{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2253598",
      "dok_id": "GR01NU11",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:40",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:44",
      "titel": "Vissa elmarknadsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU11</div><h1>Vissa elmarknadsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i betänkandet motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiden\r\ngällande framför allt frågor om elmarknaden. De aktuella motionerna\r\ninnehåller krav rörande bl.a. reformering av elmarknaden, förändring av\r\nelprissättningen, byte av elleverantör och införande av ett nationellt\r\nanläggningsregister. Därtill tas konkurrensen inom fjärrvärmesektorn och\r\nhandläggningstiderna vid Statens energimyndighet upp. Samtliga motioner\r\navstyrks av utskottet. Avvikande uppfattningar i förhållande till\r\nutskottsmajoriteten ges uttryck för i reservationer av företrädare för\r\nolika\r\npartier i utskottet på följande områden: reformering av elmarknaden (mp),\r\nelprissättningen (v), byte av elleverantör (m, fp, kd; mp), nationellt\r\nanläggningsregister (mp), konkurrensen inom fjärrvärmesektorn (m, fp; kd)\r\noch Energimyndighetens handläggningstider (m, fp, kd).\r\nSom bilaga till betänkandet finns dokumentation av näringsutskottets\r\noffentliga utfrågning om säker elförsörjning i februari 2004 (bilagorna 2\r\noch 3).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Reformering av elmarknaden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N303 och 2003/04:N415 yrkande 5\r\n.\r\nReservation 1 (mp)\r\n\r\n2.      Elprissättningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N265 och 2003/04:N277.\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n3.      Byte av elleverantör\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N324 yrkande 9, 2003/04:N342\r\nyrkande\r\n7 och 2003/04:N413 yrkande 8.\r\nReservation 3 (m, fp, kd)\r\nReservation 4 (mp) - motiv\r\n\r\n4.      Nationellt anläggningsregister\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N266 och 2003/04:N297.\r\nReservation 5 (mp) - motiv\r\n\r\n5.      Mellanstatlig samverkan\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N279 yrkandena 1 och 2 och 2003\r\n/04:N395.\r\n\r\n6.      Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N358 och 2003/04:N413 yrkandena\r\n13\r\noch 14.\r\nReservation 6 (m, fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Energimyndighetens handläggningstider\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N413 yrkande 9.\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\nStockholm den 30 mars 2004\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Marie Granlund (s),\r\nIngegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia\r\nLindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria Larsson (kd), Lennart Beijer\r\n(v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam\r\n(s), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Lars Johansson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 12 motioner från allmänna motionstiden om\r\nvissa elmarknadsfrågor.\r\nEn gemensam skrivelse från HSB, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk\r\nElbrukarförening, Riksbyggen, Hyresgästföreningen, Oracle Svenska AB,\r\nOberoende\r\nElhandlare och Villaägarnas Riksförbund har inkommit i ärendet.\r\nEn sammanställning av utskottets offentliga utfrågning den 19 februari\r\n2004 om säker elförsörjning återfinns som bilaga i betänkandet.\r\nBakgrund\r\nDen 1 januari 1996 reformerades elmarknaden i Sverige och nya regler\r\ninfördes. Det nya regelverket, vilket riksdagen beslöt om hösten 1995 (prop\r\n.\r\n1994/95:222, bet. 1995/96:NU1), innebar att konkurrens infördes för handel\r\nmed och produktion av el, medan nätverksamheten förblev ett reglerat\r\nmonopol. Omregleringen syftade till att skapa en ökad pris- och\r\nkostnadspress\r\npå elmarknaden, öka valfriheten och ge lägre elkostnader för konsumenterna.\r\nEn huvudprincip i det nya regelverk som infördes är att det skall vara\r\nen klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el\r\noch å andra sidan överföring av el.\r\nHösten 1997 beslöt riksdagen (prop. 1996/97:136, bet. 1997/98:NU3) att\r\ninföra en ny ellag, vilken trädde i kraft den 1 januari 1998. Med den nya\r\nellagen (1997:857) infördes bl.a. bestämmelser som syftar till att skapa\r\nbättre förutsättningar för en effektivare tillsyn.\r\nFör att även de små elkonsumenterna skulle kunna dra nytta av omregleringen\r\ngenom sänkta elkostnader beslöt riksdagen hösten 1999 (prop. 1998/99:137,\r\nbet. 1999/2000:NU4) - efter tidigare initiativ av näringsutskottet - att\r\nfr.o.m. den 1 november 1999 avskaffa kravet på timvis mätning. I stället\r\ninfördes en schablonbaserad beräkning på elmarknaden. De kunder som ville\r\nbyta elleverantör var tidigare tvungna att installera utrustning för timvis\r\nmätning av elförbrukningen. Införandet av schablonberäkning gav samtliga\r\nkunder möjlighet att fritt välja elleverantör. Samtidigt släpptes\r\nelhandelspriserna helt fria och tillsynen över dem togs bort.\r\nVåren 2002 beslöt riksdagen (prop. 2001/02:56, bet. 2001/02:NU9) om vissa\r\nändringar i ellagen i syfte att bl.a. förbättra tillsynen över\r\nelnätföretagens\r\nnättariffer. Beslutet innebar att tillsynen skall inriktas på en bedömning\r\nav skäligheten i tariffen utifrån nätföretagets prestation i stället för\r\nutifrån dess kostnader.\r\nI den proposition om vissa elmarknadsfrågor som förelades riksdagen våren\r\n2003 (prop. 2002/03:85, bet. 2002/03:NU11) meddelade regeringen sin avsikt\r\natt genomföra vissa förändringar beträffande mätning och debitering av el.\r\nRegeringen ämnar att dels införa tätare mätaravläsningar, dels sänka\r\ngränsen för timvis mätning. Kravet på månadsvis mätning, avläsning och\r\nrapportering för samtliga kunder bör enligt regeringen vara obligatoriskt\r\nsenast den 1 juli 2009.\r\nÄven övriga länder i Norden har genomfört reformeringar av sina elmarknader\r\n.\r\nI Norge fick hushållskunderna möjlighet att byta elleverantör utan kostnad\r\ni och med att schablonavräkning infördes år 1995. En liknande förändring\r\nskedde i Finland år 1998. För hushållskunderna i Danmark öppnades marknaden\r\ni januari 2003.\r\nI Norden finns också en gemensam elbörs, Nord Pool, där aktörer från Norge,\r\nFinland, Sverige och Danmark kan handla med el. Nord Pool organiserar\r\nhandel med el på en fysisk och en finansiell marknad samt erbjuder\r\nclearingtjänster. En relativt stor del av handeln med el inom Norden sker\r\nvia Nord Pool, men det förekommer även handel genom s.k. bilaterala\r\nkontrakt.\r\nDärtill pågår ett arbete inom EU för att utveckla den gemensamma\r\nelmarknaden.\r\nI juni 2003 antogs elmarknadsdirektivet (2003/54/EG) och förordningen om\r\ngränsöverskridande handel med el (EG nr 1228/2003). Direktivet innehåller\r\nbl.a. slutdatum för en fullständig öppning av elmarknaderna i EU.\r\nMedlemsstaterna skall senast den 1 juli 2004 ha genomfört direktivet i\r\nnationell\r\nrätt, med undantag för öppnandet av elmarknaden för hushållskunder som\r\nfår uppskjutas till den 1 juli 2007. Nämnda förordning innehåller bl.a.\r\nregler för hantering av systemoperatörernas kostnader vid\r\ngränsöverskridande\r\nhandel med el för att få bort diskriminerande gränstariffer.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nReformering av elmarknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om en reformering av elmarknaden.\r\nUtskottet hänvisar bl.a. till den pågående utredningen om fortsatt\r\nutveckling\r\nav el- och naturgasmarknaderna. Jämför reservation 1 (mp).\r\nMotionerna\r\nI två motioner från företrädare för Miljöpartiet framförs krav på en\r\nreformering av elmarknaden. I motion 2003/04:N303 (mp) framhålls att den\r\nnuvarande marknadsmodellen utgör ett allvarligt hinder för konkurrensen\r\npå elmarknaden. Dagens elmarknad bygger på att konsumenterna skall byta\r\nmellan olika elbolag, trots att elen levereras via ett och samma nätbolag.\r\nI det nuvarande systemet tvingas konsumenterna att handla elavtal. En\r\nprisbildning som bygger på elavtal kan enligt motionärerna dock aldrig\r\nskapa fortlöpande balans mellan utbud och efterfrågan på marknaden, då\r\navtalen inte avser en viss mängd el. Detta hindrar den faktiska\r\nkonkurrensen,\r\nökar kostnaderna och skapar en marknad som inte fungerar. Elmarknaden\r\nskulle fungera bättre om handeln med elavtal togs bort och konsumenterna\r\nfick tillgång till konkurrensen på spotmarknaden där prisbildningen sker.\r\nOm nätbolagen i stället levererar el till spotpris får konsumenterna\r\nautomatiskt tillgång till konkurrensen på spotmarknaden. El kan då handlas\r\nutan avtal genom att konsumenterna väljer att slå på eller av sina\r\nströmbrytare. Motionärerna menar att ett sådant system även skulle skapa\r\ngoda incitament till effektiv elanvändning. Som tillägg till handeln med\r\nel kan konsumenterna även behöva handla prisförsäkringar. Även andra typer\r\nav prisförsäkringar, t.ex. mellan producenter, lyfts fram i motionen.\r\nMotionärerna föreslår därför att elmarknaden utformas så att nätbolagen\r\ndebiteras spotpriser för inmatad el och att dessa i sin tur debiterar\r\nkonsumenterna spotpriser för levererad el och nätförluster, i tillägg\r\ntill nätavgiften. På den nya elmarknaden handlar konsumenterna fysisk el\r\nbara genom att trycka på strömbrytaren. Som en följd av detta finns det\r\ninget behov av elavtal, leverantörsbyten eller dubbla fakturor, sägs det\r\ni motionen.\r\nI den andra här aktuella motionen - 2003/04:N415 (mp) - föreslås ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om en elmarknadsreform där\r\neffektförbrukningen\r\nprissätts på ett samhällsekonomiskt korrekt sätt. Förslaget är ett av de\r\ni motionen nämnda styrmedlen för att minska beroendet av kärnkraften.\r\nMotionären menar att elmarknaden är en oligopolmarknad och att företagen\r\nhar haft stora möjligheter att korssubventionera mellan olika kraftslag\r\noch olika konsumentgrupper. Vidare har kraftindustrin kunnat ta ut\r\nbetydande\r\növerpriser. Genom en reform av elmarknaden som innebär att konsumenterna\r\nköper el till spotmarknadspris kan konsumenterna få rätt pris med minsta\r\nansträngning. Den reform motionären förordar innebär även att det blir\r\ndyrare för alla att använda el när elen är dyr, dvs. framför allt på\r\nvintern, något som blir särskilt märkbart för elvärmekunder. Detta kommer\r\natt ge tydliga incitament att spara el, särskilt om leverantören förhindras\r\natt ta ut fasta avgifter. Med sådana prissignaler bör svenskarnas\r\nelförbrukning på sikt minska till de nivåer som är vanliga på kontinenten,\r\nsägs det i motionen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nVåren 2003 behandlade utskottet vid två tillfällen motioner med krav på\r\nen reformering av elmarknaden. I mars 2003 avstyrkte utskottet (bet.\r\n2002/03:NU6) två motioner från Miljöpartiet vari begärdes att en utredning\r\nom elmarknaden skulle tillsättas i syfte att reformera denna. Utskottet\r\nframhöll i detta sammanhang att en reformering av det slag som föreslogs\r\nskulle innebära dramatiska förändringar av det gällande regelverket. Vidare\r\npekade utskottet på att förslaget bl.a. skulle innebära att nätföretagen\r\nhamnar i en monopolsituation gentemot konsumenterna, varför det inte skulle\r\nfinnas några direkta incitament att pressa priserna på börsen. Det skulle\r\nheller inte finnas någon möjlighet för kunderna att byta elleverantör om\r\nde inte är nöjda med sitt pris. I en reservation (mp) förordades den i\r\nmotionerna föreslagna modellen. I en annan reservation (v) framhölls att\r\nde särskilda nätavgifterna bör slopas och att det i stället bör införas\r\nett system där nätägarna tar betalt för nätverksamheten av\r\neldistributörerna\r\nsom använder nätet samt att ett elprissystem med enbart rörlig avgift bör\r\nutredas.\r\nÄven i maj 2003 behandlade utskottet (bet. 2002/03:NU11) vissa motioner\r\nrörande en reformering av elmarknaden. I en motion hävdades att\r\nelmarknadens\r\naktörer saknar tillräckliga incitament för att avhjälpa effektbrister\r\ngenom att tillföra ny kapacitet. I den andra motionen begärdes ett\r\ntillkännagivande om en utredning av en grundläggande reform av elmarknaden.\r\nÄven dessa båda motioner avstyrkes av utskottet som vid sin behandling\r\nhänvisade bl.a. till den pågående utredningen om fortsatt utveckling av\r\nel- och naturgasmarknaderna. Motionerna följdes upp i reservationer (kd;\r\nmp).\r\nMed anledning av en interpellation (ip. 2002/03:404) av Ingegerd Saarinen\r\n(mp) om konkurrensen och elmarknadens utformning redogjorde näringsminister\r\nLeif Pagrotsky i maj 2003 för regeringens syn på frågan. Interpellanten\r\nmenade att den nuvarande elmarknaden är konsumentovänlig och orättvis\r\nsamt hindrar såväl konkurrensen som ett effektivt resursanvändande. I\r\ndebatten framhöll näringsministern sin uppfattning att den nordiska\r\nelmarknaden fungerar ganska väl och pekade på några av de åtgärder som\r\nregeringen vidtagit under senare tid för att ytterligare förbättra\r\nelmarknadens funktion, bl.a. vad gäller timmätning. I sitt anförande\r\nhänvisade\r\nnäringsministern även till att regeringen i februari 2003 tillkallat en\r\nsärskild utredare med uppdrag att utreda en fortsatt utveckling av el-\r\noch naturgasmarknaderna. Utredaren har enligt näringsministern möjlighet\r\natt överväga om det av interpellanten föreslagna systemet, eller något\r\nannat system, skulle kunna bidra till att ytterligare utveckla elmarknaden.\r\nVidare påpekade han att det ingår i utredningens uppdrag att se över\r\ndessa frågor.\r\nDen nyssnämnda utredningen om fortsatt utveckling av el- och\r\nnaturgasmarknaderna\r\n(dir. 2003:22), den s.k. El- och gasmarknadsutredningen, som regeringen\r\ntillsatte i februari 2003 har bl.a. till uppgift att analysera om det\r\nfinns tänkbara förbättringar att göra på elmarknaden och naturgasmarknaden\r\noch om så är fallet föreslå åtgärder för detta. Vidare skall utredaren\r\n(informationschef Sten Kjellman) utvärdera hur strukturförändringarna har\r\npåverkat konkurrensen på elmarknaden och belysa konkurrensen på marknaden\r\nur ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Uppdraget skall i den del som\r\nomfattar en analys av eventuella förbättringar av de svenska el- och\r\ngasmarknaderna samt vissa frågor om elmarknadens funktion redovisas i\r\nseptember 2004. Av utredningsdirektivet framgår inte att utredaren skall\r\nstudera den modell som redogörs för i här aktuella motioner. Enligt uppgift\r\nhar utredaren emellertid för avsikt att behandla frågan.\r\nEl- och gasmarknadsutredningen redovisade ett delbetänkande (SOU 2003:113)\r\nom el- och naturgasmarknaderna i december 2003. Utredningen lämnade i\r\ndetta betänkande förslag om ändringar i svensk lagstiftning som krävs för\r\natt genomföra EU:s el- och naturgasmarknadsdirektiv. Därtill lämnades\r\nförslag om en åtskillnad mellan elnätsverksamhet och konkurrensutsatt\r\nverksamhet.\r\nI juni 2003 redovisade de nordiska konkurrensmyndigheterna en gemensam\r\nrapport om elmarknaden (A Powerful Competition Policy - Towards a more\r\ncoherent competition policy in the Nordic market for electric power, No.\r\n1/2003). Det sägs i rapporten att regelreformeringen av den nordiska\r\nelmarknaden i stort sett har varit framgångsrik, även om det fortfarande\r\nfinns vissa hinder för konkurrensen. Det påpekas bl.a. att en ökad\r\növerföringskapacitet mellan länderna skulle förbättra konkurrensen. Även\r\nden\r\nkoncentrerade marknaden, där korsägande och samägande av\r\nproduktionsanläggningar\r\npåverkar konkurrenssituationen, nämns som ett konkurrensproblem. Enligt\r\nkonkurrensmyndigheterna kan den nordiska marknaden till viss del\r\nfortfarande\r\nbetraktas som olika geografiska marknader på grund av de flaskhalsar som\r\nfinns i överföringssystemen.\r\nÄven den utredning om utvärdering av vissa regelreformerade marknader\r\n(dir. 2003:151) som regeringen tillsatte i december 2003 kan nämnas i\r\ndetta sammanhang. Utredaren (chefsekonom Dan Andersson) skall, utifrån de\r\nutvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-,\r\ninrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna, utvärdera de långsiktiga\r\neffekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och\r\nsamhällsekonomin. Vidare skall utredaren, på basis av de genomförda\r\nutvärderingarna,\r\nföreslå åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra\r\nmarknadernas\r\nfunktion. Uppdraget skall redovisas i november 2004.\r\nI mars 2004 framlade Svenska elföretagens forsknings- och utvecklings AB\r\n- Elforsk AB - en rapport om elmarknadens funktion (Hur bör elhandeln\r\norganiseras? Rapport 2004:10). Syftet med rapporten är att identifiera\r\nförändringar i elhandelns organisering och reglering som kan bidra till\r\nen från samhällsekonomisk synpunkt bättre elmarknad. I rapporten görs en\r\njämförelse mellan fyra olika modeller för elhandelns organisering. En av\r\ndessa modeller överensstämmer med den som förordas i här aktuella motioner\r\noch som har föreslagits av direktör Gunnar Fabricius, Svenska Kraftbörsen\r\nAB. När det gäller den modell som Miljöpartiet pläderar för konstateras\r\ni rapporten att den skulle ha vissa positiva effekter, men att den inte\r\när förenlig med elmarknadsdirektivet. Enligt direktivet skall alla kunder\r\nha rätt att välja elleverantör, medan denna modell innebär att alla kunder\r\när hänvisade till ett lokalt monopol. Bland de positiva effekterna med\r\nmodellen nämns att kostnaderna för att framställa och förmedla mätvärden\r\nskulle bli lägre. En annan positiv effekt är att elkonsumenterna skulle\r\nkonfronteras med priser som bättre än för närvarande speglar\r\nelproduktionens\r\nfaktiska marginalkostnader. De nackdelar som uppmärksammas i rapporten är\r\natt modellen skulle medföra reducerad konkurrens och ett mer begränsat\r\nutbud av alternativa kontrakt på elmarknaden. Därtill framhålls\r\nomställningskostnaderna.\r\nRiksdagens utredningstjänst presenterade i början av mars 2004 en\r\npromemoria\r\nom konkurrensen på elmarknaden (InfoPM 3/2004). Promemorian omfattar en\r\ngenomgång av elmarknaden samt lyfter fram några av de utredningar som\r\ngjorts under senare år i syfte att analysera elmarknaden och dess funktion.\r\nVidare berörs några alternativa modeller till dagens elhandelssystem, bl.\r\na. den av direktör Gunnar Fabricius vid Svenska Kraftbörsen AB och\r\nMiljöpartiet förespråkade. Utredningstjänsten anser att denna sistnämnda\r\nmodell är intressant, främst för att den skapar en marknad för eleffekt.\r\nI promemorian påpekas att elkonsumenterna i dag sällan möter\r\nmarginalkostnaden\r\nför elanvändningen då de oftast betalar ett fast pris. Även med rörliga\r\nelpriser saknas en tydlig korrelation mellan pris och nivå på den totala\r\nelanvändningen. Enskilda konsumenter får inte några incitament att minska\r\nsin elanvändning då kostnaden slås ut på ett större kollektiv, sägs det\r\ni promemorian. Det påpekas dock att statistiken över hushållens\r\nelanvändning\r\nhar en låg detaljeringsgrad. Detta gör det svårt att bedöma hur hushållen\r\nskulle kunna påverka sin elanvändning om känslighet för elpris och\r\nbristkostnader ökas. Exempelvis har lägenhetskunder antagligen en oelastisk\r\nefterfrågan på el. Kostnaden av att \"öka\" hushållens elpriskänslighet\r\nmåste vägas mot den samhällsekonomiska nyttan av att öka den. Samtidigt\r\npåtalas att utredningstjänsten i modellen inte ser utbudssidans incitament\r\ntill prispress då konsumenten inte kan välja elleverantör. Därtill betonas\r\natt ett ensidigt införande av modellen i Sverige kan innebära försämrade\r\nvillkor för industrin eftersom ett eventuellt införande av modellen\r\ntroligen skulle leda till högre energirelaterade kostnader genom högre\r\npriser\r\ndå industrin inte kan teckna bilaterala avtal. Det sägs även att premierna\r\nför riskförsäkringar möjligen kan bli högre. Utredningstjänsten efterlyser\r\nemellertid en mer djuplodande analys av vilka effekterna är om Sverige\r\nensidigt inför ett nytt handelssystem utifrån den av Gunnar Fabricius\r\nförordade modellen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHösten 1995 beslöt riksdagen om nya regler för elmarknaden, vilka trädde\r\ni kraft den 1 januari 1996. Det nya regelverket innebar att konkurrens\r\ninfördes för handel med el. Regleringar som hindrade handel med el\r\navskaffades medan nätverksamhet förblev ett reglerat monopol. Omregleringen\r\nsyftade till att skapa en ökad pris- och kostnadspress på elmarknaden,\r\nöka valfriheten och ge lägre elkostnader för konsumenterna. Från och med\r\nnovember 1999 slopades kravet på timvis mätning av elförbrukningen och en\r\nschablonbaserad beräkning infördes. Detta gav samtliga elanvändare\r\nmöjlighet\r\natt fritt välja leverantör.\r\nI två motioner från företrädare för Miljöpartiet föreslås en reformering\r\nav dagens elmarknad som innebär stora förändringar i förhållande till det\r\nnuvarande systemet. Som utskottet gett uttryck för i tidigare sammanhang\r\nskulle det resultera i en dramatisk förändring av gällande regelverk.\r\nFörslaget innebär bl.a. att konsumenterna inte skulle ha någon möjlighet\r\natt byta elleverantör om de är missnöjda med sitt elpris. Som nämnts har\r\nElforsk AB nyligen presenterat en rapport vari den i motionerna förslagna\r\nmodellen analyseras. I rapporten konstateras att ett avgörande problem\r\nmed modellen är att den inte är förenlig med EG:s elmarknadsdirektiv,\r\nenligt vilket alla kunder skall ha rätt att välja elleverantör.\r\nSamtidigt vill utskottet betona vikten av att den nu rådande ordningen på\r\nelmarknaden utsätts för granskning. Omregleringen av elmarknaden syftade\r\ntill att genom konkurrens ge konsumenterna ökad valfrihet och skapa bättre\r\nförutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Mot denna bakgrund\r\när det positivt att marknadens utformning ifrågasätts och att dess funktion\r\nkontinuerligt skärskådas.\r\nDen utredning om el- och gasmarknaderna som regeringen tillsatte i februari\r\n2003 har i uppdrag att analysera om det finns tänkbara förbättringar att\r\ngöra på elmarknaden och naturgasmarknaden och om så är fallet föreslå\r\nåtgärder för detta. Utredaren skall utvärdera marknadens funktionssätt\r\nmed huvudinriktning på hur strukturförändringar har påverkat konkurrensen\r\npå elmarknaden samt belysa konkurrensen på elmarknaden ur ett nordiskt\r\noch europeiskt perspektiv. Utskottet har erfarit att utredaren har för\r\navsikt att även närmare analysera den i motionerna föreslagna modellen\r\noch ser med tillförsikt fram mot utredningens slutsatser i frågan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:N303 (mp) och\r\n2003/04:N415 (mp) i berörda delar.\r\nElprissättningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om att dels utreda elprisutvecklingen,\r\ndels förändra elprissättningen. Jämför reservation 2 (v).\r\nMotionerna\r\nEn utvärdering av elprisets utveckling begärs i motion 2003/04:N277 (s).\r\nMotionären framhåller att elpriset under senare år stigit i betydligt\r\nsnabbare takt än övriga konsumentpriser. Orsakerna till detta bör\r\nundersökas\r\noch invägas i de framtida besluten på energiområdet.\r\nI motion 2003/04:N265 (v) förordas att regeringen utreder möjligheterna\r\natt slopa alla fasta elavgifter och införa ett system med rörlig eltaxa.\r\nMed dagens system är det mindre intressant för den enskilde elkunden att\r\nspara el då det endast är elleveransen som kan påverkas. Enligt\r\nmotionärerna\r\nkan en effektivare elanvändning uppnås genom att alla fasta avgifter slopas\r\noch en rörlig taxa införs. Elräkningen skall endast innehålla uppgifter\r\nom antalet konsumerade kilowattimmar (kWh) vilka skall multipliceras med\r\npriset. Det pris som sätts är summan av nätavgifter, elpriser och skatter.\r\nKostnaden för att använda nätet får göras upp mellan nätbolaget och\r\nelleverantören. Ett system med enbart rörlig taxa skulle skapa ett allmänt\r\nintresse för elsparande, sägs det i motionen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nVåren 2003 behandlade utskottet (bet. 2002/03:NU6) en motion vari ett\r\ntillkännagivande begärdes om att en utredning skulle tillsättas i syfte\r\natt förändra elprissättningen i riktning mot rörliga priser och förstärkt\r\neffektprissättning. Utskottet avstyrkte motionen och menade att\r\nnätverksamhet\r\när en kapitalintensiv verksamhet med höga fasta kostnader som inte påverkas\r\nav mindre variationer i eldistributionen. Nätavgifterna skall grundas på\r\nkostnader som hör till nätverksamheten och de skall vara kostnadsriktiga.\r\nEnligt utskottets mening föll det sig därför naturligt att en stor del\r\nav nätavgiften är fast. Utskottet påpekade i detta sammanhang att praktiskt\r\ntaget alla nätföretag tillämpar en nätavgift som består av både en fast\r\noch en rörlig del. Den rörliga delen av nätavgiften styrs av konsumenternas\r\nförbrukning och innebär således ett incitament till effektivare\r\nelanvändning.\r\nUtskottet menade att statsmakterna inte bör gripa in i elmarknaden genom\r\natt reglera förhållandet mellan fasta och rörliga avgifter. Samtidigt\r\nbetonade utskottet vikten av Energimyndighetens tillsyn av att\r\nnätavgifterna\r\när skäliga. I reservationer (v; mp) framförde företrädare för dessa partier\r\nsin avvikande syn i frågan.\r\nMed anledning av vad som anförs i motion 2003/04:N277 (s) om elprisets\r\nutveckling kan nämnas att Elkonkurrensutredningen i sitt slutbetänkande\r\nom konkurrensen på elmarknaden (SOU 2002:7) redovisade elprisutvecklingen\r\nför såväl industrikunder som hushållskunder för perioden 1990-2000. Under\r\nden period som redovisades hade det totala elpriset minskat för\r\nindustrikunderna. Hushållens totala elpris har däremot stigit under\r\nmotsvarande\r\nperiod. Utredningen kostaterar att det främst är höjningar av elskatten\r\nsom medfört ökade priser för hushållskunderna, medan priset på elenergi\r\noch nät varit fallande även för dessa kunder.\r\nTvå av de resultatindikatorer som regeringen använder sig av för att till\r\nriksdagen redogöra för utvecklingen på elmarknaden bör noteras i detta\r\nsammanhang - prisutvecklingen på den nordiska elbörsen och elpriser till\r\nslutanvändare. I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr.\r\n21) konstaterar regeringen, beträffande prisutvecklingen på elbörsen,\r\natt den låga vattenkraftproduktionen under andra delen av år 2002 i Sverige\r\noch Norge innebar att dyrare elproduktionsslag fick utnyttjas för att\r\ntäcka efterfrågan på el. Detta medförde historiskt höga systempriser under\r\nden sista delen av år 2002. Som en följd av den låga fyllnadsgraden i\r\nvattenmagasinen fortsatte elpriset att vara högt under år 2003. När det\r\ngäller priser till slutanvändare pekar regeringen på att priserna steg\r\nunder åren 2001 och 2002 till följd av utvecklingen på spotmarknaden.\r\nRegeringens sammantagna bedömning är att Sverige har en säker tillgång på\r\nel till konkurrenskraftiga priser, även om det under extremt kalla dagar\r\nkan uppstå prissvängningar till följd av risken för effektbrist.\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade i januari 2003 en fråga (fr.