{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2294394",
      "dok_id": "GR01NU10",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:25",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:29",
      "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU10</div><h1>Vissa näringspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    detta   betänkande   behandlar   utskottet   84\r\nmotionsyrkanden  om olika näringspolitiska frågor. I\r\nsamtliga   frågor  utom   en   avstyrker   utskottet\r\nyrkandena.  Det   fall   där  utskottet  finner  det\r\npåkallat  med  ett uttalande  från  riksdagens  sida\r\ngäller    träskiveindustrins    konkurrenssituation.\r\nUtskottet konstaterar  att  ett  eventuellt statligt\r\nstöd  till  träskiveindustrin måste  föregås  av  en\r\nanmälan av stödordningen  till  EG-kommissionen samt\r\natt  kommissionen  måste  godkänna  stödet.   Vidare\r\nframhåller  utskottet att en sådan anmälan lämpligen\r\nföregås av en underhandskontakt med kommissionen för\r\natt sondera möjligheterna  för  ett  godkännande  av\r\nstödet.  I en reservation (m, fp) förordas i stället\r\nett  tillstyrkande   av   en   motion   som  betonar\r\nenergibeskattningens   betydelse   för  den  svenska\r\nträskiveindustrins försämrade konkurrenssituation. I\r\nen annan reservation (kd, c) framhålls vikten av att\r\npågående   utrednings-   och   beredningsarbete   på\r\nenergiskatteområdet   avvaktas   innan    eventuella\r\nåtgärder vidtas för att främja träskiveindustrin.\r\nAndra  områden  som berörs i betänkandet är  bl.a.\r\ninnovationer  och nyföretagande,  kapitalförsörjning\r\nsamt kvinnors och invandrares företagande. Även inom\r\nområdena forskning  och  utveckling, social ekonomi,\r\nturism och design har det  väckts  motioner  som  är\r\nföremål  för  utskottets  ställningstagande.  Vidare\r\nbehandlas    förslag   med   koppling   till   vissa\r\nindustrisektorer.  Bland  dessa märks glas-, metall-\r\noch  rymdindustrierna.  Önskemål  framförs  även  om\r\nsatsningar på en neutronforskningsanläggning i Lund.\r\nSamtliga    yrkanden    avstyrks    av    utskottet.\r\nFöreträdesvis  sker  detta   med   hänvisning   till\r\npågående  utrednings-  och beredningsarbete och till\r\nav statsmakterna vidtagna  åtgärder  som tillgodoser\r\nförslagen  i  motionerna.  I  något  fall  motiverar\r\nutskottet  avstyrkanden  med  att  det som begärs  i\r\nmotionerna  i  första  hand  är en angelägenhet  för\r\nolika stödgivande myndigheter.\r\nBetänkandet innefattar totalt 17 reservationer mot\r\nutskottsmajoritetens ställningstaganden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Innovationer och nyföretagande\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N275.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Kapitalförsörjning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N258,\r\n2003/04:N269, 2003/04: N329  yrkandena  9 och 11,\r\n2003/04:N397,   2003/04:N403  och  2003/04:  N412\r\nyrkande 11.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Industriella utvecklingscentrum\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:N412  yrkande\r\n25.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4. Kvinnors företagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N256,\r\n2003/04:N257,    2003/04:    N329    yrkande   3,\r\n2003/04:N412 yrkande 18, 2003/04:A3, 2003/04:A302\r\nyrkande    14,   2003/04:A307   yrkande   7   och\r\n2003/04:A371 yrkande 24.\r\nReservation 4 (m, fp, kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5. Invandrares företagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf396\r\nyrkande   18,   2003/04:N274,  2003/04:N280   och\r\n2003/04:N329 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Forskning och utveckling\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:N252,\r\n2003/04:N294, 2003/04:  N323  yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:N325 yrkande 7, 2003/04:N328 yrkande  18,\r\n2003/04:N412    yrkande   26   och   2003/04:N414\r\nyrkandena 13, 15 och 16.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n7. Social ekonomi\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So569\r\nyrkande    12,    2003/04:N216,     2003/04:N321,\r\n2003/04:N352,     2003/04:N360,     2003/04:N361,\r\n2003/04: N398, 2003/04:N408, 2003/04:N412 yrkande\r\n10 och 2003/04:N414 yrkande 12.\r\nReservation 9 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 10 (kd, c)\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n8. Turism\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K362\r\nyrkande 4, 2003/04:Kr326 yrkande 5, 2003/04:MJ474\r\nyrkande    23,    2003/04:N202,     2003/04:N222,\r\n2003/04:N328 yrkande 21, 2003/04:N337  yrkande 1,\r\n2003/04:N347    yrkandena    1,   3-6   och   10,\r\n2003/04:N366, 2003/04:N373 yrkandena  1 och 2 och\r\n2003/04:N391.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 13 (v)\r\n\r\n9. Företagsnedläggningar\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:N292\r\nyrkandena 1-3 och 2003/04: N307.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\nReservation 15 (v, mp)\r\n\r\n10. Företagarombudsman\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N229.\r\n\r\n11. Vissa skogsindustriella frågor\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  utskottet  anför.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen  delvis  motion 2003/04:N268 och avslår\r\nmotionerna   2003/04:N243,    2003/04:N247    och\r\n2003/04:N376.\r\nReservation 16 (m, fp)\r\nReservation 17 (kd, c)\r\n\r\n12. Design\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr230 yrkandena\r\n5 och 6.\r\n\r\n13. Glasindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N364.\r\n\r\n14. Rymdindustrin\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2003/04:N253 och\r\n2003/04:N276.\r\n\r\n15. Läkemedels- och bioteknikindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N309  yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\n16. Centrum för innovationer och\r\nmiljöexport\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N304.\r\n\r\n17. Neutronforskningsanläggningen ESS\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:N351  och\r\n2003/04:N371 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n18. Metallindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N339 yrkande 1.\r\n\r\n19. Livsmedelsbranshen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N392.\r\n\r\n20. Film, bild och mediaer\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna    2003/04:N372,\r\n2003/04:N382 och 2003/04: N406.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m), Ingegerd  Saarinen (mp),\r\nNils-Göran  Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),  Sylvia\r\nLindgren  (s),   Ann-Marie   Fagerström  (s),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Lennart  Beijer  (v),   Karl  Gustav\r\nAbramsson  (s),  Ulla  Löfgren (m), Carina Adolfsson\r\nElgestam (s), Yvonne Ångström  (fp), Åsa Torstensson\r\n(c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m) och\r\nLars Johansson (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU10\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels 59 motioner från allmänna motionstiden,\r\ndels  en motion som har väckts  med  anledning  av\r\nregeringens  skrivelse  2002/03:140  om  regeringens\r\njämställdhetspolitik     med    handlingsplan    för\r\nmandatperioden.\r\nUtskottet har i samband  med  beredningen  av  här\r\naktuella    motioner    inhämtat   synpunkter   från\r\nföreträdare   för   Verket   för   innovationssystem\r\n(Vinnova)   och   Ireco   Holding   AB   samt   från\r\nrepresentanter    för    projektet   ESS-Scandinavia\r\n(se s. 68).  Vidare har medarbetare  vid  riksdagens\r\nutredningstjänst     inför    utskottet    redovisat\r\nresultatet av en förstudie  om hur statens stöd till\r\nforskning och utveckling fördelar  sig på företag av\r\nolika storlek.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInnovationer och nyföretagande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  bl.a.  med  hänvisning  till\r\npågående  arbete   med   att   ta   fram   en\r\ninnovationsstrategi  avslå motionsyrkanden om\r\ninnovationer   och   nyföretagande.    Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N275 (kd) framhålls att  det är hög\r\ntid  att  man utreder hur goda idéer, utvecklade  på\r\nvåra  lärosäten,  kan  överföras  till  produkter  i\r\nindustrin.  Utredningen skall bl.a. klargöra vad som\r\nkrävs  för  att   goda   idéer   och   vetenskapliga\r\nlandvinningar  skall  komma medborgarna till  del  i\r\nform   av   ökad  företagsamhet   och   industriella\r\nprodukter. Frågan  om  hur nyföretagande kan stödjas\r\nmed  hjälp  av  t.ex.  ett  forskningsinstitut   bör\r\nbeaktas.  Motionären anser att det sannolikt vore en\r\ntillgång om  liknande  institut fanns i varje region\r\noch att varje lärosäte med  teknisk  forskning också\r\nsamarbetade med något institut.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMotioner    om    innovationer   och   nyföretagande\r\nbehandlades av utskottet  senast  våren  2003  (bet.\r\n2002/03:NU7).  Utskottet  avstyrkte  yrkandena bl.a.\r\nmed motiveringen att det pågick ett arbete  med  att\r\nta  fram  en innovationsstrategi och att det gjordes\r\ninsatser  för   kommersialisering  av  innovationer.\r\nVidare  hänvisades   till   att   insatser  på  både\r\nregerings-  och  myndighetsnivå för att  lyfta  fram\r\nfrågor om entreprenörskap  kommer  att gagna svenska\r\ninnovatörer och entreprenörer. I en  reservation (m,\r\nfp,  kd, c) anfördes bl.a. att regeringens  insatser\r\nför att  stimulera kommersialisering av innovationer\r\nsaknar förutsättningar  att  fungera  effektivt  med\r\nmindre  än  att  radikala  förbättringar görs av det\r\nallmänna  företagsklimatet.  I  en  motivreservation\r\n(mp) framhölls bl.a. vikten av att takten ökas i det\r\nregelförenklingsarbete     som     bedrivs      inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nI   september   2002  gav  regeringen  Verket  för\r\ninnovationssystem (Vinnova)  i  uppdrag  att föreslå\r\nåtgärder  för  att  underlätta kommersialisering  av\r\nforskningsresultat. Uppdraget  innefattade  bl.a. en\r\növersyn   av   befintliga   strukturer  på  området,\r\ndäribland  teknikbrostiftelser,   holdingbolag   och\r\nteknikparker.  Uppdraget  avrapporterades i maj 2003\r\n(Vinnova Policy VP 2003:1).  I slutrapporten förs en\r\nbred diskussion om vad som krävs  för  ett effektivt\r\ntillvaratagande  av forskningsresultat. Bland  annat\r\nberörs det s.k. lärarundantaget, forskares attityder\r\ntill  att  omsätta  sina   resultat  i  kommersiella\r\nprodukter och industriforskningsinstitutens roll för\r\natt   kommersialisera   forskningsresultat.   Enligt\r\nuppgift från Näringsdepartementet  utgör  rapporten,\r\nsom har remissbehandlats, ett underlag dels för ovan\r\nomnämnda    arbete    med    att    ta    fram    en\r\ninnovationsstrategi,    dels    för   den   kommande\r\nforskningspolitiska propositionen.\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2003   (prop.\r\n2002/03:1)  betonades  att  kunskapsutveckling   och\r\ninnovativ  verksamhet i kombination med entreprenör-\r\nskap är av avgörande  betydelse  i  ansträngningarna\r\natt säkra Sveriges framtida konkurrenskraft.  Staten\r\nhar en viktig roll när det gäller att uppmuntra  och\r\nfrämja  sådan  verksamhet.  I  2003  års  ekonomiska\r\nvårproposition    (prop.    2002/03:100)    framhöll\r\nregeringen  att  den  har  ambitioner  att  utveckla\r\nsamverkan  mellan  näringsliv, högskola och samhälle\r\npå nationell och regional  nivå.  Vidare  angavs att\r\nentreprenörskap skall underlättas, att företagandets\r\nvillkor  skall  förbättras,  att  flödet  av kunskap\r\nmellan  forskning,  utbildning och näringsliv  skall\r\nunderlättas och att Sveriges  styrkor inom forskning\r\noch profilområden skall bibehållas och utvecklas.\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2004   (prop.\r\n2003/04:1) framhöll regeringen att den har initierat\r\nett  arbete  med  att ta fram en innovationsstrategi\r\nför hållbar tillväxt  och  förnyelse. Enligt uppgift\r\nfrån  Näringsdepartementet pågår  detta  arbete  för\r\nnärvarande  i  samverkan  mellan  representanter för\r\nNärings-,   Utbildnings-   och  Finansdepartementen.\r\nAvstämningar sker också med externa intressenter som\r\nnäringsliv, fack och universitet/högskolor.\r\nAv  Vinnovas anslag för år  2003  reserverades  30\r\nmiljoner    kronor    som    ett   startbidrag   för\r\ngenomförandet av ett program för  s.k.  inkubatorer.\r\nInkubatorer  är  små  högteknologiska  företag   som\r\nstartas    av   forskare   och   entreprenörer   vid\r\nuniversitet    och    högskolor.    I    en   första\r\npilotverksamhet satsar Vinnova 26,3 miljoner  kronor\r\npå  14  existerande  inkubatorer. Projekten startade\r\nden 1 juni 2003 och pågår  till  den  31 maj 2004. I\r\nregleringsbrevet  för  år  2004 har Vinnova  fått  i\r\nuppdrag      att      redovisa      utfallet      av\r\ninkubatorverksamheten. Detta skall ske senast den 15\r\nmaj 2004.\r\nHösten  2003  uppdrog  regeringen  åt  Verket  för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek)  att  genomföra   ett\r\nnationellt    program    för   entreprenörskap   med\r\ninriktning  mot  unga. För det  ändamålet  beviljade\r\nregeringen Nutek bidrag under perioden 2002-2004 med\r\nsammanlagt högst 12  miljoner kronor. Nutek har även\r\ni samarbete med de regionala partnerskapen utarbetat\r\nett   förslag   till   ett   bredare   program   för\r\nentreprenörskap.    Förslaget   överlämnades    till\r\nNäringsdepartementet  i augusti 2003. Nutek har även\r\npå  eget initiativ tagit  fram  en  policyskrift  på\r\ntemat entreprenörskap som publicerades i april 2003.\r\nDenna   skrift   (Ett   starkt   entreprenörskap   -\r\npolicyskrift     om    nya    perspektiv,    ändrade\r\nförutsättningar  och  positiva  attityder)  tar  ett\r\nbredare grepp på entreprenörsfrågorna och inkluderar\r\nbl.a. förslag till  åtgärder  inom  områden som inte\r\nomfattas    av    Nuteks   mandat,   däribland    på\r\nskatteområdet.\r\nI sammanhanget bör  också  nämnas att Nutek i sitt\r\nregleringsbrev för år 2004 har  fått  i  uppdrag att\r\nutarbeta   ett   förslag   till   utökat  nationellt\r\nentreprenörskapsprogram.   Förslaget    skall   vara\r\nåtgärdsinriktat och baseras på samarbete  med  andra\r\nmyndigheter   och  organisationer.  Uppdraget  skall\r\ndelrapporteras   senast   den   30  april  2004  och\r\nslutrapporteras senast den 1 september 2004.\r\nI  januari  2003  presenterade EG-kommissionen  en\r\ngrönbok   med   titeln  Entreprenörskap   i   Europa\r\n(KOM/2003/27).  I  denna  betonar  kommissionen  att\r\nEuropa   måste   bli    bättre    på    att   främja\r\nentreprenörsanda. Grönboken var sedan ute på en bred\r\nkonsultationsprocess till slutet av augusti  2003. I\r\nfebruari    2004    presenterade   kommissionen   en\r\nhandlingsplan på området  (KOM  /2004/70)  i form av\r\nett    s.k.    meddelande.   Enligt   uppgift   från\r\nNäringsdepartementet   kommer   handlingsplanen  att\r\nbehandlas  vid Konkurrenskraftsrådets  möte  den  11\r\nmars 2004.\r\nI  juli  2002  tillsatte  regeringen  en  särskild\r\nutredare (universitetsrektor  Jan-erik  Gidlund) med\r\nuppgift att kartlägga omfattningen av och  ändamålet\r\nmed  de insatser kommuner och landsting gör för  att\r\nmed hjälp  av  forskning  och  utveckling  (FoU) och\r\nandra  innovativa  verksamheter förnya och förbättra\r\nden egna verksamheten  (dir. 2002:66 och 2003:92). I\r\noktober    2003    överlämnade     utredaren    sitt\r\nslutbetänkande  Innovativa processer  (SOU  2003:90)\r\ntill Utbildningsdepartementet.  Förslagen bereds för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\nInnovation   Sverige   är  ett  samarbete   mellan\r\nStiftelsen     Innovationscentrum      och      Almi\r\nFöretagspartner  AB  (Almi).  Syftet är att utveckla\r\ngoda   idéer  till  framgångsrika  produkter   eller\r\ntjänster.   Verksamheten   bedrivs  genom  regionala\r\ninnovationscentrum inom eller i nära anslutning till\r\ndet  regionala  Almi-bolaget.   Verksamheten  består\r\nbl.a.  av  rådgivning  och ett begränsat  stöd  till\r\nförstudier. Innovationscentrum finns i varje län.\r\nDå motionen tar upp frågan  om  forskningsinstitut\r\nbör  det  nämnas  att  det för närvarande  pågår  en\r\nomstrukturering          av          de         s.k.\r\nindustriforskningsinstituten. Målsättningen  är  att\r\nbygga  upp  en  institutsstruktur med färre, större,\r\nmer effektiva och  konkurrenskraftiga  institut.  En\r\nnärmare beskrivning av denna process återfinns under\r\navsnittet Forskning och utveckling (s. 28).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEtt framgångsrikt tillvaratagande av kreativa idéer utgör en av\r\ngrundbultarna i den nationella innovationspolitiken.\r\nStatens  insatser  på området syftar till att främja\r\nett  gott  innovationsklimat  där  bl.a.  akademiska\r\nforskningsrön  och kunskapsframsteg på andra områden\r\neffektivt omsätts i kommersiella varor och tjänster.\r\n\r\nEnligt utskottets  uppfattning  gör  staten  genom\r\nbl.a.  Vinnova  flera olika insatser som bidrar till\r\natt innovationspolitikens  syfte  nås.  Det  handlar\r\nbl.a.   om   satsningar   på  innovationssystem  och\r\nkluster, på inkubatorer men  även  på  mer  allmänna\r\nåtgärder     för     att    främja    det    svenska\r\ninnovationsklimatet. Det pågående arbetet med att ta\r\nfram en innovationsstrategi  kommer  att ytterligare\r\nkonkretisera de statliga insatserna på  området. Det\r\nunderlag   som   Vinnova   har  tagit  fram  om  hur\r\nkommersialiseringen   av  forskningsresultat   skall\r\nkunna  öka  utgör  ett  viktigt  bidrag  till  detta\r\narbete.    Utskottet   anser   att    arbetet    med\r\ninnovationsstrategin   i  huvudsak  tillgodoser  det\r\nönskemål om en utredning som förs fram i här aktuell\r\nmotion.  Det finns, enligt  utskottets  uppfattning,\r\nheller ingen  anledning  för riksdagen att föregripa\r\nresultatet av arbetet med innovationsstrategin genom\r\nnågra åtgärder i linje med  vad  som  efterfrågas  i\r\nmotionen.    Utskottet    förutsätter    också   att\r\ninnovationspolitiken ges ett betydande utrymme i den\r\nkommande forskningspolitiska propositionen.\r\nNär  det gäller den i motionen framförda  idén  om\r\nforskningsinstitut    i   varje   region,   hänvisar\r\nutskottet    till    syftet   med    den    pågående\r\nomstruktureringen  av  industriforskningsinstituten.\r\nDen strävan mot att tillskapa  färre, större och mer\r\nflexibla  institut  -  bl.a.  för  att   öka   deras\r\ninternationella konkurrenskraft - som riksdagen  har\r\nställt  sig  bakom  talar delvis mot den långtgående\r\nregionaliseringstanke   som   beskrivs  i  motionen.\r\nUtskottet  menar  dessutom  att  universitetens  och\r\nhögskolornas  olika profilområden kommer  att  bidra\r\ntill       en      regional       spridning       av\r\nindustriforskningsinstituten  utan att detta behöver\r\nanges    som    ett    särskilt    kriterium     för\r\nomstruktureringsarbetet.\r\nMed det anförda avstyrks motion 2003/04:N275 (kd).\r\n\r\nKapitalförsörjning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\noch aviserade åtgärder  avslå motionsyrkanden\r\nom kapitalförsörjning. Jämför  reservation  2\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI   motion   2003/04:N258   (s)  och  i  den  närapå\r\nlikalydande  motionen 2003/04:N397  (s)  anförs  att\r\nföretagare inom  det  kooperativa  området  har  ett\r\nstort  behov  av  enkla regler för sitt företagande.\r\nVidare konstateras  att det kan vara svårt att hitta\r\ninvesterings- eller riskkapital för att kunna starta\r\nföretag.   Det  är,  enligt   motionärerna,   därför\r\nangeläget att  stimulera  ett  ökat  företagande och\r\nentreprenörskap även om lokala investerare har liten\r\ntilltro till investeringar i det berörda området.\r\n\r\nBristen på riskkapital för nystartade företag är i\r\ndet närmaste akut, anförs det i motion  2003/04:N403\r\n(s). Enligt motionären behövs det därför  ett rejält\r\ntillskott  av  offentligt såddkapital. Ett sätt  som\r\nkan övervägas i  det  avseendet  är  att tillåta AP-\r\nfonderna  att  intressera  sig mer för nyföretagande\r\noch  såddfinansiering. Motionären  menar  att  detta\r\ninte minst borde gälla Sjunde AP-fonden.\r\nI den kristdemokratiska partimotionen 2003/04:N412\r\nkonstateras  att  den s.k. såddfinansieringen håller\r\npå att avstanna fullständigt  i  Sverige. Det hävdas\r\natt problemet har sitt ursprung i de avkastningskrav\r\nsom  Industrifonden  och Almi har, vilka  företag  i\r\nsåddfasen inte klarar  av  att  efterleva. Lösningen\r\när, enligt motionärerna, att kraven  ändras  för  en\r\ndel  av  Almis  medel så att dessa kan användas till\r\ninnovationer i ett  tidigt skede. Motionärerna begär\r\nett tillkännagivande  om en parlamentarisk utredning\r\nom riskkapitalförsörjningen.\r\nÄven i motion 2003/04:N269  (v)  framförs önskemål\r\nom   att   det   skall  genomföras  en  översyn   av\r\nkapitalförsörjningssituationen.  Inriktningen  skall\r\nvara   att   belysa   de   statliga  insatserna  för\r\nsmåföretag på detta område och  att  systemet  skall\r\nanpassas  till  småföretagens  förhållanden  i  hela\r\nlandet.   Motionärerna   framhåller  att  ett  litet\r\nföretag  kan  ha  svårigheter   att   överblicka  de\r\nmöjligheter till lån eller bidrag som finns  i  dag.\r\nDe  flesta lånen eller stöden har även restriktioner\r\nsom gör  det  svårt  för de enskilda företagarna att\r\nhitta den form som kan  passa just dem. Det krävs en\r\nordentlig översyn av de system  som  finns i dag och\r\nen anpassning till småföretagens förhållanden i hela\r\nlandet.\r\nI Centerpartiets partimotion 2003/04:N329  betonas\r\nvikten  av  att  alla skall ha möjlighet att ta fram\r\nstartkapital som en grundplåt för det egna företaget\r\noch   att   eget   risktagande   premieras.   Enligt\r\nmotionärerna  bör  därför  ett  starta-eget-sparande\r\ninrättas, där löntagare  skattefritt  kan  spara för\r\natt  ha en grundplåt till det egna företaget.  Annat\r\nsom motionärerna  anser  kan  prövas  för att bredda\r\ntillgången på riskkapital är förbättrade  regler för\r\nperiodisering    av   vinst   och   beskattning   av\r\nägarkapital,     stimulerande      av      regionala\r\nentreprenörsfonder,  möjlighet för placering  av  en\r\ndel    av   pensionsavsättningarna    i    regionala\r\npensionsfonder  inom  ramen för premiepensionsvalet,\r\nuppförande  av  lokala  kreditgarantiföreningar  och\r\ninförande av mikrolån för att underlätta lån till de\r\nminsta   företagen.   Tillgången    på   såddkapital\r\nframhålls  som särskilt viktig. Centerpartiet  anser\r\natt frågan om  ökade  anslag  till såddkapital skall\r\nprioriteras.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMotionsyrkanden med bäring på de statliga insatserna\r\ninom      kapitalförsörjningsområdet       behandlas\r\nåterkommande av näringsutskottet. Detta sker  dels i\r\nsamband     med     behandlingen     av     allmänna\r\nnäringspolitiska  spörsmål,  dels i anslutning  till\r\nberedningen      av      frågor      om     regional\r\nutvecklingspolitik.    När    utskottet   behandlade\r\nkapitalförsörjningsfrågor våren  2003 (bet. 2002/03:\r\nNU7)  framhölls  bl.a.  att  staten  har  en  viktig\r\nfunktion  att  fylla när det gäller att  komplettera\r\nden ordinarie kapitalmarknaden  inom  vissa områden,\r\ndäribland   riskkapitalmarknaden.  Utskottet   ansåg\r\nvidare att staten tillhandahåller ett varierat utbud\r\nav lån och andra  stöd  till  företagande. Samtidigt\r\nbetonades att utfallet i form av  beviljade krediter\r\ntill s.k. såddfinansieringsprojekt  måste  betraktas\r\nsom  alltför lågt. Utskottet underströk att om  inte\r\nde statliga  såddfinansieringsinsatserna utvecklas i\r\nen mer positiv  riktning förväntar sig utskottet att\r\nregeringen vidtar åtgärder. I en reservation (m, fp,\r\nkd, c) efterfrågades bl.a. goda allmänna villkor för\r\nföretagande   som   säkerställer    tillgången    på\r\nriskkapital. Även vikten av en större effektivitet i\r\nde statliga insatserna på kapitalförsörjningsområdet\r\nunderströks.   I  det  nyss  refererade  betänkandet\r\ngjordes  också   en   genomgång   av   de   statliga\r\ninsatserna  på  kapitalförsörjningsområdet (s.  18),\r\ntill vilket här hänvisas.\r\n\r\nRegionala kreditgarantiföreningar är en ny form av\r\norganisation för  finansieringslösningar  i Sverige.\r\nEn kreditgarantiförening ställer garantier  för  lån\r\noch  andra  krediter  som småföretagare har behov av\r\nför sin rörelse. Ett särskilt  bidrag  om  totalt  3\r\nmiljoner   kronor   under   perioden  2002-2004  för\r\ninformation om hur man startar  lokala och regionala\r\nkreditgarantiföreningar   har   därför    beslutats.\r\nIntresset  för  kreditgarantiverksamheten har  visat\r\nsig   vara   större   än   förväntat.   I   Sveriges\r\nkreditgarantiförening    för    lokal    utveckling,\r\nekonomisk förening är fem  föreningar  medlemmar och\r\nåtta  regioner  på  gång att starta verksamhet.  Mot\r\nbakgrund  av  EG-kommissionens   positiva   syn   på\r\nkreditgarantiföreningsverksamheten  kan  ytterligare\r\nexpansion förväntas. I Sverige kan emellertid kravet\r\npå  kontant  medfinansiering  i stället för insatser\r\nfrån  näringslivets organisationer  verka  hämmande.\r\nFöreningen  fick i november 2003 Finansinspektionens\r\ntillstånd   att   bedriva   finansieringsverksamhet.\r\nEnligt inspektionen  krävs  dock  ytterligare  ca 10\r\nmiljoner kronor innan den operativa verksamheten kan\r\npåbörjas.\r\nEnligt Nutek innebär dagens brist på riskkapital i\r\nde  tidiga  skedena  ett  allvarligt  problem för en\r\nentreprenör  och därmed ett hinder för tillväxt.  De\r\nprivata riskkapitalbolagens  investeringar  i tidiga\r\nskeden  har  avtagit  markant, och dessutom har  den\r\noffentliga  såddfinansieringen   minskat   kraftigt.\r\nEnligt   uppgift   från   Näringsdepartementet   har\r\ndepartementet  påbörjat  uppgiften  att se över Almi\r\nFöretagspartner  AB  tillsammans  med  de  regionala\r\nägarna.  Den departementsinterna utredningen  (under\r\nledning av  direktör  Peter Nygårds) inriktas på att\r\nse över verksamhetsinriktningen inom Almibolagen och\r\natt överväga samordning  med andra företagsfrämjande\r\nverksamheter  på  regional  nivå.  Nya  avtal  skall\r\narbetas   fram   med   de  regionala   delägarna   i\r\nAlmibolagen och avsikten  är  att arbetet skall vara\r\nklart under våren 2004.\r\nStatsminister    Göran   Persson   tog    i    sin\r\nregeringsförklaring  hösten  2003 upp att Stiftelsen\r\nIndustrifonden skall utvecklas  med  syfte  att  öka\r\ntillgången  på  riskkapital i tidiga skeden. Vid den\r\nallmänpolitiska  debatten  i  oktober  2003  anförde\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky att staten kommer att\r\nta   ansvar   för  att   stärka   försörjningen   av\r\nsåddkapital.  Näringsministern   framhöll   att  det\r\nbehövs  en  förstärkning  av  den svagaste länken  i\r\nriskkapitalkedjan. Därför skall Industrifonden delas\r\ni  två  delar  -  i  ett aktiebolag  som  fortsätter\r\nungefär  som  nu  samt  i   en  stiftelse.  Den  nya\r\nstiftelsens  uppdrag  skall  vara   att  understödja\r\nsådana företag som befinner sig i ett  mycket tidigt\r\nskede, där det för närvarande är nästan omöjligt att\r\nhitta  investerare.  Den  skall tillföras så  mycket\r\nkapital att den kommer att kunna investera cirka 250\r\nmiljoner kronor per år, och  den skall samarbeta med\r\nregionala teknikbrostiftelser.  I början av november\r\n2003   utsåg   näringsministern  en  förhandlingsman\r\n(direktör Claes de Neergaard), som skall se över hur\r\nstatens  resurser  skulle  kunna  användas  för  att\r\nstärka finansiering  i  tidiga skeden. Förhandlingar\r\nkommer att ske med bl.a.  Stiftelsen Industrifonden,\r\nteknikbrostiftelserna,  Almi   Företagspartner   AB,\r\nNutek,  Vinnova  och  Stiftelsen  Innovationscentrum\r\nangående denna förändringsprocess. Enligt uppgift är\r\nmålet att skapa utrymme för en kraftfull satsning på\r\nprojekt  med  hög  utvecklingspotential   i   tidiga\r\nskeden,    s.k.    försådd   och   såddfinansiering.\r\nResultatet   av   förhandlingarna    kan   förväntas\r\nföreligga senare under våren 2004.\r\nDen  nya  lagen  (2003:528)  om företagsinteckning\r\nträdde  i kraft den 1 januari 2004.  Enligt  uppgift\r\nfrån Näringsdepartementet  syntes  redan i slutet av\r\når  2003 en tendens till att reformen  inneburit  en\r\nökad belastning på både Almi och Norrlandsfonden. En\r\nutvärdering   av  reformens  effekter  för  små  och\r\nmedelstora företag  kommer  att  genomföras under år\r\n2004.\r\nFöretags  kapitalförsörjning är i  icke  obetydlig\r\nomfattning   beroende    av    olika   skattereglers\r\nutformning.  I  budgetpropositionen   för   år  2004\r\nframhåller    regeringen   att   det   pågår   flera\r\nlagstiftningsprojekt   vars  utfall  kommer  att  ha\r\nbetydelse för företagens  möjligheter  att uppbringa\r\nkapital.  Det  gäller  exempelvis  beredningarna  av\r\n3:12-utredningens   slutbetänkande  Beskattning   av\r\nsmåföretagare        (SOU        2002:52)        och\r\nSkattebasutredningens betänkande Våra  skatter? (SOU\r\n2002:47).              Skattefrågor              med\r\nkapitalförsörjningsanknytning    berörs    också   i\r\n(pågående)  2002  års företagsskatteutredning  (dir.\r\n2002:28)  och  Mervärdesskattesatsutredningen  (dir.\r\n2002:141).   När   det   gäller   beskattningen   av\r\nsmåföretagare genomförs  under åren 2004 och 2005 en\r\nreform av de s.k. 3:12-reglerna  som  på sikt kommer\r\natt  innebära  en  skattelättnad  på  ca  1  miljard\r\nkronor.  Reformen  är särskilt inriktad på att skapa\r\nmer gynnsamma villkor för de mindre företagen.\r\nHär bör också nämnas att riksdagen hösten 2003 tog\r\nställning till yrkanden  om  olika  former  av  s.k.\r\nstarta-eget-konton.     I    ett    yttrande    till\r\nfinansutskottet  (yttr. 2003/04:SkU1y)  konstaterade\r\nskatteutskottet att  det är viktigt att skatteregler\r\ninte  lägger hinder i vägen  för  nyföretagande  och\r\nentreprenörskap.  Skatteutskottet  menade  dock  att\r\nsärskilda  stimulanser  i  samband  med  nystart  av\r\nföretag  riskerar  att  bidra  till att livskraftiga\r\nföretag  slås ut i konkurrensen med  nystartade  och\r\nskattegynnade företag. Enligt skatteutskottet skulle\r\ndetta på sikt  inte  vara  förenligt  med  kravet på\r\nstabila    och    goda    regler    för   företagen.\r\nFinansutskottet    instämde    i    skatteutskottets\r\nställningstagande    och   avstyrkte   de   aktuella\r\nyrkandena (bet. 2003/04:FiU1).\r\nNär det gäller AP-fondernas  placeringsregler, som\r\ntas upp i motion 2003/04:N403 (s),  kan  nämnas  att\r\nriksdagen  vid  flera tillfällen har tagit ställning\r\ntill motionsyrkanden  om att AP-fonderna borde kunna\r\nanvändas  för näringspolitiska  ändamål.  Vid  dessa\r\ntillfällen   har   finansutskottet  (senast  i  bet.\r\n2003/04:FiU6) avstyrkt  yrkandena  med  motiveringen\r\natt  det  är  viktigt  att  AP-fondernas  mål är  så\r\nformulerade att tillgångarna förvaltas till  största\r\nmöjliga   nytta   för   pensionssystemet   samt  att\r\navkastningen  långsiktigt  maximeras  i  förhållande\r\ntill  risken  i  placeringarna.  Givet  detta  ansåg\r\nfinansutskottet  att  det  är naturligt att fonderna\r\ninte  har  några närings- eller  ekonomisk-politiska\r\nmål i sin verksamhet.\r\nVinnova och  Nutek  inbjöd  år 2002 till tävlingen\r\nVINN  NU.  Bakgrunden till detta  var  att  de  båda\r\nmyndigheterna  hade  identifierat  ett  behov av ett\r\nstöd   i   den   mycket  tidiga  fasen  för  att  få\r\nprojektägare och potentiella  entreprenörer  att öka\r\nmöjligheten  att  förverkliga  sina idéer. Tävlingen\r\nupprepades  under  år  2003, och en  ny  tävling  är\r\nplanerad   till  år  2004.  Ett   tjugutal   \"tidiga\r\nföretagsprojekt\"  kommer vardera att få 300 000 kr i\r\nbidrag. Totalt avsätter  Vinnova och Nutek således 6\r\nmiljoner kronor för detta ändamål under år 2004.\r\nNutek verkar även för att  det skall finnas aktiva\r\noch väl fungerande nätverk av s.k. affärsänglar över\r\nhela landet. En affärsängel är  en  person  som  har\r\nerfarenhet  och  kunskap  i företagande, som har tid\r\noch intresse av att delta i  ett företags utveckling\r\nsamt har ett visst rörelseutrymme  i sin ekonomi för\r\natt  kunna investera i nya projekt. Nutek  har  även\r\nlämnat  stöd  till  18 organisationer för att starta\r\nregionala nätverk vars syfte bl.a. är rekrytering av\r\naffärsänglar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer i den beskrivning av hur viktigt det är med\r\nen väl fungerande kapitalförsörjning som återfinns i\r\nflera av de här aktuella  motionerna. Samtidigt vill\r\nutskottet  understryka  att  statens  roll  när  det\r\ngäller  att  exempelvis  tillhandahålla  riskkapital\r\nendast är komplementär. Det  är  i  första  hand den\r\nordinarie   kapitalmarknaden  som  på  affärsmässiga\r\ngrunder  skall   svara   för  att  företag  i  olika\r\nutvecklingsstadier kan erhålla  nödvändigt  kapital.\r\nUtskottet  konstaterar  emellertid att många privata\r\nkreditgivare   under   de   senaste    årens   kärva\r\nkonjunkturläge   har  övergivit  riskkapitalområdet.\r\nDetta har på ett plötsligt och för många potentiella\r\nnyföretagare och småföretag förödande sätt inneburit\r\npåtagliga kapitalförsörjningsproblem.\r\n\r\nEnligt utskottets uppfattning har staten tagit ett\r\nbetydande ansvar för  att  stötta  dessa företag när\r\nkonjunkturen   har   dalat.   Utbudet   av  statliga\r\nkreditmöjligheter  via bl.a. Almi och Industrifonden\r\nhar i det avseendet spelat en viktig roll. Samtidigt\r\nkonstaterar utskottet, liksom det gjorde våren 2003,\r\natt       de       statliga      insatserna       på\r\nsåddfinansieringsområdet   inte  har  fungerat  helt\r\ntillfredsställande. Mot den bakgrunden ser utskottet\r\ndet  som mycket positivt att  regeringen  har  tagit\r\ninitiativ  till  att  inleda  förhandlingar  med ett\r\nantal  aktörer  för att stärka statens roll när  det\r\ngäller  finansiering   i  tidiga  skeden.  Utskottet\r\nförutsätter också att de  överläggningar  som sker i\r\nRegeringskansliet  beträffande  Almis framtida  roll\r\nkommer  att  leda  till  att  statens   insatser  på\r\nkapitalförsörjningsområdet förbättras ytterligare.\r\nNär  det gäller de förslag som gäller AP-fondernas\r\nplaceringsregler  och  införandet av olika former av\r\nstarta-eget-konton   har   utskottet   ingen   annan\r\nuppfattning  än  den som riksdagen  uttalade  hösten\r\n2003  och  som refereras  ovan.  Yrkandena  avstyrks\r\nsåledes.\r\nAvslutningsvis   vill   utskottet   framhålla  sin\r\npositiva inställning till det arbete som  pågår  med\r\natt   etablera   regionala  kreditgarantiföreningar.\r\nEnligt  utskottets   uppfattning  kommer  dessa  att\r\ntillföra  ytterligare  möjligheter   för   små   och\r\nmedelstora    företag   att   tillfredsställa   sina\r\nkapitalförsörjningsbehov. Utskottet har dock noterat\r\natt det förekommer  vissa hinder för etableringen av\r\ndessa föreningar, vilket  föranleder  utskottet  att\r\nnoga följa den fortsatta utvecklingen på området.\r\n\r\nMed det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda\r\ndelar.\r\n\r\n\r\nIndustriella utvecklingscentrum\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nindustriella  utvecklingscentrum.   Utskottet\r\nhänvisar till nyligen genomförda förändringar\r\ni    statens    system    för    stöd    till\r\nproduktutveckling   i  småföretag  samt  till\r\npågående utredningsarbete. Jämför reservation\r\n3 (kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2003/04:N412 begärs\r\nett      tillkännagivande       om      industriella\r\nutvecklingscentrum (IUC). Motionärerna  understryker\r\nvikten av att näringslivets regionalt förankrade och\r\nregionalt   ägda   institutioner   tillvaratas   för\r\nförmedling av bl.a. statliga resurser.  Motionärerna\r\nanser   att   det   s.k.  UPA-uppdraget  (uppsökande\r\nverksamhet, produktutveckling  och  avknoppning) bör\r\nutvecklas men att medlen för detta ändamål  inte bör\r\nförmedlas  via Almi Företagspartner AB. Motionärerna\r\nmenar att rollerna bör renodlas så att anslaget till\r\nIUC-bolagen   synliggörs   i  statsbudgeten.  Vidare\r\nbetonas betydelsen av att anslagen för detta ändamål\r\när långsiktiga och att besked  om finansiering ges i\r\ngod tid.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVia     Nutek     stöder     staten     industriella\r\nutvecklingscentrum,   som   skall   stimulera   till\r\nutveckling  och  nya  jobb  i  mindre och medelstora\r\nföretag.  Varje IUC-bolag är ett  fristående  privat\r\naktiebolag    där   det   lokala   eller   regionala\r\nnäringslivet  är   majoritetsägare.  Även  kommuner,\r\nfackliga   organisationer   samt   andra   regionala\r\nintressenter  kan  ingå  i bolaget. Staten har genom\r\ndet s.k. UPA-uppdraget lämnat  stöd till tre aktivi-\r\nteter  vid  IUC.  Dessa  är  uppsökande  verksamhet,\r\nproduktutveckling och förstudier för avknoppning.\r\n\r\nI  november  2002  presenterade   Utredningen   om\r\nstatens  regionala  insatser  för företagsutveckling\r\nsina  slutsatser  (SOU  2002:101).  Utredaren  (f.d.\r\nlandshövdingen  Ulf  Lönnqvist)  föreslog  att  UPA-\r\nuppdraget skulle ges en  långsiktig inriktning genom\r\natt 1 miljard kronor satsas på verksamheten under en\r\nfemårsperiod.\r\nNäringsutskottet   har   vid    flera   tillfällen\r\nbehandlat  motionsyrkanden  om  satsningar  på  IUC.\r\nSenast  skedde detta våren 2003 (bet.  2002/03:NU7).\r\nUtskottet  framhöll  då att det tidigare har uttalat\r\nsig  positivt  om den verksamhet  som  bedrivs  inom\r\nramen för IUC och  att  staten  framgent  bör stödja\r\ndenna verksamhet. Vidare anförde utskottet  att  det\r\när  angeläget  att  UPA-uppdraget  och  den  därtill\r\nknutna  IUC-verksamheten  ses  som  en  del  av  det\r\nlångsiktiga  helhetsgrepp som övervägs i samband med\r\nberedningen  av   de  förslag  som  lämnats  av  den\r\novannämnda utredningen om statens regionala insatser\r\nför företagsutveckling innan några tillkännagivanden\r\nfrån  riksdagen om dessa  frågor  kunde  anses  vara\r\nnödvändiga.\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2004   (prop.\r\n2003/04:1,     utgiftsområde     24)    konstaterade\r\nregeringen,   i   likhet  med  vad  som  framkom   i\r\novannämnda utredning,  att det är viktigt att de som\r\nutför  denna  typ  av  uppdrag   har   en  betydande\r\nverksamhet vid sidan av UPA-uppdragen.