropositionen,\r\ndels  1  motion  från  den  allmänna  motionstiden\r\n2002/03,\r\ndels  19  motioner från den allmänna  motionstiden\r\n2003/04.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nKonkurrenslagen  (1993:20), som trädde i kraft den 1\r\njuli 1993 (prop. 1992/93:56,  bet. 1992/93:NU17), är\r\nbaserad på den s.k. förbudsprincipen,  vilken  utgår\r\nfrån  att  vissa  konkurrensbegränsningar  i  sig är\r\nskadliga  och  därför  skall  vara  förbjudna. Efter\r\nmönster   från   EG-rätten   innehåller  lagen   två\r\nprincipiella       förbud,       nämligen        mot\r\nkonkurrensbegränsande samarbete mellan företag (6 §)\r\noch  mot missbruk från ett eller flera företags sida\r\nav  en   dominerande   ställning   (19   §).   Dessa\r\nbestämmelser  motsvaras  av  EG-fördragets  artiklar\r\n81.1  (regler  beträffande  avtal  m.m. som har till\r\nsyfte  eller  effekt  att  hindra,  begränsa   eller\r\nsnedvrida  konkurrensen)  och 82 (regler beträffande\r\nett  eller  flera företags missbruk  av  dominerande\r\nställning),   vilka   ingår   i   de   grundläggande\r\nkonkurrensreglerna  för  den gemensamma marknaden. I\r\nkonkurrenslagen  finns  också  bestämmelser  rörande\r\nföretagskoncentrationer.\r\n\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI  EG-rätten finns som ovan  beskrivits  förbud  mot\r\nvisst  samarbete  mellan företag och mot missbruk av\r\ndominerande  ställning.   Ett  samarbete  genom  ett\r\nsådant  avtal eller förfarande  som  är  övervägande\r\npositivt  för  konsumenterna  kan för närvarande ges\r\nindividuellt undantag från förbudet. Vidare utfärdar\r\nkommissionen    generella   undantag    för    vissa\r\navtalstyper som är  positiva  från konsumentsynpunkt\r\n(gruppundantag). Kommissionen kan  också besluta att\r\ninte  ingripa  mot  vissa  avtal  eller  förfaranden\r\n(icke-ingripandebesked).   I   princip   motsvarande\r\nregler finns i den svenska konkurrenslagen.\r\n\r\nRådet  har nu ändrat sina regler. Det övergripande\r\nsyftet  är   att  frigöra  resurser  för  att  kunna\r\nfokusera  på  allvarligare   överträdelser   av  EG-\r\nförbuden  och  att  effektivisera  ingripandena  mot\r\ndessa. I EG-rätten införs nu ett generellt, ständigt\r\ngällande  undantag (legalundantag) från förbudet mot\r\nsamarbete  mellan   företag,   när   samarbetet   är\r\növervägande    positivt    för   konsumenterna.   De\r\nindividuella  undantagen  avskaffas,   liksom  icke-\r\ningripandebeskeden. Gruppundantagen blir  dock kvar.\r\nNya    förfaranderegler   införs.   Reglerna   skall\r\ntillämpas från den 1 maj 2004.\r\nFör  att   vinna  överensstämmelse  med  EG-rätten\r\nföreslår regeringen  förändringar  i konkurrenslagen\r\nså    att    individuella    undantag    och   icke-\r\ningripandebesked   avskaffas.   Liksom  i  EG-rätten\r\ninförs  enligt  förslaget  ett  generellt,  ständigt\r\ngällande  undantag  för  företagssamarbete   som  är\r\növervägande  positivt.  Företagen får på eget ansvar\r\npröva  om  undantaget  är tillämpligt  på  det  egna\r\navtalet eller förfarandet.\r\nUtredningen    om    effektivisering     av    det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket för företagen  m.m.\r\n(särskild     utredare:    justitierådet     Severin\r\nBlomstrand) föreslog i sitt delbetänkande Reformerad\r\nkonkurrensövervakning  -  konsekvenser  i Sverige av\r\nEG:s  nya  tillämpningsförordning (SOU 2003:73)  att\r\nreglerna om  gruppundantag skall avskaffas, eftersom\r\nföretagen kan  få erforderlig vägledning bl.a. genom\r\nEG:s      gruppundantag       och      kommissionens\r\ntillkännagivanden. Förslaget har  fått ett splittrat\r\nmottagande vid remissbehandlingen.\r\nRegeringen konstaterar att EG-rätten  inte  medför\r\nnågon    skyldighet   för   Sverige   att   avskaffa\r\ngruppundantagen.  För företagen innebär avskaffandet\r\nav icke-ingripandebesked  och  individuella undantag\r\noch   införandet   av   ett   legalundantag    stora\r\nförändringar.  Företagens behov av vägledning kommer\r\ndärmed att öka,  särskilt  under  en övergångsperiod\r\nnär  det i övrigt genomgripande systemskiftet  sker.\r\nTill bilden hör också att det på ett område - taxi -\r\ninte   finns    någon    EG-rättslig   motsvarighet.\r\nRegeringen   bedömer   därför   att   systemet   med\r\nnationella gruppundantag bör behållas tills vidare.\r\nEG-rätten tillåter att  nationella organ samtidigt\r\ntillämpar EG:s förbudsregler  mot  företagssamarbete\r\noch   nationella   förbudsregler,   s.k.   parallell\r\ntillämpning.  Dock  har  nu införts en EG-regel  som\r\nanger att när handeln mellan  medlemsstaterna  i  EU\r\n(samhandeln)  kan  påverkas  av  ett  avtal e.d. och\r\nnationell  konkurrensrätt  tillämpas,  måste   också\r\nmotsvarande EG-regel tillämpas. Därvid får inte  den\r\nnationella  rätten  leda  till  förbud mot ett avtal\r\ne.d.  som  inte  omfattas av EG-förbudet  eller  som\r\ntäcks   av   EG:s  legalundantag   eller   ett   EG-\r\ngruppundantag.     I     det     tidigare     nämnda\r\nutredningsförslaget angavs mot den bakgrunden att de\r\nsvenska  förbuden  inte  skulle  vara tillämpliga på\r\nsådana  avtal  e.d.  som kan påverka  samhandeln.  I\r\nstället skulle EG-rätten  tillämpas. Ett stort antal\r\nremissinstanser har invänt mot detta.\r\nRegeringen   anser   att   parallell   tillämpning\r\nalltjämt  skall  vara  möjlig,  i  vart  fall  tills\r\nvidare. Viktiga faktorer som ligger  till  grund för\r\ndetta ställningstagande är risken för att skillnader\r\nannars uppstår mellan svensk konkurrensrätt  och EG-\r\nrätten.  Av  betydelse är också företagens behov  av\r\nförutsebarhet   i  ett  läge  där  en  genomgripande\r\nomdaning  sker,  där  det  råder  osäkerhet  om  hur\r\nsamhandelsbegreppet  kommer  att  tolkas i EG-rätten\r\noch  där det finns ett behov av att  vinna  konkreta\r\nerfarenheter av det nya systemet.\r\nRegeringens    förslag   innehåller   vidare   nya\r\nförfaranderegler,   som   bygger   på   utredningens\r\növerväganden.  Dessa  omfattar bl.a. hanteringen  av\r\nyttranden  till  domstol   som   kommissionen  eller\r\nKonkurrensverket med stöd av EG-rätten avger på eget\r\ninitiativ. Lagändringarna föreslås träda i kraft den\r\n1 juli 2004.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  betänkandet behandlas proposition  2003/04:80  om\r\nmoderniserad konkurrensövervakning och en motion som\r\nväckts   med   anledning  av  propositionen.  Vidare\r\nbehandlas    20   motioner    från    de    allmänna\r\nmotionstiderna 2002/03 och 2003/04, i vilka följande\r\nområden      är      föremål      för      yrkanden:\r\nkonkurrenspolitikens inriktning,  konkurrens på lika\r\nvillkor   mellan   offentlig   och  privat   sektor,\r\nutvärdering    av   om-   och   avregleringar    och\r\nkriminalisering av karteller. Betänkandet inleds med\r\nett  avsnitt  om  konkurrenspolitikens   inriktning.\r\nDärefter behandlas propositionen och den motion  som\r\nväckts  med  anledning härav. Slutligen behandlas de\r\ntre återstående  områdena  som  aktualiserats  genom\r\nmotionerna   under   de  allmänna  motionstiderna  -\r\nkonkurrens  på  lika villkor  mellan  offentlig  och\r\nprivat sektor, utvärdering  av om- och avregleringar\r\noch kriminalisering av karteller.\r\n\r\n\r\nKonkurrenspolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nkonkurrenspolitikens   inriktning.  Utskottet\r\nredogör för sin syn på inriktningen  av denna\r\npolitik,  vilken  överensstämmer med den  som\r\nriksdagen tidigare  ställt  sig bakom. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:N248    (m)    begärs     ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  vikten  av  att\r\nbekämpa   monopol.   En  renodling  av  statens  och\r\nkommunernas roll, där  dessa  inte agerar domare och\r\nspelare  på  samma gång, skapar förutsättningar  för\r\nfler  livskraftiga   företag  med  fler  aktiva  och\r\nengagerade ägare, anför  motionärerna.  De anser att\r\nKonkurrensverket  måste ges ökade resurser  för  att\r\nkunna bevaka konkurrensen på olika områden. De räder\r\nsom  verket  gjort  mot   vissa  branscher  där  det\r\nbefarats bristande konkurrens  - fenomenet bristande\r\nkonkurrens drabbar nya aktörer hårt  - har varit bra\r\noch bör utvecklas, säger motionärerna.  De menar att\r\nprivata monopol och kartellbildningar inte hör hemma\r\ni en marknadsekonomi och att tendenser härtill måste\r\nbekämpas med kraft.\r\n\r\nEtt   uttalande  om  konkurrens  på  lika  villkor\r\nföreslås  i  motion 2003/04: MJ476 (m), med referens\r\ntill  skånsk  livsmedelsproduktion.   Denna   är  en\r\ntillväxtmotor som med konkurrensmässigt lika villkor\r\nmycket   väl   kan  hävda  sig  på  marknaden,  både\r\nnationellt och internationellt, säger motionärerna.\r\nI   motion   2003/04:K419    (fp)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  en moderniserad\r\nkonkurrenslagstiftning,   samordnad   med    Förenta\r\nstaternas. Den inre marknaden skall vårdas genom  en\r\nstark   konkurrensmyndighet,   domstol  och  tydliga\r\nregler för rörlighet för personer,  tjänster,  varor\r\noch kapital, anför motionärerna.\r\nDet  behövs  en  effektivare konkurrenspolitik för\r\ndagligvaruhandeln, anförs det i motion 2003/04:MJ432\r\n(fp).  Sverige  har  för   höga   matpriser,   säger\r\nmotionärerna      och      hänvisar     till     att\r\nlivsmedelspriserna år 2001 låg  11 % högre i Sverige\r\nän i EU (6 % högre om mervärdesskatten räknas bort).\r\nUngefär hälften av prisskillnaden  beräknas  bero på\r\nbristande  konkurrens  i Sverige. Inom Sverige finns\r\nockså betydande prisskillnader mellan olika regioner\r\n-  i  Stockholms  län är maten  11  %  dyrare  än  i\r\nGöteborg. Bristen på  konkurrens är mycket allvarlig\r\noch gör att konsumenterna  får  betala mer för maten\r\nän   de  skulle  ha  behövt  om  dagligvarumarknaden\r\nfungerat  mer effektivt, anför motionärerna. För att\r\nmarknaden skall  fungera  måste  antalet aktörer bli\r\nfler, antingen genom nyföretagande  eller  genom att\r\nutländska aktörer etablerar sig på marknaden.  Detta\r\nkan underlättas genom effektiv konkurrenspolitik och\r\ngenom att kommunerna underlättar för nyetableringar,\r\nsägs det.\r\nEtt  tillkännagivande  om  att konkurrenslagen bör\r\ngöras effektivare begärs i motion 2003/04:N293 (fp).\r\nFri konkurrens på lika villkor  inom  de  ramar  som\r\nsätts  upp  av  etiska principer och lagstiftning är\r\ndet    bästa   verktyget    för    att    tillgodose\r\nkonsumenternas    efterfrågan   och   hushålla   med\r\nbegränsade resurser,  anför  motionärerna.  De menar\r\natt  en  effektiv  konkurrens  i  första hand alltid\r\ngynnar  konsumenterna  och att konkurrensen  är  den\r\nkanske   viktigaste   drivkraften    till    teknisk\r\nutveckling  och ekonomisk tillväxt. Marknadsekonomin\r\nförutsätter  en   effektiv   konkurrenspolitik,  som\r\nförhindrar  marknadsdelning och  prissamverkan  samt\r\nutövar fusionskontroll, säger motionärerna. De anser\r\natt en fungerande  och sträng konkurrenslagstiftning\r\när viktig för att en  effektiv konkurrens skall råda\r\ni det privata näringslivet. Staten skall sätta ramar\r\noch  övervaka  spelreglerna  på  marknaden,  men  om\r\nstaten är både domare  och  spelare  på marknaden är\r\nrisken   stor  att  konkurrensen  snedvrids,   anför\r\nmotionärerna.  De menar att en viktig orsak till att\r\nSverige placerar sig dåligt i den s.k. välfärdsligan\r\när  det  höga prisläget,  till  följd  av  bristande\r\nkonkurrens och delvis omfattande regleringar. En hel\r\ndel  viktiga   avregleringar   har  redan  gjorts  i\r\nSverige,  men inom en del sektorer  är  konkurrensen\r\nfortfarande   bristfällig,   framför   allt   på  de\r\nmarknader    där    hushållen   är   köpare,   t.ex.\r\ndetaljhandel     och    tjänsteproduktion,     säger\r\nmotionärerna. De hänvisar  härvid  till de rapporter\r\nsom  Konkurrensverket presenterade i  december  2002\r\noch  anser   att   regeringen   inte   bör  fördröja\r\nberedningen  av dem utan så snart som möjligt  vidta\r\nåtgärder  och  lägga  fram  förslag.  För  att  göra\r\nkonkurrensen  mer   effektiv   krävs   det,   enligt\r\nmotionärerna, konkreta åtgärder på följande områden:\r\nökad  avreglering; skärpning av konkurrenslagen  och\r\neffektivisering  av  övervakningen;  resurstillskott\r\ntill    Konkurrensverket;    granskning    av    nya\r\nregeringsförslag       utifrån       såväl       ett\r\nsmåföretagsperspektiv  som ett konkurrensperspektiv;\r\nidentifiering   och   avveckling    av   kvarvarande\r\nkonkurrenshämmande   regleringar   i   den   privata\r\nsektorn.\r\nI    motion    2003/04:N412    (kd)   begärs   ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  en  effektivare\r\nkonkurrenspolitik. En viktig orsak till  att Sverige\r\nplacerar sig dåligt i den s.k. välfärdsligan  är det\r\nhöga  prisläget,  till följd av bristande konkurrens\r\noch    delvis    omfattande    regleringar,    säger\r\nmotionärerna, i likhet  med  vad  som  sades  i  den\r\nnyssnämnda      motionen      2003/04:N293     (fp).\r\nMarknadsekonomin     förutsätter     en     effektiv\r\nkonkurrenspolitik  som  förhindrar  marknadsdelning,\r\nprissamverkan och som utövar fusionskontroll,  anför\r\nmotionärerna.    De    menar    att    den   svenska\r\nkonkurrenspolitiken,   som   bör  harmoniseras   med\r\nutvecklingen inom EU, kan dämpa prisstegringstakten.\r\nDet finns många indikationer på  att  en stor del av\r\ndet  potentiella  nyföretagandet  hindras   av   ett\r\nalltför   omfattande   regelverk,   varför  en  ökad\r\navreglering   bör   ske  för  att  ge  utrymme   för\r\nkonkurrens, säger motionärerna.  De  anser också att\r\nkonkurrenslagen  bör  skärpas  och att övervakningen\r\nbör  bli  effektivare,  varvid  såväl   privata  som\r\noffentliga monopol och oligopol skall motverkas.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRiksdagen avslog våren 2003 motionsyrkanden  rörande\r\nkonkurrenspolitikens  inriktning,  liknande  de  här\r\naktuella  (bet.  2002/03:NU10).  Utskottet  erinrade\r\ndärvid om sin syn i frågan. I en reservation (m, fp,\r\nkd, c) redovisades dessa partiers gemensamma  syn på\r\nkonkurrenspolitikens inriktning.\r\n\r\nKonkurrensen  inom  dagligvaruhandeln berörs i  en\r\nmotion. Konkurrensverket  gavs  i  februari  2002  i\r\nuppdrag  av regeringen att dels genomföra fördjupade\r\nundersökningar     av    konkurrensförhållanden    i\r\ndagligvaruhandeln,  dels   analysera   prisnivån   i\r\nSverige   jämfört   med   andra   länder.  Uppdraget\r\nredovisades i december 2002 i två rapporter.  I  den\r\nena   rapporten,   Dagligvaruhandeln   -   struktur,\r\nägarform  och  relation  till leverantörer (2002:6),\r\nredovisades   den   del  av  uppdraget   som   avser\r\nkonkurrensförhållandena  i  dagligvaruhandeln. I den\r\nandra  rapporten, De svenska priserna  kan  pressas!\r\n(2002:5),   jämfördes   Sveriges  prisnivå  för  den\r\nprivata  konsumtionen  med  EU-genomsnittet.  Enligt\r\nKonkurrensverkets  bedömning   förklarar   bristande\r\nkonkurrens    i    Sverige    omkring   hälften   av\r\nprisskillnaden gentemot EU. Vidare  kan  noteras att\r\nen parlamentariskt sammansatt kommitté har i uppdrag\r\natt se över plan- och bygglagen (1987:10;  PBL)  och\r\nlämna  förslag  till  lagändringar (dir. 2002:97). I\r\nuppdraget      ingår      att     analysera      hur\r\nkonkurrensaspekterna   beaktas   vid   den   fysiska\r\nplaneringen och att pröva  om  och  i  så  fall  hur\r\nplaneringen  kan  ge bättre förutsättningar för ökad\r\nkonkurrens inom bl.a. handeln. Slutbetänkandet skall\r\nlämnas senast den 31 december 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  redovisade,   som   nämnts,  sin  syn  på\r\nkonkurrenspolitikens inriktning  senast  våren 2003.\r\nDe  bedömningar  som  då  gjordes  äger  fortfarande\r\ngiltighet.  Utskottet anser sålunda att en  effektiv\r\nkonkurrens är  en  viktig  förutsättning  för en väl\r\nfungerande  samhällsekonomi. Konkurrens bidrar  till\r\nett  nödvändigt   omvandlingstryck   och   till  ett\r\ninnovativt företagsklimat som stärker tillväxten och\r\nSveriges    internationella   konkurrenskraft.   För\r\nkonsumenterna  betyder detta tillgång till ett brett\r\nutbud av ständigt förbättrade varor och tjänster med\r\ngod kvalitet till  rimliga  priser.  Andelen  av den\r\nsamlade  ekonomin  där  konkurrens  råder  bör  öka,\r\neftersom  en  väl  fungerande  konkurrens stimulerar\r\nnytänkande   och   bidrar  till  att  utveckla   nya\r\nprodukter och tjänster till nytta för konsumenterna,\r\nvilket  i sin tur ökar  produktiviteten  och  dämpar\r\nprisutvecklingen.  Konkurrenspolitiken har därmed en\r\nviktig   uppgift   att   fylla    inom   ramen   för\r\nnäringspolitiken   och   i   ett  samhällsekonomiskt\r\nperspektiv.\r\n\r\nKonkurrenspolitiken  skall  ha  följande  allmänna\r\ninriktning:\r\n- Den svenska marknaden är en  del  av  EU:s  inre\r\nmarknad;  hinder  för tillträdet skall avlägsnas och\r\nEU:s regler för konkurrensen  skall  kunna tillämpas\r\nockså i Sverige.\r\n- Karteller och andra konkurrensbegränsningar  som\r\nallvarligt   skadar   konsumentintresset   kan  inte\r\naccepteras;  de  medel som staten förfogar över  för\r\natt  upptäcka  och  ingripa   när   företag   sätter\r\nkonkurrensen ur spel måste bli effektivare.\r\n-  Konsumenternas intresse av effektivt fungerande\r\nkonkurrens  måste  väga  tungt när offentliga regler\r\nsom påverkar marknadernas funktionssätt utformas.\r\n- Andelen av den samlade  ekonomin  där konkurrens\r\nråder  skall öka. På nya marknader skall  strukturer\r\noch regler  stödja  uppkomsten  av en balanserad och\r\nväl fungerande konkurrens.\r\n-    När    offentliga    aktörer    agerar     på\r\nkonkurrensmarknader  får  det inte ske på ett sådant\r\nsätt   att   det   privata   företagandet    hämmas.\r\nMyndighetsuppgifter    skall    hållas   isär   från\r\nkommersiell verksamhet.\r\n-  Statligt stöd får inte snedvrida  konkurrensen;\r\nen  policy   för   det   svenska  statsstödet  skall\r\nunderstödja Sveriges arbete  i  EU  mot subventioner\r\nsom skadar svensk industri.\r\n-  Sverige  skall  aktivt  stödja utvecklingen  av\r\nsunda konkurrensförhållanden i  den globala ekonomin\r\noch  i  samarbete  med  andra  länder   ingripa  mot\r\ninternationella konkurrensbegränsningar.\r\n\r\nUtskottet finner det alltså viktigt att konkurrensen\r\nutvecklas till att gälla i fler delar av den svenska\r\nekonomin och att den blir mer effektiv på befintliga\r\nkonkurrensmarknader.   I   detta   sammanhang   vill\r\nutskottet  framhålla att offentliga aktörer i större\r\nutsträckning  än för närvarande bör försöka dela upp\r\nupphandlingar för  att  främja konkurrensen. I annat\r\nfall  kan resultatet bli att  det  efter  någon  tid\r\nendast   finns   kvar  företag  med  monopolliknande\r\nställning som kan delta i kommande upphandlingar.\r\n\r\nDet  är  vidare  väsentligt  att  konkurrensen  är\r\nverksam  även inom den  globala  ekonomin.  För  ett\r\nlitet land som Sverige med ett stort utlandsberoende\r\när    det    av     yttersta    vikt    att    sunda\r\nkonkurrensförhållanden  råder  på  den globala nivån\r\noch   att   internationella  konkurrensbegränsningar\r\nmotverkas.\r\nFrågan om avregleringar  behandlas  i  ett  senare\r\navsnitt i betänkandet.\r\nKonkurrensen   inom   dagligvaruhandeln  har,  som\r\nredovisats,  berörts i en  motion.  Konkurrensverket\r\nhar presenterat  två  rapporter  på området, i vilka\r\nbl.a.  konstateras  att prisnivån i  Sverige  ligger\r\növer den genomsnittliga  nivån  inom  EU.  Utskottet\r\nvill  framhålla det angelägna i att åtgärder  vidtas\r\nför att  eliminera sådana prisskillnader som inte är\r\nrationellt motiverade.\r\nAvslutningsvis    vill    utskottet   betona   att\r\nkonsumentperspektivet   måste   stå    i   fokus   i\r\nkonkurrenspolitiken.     Konkurrens     är     inget\r\nsjälvändamål,   utan   åtgärder   för   att   stärka\r\nkonkurrensens effektivitet har till syfte bl.a.  att\r\nge konsumenten en starkare ställning på marknaden. I\r\ndet  sammanhanget  vill utskottet understryka vikten\r\nav  samordning  i  insatserna   från   de  ansvariga\r\nmyndigheterna för konkurrens- och konsumentpolitik.\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet samtliga  här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nModerniserad konkurrensövervakning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anta  regeringens  förslag om\r\nmoderniserad  konkurrensövervakning,   vilket\r\ngrundar sig på en ny EG-förordning som börjar\r\ngälla   den   1   maj  2004.  Syftet  är  att\r\neffektivisera    tillämpningen     av    EG:s\r\nkonkurrensregler. Systemet med förhandsbesked\r\n-    individuella    undantag    och    icke-\r\ningripandebesked  -  skall  avvecklas,  medan\r\nsystemet med de svenska gruppundantagen skall\r\nbibehållas tills vidare. Lagändringarna skall\r\nträda i kraft den 1 juli 2004. Riksdagen  bör\r\nockså   avslå   en   motion  som  väckts  med\r\nanledning     av    propositionen.     Jämför\r\nreservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI    proposition    2003/04:80    om    moderniserad\r\nkonkurrensövervakning föreslås, som tidigare nämnts,\r\nett  antal förändringar  i  konkurrensövervakningen.\r\nFörslagen till förändringar grundar sig på en ny EG-\r\nförordning om tillämpning av konkurrensreglerna, som\r\nbörjar  gälla  den  1 maj 2004, samtidigt som de nya\r\nmedlemsstaterna träder  in  i  EU. Syftet med de nya\r\nreglerna är att effektivisera tillämpningen  av EG:s\r\nkonkurrensregler   och   möjliggöra  övervakning  av\r\nallvarligare      konkurrensbegränsningar      såsom\r\nkarteller.  EU-reformen   innebär   bl.a.   att  EG-\r\nkommissionen        och        alla       nationella\r\nkonkurrensmyndigheter inom EU kommer  att  samarbeta\r\ninom  ett  nätverk.  Genom  detta  samarbete  kommer\r\nhanteringen  av EU-ärenden i större utsträckning  än\r\nför  närvarande   att   delegeras   till  nationella\r\nkonkurrensmyndigheter och domstolar.\r\n\r\nEnligt förslaget skall den svenska konkurrenslagen\r\nkunna      tillämpas     parallellt     med     EG:s\r\nkonkurrensregler.   