{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2295199",
      "dok_id": "GR01NU12",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU12",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU12",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "12",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:41",
      "titel": "Vissa utrikeshandelspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU12/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU12",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU12",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU12",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU12</div><h1>Vissa utrikeshandelspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet   drygt   50\r\nmotionsyrkanden   om  olika  utrikeshandelspolitiska\r\nfrågor.  Samtliga yrkanden  avstyrks  av  utskottet.\r\nStällningstagandena från utskottet har föranlett sju\r\nreservationer.\r\n\r\nUtskottet  understryker  att frihandel kan vara en\r\nstark   välståndsskapande   kraft   för   såväl   de\r\nutvecklade  länderna  som  för  världens  fattigaste\r\nländer.  Vidare betonar utskottet  att  stabila  och\r\nrättvisa spelregler  för  ett  fritt utbyte av varor\r\noch  tjänster  är  en  avgörande  förutsättning  för\r\nekonomisk tillväxt och sysselsättning.  I  fråga  om\r\nutvecklingen  mot  en  ökande  mängd  bilaterala och\r\nregionala  handelsavtal  finns  det  flera  positiva\r\ndrivkrafter   men   också   en  viss  osäkerhet   om\r\nkonsekvenserna för u-länderna, menar utskottet.\r\nBeträffande  frågor om Världshandelsorganisationen\r\n(WTO) stöder utskottet  i  högsta  grad  ett  snabbt\r\nåterupptagande  av  WTO-förhandlingarna, vilket inte\r\nminst u-länderna har  mycket  att  vinna  på. Vidare\r\nfinns   ett  starkt  stöd  inom  utskottet  för  att\r\ninriktningen  bör  vara  en  ökad öppenhet inom WTO.\r\nEnligt  utskottets  mening  är det  viktigt  att  de\r\nsvenska        förhandlingspositionerna         även\r\nfortsättningsvis  redovisas  öppet i riksdagen, inte\r\nminst inför WTO:s ministermöten.  I  en  reservation\r\n(mp)  uttalas att det är nödvändigt att förhandla  i\r\nen  lugnare  takt,  som  tillåter  alla  länder  att\r\nutvärdera   hittillsvarande   verksamhet.   Dessutom\r\nmåste,  enligt  reservanten,  fattigdomsbekämpningen\r\nvara i fokus för handelspolitikens utformning liksom\r\npå andra områden.\r\nNär  det gäller immaterialrättsliga  frågor  anser\r\nutskottet   att   det   är   mycket   positivt   att\r\növerenskommelser  har  kunnat  göras inom WTO:s ram,\r\nvilka   medger   att   u-länderna  kan   införskaffa\r\nmediciner för att bekämpa nationella hälsokriser som\r\nt.ex. hiv/aidsepidemin.  I  en  reservation  (v, mp)\r\nuttalas att de regler som styr tillgången på viktiga\r\nmediciner  till  rimliga  priser  i  fattiga  länder\r\nendast gäller under mycket särskilda förhållanden.\r\nWTO:s tjänsteavtal (GATS) har, menar utskottet, en\r\nutformning  som  gör  det möjligt för u-länderna att\r\nansluta sig på ett sätt som överensstämmer med deras\r\nförmåga och möjligheter.  Enligt  utskottet  är  det\r\nviktigt   att  svenska  tjänsteleverantörer,  liksom\r\növriga leverantörer  från  EU,  skall kunna verka på\r\nandra   länders   tjänstemarknader  utan   att   bli\r\ndiskriminerade    på    basis    av    nationalitet.\r\nReservanterna (v, mp) anser  att avtalet är behäftat\r\nmed så stora brister att det inte borde ha införts i\r\nsitt nuvarande skick.\r\nBeträffande  handel,  miljö  och   sociala  frågor\r\nstöder     utskottet     inriktningen    att    WTO-\r\nförhandlingarna skall bidra  till en hållbar, social\r\noch  ekologisk utveckling för jordens  alla  länder.\r\nDet finns flera skäl för att Sverige skall verka för\r\natt en  uppförandekod  av  bindande  natur  på  sikt\r\ninrättas   inom   OECD,   anför   utskottet.   I  en\r\nreservation   (v,   mp)   anförs   att   behovet  av\r\ninternationellt  bindande regler för transnationella\r\nföretag är oavvisligt.  I  en annan reservation (kd)\r\ngörs   bedömningen   att   det   behövs   gemensamma\r\nriktlinjer  inom  EU  för  hur s.k. etiska  koder  i\r\nnäringslivet skall fungera och kontrolleras.\r\nNär  det  gäller  EU-frågor anser  utskottet  -  i\r\nlikhet med motionärerna  -  att  det är önskvärt att\r\nstärka den inre marknaden. Utvecklingen  fortgår  på\r\ndetta  område.  Vissa  tjänster  är  det  dock  inte\r\nlämpligt att konkurrensutsätta. I en reservation (m,\r\nfp,   kd,   c)   uttalas   att  den  inre  marknaden\r\nytterligare bör effektiviseras;  ett  viktigt mål är\r\natt integrera tjänstemarknaderna inom EU.\r\nEU:s   snushandelsförbud   bör   avskaffas   anser\r\nutskottet  enhälligt  och hänvisar till  att  frågan\r\nprövas av EG-domstolen.\r\nAngående exportkreditfrågor ser utskottet positivt\r\npå  Exportkreditnämndens   reviderade   miljöpolicy,\r\nvilken  ytterligare  kommer  att utvecklas.  Det  är\r\nockså  positivt  att frågor om etisk  hänsyn,  bl.a.\r\nrörande antikorruption och sociala frågor, utvecklas\r\nvidare. I en reservation  (kd,  v, c, mp) hävdas att\r\nExportkreditnämndens   nya   miljöpolicy   inte   är\r\nheltäckande  och  att en obligatorisk  miljöprövning\r\nskall föregå alla beslut om statliga exportkrediter.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Frihandel\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:K419\r\nyrkande 11 och 2003/04: L353 yrkande 7.\r\n\r\n2. WTO-frågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:U351\r\nyrkandena 4 och 5, 2003/04: N320 yrkandena  1 och\r\n2 och 2003/04:N340 yrkandena 2-9, 13 och 16.\r\nReservation 1 (mp)\r\n\r\n3. Vissa immaterialrättsliga frågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:L284\r\nyrkandena 1 och 7 och 2003/04:So313 yrkande 6.\r\nReservation 2 (v, mp)\r\n\r\n4. Avtal om handel med tjänster\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So645\r\nyrkande 4 och 2003/04: N320 yrkandena 3-11.\r\nReservation 3 (v, mp)\r\n\r\n5. Handel, miljö och sociala frågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:K416\r\nyrkande 34, 2003/04:U253  yrkande 1, 2003/04:U254\r\nyrkande 18, 2003/04:U351 yrkande  6, 2003/04:U352\r\nyrkande 9, 2003/04:MJ474 yrkande 2,  2003/04:N234\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N334 yrkandena  1  och\r\n3,   2003/04:N340   yrkandena   10   och  11  och\r\n2003/04:N414 yrkande 22.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n6. Vissa EU-frågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K416\r\nyrkandena 30 och 31 och 2003/04:K419 yrkande 10.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. EU:s förbud mot försäljning av snus\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N285.\r\n\r\n8. Exportkreditfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:U254\r\nyrkande    20,    2003/04:MJ400    yrkande    26,\r\n2003/04:N272, 2003/04:N331 yrkandena 1-3, 5 och 6\r\noch 2003/04:N334 yrkande 4.\r\nReservation 7 (kd, v, c, mp)\r\n\r\nStockholm den 30 mars 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Marie Granlund (s), Ingegerd\r\nSaarinen (mp), Eva Flyborg (fp), Sylvia\r\nLindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s),\r\nKarl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren\r\n(m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa\r\nTorstensson (c), Anne Ludvigsson (s),\r\nAnne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson\r\n(s), Reynoldh Furustrand (s), Nyamko\r\nSabuni (fp), Lars Lindén (kd) och Gunilla\r\nWahlén (v).\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet och bakgrund\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlas   20  motioner  från\r\nallmänna         motionstiden        om        vissa\r\nutrikeshandelspolitiska frågor.\r\n\r\nRepresentanter för Närings- och Utrikesdepartementen\r\nhar inför utskottet  redovisat  upplysningar  om ett\r\nförslag  till  EU-direktiv  om  tjänster på den inre\r\nmarknaden.     Vidare     har    företrädare     för\r\nKommerskollegium informerat  om kollegiets utredning\r\nom  konsekvenser  för  u-länderna  av  avtalen  inom\r\nVärldshandelsorganisationen       (World       Trade\r\nOrganization, WTO).\r\n\r\n\r\nVärldshandelsorganisationen (WTO)\r\n\r\n\r\nDe  multilaterala  handelsförhandlingarna inom ramen\r\nför  Allmänna  tull- och  handelsavtalet,  den  s.k.\r\nUruguayrundan, inleddes  år  1986  och  avslutades i\r\napril 1994. Förhandlingarna resulterade bl.a.  i ett\r\navtal om upprättande av Världshandelsorganisationen,\r\nvilket trädde i kraft år 1995.\r\n\r\nHandelspolitiken   är   gemensam  för  EU,  vilket\r\ninnebär  att  enhetliga  regler   gäller  inom  hela\r\nunionen.  Det  handelspolitiska  ramverket   innebär\r\ngemensam   tulltaxa   och   gemensamma   tull-   och\r\nhandelsavtal  i  förhållande till länder utanför EU.\r\nNormalt finns det inga nationella särregler inom EU;\r\nsådana  kan  dock finnas  när  det  gäller  sanitära\r\noch/eller hygieniska  krav.  Efter  det  att Sverige\r\nblivit medlem i EU arbetar Sverige framför allt inom\r\ngemenskapens   ram   för  att  påverka  det  globala\r\nhandelssystemet. Mål för Sverige är bl.a. att främja\r\nsvensk export och import  och  skapa öppnare och mer\r\ntidsenliga regler för den internationella handeln.\r\nDe  första reguljära ministerkonferenserna  i  WTO\r\navhölls  i  Singapore  år 1996 och i Genève år 1998.\r\nVid den tredje ministerkonferensen i Seattle år 1999\r\nmisslyckades medlemsländerna  att  få  till stånd en\r\növerenskommelse  om  att  inleda  en ny multilateral\r\nförhandlingsrunda. Inom ramen för den  s.k. inbyggda\r\nagendan   fortsatte   dock   WTO-diskussionerna   om\r\njordbruk      och      tjänster.      Den     fjärde\r\nministerkonferensen i Doha, Qatar, i november  2001,\r\nresulterade  i  en  ministerdeklaration med innebörd\r\natt   en  ny  handelsrunda   skulle   påbörjas   och\r\nförhandlingar  inledas  om handelsliberalisering för\r\nalla varor och om förnyade  regler för världshandeln\r\npå ett flertal områden. Målet är att förhandlingarna\r\nskall vara avslutade till den 1 januari 2005.\r\nDen femte ministerkonferensen  i Cancún, Mexiko, i\r\nseptember 2003, bröt samman eftersom medlemsländerna\r\ninte kunde komma överens om ett ramavtal  för  några\r\nav  de mest centrala frågorna. Sammanbrottet berodde\r\npå\r\noenighet  på  många  olika  områden  men  främst  på\r\njordbruksområdet,   inbegripet   de  rika  ländernas\r\njordbrukssubventioner. Oenighet fanns  också i fråga\r\nom   de   s.k.   Singaporefrågorna  (förenkling   av\r\nhandelsprocedurer,  insyn  i  offentlig upphandling,\r\ninvesterings-  och  konkurrensfrågor).   Konferensen\r\nlade  i dagen en öppen splittring mellan i-  och  u-\r\nländer. Det uppföljande mötet i WTO:s allmänna råd i\r\nGenève i december 2003 innebar inte något genombrott\r\nmen uppfattas  som  ett  arbetsmöte  på  väg mot ett\r\nåterupptagande av förhandlingarna.\r\nMot  den  bakgrunden  synes  ett nytt handelsavtal\r\ntill årsskiftet 2004/05 knappast  vara  realistiskt.\r\nUtvecklingen  går  samtidigt  vidare med ett  ökande\r\nantal bilaterala handelsavtal vid sidan av WTO.\r\nUtrikesutskottet har under hösten  2003  behandlat\r\nen   proposition  om  Sveriges  politik  för  global\r\nutveckling  (prop.  2002/03:122,  bet. 2003/04:UU3).\r\nRegeringens syn att målet för den samlade  politiken\r\nför  global utveckling skall vara att bidra till  en\r\nrättvis  och  hållbar  global  utveckling delades av\r\nutrikesutskottet.  När  det  gäller   handels-   och\r\njordbrukspolitiken     betonade     utrikesutskottet\r\nfrihandelns   betydelse   men   också  de  särskilda\r\nförutsättningar som gäller för u-länderna.\r\n\r\nDispositionen  i den fortsatta framställningen  av\r\ndetta betänkande har  byggts upp med hänsyn till att\r\nnäringsutskottet  har  efterfrågat   att  regeringen\r\nlåter utreda konsekvenserna för u-länderna  av  WTO-\r\navtalen  (se  nedan).  Kommerskollegium  har nyligen\r\nredovisat  en utredningsrapport på detta område  med\r\nrubriken Konsekvenser  för u-länderna av WTO-avtalen\r\n(dnr 100-171-04). I stället  för  att återkomma till\r\nolika  rapportresultat  i  ett antal avsnitt  i  det\r\nföljande  presenteras  rapporten   i  sin  helhet  i\r\navsnittet nedan.\r\n\r\nKonsekvenser för u-länderna av WTO-\r\navtalen\r\n\r\n\r\nUppdrag till Kommerskollegium\r\n\r\nUtskottet    fann    vid    behandlingen    av    de\r\nutrikeshandelspolitiska  frågorna  våren  2003 (bet.\r\n2002/03:NU5),   att  det  rådde  osäkerhet  angående\r\nutbytet   för   u-länderna    av    det   befintliga\r\ninternationella  handelssystemet.  Det  fanns  olika\r\nuppfattningar  om konsekvenserna för  u-länderna  av\r\nWTO-systemets ingående  delar,  regler,  arbetssätt,\r\nförhandlingar och förhandlingsresultat samtidigt som\r\nu-länderna  inte  kunde  uppfattas  som  en  homogen\r\ngrupp. Utskottet ansåg därför att det skulle bringas\r\nökad klarhet i frågan om u-ländernas utbyte av  WTO-\r\nsystemet.  I enlighet med detta gjorde riksdagen ett\r\ntillkännagivande om att Kommerskollegium borde ges i\r\nuppgift att  närmare  utreda  konsekvenserna  för u-\r\nländerna av WTO-systemet.\r\n\r\nI    juli    2003   uppdrog   så   regeringen   åt\r\nKommerskollegium  att  utreda konsekvenserna av WTO-\r\nsystemet  för  u-länderna.   Uppdraget   gällde  att\r\nsammanställa  och redogöra för den analys som  finns\r\nom WTO-systemets  konsekvenser  för u-länder. Vidare\r\nvar   uppgiften   att   fånga   upp  den  viktigaste\r\nakademiska forskningen men även att  beakta  studier\r\nsom  gjorts  av  större  enskilda organisationer och\r\ninternationella  organisationer.  I  uppdraget  gavs\r\näven  exempel  på  faktorer   som   kollegiet  kunde\r\nstudera,  såsom  marknadstillträde, handel,  budget,\r\nBNP,  fattigdomssituation   och   inkomstfördelning,\r\nbehov   av   institutionsbyggnad   samt   kostnader,\r\nbesparingar  eller  vinster  av  att genomföra  WTO-\r\navtalen.\r\n\r\nRapporten om konsekvenserna för u-länderna av\r\nWTO-avtalen var färdigställd i slutet på\r\nfebruari 2004. I det följande redovisas - trots\r\nden stora mängden uppgifter i rapporten - en\r\nsummarisk sammanfattning. Inledningsvis i\r\nrapporten ges ett antal avgränsningar och\r\ndefinitioner, vilka bör uppmärksammas.\r\nRapporten analyserar inte konsekvenserna för u-\r\nländerna av handel generellt, utan endast\r\neffekterna av de olika WTO-avtalen på u-\r\nländernas handel. Vidare redovisas svårigheten\r\natt fastställa orsakssamband, dvs. effekter som\r\nhar sin grund i WTO-avtalen och inte andra\r\nfaktorer som exempelvis regionala\r\nfrihandelsavtal.\r\n\r\nGenerella konsekvenser av WTO-avtalen\r\n\r\nMarknadstillträde\r\n\r\nDet främsta instrumentet för att säkra ett ökat\r\nmarknadstillträde    är   genom   förhandlingar   om\r\ntullsänkningar.  Som ett  resultat  har  i-ländernas\r\ntullar på industrivaror  successivt  reducerats till\r\ngenomsnittligt  mycket låga nivåer. Vid  en  närmare\r\ngranskning kan dock konstateras att tullsänkningarna\r\nvarit  mer begränsade  eller  i  vissa  fall  rentav\r\nobefintliga  för  varor  av särskilt intresse för u-\r\nländerna,  t.ex.  textil och  konfektion  (teko).  I\r\ngenomsnitt möter därför  u-länderna  högre tullar än\r\ni-länderna  vid export. Tullarna är också  generellt\r\nsett betydligt  högre  i u-länderna än i i-länderna.\r\nFör    u-länderna    är    marknadstillträdet    för\r\nindustrivaror därmed mer begränsat  i andra u-länder\r\nän i i-länderna.\r\n\r\nEtt  viktigt instrument för att garantera  ett  ökat\r\nmarknadstillträde  är den grundläggande principen om\r\nmest   gynnad   nation   (MGN),   dvs.   att   varje\r\ntullsänkning  som  görs automatiskt  utsträcks  till\r\nalla övriga WTO-medlemmar.  Det  är dock möjligt för\r\nWTO-medlemmarna  att göra avsteg från  MGN-principen\r\ngenom  att bl.a. sluta  regionala  eller  bilaterala\r\nfrihandelsavtal med andra länder för att sinsemellan\r\nkunna  avtala  om  mer  långtgående  tullsänkningar.\r\nUnder senare  år  har  dessa  avtal drastiskt ökat i\r\nantal  med  påföljd att MGN-principens  betydelse  i\r\nvärldshandeln   har   minskat.   Effekten  av  denna\r\nutveckling  slår  olika på olika länder;  för  många\r\nfattigare länder betyder det en relativ försämring.\r\n\r\nMinskat godtycke och större disciplin\r\n\r\nUtifrån Kommerskollegiets erfarenhet dras slutsatsen att de\r\ns.k.  tillämpningsavtalen  har  lett till ett bättre\r\noch  stabilare marknadstillträde än  om  inga  avtal\r\nalls   hade    funnits    och   att   utrymmet   för\r\nprotektionism,   diskriminering   och   godtycke   i\r\nmotsvarande     mån     begränsats.     Många     av\r\ntillämpningsavtalen  är  finansiellt  kostsamma  att\r\ngenomföra, vilket leder till  att lågt utvecklade u-\r\nländer har svårt att genomföra  alla avtal. Länderna\r\ni  fråga  får därmed svårt att leva  upp  till  sina\r\nskyldigheter  och  att dra nytta av sina rättigheter\r\nenligt avtalen.\r\n\r\nHandel\r\n\r\nVärldshandeln har ökat  kraftigt,  men det är svårt att säga om\r\ndenna utveckling kan kopplas till WTO.  Den relativa\r\nbetydelsen  av  WTO  minskar  dock enligt rapporten,\r\nmedan antalet bilaterala och regionala  handelsavtal\r\ni världen uppvisar en snabb ökning.\r\n\r\nFattigdomssituation och inkomstfördelning\r\n\r\nFattigdomssituation och inkomstfördelning  i  relation till WTO\r\när svåra att utvärdera, då andra faktorer har större\r\nbetydelse  än  handel generellt och WTO i synnerhet.\r\nGenerellt  kan  dock  sägas  att  snedvridningar  av\r\nhandeln   på   grund    av    tullar,   kvantitativa\r\nrestriktioner  etc.  bidrar  till   att  minska  det\r\nglobala välståndet genom att världens  resurser inte\r\nanvänds effektivt. En friare handel förväntas därmed\r\nleda  till ett ökat globalt välstånd. Olika  grupper\r\noch  länder   påverkas   dock   på   olika  sätt  av\r\nhandelsliberaliseringar.\r\n\r\nTvistlösning\r\n\r\nDet  nya  förstärkta  tvistlösningssystemet  i  WTO  förbättrar\r\nmöjligheterna   för  u-länder   att   insistera   på\r\nefterlevnad av andra länders WTO-åtaganden. Systemet\r\när  viktigt  för u-länderna  eftersom  det  ger  dem\r\nmöjlighet att  med  andra  medel  än  ekonomisk makt\r\nförsvara sina rättigheter.\r\n\r\nKostnader,   besparingar   eller   vinster  av   att\r\ngenomföra WTO-avtalen\r\n\r\nVissa WTO-avtal är kostsamma att genomföra  för  resurssvaga u-\r\nländer  med  bristande  administrativ  kapacitet och\r\noutvecklad infrastruktur. Få krav ställs  dock på de\r\nminst utvecklade länderna (MUL), varför det  inte är\r\ndessa   som  drabbas  hårdast  av  kostnaderna  utan\r\nsnarare andra lågutvecklade och resurssvaga u-länder\r\nsom inte har MUL-status.\r\n\r\nImmaterialrätt\r\n\r\nGenomförandet av avtalet om handelsrelaterade\r\naspekter av immaterialrätter (Trade Related\r\nAspects of Intellectual Property Rights, det\r\ns.k. TRIPs-avtalet), och instanser för att det\r\nskall efterlevas, kan medföra stora\r\nstatsfinansiella kostnader för u-länder med\r\nbegränsad budget. På kort sikt kan u-länderna\r\nha en tung börda för att betala\r\nimmaterialrättighetsinnehavarna i i-länder. På\r\nlängre sikt kan u-länderna få positiva\r\nsamhällsekonomiska konsekvenser av att ha ett\r\neffektivt immaterialrättssystem, särskilt när\r\ndet gäller överföring av teknik.\r\nTröskeleffekter tycks dock finnas; de positiva\r\neffekterna materialiseras inte förrän länderna\r\nhar uppnått en viss nivå av ekonomisk\r\nutveckling.\r\n\r\nKonsekvenser av WTO-avtalen för olika grupper\r\nav länder\r\n\r\nUppdelning av länder\r\n\r\nI WTO gäller  självvalsprincipen, vilket innebär att varje land\r\navgör om det vill  behandlas  som  i-  eller u-land.\r\nEftersom  u-länderna  inte  är en homogen grupp  har\r\nKommerskollegium valt att göra  samma klassificering\r\nsom   FN:s  utvecklingsorgan,  dvs.  hög,   medelhög\r\nrespektive låg utvecklingsnivå.\r\n\r\nHög utvecklingsnivå\r\n\r\nI denna  kategori ingår bl.a. Hongkong, Singapore, Sydkorea och\r\nIsrael samt  några länder i Central- och Sydamerika,\r\nsåsom  Argentina,  Chile,  Costa  Rica,  Mexiko  och\r\nUruguay.   Dessa   länder  har  redan  en  utvecklad\r\nhandelskapacitet    och     gynnas     därmed     av\r\nhandelspartners  åtaganden  om marknadstillträde och\r\ntullsänkningar.   De   deltar  dessutom   aktivt   i\r\nförhandlingar och i det löpande WTO-arbetet och har,\r\nenligt   kollegiets   bedömning,    inga   påtagliga\r\nsvårigheter att implementera gjorda åtaganden.\r\n\r\nDessa   länder   har  också  gjort  mer  långtgående\r\nåtaganden  om tullsänkningar  för  industrivaror  än\r\növriga mindre  utvecklade  u-länder.  Även detta har\r\nenligt    vissa   studier   gynnat   dessa   länders\r\nutveckling.  På  både  jordbruks- och tjänsteområdet\r\nväntas   flera   av   u-länderna    med    en    hög\r\nutvecklingsnivå   kunna  dra  nytta  av  ytterligare\r\nliberaliseringar. Dessa  länder  är relativt flitiga\r\nanvändare av tvistlösningssystemet.\r\n\r\nMedelhög utvecklingsnivå\r\n\r\nLänder  som  Brasilien,  Egypten, Indien,  Kina  och  Sydafrika\r\ntillhör denna ganska stora  och heterogena kategori.\r\nHär   återfinns   också  Filippinerna,   Indonesien,\r\nMalaysia och Thailand.\r\n\r\nEtt   antal   länder   ur    denna    kategori    är\r\njordbruksexporterande länder med offensiva intressen\r\nsom   skulle   kunna   dra   nytta   av   ett   ökat\r\nmarknadstillträde på jordbruksområdet. Flera viktiga\r\ntextilproducenter, såsom Kina och Indien, väntas bli\r\ngynnade av den avreglering av tekokvoterna som skall\r\nske vid årsskiftet 2004/05. Andra länder i kategorin\r\nväntas   dock  förlora  på  avtalet  om  textil  och\r\nkonfektion. I många länder är det främst kvinnor som\r\narbetar i  tekoindustrin, vilket betyder att kvinnor\r\nsom  grupp  blir  starkt  påverkade  av  den  nämnda\r\navregleringen.\r\n\r\nLåg utvecklingsnivå\r\n\r\nMajoriteten av  de  afrikanska  länderna  befinner  sig i denna\r\nkategori.  De  flesta av länderna ingår också i MUL-\r\ngruppen, som beviljas  extra undantag i flera avtal,\r\nutöver den vanliga särbehandlingen  av  u-länder. Få\r\neller  inga  krav  ställs  på  länder i MUL-gruppen,\r\nvilket  rimligtvis innebär att kostnaderna  för  att\r\nimplementera avtalen blir lägre.\r\n\r\nDe  fattiga  länder  i  denna  kategori  som  inte\r\ntillhör  MUL-gruppen behandlas som övriga u-länder i\r\nWTO. Mot bakgrund  av  att  vissa  avtal  är  mycket\r\nresurskrävande  är  det  för  många  av dessa länder\r\nsvårt att genomföra avtalen. Generellt kan sägas att\r\ndessa  länder  deltar i relativt låg utsträckning  i\r\nWTO-arbetet.\r\nÄnnu har inget  land inom MUL-gruppen drivit något\r\nfall inom ramen för WTO:s tvistlösningssystem. Detta\r\nkan vara ett tecken  på  att de inte har de resurser\r\nsom  krävs  för  att  använda   systemet.  En  annan\r\nförklaring är ländernas låga andel  av världshandeln\r\noch/eller varusammansättningen i deras export. Trots\r\ndessa  länders  låga  deltagande  i WTO-avtalen  gör\r\nKommerskollegium bedömningen att de  gynnas  av WTO-\r\nmedlemskapet  genom  minskad risk för diskriminering\r\noch godtycklighet samt  genom  att  efterlevnaden av\r\navtalen  säkerställs  genom tvistlösningsmekanismen.\r\nWTO  innebär  därmed  att  även  andra  faktorer  än\r\nekonomisk makt är av betydelse.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU12\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nFrihandel\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör    avslå    motionsyrkanden\r\nbeträffande frihandel med hänvisning till att\r\nmotionsönskemålen ligger i linje med pågående\r\nsträvanden    för     att    förbättra    det\r\nmultilaterala handelssystemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrihandeln måste fungera  och  reformeringen av EU:s\r\ngemensamma jordbrukspolitik måste  prioriteras, sägs\r\ndet  i kommittémotion 2003/04:L353 (m).  Tullhindren\r\nmåste  enligt  motionärerna  avskaffas, dels för att\r\nEuropas   konsumenter  inte  skall   behöva   betala\r\növerpriser,  dels  för att världens fattigare länder\r\nkan  förbättra  sina  livsvillkor  genom  att  kunna\r\nexportera fritt.\r\n\r\nI motion 2003/04:K419 anför Folkpartiet att en\r\navreglering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik\r\nskulle förbättra förutsättningarna dels för u-\r\nländernas landsbygdsbefolkning, dels för\r\nkonsumenterna inom unionen. EU bör omgående ta\r\ninitiativ till en omstart av WTO:s\r\nutvecklingsrunda och till avskaffande av\r\nhandelshinder för import av jordbruksprodukter\r\noch enklare industrivaror från u-länderna till\r\ni-länderna. Ytterligare åtgärder som önskas av\r\nmotionärerna gäller avskaffande av EU:s och\r\nFörenta staternas antidumpningsåtgärder samt\r\navlägsnande av EU:s exportsubventioner på\r\njordbruksprodukter. Motionärerna framhåller att\r\nomfattande reformer, liberalisering och\r\navreglering av unionens jordbrukspolitik krävs\r\nför att EU skall kunna fungera som en motor för\r\nekonomisk utveckling och välfärd.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI publikationen \"International  trade statistics 2003\" från WTO\r\nredovisas  utvecklingen av världshandeln  t.o.m.  år\r\n2002. Under  år  2002  återhämtade sig världshandeln\r\nfrån  den  djupa  nedgången   under   år  2001.  Den\r\ngenomsnittliga  ökningen av varuexporten  i  världen\r\nuppgick till 4 %  under  år 2002, medan ökningen för\r\nEU-länderna  uppgick  till  6   %.   För   de  minst\r\nutvecklade länderna ökade varuexporten med 8 % under\r\når  2002,  vilket  innebar  en väsentlig förbättring\r\njämfört med året innan.\r\n\r\nFör år 2002 beräknas att den totala varuexporten i\r\nvärlden uppgick till 6 455 miljarder  dollar,  varav\r\nSverige  stod för 1,3 % (81,1 miljarder dollar).  Av\r\nvaruimporten   svarade   Sverige  för  1,0  %  (66,2\r\nmiljarder dollar). Såväl den  svenska  exporten  som\r\nimporten ökade väsentligt jämfört med år 2001.\r\n\r\nUtvecklingen    under   år   2003   innebar   enligt\r\nStatistiska centralbyråns  statistik att den svenska\r\nvaruexporten  ökade  med  2  %  (till  819  miljoner\r\nkronor), medan importen under samma period ökade med\r\n3 % (till 673 miljarder kronor).\r\n\r\nFrihandel som välståndsskapande kraft\r\n\r\nUtrikesutskottet har under hösten  2003  gjort överväganden som\r\nberör handelspolitiken. I betänkande 2003/04:UU3  om\r\nSveriges  politik  för  global  utveckling  (s.  65)\r\nhänvisar      utrikesutskottet     till     tidigare\r\nställningstaganden  av  bl.a.  näringsutskottet  och\r\nframhåller   att   en   fri  och  öppen  handel  med\r\növerenskomna spelregler är ett kraftfullt instrument\r\nför att åstadkomma utveckling  och sprida ekonomiska\r\nframsteg. Vidare sägs att det är  ett  i högsta grad\r\nsvenskt   intresse   att  värna  om  frihandel   och\r\nförespråka dess principer.