\r\nI  december  2003  svarade  näringsminister   Leif\r\nPagrotsky  på  en fråga (fr. 2003/04:458) av Cinnika\r\nBeiming (s) om vilka  åtgärder som planeras för IUC-\r\nverksamhetens fortsatta utveckling. Näringsministern\r\nkonstaterade att frågan  om  stöd  till denna typ av\r\nproduktutveckling i små företag kommer att redovisas\r\ni regleringsbrevet till Nutek för år 2004.\r\nAv detta regleringsbrev framgår att  verket  skall\r\nanvända   30   miljoner   kronor   för   att  främja\r\nproduktutveckling  i små företag. IUC-bolagen  måste\r\nemellertid konkurrera  med  andra  om  de  medel som\r\nregeringen  har  avsatt för ändamålet. Tidigare  har\r\nett antal IUC-bolag  fått stöd. Avsikten med den nya\r\nordningen      är,      enligt     uppgift      från\r\nNäringsdepartementet,  att   bredda  underlaget  och\r\neventuellt få in nya utförare  av  UPA-uppdragen.  I\r\nregleringsbrevet  gavs  Nutek  även  i  uppdrag  att\r\nutreda   hur   staten   på  bästa  sätt  kan  stödja\r\nproduktutvecklingen i små  företag.  Uppdraget skall\r\navrapporteras till Näringsdepartementet senast den 1\r\naugusti 2004.\r\nDet bör noteras att det är Nutek som tecknar avtal\r\nmed IUC-bolagen och som också fördelar  stödet  till\r\nIUC,  inte Almi som anges i här aktuell motion. IUC-\r\nbolagen  redovisar årligen till Nutek hur stödet har\r\nanvänts. Detta sker i samlad form via IUC-nätverkets\r\nkoordinator.   Nutek  vidarebefordrar  redovisningen\r\ntill Näringsdepartementet.\r\nI  februari  2004  besvarade  näringsministern  en\r\ninterpellation  (ip.   2003/04:   226)   av  Kerstin\r\nLundgren   (c)   om  fortsatt  verksamhet  för  IUC.\r\nInterpellationen  gällde   närmare   bestämt   vilka\r\nåtgärder  näringsministern  var beredd att vidta för\r\natt IUC snabbt skall få besked  om  framtida uppdrag\r\noch för att landets IUC-verksamhet långsiktigt skall\r\nstöttas med UPA-uppdrag eller andra uppdrag.  I sitt\r\nsvar beskrev näringsministern bl.a. det nya systemet\r\nför    upphandling   av   UPA-uppdragen.   Därutöver\r\nmeddelade   han  att  då  utformningen  av  det  nya\r\nsystemet ännu  inte är klar har Nutek fått i uppdrag\r\natt förlänga avtalet med IUC-bolagen till dess så är\r\nfallet. Vidare meddelade  näringsministern  att  man\r\ninom  Regeringskansliet  arbetar  för  att  göra ett\r\ntillskott utöver de 30 miljoner kronor som redan har\r\navsatts.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nGenomförandet  av  UPA-uppdragen  har  sedan år 1997\r\nåvilat IUC-bolagen. Utskottet har vid flera tidigare\r\ntillfällen  ställt sig positivt till den  verksamhet\r\nsom  IUC-bolagen   bedriver.  Samtidigt  finns  det,\r\nenligt  utskottets  förmenande,   utrymme   för  att\r\nvidareutveckla   verksamheten   vid  dessa  bolag  i\r\nriktning  mot  att  IUC-bolagens  beroende  av  UPA-\r\nuppdraget  skall  minska.  En  grundtanke   med  den\r\nförsöksverksamhet som inleddes i och med tillkomsten\r\nav UPA-uppdraget hos IUC-bolagen var att bolagen  på\r\nsikt   skulle   vara   självbärande.   Det  krav  på\r\nlångsiktiga   besked   som  efterfrågas  i  motionen\r\nförefaller innebära att  IUC-bolagen  skall  utlovas\r\noffentligt stöd under en längre period. Så har  dock\r\naldrig  varit  avsikten med stödet till IUC-bolagen,\r\nutan målet är, som  nämnts ovan, att verksamheten på\r\nsikt  skall bli självbärande.  Utskottet  anser  att\r\nlöften  om  ett  långsiktigt stöd skulle riskera att\r\nförsätta IUC-bolagen  i  ett bidragsberoende snarare\r\nän   att   de  effektiviserar  och   utvecklar   sin\r\nverksamhet mot  långsiktig  ekonomisk  bärkraft  som\r\ninte är avhängig statligt finansierade uppdrag.\r\n\r\nUtskottet  förutspår  att den nyordning som gäller\r\nfr.o.m. år 2004, där UPA-uppdraget skall upphandlas,\r\nkommer att fungera som en  stimulans för IUC-bolagen\r\natt ytterligare effektivisera  sin  verksamhet.  Det\r\nöppnar  också  upp möjligheter för andra aktörer att\r\nerbjuda sina tjänster.  Dessa  aktörer  har  med den\r\nhittillsvarande konstruktionen varit utestängda från\r\nmöjligheten   att   utföra   UPA-uppdrag.  Utskottet\r\nbeklagar det glapp som har uppkommit  mellan de båda\r\nsystemen  men  ser  positivt  på den förlängning  av\r\ngällande  avtal som har aviserats.  Det  är,  enligt\r\nutskottets uppfattning, även rimligt att avvakta med\r\nytterligare  modifieringar  av  systemet  till  dess\r\nNutek  har  redovisat resultatet av uppdraget att se\r\növer hur staten  kan  stödja produktutveckling i små\r\nföretag.\r\nUtskottet  anser  inte   att   den   här  aktuella\r\nmotionens krav på en redovisning av stödet  till IUC\r\ni   statsbudgeten   skulle   fylla   någon  relevant\r\nfunktion. Den redovisning som IUC-bolagen  gör  till\r\nNutek    är,    enligt    utskottets    uppfattning,\r\ntillfyllest.\r\nMed det anförda avstyrks motion 2003/04:N412  (kd)\r\ni berörd del.\r\n\r\nKvinnors företagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nkvinnors företagande. Utskottet hänvisar till\r\nvidtagna  åtgärder. Jämför reservationerna  4\r\n(m, fp, kd) och 5 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nSmåföretagssektorn är av stor betydelse för Sveriges\r\nsysselsättning  och  tillväxt,  påpekas det i motion\r\n2003/04:A3 (s). Kvinnors företagande utgör en viktig\r\ndel av denna sektor, och här finns  en  stor utveck-\r\nlingspotential,  anförs  det. I motionen listas  ett\r\nantal  åtgärder  som  motionärerna   anser  kan  öka\r\nkvinnors  företagande.  Det  gäller  exempelvis  att\r\nfrämja  forskning  som rör kvinnors företagande  och\r\natt    öka    kunskapen    bland    politiker    och\r\nnäringslivsaktörer om kvinnors  företagande  och det\r\nföretagsklimat   kvinnor   möter.   Vidare  bör  det\r\nfokuseras   på  de  branscher  där  majoriteten   av\r\nkvinnorna    verkar.     Vid     utformningen     av\r\nnäringspolitikens   stöd   till  samverkan  i  t.ex.\r\nföretagsparker,     stöttning     av      befintliga\r\nföretagskluster, nätverksprogram m.m. bör satsningar\r\ngöras på branscher där kvinnor finns etablerade  för\r\natt utveckla och stötta kvinnors samverkan med andra\r\nföretag samt högskolor och universitet. Motionärerna\r\nanser  att det behövs en rejäl satsning inom området\r\nkvinnor  och  innovationer. Under arbetet med att ta\r\nfram   en   ny  innovationsstrategi   bör   kvinnors\r\ninnovationer   beaktas.   Regeringen   bör  se  över\r\nmöjligheten  för  ett  forskningsprogram  om  genus,\r\ninnovation   och   entreprenörskap.   Kunskapen   om\r\nkvinnors   innovationsprocesser   behöver   öka  och\r\nimplementeras  inom  stödsystemet  för innovationer.\r\nMålet  är  en  relevant rådgivning och  finansiering\r\näven  för  tjänster  och  produkter  utan  s.k.  hög\r\nteknikhöjd.  Innovationsutvecklingen inom exempelvis\r\nvård, omsorg och skola/utbildning bör främjas liksom\r\narbetet med att  synliggöra  nätverk för kvinnor som\r\när uppfinnare.\r\n\r\nI  Folkpartiets  partimotion 2003/04:A307  betonas\r\natt en av de viktigaste  jämställdhetsåtgärderna  är\r\natt   öppna  kommuner  och  landsting  för  kvinnors\r\nföretagande.     Vidare    framhålls    vikten    av\r\nregelförändringar    för    att    främja   kvinnors\r\nföretagande.\r\nI   Kristdemokraternas   partimotion  2003/04:A371\r\nbegärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ta\r\ninitiativ  till  ett  kvinnligt  företagarnätverk  i\r\nÖstersjöområdet.   Motionärerna   erinrar   om   att\r\nÖstersjöområdet är en  naturlig  samarbetsregion som\r\nbinds  tätare  tillsammans när de baltiska  staterna\r\noch  Polen  blir  medlemmar  i  EU.  Det  föreslagna\r\nnätverket skall genom  erfarenhetsutbyte  och handel\r\nfrämja det kvinnliga företagandet i regionen, anförs\r\ndet.\r\nI   en   annan   kristdemokratisk   partimotion  -\r\n2003/04:N412  -  framhålls  att  ett  ökat kvinnligt\r\nföretagande kan ge näringslivet förnyelse  och  ökad\r\nmångfald.  Kvinnor  har,  enligt  motionärerna, dock\r\ninte samma tradition som män att driva  företag  och\r\ndärmed  inte  lika  många  förebilder. Det kvinnliga\r\nföretagandet  bör  därför  uppmuntras  och  stödjas.\r\nVidare konstateras i motionen  att  kvinnor  ofta är\r\nverksamma  inom  offentlig  sektor. Möjligheten till\r\neget företagande inom tjänstesektorn  måste,  enligt\r\nmotionärerna, öka. Detta kan ske genom att en större\r\ndel  av  den  offentliga verksamheten utförs i annan\r\nregi.\r\nÅtgärder för  att  stimulera  kvinnors företagande\r\nefterfrågas   också   i  motion  2003/04:N256   (v).\r\nMotionärerna  framhåller   att  det  finns  en  stor\r\npotential  inom kvinnligt entreprenörskap  som  inte\r\ntas till vara  i det svenska samhället. Insatser för\r\natt öka kvinnligt  företagande bör koncentreras till\r\nfasen  före  starten  av  företaget,  anförs  det  i\r\nmotionen. Vidare erinras  om  att kvinnors samarbete\r\nmed  andra företagare är mindre  frekvent  än  mäns.\r\nDärför  anser  motionärerna  att  insatserna för ett\r\nökat     nätverksbyggande     bör     intensifieras.\r\nMotionärerna  menar att staten kan delta  genom  att\r\ninformera och stödja denna process.\r\nVikten av att kvinnligt företagande synliggörs och\r\natt    den    statliga    rådgivningen    har    ett\r\njämställdhetsperspektiv  i  alla  delar,  betonas  i\r\nmotionen.   Kvinnliga  nyföretagarrådgivare  behöver\r\ndärför     rekryteras      och     den     regionala\r\nrådgivningsverksamheten    utvecklas.    De    stora\r\nskillnaderna  mellan  olika regioner  i  landet  vad\r\navser    antalet    kvinnliga     företagare     bör\r\nuppmärksammas, anförs det i motionen. Olika regioner\r\nbör  arbeta utifrån sina förutsättningar för att öka\r\nantalet  kvinnor  som  startar företag. Motionärerna\r\nanser  också  att  samverkan   mellan   företag  och\r\nhögskolor/universitet    bör    stödjas   i   större\r\nomfattning.   Samverkans-  och  klusterprojekt   bör\r\nstartas i branscher  där kvinnor ofta etablerar sig,\r\nt.ex. inom området företagsnära tjänster.\r\nKvinnor och innovationer  är  rubriken  på  motion\r\n2003/04:N257 (v). Motionärerna framhåller vikten  av\r\natt  kvinnor  ges  möjlighet att jobba i nätverk och\r\nkan stötta varandra  i utvecklingen av en uppfinning\r\nsom kan leda till ett företag. Kvinnors innovationer\r\nåterfinns ofta inom handel,  service och vård. Dessa\r\nområden är, enligt vad som anförs  i  motionen, inte\r\nnågra statusområden, och kvinnor har därmed  svårare\r\natt  erhålla  kapital  och  stöd från näringsliv och\r\nsamhälle.\r\nStiftelsen  Innovationscentrum   upphör  under  år\r\n2004,    och    verksamheten    övertas    av   Almi\r\nFöretagspartner AB, påpekar motionärerna. De befarar\r\natt   den   verksamhet  som  projektet  Kvinnor  och\r\ninnovationer i dag består av inte kommer att erhålla\r\nfinansiering   i   förhållande   till  Almis  övriga\r\nverksamhet.  Motionärerna  konstaterar   också   att\r\nkvinnor   och  innovationer  är  en  verksamhet  som\r\nmarknaden  inte   klarar   av  att  hantera  på  ett\r\ntillfredsställande  sätt.  Staten   måste   även   i\r\nfortsättningen  ta  ansvar  för att denna verksamhet\r\nskall kunna utvecklas, anförs det i motionen.\r\nI Centerpartiets partimotion  2003/04:N329  begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att ett första delmål bör\r\nvara att 40 % av landets nystartade  företag år 2006\r\ndrivs  av  kvinnor.  Motionärerna nämner  bl.a.  att\r\nandelen kvinnliga företagare  utgör  nästan  40 %  i\r\nFörenta  staterna  och  Kanada,  detta  trots att en\r\nbetydligt  lägre  andel  kvinnor  förvärvsarbetar  i\r\ndessa  länder  än i Sverige. Ett första  delmål  bör\r\nvara att 40 % av  landets nystartade företag år 2006\r\ndrivs av kvinnor.\r\nSedan år 1994 har  Almi  haft en särskild låneform\r\nför kvinnliga företagare, erinras  det  om  i motion\r\n2003/04:N302  (c).  Nu  har  Almis  låneformer  dock\r\nsammanförts    till    ett   enda   småföretagarlån.\r\nMotionärerna  anser  att detta  kan  leda  till  att\r\nkvinnor får svårare att  hitta  riskkapital. Hälften\r\nav lånet bör därför  riktas mot kvinnor,  anförs det\r\ni motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär    motionsyrkanden   om   kvinnors   företagande\r\nbehandlades    av   utskottet   våren   2003   (bet.\r\n2002/03:NU7) framhöll  utskottet,  liksom  det  även\r\ngjort  vid  tidigare  tillfällen,  betydelsen av att\r\nkvinnors  företagande  stimuleras  och  underlättas.\r\nVidare    konstaterade    utskottet   att   tidigare\r\nuttalanden om fortsatt prioritering av bl.a. kvinnor\r\nvid  långivning  har  fått  genomslag  i  praktiken.\r\nUtskottet noterade också att  Nutek  tillsammans med\r\nAlmi  svarar  för  ett omfattande och mångfasetterat\r\narbete för att främja  bl.a. kvinnors företagande. I\r\nen reservation (m, fp, kd,  c)  framhölls  vikten av\r\natt förbättra det allmänna företagsklimatet  för att\r\ndärigenom   öka   nyföretagandet  bland  kvinnor.  I\r\nreservationen framfördes även krav på att hälften av\r\nAlmis  företagslån  skall  reserveras  för  kvinnor.\r\nVidare  framhölls att  kvinnors  företagande  skulle\r\nfrämjas om  exempelvis vård, skola och omsorg öppnas\r\nför privata alternativ.  Reservanterna  förespråkade\r\näven skattelättnader på hushållsområdet.\r\n\r\nCirka  en  tredjedel  av Sveriges nyföretagare  är\r\nkvinnor.  Andelen  företag  där  företagsledaren  är\r\nkvinna har ökat från  ca  20  % år 1990 till 29 % år\r\n2002.\r\nI budgetpropositionen för år  2004 påpekas att ett\r\ntreårigt   program   för   att   öka  kvinnors   och\r\ninvandrares företagande påbörjades år 2002. Stöd har\r\nbetalats ut till Nyföretagarcentrum samt till Almi i\r\nsyfte att integrera arbetet med kvinnors företagande\r\ni   ordinarie   organisationer   som   verkar    för\r\nföretagsutveckling.   Vidare  framgår  det  att  den\r\nsärskilda  satsningen på  kvinnors  och  invandrares\r\nföretagande samt kooperativt företagande ökar med 10\r\nmiljoner kronor år 2004. Efter programperioden skall\r\nverksamheterna utvärderas.\r\nI  oktober  2003  besvarade  näringsminister  Leif\r\nPagrotsky en fråga (fr. 2003/04:55) av Ulf Holm (mp)\r\nom vilka  åtgärder han avser att vidta för att bryta\r\ntrenden mot  att  allt  färre  kvinnor  startar eget\r\nföretag.  Näringsministern konstaterade att  andelen\r\nkvinnliga  företagare  av  arbetskraften  är  låg  i\r\njämförelse med  hur  det  ser  ut  bland männen. Han\r\nansåg  det därför angeläget att öka antalet  företag\r\nsom startas  och drivs av kvinnor. För detta ändamål\r\noch  för  att  främja  invandrares  företagande  har\r\nregeringen anslagit  42  miljoner  kronor  för  åren\r\n2002-2004.  Näringsministern  pekade på att insatser\r\nbl.a.  görs  för att integrera affärsrådgivning  och\r\nkunskaper om kvinnors  företagande  bland etablerade\r\nrådgivningsaktörer.  Dessutom  sker  samverkan   med\r\norganisationer och företagare för att sprida kunskap\r\noch   förebilder   kring  kvinnors  entreprenörskap.\r\nRegionala  och  lokala   resurscentrum   är,  enligt\r\nnäringsministern,   ett   viktigt   komplement  till\r\naffärsrådgivare  för  kvinnor.  Verksamheten  syftar\r\ntill  att utveckla och öka kunskaperna  om  kvinnors\r\nföretagande och till att bedriva utvecklingsprojekt.\r\nHösten  2002  infördes  ett generellt företagarlån\r\nsom administreras av Almi.  Målgruppen  är  ny-  och\r\nsmåföretagare som har behov av kompletterande lån av\r\nförhållandevis   små   belopp,  vilket  ofta  gäller\r\nkvinnor.  Bland  annat mot  den  bakgrunden  är  det\r\nuttalat   att   kvinnor    skall   prioriteras   vid\r\nkreditgivningen.     Utöver     att     administrera\r\nföretagarlånet  bistår  Almi  även  med  rådgivning.\r\nFlera  av de regionala Almibolagen har  en  särskild\r\nperson  med  ansvar  för  frågor  gällande  kvinnors\r\nföretagande.  Almi  driver  också  olika program för\r\nkompetens-  och  företagsutveckling  med   små   och\r\nmedelstora   företag  som  målgrupp.  Vissa  program\r\nriktar  sig  enbart   till  kvinnor.  Det  kan  vara\r\nföretagarskolor, mentorprogram och seminarier.\r\nNutek skall öka kunskapen  om  de  villkor  och de\r\nmöjligheter  som kvinnliga företagare och företagare\r\nmed invandrarbakgrund  möter. Under år 2003 avsattes\r\n14  miljoner  kronor  för  Nuteks   arbete  med  att\r\nintegrera    affärsrådgivning    bland    etablerade\r\nrådgivningsaktörer  och  för att söka samverkan  med\r\norganisationer och företagare  i  syfte  att  sprida\r\nförebilder för kvinnors entreprenör-skap.\r\nNutek  driver  två nationella program riktade till\r\nkvinnor: Att främja kvinnors företagande och Kvinnor\r\noch innovationer.  Inom  det  förstnämnda programmet\r\ngörs  insatser  inom  fyra områden:  stödsystem  för\r\ninnovatörer,     utbildning,      forskning      och\r\nopinionsbildning.  Till  uppgiften hör att klarlägga\r\nde faktorer som specifikt  hindrar kvinnor att verka\r\nsom  innovatörer.  En annan viktig  uppgift  är  att\r\nstimulera olika aktörer  att  ta  fram  metoder  för\r\nrådgivning,    utbildning,    mentorskap,   nätverk,\r\nfinansiering och forskning som utvecklar kreativitet\r\nhos  både  kvinnor och män. Programmet  Kvinnor  och\r\ninnovationer  har  under  år  2003  bl.a.  satsat på\r\ninnovationsutveckling inom offentlig sektor  och  på\r\nutveckling     av     innovationsverksamhet     inom\r\nhögskola/universitet.  Programmet  avslutades  i och\r\nmed utgången av år 2003.\r\nLokala  och  regionala  resurscentrum  för kvinnor\r\nfinns på ca 130 platser i Sverige. Verksamheten  vid\r\ndessa centrum är bl.a. inriktad mot att utveckla och\r\nöka  kunskaperna om kvinnors företagande och bedriva\r\nutvecklingsprojekt.  Under  perioden  1998-2002  har\r\nNutek  fördelat  sammanlagt 105 miljoner kronor till\r\nett  stort  antal  tillväxtorienterade  projekt  vid\r\nregionala och lokala  resurscentrum,  för att främja\r\nregional utveckling med jämställdhetsperspektiv. För\r\når  2004  har  Nutek 26 miljoner kronor att  fördela\r\ntill  denna  typ  av  projekt  samt  ytterligare  10\r\nmiljoner    kronor    till     basfinansiering    av\r\nresurscentrum för kvinnor.\r\nNutek  samordnar,  delfinansierar  och  utvärderar\r\nockså  projektet  med affärsrådgivare  för  kvinnor.\r\nMålet med projektet  är  att  få  kvinnor att starta\r\neller utveckla sina befintliga företag så att de kan\r\nha sin fortsatta försörjning på hemorten. Två gånger\r\nper  år  anordnar  Nutek  konferenser  för  dem  som\r\narbetar   med   att   främja  kvinnors  företagande.\r\nKonferenserna  har  genomförts  sedan  år  1994  och\r\nsamlar 80-100 deltagare varje gång.\r\nDet  saknas  i dag könsuppdelad  statistik  på  de\r\nsvenska  företagen.   Regeringen  har  därför  givit\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska  studier  (ITPS)  i\r\nuppdrag  att  utveckla  statistik  som beskriver och\r\nanalyserar  företagens demografi och  att  förbättra\r\nstatistiken över  företagare  bl.a. i syfte att göra\r\ndet  lättare  att  identifiera  och  följa  kvinnors\r\nföretagande.   ITPS   redovisade   uppdraget    till\r\nNäringsdepartementet   den   15   december  2003.  I\r\nrapporten finns ett antal förslag på hur statistiken\r\nkan  förbättras  så att det bl.a. går  att  redovisa\r\nföretagare  fördelade  på  bl.a.  kön  och  utländsk\r\nbakgrund.\r\nI motion 2003/04:A371  (kd) aktualiseras frågan om\r\nett  kvinnligt företagarnätverk  i  Östersjöområdet.\r\nDet  kan   med   anledning   av  detta  noteras  att\r\nstatsminister Göran Persson i  regeringsförklaringen\r\nhösten  2003 meddelade att det skall  etableras  ett\r\nsärskilt  Östersjöcentrum  för  att  stärka  svenskt\r\nnäringslivs  position  och  möjligheter  att bedriva\r\nhandel  i  Östersjöområdet. En satsning på stöd  och\r\nrådgivning till  företag  med intresse och potential\r\nför handel med Östersjöländerna  skall,  enligt  vad\r\nsom  anfördes  i regeringsförklaringen, också göras.\r\nFrågan  om det aviserade  centrumets  uppgifter  och\r\nlokalisering     bereds    för    närvarande    inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEn fortsatt positiv  utveckling  av kvinnors företagande utgör,\r\nenligt utskottet, en mycket betydelsefull ingrediens\r\nbåde  i strävan efter en fortsatt  hög  tillväxttakt\r\noch  i  syfte   att   främja   jämställdhetsarbetet.\r\nUtskottet vill också understryka  betydelsen  av att\r\nkvinnors   företagande   inte  betraktas  som  något\r\nproblematiskt som i alla sammanhang kräver särskilda\r\nåtgärder för att utvecklas. Kvinnors företagande har\r\nen  stor,  och  i många fall  inoptimalt  utnyttjad,\r\npotential som samhället  måste  bli  bättre  på  att\r\ntillvarata.  Rådande  normer till fördel för manligt\r\nföretagande legitimerar  därför  att  vissa insatser\r\nriktas  mot  att  förbättra  förutsättningarna   för\r\nkvinnor  på  detta område. Det handlar exempelvis om\r\natt stödja förekomsten  av kvinnliga affärsrådgivare\r\noch att stimulera kvinnors arbete med innovationer.\r\n\r\nÄven om staten svarar för  flera  viktiga insatser\r\npå  detta  område,  anser  utskottet att  det  finns\r\nutrymme  för  ytterligare åtgärder.  Intensiteten  i\r\narbetet  bör  också  kunna  öka.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning   förs   det   exempelvis   fram   flera\r\nintressanta   förslag   till   åtgärder   i   motion\r\n2003/04:A3 (s). Utskottet förutsätter att regeringen\r\nbeaktar dessa förslag  och  finner  det  i dagsläget\r\ninte  nödvändigt  med  ett särskilt tillkännagivande\r\ndärom.\r\nBetydelsen för allt företagande  av  att det finns\r\ntillgång  till  kapital  har  redan  framhållits   i\r\navsnittet Kapitalförsörjning. Utskottet ser positivt\r\npå  att  bl.a.  kvinnor tillhör en av de grupper som\r\nskall  prioriteras  vid  Almis  fördelning  av  s.k.\r\nföretagslån.  Utskottet anser att denna prioritering\r\när tillräcklig  och  att de särskilda krav på att en\r\nviss andel av lånen skall fördelas till kvinnor, som\r\nbegärs i motion 2003/04:N329 (c), därför inte fyller\r\nnågon relevant funktion.\r\nNär det gäller frågan  om  ökade  möjligheter  för\r\nkvinnors  företagande  inom  den offentliga sektorn,\r\nsom  bl.a.  tas  upp  i  motion  2003/04:A307  (fp),\r\nhänvisar  utskottet till sitt ställningstagande  när\r\nett  liknande   yrkande   behandlades   våren  2003.\r\nUtskottet  redovisade  då  sin  positiva inställning\r\ntill ett ökat företagande inom områden  där  kvinnor\r\ndominerar. Samtidigt framhöll utskottet att det inte\r\nvar  berett  att  verka  för  sådana  lösningar  som\r\ninnebär   att  ett  offentligt  monopol  inom  dessa\r\nsektorer riskerar  att  ersättas  av  stora  privata\r\nföretag   som  exempelvis  köper  upp  små  lönsamma\r\nvårdföretag.  Utskottet  vill dock erinra om att det\r\npågår  ett  arbete  med  att tillskapa  en  särskild\r\nbolagsform utan särskilt vinstsyfte  som  kan  komma\r\natt  kunna  användas  för  kvinnors företagande inom\r\nområden som domineras av offentlig sektor. Utskottet\r\nåterkommer till detta under  rubriken Social ekonomi\r\nlängre fram i detta betänkande.\r\nAvslutningsvis    konstaterar    utskottet     att\r\nregeringen  har  aviserat en ambitionsökning när det\r\ngäller  att  ta  de  nya   tillväxtmöjligheterna   i\r\nÖstersjöområdet    till    vara.    Det    aviserade\r\nÖstersjöcentrumet   är   en   del  i  detta  arbete.\r\nUtskottet förutsätter att insatserna på detta område\r\näven kommer att kunna inkludera åtgärder som främjar\r\nframväxten av sådana kvinnliga  företagarnätverk som\r\nefterfrågas i motion 2003/04:A371 (kd).\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nInvandrares företagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\ninvandrares  företagande. Utskottet  hänvisar\r\ntill  vidtagna   åtgärder   och  en  aviserad\r\nutvärdering. Jämför reservation 6 (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:N274    (s)    begärs     ett\r\ntillkännagivande  om  att reglerna för småföretagare\r\nmed  invandrarbakgrund bör  ses  över.  Motionärerna\r\nframhåller  att språksvårigheter, svårigheter att få\r\nkredit samt ett  sämre  kontaktnät gör förhållandena\r\nannorlunda för denna grupp. Arbetet med att förändra\r\nattityder gentemot de grupper  som  har  problem med\r\natt   få   krediter   måste,   enligt  motionärerna,\r\nfördjupas  och  regeringen bör arbeta  mer  med  att\r\nfrämja        framväxten         av        regionala\r\nkreditgarantiföreningar.\r\n\r\nFörutsättningarna   för  invandrares   företagande\r\nbehandlas   även   i   motion    2003/04:N280   (v).\r\nMotionärerna  erinrar  om att ungefär  20  %  av  de\r\nnybildade företagen drivs  av  personer med utländsk\r\nbakgrund.   Många  invandrade  startar   företag   i\r\ntjänstesektorn   men   även   inom   handel.  Vidare\r\nkonstateras  att  de flesta företag som  startas  av\r\ninvandrade       personer        tillkommer        i\r\nstorstadsregionerna.  Bilden  ser  olika  ut  om man\r\ntittar  på olika ursprungsländer. Motionärerna anser\r\natt detta  bör  beaktas  i det fortsatta arbetet med\r\natt  förbättra  förutsättningarna   för  invandrades\r\nföretagande.    Invandrade    företagare   kan    ha\r\nsvårigheter  med  att få tillgång  till  kunskap  om\r\nrådande regelsystem, och de möter ofta större hinder\r\nför tillväxt än andra företag. Invandrade företagare\r\nupplever  även  att  det   är   svårare   att  finna\r\nfinansiering  till  sin  affärsverksamhet,  att   få\r\nkontrakt    på    affärslokaler   och   att   teckna\r\nförsäkringar. Internationella  Företagarföreningen i\r\nSverige  är  en  viktig  länk för informationsutbyte\r\ntillsammans med övrig företagarrådgivning.  För  att\r\nkomma  till  rätta  med  eventuella problem krävs en\r\növersyn och för att lyfta  fram  och  underlätta för\r\ninvandrade  personer  som vill starta företag  krävs\r\nmer forskning.\r\nEtt   tillkännagivande    om    att    invandrares\r\nföretagande   bör   prioriteras   och   beaktas  vid\r\nnäringspolitikens utformning i högre utsträckning än\r\nvad  som  görs  i  dag begärs i motion 2003/04:Sf396\r\n(c).  Motionärerna  anser   att   det  är  dags  att\r\nuppmärksamma  och  uppmuntra invandrarnas  potential\r\noch företagaranda. Bankers  och myndigheters service\r\ntill  människor  med  invandrarbakgrund   måste  bli\r\nbättre bl.a. genom ökad information på olika  språk,\r\nanförs det.\r\nI den centerpartistiska partimotionen 2003/04:N329\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om att invandrare som\r\ndriver  företag skall ges samma förutsättningar  att\r\ntjäna  pengar   på   sin   verksamhet   som  infödda\r\nföretagare.  Motionärerna framhåller att invandrares\r\nföretag är ett  viktigt  tillskott  till den svenska\r\nekonomin  men att tillväxten i denna grupps  företag\r\när lägre än  hos  svenska egenföretagare. Att starta\r\nföretag har i vissa invandrargrupper blivit det enda\r\nsättet   att   ta   sig  ur   arbetslöshet,   vilket\r\nmotionärerna   anser   bidrar    till    att   många\r\nutlandsfödda egenföretagare känner låg självkänsla i\r\nsitt  yrkesliv.  Detta  kan  i  sin  tur ha negativa\r\neffekter för integrationen, hävdas det.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  dag  startas vart femte företag i Sverige  av  en\r\nperson med invandrarbakgrund. Uppskattningsvis finns\r\ndet ca 70  000  företag  som  drivs  av personer med\r\ninvandrarbakgrund,  vilket  motsvarar  ungefär  vart\r\nåttonde  företag. Enligt Nutek möter företagare  med\r\ninvandrarbakgrund   dock   inte   sällan   en  mängd\r\nsvårigheter. De har svårare att erhålla finansiering\r\ntill sin affärsidé och sitt företag, att få kontrakt\r\nför affärslokaler, teckna försäkringar m.m.\r\n\r\nVåren   2003   betonade  utskottet  att  det  vore\r\nönskvärt           att          den          privata\r\nkapitalförsörjningsmarknadens   kunskaper   om   och\r\ninställning   till  vissa  gruppers  efterfrågan  på\r\nkrediter förändrades i en mer positiv riktning (bet.\r\n2002/03:  NU7).   Invandrares,  kvinnors  och  ungas\r\nsvårigheter  på den  privata  kreditmarknaden  måste\r\nundanröjas. Utskottet  konstaterade  också att Nutek\r\noch    Almi    svarar   för   ett   omfattande   och\r\nmångfasetterat arbete  för att främja såväl kvinnors\r\noch  ungas  som  invandrares   företagande.   I   en\r\nreservation  (m,  fp, kd, c) betonades vikten av att\r\ndet  allmänna företagsklimatet  förbättras  för  att\r\ndärigenom  även  underlätta  för  bl.a.  invandrares\r\nföretagande.  Ett mer begripligt regelsystem  skulle\r\nenligt reservanterna särskilt gagna grupper som inte\r\nbehärskar språket fullt ut.\r\nNutek verkar  för  att  skapa lika förutsättningar\r\nför alla att starta och driva  företag  oavsett  kön\r\noch  etnisk bakgrund. Detta sker bl.a. genom att man\r\narbetar    för   att   synliggöra   företagare   med\r\ninvandrarbakgrund   som  en  viktig  del  i  svenskt\r\nnäringsliv. För budgetåret  2003  avsatte regeringen\r\n5,2  miljoner  kronor  för  att  främja  invandrares\r\nföretagande. Medlen har använts för  att  stödja den\r\nrådgivningsverksamhet som bedrivs av Internationella\r\nFöretagarföreningens  i Sverige (IFS). Den särskilda\r\nsatsningen på bl.a. invandrares företagande ökar med\r\n10  miljoner  kronor  år 2004.  Satsningen  avslutas\r\nunder år 2005 varefter den skall utvärderas.\r\nAv budgetpropositionen  för  år  2004  framgår att\r\nsvårigheten  att  få  tillgång till lån verkar  vara\r\nsärskilt problematiskt  för  företagare som är födda\r\nutomlands.    Det    är    också    den    del    av\r\nrådgivningsverksamheten  som  kunderna  är  särskilt\r\nnöjda med. Totalt startades 543 nya företag under år\r\n2002  med  medverkan  från  IFS.  Nutek har fördelat\r\nårligt driftstöd (4,5 miljoner kronor)  till IFS för\r\natt  bedriva  rådgivning till personer med  utländsk\r\nbakgrund  som  vill   starta  företag  eller  driver\r\nföretag i Sverige. IFS  finns  i dag på 15 platser i\r\nlandet och har totalt 32 anställda.  Rådgivning  ges\r\npå 28 olika språk.\r\nUnder   år   2003   har   Nutek   tillsammans  med\r\nIntegrationsverket  verkat  för  att  regionerna   i\r\nstörre     utsträckning    än    hittills    beaktar\r\nmångfaldsaspekten   inom   ramen  för  de  regionala\r\ntillväxtprogrammen. Nutek har  också i samverkan med\r\nIFS    initierat    ett   samarbete   med    Svenska\r\nBankföreningen om förutsättningarna  för  företagare\r\nmed  utländsk bakgrund. Man har även för avsikt  att\r\nstarta  ett pilotprojekt med inriktning på att skapa\r\nett   mentorskapsprogram    för    företagare    med\r\ninvandrarbakgrund.\r\nVidare har Nutek genomfört en enkätundersökning om\r\nföretagare  med invandrarbakgrund, om deras villkor,\r\nförutsättningar    och    om    eventuellt   upplevd\r\ndiskriminering.    I    maj    2003    presenterades\r\nundersökningen   i   en   översiktlig   rapport    -\r\nInvandrarföretagares   villkor  och  verklighet.  En\r\nslutrapport på detta tema kommer under våren 2004. I\r\nmaj  2003 genomfördes en  konferens  om  invandrares\r\nföretagande - Mångfald för ökad tillväxt - på Nutek.\r\nKonferensen   vände  sig  bl.a.  till  personer  som\r\ntillhandahåller rådgivning och kunskap till personer\r\nmed utländsk bakgrund  som startar eller driver eget\r\nföretag. Syftet med konferensen var att samordna och\r\nsprida  goda  exempel samt  öka  kontakterna  mellan\r\nolika aktörer.\r\nFilmen Starta  eget i Sverige premiärvisades under\r\når 2003. Filmen har  producerats  med  stöd av bl.a.\r\nNutek     och    riktar    sig    till    målgruppen\r\ninvandrarföretagare   i   startfas.   Nutek   har  i\r\nsamarbete  med  IFS även översatt broschyren \"Starta\r\nföretag - så här  gör  du!\" till engelska, arabiska,\r\nturkiska, persiska och bosniska/kroatiska/serbiska.\r\nNär det gäller begäran  i  motion 2003/04:N274 (s)\r\nom  att  regeringen bör arbeta mer  med  att  främja\r\nframväxten   av   regionala  kreditgarantiföreningar\r\nhänvisas till den beskrivning av pågående verksamhet\r\npå detta område som  tidigare  har  redovisats under\r\nrubriken Kapitalförsörjning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMånga  invandrare  har  värdefulla  teoretiska   kunskaper  och\r\npraktiska  färdigheter som inte alltid ges möjlighet\r\natt komma till  sin  rätt  i  det svenska samhället.\r\nÅtgärder   för   att   stimulera   och    underlätta\r\ninvandrares  företagande  är  ett  viktigt sätt  för\r\nsamhället  att  ta  till  vara  den  kompetens   som\r\npersoner   med   utländskt  ursprung  besitter.  Som\r\nframgår  av redovisningen  i  det  föregående  pågår\r\nolika   insatser    för   att   främja   invandrares\r\nföretagande.  Med  hänvisning  till  dessa  insatser\r\navstyrker utskottet förslaget i motion 2003/04:Sf396\r\n(c)  om  ett  tillkännagivande  om  att  invandrares\r\nföretagande  bör   prioriteras   och   beaktas   vid\r\nnäringspolitikens utformning i högre utsträckning än\r\nvad som sker i dag.\r\n\r\nUtskottet  ser  positivt  på  det arbete som bl.a.\r\nNutek  bedriver  på  detta område. Det  gäller  inte\r\nminst  den  samverkan som  finns  mellan  Nutek  och\r\nInternationella  Företagarföreningen  i Sverige. Den\r\nsatsning  som  görs  på  att  förändra synsättet  på\r\ninvandrade företagare hos bl.a.  olika  kreditgivare\r\nvill utskottet lyfta fram som en särskilt  angelägen\r\nåtgärd.    Utskottet   ställer   sig   också   bakom\r\nregeringens  grundläggande  strävan  att  invandrade\r\nföretagare   skall   ha  samma  förutsättningar  som\r\ninfödda   svenskar   att  tjäna   pengar   på   sitt\r\nföretagande.  Utskottet   finner   det  därför  inte\r\nnödvändigt med ett tillkännagivande som understryker\r\ndetta  faktum,  så som begärs i motion  2003/04:N274\r\n(s). Beträffande  den  begäran om en översyn som tas\r\nupp  i motion 2003/04:N280  (v)  hänvisar  utskottet\r\ntill den  utvärdering  av  statens  insatser  på det\r\naktuella  området  som skall genomföras när pågående\r\nsatsningar har avslutats år 2005.\r\nMed  det anförda avstyrks  samtliga  här  aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nForskning och utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder    och   pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden      om     forskning     och\r\nkompetensutveckling. Jämför reservationerna 7\r\n(m, fp, kd, c) och 8 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFör  att  tillväxten skall  öka  behöver  bl.a.  den\r\nindustrinäring  som  utgör  basen  för svensk export\r\nförstärkas  och  utvecklas,  anförs  det   i  motion\r\n2003/04:N252   (s).   Motionärerna  betonar  att  en\r\nförutsättning  för  att  kunna   stärka   industrins\r\nutvecklingskraft    är    att    samspelet    mellan\r\ngrundforskning,  tillämpad  forskning och företagens\r\nutvecklingsarbete ökas. Högskolan  i  Jönköping  har\r\nbl.a.    planer    på    FoU    kring    industriell\r\nproduktframtagning    och    hur    marknads-    och\r\naffärsprocesser  kan  utvecklas.  Att  stödja  detta\r\ninitiativ   i   riktning   mot   en  mera  FoU-  och\r\nkunskapsinriktad     industri     skulle,     enligt\r\nmotionärerna,  stärka  regionens industrinäring  och\r\nbidra till industriell förnyelse.\r\n\r\nI motion 2003/04:N323  (kd,  m,  v,  c) begärs två\r\ntillkännagivanden. Det ena gäller skapandet  av  ett\r\nnytt  institut  för  verkstadsteknisk forskning. Det\r\nandra innehåller en begäran  om  att  detta institut\r\nskall   lokaliseras   till  Jönköping.  Motionärerna\r\nunderstryker att svensk verkstadsindustri behöver en\r\nstark  samarbetspartner   i   form   av   ett  brett\r\nforskningsinstitut.  De  anser  vidare  att  det  är\r\nviktigt   att   ett   institut   för  material-  och\r\nverkstadsteknik   får   en  strategiskt   geografisk\r\nplacering och förordar en lokalisering av institutet\r\ntill Jönköping.\r\nRiksdagen bör ge regeringen  till  känna  att  det\r\nskall  tillämpas en samhällsekonomisk definiering av\r\nåterbetalningen av medlen hos teknikbrostiftelserna,\r\nanförs det  i motion 2003/04:N325 (kd). Detta skulle\r\nvara i linje  med förslag från teknikbrostiftelserna\r\noch  Vinnova. Motionären  anser  att  den  regionala\r\nnäringspolitiken     behöver     kopplingen     till\r\nuniversitet,   högskolor   och   forskning.   Vidare\r\nframhålls     det     att     erfarenheterna    från\r\nTeknikbrostiftelsen i Lund och  från  Mälardalen kan\r\npåvisa   ett  praktiskt  tillväxtsystem  som   borde\r\nutvecklas till en nationell politik.\r\nI  Kristdemokraternas   partimotion   2003/04:N412\r\nbegärs ett tillkännagivande om forskning, utveckling\r\noch innovationer. Motionärerna framhåller att det är\r\navgörande  för  svenskt  näringslivs konkurrenskraft\r\natt tillräckliga resurser  satsas  på  forskning och\r\nutveckling. Grundförutsättningen är ett  bra allmänt\r\nföretagsklimat   med   lönsamma  företag.  Det  mest\r\nnaturliga  är  att  skatteregler   och  lagstiftning\r\nutformas så att de mindre företagens forsknings- och\r\nproduktionsutveckling underlättas i  kombination med\r\natt   de   får   möjligheter   att   söka  särskilda\r\nforskningsbidrag.  Vidare  konstaterar  motionärerna\r\natt innovationer inte tas tillräckligt väl om hand i\r\nSverige. Möjligheter för anställda att utveckla egna\r\nidéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör\r\nutredas.\r\nI    motion    2003/04:N294    (v)    begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen i samband  med\r\nomstruktureringen av forskningsinstituten kommer med\r\nförslag om hur universitet och  högskolor  kan gå in\r\nsom  delägare  i  forskningsinstituten. Motionärerna\r\nanser att universiteten och högskolorna skulle kunna\r\nutgöra  starka  och  självständiga   delägare   till\r\nindustriforskningsinstituten motsvarande minst 20  %\r\nav  det  totala  ägarkapitalet.  Samtidigt  är  det,\r\nenligt  motionärerna, en fördel om även näringslivet\r\noch staten har ett aktivt ägarintresse i instituten.\r\nGenom att ge universiteten och högskolorna möjlighet\r\natt använda  kapital  och  driftsresurser  även till\r\nindustriforskningsinstituten  kan  en starkare,  mer\r\nstabil och långsiktig ekonomisk grund skapas, anförs\r\ndet.   Forskningsinstituten   skulle  också   utgöra\r\nviktiga förstärkningar när det  gäller att genomföra\r\nhögskolans tredje uppgift. Motionärerna understryker\r\ndet   självklara   i  att  staten  skall   stå   för\r\nforskningsinstitutens  basfinansiering  och  en stor\r\ndel av projektfinansieringen.