Systemet  med  förhandsbesked  -\r\nindividuella undantag  och  icke-ingripandebesked  -\r\nföreslås, efter mönster från EG-rätten, avvecklas. I\r\nstället  skall  det  gälla  ett generellt undantag i\r\nkonkurrenslagen,  och det är företagens  ansvar  att\r\nbedöma   om   deras   avtal    är    förenliga   med\r\nkonkurrensreglerna. Regeringen föreslår att systemet\r\nmed  de  svenska  gruppundantagen  skall  bibehållas\r\ntills vidare. Lagändringarna föreslås träda  i kraft\r\nden 1 juli 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2003/04:N14 (m, fp, kd, c) sägs allmänt  -\r\nutan  förslag till riksdagsbeslut - att motionärerna\r\nvälkomnar  den moderniseringsreform av tillämpningen\r\nav konkurrenslagstiftningen  som  genomförs inom EU.\r\nEn  väl fungerande konkurrensövervakning  är  viktig\r\nför att  den  inre  marknadens potential skall kunna\r\nförverkligas, sägs det.  Motionärernas  bedömning är\r\natt de reformer som nu genomförs kommer att göra att\r\nkommissionen kan verka effektivare för att förhindra\r\nkonkurrensbegränsande   beteenden   samtidigt    som\r\nföretagens  regelbörda  lättas. Bedömningen är också\r\natt regeringens förslag i huvudsak är väl övervägda.\r\n\r\n\r\nFörhållandet mellan EG-rätten och nationell\r\nrätt\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  gör  bedömningen  att  möjligheten  till\r\nparallell   tillämpning   av   konkurrenslagen   och\r\nartiklarna 81  och 82 i EG-fördraget bör bibehållas.\r\nRådets     förordning      om     tillämpning     av\r\nkonkurrensreglerna  i  artiklarna   81   och   82  i\r\nfördraget   (1/2003)   ger   inte   anledning   till\r\nföljdändringar  i svensk sektorslagstiftning när det\r\ngäller ensidiga förfaranden.\r\n\r\nRegeringen understryker  att moderniseringsarbetet\r\navseende  en  ny  tillämpningsförordning   utgör  en\r\ngenomgripande  omdaning  av EG:s konkurrensrättsliga\r\nsystem för företagen, med  vittgående organisations-\r\noch    arbetsfördelningsfrågor.     De    nationella\r\nkonkurrensmyndigheterna och domstolarna får kraftigt\r\nökade   roller.   Ett   nätverk  skapas,  omfattande\r\nkommissionen   och   konkurrensmyndigheterna.    För\r\nnärvarande finns det betydande oklarheter i fråga om\r\nhur nätverket och systemet i övrigt kommer att se ut\r\ni   sina   detaljer  och  till  sitt  verkningssätt.\r\nRegeringen ser  detta  inte  som  en  sådan  brist i\r\nmoderniseringsarbetet som hade kunnat avhjälpas. Det\r\nkan inte uteslutas att nätverkets funktionssätt  kan\r\npåverkas  av  hur olika medlemsstater förfar i valet\r\nmellan att behålla  system med parallell tillämpning\r\nav   nationella   konkurrensregler   för   företagen\r\nrespektive att ha en annan ordning. Det krävs därför\r\ntid för att vinna konkreta  erfarenheter  av det nya\r\nsystemet.  Till  detta  kommer  osäkerheten  om  hur\r\nsamhandelsbegreppet   kommer  att  uttolkas.  Vidare\r\nkonstaterar regeringen  att det inte finns några EG-\r\nrättsliga hinder mot en samtidig  tillämpning av EG-\r\nrätten och nationell rätt. Lagrådet har inte motsatt\r\nsig att systemet med parallell tillämpning behålls.\r\nRegeringen  finner  alltså  att  övervägande  skäl\r\ntalar  för att inte nu genom en lagändring  avskaffa\r\nmöjligheten  till samtidig tillämpning av artiklarna\r\n81 respektive  82 i EG-fördraget och förbudsreglerna\r\ni konkurrenslagen. Samtidigt avses erfarenheterna av\r\nnyordningen följas.  Det  är en naturlig uppgift för\r\nKonkurrensverket  att  uppmärksamma  utvecklingen  i\r\ndessa avseenden och att  rapportera  till regeringen\r\nnär så är befogat, sägs det.\r\n\r\nDe nationella domstolarnas roll\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår en ändring i konkurrenslagen  så\r\natt   ett  yttrande  från  kommissionen  eller  från\r\nKonkurrensverket  skall  få  beaktas  av rätten utan\r\nåberopande av part. Parterna skall beredas tillfälle\r\natt  yttra sig över yttrandet. En viktig  nyhet  med\r\nmoderniseringsreformen    är   att   de   nationella\r\ndomstolarna  nu får tillämpa  EG-fördragets  artikel\r\n81.3. Detta innebär  att  en  domstol får avgöra när\r\nkriterierna  för  undantag i artikeln  är  uppfyllda\r\nbeträffande ett visst  avtal  eller  förfarande  som\r\nkommer under domstolens prövning. Genom artikel 15 i\r\nden  nya tillämpningsförordningen har också formerna\r\nför samarbetet mellan kommissionen och de nationella\r\ndomstolarna  -  till  skillnad  från  i den tidigare\r\nförordningen - fått en uttrycklig reglering.  Syftet\r\när att tillämpningen av EG-rätten skall bli enhetlig\r\noch  få  ett effektivt genomslag inom hela EU. Detta\r\nhar kommissionen  velat säkerställa främst genom att\r\nkommissionen  på eget  initiativ  skall  kunna  avge\r\nyttranden i mål  inför nationella domstolar. Även de\r\nnationella konkurrensmyndigheterna ges en sådan rätt\r\natt  yttra  sig  till   domstolarna   i   respektive\r\nmedlemsstat.\r\n\r\nRegeringen anser, i likhet med den tidigare nämnda\r\nUtredningen     om     effektivisering     av    det\r\nkonkurrensrättsliga regelverket för företagen  m.m.,\r\natt  det är lämpligt med en lagreglering som innebär\r\natt   ett    yttrande    av    kommissionen    eller\r\nKonkurrensverket i dess helhet kan läggas till grund\r\nför  domen i ett dispositivt mål även utan parternas\r\nåberopande.   Det  bör  också  vara  möjligt  att  i\r\nnationell  lag  föreskriva   hur   ett  yttrande  av\r\naktuellt slag får behandlas av domstolen.  Genom  en\r\nuttrycklig bestämmelse i konkurrenslagen bör således\r\nklargöras  att  domstolen får beakta innehållet utan\r\nparts åberopande,  oavsett om artiklarna 81 eller 82\r\nmåste tillämpas redan  på  grund av EG-rätten, menar\r\nregeringen.\r\n\r\nIndividuella undantag och icke-ingripandebesked\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nHörnstenar i reformeringen av  konkurrensrätten  vid\r\ninförandet  av 1993 års konkurrenslag var övergången\r\ntill den s.k.  förbudsprincipen  och  det system som\r\ninfördes  med  ansökan om icke-ingripandebesked  och\r\nanmälan för undantag.  När  det  gäller individuella\r\nundantag finns regler om undantag  från förbudet i 6\r\n§  konkurrenslagen i 8 § samma lag. Konkurrensverket\r\nfår  i det särskilda fallet besluta om undantag från\r\nförbudet  för  ett  avtal  som  1.  bidrar  till att\r\nförbättra  produktionen  eller  distributionen eller\r\ntill    att   främja   tekniskt   eller   ekonomiskt\r\nframåtskridande,  2.  tillförsäkrar konsumenterna en\r\nskälig andel av den vinst  som  därigenom uppnås, 3.\r\nbara ålägger de berörda företagen  begränsningar som\r\när nödvändiga för att uppnå målet i  1,  och 4. inte\r\nger   de   berörda  företagen  möjlighet  att  sätta\r\nkonkurrensen   ur  spel  för  en  väsentlig  del  av\r\nnyttigheterna i fråga.\r\n\r\nIcke-ingripandebesked regleras för närvarande i 20\r\n§ konkurrenslagen.  Denna  bestämmelse  innebär  att\r\nKonkurrensverket  efter  ansökan  av ett företag får\r\nförklara  att  ett  avtal eller ett förfarande  inte\r\nomfattas av något av  förbuden  i  6  §  eller  19 §\r\nenligt  de  uppgifter som lämnats av företaget eller\r\nsom annars är  tillgängliga  för  verket och att det\r\ndärför inte finns anledning för verket  att  ingripa\r\nenligt konkurrenslagen. Den grundläggande skillnaden\r\nmellan icke-ingripandebesked och undantag är att ett\r\nicke-ingripandebesked  förutsätter  att  förfarandet\r\ninte  är  förbjudet  enligt  konkurrenslagen,  medan\r\nundantag beviljas för ett avtal som i och för sig är\r\nkonkurrensbegränsande    men   beträffande    vilket\r\nförutsättningarna  i  8  § är  uppfyllda.  En  annan\r\nskillnad är att ett icke-ingripandebesked innefattar\r\nen prövning av om avtalet  eller förfarandet strider\r\nmot förbuden i såväl 6 som 19 §§, medan undantag kan\r\nmedges endast från förbudet i 6 §.\r\nRegeringen föreslår nu att  möjligheten  att efter\r\nanmälan  till  Konkurrensverket  få ett individuellt\r\nundantag  skall  ersättas  av  en  generell,  alltid\r\ntillämplig undantagsregel. Möjligheten att ansöka om\r\nicke-ingripandebesked  skall  avskaffas.   Företagen\r\nskall  själva  bedöma om deras avtal och förfaranden\r\när förenliga med konkurrensreglerna.\r\nRegeringens    samlade     bedömning     är    att\r\nförhandskontrollen   har   haft  betydelse  för  den\r\nsvenska konkurrensrätten. Starka  skäl talar dock nu\r\nför  att  den  skall  slopas,  anser regeringen.  En\r\növervakning  av  allvarliga  konkurrensbegränsningar\r\nkräver stora resurser och en förhandskontroll binder\r\nresurser   hos   Konkurrensverket,    varför   också\r\neffektivitetsskäl   talar   för   att   den  svenska\r\nförhandskontrollen skall slopas. Därtill  kommer att\r\nen svensk förhandskontroll kan komma att motverka en\r\neffektiv  resursallokering inom nätverket och  störa\r\ndet nya systemets funktion. Vidare finns en risk för\r\natt företag med svag eller ingen anknytning till den\r\nsvenska marknaden  i  brist  på annan möjlighet till\r\nvägledning  inom EU skulle belasta  Konkurrensverket\r\nmed anmälningar.  Mot bakgrund av det anförda finner\r\nregeringen att övervägande  skäl  talar  för  att nu\r\nslopa den svenska förhandskontrollen. Det sagda  bör\r\ngälla  både när EG-rätten och när konkurrenslagen är\r\ntillämplig.\r\nRegeringen  finner vidare att - med den föreslagna\r\nordningen - undantagsregeln  i  8  § konkurrenslagen\r\nbehöver  ändras  och  göras direkt tillämplig,  utan\r\nföregående beslut av Konkurrensverket.  Dock bör den\r\n-   liksom  motsvarande  regler  inom  EG-rätten   -\r\nfortsatt  ha  samma materiella innehåll i form av de\r\ntidigare  nämnda  fyra  kumulativa  kriterierna  som\r\nuppställs för undantagets tillämplighet.\r\nSamtliga   bestämmelser  rörande  anmälningar  för\r\nundantag,  ansökningar   om   icke-ingripandebesked,\r\nautomatiska    undantag    samt    immunitet     vid\r\nhandläggningen   av  ansökningar  eller  anmälningar\r\nföreslås  alltså utgå.  Det  inkluderar  även  icke-\r\ningripandebeskeden   enligt   lagen  (1994:1845)  om\r\ntillämpningen     av    Europeiska    gemenskapernas\r\nkonkurrens-  och  statsstödsregeler   såvitt   avser\r\nartiklarna 81 och 82.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI   motion  2003/04:N14  (m,  fp,  kd,  c)  föreslås\r\ntillkännagivanden  om  vikten  av att säkerställa en\r\nrättssäker     tillämpning    av    undantagen     i\r\nkonkurrenslagen     efter     att    systemet    med\r\nförhandsanmälan  avskaffas  och om  behovet  av  att\r\nKonkurrensverket,      åtminstone      under      en\r\növergångsperiod, bistår  företagen  med  råd  om hur\r\nvillkoren  för undantag från konkurrenslagens förbud\r\nskall  uppfyllas.   Regeringen  har  föreslagit  att\r\nmöjligheterna     att     efter     anmälan     till\r\nKonkurrensverket få ett individuellt  undantag skall\r\nersättas   av   en   generell,   alltid   tillämplig\r\nundantagsregel,    erinrar   motionärerna   om.   De\r\nkonstaterar att detta  innebär  en förändring av den\r\nnationella   konkurrensrätten   i  linje   med   den\r\nförändring  som  sker  på EU-nivå och  finner  detta\r\nnaturligt. För att slå vakt  om  rättstryggheten och\r\nunderlätta  tillämpningen  av  lagen   är  det  dock\r\nviktigt  att Konkurrensverket, åtminstone  under  en\r\növergångsperiod,  bistår  företagen  med  råd om hur\r\nvillkoren skall uppfyllas, anför motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nKonkurrensverket har en allmän serviceskyldighet som\r\nkommer    till   uttryck   i   verkets   instruktion\r\n(1996:353).  Där  sägs  (6  §)  att verket i lämplig\r\nomfattning skall informera företag och andra berörda\r\nom avgöranden i konkurrensärenden.  Konkurrensverket\r\nskall   vidare   informera   om   tillämpningen   av\r\nkonkurrenslagen och om EU:s konkurrensregler  och  i\r\növrigt främja ett konkurrensinriktat synsätt.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Näringsdepartementet kommer\r\nföretagen på motsvarande sätt som för närvarande att\r\nha  möjlighet  att  kontakta   Konkurrensverket  för\r\ninformation och vägledning om de  nya  reglerna  och\r\nhur de skall tillämpas. Konkurrensverket kommer dock\r\ninte att kunna ge annat än generell vägledning i det\r\nenskilda fallet.\r\nPå  Konkurrensverkets hemsida finns information om\r\ndet nya  regelverket.  Verket  har vidare under åren\r\n2003  och 2004 deltagit i ett antal  seminarier  som\r\nbehandlat  tillämpningen  av  det nya regelverket. I\r\nseminarierna har företrädare för företagen deltagit,\r\ndvs.  advokater,  jurister och branschorganisationer\r\noch även enskilda företag.  I  september 2004 kommer\r\nKonkurrensverket  att arrangera ett  seminarium  för\r\nbranschorganisationer   och   företag   för  att  ge\r\ninformation  och  svara  på  frågor om den praktiska\r\ntillämpningen   av   det  nya  regelverket.   Verket\r\nplanerar också att kontakta  vissa länsstyrelser för\r\natt  inbjuda  dem  att, med medverkan  från  verket,\r\nensamma    eller   i   samarbete    med    regionala\r\nföretagsorganisationer anordna seminarier som riktas\r\ntill företag.\r\n\r\nGruppundantag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBeträffande  den  nuvarande  ordningen avseende EG:s\r\ngruppundantag redovisas i propositionen  att inom EU\r\nhar    rådet    bemyndigat    kommissionen   att   i\r\nförordningsform undanta vissa typer  av  avtal  från\r\nförbudet  mot  konkurrensbegränsande  samarbete. För\r\nnärvarande  har kommissionen sålunda befogenhet  att\r\nanta    gruppundantagsförordningar    på    områdena\r\nvertikala     avtal,    immateriella    rättigheter,\r\nspecialisering,     forskning     och    utveckling,\r\nförsäkringar     samt     vissa    transportområden.\r\nKommissionen  har  utnyttjat  denna  befogenhet  och\r\nutfärdat ett antal gruppundantagsförordningar. Genom\r\ndessa   undantas   vissa   typer   av   avtal   från\r\ntillämpningen av förbudet  i  artikel 81. Det gäller\r\navtal   som  till  sin  karaktär  kan   strida   mot\r\nbestämmelserna  i artikel 81.1, men som allmänt sett\r\nuppfyller kraven för undantag enligt artikel 81.3. I\r\ndecember   1999   antog    kommissionen   ett   nytt\r\ngruppundantag  för vertikala  avtal  och  samordnade\r\nförfaranden. Det nya gruppundantaget ersatte fr.o.m.\r\nden 1 juni 2000  de tre tidigare gruppundantagen för\r\nensamåterförsäljaravtal,  exklusiva  inköpsavtal och\r\nfranchiseavtal.  När  det gäller horisontella  avtal\r\nhar tidigare gruppundantag  för avtal mellan företag\r\nom      forskning      och      utveckling      samt\r\nspecialiseringsavtal ersatts med nya, vilka trädde i\r\nkraft  den  1  januari  2001.  Eftersom horisontellt\r\nsamarbete, särskilt om priser, generellt sett har en\r\nmer   konkurrensbegränsande   effekt   än   vertikal\r\nsamverkan,  har  inte något generellt  gruppundantag\r\ninförts,  utan  kommissionen   har   i   stället   i\r\nriktlinjeform  angett  i vilka fall ingripanden inte\r\nkommer att ske mot ett sådant samarbete.\r\n\r\nNär  det gäller den nuvarande  ordningen  avseende\r\ngruppundantag  i  svensk  konkurrensrätt  noteras  i\r\npropositionen att när konkurrenslagen trädde i kraft\r\nden  1  juli  1993  infördes svenska, tidsbegränsade\r\ngruppundantag  på motsvarande  sätt  som  i  EU.  En\r\nordning med undantag  för  grupper  av  avtal ansågs\r\nviktig,  bl.a.  av  det skälet att det nya systemets\r\nförutsebarhet ansågs  öka och att den administrativa\r\nhanteringen  av  ärenden  om  individuella  undantag\r\nbegränsades. Gruppundantag  ger  undantag  bara från\r\nförbudet mot konkurrensbegränsande samarbete  i  6 §\r\noch hindrar alltså inte en tillämpning av förbudet i\r\n19  § konkurrenslagen mot missbruk av en dominerande\r\nställning.   Vid   tillkomsten   av  konkurrenslagen\r\ninfördes   -   efter   mönster   från  EG-rätten   -\r\ngruppundantag för ensamåterförsäljaravtal, exklusiva\r\ninköpsavtal,  försäljnings-  och  serviceavtal   för\r\nmotorfordon,                      patentlicensavtal,\r\nspecialiseringsavtal,         forsknings-        och\r\nutvecklingsavtal,   franchiseavtal   och   know-how-\r\nlicensavtal. Dessa har  efter  hand  ersatts med nya\r\nmotsvarigheter  till kommissionens senare  utfärdade\r\nförordningar.  Ett   motsvarande  gruppundantag  för\r\nförsäkringssektorn   infördes    några    år   efter\r\nkonkurrenslagens    ikraftträdande.    Vid    lagens\r\nikraftträdande  infördes även ett gruppundantag  för\r\nkedjor i detaljhandeln.  Detta undantag upphörde att\r\ngälla vid utgången av år 2001. Ett gruppundantag för\r\ntaxiavtal tillkom år 2001 och bygger på den relativt\r\nomfattande  svenska  praxis   som   fram  till  dess\r\nutvecklats  vid prövningen av individuella  undantag\r\nenligt konkurrenslagen.  Bortsett  från  taxiavtalen\r\nbygger   således   de  svenska  gruppundantagen   på\r\nmotsvarigheter i EG-rätten.\r\nFör närvarande finns förordningar om gruppundantag\r\nför följande grupper  av  avtal:  vertikala  avtal i\r\nallmänhet; vertikala avtal inom motorfordonssektorn;\r\nspecialiseringsavtal;   avtal   om   forskning   och\r\nutveckling;  avtal inom försäkringssektorn; avtal om\r\ntekniköverföring;   avtal   om  viss  taxisamverkan.\r\nAmbitionen  med  de svenska gruppundantagen  är  att\r\navtal  som  från  allmän   synpunkt  är  övervägande\r\npositiva  till  sina  verkningar   bör  omfattas  av\r\ngruppundantag. Dessa avtal skall inte behöva anmälas\r\nför  undantag  hos Konkurrensverket. Det  har  också\r\neftersträvats en  rättslig  likhet med kommissionens\r\ngruppundantag, varför en generell återhållsamhet med\r\navvikelser från EG-rätten har ansetts motiverad. När\r\ndet  gäller  avtal  om  viss  taxisamverkan  gäller,\r\nenligt   18  e  §  första  stycket  konkurrenslagen,\r\nförbudet i  6  §  samma  lag inte för ett skriftligt\r\navtal   mellan   taxiföretag   eller    mellan    en\r\nbeställningscentral  och  taxiföretag under följande\r\nförutsättningar:  1.  om  avtalet   avser   gemensam\r\ntransportverksamhet    genom    samverkan    i    en\r\nbeställningscentral  eller på annat sätt i syfte att\r\nuppnå  effektivitetsvinster   eller   andra   sådana\r\nekonomiska  fördelar,  2.  om avtalet behövs för att\r\ntillgodose det samhälleliga  intresset  av  tillgång\r\ntill  taxiservice, och 3. om avtalet omfattar  högst\r\n40 taxifordon.  Vidare  finns,  som tidigare nämnts,\r\nett  särskilt  gruppundantag  för  avtal   om   viss\r\ntaxisamverkan  (SFS  2000:1029).  Detta  undantag är\r\ntillämpligt  i  den mån undantag inte är föreskrivet\r\nenligt den generella  regeln  i  18  e  § och gäller\r\nföljande:  gemensam  marknadsföring;  uppsägningstid\r\nsom     inte    överstiger    sex    månader    från\r\nuppsägningstillfället  eller i fråga om en ekonomisk\r\nförening att uppsägning  inte får göras förrän efter\r\nviss tid efter inträdet, om  tiden  inte uppgår till\r\nsex månader eller mer; skyldighet för  ett  anslutet\r\ntaxiföretag  att utföra köruppdrag och ställa  bilar\r\ntill   förfogande    i   enlighet   med   fastställd\r\nservicenivå; skyldighet för ett anslutet taxiföretag\r\natt  under  avtalstiden   inte  konkurrera  med  den\r\ngemensamma transportverksamheten  samt  att överlåta\r\nsina   affärsförbindelser,   inklusive  rätten   att\r\nfastställa      priset      till      kund,     till\r\nbeställningscentralen.\r\nRegeringens   bedömning   är   att  systemet   med\r\ngruppundantag  från  förbudet i 6 §  konkurrenslagen\r\nbör   behållas   tills   vidare.    Utredningen   om\r\neffektivisering     av    det    konkurrensrättsliga\r\nregelverket  för  företagen  m.m.  föreslog  att  de\r\nsvenska gruppundantagen  skall avskaffas. Regeringen\r\nkonstaterar  att  det inte finns  någon  EG-rättslig\r\nskyldighet   för   medlemsstaterna    att   avskaffa\r\nnationella     gruppundantag.    Regeringen    delar\r\nutredningens uppfattning  att  företagens  behov  av\r\nvägledning  ökar  genom  införandet  av ett ständigt\r\ngällande,  generellt undantag från förbudet  i  6  §\r\nkonkurrenslagen.  Detta beror på att företagen genom\r\nden   slopade   förhandskontrollen    i    form   av\r\nindividuella   undantag   och  icke-ingripandebesked\r\nsjälva får ta ansvaret för  bedömningen av frågan om\r\nhuruvida deras ekonomiska dispositioner  ligger inom\r\nramen   för   det  konkurrensrättsliga  regelverket.\r\nRegeringen    konstaterar     att    slopandet    av\r\nförhandskontrollen   innebär  att   gruppundantagens\r\nfunktion att avlasta företagen  från anmälningar för\r\nindividuell prövning upphör. I den  meningen har ett\r\nmotiv     som     åberopats     för    de    svenska\r\ngruppundantagsreglerna   fallit   bort.   Emellertid\r\navlöses den bördan av en ny, genom  att  den lättnad\r\nför  företagen  som  uppkommer om förhandskontrollen\r\navskaffas    troligen    inte     uppväger     andra\r\nextrakostnader  som  företagen  ådrar sig. Företagen\r\nkan   förväntas   komma  att  behöva  juridisk   och\r\nekonomisk  rådgivning   för  att  få  tillförlitliga\r\nbedömningar  av tillåtligheten  av  sina  ekonomiska\r\ndispositioner.   En   slopad   förhandskontroll  kan\r\ndärför, enligt regeringen, inte  motiveras  med  att\r\ndet  skulle  innebära  en regelförenkling som lättar\r\nbördan för företagen. Samtidigt  innebär det anförda\r\natt  behov  av  administrativ lättnad  kvarstår  för\r\nföretagen, åtminstone under en övergångsperiod.\r\nRegeringen konstaterar  vidare att det när det nya\r\nsystemet  träder i funktion  kommer  att  saknas  en\r\nsådan  normgivning  i  gruppundantagens  detaljerade\r\nföreskriftsform  som  avgränsar förbudsområdet i 6 §\r\nkonkurrenslagen.  Tillämpning   av  de  EG-rättsliga\r\ngruppundantagsreglerna, utan den  direkta, rättsliga\r\nkoppling  till  konkurrenslagen  som  finns   i  det\r\nnuvarande  systemet, framstår för regeringen som  en\r\nförsvagning  för  företagen i fråga om förutsebarhet\r\noch rättslig säkerhet.  Särskild betydelse får detta\r\ni ett skede när en nyordning  införs som innebär att\r\nicke-ingripandebesked   och  individuella   undantag\r\navskaffas.  EG:s gruppundantag  binder  ju  inte  de\r\nsvenska rättstillämpande organen när samhandeln inte\r\när  berörd.  Regeringen   finner  att  systemet  med\r\nbindande  föreskrifter om gruppundantag  ger  större\r\nrättssäkerhet  och  förutsebarhet  för  företagen än\r\nutredningsförslaget  när nyordningen skall  inledas.\r\nBetydelsen av de svenska  gruppundantagen  är  i det\r\nmoderniserade   systemet   starkt  beroende  av  hur\r\ngränsen    för   påverkan   på   samhandeln    dras.\r\nKommissionen    planerar    att    ta    fram    ett\r\ntillkännagivande  om  hur  den tolkar detta begrepp.\r\nYtterst avgörande blir dock  EG-domstolens  framtida\r\nställningstaganden.  Till  detta  kommer  att  stora\r\nsystemförändringar  nu  är aktuella, bl.a. slopandet\r\nav icke-ingripandebesked  och individuella undantag.