{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289107",
      "dok_id": "GR01NU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "NU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:NU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-12-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:10",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:14",
      "titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01NU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01NU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01NU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:NU1</div><h1>Utgiftsområde 24 Näringsliv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen för budgetåret 2004  inom  utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (totalt ca 3,5 miljarder kronor).  Likaså\r\ntillstyrks   övriga   här   aktuella   förslag  till\r\nriksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta\r\nutgiftsområde.\r\n\r\nVidare  föreslår  utskottet  att  riksdagen  skall\r\navslå     motionsyrkanden    om    näringspolitikens\r\ninriktning.   Utskottet   redogör  för  sin  syn  på\r\nnäringspolitikens inriktning,  vilken överensstämmer\r\nmed den som redovisas i budgetpropositionen  och med\r\nvad  som  har överenskommits i överläggningar mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet. I en\r\nreservation   (m,  fp,  kd,  c)  presenteras   dessa\r\npartiers gemensamma uppfattning i frågan.\r\nMotioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad\r\nregeringen   föreslagit   avstyrks   av   utskottet.\r\nFöreträdarna    i     utskottet     för     Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  deltar  inte i beslutet om anslag. De\r\nerinrar i särskilda yttranden  om  de  budgetförslag\r\nsom framlagts av respektive parti.\r\nRegeringens skrivelse (2003/04:8) med  redogörelse\r\nför   regelförenklingsarbetet   behandlas  också   i\r\nbetänkandet.  Utskottet,  som  avstyrker  ett  stort\r\nantal motioner i ämnet, anser att regelförenkling är\r\nav  största  vikt  för  att  Sverige   skall   kunna\r\nutvecklas  som  företagarnation  och  att regeringen\r\nbedriver   ett   ambitiöst  arbete  i  denna  fråga.\r\nIntrycket är också att de mål och ambitioner som kom\r\ntill  uttryck i riksdagens  tillkännagivande  hösten\r\n2002 om  intensifiering  av  regelförenklingsarbetet\r\nskall kunna uppnås. I en reservation  (m, fp, kd, c)\r\nefterlyses  åtgärder  av  regeringen  i  syfte   att\r\nintensifiera  regelförenklingsarbetet. Reservanterna\r\nfinner   det  anmärkningsvärt   att   arbetet   inte\r\ngenomförts   med   större   kraft  mot  bakgrund  av\r\nriksdagens uttalande hösten 2002.\r\nUtskottet  avstyrker slutligen  två  motioner  med\r\nyrkanden   rörande    kravet    på    Patent-    och\r\nregistreringsverket  att kungöra i Post- och Inrikes\r\nTidningar vad som införs  i aktiebolagsregistret och\r\nden  därtill kopplade frågan  om  finansieringen  av\r\nSvenska  Akademiens ordbok. Utskottet erinrar om att\r\nriksdagen  vid  två  tidigare  tillfällen  har gjort\r\ntillkännagivanden  om  en  förändring  av kravet  på\r\ndenna publicering, som enligt utskottets uppfattning\r\när ineffektivt och kostnadskrävande. I slutändan  är\r\ndet  företagen  som  får bära kostnaderna, framhålls\r\ndet.  Vägledande  för utskottets  ställningstaganden\r\natt  publiceringskravet   bör  förändras  har  varit\r\nomsorgen om framför allt småföretagen  och att dessa\r\ninte   skall   belastas   av   kostnader   i  större\r\nutsträckning  än  vad  som  är nödvändigt. Utskottet\r\nfinner    inte    anledning    att    ändra     sitt\r\nställningstagande  i detta avseende. Företrädare för\r\nJustitiedepartementet  har  informerat  utskottet om\r\nberedningsläget   i   frågan   och  presenterat   en\r\ntankeskiss för en möjlig lösning. Utskottet tar inte\r\nställning i sak till denna lösning  men  konstaterar\r\natt    det   nu   pågår   en   aktiv   beredning   i\r\nRegeringskansliet  med inriktning att en proposition\r\nskall kunna lämnas till riksdagen hösten 2004.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Näringspolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf326\r\nyrkande 2, 2003/04:N211  yrkande  1, 2003/04:N291\r\nyrkandena  3  och  6,  2003/04:N329  yrkande   1,\r\n2003/04:N346     yrkande     1,     2003/04:N388,\r\n2003/04:N412    yrkandena    1-3   och   29   och\r\n2003/04:A305 yrkande 5.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Regelförenkling\r\n\r\nRiksdagen    lägger    regeringens    skrivelse\r\n2003/04:8 till handlingarna och avslår motionerna\r\n2003/04:K416 yrkande 32, 2003/04:Kr254 yrkande 4,\r\n2003/04:N4    yrkandena    1-7,     2003/04:N209,\r\n2003/04:N227    yrkandena    1-3,    2003/04:N228\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N240 yrkandena  1  och\r\n2, 2003/04:N248 yrkandena 1 och 4-7, 2003/04:N291\r\nyrkande 1, 2003/04: N329 yrkandena 17, 18 och 20,\r\n2003/04:N336  yrkande  1, 2003/04:N346 yrkande 2,\r\n2003/04:N347 yrkande 7,  2003/04:N348  yrkande 1,\r\n2003/04:  N411 yrkande 1, 2003/04:N412 yrkande  9\r\noch 2003/04:A305 yrkande 7.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Fonden för svensk-norskt\r\nindustriellt samarbete\r\n\r\nRiksdagen    återkallar    bemyndigandet    för\r\nregeringen  att  ställa  ut  en  kreditgaranti om\r\nhögst  20 000 000 kr till Stiftelsen  Fonden  för\r\nsvensk-norskt   industriellt   samarbete.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 1.\r\n\r\n4.      Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2004  för  ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet  ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, medför utgifter  på  högst  539\r\n000 000 kr under år 2005 och 573 000 000 kr efter\r\når  2005.  Därmed  bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 2.\r\nb) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att i samråd\r\nmed   Sveriges   Allmänna  Utrikeshandelsförening\r\ngenomföra  sådana  förändringar   i  avtalet  den\r\n1 juli  1992 om Sveriges exportråd mellan  staten\r\noch Sveriges  Allmänna  Exportförening  som  inte\r\ngäller  användningen  av de statliga medlen eller\r\nden  huvudsakliga inriktningen  av  verksamheten.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 3.\r\nc) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år\r\n2004  ställa ut exportkreditgarantier intill  ett\r\nbelopp  av  högst  200  000  000 000 kr inklusive\r\ntidigare  utfärdade  garantier.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition  2003/04:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 4.\r\nd) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år\r\n2004  ställa ut investeringsgarantier intill  ett\r\nbelopp  av  högst  10  000  000  000 kr inklusive\r\ntidigare  utfärdade  garantier.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 utgiftsområde  24\r\npunkt 5.\r\ne)  Riksdagen  bemyndigar  regeringen  att för år\r\n2004    besluta   att   Exportkreditnämnden   får\r\nobegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för\r\nskadeutbetalning.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 6.\r\nf)  Riksdagen bemyndigar regeringen att under  år\r\n2004    för    ramanslaget    26:2   Verket   för\r\ninnovationssystem:   Forskning   och   utveckling\r\nbesluta om bidrag som, inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden,  medför utgifter på högst 950 000  000\r\nkr under år 2005  och  950  000 000 kr under åren\r\n2006-2009. Därmed bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 24 punkt 7.\r\ng) Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslagen\r\nunder    utgiftsområde   24   Näringsliv   enligt\r\nregeringens  förslag  i bilaga 2. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1  utgiftsområde 24\r\npunkt 8.\r\nh)   Riksdagen  avslår  motionerna  2003/04:Fi240\r\nyrkande  25  i denna del, 2003/04:L353 yrkande 6,\r\n2003/04:MJ473     yrkande     7,    2003/04:N205,\r\n2003/04:N211     yrkande     2,     2003/04:N212,\r\n2003/04:N230,     2003/04:N347     yrkande     2,\r\n2003/04:N369,      2003/04:N381,     2003/04:N389\r\nyrkandena 8-15, 2003/04:N411  yrkandena  3-8  och\r\n2003/04:N412 yrkande 30.\r\n\r\n5.      Patent- och registreringsverkets\r\npubliceringskrav\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2003/04:N232 och\r\n2003/04:N354 yrkandena 1-3.\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 december 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran  Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia\r\nLindgren  (s),  Ann-Marie  Fagerström  (s),  Lennart\r\nBeijer (v),  Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren\r\n(m)*, Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström\r\n(fp)*, Åsa Torstensson  (c)*,  Anne  Ludvigsson (s),\r\nAnne-Marie Pålsson (m)*, Lars Johansson (s) och Lars\r\nLindén (kd)*.\r\n*  Har  avstått  från  att delta i beslutet  under\r\npunkt 4.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nNU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition 2003/04:1  (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,\r\ndels  skrivelse   2003/04:8  med  redogörelse  för\r\nregelförenklingsarbetet  med  särskild inriktning på\r\nsmå företag,\r\ndels  1  motion  som  väckts  med   anledning   av\r\nskrivelsen,\r\ndels 30 motioner från allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i ärendet har inför\r\nutskottet     lämnats     av     företrädare     för\r\nJustitiedepartementet,         Institutet        för\r\ntillväxtpolitiska   studier   (ITPS),   Verket   för\r\nnäringslivsutveckling     (Nutek),     Forum     för\r\nsmåföretagsforskning   och   Svenska   Riksförbundet\r\nNationellt Resurscentrum för kvinnor.  På utskottets\r\nuppdrag  har  riksdagens utredningstjänst  gjort  en\r\nförstudie  om  statliga   stöd  till  forskning  och\r\nutveckling   i   företag,  vilken   redovisats   för\r\nutskottet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRiksdagen har den  19 november 2003 fattat beslut om\r\nramarna för de olika utgiftsområdena för år 2004 och\r\nbeslut om en preliminär  fördelning  av  utgifter på\r\nutgiftsområden  för  åren  2005 och 2006 och  därvid\r\nställt  sig  bakom  de  ramar för  utgiftsområde  24\r\nNäringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.\r\n2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1).  I  reservationer (m;\r\nfp; kd; c) förordades avvikelser från  dessa  ramar.\r\nAv  följande tabell framgår regeringens och de olika\r\npartiernas  förslag.  Ramen för utgiftsområde 24 för\r\når 2004 är ca 3,5 miljarder kronor.\r\n\r\nTabell Utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nÅr      Ram            Avvikelser från ramen\r\n(miljoner kronor)\r\n--------------------------------------------------\r\nm      fp     kd     c\r\n--------------------------------------------------\r\n2004    3 491          - 98   - 107  - 55   - 130\r\n--------------------------------------------------\r\n2005    3 627          - 120  - 107  - 41   -140\r\n--------------------------------------------------\r\n2006    3 656          - 120  - 107  - 21   -147\r\n--------------------------------------------------\r\n\r\nEfter  ett  inledande  avsnitt  om näringspolitikens\r\ninriktning   och   ett  avsnitt  om  regelförenkling\r\nredovisas   i  det  följande   regeringens   förslag\r\navseende  de  olika   verksamheter   som   ingår   i\r\nutgiftsområde  24 och motsvarande förslag i aktuella\r\nmotioner. De förslag  som framlagts i motionerna (m;\r\nfp; kd; c) har dock som  utgångspunkt  en  annan ram\r\nför  utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit\r\noch vad  riksdagen  har  ställt sig bakom. Beslut om\r\nanslag   inom   ett  utgiftsområde   skall,   enligt\r\nbudgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De\r\nolika anslagen skall  alltså  fastställas  i ett och\r\nsamma beslut.\r\n\r\n\r\nNäringspolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nnäringspolitikens    inriktning.    Utskottet\r\nredogör  för  sin  syn  på  näringspolitikens\r\ninriktning, vilken ligger i linje med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen  och  med vad\r\nsom   har   överenskommits  i  överläggningar\r\nmellan   regeringen,    Vänsterpartiet    och\r\nMiljöpartiet.  Jämför  reservation  1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPolitikområdet Näringspolitik omfattar  följande sex\r\nverksamhetsområden:              kapitalförsörjning;\r\nentreprenörskap,    information,   rådgivning    och\r\nkompetensutveckling; enkla och ändamålsenliga regler\r\nsamt   tillstånd   och   tillsyn;   väl   fungerande\r\nmarknader; forskning och utveckling; omvärldsanalys,\r\nutvärdering och statistik.\r\n\r\nMålet  för politikområdet  Näringspolitik  är  att\r\nfrämja en  hållbar  ekonomisk  tillväxt  och en ökad\r\nsysselsättning  genom  fler och växande företag.  En\r\nökad ekonomisk aktivitet  genom nya företag och fler\r\nföretag som växer är grundläggande  för  att  främja\r\ntillväxten  både  i Sverige och i Europa. Tillväxten\r\när  i sig en förutsättning  för  att  värna  om  och\r\nutveckla    arbetstillfällen    och    välfärd.    I\r\nbudgetpropositionen    för    år   2003   redovisade\r\nregeringen   en  ambition  att  antalet   nystartade\r\nföretag, liksom  antalet personer som är företagare,\r\nskall öka. Näringspolitiken är inriktad på att uppnå\r\ndessa mål. Den sviktande  konjunkturen  motiverar en\r\nskarpare planering för att uppnå målen.\r\nAntalet företag har ökat under perioden 1997-2001,\r\npåpekas  det  i propositionen. Som en följd  av  den\r\ninternationella  konjunkturen  minskade dock antalet\r\nföretag  mellan åren 2001 och 2002.  Cirka  541  000\r\nföretag (exklusive  företag  inom jordbruk, skog och\r\nfiske    samt    finansiell    verksamhet)    bedrev\r\nnäringsverksamhet under år 2002. Jämfört med år 1997\r\nhar antalet företag ökat med 15 %.  Av  de  547  000\r\nföretag  som  bedrev  näringsverksamhet  år 2001 var\r\n425 000   (78 %)   verksamma   inom  tjänstesektorn.\r\nAntalet  företag inom tjänsteproducerande  branscher\r\nhar under  perioden 1997-2001 procentuellt sett ökat\r\nmer  än  antalet  inom  varuproducerande  branscher.\r\nCirka  97  %   av   alla   företag   har   färre  än\r\n20 anställda, varav majoriteten är s.k. soloföretag,\r\ndvs.  företagaren  har inga anställda. Stora företag\r\nmed fler än 250 anställda utgör endast 0,2 % av alla\r\nföretag men är viktiga från sysselsättningssynpunkt,\r\neftersom de står för  40  %  av antalet anställda. I\r\ngenomsnitt  uppgick  antalet anställda  per  företag\r\ntill  4,2 personer under  år  2001.  Under  perioden\r\n1997-2001  ökade  antalet  anställda  i företag från\r\ndrygt 2 miljoner till knappt 2,3 miljoner personer.\r\nAntalet nystartade företag ökade år 2002  till  37\r\n400  företag.  Sedan  år 1994 har antalet nystartade\r\nföretag  legat  stabilt  på  en  nivå  runt  36  000\r\nföretag. Under slutet av 1980-talet  och  början  av\r\n1990-talet   var   antalet   nystartade   företag  i\r\ngenomsnitt  23  000 företag per år. Av de nystartade\r\nföretagen  år  2002   var  84 %  tjänsteproducerande\r\nföretag  och  16 % varuproducerande  företag.  Cirka\r\n20 % av de personer som startade nya företag år 2002\r\nhade utländsk bakgrund.  Av  de  nya  företagen inom\r\ntjänstesektorn   hade  21 %  av  grundarna  utländsk\r\nbakgrund,    medan    motsvarande     andel     inom\r\nindustrisektorn    var    16 %.    Institutet    för\r\ntillväxtpolitiska  studier  (ITPS)  har i en rapport\r\nvisat att drygt hälften av de företag  som  startade\r\nsin   verksamhet   under  år  1998  fortfarande  var\r\nverksamma    tre    år    efter    start.    Antalet\r\nföretagskonkurser ökade år  2002  för  tredje året i\r\nrad.  Jämfört  med  år 2001 ökade antalet med  7  %.\r\nDrygt 7 900 företagskonkurser beslöts av tingsrätten\r\nunder år 2002. Det är  aktiebolagen som står för det\r\nökande antalet konkurser.  Företagsformerna  enskild\r\nfirma  och handelsbolag visar på en konstant nedgång\r\ni antalet konkurser sedan år 1992. Antalet anställda\r\npersoner  som  berördes  av  konkurs år 2002 uppgick\r\ntill knappt 27 000 personer, vilket  var  en  ökning\r\nmed  12  %  jämfört  med år 2001. 353 400 företagare\r\n(exklusive jordbruk, skog  och  fiske) var verksamma\r\nunder år 2002. Efter toppnoteringen  år 2000 med 359\r\n800 företagare syns alltså en liten tillbakagång  av\r\nantalet    företagare   under   de   senaste   åren.\r\nFördelningen mellan manliga och kvinnliga företagare\r\nhar under perioden 1990-2002 varit relativt konstant\r\nmed i genomsnitt  74 % män och 26 % kvinnor. Antalet\r\nkvinnor som startar nya företag ökar dock och uppgår\r\nnu  till ca 30 % av  antalet  nyföretagare.  Antalet\r\nutlandsfödda    företagare    (inkl.    medhjälpande\r\nfamiljemedlemmar)  uppgick  år  2002  till  41   700\r\npersoner,  vilket utgör 11,6 % av det totala antalet\r\nföretagare,  en  andel  som har minskat under senare\r\når.   Andelen   företagare   per    sysselsatt   för\r\nutlandsfödda är högre än för befolkningen totalt.\r\nUnder rubriken Politikens inriktning sägs att ökat\r\nföretagande  är  av stor betydelse för  den  svenska\r\ntillväxten och sysselsättningen.  Regeringen arbetar\r\nmed  att  utveckla  gynnsamma  förutsättningar   för\r\nföretagandet,  både  för  att öka nyföretagandet och\r\nför  att  få  redan  etablerade  företag  att  växa.\r\nSärskilt prioriterade  områden inom näringspolitiken\r\när insatser för att tillförsäkra  utbud  av  kapital\r\n(särskilt  i tidiga utvecklingsfaser), åtgärder  som\r\ngynnar   ökat    entreprenörskap,    tydligare   och\r\ntillgängligare   information  och  rådgivning   samt\r\nenklare    regler    för     företagare,     enklare\r\nadministrativa  rutiner vid företagsstart, gynnsamma\r\nkonkurrensvillkor  samt  insatser  inom bl.a. design\r\noch  miljödriven  näringslivsutveckling   för   ökad\r\nkonkurrenskraft.   Den   svenska   näringspolitikens\r\ninriktning   ligger  även  väl  i  linje  med   EU:s\r\nsysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.\r\nHur   Sverige   genomför    sysselsättningsstrategin\r\nredovisas  årligen i den nationella  handlingsplanen\r\nför sysselsättning.\r\nRegeringen  har  initierat  ett  arbete med att ta\r\nfram en innovationsstrategi för hållbar tillväxt och\r\nförnyelse,   sägs   det  i  propositionen.   I   det\r\ngrundläggande   arbetet    har    företrädare    för\r\nnäringsliv,  arbetsmarknadens parter och universitet\r\noch     högskolor      deltagit.      Målet      för\r\ninnovationsstrategin   är   att  förstärka  Sveriges\r\nförmåga att skapa kunskap och  omsätta  den  till en\r\nhållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. För detta\r\nkrävs   en  sammanhållen  politik  inriktad  på  att\r\nunderlätta  förnyelse. Detta mål ligger helt i linje\r\nmed   de   ambitioner    regeringen    uttalade    i\r\nvårpropositionen om att samverkan mellan näringsliv,\r\nhögskola  och  samhälle skall utvecklas på nationell\r\noch  regional  nivå,   att   entreprenörskap   skall\r\nunderlättas,   att   företagandets   villkor   skall\r\nförbättras,  att flödet av kunskap mellan forskning,\r\nutbildning och  näringsliv skall underlättas och att\r\nSveriges styrkor  inom  forskning  och profilområden\r\nskall  bibehållas  och  utvecklas.  Målet   för  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken  skall  uppnås genom\r\nåtgärder inom bl.a. näringspolitiken.\r\nUnder  rubriken  Miljödriven näringslivsutveckling\r\noch miljöteknikexport  erinras  om  att  regeringen,\r\ntillsammans med samarbetspartierna, i det s.k.  121-\r\npunktsprogrammet   har   tagit  initiativ  till   en\r\nsatsning  på  miljödriven näringslivsutveckling  och\r\nmiljöteknikexport. Satsningen skall ses i ett längre\r\ntidsperspektiv men i första hand genomföras under en\r\nperiod om fem år.  Regeringen  ser det som angeläget\r\natt  skapa  starkare  länkar  mellan  offentlig  och\r\nprivat sektor vad avser forskning, teknikutveckling,\r\nkommersialisering  och internationalisering  av  den\r\nsvenska  miljötekniken.   Kopplingen  mellan  idéer,\r\nprodukter  och  tjänster  samt   försäljning   skall\r\nstärkas.  Satsningar  skall  inriktas på områden där\r\nSverige och svenska företag har  särskild  kompetens\r\noch  genomföras  i samverkan med relevanta statliga,\r\nregionala   och   lokala   aktörer   samt   företag.\r\nInsatserna skall genomföras  i  samverkan  med andra\r\ninitiativ,    främst    inom   utbildningspolitiken,\r\nmiljöpolitiken, biståndspolitiken  och den regionala\r\nutvecklingspolitiken.     Nätverkssamarbete      och\r\nklusterutveckling   skall  prioriteras.  Strategiska\r\nexportmarknader, geografiskt  eller  på  annat  sätt\r\navgränsade, skall prioriteras.\r\nMiljötekniksektorn    är    ett    av   framtidens\r\ntillväxtområden med en snabbt växande världsmarknad.\r\nHög   miljöprestanda   blir   ett   allt   viktigare\r\nkonkurrensmedel.  Ökad miljömedvetenhet och intresse\r\nför ekologisk hållbarhet hos allt större kundgrupper\r\noch alltfler marknader skapar efterfrågan och därmed\r\nglobalt  stor  tillväxtpotential.   Sverige  har  en\r\nbetydande  roll  och  god  image  som  pådrivare  av\r\nförbättringar   på   miljöområdet   internationellt.\r\nSvenska  företag och svensk forskning  ligger  långt\r\nframme på  många  områden. Miljömedvetenheten och de\r\nhöga  miljökraven  i   Sverige   har  inneburit  att\r\nindustrin   anpassat  sin  produktion   och   infört\r\nmiljövänligare   produktionsprocesser.   Sverige  är\r\nvärldsledande när det gäller att ta fram patent inom\r\nmiljöteknik,  patent  som  för  närvarande dessvärre\r\nofta   vidareutvecklas   och   kommersialiseras    i\r\nutlandet.  Sverige  behöver därför bli bättre på att\r\nutveckla och kommersialisera  produkter och tjänster\r\ninom  miljöteknik.  Sveriges  styrka   ligger  i  en\r\nhelhetssyn som fokuserar på det ekologiskt  hållbara\r\nsamhället.  Sverige  har  hela  systemlösningar  att\r\npresentera  avseende  hållbara  kretslopp inom flera\r\nområden, såsom vatten, avfall och biobränslen, medan\r\ndet    inom    andra   områden   krävs   ytterligare\r\nutvecklingsarbete.    För    att   bibehålla   denna\r\nframskjutna    position    krävs    ett     ständigt\r\nutvecklingsarbete  men  även samordning, framtagande\r\noch presentation av nya systemlösningar. Inventering\r\nav resurser och tillgångar inom landet skall matchas\r\nmot  exportkrav  vilka  behöver  identifieras  genom\r\nomvärldsanalyser. I många  delar  av  världen behövs\r\nstora investeringar för att komma till  rätta med de\r\nsnabbt  ökande  miljöproblemen. Här har den  svenska\r\nresursbasen  synnerligen  goda  förutsättningar  att\r\nerbjuda   ekonomiskt    och    ekologiskt   hållbara\r\nlösningar.  Samtidigt  är den svenska  exportvolymen\r\nför närvarande begränsad.\r\nNär   det  gäller  politikområdet   Utrikeshandel,\r\nexport- och  investeringsfrämjande sägs att målet är\r\nen effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik\r\ni EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom\r\nVärldshandelsorganisationen  (WTO)  samt ökad svensk\r\nexport  och  ökade  utländska direktinvesteringar  i\r\nSverige. Under rubriken  Politikens  inriktning sägs\r\natt Sverige är en del i den internationella ekonomin\r\noch är för sitt välstånd och sin framtida utveckling\r\nberoende av den globala ekonomiska utvecklingen  och\r\nett  omfattande  ekonomiskt  utbyte  med  omvärlden.\r\nDetta  illustreras  av  att Sveriges export år  2002\r\nmotsvarade    omkring   60   %   av    den    totala\r\nvaruproduktionen.   Regeringens   arbete   med   att\r\nåstadkomma  tillväxt  och sysselsättning hänger nära\r\nsamman  med  utvecklingen   på  det  internationella\r\nplanet. Genom ett aktivt och kraftfullt agerande för\r\nfrihandel,  för förutsägbara och  konkurrensneutrala\r\nspelregler och  för  en  väl fungerande inre marknad\r\noch genom handels- och investeringsfrämjandet bidrar\r\nverksamheten inom politikområdet  till  att  öka den\r\nlångsiktiga  tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom\r\ntill att uppnå regeringens sysselsättningsmål.\r\nSveriges arbete för en friare världshandel förenas\r\ninom den samlade  utrikespolitiken  med  en  strävan\r\nefter   en  ekonomiskt,  ekologiskt,  jämställd  och\r\nsocialt  hållbar   utveckling   samt  ett  förstärkt\r\nhandelsrelaterat tekniskt bistånd.  Det  är  av stor\r\nvikt    att    utvecklingsländerna    integreras   i\r\nvärldshandelssystemet och bistås i att utnyttja dess\r\nfördelar. Det är också viktigt att främja företagens\r\netiska,  sociala  och miljömässiga ansvar  samt  att\r\nbekämpa  korruption.   Sverige   är   en   betydande\r\nhandelsnation,  även  i ett globalt perspektiv,  och\r\nhar en ledande position  inom många branscher, såväl\r\nnya som etablerade. Väl fungerande marknader och ett\r\nväl  fungerande regelverk för  världshandeln  är  av\r\navgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Inte minst\r\nviktigt för Sverige är att EU:s inre marknad och det\r\nmultilaterala handelsregelverket i WTO fungerar väl,\r\natt   Sverige    är    attraktivt    för   utländska\r\ninvesteringar   och   att   den  globala  ekonomiska\r\nutvecklingen, liksom utvecklingen  i  närområdet, är\r\ngynnsam.\r\nBeträffande  politikområdet Konsumentpolitik  sägs\r\natt  de  nuvarande   målen   för  konsumentpolitiken\r\nfastställdes av riksdagen i november 2001 i enlighet\r\nmed   propositionen   om   en   handlingsplan    för\r\nkonsumentpolitiken   2001-2005  (prop.  2000/01:135,\r\nbet.  2001/02:LU2).  De   övergripande   målen   för\r\nkonsumentpolitiken är följande:\r\n-   Konsumenternas  ställning  och  inflytande  på\r\nmarknaden skall stärkas - inflytandemålet.\r\n- Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja\r\nsina  ekonomiska  och  andra  resurser  effektivt  -\r\nhushållningsmålet.\r\n- Konsumenternas  hälsa och säkerhet skall skyddas\r\n- säkerhetsmålet.\r\n- Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall\r\nutvecklas som minskar  påfrestningarna på miljön och\r\nbidrar  till  en långsiktigt  hållbar  utveckling  -\r\nmiljömålet.\r\n-  Konsumenterna   skall   ha  tillgång  till  god\r\nvägledning,    information    och    utbildning    -\r\nkunskapsmålet.\r\n\r\nMålen  skall vara styrande för såväl det  nationella\r\nkonsumentpolitiska  arbetet som Sveriges arbete i EU\r\noch andra internationella forum. En ökad välfärd och\r\nen bättre fördelning  av  resurser  är  grunden  för\r\nregeringens   politik.   Konsumentpolitiken  är  ett\r\nviktigt   verktyg   för   att   uppnå   dessa   mål.\r\nKonsumentens  val  sker  inte  endast  utifrån  egen\r\nbehovstillfredsställelse,    utan   också    utifrån\r\nmiljömässiga  och andra etiska  hänsyn.  Konsumenten\r\nmåste ha förutsättningar  att  göra  aktiva  val  på\r\nmarknaden  och  känna  att  det  är meningsfullt att\r\nvälja.  God information och ett effektivt  skydd  är\r\ndärvid viktiga  medel.  Att stödja konsumenterna med\r\nkunskap och information är  därför  en  övergripande\r\nkonsumentpolitisk  prioritering. Konsumentpolitiken,\r\nvars övergripande inriktning  är  att  konsumenterna\r\nskall vara starka och välinformerade, är  en  viktig\r\nförutsättning för en fungerande marknadsekonomi.\r\n\r\nKonsumentpolitiken  är en del av välfärdspolitiken\r\noch skall stödja enskilda människor i deras egenskap\r\nav konsumenter för att  ge dem ett större inflytande\r\noch  för  att  få  dem  att  känna   sig  trygga  på\r\nmarknaden.  Välinformerade  konsumenter   kan  också\r\nbidra   till   en   förbättrad   miljö  och  hållbar\r\nutveckling  genom  eget  agerande  vid   inköp   och\r\nanvändning  av  produkter  och tjänster. Den svenska\r\nkonsumentpolitiken  är  en  del  av  den  europeiska\r\nkonsumentpolitiken. Med en ökande gränsöverskridande\r\nhandel,   bl.a.   genom   de  nya  möjligheter   som\r\nnäthandeln  erbjuder,  och  med  en  ökad  rörlighet\r\nmellan länderna blir betydelsen av en hög skyddsnivå\r\näven på EU-nivå allt viktigare. Konsumentfrågorna är\r\ndärför prioriterade i Sveriges EU-arbete.\r\nI   den  tidigare  nämnda  propositionen   om   en\r\nhandlingsplan   för   konsumentpolitiken   2001-2005\r\nangavs  följande åtta delmål som gäller för perioden\r\n2001-2005     och    som    tydliggör    regeringens\r\nprioriteringar   inom   ramen   för  de  nämnda  fem\r\növergripande   målen   för  konsumentpolitiken:   1.\r\nVägledning,   information    och    utbildning;   2.\r\nInflytande;    3.    Finansiella    marknader;    4.\r\nProduktsäkerhet     och     marknadskontroll;     5.\r\nKonsumentforskning; 6. Prisinformation;  7.  Nyligen\r\nkonkurrensutsatta marknader; 8. Miljö.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion   2003/04:N248   (m),  med  rubriken  Ett\r\nföretagsklimat  i  världsklass,  redovisas  Moderata\r\nsamlingspartiets syn  i  frågan om näringspolitikens\r\ninriktning,   dock   utan   något    förslag    till\r\nriksdagsbeslut.  Partiets  politik  syftar  till att\r\nskapa  ett bättre, rikare och tryggare Sverige,  där\r\nvälfärden  förbättras  för alla. För detta måste den\r\nekonomiska   tillväxten   öka.    En   politik   för\r\nföretagande krävs för att stimulera tillväxt, men en\r\npolitik  för  företagande  är också en  politik  för\r\nfrihet, säger motionärerna.  De påpekar att det inte\r\nfinns någon enskild åtgärd som  kan  ge  Sverige ett\r\nföretagsklimat  i  världsklass,  utan det krävs  ett\r\nantal åtgärder på många områden. En  grundbult i den\r\nföreslagna  politiken  är  att  ta  bort hinder  för\r\nföretagande.  Framgångsrikt företagande  handlar  om\r\natt hitta nya sätt att kombinera insatsvaror, arbete\r\noch kunnande till  varor  och  tjänster  -  att höja\r\nproduktiviteten - anför motionärerna. De påpekar att\r\nproduktiviteten  i  näringslivet  kan  öka, antingen\r\ninom existerande företag eller genom att nya företag\r\ntillkommer  och  gamla  försvinner.  Därför  är  det\r\nviktigt  att  villkoren är goda både för  etablerade\r\nföretag  och  för  nyföretagande.  I  Sverige  finns\r\nbrister på båda  områdena,  anser  motionärerna  och\r\nhänvisar   till  att  ägande  och  huvudkontor  ofta\r\nflyttar utomlands  samt  att nyföretagandet är svagt\r\noch  att små företag växer  dåligt.  I  den  största\r\ninternationella   analys   av   företagsklimat   som\r\ngenomförts  (Global  Entrepreneurship  Monitor 2002)\r\nfår Sverige en bottenplacering, 31:a plats  bland de\r\n37 länder som ingår i studien, uppger motionärerna.\r\nFör  de stora svenska företagen blir Sverige  allt\r\nmindre betydelsefullt,  säger  motionärerna  vidare.\r\nSamtidigt  behöver Sverige de stora företagen,  inte\r\nbara för att  de  genom  investeringar skapar arbete\r\noch  tillväxt,  utan  också  för   att   de   skapar\r\nmöjligheter  för  nya företag att etableras och växa\r\ntill.  Att  företag  köper  upp  andra  företag  och\r\ninvesterar över nationsgränser  är en naturlig följd\r\nav  internationaliseringen  och  av  den  europeiska\r\nintegrationen,  menar  motionärerna.  De  anser  att\r\nproblemet   för   svenskt   vidkommande    är    att\r\nutflyttningen    av    ägande,    huvudkontor    och\r\ninvesteringar  är  större  än  motsvarande flöden åt\r\nandra hållet. Bakgrunden till att ägandet av svenskt\r\nnäringsliv   i   allt  större  utsträckning   ligger\r\nutomlands  är dels  den  svaga  kapitalbildningen  i\r\nSverige,  dels   att   det   svenska  skattesystemet\r\nmissgynnar   svenska   ägare   i  förhållande   till\r\nutländska ägare, anför motionärerna.  De  uppger att\r\nom  de investeringar som består i att företag  köper\r\nandra  företag  räknas  bort  så  investerar svenska\r\nföretag  mer  utomlands  än  vad  utländska  företag\r\ninvesterar  i  Sverige.  För  att ägandet  av  stora\r\nföretag, liksom deras huvudkontor,  skall  finnas  i\r\nSverige  och  för  att svenska och utländska företag\r\nskall välja att investera  i Sverige måste villkoren\r\nvara  minst  lika  goda  som i andra  länder,  anför\r\nmotionärerna. De anser dock  att situationen för små\r\nföretag  är  ännu  allvarligare  än   för  de  stora\r\nföretagen.  Sverige  har  färre  små  och medelstora\r\nföretag i förhållande till sin befolkning  än  något\r\nannat jämförbart land, konstaterar motionärerna.  De\r\nhävdar  att  det  har  skett  en  kraftig nedgång av\r\nnyföretagandet  under de senaste åren  och  hänvisar\r\ntill   registreringsstatistik   från   Patent-   och\r\nregistreringsverket  (PRV), enligt vilken det totala\r\nnyföretagandet fallit  med  en  fjärdedel  sedan  år\r\n1993. Siffrorna för de åtta första månaderna år 2003\r\npekar på en fortsatt fallande trend.\r\nTvå tillkännagivanden begärs i motion 2003/04:N291\r\n(m),  nämligen  om  orsakerna  till utflyttningen av\r\nföretag och ägande från Sverige  och om åtgärder för\r\nett  stärkt  företagar-  och  företagsklimat.  Efter\r\nutfallet i folkomröstningen om  euron behövs, enligt\r\nmotionären,     ett     stärkt     företags-     och\r\nföretagarklimat, i form av sänkta skatter på arbete,\r\nkunskap, företagande och företagsägande,  förenkling\r\nav  företagandets  regelbörda,  ökade satsningar  på\r\nvägar och en bättre fungerande skola.  En indikation\r\npå bristerna i klimatet för företagande, kunskap och\r\njobb  är, anför motionären, att ca 50 stora  svenska\r\nföretag   förlagts   utomlands  de  senaste  åren  -\r\nantingen  genom  flytt av  huvudkontor  eller  genom\r\nutländskt ägande. Cirka 60 000 jobb beräknas ha gått\r\nförlorade under 1990-talet som effekt av att svenska\r\nföretag lämnade landet.  Andelen utlandsägda företag\r\nsom är verksamma i Sverige  föll  från  43 % år 1993\r\ntill  5 %  år 2002, säger motionären. Han anser  att\r\ndebatten om  företagsflytt  ofta  har  fokuserats på\r\nenskilda  företags agerande men att det centrala  är\r\ndet   politiska    ansvaret    för    det    svenska\r\nnäringsklimatet.\r\nI    motion    2003/04:N388   (m)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande  om   åtgärder   för   att   stärka\r\nkonkurrenskraften. I årets regeringsdeklaration  har\r\nstärkt  konkurrenskraft  satts främst på regeringens\r\nprioriteringslista,   vilket   är   utmärkt,   säger\r\nmotionären och anser att  en  tillväxtvänlig politik\r\nmåste  grundas på att viljan att  satsa  och  arbeta\r\nuppmuntras.  Att  konkurrenskraften  försvagats  och\r\nklimatet   för   nya   idéer   och   entreprenörskap\r\nförsämrats  framkommer  genom  PRV:s  statistik  som\r\nvisar    färre    ansökningar   om   patent,   färre\r\nnyregistreringar av  företag och fler avregistrerade\r\nföretag, anför motionären.  Hon anser att kompetens,\r\nkunskap   och   idékraft  är  grunden   för   stärkt\r\nkonkurrenskraft och  att  denna visas av att företag\r\nvill förlägga sin verksamhet i Sverige i stället för\r\ni  andra  länder. Politiska beslut  kan  bidra  till\r\nstärkt  konkurrenskraft   genom   privatisering   av\r\ntjänster  som  produceras  i  offentlig  regi, menar\r\nmotionären.\r\nEtt  tillkännagivande  om  behovet  av  fler   och\r\nväxande  företag föreslås i motion 2003/04:A305 (m).\r\nFör att skapa  förutsättningar  för fler och växande\r\nföretag   krävs   en   förändrad   politik,    anför\r\nmotionärerna.  De  menar  att  det  krävs  en  mängd\r\nförändringar.  Regering  och  riksdag måste göra det\r\nlättare  att  starta och driva företag  genom  olika\r\nåtgärder, t.ex.  införande  av  en  ny och förenklad\r\nföretagsform,    borttagande   av   byråkrati    och\r\nregelkrångel i samband med startande och drivande av\r\nföretag, avveckling  av  etableringshinder, skapande\r\nav   en   ökad  rättssäkerhet,   införande   av   en\r\nföretagsvänligare      miljöbalk      och     bättre\r\nkonkurrensvillkor samt slopande av överbeskattningen\r\nav     företagande    och    investeringar,    anför\r\nmotionärerna.\r\nI   motion    2003/04:Sf326    (fp)   begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  åtgärder  för nya  jobb  genom\r\nförbättringar för företagande. Genom  en  ny  syn på\r\nföretagare   och  enklare  regler  för  företagande,\r\nsänkningar    av    arbetsgivaravgifter    och    av\r\ntillväxtfientliga  skatter  kan  många  nya  arbeten\r\nuppstå,    anför   motionärerna.   De   erinrar   om\r\ntjänstesektorns  betydelse för nyföretagande och nya\r\narbetstillfällen.  Det  finns en stor efterfrågan på\r\nhushållsnära tjänster, men  det  höga  skatteuttaget\r\nhindrar efterfrågan och utbud från att mötas  på  en\r\nvit   marknad,  säger  motionärerna.  De  anser  att\r\nregelverk   och   administration  kring  företag  är\r\nkrångliga och dåligt  anpassade till små företag och\r\natt  enkla startpaket bör  finnas  tillgängliga  för\r\npersoner som avser att starta företag.\r\nFolkpartiets   syn  på  hur  företagsklimatet  bör\r\nutformas redovisas  också i motion 2003/04:N411 (fp)\r\n- dock utan särskilt  förslag  till  riksdagsbeslut.\r\nDet är företagandet som bär upp välfärden,  sägs det\r\ni  motionen.  Sverige behöver en ny politik som  tar\r\ntill vara den stora  potentialen för företagande och\r\ntillväxt, anför motionärerna.  För  att  uppnå detta\r\nbehövs   bl.a.   sänkta   skatter  för  företag  och\r\nföretagare, mindre krångel  och  enklare  regler för\r\nföretagande    och    åtgärder    för   att   stärka\r\nkonkurrensen.  Andelen  företagare  i   Sverige   är\r\nfortfarande  låg i jämförelse med många andra länder\r\noch antalet företagare  har  minskat,  långsamt  men\r\nstadigt,    sedan    flera    år   tillbaka,   säger\r\nmotionärerna.  De  anser att minskningen  dock  inte\r\nberor på att det saknas  företagsidéer i Sverige och\r\nhänvisar  till  att  svenskarna   enligt  Europeiska\r\npatentkontoret är bland de mest innovativa i Europa,\r\nräknat  efter antalet ansökningar om  nya  patent  i\r\nrelation   till   befolkningsstorleken.   Idéer  och\r\npatentansökningar  leder  normalt  till  att företag\r\nstartas,   men   i   Sverige  sker  detta  i  mindre\r\nutsträckning    än   i   andra    länder,    påpekar\r\nmotionärerna.  Svenska  idéer  som  får  patent  ger\r\nupphov  till  arbetstillfällen   i  andra  länder  i\r\nstället för i Sverige, sägs det -  en utveckling som\r\nmåste hejdas. Motionärerna anser att det behövs fler\r\nsmå och medelstora företag i Sverige, med hänvisning\r\ntill  att  småföretag sägs vara mindre  benägna  att\r\nsäga upp anställda vid en konjunkturnedgång.\r\nI     motion    2003/04:N412     (kd)     föreslås\r\ntillkännagivanden  i  fyra  avseenden,  nämligen  om\r\ngrundläggande     principer     för     ett     gott\r\nnäringslivsklimat,     om     statens     roll     i\r\nnäringspolitiken,   om   etikens  betydelse  för  en\r\nfungerande  marknad samt om  näringspolitikens  mål.\r\nKristdemokraternas   ekonomiska   politik  vilar  på\r\ngrundtanken att arbete och välfärd  åt alla bara kan\r\nuppnås genom att ansvarstagande individer,  familjer\r\noch  företag  tillåts  att  utvecklas  och  växa med\r\nstabila   regler.  Det  privata  näringslivet  utgör\r\ngrunden för Sveriges välfärd, säger motionärerna. De\r\nmenar att en  regering som vill åstadkomma ekonomisk\r\nutveckling, förstärkt  välfärd  och arbetstillfällen\r\nmåste  bedriva  en  näringspolitik  som   stimulerar\r\nenskilda    initiativ    och   företagande,   varvid\r\npolitikens roll är att skapa  en god jordmån för nya\r\noch  växande  företag. Målet för  Kristdemokraternas\r\nnäringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil\r\ngrund för välfärden  och sysselsättningen genom ökat\r\nföretagande  inom  sociala   och  ekologiska  ramar,\r\nvilket också står i samklang med  Kristdemokraternas\r\nmålsättning   att  uppmuntra  ett  ökat   personligt\r\nansvarstagande,  sägs  det. Företag, medarbetare och\r\nhuvudkontor flyttar från Sverige till länder som har\r\nett  bättre  företagsklimat   än   Sveriges,   anför\r\nmotionärerna.\r\nEtt   inte   oväsentligt   problem  är  en  allmän\r\nförsvagning   av   det   etiska   medvetandet    och\r\nrättsuppfattningen,    vilket    även   gäller   det\r\nekonomiska  livet,  säger  motionärerna  vidare.  De\r\nanser  att  en sund marknadsekonomi  förutsätter  en\r\netisk   grund,    där    faktorer   som   personligt\r\nansvarstagande  och  hederlighet  betonas  mer.  Det\r\nfinns tydliga gemensamma  drag  för  de  områden där\r\nnyföretagande   blomstrar,   nämligen   tillit   och\r\nsamarbete,  hävdar  motionärerna. De konstaterar att\r\ntillit  inte är något  som  skapas  genom  politiska\r\nbeslut, men menar att politiken måste bidra till att\r\nsamhällets  inneboende  tillit förstärks. En central\r\nprincip i den kristdemokratiska ideologin är att det\r\npersonliga  ansvarstagandet   måste   stärkas.  Etik\r\nfungerar    som   ett   fundament   för   rätt   och\r\nlagstiftning,   genom   att  minska  behovet  av  en\r\nkrånglig och omfattande lagstiftning  samt kostsamma\r\noch komplicerade affärskontrakt, säger motionärerna.\r\nDe påpekar att det svenska samhället har  byggts upp\r\nkring den etik som den kristna traditionen står för,\r\nbl.a.      hederlighet,     rättvisa,     personligt\r\nansvarstagande,  solidaritet  med  medmänniskor  och\r\nrespekt för andras egendom.\r\nKristdemokraterna   föreslår   följande   mål  för\r\nnäringspolitiken:  Politiken skall främja en hållbar\r\nekonomisk  tillväxt och  ökad  sysselsättning  genom\r\nfler och växande  företag.  Det är också viktigt att\r\nregeringen sätter upp konkreta  mätbara  mål,  anser\r\nmotionärerna    och    påpekar    att    det    inom\r\nnäringspolitiken  finns  flera  områden  där det bör\r\nformuleras  målsättningar  som  är uppföljningsbara.\r\nSom  exempel  nämns  regelförenklingar,   där  målet\r\nföreslås formuleras så, att företagens kostnader för\r\nden  administrativa  bördan  till följd av regelverk\r\nskall   minskas   med   15   %   under   innevarande\r\nmandatperiod.  Kristdemokraterna  anser  också   att\r\nregeringen  snarast till riksdagen bör lämna förslag\r\ntill mål för  andel kommersialiserade patent och ett\r\nmål  för  andel  av  arbetskraften  som  skall  vara\r\nsysselsatt  i  privat   sektor.   Statens   roll   i\r\nsamhällsekonomin  skall  vara  att  sätta  ramar och\r\növervaka spelreglerna på marknaden, att ansvara  för\r\nsamhällsplanering  och  infrastruktur samt att skapa\r\nförutsättningar  för  långsiktig   tillväxt,   säger\r\nmotionärerna  sammanfattningsvis.  De  menar att när\r\nstaten agerar såväl domare som spelare på  marknaden\r\när  risken  stor att konkurrensen snedvrids och  att\r\ninvesteringar  inte  görs  på ett optimalt sätt i de\r\nföretag som har de bästa förutsättningarna.\r\nEtt tillkännagivande om attityder till företagande\r\nföreslås i motion 2003/04:N346  (kd).  Över  700 000\r\nföretag  har  färre än fem anställda och ca 30 %  av\r\narbetskraften  arbetar   i   dessa   företag,  säger\r\nmotionärerna.  De  påpekar  att inte ett  enda  nytt\r\nstorföretag  har  kommit  till i  Sverige  under  de\r\nsenaste 30 åren, men att många  stora och medelstora\r\nföretag har flyttat från Sverige.  Kristdemokraterna\r\nvill   särskilt   arbeta   för   de  små  företagens\r\nmöjligheter  att utvecklas. Under alltför  lång  tid\r\nhar företagare  från  socialdemokratiskt håll enbart\r\nbetraktats som skatteobjekt, hävdar motionärerna. De\r\nmenar att attityden inte  sällan  har  varit  att de\r\nflesta  företagare är potentiella skattesmitare  som\r\nbehöver hållas  efter genom fler och hårdare regler.\r\nDet  är  förödande   för   Sveriges  utveckling  att\r\nSocialdemokraterna     har     en     så     negativ\r\ngrundinställning     till     företagande,     anför\r\nmotionärerna.  