\r\n2002/03:408) av Åsa Domeij (mp) om han avsåg att agera för att den rörliga\r\nandelen av elpriset skulle bli större. Frågeställaren betonade att en\r\nstörre rörlig andel är viktig av miljöskäl eftersom det behövs större\r\nekonomiska incitament för att minska elförbrukningen. I sitt svar framhöll\r\nnäringsministern att han inte avsåg att vidta några åtgärder för att göra\r\nden rörliga delen av elpriset större. Han påpekade att den fasta kostnaden\r\npå elpriset utgör en mycket liten del av konsumenternas totala elkostnad.\r\nBeträffande priset på nättjänsten poängterade näringsministern att en\r\nmycket stor del av nätbolagens kostnader är kapitalkostnader och därmed\r\ni princip fasta kostnader samt att nätföretagens stora kostnader uppstår\r\noavsett hur stor förbrukning konsumenten har.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motion 2003/04:N277 (s) efterlyses en utvärdering av elprisets\r\nkostnadsutveckling. När det gäller prisutvecklingen kan utskottet\r\nkonstatera\r\natt priset på elenergi till slutkunderna sjönk efter omregleringen av\r\nelmarknaden år 1996. Elkonkurrensutredningen (SOU 2002:7), som presenterade\r\nsina slutsatser i januari 2002, noterade att det totala elpriset (pris\r\nför elenergi, nätavgifter och skatter) sedan avregleringens början har\r\nsjunkit för industrikunderna, medan hushållens totala elpris stigit. Det\r\nsenare beror främst på att elskatten ökat under perioden. Trenden med\r\nfallande elpriser bröts dock under år 2001 och priserna började stiga\r\ntill följd av utvecklingen på spotmarknaden. I början av år 2002 sjönk\r\nelpriserna något för att åter stiga kraftigt under hösten. I januari 2003\r\nvar under några dagar systempriset för Sverige rekordhögt. Därefter har\r\npriserna minskat något. Elprisökningen mellan åren 2002 och 2003 beror\r\nfrämst på minskad tillrinning till vattenmagasinen i Sverige och Norge,\r\nvilket minskar den möjliga vattenkraftproduktionen och leder till att\r\ndyrare produktion måste utnyttjas. Även ökade skatter och minskad\r\növerskottskapacitet i det nordiska elproduktionssystemet kan ha bidragit\r\ntill\r\natt driva upp priset.\r\nFrågan om bristande konkurrens på elmarknaden kan ha bidragit till ett\r\nökat pris på elenergi under de senaste åren ligger, menar utskottet, inom\r\nramen för det uppdrag som El- och gasmarknadsutredningen getts. Som\r\ntidigare nämnts har utredaren att utvärdera elmarknadens funktionssätt med\r\nhuvudinriktning på hur strukturförändringarna har påverkat konkurrensen\r\npå elmarknaden och även belysa konkurrensen ur ett nordiskt och europeiskt\r\nperspektiv. Att tillsätta en särskild utredning med uppdraget att särskilt\r\nutvärdera elprisets utveckling är därför inte erforderligt.\r\nEn utredning av de fasta elavgifterna begärs i motion 2003/04:N265 (v).\r\nMed anledning därav vill utskottet anföra följande. Sedan omregleringen\r\når 1996 sätts elpriset på en konkurrensutsatt marknad. Priset för elenergi\r\nutgörs i huvudsak av en rörlig del samt, i vissa fall, av en mindre fast\r\nkostnad. Nätpriset, å andra sidan, är reglerat enligt ellagen, och\r\nEnergimyndigheten utövar tillsyn över skäligheten i avgifterna. Vid\r\nbedömningen\r\nav en nättariffs skälighet skall konsumenternas intresse av låga och\r\nstabila priser särskilt beaktas. Vidare skall tarifferna vara\r\nkostnadsriktiga\r\noch grundas på kostnader som hör till nätverksamheten. Våren 2002 beslutade\r\nriksdagen (prop. 2001/02:56, bet. 2001/02:NU9) om vissa ändringar i ellagen\r\n,\r\nbl.a. ändrades kriterierna för skälig nättariff. Enligt den nya\r\nbestämmelsen\r\nskall skälighetsbedömningen göras på nätkoncessionshavarens prestation.\r\nEnergimyndigheten arbetar med att ta fram en modell, nätnyttomodellen,\r\nför bedömning av nättarifferna.\r\nEn mycket stor del av nätbolagens kostnader är kapitalkostnader, vilket\r\ninnebär att bolagen har höga fasta kostnader som inte påverkas av mindre\r\nvariationer i eldistributionen. Den rörliga delen av nätavgiften, som är\r\nberoende av kundernas förbrukning, är liten och består till stor del av\r\nnätförluster. Som tidigare nämnts behandlade utskottet våren 2003 en motion\r\nvari den fasta nätavgiften ifrågasattes. I detta sammanhang framhöll\r\nutskottet att det faller sig naturligt att en stor del av nätavgiften är\r\nfast. Utskottet påpekade även att statsmakterna inte bör gripa in i\r\nelmarknaden genom att reglera förhållandet mellan fasta och rörliga\r\navgifter.\r\nVid detta står utskottet fast.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:N265 (v) och\r\n2003/04:N277 (s).\r\nByte av elleverantör\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav på införande av ett\r\nsanktionssystem vid leverantörsbyten med hänvisning till det uppdrag som El\r\n-\r\noch gasmarknadsutredningen har. Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd) och\r\n4 (mp).\r\nMotionerna\r\nAtt det måste bli lättare att byta elleverantör för att konkurrensen på\r\nmarknaden skall fungera väl framhålls i motion 2003/04:N342 (m). Riksdagen\r\nhar vid upprepade tillfällen begärt förslag från regeringen om införande\r\nav ett sanktionssystem gentemot nätägare som missköter kunders krav på\r\nbyte av elleverantör. Vid det senaste tillfället krävde riksdagen förslag\r\nom ett sanktionssystem så fort som möjligt. Då det nu har gått två år\r\nsedan riksdagen gjorde sitt uttalande utan att någonting har hänt, bör\r\nriksdagen upprepa sin kritik mot regeringens sätt att hantera frågan.\r\nEnligt vad som anförs i motion 2003/04:N324 (fp) bör riksdagen besluta om\r\natt införa ett sanktionssystem för de nätbolag som fördröjer byte av\r\nelleverantör. Även i denna motion erinras om att riksdagen vid två tidigare\r\ntillfällen uttalat att ett sanktionssystem bör införas utan att regeringen\r\npresenterat något förslag. Detta beklagas av motionärerna som menar att\r\nregeringens senfärdighet kommer att innebära att många elkunder kan få\r\nvänta mycket länge på leverantörsbyte.\r\nÄven i motion 2003/04:N413 (kd) begärs ett tillkännagivande av riksdagen\r\nom att ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets\r\nkrav vid byte av elleverantör bör införas.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nUtskottet avstyrkte senast i mars 2003 (bet. 2002/03:NU6) tre motioner\r\nvari frågan om leverantörsbyte och införande av ett sanktionssystem\r\nberördes. Vid detta tillfälle beklagade utskottet den fördröjning som skett\r\ni hanteringen av riksdagens beställning. Samtidigt framhöll utskottet att\r\ndet var berett att acceptera ytterligare utredningsarbete för att uppnå\r\natt ett eventuellt sanktionssystem blir så enkelt som möjligt från\r\nadministrativ synpunkt. Vidare menade utskottet att det var värt att pröva\r\nmöjligheterna att på frivillig väg lösa problemen vid leverantörsbyten.\r\nI en reservation (m, fp, kd, mp) förordades att riksdagen genom ett\r\ntillkännagivande skulle uppmana regeringen att omgående tillse att frågan\r\nom leverantörsbyte fick en lösning.\r\nSom nämns i motionerna har riksdagen vid två tillfällen, våren 2001 och\r\nvåren 2002, uttalat sig för att regeringen bör utreda frågan och framlägga\r\nförslag om ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller\r\nregelverkets krav på leverantörsbyten. Våren 2001 beslöt riksdagen, på\r\nförslag\r\nfrån ett enhälligt utskott (bet. 2000/01:NU8), anmoda regeringen att\r\nskyndsamt utreda förutsättningarna och formerna för införande av ett\r\neffektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets\r\nkrav vid byte av elleverantör eller gällande föreskrifter om angivande av\r\nanläggningsidentitet vid mätrapportering.\r\nPå uppdrag av regeringen utredde Linklaters Lagerlöf Advokatbyrå\r\nförutsättningarna för att införa ett sanktionssystem. Utredningen\r\nredovisades\r\ntill Näringsdepartementet i september 2001. Vid denna tidpunkt tillsatte\r\nregeringen även Elkonkurrensutredningen (dir. 2001:69) med uppdrag att se\r\növer konkurrensen på elmarknaden. I uppdraget ingick bl.a. att utreda\r\nbetydelsen av olika hinder för kundernas rörlighet på marknaden. I detta\r\nsammanhang betonades att leverantörsbytesprocessen fungerat bristfälligt\r\noch att detta kan ha haft en negativ inverkan på kundernas rörlighet och\r\ndärmed på konkurrensen på elmarknaden. I november 2001 avlämnade\r\nElkonkurrensutredningen en delrapport (Vissa frågor kring kunders rörlighet\r\nm.\r\nm.) vari framför allt problem med leverantörsbyten och hinder mot\r\nhushållskundernas rörlighet på marknaden behandlades. Det förslag som\r\nutredningen\r\nlämnade innebar införandet av ett sanktionssystem riktat mot nätföretagen.\r\nUtgångspunkten för det system som föreslogs är att den enskilde kunden\r\nalltid skall hållas skadeståndslös så länge denne gjort vad som krävs av\r\nhonom. Om kunden på ett korrekt sätt meddelat den information som är\r\nnödvändig för leverantörsbytet men bytet ändå inte kommer till stånd vid\r\navsett datum bör någon form av kompensation utgå till kunden. Vidare\r\nbetonas i rapporten betydelsen av att det i systemet för utbyte av\r\ninformation\r\ni samband med leverantörsbytet finns inbyggt automatiska mottagningsbevis.\r\n\r\nFrågan om leverantörsbyten behandlades ånyo av utskottet i februari 2002\r\ni samband med hanteringen av propositionen om energimarknader i utveckling\r\n(prop. 2001/02:56). I detta sammanhang påpekade utskottet (bet. 2001/02:NU9\r\n)\r\natt regeringen inte hade hanterat frågan på ett tillfredsställande sätt\r\noch att det i propositionen borde framlagts förslag om ett sanktionssystem.\r\nMed anledning därav förordade utskottet att riksdagen skulle anmoda\r\nregeringen att utan tidsspillan lämna det av riksdagen tidigare begärda\r\nförslaget om införande av ett sanktionssystem vid leverantörsbyte. I en\r\nreservation (s, v) angavs att regeringen borde återkomma till riksdagen\r\nunder riksmötet 2002/03 så att bestämmelser kan träda i kraft så fort som\r\nmöjligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet\r\nanfört.\r\nRegeringen tog åter upp frågan om ett sanktionssystem i propositionen om\r\nsamverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop.\r\n2001/02:143), vilken riksdagen behandlade senare under våren 2002. I\r\npropositionen gör regeringen bedömningen att om ett system för sanktioner\r\nmot nätägarna införs bör det vara administrativt lätthanterligt samt\r\ninbegripa automatiska mottagningsbevis som entydigt visar om orsaken till\r\nen försening av ett leverantörsbyte ligger hos nätägaren. Vidare framhöll\r\nregeringen att möjligheten att på frivillig eller annan väg se till att\r\nkunden får en skälig ersättning för den olägenhet som det uteblivna\r\nleveransbytet orsakat bör utredas närmare. Utskottet ansåg (bet. 2001/02:\r\nNU17)\r\natt ett ytterligare riksdagsuttalande i frågan kunde undvaras, men framhöll\r\nsamtidigt att detta i sak inte förändrade något i förhållande till vad\r\nriksdagen tidigare sagt. I reservationer (kd, fp; mp) efterlystes åtgärder\r\nför att underlätta leverantörsbyten.\r\nI budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 21) tog\r\nregeringen igen upp frågan om leverantörsbyten. Regeringen hänvisade till\r\nden bedömning som gjordes i den energipolitiska proposition som förelades\r\nriksdagen våren 2002, vari framhölls att möjligheten bör utredas närmare\r\nför att se till att kunden på frivillig eller annan väg får skälig\r\nersättning\r\nför den olägenhet som det uteblivna leverantörsbytet orsakat. Vidare\r\nhänvisades till att branschorganisationen Svensk Energi i en skrivelse\r\ntill regeringen framfört sin målsättning att införa ersättningsregler i\r\nde allmänna avtalsvillkoren. Regeringen avsåg att följa denna utveckling\r\noch återkomma till riksdagen beträffande konkurrensen på elmarknaden vid\r\nett senare tillfälle.\r\nDen tidigare nämnda utredningen om el- och naturgasmarknaderna (dir.\r\n2003:22), som regeringen tillsatte i februari 2003, skall bl.a. utreda\r\nbehovet av ett sanktionssystem riktat mot nätföretag som inte följer\r\nellagens regler om leverantörsbyten. Om utredaren finner att det behövs\r\nskall denne föreslå formerna för ett sådant system. Utredaren skall även\r\nbeakta möjligheten att på frivillig väg eller på annat sätt se till att\r\nkunderna får en skälig ersättning för den olägenhet som det uteblivna\r\nleverantörsbytet orsakat. Härvid skall beaktas vad som framkommit i\r\nbetänkandet om konkurrensen på elmarknaden (SOU 2002:7). I detta sammanhang\r\nskall utredaren även se över behovet av sanktioner riktade mot nätägare\r\nsom inte följer ellagens regler om avläsning av elmätare. Om utredaren\r\nfinner behov skall denne föreslå formerna för ett sådant system. Utredaren\r\nskall rapportera sitt arbete i denna del senast i september 2004.\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade i november 2003 en fråga (fr.\r\n2003/04:281) av Ulla Löfgren (m) om när han avsåg införa det av riksdagen\r\nbeställda sanktionssystemet. I sitt svar framhöll näringsministern att\r\ninförandet av ett sanktionssystem visat sig svårt att genomföra, framför\r\nallt för att det inte alltid är enkelt att fastställa vem som har orsakat\r\ndet försenade leverantörsbytet. Vidare hänvisade han till\r\nEnergimyndighetens\r\nrapport om leverantörsbytesprocessen vari framhålls att det finns brister\r\ni olika delar av kedjan och att allt inte enbart kan skyllas på nätägarna.\r\nEtt välfungerande sanktionssystem förutsätter dels att det kan fastställas\r\nvem som orsakat förseningen, dels att ekonomiska krav kan ställas såväl\r\npå elhandlare som nätföretag, menade ministern. Han hänvisade även till\r\natt frågan behandlas av el- och gasmarknadsutredningen och att han därför\r\ninte kunde ge något klart besked om när ett sanktionssystem kan införas.\r\n\r\nFör närvarande pågår ett arbete inom branschorganisationen Svensk Energi\r\nmed att, i samverkan med Konsumentverket, ta fram nya allmänna\r\navtalsvillkor.\r\nDe nya avtalsvillkoren kommer att omfatta regler om ersättning till kund\r\nvid försenat leverantörsbyte. Enligt uppgift från Svensk Energi är\r\nförhoppningen att de nya avtalsvillkoren skall beslutas under våren och\r\nträda\r\ni kraft under sommaren 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har, såsom nämnts, vid två tillfällen uttalat sig för att\r\nregeringen bör utreda och framlägga ett förslag om sanktionssystem mot de\r\nnätbolag som inte uppfyller regelverkets krav vid leverantörsbyten.\r\nUtskottet (bet. 2002/03:NU6) har även beklagat de fördröjningar som skett\r\nmen samtidigt understrukit att det är viktigt att ett eventuellt\r\nsanktionssystem blir så enkelt som möjligt från administrativ synpunkt.\r\nDärtill\r\nhar utskottet framhållit att det kan vara värt att pröva möjligheterna\r\natt på frivillig väg lösa problemen vid leverantörsbyten.\r\nSom tidigare redogjorts för har regeringen låtit genomföra ett omfattande\r\nutredningsarbete i syfte att tillmötesgå de krav som riksdagen ställt.\r\nInförandet av ett sanktionssystem är emellertid behäftat med vissa problem,\r\ninte minst när det gäller att fastställa vem som har orsakat det försenade\r\nleverantörsbytet. Regeringen har därför uppdragit åt utredningen om el-\r\noch gasmarknaderna att studera frågan om ett sanktionssystem. Möjligheten\r\natt på frivillig väg hantera problemen vid leverantörsbyten skall även\r\nbeaktas av utredaren. Det är utskottets uppfattning att riksdagen bör\r\navvakta utredningens slutsatser och därpå följande beredning av dessa.\r\nMed hänvisning till det ovan sagda avstyrker utskottet här aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\nNationellt anläggningsregister\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om ett nationellt anläggningsregister\r\nför elmarknaden. Utskottet menar att slutsatserna från den pågående\r\nutredningen om el- och gasmarknaderna först bör avvaktas. Jämför\r\nreservation\r\n5 (mp).\r\nMotionerna\r\nRegeringen bör, enligt vad som anförs i motion 2003/04:N266 (v), uppdra\r\nåt Svenska kraftnät eller Energimyndigheten att införa och driva ett\r\nnationellt anläggningsregister för elmarknaden som möjliggör\r\nstandardiserade\r\noch obligatoriska informationsrutiner mellan nätägare och elleverantörer.\r\nElmarknadens funktion är beroende av snabb, kontinuerlig och tillförlitlig\r\nkommunikation mellan nätägare och elleverantörer, sägs det i motionen.\r\nDagens system, där såväl elhandlarna som nätägarna använder olika IT-system\r\n,\r\nleder till stora administrativa problem och ständiga behov av manuell\r\nhantering då systemen inte är anpassade till varandra. Införandet av ett\r\nnationellt anläggningsregister skulle enligt motionärerna innebära att de\r\nproblem som i dag finns kan undvaras.\r\nÄven i motion 2003/04:N297 (mp) förordas införandet av nationellt\r\nanläggningsregister för elmarknaden. Dagens informationshantering sker via\r\ndirektkontakter mellan nätägare och elleverantörer som använder olika\r\nsystem för kommunikation. Då elnätbolagens mätvärdesrapportering till\r\nelleverantörerna under de närmaste åren successivt kommer att gå mot ett\r\ndrygt tiofaldigande - när nuvarande krav på årsvis avläsning av elmätare\r\nblir månadsvis - kommer det att krävas standardiserade system för att\r\ninte reformen skall haverera. Införandet av ett nationellt\r\nanläggningsregister\r\nleder till en bättre fungerande elmarknad, en minskad elkonsumtion och\r\ndärmed även till lägre elkostnader för konsumenterna, sägs det i motionen.\r\nSvenska kraftnät bör ansvara för införandet och driften av ett sådant\r\nregister. Ett riksdagsuttalande med innebörden att denna fråga bör utredas\r\nmed förtur begärs därför.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nFrågan om införande av ett nationellt anläggningsregister behandlades av\r\nElkonkurrensutredningen (SOU 2002:7). Föreningen Oberoende Elhandlare\r\nframförde till utredningen förslag om att ett centralt anläggningsregister\r\nborde införas och administreras av exempelvis Energimyndigheten. Den\r\nbedömningen utredningen gjorde var att ett nationellt register skulle ha\r\nvissa positiva effekter, men att uppbyggnad och administration av ett\r\nsådant register i första hand var en uppgift för marknadens aktörer. Mot\r\ndenna bakgrund fann utredningen inga skäl att föreslå att ett centralt\r\nanläggningsregister skulle upprättas.\r\nFrågan om krav på speciella IT-system för informationsutbyte för såväl\r\nelhandlare som nätföretag togs upp av regeringen i propositionen om\r\nsamverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop.\r\n2001/02:143), som riksdagen behandlade våren 2002. Enligt regeringen\r\nförutsätter ett väl fungerande sanktionssystem att krav kan ställas på\r\nsåväl elhandlare som nätföretag bl.a. om tillgång till IT-system som kan\r\nframbringa automatiska mottagningsbevis. Införandet av ett sanktionssystem\r\nborde därför enligt regeringen samordnas med införandet av sådana krav.\r\nFör att underlätta byte av elleverantör menade regeringen att specifika\r\nkrav borde kunna ställas på såväl elhandlare som nätföretag när det gäller\r\ntillgång till IT-system för informationsutbyte mellan nätägare,\r\nelhandelsföretag och Svenska kraftnät, bl.a. vad gäller automatiska\r\nmottagningsbevis.\r\nUtformningen borde enligt regeringen utredas vidare.\r\nUtredningen om fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna (dir.\r\n2003:22) skall bl.a. analysera om ytterligare krav bör ställas på\r\nelleverantörerna och om det anses nödvändigt föreslå hur sådana krav bör\r\nutformas. Som exempel anges i direktivet krav på speciella IT-system för\r\ninformationsutbyte eller krav på att elleverantörerna skall offentliggöra\r\nvissa elprisuppgifter. Utredningen skall i denna del redovisa sina\r\nslutsatser\r\nsenast i september 2004. Frågan om ett nationellt anläggningsregister tas\r\ninte uttryckligen upp i utredningsdirektivet. Utredningen kommer dock\r\nenligt uppgift att beröra frågan.\r\nHSB, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Elbrukarförening, Riksbyggen,\r\nHyresgästföreningen, Oracle Svenska AB, Oberoende Elhandlare och\r\nVillaägarnas\r\nRiksförbund har inkommit med en gemensam skrivelse (daterad den 23 februari\r\n2004) till utskottet med plädering för att ett nationellt\r\nanläggningsregister\r\nskall etableras på elmarknaden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI två motioner pläderas för införandet av ett nationellt\r\nanläggningsregister\r\nför elmarknaden. Såväl i motion 2003/04:N266 (v) som i motion 2003/04:N297\r\n(mp) påtalas de positiva effekter ett nationellt, centralt\r\nanläggningsregister\r\nskulle ha för elmarknadens funktion.\r\nUtskottet anser, i likhet med motionärerna, att elmarknadens funktion är\r\nberoende av snabb, kontinuerlig och tillförlitlig kommunikation mellan\r\nnät-ägare och elleverantörer. Exempelvis är korrekt information om\r\nelförbrukningen av avgörande betydelse för elleverantörers möjligheter att\r\ndebitera sina kunder korrekt och att prognostisera sina egna inköp.\r\nSveriges ca 130 elhandlare använder i dag olika IT-system för att hantera\r\ninformationsutbytet med de 200 nätägarna, vilka i sin tur även de använder\r\nolika IT-system. Ett centralt anläggningsregister, med standardiserade\r\noch obligatoriska informationsrutiner, skulle innebära att de ca 330\r\nelleverantörerna och nätägarna kan kommunicera med en enda part, på ett\r\nenda språk. Enligt utskottet är det väsentligt att olika hinder som\r\nbegränsar elmarknadens funktion undanröjs för att en väl fungerande\r\nkonkurrens\r\nskall uppnås. Liksom motionärerna ser utskottet möjliga fördelar med\r\ninrättandet av ett nationellt anläggningsregister.\r\nSom redogjorts för har den av regeringen tillsatta utredningen om el- och\r\nnaturgasmarknaderna att analysera om ytterligare krav bör ställas på\r\nelleverantörerna och, om det anses nödvändigt, föreslå hur sådana krav bör\r\nutformas. Ett exempel som anges i direktivet är krav på speciella IT-system\r\nför informationsutbyte. Därtill har utredaren, som tidigare nämnts, att\r\nta ställning i frågan om ett sanktionssystem vid leverantörsbyte. Enligt\r\nden information som nått utskottet har utredaren även för avsikt att beröra\r\nfrågan om ett nationellt anläggningsregister. Enligt utskottets mening\r\nbör utredningens resultat i denna del avvaktas innan riksdagen tar\r\nställning\r\ni frågan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet nämnda motioner.\r\nMellanstatlig samverkan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om dels internationell samordning,\r\ndels ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag. Utskottet hänvisar bl.a. till\r\ndet arbete som bedrivs samt, när det gäller frågan om ett nordiskt\r\nstamnätsbolag, till att det är utskottets uppfattning att detta fortsatt\r\nskall vara en nationell angelägenhet.\r\nMotionerna\r\nBildandet av ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag föreslås i motion\r\n2003/04:N395 (s). Motionärerna menar att det är angeläget att pröva olika\r\nvägar för att förbättra såväl försörjningstryggheten och distributionen\r\nsom att effektivisera elhandeln. Ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag\r\nskulle troligen, menar de, påskynda ytterligare samordning av\r\ninvesteringarna\r\ni de enskilda länderna i syfte att motverka flaskhalsar och åstadkomma en\r\nallmän kapacitetshöjning i stamnätet både i Norden och mot kontinenten.\r\nFrågan bör utredas av de nordiska energiministrarna och diskuteras i\r\nNordiska rådet, sägs det i motionen.\r\nVikten av internationell samordning kring regelverk, skatter och avgifter\r\nför produktion, distribution och handel med el framhålls i motion\r\n2003/04:N279 (v). Då handeln sker på marknadsmässiga villkor är det viktigt\r\natt de företag som producerar, förmedlar och säljer el gör detta på\r\nlikartade grunder, sägs det i motionen. Det är även av stor vikt att\r\nmiljöregler, skatter och avgifter anpassas för att åstadkomma en hållbar\r\noch\r\nuthållig utveckling. Motionärerna menar att Sverige måste bli än mer aktivt\r\noch pådrivande för att åstadkomma lika villkor inom produktion,\r\ndistribution\r\noch handel med el. Det gäller såväl i Norden och Östersjöområdet som i EU.\r\nI motionen förordas bl.a. att en organisation skapas inom\r\nRegeringskansliet\r\ni syfte att driva detta arbete.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nEnergipolitikens riktlinjer\r\nEnligt de riktlinjer som riksdagen fastställt skall energipolitiken bl.a.\r\nbidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i\r\nÖstersjöregionen\r\n(prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17). På den gemensamma och\r\ninternationella\r\nmarknaden är det av största vikt att tillförseln av energi sker på lika\r\nvillkor och med klara och tydliga miljömål. En avgörande del av\r\nenergipolitiken\r\när att harmonisera regler, avgifter och skatter så att energileverantörer\r\noavsett land kan konkurrera på lika villkor samtidigt som\r\nenergiförsörjningen\r\nbidrar till en hållbar utveckling.\r\nNordiskt samarbete\r\nDen gemensamma nordiska elmarknaden omfattar samtliga nordiska länder\r\nutom Island. En viktig del av den nordiska elmarknaden utgörs av den\r\nnordiska elbörsen Nord Pool, där aktörer från Norge, Finland, Sverige och\r\nDanmark kan handla med el. Nord Pool ägs till lika delar av\r\nsystemoperatörerna\r\ni Norge (Statnett) och Sverige (Svenska kraftnät). Nord Pool organiserar\r\nhandel med el på en fysisk och en finansiell marknad samt erbjuder\r\nclearingtjänster.\r\nVid Nordiska ministerrådets möte i september 2003 träffades de nordiska\r\nenergiministrarna i Göteborg. Bland de frågor som diskuterades var det\r\nnordiska elsamarbetet samt utvecklingen av energisamarbetet i\r\nÖstersjöområdet.\r\nNär det gäller utvecklingen på den nordiska elmarknaden var ministrarna\r\nmycket positiva till att ett fördjupat samarbete hade utvecklats mellan\r\nde nordiska myndigheterna och systemoperatörerna för att säkra\r\nförsörjningstryggheten i Norden. Detta arbete inkluderar bl.a. planläggning\r\noch\r\nutbyggnad av det nordiska överföringsnätet. Av mötets slutsatser framgår\r\natt en översyn av lagar och regler skall genomföras för att identifiera\r\nom det är nödvändigt med ändringar för att fördjupa detta samarbete\r\nytterligare. Beträffande energisamarbetet i Östersjöområdet (BASREC, se\r\nnästa sida) och samarbetet med Ryssland beslutade ministerrådet att stödja\r\nen intensifiering av energisamarbetet med närområdena och Östersjöregionen.\r\n\r\nDe nordiska energiministrarna har även beslutat att genomföra en\r\nsårbarhetsanalys av den nordiska kraftmarknaden för att identifiera\r\nkonkreta\r\nförbättringsåtgärder och för att förbättra försörjningstryggheten.\r\nSamarbetsorganisationen Nordel skall senast i juni 2004 överlämna en\r\nrapport\r\nmed bl.a. förslag till hur det nordiska stamnätssamarbetet kan utvecklas\r\nför att ytterligare öka driftsäkerheten. Rapporten skall följas upp vid\r\nde nordiska energiministrarnas möte i september 2004.\r\nRegeringen har även lagt ett uppdrag på Energimyndigheten (N2004/564/ESB)\r\natt utreda olika metoder att hantera begränsningar i det svenska\r\növerföringsnätet för el. Uppdraget syftar till att ge kunskaper för en\r\nfortsatt\r\nharmonisering av den nordiska elmarknaden. Myndigheten skall redovisa\r\nuppdraget i december 2004.\r\nMed anledning av vad som anförs i motion 2003/04:N395 (s) bör det samarbete\r\nsom bedrivs inom Nordel nämnas. Nordel är ett samarbetsorgan för de\r\nsystemansvariga företagen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.