\r\nRegeringen   anser   att   företagens    behov    av\r\nförutsebarhet  är  särskilt  markant  vid ett sådant\r\nsystemskifte   med   övergång   till   ett  ständigt\r\ngällande,  generellt  undantag  från  förbudet   mot\r\nkonkurrensbegränsande  samarbete  mellan företag. De\r\nnu   anförda   omständigheterna   innebär,    enligt\r\nregeringens  mening,  att det föreligger övervägande\r\nmateriella  skäl  för att  åtminstone  tills  vidare\r\nbehålla  systemet med  gruppundantag.  Lagrådet  har\r\nuttalat att  det inte har anledning att motsätta sig\r\nden bedömningen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N14  (m, fp, kd, c) framläggs inget\r\nförslag till riksdagsbeslut  avseende gruppundantag,\r\nmen  regeringens  bedömning  i  frågan  kommenteras.\r\nMotionärerna  ser  med  tillfredsställelse   på  att\r\nregeringen  frångått förslaget att avskaffa systemet\r\nmed   gruppundantag    från    förbudet    i   6   §\r\nkonkurrenslagen  som  lades  fram av Utredningen  om\r\neffektivisering     av    det    konkurrensrättsliga\r\nregelverket   för   företagen   m.m.   Motionärernas\r\nbedömning  är  att  gruppundantagen  för  närvarande\r\ntjänar att öka rättssäkerheten  för  företagen, utan\r\natt  de  har  några  avsevärda negativa effekter  på\r\nkonkurrensen.\r\n\r\n\r\nÅlägganden och åtaganden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen  att  nuvarande  regel om\r\natt  Konkurrensverket  skall  få ålägga företag  att\r\nupphöra med överträdelser av förbuden i 6 och     19\r\n§§ konkurrenslagen och artiklarna  81  och  82 i EG-\r\nfördraget  bör  behållas. Vidare föreslår regeringen\r\natt  en  kompletterande   regel   skall   införas  i\r\nkonkurrenslagen  om  att Konkurrensverket får  godta\r\nåtaganden  från  företag.   Ett  sådant  beslut  får\r\nförenas  med vite. Beslut om vite  skall  fattas  av\r\nStockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket.\r\n\r\n\r\nUndersökningar\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  under  rubriken Undersökningar\r\nföljande:\r\n\r\n- Lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska\r\ngemenskapernas   konkurrens-  och   statsstödsregler\r\nskall inte tillämpas  på  undersökningar  enligt den\r\nnya  tillämpningsförordningen.  De bestämmelser  som\r\nbehövs till följd av förordningen införs i stället i\r\nkonkurrenslagen.\r\n-  Frågor  om förhandsgodkännande  enligt  artikel\r\n21.3  i  förordningen  skall  prövas  av  Stockholms\r\ntingsrätt på ansökan av Konkurrensverket.\r\n- Stockholms  tingsrätt  får efter ansökan besluta\r\natt Konkurrensverket får genomföra  en  undersökning\r\nhos  ett  företag  för  att utreda om företaget  har\r\növerträtt  artikel  81  eller   82  i  EG-fördraget,\r\nförutom enligt vad som gäller för  närvarande,  även\r\nefter  begäran  av  en  konkurrensmyndighet  i annan\r\nmedlemsstat i EU.\r\n-   Förfarandereglerna   i   konkurrenslagen  görs\r\ntillämpliga  på undersökningar som  Konkurrensverket\r\ngenomför på begäran av kommissionen.\r\n- Ålägganden  enligt  45  §  konkurrenslagen skall\r\nkunna utfärdas av Konkurrensverket  på begäran av en\r\nkonkurrensmyndighet i en annan medlemsstat i EU.\r\n\r\nNär  det  gäller  kommissionens  undersökningar  hos\r\nföretag  i  Sverige  gäller  enligt  artikel   20  i\r\nförordningen att kommissionen har rätt att genomföra\r\nalla   nödvändiga   inspektioner   hos  företag  och\r\nföretagssammanslutningar. Dessa bestämmelser  gäller\r\ndirekt  i  Sverige  och  någon  svensk  lagreglering\r\nbehövs inte, sägs det i propositionen. Om emellertid\r\nett  företag  motsätter  sig  en inspektion som  har\r\nbeslutats  enligt  artikel  20,  skall  den  berörda\r\nmedlemsstaten  lämna  nödvändigt  bistånd   för  att\r\ninspektionen   skall  kunna  genomföras  och  begära\r\nhandräckning av  verkställande  myndighet när det är\r\nlämpligt.\r\n\r\nBeträffande  undersökningar  hos   andra   än  det\r\nberörda   företaget   innehåller   förordningen  den\r\nnyheten att kommissionens undersökning  kan ske även\r\ni   privata   utrymmen.   Ett  beslut  om  detta  av\r\nkommissionen gäller direkt i medlemsstaterna och får\r\nenligt artikel 21.3 andra stycket  inte ifrågasättas\r\nav  en  nationell  rättslig  myndighet.  Myndigheten\r\nskall   emellertid  kontrollera  att   kommissionens\r\nbeslut är  fattat  i  vederbörlig ordning och att de\r\nplanerade  tvångsåtgärderna  varken  är  godtyckliga\r\neller alltför långtgående i förhållande till framför\r\nallt hur allvarlig  den misstänkta överträdelsen är,\r\nmen  också  med  avseende   på   betydelsen  av  den\r\nbevisning   som   avses,   det   berörda  företagets\r\nmedverkan och den rimliga sannolikheten  för  att de\r\nräkenskaper  och  affärshandlingar  som inspektionen\r\navser  förvaras i de lokaler för vilka  bemyndigande\r\nbegärs.\r\nNär det  gäller  undersökning  på  begäran  av  en\r\nkonkurrensmyndighet i en annan medlemsstat i EU får,\r\nenligt artikel 22.1 i förordningen, medlemsstaternas\r\nkonkurrensmyndigheter   företa   inspektioner  eller\r\nandra undersökningsåtgärder enligt  nationell lag på\r\nuppdrag av en myndighet i en annan medlemsstat  inom\r\nEU   för   att   konstatera  om  det  föreligger  en\r\növerträdelse av artikel  81  eller  artikel 82 i EG-\r\nfördraget.\r\nSlutligen   gäller  beträffande  undersökning   på\r\nbegäran av kommissionen  enligt  artikel  22.2 i den\r\nnya  tillämpningsförordningen  att  medlemsstaternas\r\nkonkurrensmyndigheter     skall     genomföra     de\r\ninspektioner   som   kommissionen  anser  nödvändiga\r\nenligt artikel 20.1 eller  som  den  har beslutat om\r\nenligt artikel 20.4.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:N14  (m,  fp,  kd, c) begärs  ett\r\ntillkännagivande om vikten av att slå  vakt  om  hög\r\nrättssäkerhet   vid  undersökningar  i  samband  med\r\nutredningar om överträdelser  av förbud, i synnerhet\r\nvid  undersökningar  i privata utrymmen.  Vad  avser\r\nregeringens      förslag     om      undersökningar,\r\nförhandsgodkännande,  förfaranderegler,  m.m.  anser\r\nsig  motionärerna  inte ha någon anledning att i sak\r\ngöra någon annan bedömning än regeringen. De betonar\r\ndock   starkt   vikten   av    att   slå   vakt   om\r\nrättssäkerheten,  i synnerhet vid  undersökningar  i\r\nprivata utrymmen. Den  nya  förordningen  ger  inget\r\nutrymme  för  nationella  rättsliga  myndigheter att\r\nifrågasätta  kommissionens  beslut att genomföra  en\r\nsådan   undersökning,   konstaterar    motionärerna.\r\nDäremot  krävs  ett  godkännande  från  en nationell\r\nrättslig myndighet. Denna myndighet får, som nämnts,\r\ninte pröva om en inspektion skall ske men  kan pröva\r\nom de planerade tvångsåtgärderna är proportionerliga\r\noch  om  kommissionens  beslut  är formellt korrekt.\r\nRegeringen, liksom utredningen, anser att Stockholms\r\ntingsrätt skall utfärda sådana förhandsgodkännanden.\r\nInte  heller  på  denna  punkt  finner  motionärerna\r\nanledning att göra någon annan bedömning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nFrågan    om   rättssäkerhet   vid   den   typ    av\r\nundersökningar  hos  företag  som  här  är aktuell -\r\nenligt artikel 21.3 i tillämpningsförordning  1/2003\r\n-   har  behandlats  i  proposition  1993/94:211  om\r\nhandräckning    vid   Eftas   övervakningsmyndighets\r\nundersökningar   hos    företag   i   Sverige.   Där\r\nrefererades (s. 14) till ett i sammanhanget centralt\r\nrättsfall inom EG-rätten  -  mål 46/87 Hoechst m.fl.\r\n(REG  1989  s. 2859). I Hoechstfallet  uttalade  EG-\r\ndomstolen att  berörda  nationella regler skall vara\r\nsådana att varje fysisk och  juridisk  person  skall\r\nvara   tillförsäkrad   skydd   mot  godtyckliga  och\r\noproportionerliga ingrepp av offentliga  myndigheter\r\ni  den  privata  sfären.  Domstolen gjorde dock  den\r\nbegränsningen  att den nationella  myndigheten  inte\r\nfår  göra  någon  egen   prövning   av   behovet  av\r\nundersökningen.  Den nationella myndighetens  ansvar\r\nfår mot denna bakgrund anses vara inskränkt till att\r\nhindra   vad   som   närmast   kan   betraktas   som\r\nmyndighetsmissbruk,  sades   det  i  den  nyssnämnda\r\npropositionen. Vidare framhöll regeringen att svensk\r\nrätts     regler     om    ansvar    för    felaktig\r\nmyndighetsutövning  och   allmänna   principer   för\r\ntvångsmedelsanvändning   är   tillräckliga  i  detta\r\navseende.\r\n\r\n\r\nSamarbete inom nätverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att  skyldigheten  enligt\r\nEG-förordningen    för   konkurrensmyndigheter   att\r\nunderrätta kommissionen om planerade beslut inte bör\r\nföranleda  någon lagstiftningsåtgärd.  Vidare  anses\r\nnuvarande regler i sekretesslagen vara tillräckliga,\r\nockså  när den  nya  förordningen  träder  i  kraft.\r\nRegeringen  föreslår  vidare  ett  par  ändringar  i\r\nkonkurrenslagen.  En  innebär  att  regeringen skall\r\nutse  de  organ som skall vara konkurrensmyndigheter\r\nenligt  förordningens  olika  artiklar  och  att  en\r\nupplysning  om detta skall tas in i konkurrenslagen.\r\nEn  annan ändring  innebär  att  särskild  talerätt,\r\nenligt nuvarande 23 § andra stycket konkurrenslagen,\r\ninte  skall  finnas när Konkurrensverket har skrivit\r\nav  ett  ärende   på   grund   av   att   en   annan\r\nkonkurrensmyndighet  inom  EU  handlägger  eller har\r\nhandlagt samma ärende.\r\n\r\nI  propositionen  redovisas skälen för regeringens\r\nbedömning och förslag  under följande fyra rubriker:\r\nKonkurrensmyndigheter enligt  artikel 35, Samarbetet\r\ninom   nätverket,   Sekretess   och  Den   särskilda\r\ntalerätten. Här återges vad som sägs  i avsnittet om\r\nsekretess,  eftersom  denna  fråga  är  föremål  för\r\nyrkande i motion 2003/04:N14 (m, fp, kd, c).\r\nSamarbetet         mellan         medlemsstaternas\r\nkonkurrensmyndigheter  innefattar informationsutbyte\r\nmellan    dem    och    undersökningar     som    en\r\nkonkurrensmyndighet genomför på uppdrag av en  annan\r\nkonkurrensmyndighet. Flera remissinstanser har pekat\r\npå   behovet   av  sekretess  vid  detta  utbyte  av\r\ninformation. Utredningen  om  effektivisering av det\r\nkonkurrensrättsliga regelverket  för  företagen m.m.\r\nhar  gjort  bedömningen  att  sådana  uppgifter  som\r\nKonkurrensverket får från kommissionen  eller  andra\r\nkonkurrensmyndigheter  i  EU  omfattas  av sekretess\r\nenligt  8  kap.  6  §  andra  stycket sekretesslagen\r\n(1980:100).    När   det   gäller   uppgifter    som\r\nKonkurrensverket inhämtar på uppdrag av kommissionen\r\neller en konkurrensmyndighet  i en annan medlemsstat\r\nhar  utredningen  föreslagit att  sekretesskydd  bör\r\nberedas dessa uppgifter  genom en komplettering av 4\r\nkap. 5 § sekretesslagen. Av  förarbetena till 8 kap.\r\n6 § andra stycket sekretesslagen  framgår  dock  att\r\nsistnämnda  lagrum  omfattar  uppgifter om enskildas\r\nekonomiska   eller   personliga   förhållanden   som\r\nKonkurrensverket   dels  får  från  utlandet,   dels\r\ninhämtar inom landet  med  tillämpning av förordning\r\n17/62 (prop. 1992/93:120 s. 17), påpekar regeringen.\r\nDen  nya  tillämpningsförordningen   innebär   ingen\r\nförändring  härvidlag.  Sekretess enligt 8 kap. 6  §\r\nandra stycket kommer således att gälla för uppgifter\r\nsom finns hos Konkurrensverket  oavsett  om de, inom\r\nramen  för  förordningen,  erhållits  från  -  eller\r\ninhämtats  på  uppdrag  av  -  kommissionen eller en\r\nannan  medlemsstats  konkurrensmyndighet.   Detsamma\r\ntorde,   enligt  regeringens  bedömning,  gälla  för\r\nsådana uppgifter  hos  en  länsstyrelse som biträder\r\nKonkurrensverket.  Någon  ändring   i  4  kap.  5  §\r\nsekretesslagen är därför inte påkallad.\r\nI propositionen redovisas Lagrådets  yttrande över\r\nlagrådsremissen avseende de aktuella lagförslagen, i\r\nvilket Lagrådet har berört frågan om behovet  av  en\r\nändring i sekretesslagen enligt följande:\r\n\r\nI   betänkandet   SOU   2003:73  föreslogs  vissa\r\nändringar i 4 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).\r\nÄndringarna var föranledda av de nya bestämmelser\r\nsom enligt utredningsförslaget  skulle föras in i\r\n45  §  andra  stycket  och  47  §  andra  stycket\r\nkonkurrenslagen.\r\n\r\nI   remissprotokollet   (avsnitt  13.3,   under\r\nrubriken \"Sekretess\") anförs  att någon ändring i\r\n4 kap. 5 § sekretesslagen inte  är  påkallad. Det\r\nhänvisas härvid till 4 kap. 1 § och 8  kap.  6  §\r\nandra stycket sekretesslagen.\r\nLagrådet har för sin del inte övertygats om att\r\ndet inte behöver göras någon ändring i 4 kap. 5 §\r\nsekretesslagen.   Lagrådet  har  emellertid  inte\r\nunderlag  för  något  bestämt  ställningstagande.\r\nEnligt Lagrådets  mening  bör  bestämmelserna  om\r\nsekretess i konkurrensmyndigheternas verksamhet -\r\nsom  i dag är både komplicerade och svårtolkade -\r\nbli föremål för förnyade överväganden. Härvid bör\r\nbl.a.     betydelsen     av    artikel    28    i\r\ntillämpningsförordningen beaktas.\r\n\r\nRegeringen delar dock inte - med hänvisning till vad\r\nsom  nyss  redogjorts  för  -  den   tveksamhet  som\r\nLagrådet  givit  uttryck  för.  I sammanhanget  vill\r\nregeringen också erinra om bestämmelserna i 4 kap. 1\r\n§  sekretesslagen  om  sekretess  med   hänsyn  till\r\nförestående inspektioner etc. (jfr prop. 1992/93:120\r\ns. 18 och prop. 1993/94:211 s. 13).\r\n\r\nEn annan fråga är om Konkurrensverket kan lämna ut\r\nuppgifter  som inhämtats med stöd av konkurrenslagen\r\ntill andra nationella konkurrensmyndigheter i EU och\r\nkommissionen med tillämpning av artikel 12 i den nya\r\nförordningen.  Regeringen menar att Konkurrensverket\r\nhar en sådan möjlighet med stöd av 1 kap. 3 § tredje\r\nstycket sekretesslagen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N14  (m,  fp,  kd,  c) föreslås att\r\nriksdagen  skall  besluta att anta det förslag  till\r\nlag  om  ändring i sekretesslagen  som  framläggs  i\r\nmotionen.  Motionärerna  anser  att  regeringen utan\r\ngoda  skäl  intagit  en  annan ståndpunkt  än  såväl\r\nUtredningen     om    effektivisering     av     det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket  för företagen m.m.\r\noch  Lagrådet  som  flera  remissinstanser  när  det\r\ngäller  frågan  om  hur  godtagbar  sekretess  skall\r\ngaranteras vid utbyte av information  mellan svenska\r\nkonkurrensmyndigheter          och          antingen\r\nkonkurrensmyndigheter    i    andra   länder   eller\r\nkommissionen.            Den           moderniserade\r\nkonkurrensövervakningen  kräver   ökat   utbyte   av\r\ninformation    mellan    konkurrensmyndigheter   och\r\ndomstolar  i medlemsländerna  och  kommissionen,  en\r\ninformation  som  kan  röra  affärshemligheter eller\r\nandra   för  berörda  företag  känsliga   uppgifter,\r\npåpekar motionärerna.  De anser att det därför är av\r\nstor  vikt  att  noggrann sekretessprövning  sker  i\r\nvarje  enskilt  fall.   Den  nyssnämnda  utredningen\r\nmenade att sekretesslagen  bör  ändras  så  att  där\r\nklart  framgår  att  sekretess  gäller uppgifter som\r\nKonkurrensverket inhämtar på uppdrag av kommissionen\r\neller en konkurrensmyndighet i en annan medlemsstat,\r\nerinrar  motionärerna om. Regeringen  menar  däremot\r\natt en sådan  ändring  inte  är nödvändig, trots att\r\nLagrådet   uttryckt  tveksamhet  inför   regeringens\r\nståndpunkt,  konstaterar  motionärerna. De anser att\r\ndetta är anmärkningsvärt, särskilt  som regeringen i\r\npropositionen  inte anses ha redovisat  grunden  för\r\nsin bedömning, och  de  föreslår  att sekretesslagen\r\nskall ändras i enlighet med vad som  föreslagits  av\r\nutredningen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)\r\nser    för   närvarande   över   utrikessekretessen,\r\ndäribland  EG-relaterade  frågor.  Kommittén  skall,\r\nenligt   direktiven,   göra   en   kartläggning   av\r\nmyndigheternas     hantering     av     frågor    om\r\nutrikessekretess.  En  sådan  kartläggning skall  ta\r\nsikte på frågor om sekretess såväl  i  EU-samarbetet\r\nsom     i     annat    internationellt    samarbete.\r\nKartläggningen  skall  utmynna  i en bedömning av om\r\ndet behövs ändringar i reglerna om  utrikessekretess\r\neller andra åtgärder, t.ex. en särreglering  för EU-\r\nsamarbetet,  samt  i  så  fall  förslag  till sådana\r\nändringar. De frågor beträffande 4 kap. 5  §  och  8\r\nkap.  6  §  andra  stycket sekretesslagen som här är\r\naktuella kommer att ingå i underlaget för kommitténs\r\nställningstaganden.  Kommittén  skall  redovisa sitt\r\narbete senast den 31 augusti 2004.\r\n\r\nI  motion  2003/04:N14  (m,  fp, kd, c) finns  ett\r\nkonkret    förslag    till   lag   om   ändring    i\r\nsekretesslagen, vilket  helt  överensstämmer med det\r\nförslag  som Utredningen om effektivisering  av  det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket  för företagen m.m.\r\nlade fram i sitt delbetänkande. Det bör dock noteras\r\natt   motionärernas   lagförslag  inte  direkt   kan\r\nanvändas   som  underlag  för   ett   förslag   till\r\nriksdagsbeslut. I regeringens förslag till ändring i\r\nkonkurrenslagen  omnämns  inte  kommissionen  i 45 §\r\nandra    stycket    eller   47   §   andra   stycket\r\nkonkurrenslagen, vilket  är  fallet  i  utredningens\r\nförslag. Detta får följdverkningar på den i motionen\r\nföreslagna  lydelsen  av  4 kap. 5 § sekretesslagen.\r\nDet kan vidare noteras att enligt motionärerna skall\r\nden föreslagna lagändringen  träda i kraft den 1 maj\r\n2004.    De    övriga   aktuella   lagförslagen    i\r\npropositionen  har   dock   den   1  juli  2004  som\r\nikraftträdandedatum. Riksdagen planeras fatta beslut\r\ni ärendet i mitten av maj 2004.\r\n\r\nNy företagskoncentrationsförordning\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår en ändring i lagen  (1994:1845)\r\nom  tillämpningen   av   Europeiska   gemenskapernas\r\nkonkurrens-   och  statsstödsregler,  genom   vilken\r\nhänvisningen i  5  §  till rådets förordning 4064/89\r\nersätts  av  en hänvisning  till  rådets  förordning\r\n139/2004 av den  20  januari  2004  om  kontroll  av\r\nföretagskoncentrationer.\r\n\r\n\r\nKonsekvenser av förslagen\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPropositionens  avsnitt om konsekvenser av förslagen\r\ninnehåller inget  förslag  till riksdagsbeslut eller\r\nsärskild  bedömning av regeringen.  I  propositionen\r\nsägs bl.a. följande:\r\n\r\nSammanfattningsvis  kommer  Konkurrensverket  att\r\nbehöva  förändra sin verksamhet och självt aktivt\r\nsöka upp  konkurrensbegränsningar,  vilket kommer\r\natt  ta  resurser  i anspråk. Därtill kommer  att\r\nbetydande  resurser kommer  behöva  avsättas  för\r\nverkets medverkan  i det europeiska samarbetet. Å\r\nandra  sidan kommer resurser  att  frigöras  till\r\nföljd av  att  förhandskontrollen avskaffas. Till\r\ndetta kommer att  verket  redan  nu  i  betydande\r\nutsträckning  deltar i arbete på europeisk  nivå.\r\nRegeringen har inte nu underlag för att bedöma om\r\nKonkurrensverkets behov av resurser förändras med\r\nanledning   av   de   nu   framlagda   förslagen.\r\nEventuella anslagsbehov som följer av ovanstående\r\nförändringar    föreslås     finansieras     inom\r\nutgiftsområdesramen.\r\n\r\nNär    det   gäller   länsstyrelserna   bedömer\r\nregeringen  att dessa inte kommer att belastas av\r\nden nya ordningen  i  någon  omfattning  som  har\r\nbetydelse.\r\nI  vad  mån  Marknadsdomstolen  och  Stockholms\r\ntingsrätt  påverkas av utredningens förslag  blir\r\ngivetvis    beroende    av    utvecklingen    hos\r\nKonkurrensverket.       Företagens       framtida\r\nprocessbenägenhet  kan påverka resursbehovet  hos\r\ndessa  domstolar  och   även   hos   de  allmänna\r\ndomstolarna  i  övrigt.  Eventuella  merkostnader\r\nanser  regeringen  bör  kunna  finansieras   inom\r\nbefintliga ramar.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:N14 (m, fp, kd, c) framläggs inte\r\nnågot förslag  till  riksdagsbeslut  i  här aktuellt\r\navseende, men propositionens avsnitt om konsekvenser\r\nav förslagen kommenteras i motivtexten. Där sägs att\r\nmotionärerna  anser  sig  återigen ha anledning  att\r\npeka   på   bristerna  i  det  beslutsunderlag   som\r\nregeringen tillställer  riksdagen. Regeringen anser,\r\nsom redovisats, att den inte  har  underlag  för att\r\nbedöma   om   Konkurrensverkets  behov  av  resurser\r\nförändras  med  anledning   av   de   nu   framlagda\r\nförslagen. Motionärerna menar att det är regeringens\r\nuppgift att tillse att ett sådant underlag tas  fram\r\noch tillställs riksdagen som underlag för riksdagens\r\nbeslut.  Deras  bedömning  är  att Konkurrensverkets\r\nbehov av resurser sammanhänger med  vilka  uppgifter\r\nsom  verket  åläggs.  När  regeringen  föreslår  att\r\nverket  skall åläggas ytterligare arbetsuppgifter är\r\ndet därför  inte  orimligt att anta att detta kräver\r\nytterligare resurser, anför motionärerna. De erinrar\r\nom   att   Moderata  samlingspartiet,   Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet   i   sina\r\nrespektive budgetmotioner för år 2004 föreslog högre\r\nanslag  än  regeringen till Konkurrensverket.  Detta\r\nförefaller  mot   bakgrund   av   den   föreliggande\r\npropositionen   som   än   mer  välmotiverat,  säger\r\nmotionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nKonkurrensverket disponerar  för  år 2004 ett anslag\r\npå  82,5  miljoner kronor (prop. 2003/04:1  utg.omr.\r\n24, bet. 2003/04:NU1). Ökningar av Konkurrensverkets\r\nanslag för  år  2004 föreslogs i respektive partiers\r\nbudgetförslag     enligt      följande:     Moderata\r\nsamlingspartiet:  + 5 miljoner kronor;  Folkpartiet:\r\n+ 12 miljoner       kronor;       Kristdemokraterna:\r\n+ 9 miljoner  kronor;   Centerpartiet:  + 3 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nInför   budgetberedningen   av   Konkurrensverkets\r\nanslag för år 2005 kommer regeringen att ha tillgång\r\ntill ett mer  komplett underlag för att kunna bedöma\r\nverkets resursbehov  med  anledning  av  dels de här\r\naktuella förändringarna, dels även eventuellt  andra\r\ntillkommande     uppgifter,     sägs     det    från\r\nNäringsdepartementets sida.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet    behandlar    först   propositionen   om\r\nmoderniserad konkurrensövervakning  i  dess  helhet.