\r\n\r\nI detta sammanhang kan  redovisas  att statsminister\r\nGöran Persson i sin regeringsförklaring  i september\r\n2003  informerade om att ett metodutvecklingscentrum\r\nskulle  inrättas  i  syfte  att  motverka  hindrande\r\nhandelsbyråkrati. Enligt nuvarande planer skall  ett\r\ncentrum   etableras   i   Göteborg  med  bidrag  och\r\nmedverkan från både statliga  och  privata  aktörer.\r\nGrundtanken      är      att      förenklande     av\r\nhandelsprocedurerna      leder      till      bättre\r\nkonkurrenskraft för de svenska exportföretagen.  Ett\r\nformellt  beslut  om  inrättandet  kan  väntas under\r\nsommaren 2004.\r\n\r\nFrihandel  när  det gäller jordbruksvaror respektive\r\nindustrivaror\r\n\r\nI  WTO-arbetet  utgör   en   liberalisering   av   handeln   på\r\njordbruksområdet  en fundamental del av det åtagande\r\nsom alla WTO-medlemmar  har  gjort.  Detta innebär i\r\npraktiken  att  handelsstörande internstöd  minskar,\r\natt alla former av  exportstöd på sikt avskaffas och\r\natt det kan skapas betydande  marknadsöppningar  för\r\njordbruksprodukter.  Regeringen  har  sedan  Sverige\r\nblev  medlem  i  EU drivit linjen att den gemensamma\r\njordbrukspolitiken måste reformeras. Jordbruksstöden\r\nsnedvrider   konkurrensen   och   leder   till   att\r\nproduktionsresurser som skulle kunna användas på ett\r\nbättre   sätt  i   samhällsekonomin   låses   in   i\r\njordbrukssektorn.  Sverige  är ett av de länder inom\r\nEU   som   kraftigast   driver   på  för   fortsatta\r\nhandelsliberaliseringar på jordbruksområdet.\r\n\r\nI  juni  2003  beslutade  EU om en reform  av  den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. Reformen syftade till\r\natt    i   större   utsträckning   marknadsorientera\r\nproduktionen.   Genom   frikoppling  av  stöden  ges\r\nlantbrukarna  ett inkomststöd  utan  några  krav  på\r\nproduktion.  Regeringens   linje   är   att   stöden\r\nsuccessivt skall dras ned. Reformen innebär även  en\r\nökad    marknadsanpassning,   vilket   betyder   att\r\nkonsumenterna i större utsträckning kommer att styra\r\nvad  som  produceras.  Några  större  besparingar  i\r\nbudgeten räknas inte med.\r\nRegeringen  arbetar  mycket aktivt inom EU-kretsen\r\nför att medlemsländerna  i  WTO  skall  återuppta de\r\nstrandade   Dohaförhandlingarna.   Målen  om  ökande\r\nhandelsliberalisering rör inte enbart jordbruksvaror\r\nutan  även  industrivaror,  där  sänkta  tullar  och\r\nborttagandet av icke-tariffära handelshinder  är  de\r\ncentrala delarna. I detta sammanhang kan noteras att\r\nde  minst utvecklade u-länderna har fått rätt - dock\r\nmed vissa övergångsregler - till tullfri export till\r\nEU inom  ramen  för  programmet  \"allt  utom  vapen\"\r\n(everything but arms).\r\n\r\nDe  nya  medlemsländerna  i  EU  blir  en  del av en\r\ngemensam  marknad.  Länderna  har  själva förhandlat\r\nfram sina villkor för anslutning till  EU och kommer\r\natt   följa   de   regler   som  gäller  för  övriga\r\nmedlemsländer  i  EU.  Både  WTO-avtalet   och  EU:s\r\ninterna  lagstiftning  innehåller  bestämmelser  som\r\nunder       vissa       förhållanden       möjliggör\r\nantidumpningsåtgärder.   Sådana  åtgärder  kan  vara\r\nantidumpningstullar, vilka  importlandet  tar  ut på\r\nimport  av  prisdumpade  varor  när  exportpriset är\r\nlägre än på exportörens hemmamarknad.  Det är endast\r\nnär  de  dumpade varorna förorsakar väsentlig  skada\r\nför industrin  på  importmarknaden  som åtgärder får\r\nvidtas.  Regeringen  verkar  för  en begränsning  av\r\nantidumpningsåtgärder.\r\n\r\nFrihandel och u-länder\r\n\r\nNär det gäller u-ländernas utbyte av  WTO-avtalen hänvisas till\r\nKommerskollegiums  rapport  om konsekvenser  för  u-\r\nländerna av WTO-avtalen, vilken sammanfattats ovan.\r\n\r\nBeträffande     \"särskild    och    differentierad\r\nbehandling\"      av      u-länderna      sägs      i\r\nministerdeklarationen från Doha att detta skall vara\r\nen  integrerad del av förhandlingarna.  Avsikten  är\r\natt  u-länderna   inte   skall   behöva   göra  lika\r\nlångtgående  åtaganden som i-länderna. Det kan  röra\r\nsig     om     lägre     tullsänkningar,      längre\r\növergångsperioder   och   en  möjlighet  att  skydda\r\nsärskilt   känsliga   delar   av   sin   produktion.\r\nRegeringen stöder att u-länderna  ges  särskild  och\r\ndifferentierad behandling.\r\nEtt  initiativ  som  Sverige  ställt sig bakom och\r\naktivt  verkat för gäller förslag  om  att  avskaffa\r\nalla produktionsrelaterade  stöd och exportstöd till\r\nbomullssektorn   så  att  u-länderna   skall   kunna\r\nkonkurrera  på lika  villkor.  Detta  initiativ  har\r\nhittills inte lett till framgång.\r\nVidare kan  nämnas  att  regeringen har inlett ett\r\narbete  med  att  inrätta  en  svensk  kontaktpunkt,\r\nsyftande  till  att  hjälpa u-länder  att  övervinna\r\nolika  slags handelshinder  som  de  möter  vid  sin\r\nexport  till   Sverige.   Bakgrunden   är  bl.a.  en\r\nutredning (med rubriken Open Trade Gate  Sweden,  Ds\r\n2003:48)  om  möjligheten  att i Sverige etablera en\r\nkontaktfunktion, vars främsta uppgift skall vara att\r\nstödja   u-länderna   i  deras  ansträngningar   att\r\növervinna    administrativa     och     byråkratiska\r\nhandelshinder vid export till Sverige och EU. Enligt\r\nbetänkandet   skall  kontaktpersonen  företräda   u-\r\nlandsexportörer  och  bistå  dem med information och\r\nhandledning   samt   förmedla   kontakter.    Vidare\r\nkonstateras  att det finns komparativa fördelar  med\r\natt placera funktionen  inom  Kommerskollegium.  Ett\r\nformellt  beslut  om  kontaktfunktionen  kommer  att\r\nfattas under våren 2004.\r\n\r\nI regeringens deklaration vid den\r\nutrikespolitiska debatten i riksdagen i\r\nfebruari 2004 (prot. 2003/04:67) konstaterade\r\nutrikesminister Laila Freivalds att global\r\ntillväxt och utveckling i fattiga länder kräver\r\natt det nuvarande handelssystemet\r\nvidareutvecklas och reformeras. Sverige verkar\r\ndärför för att förhandlingarna inom\r\nvärldshandelsorganisationen WTO skall\r\nåterupptas så snart som möjligt. Förtroendet\r\nvill Sverige försöka återskapa genom samarbete\r\nmed Brasilien, Indien, Sydafrika och andra\r\nländer i Afrika, och genom bilaterala och\r\nregionala samarbeten. Vidare informerade\r\nutrikesministern om att OECD (Organisationen\r\nför ekonomiskt samarbete och utveckling) på\r\nsvenskt initiativ skall undersöka hur i-\r\nländerna kan öppna handeln inom hittills\r\nskyddade sektorer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nLiksom  tidigare  vill utskottet framhålla att det i\r\nhögsta grad är ett  svenskt  intresse  att  värna om\r\nfrihandel   som   princip.   Frihandel   kan  enligt\r\nutskottets    sätt    att    se    vara   en   stark\r\nvälståndsskapande  kraft  för  såväl  de  utvecklade\r\nländerna som för världens fattigaste länder.  Vidare\r\nvill  utskottet  betona  att  stabila  och  rättvisa\r\nspelregler   för  ett  fritt  utbyte  av  varor  och\r\ntjänster är en avgörande förutsättning för ekonomisk\r\ntillväxt och sysselsättning.\r\n\r\nU-länderna har  en  sämre  utgångsposition,  bl.a.\r\nberoende på att många industriländer, inklusive  EU-\r\nkretsen, fortfarande har betydande hinder för import\r\nav  varor  som  är  viktiga  för u-ländernas export.\r\nDessa     länder     behöver     tillträde      till\r\nindustriländernas  marknader  men  också  en  friare\r\nvärldshandel  rent generellt för att kunna dra nytta\r\nav  sina komparativa  fördelar.  Som  konstateras  i\r\nKommerskollegiets  ovan  redovisade rapport möter u-\r\nländerna genomsnittligt högre  tullar  än i-länderna\r\nvid  export,  dels  därför  att i-länderna har  höga\r\ntullar  på  varor  som är av exportintresse  för  u-\r\nländerna,  dels därför  att  u-länderna  själva  har\r\nhögre  tullar   än  i-länderna.  I  rapporten  pekas\r\nsamtidigt på den  positiva  faktorn att utrymmet för\r\nprotektionism,  diskriminering   och   godtycke  har\r\nminskat.\r\nNär  det  gäller utvecklingen mot en ökande  mängd\r\nbilaterala  och   regionala   avtal  vill  utskottet\r\nunderstryka behovet av fortsatt engagemang i frågan.\r\nMed hjälp av sådana avtal är det möjligt att inom en\r\nmer begränsad länderkrets gå före  och dra vinsterna\r\nav  marknadsöppningar men också finna  lösningar  på\r\nhandelspolitiska  frågor  som kan skapa modeller för\r\nmultilaterala avtal. För att  denna utveckling också\r\nframgent skall vara en positiv  drivkraft krävs dock\r\natt avtalen lever upp till de ramregler som sätts av\r\nWTO.  Det  är  också  viktigt att det  multilaterala\r\nhandelsregelverket  utvecklas   parallellt   med  de\r\nbilaterala  överenskommelserna,  så  att  inte  hela\r\nfrågekomplex   faller   utanför  de  internationella\r\nreglerna, och på ett sådant  sätt  att de bilaterala\r\navtalen  påskyndar marknadsöppningar  multilateralt.\r\nUtskottet  känner  viss  osäkerhet när det gäller de\r\nbilaterala och regionala avtalens  konsekvenser  för\r\nu-länderna.  Vidare är det väsentligt att Sverige är\r\nmed och bevakar  så  att  de  fattiga  länder som nu\r\nförhandlar om bilaterala avtal med bl.a.  EU får det\r\nstöd de behöver för att på ett effektivt sätt  kunna\r\ndriva sina intressen gentemot starkare parter.\r\nFrihandel  medför  också  en  snabb  spridning  av\r\ninformation,  vilket  kan  bidra  till omvandling av\r\nslutna samhällen till större öppenhet mot omvärlden.\r\nSverige   bör   enligt   utskottets   mening    även\r\nfortsättningsvis  delta  aktivt  i  arbetet  med att\r\nförbättra   det  multilaterala  handelssystemet  och\r\nsamtidigt stärka förtroendet för det. Utskottet vill\r\näven  ånyo  framhålla  att  miljömässig  och  social\r\nhänsyn är viktigt, samtidigt som dessa krav inte får\r\nanvändas emot  de  länder  som  ännu  inte  -  trots\r\nansträngningar - kan uppfylla kraven.\r\nVidare  vill utskottet hävda att många konsumenter\r\n- både enskilda  och  företag  -  kan  gynnas  av de\r\npositiva  effekterna  av  frihandel, som t.ex. lägre\r\npriser,  större  utbud av varor  och  tjänster  samt\r\nbättre kvalitet.\r\nMotionsönskemålen om fortsatt eller ökad frihandel\r\nligger   väsentligen    i   linje   med   utskottets\r\ninställning. Frihandeln förbättrar förutsättningarna\r\nför tillväxt i hela världsekonomin. I en liten öppen\r\nekonomi som den svenska finns  det en lång tradition\r\nav  att  hävda den fria handeln eftersom  vårt  land\r\ngynnas av  ett  fritt  utbyte.  Vårt välstånd bygger\r\ntill  stor del på specialisering och  handelsutbyte.\r\nMen frihandel  är inte mindre viktig för u-länderna,\r\nunder förutsättning att dessa har reella möjligheter\r\natt   åstadkomma   resultat   genom   att   utnyttja\r\nförhandlingsrätten.  Eliminering  eller minskning av\r\nhandelshindren   skapar   nya  förutsättningar   för\r\nekonomisk utveckling även i  dessa  länder  och  kan\r\ngöra  det  lättare  att  också  göra andra framsteg,\r\nt.ex. i fråga om mänskliga rättigheter, rättvisa och\r\nsocial utveckling. Utskottet anser  däremot inte att\r\nfrihandel  är en tillräcklig förutsättning  för  att\r\nuppnå  sådana   mål;   det   finns  också  behov  av\r\npolitiska,  ekonomiska och institutionella  reformer\r\nhos u-länderna  och  särskilt  de  minst  utvecklade\r\nländerna (MUL) innan dessa länder kan dra full nytta\r\nav frihandelns positiva inverkan.\r\nMed  hänvisning  till  vad som ovan anförts  anser\r\nutskottet  att  det  inte  finns   behov   av  något\r\ninitiativ från riksdagens sida med anledning  av  de\r\nhär aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nWTO-frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om WTO-\r\nfrågor med hänvisning  till pågående åtgärder\r\ni fråga om ökad öppenhet,  stöd till u-länder\r\nm.m. Jämför reservation 1 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI      kommittémotion      2003/04:U351      skriver\r\nKristdemokraterna  att  WTO:s  tvistlösningsmekanism\r\nytterligare bör stärkas. Förslaget om att inrätta en\r\npermanent tvistlösningspanel skulle stärka systemets\r\nauktoritet   och   göra   det   mer   oberoende   av\r\n\"diplomatisk dragkamp\". Motionärerna  anser även att\r\ndet  är viktigt att underlätta de mindre  utvecklade\r\nländernas   tillgång   till   tvistlösningssystemet.\r\nRegeringen bör undersöka möjligheterna  till hårdare\r\nsanktionsåtgärder mot de länder som inte efterföljer\r\ntvistlösningspanelens beslut, exempelvis  genom  att\r\ntillåta kollektiva åtgärder, föreslår motionärerna.\r\n\r\nVidare  förordas en ökad öppenhet inom WTO. Enligt\r\nmotionärerna kan regeringen initiera bildandet av en\r\nparlamentarisk församling för WTO i syfte att stärka\r\nkopplingen       mellan      de      internationella\r\norganisationerna  och  medborgarna.  Medlemsstaterna\r\nbör  i högre grad föra  en  dialog  med  det  civila\r\nsamhällets företrädare inför WTO:s förhandlingar för\r\natt stärka den politiska dialogen.\r\nI  kommittémotion  2003/04:N320  (mp)  begärs  att\r\nregeringen  verkar  för  en  ökad  öppenhet  i  WTO-\r\nförhandlingarna.  Vidare hävdar motionärerna att det\r\ninte är försvarbart  att  utestänga  medborgare  och\r\nfolkvalda    från   insyn   i   förhandlingarna   om\r\ntjänsteavtal,    de    s.k.    GATS-förhandlingarna.\r\nMotionärerna   föreslår   att   regeringen    delger\r\nriksdagen  sina  skrivelser  och EU-positioner inför\r\nWTO:s   ministerrådsmöten  så  att   riksdagen   ges\r\nmöjlighet   att   diskutera  Sveriges  positioner  i\r\nförväg.\r\nI motion 2003/04:N340 (mp) tas en mängd olika WTO-\r\nfrågor upp. Inför mötet  i  Cancún  i september 2003\r\nhade bl.a. föreslagits att mötena skulle  vara öppna\r\nför  alla  medlemsländer,  att det borde framgå  vem\r\nförslagen kom ifrån och att  det  skulle  finnas tid\r\natt   bedöma   förslagen   och  möjlighet  för  alla\r\nmedlemsländer  att  delta i samtliga  förhandlingar.\r\nInget av förslagen tillgodosågs  enligt vad som sägs\r\ni motionen. Då förhandlingarna ofta  sker  i  slutna\r\nrum  och  ofta  är  sekretessbelagda blir varken den\r\nsvenska riksdagen eller  allmänheten  informerade om\r\nSveriges  agerande  inom  WTO.  Enligt  motionärerna\r\nmåste   WTO  demokratiseras.  De  anser  också   att\r\nriksdagen  i  större  utsträckning  bör få ta del av\r\nregeringens skrivelser, vilket skulle  möjliggöra en\r\ndemokratisk   diskussion.   Vidare   yrkas  på   att\r\nregeringen skall verka för att förhandlingarna skall\r\nföras i en lugnare takt.\r\nEn   utveckling   mot   ökad   öppenhet   i   WTO-\r\nförhandlingarna  bör  säkras  bl.a.  genom  att alla\r\nländer får tillträde och möjlighet att delta  i alla\r\nmöten och förhandlingar. Det skall framgå vilka  som\r\nstår   bakom   förslagen   och   det   skall  finnas\r\ntillräckligt  med  tid  för  att  bedöma  förslagen,\r\nargumenterar    motionärerna.    Även   inom   WTO:s\r\ntvistlösningspanel måste öppenheten öka.\r\nMotionärerna    påpekar    vidare    att     WTO:s\r\nförhandlingar  inte  är  offentliga  och  att  de  i\r\nviktiga  avseenden  är  sekretessbelagda.  Genom att\r\nregeringen sekretessbelägger sina handlingar om WTO-\r\narbetet   blir   inte   den  svenska  riksdagen  och\r\nallmänheten   tillfredsställande    informerade   om\r\nSveriges  del  i  de  pågående GATS-förhandlingarna,\r\nenligt motionärerna.\r\nI       motionen       karakteriseras        WTO:s\r\nförhandlingssystem,     bl.a.     i     de     olika\r\nstandardsättande   kommittéerna,   som   slutet  och\r\nodemokratiskt. Regeringen bör därför verka  för  att\r\nWTO  skall  offentliggöra  mer  av  innehållet  i de\r\nförhandlingar som i dag sker i slutna rum.\r\nVidare  föreslås  att  det  skall  införas strikta\r\nregler  i  syfte  att  begränsa lobbyorganisationers\r\ninflytande  över WTO-processen.  Motionärerna  anser\r\natt skyddet av  företagsverksamhet har stärkts medan\r\nföretagens ekonomiska  inflytande inte har reglerats\r\ni samma utsträckning, vilket har lett till att WTO:s\r\navtal främst fungerar till den rika världens fördel.\r\nMotionärerna        efterlyser         förbättrade\r\nutvärderingsmetoder av hur de tidigare WTO-avtalen i\r\npraktiken  fungerat för de fattigaste länderna.  Mot\r\ndenna bakgrund  föreslås  att regeringen skall verka\r\nför  att en ordentlig utvärdering  av  framför  allt\r\nUruguayrundan  görs  innan  nya  förhandlingsområden\r\naktualiseras.\r\nVad gäller genomförandet av WTO-beslutet  om  stöd\r\nför  att  avskaffa dumpning genom exportsubventioner\r\nanser motionärerna  att  den  text  som lades fram i\r\nCancún  år  2003  innehåller  alltför vaga  förslag.\r\nBland annat saknas en tidsgräns  för  genomförandet.\r\nEnligt motionärernas mening bör regeringen  driva på\r\nhårdare för att stoppa de rika ländernas dumpning av\r\njordbruksprodukter,   vilket   drabbar   de  fattiga\r\nländernas export.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nDe  i  motionerna  berörda  frågorna  är  i  stor  utsträckning\r\nupptagna i utskottets betänkande från våren 2003  om\r\nvissa     utrikeshandelspolitiska    frågor    (bet.\r\n2002/03:NU5), till vilket hänvisas. Efter utskottets\r\nställningstaganden  i  samband med nämnda betänkande\r\nhar   utvecklingen   bl.a.   inneburit    att   WTO-\r\nförhandlingarna   i  Cancún  brutit  samman,  vilket\r\nkommer att redovisas i det följande.\r\n\r\nAnita Brodén (fp) ställde i november 2003 en fråga\r\n(fr.   2003/04:302)   till    näringsminister   Leif\r\nPagrotsky om återupptagande av  WTO-förhandlingarna.\r\nNäringsministern  förklarade att Sverige  konsekvent\r\nframfört till kommissionen att EU bör visa vilja att\r\nförhandla  igen  och   att   detta   bör   ske   med\r\nutgångspunkt från de framsteg som trots allt gjordes\r\ni  Cancún.  Vidare klargjordes att Sverige anser att\r\nEU    borde    visa     större    flexibilitet    på\r\njordbruksområdet och bl.a.  gå  med  på  att fasa ut\r\nexportstöden.  Tyvärr  är Sverige alltför ensamt  om\r\nden hållningen, påpekade näringsministern.\r\n\r\nVidare  ställde  Anita Brodén  (fp)  vid  riksdagens\r\nfrågestund  den  29   januari  2004  en  fråga  till\r\njordbruksminister  Ann-Christin   Nykvist   om   vad\r\nSverige  gjort  för  att  EU  skall  verka  för  ett\r\nåterupptagande  av  WTO-förhandlingarna  i syfte att\r\nlyfta   fram   tredje  världens  möjligheter  (prot.\r\n2003/04:60).  Enligt  jordbruksministerns  svar  har\r\nSverige intensivt  drivit  de frågor som är centrala\r\nför att lyckas med förhandlingarna,  men  när EU väl\r\nhar   fattat  beslut  om  positionen,  inordnar  sig\r\nSverige i EU-kretsen.\r\n\r\nWTO-förhandlingarnas fortskridande\r\n\r\nTidsplanen  i  förhandlingarna  beslutades  gemensamt  av WTO:s\r\nmedlemmar  vid  ministermötet  i  Doha  år 2001. Där\r\nsattes  slutdatum  för  förhandlingarna till  den  1\r\njanuari 2005 samt delstationer  för förhandlingarnas\r\nolika  områden.  Förhandlingarna har  hittills  inte\r\nhållit den beslutade tidtabellen.\r\n\r\nEfter sammanbrottet vid WTO:s femte ministermöte i\r\nCancún i september  2003  har  följt  en  period  av\r\nintensiva  konsultationer  på  bilateral  nivå och i\r\nolika regionala grupperingar.\r\nDen   svenska   regeringen   har  verkat  för  att\r\nförhandlingarna  snarast  skall återupptas.  Ett  av\r\nskälen är att det ligger i  u-ländernas intresse att\r\nmålsättningen för utvecklingsdagordningen  från Doha\r\nkan uppnås.\r\nI enlighet med ministeruttalandet vid WTO-mötet  i\r\nCancún  hölls  ett  möte  i  WTO:s  allmänna  råd  i\r\ndecember  2003. Vid mötet konstaterades att tilltron\r\ntill det multilaterala  handelssystemet  var utbredd\r\nmen  att  det saknades nödvändig politisk vilja  och\r\nflexibilitet   för   att  kunna  överbrygga  sakliga\r\nskillnader och återuppta  förhandlingarna. I januari\r\n2004 tog Förenta Staternas  chefsförhandlare  Robert\r\nZoellick ett initiativ genom att sända ett brev till\r\nsamtliga WTO-medlemmar med uppmaningen att återuppta\r\nDohaförhandlingarna.   Brevet   innehöll  också  ett\r\nförslag om att hålla nästa ministermöte  i  Hongkong\r\nredan  år  2004. Brevets betydelse ligger i att  det\r\nklart  framgår   att   Förenta   Staterna   har  ett\r\nengagemang   för   förhandlingarna,   vilket  enligt\r\nuppgift     har     skapat     ny    energi    kring\r\nDohaförhandlingarna. Ställningstagande  i  frågan om\r\nen ministerkonferens i Hongkong år 2004 har skjutits\r\nupp till halvårsskiftet 2004.\r\n\r\nDet  framgår av ministerdeklarationen från Doha  att\r\nen liberalisering  av handeln på jordbruksområdet är\r\nen  fundamental  del  av   det  åtagande  alla  WTO-\r\nmedlemmar har gjort. En minskning av exportstöden är\r\nen  central  del av dessa förhandlingar.  Regeringen\r\nhar   verkat   för    en    snabb    utfasning    av\r\nexportsubventionerna,  vilket  framförts  såväl inom\r\nsom   utanför  EU-kretsen.  Detta  är  en  fråga  av\r\nsärskild vikt för u-länderna.\r\n\r\nEU om WTO-förhandlingarna\r\n\r\nKommissionen  presenterade  i  november  2003  ett förslag till\r\nreviderad  EU-strategi  efter  Cancún. I meddelandet\r\n(KOM/2003/734)  från  kommissionen  till  Europeiska\r\nrådet    och    EU-parlamentet     diskuteras    hur\r\nförhandlingarna    angående    Dohaprogrammet    för\r\nutveckling  åter  kan  ta  fart. Det  konstateras  i\r\nmeddelandet  att  grundtanken  i  utvecklingsagendan\r\nfrån Doha fortfarande  är  giltig  och  att  EU  bör\r\nstödja   ett   snabbt   återupptagande  av  agendan.\r\nSamtliga  WTO-medlemmar  måste   vara   beredda  att\r\nanpassa  eller finjustera sin inställning  på  flera\r\nspecifika   områden  om  återupptagandet  skall  bli\r\nframgångsrikt.   När   det  gäller  balansen  mellan\r\nmultilaterala   och   bilaterala   eller   regionala\r\nförhandlingar  har  kommissionens  samrådsförfarande\r\nmycket tydligt lett fram  till  ståndpunkten  att EU\r\näven  fortsättningsvis  bör prioritera multilaterala\r\nförhandlingar.   Vidare   redovisas    åsikten   att\r\nförberedelserna  inför  och  genomförandet   av   en\r\nministerkonferens    kan   förbättras   vad   gäller\r\neffektiviteten och deltagande i systemet.\r\n\r\nKommissionen  visar i  meddelandet  beredskap  att\r\ninta en mer flexibel  inställning  i  olika  frågor,\r\nframför    allt    när    det    gäller    de   fyra\r\nSingaporefrågorna  (förenkling av handelsprocedurer,\r\ninsyn  i  offentlig upphandling,  investerings-  och\r\nkonkurrensfrågor).  Detta innebär ett ökat gehör för\r\nden svenska linjen att  Singaporefrågorna inte skall\r\ntas som ett paket utan värderas  var  och en utifrån\r\nsina  egna  meriter.  Vidare  diskuteras  frågan  om\r\ndifferentiering  mellan  u-länderna,  bl.a.  att  de\r\nrikare  och  mer  utvecklade  u-länderna borde kunna\r\nerbjuda tull- och kvotfrihet för de allra fattigaste\r\nu-länderna. Ett realiserande av detta förslag skulle\r\ndock  kräva  att  EU  och andra i-länder  ger  någon\r\nkompensation till de rikare u-länderna, framför allt\r\npå jordbruksområdet. Det bekräftas i meddelandet att\r\nEU fortfarande är berett till betydande åtaganden på\r\njordbruksområdet förutsatt att andra viktiga aktörer\r\när redo att visa samma  beslutsamhet  när det gäller\r\natt  nå  en rättvis kompromiss. Vidare föreslås  ett\r\nsärskilt initiativ  i fråga om bomull inom ramen för\r\njordbruksförhandlingarna.  Beträffande  tjänster och\r\ntillträde      till      andra      marknader     än\r\njordbruksmarknaden, anges det i meddelandet  att  EU\r\nbör  bibehålla  sin höga ambitionsnivå. Det föreslås\r\näven att EU bör försöka  uppnå  ambitiösa resultat i\r\nfråga   om   regler   för  bl.a.  antidumpning   och\r\nsubventioner.\r\n\r\nVid sitt sammanträde i  december 2003 behandlade det\r\nallmänna   rådet   kommissionens   ovan   redovisade\r\nmeddelande. Rådet välkomnade  ett  återupplivande av\r\nförhandlingarna  om  utvecklingsagendan  från  Doha.\r\nRådet  ställde sig bakom  kommissionens  analys  och\r\nbekräftade    de    riktlinjer    som   kommissionen\r\nföreslagit,  bl.a.  att  synen på den  multilaterala\r\nhandelspolitiken kvarstår oförändrad.\r\n\r\nÖppenhet inom WTO\r\n\r\nArbete har pågått sedan ministerrådsmötet i Seattle år 1999 med\r\natt förbättra den inre och  yttre  öppenheten i WTO,\r\ninklusive  deltagandet  i och förberedelserna  inför\r\nministerkonferenserna. I  Dohadeklarationen (artikel\r\n10) bekräftas medlemmarnas gemensamma ansvar för att\r\ngarantera intern öppenhet och  effektivt  deltagande\r\nav   samtliga   medlemsländer   samt  åtagandet  att\r\nförbättra dialogen med allmänheten.\r\n\r\nSverige  verkar  för  ökad transparens  inom  WTO.\r\nRegeringens uppfattning är  att  alla  WTO-medlemmar\r\nskall  ges  full  insyn  i  pågående  arbete i  WTO,\r\ninklusive   fullständig  information  om  informella\r\nsamråd och om  generaldirektörens och sekretariatets\r\naktiviteter. Samtidigt måste - i en organisation med\r\nnästan 150 medlemmar - diskussioner kunna tillåtas i\r\nmindre kretsar.  Då  informella  möten  hålls  i  en\r\nbegränsad  krets  är  det  emellertid  centralt  att\r\ndeltagarkretsen   är   representativ  och  att  alla\r\nmedlemsländer  efter  sådana   möten   ges  tid  och\r\nmöjlighet  att  påverka  texten  innan  den tas  upp\r\nformellt.\r\nNuvarande  arbetssätt  innebär  att  WTO  genomför\r\nsärskilda    informationsmöten   för   icke-statliga\r\norganisationer  (NGO:er) och medier om mer betydande\r\nWTO-möten.  Vidare   hålls  en  rad  seminarier  och\r\n\"workshopar\".   När   det    gäller    den   interna\r\ntransparensen  i  organisationen  har  det  mer   än\r\ntidigare blivit en praxis med öppna informella möten\r\nmed  delegationscheferna.  Trots  namnet  har  dessa\r\nmöten  inte  begränsat  sig till delegationscheferna\r\nutan närvaron från delegationernas  sida  har  varit\r\nbred.  Det  ankommer också på WTO-medlemmarna själva\r\natt  ta  ett  större   ansvar  för  att  säkerställa\r\nöppenhet om sina egna positioner  i framtiden. Flera\r\ndelegationer   offentliggör  på  eget  ansvar   sina\r\nförhandlingsinlägg  och gör dem även tillgängliga på\r\nWTO:s och sina egna hemsidor.\r\n\r\nEtt nytt parlamentariskt  inslag  i WTO har under de\r\nsenaste  åren  vunnit  insteg  genom Internationella\r\nparlamentariska  unionen (IPU). Parlamentarikermöten\r\nhar hållits i Genève  och  i  Cancún. Bland de ämnen\r\nsom togs upp vid mötet i Cancún i september 2003 var\r\nhandel  med  jordbruksprodukter  och   minskning  av\r\nhandelssubventioner, intellektuella rättigheter  och\r\nhandel  med  tjänster.  Enligt slutdeklarationen bör\r\nparlamenten  få  en  ökad  roll   när   det   gäller\r\ninternationella handelsfrågor. Vidare bör frågan  om\r\nstörre   öppenhet   i   WTO   drivas  på  genom  att\r\nparlamenten kommer närmare WTO-aktiviteterna. Enligt\r\nuppgift  finns det förslag att kalla  denna  typ  av\r\nparlamentariska    möten   i   samband   med   WTO:s\r\nministermöten \"Parlamentariska  konferenser avseende\r\nWTO\".