De  uppger  att  i Sverige finns bara\r\nhälften så många företagare som i flera andra länder\r\npå en jämförbar utvecklingsnivå.  De  hänvisar  till\r\nstatistik  från  ITPS  enligt  vilken  4 467 företag\r\nförsattes i konkurs under det första halvåret  2003,\r\nvilket  innebär en ökning med 10 % jämfört med samma\r\nperiod  år   2002.   Trots   en   liten  uppgång  av\r\nnyföretagande  under  år  2002  uppvisade   nio  län\r\nminskningar inom industrisektorn i förhållande  till\r\når 2001, konstaterar motionärerna.\r\nI    motion   2003/04:N211   (kd)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande   om   betydelsen   av   ett   gott\r\nföretagsklimat  så  att  företagen  stannar  kvar  i\r\nSverige.   Kristdemokraterna   har   vid   upprepade\r\ntillfällen  påtalat vikten av gynnsamma villkor  för\r\nsmå och medelstora  företag,  erinrar motionären om.\r\nHon menar dock att betingelserna  för  storföretagen\r\ninte  är  mindre  viktiga.  Vanligtvis  är  de   små\r\nföretagen  underleverantörer  till  de större, säger\r\nmotionären. Hon påpekar att under de senaste 30 åren\r\nhar inga nya storföretag som startats stannat kvar i\r\nSverige  och  att  idéer  som vuxit fram  i  Sverige\r\nförverkligas i andra länder.  Stora företag flyttar,\r\nenlig  motionären,  ofta  till  länder  som  är  mer\r\nföretagsvänliga - en utveckling som är allvarlig och\r\nmåste  brytas.  Det  är  av  stor vikt  att  svenska\r\nstorföretag   får   likvärdiga  villkor   med   sina\r\nkonkurrenter i andra  länder,  anför  motionären och\r\nnämner   såväl   ekonomiska   garantier  som  snabba\r\nmyndighetsbeslut som exempel på sådana villkor.\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande  om att en\r\nökad   tillväxt   skall   bidra  till  en  ekonomisk\r\nutveckling  som  är  både miljömässigt  och  socialt\r\nuthållig,  anförs  det i  motion  2003/04:N329  (c).\r\nTillväxt är ett av samtidens mest omhuldade begrepp,\r\nsäger motionärerna. De anser att Centerpartiet utgör\r\nett undantag bland partierna genom att framhålla ett\r\nunderifrånperspektiv  på  tillväxt.  Det betyder att\r\nfokus    skall    läggas    på    människorna    som\r\ntillväxtskapande  faktorer  och  att  tillväxt  inte\r\nanses    kunna   kommenderas   fram   centralt   via\r\nstorskaliga   strukturer.  En  metod  att  definiera\r\ntillväxt är det  gängse  sättet  att  mäta ekonomisk\r\ntillväxt, dvs. genom den årliga förändringstakten av\r\nbruttonationalprodukten      (BNP),      konstaterar\r\nmotionärerna. Den regionala motsvarigheten till BNP-\r\nmåttet  är  bruttoregionprodukten  (BRP)  som  mäter\r\nförädlingsvärdet  vid  samtliga arbetsplatser  i  en\r\nregion. En hög nationell  tillväxt  förutsätter  att\r\nregionernas     förädlingsvärden    i    de    olika\r\nnäringsgrenarna ökar, påpekar motionärerna. De menar\r\ndock att BNP i sig självt inte är något mått på vare\r\nsig välstånd eller  livskraftiga samhällen, eftersom\r\ndet  utelämnar  t.ex.  fördelningsaspekter,   miljö,\r\ndemokrati och livskvalitet. Centerpartiet anser  att\r\nen  ökad  tillväxt  skall  bidra  till  en ekonomisk\r\nutveckling  som  är  både  miljömässigt  och socialt\r\nuthållig, sägs det.\r\nFör att skapa tillväxt behövs en tillväxtfrämjande\r\npolitik,  anför motionärerna vidare. De påpekar  att\r\nom Sveriges  topplacering  i  tillväxtligan  år 1970\r\nhade bestått, så hade varje familj haft ca 5 000  kr\r\nmer  att  förfoga  över varje månad. Sverige behöver\r\nfler entreprenörer och fler småföretag, eftersom det\r\när i dessa dynamiska  miljöer  som jobben skapas och\r\ndär som tillväxten uppstår, säger  motionärerna.  De\r\nbedömer  att  fler  småföretag  kommer  att fokusera\r\nkring      humankapitalet      -     tjänsteföretag,\r\nupplevelseindustri  och  kunskapsintensiva  företag.\r\nCenterpartiet anser, som nämnts, att tillväxt skapas\r\nav människor, inte av system och strukturer, men för\r\natt detta skall kunna ske  behövs det förändringar i\r\nbåde system och strukturer.  I forskning och studier\r\nkring förutsättningarna för företagande och tillväxt\r\ntas  begrepp upp som innovationsförmåga,  rörlighet,\r\ndynamik, kreativitet, tillit, attityder, förtroende,\r\nkompetensbaserade  nätverk,  kunskaper, mångfald och\r\nmarknadskonfrontation, varvid  de  fyra  förstnämnda\r\nbegreppen   berör  de  områden  där  småföretag   är\r\nframgångsrika,   säger   motionärerna.  Småföretagen\r\nanses därför ha en nyckelroll  i att skapa tillväxt.\r\nI den tidigare nämnda internationella undersökningen\r\nav entreprenörskap i olika delar  av världen (Global\r\nEntrepreneurship  Monitor  2002)  har  ett  positivt\r\nsamband  mellan  höga nivåer av entreprenörskap  och\r\nhög  BNP  konstaterats,   sägs  det.  Villkoren  för\r\nsmåföretagande  behöver kraftigt  förbättras,  anser\r\nmotionärerna. De  menar  att  det  krävs  helt andra\r\nattityder  än  de  som råder för närvarande för  att\r\nskapa  ett  läge  då människor  vågar  expandera  en\r\nverksamhet eller vågar  starta  företag.  Verket för\r\nnäringslivsutveckling (Nutek) har pekat på  att  väl\r\nfungerande  utbildnings- och transportinfrastruktur,\r\neffektiv    kapitalförsörjning    samt    konsekvent\r\nlagstiftning  och stödjande regelverk är viktiga för\r\natt småföretag skall kunna starta och verka, erinrar\r\nmotionärerna avslutningsvis om.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nFrågan om näringspolitikens  inriktning  behandlades\r\nunder   föregående   riksmöte   i  anslagsbetänkande\r\n2002/03:NU1. Utskottet redovisade  sin  syn i frågan\r\noch  noterade  att  den  låg  i  linje  med den  som\r\nredovisades  i  den  då aktuella budgetpropositionen\r\noch med vad som hade överenskommits i överläggningar\r\nmellan regeringen, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet.\r\nI  en  reservation (m, fp, kd, c) redovisades  dessa\r\npartiers   gemensamma   syn   på   näringspolitikens\r\ninriktning. Riksdagen följde utskottet.\r\n\r\nI  regeringsförklaringen  den  16  september  2003\r\ninbjöd  statsminister  Göran  Persson till  en  bred\r\nsamverkan     med     de     politiska    partierna,\r\narbetsmarknadens    parter   och   andra    centrala\r\norganisationer  för  att   utveckla  Sverige  (prot.\r\n2003/04:2). Ett program för  ett konkurrenskraftigt,\r\nattraktivt  och  framtidsinriktat   Sverige   i  god\r\nsammanhållning     behöver     förverkligas,    sade\r\nstatsministern.  Innehållet  i  ett  sådant  program\r\nskisserades  under följande tio rubriker:  1. Svensk\r\nkonkurrenskraft   skall  hävdas;  2.  Sverige  skall\r\nutvecklas i sammanhållning; 3. Infrastrukturen skall\r\nlänka ihop Sverige; 4. Ett mänskligare arbetsliv och\r\nkamp  mot  ohälsan;  5.  Ungdomars  och  invandrares\r\nsysselsättning skall öka;  6.  Sverige skall vara en\r\nledande    forskningsnation;   7.   Villkoren    för\r\nentreprenörskap       förbättras;       8.       Nya\r\ntillväxtmöjligheter  i  Östersjöregionen  skall  tas\r\ntill  vara;  9.  Modern  teknik  skall driva fram en\r\nmiljömässigt hållbar utveckling; 10.  Exporten skall\r\nöka och internationaliseringen tas till vara.\r\nVid  den  allmänpolitiska debatten i oktober  2003\r\ndebatterades  inriktningen av näringspolitiken under\r\nrubriken   Näringsliv    av   näringsminister   Leif\r\nPagrotsky  och  företrädare   för   samtliga  övriga\r\npartier (prot. 2003/04:14).\r\nDe  aviserade  tillväxtsamtalen  inleddes   den  9\r\nnovember   2003   då   Svenskt  Näringsliv,  Svenska\r\nKommunförbundet,                Landstingsförbundet,\r\nLandsorganisationen  i Sverige (LO),  Tjänstemännens\r\nCentralorganisation (TCO)  och  Sveriges Akademikers\r\nCentralorganisation   (SACO)   var  inbjudna.   Fyra\r\nämnesområden  var  föremål för diskussion,  nämligen\r\nskatte- och konkurrensfrågor,  ohälsan,  möjligheter\r\natt  få  in fler invandrare på arbetsmarknaden  samt\r\ndet minskade förtroendet för näringslivet.\r\nI  regeringsförklaringen   angavs  under  rubriken\r\nVillkoren   för  entreprenör-skap   förbättras   att\r\nStiftelsen Industrifonden  skall  utvecklas  för att\r\nöka tillgången på riskkapital i tidiga skeden. I den\r\nnyssnämnda      allmänpolitiska      debatten     om\r\nnäringspolitiken sade näringsminister Leif Pagrotsky\r\natt  den  privata  riskkapitalmarknaden  präglas  av\r\nvåldsamma  svängningar och att det i stället  behövs\r\nmer  långsiktighet  och  stabilitet.  Därför  kommer\r\nstaten att ta ansvar för att stärka försörjningen av\r\ns.k. såddkapital. Han räknade med att ett par hundra\r\nmiljoner kronor per år med början den 1 juli år 2004\r\nskall   kunna   mobiliseras.   Han   aviserade   att\r\nregeringen  skall  tillsätta  en förhandlingsman som\r\ntillsammans med Industrifonden  skall  ta  fram  ett\r\nförslag  till  hur  Industrifonden  kan  delas i två\r\ndelar  -  ett  aktiebolag  som  fortsätter  med  den\r\nnuvarande   verksamheten   och   en  stiftelse.  Den\r\nsistnämnda  skall  ges  i  uppdrag  att  understödja\r\nsådana företag som befinner sig i ett  mycket tidigt\r\nskede, där det för närvarande är nästan omöjligt att\r\nhitta  investerare,  uppgav  han.  Stiftelsen  skall\r\ntillföras så mycket kapital att den kommer att kunna\r\ninvestera  cirka  en kvarts miljard kronor  per  år.\r\nStiftelsen kommer att  samarbeta  genom avtal med de\r\nregionala    teknikbrostiftelserna.   Genom    denna\r\nsatsning stärks  den  svagaste  länken i den svenska\r\nriskkapitalkedjan,   anförde   näringsministern.   I\r\ndagarna har näringsministern utsett  direktör  Claes\r\nde  Neergard  till  förhandlingsman  med uppgift att\r\ntillsammans            med           Industrifonden,\r\nteknikbrostiftelserna, Almi  Företagspartner  AB och\r\nStiftelsen  Innovationscentrum  utarbeta  detaljerna\r\nkring den nämnda statliga satsningen på riskkapital.\r\nFöreträdare för ITPS och Nutek har inför utskottet\r\npresenterat den rapport om näringsklimatet i Sverige\r\n(A  2003:9)  som  myndigheterna gemensamt har  tagit\r\nfram och som publicerades sommaren 2003.\r\nVidare    har   företrädare    för    Forum    för\r\nsmåföretagsforskning  inför  utskottet informerat om\r\noch lämnat synpunkter på effekterna  av insatser för\r\nsmåföretagsutveckling.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottets   syn   på  näringspolitikens  inriktning\r\nligger   i   linje   med   den   som   redovisas   i\r\nbudgetpropositionen   och   med    vad    som    har\r\növerenskommits  i  överläggningar mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\nVägledande  för  den   näringspolitik   som  skall\r\nbedrivas  är  att  den  skall  bidra  till att skapa\r\nförutsättningar  för  tillväxt,  sysselsättning  och\r\nvälfärd   i   hela  Sverige.  Det  är  viktigt   att\r\nunderstryka att  tillväxten  skall  vara ekonomiskt,\r\nekologiskt och socialt hållbar.\r\nEn ökad ekonomisk aktivitet genom nya  företag och\r\nfler  företag  som  växer  är grundläggande för  att\r\nfrämja   tillväxten.  Denna  är   i   sin   tur   en\r\nförutsättning  för  att arbetstillfällen och välfärd\r\nskall kunna värnas och  utvecklas.  Näringspolitiken\r\när  inriktad  på  att  antalet  nystartade  företag,\r\nliksom  antalet  personer  som är företagare,  skall\r\nöka. Konjunktursituationen gör  att  utformningen av\r\nnäringspolitiken blir ännu viktigare om  målen skall\r\nkunna uppnås.\r\nÖkat  företagande  är  av  stor betydelse för  den\r\nsvenska tillväxten och sysselsättningen.  Regeringen\r\narbetar  med  att utveckla gynnsamma förutsättningar\r\nför företagandet,  både  för  att öka nyföretagandet\r\noch för att få redan etablerade  företag  att  växa.\r\nSärskilt  prioriterade områden inom näringspolitiken\r\när insatser  för  att  tillförsäkra utbud av kapital\r\n(särskilt i tidiga utvecklingsfaser),  åtgärder  som\r\ngynnar    ökat    entreprenörskap,   tydligare   och\r\ntillgängligare  information   och   rådgivning  samt\r\nenklare     regler     för    företagare,    enklare\r\nadministrativa rutiner vid  företagsstart, gynnsamma\r\nkonkurrensvillkor samt insatser  inom  bl.a.  design\r\noch   miljödriven   näringslivsutveckling  för  ökad\r\nkonkurrenskraft. Utskottet ställer sig positivt till\r\nden  (tidigare  nämnda)  planerade  förändringen  av\r\nIndustrifondens   verksamhet,    som   innebär   att\r\nIndustrifonden skall delas upp i två  delar, där den\r\nena  avses  få ansvar för såddfinansiering  med  ett\r\nkapital  på  i  storleksordningen  200-250  miljoner\r\nkronor. Förändringen  bör  kunna  ge förutsättningar\r\nför att bidra till en lösning av de  problem  en del\r\nsmåföretag  kan  ha  att finna finansiering i tidiga\r\nutvecklingsskeden.\r\nI flera av de här aktuella  motionerna  framställs\r\nsituationen   för   företagandet   i  allmänhet  och\r\nnyföretagandet     i     synnerhet     som    mycket\r\notillfredsställande.  Detta  är  inte  den bild  som\r\nutskottet   har   och   heller  inte  den  bild  som\r\nframkommer  i olika statistikkällor,  undersökningar\r\noch rankningslistor.  Utskottet anser generellt sett\r\natt man bör inta en kritisk  och  försiktig hållning\r\ntill rankningslistor, men vill ändå  peka  på  några\r\nsådana   som  har  kommit  under  senare  tid.  OECD\r\npublicerar  vartannat  år en jämförande undersökning\r\n(Science, Technology and  Industry  Scoreboard). Den\r\nsenaste,  som  avser  år 2003, innehåller  över  200\r\nindikatorer  på  olika  områden.   När   det  gäller\r\nforskning    och    utveckling,    venture   capital\r\n(riskkapital till onoterade företag), utbildning och\r\npatentansökningar  inom vetenskap och  teknik  visar\r\nindikatorerna  på  att   Sverige   ligger  bra  till\r\ninternationellt.\r\nVärldsbanken  har  vidare  i  en  rapport   (Doing\r\nbusiness  2004  - understand-ing regulation) jämfört\r\n130 länder på basis  av kvantitativa indikatorer som\r\ngäller regler för näringslivet. Undersökningen visar\r\natt länder med höga inkomster  reglerar näringslivet\r\nmindre än länder med låga inkomster. Sverige tillhör\r\nde tio länder som reglerar affärslivet  minst. Andra\r\nländer   är   bl.a.   Australien,  Kanada,  Danmark,\r\nNederländerna,  Nya  Zeeland   och   Storbritannien.\r\nSverige  tillhör också de tio länder som  har  de  i\r\npraktiken  bäst fungerande regleringarna. Sverige är\r\nvidare, enligt  rapporten,  ett av de länder där det\r\när enklast att starta företag.  Sverige kommer på en\r\ndelad  tredje  plats bland de 130 länderna  när  det\r\ngäller   antal   procedurer   som   krävs   för   en\r\nföretagsstart och på 12:e plats när det gäller antal\r\ndagar det normalt tar att starta ett företag.\r\nYtterligare en internationell  studie med relevans\r\ni   detta  sammanhang  är  den  granskning   (Global\r\nCompetitiveness   Report)  som  den  internationella\r\nnäringslivsorganisationen   World   Economic   Forum\r\npublicerar     årligen     och     som     redovisar\r\ntillväxtutsikterna i ett antal länder. I den senaste\r\nrapporten,  som  publicerades  i  november 2003  och\r\nomfattade   102   länder,   redovisades  två   olika\r\njämförelseindex.   Det   första   indexet    (Growth\r\nCompetitiveness Index) avser att analysera ländernas\r\npotential  att  uppnå hållbar ekonomisk tillväxt  på\r\nbåde medellång och  lång  sikt och är baserat på tre\r\nhuvudfaktorer,   nämligen   teknologisk    tillväxt,\r\nmakroekonomiska villkor och kvaliteten på offentliga\r\ninstitutioner.  Sverige behöll där sin tredje  plats\r\nfrån år 2002, efter  Finland  och  Förenta staterna.\r\nDet  andra indexet (Business Competitiveness  Index)\r\nmäter   ett  lands  förmåga  att  utnyttja  aktuella\r\nresurser  för  att skapa välstånd och baseras på två\r\nhuvudfaktorer,  nämligen  företagens  operativa  och\r\nstrategiska nivå  samt  näringslivsklimatet. I detta\r\navseende förbättrade Sverige  sin  position  från år\r\n2002 från sjätte till tredje plats, också här  efter\r\nFinland och Förenta staterna.\r\nUtskottet    vill   också   något   beröra   olika\r\nantalsuppgifter  rörande  nyföretagande  och  totalt\r\nföretagande  som  det refereras till i propositionen\r\noch i motionerna och som återgetts i det föregående.\r\nDen officiella statistiken  om  nyföretagande är den\r\nsom publiceras årligen av ITPS i  samarbete med SCB,\r\noch där den senaste avser år 2002.  Antalet  genuint\r\nnystartade  företag  år  2002  uppgick  till  37 430\r\nföretag, vilket var en ökning med 5,4 % jämfört  med\r\når  2001  då antalet nystartade företag uppgick till\r\n35 517.  De   senaste   fem   åren,  1998-2002,  har\r\nnyföretagandet i genomsnitt legat  på  drygt  36 300\r\nnya  företag  per  år. I flera motioner refereras  i\r\nstället till den statistik  som  Stiftelsen Jobs and\r\nSociety    tar   fram   och   som   presenteras    i\r\nNyföretagarbarometern  6  gånger per år. Uppgifterna\r\nhämtas  från  Patent- och registreringsverket  (PRV)\r\noch omfattar antalet  nyregistrerade företag. Enligt\r\ndenna statistik har antalet  nyregistrerade  företag\r\nunder år 2002 minskat med 0,6 % jämfört med år 2001.\r\nSkillnaderna mellan Jobs and Societys statistik  och\r\nITPS:s   statistik   förklaras   med   följande  tre\r\nomständigheterer: Jobs and Societys statistik  visar\r\nalla  företag  som nyregistrerats hos PRV, dvs. även\r\nföretag som byter ägare och bolagsform; omkring 36 %\r\n(år  2002)  av  alla   enskilda   företag   är  inte\r\nregistrerade  hos  PRV och kommer därför inte med  i\r\nJobs and Societys statistik;  ITPS utesluter företag\r\ninom  jordbruk,  skogsbruk,  jakt   och  fiske  samt\r\nfastighetsförvaltning,  eftersom de nyregistreringar\r\nsom görs avseende dessa näringsgrenar i allmänhet är\r\növertagande   av   verksamhet   och   inte   genuint\r\nnystartade   företag.    Sammanfattningsvis    anser\r\nutskottet att den statistik som bör användas när man\r\ndiskuterar  utvecklingen  av  nyföretagandet  är den\r\nofficiella  statistik  som tas fram av ITPS och SCB.\r\nÄven  när  det  gäller det  totala  antalet  företag\r\nrefereras det till  olika  uppgifter i propositionen\r\noch i vissa motioner. Detta  beror dock på att olika\r\navgränsningar görs. I propositionen  sägs  t.ex. att\r\n541 000 företag  bedrev  näringsverksamhet under  år\r\n2002, medan det i en motion  talas  om  att över 700\r\n000  företag  har  färre  än  fem  anställda. I  den\r\nförstnämnda  siffran  har  emellertid  företag  inom\r\njordbruk, skog och fiske samt finansiell  verksamhet\r\nexkluderats,   medan  dessa  sektorer  ingår  i  den\r\nsistnämnda sifferuppgiften.\r\nAvslutningsvis   vill   utskottet   framhålla  att\r\nSverige   totalt  sett  har  ett  modernt  och   bra\r\nföretagsklimat,  som  dock kan bli bättre, speciellt\r\nför de små företagen. Sverige  skall inte konkurrera\r\nmed låga löner och okvalificerade  arbeten  utan med\r\nkunnande, kompetens och ett högt tekniskt innehåll i\r\ntjänste-  och varuproduktionen. I den näringspolitik\r\nsom krävs för framtiden ingår olika delar som berörs\r\ni vissa av  de  här  aktuella motionerna. Ett område\r\navser olika åtgärder för  att  främja  förnyelse  av\r\nnäringslivet.   Det   rör  sig  om  teknikspridning,\r\nkompetensutveckling     och     innovationsfrämjande\r\nåtgärder. Vidare måste lönsamheten för investeringar\r\ni företag ligga på en rimlig  nivå och hinder för en\r\ntillfredsställande kapitalförsörjning  till  framför\r\nallt  små,  växande  företag undanröjas. En effektiv\r\nkonkurrens är också av  stor betydelse, såväl för de\r\nsmå företagen som för konsumenterna.  Till frågan om\r\nförenklingar för småföretagen återkommer utskottet i\r\nföljande avsnitt.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet\r\nsamtliga här aktuella motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\n\r\nRegelförenkling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet:\r\n\r\nRiksdagen bör lägga regeringens skrivelse med\r\nredogörelse för regelförenklingsarbetet  till\r\nhandlingarna  och  avslå  motionsyrkanden  på\r\nområdet.  Utskottet anser att regelförenkling\r\när av största  vikt  för  att  Sverige  skall\r\nkunna  utvecklas  som företagarnation och att\r\nregeringen bedriver  ett  ambitiöst  arbete i\r\ndenna  fråga.  Intrycket är också att de  mål\r\noch  ambitioner  som   kom   till  uttryck  i\r\nriksdagens  tillkännagivande hösten  2002  om\r\nintensifiering   av   regelförenklingsarbetet\r\nskall  kunna uppnås. Jämför  reservation  (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  regeringens   skrivelse   2003/04:8   lämnas   en\r\nredogörelse  för  regeringens regelförenklingsarbete\r\noch regeringens handlingsplan  för  att  minska  den\r\nadministrativa bördan för företag. Regeringen lämnar\r\näven  en  redogörelse för myndigheternas tillämpning\r\nunder  år  2002   av   förordningen  (1998:1820)  om\r\nsärskild konsekvensanalys  av  reglers  effekter för\r\nsmå företags villkor.\r\n\r\nRegeringens handlingsplan för minskad\r\nadministrativ börda\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2003 (prop.  2002/03:1)\r\nanmälde  regeringen  att  den avsåg att ta fram  ett\r\nnytt  mål för att minska den  administrativa  bördan\r\nför  små   företag  och  att  den  samtidigt  skulle\r\nredovisa en  handlingsplan  för att uppnå detta mål.\r\nVidare redovisades ambitionen  att en första mätning\r\nav den administrativa bördan skulle genomföras under\r\når  2003.  I  december  2002 tillkännagav  riksdagen\r\n(bet. 2002/03:NU1) att regeringen  bör sätta upp ett\r\nkvantitativt  mål  för  regelförenklingsarbetet,   i\r\nsyfte   att  redan  under  innevarande  mandatperiod\r\npåtagligt   minska   företagens   administration  av\r\nregelverket.      Vidare     innehöll     riksdagens\r\ntillkännagivande  att   en  genomgång  av  hela  det\r\nregelverk som berör företagandet  skall  göras under\r\nmandatperioden  så att onödiga och krångliga  regler\r\nkan tas bort. Slutligen innebar riksdagens uttalande\r\natt regeringen under  år  2003 bör inge anmälan till\r\nOECD     med     begäran     om    granskning     av\r\nregelförenklingsarbetet.\r\n\r\nUnder   år  2002  prioriterades   en   systematisk\r\ngranskning av alla förslag på nya och ändrade regler\r\ninom   Regeringskansliet.   Därefter   har   arbetet\r\nkoncentrerats  på  att  ta fram ett handlingsprogram\r\nför  att minska den administrativa  bördan  och  att\r\nompröva  de befintliga reglerna. Som en inledning av\r\ndetta arbete höll näringsminister Leif Pagrotsky ett\r\nseminarium med generaldirektörer och tjänstemän från\r\n33 myndigheter.  Regeringens  handlingsplan  för att\r\nminska  den  administrativa  bördan  består av flera\r\nolika  delar. Granskningen av nya och ändrade  lagar\r\noch förordningar  kommer  att fortgå med oförminskad\r\nkraft.  Utbildningar  i  regelförenklingsarbete  för\r\ntjänstemän     inom    Regeringskansliet,     övriga\r\nmyndigheter och kommittéväsendet kommer att anordnas\r\näven    fortsättningsvis.     Att     påverka    hur\r\nregelförenklingsarbetet  bedrivs inom EU  har  också\r\nhög prioritet. Härutöver innehåller  handlingsplanen\r\nen rad nya åtgärder.\r\nFör  det första kommer de olika departementen  och\r\nberörda  myndigheter  att  ges i uppdrag att göra en\r\ngenomgång av de regelverk som berör företagandet och\r\natt presentera konkreta åtgärdsplaner för att minska\r\nden  administrativa bördan. Regeringens  förhoppning\r\när att  detta skall visa sig vara ett effektivt sätt\r\natt förenkla  de  befintliga  regelverken.  För  att\r\nuppnå  ett  kraftigt  genomslag är ansatsen bred och\r\nåtgärdsplanerna kommer  att kunna inkludera insatser\r\nsom innehåller följande:\r\n- förenklingar av nationella  och  internationella\r\nregler,\r\n- färre och enklare blanketter,\r\n-   bättre   service   och   tillgänglighet    hos\r\nmyndigheterna,\r\n-   effektivare  administration  inom  och  mellan\r\nmyndigheter,\r\n-  IT-lösningar   som   förenklar   små   företags\r\nkontakter med myndigheter,\r\n-    förkortning   av   handläggningstiderna   vid\r\ntillståndsgivning.\r\n\r\nFör att  stimulera framtagandet av konkreta åtgärder\r\npå   departements-    och    myndighetsnivå   kommer\r\nNäringsdepartementet   att   genomföra   ett   antal\r\nseminarier. Dessutom kommer näringsministern att med\r\nberörda     generaldirektörer     genomföra      ett\r\nuppföljningsmöte    i    slutet    av    år    2003.\r\nÅtgärdsplanerna   kommer   att   sammanställas   och\r\nredovisas till riksdagen under hösten 2004.\r\n\r\nFör det andra kommer ett kvantitativt mått för den\r\nadministrativa  bördan  att tas fram. Institutet för\r\ntillväxtpolitiska studier  (ITPS) gavs i juni 2002 i\r\nuppdrag att utveckla en metod  som  gör  det möjligt\r\natt  mäta  den  administrativa börda som regelverken\r\nmedför för företagen.  ITPS har studerat existerande\r\nmätmetoder i de länder som kommit längst på området,\r\nnämligen Nederländerna,  Danmark  och  Belgien. ITPS\r\nhar identifierat två olika ansatser när  det  gäller\r\nmätmetoder  - dels en \"top-down-ansats\", som innebär\r\natt man studerar  företaget för att ta reda på vilka\r\nregler det träffas  av  och  hur  stor administrativ\r\nbörda  dessa ger upphov till (sker vanligtvis  genom\r\nenkätundersökningar),  dels  en  \"bottom-up-ansats\",\r\ndär man i stället går igenom ett lagstiftningsområde\r\nparagraf   för   paragraf   och   kartlägger   vilka\r\ninformationsaktiviteter reglerna ger upphov till hos\r\nföretagen    och   utifrån   dessa   beräknas    den\r\nadministrativa  bördan.  Den  metod  som  används  i\r\nNederländerna  benämns Mistral (Measuring Instrument\r\nAdministrative Burdens)  och  anses  vara  den  mest\r\ntillförlitliga  men  också den mest komplicerade och\r\nkostsamma. Metoden har en \"bottom-up-ansats\" och går\r\nut  på  att,  med  hjälp  av   revisorer  och  andra\r\nnyckelpersoner i företagen, göra  uppskattningar  av\r\nden  administrativa  bördan  för varje regel. På det\r\nsättet kan utvecklingen av den administrativa bördan\r\nföljas regel för regel och myndighet  för myndighet.\r\nI  Danmark  används  branschspecifika  enkäter   som\r\nskickas ut till ett stort antal företag. Metoden som\r\nanvänds  i  Danmark  har en \"top-down-ansats\" och är\r\nbilligare  men  anses  av  ITPS  ha  lägre  grad  av\r\ntillförlitlighet. Den metod  som används i Belgien -\r\nmen som fortfarande befinner sig på ett pilotstadium\r\n- går ut på att alla nya regler  analyseras  för att\r\nklargöra  vilka  administrativa  åtgärder  företagen\r\nmåste  vidta.  Varje  regel förses därefter med  ett\r\nindex, enligt en förutbestämd nyckel.\r\nITPS  har  föreslagit att  en  svensk  variant  av\r\nMistralmodellen    skall    användas.    Myndigheten\r\nkonstaterar  vidare  att  kostnaderna  är svåra  att\r\nuppskatta och att det är nödvändigt med  ytterligare\r\nutvecklingsarbete   och   en   pilotmätning,   innan\r\nreguljära mätningar kan påbörjas. ITPS:s förslag har\r\nremissbehandlats.     I    stort    sett    samtliga\r\nremissinstanser anser att  det  är  viktigt att mäta\r\nföretagens  administrativa  börda  till   följd   av\r\nregelverken   och  tillstyrker  framtagandet  av  en\r\nmätmetod.   Ingen    remissinstans   motsätter   sig\r\nframtagandet  av  en  mätmetod.   En   majoritet  av\r\nremissinstanserna  förordar  ITPS:s  val av  ansats,\r\ndvs.          bottom-up-ansatsen,          däribland\r\nEkonomistyrningsverket,           Arbetsmiljöverket,\r\nJordbruksverket,  Lantbrukarnas  riksförbund  (LRF),\r\nNäringslivets  nämnd för regelgranskning  (NNR)  och\r\nSvensk Handel. Majoriteten anser dock att mätmetoden\r\nmåste  konkretiseras   ytterligare   och  framhåller\r\nnödvändigheten  av att först genomföra  en  noggrann\r\npilotstudie för att  uppnå  en  tillförlitlig metod.\r\nFlera remissinstanser anser att det  föreligger risk\r\nför dubbelräkning av kostnader eftersom en aktivitet\r\nkan  täcka flera lagstiftningsområden.  Ett  flertal\r\nremissinstanser anser att mätmetoden bör utformas på\r\nett sätt som möjliggör jämförelser med andra länder.\r\nStatskontoret,   Statistiska   centralbyrån   (SCB),\r\nRiksskatteverket   (RSV)   och  Vägverket  avstyrker\r\nITPS:s  val av metod och förordar  i  stället  andra\r\nalternativ.  SCB  anser  bl.a.  att  fördelarna  med\r\n\"bottom-up-ansatsen\"  kan  ha  överskattats  och att\r\nkostnaderna kan ha underskattats. Även RSV anser att\r\nden   arbetsinsats  och  kostnad  som  föranleds  av\r\nmetoden  inte  står  i  rimlig  proportion  till  de\r\nresultat  som  den  kan  förväntas  ge.  SCB och RSV\r\npresenterar egna förslag på hur en alternativ modell\r\nkan  utformas.  Statskontoret  förordar  att Sverige\r\nverkar för att utveckla och sprida tillämpningen  av\r\nOECD:s  metoder.  Ett  flertal  av remissinstanserna\r\nanser  att den valda definitionen  av  administrativ\r\nbörda är  otillräcklig.  Flera  remissinstanser  har\r\nsynpunkter   på   begreppet  tvingande  information,\r\nvilket anses utesluta  bl.a. allmänna råd och regler\r\nsom styr rätten till jordbruksstöd.\r\nRegeringen delar uppfattningen  att  den  av  ITPS\r\nföreslagna    metoden    behöver    utvecklas    och\r\nkonkretiseras  innan  den  kan användas i praktiken.\r\nRegeringen är angelägen om att  den  metod  som  tas\r\nfram  blir  tillförlitlig.  Regeringen  kommer under\r\nhösten   2003   att  ge  ett  uppdrag  i  syfte  att\r\nvidareutveckla  och   konkretisera   mätmetoden  och\r\ngenomföra en pilotmätning, som skall påbörjas  under\r\når  2003.  En  mätning  med en färdigutvecklad metod\r\nskall göras under år 2004.  Som  tidigare  aviserats\r\nkommer regeringen att sätta upp ett kvantitativt mål\r\nför  att  minska  den  administrativa  bördan. Målet\r\nkommer  att  redovisas  så  snart  en  tillförlitlig\r\nmätmetod är framtagen.\r\nSlutligen har regeringen lämnat in en anmälan till\r\nOECD för en genomgång av regelreformeringsarbetet  i\r\nSverige.\r\n\r\nPraktiska erfarenheter och resultat\r\n\r\nArbetet  med regelförenkling är främst av långsiktig\r\nkaraktär,  sägs  det  i skrivelsen. Det handlar till\r\nstor  del  om  perspektiv-  och  attitydförändringar\r\nsåväl  vid  framtagandet   av  nya  regler  som  vid\r\nomprövning  av  de  befintliga   regelverken.   Inom\r\nRegeringskansliet  har  medvetandegraden  vad gäller\r\nsmå  företags  villkor  höjts  genom  användning  av\r\nkonsekvensanalyser.  Fortfarande finns det  dock  en\r\nstor utvecklingspotential att ta till vara. Detsamma\r\ngäller för myndigheter  och  kommittéväsendet.  Även\r\nkommunerna ansvarar för hantering och tillämpning av\r\nregler   som   berör   företag.   Inom   kommunernas\r\nansvarsområde ligger att ge olika tillstånd  och att\r\nutöva tillsyn.\r\n\r\nBeträffande insatser i Regeringskansliet under  år\r\n2002 noteras att det inom Regeringskansliet finns en\r\nsärskild  grupp,  Simplex,  som har till uppgift att\r\nidentifiera befintliga regler  som  är  i  behov  av\r\nförenkling, att granska alla nya förslag till regler\r\nsom  tas fram inom Regeringskansliet och att ge stöd\r\noch råd i arbetet med att ta fram konsekvensanalyser\r\nav  regelförslag.  Utöver  det  arbete  som  Simplex\r\nbedriver  sker,  liksom  tidigare,  en  kontinuerlig\r\növersyn  av  reglerna av de ansvariga departementen.\r\nFörenklingar av  befintliga regler ses som den stora\r\nutmaningen. I varje  enskilt fall måste en avvägning\r\ngöras mellan syftet med  regeln  och  nyttan  med en\r\nförenkling.  Arbetet  med regelförenkling pågår inom\r\nhela Regeringskansliet. I skrivelsen redovisas några\r\nexempel  på genomförda regelförenklingar  vid  olika\r\ndepartement.\r\nNär det  gäller  förslag  till  nya  eller ändrade\r\nlagar  och  förordningar  noteras  i skrivelsen  att\r\nfr.o.m. april 2001 t.o.m. april 2003  har totalt 105\r\nkonsekvensanalyser          genomförts          inom\r\nRegeringskansliet.     Det     är     de     berörda\r\nfackdepartementen    som   ansvarar   för   att   en\r\nkonsekvensanalys tas fram.  I  normalfallet  har  en\r\nsådan  analys  genomförts  redan  innan  Simplex får\r\nförslaget      för     granskning.     Kravet     på\r\nkonsekvensanalyser   har  lett  till  att  de  olika\r\ndepartementen  i  ökad  utsträckning   uppmärksammar\r\nförslagens  effekter på små företag. Simplex  bidrar\r\ntill att ytterligare  lyfta  fram  och  konkretisera\r\ndessa effekter. Regeringens bedömning är  att  detta\r\nsammantaget  haft  en  avgörande  betydelse  för den\r\nslutgiltiga  utformningen  av  ett stort antal lagar\r\noch förordningar.\r\nEn allt större del av den svenska regelmängden har\r\nsitt ursprung i regler som förhandlats  fram  på EU-\r\nnivå.   Det   blir   därför   allt   viktigare   att\r\nkonsekvenserna  för  företagen beaktas på ett tidigt\r\nstadium i förhandlingsprocessen,  då det fortfarande\r\nfinns utrymme att få gehör för ändringsförslag.  För\r\natt  möjliggöra  detta  har en ny mall introducerats\r\nför hur ståndpunkter i EU-frågor  skall tas fram. Av\r\nmallen   framgår   att   konsekvenserna  för   bl.a.\r\nföretagen,  liksom  kommissionens  konsekvensanalys,\r\nskall analyseras.\r\nI uppgifterna för Simplex  ingår  att  ge stöd och\r\nråd    till   Regeringskansliet,   myndigheter   och\r\nkommittéväsendet  i  arbetet med konsekvensanalyser.\r\nDet utbildningsarbete  som  genomfördes  tillsammans\r\nmed näringslivet under åren 2001 och 2002 kommer att\r\nfortsätta,  om  än  i  mindre  omfattning, under  de\r\nkommande åren. Simplex har särskilda genomgångar med\r\nde   kommittéer   som   kan  förväntas   komma   med\r\nregelförslag  med bäring på  företag.  I  ett  antal\r\nutredningar  deltar   företrädare  för  Simplex  som\r\nexperter.\r\nBeträffande  myndigheternas   rapportering  enligt\r\nförordningen       (1998:1820)      om      särskild\r\nkonsekvensanalys  av   reglers   effekter   för  små\r\nföretags villkor anges att totalt 42 myndigheter har\r\nlämnat  en  sådan  rapportering.  Denna  förordning,\r\nSimplexförordningen,  föreskriver  att myndigheterna\r\nårligen  skall  rapportera  till regeringen  om  det\r\ngångna   verksamhetsårets   arbete   med   särskilda\r\nkonsekvensanalyser.   Enligt   förordningen    skall\r\nmyndigheterna  när de överväger nya eller förändrade\r\nregler  som  kan  ha   betydelse  för  små  företags\r\narbetsförutsättningar,    konkurrensförmåga    eller\r\nvillkor  i övrigt göra en konsekvensanalys.  Det  är\r\nsåledes upp  till  myndigheten att avgöra dels om en\r\nsärskild konsekvensanalys  skall genomföras, dels om\r\nen årsrapport skall inges. Myndigheterna uppmanades,\r\ni  samband  med  årsredovisningen,   att  kortfattat\r\nredovisa  de  tre  viktigaste  åtgärderna   som   de\r\ngenomfört  under  år  2002  och  som  har medfört en\r\nminskad   administrativ   börda   för  små  företag.\r\nMyndigheterna har även haft i uppgift  att  redovisa\r\nom  de  aktuella  åtgärderna  lett  till  en minskad\r\nadministration   hos   den   egna   myndigheten.   I\r\nskrivelsen     redovisas    några    exempel    från\r\nmyndigheternas   årsrapporteringar.    Det    gäller\r\nArbetsmiljöverket,                  Socialstyrelsen,\r\nNaturvårdsverket,     Post-    och    telestyrelsen,\r\nJordbruksverket  och  Inspektionen  för  strategiska\r\nprodukter.\r\nEtt flertal myndigheter  anger att samråd sker med\r\nberörda företag i form av möten vid planering av ett\r\nföreskriftsarbete,   under  arbetets   gång,   genom\r\nremissförfarande  och  i  viss  mån  i  samband  med\r\nstyrelsebehandling. Många  myndigheter  anger  också\r\natt samråd regelmässigt sker med Näringslivets nämnd\r\nför  regelgranskning.  Av  de 42 myndigheter som har\r\nrapporterat till regeringen  uppger  32  myndigheter\r\natt  de  sammantaget har infört eller ändrat  i  123\r\nföreskrifter  och  allmänna råd som har konsekvenser\r\nför   företag.   Myndigheterna   har   upphävt   111\r\nföreskrifter och allmänna  råd.  Motsvarande siffror\r\nför  år  2001  var 377 respektive 136,  baserade  på\r\nrapporter  från 46  myndigheter.  Skillnaden  mellan\r\nåren  i  antal   myndigheter   som   har  ingett  en\r\nårsrapport  beror  främst på att myndigheterna  inte\r\nutger föreskrifter och  allmänna  råd  med bäring på\r\nsmå   företag   varje  år.  Sammanfattningsvis   har\r\nmyndigheterna  under  år  2002  infört  67  %  färre\r\nföreskrifter och  allmänna  råd samtidigt som de har\r\nupphävt 18 % färre föreskrifter jämfört med år 2001.\r\nDe  10  myndigheter  som  inte  har   lämnat   någon\r\nrapportering uppger att de varken har infört, ändrat\r\neller upphävt några föreskrifter eller allmänna  råd\r\nunder år 2002.\r\nI  skrivelsen  lämnas  exempel  på  myndigheternas\r\narbete  med  förbättrad  service och tillgänglighet.\r\nUnder år 2002 har flera projekt  initierats  för att\r\nförbättra  myndigheternas  service  och  information\r\ntill  företag. Försöksverksamheten med servicedialog\r\noch  serviceåtaganden  har  slutförts.  I  rapporten\r\nLyssna  för  att  lära  och lova - Utvärdering av en\r\nförsöksverksamhet     med     servicedialog      och\r\nserviceåtaganden   (Statskontorets  rapport  2003:9)\r\nredovisades    resultatet.     Arbetet    med    24-\r\ntimmarsmyndigheter   har  redovisats   i   rapporten\r\nSamverkande  24-timmarsmyndigheter   -  Sammanhållen\r\nelektronisk   förvaltning  (Statskontorets   rapport\r\n2003:18). En formkravsöversyn  har genomförts och en\r\nrapport,   Formel   -   Formkrav   och   elektronisk\r\nkommunikation  (Ds  2003:29),  har överlämnats  till\r\nregeringen.\r\nUnder  rubriken Elektronisk förvaltning  sägs  att\r\ngemensamt  för  ett  flertal  myndigheter  är att de\r\narbetar   aktivt  med  IT-lösningar  för  att  kunna\r\nerbjuda företagen service på myndighetens webbplats.\r\nEn  utökad  användning   av   IT-lösningar   innebär\r\nkostnads-  och  tidsbesparingar  såväl för företagen\r\nsom  för  myndigheterna,  t.ex.  lägger   de  flesta\r\nmyndigheter    numera    ut    sina   förslag   till\r\nföreskriftsändringar   på  sina  webbplatser   under\r\nremisstiden. Regeringen  har  satt  upp  som mål att\r\nsamtliga tjänster som kostnadseffektivt kan erbjudas\r\nelektroniskt skall tillhandahållas på detta sätt. En\r\nomedelbar   förbättring   när   myndigheterna  inför\r\nenklare informationstjänster på webbplatser  är  att\r\nde  blir  tillgängliga  dygnet  runt.  Många ärenden\r\nställer  krav på samverkan mellan flera myndigheter.\r\nMed   elektroniskt    informationsutbyte   kan   den\r\nhandläggande   myndigheten    automatiskt    inhämta\r\ninformation  som  redan  finns i offentliga register\r\ndirekt från den registerförande myndigheten utan att\r\nbehöva gå omvägen via den sökande. På detta sätt kan\r\nden administrativa bördan  på  den  sökande  minskas\r\nsamtidigt    som    handläggningen   förenklas   och\r\nhandläggningstiderna förkortas.\r\nFöretagsregistrering (www.foretagsregistrering.se)\r\när    ett    samarbete    mellan     Patent-     och\r\nregistreringsverket  och Riksskatteverket för att ge\r\nen förbättrad service till företagare, noteras det i\r\nskrivelsen. Genom att  erbjuda  en  kontaktpunkt och\r\ngenom   att   göra   det  möjligt  med  elektroniska\r\nanmälningar uppnås förenklingar  för  företagen.  På\r\nwebbplatsen   kan   företagen   få   information  om\r\nföretagsregistrering  och  företagande,  anmäla  och\r\nändra uppgifter för mervärdesskatteregistrering  och\r\narbetsgivaravgifter,  ansöka  om  eller återkalla F-\r\nskatt eller FA-skatt och lämna uppgifter  för att få\r\nbeslut     om    debiterad    preliminärskatt    vid\r\nnyregistrering.         Nuteks        Internetportal\r\nFöretagarguiden    (www.fore-tagarguiden.se)     ger\r\ninformation  och  service från drygt 30 myndigheter.\r\nStartlinjen  hos  Nutek   lämnar   information   och\r\nvägledning   per   telefon,   e-post  och  webbplats\r\n(www.nutek.se/startlinjen) till  personer som tänker\r\nstarta   företag.   Under   år   2002  har   Statens\r\nenergimyndighet fortsatt utvecklingen  av system som\r\nanpassas    för   att   uppfylla   kraven   på   24-\r\ntimmarsmyndigheten,  bl.a. genom att kunderna själva\r\nmatar   in  information  och   kompletteringar   via\r\nInternet.\r\nNär  det   gäller   kommittéernas  redovisning  av\r\narbetet   med  särskild  konsekvensanalys   sägs   i\r\nskrivelsen   att   samtliga  kommittédirektiv  skall\r\nberedas   gemensamt   med   Simplex.   Medverkan   i\r\nbeslutsprocessen redan  när utredningar tillsätts är\r\nnödvändig    för    att   kunna   säkerställa    att\r\nsmåföretagsperspektivet   blir  en  naturlig  del  i\r\nutredningsarbetet.      Vid      granskning       av\r\nkommittédirektiv    identifierar    Simplex    vilka\r\nutredningar     som    bör    göra    en    särskild\r\nkonsekvensanalys.  För  dessa  utredningar  anges  i\r\ndirektiven  att  analysen  skall  göras i samråd med\r\nNäringslivets  nämnd för regelgranskning.  Under  år\r\n2002 har detta angetts i 15 kommittédirektiv.\r\n\r\nRegelförenkling ur ett internationellt\r\nperspektiv\r\n\r\nRegelförenkling  är  ett område som fått allt större\r\nuppmärksamhet under de  senaste  åren,  sägs  det  i\r\nskrivelsen. Länderna inom OECD arbetar med frågan på\r\nolika sätt. I vissa länder är regelförenkling en del\r\nav  förvaltningspolitiken med det huvudsakliga målet\r\natt   effektivisera    offentliga   verksamheter   i\r\nmedborgarnas  och företagens  tjänst,  medan  den  i\r\nandra  länder är  en  del  av  näringspolitiken  och\r\nsyftar  till  att  förbättra  förutsättningarna  för\r\ntillväxt och sysselsättning. Inom ramen för den s.k.\r\nLissabonstrategin     ses     regelförenkling    och\r\nregelförbättring  som  viktiga  instrument  för  att\r\nmodernisera EU. Oberoende av det  övergripande målet\r\nmed regelförenkling är förutsättningarna  och viljan\r\natt  kunna lära av varandra länderna emellan  mycket\r\nstor. Förutom samarbetet inom EU och OECD samt genom\r\nett informellt  nätverk  av ansvariga tjänstemän för\r\nregelförenkling  inom  EU-länderna   (Directors  for\r\nBetter  Regulation)  är  bilaterala  direktkontakter\r\nviktiga   för   att   överföra   erfarenheter   till\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nNär  det  gäller regelförenkling inom  EU  sägs  i\r\nskrivelsen att  från  svensk  sida  har  denna fråga\r\nprioriterats  som  en  del  av  EU:s  modernisering.\r\nEuropeiska  rådet uppmanade i Lissabon år  2000  EG-\r\nkommissionen  och medlemsstaterna att inom ramen för\r\nsina respektive befogenheter senast år 2001 utarbeta\r\nen strategi för  ytterligare samordnade åtgärder för\r\natt        förenkla        bestämmelser.        EU:s\r\nförvaltningsministrar tillsatte  i  november 2000 en\r\nrådgivande  grupp  med  experter  på regelförenkling\r\nfrån     samtliga     medlemsstater,     den    s.k.\r\nMandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001 fram\r\nsin    slutrapport    med   en   handlingsplan   för\r\nregelförenkling för EU. Uppföljningen av Mandelkern-\r\ngruppens rekommendationer  har  skett  i en särskild\r\nexpertgrupp  som tillsattes våren 2002. Kommissionen\r\npresenterade ett regelförbättringspaket i juni 2002,\r\ni  vilket ingår  en  handlingsplan  för  bättre  och\r\nenklare  regler.  Paketet  har en nära koppling till\r\nvitboken  om EU:s styrelseformer  och  har  en  bred\r\nansats med  sikte  på all gemenskapslagstiftning och\r\nhela  lagstiftningsprocessen.   Som   en   följd  av\r\nregelförbättringspaketet  har  en  metod för en  ny,\r\nfördjupad   konsekvensanalys  utarbetats.   Analysen\r\nredogör  för  regelförslagens   effekter   på  olika\r\ndimensioner   av  hållbar  utveckling  och  ersätter\r\ntidigare  använda  sektorsanalyser.  I  sitt  årliga\r\narbetsprogram  publicerar kommissionen vilka förslag\r\nsom kommer att föregås av denna nya typ av analys.