\r\nDärefter  behandlas  frågan om behovet av ändring  i\r\nsekretesslagen  till  följd   av   samarbetet   inom\r\nnätverket,   bestående  av  EG-kommissionen  och  de\r\nnationella konkurrensmyndigheterna  inom  EU, vilken\r\naktualiserats i motion 2003/04:N14 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nModerniserad konkurrensövervakning\r\n\r\nUtskottet    har    i    föregående    avsnitt    om\r\nkonkurrenspolitikens inriktning framhållit vikten av\r\nen  effektiv konkurrens. Den är en förutsättning för\r\nen väl  fungerande  samhällsekonomi  och syftar till\r\natt  ge  konsumenterna  en  starkare  ställning   på\r\nmarknaden.\r\n\r\nDen  nu  aktuella propositionen om en moderniserad\r\nkonkurrensövervakning  ser  utskottet  som ett led i\r\nsträvandena  att  effektivisera konkurrensen.  Detta\r\ngäller t.ex. förslaget  om  att  slopa  individuella\r\nundantag      och     icke-ingripandebesked.     Hos\r\nKonkurrensverket   kommer   därigenom  att  frigöras\r\nresurser,  vilka kan användas  för  övervakning  och\r\nbekämpning   av   allvarliga   konkurrensstörningar.\r\nVidare är det  en fördel med överensstämmelse mellan\r\nsvensk konkurrensrätt  och EG-rätt i detta avseende.\r\nInom EG-rätten kommer, som  redovisats, individuella\r\nundantag och icke-ingripandebesked att avskaffas den\r\n1 maj 2004.\r\nEnligt den nya ordningen kommer  företagen  själva\r\natt  få  ta  ställning  till om det aktuella avtalet\r\neller  förfarandet  är  övervägande   positivt   för\r\nkonsumenterna     och     därmed    förenligt    med\r\nkonkurrensrätten. I motion  2003/04:N14  (m, fp, kd,\r\nc) framhålls vikten av en rättssäker tillämpning  av\r\nundantagen  i konkurrenslagen efter att systemet med\r\nförhandsanmälan   avskaffas.   Vidare   betonas  att\r\nKonkurrensverket bör hjälpa företagen med råd om hur\r\nvillkoren för undantag från konkurrenslagens  förbud\r\nskall   uppfyllas.   Motionärerna  har  rätt  i  att\r\nslopandet av systemet med förhandsanmälan innebär en\r\nförändring för företagen.  Samtidigt  bör  det  dock\r\nnoteras  att  företagen  sedan  konkurrenslagen  har\r\nvarit i kraft i tio år har erhållit kunskaper om och\r\nerfarenheter  av  lagens  innehåll och hur den skall\r\ntillämpas.  Som  redovisats  kommer  företagen  även\r\nframöver    att    ha    möjlighet   att    kontakta\r\nKonkurrensverket för information  och  vägledning om\r\ngällande   regler.  Verket  har  också  deltagit   i\r\nseminarier kring  de  nya  reglerna  och skall under\r\nhösten    2004    arrangera   ett   seminarium   för\r\nbranschorganisationer   och   företag   för  att  ge\r\ninformation  och  svara  på  frågor om den praktiska\r\ntillämpningen  av  det  nya regelverket.  Med  detta\r\nanser utskottet att det inte  finns  något behov för\r\nriksdagen att göra ett tillkännagivande i saken, och\r\nden nämnda motionen avstyrks följaktligen  i berörda\r\ndelar.\r\nNär  det  gäller  gruppundantagen  delar utskottet\r\nregeringens  bedömning att dessa bör behållas  tills\r\nvidare.  Systemet   med   bindande  föreskrifter  om\r\ngruppundantag ger rättssäkerhet  och  förutsägbarhet\r\nför  företagen.  Detta är särskilt viktigt  vid  det\r\nförestående   systemskiftet    med    slopande    av\r\nindividuella  undantag och icke-ingripandebesked och\r\növergång  till  ett   ständigt  gällande,  generellt\r\nundantag  från  förbudet  mot  konkurrensbegränsande\r\nsamarbete mellan  företag.  I motion 2003/04:N14 (m,\r\nfp,   kd,  c)  görs  -  utan  något   förslag   till\r\nriksdagsbeslut - motsvarande bedömningar beträffande\r\ngruppundantagen.\r\nEtt      inslag      i      den      moderniserade\r\nkonkurrensövervakningen  är  det  utökade samarbetet\r\nmellan     kommissionen     och     medlemsstaternas\r\nkonkurrensmyndigheter   i   ett   nybildat   nätverk\r\n(European Competition Network, ECN).  Inom ramen för\r\ndetta  nätverk  kommer  att  skapas  mekanismer  för\r\ninformation  och samråd. Utskottet ser  positivt  på\r\ndetta  arbete  och   ser   det   som   en   del   av\r\neffektiviseringen av konkurrensövervakningen.\r\nI anslutning till det samarbete som kommer att ske\r\ninom  nätverket tas i den nyssnämnda motionen upp en\r\nfråga  som   rör   rättssäkerhet.   Det   gäller  de\r\nsituationer   då  nationella  rättsliga  myndigheter\r\nskall genomföra  undersökningar  på  uppdrag  av EG-\r\nkommissionen  vid  utredningar  om  överträdelser av\r\nförbud  och  då  i  synnerhet  vid undersökningar  i\r\nprivata   utrymmen.  Som  tidigare  redovisats   har\r\nmotsvarande   frågor  behandlats  våren  1994  i  en\r\nproposition    om     handräckning     vid     Eftas\r\növervakningsmyndighets undersökningar hos företag  i\r\nSverige. Den bedömning som då gjordes var att svensk\r\nrätts     regler     om    ansvar    för    felaktig\r\nmyndighetsutövning  och   allmänna   principer   för\r\ntvångsmedelsanvändning   var  tillräckliga  för  att\r\nhindra  sådant  som  närmast   kan   betraktas   som\r\nmyndighetsmissbruk.  Enligt utskottets mening är det\r\nmöjligt att tillämpa motsvarande  resonemang  i  det\r\nhär   aktuella  fallet.  Utskottet  förutsätter  att\r\nregeringen   följer   utvecklingen   och  vidtar  de\r\nåtgärder  som  är  nödvändiga  för  att  säkerställa\r\nrättssäkerheten. Något tillkännagivande av riksdagen\r\ni frågan är sålunda inte erforderligt, och  motionen\r\navstyrks i berörd del.\r\nNär  det  gäller konsekvenserna av de här aktuella\r\nförändringarna    i    konkurrensrätten    sägs    i\r\npropositionen  att  regeringen  inte nu har underlag\r\nför  att  bedöma  om  Konkurrensverkets  resursbehov\r\nförändras med anledning  av  dem. Detta kritiseras i\r\nmotion 2003/04:N14 (m, fp, kd,  c) - dock utan något\r\nförslag  till riksdagsbeslut. Motionärerna  förmodar\r\natt förslagen  i  propositionen  kommer  att medföra\r\nökade arbetsuppgifter för Konkurrensverket  och  att\r\nverket  därmed  kan  komma  att  behöva  ytterligare\r\nresurser. Utskottet nöjer sig i detta sammanhang med\r\natt   konstatera  att  frågan  om  Konkurrensverkets\r\nanslag  för  budgetåret  2005  kommer att beredas på\r\nsedvanligt    sätt    under   hösten   2004    inför\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\nSammantaget    tillstyrker     utskottet    alltså\r\npropositionen  och avstyrker den nämnda  motionen  i\r\nberörda delar.\r\n\r\nÄndring i sekretesslagen\r\n\r\nI motion 2003/04:N14  (m,  fp,  kd,  c) föreslås - i\r\nanslutning  till  regeringens  bedömningar  avseende\r\nsamarbetet inom nätverket mellan EG-kommissionen och\r\nmedlemsstaternas nationella konkurrensmyndigheter  -\r\natt   riksdagen   skall  besluta  om  en  ändring  i\r\nsekretesslagen  för   att  garantera  sekretess  vid\r\nutbyte     av     information     mellan     svenska\r\nkonkurrensmyndigheter  och  konkurrensmyndigheter  i\r\nandra EU-länder eller EG-kommissionen.\r\n\r\nUtskottet   vill   inledningsvis   framhålla   att\r\nutskottet  tillmäter  frågan   om  sekretess  i  här\r\naktuella avseenden lika stor vikt  som motionärerna.\r\nEftersom  den information och de uppgifter  som  kan\r\nkomma att bli  föremål  för  utbyte  genom  den  nya\r\nordningen  kan  röra  sig om affärshemligheter eller\r\nandra för de berörda företagen känsliga uppgifter är\r\ndet en fullständig självklarhet  att dessa uppgifter\r\nskall   behandlas  med  tillbörlig  sekretess.   Det\r\nföreligger  således ingen skillnad mellan utskottets\r\nbedömning och  motionärernas  när  det gäller själva\r\nsakfrågan om sekretess.\r\nUtskottet  vill  också  erinra om, som  redogjorts\r\nför, att frågan om utrikessekretess,  inklusive  EG-\r\nrelaterade  frågor,  för  närvarande  är föremål för\r\növersyn  av  Offentlighets-  och sekretesskommittén.\r\nKommittén skall redovisa sitt  arbete  senast den 31\r\naugusti  2004.  Utskottet  förutsätter  att   frågan\r\nbelyses i kommitténs arbete.\r\nMed   det   anförda   avstyrker  utskottet  motion\r\n2003/04:N14 (m, fp, kd, c) även i denna del.\r\n\r\nKonkurrens på lika villkor mellan\r\noffentlig och privat sektor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  som  tar\r\nupp  olika  aspekter  av  konkurrens  på lika\r\nvillkor  mellan  offentlig och privat sektor.\r\nSammantaget anser  utskottet  att regeringens\r\narbete på området styrs av en klar  vilja att\r\nuppnå  och upprätthålla konkurrensneutralitet\r\nmellan  offentlig   och   privat  verksamhet.\r\nUtskottet  förutsätter  att  frågan  ges  hög\r\nprioritet och att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  i frågan. Jämför reservation 3 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2003/04:N248     (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   av   riksdagen   om    att    öka\r\netableringsfriheten      och      att      uppmuntra\r\nprivatiseringar  och  konkurrensutsättning inom  den\r\noffentliga sektorn. Stat, landsting och kommuner bör\r\nkoncentrera   sig   på   sådana   verksamheter   där\r\noffentliga  insatser kan förväntas  vara  överlägsna\r\nenskilda   och    kooperativa    initiativ,    anför\r\nmotionärerna.  De  säger att kommunerna många gånger\r\nbedriver  verksamhet  som  kan  och  bör  skötas  av\r\nprivata aktörer.  Många  små  företag  har kommuner,\r\nlandsting  och myndigheter som sina kunder,  påpekar\r\nmotionärerna   vidare.   De   menar  att  det  finns\r\nanledning att se över lagen om offentlig upphandling\r\nmen  även  konkurrenslagen,  lagen  om  otillbörligt\r\nupphandlingsbeteende  och  kommunallagen   för   att\r\nförverkliga   de   principer   om   affärsmässighet,\r\nkonkurrens och icke-diskriminering som  skall  gälla\r\nför  offentlig  upphandling.  I  vissa fall är också\r\nansvarsfördelningen oklar, påstår  motionärerna.  De\r\ninblandade  myndigheterna  är  Nämnden för offentlig\r\nupphandling,  Konkurrensverket, Kammarkollegium  och\r\nKommerskollegium.  Motionärerna  vill  se över denna\r\nsplittrade myndighetsbild och anser att  nämnden bör\r\nslås  samman  med Konkurrensverket, vilket tydligare\r\nskulle visa att  upphandlingslagen  i första hand är\r\nen konkurrenslagstiftning.\r\n\r\nRiksdagen  bör begära att regeringen  skall  lägga\r\nfram förslag om avveckling av konkurrenssnedvridande\r\noffentlig verksamhet,  anförs  det  -  med likartade\r\nmotiveringar  -  i motionerna 2003/04:N316  (m)  och\r\n2002/03:Fi236   (m).    Staten,    landstingen   och\r\nkommunerna bedriver en omfattande näringsverksamhet,\r\nvilken  medför  betydande  problem för  en  fri  och\r\nrättvis konkurrens, säger motionärerna. De anser att\r\nnär staten eller en kommun engagerar sig som ägare i\r\nföretag betyder det i praktiken  att  dessa  företag\r\nkan  agera  på marknaden med den statliga respektive\r\nden kommunala  beskattningsrätten  som eget kapital.\r\nDe finansiella riskerna blir betydligt mindre än för\r\nde  privata  konkurrenterna och i praktiken  tillåts\r\naldrig statliga  eller  kommunala  företag  att gå i\r\nkonkurs,  vilket  får  till  följd att de offentligt\r\nägda företagen indirekt subventioneras i förhållande\r\ntill  företag  som  får  söka  sitt  riskkapital  på\r\nmarknadens villkor, säger motionärerna. De menar att\r\nkonkurrensförhållandena snedvrids ytterligare av att\r\nen   rad   myndigheter   bedriver   konkurrensutsatt\r\nverksamhet. Statligt och kommunalt ägande kan aldrig\r\nfullt ut förenas med en sund och rättvis konkurrens,\r\näven om riktlinjerna är att företagen  skall  drivas\r\nunder    strikt   kommersiella   villkor,   eftersom\r\npolitiker  kan  påverkas  av motstridiga intressen i\r\nsin dubbla roll som ägare och lagstiftare respektive\r\nlokal  myndighetsutövare,  anför   motionärerna.  De\r\npåpekar att en stor del av de anmälningar som kommer\r\ntill  Konkurrensverket  riktar  sig  mot   kommuner,\r\nlandsting   och   statliga   organ.   Den  statliga,\r\nkommersiella verksamheten utgör också ett  betydande\r\nproblem,  säger  motionärerna.  I  Konkurrensverkets\r\nstatistik   över   företag   som   missbrukat    sin\r\ndominerande ställning återfinns SAS AB, Telia Sonera\r\nAB,  SJ  AB och Posten AB, och nästan häften av alla\r\ndomstolsavgöranden  angående missbruk av dominerande\r\nställning rör företag  med  statlig ägarinblandning.\r\nÄven  beträffande  ifrågasatt  konkurrensbegränsande\r\nbeteende, där medborgarnas anmälningar  registreras,\r\nutgör de statliga och kommunala bolagen en stor del,\r\npåpekar  motionärerna. När det gäller myndigheternas\r\nkonkurrensbegränsande         verksamhet         har\r\nKonkurrensverket närmast obefintliga möjligheter att\r\ningripa  med  hjälp av konkurrenslagen, eftersom den\r\navser företag och  därmed  inte är tillämplig på den\r\noffentliga sektorns konkurrenssnedvridning. De stora\r\nbristerna i konkurrensneutralitet  mellan  offentlig\r\nnäringsverksamhet och privata bolag behöver åtgärdas\r\ngenom  skärpta  krav på upphandlingar, redovisningar\r\noch     affärsmässighet,     anför     motionärerna.\r\nStatskontoret   kartlade   i  rapporten  Staten  som\r\nkommersiell  aktör  (2000:16)   den  verksamhet  som\r\nstatliga myndigheter och bolag bedrev  i  konkurrens\r\nmed  privata  företag,  erinrar  motionärerna om.  I\r\nrapporten redovisades en lista över  myndigheter som\r\nhade  konkurrenspåverkande  verksamhet.   Av  de  99\r\nmyndigheter och affärsverk som fanns på listan sålde\r\n70  något  i  konkurrens  medan 53 konkurrerade  med\r\nsmåföretag.  Myndigheter  skall   inte   syssla  med\r\nverksamhet som snedvrider konkurrensen och  som inte\r\när  myndighetsutövning,  och  regeringen bör snarast\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om att avveckla\r\ndenna    typ   av   konkurrenssnedvridning,    anför\r\nmotionärerna.\r\nI   motion    2003/04:N208    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  att  regeringen\r\nskyndsamt  skall  lägga fram förslag till beslut  om\r\nkonkurrens  på lika  villkor  mellan  offentlig  och\r\nprivat sektor.  Trots  förslag  från Konkurrensrådet\r\noch i en remissbehandlad departementspromemoria  (Ds\r\n2001:17)  har  regeringen hittills inte varit beredd\r\natt skrida till  handling i den nämnda frågan, säger\r\nmotionären.  Hon  noterar   att   regeringen   intar\r\nståndpunkten  att  frågan bör utredas vidare och att\r\nden hänvisar bl.a. till  att  ett  förslag  skall ha\r\nuppslutning  från  både offentlig och privat sektor.\r\nAtt   sådan   enighet   ställs   som   villkor   för\r\nregeringsförslag är inget  motionären har lagt märke\r\ntill tidigare.\r\nFöljande  tre tillkännagivanden  begärs  i  motion\r\n2003/04:N293  (fp):  om  att införa åtgärder för att\r\nreda  ut konkurrenssituationen  mellan  privata  och\r\noffentliga  utförare; om åtgärder för att underlätta\r\ntillträde till  olika  marknader;  om  att  ta  bort\r\nselektiva  företagsstöd  och  snedvridande kommunala\r\nstöd till företag. Kraftfulla åtgärder  måste vidtas\r\nfrån    regeringens    sida   för   att   driva   på\r\navregleringsarbetet i syfte  att  skapa  utrymme för\r\nprivata  initiativ  i kommuner och landsting,  anför\r\nmotionärerna. De påpekar  samtidigt  att det privata\r\nutbudet  på  vissa  håll kan vara mycket  begränsat.\r\nRiksdagen  bör  hos  regeringen  begära  förslag  om\r\nändringar  i de lagar som  styr  den  obligatoriska,\r\nkommunala    verksamheten    vad    gäller    sådana\r\nbestämmelser   som    förhindrar    uppkomsten    av\r\nkonkurrerande  alternativ till det rådande monopolet\r\ni  det allmännas  regi,  anser  motionärerna.  Detta\r\nskulle skapa möjligheter för många småföretagare att\r\nutveckla   egna  verksamheter  inom  tjänstesektorn.\r\nKonkurrensbegränsande    förfaranden    från   olika\r\nkommunala aktörers sida måste påtalas och  åtgärdas,\r\nsäger  motionärerna  och  menar  att regeringen  har\r\nintagit en alltför avvaktande hållning.  Inrättandet\r\nav   Konkurrensrådet   har  inte  räckt.  Liksom   i\r\nföregående motion noteras  att  regeringen ännu inte\r\nhar  lagt  fram  något  förslag om införande  av  en\r\nkonfliktlösningsregel i konkurrenslagen.  Regeringen\r\nmåste  omedelbart  vidta  åtgärder för att reda  upp\r\nkonkurrenssituationen mellan  offentlig  och  privat\r\nsektor, anför motionärerna. De hänvisar vidare  till\r\nen  rapport  av  Konkurrensverket,  Vårda  och skapa\r\nkonkurrens  (2002:2),  i vilken en rad åtgärder  har\r\nföreslagits  och som motionärerna  anser  omedelbart\r\nbör genomföras.  Det  rör  sig  om  följande:  Inför\r\nsärskilda bestämmelser i lag som gör det möjligt att\r\ningripa  mot  andra  slag  av konkurrenssnedvridande\r\nförfaranden än de som omfattas  av  konkurrenslagen;\r\navskilj   organisatoriskt   och  redovisningsmässigt\r\nmyndighetsuppgifter       från      konkurrensutsatt\r\nverksamhet; ändra kommunallagen  så  att företag ges\r\nbättre möjligheter att få prövat i domstol om det är\r\nförenligt  med  lagen  att kommunala aktörer  börjar\r\ndriva näringsverksamhet  på  konkurrensmarknader; ge\r\nden myndighet som har tillsynen  över den offentliga\r\nupphandlingen   rätt   att   föra   talan    om   en\r\nmarknadsskadeavgift  om en upphandlande enhet brutit\r\nmot  lagen  om  offentlig   upphandling;   integrera\r\ntillsynen av den offentliga upphandlingen med övriga\r\nmyndighetsuppgifter   på  konkurrensområdet;  ersätt\r\nsuccessivt         nuvarande         form         av\r\ninköpssamordning/ramavtal    och    ej   preciserade\r\ninköpsvolymer  med frivilligt samarbete  myndigheter\r\nemellan  om  inköp  utifrån  förutbestämda  volymer;\r\nklargör att kommunernas  och landstingens inköp från\r\negna   företag   omfattas  av  upphandlingsreglerna;\r\nkomplettera upphandlingsreglerna  för att komma till\r\nrätta    med    avbrutna   anbudstävlingar;    inför\r\nbestämmelser  om  att   myndigheterna  skall  beakta\r\neffekterna på konkurrensen  vid  stödgivning och att\r\nföretagen  skall  få  bättre  möjligheter   att   få\r\nlagligheten av ett kommunalt stöd prövat.\r\nI      motion     2003/04:N226     (fp)     begärs\r\ntillkännagivanden  om vikten av att en ökad andel av\r\nden  offentliga  sektorns  verksamhet  läggs  ut  på\r\nentreprenad och om  att Konkurrensverket bör granska\r\nvälfärdssektorn. En större  del av såväl kommunernas\r\nsom  landstingens  verksamhet  måste  läggas  ut  på\r\nentreprenad, vilket skulle öppna  marknader för inte\r\nminst  kvinnors  nyföretagande inom välfärdssektorn,\r\nanför motionären.  Han  anser  att  vård,  skola och\r\nomsorg    naturligtvis    skall    vara   offentligt\r\nfinansierade via skattsedeln och ges  till människor\r\nutifrån deras behov, men denna princip  innebär inte\r\natt  all verksamhet också måste utföras i  offentlig\r\nregi.   Konkurrensverket   har  under  senare  år  i\r\nsärskilda räder slagit till  mot  bl.a.  bensinbolag\r\nsom  har  försökt begränsa konkurrensen, konstaterar\r\nmotionären  och  undrar varför inte verket också kan\r\ngöra tillslag mot  t.ex.  de  landsting  som  har en\r\nandel  av  marknaden  som  överstiger  95  % och som\r\ndärigenom försätter privata företagare i en  omöjlig\r\nkonkurrenssituation.\r\nI  en  annan motion - 2003/04:N227 (fp) - av samme\r\nmotionär begärs ett tillkännagivande av riksdagen om\r\natt det för  all  kommunal  verksamhet  som erbjuder\r\nkommersiellt   gångbara  varor  eller  tjänster   åt\r\nallmänheten bör krävas tillstånd från länsstyrelsen.\r\nDetta är nödvändigt för att komma till rätta med att\r\nkommunernas  förvaltningar   eller   kommunalt  ägda\r\nföretag   erbjuder   tjänster  åt  allmänheten   som\r\nkonkurrerar ut privata företag.\r\nTuristnäringens konkurrensförhållanden  i relation\r\ntill  offentlig  näringsverksamhet  är  föremål  för\r\nyrkande i motion 2003/04:N337 (fp). Konkurrensverket\r\navlämnade  år 1998 en rapport, Konkurrenshinder  för\r\nsmåföretag  (1998:2),   i  vilken  verket  framförde\r\nuppfattningen  att  myndigheter   inte  bör  bedriva\r\nverksamhet på väl fungerande konkurrensmarknader och\r\nefterlyste  en precisering från statsmakternas  sida\r\nunder vilka förutsättningar som sådant skall få ske,\r\nsäger motionärerna.  Verket  efterlyste också regler\r\nsom   säkerställer   att   stöd   inte    snedvrider\r\nkonkurrensen,  hämmar eller omöjliggör verksamhet  i\r\nföretagen. De missförhållanden  som Konkurrensverket\r\npåtalade har relevans även inom turistnäringen,  där\r\nett  stort antal kommuner bedriver näringsverksamhet\r\ninom  ramen   för  sina  turistbyråer,  i  kommunala\r\nstiftelser och  i  hel-  eller  delägda bolag, menar\r\nmotionärerna. De påpekar att regelrätta  bidrag till\r\nprivata  företag också förekommer, bl.a. inom  ramen\r\nför   den   svenska   regionalpolitiken   och   EU:s\r\nregionalpolitik.      Även      annan      offentlig\r\nnäringsverksamhet  förekommer  inom området, framför\r\nallt  i form av turistanläggningar  av  olika  slag,\r\nbl.a.  campingplatser,   hotell   och  restauranger.\r\nKommuner  har  på  detta sätt i flera  fall  lyckats\r\nuppnå  marknadsdominerande   ställning,  vilket  har\r\nförsvårat  nyetableringar och förhindrat  uppkomsten\r\nav privata verksamheter, anför motionärerna.\r\nI   motion   2003/04:N412    (kd)    begärs    ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om kommunernas roll  i\r\nnäringspolitiken.  Kommuner och myndigheter bedriver\r\ni    ökad    utsträckning    näringsverksamhet    på\r\nkonkurrensmarknader,     t.ex.     i     form     av\r\ntvätteritjänster,  fastighetsskötsel,  gym, städning\r\noch  catering,  säger  motionärerna.  De  anser  att\r\nkommunalt  och  statligt  ägande  bör  avvecklas  på\r\nmarknader  där  privata  företag konkurrerar,  eller\r\nskulle kunna konkurrera, och  där inte sociala eller\r\nhälsomässiga restriktioner motiverar  ett offentligt\r\nägande.   Många  småföretag  har  problem  med   att\r\noffentligt  stöd  i  olika  former  ges  till  deras\r\nkonkurrenter,  uppger motionärerna och hänvisar till\r\natt  Konkurrensverket  har  kartlagt  problemet  och\r\nfunnit   en  rad  exempel  på  kommuner  som  verkar\r\nkonkurrenssnedvridande.  Det handlar om kommuner som\r\ngett  penningbidrag,  tillhandahållit  gratis  eller\r\nsubventionerad  arbetskraft,   nedsatta  lokalhyror,\r\nm.m.   Sådana   stöd   är   inte   tillåtna   enligt\r\nkommunallagen,    men   förekommer   ändå,    hävdar\r\nmotionärerna. Det är  främst  små  företag som råkar\r\nilla  ut och det är mycket svårt att  överklaga  ett\r\nkommunalt  stöd som innebär stöd till en konkurrent,\r\nsäger motionärerna.  De  anser  att  den  offentliga\r\nsektorn måste reformeras och att stat, landsting och\r\nkommuner  bör koncentrera sig på sådana verksamheter\r\ndär   offentliga   insatser   kan   förväntas   vara\r\növerlägsna   enskilda   och   kooperativa  initiativ\r\nbedrivna i små, decentraliserade  företag. En del av\r\nden kommunala verksamheten kan med  fördel skötas på\r\nentreprenad, och politikerna måste i  högre  grad än\r\nhittills  renodla  sin roll som konsumentföreträdare\r\noch  inte  samtidigt  ta  på  sig  dubbelrollen  som\r\nproducentföreträdare, anför motionärerna.