\r\n\r\nÖppenhet i Sverige och inom EU om WTO-frågor\r\n\r\nNär det gäller de svenska positionerna  och  förhandlingarna  i\r\nWTO  tillämpas  öppenhet från regeringens sida genom\r\nbl.a.  den  information   som   löpande   ges   till\r\nriksdagen.     Näringsminister     Leif    Pagrotsky\r\ninformerade exempelvis om WTO:s femte ministermöte i\r\nCancún  i kammaren i september 2003.  Riksdagen  var\r\nockså representerad  i  regeringens  delegation till\r\nministermötet liksom NGO-företrädare.\r\n\r\nVidare   hålls  regelbundna  möten  i  regeringens\r\nreferensgrupp  för  WTO-frågor  med  företrädare för\r\nfackföreningar,    näringslivsorganisationer     och\r\nenskilda  organisationer.  Gruppen  möts  ungefär en\r\ngång  i  månaden, och rapporterna från mötena  finns\r\ntillgängliga  på  Utrikesdepartementets  hemsida.  I\r\nreferensgruppen  kan deltagarna lämna synpunkter som\r\ni sin tur förbättrar  det samlade beslutsunderlaget.\r\nEn    särskild    satsning   på    information    om\r\nhandelspolitik och  WTO lanserades på hemsidan under\r\når 2003.\r\n\r\nÖppenhet  är  en  viktig   fråga   för   regeringen   även   på\r\ntjänstehandelsområdet.   I  EU-arbetet  argumenterar\r\nSverige bl.a. för mer intensiva  konsultationer  med\r\nen  bred  krets  intressenter. Svenska påtryckningar\r\nbidrog    till   att   EU-kommissionen    genomförde\r\nkonsultationer med frivilligorganisationer och andra\r\nintressenter  i  samband  med  framtagandet  av EU:s\r\ngemensamma  bud.  Även  i  Sverige  gjordes  en bred\r\nkonsultation med remissförfarande vid utarbetande av\r\ndet svenska budet.\r\n\r\nTvistlösningsmekanismen\r\n\r\nParallellt    med    Doharundan    pågår    förhandlingar    om\r\ntvistlösningssystemet. Slutdatum för förhandlingarna\r\när  den  31  maj  2004,  och  avsikten är att de nya\r\nreglerna därefter skall träda i  kraft  så snart som\r\nmöjligt. Syftet med förhandlingarna är att förbättra\r\noch klargöra tvistlösningssystemet.\r\n\r\nFrågan   om   ökad   öppenhet  är  en  av  del  av\r\nförhandlingarna. EU driver  t.ex.  förslag om en mer\r\nöppen    tvistlösningsprocess    samt    förbättrade\r\nmöjligheter för allmänheten att inkomma med  inlagor\r\ntill panelerna och överprövningsorganet, även  i  de\r\nfall  där  panelen  eller  överprövningsorganet inte\r\nuttryckligen   begärt   detta.  Öppenheten   är   en\r\nprioriterad  fråga  för Sverige,  som  har  deltagit\r\naktivt i utarbetandet  av  EU:s  förslag  och även i\r\nförhandlingsarbetet.\r\nVidare  verkar  EU  för  ett system med permanenta\r\npanelmedlemmar,  bättre efterlevnad  av  panelutslag\r\nsamt förändringar  så att fler utvecklingsländer och\r\nförhandlingssvaga länder kan driva tvister i WTO.\r\nSverige har deltagit aktivt i utarbetandet av EU:s\r\nförslag och även i förhandlingsarbetet. Till exempel\r\nhar  Sverige  tagit  fram   särskilda   analyser  av\r\nmöjligheten att införa ett system med mer permanenta\r\npanelmedlemmar, frågan om ökad öppenhet samt  frågan\r\nom    utvecklingsländers   möjlighet   att   använda\r\ntvistlösningssystemet.  Analyserna  har ingått i det\r\nunderlag som EG-kommissionen använt sig  av  för att\r\nta fram EU:s gemensamma ståndpunkter.\r\nDet  kan  i  detta  sammanhang rapporteras att den\r\ns.k.   stålkonflikten   nyligen    har    avslutats.\r\nKonflikten startade när Förenta staterna i mars 2002\r\ninförde  höga skyddstullar mot viss stålimport.  Vid\r\nsidan av egna  skyddsåtgärder  begärde  EU  och  ett\r\nantal  andra länder att en tvistlösningspanel skulle\r\nbedöma om  Förenta staternas åtgärder stred mot WTO-\r\nreglerna. Motåtgärder  från  EU:s  sida  aviserades.\r\nPanelutslaget  innebar emellertid att de amerikanska\r\nåtgärderna inte  var  i  enlighet  med WTO-reglerna,\r\nvilket ledde till att president Bush  meddelade  att\r\nskyddsåtgärderna  omedelbart  skulle  dras tillbaka.\r\nDetta ledde till att även EU och andra  länder  drog\r\ntillbaka sina åtgärder.\r\n\r\nEn  fortfarande pågående tvist rör Förenta staternas\r\nbehandling    i    skattehänseende    av   utländska\r\nförsäljningsbolag,   vilken   utgör   en   otillåten\r\nskattesubvention  enligt  WTO-avtalen. EU gavs  rätt\r\natt införa motåtgärder till ett värde av\r\n4   043  miljoner  dollar.  Förenta   staterna   har\r\ndeklarerat  sin  avsikt  att efterleva utslaget, men\r\nlagstiftningsprocessen har  dragit  ut  på  tiden. I\r\ndecember  2003  antog EU:s ministerråd en förordning\r\nom införande av tilläggstullar  på  import  av vissa\r\nprodukter  med  ursprung  i Förenta staterna. Den  1\r\nmars 2004 inleddes EU:s motåtgärder  i form av en 5-\r\nprocentig   tull   på   vissa   amerikanska   varor.\r\nStrafftullen kommer att höjas med 1 procentenhet per\r\nmånad.  Ytterligare  tvister  pågår  angående  bl.a.\r\namerikanska   antidumpningsåtgärder,  genmodifierade\r\nprodukter och hormonkött.\r\n\r\nHandelsrelaterat bistånd\r\n\r\nRegeringen   stöder    direkt    eller    via   Styrelsen   för\r\ninternationellt      utvecklingssamarbete     (Sida)\r\nuppbyggandet    av    u-ländernas    kompetens    på\r\nförhandlingsområdet. Sverige  är  en av grundarna av\r\n\"Agency  for  International  Trade  Information  and\r\nCooperation\"   (AITIC),   som  skall  tillhandahålla\r\nlandanpassat  stöd  i  WTO-förhandlingarna  till  de\r\nfattigaste länderna och  till  u-länder  som  saknar\r\nrepresentationskontor    i    Genève.   Det   totala\r\nhandelsrelaterade biståndet uppgick år 2002 till 163\r\nmiljoner kronor, varav Sidas stöd  uppgick  till 128\r\nmiljoner   kronor.  Drygt  hälften  av  Sidabeloppet\r\nutgjordes av  handelsfrämjande  insatser (t.ex. stöd\r\ntill  handelskammare,  utbildning och  främjande  av\r\nexport av ekologiskt odlade  produkter  från Afrika)\r\noch  knappt hälften avsåg handelspolitiska  insatser\r\n(t.ex.  stöd  till  de  minst  utvecklade  ländernas\r\nförhandlingskapacitet).  Sida  har ett uppdrag  från\r\nregeringen  att  alltid  inkludera   en   analys  av\r\nhandelsaspekterna  i sammanställningar av land-  och\r\nregionstrategier. Regeringens  \"eget\"  multilaterala\r\nhandelsrelaterade  tekniska bistånd år 2002  uppgick\r\ntill  35  miljoner kronor  och  kanaliserades  bl.a.\r\ngenom WTO,  Internationella  handelscentrumet  (ITC)\r\noch  Rådgivande  centrum i WTO-rätt (Advisory Centre\r\nfor WTO Law, ACWL).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed anledning av motionsönskemålens inriktning på en\r\nökad öppenhet inom WTO, vill utskottet inledningsvis\r\nförklara  att  den  svenska   linjen   -   dvs.  att\r\ninriktningen bör vara ökad öppenhet inom WTO - stöds\r\nhelhjärtat av utskottet. Alla WTO-medlemmar  bör  ha\r\nfull    insyn    i   det   pågående   arbetet   inom\r\norganisationen  och   ha   möjligheter  att  påverka\r\narbetet.  Öppenhet  och  dialog  ser  utskottet  som\r\nnödvändiga - men inte tillräckliga - förutsättningar\r\nför att resultaten skall bli  bra  och  för  att  de\r\nskall  vinna  legitimitet.  Ovan  har  redovisats de\r\nolika åtgärder som har vidtagits såväl inom  WTO som\r\ninom  Sverige  för  att  förbättra  öppenheten.  Mot\r\nbakgrunden  av dessa åtgärder kan det inte anses att\r\nsekretess råder  beträffande den svenska regeringens\r\narbete. Samtidigt  är  utskottet medvetet om att det\r\nmåste finnas respekt för att enskilda länder i vissa\r\nfall  inte  vill  röja sina  förhandlingspositioner.\r\nDäremot understryker  utskottet  betydelsen  av  att\r\nSverige  agerar  för  att förmå EU att vara så öppen\r\nsom möjligt med sina positioner. Med hänsyn till hur\r\nmycket som står på spel vill utskottet vidare betona\r\nvikten  av  att förhandlingarna  kan  föras  på  ett\r\nförberett, förankrat och effektivt sätt.\r\n\r\nÖppenheten bör ytterligare kunna främjas genom att\r\nalla  WTO:s medlemsstater,  i  likhet  med  Sverige,\r\nvinnlägger  sig  om  att  fästa  större  vikt vid en\r\ndialog    med    olika   intressenter   inför   WTO-\r\nförhandlingarna.  Sådana  ansträngningar  har  också\r\ngjorts, bl.a. med teknikens  hjälp.  Utskottet  vill\r\nframhålla     vikten     av     att    de    svenska\r\nförhandlingspositionerna  och  hur   Sverige  driver\r\ndessa  positioner  i EU även fortsättningsvis  öppet\r\nredovisas  i  riksdagen,   inte  minst  inför  WTO:s\r\nministermöten.  En regelbunden  samlad  rapportering\r\nkring WTO-frågorna  är angelägen för att säkerställa\r\nriksdagens inflytande  och  möjlighet till insyn vad\r\ngäller svensk handelspolitik.\r\nI   princip   kan  utskottet  ställa   sig   bakom\r\nuppfattningen  att   endast   länder   -   och  inte\r\nlobbyorganisationer   -   skall   ha  inflytande  på\r\nprocessen. Ett parlamentariskt inflytande  i WTO kan\r\nockså  vara  en  väg  att  uppmärksamma  behovet  av\r\nöppenhet.\r\nÄven  inom tvistlösningsprocessen är öppenheten en\r\nviktig fråga, som bör prioriteras. I denna fråga har\r\nutskottet  ingen  annan uppfattning än motionärerna.\r\nEnligt utskottet är  det positivt att Sverige driver\r\nfrågor       om       en      modernisering       av\r\ntvistlösningsmekanismen  vid  utarbetandet  av  EU:s\r\nförslag och i förhandlingsarbetet.\r\nUtskottet   stöder   i   högsta  grad  ett  snabbt\r\nåterupptagande  av  WTO-förhandlingarna,  vilket  ju\r\nockså är inriktningen  inom  Sverige  och  inom  EU.\r\nFramsteg  i  WTO när det gäller en öppnare handel är\r\nviktigt för att  stimulera en snabbare utveckling av\r\nvärldsekonomin.   Sveriges    politik   för   global\r\nutveckling   ställer   krav   på   utformandet    av\r\nhandelspolitiken.  Sveriges  arbete  med att bekämpa\r\nfattigdom  skall  samordnas så att målet  att  bidra\r\ntill  en  rättvis  och   global   utveckling  gäller\r\nsamtliga      politikområden.      Därmed     bidrar\r\nhandelspolitiken     till    att    uppfylla    FN:s\r\nmillennieutvecklingsmål.  Inte  minst u-länderna har\r\nmycket att vinna på detta och på att förhandlingarna\r\nleder framåt, såväl när det gäller marknadstillträde\r\nsom i fråga om ökad disciplin och  minskat  godtycke\r\nvid  tillämpningen  av  WTO-avtalen.  När det gäller\r\njordbruksområdet  -  ett  område  av  särskilt  stor\r\nbetydelse för u-länderna - är det givet  att Sverige\r\nskall fortsätta att verka för en snabb utfasning  av\r\nexportsubventionerna  och  en nedmontering av tullar\r\noch kvoter, såväl inom som utanför  EU-kretsen.  EG-\r\nkommissionens  slutsats  att  samtliga WTO-medlemmar\r\nmåste  vara beredda att visa större  flexibilitet  i\r\nförhandlingarna    måste   understrykas.   Utskottet\r\nställer  sig bakom att  Sverige  strävar  efter  att\r\nförmå EU att  visa ledarskap. En fortsatt splittring\r\nmellan i- och u-länder måste motverkas.\r\nEtt ambitiöst  resultat  av förhandlingarna behövs\r\nför  att  förbättra  förutsättningarna  för  hållbar\r\ntillväxt    i    världsekonomin,     motverka    nya\r\nprotektionistiska   tendenser,   förbättra   fattiga\r\nländers möjligheter till positiv utveckling,  minska\r\nhandelshinder  samt  gynna  konsumenterna. Utskottet\r\ndelar    regeringens    syn    att    de    pågående\r\nförhandlingarna   skall   utmynna   i  moderniserade\r\nhandelsregler som skapar förutsättning för välstånd,\r\nsysselsättning  och  tillväxt  och  inte  missgynnar\r\nfattiga   länder   och   folkgrupper.   Vidare   bör\r\nhandelsreglerna   utgöra  stöd  för  Sveriges   höga\r\nambitioner på miljöområdet.  Tyvärr  kan konstateras\r\natt   flera  u-länder  motsätter  sig  framsteg   på\r\nexempelvis   miljöområdet   och   i  arbetsrättsliga\r\nfrågor. Enligt utskottets sätt att  se är det likväl\r\npositivt att Sverige försöker föra in dessa aspekter\r\ni WTO, även om det är en ambition som  främst kommer\r\natt kunna ge resultat på längre sikt.\r\nDet  är enligt utskottets mening positivt  att  u-\r\nländerna    har    fått    ökad    uppmärksamhet   i\r\nförhandlingsarbetet.    Även    den   av   utskottet\r\ninitierade   rapporten   från  Kommerskollegium   om\r\nkonsekvenserna för u-länderna  av WTO-avtalen bidrar\r\ntill att sätta fokus på u-ländernas  möjligheter att\r\ntillgodogöra   sig   en  regelbaserad  handel.   Via\r\nkällförteckningarna till  forskning  och utredningar\r\nsom  rapporten hänvisar till finns också  en  ingång\r\ntill ett  antal  utvärderingar  som  gjorts av olika\r\nWTO-frågor.\r\nLänder  som  själva  vill  göra utvärderingar  men\r\nsaknar resurser att genomföra sådana analyser bör ha\r\nmöjligheter att få stöd. Utskottet  utgår  från  att\r\nregeringen   bidrar   till  att  ytterligare  sådana\r\nanalyser   blir   genomförda    inom    ramen    för\r\nutvecklingssamarbetet.\r\nTillvaratagandet   av   u-ländernas  intressen  är\r\nsåledes  centralt för de fortsatta  förhandlingarna.\r\nSamtidigt  krävs  en balanserad uppgörelse, där alla\r\nWTO-medlemmar får intressen  tillgodosedda  för  att\r\nförhandlingarna  skall  kunna  avslutas  och för att\r\nresultatet  skall  bli  ambitiöst.  En särskild  och\r\ndifferentierad  behandling  av u-länderna  ligger  i\r\nlinje därmed. Dock är det viktigt att komma ihåg att\r\nu-länderna i WTO inte är en homogen  grupp med samma\r\nintressen   och  agerande.  Det  gäller  också   att\r\nstimulera  handelsrelationer   med   producenter   i\r\nfattiga  länder  som främjar bra arbetsförhållanden,\r\nbra livsmiljö och  miljö  i övrigt. Industriländerna\r\nmåste i större utsträckning  än  tidigare  acceptera\r\ntullsänkningar på varor som är av exportintresse för\r\nu-länderna,  men  u-länderna  måste också underlätta\r\nhandeln   sinsemellan.  Utskottet   vill   i   detta\r\nsammanhang  peka  på  betydelsen av handelsrelaterat\r\ntekniskt  bistånd  till utvecklingsländerna  så  att\r\ndessa     kan    utnyttja    det     internationella\r\nhandelssystemet på ett mer effektivt sätt.\r\nUtan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp\r\ni  motionerna   kan   utskottet   sammanfattningsvis\r\nkonstatera  att  många  av  de berörda  frågorna  är\r\nuppmärksammade  och  att  förändringsarbete  rörande\r\ndessa  frågor  har  inletts.  En  fortsatt  bedriven\r\nkraftfull politik i enlighet med ovanstående linjer,\r\nbl.a. angående öppenhet, dialog  och  hänsyn till u-\r\nländernas situation, är vad utskottet förväntar sig.\r\nMed hänvisning till vad som anförts anser  utskottet\r\natt  det  inte  finns behov av något initiativ  från\r\nriksdagens sida med  anledning  av  de  här aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nVissa immaterialrättsliga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå här aktuella yrkanden  om\r\nimmaterialrättsliga   frågor  med  hänvisning\r\ntill att utvecklingen har  gått  motionärerna\r\ntill    mötes   på   detta   område.   Jämför\r\nreservation 2 (v, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion  2003/04:So313  (v)  betonas  vikten av att\r\nSverige inom WTO agerar aktivt för att få till stånd\r\nen lösning på frågan om fattiga länders  tillgång på\r\nläkemedel.  Motionärerna  menar  att  de  fattigaste\r\nländerna   bör  få  möjlighet  att  köpa  nödvändiga\r\nläkemedel  till   lägre  pris  eller  tillverka  dem\r\nsjälva.\r\n\r\nI kommittémotion  2003/04:L284  (mp)  föreslås att\r\nsjukdomsdrabbade    fattiga    länder    skall   ges\r\nmöjligheter att lättare än i dag importera generiska\r\nläkemedel  utan  att  behöva tillfråga andra  stater\r\neller WTO. Genom en WTO-överenskommelse från år 2001\r\nfick  regeringar rätt att  vidta  åtgärder  för  att\r\nskydda  befolkningens hälsa och säkerställa tillgång\r\ntill  behandling,   antingen  genom  parallellimport\r\n(dvs. medicinen köps  från  det  land  där priset är\r\nlägst)  eller  genom  tvångslicensiering (produktion\r\nhuvudsakligen för eget  behov  tillåts i det fattiga\r\nlandet). Problemet är enligt motionärerna  att många\r\nav  de  fattiga länderna varken har kapacitet  eller\r\nteknik att  producera  egna  läkemedel eller råd att\r\nköpa in generiska läkemedel. Den  nytolkning  av  de\r\ns.k.  TRIPs-reglerna  som  beslutades  av WTO hösten\r\n2003  innebar att möjligheterna till parallellimport\r\nutökades.  Reglerna  är  dock  alltför krångliga och\r\ntidskrävande att följa, anser motionärerna.\r\n\r\nVidare framförs åsikten att världens\r\nlivsmedelskris inte kommer att lösas så länge\r\nindustriländerna och de transnationella\r\nföretagen kontrollerar basproduktionen av majs,\r\nvete och ris. Alla länder måste ges rätt att\r\nskydda den lokala livsmedelsförsörjningen,\r\nhävdar motionärerna. TRIPs-avtalets historia är\r\nett bevis på hur viktigt det är att i grunden\r\nintegrera ett utvecklingsperspektiv i WTO:s\r\navtalsarbete.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI Doha antogs en särskild deklaration  om avtalet om\r\nhandelsrelaterade   aspekter   av   immaterialrätter\r\n(Trade  Related  Aspects  of  Intellectual  Property\r\nRights, TRIPs) och hälsa där det  konstaterades  att\r\nimmaterialrätt   är   viktigt   för  att  främja  ny\r\nutveckling av mediciner, samtidigt som TRIPs-avtalet\r\nmåste implementeras på ett sätt som  kan öka fattiga\r\nländers tillgång till läkemedel. Det fastslogs också\r\natt TRIPs-avtalet inte skulle kunna användas för att\r\nhindra länder att vidta åtgärder för att  främja den\r\nnationella hälsan.\r\n\r\nI  förhållande  till  de minst utvecklade länderna\r\nhar       TRIPs-avtalets       bestämmelser       om\r\nteknologiöverföring och tekniskt  bistånd  en viktig\r\nfunktion.  I-länderna  har åtagit sig att bidra  med\r\nteknologiöverföring till  dessa  länder.  I februari\r\n2003  beslutade  TRIPs-rådet  att  åtgärder för  att\r\nstimulera  teknologiöverföring skall  rapporteras  i\r\nsärskild ordning.  Det kan noteras att TRIPs-avtalet\r\nger  utrymme för flexibilitet.  De  flesta  u-länder\r\nbehöver    inte   erbjuda   produktpatentskydd   för\r\nläkemedel förrän  den  1  januari 2005, och de minst\r\nutvecklade  länderna  har  enligt  Dohadeklarationen\r\nfått    förlängda    övergångstider    att    införa\r\npatentlagstiftning för läkemedel till år 2016.\r\nInom WTO har arbete  gjorts  i  syfte  att fattiga\r\nländer  skall  kunna få tillgång till livsnödvändiga\r\nläkemedel  till en  låg  kostnad.  I  november  2001\r\nbekräftades    i    Dohadeklarationen   rätten   för\r\nregeringar att vidta  åtgärder  för  att  skydda sin\r\nbefolknings  hälsa  och  säkerställa  tillgång  till\r\nbehandling  för  alla. Deklarationen klargör  TRIPs-\r\navtalets flexibilitet  när  det gäller möjligheterna\r\ntill tvångslicensiering, huvudsakligen  för  landets\r\negna behov. I augusti 2003 togs ytterligare ett steg\r\ngenom att WTO-medlemmarna slutförde ett uppdrag från\r\ndeklarationen.    Därmed    enades    de    om   att\r\ntvångslicenser  under  vissa  förutsättningar  skall\r\nkunna  utfärdas  för  tillverkning  av läkemedel för\r\nexport  till  länder  utan egen produktionskapacitet\r\nför läkemedel (eller med en otillräcklig kapacitet).\r\nDet   blir   alltså   -   för  länder   som   saknar\r\ntillverkningskapacitet - enligt WTO-reglerna möjligt\r\natt utan patenthavarens samtycke  importera  billiga\r\nkopior av patentbelagda läkemedel i situationer  med\r\nallmänna  hälsoproblem  (\"public  health problems\").\r\nTRIPs-avtalet      definierar     inte     \"allmänna\r\nhälsoproblem\",   men   i   Dohadeklarationen   nämns\r\nhiv/aids, tuberkulos, malaria  och  andra  epidemier\r\nsom    exempel.    Sveriges    och    EU:s    tidiga\r\nställningstagande   till   förmån   för  de  fattiga\r\nländerna  i  världen hade betydelse för  att  bereda\r\nvägen för de två uppgörelserna.\r\nI  december 2003  besvarade  näringsminister  Leif\r\nPagrotsky  en  interpellation  (ip.  2003/04:150) av\r\nGunnar  Nordmark  (fp)  i  fråga om möjligheten  att\r\nunderlätta svensk produktion  och  export av billiga\r\nläkemedelskopior till fattiga länder  med nationella\r\nhälsorisker. Näringsministern anförde då  bl.a.  att\r\ndet för regeringen är viktigt att verka för att WTO-\r\nreglerna  inte  står  i  strid  med ambitionerna att\r\nkraftfullt   och   effektivt   bekämpa    nationella\r\nhälsorisker.    Han    hänvisade    till   de   båda\r\növerenskommelser  som  nåtts  inom  WTO under  2000-\r\ntalet.  Vidare  informerades om att regeringen  -  i\r\nenlighet med WTO-överenskommelsen  från augusti 2003\r\n-   avser   att  erbjuda  svenska  läkemedelsföretag\r\nmöjligheten  att  producera  billiga  läkemedel  för\r\nexport  till  fattiga   länder.   Detta   är  enligt\r\nnäringsministern en pusselbit i regeringens ambition\r\natt  få  fram  läkemedel  till  behövande i världens\r\nfattigaste länder. Samtidigt underströks  att  målet\r\nmed WTO-överenskommelsen är rent humanitärt. Det får\r\nexempelvis inte bli så att industriländerna försöker\r\ngynna den inhemska industri som producerar kopior av\r\nläkemedel på bekostnad av motsvarande industri i  u-\r\nländer.   Möjligheten   att   producera   kopior  av\r\nläkemedel  i  den  rika  världen  skall  utgöra  ett\r\nkomplement  till  sådan  produktion i andra delar av\r\nvärlden. Det kan inte heller enligt näringsministern\r\nbli fråga om att enskilda  företag  i industriländer\r\nutnyttjar systemet för att slå undan  benen för sina\r\nkonkurrenter. Billiga kopior av läkemedel  bör t.ex.\r\ni  första  hand produceras av de företag som innehar\r\npatenten. Samtliga  dessa  aspekter  analyseras inom\r\nRegeringskansliet. Näringsministern räknade  med att\r\ndet skall vara möjligt att avlämna en proposition på\r\ndetta område under år 2004.\r\nSystemet  innebär  att berörda u-länder dels skall\r\ninformera  WTO  om  sina   behov   när   det  gäller\r\nläkemedel, dels skall tillfråga domstol eller  annat\r\nmotsvarande  organ  i  det  land  där  patentskyddet\r\ntemporärt   skall   upphävas.   I   Sverige  är  det\r\nStockholms tingsrätt som skall tillfrågas.\r\nKommissionen    har    aviserat    åtgärder     på\r\ngemenskapsnivå     för     att     genomföra    WTO-\r\növerenskommelsen  från  augusti  2003.   Till  detta\r\nkommer  att  EU  -  som  ett  komplement  till  WTO-\r\növerenskommelsen  - har skapat ett system för billig\r\nexport av fler typer  av  läkemedel till en stor del\r\nav u-länderna.\r\nHälsoproblemen  i världen  kan  dock  inte  enbart\r\nlösas med tillgång  till billiga mediciner. Åtgärder\r\nsom forskning, satsning  på  jämställdhet, stärkande\r\nav  de  nationella  hälsosystemen  och  byggande  av\r\ninfrastruktur i u-länderna är också väsentliga.\r\nUtrikesutskottet   har   hösten   2003   i   sitt\r\nbetänkande  om  Sveriges   politik   för   global\r\nutveckling   (bet.  2003/04:UU3  s.  95)  uttalat\r\nföljande:\r\nUtvecklingsländernas    tillgång   till   viktiga\r\nläkemedel  skall  vara en prioriterad  fråga  för\r\nhela    världssamfundet.    I    den    särskilda\r\ndeklarationen  från  Doha ges utvecklingsländerna\r\nrätt till tvångslicenser  som avser att garantera\r\ntillgången  till läkemedel i  krissituationer.  I\r\naugusti   2003    nåddes    också    en    viktig\r\növerenskommelse  som  gör  det möjligt för länder\r\nutan egen produktionskapacitet  att  få  hjälp av\r\nandra  länder  med  att  producera  de nödvändiga\r\nläkemedlen  vid  hälsokriser. Utvecklingsländerna\r\nges även förlängda  övergångstider  till 2016 att\r\ninföra  patentlagstiftning  för läkemedel.  Genom\r\ndessa värdefulla överenskommelser har hinder, som\r\nTRIPS-avtalet    kunnat    innebära,    effektivt\r\nundanröjts. Effekterna på själva  tillgången till\r\nläkemedel är dock svår att uppskatta. Många olika\r\nfaktorer  har betydelse för läkemedelstillgången,\r\nsåsom ländernas  hälsobudgetar, infrastrukturen i\r\nlandet och bristen  på  tillgång  till läkarvård.\r\nYtterligare svårigheter som föreligger  är att de\r\nläkemedel  som  finns  är  dåligt  anpassade till\r\nutvecklingsländernas  behov  och  att det  behövs\r\nforskning   för   att  få  fram  u-landsanpassade\r\nläkemedel.    Utskottet     ser     därför    med\r\ntillfredsställelse   på   det   av   EU  startade\r\nprogrammet  för  detta även om också bidrag  från\r\nden  privata sektorn  skulle  vara  värdefulla  i\r\nsammanhanget.  Utskottet vill också framhålla att\r\nEU har arbetat fram  en  möjlighet  att  medverka\r\ntill  export  av  läkemedel till differentierade,\r\noch  i  detta  sammanhang   lägre,   priser  till\r\nutvecklingsländerna.  Ett stort problem  är  dock\r\nläkemedelsindustrins bristande  intresse  för att\r\nproducera  läkemedel  för  användning  primärt  i\r\nutvecklingsländerna.\r\n\r\nRegeringens   proposition   (prop.  2003/04:55)   om\r\ngränser  för genpatent m.m. -  genomförande  av  EG-\r\ndirektivet   om   rättsligt  skydd  för  biotekniska\r\nuppfinningar - har  nyligen tillsammans med motioner\r\nsom väckts med anledning av propositionen behandlats\r\nav      lagutskottet      (bet.       2003/04:LU18).\r\nRegeringsförslagen  syftar  till  att i svensk  rätt\r\ngenomföra  Europaparlamentets  och  rådets  direktiv\r\n(98/44/EG)   om   rättsligt  skydd  för  biotekniska\r\nuppfinningar.  Även   motioner   i  ämnet  från  den\r\nallmänna   motionstiden   2002   respektive    2003,\r\ndäribland två yrkanden om tvångslicensiering, har  i\r\ndetta  sammanhang behandlats av lagutskottet. Enligt\r\nlagutskottet  bör riksdagen avslå dessa yrkanden mot\r\nbakgrund  av  att  berörda  frågor  är  föremål  för\r\nbehandling  på såväl  nationell  som  internationell\r\nnivå. Lagutskottet  ser inte anledning att föregripa\r\nresultatet av det arbete  som  nu  pågår genom något\r\nuttalande från riksdagens sida.\r\n\r\nVidare  har lagutskottet i det nämnda  betänkandet\r\nbehandlat  patenträttens   och   växtförädlarrättens\r\ninverkan   på   jordbrukares   rättigheter.   Enligt\r\nregeringens förslag skall en ny  bestämmelse om s.k.\r\njordbruksundantag  tas  in i patentlagen  (1967:837)\r\nför  att genomföra artikel  11  i  EG-direktivet.  I\r\nväxtförädlarrättslagen  (1997:306)  finns  redan ett\r\nsådant undantag, vilket innebär att om vegetabiliskt\r\nreproduktionsmaterial  med  patenthavarens  samtycke\r\növerlåtits  till  en jordbrukare för att användas  i\r\njordbruket får denne under vissa villkor använda sin\r\nskörd för reproduktion och mångfaldigande i det egna\r\njordbruket.     Ett    motionsyrkande     om     att\r\nväxtförädlarrätten  inte  får  minska  jordbrukarnas\r\nrätt att spara, återanvända, byta eller sälja utsäde\r\nfrån den egna skörden anser lagutskottet  i huvudsak\r\nvara tillgodosett genom regeringens förslag.