{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2291088",
      "dok_id": "GR01MJU8",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-02-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:20",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:24",
      "titel": "EU-prioriteringar för att nå miljömålen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU8</div><h1>EU-prioriteringar för att nå miljömålen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar\r\nför att nå miljömålen samt tre följdmotioner med 40 yrkanden. I betänkandet\r\nbehandlas också 34 yrkanden från allmänna motionstiden 2002 och 2003.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till\r\nregeringens skrivelse. I betänkandet finns 26 reservationer och fyra särskilda\r\nyttranden.\r\nI skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar för riksdagen när det\r\ngäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete mot\r\nbakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta års\r\nEU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett\r\ntidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas\r\nständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,\r\noch ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare.\r\nSverige har agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på\r\nsamma höga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen\r\när det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,\r\nfiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet\r\nvid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration\r\nav miljöfrågor i unionens olika politikområden.\r\nI skrivelsen redovisas EU-arbetets betydelse för att uppnå vart och ett\r\nav de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den bakgrunden finner\r\nregeringen att insatser inom följande områden skall prioriteras:\r\nklimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,\r\nkemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna\r\ninom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,\r\nen hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk\r\nmångfald,\r\nmarina miljöfrågor.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      EU:s miljöregler\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14, 2003/04:MJ10 yrkande\r\n10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande 2 och 2003/04:MJ365\r\nyrkande 3.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n2.      Miljögarantin\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 5.\r\n\r\n3.      Allmänhetens deltagande\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 1.\r\n\r\n4.      Internationellt samarbete\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,\r\n2003/04:MJ10 yrkandena 1 i denna del och 12, 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna del.\r\n\r\n5.      Europeiska investeringsbanken\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna del.\r\n\r\n6.      Miljöprövning vid exportkrediter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n7.      Prioriterade områden i EU-arbetet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2003/04:MJ411\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (v)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n8.      Hållbar utveckling och sektorsintegration\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 11, 2002/03:MJ428 yrkande\r\n51 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n9.      Utsläppsberäkningar för koldioxid\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2 och 2003/04:MJ401\r\nyrkande 20 i denna del.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n10.     Sänkor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 3.\r\n\r\n11.     Handel med utsläppsrätter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,\r\n2003/04:MJ12 yrkande 9 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna\r\ndel.\r\nReservation 9 (fp, kd)\r\n\r\n12.     Transportsektorns miljöpåverkan\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 2 och 2003/04:MJ12\r\nyrkande 4.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n13.     Avgas- och bränslefrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T468 yrkande 2 och 2003/04:MJ234\r\nyrkande 1.\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n14.     Miljöklassning av fordon\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T564 yrkande 21.\r\n\r\n15.     EU:s kemikaliearbete\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,\r\n2003/04:MJ10 yrkande 3, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236 yrkandena 5-8,\r\n2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och 2003/04:MJ472\r\nyrkande 25.\r\nReservation 13 (kd, c)\r\n\r\n16.     Substitutionsprincipen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7, 2003/04:MJ236 yrkande\r\n2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.\r\nReservation 14 (v, mp)\r\n\r\n17.     Särskilt farliga ämnen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ236 yrkandena 3, 4 och 9.\r\n\r\n18.     Permetrin\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 6.\r\n\r\n19.     Konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 5.\r\n\r\n20.     Kärnsäkerhet och strålskydd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del.\r\n\r\n21.     Sellafield\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ459.\r\n\r\n22.     Bevarande av den marina miljön\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande\r\n7, 2003/04:MJ284 yrkande 1, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472\r\nyrkande 2 i denna del.\r\nReservation 15 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n23.     EU:s skogsbruksstrategi\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 5.\r\n\r\n24.     Ett rikt odlingslandskap\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n25.     Genmodifierade organismer\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\n26.     EU:s avfallsdefinition\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ460.\r\n\r\n27.     Lagstiftning och tillämpning av EU-rätten\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 12.\r\n\r\n28.     Ekonomiska styrmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ11\r\nyrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och\r\n20, båda i denna del.\r\nReservation 17 (fp, kd)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n29.     Internalisering av miljökostnaderna\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 9 i denna del.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n30.     Gränskorrigerade koldioxidavgifter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401\r\nyrkande 19 i denna del.\r\nReservation 20 (mp)\r\n\r\n31.     Offentlig upphandling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkandena 7, 9 i denna del och\r\n11 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.\r\nReservation 21 (kd)\r\nReservation 22 (mp)\r\n\r\n32.     Miljöskadliga subventioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 11 och 2003/04:MJ401\r\nyrkande 19 i denna del.\r\n\r\n33.     EU:s strukturfonder\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 10.\r\n\r\n34.     Forskning och utveckling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,\r\n2003/04:MJ10 yrkande 14 och 2003/04:MJ11 yrkande 14.\r\nReservation 23 (v, mp)\r\n\r\n35.     EU:s miljöledningssystem\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 15 och 2003/04:MJ11\r\nyrkande 13.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n36.     Miljömärkning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ282.\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n37.     Europeiska miljöbyrån\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 10.\r\nReservation 26 (mp)\r\n\r\n38.     Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:9 till handlingarna.\r\nStockholm den 12 februari 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune\r\nBerglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson\r\n(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan\r\nAndersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin\r\nNilsson (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nBakgrund\r\nRegeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation\r\nlämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.\r\nI propositionen (prop. 1997/98:145) Svenska miljömål föreslog regeringen\r\n15 miljökvalitetsmål. Dessa, vilka riksdagen i bred enighet antagit, gör\r\nden ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig.\r\nMiljömålsstrukturen utgör också en viktig utgångspunkt för Sveriges miljöarbete\r\ni EU.\r\nI november 2001 antog riksdagen regeringens förslag till delmål, åtgärder\r\noch strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Ett halvår senare antog\r\nriksdagen även delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan\r\n(prop. 2001/02:55). I regeringens proposition (prop. 2002/03:117) Ett\r\nsamhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp som beslutades av regeringen\r\ni maj 2003 föreslås ytterligare två delmål för miljökvalitetsmålet God\r\nbebyggd miljö.\r\nMot bakgrund av att de 15 miljökvalitetsmålen med delmål var fastställda\r\nansåg regeringen att det fanns anledning att se över de prioriteringar\r\nsom riksdagen antagit för miljöarbetet inom EU. Regeringen beslutade därför\r\nden 21 februari 2002 att uppdra åt Naturvårdsverket att efter samråd med\r\nberörda myndigheter analysera vilka frågor Sverige har anledning att\r\nsärskilt bevaka och att söka påverka i EU därför att de har betydelse för\r\nuppnåendet av de svenska miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket lämnade\r\nden 8 oktober 2002 sin redovisning av regeringsuppdraget.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nSyftet med skrivelsen är att för riksdagen redovisa regeringens bedömningar\r\nnär det gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete\r\nmot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta\r\nårs EU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett\r\ntidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas\r\nständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,\r\noch ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare. Genom att aktivt\r\ndriva miljöfrågor inom EU verkar Sverige inte bara för den svenska miljön\r\nutan för hela unionens. I samband med utvidgningen kommer detta också att\r\ngälla de nya medlemsländernas miljö. Tillsammans med övriga EU-länder kan\r\nSverige också driva på det regionala och globala miljöarbetet. EU samordnar\r\nsina ståndpunkter inom ramen för internationella förhandlingar.\r\nHållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Sverige\r\nhar agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma\r\nhöga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen\r\när det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,\r\nfiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet\r\nvid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration\r\nav miljöfrågor i unionens olika politikområden.\r\nI skrivelsen redovisar regeringen EU-arbetets betydelse för att uppnå\r\nvart och ett av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den\r\nbakgrunden finner regeringen att insatser inom följande områden skall\r\nprioriteras:\r\nklimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,\r\nkemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna\r\ninom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,\r\nen hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk\r\nmångfald,\r\nmarina miljöfrågor.\r\nSlutligen redovisar regeringen ett antal verktyg för att genomföra\r\nprioriteringarna: lagstiftning och tillämpning av EU-rätten, ekonomiska\r\nstyrmedel, offentlig upphandling, avveckling av stöd som påverkar miljön\r\ni negativ riktning, EU:s fonder, forskning och utveckling, information\r\noch miljöledning samt rapportering och utvärdering.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtgångspunkter för det svenska EU-arbetet\r\nAllmänna förutsättningar för miljöarbetet i EU\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett flertal motionsyrkanden (m, kd, fp, mp) om EU:s\r\nmiljöregler, inklusive miljögarantin, bl.a. med hänvisning till vad som\r\nanförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (fp) om allmänhetens delaktighet\r\nvad gäller miljöarbetet avstyrks bl.a. mot bakgrund av pågående arbete\r\nför att efterleva konventionen om tillgång till information, allmänhetens\r\ndeltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i\r\nmiljöfrågor.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10 framhålls möjligheten för medlemsländer\r\natt ha strängare miljöregler än vad EU:s lagstiftning kräver. I motion\r\n2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2 framförs motsvarande krav på att de EU-regler\r\nsom påverkar miljöområdet i huvudsak skall vara minimiregler och att\r\nenskilda länder därmed skall kunna ha striktare nationella regler än vad\r\nEU föreskriver. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4 och 2003/04:MJ365\r\n(mp) yrkande 3 skall harmoniserade regler i EU vara minimiregler så att\r\nenskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler. Motionärerna anser\r\natt de krav som för närvarande ställs på avvikelser från harmoniserade\r\nregler - att nationella regler skall vara grundade på nya vetenskapliga\r\nbelägg - strider mot försiktighetsprincipen. Även varuregler som inte i\r\nförsta hand avser miljöegenskaper kan få miljökonsekvenser och bör därför\r\nvara utformade som minimiregler. Betydelsen av att EU ger medlemsstaterna\r\nen möjlighet och en viktig roll att motverka miljöföroreningar över\r\ngränserna betonas i motion 2002/03:U323 (m). Sverige bör därför verka för\r\nen ökad harmonisering av miljöreglerna i EU (yrkande 14).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 bör Sverige pröva miljögarantin\r\ngenom att notifiera nationella förbud till EU. Sverige bör också verka\r\nför införandet av en verklig miljögaranti som ger medlemsländerna rätt\r\natt gå före med högre miljökrav. Paragraf 95 i Nicefördraget har införts\r\ni princip oförändrad i det konstitutionella fördraget. De undantagsmöjligheter\r\nsom finns är fortfarande kraftigt kringskurna.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:MJ12 (fp) anser att allmänhetens\r\ndelaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framhålls i skrivelsen innebär minimidirektiv att medlemsstaterna har\r\nmöjlighet att anta strängare regler än de som anges i direktiven. Eftersom\r\nflertalet rättsakter på miljöområdet är minimidirektiv finns det möjligheter\r\ntill mer långtgående åtgärder i syfte att nå de svenska miljökvalitetsmålen.\r\nSådana åtgärder måste utformas i enlighet med de principer och den praxis\r\nsom gäller inom EU. Därutöver kan medlemsländerna med ekonomiska och\r\nmarknadsmässiga styrmedel främja produkter som är miljömässigt bättre än\r\nEU:s minimikrav. I de fall en rättsakt kräver en fullständig harmonisering\r\npå ett område innebär det i princip att den gemensamma kravnivå som\r\nföreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater. Den rättsliga grunden för\r\ndetta slag av direktiv är artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget som syftar\r\ntill upprättandet av den inre marknaden med dess krav på fri rörlighet\r\nför varor och tjänster. I artikel 95 i EG-fördraget finns den s.k.\r\nmiljögarantin som under vissa förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet\r\natt behålla eller införa strängare regler än de som angetts i ett direktiv.\r\nOm nya regler skall införas gäller att de nationella reglerna skall vara\r\ngrundade på nya vetenskapliga belägg. De skall vara nödvändiga för att\r\nlösa ett problem som är specifikt för medlemsstaten i fråga och som har\r\nuppkommit efter beslutet om harmonisering. Utskottet instämmer i regeringens\r\nbedömning att dessa begränsningar ställer stora krav på ett enskilt lands\r\ngrundarbete för att driva på arbetet inom EU, t.ex. på det av Sverige\r\nprioriterade kemikalieområdet. Utskottet anser att det är angeläget att\r\nregeringen - inom ramen för den s.k. regeringskonferensen om EU:s framtida\r\nkonstitutionella fördrag - fortsätter att verka aktivt för förbättringar\r\ni fördraget när det gäller tillämpningen av försiktighetsprincipen och en\r\nintroduktion i fördraget av den s.k. substitutionsprincipen. Dessa principer\r\nbör beaktas vid harmonisering och vid tillämpning av harmoniserade\r\nbestämmelser. Det sistnämnda avser särskilt den s.k. miljögarantin. Som\r\nutskottet tidigare anfört får bestämmelserna i fördraget inte leda till\r\natt medlemsstaterna måste sänka sina miljökrav (bet. 2003/04:MJU2y). Vidare\r\nhar utskottet i annat sammanhang bl.a. konstaterat att Sverige genom\r\nmedlemskapet i EU sedan 1995 är bundet av den rättsordning som gäller för\r\nEuropeiska gemenskapen (EG). EG:s direktiv kan kräva en fullständig\r\nharmonisering av medlemsstaternas nationella regler men kan också ange endast\r\nde minimikrav som måste garanteras (s.k. minimidirektiv). Att rättsakten\r\nkräver en fullständig harmonisering på ett område innebär i princip att\r\nden gemensamma kravnivå som föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater.\r\nUtskottet framhöll därvid att det är svårt att bedöma hur långt miljögarantin\r\ni praktiken sträcker sig, då någon praxis ännu inte vuxit fram, och att\r\nförslagen om miljöbestämmelserna i konventets tredje del i huvudsak\r\növerensstämmer med bestämmelserna i nuvarande fördrag. Vidare betonades\r\nbetydelsen av att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen (bet.\r\n2001/02:MJU3 s. 31). Avslutningsvis instämmer utskottet i vad regeringen\r\nanför i skrivelsen om att Sverige bör utnyttja den s.k. miljögarantin i\r\nartikel 95 i EG-fördraget när förutsättningarna för att införa strängare\r\nnationella åtgärder anses vara för handen i syfte att försöka flytta fram\r\nEU:s positioner när det gäller miljöanpassning av kemikalieanvändning.\r\nDet anförda tillgodoser enligt utskottet i allt väsentligt syftet med\r\nmotionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4,\r\n2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2, 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 3 samt 2002/03:U323\r\n(m) yrkande 14. Motionerna kan därmed lämnas utan vidare åtgärd i berörda\r\ndelar.\r\nUtskottet avstyrker även motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 i den mån den\r\ninte kan anses tillgodosedd med det anförda.\r\nKonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i\r\nbeslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den s.\r\nk. Århuskonventionen, fastställer vissa grundläggande bestämmelser om\r\nallmänhetens delaktighet i miljöfrågor och arbetet för att se till att\r\nmiljölagstiftningen följs. Konventionen innehåller tre pelare som var och\r\nen ger allmänheten vissa rättigheter: den första pelaren gäller tillgången\r\ntill miljöinformation, den andra pelaren deltagandet i beslutsprocesser\r\noch den tredje pelaren tillgången till rättslig prövning. Gemenskapen och\r\nsamtliga medlemsstater undertecknade konventionen 1998. Anpassningen berör\r\ngemenskapslagstiftning såväl som medlemsstaternas nationella lagstiftning.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande\r\n1 om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.\r\nI samband med behandlingen av skrivelsen om Europeiska konventet om EU:s\r\nframtid konstaterade utskottet att konventionen har som syfte att se till\r\natt allmänheten har tillgång till fakta om miljön och medel att påverka\r\nmyndigheters beslut som har inverkan på miljön (2003/04:MJ2y). När det\r\ngäller gemenskapslagstiftning riktad till medlemsstaterna antog gemenskapen\r\nunder år 2003 två direktiv: ett om allmänhetens tillgång till miljöinformation\r\nsamt ett om allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och\r\nprogram avseende miljön. I oktober 2003 lade kommissionen fram tre\r\nytterligare förslag: ett direktiv om tillgång till rättslig prövning, en\r\nförordning om Århuskonventionens tillämpning på gemenskapens institutioner\r\noch organ samt ett beslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen.\r\nDe nya rättsakterna syftar till att både EG och medlemsstaterna skall\r\nfullfölja åtagandena enligt konventionen och kunna ratificera den. Utskottet\r\nhar inhämtat att behovet av lagstiftning eller andra åtgärder före en\r\nsvensk ratificering av konventionen utreds för närvarande. Med det anförda\r\nföreslås att motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nDet internationella perspektivet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt antal motionsyrkanden (fp, kd) avstyrks bl.a. mot bakgrund av vad som\r\nanförs i skrivelsen om internationellt miljösamarbete. Vidare avstyrker\r\nutskottet ett motionsyrkande (mp) om EU:s biståndsverksamhet mot bakgrund\r\nav vad riksdagen anför i betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global\r\nutveckling. Ett motionsyrkande (mp) om Europeiska investeringsbanken (EIB)\r\navstyrks med hänvisning till regeringens agerande för att påverka bankens\r\nverksamhet. Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande (kd) om\r\nmiljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna med hänvisning till\r\nOECD:s riktlinjer angående miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis) framhålls att bevarandet av\r\nett rikt odlingslandskap skall vara ett område där insatser särskilt\r\nprioriteras inom EU-arbetet. Det är viktigt att inom EU arbeta för att\r\nöppna marknaden för u-ländernas exportvaror, inte minst jordbruksprodukter\r\noch råvaror. Enligt motionärerna är det viktigt att avveckla de handelsstörande\r\nsubventionerna inom jordbruket, framför allt exportstöd. Inom WTO måste\r\nSverige och EU ställa mer bestämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav\r\nsom ställs på svenskt och europeiskt jordbruk. Folkpartiets motion\r\n2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) framhåller betydelsen av internationell\r\nmiljösamverkan. Enligt motionärerna är det av yttersta vikt att Sverige\r\naktivt stöder internationell miljösamverkan och att detta också avspeglar\r\nsig i aktiv handling. Bindande internationella överenskommelser på\r\nmiljöområdet måste vidareutvecklas, liksom kunskaps- och tekniköverföring.\r\nEn uppgörelse förordas inom WTO om avreglering av Europas och USA:s\r\njordbruksmarknader med slopade skyddstullar och fritt marknadstillträde för\r\nexportörer från fattiga länder. Försurningen skadar mark och vatten varför\r\ninternationella överenskommelser krävs för att minska utsläppen.\r\nKristdemokraterna uppmärksammar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis)\r\nbehovet av att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar\r\nutveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste\r\nuppgifter, anser partiet. Som en av världens rikaste regioner har Europa\r\nett globalt ansvar för en hållbar utveckling. Europa bör inta ledarrollen\r\ni kampen mot bl.a. växthuseffekten. Vidare understryks EU har en viktig\r\nuppgift i att se till att omsätta internationella miljökonventioner i\r\nhandling i dialogen med u-länderna. Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande\r\n12 bör EU genom handel och bistånd underlätta omställningen till miljömässigt\r\nhållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje världen. Motion\r\n2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) tar upp EU:s biståndsverksamhet.\r\nEnligt motionärerna bör Sverige verka för att en större del av biståndet\r\nkanaliseras dit behoven är störst i stället för att i hög grad gå till\r\nforna kolonialstater.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör Sverige aktivt\r\nverka för att förbättra EIB:s (EU:s bank) verksamhet när det gäller\r\nmiljöhänsyn, öppenhet och folkligt deltagande i beslutsfattandet.\r\nMotion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp miljöprövning vid exportkrediter från\r\nmedlemsländerna. Många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling\r\ni u-länderna genom de nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt\r\nstöd till investeringar i utvecklingsländer. Det förekommer att teknik\r\nsom är skadlig för miljön exporteras. EU bör kräva att en obligatorisk\r\nmiljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter (yrkande\r\n13).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför i skrivelsen har miljöpolitiken inom unionen stor\r\nbetydelse inte bara för Sveriges miljö utan även för det svenska agerandet\r\ninternationellt. Betydelsen av samverkan i olika ländergrupperingar ökar\r\ni internationella sammanhang. Tillsammans med övriga EU-länder kan Sverige\r\ndriva på det globala och regionala miljöarbetet. Inom internationella\r\nmiljökonventioner är EU:s agerande av stor vikt. Genom samordning kan EU\r\nbli en stark aktör i förhandlingarna. Ett tydligt exempel är klimatkonventionen\r\noch Kyotoprotokollet där EU:s agerande har varit avgörande. Vidare bör\r\nuppmärksammas att det vid världstoppmötet i Johannesburg år 2002 beslutades\r\natt ett internationellt tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion\r\noch produktion skall utvecklas. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter\r\natt vara pådrivande för att EU skall ta en ledande roll i utvecklandet\r\noch genomförandet av ramverket. Stöd för renare produktion, kapacitetsuppbyggnad\r\noch teknikutbyte med utvecklingsländer och övergångsekonomier bör prioriteras.\r\nDessutom bör, som anförs i skrivelsen, förutsättningar skapas och hinder\r\nundanröjas i de internationella handelsregelverken avseende miljöprodukter\r\noch miljömärkning. Att bekämpa fattigdom är nödvändigt för att uppnå en\r\nhållbar utveckling, inte minst för de minst utvecklade länderna. En\r\nbetydande samsyn råder i dag om att kampen mot fattigdomen är en gemensam\r\ninternationell utmaning. EG tillsammans med medlemsstaterna är för närvarande\r\nvärldens största finansiär av utvecklingssamarbete.\r\nI samband med riksdagens behandling av propositionen om Sveriges politik\r\nför global utveckling (bet. 2003/04:UU3, skr. 2003/04:112) konstaterades\r\natt en hållbar utveckling redan i dag är ett uttalat mål för WTO. Regelverket\r\ninom WTO liksom multilaterala konventioner på miljöområdet och det sociala\r\nområdet är viktiga delar av det internationella regelverk som Sverige och\r\nEU har att leva upp till. Vidare framhölls att dessa regler inte får spelas\r\nut mot varandra, utan att de bör användas i samverkan för att stärka\r\nmiljöhänsynen, skyddet för de mänskliga rättigheterna och frihandeln i\r\nvärlden. Det är angeläget att framtidens handelsregler utformas på ett\r\nsätt som bidrar till en bättre miljö och respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ10 (kd)\r\nyrkandena 1 (delvis) och 12, 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) samt\r\n2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.\r\nI samband med ovan nämnda riksdagsbehandling anfördes vidare att Sverige\r\nskall fortsätta att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt\r\npå de fattigaste länderna (bet. 2003/04:UU3 s. 2). Därmed kan motion\r\n2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) anses tillgodosedd.\r\nEnligt vad utskottet erfarit skall EIB (Europeiska investeringsbanken)\r\nalltid göra miljökonsekvensbedömningar för projekt som bedöms kunna få\r\nbetydande konsekvenser för miljön. Hänsyn måste också tas till\r\nmiljölagstiftningen i mottagarlandet. Sverige villkorade medverkan vid bankens\r\nkapitalhöjning år 2003 med att banken måste tillse att utlåningen ger ett\r\nmervärde i miljömässiga, ekonomiska och sociala termer. Utskottet förutsätter\r\natt Sverige fortsätter att driva kravet att långivning skall gå till\r\nprojekt som främjar god miljö. Under år 2003 fastslog EIB att en av dess\r\nstrategiska prioriteringar fortsatt skall vara att främja miljöförbättrande\r\nåtgärder. Vidare bör uppmärksammas att EIB, som ett led i arbetet med\r\nöppenhet, publicerar alltfler dokument på bankens hemsida. Sverige verkar\r\nför ännu större öppenhet inom banken. Mot bakgrund av det anförda anser\r\nutskottet att motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller kravet på miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna\r\ni motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 13 vill utskottet anföra följande.\r\nInom OECD finns en rekommendation med riktlinjer angående miljöhänsyn vid\r\nstatsstödd exportfinansiering som samtliga OECD-länder står bakom.\r\nRegelbunden uppföljning skall göras genom att alla OECD-länder årligen\r\nrapporterar om den nationella tillämpningen av riktlinjerna. Utskottet anser\r\nmotionsyrkandet tillgodosett med det anförda.\r\nPrioriterade områden i EU-arbetet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning beträffande prioriterade\r\nområden i EU-arbetet. Därmed avstyrks tre motionsyrkanden (kd, v, c) om\r\nprioriteringar för det europeiska miljösamarbetet. Vidare avstyrks tre\r\nmotionsyrkanden (c, mp) om hållbar utveckling och sektorsintegration, bl.\r\na. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt regeringen bör insatser inom följande områden prioriteras:\r\nklimat samt försurning och övriga luftföroreningar,\r\nkemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna\r\ninom ramen för hållbara produktions- och konsumtionsmönster,\r\nen hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk\r\nmångfald,\r\nmarina miljöfrågor.\r\nMotionerna\r\nVänsterpartiet uppmärksammar i motion 2003/04:MJ411 (v) ett antal\r\nprioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling.\r\nFör att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett\r\naktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera\r\nen aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder att gå före,\r\nmiljöanpassning av europeisk transportpolitik, fortsatta reformer av EU:s\r\ngemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på hållbart ekologiskt\r\njordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart nyttjande av\r\nhaven samt europeisk politik för en rättvis världshandel (yrkande 1).\r\nCenterpartiet anför i motion 2003/04:MJ474 (c) att målet för en gemensam\r\neuropeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För det första måste\r\nambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. För det andra måste EU ta\r\npå sig rollen att vara miljöns stridbare förkämpe i det internationella\r\nsamarbetet (yrkande 28).\r\nKristdemokraterna förordar i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis)\r\natt även frågorna om odlingslandskapet och den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nskall prioriteras särskilt av regeringen i EU-arbetet. Sverige måste\r\ntydligare driva en politik inom EU som främjar ett rikt odlingslandskap\r\noch där god miljö och djurhållning sätts i centrum. Vidare anförs att det\r\när angeläget att inom EU få till stånd ett förenklat regelverk för stöd\r\ntill ekologisk odling. Därutöver är frågorna om omställningstidernas längd,\r\nmöjligheten till parallellproduktion och kontrollkvaliteten viktiga att\r\ndriva inom EU. Vallodling är en gynnsam odlingsform ur miljösynpunkt och\r\nstödet bör utformas så att det specifikt riktar sig till denna odling. I\r\ndag ges stöd till ekologisk odling och inte primärt för en viss gröda.\r\nMotion 2003/04:MJ11 (mp) berör integration av miljöfrågor i relevanta\r\npolitikområden. Enligt Miljöpartiet måste Sverige ge miljöaspekter större\r\nvikt i relevanta ministerråd. Sverige måste också bli bättre på att\r\nintegrera miljöfrågor i relevanta politikområden på hemmaplan, vilket ger\r\nen större tyngd och trovärdighet i det internationella arbetet (yrkande\r\n1).\r\nCenterpartiet framhåller i motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51 att Sverige\r\nbör vara pådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Det är viktigt\r\natt EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika politikområden som i\r\nmiljöpolitiska sammanhang måste bekämpas. Miljökonsekvensbeskrivningar\r\nmåste genomsyra EU:s verksamhet.\r\nEnligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 11 bör regeringen verka för att\r\nbeslut inom EU skall föregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista\r\nmed gällande miljöprinciper.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning när det gäller vilka områden som\r\nbör prioriteras i EU-arbetet. Som redovisas i skrivelsen har Sverige agerat\r\nkraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma höga nivå som\r\nekonomisk och social utveckling. Till framgångarna hör den EU-strategi\r\nför hållbar utveckling som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU\r\n2001 samt Cardiffprocessen för integration av miljöhänsyn i unionens olika\r\npolitikområden. Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 fastslog att alla\r\nviktiga förslag till beslut inom större politikområden skall bedömas med\r\navseende på deras ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Vid\r\ntoppmötet fogades miljödimensionen till den s.k. Lissabonstrategin om ökad\r\ntillväxt och konkurrenskraft. EU:s stats- och regeringschefer skall vid\r\nsina årliga vårtoppmöten, i samband med översynen av Lissabonprocessen,\r\nfölja upp hur unionens arbete med hållbar utveckling framskrider. Genom\r\ndetta arbete kan EU:s miljöpolitik på en övergripande nivå samt miljöfrågornas\r\nhantering i de olika sektorerna påverkas. Flera av de svenska\r\nmiljökvalitetsmålen\r\nberörs. Utskottet utgår från att regeringen lägger stor vikt även vid det\r\nfortsatta arbetet med EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det vore värdefullt om kvalitativa\r\noch kvantitativa nyckeltal på miljöområdet kunde fastställas för en\r\nresultatbedömning av t.ex. måluppfyllelse för EU-beslut avseende strukturfonder\r\noch jordbrukspolitik. Som framhölls vid riksdagens behandling av regeringens\r\nskrivelse Johannesburg FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling bör\r\nuppmärksammas att Europeiska unionen intagit en aktiv hållning för att\r\nuppnå målet om hållbar utveckling. EU:s sjätte miljöhandlingsprogram\r\nfokuserar på hållbar utveckling och skall utgöra grunden för miljödimensionen\r\ni EU:s strategi för hållbar utveckling. Strategin syftar till att i\r\nframtiden kunna garantera EU:s medborgare ekonomisk stabilitet, social\r\ntrygghet och en ren och hälsosam miljö (bet. 2002/03:UMJU1 s. 27). Vidare\r\nnoteras betydelsen av att få fram bra och mätbara indikatorer för\r\nutvecklingen i miljön.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också framhålla det nationella arbete\r\nsom pågår sedan flera år med att integrera miljökvalitetsmålen i olika\r\npolitikområden och hos myndigheter. År 1998 fick 24 myndigheter i uppdrag\r\nav regeringen att driva arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling framåt\r\ninom respektive sektor. Den 14 mars 2002 överlämnades en skrivelse om en\r\nnationell strategi för hållbar utveckling (2001/02:172). Strategin omfattar\r\nalla dimensioner av hållbar utveckling: ekologiska, sociala (inklusive\r\nkulturella) och ekonomiska. Strategin innebär vidare att miljöbedömningar\r\nskall redovisas i beslutsunderlagen till alla förslag till regeringsbeslut\r\nsom har betydelse för miljön.\r\nMed hänvisning till det anförda bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med\r\nanledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis), 2003/04:MJ11\r\n(mp) yrkande 1, 2003/04:MJ411 (v) yrkande 1, 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51,\r\n2003/04:MJ474 (c) yrkande 28 samt 2002/03:U324 (mp) yrkande 11.\r\nDe svenska miljökvalitetsmålen och EU-arbetet\r\nBegränsad klimatpåverkan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta svenska insatser\r\ninom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena mot målen inom\r\nklimatområdet. Med hänvisning till bl.a. vad som anförs i skrivelsen är\r\nutskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av de krav\r\nbeträffande utsläppsberäkningar som framförs i två motionsyrkanden (mp).\r\nEtt motionsyrkande (fp) om sänkor avstyrks med hänvisning till vad\r\nutskottet tidigare anfört i betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård.\r\nVidare anser utskottet att det pågående arbetet om handel med utsläppsrätter\r\ninte bör föregripas och föreslår därmed att ett antal motionsyrkanden (fp,\r\nmp) bör lämnas utan vidare åtgärd. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden\r\n(fp, kd) om transportsektorns klimatpåverkan mot bakgrund av vad som anförs\r\ni skrivelsen.\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att internationellt samarbete är nödvändigt för\r\natt miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan skall kunna nås. Sverige\r\nbör verka för att förhandlingar om internationella åtaganden gällande\r\nperioden efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008-2012 inleds\r\nså snart som möjligt. Sverige bör via EU verka för att EU, samtliga andra\r\nindustriländer och viktiga u-länder inom ramen för dessa förhandlingar\r\ngör åtaganden som möjliggör att klimatkonventionens långsiktiga mål kan\r\nnås. Det gemensamma europeiska åtgärdsarbetet bör vara inriktat på åtgärder\r\nsom är fördelaktiga att samordna, som inte eller endast svårligen kan\r\ngenomföras på nationell nivå och som stärker EU:s trovärdighet i\r\ninternationella förhandlingar.\r\nMotionerna\r\nI motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande\r\n20 (delvis) begärs att regeringen, inom EU och i andra internationella\r\nsammanhang, skall verka för att kommande internationella överenskommelser\r\nom koldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita. Enligt motionärerna är\r\ndet inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp.\r\nUtgångspunkten bör i stället vara att varje land har rätt till lika stora\r\nkoldioxidutsläpp per person.\r\nFolkpartiet anför i motion 2003/04:MJ12 (fp) att en ökning av koldioxidutsläpp\r\ninte skall kunna kompenseras av växande skog, s.k. gröna sänkor, vilket\r\ntillåts enligt Kyotoprotokollet. Sverige och EU bör inte utnyttja denna\r\nmöjlighet då minskningen av koldioxidhalten i luften endast blir marginell\r\n(yrkande 3). Vidare yrkas att Sverige skall verka för att utsläppsrätter\r\nför klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra\r\nhandelsperioden 2008-2012 (yrkande 9). I motion 2003/04:K419 (fp) yrkande\r\n13 (delvis) framhålls att handeln med utsläppsrätter måste samordnas med\r\nskatterna på koldioxid bl.a. eftersom värdet på utsläppsrätterna beror på\r\nskatterna och baserna är olika. Enligt motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande\r\n19 (delvis) bör Sverige påverka EU:s planerade system för handel med\r\nutsläppsrätter. Systemet har från början mycket allvarliga brister. Att\r\nrätterna skall delas ut gratis strider mot principen att förorenaren skall\r\nbetala. Vidare föreligger en stor risk för att tilldelningen blir alltför\r\ngenerös. Enligt motionärerna bör utsläppskvoter utvecklas för att också\r\nomfatta utsläpp från bunkerbränslen vid internationella transporter med\r\nsjöfart och flyg (yrkande 20 delvis).\r\nKristdemokraterna tar i motion 2003/04:MJ10 (kd) upp EU:s ansvar för\r\nupprättandet av ett hållbart trafiksystem utan fossila bränslen. Sverige\r\nbör gå i täten för en nollvision för fossila bränslen, anser partiet. På\r\nkort sikt bör ökad övergång till dieselbilar eftersträvas under förutsättning\r\natt begränsningar av partikelutsläpp kan lösas på ett tillfredsställande\r\nsätt (yrkande 2). Sverige bör verka för ett bredare synsätt vad avser\r\ntransportsektorns miljöeffekter, anser Folkpartiet i motion 2003/04:MJ12\r\n(fp) yrkande 4. Till exempel bör flyget inkluderas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framhålls i skrivelsen framstår EU alltmer som den absolut viktigaste\r\npådrivande parten i internationella förhandlingar inom ramen för\r\nklimatkonventionen, delvis som ett resultat av svenska ansträngningar. EU:s\r\nroll har accentuerats bl.a. genom USA:s beslut att inte ratificera\r\nKyotoprotokollet. Fortsatta internationella insatser efter Kyotoprotokollets\r\nförsta åtagandeperiod, 2008-2012, måste komma till stånd för att de\r\nlångsiktiga målen skall nås. Sådana insatser måste involvera såväl USA som\r\nviktiga u-länder. Sannolikt är det endast genom att EU är aktivt och\r\npådrivande som detta kan ske. Bland annat bör EU bättre utveckla dialogen\r\nmed u-länderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta\r\nsvenska insatser inom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena\r\nmot målen inom klimatområdet. Inom ramen för klimatkonventionen finns en\r\ngrundläggande princip om konvergens som innebär att parterna på sikt skall\r\nnärma sig varandra. Under den första åtagandeperioden innebär det att\r\nannex 1-länderna har kvantitativa åtaganden om att stabilisera eller minska\r\nsina utsläpp medan u-länderna får öka sina utsläpp. Utgångspunkten vid\r\nfastställandet av annex 1-ländernas åtaganden har varit att bördan skall\r\nfördelas någorlunda jämnt och rättvist. Skillnader i åtaganden återspeglar\r\ndärför olika utvecklingsnivåer och förutsättningar. Mot bakgrund av det\r\nanförda är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning\r\nav de krav beträffande utsläppsberäkningar som framförs i motionerna\r\n2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20 (delvis).