\r\nI   partimotion   2003/04:N328   (c)   begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  förbättrade  möjligheter  till\r\nkommersialisering av forskningsresultat. Det behövs,\r\nenligt   motionärerna,   ökade   möjligheter    till\r\ndelägarskap    för   dem   som   är   inblandade   i\r\nkommersialiseringen   av   forskningsresultat.   Det\r\nbetonas  att forskare inom universitet och högskolor\r\nmåste vara  beredda att avstå delar av rättigheterna\r\ntill sina forskningsresultat  till  de institutioner\r\ndär   forskningen   har   bedrivits.  Vidare   anser\r\nmotionärerna  att  fler  högskolor  borde  tilldelas\r\nholdingbolag för att enklare  kunna  kommersialisera\r\nforskningsbolag.  En ökad tillgång till  såddkapital\r\nframhålls som ytterligare  ett betydelsefullt steg i\r\ndenna utveckling.\r\nÄven  i motion 2003/04:N414  (mp)  tas  FoU-frågor\r\nupp. Ett  tillkännagivande  om att öka småföretagens\r\nmöjligheter  att  ta  del  av  olika  FoU-satsningar\r\nbegärs.   Att   göra   högskolornas  forskning   och\r\nutbildning mer tillgänglig  för  de mindre företagen\r\nskulle, enligt motionärerna, bättre ta till vara den\r\nkunskap och initiativkraft som finns  på  lokal  och\r\nregional  nivå.  Det  är  dags  att utöka samarbetet\r\nmellan   företagen   och  högskolorna/universiteten,\r\nanförs  det.  Även  i  denna  motion  behandlas  den\r\npågående            omstruktureringen             av\r\nindustriforskningsinstituten.   Motionärerna   begär\r\ntillkännagivanden               dels              om\r\nindustriforskningsinstitutens  forskningsinriktning,\r\ndels  om  institutens  lokalisering.  I  det  första\r\nfallet är motiveringen att  de  små företagens behov\r\nbör beaktas samt att instituten bör  rikta en större\r\ndel av forskningsinsatserna mot områden  som baseras\r\npå  svenska råvaror, i syfte att stödja användningen\r\nav ny  teknik  och nya tillämpningar. När det gäller\r\ninstitutens lokalisering  framhålls  att  dessa  med\r\nfördel kan lokaliseras i anslutning till kluster med\r\nspjutspetsteknik.  Motionärerna  ser  en  risk i att\r\ninstitutens       verksamhet      förläggs      till\r\nstorstadsområdena.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren 2003 behandlade  utskottet frågor om forskning\r\noch utveckling med näringspolitisk  anknytning (bet.\r\n2002/03:NU7).  Utskottet  underströk betydelsen  för\r\nsamhällsekonomin  av  att forskningsresultat  kommer\r\nsmå och medelstora företag  till  del  och att dessa\r\nkategorier företag spelar en avgörande roll  för  en\r\nframgångsrik  kommersialisering av helt eller delvis\r\noffentligt     finansierade      satsningar     inom\r\ninnovationssystemet. Utskottet framhöll  vidare  att\r\nindustriforskningsinstituten,    universiteten   och\r\nhögskolorna har en viktig uppgift  i  att bidra till\r\natt  kunskapsöverföringen fungerar på ett  effektivt\r\nsätt, inte minst till utvecklingsorienterade små och\r\nmedelstora   företag.   Utskottet   menade  att  ett\r\nsärskilt   uttalande   om   att   öka  småföretagens\r\nmöjligheter  att ta del av FoU-satsningar  inte  var\r\npåkallat. I en  reservation  (m,  fp,  kd) framhölls\r\nbl.a.    att    de    goda    erfarenheterna    från\r\nteknikbrostiftelsernas  arbete  borde utvecklas till\r\nnationell polititik. Vidare framfördes  krav  på  en\r\nsamhällsekonomisk           definiering           av\r\nteknikbrostiftelsernas tilldelade medel.\r\n\r\nNär   det   gäller   industriforskningsinstitutens\r\ninriktning   kan  det  nämnas   att   regeringen   i\r\npropositionen     om    FoU    och    samverkan    i\r\ninnovationssystemet   (prop.  2001/02:2)  ansåg  att\r\nVinnova  bör  bidra  till  att  små  och  medelstora\r\nföretag lättare kan börja  använda  nya material och\r\nny  kunskap  i  sin  verksamhet.  Regeringen  menade\r\nvidare att FoU-insatser också bör inriktas  mot  den\r\ntillverkande industrin samt verksamheter som baseras\r\npå  svenska  råvaror i syfte att stödja användningar\r\nav ny teknik och nya tillämpningar inom denna.\r\nHoldingbolaget  Ireco  AB  (Institute for Research\r\nand  Competence),  som förvaltar  statens  aktier  i\r\nindustriforskningsinstituten,     har    regeringens\r\nuppdrag  att  genomföra  omstruktureringen   av   de\r\nstatligt delägda industriforskningsinstituten. Målet\r\när   att   skapa   färre  och  större  institut  med\r\ninternationell   konkurrenskraft    och   en   stark\r\nförankring hos näringslivet. Vinnova  har  tillförts\r\n70   miljoner   kronor   fr.o.m.  år  2003  för  att\r\nlångsiktigt       stärka       kompetensen       hos\r\nindustriforskningsinstituten.   Sammantaget   satsar\r\nVinnova och Ireco 350 miljoner kronor under perioden\r\n2003-2005  på  17 industriforskningsinstitut.  Cirka\r\n275 miljoner skall  stärka  institutens  långsiktiga\r\nkompetensutveckling   och   ca   75  miljoner  skall\r\nunderlätta   den   pågående   omstruktureringen   av\r\ninstituten. Omstruktureringsmedlen  satsas  i första\r\nhand     på     att    bilda    fyra    sammanhållna\r\ninstitutsgrupper.  Huvuddelen  av  resurserna (ca 45\r\nmiljoner  kronor) går till att bilda  ett  gemensamt\r\ninstitut   för    material-   och   verkstadsteknik.\r\nGemensamt för de flesta  instituten  är  att  de  är\r\naktiebolag     där    en    industrigruppering    är\r\nmajoritetsägare och Ireco statlig minoritetsägare.\r\nBeträffande frågan  om  att utöka universitets och\r\nhögskolors            ägarinflytande            över\r\nindustriforskningsinstituten,  som  tas upp i motion\r\n2003/04:N294  (v),  kan  nämnas att den  s.k.  KOFI-\r\nutredningen,  som  i mitten  av  1990-talet  hade  i\r\nuppdrag     att    utreda    en     förnyelse     av\r\nindustriforskningssystemet,   övervägde  möjligheten\r\natt  låta  högskolor och universitet  utöva  ägandet\r\növer  industriforskningsinstituten.  Kommittén  (SOU\r\n1997:16)  fann  det emellertid mer lämpligt att lösa\r\nfrågan om inflytande genom att låta högskolorna vara\r\nrepresenterade i styrelserna.\r\nIreco        tar        upp       frågan        om\r\nindustriforskningsinstitutens  framtida ägande i sin\r\nforskningsstrategi. Enligt Ireco  bör statens ägande\r\nav  instituten  vara  samlat  och  frikopplat   från\r\nuniversiteten.  Ireco  anser  att samordning med och\r\ninflytande från högskolan bäst  kan  uppnås på andra\r\nsätt    än    genom    aktieägande,    t.ex.   genom\r\nstyrelserepresentation. Vidare framhåller  Ireco att\r\njust  det faktum att instituten är autonoma gör  det\r\nmöjligt för instituten att helhjärtat engagera sig i\r\nnäringslivets problem, utan att drivas av akademiska\r\nframgångsmeriter.     Frågan     om    ägandet    av\r\nindustriforskningsinstituten  kan,   enligt  uppgift\r\nfrån  Regeringskansliet,  bli  föremål  för  närmare\r\növervägande   i   den  kommande  forskningspolitiska\r\npropositionen.\r\nVåren 2003 behandlade utskottet (bet. 2002/03:NU7)\r\näven   yrkanden   om   industriforskningsinstitutens\r\nlokalisering  som överensstämmer  med  dem  som  har\r\nväckts av företrädare  för  Miljöpartiet  detta  år.\r\nUtskottets    bedömning   var   att   den   pågående\r\nomstruktureringen  av  instituten  inte  kommer  att\r\nresultera  i  en  ökad geografisk koncentration. Det\r\nuppdrag som innebär att industriforskningsinstituten\r\nskall samverka med  företag  över  hela  landet  och\r\ninrikta   sina   insatser  mot  tillämpad  forskning\r\nborgar, enligt utskottet, för en fortsatt geografisk\r\nspridning. I en reservation  (mp)  underströks bl.a.\r\nvikten  av  att  den  pågående omstruktureringen  av\r\nindustriforskningsinstituten  inte  får  resultera i\r\natt  verksamheten  koncentreras  till  storstäderna.\r\nVidare  ansåg  reservanten  att  en  större  del  av\r\nindustriforskningsinstitutens  insatser bör inriktas\r\nmot svenska råvaror.\r\nVidare tog utskottet ställning  till  yrkanden  om\r\nåterbetalningen         av        medlen        från\r\nteknikbrostiftelserna,  vilkas   förmögenhet  enligt\r\nstiftelseförordnandet skall återgå  till  staten  då\r\nderas   verksamhet  upphör  den  31  december  2007.\r\nUtskottet  konstaterade att regeringen hade aviserat\r\natt den i god tid innan teknikbrostiftelsernas medel\r\nskall återgå till staten år 2007 skall ha utvärderat\r\nstiftelsernas  verksamhet  och  tagit ställning till\r\nhur verksamheten därefter skall utformas.\r\nUnder  hösten 2003 genomförde sedermera  företaget\r\nÖhrlings          Pricewaterhousecoopers          på\r\nNäringsdepartementets  uppdrag  en utvärdering av de\r\nsju  teknikbrostiftelsernas  verksamhet.  Resultatet\r\npresenterades   i   slutet  av  januari   2004.   Av\r\nutvärderingen framgår  bl.a.  att  samarbetet mellan\r\nteknikbrostiftelserna    är   begränsat   och    att\r\nstiftelsernas  samverkan med  universiteten  och  de\r\nnationella aktörerna  kan  bli  bättre.  Däremot har\r\nsamverkan  med  de  lokala  aktörerna fungerat  bra.\r\nVidare    framkommer    att   teknikbrostiftelsernas\r\ninsatser inom kommersialisering  är de som tydligast\r\npåvisar positiva effekter och har  för  ett  flertal\r\nföretag    haft    en    avgörande   betydelse.   De\r\ninnovationssystem som har  skapats kan bli bestående\r\nmen     kräver    kontinuerliga    kapitaltillskott.\r\nBeträffande  stiftelsernas  finansiella ställning är\r\nslutsatsen i utvärderingen att  det  är  osäkert  om\r\nstiftelserna  kan  återlämna kapitalet värdesäkrat i\r\nlikvida  medel eller  värdepapper  när  verksamheten\r\nenligt stiftelseförordnandet  skall upphöra år 2007.\r\nVidare     fastslår     utvärderarna     att      de\r\ninnovationssystem    som    har    skapats    kräver\r\nkontinuerliga    kapitaltillskott    för   att   bli\r\nbestående.   Det   är,  enligt  vad  som  anförs   i\r\nutvärderingsrapporten,      önskvärt      att     en\r\nfinansieringsform    identifieras    som    kan   ge\r\nstiftelserna  ett  långsiktigt  stabilt  finansiellt\r\nkapitaltillskott.  Utvärderarna  understryker   även\r\nvikten av ett klargörande angående förutsättningarna\r\nför   teknikbrostiftelsernas   fortsatta  verksamhet\r\nefter år 2007.\r\nI  budgetpropositionen  för  år  2004   framhåller\r\nregeringen  att ett väl fungerande samarbete  mellan\r\nföretag,   forskningsinstitut,    universitet    och\r\nhögskolor  är  viktigt  för  en  gynnsam utveckling.\r\nVidare    sägs    att    det    är   angeläget   att\r\nforskningsresultaten  i  så  stor  utsträckning  som\r\nmöjligt  omsätts  i  verksamheter  som  leder   till\r\ntillväxt.  Under  år  2003  hade Vinnova regeringens\r\nuppdrag   att   studera  incitamentsstrukturer   för\r\nkommersialisering  av forskningsresultat. Resultaten\r\nredovisades i maj 2003  (Vinnova  Policy VP 2003:1).\r\nEnligt   uppgift  från  Näringsdepartementet   utgör\r\nrapporten,  som  har  remissbehandlats, ett underlag\r\ndels   för   arbetet   med   att    ta    fram    en\r\ninnovationsstrategi,    dels    för   den   kommande\r\nforskningspolitiska       propositionen.        Även\r\nutvärderingen  av  teknikbrostiftelsernas verksamhet\r\nkommer att ligga till  grund för utformningen av den\r\nfortsatta innovationspolitiken.\r\nVinnova och Stiftelsen  för  strategisk  forskning\r\nhar avsatt 30 miljoner kronor vardera för att  under\r\nen  treårsperiod  i  samverkan  stödja forskning som\r\nutförs    i    samarbete    mellan   forskare    vid\r\nhögskola/institut och personer  verksamma  i  mindre\r\nhögteknikföretag.    Tre    utlysningsomgångar   har\r\nanordnats hösten 2001-våren 2003,  och en fjärde och\r\nsista utlysning öppnades i december 2003.\r\nBeträffande det s.k. lärarundantaget  som berörs i\r\nmotion 2003/04:N328 (c) kan nämnas att regeringen  i\r\npropositionen (prop. 2001/02:2) om FoU och samverkan\r\ni       innovationssystemet       betonade       att\r\nforskningsresultat  i  högre  utsträckning  bör leda\r\ntill  kommersialisering  men  att  en förändring  av\r\nlagen   (1949:345)   om  rätten  till  arbetstagares\r\nuppfinningar måste beredas  ytterligare  med berörda\r\nmyndigheter  och  organisationer  innan ett slutligt\r\nställningstagande  görs.  I  Vinnovas   ovan  nämnda\r\nrapport  om  förbättrad  kommersialisering och  ökad\r\navkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid\r\nhögskolor  berörs  bl.a.  lärarundantaget.   Vinnova\r\nkonstaterar  att  då opinionen av forskarvärlden  är\r\nför ett lärarundantag  kan en förändring som innebär\r\natt man tar bort undantaget  få negativa effekter på\r\nmöjligheterna           att          kommersialisera\r\nforskningsresultat.   Vinnova   föreslår   dock   en\r\nmodifiering av den aktuella  bestämmelsen  som bl.a.\r\ninnebär  att  forskaren  ges  en anmälningsrätt  för\r\nvissa uppfinningar och i gengäld  erbjuds  sekretess\r\noch en rätt att bli erkänd som upphovsman/uppfinnare\r\nav högskolan.\r\nI   nyssnämnda   motion   förordas   även  utökade\r\nmöjligheter för universitet och högskolor  att bilda\r\nholdingbolag    som    ett   medel   för   att   öka\r\nkommersialiseringen    av   forskningsresultat.    I\r\nregeringens  proposition   (2001/02:2)  om  FoU  och\r\nsamverkan i innovationssystemet  redovisas att några\r\nuniversitet och högskolor har fått  möjligheten  att\r\ninrätta  holdingbolag.  Holdingbolagen har i sin tur\r\nbildat    dotterbolag   som   hanterar    exempelvis\r\npatentfrågor.   Dessa  verksamheter  har  varit  ett\r\nviktigt   instrument   i   processen   att   omsätta\r\nforskningsresultat   i  industriella  tillämpningar.\r\nRegeringen föreslog att  holdingbolagens  verksamhet\r\nskulle kunna utvidgas så att det skall vara  möjligt\r\natt  bilda  och  inneha  dotterbolag  som  förmedlar\r\nuppdragsutbildning   åt   statliga  universitet  och\r\nhögskolor.  Regeringen  föreslog   vidare  att  fler\r\nlärosäten skall få möjlighet att bilda holdingbolag.\r\nAv budgetpropositionen för år 2004 kan  utläsas  att\r\nholdingbolag  med  syfte  att  stärka  och förbättra\r\nforskningens kontakter med näringslivet  i dag finns\r\nvid  en  majoritet  av  de  stora universiteten  och\r\nhögskolorna.   I  slutet  av  år  2002   bemyndigade\r\nregeringen Karlstads  universitet, Högskolan i Borås\r\noch Högskolan Kristianstad  att  bilda holdingbolag.\r\nRegeringen  konstaterade  vidare att  holdingbolagen\r\nutgör  viktiga delar i de innovationsstrukturer  som\r\nfinns      kring       lärosätena       men      att\r\nutvecklingsmöjligheterna vid den aktuella tidpunkten\r\nvar  begränsade  bl.a.  till  följd  av  bristen  på\r\nriskkapital  i  samband  med kommersialiseringen  av\r\nforskningsresultat. Regeringen  meddelade  även  att\r\nden  har  för  avsikt  att  behandla  frågor  om hur\r\ninnovationskraften  kring  och  inom universitet och\r\nhögskolor    skall    stärkas    i    den   kommande\r\nforskningspolitiska  propositionen. Inriktningen  är\r\natt  säkerställa att de  kunskaper  forskningen  ger\r\nkommer  det  omgivande  samhället till del i form av\r\nfler   innovationer,   ökat  företagande   och   nya\r\narbetstillfällen. I budgetpropositionen  för år 2004\r\nframhöll   regeringen   också   att   det  stöd  som\r\nholdingbolagen  kan  ge  till  kommersialisering  av\r\nforskningsresultat  måste, mot bakgrund  av  rådande\r\nekonomiska  förutsättningar,  utvecklas  genom  ökad\r\nsamverkan mellan  befintliga  bolag,  deras huvudmän\r\noch   lärosäten  utan  holdingbolag.  Vidare   ansåg\r\nregeringen att även de befintliga holdingbolagen kan\r\nstärkas     och    professionaliseras    genom    en\r\nvidareutvecklad samverkan.\r\nEnligt uppgift från Utbildningsdepartementet finns\r\nytterligare   ansökningar    om   att   få   inrätta\r\nholdingbolag. Regeringen har emellertid  inte avsatt\r\nnödvändiga startkapital för ändamålet och  har sedan\r\når  2002 inte bemyndigat några ytterligare lärosäten\r\natt inrätta holdingbolag. Berörda lärosäten har inte\r\nhaft   någon   möjlighet   att   själva   svara  för\r\nfinansieringen.       Det       framhålls       från\r\nUtbildningsdepartementet    att    kravet   på   ett\r\nfullständigt  statligt ägande av holdingbolagen  kan\r\nförsvåra möjligheterna till extern finansiering.\r\nI februari 2004  publicerade  OECD  en  rapport om\r\nSveriges   ekonomi.   I   rapporten   lyftes   bl.a.\r\nbetydelsen       av      kommersialiseringen      av\r\nforskningsresultat  fram  som  ett  nyckelområde för\r\ntillväxten.     I     rapporten     föreslås     två\r\ntillvägagångssätt  för  att uppnå detta. Det är dels\r\natt  äganderätten  till  uppfinningar  delas  mellan\r\nforskare och universitet och högskolor, dels att det\r\nutvecklas stödstrukturer med  expertis  för  att mer\r\neffektivt kommersialisera forskningsresultat.  Bland\r\nannat  mot  bakgrund  av  vad  som  framkom  i OECD-\r\nrapporten   aviserade   utbildningsminister   Thomas\r\nÖstros  på Dagens Nyheters debattsida den 5 februari\r\n2004 att  det  skall  tillsättas  en  utredning  med\r\nuppgift att pröva två frågor. Det gäller dels frågan\r\nom    införandet    av   en   informationsplikt   om\r\nkommersialiseringsbara    forskningsresultat,   dels\r\nfrågan    om    en    eventuell    förändring     av\r\nlärarundantaget.  Enligt utbildningsministern skulle\r\nen informationsplikt ge universitet och högskolor de\r\nkunskaper om utvecklingsbara  forskningsresultat som\r\nbehövs   för   att   effektivt  kunna   arbeta   med\r\nkommersialisering. En  förändring av lärarundantaget\r\nskulle kunna innebära att  ansvaret  för och ägandet\r\nav forskningens resultat delas mellan  forskare  och\r\nuniversitet.\r\nHär  bör  också erinras om att högskolan genom sin\r\ns.k. tredje uppgift,  att samverka med det omgivande\r\nsamhället  och  informera  om  sin  verksamhet,  har\r\nbidragit till att entreprenörskap har vuxit fram vid\r\nlandets universitet och högskolor.\r\nAvslutningsvis  kan nämnas att utskottet har låtit\r\nriksdagens utredningstjänst göra en förstudie av hur\r\nforskningsstöd från  statliga  myndigheter och andra\r\naktörer  med  statlig  anknytning  fördelar  sig  på\r\nföretag av olika storlek. Önskemålet  var  föranlett\r\nav att det i olika sammanhang har framförts farhågor\r\nför  att  små  och  medelstora företag missgynnas  i\r\nförhållande  till  stora   företag  när  det  gäller\r\nforskningsstöd. Företrädare  för  utredningstjänsten\r\nhar  vid  ett  utskottssammanträde  i november  2003\r\nredovisat   vad   som   framkommit   i   förstudien.\r\nFörstudien kommer att ligga till grund för beslut om\r\nhuruvida  utskottet  skall  gå  vidare  med  en  mer\r\nomfattande uppföljning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera tidigare tillfällen tagit  ställning\r\ntill motionsyrkanden om betydelsen av att satsningar\r\ngörs på forskning och  utveckling,  inte minst i små\r\noch medelstora företag. Vidare har det  återkommande\r\nförts fram krav på att de kunskapsframsteg  som görs\r\ninom exempelvis den akademiska världen lättare skall\r\nkomma små och medelstora företag till del.\r\n\r\nUtskottet  instämmer i uppfattningen om betydelsen\r\nav FoU-satsningar  liksom  om att det är viktigt att\r\näven små och medelstora företag kan tillgodogöra sig\r\nutfallet  av  dessa  satsningar.   Samtidigt   anser\r\nutskottet  att  statens  insatser på området har den\r\ninriktning som efterfrågas  i  motionerna. Det finns\r\nen  uttalad  strävan efter att stimulera  FoU-arbete\r\noch    att    förbättra    kommersialiseringen    av\r\nforskningsresultat. Detta framgår bl.a. i det arbete\r\nsom pågår med att ta fram en innovationsstrategi och\r\ni de underlag som Vinnova har presenterat om vad som\r\nkrävs  för  att  öka  graden  av  kommersialisering.\r\nHögskolorna  har  också   genom   den   s.k.  tredje\r\nuppgiften  en  viktig  roll  att  spela  i  det  här\r\nsammanhanget.   Vidare  har,  som  tidigare  nämnts,\r\nutbildningsminister  Thomas  Östros meddelat att han\r\navser  att tillsätta en utredning  med  uppgift  att\r\npröva dels  frågan  om  en  förändring  av  det s.k.\r\nlärarundantaget,  dels  frågan  om  införande av  en\r\ninformationsplikt       för       kommersialiserbara\r\nforskningsresultat.\r\nUtskottet kan ha förståelse för de  resonemang som\r\nförs  i  motion  2003/04:  N294  (v)  om  att  utöka\r\nhögskolornas ägande av industriforskningsinstituten.\r\nUtskottet förutsätter dock att frågor av detta  slag\r\nkommer     att     övervägas    i    den    kommande\r\nforskningspolitiska  propositionen.  När  det gäller\r\nindustriforskningsinstitutens   forskningsinriktning\r\noch lokalisering vill utskottet erinra  om  att  det\r\npågår  ett  intensivt  arbete  med att omstrukturera\r\ndessa institut. En prioritet i det  arbetet  är  att\r\nskapa  ett  slagkraftigt institut med inriktning mot\r\nverkstads- och  materialteknik  i likhet med vad som\r\nförordas  i  motion  2003/04: N323 (kd,  m,  v,  c).\r\nMotionen  kan  i det avseendet  således  anses  vara\r\ntillgodosedd.                            Beträffande\r\nindustriforskningsinstitutens lokalisering  upprepar\r\nutskottet  sin  bedömning från våren 2003, dvs.  att\r\nden pågående omstruktureringen  av  instituten  inte\r\nkommer   att   resultera   i   en   ökad  geografisk\r\nkoncentration.   Det   uppdrag   som   innebär   att\r\nindustriforskningsinstituten   skall  samverka   med\r\nföretag över hela landet och inrikta  sina  insatser\r\nmot   tillämpad  forskning  talar  för  en  fortsatt\r\ngeografisk   spridning.   Detta   faktum  har  också\r\nverifierats av representanter från  Ireco Holding AB\r\noch  Vinnova i samband med deras besök  i  utskottet\r\nden 17 februari 2004.\r\nUtskottet  anser sig inte ha tillräcklig grund för\r\natt  ta  ställning   för   eller  emot  en  särskild\r\ngeografisk   lokalisering   av   ett   eller   flera\r\nindustriforskningsinstitut, som bl.a.  efterfrågas i\r\nmotion  2003/04:N323  (kd, m, v, c). Avvägningar  av\r\ndet  slaget  måste, enligt  utskottets  uppfattning,\r\nbl.a. vila på  närmare  kännedom om såväl de berörda\r\nforskningsinstitutens  som   de   olika  lärosätenas\r\nspecialkompetenser.\r\nBeträffande   frågan   om   en  samhällsekonomiskt\r\ndefinierad     återbetalning    av    medlen     hos\r\nteknikbrostiftelserna,   som   tas   upp   i  motion\r\n2003/04:N325   (kd),   har   utskottet  ingen  annan\r\nuppfattning  än  den  som redovisades  när  liknande\r\nyrkanden  behandlades  våren  2003.  Regeringen  har\r\nnyligen   fått   ta   del  av  en   utvärdering   av\r\nteknikbrostiftelsernas   verksamhet.   Utvärderingen\r\nkommer att vara en del av underlaget för regeringens\r\nställningstagande   till   stiftelsernas   fortsatta\r\nverksamhet.  Utskottet  anser  att  det  är en fullt\r\nrimlig ordning att detta ställningstagande  avvaktas\r\ninnan det finns anledning för riksdagen att agera  i\r\nfrågan.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga här aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nSocial ekonomi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed   hänvisning   till   vidtagna  åtgärder,\r\npågående  beredningsarbete  och  en  aviserad\r\nutredning    av   folkrörelsepolitiken    bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden  om  social\r\nekonomi. Jämför reservationerna 9 (m, fp), 10\r\n(kd, c) och 11 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI de delvis likalydande motionerna 2003/04:N321 (s),\r\n2003/04:N361 (s) och 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp)\r\nframhålls att  lokala kooperativa utvecklingscentrum\r\n(LKU) spelar en  unik roll som den sociala ekonomins\r\nföretagsutvecklare  i  skärningen  mellan människors\r\nbehov     och     lösningar.     Vidare    refereras\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004  där   regeringen\r\nkonstaterar  att LKU gör insatser av arbetsmarknads-\r\noch  regionalpolitisk   karaktär   utan   att  dessa\r\ninsatser   följs   av  statlig  finansiering.  Sådan\r\nfinansiering är, enligt  motionärerna,  sannolikt en\r\nförutsättning för en långsiktig och hållbar relation\r\nmellan staten och LKU-systemet. Motionärerna noterar\r\nockså  att regeringen i budgetpropositionen  för  år\r\n2004 annonserar  ett  sänkt  anslag från år 2005 och\r\nframåt. Enligt motionärerna krävs  det en långsiktig\r\nstatlig   finansieringslösning   av   stödet    till\r\nkooperativ  utveckling  från  år  2005,  som  utöver\r\nnäringspolitiken           även           inbegriper\r\narbetsmarknadspolitiken     och     den    regionala\r\nutvecklingspolitiken. I flerpartimotionen  begärs en\r\nutredning  av  ett  sådant  stöd medan det i de  två\r\nandra motionerna begärs uttalanden om behovet av ett\r\nsådant    stöd.   Även   i   den   kristdemokratiska\r\npartimotionen  2003/04:N412  framförs  en begäran om\r\natt  regeringen  bör  utreda  hur lokala kooperativa\r\nutvecklingscentrum långsiktigt  kan  bli  en  del av\r\nnärings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken.\r\n\r\nMöjligheterna  att öka tillväxten och välfärden  i\r\nsamhället behöver  stärkas  genom  att det utvecklas\r\nnya     entreprenörskapsformer     som    exempelvis\r\nkooperativa    företag,    anförs   det   i   motion\r\n2003/04:N360  (s).  Motionärerna   konstaterar   att\r\nstressforskning  visar  att maktlöshet i arbetslivet\r\när en allvarlig ohälsofaktor.  De  sociala företagen\r\nblir   fler  inom  äldreomsorgen,  hälsovården,   på\r\nhandikappområdet,   inom   skolan  och  flera  andra\r\nsektorer.  Forskning  om kooperativt  företagande  i\r\nkooperativ visar, enligt  motionärerna, på betydande\r\nhälso- och tillväxtvinster.  Därför  är  det viktigt\r\natt   forskning  och  kunskapsspridning  kring   det\r\ndemokratiska entreprenörskapet främjas. Motionärerna\r\nmenar att  forskningen  i dag är splittrad mellan en\r\nmängd  olika vetenskapliga  discipliner  och  mellan\r\nolika universitet och högskolor. Det viktiga utbytet\r\nmellan det  akademiska  samhället  och den praktiska\r\nverkligheten  behöver också stärkas,  anförs  det  i\r\nmotionen. Enligt motionärerna behöver det genomföras\r\nen  inventering   av  kunskaper  och  kunskapsbehov,\r\nåtgärder för att täppa  till  kunskapsluckor behöver\r\nvidtas  och stor vikt läggas vid  högskolans  tredje\r\nuppgift.\r\nI  motion   2003/04:N398  (s)  framhålls  att  den\r\nsociala ekonomin spelar en viktig roll för att bygga\r\nupp  socialt kapital.  Motionärerna  menar  att  det\r\nfinns  många exempel på hur företag inom den sociala\r\nekonomin  skapar  nya innovativa lösningar utan högt\r\nteknikinnehåll genom att utgå från otillfredsställda\r\nbehov eller brister  i  marknadens sätt att fungera.\r\nFler företag är också starkt  forskningsorienterade.\r\nMotionärerna anser att sociala  innovationer stärker\r\ndet    sociala   kapitalet   och   därmed    landets\r\nkonkurrenskraft  och  tillväxt.  När  det gäller att\r\nbygga    upp    det    sociala    kapitalet    måste\r\nfinansieringsmöjligheterna  emellertid  vara  mycket\r\nflexibla, anförs det i motionen. Enligt motionärerna\r\nhandlar  det om delaktighet för individen, samverkan\r\nmellan  olika   samhällsintressen   och   innovativa\r\nlösningar som är överförbara i större skala.\r\nDet  finns  ett  behov av att etablera en bild  av\r\nbegreppet social ekonomi,  för  att  visa att social\r\nekonomi   är  ett  alternativ  till  vanlig   privat\r\nverksamhet,  anförs  det  i motion 2003/04:N408 (s).\r\nVerksamheter och organisationer  med  social ekonomi\r\nsom inriktning skall, enligt motionärerna,  kunna få\r\nstörre  utrymme  inom den högre utbildningen. Enligt\r\nmotionärerna är det  angeläget att sprida kunskap om\r\nvad den sociala ekonomin  är.  Detta  kan  ske genom\r\nutbildning  av  medlemmar  i föreningar, kooperativ,\r\nstiftelser och lokala utvecklingsgrupper  liksom  av\r\npolitiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.\r\nÄven elever i grundskola, gymnasium och högskola bör\r\ninformeras, anförs det i motionen.\r\nVänsterpartiet tar i sin partimotion 2003/04:So569\r\nupp  frågan om s.k. sociala kooperativ. Sådana finns\r\nbl.a.  inom  den psykiatriska vården och har, enligt\r\nmotionärerna,  där  inneburit ett nytänkande som har\r\nuppvisat fina resultat.  Ett problem är dock, enligt\r\nvad som anförs i motionen,  att  det finns lagar som\r\nbegränsar  möjligheten  att  inrätta   eller  stödja\r\nsociala kooperativ. Motionärerna nämner  bl.a. lagen\r\nom  offentlig  upphandling  och konkurrenslagen.  En\r\növersyn  av  dessa  lagar bör, enligt  motionärerna,\r\ngenomföras  i  syfte att  säkerställa  att  de  inte\r\nhindrar    bildandet    av    sociala    kooperativ.\r\nMotionärerna   anser   även  att  det  skall  skapas\r\nmöjligheter att starta och driva sociala kooperativ.\r\nI    motion   2003/04:N216    (c)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  lokal  utveckling  och  social\r\nekonomi   som   drivkraft  för  hållbar  utveckling.\r\nMotionärerna anser  att  den  sociala ekonomin, dvs.\r\nmänniskors vilja att göra saker  i  det  lokala utan\r\nenbart personlig vinning, är en kraft som  måste tas\r\ntill vara. Regeringen bör i arbetet med de regionala\r\ntillväxtprogrammen  tillse att den sociala ekonomins\r\naktörer  får  möjligheter   att   delta  på  rimliga\r\nvillkor,     anförs     det    i    motionen.    Ett\r\nutvecklingsarbete  bör  startas   för  att  ta  fram\r\nmätbara indikatorer på den sociala  ekonomins bidrag\r\ntill hållbar tillväxt.\r\nDen  sociala  ekonomin bygger på människors  vilja\r\natt arbeta för gemensamma  mål  och  ses allt oftare\r\nsom   ett  alternativ  till  det  privata  och   det\r\noffentliga,  hävdas  det i motion 2003/04:N414 (mp).\r\nNär  civilsamhällets  engagemang   tas   till   vara\r\nutvecklas  samhällen,  byar, stadsdelar och kvarter,\r\nanförs det vidare. Motionärerna  anser också att den\r\nsociala ekonomin kan bidra med nya arbetstillfällen,\r\nspeciellt    för    grupper   som   är   svaga    på\r\narbetsmarknaden samt  öka  samhällets service, bl.a.\r\ngenom  kreativa  lösningar  inom  vård  och  omsorg.\r\nSatsningar  på  den  sociala  ekonomin  kan,  enligt\r\nmotionärerna, komma att få avsevärd betydelse för en\r\nhållbar   ekonomisk   tillväxt,   inte   minst   för\r\nlandsbygden.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär  utskottet  våren  2003 behandlade  yrkanden  om\r\nsocial ekonomi (bet. 2002/03:NU7)  konstaterades att\r\nutskottet   vid   flera   tidigare  tillfällen   har\r\nframhållit   sin   positiva  inställning   till   de\r\nverksamheter  som  omfattas   av   begreppet  social\r\nekonomi. Utskottet noterade också att denna positiva\r\nsyn  tycks  delas  av regeringen och förutsatte  att\r\nregeringen säkerställer att medborgare, verksamheter\r\noch  beslutsfattare  informeras   om   den   sociala\r\nekonomins   innebörd   och   förtjänster.   Samtliga\r\nmotioner   avstyrktes   i   berörda   delar.   I  en\r\nmotivreservation   (m,   fp)   betonades  vikten  av\r\nlikvärdiga förhållanden för allt företagande och att\r\nverksamheter  inom den sociala ekonomin  inte  skall\r\nsärbehandlas i förhållande till annat företagande. I\r\nen  annan  reservation  (kd,  c)  underströks  bl.a.\r\nvikten av att  företag inom den sociala ekonomin ges\r\nmöjligheter  att   verka   inom   områden   där  den\r\noffentliga  sektorn  dominerar. Vidare efterfrågades\r\nen   redovisning   från   den    arbetsgrupp    inom\r\nRegeringskansliet  som  arbetar  med  frågor  om den\r\nideella sektorn.\r\n\r\nDen    sociala    ekonomin    är    en    del   av\r\nfolkrörelsepolitiken. Staten stöder information  och\r\nrådgivning  om  den kooperativa företagsformen genom\r\nmedel  som  i  huvudsak   fördelas  till  25  lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum  (LKU)  vid vilka ett\r\nfemtiotal   kooperativa   rådgivare   verkar.    LKU\r\nsamverkar i För-eningen för Kooperativ Utveckling  i\r\nSverige.   Föreningen  hanterar  gemensamma  frågor,\r\nsåsom   kompetensutveckling    och   kontakter   med\r\nmyndigheter och andra nationella aktörer.\r\nUnder  år  2003 uppgick stödet till  LKU  till  29\r\nmiljoner kronor. Cirka 25 miljoner kronor fördelades\r\ntill LKU och 4  miljoner  kronor  har  använts  till\r\nkompetensutveckling  av  kooperativa rådgivare, till\r\nnydanande   utvecklingsprojekt,   såsom   kooperativ\r\näldreomsorg,  social redovisning, lokal finansiering\r\noch seminarier  inom  området. Nutek svarar sedan år\r\n1999 för att handlägga  det  statliga  bidraget till\r\nkooperativ  utveckling  och sedan år 2002  även  för\r\nfrågor   rörande  företagande   inom   den   sociala\r\nekonomin.  Av Nuteks hemsida framgår att det årligen\r\nstartas ca 500 nya kooperativa företag. Flertalet av\r\ndessa har sitt  ursprung  i offentlig sektor och har\r\nockså  sin huvudsakliga finansiering  därifrån.  LKU\r\nhar medverkat  till  tillkomsten  av ett stort antal\r\nnya    företag    främst    inom   branscher   såsom\r\nföretagsservice, sociala tjänster,  detaljhandel och\r\nsjukvård.\r\nUnder år 2003 har Nutek utvärderat  effekterna  av\r\nstatsbidraget    till   kooperativ   utveckling   (R\r\n2003:16). En studie  av  LKU:s  verksamhet visar att\r\nkostnaderna för tillkomsten av nya  arbetstillfällen\r\noch  företag  har  ökat från år 1996 till  år  2001.\r\nDetta förklaras av att  LKU inte enbart ägnar sig åt\r\natt stödja bildandet av nya  kooperativ utan även åt\r\ninsatser  av  arbetsmarknads-  och  regionalpolitisk\r\nkaraktär,   i   anslutning   till  den   kooperativa\r\nrådgivningen.  I rapporten presenterar  Nutek  också\r\nförslag till framtida  organisation och finansiering\r\nav LKU. Förslagen innebär  bl.a.  att  LKU  får  ett\r\nnäringspolitiskt,   ett  regionalpolitiskt  och  ett\r\narbetsmarknadspolitiskt  uppdrag. Medel avsätts från\r\nrespektive  område  och ansvaret  delas  mellan  tre\r\nmyndigheter. Nutek skall enligt förslaget dock ha en\r\nsamordnande roll och  svara  för kompetensutveckling\r\nav   LKU:s   personal.   Kraven  på  medfinansiering\r\nföreslås variera mellan de olika uppdragen.\r\nI sammanhanget kan också nämnas att Nutek under år\r\n2003 har beslutat att genomföra en omorganisation av\r\nsin    verksamhet    som    bl.a.    innebär     att\r\nverksamhetsprogrammet    \"kooperativt   företagande\"\r\nkommer att avvecklas under år 2004. Avsikten med den\r\nnya   organisationen   är   bl.a.   att   de   olika\r\nverksamheterna  inom  Nuteks  område  skall  fungera\r\neffektivt  för  alla individer och  företag  oavsett\r\nderas ålder, kön,  etnisk  bakgrund, val av bransch,\r\nföretagets   juridiska   form   eller    geografiska\r\nbelägenhet.\r\nSedan    år   2001   har   en   interdepartemental\r\narbetsgrupp   bl.a.   arbetat   med   samordning  av\r\nfolkrörelsepolitiken.   Enligt   vad   som  sägs   i\r\nbudgetpropositionen   för   år   2004   har  gruppen\r\nkonstaterat att det föreligger behov av att  se över\r\ndet  aktuella  politikområdet  och de olika insatser\r\nsom   bl.a.   riktas   mot  den  sociala   ekonomin.\r\nRegeringen har därför för avsikt att låta utreda den\r\nstatliga folkrörelsepolitiken  under år 2004. Enligt\r\nuppgift  från  Justitiedepartementet  utarbetas  för\r\nnärvarande direktiv för översynen.\r\nI  februari  2002   tillsattes  en  utredning  med\r\nuppgift  att  utreda frågor  om  ett  nytt  slag  av\r\naktiebolag för  icke vinstutdelande verksamhet (dir.\r\n2002:30). Bakgrunden  till  utredningen var bl.a. en\r\nönskan om förbättrade möjligheter  att  ta till vara\r\nenskilda   initiativ   utan   att   vissa  typer  av\r\nverksamheter överlämnas till kommersiella intressen.\r\nSom exempel nämndes driften av sjukhus,  äldreboende\r\noch  skolor.  I  direktiven  anförs att det på  goda\r\ngrunder   kan  hävdas  att  överskottet   av   sådan\r\nverksamhet  bör stanna kvar i företaget och användas\r\nför att utveckla  verksamheten  i  stället  för  att\r\ndelas  ut  till  ägarna.  I  november 2003 avlämnade\r\nutredningen  betänkandet  Aktiebolag  med  begränsad\r\nvinstutdelning (SOU 2003:98). I betänkandet föreslås\r\ntvå       modeller      av      aktiebolag       med\r\nvinstutdelningsbegränsning   som   är  lämpliga  för\r\nverksamheter  inom  bl.a. områdena skola,  vård  och\r\nomsorg. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet har vid  flera tidigare tillfällen uttalat sig\r\npositivt  om den sociala ekonomins  förtjänster.  De\r\nolika verksamheter som samlas under begreppet social\r\nekonomi bygger  på  att  människors  engagemang i en\r\nfråga  tas till vara på ett sätt som i  första  hand\r\ngagnar   samhällsekonomin.   De   företagsekonomiska\r\nvinstintressena  får  stå  tillbaka  för  värden som\r\nexempelvis   ökad   delaktighet,   ökat  ansvar  och\r\nförbättrad  samverkan  mellan  olika aktörer.  Dessa\r\nvärden stärker, i likhet med vad som anförs i motion\r\n2003/04:N398 (s), bl.a. det sociala  kapitalet  till\r\nnytta för samhället som helhet.\r\n\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  visar de statliga\r\ninsatserna   inom   området   social   ekonomi    på\r\nstatsmakternas  positiva  syn på dessa verksamheter.\r\nSatsningar  på Lokala utvecklingscentrum  (LKU)  har\r\nexempelvis   bidragit    till    att    skapa   goda\r\nförutsättningar  för  kooperativt  företagande   och\r\nhjälpt  till  att  sprida  kunskap  om vad begreppet\r\nsocial  ekonomi omfattar. Utskottet förutsätter  att\r\nstatens framtida  förhållande  till  LKU  kommer att\r\növervägas i den översyn av folkrörelsepolitiken  som\r\ninleds   under   innevarande   år.  Några  särskilda\r\nuttalanden  från riksdagen om detta,  som  begärs  i\r\nflera motioner,  kan  enligt  utskottets uppfattning\r\ninte anses vara nödvändiga.\r\nDe farhågor som nämns i motion 2003/04:N408 (s) om\r\natt  många  saknar  närmare  kännedom  om  begreppet\r\nsocial   ekonomi,   anser   utskottet   vara   något\r\nbesvärande.  Möjligen  är  det  just   det  samlande\r\nbegreppet  social  ekonomi  som saknar förankring  i\r\nfolkflertalet. Utskottet håller  det  för  sannolikt\r\natt  många  av  de  verksamheter  som innefattas  av\r\nbegreppet  är välkända för gemene man.  Det  handlar\r\nexempelvis om ideella och ekonomiska föreningar samt\r\nkooperativ.  Utskottet  utgår  dessutom  från att de\r\ninformations- och kunskapsproblem som lyfts  fram  i\r\nnyssnämnda motion blir föremål för överväganden inom\r\nramen     för    den    aviserade    översynen    av\r\nfolkrörelsepolitiken.\r\nI motion  2003/04:So569 (v) efterfrågas en översyn\r\nav lagar som  förhindrar tillkomsten av s.k. sociala\r\nkooperativ.  