\r\nInitiativen    i    kommissionens    handlingsplan\r\nbehandlar  hur  ny  lagstiftning  på  gemenskapsnivå\r\nskall bli bättre. Företagens  största  börda  härrör\r\nemellertid  från  existerande  lagstiftning,  varför\r\nförenklingar   och   modernisering   av   denna   är\r\nangelägna.    EU:s    inititativ    för    förenklad\r\nlagstiftning  på den inre marknaden, det s.k.  SLIM-\r\nprogrammet  (Simpler  Legislation  in  the  Internal\r\nMarket), startade  år  1996.  Alltifrån  direktiv om\r\nprydnadsväxter  till direktiv om mervärdesskatt  har\r\nbehandlats i mindre  arbetsgrupper  som lagt förslag\r\npå   förenklingar  som  sedan  kommissionen,   efter\r\nomarbetning,   har   presenterat   för   rådet   och\r\nparlamentet  -  en metod som har visat sig vara både\r\nresurskrävande och tidsödande. SLIM kompletterades i\r\nfebruari  2003  med   ett   flerårigt   program  för\r\nförenkling av gällande regelverk, som är  avsett att\r\nleda  till en minskning med 25 % av antalet  berörda\r\nsidor, som för närvarande uppgår till ca 97 000. Ett\r\nannat    initiativ    inom    EU    är    Europeiska\r\nföretagspanelen   (European  Business  Test  Panel),\r\nvilket  är ett initiativ  av  kommissionen  för  att\r\nförbättra  och förenkla gemenskapens regler. Panelen\r\nkommer att bestå  av  3 000 företag, varav 126 skall\r\nvara svenska. Deltagande  företag kommer regelbundet\r\n(6-8 gånger per år) att få ta del av förslag till ny\r\nEG-lagstiftning och lämna synpunkter  på t.ex. vilka\r\nadministrativa  bördor  och kostnader som  förslagen\r\nskulle kunna ge upphov till.  Urvalet  av företag är\r\nslumpmässigt  och innehåller alla typer av  företag,\r\nfrån enmansföretag  till  företag  med  fler  än 250\r\nanställda.  Tjänstemän ansvariga för regelförenkling\r\ni de olika EU-länderna  ingår  i det tidigare nämnda\r\ninformella    nätverket    Directors   for    Better\r\nRegulation, vars möten används  i  första  hand  för\r\nerfarenhetsutbyte  och  jämförelse av resultat kring\r\nregelförenklingsfrågor.\r\nRegelförenkling  har  också   uppmärksammats  inom\r\nOECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har\r\nframhållits. OECD:s checklista från  år  1995  utgör\r\nutgångspunkt  för  den checklista Simplex tillämpar.\r\nRegeringen  deltar  aktivt   i   OECD:s   arbete  om\r\nregelförenkling.   OECD   granskar  medlemsländernas\r\nregelreformeringsarbete efter  anmälan från landet i\r\nfråga (OECD Regulatory Reform Review).  Ett tjugotal\r\nländer  har  hittills  genomgått  eller genomgår  en\r\nsådan  granskning.  Av  de  nordiska  länderna   har\r\nDanmark,  Norge  och Finland genomgått en granskning\r\nvarvid de båda sistnämndas  avslutades  våren  2003.\r\nSverige lämnade i mars 2003 en anmälan om granskning\r\nav  sitt  regelreformeringsarbete.  En granskning av\r\nOECD   ställer   inte   obetydliga   krav   på   att\r\nRegeringskansliet  avsätter  personal  och  resurser\r\nunder ca 18 månader.\r\nNär det gäller regelförenkling inom Norden  sägs i\r\nskrivelsen   att   utbyte   av  erfarenheter  mellan\r\ntjänstemän på nordisk nivå är  viktigt.  De nordiska\r\nländerna har kommit olika långt, samtidigt  som  det\r\nfinns  stora  likheter  i de yttre förutsättningarna\r\nför regelförenklingsarbetet. Detta gör att det finns\r\nstora    vinster    med    erfarenhetsutbyte     och\r\nkunskapsöverföring  på tjänstemannanivå. Som ett led\r\ni    detta    ägde    ett    informellt     nordiskt\r\ntjänstemannamöte rum i Sverige i juni 2002. Under år\r\n2003,   då   Sverige   innehade  ordförandeskapet  i\r\nNordiska         ministerrådet,          arrangerade\r\nNäringsdepartementet   i   samarbete   med  Nordiska\r\nministerrådet,  Nordisk Industrifond och  Forum  för\r\nsmåföretagsforskning    en    konferens   på   temat\r\nEntreprenörskap och regelförenkling för ökad nordisk\r\nkonkurrenskraft. Danmark har under  år 2002 inrättat\r\nen  enhet  för  regelförenkling  och  administrativa\r\nlättnader  inom  Finansministeriet  med  ansvar  för\r\nkoordinering  av  regelförenklingsarbetet.  Ansvaret\r\nför   genomförande   och   konkret  arbete  är  dock\r\ndecentraliserat  till  de olika  ministerierna.  Det\r\ndanska   handlingsprogram,    benämnt   En   enklere\r\noffentlig sektor, som lanserades  under  år 2002 för\r\natt  förbättra kvaliteten i existerande lagstiftning\r\nlöper  även  över  år 2003 och kommer att följas upp\r\nunder år 2004. Norge  har  under  år 2002 antagit en\r\nhandlingsplan,   benämnd   Et  enklere  Norge,   som\r\ninnehåller  en  strategi för regelförenklingsarbetet\r\nmed  bl.a.  122  konkreta  förenklingsförslag.  Inom\r\nnorska Närings- och  handelsdepartementet har vidare\r\nen Simplexfunktion inrättats, benämnd Orakel, delvis\r\nefter svensk modell. Arbetet  är  fokuserat  på  att\r\nåstadkomma  bättre  konsekvensanalyser,  bl.a. genom\r\nråd   och   stöd   när   det  gäller  utformning  av\r\nkonsekvensanalyser. Det har  också  skett bilateralt\r\nerfarenhetsutbyte   med   anledning  av  den   OECD-\r\ngranskning av regelreformeringsarbetet  i  Norge och\r\nFinland som slutfördes under våren 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrågan om regelförenkling tas upp i 17 motioner, med\r\nföreträdare    för    fyra    partier   -   Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet.\r\n\r\nI  motion  2003/04:N4  (m,  fp,  kd, c) begärs att\r\nregeringen  skall  anmodas  att  lägga  fram  skarpa\r\nförslag till regelförenklingar på ett antal  områden\r\nsom    anges    i    motionen.    Vidare    föreslås\r\ntillkännagivanden om att arbetet med regelförenkling\r\nskall ha som mål att företagens administrativa börda\r\nskall  minska  med  minst en fjärdedel fram till  år\r\n2010, varvid ett delmål  skall  vara  att företagens\r\nadministrativa  börda  skall  minska  med  minst  en\r\ntiondel under innevarande mandatperiod. För  att  de\r\nföreslagna  målen skall vara meningsfulla begärs att\r\nregeringen skall  anmodas  att lägga fram förslag om\r\nett  system  för  att kvantitativt  mäta  företagens\r\nadministrativa     börda.     Slutligen     föreslås\r\ntillkännagivanden i tre andra avseenden, nämligen om\r\nbehovet av bättre uppföljning  av kraven på problem-\r\noch  konsekvensbeskrivningar,  om   principerna  för\r\nregelförenklingsarbetet och om ett stärkt Simplex.\r\nMotionärerna menar att det finns betydande brister\r\ni det sätt som regel-förenklingsarbetet bedrivits på\r\noch  att  det  är  anmärkningsvärt att arbetet  inte\r\nbedrivits  med  större   kraft   mot   bakgrund   av\r\nriksdagens    beslut   i   december   2002   om   en\r\nintensifiering  av  regelförenklingsarbetet under år\r\n2003. En mätmetod skulle  tas fram att använda redan\r\nunder  år 2003. Regeringen skulle  vidare  under  år\r\n2003   göra    en   översyn   av   regelverket   vid\r\nföretagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av\r\nhandläggningstiden  för  dessa  ärenden. På en punkt\r\nger   motionärerna   regeringen  ett  erkännande   -\r\nregeringen har, i enlighet med vad riksdagen begärt,\r\nlämnat in en anmälan till  OECD  för en genomgång av\r\nregelreformeringsarbetet  i  Sverige.   Motionärerna\r\nanser  att  regeringen,  bortsett  från detta,  inte\r\nklart  redogör  för hur riksdagsbeslutet  hanterats,\r\nvilket de finner  anmärkningsvärt. Dessutom menar de\r\natt det som regeringen  enligt  skrivelsen  planerar\r\natt   genomföra   är   sådant  som  redan  borde  ha\r\ngenomförts som en följd av riksdagens beslut.\r\nEnligt en kartläggning  av  Statskontoret  år 1999\r\nfanns  det  75  myndigheter  som samlar in uppgifter\r\nfrån  företag  -  uppgifter  som  lämnas  på  1  150\r\nblankettyper - och antalet blanketter  som skickades\r\nin  år 1998 var 73 miljoner, säger motionärerna.  De\r\nrefererar   också  till  en  undersökning  av  OECD,\r\npublicerad år  2001 (Businesses'''''''''''''''' views on red tape),\r\nenligt   vilken  kostnaden   i   Sverige   för   att\r\nadministrera lagar och regler beräknades till nästan\r\n200 000  kr   per  företag.  För  företag  med  1-19\r\nanställda beräknades kostnaden till ca 30 000 kr per\r\nanställd, medan  den  för  större företag beräknades\r\ntill ca 6 000 kr per år och anställd. Överförs dessa\r\nsiffor  till samtliga företag  uppskattas  kostnaden\r\ntill   50   miljarder    kronor   per   år.   Enligt\r\nNäringslivets   nämnd   för  regelgranskning   (NNR)\r\nefterlevs        regeringens       uppdrag        på\r\nregelförenklingsområdet  till mycket liten del bland\r\nmyndigheterna, säger motionärerna.  De hänvisar till\r\natt  enligt NNR:s s.k. regelindikator  för  år  2003\r\nutreds   bara   hälften   av   förslagen   till  nya\r\nföretagsregler  ur ett företagsperspektiv. I  endast\r\n7 % av fallen redovisas  kostnaderna  för företagen,\r\noch i bara 9 % av ändringsförslagen redovisas vilken\r\nkategori  av  företag  som  avses  eller  hur  många\r\nföretag som berörs.\r\nRegelförenklingsarbetet  får  inte  stå  still   i\r\nväntan   på   bättre  mätmetoder  eller  grundligare\r\nanalyser, utan  regeringen  bör enligt motionärerna,\r\nsom nämnts, anmodas att lägga  fram  skarpa  förslag\r\ntill  regelförenklingar  på  ett  antal  områden. De\r\nanser  bl.a.  att  flera av Småföretagsdelegationens\r\nförslag   bör   kunna   genomföras    utan    längre\r\nutredningar, t.ex. principen att det skall räcka för\r\nföretag  att  göra  anmälan  till en myndighet då en\r\nhändelse  föranleder  anmälningsplikt   till   flera\r\nmyndigheter  och  kravet att myndigheter skall lämna\r\nbindande löften om  hur  lång  tid  det skall ta att\r\navgöra  ett  ärende. Lagen (1976:157) om  skyldighet\r\nför arbetsgivare  att  anmäla  ledig  plats till den\r\noffentliga  arbetsförmedlingen bör också  avskaffas.\r\nAndra förenklingar  kräver  visst  utredningsarbete,\r\nbl.a. att ersätta statistiska totalundersökningar på\r\nolika  områden,  t.ex. avseende sjukskrivningar  och\r\nhälsoläge, anför motionärerna.  De  anser  också att\r\ndet  bör  införas  enhetliga beräkningsunderlag  för\r\nersättningar i de allmänna  försäkringarna  och  att\r\nsemesterlagen  (1977:480)  bör förenklas. Regler som\r\nförsvårar  för  välfärdsentreprenörer   inom   t.ex.\r\nskola,  vård och omsorg måste vidare ses över, säger\r\nmotionärerna.  De  menar att två lagområden som är i\r\nsärskilt behov av översyn  är miljöbalken (1998:808)\r\noch plan- och bygglagen (1987:10). Förutom lagar som\r\nökar den administrativa bördan  för  företagen finns\r\nlagar   och   regler   som  förbjuder  eller  starkt\r\nbegränsar viss verksamhet  utan  några rimliga skäl,\r\nt.ex     reglerna     för    gårdsslakterier     och\r\ngårdsförsäljning  och  regler   om   strandskydd   i\r\nglesbygd,   anser   motionärerna.   De   menar   att\r\nregeringen  också  har  infört  nya  lagar  som ökar\r\nkrånglet  för företagen, t.ex. kravet på att företag\r\nmed   fler   än   tio   anställda   skall   redovisa\r\nsjukfrånvaron   i  årsredovisningen.  Myndigheternas\r\nhandläggningstider  kan  vidare  ställa  till  stora\r\nproblem  för  företagare,  och  även  i övrigt måste\r\nrättssäkerheten för företagare stärkas,  inte  minst\r\npå  skatteområdet,  anför motionärerna. De anser att\r\ntvå viktiga åtgärder  är  att  införa  krav  på  att\r\nmyndigheter  skall  handlägga  ärenden inom viss tid\r\noch att det skapas möjligheter för företagare att få\r\nskadestånd  när  myndigheters  försumlighet  orsakat\r\nekonomisk skada.\r\nMotionärerna erinrar om att de länge har krävt att\r\nkvantitativa  mål för regelförenklingsarbetet  sätts\r\nupp. De anser,  som  tidigare nämnts, att företagens\r\nadministrativa börda skall  minska  med en fjärdedel\r\nfram till år 2010. Både Danmark och Belgien  har nu,\r\nliksom   tidigare   Nederländerna,  satt  upp  denna\r\nprocentsats som mål, säger motionärerna. De föreslår\r\natt  ett delmål skall  vara  att  regelbördan  skall\r\nminska med 10 % under innevarande mandatperiod.\r\nFör att konkreta mål skall vara meningsfulla måste\r\ndet finnas  kvantitativa  mått,  anför motionärerna.\r\nITPS  har, som redovisats, presenterat  ett  förslag\r\ntill   en    operativ   definition   av   företagens\r\nadministrativa  börda  enligt  följande: \"företagets\r\nkostnader   för   att  upprätta,  lagra   och   till\r\nmyndigheter överföra  tvingande  information\".  ITPS\r\nhar  vidare  föreslagit  en  modell för att mäta den\r\nadministrativa bördan för varje  enskild regel eller\r\nvarje   enskilt   lagstiftningsområde    genom    en\r\nkombination   av   empiriska   studier  av  företag,\r\nskrivbordsstudier,  studier  i laboratoriemiljö  och\r\nexpertintervjuer. Motionärernas  bedömning är att en\r\nsådan  ansats  dels skulle ge en god  möjlighet  att\r\nbeskriva kostnaden  för  lagar och regler, dels vara\r\nen grund för utvärdering av arbetet med att reducera\r\nden administrativa bördan för företagen. Det är dock\r\ninte  bara  den administrativa  bördan  som  är  ett\r\nproblem, utan den totala regelmängden är ett problem\r\ni sig, menar motionärerna. De anser därför att målet\r\nbör vara att  minska även den totala regelmassan. De\r\nangivna målen bör  formuleras  på  departements- och\r\nmyndighetsnivå.\r\nRedovisningen  av  konsekvenser för  företagen  är\r\noftast bristfällig, trots  gällande  lagstiftning  i\r\nverksförordningen  (1995:1322),  Simplexförordningen\r\n(1998:1820)  och  kommittéförordningen  (1998:1474),\r\nhävdar motionärerna. De anser mot denna bakgrund att\r\nreglerna   för   hur   statliga    utredningar   och\r\nmyndigheter        genomför       problem-       och\r\nkonsekvensbeskrivningar   bör  stramas  upp,  varvid\r\nökade  kostnader  för  företag  liksom  effekter  på\r\nkonkurrenssituationen skall  ingå i beskrivningarna.\r\nSimplex  skall ges möjlighet att  stoppa  lagförslag\r\nsom inte innefattar  ordentliga beskrivningar, anför\r\nmotionärerna.\r\nMotionärerna  anser  vidare,   som   nämnts,   att\r\nriksdagen   skall   göra   ett  tillkännagivande  om\r\nprinciperna  för regelförenklingsarbetet.  Så  länge\r\nregelförenklingsarbetet  bedrivs  med utgångspunkt i\r\natt förenklingar endast kan ske under  förutsättning\r\nav att funktionen av lagar och regler inte påverkas,\r\nkommer   resultatet   att   vara  marginellt,  anför\r\nmotionärerna. De påpekar att  skälet  till  att  det\r\nfinns  många  lagar  och  regler är att en avvägning\r\nsällan görs mellan kostnaderna för och nyttan av nya\r\nlagar och regler. Om kostnaderna  överstiger  nyttan\r\nbör  lagen  avskaffas  och ett sådant perspektiv bör\r\ngenomsyra       regelförenklingsarbetet,       menar\r\nmotionärerna. De  anser  att  en  betydande  kostnad\r\nbestår  i  själva  mängden  av  bestämmelser  som en\r\nföretagare    måste    ta    hänsyn   till,   varför\r\nregelförenklingsarbetet  i  ökad   utsträckning  bör\r\ninriktas på att avskaffa lagar och regler snarare än\r\npå  att  förändra  dem.  Lagstiftaren  skall  endast\r\ninföra de regler som behövs för att samhällsekonomin\r\nskall fungera väl och på ett socialt och  ekologiskt\r\nhållbart sätt, anför motionärerna. De anser  att det\r\ninte är företagen som skall förklara varför en  viss\r\nregel  bör  försvinna  utan  det är staten som skall\r\nvisa  varför  en  viss regel inte  skall  avvecklas.\r\nEnligt   motionärerna    närmar    sig    regeringen\r\nregelförenklingsuppgiften  från  diametralt  motsatt\r\nhåll.\r\nSlutligen  föreslår  motionärerna  att  frågan  om\r\nregelförenklingsarbetet     skall     hanteras     i\r\nStatsrådsberedningen  för  att  ge kraft åt arbetet.\r\nSimplex bör lyftas till denna nivå  samt  ges  ökade\r\nbefogenheter och ökade resurser, anför motionärerna.\r\nDe   anser   att   en   placering   av   Simplex   i\r\nStatsrådsberedningen    också   skulle   utgöra   en\r\nmarkering av regelförenklingsfrågornas betydelse.\r\nI motion 2003/04:N248 (m)  begärs  att  regeringen\r\nskall  lägga fram förslag i följande fyra avseenden:\r\nom konkreta  regelförenklingar som anges i motionen;\r\nom    striktare    tillämpning    av    kraven    på\r\nkonsekvensanalys  i  existerande   lagstiftning;  om\r\navskaffande av otidsenlig eller onödig lagstiftning;\r\nom  stärkt  rättstrygghet  för  företagare.   Vidare\r\nföreslås ett tillkännagivande om regelförenkling och\r\nminskning   av   företagens   administrativa  börda.\r\nMotiveringarna  är  i  huvudsak  likartade   dem   i\r\nnyssnämnda motion 2003/04:N4 (m, fp, kd, c).\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet\r\nav  regelförenklingar för det svenska nyföretagandet\r\ni syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i\r\nSverige,  anförs  det  i  motion  2003/04:N209  (m).\r\nRegeringen  har  genom  Simplex aviserat borttagande\r\noch  förenkling  av  regler,   men   det   praktiska\r\nresultatet är mycket nedslående, anser motionären.\r\nTillkännagivande  i två avseenden begärs i  motion\r\n2003/04:N228 (m), nämligen om behovet av fortlöpande\r\nutmönstring av föråldrade  och  uttjänta regleringar\r\noch   om   behovet   av   en   försöksvis   inrättad\r\navregleringsdelegation   inom  Statsrådsberedningen.\r\nLika viktigt som det är att  stifta nya lagar i takt\r\nmed samhällets förändringar är  det  att  mönstra ut\r\nföråldrade eller överspelade lagar, förordningar och\r\nbestämmelser,   anför   motionären.  Han  anser  att\r\nSimplex  inte  har  lyckats   särskilt  väl  i  sitt\r\nuppdrag, troligen mest beroende på att den politiska\r\nviljan   samt  kunskapen  om  och  förståelsen   för\r\nsmåföretagandets  villkor  i  hög  grad  saknas  hos\r\ndepartementsledningen.    I    regeringsförklaringen\r\nhösten 2003 sägs återigen att regeringen  avser  att\r\nta  itu  med  tillväxtfrågorna och regelförenklingar\r\nför näringslivet,  konstaterar motionären. Han menar\r\natt det återstår att  se  om det ligger mer substans\r\nbakom orden än hittills, men  att   det oberoende av\r\ndetta bör inrättas en avregleringsdelegation som ett\r\nsjälvständigt  ekonomisk-juridiskt  expertorgan   åt\r\nregeringen  och  med  företrädare  för näringslivet,\r\nknutet      till      Statsrådsberedningen     under\r\nstatsministerns       ledning,       med       årlig\r\nrapporteringsskyldighet också till riksdagen.\r\nI    motion   2003/04:N291    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande om regelförenkling för företagande.\r\nDen, enligt  motionären,  övertunga  regleringen  av\r\nföretagandet  har  regeringen  med  stödpartier inte\r\ngjort tillräckligt åt, utan det starkaste regeringen\r\nförmått  är  att  tillkalla  arbetsgrupper  för  att\r\ninventera problemen, säger motionären. Han menar att\r\nförenklingar för företagandet inte är kostsamma utan\r\ni huvudsak en attitydfråga.\r\nEtt tillkännagivande om färre  och  enklare regler\r\nföreslås  i  motion  2003/04:  A305  (m). Omfattande\r\nbyråkrati  och  regelkrångel kringgärdar  start  och\r\ndrift av företag  i Sverige, hävdar motionärerna. De\r\nanser  att  det  krävs  en  radikal  förenkling  och\r\nminskning  av  regelsystemen   för   att  underlätta\r\ntillkomsten av nya företag.\r\nFrågan   om  regelförenkling  tas  upp  i   motion\r\n2003/04:Kr254   (m)   utifrån   den   situation  som\r\nkonstnärer har som småföretagare. Många  konstnärer,\r\ninte   minst   bildkonstnärer,   är  egenföretagare,\r\nkonstaterar  motionärerna.  De  anser   att  det  är\r\nviktigt   att   regler   som  berör  småföretagandet\r\nförenklas eller avskaffas  och  att  det  arbete för\r\nbättre  och  enklare  regler  som  inleddes  av  den\r\nborgerliga   regeringen  under  åren  1991-94  måste\r\nåterupptas.        Vidare        förordas        att\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag  skall genomföras,\r\natt  arbetet  med  regelförenklingar skall  ges  hög\r\npolitisk prioritet,  att  företagarna  själva bör få\r\npåverka  arbetet genom samråd, att alla nya  förslag\r\nfrån  regeringen  som  påverkar  företagens  villkor\r\nskall föregås  av  en  noggrann analys av effekterna\r\nsamt att myndigheter som  ger  ut föreskrifter skall\r\nomfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.\r\nI   motion   2003/04:N411   (fp)   föreslås    ett\r\ntillkännagivande  om  enklare regler för företagare.\r\nMotiveringarna bakom förslaget  är  likartade  dem i\r\nden  tidigare  nämnda  motion 2003/04:N4 (m, fp, kd,\r\nc),   som  väckts  med  anledning   av   regeringens\r\nskrivelse.\r\nTillkännagivanden  av  riksdagen  i  följande  tre\r\navseenden  föreslås  i  motion 2003/04:N227 (fp): om\r\nminskat krångel för företagandet;  om  att det skall\r\nbli lättare att starta och registrera företag, t.ex.\r\nvia  Internet;  om  en  översyn  av  den  offentliga\r\navgiftspolitiken  gentemot  företagen.  Det  behövs,\r\nenligt  motionären, en åtgärdsplan för att förbättra\r\nföretagandets  villkor  i  Sverige, som vid sidan av\r\nallmänna   skattelindringar   och    åtgärder    som\r\nunderlättar    generationsskiften    bör   innehålla\r\nreformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör\r\nminska;   F-skattsedel   bör  gå  att  erhålla   via\r\nInternet; ett startpaket för  företag  som förenklar\r\noch   förkortar   igångsättningsprocessen   gentemot\r\nmyndigheter    skall    finnas;    den    offentliga\r\navgiftspolitiken  måste ses över avseende kontroll-,\r\ntillsyns- och straffavgifter.\r\nI     motion     2003/04:N240      (fp)     begärs\r\ntillkännagivanden  om  att  det  bör  genomföras  en\r\növersyn   av   de  lagar  och  regler  som  påverkar\r\nsmåföretag och en utredning av förutsättningarna för\r\natt  inrätta  \"one-stop-shops\"   med   en   regional\r\nspridning.  Motionären hänvisar till en undersökning\r\ngjord av opinionsinstitutet  Demoskop, enligt vilken\r\nsmåföretagen upplever myndighetskontakter som mycket\r\nbesvärliga    och   tidskrävande.   Sju    av    tio\r\nsmåföretagare känner  sig  osäkra på hur de skall gå\r\ntill väga för att överklaga  ett  beslut, och endast\r\n16 % vet att det är möjligt att få  rättelse  om  de\r\nhar  blivit  felaktigt  behandlade  av en myndighet,\r\nsägs det. För att tillväxten skall ta  fart  är  det\r\nnödvändigt  att  minska  den byråkratiska bördan för\r\nsmåföretagarna, liksom att  den lagstiftning som rör\r\nsmåföretagare  är  tydlig  och  förutsägbar,   säger\r\nmotionären. Hon anser att ett sätt att förenkla  för\r\nföretagare  skulle  kunna vara att införa \"one-stop-\r\nshops\", där det skulle  finnas  värdar  som  hjälper\r\nföretagaren vid myndighetskontakter.\r\nI    motion   2003/04:N346   (kd)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande  om  enklare  regler för företagen.\r\nMotiveringarna bakom förslaget är  likartade  dem  i\r\nden  tidigare  nämnda  motion 2003/04:N4 (m, fp, kd,\r\nc),   som  väckts  med  anledning   av   regeringens\r\nskrivelse.\r\nEtt   tillkännagivande    om    genomförande    av\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag  begärs  i  motion\r\n2003/04:N412 (kd). Avregleringens betydelse för  den\r\nekonomiska  utvecklingen  kan  aldrig  nog  betonas,\r\nanför  motionärerna.  De  erinrar  om  att  under de\r\nborgerliga  regeringsåren 1991-1994 tillkallades  en\r\nsärskild  avregleringsdelegation   med  uppgift  att\r\ndriva    på    avregleringsarbetet    och    föreslå\r\nförändringar   som  stärker  konkurrensen  och  ökar\r\nutrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra\r\nländer,  såsom  Storbritannien,   Nederländerna  och\r\nIrland,  visar  att  det krävs ett starkt  politiskt\r\nstöd   från   högsta   nivå,   säger   motionärerna.\r\nSmåföretagsdelegationens  rapport  innehöll  en lång\r\nrad  förslag  som  är  av  sådan  art  att de skulle\r\nunderlätta     för     småföretagen     utan     att\r\nstatsfinansiella  kostnader  skulle  uppkomma, anför\r\nmotionärerna   vidare.   De  påstår  att  samhällets\r\nkostnader för tillväxthämmande  regler  är betydande\r\noch att priset betalas av medborgarna, främst i form\r\nav sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av\r\nSmåföretagsdelegationens   konkreta   förslag   till\r\nregelförenklingar är, drygt fyra år senare,  närmare\r\ntvå  tredjedelar  fortfarande inte genomförda, säger\r\nmotionärerna. De påpekar  att  det  inte finns någon\r\nuppföljning under de senaste åren över hur många och\r\nvilka  av Småföretagsdelegationens förslag  som  har\r\ngenomförts,  vilket  de menar är anmärkningsvärt och\r\nett  tydligt  uttryck  för   den  socialdemokratiska\r\nregeringens       bristande       intresse       för\r\nnäringslivsfrågor. Motionärerna finner  mot bakgrund\r\nav  riksdagens  beslut i december 2002 det  märkligt\r\natt något mål för regelförenklingen inte formulerats\r\ni årets budgetproposition och anser att det omgående\r\nbör  lämnas  förslag   om   detta   till  riksdagen.\r\nRegelverk  som  berör  företagare  upplevs,   enligt\r\nmotionärerna, som svåra att överblicka och begripa -\r\nen  svensk  företagare har över 4 000 regler och  ca\r\n20 000 trycksidor  att  hålla  reda på, och varje år\r\ntillkommer ca 5 000 sidor med omarbetade  eller  nya\r\nregler,  sägs det. Den totala regelmängden som berör\r\nföretagare  måste  minska,  anför  motionärerna.  De\r\nanser  att  en s.k. solnedgångsparagraf bör införas,\r\nså att företagsregler  som  inte  använts  på fem år\r\neller mer slopas.\r\nI   motion   2003/04:K416   (kd)   tas  frågan  om\r\nregelförenkling   upp  ur  ett  EU-perspektiv.   EG-\r\nlagstiftningen växer  snabbt  i  omfång,  och det är\r\nviktigt  att  den  byråkratiska  bördan på företagen\r\ninte   ökar  ytterligare,  anför  motionärerna.   De\r\nföreslår   därför   att  riksdagen  skall  göra  ett\r\nuttalande   om  att  det   behövs   en   systematisk\r\nutvärdering av EG-lagstiftningen i syfte att ta bort\r\nonödig detaljreglering ur den.\r\nEtt  tillkännagivande   om   behovet   av  minskad\r\nbyråkrati,  myndighetskontroll och regelförenklingar\r\nbegärs   i   motion    2003/04:N347   (kd)   utifrån\r\nsituationen för turistföretag.  Det  lilla företaget\r\nkan  inte  på  samma  sätt  som storföretagen  hålla\r\nspeciell  kompetens  för  administrativa  uppgifter,\r\nsäger   motionärerna.   De  påpekar   att   gällande\r\nbestämmelser kan innebära höga tillsynskostnader för\r\nalla företag, även turistföretagen.  En  stor del av\r\nlagstiftningen kring livsmedel och hälsoskydd  utgår\r\nfrån  företag som är knutna till byggnader och fasta\r\ninventarier,  medan de turistföretag som är baserade\r\npå upplevelser  i  skog och mark drabbas av problem,\r\neftersom   fasta  byggnader   ofta   saknas,   anför\r\nmotionärerna. De anser att det är orimligt att samma\r\nlagstiftning   gäller   för   alla  företag  oavsett\r\ninriktning,    lokalisering    och   storlek.    Ett\r\ntillsynsuppdrag   bör   inte  inskränka   sig   till\r\nmyndighetsutövning    utan    också     fylla     en\r\nservicefunktion,   säger   motionärerna  vidare.  De\r\npåpekar att turistföretagen ofta måste betala dubbla\r\navgifter för myndighetskontroll  -  vid  kontroll av\r\nt.ex.  kylanläggningar  krävs  att  ett auktoriserat\r\nföretag  utför besiktningen, varefter  det  sker  en\r\nytterligare    kontroll    av    berörd   myndighet.\r\nTuristföretagen   betalar  båda  kontrollerna.   Ett\r\nsystem utformat på  ett liknande sätt som kontrollen\r\ninom bilbesiktningen  där  den  berörda  myndigheten\r\nackrediterar   och   granskar   besiktningsföretaget\r\nskulle vara mycket smidigare för  de  små företagen,\r\nanser motionärerna. De menar också att  det krävs en\r\nbättre samordning mellan olika myndigheter, eftersom\r\nlagstiftningen inom olika sektorer ibland  kommer  i\r\nkonflikt med varandra.\r\nI     motion     2003/04:N329     (c)     föreslås\r\ntillkännagivanden  i följande tre avseenden: om  att\r\nmålet  för  regelförenklingsarbetet   bör   vara  en\r\nminskning  med   25  %, kompletterat med delmål  och\r\nkontinuerligt   återkommande    rapportering    till\r\nriksdagen;     om     att     ett     uppdrag    för\r\nregelförenklingsarbetet   bör   vara  att  undersöka\r\nreglerna  kring företagande ur ett  genusperspektiv;\r\nom   att   det    bör    införas    ett    gemensamt\r\nuppgiftslämnarregister.  Människor  startar  företag\r\nför  att  förverkliga  en  idé,  inte  för att de är\r\nbegeistrade av byråkrati och uppgiftslämnande, anför\r\nmotionärerna.  De  menar  att  onödiga  regler  både\r\nmotverkar  uppkomsten  och utvecklingen av  företag.\r\nMotionärerna anser vidare  att  det är angeläget att\r\nregelförenklingsarbetet      har     ett     uttalat\r\ngenusperspektiv  för  att den låga  delen  kvinnliga\r\nföretagare  därmed  skall  kunna  öka.  Företagarnas\r\nriksorganisation  har   föreslagit   ett   gemensamt\r\nuppgiftslämnarregister,    i    syfte    att    låta\r\nmyndigheterna hämta uppgifter för statistikbehov  av\r\nvarandra eller registret i stället för av företagen,\r\nsäger   motionärerna  och  påpekar  att  ett  sådant\r\nregister  skulle generera samordningsvinster, både i\r\ntid och pengar.\r\nEtt tillkännagivande  om  enklare och färre regler\r\nför småföretagen föreslås i motion 2003/04:N336 (c).\r\nMånga och krångliga regler gäller  för  dem som vill\r\nstarta nya företag, vilket avskräcker många personer\r\nfrån  att  starta  företag  eller  att utveckla  ett\r\nbefintligt  litet  företag genom att anställa  flera\r\npersoner, anför motionärerna.\r\nArbetet med att förenkla reglerna för småföretagen\r\nbör  snarast  intensifieras,  anförs  det  i  motion\r\n2003/04:N348 (c).  Motionärerna  säger  sig dagligen\r\nstöta  på småföretagare som känner sig illa  bemötta\r\nav olika myndigheter - företagarna utsätts för långa\r\nhandläggningstider,  krav på kompletteringar och att\r\nderas   ärenden   går  runt   bland   myndigheterna.\r\nMotionärerna får vidare  uppgifter om att företagare\r\nsom  har blivit godkända och  registrerade  därefter\r\nutsätts  för  brevväxling  med skattemyndigheten och\r\natt en myndighet ifrågasätter  en  annan  myndighets\r\nbeslut,  t.ex. vilken mervärdesskattenivå som  skall\r\ngälla eller hur miljöbalken skall tolkas.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nRiksdagen  gjorde  hösten  2002 - på förslag i en\r\nreservation  (m,  fp,  kd,  c, mp)  i  betänkande\r\n2002/03:NU1    -   ett   tillkännagivande    till\r\nregeringen  i  frågan  om  regelförenkling.  Även\r\nutskottsmajoriteten  (s,  v)  hade föreslagit ett\r\ntillkännagivande  till regeringen  i  frågan.  De\r\nbåda  ställningstagandena   återges   här  i  sin\r\nhelhet. I reservationen (m, fp, kd, c,  mp),  som\r\nblev  riksdagens  beslut,  anfördes  följande (s.\r\n98):\r\nVi  anser - i likhet med vad som anförs  i  bl.a.\r\nmotionerna   2002/03:N2   (m,   fp,  kd,  c)  och\r\n2002/03:N1 (mp) - att regelförenklingsarbetet  är\r\nav  största  vikt  för  att  Sverige  skall kunna\r\nutvecklas som företagarnation.\r\nKostnaderna  för  ett svenskt företag med  1-19\r\nanställda    för   att   administrera    skatte-,\r\narbetsmarknads-   och   miljöreglerna   är,   som\r\ntidigare  redovisats, enligt en OECD-beräkning ca\r\n30  000  kr  per  anställd  och  år.  Motsvarande\r\nkostnader är för  företag  med 20-49 anställda ca\r\n21 000 kr och för företag med 50-500 anställda ca\r\n6 000 kr. Appliceras dessa siffror  på det totala\r\nbeståndet  av  företag, kan företagens  kostnader\r\nför   att   administrera    lagar,   regler   och\r\nföreskrifter  beräknas  till minst  50  miljarder\r\nkronor per år.\r\nOm  det  är alltför krångligt  att  starta  och\r\ndriva  företag,   blir  effekten  färre  företag.\r\nSmåföretag   tillväxer    heller   inte   i   den\r\nutsträckning  som  är möjligt  och  önskvärt,  om\r\nbyråkratin är för omfattande  och regelverket för\r\nkrångligt. Om det föreligger onödiga  hinder  mot\r\nproduktutveckling och investeringar är det vidare\r\nen risk för att storföretagen investerar på annat\r\nhåll, där lagstiftningen är enklare än i Sverige.\r\nSamtidigt bör det betonas att samhället har behov\r\nav  effektiva regelsystem för skydd av människors\r\nliv och hälsa, miljöskydd och säkerhet.\r\nI många  av Sveriges konkurrentländer pågår ett\r\naktivt   arbete   med   att   minska   företagens\r\nregelbörda.  I  Nederländerna  har  sålunda,  som\r\nredovisats,  parlamentet  beslutat att företagens\r\nkostnader  för  att  hantera  regelverket   skall\r\nminskas  med  25  %,  varav en minskning med 10 %\r\nuppnåddes under den förra fyraårsperioden.\r\nVi   föreslår   att   riksdagen    genom    ett\r\ntillkännagivande    skall    uttala   att   under\r\ninnevarande mandatperiod skall en genomgång göras\r\nav hela det regelverk som berör  företagandet, så\r\natt  onödiga och krångliga regler kan  tas  bort.\r\nDet bör också sättas upp ett kvantitativt mål för\r\nregelförenklingsarbetet,  i syfte att redan under\r\ninnevarande    mandatperiod   påtagligt    minska\r\nföretagens  kostnader   för   administration   av\r\nregelverket.    Med   ett   tillkännagivande   av\r\nriksdagen i enlighet  med  det  sagda tillgodoses\r\nmotionerna   2002/03:N2  (m,  fp,  kd,   c)   och\r\n2002/03:N1 (mp) i berörda delar.\r\nFör att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås\r\när     det     viktigt      att      takten     i\r\nregelförenklingsarbetet ökar redan under år 2003,\r\njämfört med tidigare år. Ett instrument  för  att\r\nåstadkomma detta är att det tas fram ett mått som\r\nkan  visa  hur  regelbördan utvecklas. Därför bör\r\ndet tas fram en mätmetod  som  skall  vara färdig\r\natt använda redan under år 2003. Mätmetoden skall\r\nvara  utformad  i  enlighet med den mätmetod  som\r\nOECD  använder.  När  det   gäller  de  oberoende\r\ngranskningar som OECD genomför  av  olika länders\r\nregelförenklingsarbete  har  regeringen  tidigare\r\nsagt sig vara intresserad av en  sådan.  I den nu\r\naktuella skrivelsen säger regeringen dock  endast\r\ni   vaga   ordalag  att  den  alltjämt  överväger\r\ntidpunkten för  en  granskning.  Vi  finner  inte\r\ndetta  acceptabelt,  utan anser det angeläget att\r\nregeringen under kalenderåret  2003 inger anmälan\r\ntill   OECD   med   begäran   om  granskning   av\r\nregelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan\r\ngranskning  kan  värdefull  kunskap  om  Sveriges\r\nposition i en internationell jämförelse erhållas.\r\nRiksdagen bör genom sitt tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen  att  dels fastställa mätmetoder, dels\r\ninge anmälan till  OECD i enlighet med vad vi här\r\nhar anfört. Därmed blir  motion  2002/03:N1  (mp)\r\ntillgodosedd  i  de  båda aktuella avseendena och\r\ntillstyrks.\r\nYtterligare ett område  där  vi  anser  att det\r\nkrävs  omedelbara åtgärder från regeringen gäller\r\nregelverket   vid  en  företagsstart.  I  Sverige\r\nfordras att en  blivande företagare kontaktar ett\r\nstort  antal myndigheter,  och  ett  stort  antal\r\nblanketter  skall beställas och fyllas i. I många\r\nfall behöver  företagaren  få  förtydliganden  av\r\nblanketterna  och måste då försöka få tag på rätt\r\nperson, vilket  kan försvåras genom begränsningar\r\ni telefontid. Efter  det att blanketter sänts in,\r\nkan det ibland ta lång  tid innan företagaren får\r\nbesked. Mot denna bakgrund är det inte förvånande\r\natt  många  personer  drar  sig  för  att  starta\r\nföretag. Därför anser vi att  det  bör sättas upp\r\nen  bestämd tid, inom vilken myndigheterna  måste\r\nha svarat  eller  handlagt  ett ärende. Generellt\r\nsett  måste myndigheterna förbättra  sin  service\r\ngentemot  företagen  och  i  större  utsträckning\r\nkunna  fungera  som  \"lots\" i sina kontakter  med\r\nföretagen.    Riksdagen    bör     genom     sitt\r\ntillkännagivande   anmoda  regeringen  att  vidta\r\nåtgärder i enlighet  med  vad  vi  nu har anfört.\r\nDärmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) helt\r\ntillgodosedd  i  de båda aktuella avseendena  och\r\ntillstyrks.\r\nMed   det   anförda   tillstyrker   vi   alltså\r\nmotionerna  2002/03:N2   (m,   fp,   kd,  c)  och\r\n2002/03:N1  (mp) i de delar som angivits.  Övriga\r\nyrkanden i dessa  motioner,  liksom de övriga här\r\naktuella motionsyrkandena, blir  därmed  också  i\r\nsak  tillgodosedda.  Riksdagen  bör  vidare lägga\r\nregeringens            redogörelse            för\r\nregelförenklingsarbetet till handlingarna.\r\nI utskottsmajoritetens (s, v) ställningstagande -\r\nsom alltså inte blev riksdagens beslut - anfördes\r\nföljande (s. 54):\r\nUtskottet anser att regelförenklingsarbetet är av\r\nstörsta   vikt   för   att  Sverige  skall  kunna\r\nutvecklas  som  företagarnation.  De  regler  som\r\nberör företagandet  bör vara lätta att förstå och\r\nefterleva.\r\nSamhället har behov  av  effektiva  regelsystem\r\nför skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd\r\noch säkerhet, men detta får inte göra det alltför\r\nkrångligt   att   starta   och   driva   företag.\r\nKostnaderna  för  ett  svenskt  företag  med 1-19\r\nanställda    för    att   administrera   skatte-,\r\narbetsmarknads-  och  miljöreglerna  uppgår,  som\r\ntidigare  redovisats,  enligt  en  OECD-beräkning\r\ntill   ca  30  000  kr  per  anställd   och   år.\r\nMotsvarande  kostnader  är  för företag med 20-49\r\nanställda ca 21 000 kr och för företag med 50-500\r\nanställda ca 6 000 kr. Appliceras  dessa  siffror\r\npå   det   totala   beståndet   av  företag,  kan\r\nföretagens kostnader för att administrera  lagar,\r\nregler  och  föreskrifter beräknas till minst  50\r\nmiljarder kronor per år.\r\nI många av Sveriges  konkurrentländer pågår ett\r\naktivt   arbete   med   att   minska   företagens\r\nregelbörda.   I  Nederländerna  har   parlamentet\r\nbeslutat att företagens kostnader för att hantera\r\nregelverket skulle  minskas med 25 % från år 1994\r\ntill år 2002. Men trots  att  hela den holländska\r\nregeringen   har  varit  engagerad   och   starkt\r\nprioriterat  frågan   har  inte  en  10-procentig\r\nminskning uppnåtts under  perioden. Samtidigt som\r\ndet   illustrerar  hur  komplicerad   frågan   om\r\nregelförenkling  är  får  det inte avskräcka från\r\nhöga svenska ambitioner på  området. En genomgång\r\nav hela det regelverk som berör  företagen skulle\r\nfordra  en  mycket  resurskrävande  satsning  som\r\nriskerar att gå ut över handläggningen  av  andra\r\nför företagen viktiga frågor. Regeringen bör dock\r\nanlägga   ett   bredare   och   mer  systematiskt\r\nangreppssätt  än  tidigare  och  presentera   ett\r\nhandlingsprogram under år 2003 som inriktas på de\r\nbefintliga  regelverken och som omfattar åtgärder\r\nhos såväl departement som myndigheter.\r\nTakten i regelförenklingsarbetet måste öka. Ett\r\ninstrument för  att  åstadkomma  detta är att det\r\ntas  fram  ett mått som kan visa hur  regelbördan\r\nutvecklas.  OECD   har   mångårig  erfarenhet  av\r\nregelförenklingsarbetet i olika medlemsländer och\r\ngenomför  t.ex. enkätundersökningar  riktade  mot\r\nföretag för att jämföra den administrativa bördan\r\nländer emellan. Dessa enkäter ställs sedan samman\r\nländervis och  jämförelser  kan   därmed göras. I\r\nDanmark,  Belgien  och  Nederländerna  har  också\r\nmätmetoder  tagits  fram.  Den   danska   metoden\r\nbaseras, i likhet med OECD-metoden, på enkäter. I\r\nSverige  har  ITPS  fått  i  uppdrag  att ta fram\r\nförslag  på  lämplig  mätmetod. Eftersom Danmark,\r\nBelgien och Nederländerna  har  kommit  längre än\r\nOECD  har  ITPS särskilt analyserat dessa länders\r\nmätmetoder innan  myndigheten  skall  lämna  sitt\r\nförslag till regeringen om en svensk mätmetod.\r\nNär  det  gäller  de oberoende granskningar som\r\nOECD      genomför      av     olika      länders\r\nregelförenklingsarbete  är   det   angeläget  att\r\nregeringen under kalenderåret 2003 inger  anmälan\r\ntill   OECD   med   begäran   om   granskning  av\r\nregelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan\r\ngranskning  kan  värdefull  kunskap  om  Sveriges\r\nposition i en internationell jämförelse erhållas.\r\nYtterligare ett område där utskottet  anser att\r\ndet  krävs  omedelbara  åtgärder  från regeringen\r\ngäller    regelverket   vid   en   företagsstart.\r\nRegeringen     bör    göra    en    översyn    av\r\nhandläggningstiden i startskedet och uppdra åt de\r\nmyndigheter som  för  närvarande inte prioriterar\r\nsnabb handläggning att  minska handläggningstiden\r\nför dessa ärenden. Myndigheterna  måste därutöver\r\nförbättra  sin service gentemot företagen  och  i\r\nstörre utsträckning kunna agera som \"lots\" i sina\r\nkontakter med företagen.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att  vidta  de  åtgärder som utskottet\r\nangivit. Därmed blir motionerna 2002/03: N356 (s,\r\nv) och 2002/03:N1 (mp) väsentligen tillgodosedda.\r\nMotion 2002/03:N2 (m, fp, kd,  c)  blir  också  i\r\nvissa  delar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden\r\navstyrks.  Riksdagen  bör också lägga regeringens\r\nskrivelse        med       redogörelse        för\r\nregelförenklingsarbetet till handlingarna.\"\r\n\r\nNäringsminister Leif  Pagrotsky  besvarade i oktober\r\n2003  en interpellation (ip. 2003/04:15)  av  Henrik\r\nvon Sydow  (m)  om  regelbördan  för företag. I sitt\r\nsvar sade näringsministern att han,  lika  litet som\r\ninterpellanten, har någon förkärlek för regler eller\r\nblanketter. Företagaren skall kunna ägna sin  tid åt\r\natt utveckla sina tjänster och produkter och åt  att\r\nskaffa   kunder,   inte  åt  onödig  administration.\r\nSamtidigt har samhället  i  stort  behov  av regler,\r\nt.ex.  regler till skydd för salmonellasmitta  eller\r\nkonkurrensregler  för  att  en enskild marknad skall\r\nfungera.  Regeringen  har en hög  ambitionsnivå  med\r\nsitt arbete att minska den administrativa bördan för\r\nföretagen, framhöll näringsministern vidare. Den ser\r\nett enkelt och effektivt  svenskt  regelverk som ett\r\nsätt  att  stärka sven-ska företags konkurrenskraft.\r\nDenna   ambition   har   också   gett   resultat   i\r\ninternationella         jämförelser,        påpekade\r\nnäringsministern och hänvisade till att Världsbanken\r\ni  en  rapport (Doing Business  2004)  har  placerat\r\nSverige  i  toppen  bland  130  jämförda  länder vad\r\ngäller  regelverk  för företagande. Näringsministern\r\nredogjorde för den handlingsplan  för att minska den\r\nadministrativa bördan för företag som  redovisats  i\r\nskrivelsen   om  regelförenklingsarbetet.  Han  sade\r\nockså att han  bekämpar  byråkrati oavsett ursprung.\r\nSverige är sålunda pådrivande för bättre och enklare\r\nregler i EU-arbetet och har  konsekvent  arbetat för\r\natt  kommissionens  förslag skall bli bättre,  t.ex.\r\ngenom systematisk användning  av  konsekvensanalyser\r\noch bättre samråd med berörda aktörer.  Som minister\r\nför inremarknadsfrågor är han pådrivande  i  arbetet\r\nmed    att   förenkla   de   befintliga   europeiska\r\nregelverken.  Sverige  driver  även  konsekvent  ett\r\nförenklingsperspektiv   av   WTO:s  regler  för  den\r\ninternationella handeln.\r\n\r\nUppdrag till Nutek\r\n\r\nRegeringen har nyligen beslutat  om  det uppdrag som\r\naviserades  i skrivelsen vad gäller vidareutveckling\r\noch konkretisering av den av ITPS föreslagna metoden\r\nför  mätning  av   administrativ  börda.  Nutek  har\r\nsålunda  getts  i uppdrag  att,  i  enlighet  med  i\r\nbeslutet   givna   riktlinjer,    färdigställa   och\r\ngenomföra  provmätningar med en metod  som  gör  det\r\nmöjligt  att   mäta  den  administrativa  börda  som\r\nregelverken medför  för  företagen. Färdigställandet\r\nav metoden och genomförandet  av provmätningen skall\r\ngöras  utifrån  förslaget  i  rapporten  från  ITPS.\r\nPraktiska  utformningar  av  den av  ITPS  förordade\r\nmodellen    skall    testas.    