\r\nMålsättningen är att skapa förutsättningar för och vidareutveckla en\r\neffektiv och harmoniserad nordisk elmarknad. Samarbetet omfattar i huvudsak\r\nföljande områden.\r\nSystemutveckling och nätdimensioneringsregler.\r\nSystemdrift, driftsäkerhet, leveranssäkerhet och informationsutbyte.\r\nPrinciper för prissättning av nät- och systemtjänster.\r\nInternationellt samarbete.\r\nUpprätthålla och utveckla kontakter med organisationer och myndigheter,\r\nsärskilt i Norden och Europa.\r\nUtarbeta och sprida neutral information om det nordiska elsystemet och\r\nelmarknaden.\r\nDe nordiska elbranschföreningarna beslöt vid ett möte i september 2003\r\natt etablera ett gemensamt organ - Nordenergi med syfte att arbeta för en\r\nvidareutveckling av den nordiska elmarknaden i ett europeiskt perspektiv.\r\n\r\nÖstersjöländerna\r\nEnergiministrarna i regionen kring Östersjön (Danmark, Estland, Finland,\r\nTyskland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige)\r\nbeslöt tillsammans med EG-kommissionen i oktober 1999 att formalisera\r\nenergisamarbetet i regionen genom inrättandet av samarbetsorganet BASREC\r\n(Baltic Sea Region Energy Co-operation). Året innan hade ett beslut fattats\r\nom att verka för att Östersjöregionen skulle bli ett försöksområde för\r\nKyotoprotokollets flexibla mekanism för gemensamt genomförande (Joint\r\nImplementation). Samarbetet inom BASREC omfattar förutom klimatfrågor\r\näven samarbete kring el- och gasmarknaderna, energieffektivisering och\r\nbioenergiutveckling.\r\nEuropeiskt samarbete\r\nInom EU pågår ett arbete med att integrera de europeiska el- och\r\nnaturgasmarknaderna. EG-kommissionen presenterade i mars 2001 sitt\r\nmeddelande\r\nom fullbordande av den inre marknaden för energi (KOM/2001/125). I juni\r\n2003 antogs elmarknadsdirektivet (2003/54/EG) och\r\nnaturgasmarknadsdirektivet\r\n(2003/55/EG) samt förordningen om gränsöverskridande handel med el (EG nr\r\n1228/2003). Elmarknadsdirektivet innehåller bl.a. slutdatum för en\r\nfullständig öppning av elmarknaderna i EU, skärpta krav när det gäller\r\nsystemoperatörers och distributörers oberoende från elhandels- och\r\nelproduktionsverksamhet, krav på oberoende tillsynsmyndighet, icke-\r\ndiskriminerande\r\ntillgång till nätet samt rapporteringskrav beträffande försörjningstrygghet\r\noch tillhandahållande av allmännyttiga tjänster. Naturgasmarknadsdirektivet\r\nomfattar motsvarande för naturgas. Förordningen om gränsöverskridande\r\nhandel med el innehåller regler för hantering av systemoperatörernas\r\nkostnader vid gränsöverskridande handel med el för att få bort\r\ndiskriminerande\r\ngränstariffer. Vidare innehåller förordningen principer för fördelning av\r\nkapacitet vid s.k. flaskhalsar vid överföring av el. Medlemsstaterna skall\r\nsenast den 1 juli 2004 ha genomfört direktiven i nationell rätt, med\r\nundantag för öppnandet av elmarknaden för hushållskunder som får skjutas\r\nupp till den 1 juli 2007.\r\nEtt samarbete mellan de europeiska systemoperatörerna sker genom\r\norganisationen\r\nETSO (European Transmission System Operators). Här arbetar man för att\r\nfinna ett mer harmoniserat regelverk för att främja utvecklingen av den\r\ngemensamma europeiska elmarknaden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSedan omregleringen av elmarknaden år 1996 har handel med el över Sveriges\r\ngränser ökat, vilket har lett till ett effektivare utnyttjande av resurser.\r\nDen svenska elmarknaden integreras alltmer med övriga nordiska länders\r\nelmarknader, och arbetet inom EU lägger även grunden för en ökad\r\nintegration\r\nmed elmarknaderna på kontinenten.\r\nMålet för den gemensamma europeiska elmarknaden är en fri handel med el\r\noch att elföretag kan driva verksamhet i vilket EU-land de vill. Ett\r\nviktigt steg på vägen togs i juni 2003 då elmarknadsdirektivet och\r\nförordningen om gränsöverskridande handel med el antogs. Inom de europeiska\r\nsystemoperatörernas samarbetsorgan (ETSO) pågår även ett arbete med att\r\nskapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande handel med el. Det\r\nenergipolitiska samarbetet med Östersjöländerna är inriktat på att utveckla\r\ndet rättsliga och administrativa regelverket för att underlätta en\r\nintegrering av energimarknaderna.\r\nEtt aktivt arbete från svensk sida när det gäller att åstadkomma\r\ninternationell\r\nsamordning kring såväl regelverk som skatter och avgifter för produktion,\r\ndistribution och handel med el ser utskottet som en prioriterad uppgift.\r\nUtskottet delar således den allmänna uppfattning som framförs i motion\r\n2003/04:N279 (v) om vikten av internationell samordning. Samtidigt vill\r\nutskottet peka på det arbete som i dag utförs och som i det föregående\r\nredovisats. Det bedrivs ett omfattande samordningsarbete vad gäller\r\nintegrering av elmarknaderna inom EU, runt Östersjön samt inom ramen för\r\nNordiska ministerrådets arbete. Mot denna bakgrund finner utskottet det\r\ninte påkallat med ett uttalande i sak från riksdagens sida.\r\nUtskottet delar däremot inte den åsikt som framförs i motion 2003/04:N395\r\n(s) när det gäller behovet av att bilda ett gemensamt nordiskt\r\nstamnätsbolag.\r\nEnligt utskottets uppfattning bör detta fortsatt vara en nationell\r\nangelägenhet. Utskottet vill i sammanhanget dock betona vikten av det\r\narbete\r\nsom sker inom samarbetsorganet Nordel för att vidareutveckla en effektiv\r\noch harmoniserad elmarknad i Norden. Därtill vill utskottet uttrycka sitt\r\ngillande när det gäller de åtgärder Nordiska ministerrådet vidtagit i\r\nsyfte att öka det nordiska samarbetet ytterligare.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionerna.\r\nKonkurrensen inom fjärrvärmesektorn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör konkurrensen inom\r\nfjärrvärmesektorn\r\nmed hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Jämför\r\nreservationerna 6 (m, fp) och 7 (kd).\r\nMotionerna\r\nVikten av att fjärrvärmenäten på sikt öppnas för konkurrens påtalas i\r\nmotion 2003/04:N358 (m). Prissättningen är i dag fri samtidigt som\r\nfjärrvärmen inte är konkurrensutsatt för dem som är anslutna. Kostnaderna\r\nför att byta uppvärmningsform är höga, vilket gör att konsumenterna hamnar\r\ni händerna på producenterna som i princip har monopol på leveranserna. Då\r\nsåväl överföring av el på nätet som distribution av fjärrvärme utgör\r\nnaturliga monopol krävs en effektiv tillsyn av priserna för att marknaden\r\nskall fungera. Annars är risken uppenbar att monopolverksamheterna\r\nsubventionerar den konkurrensutsatta elhandeln. Fjärrvärmemarknadens fria\r\nprissättning och bristen på konkurrens är eftertraktad för att kunna\r\ngenomföra s.k. korssubventionering, sägs det i motionen. Motionären menar\r\natt det är viktigt att uppmärksamma den situation som fjärrvärmekunderna\r\nbefinner sig i och snabbt få till stånd en lösning för att avhjälpa den\r\nbristande konkurrensen.\r\nKonkurrensen inom fjärrvärmesektorn behandlas även i motion 2003/04:N413\r\n(kd). Motionärerna betonar att distributionen av hetvatten är ett naturligt\r\nmonopol och att konkurrensen från andra uppvärmningsformer är mycket\r\nbegränsad. Fjärrvärmekunder har inte några möjligheter att byta leverantör\r\npå grund av priser eller leveransvillkor. Därför bör utredas hur\r\nkonsumenterna\r\nskall skyddas från oskäliga prishöjningar. Vidare bör möjligheterna att\r\ngenomföra ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och särredovisning,\r\nalternativt krav på att fjärrvärmeverksamheten skall bedrivas i separat\r\njuridisk form, utredas. Att korssubventionering, dvs. att intäkterna från\r\nnätverksamheten används för att subventionera värmepriser, måste förhindras\r\nsägs det i motionen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nUtskottet har vid upprepade tillfällen hanterat frågan om konkurrens inom\r\nfjärrvärmesektorn. Senast i maj 2003 behandlade utskottet motionsyrkanden\r\nmed förslag till åtgärder på området (bet. 2002/03:NU11). Motionsyrkandena\r\navstyrktes med hänvisning till den utredning (dir. 2002:160) regeringen\r\ntillsatt med uppgift att se över konkurrensen inom fjärrvärmesektorn.\r\nUtskottet såg ingen anledning att genom ett uttalande föregripa det\r\npågående utredningsarbetet. I en reservation (m, fp) förordades omedelbara\r\nåtgärder för att hejda den negativa utvecklingen. Bland de åtgärder som\r\nförslogs kan nämnas skärpt pristillsyn, införande av ett system för s.k.\r\nbenchmarkingkonkurrens, införande av utökade möjligheter till\r\ntredjepartstillträde, inrättande av en instans för hantering av klagomål\r\nför\r\nkonsumenter på priser och leveransvillkor och förbättrade möjligheter att\r\nutnyttja spillvärme.\r\nVåren 2002 behandlade utskottet (bet. 2001/02:NU9) riksdagens proposition\r\nom energimarknader i utveckling (prop. 2001/02:56), vilken bl.a. omfattade\r\nfrågor om åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt elverksamhet\r\n.\r\nEnligt regeringens förslag skulle det införas ett förbud mot gemensam\r\nverkställande direktör i ett nätföretag och i ett företag som bedriver\r\nproduktion av eller handel med el och mot att flertalet av\r\nstyrelseledamöterna\r\ni ett nätföretag samtidigt är styrelseledamöter i ett företag som bedriver\r\nproduktion av eller handel med el. Utskottet, som avstyrkte regeringens\r\nförslag i denna del, framhöll att det bör vara kongruens i regelverken\r\nför å ena sidan nätföretag och företag som bedriver produktion av och\r\nhandel med el och å andra sidan fjärrvärmeföretag och elhandelsföretag.\r\nUtskottet föreslog ett tillkännagivande från riksdagens sida. Riksdagen\r\nföljde utskottet.\r\nEnergimyndigheten har regeringens uppdrag att årligen följa och analysera\r\nutvecklingen på värmemarknaderna med avseende på priser,\r\nkonkurrensförhållanden,\r\nbränsleslag, utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga utsläpp från\r\nolika typer av uppvärmning. I juni 2003 redovisade myndigheten en rapport\r\nom vframgår bl.a. att det finns en betydande prisspridning mellan fjgen\r\noch att prissättningen i ökad grad sker efter alternativa\r\nuppvärmningsformer.\r\n\r\nI februari 2003 tillsatte regeringen en utredare (direktör Bengt-Owe\r\nBirgersson) med uppdrag (dir. 2002:160) att belysa fjärrvärmens\r\nkonkurrenssituation på värmemarknaderna och föreslå åtgärder för att skydda\r\nkonsumenterna mot oskälig prissättning på fjärrvärme. Därtill skall bl.a.\r\nlämpligheten i att införa tredjepartstillträde på fjärrvärmemarknaden\r\nanalyseras. Uppdraget skall slutredovisas i september 2004. Genom\r\ntilläggsdirektiv har utredaren även getts i uppgift att utvärdera behovet\r\nav\r\nkoncessionsplikt för att bygga och använda rörledningar som utnyttjas för\r\ntransport av fjärrvärme (dir. 2003:102) samt, om det bedöms lämpligt,\r\nföreslå regler för hur förbikoppling av värmemätare i fjärrvärmesystemet\r\nkan beivras (dir. 2003:77).\r\nFjärrvärmeutredningen redovisade ett delbetänkande i december 2003 om\r\ntryggare fjärrvärmekunder (SOU 2003:115). I betänkandet lämnas förslag\r\ntill skärpta regler och tillsyn av särredovisning av fjärrvärmeverksamhet\r\ni syfte att undvika korssubventionering och prisdiskriminering. Utredningen\r\nlämnar bl.a. följande förslag:\r\natt det införs en skyldighet för den som bedriver fjärrvärmeverksamhet\r\natt särredovisa denna verksamhet,\r\natt elmarknadsverksamhet och fjärrvärmeverksamhet inte skall få bedrivas\r\ni samma juridiska person,\r\natt en åtskillnad av ledningsfunktioner för styrelseledamöter och\r\nverkställande direktör införs,\r\natt de regler om tillsyn som finns i ellagen skall gälla även för\r\nfjärrvärmeverksamhet i tillämplig utsträckning och att Statens\r\nenergimyndighet\r\nblir tillsynsmyndighet.\r\nUtredningens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande inom\r\nRegeringskansliet.\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade i januari 2004 en fråga (fr.\r\n2003/04:515) av Maria Larsson (kd) om vilka åtgärder han avsåg att vidta\r\nför att fjärrvärmeutredningens förslag inte skulle medföra ökade el- och\r\nvärmekostnader för konsumenterna. I sitt svar betonade näringsministern\r\natt utredningens förslag skulle innebära förhållandevis små\r\nkostnadsökningar\r\n- ca 10 miljoner kronor - för företagen, vilket kan jämföras med att\r\nfjärrvärmeföretagens intäkter från värmeförsäljning uppgår till nära 20\r\nmiljarder kronor per år. Vidare framhöll han att det ingår i utredningens\r\nuppdrag att föreslå åtgärder för att skydda konsumenten mot oskälig\r\nprissättning på fjärrvärme.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom redovisats utreds konkurrensen inom fjärrvärmesektorn för närvarande\r\nav den av regeringen tillsatta utredningen om fjärrvärme. I december 2003\r\növerlämnade utredningen ett delbetänkande till regeringen om tryggare\r\nvärmekunder (SOU 2003:115), vilket är under beredning inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtredaren skall avlämna sin slutredovisning senast i september 2004.\r\nUtskottet finner inga skäl att genom ett uttalande i linje med vad som\r\nföreslås i motionerna föregripa det nu pågående utrednings- och\r\nberedningsarbetet. Därtill motsvarar utredningens uppdrag, enligt\r\nutskottets\r\nuppfattning, väl de krav som framförs i motion 2003/04:N413 (kd), varför\r\nmotionen kan anses tillgodosedd i denna del.\r\nMed detta får nämnda motion anses tillgodosedd i berörd del och den\r\navstyrks därmed. Även motion 2003/04:N358 (m) avstyrks.\r\nEnergimyndighetens handläggningstider\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå här aktuellt motionsyrkande med hänvisning bl.a. till\r\npågående beredningsarbete i frågan. Jämför reservation 8 (m, fp, kd).\r\nMotionen\r\nHandläggningstiderna för koncessionsärenden vid Statens energimyndighet\r\nmåste kortas enligt vad som anförs i motion 2003/04:N413 (kd). Myndigheten\r\när tillsynsmyndighet för naturgasmarknaden som öppnades för konkurrens\r\nunder år 2000 och det är angeläget att verksamheten fungerar\r\ntillfredsställande.\r\nDärför bör Energimyndigheten intensifiera arbetet med att utveckla\r\ntillsynsmetoder och uppfylla sitt ansvar.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI augusti 2000 trädde en ny naturgaslag (2000:599) i kraft. Den syftar\r\ntill att öppna naturgasmarknaden för konkurrens genom att bl.a. skilja på\r\nhandel och transport av naturgas. I den nya naturgaslagen finns\r\nbestämmelser\r\nom tillstånd att bygga och använda naturgasledningar (koncession),\r\nsärredovisning och ledningsägarens skyldigheter i övrigt samt tillsyn.\r\nEnergimyndigheten är tillsynsmyndighet och föreskrivande myndighet enligt\r\nnaturgaslagen. Det är Energimyndigheten som skall bereda tillstånd att\r\nleverera naturgas (koncessionsärenden), medan regeringen beslutar om\r\nkoncession. Vidare har myndigheten regeringens uppdrag att följa och\r\nanalysera utvecklingen på naturgasmarknaden, särskilt avseende\r\nstrukturförändringar\r\ninom gasanvändning, handel med naturgas och överföringsverksamhet samt\r\nprisutvecklingen på gas och transporttjänster. Energimyndigheten skall\r\nårligen till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser samt föreslå\r\nde ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att\r\nfrämja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen.\r\nEnergimyndigheten har genomfört en översyn av den nuvarande\r\nnaturgaslagstiftningen\r\ni syfte att föreslå förbättringar av förutsättningarna för en fungerande\r\nmarknad. I rapporten om översyn av naturgaslagen (ER 3:2003) har\r\nmyndigheten\r\npekat på lagändringar som kan behöva göras på naturgasområdet. De förslag\r\nsom myndigheten lämnat gäller införande av koncession för\r\nnaturgasdistribution,\r\nklarläggande av systemansvar, juridisk separation av nät- och\r\nhandelsföretag\r\nsamt nya regler för transport och tredjepartstillträde. När det gäller\r\nkoncessionsfrågan är myndighetens förslag att en ny koncession bör införas\r\nför naturgasområdet. Koncessionen skall avse sådana ledningar och\r\nledningsnät\r\nsom ligger efter mät- och reglerstationer, dvs. för sådana ledningar som\r\ntill ett lägre tryck än på transmissionsledningarna transporterar naturgas\r\nregionalt och lokalt, och vara avgränsad i förhållande till en viss mät-\r\noch reglerstation.\r\nUtredningen om en fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna (dir.\r\n2003:22) skall bl.a. utvärdera naturgasmarknadens funktionssätt och\r\nanalysera om det finns tänkbara förbättringar att göra. I detta sammanhang\r\nskall utredaren ta ställning till de bedömningar Energimyndigheten gör i\r\nnyssnämnda rapport om översyn av naturgaslagen. Utredaren skall särskilt\r\nbeakta behovet av koncession för distributionsledningar samt frågan om\r\nsystemansvar. Därtill skall utredaren bedöma konsekvenserna för resursbehov\r\nför tillsynen av el- och naturgasmarknaderna av de förslag som läggs fram.\r\nUtredningen skall i dessa delar redovisa sina slutsatser senast i\r\nseptember\r\n2004.\r\nBeträffande tillsynen över naturgasmarknaden bör även det uppdrag\r\nStatskontoret haft nämnas. På uppdrag av regeringen har Statskontoret\r\ngenomfört\r\nen översyn av verksamheten inom Energimyndighetens ansvarsområde med\r\nsärskild fokus på tillsynsuppgifter på energimarknaderna. Uppdraget\r\nredovisades november 2003 i rapporten om effektivare tillsyn över\r\nenergimarknaderna\r\n(2003:27). Mot bakgrund av den problembild som redovisas i rapporten\r\navseende energimarknaderna och tillsynen lämnar Statskontoret förslag dels\r\nom förstärkt tillsyn i sak, dels om en förändrad organisation av\r\ntillsynsfunktionen. Bland annat föreslås effektivare utnyttjande av\r\nbefintliga\r\nregler och förstärkt tillsyn av myndigheten, tillförande av nya\r\nmyndighetsuppgifter och ökad samverkan med andra myndigheter. När det\r\ngäller\r\nförslaget om en ny organisation av tillsynsfunktionen menar Statskontoret\r\natt tillsynsuppgifterna inte haft en tillräckligt stark ställning inom\r\nEnergimyndigheten. Inrättandet av en fristående tillsynsmyndighet skulle\r\nlämpligen kunna ske genom att dagens myndighet delas upp i två separata\r\nmyndigheter, sägs det i rapporten.\r\nNär det gäller naturgasmarknaden framhåller Statskontoret fem specifika\r\nproblem som de menar bör uppmärksammas. För det första att en stor del av\r\nmarknaden är monopolskyddad. För det andra att konkurrensen är begränsad\r\ni handelsledet. Vidare pekar de på att svenska naturgaspriser är höga i\r\nett europeiskt perspektiv. För det fjärde påtalas svårigheterna för tredje\r\npart att få tillträde. Avslutningsvis framhålls att marknaden i stor\r\nutsträckning är upplåst av långsiktiga avtal mellan leverantörerna och de\r\nstora kunderna. Statskontoret föreslår därför att Energimyndigheten ges\r\ni uppdrag att löpande följa prisutvecklingen och avtalstyper för olika\r\nkundkategorier.\r\nI budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 21) meddelade\r\nregeringen sin avsikt att återkomma i 2004 års ekonomiska vårproposition\r\ni frågorna om Energimyndighetens verksamhet och resursbehov med anledning\r\nav uppdraget till Statskontoret.\r\nUppgifter om handläggningstiderna beträffande koncessionsansökningar för\r\nnaturgasanläggningar har inhämtats från Energimyndigheten. Sedan år 1999\r\nfinns det fyra aktuella fall. I juli 1999 inkom Sydgas AB med en ansökan\r\navseende en naturgasledning från Hyltebruk till Gislaved. Energimyndigheten\r\nlämnade sitt yttrande till Näringsdepartementet i juni 2000 och\r\nregeringsbeslutet togs i maj 2001. I november 2001 inkom Sydgas AB med en\r\nansökan\r\nför den svenska delen av en naturgasledning från Rostock i Tyskland till\r\nden svenska sydkusten. Energimyndigheten lämnade sitt yttrande till\r\nNäringsdepartementet i april 2003. Något regeringsbeslut är ej fattat.\r\nUnder\r\når 2003 inkom ytterligare två ansökningar: dels i augusti från Sykraft\r\nGas AB (tidigare Sydgas AB), dels i december från Nova Naturgas AB. Båda\r\nansökningarna avser en mät- och reglerstation för att möjliggöra överföring\r\nav naturgas till Öresundsverket. Ingen av dessa ansökningar är\r\nfärdigberedda\r\nvid myndigheten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motion 2003/04:N413 (kd) framhålls bl.a. Energimyndighetens\r\ntillsynsuppdrag\r\noch att handläggningstiderna för koncessionsärenden måste kortas.\r\nEnergimyndigheten har att följa och analysera utvecklingen på\r\nnaturgasmarknaden,\r\ninom överförings- och handelsverksamhet samt i fråga om prisutvecklingen\r\npå gas-, överförings- och lagringstjänster. Därtill skall myndigheten\r\nfölja utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden och, i samarbete\r\nmed övriga europeiska tillsynsmyndigheter, verka för att likvärdiga\r\nförutsättningar skapas för EU:s inre marknad för naturgas. Som redovisats\r\nhar Statskontoret på uppdrag av regeringen genomfört en översyn av\r\nEnergimyndighetens tillsynsuppgifter på energimarknaderna, däribland\r\nnaturgasmarknaden, och framlagt vissa förslag. De förslag som Statskontoret\r\nlämnat bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Med hänvisning till\r\ndet pågående arbetet menar utskottet att ett riksdagsuttalande kan besparas\r\n.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet nämnda motion i berörd del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Reformering av elmarknaden, punkt 1 (mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N303 och\r\navslår motion 2003/04:N415 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att elmarknaden bör reformeras i enlighet med vad som förordas\r\ni motion 2003/04:N303 (mp). Den nuvarande ellagstiftningen fyller inte\r\navsedd funktion. Syftet med dagens regelverk är att skapa konkurrens genom\r\natt konsumenterna skall byta mellan olika leverantörer av fysisk el. Detta\r\när naturligtvis i realiteten en omöjlighet, i och med att elmarknaden är\r\nledningsbunden. Den nuvarande marknaden med leverantörer och\r\nleverantörsbyten\r\när inget annat än en administrativt skapad kuliss.\r\nVid sidan av denna kulissmarknad har även en spotmarknad upprättats för\r\nhandel med fysisk el. Det är på spotmarknaden som den faktiska konkurrensen\r\nuppstår på elmarknaden, inte i den handel som förekommer enligt regelverket\r\n.\r\nBakgrunden är att el produceras och konsumeras i samma ögonblick och\r\ndärför även måste handlas och prissättas momentant. På spotmarknaden\r\nhandlas och prissätts elen per timme, vilket är det närmaste momentan\r\nelhandel vi kan komma idag. Ett annat sätt att uttrycka sig är att man på\r\nspotmarknaden handlar och prissätter effekt i form av medeleffekt per\r\ntimme (MWh/h eller kWh/h). Denna prisbildning på effekt har en avgörande\r\nbetydelse för elmarknadens funktion och förmåga att skapa balans mellan\r\nutbud och efterfrågan.\r\nDen nuvarande ellagstiftningen skapar dock ett fundamentalt problem vad\r\navser prisbildningen. Dagens elmarknad inbjuder nämligen till att teckna\r\navtal med fast pris på leveransen av el, oavsett vad priset är på effekt\r\nvid ett visst tillfälle. Man kan säga att konsumenterna har möjlighet att\r\nhandla effekt gratis, vilket innebär att det aldrig kan uppstå någon\r\nprisbildning på effekt i konsumentledet. Följden blir att konsumenterna\r\nsaknar incitament att spara på effekt men även att det saknas\r\nmarknadsmässiga\r\nmöjligheter att ta betalt för investeringar i effektproduktion. Marknaden\r\nsaknar förmåga att skapa balans mellan utbud och efterfrågan.\r\nProblemet blir inte mindre av att passiva lågförbrukande konsumenter på\r\ndagens marknad subventionerar aktiva konsumenter som byter leverantör.\r\nKonsumenter som förbrukar stora mängder effekt kan på så sätt handla effekt\r\ngratis till ett förhållandevis lågt energipris. Problemet förvärras\r\ndessutom när marknaden börjar närma sig effektbrist. En ond cirkel uppstår\r\ndär effektbrist leder till ökad effektbrist i och med att högre\r\neffektpriser\r\npå spotmarknaden ökar intresset av att handla energi till fast pris. Den\r\nnuvarande lagstiftningen låser därmed elmarknaden till en avtalsform som\r\nskapar sämre konkurrens, minskad effektivitet, högre elpriser och en ökad\r\nrisk för marknadskollaps. Jag har svårt att förstå hur denna marknad kan\r\nbeskrivas som väl fungerande.\r\nGenom att avskaffa kulissmarknaden öppnas elmarknaden för handel och\r\nprisbildning på effekt i stället för energi. Den fysiska elen handlas med\r\nströmbrytaren och det skapar en förståelse av hur elmarknaden faktiskt\r\nfungerar. Att ansluta sig till nätet är att ansluta sig till handeln och\r\nprisbildningen på spotmarknaden. Att tända en 60-wattslampa är att handla\r\n60 watt - dvs. effekt. El handlas momentant och per objekt som slås på\r\neller av med strömbrytaren. På en effektmarknad blir det också naturligt\r\natt betala extra för att prisförsäkra effekt. En villaägare kan exempelvis\r\nbehöva prisförsäkra 10 kW elvärme mot priser som överstiger 40 öre/kWh\r\noch för detta betala en begränsad premie. Det stora flertalet\r\nlågförbrukande\r\nkonsumenter har troligtvis inget behov alls av att köpa prisförsäkringar.\r\nOm konsumenterna utgår ifrån sina renodlade elinköp när de väljer om och\r\nhur de skall prisförsäkra sig skapas en marknad där kostnaderna fördelas\r\npå ett rättvist sätt mellan olika elanvändare.\r\nEn majoritet av utskottets ledamöter tycker att den reform som här förordas\r\nskulle innebära en dramatisk förändring av det gällande regelverket. Jag\r\nmenar att det är fråga om en förhållandevis liten förändring av regelverket\r\nsom ger stora positiva effekter för elmarknaden. Ett av argumenten mot\r\nreformen är att konsumenterna inte skulle ha möjlighet att byta\r\nelleverantör\r\noch att den därmed inte skulle vara förenlig med EU:s elmarknadsdirektiv.\r\nMan kan emellertid konstatera att dagens elleverantörer i realiteten\r\ninte kan sälja fysisk el utan endast prisförsäkringar på energi. En\r\nreformerad marknad med betydligt större möjligheter för konsumenterna att\r\nfritt välja hur de skall prissäkra sin el borde alltså inte strida mot\r\nEU:s regelverk. Jag vill även framhålla att de svenska och nordiska\r\nelmarknaderna var bland de första att avregleras och att de i stor\r\nutsträckning\r\nstått modell vid utformningen av EU:s regelverk. Upptäcks allvarliga\r\nbrister i det svenska systemet bör dessa naturligtvis rättas till så att\r\navregleringen inom EU kan ledas i rätt riktning.\r\nJag ställer mig också frågande till flertalet av de slutsatser som\r\npresenteras i de tidigare nämnda rapporterna från Elforsk AB och riksdagens\r\nutredningstjänst som utskottsmajoriteten refererar till. Riksdagens\r\nutredningstjänst invänder exempelvis att industrin inte skulle kunna teckna\r\nbilaterala avtal och därmed skulle riskera högre elpriser om förslaget\r\nensidigt skulle införas i Sverige. Det finns ingenting som hindrar\r\nbilaterala\r\naffärsuppgörelser. Snarare blir det avsevärt enklare att genomföra affärer\r\nnär elen levereras över spotmarknader och affärstransaktioner sker med\r\nfinansiella avtal.