\r\nNär  det  gäller  livsmedelssäkerheten  och TRIPs-\r\navtalet har EU i ett brev (WT/CTE/W/223) till  WTO i\r\nfebruari 2003 förklarat sig berett att tolka avtalet\r\nså att det medger att fattiga u-länder kan välja att\r\ntillåta små jordbrukare att spara, återanvända, byta\r\neller sälja utsäde (till andra små jordbrukare) utan\r\natt  betala  ersättning  till rättighetsinnehavaren.\r\nBönder  med betydande kommersiella  intressen  skall\r\nfölja de mera strikta reglerna.\r\nDet kan härutöver noteras att näringsminister Leif\r\nPagrotsky   i   januari   2004   beslutade   att  ge\r\nExportrådet  och  Invest  in  Sweden Agency (ISA)  i\r\nuppdrag att kartlägga möjligheterna till en fortsatt\r\npositiv      utveckling      av      den     svenska\r\nlivsmedelsexporten; en av frågorna som skall utredas\r\ngäller  vilka möjligheter för livsmedelssektorn  som\r\nEU:s utvidgning med tio nya medlemsländer erbjuder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMot  bakgrund   av  att  lagutskottet  i  mars  2004\r\nbehandlat patenträttsliga  frågor  i anslutning till\r\nett  EG-direktiv  som  skall införas i  svensk  rätt\r\nutgår   utskottets   ställningstagande    i    detta\r\nbetänkande  enbart från de motionsyrkanden som skall\r\nbehandlas  och   inte   de  vidare  frågor  som  kan\r\naktualiseras   i   anslutning    till   patenträtten\r\nnationellt och internationellt.\r\n\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  är   det   mycket\r\npositivt att överenskommelser har kunnat göras  inom\r\nWTO:s  ram,  vilka  hjälper  u-länderna  att  skaffa\r\nmediciner   för   att   kunna   bekämpa   nationella\r\nhälsokriser  som  t.ex. hiv/aids-epidemin orsakar  i\r\nmånga länder. Överenskommelserna  klargör att länder\r\nutan   patentinnehavarens  samtycke  kan   producera\r\nläkemedel huvudsakligen för landets egna behov eller\r\n-   om  landet   saknar   tillverkningskapacitet   -\r\nimportera  billiga kopior av patentbelagda läkemedel\r\ni situationer  där  det råder allmänna hälsoproblem.\r\nFör Sveriges del är överenskommelserna  en framgång,\r\neftersom Sverige har drivit dessa frågor  inom  EU:s\r\nram.   WTO-överenskommelserna   bör   nu   skyndsamt\r\nomsättas  i  praktiken  genom lagstiftning, bl.a.  i\r\nSverige, och genom ändringar  i  TRIPs-avtalet.  Som\r\nredovisats  ovan  är  ett  lagförslag på området att\r\nvänta  redan  under  innevarande  år.  Motionärernas\r\ninvändningar att systemet  kan vara krångligt och ta\r\ntid bör tas på allvar. Den administrativa  processen\r\ni Sverige - och i EU - bör snabbas upp så mycket som\r\nmöjligt.\r\nEnligt utskottets uppfattning är det positivt  att\r\nEU,  med stöd från Sverige, har inrättat ett ramverk\r\nför att göra det möjligt för läkemedelsföretagen att\r\nsälja  läkemedel i u-länder till kraftigt reducerade\r\npriser.     Utskottet     ser    fram    emot    att\r\nläkemedelsföretagen drar nytta av denna möjlighet.\r\nLiksom tidigare anser utskottet  att  det  är  en\r\nprioriterad  fråga  för  såväl  Sverige  som  EU att\r\navtalet    om    handelsrelaterade    aspekter    av\r\nimmaterialrättigheter, TRIPs-avtalet, skall anpassas\r\ntill   utvecklingen   på   olika  områden.  Ett  väl\r\nfungerande  internationellt skydd  för  immateriella\r\nrättigheter blir  allt  viktigare  för  att tekniska\r\ninnovationer  och  konstnärliga  prestationer  skall\r\nkunna   skyddas   mot  andras  olovliga   tillgrepp.\r\nUtskottet  har  uppfattningen  att  utvecklingen  av\r\nbiotekniska produkter  kräver  stora investeringar i\r\nforskning    och    utveckling    och    att     det\r\nimmaterialrättsliga skyddet mot denna bakgrund är av\r\navgörande  betydelse för verksamheten. Därför är det\r\nav stort värde  att  politiska  lösningar har kommit\r\nfram,  som  underlättar  u-ländernas  tillgång  till\r\nläkemedel   utan  att  underminera   patentsystemet.\r\nSamtidigt  som   patentskyddet   genererar   teknisk\r\nutveckling och forskning om framtida mediciner måste\r\ndet   finnas  utrymme  för  en  flexibel  och  human\r\ntillämpning  av  reglerna  i  syfte att även fattiga\r\nmänniskor  i  världens fattigaste  länder  skall  ha\r\ntillgång  till  medicin.  Det  bör  dock  åter  igen\r\nframhållas att ländernas hälsoproblem inte löses med\r\nenbart billiga mediciner.  Åtgärder  som  forskning,\r\nsatsning på jämställdhet, stärkande av de nationella\r\nhälsosystemen  och  byggande av infrastruktur  i  u-\r\nländerna är också väsentliga. Sverige bör driva på i\r\ndet internationella samfundet  så  att uppbyggnad av\r\nnationella hälsosystem ges prioritet inom biståndet.\r\nSammanfattningsvis     kan     konstateras     att\r\nutvecklingen, vilken har gått och  går  motionärerna\r\ntill mötes på detta område, är ett bevis  på att det\r\när  möjligt att anpassa WTO-avtalen till u-ländernas\r\nbehov.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2003/04:L284 (mp) får\r\npatenträttigheter och växtförädlarrätten inte minska\r\njordbrukarnas  rätt  att  spara,  återanvända,  byta\r\neller  sälja  utsäde  från  sin egen skörd i fattiga\r\nländer. Även utskottet anser  att  TRIPs-avtalet bör\r\ntolkas  så  att  ett undantag från växtförädlarskydd\r\neller   patentskydd   tillåts   i   fråga   om   små\r\njordbrukares  traditionella  rättigheter  att  fritt\r\nanvända utsäde. Genom denna tolkning, vilken även EU\r\nstår   bakom,   försvaras   rätten  för  u-ländernas\r\nsmåbönder att spara, återanvända,  byta  eller sälja\r\nutsäde  från  sin  egen  skörd.  En  sådan tolkning,\r\nvilken  gynnar  den  lokala livsmedelsförsörjningen,\r\nbör slås fast inom WTO.\r\nDärmed    avstyrks    samtliga     här    aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nAvtal om handel med tjänster\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om  WTO:s\r\ntjänstehandelsavtal  med hänvisning dels till\r\natt  avtalet har en utformning  som  gör  det\r\nmöjligt  för u-länderna att ansluta sig, dels\r\ntill att varje land självt avgör var det drar\r\ngränsen   mellan   offentliga   och   privata\r\ntjänster. Jämför reservation 3 (v, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So645  (s, fp, kd, v, c, mp) begärs\r\natt  regeringen  skall  verka  för  att  handel  och\r\ntjänster som rör alkoholdrycker  helt skall undantas\r\nfrån  WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal,  det  s.k.\r\nGATS-avtalet.  Alkoholens skador är viktigare att ta\r\nhänsyn till än fri  konkurrens  och frihandel. GATS-\r\navtalet  bör  enligt  motionärerna  inte   komma   i\r\nkonflikt  med  staternas  önskan att reglera handeln\r\nmed alkohol ur ett folkhälsoperspektiv.\r\n\r\nMotionärerna   bakom  motion   2003/04:N320   (mp)\r\nkritiserar  att  den   svenska  bindningslistan  (se\r\nnedan) inte finns enkelt tillgänglig på svenska. Den\r\när  utformad  på ett för lekmannen  obegripligt  och\r\nkrypterat fackspråk,  är omdömet. Motionärerna begär\r\natt en svensk, pedagogiskt  utformad och fullständig\r\nversion    av    bindningslistan    utarbetas    och\r\noffentliggörs.\r\nI  samma  motion  skriver  motionärerna   att  den\r\ntvingande  inriktningen  mot  en ökad liberalisering\r\n(artikel  XIX)  i GATS-avtalet inte  är  acceptabel.\r\nVidare bör avtalet  (artikel XXI) ändras, så att det\r\nblir enkelt och ekonomiskt  riskfritt  för  länderna\r\natt göra begränsningar i tidigare åtaganden.\r\nMotionärerna  anser  att  varje  land självt måste\r\nkunna bestämma såväl innehåll och omfattning  av  de\r\noffentliga     tjänsterna     som    reglerna    för\r\ntillhandahållandet  av dem. Företagens  intresse  av\r\nliberalisering   skall    inte    kunna   överordnas\r\nmedborgarnas  strävan  efter  en ekologiskt  hållbar\r\nutveckling. Det bör således inte  vara  möjligt  för\r\nWTO:s  interna tvistlösningssystem att avgöra frågor\r\nsom berör den offentliga sektorns uppgifter.\r\nMotionärerna   anser   vidare   att  sektorer  som\r\nhälsovård,     grundläggande     utbildning      och\r\nvattenförsörjning skall undantas i avtalet.\r\nEnligt GATS-avtalet är tjänster som tillhandahålls\r\ni  samband  med  myndighetsutövande  undantagna från\r\nGATS.  Detta  gäller  dock endast då den  offentliga\r\ntjänsten   \"inte  tillhandahålls   på   kommersiella\r\ngrunder eller  i konkurrens med andra\". För Sveriges\r\ndel innebär detta  att  enbart  militär,  polis  och\r\nfolkbokföringstjänster  är  undantagna från avtalet.\r\nAll övrig offentlig verksamhet  är  mer eller mindre\r\nkonkurrensutsatt och kan komma att omfattas av GATS-\r\navtalet, menar motionärerna. De föreslår  därför att\r\nden offentliga sektorn inte skall omfattas  av  GATS\r\noch  att  motsvarande  artikel  (I:3c) skall utgå ur\r\navtalet.\r\nMotionärerna hävdar vidare att  alla WTO-medlemmar\r\nskall  ha möjlighet att införa lagar  som  tar  till\r\nvara intressen  som  social  rättvisa och jämlikhet,\r\nmänniskors och djurs liv och hälsa  och  skyddet  av\r\nnatur  och  miljö.  Avtalet  (artikel VI) bör därför\r\nomformuleras.\r\nVidare erinrar motionärerna  om att bestämmelserna\r\ni   avtalet   (artikel   XIX:3)  innebär   att   nya\r\nförhandlingar  skall  grundas  på  utvärderingar  av\r\neffekterna av medlemsländernas  tidigare  åtaganden.\r\nDen    svenska    utredningen    om    WTO-systemets\r\nkonsekvenser  för  u-länderna  är  inte tillräcklig.\r\nSverige  bör  hävda  att  nämnda  artikel   inte  är\r\nuppfylld   och   medverka   till   att  en  allsidig\r\nutvärdering  av tjänstehandeln, omfattande  sociala,\r\nmiljömässiga och  ekonomiska verkningar, kommer till\r\nstånd. Bland annat bör Förenta nationernas fackorgan\r\noch   den   internationella    fackföreningsrörelsen\r\nmedverka.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInternationell statistik\r\n\r\nEnligt WTO:s statistik växte tjänstehandelsexporten  i  världen\r\nmed  6  %  under  år  2002,  snabbare än handeln med\r\nvaror.  De  tidigare snabbväxande  tjänstesektorerna\r\n(turismtjänster  och transport) har dock avstannat i\r\ntillväxttakten, främst beroende på osäkerheten efter\r\nden 11 september 2001. De regioner som uppvisade den\r\nmest  dynamiska  utvecklingen   var   Central-   och\r\nÖsteuropa  och  Asien. Även EU:s tjänstehandel ökade\r\nstarkt, främst till följd av förmånliga växelkurser.\r\n\r\nUnder år 2003 uppvisade  svensk  tjänstehandel  en\r\npositiv  balans  på drygt 14 miljarder kronor enligt\r\nrapport  från Kommerskollegium  (dnr  190-604-2003).\r\nDen  stora   utflödesposten   är  resevaluta,  medan\r\ntransporter,  bygg-  och försäkringstjänster,  data-\r\noch informationstjänster  m.fl.  tjänstesektorer gav\r\nett positivt inflöde. Tjänsteexporten  utgjorde  för\r\nhelåret  2003 knappt 24 % av Sveriges totala export.\r\nTjänsteimporten  utgjorde  ca  27  %  av  den totala\r\nimporten.\r\n\r\n\r\nKort beskrivning av GATS\r\n\r\nWTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (General  Agreement on Trade\r\nin   Services,   GATS)   består  av  en  avtalstext,\r\nlandspecifika  s.k.  bindningslistor  samt  bilagor.\r\nAvtalet är ett ramavtal som slår fast vissa allmänna\r\nprinciper och förpliktelser för WTO:s medlemsstater:\r\nprincipen   om   mest   gynnad   nation,   nationell\r\nbehandling, insyn och öppenhet  i fråga om relevanta\r\nlagar    och    andra   författningar   som    berör\r\ntjänstehandel, undantag  från  avtalsförpliktelserna\r\nsamt regler för tvistlösning och  konsultation.  För\r\nvarje  specifik  tjänst  och  sätt  att  leverera en\r\ntjänst    (gränsöverskridande   handel,   konsumtion\r\nutomlands,  kommersiell  etablering  och  tillfällig\r\npersonrörlighet)   kan   ett  land  välja  att  göra\r\nåtaganden avseende marknadstillträde  för  utländska\r\ntjänsteleverantörer  och/eller  nationell behandling\r\nav    desamma.    Åtagandena    införs   i   landets\r\nbindningslista.  Landet  kan också  ange  eventuella\r\nbegränsningar i de åtaganden som görs, t.ex. licens-\r\neller   bosättningskrav   för   utländska   aktörer.\r\nBilagorna  behandlar  formerna   för  undantag  från\r\nprincipen om mest-gynnad-nation m.m.\r\n\r\n\r\n\r\nAvtalets struktur\r\n\r\nAvtalets  struktur  innebär  en  positiv   listning,  dvs.  att\r\nländerna   gör  specificerade  åtaganden  för  varje\r\ntjänstetyp,             leveranssätt             och\r\nmarknadstillträde/nationell    behandling.    Enligt\r\nuppgift   ansågs  strukturen  krånglig  redan  under\r\nförhandlingarna.\r\n\r\nDen svenska  bindningslistan  finns  återgiven  på\r\nsvenska   i   proposition   1994/95:35  om  Sveriges\r\nanslutning  till  Världshandelsorganisationen   m.m.\r\n(del   A   s.  420).  Bindningslistorna  anses  vara\r\nsvårbegripliga  för en lekman. Enligt uppgift är det\r\ndock  svårt  att  på   ett   korrekt  och  samtidigt\r\növerskådligt  sätt redovisa uppgifterna  annorlunda,\r\neftersom   det   är    fråga    om   internationellt\r\növerenskomna  avtalstexter.  I syfte  att  förbättra\r\nförståelsen av GATS informerar  Utrikesdepartementet\r\nom  GATS och utvecklingen i förhandlingarna  på  sin\r\nhemsida.\r\n\r\nSom  tidigare   nämnts   ger   Utrikesdepartementets\r\nreferensgrupp för WTO-frågor tillfälle för deltagare\r\nfrån  det civila samhället att lämna  synpunkter  på\r\nbeslutsunderlaget. Flera särskilda möten har hållits\r\nom  GATS,   där   information   om   EU:s  krav  och\r\nförhandlingsbud samt andra länders krav  på  Sverige\r\noch  EU getts. Därutöver har regeringen kontakt  med\r\nintresserade    organisationer    och   myndigheter.\r\nSveriges  och EU:s bud är offentliga,  medan  kraven\r\ntill och från  andra  länder  inte  är  offentliga i\r\ndetalj    då    de    inbegriper    andra    länders\r\nförhandlingspositioner.    Även    på    WTO:s   och\r\nKommerskollegiums   hemsidor   finns   grundläggande\r\ninformation om GATS.\r\n\r\nKontinuerlig liberalisering\r\n\r\nArtikel XIX i GATS anger att successiva marknadsöppningar skall\r\nske    genom   återkommande   förhandlingar   mellan\r\nmedlemsländerna,   där   förhandlingarna   sker   på\r\nbilateral  basis.  Resultatet  gäller emellertid för\r\nalla   WTO:s   medlemsländer   enligt   mest-gynnad-\r\nnationsprincipen. Varje medlemsland  väljer självt i\r\nvilka  sektorer  det önskar göra åtaganden  och  hur\r\nlångtgående dessa  åtaganden skall vara. Ingressen i\r\nGATS-avtalet framhåller  varje medlemslands rätt att\r\nreglera   och   införa  nya  regleringar   på   sina\r\ntjänstemarknader   för   att   uppfylla   nationella\r\nmålsättningar   (t.   ex.   konsument-,  hälso-  och\r\nmiljöskydd).\r\n\r\nEU  lämnade  år  2002 listor med  förhandlingskrav\r\ntill 109 WTO-länder.  Kraven  fokuserar  på sektorer\r\ndär    EU   är   konkurrenskraftigt:   affärs-   och\r\nyrkestjänster,    telekommunikationer,   post-   och\r\nkurirtjänster,      distribution,      byggtjänster,\r\nfinansiella   tjänster,   miljö-,   transport-   och\r\nenergitjänster.      Tillfällig      personrörlighet\r\n(identifierat som ett offensivt intresse av flera u-\r\nländer)  framhålls. Ambitionsnivån i kraven  skiljer\r\nsig åt. De  mest  omfattande  kraven är ställda till\r\nandra  OECD-länder och mer utvecklade  u-länder.  De\r\nminst  omfattande  kraven  (främst  bastjänster  som\r\ntelekommunikationer,    finansiella   tjänster   och\r\ntransporter) är ställda till  mindre u-länder och de\r\nminst utvecklade länderna.\r\nEU har i sin tur mottagit krav  från 36 andra WTO-\r\nmedlemmar. Kommissionen presenterade i februari 2003\r\nsitt   förslag  till  bud  i  förhandlingarna.   Det\r\noffentliggjordes  när  det  lämnades  över till WTO.\r\nInnan dess hade den svenska delen beretts nationellt\r\noch   de   svenska   förhandlingspositionerna    och\r\nförhandlingsmaterialet     hade     diskuterats    i\r\nUtrikesdepartementets referensgrupp för  WTO-frågor.\r\nFör    Sveriges   del   är   finansiella   tjänster,\r\ntelekommunikationstjänster, transport, distribution,\r\nbyggtjänster,   yrkestjänster,   miljötjänster   och\r\nutvidgade  åtaganden  för tillfällig personrörlighet\r\nde mest centrala delarna.\r\n\r\nDet finns möjligheter att  återta ett gjort åtagande\r\n(artikel XXI). Detta kan ske  efter tre år och efter\r\nnotifiering  till WTO. Skälet till  treårsregeln  är\r\natt de reella  effekterna  av ett åtagande kan dröja\r\nen  viss  tid.  Syftet  med  GATS   var   att  skapa\r\nförutsägbarhet för tjänsteleverantörerna och  därmed\r\nönskades  en viss \"tröghet\" i systemet. Om en medlem\r\nvars förmåner  påverkas av återtagandet begär detta,\r\nskall den ändrande  medlemmen inleda förhandlingar i\r\nsyfte   att   komma   överens    om    kompensation.\r\nKompensation  sker genom nya tjänsteåtaganden  eller\r\nliberaliseringar  i andra sektorer och görs på mest-\r\ngynnad-nationsbasis.  Vidare  pågår förhandlingar om\r\ninförandet       av       s.k.      nödfallsåtgärder\r\n(skyddsklausuler)  såsom  tillbakadragande   av  ett\r\nåtagande,  om  t.ex. en oväntad och negativ störning\r\nav  landets  ekonomi   sker   som  ett  resultat  av\r\nåtagandet (artikel X).\r\n\r\nOffentligt tillhandahållna tjänster\r\n\r\nUtgångspunkten  för  GATS är att  WTO:s  medlemmar  inte  skall\r\ndiskriminera mellan privata tjänsteleverantörer från\r\nandra     länder     eller    behandla     utländska\r\ntjänsteleverantörer  sämre   än   de  egna  inom  de\r\ntjänstesektorer  som  länderna  specificerar   i  de\r\nlandspecifika bindningslistorna.\r\n\r\nOffentliga tjänster (\"tjänst som tillhandahålls  i\r\nsamband med utövandet av statliga befogenheter avser\r\nvarje    tjänst   som   tillhandahålls   varken   på\r\nkommersiella  grunder eller i konkurrens\"), undantas\r\ni  avtalstexten   (artikel   1:3).  Definitionen  av\r\noffentliga tjänster är resultatet  av en kompromiss,\r\neftersom    WTO:s    medlemsstater    hade    skilda\r\nuppfattningar  om  omfattningen och utformningen  av\r\nden   offentliga   sektorn.    Utrikesdepartementets\r\nbedömning  är  att  det  är sannolikt  att  en  ännu\r\noklarare  formulering  skulle   ersätta   dagens  om\r\nartikeln skulle öppnas för omförhandling. Inget land\r\nhar ännu önskat omförhandla artikeln.\r\nEnligt  Utrikesdepartementet  ställer  EU  i  sitt\r\nförhandlingsunderlag  till andra WTO-medlemmar  inga\r\nkrav  på att komma in på  marknader  där  det  råder\r\noffentligt  monopol  men  önskar kunna konkurrera på\r\nlika  villkor  i  de sektorer  där  privata  aktörer\r\ntillåts. EU fastslår  att förhandlingskraven inte på\r\nnågot  sätt syftar till  privatisering  av  statliga\r\nbolag eller nedmontering av offentliga tjänster. Det\r\nhar som  tidigare nämnts kommit ett stort antal krav\r\n(36 stycken)  på  EU,  både  från  i-  och u-länder.\r\nKraven  är  främst  ställda  till  EU generellt  och\r\ninbegriper    en    del   krav   inom   hälso-   och\r\nsjukvårdsområdet.  Alla   kraven  innebär  dock  att\r\nländerna  endast  önskar  liberaliseringar  inom  de\r\ndelar som redan är privatiserade.\r\nTolkningen av GATS-avtalet  utgjorde  hösten  2003\r\nföremål  för  fråga  (fr. 2003/04:212) från Ingegerd\r\nSaarinen (mp) till näringsminister  Leif  Pagrotsky.\r\nRegeringen har inte gjort och avser inte heller  att\r\ngöra    åtaganden    om   öppenhet   för   utländska\r\ntjänsteleverantörer     på      utbildnings-     och\r\nsjukvårdsområdet  enligt näringsministern.  Dock  är\r\nden svenska positionen  att  ingen  sektor  a priori\r\nskall uteslutas från GATS-förhandlingarna. Skälet är\r\natt  utformningen av t.ex. utbildnings-, hälso-  och\r\nsjukvårdssektorerna  varierar  mellan  olika länder.\r\nVissa  länder  har en större andel privata  tjänster\r\noch därmed bör avtalet  möjliggöra marknadsöppningar\r\ni dessa sektorer.\r\n\r\nEnligt  näringsministern  var   utgångspunkten   för\r\navtalet  att  länder skall reducera diskrimineringen\r\nmellan olika privata tjänsteleverantörer på basis av\r\nnationalitet.  Enligt  näringsministern  bör  länder\r\nundvika   -   i   de  fall   då   inhemska   privata\r\ntjänsteleverantörer  agerar på en viss marknad - att\r\nskydda dessa leverantörer  från utländsk konkurrens.\r\nGATS  tar  således  inte sikte  på  balansen  mellan\r\nprivat  och offentligt  utan  handlar  om  villkoren\r\nmellan inhemska  och utländska privata konkurrenter.\r\nVidare redovisade  näringsministern  att  varje land\r\nkan  välja  vilka  av de egna tjänstesektorerna  som\r\nskall vara öppna för  utländsk konkurrens. Slutligen\r\nframhölls att Sverige är  en liten öppen ekonomi som\r\när  starkt  beroende  av  att  kunna  exportera  och\r\nimportera  tjänster.  GATS  är  därför  viktigt  för\r\nSveriges tillväxt och välfärd. I vilken grad Sverige\r\nbör    tillåta    såväl   inhemska   som   utländska\r\ntjänsteleverantörer  att  konkurrera  på den svenska\r\nmarknaden   avgör   Sveriges  riksdag,  konstaterade\r\nnäringsministern.\r\n\r\nGATS och miljö\r\n\r\nGATS bekräftar medlemmarnas  rätt  att  reglera  och införa nya\r\nregleringar     för    att    uppfylla    nationella\r\nmålsättningar såsom  att  skydda  människors,  djurs\r\neller   växters  liv  eller  hälsa  (ingressen  samt\r\nartikel   XIV).   I   artikel   VI   förbinder   sig\r\nmedlemsländerna  att,  i  de  sektorer  där de gjort\r\nåtaganden,   administrera   dessa  på  ett  rimligt,\r\nobjektivt och opartiskt sätt.  Den  anger  också att\r\nmedlemsländerna   skall   utveckla  regler  för  att\r\nsäkerställa att olika kvalifikations-, standard- och\r\nlicenskrav   inte   utgör   onödiga    hinder    för\r\ntjänstehandeln.  Enligt uppgift pågår för närvarande\r\nförhandlingar om dessa regler.\r\n\r\nGenom   bindningslistornas   uppbyggnad   möjliggörs\r\nytterligare  skydd  i  och med att ett land kan göra\r\nett åtagande med tillägg  att  vissa miljökrav skall\r\ngälla för utländska tjänsteleverantörer.\r\n\r\nUtvärdering av GATS\r\n\r\nGATS (artikel XIX:3) stipulerar  att  länderna,  inför varje ny\r\nförhandlingsomgång,   skall  utvärdera  handeln  med\r\ntjänster,  generellt  och   på  sektorsbasis.  WTO:s\r\nsekretariat, flera av WTO:s medlemsländer  och flera\r\ninternationella  bransch- och intresseorganisationer\r\nhar genomfört analyser.  FN:s  konferens  för handel\r\noch utveckling (UNCTAD), har presenterat studier  av\r\nu-ländernas  intressen i förhandlingarna för miljö-,\r\nflygtransport-,  hälso-,  turism-  och byggtjänster.\r\nUNCTAD   och  OECD  har  tillsammans  arbetat   fram\r\nsektorsanalyser  till  stöd för u-länderna när dessa\r\narbetar  fram  sina  bud. De  har  även  presenterat\r\nsamlade utvärderingar av tjänstehandeln i u-länderna\r\noch deras intressen. Majoriteten  av  dessa  studier\r\nhar  diskuterats  i WTO:s tjänstehandelsråd och  var\r\näven föremål för ett  seminarium  våren 2002. Enligt\r\nuppgift  från  Utrikesdepartementet är  det  allmänt\r\nsett svårt att få  fram  statistik om tjänstehandel,\r\ninte minst mellan u-länder.\r\n\r\nAlkoholförsäljning enligt GATS-avtalet\r\n\r\nSom framgår ovan syftar GATS till att skapa icke-diskriminering\r\noch  förutsägbarhet  på de tjänstemarknader  som  är\r\nprivata. Genom avtalet förbinder sig WTO:s medlemmar\r\natt     inte     diskriminera     mellan     privata\r\ntjänsteleverantörer  från  olika länder och att inte\r\nbehandla utländska tjänsteleverantörer sämre än sina\r\negna (se ovan). Förhandlingarna syftar inte till att\r\navreglera nationella marknader  eller  att  avveckla\r\nmonopolstrukturer.  Det  är  således  upp till varje\r\nenskilt land att besluta om marknadsregleringar  och\r\nmonopol, t.ex. för att skydda folkhälsan.\r\n\r\nDen   tjänstesektor   i   GATS   som   berörs  vid\r\nförsäljning av alkohol är distributionssektorn.  Det\r\nstår  varje  land  fritt  att undanta försäljning av\r\nalkoholhaltiga  drycker från  avtalet.  Sverige  har\r\nexempelvis  gjort   ett   generellt   undantag   för\r\ndetaljistförsäljning  av  alkoholhaltiga  drycker  i\r\ndistributionssektorn.\r\nI  de  interna  EU-förhandlingarna  har regeringen\r\nvarit tydlig med att några åtaganden inte kommer att\r\nbli   aktuella  för  Sveriges  del  när  det  gäller\r\nförsäljning   av   alkoholhaltiga  drycker  och  att\r\nSverige  inte  stöder   krav   mot   andra   länders\r\ndistributionsmarknader  för  alkoholhaltiga drycker.\r\nVissa   EU-länder  har  starka  exportintressen   av\r\nexempelvis  vin  och  öl. Enligt uppgift har Sverige\r\ndär   valt   att  inte  motsätta   sig   att   andra\r\nmedlemsstater   verkar  för  att  främja  sina  egna\r\nexportintressen.\r\nAlla EU-företag  skall  -  enligt  EU:s önskemål -\r\nbehandlas   på   samma  sätt  som  privata  inhemska\r\nleverantörer   i   andra    länder    enligt   icke-\r\ndiskrimineringsprincipen.   Exempelvis   bör    inte\r\nlicensförfarandet  vara  mer komplicerat eller kosta\r\nmer för utländska än inhemska  privata leverantörer.\r\nNationellt tillverkade produkter  bör inte heller ha\r\nlättare   att   bli   auktoriserade   än   utländska\r\nprodukter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom   har  tagits  upp  i  tidigare  avsnitt  stöder\r\nutskottet  helt  och  fullt en ökad öppenhet när det\r\ngäller WTO-förhandlingarna  i  allmänhet. Inte minst\r\nnär det gäller GATS-förhandlingarna  finns  det  ett\r\nsjälvklart  intresse  av att inhämta synpunkter från\r\nsamhället i stort. I den ovan nämnda referensgruppen\r\ninom Utrikesdepartementet  har flera särskilda möten\r\nhållits om GATS, vilket har  givit  ett underlag för\r\nregeringens agerande inom EU. Öppenhet  är  en linje\r\nsom  Sverige  har  drivit  inom EU och som utskottet\r\nstår bakom.\r\n\r\nDe  svårigheter  att  förstå  bindningslistan  som\r\nbl.a.  påtalats  i  motion  2003/04:N320   (mp)  har\r\nutskottet   förståelse  för.  Med  hänsyn  till  att\r\nbindningslistan   åskådliggör   en   internationellt\r\növerenskommen  avtalstext  är  dock strukturen  inte\r\nnågot som kan åtgärdas av ett enskilt  land.  Svensk\r\növersättning    är   en   självklarhet;   en   sådan\r\nredovisades också av regeringen (prop. 1994/95:35) i\r\nsamband     med     Sveriges     anslutning     till\r\nVärldshandelsorganisationen.    Med    hänsyn   till\r\nsvårigheterna  förutsätter utskottet att  regeringen\r\nlåter  utarbeta  en   mer   pedagogisk   version  av\r\nbindningslistan med svenska åtaganden.\r\nFrån  utskottets  synpunkt  är  det  viktigt   att\r\nsvenska     tjänsteleverantörer,    liksom    övriga\r\nleverantörer  från  EU,  skall  kunna verka på andra\r\nländers tjänstemarknader utan att bli diskriminerade\r\npå    basis    av    nationalitet.   GATS   erbjuder\r\nförutsägbarhet i detta  avseende  när  länder väljer\r\natt   göra   åtaganden  i  någon  sektor.  Utskottet\r\npoängterar vikten  av  att  GATS  inte skall medföra\r\nnågra  begränsningar  i medlemsländernas  rätt  till\r\ninhemsk reglering. Vidare  ser utskottet positivt på\r\natt  GATS  ger  länder  rätt  att   ändra   tidigare\r\nåtaganden  även om det inte får ske på ett sätt  som\r\nundergräver själva syftet med avtalet.