Utskottet  vill  här  hänvisa  till  de\r\nförslag som lagts fram av den utredning som har haft\r\ni uppgift att  utreda  frågor  om  ett  nytt slag av\r\naktiebolag   för   icke  vinstutdelande  verksamhet.\r\nRegeringens  ställningstagande  till  dessa  förslag\r\nbör, enligt utskottets  uppfattning,  avvaktas innan\r\ndet  kan  anses  nödvändigt att initiera ytterligare\r\nutredningar  med  inriktning   mot   att  underlätta\r\ntillkomsten  av  sociala  kooperativ. Det  kan  även\r\nförväntas att de problem som nämns i motionen kommer\r\natt   beaktas   inom   ramen   för    översynen   av\r\nfolkrörelsepolitiken.\r\nMed  det  anförda  avstyrks samtliga här  aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nTurism\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om turism\r\nmed  hänvisning  till vidtagna  åtgärder  och\r\npågående  arbete,  bl.a.   inom   ramen   för\r\nFramtidsprogrammet    och    utredningen   om\r\nturistfrämjandets    organisation.     Jämför\r\nreservationerna 12 (m, fp, kd, c) och 13 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFlera    kommuner    och    landsting   har   infört\r\nupphandlingsregler  om  pornografifria   hotell  och\r\nkonferensanläggningar,   framhålls   det   i  motion\r\n2003/04:N222   (s).  Det  är,  enligt  motionärerna,\r\nangeläget att även  riksdagen  skriver  in  en sådan\r\nklausul   i  sina  upphandlingsregler.  Motionärerna\r\nanser  också   att  samtal  mellan  stat,  kommuner,\r\nnäringsliv och den  fackliga  rörelsen  kan vara ett\r\nsätt att skapa ett gemensamt intresse för  att slopa\r\ntillgången    till    pornografi   på   hotell   och\r\nkonferensanläggningar.\r\n\r\nI    motion   2003/04:N366    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om  turistpolitikens  inriktning.\r\nMotionärerna framhåller  vikten av att se på Sverige\r\nutifrån de olika marknadsförutsättningar som finns i\r\nolika delar av landet. I motionen  beskrivs något av\r\ndet  utbud  av  reseprodukter  som  i Skåne  erbjuds\r\nturister från närliggande länder. En  rejäl satsning\r\npå  kortresande  från  utländska  närmarknader   är,\r\nenligt  motionärerna,  ett  sätt för Sverige att öka\r\nsina exportinkomster.\r\nInför satsningarna på tillväxt  är det viktigt att\r\nde        tjänsteintensiva        servicebranscherna\r\nuppmärksammas, anförs det i motion 2003/04:N373 (s).\r\nFör att prioritera tillväxt och ökad  sysselsättning\r\nbör regeringen föreslå riksdagen att besluta  om att\r\nförbättra     villkoren     för     turistbranschen.\r\nMotionärerna  anser  att  det  behövs en  långsiktig\r\nstrategi  för svensk turistindustri,  både  när  det\r\ngäller  marknadsföring   och   för   att   förbättra\r\nvillkoren  för  de  företag  som  skapar mängder  av\r\narbetstillfällen    i    en    bransch    med   låga\r\nvinstmarginaler. Här finns framtidens arbeten för de\r\nstora  grupper  som  har  svårt  att  ta  sig  in på\r\narbetsmarknaden, hävdas det i motionen.\r\nFisketurismens potential som rekreationskälla  och\r\nsom sysselsättningsresurs i glesbygden lyfts fram  i\r\nmotion  2003/04:N391 (s). Åtgärder för att förbättra\r\nfisketurismen  som  nämns i motionen är bl.a. att ta\r\nfram en samlad kunskapsbas  om  fisketurism  och att\r\norganisationer   och   myndigheter   förses  med  en\r\noffensiv  strategi  på  området. Enligt motionärerna\r\nbör  Naturvårdsverket,  Statens  fastighetsverk  och\r\nSveaskog AB nyttja sin ägarroll  och sina regelverk.\r\nMotionärerna    anser    också    att   det   behövs\r\nregelförändringar så att företagande  blir  möjligt.\r\nVidare     efterfrågas     olika    insatser    från\r\nFiskeriverket,      Nutek/Almi,     länsstyrelserna,\r\nTuristdelegationen    och     Turistrådet.    Enligt\r\nmotionärerna har ett samordnat  nationellt initiativ\r\nmed  utgångspunkt  i ett helhetsperspektiv  men  med\r\nfokus    på   turistföretagens    utveckling    goda\r\nförutsättningar att lyckas. Insatsen skall involvera\r\nresursägare, företag och offentlig sektor.\r\nI motion  2003/04:N202  (m)  framhålls  att  det i\r\nDalarnas   län   finns  goda  möjligheter  till  nya\r\narbetstillfällen  inom   turistsektorn.   Motionären\r\nnämner   emellertid  flera  problem  som  företagare\r\nupplever och efterlyser ett flertal åtgärder för att\r\nturistbranschen skall kunna växa.\r\nDet    s.k.     Framtidsprogrammets    strategiska\r\nriktlinjer  bör ersättas  med  en  generell  politik\r\navseende   arbetskraftsintensiv   tjänsteproduktion,\r\nanförs   det  i   motion   2003/04:N337   (fp).   De\r\nstrategiska     riktlinjerna     speglar,     enligt\r\nmotionärerna,   en   stark  tro  på  att  man  genom\r\nsamverkan  och riktade  åtgärder  snarare  än  genom\r\ngenerell  politik   kan   övervinna   de  ogynnsamma\r\nförutsättningar som råder för turistnäringen.  Denna\r\nuppfattning delas inte av motionärerna.\r\nI   motion  2003/04:N347  (kd)  begärs  ett  antal\r\ntillkännagivanden  på  turistområdet.  Turismen  bör\r\nlyftas     fram    som    nationell    angelägenhet,\r\ninfrastrukturens   betydelse   för   turismen  måste\r\nuppmärksammas   liksom   turismforskningen.   Vidare\r\nframhålls tillväxtpotentialen  hos  evenemangs-  och\r\nkonferensturismen  och  betydelsen av den småskaliga\r\nlandsbygds-,   fjäll-   och   skärgårdsturismen.   I\r\nmotionen betonas också vikten av  att det går att få\r\ntag  på riskkapital för aktörer inom  turistsektorn.\r\nMotionärerna   föreslår   att   det   inrättas   ett\r\nriskkapitalavdrag  och  ett etableringskonto för det\r\nändamålet.\r\nI Vänsterpartiets partimotion  2003/04:K362 begärs\r\nett tillkännagivande om att regeringen  skall inleda\r\nsamtal med hotellbranschen med målsättning  att alla\r\nhotell i Sverige skall vara porrfria år 2008. Enligt\r\nmotionärerna anlitar redan många kommuner, landsting\r\noch organisationer enbart porrfria hotell.\r\nTuristdelegationen  bör få i uppdrag att undersöka\r\nhur kulturen på ett mer  aktivt  sätt kan placeras i\r\nturistsammanhang, anförs det i motion 2003/04: Kr326\r\n(c).   Motionärerna   anser   att   satsningar    på\r\nkulturturism   är   en   drivkraft  för  den  lokala\r\nekonomiska  utvecklingen.  Vidare   hävdas  att  det\r\nbehövs     samverkan    mellan    kulturlivet    och\r\nturistorganisationerna  för  att göra landets kultur\r\noch   konstnärliga   verksamhet   mer    känd    och\r\nlättillgänglig.\r\nI      den     centerpartistiska     partimotionen\r\n2003/04:MJ474 begärs ett tillkännagivande om att det\r\nbör utvecklas  en  ekologiskt  hållbar turism där de\r\nlokalt boende får utkomst av skyddade reservats- och\r\nnaturskyddsområden. Enligt vad som anförs i motionen\r\nfinns det annars en risk för att  naturskyddsområden\r\nblir  en undangömd tillgång för särskilt  bevandrade\r\nnaturvårdskännare.  Vidare  sägs det att efterfrågan\r\npå  resmål med genuina upplevelser  ständigt  växer.\r\nDetta  kan tas till vara genom att det ges stöd till\r\netablerade   och  blivande  entreprenörer  som  vill\r\nutveckla nya resmål  och  upplevelser på landsbygden\r\noch   i   naturintressanta   områden.   Allmänhetens\r\nintressen  och  naturskyddsintressen  måste,  enligt\r\nmotionärerna,  länkas   samman  så  att  en  hållbar\r\nutveckling av besöksnäringen på landsbygden främjas.\r\nDetta  kan  även  bidra  till  ökad  förståelse  för\r\nnaturvårdens betydelse, anförs det.\r\nI   en  annan  av  Centerpartiets   partimotioner,\r\n2003/04:N328,  begärs  ett  tillkännagivande  om att\r\nregeringen       i       samråd       med      bl.a.\r\nhushållningssällskapen,  turistbranschens   aktörer,\r\nLantbrukarnas  Riksförbund och regionala företrädare\r\nbör ta fram ett  samlat  program  för  att  utveckla\r\nlandsbygdsturismen. Motionärerna framhåller att  det\r\nviktigaste för att främja turism är att förbättra de\r\nallmänna   villkoren   för   servicebranschen  genom\r\nregelförenklingar   och   minskade   kostnader   för\r\npersonal. Vidare understryker motionärerna vikten av\r\natt  de  olika aktörerna samordnar  marknadsföringen\r\noch att det finns paketerbjudanden för turister.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nAllmänt om politiken på turistområdet\r\n\r\nVåren 2003  (bet.  2002/03:NU7) behandlade utskottet\r\nflera motioner om turism  med  liknande innehåll som\r\nde som är föremål för utskottets ställningstagande i\r\ndetta   betänkande.  Utskottet  avstyrkte   samtliga\r\nmotioner  i berörda delar bl.a. med motiveringen att\r\nden  strategi   som   har  lagts  fast  i  det  s.k.\r\nFramtidsprogrammet är ett  tydligt ställningstagande\r\nför en offensiv satsning på  att utveckla turismen i\r\nSverige   och   därigenom   på  att  stärka   svensk\r\nturistnäring. Utskottet förväntade  sig  en fortsatt\r\nhög  intensitet i de närmaste årens arbete  med  att\r\ngenomföra    Framtidsprogrammet.   Vidare   noterade\r\nutskottet  att   den  översyn  av  turistfrämjandets\r\norganisation     som     hade      aviserats      av\r\nNäringsdepartementet  borde kunna resultera i ett än\r\nmer effektivt genomförande. I en reservation (m, fp,\r\nkd, c) framhölls vikten  av att de allmänna vilkoren\r\nför  småföretagande  måste förbättras  på  en  mängd\r\npunkter.   Vidare  betonades   betydelsen   av   att\r\nturismforskningen   kommer   företagare   till  del.\r\nSynpunkter  framfördes även på inriktningen  av  den\r\naviserade     översynen     av     turistfrämjandets\r\norganisation.\r\n\r\nI propositionen  om  en  politik  för tillväxt och\r\nlivskraft  i  hela  landet  (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4) aviserades åtgärder som  bör genomföras\r\nför  turistnäringen. För perioden 2002-2004  har  33\r\nmiljoner  kronor  avsatts  till  ett program för att\r\nstimulera ökad innovationskraft inom turistnäringen,\r\n20 miljoner kronor till ett projekt  för  att stärka\r\nvarumärket Fjällvärlden samt 7,5 miljoner kronor för\r\natt   främja   turismforskningen.   För   att  bl.a.\r\ngenomföra    de    åtgärder    som   föreslagits   i\r\nFramtidsprogrammet     höjdes     anslaget      till\r\nturistfrämjande år 2002 med 10 miljoner kronor (till\r\nca  91  miljoner  kronor)  och  med  ytterligare  10\r\nmiljoner  kronor  år  2004  (till  ca  102  miljoner\r\nkronor).   Av   anslaget   har  Sveriges  Rese-  och\r\nTuristråd   anvisats   87   miljoner    kronor   för\r\növergripande   marknadsföring  och  information   om\r\nSverige som turistland.\r\nNär det gäller  den  typ  av kortare semesterresor\r\nfrån bl.a. Tyskland som berörs i motion 2003/04:N366\r\n(s)    kan    nämnas   att   Turistrådet    i    sin\r\nmarknadsbeskrivning   av  Tyskland  konstaterar  att\r\n\"kortsemester\" är en växande  trend  i  Tyskland och\r\natt alltfler satsar på fler men kortare resor. Genom\r\natt  erbjuda  paketerade  och bokningsbara kortresor\r\nkan  man  tilltala  nya  kundgrupper  samt  förlänga\r\nsäsongerna.\r\nFramtidsprogrammets olika  delområden  berör flera\r\nav  de  områden  som  tas  upp  i  de här behandlade\r\nmotionerna.   Det  gäller  exempelvis  de   allmänna\r\nvillkoren   för  turistnäringen,   fisketurism   och\r\nekoturism. Ett  av  tre prioriterade affärsområden i\r\nFramtidsprogrammet som  har  identifierats  med  hög\r\nverkningsgrad  för  tillväxt  i  turistföretagen  är\r\nevenemang,  med  fokus på stora och internationella.\r\nEtt   annat   är   affärsresande,   med   fokus   på\r\nmötesmarknaden.  Turistdelegationen   genomför   för\r\nnärvarande  en  kartläggning av konferensmarknaden i\r\nSverige. Denna förväntas bli klar under våren 2004.\r\nGenomförandet av  Framtidsprogrammet  bedöms  pågå\r\nunder  minst en treårsperiod och skall kontinuerligt\r\nföljas upp  och  utvärderas. Arbetet koordineras med\r\nde regionala tillväxtavtalen där turism ingår som en\r\nviktig del i flertalet  regioner  och  även  med  de\r\nkommande regionala tillväxtprogrammen.\r\nVåren 2003 tog Rese- och Turistindustrin i Sverige\r\ninitiativ    till    bildandet    av    Rese-    och\r\nTuristindustrins  Tillväxtråd. Detta sker inom ramen\r\nför Framtidsprogrammet.  Rådet  har  bildats för att\r\nsäkerställa riskkapital för utveckling  av rese- och\r\nturistföretagen  i Sverige. Rådet skall fungera  som\r\nstöd  och  rådgivande   part   för  entreprenörer  i\r\nnäringen.   Samtidigt   vill   tillväxtrådet   förse\r\nkapitalmarknaden  med kompetens och  kontakter  inom\r\nrese- och turistindustrin.\r\n\r\nÖversyn av turistfrämjandet\r\n\r\nVåren 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare\r\n(departementsrådet Christina Ragsten Pettersson) med\r\nuppdrag  att  se  över  turistfrämjandets  funktion,\r\norganisation  och  rollfördelning   samt   utvärdera\r\nmåluppfyllelsen (dir. 2003:60). Översynen skall avse\r\nTuristdelegationen    och    det   av   staten   och\r\nturistnäringen  gemensamt  ägda   bolaget,  Sveriges\r\nRese-  och  Turistråd  AB.  Enligt direktiven  skall\r\nutredningen    bl.a.    utvärdera   den    nuvarande\r\nverksamheten med beaktande av det övergripande målet\r\nför    turistpolitiken    och    genomförandet    av\r\nFramtidsprogrammet.          Förändringar         av\r\nturistfrämjandets        funktion,       verksamhet,\r\nrollfördelning och organisation  skall, om översynen\r\nföranleder  detta,  föreslås.  Utredaren   skall,  i\r\nenlighet  med  tilläggsdirektiv  från december  2003\r\n(dir. 2003:179), redovisa sitt resultat senast den 1\r\nmars 2004.\r\n\r\nNär det gäller allmänna villkor för småföretagande\r\nkan nämnas att Turistdelegationen  under år 2003 har\r\nuppdaterat skriften Sundare Förnuft från november år\r\n1999.  I  denna  skrift beskrivs de näringspolitiska\r\nvillkoren för turistnäringen  i  Sverige och även de\r\nhinder  för  utveckling  som  har  identifierats  av\r\nbranschorganisationer          och          företag.\r\nKonkurrensproblematik och frågor om rollfördelningen\r\nmellan   turistföretag  och  offentliga  aktörer  är\r\nexempel på områden som behandlas.\r\n\r\nNatur- och kulturturism\r\n\r\nInom  ramen   för   det  s.k.  Innovationsprogrammet\r\ndiskuterar och driver  Turistdelegationen  ett antal\r\nkonkreta  samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet\r\noch Statens  Fastighetsverk  rörande bl.a. världsarv\r\noch affärsutveckling av kulturturistiska produkter.\r\n\r\nI   början   av   år   2002,  som  utlystes   till\r\ninternationellt ekoturismår av FN, lanserade Svenska\r\nEkoturismföreningen och Sveriges Rese- och Turistråd\r\ntillsammans      en      kvalitetsmärkning       för\r\nekoturismarrangemang   -   Naturens  Bästa.  Svenska\r\nNaturskyddsföreningen  står  också   bakom  Naturens\r\nBästa. Inom ramen för Innovationsprogrammet  är även\r\nTuristdelegationen   en   part   i  utvecklingen  av\r\nmärkningssystemet. Systemet är riktat  mot särskilda\r\narrangemang  inom  ekoturismområdet. Naturens  Bästa\r\nbestod under år 2003  av  38 godkända arrangörer med\r\nen  omsättning  på  drygt  80 miljoner  kronor  inom\r\nsvensk   turism.   Arbetet   med   att   bygga   upp\r\nkvalitetsmärkningen finansieras med  pengar  från  i\r\nförsta   hand  Jordbruksverket,  Turistdelegationen,\r\nNutek,       företagen        själva,        Svenska\r\nEkoturismföreningen,   länsstyrelserna   i  Dalarna,\r\nJämtland, Västerbotten och Norrbotten samt  Sveriges\r\nRese- och Turistråd.\r\nTuristdelegationen  och Skogsstyrelsen driver  ett\r\nprojekt som syftar till att nå ett närmare samarbete\r\nmellan   turismens   företrädare,   skogsägare   och\r\nskogsbruk samt att vidga  det ekonomiska utbytet och\r\nsysselsättningen från skogen genom turism.\r\nI  november 2003 arrangerade  forskningsinstitutet\r\nETOUR  en  konferens  om  natur-  och kulturturism i\r\nÖstersund. Närmare 300 personer från  turistföretag,\r\nmyndigheter     och    organisationer    deltog    i\r\narrangemanget. I  den  nyligen  utkomna antologin \"I\r\nkulturarvets  fotspår - nya möjligheter  för  svensk\r\nturism\"    ger   turistföretagare,    museipersonal,\r\nmyndigheter  och  forskare  bl.a.  en  bild av olika\r\nproblem och utmaningar för kulturturismen i Sverige.\r\n\r\nFisketurism\r\n\r\nTuristdelegationen      driver      ett     särskilt\r\nutvecklingsprojekt  om  fisketurism tillsammans  med\r\nFiskeriverket  och  Sveriges  Rese-  och  Turistråd.\r\nFlera  delprojekt  har   genomförts,   däribland  en\r\nkartläggning  av  fiskeentreprenörer  i  landet.   I\r\njanuari  2003  hölls  en  konferens  där strategiskt\r\nviktiga  myndigheter och andra intressenter  deltog.\r\nEn  konferens   med  titeln  \"svensk  fisketurism  i\r\ninternationellt perspektiv\"  genomfördes i början av\r\nfebruari      2004      i      samverkan      mellan\r\nbranschorganisationen Sveriges Fisketurismföretagare\r\noch Turistdelegationen.\r\n\r\nLandsbygdsturism\r\n\r\nInom  ramen  för  Innovationsprogrammet  driver  och\r\ndeltar     Turistdelegationen    i    ett    flertal\r\nutvecklingsprocesser      med      koppling     till\r\nlandsbygdsutveckling.  Hästturism,  jaktturism  samt\r\nmåltider och turism är projekt som har  initierats i\r\nsamarbete   med   bl.a.  Lantbrukarnas  Riksförbund,\r\nJordbruksverket,               hushållningssällskap,\r\nforskningsinstitutioner   m.fl.   En    studie    om\r\njaktturistisk  företagsamhet i Sverige presenterades\r\nav Turistdelegationen i december 2003.\r\n\r\nInfrastrukturfrågor\r\n\r\nDen      17     februari      2004      presenterade\r\ninfrastrukturminister      Ulrica     Messing     en\r\növerenskommelse  mellan  regeringen,  Vänsterpartiet\r\noch  Miljöpartiet om väg- och  järnvägsinvesteringar\r\nför   planperioden    2004-2015.    Överenskommelsen\r\ninnefattar infrastruktursatsningar till  en  kostnad\r\nav ca 373 miljarder kronor.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från Näringsdepartementet är  det\r\nsvårt att avgöra vilken  roll  turismen har spelat i\r\nde   prioriteringar  som  har  gjorts   av   berörda\r\nmyndigheter  i  underlaget  för  regeringens beslut.\r\nBedömningen  är  dock  att  turismen har  haft  stor\r\nbetydelse för bl.a. de planerade  satsningarna  på E\r\n6:an genom Bohuslän, på Riksväg 70 förbi Sala och på\r\nen tunnel för E 14 vid Åre.\r\n\r\nTurismforskning och kunskapsutveckling\r\n\r\nFrån  och  med  juli  2002  och tre år framåt satsar\r\nstaten genom Turistdelegationen totalt 40,5 miljoner\r\nkronor  på  att öka innovationskraften  inom  svensk\r\nturistnäring     och    främja    turismforskningen.\r\nTuristdelegationen    och    Svenska    Rese-    och\r\nTuristindustrins   Samarbetsorganisation,  RTS,  har\r\nutarbetat    ett    nationellt    forsknings-    och\r\nutvecklingsprogram för  rese-  och turistindustrin -\r\nTurismforskning 2005. Syftet med  programmet  är att\r\nbidra  till  kunskapsöverföring  mellan forskare och\r\nföretag i turistnäringen, samt att  utveckla  starka\r\nforskningsmiljöer  inom  turism  vid  högskolor  och\r\nuniversitet  i  Sverige. Programmet skall främst ses\r\nsom ett instrument  för  inspiration  och  idéer och\r\nsaknar egen finansiering.\r\n\r\nForskningsinstitut   ETOUR  vid  Mitthögskolan   i\r\nÖstersund kan anses vara den enskilt största svenska\r\nforskningsmiljön   med   inriktning    mot   turism.\r\nForskningen     bedrivs     inom     programområdena\r\nföretagsutveckling,  destinationsutveckling,   natur\r\noch naturresurser samt kultur och kulturmiljöer. För\r\nnärvarande  pågår  ett arbete med att stärka ETOUR:s\r\ntillväxtorientering  av forskningen, bl.a. genom nya\r\nprojekt  med  inriktning  på  innovationssystem  och\r\nklusterdynamik.  En viktig del av ETOUR:s verksamhet\r\nutgör kunskapsöverföring  av forskningsresultat till\r\nprivata    och    offentliga    intressenter    inom\r\nturistnäringen.\r\nETOUR   finansieras   i   dagsläget   genom   EG:s\r\nstrukturfonder  mål  1.  Denna  finansiering  upphör\r\nemellertid den 30 september 2004. Institutets årliga\r\nbudget  uppgår till ca 25 miljoner  kronor.  För  år\r\n2004 har  ETOUR  beviljats ett forskningsanslag från\r\nTuristdelegationen  på  tre  miljoner kronor. Vidare\r\nbeslutade  regeringen  i januari  2004  att  bevilja\r\nETOUR ett stöd på tre miljoner  kronor  för perioden\r\nden 1 oktober 2004 - den 1 oktober 2005.  Institutet\r\nhar  inlett  ett arbete med att anpassa verksamheten\r\ntill den lägre  anslagsnivå  som blir följden av att\r\nfinansieringen via strukturfonderna  upphör  den  30\r\nseptember 2004.\r\nUnder   år   2003   har   Turistdelegationen  haft\r\nregeringens uppdrag att ta fram  en kunskapsstrategi\r\nför turistnäringen. Strategin skall  bl.a.  vara ett\r\nunderlag   för   den   kommande  forskningspolitiska\r\npropositionen. I strategin  föreslås  bl.a.  att det\r\nturismvetenskapliga   fältet   förstärks,   att   en\r\nsärskild    forskarskola    med   turismvetenskaplig\r\ninriktning  inrättas och att ETOUR  permanentas  och\r\nspecialiseras   på   behovsmotiverad  forskning  för\r\nturistnäringen.\r\nEtt av Vinnovas s.k.  prioriterade tillväxtområden\r\när    Upplevelser.    Vinnova    konstaterar     att\r\nupplevelseindustrin   sedan  flera  år  är  i  snabb\r\ntillväxt  såväl  nationellt   som   internationellt.\r\nVerket framhåller också att det finns  en  betydande\r\noutnyttjad    marknadspotential,    samtidigt    som\r\nupplevelser är den snabbast växande branschen på den\r\nsvenska arbetsmarknaden. Turistbranschen är en av de\r\ntretton  branscher som Vinnova klassar som en del av\r\nupplevelseindustrin.  Vinnova arbetar för närvarande\r\nmed att i samverkan med  flera  olika offentliga och\r\nprivata aktörer sätta samman ett  program  på  temat\r\nupplevelser.   Programmet   kommer   sannolikt   att\r\ninnehålla  satsningar  på FoU men även mer regionalt\r\norienterade projekt kan  förväntas.  Inriktningen är\r\npå  frågeställningar av generellt intresse  för  dem\r\nsom   är    verksamma    inom   upplevelseindustrin.\r\nProgrammet  beräknas  bli  klart  hösten  2004.  Fem\r\nmiljoner  kronor  har  öronmärkts   för  programmets\r\ngenomförande   under  år  2006.  Möjligheterna   att\r\nerhålla mer resurser  kommer  att  undersökas som en\r\ndel av det fortsatta programplaneringsarbetet.\r\nUpplevelseindustrins potential uppmärksammas  även\r\nav  Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling\r\n(KK-stiftelsen).  Sedan år 2000 driver KK-stiftelsen\r\nett sexårigt program riktat mot upplevelseindustrin.\r\n60 miljoner kronor  har  avsatts  för detta ändamål.\r\nSatsningen  har  fokus  på  tre områden:  att  samla\r\nupplevelseindustrins   tretton    branscher   (varav\r\nturistsektorn  är  en)  kring gemensamma  behov  och\r\nmöjligheter,    att    skapa    mötesplatser     för\r\nupplevelseindustrin       samt      att      anordna\r\nspetsutbildningar      för      verksamma       inom\r\nupplevelseindustrin.\r\n\r\nFinansieringsfrågor\r\n\r\nI motion 2003/04:N347 (kd) föreslås införande av ett\r\nriskkapitalavdrag  samt ett etableringskonto för att\r\nkapitalförsörjningen    inom   turistsektorn   skall\r\nunderlättas. Motsvarande  yrkanden  som i nyssnämnda\r\nmotion  men  av  mer  allmänt  slag  avstyrktes   av\r\nfinansutskottet  (bet.  2003/04:FiU1) efter yttrande\r\nfrån skatteutskottet (yttr. 2003/04:SkU1y) i samband\r\nmed riksdagens behandling av budgetpropositionen för\r\når   2004.  Det  kan  i  sammanhanget   nämnas   att\r\nKristdemokraterna   hösten  2003  även  föreslog  en\r\nsatsning  på  turistfrämjande   åtgärder   -  utöver\r\nregeringens förslag - med 100 miljoner kronor.\r\n\r\nPornografi i hotell-TV-anläggningar\r\n\r\nVåren 2003 avstyrkte utskottet en motion med  kritik\r\nmot  pornografi  i  hotell-TV med motivet att frågan\r\nfrämst är en angelägenhet  för  berörda företag, men\r\natt  det finns möjlighet för riksdag,  regering  och\r\nmyndigheter  att  föregå  med gott exempel genom att\r\nvälja   anläggningar   som   inte    tillhandahåller\r\npornografi   (bet.   2003/04:NU7).   Utskottet   såg\r\npositivt    på   det   arbete   som   bedrivs   inom\r\nRegeringskansliet  för att se över möjligheterna att\r\ni upphandlingssammanhang  ställa  särskilda  krav på\r\nhotell- och konferensanläggningars TV-utbud.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   (bet.  2002/03:KU17)  har\r\nbetonat vikten av att samhället  på olika sätt söker\r\nmotverka  pornografi, men att detta  inte  i  första\r\nhand bör ske  genom lagstiftning. Utskottet framhöll\r\nvidare opinionsbildningens  betydelse  för att skapa\r\nvärdefulla attitydförändringar och att TV, radio och\r\ntidningar, politiska partier, föreningar, offentliga\r\npersoner m.fl. har en viktig roll när det gäller att\r\nmotverka pornografi i alla dess former.\r\nMajoriteten        av       riksdagsförvaltningens\r\nhotellbokningar sker genom  avrop  från  de statliga\r\nhotellavtal som har upphandlats genom Försvarsmakten\r\nLogistik (FMLOG).\r\nFrågan om hur riksdagsförvaltningen skall  hantera\r\nkravet   på   ett   porrfritt   hotell-TV-utbud  har\r\ndiskuterats i riksdagsdirektörens  rådgivande  grupp\r\nmed   riksdagsledamöter  -  Rådet  för  ledamotsnära\r\nfrågor.    Rådet    var    enigt   om   att   utreda\r\nförutsättningarna för att införa  ett krav på att de\r\nhotell   som  riksdagsförvaltningen  anlitar   skall\r\nerbjuda ett TV-utbud som är fritt från pornografi.\r\nMot denna  bakgrund  har  riksdagsförvaltningen  i\r\nnovember   2003   ombett   FMLOG  att  inför  en  ny\r\nupphandling  av  statligt  hotellboende   klara   ut\r\nförutsättningarna för ett sådant krav. De frågor man\r\nvill  ha  besvarade  är  hur  ett  krav på porrfritt\r\nhotell-TV-utbud kan ställas dels i förhållande  till\r\ndet   regelverk  som  styr  upphandlingsförfarandets\r\nolika kriterier,  dels  i förhållande till de regler\r\nsom  finns  i yttrandefrihetsgrundlagen.  I  ett  e-\r\npostsvar till  riksdagsförvaltningen  daterat  den 2\r\nfebruari  2004  meddelar  FMLOG  att  man i kommande\r\nförfrågningsunderlag kommer att ha med  en  fråga om\r\npornografifritt    TV-utbud.    I    utkastet   till\r\nförfrågningsunderlag  är frågan viktad  till  10  %.\r\nDetta  innebär i korthet  att  de  anbudsgivare  som\r\nuppfyller  förfrågningsunderlagets ovillkorliga krav\r\n(upphandlingsförfarandets     första    steg)    kan\r\ntillgodoräkna  sig  ett  mervärde  på  10  %  i  den\r\nberäkning som ligger till  grund för det slutgiltiga\r\nurvalet  av  företag.  Enligt  uppgift   skulle  ett\r\novillkorligt  krav  på porrfritt TV-utbud i  steg  1\r\nkunna innebära att den upphandlande enheten inte får\r\nin  några  anbud som uppfyller  ställda  minimikrav.\r\nDenna risk är störst på mindre orter. På andra orter\r\nskulle     ett    sådant     krav     kunna     vara\r\nkonkurrensbegränsande   om   exempelvis  endast  ett\r\nföretag uppfyller det.\r\nAv Regeringskansliets etiska riktlinjer (avsnittet\r\nom tjänsteresor) framgår att alla  beställningar  av\r\nbiljetter,  hotell samt övriga arrangemang skall ske\r\ngenom den resebyrå  som  Regeringskansliet har avtal\r\nmed. Regeringskansliet skall  vid  bokningar  ha som\r\nutgångspunkt att boka hotell och kursgårdar som inte\r\nerbjuder   pornografiska  filmer  eller  kanaler.  I\r\navtalet med resebyrån framgår i sin tur att denna är\r\nskyldig   att   följa   Regeringskansliets   interna\r\nregelverk, däribland de etiska riktlinjerna.\r\nI  sammanhanget   kan  även  nämnas  att  Sveriges\r\nHotell-  och  Restaurangföretagare   under  år  2003\r\nintroducerade     en    klassificering    av    sina\r\nmedlemshotell. Ett  bedömningskriterium  är  om  det\r\nfinns   tillgång   till   TV  på  rummen.  Det  görs\r\nemellertid ingen särskild värdering av vad som ingår\r\ni    det    film-    eller    videokanalutbud    som\r\ntillhandahålls.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSverige    erbjuder    stora   möjligheter    för    attraktiva\r\nturistupplevelser.    De    naturgeografiska     och\r\nkulturella  förutsättningarna  ger  en  god grund på\r\nvilken  ett  rikt  utbud  av  turistarrangemang  kan\r\nskapas.    Enligt    utskottets    uppfattning    är\r\nförutsättningarna     mycket     goda     för    att\r\ntjänsteproduktionen  på  turistområdet  skall  kunna\r\nutvecklas ytterligare. Detta är inte minst till gagn\r\nför  dem  som  är  bosatta i områden där utbudet  av\r\narbetstillfällen inom andra sektorer är begränsat.\r\n\r\nStatens  starka  tro   på  turistsektorn  som  ett\r\nframtidsområde konkretiseras  i  de  satsningar  som\r\ngörs  inom  ramen  för  det s.k. Framtidsprogrammet.\r\nDetta  program innefattar  offensiva  åtgärder  inom\r\nflera av  de  områden  som  berörs  i  här  aktuella\r\nmotioner.  Det  gäller exempelvis olika projekt  som\r\nsyftar  till  att främja  natur-,  kultur-,  fiske-,\r\nfjäll- och evenemangsturism.  Utskottet  konstaterar\r\natt   det   även   görs   särskilda   satsningar  på\r\nturismforskningen.  De  motioner  som  begär   olika\r\nåtgärder   inom   dessa  områden  kan  därmed  anses\r\ntillgodosedda.  Utskottet   anser  dessutom  att  de\r\nsynpunkter   som   framkommer   med   anledning   av\r\nresultatet   av   den   pågående   utredningen    om\r\nturistfrämjandets  organisation  bör  avvaktas innan\r\ndet  finns  anledning  för riksdagen att göra  några\r\nuttalanden kring frågor som utredningen behandlar.\r\nUtöver   de   satsningar  som   görs   direkt   på\r\nturistsektorn vill utskottet framhålla att det pågår\r\narbete på flera andra områden som på sikt kommer att\r\nkomma turistföretagare  till  del.  Det gäller bl.a.\r\nregelförenklingsåtgärder  på  företagsområdet   samt\r\nnyligen aviserade omfattande infrastruktursatsningar\r\nunder   den   kommande  femtonårsperioden.  Även  de\r\nsatsningar som  Vinnova  och  KK-stiftelsen  gör  på\r\nupplevelseindustrin   kan   förväntas   ha  positiva\r\neffekter på turistsektorn.\r\nNär   det   gäller   de  förslag  till  förbättrad\r\nkapitalförsörjning inom  turistsektorn som förs fram\r\ni motion 2003/04:N347 (kd) har utskottet ingen annan\r\nuppfattning än den som riksdagen  uttalade i samband\r\nmed behandlingen av budgetpropositionen för år 2004.\r\nFörslagen    om   att   det   skall   införas    ett\r\netableringskonto  och ett särskilt riskkapitalavdrag\r\navstyrks således.\r\nBeträffande frågan  om  pornografi i hotell-TV ser\r\nutskottet mycket positivt på att såväl riksdagen som\r\nRegeringskansliet har vidtagit  åtgärder  för att de\r\nbåda  myndigheterna  genom  sina  interna  regelverk\r\nskall  begränsa  möjligheterna  till upphandling  av\r\nhotell  som tillhandahåller pornografi  i  sitt  TV-\r\nutbud. Detta sänder tydliga signaler till det övriga\r\nsamhället om att medborgarnas valda företrädare inte\r\nanser det  vara  rätt  att  stödja porrindustrin. På\r\nsikt  torde  detta  komma att ha  betydelse  för  de\r\nattitydförändringar i  samhället som utskottet anser\r\nvara nödvändiga som ett  led  i att motverka en ökad\r\nspridning  av pornografi. Samtidigt  vill  utskottet\r\nerinra  om  att  frågan  om  hotell-TV-pornografi  i\r\nförsta hand är  en  angelägenhet för berörda företag\r\noch deras branschorganisationer.\r\nNär det gäller förslaget i motion 2003/04:K362 (v)\r\nom   att   regeringen  skall   inleda   samtal   med\r\nhotellbranschen  med  målsättningen  att alla hotell\r\nskall  vara  fria  från  pornografi  år  2008   vill\r\nutskottet  erinra  om  att befattning med pornografi\r\nsom   sådan   inte  är  kriminaliserad   i   Sverige\r\n(exklusive  barn-   och  våldspornografi).  Som  har\r\nnämnts  ovan  förordar   utskottet   i  första  hand\r\ngenerella attitydpåverkande åtgärder med  långsiktig\r\nbärighet.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga här aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nFöretagsnedläggningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   med   hänvisning  till   en\r\növerenskommelse       mellan      regeringen,\r\nVänsterpartiet    och   Miljöpartiet    avslå\r\nmotionsyrkanden   om   företagsnedläggningar.\r\nJämför reservationerna  14 (m, fp, kd, c) och\r\n15 (v, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nDet  finns  flera exempel på  att  lönsamma  företag\r\neller  företagsenheter  läggs  ned  eller  hotas  av\r\nnedläggning,  anförs  det i motion 2003/04:N292 (v).\r\nMotionären framhåller att nedläggningsbesluten tas i\r\nslutna styrelserum, med dålig facklig insyn, minimal\r\nöppenhet och utan motivering.  Det hävdas vidare att\r\ndet ofta finns tydliga tecken på  att  besluten inte\r\nbygger   på  affärsmässiga  överväganden,  utan   på\r\nnationella  intressen och på möjligheterna till stöd\r\nfrån  samhällsinstitutioner.  Motionären  begär  ett\r\ntillkännagivande om att lagstiftningen bör förändras\r\ni syfte  att  ge  de anställda ökade möjligheter att\r\nförvärva   företag/företagsenhet    som   hotas   av\r\nnedläggning.  Riksdagen  bör  även  ge regeringen  i\r\nuppdrag  att föreslå andra åtgärder som  gör  sådana\r\növertaganden  möjliga.  Det kan exempelvis handla om\r\nstatliga   lånegarantier,  indirekt   eller   direkt\r\nstatligt medägande  och  uppbyggnad  av  lokala  och\r\nregionala fonder.\r\n\r\nLiknande   tankegångar   framförs  även  i  motion\r\n2003/04:N307  (mp).  Motionärerna  anser  att  inget\r\nföretag skall ha rätt  att  lägga  ned en enhet utan\r\natt först bjuda ut den till försäljning  till, i tur\r\noch  ordning,  enhetens  arbetare, ortens befolkning\r\noch den allmänna marknaden. Försäljningssumman skall\r\nregleras i lag, och ingen  utrustning  som krävs för\r\natt driva enheten vidare skall, enligt motionärerna,\r\nkunna  undantas  från försäljning till enhetens  nya\r\nägare.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMotsvarande motionsyrkanden behandlades av utskottet\r\nvåren 2003 (bet. 2002/03:NU7).  Utskottet  avstyrkte\r\nyrkandena     med     hänvisning    till    tidigare\r\nställningstaganden om att möjligheterna bör ökas för\r\ndem som arbetar i ett företag att ta över ägandet om\r\nföretaget   skall   säljas.   Samtidigt   förutsatte\r\nutskottet  att  regeringen   fortlöpande  prövar  om\r\nkompletterande  åtgärder erfordras  för  att  främja\r\nsådant övertagande.  I en reservation (m, fp, kd, c)\r\nförordades ett avstyrkande  av de aktuella förslagen\r\nmed   motiveringen  att  de  skulle   innebära   ett\r\nbetydande   intrång   i  äganderätten.  I  en  annan\r\nreservation (v, mp) anfördes att utskottets tidigare\r\nuttalanden i frågan inte  givit  önskvärt resultat i\r\nform av konkreta åtgärder från regeringens  sida och\r\natt  regeringen  mot  den  bakgrunden  borde  ges  i\r\nuppdrag   att  utreda  frågan  om  införande  av  en\r\nlagstiftning  som ökar de anställdas förutsättningar\r\natt förvärva företag.\r\n\r\nI  den  samarbetsuppgörelse   som   finns   mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet  (det\r\ns.k.  121-punktsprogrammet)  finns  angivet  att det\r\nskall  tillsättas  en  utredning med uppgift att  ta\r\nfram förslag till hur stora  företag  skall  ta  ett\r\nstörre     socialt     ansvar    i    samband    med\r\nstrukturomvandling  och  nedläggningsbeslut.  Vidare\r\nskall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas\r\növertagande av hotad produktion  skall  underlättas.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet  finns  det\r\nännu inga närmare direktiv för utredningsarbetet och\r\nheller ingen plan för när arbetet skall genomföras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden våren 2003 och  har inte\r\nändrat  ståndpunkt  i  frågan. Det innebär bl.a. att\r\nutskottet anser att möjligheterna  bör  ökas för dem\r\nsom arbetar i ett företag att ta över ägandet  i den\r\nhändelse företaget skall säljas. Som tidigare nämnts\r\nfinns   det   en   uppgörelse   mellan   regeringen,\r\nVänsterpartiet  och  Miljöpartiet  om att det  under\r\ninnevarande   mandatperiod   skall   genomföras   en\r\nutredning  med  den  inriktning  som  efterfrågas  i\r\nmotionerna. Det får enligt utskottet förutsättas att\r\nuppgörelsen följs, vilket innebär att ett  uttalande\r\nfrån  riksdagen  i  enlighet  med  vad som anförs  i\r\nmotionerna  kan  anses obehövligt. Med  det  anförda\r\navstyrks här aktuella motioner.\r\n\r\n\r\nFöretagarombudsman\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå  ett  motionsyrkande  om\r\nföretagsombudsman  bl.a.  med hänvisning till\r\natt      företagens     branschorganisationer\r\ntillhandahåller   den   typ  av  service  som\r\nefterfrågas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:N229    (kd)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om  att  det  bör   inrättas   en\r\nföretagarombudsman.  Motionären,  som  har  varit  i\r\nkontakt  med  flera  företagare  som  har  hamnat  i\r\nkonflikt   med   antingen   sin   bank,   en  större\r\nföretagskoncern eller med myndigheter av olika slag,\r\nkonstaterar  att  en privatperson som konsument  kan\r\nvända  sig till Allmänna  reklamationsnämnden  eller\r\nKonsumentombudsmannen. En företagare har endast sitt\r\njuridiska   ombud   att  vända  sig  till.  Mot  den\r\nbakgrunden anser motionären  att  det  är  dags  att\r\ninrätta  en  företagarombudsman  som  företagare kan\r\nvända   sig   till   då   de  känner  sig  orättvist\r\nbehandlade, kränkta eller förfördelade.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  regleringsbrevet för år 2004  har  Nutek  fått  i\r\nuppdrag  att i samarbete med berörda myndigheter och\r\nefter samråd  med näringslivets organisationer bygga\r\nupp  en servicefunktion  dit  företag  och  blivande\r\nföretagare  kan föra fram synpunkter och förslag som\r\nrör reglers utformning och tillämpning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt utskottets uppfattning är inte de problem som\r\nbeskrivs  i motionen  av  den  omfattningen  att  de\r\nmotiverar en  särskild  insats  från  statens  sida.\r\nUtskottet   anser   dessutom  att  den  service  som\r\nföretagens        olika        branschorganisationer\r\ntillhandahåller väl fyller ett eventuellt  behov  på\r\nområdet.  Den servicefunktion som inrättas vid Nutek\r\nkommer också  att  kunna  bidra  till att eventuella\r\nsystematiska  missförhållanden lättare  identifieras\r\noch att dessa problem därmed kan åtgärdas på ett mer\r\neffektivt sätt än tidigare. Med det anförda avstyrks\r\nmotion 2003/04:N229 (kd).\r\n\r\n\r\nVissa skogsindustriella frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör delvis  bifalla  en  motion  om\r\nträskiveindustrins       konkurrenssituation.\r\nEnligt utskottet bör statsmakterna  skapa ett\r\nstödsystem            som           möjliggör\r\nkonkurrensneutralitet   för    den    svenska\r\nträskiveindustrin.  