\r\nUtskottets majoritet menar att det är positivt att marknadens utformning\r\nifrågasätts och att dess funktion kontinuerligt skärskådas. Det håller\r\njag med om, men de senaste åren har Sverige översvämmats av utredningar\r\nsom alla utan undantag påstått att konkurrensen på elmarknaden fungerar\r\nbra. De sista i raden är utredningarna från Elforsk AB och riksdagens\r\nutredningstjänst. Man kan undra vad syftet med allt detta utredande har\r\nvarit. I samtliga fall har utgångspunkten varit konsumenternas frihet att\r\nvälja mellan fiktiva leverantörer på en låtsasmarknad för elleverans. I\r\növrigt har analyserna grundats på bedömningar av marknadsmakt ur ett\r\nenergiperspektiv, trots att den relevanta konkurrensen sker i en\r\neffekthandel\r\npå spotmarknaden. Det har skapat en helt missvisande bild av\r\nkonkurrensförhållandena på elmarknaden. En utredning som särskilt bör\r\nnämnas är\r\nden s.k. Elkonkurrensutredningen. Här var det huvudsakliga budskapet att\r\ndet inte finns några fundamentala funktionsfel på elmarknaden. Samtidigt\r\nansågs effektbalansproblemet ligga utanför utredningens uppdrag. Det är\r\nförhoppningsvis ett lågvattenmärke för en svensk offentlig utredning. På\r\nden nuvarande elmarknaden finns det ingen marknadsmässig lösning av\r\neffektproblemet.\r\nSammanfattningsvis kan sägas att den modell jag förordar innebär att\r\nelmarknaden omformas till en effektmarknad, mot bakgrund av att el\r\ndefinitionsmässigt är effekt. Det innebär att ett regelverk bör utformas så\r\natt nätbolagen debiteras spotpris för inmatad el och debiterar\r\nkonsumenterna\r\nspotpris för levererad el och nätförluster, i tillägg till nätavgiften.\r\nNätbolagen får inte samordna sin verksamhet med verksamheter som har med\r\nprisförsäkringar att göra. Handeln med och försäljning av prisförsäkringar\r\nbör regleras av värdepapperslagstiftningen.\r\nRiksdagen bör således genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att\r\ntillsätta en utredning med uppdrag att utforma ett regelverk i enlighet\r\nmed vad som här angivits. Med det anförda tillstyrks därmed motion\r\n2003/04:N303 (mp). Det övriga här aktuella motionsyrkandet bör i det här\r\nsammanhanget inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n2.      Elprissättningen, punkt 2 (v)\r\nav Lennart Beijer (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N265 och\r\navslår motion 2003/04:N277.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att den del av utskottets ställningstagande som börjar med \"En\r\nutredning\" och slutar med \"och 2003/04:N277 (s)\" borde ha följande\r\nlydelse:\r\nDet är min uppfattning - i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:N265\r\n(v) - att systemet med fasta nätavgifter minskar motivationen för stora\r\nkundgrupper att dra ned på elanvändningen och bli mer eleffektiva. För\r\nden vanliga hushållskunden är det i dag relativt ointressant att söka en\r\nny elleverantör eller att vara mer eleffektiv. Det beror naturligtvis på\r\natt det enbart är priset på elenergi, vilket utgör omkring en tredjedel\r\nav priset, som kan påverkas medan nätkostnader och skatter inte är\r\npåverkbara.\r\nSamtidigt måste framhållas att effektivare elanvändning sannolikt är den\r\nbästa vägen för att uppnå ett mer robust och miljövänligt energisystem.\r\nStatsmakterna måste följaktligen prioritera en effektivare elanvändning\r\noch vidta åtgärder som leder till ett effektivare resursutnyttjande.\r\nJag menar därför att regeringen bör utreda möjligheten att slopa alla\r\nfasta elavgifter. Det pris konsumenterna möter skall i stället utgöras av\r\nsumman av nätavgifter, elpris och skatter. Principen är att de särskilda\r\nnätavgifterna slopas och att det i stället införs ett system där nätägarna\r\ntar betalt för nätverksamheten av eldistributören som använder nätet.\r\nDetta skulle medföra att det rörliga elprisets andel av totalpriset skulle\r\nöka på bekostnad av den fasta delen. En sådan förändring skulle göra det\r\nintressant för merparten av hushållen att bli mer eleffektiva och minska\r\nsin elanvändning.\r\nGenom ett tillkännagivande bör riksdagen anmoda regeringen att utreda ett\r\nsystem för prissättning på elmarknaden i enlighet med vad som ovan anförs.\r\nDärmed blir motion 2003/04:N265 (v) tillgodosedd. Motion 2003/04:N277\r\n(s) avstyrks.\r\n\r\n3.      Byte av elleverantör, punkt 3 (m, fp, kd)\r\nav Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström\r\n(fp) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N324\r\nyrkande 9, 2003/04:N342 yrkande 7 och 2003/04:N413 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nVi menar att det måste bli lättare att byta elleverantör för att\r\nkonkurrensen\r\npå elmarknaden skall fungera. Det är av denna anledning som riksdagen, på\r\nutskottets initiativ, uppdragit åt regeringen att återkomma med förslag\r\npå ett sanktionssystem gentemot nätägare som inte uppfyller regelverkets\r\nkrav vid byte av elleverantör. Det är därför ytterst otillfredsställande\r\natt regeringen inte verkställt riksdagens beslut. Frågan är om det är\r\nsenfärdighet eller underlåtenhet som regeringen försöker göra till dygd.\r\nOavsett vilket anser vi att regeringens hantering av ärendet är under\r\nall kritik.\r\nRedan våren 2001 beslöt riksdagen, på förslag från ett enhälligt utskott,\r\natt anmoda regeringen att skyndsamt utreda förutsättningarna och formerna\r\nför införande av ett effektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte\r\nuppfyller de krav som ställs enligt gällande regelverk. När regeringen\r\nvåren 2002 överlämnade en proposition till riksdagen om energimarknader\r\ni utveckling (prop. 2001/02:56) behandlades frågan om ett sanktionssystem\r\nendast kortfattat och något förslag lämnades inte. Riksdagen valde då, på\r\ninitiativ från utskottet, att ånyo uppmana regeringen att utan ytterligare\r\ntidsspillan lämna förslag om införande av ett sanktionssystem. I\r\nsammanhanget\r\npåtalades att regeringen inte hanterat beställningen från riksdagen på\r\nett tillfredsställande sätt.\r\nSom tidigare redovisats har regeringen bollat frågan från utredning till\r\nutredning. För närvarande är det den av regeringen tillsatta utredningen\r\nom el- och naturgasmarknaderna som har att hantera frågan. Enligt\r\ndirektiven\r\nskall utredaren utreda behovet  av ett sanktionssystem riktat mot de\r\nnätföretag som inte följer ellagens regler när det gäller leverantörsbyten\r\noch, om denne finner att det behövs, föreslå formerna för ett sådant system\r\n.\r\nHuruvida det föreligger behov av ett sanktionssystem eller inte torde\r\nemellertid inte råda några tveksamheter kring efter att riksdagen vid\r\nupprepade tillfällen så tydligt markerat sin ställning i frågan. Förslag\r\nfrån nämnda utredning förväntas i september 2004. Därefter följer sedvanlig\r\nremissbehandling och beredning, innan ett eventuellt förslag kan komma\r\ntill riksdagen. Det innebär att de nya bestämmelser som i så fall kan bli\r\naktuella kan träda i kraft först år 2005 eller år 2006. Vari regeringens\r\nskyndsamhet att effektuera riksdagens beställning ligger kan man fråga\r\nsig, då ett eventuellt sanktionssystem därmed tidigast kan vara i funktion\r\nfyra eller fem år efter riksdagens anhållan.\r\nKundernas tillgång till olika leverantörer av en tjänst eller vara är en\r\nförutsättning för att konkurrensen på marknaden skall fungera. På den del\r\nav elmarknaden som är konkurrensutsatt är tillgången på olika\r\nelleverantörer\r\nsom kunderna kan vända sig till alltså av stor betydelse. För att kunderna\r\npå elmarknaden skall kunna använda sin konsumentmakt som ett medel för\r\natt effektivisera konkurrensen krävs dessutom att byte av elleverantör\r\nfungerar smidigt och inte försvåras av elleverantörerna. Ett väl fungerande\r\nsystem för leverantörsbyte är enligt vår mening en förutsättning för att\r\nkunderna skall kunna vara aktiva på elmarknaden. De svårigheter som finns\r\nvid leverantörsbyten lägger hinder i vägen för kundernas rörlighet och\r\ndärmed såväl konkurrensen som effektiviteten på elmarknaden.\r\nDet har nu gått tre år sedan riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt\r\nutreda förutsättningarna för ett effektivt sanktionssystem och lägga fram\r\nerforderliga förslag till de lagändringar som krävs för ett snabbt\r\ninförande.\r\nAv denna anledning bör riksdagen genom ett uttalande rikta klander mot\r\nregeringen och dess sätt att hantera frågan. Därtill bör riksdagen genom\r\ndetta tillkännagivande anmoda regeringen att omgående tillse att frågan\r\nom leverantörsbyte får en lösning. Regeringen bör ej senare än i samband\r\nmed överlämnandet av budgetpropositionen för år 2005 lämna förslag till\r\nriksdagen i enlighet med vad som här anförs. Regeringen får vidta\r\nerforderliga åtgärder för att tillse att denna begäran tillgodoses.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N342 (m), 2003/04:N324 (fp)\r\noch 2003/04:N413 (kd) i berörda delar.\r\n\r\n4.      Byte av elleverantör, punkt 3 - motiveringen (mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nJag delar den kritik som framförs i motionerna 2003/04:N342 (m), 2003/04:\r\nN324\r\n(fp) och 2003/04:N413 (kd) när det gäller regeringens hantering av\r\nriksdagens\r\nbeställning av ett sanktionssystem gentemot nätägare som inte uppfyller\r\nregelverkets krav vid byte av elleverantör. Redan våren 2001 beslöt\r\nriksdagen, på förslag från ett enhälligt utskott, att anmoda regeringen att\r\nskyndsamt utreda förutsättningarna och formerna för införande av ett\r\neffektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller de krav som\r\nställs enligt gällande regelverk. När regeringen våren 2002 överlämnade\r\nen proposition till riksdagen om energimarknader i utveckling (prop.\r\n2001/02:56) behandlades frågan om ett sanktionssystem endast kortfattat\r\noch något förslag lämnades inte. Riksdagen valde då, på initiativ från\r\nutskottet, att ånyo uppmana regeringen att utan ytterligare tidsspillan\r\nlämna förslag om införande av ett sanktionssystem. I sammanhanget påtalades\r\natt regeringen inte hanterat beställningen från riksdagen på ett\r\ntillfredsställande sätt.\r\nDe svårigheter som finns vid leverantörsbyten lägger hinder i vägen för\r\nkundernas rörlighet och påverkar därmed såväl konkurrensen som\r\neffektiviteten\r\npå dagens elmarknad. Samtidigt är det min mening, vilket jag tidigare\r\nredogjort för, att elmarknaden behöver reformeras. Som jag framfört\r\nförordar jag en modell som innebär att konsumenterna ges direkt tillgång\r\ntill spotmarknaden genom att nätföretagen sköter upphandlingen på\r\nspotmarknaden och försäljningen av el till konsumenterna. Den föreslagna\r\nreformen skulle innebära att elbolagen blev överflödiga, vilket skulle\r\nmedföra att de problem som i dag finns när det gäller leverantörsbyten\r\nmed automatik skulle försvinna.\r\nMot den bakgrunden avstyrks här nämnda motioner i berörda delar.\r\n\r\n5.      Nationellt anläggningsregister, punkt 4 - motiveringen (mp)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nUtbyte av information mellan elmarknadens aktörer är, som framhålls i de\r\nbåda här aktuella motionerna, i högsta grad väsentligt för elmarknadens\r\nfunktion. Korrekt information om elförbrukningen är exempelvis av avgörande\r\nbetydelse för elleverantörernas möjligheter att debitera sina kunder\r\nkorrekt och för deras möjlighet att prognostisera elinköpen. Svagheter i\r\nkommunikationssystemet kan även försvåra leverantörsbyten och därmed minska\r\nkundrörligheten på elmarknaden. Dagens system där såväl nätbolagen som\r\nelföretagen använder sig av olika IT-system för informationsutbyte har\r\nbrister och kan därför i viss utsträckning sägas hämma konkurrensen på\r\nelmarknaden.\r\nEn möjlig väg att förhindra denna typ av problem är att, som motionärerna\r\nföreslår, införa ett nationellt anläggningsregister. Ett sådant register\r\nskulle underlätta informationsflödet mellan nätägare och elleverantörer\r\noch där-igenom bidra till en bättre konkurrens på elmarknaden med den\r\nutformning som den har i dag.\r\nEtt annat sätt att lösa de problem som motionärerna lyfter fram är att\r\ngenomföra en reformering av elmarknaden i enlighet med vad som förordas\r\ni motion 2003/04:N303 (mp). Denna reform skulle innebära att elsäljarna\r\nblev överflödiga liksom behovet av att rapportera mätvärden och\r\nleverantörsbyten mellan nätbolagen och elföretagen. Behovet av ett\r\nnationellt\r\nanläggningsregister skulle därigenom minimeras.\r\nMot den bakgrunden avstyrker jag motionerna 2003/04:N266 (v) och 2003/04:\r\nN297\r\n(mp).\r\n\r\n6.      Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn, punkt 6 (m, fp)\r\nav Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp) och\r\nAnne-Marie\r\nPålsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N358\r\noch 2003/04:N413 yrkandena 13 och 14.\r\nStällningstagande\r\nAvsaknaden av konkurrens på dagens fjärrvärmemarknad innebär ett reellt\r\nproblem för de konsumenter som är anslutna till fjärrvärmesystemet.\r\nDistributionen av hetvatten är ett naturligt monopol och konkurrensen från\r\nandra uppvärmningsformer är mycket begränsad då kostnaderna för\r\nkonsumenterna\r\natt byta uppvärmningsform är höga. Detta medför risk för\r\nmonopolprissättning.\r\nDen utredning som tillsatts i syfte att se över konkurrenssituationen på\r\nfjärrvärmemarknaden kan ses som ett tecken på att regeringen tagit till\r\nsig av den kritik som vi från oppositionens sida framfört under lång tid.\r\nDetta till trots finns det ett behov av att vidta omedelbara insatser\r\nför att stoppa den negativa utvecklingen. Vi menar därför att åtgärder\r\nsåsom exempelvis skärpt pristillsyn, införande av ett system med\r\nriktmärkesjämförelser av priser, införande av utökade möjligheter till\r\ntredjepartstillträde, inrättande av en instans för hantering av klagomål\r\nfrån\r\nkonsumenterna på priser och leveransvillkor, förbättrade möjligheter att\r\nutnyttja spillvärme m.m. måste vidtas utan ytterligare fördröjande\r\nutredningsarbete och tidsspillan.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N358 (m) och 2003/04:N413\r\n(kd) i berörda delar.\r\n\r\n7.      Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn, punkt 6 (kd)\r\nav Maria Larsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N358\r\noch 2003/04:N413 yrkandena 13 och 14.\r\nStällningstagande\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:N413 (kd) - att\r\nkonsumenterna på fjärrvärmemarknaden måste skyddas mot oskäliga\r\nprishöjningar.\r\nDistributionen av hetvatten är ett naturligt monopol och konkurrensen\r\nfrån andra uppvärmningsformer är mycket begränsad då kostnaderna för\r\nkonsumenterna att byta uppvärmningsform är höga. Detta medför risk för\r\nmonopolprissättning. En lösning på dagens problem är att genomföra\r\ntredjepartstillträde till fjärrvärmenäten.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nerforderliga åtgärder för att tillse att de problem som föreligger på\r\ndagens\r\nfjärrvärmemarknad får en lösning i enlighet med vad som här anförs.\r\nMed det ovan sagda tillstyrks motionerna 2003/04:N358 (m) och 2003/04:N413\r\n(kd) i berörda delar.\r\n\r\n8.      Energimyndighetens handläggningstider, punkt 7 (m, fp, kd)\r\nav Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne\r\nÅngström\r\n(fp) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N413\r\nyrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nStatskontoret har på uppdrag av regeringen sett över Energimyndighetens\r\ntillsynsuppgifter på energimarknaderna, däribland naturgasmarknaden.\r\nStatskontoret konstaterar i sin rapport att tillsynsuppgifterna inte har\r\nhaft en tillräckligt stark ställning inom Energimyndigheten. Vi ser detta\r\nsom alarmerande och menar att regeringen omedelbart måste agera för att\r\ntillse att problemen på detta område åtgärdas. Därtill anser vi det helt\r\nnödvändigt att myndighetens handläggningstider för koncessionsärenden\r\nkortas.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad som här förordas. Därmed tillstyrks motion\r\n2003/04:N413 (kd) i berörd del.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:N265 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på en utredning\r\nkring fasta elavgifter enligt vad i motionen anförs.\r\n2003/04:N266 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att uppdra åt Svenska kraftnät eller Energimyndigheten att snarast\r\nmöjligt etablera ett nationellt, centralt anläggningsregister för\r\nelmarknaden.\r\n\r\n2003/04:N277 av Krister Örnfjäder (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utvärdering av kostnadsutvecklingen för elpriset och dess\r\nkonsekvenser.\r\n\r\n2003/04:N279 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av internationell samordning av regelverk, skatter och\r\navgifter för produktion, distribution och handel med el.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett svenskt offensivt arbete för en samordning, som prioriterar\r\nNorden, Östersjöområdet och EU.\r\n2003/04:N297 av Lars Ångström (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att med förtur utreda förutsättningarna för ett snabbt införande av\r\nett centralt anläggningsregister på elmarknaden.\r\n2003/04:N303 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att anpassa avreglering av elmarknaden till verkligheten så att\r\nelmarknaden fungerar.\r\n2003/04:N324 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sanktioner för nätägare som försvårar byte av elleverantör.\r\n2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på nätföretagen och förutsättningarna för byte av\r\nelleverantör.\r\n\r\n2003/04:N358 av Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öppna fjärrvärmenäten för konkurrens.\r\n2003/04:N395 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om bildande av ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag.\r\n2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller\r\nregelverkets krav vid byte av elleverantör bör införas.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Energimyndighetens handläggningstider för koncessionsärenden\r\nmåste kortas.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konkurrens inom fjärrvärmesektorn.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett regelverk för att förhindra korssubventionering inom\r\nfjärrvärmesektorn.\r\n2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en elmarknadsreform där effektförbrukning prissätts på ett\r\nsamhällsekonomiskt korrekt sätt.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nProgram för näringsutskottets offentliga utfrågning om säker\r\nelförsörjning\r\nDatum: Torsdagen den 19 februari 2004\r\nTid: 09.00 - 12.00\r\nPlats: Riksdagens andrakammarsal\r\nProgram\r\nInledning\r\nStamnätet och utlandsförbindelserna\r\nGeneraldirektör Jan Magnusson, Affärsverket svenska kraftnät\r\nKärnkraftverkens tillförlitlighet\r\nGeneraldirektör Judith Melin, Statens kärnkraftinspektion\r\nLeveranssäkerheten på regional och lokal nivå\r\nÖverdirektör Håkan Heden, Statens energimyndighet\r\nFrågor från utskottets ledamöter\r\nEnergibranschens syn på säkerheten i elförsörjningen och åtgärder för att\r\nminska elavbrotten\r\nVerkställande direktör Bo Källstrand, Svensk Energi\r\nNäringslivets syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nVerkställande direktör Håkan Murby, Jernkontoret (tillika vice ordförande\r\ni organisationen SKGS - Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet)\r\nKonsumenternas syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nGeneralsekreterare Charlotte Hedin, Sveriges Konsumentråd\r\nRegeringens syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nStatssekreterare Claes Ånstrand, Näringsdepartementet\r\nFrågor från utskottets ledamöter\r\nAvslutning\r\nBilaga 3\r\nNäringsutskottets offentliga utfrågning om säker elförsörjning\r\nStenografiska uppteckningar\r\nInledning\r\nOrdföranden: Jag får hälsa alla hjärtligt välkomna till näringsutskottets\r\noffentliga hearing om säker elförsörjning.\r\nVi är glada över att så många från branschen, från myndigheter, från den\r\npolitiska sfären och från intresseorganisationer har kunnat komma hit. Vi\r\nser fram emot att den här dagen få en allsidig belysning av hur det ser\r\nut när det gäller de svenska elnäten och den svenska elförsörjningen.\r\nUtskottet har tagit initiativ till denna hearing på grund av det som\r\ninträffat under senare tid. Det har ju varit många elavbrott - i Sydsverige\r\n,\r\ni Västra Götaland och i Stockholm. Det fenomenet kan man se också i andra\r\nländer, till exempel i Italien och USA.\r\nSjälvklart vill vi bilda oss en uppfattning om vad det här beror på. En\r\ndel talar om omregleringen, andra om för stora vinster i sektorn. Åter\r\nandra talar om dåligt underhåll. Kanske korresponderar alla dessa saker\r\npå olika sätt. Vi vill, som sagt, bilda oss en uppfattning så att vi i\r\nframtiden kan fatta kloka beslut.\r\nVi på podiet är jag själv, Marie Granlund. Jag är socialdemokrat och\r\nordförande i näringsutskottet. Och till höger om mig sitter Per Bill,\r\nförste\r\nvice ordförande och moderat. Till vänster om mig sitter Ingegerd Saarinen,\r\nandre vice ordförande och miljöpartist.\r\nVi är, som sagt, väldigt glada över att så många har kunnat komma hit.\r\nDet krävs dock lite disciplin eftersom vi har många inbjudna. Jag skulle\r\nvilja vädja till er som ska ha anföranden att hålla tiden. Också vi\r\nledamöter vill ha tid här på slutet för att kunna ställa frågor, vilket vi\r\nbrukar vara ganska bra på. Jag vädjar alltså till er om att ni håller\r\ntiden.\r\nStamnätet och utlandsförbindelserna\r\nOrdföranden: Först ut på plan är Jan Magnusson från Affärsverket svenska\r\nkraftnät. Varmt välkommen hit för en redogörelse om er syn på detta med\r\nsäker elförsörjning. Varsågod!\r\nGeneraldirektör Jan Magnusson, Svenska kraftnät: Jag hade tänkt berätta\r\nlite grann om de åtgärder som vi är på väg att vidta med anledning av\r\nelavbrottet i Sydsverige den 23 september. Men jag har blivit ombedd att\r\nberätta något också om hur vi arbetar med utlandsförbindelserna och med\r\nutbyggnaden av dem.\r\nJag kan börja med en kort rekapitulation av elavbrottet den 23 september.\r\nElavbrottet inträffade i en situation med låg belastning på stamnätet.\r\nVi hade en belastning på ungefär 15 000 MW, vilket är drygt hälften av\r\nden belastning vi har en riktigt kall vinterdag. Det innebär alltså att\r\nvi hade goda marginaler i nätet.\r\nDimensioneringskriterierna är sådana att stamnätet i de mest belastade\r\nsituationerna ska klara det allvarligaste felet: att det största\r\nkärnkraftverket eller den största kraftproduktionsanläggningen faller bort,\r\natt den största ledningen upphör att fungera. Detta ska alltid klaras.\r\nDet innebär att i situationer med en mindre belastning är marginalerna\r\nstörre än så.\r\nRätt så många störningar inträffar i ett tekniskt system som stamnätet -\r\nungefär 200 per år, alltså drygt en varannan dag. Det beror på många saker.\r\nDen vanligaste orsaken är åska men en orsak kan också vara tekniska fel\r\nav olika slag. Då ska systemet assimilera det största felet, vilket sker\r\nregelmässigt.\r\nDen 23 september klockan 12.30 inträffade alltså ett stort fel. Oskarshamn\r\n3,\r\nett av våra största kärnkraftsblock, föll bort. Systemet började då agera\r\nför att hantera den situationen. Vattenkraftsproduktionen i norra Sverige\r\nbörjade öka för att kompensera för detta. Det blev en annan lastfördelning\r\npå nätet. I en sådan situation kan vi också dra i gång gasturbiner, vilket\r\ntar 10-15 minuter.\r\nKravet på stamnätet är att 15 minuter efter ett sådant här stort fel ska\r\nsystemet vara helt återställt och vara i samma balans som tidigare samt\r\nklara ytterligare ett stort fel. Men efter 4 1/2 minut hände ytterligare\r\nett stort fel i nätet i och med att vi fick ett fel i ett ställverk utanför\r\nVarberg. Ett ställverk är, kan man säga, ett slags trafikkorsning för det\r\nelektriska stamnätet. I och med att det här felet uppstod - en så kallad\r\nfrånskiljare havererade - fick vi ett dubbelt fel i ställverket, och två\r\nblock i Ringhals kopplades bort från nätet.\r\nDe här tre produktionsanläggningarna - Oskarshamn 3 och de två blocken i\r\nRinghals - svarade för sammanlagt 3 000 MW, alltså 20 % av konsumtionen,\r\nbalansen, i det svenska systemet. Detta i kombination med att vi hade\r\nmindre anläggningar som upprätthöll spänningen i systemet gjorde att det\r\ninte längre var möjligt att ha stabilitet i stamnätet, utan vi fick ett\r\nsammanbrott på strä-ckan Varberg-Norrköping och söder därom.\r\nVad vi gör i en sådan situation är att vi återuppbygger nätet från den\r\ndel som fortfarande är intakt, i det här fallet norrifrån. Det skedde\r\nsuccessivt. Efter en timme var hela nätet, inklusive\r\növerföringsförbindelsen\r\ntill Själland, åter i gång. Sedan är det en fråga om att balansera, att\r\nta konsumtion i drift. Det skedde under ytterligare några timmar. Detta\r\nvar alltså förloppet under eftermiddagen den 23 september. Det var första\r\ngången på 20 år som vi hade ett sådant här fel i det svenska elsystemet.\r\n\r\nVad gör vi då med anledning av detta? I mitten av oktober var jag i\r\nutskottet och redovisade förloppet mera ingående. Då var vi i färd med att\r\nutarbeta en åtgärdsrapport, vilken vi publicerade den 4 november. Jag\r\ntänker här redovisa åtgärderna i denna. Åtgärderna är åtta till antalet.\r\n\r\n\r\n\r\nEn åtgärd är att vi har kommit överens med våra nordiska kolleger om att\r\nse över det som kallas för Nordels dimensioneringsregler, alltså hur vi\r\ndimensionerar och hur vi operativt driver näten i de nordiska länderna.\r\nDet här måste ske samordnat därför att de nordiska näten hänger ihop så\r\nkraftigt att vi är så att säga tätt beroende av varandra, vilket är en\r\nfördel. Men det innebär också att vi måste ligga på samma\r\ndriftsäkerhetsnivå\r\nför att ha ett optimalt system. Det här arbetet kommer att resultera i en\r\nförsta rapport i juni i år. Den kommer att finnas tillgänglig för den\r\ndiskussion som de nordiska energiministrarna har för avsikt att ha i början\r\nav hösten kring de här frågorna.\r\nI ställverket i Horred utanför Varberg fick vi, som sagt, ett dubbelt fel\r\n- en händelse som man inte räknat med tidigare. Ställverket är från mitten\r\nav 1970-talet. Det finns inte dokumenterat att detta dubbla fel skulle\r\nkunna inträffa, vilket alltså skedde. Vi bygger om ställverket till\r\nsommaren för att undvika att ett sådant här fel kan uppstå en gång till.\r\nDessutom har vi påbörjat en mer omfattande genomgång, ombyggnad, av våra\r\nställverk från 1970-talet för att kraftigt höja driftsäkerhetsnivån i dem,\r\nbland annat som en följd av det som hände den 23 september.\r\nVi har också påbörjat arbetet med en ny 400-kilovoltsledning, i huvudsak\r\ni den ledningsgata som finns mellan Hallsberg och Värnamo, och en\r\n220-kilovoltsledning vidare från Värnamo ned till sydvästra Skåne. Det\r\nkommer\r\nvi att lite mer detaljerat presentera i den treårsplan som vi nästa vecka\r\növerlämnar till regeringen.\r\nJag nämnde att det var en frånskiljare som var primärfelet i ställverket\r\ni Horred. Vi hade faktiskt tidigare startat en översyn av äldre\r\nfrånskiljare\r\noch har nu skyndat på det programmet - den fjärde åtgärden.