\r\nMotionerna avstyrks i berörda delar.\r\nI samband med betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård framhöll\r\nutskottet att bl.a. upptag i kolsänkor endast innebär en tidsbegränsad\r\nlagring av kol. Det upplagrade kolet släpps förr eller senare ut i form\r\nav koldioxid, t.ex. till följd av avverkning, insektsangrepp, sjukdomar\r\neller skogsbränder. Utskottet ansåg därför i likhet med regeringen att\r\naktiviteter som syftar till att öka upptaget av växthusgaser i kolsänkor\r\ni första hand har betydelse för att vinna tid i strävan efter att reducera\r\nkoncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Vidare ansåg utskottet att\r\nen grundförutsättning också är att det råder klarhet från vetenskaplig\r\nsynpunkt om vilka effekter olika åtgärder för ökat koldioxidupptag har\r\nsamt att man utifrån detta kan utveckla styrmedel som kan integreras i de\r\npolitikområden som berörs. Åtgärder för att öka eller vidmakthålla\r\nkolupptaget i sänkor kan komma att stå i konflikt med natur- och\r\nkulturmiljövårdsintressen såsom skydd av biologisk mångfald, liksom utvecklingen\r\nav biobränslen. Likaså kan en politik för främjande av kolsänkor påverka\r\nandra viktiga samhällsintressen, såsom skogsnäringens konkurrenskraft.\r\nPolitiken bör därför utformas så att den integreras med miljö-, jordbruks-\r\n, skogsbruks-, kultur- och allmänpolitiska hänsyn på ett sätt som bidrar\r\ntill ett mer uthålligt skogs- och jordbruk. Mot bakgrund av det anförda\r\nkan syftet med motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 3 anses tillgodosett.\r\nSom regeringen påpekar i skrivelsen möjliggör Kyotoprotokollets flexibla\r\nmekanismer att parterna kan komplettera sina ansträngningar för att minska\r\nutsläppen på hemmaplan med projekt i andra länder och/eller utsläppshandel.\r\nDärigenom skapas möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt minska\r\nutsläppen av växthusgaser. Kommissionen presenterade i november 2001 ett\r\nförslag till ett direktiv om utsläppshandel, vilket sedan antogs i juli\r\n2003. Den första perioden då direktivet skall gälla omfattar perioden\r\n2005-2007. Den infaller således före Kyotoprotokollets första åtagandeperiod\r\n2008-2012. Frågan om utsläppshandel behandlas för närvarande i utskottet\r\nmed anledning av regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för\r\ngenomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter\r\nför växthusgaser. I propositionen redovisas riktlinjer för genomförandet\r\ni Sverige av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter av\r\nväxthusgaser inom gemenskapen. Förslag till lagstiftning kommer att\r\nföreläggas riksdagen under år 2004. Handelssystemet utgör ett klimatpolitiskt\r\ninstrument som skall styra mot minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet\r\nmed 2002 års klimatpolitiska mål och strategi samt 2002 års energipolitiska\r\nriktlinjer. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas\r\noch föreslår därmed att motionerna 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 9, 2003/04:MJ401\r\n(mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis) och 2003/04:K419 (fp) yrkande\r\n13 (delvis) bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nRegeringen anför i skrivelsen att förutom de åtgärder inom transportsektorn\r\nsom annonseras i det europeiska programmet mot klimatförändringar (ECCP)\r\nbör även andra förslag i vitboken om en gemensam transportpolitik genomföras.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att regler bör skapas som möjliggör\r\natt alternativa bränslen, bl.a. biobränslen, gynnas och att hinder för\r\ngränsöverskridande järnvägstransporter undanröjs. Eftersom utsläppen av\r\nkoldioxid från transportsektorn ökar kontinuerligt och utgör en stor andel\r\nav de totala utsläppen så är det angeläget med kraftfulla styrmedel för\r\natt främja en långsiktigt hållbar utveckling inom transportsektorn, både\r\ni Sverige och på EU-nivå. Förnybara bränslen kommer, som regeringen\r\nframhåller, att spela en allt viktigare roll inom transportsystemet under\r\nde kommande åren allteftersom introduktionstakten ökar. Eftersom det tar\r\nlång tid att introducera nya bränslen i systemet och att bygga upp det\r\nnödvändiga tekniska kunnandet är det motiverat att stimulera en gradvis\r\nintroduktion av sådana bränslen. Produktionskostnaderna för förnybara\r\nfordonsbränslen är i dag så höga att hel eller delvis befrielse från\r\npunktskatter är nödvändig för en ökad introduktion av dessa bränslen. Den\r\npolitiska överenskommelsen om ett nytt energiskattedirektiv som rådet\r\nträffade i mars 2003 innebär förbättrade möjligheter till skattebefrielse\r\nför förnybara drivmedel. Det är därför viktigt att EU:s regelverk utformas\r\nså att införandet av förnybara bränslen underlättas och att förbättrade\r\nmöjligheter till incitament ges. I vissa fall hindrar nämligen EU-rätten\r\nmedlemsstaterna från att införa alternativa bränslen. Vidare måste arbetet\r\ninom de internationella luft- och sjöfartsorganisationerna ICAO och IMO\r\nfokusera på att finna effektiva lösningar som syftar till att minimera\r\nutsläppen från luft- och sjöfart. Arbetet inom ICAO med att skapa ett\r\nhandelssystem kopplat till Kyotoprotokollet bör fortsätta men EU måste,\r\ni enlighet med vad man tidigare fastslagit i det sjätte\r\nmiljöhandlingsprogrammet,\r\nha en beredskap för att utveckla styrmedel på egen hand. Med det anförda\r\nansluter sig utskottet till regeringens bedömning och föreslår att motionerna\r\n2003/04:MJ10 (kd) yrkande 2 och 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 4 lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nFrisk luft\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två\r\nmotionsyrkanden (kd, c) om avgas- och bränslefrågor. Vidare avstyrks ett\r\nmotionsyrkande (c) om miljöklassning av fordon.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt regeringen krävs fortsatt hög prioritering av arbetet inom EU för\r\natt miljökvalitetsmålet Frisk luft skall nås. Bland annat krävs en aktiv\r\nmedverkan i arbetet med att ta fram en EU-strategi mot luftföroreningar,\r\ndet s.k. CAFE-programmet. För EU:s arbete med avgas- och bränslefrågor\r\nkan regeringen formulera nya målsättningar eftersom de tidigare uppsatta\r\nmålen i stort sett uppnåtts.\r\nMotionerna\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 anför att Sverige\r\nskall fortsätta att vara drivande i utvecklingen av avgas- och bullerkrav\r\nför arbetsmaskiner inom konstellationen EU och USA. Enligt motion\r\n2003/04:T468 (kd) yrkande 2 bör regeringen verka för att svavelfri diesel\r\nsnarast blir standard inom EU. I motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21 anförs\r\natt EU:s regler för miljöklassning av bilar bör inkludera utsläpp av fossil\r\nkoldioxid.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen att det, även om avgaskraven\r\nför bilar och arbetsmaskiner har utvecklats positivt sedan Sverige blev\r\nmedlem i EU, behövs ytterligare beslut inom EU för att infria delmålen\r\nför klimatgaser, flyktiga organiska kolväten, partiklar och kväveoxider\r\ntill år 2010 och senare. Området omfattas av harmoniserade EU-regler och\r\nSverige bör verka för att EU:s avgasregler för bilar och arbetsmaskiner\r\ngenerellt kompletteras med kravnivåer för alternativa bränslen. Utskottet\r\nutgår från att regeringen kommer att fortsätta att vara pådrivande för\r\natt EU och USA skall samordna sina avgaskrav. Mot bakgrund av det anförda\r\nkan motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 i allt väsentligt anses tillgodosedd.\r\n\r\nSom framgår av skrivelsen har EU antagit kvalitetskrav för bensin och\r\ndiesel som innebär att lågsvavliga bränslen införs inom hela gemenskapen\r\nfr.o.m. år 2009 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den\r\n3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och\r\ndieselbränslen). Utskottet konstaterar att det genom denna utveckling har\r\nskapats förutsättningar för att införa rena och bränsleeffektiva tekniker\r\nför såväl lätta som tunga fordon samt större dieseldrivna arbetsmaskiner.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att fortsätta\r\nutvecklingen av de gemensamma kvalitetskraven för fossila bränslen. Detta\r\nsynsätt sammanfaller även med de krav som framförs i motion 2003/04:T468\r\n(kd) yrkande 2. Motionen kan därmed lämnas utan åtgärd i berörd del.\r\nVidare avstyrks motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21. Enligt vad utskottet\r\nerfarit har EU inga regler för miljöklassning av fordon.\r\nGiftfri miljö\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen om regeringens arbete för att\r\npåverka EU:s kemikaliepolitik avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden\r\n(fp, kd, v, mp), inklusive tre yrkanden om att substitutionsprincipen\r\nskall drivas i detta sammanhang. Ett motionsyrkande (mp) om permetrin\r\navstyrks mot bakgrund av pågående arbete i Sverige och EU. Med hänvisning\r\ntill att EU i december 2003 ratificerade konventionen om kontroll av\r\nskadliga, påväxthindrande system avstyrks ett motionsyrkande (kd) om att\r\nSverige bör verka för en ratificering av konventionen.\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri\r\nmiljö i hög grad är beroende av regelutvecklingen i EU. En förutsättning\r\nför att det skall vara möjligt att nå målet är därför att det på sikt går\r\natt få till stånd strängare regler i EU vad gäller kemikalier inklusive\r\nbekämpningsmedel. Arbetet med kemikalie- och bekämpningsmedelslagstiftningen\r\nmåste därför prioriteras högt.\r\nMotionerna\r\nArbetet med EU:s kemikaliestrategi tas upp av Kristdemokraterna i motionerna\r\n2003/04:MJ10 (kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14. Enligt\r\nmotionärerna bör förslaget tydligare klargöra att de kemikalier som inte\r\nuppfyller kraven för registrering skall bli förbjudna. Substitutionsprincipen\r\nskall följas så att inga kemikalier godkänns om det finns lika bra, mindre\r\nfarliga alternativ. De testmetoder för djurförsök som anvisas i\r\nkemikaliestadgan skall vara vetenskapligt utvärderade och följa OECD:s\r\nriktlinjer\r\nför djurförsök. Vidare framhålls att den databas som skall skapas för\r\nregistrering av kemikalierna bör vara öppen för alla företag som är\r\nskyldiga att utvärdera riskerna med sina kemikalier, detta för att minimera\r\nonödig användning av djurförsök. Producenterna bör kunna få information\r\nom hur de kan få tag på existerande data om de ämnen de blir skyldiga att\r\ntesta enligt den nya stadgan. Även de producenter som producerar mindre\r\nän 1 ton per år av en kemikalie bör få tillgång till databasen. För att\r\nminska användningen av djurförsök måste information om alternativa metoder\r\nför testning av kemikalier göras tillgänglig för alla producenter.\r\nKemikaliestrategin bör inte heller stipulera vilka testmetoder som skall\r\nanvändas (t.ex. att djurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan\r\nha beredskap för att nya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets\r\ngång. Enligt motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6 måste Sverige vara pådrivande\r\nför att EU:s nya kemikalielagstiftning utformas på ett mer transparent\r\nsätt. Enligt motion 2003/04:MJ472 (fp) bör vissa grundläggande principer\r\nligga till grund för kemikaliepolitiken (yrkande 25). Försiktighetsprincipen\r\nmåste följas liksom principen om att förorenaren betalar. Utredningsansvaret\r\nligger hos användare/producent vad avser riskutvärdering av kemiska ämnen,\r\nvilket dessutom inte bara skall gälla nya kemiska ämnen. Dessutom betonas\r\natt det är viktigt att regelverket utformas på ett så smidigt och\r\nobyråkratiskt sätt som möjligt. Samordning av delar av regelverken med andra\r\nliknande arbeten som sker internationellt, t.ex. GHS (Globally Harmonized\r\nSystem of Chemical Classification and Labelling) bör övervägas. Sverige\r\nbör också verka för en snabbare utfasning av miljöpåverkande bottenfärger.\r\nI motion 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis) framhålls att EU måste\r\nvara drivande när det gäller regler och förbud i fråga om miljöfarliga\r\nämnen. I motion 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4 betonas vikten av att enskilda\r\nländer som förbjudit kemiska produkter inte tvingas återinföra dessa.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 5 bör regeringen verka för att\r\nriskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll görs\r\ntillgängliga för andra företag och allmänheten. Vidare begärs att regeringen\r\nverkar för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps\r\nytterligare (yrkande 6). Regeringen bör verka för att sanktionssystem\r\nupprättas för tillämpningen av EU:s system för kontroll av kemikalier\r\n(REACH) och att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget\r\ninternationellt kring testmetoder samt att teststrategier införs för att\r\neffektivisera testmetoderna och undvika djurtest (yrkandena 7 och 8).\r\nSubstitutionsprincipen tas upp i motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 2.\r\nMotionärerna anser att regeringen bör verka för att principen skrivs in i\r\nREACH. Motsvarande krav framförs även i motionerna 2003/04:MJ11 (mp)\r\nyrkande 7 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6. Enligt motion 2003/04:MJ236\r\n(v) yrkande 3 bör regeringen verka för att de ämnen som i dag är klassade\r\nsom särskilt farliga skall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess\r\nenligt REACH. Vidare begär motionärerna att regeringen om särskilt farliga\r\nämnen inte förbjuds verkar för att införa tidsbegränsat godkännande av\r\nsådana ämnen (yrkande 4). Enligt yrkande 9 bör regeringen verka för att\r\ndet svenska förbudet mot kemiska produkter som helt eller delvis består\r\nav metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.\r\nMiljöpartiet framför i motion 2003/04:MJ11 (mp) krav på att Sverige inte\r\nskall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter genom att tillåta andra\r\nprodukter med liknande egenskaper (yrkande 6). När exempelvis permetrin,\r\nsom används för bekämpning av snytbagge i skogsbruket, förbjöds på EU-nivå\r\ngodkände Kemikalieinspektionen medlet \"Cyper Plus\" med den aktiva substansen\r\ncypermetrin.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ10 (kd) bör Sverige verka för att EU-länderna\r\nsnarast ratificerar konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande\r\nsystem. Konventionen innehåller bl.a. ett förbud mot att använda bottenfärger\r\nmed tennorganiska föreningar fr.o.m. år 2003 och innebär att alla fartyg\r\nsom i dag är målade med tennorganiska föreningar måste målas om före 2008.\r\nDe gamla och nya EU-medlemmarna utgör tillsammans 25 stater med över 25\r\n% av världstonnaget, vilket är vad som krävs för att konventionen skall\r\nträda i kraft (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI februari 2001 presenterade kommissionen en vitbok med förslag till en\r\nny kemikaliestrategi inom EU. I strategin ingår ett nytt system för\r\nkontroll av kemikalier, vilket benämns REACH (Registration Evaluation and\r\nAuthorisation of CHemicals). REACH innebär att kemiska ämnen måste testas\r\noch registreras innan de får marknadsföras. I dag finns sådana krav enbart\r\nför nya ämnen. Särskilt farliga ämnen måste godkännas innan de får användas.\r\nMed särskilt farliga ämnen avses cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande\r\nämnen (CMR-ämnen) samt stabila organiska ämnen (persistent organic pollutants,\r\nPOP). Strategin bygger på försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen.\r\nDen lägger ett tydligt ansvar på industrin för att testa kemiska ämnen,\r\nbedöma riskerna med dem och vidta riskbegränsande åtgärder. Utskottet\r\nanförde i samband med riksdagens behandling av propositionen Kemikaliestrategi\r\nför giftfri miljö (bet. 2000/01:MJU15 s. 9) följande. De varor och kemikalier\r\nsom används i Sverige är till övervägande delen tillverkade eller framställda\r\ni något annat land. Därför är det viktigt för Sverige att på internationell\r\noch europeisk nivå aktivt och kraftfullt verka för att farliga ämnen skall\r\nfasas ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet Giftfri miljö.\r\nDet är också viktigt att EU:s regelsystem används på ett optimalt sätt.\r\nNär det gäller EU:s kemikaliestrategi gör utskottet samma bedömning som\r\nregeringen att det är synnerligen angeläget att verka för att den får ett\r\ninnehåll som kan bidra till att lösa många av de frågor som har betydelse\r\nför möjligheterna att nå en giftfri miljö. Det är också viktigt att\r\nförsiktighetsprincipen och produktvalsprincipen är vägledande för arbetet\r\nmed att begränsa risker från användningen av kemikalier som sådana och i\r\nvaror. I den föreslagna strategin framhålls som ett viktigt mål att främja\r\nersättning av farliga ämnen med sådana som är mindre farliga om det finns\r\nlämpliga alternativ. Enligt kommissionen kommer det ökade ansvaret för\r\nanvändare i senare led av tillverkningskedjan och den förbättrade\r\ninformationen till allmänheten att skapa stor efterfrågan på\r\nersättningskemikalier\r\nsom testats i tillfredsställande omfattning och som är säkra för den\r\navsedda användningen.\r\nSom regeringen påpekar i skrivelsen har kemikaliefrågorna hög prioritet\r\nför svensk del. EU:s regler på kemikalieområdet omfattar s.k. totalharmoniserade\r\ndirektiv där möjligheterna till avvikande nationella regler är små.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor betydelse att\r\nSverige har en starkt pådrivande roll i det fortsatta lagstiftningsarbetet\r\nbåde vad gäller kemikalier och bekämpningsmedel. Att påverka EU-lagstiftningen\r\npå området är av stor betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri\r\nmiljö. Viktiga hörnstenar i detta arbete bör vara försiktighets- och\r\nsubstitutionsprinciperna. Att ny lagstiftning är under utarbetande och de\r\nstora förändringarna i regelverket innebär att de närmaste 5-10 åren kan\r\nvara avgörande för vilken skyddsnivå kemikalie- och bekämpningsmedelskontrollen\r\ni EU kommer att hamna på under en lång tid framöver. Det kan förekomma\r\natt enskilda länder som har förbjudit kemiska produkter, t.ex. bekämpningsmedel,\r\ntvingas att åter tillåta dessa. Sverige bör verka för att länder som\r\nredan förbjudit en produkt inte skall tvingas att återinföra den. Det är\r\nviktigt att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen. Som utskottet\r\nframhållit ovan (se avsnittet om allmänna förutsättningar för miljöarbetet\r\ni EU) bör Sverige utnyttja den s.k. miljögarantin i artikel 95 i EG-fördraget\r\nnär förutsättningarna för att införa strängare nationella åtgärder anses\r\nföreligga, i syfte att försöka flytta fram EU:s positioner när det gäller\r\nmiljöanpassning av kemikalieanvändningen. Utskottet har bildat en särskild\r\nkemikaliegrupp för REACH. Syftet är att inhämta kunskaper om kommissionens\r\nförslag till kemikalielagstiftning för att i ett tidigt skede kunna delta\r\ni lagstiftningsprocessen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen\r\ninte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd)\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6, 2003/04:MJ236 (v) yrkandena 3-9,\r\n2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4, 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ472\r\n(fp) yrkande 25 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).\r\nDet ovan anförda innebär att även motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 7,\r\n2003/04:MJ236 (v) yrkande 2 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6 kan lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nMed anledning av motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra\r\nföljande. Permetrin togs bort från marknaden av det tillverkande företaget\r\nsom i stället ville satsa på andra ämnen i den grupp som permetrin ingår\r\ni (drygt 20 ämnen). KemI beslutade att, i avvaktan på alternativ (mekanisk)\r\nteknik, tillåta användning av cypermetrin i skogsbruk under en kort\r\növergångsperiod. Beslut om godkännande av cypermetrin har ännu inte fattats\r\npå EU-nivå men förväntas i början av 2004. Utskottet avstyrker mot bakgrund\r\nav det anförda motionen i berörd del.