\r\nEn  fri  och   öppen   handel   med   överenskomna\r\nspelregler  inom  tjänstesektorn  kan  effektivisera\r\nekonomin,  främja utveckling inom många områden  och\r\nmotverka  korruption.   När  det  gäller  offentliga\r\ntjänster avser EU:s förhandlingsunderlag  enbart  de\r\nområden  där  privata  aktörer  tillåts;  inga  krav\r\nställs   således  på  de  marknader  där  det  råder\r\noffentligt  monopol.  Utskottet  är dock medvetet om\r\natt   definitionen   av   offentliga   tjänster   är\r\nresultatet av en kompromiss, vilket har  gett upphov\r\ntill diskussioner om den exakta innebörden.\r\nEnligt  utskottets  mening  har GATS en utformning\r\nsom  gör  det  möjligt  för utvecklingsländerna  att\r\nansluta sig på ett sätt som överensstämmer med deras\r\nförmåga och möjligheter.  Många  av  de  problem som\r\nuppstått i u-länder, avseende tjänster, har  ägt rum\r\ninom  sektorer  där få eller inga länder gjort några\r\nåtaganden i GATS,  t.ex.  inom vattendistribution. I\r\nmånga u-länder utgör den privata  tjänstesektorn  en\r\nbetydande    del    av    ekonomin.   Om   nuvarande\r\nutvärderingar  och  analyser  av  GATS-åtaganden,  i\r\nbl.a.  u-länder,  är otillräckliga  kan  ytterligare\r\ninsatser behöva göras. Även biståndsfinansiering kan\r\nvara aktuell, t.ex.  när det är fråga om resurssvaga\r\nländer.\r\nVarje  land  måste  självt  avgöra  var  det  drar\r\ngränsen mellan offentliga  och  privata tjänster. De\r\nav    motionärerna    upptagna    hälsovårds-    och\r\nutbildningssektorerna  är  olika utformade  i  olika\r\nländer; i den mån länderna har  privata  tjänster på\r\ndessa   områden   kan   marknadsöppningar  även  för\r\nutländska    tjänsteleverantörer     innebära    att\r\ntjänsterna    kan    tillhandahållas    med   större\r\neffektivitet. För Sveriges del är det inte  aktuellt\r\natt  göra åtaganden om hälsovård och utbildning.  På\r\nsamma  sätt  är  det  viktigt  att  respektera andra\r\nländers  önskemål  om  att inte göra åtaganden  inom\r\nsektorer av nationellt intresse. Det gäller särskilt\r\ntjänstesektorer  med såväl  offentliga  som  privata\r\ntjänsteleverantörer.    Utskottet   har   -   liksom\r\nregeringen - åsikten att  varje  medlemsland  självt\r\nmåste  kunna  bestämma såväl innehåll och omfattning\r\nav de offentliga tjänsterna som de regler som gäller\r\nför tillhandahållandet av dem.\r\nNär  det  gäller   alkoholrelaterade  tjänster  är\r\nutskottet positivt till  att regeringen varit tydlig\r\nmed att några åtaganden inte kommer att bli aktuella\r\nför Sveriges del. Folkhälsosynpunkter  väger  enligt\r\nutskottets   uppfattning   mycket  tungt  och  måste\r\neftersträvas med de politiska  instrument  som finns\r\ntillgängliga.  Från  folkhälsosynpunkt gäller  målet\r\natt få till stånd ett minskat bruk av alkohol.\r\nMot  bakgrund  av den  utförliga  information  som\r\nredovisats ovan angående  tjänstehandelsavtalet  och\r\ndess  hantering  anser  utskottet  att  samtliga här\r\nupptagna motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nHandel, miljö och sociala frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nhandel,   miljö   och   sociala  frågor   med\r\nhänvisning till den pågående utvecklingen när\r\ndet gäller miljö- och arbetsrättsfrågor  m.m.\r\nJämför reservationerna 4 (v, mp) och 5 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  säger  i partimotion 2003/04:K416\r\natt  de  vill  verka  för  en fortsatt  satsning  på\r\nföretagens  sociala  ansvar  inom   EU.  Det  behövs\r\ngemensamma  riktlinjer  för  hur  etiska   koder   i\r\nnäringslivet   skall   se  ut  och  följas  upp.  En\r\neuropeisk dialog om hur  ägarstyrningen  av  företag\r\nskall  bedrivas  bör  initieras.  Inte  minst gäller\r\ndetta    institutionella    ägare   som   exempelvis\r\npensionsfonder.\r\n\r\nI  kommittémotion  2003/04:U254  (kd)  begärs  att\r\nSverige skall verka för att handel med varor som har\r\nframställts i enlighet  med  kraven  om  en  hållbar\r\nutveckling   skall   främjas.   Sedan   toppmötet  i\r\nJohannesburg   år   2002   har   begreppet   hållbar\r\nutveckling   kommit   upp   på  den  internationella\r\npolitiska dagordningen. Länderna enades också om att\r\nett ekologiskt långsiktigt hållbart perspektiv skall\r\nintegreras inom handelspolitiken  och generellt inom\r\nden internationella politiken.\r\nGlobaliseringen  bidrar till att näringslivet  får\r\nallt  större  inflytande   över  världsutvecklingen;\r\ndetta inflytande bör också följas  av  ett moraliskt\r\nansvar   gällande   miljöförstöring,   kampen    för\r\nmänskliga   rättigheter  och  korruptionsbekämpning,\r\nanser     Kristdemokraterna     i     kommittémotion\r\n2003/04:U351.  Motionärerna  menar  att  den svenska\r\nregeringen  bör  följa  upp FN:s generalsekreterares\r\nförslag om \"Global compact\" genom ett nära samarbete\r\nmed   det  svenska  näringslivet   om   hur   etiska\r\nuppförandekoder  bör  utformas.  En god kontroll och\r\nuppföljning av koderna bör också säkerställas.\r\nI  kommittémotion  2003/04:U352  (kd)  hävdas  att\r\nWTO:s    dagordning    måste    breddas    så    att\r\nhandelspolitiken  görs  förenlig  med  bl.a. sociala\r\nvillkor   och  mänskliga  rättigheter.  Motionärerna\r\nmenar att detta kan uppnås genom att Internationella\r\narbetsorganisationens    (ILO)    konventioner    om\r\narbetsvillkor    får   en   starkare   ställning   i\r\nvärldshandelssystemet.     Det     finns,    påpekar\r\nmotionärerna, en risk för att mänskliga  rättigheter\r\nanvänds som svepskäl för fortsatt protektionism från\r\nindustriländerna.  Om  mänskliga  rättigheter  skall\r\ninkluderas  i WTO:s agenda måste det  därför  finnas\r\ntydliga regler  som  inte  lämnar  utrymme  för  ett\r\nmissbruk.\r\nI motion 2003/04:U253 (v) framhålls att det behövs\r\nbindande  regler för transnationella företag. Enligt\r\nmotionären  är  det  ett  naturligt  steg att arbeta\r\nvidare  inom FN med internationellt bindande  regler\r\nför att hålla företag ansvariga vad gäller brott mot\r\nsåväl  mänskliga   rättigheter  som  internationella\r\nmiljökonventioner. Initiativ  som  riktlinjerna från\r\nOECD, FN:s Global compact eller det  svenska Globalt\r\nansvar,  vilka  bygger  på frivillighet,  är  enligt\r\nmotionären helt otillräckliga.  Internationell  rätt\r\ngäller inte juridiska personer som företag utan bara\r\nstater.  Företagens  struktur  med spridning i flera\r\nländer  gör det samtidigt svårt att  utkräva  ansvar\r\nmed ett nationellt rättssystem.\r\nI  kommittémotion  2003/04:N234  (v)  argumenterar\r\nmotionärerna  för  att  regeringen  skall  verka för\r\ninförande  av en lagligt bindande uppförandekod  för\r\nsvenska  företags   verksamhet   och  uppträdande  i\r\nutvecklingsländer.  Denna  uppförandekod   skall  ge\r\nföretagen  riktlinjer  när  det  gäller miljöhänsyn,\r\nrespekt för mänskliga rättigheter  m.m.  Den svenska\r\nregeringen bör i konsekvensens namn även arbeta  för\r\nett  införande  av  en  liknande  uppförandekod inom\r\nEuropeiska unionen.\r\nI  partimotion  2003/04:MJ474 begär  Centerpartiet\r\natt    regeringen    tillsammans     med     svenska\r\nmiljöteknikföretag  utvecklar  en  strategi för ökad\r\nmiljöteknikexport.   Motionärerna   föreslår   bl.a.\r\nstimulerande av nätverksbildning mellan  miljödrivna\r\nföretag,  myndigheter,  högskolor  och  universitet,\r\nbransch-  och  miljöorganisationer  för  utbyte   av\r\nkompetenser.  I  budgetpropositionen  har regeringen\r\naviserat en satsning på ett nationellt  centrum  för\r\nmiljödriven         näringslivsutveckling        och\r\nmiljöteknikexport,   vilket    är    välkommet,   om\r\nsatsningen    har   ett   reellt   innehåll,   anser\r\nmotionärerna.\r\nI   kommittémotion    2003/04:N334    (mp)   menar\r\nmotionärerna att bristen på internationellt bindande\r\nregler   för   företagen   har   bidragit  till  att\r\nanvändningen av uppförandekoder i  företagen  snabbt\r\nhar  ökat. Problemet med uppförandekoderna är enligt\r\nmotionärerna  att  koderna  inte är lagligt bindande\r\nutan  frivilliga  åtaganden  och  ofta  mycket  vagt\r\nformulerade.  Det är först när  uppförandekoder  har\r\nomvandlats till  bindande  regler,  med  möjligheter\r\ntill sanktioner om reglerna bryts, som de  har  lett\r\ntill   eftersträvade  resultat.  Det  finns  därför,\r\nenligt  motionärerna,  behov  av  att  ett  bindande\r\nregelverk för transnationella företag utarbetas.\r\nI samma  motion  skriver motionärerna att det ännu\r\ninte finns några institutioner  som  på  det globala\r\nplanet  reglerar  företagens  verksamhet. Regeringen\r\nbör därför driva på för att det  skall  utredas  hur\r\nett  sådant nationellt och internationellt regelverk\r\ninom FN:s ram skulle kunna se ut.\r\nI motion 2003/04:N340 (mp) hävdar motionärerna att\r\ndet finns  många starka skäl till att införa sociala\r\noch miljömässiga  minimikrav  i  handelsavtal. Denna\r\nfråga bör drivas i WTO. FN-organet ILO har utarbetat\r\nförslag   om  sociala  klausuler  på  global   nivå.\r\nMotionärerna  pekar på problemet att inga länder får\r\ninföra importrestriktioner  som  särbehandlar  varor\r\nutifrån   hur   de   är   tillverkade   i   den  mån\r\ntillverkningsmetoden  inte påverkar varans kvalitet.\r\nVidare  föreslås att den  svenska  regeringen  skall\r\ndriva på så att WTO följer ILO-konventionerna.\r\nSom   ett   resultat   av   konsumenternas   ökade\r\nmedvetenhet om företagens skyldigheter att ta hänsyn\r\ntill  bl.a.  miljön,  har  många  företag  utarbetat\r\nprinciper  för sin verksamhet, s.k. uppförandekoder,\r\npåpekas det  i  kommittémotionen  2003/04:N414 (mp).\r\nFN-organet  ILO har utarbetat uppförandekoder  (Code\r\nof  Practices)   för   ca   tjugo   branscher,   men\r\nmotionärerna  anser  att  det  är  problematiskt att\r\ndessa  koder  inte är lagligt bindande  utan  endast\r\nfrivilliga  åtaganden.   Riksdagen  bör  besluta  om\r\nändring så att dessa koder blir lagligt bindande.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegler för transnationella företag\r\n\r\nInternationella   regler   avseende    mänskliga   rättigheter,\r\ngrundläggande arbetsvillkor och miljöhänsyn  finns i\r\ndag  genom  mellanstatliga  avtal  och konventioner,\r\nt.ex. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna\r\noch   Internationella  arbetsorganisationens   (ILO)\r\nkonventioner  inom arbetslivsområdet. Enligt uppgift\r\nkan det dock finnas  problem  då  dessa ramverk inte\r\nbeaktas  fullt  ut.  Ett förbättrat genomförande  av\r\nexisterande  avtal  och  konventioner  skulle  kunna\r\nsäkerställa    att    gemensamma     mål    avseende\r\nfattigdomsbekämpning,    respekt    för    mänskliga\r\nrättigheter och en hållbar utveckling uppnås.\r\n\r\nInternationellt   är   Sverige   ett  av  de  mest\r\npådrivande  länderna  för  att uppnå ökad  fokus  på\r\nfrågeställningar    om    företags    sociala    och\r\nmiljömässiga ansvar. Regeringen  har  välkomnat  att\r\nett   ökat   antal   företag  arbetar  med  sociala,\r\nmiljömässiga  och människorättsfrågor  på  frivillig\r\nbasis.  Frivilliga   initiativ   bör   ses  som  ett\r\nkomplement  då  det  legala  systemet  inte fungerar\r\ntillfredsställande. Regeringen prioriterar  på  kort\r\nsikt   genomförande  av  existerande  mellanstatliga\r\navtal   och    dess    införlivande    i   nationell\r\nlagstiftning.  Det  anses  även angeläget att  skapa\r\nsamsyn  kring  riktlinjer  för  företagens  agerande\r\n(t.ex.  OECD:s riktlinjer). På  längre  sikt  kommer\r\nregeringen  enligt  uppgift  också att verka för att\r\nöka möjligheterna att utkräva  företagens  juridiska\r\nansvar på global nivå, t.ex. att genom FN söka sluta\r\nett  internationellt  avtal om nationella riktlinjer\r\nför  företag.  Ett sådant  arbete  kommer  även  att\r\ninkludera EU.\r\nSveriges engagemang  för  dessa  frågor inkluderar\r\nbl.a.:\r\n\r\n-  FN:s  Global  compact  och OECD:s riktlinjer  för\r\nmultinationella företag,\r\n\r\n- ILO m.fl. FN-organ,\r\n\r\n- Globalt ansvar, som initierats i Sverige,\r\n\r\n-  ett antal initiativ inom  EU:s  respektive  WTO:s\r\nramar.\r\n\r\nFN:s  Global  compact och OECD:s riktlinjer för multinationella\r\nföretag är riktlinjer  för  transnationella företags\r\nverksamhet. Dessa bygger i sin  tur  på  existerande\r\ninternationella      instrument,     såsom     ILO:s\r\ngrundläggande   konventioner.    OECD:s   riktlinjer\r\ninnehåller  dessutom  en  uppföljningsmekanism   som\r\ninnebär  att brott mot riktlinjerna kan anmälas till\r\nen   nationell    kontaktpunkt.    Den    nationella\r\nkontaktpunkten  är skyldig att undersöka frågan  och\r\ngenom diskussion  försöka  förmå företaget att följa\r\nriktlinjerna.  Såväl  Global  compact   som   OECD:s\r\nriktlinjer    för    multinationella   företag   har\r\nbeskrivits   utförligt  i   utskottets   betänkanden\r\n2002/03:NU5  respektive   2000/01:NU9,   till  vilka\r\nhänvisas.\r\n\r\nFN:s  underkommission  för  mänskliga  rättigheter\r\nbestår   av   26  experter,  valda  efter  personlig\r\nkapacitet. Deras  uppgift  är  att genomföra studier\r\noch lämna rekommendationer till  FN:s kommission för\r\nmänskliga   rättigheter.   Fem  av  experterna   har\r\nutarbetat  ett  förslag  till normer  för  mänskliga\r\nrättigheter  (MR), avsedda  att  vara  bindande  för\r\nföretag.  Enligt  uppgift  reser  förslaget  viktiga\r\nfrågeställningar.  Samtidigt  innehåller  det  i sin\r\nnuvarande  form vissa oklarheter. Underkommissionens\r\nförslag om MR-normer för företag kommer att granskas\r\nnoga inom Regeringskansliet  inför  nästa  möte  med\r\nFN:s  kommission  för  mänskliga  rättigheter  under\r\nvåren 2004.\r\nGlobalt  ansvar  (Swedish  partnership  for global\r\nresponsibility)  initierades av regeringen i  början\r\nav  år 2002. Initiativet  är  ett  samarbete  mellan\r\nföretag,  regering  och  andra  delar av samhället i\r\nsyfte   att  bidra  till  främjandet  av   mänskliga\r\nrättigheter,  grundläggande arbetsvillkor, en bättre\r\nmiljö  och  korruptionsbekämpning.   Globalt  ansvar\r\nbygger  på  OECD:s  riktlinjer  för  multinationella\r\nföretag  och  principerna  i  FN:s  Global  compact.\r\nVerksamheten   är   i   ett   operativt  skede   och\r\ninkluderar:\r\n\r\n- externa aktiviteter som seminarier,  föredrag  och\r\npaneldebatter,\r\n\r\n- informationsträffar och utbildning i syfte att öka\r\nmedvetenheten    inom   Regeringskansliet,   berörda\r\nmyndigheter m.fl.,\r\n\r\n-   aktivt   deltagande    i   den   internationella\r\npolicyutvecklingen.\r\n\r\nGlobalt ansvar syftar till att  hjälpa  företag  att\r\nhantera  problem  i  olika  delar  av världen, t.ex.\r\nkonflikter,  korruption  och  brott  mot   mänskliga\r\nrättigheter. Utgångspunkten är att många företag har\r\nfattat beslut om att ta sig an dessa frågor  men  är\r\nosäkra   på   hur   de  rent  praktiskt  kan  agera.\r\nArbetsprogrammet   inkluderar    en    hemsida   med\r\ninformation   om   bl.a.   arbetsmetoder,  månatliga\r\nseminarier,  rapporter  i  olika   delfrågor,  möten\r\nmellan    olika    intressenter,   information    om\r\nsituationen i olika länder m.m.\r\n\r\nInternationella miljöavtal och relationen till WTO\r\n\r\nMålet  om hållbar utveckling  och  skydd  av  miljön\r\nanges i  ingressen  till avtalet om bildande av WTO.\r\nDet finns inget särskilt  WTO-avtal  som  handlar om\r\nmiljöfrågor.  Däremot innehåller ett antal WTO-avtal\r\nvillkor  som  rör   miljöfrågor.   I   samband   med\r\ntillkomsten  av  WTO inrättades en särskild kommitté\r\nför handel och miljö.\r\n\r\nI Doha kom WTO-medlemmarna  överens  om att inleda\r\nförhandlingar om sambandet mellan handel  och  miljö\r\npå fyra områden:\r\n\r\n- relationen mellan WTO-reglerna och internationella\r\nmiljöavtal (det finns ca 200 sådana avtal),\r\n\r\n- utbyte av information mellan WTO och sekretariaten\r\nför de internationella miljöavtalen,\r\n\r\n-  observatörsstatus i WTO för andra internationella\r\norganisationer,\r\n\r\n- liberalisering av handel med miljörelaterade varor\r\noch tjänster.\r\n\r\nI deklarationen  från ministermötet i Doha återfinns\r\nWTO:s mandat att arbeta  för  en  hållbar utveckling\r\ngenom  att främja ett öppet och icke-diskriminerande\r\nmultilateralt  handelssystem  som  stöder  skydd för\r\nmiljön  och  främjar  hållbar  utveckling. Samarbete\r\nmellan   WTO  och  FN:s  miljöprogram   samt   andra\r\ninternationella miljöavtal uppmuntras. Skrivningarna\r\ni deklarationen  var  något  av en besvikelse för EU\r\nsom  hade  önskat  mer offensiv miljöagenda.  Enligt\r\nuppgift  har  mandatet  från  Doha  visat  sig  vara\r\nsvårtolkat.  Diskussionerna   i   WTO   har   främst\r\ninriktats  på  att  definiera  de  olika koncepten i\r\nmandatet  genom  att  gå igenom relevanta  regler  i\r\nfjorton miljöavtal. Förhandlingarna skall vara klara\r\nden 1 januari 2005.\r\n\r\nI  en  rapport  från  Kommerskollegium  om  klimat  och  handel\r\n(Climate and Trade Rules  -  harmony  or  conflict?)\r\nfrån   januari   2004   argumenteras   för   att  en\r\nsamexistens     mellan     FN:s     konvention    om\r\nklimatförändringar  och  WTO:s  regelverk  bör  vara\r\nmöjlig. Det finns goda möjligheter  för  länder  att\r\nanvända sig av handelsrelaterade åtgärder inom WTO:s\r\nregelverk   för   att   uppfylla   åtaganden   under\r\nKyotoprotokollet.\r\n\r\nHandel med varor med beaktande av hållbar utveckling\r\n\r\nI  skrivelsen  Johannesburg  - FN:s världstoppmöte  om  hållbar\r\nutveckling (skr. 2002/03:29) redogörs  för  besluten\r\nvid världstoppmötet och insatser i syfte att  nå  de\r\nmål  som ingår i en genomförandeplan. Enligt vad som\r\nstår  i   skrivelsen  avser  regeringen  att  aktivt\r\nfortsätta att  verka  för  att hållbara konsumtions-\r\noch produktionsmönster uppnås.\r\n\r\nGenomförandeplanen  innebär   att   ett   tioårigt\r\nramverk för program tas fram. Ramverket skall stödja\r\nregionala  och  nationella  initiativ  för  hållbara\r\nkonsumtions-  och  produktionsmönster.  Alla  länder\r\nskall  delta och de industrialiserade länderna skall\r\ngå i täten.  De  utvecklade  länderna  åtar  sig att\r\nmobilisera   ekonomiskt   och   tekniskt  stöd  till\r\nutvecklingsländerna     och    att    bidra     till\r\nkapacitetsuppbyggnad. På svenskt initiativ finns det\r\näven texter om att arbeta  för utökade marknader för\r\nekologisk produktion bl.a. genom  att  främja import\r\nav ekologiska produkter från u-länder. Insatserna  i\r\nSverige  skall präglas av ett ökat livscykeltänkande\r\noch av ett  ökat informationsflöde om produkters och\r\ntjänsters miljöpåverkan m.m.\r\nSkrivelsen   behandlades   våren   2003   av   det\r\nsammansatta      utrikes-     och     miljö-     och\r\njordbruksutskottet    (bet.    2002/03:UMJU1).   Det\r\nsammansatta  utskottet ansåg i fråga  om  förändrade\r\nkonsumtions-  och  produktionsmönster  (s.  28)  att\r\nSverige   bör   fortsätta    miljöanpassningen    av\r\nkonsumtion  och  produktion  och  att  Sverige i det\r\nglobala perspektivet kan bidra med goda  exempel  på\r\nstyrmedel,  kunskapsuppbyggnad och samverkansformer.\r\nÅtgärder som  nämns  i  genomförandeplanen  är bl.a.\r\növervaknings- och utvärderingsmekanismer, inbegripet\r\nlivscykelanalyser och nationella indikatorer för att\r\nmäta framsteg. Utskottet konstaterade att ett  stort\r\nantal    åtgärder    med    den    inriktning    som\r\ngenomförandeplanen anger har beslutats i Sverige och\r\ninom   EU.   Vidare   betonades   att   den  globala\r\nkonkurrensen   och   den  ekonomiska  och  politiska\r\nutvecklingen i andra delar  av  världen är avgörande\r\nför  vad  som är möjligt att uppnå  i  Sverige  inom\r\nramen för hållbar  utveckling. Huvudinriktningen bör\r\ndärför   vara   att  fortsätta   sträva   efter   en\r\ninternationell,  miljöorienterad   produktpolitik  i\r\nsyfte   att   nå  enhetliga  regler  och  gemensamma\r\nåtgärder   för   att    minska   produkters   totala\r\nmiljöpåverkan.  Märkningssystem   från   miljö-  och\r\njämställdhetssynpunkt   ansåg  utskottet  vara   ett\r\nviktigt  led i hållbarhetsarbetet.  När  det  gällde\r\nmiljöteknik  ansåg det sammansatta utskottet att det\r\när av stor vikt att erfarenheter och kunskap inom de\r\nområden där svensk  teknik  ligger  långt  framme  i\r\ninternationella   jämförelser   tas   till  vara.  I\r\nreservationer   (m;   fp;   kd;   mp)  fördes  olika\r\nuppfattningar   fram   när   det  gällde  förändrade\r\nkonsumtions- och produktionsmönster.\r\nRegeringen arbetar enligt uppgift  konkret för att\r\nliberalisering av miljörelaterade produkter,  teknik\r\noch   tjänster  skall  prioriteras  inom  ramen  för\r\nbilaterala  och  multilaterala  förhandlingar. Dessa\r\nfrågor  ses  som  en  del i arbetet för  att  nå  en\r\nhållbar  utveckling,  något   som   även  utgör  ett\r\növergripande  mål för WTO. Sverige eftersträvar  att\r\nEU har en hög profil  i frågan och anser det viktigt\r\natt marknadstillträdet också inkluderar miljövänliga\r\nvaror från u-länder. Problemen  i dag består bl.a. i\r\natt det inte finns någon definition  av miljövänliga\r\nvaror samt att u-länderna anser att de  miljövänliga\r\nvaror som hittills utpekats är sådan miljöteknik som\r\nendast är av exportintresse för i-länder.  Varor som\r\nkan   vara   av   intresse  för  u-länder  är  bl.a.\r\nmiljövänliga jordbruksprodukter  som  producerats på\r\nett ekologiskt sätt.\r\n\r\n\r\nILO, arbetsrätt och handel\r\n\r\nSverige  och  EU har länge drivit frågan  att  ILO:s\r\nkonventioner    och    rekommendationer    på    det\r\narbetsrättsliga området skall uppmärksammas mer inom\r\nWTO:s ram. Inför  förhandlingarna i Doha framlade EU\r\nett förslag om att  inrätta  ett  stående  forum för\r\ndiskussion om handel och arbetsrätt i WTO - en fråga\r\nsom  Sverige  drivit  på.  Ingen  sådan  arbetsgrupp\r\ninrättades,  men relationen till ILO uppmärksammades\r\ni  mandatet  från   Doha.  Trots  en  relativt  svag\r\nskrivning   innebär   den,   enligt   uppgift   från\r\nRegeringskansliet, att  dörren  står  öppen  för ett\r\nengagemang  så  snart  medlemsländerna  kan  enas om\r\nformerna  för  WTO:s  roll i arbetet med den sociala\r\ndimensionen av globaliseringen.\r\n\r\nI  februari 2004 publicerades  slutrapporten  från\r\nden  av   ILO   upprättade   Världskommissionen   om\r\nglobaliseringens   sociala   dimension.  En  del  av\r\nrapportens  betydelse  ligger  i   att  den  är  ett\r\ngemensamt  resultat av ett arbete som  bedrivits  av\r\nföreträdare  med  olika  bakgrund:  u- och i-länder,\r\nkvinnor  och  män  osv.  I rapportens sammanfattning\r\nåterfinns bl.a. följande huvudpunkter  för en vision\r\nom förändring:\r\n\r\n- en fokusering på människors behov med  respekt för\r\nmänskliga   rättigheter   och   \"anständigt  arbete\"\r\n(decent work),\r\n\r\n- demokratiska och effektiva stater,\r\n\r\n- hållbar utveckling,\r\n\r\n-  produktiva  och  rättvisa  marknader   med  sunda\r\ninstitutioner i en välfungerande marknadsekonomi,\r\n\r\n- rättvisa regler och globalisering med solidaritet,\r\n\r\n- ett effektivare FN.\r\n\r\nEnligt  rapporten  börjar arbetet \"hemmavid\"  i  den\r\negna  nationen,  där  strävandena  bl.a.  bör  gälla\r\ndemokratiska system, yttrande-  och  föreningsfrihet\r\noch - för att kunna föra en fruktbar social dialog -\r\nbyggande av starka representativa organisationer  av\r\nanställda  respektive  arbetsgivare.  På den globala\r\nnivån  bör  klara  och  enhetliga regler finnas  för\r\nmigration. Alla länder bör  kunna  dra  nytta  av en\r\nordnad  migrationsprocess  som balanserar intressena\r\nav  dem  som flyttar, ursprungslandet  och  det  nya\r\nlandet.  På   handelsområdet   måste   hindren   för\r\nmarknadstillträde  minskas  ordentligt, särskilt när\r\ndet gäller textil- och jordbruksvaror där u-länderna\r\nhar sin största styrka.\r\n\r\nFör att underlätta en samordning  inom EU planerar\r\nkommissionen att anordna en informell  diskussion om\r\nrapporten,  vilken  anses  vara mycket relevant  för\r\nEU:s  politik. Därför organiserar  kommissionen  ett\r\nexpertmöte    för    nuvarande    och   tillträdande\r\nmedlemsländer  i  mars  2004. Rapporten  bereds  för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\n\r\nI maj 2003 beslutade regeringen  om  en  strategi  för Sveriges\r\nutvecklingssamarbete      med      ILO     2003-2006\r\n(UD2003/27552)  på  grundval  av  en  rapport   från\r\nStyrelsen  för  internationellt utvecklingssamarbete\r\n(Sida). Enligt rapporten  skall Sverige och ILO ingå\r\nett  samarbetsavtal.  Sveriges   stöd   till   ILO:s\r\nutvecklingssamarbete bör i ökad utsträckning utgå på\r\nprogramnivå; de fyra program som nämns är Standarder\r\noch  basprinciper  och  rättigheter  i  arbetslivet,\r\nAnställning,   Socialt   skydd  och  Social  dialog.\r\nArbetsmiljöfrågor  och  rättighetsfrågor  nämns  som\r\ncentrala för denna samverkansform.\r\n\r\nEU-arbete\r\n\r\nKommissionens  meddelande   från   år   2001   om   att  främja\r\narbetsrättsliga  och  sociala  mål i en globaliserad\r\nvärld (KOM/2001/416) slår fast huvuddragen  för EU:s\r\nmålsättningar   om  handel,  arbetsrätt  och  social\r\nutveckling.  Ministerrådets   prioriteringar  lyftes\r\nfram i ett särskilt uttalande i november 2001. Bland\r\nannat     prioriterades    stärkande    av     ILO:s\r\növervakningsmekanismer.\r\n\r\nKommissionen  är  ordförande  för  ett  europeiskt\r\nforum  om  företags sociala ansvar (European  Multi-\r\nstakeholder     Forum     on     Corporate    Social\r\nResponsibility).     Forumet    samlar    europeiska\r\nrepresentanter  för företag,  arbetstagare  och  det\r\ncivila  samhället  till  diskussioner  i  syfte  att\r\nfrämja transparens  och  konvergens  i  arbetet  med\r\nföretags  sociala  ansvar.  Forumet hade sitt första\r\nmöte i oktober 2002 och kommer  att arbeta fram till\r\nsommaren    2004,    då    en    slutrapport     med\r\nrekommendationer  för  fortsatt  arbete  kommer  att\r\ntillställas kommissionen.\r\n\r\nI  ett  meddelande från maj 2003 (KOM/2003/284) lade\r\nkommissionen  fram  en  handlingsplan  för modernare\r\nbolagsrätt  och  effektivare  företagsstyrning.   De\r\ncentrala   mål   som   eftersträvas  är  att  främja\r\nföretagens effektivitet  och konkurrenskraft och att\r\nstärka     aktieägarnas     rättigheter.      Enligt\r\nkommissionens  förslag  skall  en  samordning ske av\r\nmedlemsstaternas     arbete     på    området    för\r\nföretagsstyrning,       bl.a.       uppförandekoder.\r\nSamordningen  bör inte endast gälla utarbetandet  av\r\ndessa nationella  koder utan också metoderna för att\r\nse till att de efterlevs.\r\n\r\nMiljöteknikcentrum\r\n\r\nFör år 2004 ökas de  statliga resurserna för miljöteknikområdet\r\nmed  10  miljoner  kronor   (prop.  2003/04:1,  bet.