Ett  eventuellt  statligt\r\nstöd   till   träskiveindustrin   måste  dock\r\nföregås  av  en anmälan till EG-kommissionen,\r\nkonstaterar utskottet  och  pekar  på  att en\r\nsådan  anmälan  lämpligen  bör  föregås av en\r\nunderhandskontakt  med kommissionen  för  att\r\nsondera möjligheterna  för ett godkännande av\r\nstödet. Jämför reservationerna 16 (m, fp) och\r\n17 (kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nWellpapp   är   ett   av   världens   mest   använda\r\nförpackningsmaterial   och  materialet   har   stora\r\nutvecklingsmöjligheter,    anförs   det   i   motion\r\n2003/04:N247   (s).  Materialets   tillväxtpotential\r\nmåste beaktas vid  kommande  beredningar och beslut.\r\nDet är viktigt att understryka  att pappersbranschen\r\när viktig för hela landet och alltså  inte  bara för\r\nnorra  Sverige.  Motionären  anser  att  det behöver\r\ngöras mer för att ta till vara den tillväxtpotential\r\npå detta område som finns i bl.a. Jönköpings län.\r\n\r\nI   motion  2003/04:N376  (s)  framhålls  att   en\r\nbetydelsefull  del  av  Jämtlands  framtida tillväxt\r\nligger   i  en  utveckling  av  länets  skogs-   och\r\nträindustri.  Motionären konstaterar att i dagsläget\r\nförädlas en för liten del av det timmer som avverkas\r\ni  länet.  Staten   måste   därför   ordna   rimliga\r\nförutsättningar  för  den  svenska träindustrin.  En\r\nsatsning   på   skog  och  trä  bygger   på   lokala\r\nförutsättningar och lokala resurser och är angelägen\r\nur regionalpolitiskt perspektiv, anförs det.\r\nDen svenska träskiveindustrins  framtid  behandlas\r\nockså  i  motion  2003/04:  N243  (m).  Motionärerna\r\nframhåller  att  träbränslet överkompenseras  rejält\r\nmed nuvarande energiskatter,  vilket  leder till att\r\nråvaran för spånskiveindustrin har ökat  i  pris med\r\nlångt  över  50 %. Spånskiveindustrin klarar, enligt\r\nvad som anförs  i  motionen,  inte dagens prisnivå i\r\nSverige.   Konkurrenter   i   östra  Europa   vinner\r\nmarknadsandelar  och  jobb försvinner,  anförs  det.\r\nMotionärerna befarar att en minskad träskiveindustri\r\nleder   till   sämre   förutsättningar    för    den\r\nträbearbetande industrin i bl.a. glesbygd.\r\nÄven  i  motion  2003/04:N268  (v)  tas  frågan om\r\nträskiveindustrins      konkurrenssituation     upp.\r\nMotionärerna konstaterar  att  då värmeproducenterna\r\npå grund av de ökande oljepriserna  riktar in sig på\r\nskogsråvaran  har  spån under de senaste  åren  ökat\r\nkraftig i pris. Träskiveindustrin  har,  enligt  vad\r\nsom   anförs   i   motionen,  hamnat  i  en  omöjlig\r\nkonkurrenssituation.    Motionärerna    anser    att\r\nregeringen  bör  införa ett s.k. restitutionssystem,\r\ndär träskiveindustrin  får  en  miljöbonus  för  den\r\nmängd   sågspån   som   använts  i  produktionen  av\r\nträskivor. Motionärerna begär  ett  tillkännagivande\r\nom att regeringen skall förbereda en notifiering hos\r\nEU för ett sådant restitutionssystem.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMotionsyrkanden  om  vidareförädling  av   skog  har\r\nbehandlats  av utskottet vid återkommande tillfällen\r\nunder senare  år.  År 2002 resulterade beredningen i\r\nett tillkännagivande  om  att regeringens då nyligen\r\ninitierade  arbete med att ta  fram  ett  nationellt\r\nträprogram  skulle   ges   en   bred   ansats  (bet.\r\n2001/02:NU12).  Vid det senaste tillfället  -  våren\r\n2003 (bet. 2002/03:NU7)  - upprepade utskottet bl.a.\r\nuppfattningen att det borde  vara  möjligt  för  den\r\nsvenska skogsindustrin att öka förädlingsgraden i de\r\nprodukter  som exporteras. Utskottet refererade även\r\nuttalanden  i   samband   med  behandlingen  av  den\r\nregionalpolitiska propositionen  (bet.  2001/02:NU4)\r\ndär   det   angelägna   i  att  stimulera  en  snabb\r\nutveckling inom skogs- och träbranschen betonades. I\r\nen reservation (m, fp, kd, c) påtalades bl.a. vikten\r\nav att staten engagerade  sig  mer  i FoU-satsningar\r\ninom   det   skogsindustriella   området   och   att\r\nforskningen i större utsträckning måste resultera  i\r\nkommersiella produkter. Vidare underströks värdet av\r\natt   råvaran   förädlas  så  nära  växtplatsen  som\r\nmöjligt.\r\n\r\nI linje med riksdagens  uttalanden  i  samband med\r\nbehandlingen  av den regionalpolitiska propositionen\r\nhar regeringen  beslutat  om ett program för hållbar\r\ntillväxt    inom    det    nationella    träklustret\r\n(prop. 2001/02:1,  bet.  2001/02:NU2).   Nutek   har\r\nsedermera  i samråd med Vinnova och Delegationen för\r\nutländska investeringar  i  Sverige (ISA), utarbetat\r\ninsatsområdet   träkluster  inom   ramen   för   ett\r\nnationellt     program     för     utveckling     av\r\ninnovationssystem  och kluster. Träklusterprogrammet\r\när på totalt 20 miljoner  kronor och pågår åren 2003\r\noch   2004.   Träklusterprogrammet    delfinansierar\r\nprojekt   till   företagsnätverk/kluster  inom   den\r\nträrelaterade  industrin   med  upp  till  50  %  av\r\nprojektens  kostnader.  Syftet   med  programmet  är\r\nfrämja   samverkan   mellan  företag,  baserade   på\r\naffärsmässiga relationer,  som leder till utveckling\r\noch tillväxt utöver vad företagen  och andra aktörer\r\nvar   för  sig  kan  åstadkomma.  Programmet   skall\r\nmedverka  till  att företagsnätverk och aktörer inom\r\nden   trärelaterade    industrin    möjliggör    nya\r\nkommersiella    aktiviteter    på   nationella   och\r\ninternationella marknader. Under  våren  2003  inkom\r\nett    sextiotal    projektskisser   som   sedermera\r\nresulterade i att nio  projekt  beviljades totalt ca\r\n16  miljoner  kronor  i  stöd. Projekten  innefattar\r\nbl.a.    exportsatsningar    inom     möbel-     och\r\nbyggmaterialindustrin.  De företag som har beviljats\r\nstöd   finns   spridda   över   hela    landet.   En\r\nkompletterande  utlysning av projektmedel  sker  för\r\nnärvarande.\r\nSom ett resultat  av  riksdagens  önskemål  om ett\r\nnationellt  träprogram (bet. 2001/02:NU12) tillsatte\r\nregeringen i  slutet  av  år 2002 en förhandlare med\r\nuppdrag att ta fram underlag till en överenskommelse\r\ninom näringslivet kring en  nationell  strategi  för\r\natt   främja   en   ökad   användning   av  trä  och\r\nträprodukter.   Förhandlaren  (Fredrik  von  Platen)\r\npresenterade resultatet  av  sitt  arbete  i januari\r\n2004 (Ds 2004:1). I promemorian slås bl.a. fast  att\r\nden nationella strategins vision är att trä om 10-15\r\når  är  ett  självklart alternativ i allt byggande i\r\nSverige - och  på sikt i Europa. För att nå visionen\r\nföreslår  förhandlaren   bl.a.   att   Vinnova   och\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande  (Formas)  öppnar ett programområde\r\nför träbyggforskning, att träbyggreglerna  i  Europa\r\nharmoniseras, att statliga byggherrar räknar med trä\r\ni byggandet, att det svenska trähuset marknadsförs i\r\nEuropa   och  att  en  fristående  samordnarfunktion\r\ninrättas som  säkrar helhetssynen i genomförandet av\r\nstrategin.    Den     fortsatta    hanteringen    av\r\nförhandlarens underlag  övervägs för närvarande inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI regeringens skrivelse  om  skogspolitiken  (skr.\r\n2003/04:39)   sägs   att   skogsnäringen   i   högre\r\nutsträckning  kan ge möjligheter till sysselsättning\r\ni  glesbygd genom  utvecklad  förädling  av  skogens\r\nprodukter  och tjänster. Regeringen framhåller att i\r\nett flertal  av  de  regionala  tillväxtavtalen  har\r\nmöjligheterna till vidareförädling av produkter från\r\nbl.a. skogen pekats ut som viktiga tillväxtfaktorer.\r\nEtt av Vinnovas 18 prioriterade tillväxtområden är\r\nträmanufaktur.    Målet    för   verksamheten   inom\r\ntillväxtområdet är att vidareförädlingen  av  trä på\r\nnationell  nivå  skall fördubblas under den kommande\r\ntioårsperioden. Främst skall detta ske inom modulära\r\nträbaserade byggsystem  och  interiöra, funktionella\r\nlösningar med högt innehåll av  vidareförädlat  trä.\r\nTillväxtområdet  tillhör  ett av de fem pilotområden\r\ninom vilka Vinnova under år  2003  har  genomfört en\r\ns.k.  innovationssystemstudie. Studien kommer  bl.a.\r\natt ligga  till  grund  för utformningen av kommande\r\nsatsningar inom området. Enligt uppgift från Vinnova\r\nkommer  en  utlysning av medel  troligen  kunna  ske\r\nunder våren 2004.\r\nBeträffande träskiveindustrins konkurrenssituation\r\nkan  nämnas  att   utskottet   behandlade   liknande\r\nyrkanden   våren   2002   (2001/02:NU12).  Utskottet\r\nrefererade  därvid  att  dåvarande  näringsministern\r\nBjörn  Rosengren  i  ett  svar   på  en  fråga  (fr.\r\n2001/02:405)  bl.a. hänvisade till  den  översyn  av\r\nenergibeskattningen  som  hade initierats. Kommittén\r\nför    utformning    av    nedsättningsregler     på\r\nenergiskatteområdet  (dir.  2001:29)  presenterade i\r\napril 2003 betänkandet Svåra skatter (SOU  2003:38).\r\nI  betänkandet  behandlas  bl.a.  träskiveindustrins\r\nkonkurrenssituation.  Kommittén  slår  fast  att  en\r\nuttalad   målsättning   har   varit   att    undvika\r\nsärslösningar  för vissa specifika problemområden  i\r\nförslaget  till  ny   energiskattemodell.   Mot  den\r\nbakgrunden   föreslås   inte   heller   någon  sådan\r\nsärlösning  för träskiveindustrin. Kommittén  nämner\r\nemellertid hur en eventuella särlösning skulle kunna\r\nutformas. Ett alternativ vore en särskild spånskatt.\r\nEtt annat alternativ  vore att införa energiskatt på\r\nbiobränslen.  Kommittén   avfärdar  det  förstnämnda\r\nalternativet  med  motiveringen  att  erfarenheterna\r\nfrån  den  s.k. råtalloljeskatten  inte  varit  helt\r\nbekymmersfri.  När det gäller energibeskattningen av\r\nbiobränslen var  kommitténs  bedömning  att en sådan\r\ninte är politiskt möjlig. Vidare betonade  kommittén\r\natt  frågan  om  träskiveindustrins  råvaruinköp  är\r\nunder  fortsatt  beredning inom Näringsdepartementet\r\noch  att  den  även  behandlas  i  samband  med  ett\r\npågående  uppdrag hos Energimyndigheten.  Kommitténs\r\nslutsats var  emellertid att en eventuell lösning av\r\nträskiveindustrins  råvaruproblem  bör sökas utanför\r\nskattesystemet.  Beredning  av  kommitténs   förslag\r\npågår för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nI  april  2003  redovisade  Energimyndigheten ovan\r\nnämnt  uppdrag  i  form  av  rapporten  Den  svenska\r\nspånmarknaden  i  ett  internationellt   perspektiv.\r\nSlutsatsen när det gällde träskiveindustrin  var att\r\ndenna   för   närvarande  befinner  sig  i  en  hård\r\nkonkurrenssituation  nationellt och internationellt.\r\nStigande spånpriser är  endast en delförklaring till\r\nnedläggningarna   som   skett    i    den   pågående\r\nstrukturomvandlingen  i  branschen.  Tekniskt   sett\r\näldre    produktionsanläggningar   konkurrerar   med\r\nmodernare,  effektivare teknik varför en stor del av\r\nspånskiveindustrin   i   dagsläget  är  känslig  för\r\nförändringar i spånpriser.\r\nI    juni    2003    gav    regeringen    Sveriges\r\nlantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag  att  analysera\r\nde ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för\r\nen   fortsatt   ökad  användning  av  biobränslen  i\r\nSverige. I uppdragets problembeskrivning nämns bl.a.\r\natt  den  ökade efterfrågan  på  spån  som  skett  i\r\nvärmesektorn  har   medfört  stigande spånpriser och\r\natt    då   träskiveindustrin   är   internationellt\r\nkonkurrensutsatt   har   den  svårt  att  kompensera\r\nstigande   råvarukostnader   med    höjda    priser.\r\nRegeringen  framhåller  att det vid utformningen  av\r\nden framtida miljö- och energipolitiken  är  viktigt\r\natt  anlägga  ett  helhetsperspektiv  för  att kunna\r\nhantera  målkonflikter  och undvika suboptimeringar.\r\nDe mål som sätts upp och  de  åtgärder och styrmedel\r\nsom  väljs  för  att  nå dessa mål  måste  vara  väl\r\navvägda. En ökad efterfrågan  på  biobränslen  i  en\r\nsituation   där   utbudet   inte  ökar  kan,  enligt\r\nregeringen,    medföra   negativa    effekter    för\r\ninternationellt konkurrensutsatt industri i Sverige.\r\nI uppdraget ingår  att  undersöka  förutsättningarna\r\nför  att  upprätta  en  positiv  utveckling  för  de\r\nsektorer av näringslivet som är beroende  av  skogen\r\nsom  råvara.  Vidare  skall risken för målkonflikter\r\nmellan  skogsnäringen  och  en  ökad  användning  av\r\nbiobränslen   för   energiändamål   kartläggas.   En\r\nsamhällsekonomisk analys  av  skilda  strategier för\r\nvidareförädling av skogsbrukets produkter, inklusive\r\nanvändning  för  energiändamål,  skall också  göras.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.\r\nNär det gäller wellpappens potential  betonas  det\r\nfrån  Näringsdepartementets sida att regeringen inte\r\narbetar med specifika produktprogram eller stöd till\r\nenskilda  industrisektorer.  Den  sammanslagning  av\r\nindustriforskningsinstituten  Packforsk och STFI som\r\nhar  genomförts fr.o.m. den 1 januari  2004,  ligger\r\ndock i  linje med en generell strävan att kraftsamla\r\ni    färre    forskningsinstitut    och    att    få\r\nsynergieffekter  mellan olika FoU-områden, i det här\r\nfallet massa/papper och förpackningar.\r\nPackforsk har drivit  flera projekt med inriktning\r\nmot wellpapp. Forskningen behandlar hela kedjan från\r\ntillverkning  till  slutanvändare.   Några   av   de\r\nväsentliga     frågeställningarna    är    kvalitet,\r\nminimering  av  materialåtgång,  materialegenskaper,\r\ntryckning  och  samverkan  med  distributionssystem.\r\n(Huvuddelen    av    forskningen     bedrivs    inom\r\nnäringslivsgruppen  SUW - International  Development\r\nGroup for Corrugated Board.)\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  utskottet  senast  behandlade   frågan   om   den  svenska\r\nträskiveindustrins    framtid    (bet.   2001/02:12)\r\nförutsatte  utskottet  att regeringen  skulle  följa\r\nutvecklingen på råvarumarknaden samt vid behov vidta\r\nerforderliga åtgärder. Råvarusituationen  har  sedan\r\ndess  försvårats  ytterligare.  Den i sig lyckosamma\r\nenergipolitiken,  där  ambitionen  är   att   minska\r\nanvändningen   av  kol,  olja  och  uran,  har  fått\r\nnegativa  konsekvenser  för  en  liten  del  av  den\r\nsvenska  skogsindustrin.   Den   behändiga   råvaran\r\nsågspån   är   eftertraktad   i   värmeverk   och  i\r\npelletsfabriker.  Priset  på  denna  biprodukt  från\r\nsågverken  påverkas  direkt  när koldioxidskatten på\r\nolja  höjs.  Varje  skattehöjning   på   olja  eller\r\nåtgärder för att gynna bioenergiprodukter missgynnar\r\nden    svenska   träskiveindustrin.   Industrin   är\r\ninternationellt   konkurrensutsatt  och  konkurrerar\r\ninte minst med moderna  fabriker i forna Östtyskland\r\nsom  har  erhållit  statliga  investeringsstöd  inom\r\nramen för EU:s regionalpolitiska riktlinjer.\r\n\r\nSverige     behöver     emellertid     en     egen\r\nträskiveindustri, inte minst för att kunna bibehålla\r\noch   utveckla   möbelindustrin.   Det   är   därför\r\nnödvändigt att statsmakterna  -  i  avvaktan  på att\r\npolitiken  i andra europeiska länder får en liknande\r\ninriktning som  den  svenska vad gäller åtgärder för\r\natt   minska   koldioxidutsläppen   -   skapar   ett\r\nstödsystem som möjliggör  konkurrensneutralitet  för\r\nsvensk  träskiveindustri.  Det  kan  handla  om  ett\r\ndirekt  stödsystem  relaterat till den volym sågspån\r\nsom används vid tillverkning  av träskivor. En annan\r\nvariant är ett investeringsbidrag, som möjliggör att\r\nträskivefabrikerna    kan   minska   sin    relativa\r\nspånanvändning eller övergå  till  att  bli kombinat\r\nsom tillverkar både skivor och el/värme. För att ett\r\nstatligt  stöd skall kunna utgå krävs en anmälan  av\r\nstödordningen      till     EG-kommissionen     samt\r\nkommissionens  godkännande  av  stödet.  En  anmälan\r\nföregås  lämpligen   av   en  underhandskontakt  med\r\nkommissionen för att sondera  möjligheterna  för ett\r\nsådant godkännande.\r\nNär det gäller wellpappens potential, som tas  upp\r\ni motion 2003/04:N247 (s), förutsätter utskottet att\r\nberörda   myndigheter   beaktar  alla  material  med\r\ntillväxtpotential  när de  tar  ställning  till  hur\r\nolika statliga stöd  skall  fördelas.  Ett uttalande\r\nfrån  riksdagen  om ett särskilt materials  fördelar\r\nkan inte anses vara  erforderligt.  Detsamma  gäller\r\nbeträffande  att  förorda  en  satsning  inom  något\r\nsärskilt  geografiskt  område.  Nyss  nämnda  motion\r\navstyrks följaktligen.\r\nVad  som  ovan anförs bör riksdagen som sin mening\r\nge  regeringen   till   känna.   Därmed  tillgodoses\r\nväsentligen motion 2003/04:N268 (v). Övriga motioner\r\navstyrks i berörda delar.\r\n\r\nDesign\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till  vidtagna åtgärder  och\r\npågående    arbete   bör   riksdagen    avslå\r\nmotionsyrkanden  om  designens  betydelse för\r\nnäringslivet och om åtgärder för  att  främja\r\nsvensk design.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nDesign  är  ett  viktigt  konkurrensmedel,  och  bra\r\ndesign  kan bli det strategiska verktyg som gör  att\r\nbåde stora  och  små  företag  lyckas  på marknaden,\r\nanförs  det i motion 2003/04:Kr230 (m). Motionärerna\r\nunderstryker  att  utgångspunkten  för  god form och\r\ndesign är att förbättra sakers funktion och göra dem\r\nlättare att handskas med. Det är en utmaning och ett\r\nviktigt konkurrensmedel för enskilda företagare  att\r\nkunna  utveckla  och  anpassa  sina  produkter  till\r\nslutanvändaren, framhålls det vidare. Även vikten av\r\natt    designen   blir   mer   näringslivsorienterad\r\nframhålls.    Svensk    formgivning    och    design\r\nuppmärksammas  alltmer  utomlands,  men  det  finns,\r\nenligt  motionärerna,  ännu  många  kanaler  som  är\r\noutnyttjade.   För   att  utnyttja  våra  offentliga\r\nresurser på ett bättre  sätt  är  det  angeläget att\r\nkoncentrera dem till färre aktörer. Offentliga medel\r\nbör i första hand gå till utbildning, utveckling och\r\nforskning, hävdas det.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren  2003  behandlade  utskottet senast frågor  om\r\ndesign (bet. 2002/03: NU7).  Utskottet  konstaterade\r\natt    det   tidigare   har   framhållit   att   den\r\ndesignfrämjande  verksamheten  har  en  viktig plats\r\ninom  näringspolitiken.  Den  motion  som  fanns  på\r\nområdet  avstyrktes  med motiveringen att den  kunde\r\nanses vara tillgodosedd  mot  bakgrund  av  att  ett\r\nhandlingsprogram   hade  presenterats  och  att  det\r\npågick ett arbete inför  det  designår  som planeras\r\ntill år 2005.\r\n\r\nNäringsdepartementet stöder design som ett verktyg\r\nför  näringslivsutveckling  via  Stiftelsen   Svensk\r\nIndustridesign.   Detta   sker   genom   ett  årligt\r\ngrundbidrag  för  olika  designinsatser.  Stiftelsen\r\nsamarbetar med olika näringslivsaktörer och genomför\r\nbåde  nationella  och  regionala satsningar för  att\r\nstödja utvecklingen inom industriell design.\r\nI regeringsförklaringen  år  2002  utlovades ökade\r\nsatsningar  på  industriell  design och ett  svenskt\r\ndesignår  utlystes  till  år 2005.  Som  ett  led  i\r\narbetet med att främja konkurrenskraft  och  hållbar\r\ntillväxt   i   främst  små  och  medelstora  företag\r\nbeslutade Näringsdepartementet  i  februari 2003 att\r\nstärka  satsningarna på design samt att  bidra  till\r\nförberedelse  och  genomförande  av designåret 2005.\r\nSvensk Industridesign fick utöver  sitt  grundbidrag\r\nett förstärkt bidrag om 20 miljoner kronor för detta\r\nändamål.  Därmed  kunde nio nationella designprojekt\r\nstarta.  Föreningen   Svensk   Form   ansvarar   för\r\ngenomförandet   av   designåret  2005  medan  Svensk\r\nIndustridesign   ansvarar    för    de    nationella\r\ndesignprojekt som kommer att pågå t.o.m. år 2005. En\r\nredovisning  av  designprojekten  under  det  första\r\nverksamhetsåret   lämnades   in  till  regeringen  i\r\ndecember 2003. Där redovisas bl.a.  att  125 företag\r\nhar  varit  delaktiga  i  projekten under minst  två\r\nmånader under det första året.  Vidare  framgår  det\r\natt   näringslivets  finansiering  av  de  beviljade\r\nprojekten   uppgår   till   17   %   av  den  totala\r\nprojektomslutningen. EU bidrar med 13 % och i övrigt\r\nfinansieras projekten från regioner (ca  36  %)  och\r\nnationellt (ca 34 %).\r\nI  februari  2004  beslutade  regeringen att anslå\r\nytterligare 20 miljoner kronor till  de  ovan nämnda\r\nnationella   designprojekten.  Regeringen  beslutade\r\nockså att tillsätta  en  särskild Designårsgrupp för\r\ntillväxt och innovation. Gruppen kommer att bestå av\r\nrepresentanter från bl.a.  näringsliv, högskolor och\r\norganisationer.  Avsikten  är   att   gruppen  skall\r\nfungera   som   ett   stöd  för  regeringen,  Svensk\r\nIndustridesign och Svensk  Form.  Gruppen skall ägna\r\nsig åt projekt som genomförs i Sverige  såväl som åt\r\nexportfrämjande insatser. I februari 2004  tillsatte\r\nregeringen  också  ett råd för arkitektur, form  och\r\ndesign (dir. 2004:25).  Huvuduppgiften  för rådet är\r\natt  på  olika  sätt  driva  på arbetet inom   detta\r\nområde. En första delrapport om resultatet av rådets\r\narbete skall lämnas senast den 31 december 2004.\r\nEn interdepartemental arbetsgrupp  för arkitektur,\r\nformgivning     och     design,    som    leds    av\r\nKulturdepartementet,  avser   att  under  mars  2004\r\nformulera  uppdrag  till flera statliga  myndigheter\r\ninför deras medverkan under designåret 2005.\r\nFöreningen   Svensk  Form   har   under   perioden\r\n2002-2004 ett nationellt  uppdrag  inom formområdet.\r\nGenom  uppdraget  har föreningen i uppgift  att  öka\r\nallmänhetens  kunskap   om  form  och  design  genom\r\nutställningar, föreläsningar  och  seminarier. Sedan\r\når  2002  har  Svensk  Form  dessutom i uppdrag  att\r\nansvara för verksamheten vid en  mötesplats för form\r\noch design i Stockholm. Mötesplatsen  skall  fungera\r\nsom   ett  utställnings-  och  kunskapscentrum  samt\r\nstimulera  till  forskning  och  dokumentation  inom\r\nområdet.  Vidare  skall  mötesplatsen  samverka  och\r\nstimulera till regionala initiativ på området.\r\nStatens insatser inom form- och designområdet sker\r\näven  inom  ramen för anslagen till Nationalmuseum i\r\nStockholm      och       andra       musei-      och\r\nutställningsinstitutioner  inom området  runt  om  i\r\nlandet. Arkitekturmuseet har  till  uppgift att vara\r\ndrivande i arbetet med att genomföra intentionerna i\r\ndet  nationella handlingsprogrammet för  arkitektur,\r\nformgivning och design.\r\nI maj  2003  överlämnade  regeringen  en skrivelse\r\n(skr.  2002/03:129)  till  riksdagen  om arkitektur,\r\nform  och  design  där  den redogör för de  mål  som\r\nregering  och  riksdag  satt   upp  för  arkitektur,\r\nformgivning och design och vilka åtgärder regeringen\r\nhar  vidtagit  inom området sedan  mitten  av  1990-\r\ntalet.  På  näringslivsområdet  redovisas  de  ökade\r\ninsatserna på  designområdet  som startat under 2003\r\noch den framtida satsningen på ett designår 2005.\r\nDen 15 oktober 2003 hölls ett  nationellt  rådslag\r\nom design där företrädare för näringsliv, högskolor,\r\norganisationer,  myndigheter och enskilda formgivare\r\ndeltog.  Rådslaget   fokuserade   på   fem  områden:\r\nForskning   och   utveckling,   kultur,  näringsliv,\r\noffentlig   förvaltning   samt   designåret    2005.\r\nDokumentation  från  rådslaget  har skickats ut till\r\nsamtliga  deltagare.  Inkomna idéer  och  synpunkter\r\nkommer,  enligt uppgift  från  Näringsdepartementet,\r\natt beaktas i det fortsatta arbetet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSvensk  form   och   design   har   ett  gott  rykte\r\ninternationellt. Näringslivet har också  i  hög grad\r\nexploaterat  detta  faktum  till  gagn såväl för  de\r\nenskilda  företagen  och  samhällsekonomin  som  för\r\nbilden av Sverige som ett land  med goda traditioner\r\npå området.\r\n\r\nUtskottet  har tidigare konstaterat  att  det  har\r\npresenterats ett  handlingsprogram för satsningar på\r\ndesign samt att det pågår ett planeringsarbete inför\r\ndet designår som skall  genomföras  under  år  2005.\r\nDetta  arbete  inkluderar  även  flera satsningar på\r\nsärskilda    designprojekt.   Utskottet    vill    i\r\nsammanhanget    särskilt     framhålla     att    de\r\nnäringslivsorienterade           delarna          av\r\nhandlingsprogrammet genomförs för närvarande och att\r\nbl.a.  representanter för näringslivet  har  beretts\r\ntillfälle  att  framföra  synpunkter på det arbetet.\r\nDessa   kommer   att   beaktas   i   det   fortsatta\r\nimplementeringsarbetet.  Den begäran  om  förbättrad\r\nnäringslivsorientering   av   designinsatserna   som\r\nefterfrågas  i  motionen,  kan,   enligt  utskottets\r\nuppfattning, därmed anses vara tillgodosedd.\r\nUtskottet kan inte hålla med motionärerna  om  att\r\ndet  enbart  är  förbättrad  funktion som skall vara\r\ndrivkraften bakom tillkomsten  av  god  design. Även\r\nformgivning som i första hand och kanske  enbart  är\r\natt  betrakta  som  ett  uttryck för estetiska eller\r\nkonstnärliga  ambitioner  har,   enligt   utskottets\r\nförmenande,  i  allra  högsta grad ett berättigande.\r\nEnligt utskottets uppfattning  kan det, såsom anförs\r\ni motionen, i många fall vara en  utmaning  och  ett\r\nviktigt  konkurrensmedel för enskilda företagare att\r\nkunna anpassa  sina  produkter  till slutanvändaren.\r\nNågot uttalande från riksdagen som  på  ett ensidigt\r\nsätt  lyfter  fram  tillgänglighetsdimensionen  inom\r\ndesignområdet är dock inte erforderligt.\r\nMed  det  anförda avstyrks  här  berörd  motion  i\r\naktuella delar.\r\n\r\nGlasindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  med  hänvisning  bl.a. till en\r\nsträvan  efter  att undvika särlösningar  för\r\nvissa industrisektorer  avslå  en  motion  om\r\nglasindustrin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nDen  svenska glasindustrin är väl känd och står  för\r\nhög kvalitet,  framhålls  det  i motion 2003/04:N364\r\n(s). Glasriket är, enligt vad som anförs i motionen,\r\nett etablerat namn med gott renommé  och  utgör  ett\r\novärderligt  inslag  för Kronobergs och Kalmar län -\r\nsom arbetsgivare och kulturinslag samt för turismen.\r\nBranschen är dock personalintensiv  och  kräver stor\r\nerfarenhet  och kunskap. Enligt motionärerna  behövs\r\ndet  ekonomiskt   stöd,   men   även  satsningar  på\r\nforskningen och utbildningen för  såväl  glasblåsare\r\nsom    formgivare.    Även    fortbildningen    inom\r\nglasindustrin behöver förstärkas, hävdas det.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDen  manuella glasnäringens situation har behandlats\r\nvid  ett   par   tillfällen   av   näringsutskottet.\r\nYrkandena har varit av liknande slag  som  de som är\r\nföremål för utskottets ställningstagande denna  gång\r\noch  har  inte  resulterat i några tillkännagivanden\r\nfrån  riksdagen.  Våren   2003   (bet.  2002/03:NU7)\r\nframhöll utskottet att Vinnova utifrån  övergripande\r\nriktlinjer  skall  ta ställning till vilka  insatser\r\nsom behövs på olika  områden  och  att  det saknades\r\nhållbara   argument   för   att   glasindustrin  bör\r\nsärbehandlas i det avseendet. Utskottet  menade  att\r\nambitionen   att  skapa  goda  basvillkor  för  alla\r\nbranscher  också   talar   emot   särlösningar   för\r\nglasindustrin.\r\n\r\nI   maj   2003   besvarade   näringsminister  Leif\r\nPagrotsky  en  fråga  (fr.  2002/03:892)   av  Tomas\r\nEneroth (s) om vilka initiativ regeringen är  beredd\r\natt   vidta  för  att  stödja  svensk  glasindustris\r\nutveckling.     Näringsministern     framhöll    att\r\nregeringens arbete i första hand bygger på att skapa\r\ngoda  basvillkor för alla branscher. Stöd  lämnas  i\r\nallmänhet  inte  till  en enskild bransch. Politiken\r\ninnebär    också,   enligt   näringsministern,    en\r\nlångtgående  decentralisering av olika insatser till\r\nfrämst den regionala nivån.\r\nVidare hänvisade  näringsministern  till  att  det\r\nfinns regionala organ som har till uppgift att bl.a.\r\nmed   statliga   medel   främja   nya   företag  och\r\nutvecklingen  av  befintliga företag som vill  växa.\r\nFöretag  inom  glasindustrin  kan,  som  alla  andra\r\nföretag, söka stöd  från  dessa  finansieringsorgan.\r\nInom  ramen  för  EG:s  strukturfonder  finns  också\r\ngemenskapsinitiativet Leader  plus  som  kan ge stöd\r\ntill glas, trä, aluminium och design inom  regionen.\r\nStiftelsen Svensk Industridesign driver med hjälp av\r\nstatliga medel regionala projekt, bl.a. i Kalmar och\r\nKronobergs  län, som syftar till ökad lönsamhet  med\r\nhjälp av design i små företag.\r\nHösten  2003   beslutade   Växjö  universitet  och\r\nGlasforskningsinstitutet  i  Växjö   att   satsa  75\r\nmiljoner  kronor  för  att bygga upp ett forsknings-\r\noch   utbildningscentrum  för   glasforskning.   Vid\r\nuniversitetet  finns  sedan  tidigare utbildning och\r\nforskning  inom  bl.a. glasteknik  och  design.  Den\r\nkopplas nu samman  med  mer  tillämpad forskning och\r\nuppdragsforskning  åt glasindustrin.  Finansieringen\r\nsker dels genom statliga  anslag från universitetet,\r\ndels genom att privata och regionala aktörer skjuter\r\ntill pengar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  likhet  med  motionärerna  anser   utskottet  att\r\nglasindustrin  på många sätt är en värdefull  näring\r\nbåde för Kalmar  och  Kronobergs län men även ur ett\r\nnationellt    perspektiv.     Det     gäller     som\r\nturistattraktion,  industrikulturbärare,  arena  för\r\nutvecklingen  av  svensk  design  och glaskonst samt\r\ninte minst som betydelsefull arbetsgivare. Utskottet\r\nvärdesätter mot den bakgrunden den satsning som görs\r\nvid  Växjö  universitet  för  att bl.a.  sammanlänka\r\nutbildning   och  forskning  inom  glasområdet   med\r\nglasindustrins behov.\r\n\r\nNär    det   gäller    andra    satsningar    inom\r\nglasindustriområdet  hänvisar  utskottet  till  sina\r\ntidigare ställningstaganden. Utskottet anser att det\r\när Vinnova som utifrån övergripande riktlinjer skall\r\nta ställning till vilka insatser som behövs på olika\r\nområden.  Vidare  bör  det erinras om att en bärande\r\ntanke bakom statens insatser på det näringspolitiska\r\nområdet  är  att  skapa  goda  basvillkor  för  alla\r\nbranscher. Detta innebär att glasindustrin, i likhet\r\nmed andra sektorer, är hänvisad  till  de  generella\r\nstatliga   stödsystemen.   Några   särlösningar  för\r\nglasindustrin är, enligt utskottets  uppfattning,  i\r\ndet   avseendet   inte  aktuella.  Med  det  anförda\r\navstyrks motion 2003/04:N364 (s).\r\n\r\nRymdindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\nrymdindustrin  med  hänvisning  till pågående\r\narbete  och till att det inte finns  något  i\r\nregeringens      styrning     som     hindrar\r\nRymdstyrelsen från  att  samarbeta med länder\r\nutanför Europa.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEnligt  vad  som anförs i motion  2003/04:N253  (kd)\r\nkommer rymdsystemens  betydelse  för infrastrukturen\r\natt öka i allt snabbare takt. Rymdstyrelsen  bör ges\r\ni  uppdrag  att  utforma  en  offensiv  strategi för\r\nSveriges  deltagande i det europeiska rymdsamarbetet\r\nmed ökat ekonomiskt utrymme.\r\n\r\nDet europeiska  rymdsamarbetet  är, enligt vad som\r\nanförs i motion 2003/04:N276 (kd),  en förutsättning\r\nför  rymdindustrins  fortlevnad.  Dock  gagnas  inte\r\nkonkurrenskraften   hos   berörda   industrier    om\r\nmöjligheterna  att  samarbeta med industrier utanför\r\nEuropa begränsas, framhåller  motionären.  Han menar\r\natt  regeringen bör ge Rymdstyrelsen sådana direktiv\r\natt det är möjligt att inrikta rymdverksamheten även\r\nmot icke-europeiska länder, främst Förenta staterna,\r\ninom områden  där svensk industri är internationellt\r\nkonkurrenskraftig.  Det  är  dock  viktigt att denna\r\ninriktning   inte   innebär   en  nackdel  för   det\r\neuropeiska programmet, anförs det.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär utskottet behandlade rymdfrågor våren 2003 (bet.\r\n2002/03:NU7)  betonades att Sverige  har  en  viktig\r\nroll i det europeiska  rymdsamarbetet och att svensk\r\nindustri  har  etablerat en  stark  position  i  det\r\nsammanhanget.  Utskottet   konstaterade   också  att\r\nSverige  som  en  förhållandevis liten bidragsgivare\r\nkontinuerligt  måste   omvärdera   sina  insatser  i\r\nförhållande   till  det  europeiska  rymdsamarbetets\r\nresultat  och andra  länders  ekonomiska  åtaganden.\r\nTill  detta  kommer  restriktioner  i  form  av  ett\r\nbegränsat   budgetutrymme.   Sammantaget  har  detta\r\nresulterat i prioriteringar som  bl.a. har inneburit\r\natt  anslaget  till  rymdverksamhet har  reducerats.\r\nUtskottet förutsatte dock  att Sverige även framgent\r\nkommer  att  kunna  hävda  sin  position   inom  den\r\neuropeiska rymdverksamheten.\r\n\r\nHuvuddelen av den svenska rymdverksamheten bedrivs\r\ninom  ramen  för  den  europeiska rymdorganisationen\r\n(ESA).   Lejonparten   av   statens   resurser   för\r\nrymdverksamhet går till Rymdstyrelsen  som  ansvarar\r\nför  det  svenska deltagandet i ESA:s olika program.\r\nInom ESA är respektive medlemsstat skyldig att delta\r\ni vissa obligatoriska  program  i  relation till den\r\ns.k. BNI-andelen (BNI=bruttonationalinkomsten).  För\r\nSveriges del uppgår denna för närvarande till 2,6 %.\r\nMedlemsstaterna  har  också  möjlighet  att  delta i\r\nfrivilliga  program.  Insatsen  i  dessa  program är\r\nminst en fjärdedels BNI-andel.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet finns det\r\ningenting  i  regeringens  styrning av Rymdstyrelsen\r\nsom begränsar myndighetens möjligheter att samarbeta\r\nmed  länder  utanför Europa. Vilka  samarbetsprojekt\r\nsom  genomförs   sammanhänger  med  hur  myndigheten\r\nväljer   att   använda   de   resurser   som   finns\r\ntillgängliga för rymdverksamhet.\r\nSvensk  industri  har  sedan  lång  tid  etablerat\r\nframskjutna  positioner  inom  olika  delar  av  det\r\neuropeiska  samarbetet.  Företagen  inom rymdsektorn\r\ndrabbades,    liksom    industrin    globalt,     av\r\nlågkonjunkturen        inom       framför       allt\r\ntelekommunikationssektorn.   Under  år  2002  erhöll\r\nsvenska   företag   ESA-kontrakt  till   ett   värde\r\nmotsvarande ca 580 miljoner  kronor.  I sammanhanget\r\nkan  det noteras att statsminister Göran  Persson  i\r\nregeringsförklaringen  hösten  2003 tillkännagav att\r\ndet svenska deltagandet i det s.k.  Arianeprogrammet\r\nkommer att säkerställas genom fortsatt finansiering.\r\nEnligt  uppgift kommer denna finansieringsfråga  att\r\nbehandlas i regeringens ekonomiska vårproposition år\r\n2004.\r\nI  januari   2003   presenterade  kommissionen  en\r\ngrönbok  om  europeisk  rymdpolitik   (KOM/2003/17).\r\nGrönboken   togs  fram  i  samarbete  med  ESA   och\r\nbehandlar ett  antal strategiska frågeställningar av\r\nteknisk,  ekonomisk   och  politisk  natur  som  har\r\nbetydelse för rymdverksamhetens  framtid  i  Europa.\r\nSverige   ställde   sig   positivt  till  en  vidgad\r\ndiskussion   om   rymdfrågor.   I    november   2003\r\npresenterades    en    vitbok    på    samma    tema\r\n(KOM/2003/673).  En  av  vitbokens viktigaste frågor\r\ngäller     ansvarsfördelningen      mellan      ESA,\r\nmedlemsstaterna   och   EU.  Vitbokens  diskussioner\r\nbygger  dels  på  att de ekonomiska  resurserna  för\r\nrymdverksamhet   i  Europa   ökar,   dels   på   att\r\nrymdområdet i EU:s  nya  fördrag kommer att omfattas\r\nav  s.k.  delad  kompetens.  Sveriges  ståndpunkt  i\r\nfrågan  var  bl.a.  att  ESA:s framtida  roll  måste\r\növervägas mot bakgrund av  det  pågående  samarbetet\r\nmed EU samt av den slutliga utformningen av EU:s nya\r\nfördrag.  Vidare motsatte sig Sverige satsningar  på\r\nrymdområdet  om  dessa  skulle innebära en ökning av\r\nEU:s totala budget. Sverige  betonar också vikten av\r\natt det förs ett resonemang om att ett större ansvar\r\nför  EU  på  rymdområdet  inte  får   innebära   att\r\nmedlemsstaterna   minskar  sina  satsningar  i  ESA.\r\nVitboken kommer enligt  planerna  att  behandlas  på\r\nkonkurrenskraftsrådets möten under våren 2004.\r\nI  detta sammanhang kan också nämnas att utskottet\r\nvåren  2003  tillsatte  en arbetsgrupp, bestående av\r\ntre  ledamöter, för att närmare  följa  arbetet  med\r\nnyssnämnda  grön-  och  vitböcker. Som ett led i det\r\narbetet har gruppen bl.a.  genomfört studiebesök hos\r\nett par berörda företag.\r\nAv  Rymdstyrelsens  regleringsbrev   för  år  2004\r\nframgår   att   myndigheten   skall   utarbeta   ett\r\nstrategiskt  beslutsunderlag inför ESA:s rådsmöte på\r\nministernivå som  förutses  till  början av år 2005.\r\nRedovisningen skall ske senast den 1 november 2004.\r\nDet kan även noteras att rymdfrågor  togs  upp  av\r\nEuropeiska  konventet  om  EU:s  framtid.  Konventet\r\nföreslog  att rymdpolitik skulle bli ett område  som\r\nomfattas av  s.k.  delad  kompetens.  I  regeringens\r\nskrivelse    om    konventet    (skr.    2003/04:13)\r\nkonstaterades att detta förslag väcker en rad frågor\r\nsom  måste belysas närmare. Det gällde bl.a.  frågor\r\nom medlemsstaternas  inflytande i rymdsamarbetet och\r\nhur finansieringen av  den  industriella medverkan i\r\ndetta  samarbete skall organiseras.  Vid  riksdagens\r\nbehandling  av skrivelsen förutsatte det sammansatta\r\nkonstitutions-  och  utrikesutskottet att regeringen\r\nskulle analysera förslaget noga (bet. 2003/04:KUU1).\r\nI  en fempartireservation  (m,  fp,  c,  v  och  mp)\r\nmotsatte sig reservanterna att rymden skulle bli ett\r\nkompetensområde  inom  EU.  Riksdagen  beslutade vid\r\nvoteringen  av  denna  fråga  att  följa  utskottets\r\nlinje.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRymdområdet   kännetecknas   bl.a.   av   att   vara\r\nhögteknologiskt  mycket avancerat. Enligt utskottets\r\nuppfattning  är  det   därför  mycket  positivt  att\r\nsvenska företag är viktiga  aktörer i det europeiska\r\nrymdsamarbetet.   Den   av   regeringen    aviserade\r\nfortsatta finansieringen av ett svenskt deltagande i\r\ndet    för    europeisk    rymdverksamhet   centrala\r\nArianeprogrammet kan anses ligga  i  linje med denna\r\nutskottets ståndpunkt.\r\n\r\nNär det gäller frågan om en offensiv  strategi för\r\nSveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet,\r\nsom  begärs  i motion 2003/04:N253 (kd), förutsätter\r\nutskottet att Rymdstyrelsens uppdrag att ta fram ett\r\nstrategiskt beslutsunderlag  inför kommande rådsmöte\r\npå  ministernivå  inom  ESA  kommer   att  ha  denna\r\ninriktning. Samtidigt vill utskottet understryka att\r\nsatsningar  på  rymdområdet  noga  måste  vägas  mot\r\nangelägna  åtgärder  inom  andra områden. Vid  dessa\r\növerväganden bör även hänsyn  tas till resultatet av\r\ndet europeiska rymdsamarbetet och till andra länders\r\nekonomiska  åtaganden  på  rymdområdet.   