\r\nEU ratificerade konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande\r\nsystem i december 2003. Motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 5 kan därmed\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nSäker strålmiljö\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två\r\nmotionsyrkanden (fp, kd) om åtgärder för kärnsäkerhet. Ett motionsyrkande\r\n(s) om den kärntekniska anläggningen i Sellafield avstyrks bl.a. mot\r\nbakgrund av regeringens agerande i frågan.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt regeringen uppnås miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö i första\r\nhand genom åtgärder på nationell nivå. På strålskyddsområdet finns också\r\nett omfattande internationellt samarbete. Inom ramen för EU-arbetet anser\r\nregeringen att följande frågor bör prioriteras; att få ett EG-direktiv\r\nför klassificering av fast radioaktivt avfall och kontaminerade produkter\r\nsom inte är relaterade till kärnkraft, att stödja säkerhets- och\r\nstrålskyddsarbete i anslutningsländerna och i Ryssland samt att öka kunskaperna\r\nom potentiella hälsorisker förknippade med elektromagnetisk strålning,\r\nsärskilt i tillämpningsområden där många individer utsätts för strålning.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:K419 (fp) framhålls att kärnsäkerheten i Ryssland och i\r\nöstra och centrala Europa bör utgöra ett viktigt mål för EU:s biståndsinsatser\r\nmed målet att främja en säker energiproduktion (yrkande 13 delvis).\r\nKristdemokraterna hävdar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) att\r\ndet för att eliminera risken för kärnkraftsolyckor krävs en EU-standard\r\nför verkens säkerhet. För att minimera riskerna behöver arbetet med att\r\nförbättra teknik- och rutinsäkerhet stödjas, inte minst i de nya\r\nmedlemsländerna. Motion 2003/04:MJ459 (s) tar upp frågan om utsläpp från den\r\nkärntekniska anläggningen i Sellafield. Enligt motionären fortsätter\r\nutsläppen av teknetium (Tc-99), i strid med gällande internationella avtal\r\npå miljöområdet. Det är viktigt att protesterna mot Storbritanniens\r\nagerande fortsätter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att miljökvalitetsmålet Säker\r\nstrålmiljö inte bara uppnås genom åtgärder på nationell nivå. På\r\nstrålskyddsområdet finns ett omfattande internationellt samarbete där inte\r\nminst arbetet inom EU har stor betydelse. Som regeringen framhåller bör\r\ninom EU-arbetet ett EG-direktiv för klassificering av fast radioaktivt\r\navfall och kontaminerade produkter som inte är relaterade till kärnkraft\r\nprioriteras. Vidare krävs fortsatta ansträngningar när det gäller att\r\nstödja säkerhets- och strålskyddsarbete i anslutningsländerna och i\r\nRyssland samt att öka kunskaperna om potentiella hälsorisker förknippade\r\nmed elektromagnetisk strålning, särskilt i tillämpningsområden där många\r\nindivider utsätts för strålning. Mot bakgrund av det anförda föreslår\r\nutskottet att motionerna 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis och 2003/04:K416\r\n(kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet konstaterade i samband med propositionen om förstärkt strålskydd\r\natt bl.a. Sverige under lång tid inom olika forum aktualiserat och ifrågasatt\r\nde radioaktiva utsläppen från anläggningen i Sellafield (bet. 1999/2000:MJU15\r\ns. 9). Vidare konstaterades att den brittiska regeringen vid flera tillfällen\r\nuppmärksammats på nödvändigheten av att problemen kring denna anläggning\r\nfår en lösning. Ansträngningarna måste fortsätta med att ytterligare minska\r\neller eliminera utsläpp och läckage av radioaktiva ämnen till den marina\r\nmiljön. Utskottet förutsatte därvid att regeringen följer den fortsatta\r\nutvecklingen när det gäller de påtalade bristerna i säkerheten vid\r\nanläggningen i Sellafield och att tillstånd till ytterligare leveranser av\r\nanvänt kärnbränsle inte ges förrän dessa problem har åtgärdats på ett\r\ntillfredsställande sätt. Vidare välkomnar utskottet miljöminister Lena\r\nSommestads uttalande om att hon vid det senaste ministermötet inom OSPAR\r\n(Oslo-Pariskonventionen) i juni 2003 åter framförde Sveriges oro över\r\nteknetiumutsläppen från Sellafield och det faktum att utsläppen inte har\r\nvarit i överensstämmelse med den strategi för radioaktiva ämnen som OSPAR\r\nenats om. Vid mötet aviserade Storbritannien att ett nio månader långt\r\nuppehåll i utsläppen kommer att göras, under vilket utvecklings- och\r\nforskningsinsatser kommer att ske för att utreda om en framtagen metod att\r\nrena utsläppen av teknetium-99 är praktiskt genomförbar. Om metoden visar\r\nsig lyckad förväntas slutprodukten kunna placeras i ett framtida slutförvar\r\npå land (se frågesvar 2002/03:1282). Utskottet utgår från att regeringen\r\näven fortsättningsvis kommer att i erforderlig utsträckning följa frågan\r\nom utsläppen av teknetium till havet. Utskottet anser därmed att motion\r\n2003/04:MJ459 (s) bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nHav i balans samt levande kust och skärgård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (fp, kd, c) om internationellt\r\nsamarbete för att skydda den marina miljön, mot bakgrund av bl.a. de redan\r\nvidtagna åtgärder som redovisas i skrivelsen.\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att Sverige bör driva på EG-kommissionens arbete\r\nmed en strategi för att skydda och bevara den marina miljön samt för att\r\nskapa nätverk av skyddade områden. Arbetet med att minska andra länders\r\nutsläpp av närsalter måste intensifieras. Sverige skall också aktivt verka\r\nför en gemensam, uthållig och effektivt kontrollerad fiskepolitik, som\r\nbaseras på ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Sverige bör vidare\r\ndriva frågan om att Östersjön behöver strängare regler än andra havsområden\r\nnär det gäller åtgärder mot förorenande utsläpp från sjöfarten.\r\nMotionerna\r\nMotion 2003/04:MJ284 (kd) uppmärksammar behovet av internationellt\r\nmiljösamarbete. Av Nordsjöns totala skräp tar Bohuslän emot mer än 10 % trots\r\natt kusten utgör mindre än 2 % av den totala kustlinjen kring Nordsjön.\r\nMarint skräp är ett av många miljöproblem som drabbar Nordsjön. Problemet\r\när internationellt och måste lösas med gemensamma insatser (yrkande 1).\r\nMot bakgrund av att Östersjön är så allvarligt hotad begär Centerpartiet\r\ni motion 2003/04:MJ334 (c) att Sverige skall verka för att inrätta en\r\nÖstersjöregering med kraftfull beslutskompetens. Denna form av beslutsfattande\r\norgan skulle vara ett helt nytt verktyg för internationellt miljöarbete.\r\nDet kräver att nationerna samt EU ger upp en del av sitt beslutsfattande\r\ntill förmån för Östersjöregeringen. Den nya beslutsnivån får mandat att\r\nfatta beslut inom områden som berör aktiviteter som påverkar Östersjön,\r\nt.ex. transporter, sjöfart, gränsvärden för utsläpp av kemikalier och\r\nfiske (yrkande 2). Vidare framhålls att värnandet av miljön i och kring\r\nÖstersjön är en gemensam europeisk angelägenhet. Östersjön representerar\r\nen unik miljö i Europa, bl.a. genom det bräckta vattnet. Den är hotad av\r\növergödning, hårt fisketryck och utsläpp av olja och miljögifter. Samarbetet\r\ninom EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag\r\nför att skydda miljön i Östersjön (yrkande 5). Folkpartiet betonar i motion\r\n2003/04:MJ472 (fp) vikten av internationell miljösamverkan för att lösa\r\nproblem runt Östersjön och Västerhavet vad gäller bl.a. övergödning och\r\nfiskdöd. Internationellt måste Sverige även hårt driva en översyn och\r\nharmonisering av tillämpningen av de lagar och konventioner som fortfarande\r\ngör haven till \"allas rätt men ingens ansvar\" vad gäller utsläpp och\r\nrovdrift på havets naturresurser (yrkande 2 delvis). Kristdemokraterna tar\r\ni motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 upp betydelsen av åtgärder inom EU\r\nmot oljeutsläpp till havs. Den största delen av oljeutsläppen sker inte\r\nvid tankbåtsolyckor utan i samband med rengöringen ombord på olika typer\r\nav fartyg. Sverige måste fortsätta att vara pådrivande inom EU samt de\r\ninternationella organ som finns för havsmiljön. Vidare framhålls att\r\ntransport av olja i enkelskroviga fartyg snarast bör förbjudas inom Sveriges\r\nekonomiska zon. EU bör ge teknikbistånd till de nya medlemsländerna så\r\natt de kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende. I motion\r\n2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU måste ställa högre krav på Ryssland i\r\narbetet med att få bort undermåliga oljetransporter till havs och att få\r\nÖstersjön klassat som särskilt känsligt område. Genom den stora ryska\r\nexporten av bl.a. olja till EU finns stora möjligheter att ställa miljökrav\r\nsom exempelvis kan påskynda utfasningen av undermåligt tonnage. Vidare\r\nbetonas vikten av att regeringen så snart som möjligt ansöker hos IMO\r\n(International Maritime Organization) om att svenskt vatten i Östersjön\r\nskall få status som särskilt känsligt havsområde (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen påpekar i skrivelsen är miljön i många av Sveriges kust-\r\noch havsområden starkt påverkad av övergödning, miljögifter, överutnyttjande\r\noch fysisk exploatering. Utskottet delar regeringens uppfattning att\r\nmöjligheterna att lösa problemen och därmed nå miljökvalitetsmålet Hav i\r\nbalans samt levande kust och skärgård är beroende av ett utvecklat\r\nEU-samarbete och utgår från att Sverige genom EU fortsatt driver\r\nhavsmiljöfrågorna\r\ni internationella marina konventioner. Efter EU:s utvidgning i maj 2004\r\nkommer Östersjön att omgärdas av EU-stater. EU:s arbete bör prioriteras\r\nhögt och särskild vikt bör fästas vid EG-kommissionens arbete med att\r\nutarbeta en strategi för att skydda och bevara den marina miljön. Vidare\r\nbör stor uppmärksamhet ägnas kommissionens kommande utvärdering av vilka\r\neffekter Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27\r\nnovember 2000 om mottagningsanläggningar för fartygsgenererat avfall har\r\nfått på miljön. Syftet är att undanröja bl.a. risken för avsiktliga\r\noljeutsläpp från sjöfarten. Sverige bör vid behov driva på de regelförändringar\r\nsom behövs för att direktivet skall uppfylla detta syfte. Utskottet gjorde\r\ni betänkande 2002/03:MJU6 ett tillkännagivande med innebörd att regeringen\r\nså snart som möjligt bör ansöka hos IMO (International Maritime Organization)\r\nom att svenskt vatten i Östersjön skall få status som särskilt känsligt\r\nhavsområde. Vidare anförde utskottet att regeringen bör påskynda arbetet\r\ninom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen skall kunna få\r\nsina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden samt att arbetet\r\nmed att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder\r\nsom klassningen medger bör prioriteras. Mot den bakgrunden välkomnar\r\nutskottet att en ansökan om att få Östersjön, utanför ryska vatten, klassat\r\nsom särskilt känsligt område lämnades in till IMO i december 2003. Bakom\r\nansökan stod Sverige, Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Lettland,\r\nLitauen och Polen. Vid miljörådsmötet i Bryssel den 22 december 2003\r\nuppmanade Sverige övriga medlemsstater och anslutningsländerna att stödja\r\nansökan när den behandlas i IMO under våren 2004. Sverige hänvisade bl.a.\r\ntill den stora andel oljetankrar som trafikerar Östersjön. Det anförda\r\ninnebär enligt utskottets mening att regeringen är uppmärksam på de\r\nangelägna frågor som tas upp i motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 samt\r\n2003/04:MJ12 (fp) yrkande 7, 2003/04:MJ284 (kd) yrkande 1, 2003/04:MJ334\r\n(c) yrkandena 2 och 5 samt 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis). Utskottet\r\nföreslår därför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.\r\n\r\nLevande skogar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag (fp) om EU:s skogsbruksstrategi då\r\ndet anses tillgodosett med vad regeringen anför i skrivelsen.\r\nSkrivelsen\r\nMiljökvalitetsmålet Levande skogar kan enligt regeringen fortsatt genomföras\r\neffektivt genom nationella beslut, insatser och åtgärder. Området är\r\nprioriterat i den nationella naturvårdspolitiken. Måluppfyllelsen är även\r\nberoende av insatser inom andra målområden, främst Myllrande våtmarker\r\noch Bara naturlig försurning. Samarbete inom EU måste bedrivas med beaktande\r\nav subsidiaritetsprincipen. Inom EU bör Sverige därför främst verka för\r\natt dessa miljökvalitetsmål kan uppnås, t.ex. genom gemenskapsinsatser\r\nsom motverkar luftföroreningar. Sverige bör arbeta aktivt för att de\r\nåtgärder för miljöövervakning och de gemensamma aktiviteter som beslutas\r\nutformas så att de kan skapa synergieffekter med våra nationella\r\növervakningssystem.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet framhåller i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 att Sverige\r\nfortsättningsvis skall ha en nationell bestämmanderätt över skogspolitiken\r\noch att EU:s skogsbruksstrategi skall respektera och komplettera\r\nmedlemsländernas skogspolitik.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen finns det inom EG:s fördrag ingen grund för en\r\ngemensam skogspolitik. EU:s skogsbruksstrategi respekterar och kompletterar\r\nmedlemsländernas nationella skogspolitik. Utskottet delar regeringens\r\nståndpunkt att inom EU driva linjen om en fortsatt nationell bestämmanderätt\r\nför skogspolitiken i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen. Det\r\nhindrar dock inte att EU-samarbetet på olika politikområden som t.ex. det\r\nmiljöpolitiska får direkta konsekvenser för det svenska skogsbruket. Motion\r\n2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 kan därmed anses tillgodosedd.\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet med översynen\r\nav den gemensamma jordbrukspolitiken inte berett att föreslå någon riksdagens\r\nåtgärd och avstyrker därmed ett motionsyrkande (kd) om bevarandet av ett\r\nrikt odlingslandskap. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om genmodifierade\r\norganismer mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt skrivelsen är miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap direkt\r\nberoende av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Sverige bör därför\r\nverka för att de generella produktions- och direktstöden på sikt avvecklas\r\noch ersätts med riktade, väl motiverade och målrelaterade stöd som bidrar\r\ntill att jordbrukets negativa miljöeffekter minskar medan de positiva\r\nmiljöeffekterna, bl.a. hävden och bevarandet av odlingslandskapet med\r\ndess höga natur- och kulturmiljövärden, förstärks.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 6 att\r\nEU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet bör öka. Vidare\r\nbör försiktighetsprincipen gälla för EU:s politik vad gäller genmodifierade\r\norganismer (GMO) (yrkande 1 delvis). Märkningssystem bör införas för att\r\nkonsumenterna skall kunna fatta beslut om konsumtion av livsmedel där GMO\r\nfunnits med i framställningsprocessen. Forskningen om genmodifierade\r\nlivsmedel bör stärkas. Utsättning av genetiskt modifierade organismer bör\r\nför närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i tillståndsprövade\r\nförsöksodlingar. Växt- och djurförädling kan förstärka utarmningen av det\r\ngenetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser.\r\nEn så bred genetisk bas som möjligt är en form av försäkring inför en\r\nokänd framtid.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen anför i skrivelsen att ett av de viktigaste styrmedlen för att\r\nuppnå flera av de fastställda delmålen för miljökvalitetsmålet Ett rikt\r\nodlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis finansieras\r\ninom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. I likhet med regeringen\r\nanser utskottet att Sverige aktivt skall verka för att den gemensamma\r\njordbrukspolitiken reformeras så att de generella produktions- och\r\ndirektstöden på sikt avvecklas. De bör ersättas med riktade, väl motiverade\r\nstöd inom miljö- och landsbygdsutveckling för att möjliggöra ett bevarande\r\nav den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Jordbrukspolitiken måste\r\nutformas på ett sätt som möjliggör bevarande av odlingslandskapet, och\r\nvid dess genomförande skall hänsyn tas till effekterna för den biologiska\r\nmångfalden och möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt\r\nodlingslandskap. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har en direkt inverkan på\r\nett flertal miljökvalitetsmål såsom Ett rikt odlingslandskap, Ingen\r\növergödning, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och\r\nLevande sjöar och vattendrag, särskilt när det gäller de delmål som berör\r\nbiologisk mångfald. Inom EU behöver därför Sverige fortsätta att verka\r\ninom bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken så att ytterligare miljöhänsyn\r\ntas som stärker möjligheterna att nå mål och delmål. Detsamma gäller för\r\nde nationella möjligheter som ges inom ramen för den nyligen beslutade\r\nhalvtidsreformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett av de viktigaste\r\nstyrmedlen för att uppnå flera av de fastställda delmålen för\r\nmiljökvalitetsmålet\r\nEtt rikt odlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis\r\nfinansieras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet\r\ninstämmer i att Sverige aktivt skall verka för att jordbrukspolitiken\r\nreformeras så att de generella produktions- och direktstöden på sikt\r\navvecklas och ersätts med riktade, väl motiverade stöd inom miljö- och\r\nlandsbygdsutveckling för att möjliggöra att den biologiska mångfalden i\r\nodlingslandskapet skall kunna bevaras. I detta sammanhang bör även\r\nuppmärksammas att utredningen om halvtidsutvärderingen av miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet nyligen presenterade sitt betänkande Levande kulturlandskap\r\n- en halvtidsutvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105).\r\nUtskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet inte berett\r\natt föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ10\r\n(kd) yrkande 6. Motionen bör därmed lämnas utan vidare åtgärd i den mån\r\nden inte kan anses tillgodosedd.\r\nUtskottet konstaterade i betänkande 2002/03:MJU11 Genteknik, m.m. att\r\nEG:s rättsakter på livsmedelsområdet till övervägande del är totalharmoniserade,\r\nvilket innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare\r\nsig strängare eller mer liberala bestämmelser om livsmedelshantering. När\r\ndet gäller nationella bestämmelser om genmodifierade organismer (GMO)\r\nåterfinns dessa i miljöbalken (1998:808). Miljöbalken innehåller grundläggande\r\noch övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och tillsyn. Mer\r\ndetaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten\r\nanvändning av genetiskt modifierade organismer, i förordningen (1994:901)\r\nom genetiskt modifierade organismer och i myndighetsföreskrifter. I\r\nmiljöbalken finns även krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall säkerställa\r\natt en adekvat märkning finns så att det klart och tydligt framgår att\r\ndet är fråga om en GMO. Den svenska lagstiftningen baseras på två EG-direktiv,\r\n90/219/EEG, ändrat genom direktiv 98/81/EG, och 90/220/EEG upphävt genom\r\ndirektiv 2001/18/EG. Direktiv 98/81/EG reglerar innesluten användning av\r\nGMO. Med innesluten användning menas verksamhet där det finns något hinder\r\n(t.ex. växthus och laboratorier) som begränsar organismernas kontakt med\r\nmiljön. Direktiv 2001/18/EG reglerar avsiktlig utsättning av GMO i miljön.\r\nDirektiv 2001/18/EG har genomförts i svensk rätt genom förordningen\r\n(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.\r\nMed organism avses en levande biologisk enhet (t.ex. ett frö, en frukt\r\neller pollen) som kan föröka sig eller överföra genetiskt material till\r\nnågon annan organism. Lagstiftningen syftar till att skydda människors\r\nhälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas vid den gentekniska\r\nverksamheten. Utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1\r\n(delvis) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.\r\nGod bebyggd miljö\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett\r\nmotionsyrkande (s) om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.