\r\nSvenska kraftnät började år 1992. Då blev det beslutat att vår verksamhet\r\nskulle vara inriktad på planering och övergripande styrning av stamnätet,\r\nmedan den mer operativa hanteringen av till exempel underhållet blev\r\nkvar i Vattenfall. Vi har sedan utvecklat den modellen så att vi har\r\nhandlat upp vårt underhåll på entreprenad under den här tioårsperioden,\r\nvilket har fungerat väldigt väl. Men vi är nu mitt inne i en intern\r\nutredning där vi kommer att titta på om vi behöver styra och kontrollera\r\nentreprenadarbetena hårdare än vi kanske gjort i det förgångna. Det är\r\nockså en fråga som \"varit på lut\" tidigare, vilket bland annat beror på\r\natt anläggningarna i vårt anläggningsbestånd naturligtvis blir äldre för\r\nvarje år. Samtidigt blir våra entreprenörer så att säga mer kommersiellt\r\norienterade. Därför krävs det nog en lite hårdare styrning av kontrollen\r\nän vi haft i det förgångna.\r\nVid avbrott på stamnätet, särskilt om de delar av landet berörs där\r\nkärnkraftverken finns, är det väldigt viktigt att kärnkraftverken inte går\r\nned till noll och behöver återstartas med den långa procedur som krävs\r\nvid en kallstart. Därför finns det krav på kärnkraftverken att de ska\r\nkunna klara husturbindrift. De ska, kan man säga, kunna gå ned på sparlåga\r\nför att sedan snabbare kunna gå upp i produktion igen. Det där är en\r\ntekniskt komplicerad process. I Ringhals klarade ett block att gå ned på\r\nhusturbindrift, inte det andra. Vi har nu ihop med branschen startat en\r\növersyn av kraven på kärnkraftsblocken för att kunna gå ned till\r\nhusturbindrift\r\nså att det går att snabbt komma tillbaka efter ett elavbrott.\r\nSå småningom kommer vi att fastlägga de här kraven i föreskrifter riktade\r\nmot de stora produktionsanläggningarna.\r\nEtt elsystem som detta är oerhört beroende av telekommunikationer och\r\nfjärrkontroll. Det visade sig att det var fråga om en driftscentral där\r\nkommunikationen med företaget inte fungerade under den aktuella\r\neftermiddagen.\r\nDet har lett till att vi tillsammans med branschen har startat en\r\nfunktionsutredning beträffande telekommunikationssystemet i hela elsektorn\r\nför att se till att vi återigen har samma nivå på kommunikationssystemet\r\ndrifttekniskt och samma reservkapacitet och så vidare när det gäller\r\nbatterikapacitet och annat.\r\nSist men inte minst har vi informationsfrågorna. De är oerhört viktiga i\r\nen sådan här situation. Detta ställer minst lika höga krav på oss som på\r\nde tekniska åtgärderna för att återställa systemet. Själva tyckte vi väl\r\natt vi klarade den viktigaste informationsdelen rätt så hyggligt -\r\ninformationen till våra samarbetspartner när vi byggde upp nätet igen och\r\ntill allmänheten via medierna den aktuella eftermiddagen. Därutöver finns\r\ndet ett väldigt stort informationsbehov från länsstyrelser, kommuner,\r\nandra myndigheter och så vidare. Där brast det en del. Därför har vi också\r\ngjort en översyn av den hanteringen i allvarliga situationer i framtiden.\r\n\r\nDet här är de viktigaste åtgärderna. En del går väldigt fort. Ombyggnaden\r\nav Horred gör vi i år. Andra åtgärder - såsom Nordels\r\ndimensioneringskriterier\r\noch de effekterna - är naturligtvis mycket mer långsiktiga. Vi menar att\r\ndet efter en sådan här händelse finns anledning att höja den allmänna\r\nsäkerhetsnivån i stamnätet. Även om den, förstås, är hög också i\r\nutgångsläget\r\nhar samhällets elberoende gjort att det är ytterst angeläget att vi vidtar\r\nalla rimliga åtgärder för att undvika att den här typen av fel uppstår i\r\nframtiden.\r\n\r\nUtlandsförbindelserna är ett annat ämne. Det nordiska kraftnätet byggdes\r\nupp framför allt på 1950- och 1960-talen och är i huvudsak uppbyggt med\r\nhänsyn till de nationella förutsättningarna - det svenska systemet för\r\natt transportera vattenkraft från norr till konsumtionen i Syd- och\r\nMellansverige, de röda linjerna på bilden, och det norska systemet är till\r\nför att transportera norsk vattenkraft från Vestlandet till konsumtionen\r\ni sydost. Sedan har man slagit broar mellan de här nationella systemen.\r\nDet gör naturligtvis också att kapaciteten på de här broarna inte är lika\r\nhög som kapaciteten i de nationella näten. Det har ändå varit en bra\r\nsituation. I Norden har vi haft ett nationellt elutbyte som har gagnat oss\r\nalla i 50 år. Men kraven på transportkapacitet över gränserna ökar i takt\r\nmed att den här öppna elmarknaden breder ut sig och blir alltmer omfattande\r\n.\r\n\r\nUnder den senaste tioårsperioden har vi gjort en del. År 1992 då vi\r\nstartade var kapaciteten mellan Sverige och andra länder ungefär 5 000 MW.\r\nKapaciteten har ökat till ungefär 7 000 MW, alltså med 40 %, under den\r\nhär tioårsperioden. Men fortfarande är det ofta flaskhalsar i det nordiska\r\nnätet.\r\n\r\nVi har därför inom Nordel bedrivit ett arbete för att hitta flaskhalsar,\r\nmissing links, i det nordiska systemet. De finns redovisade här. Vad vi\r\nfrån svensk sida nu framför allt satsar på är tre förbindelser. Det gäller\r\ndå den mellan Norge och södra Norrland, Nea-Järpströmmen, som vi kommer\r\natt fatta investeringsbeslut om i vår för att öka den kapaciteten. Vidare\r\nhandlar det om en fördubbling av Fennoskan mellan Sverige i höjd med\r\nForsmark och sydvästra Finland. Dessutom gäller det den ledning mitt i\r\nSverige som till viss del är markerad på bilden och som alltså motsvarar\r\nledningen mellan Hallsberg, Värnamo och sydvästra Skåne - som jag tidigare\r\ntalade om.\r\n\r\nDet här är de projekt som vi arbetar med. Naturligtvis är det väldigt\r\nstora investeringar. Hela programmet, alla de elva förbindelserna, skulle\r\ndet kosta 40-45 miljarder att realisera. Våra tre projekt som vi i\r\ndagsläget\r\ntalar om ligger kanske på nivån 3 miljarder. Det är givetvis mycket\r\nomfattande investeringar. Men för att få en helt integrerad nordisk\r\nelmarknad\r\noch för att vi ska kunna ha en betydande handel mellan länderna är det\r\nden här vägen som man måste gå.\r\nKärnkraftverkens tillförlitlighet\r\nOrdföranden: Tack för det! Nästa talare är Judith Melin från Statens\r\nkärnkraftinspektion som ska tala bland annat om kärnkraftverkens\r\ntillförlitlighet. Varsågod!\r\nGeneraldirektör Judith Melin, Statens kärnkraftinspektion: Eftersom det\r\nnu ska handla om kärnkraftens tillförlitlighet tänkte jag börja med att\r\nklargöra den ansvarsfördelning som finns och vår roll.\r\nAnsvaret för den kärntekniska säkerheten ligger hos tillståndshavarna.\r\nSKI:s ansvar är att lägga fast säkerhetskraven och att följa upp att de\r\nåtföljs av inspektion och tillsynsåtgärder. Vidare handlar det om att\r\nvidta de förelägganden som behövs för att kraven ska verkställas.\r\nVi är alltså helt frikopplade från energiproduktionen. Säkerhetsfrågorna\r\nhos oss är helt frikopplade från energiproduktionen. Vi tillhör\r\nMiljödepartementet såväl organisatoriskt som när det gäller vad som följer\r\nav\r\nvårt uppdrag från regering och riksdag. Vår uppgift är att tillse att\r\nsäkerhetssystemen slår till när det behövs, oavsett kapaciteten för\r\nenergiförsörjningen. Dock finns det, som vi tidigare hört, ett visst\r\nberoende\r\nmellan säkerheten och tillgången till elförsörjningen för att hantera\r\nsäkerhetssystemen i anläggningarna.\r\nJag övergår nu till det som hände den 23 september 2003 i anläggningen\r\nOskarshamn 3. Spädmatningen av vattnet till reaktortanken stängdes av\r\nmisstag av. Reaktorn snabbstoppades manuellt, vilket är helt i enlighet\r\nmed de riktlinjer och krav som finns fastställda. Sedan inträffade det\r\nstora spänningsbortfallet i södra Sverige, vilket också innebar att\r\nströmförsörjningen av yttre nät till Oskarshamn 3 uteblev. Det finns ett\r\nreservsystem för elförsörjningen till Oskarshamnsanläggningen för att\r\nsäkerställa att både säkerhetsfunktionerna och kylningen fungerar. Tre\r\ndieselgeneratorer startades, också detta helt i enlighet med de krav som\r\nvi ställer.\r\nEfter en och en halv timme återkom yttre nät och kylsystemet. Man började\r\niscensätta det normala kylsystemet. Efter ytterligare en tid startade\r\nomblandningen i reaktortanken, vilket då ledde till att man fick ett så\r\nkallat HTG-larm - man överskred en teknisk parameter, innebärande att man\r\nmåste utreda de mekaniska konstruktionerna och invänta SKI:s godkännande\r\nför återstart.\r\nOskarshamnsanläggningen utredde händelsen och inkom den 26 oktober med en\r\nansökan till SKI om återstart. Återstart medgavs av oss efter granskning\r\nden 14 november 2003.\r\nDetta för mig över till frågor som är säkerhetsrelaterade och som är av\r\nbetydelse för tillgängligheten när det gäller att producera ström till\r\nnät från anläggningarna.\r\nDe årliga revisionerna är dels produktionsrelaterade, dels\r\nsäkerhetsrelaterade.\r\nDe årliga revisionerna inträffar under sommarperioden. De varar i två\r\nveckor eller mer, beroende på vad man vill göra och vad man hittar. De\r\nårliga revisionerna innebär till exempel att man genomför den kontroll av\r\nanläggningen som finns föreskriven - av säkerhetssystemen och av mekaniska\r\nkomponenter och material. Det underhåll som är planerat genomförs samt\r\nreparationer. Det kan då vara både produktionsrelaterat och\r\nsäkerhetsrelaterat.\r\nUnder den perioden byter man också bränsle.\r\nNär man genomför den föreskrivna kontrollen av mekaniska komponenter och\r\nmaterial är det inte sällan man fångar upp saker som kräver att återstarten\r\nsenareläggs - saker som behöver utredas ytterligare eller saker som behöver\r\nåtgärdas. Det kan till exempel vara fråga om sprickor i svetsfogar eller\r\nom att dieselgeneratorerna inte startar inom stipulerad tid eller också\r\nom andra sådana saker som måste åtgärdas. En del måste åtgärdas, och en\r\ndel måste beräknas för att se om man kan driva anläggningen med det man\r\nhittat ytterligare en period.\r\nSnabbstopp kan förekomma, som vi hörde Jan Magnusson redovisa. Snabbstopp\r\ni ett säkert system ska slå till vid en felande funktion. När vi får\r\nbortfall av yttre nät finns visserligen husturbindriften som skulle kunna\r\nmildra effekterna av ett sådant snabbstopp. Det är viktigt att\r\nsäkerhetssystemen\r\nutnyttjas när de behövs.\r\nSpädmatning av vatten till reaktortanken, vilket inträffade i Oskarshamn,\r\när också ett läge där snabbstopp föreskrivs. Snabbstoppen kan således\r\nvara både manuella och automatiska. Det är inte helt ovanligt med\r\nsnabbstopp.\r\nSnabbstopp inträffar kanske en gång per reaktor och år. I regel kommer\r\nman i gång ganska snabbt efter ett snabbstopp.\r\nDet som kan ta längre tid är större händelser som kräver omfattande\r\nutredningar. Exempel på sådana är den så kallade HTG-händelsen i Oskarshamn\r\n,\r\ndet vill säga att en viss parameter överskreds. Vi hade också händelsen\r\ni Barsebäck i början av år 2003, och vi hade en händelse år 1996 då vi\r\nhittade felfunktioner i driftsklarhetsverifieringarna. Sedan hade vi, som\r\nen del minns, den så kallade silhändelsen 1992. Sådant här kräver ett\r\nlångt utredningsarbete. I regel krävs det också tillstånd från SKI för\r\nåterstart.\r\nVidare förekommer det bränsleskador i reaktorerna. Vid en viss storlek på\r\nbränsleskadorna stoppar man reaktorn utanför revisionsperioden och byter\r\nbränsle. Det händer dock inte så ofta, kanske någon gång per år för någon\r\nreaktor.\r\nSlutligen: Avgörande för reaktorns tillgänglighet från säkerhetssynpunkt\r\när att man har en god kvalitet i säkerhetsarbetet, att man har en god\r\nframförhållning - det vill säga att man har metoder så att man väldigt\r\ntidigt upptäcker fel, till exempel sprickor. Man har då också möjlighet\r\natt i god tid planera för reparationer och utbyte av komponenter så att\r\nman slipper avställa i onödan. Därmed kan processen snabbas på.\r\nErfarenhetsåterföring är en annan sak. Ju mer man vet om inträffade\r\nhändelser och orsakerna till dessa både i den egna anläggningen nationellt\r\noch internationellt, desto bättre framförhållning kan man ha.\r\nFör en god behandling av frågorna är det dessutom oerhört centralt med\r\nkompetensen och kapaciteten både hos anläggningarna och hos den myndighet\r\nsom sedan ska hantera en återstart.\r\nLeveranssäkerheten på regional och lokal nivå\r\nOrdföranden: Nästa talare är överdirektör Håkan Heden från Statens\r\nenergimyndighet. Håkan ska tala om hur det är med leveranssäkerheten på\r\nlokal\r\noch regional nivå. Varsågod!\r\nÖverdirektör Håkan Heden, Statens energimyndighet: Vi på Statens\r\nenergimyndighet följer leveranssäkerheten hos de lokala och regionala näten\r\npå\r\ntre vägar.\r\nFör det första får vi årligen in rapporter från nätföretagen om deras\r\nekonomiska status men också en teknisk rapport där företagen redovisar\r\nvilka avbrott de haft under året - aviserade och oaviserade avbrott - och\r\nhur långa de varit.\r\nFör det andra har vi regeringens uppdrag att årligen följa upp\r\nnätföretagens\r\nåtgärder för att minska elnätens känslighet för snöoväder och liknande\r\nförhållanden.\r\nFör det tredje gäller det vår tillsyn av nättarifferna. I vår nya\r\ntillsynsmodell, som vi ska introducera i år, kommer vi att fästa väldigt\r\nstor\r\nvikt vid hur leveranssäkerheten är och vid hur stora avbrotten är.\r\nJag tänker nu redovisa lite grann av den statistik vi har tagit fram från\r\nde årsrapporter som företagen har lämnat in. Jag tänker börja med en\r\növergripande bild på hur avbrottsfrekvensen har utvecklats över åren.\r\n\r\nBilden, som visar lokalnätsstatistik, delar in avbrotten i tre delar.\r\nFörst är det aviserade avbrott. Det är när man vidtar planerade åtgärder\r\ni näten. Till detta kommer oaviserade avbrott i lokalnäten, och överst\r\nligger avbrott som lokalnäten får från de regionala näten. De två övre är\r\noaviserade avbrott, och det är de som slår hårdast mot kunden.\r\nHär ser man att det i genomsnitt över landet är ett till ett och ett halvt\r\navbrott per år. Det mesta är oaviserat.\r\nOm vi tittar på avbrottens längd kan vi konstatera att den varierar mellan\r\nåren. Det är svårt att säga att det finns någon entydig trend. De första\r\nnoteringarna gjordes 1996-1997. Men de åren var kvaliteten så dålig att\r\nvi inte brukar ha med dem i statistiken. Vi började egentligen 1998, och\r\nutifrån de uppgifterna tycker vi inte att man kan utläsa någon trend. Men\r\nvi ser igen att det är de oaviserade avbrotten som utgör den stora delen.\r\n\r\n\r\nDet här varierar rätt rejält över landet. Vi som bor i tätorter vet ju\r\natt vi har ganska få avbrott. Vi får rapporter om att det är helt\r\nannorlunda\r\nute i landet. Vi har då försökt att dela in näten i tre delar: tätortsnät,\r\nglesbygdsnät och blandade nät. Kriteriet vi har haft för nätföretagen är\r\nden renhet som de redovisar i meter ledning per kund. Glesbygdsnät har vi\r\nsagt är sådana nät där längden är 125 meter per kund eller mer. Ni ser på\r\nbilden att det bor rätt många kunder i de här områdena, så det här är\r\nnätföretag som också täcker in tätorter. Men genomsnittslängden är mer än\r\n125 meter. Det är inte bara glesbygdskunder vi möter, för dem har vi inte\r\nstatistik över, utan det visar hur företag som har en stor del av sina\r\nleveranser till glesbygd ser ut.\r\n\r\nNär det gäller frekvensen ser vi på en annan bild att om det var ett till\r\nett och ett halvt avbrott i snitt över landet per år är vi uppe i två och\r\nett halvt till tre avbrott i glesbygdsföretagen. Vi kan också återigen se\r\natt de flesta är oaviserade och från överliggande nät.\r\n\r\nOm vi jämför avbrottstiden, som var ungefär 150 minuter, med andra ser vi\r\natt vi är uppe i 300-400 minuter per år i glesbygdsföretagen. Återigen,\r\nde som bor i glesbygden tycker nog att de har längre avbrott, men det\r\nberor på att det i den här statistiken också finns samhällen. Ur\r\nkundperspektiv\r\nsäger den här bilden inte hela sanningen.\r\n\r\nVi kan också titta lite grann på hur det ser ut i tätorter. Där har vi,\r\nungefär som vi känner igen, ett halvt avbrott per år. Det är många\r\noaviserade\r\navbrott, men där ligger tiden återigen på ungefär 25 minuter per år.\r\n\r\n\r\nNågra slutsatser jag tycker att man kan dra av den här statistiken är att\r\ndet egentligen inte finns någonting som säger att det har blivit värre\r\nunder den här perioden. Vi kan se att det är påtagliga skillnader mellan\r\ntätortsnät och glesbygdsnät. Vi kan också se att de sex timmar vi hade i\r\nglesbygden är mer än i tätorten, men vi ser ingen ökning i vår statistik.\r\n\r\nFrågor från utskottets ledamöter\r\nOrdföranden: Det är dags för ledamöterna att ställa frågor.\r\nMaria Larsson (kd): Tack så mycket för all information! Jag har ett antal\r\nfrågor.\r\n200 störningar per år fick vi besked om att det var. Med tanke på att\r\nvårt samhälle blir alltmer tekniskt komplicerat, alltmer beroende av en\r\nsäker elförsörjning är min fråga till samtliga som har uppträtt på arenan\r\nhittills: Är det en rimlig nivå?\r\nÄven om man säger att trenden inte har ökat har den inte heller minskat,\r\ntrots att vårt samhälle egentligen kräver en bättre och säkrare\r\nelförsörjning.\r\nFör min del tycker jag att det är alarmerande. Min fråga till er är: Är\r\ndet en rimlig nivå? Vad ska vi i annat fall, om svaret är nej på den frågan\r\n,\r\ngöra åt det?\r\nMin andra fråga handlar om omständigheterna kring det stora strömavbrottet.\r\nDet var fyra kärnkraftsreaktorer som var avstängda för underhåll. Jag\r\ntycker att det är ganska anmärkningsvärt att inte samplaneringen sker på\r\nett bättre sätt. Det kanske snarast är Kärnkraftinspektionen och\r\nEnergimyndigheten som bör svara på frågan: Är det rimligt? Kan inte\r\nsamordning\r\nske på ett bättre sätt?\r\nMin övergripande fråga är: Finns det andra omständigheter som hade kunnat\r\ninnebära att man kunnat förebygga det som hände vid det stora\r\nströmavbrottet?\r\nMin tredje fråga går lite tillbaka i tid och handlar egentligen om det\r\nstora strömavbrottet 1983. Det var ganska likartat till sin karaktär som\r\ndet som hände förra hösten. I många av de strömavbrott som har ägt rum\r\nhar det varit brist i relä- och brytarskydden. Svenska kraftnät har ju\r\nhaft en planering för säker drift under ganska många år. Felet som\r\nuppträdde\r\nförra hösten har stora likheter med det som uppträdde 1983. Min fråga är\r\negentligen: Har det skett en översyn av relä- och brytarskydden, eftersom\r\nman vet att det är en faktor som har spelat en väldigt stor roll vid de\r\nstora strömavbrotten? Innebär avskiljarfelet i Horred att man när\r\nombyggnaden\r\nsker där också går in med andra effektiva medel i relä- och brytarskydden?\r\nDet framgår inte när man bara säger ombyggnation. Jag tycker att det är\r\nen ganska viktig faktor med tanke på att man här kan härleda en rad\r\ntidigare strömavbrott.\r\nEn annan sak som inte finns med i den åtgärdsplan som har tagits fram av\r\nSvenska kraftnät är också möjligheten till högspänd likströmstransmission,\r\ndet som vi kallar HVDC-tillämpningar. Där vet man att ett utökat antal\r\nav den typen av lösningar också kan förebygga och förhindra strömavbrott\r\nav den omfattning som skedde. Varför finns inte det med i listan? Finns\r\ndet planer på att man ska titta närmare på den typen av lösningar\r\nockså?\r\nJan Magnusson, Svenska kraftnät: Jag börjar med frågan om att det var\r\nfyra kärnkraftsblock som var ur drift för underhåll och om det sker en\r\nsamplanering. Det sker i hög grad en samplanering. Det var därför som de\r\nvar föremål för underhåll under den här låglastperioden. Kärnkraftverken\r\nbehöver ju ses över ganska omfattande var 18:e månad. Det sker på ett\r\nväldigt intrikat och samplanerat sätt.\r\nSamtidigt måste de tas ur drift för underhåll. Våra ledningar måste också\r\ntas ur drift för underhåll. Det går inte att smeta ut detta under hela\r\nåret, för då skulle vi inte ha tillräcklig kapacitet under vintersäsongen.\r\nDet går heller inte att använda en del av våren för underhåll därför att\r\ndå är det så mycket vattenkraft som måste transporteras från Norrland ned\r\ntill Sydsverige för att man inte ska behöva spilla bort vatten. Det finns\r\nen mycket ingående planering kring detta. Den gör man på ett sådant sätt\r\natt man alltid upprätthåller dimensioneringskriteriet att man ska klara\r\nstörsta fel men också så att man ska kunna få en jämn ytterligare marginal\r\ndärutöver i verken.\r\nHar vi sett över brytare och frånskiljare? Som jag nämnde hade vi sedan\r\ntidigare ett översynsprogram för våra frånskiljare som vi nu snabbar på\r\nefter det som hände den 23 september. Det som gör att vi inte kan genomföra\r\nallting på en gång är att vi för att kunna byta eller ta ned och renovera\r\nfrånskiljarna i våra ställverk måste ta ställverket ur drift. Det är alltså\r\nockså en åtgärd som sänker överföringsförmågan på näten. Vi kan\r\nnaturligtvis\r\ninte göra det under spänning.\r\nDet är de luckor som finns i systemet för att kunna ta de större\r\nställverken\r\nur drift som bestämmer när vi kan vidta den här typen av åtgärder.\r\nHVDC finns med. I det arbete som vi bedriver på den nya ledningen\r\nHallsberg-Värnamo-Sydvästskåne är ett tekniskt alternativ en HVDC-\r\nförbindelse.\r\nOm det blir så eller inte vet jag inte. ABB har ju en ny teknik som man\r\nkallar HVDC-light. Den har man använt på lägre spänningar tidigare. Vi är\r\njust nu inne i en fas då vi studerar om det går att tekniskt och ekonomiskt\r\nutnyttja den tekniken också på 400-kilovoltsnivå. Det finns med som ett\r\nav våra alternativ i projekteringen.\r\nSå till den viktigaste frågan, om vi ligger på en rimlig nivå. Efter det\r\nstora strömavbrottet 1983 tillsatte man en offentlig utredning med\r\nlandshövding Bengt Gustavsson som ordförande. Den gick igenom just detta. I\r\nden utredningen konstaterade man att det ställs väldigt höga krav på\r\nelsystemet därför att det är så mycket i samhället som är beroende av el.\r\nMen det är klart att sårbarheten inte kan elimineras alldeles helt, står\r\ndet i utredningen. Det kanske inte heller ska göras, samhällsekonomiskt\r\nsett, därför att de anläggningar som är beroende av el är också beroende\r\nav andra saker som kan skapa avbrott i dem.\r\nMen det är mycket hårda krav på elsystemet, slår man fast. En\r\navbrottsfrekvens\r\npå stamnätet på någon gång vart 20:e år var någonting som man 1983 bedömde\r\nvar rimligt. Man sade också då att dåvarande Statens vattenfallsverk har\r\ndimensionerat och hanterat nätet enligt detta kriterium, vilket är rimligt.\r\n\r\nSom jag sade i mitt anförande är det min bedömning att samhällets\r\nelberoende\r\nsedan 1983 gör att kraven måste ställas högre än så framöver. Det är också\r\ndärför som vi har tagit fram den åtgärdslista som jag presenterade och\r\nsom vi nu är i färd med att genomföra.\r\nJag kan inte på något exakt sätt kvantifiera vad det innebär i form av\r\nhöjning av driftsäkerhetsnivån i procent eller något annat sådant. Men\r\nvår allmänna bedömning är att genomför vi de här åtgärderna höjer vi oss\r\nmed en faktor 2 åtminstone i säkerhetsnivå. Det ska enligt vår bedömning\r\nmotsvara den känslighet för avbrott och de ökade områdeskostnader som\r\nfinns i samhället nu jämfört med hur det var 1983.\r\nJudith Melin, Statens kärnkraftinspektion: Om jag börjar med att kommentera\r\nde fyra avställda reaktorerna under den perioden kan jag säga att i alla\r\nfall ett par av dem var avställda på grund av att man var tvungen att\r\nåtgärda säkerhetsrelaterade funktioner. Hur länge man ställer av eller\r\ninte ställer av lägger sig inte SKI i, men att säkerhetsfunktionerna ska\r\nfungera är ett kriterium för att man ska få starta reaktorerna.\r\nTillgängligheten är inte heller någonting som SKI reglerar via vårt\r\nmyndighetsansvar. Vi är, som jag sade tidigare, helt frikopplade från\r\ntillgängligheten.\r\nHåkan Heden, Statens energimyndighet: Det talas om 200 incidenter i\r\nstamkraftnätet. Det är ytterst få av dem som går ända ned till slutkund.\r\nJag visade på mina bilder att de allra flesta avbrotten och de långa\r\ntiderna ligger på fel och avbrott i lokalnäten. Vår uppfattning är att\r\näven om det sker ett antal incidenter i det svenska stamkraftnätet märker\r\nkunderna det väldigt sällan. Det i höstas var ett undantag.\r\nDet är också obetvingligt så att elberoendet har ökat hos oss alla, vare\r\nsig vi bor i tätort eller i glesbygd. Vi är mer och mer beroende av el.\r\nJag sade när jag visade mina bilder att man under den här perioden inte\r\nkan se att det har blivit sämre. Man kan också säga att det inte har blivit\r\nbättre. Nu har branschen åtagit sig ett åtgärdsprogram för att förbättra\r\nleveranssäkerheten. Vi får en redovisning av det senare. Men vår bild när\r\nvi ska beräkna skälig tariffnivå är att många nätföretag kommer att få\r\nstora kvalitetsavdrag på grund av brister och avbrott. Det är ingen\r\ngenerell bild. Det finns nätföretag både i glesbygd och i tätort som har\r\nalldeles utmärkt leveranssäkerhet, och det finns nätföretag både i tätort\r\noch i glesbygd som kommer att få stora avdrag när det gäller\r\nkvalitetsparametern\r\nnär vi bedömer skäligheten.\r\nNär det gäller planeringen är vår bild att det sker en mycket noggrann\r\nplanering av hur nät underhålls och hur anläggningar tas ur drift. Det är\r\nen fråga som vi inte tycker att vi kan lägga oss i utan det handlar om\r\nsäkerhetsplanering för de här kärnkraftverken. Vi tycker att det vore\r\nväldigt konstigt om vi gick in och hade synpunkter på revisionsperioders\r\nlängd och när underhåll gjordes. Det vi ser är att man lägger dessa\r\nperioder när belastningen på nätet och elförbrukningen är som lägst.\r\nEtt annat problem som har med strömavbrott att göra är kanske att det är\r\nobalans i den svenska elproduktionen. En väldigt stor del ligger i Norrland\r\noch Mellansverige och en väldigt liten del i södra Sverige. Det var väl\r\nen av orsakerna till det strömavbrott som vi hade i höstas.\r\nPer Bill (m): Ordförande! Till att börja med ett stort tack för de fina\r\nföredragningarna. Jag tror att både vi och TV-tittarna har haft stor nytta\r\nav att de har hållits på en så begriplig nivå.\r\nJag ska försöka ställa en begriplig fråga också, som jag tror att många\r\nfunderar över. Jag vänder mig till Jan Magnusson på Svenska kraftnät. Den\r\nhandlar om ersättning till drabbade kunder både i dag och i framtiden.\r\nVi ser nu hur företag, till och med SJ, börjar ge resegaranti. Då blir\r\nmin fråga: Vad händer med ersättningen till lokala nätbolag, till\r\nelproducenter och även till slutkunder när det uppstår stora\r\ndriftstörningar\r\ni nätet?\r\nJan Magnusson, Svenska kraftnät: Den typen av händelse som inträffade i\r\nstamnätet förra året inträffar oerhört sällan. Det har varit en gång vart\r\ntjugonde eller vart trettionde år. Som jag sade tidigare är ambitionen\r\natt höja säkerhetsnivån så att den blir bättre än så framöver.\r\nJag kan bara säga att så här långt har den här typen av händelser i det\r\nhär avseendet betraktats som force majeur. Det finns inga krav på\r\nersättning\r\nsom kunderna enligt lagen kan ställa när den här typen av händelser\r\ninträffar. Så är läget.\r\nHåkan Heden, Statens energimyndighet: På lokalnätsnivå har\r\nbranschorganisationen\r\ntagit fram en princip om att man ska ge kunderna ersättning på en viss\r\nnivå vid avbrott som är längre än 24 timmar. Vi kan väl notera att de\r\nflesta företag är anslutna till den och att de följer den.\r\nVi har tidigare stött ett förslag till regeringen om att man skulle\r\nlagstifta om att ge ersättning efter 12 timmar. Vi tycker att 24 timmar är\r\nlångt. Men det är en branschöverenskommelse, och det är så det ser ut.