Mot  denna\r\nbakgrund  anser  sig utskottet inte vara berett  att\r\nställa sig bakom ett  uttalande  i linje med vad som\r\nförordas i nyssnämnda motion.\r\nUtskottet konstaterar vidare att  det  inte  finns\r\nnågot    i    regeringens   styrning   som   hindrar\r\nRymdstyrelsen från  att samarbeta med länder utanför\r\nEuropa.  Likaledes  är  det  självfallet  fritt  för\r\nsvenska företag med rymdindustriell  inriktning  att\r\nsamverka  eller  konkurrera med företag i exempelvis\r\nFörenta  staterna.   Något   tillkännagivande   från\r\nriksdagen  med  den  innebörd  som  begärs  i motion\r\n2003/04:N276   (kd)   kan  därmed  inte  anses  vara\r\nnödvändigt.\r\nMed det anförda avstyrks  motionerna  2003/04:N253\r\n(kd) och 2003/04: N276 (kd).\r\n\r\nLäkemedels- och bioteknikindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning bl.a. till pågående arbete med\r\natt  ta  fram  en  nationell innovations- och\r\nforskningsstrategi för  bioteknikområdet  bör\r\nriksdagen  avslå en motion om läkemedels- och\r\nbioteknikindustrin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N309  (fp)  konstateras att Sverige\r\nhar goda nationella förutsättningar  när  det gäller\r\nFoU-arbete på det biomedicinska området. Det  finns,\r\nenligt  motionären,  starka  skäl  för riksdagen att\r\növerväga   vilka  forsknings-  och  näringspolitiska\r\nåtgärder  som   kan   vidtas  för  att  upprätthålla\r\nkreativiteten i denna sektor.  För  att  skapa  goda\r\nförutsättningar  för  industrin  krävs en samordning\r\noch  ett helhetsgrepp. Regeringen bör  ta  initiativ\r\ntill en genomlysning av industrins förutsättningar i\r\nSverige  som  kan  resultera  i ett näringspolitiskt\r\nprogram för området.\r\n\r\nVidare  framhålls det att svensk  läkemedels-  och\r\nbioteknikindustri  är  internationellt framgångsrik.\r\nLäkemedelsindustrin är,  enligt  vad  som  anförs  i\r\nmotionen,  dock  beroende  av beslut som fattas inom\r\nforskningspolitiken, hälso-  och  sjukvårdspolitiken\r\noch förvaltningspolitiken. Därtill kommer beslut som\r\nfattas  på  andra nivåer och som statsmakterna  inte\r\nråder över. Enligt  motionären ställer detta krav på\r\natt det skapas system  som underlättar en helhetssyn\r\npå läkemedelsindustrins utveckling.\r\nI motionen påpekas det också att förutsättningarna\r\nför läkemedelsindustrins  forskning  har  försämrats\r\nunder  de  senaste  åren.  Samma sak gäller för  den\r\nkliniska  forskningen. Skälen  är,  enligt  vad  som\r\nanförs i motionen,  bl.a.  sjukvårdens  allt hårdare\r\nekonomiska styrning och kraftiga besparingar samt en\r\nförsvagad forskningsmiljö på universitetssjukhusen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI   regeringens   proposition    om   forskning  och\r\nförnyelse (prop. 2000/01:3) behandlades biovetenskap\r\noch  bioteknik  i  ett  särskilt avsnitt. Regeringen\r\nframhöll  att  biovetenskap  och  bioteknik  är  ett\r\nstrategiskt område. Av de nya resurser som riksdagen\r\nanvisade för forskning  och  forskarutbildning under\r\nåren 2001-2003 fördelades totalt 120 miljoner kronor\r\ntill   forskning   inom  det  biovetenskapliga   och\r\nbiotekniska   området.   Regeringen   betonade   det\r\nangelägna   i   att    de    forskningsfinansierande\r\nmyndigheterna    ägnar    stor   uppmärksamhet    åt\r\nbiovetenskaplig  forskning  och   bioteknik.  Vidare\r\nframhölls   betydelsen   av  att  dessa  myndigheter\r\nsamverkar       med      varandra      och       med\r\nforskningsstiftelserna.   En   förbättrad  samverkan\r\nförväntades  bidra  till  att  den samlade  effekten\r\nskulle  bli  så  stor  som  möjligt  både   ur   ett\r\ninomvetenskapligt     perspektiv    och    ur    ett\r\nsektorsperspektiv   men  också   för   det   svenska\r\nnäringslivets utveckling.\r\n\r\nI regeringens proposition  om  FoU och samverkan i\r\ninnovationssystemet (prop. 2001/02:2) slogs fast att\r\nVinnovas uppgift är att initiera och  finansiera be-\r\nhovsmotiverad  FoU till stöd för innovationssystemet\r\noch  en  hållbar utveckling  och  tillväxt.  Ett  av\r\nmyndighetens   prioriterade  områden  är  bioteknik.\r\nRegeringen betonade  att  biotekniska  tillämpningar\r\nhar  en  stor  potential för förnyelse och  tillväxt\r\ninom   bl.a.   hälsovård   och   läkemedelsindustri.\r\nRegeringen  ansåg  också  att  bioteknikområdet  bör\r\nprioriteras      vid       omstruktureringen      av\r\nindustriforskningsinstituten. Det kan i sammanhanget\r\nnämnas att den pågående omstruktureringen  av  dessa\r\ninstitut  drivs  mot  att  bilda  fyra  sammanhållna\r\ninstitutgrupper. En av dessa grupper betecknas Bio-,\r\nmiljö- och byggteknik och kommer bl.a. att inkludera\r\ndet nuvarande Institutet för livsmedel och bioteknik\r\nAB (SIK).\r\nI  budgetpropositionen  för år 2004 (utg.omr.  16)\r\nframhöll regeringen att den  medicinska  forskningen\r\nger goda möjligheter för läkemedelsindustrin. Vidare\r\nangavs att den medicinska forskningen förstärks från\r\når    2004    genom    ett    resurstillskott   till\r\nVetenskapsrådet  med  25 miljoner  kronor.  För  att\r\nkunna   ta  till  vara  de  nya   kunskaperna   inom\r\nbiovetenskap  och  bioteknik  krävs,  enligt vad som\r\nanförs  i  propositionen, klinisk forskning  av  hög\r\nkvalitet.\r\nVidare kan det erinras om att sjukvårdshuvudmännen\r\nhar ett ansvar  för  forskning  inom sitt område och\r\ndärför måste beakta forskningens  behov  när  de ser\r\növer  sina verksamheter. I juni 2003 träffade staten\r\nett nytt  avtal med sex landsting om samarbete kring\r\ngrundutbildning  av  läkare, medicinsk forskning och\r\nutveckling av hälso- och  sjukvården. Avtalet gäller\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004  och  innebär  bl.a.  att\r\nersättningen   till  vissa  landsting  för  kliniskt\r\ninriktad medicinsk  forskning  höjs  med 25 miljoner\r\nkronor fr.o.m. år 2005.\r\nEnligt  uppgift  från Utbildningsdepartementet  är\r\nmedicinsk forskning det vetenskapliga område som får\r\nmest statliga resurser.  Området förfogar över drygt\r\nen fjärdedel av forskningsresurserna  hos de svenska\r\nuniversiteten  och  högskolorna.  Vid ett  symposium\r\nanordnat av Kungliga Vetenskapsakademien  i  januari\r\n2004  framhöll  dessutom  utbildningsminister Thomas\r\nÖstros att medicinsk forskning  kommer  att vara ett\r\nprioriterat  område  när det finns nya resurser  att\r\nsatsa på forskning. Enligt  statsrådet  skall  då de\r\nmiljöer   som   frambringar   de   bästa  resultaten\r\nprioriteras.  Förslag  med denna inriktning  kommer,\r\nenligt  statsrådet, att återfinnas  i  den  kommande\r\nforskningspolitiska propositionen.\r\nInom ämnesområdet  bioteknik arbetar Vinnova bl.a.\r\nmed   de   svenska   innovationssystem    som    rör\r\nnäringslivssegmenten   bioteknik,   biomedicin   och\r\nläkemedel.     Vinnova    har    prioriterat    fyra\r\ntillväxtområden   och   en   kunskapsplattform  inom\r\nområdet  bioteknik.  Bland  tillväxtområdena   märks\r\nLäkemedel och diagnostika samt Bioteknikens verktyg.\r\nAv beskrivningen av dessa områden framgår bl.a.  att\r\nde stora tillväxtpotentialerna ligger i tekniker för\r\ntillämpningar  inom  biomedicinsk  forskning, främst\r\ninom läkemedel och diagnostika, samt  inom akademisk\r\nforskning.   Vidare   framhålls   att   den  svenska\r\nkompetensbasen    innefattar    en   internationellt\r\nkonkurrenskraftig industri för bioteknikens  verktyg\r\noch  starka  akademiska  forskargrupper  vilket  ger\r\nmycket  goda  möjligheter  för  tillväxt  i Sverige.\r\nUtöver dessa tillväxtområden kan nämnas att  Vinnova\r\ni  början  av  2000-talet  drev  ett  program kallat\r\nBiomedicinsk     teknologi    som    syftade    till\r\nforskningssamverkan   mellan   främst   mindre   och\r\nmedelstora  biomedicinska  företag  och universitet,\r\nhögskolor,   institut  och  vårdgivare.  Ett   annat\r\nprogram - Bioprocesser  i  industrin  -  hade  under\r\nvåren  2002  en  utlysning,  som  var  inriktad  mot\r\nbioprocesser  inom  livsmedelsindustrin. Av Vinnovas\r\nregleringsbrev för år  2004  framgår  att  verket  i\r\nsamverkan  med berörda företag och finansiärer skall\r\nutveckla    en     nationell     innovations-    och\r\nforskningsstrategi  för  området  bioteknik.   Fokus\r\nskall  ligga  på områden med förutsättningar för hög\r\ntillväxt och internationell konkurrenskraft.\r\nSedan den 1 januari  2001 ansvarar Vinnova för det\r\ns.k.  kompetenscentrumprogrammet.  I  dag  ingår  28\r\ncentrum  vid  8  universitet och tekniska högskolor.\r\nVinnova  stöder  ett   antal  kompetenscentrum  inom\r\nområdet bioteknik.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet anser,  i likhet med vad som anförs\r\ni motion 2003/04:N309 (fp),  att  Sverige  har  goda\r\nnationella förutsättningar när det gäller FoU-arbete\r\npå det biomedicinska området. Det är även utskottets\r\nuppfattning   att,  såsom  det  anförs  i  motionen,\r\nsamordning och  helhetstänkande  kan  bidra  till en\r\ngynnsam   utveckling  inom  detta  område.  Mot  den\r\nbakgrunden  ser  utskottet  med  intresse  fram  mot\r\nresultatet  av  Vinnovas  pågående arbete med att ta\r\nfram      en     nationell     innovations-      och\r\nforskningsstrategi  för  bioteknikområdet. Utskottet\r\nvill   i   det   sammanhanget   särskilt   framhålla\r\nbetydelsen av att detta arbete sker i nära samverkan\r\nmellan     staten,    privata    finansiärer     och\r\nrepresentanter   för   företag   som   verkar   inom\r\nbioteknikområdet. En strategi som förankras på detta\r\nsätt kommer att få en samordnande funktion och bidra\r\ntill  en helhetssyn på dessa frågor i likhet med vad\r\nsom efterfrågas  i  här aktuell motion. Den uttalade\r\nambitionen att fokusera  strategin  mot  områden där\r\ndet  finns  förutsättningar  för  hög  tillväxt  och\r\ninternationell    konkurrenskraft   borgar,   enligt\r\nutskottets  förmenande,   också   för  att  Sveriges\r\nframskjutna     position    på    bioteknik-     och\r\nläkemedelsområdena kan upprätthållas även framgent.\r\n\r\nMot bakgrund av  det  nyss sagda och de uttalanden\r\nsom regeringen vid flera  tillfällen  har  gjort  om\r\nbioteknik-  och läkemedelsområdets betydelse, är det\r\nutskottets uppfattning att de frågor som väcks i här\r\naktuell  motion   kommer   att   bli   föremål   för\r\növerväganden  i det fortsatta arbetet med såväl ovan\r\nnämnda innovations- och forskningsstrategi som i den\r\nkommande  forskningspolitiska   propositionen.   Ett\r\nriksdagens    uttalande   med   den   innebörd   som\r\nefterfrågas i här  aktuell  motion  kan  därmed inte\r\nanses  vara  erforderlig.  Med  det anförda avstyrks\r\nmotion 2003/04:N309 (fp).\r\n\r\nCentrum för innovationer och\r\nmiljöexport\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  en motion om  att  ett\r\ncentrum för innovationer  och miljöexport bör\r\nlokaliseras till Västsverige.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:N304    (c)    begärs     ett\r\ntillkännagivande  om  etablering  av ett centrum för\r\ninnovationer    och   miljöexport   i   Västsverige.\r\nMotionärerna   konstaterar    att    världsmarknaden\r\nefterfrågar     produkter     och     tjänster    på\r\nmiljöteknikområdet  och  att  svenska  företag   har\r\nmycket  av den kompetens som behövs i det avseendet.\r\nOm svenska  småföretag fick stöd till utveckling och\r\nmarknadsbearbetning  skulle  Sverige, enligt vad som\r\nanförs  i  motionen,  kunna  bli  nettoexportör   av\r\nmiljöteknik.   Motionärerna   framhåller  också  att\r\nVästra  Götalandsregionen  bedöms  vara  en  ledande\r\nregion  i  Europa  inom miljövänlig  och  resurssnål\r\nteknik.  Enligt  deras  uppfattning  är  det  därför\r\nangeläget  att  det   etableras   ett   centrum  för\r\ninnovationer och miljöexport i Västsverige.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegeringen  och  samarbetspartierna  tog i det  s.k.\r\n121-punktsprogrammet initiativ till en  satsning  på\r\nmiljödriven         näringslivsutveckling        och\r\nmiljöteknikexport.     Hösten     2002     aviserade\r\nstatsminister Göran Persson  i regeringsförklaringen\r\natt   ett   centrum  för  miljöteknikexport   skulle\r\ninrättas.   Våren    2003    behandlade    utskottet\r\nmotionsyrkanden   om   var   detta   centrum   borde\r\nlokaliseras  (bet.  2002/03:NU7).  Enligt en uppgift\r\nfrån Miljödepartementet som refererades av utskottet\r\nfanns då ännu inget ställningstagande  för  en  viss\r\nlokalisering  av centrumet. Vidare framkom att Nutek\r\ni regleringsbrevet  för  år 2003 hade fått i uppdrag\r\natt lämna förslag till hur  ett  nationellt  centrum\r\nför     miljödriven     näringslivsutveckling    och\r\nmiljöteknikexport kan inrättas.\r\n\r\nUtskottet såg positivt  på  regeringens  initiativ\r\natt  inrätta  ett centrum för miljöteknikexport  men\r\nfann  det  inte  påkallat  att  genom  ett  särskilt\r\ntillkännagivande   föregripa    det    då   pågående\r\nplaneringsarbetet inom Regeringskansliet  och  Nutek\r\nnär  det  gäller  formerna för centrumets verksamhet\r\noch dess lokalisering.\r\nI  april  2003  besvarade   näringsminister   Leif\r\nPagrotsky  en  fråga  (fr. 2002/03:539) från Annelie\r\nEnochson (kd) om lokaliseringen  av  det  nationella\r\ncentrumet  för  innovation,  kommersialisering   och\r\nmiljöexport.   Frågan  gällde,  liksom  här  aktuell\r\nmotion, huruvida  näringsministern  var  beredd  att\r\nverka  för  att  centrumet lokaliserades till västra\r\nSverige. Näringsministern  avsåg  dock  att  invänta\r\nunderlaget  från  Nutek  och från förberedelsearbete\r\ninom Regeringskansliet innan  han  var beredd att ta\r\nställning   till   hur  ett  sådant  centrum   skall\r\norganiseras och var det skall lokaliseras.\r\nI april 2003 presenterade Nutek förslag på hur det\r\naktuella centrumet kan inrättas och i november samma\r\når   redovisade   myndigheten    en   strategi   för\r\nmiljödriven  näringslivsutveckling.  Av  rapporterna\r\nframgår bl.a.  att  de  insatser  som  görs  på  det\r\naktuella  området  är  splittrade på ett stort antal\r\naktörer.  En  viktig uppgift  för  ett  centrum  för\r\nmiljödriven        näringslivsutveckling         och\r\nmiljöteknikexport är därför, enligt rapporterna, att\r\nsamordna insatserna mellan de olika myndigheterna på\r\nområdet  samt att stärka samverkan med näringslivet,\r\nsärskilt små och medelstora företag.\r\nRiksdagen  beslutade  sedermera  under hösten 2003\r\n(prop.  2003/04:1, bet. 2003/04:NU1)  att  anslå  10\r\nmiljoner  kronor  för  att finansiera inrättandet av\r\nett  centrum  för  och  särskilda   satsningar  inom\r\nområdena   miljödriven   näringslivsutveckling   och\r\nmiljöteknikexport.\r\nRegeringen har nyligen beslutat att låta utreda en\r\nlämplig organisation för här  aktuellt  centrum.  Av\r\nutredningsdirektiven   (dir.  2004:25)  framgår  att\r\nutredaren bl.a. skall analysera  vilka uppgifter som\r\nbör ingå i det föreslagna centrumets  verksamhet med\r\nutgångspunkt  i  att  det  skall  fungera  som   ett\r\nsamordningsorgan för de aktörer som bl.a. på statens\r\nuppdrag   främjar   utvecklingen   av   miljöteknik,\r\nmiljödriven         näringslivsutveckling        och\r\nmiljöteknikexport. Vidare  skall utredaren lämna ett\r\nförslag   på  lämplig  organisationsform   inklusive\r\nförslag till  organisationsstruktur,  organisatorisk\r\nanknytning  till annan myndighet, ansvarsfördelning,\r\nbeslutsformer  m.m.  Av direktiven framgår också att\r\nett viktigt resultat som  förväntas av det planerade\r\ncentrumet  skall  vara  att nuvarande  insatser  för\r\nsvenska    miljöteknikföretags    produktutveckling,\r\nkommersialisering,  marknadsföring på hemmamarknaden\r\noch export förstärks och effektiviseras.\r\nI mitten av februari  2004  utsåg  näringsminister\r\nLeif Pagrotsky riksdagsledamoten Claes Roxbergh (mp)\r\ntill ansvarig för utredningsarbetet. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 10 maj 2004 och avsikten är att\r\nett  miljöteknikcentrum skall kunna etableras  efter\r\nsommaren 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  ser  positivt på det arbete som pågår med\r\natt   etablera   ett    centrum    för   miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  och miljöteknikexport.  Denna\r\nståndpunkt ligger också  i linje med uppfattningen i\r\nmotion 2003/04:N304 (c) om  att Sverige skulle kunna\r\nbli   nettoexportör   av  miljöteknik   om   svenska\r\nsmåföretag får erforderligt stöd till utveckling och\r\nmarknadsbearbetning.\r\n\r\nNär det gäller centrumets  lokalisering  anser sig\r\nutskottet  inte ha tillräcklig grund för att,  såsom\r\nföreslås i nyssnämnda  motion, förorda att centrumet\r\nskall   lokaliseras  till  Västsverige.   Nödvändigt\r\nunderlag   för   ett  sådant  ställningstagande  kan\r\nförväntas    efter    erforderlig     beredning    i\r\nRegeringskansliet.  Med det anförda avstyrks  motion\r\n2003/04:N304 (c).\r\n\r\nNeutronforskningsanläggningen ESS\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till att  frågan lämpligen bör\r\nbehandlas   i   anslutning  till   riksdagens\r\nställningstagande           till          den\r\nforskningspolitiska     propositionen     bör\r\nriksdagen   avslå   motionsyrkanden   om   en\r\nlokalisering               av              en\r\nneutronforskningsanläggning till Lund.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\n\"European   Spallation   Source\"    (ESS)    är   en\r\nneutronforskningsanläggning som skall tas i drift om\r\nett   tiotal   år.  Anläggningen  är  ett  gemensamt\r\neuropeiskt projekt  med  tänkt  stöd från europeiska\r\nregeringar och EU.\r\n\r\nI    motion    2003/04:N351    (s)   begärs    ett\r\ntillkännagivande om att regeringen  skall  verka för\r\natt den s.k. ESS-anläggningen lokaliseras till Lund.\r\nFör  att Lund skall komma i fråga krävs det,  enligt\r\nmotionärerna,  att  den  svenska  regeringen  aktivt\r\nstödjer, ekonomiskt backar upp och driver kravet  på\r\nen lokalisering till Lund.\r\nDet  ovan  beskrivna  ESS-projektet tas upp på ett\r\nsnarlikt sätt i motion 2003/04:N371  (m). Motionären\r\nanser  att  regeringen  bör  driva  frågan   om   en\r\nlokalisering  av  ESS  till  Lund  i internationella\r\nsammanhang.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nESS-anläggningen   är   en   planerad   sameuropeisk\r\nforskningsanläggning där neutroner används  för  att\r\nstudera  material  och molekyler. ESS-Scandinavia är\r\nen sammanslutning av  skandinaviska  offentliga  och\r\nprivata  intressenter  som  verkar för att ESS skall\r\nbyggas  i  Lunds  kommun.  ESS bedöms,  enligt  ESS-\r\nScandinavia, bli världsledande  och ha betydelse för\r\nen rad strategiska områden som exempelvis  bio-  och\r\nnanoteknologi,   läkemedelsforskning,   lättare  och\r\nmiljövänligare       konstruktionsmaterial       och\r\nenergiteknologi.    Enligt   uppgifter   från   ESS-\r\nScandinavia kommer anläggningen  att besökas av ca 5\r\n000  forskare  per  år  och  ha  ca  400   anställda\r\nforskare.   Sveriges   del   av   investerings-  och\r\ndriftkostnader  kommer, enligt ESS-Scandinavia,  att\r\nuppgå till i genomsnitt  mellan 100 och 200 miljoner\r\nkronor per år.\r\n\r\nSåväl  Närings-  som Utbildningsdepartementen  har\r\nuppvaktats i frågan  om  lokaliseringen  av  den här\r\naktuella  ESS-anläggningen.  Svenskt Näringsliv  och\r\nDansk Industri har i ett brev  uppmanat  den svenska\r\noch den danska regeringen att snabbt agera  för  att\r\nanläggningen      skall     placeras     i     Lund.\r\nNäringsdepartementet   har   för   egen   del  bl.a.\r\nefterhört   hur   större   svenska  företag  ser  på\r\nbetydelsen  av  att den tilltänkta  ESS-anläggningen\r\nlokaliseras till  Sverige. Den fortsatta hanteringen\r\nav  \"ESS-frågan\"  övervägs   för   närvarande   inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI  sammanhanget  bör  det  även  nämnas  att  ESS-\r\nanläggningen     inte     är    okontroversiell    i\r\nLundaregionen.  Flera organisationer  har  vänt  sig\r\ntill Näringsdepartementet  och begärt att regeringen\r\nskall stoppa anläggningen. Huvudskälen är den tänkta\r\nplaceringen  på  högproduktiv  jordbruksmark  och  i\r\nnärheten  av  ett  naturskyddat   område   samt  att\r\nanläggningen förväntas producera miljöfarligt avfall\r\ni  form  av bl.a. kvicksilver. Annan kritik som  har\r\nförekommit  är  att anläggningen kommer att förbruka\r\nstora  mängder  energi.  EES-Scandinavia  uppskattar\r\nenergibehovet till  mellan  100 och 130 megawatt per\r\når. Tankar finns dock på att använda överskottsvärme\r\ni fjärrvärmenätet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen planerade ESS-anläggningen  bedöms bli en viktig\r\ndel  i  Europas  infrastruktur  för  forskning   och\r\nteknisk  utveckling  inom  flera strategiskt viktiga\r\nområden. Enligt utskottets uppfattning  vore det mot\r\nden bakgrunden attraktivt för Sverige att få stå som\r\nvärdland för denna anläggning.\r\n\r\nSamtidigt  är  det, enligt utskottets uppfattning,\r\nnödvändigt att det  görs  en  noggrann och oberoende\r\nhelhetsbedömning     av     ESS-projektet      innan\r\nstatsmakterna  skall  pröva  frågan om Sverige skall\r\nstå som värdland för anläggningen  och  i så fall om\r\ndenna  skall  lokaliseras  till  Lund. Vid en  sådan\r\nbedömning  måste olika positiva nyttoeffekter  vägas\r\nmot exempelvis  värdet  av  att  bevara  natur-  och\r\nkulturmiljön i Lunds omgivningar. Vidare måste olika\r\nrisker   beaktas   som   exempelvis  hanteringen  av\r\nmiljöfarligt  avfall  samt  att  eleffektbalansen  i\r\nsödra  Sverige  kan  påverkas  negativt.   Även   om\r\nresultatet  av  en  sådan analys skulle summera ihop\r\ntill en positiv syn på  det  enskilda  projektet, är\r\ndet  riksdagens skyldighet att väga ESS-anläggningen\r\nmot andra  angelägna  insatser  på  FoU-området. Det\r\nrätta sammanhanget för en sådan bedömning är, enligt\r\nutskottets uppfattning, när riksdagen skall behandla\r\nden kommande forskningspolitiska propositionen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\n2003/04:N351 (s) och 2003/04:N371 (m).\r\n\r\nMetallindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed   hänvisning  till  att   det   inte   är\r\nriksdagens  sak  att  göra avvägningar mellan\r\nolika företag eller företagsgrupperingar  som\r\nefterfrågar   olika   former   av   stöd  bör\r\nriksdagen  avslå  ett motionsyrkande om  stöd\r\ntill Aluminiumriket.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nDet  s.k.  Aluminiumrikets   situation  behandlas  i\r\nmotion  2003/04:N339  (c).  Aluminiumriket   är  ett\r\nindustrikluster  med  Vetlanda  och  Åseda  som bas.\r\nVerksamheten  bedrivs  sedan  ett  par  år  av Växjö\r\nuniversitet   och   Högskolan  i  Jönköping.  Enligt\r\nmotionärerna  har  projektet   stor   betydelse  för\r\nSmålandslänen, Blekinge och för hela riket  eftersom\r\naluminium  är  en  råvara  som  ökar i betydelse för\r\nindustrin.   Motionärerna   understryker   att   ett\r\nfortsatt  bidrag till Aluminiumriket  därför  är  av\r\nstor betydelse för regionens fortsatta utveckling.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMålsättningarna  med  Aluminiumriket  är  bl.a.  att\r\ntillhandahålla   kvalificerad  utbildning  inom  det\r\naktuella  området,   att  verka  för  forskning  och\r\nutveckling på internationell  nivå,  att  skapa  och\r\nmarknadsföra      en     internationellt     välkänd\r\naluminiumregion   och   att   införa   en   regional\r\nhelhetssyn med samverkan mellan näringslivet och den\r\noffentliga sektorn.\r\n\r\nEnligt     preliminära     beräkningar     kostade\r\nAluminiumrikets verksamhet ca 3,9 miljoner kronor år\r\n2003. Finansieringen  bestod av medlemsavgifter från\r\nföretag och kommuner (ca  15  %)  samt  av stöd från\r\nVinnova    (ca    11    %),    Nutek    (ca   20 %),\r\nlänsstyrelser/regionförbund (ca 24 %), kommuner  (ca\r\n5  %)  samt  olika EU-medel (ca 24 %). Inför år 2004\r\nberäknas intäkterna  minska  till  ca  3,2  miljoner\r\nkronor. Skälet till detta var bl.a. att utfallet  av\r\nAluminiumrikets ansökningar om stöd från Vinnova och\r\nNutek blev sämre än vid tidigare tillfällen.\r\nInom  ramen för den regionala utvecklingspolitiken\r\nstöder  staten   bl.a.   insatser  som  syftar  till\r\nutveckling   av   innovationssystem   och   kluster.\r\nRegeringen satsar sammanlagt  70 miljoner kronor för\r\nett  nationellt program för att  utveckla  regionala\r\ninnovationssystem   och  kluster.  De  tre  statliga\r\nmyndigheterna ISA, Nutek  och  Vinnova  ansvarar för\r\nprogrammet.\r\nDet   bör   även   nämnas   att  ett  av  Vinnovas\r\nprioriterade tillväxtområden är  Lätta  material och\r\nlättviktskonstruktioner. Vinnova anser att det råder\r\ngynnsamma  förhållanden för utveckling och  tillväxt\r\ninom detta område  tack  vare  höga miljöambitioner,\r\nefterfrågan från teknikledande användarsektorer  som\r\när  verksamma  på  globala marknader samt närvaro av\r\nkvalificerade tillverknings- och utvecklingsmiljöer.\r\nUnder våren 2004 kommer  medel  att  utlysas för ett\r\nantal   långsiktiga  projekt  inom  ramen  för   det\r\naktuella  tillväxtområdet.  Sammantaget kommer ca 65\r\nmiljoner kronor att fördelas fram till år 2007.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  ser  Aluminiumriket  som  ett  intressant\r\nexempel på ett regionalt  kluster. Det är emellertid\r\ninte  riksdagens  sak  att göra  avvägningar  mellan\r\nolika   företag   eller   företagsgrupperingar   som\r\nefterfrågar olika former av  stöd. Aluminiumriket är\r\nhänvisat till att konkurrera med  andra aktörer inom\r\nramen  för  befintliga stödsystem. Med  det  anförda\r\navstyrks motion 2003/04:N339 (c) i berörd del.\r\n\r\n\r\nLivsmedelsbranschen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör    avslå    en    motion   om\r\nlivsmedelsbranschen   med   hänvisning   till\r\nvidtagna åtgärder och pågående arbete.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2003/04:N392    (s)    begärs     ett\r\ntillkännagivande    om    det    värde    och    den\r\nutvecklingspotential som livsmedelsbranschen har för\r\nökad svensk tillväxt. I motionen framhålls bl.a. att\r\nskånskt  jordbruk  och skånsk livsmedelsindustri har\r\ngoda  förutsättningar   att   konkurrera   på   EU:s\r\nlivsmedelsmarknad.  Motionärerna vill att staten och\r\nregionala  organ,  i samverkan  med  branschen,  tar\r\ninitiativ till att utarbeta  ett framtidsprogram för\r\nbionäringarna   och  livsmedelsindustrin.   Centrala\r\nmoment i programmet skall, enligt motionärerna, vara\r\natt öka FoU-insatserna  kring bl.a. ekologisk odling\r\noch  att  mer  effektivt  sprida   ny   kunskap  och\r\nlivsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse,\r\nnyföretagande och kompetenshöjning i branschen.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI   samband   med   behandlingen  av  en  motion  om\r\npotatisindustrins    konkurrenssituation     anförde\r\nnäringsutskottet  våren  2000  (bet. 1999/2000:NU13)\r\natt likvärdiga konkurrensvillkor  är  en princip som\r\nbör gälla alla delar av näringslivet och  som  också\r\nbör    gälla    i   förhållande   till   motsvarande\r\nindustrigrenar    i    aktuella    konkurrentländer.\r\nUtskottet  framhöll   att  detta  självfallet  också\r\ngäller livsmedelsindustrin.\r\n\r\nI  regeringsförklaringen   hösten  2003  meddelade\r\nstatsminister     Göran    Persson    att     årliga\r\növerläggningar    kommer     att     inledas     med\r\nlivsmedelsindustrin för att stimulera utveckling och\r\nexportsatsningar. Den första av dessa överläggningar\r\ngenomfördes   i   november   2003.   Deltog   gjorde\r\nnäringsminister  Leif  Pagrotsky  och jordbruks- och\r\nkonsumentminister        Ann-Christin       Nykvist,\r\nrepresentanter    för    livsmedelsindustrin    samt\r\nföreträdare för bl.a. Jordbruksverket  och  Sveriges\r\nexportråd.  I  en sammanfattande beskrivning av  vad\r\nsom framkom vid  dessa  överläggningar  framhöll  de\r\nbåda  statsråden  att  livsmedelsindustrin är viktig\r\ninte minst ur ett tillväxtperspektiv,  men  att  den\r\nockså  utgör  en  förutsättning  för  en livskraftig\r\njordbrukssektor. En fortsatt positiv utveckling inom\r\nlivsmedelssektorn  är,  enligt  de  båda statsråden,\r\nnågot  som  är önskvärt för både livsmedelsindustrin\r\noch för staten.\r\nDe deltagande  livsmedelsföretagens representanter\r\nbetonade ett antal faktorer som särskilt viktiga för\r\nlivsmedelsexporten,  däribland behovet av satsningar\r\npå FoU, på det exportfrämjande  projektet \"Food From\r\nSweden\" (se nedan) samt på kommunikationen  kring de\r\nmervärden    som    den    svenska    modellen   för\r\nlivsmedelsproduktion  ger. De framhöll även  problem\r\nsom  kan  uppstå  på  områden  där  regler  inte  är\r\nharmoniserade. Lantbrukarnas  riksförbund underströk\r\nbl.a.  betydelsen  av  att kostnadsnivån  i  Sverige\r\nmåste vara konkurrenskraftig.\r\nStatsråden avslutade rådslaget  med att konstatera\r\natt det i huvudsak är livsmedelsindustrin  själv som\r\nansvarar för livsmedelsexportens utveckling  och att\r\nstaten   har  en  marginell  roll  att  spela.  Inom\r\nRegeringskansliet  kommer  dock  arbetet  med  dessa\r\nfrågor  att gå vidare och berörda myndigheter kommer\r\natt användas i det fortsatta arbetet.\r\nI januari  2004 gav regeringen Jordbruksverket och\r\nLivsmedelsekonomiska   institutet   i   uppdrag  att\r\nutvärdera utvecklingen inom och utarbeta underlag om\r\nlivsmedelssektorn.   Jordbruksverket   skall   följa\r\nutvecklingen  av handel med livsmedel både  inom  EU\r\noch med länder  utanför  EU. I uppdraget ingår också\r\natt  analysera  jordbrukspolitikens   betydelse  för\r\nexporten   och   att   studera   livsmedelsexportens\r\nbetydelse för primärproduktionen.\r\nLivsmedelsekonomiska institutets  uppdrag  är  att\r\nutifrån  ett  samhällsekonomiskt  perspektiv  belysa\r\nlivsmedelsexporten. Institutet skall också undersöka\r\nhur  nationell lagstiftning och lagstiftning på  EU-\r\nnivå påverkar möjligheterna till export.\r\nSveriges  exportråd har fått i uppdrag att ta fram\r\nunderlag till  den fortsatta processen att stimulera\r\nutveckling      och      exportsatsningar       inom\r\nlivsmedelsindustrin.    Exportrådet    skall   bl.a.\r\nidentifiera  marknader  och produktsegment  med  hög\r\ntillväxt   samt   analysera  möjliga   problem   med\r\ntillträde  till dessa  marknader.  Hur  den  svenska\r\nkonkurrenssituationen  på livsmedelsområdet påverkas\r\nav EU-utvidgningen skall också belysas. Den roll som\r\nsmå och medelstora företag  har  i  utvecklingen  av\r\nlivsmedelssektorn  bör  särskilt  analyseras. De tre\r\nmyndigheternas   uppdrag   skall   redovisas    till\r\nregeringen senast den 1 juni 2004.\r\nVidare  kan  det  nämnas att regeringen sedan 1992\r\nhar främjat livsmedelsexporten genom projektet \"Food\r\nFrom  Sweden\".  Målsättning  med  projektet  är  att\r\nmedverka till ökad långsiktig och lönsam export av i\r\nSverige  förädlade  livsmedel,  främst  baserade  på\r\nsvenska råvaror.  Under  år  2001  deltog  ett drygt\r\nhundratal  små och stora företag i olika aktiviteter\r\ninom     projektet.      Alla     branscher     inom\r\nlivsmedelsområdet  fanns  representerade.  För  åren\r\n2002-2004 har regeringen anslagit 15 miljoner kronor\r\ntill projektet. Avsikten har  varit att den statliga\r\nfinansieringen skall upphöra efter  år  2004 och att\r\nprojektet    skall    bli   en   företagsfinansierad\r\nverksamhet inom Exportrådet.\r\nEn  arbetsgrupp  inom Regeringskansliet  har  till\r\nuppgift  att  lämna förslag  om  hur  den  beslutade\r\nreformen av EU:s jordbrukspolitik skall genomföras i\r\nSverige. I riktlinjerna  till arbetsgruppen fastslås\r\nbl.a.  att  den  skall  utreda   konsekvenserna  för\r\nproduktionens  inriktning  och  omfattning,   främst\r\nregionalt,   men   också   nationellt.  Påverkan  på\r\njordbrukssektorns       och       livsmedelssektorns\r\nkonkurrenskraft   skall  också  analyseras.   Enligt\r\nuppgift från Jordbruksdepartementet  kommer gruppens\r\narbete att redovisas under våren 2004.\r\nVinnova har drivit programmet Innovativa Livsmedel\r\ni    syfte    att   stärka   förmågan   hos   svensk\r\nlivsmedelsindustri     att    utveckla    innovativa\r\nlivsmedelsprodukter med  mervärde  för  konsumenten.\r\nSedan  Vinnova  omorganiserade  sin  verksamhet   är\r\nInnovativa   livsmedel   ett  av  myndighetens  s.k.\r\nprioriterade tillväxtområden.  En  första  utlysning\r\ninom tillväxtområdet öppnade hösten 2003. Ett  antal\r\nförstudiebidrag  beviljades och Vinnova väntas snart\r\nta  ställning  till   om   ett   antal  fullständiga\r\nprojektansökningar skall beviljas finansiering.\r\nI    slutet    av    januari   2004   tillkännagav\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande   (Formas),   Vinnova,   Stiftelsen\r\nlantbruksforskning,   Svensk  dagligvaruhandel  samt\r\nLivsmedelsföretagen/Dagligvaruleveran-törers Förbund\r\natt  de  har  tagit  initiativ  till  ett  gemensamt\r\nforskningsprogram med  inriktning  mot livsmedel med\r\nrubriceringen      Tillväxt,      lönsamhet      och\r\nattraktionskraft  i en mer konkurrensutsatt marknad.\r\nProgrammets övergripande syfte är kunskapsuppbyggnad\r\noch kunskapsspridning  för att stärka den nationella\r\nkompetensen   inom  livsmedelsbranschen   och   till\r\nrelaterade forskningsområden. Programmet syftar till\r\natt  ta  fram  kunskap   om  faktorer  som  påverkar\r\nkonsumenternas uppfattning om livsmedel, köpbeteende\r\noch val av livsmedel. Forskningsprogrammet genomförs\r\nmellan åren 2004 och 2006  och  omfattar  6 miljoner\r\nkronor per år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet    har    ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna  när  det  gäller  livsmedelsbranschens\r\nutvecklingspotential  och dess värde för den svenska\r\ntillväxten. Det arbete  som pågår på flera håll inom\r\nstaten och i samverkan med  näringslivet kan, enligt\r\nutskottets förmenande, emellertid tas som intäkt för\r\natt    frågorna   i   dagsläget   får    erforderlig\r\nuppmärksamhet.  Dessutom  anser  utskottet  att  ett\r\nframtidsprogram    för    livsmedelsbranschen,   som\r\nefterfrågas i motionen, rimligen  bör  bygga  på den\r\nkunskap som flera nyligen tillsatta utredningar  kan\r\nförväntas  generera.  Utskottet  anser  således  att\r\nresultatet  av  dessa utredningar bör avvaktas innan\r\nriksdagen  tar  ställning   till   behovet   av  ett\r\neventuellt  framtidsprogram för livsmedelsbranschen.\r\nEtt riksdagsuttalande  i enlighet med vad som begärs\r\ni motion 2003/04:N392 (s)  är  därför inte påkallat.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet   nyssnämnda\r\nmotion.\r\n\r\n\r\nFilm, bild och medier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör med hänvisning till befintliga\r\ngenerella  stödsystem   för  företagande  och\r\npågående  arbete  på upplevelseområdet  avslå\r\nmotionsyrkanden om film, bild och medier.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:N372   (s)   pläderas   för   ett\r\ntillkännagivande  om vikten av en näringspolitik för\r\nbildkonsten. Motionärerna  framhåller att en hållbar\r\nutveckling    inom    konstområdet     kräver     en\r\nnäringspolitik   som   syftar   till   att  utveckla\r\nnäringslivet    och    konstnärernas   marknad   med\r\nkonkurrenskraftiga villkor och FoU-stöd. En framsynt\r\nkonstnärspolitik kräver,  enligt  vad  som  anförs i\r\nmotionen,  både näringspolitiska och kulturpolitiska\r\nåtgärder  som   syftar   till   kulturell  mångfald,\r\nkonstnärlig kvalitet, delaktighet,  jämställdhet och\r\nintegration.  Motionärerna  konstaterar  vidare  att\r\nkonstens  resurser  ofta  är mycket  småskaliga  och\r\nsvårtillgängliga. Genom att tydligare arbeta utifrån\r\nnäringspolitiska    förutsättningar    kan,    menar\r\nmotionärerna,  stora  resurser   frigöras.  För  att\r\nkulturpolitiska åtgärder skall få  önskade  effekter\r\nbehövs   en   näringspolitik   som   inser  konstens\r\nmervärde, anförs det.\r\n\r\nI   de   två   nära   nog  likalydande  motionerna\r\n2003/04:N382 (s) och 2003/04:  N406  (s) påpekas att\r\nmerparten av all produktion av rörliga bilder sker i\r\nsmå     företag.     Motionärerna     noterar    att\r\nfilmproduktionen   under   de   senaste   åren   har\r\ndecentraliserats kraftigt i Sverige. Detta har bl.a.\r\nbidragit   till  ett  kraftigt  ökat  nyföretagande,\r\nanförs det.  Med  utgångspunkt  i de kluster som har\r\nskapats  i  Västra Götaland och Norrbotten  föreslår\r\nmotionärerna  en  satsning  på klusterutveckling och\r\nskapande av innovationssystem relevanta för sektorn.\r\nVidare    bör    nyföretagande    främjas     liksom\r\nföretagsutveckling   och   kompetensutveckling   som\r\nbidrar   till   att   stärka   respektive   kluster.\r\nSatsningen  skall, enligt vad som anförs i motionen,\r\nkomplettera  och  stärka  befintliga  satsningar  på\r\nupplevelseindustrin.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI regeringens proposition om en politik för tillväxt\r\noch livskraft  i hela landet (2001/02:4) betonas att\r\nkulturen är en viktig faktor för att skapa dynamiska\r\noch stimulerande  miljöer  som drar till sig företag\r\noch entreprenörer. Projekt med  kulturanknytning som\r\nfår stöd genom strukturfonderna finns inom de flesta\r\nåtgärdsområden.  Det  vanligaste  är  att  projekten\r\ninriktar  sig exempelvis på livsmiljö  eller  natur-\r\noch kulturmiljö.  Även inom åtgärder som syftar till\r\natt utveckla företag och företagande eller generella\r\ninsatser för näringslivet  finns  flera  projekt med\r\nkulturanknytning.\r\n\r\nAv  budgetpropositionen  för  år 2004 framgår  att\r\nstatliga insatser för den offentliga  konsten främst\r\ngörs   genom   Statens   konstråd.  Vidare  omfattar\r\ninsatserna på bild- och formområdet direkt stöd till\r\nkonstnärerna. Staten lämnar  även  årligen stöd till\r\nbl.a. konstfrämjande organisationer,  Akademien  för\r\nde fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ\r\noch kollektivverkstäder.\r\nSamordnade  insatser  inom  ramen  för kultur- och\r\narbetsmarknadspolitiken inleddes på försök  år  1999\r\noch  permanentades fr.o.m. år 2001. Genom förstärkta\r\nstöd till  olika  konstnärliga centrumbildningar har\r\narbetsförmedlingsverksamheten  för konstnärer kunnat\r\nutvecklas och intensifieras.