\r\nSkrivelsen\r\nUnder miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är det framför allt övergripande\r\nfrågor om produkter och avfall i ett livscykelperspektiv som kräver ett\r\nomfattande arbete med insatser på EU-nivå. I detta ingår att medverka i\r\nkommissionens arbete med att utforma en integrerad produktpolitik (IPP)\r\noch de tematiska strategierna om resurshantering och avfallsåtervinning\r\nsamt om stadsmiljön. Inom byggområdet är energi- och inomhusmiljöfrågor\r\ncentrala. Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att föra in miljö,\r\nhälsa och livscykeltänkande i byggproduktdirektivet. Även energianvändning\r\ni byggnader och bullerkrav på transportmedel är centrala i EU-arbetet.\r\nMotionen\r\nEnligt motionärerna bakom motion 2003/04:MJ460 (s) finns det behov av att\r\nse över EU:s avfallsdefinition. Det som enligt definitionen i dag betecknas\r\nsom avfall borde i stället kallas förädlad råvara eller resurs. En översyn\r\nav EU:s avfallsdefinition är därför något som regeringen snabbt borde\r\ninitiera, anser motionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför i skrivelsen är det viktigt att i den tematiska\r\nstrategin för förebyggande och återvinning av avfall särskilt driva frågan\r\nom att stimulera en mer miljöanpassad produktutveckling och efterfrågan\r\nsamt skapa en mer attraktiv marknad för återvunna material samt att se\r\növer definitionen av avfall och dess konsekvenser för återvinning. Med\r\ndet anförda bör motion 2003/04:MJ460 (s) lämnas utan vidare åtgärd.\r\nVissa verktyg för att genomföra prioriteringarna\r\nLagstiftning och ekonomiska styrmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (mp) om bättre tillämpning av\r\ngemenskapslagstiftningen på miljöområdet då yrkandet anses tillgodosett\r\ngenom vad som anförs i skrivelsen. Ett antal motionsyrkanden om ekonomiska\r\nstyrmedel (fp, kd, mp) avstyrks mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen\r\nsamt vad riksdagen tidigare anfört beträffande beslutsfattande i skattefrågor.\r\nVidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om internalisering av miljökostnader\r\nmed hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (mp)\r\nom att använda styrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller\r\nkoldioxidrelaterade importavgifter avstyrks med hänvisning till att ett\r\nsådant system förefaller tveksamt ur ett WTO-perspektiv.\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen anser att ett viktigt styrmedel för att genomföra EU:s\r\nmiljöpolitik är lagstiftning och tillämpning av EU-rätten. När det gäller\r\nekonomiska styrmedel bör Sverige verka för att miniminivåer för miljörelaterade\r\nskatter införs på EU-nivå inom fler områden samt att miniminivåerna sätts\r\ntill lämpliga nivåer. Sverige bör också fortsatt verka för att nya\r\nmarknadsbaserade styrmedel som handel med utsläppsrätter införs i större\r\nutsträckning inom EU. Målet bör vara att internalisera externa miljökostnader.\r\nDet bör utredas om de svenska miljömålen kan uppnås med det befintliga\r\nEU-regelverket för statligt stöd för miljön och där särskilt reglerna för\r\nstöd till förnybar energi.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 12 skall regeringen verka för att\r\nuppnå en bättre tillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på\r\nmiljöområdet.\r\nKristdemokraterna framför i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 8 krav på\r\natt beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas genom\r\nmajoritetsbeslut. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 8 måste EU:s\r\nbestämmelser ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för vissa ekonomiska\r\nstyrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av koldioxid och svavel\r\nsamt konstgödsel. Vidare framhålls att effekterna av utsläpp av växthusgaser\r\när gränsöverskridande och att beslut om miniminivåer bör kunna fattas med\r\nkvalificerad majoritet (yrkande 9). I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande\r\n19 (delvis) anförs att Sverige bör stödja majoritetsbeslutsfattande\r\nbeträffande en gemensam miniminivå för koldioxidskatten inom EU. Även enligt\r\nmotion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) bör majoritetsbeslut införas\r\nsom beslutsmodell för minimiavgifter på växthusgaser. I motion 2003/04:MJ12\r\n(fp) yrkas att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer\r\nför miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 8). I motion\r\n2003/04:K419 (fp) 13 delvis framhålls det angelägna i att EU beslutar om\r\nen lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna. I motion 2003/04:MJ11\r\n(mp) yrkande 10 yrkas att Sverige aktivt bör verka för att EU i internationella\r\nförhandlingar driver frågan om införande av minimiskatter på bränsle för\r\nflyg och fartyg i internationell trafik. I avvaktan på att detta blir\r\nmöjligt bör arbetet inriktas mot införandet av minimiskatter för flyg-\r\noch fartygstrafik inom unionen. I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20\r\n(delvis) framhålls att Sverige skall inta en aktiv och pådrivande roll i\r\narbetet för att åstadkomma en internationell koldioxidskatt som omfattar\r\nbunkerbränslen. Detta kan t.ex. ske genom initiativ riktade mot den\r\ninternationella luftfartsorganisationen ICAO. Enligt motion 2003/04:MJ401\r\n(mp) bör Sverige verka för att EU:s mineraloljedirektiv ändras så att\r\nalla biobränslen gynnas. Undantaget för beskattning av biobränslen,\r\nexempelvis etanol, skall förlängas till år 2015 (yrkande 19 delvis).\r\nMotion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp frågan om internalisering av miljökostnaderna\r\nför produktion och transport av varor, såväl på den inre marknaden som i\r\ninternationella handelsavtal. Motionärerna anser att EU:s upphandlingsregler\r\nbör kompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9\r\ndelvis).\r\nMiljöpartiet anser i motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401\r\n(mp) yrkande 19 (delvis) att Sverige bör undersöka möjligheterna att på\r\nnationell nivå eller EU-nivå använda styrmedel som gränskorrigerade\r\nkoldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter. Syftet är att\r\nge ekonomiska incitament för industriländer som ännu inte ratificerat\r\nKyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana möjligheter nu bör Sverige\r\nverka för att dessa skrivs in i framtida klimatöverenskommelser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motion 2002/03:U324 (mp) yrkande\r\n12 om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre tillämpning av\r\ngällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet Av skrivelsen framgår att\r\nregeringen anser att ett viktigt styrmedel är EU-rätten, både vad gäller\r\nantagandet av nya rättsakter och efterlevnaden av dessa. En förutsättning\r\nför att EU:s miljöregler skall verka fullt ut, och i förekommande fall\r\nleda till minskad belastning på den svenska miljön, är att de verkligen\r\ngenomförs och tillämpas av samtliga medlemsländer. Som framgår av skrivelsen\r\navser regeringen att arbeta för att förbättra situationen på detta område.\r\nEn möjlighet att verka för detta är inom ramen för EU:s nätverk för\r\ngenomförande och tillämpning av miljölagstiftningen (IMPEL). Motionen i\r\nberörd del får därmed anses tillgodosedd.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att\r\nminiminivåer för miljörelaterade skatter införs på EU-nivå inom fler\r\nområden samt att miniminivåerna sätts till lämpliga nivåer. I\r\nenergiskattedirektivet\r\ninförs minimiskattenivåer för kol, naturgas och el samt höjda miniminivåer\r\nför oljor. De fastlagda nivåerna är dock låga och Sverige bör verka för\r\nhöjda minimiskattenivåer på fossila bränslen. Energiskattedirektivet ger\r\nmedlemsstaterna möjlighet att beskatta bränsle för yrkesmässigt flyg och\r\nsjöfart nationellt och via bilaterala avtal mellan medlemsstater inom EU.\r\nSom regeringen framhåller bör Sverige undersöka möjligheterna att införa\r\nen sådan beskattning. Om det är möjligt att införa någon form av beskattning\r\nav flyg- och sjöfartsbränslen och om detta kan leda till minskad miljöpåverkan\r\nbör införandet av en sådan skatt kunna övervägas. Sverige bör i detta\r\nsammanhang verka för att EU internationellt driver att särskilda åtgärder\r\nvidtas för att minska utsläpp av växthusgaser från luftfarten och sjöfarten,\r\nsåsom anges i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Utskottet instämmer\r\ni vad skatteutskottet tidigare anfört i samband med riksdagens behandling\r\nav skrivelsen Europeiska konventet om EU:s framtid (2003/04:SkU2y) om att\r\nen förutsättning för att riksdag och regering skall kunna driva en effektiv\r\nekonomisk politik är att en oinskränkt rådighet över beslut som rör skatter\r\nfinns kvar på den nationella nivån. Skatteutskottet konstaterade vidare\r\natt de utgångspunkter för arbetet i regeringskonferensen beträffande\r\nskattefrågor som redovisas i skrivelsen kan förväntas få stöd av en stor\r\nmajoritet av riksdagens ledamöter. Mot denna bakgrund fanns inte någon\r\nerinran mot regeringens utgångspunkt beträffande skattefrågor i de fortsatta\r\nförhandlingarna, d.v.s. att hålla fast vid kravet på enhällighet när EU\r\nskall besluta i skattefrågor. Det sammansatta konstitutions- och\r\nutrikesutskottet delade skatteutskottets uppfattning (bet. 2003/04:KUU1 s.\r\n121). Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör\r\nvidta några åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande\r\n8, 2003/04:MJ11 (mp) yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 8,\r\n2003/04:MJ401 (mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis), 2003/04:K416 (kd)\r\nyrkande 39 (delvis) samt 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).\r\nSom regeringen anför i skrivelsen är syftet med ekonomiska styrmedel på\r\nmiljöområdet att internalisera miljökostnaden i priset på varor och\r\ntjänster som påverkar miljön så att förorenaren betalar. Inte minst\r\nskattesystemets utformning har betydelse för miljöstyrningen. Utskottet anser\r\natt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 9 (delvis) bör lämnas utan åtgärd i\r\nden mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.\r\nMed anledning av motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401\r\n(mp) yrkande 19 (delvis) vill utskottet anföra följande. WTO-regelverket\r\n(GATT) medger knappast att ett land inför en straffavgift för att få andra\r\nländer att ratificera ett miljöavtal. Däremot finns det möjlighet att\r\nunder vissa förutsättningar belägga importvaror med en gränsavgiftsjustering\r\neller gränsskattejustering motsvarande en avgift eller skatt som tas ut\r\npå inhemska varor. En förutsättning är att justeringen inte är diskriminerande\r\n(varken vad gäller tillämpning eller nivåer). Det är dock viktigt att\r\ngöra en distinktion mellan skatter på varor när de konsumeras (indirekta\r\nskatter) och när de produceras (direkta skatter). En skatt som berör hur\r\nen vara har producerats är mer komplicerad från WTO-synpunkt. Enligt vad\r\nutskottet erfarit är det tveksamt om det är tillåtet att tillämpa sådana\r\nskatter på importvaror, något som kan uppfattas som diskriminering mellan\r\ns.k. like products  (motsvarande varor). Detta är något som speciellt\r\nu-länderna fruktar. Det finns undantagsregler i GATT-avtalet, men det är\r\ntveksamt om de tillåter gränsjusteringsskatter som är förknippade med hur\r\nimportvaran är producerad (speciellt om produktionsmetoden inte avspeglas\r\nfysiskt i produkten). Bättre än införande av denna typ av åtgärder (speciellt\r\ndå det gäller hur varor produceras) är självfallet bi- eller multilaterala\r\növerenskommelser. Sammanfattningsvis förefaller förslaget åtminstone delvis\r\n(vad avser motiv och om det berör hur varor producerats) vara tveksamt\r\nfrån ett WTO-perspektiv. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda\r\nmotionerna i berörda delar.\r\nOffentlig upphandling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (kd, mp) om offentlig\r\nupphandling med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen och de nya\r\nEG-direktiv om offentlig upphandling som nyligen antagits.\r\nSkrivelsen\r\nSverige bör fortsätta att påverka utformningen och tolkningen av EG:s\r\nupphandlingslagstiftning så att den i ökad utsträckning ger möjlighet att\r\nställa miljökrav.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 7 uppmärksammas EU:s regler för offentlig\r\nupphandling och möjligheten att välja bort produkter som framställts genom\r\nanvändande av genetiskt modifierade organismer. Enligt motionärerna bör\r\nSverige verka för att EU:s regler för offentlig upphandling uttryckligen\r\nmedger myndigheter att avstå från produkter som framställts genom användande\r\nav genetiskt modifierade organismer. Vidare bör EU:s upphandlingsregler\r\nkompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9\r\ndelvis). Det bör i direktiven införas en möjlighet att väga in sträckan\r\nsom produkten har färdats (yrkande 11).\r\nNuvarande regelverk medger inte att man i samband med offentlig upphandling\r\nställer krav på att en vara är miljömärkt eller på produktionsprocessen,\r\npåpekas i motion 2003/04:MJ11 (mp). Om inte förbättring sker bör regeringen\r\nuppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka ett klargörande\r\nfrån EG-domstolen genom att driva ett fall med krav motsvarande EU:s\r\nmiljömärkning (yrkande 12).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn revidering av EG-direktiven om offentlig upphandling av varor och\r\ntjänster har nyligen skett efter avslutad förlikning mellan Europaparlamentet\r\noch EU:s ministerråd. De nya reglerna innebär en ökad möjlighet att ställa\r\ngenerella miljökrav, eftersom principen om integration av miljöhänsyn\r\ninom offentlig upphandling uttryckligen skrivits in i direktiven. Möjligheten\r\natt ställa miljökrav under en varas hela livscykel, inklusive\r\nproduktionsprocessen, har också ökat. Exempel på ett sådant krav är att använda\r\nel från förnybara energikällor. Vidare ges möjlighet att ställa miljökrav\r\nsom kan gagna samhället i stort och inte endast den upphandlande organisationen.\r\nExempel på detta är krav på koldioxidutsläpp och kemikalier. Flera domar\r\ni EG-domstolen har också gått i samma riktning som de nya direktiven. Som\r\nregeringen framhåller bör Sverige även i fortsättningen aktivt försöka\r\npåverka EG:s upphandlingslagstiftning och tolkningen av lagstiftningen så\r\natt den ger möjlighet att ställa miljökrav på hög nivå. Utskottet anser\r\natt syftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkandena 7, 9 (delvis) och\r\n11 samt 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 12 i allt väsentligt är tillgodosett.\r\nMotionerna avstyrks därmed i berörda delar.\r\nAvveckling av stöd som påverkar miljön i negativ riktning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (mp) om miljöskadliga subventioner\r\nmot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett motionsyrkande\r\n(fp) om EU:s strukturfonder.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt regeringen bör i första hand miljöskadliga subventioner som motverkar\r\nen hållbar utveckling avskaffas och i andra hand bör de reformeras.\r\nReformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bl.a. inriktas mot\r\natt främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Den gemensamma\r\nfiskeripolitiken bör förändras så att stöden utformas så att de gynnar\r\nett hållbart nyttjande av fiskeresurserna.\r\nI skrivelsen framhålls vidare att hållbar utveckling även fortsättningsvis\r\nbör vara det övergripande målet för sammanhållningspolitiken. Utvidgningen\r\nav EU ställer stora krav på utjämning av levnadsstandarden mellan nya och\r\ngamla medlemsstater men också på mer aktiva insatser för att förbättra\r\nmiljöförhållandena i de nya medlemsstaterna. I samband med förestående\r\növersyner av bestämmelserna för EG:s regional- och strukturpolitik,\r\nbiståndspolitik och andra gemensamma politikområden bör Sverige verka för\r\natt politiken även medverkar till att de nationella miljömålen uppfylls.\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 måste subventionerna till\r\nfossila bränslen och andra miljöskadliga subventioner avvecklas och EU:s\r\nregler för statsstöd miljöanpassas. I motion 2003/04:MJ401 (mp) framförs\r\nkrav på att klimatstörande subventioner, exempelvis subventioner till\r\nkolbrytning, bör avskaffas inom EU (yrkande 19 delvis).\r\nI motion 2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU:s strukturpolitik behöver\r\nreformeras radikalt för att kunna skapa ett europeiskt mervärde, i synnerhet\r\nstrukturfonderna. Vissa delar borde enligt motionärerna kunna åternationaliseras\r\nför att ge länderna själva makt över regionalpolitiken (yrkande 10).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att miljöskadliga subventioner\r\nsom motverkar en hållbar utveckling i första hand bör avskaffas och i\r\nandra hand reformeras. Det anförda tillgodoser syftet med motionerna\r\n2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 19 (delvis)\r\nsom därmed kan lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom framgår av skrivelsen bärs EU upp av en vision om ekonomisk och social\r\nsammanhållning. Denna sammanhållningspolitik återspeglas framför allt i\r\nstrukturfondspolitiken. Som regeringen anför i skrivelsen inleddes under\r\når 2003 diskussioner om den framtida sammanhållningspolitiken, dels med\r\nanledning av att den nuvarande programperioden går ut år 2006, dels\r\nutvidgningen med tio nya medlemsstater fr.o.m. år 2004. Utskottet delar\r\nregeringens uppfattning att den förestående utvidgningen ställer krav på\r\nen reformering av såväl politikens innehåll som dess finansiering.\r\nSkillnaderna i levnadsstandard mellan medlemsstaterna blir i och med\r\nutvidgningen betydligt större än i dag, och förutsättningarna för en i vid\r\nmening hållbar utveckling blir annorlunda. En solidaritet med de nya\r\nmedlemsstaterna innebär därför att huvuddelen av de medel som ställs till\r\nförfogande för sammanhållningspolitiken skall gå till dessa stater. Den\r\nsvenska uppfattningen är att nivån på strukturfondsbudgeten måste sänkas\r\noch att fokus skall flyttas från utjämning mellan regioner till utjämning\r\nmellan länder. Det innebär att relativt välmående länder, däribland Sverige,\r\nsjälva bör svara för att utjämna skillnader inom sina respektive länder.\r\nUtskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2003/04:MJ12 (fp)\r\nyrkande 10 kan anses tillgodosedd.\r\nForskning och utveckling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd, mp) avseende forskning om\r\nalternativ energi med hänvisning bl.a. till regeringens redovisning i\r\nskrivelsen.\r\nSkrivelsen\r\nEnligt skrivelsen bör ansvariga myndigheter agera så att svenska forskares\r\ndeltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling gynnas inom\r\nmiljö- och hållbarhetsområdet. Regeringen kommer att överväga hur man\r\ninom ramen för det aviserade nationella centret för miljöteknik bäst kan\r\nta till vara de idéer som kommer fram i kommissionens arbete kring en\r\nhandlingsplan för miljöteknik.\r\nMotionerna\r\nEU bör enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14 vara pådrivande i\r\nfusionsforskningen och medverka till att internationella\r\nfusionsforskningsreaktorn\r\nITER konstrueras så snart som möjligt. Miljöpartiet anser i motion\r\n2003/04:MJ11 (mp) att Sverige bör verka för att en större del av EU:s\r\nforskningsbudget skall gå till forskning om förnybara energislag som solceller,\r\nvind och bioenergi. Finansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär\r\nforskning minskas (yrkande 14). I motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39\r\n(delvis) framhålls att ökade satsningar på forskning om alternativa\r\nenergiformer krävs inom EU för att påskynda omställningen till förnybara\r\nenergikällor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom påpekas i skrivelsen löper EU:s sjätte ramprogram om forskning och\r\nutveckling under perioden 2002-2006. I ramprogrammet prioriteras forskning\r\nom förnybara energikällor, t.ex. solceller, vindkraft och bioenergi.\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller denna forsknings\r\nökande betydelse efter år 2006. Enligt vad utskottet erfarit satsar Sverige\r\noch EU mycket på bl.a. fusionsforskning. Beslut om placeringen av den\r\ninternationella fusionsforskningsreaktorn ITER väntas under år 2004.\r\nFörutom EU kandiderar också Japan och Kanada för att få denna forskningsreaktor.