\r\nDet är viktigt att kunderna får ersättning när strömmen försvinner. Men\r\nman måste också ha klart för sig att det aldrig går att bygga ett helt\r\navbrottsfritt nät. De som är extremt beroende av att jämt ha ström måste\r\nnog försöka förse sig med reservkapacitet. Det gäller sjukhus och det\r\ngäller gårdar med djurhållning och krav på ventilation. Vi på\r\nEnergimyndigheten\r\nhar för säkerhets skull ett eget reservkraftverk.\r\nLennart Beijer (v): Först en fråga till Jan Magnusson. Du var inne på att\r\nden nya elmarknaden ställer nya krav på Svenska kraftnät. Du nämnde ökad\r\nstyrning och kontroll av vad som händer, att man kanske inte kan lita på\r\nsaker och ting som man gjorde tidigare. Det skulle vara intressant om du\r\nkunde utveckla lite grann vad denna förbättrade styrning innebär.\r\nTill Håkan Heden vill jag rikta en fråga om leveranssäkerheten i glesbygden\r\noch på landsbygden. Vi hör ganska ofta när saker och ting inträffar att\r\ndet egentligen beror på att den oreglerade marknaden har inneburit att\r\nman har minskat antalet anställda i bolagen och därför inte hinner med\r\nsådana jobb som man gjorde tidigare. Vi har hört den kritiken också från\r\nfackliga organisationer.\r\nDessutom en liten specialfråga som kanske kommer upp sedan också. Det\r\ngäller diskussionen om starkare elkablar. På vilket sätt engagerar sig\r\nEnergimyndigheten i den?\r\nJan Magnusson, Svenska kraftnät: När vi kom till 1992 blev, som jag sade\r\ntidigare, den operativa hanteringen och bland annat underhållet kvar i\r\nStatens vattenfallsverk. Vi gick in i en entreprenadform för detta. Det\r\nhar varit väldigt framgångsrikt. Det finns ju flera krav på en verksamhet\r\nsom vår, inte bara att vi ska ha en hög säkerhet utan också att vi ska ha\r\nlåga kostnader. Entreprenadformen har inneburit en väsentlig\r\nkostnadsreduktion\r\nunder de här tio åren. Det är ingen tvekan om detta.\r\nSedan kan man säga att de som kom att bli våra entreprenörer rätt mycket\r\nvar dotterbolag till de gamla kraftföretagen som hade skött de här\r\nanläggningarna tidigare. Man kan väl säga att vi kompetensmässigt surfade\r\nen\r\ndel på det kunnande och den erfarenhet som låg i de här bolagen från början\r\n.\r\n\r\nNu har de utvecklats på sitt sätt, och vi har en situation då vi från\r\nSvenska kraftnät måste ta ett större ansvar styrningsmässigt,\r\nkompetensmässigt\r\noch så vidare över exakt vilka åtgärder som genomförs. Det är den fas vi\r\när inne i nu. Vi hade varit inne i den diskussionen även om inte avbrottet\r\nden 23 september hade inträffat. Det är ganska naturligt att man efter en\r\ntioårsperiod börjar titta på den framtida kvaliteten i de här\r\nentreprenörernas\r\narbete på ett lite tydligare sätt än vi behövde göra för tio år sedan.\r\nDet är den fas vi är inne i just nu.\r\nFortfarande tycker vi att entreprenadformen är bra. Men den behöver styras\r\nupp lite hårdare än vi har behövt göra under den gångna tioårsperioden.\r\nHåkan\r\nHeden, Statens energimyndighet: Frågan gällde leveranssäkerheten och ett\r\nminskat antal anställda. Det är sant att också de nätföretag som ligger\r\ninom den fortfarande reglerade sektorn har minskat antalet anställda som\r\nen del i ett rationaliserings- och effektiviseringsarbete. I många fall\r\nhar det skett genom att man, som det heter, har \"outsourcat\" drift- och\r\nunderhållsverksamheten. Från nätföretagens synpunkt är det uppenbarligen\r\nekonomi i detta.\r\nVi har egentligen inga indikationer på att själva underhållsarbetet har\r\nsjunkit under en nivå som är acceptabel eller rimlig. Vi har snarast\r\nuppfattat det som ett annat sätt att organisera arbetet. Hittills har vi\r\ninte heller sett att näten har blivit sämre. Men det är naturligtvis en\r\nfråga som kan vara värd att diskutera ordentligt.\r\nNär det gäller starkare kablar finns det olika sätt att höja\r\nleveranssäkerheten\r\ni glesbygdsnätet. Det kan vara att gå från blanktråd, som det heter, till\r\nisolerad kabel. Det kan handla om att röja och sköta underhållet av\r\nledningsgator bättre än man gör. Och det kan handla om att gräva ned kabeln\r\nunder jord, vilket sker i allt större utsträckning.\r\nVi på myndigheten har väldigt svårt att gå ut med riktlinjer och ställa\r\ntekniska krav på hur företagen löser detta. Det är företagen som är\r\nansvariga för leveranssäkerheten och det är de som ska sköta sina företag,\r\nså de måste välja teknisk lösning, vilket de gör. Det vi kan göra och\r\ndet vi gör i vår nya nätnyttomodell när vi ska bedöma skäligheten är att\r\nföretagen får betalt för det kanske dyraste alternativet, nämligen att\r\ngräva ned alla kablar. Sedan får de också ett kvalitetsavdrag om de inte\r\nkan leverera el med den leveranssäkerhet som ett nät med nedgrävda kablar\r\nger. På det sättet tycker vi att vi utan att ställa några tekniska krav\r\nändå ger incitament för företagen att hitta den bästa tekniska lösningen.\r\n\r\nNils-Göran Holmqvist (s): Jag får tacka för god information. Jag har två\r\nfrågor. Den ena ställer jag till Jan Magnusson. Den gäller\r\növerföringskapaciteten\r\nmellan de olika länderna. Du pekade på att vi har en överföring genom\r\nlandet som är väl dimensionerad men att det inte är så mellan olika länder,\r\nmellan Norge och Sverige eller något annat land. Min fråga till dig är:\r\nÄr denna process påskyndad utifrån avbrottet den 23 september, och hur\r\nser framtiden ut på det området?\r\nDå det gäller leveranssäkerheten tänkte jag ställa en fråga till Håkan\r\nHeden. Du visade avbrottstider som var avsevärt mycket längre ute på\r\nlandsbygden än i tätort. Det finns i och för sig förklaringar till det.\r\nDet är långa ledningar, och det är svårt att hitta var avbrotten är\r\nnågonstans. Min fråga till dig är: Det är ofta i de stora företagen man ser\r\navbrotten redovisade, men om man tittar på alla nätbolagen, hur många av\r\nvåra nätbolag är drabbade av de här avbrotten? Vilka är mest frekvent\r\nutsatta? Är det så att nät sköts bättre av små och medelstora företag\r\neller av stora? Det är också viktigt att se hur ett sådant system ser ut\r\nframöver.\r\nJan Magnusson, Svenska kraftnät: Det vi har sett i det nordiska elnätet\r\nsedan avregleringen 1996 är att hela elsystemet utnyttjas bättre än\r\ntidigare, vilket ju leder till att vi har större överföringar på nätet än\r\nman hade om vi går 10-15 år tillbaka i tiden. Det är i grunden positivt,\r\ndärför att det innebär att gjorda investeringar utnyttjas på ett bättre\r\nsätt. Det gynnar hela det nordiska kollektivet.\r\nMen det har också fått till följd att det har blivit tydligare att vi har\r\nen del flaskhalsar i det nordiska systemet som inte var synliga tidigare\r\nnär nätet utnyttjades i mindre utsträckning. Det är framför allt det som\r\nhar lett till diskussionen om de utbyggnader i det nordiska systemet som\r\nvi delvis har genomfört och de elva projekt som jag redovisade att vi har\r\ni Nordels grid plan, som den kallas för.\r\nEnergibranschens syn på säkerheten i elförsörjningen och åtgärder för att\r\nminska elavbrotten\r\nOrdföranden: Då går vi in på nästa del av den här offentliga hearingen.\r\nVi har hört myndigheternas syn på elsäkerhet, och nu ska vi höra användarna\r\noch brukarna av densamma.\r\nFörst ut är Bo Källstrand, verkställande direktör vid Svensk Energi, som\r\nska ge energibranschens syn på säkerheten i elförsörjningen och även vilka\r\nåtgärder man kan föreslå för att minska elavbrotten. Industrin är ju\r\nväldigt beroende av säker el.\r\nVerkställande direktör Bo Källstrand, Svensk Energi: Svensk Energi är\r\nbranschorganisation för landets såväl producenter som distributörer och\r\nhandlare med el. Med mig har jag också, för att hjälpa mig svara på frågor,\r\nHenrik Grill, som är vd i Jämtkraft och också ordförande i vårt nätråd\r\ni branschen.\r\nSom har framgått under diskussionen hittills i dag utgör elförsörjningen\r\noch elnäten en oerhört viktig infrastruktur. Vi har totalt, om vi\r\nkoncentrerar oss på näten, ungefär 500 000 kilometer elledning i Sverige.\r\nDet\r\nmotsvarar ungefär tolv varv runt jorden. Av det här ligger en del, ungefär\r\n10 %, i stamnät och i de så kallade regionalnäten, som är en sorts\r\nhuvudlinjer i det här, medan 90 % ligger i de lokala näten som är\r\ndistributionsnät\r\nav olika slag. Nyanskaffningsvärdet för de här näten ligger en bra bit\r\növer 200 miljarder kronor, så det är en tung infrastruktur.\r\n\r\nSom också har framkommit här i dag blir vi alltmer elberoende i samhället.\r\nBåde framför allt datorisering och olika processer gör att kostnaderna\r\noch följderna av elavbrott blir alltmer kännbara. Naturligtvis är det\r\nockså så att det ute i glesbygden, framför allt i jordbruket, sker en\r\nökad automatisering. Vi har också mera vård i hemmen. Kraven ökar alltså\r\nkraftigt från samhällets sida på en mycket hög kvalitet i elförsörjningen\r\noch korta avbrott. Kostnaderna för kunderna och för samhället vid avbrott\r\nökar också. Håkan Heden nämnde tidigare att vi både i branschen och\r\ngemensamt med myndigheten arbetar på en ny avbrottsvärdering. Vi har gjort\r\nen uppdatering av det som gjordes senast, för tio år sedan, och finner då\r\natt för hushåll och för industri har det ökat med kanske i\r\nstorleksordningen\r\n50 %, och för en del andra sektorer som handel och tjänster har de\r\nkostnader\r\nsom våra kunder drabbas av i samband med avbrott ökat med mer än 100 %.\r\nDet här gör naturligtvis att samhället ställer allt högre krav på\r\ntillförlitliga leveranser.\r\nDe ökade kraven ska mötas av det elnät som vi har byggt upp. Detta nät\r\nhar byggts upp under en period av 50 år. Det är som vi har sagt här: Delar\r\nav det här nätet ligger naturligtvis i glesbygd, i trakter där saken\r\nkompliceras av att expansionen inte har varit så stor. Det har inte varit\r\nså mycket nyinvesteringar i det här nätet under åren. I tätort har det\r\nofta varit mycket expansioner så att bolagen av det skälet har bytt ut\r\nnäten eller förstärkt dem så att de är nyare. Problemen ligger här väldigt\r\nofta ute i glesbygd, framför allt i de områden där näten löper igenom\r\nmycket skog. Det kräver mycket underhållskostnader, och det kräver också\r\nreinvesteringar om vi ska bygga bort de fel som finns.\r\n\r\nSamtidigt kan vi konstatera att det alltid är en avvägning mellan kvalitet\r\noch kostnad. Den reglering vi har haft och det konsumentintresse och det\r\ntryck som vi känner i den här branschen har varit väldigt fokuserade på\r\npriser under ett tiotal år. Vi kan konstatera att tarifferna i princip\r\nhar hållits konstanta när det gäller just nätdelen under tiden sedan\r\navregleringen 1996. På den overheadbild som nu visas ser vi statistik för\r\nen villa med elvärme. Vi har haft ganska precis konstanta nättariffer för\r\nden här typen av kunder under perioden sedan avregleringen 1996.\r\n\r\n\r\nInte minst i de områden som visades på en tidigare bild - det gäller\r\nframför allt Roslagsområdet, Västra Götaland, Dalsland, Värmland och\r\nsmåländska höglandet - har det varit ett antal återkommande fel. Man kan då\r\nsäga att det här har lett till åtgärder från bolagens sida. Vi gjorde ett\r\nåtagande 2001 inom ramen för något vi kallar NÄTKIC, Nätkunden i centrum,\r\nsom är ett program som tillkom efter bland annat påtryckningar från\r\nregeringshåll men också naturligtvis från det starka konsumenttryck som vi\r\nkänner i branschen. Fokus ligger där på ungefär 57 000 kilometer ledning,\r\noch det handlar om ungefär de ca 12 % av det totala nätet i Sverige som\r\nbestår av oisolerad blanktrådsledning som löper genom skogsmark. Det är\r\ndet som är kriteriet på de här 57 000 kilometerna. Mycket av dem finns i\r\nde områden jag hade markerat på en bild som jag visade tidigare. Under\r\nperioden sedan 2001, under 2 ½ år nu, har ganska mycket åtgärder redan\r\nfokuserats där. Bland annat har ungefär 70 % av de här 57 000 kilometrarna\r\nfram till dags dato varit föremål för extra röjningsinsatser. Ungefär\r\n10 % av blanktråden i det här nätet har ersatts av antingen isolerad\r\nluftlinje eller av nedgrävda kablar. Det är de extra investeringar och\r\nunderhållsinsatser som har gjorts. I det här programmet har också legat\r\nåtgärder i samarbete med bland annat LRF och lantbrukare som samarbetar\r\nom det här. Det finns ganska goda exempel i många delar av landet där det\r\nhär har fungerat sedan länge, och det har då överförts till andra områden.\r\n\r\nStorstörningssamverkan mellan elbolagen har organiserats i sju distrikt\r\ni landet där man då lånar resurser av varandra för att snabbare komma\r\ntill rätta med fel. Informationsinsatser, har vi talat om tidigare, är\r\nmycket viktigt. Här har bland annat samarbetet med Sveriges Radio ökat -\r\njag vill särskilt peka på det - vilket har gjort att informationsgivningen\r\nför närvarande är mycket bättre än tidigare. Slutligen har branschen, som\r\ntidigare nämnts, frivilligt tagit på sig en avbrottsersättning där vi har\r\netablerat en viss miniminivå som vi rekommenderar och som de allra flesta\r\nbolag följer eller överskrider.\r\nDe här åtgärderna, kan vi säga också, har ju nu i ljuset av de senaste\r\navbrotten och det tryck som råder ökats på av några av de bolag som har\r\nvarit mest utsatta. Vattenfall har deklarerat att man kommer att öka sina\r\ninsatser i de här områdena med ungefär 30 % och räknar med att ha bytt ut\r\nall oisolerad kabel i sina nät inom en femårsperiod. Man satsar totalt\r\n10 miljarder kronor inom den här verksamheten under den tiden. Sydkraft\r\nhar aviserat liknande åtgärder, och jag har varit i kontakt med Fortum,\r\nsom inte har konkretiserat exakt hur mycket pengar det handlar om ännu\r\nmen som avser att göra stora extrainsatser, framför allt i Värmlandsområdet\r\n,\r\ndär man har haft stora problem. Det gäller naturligtvis även andra bolag\r\nsom har haft problem men som inte har varit lika synliga i medierna i det\r\nhär sammanhanget.\r\nI ett lite större perspektiv kan vi från branschens sida se att vi trots\r\nallt och trots det fokus som finns på det här har förhållandevis låga\r\ntariffer. Vi har bland de lägsta tarifferna i Norden, men vi har också\r\nden bästa leveranssäkerheten i våra nät av de nordiska länderna. I ett\r\neuropeiskt perspektiv har vi låga tariffer, och man kan säga att vi har\r\nen leveranssäkerhet som ligger väl till om man betänker vårt geografiska\r\nläge och vårt svåra klimat.\r\nBranschen känner naturligtvis det här trycket och arbetar, som jag har\r\nnämnt, hårt för att erbjuda säkrare elleveranser. Samtidigt är det klart\r\natt nätverksamheten ju inte är någonting som bedrivs i öppen konkurrens\r\noch helt på fria villkor, utan det här är koncessionerade monopol som är\r\nföremål för reglering. Det är därför väldigt viktigt att regleringen, som\r\nytterst har politiska ramar och sker från myndighetshåll, styr åt det\r\nhåll som samhället önskar att utvecklingen ska gå åt. I det sammanhanget\r\nkan jag inte undgå att nämna att vi nu har på gång en ny regleringsmodell\r\nsom kommer att införas under den närmaste tiden, och den fråga vi måste\r\nställa oss är vart den styr. Där har vi en kontinuerlig dialog med\r\nNätmyndigheten i de här frågorna, men det finns ändå några frågor jag vill\r\nlyfta fram i det här sammanhanget.\r\n\r\nOm vi försöker relatera den avbrottstid vi har i minuter till hur priset\r\nser ut tycker vi att vi får en intressant bild. På den bild som visas nu\r\nser vi att Sverige som vi hörde tidigare har avbrott ungefär 150 minuter\r\ni snitt per år och ett nätpris som ligger på ungefär 20 öre per\r\nkilowattimme.\r\nVi ser att Finland har ett något lägre pris, men å andra sidan bra mycket\r\nmera avbrott per år. I andra änden av skalan kan vi se länderna nere i\r\nCentraleuropa. Vi har siffror från Tyskland och Österrike här, där man\r\nhar väsentligt kortare avbrottstider - de har mycket kortare nät också -\r\nmen också väsentligt högre nätkostnader. Jag kan också nämna att Frankrike\r\nligger någonstans mitt emellan Österrike och Sverige i det här avseendet.\r\n\r\n\r\n\r\nDet här tycker vi är en intressant frågeställning. Vart ska vi ta vägen\r\ni det här sammanhanget? Det är en diskussion vi gärna för, och vi för den\r\nockså för närvarande inför den nya modell som ska lanseras med myndigheten.\r\nVar ligger konsumentintresset i det här sammanhanget? Ska vi nedåt i\r\ntariff, och då sannolikt gå åt höger på den bild som visas, det vill säga\r\nen lägre driftsäkerhet? Man kan ju inte få allt - man kan inte få både\r\ngratis elleverans och inga avbrott. Man kommer så att säga inte ned i det\r\nhörnet. Som bilden visar finns det ett visst samband däremellan. Eller\r\nska vi dra oss i den andra riktningen? Man kan då konstatera att med tanke\r\npå det jag visade tidigare, det vill säga den kraftiga ökning vi har av\r\nkostnaderna för elavbrott och det ökade elberoende som finns, tycker vi\r\nfrån branschens sida att diskussionen borde föras utifrån att de krav som\r\nvåra barn och barnbarn kommer att ställa på det här nätet snarare ligger\r\ni riktning mot väsentligt högre säkerhet i nätet. Det är möjligt att man\r\ndå får styra det hela mot robustare, starkare nät och ökade\r\nunderhållsinsatser\r\nsnarare än att fokusera ensidigt på att få ned priset.\r\nMin sista bild visar den nya modell som vi för diskussioner kring. Vi är\r\nrädda för att den inte kommer att styra mot det önskade målet. Det beror\r\npå hur parametrarna styrs in. Vi är rädda för att den kvalitetsstyrning\r\nsom sker så att säga inte leder åt det tyska hållet, med kortare\r\navbrottstider,\r\nutan mer åt det andra hållet, därför att man fokuserar ensidigt på dagens\r\nsituation med avbrott. Vi vill föra en diskussion om parametrarna i den\r\nhär modellen. Det är väldigt viktigt att tillräckliga resurser avsätts\r\nför röjningsinsatserna och för underhållet, och det får inte gälla några\r\nfiktiva eller teoretiska nät, utan vi måste underhålla dagens verkliga\r\nnät - det är det vi måste ha resurser för. Vi måste föra diskussioner om\r\nframtidens kvalitet, inte bara straffas för hur många avbrott det var i\r\nfjol utan mera inrikta oss på vilka insatser som krävs och vilka\r\ninvesteringar\r\nsom ska göras för att få upp kvaliteten i näten och nå morgondagens mål.\r\nDå är det någon form av kvalitetsindex som bör införas i det här, kanske\r\nockså ett nöjd-kund-index, som är en parameter att sträva mot. Det har vi\r\nsett exempel på utomlands.\r\n\r\nSlutligen vill vi också peka på att det är viktigt, när vi diskuterar den\r\nhär modellen, att bolagen kan få en marknadsmässig avkastning för sina\r\ninsatser på det här området. Annars kommer det att bli väldigt svårt i\r\ndet långa loppet att få fram tillräckliga investeringsmedel.\r\nNäringslivets syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nOrdföranden: Tack för det! Nästa talare är verkställande direktör i\r\nJernkontoret Håkan Murby, som ska redogöra för näringslivets syn på det här\r\nmed säkerhet i elförsörjningen. Han representerar en stor del av vår\r\nbasnäring.\r\nVerkställande direktör Håkan Murby, Jernkontoret: Jernkontoret är\r\nstålindustrins branschorganisation. Jag är också vice ordförande i något\r\nsom\r\nheter SKGS, som är basindustriernas sammanslutning för att hantera\r\nenergipolitiska frågor bland annat. Ordförande i SKGS är Jan Svärd, som är\r\nvd i Eka Chemicals och som inte kan vara med i dag.\r\nJag ska prata mest med utgångspunkt i basindustrins behov av elförsörjning.\r\nBasindustrierna står för ungefär 80 % av hela industrins energibehov.\r\nBasindustrin är ju lite speciellt placerad i landet. Basindustrierna är\r\nofta knutna till bruksorter och ligger långt bort från storstäderna, ofta\r\ni bruksorter som har ett företag på en ort. Företagen är därför väldigt\r\nbetydelsefulla för sin omgivning. Industrierna ligger i stor utsträckning\r\nlängs Norrlandskusten och i Bergslagen men även på ost- och västkusten\r\noch i Småland.\r\nDe här industrierna, som alltså förbrukar 80 % av industrins energibehov,\r\nsvarar för ungefär 25 % av den svenska varuexporten. Det är en viktig\r\nindustri också på så sätt att den förädlar svenska råvaror, så 25 % av\r\nexporten betyder de facto mycket mer av nettoexporten eftersom en stor\r\nmerpart utgörs av svenska råvaror, framför allt malm och skogsvaror. För\r\nde här industrierna är elen i sig en strategisk råvara. En strategisk\r\nförutsättning för att man ska kunna ha en fabrik är alltså att man har\r\nsäker och bra tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. Det blir\r\ningen fabrik om man inte är säker på att ha ett system som kan leverera\r\nelkraft till exempelvis ett stålverk i Bergslagen. Elen är nödvändig,\r\ndels för att smälta stålet, dels för att värmebehandla stålet i flera\r\nolika fall.\r\n\r\nVi är självklart beroende av el. Det som vi fokuserar på och är mest\r\nintresserade av är att det finns el i tillräcklig mängd och att det finns\r\nen säkerhet i att det finns el i tillräcklig mängd också på lång sikt\r\nframöver eftersom investeringsbeslut som tas nu i nya fabriker och nya\r\nprocesser ska betala tillbaka sig, inte på ett år utan kanske på 30-40 år.\r\nDå måste man ha en tilltro till att det finns en säkerhet i\r\nelförsörjningen\r\noch att den också ska kunna ske till konkurrenskraftiga priser, som vi ju\r\nhar varit vana vid i Sverige i många år. Vi har inte samma konkurrensfördel\r\nnu som vi haft tidigare eftersom priserna nivelleras mera med kontinenten,\r\nmen så länge som möjligt vill vi ha förutsättningar som skapar\r\nkonkurrensfördel för Sverige och inte minst för vår svenska basindustri.\r\nDet viktigaste för oss i basindustrierna är att vi har en\r\nelproduktionskapacitet\r\nsom motsvarar den efterfrågan vi har. För närvarande ser vi inte att vi\r\nhar det riktigt lugnt på den fronten, eftersom efterfrågan ökar -\r\nvisserligen\r\nsakta, men den ökar. Utbyggnaden av kapaciteten är för långsam. Vi ser\r\ningen utbyggnad av format i Sverige egentligen. Den enda stora utbyggnad\r\nvi kan se är det finska kärnkraftverk som är på väg om fem sex år - kanske\r\ntio. Vi vill se en energikapacitet som motsvarar efterfrågan, och vi vill\r\ndärför ha en energipolitik som möjliggör utbyggnad av kapaciteten, men\r\nockså en politik som möjliggör kapacitet av konkurrenskraftigt slag -\r\ninte vilken kapacitet som helst. Den måste ju kunna leverera ström till\r\nvåra industrier till konkurrenskraftigt pris. Vi vill också ha en rimlig\r\nlösning på den stora målkonflikten mellan energiproduktion och minskningen\r\nav klimatgaserna. Inte alltför avlägset har vi ett stort hot i form av en\r\nganska stor prisuppgång på grund av handel med utsläppsrätter som kan\r\ngenerera väldigt kraftiga elprisökningar om inte några åtgärder vidtas på\r\nden kanten.\r\n\r\nJag går över till distributionsfrågorna. Vad som är viktigt för industrin\r\när att det finns ett robust leveranssystem som är väl underhållet och\r\nkostnadseffektivt. Jag pekar återigen på att man inte ska bygga upp ett\r\nsystem som är för dyrt, utan vi vill kunna köpa elen kostnadseffektivt.\r\nVi tycker att man måste vårda elproduktionskapaciteten i Sverige, i södra\r\nSverige specifikt, eftersom det är där problemen har uppstått, och det är\r\ndär efterfrågan är stor och produktionskapaciteten är mindre. Ett robust\r\nsystem kräver ju också att det finns en distribuerad produktionskapacitet.\r\n\r\nEn mycket viktig fråga för de här industrierna, en fråga som är allt\r\nviktigare, är att det finns en kvalitet i den levererade elen, och det har\r\nmycket att göra med att det ska vara en konstans i spänning och frekvens\r\nså att vi inte får störningar i system som alltmer beror på styrning av\r\nIT-system. Det är väldigt många av processerna som styrs av datorer numera.\r\nDe tar stryk och systemen kan hoppa ur fas och annat när man får\r\nstörningar,\r\ndet vill säga korta, inte ens sekundlånga utan millisekundlånga störningar\r\n.\r\nSå leverans av el av god kvalitet är oerhört viktigt.\r\nDessutom har vi den uppfattningen att kommunikationssystemen skulle behöva\r\nha en säkrare energiförsörjning. När det händer någonting inträffar det\r\nsaker med informationssystemet. Om vi får brott i elleveranserna så stannar\r\ninformationssystemen - nuförtiden stannar ju även telefonerna - och\r\ndatorerna. Det är alltså svårt att kommunicera, dels i samhället, dels inom\r\nett verk. Vem gör vad? Vem vidtar en åtgärd ute i verket när man inte ens\r\nkan ringa till varandra?\r\n\r\nDäremot är vi inte särskilt bekymrade över de stora elavbrott som har\r\ninträffat någon gång då och då. Det var ju ett stort i höstas, och då\r\nstannade flera industrier, framför allt i Småland och längre söderut. Men\r\nsumma summarum: Även när vi pratar med folk därifrån finns det inga större\r\nbekymmer för att detta händer ofta.\r\nSnarare säger vi att vi har ganska bra kvalitet på leveranserna till den\r\ntunga industrin. Vi tror inte att det är kostnadseffektivt att öka\r\nsäkerheten\r\ndramatiskt. Det skapar snarare ett distributionssystem som blir\r\növerdimensionerat från säkerhetssynpunkt. Det är bättre att ta en risk som\r\ninte\r\när värre än att man kan få ett avbrott vart 20:e år. Det kan man leva med.\r\n\r\n\r\nMitt budskap är att man inte ska kräva utbyggnad av de system som förser\r\nbasindustrin med el. Kräv inte stora investeringar för att öka säkerheten!\r\nNu kanske det inträffar en skada vart tjugonde år, och man kanske kan\r\nminimera det ytterligare och komma ned till vart femtionde år eller vart\r\nhundrade år. Det lönar sig inte. Så farliga är inte konsekvenserna. Det\r\nsom har hänt nu när det har varit avbrott är att fabriker har blivit\r\nstående, men de har i nästan samtliga fall kunnat köra i kapp den förlorade\r\nproduktionen.\r\nKonsumenternas syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nOrdföranden: Tack så mycket för det! Nu är det dags för generalsekreterare\r\nCharlotte Hedin från Sveriges Konsumentråd att berätta lite grann om\r\nkonsumenternas syn på elförsörjningen i Sverige. Varsågod!\r\nGeneralsekreterare Charlotte Hedin, Sveriges Konsumentråd: Tack så mycket,\r\nfru ordförande, för att jag har fått komma hit i dag. Jag representerar\r\nalltså Sveriges Konsumentråd som är en sammanslutning av 25 organisationer.\r\nDe har på olika sätt intresse av konsumentfrågor eller har konsumentfrågor\r\nsom en del i sin verksamhet. Det är stora folkrörelser och mindre\r\norganisationer, sammanlagt 25 stycken. Man kan säga att vi är ett slags\r\nlobbyorganisation som arbetar för ökad konsumentmakt och att beslutsfattare\r\nalltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen.\r\nJag vill också så här inledningsvis tacka så mycket för att ni vurmar\r\nsärskilt för konsumenterna. Ibland är konsumenterna en enda massa av något\r\nslag. Jag är därför extra glad över att få vara här i dag.\r\nDen enklaste av sanningar har vi redan berört här i dag. Det är självfallet\r\nså att vi som konsumenter är beroende av elektricitet. Eftersom vi är\r\nalltmer datoriserade och elektrifierade även i hemmen ställer vi höga\r\nkrav på att elförsörjningen fungerar. Vi har redan pratat om vad som händer\r\n.\r\nDet känner ni väl till. Både vid stora och mindre avbrott drabbas man\r\nvare sig man bor i staden eller på landet. Men hur hårt man drabbas beror\r\nnaturligtvis på hur elberoende man är, om man har elvärme eller inte, om\r\nman bor högt upp med hiss och inte kommer ut. Jag skulle vilja påstå att\r\ndet är lika illa vilket som. Det är inte acceptabelt i Sverige 2004.