Modifieringar    och\r\navgränsningar skall vid behov utvecklas  och testas.\r\nProvmätningarna   bör   utföras   på  ett  avgränsat\r\nregelområde   som   kan  förväntas  ge  tillräckliga\r\nerfarenheter och underlag  för  utformningen  av  de\r\nfullskaliga mätningarna.\r\n\r\nMätmetoden skall göra det möjligt att kvantitativt\r\nmäta   den  administrativa  börda  som  uppstår  för\r\nföretag   till   följd   av   regler.   Bördan   och\r\nutvecklingen av densamma skall kunna kvantifieras  i\r\ntid  och  pengar.  Administrativ börda definieras på\r\nföljande  sätt:  \"Företagets   kostnader   för   att\r\nupprätta,  lagra  eller  överföra  information eller\r\nuppgifter   som   föranletts   av   krav   i  lagar,\r\nförordningar  och  myndigheters  föreskrifter  eller\r\nanvisningar  i  allmänna  råd.\"  Med företag menas i\r\ndetta sammanhang en juridisk eller fysisk person som\r\nbedriver näringsverksamhet.\r\nI uppdraget sägs att eftersom det  är  av  största\r\nvikt  att  mätmetoden  accepteras  och stöds av både\r\nregering och näringsliv skall Nutek utföra uppdraget\r\ni nära samarbete med representanter för näringslivet\r\noch  med  Näringsdepartementet.  Det  är   i   detta\r\nsammanhang  viktigt  att Nutek tar del av resultaten\r\nav de provmätningar som  Svenskt Näringsliv genomför\r\nunder år 2003 i syfte att  mäta företagens kostnader\r\nför  att följa gällande regler.  En  nära  samverkan\r\nskall ske med ITPS. Samråd skall ske med Statistiska\r\ncentralbyrån,          Riksskatteverket          och\r\nEkonomistyrningsverket. Provmätningar skall påbörjas\r\nunder år 2003.\r\nRegeringen  ställer  följande  krav på mätmetoden:\r\nMätmetoden skall vara utformad så  att mätningar med\r\nen färdigutvecklad metod, baserad på  erfarenheterna\r\nfrån   provmätningen,  kan  göras  under  år   2004.\r\nMätmetoden   skall   göra   det  möjligt  att  genom\r\nåterkommande  mätningar  dels  påvisa  huruvida  den\r\nadministrativa  bördan för företag  har  ökat  eller\r\nminskat totalt sett,  dels  identifiera utvecklingen\r\nav  den  administrativa  bördan   för   företag  per\r\nmyndighet eller regel.\r\nResultatet av provmätningarna skall Nutek redovisa\r\ntill Näringsdepartementet senast den 10 maj  2004. I\r\nNuteks  redovisning  skall  även  ingå  följande: en\r\nuppskattning    av   mätmetodens   tillförlitlighet,\r\nberäkningar   av  kostnader   och   tidsåtgång   för\r\nkontinuerliga mätningar  med  färdigutvecklad  metod\r\nsamt  förslag  på  hur kontinuerliga mätningar skall\r\norganiseras.\r\n\r\nSmåföretagsdelegationen\r\n\r\nBeträffande  Småföretagsdelegationens  förslag,  som\r\nberörs   i   några   motioner,   kan   noteras   att\r\nNäringsdepartementet  i en promemoria till utskottet\r\nvåren     2000    gjorde    en    avstämning     mot\r\nSmåföretagsdelegationens     förslag.    Regeringens\r\nsamlade bedömning var, enligt  denna,  att  åtgärder\r\nvidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder\r\nsom      Småföretagsdelegationen      uppmärksammat.\r\nRegeringen  ansåg  att  ca  75  %  av förslagen  var\r\nviktiga och borde genomföras i någon  form. Drygt 40\r\n% av förslagen var helt genomförda eller  befann sig\r\ni en genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var\r\nunder utredning eller beredning. Det framhölls  från\r\nNäringsdepartementet  att  många  av förslagen är av\r\nden karaktären att de aldrig kommer  att kunna anses\r\nvara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas\r\narbete  med  information och service till  företagen\r\noch flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i\r\nuppgiftslämnande   för  företag  och  förenkling  av\r\ntullprocedurer. Ungefär  en  fjärdedel  av förslagen\r\nhade  våren 2000 inte föranlett några åtgärder  från\r\nregeringens  sida; det gällde förslag på områden där\r\ndet   redan   förekom   statliga   insatser,   t.ex.\r\nkompetensområdet,  liksom förslag på områden där det\r\nprimära  ansvaret  inte   låg   på  staten  utan  på\r\nkommunerna.\r\n\r\nI  en  kommentar från Näringsdepartementet  hösten\r\n2002  sades   att  Småföretagsdelegationens  förslag\r\nhandläggs inom olika delar av Regeringskansliet. Det\r\nkonstaterades  då   att   regeringen  hade  vidtagit\r\nåtgärder för att undanröja  majoriteten av de hinder\r\nför  tillväxt  som delegationen  identifierade.  Det\r\nframhölls att karaktär  och  omfattning på förslagen\r\nskiljer  sig  högst  väsentligt åt  sinsemellan  och\r\ndärmed även den tid som  krävs  för genomförande. En\r\nstörre  del  av  förslagen  var  fortfarande   under\r\nutredning   eller  genomförande.  Många  förslag  är\r\nvidare av den  karaktären  eller omfattningen att de\r\ninte går att genomföra omgående.  I vissa fall - när\r\ndet   t.ex.   gäller   mer  generella  önskemål   om\r\nförändrade  attityder och  ökad  tillgänglighet  hos\r\nmyndighet m.m. - är det dessutom omöjligt att uttala\r\nsig om när ett  förslag  kan  anses  vara genomfört,\r\nutan  det  är  snarare  frågan  om  en  kontinuerlig\r\nutvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen\r\nfrån Småföretagsdelegationen kunde anses  vara  rena\r\nregelförenklingsförslag,      sades     det     från\r\nNäringsdepartementet.\r\nDe kommentarer som gjordes hösten  2002  står  sig\r\nfortfarande,        enligt        uppgift       från\r\nNäringsdepartementet.  Någon ytterligare  avstämning\r\neller    uppföljning   av   Småföretagsdelegationens\r\nförslag planeras inte.\r\n\r\nFöretagens uppgiftslämnande\r\n\r\nI några motioner  efterlyses åtgärder för att minska\r\nföretagens uppgiftslämnande.  När  det  gäller SCB:s\r\nolika statistikgrenar tillämpar myndigheten sedan en\r\nlängre   tid  urvalsundersökningar  när  det  gäller\r\nsmåföretag och ett s.k. rullande panelsystem, vilket\r\ninnebär  att   ett   småföretag   som  ingått  i  en\r\nundersökning  inte  skall  tas  ut i nästa.  SCB  är\r\nvidare  starkt  engagerat i det arbete  som  bedrivs\r\ninom  EU  på  statistikområdet.   Inom  EU  var  det\r\ntidigare  i  stort sett förbjudet att  använda  s.k.\r\nadministrativt  material i statistikproduktionen. En\r\nförändring  har  nu  skett  i  detta  avseende,  och\r\nadministrativa uppgifter  används i allt högre grad.\r\nSCB har varit pådrivande i  detta  arbete och kommer\r\natt fortsätta att driva frågan om förenkling när det\r\ngäller statistikproduktionen. I regeringens  uppdrag\r\nfrån  juni  2002  till SCB om fördjupad prövning  av\r\ninriktning  och omfattning  av  officiell  statistik\r\ninom   SCB:s  ansvarsområde   inför   treårsperioden\r\n2004-2006  konstaterades bl.a. att uppgiftslämnarnas\r\nkostnader  för   statistiken  ökar.  Det  är  därför\r\nangeläget  att SCB  ökar  ansträngningarna  för  att\r\nunderlätta    uppgiftslämnandet,     särskilt    för\r\nföretagen,   sades  det,  och  SCB  skulle  särskilt\r\nredovisa planer  på hur myndigheten skall underlätta\r\nuppgiftslämnandet.\r\n\r\nUppdraget  redovisades  i  början  av  år  2003  i\r\nrapporten  Fördjupad   prövning  av  den  officiella\r\nstatistiken 2004-2006. I  rapporten sägs beträffande\r\nuppgiftslämnande  bl.a. att  SCB  de  närmaste  åren\r\nbehöver  ägna  stor  kraft  åt  att  underlätta  för\r\nuppgiftslämnarna   för   att   kunna   både   minska\r\nkostnaderna för uppgiftslämnandet  och tillgodose de\r\nökande behoven av statistik. En ökad  användning  av\r\nelektronik   i   uppgiftsinsamlingen  och  ett  ökat\r\nutnyttjande av administrativa data kan medverka till\r\natt  hålla  nere  uppgiftslämnarnas   kostnader.  En\r\nlångsiktig  inriktning bör vara att utveckla  system\r\nsom gör det möjligt  att  hämta  in uppgifter direkt\r\nfrån företag utan att några manuella  insatser skall\r\nbehöva  göras, sägs det. I SCB:s årsredovisning  för\r\når 2002 redovisas  ett  antal projekt med inriktning\r\natt minska uppgiftslämnarkostnaderna.  Där redovisas\r\nockså  att  SCB  har  intensifierat sitt samråd  med\r\nföretagen i form av ökade  direktkontakter.  SCB har\r\näven  löpande  samråd  med  Näringslivets  nämnd för\r\nregelgranskning  och kommun- och landstingsförbunden\r\ninför   alla   förändringar    i   produktionen   av\r\nföretagsstatistik.  SCB  har  vidare   inrättat   en\r\nsamarbetsgrupp  för företagens uppgiftslämnande inom\r\nmyndigheten.\r\nI SCB:s regleringsbrev  för  år 2003 anges att ett\r\nmål  är att kostnaderna för uppgiftslämnandet  skall\r\nminska.   Detta   är   en   skärpning   jämfört  med\r\nregleringsbrevet  för år 2002, då målet angavs  vara\r\natt   uppgiftslämnandet    skulle   underlättas.   I\r\nbudgetpropositionen  för  år 2004  anför  regeringen\r\n(prop.  2003/04:1, utgiftsområde  2  Samhällsekonomi\r\noch     finansförvaltning,      s.      53)      att\r\nuppgiftslämnarkostnaderna  för företag, kommuner och\r\norganisationer skall minska. Åtgärder har genomförts\r\nmen arbetet måste intensifieras.  Samarbetet inom EU\r\npå statistikens område måste också  i fortsättningen\r\npräglas av detta synsätt, sägs det i  propositionen.\r\nI   budgetpropositionen   redovisas  också  följande\r\nutveckling av uppgiftslämnarkostnaderna för företag,\r\nkommuner och organisationer:  200 miljoner kronor år\r\n1999,  365  miljoner  kronor år 2000,  380  miljoner\r\nkronor  år 2001 och 312  miljoner  kronor  år  2002.\r\nBeräkningsmetoden  ändrades år 2000 och från år 2002\r\ningår färre undersökningar  än i talen som redovisas\r\nför 1999-2001.\r\nGrunddatabasutredningen föreslog  år  1997  i sitt\r\nbetänkande   Grunddata   i  samhällets  tjänst  (SOU\r\n1997:146)    att    ett    mål    för     företagens\r\nuppgiftslämnande  borde  vara  att  företagen endast\r\nskall behöva lämna en och samma uppgift  en gång och\r\natt   formerna  för  elektroniska  uppgiftslämnanden\r\nborde     utvecklas.     En     arbetsgrupp     inom\r\nRegeringskansliet fick därefter våren 1999 i uppdrag\r\natt inventera och analysera det allmännas ansvar för\r\nspridning av  offentlig basinformation i elektronisk\r\nform.   I   promemorian   Samhällets   grundläggande\r\ninformation (Ds  2000:34) redovisades en inventering\r\nav  många års utredningsarbete  som  på  olika  sätt\r\nberör   det   allmännas   ansvar  för  spridning  av\r\nsamhällets   information  i  elektronisk   form.   I\r\nbetänkandet lämnades  förslag  till  en rad konkreta\r\nåtgärder.  Betänkandet  har  remissbehandlats,   och\r\nfrågan  bereds  inom Regeringskansliet i ett bredare\r\nsammanhang,  tillsammans   med   arbetet  kring  den\r\ntidigare     nämnda    24-timmarsmyndigheten     och\r\nframtagandet   av    ett    nytt    EU-direktiv   om\r\nvidareutnyttjande    och    kommersialisering     av\r\nhandlingar  från  offentliga  sektorn.  Det råder nu\r\nenighet  om  EU-direktivet  som förväntas komma  att\r\nbeslutas inom kort. Därmed har grunden lagts för ett\r\nbättre   utnyttjande   av   tillgänglig    offentlig\r\ninformation. Arbetet med 24-timmars-myndigheten  har\r\nnu  resulterat i att en delegation (Delegationen för\r\nutveckling  av  offentliga e-tjänster) har tillsatts\r\noch  att  en nämnd  skall  tillsättas.  Delegationen\r\nkommer bl.a.  att inrikta sitt arbete på att få till\r\nstånd ett bättre samarbete mellan myndigheterna inom\r\nstat, kommun och  landsting (nätverkssamarbete), och\r\nnämnden kommer att  förbättra  förutsättningarna för\r\nelektroniskt samarbete genom bl.a.  fastställande av\r\nstandarder     för    myndigheternas    elektroniska\r\ninformationsutbyte.\r\n\r\n\"One-stop-shop\" för företagen\r\n\r\nBeträffande förslag  i  några  motioner om s.k. one-\r\nstop-shop   för   företagen   kan  noteras   att   i\r\nbetänkandet Företagsutveckling på regional nivå (SOU\r\n2002:101)  föreslogs  under  rubriken  Enkelhet  för\r\nföretag  och  företagare - i syfte  att  tillmötesgå\r\nföretagens önskan om en instans att vända sig till -\r\nen samordning av  arbetet  hos  de  tre  aktörer som\r\nhandhar  de  viktigaste  statliga  företagsstöden  -\r\nlänsstyrelsen,  länsarbetsnämnden och  det  aktuella\r\nAlmibolaget. Utredaren  föreslog att det i varje län\r\nskall öppnas en \"brevlåda\" dit företagaren kan vända\r\nsig   med  ansökningar,  förfrågningar   och   andra\r\nönskemål.   Kontakten  skall  kunna  ske  via  post,\r\ntelefon,  e-post,  personligt  besök,  osv.  De  tre\r\nnämnda huvudaktörerna  får  sedan  gemensamt hantera\r\nfrågorna.  För företagaren skall det  räcka  med  en\r\nkontakt.  Länsstyrelsen   bör   ges  i  uppdrag  att\r\ntillsammans   med   länsarbetsnämnd  och   Almibolag\r\nutarbeta den samarbetslösning  som  passar  det egna\r\nlänet      bäst.      I      försökslänen      skall\r\nsjälvstyrelseorganen  erbjudas samordningsuppgiften.\r\nNutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för\r\nverksamheten  samt  följa  upp  att  den  genomförs.\r\nDirektör Peter Nygårds  har  getts i uppdrag att för\r\nstatens räkning förhandla med de regionala delägarna\r\ni Almi-bolagen. Dessa förhandlingar  rör  väsentliga\r\ndelar  av  de samordningsfrågor som utredningen  har\r\nföreslagit.  Även  andra  delar  av förslaget bereds\r\ninternt inom Regeringskansliet med  sikte  på att de\r\nskall tas upp i nästa års budgetprocess.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser att regelförenklingsarbetet  är  av\r\nstörsta vikt  för  att Sverige skall kunna utvecklas\r\nsom   företagarnation.    De    regler   som   berör\r\nföretagandet   bör   vara   lätta  att  förstå   och\r\nefterleva.  Samtidigt vill utskottet  poängtera  att\r\nsamhället har  behov  av  effektiva  regelsystem för\r\nbl.a. skydd av människors liv och hälsa,  miljö  och\r\nsäkerhet.  Detta får dock inte innebära att det blir\r\nalltför krångligt att starta och driva företag.\r\n\r\nRiksdagen   beslöt   hösten   2002,  som  tidigare\r\nredovisats, om ett uttalande till  regeringen  om en\r\nintensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde\r\nsig  om  en genomgång under innevarande mandatperiod\r\nav det regelverk som berör företagandet, uppsättande\r\nav ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,\r\nåtgärder för  en  påtaglig  minskning  av företagens\r\nkostnader    för   regelverket   under   innevarande\r\nmandatperiod,  framtagande av ett mått som visar hur\r\nregelbördan   utvecklas,    ökning   av   takten   i\r\nregelförenklingsarbetet   redan   under   år   2003,\r\ninlämnande  av  anmälan till  OECD  med  begäran  om\r\ngranskning  av  regelförenklingsarbetet  i  Sverige,\r\nuppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i\r\nsamband  med administration  av  företagsstart  samt\r\ntillseende  av  att myndigheter agerar som s.k. lots\r\nvid företagskontakter.\r\nEnligt utskottets mening har regeringen tagit hand\r\nom riksdagens beställning  på  ett  ambitiöst  sätt.\r\nArbetet med framtagande av en metod för att mäta den\r\nadministrativa  börda  som  regelverken  medför  för\r\nföretagen bedrivs aktivt. Det uppdrag som regeringen\r\nnyligen  gett  Nutek och som innebär en fortsättning\r\nav det arbete som  bedrivits  av  ITPS  innebär  att\r\nprovmätningar  skall  påbörjas under år 2003 och att\r\nmätningar med en färdigutvecklad  metod  skall kunna\r\ngöras under år 2004. Nutek skall redovisa resultatet\r\nav provmätningarna till Näringsdepartementet  senast\r\nden 10 maj 2004.\r\nUtskottet  noterar  vidare  att  regeringen nu har\r\nlämnat  in en anmälan till OECD om en  genomgång  av\r\nregelreformeringsarbetet    i    Sverige.   Det   är\r\nvärdefullt att få en oberoende granskning  av  detta\r\narbete.\r\nI de här aktuella motionerna tas upp olika frågor.\r\nEn    fråga   rör   tidsåtgång   och   krångel   vid\r\nföretagsstart.  I  riksdagens  tillkännagivande till\r\nregeringen  ingick,  som  nyss  nämnts,  begäran  om\r\nåtgärder    för    att   underlätta   och   förenkla\r\nföretagsstart. Som redovisats  pågår det arbete inom\r\nberörda  myndigheter  med  just  denna   inriktning.\r\nPatent-  och  registreringsverket,  Riksskatteverket\r\noch   Nutek   tillhandahåller   sålunda   på    sina\r\nwebbplatser information och registreringsmöjligheter\r\nför  företagen. I detta sammanhang kan också erinras\r\nom den  tidigare  nämnda rapporten från Världsbanken\r\n(Doing business 2004)  enligt  vilken Sverige är ett\r\nav de länder där det är enklast  att starta företag.\r\nSverige kommer på en delad tredje  plats  bland  130\r\nländer när det gäller antal procedurer som krävs för\r\nen  företagsstart  och  på 12:e plats när det gäller\r\nantal dagar det normalt tar  att starta ett företag.\r\nI rapporten jämförs de 130 länderna  också  på basis\r\nav  kvantitativa  indikatorer som gäller regler  för\r\nnäringslivet. Undersökningen  visar  att  länder med\r\nhöga   inkomster   reglerar  näringslivet  i  mindre\r\nutsträckning än länder  med  låga inkomster. Sverige\r\ntillhör  de  tio  länder  som  reglerar  affärslivet\r\nminst.   Andra  länder  i  denna  grupp   är   bl.a.\r\nAustralien,   Kanada,  Danmark,  Nederländerna,  Nya\r\nZeeland och Storbritannien. Sverige tillhör också de\r\ntio länder som  har  de  i praktiken bäst fungerande\r\nregleringarna.\r\nEn annan fråga som tas upp  i  motionerna  är  EG-\r\nlagstiftningen  och  behovet  av  regelförenkling av\r\ndenna.   Som   sägs  i  regeringens  skrivelse   har\r\nregelförenkling  och  därmed  sammanhängande  frågor\r\nfrån  svensk  sida  prioriterats  som en del av EU:s\r\nmodernisering.   Detta   är  ett  arbete   som   har\r\nutskottets fulla stöd.\r\nYtterligare en fråga som  berörs  i  motionerna är\r\nSmåföretagsdelegationens förslag och en  uppföljning\r\nav   dessa.   En   sådan   uppföljning   gjordes  av\r\nNäringsdepartementet, som redovisats, våren 2000 och\r\nen  kommentar  lämnades  hösten 2002. Utskottet  kan\r\ninte   se  något  behov  av  en   fortsatt   löpande\r\nuppföljning   av  Småföretagsdelegationens  förslag.\r\nDessa  finns  dock   med   som   ett   underlag  för\r\nregeringens fortsatta regelförenklingsarbete.\r\nVidare  tas i motionerna upp frågan om  företagens\r\nuppgiftslämnande  och  behovet av en begränsning och\r\nförenkling av detta. Utskottet  delar  motionärernas\r\nuppfattning    om    vikten    av   att   företagens\r\nuppgiftslämnande så långt möjligt  minskas  och  att\r\nåterhållsamhet  bör prägla statens krav på uppgifter\r\nfrån   företagen.   Detta    gäller   framför   allt\r\nsmåföretagen som har svårare än  stora  företag  att\r\navsätta  tid  och resurser för uppgiftslämnande. Som\r\ntidigare redovisats  pågår  arbete  på  detta område\r\ninom    bl.a.   SCB,   men   också   centralt   inom\r\nRegeringskansliet.  Utskottets  bedömning är att det\r\nfinns  goda möjligheter att komma  vidare  på  detta\r\nområde,  genom  bl.a. ökad användning av tillgänglig\r\noffentlig information och elektroniskt samarbete.\r\nSammantaget   anser   utskottet   att   regeringen\r\nbedriver  ett  ambitiöst   arbete   när  det  gäller\r\nregelförenkling  för företagen. Intrycket  är  också\r\natt det verkar finnas  goda  utsikter  för  positiva\r\nresultat och att de mål och ambitioner som kom  till\r\nuttryck  i  riksdagens  tillkännagivande hösten 2002\r\nskall  kunna  uppnås.  Därmed   avstyrker  utskottet\r\nsamtliga  här  aktuella  motioner i  berörda  delar.\r\nRiksdagen bör också lägga  regeringens skrivelse med\r\nredogörelse    för   regelförenklingsarbetet    till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nFonden för svensk-norskt\r\nindustriellt samarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet:\r\n\r\nRiksdagen bör återkalla  ett  tidigare lämnat\r\nbemyndigande  att  ställa ut en kreditgaranti\r\nom högst 20 miljoner  kronor  till Stiftelsen\r\nFonden    för    svensk-norskt   industriellt\r\nsamarbete.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  skall återkalla\r\nett tidigare lämnat bemyndigande för regeringen  att\r\nställa  ut  en  kreditgaranti  om  högst 20 miljoner\r\nkronor  till  Stiftelsen  Fonden  för  svensk-norskt\r\nindustriellt samarbete.\r\n\r\nFonden bildades år 1981 och har som mål att stärka\r\nsamarbetet  mellan  svensk och norsk industri  genom\r\nfinansiering  av  industriella   utvecklingsprojekt.\r\nFondens  tillgångar värderades vid  ingången  av  år\r\n2003 till  ca  70  miljoner kronor. Fonden har under\r\ninnevarande år avvecklat  huvuddelen  av  sina låne-\r\noch  ägarengagemang.  Avvecklingen  av  engagemangen\r\ngenomförs  mot  bakgrund  av att fonden bedömer  att\r\ndess resurser är alltför begränsade  för  att på ett\r\neffektivt    sätt    kunna    främja   svensk-norska\r\nindustriella  samarbetsprojekt.   Regeringen   delar\r\ndenna bedömning.\r\nI  propositionen  om tilläggsbudget för budgetåret\r\n1995/96 (prop. 1995/96:  105)  förordade  regeringen\r\natt staten skulle utfärda en kreditgaranti  på högst\r\n20  miljoner  kronor för att fonden vid behov skulle\r\nkunna ta upp lån  på  marknaden och sålunda fullgöra\r\nalla sina förpliktelser. Riksdagen beslöt i enlighet\r\nmed  regeringens förslag  (bet.  1995/96:NU18).  Mot\r\nbakgrund  av  fondens  beslut  om  att avveckla sina\r\nengagemang  är  det  dock  inte längre aktuellt  för\r\nsvenska    staten    att    utfärda    den    nämnda\r\nkreditgarantin.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att  riksdagen\r\nbör   återkalla   det  aktuella  bemyndigandet  till\r\nStiftelsen  Fonden  för  svensk-norskt  industriellt\r\nsamarbete   och   tillstyrker   därmed   regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet:\r\n\r\nRiksdagen    bör    anvisa    anslag    under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv  i  enlighet  med\r\nvad som föreslagits i budgetpropositionen och\r\nsom framgår av bilaga 2. Vidare bör riksdagen\r\nbesluta    enligt    de    förslag    rörande\r\nbemyndiganden  som läggs fram i propositionen\r\nunder  detta  utgiftsområde.   Riksdagen  bör\r\nockså    avslå    samtliga    här    aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet  redogör  i  det  följande  - avseende  de\r\nanslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv - för\r\nregeringens   förslag  och  motsvarande  förslag   i\r\nmotioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet\r\nsitt ställningstagande i ett sammanhang.\r\n\r\n\r\nNäringspolitik\r\n\r\n\r\nVerket för innovationssystem:\r\nFörvaltningskostnader (26:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar   förvaltningskostnader   vid\r\nVerket för innovationssystem  (Vinnova) som bildades\r\nden  1  januari 2001. Myndighetens  uppgift  är  att\r\nfrämja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och\r\narbetsliv     genom    utveckling    av    effektiva\r\ninnovationssystem      och      finansiering      av\r\nbehovsmotiverad forskning och utveckling.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n114,4 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing  på\r\nanslaget med 5 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\nVerket för innovationssystem: Forskning och\r\nutveckling (26:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet     samt     utveckling     av\r\ninnovationssystemet.  Inriktningen  för  de närmaste\r\nårens  verksamhet  har  tidigare  beskrivits  i   en\r\nproposition   om   forskning  och  förnyelse  (prop.\r\n2000/01:3)  samt  i  en   proposition   om  FoU  och\r\nsamverkan  i  innovationssystemet (prop. 2001/02:2).\r\nEnligt regeringens  förslag  skall  anslaget minskas\r\nmed drygt 30 miljoner kronor fr.o.m. år 2004, då det\r\ntillskott som beslöts för år 2003 för  uppbyggnad av\r\nett  nationellt  inkubatorprogram upphör.  Samtidigt\r\nskall anslaget tillföras 100 miljoner kronor fr.o.m.\r\når 2004 för tillämpad industriforskning inom IT- och\r\ntelekomsektorn.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år 2004 till 1\r\n111,1  miljoner  kronor.  Regeringen  begär   vidare\r\nriksdagens bemyndigande att under år 2004 besluta om\r\nbidrag   som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter  på  högst 950 miljoner kronor under\r\når  2005  och  950  miljoner   kronor   under   åren\r\n2006-2009.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motionerna  2003/04:Fi240  (fp)  och 2003/04:N411\r\n(fp)  föreslås  en  minskning  av anslaget  med  100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen  om  att Vinnova\r\nbör ges utökade resurser för att bättre kunna stödja\r\ngoda   idéer   som  ger  resultat  i  form  av  ökad\r\nindustriell tillväxt  föreslås i motion 2003/04:N211\r\n(kd). Den breda satsning på högre teknisk utbildning\r\nsom gjorts i Sverige har  bidragit  till  ett  stort\r\nantal  goda  idéer,  säger motionären. Hon menar att\r\ndet  nu handlar om att  idéerna  skall  förverkligas\r\ninom industrin,  vilket  kräver  såväl ett betydande\r\nkapital  som ett samordningsansvar  för  satsningar.\r\nVinnova förfogar  över  ungefär  hälften av de medel\r\nsom dess finska motsvarighet har, påstår motionären.\r\nHon  hänvisar till att Finland ligger  i  täten  vad\r\ngäller   tillväxtkapacitet,  medan  hon  hävdar  att\r\nSverige har  en  bottenplacering  vad avser statliga\r\nsatsningar  på  forskning  och  utveckling.  Det  är\r\ndärför av stor vikt att ytterligare  medel  tillförs\r\nVinnova,  så  att  Sverige  långsiktigt  kan få fler\r\narbetstillfällen, anför motionären.\r\nSamma   motionär   föreslår  i  en  annan  motion,\r\n2003/04:N212  (kd), att  den  för  Vinnova  gällande\r\nförordningen   om   statligt   stöd   till   teknisk\r\nforskning,   industriellt    utvecklingsarbete   och\r\nuppfinnarverksamhet skall ändras  så  att  stöd  kan\r\nlämnas  i  enlighet  med  de nivåer som anges i EU:s\r\nriktlinjer (96/C45/06). Dessa  riktlinjer,  som  var\r\navsedda  att  gälla  under  fem  år  men  som nu har\r\nförlängts,  stämmer inte helt överens med de  regler\r\nsom  gäller  för   Vinnova,  säger  motionären.  Hon\r\npåpekar   att  Vinnova   därmed   inte   har   samma\r\nmöjligheter  att  lämna  stöd  till innovationer som\r\ngäller för motsvarande organ i andra  EU-länder.  De\r\nstödnivåer  som anges i EU:s riktlinjer och som inte\r\ngäller för Vinnova  är  följande:  förhöjt  stöd för\r\nförstudier,   förhöjt   stöd   för  patentkostnader,\r\nförhöjt stöd till stödområde (en  mindre procentsats\r\nfinns i Sverige), bonus för om ett program har samma\r\nmål som ett av EU:s ramprogram och innebär samarbete\r\növer  gränserna,  bonus för samarbete  över  gränser\r\neller  mellan företag  och  forskningsprogram  eller\r\nomfattande spridning och publicering av resultat.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nVid utskottets sammanträde den 11 juni 2003 föreslog\r\nIngegerd  Saarinen  (mp)  att  utskottet skulle låta\r\ngöra  en  uppföljning  av  hur  forskningsstöd  från\r\nstatliga myndigheter och andra aktörer  med  statlig\r\nanknytning fördelar sig på företag av olika storlek.\r\nÖnskemålet   var   föranlett  av  att  det  i  olika\r\nsammanhang  framförs   farhågor   för  att  små  och\r\nmedelstora  företag  missgynnas  i förhållande  till\r\nstora   företag   när   det  gäller  forskningsstöd.\r\nUtskottet  beslöt  att  som   ett   första  steg  be\r\nriksdagens utredningstjänst att göra  en  förstudie.\r\nDenna  avses  därefter  kunna  ligga till grund  för\r\nbeslut om huruvida utskottet skall  gå vidare med en\r\nmer   omfattande   uppföljning.   Företrädare    för\r\nutredningstjänsten har vid ett utskottssammanträde i\r\nnovember   2003   redovisat  vad  som  framkommit  i\r\nförstudien (som finns att tillgå hos utskottet).\r\n\r\nBeträffande yrkandet i motion 2003/04:N211 (kd) om\r\nökade resurser till  Vinnova kan noteras att Sverige\r\ntillhör de länder som  satsar  mest på forskning och\r\nutveckling. År 2001 satsades 4,27  %  av BNP på FoU,\r\nenligt  statistik från OECD. Motsvarande  andel  var\r\nför Finland  3,4  %. Den myndighet i Finland som har\r\nliknande  uppgifter   som  Vinnova  är  Teknologiska\r\nutvecklingscentralen (Tekes).  År 2002 satsade Tekes\r\nmotsvarande ca 1,15 miljarder kronor  på  FoU,  dvs.\r\nett  något  högre  belopp än Vinnova. Tekes förfogar\r\ndock även över medel  för andra typer av insatser än\r\nFoU, t.ex. olika former  av  produktutvecklingsstöd,\r\nvilket Vinnova inte har. Det kan  vidare  nämnas att\r\ntillämpad  forskning,  som  Tekes  stöder, i Sverige\r\nockså  finansieras  av  Stiftelsen  för   strategisk\r\nforskning   och   Stiftelsen   för   kunskaps-   och\r\nkompetensutveckling   (KK-stiftelsen).   I   det  nu\r\naktuella förslaget i budgetpropositionen ges Vinnova\r\nen  anslagsförstärkning med 100 miljoner kronor  för\r\nindustrirelaterad    forskning    inom    IT-    och\r\ntelekomsektorn.\r\nNär  det  gäller  förslaget  i motion 2003/04:N212\r\n(kd)  om  förändring  av  den gällande  förordningen\r\n(1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning,\r\nindustriellt          utvecklingsarbete          och\r\nuppfinnarverksamhet - den  s.k. teknikförordningen -\r\nhar,  enligt  uppgift  från Näringsdepartementet,  i\r\nnovember 2002 till regeringen inkommit en hemställan\r\nfrån   Vinnova   om  en  översyn   av   den   nämnda\r\nförordningen.   I   framställan    anges   just   de\r\nstödmöjligheter som nämns i motionen,  dvs.  förhöjt\r\nstöd    för    förstudier,    förhöjt    stöd    för\r\npatentkostnader, förhöjt stöd till stödområde, bonus\r\nför  om  ett  program  har samma mål som ett av EU:s\r\nramprogram och innebär samarbete över gränserna samt\r\nbonus  för  samarbete  över   gränser  eller  mellan\r\nföretag   och  forskningsprogram  eller   omfattande\r\nspridning  och   publicering  av  resultat.  Vinnova\r\nföreslår att teknikförordningen  skall  justeras  så\r\natt  stöd  kan  lämnas  i enlighet med de nivåer som\r\nanges  i EU:s riktlinjer.  Departementet  anser  att\r\nfrågan är  angelägen,  men den måste beredas med EG-\r\nkommissionen och att beredningen  på grund härav kan\r\nkomma att ta tid.\r\n\r\nVerket för näringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader (38:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för\r\nnäringslivsutveckling      (Nutek)      och     Almi\r\nFöretagspartner AB (Almi). Anslagssparandet  från år\r\n2002  på 15,8 miljoner kronor avser finansiering  av\r\nuppbyggnad  av ärendesystem inom de regionala stöden\r\n(NYPS). Anslaget  skall  enligt  regeringens förslag\r\nminskas med 2,2 miljoner kronor, till följd av bl.a.\r\nen     retroaktiv    justering    av    pris-    och\r\nlöneomräkningen. Nutek har sedan omorganisationen år\r\n2001 arbetat  målmedvetet  med  att utveckla den nya\r\nmyndighetens   roll   och   funktion,   sägs    det.\r\nYtterligare  omstruktureringar  för att fokusera och\r\neffektivisera verksamheten är dock nödvändiga.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2004  till\r\n205,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna avvisar uppbyggnad av ärendesystem\r\ninom de regionala stöden och föreslår med hänvisning\r\ndärtill  en minskning av anslaget  med  15  miljoner\r\nkronor, sägs det i motion 2003/04:N412 (kd).\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI anslutning  till  det  här  aktuella  anslaget och\r\nnästföljande   anslag,  Näringslivsutveckling,   kan\r\nnoteras  att  Nutek   nyligen  har  presenterat  för\r\nNäringsdepartementet   ett   förslag   till   ändrat\r\ninnehåll i verksamheten. Förslaget, som har rubriken\r\nEtt  fokuserat  och  mer effektivt  Nutek  för  ökad\r\nekonomisk tillväxt, anger att det övergripande målet\r\nför  allt  vad  Nutek  gör   skall   vara  ekonomisk\r\ntillväxt.  Syftet med Nuteks verksamhet  skall  vara\r\natt  bidra  till   hållbar  ekonomisk  tillväxt  och\r\nvälstånd över hela landet  genom  fler  nya företag,\r\nfler  växande  företag och fler starka regioner.  En\r\nstark  målstyrning  och  adekvat  uppföljning  skall\r\nsäkerställa  att detta syfte uppnås. Nuteks styrelse\r\nkonstaterar  i  förslaget  att  Nutek  har  en  bred\r\nverksamhet inom  näringspolitiken  och den regionala\r\nutvecklingspolitiken.  Bredden har utvecklats  genom\r\negna   initiativ   och   genom   ett   stort   antal\r\nregeringsuppdrag.   Samtidigt    som    verksamheten\r\nbreddats  har  resurserna  dock  successivt minskat.\r\nKonsekvenserna  av  detta  har  blivit   att  Nuteks\r\nfinansiella     resurser     både    i    form    av\r\nförvaltningsanslag och sakmedel  på ett ökande antal\r\nområden är otillräckliga för att effektivt nå syftet\r\nför verksamheten, sägs det i förslaget.\r\n\r\nDet fokuserade Nutek skall, enligt förslaget, vara\r\ninriktat på tillväxtskapande insatser  med en tydlig\r\ntillväxtprofil.  Ett  fokuserat  Nutek skall  ha  en\r\ntydlig         expert-,         kunskaps-        och\r\nsamordnings/samverkansroll för följande områden:\r\n- Entreprenörskapsutveckling och regelförenklingar\r\nför Fler nya företag.\r\n-  Små och medelstora företags tillväxtbetingelser\r\noch  nationell   klusterpolitik   för  Fler  växande\r\nföretag.\r\n- Regional näringslivsutveckling  för  Fler starka\r\nregioner.\r\n\r\nNuteks operativa roll mot enskilda företag  skall begränsas och\r\nsamverkan med Almi förstärkas.\r\n\r\nNuteks  kärnverksamhet  föreslås  omfatta följande\r\ninsatsområden:\r\n\r\nFler nya företag\r\n\r\n- expertroll/regelsystemet/finansiering,\r\n-   informationstjänster   (som   ett   inslag   i\r\nförenklingsarbetet för företag),\r\n-  förbättrade  insikter  om företagandets villkor\r\nmed ungdomar som en viktig målgrupp,\r\n-  utveckling  och  utvärdering  av  det  statliga\r\nstödsystemet för företag och företagare.\r\n\r\nFler växande företag\r\n\r\n- expertroll/regelförenkling/finansiering  för att\r\nskapa tillväxtförutsättningar för små och medelstora\r\nföretag,\r\n-    informationstjänster    och   \"det   statliga\r\nstödsystemet\",\r\n- utveckling av en nationell klusterpolitik.\r\n\r\nFler starka regioner\r\n\r\n-  expert-  och  samordningsroll   för   regionala\r\ntillväxtprogram,\r\n- expert- och samordningsroll för strukturfonder,\r\n- regionalt företagsstöd med systemansvar,\r\n-       regional       projektverksamhet      (med\r\npilotprojektinriktning),\r\n- stadspolitik för tillväxt.\r\n\r\nFör alla de tre nämnda områdena  avses  pilotprojekt\r\ninitieras,  ofta  i samarbete med Almi. Erfarenheter\r\noch goda exempel skall spridas för att effektivisera\r\narbetet  i hela det  näringspolitiska  systemet  mot\r\nekonomisk  tillväxt.  Utöver  Nuteks  kärnverksamhet\r\navses    särskilda    uppdrag    från    regeringen,\r\nfinansierade utanför kärnverksamheten, utföras.  För\r\natt  den  beskrivna omställningen och prioriteringen\r\nav nya områden  skall bli möjlig att genomföra krävs\r\natt ett antal pågående  insatser avslutas och att de\r\nresurser som då frigörs tillförs  de  nya  områdena,\r\nanser   Nutek.   Följande   insatser  bör  avslutas:\r\nSåddfinansieringen;         Samarbeten/finansiering;\r\nSärskilda   insatser   för   olika   grupper;   Alla\r\nprograminsatser (för närvarande 6 program) inom fler\r\nväxande   företag;  Resurscentrum   (överförs   till\r\nregionala  organ   när  nuvarande  program  upphör);\r\nTransportbidraget (flyttas  till  annan  myndighet);\r\nPrograminsatser     (Lokal    näringslivsutveckling,\r\ninnovationssystem  och   kluster);   Internationella\r\nföretagsprogram.  Flera av de nyssnämnda  insatserna\r\när tidsbegränsade uppdrag i regleringsbrev eller via\r\nsärskilda uppdrag.  Avslutningen av insatserna avses\r\nske etappvis och i s.k. ordnade former.\r\n\r\nFörslagen  sägs  ge  följande   konsekvenser   för\r\nsakverksamheten:\r\n-    De    resurser    som   frigörs   (undantaget\r\nTransportbidraget)  skapar   utrymme  att  förstärka\r\ninsatserna på de områden som Nutek  enligt förslaget\r\nskall fokusera på.\r\n-  Utrymme  skapas för att driva de nya/förstärkta\r\ninsatsområdena      och     pilotprojekt     utifrån\r\nidentifierade behov.\r\n- Trovärdighet och  tydlighet skapas på de områden\r\nsom Nutek kommer att arbeta med.\r\n\r\nI förslaget sägs att Nuteks  styrelse och ledning har initierat\r\nett utvecklingsarbete för att ta fram fokuserade och\r\nmätbara  mål  för  vad  Nutek skall  åstadkomma  som\r\nbidrag  till  ekonomisk  tillväxt.   Därigenom  sägs\r\nstatsmakternas   styrning   av   Nutek   komma   att\r\nunderlättas genom att den kan renodlas till att avse\r\nen  målstyrning  av  verksamheten. På så sätt  anses\r\nstatsmakterna få ett bättre underlag för att värdera\r\nhur  de  resurser som anförtros  Nutek  bidrar  till\r\ntillväxten.\r\n\r\nSammanfattningsvis    förordar   Nutek   att   det\r\nbeskrivna förslaget till  omställning  av Nutek, som\r\navses  leda  till  ett  fokuserat  och mer effektivt\r\nNutek  för  ökad  ekonomisk  tillväxt,  kommer  till\r\ntydligt uttryck i regleringsbrev för budgetåret 2004\r\noch  därpå  kommande  år.  Det  anses angeläget  att\r\nregleringsbrevet utformas så att  omställningen  kan\r\nske   så   snabbt   som  möjligt,  både  av  externa\r\neffektivitetsskäl och av omsorg om Nuteks personal.\r\nNuteks   förslag  har   presenterats   av   Nuteks\r\nstyrelseordförande    Kai    Hammerich    och   t.f.\r\ngeneraldirektör Sune Halvarsson för statssekreterare\r\nSven-Eric        Söder,        Näringsdepartementet.\r\nNäringsminister   Leif  Pagrotsky  har   kommenterat\r\nförslaget   i   medierna    med    att    säga   att\r\nNäringsdepartementet  nyligen har påbörjat processen\r\nmed regleringsbrev för  år  2004,  men att han anser\r\natt  förslaget är mycket konstruktivt  och  att  det\r\nkommer  att  fungera  som  underlag  i den fortsatta\r\ndiskussionen.\r\n\r\nNäringslivsutveckling (38:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   får  användas  till  näringslivsfrämjande\r\nåtgärder. Anslaget  bör höjas med 10 miljoner kronor\r\nför att finansiera inrättande  av  centrum  för  och\r\nsärskilda   satsningar   inom  områdena  miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  och   miljöteknikexport.  Den\r\nsärskilda  satsningen  på kvinnors  och  invandrares\r\nföretagande samt kooperativt företagande ökar med 10\r\nmiljoner  kronor år 2004.  Som  en  följd  av  redan\r\nfattade beslut  avslutas  programmen år 2005, varför\r\nanslagsnivån då sjunker. Efter programperioden skall\r\nverksamheterna    utvärderas.    Anslaget    sjunker\r\nytterligare år 2006  till följd av att den särskilda\r\nsatsningen om 20 miljoner  kronor  per  år på design\r\nupphör     enligt     tidigare     beslut.     Efter\r\ndesignprogrammets     slut     skall    verksamheten\r\nutvärderas.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2004  till\r\n249,6 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget bör minskas med  54 miljoner kronor, anförs\r\ndet  i  motion  2003/04:  N389   (m).  Anslaget  får\r\nanvändas    till   näringslivsfrämjande    åtgärder,\r\nkonstaterar  motionärerna   och   anser  att  det  i\r\npraktiken bl.a. innebär subventioner  som snedvrider\r\nkonkurrensen    och   förhindrar   nyskapande    och\r\nutveckling. De menar  därför  att budgetutrymmet för\r\nsådana åtgärder måste minska. Många  kvinnor arbetar\r\ninom  offentlig  sektor med verksamheter  som  stat,\r\nlandsting  och  kommuner   har  monopol  på,  varför\r\nmöjligheterna att starta eget  är  mycket små, säger\r\nmotionärerna  vidare.  De framhåller att  detta  kan\r\nförändras  genom att stat,  kommuner  och  landsting\r\ninriktar sig  på  sin  kärnverksamhet  och  i större\r\nutsträckning   konkurrensutsätter   och  knoppar  av\r\nverksamheter, snarare än genom statliga insatser för\r\nnäringslivsfrämjande åtgärder. Motionärerna  avvisar\r\nockså  anslagsökningen  om  10  miljoner  kronor för\r\ninrättandet   av   ett   centrum   för   miljödriven\r\nnäringslivsutveckling och miljöteknikexport.\r\n\r\nBasfinansieringen      för      Institutet     för\r\nkvalitetsutveckling (SIQ) bör säkerställas genom ett\r\nuttalande   av  riksdagen,  anförs  det   i   motion\r\n2003/04:N230   (fp).   Sveriges  konkurrenskraft  är\r\nberoende  av  en  ständig  förbättring   av   varor,\r\ntjänster   och   processer,   och  arbetet  med  ett\r\neffektivt kvalitetsarbete underlättas  om  det finns\r\nen  medvetenhet  om kvalitetsbegrepp och god kunskap\r\nom   kundorienterad   verksamhetsutveckling,   säger\r\nmotionären.  Hon  redovisar  att utifrån detta behov\r\nbildades  år  1986  Nationalkommittén   för   Svensk\r\nKvalitet.  År  1990  formerades intressentföreningen\r\nKvalitetsutveckling som i november samma år slöt ett\r\navtal med regeringen om bildandet av SIQ. Institutet\r\növertog  då  från  Nationalkommittén  uppgiften  att\r\naktivt bidra till kvalitetsutvecklingen i alla delar\r\nav   det  svenska  samhället.   SIQ:s   status   som\r\nnationellt  centrum  har  inneburit  att  institutet\r\nkunnat  bygga  upp  goda  kontakter  i  Sverige  och\r\nutomlands.   Motionären  erinrar  om  vad  utskottet\r\nanförde hösten  2000  (bet.  2000/01:NU1) om att den\r\ntyp av verksamhet som SIQ bedriver  är viktig ur ett\r\nnäringspolitiskt perspektiv. Likaså menade utskottet\r\natt  formen för verksamheten, som karakteriseras  av\r\natt  företag,   organisationer   och   förvaltningar\r\nsamverkar, har en effektiv utformning. Utskottet såg\r\ndet  därför  som angeläget att verksamheten  även  i\r\nfortsättningen  skulle  kunna  erhålla statligt stöd\r\nför sin basfinansiering. Några åtgärder från statens\r\nsida  för  att  säkerställa  SIQ:s finansiering  har\r\ntrots  detta  inte  vidtagits,  utan   det  statliga\r\nbidraget  har  uteblivit  under åren 2001 och  2002,\r\nsäger motionären. Hon uppger  att SIQ därmed har ett\r\nstrukturellt   underskott   som   allvarligt   hotar\r\nverksamheten  och  institutets existens.  Regeringen\r\nmåste därför agera så  att  lämplig  myndighet ges i\r\nuppdrag att säkerställa basfinansieringen  för  SIQ,\r\nanför motionären.\r\nI  motion  2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing\r\npå  anslaget  med  30 miljoner  kronor.  Regeringens\r\nsatsning med 20 miljoner kronor för att utveckla ett\r\ndesignprogram        som         skall        främja\r\nnäringslivsutvecklingen  på  området   ställer   sig\r\nmotionärerna  tveksamma till. De betecknar detta som\r\nett kortsiktigt  projekt  och  menar att långsiktiga\r\nstrukturella reformer av generell  karaktär  är till\r\nstörre nytta för näringslivet.\r\nEn  besparing  på  100 miljoner kronor föreslås  i\r\nmotion  2003/04:N369  (c).  Motionärerna  menar  att\r\nanslaget används godtyckligt  till  olika satsningar\r\nfrån   år   till   år.   Centerpartiet   anser   att\r\nnäringslivsfrämjande  åtgärder skall genomföras  med\r\nett  tydligt underifrånperspektiv,  dvs.  genom  att\r\nlåta den regionala nivån ansvara för och utforma den\r\naktuella  typen  av  satsningar.  Centrala påbud och\r\ndiverse  småsatsningar bör sålunda inte  tillskrivas\r\nden nationella  nivån.  Motionärerna  erinrar om att\r\nCenterpartiet i stället föreslår en satsning  på 592\r\nmiljoner  kronor  under  utgiftsområde  19  Regional\r\nutveckling  till  olika näringslivsfrämjande projekt\r\nsom den regionala nivån skall ansvara för.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nInstitutet  för kvalitetsutveckling  (SIQ),  som  är\r\nföremål  för yrkande  i  motion  2003/04:N230  (fp),\r\nbildades,   som  tidigare  redovisats,  år  1990  på\r\ninitiativ  av  regeringen  och  Intressentföreningen\r\nKvalitetsutveckling.  I enlighet med stadgarna skall\r\ninstitutet  stimulera  och  bidra  till  en  positiv\r\nkvalitetsutveckling  i alla  delar  av  det  svenska\r\nsamhället. Vid utgången  av  år  2001  upphörde  det\r\ntidigare  statliga stödet till verksamheten. SIQ har\r\ndärefter vid  två  tillfällen,  åren  2001 och 2002,\r\nhemställt  hos  regeringen  om  statligt  stöd   för\r\nfinansiering av verksamheten.