\r\nTvå tillkännagivanden begärs i motion 2003/04:N346\r\n(kd) - om rättvis konkurrens  mellan  offentlig  och\r\nprivat  sektor  och  om  avveckling  av snedvridande\r\nföretagsstöd. Motiveringen bakom är likartad  den  i\r\nnyssnämnda  motion 2003/04:N412 (kd). Dessutom anser\r\nmotionärerna att Konkurrensverket bör ges ett vidgat\r\nuppdrag    att   övervaka    också    kommunallagens\r\nefterlevnad.  Om det framkommer att en kommun brutit\r\nmot lagen avseende otillbörlig näringsverksamhet bör\r\nnågon  form av marknadsstörningsavgift  kunna  dömas\r\nut, anför motionärerna.\r\nEtt  tillkännagivande   om  konkurrenssnedvridande\r\nkommunal  verksamhet begärs  i  motion  2003/04:N347\r\n(kd). En kommun  skall  inte  engagera  sig i sådana\r\naktiviteter som privata företag kan sköta  lika bra,\r\nmenar  motionärerna.  De  anser  att  det  kommunala\r\nengagemanget  på turismens område skapar svårigheter\r\nsåväl för redan  etablerade  företag som för företag\r\nsom vill komma in på marknaden.  Det  är  fel om den\r\nkommunala turistverksamhetens uppbyggnad finansieras\r\nmed  skattemedel och den fortsatta driften sker  med\r\nkommunala   driftsbidrag,   vilket   ger   en  annan\r\nkostnadsbild  än  för  de  privata  aktörerna, anför\r\nmotionärerna. De påpekar att om en kommun ger bidrag\r\neller  fördelaktiga  lån  till en av företagarna  på\r\norten  eller  ett  kommunägt  bolag   förfogar  över\r\nresurser som inte konkurrerande aktörer får utnyttja\r\npå  samma  villkor,  snedvrids  konkurrensen.   Inga\r\nsysselsättningsaspekter  kan  berättiga  ett  sådant\r\nbeteende, anser motionärerna.\r\nI    motion    2003/04:N327    (c)    begärs   ett\r\ntillkännagivande om att staten har ett ansvar i fall\r\nnär konkurrensen mellan privata entreprenörer  på en\r\noffentligt  tillhandahållen  tjänst  är  så svag att\r\nkonsumenterna inte enkelt kan välja bort företag som\r\ntummar    på   kvaliteten.   Vidare   föreslås   ett\r\ntillkännagivande     om     att     de     speciella\r\nsamhällsintressen  som  det  statliga  utförandet  i\r\nvissa  fall  skall representera kan, i fall  av  väl\r\ngenomförd reglering eller kontraktering, tillgodoses\r\nlika bra av privata  entreprenörer  till  både lägre\r\nkostnader  och  högre kvalitet. Centerpartiet  anser\r\natt det finns områden  då  statligt  ägande  är  att\r\nföredra framför enskilt, t.ex. tillhandahållandet av\r\ngrundläggande  infrastruktur  som  vägar, järnvägar,\r\nel-  och  bredbandsnät,  m.m.,  vilka  representerar\r\nstrategiska      nationella     intressen,     säger\r\nmotionärerna. De anser  att en fri konkurrens mellan\r\noperatörerna ligger i konsumenternas  intresse.  Väl\r\nanvänd   kan   reglering   eller   kontraktering  av\r\nmarknader  som  ställs till förfogande  för  privata\r\nentreprenörer vara  ett  bättre  instrument  än  ett\r\nstatligt  utförande,  anför  motionärerna.  Det  kan\r\nhandla om att post skall delas ut i hela landet, att\r\nnaturliga  monopol  inte  får  ta ut för höga priser\r\neller att friskolor inte får avvisa vissa elever.\r\nRiksdagen  bör  begära  att  regeringen  skyndsamt\r\nåterkommer till riksdagen med förslag  till åtgärder\r\ni  syfte  att  förbättra  möjligheterna  att   driva\r\nföretag   inom  vårdsektorn,  anförs  det  i  motion\r\n2003/04:N329  (c).  Jämställdhetsarbete handlar ofta\r\nmer om att förändra normer  och  strukturer  än  att\r\nanvända  politiska  instrument  som kvotering, säger\r\nmotionärerna.  De anser dock att det  finns  områden\r\ndär politiken på  ett enkelt sätt skulle kunna bidra\r\ntill  att  bryta  upp   sociala   konstruktioner  om\r\nbegreppen kvinnligt och manligt genom att slå hål på\r\ngamla maktstrukturer och därmed släppa  fram kvinnor\r\nsom vill bli företagare. Ett sådant område är hälso-\r\noch sjukvården, där kvinnorna är fler än  männen vad\r\ngäller att driva företag, men där allt färre tillåts\r\natt  starta  eget, anför motionärerna. De menar  att\r\ndetta är ytterligare  en  faktor som håller tillbaka\r\nbåde kvinnors utvecklingsmöjligheter  som företagare\r\noch  en  bättre  mångfald  och  kvalitet  i  vården.\r\nVårdentreprenörer   vittnar   om  svårigheterna  att\r\narbeta  långsiktigt och om de stora  risker  som  är\r\nförbundna   med   att  försöka  driva  företag  inom\r\nvälfärdssektorn, säger motionärerna avslutningsvis.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nOlika  lagar  reglerar   de   offentliga  aktörernas\r\nagerande när det offentliga uppträder  som  antingen\r\nköpare  eller säljare - främst lagen (1992:1558)  om\r\noffentlig    upphandling,    lagen   (1994:615)   om\r\ningripande   mot   otillbörligt  beteende   avseende\r\noffentlig upphandling,  kommunallagen (1991:900) och\r\nkonkurrenslagen (1993:20).  Ansvaret för dessa lagar\r\nligger  på  tre  olika  utskott,  nämligen  finans-,\r\nkonstitutions- och näringsutskotten.\r\n\r\nRiksdagen avslog våren  2003  motionsyrkanden  som\r\ntog upp olika aspekter av konkurrens på lika villkor\r\nmellan  offentlig  och  privat sektor (bet. 2002/03:\r\nNU10). Sammantaget ansåg  utskottet  att regeringens\r\narbete på området styrs av en klar vilja  att  uppnå\r\noch    upprätthålla   konkurrensneutralitet   mellan\r\noffentlig  och privat verksamhet och att arbetet har\r\nhög prioritet.  I  en  reservation  (m,  fp,  kd, c)\r\nefterfrågades  kraftfulla  åtgärder från regeringens\r\nsida  för att driva på avregleringsarbetet  i  syfte\r\natt skapa  utrymme  för privata initiativ i kommuner\r\noch landsting.\r\nRegeringen  tillsatte   år   1997   ett   råd  för\r\nkonkurrens  på  lika  villkor  mellan  offentlig och\r\nprivat  sektor  (Konkurrensrådet).  Rådet,  som  har\r\nbestått av representanter från såväl  offentlig  som\r\nprivat  sektor, har haft två huvudsakliga uppgifter.\r\nDen  första   har  gällt  att  rådet  skulle  belysa\r\nenskilda     fall     och      försöka     undanröja\r\nkonkurrenskonflikter  genom  dialog   och  kontakter\r\nmellan  berörda  parter.  Rådets  andra uppgift  har\r\nvarit  att  försöka  åstadkomma  en  samsyn   mellan\r\nföreträdare  för offentlig och privat sektor om  hur\r\nde långsiktiga  spelreglerna  på  området bäst skall\r\nformuleras. Konkurrensrådet redovisade  sina samlade\r\nerfarenheter   och   de  resultat  som  uppnåtts   i\r\nbetänkandet  Konkurrens   på   lika  villkor  mellan\r\noffentlig  och  privat  sektor  (SOU  2000:117).  De\r\nproblem  som  rådet  redovisade uppstår  främst  när\r\nprivata  och  offentliga   aktörer   möts  på  samma\r\nmarknad,    dvs.    när    det   allmänna   bedriver\r\nsäljverksamhet som är konkurrensutsatt. Enligt rådet\r\nhar verksamheter där privata  och offentliga aktörer\r\nkonkurrerar med varandra ökat påtagligt under senare\r\ntid. Rådet ansåg att problemen  kan  lösas  antingen\r\ngenom  att  den offentliga sektorn drar sig tillbaka\r\neller genom att  konkurrensförutsättningarna görs så\r\nlika som möjligt.  I  fråga om lagreglering anfördes\r\natt parterna i rådet i grunden har olika uppfattning\r\nom behovet av lagändringar. Det bedömdes därför inte\r\nvara  möjligt  att  finna  lösningar  som  fullt  ut\r\ntillgodoser alla krav  och  önskemål  som framförts.\r\nRådet  enades  dock om att i betänkandet  presentera\r\nett  sätt  att  åstadkomma   mer  konkurrensneutrala\r\nvillkor,  nämligen att i konkurrenslagen  införa  en\r\nbestämmelse   som   tar   sikte   på  att  korrigera\r\nkonkurrenssnedvridande  beteenden  från   offentliga\r\naktörer.     Rådets     rekommendation     är     en\r\nmissbruksbestämmelse  där  de offentliga aktörerna i\r\nhändelse   av  lagöverträdelse   inte   drabbas   av\r\nekonomiska sanktioner  för redan inträffat agerande,\r\nutan enbart vitesbelopp  om den berörda aktören inte\r\nrättar  sig  efter  ett  beslut.   Rådet  ansåg  att\r\nmöjligheten    för   en   enskild   att   föra    en\r\nskadeståndstalan  i  sådana  sammanhang bör utredas.\r\nEnligt rådet kan vidare många  av  de  identifierade\r\nkonkurrensproblemen lösas på lokal nivå.\r\nRådet     hade    ursprungligen    en    begränsad\r\nverksamhetstid  på  tre år, t.o.m. år 2000, men fick\r\nförlängning i olika omgångar  (dir.  2002:157).  Vid\r\nårsskiftet   2003/04   upphörde  rådets  verksamhet.\r\nKonkurrensverket    fick   inför    Konkurrensrådets\r\nupphörande, i sitt regleringsbrev  för  år  2004,  i\r\nuppdrag  att  i avvaktan på eventuella nya lagregler\r\nsärskilt följa  de frågor som rör konkurrens på lika\r\nvillkor mellan privat  och  offentlig verksamhet som\r\nberetts  inom ramen för Konkurrensrådets  verksamhet\r\nfram till den 31 december 2003. I detta ligger bl.a.\r\natt verket  skall  följa  utvecklingen  på marknaden\r\nsamt        uppmärksamma        eventuella       nya\r\nkonkurrenskonflikter  i  ljuset  av  det  befintliga\r\nkonkurrensrättsliga regelverket.\r\nRegeringen beslöt vidare i februari  2004  att  ge\r\nKonkurrensverket i uppdrag att, med utgångpunkt i de\r\nerfarenheter  som  gjorts  i Konkurrensrådets arbete\r\nmed  frågor  angående  konkurrens  på  lika  villkor\r\nmellan privat och offentlig  sektor,  analysera  och\r\nföreslå åtgärder som kan behövas för att ytterligare\r\nförbättra   marknadens   funktionssätt   beträffande\r\nkonkurrensen mellan privata och offentliga  aktörer.\r\nKonkurrensverket  skall  inom  ramen  för  uppdraget\r\nsprida  information om goda exempel på en fungerande\r\nkonkurrens   och   om   hur   konkurrenssnedvridande\r\nförfaranden    kan    undvikas.   Uppdraget    skall\r\nrapporteras till Näringsdepartementet  senast  den 1\r\noktober 2004.\r\nMed utgångspunkt i Konkurrensrådets betänkande har\r\nen departementspromemoria utarbetats, Konkurrens  på\r\nlika  villkor mellan offentlig och privat sektor (Ds\r\n2001:17).  I  promemorian har lämnats förslag om att\r\nen    konfliktlösningsregel    skall    införas    i\r\nkonkurrenslagen.  Enligt  förslaget  skall  förbud i\r\nenskilda   fall   kunna   meddelas   mot   offentlig\r\nkonkurrenshämmande   verksamhet   som   bedöms  vara\r\nskadlig  från  allmän synpunkt. Sådana förbud  skall\r\nmeddelas   av   Marknadsdomstolen,   på   talan   av\r\nKonkurrensverket,  och  föreslås  kunna  förenas med\r\nvite.  Promemorian  innehöll  även  förslag  om  att\r\nKonkurrensrådet skulle knytas till Konkurrensverket.\r\nVidare   föreslogs   att   Marknadsdomstolen   skall\r\nförstärkas  med en expert som har särskilda insikter\r\ni  den  berörda   offentliga   verksamheten.   Såväl\r\nbetänkandet    som    departementspromemorian    har\r\nremissbehandlats.\r\nRegeringen   uttalade  våren  2002  i  proposition\r\n2001/02:167  om  ändringar   i  konkurrenslagen  för\r\neffektivare   kartellbekämpning,    m.m.    att   en\r\nlagreglering  av  konkurrensproblem mellan offentlig\r\noch privat näringsverksamhet,  som  ytterst  innebär\r\nprövning  i  domstol, bör grundas på bredast möjliga\r\nuppslutning   från   berörda   aktörer.   Regeringen\r\nkonstaterade  att  departementspromemorians  förslag\r\ntill särskild regel  i  konkurrenslagen  hade  givit\r\nupphov  till ytterligare diskussioner och synpunkter\r\nfrån  olika   utgångspunkter  om  hur  en  eventuell\r\nlagreglering bör  utformas.  Det  är  angeläget  att\r\ndessa   frågor   analyseras,   och   beredningen  av\r\nlagförslaget kommer därför att fortsätta,  sades det\r\ni  propositionen. Inriktningen i det arbetet  angavs\r\nvara  att  ett  förslag  till  lagregel  som  har en\r\nuppslutning  både  från  offentlig och privat sektor\r\nskulle kunna presenteras före  utgången  av år 2002.\r\nVåren   2003   noterade   utskottet   i   betänkande\r\n2002/03:NU10 om vissa konkurrenspolitska frågor  att\r\nenligt   uppgift  från  Näringsdepartementet  pågick\r\nberedningsarbetet,  då  med  inriktning  på  att ett\r\nförslag till lagregel skulle kunna presenteras  i en\r\nlagrådsremiss under våren 2003.\r\nEnligt  uppgift  från  Näringsdepartementet  pågår\r\nfortsatt beredningsarbete inom Regeringskansliet.\r\nNär det gäller lagen om offentlig upphandling (som\r\nfinansutskottet ansvarar för) beslöt riksdagen våren\r\n2002  om vissa ändringar i lagen (prop. 2001/02:142,\r\nbet. 2001/02:FiU12).  Riksdagen  anmodade regeringen\r\natt  göra  en  förnyad  prövning av ställningen  för\r\nNämnden för offentlig upphandling  i  samband med en\r\nav      regeringen      aviserad      översyn     av\r\nmyndighetsstrukturen  när det gäller konsument-  och\r\nkonkurrensfrågor.  Riksdagen   beslöt   vidare   att\r\nupphandlande  enheter får hänvisa till kriterier för\r\nmiljömärken,   om   kriterierna   för   märket   har\r\nutarbetats på grundval  av vetenskaplig information.\r\nRegeringen  uppmanades  därvid  att  fortsätta  sitt\r\narbete med att verka för  att  EU:s regler och andra\r\ninternationella  regler på sikt ändras  så  att  det\r\nblir möjligt att ta  större  hänsyn  till miljön vid\r\nupphandling. Riksdagen avslog regeringens förslag om\r\natt     direktupphandling     skall    medges    när\r\nupphandlingens värde understiger  fem prisbasbelopp.\r\nBeslut   fattades   också   om  en  förbättring   av\r\nmöjligheterna  för  leverantörer   att   ansöka   om\r\növerprövning av en upphandlande enhets beslut om att\r\nen      viss      leverantör     skall     tilldelas\r\nupphandlingskontraktet,    med   innebörd   att   en\r\nupphandlande enhet skall vara  skyldig  att  på eget\r\ninitiativ lämna upplysningar till anbudssökande  och\r\nanbudsgivare om tilldelningsbeslutet och att enheten\r\nskall  vara  skyldig att lämna sådana uppgifter till\r\nvarje leverantör som så begär. I budgetpropositionen\r\nför år 2003 (prop.  2002/03:1) angavs att regeringen\r\ninte har för avsikt att vidta några åtgärder när det\r\ngäller myndighetsstrukturen  inom konkurrensområdet,\r\nmen att det kan finnas anledning  att återkomma till\r\nfrågan om organisationen för Nämnden  för  offentlig\r\nupphandling   i   samband  med  att  regeringen  tar\r\nställning  till  hur   sanktionssystemet   inom  den\r\noffentliga  upphandlingen  skall  vara  utformat.  I\r\nbudgetpropositionen  angavs  tidpunkten  för   denna\r\nproposition  till  våren 2003. Någon proposition har\r\ndock ännu inte lagts fram.\r\nNär   det   gäller   lagen   om   ingripande   mot\r\notillbörligt beteende avseende offentlig upphandling\r\ngavs Konkurrensverket i  2003  års  regleringsbrev i\r\nuppdrag  att kartlägga hur lagen har tillämpats  och\r\nhuruvida  det   finns   skäl   att  se  över  lagen.\r\nKonkurrensverket  redovisade  uppdraget  i  februari\r\n2003. I rap-porten dras följande  slutsatser: Lagens\r\nräckvidd är mycket begränsad, vilket  innebär  litet\r\neller  inget  incitament  för  företag  att klaga på\r\notillbörliga  beteenden;  lagen  är komplicerad  och\r\noklar   på   flera   punkter;   den  institutionella\r\nstrukturen   på   upphandlingsområdet,    med    två\r\nmyndigheter  och  tre  domstolsordningar som har att\r\ntillämpa två lagar på det som kan vara ett och samma\r\nförfarande, är splittrad;  få  klagomålsärenden  har\r\nblivit  ännu  färre under de senaste åren, varvid en\r\nviktig   förklaring   är   lagens   oklarheter   och\r\nineffektiva    sanktionssystem,   snarare   än   att\r\nproblemen på upphandlingsområdet  skulle ha minskat.\r\nRapporten analyseras inom Näringsdepartementet.\r\nKommunernas   möjlighet   att   selektivt   stödja\r\nföretag, som berörs i några motioner,  begränsas  av\r\nkommunallagens  bestämmelser.  I  den  mån en kommun\r\nskulle  utnyttja  de  undantagsvisa möjligheter  som\r\nfinns att bevilja stöd  är  den  skyldig  att beakta\r\nEU:s regler om statligt stöd. I dessa fall krävs som\r\nregel ett godkännande av kommissionen innan ett stöd\r\nkan  utbetalas. EU:s statsstödsregler har även  s.k.\r\ndirekt   effekt,  vilket  innebär  att  ett  enskilt\r\nföretag kan vända sig till svensk domstol eller till\r\nkommissionen   med   klagan  om  statligt  stöd  som\r\nmisstänks vara otillåtet.  Stöd som konstateras vara\r\notillåtet  skall  återbetalas.  EG-kommissionen  har\r\nockså på egen hand initierat granskningsförfarande i\r\nnågra fall av icke anmälda kommunala stöd och prövar\r\ndå förenligheten med EG-rätten.\r\nKonkurrensverket presenterade våren 2002 rapporten\r\nVårda och skapa konkurrens (2002:2). Mot bakgrund av\r\nstatsmakternas   uttalande    hösten   2000   (prop.\r\n1999/2000:140, bet. 2000/01:NU4)  om  att andelen av\r\nden  samlade ekonomin där konkurrens råder  bör  öka\r\ngjorde  Konkurrensverket en analys av erfarenheterna\r\nav konkurrenslösningar  inom  den offentliga sektorn\r\noch bedömningar av förutsättningarna för att öka den\r\nkonkurrensutsatta delen av den  svenska  ekonomin. I\r\nrapporten  föreslogs  bl.a.  att uppdragsverksamhet,\r\nstödfunktioner   m.m.  som  inte  tillhör   statliga\r\nmyndigheters          kärnverksamhet           skall\r\nkonkurrensutsättas, att monopol skall avvecklas  och\r\natt     den     offentliga    upphandlingen    skall\r\neffektiviseras samt att långsiktiga konkurrensplaner\r\nsom anger konkreta  mål,  områden och tidsplaner för\r\nkonkurrensutsättning skall upprättas. Erfarenheterna\r\ntalar   för  att  man  inte  bör   börja   med   att\r\nkonkurrensutsätta  vård  och  omsorg,  utan  att man\r\nförst   måste   lära  av  entreprenader  på  \"hårda\"\r\nområden, såsom lokalvård och transporter, sades det.\r\nAtt ha viss verksamhet  kvar i egen regi är ett sätt\r\natt  behålla  beställarkompetensen.   All  offentlig\r\nverksamhet  som gäller myndighetsutövning  kan  inte\r\neller får inte  konkurrensutsättas.  Det måste också\r\nfinnas reella förutsättningar för konkurrens när man\r\nbörjar  tillämpa  konkurrenslösningar.  I  rapporten\r\nföreslogs en lång rad åtgärder på olika områden.\r\nKonkurrensverket   har   också,   på   regeringens\r\nuppdrag,  analyserat  konkurrensen på marknaden  för\r\ntandvård och belyst skillnader i konkurrenshänseende\r\nmellan   den   offentligt  drivna   tandvården   och\r\nprivattandvården.    I    rapporten   Tandvård   och\r\nkonkurrens  (2004:1),  som presenterades  i  januari\r\n2004, redovisas konkurrenshinder  på  marknaden  och\r\nlämnas förslag om hur konkurrensen skall förbättras.\r\nRapporten     kommer     att     analyseras     inom\r\nRegeringskansliet, där olika departement är berörda.\r\nNäringsminister  Leif  Pagrotsky  besvarade i mars\r\n2004 en fråga (fr. 2003/04:822) av Lars  Lindén (kd)\r\nom  vilka  åtgärder  han  avser  att  vidta för  att\r\noffentlig  skattefinansierad näringsverksamhet  inte\r\nfortsättningsvis   skall   tillåtas   konkurrera  ut\r\nprivata företag. Han hänvisade i sitt svar  till att\r\ndet  av  regeringen  tillsatta  Konkurrensrådet  har\r\nuppmärksammat   en  rad  problem  som  uppkommer  då\r\noffentliga   aktörer    bedriver    konkurrensutsatt\r\nverksamhet,  och  rådet  har  vid  olika  tillfällen\r\nuttalat  sig  kritiskt  mot sådan verksamhet.  Sådan\r\noffentlig verksamhet kan  innebära  kännbara problem\r\nsärskilt  för  småföretagarna  som ofta  är  de  som\r\nbedriver verksamhet inom de sektorer  där offentliga\r\naktörer   också   agerar.  Enligt  näringsministerns\r\nmening är det viktigt  att offentliga aktörer har en\r\nväl  genomtänkt  konkurrenspolicy  för  den  del  av\r\nverksamheten som de avser att konkurrensutsätta. Han\r\nerinrade  vidare  om   att  Konkurrensrådets  mandat\r\nupphörde   vid   årsskiftet    2003/04    och    att\r\nKonkurrensverket  har fått i uppdrag att, i avvaktan\r\npå  eventuella  nya  lagregler,  särskilt  följa  de\r\nfrågor som rör konkurrens  på  lika  villkor  mellan\r\nprivat  och  offentlig  verksamhet, som hittills har\r\nberetts     inom    ramen    för    Konkurrensrådet.\r\nKonkurrensverket  har  även fått regeringens uppdrag\r\natt följa upp Konkurrensrådets  verksamhet  och  att\r\ninformera  om  goda  exempel.  Dessa  uppgifter  har\r\nuttryckligen  lagts på Konkurrensverket just för att\r\nregeringen  vill   förvissa   sig  om  att  frågorna\r\nfortsatt  uppmärksammas  och  tas  om  hand,  uppgav\r\nnäringsministern.      Därtill      bereds      inom\r\nRegeringskansliet  fortsatt frågan om  en  eventuell\r\nlagreglering på detta område, sade han.\r\nNäringsminister Leif  Pagrotsky besvarade vidare i\r\nmars  2004  en  fråga  (fr.  2003/04:919)  av  Maria\r\nLarsson (kd) om vilka åtgärder  han  avser att vidta\r\nför att underlätta för kvinnor att starta  och driva\r\nföretag  inom  vård och omsorg. Det har blivit  allt\r\nvanligare att arbeta  med  välfärdstjänster i privat\r\nregi  i  stället för i kommun  och  landsting,  sade\r\nnäringsministern.  År 2002 hade 12 % av de anställda\r\ninom  välfärdstjänsterna   en  privat  arbetsgivare,\r\nvilket är en kraftig ökning  jämfört med år 1995, då\r\nmotsvarande   andel   var   7   %.  Kommunerna   och\r\nlandstingen   köper   i   allt  större  utsträckning\r\nverksamhet från privata företag och organisationer i\r\nstället  för  att  utföra tjänsterna  i  egen  regi,\r\nuppgav näringsministern.  Sedan  1990-talets  början\r\nhar antalet företagare, både med och utan anställda,\r\nökat   kraftigt   inom   vård   och   omsorg.  Bland\r\nföretagarna utan anställda inom vård och  omsorg  är\r\nde  flesta kvinnor. I den nationella handlingsplanen\r\nför  utveckling   av   hälso-   och  sjukvården  har\r\nregeringen    klart    uttalat    att    alternativa\r\ndriftsformer  i den öppna vården och omsorgen  skall\r\nstimuleras genom  att  fler kooperativa, privata och\r\nideella vårdgivare ges möjlighet att sluta avtal med\r\nsjukvårdshuvudmännen, sade  näringsministern vidare.\r\nRegeringen följer noga landstingens  arbete  med att\r\nfölja     intentionerna     i     den     nationella\r\nhandlingsplanen. För åren 2002-2004 har 42  miljoner\r\nkronor  anslagits  för  att främja företagande bland\r\nkvinnor  och invandrare. Med  stöd  av  dessa  medel\r\narbetar Verket för näringslivsutveckling (Nutek) med\r\natt stödja kvinnors företagande genom rådgivning och\r\nkompetensutvecklingsinsatser  i projekt som drivs av\r\nAlmi  Företagspartner  AB:s  regionala   bolag   och\r\nnyföretagarcentrum.  Aktiviteterna  har varit mycket\r\nuppskattade, och regeringen avser att  fortsätta med\r\ninsatser  för  att främja kvinnors företagande  även\r\nefter år 2004, sade näringsministern.