\r\nDå kommer vi in på detta med nödvändighetstjänsterna. Vi ställer höga\r\nkrav på tjänstesektorn över huvud taget. I Konsumentrådet har vi engagerat\r\noss i olika typer av tjänster, och elbranschen är ju en sådan. Det ska\r\negentligen heta \"annan nyttighet\" på lagspråk, men man kan väl betrakta\r\nden som en tjänst i alla fall.\r\nVi brukar prata om ett begrepp som heter nödvändighetstjänster, det vill\r\nsäga tjänster som man måste kunna använda för att leva ett normalt liv.\r\nDär tycker vi att el ingår. Nu är el i sig lite speciellt eftersom den el\r\nsom man tar ut ser exakt likadan ut, oavsett vilka hål i väggen som den\r\nkommer ifrån. Det är inte riktigt alla dessa punkter som är exakt\r\ntillämpbara\r\njust när det gäller elektricitet.\r\nMen när det gäller elförsörjningen så är åtminstone ett par punkter\r\nsynnerligen viktiga. Det gäller god tillgång till ett vettigt pris, hög\r\nnivå av säkerhet och pålitlighet, inte risk för avbrott, oberoende\r\nreglering,\r\nsanktionsmöjligheter vid överträdelser, konsumentrepresentation, aktivt\r\ndeltagande från konsumentföreträdare när tjänsterna utformas och\r\nmöjligheter\r\ntill reklamation och tvistlösning för den enskilde.\r\n\r\nVi har också fått höra här i dag att konsumenternas krav på elförsörjningen\r\nökar. Det är någonting som jag också kan skriva under på. En bidragande\r\norsak till detta tror jag är att priserna också ökar. Det är kanske lite\r\norättvist om det är så att nättarifferna inte har ökat samtidigt som\r\nkostnaden för konsumenten har ökat totalt sett. Därmed kommer också ökade\r\nkvalitetskrav. Det är självfallet så att betalar man mer för någonting\r\nvill man också ha en bra kvalitet.\r\nMan kan samtidigt konstatera att även om kraven är höga och dessutom ökande\r\nmotsvarar tyvärr inte elbranschen totalt sett konsumenternas förväntningar.\r\nNu pratar jag både om nätföretag och elleverantörer, vilket ligger något\r\nutanför dagens tema. Jag har sett en del undersökningar av hur man ser på\r\nförtroendet för elbranschen.\r\nDen senaste var någonting som kallades för nöjd-kund-index som ett företag\r\nsom heter Svenskt Kvalitetsindex har gjort. Man har gjort den här\r\nundersökningen i flera branscher, och elbranschen är en av dem som har fått\r\nlägst betyg. Det är en skala 1-100, och elbranschen får knappt 60 jämfört\r\nmed drygt 65 för övriga branscher. För de stora företagen Vattenfall,\r\nFortum och Sydkraft ligger betyget ytterligare lägre. Det är en\r\nvarningsklocka\r\ntill företagen. I den undersökningen frågade man bland annat om\r\nströmavbrott.\r\nUngefär hälften av de 1 500 tillfrågade privatkunderna ansåg att de hade\r\nblivit drabbade av strömavbrott under det senaste året.\r\nNu ska inte sådana här siffror övertolkas. Bland annat gör man inte riktigt\r\nskillnad på nätbolag och elleverantörer, som jag sade. Men det är i alla\r\nfall en indikation på läget.\r\nVad ska då göras för att åtminstone de som vi pratar om i dag, nätkunderna,\r\nska bli nöjda med elförsörjningen. Vilka krav ska man som konsument ställa\r\n.\r\nDå kommer vi till nästa bild. Utgångspunkten för mig är att el ska\r\nlevereras - punkt slut. Avbrott är faktiskt inte acceptabelt år 2004. Det\r\nhandlar om ett slags nollvision. Men alla förstår ju att det är en vision.\r\nDithän kan vi kanske aldrig nå, men vi har det som en utgångspunkt.\r\n\r\nDet finns en del saker som är viktiga ur konsumentperspektivet. Det\r\nskadeståndsansvar som finns i ellagen är givetvis viktigt. Det finns en\r\nbransch-överenskommelse, som vi har hört, men det är fortfarande så att\r\ndet öppnar för en viss tolkning här. Man har något olika tillämpning. En\r\ndel bolag är bättre än andra. Det finns en praxis att betala ut\r\nschablonersättning efter 24 timmar. Det innebär att det i förhållande till\r\nkunderna är gratis för nätbolagen att ha strömleveransen avstängd upp till\r\n24 timmar. Det är naturligtvis inte gratis totalt sett eftersom man måste\r\nskicka ut en massa reparatörer, men man behöver inte betala någonting\r\ntill konsumenterna.\r\nMin uppfattning är att utöver de här skadeståndsreglerna behövs någon\r\nform av obligatorisk ersättning. Resegarantier nämndes här i förmiddags,\r\noch vi tror att någonting liknande behövs här.\r\nDessutom anser jag att det egentligen är rimligt att konsumenten får\r\nersättning från första timmen, åtminstone betydligt snabbare än efter de\r\n24 timmar som gäller i dag. Exakt hur många timmar det ska vara och hur\r\nstor ersättningen ska vara kan naturligtvis diskuteras. Ersättningen ska\r\nvara så stor att den skapar incitament att se till att strömmen inte\r\nförsvinner men givetvis inte så stor att konsumenterna får för sig att gå\r\nut och fälla träd över sina lokala elledningar.\r\nVidare tycker jag att det borde vara obligatoriskt att ha\r\nklagomålsfunktioner,\r\nmöjligheter att pröva tvister i alla el- och nätbolag. Det kunde kanske\r\nvara någonting gemensamt för branschen. I det här fallet är faktiskt bank-\r\noch försäkringsbranscherna, som annars är rätt utskällda, ett föredöme.\r\nDet\r\nborde också vara lättare att få en tvist prövad i offentliga organ när\r\ndet gäller elleveranser. Sådana här skadeståndsärenden prövas i\r\nReklamationsnämnden, vilket är bra, men det finns andra ärenden på det här\r\nområdet som inte prövas.\r\nI konsumentrörelsen, och annorstädes med för den delen, talas det ofta om\r\nföretagens sociala ansvar, det som kallas för corporate social\r\nresponsibility.\r\nDet är någonting som i synnerhet nät- och elbolag kanske borde syssla\r\nmed och tänka på. Det finns regler i ellagen för hur till exempel en\r\navstängning får gå till om konsumenten inte betalar sina räkningar. Det\r\nberor på att det får så stora sociala konsekvenser om elen stängs av.\r\nDärför säger vi att det behövs en kontinuerlig utveckling av en god sed\r\ni branschen, gärna tillsammans med konsumentföreträdare.\r\nSedan är det förstås så att underhåll måste fungera. Lokala problem av\r\ndet slag som hände ute på Järvafältet, sådant som orsakas av blötsnö eller\r\nde stora avbrott som vi har talat om här måste förebyggas. Man måste kunna\r\nlita på att elleveranserna fungerar. Man ska slippa det som jag brukar få\r\ngöra på landet i Norduppland, nämligen att varenda gång det ser ut att\r\ndra ihop sig till storm spola upp vatten, kolla fotogenlampan,\r\nbatteriradion\r\noch så vidare. Man måste kunna lita på att det fungerar till allra största\r\ndelen. Det handlar om trädröjning tillsammans med de här moderna\r\nledningarna\r\nsom vi har hört talas om. Strömavbrott ska alltså inte behöva inträffa.\r\nJag\r\nkan avslutningsvis konstatera att det finns andra problem med elmarknaden.\r\nI dag har vi pratat om avbrottsproblematiken. Det är inte bara ström-\r\navbrotten\r\nsom orsakar att konsumenterna ger elbranschen bottenbetyg. Det gäller\r\nockså krångel vid byte av elleverantör, oskäliga avstängningar,\r\nfakturaproblem\r\noch så vidare. Vi hoppas förstås att detta kan diskuteras vidare, men nu\r\ntackar jag för mig i dag.\r\nRegeringens syn på säkerheten i elförsörjningen\r\nOrdföranden: Då har vi slutligen kommit till Näringsdepartementet och\r\nstatssekreterare Claes Ånstrand som nu har att knyta ihop lite trådar och\r\nberätta om regeringens syn på detta. Görs det tillräckligt? Ska vi vänja\r\noss vid lite elavbrott?\r\nStatssekreterare Claes Ånstrand, Näringsdepartementet: Det är en viktig\r\noch angelägen diskussion som utskottet har bjudit in till. Först skulle\r\njag vilja deklarera regeringens ambition, och den är att vi ska ha en\r\nmycket säker elförsörjning i Sverige. Det är inte minst viktigt att svenska\r\nföretag, organisationer och hushåll kan känna förtroende för den svenska\r\nelförsörjningen. Den frågan har delvis fokuserats här i dag, och jag tycker\r\natt den är oerhört viktig.\r\nFörst tänkte jag kommentera några av den senaste tidens avbrott, eftersom\r\ndet är huvudinriktningen i diskussionen, för att sedan redovisa regeringens\r\nsyn på några viktiga frågor som har koppling till detta.\r\nLåt mig först diskutera lite grann det som hände vid det stora\r\nströmavbrotten\r\nden 23 september. Jan Magnusson från Svenska kraftnät redogjorde för hur\r\nhändelseförloppet såg ut. Jag kan bara konstatera att Svenska kraftnät nu\r\nför oss har redovisat ett antal åtgärder som man har för avsikt att vidta\r\ni sitt system. Man gjorde det snabbt. Vi förutsätter nu att de här\r\nåtgärderna\r\nkommer på plats, några ganska omedelbart medan andra tar längre tid. Det\r\när dock viktigt att alla fullföljs.\r\nVi tycker också att det är viktigt att vi fortsätter att bevaka\r\nleveranskvaliteten i vårt stora system. Den måste vara tillfredsställande.\r\nJag kanske ska nämna att just det här elavbrottet också har diskuterats\r\nav de nordiska ministrarna i Nordiska ministerrådets regi. Där har temat\r\nvarit: Hur kan vi förstärka elförsörjningen i Norden? Man har kommit fram\r\ntill att i första hand göra en ordentlig sårbarhetsanalys av hela det\r\nnordiska systemet.\r\nLåt mig så säga några ord om vinterns övriga strömavbrott. Där vill jag\r\nvara väldigt tydlig. Avbrott som beror på dåligt underhåll eller händelser\r\nsom har kunnat förutses är inte acceptabla. Snö och blåst i Sverige\r\nvintertid är normala förhållanden. Det är förvånande att det i så stor\r\nomfattning har drabbat elnätet under december och januari.\r\nRegeringen kommer naturligtvis att följa upp detta i samtal med nätbolagen\r\nsom ju har ansvaret för att näten är i gott skick och som ska ha beredskap\r\nför snabba åtgärder när avbrott ändå inträffar. Det kommer naturligtvis\r\nockså att inträffa i framtiden.\r\nI de diskussioner som regeringen hittills har haft med branschen har man\r\nväldigt tydligt gett uttryck för en ökad ambitionsnivå för att undvika\r\navbrott, att informera bättre när det väl blir avbrott och för att göra\r\nsnabbare insatser när så sker. Jag kan dock i dag konstatera att de\r\nambitionsökningarna inte har varit tillräckliga när det gäller det vi kan\r\navläsa i vinter.\r\nVi kommer att träffa nätföretagen igen inom kort. Jag tror att man kan\r\nsäga att dagordningen för den träffen kommer att vara väldigt tydlig. Det\r\när egentligen två punkter som är viktiga att följa upp. Hur kan den ökade\r\nambitionsnivå som såväl regeringen som företagen har omsättas ännu\r\ntydligare\r\nän vad vi hittills har sett i praktiken? Jag tycker att det är särskilt\r\nviktigt att diskutera vissa områden som synes ha större avbrottsfrekvens\r\nän andra.\r\nDen andra frågan som är nog så viktig i det här perspektivet är: Hur kan\r\nvi snabbare åstadkomma en återställning när avbrotten väl inträffar? Jag\r\noch regeringen tycker inte att det är acceptabelt att det efter tre dygn\r\nåterstår åtskilliga hundratals abonnenter som är utan elström.\r\nDet är klart att detta är en avvägning. Vi vill ju gärna lösa de här\r\nfrågorna i nära samförstånd med branschen, men vi måste också hela tiden\r\nvara beredda att vidta ytterligare åtgärder från statens sida om detta\r\ninte räcker till. Vi har två myndigheter på området, nämligen\r\nEnergimyndigheten\r\nsom ju har uppträtt här tidigare i dag och Elsäkerhetsverket som inte har\r\nvarit här ännu. Vi kan naturligtvis föranstalta att de ytterligare\r\nprioriterar frågor om leveranskvalitet och avbrott, men vi hoppas\r\nnaturligtvis\r\nkunna lösa detta i gott samförstånd med branschen.\r\nLåt mig säga någonting om elmarknaden. Man snuddar väldigt nära vid den\r\nfrågan här. Vår uppfattning är att man måste se elmarknaden i ett nordiskt\r\nperspektiv. Vi har en nordisk elmarknad i dag. Vi tycker att den fungerar\r\nväl. Vi tycker också att prisbildningen på marknaden fungerar på ett\r\ngodtagbart sätt. Vi har fortfarande relativt sett övriga länder i Europa\r\nlåga elpriser. Vi tycker att konkurrensen på den här marknaden är\r\ntillfredsställande och att handelsplatsen Nordpol har utvecklats väl.\r\nNär det gäller konkurrens vill jag dock säga att vi efter avregleringen\r\nhar kunnat konstatera att vi har fått en ökad koncentration i\r\nproduktionsledet,\r\ndet vill säga de som producerar elström. Relativt stora marknadsandelar\r\när nu kopplade till några få företag. Även om vi måste betrakta\r\nkonkurrenssituationen i ett nordiskt perspektiv och inte i ett svenskt, är\r\ndet\r\nen oroande utveckling. Det är någonting som regeringen följer\r\nfortsättningsvis.\r\nDet är viktigt att man har ett högt konkurrenstryck på en avreglerad\r\nmarknad.\r\nDet har förts en diskussion också här i dag om vilken betydelse som\r\navregleringen har haft för just nätavbrotten. Regeringens uppfattning är\r\natt det finns ett rätt litet samband mellan dessa frågor. Det här handlar\r\nom verksamhet som bedrivs i monopol. Det är inte underkastat den konkurrens\r\nsom sker i själva produktionsledet. I den mån det har haft någon betydelse\r\när det väl det att lagstiftningen för såväl nätverksamheten som för den\r\nkonkurrensutsatta verksamheten har skärpts under den här perioden. Jag\r\nvill påstå att det är till konsumenternas fördel.\r\nSårbarheten i samhället är stor i dag. Jag delar de flesta inledande\r\ntalarnas synpunkter på den punkten. Vi har fått ett större elnät i Sverige,\r\noch vi är mer beroende av el. Elen är mer vital i samhället i dag än\r\ntidigare. Därför måste vi egentligen ställa väsentligen högre krav på\r\nvårt elnät i dag än vi faktiskt har gjort tidigare. Det räcker inte att\r\nvi är lika bra som tidigare. Vi måste vara bättre än tidigare med hänsyn\r\ntill det. Det har jag gett uttryck för alldeles nyss.\r\nVi vill dock titta på hur avregleringen över huvud taget har slagit. Det\r\nhar ju skett på elområdet men också på andra områden. Därför har\r\nNäringsdepartementet startat en utredning som tittar över hela\r\navregleringen.\r\nEtt av perspektiven kommer att vara konsumentperspektivet, och vi\r\nförväntar\r\noss naturligtvis att vi får en bra analys av vilka effekter som\r\navregleringen\r\ni stort har inneburit.\r\nJag ska till sist fokusera på några saker, utöver det jag redan har sagt,\r\nsom vi tycker är viktiga att framhålla.\r\nFör det första är det tydligt stipulerat i ellagen att nätföretagens sätt\r\natt bedriva verksamheten ska påverka priset, det vill säga att om man har\r\ndålig leveranskvalitet är det också underlag för att man egentligen ska\r\nbetala mindre. Det är vad ellagen utgår ifrån. Vi har hört här tidigare\r\natt vår myndighet, Nätmyndigheten, tittar på en ny modell för att granska\r\nnätföretagen. Det är fortfarande under arbete. Det finns många synpunkter\r\npå detta. Jag är övertygad om att de huvudsakliga principerna som styr\r\nden här modellen att granska företagen är bra. Det kommer att leda till\r\nen skärpning av kvalitet i elnäten om den här modellen tillämpas på det\r\nsätt som det underlag som vi ser i dag skvallrar om. Det innebär de facto\r\natt man får ett kraftigt utslag om man har många avbrott i sitt system.\r\nDå kommer också myndigheten att ha synpunkter på de priser som företaget\r\ntar ut av sina kunder.\r\nVi tittar också på att skapa föreskrifter om vad som är god kvalitet i\r\növerföring av el. Det är viktigt att fylla ut den luckan och bli lite\r\ntydligare i definitionen på den punkten.\r\nVi arbetar också med en lagstiftning som ger oss möjligheter att gripa in\r\nom ett nätföretag allvarligt åsidosätter sina skyldigheter på marknaden.\r\nDen är en glidande möjlighet att gå in där den yttersta konsekvensen är\r\natt vi helt enkelt fråntar bolaget möjligheterna att driva nätet.\r\nJag vill också fokusera på en sak som inte har varit uppe i dag. Det är\r\nett uppdrag som Svenska kraftnät har fått av regeringen att titta över\r\nhela elförsörjningen i Storstockholmsområdet. Det är i yttersta grad en\r\nförebyggande åtgärd för att garantera god leveranssäkerhet, men det handlar\r\nockså om att ta hand om alla de konflikterande intressen som finns i ett\r\nstorstadsområde.\r\nMed detta tror jag att jag har gett en exposé över regeringens syn på de\r\nhär frågorna.\r\nFrågor från utskottets ledamöter\r\nOrdföranden: Tack för det! Jag tror att det många gånger finns olika\r\nmeningar hos utskottets ledamöter om hur regeringen sköter sig och vad man\r\ngör, men jag tror att i frågan om säker elleverans önskar vi alla lycka\r\ntill med de åtgärder som är på gång. Detta är en väldigt viktig fråga som\r\ninte är så politiskt skiljande. Vi har samma åsikt här.\r\nDå är det ledamöternas tur att ställa frågor. Tiden är ganska kort. Jag\r\nskulle vilja vädja till ledamöterna att fatta sig kort, att man försöker\r\nprecisera sina frågor, inte håller långa föreläsningar och att man riktar\r\nfrågorna till en speciell person. Det tar väldigt lång tid om alla ska\r\nsvara på samtliga frågor.\r\nLennart Beijer (v): Fru ordförande! Bo Källstrand ställde frågan huruvida\r\nvi ska gå till höger eller vänster. Svaret på den frågan är ju självklart.\r\nMen ändå kan jag läsa ut att det är en omöjlighet att tänka sig att både\r\nha ett lågt pris och korta tider som elen är borta. Jag skulle vilja att\r\nKällstrand utvecklar det lite mer.\r\nHåkan Murby var inne på den svåra frågan om hur mycket el som ska finnas\r\ni systemet. Om jag förstår Håkan rätt tycker han att tillgången är för\r\nliten nu. Den nya elmarknaden innebär ju att vi inte har några\r\nproduktionsreserver över huvud taget. Det vore intressant att veta om Håkan\r\nMurby\r\nanser att marknaden ska återregleras något för att fungera på ett bra\r\nsätt.\r\nHåkan tog också upp en fråga som jag inte har hört tidigare, nämligen\r\ndetta med att man skulle kunna ha en separat elförsörjning till\r\ninformationssystem. Jag undrar vem som kan kommentera det. Är det\r\nmyndigheten\r\neller Svenska kraftnät? Det skulle vara intressant att höra.\r\nSedan hörde vi slutligen att konsumenternas intresse är lite annorlunda\r\nän industrins. Det är naturligtvis skillnad på de här verksamheterna. De\r\nsom verkligen borde veta hur det ser ut längst ut på linjerna där skogen\r\nstår tätast är väl LRF. Jag skulle vilja höra deras synpunkter på det vi\r\nnu pratar om.\r\nBo Källstrand, Svensk Energi: Frågan var om det är omöjligt att kombinera\r\nlågt pris med korta avbrottstider. För att få korta avbrottstider finns\r\ndet väsentligen några vägar att gå. En sådan väg är ökat underhåll. En\r\nannan är ökade investeringar, som vi talade om. Det handlar väldigt mycket\r\nom att i stället för att bygga så kallade radiella nät, som ser ut som\r\nett träd ut mot kunderna, bygga dubbleringar så att man klarar avbrott i\r\nvissa delar av nätet utan att det behöver bli störningar i elförsörjningen.\r\nMan bygger in en redundans och den typen av saker.\r\nDet gör att det naturligtvis finns ett samband mellan hur mycket resurser\r\nman avsätter och hur mycket man får ut ur det hela. Vi har under en tid\r\nlevt under en kostnadspress. Priserna har inte höjts och effektiviteten\r\nhar ökats. Ser vi det i ett internationellt perspektiv har vi ett mycket\r\nbra läge när det gäller låga tariffer.\r\nDet är självfallet så att branschen arbetar hårt med de här frågorna och\r\nkan komma längre, men det finns gränser för hur långt vi kan gå. Om det\r\när så, som allt indikerar, att avbrottskostnaderna ökar kraftigt, bör vi\r\nföra dialogen om hur näten ska se ut i framtiden. Om det är väldigt dyrt\r\nmed avbrott lönar det sig ju att bygga nät där det finns dubbleringar som\r\när lite längre och som kan hålla den här högre leveranssäkerheten som då\r\nblir lönsam. Jag tror att vi behöver få möjligheter att arbeta mot nät\r\nsom är mycket robustare än dagens.\r\nHåkan Murby, Jernkontoret: Vi vill inte återreglera marknaderna, åtminstone\r\ninte totalt sett. Vi tycker att det är bra med en fri konkurrens, men en\r\nfri konkurrens under sådana villkor att marknaden kan skapa den kapacitet\r\nsom behövs. För närvarande har vi inte den kapacitet som behövs i Sverige\r\nför den elkonsumtion som finns i Sverige. Vi importerar mängder. Jag kommer\r\ninte ihåg siffran, men jag har för mig att importen förra året motsvarar\r\nungefär produktionen i tre kärnkraftverk. Vi importerar alltså mycket.\r\nHela den här bristen på el driver ju också upp priset. Vi skulle vilja se\r\nen högre produktionskapacitet i Sverige så att vi kunde exportera el i\r\nstället. Då skulle vi få en annan prispress i Sverige och få lägre\r\nelkostnader, tror vi.\r\nVi vill inte återreglera, men jag ska ta upp ett undantag där vi kanske\r\nkommer tillbaka och säger att vi vill ha en reglering på en punkt. Det\r\ngäller den svåra frågan om hur elpriset kommer att påverkas av handeln\r\nmed utsläppsrätter. Nu när det systemet börjar ta form och vi ser hur det\r\nblir, verkar det som om den ökade kostnad som man får, för att göra det\r\nenkelt, i ett kolkraftverk i Danmark kommer att innebära att man inte kör\r\ndet kolkraftverket med mindre än att man får betalt för utsläppsrätterna\r\nvare sig man har fått dem gratis eller har köpt dem.\r\nDenna mekanism gör helt enkelt att priset på marknaden stiger. Beroende\r\npå vad kostnaden blir för utsläppsrätten stiger kanske elpriset med 3 öre,\r\nmen det kan också stiga med 10 öre per kilowattimme.\r\nDet kan bli gigantiska genomslag för de stora, tunga köparna. Det är\r\nmöjligt att vi på den punkten faktiskt kommer att komma tillbaka och\r\nföreslå\r\nåtgärder för att eliminera denna effekt.\r\nOrdföranden: Sedan fick Johan Ekselius en direkt fråga. Ett kort inlägg,\r\ntack!\r\nJohan Ekselius, Lantbrukarnas riksförbund: Jag tackar så mycket för frågan.\r\nVi har hört att säkerhetsnivån när det gäller kärnkraften och stamnätet\r\nverkar vara väldigt hög. Men ju längre ut man kommer på ledningsnätet,\r\ndesto sämre kontroll har samhället över hur ledningsnätet ser ut. Därför\r\ntycker jag att man skulle använda koncession som ett mer riktat instrument\r\nså att vi verkligen har koll på hur det ser ut där ute och vilka\r\ninvesteringar\r\nsom görs.\r\nBolagen talar hela tiden om investeringar i miljoner och miljarder. Det\r\när väldigt svårt att följa det där. I stället borde man tala om medelåldern\r\n- hur gammalt är nätet? I vilken takt förnyas det? Det är orimligt att\r\nnäten ska bli äldre och äldre. Man kan förstå att kärnkraften blir äldre\r\noch äldre. Där har vi bestämt att den ska avvecklas, och då blir den ju\r\näldre. Men näten, som är så viktiga, borde hålla en viss nivå hela tiden.\r\n\r\nSedan vill jag bara kort säga en sak om det här med avbrottsersättning\r\nsom många talar om. Det är egentligen inte en avbrottsersättning kopplad\r\ntill verkliga kostnader, utan det är mer en typ av goodwillersättning.\r\nMan ger lika mycket till alla. Häromdagen stod det i Dagens Nyheter om en\r\nbonde som var utan ström i tre dygn. Det kostade honom med merarbete och\r\nextrakostnader ungefär 60 000 kronor. Man vill för det första inte vara\r\nutan ström i tre dygn. Skulle man drabbas av det vill man naturligtvis ha\r\nen rimlig ersättning, alltså en ersättning för de verkliga kostnaderna.\r\nMaria\r\nLarsson (kd):  Tack så mycket. Jag har två frågor till Claes Ånstrand.\r\nJag tycker att det vara en bra föredragning av Claes Ånstrand, som har\r\ninsett den problematik som ändå finns att hantera. Det är regeringen som\r\nhar möjligheter och verktyg att sätta i sjön, så jag förväntar mig mycket\r\nframöver.\r\nSvenska kraftnät är ju ett monopolföretag. Det diskuterades 1991, när det\r\nbildades, huruvida man skulle ha en delning av det. Men i dag har vi ett\r\nmonopolföretag. När vi tittar på hur det var när strömavbrottet inträffade\r\ni USA så tillsatte Bush en extern utredning för att titta på problematiken,\r\nvad som hade hänt och så vidare. Min fråga är: Vore det inte på sin plats\r\natt göra en extern utredning över stamnätets förutsättningar för framtiden?\r\nEn intern utredning är naturligtvis viktig, men kanske inte tillräcklig.\r\nDe föreslagna åtgärderna kanske kan kompletteras med ytterligare åtgärder\r\nom man gör en extern utredning.\r\nMin andra fråga handlar om Energimyndigheten. Om jag förstår saken rätt\r\när den föremål för en förändring, kanske mest en organisatorisk förändring.\r\nMin fråga är: Anser Ånstrand att det behövs ytterligare verktyg i\r\nverktygslådan för att få en effektiv myndighet med tanke på det som vi har\r\npratat om i dag?\r\nTill sist har jag ett litet medskick, eller kanske en liten fråga, till\r\nBo Källstrand. I fråga om nätnyttomodellen har det i dag kommit lite för\r\nmycket grus i maskineriet för att det ska gå riktigt smidigt framåt. Jag\r\ntror att det är oerhört viktigt att vi får till stånd ett sådant instrument\r\n.\r\nJag tror att det skapar förutsättningar för investeringar för förbättrad\r\nsäkerhet i de lokala och regionala näten. Jag skulle önska att man nu\r\nfrån Svensk Energis sida sätter sig med myndigheten och verkligen\r\neffektiviserar arbetet så att vi snabbt får fram ett förslag. Det tror jag\r\nskulle underlätta elförsörjningen i framtiden ganska mycket.\r\nClaes Ånstrand, Näringsdepartementet: Tack för det förtroende som\r\nregeringen\r\nkan ha som aktör på det här området. Vi ser naturligtvis också vår roll\r\nsom väldigt viktig. Jag vill först svara på frågan om Svenska kraftnät.\r\nJag tycker att det är väldigt viktigt att säga att när den här stora\r\nstörningen inträffade kom det en oerhört snabb analys av vad som hade\r\ninträffat. Den var oerhört precis. Man visade också att återleverans av el\r\ni systemet kunde ske efter mycket kort tid. Det tyder på ett väldigt robust\r\nsystem. Om man till det lägger att avbrottsfrekvensen är vad den är tror\r\njag nog att vi ska nyttja de här utredningsresurserna på något annat än\r\natt lägga dem på Svenska kraftnät just nu. Jag är mer bekymrad, vilket\r\njag redogjorde för, över den situation som finns i lokal- och regionalnät.\r\nDet är där vi ska lägga kraften.\r\nDå kommer vi till den andra frågan, om instrumenten. Det är klart att så\r\ndär väldigt många instrument har trots allt inte regeringen på en\r\navreglerad\r\nmarknad. Jag har visat på några punkter där jag tycker att lagstiftningen\r\nbehöver skärpas. Det är naturligtvis en bevakning som vi hela tiden har\r\ngällande vilka ytterligare åtgärder som kan krävas på det området. Jag\r\nhar faktiskt också stor tilltro till den betydelse som nätnyttomodellen\r\nkan ha för att öka kvaliteten när man väl får de allra sista bitarna på\r\nplats. Där kommer Energimyndigheten att ha en väldigt viktig uppgift.\r\nBo Källstrand, Svensk Energi: När det gäller frågan om nätnyttomodellen\r\nkan jag till att börja med säga att det här är ett arbete som vi från\r\nbranschens sida har bedrivit förtroendefullt tillsammans med\r\nEnergimyndigheten\r\ni flera år. Det har varit ett bra samarbete. Vi har kommit en bra bit på\r\nväg för att utveckla den här modellen, bygga upp den tekniskt och så vidare\r\n.\r\nDen sista biten, som nu återstår, är ju frågan om hur modellen ska ställas\r\nin mot framtiden. Vilka parametrar sätter man upp på de olika punkterna\r\ni den här ganska komplexa matematiska modellen? Det är just det\r\nparametervalet,\r\nhur man så att säga ställer in siktet, som är så väldigt avgörande för\r\nvilket resultat vi kommer att nå.\r\nI den diskussionen, som fortfarande återstår lite grann men som vad jag\r\nförstår kommer att föras de närmaste veckorna, hoppas vi kunna nå en samsyn\r\nom just vikten av att den här modellen ska styras så att vi dels får\r\ntillräckliga resurser för att underhålla dagens nät, dels också får\r\ntillräckliga resurser och incitament för att bygga morgondagens nät, det\r\nnät\r\nsom vi vill ha i framtiden. Givetvis kommer också myndigheten att ha krav\r\npå oss att vi ska öka vår effektivitet. Det är vi naturligtvis beredda på.