\r\n2003/04:NU1) för att finansiera  dels inrättandet av\r\nett  centrum  för miljödriven näringslivsutveckling,\r\ndels särskilda  satsningar  inom dessa områden. (För\r\njämförelsens  skull  skall  nämnas   att  knappt  20\r\nmiljoner kronor har använts inom området miljödriven\r\nnäringslivsutveckling under år 2003.)\r\n\r\nI februari 2004 utsåg näringsminister Leif\r\nPagrotsky riksdagsman Claes Roxbergh (mp) att\r\nutreda hur ett miljöteknikcentrum skall\r\norganiseras. Syftet med ett sådant centrum är\r\natt samordna statens insatser inom miljödriven\r\nnäringslivsutveckling och miljöteknikexport.\r\nEnligt direktiven (dir. 2004:25) för\r\nutredningen skall ett konkret förslag på\r\norganisationsstruktur, ansvarsfördelning,\r\nbeslutsformer m.m. lämnas.\r\nOrganisationsmodellen skall förankras hos de\r\nviktigaste aktörerna. Som resultat av ett\r\nmiljöteknikcentrum emotses att nuvarande\r\ninsatser för svenska miljöteknikföretags\r\nproduktutveckling, kommersialisering och\r\nmarknadsföring på hemmamarknaden och vid export\r\nförstärks och effektiviseras. Uppdraget skall\r\nredovisas i maj 2004 och målsättningen är att\r\nmiljöteknikcentrumet på basis av detta underlag\r\nskall kunna inrättas i september 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  ser  positivt på att frågan om  sambandet\r\nmellan handel, miljö  och  sociala  frågor  m.m. har\r\nkommit  upp  i  olika  forum och i olika sammanhang.\r\nInitiativ har tagits på  flera  håll.  Utskottet har\r\nförhoppningen  om  att  dessa initiativ speglar  ett\r\nbrett  och  djupt engagemang  såväl  i  Sverige  som\r\ninternationellt.\r\n\r\nVidare kan  konstateras  att  en  strategi  och en\r\norganisation   för   ökad  svensk  miljöteknikexport\r\nhåller     på    att    utvecklas,     vilket     är\r\ntillfredsställande.\r\nRespekt för  mänskliga  rättigheter,  rättvisa och\r\nsocial  utveckling  måste  i första hand åstadkommas\r\nnationellt.  Men  WTO-avtalen  bör  understödja  och\r\nfrämja de bredare utvecklingsmålen.  Förhandlingarna\r\ni  WTO innebär en möjlighet att utveckla  ett  brett\r\nregelverk   som   svarar   mot   de   nya  krav  som\r\nglobaliseringen     ställer.     Utskottet    stöder\r\ninriktningen  att  WTO-förhandlingarna  skall  bidra\r\ntill  en  hållbar ekonomisk,  social  och  ekologisk\r\nutveckling för jordens alla länder.\r\nUtskottet  är medvetet om att frågan om handel och\r\nmiljö    är   känslig    i    förhållandet    mellan\r\nindustriländer  och  utvecklingsländer  och  att det\r\nföreligger   svårigheter  att  hitta  en  balanserad\r\nlösning. Många  utvecklingsländer  ser  de  krav som\r\nreses   från   industriländernas   sida  beträffande\r\nmiljöhänsyn   mer  som  förtäckta  protektionistiska\r\nsträvanden än som  verklig omsorg om miljövärdena. I\r\nde pågående förhandlingarna  i WTO bör slås fast att\r\nhandelsreglerna  inte får motverka  FN:s  regler  på\r\nmiljöområdet.\r\nILO:s konventioner  om  arbetsvillkor  måste få en\r\nstarkare  ställning  inom världshandelssystemet.  En\r\nförutsättning för att inte industriländernas krav på\r\nrespekt  för  grundläggande   arbetsvillkor  även  i\r\nutvecklingsländerna skall upplevas  som  en  form av\r\nprotektionism  är  en närmare dialog mellan WTO  och\r\nILO. Sverige bör fortsätta  att inom EU:s ram stödja\r\nden ovan nämnda utvecklingen i riktning mot ett ökat\r\nsamarbete mellan bl.a. WTO och  ILO. Det är värt att\r\nnotera  att  konsumentkraven i industriländerna  kan\r\nfungera som ett instrument för att driva fram bättre\r\narbetsvillkor  i  de multinationella företag som har\r\nverksamhet  i  utvecklingsländerna.   Vidare   anser\r\nutskottet att det är positivt att Sverige är på  väg\r\natt  ingå  ett  samarbetsavtal  med  ILO i syfte att\r\nförstärka organisationen och få till stånd  en  ökad\r\ndialog   mellan   Sverige  och  ILO  angående  bl.a.\r\nkompetens och metoder.\r\nInternationella regelverk på områden som mänskliga\r\nrättigheter, grundläggande rättigheter i arbetslivet\r\noch en hållbar miljö föreligger genom mellanstatliga\r\navtal och konventioner  såsom  FN:s  deklaration  om\r\nmänskliga rättigheter och ILO:s konventioner. Enligt\r\nutskottets  sätt  att  se  är  problematiken inte en\r\nfråga om brist på internationella  ramverk  utan  om\r\nbrist  på  politisk vilja att tillämpa reglerna inom\r\nvissa länder.\r\nFN:s Global  compact  och  OECD:s  riktlinjer  för\r\nmultinationella  företag  är  av  stor  vikt för att\r\nfästa     uppmärksamheten     på     problemen     i\r\nskärningspunkten  mellan handel och miljö respektive\r\nhandel och mänskliga  rättigheter.  Liksom  tidigare\r\nser   utskottet   positivt  på  initiativet  Globalt\r\nansvar, som innebär nya vägar att angripa problemen.\r\nAngreppssättet betyder  att  frågorna  konkretiseras\r\nned   på  företagsnivå.  Svenska  företag  kan   som\r\nambassadörer på ett konkret sätt förmedla till andra\r\nländer  hur Sverige ser på mänskliga rättigheter och\r\nett gott  arbetsliv.  Utskottet  stöder  regeringens\r\narbete  med  att förmå fler företag att ansluta  sig\r\ntill   Globalt   ansvar.    Även   myndigheter   bör\r\ninkluderas. Genom att enskilda  svenska  företag tar\r\nproblemen på allvar och visar att de är socialt  och\r\netiskt    medvetna   kan   de   också   skaffa   sig\r\nkonkurrensfördelar. Företagens egna engagemang är av\r\nstor vikt anser  utskottet.  Detta innebär dock inte\r\natt  frivillighet kan ersätta väl  fungerande  lagar\r\noch regler.\r\nDet  är  rimligt  att  införa en uppförandekod som\r\ninnebär   bestämda   riktlinjer   när   det   gäller\r\nmiljöhänsyn, arbetsvillkor,  respekt  för  mänskliga\r\nrättigheter m.m. Enligt utskottets uppfattning finns\r\ndet  flera skäl för att Sverige skall verka för  att\r\nen uppförandekod  av bindande natur på sikt inrättas\r\ninom OECD. Därigenom  blir det samma regler för alla\r\nOECD-ländernas företag,  oavsett var de är verksamma\r\ni världen. Vidare har OECD  en  lång  tradition  att\r\nupprätta  sådana regler. Konsumenterna har också ett\r\nansvar att  granska  företagen  och genom sina inköp\r\nstyra företagen i önskad riktning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här\r\nbehandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nVissa EU-frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nvissa EU-frågor med  hänvisning till pågående\r\narbete  inom  EU  när  det  gäller  den  inre\r\nmarknadens funktionssätt.  Jämför reservation\r\n6 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:K419  skriver   Folkpartiet   att  den  inre\r\nmarknaden   och   den  ekonomiska  integrationen  är\r\ngrunden och startpunkten  för  samarbetet  inom  EU.\r\nSkattepolitiken  är  en  viktig del i den ekonomiska\r\npolitiken  och  dess  funktion   är  att  finansiera\r\noffentliga   utgifter.  Men  eftersom   EU-ländernas\r\noffentliga sektorer  är  olika både till storlek och\r\ninriktning  anser Folkpartiet  att  det  inte  finns\r\nanledning att  besluta om gemensamma skattesatser på\r\nEU-nivå.  Motionärerna  vill  dock  lyfta  fram  ett\r\nundantag,  nämligen   gemensamma   miniminivåer  för\r\nmiljöavgifter, i syfte att minska gränsöverskridande\r\nmiljöförstöring.   Regelbundna   uppföljningar   med\r\nmätbara  kriterier  (s.k.  benchmarking)  är  enligt\r\nmotionärernas mening en bättre  väg  att  gå  än via\r\ndetaljerad lagstiftning.\r\n\r\nIntegreringen  av  tjänstemarknaderna  inom EU har\r\nhittills  fungerat  dåligt,  sägs  det i partimotion\r\n2003/04:K416 (kd). Sektorn omfattar  ca 70 % av EU:s\r\nbruttonationalprodukt       och      sysselsättning.\r\nKristdemokraterna vill därför  skapa  ett europeiskt\r\nramverk  för  tjänstehandeln,  där  alla hinder  för\r\nkonkurrens     inom    transport-,    turism-    och\r\nbyggnadsmarknaderna    måste    undanröjas.   Vidare\r\nefterlyses  en  handlingsplan  för  de   finansiella\r\ntjänsterna  med syftet att tillgången på riskkapital\r\nskall öka.\r\n\r\nDen inre marknaden är långt ifrån förverkligad,\r\nsägs det vidare i motionen. Det är därför\r\nnödvändigt att fortsätta avregleringen av\r\nenergi- och transportmarknaderna, vilket kommer\r\natt ge spridningseffekter på hela den\r\neuropeiska ekonomin.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nInre marknaden\r\n\r\nDen inre marknaden utgör ett av fundamenten i EU-samarbetet. En\r\neffektiv inre marknad är en förutsättning för att EU\r\nskall  kunna  nå  det  strategiska  målet  att  vara\r\nvärldens  mest  konkurrenskraftiga,   dynamiska  och\r\nkunskapsbaserade ekonomi år 2010 med möjlighet  till\r\nhållbar  ekonomisk  tillväxt  med  fler  och  bättre\r\narbetstillfällen   och   en  högre  grad  av  social\r\nsammanhållning  (Lissabonmålet).   Inte   minst  med\r\nhänvisning till den förestående utvidgningen  av  EU\r\när Lissabonstrategin viktig.\r\n\r\nNedan  har  listats  ett antal viktiga punkter för\r\nden inre marknadens utveckling, vilka har anknytning\r\ntill motionskraven.\r\n\r\n- År 2003 presenterade kommissionen en ny strategi i\r\nsyfte att få den inre marknaden att växa och fungera\r\ni   takt  med  utvidgningen   och   möjliggöra   att\r\nLissabonmålet    uppnås   år   2010.   Bland   annat\r\nuppmärksammas   fri    rörlighet,    reduktion    av\r\nskattehinder,    förbättrande   av   villkoren   för\r\nföretagande och förenkling av regelverket.\r\n\r\n- Ett nytt nätverk  för  problemlösning  på den inre\r\nmarknaden (Effective Problem Solving in the Internal\r\nMarket, SOLVIT) startades i juli 2002. SOLVIT  är en\r\nelektronisk och Internetbaserad vidareutveckling  av\r\nett   äldre   nätverk   för   att   lösa  frågor  om\r\nhandelshinder.  SOLVIT  har  under  år  2003   varit\r\nframgångsrikt,  uppges det, och en stor andel av  de\r\nhandelshinder som  förts  in  i databasen har kunnat\r\nlösas. Antalet ärenden förväntas öka som en följd av\r\nutvidgningen  och  även på grund  av  att  databasen\r\nkommer att öppnas för andra berörda organisationer.\r\n\r\n-   Inom  de  områden  där   harmoniserad   gemensam\r\nlagstiftning  saknas  skall  principen om ömsesidigt\r\nerkännande tillämpas, dvs. en  vara eller tjänst som\r\nlagligt  produceras  i  ett medlemsland  skall  även\r\ngodkännas   i  andra  medlemsländer,   såvida   inte\r\ntvingande hänsyn  av  allmänt intresse motiverar att\r\nnationella regler upprätthålls. För att få principen\r\natt fungera har kommissionen  uppmanat nuvarande och\r\nblivande  medlemsstater  att  införa   klausuler  om\r\nömsesidigt     erkännande    i    sina    nationella\r\nlagstiftningar.\r\n\r\n- EU-arbetet har  haft en viktig roll när det gäller\r\natt öppna offentliga  monopol  i medlemsstaterna för\r\nkonkurrens,  särskilt  på  energi-,  transport-  och\r\ntelekommunikationsmarknaderna.   Sverige  har  varit\r\ndrivande i detta arbete och ligger jämfört med andra\r\nmedlemsstater  långt framme i avregleringsprocessen,\r\nbåde  vad gäller  tidpunkten  för  avreglering  samt\r\nomfattningen  av  konkurrensutsättningen. Regeringen\r\nhar uppdragit åt Konsumentverket  att  se närmare på\r\nvilka   konsekvenser  de  nyligen  konkurrensutsatta\r\nmarknaderna  har  medfört  och  väntas  medföra  för\r\nkonsumenterna.  Uppdraget löper från år 2002 till år\r\n2005.   Hittills   har   Konsumentverket   undersökt\r\nelmarknadens respektive  telemarknadens konsekvenser\r\nför konsumenterna.\r\n\r\n-  Ett  \"paket\"  för el och gas  på  inre  marknaden\r\nantogs i juni 2003.  Paketet innehåller två direktiv\r\noch en förordning för  gränsöverskridande handel och\r\nsyftar  till  att skapa likvärdiga  konkurrens-  och\r\nmarknadsvillkor   inom   el-   och   naturgassektorn\r\n(2002/54/EG),      (2003/55/EG),     (EG/1228/2003).\r\nFörordningen trädde i kraft i augusti 2003 men skall\r\ntillämpas  fr.  o.  m.   juli   2004.   En  utredare\r\n(informationschefen  Sten  Kjellman) har tillkallats\r\nav  regeringen  för  att  analysera   den  fortsatta\r\nutvecklingen  på  el- och naturgasmarknaderna  (dir.\r\n2003:22).  Han  redovisade   i  slutet  av  år  2003\r\nbetänkandet El- och naturgasmarknaderna  - europeisk\r\nharmonisering (SOU 2003:113). Där lämnas förslag  på\r\nde     författningsändringar     som     krävs     i\r\nellagstiftningen respektive i naturgaslagstiftningen\r\nför  att  införliva direktiven i svensk rätt. Vidare\r\nges i betänkandet  förslag  på hur de rapporteringar\r\nsom krävs enligt direktivet skall genomföras.\r\n\r\n- När det gäller transportsektorn  har  mål  ställts\r\nupp för användning av förnybara energikällor. Enligt\r\ndirektivet (2003/30/EG) om främjande av användningen\r\nav biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel  har\r\nen referensnivå på 2 % för år 2005 och 5,75 % för år\r\n2010 antagits avseende energiinnehåll för ersättning\r\nav bensin och dieselolja för transporter.\r\n\r\n- Det tredje luftfartspaketet och det s.k. Single\r\nSky-paketet har nyligen antagits. Det andra\r\njärnvägspaketet (främst godstrafik) behandlas i en\r\nförlikningsprocess. Det tredje järnvägspaketet som\r\nuppges innehålla förslag till marknadsöppningar för\r\ninternationell persontrafik skall presenteras i mars\r\n2004. Ett reviderat förslag om upphandling av\r\nkollektivtrafik kommer att presenteras inom kort.\r\n- På området för offentlig upphandling var\r\nregelverket tidigare svåröverskådligt. Rådet antog i\r\nmars 2003 en gemensam ståndpunkt beträffande förslag\r\ntill nytt direktiv om offentlig upphandling och ett\r\nnytt direktiv om upphandling inom områdena vatten-,\r\nenergi-, transport- och postsektorerna. Efter ett\r\nflertal ändringsförslag från Europaparlamentet har\r\nen förlikningskommitté i december 2003 antagit ett\r\ngemensamt utkast som kommer att överlämnas till\r\nrådet och Europaparlamentet för antagande. Vidare\r\nhar kommissionen inlett en översyn av de två\r\ndirektiven om rättsmedel vid överträdelse av\r\nreglerna om offentlig upphandling och om upphandling\r\ninom vatten-, energi-, transport- och\r\ntelekommunikationssektorn och har för avsikt att\r\nlägga fram förslag till ändrade direktiv under år\r\n2004.\r\n\r\n-  Moderniseringen  av gemenskapens konkurrensregler\r\ninnebär  att ett nytt  system  kommer  att  införas,\r\nvilket syftar  till att föra ut mer av tillämpningen\r\nav konkurrensreglerna  till  nationell  nivå.  En ny\r\ntillämpningsförordning (EG/1/2003) för artiklarna 81\r\noch 82 i Romfördraget antogs av rådet i slutet av år\r\n2002.    Förordningen,    som    syftar   till   att\r\neffektivisera   och  modernisera  tillämpningen   av\r\nkonkurrensreglerna,  träder  i kraft den 1 maj 2004.\r\nFör  att  få till stånd en enhetlig  tillämpning  av\r\nreglerna  kommer   kommissionen  och  de  nationella\r\nkonkurrensmyndigheterna att samarbeta i ett nätverk.\r\n(Regeringens proposition  2003/04:80 om moderniserad\r\nkonkurrensövervakning behandlas  av näringsutskottet\r\nunder   våren  2004.)  Vidare  fick  det   nybildade\r\nkonkurrenskraftsrådet  vid  Europeiska rådets möte i\r\nmars    2003    ett    horisontellt    ansvar    för\r\nkonkurrenskraftsfrågor.     Ambitionen     är    att\r\nkonsekvenser  för  näringslivets  konkurrenskraft  i\r\nhögre grad skall beaktas inom andra rådsformationer.\r\nEn  ny integrerad strategi presenterades  på  rådets\r\nmöte  i  november  2003  (KOM/2003/704). Meddelandet\r\ninnehåller      olika      förslag      för      att\r\nkonkurrenskraftsaspekter skall uppmärksammas mer.\r\n\r\n- Frågan om gemenskapspatentet togs senast  upp  vid\r\nmöten  med konkurrenskraftsrådet i november 2003 och\r\ni mars 2004.  Medlemsstaterna  har  emellertid  inte\r\nkunnat enas om de utestående frågorna. Det irländska\r\nordförandeskapet   skall   nu  överväga  hur  frågan\r\nfortsättningsvis skall hanteras.\r\n\r\n-  I  takt  med  att den inre marknaden  utvecklas\r\nsträvar fler och fler företag efter att etablera sig\r\npå europeisk nivå. Att  driva  företag och ta hänsyn\r\ntill    15    (snart    25)    olika   system    för\r\nföretagsbeskattning innebär problem  för  företagen.\r\nNär    det   gäller   företagsbeskattningen   kommer\r\nkommissionen att föreslå en översyn av direktivet om\r\nmoderbolag    och    dotterbolag   med   syfte   att\r\ndubbelbeskattning skall  avskaffas  inom  EU. Vidare\r\nkommer  enligt  uppgift  att föreslås en översyn  av\r\nfusionsdirektivet,  varigenom  omstruktureringen  av\r\nföretag understöds och dubbelbeskattning undviks. På\r\nlängre  sikt  kommer  kommissionen  att  föreslå  en\r\ngemensam  konsoliderad bolagsskattebas  på  EU-nivå.\r\nNär det gäller  moms  kommer  kommissionen att lägga\r\nfram ett meddelande om ytterligare  åtgärder för att\r\nmodernisera och förenkla gällande system.\r\n\r\n-  För  att utvecklingsländerna skall få  hjälp  att\r\nkomma  in  på  EU:s  marknader  har  EG-kommissionen\r\nöppnat en  Internettjänst med information om tullar,\r\nursprungsregler  och handelsstatistik. EU:s helpdesk\r\npå  området  har tillkommit  på  svenskt  initiativ.\r\nEnligt uppgift  skall  databasen  i ett senare skede\r\nockså innehålla uppgifter om andra  krav, exempelvis\r\nhälsokrav, som EU-länderna ställer på en produkt.\r\n\r\nDirektivförslag om tjänstehandel\r\n\r\nI januari 2004 presenterades kommissionens förslag (KOM/2004/2)\r\ntill  direktiv  om  tjänster på den inre  marknaden.\r\nDirektivförslaget är ett led i Lissabonprocessen och\r\nhar föregåtts av ett  meddelande  om  strategin  för\r\ntjänster samt en rapport om situationen för tjänster\r\npå den inre marknaden.\r\n\r\nI  rapporten från år 2002 konstaterar kommissionen\r\natt  det   är   mottagarna   av   tjänster,   främst\r\nkonsumenterna,  som  drabbas  när den inre marknaden\r\ninte fungerar tillräckligt väl. Eftersom tjänster är\r\nintegrerade i hela ekonomin, påverkar  hindren  inte\r\nbara  de  drabbade  sektorerna. Hindren är kostsamma\r\nför tjänsteföretagen,  som  inte sällan är små eller\r\nmedelstora  företag.  Ofta  påverkar   ett   flertal\r\nregelverk  tjänstens  olika komponenter. Information\r\nom  regelverken  är  inte   sällan  svårtillgänglig.\r\nYtterligare  ett  problem  är  att   medlemsstaterna\r\nsaknar  förtroende  för kvaliteten inom  de  övrigas\r\nrättssystem.\r\nDirektivförslaget utgörs  av  ett  ramdirektiv för\r\ntjänstehandel  på  den  inre  marknaden. Syftet  med\r\ndirektivet  är att fastställa en  rättslig  ram  som\r\nundanröjer hinder för etablering för leverantörer av\r\ntjänster och  för  den fria rörligheten för tjänster\r\nsamt   att   skapa  rättslig   säkerhet   för   både\r\nleverantörer och  mottagare  av  tjänster. Förslaget\r\nhar ett horisontellt angreppssätt och är tillämpligt\r\npå  alla  tjänster  med  undantag  för   finansiella\r\ntjänster,  elektroniska  kommunikationstjänster  och\r\nvissa  transporttjänster.  Direktivet   skall   inte\r\nheller  tillämpas  på skatteområdet med undantag för\r\ndiskriminerande skatter.\r\nI      regeringens      faktapromemoria       över\r\ndirektivförslaget    (2003/04:FPM60)    sammanfattas\r\ninnebörden  av  förslaget och redovisas den  svenska\r\nståndpunkten.  Regeringens   grundinställning   till\r\ndirektivet   är   positiv,  då  ökad  rörlighet  och\r\nintegrering av tjänstesektorn  är  av  betydelse för\r\nkonkurrenskraften.  Dock  måste  en grundlig  analys\r\ngöras        av        tillämpningsområdet       för\r\nursprungslandsprincipen  och  dess  undantag.  Detta\r\ngäller  bl.a.  tjänster  som  är  förbehållna  vissa\r\nutvalda  leverantörer,  t.ex.  Apoteket  AB  och  AB\r\nSvensk Bilprovning.\r\nDirektivförslaget         presenterades         på\r\nkonkurrenskraftsrådets   möte   i   mars  2004.  Vid\r\nrådsmötet    välkomnade    samtliga    medlemsstater\r\nförslaget   och   konstaterade  att  ett  omfattande\r\nnationellt analysarbete kommer att krävas.\r\n\r\nPå fråga om alkoholpolitiken från Gabriel\r\nRomanus (fp) i riksdagens frågestund (prot.\r\n2003/04:85) svarade statsminister Göran Persson\r\natt en statsrådsgrupp är etablerad för att gå\r\nigenom frågan om tjänstedirektivsförslaget. Det\r\nhandlar inte bara om alkohol utan även om\r\ntjänster från Apoteksbolaget, Bilprovningen, AB\r\nSvenska Spel, vatten- och avloppssystem m.m.\r\nsade statsministern och redovisade sin föresats\r\natt få bort idén att allt skall\r\nkonkurrensutsättas och betraktas som del av en\r\nmarknad.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   har   ingen    annan    uppfattning   än\r\nmotionärerna  när  det gäller önskvärdheten  av  att\r\nstärka den inre marknaden.  Som redovisas ovan pågår\r\nett stort antal åtgärder med syfte att effektivisera\r\nregleringen av den inre marknaden. Avreglerings- och\r\nharmoniseringsåtgärder  fortgår   i  syfte  att  öka\r\nkonkurrenskraften  inom unionen. Betydande  framsteg\r\nhar gjorts inom ramen  för  Lissabonstrategin, bl.a.\r\nskapandet av en gemensam energimarknad  för  hushåll\r\noch företag, uppgörelsen om ett gemensamt europeiskt\r\nluftrum,  vissa beskattningsfrågor m.m. Rådet enades\r\nunder    år    2003     om     nya    direktiv    på\r\nupphandlingsområdet,   bl.a.   inom    energi-   och\r\ntransportsektorn.  Det  måste  beklagas  att   någon\r\növerenskommelse  om gemenskapspatentet inte kom till\r\nstånd vid konkurrenskraftrådets  möte  i  mars 2004;\r\ndetta    är    bakslag    som    kan    inverka   på\r\nLissabonprocessens  trovärdighet.  När  det   gäller\r\ntjänstehandel    anser   utskottet   att   det   nya\r\ndirektivförslaget  måste  prövas noggrant från olika\r\nutgångspunkter. Enligt utskottets  uppfattning finns\r\ndet  vissa  tjänster  som  det inte är lämpligt  att\r\nkonkurrensutsätta.\r\n\r\nMed hänsyn till den utveckling  som  pågår inom EU\r\nrörande den inre marknadens funktionssätt m.m. anser\r\nutskottet   att  det  inte  är  påkallat  med  något\r\nriksdagens uttalande  i  dessa  frågor.  De aktuella\r\nmotionsyrkandena avstyrks därmed.\r\n\r\nEU:s förbud mot försäljning av snus\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   ett  motionsyrkande\r\nbeträffande  EU:s förbud mot  försäljning  av\r\nsnus med hänvisning till att frågan prövas av\r\nEG-domstolen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N285 (m) framhålls att det\r\nfinns behov av ytterligare åtgärder för att\r\npåskynda avskaffandet av EU:s förbud mot\r\nförsäljning utomlands av svenskt snus.\r\nMotionärerna anser att regeringens yttrande\r\ntill EG-domstolen, som nu gör en rättslig\r\nprövning av frågan, bör kompletteras med ett\r\npolitiskt agerande. Bland annat krävs att\r\nfrågan drivs av de svenska företrädarna inom\r\nEU, t.ex. i ministerråd, kommittéer och i\r\nkommissionens arbetsgrupper.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nFrågan  om förbud  för  Sverige  att  exportera  snus  inom  EU\r\nbehandlades  av  utskottet år 2003 (bet. 2002/03:NU5\r\ns. 33). Inom EG-domstolen  pågick  då en prövning av\r\nfrågan   om   snusexport   inom   EG.   En  utförlig\r\nbeskrivning av sakförhållandena och målet  återfinns\r\ni det nämnda betänkandet, till vilket hänvisas.\r\n\r\nUtskottet  konstaterade att det finns olika aspekter\r\npå det aktuella förbudet om export av snus, nämligen\r\nhälso-,  konkurrens-   och  näringslivsaspekter  men\r\nockså frågan om gemenskapsrättens  grunder. Den fria\r\nrörligheten av varor, tjänster, personer och kapital\r\när av avgörande betydelse för förverkligandet  av en\r\ngemensam   inre  marknad,  ansåg  utskottet.  Därför\r\nmenade utskottet  att förbud mot försäljning av snus\r\növer gränserna inom  unionen  inte  är förenligt med\r\nprincipen  om  den  fria rörligheten av  varor.  Ett\r\nenigt  utskott  hävdade   att  det  är  fullständigt\r\nologiskt att snusförsäljning  är  förbjuden i övriga\r\nEU,  medan  ett  antal  produkter som är  långt  mer\r\nhälsovådliga  kan  cirkulera   fritt   på  den  inre\r\nmarknaden. Enligt utskottets mening borde regeringen\r\n- med utgångspunkt i EU:s fyra friheter - i yttrande\r\ntill   EG-domstolen   kraftfullt   argumentera   mot\r\nsnushandelsförbudet och även i övrigt  verka för att\r\nEU:s  illa  underbyggda  förbud skyndsamt avskaffas.\r\nUtskottet uttalade förhoppningen  att  domen  i  EG-\r\ndomstolen kommer att gå Sverige till mötes.\r\n\r\nUtvecklingen  i  fråga  om  förbudet för Sverige att\r\nexportera snus\r\n\r\nUtöver det ovan nämnda målet  (C-434/02)  har  ett nytt mål med\r\nungefärligen  samma frågeställning (C-210/03) kommit\r\ntill EG-domstolen  efter  begäran  om förhandsbesked\r\nfrån  en  domstol  i  Storbritannien.  Den  engelska\r\ndomstolen  vill  få  klarhet i dels om förbudet  mot\r\nsaluföring   av   snus   (enligt    artikel    8   i\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG om\r\ntillnärmning  av  medlemsstaternas  lagar  och andra\r\nförfattningar  om  tillverkning,  presentation   och\r\nförsäljning  av  tobaksvaror) är giltigt, dels om de\r\nnationella  bestämmelserna   i   Storbritannien   är\r\nförenliga med gemenskapsrätten.\r\n\r\nDen  svenska  regeringen  har  avgivit  skriftliga\r\nyttranden i bägge målen. Regeringens inställning  är\r\natt  hälsoaspekten  borde  kunna  tillgodoses på ett\r\nmindre      ingripande     sätt,     t.ex.     genom\r\nmärkningsbestämmelser    och   informationsinsatser.\r\nEftersom saluföringsförbudet  inte  är förenligt med\r\nbestämmelserna  om  den fria rörligheten  för  varor\r\nanser regeringen att  varken  gemenskapslagstiftaren\r\neller andra medlemsstater har rätt  att  vidta en så\r\ningripande åtgärd som ett saluföringsförbud.\r\nÄven  kommissionen,  rådet, Europaparlamentet  och\r\nflera medlemsstater har  avgivit  yttranden  - dessa\r\nyttranden   går  enligt  uppgift  inte  den  svenska\r\nuppfattningen till mötes.\r\nMuntlig förhandling  i  båda  snusmålen  är utsatt\r\ntill den 8 juni 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sin uppfattning från föregående\r\når.  Det finns  ett  antal  olika  aspekter  på  det\r\nnuvarande  förbudet  för  Sverige att exportera snus\r\ninom  EU.  Det  rör sig om hälso-,  konkurrens-  och\r\nnäringslivsaspekter  men  också om gemenskapsrättens\r\ngrunder. Den fria rörligheten  av  varor,  tjänster,\r\npersoner  och kapital är av avgörande betydelse  för\r\nförverkligandet av en gemensam inre marknad. Att den\r\ninre marknaden  fungerar väl är särskilt viktigt för\r\nsmå och utrikeshandelsberoende  länder.  Ett  förbud\r\nmot  försäljning av snus över gränserna inom unionen\r\när  inte   förenligt   med  principen  om  den  fria\r\nrörligheten   av   varor.  Det   är   ologiskt   att\r\nsnusförsäljning är förbjuden  i övriga EU, medan ett\r\nantal  produkter som är långt mer  hälsovådliga  kan\r\ncirkulera fritt på den inre marknaden.\r\n\r\nÄven om  det  av folkhälsoskäl kan finnas skäl att\r\npå   gemenskapsnivå   reglera   handeln   med   snus\r\n(åldersgränser,   varningstext,  föreskrifter  etc.)\r\nfinns   det  enligt  utskottets   uppfattning   inte\r\ntillräckliga  grunder  för  att  inskränka  den fria\r\nrörligheten.