\r\nOm den placeras inom EU har medlemsländerna enats om att den\r\nteknisk-vetenskapliga delen skall lokaliseras till Frankrike och den\r\nadministrativa/juridiska till Spanien. Med det anförda föreslås att motionerna\r\n2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 14 och 2003/04:K416\r\n(kd) yrkande 39 lämnas utan riksdagens åtgärd.\r\nInformation, miljöledning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (kd, mp) om miljöledning och\r\nmiljörevision med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Vidare\r\navstyrks ett motionsyrkande (kd) om symbolmärkning för källsortering.\r\nSlutligen avstyrks ett motionsyrkande (mp) om den europeiska miljöbyrån bl.\r\na. med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan.\r\nSkrivelsen\r\nSverige bör verka för att en konkret strategi utarbetas inom EU med\r\nmiljömärkning som en viktig beståndsdel för vägledning till konsumenter.\r\nFortsatt samordning mellan EU-blomman och den nordiska Svanen bör främjas.\r\nSverige bör fortsätta att vara drivande i EU:s arbete med att vidareutveckla\r\nmiljöledningssystemet EMAS och certifierade miljövarudeklationer, EPD.\r\nVidare framhålls att det nationella arbetet bör samordnas med det omfattande\r\nutvecklingsarbete som pågår inom EU och internationellt när det gäller\r\nrapportering och utvärdering. Sverige bör verka för att antalet indikatorer\r\nbegränsas och samordnas såväl inom EU som i andra internationella sammanhang.\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 bör EU införa ett komplement\r\ntill EMAS för mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora\r\nföretag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Miljöpartiet\r\nframhåller i motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 13 att Sverige skall verka\r\nför att ett system för miljörevision byggs upp inom EU. I motion 2003/04:MJ282\r\n(kd) framhålls att Sverige inom EU skall verka för en symbolmärkning för\r\nkällsortering och återvinning. Alla tillverkare märker sina varor med\r\nsymboler som sedan också återfinns på återvinningsstationerna. Detta skulle\r\nförenkla sorteringen för det enskilda hushållet. Enligt motion 2002/03:U324\r\n(mp) yrkande 10 bör Sverige inom EU verka för utökade anslag och befogenheter\r\ntill den europeiska miljöbyrån.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen redogör i skrivelsen för EMAS-förordningen (1836/93) som är\r\nEU:s miljöledningssystem. Syftet med EMAS (Eco Management and Audit Scheme),\r\nsom är ett frivilligt system, är att främja organisationers miljöarbete\r\noch förse allmänheten med information. Alla typer av verksamheter kan\r\nEMAS-registreras. Förordningen har nyligen reviderats och är numera\r\nharmoniserad med ISO 14 001. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter\r\natt vara pådrivande i EU:s arbete med att vidareutveckla EMAS. Enligt vad\r\nutskottet erfarit måste de företag som önskar EMAS-registreras inrätta\r\nett miljöstyrningssystem som bl.a. innebär att miljörevisioner skall\r\ngenomföras, vilket innefattar en systematisk, dokumenterad och objektiv\r\nutvärdering av den organisation och de rutiner och arbetsmetoder som\r\nupprättats för att skydda miljön. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt\r\nsyftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 och 2003/04:MJ11 (mp)\r\nyrkande 13. Berörda motionsyrkanden kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nRegeringen har i sin skrivelse Mål och inriktning för det svenska arbetet\r\nmed konsumentfrågor inom EU (skr. 2001/02:148) uttalat att Sverige skall\r\narbeta för att EU utarbetar en konkret strategi för hållbar utveckling\r\ndär förbättrad miljöinformation ingår som en viktig förutsättning. Utskottet\r\nanser det angeläget att Sverige även i fortsättningen intar en aktiv roll\r\ni detta utvecklingsarbete. Vidareutvecklingen av miljömärkningssystemen\r\nmed nya kriterier och relevanta produktområden pågår kontinuerligt inom\r\nbåde det europeiska och det nordiska miljömärkningssystemet. Med det\r\nanförda föreslås att motion 2003/04:MJ282 (kd) lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nI samband med propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier\r\nanförde utskottet bl.a. att Europeiska miljöbyrån inrättades med stöd av\r\nförordning 1210/90/EEG med målet att införa ett europeiskt nätverk för\r\nmiljöinformation och miljöövervakning och för att bl.a. förse gemenskapen\r\noch medlemsstaterna med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information\r\npå europeisk nivå. Vidare konstaterades att byrån enligt artiklarna 2 och\r\n15 har till uppgift att samarbeta med gemenskapens övriga organ och program.\r\nMed det anförda föreslog utskottet att en motion om att regeringen bör\r\nverka för utökade anslag och befogenheter för Europeiska miljöbyrån skulle\r\nlämnas utan vidare åtgärd (bet. 2001/02:MJU3 s. 35). Den 23 december 2003\r\npublicerade kommissionen en rapport med en översyn av Europeiska miljöbyrån\r\ni enlighet med miljöbyråns stadgar. I rapporten utvärderar kommissionen\r\nbyråns bidrag till genomförandet av EU:s miljöpolitik samt lämnar\r\nrekommendationer till hur byrån kan förbättra sitt bidrag. Mot bakgrund av\r\ndet anförda anser utskottet att motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 10 bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      EU:s miljöregler, punkt 1 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en ökad harmonisering av miljöreglerna i EU.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U323 yrkande 14 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEU ger medlemsstaterna en möjlighet, och viktig roll, att motverka\r\nmiljöföroreningar över gränserna. Sverige bör därför verka för en ökad\r\nharmonisering av miljöreglerna i EU inom den gemensamma miljöpolitiken. Det\r\när också viktigt att medlemsländerna kan ta hänsyn till specifikt känsliga\r\nförhållanden och besluta om egna strängare miljöregler än de gemensamma\r\nminimireglerna. EU:s miljögaranti innebär att medlemsländerna får införa\r\nsträngare regler. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      EU:s miljöregler, punkt 1 (fp, kd, c, mp)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),\r\nJan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om möjligheten att införa strängare nationella\r\nmiljöregler än vad EU föreskriver. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4 och 2003/04:MJ12 yrkande\r\n2 och avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14 och 2003/04:MJ365 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak är\r\nminimiregler och att enskilda länder skall kunna ha striktare nationella\r\nregler än vad EU föreskriver. Därmed kan enskilda länder i EU vara\r\nföregångsländer på miljöområdet. Försiktighetsprincipen skall vara central\r\ninom unionens miljöpolitik. De krav som för närvarande ställs på avvikelser\r\nfrån harmoniserade regler - att nationella regler skall vara grundade på\r\nvetenskapliga belägg - strider mot denna princip. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n3.      Miljöprövning vid exportkrediter, punkt 6 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nMånga länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling i u-länderna genom\r\nde nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt stöd till\r\ninvesteringar i utvecklingsländer. När europeiska entreprenörer är verksamma\r\nutomlands är det inte ovanligt att projektens finansiering stöds av\r\nstatliga exportgarantier och exportkrediter. Det förekommer att teknik som\r\när skadlig för miljön exporteras. Någon miljökonsekvensutredning av dessa\r\nprojekt sker sällan. Miljöhänsynen måste vara ett av de viktigaste\r\nkriterierna när man beslutar om finansiering av projekt i utvecklingsländer.\r\nFattigdomsbekämpning och hållbar utveckling kan, och skall, gå hand i\r\nhand. Kristdemokraterna menar att EU bör kräva att en obligatorisk\r\nmiljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall\r\nvara ett område där insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ411 yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSom ett komplement till de i regeringens skrivelse utpekade målen skulle\r\nKristdemokraterna vilja förorda att även frågorna om odlingslandskapet\r\noch den gemensamma jordbrukspolitiken skall prioriteras av den svenska\r\nregeringen i EU-arbetet. Sverige måste tydligare driva en politik inom EU\r\nsom främjar ett rikt odlingslandskap och där god miljö och djurhållning\r\nsätts i centrum. Det är angeläget att få till stånd ett förenklat regelverk\r\nför stöd till ekologisk odling. Omställningstidernas längd, möjligheten\r\ntill parallellproduktion och kontrollkvaliteten är viktigt att driva inom\r\nEU. Vallodling är en gynnsam odlingsform från miljösynpunkt. Stödet till\r\nvallodling bör redovisas separat och utformas så att det specifikt riktar\r\nsig till odlingen av vall. I dag ges stöd till ekologisk odling och inte\r\nprimärt för en viss gröda. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om prioriteringar för ett europeiskt samarbete för\r\nekologiskt hållbar utveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ411\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 28.\r\nStällningstagande\r\nFör att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett\r\naktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera\r\nföljande frågor; en aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder\r\natt gå före, miljöanpassning av den europeiska transportpolitiken, fortsatta\r\nreformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på\r\nhållbart ekologiskt jordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart\r\nnyttjande av haven samt en europeisk politik för en rättvis världshandel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om målen för en gemensam europeisk miljöpolitik.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 28 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ411 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMålet för en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För\r\ndet första måste ambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. EU bör\r\nbli ett skyddande drivhus för en gradvis omställning till ett ekologiskt\r\nhållbart samhälle. Långtgående miljöskatter och lagstiftning blir möjliga\r\nom alla länder samarbetar. Inget land borde få locka till sig företag och\r\njobb med lägre miljökrav, s.k. miljödumpning. Genom en fortgående utvidgning\r\nmed fler länder, och genom ett massivt miljö- och utvecklingsbistånd till\r\növriga länder i närområdet, kan miljösituationen i Europa radikalt förbättras.\r\nFör det andra måste EU ta på sig rollen som miljöns stridbare förkämpe\r\ni det internationella samarbetet. Inom ramen för FN, WEU, IMF och\r\nVärldsbanken skall EU vara starkt pådrivande för att skärpa och utvidga\r\ninternationella miljökonventioner och bidra till att anpassa regelverk för\r\nhandeln i en riktning som försvårar miljödumpning. I kraft av en ökad\r\npolitisk samstämmighet i miljöfrågorna och en stor ekonomisk tyngd, kan\r\nEU som enda globala aktör sätta press på USA. Den möjligheten bör i ökad\r\nutsträckning användas. EU:s globala miljöpolitik bör ha ett solidariskt\r\nutvecklingsperspektiv gentemot de fattigare länderna. Ett förstärkt bistånd\r\nmed tydlig inriktning mot hållbar utveckling bör vara ett viktigt fundament.\r\nVad som ovan anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n7.      Hållbar utveckling och sektorsintegration, punkt 8 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att EU:s ekonomi bör miljöprövas. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 51 och avslår motionerna 2002/03:U324\r\nyrkande 11 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika\r\npolitikområden som i miljöpolitiska sammanhang måste bekämpas.\r\nMiljökonsekvensbeskrivningar måste genomsyra EU:s verksamhet. Att redan från\r\nbörjan\r\nväga in de miljömässiga effekterna gör att beslut som är negativa för\r\nmiljön kan undvikas eller att miljöeffekterna minimeras. Sverige bör vara\r\npådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Ytterst är det en fråga\r\nom trovärdighet. Skall EU kunna ställa krav på andra måste unionen agera\r\nföredömligt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Utsläppsberäkningar för koldioxid, punkt 9 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att regeringen skall verka för att kommande\r\ninternationella överenskommelser om koldioxidutsläpp baseras på utsläpp\r\nper capita. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2\r\noch 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nI diskussionen om Kyotoprotokollet framförs som en svaghet att u-länder\r\ninte omfattas. Detta används av bl.a. USA som en förevändning för att\r\ninte göra något. Det framtida klimatarbetet måste därför omfatta även\r\nviktiga u-länder. Eftersom fossila energiresurser är spridda i alla\r\nvärldsdelar och klimatpåverkan är global behövs en globalt hållbar ansats.\r\nDet är inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp\r\noch att resonera i termer av procentuella minskningar. Utgångspunkten bör\r\ni stället vara att varje land har rätt till lika stora koldioxidutsläpp\r\nper person. Miljöpartiet anser att Sverige bör verka både på egen hand\r\noch via EU för att framtida klimatöverenskommelser skall bygga på denna\r\nprincip. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Handel med utsläppsrätter, punkt 11 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter\r\nför klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra\r\nhandelsperioden 2008-2012. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ12\r\nyrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del och\r\n2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna del.\r\nStällningstagande\r\nFör att systemet för handel med utsläppsrätter skall fungera genom att\r\naktivera marknadskrafterna, och inte genom att myndigheter skall pröva\r\nvarje anläggnings behov av att göra utsläpp, bör utsläppsrätterna auktioneras\r\nut till högstbjudande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att verka för\r\natt EU:s handelsdirektiv får en sådan utformning för den andra handelsperioden\r\n2008-2012. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt\r\nvad avser transportsektorns miljöeffekter. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ12 yrkande 4 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nInte bara biltrafik utan också flyg- och båttrafik genererar stora mängder\r\nav klimatpåverkande gaser och andra miljöpåverkande utsläpp. Folkpartiet\r\nunderstryker att det är dags att se över hela transportsektorn. I arbetet\r\nkring infrastrukturfrågor måste detta få en större betydelse än i dag.\r\nAndelen godstransporter på järnväg bör öka. Insatser både via forskning\r\noch genom tydliga gemensamma regler som gynnar nya drivmedel för samtliga\r\ntrafikslag är viktiga. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart\r\ntrafiksystem utan fossila bränslen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ10 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nErfarenheten visar att Kalifornien genom sin stora bilpark kunnat vara\r\npådrivande i utvecklingen av miljövänlig teknik. Tydliga krav från EU\r\nskulle kunna ge en ännu snabbare teknikutveckling. Mot bakgrund av Sveriges\r\nroll som bilnation och den stora kompetens som bilindustrin i Sverige\r\nbesitter, bör regeringen vara betydligt mer pådrivande i arbetet med att\r\nfå fram ett långsiktigt hållbart trafiksystem med förnybara bränslen inom\r\nEU. Europeiska teknikgenombrott kan sedan komma hela världen till nytta.\r\nKristdemokraterna anser att Sverige bör gå i täten för en nollvision för\r\nfossila bränslen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Avgas- och bränslefrågor, punkt 13 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel\r\nsnarast blir standard inom EU. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T468\r\nyrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ234 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nGodstransportdelegationen påpekade i SOU 2001:61 att de beslutade EU-kraven\r\nför bränslen får i praktiken en mycket liten effekt för utsläppen för\r\ntung trafik i Sverige då svensk miljöklass 1-diesel fortfarande är renare\r\nän den diesel som blir standard inom EU 2005. Vidare konstaterades i\r\nrapporten att den tunga lastbilstrafiken står för 6 % av koldioxidutsläppen,\r\nvilket är mindre än vad utrikessjöfarten lämnar ifrån sig. Miljön skulle\r\nvinna på om hela Europa använde miljöklass 1-diesel som de svenska åkarna\r\ngör. Kristdemokraterna anser att regeringen bör verka för att miljökrav\r\nmotsvarande den svenska miljöklass 1-dieseln snarast blir standard inom\r\nhela EU. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n13.     EU:s kemikaliearbete, punkt 15 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om arbetet med EU:s kemikaliestrategi. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 3 och avslår motionerna\r\n2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236\r\nyrkandena 5-8, 2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och\r\n2003/04:MJ472 yrkande 25.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att förslaget till EU:s kemikaliestadga tydligare\r\nbör klargöra att de kemikalier som inte uppfyller kraven för registrering\r\nskall bli förbjudna. Vidare skall substitutionsprincipen följas så att\r\ninga kemikalier godkänns om det finns lika bra men mindre farliga alternativ.\r\nDe testmetoder för djurförsök som anvisas i kemikaliestadgan skall vara\r\nvetenskapligt utvärderade och följa OECD:s riktlinjer för djurförsök. Det\r\när angeläget att den databas som skall skapas för registrering av\r\nkemikalierna är öppen för alla företag som är skyldiga att utvärdera riskerna\r\nmed sina kemikalier, detta för att minimera onödig användning av djurförsök.\r\nDet är viktigt att producenterna får information om hur de kan få tag på\r\nexisterande data om de ämnen de blir skyldiga att testa enligt den nya\r\nstadgan. Även de producenter som producerar mindre än ett ton per år av\r\nen kemikalie bör få tillgång till databasen. För att minska användningen\r\nav djurförsök måste information om alternativa metoder för testning av\r\nkemikalier göras tillgänglig för alla producenter. Kemikaliestrategin bör\r\ninte heller stipulera vilka testmetoder som skall användas (t.ex. att\r\ndjurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan hålla öppet för att\r\nnya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets gång. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n14.     Substitutionsprincipen, punkt 16 (v, mp)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen\r\ni EU. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7,\r\n2003/04:MJ236 yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen anger att viktiga hörnstenar i arbetet med kemikaliefrågorna\r\nbör vara försiktighets- och substitutionsprinciperna. Det är angeläget\r\natt Sverige hårt driver substitutionsprincipen som innebär att man skall\r\nvälja den minst farliga kemikalien när det finns olika alternativ. Förslaget\r\ntill ny kemikalielagstiftning inom EU, REACH, har varit föremål för en\r\nomfattande remissrunda och har efter kritik från den europeiska\r\nkemikalieindustrin försvagats. I kommissionens förslag saknas krav på att\r\nfarliga\r\nkemikalier skall ersättas med mindre farliga alternativ om sådana finns\r\ntillgängliga på marknaden. Förslaget ger industrin rätt att fortsätta\r\nanvända farliga kemikalier om den har \"fullgod kontroll\" över dem, även\r\nom det finns säkrare och mindre miljöbelastande alternativ. Detta är en\r\nklar försvagning gentemot tidigare förslag. Vad som ovan anförs om\r\nsubstitutionsprincipen bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Bevarande av den marina miljön, punkt 22 (fp, kd, c, mp)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),\r\nJan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om värnandet av miljön i och kring Östersjön. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande\r\n7, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna\r\ndel och avslår motion 2003/04:MJ284 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nÖstersjön representerar en unik miljö i Europa. Den är skyddsvärd, men\r\nockså hotad av övergödning, för hårt fisketryck och utsläpp av olja och\r\nmiljögifter. EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än\r\ni dag för att skydda miljön i och kring Östersjön. Sverige måste också\r\nfortsätta att vara pådrivande inom de internationella organ som finns för\r\nhavsmiljön. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n16.     Ett rikt odlingslandskap, punkt 24 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om EU:s finansieringsdel av miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige bör inom EU verka för att EU:s finansieringsdel av miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet bör öka. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n17.     Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:MJ10 yrkande 8 och 2003/04:MJ12 yrkande 8 och avslår motionerna\r\n2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,\r\n2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda\r\ni denna del.\r\nStällningstagande\r\nEU:s beslutsregler behöver förändras så att miljöpolitiska beslut om\r\nminiminivåer för miljöskatter kan ske med kvalificerad majoritet. I\r\nEU-sammanhang har den svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med\r\nen ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget\r\nom beslut med kvalificerad majoritet när det gäller miniminivåer på\r\nmiljörelaterade skatter. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n18.     Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del och\r\navslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande\r\n13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ401 yrkande 19 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nEU:s bestämmelser måste ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för\r\nvissa ekonomiska styrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av\r\nkoldioxid och svavel samt skatt på konstgödsel. Sverige bör också aktivt\r\nverka för att EU driver på internationella förhandlingar för införande av\r\nminimiskatter på bränsle för flyg och fartyg i internationell trafik samt,\r\ni avvaktan på att detta blir möjligt, att minimiskatter införs för flyg-\r\noch fartygstrafik inom unionen. Sverige bör verka för att en internationell\r\nkoldioxidskatt införs som omfattar bunkerbränslen, t.ex. genom initiativ\r\nriktade mot den internationella luftfartsorganisationen ICAO. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n19.     Internalisering av miljökostnaderna, punkt 29 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om internalisering av miljökostnader för produktion\r\noch transport av varor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10\r\nyrkande 9 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nMiljökostnaderna bör internaliseras i produktion, transport och konsumtion,\r\nannars kan både tillväxt och frihandel utgöra hot mot miljön. Grundregeln\r\nmåste vara att uppmuntra frihandel men se till att miljökostnaderna är\r\ninternaliserade i priset. EU:s upphandlingsregler bör kompletteras med\r\nkrav på att miljökostnaderna vägs in vid upphandling. Miljökostnaderna\r\nbör även vägas in vid andra internationella handelsöverenskommelser. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n20.     Gränskorrigerade koldioxidavgifter, punkt 30 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel\r\nsom gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401\r\nyrkande 19 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör undersöka möjligheterna att på nationell eller EU-nivå använda\r\nstyrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade\r\nimportavgifter, för att ge ekonomiska incitament för industriländer som\r\nännu inte ratificerat Kyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana\r\nmöjligheter nu bör Sverige verka på egen hand och via EU för att dessa\r\nskrivs in i framtida klimatöverenskommelser. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n21.     Offentlig upphandling, punkt 31 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om EU:s regler för offentlig upphandling. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkandena 9 i denna del och 11 och\r\navslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 7 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna föreslår att regeringen verkar för att EU:s regler blir\r\ntydliga och att de medger höga krav på miljöhänsyn vid all offentlig\r\nupphandling. En upphandlande enhet får ställa krav på att transporten av\r\nde varor som skall levereras utförs med ett visst transportmedel, förutsatt\r\natt detta krav inte leder till diskriminering. Däremot medger inte reglerna\r\natt upphandlaren ställer krav på lägsta energiförbrukning i transportledet.\r\nFärre transporter och kortare färdsträckor är mycket angeläget för att\r\nminska utsläppen av växthusgaser. Därför måste det i direktiven till\r\nupphandlingsreglerna med miljöhänsyn införas en möjlighet att väga in\r\nsträckan som produkten har färdats. Kristdemokraterna föreslår att regeringen\r\nverkar inom EU för en ändring enligt detta förslag. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n22.     Offentlig upphandling, punkt 31 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om offentlig upphandling. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ11 yrkande 12 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkandena\r\n7, 9 i denna del och 11.\r\nStällningstagande\r\nNuvarande regelverk medger inte att man ställer krav på att en vara är\r\nmiljömärkt eller på produktionsprocessen. Om inte förbättring sker bör\r\nregeringen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka\r\nett klargörande från EG-domstolen genom att driva ett fall med krav\r\nmotsvarande EU:s miljömärkning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23.     Forskning och utveckling, punkt 34 (v, mp)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om forskning om förnybara energislag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ11 yrkande 14 och avslår motionerna\r\n2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och 2003/04:MJ10 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige bör verka för att en större del av EU:s forskningsbudget går till\r\nforskning om förnybara energislag som solceller, vind och bioenergi.\r\nFinansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär forskning minskas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n24.     EU:s miljöledningssystem, punkt 35 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att EU bör införa ett komplement till EMAS (Eco\r\nManagement and Audit Scheme). Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10\r\nyrkande 15 och avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nEtt exempel på en mycket viktig frivillig åtgärd är införandet av\r\nmiljöledningssystem hos företag och andra organisationer. Många organisationers\r\nmiljöledningssystem kontrolleras av externa revisorer enligt en viss\r\nkravspecifikation. Denna kontroll kallas också för certifiering och kan\r\nanvändas som en konkurrensfördel eller vara ett krav hos vissa upphandlare.\r\nExempel på miljöledningssystem som kan certifieras är de internationellt\r\nerkända standarderna ISO 14001 och EMAS. En certifiering enligt dessa\r\nstandarder är dock relativt kostsam och därför är det mest kapitalstarka\r\nföretag som certifierats. Det vore intressant att också få ett mått på\r\nmiljöarbetet i mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora\r\nföretag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Den stora\r\nkostnaden för certifiering blir ett hinder för registrering men alltså\r\ninte för ett konsekvent miljöarbete. Kristdemokraterna anser därför att\r\nSverige bör verka för att EU inför ett komplement till EMAS för mindre\r\nföretag. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25.     Miljömärkning, punkt 36 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att inom EU verka för en symbolmärkning för\r\nkällsortering och återvinning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ282.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFrågan om källsortering och återvinning är mycket aktuell och viktig.\r\nTrots informationskampanjer och andra åtgärder kan det konstateras att\r\ndet i dag är svårt att på ett enkelt sätt sortera avfall i hushållen.\r\nTillverkarna har i dag ett ansvar för hur varorna kan återvinnas. Detta\r\nfungerar dock inte tillfredsställande. Ett system borde införas där alla\r\ntillverkare märker sina varor med symboler som sedan också återfinns på\r\nåtervinningsstationerna. Detta skulle förenkla sorteringen för det enskilda\r\nhushållet. Det skall inte vara svårare att sortera en vara som kommer\r\nfrån Syd- eller Östeuropa än en från Sverige. För största genomslag med\r\nkonsekvenser för tillverkare, återvinningsansvariga och den enskilde\r\nkonsumenten krävs att initiativ tas på EU-nivå. Den svenska regeringen\r\nborde kunna driva denna miljöfråga i EU. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n26.     Europeiska miljöbyrån, punkt 37 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att inom EU verka för utökade anslag och\r\nbefogenheter till den europeiska miljöbyrån. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:U324 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nMiljöpartiet vill att regeringen i ministerrådet driver frågan om ett\r\nramprogram för integrering av miljöfrågorna i övrig verksamhet. Insatser\r\nsom bör ingå i ett sådant program är bl.a. att ge ökade resurser och\r\nbefogenheter till den europeiska miljöbyrån EEA, som samlar in och\r\nsammanställer information om miljötillståndet i EU. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Sverige och miljösamarbetet inom EU (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson\r\n(m) anför:\r\nRiksdagens arbete går i för stor utsträckning ut på att besvara skrivelser\r\noch utspel från regeringen och alltför litet på att fatta beslut på grund\r\nav viktiga, innehållsrika propositioner. Detta är ett exempel i mängden.\r\nVi förbehåller oss rätten att återkomma löpande med våra ställningstaganden\r\nnär konkreta EU-frågor läggs på riksdagens bord. Vi vill dock passa på\r\natt nedan redovisa våra utgångspunkter i EU-arbetet.\r\nDet är viktigt att Sverige prioriterar miljöarbetet inom EU eftersom\r\nEU-samarbetet kan få ett helt annat genomslag på miljöområdet än enskilda\r\nsvenska nationella satsningar. Bland annat möjligheten att skapa överstatliga\r\nregler gör att EU kan nå stora framgångar när det gäller att minska\r\nmiljöproblemen.\r\nUtvidgningen av EU till fler medlemsländer i vårt eget närområde ökar\r\nmöjligheterna att inom ramen för EU-samarbetet komma till rätta med\r\ngränsöverskridande miljöproblem som drabbar oss.\r\nSverige bör verka för att unionen inte ägnar sig åt onödig detaljreglering\r\npå miljöområdet. EU bör prioritera alla former av gränsöverskridande\r\nmiljöproblem. På sikt bör det övervägas om inte den svenska miljöpolitikens\r\nlagstiftningsdelar helt kan överföras till EU. Ett ökat ansvarstagande\r\nfrån EU:s sida möjliggör också en höjning av ambitionerna på Europanivå.\r\n\r\nVi motsätter oss harmoniserade miljöskatter i EU. Vi vill i stället se en\r\nutveckling av gemensamma, marknadsbaserade verktyg såsom handel med\r\nutsläppsrätter. Det finns mycket goda förutsättningar för att kraftigt\r\nförbättra miljösituationen inom EU genom skapandet av en sådan handel.\r\nÖstersjösamarbetet och miljöbiståndet till Baltikum och övriga länder i\r\nÖsteuropa måste fortsätta. Sverige bör särskilt prioritera Östersjön och\r\nÖstersjöregionen samt Kolahalvön i samarbetet.\r\nSveriges möjlighet att nå framgångar i det internationella arbetet bygger\r\npå vårt lands trovärdighet och kompetens. Sveriges egna resultat och\r\nprioriteringar på miljöområdet är således viktiga.\r\n\r\n2.      EU och miljömålen (fp)\r\nLennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp) anför:\r\nVi liberaler har sedan Europasamarbetets början varit starkt övertygade\r\nom vilka unika möjligheter EU har att minska gränsöverskridande miljöproblem.\r\nMiljön är ett tydligt exempel vars frågeställningar i många fall måste\r\nlösas på internationell nivå. Möjligheterna till bindande överstatliga\r\nbeslut, och att ställa länder till svars som inte följer och respekterar\r\ngemensamt uppsatta mål, bör inom miljöområdet utnyttjas till fullo av EU.\r\nFör att kunna förbättra miljöarbetet är det av central vikt att engagemanget\r\noch delaktigheten från såväl allmänhet som myndigheter, organisationer\r\noch det politiska etablissemanget i stort fördjupas.\r\nAkuta miljöproblem men även ny kunskap på miljöområdet leder dock ofta\r\ntill att omprioriteringar måste göras. Därför är det viktigt att ha en\r\növergripande strategi för miljöarbetet inom EU. Subsidiaritetsprincipen\r\nmåste vara en självklar ledstjärna på miljöområdet, och miljöfrågorna\r\nmåste lösas på den nivå som är lämpligast. Detta lämnar också utrymme för\r\nEU att koncentrera sig på sådana områden där gemenskapen kan göra en tydlig\r\nskillnad. Detta gäller t.ex. klimatfrågorna, kemikaliepolitiken och arbetet\r\nför att skydda marina miljöer.\r\nKlimatfrågan är en av vår tids viktigaste miljöfrågor och Folkpartiet\r\nanser att detta område skall ges hög prioritet. För att genomföra rationella\r\nåtgärder måste EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En\r\neuropeisk koldioxidskatt på miniminivå är ett möjligt verktyg. Trots att\r\nsamtliga partier säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en\r\nav de medlemsstater som starkt motarbetar en sådan utveckling. Eftersom\r\nenighet krävs finns det risk att det medlemsland som har lägst miljöambition\r\nkan stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar\r\nnär nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt.\r\nArbetet med EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) är av största vikt.\r\nSverige måste verka för att förslaget inte urholkas i det fortsatta arbetet.\r\nSverige bör också verka för att det slutgiltiga förslaget blir tydligare\r\noch mer lättillgängligt för användarna. EU:s lagstiftning om bekämpningsmedel\r\nmåste i större utsträckning bli en minimilagstiftning.\r\nFolkpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att EU:s gemensamma\r\njordbrukspolitik reformeras. Det övergripande målet för den gemensamma\r\njordbrukspolitiken bör vara ett mål för hållbar utveckling. Folkpartiet anser\r\nvidare att den gemensamma jordbrukspolitiken bör kopplas tydligare till\r\nmiljö- och landsbygdsåtgärder.\r\n\r\n3.      Miljösamarbetet inom EU (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nDet internationella perspektivet\r\nDen rika världen är ett hot mot en ekologisk balans genom hög konsumtion\r\noch ineffektivt resursutnyttjande. Fattigdomen i stora delar av världen\r\nförvärrar ytterligare hoten mot ekosystemet, som utsätts för ett mycket\r\nhårt tryck till följd av urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av\r\nframför allt träråvaror. Den rika världen har ett ansvar att hantera denna\r\nsituation genom en rättvis handelspolitik och ett effektivt bistånd på en\r\nanständig nivå. EU bör inta ledarrollen i arbetet för en global hållbar\r\nutveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste\r\nuppgifter.\r\nEn hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati.\r\nInte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där\r\nplanekonomi tillämpats. De rika länderna måste också se till att fattiga\r\nländer får del av den tekniska utvecklingen så att de kan undvika många\r\nav de felsatsningar som gjorts i den rika världen. EU bör genom handel\r\noch bistånd underlätta omställningen till miljömässigt hållbara tekniker,\r\ni synnerhet energisystem, i tredje världen.\r\nEU:s biståndsverksamhet uppvisar i dag många brister, både vad gäller\r\ninriktning och resultatredovisning. Integreringen av miljöhänsyn har gått\r\nlångsamt, vilket innebär att EU på många områden överför ett tänkande som\r\nvi själva gått ifrån på grund av dess negativa inverkan på miljön. Insatser\r\nför att stödja användningen av miljövänlig teknik saknas, liksom systematiska\r\ninsatser för att stärka naturresursbasen i utvecklingsländerna.\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\nDet är oroande att genmodifiering inte nämns i regeringens skrivelse.\r\nRätt använd kan genmodifiering komma till god användning inom jordbruks-\r\noch livsmedelssektorn. Kunskapen om hur miljö och hälsa påverkas av\r\ngenteknik är dock inte tillräcklig.\r\nGenmodifierade grödor riskerar att slå ut traditionella växtsorter och\r\nstöra ekosystemet. Allergiker kan drabbas om en gen från det allergena\r\nämnet återfinns i en vara som vanligtvis inte framkallar allergiska\r\nreaktioner. De långsiktiga riskerna med utsättning av grödor som är resistenta\r\nmot exempelvis vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte\r\ntillräckligt klarlagda. Med utgångspunkt i förvaltarskapsprincipen och\r\nförsiktighetsprincipen bör EU och Sverige vara synnerligen restriktiva\r\nmed att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.\r\nEftersom de långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända anser Kristdemokraterna\r\natt de producenter som använder GMO i sina produkter tydligt måste informera\r\nom detta. Som konsument skall man ha möjlighet att undvika produkter som\r\ninnehåller genetiskt modifierade organismer eller produkter i vilka GMO\r\nfunnits med under framställningsprocessen.\r\nForskningen om genmodifierade livsmedel behöver stärkas. Kunskaperna är\r\nännu otillräckliga beträffande resultaten av gentekniken eller hur\r\ngenmodifierade livsmedel påverkar människor, djur och natur.\r\nRisken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa\r\nbekämpningsmedel kan korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider,\r\nmed svåröverblickbara ekologiska följder. Utsättning av sådana organismer\r\nskall för närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i\r\ntillståndsprövade försöksodlingar. Detta bör vara en gemensam EU-policy.\r\nVäxt- och djurförädlingen kan förstärka utarmningen av det genetiska\r\nkapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen\r\nav gener ger mindre variation att bygga vidare på. En så bred genetisk\r\nbas som möjligt är en form av försäkring inför framtiden.\r\n\r\n4.      Internationellt miljösamarbete (v)\r\nSven-Erik Sjöstrand (v) anför:\r\nDet internationella perspektivet\r\nVänsterpartiet anser att Sverige bör förändra reglerna för exportkrediter\r\nså att offentlig kredit- och garantigivning enbart kan ges till företag\r\nsom följer grundläggande regler för arbetsrätt, miljö och mänskliga\r\nrättigheter. Sverige bör enligt vår mening kunna vara ett föregångsland i\r\ndenna fråga.\r\nGiftfri miljö\r\nEnligt kommissionens beräkningar kommer industrins kostnader för att bygga\r\nupp ett system inom EU för säkrare kemikalieanvändning och utvärdering\r\natt uppgå till mellan 1,5 och 3,5 miljarder euro. Samtidigt visar beräkningar\r\natt samhället kommer att spara mellan 18-54 miljarder euro på 30 år när\r\ndet gäller kostnader för yrkessjukdomar.\r\nVi anser att försiktighetsprincipen skall vara en hörnsten i kemikaliepolitiken.\r\nFör många persistenta och bioackumulerande ämnen finns idag tillräcklig\r\nkunskap för att förbud skall kunna införas med hänvisning till\r\nförsiktighetsprincipen. Därför bör så många ämnen som möjligt fasas ut utan att\r\nriskutvärderingar görs. Detta skulle leda till att många av de djurförsök\r\nsom skulle genomföras i samband med riskutvärderingar kan undvikas. Om\r\nförbud inte införs för dessa särskilt farliga ämnen anser vi att ett\r\ntidsbegränsat godkännande borde införas.\r\nVi är oroliga för att vårt nationella förbud mot kemiska produkter\r\ninnehållande metylenklorid eller tetrakloretylen, som Sverige haft sedan\r\nbörjan av 1990-talet, kan komma att upphöra.\r\nKunskapen om kemikalier i allmänhet är i dag bristfällig och erhålls oftast\r\ninte förrän störningar på människans hälsa eller ekosystemen påträffats.\r\nDärför bör en skärpning införas även för de farliga kemikalier som säljs\r\ni små volymer. Det är även viktigt att information om varors kemikalieinnehåll\r\ngörs tillgänglig för andra företag och allmänheten.\r\nVänsterpartiet anser att teststrategier behöver tas fram för att effektivisera\r\ntestmetoderna och undvika djurtester.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ10 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall vara ett område\r\ndär insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart trafiksystem utan\r\nfossila bränslen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arbetet med EU:s kemikaliestrategi.