\r\n\r\nIngegerd Saarinen (mp): Det var lite bekymmersamt att tidigare höra att\r\nden statistik som redan nu är otydlig vad gäller till exempel avbrott på\r\nlandsbygden kommer att bli ännu otydligare för glesbygdens del genom hur\r\nman redovisar. Jag undrar, och det är riktat till Håkan Heden och Bo\r\nKällstrand, om det inte är viktigt att i framtiden kunna särskilja\r\nglesbygden\r\nså att vi ser hur den avbrottsfrekvens som redan är högre utvecklas.\r\nSå har det också varit lite goda idéer kring ersättningar. Är det inte\r\nrimligt att ersättningen också borde grundas på hur stor skada man lider\r\noch att det borde kunna utgå extra beroende på det? Vi har haft stora\r\navbrott vad gäller kärnkraftverk. Vad skulle hända i den nuvarande\r\nmarknaden,\r\ndär det börjar finnas en viss brist, om vi befann oss i en situation där\r\nfem kärnkraftverk stod i många månader? Vad skulle det få för\r\nkonsekvenser?\r\nOch så har jag en fråga till, kanske mest till Ånstrand. Han sade nyligen\r\natt konkurrensen är tillfredsställande. I en redan koncentrerad marknad\r\nsom går mot alltmer koncentration är konkurrensen tillfredsställande.\r\nKonkurrensreglerna borde se annorlunda ut för elbranschen än för andra\r\nbranscher eftersom villkoren är annorlunda i den branschen. Borde inte\r\nelbranschen ha speciella konkurrensregler som tar hänsyn till hur den ser\r\nut?\r\nHåkan Heden, Statens energimyndighet: Jag håller med om att vi behöver\r\nförbättra statistiken för avbrotten. Vi har också i den rapport som vi\r\nskickade till regeringen i höstas, som jag nämnde tidigare, föreslagit\r\natt regeringen ska föreskriva att företagen ska redovisa omfattande\r\nelavbrott till oss. Det gäller om de är omfattande i tid eller omfattande\r\npå så sätt att de berör många kunder. Då skulle vi automatiskt få in det.\r\nI så fall får vi direkt in exakta uppgifter om var det har inträffat och\r\nhur stora avbrotten är. Då får vi ett underlag och en ökad transparens i\r\nsystemet. Bedömer regeringen att den av olika skäl inte vill ge oss det\r\nfår vi komma överens med Svensk Energi om att på frivillig väg få in de\r\nuppgifterna.\r\nBo Källstrand, Svensk Energi: I fråga om statistikinsamlandet är det inte\r\nbara omfattande avbrott som man måste följa upp. För att få ett bra\r\nunderlag är det väldigt viktigt att det gäller alla. Glesbygden råkar ofta\r\nut för lite mindre avbrott som är nog så störande för de kunder som drabbas\r\n.\r\nDet är just glesbygdsproblematiken. Jag tror att det ligger något i detta.\r\nJag säger precis detsamma som Håkan Heden. Från branschens sida sätter\r\nvi oss väldigt gärna i diskussioner med myndigheten om att hitta ett system\r\nsom gör att vi kan hålla en fortsatt god och kanske till och med förbättrad\r\nkvalitet på den statistik som förs så att vi styr åtgärderna rätt. Det\r\ntycker vi är viktigt.\r\nNär det gäller frågan om ersättning vid avbrott är det klart att branschen\r\nhar tyckt att det är rimligt att göra detta och lämnat rekommendationer,\r\nfrivilligt av goodwillskäl, till ersättningsnivåer som dessutom överskrids\r\nav många bolag som vill lägga på ytterligare. Jag tror att det viktigt\r\natt ha klart för sig att det däremot är orimligt att gå alltför långt i\r\natt kräva att bolagen ska betala alla konsekvensskador som blir av ett\r\nelavbrott. Den principen har vi inte på andra håll i samhället. Det får\r\nställas i relation till intäktsnivån. En del av de avbrottsersättningar\r\nsom bolagen i dag betalar ut vid lite längre elavbrott motsvarar en eller\r\nflera årsdebiteringar till nätkunden. I de fallen får man säga att vi\r\nredan nu börjar komma upp på ganska höga nivåer i förhållande till värdet\r\nav produkten.\r\nClaes Ånstrand, Näringsdepartementet: Jag kanske först ska ta upp Ingegerds\r\nfråga om konkurrenssituationen, som jag bedömt som tillfredsställande.\r\nNär jag gör den bedömningen är det naturligtvis med utgångspunkt i att\r\nfölja prisutvecklingen på denna marknad. Fungerar inte konkurrensen\r\ntillfredsställande får man ett genomslag i prisutvecklingen. Jag\r\nkonstaterade\r\ndå att vi fortfarande i ett europeiskt perspektiv har ett lågt energipris.\r\nDock är det ju så i en avreglerad marknad att det kommer att variera.\r\nDet som har stor betydelse i Sverige, eftersom en stor del av vår\r\nbasproduktion av el sker via vattenkraft, är hur välfyllda våra\r\nvattenmagasin\r\när. Vi såg ju förra vintern att när de inte är det slår det igenom\r\nkraftfullt\r\npå priserna. Vad man hittills kan konstatera över en längre period är att\r\ndet ändå fungerar.\r\nDock vill jag än en gång stryka under att vi är bekymrade över att det\r\nhar blivit en sådan koncentration när det gäller elproducenter. Därför\r\nvill vi följa utvecklingen. Det första man skulle kunna se med den\r\nbristande\r\nkonkurrensen är naturligtvis just att prisnivån generellt sett ökar. Det\r\nandra som det alltid finns en risk för om det är för få aktörer är ju att\r\ndet uppstår kartellbildningar och sådana saker. Det är det också viktigt\r\natt ha bevakning på. Det är ingen regeringsfråga, utan det är naturligtvis\r\nKonkurrensmyndigheten som tittar på sådana saker. Det är mot den bakgrunden\r\nsom jag gör de här bedömningarna.\r\nJag vet inte om jag ska svara på det här med bortfallet och kärnkraften.\r\nJag är ju inte tekniker utan politiker. Min bedömning är i alla fall att\r\njag tror att Sverige, givet att vi har välfyllda vattenmagasin, skulle\r\nklara en så pass stor påfrestning som den du beskriver. Men man skulle se\r\ndet på prisnivån. Den skulle ju under ett sådant förhållande öka kraftigt\r\ni Sverige. Det förtjänar att sägas att under den förra vintern, då vi\r\nhade förhållandevis låg nivå i vattenmagasinen, var det faktiskt också\r\nrätt många av kärnkraftsreaktorerna som var avstängda. De fanns inte i\r\ndrift då.\r\nDet är klart att med den utgångspunkten har vi ett förhållandevis robust\r\nsystem i Sverige. Det är absolut inget argument för att inte\r\nproduktionskapaciteten\r\nborde öka i vårt system. På den punkten håller jag med Håkan Murby. Vi\r\nbehöver ökad kapacitet i Sverige. Jag tycker att prisnivån i dag är av\r\nden karaktären att det borde stimulera producenterna till ökade\r\ninvesteringar\r\ni produktionskapacitet.\r\nKarl Gustav Abramsson (s):  Min fråga ligger i linje med dem som Lennart\r\nBeijer och Maria Larsson ställde. Jag vill ställa den till Bo Källstrand\r\nmen kanske spetsa till den lite grann. När jag först lyssnade till din\r\nföredragning kändes det som om den här nätnyttomodellen, som vi så\r\nsmåningom\r\ntror ska komma att fungera väl, inte är särskilt väl mottagen i branschen.\r\nMan skulle vilja vikta upp vissa parametrar väldigt hårt för att styra\r\npriset mot en önskad nivå. Jag såg bilden. Den var väldigt tydlig. Ju\r\nhögre pris, desto bättre rent generellt. Jag kanske kan få en kommentar\r\nom detta.\r\nDen andra saken gäller något som vi ofta hör när vi träffar de fackliga\r\nföreträdarna i nätföretagen. De påstår, i motsats till vad Bo Källstrand\r\noch egentligen också Håkan Heden säger, att underhållet av elnätet har\r\nförsämrats. Man har gjort sig av med väldigt mycket personal på\r\nunderhållssidan.\r\nMan tappar i kompetens. Även om jag förstår att de har ett visst\r\npartsintresse kan jag ändå tro att det finns vissa belägg för det här. Det\r\nskulle jag vilja ha en kommentar om.\r\nBo Källstrand, Svensk Energi: Jag skulle gärna vilja lägga fram en bild.\r\nNär det gäller frågan om nätnyttomodellen, som även har bäring på den\r\nandra diskussionen, om underhållet, har jag en illustration till en av de\r\nfarhågor som vi har beträffande hur den här modellen slår. Vad det handlar\r\nom, mekanismen här, är ju att vi får en modell som bygger upp ett\r\nteoretiskt\r\nnät utgående från var kunderna finns. Sedan jämför man det här nätet och\r\nkostnaderna för att driva det med vad bolagen i verkligheten tar ut och\r\nförsöker se om det är lagom pris eller inte.\r\nJag har valt ett exempel med ett av våra medlemsföretag. Det här råkar\r\nvara Göteborg energi. Där ser ni till vänster på bilden att\r\nnätnyttomodellen\r\nräknar fram ett nät som på lägre och högre spänningar har väsentligt\r\nkortare utbredning än verklighetens nät. Sedan räknar modellen fram vad\r\nunderhållet av det här nätet får kosta. Då baseras beräkningen på det\r\nteoretiska nätet, som är till vänster. Om vi ser hur det ser ut i\r\nverkligheten är det ju det verkliga nätet som finns därute och som vi måste\r\nha folk för att underhålla. Det gör att om vi inte får täckning för de\r\nkostnaderna, vilket modellen inte ger oss, räcker inte det antal personer\r\nsom ska underhålla det vänstra nätet för att jobba särskilt verksamt med\r\ndet högra nätet. Det är ett av de problem vi ser.\r\n\r\nEn annan fråga är huruvida det vänstra nätet på sikt ger tillräckligt hög\r\nleveranssäkerhet. Det kan vara så att det högra nätet, verklighetens nät,\r\nhär uppbyggt för att ge en högre leveranssäkerhet, med fler dubbleringar,\r\nän vad det andra nätet ger. Det är de här inställningsparametrarna för\r\nmodellen som vi väldigt gärna vill fortsätta diskutera med myndigheten\r\nför att försöka komma till en riktig slutsats.\r\nSedan har vi den andra frågan, om underhållet har försummats. Jag tror\r\natt man kan säga att under de år som har gått har det varit en press på\r\nökad effektivitet i bolagen. Trots inflation och trots ganska mycket nya\r\nuppgifter som har lagts på bolagen har det varit en konstant taxenivå.\r\nDet är andra komponenter, som elpriset som har stigit, som gör att vi som\r\nkonsumenter känner det som om det har gått upp mycket. Nätpriset har varit\r\nkonstant. Det här har naturligtvis lett till ökade effektiviseringar.\r\nSedan kan det vara olika i bolagen. I vissa fall kan det hända att man\r\nhar gått under den gräns som skulle behövas. Men jag tror inte att man\r\nkan säga det generellt om branschen. Men det är klart att det har blivit\r\nett större tryck av det här.\r\nHåkan Heden, Statens energimyndighet: Den där bilden bygger på några grava\r\nmissförstånd som har skett i Göteborg energi. Jag har med mig andra bilder,\r\nså vi kan väl gå över till ett seminarium om nätnyttomodellen. Det ska\r\nvi avstå från. Jag kan bara konstatera att enligt våra beräkningar lägger\r\nmodellen först ut ungefär 80 % av de verkliga ledningslängderna och 85 %\r\nav de transformatorstationer som finns om vi jämför med det verkliga nätet.\r\nPå detta lägger modellen på ytterligare 25 % för att åstadkomma hög\r\nleveranssäkerhet. Modellen bygger ett nät som är resursstarkt och ska klara\r\nhög leveranssäkerhet. Sedan får företagen i och för sig ett avdrag om de\r\ninte levererar med den höga leveranssäkerheten. Nätnyttomodellen ger ett\r\nrobust nät som skapar förutsättningarna för goda leveranser. Bilden bygger\r\npå gammalt material och delvis också på ett missförstånd.\r\nEva Flyborg (fp):  Fru ordförande! Med tanke på Lennart Beijers fråga\r\ntidigare, om vad svaret är på frågan om kvalitet eller pris och om vi ska\r\ngå åt höger eller vänster, förstår ju de flesta att svaret är att lösningen\r\nsom vanligt finns i mitten. Men det hade ni redan gissat. Vi måste både\r\nha en god kvalitet och ett bra pris.\r\nJag ska skära bort de flesta av mina frågor, för tiden lider dessvärre.\r\nJag riktar mig främst till Bo Källstrand men också till Claes Ånstrand.\r\nBo Källstrand vill jag fråga följande: Har det någon inverkan på\r\nsituationen\r\natt Sverige blir alltmer beroende av importerad el? Då tänker jag på den\r\ntotala belastningen i nätet och så vidare. Den andra frågan är: Skulle\r\nSvensk Energi vara villiga att ta med sig hem att allvarligt överväga att\r\nrekommendera sina medlemsföretag att avbrottsersättningen börjar redan\r\nefter tolv timmar, det vill säga att göra det dubbelt så bra som det är\r\ni dag?\r\nSå vill jag rikta några frågor till Claes Ånstrand. Konsumenterna har här,\r\noch även tidigare, talat om att vi behöver mer konkurrens. Det håller vi\r\nabsolut med om. En del av detta rör byte av elleverantör, som vi i\r\nriksdagen\r\nhar beslutat om. Vi har givit regeringen i uppdrag att återkomma med ett\r\nförslag om vitessystem om man inte följer det här. När kommer förslaget\r\nfrån regeringen? Den andra frågan är: I riksdagen fattade vi också beslut\r\nför något år sedan om begreppet god kvalitet. Vi visste inte vad det skulle\r\ninnehålla, men det skulle komma sedan. Då undrar jag: Har det kommit sedan,\r\ndet här med vad som är god kvalitet?\r\nSedan har jag den sista frågan. Vi är mer beroende av el i dag. Det säger\r\nalla, även Claes Ånstrand i dag. Med tanke på vårt ökande elberoende, vår\r\nkonsumtion som hela tiden ökar, hur påverkas vi då av det faktum att den\r\nsvenska regeringen stänger av svensk produktion i Sverige? Vi stänger av\r\nkärnkraften, först nu bara något verk och sedan alltfler.\r\nBo Källstrand, Svensk Energi: Om den första frågan, huruvida den\r\nimporterade\r\nelen haft någon betydelse i sammanhanget, kan man säga att när det gäller\r\nproblemen i lokalnäten har den egentligen inte det. Där förutsätts så att\r\nsäga att det finns spänning i stamnätet. När det däremot gäller\r\nstamnätssidan\r\nhar det framhållits väldigt tydligt hur situationen ser ut. Jan Magnusson\r\nsade tidigare att vi egentligen har fyra nationella system med vissa broar.\r\nHan redovisade också ambitionen att förstärka de här broarna. Sett från\r\nbranschsidan skulle vi önska att arbetet gick ännu fortare. Det är inte\r\nbara säkerhetstänkande som ligger bakom att det är viktigt att få en bra\r\nförbindelse mellan länderna. Det är också ett systemtänkande. Till syvende\r\noch sist gäller det att kunna få systemen att fungera tillsammans så bra\r\nsom möjligt. Också möjligheten att hålla ett gemensamt pris och en väl\r\nfungerande konkurrens över hela den nordiska marknaden skulle stärkas av\r\ndet här. Vi har i dag alltför ofta brister i detta. Det är något vi ser\r\nsom mycket önskvärt.\r\nFrågan om importerad el har i och för sig inte varit ämnet för de inlägg\r\nsom jag har gjort i dag, men från branschens sida ser vi det givetvis som\r\nmycket önskvärt att vi får sådana villkor för kraftproduktion att det\r\nblir lönsamt att investera i detta i Sverige. Vi tror i likhet med\r\nindustrin\r\natt det är viktigt att få till stånd detta. Jag vill bara nämna att enligt\r\nvad jag har förstått från mina finska kolleger ger det nya kärnkraftverket\r\ni Finland 100 000 årsarbeten i den finska ekonomin. Det är oerhört kraftig\r\ninjektion för den finska ekonomin. Varför skapar inte vi i Sverige, oavsett\r\nvad gäller för bränsle, vi kanske ska ha andra bränslen, villkor som gör\r\natt vi kan få investeringar inom kraftsektorn som kan dra i gång hela\r\nsamhällsekonomin? Det tycker jag är en annan debatt som är intressant att\r\nföra.\r\nSedan fick jag en annan konkret fråga. Den gällde avbrottsersättningen\r\noch om vi från branschens sida skulle vara beredda att rekommendera att\r\ngå ned från 24 timmar till 12 timmar. Det är en fråga som jag inte har\r\nmöjlighet att svara på i dag. Vi får ta det under omprövning. Men jag\r\nvill betona att jag tror att det kan vara svårt. Om vi ser på framför\r\nallt glesbygden, som det här gäller, är det ju ofta så, som vi konstaterar\r\nhär, att ska man ut och reparera fel i glesbygd är det ofta inte bara att\r\nköra motorvägen rakt ned. Man ska ta sig fram. Det ligger ofta träd över\r\nvägen. Man kanske måste få in bandvagnar och så vidare. I en del sammanhang\r\när inte tolv timmar jättelång tid. Men det är en fråga som vi får ta med\r\noss och diskutera.\r\nClaes Ånstrand, Näringsdepartementet: Först var det några väldigt precisa\r\nfrågor. Energimyndigheten fick ju ett uppdrag att komma med förslag till\r\nföreskrifter om god kvalitet på överföring av el. Det förslaget har kommit,\r\neller den rapporten har kommit, från deras del den 31 oktober förra året.\r\nDen är just nu ute på remiss, och remisstiden går ut den sista mars.\r\nDärefter kan vi bearbeta detta i Regeringskansliet.\r\nNär det gäller byte av elleverantör vill jag verkligen understryka att\r\ndet inte är en tillfredsställande ordning i dag. Systemet behöver skärpas\r\noch bli bättre. Det är ett av fundamenten för en väl fungerande marknad.\r\nDär ligger just vitesfrågan i den utredning som vi har om el- och\r\ngasmarknaden som ska vara klar i september månad i år.\r\nSedan var det en fråga om kärnkraften som jag kanske inte riktigt\r\nuppfattade.\r\nJag vill också understryka när det gäller avbrottsersättningar, även om\r\nden frågan inte har riktats till mig, att det är ju inget som hindrar att\r\nföretagen tidigarelägger avbrottsersättningarna om man tycker att det är\r\ngod kundvård. Det är naturligtvis upp till varje företag att faktiskt\r\nfundera över den frågan. Lagstiftningen pratar i och för sig inte om några\r\ntidsgränser.\r\nEva Flyborg (fp):  Den sista frågan handlade om att vi blir mer och mer\r\nberoende av el och att vi är mer beroende av el i dag, precis som Claes\r\nÅnstrand sade i sitt inlägg tidigare i dag. Med tanke på det ökade\r\nelberoendet och den ökade elkonsumtionen, hur påverkas det av det faktum\r\natt\r\nregeringen bidrar till att försvåra situationen genom att stänga av en\r\ndel av den svenska elproduktionen, det vill säga kärnkraftverken?\r\nClaes Ånstrand, Näringsdepartementet: Det är riktigt att regeringen ser\r\nframför sig en långsiktig utfasning av kärnkraften. Därför har Banverkets\r\ngeneraldirektör Bo Bylund fått i uppdrag att med branschen förhandla om\r\nhur en sådan avveckling ska ske under ordnade former. Självklart kommer\r\ndet att behöva tillföras ny produktionskapacitet som en ersättning för\r\nden produktionskapacitet vi har i kärnkraften. Det behövs i dag, och det\r\nkommer att behövas i framtiden. Det ingår i uppgiften att lösa detta.\r\nÅsa Torstensson (c):  Jag ska ställa en fråga till Claes Ånstrand.\r\nClaes Ånstrand gav en viktig signal. Jag vet att det finns många som\r\nlyssnar. Du gav en tydlig signal om att det inte är acceptabelt att det\r\nblir elavbrott varje gång det blåser i landet. Det är en signal som många\r\nhar väntat på.\r\nVi har fått två delvis olika världsbilder och ingångar på synen på säkerhet\r\noch elleveranssäkerhet. SKGS företrädare beskrev att målet är låga\r\nenergipriser. Det behöver inte läggas så stor kraft på att bygga ut för ett\r\navbrott vart tjugonde år. Den världsbilden ska jämföras med de konsumenter\r\nsom vi därefter lyssnade på och deras verklighet, det vill säga avbrott\r\nvarje år. Det krävs incitament, det vill säga ekonomi, för att\r\ntillfredsställa\r\nbåde den ena och den andra ingången. Är de två världsbilderna genomförbara?\r\nÄr de utifrån ett politiskt perspektiv möjliga att möta? Jag vill påpeka\r\natt elkonsumtionen i sig har gått ned under 2003.\r\nClaes Ånstrand, Näringsdepartementet: Jag gör en åtskillnad i min bedömning\r\nav det nät som Svenska kraftnät tillhandahåller. Det är robust och bra.\r\nDet utesluter inte att även de måste vidta åtgärder i sitt system. Det\r\nhar visat sig genom att vi nyligen har haft strömavbrott och att en rad\r\nåtgärder har blivit följden av det.\r\nDet stora bekymret som jag ser framför mig - och som jag också sade som\r\nsvar på Maria Larssons fråga - är de problem vi har i de lokala och\r\nregionala näten. Det är dit vi riktar vårt fokus, och vi hoppas att vi\r\ntillsammans med branschen ska komma överens om en bättre tingens ordning,\r\nsom jag redogjorde för i inledningen.\r\nNär det gäller den totala produktionen är det svårt att se på enstaka år.\r\nVi har haft en stigande konsumtion av el under ganska lång tid. Vad som\r\nmöjligtvis kan sägas är att konsumtionsökningen har avtagit lite grann,\r\nmen det är viktigt att stryka under att konsumtionen av el, i synnerhet\r\ni Sverige, är starkt kopplad till konjunktursituationen eftersom vi har\r\nen mycket elintensiv industri i Sverige. Konsumtionen påverkas kraftfullt\r\nav den ekonomiska situationen. Det måste man ta höjd för i diskussioner\r\nom produktionsfrågor i Sverige.\r\nJag förstod inte riktigt din sista fråga. Hade du någon ytterligare fråga?\r\nNej. Okej.\r\nAvslutning\r\nOrdföranden: Då finns inga fler frågor från ledamöterna just nu. Det är\r\ninte samma sak som att det inte finns frågor och kommer att finnas frågor\r\nframöver.\r\nJag vill än en gång tacka alla som har kommit hit i dag så att vi har\r\nfått möjlighet att ha denna utfrågning och från olika utgångspunkter bilda\r\noss en uppfattning om den viktiga frågan om elsäkerhet. Vi från utskottets\r\nsida kommer självklart att bevaka detta ännu mer framöver. Jag kan tänka\r\nmig att detta kommer att leda till interpellationer, frågor, motioner,\r\nartiklar och så vidare. Vi tycker att detta är en viktig fråga. Vi kommer\r\natt bevaka vad olika intressenter gör. Det är utskottets roll.\r\nTack så mycket för att ni har kommit hit och gett oss bränsle i vårt arbete\r\nframöver. Jag tackar också för att vi har kunnat genomföra utfrågningen\r\nmed så många deltagare och intressenter på nästan utsatt tid. Det har\r\nkrävt disciplin, och jag tackar för att ni har tagit det på allvar.\r\nVi fortsätter att bevaka frågorna, och vi kommer att ha många kontakter\r\nmed er på olika sätt framöver.\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Reformering av elmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N303 och 2003/04:N415 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "3D73507D-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "13",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3D73507D-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Elprissättningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N265 och 2003/04:N277.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "3D735080-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "26",
                    "13",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3D735080-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N324 yrkande 9, 2003/04:N342 yrkande 7 och 2003/04:N413 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3D735087-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "112",
                    "13",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3D735087-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Nationellt anläggningsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N266 och 2003/04:N297.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Mellanstatlig samverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N279 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:N395.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N358 och 2003/04:N413 yrkandena 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Energimyndighetens handläggningstider",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N413 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3D73509A-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "46",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "111",
                    "0",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3D73509A-71B5-11D8-88C3-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Reformering av elmarknaden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Elprissättningen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Nationellt anläggningsregister",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Energimyndighetens handläggningstider",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 18:00:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om elmarknadsfrågor. Motionerna handlar bland annat om reformering av elmarknaden, förändring av elprissättningen, byte av elleverantör och införande av ett nationellt anläggningsregister. Andra motionerna handlar om konkurrensen inom fjärrvärmesektorn och handläggningstiderna vid Statens energimyndighet. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01NU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om elmarknadsfrågor (NU11)",
          "dok_id": "GR01NU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 18:00:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om elmarknadsfrågor. Motionerna handlar bland annat om reformering av elmarknaden, förändring av elprissättningen, byte av elleverantör och införande av ett nationellt anläggningsregister. Andra motionerna handlar om konkurrensen inom fjärrvärmesektorn och handläggningstiderna vid Statens energimyndighet. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01NU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om elmarknadsfrågor (NU11)",
          "dok_id": "GR01NU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_NU_11.pdf",
          "filstorlek": "1681695",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Vissa elmarknadsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BD60FC09-8C2A-4DB3-B021-B2DE678B15E6"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N265 Fasta elavgifter",
          "ref_dok_id": "GR02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Fasta elavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N266 Ett nationellt anläggningsregister för elmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Ett nationellt anläggningsregister för elmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N277 Kostnader för el",
          "ref_dok_id": "GR02N277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N277",
          "ref_dok_titel": "Kostnader för el",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N279 Lika villkor för elproduktion och eldistribution",
          "ref_dok_id": "GR02N279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N279",
          "ref_dok_titel": "Lika villkor för elproduktion och eldistribution",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N297 Förbättrad elmarknad",
          "ref_dok_id": "GR02N297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N297",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad elmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N303 Elmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02N303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N303",
          "ref_dok_titel": "Elmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N324 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02N324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N324",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N342 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N358 Konkurrensutsättning av fjärrvärmemarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02N358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N358",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensutsättning av fjärrvärmemarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N395 Bildande av ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag",
          "ref_dok_id": "GR02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Bildande av ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N413 Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_id": "GR02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Energi, Utgiftsområde 21",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N415 Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}