\r\n\r\nFrågan om basfinansiering för SIQ behandlades, som\r\nsägs  i den nyssnämnda motionen, av utskottet hösten\r\n2000 i  betänkande  2000/01:NU1. Företrädare för SIQ\r\nhade under utskottets beredningsarbete framfört sina\r\nfarhågor  för  att  den  verksamhet  som  institutet\r\nbedriver  skulle  hamna   i   ett   oklart   läge  i\r\nförhållande    till    de    båda   då   nyinrättade\r\nmyndigheterna Vinnova och Nutek. Utskottet ansåg att\r\nden typ av verksamhet som SIQ  bedriver är viktig ur\r\nett  näringspolitiskt  perspektiv.   Likaså   menade\r\nutskottet   att   formen   för   verksamheten,   som\r\nkarakteriseras  av  att  företag, organisationer och\r\nförvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.\r\nUtskottet   såg   det  därför  som   angeläget   att\r\nverksamheten  även  i  fortsättningen  skulle  kunna\r\nerhålla statligt stöd för sin basfinansiering.\r\nRegeringen beslöt i  juni 2003 att 1 miljon kronor\r\nskall  betalas  ut  mot rekvisition  senast  den  31\r\noktober  2003  till SIQ.  Kostnaderna  belastar  ett\r\näldreanslag    (från    budgetåret    2000)    under\r\nutgiftsområde   24    -    Fortsatt    program   för\r\nsmåföretagsutveckling,   förnyelse   och   tillväxt,\r\nanslagsposten Till regeringens disposition.\r\nFrågan  om  eventuella medel till SIQ för år  2004\r\ndiskuteras för närvarande inom Näringsdepartementet.\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier:\r\nFörvaltningskostnader (38:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInstitutet för  tillväxtpolitiska studier (ITPS) har\r\ntill   uppgift   att    utveckla    och    förbättra\r\nkunskapsunderlaget för tillväxtpolitiken. Institutet\r\nutför   omvärldsbevakning   och   utvärderingar  med\r\nrelevans  för näringspolitiken, innovationspolitiken\r\noch     den     regionala      utvecklingspolitiken.\r\nOmvärldsbevakningen  är delvis utlandsbaserad.  ITPS\r\nhar  även  ett  statistikansvar  för  delar  av  den\r\nofficiella  statistiken.  I  anslaget  ingår  ITPS:s\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 74,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N412  (kd)  görs bedömningen att en\r\nutgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med\r\nhänvisning till anslagssparandet  från  år  2002 och\r\nhöjningen av anslaget för år 2003.\r\n\r\n\r\nTuristfrämjande (38:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTuristdelegationen  är central förvaltningsmyndighet\r\nför  turistfrågor. Verksamheten  inom  turistområdet\r\nbedrivs  dels  i  Turistdelegationen,  dels i det av\r\nstaten  och  turistnäringen  gemensamt ägda  bolaget\r\nSveriges  Rese-  och  Turistråd  AB   (Turistrådet).\r\nTuristrådet  har  ansvar  för  marknadsföringen   av\r\nSverige som turistland utomlands och har även ansvar\r\nför   varumärket  Sverige  och  för  \"Sverigebilden\"\r\ngentemot  den  inhemska  marknaden. Det av riksdagen\r\nvåren   1995   beslutade  övergripande   målet   för\r\nverksamheten,  att   Sverige   skall   ha   en   hög\r\nattraktionskraft  som  turistland och en långsiktigt\r\nkonkurrenskraftig  turistnäring,   bör  ligga  fast.\r\nFörslaget till åtgärder och nationell  strategi  för\r\nden    svenska    turistnäringen    som   den   s.k.\r\nFramtidsgruppen  presenterade i sin slutrapport  bör\r\nutgöra en grund för  arbetet  med  att  utveckla den\r\nsvenska turistnäringen. Den omstrukturering  av  sin\r\nverksamhet  som  Turistrådet har påbörjat för att få\r\nstörre flexibilitet  och  lägre  fasta kostnader bör\r\nfortsätta.  Minskade  fasta  kostnader  och  en  mer\r\nflexibel organisation genom en  ökad  användning  av\r\ninformationsteknik  gör  det bl.a. möjligt att få en\r\nbredare  och  mer  kostnadseffektiv   representation\r\nutomlands     och    att    medel    frigörs    till\r\nmarknadsaktiviteter   och  till  satsningar  på  nya\r\nmarknader. Till anslaget föreslås 10 miljoner kronor\r\növerföras från anslaget  Allmänna  regionalpolitiska\r\nåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för år  2004  till\r\n101,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motionerna  2003/04:Fi240  (fp) och  2003/04:N411\r\n(fp)  föreslås  en  minskning  av  anslaget  med  10\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nEn  ökning  av  anslaget  med 100 miljoner  kronor\r\nföreslås  i  motion  2003/04:  N412   (kd)  för  att\r\nfinansiera  ökade satsningar på marknadsföringen  av\r\nSverige  som  turistland.   Sverige   har   en  stor\r\npotential   att   utvecklas  som  turistland,  anför\r\nmotionärerna. De påpekar  att  turistnäringen skapar\r\nstora   värden   i  form  av  arbetstillfällen   och\r\nskatteintäkter.  En   god   marknadsföring  av  hela\r\nSverige är av största betydelse  för  att  attrahera\r\nytterligare turister, sägs det.\r\nÄven   i  motion  2003/04:N347  (kd)  förordas  en\r\nförstärkning     av     insatserna     vad    gäller\r\nmarknadsföringen  av Sverige som turistland.  Staten\r\nbör bära huvudansvaret  för  att  sälja  Sverige som\r\nturistland,  anser  motionärerna. De uppger  att  en\r\njämförelse med andra länder visar att Sverige satsar\r\nmindre än övriga nordiska  länder  och  ligger  näst\r\nsist  i  Europa när det gäller marknadsföring av det\r\negna   landet.    Om    staten    satsade   mer   på\r\nmarknadsföringen skulle turismen öka  och  föra  med\r\nsig   en   mängd   positiva  effekter,  t.ex.  ökade\r\nmervärdesskatteintäkter   och  ökad  sysselsättning,\r\nsäger motionärerna. De framhåller att turistnäringen\r\nhar  ansvar  för  att  sälja  turistprodukterna  och\r\nresorna,  men anser att det bör  vara  en  självklar\r\nuppgift för svenska statliga representationskontor i\r\nutlandet att  marknadsföra  Sverige. Ambassader samt\r\nturist- och exportråd verkar  i de flesta länder och\r\nbör   i   samarbete  med  t.ex.  handelskamrar   och\r\norganisationer bättre än för närvarande kunna sprida\r\nbudskapet om  Sverige som turist- och konferensland,\r\nanför motionärerna.\r\nI motion 2003/04:N369 (c) föreslås en besparing på\r\nanslaget   med  8   miljoner   kronor.   Regeringens\r\növerflyttning   av   medel  från  anslaget  Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder  under  utgiftsområde  19\r\nRegional  utveckling  till det här aktuella anslaget\r\nanser motionärerna inte vara en riktig prioritering.\r\nDe  menar  dock  att en utveckling  av  turismen  är\r\npositiv  för  tillväxten,   varför  de  föreslår  en\r\nsatsning med 100 miljoner kronor  på ett program för\r\nutveckling  av landsbygdsturism under  utgiftsområde\r\n19.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen  tillkallade   våren   2003  en  särskild\r\nutredare   (departementsrådet   Christina    Ragsten\r\nPettersson)  med  uppdrag  att se över det nuvarande\r\nturistfrämjandets   funktion,    organisation    och\r\nrollfördelning  samt utvärdera måluppfyllelsen (dir.\r\n2003:60). Översynen  skall  avse  Turistdelegationen\r\noch det av staten och turistnäringen  gemensamt ägda\r\nbolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB. Utredaren,\r\nsom skall redovisa uppdraget senast den  15 december\r\n2003, skall göra följande:\r\n\r\n-   utvärdera   den   nuvarande  verksamheten  med\r\nbeaktande    av   det   övergripande    målet    för\r\nturistpolitiken       och      genomförandet      av\r\nFramtidsprogrammet,\r\n- analysera möjligheterna  till samordningsvinster\r\nmed annan främjandeverksamhet,  t.ex. inom ramen för\r\nNämnden för Sverigefrämjande i utlandet,\r\n- kartlägga turistfrämjandets mål och organisation\r\ni ett urval andra länder,\r\n-   föreslå   förändringar   av  turistfrämjandets\r\nfunktion,     verksamhet,     rollfördelning     och\r\norganisation om detta föranleds av översynen.\r\n\r\nBeträffande  nivån på anslaget till  turistfrämjande\r\nkan noteras att  det  höjdes  med 10 miljoner kronor\r\nför  budgetåret  2002  för  att bl.a.  genomföra  de\r\nåtgärder  som  föreslagits  av  Framtidsgruppen.   I\r\nFramtidsprogrammet   förordas   att   anslaget  till\r\nturismen bör öka successivt under åren  2002-2004. I\r\npropositionen   om  en  politik  för  tillväxt   och\r\nlivskraft  i  hela  landet  (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska\r\nsatsningar  i  syfte   att  främja  turistföretagens\r\nkonkurrenskraft: 33 miljoner  kronor  under perioden\r\n2002-2004  till  ett program för att stimulera  ökad\r\ninnovationskraft inom  turistnäringen,  20  miljoner\r\nkronor under perioden 2002-2004 till ett projekt för\r\natt  stärka  varumärket  Fjällvärlden  i  syfte  att\r\nstärka   den   långsiktiga   attraktionskraften  och\r\nlönsamheten i fjällområdet samt  7,5 miljoner kronor\r\nunder    perioden    2002-2004    för   att   främja\r\nturismforskning.  Genom  regeringsbeslut  i  januari\r\n2002  gavs Turistrådet i uppdrag  att  utveckla  och\r\nmarknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav\r\nvidare  i  juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen\r\natt genomföra  ett program för ökad innovationskraft\r\ninom turistnäringen,  varvid  insatser  som  främjar\r\nturismforskningen   utgör   ett   insatsområde  inom\r\nprogrammet.  Ett  särskilt  delprogram  för  hållbar\r\nutveckling   och   miljömärkning   finns   också   i\r\nprogrammet.\r\n\r\nNär  det  gäller jämförelse  med  övriga  nordiska\r\nländer     visar,      enligt      uppgift      från\r\nNäringsdepartementet,   en   sammanställning  av  de\r\nnordiska   ländernas  utländska  övernattningar   på\r\nhotell  under  de  första  sex  månaderna  2003  att\r\nSverige är det land i Norden som har lägst minskning\r\nav utländska  övernattningar  -  minskningen uppgick\r\ntill  1,4  %.  Snittet för Norden var  minus  4,7 %.\r\nNorge, som minskat mest, tappade 10,2 %. Sverige tar\r\nmarkandsandelar  från övriga nordiska länder och har\r\nunder de senaste tre  åren  ökat  sin  andel  av det\r\ntotala inkommande resandet till de nordiska länderna\r\nfrån 27,6 till 30 %.\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Geologisk\r\nundersöknings-verksamhet m.m. (38:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges  geologiska  undersökning  (SGU) är central\r\nförvaltningsmyndighet    för   frågor   om   landets\r\ngeologiska  beskaffenhet  och   mineralhantering.  I\r\ndetta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,\r\nsom utfärdar tillstånd och bedriver  tillsyn  enligt\r\nminerallagen   (1991:45).   SGU  har  uppdraget  att\r\nförvalta  och miljösäkra anläggningar  som  tidigare\r\nanvänts för  statens civila beredskapslager för olja\r\nsamt det statliga  gruvfältet  i  Adak.  SGU  svarar\r\nockså för samordning, uppföljning och rapportering i\r\nfråga  om  miljökvalitetsmålet  Grundvatten  av  god\r\nkvalitet.    Anslaget    disponeras   av   SGU   för\r\nmyndighetsverksamhet, Bergsstaten och förvaltning av\r\noljelagringsanläggningar som  tidigare  använts  för\r\ncivil  beredskap  samt  av  regeringen.  Ökningen av\r\nuppdragsvolymen beror på ett ökat intresse för SGU:s\r\ntjänster.  Huvudsakligen har uppdrag erhållits  från\r\nNaturvårdsverket och Svensk kärnbränslehantering AB,\r\nmen SGU har  även  fått  internationella  uppdrag (i\r\nAfrika och Estland).\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år 2004  till\r\n172,1 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEn  minskning  av  anslaget  med 15 miljoner  kronor\r\nföreslås i motion 2003/04: N412  (kd).  Antalet  nya\r\nundersökningstillstånd   är  på  en  lägre  nivå  än\r\ntidigare  år,  nästan  på  samma   låga   nivå   som\r\nbottenåren  1992  och  1993,  säger motionärerna. De\r\nuppger att ansökningarna om förlängning av befintlig\r\nprospektering visserligen är lika många som tidigare\r\når, men att förlängning söks med  endast  ett  år  i\r\nstället  för  som  brukligt tre år, vilket sannolikt\r\nberor på konjunkturbedömningar och inväntandet av en\r\nny  minerallag.  Med  hänsyn  till  det  nämnda  och\r\nförekomsten av ett betydande anslagssparande år 2002\r\nbedömer   motionärerna   att    en    besparing   på\r\nBergsstatens  verksamhet  kan  göras med 15 miljoner\r\nkronor, i väntan på en ny minerallag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen planerar enligt uppgift att lägga fram en\r\nproposition om en ny minerallag under våren 2004.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nGeovetenskaplig forskning (38:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av SGU för att främja och stödja\r\nriktad  geovetenskaplig  forskning   och   tillämpad\r\nforskning.  Stödet  till  geovetenskaplig  forskning\r\nfortsätter  inom  oförändrade ramar. Insatserna  för\r\nkompetensutveckling  inom gruvnäringen i Norrbottens\r\noch Västerbottens län  för  åren  2001-2003 avslutas\r\nenligt plan och kommer att utvärderas.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för  år 2004 till 5,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Miljösäkring\r\nav oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras av SGU och regeringen  för  att\r\ntäcka  kostnader   för   efterbehandling   av  tömda\r\noljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet\r\ni Adak, Malå kommun. Av anslagssparandet år  2002 på\r\n34,8   miljoner  kronor  har  19,4  miljoner  kronor\r\ndragits  in  och  15,1  miljoner kronor ställts till\r\nregeringens   disposition   i   avvaktan   dels   på\r\nhaveriutredningen     efter     en    olycka     vid\r\noljelagringsanläggningen i Sala,  dels  på att vissa\r\nytterligare miljötillstånd skall erhållas. Olyckan i\r\nSala  leder  troligen  till att miljösäkringsarbetet\r\nför ett antal anläggningar  av  liknande  typ kommer\r\natt försenas.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004  till  27\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatent- och registreringsverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPatent-  och  registreringsverket  (PRV)  är central\r\nförvaltningsmyndighet   för   ärenden   om   patent,\r\nvarumärken, mönster, efternamn och förnamn samt  för\r\nregisterärenden  angående  aktiebolag,  filialer och\r\neuropeiska  ekonomiska intressegrupperingar.  Verket\r\när också central  förvaltningsmyndighet för handels-\r\noch   föreningsregisterärenden    samt   registrerar\r\nkommunvapen   och   meddelar   utgivningsbevis   för\r\nperiodisk   skrift.  PRV  för  även  register   över\r\nkonkurser    samt     näringsförbud.    Verksamheten\r\nfinansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,\r\nvarumärken och mönster  skall  ge  ett överskott som\r\nmotsvarar   kostnaderna   för   Patentbesvärsrättens\r\nverksamhet.\r\n\r\nTvå  motioner  som berör PRV:s publiceringskrav  har\r\nväckts - motionerna  2003/04:N354 (fp, kd, m, c) och\r\n2003/04:N232 (fp). Utskottet  behandlar  dessa i ett\r\nsärskilt avsnitt efter behandlingen av anslagen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen  har  nyligen till riksdagen avlämnat  en\r\nproposition   (prop.    2003/04:    34)   om   PRV:s\r\norganisation. Förslaget innebär att PRV  delas i två\r\nmyndigheter  och att den nuvarande bolagsavdelningen\r\ni  Sundsvall  blir  en  självständig  myndighet  med\r\nfortsatt   placering    i    Sundvall.    Den    nya\r\norganisationen  föreslås  träda  i  kraft den 1 juli\r\n2004.  Till  den  nya myndigheten förs huvudsakligen\r\närenden   angående   registrering   av   aktiebolag,\r\nfilialer   och   europeiska    intressegrupperingar,\r\nhandels- och föreningsregisterärenden, register över\r\nbank- och försäkringsföretag, register  över fysiska\r\npersoners och dödsbons konkurser samt register  över\r\nnäringsförbud.  I  denna ärendehantering ingår också\r\nprövning  av  företagsnamn.  Nuvarande  patent-  och\r\nvarumärkesavdelningarna  i Stockholm och i Söderhamn\r\nfortsätter   sin   verksamhet   inom   Patent-   och\r\nregistreringsverket  med fortsatt placering på dessa\r\norter.   Patent-   och  registreringsverket   kommer\r\nsålunda i fortsättningen  att hantera de ärenden som\r\nför    närvarande    finns    inom    patent-    och\r\nvarumärkesavdelningarna,  dvs.  patent,  varumärken,\r\nmönster, efternamn och förnamn, samt registrering av\r\nkommunala  vapen och utgivning av periodisk  skrift.\r\nBolagsavdelningen   i   Sundsvall   blir  alltså  en\r\nmyndighet med egen generaldirektör från  den  1 juli\r\n2004. Inom bolagsavdelningen i Sundsvall arbetar 480\r\nanställda,  omkring  hälften  av PRV:s personal. Den\r\nnya   myndigheten,   som   har   haft   arbetsnamnet\r\nBolagsmyndigheten   har   ännu   inte   fått   något\r\nofficiellt namn.\r\n\r\nMotionstiden  på  propositionen  utgår  i dagarna.\r\nUtskottet kommer att behandla propositionen i början\r\nav år 2004.\r\n\r\nPatentbesvärsrätten (38:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall\r\nrätten   i  egenskap  av  förvaltningsdomstol  pröva\r\növerklaganden  av  beslut  meddelade  av Patent- och\r\nregistreringsverket.     Anslaget     används    för\r\nförvaltningskostnader  för  Patentbesvärsrätten  och\r\nmotsvaras   av   inbetalningar  från   Patent-   och\r\nregistreringsverket     till     inkomsttitel     på\r\nstatsbudgeten.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 15,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatent- och registreringsverket: Finansiering\r\nav viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar  verksamhet  vid  Patent-  och\r\nregistreringsverket avseende kostnader i samband med\r\nlikvidation av företag. Anslagssparandet för år 2002\r\npå 2,3 miljoner kronor har dragits in.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för år 2004 till 8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nUpprätthållande av nationell metrologi m.m.\r\n(38:10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget  betalas bidrag till riksmätplatserna\r\nvid Sveriges Provnings-  och  Forskningsinstitut  AB\r\n(SP)    och   Statens   strålskyddsinstitut   (SSI).\r\nRiksmätplatsbidraget används för drift och underhåll\r\nav riksmätplatser, upprätthållande av internationell\r\nspårbarhet   för   mätstorheter,   investeringar   i\r\nmätteknisk utrustning samt till mätteknisk forskning\r\noch   utveckling.  Det  övergripande  målet  är  att\r\nriksmätplatserna  skall upprätthålla en hög standard\r\nmed normaler av tillräcklig omfattning och relevans.\r\nSpårbarhet för mätnormaler  skall  säkerställas  och\r\nutvecklas genom internationella jämförelser och FoU-\r\ninsatser.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 26,8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nElsäkerhetsverket (38:11)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nElsäkerhetsverket   är   förvaltningsmyndighet   för\r\ntekniska    säkerhetsfrågor    på    elområdet.   De\r\növergripande målen för verksamheten är att förebygga\r\nav elektricitet orsakad skada på person  och egendom\r\nsamt    störningar    på    radiokommunikation   och\r\nnäringsverksamhet   inom  området   elektromagnetisk\r\nkompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara\r\nför   statliga   insatser   för   att   bygga   upp,\r\nupprätthålla och utveckla  en  god säkerhetsnivå för\r\nelektriska anläggningar och elektrisk  materiel samt\r\nmedverka till en tillfredsställande elektromagnetisk\r\nkompatibilitet.   Regeringens   bedömning   är   att\r\nverksamheten  inom  myndigheten  under  år  2004 bör\r\nbedrivas  enligt  den allmänna inriktning som gäller\r\nför elsäkerhetsarbetet  för  år  2003.  I anslutning\r\ntill    insatserna    skall    verket    följa   den\r\ninternationella   utvecklingen  och  främja  svenskt\r\ndeltagande  i internationellt  samarbete  inom  sitt\r\nverksamhetsområde.    Regeringen   förutsätter   att\r\nElsäkerhetsverket  noga   följer   utvecklingen  vad\r\ngäller  elolycksfall  och  elbränder för  att  bl.a.\r\nanalysera     de     statliga     insatserna     och\r\nelsäkerhetsnivåns     utveckling     med    särskild\r\nuppmärksamhet på elmaterielområdet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 41,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nBidrag till standardisering och FoU inom\r\nexperimentell teknik m.m. (38:12)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån   anslaget   lämnas  bidrag  till  den  svenska\r\nstandardiseringsorganisationen  för  att  verka  för\r\nsvensk  standardisering,  nationellt, europeiskt och\r\nglobalt.     Det     övergripande     målet      för\r\nstandardiseringen   är  att  öppna  marknader,  höja\r\nproduktiviteten  och konkurrenskraften  hos  svenskt\r\nnäringsliv samt bidra  till  att  statens  specifika\r\nansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa,  miljö\r\noch  egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också\r\nbidrag    till   forskning   och   utveckling   inom\r\nexperimentell        teknik.       För       teknisk\r\ninformationsförsörjning   lämnas   bidrag   till  AB\r\nTerminologicentrum   och   Svenska   föreningen  för\r\ninformationsspecialister.         Den        svenska\r\nstandardiseringsorganisationen  har   med   framgång\r\ndrivit   svenska  intressen  i  det  europeiska  och\r\ninternationella   standardiseringsarbetet.  Den  nya\r\norganisationen har  medfört en ökad effektivitet och\r\ninternationell slagkraft.  Sveriges  Provnings-  och\r\nForskningsinstitut  AB  (SP)  ger  värdefulla bidrag\r\ntill det svenska näringslivets utveckling  genom sin\r\nförmåga  att  arbeta  med  både  forskningsnära  och\r\nmarknadsnära   frågeställningar.   Vinnova   betalar\r\nfr.o.m.   år  2003  ut  bidraget  till  SP.  Vinnova\r\nansvarar  också  för  styrning  och  uppföljning  av\r\nresurserna  till  SP.  Denna  förändring innebär att\r\nSP:s roll i innovationssystemet  tydliggörs.  Vidare\r\nunderlättas medverkan i det strukturarbete som pågår\r\ninom institutssektorn.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 71,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder      anslaget      anvisas      medel     till\r\nförvaltningskostnader       vid       Rymdstyrelsen.\r\nRymdstyrelsen  utgör  en  liten expertmyndighet  med\r\nansvar för den svenska rymdverksamheten, vilken till\r\nstora   delar   är  kopplad  till   det   europeiska\r\nrymdsamarbetet  inom   det   europeiska  rymdorganet\r\n(European Space Agency, ESA). Rymdstyrelsen fördelar\r\nockså  statligt  stöd  till verksamhet  som  bedrivs\r\nnationellt eller i bilateralt  samarbete med framför\r\nallt Frankrike. Rymdstyrelsen skall därutöver bereda\r\närenden om tillstånd att bedriva rymdverksamhet från\r\nsvenskt  territorium  och  utöva kontroll  av  sådan\r\nverksamhet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 22,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRymdverksamhet (38:14)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder      anslaget      anvisas      medel      för\r\nindustriutvecklingsprojekt,     fjärranalys      och\r\nforskning,  som  bedrivs inom ramen för deltagande i\r\ninternationellt samarbete,  framför  allt  inom  det\r\neuropeiska rymdsamarbetet inom ESA. Verksamheten kan\r\nockså   bedrivas   i   nationella  eller  bilaterala\r\nprogram. Huvuddelen av anslaget,  ca 80 %, utgörs av\r\nbetalningar  till  ESA  för  Sveriges  deltagande  i\r\nlångsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget disponeras av\r\nRymdstyrelsen.  Regeringen föreslår ett bemyndigande\r\nför ekonomiska åtaganden  även  efter år 2004. Detta\r\nmöjliggör  att  det  för  delar av verksamheten  kan\r\ngöras ekonomiska åtaganden  som  exempelvis omfattar\r\nlångsiktiga     program     under     en    flerårig\r\nplaneringsperiod.\r\n\r\nRymdstyrelsen har på ett framgångsrikt sätt verkat\r\nför   svenska   intressen  inom  framför  allt   det\r\neuropeiska rymdsamarbetet.  Rymdverksamheten  bidrar\r\ntill    att    stärka    den    svenska   industrins\r\nkonkurrenskraft.     Regeringen     bedömer      att\r\nrymdverksamheten  bedrivs på ett ändamålsenligt sätt\r\noch att uppnådda resultat  svarar mot de fastställda\r\nmålen.  För år 2004 ökar anslaget  med  20  miljoner\r\nkronor och  för  år 2005 med ytterligare 10 miljoner\r\nkronor,   då   en   tidigare   beslutad   tillfällig\r\nneddragning  om 30 miljoner  kronor  för  budgetåren\r\n2002 och 2003 upphör.\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2004  till\r\n541,5  miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som\r\nnämnts,  riksdagens  bemyndigande  att under år 2004\r\nför   ramanslaget  Rymdverksamhet  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser    som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter  på  högst  539  miljoner\r\nkronor under  år  2005 och 573 miljoner kronor efter\r\når 2005.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en besparing med\r\n10 miljoner kronor.  Även  i motion 2003/04:N369 (c)\r\nföreslås en besparing med 10 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\nBidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien\r\n(38:15)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nIngenjörsvetenskapsakademien     (IVA)     är     en\r\nsammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma\r\ninom  teknik,  industriell  produktion  och ekonomi.\r\nIVA:s  huvuduppgift  är  att  följa,  analysera  och\r\ninformera om den tekniska och industriell-ekonomiska\r\nutvecklingen  samt att skapa och initiera  samverkan\r\nmellan  olika teknikområden.  Från  anslaget  lämnas\r\nstatens bidrag  till IVA:s grundläggande verksamhet,\r\nt.ex. ledningsfunktion,  utrednings-,  informations-\r\noch ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas\r\npå  att  följa, analysera och sprida information  om\r\naktuella utvecklingstendenser  samt på att skapa och\r\ninitiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för  år 2004 till 5,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonkurrensverket (38:16)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket  är  central  förvaltningsmyndighet\r\nför konkurrensfrågor. Under anslaget  anvisas  medel\r\ntill förvaltningskostnader för Konkurrensverket.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 82,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2003/04:N389    (m)    föreslås   att\r\nKonkurrensverket  skall  anvisas  5 miljoner  kronor\r\nutöver  vad  regeringen föreslagit. Konkurrensverket\r\nbedriver ett viktigt  arbete, anför motionärerna. De\r\nanser att verket bör ge  en  ökad  prioritet  åt att\r\nbelysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa  av\r\noffentliga   sektorns  monopol  samt  kommunalt  och\r\nstatligt ägande av bolag som konkurrerar med privata\r\nföretag.\r\n\r\nKonkurrensverket   och  Konsumentverket  bör  slås\r\nsamman till en ny myndighet  med  namnet Kundverket,\r\nanförs   det   i  motion  2003/04:N205  (m).   Såväl\r\nKonkurrensverket   som   Konsumentverket   har  till\r\nuppgift  att  tillvarata  intressen hos de människor\r\noch företag som uppträder som  kunder  på en marknad\r\noch båda har också som huvudmål att ta till  vara de\r\nmöjligheter  som  en  fri och väl fungerande marknad\r\nger, säger motionären.  Han hänvisar till att de två\r\nmyndigheternas    egna   beskrivningar    av    sina\r\nverksamheter på respektive  hemsidor  visar hur nära\r\ndessa ligger varandra. En myndighet som ägnar sig åt\r\natt        bekämpa       kartellbildningar       och\r\nkonkurrensbegränsningar   borde   med  fördel  kunna\r\nkombineras  med  en  som  slår  vakt om  behovet  av\r\ninformation    till   konsumenterna   kring    samma\r\nproblemområden,  menar  motionären.  Han  hävdar att\r\nförekomsten  av två myndigheter innebär ett  onödigt\r\ndubbelarbete och  att  en  samordning skulle medföra\r\nvinster.\r\nI motionerna 2003/04:Fi240  (fp)  och 2003/04:N411\r\n(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverkets  anslag\r\nmed 12 miljoner kronor.\r\nÄven i motion 2003/04:N412 (kd) föreslås en ökning\r\nav  Konkurrensverkets anslag - med totalt 9 miljoner\r\nkronor.   Motionärerna  vill  öka  Konkurrensverkets\r\nmöjligheter  att  driva  viktiga  konkurrensmål  och\r\nföreslår  därför  ytterligare  5 miljoner kronor för\r\ndetta ändamål, varav 3 miljoner  kronor  är  avsedda\r\nför  Nämnden  för  offentlig  upphandling  (NOU). De\r\nföreslår   vidare   att  NOU  skall  göras  till  en\r\nsjälvständig  del  av  Konkurrensverket  och  att  4\r\nmiljoner kronor skall föras  över från utgiftsområde\r\n2  Samhällsekonomi  och finansförvaltning,  varifrån\r\nNOU finansieras för närvarande.\r\nI motion 2003/04:N369  (c)  förslås att 3 miljoner\r\nkronor utöver regeringens förslag skall anvisas till\r\nKonkurrensverket för att säkerställa verkets viktiga\r\narbete för en god konkurrenssituation  i Sverige. En\r\ngod konkurrens ger livskraftiga företag  och en sund\r\nmarknad, anför motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslog hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1)  ett\r\nmotionsyrkande om sammanslagning av Konkurrensverket\r\noch  Konsumentverket,  liknande  det  här aktuella i\r\nmotion  2003/04:N205  (m). Utskottet redovisade  att\r\nfrågan om en sammanslagning av de båda myndigheterna\r\nhade tagits upp i regeringsförklaringen  år  2001. I\r\nbudgetpropositionen  för  år  2003 (prop. 2002/03:1)\r\nsades   dock   att  frågan  hade  analyserats   inom\r\nRegeringskansliet   och   att   slutsatsen  var  att\r\nsynergierna inte var så stora att  de  motiverade en\r\nsammanslagning. Däremot bör det samarbete  som redan\r\nexisterar  mellan  myndigheterna i frågor där  detta\r\ngynnar   konsumentintresset    förtydligas,    ansåg\r\nregeringen. Utskottet delade denna ståndpunkt.\r\n\r\n\r\nKonkurrensforskning (38:17)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket disponerar medel under anslaget för\r\natt  främja  konkurrensrelaterad  forskning  inom  i\r\nförsta hand disciplinerna ekonomi och juridik.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget för år 2004 till 6,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:N389  (m)  föreslås  en  ökning  av\r\nanslaget   till  konkurrensforskning  med  1  miljon\r\nkronor.\r\n\r\nÄven   i   motionerna   2003/04:Fi240   (fp)   och\r\n2003/04:N411 (fp)  föreslås  en ökning av anslaget -\r\nmed 6 miljoner kronor.\r\n\r\nTäckande av förluster vid viss garantigivning,\r\nm.m. (38:18)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget täcks kostnader  för  räntestöd  m.m.\r\ntill varvsindustrin  enligt  förordningen (1989:824)\r\nom  statligt stöd till fartygsfinansiering,  upphävd\r\ngenom  förordningen  (1992:1064)  eller  motsvarande\r\näldre  bestämmelser.  Sedan år 1993 fattas inga  nya\r\nbeslut om stöd enligt några  av  dessa bestämmelser.\r\nNågra nya åtaganden som kan leda till  utbetalningar\r\nfrån anslaget görs således inte längre.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget för år 2004  till  2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nMedel till AB Göta kanalbolag för upprustning\r\noch drift av kanalen (38:19)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för  kostnader  i  samband  med\r\nupprustning  och  drift av kanalen. Riksdagen beslöt\r\nvåren 1992 (prop. 1991/92:134,  bet.  1991/92: NU33)\r\nbl.a.  att  finansieringen  av  kanalens upprustning\r\nskall  tillförsäkras  genom statsmakternas  försorg.\r\nVarje budgetår sedan anslaget  inrättades budgetåret\r\n1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för\r\nupprustning  och  drift  av  kanalen.   De  statliga\r\ninsatserna har bidragit till att kanalens  värde som\r\nkulturhistoriskt    byggnadsverk    och   attraktivt\r\nturistmål ökat. Även för år 2004 bedöms  15 miljoner\r\nkronor vara tillräckligt för att klara av  nödvändig\r\nupprustning och drift av kanalen. Regeringen bedömer\r\natt denna nivå även är tillräcklig för åren 2005 och\r\n2006.\r\n\r\nRegeringen  beräknar sålunda anslaget för år  2004\r\ntill 15 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKostnader för omstrukturering och genomlysning\r\nav statligt ägda företag m.m. (38:20)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget    disponeras     för     kostnader     för\r\nomstrukturering  och  genomlysning  av statligt ägda\r\nföretag  m.m. De utgifter som belastar  anslaget  är\r\nkostnader i samband med förvaltning och genomlysning\r\nav företag  med  statligt  ägande.  Den av riksdagen\r\nvåren  2003  godkända  ändringen av anslagsvillkoren\r\nför     anslaget     (prop.    2002/03:100,     bet.\r\n2002/03:FiU:21) kommer  inte att behöva åberopas, då\r\nmedel inte behöver tas i  anspråk för detta ändamål.\r\nAv  anslagssparandet  för år  2002  på  44  miljoner\r\nkronor har 36 miljoner kronor dragits in. Regeringen\r\narbetar  med  att både förbereda  och  genomföra  de\r\nbeslut som riksdagen  fattat  avseende  det statliga\r\nägandet   och   ett  antal  specifika  bolag.  Genom\r\nRegeringskansliet  förvaltas 59 företag med statligt\r\nägande,  varav  47 är  helägda  av  staten.  Statens\r\nförvaltningskostnad  för företag med statligt ägande\r\nuppgick  år 2002 till 58,5  miljoner  kronor,  varav\r\n15,5 miljoner  kronor  avsåg interna kostnader såsom\r\nlöner,  resor och kontorsmaterial  och  43  miljoner\r\nkronor externt  köpta  tjänster.  Under  år 2003 har\r\nRegeringskansliet   slutit   ramavtal   med  externa\r\nrådgivare. Projekt där konsultinsatser avropas  sker\r\nvid  behov.  Vissa  projekt  är  på lång sikt, andra\r\nprojekt   innebär   en   snabb   och  väl  avgränsad\r\nkonsultinsats.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för  år  2004 till 25\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget   bör   tas   bort,  anförs  det  i  motion\r\n2003/04:N389 (m). En central ståndpunkt för Moderata\r\nsamlingspartiet  är  att  staten   inte   skall  äga\r\nföretag,  säger  motionärerna.  De anser att det  är\r\noklart vilka försäljningar av statligt  aktieinnehav\r\nregeringen  planerar, varför det inte kan  uteslutas\r\natt de aktuella  medlen  är tänkta att användas till\r\nförvaltning  av statligt ägda  bolag.  Detta  finner\r\nmotionärerna anmärkningsvärt.  De  menar att bolagen\r\nsjälva skall stå för förvaltningen och att kostnader\r\nsom uppstår i samband med de försäljningar  som  kan\r\nkomma   att   ske   i   framtiden  skall  täckas  av\r\nförsäljningsintäkten.\r\n\r\nÄven   i   motionerna   2003/04:Fi240   (fp)   och\r\n2003/04:N411 (fp) föreslås  att  anslaget  skall tas\r\nbort.\r\nI  motion  2003/04:N412  (kd)  föreslås också  att\r\nanslaget skall tas bort. Företag som är verksamma på\r\nen  konkurrensutsatt  marknad  skall  inte  ägas  av\r\nstaten,  anför  motionärerna.  De anser  därför  att\r\nstatliga  företag  bör  avyttras  i   den  takt  som\r\nmarknaden  kan  absorbera  dem och att försäljningen\r\nbör finansieras inom bolagen.\r\nSlutligen föreslås också i motion 2003/04:N369 (c)\r\natt anslaget skall dras in i  sin  helhet.  Anslaget\r\nförefaller  helt omotiverat, anser motionärerna  och\r\nmenar att de statliga företagen själva skall bära de\r\nkostnader som anslaget är avsett för.\r\n\r\nAvgifter till vissa internationella\r\norganisationer (38:21)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för  avgifter  och  bidrag  för\r\nSveriges    deltagande   i   vissa   internationella\r\nnäringspolitiska  organ. Utgiftsstyrande faktorer är\r\nmedlemsavgifternas  utveckling i aktuell valuta samt\r\nfluktuationer i valutakurser.  Deltagandet bedöms av\r\nregeringen som nödvändigt för att  möjliggöra svensk\r\npåverkan på den internationella utvecklingen och för\r\nett  aktivt  svenskt  deltagande  i  internationellt\r\nsamarbete  samt  för informationsinhämtning  på  för\r\nSverige viktiga områden.  Av anslagssparandet för år\r\n2002 på 317 000 kr har 121 000 kr dragits in.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget  för år 2004 till 6,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRevisorsnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRevisorsnämndens       verksamhet       är      helt\r\navgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2002\r\ntill  knappt  18  miljoner kronor, varav årsavgifter\r\nutgjorde  drygt  13,7   miljoner   kronor.  Nämndens\r\ndriftskostnader  uppgick till 20,1 miljoner  kronor,\r\nvarav  personalkostnader   utgjorde   13,4  miljoner\r\nkronor. Vid utgången av år 2002 hade Revisorsnämnden\r\nett   negativt   myndighetskapital  om  1,9 miljoner\r\nkronor. Under år 2003 beräknas ett positivt resultat\r\nom drygt 0,8 miljoner kronor uppstå.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nSanering av statlig mark\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2003/04:N369  (c)  föreslås  att  Sveriges\r\ngeologiska  undersökning  (SGU)  skall tilldelas ett\r\nnytt  anslag  - Sanering av statlig  mark  -  om  20\r\nmiljoner kronor.  Medlen skall, enligt motionärerna,\r\navsättas för att snarast  initiera saneringsåtgärder\r\nav  de mest prioriterade områdena  (riskklasserna  1\r\noch 2). Den lämpligaste myndigheten för detta arbete\r\när SGU,  som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av\r\nde statliga oljelagren, anför motionärerna. De anser\r\natt SGU, via  det  föreslagna  anslaget,  kommer att\r\nkunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva\r\nsaneringsverksamhet  på  de  förorenade områden  där\r\nstaten har verksamhetsansvaret.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUtskottet  behandlade  hösten  2002   ett   likartat\r\nförslag  om  införande  av  ett nytt anslag avseende\r\nsanering  av statlig mark i betänkande  2002/03:NU1.\r\nUtskottet redovisade  att det under utgiftsområde 20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård   finns  ett  anslag,\r\nSanering  och  återställning  av förorenade  områden\r\n(34:4),  som  bl.a. disponeras av  Naturvårdsverket.\r\nFör budgetåret  2004  föreslås  i  den  nu  aktuella\r\nbudgetpropositionen 329,9 miljoner kronor för  detta\r\nanslag.  Inom  ramen  för  SGU:s  uppdragsverksamhet\r\nfinns  ett  utvecklat samarbete med verket  i  dessa\r\nfrågor.  Samarbetet   innebär  att  SGU  enligt  ett\r\nsärskilt  ramavtal  biträder   Naturvårdsverket  och\r\nlänsstyrelserna   i   deras   saneringsarbete    och\r\ndärutöver genomför utredningsarbete för prioriterade\r\nobjekt   (högsta   prioritetsklasserna)  enligt  ett\r\nsärskilt objektavtal.  När  det  gäller  sanering av\r\nförorenad mark finns det två avtal mellan verket och\r\nSGU. Ett löpande avtal på 0,3 miljoner kronor per år\r\nför rådgivning till länsstyrelserna och ett avtal på\r\n10 miljoner  kronor  som  omfattar  de fyra statliga\r\nobjekt  som  skall  miljösäkras  (Stollberg,  Kinne-\r\nKleva, Yxsjöberg och Kvarntorp), seminarieverksamhet\r\noch  erfarenhetsutbyte mellan statliga  myndigheter.\r\nDet sistnämnda  avtalet  löper  ut år 2003 och skall\r\nomförhandlas inom givna ekonomiska  ramar  (dvs.  10\r\nmiljoner  kronor) för år 2004, eftersom arbetet inte\r\när slutfört. Samarbetet fungerar enligt uppgift till\r\nNäringsdepartementet   väl   och   bygger  på  SGU:s\r\nerfarenhet och kunskap från arbetet  med sanering av\r\noljelagringsanläggningar.\r\n\r\n\r\nMätning av företagens administrativa börda\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:N389 (m) föreslås att  det  skall\r\ninrättas ett  nytt  anslag  -  Mätning av företagens\r\nadministrativa  börda  -  om 5 miljoner  kronor  som\r\nskall förvaltas av ITPS. Regeringens  arbete med att\r\nlätta  företagens  administrativa  börda  har   gått\r\nalltför långsamt och i vissa fall åt fel håll, anser\r\nmotionärerna. De erinrar om att riksdagen har begärt\r\natt  regeringen  sätter  upp  kvantitativa  mål  för\r\nförenklingsarbetet.  Som  ett led i detta arbete bör\r\ndet  skapas  ett  system för att  kvantitativt  mäta\r\nföretagens  administrativa   börda   och   för   att\r\ngenomföra  konsekvensanalyser av ny lagstiftning och\r\nför   detta   behövs    ett   nytt   anslag,   anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUtskottet  har  i  det  föregående  i  ett  särskilt\r\navsnitt behandlat frågan  om  regelförenkling  och i\r\ndet   sammanhanget   även   frågan   om  mätning  av\r\nföretagens administrativa börda.\r\n\r\n\r\nUtrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande\r\n\r\n\r\nStyrelsen för ackreditering och teknisk\r\nkontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStyrelsen  för  ackreditering  och teknisk  kontroll\r\n(SWEDAC)   är   central  förvaltningsmyndighet   för\r\nteknisk kontroll samt nationellt ackrediteringsorgan\r\nför laboratorier  och för certifierings-, provnings-\r\noch     besiktningsorgan.     Myndighetsverksamheten\r\nomfattar  ansvar för den totala marknadskontrollen i\r\nSverige  (ett   tjugotal   myndigheters  tillsyn  på\r\nmarknaden  av  att  produkter  uppfyller  väsentliga\r\nsäkerhets-,  miljö-  och hälsokrav).  Härutöver  har\r\nSWEDAC ett sektorsansvar för den legala mättekniken,\r\ndvs.   att  varor  håller   mått   och   vikt,   och\r\nädelmetallkontrollen.     Ackrediteringsverksamheten\r\nsvarar  för drygt 75 % av SWEDAC:s  omsättning.  Som\r\nackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt\r\noch   externt    arbete    uppfylla   högt   ställda\r\nkvalitetskrav     och     genomgå    internationella\r\nkvalitetsrevisioner.\r\n\r\nUnder    år    2002   uppgick   intäkterna    från\r\nuppdragsverksamheten till knappt 68 miljoner kronor,\r\nvilket  innebar  ett   sämre  resultat  jämfört  med\r\nföregående år. Kostnaderna  översteg  intäkterna med\r\n2,3 miljoner kronor, vilket sammantaget  innebar ett\r\nbetydligt  sämre resultat än föregående år,  då  ett\r\nunderskott  på   0,3  miljoner  kronor  redovisades.\r\nKvaliteten i verksamheten  är  fortsatt  hög. Det är\r\nangeläget  att SWEDAC fortsätter att verka  för  att\r\nutveckla svenska kontrollordningar i öppna system. I\r\nljuset av myndighetens internationella engagemang är\r\ndet angeläget  att  arbetet  med  att  förbättra och\r\ninternationalisera    bedömningskriterier   avseende\r\növerensstämmelse  med  ställda  säkerhetskrav  drivs\r\nvidare. SWEDAC har en viktig  roll att fylla för att\r\nförbättra      de      kommande     medlemsländernas\r\nförutsättningar  att  ingå   i  EU:s  inre  marknad.\r\nRegeringen  fattade i maj 2003  beslut  om  att  1,2\r\nmiljoner kronor  av  anslagssparandet för år 2002 på\r\n1,8 miljoner kronor skall dras in.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 19,9\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKommerskollegium (39:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommerskollegium  är  central  förvaltningsmyndighet\r\nför      utrikeshandel      och      handelspolitik.\r\nKommerskollegiums  funktionsansvar  för   funktionen\r\nUtrikeshandel  inom  civilt försvar upphörde  den  1\r\njuli 2002, då översynen  av  totalförsvaret medförde\r\natt  den  tidigare beredskapsförordningen  upphörde.\r\nFörändringen  saknar relevans för anslagets storlek.\r\nDet är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att\r\nha     kontinuerlig      beredskap     att     bistå\r\nRegeringskansliet i det löpande  arbetet  och förser\r\nregeringen  med  kvalificerat underlag inför  beslut\r\noch förhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med\r\natt förbättra den  inre marknadens funktion, arbetet\r\ninom den gemensamma  handelspolitiken, pågående WTO-\r\nförhandlingar,        arbetet        med        EU:s\r\nantidumpningsåtgärder  och   förhandlingsarbetet   i\r\nförhållande  till länder utanför EU. Detsamma gäller\r\nkollegiets  insatser   för   att  öka  kunskapen  om\r\nhandelspolitiska frågor i ett  vidare perspektiv hos\r\nallmänheten.  Vidare  är  kollegiets   roller   inom\r\nanmälningsprocedurerna  och  som  samordningscentral\r\noch kontaktpunkt för aktivt arbete mot handelshinder\r\nfortsatt viktiga. Regeringen ser också  positivt  på\r\nkollegiets   fortsatta   engagemang   i  webbplatsen\r\nÖstersjöwebben   och  ser  det  som  angeläget   att\r\nkollegiets     samverkan     med     de     kommande\r\nmedlemsländerna,  som  hittills  haft formen av s.k.