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEn  bärande princip  inom  näringspolitiken  är  att\r\nlikvärdiga  villkor skall gälla för olika aktörer på\r\nmarknaden. I  det fall att offentliga aktörer agerar\r\npå konkurrensmarknader får detta sålunda inte ske på\r\nett sådant sätt att det privata företagandet hämmas;\r\nmyndighetsuppgifter    skall    hållas   isär   från\r\nkommersiell  verksamhet.  Enligt de  riktlinjer  för\r\nkonkurrenspolitiken som riksdagen  fattat  beslut om\r\nskall andelen av den samlade ekonomin där konkurrens\r\nråder öka, och på nya marknader skall strukturer och\r\nregler  stödja  uppkomsten av en balanserad och  väl\r\nfungerande konkurrens.  Vidare  gäller  att statligt\r\nstöd inte får snedvrida konkurrensen, dvs.  statligt\r\nstöd  till  svenska  företag  får  inte innebära att\r\nandra  företag  konkurreras  ut.  Policyn   för  det\r\nsvenska  statsstödet skall stödja Sveriges arbete  i\r\nEU mot subventioner som skadar svensk industri.\r\n\r\nI vissa  av  de  här  aktuella  motionerna  begärs\r\ntillkännagivanden   om  avveckling  av  snedvridande\r\nföretagsstöd. Utskottet  har tidigare i avsnittet om\r\nkonkurrenspolitikens inriktning  angett  att  en  av\r\ngrundpelarna  i  konkurrenspolitiken är att statligt\r\nstöd inte får snedvrida  konkurrensen. Det bör också\r\nnoteras  att  EU:s  statsstödsregler   även   gäller\r\nkommunalt stöd.\r\nBeträffande förhållandet mellan småföretag och den\r\noffentliga  sektorn  vill  utskottet  framhålla  - i\r\nlinje  med  det  tidigare  sagda  - att en självklar\r\nutgångspunkt  är  att  sund  konkurrens  skall  råda\r\nmellan  privat  och offentlig verksamhet.  Samtidigt\r\nvill  utskottet betona  att  förhållandena  i  olika\r\nkommuner  och  landsting  kan  variera påtagligt. På\r\nvissa  håll  kan  det  privata utbudet  vara  mycket\r\nbegränsat. Utskottet vill  också framhålla att vissa\r\naktiviteter inom den kommunala  verksamheten  kan ha\r\nolika  sociala  funktioner,  t.ex.  aktiviteter  där\r\nfunktionshindrade får en meningsfull sysselsättning.\r\nNär   det   gäller   frågan  om  införande  av  en\r\nkonfliktlösningsregel   i    konkurrenslagen,    som\r\nefterfrågas  i  några  motioner, bereds denna fråga,\r\nsom  redovisats,  inom Regeringskansliet.  Utskottet\r\nförutsätter att regeringen återkommer till riksdagen\r\ni frågan. Utskottet  vill  i detta sammanhang erinra\r\nom  det  uppdrag som Konkurrensverket  har  när  det\r\ngäller konkurrens  på lika villkor mellan privat och\r\noffentlig    verksamhet.    Verket    skall    följa\r\nutvecklingen,         uppmärksamma        eventuella\r\nkonkurrenskonflikter,  föreslå   åtgärder   för  att\r\nförbättra  marknadens  funktionssätt  m.m. Uppdraget\r\nskall redovisas till Näringsdepartementet senast den\r\n1      oktober     2004.     Utskottet     tillmäter\r\nKonkurrensverkets arbete på detta område stor vikt.\r\nSammantaget anser utskottet att regeringens arbete\r\npå området  styrs  av  en  klar  vilja att uppnå och\r\nupprätthålla konkurrensneutralitet  mellan offentlig\r\noch  privat  verksamhet.  Utskottet förutsätter  att\r\nfrågan ges hög prioritet och  att  regeringen vidtar\r\nerforderliga   åtgärder   utifrån  Konkurrensverkets\r\nrapport. Mot denna bakgrund  finner  utskottet  inte\r\nanledning  till  något tillkännagivande av riksdagen\r\nav  det  slag  som  föreslås   i   de  här  aktuella\r\nmotionerna. De avstyrks därmed i berörda delar.\r\n\r\n\r\nUtvärdering av om- och avregleringar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner med krav  på att\r\nregeringen  skall  anmodas  att  tillsätta en\r\nutredning med uppgift att göra en utvärdering\r\nav    genomförda   om-   och   avregleringar.\r\nRegeringen   beslöt   i   december  2003  att\r\ntillsätta  en särskild utredare  med  uppdrag\r\natt genomföra en sådan utvärdering.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:T458     (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om  nödvändigheten  av\r\nen  utvärdering av de avregleringar som genomförts i\r\nSverige.  Ett  väl fungerande samhälle måste ha högt\r\nställda  krav  när   det  gäller  den  grundläggande\r\ninfrastrukturen    och    samhällsservicen,    säger\r\nmotionärerna. De konstaterar att Sverige under 1900-\r\ntalet, via i huvudsak statliga  insatser,  har byggt\r\nupp  en  grundstruktur  för samhällsservice när  det\r\ngäller     transporter,     kommunikationer      och\r\nenergiförsörjning,  men  att  det  under  de senaste\r\n15-20  åren har skett stora förändringar beträffande\r\nutformningen  av  systemen. I skenet av utvecklingen\r\nsåväl i Sverige som  internationellt  är  tiden inne\r\nför  uppföljning, utvärdering och eftertanke,  anför\r\nmotionärerna.  De  påpekar  att  Sverige  tillhör de\r\neuropeiska  länder  som  ligger  i framkant när  det\r\ngäller  att  omsätta liberaliseringsintentionerna  i\r\nEG-lagstiftningen  med avseende på avregleringar och\r\nden  inre  marknadens  realiserande.  Resultatet  av\r\nkonkurrensutsättning  har bl.a. blivit färre svenska\r\naktörer och fler utländska,  säger  motionärerna. De\r\nanser   att   det  finns  starka  invändningar   mot\r\nutvecklingen i  infrastrukturbranscherna under 1990-\r\ntalet i avregleringarnas  spår. En kärnfråga för dem\r\när att personalen anses ha kommit att pressas på ett\r\nibland oacceptabelt sätt. En  annan viktig fråga är,\r\nenligt    motionärerna,    att    kvaliteten     och\r\nlångsiktigheten   i  företagens  agerande  emellanåt\r\nhamnat i kläm på ett  betänkligt  sätt.  Riksdag och\r\nregering  har  ett  ansvar  för samhällsservice  och\r\ninfrastruktur, anför motionärerna.  De anser att det\r\när  hög  tid  att de omfattande förändringarna  inom\r\nsamhällsservicen  och infrastrukturen utvärderas med\r\navseende  på kvalitet,  service  och  de  anställdas\r\nvillkor i syfte  att  skapa  en  långsiktigt hållbar\r\nverksamhet.\r\n\r\nÄven   i   motion  2003/04:N306  (s)  begärs   ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  utvärdering  av\r\navregleringar  -  i  detta fall avseende de statliga\r\nbolagen.  De senaste åren  har  avregleringar  skett\r\ninom posten, taxibranschen, tele, energi, flyget och\r\njärnvägen,  konstaterar motionärerna. De påpekar att\r\navregleringar kan vara ett medel för staten att lösa\r\nstrukturella och ekonomiska problem och kanske också\r\nett  sätt  att  nå  likvärdig,  god  och  fungerande\r\nservice i hela  landet  för  medborgarna. För att ta\r\nreda   på  detta  bör  de  avregleringar   som   har\r\ngenomförts  under  1980-  och 1990-talen utvärderas,\r\nanför motionärerna. De anser  att  det är angeläget,\r\ninte  minst  utifrån konsumenternas perspektiv,  att\r\nutvärdera servicen, kvaliteten, tillgängligheten och\r\nprisutvecklingen.  Järnvägssektorn i Sverige, som är\r\nett strategiskt instrument  i  samhällsbyggandet och\r\ndärmed  kräver  ett  långsiktigt planeringstänkande,\r\nhar genomgått en kraftig och snabb förändring, säger\r\nmotionärerna. De hänvisar vidare till undersökningar\r\nav  fackförbundet  SEKO  som  visar  att  det  bl.a.\r\nbeträffande Posten finns  en  vilsenhet hos kunderna\r\növer  en  försämrad  servicenivå.  Inom  elbranschen\r\ndominerar       ett      fåtal      bolag,       och\r\nproduktionskapaciteten  har minskat med 10 %, uppger\r\nmotionärerna avslutningsvis.\r\nI  motion 2003/04:N355 (c)  begärs  att  riksdagen\r\nskall  anmoda  regeringen att tillsätta en utredning\r\nom de regionala  konsekvenserna  av  avreglering och\r\nbolagisering  i  syfte  att  eliminera  de  negativa\r\nföljderna  för  främst landsbygden. Utöver  allmänna\r\neffekter har avreglering och bolagisering av statlig\r\nverksamhet  under   1990-talet   medfört   regionala\r\nkonsekvenser,  vilka  inneburit att dessa som  regel\r\nvarit större och mer negativa i landsbygdsregionerna\r\nän i andra områden, säger  motionärerna.  De hävdar,\r\nmed  hänvisning till telemarknaden, flygsektorn  och\r\nelmarknaden,    att   den   typ   av   problem   som\r\navregleringarna och bolagiseringarna skapat inom den\r\ntidigare statliga företags- och infrastruktursektorn\r\ni   första  hand  ger   landsbygdsregionerna   sämre\r\nservice,  ökad  sårbarhet  och dålig säkerhet. Detta\r\nkan i förlängningen leda till  att företag, men även\r\nhushåll,   avstår   från   nyetablering    i   eller\r\ninflyttning  till landsbygden på grund av de  risker\r\noch    nackdelar     som     avregleringarna     och\r\nbolagiseringarna  skapat,  befarar  motionärerna. De\r\nvill mot denna bakgrund att riksdagen  skall  ställa\r\nsig  bakom ett krav på att de nämnda problemen skall\r\nanalyseras    närmare    och    att    de   aktuella\r\navregleringarnas   och  bolagiseringarnas  regionala\r\neffekter skall kartläggas  i syfte att åstadkomma en\r\nutveckling  av den statliga servicen  i  landsbygden\r\noch ett eliminerande  av de risker som det nuvarande\r\nsystemet fört med sig.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegeringen tillsatte i  december  2003  en  särskild\r\nutredare  (chefsekonom  Dan  Andersson)  med uppgift\r\n(dir.  2003:151)  att, utifrån de utvärderingar  som\r\ngjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-,\r\ninrikesflyg-,   taxi-    och    järnvägsmarknaderna,\r\nutvärdera   och   göra  en  samlad  analys   av   de\r\nlångsiktiga    effekterna     för     konsumenterna,\r\nnäringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin i\r\nolika  delar  av  Sverige.  Utredaren  skall   även,\r\nutifrån  de  genomförda  utvärderingarna, föreslå de\r\nåtgärder  som  kan  behövas  för   att   ytterligare\r\nförbättra marknadernas funktion.\r\n\r\nUtvärderingen   skall  bl.a.  belysa  konkurrens-,\r\npris- och kvalitetsutveckling samt medborgarservice.\r\nUtredaren  bör  genomföra   uppdraget  huvudsakligen\r\ngenom en analys av redan gjorda  utvärderingar  samt\r\ngenom  att  belysa frågeställningar i övrigt som kan\r\nha betydelse  för  uppdraget.  Utredaren  skall även\r\nföreslå  åtgärder som kan öka de positiva effekterna\r\nav genomförda regelreformeringar. En ökad konkurrens\r\nhar  bl.a.  inneburit  ändrade  förutsättningar  för\r\nsamverkan   mellan   offentlig  och  privat  sektor.\r\nUtredaren  skall analysera  möjligheten  att  främja\r\ntekniskt framåtskridande,  forskning  och utveckling\r\ngenom   nya  samverkansmodeller.  Förslagens   olika\r\nförväntade effekter skall också redovisas. Förslagen\r\nskall  beakta   EU:s   regelverk  och  den  pågående\r\nutvecklingen   inom   EU   för   berörda   sektorer.\r\nMöjligheterna    att    utnyttja    effekterna    av\r\ninternationaliseringen och EU:s inre  marknad  skall\r\nbeaktas.  Utredaren  skall  i  sitt arbete och inför\r\nframtagandet  av eventuella förslag  på  postområdet\r\nsamråda  med  Post-   och   kassaserviceutredningen.\r\nUtredaren   skall,   vad   gäller   redovisning   av\r\neventuella  förslags konsekvenser för  små  företag,\r\nsamråda med Näringslivets regelnämnd.\r\nUppdraget skall  redovisas  senast  den 1 november\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  konstateras  i  de  tre här aktuella motionerna\r\n2003/04:T458 (s), 2003/04: N306 (s) och 2003/04:N355\r\n(c)  genomfördes  främst under  1990-talet  om-  och\r\navregleringar  av  ett   antal   marknader.   Enligt\r\nutskottets  mening är det befogat att - som förordas\r\ni de nämnda motionerna  -  nu göra en utvärdering av\r\ndessa om- och avregleringar.\r\n\r\nRegeringen tillsatte, som  redovisats,  i december\r\n2003 en särskild utredare med uppdrag att utifrån de\r\nutvärderingar som gjorts av regelreformeringar  inom\r\ntele-,   el-,   post-,   inrikesflyg-,   taxi-   och\r\njärnvägsmarknaderna,  utvärdera  och  göra en samlad\r\nanalys    av    de    långsiktiga   effekterna   för\r\nkonsumenterna,  näringslivet,   arbetsmarknaden  och\r\nsamhällsekonomin i olika delar av Sverige. Utredaren\r\nskall även föreslå de åtgärder som  kan  behövas för\r\natt ytterligare förbättra marknadernas funktion.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda anser utskottet\r\natt de tre aktuella motionerna är tillgodosedda, och\r\nde avstyrks därmed.\r\n\r\nKriminalisering av karteller\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nkriminalisering  av   karteller.   Regeringen\r\nfattade    i    november   2003   beslut   om\r\ntilläggsdirektiv   till   Utredningen  om  en\r\neffektivisering  av  det  konkurrensrättsliga\r\nregelverket för företagen m.m.,  som  innebär\r\natt  frågan om kriminalisering av förbud  mot\r\nkonkurrensbegränsande     samarbete    mellan\r\nföretag  respektive  förbud mot  missbruk  av\r\ndominerande    ställning    skall    utredas.\r\nUtskottet avser  att  aktivt följa frågan och\r\nförutsätter att regeringen hösten 2004 lämnar\r\nen lägesrapport i budgetpropositionen  för år\r\n2005. Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI fyra motioner tas frågan om en kriminalisering  av\r\nkarteller upp.\r\n\r\nRiksdagen   bör   göra   ett  tillkännagivande  om\r\nkriminalisering av karteller,  anförs  det  i motion\r\n2003/04:MJ432   (fp).   Eftersom   dagligvaruhandeln\r\nkontrolleras   av   få   aktörer  ökar  risken   för\r\nkarteller,   säger  motionärerna.   De   anser   att\r\nkarteller    skall     kriminaliseras     och    att\r\nKonkurrensverket  skall  få  större möjligheter  att\r\nkontrollera marknaden.\r\nÄven  i  motion  2003/04:N293  (fp)   begärs   ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om  en utredning av\r\nkriminalisering av kartellsamarbete. Kartellbildning\r\när  mycket  skadlig för samhällsekonomin  och  måste\r\nbetraktas som  en  brottslig handling. Det finns ett\r\nstarkt konsumentintresse  av  att olagliga karteller\r\nbekämpas effektivt, eftersom det  i slutändan alltid\r\när konsumenterna som får stå för kostnaderna  för en\r\nineffektiv  konkurrens  i form av högre priser eller\r\nsämre  utbud,  anför  motionärerna.   De  anser  att\r\nkarteller     också     innebär     en    orättmätig\r\nförmögenhetsöverföring   från   konsumentkollektivet\r\ntill  de  företag  som  bryter  mot konkurrenslagen.\r\nPrivata monopol och kartellbildningar hör inte hemma\r\ni  en marknadsekonomi, varför tendenser  till  detta\r\nmåste  bekämpas  med  kraft,  säger motionärerna. De\r\nmenar att kartellsamarbete skall  kriminaliseras och\r\nbeläggas med höga böter. De tar också  avstånd  från\r\ndet  \"tjallerisystem\"  som  riksdagen  beslutade  om\r\nvåren  2002  (det  s.k.  leniencyprogrammet) och som\r\ninnebär  bl.a. att konkurrensskadeavgiften  för  det\r\nföretag som  avslöjar  en kartellbildning kan sättas\r\nned.    Riksdagen    gjorde    våren     2002    ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen  skall  utreda\r\nfrågan  om  kriminalisering  av kartellsamarbete och\r\nåterkomma   till   riksdagen   i   frågan,   erinrar\r\nmotionärerna om. De konstaterar - ett  och ett halvt\r\når  efter  riksdagens  beslut  - att regeringen  har\r\nnegligerat att tillsätta den begärda utredningen. En\r\nmycket viktig princip i det demokratiska systemet är\r\natt  riksdagens beställningar skall  efterkommas  av\r\nregeringen,  anför  motionärerna.  De påpekar att om\r\nregeringen av någon anledning inte anser  att  detta\r\när möjligt måste det anmälas till riksdagen, t.ex. i\r\nen  proposition. Tillkännagivanden är ett instrument\r\nsom  riksdagen   förfogar   över   för   att  anmoda\r\nregeringen  att vidta åtgärder i en fråga,  och  det\r\nfår inte uppstå  en  situation  där  det  kan skapas\r\nintryck  av  att  regeringen  inte  tillmäter  detta\r\ninstrument    dess   rättmätiga   betydelse,   säger\r\nmotionärerna. De  anser att det därför är nödvändigt\r\natt riksdagen återigen  anmodar  regeringen att utan\r\nvidare tidsspillan tillsätta nämnda utredning.\r\nOckså  i  motion  2003/04:N412  (kd)   begärs  ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om kriminalisering  av\r\nkarteller.  Den  senaste  tiden  har  det  uppdagats\r\nalltfler olagliga karteller, där företag inom flyg-,\r\nolje-     och    byggbranscherna    ertappats    med\r\nprissamarbete  och  uppdelning  av marknader i syfte\r\natt  ge  sig  själva ekonomiska fördelar  på  andras\r\nbekostnad, säger  motionärerna.  De  menar  att  den\r\ngällande    konkurrenslagstiftningen,   där   enbart\r\nföretagsböter   utdöms,   är  otillräcklig  och  att\r\nlagstiftningen bör vässas genom  en  kriminalisering\r\nav   karteller.   Riksdagen   har,  på  förslag   av\r\nKristdemokraterna tillsammans med  övriga borgerliga\r\npartier  och  Miljöpartiet,  anmodat regeringen  att\r\nutreda kriminalisering av karteller,  vilket  skedde\r\nmot  Socialdemokraternas  och Vänsterpartiets vilja,\r\nerinrar  motionärerna  om. De  förutsätter  att  ett\r\nförslag till ändrad lagstiftning  snarast  föreläggs\r\nriksdagen.\r\nSlutligen  föreslås  även  i  motion 2003/04:Bo297\r\n(kd) att riksdagen skall begära att regeringen skall\r\nåterkomma   till   riksdagen   med   förslag    till\r\nlagstiftning   som  innebär  en  kriminalisering  av\r\nkartellsamverkan.   Den   risk   som   företag   för\r\nnärvarande   tar  att  upptäckas  och  belastas  med\r\nkonkurrensskadeavgift   har   inte  visat  sig  vara\r\ntillräckligt  avskräckande, anför  motionärerna.  De\r\ndrar en parallell  till  den insiderlagstiftning som\r\ntillkom  i mitten av 1980-talet,  vilken  innefattar\r\nstraff i stället för sanktionsavgift. Regeringen har\r\ntidigare   hävdat   att   rättsväsendet   inte   har\r\ntillräckliga  resurser för att klara den ytterligare\r\nbelastning  som   kriminalisering   innebär,   säger\r\nmotionärerna.   De  anser  att  det  rimligtvis  bör\r\nankomma    på    regeringen     att     tillförsäkra\r\nrättsmyndigheter  sådana  resurser  att  brott   kan\r\nutredas och lagföras.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nRiksdagen   beslöt   våren   2002,   på  förslag  av\r\nregeringen, om införande av ett program  -  det s.k.\r\nleniencyprogrammet  -  för eftergift och nedsättning\r\nav  konkurrensskadeavgift,   med  syfte  att  främja\r\navslöjandet  och bekämpandet av  skadliga  karteller\r\n(prop. 2001/02:  167,  bet.  2001/02:NU16). Beslutet\r\ninnebar att konkurrensskadeavgift  får  efterges för\r\nett   företag   som   har   överträtt  förbudet  mot\r\nkonkurrensbegränsande samarbete  mellan  företag  om\r\nföretaget       anmäler      överträdelsen      till\r\nKonkurrensverket, innan verket har fått tillräckligt\r\nunderlag för att ingripa mot överträdelsen och något\r\nannat företag som  deltagit i överträdelsen inte har\r\ngjort anmälan tidigare.  Det berörda företaget skall\r\nockså  lämna  Konkurrensverket  all  information  om\r\növerträdelsen  som   företaget  har  tillgång  till.\r\nFörutsättningar för eftergift  skall vidare vara att\r\nföretaget  samarbetar fullt ut med  Konkurrensverket\r\nunder utredningen  av  överträdelsen och att det har\r\nupphört eller snarast efter  sin  anmälan upphör att\r\nmedverka   i   överträdelsen.  Konkurrensskadeavgift\r\nskall dock inte  få  efterges  om företaget har haft\r\nden  ledande  rollen  i överträdelsen  och  det  med\r\nhänsyn  till omständigheterna  därför  är  uppenbart\r\noskäligt  med eftergift. Konkurrensskadeavgiften får\r\nvidare sättas ned om ett företag i väsentlig mån har\r\nunderlättat   utredningen  inte  bara  av  den  egna\r\növerträdelsen utan  även  av  andras  medverkan. Har\r\ndetta  skett  i  högst  väsentlig  mån  får avgiften\r\nefterges  helt.  Syftet är att alla kartellmedlemmar\r\nskall   ha   ett   incitament    att    medverka   i\r\nKonkurrensverkets utredning. I två reservationer (c;\r\nfp) avvisades regeringens förslag.\r\n\r\nFrågan   om  kriminalisering  av  kartellsamarbete\r\nbehandlades också i nyssnämnda sammanhang. Riksdagen\r\ngjorde  därvid,   på   förslag   av  utskottet,  ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen  skall  utreda\r\nfrågan  om kriminalisering av  kartellsamarbete  och\r\nåterkomma    till    riksdagen    i   frågan   (bet.\r\n2001/02:NU16).  I  en reservation (s,  v)  avvisades\r\nkravet på en utredning.\r\nVåren 2003 gjorde riksdagen - genom att ställa sig\r\nbakom en reservation  (m,  fp,  kd,  c,  mp)  -  ett\r\nförnyat tillkännagivande i frågan om kriminalisering\r\nav  kartellsamarbete  och  anmodade  regeringen  att\r\nomedelbart   tillsätta  den  av  riksdagen  tidigare\r\nbegärda utredningen  och  återkomma till riksdagen i\r\nfrågan  (bet. 2002/03:NU10,  rskr.  2002/03:194).  I\r\nreservationen  - som alltså blev riksdagens beslut -\r\nerinrades om riksdagens  nyssnämnda tillkännagivande\r\nfrån  våren  2002.  Kriminalisering   kan  vara  ett\r\nverksamt     instrument    vid    bekämpningen    av\r\nkartellsamarbete  och att förlita sig till enbart en\r\nadministrativ sanktionsavgift,  som  programmet  för\r\nnedsättning         av        konkurrensskadeavgift,\r\nleniencyprogrammet,  innebär,   kan  leda  till  att\r\nföretagen  kalkylerar  med  risk  för  upptäckt  och\r\neventuell konkurrensskadeavgift och  ställer det mot\r\nden  vinst  som kartellsamarbetet väntas  ge,  sades\r\ndet. Olagligt  kartellsamarbete  bör  jämställas med\r\nannan ekonomisk brottslighet. Med en kriminalisering\r\nav  olagligt kartellsamarbete blir lagen  också  mer\r\ntydlig  och  kan  därmed ha en preventiv effekt. Den\r\nbegärda   utredningen    bör    också   noga   följa\r\nutvecklingen  av  leniencyprogrammet   och   ta  med\r\nerfarenheterna   av  detta  i  utredningsarbetet.  I\r\nreservationen, vilken  som  nämnts  blev  riksdagens\r\nbeslut, konstaterades att regeringen hade negligerat\r\natt  tillsätta  den  våren 2002 begärda utredningen.\r\nDet framhölls att en mycket  viktig  princip  i  det\r\ndemokratiska     systemet    är    att    riksdagens\r\nbeställningar skall  efterkommas  av  regeringen. Om\r\nregeringen av någon anledning inte anser  att  detta\r\när möjligt måste det anmälas till riksdagen, t.ex. i\r\nen  proposition. Tillkännagivanden är ett instrument\r\nsom  riksdagen   förfogar   över   för   att  anmoda\r\nregeringen  att vidta åtgärder i en fråga,  och  det\r\nfår inte uppstå  en situation där det kan skapas ett\r\nintryck  av  att  regeringen  inte  tillmäter  detta\r\ninstrument dess rättmätiga betydelse, sades det.\r\nUtskottsmajoriteten  (s,  v)  ansåg  inte  att det\r\nbehövdes  något  förnyat  tillkännagivande  i frågan\r\nvåren   2003.  Karteller  är  till  stor  skada  för\r\nsamhällsekonomin   och  för  konsumenterna,  anförde\r\nutskottsmajoriteten  och  framhöll  att  en effektiv\r\nkartellbekämpning   är  mycket  angelägen  och   att\r\nleniencyprogrammet   är   ett   led   i   en   sådan\r\neffektivisering.  