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder inom EU mot oljeutsläpp till havs.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör verka för att EU-länderna snarast ratificerar\r\nAFS-konventionen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nbör öka.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s regler för offentlig upphandling vad avser möjligheten att\r\nvälja bort produkter som framställts genom användande av genetiskt\r\nmodifierade organismer.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas\r\ngenom majoritetsbeslut.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om internalisering av miljökostnaderna för produktion och transport\r\nav varor, såväl på den inre marknaden som i internationella handelsavtal.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten för medlemsländer att ha strängare miljöregler\r\nän vad EU:s lagstiftning kräver.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på miljöhänsyn, inklusive hänsyn till transporter,\r\nvid offentlig upphandling.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU genom handel och bistånd bör underlätta omställningen\r\ntill miljömässigt hållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje\r\nvärlden.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU bör vara pådrivande i fusionsforskningen och medverka\r\ntill att ITER konstrueras så snart som möjligt.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU bör införa ett komplement till EMAS för mindre\r\nföretag.\r\n2003/04:MJ11 av Gunnar Goude m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om integration av miljöfrågor i relevanta politikområden.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen, inom EU och i andra internationella sammanhang,\r\nskall verka för att kommande internationella överenskommelser om\r\nkoldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel som\r\ngränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler så att\r\nenskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om miljögarantin.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige inte skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter\r\ngenom att tillåta andra produkter med liknande egenskaper.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i EU:s\r\nkemikaliepolitik.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om majoritetsbeslut för skatter på miljöområdet.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en miniminivå för koldioxidskatt inom EU.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av minimiskatter på bränsle för flyg och fartyg\r\ni internationell trafik.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om EU:s statsstödsregler.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om offentlig upphandling.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall verka för att miljörevision byggs upp\r\ninom EU.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning om förnybara energislag.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om EU:s biståndsverksamhet.\r\n2003/04:MJ12 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak skall\r\nvara minimiregler och att enskilda länder därmed skall kunna ha striktare\r\nnationella regler än vad EU föreskriver.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en ökning av koldioxidutsläpp inte skall kunna kompenseras\r\nav växande skog, s.k. gröna sänkor.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt vad avser\r\ntransportsektorns miljöeffekter, t.ex. bör flyget inkluderas.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s skogsbruksstrategi.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige måste vara pådrivande för att EU:s nya\r\nkemikalielagstiftning\r\nskall utformas på ett mer transparent sätt.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i EU ställa högre krav på Ryssland i arbetet med att få\r\nbort undermåliga oljetransporter till havs och att få Östersjön klassat\r\nsom särskilt känsligt område.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer\r\nför miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet i stället för med\r\nenhällighet, som gäller i dag.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter för klimatpåverkande\r\ngaser ges ut enbart genom auktion för den andra handelsperioden 2008-2012.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU:s strukturfonder behöver reformeras.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för en ökad harmonisering av\r\nmiljöreglerna i EU.\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inom EU verka för utökade anslag och befogenheter\r\ntill den europeiska miljöbyrån.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall verka för att beslut inom EU skall\r\nföregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista med gällande\r\nmiljöprinciper.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre\r\ntillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet.\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n51.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att miljöpröva EU:s ekonomi.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n39.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar\r\nutveckling.\r\n2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för en bättre och effektivare miljöpolitik samt\r\nlivsmedelssäkerhet.\r\n2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel snarast blir\r\nstandard inom EU.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att arbeta för att även EU:s regler för miljöklassning\r\nav bilar inkluderar utsläpp av fossil koldioxid.\r\n2003/04:MJ234 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att Sverige skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen\r\nav avgas- och bullerkrav för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och\r\nUSA.\r\n2003/04:MJ236 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att substitutionsprincipen skrivs in i REACH (Registration,\r\nEvaluation, Authorisation and Restrictions of Chemicals).\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att de ämnen som i dag är klassade som särskilt farliga\r\nskall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess enligt REACH.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att om\r\nsärskilt farliga ämnen under punkt 3 inte förbjuds bör regeringen verka för\r\natt införa tidsbegränsat godkännande av särskilt farliga ämnen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att riskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll\r\ngörs tillgängliga för andra företag och allmänheten.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps\r\nytterligare.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att sanktionssystem för tillämpningen av REACH upprättas.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget\r\ninternationellt kring testmetoder och att teststrategier införs för att\r\neffektivisera testmetoderna och undvika djurtest.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör verka för att det svenska förbudet mot kemiska produkter som helt\r\neller delvis består av metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.\r\n\r\n2003/04:MJ282 av Dan Kihlström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inom EU verka för en symbolmärkning för källsortering och återvinning.\r\n\r\n2003/04:MJ284 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av internationellt miljösamarbete.\r\n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall verka för att inrätta en Östersjöregering med\r\nkraftfull beslutskompetens.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att värnandet av miljön i och kring Östersjön är en gemensam\r\neuropeisk angelägenhet.\r\n2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler\r\nså att enskilda EU-länder skall kunna ha strängare regler.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att enskilda länder som förbjudit kemiska produkter\r\ninte tvingas återinföra dessa.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i\r\nEU:s kemikaliepolitik.\r\n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbetet med EU:s gemensamma kemikaliestadga.\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sveriges agerande i EU.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sveriges internationella agerande.\r\n2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för\r\nekologiskt hållbar utveckling.\r\n2003/04:MJ459 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om utsläpp från den kärntekniska anläggningen i Sellafield.\r\n2003/04:MJ460 av Michael Hagberg och Sonja Fransson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av internationell miljösamverkan.\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ändringar i förslaget till ny kemikaliepolitik inom EU.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP).</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "EU:s miljöregler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14, 2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "830308C7-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "16",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "27",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "4",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "46",
                    "87",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/830308C7-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Miljögarantin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Allmänhetens deltagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkandena 1 i denna del och 12, 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna del och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Europeiska investeringsbanken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Miljöprövning vid exportkrediter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Prioriterade områden i EU-arbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2003/04:MJ411 yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "830308E1-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "225",
                    "27",
                    "42",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/830308E1-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Hållbar utveckling och sektorsintegration",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 11, 2002/03:MJ428 yrkande 51 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Utsläppsberäkningar för koldioxid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2 och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Sänkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Handel med utsläppsrätter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ12 yrkande 9 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Transportsektorns miljöpåverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 2 och 2003/04:MJ12 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Avgas- och bränslefrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T468 yrkande 2 och 2003/04:MJ234 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Miljöklassning av fordon",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T564 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "EU:s kemikaliearbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 3, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236 yrkandena 5-8, 2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och 2003/04:MJ472 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Substitutionsprincipen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7, 2003/04:MJ236 yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Särskilt farliga ämnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ236 yrkandena 3, 4 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Permetrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kärnsäkerhet och strålskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Sellafield",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ459.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Bevarande av den marina miljön",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande 7, 2003/04:MJ284 yrkande 1, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "EU:s skogsbruksstrategi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ett rikt odlingslandskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Genmodifierade organismer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "EU:s avfallsdefinition",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ460.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Lagstiftning och tillämpning av EU-rätten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Ekonomiska styrmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ11 yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "83030930-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "39",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "27",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "213",
                    "14",
                    "66",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/83030930-57B8-11D8-8907-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Internalisering av miljökostnaderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Gränskorrigerade koldioxidavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401 yrkande 19 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Offentlig upphandling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkandena 7, 9 i denna del och 11 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Miljöskadliga subventioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 11 och 2003/04:MJ401 yrkande 19 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "EU:s strukturfonder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 14 och 2003/04:MJ11 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "EU:s miljöledningssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 15 och 2003/04:MJ11 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Miljömärkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Europeiska miljöbyrån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:9 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "EU:s miljöregler",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "EU:s miljöregler",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Miljöprövning vid exportkrediter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Prioriterade områden i EU-arbetet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Prioriterade områden i EU-arbetet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Prioriterade områden i EU-arbetet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Hållbar utveckling och sektorsintegration",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utsläppsberäkningar för koldioxid",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Handel med utsläppsrätter",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Transportsektorns miljöpåverkan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Transportsektorns miljöpåverkan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Avgas- och bränslefrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "EU:s kemikaliearbete",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Substitutionsprincipen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Bevarande av den marina miljön",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Ett rikt odlingslandskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Ekonomiska styrmedel",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Ekonomiska styrmedel",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Internalisering av miljökostnaderna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Gränskorrigerade koldioxidavgifter",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Offentlig upphandling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Offentlig upphandling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "EU:s miljöledningssystem",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Miljömärkning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Europeiska miljöbyrån",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:42:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen vad den tycker att Sverige ska prioritera inom EU:s miljöarbete mot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. ",
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "EU-prioriteringar för att nå miljömålen (MJU8)",
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:42:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen vad den tycker att Sverige ska prioritera inom EU:s miljöarbete mot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "EU-prioriteringar för att nå miljömålen (MJU8)",
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:46"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_8.pdf",
          "filstorlek": "277109",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "EU-prioriteringar för att nå miljömålen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D0A3487A-B78F-448D-A630-332758952B57"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K416 Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K419 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K419",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ10 med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_id": "GR02MJ10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ11 med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_id": "GR02MJ11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Goude m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ12 med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_id": "GR02MJ12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ234 Miljöstörningar från arbetsmaskiner",
          "ref_dok_id": "GR02MJ234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ234",
          "ref_dok_titel": "Miljöstörningar från arbetsmaskiner",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ236 EU:s kemikaliestrategi",
          "ref_dok_id": "GR02MJ236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ236",
          "ref_dok_titel": "EU:s kemikaliestrategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ282 Symbolmärkning för källsortering och återvinning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ282",
          "ref_dok_titel": "Symbolmärkning för källsortering och återvinning",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ284 Strandstädning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ284",
          "ref_dok_titel": "Strandstädning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ334 Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ365 Vissa kemikaliefrågor",
          "ref_dok_id": "GR02MJ365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ365",
          "ref_dok_titel": "Vissa kemikaliefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ400 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GR02MJ400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ400",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ411 EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ459 Utsläpp från den kärntekniska anläggningen i Sellafield",
          "ref_dok_id": "GR02MJ459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ459",
          "ref_dok_titel": "Utsläpp från den kärntekniska anläggningen i Sellafield",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ460 Översyn av EU:s avfallsdefinition",
          "ref_dok_id": "GR02MJ460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ460",
          "ref_dok_titel": "Översyn av EU:s avfallsdefinition",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T468 Åkerinäringen",
          "ref_dok_id": "GR02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Åkerinäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen",
          "ref_dok_id": "GR039",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "9",
          "ref_dok_titel": "EU-prioriteringar för att nå miljömålen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-10",
          "ref_dok_id": "GR0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2004-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-04",
          "ref_dok_id": "GR0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2004-03-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:149",
          "ref_dok_id": "GR0K149",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "149",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:149",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}