\r\ntwinning,  blir  en  integrerad del av  verksamheten\r\nefter deras inträde i  EU.  Regeringen fattade i maj\r\n2003   beslut   om  att  0,1  miljoner   kronor   av\r\nanslagssparandet  för år 2002 på 2,9 miljoner kronor\r\nskall dras in.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 65,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N412  (kd) föreslås en besparing på\r\nanslaget  med  5  miljoner   kronor.  I  regeringens\r\nförslag  har  en  uppräkning  av  anslaget   gjorts,\r\nsamtidigt  som  funktionsansvaret  för utrikeshandel\r\ninom  civilt  försvar  upphörde  den  1 juli   2002,\r\npåpekar motionärerna.\r\n\r\n\r\nExportfrämjande verksamhet (39:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar  det  statliga  uppdraget till\r\nSveriges  exportråd  (Exportrådet),  exportfrämjande\r\ninsatser,     särskilda     handelsfrämjande     och\r\nhandelspolitiska  insatser  samt  Sverigeprofilering\r\ntill  stöd  för  främjande. Exportrådets  verksamhet\r\ngrundar sig på ett  avtal mellan staten och Sveriges\r\nAllmänna Exportförening.  Verksamheten  inriktas  på\r\ntre     områden,     nämligen     exportinformation,\r\nexportprogram          och         exportkonsulting.\r\nExportinformationen  finansieras   i   huvudsak  med\r\nstatliga     medel.     Många    exportprogram    är\r\ndelfinansierade    med   statliga    medel,    medan\r\nkonsultverksamheten    bedrivs   med   avgifter   på\r\nmarknadsmässiga grunder.  I  budgetpropositionen för\r\når  2003 (prop. 2002/03: 1) föreslog  regeringen  en\r\nsärskild  satsning  på  exportfrämjande  under  åren\r\n2003-2004.  För  år 2003 beslöt riksdagen att anvisa\r\n234 miljoner kronor till exportfrämjande verksamhet.\r\nEnligt förslag i 2003  års ekonomiska vårproposition\r\n(prop. 2002/03:100) beslöt riksdagen dock att minska\r\nde anslagna medlen med 30  miljoner  kronor  för att\r\nmedverka    till    ett    lägre   utgiftstryck   på\r\nstatsbudgeten.  Av  samma  skäl   föreslås   nu  att\r\nanslaget för budgetåret 2004 minskas med 70 miljoner\r\nkronor.   Regeringen   finner   det   angeläget  att\r\nlångsiktiga,  strategiska  och offensiva  satsningar\r\ngörs  inom exportfrämjandet.  Satsningarna  inriktas\r\nbl.a. på exportutvecklingsprogram och internationell\r\nmarknadsföring  av  särskilda  branscher,  förstärkt\r\nsvensk närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner  samt\r\nsärskilda   handelsfrämjande   och  handelspolitiska\r\ninsatser.  Regeringen  avsätter  vidare  2  miljoner\r\nkronor till Nämnden för Sverigefrämjande  i utlandet\r\nför   budgetåren   2004   och  2005  till  stöd  för\r\nSverigeprofilering     och     samverkan      mellan\r\nSverigefrämjandets aktörer.\r\n\r\nFöreträdare  för  regeringen och Sveriges Allmänna\r\nExportförening har vid en genomgång under år 2003 av\r\navtalet om Exportrådet kommit fram till att det vore\r\nönskvärt  att  på  vissa   punkter   förtydliga  och\r\nmodernisera  avtalet.  Regeringen  begär  riksdagens\r\nbemyndigande att få genomföra sådana  förändringar i\r\navtalet som inte gäller användningen av  de statliga\r\nmedlen   eller  den  huvudsakliga  inriktningen   av\r\nverksamheten.  Regeringen  fattade i maj 2003 beslut\r\nom att 0,4 miljoner kronor av  anslagssparandet  för\r\når  2002  på  1,1  miljoner kronor för år 2002 skall\r\ndras in.\r\nRegeringen beräknar  anslaget för år 2004 till 224\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:N412 (kd)  föreslås en besparing på\r\nanslaget med totalt 50 miljoner kronor. Motionärerna\r\navvisar    regeringens    utökade   satsningar    om\r\n20 miljoner kronor på exportfrämjande  åtgärder.  De\r\navvisar  också att 30 miljoner kronor skall stå till\r\nregeringens   disposition,   eftersom  ändamål  inte\r\nredovisas i budgetpropositionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nStämman  i  Sveriges Allmänna Exportförening  beslöt\r\nden 20 november 2003 att dess namn skall ändras till\r\nSveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Bakgrunden\r\när, enligt föreningen, att export och import inte är\r\nrenodlade och separata begrepp i den internationella\r\naffärsvärld  som   råder,   utan   handelsströmmarna\r\nintegreras  på  ett  helt  annat  sätt än  tidigare.\r\nImporterade  komponenter sätts ihop  till  produkter\r\nsom exporteras,  investeringar  i  andra länder görs\r\nbåde för att producera och sälja, etc.  I  linje med\r\ndenna  utveckling  vill  föreningen markera att  den\r\narbetar  för att främja företagens  möjligheter  att\r\ngöra internationella  affärer  - i alla riktningar -\r\noch därmed åstadkomma ökad tillväxt.\r\n\r\nUtskottet    använder   i   sitt   förslag    till\r\nriksdagsbeslut (punkt  4 b), mot denna bakgrund, det\r\nnya       namnet       -      Sveriges      Allmänna\r\nUtrikeshandelsförening.\r\n\r\nAB Svensk Exportkredits statsstödda\r\nexportkreditgivning (39:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAB  Svensk  Exportkredits  (SEK)  verksamhet  syftar\r\nfrämst till att  tillhandahålla  medellång  och lång\r\nexportfinansiering  till  svenska  företag. Anslaget\r\ndisponeras  för  ersättning till SEK för  eventuellt\r\nunderskott som utgör  skillnaden mellan intäkter och\r\nkostnader inom ramen för  systemet  med  statsstödda\r\nexportkrediter.  Skillnaden utgörs huvudsakligen  av\r\nskillnaden mellan  ränteintäkter och räntekostnader.\r\nVillkoren  för  statsstödda   krediter   följer  den\r\növerenskommelse     om     statligt     stöd     vid\r\nexportkreditgivning  som  Sverige godkänt inom ramen\r\nför  OECD. Anslaget disponeras  för  ersättning  för\r\nunderskott som utgör skillnad mellan ränteintäkt och\r\nräntekostnad  i olika valutor. Dessa ränteskillnader\r\navtar  i  takt med  att  gamla  krediter  förfaller.\r\nUtgifterna    belastar    främst   anslagssparandet.\r\nRegeringen  fattade  i  maj  2003   beslut   om  att\r\n234 000 kr  av  anslagssparandet för år 2002 på  238\r\n000 kr skall dras in.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget för år 2004 till 0,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nInvesteringsfrämjande (39:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar verksamheten  vid  Delegationen\r\nför  utländska  investeringar  i Sverige, Invest  in\r\nSweden Agency (ISA), som är den centrala myndigheten\r\nför   investeringsfrämjande  åtgärder   i   Sverige.\r\nVerksamheten   inriktas   på   informationsinsatser,\r\nmarknadsföringsprojekt  inom särskilda  fokusområden\r\nsamt  regional samverkan och  utbildningsverksamhet.\r\nVerksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels\r\nmed   bidrag    från   regeringen   avseende   bl.a.\r\nregionalpolitiska  medel  och  från  s.k.  partner i\r\nprojektverksamheten. Regeringen finner det angeläget\r\natt     offensiva    satsningar    genomförs    inom\r\ninvesteringsfrämjandet.   För   år   2004   föreslår\r\nregeringen en tillfällig, tidsbegränsad förstärkning\r\nav  investeringsfrämjandet  med  8  miljoner kronor,\r\nvilket är en minskning jämfört med det  belopp på 13\r\nmiljoner kronor per år i tillfällig förstärkning för\r\nåren  2003-2004  som föreslogs i budgetpropositionen\r\nför år 2003. Härtill  kommer  den  förstärkning om 5\r\nmiljoner   kronor  för  år  2004  som  föreslogs   i\r\nbudgetpropositionen  för år 2002. Regeringen fattade\r\ni  maj 2003 beslut om att  4,5  miljoner  kronor  av\r\nanslagssparandet för år 2002 på 10,8 miljoner kronor\r\nskall  disponeras  av  myndigheten  och 4,6 miljoner\r\nkronor dras in.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 67,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nAvgifter till internationella\r\nhandelsorganisationer (39:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras  för  avgifter och  bidrag  för\r\nSveriges deltagande i vissa internationella närings-\r\noch handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer\r\när medlemsavgifternas utveckling  i  aktuell  valuta\r\nsamt   fluktuationer   i   valutakurser.  Regeringen\r\nfattade i maj 2003 beslut om att 4,9 miljoner kronor\r\nav  anslagssparandet  för år 2002  på  7,2  miljoner\r\nkronor  skall  dras  in  och   1,8 miljoner   kronor\r\ndisponeras av Regeringskansliet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 15,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nExportkreditnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nExportkreditnämndens  (EKN)  uppgift  är  att främja\r\nsvensk   export   genom   utfärdande  av  garantier.\r\nGarantierna skyddar mot förlustrisk  i  samband  med\r\nexport    till   och   investeringar   i   utlandet.\r\nVerksamheten   skall   bedrivas   så   att   den  är\r\nsjälvbärande  över tiden och samtidigt ger ett  stöd\r\nåt   den  svenska   exporten   som   motsvarar   vad\r\nkonkurrerande  företag  i  andra länder kan erhålla.\r\nUtnyttjandet  av investeringsgarantier  har  minskat\r\nkraftigt under  de senaste åren, vilket till största\r\ndelen     beror     på     att      företagen      i\r\ninvesteringsverksamheten    i   högre   utsträckning\r\nanvänder sig av externa finansiärer.\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen   att   under    år    2004   ställa   ut\r\nexportkreditgarantier intill ett belopp om högst 200\r\nmiljarder   kronor   inklusive  tidigare   utfärdade\r\ngarantier  samt  att  under   år   2004   ställa  ut\r\ninvesteringsgarantier intill ett belopp om  högst 10\r\nmiljarder   kronor   inklusive   tidigare  utfärdade\r\ngarantier. Vidare föreslår regeringen  att riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen  att för år 2004 besluta  att\r\nEKN,    liksom   tidigare   år,    får    obegränsad\r\nupplåningsrätt      i      Riksgäldskontoret     för\r\nskadeutbetalningar.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonsumentpolitik\r\n\r\n\r\nMarknadsdomstolen (40:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEfter ett antal år med alltfler  omfattande  mål och\r\nbegränsade  resurser  är  domstolens ekonomi åter  i\r\nbalans.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget  för år 2004 till 8,9\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonsumentverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonsumentverket är central förvaltningsmyndighet för\r\nkonsumentfrågor.  För  år  2003 tillfördes  anslaget\r\nökade medel för administration av den servicedatabas\r\nsom  regeringen  uppdragit  åt  Konsumentverket  att\r\ndriva. Under året har myndigheten utrett möjligheten\r\natt avgiftsfinansiera verksamheten  och  kommit till\r\nslutsatsen  att  endast  en ringa del av kostnaderna\r\nför  driften  är möjlig att  täcka  genom  avgifter.\r\nAnslaget föreslås  därför  från  år  2004  tillföras\r\n3 miljoner  kronor  från  utgiftsområde  19 Regional\r\nutveckling för att finansiera arbetet med databasen.\r\nRegeringen   föreslår  också  en  överföring  om   2\r\nmiljoner kronor  från samma utgiftsområde fr.o.m. år\r\n2004 för arbetet med  lokala  utvecklingsprogram för\r\nkommersiell service. Från och med  år  2004 föreslås\r\näven   en   omföring   om  2  miljoner  kronor  från\r\nKonsumentverkets      anslag      till      Allmänna\r\nreklamationsnämndens  anslag   för  att  säkerställa\r\nnämndens verksamhet.\r\n\r\nTidskriften  Råd & Röns upplaga  uppgick  år  2002\r\ntill  drygt  125 000  exemplar,  vilket  innebär  en\r\nminskning med  ca  3 000 i jämförelse med föregående\r\når. Antalet besök på  Råd  & Röns webbplats har ökat\r\nunder året. År 2002 hade hemsidan drygt 1,2 miljoner\r\nbesök. En majoritet av hemsidans  besökare  är  inte\r\nprenumeranter  av papperstidningen. Konsumentverkets\r\nvaruprovningar  på  uppdrag  omfattar  framför  allt\r\nhushållsapparater,   varvid   de   största  enskilda\r\nproduktgrupperna var tvättmaskiner och spisar.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för år  2004  till\r\n104,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget  till  Konsumentverket bör minskas  med  20\r\nmiljoner  kronor och  verksamheten  koncentreras  på\r\nrena  myndighetsfunktioner,   anförs  det  i  motion\r\n2003/04:N389  (m). Bättre konkurrens  är  av  större\r\nbetydelse   för   konsumenterna    än   traditionell\r\nkonsumentpolitik, säger motionärerna.\r\n\r\nKonsumentverket   bör   läggas   ned   och    dess\r\nmyndighetsutövning  överföras till Konkurrensverket,\r\nföreslås    det   i   motion    2003/04:L353    (m).\r\nKonsumentverkets   myndighetsuppgifter  bör  skiljas\r\nfrån  verkets  övriga   uppgifter,   i   syfte   att\r\neffektivisera  verksamheten,  anför motionärerna. De\r\nanser  att  Konsumentverkets myndighetsfunktion  bör\r\nbegränsas till  ren produktkontroll och tillsyn över\r\nden konsumenträttsliga  lagstiftningens efterlevnad,\r\nen myndighetsfunktion som  med fördel kan utföras av\r\nKonkurrensverket. Konsumentverkets förlagsverksamhet\r\nmed utgivning av böcker och  tidskriften  Råd  & Rön\r\nsamt  provtagningsverksamhet  bör avyttras, förordar\r\nmotionärerna. De menar att konsumenterna  kan ställa\r\nkrav  på  producenter,  handlare  och andra aktörer,\r\ninklusive   den  offentliga  sektorns  serviceorgan,\r\ngenom att agera  gemensamt,  vilket  förutsätter att\r\nsamverkan  i organisationer byggs upp nedifrån.  För\r\natt konsumentsammanslutningar  av  olika  slag skall\r\nkunna  bildas,  växa  och ta på sig större uppgifter\r\nmåste  den offentliga insatsen  gradvis  tonas  ned,\r\nanför motionärerna.\r\nKristdemokraterna  har,  som  tidigare redovisats,\r\nföreslagit    en    ökning    av    anslaget    till\r\nKonkurrensverket  för att verket skall  kunna  driva\r\nkonkurrensfrågor effektivare. Med hänvisning härtill\r\nföreslås i motion 2003/04:N412 (kd) en besparing med\r\n6 miljoner kronor på anslaget till Konsumentverket.\r\nÄven  i  motion  2003/04:N369   (c)   föreslås  en\r\nbesparing på anslaget till Konsumentverket  - med 10\r\nmiljoner  kronor.  En  ökad  avgiftsfinansiering  av\r\nKonsumentverkets   verksamhet,   såsom   skett   vid\r\nLantmäteriverket  och Statistiska centralbyrån,  kan\r\nge   utrymme   för   en   sådan   besparing,   anför\r\nmotionärerna.\r\nKonsumentorganisationernas   roll   måste  stärkas\r\ngenom  att  de  tilldelas  delar av Konsumentverkets\r\nanslag,  anförs  det  i  motion  2003/04:MJ473  (c).\r\nOroväckande  rapporter  påvisar   att  många  elever\r\navstår skollunchen och i många fall  även frukosten,\r\nvilket    påverkar    studierna    negativt,   säger\r\nmotionärerna.   De   anser   att  inflytande,   ökad\r\nförståelse och engagemang kring sunda matvanor måste\r\nprioriteras bland olika målgrupper och att valfrihet\r\noch konsumentmakt måste stärkas.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nFrågan    om    överföring    av   uppgifter    från\r\nKonsumentverket till Konkurrensverket som föreslås i\r\nmotion  2003/04:L353  (m) har nära  beröringspunkter\r\nmed   förslaget   i   en  tidigare   nämnd   motion,\r\n2003/04:N205   (m),   om   en    sammanslagning   av\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket. Den sistnämnda\r\nmotionen   behandlades   i   det  föregående   under\r\navsnittet om Konkurrensverket. Utskottet hänvisar nu\r\ntill  vad som där redovisades under  rubriken  Vissa\r\nkompletterande uppgifter.\r\n\r\n\r\nAllmänna reklamationsnämnden (40:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAllmänna  reklamationsnämnden  har  till uppgift att\r\npröva  tvister mellan konsumenter och  näringsidkare\r\nrörande  varor,  tjänster  och andra nyttigheter som\r\ntillhandahållits  huvudsakligen  för  enskilt  bruk,\r\ns.k. konsumenttvister,  samt att ge rekommendationer\r\nom  hur  tvister  bör  lösas.  För  att  säkerställa\r\nverksamhetens  kvalitet  och   omfattning   föreslår\r\nregeringen  en  permanent  överföring med 2 miljoner\r\nkronor från anslaget Konsumentverket  till  Allmänna\r\nreklamationsnämnden.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 23,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden (40:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av\r\noch    tillsyn    över    fastighetsmäklare   enligt\r\nfastighetsmäklarlagen         (1995:400)         och\r\nfastighetsmäklarförordningen    (1995:1028),    dvs.\r\nprövning   av   att   den   som   registreras    som\r\nfastighetsmäklare   har   relevant   utbildning,  är\r\nlämplig och uppfyller uppställda formella  krav samt\r\näven   i  övrigt  iakttar  god  fastighetsmäklarsed.\r\nNämnden  skall även föra talan i domstol samt sprida\r\ninformation  om  god  fastighetsmäklarsed. I samband\r\nmed att Fastighetsmäklarnämnden  fr.o.m. hösten 2003\r\nfår ett utökat tillsynsansvar för hyresförmedlare, i\r\nenlighet   med   lagen   (2003:456)  om  ändring   i\r\nfastighetsmäklarlagen   (1995:400),    har   nämnden\r\nengångsvis tillförts 400 000 kr på tilläggsbudget  i\r\n2003    års    ekonomiska    vårproposition   (prop.\r\n2002/03:100). Sedan år 2002 har  antalet ansökningar\r\nom   registrering   ökat.   Mot  bakgrund   av   att\r\nhögskoleutbildningen   för   fastighetsmäklare    är\r\nattraktiv  förväntas  antalet ansökningar öka även i\r\nframtiden.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget  för år 2004 till 9,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nÅtgärder på konsumentområdet (40:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe       tidigare       anslagen      Stöd      till\r\nkonsumentorganisationer      och      Stöd      till\r\nkonsumentforskning slogs samman  fr.o.m.  budgetåret\r\n2001  till  det här aktuella anslaget. Från anslaget\r\nges fasta bidrag  och  projektstöd  till  lokala och\r\nnationella projekt som på olika sätt främjar  en god\r\nkonsumentpolitik.   Statsbidrag   utgår  bl.a.  till\r\nkonsumentorganisationerna Sveriges  Konsumentråd och\r\nSveriges Konsumenter i Samverkan. Från  och  med  år\r\n2004  föreslås anslaget öka med 1,6 miljoner kronor,\r\navsett för stöd till organisationen Rättvisemärkt.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2004 till 17,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion     2003/04:N381    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om   statligt   stöd  till  etisk\r\nmärkning. Under det senaste årtiondet  har intresset\r\nför  etisk  märkning ökat bland svenska konsumenter,\r\nsäger motionärerna.  De redovisar följande uppgifter\r\nom rättvisemärkning: organisationen  Rättvisemärkt i\r\nSverige startade år 1996 och är väl etablerat  i  en\r\nrad   europeiska  länder;  bakom  bildandet  av  den\r\nsvenska  organisationen  står  för närvarande totalt\r\nett   femtontal   konsumentgrupper,    kyrkor    och\r\nfackföreningar;   Rättvisemärkt   är  medlem  av  en\r\ninternationell organisation på området  (Fair  Trade\r\nLabelling Organization International, FLO), som  har\r\n16  nationer  som  medlemmar;  FLO konstituerades år\r\n1997  och  har  sitt  säte  i  Bonn; organisationens\r\nuppgift   är   att   internationellt  utveckla   och\r\ngarantera     rättvisemärkt;     kostnaderna     för\r\nkriterieutveckling  delas mellan länderna, där flera\r\nhar statligt stöd för  arbetet.  Sverige hör till de\r\nländer som ger minst bidrag till verksamheten, medan\r\nt.ex.   Danmark,   Finland  och  Nederländerna   ger\r\nväsentligt högre bidrag,  påpekar  motionärerna.  De\r\nuppger att kriterier finns utarbetade för fler varor\r\nän dem som nu finns märkta på den svenska marknaden.\r\nFör  att  uppnå en ökad rättvisemärkning behövs ökat\r\nstöd, bl.a.  ökade statliga bidrag under i vart fall\r\nen inledande period,  anför  motionärerna.  De anser\r\natt    det    är    positivt    att   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen   föreslår  att   organisationen\r\nRättvisemärkt skall tillföras ett fast bidrag på 1,6\r\nmiljoner kronor för sitt  arbete med etisk märkning.\r\nDet finns dock behov av att  på  sikt  öka bidragets\r\nstorlek  och  att  klargöra behovet av en långsiktig\r\ngaranti för stöd, menar  motionärerna.  De  föreslår\r\ndärför  att regeringen skall uppmanas tillse att  de\r\nsvenska märkningssystem  som följer Konsumentverkets\r\nkrav får ett tillräckligt, stabilt statligt stöd för\r\natt kunna utveckla och konsolidera verksamheten.\r\n\r\nI motion 2003/04:N389 (m) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 8 miljoner kronor.  Anslaget  bör fasas\r\nut  -  det finns inget skäl att staten ger speciella\r\nbidrag till enskilda föreningar, anför motionärerna.\r\nDe avvisar  därför  också utökningen av anslaget för\r\nstöd till organisationen Rättvisemärkt.\r\nEn  höjning av anslaget  med  10  miljoner  kronor\r\nföreslås   i   motionerna   2003/04:Fi240  (fp)  och\r\n2003/04:N411 (fp).\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nBeträffande yrkandet i motion  2003/04:N381  (s)  om\r\nstatligt  stöd  till  etisk märkning kan noteras att\r\ndet här aktuella anslaget fr.o.m. år 2004 skall ökas\r\nmed  1,6  miljoner  kronor,  avsett  för  stöd  till\r\norganisationen Rättvisemärkt.  Enligt  uppgift  från\r\nJordbruksdepartementet,     som     ansvarar     för\r\nkonsumentfrågor,  kommer  utfallet  av  den  berörda\r\nverksamheten  att  följas  kontinuerligt.  En  årlig\r\nutvärdering kommer att ske, på motsvarande sätt  som\r\nsom görs för andra liknande typer av stöd.\r\n\r\n\r\nBidrag till miljömärkning av produkter (40:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning\r\nAB   som  av  regeringen  har  fått  i  uppdrag  att\r\nutveckla,     informera    om    och    marknadsföra\r\nmiljömärkningskriterier  för  konsumentvaror. Medlen\r\nutbetalas via Kammarkollegiet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget  för år 2004 till 4,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:N389 (m) föreslås  en  minskning av\r\nanslaget med 2,2 miljoner kronor. Anslaget bör fasas\r\nut  - det finns inget skäl att staten ger  speciella\r\nbidrag till enskilda föreningar, anför motionärerna.\r\nDe menar  att  miljömärkning är ett led i företagens\r\nmarknadsföring  och   bör   inte  vara  föremål  för\r\nsärskilda statliga insatser.\r\n\r\nEn  höjning  av  anslaget med  2  miljoner  kronor\r\nföreslås    i    motion    2003/04:    N412    (kd).\r\nKristdemokraterna anser att  den  verksamhet som SIS\r\nMiljömärkning  ansvarar  för  när  det   gäller  att\r\nutveckla   och   informera   om   miljömärkning   av\r\nkonsumentvaror  är  en angelägen uppgift, sägs det i\r\nmotionen.   Partiet   har    dessutom    krävt   att\r\nverksamheten också skall innefatta en utveckling  av\r\nrättvise-      och      jämställdhetsmärkning     av\r\nkonsumentprodukter,  erinrar   motionärerna  om.  De\r\nkonstaterar  att  regeringen nu har  gått  dem  till\r\nmötes vad gäller rättvisemärkning och föreslår att 2\r\nmiljoner      kronor     skall      anvisas      för\r\njämställdhetsmärkning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottets  syn   på   näringspolitikens  inriktning\r\nligger, som tidigare nämnts,  i  linje  med  den som\r\nredovisas i budgetpropositionen och med vad som  har\r\növerenskommits  i  överläggningar mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag\r\ntill  anslag  inom utgiftsområde  24  Näringsliv  är\r\nberäknat  med  utgångspunkt   i  den  inriktning  av\r\nnäringspolitiken        som       redovisas        i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den\r\nav regeringen föreslagna  ramen för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv och som riksdagen  nyligen  fattat beslut\r\nom. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de\r\nhär  aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen\r\nhar   under    berörda    rubriker   lämnats   vissa\r\nkompletterande  uppgifter,  till   vilka   utskottet\r\nhänvisar.\r\n\r\nBeträffande  anslaget  till  Vinnova för forskning\r\noch  utveckling  vill  utskottet  något   kommentera\r\nförslaget  i  motion 2003/04:N212 (kd) om ändring  i\r\nden  s.k.  teknikförordningen   som   styr  Vinnovas\r\nmöjligheter  att  lämna  stöd. Utskottet finner  det\r\nrimligt att denna förordning  ändras så att stöd kan\r\nlämnas i enlighet med de nivåer  som  anges  i  EU:s\r\nriktlinjer.  Ett  sådant  arbete  pågår  också,  som\r\nredovisats,  inom Näringsdepartementet, varför något\r\ntillkännagivande   av   riksdagen   i   saken   inte\r\nerfordras.  När  det  gäller  förslaget  i  en annan\r\nmotion,  2003/04:N211  (kd), om ökade resurser  till\r\nden  verksamhet  som  bedrivs  under  anslaget  vill\r\nutskottet  erinra  om  att   anslaget  tillförs  100\r\nmiljoner  kronor  fr.o.m.  år  2004   för  tillämpad\r\nindustriforskning inom IT- och telekom-sektorn.\r\nNär  det  gäller  Nutek  och  verkets anslag  till\r\nnäringslivsutveckling, som tre partier  vill minska,\r\nkan     noteras     att     Nutek     nyligen    för\r\nNäringsdepartementet  har  presenterat  ett  förslag\r\ntill  ändrat  innehåll  i  verksamheten i syfte  att\r\neffektivisera och fokusera verksamheten.\r\nI      anslutning      till     anslaget      till\r\nnäringslivsutveckling  vill  utskottet  också  något\r\nberöra   en   fråga  som  aktualiserats   i   motion\r\n2003/04:N230 (fp)  och  som  rör  basfinansiering av\r\nverksamheten  vid Institutet för kvalitetsutveckling\r\n(SIQ).  Utskottet   står   fast  vid  sitt  tidigare\r\nställningstagande beträffande  SIQ:s  verksamhet och\r\nanser att den typ av verksamhet som SIQ  bedriver är\r\nviktig  ur  ett näringspolitiskt perspektiv.  Likaså\r\nmenar utskottet  att  formen  för  verksamheten, som\r\nkarakteriseras  av  att företag, organisationer  och\r\nförvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.\r\nSom  redovisats  pågår   det   diskussioner   mellan\r\nNäringsdepartementet  och  SIQ  om ett statligt stöd\r\ntill verksamheten för år 2004. Enligt  vad utskottet\r\nerfarit  har  departementet preliminärt bestämt  att\r\ninstitutet  kommer  att  erhålla  ett  sådant  stöd.\r\nUtskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIQ\r\nkan förväntas få ett stöd till sin verksamhet. Något\r\nuttalande av  riksdagen  i  frågan  erfordras därför\r\ninte.\r\nBeträffande turistfrämjande och förslag  om  ökade\r\ninsatser  vad  gäller  marknadsföring av Sverige som\r\nturistland  som läggs fram  i  några  motioner  vill\r\nutskottet erinra  om att - som tidigare redovisats -\r\nanslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner\r\nkronor för budgetåret  2002  för att bl.a. genomföra\r\nåtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen.  Vidare\r\navsattes  genom  den regionalpolitiska propositionen\r\nhösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser\r\nför  att  främja  turistföretagens  konkurrenskraft.\r\nUtskottet  vill  också   erinra   om  den  särskilda\r\nutredare som tillsatts med uppdrag  att  se över det\r\nnuvarande  turistfrämjandets  funktion, organisation\r\noch     rollfördelning     samt     att    utvärdera\r\nmåluppfyllelsen.      Översynen      skall      avse\r\nTuristdelegationen  och  Turistrådet  och  redovisas\r\nsenast den 15 december 2003.\r\nNär  det gäller Konkurrensverket, som föreslås  få\r\nökade medel i tre motioner, kan noteras att anslaget\r\nhöjdes  för  år  2003  med  2  miljoner  kronor  mot\r\nbakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket fick\r\ntill  följd   av   de  ändringar  i  konkurrenslagen\r\n(1993:20) som riksdagen  beslöt  om  våren  2002 med\r\nsyfte    att    effektivisera   kartellbekämpningen.\r\nUtskottet  vill  också   erinra   om   att  anslaget\r\ndessförinnan   nivåhöjdes   med  5  miljoner  kronor\r\nfr.o.m.  år  2001.  Det  bör vidare  framhållas  att\r\nKonkurrensverkets möjligheter  att ta egna initiativ\r\nför   att   spåra,   utreda   och  bevisa   skadliga\r\nkonkurrensbegränsningar har ökat.  Detta  beror till\r\nen  del på att verkets resurser inte längre  i  lika\r\nstor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren\r\närendehantering;  konkurrenslagen  har  nu  varit  i\r\nkraft  i  cirka  tio  år  och marknadens aktörer har\r\ndärmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma\r\nbehov som tidigare av att få olika frågor prövade.\r\nI  anslutning  till  Konkurrensverkets  verksamhet\r\nobserverar utskottet att  tre av de partier som vill\r\nöka  anslaget till Konkurrensverket  samtidigt  vill\r\nminska   anslaget   till   Konsumentverket.   Enligt\r\nutskottets   uppfattning   är  medvetna  och  aktiva\r\nkonsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en\r\nmer effektiv och sund konkurrens.  Detta innebär att\r\nden  verksamhet  som  Konsumentverket  bedriver   är\r\nviktig   för   strävandena   att   uppnå   ett  ökat\r\nkonkurrenstryck på olika marknader. Det finns  också\r\nmotioner    i    vilka    en    sammanslagning    av\r\nKonkurrensverket  och  Konsumentverket  förespråkas.\r\nDenna  fråga  togs,  som  tidigare  nämnts,  upp   i\r\nregeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen\r\nför  år  2003 sades dock att frågan hade analyserats\r\ninom Regeringskansliet  och  att  slutsatsen var att\r\nsynergierna  inte  är så stora att de  motiverar  en\r\nsammanslagning. Däremot  bör det samarbete som redan\r\nexisterar mellan myndigheterna  i  frågor  där detta\r\ngynnar    konsumentintresset    förtydligas,   ansåg\r\nregeringen, en ståndpunkt som utskottet delar.\r\nNär     det    gäller    anslag    inom    området\r\nkonsumentpolitik  vill  utskottet också något beröra\r\nfrågan om bidrag till organisationen  Rättvisemärkt,\r\nsom tas upp i motion 2003/04:N381 (s). Utskottet ser\r\npositivt  på  denna typ av verksamhet och  välkomnar\r\nregeringens förslag  om  en  ökning  av  det berörda\r\nanslaget  med  1,6  miljoner kronor, avsett för  den\r\nnämnda   verksamheten.    Som    redovisats   kommer\r\nJordbruksdepartementet  att  följa utfallet  av  den\r\nberörda verksamheten och en årlig utvärdering kommer\r\natt ske. Något behov av ett uttalande av riksdagen i\r\nfrågan kan utskottet därmed inte se.\r\nI   fyra  motioner  förordas  att   anslaget   för\r\nomstrukturering  och  genomlysning  av statligt ägda\r\nföretag skall slopas. Anslaget är avsett  bl.a.  för\r\natt  finansiera  kostnader i samband med förvaltning\r\nav  företagen.  Enligt   utskottets  mening  är  det\r\nviktigt att den förmögenhetsmassa  som  de  statligt\r\nägda företagen utgör och som ytterst tillhör svenska\r\nfolket förvaltas på ett professionellt och effektivt\r\nsätt.  Utskottet  anser  också att åtgärder för  att\r\nförbättra genomlysningen av statligt ägda företag är\r\nmycket angelägna.\r\nEtt nytt anslag avsett för  mätning  av företagens\r\nadministrativa   börda  föreslås  i  en  motion.   I\r\navsnittet  om regelförenkling  har  utskottet  tagit\r\nställning  när   det   gäller   denna   fråga,   ett\r\nställningstagande  som  innebär  att  det inte finns\r\nnågot behov under budgetåret 2004 av ett  anslag  av\r\nden typ som förordas i motionen.\r\nInom  utgiftsområdet föreslås ett nytt anslag även\r\ni en annan  motion.  Det  gäller sanering av statlig\r\nmark, varvid Sveriges geologiska  undersökning (SGU)\r\nföreslås få ett särskilt anslag för  ändamålet.  Som\r\ntidigare  redovisats deltar SGU redan för närvarande\r\ni det aktuella  arbetet,  som finansieras via anslag\r\nfrån utgiftsområde 20 Allmän  miljö-  och naturvård.\r\nSamarbetet med Naturvårdsverket fungerar  väl enligt\r\nvad utskottet erfarit.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker  utskottet  de   av\r\nregeringen  föreslagna  anslagen för budgetåret 2004\r\ninom  utgiftsområde  24 Näringsliv  (se  bilaga  2).\r\nLikaså tillstyrks de övriga  här  aktuella förslagen\r\ntill      riksdagsbeslut     som     framlagts     i\r\nbudgetpropositionen.       Samtliga       behandlade\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nPatent- och registreringsverkets\r\npubliceringskrav\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet:\r\n\r\nRiksdagen bör avslå två motioner med yrkanden\r\nrörande     kravet     på     Patent-     och\r\nregistreringsverket  att  kungöra i Post- och\r\nInrikes   Tidningar   vad   som   införs    i\r\naktiebolagsregistret och den därtill kopplade\r\nfrågan    om    finansieringen   av   Svenska\r\nAkademiens ordbok.  Utskottet  erinrar om att\r\nriksdagen   vid  två  tillfällen  har   gjort\r\ntillkännagivanden  om  en förändring av PRV:s\r\npubliceringskrav. Detta  krav  är ineffektivt\r\noch  kostnadskrävande.  I  slutändan  är  det\r\nföretagen    som    får   bära   kostnaderna.\r\nVägledande för utskottets  ställningstaganden\r\natt  publiceringskravet  bör  förändras   har\r\nvarit  omsorgen  om framför allt småföretagen\r\noch  att  dessa  inte   skall   belastas   av\r\nkostnader i större utsträckning än vad som är\r\nnödvändigt.   Utskottet   finner  inte  någon\r\nanledning att ändra sitt ställningstagande  i\r\ndetta      avseende.      Företrädare     för\r\nJustitiedepartementet      har     informerat\r\nutskottet  om beredningsläget  i  frågan  och\r\npresenterat   en  tankeskiss  för  en  möjlig\r\nlösning. Utskottet  tar  inte ställning i sak\r\ntill denna lösning men konstaterar att det nu\r\npågår en aktiv beredning i  Regeringskansliet\r\nmed inriktning att en proposition skall kunna\r\nlämnas till riksdagen hösten 2004.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen beslöt i december 2002,  på förslag av ett\r\nenhälligt  utskott,  om ett förnyat tillkännagivande\r\ntill regeringen i frågan  rörande  kravet på Patent-\r\noch  registreringsverket (PRV) att kungöra  i  Post-\r\noch   Inrikes    Tidningar    vad   som   införs   i\r\naktiebolagsregistret (bet. 2002/03:NU1). Hösten 2001\r\nhade riksdagen, på förslag även  då av ett enhälligt\r\nutskott,  gjort ett tillkännagivande  om  PRV  (bet.\r\n2001/02:NU1).  Riksdagen  anmodade då regeringen att\r\nskyndsamt finna en lösning  så att kravet på PRV att\r\nkungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som\r\ninförs  i aktiebolagsregistret  kan  slopas.  Enligt\r\nutskottets    mening   är   detta   publiceringskrav\r\nineffektivt och kostnadskrävande.\r\n\r\nUtskottet redovisade  sakförhållandet, som innebär\r\natt  det enligt aktiebolagslagen  (1975:1385)  krävs\r\natt   PRV   skall   kungöra   vad   som   införs   i\r\naktiebolagsregistret  i Post- och Inrikes Tidningar.\r\nPRV  har i stället förordat  att  uppgifterna  skall\r\nkungöras   elektroniskt   via  Internet  i  en  s.k.\r\nelektronisk tidning. Frågan  hade  varit föremål för\r\nutredning.   Våren  1999  överlämnade  en   särskild\r\nutredare    (regeringsrådet     Marianne    Eliason)\r\nbetänkandet   PoIT   -   SAOB   (Ds  1999:17)   till\r\nJustitiedepartementet.  Hon föreslog  där  att  alla\r\nkungörelser som berör de  företagsformer  som PRV är\r\nregistreringsmyndighet    för,    dvs.   aktiebolag,\r\nhandelsbolag,  ekonomiska föreningar,  m.fl.,  skall\r\ntas  in  i  en  tidning   som  ges  ut  av  PRV.  En\r\nelektronisk kungörelsetidning framstod för utredaren\r\nsom ett intressant alternativ,  och hon ansåg därför\r\natt formerna för kungörandet hos  PRV skulle utredas\r\ninnan       någon       förändring       beträffande\r\nkungörelseannonseringen i PoIT genomförs.  Samtidigt\r\ngäller   att  intäkterna  från  annonsering  i  PoIT\r\nfinansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok\r\n(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för ca\r\ntvå tredjedelar  av PoIT:s annonsintäkter. Utredaren\r\nföreslog att staten  skulle överta PoIT från Svenska\r\nAkademien.  Akademien  skulle,   enligt   utredarens\r\nförslag, kompenseras genom att staten avsätter medel\r\ntill  en  fond  som förvaltas av Akademien och  vars\r\navkastning används  till  finansiering  av ordboken.\r\nDet belopp som måste skjutas till för finansieringen\r\nav  Akademiens  arbete  med  SAOB  beräknades   till\r\nnärmare     11     miljoner     kronor    per    år.\r\nUtredningsbetänkandet   har  inte  remissbehandlats,\r\nbl.a.  beroende på att utredaren  inte  hade  lämnat\r\nnågot förslag  till finansiering. Utskottet noterade\r\nockså att frågan  kompliceras  genom  att  den berör\r\nfyra   departement,  nämligen  Justitiedepartementet\r\n(som ansvarar för utredningen), Näringsdepartementet\r\n(som ansvarar  för  PRV),  Kulturdepartementet  (som\r\nansvarar  för  SAOB)  och  Finansdepartementet  (som\r\nansvarar för de statsfinansiella effekterna).\r\nUtskottet     anförde     följande     i     sitt\r\nställningstagande  i  december  2002 i betänkande\r\n2002/03:NU1 (s. 93):\r\nI  budgetpropositionen  sägs nu (s.  25)  att  en\r\npromemoria med förslag om elektroniskt kungörande\r\nbereds  i  Regeringskansliet   och   kommer   att\r\nremitteras  under  hösten  2002. Någon hänvisning\r\ntill  eller  erinran om riksdagens  begäran  görs\r\ndock  inte  i  propositionen,   vilket  utskottet\r\nfinner anmärkningsvärt. Tillkännagivanden  är ett\r\ninstrument  som  riksdagen  förfogar över för att\r\nanmoda regeringen att vidta åtgärder  i en fråga.\r\nDet  får  inte  uppstå  en situation där det  kan\r\nskapas  ett  intryck  av  att   regeringen   inte\r\ntillmäter   detta   instrument   dess  rättmätiga\r\nbetydelse.\r\nEnligt   utskottets   mening  borde  regeringen\r\nvidare ha hanterat frågan med den skyndsamhet som\r\nriksdagen begärde. Så har  inte varit fallet. Den\r\npromemoria som omnämns i propositionen inkom till\r\nregeringen   från  PRV  i  september   2002   och\r\ninnehåller förslag  till  ändringar  i  lagar och\r\nförordningar    som    krävs    för   att   PRV:s\r\npubliceringskrav    skall    kunna   slopas.    I\r\npropositionen  sägs  att  remiss  av  promemorian\r\nskall äga rum under hösten 2002, men någon remiss\r\nhar ännu inte skickats ut.\r\nSammantaget är utskottet alltså mycket kritiskt\r\ntill  hur  regeringen  har  handlagt  frågan.  Ur\r\nprincipiell   synpunkt   är   det   viktigt   att\r\nutskottsinitiativ   och  tillkännagivanden   från\r\nriksdagen tas om hand  på  ett  adekvat  sätt  av\r\nregeringen.   Det   är   också   väsentligt   att\r\nregeringen  håller  riksdagen  informerad  om hur\r\nhanteringen av en fråga fortlöper.\r\nMed hänvisning till det anförda anser utskottet\r\natt   riksdagen   nu   bör   göra   ett   förnyat\r\ntillkännagivande   till   regeringen   i  frågan.\r\nRegeringen   bör   sålunda   anmodas   att   utan\r\nytterligare   dröjsmål  lägga  fram  förslag  för\r\nriksdagen så att  erforderliga  lagändringar  kan\r\nträda   i   kraft  senast  den  1  januari  2004.\r\nRegeringen  måste  också  tillse  att  frågan  om\r\nfinansieringen  av  Svenska Akademiens ordbok får\r\nen  lösning,  så att detta  inte  tillåts  utgöra\r\nnågot hinder för ändringen av kungörelsekravet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:N354  (fp,  m,  kd, c) föreslås att\r\nriksdagen  skall göra tillkännagivanden  i  följande\r\ntre avseenden:  om  bevarande  av  Post- och Inrikes\r\nTidningar,   om   bevarande  av  Svenska  Akademiens\r\nprivilegium, om säkerställande av fortsatt utgivning\r\nav Svenska Akademiens ordbok. Offentliga kungörelser\r\när en grundpelare i  samhället,  säger motionärerna.\r\nDe  anser  att  det  är ett äventyrligt  och  dåligt\r\nunderbyggt reformförsök  att  ersätta  kungörandet i\r\nPost-   och   Inrikes   Tidningar  med  elektroniskt\r\npublicerade kungörelser i  PRV:s  regi.  Om  Svenska\r\nAkademiens  privilegium  att  utge PoIT upphör leder\r\ndet till att de medel som hittills  använts  för att\r\nfinansiera utgivningen av ordboken försvinner, anför\r\nmotionärerna.  De påpekar att Svenska Akademien  för\r\nnärvarande inte  uppbär något statsanslag och bör av\r\nprincipiella  skäl   inte   göras  beroende  av  ett\r\nstatsbidrag  för  den  fortsatta  finansieringen  av\r\nordboken. Sammantaget innebär förändringen inte bara\r\natt  världens  äldsta  tidning  läggs  ned  och  att\r\nordboken  får  en  osäker framtid,  utan  också  att\r\nmedborgarna   kommer  att   få   svårt   att   hitta\r\ninformation om  kungörelser, hävdar motionärerna. De\r\nmenar att en förändring också kommer att innebära en\r\nosäkerhet    när    det     gäller    kungörelsernas\r\ntrovärdighet, autenticitet och  juridiska giltighet.\r\nDet  är  av utomordentligt stor betydelse  att,  med\r\nbevarande   av   Akademiens  integritet,  möjliggöra\r\nfortsatt utgivning  av  ordboken,  vilket  bäst sker\r\ngenom  att  Akademien får fortsätta att ge ut  Post-\r\noch Inrikes Tidningar  på samma villkor som hittills\r\nvarit fallet, anför motionärerna sammanfattningsvis.\r\n\r\nRiksdagen  bör göra ett  tillkännagivande  om  att\r\nPost-  och  Inrikes   Tidningar   bör   bevaras  som\r\nfinansieringskälla  för  Svenska Akademiens  ordbok,\r\nanförs  det i motion 2003/04:N232  (fp).  Motionären\r\nerinrar om  riksdagens tidigare beslut och anser att\r\ndetta ställningstagande möjligen kunde försvaras när\r\nSveriges ekonomi  befann  sig  i ett bättre läge och\r\nnär tilltron till elektroniska kommunikationer  inte\r\nbeaktade   den   nya  teknikens  möjliga  svagheter.\r\nFinansieringen  av   ordboken   är   hotad,   påstår\r\nmotionären,  som  inte  tror  att det är möjligt att\r\nställa  till  förfogande nya, stora  och  långvarigt\r\nsäkra finansieringskällor  för  ordbokens utgivning.\r\nEn  ny  behandling  av  dessa  frågor   i  riksdagen\r\n(näringsutskottet och kulturutskottet) är nödvändig,\r\nanser motionären. Hon menar att för överskådlig  tid\r\nbör Post- och Inrikes Tidningars utgivning fortsätta\r\nsom  tidigare  och  därmed finansiera utgivningen av\r\nAkademiens ordbok.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2004\r\n\r\nI    den    nu    aktuella    budgetpropositionen\r\n(utgiftsområde   24  Näringsliv   s.   23)   sägs\r\nföljande:\r\nRiksdagen  har  i  ett  förnyat  tillkännagivande\r\nuppmanat regeringen att se till att kravet på PRV\r\natt kungöra i Post- och Inrikes Tidningar slopas.\r\nRegeringen   har   i  en   departementspromemoria\r\npresenterat de lagändringar  som  krävs  för  att\r\nåstadkomma   en   sådan  förändring.  Promemorian\r\ninnehåller även en  analys  av de konsekvenser en\r\nändrad ordning får. Regeringen  avser  att, efter\r\nremissbehandling  av promemorian, återkomma  till\r\nriksdagen i ärendet  i enlighet med de uttalanden\r\nsom riksdagen gjort i betänkande 2002/03:NU1.\r\n\r\nDepartementspromemorian Elektroniskt kungörande\r\n\r\nDen       i      budgetpropositionen       nämnda\r\ndepartementspromemorian - Elektroniskt kungörande\r\n(Ds 2003:42)  -  presenterades sommaren 2003. Det\r\nhuvudsakliga innehållet  redovisas  i promemorian\r\nenligt följande:\r\nDet  finns  ett stort antal föreskrifter  om  att\r\nbeslut  och andra  åtgärder  av  myndigheter  och\r\nandra  skall   kungöras   i   Post-  och  Inrikes\r\nTidningar  (PoIT).  En  del av dessa  kungörelser\r\ngäller  företag. Patent- och  registreringsverket\r\när   annonsskyldigt    för   en   stor   del   av\r\nföretagskungörelserna. På  sistone  har frågan om\r\nformerna  för  de  företagsanknutna kungörelserna\r\naktualiserats  på  flera   sätt.   Riksdagen  har\r\nanmodat  regeringen  att  finna  en  lösning  som\r\ninnebär   att  Patent-  och  registreringsverkets\r\nskyldighet  att  i  PoIT  utfärda  kungörelse  om\r\nregistrering  kan  slopas  (bet.  2001/02:NU1 och\r\nbet.        2002/03:NU1).       Patent-       och\r\nregistreringsverket   har  därutöver  i  en  egen\r\nframställan till regeringen  föreslagit att vissa\r\nkungörelser som verket ansvarar för skall flyttas\r\növer till en elektronisk tidning. Till bilden hör\r\natt  det  inom  EU pågår lagstiftningsarbete  som\r\nbl.a.  syftar  till  att  göra  det  möjligt  för\r\nmedlemsstaterna    att    låta    bolagsrättsliga\r\nkungörelser ske på elektronisk väg.