Mot  bakgrund  av  att  programmet\r\nträdde  i  kraft  den  1  augusti   2002   och   att\r\nerfarenheterna  av  det därmed av naturliga skäl var\r\nmycket  begränsade  kunde  utskottsmajoriteten  inse\r\nproblemen     med     ett    utredningsarbete     om\r\nkriminalisering         av         kartellsamarbete.\r\nUtskottsmajoriteten menade dock att det är en viktig\r\nprincip i det demokratiska systemet  att  riksdagens\r\nbeställningar skall efterkommas av regeringen.\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nRegeringen gav i november 2003 tilläggsdirektiv till\r\nUtredningen     om     effektivisering     av    det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket för företagen  m.m.\r\nUppdraget utvidgades därmed  (dir.  2003:175)  efter\r\nställningstaganden  av  riksdagen  till  att omfatta\r\nfrågan    om    kriminalisering    av   förbud   mot\r\nkonkurrensbegränsande   samarbete   mellan   företag\r\nrespektive   förbud   mot  missbruk  av  dominerande\r\nställning. I uppgiften  ingår det tekniska uppdraget\r\natt ta fram en konkret lagstiftningsmodell  och  att\r\ngöra  en  fördjupad  lagteknisk analys. Utvecklingen\r\ninom EG-rätten behöver  följas  liksom  utvecklingen\r\ninom   andra   EU-stater   m.fl.   när   det  gäller\r\nkriminalisering    på    konkurrensrättens   område.\r\nKriminaliseringens  inverkan   på   det   befintliga\r\nprogrammet   för   eftergift   och   nedsättning  av\r\nkonkurrensskadeavgift  skall ingå i analysen.  Också\r\nprocessuella frågor skall analyseras.\r\n\r\nSärskilda  utgångspunkter   vid   fullgörandet  av\r\nuppdraget skall enligt direktiven vara följande. Det\r\när  naturligt  att  lagstiftningsmodellen  inte  kan\r\nomfatta alla överträdelser  av förbuden i artiklarna\r\n81  och  82  EG-fördraget respektive  6  och  19  §§\r\nkonkurrenslagen.    Kriminaliseringsmodellen   skall\r\ndärför  inriktas  på  vad   som  bör  betecknas  som\r\nsärskilt allvarliga fall och gälla ett kärnområde av\r\nsådana skadliga beteenden. En  jämförelse  skall ske\r\nmed   vad   som   tillämpas   i   fråga   om   grova\r\nförmögenhetsbrott.    Här    får   utredaren   bl.a.\r\nuppmärksamma karteller av konspiratorisk  art, vilka\r\när instrument för att manipulera marknaden  i  syfte\r\natt ekonomiskt gynna de samverkande på ett sätt  som\r\nleder  till  eller är ägnat att leda till stor skada\r\nför konkurrensen.  Den utveckling inom EG-rätten som\r\nföljer  av  att  EU:s  råd  i  december  2002  antog\r\nförordningen  (EG)  nr  1/2003   om  tillämpning  av\r\nkonkurrensreglerna i artiklarna 81  och  82  behöver\r\nuppmärksammas   av   utredaren,  som  bör  pröva  om\r\nutvecklingen inverkar på kriminaliseringsaspekterna.\r\nI bilden ingår bl.a. samarbetet  inom det nätverk av\r\nkonkurrensmyndigheter som har bildats.\r\nUtredaren skall vidare noga följa  utvecklingen av\r\nprogrammet   för   eftergift   och  nedsättning   av\r\nkonkurrensskadeavgift  samt  ta  med   de  praktiska\r\nerfarenheterna  i  bilden.  I  analysen  skall  ingå\r\nkriminaliseringens     inverkan    på    programmet.\r\nUtgångspunkten måste vara  att något system med s.k.\r\nkronvittnen   inte   är   aktuellt    för    svenskt\r\nvidkommande.  Ett sådant system innebär att den  som\r\nanger en medbrottsling  går fri från straffrättsligt\r\nansvar. Utredaren bör överväga  om det på något sätt\r\ngår att åstadkomma en ordning där en kriminalisering\r\ninte motverkar syftet med programmet  för  eftergift\r\noch  nedsättning. Kan så inte ske på lämpligt  sätt,\r\nfår    utredaren     överväga    vilka    slutsatser\r\nlagstiftningsmodellen för kriminalisering föranleder\r\ni  fråga  om  nämnda  program.  Det  krävs  även  en\r\nfördjupad analys av de  processuella frågorna, såsom\r\nförutsättningarna    för    brottsutredningar    och\r\nlagföring.         Marknadsförhållandena         och\r\nkonsumentbehoven  är   föränderliga   över   tid.  I\r\nuppdraget  ingår  att överväga hur detta förhållande\r\npåverkar ett system som bygger på kriminalisering. I\r\nfråga om den framtagna  modellen  skall det göras en\r\nkonsekvensanalys   som   omfattar   också   beräknad\r\nresursåtgång för alla berörda. Utredaren  skall  vad\r\ngäller  redovisning  av  förslagets konsekvenser för\r\nsmå företag samråda med Näringslivets regelnämnd.\r\nUtredaren skall redovisa  sitt  uppdrag senast den\r\n31 december 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEtt    av    de   två   principiella   förbuden    i\r\nkonkurrenslagen        är        förbudet        mot\r\nkonkurrensbegränsande samarbete mellan företag, dvs.\r\nmot  kartellbildning.  Karteller  är till stor skada\r\nför samhällsekonomin och för konsumenterna. Särskilt\r\nallvarliga   är   karteller  som  rör  prisbildning,\r\nanbudsgivning eller marknadsuppdelning. Under senare\r\ntid  har  avslöjanden  och  misstankar  om  olagligt\r\nsamarbete mellan  företag  varit aktuella inom olika\r\nbranscher, t.ex. bensinbranschen,  flygbranschen och\r\nbyggsektorn.  Att olagliga karteller  fortsätter  är\r\nett uttryck för  de  stora vinster som företagen gör\r\npå      konsumenternas,     konkurrenternas      och\r\nskattebetalarnas  bekostnad.  Riksdagen beslöt våren\r\n2002, som redovisats, om införande  av  ett  program\r\nmed   regler   om   eftergift   och  nedsättning  av\r\nkonkurrensskadeavgift    med   syfte   att    främja\r\navslöjandet och bekämpandet av skadliga karteller.\r\n\r\nRiksdagen  har,  som  redogjorts   för,   vid  två\r\ntillfällen - genom tillkännagivanden våren 2002  och\r\nvåren 2003 - anmodat regeringen att utreda frågan om\r\nkriminalisering   av   kartellsamarbete.   Utskottet\r\nkonstaterar  nu  att regeringen i november 2003  gav\r\nUtredningen     om    effektivisering     av     det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket  för företagen m.m.\r\ntilläggsdirektiv,  genom  vilket utredningsuppdraget\r\nhar   utvidgats   till   att   omfatta   frågan   om\r\nkriminalisering  av förbud mot konkurrensbegränsande\r\nsamarbete  mellan  företag   respektive  förbud  mot\r\nmissbruk av dominerande ställning.  Detta innebär en\r\nutvidgning    i    förhållande    till    riksdagens\r\nbeställning,    som    enbart    avsåg    karteller.\r\nUtredningsuppdraget  avser  alltså  också frågan  om\r\nkriminalisering    av    missbruk   av   dominerande\r\nställning, vilket utskottet finner lämpligt.\r\nÅ  andra sidan har en viss  avgränsning  gjorts  i\r\nförhållande till rikdagens beställning. I direktiven\r\nsägs att  kriminaliseringsmodellen skall inriktas på\r\nvad som bör  betecknas  som särskilt allvarliga fall\r\noch  gälla  ett  kärnområde   av   sådana   skadliga\r\nbeteenden.  En  jämförelse  skall  ske  med  vad som\r\ntillämpas i fråga om grova förmögenhetsbrott.\r\nUtskottet finner den angivna avgränsningen rimlig.\r\nHärigenom  undviks  olika svåra problem som - enligt\r\nvad utskottet erfarit  -  tidigare  (ej  genomförda)\r\nutredningsförslag   var  behäftade  med  genom   att\r\nförbudsområdet gjordes  för  stort. En grundläggande\r\nsvårighet är att marknadsdelning eller prissamarbete\r\nmellan små eller medelstora företag  kan  öka  deras\r\nkonkurrenskraft  gentemot de stora företagen, vilket\r\nkan bli till nytta  för  konsumenterna  genom  lägre\r\npriser  m.m.  Detta problem kan inte lösas genom att\r\ndagsböter utdöms  för mindre allvarliga fall, utan i\r\nstället  skulle det  krävas  ett  dispenssystem  för\r\nsådan fall  som kan betecknas som nyttiga. Problemen\r\nsom kan uppstå  om  förbudsområdet  görs  för  stort\r\nbeskrivs  i utredningsdirektiven, varvid bl.a. nämns\r\ntrögheter och  beslutssvårigheter för företagen samt\r\nen betydande administrativ  resursåtgång.  Utskottet\r\nanser  att  frågan  om kriminalisering är av största\r\nvikt och avser aktivt  att följa densamma. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen  hösten  2004  lämnar  en\r\nlägesrapport i budgetpropositionen för år 2005.\r\n\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet de här aktuella\r\nmotionerna i berörda delar.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Konkurrenspolitikens inriktning (punkt 1)\r\n\r\nav  Per  Bill  (m),  Ulla  Löfgren  (m),   Yvonne\r\nÅngström  (fp),  Anne-Marie  Pålsson  (m), Nyamko\r\nSabuni  (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan  Larsson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2003/04:MJ432 yrkande\r\n7, 2003/04:MJ476 yrkande 1, 2003/04:N248 yrkande 12,\r\n2003/04:N293  yrkande  1  och 2003/04:N412 yrkande 7\r\noch bifaller delvis motion 2003/04: K419 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår  syn  på  inriktningen  av   konkurrenspolitiken\r\növerensstämmer med den som kommer  till uttryck i de\r\nhär   aktuella   motionerna  från  företrädare   för\r\nModerata    samlingspartiet,     Folkpartiet     och\r\nKristdemokraterna,  liksom  i tidigare motioner från\r\nCenterpartiet. Likartade synpunkter framfördes också\r\ni en reservation (m, fp, kd,  c)  våren  2003  i det\r\ntidigare  nämnda  betänkandet 2002/03:NU10. En vital\r\nkonkurrens   skärper    effektiviteten    och   ökar\r\nvälståndet,   varför   insatser   för   att   främja\r\nkonkurrensen  är  viktiga  inslag  i  en politik som\r\nstärker  Sveriges utvecklingskraft. Marknadsekonomin\r\nförutsätter   en   effektiv  konkurrenspolitik,  som\r\nförhindrar marknadsdelning  och  prissamverkan  samt\r\nutövar  fusionskontroll.  En  fungerande  och sträng\r\nkonkurrenslagstiftning är viktig för att en effektiv\r\nkonkurrens  skall  råda  i det privata näringslivet.\r\nKonkurrensutsättning medför  ökad  effektivitet  och\r\ngynnar  konsumenterna.  En  sund  konkurrens på alla\r\nmarknadsområden   är  en  förutsättning   för   gott\r\nkonsumentinflytande.   En  självständig  och  kunnig\r\nkonsument är grunden för  en  väl fungerande marknad\r\noch verkligt inflytande.\r\n\r\nFri konkurrens på lika villkor  inom  de ramar som\r\nsätts  upp  av etiska principer och lagstiftning  är\r\ndet    bästa   verktyget    för    att    tillgodose\r\nkonsumenternas    efterfrågan   och   hushålla   med\r\nbegränsade resurser.  En  effektiv konkurrens gynnar\r\nalltid i första hand konsumenterna, och konkurrensen\r\när  den kanske viktigaste drivkraften  till  teknisk\r\noch ekonomisk  utveckling. Väl fungerande konkurrens\r\nstimulerar    en    kontinuerlig     förnyelse    av\r\nproduktionsapparaten  och  leder  därmed   till   en\r\neffektiv  användning  av  samhällets  resurser, dvs.\r\ngraden  av konkurrens på olika marknader  spelar  en\r\ncentral roll för marknadsekonomins funktionssätt och\r\nför den ekonomiska  tillväxten. Det avgörande för en\r\nfungerande  konkurrens   är   fritt  tillträde  till\r\nmarknaderna. Många offentliga regleringar som införs\r\nför att upprätthålla konkurrens  skulle inte behövas\r\nom  det  rådde  fritt  tillträde till  marknaden.  I\r\nkombination   med   den  tekniska   och   ekonomiska\r\nutvecklingen utgör det  fria  tillträdet det främsta\r\nbotemedlet         mot         tendenser        till\r\nkonkurrensbegränsningar och monopol.\r\nStatens  roll i samhällsekonomin  skall  vara  att\r\nsätta ramar  och övervaka spelreglerna på marknaden,\r\nansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt\r\natt skapa förutsättningar  för  långsiktig tillväxt.\r\nNär  staten  agerar  såväl  domare  som  spelare  på\r\nmarknaden är risken stor att konkurrensen  snedvrids\r\noch att investeringar inte görs på ett optimalt sätt\r\ni de företag som har de bästa förutsättningarna.\r\nEn  viktig  orsak  till  att Sverige placerar  sig\r\ndåligt  i  den  s.k.  välfärdsligan   är   det  höga\r\nprisläget,  till  följd av bristande konkurrens  och\r\ndelvis omfattande regleringar.  En  strategi för att\r\nöka det ekonomiska välståndet i Sverige i jämförelse\r\nmed andra länder måste innehålla ett  antal reformer\r\nför att öka den inhemska konkurrensen samt sänka det\r\nallmänna  prisläget,  som  också i stor utsträckning\r\nberor   på   höga  skatter.  En  hel   del   viktiga\r\navregleringar  har  redan gjorts i Sverige, men inom\r\nen   del   sektorer   är  konkurrensen   fortfarande\r\nbristfällig. Det gäller  framför  allt i fråga om de\r\nmarknader   där  hushållen  är  köpare,   exempelvis\r\ndetaljhandel   och  tjänsteproduktion.  Ett  tydligt\r\nexempel på det nyss  sagda  utgör  de  rapporter som\r\nKonkurrensverket   presenterade  i  december   2002.\r\nEnligt en rapport - De svenska priserna kan pressas!\r\n(2002:5) - låg den svenska prisnivån för den privata\r\nkonsumtionen  år  2001   nästan   20   %   över  den\r\ngenomsnittliga   nivån   inom  EU  (17  %  exklusive\r\nmervärdesskatt).  Regeringen   bör   inte   fördröja\r\nberedningen  av  dessa  rapporter utan så snart  som\r\nmöjligt vidta åtgärder och lägga fram förslag så att\r\nde svenska konsumenterna  inte  skall behöva drabbas\r\nav onödigt höga priser. En angelägen  förändring  är\r\natt  ändra  bestämmelserna  i  plan-  och  bygglagen\r\navseende reglering av handelsändamålet i detaljplan.\r\nFör  att göra konkurrensen mer effektiv krävs  det\r\nkonkreta   åtgärder   på   olika  områden.  En  ökad\r\navreglering  bör  ske  för  att   ge   utrymme   för\r\nkonkurrens.  Samtidigt  bör  konkurrenslagen skärpas\r\noch övervakningen bli effektivare.  Konkurrensverket\r\nbör ges ökade resurser och en mer framträdande roll.\r\nNya regeringsförslag bör granskas, inte bara utifrån\r\nett  småföretagsperspektiv, utan också  utifrån  ett\r\nkonkurrensperspektiv. Kvarvarande konkurrenshämmande\r\nregleringar  i  den privata sektorn bör identifieras\r\noch avvecklas. Småföretagsdelegationens  förslag bör\r\nsnarast genomföras.\r\n\r\nDet vi nu har anfört bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrker vi samtliga här aktuella\r\nmotioner i berörda delar, med undantag för\r\nden del av yrkandet i motion 2003/04:K419\r\n(fp) i vilken en samordning med Förenta\r\nstaternas konkurrenslagstiftning förordas.\r\n\r\n\r\n2. Moderniserad konkurrensövervakning (punkt 2)\r\n\r\nav   Per  Bill  (m),  Ulla  Löfgren  (m),  Yvonne\r\nÅngström  (fp),  Anne-Marie  Pålsson  (m), Nyamko\r\nSabuni  (fp), Lars Lindén (kd) och Håkan  Larsson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. a) (= utskottet)\r\nb) (= utskottet)\r\nc) (= utskottet)\r\nd) Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs\r\ni reservation 2. Därmed bifaller  riksdagen motion\r\n2003/04:N14 yrkandena\r\n2-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nVi  välkomnar - i likhet med vad som görs  i  motion\r\n2003/04:N14     (m,     fp,    kd,    c)    -    den\r\nmoderniseringsreform     av     tillämpningen     av\r\nkonkurrenslagstiftningen som genomförs  inom  EU. En\r\nväl  fungerande konkurrensövervakning är viktig  för\r\natt  den   inre  marknadens  potential  skall  kunna\r\nförverkligas.  Vår  bedömning är att de reformer som\r\nnu genomförs kommer att göra att EG-kommissionen kan\r\nverka     effektivare     för      att     förhindra\r\nkonkurrensbegränsande    beteende   samtidigt    som\r\nföretagens regelbörda lättas.\r\n\r\nVår bedömning är också att  regeringens  förslag i\r\nhuvudsak    är    väl    övervägda.   Vi   ser   med\r\ntillfredsställelse på att  regeringen  frångått  det\r\nförslag  om  att avskaffa systemet med gruppundantag\r\nfrån förbudet  i  6 § konkurrenslagen som lades fram\r\nav   Utredningen   om   effektivisering    av    det\r\nkonkurrensrättsliga  regelverket  för företagen m.m.\r\nVår bedömning är att gruppundantagen  för närvarande\r\ntjänar syftet att öka rättssäkerheten för företagen,\r\nutan att de har några avsevärda negativa effekter på\r\nkonkurrensen.\r\nRegeringen  har,  som  redovisats, föreslagit  att\r\nmöjligheterna    att    -   efter    anmälan    till\r\nKonkurrensverket  -  få  ett  individuellt  undantag\r\nersätts   av   en   generell,   alltid    tillämplig\r\nundantagsregel. Detta innebär en förändring  av  den\r\nnationella   konkurrensrätten   i   linje   med  den\r\nförändring  som  sker  på EU-nivå, vilket förefaller\r\nnaturligt. För att slå vakt  om  rättstryggheten och\r\nunderlätta  tillämpningen  av  lagen   är  det  dock\r\nviktigt  att Konkurrensverket, åtminstone  under  en\r\növergångsperiod,  bistår  företagen  med  råd om hur\r\nvillkoren  skall  uppfyllas. Att så blir fallet  bör\r\nriksdagen   genom   ett    tillkännagivande   anmoda\r\nregeringen att tillse. Motion  2003/04:N14  (m,  fp,\r\nkd,  c) blir därmed tillgodosedd i berörda delar och\r\ntillstyrks.\r\nVad  avser  regeringens förslag om undersökningar,\r\nförhandsgodkännande,  förfaranderegler,  m.m. har vi\r\ningen anledning att i sak göra någon annan bedömning\r\nän  regeringen. Den aktuella förordningen ger  inget\r\nutrymme  för  nationella  rättsliga  myndigheter att\r\nifrågasätta  kommissionens  beslut att genomföra  en\r\nsådan  undersökning. Däremot krävs  ett  godkännande\r\nfrån  en   nationell   rättslig   myndighet.   Denna\r\nmyndighet  får  då inte pröva om en inspektion skall\r\nske men kan pröva  om  de planerade tvångsåtgärderna\r\när proportionerliga och  om  kommissionens beslut är\r\nformellt  korrekt. Regeringen,  liksom  utredningen,\r\nanser att Stockholms  tingsrätt skall utfärda sådana\r\nförhandsgodkännanden. Inte heller på denna punkt har\r\nvi anledning att göra någon annan bedömning.\r\nVi vill dock betona vikten  av  att kraftfullt slå\r\nvakt  om rättssäkerheten. Detta gäller  i  synnerhet\r\nvid undersökningar  i  privata  utrymmen,  som  blir\r\nmöjliga i och med den nya förordningen. Som tidigare\r\nredovisats  har  likartade  frågor  behandlats våren\r\n1994  i  en  proposition om handräckning  vid  Eftas\r\növervakningsmyndighets  undersökningar hos företag i\r\nSverige. Den bedömning som då gjordes var att svensk\r\nrätts     regler    om    ansvar    för     felaktig\r\nmyndighetsutövning   och   allmänna   principer  för\r\ntvångsmedelsanvändning  var  tillräckliga   för  att\r\nhindra   sådant   som   närmast  kan  betraktas  som\r\nmyndighetsmissbruk.  Detta   är   dock,  enligt  vår\r\nmening, inget som innebär att det i  det nu aktuella\r\nfallet skulle vara obehövligt med ett  uttalande  av\r\nriksdagen  i frågan. Riksdagen bör sålunda genom ett\r\ntillkännagivande   anmoda   regeringen   att   vidta\r\nåtgärder  så  att rättssäkerheten garanteras. Motion\r\n2003/04:N14 (m,  fp,  kd,  c)  tillstyrks  därmed  i\r\nberörd del.\r\nSlutligen  har  vi  återigen anledning att peka på\r\nbristerna  i  det  beslutsunderlag   som  regeringen\r\ntillställer  riksdagen. Regeringen skriver  att  den\r\ninte    har   underlag    för    att    bedöma    om\r\nKonkurrensverkets  behov  av  resurser förändras med\r\nanledning av de aktuella förslagen. Vi menar att det\r\när  regeringens uppgift att tillse  att  ett  sådant\r\nunderlag  tas  fram,  och  tillställs  riksdagen som\r\nunderlag för riksdagens beslut. Vår bedömning är att\r\nKonkurrensverkets behov av resurser sammanhänger med\r\nvilka  uppgifter  som  verket åläggs. När regeringen\r\nföreslår  att  verket  skall   åläggas   ytterligare\r\narbetsuppgifter är det därför inte orimligt att anta\r\natt detta kommer att kräva ytterligare resurser.  Vi\r\nvill   erinra   om   att  Moderata  samlingspartiet,\r\nFolkpartiet,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet\r\nhösten   2003   i   sina  respektive  budgetmotioner\r\nföreslog högre anslag  till  Konkurrensverket än vad\r\nregeringen gjorde. Detta förefaller  mot bakgrund av\r\nden   föreliggande   propositionen   som   än    mer\r\nvälmotiverat.\r\nSammantaget  tillstyrker  vi  alltså propositionen\r\noch  motion  2003/04:N14 (m, fp, kd,  c)  i  berörda\r\ndelar.\r\n\r\n\r\n3. Konkurrens på lika villkor mellan offentlig\r\noch privat sektor (punkt 4)\r\n\r\nav  Per  Bill   (m),  Ulla  Löfgren  (m),  Yvonne\r\nÅngström  (fp), Anne-Marie  Pålsson  (m),  Nyamko\r\nSabuni (fp),  Lars  Lindén (kd) och Håkan Larsson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Fi236 yrkande\r\n2, 2003/04:N208,  2003/04:N226  yrkandena  1  och 2,\r\n2003/04:N248 yrkande 13, 2003/04:N293 yrkandena 2, 4\r\noch   6,   2003/04:N316  yrkande  2,  2003/04:  N327\r\nyrkandena  10   och   11,  2003/04:N329  yrkande  4,\r\n2003/04:N337 yrkande 2, 2003/04:N346 yrkandena 8 och\r\n9, 2003/04:N347 yrkande  8 och 2003/04: N412 yrkande\r\n4 och avslår motion 2003/04:N227 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  i likhet med vad  som  anförs  i  de  här\r\naktuella motionerna  att  kraftfulla  åtgärder måste\r\nvidtas  från  regeringens  sida  för  att  driva  på\r\navregleringsarbetet  i  syfte att skapa utrymme  för\r\nprivata initiativ i kommuner och landsting.\r\n\r\nDe  stora offentliga monopol  som  för  närvarande\r\nsvarar för tjänsteproduktionen inom sjukvård, skola,\r\nåldringsvård,  etc. bör stegvis avregleras så att en\r\nprivat   tjänsteproduktion    inom   dessa   områden\r\nskyndsamt kan utvecklas. Det är viktigt att kommunal\r\neller annan offentlig verksamhet inte konkurrerar ut\r\njobb  eller  hindrar  tillväxt i privat  verksamhet.\r\nSamtidigt kan det privata utbudet på vissa håll vara\r\nmycket  begränsat.  Riksdagen   bör  hos  regeringen\r\nbegära förslag om ändringar i de  lagar som styr den\r\nobligatoriska,  kommunala  verksamheten  vad  gäller\r\nsådana  bestämmelser  som förhindrar  uppkomsten  av\r\nkonkurrerande alternativ  till det rådande monopolet\r\ni det allmännas regi. Detta skulle skapa möjligheter\r\nför  en  mängd  småföretagare   att   utveckla   och\r\nexpandera  egna  verksamheter  inom tjänstesektorn i\r\nform av kooperativ och egna företag.  Inte minst för\r\nde  kvinnor  som  nu  till stor del svarar  för  den\r\noffentliga välfärdsproduktionen  vore  det  positivt\r\natt övergå från att vara anställd till att bli  egen\r\nföretagare.  Om  flera  aktörer  tillåts komma in på\r\nområden  som  nu  är stängda för privata  alternativ\r\nkommer  det  att  leda  till  nya  arbetstillfällen,\r\nsamtidigt som ökad konkurrens innebär en effektivare\r\nanvändning av skattemedel.  Enligt  vår  uppfattning\r\nskulle  det  dessutom  leda  till  en  mer småskalig\r\nföretagsamhet, närhet i omsorgen, ökad valfrihet och\r\nen förbättrad välfärd för medborgarna.\r\nVidare   vill   vi   betona   betydelsen   av  att\r\nkonkurrensbegränsande    förfaranden    från   olika\r\nkommunala aktörers sida påtalas och åtgärdas. Enligt\r\nvår  uppfattning  har regeringen intagit en  alltför\r\navvaktande hållning. Konkreta åtgärder lyser med sin\r\nfrånvaro. Inrättandet  av  Konkurrensrådet  har inte\r\nräckt.  