\r\nAv   budgetpropositionen   framgår    också    att\r\nbildkonstområdet saknar en tydlig infrastruktur. Det\r\ninnebär  även  att  den  marknad  som bildkonstnärer\r\narbetar   i   är   komplex  och  svårdefinierad.   I\r\nregeringens   målsättning    att   öka   konstnärers\r\nmöjligheter att leva av sitt konstnärskap  utgör  en\r\ndjupare    kunskap    om    hur    bildkonstnärernas\r\narbetsmarknad är beskaffad en viktig  förutsättning.\r\nStatens  kulturråd  arbetar för närvarande  med  att\r\nkartlägga och analysera  de  arenor  där  bild-  och\r\nformkonst   visas  och  den  betydelse  de  har  för\r\nområdets utveckling.\r\nStatens insatser  på  filmområdet  syftar till att\r\nfrämja  produktion,  distribution  och  visning   av\r\nvärdefull  film  samt att bevara och tillgängliggöra\r\nfilmarvet.   Under   år   2002   fördelade   Svenska\r\nFilminstitutet  stöd  om  sammanlagt  18,7  miljoner\r\nkronor till 17 regionala  resurscentrum för film och\r\nvideo,  tre  regionala  filmproduktionscentrum  samt\r\ninitiering av regional filmverksamhet  i ytterligare\r\ntre län.\r\nSvensk   musik,   film,  utbildning/edutainment\r\nstöds  även  av  Stiftelsen   för  kunskaps-  och\r\nkompetensutveckling (KK-stiftelsen).  Tillsammans\r\nmed  bl.a.  det  lokala näringslivet, kommunerna,\r\nhögskolorna   och  regionförbunden   satsar   KK-\r\nstiftelsen 40 miljoner kronor på mötesplatser för\r\nupplevelseindustrin   i   Hultsfred,   Hällefors,\r\nKarlshamn,   Piteå  och  Trollhättan  under  åren\r\n2003-2005. KK-stiftelsen bidrar med 13,5 miljoner\r\nkronor.  Satsningen   syftar   till   att  stärka\r\nupplevelseindustrin   genom  utbildningsinsatser,\r\nkompetensutveckling    och    tillskapandet    av\r\nmötesplatser. Mötesplats  Trollhättan syftar till\r\natt  skapa  den mest dynamiska  mötesplatsen  för\r\nfilm- och medieindustrin  i  norra Europa, vilket\r\nskall  bidra till att stärka Sveriges  film-  och\r\nmedieindustris     ställning    nationellt    och\r\ninternationellt. En betydelsefull del i projektet\r\när att skapa samverkan mellan regionens film- och\r\nTV-industri, vilket  bl.a.  förväntas  bidra till\r\nett  ökat  antal  företag  med tillväxtpotential.\r\nAmbitionen  är  också  att  förstärka  samarbetet\r\nmellan bransch och högskola/universitet.  Film  i\r\nVäst  har  under projektperioden en viktig roll i\r\narbetet   med   att   utveckla   området   mellan\r\nfilm/medier,  design  och  produktion  där syftet\r\nbl.a.     är     att    skapa    ett    dynamiskt\r\ninnovationssystem.\r\nEtt av Vinnovas  s.k. prioriterade tillväxtområden\r\när,  som  tidigare beskrivits,  Upplevelser.  Musik,\r\nmedier   och    film    innefattas    av   begreppet\r\nupplevelseindustrin. Vinnova arbetar för  närvarande\r\nmed  att i samverkan med flera olika offentliga  och\r\nprivata  aktörer  sätta  samman ett program på temat\r\nupplevelser.   Programmet   kommer   att   innehålla\r\nsatsningar på FoU men även mer regionalt orienterade\r\nprojekt kan förväntas.\r\nVinnova stödjer även framväxten av sektoriella och\r\nregionala    innovationssystem   genom    programmen\r\nVinnväxt och Visanu. Inom Vinnväxt satsas exempelvis\r\n600 miljoner kronor  under perioden 2003-2015 på att\r\nstödja      effektiva     innovationssystem      och\r\nbehovsmotiverad forskning i funktionella regioner.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nBildkonstnärer   verkar   i  vissa  avseenden  under\r\nspeciella villkor. Det bidrar  bl.a. till att de kan\r\nuppleva vissa problem i förhållande  till de sociala\r\ntrygghetssystemen.  Utskottet anser emellertid  inte\r\natt de förhållanden under  vilka  denna grupp verkar\r\när av det slaget att det motiverar  några  särskilda\r\nnäringspolitiska insatser. Bildkonstnärer hänvisas i\r\nlikhet   med  andra  företagare  till  de  generella\r\nstödsystem  som  tillhandahålls  via bl.a. Nutek och\r\nAlmi Företagspartner AB.\r\n\r\nNär det gäller satsningar på innovationssystem och\r\nkluster  inom film och medier konstaterar  utskottet\r\natt både Vinnova  och  KK-stiftelsen  genomför eller\r\nplanerar  satsningar  på  upplevelseindustrin   inom\r\nvilken   film-   och   mediebranscherna   ingår.   I\r\nanslutning   till   detta   arbete   har  exempelvis\r\nTrollhättan  givits en roll som mötesplats  för  att\r\nstärka Sveriges film- och medieindustri och för att,\r\ntillsammans med  Film i Väst, utveckla ett dynamiskt\r\ninnovationssystem  inom  området mellan film/medier,\r\ndesign och produktion.\r\nMed det anförda avstyrks  här  aktuella motioner i\r\nberörda delar.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Innovationer och nyföretagande (punkt 1)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N275.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   regeringen   kallar   innovationspolitik   saknar   flera\r\ngrundläggande  förutsättningar  för att kunna ge ett\r\npositivt resultat. Detta beror huvudsakligen  på  de\r\nogynnsamma   allmänna   förhållandena   under  vilka\r\ninnovatörer    och    entreprenörer   skall   verka.\r\nRegeringens ovilja och/eller  oförmåga  att driva på\r\nregelförenklingsarbetet   bromsar   effektivt   alla\r\nvackra ambitioner om att skapa en god  grogrund  för\r\nett     innovativt     nyföretagande.    Utan    ett\r\nföretagsklimat  som  främjar   entreprenörskap   och\r\nkreativitet kommer alla statliga satsningar på bl.a.\r\nkommersialisering av forskningsresultat att innebära\r\nett ineffektivt utnyttjande av skattemedel.\r\n\r\nAtt  det  svenska  innovationsklimatet  är bistert\r\nframkommer  även  tydligt  i  den senast publicerade\r\npatentbarometern hos Patent- och registreringsverket\r\n(PRV). Av redovisningen framgår  bl.a.  att  antalet\r\npatentansökningar  har minskat kraftigt under senare\r\ntid och att januari 2004 var den näst sämsta månaden\r\ni det avseendet under 2000-talet.\r\nRegeringens   arbete    med   att   ta   fram   en\r\ninnovationsstrategi kommer  sent  och  går  dessutom\r\nlångsamt.  Innovationspolitiken  har under lång  tid\r\npräglats  av dålig fokusering och har  därför  länge\r\nvarit i behov  av  en  mer  genomtänkt strategi. Den\r\nsaktfärdighet som har präglat  arbetet  med en sådan\r\ninnovationsstrategi   är,  enligt  vårt  förmenande,\r\nbeklaglig. Denna uppfattning  bidrar  till att vi, i\r\nlikhet  med  vad  som  anförs  i motion 2003/04:N275\r\n(kd), förespråkar att det tillsätts en utredning med\r\nuppgift  att se över hur staten på  bästa  sätt  kan\r\nstödja  kommersialiseringen   av   goda   idéer  och\r\nlandvinningar.  Vi  anser  också att denna utredning\r\nskall   överväga  hur  industriforskningsinstitutens\r\nverksamhet  skall kunna bidra till uppkomsten av nya\r\nföretag och hur  instituten skall samverka regionalt\r\nmed   olika   lärosäten    i    syfte   att   främja\r\ntillvaratagandet  av  goda  idéer och  vetenskapliga\r\nlandvinningar.\r\nMed  det  anförda tillstyrks  motion  2003/04:N275\r\n(kd).\r\n\r\n2. Kapitalförsörjning (punkt 2)\r\n\r\nav Per Bill  (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N329 yrkandena\r\n9  och  11  och  2003/04:N412  yrkande 11 och avslår\r\nmotionerna 2003/04: N258, 2003/04:N269, 2003/04:N397\r\noch 2003/04:N403.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  statliga  insatserna  på kapitalförsörjningsområdet  har  i\r\nmångt  och  mycket  fallerat.   När   en   sviktande\r\nkonjunktur i viss mån rättfärdigar att staten agerar\r\nsom  komplement till den ordinarie kapitalmarknaden,\r\nsker detta  på ett ineffektivt och saktfärdigt sätt.\r\nDet tidigare  förhållandevis väl fungerande systemet\r\nför  offentlig såddfinansiering  har  omformats  och\r\nhavererat. Ett krångligt och oöverskådligt regelverk\r\nsamt orimliga  villkor  som bl.a. Industrifonden har\r\nför att agera på området  har gjort att den statliga\r\nsåddfinansieringen mer eller  mindre har upphört när\r\nden som bäst skulle behövas. Regeringen  har passivt\r\ntittat  på  när  Nutek  och Industrifonden har  haft\r\nolika uppfattningar om vem  som  skall ta ansvar för\r\ndessa insatser. Vi kan bara beklaga  att regeringens\r\ntafatta   agerande   på   kapitalförsörjningsområdet\r\nbidrog till att många goda  idéer  och spirande unga\r\nföretag inte klarade konjunkturens djupaste  vågdal.\r\nDet bör poängteras att det inte bara var ineffektiva\r\nföretag i slutet av sin livscykel som rensades  bort\r\ni  de  senaste årens stålbad utan det var även många\r\nnya företag  och  idéer  som  aldrig fick pröva sina\r\nvingar. Regeringen har ett betydande  ansvar för att\r\ndetta  fick  ske.  För  att  situationen inte  skall\r\nupprepas  bör  en  parlamentarisk  utredning,  såsom\r\nföreslås i motion 2003/04:N412  (kd),  få  i uppdrag\r\natt      se      över      hela      den     rådande\r\nkreditmarknadssituationen.\r\n\r\nVi    vill   även   understryka   att   företagens\r\nkapitalförsörjning  skulle  underlättas betydligt om\r\ndet genomfördes radikala förändringar av de allmänna\r\nregelsystem    som    styr    företagandet.    Flera\r\nbestämmelser hämmar exempelvis kapitalbildning genom\r\negna insatser från företagaren.  Förmögenhetsskatten\r\nbör bl.a. av det skälet avskaffas.  Förändringar  av\r\nflera  andra  skattevillkor  skulle på ett effektivt\r\nsätt stimulera kreditgivares och  företagares  vilja\r\natt   omsätta   kapital   i  företag  och  i  tidiga\r\nutvecklingsskeden.     Förenklingar      på      det\r\narbetsrättsliga  området  skulle  också  kunna bidra\r\ntill  mer  gynnsamma  villkor  för  företagande  och\r\ndärmed  även  en  större  vilja  från den  ordinarie\r\nkreditmarknaden   att   tillhandahålla    exempelvis\r\nsåddkapital. Regeringen bör även överväga de förslag\r\nsom förs fram i motion 2003/04:N329 (c). Det  gäller\r\nbl.a.  möjligheterna  att  införa  ett  starta-eget-\r\nsparande  samt  förbättrade regler för periodisering\r\nav vinst och beskattning av ägarkapital.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N412\r\n(kd) och 2003/04:  N329  (c) i berörda delar. Övriga\r\nhär behandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n3. Industriella utvecklingscentrum (punkt 3)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N412 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  uppfattning  är  det mycket viktigt att\r\nnäringslivets  regionalt  förankrade  och  regionalt\r\nägda  institutioner tillvaratas  för  förmedling  av\r\nbl.a. statliga  resurser.  Det s.k. IUC-nätverket är\r\nen utvecklingsresurs för de  regionala  företag  som\r\nfokuserar  på  att  skapa industriell tillväxt genom\r\nutveckling av produkter,  teknik och kompetens. IUC-\r\nbolagen  är  självständiga aktörer  som  kanaliserar\r\nhjälp över de  trösklar  som  uppstår  fram  till en\r\nföretagsstart. IUC-verksamheten har utvärderats  ett\r\nflertal  gånger och samtliga utvärderingar visar att\r\nverksamheten   är   kostnadseffektiv   och  har  hög\r\nmåluppfyllelse.  Utskottet  har  dessutom vid  flera\r\ntillfällen uttalat sig positivt om  verksamheten vid\r\nIUC.\r\n\r\nMot  bakgrund  av detta får det anses  som  mycket\r\nolyckligt att regeringen  väljer  att omforma stödet\r\ntill produktutveckling i små företag  på  ett sådant\r\nsätt  att  verksamheten vid IUC hotas. Det kan  inte\r\nanses   vara   skäligt    att   plötsligt   förändra\r\nförutsättningarna   för   IUC-företagen    så    som\r\nregeringen  nu  gör. Det är också beklagligt att den\r\nmycket väl fungerande  verksamhet  som i dag bedrivs\r\nvid IUC skall behöva drabbas i avvaktan  på  en  mer\r\nlångsiktig strategi för de statliga insatserna.\r\nJag  anser  också,  i  likhet med vad som anförs i\r\nmotion  2003/04:N412  (kd),  att  medlen  till  IUC-\r\nbolagen skall synliggöras  i  statsbudgeten. Därtill\r\nmåste anslagen vara långsiktiga och besked ges i god\r\ntid. Med det anförda tillstyrks  nyssnämnda motion i\r\nberörd del.\r\n\r\n\r\n\r\n4. Kvinnors företagande (punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström  (fp) och\r\nAnne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna  2003/04:N412  yrkande\r\n18,  2003/04:A307 yrkande 7 och 2003/04:A371 yrkande\r\n24 och avslår motionerna 2003/04:N256, 2003/04:N257,\r\n2003/04:N329 yrkande 3, 2003/04: A3 och 2003/04:A302\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnors företagande är en mycket positiv kraft som,\r\nliksom  allt annat företagande, måste gynnas. Enligt\r\nvår uppfattning  är  det  emellertid  i  grunden  en\r\nfeltanke  att  det  är riktade insatser från statens\r\nsida som erfordras för  detta  ändamål. Vi anser att\r\ndet    i    första    hand   är   de   grundläggande\r\nförutsättningarna   för   företagande    som   måste\r\nförändras  för att både kvinnor och män skall  finna\r\ndet mödan värt  att  ägna sig åt nyföretagande eller\r\natt expandera befintlig verksamhet. Utan långtgående\r\nregelförenklingar,   en    rimlig    företags-   och\r\nkapitalbeskattning  samt en mindre rigid  arbetsrätt\r\nfaller   de   riktade   statliga   satsningarna   på\r\nexempelvis kvinnors företagande i ofruktsam jordmån.\r\nResultatet blir därför magert  och  innebär  i mångt\r\noch mycket en oansvarig förvaltning av skattemedel.\r\n\r\nVi anser också att det är viktigt att områden  där\r\nden   statliga  sektorn  dominerar  öppnas  upp  för\r\nprivata   initiativ.   Såsom   anförs  i  motionerna\r\n2003/04:  A307  (fp)  och 2003/04:N412  (kd)  skulle\r\ndetta   gynna   både   kvinnors    företagande   och\r\njämställdhetssträvanden.    Vissa    åtgärder     på\r\nskatteområdet   skulle   även  möjliggöra  ett  ökat\r\nföretagande  inom  området  hushållsnära   tjänster,\r\nvilket    sannolikt   skulle   generera   ett   ökat\r\nnyföretagande bland kvinnor.\r\nVi tror även  att det kan vara en fördel att vidga\r\nsynen  på  kvinnligt   företagande  genom  att  även\r\ninkludera   ett  internationellt   perspektiv.   Att\r\nstimulera  en   utökad  samverkan  mellan  kvinnliga\r\nföretagare i Sverige  och de blivande EU-medlemmarna\r\nrunt Östersjön, som förordas  i  motion 2003/04:A371\r\n(kd), tror vi exempelvis kan vara  ett  steg  i rätt\r\nriktning.\r\n\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig\r\nbakom vad vi här har anfört om kvinnors\r\nföretagande. Därmed blir motionerna\r\n2003/04:A307 (fp), 2003/04:A371 (kd) och\r\n2003/04:N412 (kd) tillgodosedda i berörda\r\ndelar och tillstyrks. Övriga här behandlade\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Kvinnors företagande (punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N329 yrkande 3\r\noch  2003/04:A302 yrkande 14 och  avslår  motionerna\r\n2003/04:N256, 2003/04:N257, 2003/04:N412 yrkande 18,\r\n2003/04:A3,  2003/04:A307 yrkande 7 och 2003/04:A371\r\nyrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnors företagande bör i första hand stimuleras genom att det\r\nallmänna  företagsklimatet  förbättras.  Enligt  min\r\nmening är det  emellertid  också  nödvändigt  med en\r\nökad  tydlighet beträffande vilka förväntningar  man\r\nhar på hur riktade statliga insatser skall verka och\r\nvilka mål man förväntar sig kunna uppnå.\r\n\r\nMot den  bakgrunden anser jag att det är motiverat\r\natt  närmare   överväga   tillkomsten   av   tydligt\r\nuttryckta  mål  för  hur  många  företag  som  skall\r\nstartas  av kvinnor under en särskild period. Likaså\r\nbör särskilda  kriterier  sättas upp för att en viss\r\nandel  av  Almis  s.k.  företagslån  skall  gå  till\r\nkvinnor.  Dylika  mål  och kriterier  kan  förväntas\r\nbidra till att kvinnors företagande inte missgynnas.\r\nVidare  underlättas  utvärderingar  av  de  statliga\r\ninsatserna och därmed även förutsättningarna för att\r\nutkräva ansvar för eventuella tillkortakommanden.\r\nMed    det    anförda    tillgodoses    motionerna\r\n2003/04:N329 (c) och 2003/04:  A302  (c)  i  berörda\r\ndelar och tillstyrks.\r\n\r\n6. Invandrares företagande (punkt 5)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2003/04:Sf396 yrkande\r\n18 och 2003/04:N329  yrkande 8 och avslår motionerna\r\n2003/04:N274 och 2003/04:N280.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår allmänna inställning  är att allt företagande skulle gynnas\r\nav att det genomförs genomgripande  förändringar  av\r\nde   villkor  under  vilka  företagare  verkar.  Det\r\nhandlar  om  att  reformera skattesystemet, lätta på\r\narbetsrättens krav  i syfte att göra det enklare för\r\nföretag att anställa personal och inte minst att det\r\nrensas   upp  bland  alla   de   regler   som   styr\r\nföretagande.  Att  regelverket  är  överskådligt och\r\nbegripligt är inte minst viktigt för  företagare med\r\nbegränsade  kunskaper  i  svenska.  Såsom  anförs  i\r\nmotion  2003/04:Sf396  (c) kan dessutom bankers  och\r\nmyndigheters  service till  företagare  av  utländsk\r\nhärkomst  bli  bättre.   Sammantaget  anser  vi  att\r\nförutsättningarna för företagande  bör  förbättras i\r\nallmänhet samt att invandrares företagande  bör  ges\r\nstörre     uppmärksamhet     än     hittills     när\r\nnäringspolitiken  utformas. Vidare måste insatserna,\r\ni  likhet  med  vad  som   görs  gällande  i  motion\r\n2003/04:N329 (c), kännetecknas av att invandrare som\r\ndriver företag skall ges samma  förutsättningar  som\r\ninfödda   företagare   att   tjäna   pengar  på  sin\r\nverksamhet.\r\n\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad  vi  här har anfört. Därmed blir de  två  nämnda\r\nmotionerna  i  sak tillgodosedda i berörda delar och\r\ntillstyrks.   Motionerna    2003/04:N274   (s)   och\r\n2003/04:N280 (v) avstyrks.\r\n\r\n7. Forskning och utveckling (punkt 6)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N325 yrkande 7\r\noch 2003/04:N412 yrkande  26  och  avslår motionerna\r\n2003/04:N252, 2003/04:N294, 2003/04:N323 yrkandena 1\r\noch  2,  2003/04:N328  yrkande  18  och 2003/04:N414\r\nyrkandena 13, 15 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är uppenbart att Sverige har halkat  efter  när  det gäller\r\nkapaciteten   att   omsätta   forskningsresultat   i\r\nkommersiella  produkter. Vi har vid flera tillfällen\r\nbetonat vikten av att regeringen tar detta faktum på\r\nallvar. Inte förrän  OECD  nyligen  konstaterade att\r\ndetta är ett nyckelområde för den svenska tillväxten\r\noch att det finns mycket i övrigt att  önska  i form\r\nav olika åtgärder på detta område agerar regeringen.\r\nDetta  sker  emellertid  i form av att det tillsätts\r\nytterligare  en  utredning.   Bristen   på  konkreta\r\nåtgärder blir därmed än tydligare. Tyvärr får vi nog\r\nräkna  med att många goda idéer som är ett  resultat\r\nav  offentligt   finansierad  högre  utbildning  och\r\nforskning  kommer  att   kommersialiseras  utomlands\r\ninnan  regeringen omsätter  vackra  ord  i  praktisk\r\nhandling.    Mycken    kvalificerad    FoU-kapacitet\r\nförsvinner också när företag väljer att  flytta till\r\nländer med ett mer gynnsamt företagsklimat.\r\n\r\nVi    vill    också    framhålla    att   den   av\r\nutbildningsminister    Thomas    Östros    aviserade\r\nutredningen       om       kommersialisering      av\r\nforskningsresultat  ger ett alltför  snävt  intryck.\r\nDet vore på sin plats  att  även överväga åtgärder i\r\nlinje med vad som anförs i motion 2003/04:N412 (kd).\r\nDet   handlar   bl.a.   om   att  skatteregler   och\r\nlagstiftning  utformas så att de  mindre  företagens\r\nforsknings- och  produktionsutveckling underlättas i\r\nkombination med att  de  får  möjligheter  att  söka\r\nsärskilda   forskningsbidrag.   Vidare   bör   bl.a.\r\nmöjligheterna  för anställda att utveckla egna idéer\r\npå arbetsplatsen med rätt till eget patent utredas.\r\nOmstruktureringen  av industriforskningsinstituten\r\nmåste, enligt vår uppfattning,  påskyndas.  Vi  vill\r\näven  understryka  vikten  av  att  de  institut som\r\ntillskapas inom ramen för detta arbete lokaliseras i\r\nanslutning till relevanta forskningsmiljöer.\r\nBeträffande  de  medel  från teknikbrostiftelserna\r\nsom enligt tidigare beslut  skall återgå till staten\r\når 2007, anser vi att återbetalningen skall bygga på\r\nen samhällsekonomisk värdering.  På  detta  sätt tas\r\nhänsyn   till   teknikbrostiftelsernas  bidrag  till\r\nvälfärden,  och det  ges  tydliga  signaler  om  att\r\nstatsmakterna  värderar  deras  insatser  på ett mer\r\nkvalificerat sätt än om pengarna på ett stelbent och\r\nkameralt  sätt  bara  tillåts strömma tillbaka  till\r\nstatskassan.  I nuläget  råder  en  besvärande  stor\r\nosäkerhet         om         de          långsiktiga\r\nplaneringsförutsättningarna.  Om  regeringen  väljer\r\natt ta sin hand från teknikbrostiftelserna  efter år\r\n2007  finns  åtminstone  det  i  termer  av  positiv\r\nsamhällsnytta    definierade    kapitalet   kvar   i\r\nverksamheten.  Mot  denna  bakgrund   anser  vi  att\r\nregeringen snarast bör adressera två centrala frågor\r\nsom  även  lyfts  fram  i  den  nyligen presenterade\r\nutvärderingen av teknikbrostiftelsernas  verksamhet.\r\nDet gäller dels att identifiera en finansieringsform\r\nsom  kan  ge  stiftelserna  ett  långsiktigt stabilt\r\nfinansiellt  kapitaltillskott,  dels   att  klargöra\r\nförutsättningarna     för     teknikbrostiftelsernas\r\nfortsatta verksamhet efter år 2007.\r\nAvslutningsvis   vill  vi  även  understryka   att\r\nteknikbrostiftelserna  har  skapat  ett  system  som\r\nårligen  främjar  tillkomsten  av nya företag ur det\r\nakademiska systemet. I förhållande  till  en  mycket\r\nringa  investering får tillväxten i såväl ekonomiska\r\ntermer   som    sysselsättningstermer   anses   vara\r\nomfattande. Den regionala  näringspolitiken behöver,\r\nenligt  vår  uppfattning,  en bättre  koppling  till\r\nuniversitet, högskolor och forskning. Såsom anförs i\r\nmotion   2003/04:   N325   (kd)  bör   de   positiva\r\nerfarenheterna  från  teknikbrostiftelsernas  arbete\r\nutvecklas till en nationell politik.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N325\r\n(kd) och 2003/04: N412  (kd) i berörda delar. Övriga\r\nhär  behandlade  motioner  avstyrks   i  motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\n8. Forskning och utveckling (punkt 6)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  8.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N414 yrkandena 13,\r\n15  och  16  och  avslår   motionerna  2003/04:N252,\r\n2003/04:N294,  2003/04:  N323  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:N325 yrkande 7, 2003/04:N328  yrkande 18 och\r\n2003/04:N412 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen svenska forskningen spelar en central roll för utvecklingen\r\nav   det   svenska   innovationssystemet   och   för\r\nnäringslivets  konkurrenskraft.  Små  och medelstora\r\nföretag  är  i  mångt  och mycket beroende  av  FoU-\r\nverksamhet som sker utanför  det  egna bolaget. Inte\r\nminst industriforskningsinstituten  fyller en viktig\r\nfunktion  som  \"FoU-avdelning\"  åt  många   små  och\r\nmedelstora företag. Enligt min uppfattning krävs det\r\nytterligare  åtgärder  för  att  små  och medelstora\r\nföretag skall få del av forskningsresultat och kunna\r\nomsätta  dessa  resultat  i  kommersiella produkter.\r\nHögskolornas  forskning och utbildning  måste  göras\r\nmer tillgänglig  för de mindre företagen för att den\r\nkunskap och initiativkraft  som  finns  på lokal och\r\nregional nivå skall kunna tas till vara på  ett  mer\r\neffektivt  sätt.  Det  är,  enligt  vad som anförs i\r\nmotion 2003/04:N414 (mp), dags att utöka  samarbetet\r\nmellan  företagen  och högskolorna/universiteten  så\r\natt  en  större  del  av   FoU-satsningarna   kommer\r\nsmåföretagare till del.\r\n\r\nEn  nära kontakt med små och medelstora företag  i\r\nalla  landets   regioner   förutsätter   också   att\r\nindustriforskningsinstituten finns spridda över hela\r\nlandet  även  efter  den omstruktureringsprocess som\r\nför   närvarande  pågår.   Det   kan   befaras   att\r\nomstruktureringens   uttalade  ambition  att  minska\r\nantalet industriforskningsinstitut  också leder till\r\natt   verksamheten   koncentreras  till  de   större\r\nstäderna. Detta riskerar  i  sin  tur  att drabba de\r\nallra  minsta  företagens  utvecklingsmöjligheter  i\r\nallmänhet och de små företag  som  verkar  i  mindre\r\nsamhällen   och  på  landsbygden  i  synnerhet.  Den\r\nsistnämnda gruppen företag skulle dessutom sannolikt\r\ngynnas    om    det     tydligare    uttrycks    att\r\nindustriforskningsinstitutens  verksamhet,  i likhet\r\nmed vad som anförs i motion 2003/04:N414 (mp), skall\r\ninriktas   mot   att  utveckla  ny  teknik  och  nya\r\ntillämpningar inom  sektorer som bygger på förädling\r\nav svenska råvaror.\r\nMed  det  anförda tillstyrks  motion  2003/04:N414\r\n(mp) i berörda  delar.  Övriga här aktuella motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n9. Social ekonomi (punkt 7, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie  Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de verksamheter som samlas under begreppet  social\r\nekonomi   på   många   sätt   bidrar  positivt  till\r\nsamhällsutvecklingen. De krafter  som driver dem som\r\när  engagerade inom den sociala ekonomin  stimulerar\r\nett  fördjupat   engagemang   i   frågor   som   rör\r\nmedborgarnas    vardag.   Det   vore,   enligt   vår\r\nuppfattning, olyckligt om ett samhällsengagemang som\r\ni första hand stimuleras  av ett allmänintresse inte\r\nfinner  effektiva  former  för  att  kanalisera  sin\r\nnytta.\r\n\r\nVi kan dock inte se att det finns några motiv till\r\natt  den  sociala  ekonomins samverkansformer  skall\r\ngynnas framför de associationsformer som dominerar i\r\nnäringslivet. Vår grundläggande  uppfattning om goda\r\noch  likvärdiga villkor för allt företagande  gäller\r\näven vår  syn  på  verksamheterna  inom  den sociala\r\nekonomin. Särlösningar som riktas mot vissa  aktörer\r\nhar    en    negativ    inverkan   på   de   jämlika\r\nkonkurrensförhållanden som,  enligt vår uppfattning,\r\nmåste  råda.  Vägen  dit  är  en generellt  verkande\r\nnäringspolitik utan otillbörligt  gynnande  av vissa\r\nverksamhetsformer. Med det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\n10. Social ekonomi (punkt 7)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  10.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    motionerna    2003/04:N216,\r\n2003/04:N352 och 2003/04:N412  yrkande  10, bifaller\r\ndelvis  motion  2003/04:  N361 och avslår motionerna\r\n2003/04:So569      yrkande     12,     2003/04:N321,\r\n2003/04:N360,   2003/04:N398,    2003/04:N408    och\r\n2003/04:N414 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  sociala  ekonomins  bidrag  till  samhällsnyttan får  inte\r\nförringas.     Ett    brett    underifrån    baserat\r\nsamhällsengagemang  genererar  såväl  mervärden  för\r\nsamhället  som för enskilda individer. I den sociala\r\nekonomin tillåts medborgarna själva att ta ansvar på\r\nett sådant sätt att den lokala demokratin förstärks,\r\nvilket är positivt.\r\n\r\nMot den bakgrunden  finner vi det bekymmersamt att\r\nregeringen aviserar en  neddragning  av  stödet till\r\nlokala  utvecklingscentrum (LKU) efter år 2005.  Den\r\ninsats som  LKU gör för att underlätta och stimulera\r\nframväxten av  kooperativa  lösningar måste även ges\r\nmöjlighet att verka på längre sikt efter år 2005. En\r\nlångsiktig  statlig finansieringslösning  är,  såsom\r\nanförs i motionerna  2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp)\r\noch 2003/04:N412 (kd), nödvändig.\r\nDå   LKU  även  gör  insatser   på   områden   som\r\ntraditionellt  omfattas  av  arbetsmarknadspolitiken\r\noch    den   regionala   utvecklingspolitiken    bör\r\nregeringen  även,  i  linje  med  vad  som  anförs i\r\novannämnda motioner, utreda hur LKU framgent  på ett\r\nbättre  sätt  kan beaktas inom dessa politikområden.\r\nNär det gäller  den  regionala  utvecklingspolitiken\r\nanser  vi,  i  likhet  med vad som anförs  i  motion\r\n2003/04:N216 (c), att regeringen  i  arbetet  med de\r\nregionala  tillväxtprogrammen  bör  tillse  att  den\r\nsociala  ekonomins aktörer får möjligheter att delta\r\npå rimliga  villkor.  Den sociala ekonomins koppling\r\ntill en hållbar tillväxt  bör  också  beaktas. Detta\r\nkan ske, såsom anförs i nyssnämnda motion, genom att\r\ndet   utvecklas   indikatorer  på  hur  den  sociala\r\nekonomin bidrar till sådan tillväxt.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2003/04:N216\r\n(c),  2003/04:N352  (c,   fp,   kd,   v,   mp)   och\r\n2003/04:N412    (kd).    Motion   2003/04:N361   (s)\r\ntillstyrks  till  viss  del.   Övriga  här  aktuella\r\nmotioner avstyrks i berörda delar.\r\n\r\n11. Social ekonomi (punkt 7)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  11.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen   motionerna   2003/04:N352  och\r\n2003/04:N414   yrkande   12  och  avslår  motionerna\r\n2003/04:So569     yrkande     12,      2003/04:N216,\r\n2003/04:N321,       2003/04:N360,      2003/04:N361,\r\n2003/04:N398, 2003/04:N408  och 2003/04:N412 yrkande\r\n10.\r\n\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen sociala ekonomin innefattar  verksamheter  som  primärt har\r\nallmännytta    eller   samhällsnytta   som   främsta\r\ndrivkraft. När civilsamhällets  engagemang  tas till\r\nvara   och   människor   arbetar   tillsammans   mot\r\ngemensamma mål utvecklas samhällen, byar, stadsdelar\r\noch   kvarter.   Deras   produktion  genererar  både\r\nmateriell och social tillväxt.  Medlemmar som känner\r\natt de gör något meningsfullt mår  bättre, och deras\r\nengagemang   i   icke-traditionella   och    ideella\r\nverksamheter   kan  vara  en  inkörsport  till  eget\r\nföretagande.  Betydelsen   för  samhällsekonomin  är\r\nockså   större   än   vad  många  föreställer   sig.\r\nSammantaget  främjar  den   sociala  ekonomin  flera\r\nvärderingar  varpå  ett väl fungerande  demokratiskt\r\nsamhälle  kan  byggas.  Satsningar  på  den  sociala\r\nekonomin kan även  ha  stor betydelse för en hållbar\r\nekonomisk  tillväxt,  inte  minst  för  landsbygdens\r\növerlevnadsmöjligheter.   Såsom   anförs   i  motion\r\n2003/04:N414 (mp) bör riksdagen ge regeringen  detta\r\ntill  känna.  Nyssnämnda motion tillstyrks i berörda\r\ndelar.\r\n\r\n\r\nVidare anser jag, i likhet med vad som anförs i\r\nmotion 2003/04:N352 (c, fp, kd, v, mp), att\r\nregeringen bör säkerställa en långsiktig\r\nstatlig finansieringslösning för de lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum som finns\r\nspridda över landet. En sådan lösning bör,\r\nutöver insatser inom ramen för\r\nnäringspolitiken, inkludera\r\narbetsmarknadspolitiken och den regionala\r\nutvecklingspolitiken. Motionen tillstyrks\r\nsåledes. Övriga här aktuella motioner\r\navstyrks i berörda delar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n12. Turism (punkt 8)\r\n\r\nav Per Bill  (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  12. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326  yrkande\r\n5,    2003/04:MJ474    yrkande   23,   2003/04:N202,\r\n2003/04:N328  yrkande 21,  2003/04:N337  yrkande  1,\r\n2003/04:N347 yrkandena  1,  3-6  och  10  och avslår\r\nmotionerna  2003/04:K362  yrkande  4,  2003/04:N222,\r\n2003/04:N366,  2003/04:N373  yrkandena 1 och  2  och\r\n2003/04:N391.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe förutsättningar som ges av ett  varierat  naturlandskap  och\r\nett  rikt  kulturutbud  bidrar  till att den svenska\r\nturistnäringen  i  vissa  avseenden  borde  ha  goda\r\nförutsättningar att utvecklas. Mot den bakgrunden är\r\ndet   olyckligt  att  de  allmänna   villkoren   för\r\nföretagande  verkar i motsatt riktning. Såsom anförs\r\ni  motion  2003/04:N337   (fp)   måste   de  riktade\r\nstrategiska  statliga åtgärder som redovisas  i  det\r\ns.k. Framtidsprogrammet  ersättas  med genomgripande\r\nsatsningar  på  en  generellt verkande  politik  med\r\ninriktning på att tillskapa ett mer företagarvänligt\r\nklimat. Det handlar exempelvis  om  åtgärder för att\r\nförenkla    regelverket    för    företagande    och\r\nförändringar på skatteområdet. I det  senare  fallet\r\nskulle     exempelvis     ett     avskaffande     av\r\nfastighetsskatten  kunna  bidra  till  att  folk ges\r\nmöjlighet   att   bo   kvar   och  upprätthålla  den\r\nservicestruktur som i många fall  är  nödvändig  för\r\nutvecklingen    av   turismen   i   vissa   områden.\r\nTuristbranschen   är   också   arbetskraftsintensiv,\r\nvarför sänkta arbetsgivaravgifter  och  mer flexibla\r\nregler  på  det  arbetsrättsliga  området skulle  få\r\npositiva   effekter.  Det  är  endast  genom   dessa\r\nåtgärder     som      den      arbetskraftsintensiva\r\ntjänsteproduktionen  inom turismsektorn  kommer  att\r\nkunna utvecklas på ett  effektivt  sätt  och  därmed\r\nkunna  bidra  till  samhällsutvecklingen i allmänhet\r\noch i glesbygden i synnerhet.\r\n\r\nUtöver förbättringar av dessa allmänna villkor för\r\nföretagande finner vi  det angeläget att flera olika\r\nområden inom turistsektorn  ges större uppmärksamhet\r\ni enlighet med vad som anförs i några av motionerna.\r\nDet   gäller  exempelvis  landsbygds-,   skärgårds-,\r\nfjäll-,  kultur-, konferens- och evenemangsturismen.\r\nFrågan om  hur  lokalt  boende kan få sin utkomst av\r\nskyddade naturområden bör  också  uppmärksammas.  Vi\r\nvill  också  betona  vikten av att den forskning som\r\nbedrivs  på  turistområdet  på  ett  effektivt  sätt\r\nkommer näringsidkare  inom  detta  område  till del.\r\nInfrastrukturens   betydelse  bl.a.  för  turism   i\r\nglesbygd tas upp i några motioner. Det är enligt vår\r\nuppfattning    angeläget     att     denna     fråga\r\nfortsättningsvis behandlas med ett större allvar  av\r\nregeringen.\r\nBeträffande  frågan om hotell-TV-pornografi ser vi\r\nmycket  positivt   på   att   såväl   riksdagen  som\r\nRegeringskansliet har vidtagit åtgärder  för  att de\r\nbåda  myndigheterna  genom  sina  interna  regelverk\r\nskall  begränsa  möjligheterna  till upphandling  av\r\nhotell  som tillhandahåller pornografi  i  sitt  TV-\r\nutbud. Detta sänder tydliga signaler till det övriga\r\nsamhället om att medborgarnas valda företrädare inte\r\nanser det  vara  rätt  att  stödja porrindustrin. På\r\nsikt  torde  detta  komma att ha  betydelse  för  de\r\nattitydförändringar i  samhället  som  vi anser vara\r\nnödvändiga  som  ett  led  i  att  motverka en  ökad\r\nspridning av pornografi. Samtidigt vill vi erinra om\r\natt frågan om hotell-TV-pornografi i  första hand är\r\nen  angelägenhet  för  berörda  företag  och   deras\r\nbranschorganisationer.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder\r\ni  enlighet  med  vad vi här har anfört. Därmed blir\r\nmotionerna  2003/04:Kr326  (c),  2003/04:MJ474  (c),\r\n2003/04:N202  (m),  2003/04:N337  (fp), 2003/04:N347\r\n(kd) och 2003/04: N328 (c) tillgodosedda  i  berörda\r\ndelar och tillstyrks. Övriga här behandlade motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n13. Turism (punkt 8)\r\n\r\nav Lennart Beijer (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  13.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:K362 yrkande 4 och\r\navslår   motionerna   2003/04:Kr326    yrkande    5,\r\n2003/04:MJ474      yrkande     23,     2003/04:N202,\r\n2003/04:N222, 2003/04:N328  yrkande 21, 2003/04:N337\r\nyrkande 1, 2003/04:N347 yrkandena  1,  3-6  och  10,\r\n2003/04:N366,  2003/04:  N373  yrkandena 1 och 2 och\r\n2003/04:N391.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPornografi  är  ett  uttryck  för en  exploatering  av  kvinnan\r\nutifrån en strukturellt betingad manlig överordning.\r\nDå  Vänsterpartiet är ett feministiskt  parti  måste\r\nförekomsten av en sådan företeelse motarbetas.\r\n\r\nI  det   här   sammanhanget   behandlar  utskottet\r\nmotioner om åtgärder för att begränsa förekomsten av\r\npornografi  i hotells TV-utbud. Jag  anser  att  det\r\ninte räcker med  att statsmakterna hänvisar till att\r\nde berörda hotellföretagen  skall ta sitt ansvar när\r\ndet gäller att begränsa utbudet  av  pornografi. Det\r\när inte heller tillräckligt att myndigheter använder\r\nekonomiska  styrmedel  i  form av särskilda  krav  i\r\nupphandlingssammanhang för  att  denna process skall\r\nkunna  drivas  med  erforderlig intensitet.  Det  är\r\nenligt   min   uppfattning   nödvändigt   att   även\r\nregeringen, så som  föreslås  i  motion 2003/04:K362\r\n(v),   inleder   samtal   med  hotellbranschen   med\r\nmålsättningen att alla hotell  i  Sverige skall vara\r\nporrfria år 2008.\r\nMed det anförda tillstyrks det aktuella yrkandet i\r\nmotion 2003/04:K362 (v). Övriga motioner  avstyrks i\r\nberörda delar.\r\n\r\n14. Företagsnedläggningar (punkt 9,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria  Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundläggande  för  vår  syn på bl.a. företagande  är  att  den\r\nenskildes äganderätt skall värnas mot alla former av\r\nsocialistiskt inspirerade  ingrepp. Det som föreslås\r\ni här behandlade motioner utgör  ett  direkt angrepp\r\nmot  enskilda  företagares  rätt att råda  över  sin\r\negendom, varför motionerna, enligt  vår uppfattning,\r\nmåste avvisas med kraft.\r\n\r\nUtöver  denna ideologiskt grundade huvudinvändning\r\nvill vi framhålla  att  den  typ av bestämmelser som\r\nefterfrågas  i  motionerna sannolikt  skulle  ha  en\r\navskräckande effekt på dem som eventuellt har tankar\r\npå    att    etablera    företag    eller    anlägga\r\nproduktionsenheter i Sverige. Det finns även en risk\r\nför att redan etablerade företag,  i  hotet  av  att\r\ndylika  bestämmelser  kommer att införas, väljer att\r\nflytta sin verksamhet utomlands.  Uttryckt  i termer\r\nav förlorade arbetstillfällen skulle således det som\r\nmotionärerna   föreslår   få  rent  kontraproduktiva\r\neffekter.\r\nEnligt    vår    uppfattning   skall    marknadens\r\nförutsättningar vara den naturliga drivkraften bakom\r\ndet som i de allra flesta  fall  måste betraktas som\r\nnödvändiga   strukturomvandlingsåtgärder.    Statlig\r\ninblandning  på  detta  område  skulle  innebära ett\r\notillbörligt  gynnande  av vissa aktörer och  därmed\r\nvara oförenligt med vår uppfattning om betydelsen av\r\nkonkurrensneutrala villkor för allt företagande.\r\nMed det anförda avstyrks  motionerna  2003/04:N292\r\n(v) och 2003/04: N307 (mp).\r\n\r\n15. Företagsnedläggningar (punkt 9)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  15.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:N292 yrkandena\r\n1-3 och 2003/04:N307.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder senare år har vi sett  flera exempel på hur företag eller\r\nföretagsenheter   har  lagts  ned   eller   flyttats\r\nutomlands. Ofta är det mindre samhällen som drabbas.