\r\nDet  finns  alltså  skäl  att  överväga  om  de\r\nföretagsanknutna kungörelserna skall flyttas från\r\nPoIT till en elektronisk tidning. Eftersom PoIT:s\r\nintäkter  från de företagsanknutna  kungörelserna\r\nutgör   ca   50    %    av    tidningens   totala\r\nannonsintäkter,  kan  en överflyttning  av  dessa\r\nkungörelser leda till att  PoIT  inte  längre kan\r\nfinnas kvar i sin nuvarande form. Om PoIT  skulle\r\nläggas ned som kungörelseorgan innebär detta  att\r\nandra  kungörelsebestämmelser  som  hänvisar till\r\nPoIT  inte  kan  tillämpas.  För  att trygga  att\r\nkungörelse sker även i dessa andra  fall övervägs\r\ni  promemorian  om alla kungörelser i PoIT  skall\r\nflyttas     till     en    av     Patent-     och\r\nregistreringsverket utgiven elektronisk tidning.\r\nI    promemorian    konstateras    att    såväl\r\nkostnadsskäl  som tillgänglighetsskäl  talar  för\r\natt allt kungörande  som  i  dag  sker  i  PoIT i\r\nframtiden  bör ske elektroniskt. Offentliggörande\r\nav information  som  enligt  lag eller förordning\r\nskall  kungöras  bedöms vara ett  sådant  viktigt\r\nallmänt intresse att publicering via Internet bör\r\nkunna tillåtas.\r\nDet föreslås därför att samtliga de kungörelser\r\nsom enligt bestämmelser i olika författningar för\r\nnärvarande  skall ske  i  PoIT  i  fortsättningen\r\nskall  ske  i  en   elektronisk   tidning,  PRV:s\r\nkungörelsetidning. Kungörelsetidningen skall vara\r\ntillgänglig  via  Internet och PRV skall  ansvara\r\nför utgivningen. Tidningen skall enligt förslaget\r\nuppdateras  fem gånger  i  veckan.  Annonsörer  i\r\ntidningen skall  betala en avgift. Det skall inte\r\nutgå någon avgift för att ta del av tidningen.\r\nDe  föreslagna  ändringarna   (som  omfattar  1\r\nförslag till en ny lag, 48 förslag till ändringar\r\ni    gällande   lagar   och   26   förslag   till\r\nförordningar)   föreslås  träda  i  kraft  den  1\r\njanuari 2004.\r\nBeträffande frågan  om  finansiering  av  Svenska\r\nAkademiens  ordbok sägs i departementspromemorian\r\nföljande:\r\nMed  konsekvenserna   för   PoIT   följer   också\r\nkonsekvenser   för  Svenska  Akademien  och  dess\r\nfinansiering av  SAOB.  I  den  i  avsnitt  3.1.2\r\nnämnda departementspromemorian Ds 1999:17 PoIT  -\r\nSAOB  finns  en  längre redogörelse för sambandet\r\nmellan PoIT och SAOB.  Enligt  denna  redogörelse\r\nerhåller  Svenska  Akademien  årligen  cirka   11\r\nmiljoner kronor från Norstedts. Medlen placeras i\r\nSvenska Akademiens allmänna fond. De kan användas\r\näven   för   annan   verksamhet  än  arbetet  med\r\nordboken. Budgeten för  denna  uppges  emellertid\r\nuppgå  till  10,5 miljoner kronor per år och  det\r\nblir därför i  praktiken  inte  mycket  över till\r\nannan verksamhet. Samma förhållanden som  de  som\r\nredovisats  i promemorian torde i allt väsentligt\r\ngälla även i dag.\r\nDet står därför klart att en ändring i enlighet\r\nmed  förslaget   också  kommer  att  medföra  att\r\nfinansieringen av  SAOB  måste  ske  på ett annat\r\nsätt   än  hittills.  Regeringen  har  riksdagens\r\nuppdrag  att  tillse att frågan om finansieringen\r\nav  boken  får en  lösning,  så  att  detta  inte\r\ntillåts utgöra  något  hinder  för  ändringen  av\r\nkungörelsekravet.  En  sådan  lösning  kommer att\r\npresenteras i samband med en kommande proposition\r\ni ärendet.\r\n\r\nDepartementspromemorian  har  varit  föremål för  en\r\nomfattande remissbehandling.\r\n\r\nFlertalet remissinstanser tillstyrker  förslaget i\r\ndepartementspromemorian  om elektroniskt kungörande.\r\nNågra instanser, främst Svenska  Akademien och Edita\r\nPublishing AB (som svarar för utgivningen  av PoIT),\r\när negativa. Vissa synpunkter rörande integritet och\r\ndatasäkerhet  har  framförts vid remissbehandlingen.\r\nDessa   synpunkter   kan,    enligt   uppgift   från\r\nJustitiedepartementet, bemötas och behandlas.\r\n\r\nFrågor i riksdagen\r\n\r\nMikael Odenberg (m) ställde i  oktober 2003 en fråga\r\n(fr.   2003/04:148)  till  justitieminister   Thomas\r\nBodström  om  PRV:s  kungörelser i Post- och Inrikes\r\nTidningar. Han erinrade  om  riksdagens två beslut i\r\ndecember 2001 och december 2002  och  redovisade vad\r\nutskottet hade anfört vid det senare tillfället. Han\r\nkonstaterade att regeringen ännu inte har lagt någon\r\nproposition och att budgetpropositionen  för år 2004\r\ninte  heller  innehåller  några förslag om en  annan\r\nfinansiering  av  Svenska  Akademiens   ordbok.  Mot\r\nangiven  bakgrund  undrade  han om justitieministern\r\navser att ännu en gång bortse från riksdagens beslut\r\nså att ett nytt kungörelseförfarande  inte kan träda\r\ni  kraft  den  1 januari  2004, såsom riksdagen  har\r\nbegärt.\r\n\r\nI  sitt  svar  sade  justitieministern   att   han\r\ngivetvis  inte  har  för  avsikt att bortse från vad\r\nriksdagen  har  begärt  av  regeringen.   Riksdagens\r\ntillkännagivande     har     resulterat     i     en\r\ndepartementspromemoria  (Elektroniskt kungörande, Ds\r\n2003: 42), sade han och redovisade  kort förslaget i\r\npromemorian    och   remissbehandlingen   av    den.\r\nPromemorians   förslag   beräknas   innebära   stora\r\nbesparingar  för  Patent-  och  registreringsverket,\r\nsade justitieministern och erinrade samtidigt om att\r\nen annan konsekvens  av  förslaget  är att Post- och\r\nInrikes  Tidningar  troligen inte kommer  att  kunna\r\nfortleva  i  sin nuvarande  form.  Han  konstaterade\r\nockså      att      Svenska       Akademien      har\r\nutgivningsrättigheterna   för   Post-  och   Inrikes\r\nTidningar   och   att  eftersom  större   delen   av\r\nintäkterna  från  Post-  och  Inrikes  Tidningar  nu\r\nanvänds  för  att  finansiera  arbetet  med  Svenska\r\nAkademiens   ordbok,   måste    också    frågan   om\r\nfinansieringen  av  ordboken  lösas innan regeringen\r\nkan lägga fram en proposition.  Det  krävs betydande\r\nresurser  för  att långsiktigt tillgodose  ordbokens\r\nresursbehov,        uppgav        justitieministern.\r\nFinansieringsfrågan är  därför  svår att lösa. Detta\r\nhar  lett  till att arbetet med en  proposition  har\r\nförsenats. Inom regeringen pågår emellertid arbete i\r\navsikt att lösa  frågan  så  snart som möjligt, sade\r\njustitieministern avslutningsvis.\r\nRiksdagens    beställning    beträffande     PRV:s\r\npubliceringskrav   togs  också  upp  vid  riksdagens\r\nfrågestund den 20 november  2003. Då ställde Cecilia\r\nWikström (fp) en fråga till statsrådet  Pär Nuder om\r\nPost-  och  Inrikes  Tidningar  (prot.  2003/04:32).\r\nFrågeställaren  undrade varför regeringen  inte  har\r\ntagit till sig den  kritik som framförts beträffande\r\nnedläggning av PoIT och  finansieringen  av ordboken\r\noch lagt ned ärendet. I sitt svar anförde statsrådet\r\nPär Nuder att han uppfattade frågan som en plädering\r\nmot riksdagens beslut och mot den beslutsordning som\r\nfinns i riksdagen. Han uppgav att regeringen  har en\r\ni  grunden positiv hållning till den syn som Svenska\r\nAkademien  har  i den här frågan, nämligen att Post-\r\noch  Inrikes  Tidningar   är   väldigt  viktig.  Den\r\nfinansierar  ordboken  som är av betydande  intresse\r\nför alla i Sverige, sade han.\r\n\r\nInformation från Justitiedepartementet\r\n\r\nStatssekreterare            Dan            Eliasson,\r\nJustitiedepartementet,     har    inför    utskottet\r\ninformerat  om beredningsläget  i  frågan.  Han  har\r\nockså redovisat  en  tankeskiss för hur frågan skall\r\nkunna lösas. Den skisserade  lösningen innebär bl.a.\r\natt     Svenska     Akademien     skulle     upplåta\r\nutgivningsrätten till PRV, som därefter skulle ge ut\r\nPoIT  i  elektronisk  form  på  Internet.  För detta\r\nskulle  PRV  betala en upplåtelseavgift till Svenska\r\nAkademien  motsvarande  vad  Akademiens  ordbok  för\r\nnärvarande erhåller från PoIT.\r\n\r\nJustitiedepartementet  kommer också att överväga i\r\nvad mån vissa parallella krav  på kungörelse - t.ex.\r\nkrav på kungörelse i ortstidning - kan tas bort.\r\nDen    skisserade    lösningen   kräver,    enligt\r\nJustitiedepartementet, ytterligare  överväganden och\r\nförhandlingar  med  Akademien.  En  proposition  kan\r\ntroligen  inte  lämnas  förrän under andra  halvåret\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksdagen har, som redovisats, på utskottets förslag\r\nvid två tillfällen gjort  tillkännagivanden  rörande\r\nen förändring av PRV:s publiceringskrav. Detta  krav\r\när ineffektivt och kostnadskrävande. I slutändan  är\r\ndet  företagen  som får bära kostnaderna. Vägledande\r\nför      utskottets      ställningstaganden      att\r\npubliceringskravet bör förändras  har varit omsorgen\r\nom  framför  allt  småföretagen och att  dessa  inte\r\nskall belastas av kostnader i större utsträckning än\r\nvad som är nödvändigt.  Utskottet  finner inte någon\r\nanledning att ändra sitt ställningstagande  i  detta\r\navseende.\r\n\r\nNär  det gäller det praktiska genomförandet av  en\r\nförändring   har  utskottet  fått  information  från\r\nJustitiedepartementet    om    beredningsläget.   En\r\nförändring  för  med sig ett antal  problem,  främst\r\nrörande finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.\r\nEn tankeskiss för  en  möjlig lösning har redovisats\r\nför utskottet. Utskottet  tar  inte  ställning i sak\r\ntill  den  skisserade lösningen men konstaterar  att\r\ndet nu pågår  en aktiv beredning i Regeringskansliet\r\nmed inriktning att en proposition skall kunna lämnas\r\ntill riksdagen hösten 2004.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet de båda här aktuella motionerna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Näringspolitikens inriktning (punkt 1)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla  Löfgren\r\n(m),  Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson  (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2003/04:Sf326 yrkande\r\n2, 2003/04:N211  yrkande 1, 2003/04:N291 yrkandena 3\r\noch 6, 2003/04:N329  yrkande 1, 2003/04:N346 yrkande\r\n1, 2003/04:N388, 2003/04:N412  yrkandena  1-3 och 29\r\noch 2003/04:A305 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår     syn    på    näringspolitikens    inriktning\r\növerensstämmer  med  den  som  redovisas  i  de  här\r\naktuella  motionerna  från  företrädare för Moderata\r\nsamlingspartiet,      Folkpartiet       liberalerna,\r\nKristdemokraterna     och     Centerpartiet.     Ett\r\nframgångsrikt  företagande är den absolut viktigaste\r\nförutsättningen  för välstånd. Utan ett livskraftigt\r\nnäringsliv  och  ett   gott  företagsklimat  är  det\r\nomöjligt  att  skapa tillräckliga  resurser  för  en\r\nfungerande sjukvård,  en  bra  skola  och  en värdig\r\näldreomsorg.  Det  måste bli enklare att starta  och\r\ndriva  företag.  Globalisering,  liberalisering  och\r\ninformationsteknikens   snabba   utveckling   öppnar\r\nenorma möjligheter för dem som förstår att göra  sig\r\nattraktiva   genom  att  skapa  ett  internationellt\r\nkonkurrenskraftigt    klimat    för    arbete    och\r\nföretagande.  Inte  bara de svenska företagen utan i\r\nhögsta grad Sverige som  land  befinner sig därmed i\r\nen knivskarp konkurrenssituation.\r\n\r\nDet nationella näringsklimatet måste formas så att\r\nSverige   klarar   av   att   tävla  med   de   mest\r\nkonkurrenskraftiga  delarna av världen  i  fråga  om\r\ngoda  villkor  för  företagande  och  investeringar.\r\nOmvärldsförståelse   och   förändringsbenägenhet   i\r\npolitiken är helt avgörande  för  Sveriges  framtida\r\nposition.  Tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt\r\nbland de små och medelstora företagen.\r\nStatens roll  i näringspolitiken skall främst vara\r\natt sätta ramar för  och  övervaka  spelreglerna  på\r\nmarknaden,   ansvara   för   samhällsplanering   och\r\ninfrastruktur  samt  att  skapa  förutsättningar för\r\nlångsiktig tillväxt. När staten agerar  såväl domare\r\nsom   spelare   på  marknaden  är  risken  stor  att\r\nkonkurrensen snedvrids  och  att  investeringar inte\r\ngörs på ett optimalt sätt i de företag  som  har  de\r\nbästa förutsättningarna.\r\nNegativa  attityder  till småföretagande har under\r\nlång tid påverkat företagsstrukturen.  Villkoren för\r\nföretagande har anpassats till storföretagen, vilket\r\ni  förlängningen lett till en bristande mångfald  av\r\nmedelstora, växande företag, något som finns i många\r\nandra  länder.  Av  Sveriges  cirka  en  halv miljon\r\nföretag    är    den    överväldigande   majoriteten\r\nenmansföretag,  och  bara  3   %   har  fler  än  20\r\nanställda.  Sverige  har  färre  små och  medelstora\r\nföretag i förhållande till sin befolkning  än  något\r\nannat      jämförbart      land.     Den     svenska\r\nnäringslivsstrukturen domineras  av  ett litet antal\r\ngamla   och  stora  företag.  Bland  de  50  största\r\nföretagen har inget startats efter år 1970, och över\r\nhälften startades före första världskriget!\r\nFramväxt   av   nya   företag  inom  tjänste-  och\r\nservicesektorerna har effektivt  hindrats  genom den\r\noffentliga  sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.\r\nI  detta sammanhang  kan  noteras  att  framväxt  av\r\nkvinnors   företagande   hindras  av  det  politiska\r\nmotståndet mot privata alternativ  inom de yrken där\r\nkvinnor   traditionellt  sett  har  erfarenhet   och\r\nkompetens.  För  att främja kvinnors företagande bör\r\ndet  således  ske  en   uppbrytning   av  offentliga\r\nmonopol.  Världens  största  offentliga  sektor  har\r\nvidare   krävt   världens   högsta  skatter,  vilket\r\nytterligare  har bromsat tillkomst  av  företag  och\r\ntillväxt. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn\r\nsom fungerat som  sysselsättningsmotor  i exempelvis\r\nFörenta    staterna    har    utvecklats   betydligt\r\nlångsammare i Sverige.\r\nNyföretagandet är svagt och ligger  på  en för låg\r\nnivå.  Regeringen  hävdar i budgetpropositionen  att\r\nantalet nystartade företag  varit  stabilt  sedan år\r\n1994.  Denna  statistik  kan  dock  ifrågasättas vad\r\navser jämförbarhet över tiden, beroende  på  hur  de\r\nkriterier  som  används  för begreppet nyföretagande\r\nhar formulerats. Dessutom  bortses  i  den statistik\r\nregeringen  hänvisar  till  från  nya  företag   som\r\nstartas  inom  jordbruk,  skogsbruk och fiske, vilka\r\ntillhör Sveriges största småföretagsgrupper.  Enligt\r\nregistreringsstatistik      från     Patent-     och\r\nregistreringsverket,    som    är    grunden     för\r\nNyföretagarbarometern som sammanställs av Stiftelsen\r\nJobs and Society, har det i stället skett en kraftig\r\nnedgång av nyföretagandet under de senaste åren. Det\r\ntotala  nyföretagandet  har  fallit med en fjärdedel\r\nsedan  år  1993.  Siffrorna  för  de   åtta   första\r\nmånaderna i år pekar på en fortsatt fallande trend.\r\nHur   allvarlig  situationen  är  när  det  gäller\r\nnyföretagandet    framkom    i   en   internationell\r\nundersökning     av     företagsklimatet     (Global\r\nEntrepreneurship    Monitor    2002,    GEM),    som\r\npresenterades  hösten   2002.   I  denna  analyseras\r\ninternationellt   entreprenörskap  (definierat   som\r\nantalet individer som startat ett företag, vilket är\r\nhögst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller\r\npå  att  starta  ett  företag)  och  dessa  företags\r\nbetydelse för tillväxt  och välstånd. Analyserna har\r\ngenomförts  sedan  år  1998.   Rapporten   år   2002\r\nbaserades   på   officiell  statistik  och  114  000\r\nintervjuer i 37 länder  med  motsvarande 65 % av den\r\nglobala arbetskraften och 92 %  av  global  BNP. För\r\nSverige   redovisades   bl.a.   följande  uppgifter:\r\nSverige  ligger  på  31:a  plats  av 37  medverkande\r\nländer när det gäller entreprenörskap,  och  Sverige\r\ntillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest\r\nmellan  åren 2000 och 2002; Få företag (3 %) startas\r\ni Sverige  av  den  anledningen att man ser framtida\r\nvinstmöjligheter, jämfört med t.ex. Förenta staterna\r\n(10 %) och Norge (7 %);  Per hundra invånare startas\r\n2,5  nya  företag  av  kvinnor   i   Sverige,  medan\r\ngenomsnittet för de 37 länderna är dubbelt  så högt;\r\nSverige  framstår som starkt när det gäller tillgång\r\npå s.k. venture  capital (riskkapital till onoterade\r\nföretag), men tillhör  de  svagare  när  det  gäller\r\nkapital   från   s.k.   företagsänglar   och   andra\r\ninformella  källor.  En  ny  rap-port  för  år  2003\r\nberäknas komma att publiceras i januari 2004.\r\nRegeringen  har nu startat s.k. tillväxtsamtal med\r\nolika aktörer.  Utfallet  av dessa går ännu inte att\r\nbedöma.  Vi vill dock erinra  om  tidigare  liknande\r\nansatser.     Den    s.k.    Bennet-Johnsson-gruppen\r\npresenterade i  maj  2002 en lång rad åtgärder under\r\nsamlingsnamnet Framtid  för svensk industri. I förra\r\nårets  budgetproposition  aviserade   regeringen  en\r\noffensiv      innovationsstrategi.      I      årets\r\nbudgetproposition   upprepas   att   regeringen  har\r\ninitierat   ett   arbete   med   att   ta   fram  en\r\ninnovationsstrategi.   Av   Bennet-Johnsson-gruppens\r\nförslag  har dock inte ens en  femtedel  realiserats\r\nett  och  ett   halvt  år  efter  presentationen  av\r\nförslagen. Det är  nu  hög tid för regeringen att gå\r\nfrån  ord  till  handling.  Likartade  farhågor  för\r\nbristande substans  bakom  det som sägs kan man hysa\r\nnär  det  gäller  den satsning  på  såddkapital  som\r\nnäringsminister Leif  Pagrotsky  aviserat  genom  en\r\nuppdelning  av  Industrifonden,  där  den  ena delen\r\navses  få  ansvar för denna typ av finansiering  och\r\ndisponera ett kapital på i storleksordningen 200-250\r\nmiljoner kronor.\r\nSammanfattningsvis     måste     en    ökning    i\r\nnyföretagandet nu komma till stånd.  För detta krävs\r\nen   annan  näringspolitik  än  den  som  regeringen\r\nbedriver.  Sverige  behöver en god företagarpolitik,\r\nvilket omfattar en mängd  förändringar inom områdena\r\nskatter, arbetsmarknad, konkurrens,  regelförenkling\r\noch Europaengagemang. Grundläggande är  att  i  hela\r\nsamhället  förändra attityderna till företagande och\r\nentreprenörskap.   Det   måste   skapas   ett   gott\r\nföretagarklimat  så att fler kvinnor och män vill  -\r\noch vågar - starta  och  driva  företag och anställa\r\nmedarbetare.  För att Sverige skall  få  en  växande\r\nföretagsamhet måste  entreprenörskap och företagande\r\nlöna sig bättre än det gör för närvarande.\r\nRiksdagen bör ställa  sig  bakom  vad  vi  här har\r\nanfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.\r\nDärmed  blir  samtliga  här  aktuella motioner i sak\r\ntillgodosedda i berörda delar.\r\n\r\n2. Regelförenkling (punkt 2)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren\r\n(m),  Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson  (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen lägger  regeringens skrivelse 2003/04:8\r\ntill handlingarna och  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  anförs i reservation  2.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna  2003/04:K416\r\nyrkande 32, 2003/04:  Kr254  yrkande  4,  2003/04:N4\r\nyrkandena  1-7, 2003/04:N209, 2003/04:N227 yrkandena\r\n1-3, 2003/04:N228  yrkandena  1  och 2, 2003/04:N240\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:N248 yrkandena 1 och 4-7,\r\n2003/04:N291 yrkande 1, 2003/04:N329  yrkandena  17,\r\n18  och  20,  2003/04:N336  yrkande 1, 2003/04: N346\r\nyrkande  2,  2003/04:N347  yrkande  7,  2003/04:N348\r\nyrkande  1,  2003/04:N411  yrkande  1,  2003/04:N412\r\nyrkande 9 och 2003/04:A305 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening - och i likhet  med vad som anförs\r\ni  alla  de  här aktuella motionerna,  bl.a.  motion\r\n2003/04:N4 (m,  fp,  kd,  c)  -  finns det betydande\r\nbrister   i  det  sätt  som  regelförenklingsarbetet\r\nbedrivits  på.   Grundorsaken   till  detta  är  att\r\nregeringen  bedriver  arbetet  motvilligt  och  utan\r\nentusiasm. Det är anmärkningsvärt  att  arbetet inte\r\ngenomförts   med   större  kraft  mot  bakgrund   av\r\nriksdagens beslut hösten  2002  om en intensifiering\r\nav regelförenklingsarbetet. Riksdagens  beslut rörde\r\nsig, som tidigare redovisats, om en genomgång  under\r\ninnevarande  mandatperiod av det regelverk som berör\r\nföretagandet,  uppsättande  av  ett kvantitativt mål\r\nför   regelförenklingsarbetet,   åtgärder   för   en\r\npåtaglig  minskning  av  företagens  kostnader   för\r\nregelverket    under    innevarande    mandatperiod,\r\nframtagande  av  ett  mått som visar hur regelbördan\r\nutvecklas,       ökning       av      takten       i\r\nregelförenklingsarbetet   redan   under   år   2003,\r\ninlämnande  av  anmälan  till  OECD med  begäran  om\r\ngranskning  av  regelförenklingsarbetet  i  Sverige,\r\nuppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i\r\nsamband  med administration  av  företagsstart  samt\r\ntillseende  av  att myndigheter agerar som s.k. lots\r\nvid företagskontakter.  På  en  punkt  kan  vi  dock\r\nkonstatera    att    regeringen   följt   riksdagens\r\nuppmaning.  Regeringen   har,  i  enlighet  med  vad\r\nriksdagen begärt, lämnat in en anmälan till OECD för\r\nen genomgång av regelreformeringsarbetet i Sverige.\r\n\r\nRegeringen säger i sin skrivelse  att arbetet till\r\nstor     del    handlar    om    \"perspektiv-    och\r\nattitydförändringar  såväl  vid  framtagandet av nya\r\nregler   som  vid  omprövningen  av  de   befintliga\r\nregelverken\",  men  det största hindret för en sådan\r\nförändring är regeringens  eget  perspektiv och egen\r\nattityd. Regelförenklingsarbetet drivs  på premissen\r\natt regler skall förenklas endast om det  är möjligt\r\nutan att förändra regelns funktion, vilket  i  många\r\nfall är svårt. Nyttan av varje regel måste i stället\r\nvägas mot kostnaden för att införa den eller för att\r\nlåta  bli att avskaffa den. Så länge regeringen inte\r\nvågar avskaffa  även  regler som fyller ett positivt\r\nsyfte, men där nyttan inte  är  tillräcklig  för att\r\nmotivera  kostnaden  för regelefterlevnad, så kommer\r\ninte   arbetet  att  kunna   bedrivas   med   kraft.\r\nLagstiftaren  skall  endast  införa  de  regler  som\r\nbehövs  för  att  samhällsekonomin skall fungera väl\r\noch på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Det\r\när inte företagen som  skall förklara varför en viss\r\nregel bör försvinna, utan  det  är  staten som skall\r\nvisa varför en viss regel inte skall  avvecklas. Det\r\nfinns inget i regeringens skrivelse som tyder på att\r\nregelförenklingsarbetet  kommer  att  bedrivas   med\r\nstörre  kraft framöver. Enligt skrivelsen tillkommer\r\nen rad nya åtgärder, som i själva verket är två till\r\nantalet,  dels att myndigheter och departement skall\r\nupprätta åtgärdsplaner,  dels  att  ett kvantitativt\r\nmått  skall  tas fram för att mäta regelbördan.  Det\r\nsistnämnda ingick dock redan i riksdagens beslut.\r\nKostnaden  för   ett   svenskt   företag  för  att\r\nadministrera lagar och regler är nästan  200 000 kr,\r\nenligt   en  tidigare  nämnd  OECD-beräkning.  Dessa\r\nkostnader  är oproportionerligt fördelade på små och\r\nstora företag  -  kostnaden  är  ca  30 000  kr  per\r\nanställd  och  år  för  företag  med 1-19 anställda,\r\nmedan  motsvarande kostnader för företag  med  20-49\r\nanställda  respektive  50-500 anställda är ca 21 000\r\nkr respektive ca 6 000 kr.  Appliceras dessa siffror\r\npå  det totala beståndet av företag  kan  företagens\r\nkostnader  för  att  administrera  lagar, regler och\r\nföreskrifter beräknas till minst 50 miljarder kronor\r\nper   år.   Enligt   en   kartläggning   gjord    av\r\nStatskontoret   år  1999  fanns  det  i  Sverige  75\r\nmyndigheter som samlar  in  uppgifter  från företag.\r\nUppgifterna  lämnades  på  1 150 olika blankettyper.\r\nAntalet  blanketter som skickades  in  år  1998  var\r\n73 miljoner.\r\nRegelförenklingsarbetet        behöver       färre\r\nhandlingsplaner och mer handling.  För  att  arbetet\r\nskall  kunna  drivas  med  kraft krävs dock även att\r\nkonkreta mål sätts upp och att  dessa mål följs upp,\r\natt  kvantitativa  mått  för regelförenklingsarbetet\r\nskapas   och   att   principer   och    fokus    för\r\nregelförenklingsarbetet  blir tydligare. Arbetet med\r\nregelförenklingsfrågorna måste också ges en starkare\r\nställning inom Regeringskansliet  genom  att Simplex\r\nflyttas   till   Statsrådsberedningen,   ges  större\r\nbefogenheter och ökade resurser.\r\nFlera  av  Småföretagsdelegationens  förslag   bör\r\nvidare  kunna  genomföras  utan  långa  utredningar,\r\nt.ex. i fråga om principen att det skall  räcka  för\r\nföretag  att  göra  anmälan  till en myndighet då en\r\nhändelse  föranleder  anmälningsplikt   till   flera\r\nmyndigheter,  kravet  att  myndigheter  skall  lämna\r\nbindande  löften  om  hur  lång tid det skall ta att\r\navgöra   ett   ärende  och  avskaffande   av   lagen\r\n(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla\r\nledig plats till  den offentliga arbetsförmedlingen.\r\nAndra förenklingar  kräver  visst  utredningsarbete,\r\nbl.a. att ersätta statistiska totalundersökningar på\r\nolika  områden,  t.ex. avseende sjukskrivningar  och\r\nhälsoläge, införande av enhetliga beräkningsunderlag\r\nför ersättningar i  de  allmänna  försäkringarna och\r\nförenkling av semesterlagen (1977:  480). Regler som\r\nförsvårar för entreprenörer inom t.ex.  skola,  vård\r\noch omsorg måste vidare ses över. Två lagområden som\r\när  i  särskilt  behov  av  översyn  är  miljöbalken\r\n(1998:808)   och   plan-  och  bygglagen  (1987:10).\r\nRegeringen  har också  infört  nya  lagar  som  ökar\r\nkrånglet för  företagen, t.ex. kravet på att företag\r\nmed   fler   än   tio   anställda   skall   redovisa\r\nsjukfrånvaron  i  årsredovisningen.   Myndigheternas\r\nhandläggningstider  kan  också  ställa  till   stora\r\nproblem  för  företagare.  Två  viktiga  åtgärder är\r\ndärför  att  införa  krav  på att myndigheter  skall\r\nhandlägga ärenden inom viss  tid  och att det skapas\r\nmöjligheter  för  företagare  att få skadestånd  när\r\nmyndigheters försumlighet orsakat ekonomisk skada.\r\nVi     anser    att    kvantitativa    mål     för\r\nregelförenklingsarbetet   måste   sättas   upp,  med\r\ninnebörd  att företagens administrativa börda  skall\r\nminska med  en  fjärdedel  fram till år 2010 och att\r\nett delmål skall vara att regelbördan  skall  minska\r\nmed  10  %  under  innevarande mandatperiod. För att\r\nkonkreta  mål  skall  vara  meningsfulla  måste  det\r\nfinnas kvantitativa mått.  ITPS har, som redovisats,\r\npresenterat   ett   förslag   till   definition   av\r\nföretagens  administrativa  börda  enligt  följande:\r\n\"företagets kostnader för att  upprätta,  lagra  och\r\ntill  myndigheter  överföra  tvingande information\".\r\nITPS har vidare föreslagit en  modell  för  att mäta\r\nden  administrativa  bördan  för varje enskild regel\r\neller lagstiftningsområde genom  en  kombination  av\r\nempiriska  studier  av  företag,  skrivbordsstudier,\r\nstudier i laboratoriemiljö och expertintervjuer. Vår\r\nbedömning är att en sådan ansats dels  skulle  ge en\r\ngod  möjlighet  att beskriva kostnaden för lagar och\r\nregler,  dels  vara  en  grund  för  utvärdering  av\r\narbetet med att  reducera  den administrativa bördan\r\nför företagen. Den totala regelmängden är emellertid\r\nett problem i sig, varför målet  bör vara att minska\r\näven  den  totala  regelmassan.  De  angivna   målen\r\nföreslås   bli   formulerade  på  departements-  och\r\nmyndighetsnivå.\r\nRedovisningen av  konsekvenser  för  företagen är,\r\nenligt   uppgift   från   Näringslivets  nämnd   för\r\nregelgranskning,  ofta bristfällig,  trots  gällande\r\nlagstiftning   i   verksförordningen    (1995:1322),\r\nSimplexförordningen          (1998:1820)         och\r\nkommittéförordningen (1998:1474).  Vi  anser  därför\r\natt   reglerna  för  hur  statliga  utredningar  och\r\nmyndigheter        genomför       problem-       och\r\nkonsekvensbeskrivningar   bör  stramas  upp,  varvid\r\nökade  kostnader  för  företag  liksom  effekter  på\r\nkonkurrenssituationen skall  ingå i beskrivningarna.\r\nSimplex  skall ges möjlighet att  stoppa  lagförslag\r\nsom inte innefattar ordentliga beskrivningar.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder\r\ni enlighet  med  vad  vi här har angett. Därmed blir\r\nsamtliga  nu  aktuella  motioner   tillgodosedda   i\r\nberörda  delar  och tillstyrks. Riksdagen bör vidare\r\nlägga  regeringens  skrivelse  med  redogörelse  för\r\nregelförenklingsarbetet till handlingarna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill, Ulla Löfgren  och Anne-Marie Pålsson\r\n(alla m).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2004 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005\r\noch 2006.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål  för  den ekonomiska politiken bör\r\nvara  att möjliggöra ökad  tillväxt,  att  människor\r\nskall kunna  leva  på  sin  lön och stärkt trygghet.\r\nAntalet  sjukskrivna  och förtidspensionerade  måste\r\nminskas  genom  att  sjukvård   och   rehabilitering\r\nförbättras.   Detta   kräver  bl.a.  en  målmedveten\r\npolitik för ett ökat arbetsutbud,  rejäla satsningar\r\npå    kunskap    och    forskning   samt   påtagliga\r\nförbättringar av klimatet  för  företagande. För att\r\nmöjliggöra   allt   detta   krävs  en  politik   som\r\ninnefattar  lägre  skatter för  både  löntagare  och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar  och  ökad  konkurrens  samt  en  ökad\r\ntrygghet   för   och  en  stärkt   självkänsla   hos\r\nmedborgarna.\r\nVåra förslag har  som  inriktning  att vara trygga\r\noch  väl  sammanhållna och syfta till att  skapa  de\r\nbästa   förutsättningarna    för   ett   ekonomiskt,\r\nkulturellt  och  socialt växande  Sverige.  Vi  vill\r\nsatsa  på  en  utbildning   som   ger   alla  större\r\nmöjligheter  till  ett  rikare liv. Genom en  större\r\nenskild sektor och ett starkare  civilt samhälle kan\r\nbåde företag och människor växa. Vi  vill  att  fler\r\npersoner,  inte  färre,  skall kunna komma in på den\r\nordinarie arbetsmarknaden.  Den  sociala  tryggheten\r\noch   självkänslan   skulle   också  öka  genom  att\r\nhushållen    skulle    få    en   större   ekonomisk\r\nsjälvständighet. Friheten och  rättigheten att välja\r\nbidrar  till  mångfald, en bättre  kvalitet  och  en\r\nstörre trygghet.  De  enskilda  människorna  får ett\r\nstörre inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag  till  omfattande  skattesänkningar för alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  om  de  människor  som  är  i  störst  behov  av\r\ngemensamma  insatser  och  som  har små  eller  inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen  situation. Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför  att  på  ett  tryggt  sätt  kunna genomföra  de\r\nuppgifter  som  skall  vara  gemensamma.  Exempelvis\r\ntillförs betydande resurser för  att bryta den ökade\r\nsjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt   budgetalternativ   -   med   förslag   till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\noch finanspolitiska ramverk - präglas av ordning och\r\nreda och skall  ses  som  en  helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.   Eftersom  riksdagens\r\nmajoritet den 19 november 2003 har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena  i  enlighet   med\r\nfinansutskottets  förslag  och  därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi inte i utskottets\r\nbeslut  avseende  punkt  4  om  anslag   m.m.   inom\r\nutgiftsområde   24  Näringsliv.  I  finansutskottets\r\nbetänkande 2003/04:1  om  utgiftsramar och beräkning\r\nav  statsinkomsterna har företrädarna  för  Moderata\r\nsamlingspartiet  i  en reservation lagt fram förslag\r\ntill totala utgifter på statsbudgeten och fördelning\r\npå utgiftsområden. När  det  gäller det här aktuella\r\nutgiftsområdet 24 Näringsliv innebar  den föreslagna\r\nramen  en  minskning med 98 miljoner kronor  jämfört\r\nmed riksdagens  beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas  på  olika   anslag   framgår   av   motion\r\n2003/04:N389 (m) och av bilaga 2.\r\nDet  krävs  en  rad  förändringar  för att Sverige\r\nskall  bli  ett land som bättre än andra  attraherar\r\noch stimulerar  företagande. Det handlar bl.a. om en\r\nny    och   förenklad    företagsform,    avvecklade\r\netableringshinder         för         småföretagare,\r\nregelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,\r\nen företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig\r\narbetsmarknad,   bättre  konkurrensvillkor,   slopad\r\növerbeskattning av  företagande  och  investeringar,\r\nförbättrad    etableringsfrihet   och   upphandling,\r\ntrygghet      för     företagare,      avpolitiserad\r\nenergiförsörjning och en modern infrastruktur.\r\nDe prioriteringar  som  görs i budgetpropositionen\r\nför utgiftsområde 24 Näringsliv  bidrar, enligt oss,\r\ni  mycket  ringa  utsträckning  till ett  förbättrat\r\nföretagsklimat.  Vi  finner  därför   att   en   rad\r\nförändringar  borde ha gjorts. För att Sverige skall\r\nfå      ett     bättre     företagsklimat      måste\r\nkonkurrenssituationen        bli       hälsosammare,\r\navregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och\r\nföretagslagarna  reformeras,  skatterna  sänkas  och\r\nutbildningssituationen förbättras.\r\nAnslaget  (38:2)  Näringslivsutveckling  m.m.  får\r\nanvändas  till  s.k. näringslivsfrämjande  åtgärder,\r\nvilket i praktiken  bl.a.  innebär  subventioner som\r\nsnedvrider  konkurrensen  och förhindrar  nyskapande\r\noch utveckling. Vi anser därför  att  budgetutrymmet\r\nför  sådana  åtgärder måste minska och att  anslaget\r\nborde ha minskats  med  54  miljoner  kronor.  Många\r\nkvinnor    arbetar   inom   offentlig   sektor   med\r\nverksamheter  som  stat,  landsting och kommuner har\r\nmonopol på, varför möjligheterna  att starta eget är\r\nmycket  små.  Detta  kan förändras genom  att  stat,\r\nkommuner  och  landsting   inriktar   sig   på   sin\r\nkärnverksamhet    och    i    större    utsträckning\r\nkonkurrensutsätter   och  knoppar  av  verksamheter,\r\nsnarare    än    genom   statliga    insatser    för\r\nnäringslivsfrämjande   åtgärder.  Vi  avvisar  också\r\nanslagsökningen   om   10   miljoner    kronor   för\r\ninrättandet   av   ett   centrum   för   miljödriven\r\nnäringslivsutveckling och miljöteknikexport.\r\nI      anslutning      till      anslaget     till\r\nnäringslivsutveckling vill vi också  något beröra en\r\nfråga  som aktualiserats i motion 2003/04:N230  (fp)\r\noch som  rör  basfinansiering  av  verksamheten  vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare    ställningstagande    beträffande   SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ  av verksamhet ur\r\nett näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande\r\näger  giltighet.  Likaså  menar  vi  att formen  för\r\nverksamheten,  som  karakteriseras  av att  företag,\r\norganisationer och förvaltningar samverkar,  har  en\r\neffektiv   utformning.   Som  redovisats  pågår  det\r\ndiskussioner mellan Näringsdepartementet  och SIQ om\r\nett  statligt  stöd  till verksamheten för år  2004.\r\nEnligt  vad  utskottet  erfarit   har  departementet\r\npreliminärt  bestämt  att  institutet   kommer   att\r\nerhålla   ett   sådant   stöd.  Vi  konstaterar  med\r\ntillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd\r\ntill sin verksamhet. Något  uttalande  av  riksdagen\r\nerfordras därför inte.\r\nRegeringens   arbete   med  att  lätta  företagens\r\nadministrativa börda har gått alltför långsamt och i\r\nvissa  fall åt fel håll. Riksdagen  har  begärt  att\r\nregeringen   sätter   upp   kvantitativa   mål   för\r\nförenklingsarbetet.  Som  ett led i detta arbete bör\r\nett  system  för  att kvantitativt  mäta  företagens\r\nadministrativa   börda   och   för   att   genomföra\r\nkonsekvensanalyser  av  ny  lagstiftning skapas. För\r\ndetta   borde  ett  särskilt  anslag,   Mätning   av\r\nföretagens    administrativa   börda   (38:23),   ha\r\ninrättats  under   förvaltning   av  Institutet  för\r\ntillväxtpolitiska studier.\r\nKonkurrensverket  bedriver  ett  viktigt   arbete,\r\nvarför anslaget till Konkurrensverket (38:16)  borde\r\nha  ökats  med  5  miljoner kronor. Verket bör ge en\r\nökad     prioritet     åt     att      belysa     de\r\nkonkurrenssnedvridningar   som  kan  följa  av   den\r\noffentliga  sektorns  monopol   samt  kommunalt  och\r\nstatligt ägande av bolag som konkurrerar med privata\r\nföretag.  Även anslaget Konkurrensforskning  (38:17)\r\nborde tillföras  ytterligare medel, 1 miljon kronor,\r\nutöver regeringens förslag.\r\nEn central ståndpunkt för Moderata samlingspartiet\r\när att staten inte  skall  äga  företag.  Regeringen\r\nföreslår   att   anslaget   (38:20)   Kostnader  för\r\nomstrukturering  och  genomlysning av statligt  ägda\r\nföretag  m.m.  i  huvudsak   skall   användas   till\r\nomstrukturering  av vissa statligt ägda företag m.m.\r\nDock är det oklart  vilka  försäljningar av statligt\r\naktieinnehav regeringen planerar,  varför  det  inte\r\nkan  uteslutas  att medlen i praktiken är tänkta att\r\nanvändas till förvaltning  av  statligt  ägda bolag,\r\nvilket   vi  finner  anmärkningsvärt.  Förvaltningen\r\nskall bolagen  själva  stå  för  och  kostnader  som\r\nuppstår   i   samband   med   de  försäljningar  som\r\nförhoppningsvis  sker i framtiden  skall  täckas  av\r\nförsäljningsintäkten.  Därmed skulle anslaget som nu\r\när upptaget med 25 miljoner kronor kunna avvecklas.\r\nBättre  konkurrens  är  av  större  betydelse  för\r\nkonsumenterna   än  traditionell   konsumentpolitik.\r\nAnslaget   (40:2)   Konsumentverket   borde   därför\r\nminskas, med 20 miljoner  kronor,  och  verksamheten\r\nkoncentreras på rena myndighetsfunktioner.  Anslagen\r\n(40:5)   Åtgärder  på  konsumentområdet  och  (40:6)\r\nBidrag till  miljömärkning av produkter borde vidare\r\nfasas  ut  -  en  minskning  med  8  respektive  2,2\r\nmiljoner kronor  borde  ha  gjorts.  Det finns inget\r\nskäl  att staten ger speciella bidrag till  enskilda\r\nföreningar.  Det  utökade  anslaget  för  stöd  till\r\norganisationen  Rättvisemärkt  avvisas därför också.\r\nMiljömärkning är ett led i företagens marknadsföring\r\noch  bör  inte  heller  vara föremål  för  särskilda\r\nstatliga insatser.\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2004 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005\r\noch 2006.\r\n\r\nDen   viktigaste   åtgärden  för   att   förbättra\r\nvillkoren för företagande  är  en  radikal reform av\r\nföretagsklimatet i Sverige i syfte att  få  fler nya\r\noch växande företag. Det är företagandet som bär upp\r\nvälfärden.  Utan företag skulle Sverige inte ha  råd\r\nmed sjukvård,  äldreomsorg och skolor. Framgångsrika\r\nföretag   kräver   drivkraftiga    entreprenörer   -\r\nmänniskor  -  som  står bakom företagen.  Det  krävs\r\nockså att det finns  tillgång till kapital att satsa\r\noch ta risker med. Sverige behöver en ny politik som\r\ntar till vara den stora  potential  för  företagande\r\noch  tillväxt som finns. För att uppnå detta  behövs\r\nbl.a.  sänkta  skatter  för  företag och företagare,\r\nmindre  krångel och enklare regler  för  företagande\r\nsamt åtgärder för att stärka konkurrensen.\r\nVårt förslag  till utgiftsram för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv   har,   som    nämnts,    avslagits    i\r\nbudgetprocessens   första   steg.   Då  Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det i detta andra steg\r\nav  budgetprocessen inte meningsfullt  att  delta  i\r\nbeslut  avseende  fördelning  på  olika  anslag inom\r\nutgiftsområdet.  Vi deltar således inte i utskottets\r\nbeslut  avseende  punkt   4   om  anslag  m.m.  inom\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv.  I   finansutskottets\r\nbetänkande   2003/04:FiU1   om   utgiftsramar    och\r\nberäkning  av  statsinkomsterna har företrädarna för\r\nFolkpartiet i en  reservation lagt fram förslag till\r\ntotala utgifter på  statsbudgeten  och fördelning på\r\nutgiftsområden.  När  det  gäller  det här  aktuella\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv innebar  den  föreslagna\r\nramen  en minskning med 107 miljoner kronor  jämfört\r\nmed riksdagens  beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas  på  olika  anslag  framgår  av  motionerna\r\n2003/04:Fi240 (fp)  och  2003/04:  N411  (fp) och av\r\nbilaga   2.  I  det  följande  redovisar  vi  vilken\r\nfördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som\r\nförordats av Folkpartiet.\r\nVi  anser  att  ökade  medel  borde  ha satsats på\r\nKonkurrensverket  och  på konkurrensforskningen.  De\r\nbåda berörda anslagen (38:16  och  38:17)  borde  ha\r\nökats med 12 respektive 6 miljoner kronor. En ökning\r\nav anslaget (40:5) till åtgärder på konsumentområdet\r\nborde vidare ha skett - med 10 miljoner kronor.\r\nAnslaget     (38:20)     till     kostnader    för\r\nomstrukturering  och  genomlysning av statligt  ägda\r\nföretag borde slopas. Därutöver borde en neddragning\r\nha  skett  på  Vinnovas  FoU-anslag  (26:2)  och  på\r\nanslaget  (38:4)  till  turistfrämjande  -  med  100\r\nmiljoner kronor respektive 10 miljoner kronor.\r\nI   anslutning   till   anslaget    (38:2)    till\r\nnäringslivsutveckling  vill vi något beröra en fråga\r\nsom aktualiserats i motion 2003/04:N230 (fp) och som\r\nrör basfinansiering av verksamheten  vid  Institutet\r\nför  kvalitetsutveckling  (SIQ). Utskottets tidigare\r\nställningstagande beträffande  SIQ:s  verksamhet och\r\nvikten   av   denna   typ   av   verksamhet  ur  ett\r\nnäringspolitiskt  perspektiv  anser  vi  fortfarande\r\näger  giltighet.  Likaså  menar vi  att  formen  för\r\nverksamheten,  som karakteriseras  av  att  företag,\r\norganisationer och  förvaltningar  samverkar, har en\r\neffektiv  utformning.  Som  redovisats   pågår   det\r\ndiskussioner  mellan Näringsdepartementet och SIQ om\r\nett statligt stöd  till  verksamheten  för  år 2004.\r\nEnligt   vad  utskottet  erfarit  har  departementet\r\npreliminärt   bestämt   att  institutet  kommer  att\r\nerhålla  ett  sådant  stöd.   Vi   konstaterar   med\r\ntillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd\r\ntill  sin  verksamhet.  Något uttalande av riksdagen\r\nerfordras därför inte.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2004 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005\r\noch 2006.\r\n\r\nKristdemokraterna     har     i     parti-     och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken  än  den\r\nregeringen    och    dess   stödpartier    föreslår.\r\nInriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik\r\nvilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla\r\nbara kan uppnås genom  att ansvarstagande individer,\r\nfamiljer   och  företag  tillsammans   tillåts   att\r\nutvecklas och  växa  med  trygga och stabila regler.\r\nDet privata näringslivet har  varit,  är  och kommer\r\natt vara grunden för Sveriges välfärd. De nya jobben\r\nskapas när enskilda människor finner det vara  mödan\r\nvärt  att  starta  eller  utveckla  ett företag. Den\r\nprivata  sektorns  andel av den totala  produktionen\r\nbehöver således bli större.\r\nPolitikers uppgift är att skapa sådana villkor att\r\nenskilda  människor  vill  starta  företag  och  att\r\nbefintliga företag kan  expandera  i Sverige. Det är\r\ndå  som  jobben kommer och det är bara  så  som  den\r\nvälfärd   svenska    folket   vant   sig   vid   kan\r\nupprätthållas.  