\r\n\r\nUtskottet anser i likhet med\r\nregeringen och motionärerna att EU:s\r\nsnushandelsförbud bör avskaffas. Med\r\nhänsyn till att frågan prövas av EG-\r\ndomstolen och att alla de ingående\r\naspekterna noggrant kommer att vägas\r\ni ett gemenskapsperspektiv anser\r\nutskottet att något tillkännagivande\r\ntill regeringen inte är aktuellt.\r\nMed hänvisning till vad som anförts\r\navstyrks motionen.\r\n\r\nExportkreditfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nexportkreditfrågor   med   hänvisning    till\r\nExportkreditnämndens  reviderade  miljöpolicy\r\noch ökade öppenhet. Jämför reservation 7 (kd,\r\nv, c, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  Kristdemokraternas  kommittémotion   2003/04:U254\r\nförordas    att    verksamheten   i   OECD-ländernas\r\nexportkreditnämnder miljöanpassas. Varje år genomför\r\nu-länderna  med hjälp  av  finansiering  från  OECD-\r\nländernas exportkreditnämnder  investeringar  i  nya\r\nenergi-  och  transportsystem  vilka  i  huvudsak är\r\nfossilbaserade.  Endast  ett  fåtal av OECD-länderna\r\nhar  emellertid  ställt  upp  miljökrav   för   sina\r\nexportkreditnämnder.  Motionärerna  anser därför att\r\ngemensamma miljöregler skall utarbetas  och antas av\r\nOECD-ländernas exportkreditnämnder.\r\n\r\nI  partimotion  2003/04:MJ400 (kd) begärs  att  en\r\nobligatorisk miljöprövning  skall föregå alla beslut\r\nom     statliga     exportkrediter.     Motionärerna\r\nunderstryker  att miljöhänsyn borde vara ett  av  de\r\nviktigaste   kriterierna   när   man   beslutar   om\r\nfinansiering  av   projekt   i  utvecklingsländerna.\r\nExportkreditnämnden  (EKN) har  en  miljöpolicy  för\r\ngarantigivning, men den  innebär enligt motionärerna\r\nendast   att   det   är   möjligt    att   göra   en\r\nmiljögranskning.\r\nI  motion  2003/04:N272  (kd)  föreslås   att   en\r\nobligatorisk  miljöprövning skall föregå alla beslut\r\nom statliga exportkrediter och exportgarantier.\r\nI motion 2003/04:331  (mp)  framhålls  att  det ur\r\ndemokratisk    synvinkel    är    oacceptabelt   att\r\nverksamheten  inom  EKN  och AB Svensk  Exportkredit\r\nhemligstämplas. Motionärerna  kräver  ökad  öppenhet\r\nmed  undantag för en i vissa skeden ren affärs-  och\r\nkonkurrensbetingad       sekretess.       Riksdagen,\r\nfolkrörelserna   och   miljöorganisationer  bör   få\r\ntillgång till information  i  förväg  så  att de kan\r\npåverka kreditgivningen innan beslut har fattats.\r\nEKN:s  nuvarande  miljöpolicy  lider av ett  antal\r\nbrister.  Enligt  motionärernas uppfattning  är  det\r\nviktigt att införa  en  obligatorisk miljögranskning\r\nför  samtliga  projekt som  kan  antas  få  negativa\r\nmiljökonsekvenser,  oavsett  projektets storlek, och\r\natt utarbeta tydliga riktlinjer  för  vilka negativa\r\nmiljöeffekter som inte kan accepteras.\r\nExportkreditnämndens  fordringar  är  de   största\r\nfordringar  som  svenska  staten  har  kvar; fattiga\r\nländers övriga skulder till Sverige är i  stort sett\r\navskrivna. Motionärerna anser att Sverige bör  finna\r\nformer  för  att skriva av även EKN:s fordringar och\r\natt EKN bör se  över  sin kreditgivning, så att inte\r\nde berörda länderna faller tillbaka i en skuldfälla.\r\nDen  svenska  politiken   för   global  utveckling\r\ninnebär en tydlig markering av att  handelspolitiken\r\ninte  får  motverka en förbättring av villkoren  för\r\nfattiga  människor   i  andra  länder.  Motionärerna\r\nframhåller därför att  den svenska regeringen bör ge\r\nde  aktuella  svenska  ambassaderna  i  uppdrag  att\r\nintensifiera  samarbetet   med   u-ländernas  lokala\r\nmiljö-  och  människorättsorganisationer   för   att\r\nutreda  de förväntade effekterna av de investeringar\r\nsom svenska  företag  och intressen planerar i dessa\r\nländer.\r\nSverige bör enligt motionärerna arbeta aktivt inom\r\nOECD  för att få till stånd  en  bättre  miljö-  och\r\netikhänsyn   vid  exportkreditgivning.  Ett  flertal\r\norganisationer  i  OECD-länderna har arbetat för att\r\nförsöka  påverka  OECD:s  arbete  med  att  ta  fram\r\ngemensamma      riktlinjer       för       ländernas\r\nexportkreditmyndigheter.\r\nI   motion   2003/04:N334   (mp)   sägs   att   en\r\nverkningsfull  åtgärd  vore att förändra reglerna så\r\natt offentlig kredit- och  garantigivning  från  EKN\r\noch  Svensk  Exportkredit  enbart kan accepteras för\r\nbolag som lever upp till en rad grundläggande regler\r\nför exempelvis arbetsrätt, miljökrav  och  mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nOECD har arbetat med frågan angående miljöhänsyn vid\r\nstatsstödd exportfinansiering i flera år. Riktlinjer\r\npå detta område presenterades år 2001 men kunde inte\r\naccepteras  av  alla  OECD-länder.  Flertalet  OECD-\r\nländer,  inklusive  Sverige,  har dock sedan dess på\r\nfrivillig       basis      tillämpat      gemensamma\r\ntillvägagångssätt   samt   utbytt   information  och\r\nerfarenheter    inom    OECD:s    arbetsgrupp    för\r\nexportkrediter.    Förhandlingarna    om     skärpta\r\nriktlinjer  slutfördes under år 2003, och i december\r\nsamma  år  beslutade   OECD:s   råd   att   anta  en\r\nrekommendation   om   miljöhänsyn   vid   statsstödd\r\nexportfinansiering.  Redan  dessförinnan  har   dock\r\nflertalet av OECD:s medlemsländer rapporterat att de\r\nnationellt   har  infört  miljökrav  vid  statsstödd\r\nexportfinansiering.  EKN  införde miljökrav redan år\r\n2000.\r\n\r\nVidare finns det en överenskommelse  inom  OECD om\r\natt  finansiering  till  skuldtyngda  fattiga länder\r\nendast lämnas för produktiva utgifter.\r\nEKN  gör  en miljöprövning som föregår  beslut  om\r\nstatliga exportkreditgarantier sedan år 2000. Som en\r\nföljd av OECD:s  rådsbeslut  i  december 2003 kommer\r\nmiljöprövningen att anpassas och  utvecklas. Grunden\r\nför  miljöprövningen är att de projekt  som  kan  ha\r\npotentiell      negativ      miljöpåverkan     skall\r\nmiljögranskas. Processen inleds med att kategorisera\r\nolika projekt i klasser. Ett projekt som antas kunna\r\nha stark negativ miljöpåverkan kategoriseras i klass\r\nA. För samtliga projekt som bedömts tillhöra klass A\r\nkräver  EKN  en  miljökonsekvensbeskrivning   enligt\r\ninternationell (Världsbankens) standard. Exempel  på\r\nprojekt  i  klass A är större dammar och gruvor. Ett\r\nprojekt som kan  antas  ge  upphov till något mindre\r\nmiljöpåverkan kategoriseras i  klass  B. Projekt och\r\nprojektrelaterad export som bedömts tillhöra klass A\r\noch  klass  B  miljögranskas  av  EKN. Om det  finns\r\nsärskilda  skäl, kan dock även andra  affärer  eller\r\nprojekt   komma   att   miljögranskas,   t.ex.   när\r\nlokaliseringen är känslig.\r\nFör att skydda  svenska leverantörers intressen är\r\naffärssekretessen    en    väsentlig    fråga    vid\r\nexportkreditgivning. Samtidigt  är  det  viktigt att\r\neftersträva   ökad   öppenhet.   Stor  öppenhet  kan\r\ninnebära    problem    för   svenska   leverantörers\r\nkonkurrensintressen. Det  krävs  således  en lämplig\r\navvägning av dessa två intressen.\r\nÅr   2003  genomförde  EKN  senast  en  omfattande\r\nkundundersökning. Svarsfrekvensen var glädjande hög,\r\noch nämnden fick därigenom ett gott underlag för sin\r\nutvecklingsverksamhet.   Kundernas  omdömen  var  på\r\nflertalet  områden  positiva,  och  de  brister  som\r\npåtalades rättas successivt till enligt vad som står\r\ni    årsredovisningen   för    år    2003.    Enligt\r\nregleringsbrevet  till  EKN avseende budgetåret 2004\r\nskall   nämnden  förbättra  informationen   om   sin\r\nverksamhet  till kunderna och satsa på ökad öppenhet\r\ngentemot allmänheten.\r\nInformation  om EKN redovisas på nämndens hemsida.\r\nVidare lämnas i årsredovisningen en bred information\r\nom   verksamheten,    inklusive    en   rapport   om\r\nmiljökonsekvenser och sociala konsekvenser  av de A-\r\noch B-projekt som garanterats. EKN kräver också  att\r\ninformation  om  miljökonsekvenser offentliggörs vid\r\ngranskningen av projekt i klass A.\r\nEKN har en policy  att  i sin verksamhet ta hänsyn\r\ntill  de  skuldtyngda,  minst  utvecklade  ländernas\r\nsituation. Endast produktiva  utgifter skall komma i\r\nfråga för dessa länder. Ansökningar avseende affärer\r\nmed dessa länder prövas enligt  särskilda riktlinjer\r\nsom EKN utvecklat på uppdrag av regeringen.\r\nEnligt  regleringsbrevet skall EKN  fortsätta  att\r\nutveckla frågor  angående  etisk  hänsyn.  Med etisk\r\nhänsyn    avses    främst    hänsyn    till   miljö,\r\nantikorruption  och  sociala frågor. Det kan  vidare\r\nnämnas att EKN informerar sina kunder om initiativet\r\nmed  Globalt  ansvar  och   OECD:s   riktlinjer  för\r\nmultinationella företag.\r\nSverige har inom OECD aktivt bidragit  till att nå\r\nen     överenskommelse     om     miljöhänsyn    vid\r\nexportfinansiering.  Även  andra etiska  regler  som\r\nsociala      frågor,      mänskliga     rättigheter,\r\nantikorruption,  hänsyn  till   fattiga  länder  har\r\ndiskuterats inom OECD. Sverige har  bl.a. föreslagit\r\natt  det  vid  bedömningar av miljöhänsyn  i  större\r\nutsträckning än  i dag skall tas hänsyn till sociala\r\nfrågor, men fick inte  gehör  för  denna uppfattning\r\nbland övriga medlemsländer i OECD.\r\n\r\nDen statsstödda verksamheten inom EKN och AB\r\nSvensk Exportkredit får enligt regler från WTO,\r\nOECD, EU och svensk lagstiftning inte\r\nsubventioneras utan den skall bära sina egna\r\nkostnader.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   ser   positivt   på   EKN:s   reviderade\r\nmiljöpolicy, vilken i sin nya lydelse har tillämpats\r\nfrån   den   1  juli  2002.  Miljöprövningen  kommer\r\nytterligare att  utvecklas  med  hänsyn  till OECD:s\r\nrådsbeslut i december 2003. Ovan har beskrivits  hur\r\nmiljögranskningen  går  till  vid  exportprojekt med\r\nrisk för negativ miljöpåverkan.\r\n\r\nDet  är  också  positivt  att  EKN fortsätter  att\r\nutveckla frågor angående etisk hänsyn, bl.a. rörande\r\nantikorruption och sociala frågor.\r\nNär det gäller motionskraven om  att all offentlig\r\nkredit-  och garantigivning skall villkoras  så  att\r\nendast företag  som  uppfyller  grundläggande regler\r\nför mänskliga rättigheter, arbetsrätt  och miljö kan\r\nåtnjuta  sådana krediter, vill utskottet  erinra  om\r\natt EKN informerar  sina kunder om OECD:s riktlinjer\r\nför  multinationella  företag   och  om  initiativet\r\nGlobalt   ansvar.   Utskottet  anser  att   den   nu\r\ntillämpade policyn bör  prövas  under viss tid innan\r\nytterligare åtgärder övervägs på detta område.\r\nEn eventuell diskussion om frågeställningen  kring\r\nnya  bindande  regler  bör  enligt utskottets mening\r\nföras på internationell nivå,  så att inte enbart de\r\nsvenska företagens konkurrenskraft påverkas.\r\nEn förbättrad information och  ökad  öppenhet från\r\nEKN:s sida är enligt utskottets uppfattning av stort\r\nvärde.   Den   nya   tekniken  kan  bidra  till  att\r\ninformationen  lättare   sprids.  Utskottet  noterar\r\nvidare med tillfredsställelse  att EKN har en policy\r\natt ta hänsyn till de skuldtyngda  minst  utvecklade\r\nländernas situation.\r\nDen av EKN senast genomförda kundundersökningen är\r\nen   grund   för   kundinriktade   åtgärder,   vilka\r\nytterligare kan förbättra verksamheten.\r\nDärmed avstyrker utskottet samtliga här behandlade\r\nmotioner i aktuella delar.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. WTO-frågor (punkt 2)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N320 yrkandena\r\n1 och 2 och 2003/04:N340  yrkandena  2-9,  13 och 16\r\noch avslår motion 2003/04:U351 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots  problemen  och splittringen mellan i- och  u-\r\nländer vid WTO-förhandlingarna  i  Cancún  finns det\r\nskäl att försöka få till stånd ett återupptagande av\r\nförhandlingarna. Då bör WTO på allvar rätta  till de\r\nolika    problem    som    har    konstaterats    av\r\nfrivilligorganisationerna,      utvecklingsländernas\r\nregeringar m.fl. Kritiken gäller  bl.a.  avsaknad av\r\npolitiska, etiska och sociala mål för WTO, bristande\r\nöppenhet  och  avsaknad  av  reellt  inflytande  för\r\nutvecklingsländerna.   Men   framför   allt   gäller\r\nkritiken att WTO inte bör starta förhandlingar  inom\r\nde    s.k.   Singaporefrågorna   -   särskilt   inte\r\nförhandlingar om ett nytt investeringsavtal.\r\n\r\nDen  koalition   av  starka  u-länder,  med  bl.a.\r\nBrasilien, Argentina,  Indien,  Sydafrika  och Kina,\r\nsom bidrog till sammanbrottet i Cancún visar  att EU\r\nbör ta u-ländernas krav på allvar om förhandlingarna\r\nskall kunna föras vidare.\r\nSveriges nya politik för global utveckling ställer\r\nockså  nya  krav på utformandet av handelspolitiken.\r\nSveriges arbete  med  att  bekämpa  fattigdom  skall\r\nsamordnas så att målet att bidra till en rättvis och\r\nhållbar    global    utveckling    gäller   samtliga\r\npolitikområden. Det betyder att det som förut var en\r\nhuvuduppgift  för  politikområdet  bistånd  blir  en\r\nhuvuduppgift för alla politikområden.\r\nÄven handelspolitiken måste alltså utformas så att\r\nden bidrar till en global utveckling  som  utraderar\r\nextrem  fattigdom  och  hunger.  Det  gäller således\r\nockså för handelspolitiken att den skall  bidra till\r\nuppfyllandet  av  FN:s  millennieutvecklingsmål  som\r\nSverige och de flesta andra  länder  har  ställt sig\r\nbakom.\r\nDärför    räcker    det    inte   att   säga   att\r\nhandelsreglerna inte skall missgynna  fattiga länder\r\noch folkgrupper. Handelsreglerna skall tvärtom gynna\r\ndessa länder, så att de får möjlighet att utforma en\r\negen politik för att kunna ta sig ur sin  fattigdom.\r\nDe  är  rimligt  att utvecklingsländerna kan behålla\r\nett visst tullskydd  mot  industriländerna  för  att\r\nvärna om en egen framväxande produktion, så länge de\r\nbedömer det nödvändigt.\r\nVidare  räcker  det  inte  att  konstatera  att u-\r\nländerna   har   fått   ökad  uppmärksamhet.  Enligt\r\nSveriges  nya  politik  för  global  utveckling  och\r\nuppfyllandet  av FN:s millennieutvecklingsmål  måste\r\nfattigdomsbekämpningen   vara   i   fokus  även  för\r\nhandelspolitikens utformning, åtminstone  om  det på\r\nallvar skall kunna påstås att denna runda skall vara\r\nen \"utvecklingsrunda\".\r\nÄven   om   WTO  har  höjd  levnadsstandard,  full\r\nsysselsättning  och  ökad  produktion i samklang med\r\nnaturen  som  viktiga  mål, finns  det  i  dag  inte\r\ntillräckligt med instrument  för  att  nå dessa mål.\r\nFör att förhandlingsprocessen inte skall  köra  fast\r\nännu  en  gång  är det nödvändigt att förhandla i en\r\nlugnare takt, som tillåter alla länder att utvärdera\r\nhittillsvarande verksamhet  som  en  grund  för  nya\r\nförslag.\r\nKommerskollegium  begränsade sin utredning om WTO-\r\navtalens effekt på u-länderna  till  att  bara se på\r\neffekterna   på   u-ländernas  handel,  inte  på  u-\r\nländernas utveckling.  Kritiken  mot WTO:s regelverk\r\nblev därmed obesvarad.\r\nTillvaratagandet  av  u-ländernas   intressen   är\r\ncentralt  skriver  utskottets majoritet, men påpekar\r\nsamtidigt att det krävs en balanserad uppgörelse där\r\nalla WTO-medlemmar får sina intressen tillgodosedda.\r\nMin uppfattning är att  u-länderna  har  rätt att få\r\nnågot utan att alltid ge något tillbaka. Annars  kan\r\ninte klyftor minska och orättvisor rättas till.\r\nEnligt  min  mening  bör  det  vara en prioriterad\r\nuppgift för Sverige att arbeta för en ökad öppenhet,\r\nbl.a.     genom     en     direkt     dialog     med\r\nfrivilligorganisationer,  såväl  i  syd  som i nord.\r\nÖppenheten bör gälla regeringens agerande  såväl mot\r\nriksdagen  som  mot  EU  men  också i fråga om WTO:s\r\nmöten och förhandlingar.\r\nDet  handelsrelaterade  tekniska  biståndet  måste\r\nockså    utformas    så    att   inte    u-ländernas\r\nrepresentanter      utsätts     för     otillbörliga\r\npåtryckningar från företag och rika i-länder, vilket\r\nökar  risken  för  korruption.   Erfarenheter   från\r\norganisationer  som  analyserar  WTO-systemet ur ett\r\nsydperspektiv, som t.ex. Focus on  the  Global South\r\nmed representation i Genève och Third World Network,\r\nbör tas till vara.\r\nNär  det  gäller jordbruksområdet - ett område  av\r\nsärskilt stor betydelse för u-länderna - bör Sverige\r\nmed större kraft  fortsätta  att  verka för en snabb\r\nutfasning av exportsubventionerna,  såväl  inom  som\r\nutanför  EU-kretsen.  De tullar som har behållits på\r\nris,   socker  och  bananer,   de   för   u-länderna\r\nviktigaste exportprodukterna, bör tas bort omgående.\r\nHandelsreglerna  måste  utformas  så  att  fattiga\r\nländer  och folkgrupper gynnas, att människors  rätt\r\ntill mat och vatten respekteras, att möjligheter för\r\nfattiga människor att försörja sig inte undermineras\r\noch att en ekologiskt hållbar utveckling blir möjlig\r\natt uppnå.\r\nRiksdagen  bör  ställa  sig  bakom vad som här har\r\nanförts  beträffande WTO-frågor.  Därmed  tillstyrks\r\nmotionerna 2003/04:N320 (mp) och 2003/04:N340 (mp) i\r\nberörda delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n2. Vissa immaterialrättsliga frågor (punkt 3)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:L284 yrkandena\r\n1 och 7 och 2003/04:So313 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet      s.k.      TRIPs-avtalet     innebär     att\r\nutvecklingsländernas             immaterialrättsliga\r\nlagstiftning på kort tid skall anpassas till i stort\r\nsett  västerländsk  standard.  Många  av  de  i  dag\r\nutvecklade ekonomierna införde de  regler  som TRIPs\r\nföreskriver sent i sin utvecklingsprocess. De  avsåg\r\natt låta nya teknologier överföras från utlandet för\r\natt   stärka  den  inhemska  framväxande  industrin.\r\nStrikta patentregler som i TRIPs kan på så vis komma\r\natt  motverka   en   utveckling  av  mer  avancerade\r\ninhemska industrier i dagens utvecklingsländer.\r\n\r\nÄn allvarligare är det  att  TRIPs-avtalet  i  sin\r\nnuvarande  utformning hotar livsmedelssäkerheten och\r\ntillgången  på   mediciner  i  fattiga  länder.  Den\r\növerenskommelse som  nåddes  hösten 2003 om undantag\r\nfrån  TRIPs-reglerna  för  att  möjliggöra   fattiga\r\nländers  tillgång  på viktiga mediciner till rimliga\r\npriser anses av många  som  alltför snäv. Länder som\r\ninte  själva  har  en  läkemedelsindustri   kan  ges\r\ntvångslicenser  för  att importera billiga mediciner\r\nbara under mycket särskilda  förhållanden. Detta kan\r\nallvarligt  hota  hälsan  hos  människor  i  fattiga\r\nländer och strider mot Sveriges  målsättningar om en\r\nrättvis och hållbar utveckling där en förbättring av\r\nfattiga människors situation sätts i första rummet.\r\nHuvuddelen av världens fattiga bor  på  landet och\r\när beroende av det lokala jordbruket för att  få mat\r\nför   dagen.   Småböndernas  rättigheter  att  fritt\r\nanvända delar av skörden till utsäde hotas genom att\r\nföretag som tagit patent på växter kräver ersättning\r\nför nytt utsäde.  De  undantag som TRIPs tillåter är\r\nsvåra att få och det alternativ  som  utpekats  (ett\r\navtal som upprättats inom International Union of the\r\nProtection  of  Plant  Varieties,  UPOV) är inte nog\r\nanpassat  till  de  små  jordbrukarnas förhållanden.\r\nSverige bör verka för att  WTO-avtalen  uttryckligen\r\nslår  fast utvecklingsländernas rätt att skydda  sin\r\ninhemska  produktion  av  baslivsmedel för att kunna\r\ngarantera nationell livsmedelssäkerhet.\r\n\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom vad som här har\r\nanförts beträffande immaterialrätt. Därmed\r\ntillstyrks här behandlade yrkanden i\r\nmotionerna 2003/04:So313 (v) och\r\n2003/04:L284 (mp).\r\n\r\n3. Avtal om handel med tjänster (punkt 4)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2003/04:So645 yrkande\r\n4 och 2003/04:N320 yrkandena 3-11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  likhet med uppfattningen  i  motion  2003/04:N320\r\n(mp)  anser vi att tjänstehandelsavtalet är behäftat\r\nmed så stora brister att det inte borde ha införts i\r\nsitt nuvarande  skick.  Det  är  ytterst oroande att\r\navtalet vilar på en bred och tolkningsbar definition\r\nav begreppet tjänster, vilken gör  att  det  kan bli\r\nnödvändigt att följa avtalets regelverk även när det\r\ngäller grundläggande tjänster som vattenförsörjning,\r\nsjukvård  eller utbildning. Särskilt bör nämnas  att\r\nprivatiserad  vattenförsörjning  har lett till stora\r\nproblem i fattiga länder.\r\n\r\nFör   att   GATS  skall  kunna  fungera   ur   ett\r\ndemokratiskt,  socialt   och  miljömässigt  hållbart\r\nperspektiv    måste   stora   delar    av    avtalet\r\nomförhandlas. Särskilt  vill  vi markera att artikel\r\nXIX   med  den  tvingande  inriktningen   mot   ökad\r\nliberalisering  måste  tas  bort.  Artikel XXI måste\r\nändras   så  att  det  blir  enkelt  och  ekonomiskt\r\nriskfritt   att   göra   begränsningar   i  tidigare\r\nåtaganden.   Vidare   får   det  inte  finnas  några\r\nbegränsningar i medlemsländernas  rätt  till inhemsk\r\nreglering. För att det skall bli möjligt  att  skapa\r\nen opinion mot de nuvarande reglerna krävs dels  att\r\nSveriges  regering  verkar  för  en  ökad öppenhet i\r\nförhandlingarna,    dels    att    en    pedagogisk,\r\nsvenskspråkig version av bindningslistan utarbetas.\r\nVår  ståndpunkt  är  att varje medlemsland  självt\r\nmåste kunna bestämma såväl  innehåll  och omfattning\r\nav de offentliga tjänsterna som de regler som gäller\r\nför tillhandahållandet av dem. I Sverige  är en stor\r\ndel av den offentliga verksamheten - med undantag av\r\nmilitär,  polis och folkbokföringstjänster -  delvis\r\nprivatiserad  och mer eller mindre konkurrensutsatt,\r\nvilket gör att  den  kan  hamna  inom  GATS-avtalets\r\nramar.  Enligt  vår  uppfattning  bör den offentliga\r\nsektorn över huvud taget inte omfattas av GATS.\r\nBefintliga  utvärderingar  och  analyser  av  GATS\r\nriktlinjer  ur  ett  rättvise- och u-landsperspektiv\r\nmed exempelvis konsekvensanalyser för befolkningen i\r\nfattiga    länder    med    små     ekonomier     är\r\notillfredsställande.   Konsekvensanalyser   ur   ett\r\nkvinno-     och    barnperspektiv    saknas    helt.\r\nBiståndsfinansiering  till  resurssvaga  länder  för\r\nforskning   och  metodutveckling  för  att  ta  fram\r\nrelevant  statistik   kan   vara   en  väg  att  öka\r\nkunskapen.    För    att    uppnå    rättvise-   och\r\nhållbarhetsmålen i global handel är utvärderingar ur\r\ndessa perspektiv helt nödvändiga.\r\nNär  det gäller alkoholrelaterade tjänster  är  vi\r\npositiva  till  att  regeringen varit tydlig med att\r\nnågra åtaganden inte kommer  att  bli  aktuella  för\r\nSveriges  del.  Folkhälsosynpunkter väger enligt vår\r\nuppfattning mycket  tungt och måste eftersträvas med\r\nde politiska instrument  som  finns tillgängliga. Ur\r\nfolkhälsosynpunkt gäller målet att få till stånd ett\r\nminskat bruk av alkohol. Men det  kan då inte heller\r\naccepteras att Sverige reservationslöst  godtar EU:s\r\nkrav  på  alkoholförsäljning i andra WTO-länder  som\r\nvill  begränsa   marknadstillträdet   för  utländska\r\naktörer. Att så är fallet framgår av de dokument som\r\nUtrikesdepartementet  lämnat  till de organisationer\r\nsom deltar i referensgruppen för WTO-frågor.\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom  vad  som  här  har\r\nanförts  om  avtal  om  handel  med tjänster. Därmed\r\ntillstyrks motionerna 2003/04:So645  (s,  fp, kd, v,\r\nc, mp) och 2003/04:N320 (mp) i tillämpliga delar.\r\n\r\n4. Handel, miljö och sociala frågor (punkt 5)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna  2003/04:U253  yrkande\r\n1,  2003/04:N234  yrkandena  1  och  2, 2003/04:N334\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04: N340 yrkandena 10 och 11\r\noch  2003/04:N414  yrkande 22 och avslår  motionerna\r\n2003/04:K416 yrkande  34,  2003/04:U254  yrkande 18,\r\n2003/04:U351 yrkande 6, 2003/04:U352 yrkande  9  och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe    nuvarande    internationella    handelsavtalen\r\nåterspeglar    främst    den   utvecklade   världens\r\nprioriteringar   och  är  inriktade   på   ekonomisk\r\ntillväxt. Problematiken att vissa länder kan försöka\r\nvinna konkurrensfördelar  genom att ha en obefintlig\r\neller   dålig   lagstiftning  för   miljöskydd   och\r\narbetarskydd har  inte  uppmärksammats tillräckligt.\r\nInte minst kan svaga statsbildningar och outvecklade\r\ndemokratier släppa fram ett  brutalt  utnyttjande av\r\nmänniskor och miljö. Barnarbete, extremt låga löner,\r\nförbud   mot  facklig  organisering  m.m.  är   inte\r\novanliga företeelser.  I  många  länder är det svårt\r\natt  hålla  transnationella  företag  ansvariga  för\r\nbrott  beroende på begränsningar  i  lagstiftningen,\r\nbrist   på    finansiella    resurser    att   driva\r\nrättsprocesser m.m. Det finns således mycket  starka\r\nskäl att införa sociala och miljömässiga minimikrav.\r\n\r\nDe   nya  frivilliga  initiativen  som  exempelvis\r\nOECD:s riktlinjer,  FN:s  Global  compact  eller det\r\nsvenska Globalt ansvar är inte tillräckliga  för att\r\nkomma  till  rätta  med  oansvariga  företag. Därför\r\nanser  vi  att  behovet av internationellt  bindande\r\nregler för transnationella  företag  är  oavvisligt.\r\nDet är rimligt att införa en uppförandekod  som  ger\r\nbestämda  riktlinjer  när  det  gäller  miljöhänsyn,\r\nrespekt för mänskliga rättigheter m.m. för  företags\r\nverksamhet. Förslaget om en sådan uppförandekod  bör\r\näven drivas i internationella sammanhang, exempelvis\r\ninom WTO och FN.\r\nILO:s  konventioner  om  arbetsvillkor måste få en\r\nstarkare   ställning   inom   världshandelssystemet.\r\nSverige  bör inom EU:s ram stödja  den  ovan  nämnda\r\nutvecklingen  i  riktning  mot  ett  ökat  samarbete\r\nmellan bl.a. WTO och ILO.\r\nVidare  måste  FN:s  regler  på  miljöområdet vara\r\növerordnade WTO:s regler.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad vi har anfört rörande handel, miljö  och sociala\r\nfrågor.  Därmed  tillstyrks  motionerna 2003/04:U253\r\n(v),    2003/04:N234    (v),   2003/04:N334    (mp),\r\n2003/04:N340  (mp)  och  2003/04:N414   (mp)  i  här\r\nbehandlade delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n5. Handel, miljö och sociala frågor (punkt 5)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna  2003/04:K416 yrkande\r\n34, 2003/04:U254 yrkande 18, 2003/04:U351  yrkande 6\r\noch  2003/04:U352  yrkande  9  och avslår motionerna\r\n2003/04:U253  yrkande  1, 2003/04:MJ474  yrkande  2,\r\n2003/04:N234  yrkandena  1   och   2,   2003/04:N334\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:N340 yrkandena  10 och 11\r\noch 2003/04:N414 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  är  medveten om att frågan om handel och  miljö\r\nm.m. är känslig i förhållandet mellan industriländer\r\noch  utvecklingsländer   och   att   det  föreligger\r\nsvårigheter  att hitta en balanserad lösning.  