\r\nGislaved, Bengtsfors  och  Degerfors  är  exempel på\r\norter  som  förknippas  med  sådana  händelser.   De\r\nnegativa konsekvenserna för såväl enskilda individer\r\nsom för de aktuella kommunerna är ofta betydande.\r\n\r\nVi  anser  dessutom att det är både förvånande och\r\nbeklagligt att  dessa nedläggningsbeslut fattas utan\r\natt  de  berörda  arbetstagarna   görs  delaktiga  i\r\nprocessen  på  ett godtagbart sätt. Att  besluten  i\r\nmånga fall har drabbat  företagsenheter som uppvisar\r\ngod lönsamhet gör det hela än mer upprörande.\r\nVi är medvetna om den uppgörelse  som finns mellan\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet  om  att\r\ndet  under innevarande mandatperiod skall tillsättas\r\nen utredning  som skall ta fram förslag på hur stora\r\nföretag skall ta ett större socialt ansvar i samband\r\nmed   strukturomvandling   och   nedläggningsbeslut.\r\nUtredningen  skall  även utarbeta förslag på hur man\r\nskall  underlätta för  anställda  att  överta  hotad\r\nproduktion.\r\nTrots  överenskommelsen  om en utredning, anser vi\r\natt riksdagen genom att ställa  sig  bakom  det  som\r\nanförs  i  motionerna  2003/04:N292 (v) och 2003/04:\r\nN307  (mp)  tydligt  skall  markera  vikten  av  att\r\nutredningen kommer till stånd. Ett riksdagsuttalande\r\ni linje vad som anförs  i motionerna skulle också ge\r\ntydlig  vägledning om vilken  typ  av  åtgärder  som\r\nutredningen  bör överväga. Det handlar exempelvis om\r\nstatliga  lånegarantier,   indirekt   eller   direkt\r\nstatligt  medägande  och  uppbyggnad  av  lokala och\r\nregionala  fonder.  Vidare  bör  utredningen  beakta\r\nfrågan om införandet av en lagstadgad skyldighet för\r\nföretag att bjuda ut nedläggningshotade enheter till\r\nförsäljning  till  -  i  tur  och ordning - enhetens\r\narbetare,   ortens  befolkning  och   den   allmänna\r\nmarknaden.\r\nMed  det  sagda   blir   yrkandena   i  motionerna\r\n2002/03:N292  (v)  och 2002/03:N307 (mp) helt  eller\r\ndelvis tillgodosedda och tillstyrks.\r\n\r\n16. Vissa skogsindustriella frågor (punkt 11)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp)  och Anne-Marie Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  16. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2003/04:N243 och  avslår\r\nmotionerna    2003/04:N247,     2003/04:N268     och\r\n2003/04:N376.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvensk  skogsnäring skapar ett ansenligt exportnetto\r\noch bidrar med ett betydande antal arbetstillfällen,\r\ninte  minst  i  glesbygden.  Utan  en  värdeskapande\r\nvidareförädling  krymper  marginalerna i skogsbruket\r\noch  risken  finns att verksamheter  längre  fram  i\r\nförädlingskedjan  måste  avvecklas.  Ett  skrämmande\r\nexempel  på  just  detta ser vi för närvarande  inom\r\nträskiveindustrin.  Här   har   statsmakterna  genom\r\nenergibeskattningen gjort att bl.a. värmeproducenter\r\nefterfrågar spån i en sådan omfattning  att priserna\r\npå träskiveindustrins viktigaste råvara har  skjutit\r\ni    höjden.    Den    svenska    träskiveindustrins\r\ninternationella konkurrenskraft försvagas  därmed på\r\nett  påtagligt  sätt.  Det är enligt vår uppfattning\r\nett  stort  samhällsekonomiskt   slöseri   att  låta\r\nekonomiska  styrmedel  göra det attraktivt att  elda\r\nupp  en råvara som kan vidareförädlas  inom  inhemsk\r\nindustri.\r\n\r\nMed  det  anförda  tillgodoses motion 2003/04:N243\r\n(m)  som  tillstyrks.  Övriga  motioner  avstyrks  i\r\nberörda delar.\r\n\r\n17. Vissa skogsindustriella frågor (punkt 11)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n11.   Riksdagen   avslår  motionerna   2003/04:N243,\r\n2003/04:N247, 2003/04: N268 och 2003/04:N376.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnergibeskattningens gynnande av bioenergiproduktion\r\nhar     som     förväntat    ökat     de     svenska\r\nenergiproducenternas  efterfrågan  på  spån under de\r\nsenaste  åren.  Detta  har  lett  till  ett  tuffare\r\nkonkurrensläge  för  den svenska spånskiveindustrin,\r\nvars konkurrenter i andra  länder  dessutom  kan  ha\r\ngynnats    genom    olika    former    av   statliga\r\ninvesteringsstöd.\r\n\r\nVi    anser    att    det    är    beklagligt   om\r\nenergibeskattningen får negativa konsekvenser för en\r\nindustrigren som träskiveindustrin. Samtidigt är det\r\nmycket      viktigt      att     utformningen     av\r\nenergibeskattningen      genomsyras      av      ett\r\nhelhetsperspektiv. Det arbete  som  har  utförts  av\r\nKommittén  för  utformning  av nedsättningsregler på\r\nenergiskatteområdet,    och   av   Energimyndigheten\r\nangående den svenska spånmarknaden,  bidrar till att\r\nfrågorna får en allsidig genomlysning. Den fortsatta\r\nberedningen  av  dessa  utredningars  resultat   bör\r\navvaktas   innan   eventuella  åtgärder  vidtas,  på\r\nexempelvis energibeskattningsområdet,  för att gynna\r\nträskiveindustrin.  Det  är, enligt vår uppfattning,\r\näven rimligt att avvakta utfallet av det uppdrag som\r\nSveriges Lantbruksuniversitet har fått av regeringen\r\noch    som   bl.a.   innefattar   en    analys    av\r\nförutsättningarna   för   att  upprätta  en  positiv\r\nutveckling för de sektorer  av  näringslivet  som är\r\nberoende av skogen som råvara.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga  här berörda\r\nmotioner.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande.  I  rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nFöretagsnedläggningar (punkt 9)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).\r\nI   den   händelse   att   vårt    förslag    till\r\nställningstagande  i frågan om företagsnedläggningar\r\n(reservation   15)  avvisas   i   den   förberedande\r\nvoteringen i kammaren  vill  vi deklarera vår avsikt\r\natt  i  den  sista  röstningsomgången   stödja   det\r\nalternativ   som   förordas   av   företrädarna  för\r\nSocialdemokraterna.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen inleder samtal med\r\nhotellbranschen med målsättning att  alla hotell i\r\nSverige skall vara porrfria år 2008.\r\n\r\n2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att invandrares\r\nföretagande  bör  prioriteras   och   beaktas  vid\r\nnäringspolitikens  utformning i högre utsträckning\r\nän vad som görs i dag.\r\n\r\n2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa\r\nmöjligheter för sociala kooperativ.\r\n\r\n2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  tillgänglig\r\ndesign.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  designens\r\nbetydelse för näringslivet.\r\n\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nTuristdelegationen bör få  ett  uppdrag att se hur\r\nkulturen  på  ett mer aktivt sätt kan  placeras  i\r\nturistsammanhang.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utveckla  en\r\nekologiskt hållbar turism där de lokalt boende får\r\nutkomst     av     skyddade     reservats-     och\r\nnaturskyddsområden.\r\n\r\n2003/04:N202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förutsättningar för en ökad\r\nturism.\r\n\r\n2003/04:N216 av Kenneth Johansson och Birgitta\r\nSellén (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om lokal utveckling och\r\nsocial ekonomi som drivkraft för hållbar utveckling.\r\n\r\n\r\n2003/04:N222 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av åtgärder mot\r\npornografi    i    TV-utbudet    på    hotell-   och\r\nkonferensanläggningar.\r\n\r\n2003/04:N229 av Johnny Gylling (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  att  inrätta   en\r\nföretagarombudsman.\r\n\r\n2003/04:N243 av Magdalena Andersson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om svensk träskiveindustris\r\nframtid.\r\n\r\n2003/04:N247 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs     om    wellpappens\r\ntillväxtpotential.\r\n\r\n2003/04:N252 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om satsning på  forskning  och\r\nutveckling     för     mindre     och     medelstora\r\nindustriföretag.\r\n\r\n2003/04:N253 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att en offensiv strategisk\r\nplan för Sveriges roll i det framtida rymdsamarbetet\r\ni  Europa   utarbetas   av   Rymdstyrelsen  och  att\r\nrymdbudgeten  åtminstone  återställs  till  Sveriges\r\nnominella    GNP-relaterade   andel    av    Europas\r\nrymdverksamhet.\r\n\r\n2003/04:N256 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  insatser  för  att  öka\r\nkvinnors företagande.\r\n\r\n2003/04:N257 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvinnor och innovationer.\r\n\r\n2003/04:N258 av Lennart Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i   motionen   anförs   om  behovet  av  lokalt\r\nriskkapital och förenklade regler.\r\n\r\n2003/04:N268 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att lägga fram förslag till\r\nEU  om  notifiering  av ett restitutionssystem  till\r\nstöd för svensk träskiveindustri.\r\n\r\n2003/04:N269 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om översyn av dagens statliga\r\nkapitalförsörjning till småföretag.\r\n\r\n2003/04:N274 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  se  över reglerna för\r\nsmåföretagare med invandrarbakgrund.\r\n\r\n2003/04:N275 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda  vilka  åtgärder\r\nsom  krävs  för  att  goda  idéer  och vetenskapliga\r\nlandvinningar  skall komma medborgarna  till  del  i\r\nform   av   ökad  företagsamhet   och   industriella\r\nprodukter i vårt land.\r\n\r\n2003/04:N276 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs  om  behovet  av  att\r\nRymdstyrelsen  ges  sådana  direktiv  som  möjliggör\r\ninriktning  av  rymdverksamheten   även   mot  icke-\r\neuropeiska  länder,  främst  USA,  inom områden  där\r\nsvensk       industri       är       internationellt\r\nkonkurrenskraftig.\r\n\r\n2003/04:N280 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om invandrades företagande.\r\n\r\n2003/04:N292 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till ändring i lagstiftningen i syfte att\r\nstärka  de  anställdas  rätt  vid  nedläggning  av\r\nföretag eller företagsenhet.\r\n\r\n2.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring  i lagstiftningen i syfte att\r\nge de anställda ökade möjligheter att förvärva ett\r\nföretag  eller  en  företagsenhet   som  hotas  av\r\nnedläggning.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen i övrigt  föreslår\r\nåtgärder  som  gör  sådana  övertaganden  möjliga,\r\nt.ex.   statliga   lånegarantier,  indirekt  eller\r\ndirekt statligt medägande,  uppbyggnad  av  lokala\r\noch regionala fonder osv.\r\n\r\n2003/04:N294 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  i  samband  med\r\nomstruktureringen av forskningsinstituten kommer med\r\nförslag om hur universitet  och  högskolor kan gå in\r\nsom delägare i forskningsinstituten.\r\n\r\n2003/04:N304 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs om etablering  av  ett\r\ncenter   för   innovationer    och   miljöexport   i\r\nVästsverige.\r\n\r\n2003/04:N307 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  en   lagstiftad\r\nskyldighet  för   företag   att   först   bjuda   ut\r\nnedläggningshotade  enheter  till  försäljning i tur\r\noch   ordning   till   enhetens   arbetare,   ortens\r\nbefolkning och den allmänna marknaden i enlighet med\r\nmotionens intentioner.\r\n\r\n2003/04:N309 av Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  helhetssyn  och\r\nsamordning  i  beslutsfattande som rör läkemedels-\r\noch bioteknikindustrins förutsättningar i Sverige.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nförutsättningar för läkemedelsforskning.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nförutsättningar för klinisk forskning i Sverige.\r\n\r\n2003/04:N321 av Marie Nordén och Rune Berglund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om utveckling av kooperativt\r\nföretagande.\r\n\r\n2003/04:N323 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, v, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skapa ett nytt\r\ninstitut för verkstadsteknisk forskning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att förlägga detta\r\ninstitut till Jönköping.\r\n\r\n2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att tillämpa en\r\nsamhällsekonomisk  definiering  av återbetalningen\r\nav Teknikbropengarna till år 2006.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nmöjligheter      till     kommersialisering     av\r\nforskningsresultat.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att regeringen  i\r\nsamråd    med     bl.a.    hushållningssällskapen,\r\nturistbranschens  aktörer,   LRF   och   regionala\r\nföreträdare  bör  utveckla ett samlat program  för\r\natt utveckla landsbygdsturismen.\r\n\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att ett första\r\ndelmål  bör  vara att 40 % av  landets  nystartade\r\nföretag år 2006 drivs av kvinnor.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att invandrare som\r\ndriver företag skall ges samma förutsättningar som\r\ninfödda   företagare   att  tjäna  pengar  på  sin\r\nverksamhet.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  bredda\r\ntillgången på riskkapital.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  öka  den\r\nstatliga såddfinansieringen.\r\n\r\n2003/04:N337 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet  att\r\nersätta de strategiska  riktlinjerna  i  den  s.k.\r\nFramtidsgruppens   slutrapport   med  en  generell\r\npolitik        avseende       arbetskraftsintensiv\r\ntjänsteproduktion.\r\n\r\n2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatta resurser\r\ntill projekt Aluminiumriket.\r\n\r\n2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om turismen  som  en\r\nnationell angelägenhet.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om infrastrukturens\r\nbetydelse för turismen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  forskningens\r\nbetydelse för turistnäringen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\ntillväxtpotentialen  inom  evenemangsturismen  och\r\nkonferensturismen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om den  småskaliga\r\nlandsbygdsturismens      samt      fjäll-      och\r\nskärgårdsturismens betydelse.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  turistnäringens\r\nbehov av tillgång till riskkapital.\r\n\r\n2003/04:N351 av Bo Bernhardsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  lokalisering  av  ESS-\r\nanläggningen till Lund och Sverige.\r\n\r\n2003/04:N352 av Margareta Andersson m.fl. (c, fp,\r\nkd, v, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda ett långsiktigt\r\nstatligt stöd till utveckling av kooperativt\r\nföretagande.\r\n\r\n2003/04:N360 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om behovet av att stärka nya\r\nformer för entreprenörskap.\r\n\r\n2003/04:N361 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  ett  långsiktigt  statligt\r\nstöd till utveckling av kooperativt företagande.\r\n\r\n2003/04:N364 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   att   regeringen\r\nuppmärksammar     glasindustrins     problem     och\r\nutvecklingsmöjligheter.\r\n\r\n2003/04:N366 av Göran Persson i Simrishamn och\r\nChrister Adelsbo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  en  inriktning  inom\r\nturistpolitiken.\r\n\r\n2003/04:N371 av Lars Lindblad (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om tillskapandet  av\r\nESS-projektet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  regeringens\r\nengagemang om ESS-anläggningen i Lund.\r\n\r\n2003/04:N372 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av en näringspolitik\r\nför bildkonsten.\r\n\r\n2003/04:N373 av Joe Frans och Ola Rask (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om turistnäringen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  som ett led i\r\ntillväxtpolitiken  utveckla förutsättningarna  för\r\nden tjänsteintensiva turistsektorn.\r\n\r\n2003/04:N376 av Gunnar Sandberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utveckling av träindustrin.\r\n\r\n2003/04:N382 av Peter Jonsson och Claes-Göran\r\nBrandin (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad   som    anförs    i    motionen    om\r\nklusterutveckling  och  innovationssystem  för film-\r\noch medieutveckling.\r\n\r\n\r\n2003/04:N391 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av fisketurism.\r\n\r\n2003/04:N392 av Christin Nilsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad som  i\r\nmotionen    anförs    om    det    värde   och   den\r\nutvecklingspotential som livsmedelsbranschen har för\r\nökad svensk tillväxt.\r\n\r\n2003/04:N397 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  behovet  av   lokalt\r\nriskkapital och förenklade regler.\r\n\r\n2003/04:N398 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av  att se över\r\nmöjligheterna för sociala innovationer.\r\n\r\n2003/04:N403 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av en fungerande\r\noch förstärkt riskkapitalmarknad.\r\n\r\n2003/04:N406 av Kristina Zakrisson och Anders\r\nSundström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  att  verka  för  att\r\nutveckla  klusterbildning och innovationssystem inom\r\nfilm- och medieproduktion.\r\n\r\n2003/04:N408 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om behovet av mer kunskap om\r\nden sociala ekonomin.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  som  i  motionen  anförs  om  lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  parlamentarisk\r\nutredning om riskkapitalförsörjningen.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kvinnligt\r\nföretagande.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  industriella\r\nutvecklingscentrum.\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  forskning,\r\nutveckling och innovationer.\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om social ekonomi.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   öka\r\nsmåföretagens  möjligheter  att  ta  del  av  FoU-\r\nsatsningarna.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nindustriforskningsinstitutens\r\nforskningsinriktning.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nindustriforskningsinstitutens lokalisering.\r\n\r\n2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avsätta\r\nhälften  av  Almis  småföretagarlån till kvinnliga\r\nföretagare.\r\n\r\n2003/04:A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kvinnligt\r\nföretagande.\r\n\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om att den bör ta initiativ till\r\nett kvinnligt företagarnätverk i Östersjöområdet.\r\n\r\n\r\nMotion med anledning av skrivelse\r\n2002/03:140\r\n\r\n\r\n2003/04:A3 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):\r\n\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till\r\nkvinnors företagande och\r\ninnovationer.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Innovationer och nyföretagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N275.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5EFE5590-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "115",
                    "0",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5EFE5590-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N258, 2003/04:N269, 2003/04:N329 yrkandena 9 och 11, 2003/04:N397, 2003/04:N403 och 2003/04:N412 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5EFE5596-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "115",
                    "0",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5EFE5596-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N412 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kvinnors företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N256, 2003/04:N257, 2003/04:N329 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 18, 2003/04:A3, 2003/04:A302 yrkande 14, 2003/04:A307 yrkande 7 och 2003/04:A371 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5EFE559D-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "101",
                    "14",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5EFE559D-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Invandrares företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf396 yrkande 18, 2003/04:N274, 2003/04:N280 och 2003/04:N329 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N252, 2003/04:N294, 2003/04:N323 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N325 yrkande 7, 2003/04:N328 yrkande 18, 2003/04:N412 yrkande 26 och 2003/04:N414 yrkandena 13, 15 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So569 yrkande 12, 2003/04:N216, 2003/04:N321, 2003/04:N352, 2003/04:N360, 2003/04:N361, 2003/04:N398, 2003/04:N408, 2003/04:N412 yrkande 10 och 2003/04:N414 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Turism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K362 yrkande 4, 2003/04:Kr326 yrkande 5, 2003/04:MJ474 yrkande 23, 2003/04:N202, 2003/04:N222, 2003/04:N328 yrkande 21, 2003/04:N337 yrkande 1, 2003/04:N347 yrkandena 1, 3-6 och 10, 2003/04:N366, 2003/04:N373 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:N391.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "5EFE55D1-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "1",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "38",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "2",
                    "11",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "36",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "2",
                    "1",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "125",
                    "27",
                    "113",
                    "84"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5EFE55D1-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Företagsnedläggningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N292 yrkandena 1-3 och 2003/04:N307.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5EFE55E2-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "1",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "20",
                    "0",
                    "18",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "4",
                    "0",
                    "10",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "32",
                    "0",
                    "5",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "0",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "40",
                    "36",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5EFE55E2-6D0F-11D8-88BF-0004755038E0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Företagarombudsman",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N229.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Vissa skogsindustriella frågor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:N268 och avslår motionerna 2003/04:N243, 2003/04:N247 och 2003/04:N376.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr230 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Glasindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N364.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Rymdindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N253 och 2003/04:N276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Läkemedels- och bioteknikindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N309 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Centrum för innovationer och miljöexport",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N304.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Neutronforskningsanläggningen ESS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N351 och 2003/04:N371 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Metallindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N339 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Livsmedelsbranschen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N392.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Film, bild och medier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N372, 2003/04:N382 och 2003/04:N406.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Innovationer och nyföretagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kvinnors företagande",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kvinnors företagande",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Invandrares företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Turism",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Turism",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Företagsnedläggningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Företagsnedläggningar",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Vissa skogsindustriella frågor",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Vissa skogsindustriella frågor",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag alla motioner utom 2003/04:N268 som bifalles delvis.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 02:31:05"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skapa ett stödsystem för svensk träskiveindustri. Stödet ska göra att svensk träskiveindustri kan konkurrera på samma villkor som träskiveindustrin i övriga Europa. Bakgrunden är att den svenska energipolitiken lett till att värmeverk och pelletsfabriker efterfrågar sågspån, samma råvara som används i träskiveindustrin. Det har medfört att priset på sågspån ökat vilket missgynnat träskiveindustrin. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag. ",
          "dok_id": "GR01NU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Stöd till svensk träskiveindustri (NU10)",
          "dok_id": "GR01NU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 02:31:05"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att skapa ett stödsystem för svensk träskiveindustri. Stödet ska göra att svensk träskiveindustri kan konkurrera på samma villkor som träskiveindustrin i övriga Europa. Bakgrunden är att den svenska energipolitiken lett till att värmeverk och pelletsfabriker efterfrågar sågspån, samma råvara som används i träskiveindustrin. Det har medfört att priset på sågspån ökat vilket missgynnat träskiveindustrin. Utskottet gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.</p>",
          "dok_id": "GR01NU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Stöd till svensk träskiveindustri (NU10)",
          "dok_id": "GR01NU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_10.docx",
          "filstorlek": "210943",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C0F0BEEF-96E5-4090-B082-918EA42154E3"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_10.pdf",
          "filstorlek": "799399",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_10",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9CBB83CF-640A-41B5-93B8-867BE2CDD85D"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A3 med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_id": "GR02A3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A302 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K362 Pornografi",
          "ref_dok_id": "GR02K362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K362",
          "ref_dok_titel": "Pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr230 Form och design",
          "ref_dok_id": "GR02Kr230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr230",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N202 Turismen i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02N202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N202",
          "ref_dok_titel": "Turismen i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N216 Lokal utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N216",
          "ref_dok_titel": "Lokal utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N222 Pornografi på hotell- och konferensanläggningar",
          "ref_dok_id": "GR02N222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N222",
          "ref_dok_titel": "Pornografi på hotell- och konferensanläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N229 Företagarombudsman",
          "ref_dok_id": "GR02N229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N229",
          "ref_dok_titel": "Företagarombudsman",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N243 Träskiveindustrin",
          "ref_dok_id": "GR02N243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N243",
          "ref_dok_titel": "Träskiveindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N247 Wellpappens tillväxtpotential",
          "ref_dok_id": "GR02N247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N247",
          "ref_dok_titel": "Wellpappens tillväxtpotential",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N252 Forskning och utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N252",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N253 Ny rymdstrategi i Europasamarbetet",
          "ref_dok_id": "GR02N253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N253",
          "ref_dok_titel": "Ny rymdstrategi i Europasamarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N256 Kvinnor som företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N256",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor som företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N257 Kvinnor och innovationer",
          "ref_dok_id": "GR02N257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N257",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor och innovationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N258 Regler för lokalt entreprenörskap",
          "ref_dok_id": "GR02N258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N258",
          "ref_dok_titel": "Regler för lokalt entreprenörskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N268 Konkurrensneutralitet för svensk träskiveindustri",
          "ref_dok_id": "GR02N268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N268",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensneutralitet för svensk träskiveindustri",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N269 Kapitalförsörjning i småföretag",
          "ref_dok_id": "GR02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "Kapitalförsörjning i småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N274 Lättare villkor för småföretag",
          "ref_dok_id": "GR02N274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N274",
          "ref_dok_titel": "Lättare villkor för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N275 Broar mellan grundforskning och industriell produktion",
          "ref_dok_id": "GR02N275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N275",
          "ref_dok_titel": "Broar mellan grundforskning och industriell produktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N276 Utvidgade direktiv för svensk rymdverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02N276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N276",
          "ref_dok_titel": "Utvidgade direktiv för svensk rymdverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N280 Invandrades företagande",
          "ref_dok_id": "GR02N280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N280",
          "ref_dok_titel": "Invandrades företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N292 Villkor för företagsnedläggningar",
          "ref_dok_id": "GR02N292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N292",
          "ref_dok_titel": "Villkor för företagsnedläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N294 Ägandet av industriforskningsinstituten",
          "ref_dok_id": "GR02N294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N294",
          "ref_dok_titel": "Ägandet av industriforskningsinstituten",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N304 Center för innovationer och miljöexport i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Center för innovationer och miljöexport i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N307 Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_id": "GR02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N309 Läkemedelsindustrins förutsättningar i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02N309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N309",
          "ref_dok_titel": "Läkemedelsindustrins förutsättningar i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N321 Utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_id": "GR02N321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N321",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén och Rune Berglund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N323 Ett nytt institut för verkstadsindustrin",
          "ref_dok_id": "GR02N323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N323",
          "ref_dok_titel": "Ett nytt institut för verkstadsindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD, M, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N325 Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N337 Turistpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02N337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N337",
          "ref_dok_titel": "Turistpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N339 Utvecklingsfrågor för Småland och Öland",
          "ref_dok_id": "GR02N339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N339",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingsfrågor för Småland och Öland",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N347 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N351 ESS-anläggningen till Lund och Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02N351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N351",
          "ref_dok_titel": "ESS-anläggningen till Lund och Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Bernhardsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N352 Långsiktigt stöd till utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_id": "GR02N352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N352",
          "ref_dok_titel": "Långsiktigt stöd till utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C, FP, KD, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N360 Nya former för entreprenörskap",
          "ref_dok_id": "GR02N360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N360",
          "ref_dok_titel": "Nya former för entreprenörskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N361 Kooperativt företagande",
          "ref_dok_id": "GR02N361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N361",
          "ref_dok_titel": "Kooperativt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N364 Glasriket",
          "ref_dok_id": "GR02N364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N364",
          "ref_dok_titel": "Glasriket",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N366 Turism",
          "ref_dok_id": "GR02N366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N366",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N371 European Spallation Space",
          "ref_dok_id": "GR02N371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N371",
          "ref_dok_titel": "European Spallation Space",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N372 Näringspolitik för bildkonsten",
          "ref_dok_id": "GR02N372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N372",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik för bildkonsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N373 Turismsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02N373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N373",
          "ref_dok_titel": "Turismsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans och Ola Rask (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N376 Skogsfond för utveckling av träindustrin",
          "ref_dok_id": "GR02N376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N376",
          "ref_dok_titel": "Skogsfond för utveckling av träindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N382 Kluster och kompetensutveckling för svensk film- och mediebransch",
          "ref_dok_id": "GR02N382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N382",
          "ref_dok_titel": "Kluster och kompetensutveckling för svensk film- och mediebransch",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N391 Fisketurism",
          "ref_dok_id": "GR02N391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N391",
          "ref_dok_titel": "Fisketurism",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N392 Skånes livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Skånes livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N397 Behov av lokalt riskkapital och förenklade regler",
          "ref_dok_id": "GR02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Behov av lokalt riskkapital och förenklade regler",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N398 Möjligheterna för sociala innovationer",
          "ref_dok_id": "GR02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Möjligheterna för sociala innovationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N403 Riskkapital",
          "ref_dok_id": "GR02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Riskkapital",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N406 Filmkluster",
          "ref_dok_id": "GR02N406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N406",
          "ref_dok_titel": "Filmkluster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N408 Kunskap om den sociala ekonomin",
          "ref_dok_id": "GR02N408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N408",
          "ref_dok_titel": "Kunskap om den sociala ekonomin",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf396 Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Sf396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf396",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So569 Handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02So569",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So569",
          "ref_dok_titel": "Handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-18",
          "ref_dok_id": "GR0985",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "2004-03-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:162",
          "ref_dok_id": "GR0K162",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "162",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:162",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}