Kristdemokraterna   förespråkar   en\r\nsocial  och  ekologisk  marknadsekonomi  som förenar\r\nfrihet  och  trygghet.  Statens roll skall vara  att\r\nsätta  ramarna  för  en  sund  marknadsfunktion,  ta\r\nsärskild  hänsyn  till  mindre  verksamheter,  säkra\r\nsocial trygghet och se till  att miljöhänsyn tas. En\r\npositiv attityd från politiskt håll till företagande\r\när viktig för att fler skall känna  att  det är lönt\r\natt  driva  företag.  Under  lång tid har företagare\r\nbetraktats  enbart  som  outtröttliga  skatteobjekt.\r\nNäringspolitikens uppgift  är  att skapa tillräcklig\r\nattraktionskraft   för   att   kapital,    kompetent\r\narbetskraft  och teknik skall lockas hit och  stanna\r\nkvar. Det förutsätter  en  miljö för företagande som\r\när så bra att fler företag väljer  att  etablera sig\r\nhär.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ - med  förslag\r\ntill      utgiftstak,      anslagsfördelning     och\r\nskatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte\r\nnågon eller några delar kan  brytas ut och behandlas\r\nisolerat från de andra. Då riksdagens  majoritet har\r\nfattat  beslut om en annan inriktning av  politiken,\r\ndeltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4\r\nom anslag  m.m.  inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I\r\nfinansutskottets    betänkande    2003/04:FiU1    om\r\nutgiftsramar och beräkning  av  statsinkomsterna har\r\nföreträdaren för Kristdemokraterna  i en reservation\r\nlagt   fram   förslag   till   totala  utgifter   på\r\nstatsbudgeten och fördelning på  utgiftsområden. När\r\ndet   gäller  det  här  aktuella  utgiftsområde   24\r\nNäringsliv innebar den föreslagna ramen en minskning\r\nmed  55   miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens\r\nbeslut. Hur  den  minskade  ramen  borde fördelas på\r\nolika anslag framgår av motion 2003/04:N412 (kd) och\r\nav  bilaga  2. I det följande redovisar  jag  vilken\r\nfördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som\r\nförordats av Kristdemokraterna.\r\nNär  det  gäller  anslaget  (26:1)  till  Vinnovas\r\nförvaltningskostnader   borde  en  besparing  med  5\r\nmiljoner    kronor    ha   gjorts.    Även    Nuteks\r\nförvaltningsanslag (38:1) borde ha minskats - med 15\r\nmiljoner kronor - med hänvisning till att uppbyggnad\r\nav  ärendesystem  inom  de  regionala  stöden  borde\r\navvisas.\r\nI anslaget Näringslivsutveckling m.m. (38:2) ingår\r\nen satsning på 20 miljoner  kronor  för att utveckla\r\nett      designprogram      som     skall     främja\r\nnäringslivsutvecklingen          på         området.\r\nKristdemokraterna  ställer  sig tveksamma  till  den\r\nsortens   kortsiktiga   projekt   och    menar   att\r\nlångsiktiga   strukturella   reformer   av  generell\r\nkaraktär  är till större nytta för näringslivet.  En\r\nneddragning  med  totalt 30 miljoner kronor borde ha\r\ngjorts på anslaget.\r\nI      anslutning     till      anslaget      till\r\nnäringslivsutveckling vill jag också något beröra en\r\nfråga som  aktualiserats  i motion 2003/04:N230 (fp)\r\noch  som  rör basfinansiering  av  verksamheten  vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare   ställningstagande    beträffande    SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ av verksamhet  ur\r\nett    näringspolitiskt    perspektiv    anser   jag\r\nfortfarande  äger  giltighet.  Likaså menar jag  att\r\nformen för verksamheten, som karakteriseras  av  att\r\nföretag, organisationer och förvaltningar samverkar,\r\nhar en effektiv utformning. Som redovisats pågår det\r\ndiskussioner  mellan Näringsdepartementet och SIQ om\r\nett statligt stöd  till  verksamheten  för  år 2004.\r\nEnligt   vad  utskottet  erfarit  har  departementet\r\npreliminärt   bestämt   att  institutet  kommer  att\r\nerhålla  ett  sådant  stöd.   Jag   konstaterar  med\r\ntillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd\r\ntill  sin verksamhet. Något uttalande  av  riksdagen\r\nerfordras därför inte.\r\nEn besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts\r\npå  förvaltningsanslaget   (38:3)   till   ITPS  med\r\nhänvisning till bl.a. anslagssparandet från år 2002.\r\nNär  det  gäller turistfrämjande (38:4) borde  100\r\nmiljoner  kronor   utöver   regeringens  förslag  ha\r\nanvisats  för  att  finansiera ökade  satsningar  på\r\nmarknadsföringen av Sverige  som turistland. Sverige\r\nhar en stor potential att utvecklas  som turistland,\r\noch turistnäringen skapar betydande värden i form av\r\narbetstillfällen   och   skatteintäkter.   En    god\r\nmarknadsföring   av   hela  Sverige  är  av  största\r\nbetydelse  för att attrahera  ytterligare  turister.\r\nÖkade  medel  till  marknadsföring  av  Sverige  som\r\nturistland    har   också   föreslagits   i   motion\r\n2003/04:N347 (kd).\r\nBeträffande   anslaget    (38:5)   till   Sveriges\r\ngeologiska    undersökningsverksamhet    m.m.    kan\r\nkonstateras att  antalet  nya undersökningstillstånd\r\nligger på en lägre nivå än  tidigare  år,  nästan på\r\nsamma låga nivå som bottennivån under åren 1992  och\r\n1993.  Vad  gäller  ansökningar  om  förlängning  av\r\nbefintlig  prospektering  är  dessa  lika  många som\r\ntidigare  år, dock sökes förlängning med endast  ett\r\når i stället  för  som  brukligt tre år. Detta beror\r\nsannolikt på konjunkturbedömningar  och  inväntandet\r\nav förändringar i minerallagen. Med hänsyn  till det\r\nnämnda    och    att   det   finns   ett   betydande\r\nanslagssparande  år   2002  borde  en  besparing  på\r\nBergsstatens   verksamhet    ha   kunnat   ske   med\r\n15 miljoner kronor.\r\nPå  anslaget  (38:14)  Rymdverksamhet   borde   en\r\nbesparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.\r\nKristdemokraterna   vill   öka   Konkurrensverkets\r\nmöjligheter  att  driva  viktiga  konkurrensmål  och\r\nanslaget  (38:16)  borde  därför  ha  höjts   med  5\r\nmiljoner  kronor,  varav 3 miljoner kronor borde  ha\r\nanvisats  till  Nämnden  för  offentlig  upphandling\r\n(NOU). Dessutom borde NOU göras till en självständig\r\ndel av Konkurrensverket, och därför borde 4 miljoner\r\nkronor föras över från utgiftsområde 2, varifrån NOU\r\nför närvarande finansieras.\r\nFöretag som är  verksamma  på  en konkurrensutsatt\r\nmarknad  skall,  enligt  Kristdemokraternas  mening,\r\ninte  ägas av staten. Statliga  företag  bör  alltså\r\navyttras  i  den  takt  som marknaden kan absorbera,\r\nvarvid försäljningen bör  finansieras  inom bolagen.\r\nAnslaget  (38:20) till kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde\r\ndärmed slopas.\r\nBeträffande  anslaget (39:2) till Kommerskollegium\r\nkan konstateras  att  regeringens förslag innebär en\r\nuppräkning,  samtidigt  som   funktionsansvaret  för\r\nutrikeshandel  inom civilt försvar  upphörde  den  1\r\njuli 2002. I stället  borde en besparing på anslaget\r\nmed 5 miljoner kronor ha gjorts.\r\nRegeringen    föreslår   för    anslaget    (39:3)\r\nExportfrämjande  verksamhet   ökade   medel   om  20\r\nmiljoner    kronor   för   utökade   satsningar   på\r\nexportfrämjande  åtgärder. Kristdemokraterna avvisar\r\ndenna  ökning och även  det  belopp  på  30 miljoner\r\nkronor  som   står   till   regeringens  disposition\r\neftersom      ändamål      inte     redovisas      i\r\nbudgetpropositionen.  Mot denna  bakgrund  borde  en\r\nbesparing med 50 miljoner kronor ha gjorts.\r\nKristdemokraterna  har,   som   tidigare   nämnts,\r\nföreslagit  en satsning på Konkurrensverket för  att\r\nverket     effektivare     skall     kunna     driva\r\nkonkurrensfrågor.   Mot   denna  bakgrund  borde  en\r\nbesparing  med  6  miljoner  kronor   ha  gjorts  på\r\nanslaget (40:2) till Konsumentverket.\r\nAnslaget  (40:6)  Bidrag  till  miljömärkning   av\r\nprodukter  är ett bidrag till den verksamhet som SIS\r\nMiljömärkning  AB  ansvarar  för  när det gäller att\r\nutveckla   och   informera   om   miljömärkning   av\r\nkonsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är\r\nen   angelägen  uppgift  och  vill  dessutom   utöka\r\nverksamheten  till att också innefatta en utveckling\r\nav    rättvise-   och    jämställdhetsmärkning    av\r\nkonsumentprodukter.  Regeringen  har nu tillgodosett\r\nönskemålet  vad  gäller  rättvisemärkning.  Anslaget\r\nborde emellertid ha ökats  med 2 miljoner kronor för\r\njämställdhetsmärkning.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2004 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2004 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005\r\noch 2006.\r\n\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n- bör ses som en helhet, där  inte någon eller några\r\ndelar kan brytas ut och behandlas  isolerat  från de\r\nandra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut  om\r\nen  annan  inriktning av politiken deltar jag inte i\r\nutskottets beslut  avseende  punkt  4 om anslag m.m.\r\ninom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets\r\nbetänkande   2003/04:FiU1   om   utgiftsramar    och\r\nberäkning  av  statsinkomsterna har företrädaren för\r\nCenterpartiet i  en  reservation  lagt  fram förslag\r\ntill totala utgifter på statsbudgeten och fördelning\r\npå  utgiftsområden. När det gäller det här  aktuella\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv innebar den föreslagna\r\nramen en minskning med  130  miljoner kronor jämfört\r\nmed riksdagens beslut. Hur den  minskade ramen borde\r\nfördelas   på   olika  anslag  framgår   av   motion\r\n2003/04:N369 (c) och av bilaga 2.\r\nCenterpartiet  anser   att   tillväxt   skapas  av\r\nmänniskor,  inte  av system och strukturer. För  att\r\nmänniskor skall kunna skapa tillväxt behövs det dock\r\nändras i både system  och strukturer. I forskning om\r\noch studier kring förutsättningarna för företagandet\r\noch  tillväxt  tas  återkommande   upp  begrepp  som\r\ninnovationsförmåga, rörlighet, dynamik, kreativitet,\r\ntillit,   attityder,  förtroende,  kompetensbaserade\r\nnätverk,       kunskaper,        mångfald        och\r\nmarknadskonfrontation. De fyra förstnämnda begreppen\r\nberör   just   de   områden  där  småföretag  är  så\r\nframgångsrika  att  de   genom   sin   okomplicerade\r\norganisation och flexibilitet har möjlighet  att stå\r\nför    kreativa   produktionslösningar   såväl   som\r\ninnovationer.  Småföretagen har därför en nyckelroll\r\ni att skapa tillväxt.  Forskare  som  mätt nivåer av\r\nentreprenörskap i olika delar av världen  (GEM 2000)\r\nhar funnit ett tydligt positivt samband mellan  höga\r\nnivåer av entreprenörskap och hög BNP. Villkoren för\r\nsmåföretagande behöver därför kraftigt förbättras.\r\nRegeringens och samarbetspartiernas prioriteringar\r\nför  utgiftsområde  24 kan dock inte sägas ha mycket\r\nmed  tillväxt  och företagande  att  göra.  Anslaget\r\n(38:2)  Näringslivsutveckling   används  godtyckligt\r\ntill olika satsningar från år till år. Centerpartiet\r\nanser   att   näringslivsfrämjande  åtgärder   skall\r\ngenomföras  med  ett  tydligt  underifrånperspektiv,\r\ndvs. genom att  låta den regionala nivån ansvara för\r\noch utforma denna  typ av satsningar. Centrala påbud\r\noch diverse småsatsningar  bör  inte tillskrivas den\r\nnationella nivån. Därför borde en  besparing med 100\r\nmiljoner kronor ha gjorts på detta anslag. I stället\r\nhar  Centerpartiet  föreslagit en satsning  med  592\r\nmiljoner  kronor  under  utgiftsområde  19  Regional\r\nutveckling till olika  näringslivsfrämjande  projekt\r\nsom den regionala nivån skall ansvara för.\r\nI      anslutning      till      anslaget     till\r\nnäringslivsutveckling vill jag också något beröra en\r\nfråga  som aktualiserats i motion 2003/04:N230  (fp)\r\noch som  rör  basfinansiering  av  verksamheten  vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare    ställningstagande    beträffande   SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ  av verksamhet ur\r\nett    näringspolitiskt    perspektiv   anser    jag\r\nfortfarande äger giltighet.  Likaså  menar  jag  att\r\nformen  för  verksamheten, som karakteriseras av att\r\nföretag, organisationer och förvaltningar samverkar,\r\nhar en effektiv utformning. Som redovisats pågår det\r\ndiskussioner mellan  Näringsdepartementet och SIQ om\r\nett statligt stöd till  verksamheten  för  år  2004.\r\nEnligt   vad  utskottet  erfarit  har  departementet\r\npreliminärt   bestämt   att  institutet  kommer  att\r\nerhålla  ett  sådant  stöd.   Jag   konstaterar  med\r\ntillfredsställelse att SIQ kan förväntas få ett stöd\r\ntill  sin verksamhet. Något uttalande  av  riksdagen\r\nerfordras därför inte.\r\nRegeringens föreslagna satsning på anslaget (38:4)\r\ntill turistfrämjande  består  i  att  en motsvarande\r\nbesparing  föreslås  under  anslaget  till  allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder under utgiftsområde  19.\r\nCenterpartiet  anser   inte  detta  vara  en  riktig\r\nprioritering,  varför  satsningen  med  10  miljoner\r\nkronor borde ha dragits  tillbaka.  Totalt  borde en\r\nbesparing  med  8  miljoner  kronor på anslaget till\r\nturistfrämjande ha gjorts. En utveckling av turismen\r\när dock positiv för tillväxten,  varför det borde ha\r\ngjorts en satsning med 100 miljoner  kronor  på  ett\r\nprogram  för  utveckling  av  landsbygdsturism under\r\nutgiftsområde 19.\r\nUnder  anslaget  (38:14) Rymdverksamhet  borde  en\r\nbesparing  med  10 miljoner  kronor  ha  gjorts.  En\r\nstorleksmässigt likadan besparing borde ha gjorts på\r\nanslaget  (40:2)  till   Konsumentverket.   En  ökad\r\navgiftsfinansiering  av Konsumentverkets verksamhet,\r\nsom skett vid Lantmäteriverket  och SCB, borde kunna\r\nge utrymme för en sådan besparing.\r\nEn     ökning    av    anslaget    (38:16)    till\r\nKonkurrensverket  med  3  miljoner  kronor  borde ha\r\ngjorts  för  att  säkerställa verkets viktiga arbete\r\nför en god konkurrenssituation  i  Sverige.  En  god\r\nkonkurrens  ger  livskraftiga  företag  och  en sund\r\nmarknad.\r\nAnslaget     (38:20)     till     kostnader    för\r\nomstrukturering av vissa statligt ägda  företag m.m.\r\nförefaller   helt   omotiverat.  De  kostnader   som\r\nanslaget används till  skall  de  statliga företagen\r\nsjälva bära och med anledning härav borde anslaget i\r\nsin helhet ha dragits in.\r\nEtt   nytt   anslag  borde  ha  förts  upp   under\r\nutgiftsområde 24.  Centerpartiet anser att medel bör\r\navsättas för att snarast  initiera saneringsåtgärder\r\nav  de mest prioriterade områdena  (riskklasserna  1\r\noch 2). Den lämpligaste myndigheten för detta arbete\r\när Sveriges  geologiska undersökning (SGU) som bl.a.\r\nhar  erfarenhet   av  avvecklingen  av  de  statliga\r\noljelagren.  SGU borde  sålunda  ha  tilldelats  ett\r\nsärskilt anslag  om 20 miljoner kronor för att bygga\r\nupp en effektiv organisation  och  för  att  bedriva\r\nsaneringsverksamhet  på  de  förorenade  områden där\r\nstaten har verksamhetsansvaret.\r\n\r\nbilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:1 (utgiftsområde\r\n24 Näringsliv)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1.   att  riksdagen  återkallar  bemyndigandet   för\r\nregeringen att ställa ut en kreditgaranti om högst\r\n20 000  000  kronor  till  Stiftelsen  Fonden  för\r\nsvenskt-norskt   industriellt  samarbete  (avsnitt\r\n3.5.1),\r\n\r\n2.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004  för  ramanslaget  38:14  Rymdverksamhet ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter  på högst 539 000\r\n000 kronor under 2005 och 573 000 000 kronor efter\r\n2005 (avsnitt 3.14.14),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att i samråd\r\nmed   Sveriges   Allmänna   Exportförening   (SAE)\r\ngenomföra sådana förändringar i avtalet den 1 juli\r\n1992  om Sveriges exportråd mellan staten och SAE,\r\nsom inte gäller användningen av de statliga medlen\r\neller    den    huvudsakliga    inriktningen    av\r\nverksamheten (avsnitt 4.10.3),\r\n\r\n4. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004  ställa  ut  exportkreditgarantier intill ett\r\nbelopp av högst 200  000  000 000 kronor inklusive\r\ntidigare utfärdade garantier (avsnitt 4.10.7),\r\n\r\n5.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2004 ställa  ut  investeringsgarantier  intill ett\r\nbelopp  av  högst  10 000 000 000 kronor inklusive\r\ntidigare utfärdade garantier (avsnitt 4.10.7),\r\n\r\n6. att riksdagen bemyndigar  regeringen att för 2004\r\nbesluta  att  Exportkreditnämnden  får  obegränsad\r\nupplåningsrätt     i     Riksgäldskontoret     för\r\nskadeutbetalning (avsnitt 4.10.7),\r\n\r\n7.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2004     för    ramanslaget    26:2 Verket     för\r\ninnovationssystem:    Forskning   och   utveckling\r\nbesluta  om bidrag som inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden     medför     utgifter     på     högst\r\n950 000 000 kronor  under  2005  och  950  000 000\r\nkronor under 2006-2009 (avsnitt 6.1),\r\n\r\n8.   att   riksdagen  för  budgetåret  2004  anvisar\r\nanslagen under  utgiftsområde 24 Näringsliv enligt\r\nregeringens förslag i bilaga 2.\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2003/04:8\r\n\r\n\r\nI   skrivelse   2003/04:8   lämnar   regeringen   en\r\nredogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild\r\ninriktning på små företag.\r\n\r\n\r\nMotion med anledning av skrivelsen\r\n\r\n\r\n2003/04:N4 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram skarpa\r\nförslag till regelförenklingar  på  de områden som\r\nanges i motionens avsnitt 4.1.\r\n\r\n2.    Riksdagen    beslutar    att    arbetet    med\r\nregelförenkling  skall  ha  som mål att företagens\r\nadministrativa  börda skall minska  med  minst  en\r\nfjärdedel fram till 2010.\r\n\r\n3.    Riksdagen    beslutar    att    arbetet    med\r\nregelförenkling skall ha som delmål att företagens\r\nadministrativa börda  skall  minska  med  minst en\r\ntiondel under innevarande mandatperiod.\r\n\r\n4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  ett  system för att kvantitativt mäta\r\nföretagens administrativa börda.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i motionen om behovet av\r\nbättre  uppföljning  av  kraven  på  problem-  och\r\nkonsekvensbeskrivningar.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs i motionen om principerna\r\nför regelförenklingsarbetet.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i motionen om att stärka\r\nSimplex.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att utvärdera och\r\natt  ta  bort   onödig   detaljreglering   i   EG-\r\nlagstiftningen.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n25.  (delvis) Riksdagen anvisar för år 2004 anslagen\r\nunder    utgiftsområde    24   Näringsliv   enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nKonsumentverket   bör   läggas    ned   och   dess\r\nmyndighetsutövning          överföras         till\r\nKonkurrensverket.\r\n\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för nya\r\njobb genom förbättringar för företagande.\r\n\r\n\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  konstnärer  som\r\nsmåföretagare.\r\n\r\n2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkonsumentorganisationernas  roll måste stärkas och\r\nstödjas   genom   att   de  tilldelas   delar   av\r\nKonsumentverkets anslag.\r\n\r\n2003/04:N205 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  sammanslagning  av\r\nKonkurrensverket  och  Konsumentverket  till  en  ny\r\nmyndighet med namnet Kundverket.\r\n\r\n2003/04:N209 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om    behovet    av\r\nregelförenklingar för det  svenska  nyföretagandet i\r\nsyfte  att skapa bättre villkor för entreprenörer  i\r\nSverige.\r\n\r\n2003/04:N211 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om betydelsen av  att\r\nerbjuda   gott  företagsklimat  så  att  företagen\r\nstannar kvar i vårt land.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att ge Vinnova\r\nutökade resurser för att bättre  stödja goda idéer\r\nsom  ger  resultat  i  form  av  ökad  industriell\r\ntillväxt.\r\n\r\n2003/04:N212 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att ge statligt stöd  till\r\nteknisk  forskning,  industriellt  utvecklingsarbete\r\noch   uppfinnarverksamhet   i   enlighet  med   EU:s\r\nriktlinjer.\r\n\r\n2003/04:N227 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  minskat krångel\r\nför företagandet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det skall bli\r\nlättare   att   starta  och  registrera   företag,\r\nexempelvis via Internet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en översyn av den\r\noffentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.\r\n\r\n\r\n2003/04:N228 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nfortlöpande utmönstring av föråldrade och uttjänta\r\nregleringar.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nförsöksvis  inrättad  avregleringsdelegation  inom\r\nStatsrådsberedningen.\r\n\r\n2003/04:N230 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   säkerställa\r\nbasfinansieringen      för      Institutet       för\r\nKvalitetsutveckling, SIQ.\r\n\r\n2003/04:N232 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  bevara  Post- och\r\nInrikes Tidningar som finansieringskälla för Svenska\r\nAkademiens ordbok.\r\n\r\n2003/04:N240 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att genomföra en\r\növersyn  över  de  lagar  och regler som  påverkar\r\nsmåföretag.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\nförutsättningarna  för  att  inrätta s.k. one stop\r\nshops med en god regional spridning.\r\n\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nkonkreta  förslag om regelförenklingar i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen (avsnitt 5.1.1).\r\n\r\n4.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om striktare  tillämpning  av  kraven  på\r\nkonsekvensanalys    i   existerande   lagstiftning\r\n(avsnitt 5.1.4).\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag om avskaffande av otidsenlig  eller onödig\r\nlagstiftning  i  enlighet  med  vad  som anförs  i\r\nmotionen (avsnitt 5.1.5).\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   om   att   stärka   rättstryggheten  för\r\nföretagare  i  enlighet  med  vad  som   anförs  i\r\nmotionen (avsnitt 5.1.6).\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som  i övrigt anförs  i  motionen  om\r\nregelförenkling  och   minskning   av   företagens\r\nadministrativa börda (avsnitt 5.1.6).\r\n\r\n2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  regelförenkling\r\nför företagande.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om orsakerna till\r\nutflyttningen av företag och ägande från Sverige.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för ett\r\nstärkt företagar- och företagsklimat.\r\n\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  en ökad\r\ntillväxt  skall bidra till en ekonomisk utveckling\r\nsom är både miljömässigt och socialt uthållig.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  målet  för\r\nregelförenklingsarbetet  bör vara en minskning med\r\n25  %  samt  innehålla  delmål  och  kontinuerligt\r\nåterkommande rapportering till riksdagen.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att ett uppdrag\r\nför  regelförenklingsarbetet   är   att  undersöka\r\nreglerna kring företagande ur ett genusperspektiv.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om införandet av ett\r\ngemensamt uppgiftslämnarregister.\r\n\r\n2003/04:N336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att skapa enklare\r\noch färre regler för småföretagen.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om attityder till\r\nföretagande.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om enklare regler för\r\nföretagen.\r\n\r\n2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om statens uppgift\r\nsom marknadsförare av Sverige.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av minskad\r\nbyråkrati,          myndighetskontroll         och\r\nregelförenklingar.\r\n\r\n2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att arbetet med\r\natt  förenkla reglerna  för  småföretagen  snarast\r\nintensifieras.\r\n\r\n2003/04:N354 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd,\r\nc):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att bevara Post-\r\noch Inrikes Tidningar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att bevara Svenska\r\nAkademiens privilegium.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  säkerställa\r\nfortsatt utgivning  av  Svenska  Akademiens Ordbok\r\n(SAOB).\r\n\r\n2003/04:N369 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  anslagen under utgiftsområde  24\r\nNäringsliv   med  ändringar   i   förhållande   till\r\nregeringens förslag enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:N381 av Jan Emanuel Johansson och Joe Frans\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  statligt stöd till etisk\r\nmärkning.\r\n\r\n2003/04:N388 av Anna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om åtgärder  för  att  stärka\r\nkonkurrenskraften.\r\n\r\n2003/04:N389 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 24 anslag\r\n38:2 Näringslivsutveckling m.m. 195 562 000 kr.\r\n\r\n9.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag\r\n38:31 Mätning av företagens administrativa börda 5\r\n000   000  kr  att  förvaltas  av  Institutet  för\r\ntillväxtpolitiska studier.\r\n\r\n10. Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 24 anslag\r\n38:16 Konkurrensverket 87 510 000 kr.\r\n\r\n11. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  24 anslag\r\n38:17 Konkurrensforskning 7 581 000 kr.\r\n\r\n12.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24  anslag\r\n38:20    Kostnader    för    omstrukturering   och\r\ngenomlysning av statligt ägda företag 0 kr.\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag\r\n40:2 Konsumentverket 84 464 000 kr.\r\n\r\n14.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 24 anslag\r\n40:5 Åtgärder på konsumentområdet 9 612 500 kr.\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde 24 anslag\r\n40:6 Bidrag till miljömärkning  av produkter 2 200\r\n000 kr.\r\n\r\n2003/04:N411 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om enklare regler för\r\nföretagare.\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  till  38:4 Turistfrämjande för\r\nbudgetåret 2004 10 miljoner  kronor  mindre än vad\r\nregeringen  föreslagit  eller således 91  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar till 38:16 Konkurrensverket för\r\nbudgetåret  2004  12 miljoner  kronor  utöver  vad\r\nregeringen föreslagit  eller  således  94 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n5.  Riksdagen anvisar till 38:17 Konkurrensforskning\r\nför  budgetåret  2004 6 miljoner kronor utöver vad\r\nregeringen föreslagit  eller  således  12 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n6.  Riksdagen anvisar till 38:20 Omstrukturering  av\r\nstatliga  företag  för budgetåret 2004 25 miljoner\r\nkronor mindre än vad  regeringen  föreslagit eller\r\nsåledes 0 miljoner kronor.\r\n\r\n7.   Riksdagen   anvisar   till  40:5  Åtgärder   på\r\nkonsumentområdet för budgetåret  2004  10 miljoner\r\nkronor  utöver  vad  regeringen  föreslagit  eller\r\nsåledes 28 miljoner kronor.\r\n\r\n8.   Riksdagen   anvisar   till  26:2  Vinnova   för\r\nbudgetåret 2004 100 miljoner  kronor mindre än vad\r\nregeringen föreslagit eller således 1 011 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  grundläggande\r\nprinciper för ett gott näringslivsklimat.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om statens roll i\r\nnäringspolitiken.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om etikens betydelse\r\nför en fungerande marknad.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om genomförande  av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om näringspolitikens\r\nmål.\r\n\r\n30.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2004\r\nanvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,\r\nmed  förändringar  i  förhållande till regeringens\r\nförslag, enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av fler\r\noch växande företag.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om färre och enklare\r\nregler.\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 2\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2004 inom\r\nutgiftsområde\r\n\r\n24 Näringsliv\r\n\r\nFöreträdarna  för  (m),  (fp),  (kd)  och  (c)  har  avstått från att\r\ndelta i beslutet om anslag (se\r\nsärskilda yttranden 1-4.)\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\nAnslag                               AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)      (kd)\r\n(c)\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n26:1Verket för innovationssystem:      (ram)   114 396\r\n-5 000\r\nFörvaltningskost-\r\nnader\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n26:2Verket för innovationssystem:      (ram) 1 111 066            -100 000\r\nForskning och\r\nutveckling\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:1Verket för näringslivsutveckling:  (ram)   205 534\r\n-15 000\r\nFörvaltnings-\r\nkostnader\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:2Näringslivsutveckling m.m.         (ram)   249 562   -54 000\r\n-30 000  -100 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:3Institutet för tillväxtpolitiska   (ram)    74 344\r\n-5 000\r\nstudier: Förvalt-\r\nningskostnader\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:4Turistfrämjande                    (ram)   101 535             -10 000\r\n+100 000    -8 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:5Sveriges geologiska undersökning:  (ram)   172 109\r\n-15 000\r\nGeologisk\r\nundersökningsverksamhet m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:6Sveriges geologiska undersökning:  (ram)   5 211\r\nGeovetenskap-\r\nlig forskning\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:7Sveriges geologiska undersökning:  (ram)   27 000\r\nMiljösäkring\r\nav oljelagringsanläggningar m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:8Patentbesvärsrätten                (ram)   15 249\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:9Patent- och registreringsverket:   (ram)   8 000\r\nFinansiering av\r\nviss verksamhet (likvidatorer)\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:10Upprätthållande av nationell      (ram)   26 786\r\nmetrologi m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:11Elsäkerhetsverket                 (ram)   41 548\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:12Bidrag till standardisering och   (ram)   71 475\r\nFoU inom experi-\r\nmentell teknik m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\nAnslag                               AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)      (kd)\r\n(c)\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\nElanders Gotab, Stockholm  2003\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:13Rymdstyrelsen:                    (ram)   22 360\r\nFörvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:14Rymdverksamhet                    (ram)   541 510\r\n-10 000   -10 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:15Bidrag till                      (obet.)    5 359\r\nIngenjörsvetenskapsakademien\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:16Konkurrensverket                  (ram)    82 510    +5 000   +12 000\r\n+9 000    +3 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:17Konkurrensforskning               (ram)     6 581    +1 000    +6 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:18Täckande av förluster vid viss    (ram)     2 000\r\ngarantigivning,\r\nm.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:19Medel till AB Göta kanalbolag för(obet.)   15 000\r\nupprustning\r\noch drift av kanalen\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:20Kostnader för omstrukturering och (ram)    25 000   -25 000   -25 000\r\n-25 000   -25 000\r\ngenomlysning\r\nav statligt ägda företag m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:21Avgifter till vissa               (ram)     6 519\r\ninternationella organisationer\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:22Sanering av statlig mark*         (ram)\r\n+20 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n38:23Mätning av företagens             (ram)              +5 000\r\nadministrativa börda*\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:1Styrelsen för ackreditering och    (ram)    19 853\r\nteknisk kontroll:\r\nMyndighetsverksamhet\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:2Kommerskollegium                   (ram)    65 442\r\n-5 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:3Exportfrämjande verksamhet         (ram)   223 956\r\n-50 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:4AB Svensk Exportkredits            (ram)       144\r\nstatsstödda exportkredit-\r\ngivning\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:5Investeringsfrämjande              (ram)    67 328\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n39:6Avgifter till internationella      (ram)    15 510\r\nhandelsorganisationer\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:1Marknadsdomstolen                  (ram)     8 942\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:2Konsumentverket                    (ram)   104 464   -20 000\r\n-6 000   -10 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:3Allmänna reklamationsnämnden       (ram)    23 127\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:4Fastighetsmäklarnämnden            (ram)     9 357\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:5Åtgärder på konsumentområdet       (ram)    17 625    -8 013   +10 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n40:6Bidrag till miljömärkning av      (obet.)    4 400    -2 200\r\n+2 000\r\nprodukter\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\nSumma                                         3 490 802  -98 213   -107\r\n000  -55 000   -130 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n----------------------\r\n* = Förslag om nytt anslag\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Näringspolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf326 yrkande 2, 2003/04:N211 yrkande 1, 2003/04:N291 yrkandena 3 och 6, 2003/04:N329 yrkande 1, 2003/04:N346 yrkande 1, 2003/04:N388, 2003/04:N412 yrkandena 1-3 och 29 och 2003/04:A305 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3247CC37-5AE9-4FCB-82F5-E1471B90D091",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "44",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "162",
                    "128",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3247CC37-5AE9-4FCB-82F5-E1471B90D091",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 32, 2003/04:Kr254 yrkande 4, 2003/04:N4 yrkandena 1-7, 2003/04:N209, 2003/04:N227 yrkandena 1-3, 2003/04:N228 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N240 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N248 yrkandena 1 och 4-7, 2003/04:N291 yrkande 1, 2003/04:N329 yrkandena 17, 18 och 20, 2003/04:N336 yrkande 1, 2003/04:N346 yrkande 2, 2003/04:N347 yrkande 7, 2003/04:N348 yrkande 1, 2003/04:N411 yrkande 1, 2003/04:N412 yrkande 9 och 2003/04:A305 yrkande 7 och lägger skrivelse 2003/04:8 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D6582624-B2CE-4AC8-B865-73385B892762",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "129",
                    "0",
                    "57"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D6582624-B2CE-4AC8-B865-73385B892762",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 24 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 24 punkterna 2-8 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 25 i denna del, 2003/04:L353 yrkande 6, 2003/04:MJ473 yrkande 7, 2003/04:N205, 2003/04:N211 yrkande 2, 2003/04:N212, 2003/04:N230, 2003/04:N347 yrkande 2, 2003/04:N369, 2003/04:N381, 2003/04:N389 yrkandena 8-15, 2003/04:N411 yrkandena 3-8 och 2003/04:N412 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Patent- och registreringsverkets publiceringskrav",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N232 och 2003/04:N354 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Näringspolitikens inriktning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelse 2003/04:8 läggs till handlingarna. Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:09:35"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet för 2004. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 111 miljoner kronor), rymdverksamhet (542 miljoner kronor), näringslivsutveckling (250 miljoner kronor) och exportfrämjande verksamhet (224 miljoner kronor). Regeringen har rapporterat till riksdagen om sitt regelförenklingsarbete och sin handlingsplan för att minska den administrativa bördan för företag. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. ",
          "dok_id": "GR01NU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag inom näringslivsområdet (NU1)",
          "dok_id": "GR01NU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:09:35"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01NU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet för 2004. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 111 miljoner kronor), rymdverksamhet (542 miljoner kronor), näringslivsutveckling (250 miljoner kronor) och exportfrämjande verksamhet (224 miljoner kronor). Regeringen har rapporterat till riksdagen om sitt regelförenklingsarbete och sin handlingsplan för att minska den administrativa bördan för företag. Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01NU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag inom näringslivsområdet (NU1)",
          "dok_id": "GR01NU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:52"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01NU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_1.docx",
          "filstorlek": "212503",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/61732898-8A00-41E5-884E-CDA42B570B56"
        },
        {
          "dok_id": "GR01NU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_nu_1.pdf",
          "filstorlek": "1000631",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_nu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/16EB28CD-B505-494D-89A6-7180D9797574"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A305 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K416 Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L353 Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GR02L353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L353",
          "ref_dok_titel": "Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N205 Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket",
          "ref_dok_id": "GR02N205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N205",
          "ref_dok_titel": "Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N209 Nyföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N209",
          "ref_dok_titel": "Nyföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N211 Villkoren för storföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N211",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för storföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N212 Statligt stöd till teknisk forskning",
          "ref_dok_id": "GR02N212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N212",
          "ref_dok_titel": "Statligt stöd till teknisk forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N227 Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GR02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N228 Inrättande av en regleringsdelegation",
          "ref_dok_id": "GR02N228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N228",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av en regleringsdelegation",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N230 Institutet för kvalitetsutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N230",
          "ref_dok_titel": "Institutet för kvalitetsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N232 Post- och Inrikes Tidningar och SAOL",
          "ref_dok_id": "GR02N232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N232",
          "ref_dok_titel": "Post- och Inrikes Tidningar och SAOL",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N240 Villkor för småföretag",
          "ref_dok_id": "GR02N240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N240",
          "ref_dok_titel": "Villkor för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N291 Företagande och företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N291",
          "ref_dok_titel": "Företagande och företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N336 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N336",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N347 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N348 Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GR02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N354 Post- och Inrikes Tidningar",
          "ref_dok_id": "GR02N354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N354",
          "ref_dok_titel": "Post- och Inrikes Tidningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N369 UO 24, Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GR02N369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N369",
          "ref_dok_titel": "UO 24, Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N381 Rättvisemärkning",
          "ref_dok_id": "GR02N381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N381",
          "ref_dok_titel": "Rättvisemärkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N388 Svensk konkurrenskraft skall hävdas",
          "ref_dok_id": "GR02N388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N388",
          "ref_dok_titel": "Svensk konkurrenskraft skall hävdas",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N389 Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GR02N389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N389",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområdena 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N4 med anledning av skr. 2003/04:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_id": "GR02N4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N411 Företagande för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02N411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N411",
          "ref_dok_titel": "Företagande för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_id": "GR038",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "8",
          "ref_dok_titel": "Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-18",
          "ref_dok_id": "GR0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2003-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-17",
          "ref_dok_id": "GR0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2003-12-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:122",
          "ref_dok_id": "GR0K122",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:122",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:123",
          "ref_dok_id": "GR0K123",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "123",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:123",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:124",
          "ref_dok_id": "GR0K124",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "124",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:124",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}