Många\r\nutvecklingsländer   ser   de  krav  som  reses  från\r\nindustriländernas    sida   beträffande    mänskliga\r\nrättigheter som svepskäl  för fortsatt protektionism\r\nfrån industriländerna gentemot  utvecklingsländerna.\r\nOm mänskliga rättigheter skall ingå  i  WTO:s agenda\r\nmåste  det  finnas  tydliga  regler som inte  lämnar\r\nutrymme för missbruk.\r\n\r\nEnbart    WTO    kan   inte   skapa   tillräckliga\r\nförutsättningar för  mänskliga rättigheter, rättvisa\r\noch  social  utveckling  i  enskilda  länder.  Dessa\r\nförutsättningar  måste  i  första  hand  åstadkommas\r\nnationellt.  WTO  och  frihandel  med  stabila   och\r\nrättvisa  spelregler är däremot betydelsefulla medel\r\nför   att   uppnå   de   bredare   utvecklingsmålen.\r\nFörhandlingarna i WTO innebär också en möjlighet att\r\nutveckla ett  brett  regelverk som svarar mot de nya\r\nkrav som globaliseringen  ställer.  Inriktningen bör\r\nvara  att  WTO-förhandlingarna skall bidra  till  en\r\nhållbar ekonomisk,  social  och ekologisk utveckling\r\nför  jordens  alla länder och att  detta  perspektiv\r\nskall integreras i handelspolitiken.\r\nFN:s  Global compact  och  OECD:s  riktlinjer  för\r\nmultinationella  företag  är  av  stor  vikt för att\r\nfästa     uppmärksamheten     på     problemen     i\r\nskärningspunkten  mellan handel och miljö respektive\r\nmänskliga rättigheter.  Förhoppningen  är  att  allt\r\nfler  företag  skall ansluta sig till Global compact\r\noch utarbeta egna  planer  för  att  uppfylla målen.\r\nSamtidigt bör det undersökas hur efterlevnaden skall\r\nkunna kontrolleras. Regeringen bör enligt min mening\r\nverka för en fortsatt satsning på företagens sociala\r\nansvar.  Korruption  och  fusk  måste bekämpas.  Det\r\nbehövs, anser jag, gemensamma riktlinjer inom EU för\r\nhur s.k. etiska koder i näringslivet  skall  fungera\r\noch  kontrolleras.  Det sagda innebär dock inte  att\r\nfrivillighet kan ersätta  väl  fungerande  lagar och\r\nregler.\r\nKonsumenterna  har  också  ett  ansvar att granska\r\nföretagen  och  genom sina inköp styra  företagen  i\r\nönskad riktning. Riksdagens budgetbeslut att fr.o.m.\r\når  2004  ge  ekonomiskt  stöd  till  organisationen\r\nRättvisemärkt   i    Sverige    kommer    att    öka\r\nförutsättningarna  för  att fler konsumenter förstår\r\nbetydelsen av att välja de  varor  i  handeln som är\r\nrättvisemärkta. Varje dag kan konsumenten  i affären\r\npåverka  världshandeln i positiv riktning genom  att\r\nköpa de rättvisemärkta  varorna.  Konsumenterna  vet\r\nvar   varorna   har   producerats   och   hur:  utan\r\nbarnarbete,  med  bra arbetsmiljö, med bra betalning\r\ntill producenterna  och  med  skäliga  löner till de\r\nanställda,  vilka också har rätt att organisera  sig\r\nfackligt.\r\nÄven   när   det   gäller   frågan   om   effektiv\r\nägarstyrning av  företag  är  det  väsentligt att få\r\ntill  stånd en europeisk dialog. Inte  minst  gäller\r\ndetta   institutionella    ägare    som   exempelvis\r\npensionsfonder. Det är glädjande att  EU  har  tagit\r\ninitiativ på detta område.\r\nILO:s  konventioner  om  arbetsvillkor måste få en\r\nstarkare   ställning   inom   världshandelssystemet.\r\nSverige  bör inom EU:s ram stödja  den  ovan  nämnda\r\nutvecklingen  i  riktning  mot  ett  ökat  samarbete\r\nmellan bl.a. WTO och ILO.\r\nMarknadsekonomi   och  öppenhet  hänger  ihop  med\r\nmänskliga rättigheter. Globaliseringen rymmer därför\r\nstora möjligheter till  ökad  respekt  för mänskliga\r\nrättigheter.   I   dessa   frågor   delar   jag   de\r\nuppfattningar som framförs i motionerna 2003/04:K416\r\n(kd),   2003/04:U254  (kd),  2003/04:U351  (kd)  och\r\n2003/04:U352  (kd).  Dessa motioner tillstyrks i här\r\nbehandlade delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n6. Vissa EU-frågor (punkt 6)\r\n\r\nav  Eva  Flyborg  (fp),  Ulla  Löfgren  (m),  Åsa\r\nTorstensson (c), Anne-Marie  Pålsson  (m), Nyamko\r\nSabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:K416 yrkandena\r\n30 och 31 och 2003/04:K419 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning är den inre marknaden grunden\r\nför   samarbetet   inom  EU.  För  att   förverkliga\r\nLissabonstrategin bör den inre marknaden ytterligare\r\neffektiviseras genom  en  stark  konkurrensmyndighet\r\noch domstol samt genom tydliga regler  för rörlighet\r\nför  personer,  tjänster, varor och kapital.  Enligt\r\nvår    uppfattning,    vilken    sammanfaller    med\r\nuppfattningen  i  motion  2003/04:K419 (fp), är inte\r\ndetaljerad lagstiftning rätt  väg  att  gå  för  att\r\nuppnå  en  effektivisering,  utan  det bör ske genom\r\nregelbundna  uppföljningar  med  mätbara  kriterier.\r\nInte  minst  inom EU är det väsentligt  att  Sverige\r\nförespråkar  en   linje   som   innebär  ytterligare\r\navregleringar,   vilket  kommer  att   gynna   såväl\r\nutvecklingsländernas   export  till  den  europeiska\r\nmarknaden som konsumenterna  i  Europa.  Enligt  vår\r\nmening  bör  Sverige  verka  för  ökad  öppenhet och\r\ntransparens  inom  EU. I likhet med uppfattningen  i\r\nmotion 2003/04:K416  (kd)  anser  vi  att det är ett\r\nviktigt  mål  att integrera tjänstemarknaderna  inom\r\nEU. Alla hinder  för  konkurrens  inom marknader som\r\ntransporter,  turism och byggande måste  undanröjas.\r\nEn    fortsatt   avreglering    av    energi-    och\r\ntransportmarknader  ger  spridningseffekter  i  hela\r\nekonomin.  För  att  tillgången på riskkapital skall\r\nöka  är  det  också viktigt  att  marknaden  för  de\r\nfinansiella tjänsterna fungerar bättre.\r\n\r\nArbetet på att  utvidga  och  avreglera  den  inre\r\nmarknaden  måste  accelereras  i syfte att bygga ett\r\nekonomiskt uthålligt och välmående samhälle.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad  vi här har anfört. Därmed blir  de  två  nämnda\r\nmotionerna   tillgodosedda   i   berörda  delar  och\r\ntillstyrks.\r\n\r\n7. Exportkreditfrågor (punkt 8)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp), Åsa  Torstensson  (c),\r\nLars Lindén (kd) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motionerna 2003/04:U254 yrkande\r\n20,   2003/04:MJ400   yrkande    26,   2003/04:N272,\r\n2003/04:N331 yrkandena 1-3, 5 och 6 och 2003/04:N334\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  många länder i väst bidrar  till  en\r\nohållbar  utveckling   i  u-länderna  genom  att  de\r\nnationella  exportkreditnämnderna   ger  finansiellt\r\nstöd    till    miljöskadliga    investeringar     i\r\nutvecklingsländer.   När  svenska  entreprenörer  är\r\nverksamma  utomlands  är   det   inte  ovanligt  att\r\nprojektens    finansiering    stöds    av   statliga\r\nexportgarantier  och  exportkrediter.  Projekt   som\r\ninnebär  negativ miljöpåverkan kan därigenom få stöd\r\nvia skattsedeln.\r\n\r\nEKN:s nya  miljöpolicy är inte heltäckande och det\r\när också EKN själv som avgör om ett projekt skall få\r\nmedel beviljade.  I  likhet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionerna  2003/04:U254  (kd),  2003/04:MJ400 (kd),\r\n2003/04:N272 (kd) och 2003/04:N331 (mp) anser vi att\r\nen  obligatorisk  miljöprövning  skall  föregå  alla\r\nbeslut    om   statliga   exportkrediter.    Tydliga\r\nriktlinjer   bör   utarbetas   för   vilka  negativa\r\nmiljöeffekter  som  inte kan accepteras.  Regeringen\r\nbör  ta initiativ till  ändrade  regler  för  EKN  i\r\nenlighet med vad som anförts här.\r\nVi ansluter  oss  vidare  till den uppfattning som\r\nkommer till uttryck i motion  2003/04:N334  (mp)  om\r\natt  Sverige  bör förändra reglerna så att offentlig\r\nkredit-  och  garantigivning  enbart  kan  ges  till\r\nföretag   som  följer   grundläggande   regler   för\r\narbetsrätt  och  miljö  samt  i  fråga  om mänskliga\r\nrättigheter.  Sverige  bör  enligt vår mening  kunna\r\nvara ett föregångsland i denna fråga.\r\nInformationen och öppenheten  från  EKN:s sida bör\r\nfortsätta  att utvecklas enligt vår uppfattning.  Vi\r\nnoterar vidare  att  EKN har en policy att ta hänsyn\r\ntill  de  skuldtyngda  minst   utvecklade  ländernas\r\nsituation, men vi anser att denna punkt bör ses över\r\nytterligare.\r\nRegeringen  bör ta initiativ till  ändrade  regler\r\nför EKN i enlighet med vad som anförts.\r\nDärmed tillstyrks  de  här behandlade motionerna i\r\nberörda delar.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  bättre\r\nintegrera tjänstemarknaden inom EU.\r\n\r\n31. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  avreglera\r\nenergi- och transportmarknaden inom EU.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att etablera\r\ngemensamma   riktlinjer   för   etiska   koder   i\r\nnäringslivet.\r\n\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nstärka den inre marknaden.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om världshandeln och\r\nåtgärder  för  att  liberalisera och avreglera den\r\ngemensamma handels- och jordbrukspolitiken.\r\n\r\n2003/04:L284 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nsjukdomsdrabbade  fattiga  stater möjligheter  att\r\nimportera tvångslicenstillverkade  läkemedel  utan\r\natt  behöva  tillfråga  andra  staters  regeringar\r\neller WTO:s organisation.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att integrera ett\r\nutvecklingsperspektiv i WTO:s avtalsarbete.\r\n\r\n2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om frihandel.\r\n\r\n2003/04:U253 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nbindande regelverk för transnationella företag.\r\n\r\n2003/04:U254 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  handel  med\r\nvaror som har framställts i enlighet med kraven om\r\nen hållbar utveckling skall främjas.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att verka för  att\r\nbindande  gemensamma  miljöregler  antas  för  EU-\r\nländernas exportkreditnämnder.\r\n\r\n2003/04:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen tar\r\ninitiativ  till en modernare tvistlösningsmekanism\r\ninom      WTO      där       möjligheten      till\r\nförhandlingsprövningar  av ärenden  kan  utvecklas\r\nför att nå ökad dynamik och  mindre  konfrontation\r\nmellan parter.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\nskall  ta  initiativ  till  arbetsformer för  ökad\r\nöppenhet   inom   WTO   samt   att  organisationen\r\ninitierar  en dialog med parlamentariker  och  det\r\növriga civila samhället.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige måste\r\nvidareutveckla  samarbetet  med svenskt näringsliv\r\nkring etiska uppförandekoder,  så att de samordnas\r\noch kontrolleras på ett fullgott sätt.\r\n\r\n2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en WTO-agenda som\r\ntar   hänsyn   till   mänskliga    rättigheter   i\r\nvärldshandelssystemets funktion och utveckling.\r\n\r\n2003/04:So313 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om Sveriges agerande\r\ni WTO avseende läkemedel.\r\n\r\n2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,\r\nv, c, mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om WTO- och GATS-\r\nförhandlingarna.\r\n\r\n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att obligatorisk\r\nmiljöprövning skall föregå alla beslut om statliga\r\nexportkrediter.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\ntillsammans med svenska miljöteknikföretag behöver\r\nlägga fast en strategi för ökad miljöteknikexport.\r\n\r\n2003/04:N234 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening att Sverige bör införa en uppförandekod för\r\nsvenska  företags  verksamhet  och  uppträdande  i\r\nutvecklingsländer när  det  gäller miljöhänsyn och\r\nrespekten för mänskliga rättigheter.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att Sverige  inom  EU  bör  arbeta  för  en\r\nuppförandekod   för   företagen   i   EU-ländernas\r\nverksamhet och uppträdande i utvecklingsländer när\r\ndet gäller miljöhänsyn och respekten för mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\n2003/04:N272 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   införande  av  en\r\nobligatorisk  miljöprövning  vid  alla   beslut   om\r\nstatliga exportkrediter och exportgarantier.\r\n\r\n2003/04:N285 av Per Bill och Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet av ytterligare\r\nåtgärder  för  att  påskynda  avskaffandet  av  EU:s\r\nförbud mot försäljning av snus.\r\n\r\n2003/04:N320 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  anförs i motionen om att verka för\r\nökad öppenhet och offentlighet i förhandlingarna.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   anförs   i  motionen  om  att\r\nregeringens skrivelser och dess  EU-positioner bör\r\ndelges riksdagen inför WTO:s ministerrådsmöten.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen  om  att  en\r\npedagogiskt utformad version av bindningslistan på\r\nsvenska bör utarbetas  och  delges  riksdagen  och\r\nallmänheten.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  att  verka  för att ändra skrivningarna  i\r\nartikel XIX om liberaliseringar  enligt  vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  att  verka för att ändra  skrivningarna  i\r\nartikel XXI om ändring av ekonomiska risker enligt\r\nvad som i motionen anförs.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen om att WTO:s\r\ntvistlösningspanel inte skall  kunna avgöra frågor\r\nsom berör den offentliga sektorns uppgifter.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  anförs  i  motionen  om  att GATS-\r\navtalet  måste  ändras så att det entydigt framgår\r\natt varje medlemsland själv bestämmer innehåll och\r\nomfattningen av sin offentliga sektor.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   anförs   i  motionen  om  att\r\nmedborgarnas  tillgång  till  vissa  grundläggande\r\nrättigheter och nyttigheter över  huvud taget inte\r\nskall  regleras  genom  GATS.  Detta gäller  t.ex.\r\nhälsovård,     grundläggande    utbildning     och\r\nvattenförsörjning.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs i motionen om att artikel\r\n(I:3c) bör strykas,  som  säger  att  GATS  gäller\r\noffentliga  tjänster  när  dessa tillhandahålls  i\r\nkonkurrens med andra eller på kommersiell basis.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som anförs i motionen om det nödvändiga\r\ni att skriva om artikel VI så att ingen WTO-medlem\r\nbegränsas  i  sin  rätt att införa lagar och andra\r\nregler som tillvaratar sådana intressen som social\r\nrättvisa, jämställdhet,  människors  och djurs liv\r\noch hälsa samt skyddet av natur och miljö.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen om att WTO:s\r\ntjänstehandelsråd i enlighet med  avtalet bör göra\r\nen samlad utvärdering av de sociala,  miljömässiga\r\noch ekonomiska verkningarna i GATS-avtalet.\r\n\r\n2003/04:N331 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  krav skall\r\nställas på EKN om ökad öppenhet, om än med  hänsyn\r\ntagen till rena affärshemligheter.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  EKN  skall\r\nmiljögranska  samtliga   projekt   samt   utarbeta\r\nriktlinjer  för  vilka negativa miljöeffekter  som\r\ninte    kan   accepteras    och    därmed    skall\r\ndiskvalificera ett projekt för kreditgivning.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att EKN skall  se\r\növer sin  kreditgivning  så  att  inte denna leder\r\ntill att fattiga länder hamnar i skuldfällor.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  EKN  skall\r\nutarbeta  en  policy för hur man skall undvika att\r\nexportkrediter  lämnas  till  etiskt  tvivelaktiga\r\nprojekt   enligt   vad  som  anförs  om  mänskliga\r\nrättigheter i motionen.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\ninom  OECD verkar för bättre miljö- och etikhänsyn\r\nvid exportkreditgivning.\r\n\r\n2003/04:N334 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nbindande regelverk för transnationella företag.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utredning  av\r\nhur ett globalt  och nationellt bindande regelverk\r\nför transnationella företag skall utformas.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning av på\r\nvilket   sätt   Exportkreditnämndens   och  Svensk\r\nExportkredits  kredit-  och garantigivning  skulle\r\nkunna  användas  som  ett verktyg  för  att  förmå\r\nsvenska företag att leva  upp till, och ge förslag\r\npå   vidareutveckling  av,  uppförandekoder,   som\r\nexempelvis Swedish Social Compact.\r\n\r\n2003/04:N340 av Lotta N Hedström och Ingegerd\r\nSaarinen (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att verka för ökad\r\nöppenhet i förhandlingarna.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  regeringens\r\nskrivelser  bör   delges   riksdagen  inför  WTO:s\r\nministerrådsmöten.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka   för   en   väsentligt   lugnare   takt   i\r\nförhandlingarna och inte tillföra nya underavtal.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförhandlingsprocessen i WTO skall präglas av öppna\r\nmöten, mer tid och bättre  öppenhet  gällande  vem\r\nsom ligger bakom de förslag man förhandlar om.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   öka\r\noffentligheten inom WTO:s tvistlösningspanel.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  minska\r\nsekretessen i den svenska regeringens arbete kring\r\nWTO.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att WTO skall\r\noffentliggöra mer av innehållet i de förhandlingar\r\nsom i dag sker i slutna rum.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa strikta\r\nregler  för  att   begränsa   lobbyorganisationers\r\ninflytande över WTO-processen.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att WTO skall\r\nrespektera ILO-konventionerna.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att WTO upprättar\r\nsociala och  miljömässiga  klausuler  som världens\r\nföretag skall förbinda sig att följa.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka  för  att  tidigare avtal utvärderas, främst\r\nUruguayrundan,  innan   några   nya  förhandlingar\r\npåtvingas WTO:s medlemmar.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att\r\nexportsubventionerna avskaffas.\r\n\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om lagligt bindande\r\nuppförandekoder.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Frihandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 11 och 2003/04:L353 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "WTO-frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U351 yrkandena 4 och 5, 2003/04:N320 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:N340 yrkandena 2-9, 13 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "F1D9D436-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "13",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1D9D436-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Vissa immaterialrättsliga frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L284 yrkandena 1 och 7 och 2003/04:So313 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Avtal om handel med tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So645 yrkande 4 och 2003/04:N320 yrkandena 3-11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F1D9D449-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "39",
                    "0",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1D9D449-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Handel, miljö och sociala frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 34, 2003/04:U253 yrkande 1, 2003/04:U254 yrkande 18, 2003/04:U351 yrkande 6, 2003/04:U352 yrkande 9, 2003/04:MJ474 yrkande 2, 2003/04:N234 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N334 yrkandena 1 och 3, 2003/04:N340 yrkandena 10 och 11 och 2003/04:N414 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F1D9D454-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "38",
                    "26",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1D9D454-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Vissa EU-frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkandena 30 och 31 och 2003/04:K419 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F1D9D462-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "129",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1D9D462-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "EU:s förbud mot försäljning av snus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Exportkreditfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U254 yrkande 20, 2003/04:MJ400 yrkande 26, 2003/04:N272, 2003/04:N331 yrkandena 1-3, 5 och 6 och 2003/04:N334 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F1D9D468-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "209",
                    "81",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1D9D468-91D4-11D8-AE54-000475504AA4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "WTO-frågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vissa immaterialrättsliga frågor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Avtal om handel med tjänster",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Handel, miljö och sociala frågor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Handel, miljö och sociala frågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Vissa EU-frågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Exportkreditfrågor",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag samtliga motionsyrkanden",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:08:51"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om utrikeshandelspolitiska frågor. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01NU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om utrikeshandelspolitiska frågor (NU12)",
          "dok_id": "GR01NU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:08:51"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU12",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om utrikeshandelspolitiska frågor. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. Utskottet tycker att frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft för såväl de utvecklade länderna som för världens fattigaste länder. Stabila och rättvisa spelregler för ett fritt utbyte av varor och tjänster är en avgörande förutsättning för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. När det gäller utvecklingen mot en ökande mängd bilaterala och regionala handelsavtal finns det flera positiva drivkrafter men också en viss osäkerhet om konsekvenserna för u-länderna, menar utskottet.</p>",
          "dok_id": "GR01NU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om utrikeshandelspolitiska frågor (NU12)",
          "dok_id": "GR01NU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_12.docx",
          "filstorlek": "137601",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa utrikeshandelspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8C1C47D5-5AED-4794-8F5E-7A4E1A883824"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_12.pdf",
          "filstorlek": "712452",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_12",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/26350406-EAD0-4DA9-A97F-497E86891252"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K416 Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L284 WTO och patenträttigheterna",
          "ref_dok_id": "GR02L284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L284",
          "ref_dok_titel": "WTO och patenträttigheterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L353 Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GR02L353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L353",
          "ref_dok_titel": "Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ400 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GR02MJ400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ400",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N234 Svenska företags uppträdande i u-länder",
          "ref_dok_id": "GR02N234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N234",
          "ref_dok_titel": "Svenska företags uppträdande i u-länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N272 Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter",
          "ref_dok_id": "GR02N272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N272",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N285 Snusförbudet i EU",
          "ref_dok_id": "GR02N285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N285",
          "ref_dok_titel": "Snusförbudet i EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N320 WTO och handeln med tjänster",
          "ref_dok_id": "GR02N320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N320",
          "ref_dok_titel": "WTO och handeln med tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N331 Exportkreditgarantier",
          "ref_dok_id": "GR02N331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N331",
          "ref_dok_titel": "Exportkreditgarantier",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N334 Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GR02N334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N334",
          "ref_dok_titel": "Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N340 WTO-organisationen, frihandeln och jordbruket",
          "ref_dok_id": "GR02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "WTO-organisationen, frihandeln och jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So313 Läkemedel",
          "ref_dok_id": "GR02So313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So313",
          "ref_dok_titel": "Läkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So645 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So645",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So645",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U253 Internationellt bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GR02U253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U253",
          "ref_dok_titel": "Internationellt bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U254 Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GR02U254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U254",
          "ref_dok_titel": "Internationellt miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U351 Global handel",
          "ref_dok_id": "GR02U351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U351",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U352 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02U352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U352",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}