Rådet, som nu har avvecklats, har inte  haft\r\nnågra sanktionsmöjligheter  till sitt förfogande för\r\natt komma till rätta med missbruk  från  företrädare\r\nför stat, kommuner och landsting riktat mot  privata\r\nentreprenörer   i   syfte   att   gynna   den   egna\r\nproduktionen. Vi anser att det inte räcker att genom\r\ndiskussion och informationsspridning om goda exempel\r\nsöka åstadkomma rättelse så att förfördelade privata\r\nentreprenörer  kan  konkurrera  på samma villkor som\r\noffentliga producenter.\r\nRegeringens hantering av frågan om införande av en\r\nkonfliktlösningsregel  i konkurrenslagen  utgör  ett\r\nflagrant exempel på den avvaktande attityd och brist\r\npå   handling   som  har  kännetecknat   regeringens\r\nagerande.  Trots  förslag   från  Konkurrensrådet  i\r\ndecember   2000   och  i  en  departementspromemoria\r\nutarbetad  inom  Näringsdepartementet  år  2001  har\r\nregeringen ännu inte  lagt  fram  något  förslag för\r\nriksdagen.   Vagheten   i   regeringens  avsikt  och\r\nplanering åskådliggörs med all önskvärd tydlighet av\r\nde  uppgifter om beredningsläget  som  erhålls  från\r\nNäringsdepartementet.  Våren  2003,  när motsvarande\r\nfråga  behandlades av utskottet (bet. 2002/03:NU10),\r\nuppgavs att beredningsarbetet bedrevs med inriktning\r\npå  att  ett  förslag  till  lagregel  skulle  kunna\r\npresenteras  i en lagrådsremiss under våren 2003. Nu\r\nsägs endast att  beredning pågår, utan någon närmare\r\nprecisering av när  regeringen  avser att lägga fram\r\nett   förslag   till   riksdagen.  Detta   är   inte\r\nacceptabelt. Riksdagen bör  därför anmoda regeringen\r\natt skyndsamt till riksdagen  lägga  fram förslag om\r\ninförande    av    en    konfliktlösningsregel     i\r\nkonkurrenslagen.\r\nRiksdagen  bör vidare anmoda regeringen att senast\r\nunder riksmötet  2004/05 vidta åtgärder för att reda\r\nupp  konkurrenssituationen   mellan   offentlig  och\r\nprivat  sektor. Konkurrensverket har i den  tidigare\r\nnämnda rapporten  Vårda och skapa konkurrens, liksom\r\ni andra rapporter, föreslagit en rad åtgärder som vi\r\nanser omedelbart bör  genomföras.  Det  rör  sig  om\r\nföljande:\r\n-  Inför  särskilda bestämmelser i lag som gör det\r\nmöjligt   att   ingripa    mot    andra    slag   av\r\nkonkurrenssnedvridande   förfaranden   än   dem  som\r\nomfattas av konkurrenslagen.\r\n-  Avskilj organisatoriskt och redovisningsmässigt\r\nmyndighetsuppgifter       från      konkurrensutsatt\r\nverksamhet.\r\n- Ändra kommunallagen så  att  företag  ges bättre\r\nmöjligheter  att  få  prövat  i  domstol  om det  är\r\nförenligt  med  lagen  att  kommunala aktörer börjar\r\ndriva näringsverksamhet på konkurrensmarknader.\r\n-  Ge  den myndighet som har  tillsynen  över  den\r\noffentliga  upphandlingen  rätt att föra talan om en\r\nmarknadsskadeavgift om en upphandlande  enhet brutit\r\nmot lagen om offentlig upphandling.\r\n-    Integrera   tillsynen   av   den   offentliga\r\nupphandlingen   med  övriga  myndighetsuppgifter  på\r\nkonkurrensområdet.\r\n-   Ersätt   successivt    nuvarande    form    av\r\ninköpssamordning/ramavtal    och    ej   preciserade\r\ninköpsvolymer  med frivilligt samarbete  myndigheter\r\nemellan om inköp utifrån förutbestämda volymer.\r\n- Klargör att  kommunernas  och landstingens inköp\r\nfrån egna företag omfattas av upphandlingsreglerna.\r\n- Komplettera upphandlingsreglerna  för  att komma\r\ntill rätta med avbrutna anbudstävlingar.\r\n-  Inför  bestämmelser om att myndigheterna  skall\r\nbeakta effekterna  på  konkurrensen  vid stödgivning\r\noch att företagen skall få bättre möjligheter att få\r\nlagligheten av ett kommunalt stöd prövat.\r\n\r\nDet vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna. Med det sagda tillstyrker  vi\r\nde här aktuella motionerna i berörda delar, dock med\r\nundantag  för  motion  2003/04:N227  (fp),  där  det\r\nföreslås  att  det  för  all kommunal verksamhet som\r\nerbjuder kommersiellt gångbara  varor eller tjänster\r\nåt    allmänheten   bör   krävas   tillstånd    från\r\nlänsstyrelsen.\r\n\r\n\r\n4. Kriminalisering av karteller (punkt 6)\r\n\r\nav  Per   Bill  (m),  Ulla  Löfgren  (m),  Yvonne\r\nÅngström (fp),  Anne-Marie  Pålsson  (m),  Nyamko\r\nSabuni  (fp),  Lars Lindén (kd) och Håkan Larsson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2003/04:MJ432 yrkande\r\n8, 2003/04:N293  yrkande  3,  2003/04:N412 yrkande 8\r\noch 2003/04:Bo297 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKartellbildning är enligt vår mening  mycket skadlig\r\nför   samhällsekonomin.   Det   finns   ett   starkt\r\nkonsumentintresse av att olagliga karteller bekämpas\r\neffektivt.  I  slutändan är det alltid konsumenterna\r\nsom  får svara för  kostnaderna  för  en  ineffektiv\r\nkonkurrens i form av högre priser eller sämre utbud.\r\nKarteller     innebär     också     en    orättmätig\r\nförmögenhetsöverföring   från   konsumentkollektivet\r\ntill de företag som bryter mot konkurrenslagen.\r\n\r\nRiksdagen har, som redovisats,  vid två tillfällen\r\n- genom tillkännagivanden våren 2002  och våren 2003\r\n-   anmodat   regeringen   att   utreda  frågan   om\r\nkriminalisering av kartellsamarbete.  Regeringen har\r\n-   i   november   2003   -   gett   Utredningen  om\r\neffektivisering     av    det    konkurrensrättsliga\r\nregelverket  för  företagen  m.m.  tilläggsdirektiv,\r\ngenom vilket utredningsuppdraget  har utvidgats till\r\natt omfatta frågan om kriminalisering  av förbud mot\r\nkonkurrensbegränsande   samarbete   mellan   företag\r\nrespektive   förbud   mot  missbruk  av  dominerande\r\nställning. Att det har  krävts två tillkännagivanden\r\nav  riksdagen  innan  regeringen  har  skridit  till\r\nhandling är flagrant. Vi  menar att en mycket viktig\r\nprincip   i  det  demokratiska   systemet   är   att\r\nriksdagens   beställningar   skall   efterkommas  av\r\nregeringen. Tillkännagivanden är ett instrument  som\r\nriksdagen  förfogar  över  för att anmoda regeringen\r\natt vidta åtgärder i en fråga.  Det  får inte uppstå\r\nen situation där det kan skapas ett intryck  av  att\r\nregeringen  inte  tillmäter  detta  instrument  dess\r\nrättmätiga betydelse.\r\nRegeringens  beslut  om  tilläggsdirektiv  innebär\r\nemellertid   inte  att  riksdagens  beställning  har\r\neffektuerats på ett adekvat sätt. En avgränsning har\r\ngjorts,  genom   att   det  i  direktiven  sägs  att\r\nkriminaliseringsmodellen  skall  inriktas på vad som\r\nbör betecknas som särskilt allvarliga fall och gälla\r\nett  kärnområde  av  sådana skadliga  beteenden.  En\r\njämförelse skall ske med  vad  som tillämpas i fråga\r\nom grova förmögenhetsbrott. Riksdagens  beslut avsåg\r\ndock      en     generell     kriminalisering     av\r\nkartellsamarbete.  Den  avgränsning som har gjorts i\r\nutredningsuppdraget står,  enligt  vår  mening, inte\r\nhelt  i  överensstämmelse  med  andan  i  riksdagens\r\nbeslut.    Riksdagen   bör   därför   i   ett   nytt\r\ntillkännagivande    anmoda    regeringen    att   ge\r\nutredningen kompletterande direktiv så att uppdraget\r\nbelyser   såväl   en   generell   som   en  partiell\r\nkriminalisering  av kartellbildning. Med detta  blir\r\nmotionerna 2003/04:MJ432  (fp),  2003/04:N293  (fp),\r\n2003/04:N412    (kd)    och    2003/04:Bo297    (kd)\r\ntillgodosedda i berörda delar och tillstyrks.\r\n\r\n\r\nBILAGA 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:80\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till\r\n\r\n1. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),\r\n\r\n2.   lag  om  ändring   i   lagen   (1994:1845)   om\r\ntillämpningen    av    Europeiska   gemenskapernas\r\nkonkurrens- och statsstödsregler,\r\n\r\n3.   lag   om   ändring   i  lagen   (1970:417)   om\r\nmarknadsdomstol m.m.\r\n\r\n\r\nMotion med anledning av proposition\r\n2003/04:80\r\n\r\n\r\n2003/04:N14 av Per Bill m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar anta  motionens  förslag  till\r\nlag om ändring i sekretesslagen (1980:100).\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\nsäkerställa   en   rättssäker    tillämpning    av\r\nundantagen  i  konkurrenslagen  efter att systemet\r\nmed förhandsanmälan avskaffas.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att\r\nKonkurrensverket,      åtminstone     under     en\r\növergångsperiod, bistår  företagen  med råd om hur\r\nvillkoren   för   undantag  från  konkurrenslagens\r\nförbud skall uppfyllas.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om vikten av att slå\r\nvakt om hög  rättssäkerhet  vid undersökningar vid\r\nutredningar   om  överträdelser   av   förbud,   i\r\nsynnerhet vid undersökningar i privata utrymmen.\r\n\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden\r\n2002/03\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi236 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om  avveckling  av  konkurrenssnedvridande\r\noffentlig verksamhet i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04\r\n\r\n\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en  moderniserad\r\nkonkurrenslagstiftning,   samordnad   med  Förenta\r\nstaternas.\r\n\r\n2003/04:T458 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  nödvändigheten  av  en\r\nutvärdering  av  de  avregleringar som genomförts  i\r\nSverige.\r\n\r\n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  effektivare\r\nkonkurrenspolitik för dagligvaruhandeln.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kriminalisering av\r\nkarteller.\r\n\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen anförs om konkurrens på lika villkor.\r\n\r\n2003/04:N208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av att regeringen\r\nskyndsamt   framlägger   förslag   till   beslut  om\r\nkonkurrens  på  lika  villkor  mellan offentlig  och\r\nprivat sektor.\r\n\r\n2003/04:N226 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om vikten av att en\r\nökad  andel av den offentliga sektorns  verksamhet\r\nläggs ut på entreprenad.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nKonkurrensverket bör granska välfärdssektorn.\r\n\r\n2003/04:N227 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att det för all\r\nkommunal  verksamhet   som  erbjuder  kommersiellt\r\ngångbara varor eller tjänster  åt  allmänheten bör\r\nkrävas tillstånd från länsstyrelsen.\r\n\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs i motionen om att bekämpa\r\nmonopol (avsnitt 5.4.1).\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen  om  att öka\r\netableringsfriheten      och     att     uppmuntra\r\nprivatiseringar och konkurrensutsättning  inom den\r\noffentliga sektorn (avsnitt 5.4.2).\r\n\r\n2003/04:N293 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   att   göra\r\nkonkurrenslagen effektivare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   införa\r\nåtgärder  för  att  reda  ut konkurrenssituationen\r\nmellan privata och offentliga utförare.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utreda en\r\nkriminalisering av kartellsamarbete.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nunderlätta tillträde till olika marknader.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  ta  bort\r\nselektiva företagsstöd  och snedvridande kommunala\r\nstöd till företag.\r\n\r\n2003/04:N306 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   att    utvärdera\r\navregleringarna av de statliga bolagen.\r\n\r\n2003/04:N316 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om avveckling  av  konkurrenssnedvridande\r\noffentlig verksamhet i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2003/04:N327 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att staten har ett\r\nansvar  i  fall  när  konkurrensen mellan  privata\r\nentreprenörer  på  en  offentligt  tillhandahållen\r\ntjänst  är så svag att konsumenterna  inte  enkelt\r\nkan välja bort företag som tummar på kvaliteten.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  de  speciella\r\nsamhällsintressen  som  det statliga utförandet  i\r\nvissa fall skall representera  kan,  i fall av väl\r\ngenomförd   reglering/kontraktering,   tillgodoses\r\nlika bra av privata entreprenörer till både  lägre\r\nkostnader och högre kvalitet.\r\n\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt\r\nåterkommer till riksdagen med förslag på åtgärder i\r\nsyfte att förbättra möjligheterna att driva företag\r\ninom vårdsektorn.\r\n\r\n2003/04:N337 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om turistnäringens\r\nkonkurrensförhållanden  i  relation till offentlig\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rättvis konkurrens\r\nmellan offentlig och privat sektor.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om avveckling av\r\nsnedvridande företagsstöd.\r\n\r\n2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nkonkurrenssnedvridande kommunal verksamhet.\r\n\r\n2003/04:N355 av Håkan Larsson och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  en  utredning  om  de\r\nregionala   konsekvenserna   av    avreglering   och\r\nbolagisering  i  syfte  att  eliminera  de  negativa\r\nföljderna för främst landsbygden.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kommunernas roll i\r\nnäringspolitiken.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en effektivare\r\nkonkurrenspolitik.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kriminalisering av\r\nkarteller.\r\n\r\n2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n17. Riksdagen begär att regeringen återkommer till\r\nriksdagen  med förslag till lagstiftning som innebär\r\nen kriminalisering av kartellsamverkan.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n1. Förslag till lag om ändring i\r\nkonkurrenslagen (1993:20)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2. Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1994:1845) om tillämpningen\r\nav Europeiska gemenskapernas\r\nkonkurrens- och statsstödsregler\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3. Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1970:417) om marknadsdomstol\r\nm.m.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Konkurrenspolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 15, 2003/04:MJ432 yrkande 7, 2003/04:MJ476 yrkande 1, 2003/04:N248 yrkande 12, 2003/04:N293 yrkande 1 och 2003/04:N412 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D4790A47-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "1",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "136",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D4790A47-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Moderniserad konkurrensövervakning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:80 och avslår motion 2003/04:N14 yrkandena 2-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ändring i sekretesslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N14 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi236 yrkande 2, 2003/04:N208, 2003/04:N226 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N227 yrkande 4, 2003/04:N248 yrkande 13, 2003/04:N293 yrkandena 2, 4 och 6, 2003/04:N316 yrkande 2, 2003/04:N327 yrkandena 10 och 11, 2003/04:N329 yrkande 4, 2003/04:N337 yrkande 2, 2003/04:N346 yrkandena 8 och 9, 2003/04:N347 yrkande 8 och 2003/04:N412 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D4790A59-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "136",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D4790A59-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utvärdering av om- och avregleringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T458, 2003/04:N306 och 2003/04:N355.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Kriminalisering av karteller",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ432 yrkande 8, 2003/04:N293 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 8 och 2003/04:Bo297 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D4790A78-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "136",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D4790A78-99C8-11D8-AE2C-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Konkurrenspolitikens inriktning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Moderniserad konkurrensövervakning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kriminalisering av karteller",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-03 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall propositionen, avslag alla motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:12:41"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Lättare att bekämpa karteller och andra överträdelser av konkurrensreglerna. Det är tanken med den moderniserade konkurrensövervakning som riksdagen sagt ja till. De nya reglerna grundar sig på EU:s bestämmelser och innebär bland annat att EG-kommissionen och alla nationella konkurrensmyndigheter inom EU kommer att samarbeta inom ett nätverk. Syftet är att konkurrensärenden i större utsträckning än för närvarande ska tas om hand av nationella myndigheter och domstolar. ",
          "dok_id": "GR01NU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Effektivare konkurrensövervakning (NU13)",
          "dok_id": "GR01NU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:12:41"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lättare att bekämpa karteller och andra överträdelser av konkurrensreglerna. Det är tanken med den moderniserade konkurrensövervakning som näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till. De nya reglerna grundar sig på EU:s bestämmelser och innebär bland annat att EG-kommissionen och alla nationella konkurrensmyndigheter inom EU kommer att samarbeta inom ett nätverk. Syftet är att konkurrensärenden i större utsträckning än för närvarande ska tas om hand av nationella myndigheter och domstolar.</p>",
          "dok_id": "GR01NU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:25"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Effektivare konkurrensövervakning (NU13)",
          "dok_id": "GR01NU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:25"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_13.docx",
          "filstorlek": "2250775",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Moderniserad konkurrensövervakning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/622AAC9C-17D4-4AC6-8CD1-6DC7E6ED978D"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_13.pdf",
          "filstorlek": "2635605",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8059E332-CC0D-484E-A029-4A786E39CC7C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi236 Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi236",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo297 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GR02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ432 En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N14 med anledning av prop. 2003/04:80 Moderniserad konkurrensövervakning",
          "ref_dok_id": "GR02N14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:80 Moderniserad konkurrensövervakning",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N208 Konkurrens mellan privat och offentlig sektor",
          "ref_dok_id": "GR02N208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N208",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens mellan privat och offentlig sektor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N226 Hinder för kvinnors företagande",
          "ref_dok_id": "GR02N226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N226",
          "ref_dok_titel": "Hinder för kvinnors företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N227 Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GR02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N293 Fri konkurrens för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02N293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N293",
          "ref_dok_titel": "Fri konkurrens för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N306 Utvärdering av avregleringarna",
          "ref_dok_id": "GR02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av avregleringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N316 Konkurrens på lika villkor",
          "ref_dok_id": "GR02N316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N316",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens på lika villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N327 Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N327",
          "ref_dok_titel": "Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N337 Turistpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02N337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N337",
          "ref_dok_titel": "Turistpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N347 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N355 Utredning av de regionala konsekvenserna av avregleringen och bolagiseringen",
          "ref_dok_id": "GR02N355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N355",
          "ref_dok_titel": "Utredning av de regionala konsekvenserna av avregleringen och bolagiseringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T458 Utvärdering av avreglering",
          "ref_dok_id": "GR02T458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T458",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av avreglering",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:80 Moderniserad konkurrensövervakning",
          "ref_dok_id": "GR0380",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "Moderniserad konkurrensövervakning",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-13",
          "ref_dok_id": "GR09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2004-05-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-12",
          "ref_dok_id": "GR09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2004-05-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:224",
          "ref_dok_id": "GR0K224",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "224",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:224",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:409",
          "ref_dok_id": "1993:409",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:410",
          "ref_dok_id": "1994:1845",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:452",
          "ref_dok_id": "1970:417",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}